lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Gerard Hogan föredraget den 8 juli 2021

CELEX
62020CC0217
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: engelska.

2 EUT L 299, 2003, s. 9.

3 Kommissionen har förlitat sig på siffrorna i Sickness benefits in the EU: making sense of diversity, Spasova, S., Bouget, D., Belletti C., Vanhercke, B., ETUI Policy Brief nr 4/2020 från Europeiska fackföreningsinstitutet. I de länder som inte har några statligt föreskrivna bestämmelser är det upp till arbetsgivaren att utbetala sjuklön eller så utbetalas sjuklön i enlighet med kollektivavtal. Såsom kommissionen även har påpekat förhåller det sig i vissa medlemsstater så att sådana utbetalningar inte görs av arbetsgivaren (eller görs inte av denne efter en viss tidsperiod) utan av det berörda socialförsäkringssystemet (sådana utbetalningar kallas för sjukersättning). Jag kommer inte att gå närmare in på detta eftersom saken rör storleken på den lön en arbetstagare har rätt till under årlig betald semester och inte under sjukledighet. En eventuell slutsats att det enligt artikel 7.1 i direktiv 2003/88 är tillåtet med en lägre lön under årlig betald semester skulle föranleda ytterligare frågor om vad en sådan lönesänkning ska grundas på i de fall då en arbetstagare har rätt till sjukersättning vid den tidpunkt då han eller hon tar ut sin årliga semester.

4 Såsom den nederländska regeringen har förklarat i sitt yttrande ska en företagsläkare göra en individuell bedömning av den berörda statstjänstemannens hälsa och därefter rekommendera antal arbetstimmar per vecka.

5 Dom av den 20 januari 2009 ( C‑350/06 och C‑520/06, EU:C:2009:18).

6 Det preciseras inte i begäran om förhandsavgörande huruvida den årliga semester som har tagits motsvarar den minsta period som garanteras i artikel 7.1 i direktiv 2003/88. Medlemsstaterna får bevilja längre årlig semester inom ramen för nationell rätt, men några sådana ytterligare perioder regleras inte i artikel 7.1 i direktiv 2003/88. Min bedömning avser således enbart årlig semester som tas under denna minsta period (årlig betald semester).

7 Min kursivering. Det bör även påpekas att direktiv 2003/88 också är tillämpligt på statstjänstemän eftersom det i artikel 1.3 anges att direktivet skall tillämpas på all verksamhet, såväl offentlig som privat …. Alla hänvisningar till arbetstagare i detta förslag till avgörande med avseende på arbetstagare är således även tillämpligt på statstjänstemän.

8 Se artikel 17 i direktiv 2003/88 som medger vissa avvikelser. Enligt denna bestämmelse får emellertid inga avvikelser göras från artikel 7 i direktivet, såsom domstolen redan har konstaterat i dom av den 26 juni 2001, BECTU ( C‑173/99, EU:C:2001:356, punkt 41) och dom av den 24 januari 2012, Dominguez ( C‑282/10, EU:C:2012:33, punkt 35).

9 Se, bland annat, dom av den 11 november 2015, Greenfield ( C‑219/14, EU:C:2015:745, punkt 26), dom av den 30 juni 2016, Sobczyszyn ( C‑178/15, EU:C:2016:502, punkt 19) och dom av den 25 juni 2020, Varhoven kasatsionen sad na Republika Bulgaria och Iccrea Banca ( C‑762/18 och C‑37/19, EU:C:2020:504, punkt 53).

10 Dom av den 11 november 2015, Greenfield ( C‑219/14, EU:C:2015:745, punkt 27), dom av den 30 juni 2016, Sobczyszyn ( C‑178/15, EU:C:2016:502, punkt 20), dom av den 13 december 2018, Hein ( C‑385/17, EU:C:2018:1018, punkt 23), och dom av den 25 juni 2020, Varhoven kasatsionen sad na Republika Bulgaria och Iccrea Banca ( C‑762/18 och C‑37/19, EU:C:2020:504, punkt 54) och. Jag kommer inte att beakta artikel 31.2 i stadgan. Generaladvokat Bobek har redan påpekat följande i sitt förslag till avgörande i målet Hein ( C‑385/17, EU:C:2018:666, punkt 57): I bestämmelsen anges bara på ett allmänt och abstrakt sätt att varje arbetstagare har rätt till … årlig betald semester. I stadgan anges inte ens hur lång den garanterade årliga semestern som minst ska vara, och inte heller vilka regler som ska gälla för metoden för beräkning av ersättningen under semestern.

11 Dom av den 20 januari 2009, Schultz-Hoff m.fl. ( C‑350/06 och C‑520/06, EU:C:2009:18, punkt 60 och angiven rättspraxis) och dom av den 29 november 2017, King ( C‑214/16, EU:C:2017:914, punkt 35).

12 Dom av den 13 december 2018, Hein ( C‑385/17, EU:C:2018:1018, punkt 27).

13 Se, bland annat, dom av den 20 januari 2009, Schultz-Hoff m.fl. ( C‑350/06 och C‑520/06, EU:C:2009:18, punkt 25) och dom av den 13 december 2018, Hein ( C‑385/17, EU:C:2018:1018, punkt 26).

14 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 22 april 2010, Zentralbetriebsrat der Landeskrankenhäuser Tirols ( C‑486/08, EU:C:2010:215, punkt 33), på grundval av klausul 4.2 i ramavtalet om deltidsarbete, som ingicks den 6 juni 1997 och som återfinns i bilagan till rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS (EGT L 14, 1998, s. 9), ändrat genom rådets direktiv 98/23/EG av den 7 april 1998 (EGT L 131, 1998, s. 10). Samma logik har tillämpats på ärenden där arbetstider och arbetsdagar ändrades från vecka till vecka (dom av den 11 november 2015, Greenfield ( C‑219/14, EU:C:2015:745, punkt 29)) och på ärenden rörande korttidsarbete (Kurzarbeit) (se dom av den 13 december 2018, Hein ( C‑385/17, EU:C:2018:1018, punkterna 27–29)), även i den mån som det inte fanns några intjänade semesterdagar vid tillämpning av nedsättning av arbetstiden till noll (Kurzarbeit Null) i ett fall där arbetstagarnas arbetsplikt suspenderades i sin helhet (se dom av den 8 november 2012, Heimann och Toltschin ( C‑229/11 och C‑230/11, EU:C:2012:693, punkt 36)). I punkt 32 i den sistnämnda domen kvalificerade domstolen arbetstagare som arbetstagare som tillfälligt är deltidsarbetande.

15 Se, bland annat dom av den 20 januari 2009, Schultz-Hoff m.fl. ( C‑350/06 och C‑520/06, EU:C:2009:18, punkterna 39–41), dom av den 24 januari 2012, Dominguez ( C‑282/10, EU:C:2012:33, punkterna 20 och 30) och dom av den 4 oktober 2018, Dicu ( C‑12/17, EU:C:2018:799, punkt 29).

16 Dom av den 21 juni 2012, ANGED ( C‑78/11, EU:C:2012:372, punkt 19 och angiven rättspraxis).

17 Dom av den 4 oktober 2018, Dicu ( C‑12/17, EU:C:2018:799, punkt 32 och angiven rättspraxis).

18 Förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i målet Hein ( C‑385/17, EU:C:2018:666, punkt 47).

19 Dom av den 13 december 2018, Hein ( C‑385/17, EU:C:2018:1018).

20 Dom av den 13 december 2018, Hein ( C‑385/17, EU:C:2018:1018, punkt 32 och angiven rättspraxis).

21 Den nederländska ordalydelsen i direktiv 2003/88 förefaller mer inriktad på bibehållandet av lönen (jaarlijkse vakantie met behoud van loon) medan så generellt sett inte är fallet i de andra språkversionerna. Den franska (congé annuel payé), den tyska (bezahlten Mindestjahresurlaub), den spanska (vacaciones anuales retribuidas), den italienska (ferie annuali retribuite), den portugisiska (férias anuais remuneradas) och den svenska versionen (årlig betald semester) är inte mer specifika i det avseendet än den engelska, där det talas om paid annual leave. Denna skillnad får begränsade effekter, men såsom domstolen har slagit fast innebär årlig betald semester att lön måste utgå. Domstolen har emellertid även preciserat att arbetstagaren med andra ord ska få ordinarie lön under denna viloperiod. Se punkt 23 i detta förslag till avgörande.

22 Dom av den 13 december 2018 ( C‑385/17, EU:C:2018:1018, punkt 34 och angiven rättspraxis). Min kursivering.

23 Ibidem, punkt 33.

24 För en beräkning, se dom av den 15 september 2011, Williams m.fl. ( C‑155/10, EU:C:2011:588, punkterna 24, 25 och 28) när det gäller de delar som ska tas med i beräkningen om lönen består av flera delar.

25 Dom av den 12 juni 2014, Bollacke ( C-118/13, EU:C:2014:1755, punkt 22) och dom av den 6 november 2018, Max-Planck-Gesellschaft zur Förderung der Wissenschaften ( C‑684/16, EU:C:2018:874, punkt 31).

26 Dom av den 6 november 2018, Max-Planck-Gesellschaft zur Förderung der Wissenschaften ( C‑684/16, EU:C:2018:874, punkt 31).

27 Dom av den 15 september 2011, Williams m.fl. ( C‑155/10, EU:C:2011:588, punkt 21), med hänvisning till förslag till avgörande av generaladvokaten Trstenjak i samma mål (EU:C:2011:403, punkt 90).

28 Se, bland annat, dom av den 20 januari 2009, Schultz-Hoff m.fl. ( C‑350/06 och C‑520/06, EU:C:2009:18, punkt 49) och dom av den 25 juni 2020, Varhoven kasatsionen sad na Republika Bulgaria och Iccrea Banca ( C‑762/18 och C‑37/19, EU:C:2020:504, punkt 63). Beträffande möjligheten att begränsa den period under vilken semester som inte tagits ut under beräkningsperioden får tas ut, se dom av den 22 november 2011, KHS ( C‑214/10, EU:C:2011:761, punkterna 34, 38 och 39).

29 Dom av den 20 januari 2009, Schultz-Hoff m.fl. ( C‑350/06 och C‑520/06, EU:C:2009:18, punkterna 28 och 29).

30 Direktiv 2003/88 utgör inte heller hinder för detta. Se, ibidem, punkt 31.

31 Detta gjordes i huvudsak gällande av motparten och den tyska regeringen, se förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i målet Hein ( C‑385/17, EU:C:2018:666, punkt 55) och dom av den 13 december 2018, Hein ( C‑385/17, EU:C:2018:1018, punkterna 38–40).

32 Dom av den 13 december 2018, Hein ( C‑385/17, EU:C:2018:1018, punkt 43).

33 Dom av den 4 oktober 2018, Dicu ( C‑12/17, EU:C:2018:799, punkt 29) och dom av den 25 juni 2020, Varhoven kasatsionen sad na Republika Bulgaria och Iccrea Banca ( C‑762/18 och C‑37/19, EU:C:2020:504, punkt 60).