Förslag till avgörande av generaladvokat Evgeni Tanchev föredraget den 15 juli 2021

1 Originalspråk: engelska.

2 Direktiv av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG (EUT L 127, 2014, s. 1, och rättelse i EUT L 150, 2015, s. 24).

3 Det delavsnitt som det hänvisas till i punkt 11.2 i TabakerzV är delavsnitt 3, som behandlar förpackningar och varningar.

4 [D]är varan släpps ut på marknaden, i enlighet med artikel 8.1 i direktiv 2014/40.

5 Enligt beslutet om hänskjutande har (Oberlandesgericht München (Münchens regionala överdomstol)) funnit att placeringen av styckförpackningarna för cigaretter i ifrågavarande varuautomat bara var ett försäljningsarrangemang. Enligt den domstolen följde det av skäl 48 i direktiv 2014/40 att direktivets syfte att tillnärma nationella bestämmelser inte omfattade försäljningsarrangemang och reklamåtgärder. De relevanta bestämmelserna i direktivet var därmed inte tillämpliga på saluföring av cigaretter i varuautomater, så som fallet är i förevarande mål.

6 Kommissionen åberopar dom av den 5 oktober 2000, Tyskland/parlamentet och rådet ( C‑376/98, EU:C:2000:544, punkt 100).

7 Min kursivering.

8 Jag bör för fullständighetens skull förklara att elektroniska cigaretter inte är tobaksvaror. I artikel 2.4 i direktiv 2014/40 anges att tobaksvaror helt eller delvis består av tobak. Detta är inte fallet i fråga om elektroniska cigaretter, vilka, som det anges i artikel 2.16, används för konsumtion av nikotinånga. Elektroniska cigaretter används inte för konsumtion av tobak i den mening som avses i artikel 2.1, nämligen blad och andra naturliga, bearbetade eller obearbetade delar av tobaksväxter (se även dom av den 4 maj 2016, Pillbox 38, C‑477/14, EU:C:2016:324, punkterna 37 och 38).

9 Dock med undantag för skälen 42 och 45. I skäl 42 används formuleringen dessa produkter, vilket endast kan förstås så, att de produkter som anges i det föregående skälet åsyftas, nämligen elektroniska cigaretter. Hänvisningen i skäl 45 till misstänkta skadliga effekter på människors hälsa återger innehållet i artikel 20.9, som endast avser elektroniska cigaretter, och omnämnandet i samma skäl av en skyddsklausul svarar mot artikel 20.11, som också endast gäller för elektroniska cigaretter.

10 Se rådets dokument nr 17727/13 BILAGA av den 17 december 2013 (s. 15).

11 Utom i fråga om gränsöverskridande distansförsäljning av tobaksvaror, i artikel 1 d – som just inte är inhemska arrangemang vilka i enlighet med den första meningen i skäl 48 i direktiv 2014/40 faller utanför direktivets tillämpningsområde.

12 Konsekvensbedömning av den 19 december 2012 som åtföljde förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter (SWD(2012) 452 slutlig) (nedan kallad konsekvensbedömningen av direktiv 2014/40). Enligt avsnitt 4.1 i del 1 av konsekvensbedömningen av direktiv 2014/40 förkastades tillnärmningen av medlemsstaternas lagstiftning om automater för tobaksvaror i konsekvensbedömningen och vid offentligt samråd. Detta politikområde förkastades på grund av betänkligheter rörande subsidiariteten samt utifrån de redan goda framstegen på området (s. 50). Se även den studie som lagts fram av RAND Europe, med titeln Assessing the Impacts of Revising the Tobacco Products Directive, från september 2010 (nedan kallad RAND-studien). Enligt denna innehöll tre av de fem alternativ som kommissionen angett åtgärder i fråga om automater för tobaksvaror: Alternativ 3 innehöll åtgärder för att göra varuautomater otillgängliga för underåriga , medan alternativen 4 och 5 tog upp ett totalt förbud mot varuautomater (se ss. 189, 219, 227 och 235). RAND-studien kan tillgås på Europeiska kommissionens webbplats.

13 Rekommendation av den 2 december 2002 om förebyggande av rökning och om initiativ för en effektivare tobakskontroll (EGT L 22, 2003, s. 31).

14 Direktiv av den 5 juni 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror (EGT L 194, 2001, s. 26). Direktiv 2001/37 omnämns i skäl 9 i rekommendation 2003/54.

15 En hänvisning bör också göras till skäl 14 i rekommendation 2003/54, enligt vilket varuautomater [inte] bör … förses med annat reklammaterial än sådant som är oundgängligt för att upplysa om de produkter som säljs.

16 Se yttrandet från utskottet för rättsliga frågor av den 25 juni 2013 i Europaparlamentets betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter av den 24 juli 2013 (ändringsförslag 22, s. 273).

17 Enligt artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/33/EG av den 26 maj 2003 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter (EUT L 152, 2003, s. 16).

18 Min kursivering.

19 Det motsatta upplägget – det vill säga att införa begränsningar eller ett fullständigt förbud mot att uppvisa tobaksvaror på försäljningsställena – övervägdes faktiskt (och förkastades) i förberedelserna i fråga om direktiv 2014/40. Se avsnitt 4.1 i del 1 av konsekvensbedömningen av direktiv 2014/40 (s. 50), samt RAND-studien (ss. 227 och 233).

20 Min kursivering.

21 Se skäl 7 i direktiv 2014/40. Se även artikel 1 i samma direktiv, där det förklaras att direktivet syftar till att uppfylla unionens skyldigheter enligt WHO:s ramkonvention om tobakskontroll (min kursivering).

22 Dom av den 4 maj 2016, Polen/parlamentet och rådet ( C‑358/14, EU:C:2016:323, punkt 47).

23 Nämligen den information om relevanta ämnen och emissioner från tobaksvaror, som varje styckförpackning och alla ytterförpackningar för tobaksvaror ska vara försedda med (se artikel 11.2 FCTC).

24 De märkningar som krävs genom artikel 15 FCTC är avsedda att eliminera olaglig handel med tobaksvaror. Deras motsvarigheter i direktiv 2014/40 är de unika identitetsmärkningar och de säkerhetsmarkeringar som föreskrivs i artiklarna 15 och 16 i detta.

25 Jag bör nämna att påsatt material i punkt 6 i riktlinjerna för genomförande av artikel 11 FCTC definieras som varje meddelande som sätts fast på utsidan av en enskild förpackning och/eller paket som köps i detaljhandel av konsumenter ….

26 Dom av den 22 april 2021, Austrian Airlines ( C‑826/19, EU:C:2021:318, punkt 22).

27 Dom av den 4 maj 2016, Polen/parlamentet och rådet ( C‑358/14, EU:C:2016:323, punkt 80), dom av den 4 maj 2016, Philip Morris Brands m.fl. ( C‑547/14, EU:C:2016:325, punkterna 171 och 220), dom av den 17 oktober 2018, Günter Hartmann Tabakvertrieb ( C‑425/17, EU:C:2018:830, punkt 23), dom av den 30 januari 2019, Planta Tabak ( C‑220/17, EU:C:2019:76, punkt 38), och dom av den 22 november 2018, Swedish Match ( C‑151/17, EU:C:2018:938, punkt 40).

28 En hänvisning bör också göras till fjärde punktsatsen i tillägget till riktlinjerna, med överskriften Vägledande (icke uttömmande) förteckning över former av reklam för, marknadsföring av och sponsring till förmån för tobak i den mening som avses i konventionen, i vilket varuautomater för tobaksvaror anges.

29 I sista meningen i punkt 40 i riktlinjerna för genomförande av artikel 13 FCTC föreskrivs att [f]ör att uppnå full effektivitet ska de varningar eller andra meddelanden som krävs av parterna enligt artikel 13.4 b i konventionen vara samstämmiga med de varningar eller andra meddelanden på förpackningen som krävs i artikel 11 i konventionen (min kursivering) – vilket innebär att de hälsovarningar som automater för tobaksvaror i enlighet med artikel 13.4 b FCTC måste vara försedda med inte är identiska med de hälsovarningar som styckförpackningarna och andra förpackningar för tobaksvaror i enlighet med artikel 11.1 b FCTC måste vara försedda med. Genom artikel 13.4 b FCTC och punkt 14 i riktlinjerna för genomförande av artikel 13 FCTC klargörs att automater för tobaksvaror måste vara försedda med åtminstone något slag av hälsovarningar.