Domstolens dom (stora avdelningen) den 9 januari 2024

I de förenade målen C‑181/21 och C‑269/21, angående två beslut att begära förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, från Sąd Okręgowy w Katowicach (Regionala domstolen i Katowice, Polen) och Sąd Okręgowy w Krakowie (Regionala domstolen i Kraków, Polen), av den 18 mars 2021 respektive den 31 mars 2021, som inkom till domstolen den 23 mars 2021 respektive den 27 april 2021, i målen

DOMSTOLEN (stora avdelningen) sammansatt av ordföranden K. Lenaerts, vice ordföranden L. Bay Larsen, avdelningsordförandena A. Arabadjiev, A. Prechal, E. Regan, N. Piçarra, Z. Csehi och O. Spineanu-Matei samt domarna M. Ilešič, L.S. Rossi, I. Jarukaitis (referent), A. Kumin, N. Jääskinen, I. Ziemele och J. Passer, generaladvokat: A.M. Collins, justitiesekreterare: handläggaren M. Siekierzyńska,

efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 29 juni 2022,

med beaktande av de yttranden som avgetts av: Prokuratura Okręgowa w Katowicach och Prokuratura Okręgowa w Krakowie, genom R. Babiński, S. Bańko, A. Reczka, B. Szyprowski och E. Tkaczewska-Kuk, Rzecznik Praw Obywatelskich, genom M. Taborowski, V. Vachev och M. Wróblewski, Polens regering, genom B. Majczyna, K. Straś och S. Żyrek, samtliga i egenskap av ombud, Danmarks regering, genom J.F. Kronborg och V. Pasternak Jørgensen, båda i egenskap av ombud, Nederländernas regering, genom A.M. de Ree och C.S. Schillemans, båda i egenskap av ombud, Europeiska kommissionen, genom K. Herrmann och P.J.O. Van Nuffel, båda i egenskap av ombud,

och efter att den 15 december 2022 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

Dom

Tillämpliga bestämmelser

Konstitutionen

Lagen om allmänna domstolar

Lagen om Högsta domstolen

Lagen om Nationella domstolsrådet

Civilprocesslagen

Målen vid de nationella domstolarna och tolkningsfrågorna

De faktiska omständigheterna i mål C‑181/21

De faktiska omständigheterna i mål C‑269/21

Skälen för besluten att begära förhandsavgörande och de frågor som ställts i målen C‑181/21 och C‑269/21

Förfarandet vid EU-domstolen

Förening av målen C‑181/21 och C‑269/21

Ansökningarna om skyndsam handläggning

EU-domstolens behörighet

Huruvida respektive begäran om förhandsavgörande kan tas upp till prövning

Rättegångskostnader

1 Respektive begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 2, artikel 6.1–6.3 och artikel 19.1 andra stycket FEU, jämförda med artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan).

2 Respektive begäran har framställts i mål C‑181/21, mellan ett privat bolag och en konsument angående en fordran som följer av ett kreditavtal och, i mål C‑269/21, inom ramen för en tvist mellan konsumenter och en bank, angående en fordran och en talan om ogiltigförklaring av ett kreditavtal uttryckt i utländsk valuta.

3 I artikel 179 i Konstytucja Rzeczypospolitej Polskiej (Republiken Polens konstitution) (nedan kallad konstitutionen) föreskrivs följande:

4 I artikel 186.1 i konstitutionen föreskrivs följande:

5 Artikel 187 i konstitutionen har följande lydelse:

6 Artikel 3 i ustawa Prawo o ustroju sądów powszechnych (lag om organisationen av de allmänna domstolarna), av den 27 juli 2001 (Dz. U. nr 98, position 1070), i dess lydelse enligt ustawa o zmianie ustawy – Prawo o ustroju sądów powszechnych, ustawy o Sądzie Najwyższym oraz niektórych innych ustaw (lag om ändring av lag om de allmänna domstolarna, lag om Högsta domstolen och vissa andra lagar), av den 20 december 2019 (Dz. U., 2020, position 190), vilken trädde i kraft den 14 februari 2020 (nedan kallad lagen om allmänna domstolar) har följande lydelse:

7 Enligt artikel 24.1 i lagen om allmänna domstolar utser justitieministern ordförandena för sądy okręgowe (regionala domstolar) bland domarna i sądy apelacyjne (appellationsdomstolar), sądy okręgowy (regionala domstolar) eller sądy rejonowe (distriktsdomstolar) för en period av sex år, enligt artikel 26 i nämnda lag. Efter att ha utsett ordföranden för en sąd okręgowy (regional domstol) ska justitieministern lägga fram detta för behörig generalförsamling för domare vid aktuell sąd okręgowy (regional domstol).

8 Enligt artikel 29.1 i denna lag ska kollegiet vid en sąd apelacyjny (appellationsdomstol) utföra de uppgifter som föreskrivs i nämnda lag och

9 Enligt artikel 31 i lagen om allmänna domstolar ska kollegiet vid en sąd okręgowy (regional domstol) bland annat yttra sig över kandidaterna till domartjänsten vid aktuell sąd okręgowy (regional domstol) och sądy rejonowe (distriktsdomstolar). Enligt artikel 30.1 i denna lag är detta kollegium en sammansättning som, enligt led 1 i denna bestämmelse, består av ordföranden för berörd sąd okręgowy (regional domstol) och, enligt led 2 i samma bestämmelse, ordförandena för sądy rejonowe (distriktsdomstolar) inom domkretsen för denna sąd okręgowy (regional domstol). Led 2 trädde i kraft den 14 februari 2020. Enligt artikel 30.3 i nämnda lag, som även den trädde i kraft den 14 februari 2020, får ledamöter i generalförsamlingen för domare vid en sąd okręgowy (regional domstol) närvara vid de möten under vilka detta organ ska yttra sig över kandidaterna till domarämbetet vid sąd okręgowy (regional domstol), och de har endast rösträtt i detta syfte.

10 I den lydelse som gällde till och med den 13 februari 2020 hade artikel 33 i lagen om allmänna domstolar följande lydelse:

11 Enligt artikel 35.1 i lagen om allmänna domstolar består generalförsamlingen för domare vid en sąd okręgowy (regional domstol) av samtliga domare vid denna domstol. Domare som förordnats att tjänstgöra som tillförordnade domare vid nämnda domstol får delta i denna församling, men har ingen rösträtt.

12 Sedan den 14 februari 2020 kan denna församling, i enlighet med artikel 36.1 led 2 i denna lag, välja ledamöter som ska närvara vid de sammanträden under vilka kollegiet vid berörd sąd okręgowy (regional domstol) ska yttra sig över kandidaterna till en domartjänst vid denna sąd okręgowy (regional domstol) eller domare vid en sąd rejonowy (distriktsdomstol). Enligt artikel 36.2 i nämnda lag ska dessa ledamöter väljas i hemliga val och i ett antal som motsvarar antalet ledamöter i domarkollegiet vid nämnda sąd okręgowy (regional domstol).

13 I artikel 42a i lagen om allmänna domstolar föreskrivs följande:

14 I den version som gällde till och med den 13 februari 2020 hade artikel 55.1 i denna lag följande lydelse:

15 I artikel 55.1 i nämnda lag föreskrivs numera följande:

16 I den version som gällde till och med den 13 februari 2020 hade artikel 58 i lagen om allmänna domstolar följande lydelse:

17 Den 14 februari 2020 upphävdes punkt 2 i artikel 58. Artikel 58.1 fick sedermera följande lydelse:

18 Genom ustawa o Sądzie Najwyższym (lagen om Högsta domstolen) av den 8 december 2017 (Dz. U. 2018, position 5) inrättades vid Sąd Najwyższy (Högsta domstolen) bland annat Izba Kontroli Nadzwyczajnej i Spraw Publicznych (avdelningen för extraordinär kontroll och offentliga angelägenheter, Polen).

19 I artikel 26 i lagen om Högsta domstolen, i dess lydelse enligt lagen av den 20 december 2019 om ändring av lagen om allmänna domstolar, lagen om Högsta domstolen och vissa andra lagar, föreskrivs följande:

20 Enligt artikel 29 i lagen om Högsta domstolen ska domare vid Sąd Najwyższy (Högsta domstolen) tillsättas av Republiken Polens president, på förslag från KRS.

21 Artikel 9 bis i ustawa o Krajowej Radzie Sądownictwa (lagen om Nationella domstolsrådet) av den 12 maj 2011 (Dz. U. 2011, nr 126, position 714), i dess lydelse enligt ustawa o zmianie ustawy o Krajowej Radzie Sądownictwa oraz niektórych innych ustaw (lag om ändring av lagen om Nationella domstolsrådet och vissa andra lagar) av den 8 december 2017 (Dz. U., 2018, position 3), har följande lydelse:

22 I övergångsbestämmelsen i artikel 6 i lagen om ändring av lagen om Nationella domstolsrådet och vissa andra lagar, vilken trädde i kraft den 17 januari 2018, föreskrivs följande:

23 Artikel 48 i ustawa – Kodeks postępowania cywilnego (lagen om införande av civilprocesslagen) av den 17 november 1964, i dess lydelse vid tidpunkten för de aktuella händelserna i de nationella målen, har följande lydelse:

24 I artikel 49 i civilprocesslagen stadgas följande i punkt 1:

25 I artikel 50 i civilprocesslagen föreskrivs följande:

26 I artikel 365.1 i civilprocesslagen föreskrivs följande:

27 I artikel 367.3 i civilprocesslagen föreskrivs följande:

28 Enligt artikel 379 led 4 i nämnda lag är förfarandet ogiltigt om sammansättningen av den domstol vid vilken målet är anhängigt var rättsstridig eller om en domare som var jävig har deltagit i prövningen av målet.

29 I artikel 401 i samma lag föreskrivs följande:

30 Det nationella målet rör en tvist mellan ett privat bolag och en konsument angående en fordran som följer av ett kreditavtal.

31 Detta privata bolag väckte talan mot konsumenten och yrkade betalning av ett belopp på 16000 polska zloty (PLN) (cirka 3450 euro), jämte ränta och rättegångskostnader. Sąd Rejonowy w Dąbrowie Górniczej (Distriktsdomstolen i Dąbrowa Górnicza, Polen) meddelade ett avgörande i sak i form av ett betalningsföreläggande. Konsumenten begärde återvinning av detta beslut. Denna begäran avslogs genom beslut av distriktsdomstolen.

32 Samma konsument överklagade detta beslut till Sąd Okręgowy w Katowicach (Regionala domstolen i Katowice, Polen). En dömande sammansättning med tre domare, däribland domaren A.Z., utsågs för att pröva detta överklagande.

33 Vad gäller de omständigheter under vilka domaren A.Z. tillsatts vid Sąd Okręgowy w Katowicach (Regionala domstolen i Katowice), framgår det av beslutet om hänskjutande att denna domare, som då tjänstgjorde vid Sąd Rejonowy w Jaworznie (Distriktsdomstolen i Jaworzno, Polen) sedan år 1996, sökt en ledig domartjänst vid Sąd Okręgowy w Katowicach (Regionala domstolen i Katowice).

34 Efter det att domarkollegiet vid Sąd Apelacyjny w Katowicach (Appellationsdomstolen i Katowice, Polen) hade meddelat ett förhandsutlåtande om domare A.Z:s ansökan, avstod domarförsamlingen vid Sąd Apelacyjny w Katowicach från att avge ett yttrande angående denna ansökan. Församlingen antog nämligen, den 14 januari 2019, en resolution i vilken den angav att den skulle avstå från att delta i förfarandet för tillsättning av vakanta tjänster vid nämnda domstol och vid sądy okręgowe (regionala domstolar) inom domkretsen för denna domstol, med hänsyn till dess farhågor angående ställning och funktionssätt hos KRS, som skulle spela en roll i ett sådant tillsättningsförfarande.

35 Genom en resolution som antogs samma dag ålade dessutom domarförsamlingen vid Sąd Apelacyjny w Katowicach (Appellationsdomstolen i Katowice) dess ordförande att dels avstå från att översända nomineringarna till vakanta domartjänster vid nämnda domstol och vid Sąd okręgowy w Katowicach (Regionala domstolen i Katowice) till dess att församlingen yttrat sig angående dessa tjänster, dels bordlägga ärendet för att förbereda utnämningsförfarandena, till dess att de tvivel som rör KRS har undanröjts.

36 Trots ovannämnda resolutioner biföll ordföranden för Sąd Apelacyjny w Katowicach (Appellationsdomstolen i Katowice), som samtidigt är ordförande för generalförsamlingen för domare vid denna domstol och som av justitieministern utnämnts till ordförande för nämnda domstol, kandidaturen för domaren A.Z. Denna domare utnämndes till domare vid Sąd Okręgowy w Katowicach (Regionala domstolen i Katowice) av Republiken Polens president.

37 Vid sammanträde inom stängda dörrar den 18 mars 2021 uttryckte referenten i den dömande sammansättningen (se punkt 32 ovan) tvivel om huruvida denna dömande sammansättning skulle betraktas som domstol, med hänsyn till de omständigheter under vilka domaren A.Z. utnämnts till domare vid Sąd Okręgowy w Katowicach (Regionala domstolen i Katowice). Det är mot denna bakgrund som referenten ensam har vänt sig till EU-domstolen med stöd av artikel 367.3 i civilprocesslagen.

38 Det nationella målet rör en tvist mellan konsumenter och en bank, angående en fordran och en talan om ogiltigförklaring av ett kreditavtal uttryckt i utländsk valuta.

39 Dessa konsumenter väckte talan vid Sąd Okręgowy w Krakowie (Regionala domstolen i Kraków) och yrkade med stöd av domen av den 3 oktober 2019, Dziubak ( C‑260/18, EU:C:2019:819), att banken skulle förpliktas att betala bland annat ett belopp på 104537 PLN (cirka 22540 euro) och att det aktuella kreditavtalet skulle ogiltigförklaras med retroaktiv verkan. Konsumenterna yrkade dessutom att säkerhetsåtgärder skulle vidtas, bland annat att de skulle kunna hålla inne de månadsbetalningar som skulle erläggas enligt kreditavtalet fram till dess lagakraftvunnen dom meddelats i det nationella målet.

40 Handläggningen av målet och ansökan om säkerhetsåtgärder anförtroddes till en ensamdomare vid Sąd Okręgowy w Krakowie (Regionala domstolen i Kraków), som är hänskjutande domstol i målet vid EU-domstolen.

41 Genom beslut av den 9 oktober 2020 biföll denna domstol konsumenternas yrkande.

42 Banken begärde omprövning av detta beslut. En dömande sammansättning med tre domare vid Sąd Okręgowy w Krakowie (Regionala domstolen i Kraków) utsågs för att pröva denna begäran. En av ledamöterna i denna dömande sammansättning är domaren A.T., som även utnämndes till referent och som var ordförande för den dömande sammansättningen. Sistnämnda sammansättning ändrade nämnda beslut och avslog ansökan om säkerhetsåtgärder i dess helhet. Eftersom ett sådant beslut inte längre kunde överklagas, hänsköts målet till den hänskjutande domstolen för avgörande.

43 Vad gäller de omständigheter under vilka domaren A.T. tillsattes vid Sąd Okręgowy w Krakowie (Regionala domstolen i Kraków), framgår det av beslutet om hänskjutande att denna domare, som då tjänstgjorde vid Sąd Rejonowy dla Krakowa-Krowodrzy w Krakowie (Distriktsdomstolen i Kraków-Krowodrza i Kraków, Polen) sedan år 2009, sökt en ledig domartjänst vid Sąd Okręgowy w Krakowie (Regionala domstolen i Kraków). Nämnda domare var den enda kandidaten till denna tjänst. Den hänskjutande domstolen har preciserat att många domare vid sądy rejonowe (distriktsdomstolar), trots sin stora erfarenhet, inte längre deltar i dessa uttagningsprov, eftersom förfarandet för utnämning av domare vid de allmänna domstolarna inte längre är förenligt med konstitutionen, bland annat på grund av att besluten från KRS, som i hög grad politiserats, inte längre grundar sig på objektiva kriterier, utan gynnar kandidater som stöds av domstolsordförandena, vilka i sin tur utnämnts av justitieministern.

44 Kolegium Sądu Okręgowego w Krakowie (kollegiet vid Regionala domstolen i Kraków, Polen) yttrade sig över domaren A.T:s kandidatur vid en förhandling den 1 juni 2020.

45 Den hänskjutande domstolen har i detta avseende angett att majoriteten av ledamöterna i detta kollegium är ordförande vid Sąd Okręgowy w Krakowie (Regionala domstolen i Kraków) och för sądy rejonowe (distriktsdomstolar), vars utnämning direkt påverkas av justitieministern. Den hänskjutande domstolen har tillagt att domaren A.T:s kandidatur inte varit föremål för ett yttrande från generalförsamlingen för domare vid Sąd Okręgowy w Krakowie (Regionala domstolen i Kraków), eftersom den polska lagstiftaren har undanröjt all reell inverkan från ett oavhängigt domstolsväsende på förfarandet för utnämning av domare i Polen. Från och med den 14 februari 2020, och i synnerhet efter ikraftträdandet, efter ändring, av artikel 58 i lagen om allmänna domstolar, krävs det nämligen inte längre något yttrande från denna församling.

46 Den 7 juli 2020 antog KRS en resolution i vilken det rekommenderades att domaren A.T. skulle utnämnas till domare vid Sąd Okręgowy w Krakowie (Regionala domstolen i Kraków). Den 4 februari 2021 utnämndes hon av Republiken Polens president.

47 Omständigheterna kring utnämningen föranleder den hänskjutande domstolen att hysa tvivel om huruvida den dömande sammansättningen med tre domare, som prövade bankens begäran om omprövning av beslutet av den 9 oktober 2020 och som nämns i punkt 42 ovan, är förenlig med unionsrätten, och, följaktligen, huruvida det avgörande som den dömande sammansättningen hade meddelat var giltigt. Den hänskjutande domstolen söker i detta sammanhang få klarhet i huruvida den är bunden av det beslut från denna dömande sammansättning som upphävde de säkerhetsåtgärder som den hade beslutat om eller om en ny dömande sammansättning, som inte inbegriper domaren A.T., borde utses enligt systemet för slumpmässig fördelning av mål för förnyad prövning.

48 De hänskjutande domstolarna har i huvudsak påpekat att målen C‑181/21 och C‑269/21, till skillnad från andra mål som hittills har anhängiggjorts vid EU-domstolen, avser tillsättning av domartjänster vid allmänna domstolar och inte vid Sąd Najwyższy (Högsta domstolen).

49 De har i detta avseende hänvisat till ett antal förändringar, i samband med de nyligen genomförda reformerna av domstolsväsendet i Polen, avseende sammansättningen av KRS och de oavhängiga domstolsorganen och deras respektive roll i förfarandet för tillsättning av sådana tjänster samt domstolskontrollen av utnämningarnas lagenlighet. Dessa olika omständigheter föranleder dem att ifrågasätta huruvida de dömande sammansättningar som består av domare som tillsatts efter ett sådant förfarande kan anses utgöra en domstol i den mening som avses i bland annat unionsrätten.

50 Mot denna bakgrund beslutade Sąd Okręgowy w Katowicach (Regionala domstolen i Katowice) och Sąd Okręgowy w Krakowie (Regionala domstolen i Kraków) att vilandeförklara respektive mål och ställa följande frågor till EU-domstolen, vilka är nästan identiska i målen C‑181/21 och C‑269/21:

51 Domstolens ordförande har genom beslut av den 5 maj 2021 förenat målen C‑181/21 och C‑269/21 vad gäller den skriftliga och den muntliga delen av förfarandet samt domen.

52 De hänskjutande domstolarna har ansökt om att EU-domstolen ska handlägga respektive mål om förhandsavgörande skyndsamt, i enlighet med artikel 105 i domstolens rättegångsregler. Till stöd för sina ansökningar har de gjort gällande att tillämpningen av detta förfarande är motiverad med hänsyn till att åtminstone flera hundra personer är domare vid de allmänna domstolarna och där meddelar ett ökande antal avgöranden, trots att dessa personer, enligt deras mening, har utnämnts till domare vid en sådan domstol i uppenbar strid med de bestämmelser i polsk rätt som reglerar utnämningen av domare. Under dessa omständigheter är det nödvändigt att så snart som möjligt besvara de frågor som ställts för att, i enskilda rättssubjekts intresse och med tanke på en god rättskipning och rättssäkerhet, undanröja de tvivel som finns med avseende på hur de allmänna domstolar där de båda domare vars utnämning är i fråga i förevarande mål är verksamma fungerar, mot bakgrund av de krav som ställs på en oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag.

53 I artikel 105.1 i rättegångsreglerna föreskrivs att EU-domstolens ordförande, på ansökan av den hänskjutande domstolen eller i undantagsfall på eget initiativ, efter att ha hört referenten och generaladvokaten, får besluta att ett mål om förhandsavgörande ska handläggas skyndsamt, när målet är av sådan beskaffenhet att det måste avgöras utan dröjsmål.

54 Det ska erinras om att en sådan skyndsam handläggning av ett mål utgör ett processrättsligt instrument som är avsett att hantera högst trängande fall (dom av den 21 december 2021, Randstad Italia, C‑497/20, EU:C:2021:1037, punkt 37 och där angiven rättspraxis).

55 I förevarande fall beslutade EU-domstolens ordförande den 5 maj 2021, efter att ha hört referenten och generaladvokaten, att ansökningarna om skyndsam handläggning (se punkt 52 ovan) inte kunde bifallas. Den omständigheten att de frågor som ställts avser de allmänna domstolarnas funktionssätt, vid vilka ett stort antal domare tjänstgör, såsom de domare vars utnämning är i fråga i förevarande mål, ger nämligen inte vid handen att det är fråga om högst trängande fall, vilket emellertid är nödvändigt för att målen ska kunna handläggas skyndsamt. Detsamma gäller den omständigheten att ett stort antal enskilda potentiellt berörs av de avgöranden som dagligen meddelas av de domare vars utnämningar har ifrågasatts i dessa mål. Slutligen innebär inte frågornas känsliga karaktär i sig att de måste behandlas utan dröjsmål, i den mening som avses i artikel 105.1 i rättegångsreglerna.

56 Den polska regeringen har, med stöd vid förhandlingen av Prokuratura Okręgowa w Katowicach (Regionala åklagarmyndigheten i Katowice, Polen) och Prokuratura Okręgowa w Krakowie (Regionala åklagarmyndigheten i Kraków, Polen), gjort gällande att spörsmål som rör organisationen av medlemsstaternas domstolsväsende, såsom de spörsmål som tas upp i tolkningsfrågorna, omfattas av medlemsstaternas exklusiva befogenhet och inte av unionsrättens materiella tillämpningsområde.

57 EU-domstolen erinrar om att enligt fast rättspraxis är det visserligen medlemsstaterna som har befogenhet att organisera domstolsväsendet i respektive land. Medlemsstaterna är dock skyldiga att därvid iaktta de skyldigheter som åligger dem enligt unionsrätten när de utövar denna befogenhet. Detta kan bland annat gälla nationella bestämmelser som reglerar ärenden då beslut ska fattas om tillsättning av domartjänster jämte, i förekommande fall, bestämmelser om domstolsprövning vid sådana tillsättningsförfaranden (dom av den 22 mars 2022, Prokurator Generalny (Avdelningen för disciplinära mål vid Högsta domstolen – Tillsättning), C‑508/19, EU:C:2022:201, punkt 56 och där angiven rättspraxis).

58 Det framgår dessutom tydligt av tolkningsfrågornas lydelse att de inte avser tolkningen av polsk rätt, utan tolkningen av de i tolkningsfrågorna angivna unionsbestämmelserna.

59 Härav följer att EU-domstolen är behörig att pröva begäran om förhandsavgörande i respektive mål.

60 I mål C‑181/21 har den polska regeringen bestritt att begäran om förhandsavgörande kan tas upp till sakprövning och bland annat gjort gällande att det endast var den dömande sammansättningen med tre domare som är ansvarig för handläggningen av det nationella målet, och inte en domare i denna sammansättning som agerar på egen hand, som var behörig att ställa de frågor som ställts i det målet till EU-domstolen.

61 I mål C‑269/21 har den polska regeringen gjort gällande att den hänskjutande domstolen i det målet, enligt polsk processrätt, inte är behörig att pröva lagenligheten av den dömande sammansättning med tre domare som slutligt avgjort klagandenas ansökan om säkerhetsåtgärder och, i synnerhet, lagenligheten av utnämningen av den domare, A.T., som ingick i den dömande sammansättningen. Regeringen anser, med stöd av kommissionen vid förhandlingen vid EU-domstolen, att ett svar från EU-domstolen på den hänskjutande domstolens frågor under dessa omständigheter inte är nödvändigt för att avgöra det nationella målet.

62 EU-domstolen har i detta avseende vid upprepade tillfällen understrukit att det förfarande som har införts genom artikel 267 FEUF utgör ett medel för samarbete mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna, genom vilket EU-domstolen tillhandahåller de nationella domstolarna de uppgifter om unionsrättens tolkning som de behöver för att kunna avgöra de mål som de ska pröva. En begäran om förhandsavgörande är inte till för att möjliggöra rådgivande yttranden i generella eller hypotetiska frågor, utan för att tillgodose behov knutna till det faktiska avgörandet av ett mål (dom av den 22 mars 2022, Prokurator Generalny (Avdelningen för disciplinära mål vid Högsta domstolen – Tillsättning), C‑508/19, EU:C:2022:201, punkt 60 och där angiven rättspraxis).

63 Såsom framgår av själva ordalydelsen i artikel 267 FEUF ska det begärda förhandsavgörandet vara nödvändigt för att den hänskjutande domstolen ska kunna döma i saken i det mål som är anhängigt vid den (dom av den 22 mars 2022, Prokurator Generalny (Avdelningen för disciplinära mål vid Högsta domstolen – Tillsättning), C‑508/19, EU:C:2022:201, punkt 61 och där angiven rättspraxis).

64 EU-domstolen har erinrat om att det av såväl ordalydelsen som systematiken i artikel 267 FEUF framgår att förfarandet med förhandsavgörande förutsätter att ett mål faktiskt är anhängigt vid den nationella domstolen och att den nationella domstolen inom ramen för detta mål ska meddela ett avgörande i samband med vilket förhandsavgörandet kan beaktas (dom av den 22 mars 2022, Prokurator Generalny (Avdelningen för disciplinära mål vid Högsta domstolen – Tillsättning), C‑508/19, EU:C:2022:201, punkt 62 och där angiven rättspraxis).

65 I ett sådant förfarande måste det således mellan det berörda målet och de unionsbestämmelser vars tolkning begärts föreligga ett sådant samband att tolkningen tillgodoser ett objektivt behov för det avgörande som den hänskjutande domstolen ska meddela (dom av den 26 mars 2020, Miasto Łowicz och Prokurator Generalny, C‑558/18 och C‑563/18, EU:C:2020:234, punkt 48 och där angiven rättspraxis).

66 Vad gäller mål C‑181/21 ska det inledningsvis understrykas att begäran om förhandsavgörande, såsom framgår därav, framställdes till EU-domstolen av referenten i det nationella målet i en dömande sammansättning med tre domare. Enligt denna domare framstår det som oklart huruvida den dömande sammansättningen är förenlig med, i synnerhet, artikel 19.1 FEU och artikel 47 i stadgan, på grund av att domaren A.Z., som utnämnts enligt det förfarande som är i kraft till följd av reformerna av det polska domstolsväsendet, ingick i den dömande sammansättningen.

67 Den hänskjutande domaren har ställt sina tolkningsfrågor för att få klarhet i huruvida en domare som ingår i samma dömande sammansättning som han i det nationella målet och som utnämnts under vissa särskilda omständigheter uppfyller de krav som uppställs för en oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag, i den mening som avses i unionsrätten.

68 Det är riktigt att varje domstol är skyldig att kontrollera huruvida den, genom sin sammansättning, utgör en oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag, i den mening som avses i bland annat artikel 19.1 andra stycket FEU, när det föreligger allvarliga tvivel på denna punkt, eftersom denna prövning är nödvändig för att enskilda i ett demokratiskt samhälle ska kunna hysa förtroende för domstolarna (dom av den 26 mars 2020, Omprövning Simpson/rådet och HG/kommissionen, C‑542/18 RX-II och C‑543/18 RX-II, EU:C:2020:232, punkt 57, och dom av den 5 juni 2023, kommissionen/Polen (Domares oavhängighet och privatliv), C‑204/21, EU:C:2023:442, punkt 129 och där angiven rättspraxis).

69 Icke desto mindre innebär nödvändigheten, i den mening som avses i artikel 267 FEUF, av den begärda tolkningen genom EU-domstolens försorg att en nationell domstol, som i likhet med den hänskjutande domaren i mål C‑181/21 beslutar att hänskjuta en begäran om förhandsavgörande till EU-domstolen, ensam kan dra konsekvenserna av denna tolkning genom att, mot bakgrund av denna tolkning, bedöma lagenligheten av utnämningen av en annan domare i samma dömande sammansättning och, i förekommande fall, framställa invändningar mot den sistnämnda.

70 Det framgår emellertid varken av beslutet om hänskjutande eller av de handlingar som EU-domstolen har tillgång till i mål C‑181/21 att den domare som begärt förhandsavgörande i det målet, enligt nationell rätt, ensam skulle kunna agera på det sättet.

71 Det framgår således inte att den domaren ensam skulle kunna beakta EU-domstolens eventuella svar på dennes tolkningsfrågor.

72 Den tolkning av unionsbestämmelserna som begärts i mål C‑181/21 svarar således inte mot ett objektivt behov kopplat till ett avgörande som den hänskjutande domaren ensam skulle kunna fatta i det nationella målet.

73 Begäran om förhandsavgörande i mål C‑181/21 ska följaktligen anses avse rådgivande yttranden i allmänna eller hypotetiska frågor, i den mening som avses i rättspraxis (se punkt 62 ovan). Begäran om förhandsavgörande i det målet kan följaktligen inte tas upp till sakprövning.

74 Vad gäller mål C‑269/21 ska det påpekas att den hänskjutande domstolen i sin begäran om förhandsavgörande själv har understrukit att det beslut som meddelats av den dömande sammansättningen med tre domare vid Sąd Okręgowy w Krakowie (Regionala domstolen i Kraków), genom vilket dess eget avgörande ändrades och de berörda konsumenternas yrkande om säkerhetsåtgärder avslogs, inte längre får överklagas. Denna domstol har emellertid hänvisat till den rättsliga osäkerheten kring detta beslut på grund av tvivel rörande den dömande sammansättningens lagenlighet med anledning av att domaren A.T. ingick i densamma. Denna domstol har emellertid inte anfört någon bestämmelse i polsk processrätt som ger den behörighet, för övrigt som ensamdomare, att pröva huruvida ett lagakraftvunnet beslut som meddelats av en sammansättning av tre domare gällande ett sådant yrkande är förenligt med bland annat unionsrätten,

75 Det framgår dessutom av handlingarna i målet att ansökan om säkerhetsåtgärder slutgiltigt avgjorts genom ett beslut som enligt artikel 365 i civilprocesslagen är bindande för den hänskjutande domaren, och att denna varken är behörig att framställa invändningar mot en domare som ingår i den dömande sammansättning som meddelade detta beslut eller att ifrågasätta beslutet.

76 Mot bakgrund av de omständigheter som angetts i punkterna 74 och 75 i förevarande dom framgår det inte att den hänskjutande domstolen i mål C‑269/21, enligt nationella bestämmelser, är behörig att pröva lagenligheten, mot bakgrund av bland annat unionsrätten, av den dömande sammansättning med tre domare som meddelat det beslut som slutligt avgjort ansökan om säkerhetsåtgärder och, i synnerhet, av villkoren för utnämning av domaren A.T., och att i förekommande fall ifrågasätta detta beslut.

77 Det framgår nämligen av dessa omständigheter att den dömande sammansättning med tre domare, i vilken domaren A.T. ingick, som ändrade den hänskjutande domstolens beslut i första instans, avslog klagandenas ansökan om säkerhetsåtgärder i dess helhet. Handläggningen av denna ansökan, som ingavs av klagandena parallellt med deras talan i huvudsaken, har således avslutats slutgiltigt.

78 De frågor som ställts i mål C‑269/21 avser således i sig ett skede i handläggningen av det nationella målet som slutgiltigt har avslutats och som skiljer sig från det mål i sak som fortfarande är anhängigt vid den hänskjutande domstolen (se, analogt, dom av den 22 mars 2022, Prokurator Generalny (Avdelningen för disciplinära mål vid Högsta domstolen – Tillsättning), C‑508/19, EU:C:2022:201, punkt 71 och där angiven rättspraxis). Frågorna svarar således inte mot något objektivt behov för att lösa tvisten, utan syftar till att EU-domstolen ska göra en allmän bedömning, fristående från behovet avseende nämnda tvist, av förfarandet för utnämning av domare vid allmänna domstolar i Polen.

79 Härav följer att frågorna går utöver ramen för den dömande uppgift som det ankommer på EU-domstolen att utföra enligt artikel 267 FEUF (se, analogt, dom av den 22 mars 2022, Prokurator Generalny (Avdelningen för disciplinära mål vid Högsta domstolen – Tillsättning), C‑508/19, EU:C:2022:201, punkt 82 och där angiven rättspraxis).

80 Under dessa omständigheter konstaterar EU-domstolen att inte heller begäran om förhandsavgörande i mål C‑269/21 kan tas upp till sakprövning.

81 Det följer av det ovan anförda att respektive begäran om förhandsavgörande ska avvisas.

82 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i de nationella målen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på de hänskjutande domstolarna att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

1 Rättegångsspråk: polska.