Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 23 april 2020

1 Originalspråk: tyska.

2 Dom av den 20 november 2019, Infohos ( C‑400/18, EU:C:2019:992), dom av den 21 september 2017, Aviva ( C‑605/15, EU:C:2017:718), dom av den 21 september 2017, DNB Banka ( C‑326/15, EU:C:2017:719), dom av den 21 september 2017, kommission/Tyskland ( C‑616/15, EU:C:2017:721), och dom av den 4 maj 2017, kommissionen/Luxemburg ( C‑274/15, EU:C:2017:333).

3 EUT L 347, 2006, s. 1.

4 Se om denna rättsföljd bland annat dom av den 14 februari 2019, Vetsch Int. Transporte ( C‑531/17, EU:C:2019:114, punkt 45).

5 Se motiveringen till artikel 4.4 sidan 4 i kommissionens förslag av den 20 juni 1973, KOM(73) 950 slutlig.

6 Dom av den 16 juli 2015, Larentia + Minerva och Marenave Schiffahrt ( C‑108/14 och C‑109/14, EU:C:2015:496, punkt 40), dom av den 25 april 2013, kommissionen/Sverige ( C‑480/10, EU:C:2013:263, punkt 37), och dom av den 9 april 2013, kommissionen/Irland ( C‑85/11, EU:C:2013:217, punkt 47 och 48).

7 Se mitt förslag till avgörande i målet Aviva ( C‑605/15, EU:C:2017:150, punkt 36 och följande punkter) och mitt förslag till avgörande i målet DNB Banka ( C‑326/15, EU:C:2017:145, punkt 45 och följande punkter).

8 Dom av den 21 september 2017, Aviva ( C‑605/15, EU:C:2017:718), och dom av den 21 september 2017, DNB Banka ( C‑326/15, EU:C:2017:719).

9 Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, 1977, s. 1).

10 Enligt skäl 3 var syftet med antagandet av mervärdesskattedirektivet endast att omarbeta direktivets struktur och lydelse, utan att detta skulle leda till några materiella ändringar i den befintliga lagstiftningen. De materiella ändringar som trots allt infördes angavs på ett uttömmande sätt i de bestämmelser som rör direktivets införlivande och ikraftträdande. Ingen sådan angivelse finns för artikel 132.1 f i mervärdesskattedirektivet.

11 Ett jämförbart upplägg för skatteoptimering är att etablera gruppen i den medlemsstat i unionen med den lägsta mervärdesskattesatsen.

12 Se angående detta skäl till exempel dom av den 13 december 2005, Marks & Spencer ( C‑446/03, EU:C:2005:763, punkterna 45 och 46), dom av den 29 november 2011, National Grid Indus ( C‑371/10, EU:C:2011:785, punkt 48), dom av den 21 maj 2015, Verder LabTec ( C‑657/13, EU:C:2015:331, punkt 47), och dom av den 21 januari 2010, SGI ( C‑311/08, EU:C:2010:26, punkt 60).

13 Denna fråga besvaras nekande i Ehrke-Rabel, T., VAT Grouping: The Relevance of the Territorial Restriction of Article 11 of the VAT Directive, World Journal of VAT/GST Law, vol. 1, no. 1, July 2012, s. 61 (s. 70 och följande sidor); Casper Bjerregaard Eskildsen, VAT Grouping versus Freedom of Establishment, 20 EC Tax Review, Issue 3, pp. 114–120; se, för en utförlig redogörelse, även Stadie, H. i Rau/Dürrwächter, UStG, § 2 Anm.: 812 ff. (utgåva: 174. Lfg. – Oktober 2017). Den motsatta ståndpunkten: van Doesum, A., van Kesteren, H., van Norden, G.-J., The Internal Market and VAT: intra-group transactions of branches, subsidiaries and VAT groups, (2007) 16 EC Tax Review, Issue 1, p. 34 (s. 41).

14 Se punkt 56 och följande punkter i det skriftliga yttrandet.

15 Dom av den 16 september 2008, Isle of Wight Council m.fl. ( C‑288/07, EU:C:2008:505, punkt 49 och följande punkter).

16 En sådan situation uppstår när gruppen beviljas avdragsrätt i ett land, eftersom undantaget från skatteplikt nekas på grund av att snedvridning av konkurrensen anses föreligga. Tjänstemottagarens medlemsstat behandlar däremot transaktionen som skattefri på grund av gruppmedlemmens omvända skattskyldighet, eftersom det inte kan fastställas någon snedvridning av konkurrensen i denna medlemsstat.

17 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 november 2019, Infohos ( C‑400/18, EU:C:2019:992, punkt 36), dom av den 21 september 2017, kommission/Tyskland ( C‑616/15, EU:C:2017:721, punkt 56), och dom av den 11 december 2008, Stichting Centraal Begeleidingsorgaan voor de Intercollegiale Toetsing ( C‑407/07, EU:C:2008:713, punkt 37). Se även förslag till avgörande av generaladvokaten Mischo i målet Taksatorringen ( C‑8/01, EU:C:2002:562, punkt 118).

18 Mitt förslag till avgörande i målet Aviva ( C‑605/15, EU:C:2017:150, punkt 20 och följande punkter), och mitt förslag till avgörande i målet DNB Banka ( C‑326/15, EU:C:2017:145, punkt 51).

19 Se punkt 11 i yttrandet.

20 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Mischo i målet Taksatorringen ( C‑8/01, EU:C:2002:562, punkt 125 och följande punkter) – kan det konstateras att denna [marknaden] framstår som mycket speciell. Se även mitt förslag till avgörande i målet Aviva ( C‑605/15, EU:C:2017:150, punkt 67).

21 Se, bland annat, dom av den 28 september 2006, kommissionen/Österrike ( C‑128/05, EU:C:2006:612, punkt 22 och där angiven rättspraxis). Se med avseende på undantag enligt mervärdesskattedirektivet även dom av den 21 september 2017, Aviva ( C‑605/15, EU:C:2017:718, punkt 30), dom av den 21 september 2017, kommissionen/Tyskland ( C‑616/15, EU:C:2017:721, punkt 49), och dom av den 5 oktober 2016, TMD, C‑412/15, EU:C:2016:738, punkt 34 och där angiven rättspraxis).

22 Med avseende på undantagsbestämmelsen i artikel 132 i mervärdesskattedirektivet anges detta uttryckligen i dom av den 21 september 2017, Aviva ( C‑605/15, EU:C:2017:718, punkt 30).

23 Dom av den 20 november 2019, Infohos ( C‑400/18, EU:C:2019:992, punkt 30), dom av den 4 maj 2017, kommissionen/Luxemburg ( C‑274/15, EU:C:2017:333, punkt 50), dom av den 28 november 2013, MDDP ( C‑319/12, EU:C:2013:778, punkt 25), dom av den 21 mars 2013, PFC Clinic ( C‑91/12, EU:C:2013:198, punkt 23), dom av den 11 december 2008, Stichting Centraal Begeleidingsorgaan voor de Intercollegiale Toetsing ( C‑407/07, EU:C:2008:713, punkt 30), dom av den 14 juni 2007, Horizon College ( C‑434/05, EU:C:2007:343 punkt 16), dom av den 20 juni 2002, kommissionen/Tyskland ( C‑287/00, EU:C:2002:388, punkt 47).

24 Se dom av den 20 november 2019, Infohos ( C‑400/18, EU:C:2019:992, punkt 48), och dom av den 20 november 2003, Taksatorringen ( C‑8/01, EU:C:2003:621, punkt 64).

25 Dom av den 20 november 2019, Infohos ( C‑400/18, EU:C:2019:992, punkt 47).

26 Se dom av den 20 november 2003, Taksatorringen ( C‑8/01, EU:C:2003:621, punkt 59), och förslag till avgörande av generaladvokaten Mischo i målet Taksatorringen ( C‑8/01, EU:C:2002:562, punkt 131 och följande punkter).

27 Se beträffande bevisbördan för förfarandemissbruk i mervärdesskatterätten till exempel dom av den 10 juli 2019, Kuršu zeme ( C‑273/18, EU:C:2019:588, punkterna 35 och 38).