Förslag till avgörande av generaladvokat Athanasios Rantos föredraget den 28 september 2023
1 Originalspråk: franska.
2 Rådets direktiv av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG (EUT L 9, 2009, s. 12).
3 Rådets direktiv av den 21 juni 2011 om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror (EUT L 176, 2011, s. 24).
4 Se, i detta avseende, utvärderingsrapport av den 10 februari 2020 av rådets direktiv 2011/64/EU om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror, SWD (2020) 33 final, s. 15, och rådets slutsatser om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror, dokument nr 8483/20 av den 2 juni 2020.
5 I Kombinerade nomenklaturen, i dess lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1832 av den 12 oktober 2021 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EUT L 385, 2021, s. 1), görs sedan den 1 januari 2022 åtskillnad mellan Röktobak och Produkter avsedda för inhalering utan förbränning. Upphettad tobak omfattas numera av undernummer 2404, såsom vara innehållande tobak avsedd för inhalering utan klassisk förbränning.
6 Se även Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG (EUT L 127, 2014, s. 1), där det också görs åtskillnad mellan tobaksvaror för rökning och rökfria tobaksvaror.
7 Detta framgår även av artikel 2.2 i direktiv 2011/64, i vilken det föreskrivs att andra produkter som helt eller delvis består av andra ämnen än tobak ska behandlas som cigaretter respektive röktobak.
8 Vad gäller punktskatter sägs därför i skäl 9 i direktiv 2011/64 att harmoniseringen av strukturerna måste leda till att konkurrensen inom de olika kategorierna av tobaksvaror som hör till samma grupp inte snedvrids genom skatteuttaget och följaktligen till att medlemsstaternas nationella marknader öppnas. Syftet att säkerställa en icke snedvriden konkurrens understryks i skäl 8 i direktiv 2011/64. Där föreskrivs i huvudsak att produkter som liknar en uppräknad kategori ska i fråga om punktbeskattning behandlas såsom tillhörande denna kategori.
9 Se skäl 2 i direktiv 2011/64 och dom av den 16 september 2020, Skonis ir kvapas ( C‑674/19, EU:C:2020:710, punkterna 31 och 32).
10 Dom av den 6 april 2017, Eko-Tobak ( C‑638/15, EU:C:2017:277, punkt 24).
11 Dom av den 6 april 2017, Eko-Tabak ( C‑638/15, EU:C:2017:277, punkt 25), och dom av den 16 september 2020, Skonis ir kvapas ( C‑674/19, EU:C:2020:710, punkt 36).
12 Den hänskjutande domstolen har i detta avseende konstaterat att de produkter som klaganden tillverkar när de upphettas avger en aerosol som innehåller nikotin och som i likhet med traditionell tobaksrök inhaleras av konsumenten medelst ett munstycke.
13 Dom av den 16 september 2020, Skonis ir kvapas ( C‑674/19, EU:C:2020:710, punkt 45).
14 Se även artikel 1.2 i direktiv 2008/118.
15 Beslut av den 7 februari 2022, Vapo Atlantic ( C‑460/21, EU:C:2022:83, punkterna 21 och 22).
16 Beslut av den 7 februari 2022, Vapo Atlantic ( C‑460/21, EU:C:2022:83, punkt 23 och där angiven rättspraxis).
17 Dom av den 22 juni 2023, Endesa Generación ( C‑833/21, EU:C:2023:516, punkt 39 och där angiven rättspraxis).
18 Dom av den 22 juni 2023, Endesa Generación ( C‑833/21, EU:C:2023:516, punkt 40 och där angiven rättspraxis).
19 Dom av den 22 juni 2023, Endesa Generación ( C‑833/21, EU:C:2023:516, punkt 42 och där angiven rättspraxis).
20 Dom av den 27 februari 2014, Transportes Jordi Besora ( C‑82/12, EU:C:2014:108), och förslag till avgörande av generaladvokaten Wahl i målet Transportes Jordi Besora ( C‑82/12, EU:C:2013:694, punkterna 17–32).
21 Se även fotnot 54 ovan.
22 För övrigt vill jag påpeka att den tyska regeringen inte har bestritt detta konstaterande.
23 Se skäl 2 i direktiv 2011/64.
24 Dom av den 3 mars 2021, Promociones Oliva Park ( C‑220/19, EU:C:2021:163, punkt 48 och där angiven rättspraxis).
25 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Wahl i mål Transportes Jordi Besora ( C‑82/12, EU:C:2013:694, punkt 22).
26 Det ska i detta avseende erinras om att det framgår av förarbetena till rådets direktiv 92/80/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av skatter på andra tobaksvaror än cigaretter (EGT L 316, 1992, s. 10; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 89) att kommissionen ursprungligen ville att de produkter som omfattas av det direktivet inte skulle beläggas med andra skatter än punktskatt och mervärdesskatt, en ståndpunkt som avvisades av rådet, som ville bevara möjligheten för medlemsstaterna att använda verktyget för indirekt beskattning. Se, för ett liknande resonemang, rådets förslag till direktiv om innehav och rörlighet för punktskattepliktiga varor (KOM(90) 431 slutlig, s. 3).
27 Beslut av den 7 februari 2022, Vapo Atlantic ( C‑460/21, EU:C:2022:83, punkt 20).
28 Dom av den 24 februari 2000, kommissionen/Frankrike ( C‑434/97, EU:C:2000:98), och förslag till avgörande av generaladvokaten Saggio i målet kommissionen/Frankrike ( C‑434/97, EU:C:1999:341, punkt 13). Se även, analogt på miljöområdet, dom av den 22 juni 2023, Endesa Generación ( C‑833/21, EU:C:2023:516; punkt 45) och dom av den 27 februari 2014, Transportes Jordi Besora ( C‑82/12, EU:C:2014:108, punkt 32) och förslag till avgörande av generaladvokat Wahl i målet Transportes Jordi Besora ( C‑82/12, EU:C:2013:694, punkt 22).
29 Beslut av den 7 februari 2022, Vapo Atlantic ( C‑460/21, EU:C:2022:83, punkt 28 och där angiven rättspraxis).
30 Det ska i detta avseende preciseras att domstolen varken är behörig att pröva huruvida tobaksrullar som ska upphettas är mer eller mindre skadliga i förhållande till (konventionella) cigaretter eller att uttala sig om Världshälsoorganisationens rekommendationer om skadligheten hos upphettad tobak.
31 Se punkt 31 i förevarande förslag till avgörande.
32 Den skatt som är i fråga i det nationella målet leder nämligen till att olika metoder tillämpas för att fastställa bland annat beskattningsunderlaget och beräkningen av den totala skattebelastningen på samma vara, bestående av en kombination av punktskatten och tilläggsskatten på samma varor. Närmare bestämt skiljer sig metoderna för beräkning av tilläggsskatten från dem som avser gruppen annan röktobak, eftersom det totala skattebeloppet för tilläggsskatten fastställs i procent av detaljhandelspriset och per antal enheter och inte som en procentandel av detaljhandelspriset och/eller per kilogram, såsom det definieras i artikel 14.2 c i direktiv 2011/64 för annan röktobak.
33 Dom av den 9 mars 2000, EKW och Wein & Co ( C‑437/97, EU:C:2000:110, punkt 47).
34 Se artikel 2.1 i direktiv 2011/64.
35 Se skälen 8 och 9 i direktivet.
36 Det framgår av beslutet om hänskjutande att den produkt som klaganden tillverkar i själva verket är tobaksprodukter som säljs styckvis som konsumeras på liknande sätt som cigaretter. Detta konstaterande bekräftas även av själva ordalydelsen i den tyska lagstiftning genom vilken den omtvistade skatten infördes, i vilken upphettad tobak i 1 § punkt 2a TabStG beskrivs som röktobak i portionsförpackningar, i vilken det för övrigt i 2 § punkt 1 led 5 TabStG preciseras att röktobaken i portionsförpackningar [motsvarar] en cigarett.. Det framgår dessutom av den tyska regeringens skriftliga yttrande att syftet med och varaktigheten av konsumtionen av den upphettade tobaken motsvarar syftet med och varaktigheten av konsumtionen av cigaretter snarare än av produkter som hör till andra kategorier av tobaksvaror, ett konstaterande som för övrigt inte har bestritts av klaganden.
37 Se även förslag till avgörande av generaladvokaten Saggio i målet kommissionen/Frankrike ( C‑434/97, EU:C:1999:341, punkt 14).