Tribunalens dom (sjunde avdelningen i utökad sammansättning) den 19 mars 2025

I mål T‑356/22,

TRIBUNALEN (sjunde avdelningen i utökad sammansättning) sammansatt av ordföranden K. Kowalik-Bańczyk samt domarna E. Buttigieg, G. Hesse, I. Dimitrakopoulos (referent) och B. Ricziová, justitiesekreterare: handläggaren M. Zwozdziak-Carbonne,

efter den skriftliga delen av förfarandet

och förhandlingen den 11 april 2024,

följande

Dom

II. Parternas yrkanden

III. Rättslig bedömning

C. Den tredje grunden: Uppenbart oriktiga bedömningar och åsidosättande av artikel 3.3 och artikel 9.4 i grundförordningen samt rätten till försvar genom fastställandet av skademarginalen på grundval av ett förenklat produktkontrollnummer, underlåtenheten att tillhandahålla adekvata icke-konfidentiella sammanfattningar av beräkningarna av skademarginalen och underlåtenheten att beakta andra kända skadefaktorer vid fastställandet av skademarginalen

E. Slutsats

1 Sökanden, LG Chem, Ltd., har väckt talan med stöd av artikel 263 FEUF och yrkat att tribunalen ska ogiltigförklara kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/547 av den 5 april 2022 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av superabsorberande polymerer med ursprung i Republiken Korea (EUT L 107, 2022, s. 27) (nedan kallad den angripna förordningen), i den del den berör sökanden.

23 Sökanden yrkar att tribunalen ska

24 Kommissionen, med stöd av BASF, NSE och Evonik, yrkar att tribunalen ska

25 Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder. Den första grunden avser att kommissionen gjorde uppenbart oriktiga bedömningar, åsidosatte artikel 3.3 i grundförordningen och åsidosatte sökandens rätt till försvar när den analyserade hur importen från Republiken Korea påverkade priserna. Den andra grunden avser att kommissionen gjorde uppenbart oriktiga bedömningar och åsidosatte artikel 3.2, 3.5, 3.6 och 3.7 i grundförordningen samt sin motiveringsskyldighet genom att analysera unionstillverkarnas skadesituation på ett partiskt sätt och genom att tillskriva den sydkoreanska importen den påstådda skadan snarare än andra kända faktorer. Den tredje grunden avser att kommissionen gjorde uppenbart oriktiga bedömningar och agerade i strid med artikel 3.3 och artikel 9.4 i grundförordningen och sökandens rätt till försvar genom att fastställa skademarginalen på grundval av ett förenklat produktkontrollnummer, genom att inte tillhandahålla adekvata icke-konfidentiella sammanfattningar av beräkningarna av skademarginalen och genom att inte beakta andra kända skadefaktorer vid fastställandet av skademarginalen. Den fjärde grunden avser att kommissionen genomförde undersökningen med åsidosättande av sökandens rätt till försvar och rätten till god förvaltning.

266 Inom ramen för den tredje grunden har sökanden gjort gällande att den skademarginal som kommissionen fastställde i den angripna förordningen är oförenlig med artikel 3.3 och artikel 9.4 i grundförordningen och att kommissionen har åsidosatt sökandens rätt till försvar. Sökanden har anfört två anmärkningar till stöd för denna grund.

268 Inom ramen för den andra invändningen har sökanden gjort gällande att kommissionen enligt artikel 9.4 i grundförordningen borde ha infört en antidumpningstull som inte översteg vad som var nödvändigt för att motverka de skadliga verkningarna av den aktuella importen och att detta belopp således inte borde motverka skadliga verkningar som orsakats av andra faktorer än nämnda import. Sökanden anser således att bolaget genom den andra grundens tredje del har styrkt att det fanns andra kända skadefaktorer som kommissionen borde ha undersökt. Eftersom kommissionens beräkningar av skademarginalen inte tar hänsyn till dessa andra faktorer, är det enligt sökanden omöjligt att säkerställa att storleken på den antidumpningstull som införts inte även motverkar skadliga verkningar som orsakats av andra faktorer än importen från Republiken Korea. Sökanden har tillagt att bolaget under det administrativa förfarandet hade gjort en försiktig uppskattning av storleken på den skada som borde ha tillskrivits andra kända faktorer. Vad gäller kommissionens argument att beräkningen av målprisunderskridandet per definition inte tar hänsyn till verkningarna av andra skadeorsaker, har sökanden hävdat att det strider mot skyldigheten att inte tillskriva den berörda importen de skadliga verkningar som beror på andra faktorer och att det är felaktigt, i den mån som de sydkoreanska priserna pressas ned i lika hög grad av verkningarna av den japanska och turkiska lågprisimporten som av NSE:s underprissättningsstrategi och prisformeln för superabsorberande polymerer, medan unionsindustrins kostnader är höga på grund av höga investeringskostnader.

269 Kommissionen har, med stöd av intervenienterna, bestritt sökandens argument. Kommissionen har gjort gällande att skademarginalen, såsom den beräknats i den angripna förordningen, endast beaktar skillnaden mellan sökandens försäljningspriser och unionsindustrins hypotetiska målpris. Enligt kommissionen är skademarginalen således ett uttryck för den tull som är nödvändig för att undanröja den skada som enbart följer av sökandens import.

270 Det ska inledningsvis erinras om att det i artikel 9.4 andra stycket i grundförordningen föreskrivs följande: Storleken på antidumpningstullen får inte överstiga den fastställda dumpningsmarginalen och bör vara lägre än den marginalen om en sådan lägre tull är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin. Artikel 7.2a, 7.2b, 7.2c och 7.2d ska tillämpas i enlighet med detta.

271 I artikel 7.2c i grundförordningen, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/825 av den 30 maj 2018 (EUT L 143, 2018, s. 1) föreskrivs följande:

272 I artikel 7.2d i grundförordningen, i dess lydelse enligt förordning 2018/825, föreskrivs dessutom följande:

273 Det ska i detta hänseende erinras om att artikel 9.4 i grundförordningen stadfäster regeln om lägsta tull, det vill säga att storleken på antidumpningstullen bör vara lägre än den fastställda dumpningsmarginalen om en sådan lägre tull är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin. Denna regel syftar till att förhindra att antidumpningstullen går utöver vad som är nödvändigt för att undanröja den skada som vållats denna industri till följd av den dumpade importen. En sådan regel är motiverad med hänsyn till arten av och syftet med antidumpningstullar, vilka varken utgör sanktioner eller kompenserande åtgärder för att avhjälpa den skada som lidits, utan skyddsåtgärder mot illojal konkurrens till följd av dumpad import. Dessa tullar syftar endast till att förhindra import av dumpade varor eller göra sådan import ekonomiskt ointressant och på så sätt återställa en bristande jämvikt – orsakad av dumpningen – på den inhemska marknaden. (se dom av den 8 juni 2023, Severstal och NLMK/kommissionen, C‑747/21 P och C‑748/21 P, EU:C:2023:459, punkterna 72 och 73 samt där angiven rättspraxis).

274 Även om artikel 9.4 i grundförordningen inte innehåller några uppgifter om den konkreta beräkningen av antidumpningstullen och inte medför en skyldighet för institutionerna att använda en särskild metod för att säkerställa att antidumpningstullen inte överskrider vad som är nödvändigt för att motverka de skadliga verkningarna av import av dumpade produkter, ska det dessutom erinras om att institutionerna i detta sammanhang bör ta hänsyn till de slutsatser som de kommit fram till efter de analyser av i vilken mån skadan kan tillskrivas respektive inte kan tillskrivas den dumpade importen, som utförts enligt artikel 3.6 och 3.7 i samma förordning (se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 mars 2019, Canadian Solar Emea m.fl./rådet, C‑236/17 P, EU:C:2019:258, punkterna 161 och 163).

275 För att se till att beloppet på den antidumpningstull som införs i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen inte överstiger vad som är nödvändigt för att motverka den dumpade importens skadliga verkningar är det nödvändigt att se till att det beloppet inte beaktar de skadliga verkningarna av andra faktorer än dumpad import. Med andra ord är det nödvändigt att institutionerna när de fastställer detta belopp beaktar de slutsatser som de kommit fram till efter prövningen av huruvida det föreligger en skada, i den mening som avses i artikel 3.6 och 3.7 i denna förordning. Detta konstaterande bekräftas dessutom av ordalydelsen i artikel 9.4 i grundförordningen, som avser dumpning och därav följande skada. Begreppet skada, i den punkten, ska således förstås på samma sätt, nämligen som en hänvisning till den skada som dumpningen vållat, det vill säga den skada som enbart beror på den dumpade importen (dom av den 27 mars 2019, Canadian Solar Emea m.fl./rådet, C‑236/17 P, EU:C:2019:258, punkterna 169 och 170; se, för ett liknande resonemang, dom av den 3 december 2020, Changmao Biochemical Engineering/Distillerie Bonollo m.fl., C‑461/18 P, EU:C:2020:979, punkt 65).

276 Vad gäller artikel 7.2c i grundförordningen ska det påpekas att den i stor utsträckning kodifierar det tillvägagångssätt som tillämpats i samband med den så kallade målprisunderskridande metoden för att fastställa den så kallade skademarginalen (se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Emiliou i de förenade målen Severstal och Novolipetsk Steel/kommissionen, C‑747/21 P och C‑748/21 P, EU:C:2023:20, punkterna 33–35 och 57).

277 Enligt denna metod ska skademarginalen beräknas genom att priset på den dumpade importen jämförs med unionsindustrins riktförsäljningspris. Det sistnämnda priset motsvarar det pris som denna industri rimligen kunde förvänta sig på unionsmarknaden utan den ifrågasatta importen. För att fastställa ett sådant hypotetiskt pris läggs ett vinstmål till unionsindustrins tillverkningskostnad. Detta vinstmål motsvarar den vinstmarginal som unionsindustrin rimligen kunde räkna med under normala marknadsförhållanden (dom av den 8 juni 2023, Severstal och NLMK/kommissionen, C‑747/21 P och C‑748/21 P, EU:C:2023:459, punkt 74).

278 Domstolen har slagit fast att användningen av denna metod omfattas av kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning. Användningen av ett riktpris i stället för unionsindustrins faktiska försäljningspris för att fastställa skademarginalen medför att det är möjligt att beakta det förhållandet att den dumpade importen pressade ned unionsindustrins försäljningspriser. Beaktandet av denna nedpressning bidrar till att de resultat som erhålls med hjälp av denna metod blir sannolika (dom av den 8 juni 2023, Severstal och NLMK/kommissionen, C‑747/21 P och C‑748/21 P, EU:C:2023:459, punkt 77).

279 Slutligen är artikel 7.2c i grundförordningen tillämplig på förfaranden som inletts från och med den 8 juni 2018, vilket innebär att den är tillämplig i förevarande fall.

280 I förevarande fall tillämpade kommissionen artikel 7.2c i grundförordningen och beräknade skademarginalen på grundval av ett målpris.

281 I avsnitt 5 i den angripna förordningen angav kommissionen i synnerhet att importen från Republiken Korea, på grund av dess omfattning och priserna på produkterna, vållade unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen. Vid bedömningen av artikel 3.7 i grundförordningen medgav kommissionen att importen från Turkiet och Japan utgjorde faktorer som bidragit till unionsindustrin skada men drog slutsatsen att dessa faktorer inte var tillräckligt betydande för att försvaga orsakssambandet.

282 I avsnitt 7 i den angripna förordningen undersökte kommissionen i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen. Kommissionen ansåg, i skäl 378 i den angripna förordningen, att så skulle vara fallet om unionsindustrin kunde täcka sina tillverkningskostnader och erhålla en skälig vinst (det vill säga ett vinstmål) genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

283 I skälen 378–380, 383 och 384 i den angripna förordningen förklarade kommissionen sin metod på följande sätt:

284 Nivån för undanröjande av skada (slutgiltig skademarginal) fastställdes således till 34,4 procent för sökanden (se skäl 385 i den angripna förordningen).

285 Slutligen angav kommissionen följande:

288 Sökanden har för det andra hävdat att den metod som kommissionen använde i den angripna förordningen inte var ägnad att säkerställa att storleken på den införda antidumpningstullen inte beaktade de skadliga verkningar som orsakats av andra faktorer än den sydkoreanska importen, det vill säga dels prisformeln för superabsorberande polymerer och inverkan av unionsindustrins investeringar, dels importen från Turkiet och Japan.

289 Vad inledningsvis gäller prisformeln för superabsorberande polymerer och inverkan av unionsindustrins investeringar, framgår det av prövningen av den första anmärkningen i den andra grundens tredje del (se punkterna 227–232 ovan) att sökanden inte har visat att sådana faktorer bidrog till den skada som unionsindustrin lidit. Sökanden kan följaktligen inte klandra kommissionen för att ha underlåtit att bortse från de påstådda skadliga verkningarna av dessa faktorer.

290 Vad vidare gäller importen från Turkiet och Japan, ska det påpekas att sökanden inte har styrkt att den metod som kommissionen använde inte var lämplig för att fastställa den lämpliga tullnivå som gjorde det möjligt att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen, i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen. Det ska i detta hänseende betonas att kommissionen, genom att säkerställa att skademarginalen endast uttrycker skillnaden mellan det vägda genomsnittliga importpriset och unionsindustrins målpris beräknat i enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen, har säkerställt att skada som vållats av andra faktorer inte tillskrivs den dumpade importen.

291 Såsom anges i punkterna 276–278 ovan grundar sig nämligen den så kallade målprisunderskridande metoden som kommissionen tillämpat i enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen på användningen av ett hypotetiskt målpris för unionsindustrin som, i motsats till unionsindustrins faktiska försäljningspriser, inte påverkas av verkningarna av andra skadefaktorer som erkänts av kommissionen.

292 Sökanden har i sina inlagor till tribunalen, med hänvisning till domen av den 27 mars 2019, Canadian Solar Emea m.fl./rådet ( C‑236/17 P, EU:C:2019:258), anfört att denna metod strider mot skyldigheten, som anges i punkt 169 i den domen, att inte tillskriva den berörda importen de skadliga verkningar som beror på andra faktorer. Sökanden har emellertid åberopat domen av den 27 mars 2019, Canadian Solar Emea m.fl./rådet ( C‑236/17 P, EU:C:2019:258), enbart för att styrka att det finns en sådan skyldighet, utan att på ett konkret och precist sätt göra gällande att den domen ifrågasatte användningen av ovannämnda metod när det finns andra skadefaktorer. Det framgår för övrigt inte på något sätt av nämnda dom att domstolen skulle ha kritiserat användningen av den så kallade målprisunderskridande metoden, som numera är kodifierad i artikel 7.2c i grundförordningen, på grund av att denna metod skulle kunna strida mot regeln att det är nödvändigt att storleken på antidumpningstullen inte beaktar de skadliga verkningar som orsakats av andra faktorer än den dumpade importen.

293 Det ska dessutom påpekas att sökanden i sin ansökan inte på ett konkret och precist sätt har bestritt det vägda genomsnittliga importpris som kommissionen använde för att fastställa prisunderskridandet. I repliken har sökanden däremot för första gången påstått att även de sydkoreanska priserna pressas ned av verkningarna av andra faktorer, såsom i synnerhet den japanska och turkiska lågprisimporten. Tribunalen konstaterar att detta påstående inte kan tas upp till prövning, eftersom det har åberopats för första gången i repliken. Detta påstående, som för övrigt aldrig har åberopats för att bestrida orsakssambandet mellan importen från Sydkorea och den skada som unionsindustrin lidit, åtföljs under alla omständigheter inte av någon konkret och utförlig förklaring i repliken och stöds inte heller av några konkreta bevis för dessa andra faktorers inverkan på de sydkoreanska priserna.

294 Mot bakgrund av det ovan anförda finner tribunalen att sökanden inte har styrkt att kommissionen gjorde uppenbart oriktiga bedömningar och åsidosatte artikel 3.3 eller artikel 9.4 i grundförordningen genom att tillämpa sin metod för beräkning av skademarginalen och antidumpningstullsatsen eller att kommissionen åsidosatte sökandens rätt till försvar.

295 Talan kan följaktligen inte vinna bifall såvitt avser den tredje grunden i dess helhet.

341 Mot bakgrund av det ovan anförda ska talan ogillas i sin helhet.

1 Rättegångsspråk: engelska.

2 Nedan återges endast de punkter i denna dom som tribunalen anser bör publiceras.