Förslag till avgörande av generaladvokat Anthony Michael Collins föredraget den 13 juni 2024

1 Originalspråk: engelska.

2 Nr 79, första stycket. The Federalist, som brukar kallas the Federalist Papers, är en serie av 85 essäer skrivna av Alexander Hamilton, John Jay och James Madison mellan oktober 1787 och maj 1788. Essäerna publicerades anonymt, under pseudonymen Publius, i dåtidens olika tidningar i delstaten New York (Amerikas förenta stater). Den version som detta citat är hämtat från finns i Kongressbibliotekets (Amerikas förenta stater) sökvägledning: https://guides.loc.gov/federalist-papers/introduction. Det synsätt som Hamilton förespråkade, vilket var att Lönerna till domstolspersonal kan ändras emellanåt, vid behov, dock aldrig på ett sådant sätt att ersättningen till en viss domare som tillträder sitt ämbete minskar med avseende på denna domare. (The Federalist, nr 79, andra stycket), infördes i Amerikas förenta staters konstitution. I artikel III, avsnitt 1 i denna konstitution föreskrivs att domare, både i Högsta domstolen och i lägre domstolsinstanser, ska få ersättning för sina tjänster, vilken inte ska minska under deras ämbetsutövning. Vissa medlemsstaters konstitutioner återspeglar ett liknande synsätt: se Republiken Cyperns konstitution, artikel 133.12, och Irlands konstitution, artikel 35.5, ändrad genom lag om den 29:e ändringen av konstitutionen, år 2011.

3 Tolkad mot bakgrund av artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. De sammanflätade kraven på domares oavhängighet och ett effektivt domstolsskydd är endast några av de många faktorer som med fog kan påverka domares löner. Löner till innehavare av offentliga ämbeten och tjänstemän inom den offentliga sektorn, däribland domare, omfattas av tillämpningsområdet för artikel 21 i stadgan och rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, 2000, s. 16, och rättelse i EGT L 2, 2001, s 42). Se dom av den 7 februari 2019, Escribano Vindel ( C‑49/18, EU:C:2019:106, punkterna 38–60) (nedan kallad domen Escribano Vindel).

4 Kravet på oavhängiga domstolar – vilket är oupplösligen förbundet med rättskipningsuppdraget – är en del av rätten till ett effektivt domstolsskydd, vilken i sin tur är en del av den grundläggande rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). Dom av den 20 april 2021, Repubblika ( C‑896/19, EU:C:2021:311, punkterna 48–51 och där angiven rättspraxis).

5 (C‑64/16, EU:C:2018:117, punkt 45) (nedan kallad domen Portugisiska domare).

6 Se punkt 66.

7 Vilket direkt innefattar domstolsledamöter.

8 Se domen Portugisiska domare, punkt 44.

9 Se domen Portugisiska domare, punkt 45, och domen Escribano Vindel, punkt 66. Det är utifrån principen om domares oavsättlighet särskilt påkallat att domarna kan kvarstå i tjänst så länge som de inte har uppnått obligatorisk pensionsålder eller fram till dess att deras förordnande löper ut då de tjänstgör enligt ett visstidsförordnande. Denna princip är inte absolut, men avsteg från principen måste vara motiverade utifrån legitima och tvingande skäl, dock med tillämpning av proportionalitetsprincipen. Det är således vedertaget att domare får skiljas från sin tjänst om de har visat sig vara olämpliga att inneha tjänsten på grund av arbetsoförmåga eller på grund av att de grovt åsidosatt sina tjänsteåligganden; därvid ska förfarandet genomföras enligt adekvata handläggningsregler. Se dom av den 5 november 2019, kommissionen/Polen (Allmänna domstolars oavhängighet) ( C‑192/18, EU:C:2019:924, punkt 113). Se även dom av den 6 oktober 2021, W.Ż. (Högsta domstolens avdelning för extraordinär kontroll och offentliga angelägenheter – Tillsättning) ( C‑487/19, EU:C:2021:798, punkterna 115 och 116), vari identifieras den inverkan som vissa beslut, vilka påverkar enskilda domares levnadsbetingelser och karriärsutveckling, kan ha på domares oavhängighet.

10 I sitt förslag till avgörande i målet Associação Sindical dos Juízes Portugueses ( C‑64/16, EU:C:2017:395, punkt 78), noterade generaladvokaten Saugmandsgaard Øe följande: Att domare ska ha en lön som står i proportion till betydelsen av de offentliga uppgifter som de fullgör innebär … inte att lönen ska vara frikopplad från den ekonomiska och sociala verkligheten, i synnerhet inte från den genomsnittliga levnadsstandarden, i den stat där de är yrkesverksamma. Vidare innebär kravet på rimlig lönestabilitet enligt min uppfattning att lönerna inte får variera på ett sätt som kan undergräva domarnas möjlighet att göra oberoende bedömningar, men inte att lönerna ska vara oföränderliga.

11 Den portugisiska lagstiftaren vidtog de åtgärder som var aktuella i domen Portugisiska domare i samband med ett unionsprogram för ekonomiskt bistånd. Den lagstiftande och den verkställande församlingen i Spanien vidtog de åtgärder som bedömdes i domen Escribano Vindel.

12 När det gäller Portugal innefattade de berörda ämbetsmännen och tjänstemännen inom den offentliga sektorn republikens president, talmannen för Assembleia da República (det nationella parlamentet), premiärministern, ledamöter av Assembleia da República, medlemmar av regeringen, domare vid Tribunal Constitucional (Författningsdomstolen), domare vid Tribunal de Contas (Revisionsrätten), riksåklagaren, domare och åklagare vid allmänna domstolar, domare vid förvaltnings- och skattedomstolar samt fredsdomare.

13 Se dom meddelad av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (nedan kallad Europadomstolen) den 15 oktober 2013 i mål Savickas m.fl. mot Litauen (CE:ECHR:2013:1015DEC006636509, § 90–94) (nedan kallad domen Savickas). Europadomstolen avvisade ett klagomål ingivet av tjänstgörande eller före detta domare eller deras arvingar om att de hade berövats sin egendom i strid med artikel 1 i protokoll nr 1 till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som undertecknades i Rom den 4 november 1950 (nedan kallad Europakonventionen), på grund av att klagomålet var uppenbart ogrundat i den mening som avses i artikel 35.3 i Europakonventionen, och därför inte kunde prövas enligt artikel 35.4 i Europakonventionen. Klagomålet avsåg en sänkning av klagandenas löner med cirka 30 procent. Sänkningen motiverades med den särskilt svåra ekonomiska och finansiella situationen i Litauen år 1999 och behovet av att finansiera utbildning, hälso- och sjukvård, social välfärd och andra samhällsbehov. Europadomstolen slog fast att nationella lagstiftare har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vid genomförandet av socialpolitik och ekonomisk politik.

14 Dz. U. från år 2001, nr 98, position 1070. Konsoliderad version av den 14 december 2022, Dz. U.2023.217.

15 Dz.U. från år 2021, position 2445.

16 Dz.U. från år 2022, position 2666.

17 Artikel 3 i 2008 m. lapkričio 6 d. Lietuvos Respublikos teisėjų atlyginimų įstatymas Nr. X-1771 (Republiken Litauens lag Nr. X-1771 om domares löner) av den 6 november 2008 (Žin., 2008, Nr. 131–5022), ändrad genom 2021 m. lapkričio 25 d. Lietuvos Respublikos teisėjų atlyginimų įstatymo Nr. X-1771 pakeitimo įstatymas Nr. XIV-708 (Republiken Litauens lag Nr. XIV-708 om ändring av Republiken Litauens lag Nr. X-1771 om domares löner) av den 25 november 2021 (TAR, 2021, Nr. 25134).

18 Vid allmänna domstolar och specialdomstolar.

19 I den version som var i kraft från och med den 1 januari 2022 till den 30 juni 2023.

20 Vid allmänna domstolar och regionala specialdomstolar.

21 Lönekoefficienten fastställdes genom Lietuvos Respublikos teisėjų atlyginimų įstatymo priedėlio pakeitimo įstatymas Nr. XI-235 (lag nr XI-235 om ändring av bilagan till Republiken Litauens lag om domares löner) av den 28 april 2009 (vilken trädde i kraft den 1 oktober 2013). Enligt kommissionens skriftliga yttranden, skedde genom Republiken Litauens lag nr XIV-2015 av den 25 maj 2023 om ändring av Republiken Litauens lag nr X-1771 om domares löner en ändring av det system med lönekoefficienter för domare vid allmänna domstolar och specialdomstolar som finns i kapitel II i bilagan, genom att föreskriva att den officiella lönen för en domare vid en regional domstol uppgår till 3,6 (i basbelopp).

22 XL fick betalt 15151,44 polska zloty per månad under perioden juli–november 2022, 15033,51 zloty för december 2022 och 16333,26 zloty för januari 2023.

23 Efter att ha beaktat sjukfrånvaro.

24 Se punkt 5.6 i begäran om förhandsavgörande i mål C‑146/23.

25 Som föreskrivs i de särskilda bestämmelserna för genomförandet av budgetlagen för år 2023.

26 Förste ordföranden för Sąd Najwyższy (Högsta domstolen) hävdade bland annat att lagen om särskilda bestämmelser för genomförandet av budgetlagen för år 2023 åsidosatte garantin att domarnas löner ska motsvara ämbetets värdighet och omfattningen av deras uppgifter. Dessa bestämmelser åsidosätter bland annat domarnas oavhängighet, principen om förvärvade rättigheter, förtroendet för staten och gällande rätt. Hon framhöll att de metoder som införts för att beräkna domares löner kringgick tillämpliga rättsprinciper. Domarnas löner skulle baseras på en årlig och ganska oförutsägbar bedömning av lagstiftaren. Detta skulle säkerställa att den vedertagna modellen för att fastställa domares löner upphörde att vara automatisk och baserad på objektiva kriterier.

27 Ordföranden för Naczelny Sąd Administracyjny (Högsta förvaltningsdomstolen) hävdade att de aktuella bestämmelserna utgjorde en tillfällig lagstiftning och var ett undantag från de fastställda lagstadgade principerna för att fastställa domares löner. I Republiken Polens konstitution hänvisas det till arbetsvillkoren och lönerna för en enda grupp av statligt anställda: domare. Denna hänvisning gjorde det nödvändigt att införa ett system för att fastställa domares löner som är skilt från det system som är tillämpligt på andra tjänstemän. Detta separata system bör ta hänsyn till behovet av att skydda domstolarnas oberoende, ämbetets värdighet och domarnas ansvarsbörda. Domarnas löner har sjunkit med omkring 23,6 procent mellan åren 2021 och 2023, vilket skiljer sig kraftigt från ökningen av genomsnittliga bruttolöner på 6,74 procent under åren 2020 och 2021.

28 KRS hävdade att artikel 178.2 i Republiken Polens konstitution, vilken begränsar lagstiftarens möjligheter att ingripa vid fastställandet av domarnas löner, fyller en viktig funktion för att garantera domarnas oberoende och opartiskhet. Domarnas löner ska beräknas på grundval av objektiva och kvantifierbara kriterier och vara föremål för automatisk indexreglering.

29 Mot bakgrund av det ökande antalet mål som handläggs, den växande eftersläpningen och den faktiskt förlängda handläggningstiden.

30 Enligt sökandena finns det inte någon rättslig mekanism tillgänglig för en domstol eller en domare för att ålägga den verkställande och den lagstiftande makten att se till att domarnas löner motsvarar den värdighet och det ansvar eller de strikta begränsningar, bland annat vad gäller möjligheten att utöva annat arbete, som är knutna till ämbetet som domare.

31 I kommissionens skriftliga yttrande påpekas att anspråken avser perioden från mars 2020 till mars 2023.

32 Dessa siffror tillhandahölls av den hänskjutande domstolen. De utgör bruttosiffror och omfattar inte ett tjänstetidstillägg. Siffran för år 2021 beaktar 2019 års skattereform (koefficienten på 17,2 x basbeloppet på 177 EUR/skatteändringen på 1,289).

33 Den hänskjutande domstolen har även framhållit den omständigheten att domare omfattas av särskilt stränga krav. Domare är bland annat skyldiga att arbeta för samma lön oavsett deras arbetsbörda, eftersom deras arbetstid är oreglerad. I artikel 113 i Republiken Litauens konstitution föreskrivs dessutom att en domare får inte inneha något annat ämbete genom val eller utnämning, och får inte arbeta i några affärsdrivande, kommersiella eller andra privata institutioner eller företag. En domare får inte heller ta emot någon annan ersättning än den fastställda domarersättningen och betalning för utbildningsverksamhet eller kreativ verksamhet. En domare får inte delta i verksamheten i politiska parter eller andra politiska organisationer.

34 Baserat på den genomsnittliga bruttomånadslönen under det kvartal som föregick föregående kvartal, enligt vad som publicerats av Valstybės duomenų agentūra (State Data Agency, Litauen) (tidigare Lietuvos statistikos departamentas (Litauens direktorat för statistik)) och tillämpningen av en koefficient på 0,1.

35 Exklusive tjänstetidstillägg.

36 Dessa bestämmelser ålägger Republiken Litauen en skyldighet att inrätta ett jämförbart system för löner till domare för likartat arbete.

37 Detta program godkändes genom Republiken Litauens parlaments resolution nr XIV-72 av den 11 december 2020.

38 Dz. U. av år 2022, poz. 2666.

39 Vid förhandlingen bekräftade den polska regeringen, som svar på en fråga från EU-domstolen, att domen från Trybunał Konstytucyjny (Författningsdomstolen) gäller från och med datumet för offentliggörandet.

40 I den polska regeringens skriftliga yttrande gjordes ett antal invändningar avseende EU-domstolens behörighet att pröva tolkningsfrågan i mål C‑146/23 och huruvida frågan kan tas upp till prövning. Vid förhandlingen drog regeringen tillbaka dessa invändningar.

41 Dom av den 26 mars 2020, Miasto Łowicz och Prokurator Generalny ( C‑558/18 och C‑563/18, EU:C:2020:234, punkt 36 och där angiven rättspraxis), och dom av den 9 januari 2024, G. m.fl. (Utnämning av domare vid allmänna domstolar i Polen) ( C‑181/21 och C‑269/21, EU:C:2024:1, punkt 57) (nedan kallad domen G). Se även beslut av den 2 juli 2020, S.A.D. Maler und Anstreicher ( C‑256/19, EU:C:2020:523, punkterna 35–40).

42 I artikel 19.1 andra stycket FEU hänvisas det till de områden som omfattas av unionsrätten, oavsett huruvida medlemsstaternas tillämpar unionsrätten i den mening som avses i artikel 51.1 i stadgan.

43 Dom av den 2 mars 2021, A.B. m.fl. (Tillsättning av domare vid Högsta domstolen – Rättsmedel) ( C‑824/18, EU:C:2021:153, punkt 112 och där angiven rättspraxis).

44 Dom av den 20 april 2021, Repubblika ( C‑896/19, EU:C:2021:311, punkterna 63–65).

45 Se, analogt, dom av den 18 maj 2021, Asociaţia Forumul Judecătorilor din România m.fl. ( C‑83/19, C‑127/19, C‑195/19, C‑291/19, C‑355/19 och C‑397/19, EU:C:2021:393, punkt 230). De garantier för oavhängighet och opartiskhet som erfordras enligt unionsrätten kräver att det finns regler – särskilt vad gäller en domstols sammansättning, utnämningar, tjänsternas varaktighet och grunderna för medlemmarnas röstnedläggelse, jäv och återkallande av röst – som utesluter allt rimligt tvivel som enskilda rättssubjekt skulle kunna hysa beträffande domstolens pålitlighet i förhållande till yttre omständigheter och dess neutralitet i förhållande till de intressen som konfronteras. Se dom av den 20 april 2021, Repubblika ( C‑896/19, EU:C:2021:311, punkt 53 och där angiven rättspraxis). Vid förhandlingen framhöll kommissionen behovet av att säkerställa tillräckliga löner till domare för att undvika intrycket av att de kan utsättas för otillbörlig yttre påverkan.

46 Dom av den 26 mars 2020, Miasto Łowicz och Prokurator Generalny ( C‑558/18 och C‑563/18, EU:C:2020:234, punkterna 45 och 46 och där angiven rättspraxis).

47 Det finns tydliga paralleller mellan det nationella målet i mål C‑374/23 och de nationella mål som utmynnade i domen Portugisiska domare och domen Escribano Vindel, vilka avsåg talan som väcktes av ett fackförbund som företrädde portugisiska domare och av en spansk domare avseende åtgärder för att sänka lönerna till portugisiska domare respektive spanska domare. Se, däremot, beslut av den 8 november 2023, Habonov ( C‑333/23, EU:C:2023:858) (nedan kallat beslutet Habonov). I beslutet Habonov slog EU-domstolen fast att en begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgericht Gießen (Förvaltningsdomstolen i Giessen, Tyskland) avseende artikel 19 FEU och artikel 47 i stadgan i fråga om domares löner i delstaten Hessen (Tyskland) inte kunde tas upp till prövning. Eftersom denna begäran hade framställts inom ramen för ett brådskande asylrättsförfarande mellan en rysk medborgare och Förbundsrepubliken Tyskland, ansåg EU-domstolen att ett svar inte var nödvändigt för att den hänskjutande domstolen skulle kunna döma i saken, och den gjorde därigenom åtskillnad mellan den begäran och respektive begäran som gav upphov till domen Portugisiska domare och domen Escribano Vindel.

48 Eftersom medlemsstaterna enligt artikel 19.1 andra stycket FEU ska fastställa de möjligheter till överklagande som behövs för att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av unionsrätten, särskilt i den mening som avses särskilt i artikel 47 i stadgan, måste sistnämnda bestämmelse likväl beaktas i vederbörlig ordning vid tolkningen av artikel 19.1 andra stycket FEU. Dom av den 22 februari 2022, RS (Verkan av domar från en författningsdomstol) ( C‑430/21, EU:C:2022:99, punkterna 34–37 och där angiven rättspraxis).

49 Vilken kommer till uttryck i artiklarna 6 och 13 i Europakonventionen.

50 Dom av den 5 juni 2023, kommissionen/Polen (Domares oavhängighet och privatliv) ( C‑204/21, EU:C:2023:442, punkt 69).

51 Dom av den 13 juli 2023, YP m.fl. (Upphävande av immunitet och avstängning av en domare) ( C‑615/20 och C‑671/20, EU:C:2023:562, punkt 55 och där angiven rättspraxis).

52 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 22 februari 2022, RS (Verkan av domar från en författningsdomstol) ( C‑430/21, EU:C:2022:99, punkt 43 och där angiven rättspraxis).

53 Domares löner kan fastställas exempelvis av rättskipande eller oberoende organ eller genom kollektivavtal i enlighet med nationell rätt.

54 Rättssäkerhetsprincipen är inte absolut. Regler om domares löner kan ändras mot bakgrund av objektiva och berättigade omständigheter under förutsättning att principen om domares oavhängighet och proportionalitetsprincipen iakttas.

55 I artikel 53 i ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)12 till medlemsstaterna om domares oberoende, effektivitet och ansvar (antagen av Europarådets ministerkommitté den 17 november 2010 vid det 1098:e mötet med ministrarnas ställföreträdare) (nedan kallad Europarådets ministerkommittés rekommendation) anges att de huvudsakliga bestämmelserna i lönesystemet för professionella domare ska fastställas i lag. Se även artikel 5 i de grundläggande principerna om domstolarnas oberoende ställning som antogs den 6 september 1985 av Förenta nationernas sjunde kongress om brottsbekämpning och behandling av brottslingar som hölls i Milano den 26 augusti–6 september 1985, där det föreskrivs att [d]omarnas förordnande, deras oavhängighet, trygghet, tillräcklig ersättning, arbetsvillkor, pensioner och pensionsålder ska säkerställas på lämpligt sätt genom lag.’ https://www.ohchr.org/en/instruments-mechanisms/instruments/basic-principles-independence-judiciary.

56 I domen Savickas, § 93, ansåg Europadomstolen att det var avgörande att sänkningen av löner inom den offentliga sektorn inte pekade ut domarkåren i Litauen, utan var en del av ett program med åtstramningsåtgärder som påverkade lönerna inom hela den offentliga sektorn. Europadomstolen erinrade även om den slutsats som Lietuvos Respublikos Konstitucinis Teismas (Republiken Litauens författningsdomstol) drog, att det vore orättvist för domare att behandlas som ett undantag och undantas från åtstramningsåtgärderna. Europadomstolen lade dock till ett förbehåll om att till och med detta övervägande kanske inte är avgörande om en sänkning skulle påverka domarnas oavhängighet.

57 I domen Savickas, §§ 3, 4 och 93, undersökte Europadomstolen en sänkning av domarlöner år 1999 mot bakgrund av en ökning av dessa löner år 1997 och fann att den generella nivån inte hade påverkats.

58 Se, analogt, domen Savickas och Europadomstolens dom av den 22 juni 2023, Kubát m.fl. mot Republiken Tjeckien (CE:ECHR:2023:0622JUD006172119) (nedan kallad domen Kubát). Dessa mål rörde bland annat domares löner och rätten till egendom enligt artikel 1 i protokoll nr 1 till Europakonventionen.

59 Och inte till andra tillägg eller arvoden som betalas ut till domare i endera medlemsstaten.

60 Dom av den 22 februari 2024, Randstad Empleo m.fl. ( C‑649/22, EU:C:2024:156, punkt 44).

61 Som har samband med antingen domstolens nivå i instansordningen eller de ansvarsfunktioner som utövas inom en jurisdiktion, såsom ordföranden för en domstol.

62 I mål C‑146/23 påpekade den polska regeringen att domare och åklagare har ett särskilt pensionssystem som är särskilt förmånligt, eftersom de inte behöver betala socialförsäkringsavgifter för det syftet.

63 Se, exempelvis, artikel 91 i lagen om allmänna domstolars organisation och artikel 4.2 LRJ. Även om hela paketet av ekonomiska eller andra typer av förmåner som betalas ut till domare ska beaktas vid bedömningen av huruvida deras löner är tillräckliga, har Venedigkommissionen varnat för beviljandet av icke-ekonomiska anslag till domare, såsom bostäder, utifrån sociala behov, då det finns utrymme för skönsmässig bedömning när dessa fördelas. De utgör därför ett potentiellt hot mot domares oavhängighet. Report on the Independence of the Judicial System Part I: The Independence of Judges som antogs av Venedigkommissionen vid dess 82:a plenarsession (Venedig, den 12–13 mars 2010), CDL-AD(2010)004, https://www.venice.coe.int/webforms/documents/?pdf=CDL-AD(2010)004-e.

64 I jurisdiktioner där det kan vara förbjudet för domare att återvända till eller att börja arbeta inom den privata sektorn.

65 I enlighet med nationell rätt kan utövandet av domarämbetet vara oförenligt med att utföra annan verksamhet eller ha andra roller. Vissa exklusivitetskrav kan objektivt sett vara nödvändiga för att undvika intressekonflikter och för att säkerställa ett yrkesmässigt engagemang. i domarämbetet. Andra begränsningar eller hinder, såsom ett förbud mot att inneha aktier i bolag, ta emot royalty eller utdelningar eller betalning för att hålla föreläsningar, kanske inte alltid är motiverade av intresset av domares oavhängighet och kan till och med under vissa omständigheter strida mot rätten till egendom som skyddas i artikel 17 i stadgan.

66 Medlemsstaterna får även betala en fast årslön till domare utan att särskilt ange de kriterier som har legat till grund för denna. Ersättning som betalas ut till andra innehavare av offentliga ämbeten eller tjänstemän inom den offentliga sektorn med motsvarande ansvar kan utgöra en måttstock för att bedöma huruvida domarlönerna är tillräckliga under sådana omständigheter.

67 Se artikel 153.5 FEUF och dom av den 7 juli 2022, Coca-Cola European Partners Deutschland ( C‑257/21 och C‑258/21, EU:C:2022:529, punkt 47). Se även Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2041 av den 19 oktober 2022 om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen (EUT L 275, 2022, s. 33).

68 I januari 2024 låg nivån på minimilöner i medlemsstaterna på mellan 477 EUR per månad i Bulgarien och 2571 EUR per månad i Luxemburg. https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Minimum_wage_statistics.

69 Objektiva ekonomiska faktorer, såsom en medlemsstats bruttonationalprodukt, inflationstakten, dess budgetunderskott/budgetöverskott, dess statsskuld, den totala kostnaden för rättsskipning et cetera, kan också vara relevanta. Den litauiska regeringen påpekade att den, vid utarbetandet av förslaget till statsbudget, ska beakta statens funktioner som slås fast i konstitutionen, den nuvarande ekonomiska och sociala situationen, samhällets och statens behov och möjligheter, de tillgängliga och planerade finansiella medlen och statens åtaganden, liksom andra viktiga faktorer.

70 I artikel 54 i Europarådets ministerkommittés rekommendation anges följande: Domare ska ha en lön som ligger i nivå med deras uppgifter och ansvar, och som är tillräckligt hög för att skydda dem från påtryckningar utifrån som syftar till att påverka deras beslut. Det bör finnas garantier för att upprätthålla en rimlig ersättning vid sjukdom och föräldraledighet samt för utbetalning av en avgångspension, vilken bör stå i rimlig relation till deras lönenivå vid arbete. Särskilda rättsliga bestämmelser bör införas som ett skydd mot lönesänkningar som specifikt avser domare. https://www.icj.org/wp-content/uploads/2014/06/CMRec201012E.pdf. Se även artikel 6 i Europeiska stadgan om regler för domarnas rättsställning, Strasbourg, den 8–10 juli 1998. https://rm.coe.int/16807473ef.

71 Betydelsen av detta har på ett elegant sätt fångats i påpekandet att [t]he life of the law has not been logic: it has been experience (rättsordningens tillvaro har inte präglats av logik, utan av erfarenhet): Holmes, O.W., The Common Law, Little, Brown & Co., Boston MA, 1881, 1:a upplagan.

72 I det avseendet tillhandahöll Vilniaus apygardos administracinis teismas (Regionala förvaltningsdomstolen i Vilnius) inte några uppgifter om 2019 års skattereform. Se punkt 25 i förevarande förslag till avgörande.

73 En underlåtenhet att ge domare tillräcklig lön jämfört med den privata sektorn kan undergräva domarämbetets värdighet och förhindra rekryteringen, motivationen och bibehållandet av domare till nackdel för ett effektivt domstolsskydd och domare oavhängighet. Enligt 2020 års rapport om utvärdering av det europeiska rättssystemet av Europarådets kommission för effektivisering av rättsväsendet (Cepej), som inrättades av Europarådets ministerkommitté i september 2002 (nedan kallad 2020 års Cepej-rapport), s. 67 (https://rm.coe.int/rapport-evaluation-partie-1-francais/16809fc058), och 2022 års rapport om utvärdering av det europeiska rättssystemet av Cepej (nedan kallad 2022 års Cepej-rapport), s. 79. (https://rm.coe.int/cepej-report-2020–22-e-web/1680a86279) kräver frågan om domares löner ett övergripande synsätt som, utöver den rent ekonomiska aspekten, tar hänsyn till den inverkan som den kan ha på rättsväsendets effektivitet och på dess oavhängighet i samband med kampen mot korruption inom och utanför rättssystemet. Rättslig politik ska även ta hänsyn till lönerna i andra juristyrken för att göra domaryrket attraktivt för högkvalificerade praktiserande jurister.

74 Den är även förenad med utövandet av statens maktbefogenheter, som inte kan jämföras med andra juristers arbete. I avsaknad av jämförbara situationer, kan all diskriminering uteslutas.

75 Den aktning som domarämbetet åtnjuter har också ett visst icke-ekonomiskt värde.

76 Det belopp som advokater fakturerar kanske inte avspeglar det belopp som deras klienter betalar. Advokater konkurrerar med andra advokater och – i vissa jurisdiktioner – med andra tjänsteleverantörer som till exempel revisorer och skatterådgivare.

77 Som kostnader för kontorslokaler, yrkesansvarsförsäkring eller juridiska assistenter.

78 Se artikel 55 i Europarådets ministerkommittés rekommendation, där följande anges: System som gör domarnas huvudsakliga ersättning avhängig av prestation bör undvikas eftersom de skulle kunna skapa svårigheter i fråga om domarnas oavhängighet. Se, analogt, yttrande 1/17 (Övergripande avtal om ekonomi och handel mellan EU och Kanada) av den 30 april 2019 ( EU:C:2019:341, punkt 98).

79 I vissa fall fastställs advokatarvoden i lag eller betalningen av sådana arvoden kan bli föremål för fastställande av rättegångskostnader. Advokatarvoden kan vara avhängiga en viss utgång av målet eller att man vinner framgång med talan. Det kan därför hända att advokater inte kan fakturera för all – eller i vissa fall inte för någon av – den tid som de har lagt ned på ett mål.

80 Den litauiska regeringen bekräftade vid förhandlingen att det basbelopp som det hänvisas till i artikel 3 LRJ förhandlas fram genom kollektivavtal. Nationella domstolsrådet i Litauen, som består enbart av domare från alla de olika domstolsinstanserna, företräder den litauiska domarkåren i dessa förhandlingar.

81 Med förbehåll för de hänskjutande domstolarnas prövning.

82 De ändringar som avser åren 2022 och 2023 är relevanta här.

83 Rättegången i det målet avsåg lagen om särskilda bestämmelser för genomförandet av budgetlagarna för år 2023.

84 § 1–20.

85 Se punkt 49 i den domen.

86 Den polska regeringen och kommissionen har påpekat att lagarna om särskilda bestämmelser för genomförandet av budgetlagarna för åren 2022 och 2023 innehåller bestämmelser om löner till domare i allmänna domstolar, Sąd Najwyższy (Högsta domstolen) och Trybunał Konstytucyjny (Författningsdomstolen), liksom till åklagare.

87 Se punkterna 15 och 16 i förevarande förslag till avgörande.

88 2023 års ändringar förklarades strida mot konstitutionen.

89 Se, analogt, domen Portugisiska domare, punkt 48.

90 Av detta följer att rättsstatskrisen i Polen nyligen inte har urholkat nivån på domares löner.

91 Det framgår att budgetunderskottet i Polen under den relevanta perioden understeg den 60-procentiga kvoten mellan skuldsättningen i den offentliga sektorn och bruttonationalprodukten till marknadspris som anges i artikel 126.2 FEUF och artikel 1 i protokoll nr 12 om förfarandet vid alltför stora underskott. Att överskrida den 60-procentiga kvoten utgör ett allvarligt fel.

92 Artikel 126.1 FEUF kräver att medlemsstaterna ska undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser.

93 Kommissionen påpekade att XL:s lön var nästan tre gånger högre om man adderade de bonusar och arvoden som det hänvisas till i artikel 91 i lagen om allmänna domstolars organisation. Den polska regeringen gjorde gällande att under jämförbara förhållanden uppgick den genomsnittliga lönen för domare under åren 2018–2022 till mer än 300 procent av den genomsnittliga lönen i landet. Europadomstolen påpekade att under åren 2012 och 2014 uppgick den genomsnittliga årliga bruttolönen för domare i Europarådets alla länder till 2,3 respektive 2,4 gånger den genomsnittliga lönen i landet. Se domen Kubát, § 33.

94 Den relevanta koefficienten är också fastställd i lag.

95 Se punkterna 10 och 12 i förevarande förslag till avgörande. Se även punkt 39 i kommissionens skriftliga yttrande.

96 I kommissionens skriftliga yttrande påpekas att domarlönerna sedan år 2018 har ökat något på årsbasis.

97 På sidan 67.

98 På sidan 80.

99 I början av deras karriär och 3,3 (år 2018) eller 2,9 (år 2020) högre i högsta instans.

100 I förhållande till den genomsnittliga bruttolönen i landet.

101 År 2020 var lönen för litauiska domare i början av deras karriär vid landets Högsta domstol högre i relativa termer än lönen för jämförbara österrikiska domare (1,6), belgiska domare (1,6), finska domare (1,6), franska domare (1,3), kroatiska domare (1,9), nederländska domare (1,3), tyska domare (0,9), österrikiska domare (1,7), italienska domare (1,8), luxemburgska domare (1,5), polska domare (1,9), slovenska domare (1,5) och svenska domare (1,9). SR:s och RB:s krav avser perioden 2020–2023. Se även diagram 34: Förhållandet mellan domares och åklagares årslöner och landets genomsnittliga bruttoårslön 2021 i Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén. Resultattavlan för rättskipningen i EU 2023 (COM(2023) 309 final). Cepej tillhandahöll kommissionen de kvantitativa uppgifterna, vilka omfattar perioden 2012–2021. Kommissionen har hävdat att även om startlönen för litauiska domare enligt diagram 34, i relation till den årliga bruttolönen i landet, är en av de lägsta i EU, är den likväl i relativa termer högre än den som betalas ut i Belgien, Tyskland, Finland, Frankrike, Ungern, Luxemburg, Nederländerna, Polen och Slovenien.