Förslag till avgörande av generaladvokaten Giovanni Pitruzzella föredraget den 30 juni 2022
1 Originalspråk: franska.
2 Sidhuvudet i denna text har varit föremål för en språklig ändring efter det att texten ursprungligen gjordes tillgänglig på internet.
3 Se även mitt förslag till avgörande i målet Ligue des droits humains ( C‑817/19, EU:C:2022:65, punkt 2).
4 Enligt den grundprincip enligt vilken Zadig, efter att ha blivit kungens minister, utövade sitt ministeruppdrag (i Voltaire, Zadig eller Ödet: En orientalisk berättelse, kapitel VI, Pocket-utgåvan, Paris, 2020, s. 41).
5 EUT L 119, 2016, s. 89.
6 DV nr 53 av den 27 juni 2014, senast ändrad och kompletterad i CV nr 85 av den 2 oktober 2020, kompletterad i DV nr 20 av den 9 mars 2021.
7 Lagen om bulgariska identitetshandlingar.
8 DV nr 90 av den 31 oktober 2014, senast ändrad i DV nr 57 av den 28 juli 2015.
9 Antalet digitala fingeravtryck har inte preciserats i de handlingar som domstolen förfogar över.
10 Det framgår av de handlingar som domstolen förfogar över att registreringen i polisregistret omfattade ett eller flera fotografier, men att antalet fotografier eller innehållet i detta/dessa inte närmare anges.
11 Europaparlamentets och rådets förordning av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 2016. s. 1) (nedan kallad dataskyddsförordningen).
12 Den åtgärd genom vilken de behöriga myndigheterna inför sådana personuppgifter som dem som berörs av en registrering i polisregistret i medlemsstatens dataregister utgör en behandling av dessa uppgifter som omfattas av direktiv 2016/680. Se artikel 3.2 och 3.7 i direktivet. Se även, analogt, dom av den 12 maj 2021, Bundesrepublik Deutschland (Rött meddelande från Interpol) ( C‑505/19, EU:C:2021:376, punkt 111).
13 Det ska erinras om att det inte preciseras vilket antal fingeravtryck som får tas.
14 Inte heller här preciseras något antal eller innehåll.
15 Se, analogt, dom av den 16 juli 2020, Facebook Ireland och Schrems ( C‑311/18, EU:C:2020:559, punkt 171) och dom av den 6 oktober 2020, État luxembourgeois (Rätt till ett rättsmedel mot en begäran om upplysningar på skatteområdet) C‑245/19 och C‑246/19, EU:C:2020:795, punkt 73).
16 Beträffande förhållandet mellan uppgifternas känsliga karaktär och ingreppets allvar, se bland annat dom av den 24 september 2019, GC m.fl. (Borttagande av känsliga uppgifter) ( C‑136/17, EU:C:2019:773, punkt 44) och dom av den 6 oktober 2020, La Quadrature du Net m.fl. ( C‑511/18, C‑512/18 och C‑520/18, EU:C:2020:791, punkt 142).
17 Såsom bekräftas av den statistik som den franska regeringen har lämnat i sitt skriftliga yttrande.
18 Artikel 219.1 i straffprocesslagen.
19 Artikel 6 a i direktiv 2016/680. Min kursivering. De övriga kategorier som avses i denna bestämmelse är personer som dömts för brott (artikel 6 b i direktivet), brottsoffer (artikel 6 c i direktivet) och tredjemän såsom vittnen (artikel 6 c i direktivet).
20 Denna artikel 6 är resultatet av en glidning från principen om kategorisering av uppgifter, som anges som princip nr 3 i Europarådets ministerkommittés rekommendation nr R(87/15) om användningen av personuppgifter inom polisväsendet bör iakttas när personuppgifter behandlas inom polisväsendet och som den har inspirerats av (se motiveringen till förslaget till direktiv COM(2012) 10 final av den 25 januari 2012, punkt 3.4.2) för principen om kategorisering av registrerade vars personuppgifter ska inhämtas för att sedan behandlas.
21 Det följer nämligen av artikel 1 i direktiv 2016/680 att detta har till syfte att fastställa bestämmelser om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av behöriga myndigheter i syfte att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, inklusive att skydda mot samt förebygga och förhindra hot mot den allmänna säkerheten…
22 Se skäl 35 i direktiv 2016/680.
23 Se skäl 37 i direktiv 2016/680.
24 Se artikel 52 i direktiv 2016/680.
25 Se artikel 53 i direktiv 2016/680.
26 Se artikel 54 i direktiv 2016/680.
27 Närmare bestämt av artikel 6 a i direktiv 2016/680.
28 Dom av den 6 oktober 2020, État luxembourgeois (Rätt till ett rättsmedel mot en begäran om uppgifter på skatteområdet) ( C‑245/19 och C‑246/19, EU:C:2020:795, punkt 49).
29 Se dom av den 6 oktober 2020, État luxembourgeois (Rätt till ett rättsmedel mot en begäran om uppgifter på skatteområdet) ( C‑245/19 och C‑246/19, EU:C:2020:795, punkt 60).
30 Se dom av den 6 oktober 2020, État luxembourgeois (Rätt till ett rättsmedel mot en begäran om uppgifter på skatteområdet) ( C‑245/19 och C‑246/19, EU:C:2020:795, punkt 66).
31 Se dom av den 6 oktober 2020, État luxembourgeois (Rätt till ett rättsmedel mot en begäran om uppgifter på skatteområdet) ( C‑245/19 och C‑246/19, EU:C:2020:795, punkt 79).
32 Se, analogt, dom av den 6 oktober 2020, État luxembourgeois (Rätt till ett rättsmedel mot en begäran om uppgifter på skatteområdet) ( C‑245/19 och C‑246/19, EU:C:2020:795, punkt 82 och där angiven rättspraxis). Frågan om konsekvenserna av ett eventuellt konstaterande att ett bevis som erhållits i strid med unionsrätten på området skydd för personuppgifter är olagligt är en senare fråga.
33 Se dom av den 2 oktober 2018, Ministerio Fiscal ( C‑207/16, EU:C:2018:788, punkt 57) och dom av den 2 mars 2021, Prokuratuur (Villkor för tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation) ( C‑746/18, EU:C:2021:152, punkt 33).
34 Det ska erinras om att denna artikel i stadgan hämtar sin inspiration direkt från artikel 6.2 och 6.3 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, undertecknad i Rom den 4 november 1950 (nedan kallad Europakonventionen) såsom framgår av förklaringarna avseende stadgan. Artikel 48 i stadgan anger en lägsta tillåtna skyddsnivå och ska tolkas med beaktande av artiklarna 6.2 och 6.3 i Europakonventionen, vilket även framgår av praxis på detta område från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Se dom av den 5 september 2019, AH m.fl. (Oskuldspresumtion) ( C‑377/18, EU:C:2019:670, punkt 41).
35 EUT L 65, 2016, s. 1.
36 Artikel 2 de la direktiv 2016/343.
37 Det ska emellertid påpekas att, även om frågan om tillräcklig bevisning inte har medfört något konkret krav i direktiv 2016/343, tas den upp i dess skäl 16, i vars sista mening anges att [i]nnan den behöriga myndigheten meddelar ett preliminärt avgörande av processuell karaktär kan den först behöva säkerställa att det föreligger tillräcklig bevisning som talar till den misstänktes eller tilltalades nackdel för att motivera det aktuella beslutet, och beslutet skulle kunna innehålla en hänvisning till denna bevisning (min kursivering).
38 I likhet med vad domstolen har slagit fast beträffande ett domstolsavgörande som endast avsåg en eventuell fortsatt häktning av en tilltalad, ett rättsligt avgörande som enligt domstolen endast syftar till att avgöra huruvida denna person – med beaktande av samtliga relevanta omständigheter – ska försättas på fri fot, utan att fastställa huruvida personen i fråga har gjort sig skyldig till det brott som vederbörande står åtalad för. Se dom av den 28 november 2019, Spetsializirana prokuratura ( C‑653/19 PPU, EU:C:2019:1024, punkt 35).
39 Dom av den 16 november 2021, Prokuratura Rejonowa w Mińsju Mazowieckim m.fl. ( C‑748/19–C‑754/19, EU:C:2021:931, punkt 88).
40 Dom av den 5 september 2019, AH m.fl. (Oskuldspresumtion) ( C‑377/18, EU:C:2019:670, punkt 46).
41 Beträffande grunderna för begäran om förhandsavgörande (se bland annat punkt 57 i denna), ska lydelsen av denna fjärde tolkningsfråga omformuleras så att den avser tolkningen av artikel 4 1 b, inte 4.1 a, i direktiv 2016/680.
42 Det bör vid denna bedömning beaktas att registrering i polisregistret omfattas av den hypotetiska situation som avses i artikel 10 a i direktiv 2016/680. Det tycks framgå av handlingarna i målet att fotografierna tas av den behöriga myndighet som utför registreringen i polisregistret och att denna myndighet således inte använder fotografier som eventuellt har offentliggjorts av den berörda personen, exempelvis på sociala medier, vilket utesluter en tillämpning av artikel 10 c i detta direktiv.
43 Beträffande sambanden mellan principen om att personuppgiftsbehandlingen ska vara nödvändig och om en uppgiftsminimering, se, analogt, dom av 11 december 2019, Asociaţia de Proprietari bloc M5A-ScaraA ( C‑708/18, EU:C:2019:1064, punkt 48).
44 Vilket även är vad domstolen har krävt i situationer som avser undantag från och restriktioner avseende principen om skydd för personuppgifter. Se, bland annat, dom av den 11 december 2019, Asociaţia de Proprietari bloc M5A-ScaraA ( C‑708/18, EU:C:2019:1064, punkt 46 och där angiven rättspraxis). En sådan formulering av den tröskel som fastställs i artikel 10 i direktiv 2016/680 förefaller överensstämma med vad domstolen har krävt beträffande så kallade känsliga uppgifter. Se bland annat dom av den 6 oktober 2020, Privacy International ( C‑623/17, EU:C:2020:790, punkt 68 och där angiven rättspraxis).
45 Se fotnot 15 i detta förslag till avgörande.
46 Se skäl 27 i direktiv 2016/680.
47 Se dom av den 24 februari 2022, Valsts ieņēmumu dienests (Behandling av personuppgifter för skatteändamål) C‑175/20, EU:C:2022:124, punkterna 64 och 65).
48 Dom av den 6 oktober 2020, La Quadrature du Net m.fl. ( C‑511/18, C‑512/18 och C‑520/18, EU:C:2020:791, punkt 140 och där angiven rättspraxis). Min kursivering. Se även dom av den 5 april 2022, Commissioner of An Garda m.fl. ( C‑140/20, EU:C:2022:258, punkt 59).
49 Se, analogt, dom av den 21 december 2016, Tele2 Sverige och Watson m.fl. ( C‑203/15 och C‑698/15, EU:C:2016:970, punkt 118).
50 Se skäl 26 i direktiv 2016/680.
51 Enligt domstolens praxis är denna princip om uppgiftsminimering ett uttryck för proportionalitetsprincipen. Se, vad avser dataskyddsförordningen, dom av den 22 juni 2021, Latvijas Republikas Saeima (Prickning vid överträdelser) ( C‑439/19, EU:C:2021:504, punkt 98 och där angiven rättspraxis).
52 För en illustration av detta förhållande, om än vad avser dataskyddsförordningen, se dom av den 24 februari 2022, Valsts ieņēmumu dienests (Behandling av personuppgifter för skatteändamål) C‑175/20, EU:C:2022:124, punkt 79).
53 För en formulering av detta krav i rättspraxis, se dom av den 11 december 2019, Asociaţia de Proprietari bloc M5A-ScaraA ( C‑708/18, EU:C:2019:1064, punkt 47).
54 Se dom av den 24 februari 2022, Valsts ieņēmumu dienests (Behandling av personuppgifter för skatteändamål) C‑175/20, EU:C:2022:124, punkt 73 och där angiven rättspraxis).
55 Beträffande åtskillnaden mellan syfte och mål, se punkt 56 i detta förslag till avgörande.
56 Se Europadomstolen, den 22 juni 2017, Aycaguer mot Frankrike (CE:ECHR:2017:0622JUD000880612, § 34 och där angiven rättspraxis).
57 Dom av den 24 februari 2022, Valsts ieņēmumu dienests (Behandling av personuppgifter för skatteändamål) ( C‑175/20, EU:C:2022:124, punkt 83 och där angiven rättspraxis). Min kursivering.
58 Dom av den 24 februari 2022, Valsts ieņēmumu dienests (Behandling av personuppgifter för skatteändamål) ( C‑175/20, EU:C:2022:124, punkt 84).
59 Det avsedda syftet kan liknas vid ett uppdrag för de behöriga myndigheter som nämns i artikel 8.1 i direktiv 2016/680.
60 Se skäl 37 i direktiv 2016/680.
61 Detta krav gäller även unionslagstiftaren. Se dom av den 17 oktober 2013, Schwarz ( C‑291/12, EU:C:2013:670).
62 Vad gäller tillgång till uppgifterna, har domstolen slagit fast att den nationella rätten inte kunde vara begränsad till att kräva att myndigheternas åtkomst till uppgifterna svarade mot det ändamål som eftersträvades med lagstiftningen, utan även måste fastställa de materiella och formella villkor som gällde för sådan användning. (se dom av den 5 april 2022, Commissioner of An Garda Síochána m.fl., C‑140/20, EU:C:2022:258, punkt 104).
63 Vilket den bulgariska regeringen bekräftade i sitt svar på en skriftlig fråga från domstolen. Dessa ändamål, som i den bulgariska lagstiftningen har formulerats på ett allmänt och kumulativt sätt, kan emellertid inte, var för sig, berättiga dessa ingrepp i rätten till skydd för personuppgifter. Se dom av den 5 april 2022, Commissioner of An Garda Síochána m.fl. ( C‑140/20, EU:C:2022:258, punkt 57 och där angiven rättspraxis).
64 Domstolen har, i samband med bekämpningen av allvarlig brottslighet, efter att ha erkänt detta ändamåls legitimitet, och den omständigheten att dess effektivitet, i viss utsträckning, kunde vara beroende av användningen av moderna utredningstekniker, slagit fast att detta syfte av allmänt samhällsintresse kan … emellertid, trots sin grundläggande betydelse, inte i sig motivera att en nationell lagstiftning som föreskriver en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafik- och lokaliseringsuppgifter … ska anses vara nödvändig (dom av den 5 april 2022, Commissioner of An Garda Síochána m.fl., C‑140/20, EU:C:2022:258, punkt 94).
65 Dom av den 5 april 2022, Commissioner of An Garda Síochána m.fl. ( C‑140/20, EU:C:2022:258, punkt 69).