Förslag till avgörande av generaladvokat Nicholas Emiliou föredraget den 16 februari 2023
1 Originalspråk: engelska.
2 Se, bland annat, Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (nedan kallad Europadomstolen), 15 juli 2010, Gazeta-Ukraina-Tsentr mot Ukraina, CE:ECHR:2010:0715JUD001669504, § 32 och där angiven rättspraxis, och Europadomstolen, 3 maj 2007, Bochan mot Ukraina, CE:ECHR:2007:0503JUD000757702, § 66. Se även dom av den 19 november 2019, A.K. m.fl. (Oavhängigheten hos avdelningen för disciplinära mål vid Högsta domstolen) ( C‑585/18, C‑624/18 och C‑625/18, EU:C:2019:982, nedan kallad domen i målet A.K. m.fl. (Oavhängigheten hos avdelningen för disciplinära mål vid Högsta domstolen), punkt 127 och där angiven rättspraxis).
3 CSM:s domarsektions beslut nr 1348 av den 17 september 2019 om godkännande av föreskriften om organisation och genomförande av uttagningsprov för befordran av domare.
4 För ytterligare upplysningar om sammansättningen hos de nämnder som ansvarar för återkommande utvärdering av domare, se artikel 39.3 i lag nr 303/2004.
5 Undertecknad av Rumänien i Luxemburg den 25 april 2005 (EUT L 157, 2005, s. 11).
6 Sådana farhågor kom till uttryck i bilaga IX till akten om villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning (EUT L 157, 2005, s. 203). Se, särskilt, punkt 3 i den bilagan, som rör utarbetande och genomförande av en handlingsplan och strategi för reformering av rättsväsendet.
7 EUT L 157, 2005, s. 203.
8 Beslut 2006/928/EG av den 13 december 2006 om inrättande av en mekanism för samarbete och kontroll av Rumäniens framsteg vid uppfyllandet av de särskilda riktmärkena för reformen av rättsväsendet och kampen mot korruption (EUT L 354, 2006, s. 56) (nedan kallat beslutet om samarbets- och kontrollmekanismen).
9 Se skälen 2, 4 och 6 i beslutet om samarbets- och kontrollmekanismen.
10 Se skäl 3 i beslutet om samarbets- och kontrollmekanismen.
11 Se dom av den 18 maj 2021, Asociaţia Forumul Judecătorilor din România m.fl. ( C‑83/19, C‑127/19, C‑195/19, C‑291/19, C‑355/19 och C‑397/19, EU:C:2021:393, nedan kallad domen i målet Asociaţia Forumul Judecătorilor din România m.fl., punkt 175).
12 Ibid., punkt 170.
13 EU-domstolen meddelade en enda dom i samtliga mål, men generaladvokaten Bobek utarbetade två förslag till avgörande (ett i målet Statul Român – Ministerul Finanţelor Publice ( C‑397/19, EU:C:2020:747), och ett i målet Asociaţia Forumul Judecătorilor din România m.fl. ( C‑83/19, C‑127/19, C‑195/19, C‑291/19 och C‑355/19, EU:C:2020:746)).
14 Se domen i målet Asociaţia Forumul Judecătorilor din România m.fl., punkterna 1 och 2 i domslutet.
15 För fullständighetens skull bör det nämnas att EU-domstolen fick ytterligare en uppsättning mål hänskjutna till sig rörande det rumänska rättsväsendets organisation, närmare bestämt frågan huruvida principen om rättsväsendets oavhängighet utgör hinder för att en nationell författningsdomstol vid utövande av sin författningsrättsliga behörighet meddelar ett avgörande som rör lagenligheten av den nationella högsta domstolens dömande sammansättningar (se dom av den 21 december 2021, Euro Box Promotion m.fl., C‑357/19, C‑379/19, C‑547/19, C‑811/19 och C‑840/19, EU:C:2021:1034, nedan kallad domen i målet Euro Box Promotion m.fl.).
16 Se dom av den 6 oktober 2021, W.Ż. (Högsta domstolens avdelning för extraordinär kontroll och offentliga angelägenheter – Tillsättning) ( C‑487/19, EU:C:2021:798, punkt 108 och där angiven rättspraxis).
17 Se, bland annat, förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i de förenade målen Prokuratura Rejonowa w Mińsku Mazowieckim m.fl. ( C‑748/19–C‑754/19, EU:C:2021:403), och i målet Getin Noble Bank ( C‑132/20, EU:C:2021:557, punkt 36). Se även förslag till avgörande av generaladvokaten Hogan i målet Repubblika ( C‑896/19, EU:C:2020:1055, punkterna 45 och 46) och förslag till avgörande av generaladvokaten Tanchev i de förenade målen A.K. m.fl. (Oavhängigheten hos avdelningen för disciplinära mål vid Högsta domstolen) ( C‑585/18, C‑624/18 och C‑625/18, EU:C:2019:551, punkt 85).
18 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i målet Asociaţia Forumul Judecătorilor din România m.fl. ( C‑83/19, C‑127/19, C‑195/19, C‑291/19 och C‑355/19, EU:C:2020:746, punkterna 183–225), i de förenade målen Prokuratura Rejonowa w Mińsku Mazowieckim m.fl. ( C‑748/19–C‑754/19, EU:C:2021:403, punkterna 162–169) och i målet Getin Noble Bank ( C‑132/20, EU:C:2021:557, punkterna 36–41).
19 Ibid.
20 Se artikel 51.1 i stadgan.
21 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i målet Asociaţia Forumul Judecătorilor din România m.fl. ( C‑83/19, C‑127/19, C‑195/19, C‑291/19 och C‑355/19, EU:C:2020:746, punkterna 236 och 237).
22 För fullständighetens skull vill jag tillägga att oavsett vilken av dessa båda bestämmelser (artikel 19 FEU och artikel 47 i stadgan) som EU-domstolen lägger till grund för sin prövning, brukar den vanligtvis inte göra någon separat bedömning mot bakgrund av artikel 2 FEU (rättsstatsprincipen), även om den bestämmelsen naturligtvis genomsyrar, och är relevant för, EU-domstolens bedömning (och i praktiken ofta beaktas tillsammans med artikel 19.1 FEU och/eller artikel 47 i stadgan). Båda bestämmelserna kan i själva verket anses ge konkret uttryck åt artikel 2 FEU, med tanke på att rättsstatsprincipen – ett av de grundläggande värden som unionen vilar på – upprätthålls genom att det slås vakt om rätten till ett effektivt domstolsskydd (artikel 19 FEU) och den grundläggande rätten till en rättvis rättegång (artikel 47 i stadgan) (se, för ett liknande resonemang, dom av den 24 juni 2019, kommissionen/Polen (Högsta domstolens oavhängighet) ( C‑619/18, EU:C:2019:531, nedan kallad domen i målet kommissionen/Polen (Högsta domstolens oavhängighet), punkt 47 och där angiven rättspraxis), och dom av den 2 mars 2021, A.B. m.fl. (Tillsättning av domare vid Högsta domstolen – Rättsmedel) ( C‑824/18, EU:C:2021:153, punkt 108). Se även förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i målet Asociaţia Forumul Judecătorilor din România m.fl. ( C‑83/19, C‑127/19, C‑195/19, C‑291/19 och C‑355/19, EU:C:2020:746, punkt 225).
23 Förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i målet Asociaţia Forumul Judecătorilor din România m.fl. ( C‑83/19, C‑127/19, C‑195/19, C‑291/19 och C‑355/19, EU:C:2020:746, punkterna 198–200).
24 Se artikel 6.1 FEU.
25 Generaladvokaten Bobek kom fram till en liknande lösning i sitt förslag till avgörande i målet Asociaţia Forumul Judecătorilor din România m.fl. ( C‑83/19, C‑127/19, C‑195/19, C‑291/19 och C‑355/19, EU:C:2020:746, punkt 226). Se även förslag till avgörande av generaladvokaten Saugmandsgaard Øe i målet Associação Sindical dos Juízes Portugueses ( C‑64/16, EU:C:2017:395, punkterna 42 och 53).
26 Se punkt 22 ovan.
27 Se, bland annat, domen i målet kommissionen/Polen (Högsta domstolens oavhängighet). Se även dom av den 26 mars 2020, Miasto Łowicz och Prokurator Generalny ( C‑558/18 och C‑563/18, EU:C:2020:234), och dom av den 2 mars 2021, A.B. m.fl. (Tillsättning av domare vid Högsta domstolen – Rättsmedel) ( C‑824/18, EU:C:2021:153).
28 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 2 mars 2021, A.B. m.fl. (Tillsättning av domare vid Högsta domstolen – Rättsmedel) ( C‑824/18, EU:C:2021:153, punkt 68 och där angiven rättspraxis).
29 Ibid., punkt 69.
30 Se domen i målet Euro Box Promotion m.fl. (punkt 138 och där angiven rättspraxis).
31 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Asociaţia Forumul Judecătorilor din România m.fl., punkt 189. Se även beslut av den 7 november 2022, FX m.fl. (Verkan av domar från en författningsdomstol III) ( C‑859/19, C‑926/19 och C‑929/19, EU:C:2022:878, punkt 109).
32 Se domen i målet A.K. m.fl. (Oavhängigheten hos avdelningen för disciplinära mål vid Högsta domstolen), punkt 118.
33 Se, bland annat, dom av den 5 november 2019, kommissionen/Polen (Allmänna domstolars oavhängighet) ( C‑192/18, EU:C:2019:924, nedan kallad domen i målet kommissionen/Polen (Allmänna domstolars oavhängighet), punkterna 108–110 och där angiven rättspraxis).
34 Se, bland annat, Europadomstolen, 3 maj 2011, Sutyagin mot Ryssland, CE:ECHR:2011:0503JUD003002402, § 183.
35 Se, bland annat, domen i målet kommissionen/Polen (Högsta domstolens oavhängighet), punkt 74 och där angiven rättspraxis.
36 Ibid., punkt 112. Se även, bland annat, domen i målet Euro Box Promotion m.fl., punkterna 225 och 226 samt där angiven rättspraxis.
37 Se dom av den 2 mars 2021, A.B. m.fl. (Tillsättning av domare vid Högsta domstolen – Rättsmedel) ( C‑824/18, EU:C:2021:153, punkt 121), och dom av den 6 oktober 2021, W.Ż. (Högsta domstolens avdelning för extraordinär kontroll och offentliga angelägenheter – Tillsättning) ( C‑487/19, EU:C:2021:798).
38 Se dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses ( C‑64/16, EU:C:2018:117).
39 Se, särskilt, dom av den 19 september 2006, Wilson ( C‑506/04, EU:C:2006:587, punkt 51). Se även domen i målet kommissionen/Polen (Högsta domstolens oavhängighet), punkt 75, och domen i målet kommissionen/Polen (Allmänna domstolars oavhängighet), punkterna 112 och 113.
40 Se dom av den 25 juli 2018, Minister for Justice and Equality (Brister i domstolssystemet) ( C‑216/18 PPU, EU:C:2018:586, punkt 67). Se även domen i målet Asociaţia Forumul Judecătorilor din România m.fl., punkt 199, där EU-domstolen påpekade att det är av väsentlig betydelse att det organ som är behörigt att utföra utredningar och vidta disciplinära åtgärder avseende domare agerar på ett objektivt och opartiskt sätt vid fullgörandet av sina uppgifter och att detta organ av det skälet skyddas mot inblandning utifrån.
41 Se domen i målet Asociaţia Forumul Judecătorilor din România m.fl., punkt 213.
42 Såvitt avser pensionering av domare vid Högsta domstolen i Polen, se domen i målet kommissionen/Polen (Högsta domstolens oavhängighet). Såvitt avser pensionering av domare vid allmänna domstolar i Polen, se domen i målet kommissionen/Polen (Allmänna domstolars oavhängighet).
43 Se dom av den 16 november 2021, Prokuratura Rejonowa w Mińsku Mazowieckim m.fl. ( C‑748/19–C‑754/19, EU:C:2021:931, punkt 73).
44 Att behandla befordringsförfaranden annorlunda än tillsättningsbeslut vore enligt min uppfattning helt enkelt absurt. Om så skedde, skulle medlemsstaterna vara skyldiga att se till att det fanns tillräckliga garantier för rättsväsendets oavhängighet såvitt avsåg den första tillsättningen av domare att tjänstgöra vid lägre domstolar men däremot inte såvitt avsåg hur dessa domare senare väljs ut för att tjänstgöra vid högre domstolar, utan att det skulle finnas någon skälig grund för denna skillnad.
45 Jag noterar att Europadomstolen har funnit att förfarandena för befordran av domare inverkar på rättsväsendets oavhängighet och således indirekt godtagit att principen om rättsväsendets oavhängighet är tillämplig på sådana förfaranden (se Europadomstolen, 15 september 2015, Tsanova-Gecheva mot Bulgarien, CE:ECHR:2015:0915JUD004380012, § 104). Se även rekommendation CM/Rec(2010)12 Judges: independence, efficiency and responsibilities (Domare: oavhängighet, effektivitet och ansvar) med förklarande memorandum som Europarådets ministerkommitté antog den 17 november 2010 (tillgänglig på engelska på adressen https://rm.coe.int/cmreC‑2010–12-on-independence-efficiency-responsibilites-of-judges/16809f007d), punkt 49: domarnas oavhängighet bör upprätthållas inte endast när de tillsätts utan under hela deras karriär. I begreppet karriär ingår befordran ….
46 Se domen i målet Euro Box Promotion m.fl., punkt 139 och där angiven rättspraxis.
47 Se punkterna 31 och 33 ovan.
48 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i målet Asociaţia Forumul Judecătorilor din România m.fl. ( C‑83/19, C‑127/19, C‑195/19, C‑291/19 och C‑355/19, EU:C:2020:746, punkterna 247 och 248).
49 Se domen i målet A.K. m.fl. (Oavhängigheten hos avdelningen för disciplinära mål vid Högsta domstolen), punkt 127, där EU-domstolen därvidlag hänvisade till Europadomstolen, 6 november 2018, Ramos Nunes de Carvalho e Sá mot Portugal, CE:ECHR:2018:1106JUD005539113, § 144 och där angiven rättspraxis, och till Europadomstolen, 21 juni 2011, Fruni mot Slovakien, CE:ECHR:2011:0621JUD000801407, § 141.
50 Jag håller med kommissionen om att vad som har betydelse för bedömningen av huruvida den reform som har införts genom den omstridda föreskriften är förenlig med principen om rättsväsendets oavhängighet är den samlade effekten av den reformens olika beståndsdelar.
51 Se domen i målet Asociaţia Forumul Judecătorilor din România m.fl., punkt 201 och där angiven rättspraxis.
52 Före reformen var förfarandet för befordran av tjänstgörande domare i Rumänien – som jag förstår saken – uteslutande uppbyggt kring en rad skriftliga prov som var utformade för att bedöma kandidaternas teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. Befordringsförfarandet stod under överinseende av domare vid Înalta Curte de Casație şi Justiție (Högsta kassationsdomstolen, Rumänien), domare vid appellationsdomstolarna och lärare vid Institutul national al Magistraturii (Nationella domar- och åklagarinstitutet, Rumänien).
53 De som önskar delta i förfarandet för faktisk befordran (det andra steget) måste anmäla detta till CSM och ange den domstol (region- eller appellationsdomstol) och den avdelning vid denna där de skulle vilja tjänstgöra. CSM:s domarsektion fastställer de tjänster med avseende på vilka uttagningsprov för faktisk befordran ska anordnas samt datum, plats, schema och närmare villkor för uttagningsprovet (se artiklarna 30.1 och 32.1 i den omstridda föreskriften). De villkor som en person måste uppfylla för att få delta i förfarandet räknas upp i artikel 462 i lag nr 303/2004 (i dess lydelse enligt lag nr 242/2018) och artikel 31.1 i den omstridda föreskriften.
54 Enligt artikel 463 i lag nr 303/2004. Se även artiklarna 36.6 och 38 i den omstridda föreskriften.
55 Av Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om Rumäniens framsteg inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen av den 22 november 2022 (COM(2022) 664 final) framgår att bestämmelserna rörande konkurrensbaserad befordran på plats kommer att läggas på is fram till december 2025 och att endast faktisk befordran kommer att ske under den perioden. Vidare är det tänkt att antalet fall av befordran på plats år 2025 inte ska få överstiga 20 procent av det sammanlagda antalet lediga tjänster.
56 Se artikel 36.1, 36.2 och 36.5 i den omstridda föreskriften.
57 Se artikel 36.1 och 36.2 i den omstridda föreskriften. För befordran till regiondomstolar kan det (vid behov) inrättas en annan uttagningskommitté avseende respektive regiondomstols domkrets som då består av appellationsdomstolens ordförande och fyra ledamöter av regiondomstolar inom appellationsdomstolens domkrets med motsvarande specialisering (se artikel 36.3 i den omstridda föreskriften).
58 Se domen i målet Euro Box Promotion m.fl., punkt 228 och där angiven rättspraxis. Se även dom av den 16 november 2021, Prokuratura Rejonowa w Mińsku Mazowieckim m.fl. ( C‑748/19–C‑754/19, EU:C:2021:931, punkt 68).
59 I själva verket framstår det för mig som om EU-domstolen finner det över lag mindre problematiskt när domare av sina kollegor väljs eller utses att utöva vissa roller eller funktioner (exempelvis disciplinära sådana) än när det är andra statsmakter som väljer eller utser dem att utöva sådana funktioner (se domen i A.K. m.fl. (Oavhängigheten hos avdelningen för disciplinära mål vid Högsta domstolen), punkt 143, och dom av den 15 juli 2021, kommissionen/Polen (Disciplinära förfaranden gentemot domare), C‑791/19, EU:C:2021:596, punkt 104). Se även rekommendation CM/Rec(2010)12 Judges: independence, efficiency and responsibilities (Domare: oavhängighet, effektivitet och ansvar) med förklarande memorandum som Europarådets ministerkommitté antog den 17 november 2010 (tillgänglig på engelska på adressen https://rm.coe.int/cmreC‑2010–12-on-independence-efficiency-responsibilites-of-judges/16809f007d), punkt 46: den myndighet som fattar beslut om urval av domare och om domares karriärer bör vara oavhängig i förhållande till den verkställande och den lagstiftande makten. För att denna myndighets oavhängighet ska kunna garanteras, bör minst hälften av dess ledamöter vara domare som har valts av sina kollegor.
60 Se, bland annat, dom av den 16 november 2021, Prokuratura Rejonowa w Mińsku Mazowieckim m.fl. ( C‑748/19–C‑754/19, EU:C:2021:931, punkt 68).
61 Se Kosař, D., Perils of Judicial Self-Government in Transitional Societies, Cambridge University Press, Cambridge, 2016, s. 407. Se även förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i de förenade målen Euro Box Promotion m.fl. ( C‑357/19 och C‑547/19, EU:C:2021:170, punkt 152).
62 Se Europadomstolen, 15 juli 2010, Gazeta-Ukraina-Tsentr mot Ukraina, CE:ECHR:2010:0715JUD001669504, § 33. Se även rekommendation CM/Rec(2010)12 Judges: independence, efficiency and responsibilities (Domare: oavhängighet, effektivitet och ansvar) med förklarande memorandum som Europarådets ministerkommitté antog den 17 november 2010 (tillgänglig på engelska på adressen https://rm.coe.int/cmreC‑2010–12-on-independence-efficiency-responsibilites-of-judges/16809f007d), punkt 30: att rättsväsendet är oavhängigt innebär inte endast att det är fritt från otillbörlig yttre påverkan utan även att det är fritt från sådan otillbörlig påverkan inom domstolssystemet som kan utövas av andra domare eller av domstolsmyndigheter.
63 Se, för ett exempel där sådan inblandning förelåg, domen i målet A.K. m.fl. (Oavhängigheten hos avdelningen för disciplinära mål vid Högsta domstolen), som rörde oavhängigheten för Nationella domstolsrådet (KRS) i Polen gentemot politiska myndigheter (punkt 143). EU-domstolen uttalade där att trots att de femton ledamöter i KRS som valts inom domarskrået tidigare valts av sina domarkollegor så v[alde]s de hädanefter av ett organ inom den lagstiftande makten bland kandidater som bland annat k[unde] föreslås av tvåtusen medborgare eller tjugofem domare, och denna reform inneb[a]r att det antal KRS‑ledamöter som direkt [kom] från den politiska makten eller v[alde]s av densamma uppg[ick] till tjugotre bland de tjugofem ledamöter som organet best[od] av.
64 Se Kosař, D., Perils of Judicial Self-Government in Transitional Societies, Cambridge University Press, Cambridge, 2016, s. 408: i de flesta nyare dokument som rör rättsväsendets och domstolsmyndigheters oavhängighet framhålls visserligen att otillbörliga påtryckningar på en domare kan komma inifrån rättsväsendet, men det har ändå – kanske av historiska skäl – varit allmänt vedertaget att inre påtryckningar på något sätt är mindre farliga.
65 Därvidlag noterar jag att Europarådets rådgivande domarkommitté (CCJE) i sitt yttrande nr 17(2014) om utvärdering av domares arbete påpekade att när en enskild utvärdering får konsekvenser för en domares befordran, lön och pension, och till och med kan leda till att han eller hon avsätts, finns det en risk för att den domare som blir utvärderad inte kommer att avgöra mål i enlighet med sin objektiva tolkning av sakomständigheterna och lagen utan på ett sätt som han eller hon tror faller utvärderarna på läppen … hotet mot rättsväsendets oavhängighet kan inte helt undvikas ens om utvärderingen görs av andra domare (se punkt 6 i yttrandet, som finns på engelska på adressen https://www.csm.it/documents/46647/0/Opinion+No.+17+%282014%29.pdf/f596c4a8–7019–47e1–9b35–14551977b471).
66 Se, exempelvis, förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i de förenade målen Prokuratura Rejonowa w Mińsku Mazowieckim m.fl. ( C‑748/19–C‑754/19, EU:C:2021:403). Vad som var i fråga där var nationell lagstiftning enligt vilken justitieministern och tillika riksåklagaren (som tillhör den verkställande makten) hade rätt att, på grundval av kriterier som inte hade offentliggjorts, förordna domare att på obestämd tid tjänstgöra vid högre domstolar liksom att när som helst, efter eget gottfinnande, avsluta ett sådant förordnande. I sitt förslag till avgörande slog generaladvokaten Bobek synnerligen klart och tydligt fast att sådan lagstiftning medför att domare kan få incitament att avgöra mål till fördel för åklagaren eller mer allmänt på ett sätt som är till justitieministerns/riksåklagarens belåtenhet, varför domarna alltså riskerar att bli partiska. Han förklarade att vissa domare kan lockas att tro att de genom att avgöra mål på det sättet kan öka sina möjligheter att bli belönade med ett förordnande att tjänstgöra vid en högre domstol och således kanhända med bättre karriärutsikter och högre lön.
67 Sådana tungt vägande skäl inbegriper, i synnerhet, en situation där domarna i de lägre domstolarna förväntas följa rättspraxis från de högre domstolarna även när denna rättspraxis strider mot unionsrätten, och de lägre domstolarna därmed i praktiken inte längre är fria att hänskjuta frågor till EU-domstolen för förhandsavgörande och att avstå från att tillämpa högre domstolars praxis om denna strider mot unionsrätten.
68 Annars skulle den omständigheten att domarna i ett betydande antal medlemsstater utses av stats- eller regeringschefen, det vill säga av den verkställande makten, automatiskt betyda att ingen av domarna i dessa medlemsstater var oavhängig (se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i de förenade målen Euro Box Promotion m.fl. ( C‑357/19 och C‑547/19, EU:C:2021:170, punkt 217).
69 Se dom av den 2 mars 2021 ( C‑824/18, EU:C:2021:153, punkterna 122 och 123 samt där angiven rättspraxis).
70 Se dom av den 16 november 2021 ( C‑748/19–C‑754/19, EU:C:2021:931).
71 Ibid., punkt 79.
72 I sin praxis förefaller EU-domstolen i allt väsentligt ha gjort bedömningen att beslut som påverkar de villkor på vilka tjänstgörande domares karriärer fortskrider och avslutas sannolikt föranleder enskilda att hysa rimliga tvivel beträffande de berörda domarnas oavhängighet och opartiskhet, om det i samband med dessa beslut tillämpas kriterier som är alltför vaga, är subjektiva eller inte är kontrollerbara (se, för ett liknande resonemang, domen i målet kommissionen/Polen (Allmänna domstolars oavhängighet), punkt 122).
73 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet kommissionen/Polen (Högsta domstolens oavhängighet), punkt 114. Se även domen i målet Euro Box Promotion m.fl., punkt 240 och där angiven rättspraxis.
74 Se, för ett liknande resonemang, Europadomstolen, 12 januari 2016, Miracle Europe Kft. mot Ungern, CE:ECHR:2016:0112JUD005777413, § 58.
75 Se artikel 43.1 i den omstridda föreskriften.
76 Se artikel 45.1 i den omstridda föreskriften.
77 Naturligtvis förutsatt att det kriterium som avser iakttagande av skäliga tidsfrister för handläggningen av mål och författandet av avgöranden inte påverkar friheten för domare vid lägre domstolar att hänskjuta tolkningsfrågor till EU-domstolen och att avstå från att tillämpa högre domstolars praxis om denna strider mot unionsrätten (se fotnot 68 ovan).
78 Se artikel 39.1 i den omstridda föreskriften. När det gäller det tredje kriteriet – som avser iakttagande av frister – grundar sig bedömningen på statistik och andra handlingar som tillhandahålls av den domstol där respektive kandidat tjänstgör. Denna information rör både kandidaternas arbete (exempelvis hur lång tid det i genomsnitt har tagit dem att meddela ett avgörande) och verksamheten vid deras respektive domstolar.
79 Se artikel 39.6 i den omstridda föreskriften. Klagandena i det nationella målet har gjort gällande att de 10 avgöranden som uttagningskommittén lägger till grund för sin bedömning inte skulle vara tillräckligt representativa för kandidaternas arbete. Därvidlag påpekar jag emellertid att det i artikel 39.2 i den omstridda föreskriften uppställs krav på att dessa avgöranden ska vara relevanta och att det i artikel 39.7 i samma föreskrift uttryckligen anges att vissa typer av avgöranden (exempelvis avskrivningsbeslut) inte ska ingå. Vidare har klagandena i det nationella målet hävdat att kandidaterna inte delges de ifrågavarande avgörandena och således inte kan framställa invändningar mot dem. Enligt min uppfattning förefaller det emellertid faktiskt vara möjligt att framställa sådana invändningar (se punkt 76 nedan), även om detta är något som det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera. Dessutom har kandidaterna enligt artikel 39.12 i den omstridda föreskriften också möjlighet att själva lägga fram avgöranden för uttagningskommittén.
80 Se artikel 44.1 och 44.3 i den omstridda föreskriften.
81 Se artikel 44.1 i den omstridda föreskriften.
82 Se artikel 44.1, 44.2 och 44.4 i den omstridda föreskriften.
83 Se artikel 42.1 i den omstridda föreskriften.
84 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet kommissionen/Polen (Högsta domstolens oavhängighet), punkterna 115 och 116.
85 Se artikel 46 i den omstridda föreskriften.
86 Se artikel 47 i den omstridda föreskriften.
87 Se artikel 49 i den omstridda föreskriften.
88 Jag vill tillägga att den ad hoc-rapport om Rumänien (regel 34) som Gruppen av stater mot korruption (GRECO) lade fram den 23 mars 2018 (tillgänglig på engelska på adressen https://rm.coe.int/ad-hoC‑reporT‑on-romania-rule-34-adopted-by-greco-aT‑its-79th-plenary-/16807b7717) inte – i motsats till vad klagandena i det nationella målet har gjort gällande – avspeglar någon annan tolkning än den som jag föreslår att EU-domstolen ska slå fast i förevarande mål, utan att det i själva verket inte dras någon tydlig slutsats i den rapporten. Där noterade GRECO nämligen endast att det före antagandet av den omstridda föreskriften hade uttryckts farhågor om att förfarandet för befordran i två steg i Rumänien (som infördes i artiklarna 461–463 i lag nr 303/2004 genom lag nr 242/2018) skulle skapa större utrymme för personligt eller politiskt inflytande över karriärpåverkande beslut, vilket skulle kunna inverka på rättsväsendets neutralitet och integritet (punkt 31). I sin uppföljningsrapport av den 21 juni 2019 (tillgänglig på engelska på adressen https://rm.coe.int/follow-up-reporT‑to-the-ad-hoC‑reporT‑on-romania-rule-34-adopted-by-gr/1680965687) noterade GRECO sedan att förberedande arbete såvitt avsåg utnämning av domare och åklagare till högre tjänster pågick i Rumänien (det arbetet utmynnade så småningom i att den omstridda föreskriften antogs). Det finns inget i dessa rapporter, vilka båda utarbetades innan den omstridda föreskriften antogs, som specifikt rör de ändringar som gjordes till följd av den föreskriften.
89 Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om Rumäniens framsteg inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen av den 22 november 2022 (COM(2022) 664 final), s. 5.
90 Jag noterar att klagandena i det nationella målet har gjort gällande att reformen infördes plötsligt och utan vederbörligt samråd med de yrkesverksamma inom rättsväsendet. Hur det går till när en reform av ett rättsväsende antas kan förvisso i vissa (begränsade) fall tyda på att det föreligger systematiska problem med rättsväsendets oavhängighet, men efter mitt förmenande endast i tämligen extrema fall, exempelvis där en reform införs genom beslut fattat i särskilt brådskande ordning och där det står klart att syftet med detta tillvägagångssätt är att kringgå det ordinarie lagstiftningsförfarandet på ett sätt som är oförenligt med rättsstatens krav.