Förslag till avgörande av generaladvokat Giovanni Pitruzzella föredraget den 3 september 2020

1 Originalspråk: italienska.

2 T-222/17, EU:T:2019:356.

3 C(2017) 900 final (ärende AT.40018 – Återvinning av bilbatterier).

4 EUT C 298, 2006, s. 17.

5 Kommissionens meddelande om immunitet mot böter och nedsättning av böter i kartellärenden (EGT C 45, 2002, s. 3).

6 Jag vill påpeka att en motsvarande bestämmelse, om än med en annorlunda lydelse, återfinns i artikel 18.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1 av den 11 december 2018 om att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av konkurrensreglerna och om att säkerställa en väl fungerande inre marknad (EUT L 11, 2019, s. 3). Denna bestämmelse lyder enligt följande: Medlemsstaterna ska säkerställa att om sökanden lämnar in övertygande bevis som den nationella konkurrensmyndigheten använder för att styrka ytterligare omständigheter som leder till en höjning av sanktionsavgifterna i förhållande till de sanktionsavgifter som annars skulle ha ålagts deltagarna i den hemliga kartellen, så ska den nationella konkurrensmyndigheten inte beakta sådana ytterligare omständigheter när den fastställer den sanktionsavgift som ska påföras den som ansöker om nedsättning av sanktionsavgift och som lämnat in dessa bevis.

7 Riktlinjer för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 23.2 a i förordning nr 1/2003 (EUT C 210, 2006, s. 2).

8 Recylex har yrkat att bötesbeloppet ska nedsättas till 5876512 euro med stöd av samtliga tre grunder eller till 17677434 euro med stöd av enbart den första grunden, till 13302718 euro med stöd av enbart den andra grunden, till 19099000 euro med stöd av enbart den tredje grunden, till 8227117 euro med stöd av den första och den andra grunden, till 12626738 euro med stöd av den första och den tredje grunden, eller till 9501941 euro med stöd av den andra och den tredje grunden.

9 Se, för ett liknande resonemang, punkt 3 i 2006 års tillkännagivande om samarbete.

10 Se punkt 38 i 2006 års tillkännagivande om samarbete.

11 Se, analogt, dom av den 18 maj 2006, Archer Daniels Midland och Archer Daniels Midland Ingredients/kommissionen ( C‑397/03 P, EU:C:2006:328, punkt 91), och dom av den 8 december 2011, Chalkor/kommissionen ( C‑386/10 P, EU:C:2011:815, punkt 60).

12 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 februari 2014, LG Display och LG Display Taiwan/kommissionen ( T-128/11, EU:T:2014:88, punkt 167).

13 T-267/12, ej publicerad, EU:T:2016:110, punkt 377.

14 C‑227/14 P, EU:C:2015:258, punkt 79.

15 T-265/12, EU:T:2016:111, punkt 386.

16 T-154/09, EU:T:2013:260, punkterna 117 och 127.

17 Det vill säga det första företaget som förser kommissionen med vissa uppgifter om en viss överträdelse och det andra företaget i kronologisk ordning som förser kommissionen med uppgifter som bekräftar samma överträdelse och är av en sådan karaktär att kommissionen i tillräcklig utsträckning kan styrka den, även om kommissionen redan hade kännedom härom.

18 Tribunalen undersökte om kommissionen, innan Recylex lämnade in ansökan om förmånlig behandling den 23 oktober 2012, hade kännedom om att ett kartellmöte hade hållits den 23 september 2009 (i den giltiga versionen på rättegångsspråket: whether the Commission was already aware, before Recylex’s application for leniency of 23 October 2012, of the fact that an anticompetitive meeting had taken place on 23 September 2009) (punkt 91). Efter att ha gått igenom en rad handlingar som kommissionen hade samlat in innan denna ansökan lämnades in drog tribunalen den slutsatsen att kommissionen redan hade kännedom om detta möte (the Commission was already aware of the fact that an anticompetitive meeting had taken place on 23 September 2009 before it received the information provided by Recylex) (punkt 96). På motsvarande sätt drog tribunalen i punkt 106 i den överklagade domen den slutsatsen att kommissionen redan hade kännedom om att kartellen även omfattade Frankrike innan Recylex lämnade in ansökan om partiell immunitet (the Commission was already aware of the fact that the cartel covered France before Recylex’s application for partial immunity). Alla kursiveringar är mina.

19 Min kursivering.

20 På franska lyder punkt 95 enligt följande: le contenu et le sens des notes manuscrites permettaient de savoir que les différentes entreprises citées et leurs représentants avaient participé, le 23 septembre 2009, à une réunion anticoncurrentielle (min kursivering).

21 Se, för ett liknande resonemang, LG Display, punkt 84, och beslut av den 21 november 2013, Kuwait Petroleum m.fl./kommissionen ( C‑581/12 P, ej publicerat EU:C:2013:772, punkt 20).

22 Samma villkor fastställs i artikel 18.3 i direktiv 2019/1, där det förutsätts att företaget lämnar in övertygande bevis.

23 I den italienska versionen av artikel 18.3 i direktiv 2019/1, där samma villkor fastställs, anges mera explicit att de bevis som företaget lämnar in ska kunna användas för att styrka ytterligare omständigheter.

24 Jag vill emellertid påpeka att tribunalen i dom av den 17 maj 2013, MRI/kommissionen ( T-154/09, EU:T:2013:260, punkt 117), som Recylex har åberopat till stöd för sin ståndpunkt, tolkade detta villkor på så sätt att de bevis som företaget lämnar in ska göra det möjligt att fastställa nya sakförhållanden utöver dem som kommissionen kan fastställa (min kursivering).

25 Se, för ett liknande resonemang angående den inte lika explicita lydelsen i punkt 23 tredje stycket i 2002 års meddelande om samarbete, domen LG Display (punkt 78). Lydelsen i direktiv 2019/1 skiljer sig från den i punkt 26 tredje stycket i tillkännagivandet om samarbete på så sätt att där enbart föreskrivs att de bevis som företaget lämnar in ska leda till en höjning av sanktionsavgifterna i förhållande till de sanktionsavgifter som annars skulle ha ålagts deltagarna i den hemliga kartellen.

26 Se, vad gäller de olika kriterier som ska tillämpas för att partiell immunitet eller nedsättning av böter ska beviljas enligt 2002 års meddelande om samarbete, dom av den 27 februari 2014, LG Display och LG Display Taiwan/kommissionen ( T‑128/11, EU:T:2014:88, punkt 190).

27 Se punkt 4 i 2006 års tillkännagivande om samarbete.

28 Punkterna 24 och 25 i 2006 års tillkännagivande om samarbete.

29 Se, vad gäller 2002 års meddelande om samarbete, dom av den 5 oktober 2011, Transcatab/kommissionen ( T-39/06, EU:T:2011:562, punkt 381).

30 Se, vad gäller 2002 års meddelande om samarbete, dom av den 5 oktober 2011, Transcatab/kommissionen ( T-39/06, EU:T:2011:562, punkt 382).

31 Se domen LG Display (punkt 79).

32 Se, för ett liknande resonemang, kommissionens pressmeddelande av den 7 december 2006 (IP/06/1705). Meddelandet om samarbete ändrades bland annat för att anpassa det till de ändamål som fastställs i Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling. Se kommissionens pressmeddelande av den 29 september 2006 (IP/06/1288), där det anförs att en av de ändringar som föreslogs under debatten inom ramen för Europeiska konkurrensnätverket borde ha lett till att uttryckligen föreskriva att enbart övertygande bevis kommer att belönas utanför intervallet om nedsättning av böter, tillgängligt med länken https://ec.europa.eu/competition/cartels/legislation/leniency_legislation.html. Se, även, dokumentet Competition: Revised Leniency Notice – Frequently Asked Questions, tillgängligt med länken https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/MEMO_06_469, vad gäller begreppet compelling evidence för beviljande av partiell immunitet. Se, med avseende på förhållandet mellan de program för förmånlig behandling som har införts på nationell nivå, av unionen och inom ramen för Europeiska konkurrensnätverket, bland annat, dom av den 20 januari 2016, DHL Express (Italy) och DHL Global Forwarding (Italy) ( C‑428/14, EU:C:2016:27).

33 I detta hänseende går det inte att utesluta att partiell immunitet även kan beviljas i ett fall där kommissionen har samlat in bevis men inte är i stånd att avkoda dem utan uppgifterna från det företag som har ansökt om partiell immunitet. Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Jääskinen i målet Repsol Lubricantes y Especialidades m.fl./kommissionen ( C‑617/13 P, EU:C:2015:487, punkt 31).

34 Bland tribunalens domar som Recylex har åberopat till stöd för sin ståndpunkt tycks denna ståndpunkt enbart bekräftas i dom av den 17 maj 2013, MRI/kommissionen ( T-154/09, EU:T:2013:260, punkt 117 samt punkt 127 och följande punkter). I själva verket gjordes det i domen Deutsche Bahn, till vilken tribunalen hänvisade i punkt 89 i den överklagade domen, en tolkning som i mångt och mycket motsvarar tolkningen i detta förslag till avgörande (se punkterna 377, 381, 385 och 386). Punkt 386 i dom av den 29 februari 2016, Schenker/kommissionen ( T-265/12, EU:T:2016:111), innehåller endast en omskrivning av punkt 26 tredje stycket i 2006 års tillkännagivande om samarbete.

35 Jag vill även påpeka att kommissionen förefaller ha förespråkat en tolkning av den överklagade domen enligt vilken tribunalen ansåg att de handlingar som kommissionen redan hade samlat in när Recylex lämnade in ansökan om förmånlig behandling gjorde det möjligt att styrka att mötet hade hållits i Windhagen den 23 september 2009.

36 Se punkt 91 i den överklagade domen.

37 Min kursivering.

38 Se punkterna 141 och 150 i den överklagade domen.

39 Se punkt 26 första och andra styckena i 2006 års tillkännagivande om samarbete.

40 Se punkt 54 i detta förslag till avgörande.

41 Se, för ett liknande resonemang angående 2002 års meddelande om samarbete, dom av den 5 oktober 2011, Transcatab/kommissionen ( T-39/06, EU:T:2011:562, punkterna 378–380).

42 Som kommissionen har anfört gjorde tribunalen, givetvis med vederbörliga skillnader, en motsvarande tolkning – som enligt min uppfattning kan anammas – av punkt 8 a i 2002 års meddelande om samarbete angående fullständig immunitet mot böter i dom av den 16 september 2013, Repsol Lubricantes y Especialidades m.fl./kommissionen ( T-496/07, ej publicerad, EU:T:2013:464, punkterna 325–336). Tribunalen betonade i synnerhet dels den kronologiska redogörelsen av sakförhållandena, så som den konstaterats i det beslut som angreps i det mål som gav upphov till nämnda dom, dels sökandens bristande förmåga att bestrida grunden för en sådan redogörelse (se punkterna 329–333). Mot bakgrund av dessa överväganden drog tribunalen den slutsatsen att sökanden ändå inte skulle ha kunnat göra gällande att den hade rätt till immunitet mot böter, även om det företag som var först med att anmäla den konkurrensbegränsande samverkan inte hade beviljats förmånlig behandling eftersom det inte uppfyllde villkoren i punkt 11 a i 2002 års meddelande om samarbete (se punkterna 335 och 336 i domen).