lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Athanasios Rantos föredraget den 2 juni 2022

CELEX
62020CC0470
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska

2 Rådets förordning av den 13 juli 2015 om tillämpningsföreskrifterför artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 2015, s. 9, och rättelse i EUT L159, 2016, s.23).

3 EUT C 200, 2014, s. 1.

4 Rådets förordning av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, 1999, s. 1).

5 EUT C 44, 2015, s. 2.

6 EUT C 121, 2018, s. 7.

7 Veejaam producerade elkraft i ett vattenkraftverk mellan åren 2001 och 2015, i två produktionsanläggningar med en effekt på mellan 100 kW och 200 kW. Mellan åren 2001 och 2012 mottog Veejaam stöd för förnybar energi i enlighet med den estniska stödordning som är i fråga i det nationella målet. Espo producerade energi i ett vattenkraftverk med en turbin med en effekt på 15 kW. År 2009 togs en ny turbingenerator med en effekt på 45 kW i bruk. Espo uppbar stöd för förnybar energi under perioden 2004–2015.

8 Under år 2015 bytte Veejaam ut de befintliga produktionsanläggningarna mot en ny turbingenerator som installerades på kraftverkets befintliga damm. Den anläggning som härigenom kom till användning var sålunda delvis ny i förhållande till den som var i bruk när energiproduktionen inleddes.

9 Under år 2016 översände Veejaam uppgifterna om den nya anläggningen till Elering i syfte att erhålla stöd för förnybar energi. Även Espo inkom under år 2016 med en ansökan till Elering avseende den turbin som installerades år 2009.

10 Dom av den 21 juni 2007, Omni Metal Service ( C‑259/05, EU:C:2007:363, punkt 15).

11 Denna ordning betecknades inte som befintligt stöd vid tidpunkten för Estlands anslutning och anmäldes till kommissionen först under år 2014.

12 Den hänskjutande domstolen anser också att den måste fastställa om begreppet produktionsanläggning inte bara omfattar turbingeneratorn (nämligen de delar som ersattes i det aktuella fallet) utan även dammen och utloppskanalen.

13 Likaså kan frågor gällande hur produktionsanläggningar ska betecknas, vilka tagits upp av den hänskjutande domstolen, är frågor som endast kan tolkas av den nationella domstolen.

14 Se skälen 62, 73, 109 och 111 i beslutet av år 2014 samt skäl 66 i beslutet av år 2017.

15 Dom av den 16 december 2010, Kahla Thüringen Porzellan/kommissionen ( C‑537/08 P, EU:C:2010:769, punkt 44 och där angiven rättspraxis).

16 I den lydelse av lagförslaget (i fråga om ELTS) som anmäldes till kommissionen föreskrevs i 108 § att [i]nget stöd ska utbetalas för elektricitet som alstras i en ny produktionsanläggning som installeras på samma plats i stället för en gammal produktionsanläggning om stöd, i enlighet med denna lag, redan har utbetalats under 12 år för el som producerats i den produktionsanläggning som byts ut. Stöd ska utbetalas för el som alstras i en produktionsanläggning som uppförs i stället för en gammal produktionsanläggning under 12 år från det att produktionen med den ursprungliga produktionsanläggningen inleddes.

17 Dom av den 9 mars 1994, TWD Textilwerke Deggendorf ( C‑188/92, EU:C:1994:90, punkt 25).

18 Dom av den 19 juli 2016, Kotnik m.fl. ( C‑526/14, EU:C:2016:570, punkt 44).

19 Dom av den 19 juli 2016, Kotnik m.fl. ( C‑526/14, EU:C:2016:570, punkt 40).

20 Dom av den 19 juli 2016, Kotnik m.fl. ( C‑526/14, EU:C:2016:570, punkterna 43–45).

21 Se skäl 64 i beslutet av år 2014 och skälen 62 och 63 i beslutet av år 2017.

22 Se punkt 22 i förevarande förslag till avgörande.

23 Se skälen 27, 28 och 106 i beslutet av år 2014.

24 Se skälen 29, 31 och 96 i beslutet av år 2017.

25 I förevarande fall är det relevanta slaget av befintligt stöd det som anges i artikel 1 b ii i denna förordning.

26 Detta inbegriper planer som syftar till att ändra ett befintligt stöd, eftersom en ändring av ett befintligt stöd utgör ett nytt stöd i den mening som avses i artikel 1 c i förordning 2015/1589.

27 Dom av den 26 oktober 2016, DEI och kommissionen/Alouminion tis Ellados ( C‑590/14 P, EU:C:2016:797, punkt 45).

28 Dom av den 18 november 2010, NDSHT/kommissionen ( C‑322/09 P, EU:C:2010:701, punkt 52).

29 Denna ståndpunkt bestrids av Elering, som tolkar beslutet av år 2014 på annat sätt. Elering hävdar sålunda att det i den gamla stödordningen inte angavs något slutdatum och att det inte av beslutet av år 2014 framgick att kommissionen godkände den gamla stödordningen på villkor att denna skulle upphöra den 31 december 2014 eller att denna skulle ersättas av den nya stödordningen. Härav följer att Republiken Estland rätteligen kunde underlåta att genomföra de ändringar som godkändes genom nämnda beslut och fortsätta att tillämpa den gamla stödordning som godkänts genom nämnda beslut.

30 Se underavsnitt 3.2 i beslutet av år 2017.

31 Dom av den 15 oktober 2015, Iglesias Gutiérrez och Rion Bea ( C‑352/14 och C‑353/14, EU:C:2015:691, punkterna 28 och 29).

32 Dom av den 26 oktober 2016, DEI och kommissionen/Alouminion tis Ellados ( C‑590/14 P, EU:C:2016:797, punkt 49 och där angiven rättspraxis).

33 Dom av den 26 oktober 2016, DEI och kommissionen/Alouminion tis Ellados ( C‑590/14 P, EU:C:2016:797, punkt 50 och där angiven rättspraxis).

34 Se punkterna 24–26i förevarande förslag till avgörande.

35 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 oktober 2003, van Calster m.fl. ( C‑261/01 och C‑262/01, EU:C:2003:571, punkt 56).

36 Dom av den 19 mars 2015, OTP Bank ( C‑672/13, EU:C:2015:185, punkt 76).

37 Dom av den 21 oktober 2003, van Calster m.fl. ( C‑261/01 och C‑262/01, EU:C:2003:571, punkt 62).

38 Dom av den 24 november 2020, Viasat Broadcasting UK ( C‑445/19, EU:C:2020:952, punkt 21 och där angiven rättspraxis).

39 Dom av den 24 november 2020, Viasat Broadcasting UK ( C‑445/19, EU:C:2020:952, punkt 23 och där angiven rättspraxis).

40 Dom av den 5 mars 2019, Eesti Pagar ( C‑349/17, EU:C:2019:172, punkt 134 och där angiven rättspraxis).

41 Dom av den 5 mars 2019, Eesti Pagar ( C‑349/17, EU:C:2019:172, punkt 132 och där angiven rättspraxis).

42 Det särskilda fall som föreligger i fråga om Espo, som under perioden 2015–2016 fortsatt erhöll stöd i enlighet med den gamla stödordningen, behandlas i punkt 75 i förevarande förslag till avgörande.

43 Dom av den 12 februari 2008, CELF och ministre de la Culture et de la Communication ( C‑199/06, EU:C:2008:79), punkterna 47 och 48.

44 Se punkt 8 i förevarande förslag till avgörande.