Förslag till avgörande av generaladvokat Athanasios Rantos föredraget den 9 september 2021

1 Originalspråk: franska.

2 Europaparlamentets och rådets förordning av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 2013, s. 487, och rättelse i EUT L 130, 2016, s. 1).

3 Rådets direktiv av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 1992, s. 7; svensk specialutgåva, område 15, volym 11, s. 114), (nedan kallat livsmiljödirektivet).

4 Rådets direktiv av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (EGT L 103, 1979, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 2, s. 161).

5 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 2010, s. 7) (nedan kallat fågeldirektivet).

6 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 2000, s. 1) (nedan kallat ramdirektivet om vatten).

7 Europaparlamentets och rådets förordning av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (EUT L 347, 2013, s. 608).

8 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 808/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av förordning nr 1305/2013 (EUT L 227, 2014, s. 18).

9 Latvijas Vēstnesis, 2010, nr 58.

10 Latvijas Vēstnesis, 2015, nr 76.

11 Kommissionen har i sitt skriftliga yttrande understrukit att den version av dekretet som citeras i beslutet om hänskjutande innehåller ändringar som antogs den 14 mars 2017 och som av tidsmässiga skäl (ratione temporis) inte är tillämpliga på omständigheterna i det nationella målet. Punkt 58 hade följande lydelse före dessa ändringar: Stöd får beviljas om det område som deklareras för stöd är minst en hektar, om det är sammansatt av fält på minst 0,5 hektar vars gränser sammanfaller med gränserna för skogsskiften som kan identifieras i naturen och där någon av följande begränsningar av den ekonomiska verksamheten gäller från och med den 1 april innevarande år i enlighet med bestämmelserna om skydd och användning av särskilda bevarandeområden eller om skydd av arter och biotoper: … Förbud mot skogsbruksverksamhet. … Förbud mot slutavverkningar och gallring. … Förbud mot slutavverkningar. … Förbud mot kalhuggning.

12 Programmet finns på följande adress på den lettiska regeringens webbplats: https://www.zm.gov.lv/public/files/CMS_Static_Page_Doc/00/00/01/81/03/Programme_2014LV06RDNP001_9_0_lv.pdf.

13 Torvmark ges en mycket flexibel definition i det fåtal internationella bestämmelser som finns. Torvmark betraktas som våtmark i den mening som avses i konventionen om våtmarker av internationell betydelse i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar, undertecknad i Ramsar (Iran) den 2 februari 1971 (Förenta nationernas fördragssamling, volym 996, s. 245, nr 14583). Definitionen av våtmarker i denna konvention är mycket vid. Vad särskilt gäller torvmark anges det i dokumentet Registrering av Ramsarområden: Strategisk ram och riktlinjer för den framtida utvecklingen av våtmarkskonventionens förteckning över våtmarker av internationell betydelse, som tagits fram av Ramsarkonventionens sekretariat (4:e utgåvan, vol. 17, 2010), punkterna 136 och 137, att torvmark definieras genom närvaro av ett torvsubstrat (där torven har bildats av ofullständigt nedbrutna rester av döda växter som ackumulerats på plats i vattenmättad mark) och att torvmark är ekosystem där torvlagret ibland är täckt av vegetation (som ibland omvandlas till torv) och ibland saknar vegetation. Torvmarkens främsta egenskap är enligt detta dokument närvaron av torv eller av vegetation som kan bilda torv.

14 Det finns skäl att påpeka att det visserligen är jordbruksområden som anges i artikel 30.6 a i förordning nr 1305/2013, men i artikel 2.1 f i förordningen ges en definition av jordbruksareal. Jag anser emellertid att de två uttrycken är utbytbara.

15 I artikel 4.1 h i förordning nr 1307/2013 definieras permanent gräsmark och permanent betesmark (gemensamt kallade permanent gräsmark) på följande sätt: mark som utnyttjas till att odla gräs eller annat örtartat foder naturligt (självsådd) eller genom odling (insådd) och som inte har ingått i växtföljden på jordbruksföretaget under fem år eller mer; andra arter, t.ex. buskar och/eller träd, som kan betas får ingå, under förutsättning att den övervägande andelen utgörs av gräs och annat örtartat foder; samt, när medlemsstaterna så beslutar, mark som kan betas, där enligt etablerade lokala sedvänjor gräs och annat örtartat foder traditionellt inte utgör den dominerande växtligheten på betesmarken.

16 I artikel 45 i förordning nr 1307/2013, som har rubriken Permanent gräsmark, föreskrivs följande i punkt 1 första stycket: Medlemsstaterna ska i områden som omfattas av [livsmiljödirektivet] eller [fågeldirektivet], inbegripet i torvmark och våtmarker i de områdena, utse miljömässigt känslig permanent gräsmark som behöver strikt skydd för att de direktivens syften ska uppfyllas. (Min kursivering.)

17 Enligt artikel 2.2 i förordning nr 1305/2013 får en medlemsstat eller region besluta att (i programmet för landsbygdsutveckling) tillämpa en annan definition av skog än den i punkt 1 r i förordningen på grundval av befintlig nationell rätt eller ett befintligt nationellt inventeringssystem.

18 I bilaga I till livsmiljödirektivet, genom vilken en förteckning över livsmiljötyper av gemenskapsintresse införs för att utse särskilda bevarandeområden, görs till exempel åtskillnad mellan myrar under beteckningen 7 och skogar under beteckningen 9, och skogar i Europas tempererade zoner, med kod 91D 0, inbegriper en viss typ av myr, nämligen skogbevuxen mosse.

19 Klassificeringen av sådana områden, i enlighet med unionslagstiftningen eller med nationell lagstiftning, är dessutom inte slutgiltig, eftersom morfologin i ett område kan förändras, bland annat till följd av mänskligt ingripande. I skäl 81 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 2018, s. 82), anges till exempel uttryckligen att torvmarker kan omvandlas till jordbruksområden. Vad gäller frågan om indirekt ändring av markanvändningen anges i detta skäl att [i]ndirekt ändring av markanvändning inträffar när odling av grödor för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen tränger undan traditionell produktion av livsmedels- och fodergrödor. Denna ökade efterfrågan ökar efterfrågan på mark och kan leda till att områden med stora kollager, som skogar, våtmarker och torvmark omvandlas till jordbruksmark … (min kursivering).

20 Utan att vilja inkräkta på den hänskjutande domstolens behörigheter i fråga om tolkning av nationell rätt, konstaterar jag bara att det åtminstone implicit tycks framgå av de nationella bestämmelser som den hänskjutande domstolen har åberopat att torvmark ingår i skogsmark. I punkt 56 i dekret nr 171 anges att [s]tödberättigande områden inom ramen för denna åtgärd är skogsmark (med undantag av torvmark) (min kursivering). Enligt vad som uppgavs av den lettiska regeringen vid förhandlingen tycks definitionen av torvmark i den lettiska lagstiftningen vara oförenlig med definitionen av skog, vilket bestreds av kommissionen.

21 Jag vill framhålla att den lettiska lagstiftaren enligt punkt 58 i dekret nr 171 har begränsat stödet till vissa begränsningar avseende skogsbruksverksamhet, nämligen förbudet mot skogsbruksverksamhet och mot viss avverkning.

22 Min kursivering.

23 I bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 2012, s. 1) görs åtskillnad mellan, å ena sidan, projekt avseende torvutvinning som utvinningsindustri och, å andra sidan, projekt avseende jordbruk, skogsbruk och vattenbruk.

24 Den hänskjutande domstolen har i detta avseende hänvisat till domen av den 30 mars 2017, Lingurár ( C‑315/16, EU:C:2017:244).

25 Se ovan punkt 31.

26 Se bland annat artikel 6.1 och skäl 7 i förordning nr 1305/2013. Enligt artikel 10 i denna förordning ska kommissionen dessutom endast godkänna program som medlemsstaterna lägger fram för den.

27 Dom av den 30 mars 2017 ( C‑315/16, EU:C:2017:244).

28 Se dom av den 30 mars 2017, Lingurár ( C‑315/16, EU:C:2017:244, punkterna 26–30).

29 Se, när det gäller proportionalitetsprincipen, dom av den 30 mars 2017, Lingurár ( C‑315/16, EU:C:2017:244, punkt 29 och där angiven rättspraxis).

30 Se fotnot 20 i detta förslag till avgörande. Vid förhandlingen gjorde kommissionen gällande att den lettiska lagstiftaren inte hade definierat skog i den mening som avses i artikel 2.1 r i förordning nr 1305/2013, medan, enligt den lettiska regeringens yttrande, den lettiska lagstiftningen tycks innehålla en definition av torvmark som är oförenlig med definitionen av begreppet skog.

31 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 22 april 2021, Profi Credit Slovakia ( C‑485/19, EU:C:2021:313, punkt 37 och där angiven rättspraxis).

32 Se dom av den 15 januari 2013, Križan m.fl. ( C‑416/10, EU:C:2013:8, punkt 113 och där angiven rättspraxis).

33 Se dom av den 15 januari 2013, Križan m.fl. ( C‑416/10, EU:C:2013:8, punkt 114 och där angiven rättspraxis).

34 Vidare tvivlar jag på att Sātiņi-S, som förvärvat egendomen med vetskap om de redan befintliga begränsningarna, över huvud taget kan göra gällande att dess äganderätt har påverkats.