Förslag till avgörande av generaladvokat Dean Spielmann föredraget den 26 juni 2025

1 Originalspråk: franska.

2 Restriktioner för tryckning inrättades i Förenade kungariket genom Licensing of the Press Act 1662 – An Act for preventing the frequent Abuses in printing seditious treasonable and unlicensed Books and Pamphlets and for regulating of Printing and Printing Presses (Lag från år 1662 om presslicenser – lag som syftar till att förebygga återkommande missbruk vid tryck av böcker och broschyrer med upproriskt, förrädiskt och otillåtet innehåll, och att reglera tryckeri och tryckpressar).

3 An Act for the Encouragement of Learning, by Vesting the Copies of Printed Books in the Authors or Purchasers of such Copies, during the Times therein mentioned (Lag som syftar till att uppmuntra lärande genom att exemplar av tryckta böcker anförtros författare eller köpare av dessa exemplar, under de däri angivna perioderna).

4 Se, i detta hänseende, John Lockes och Georg Wilhelm Friedrich Hegels teori om äganderätt (eller rätt till egendom) och Emmanuel Kants rättighetsteori. Se, även, Strowel, A., Droit d’auteur et Copyright. Divergences et Convergences. Étude de droit comparé, 1993, Bruylant, sidorna 90–93, 98 och 99, 174–190 och s. 491, Hughes, J., Locke’s 1694 Memorandum (and More Incomplete Copyright Historiographies), Cardozo Arts & Entertainment Law Journal, volym 27, nr 167, 2010, sidorna 555–572, Fabri, E., De l’appropriation à la propriété: John Locke et la fécondité d’un malentendu devenu classique, Philosophiques, volym 43, nr 2, 2016, sidorna 343–369.

5 Nedan kallad Romkonventionen.

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, 2001, s. 10).

7 EGT L 89, 2000, s. 6 (nedan kallat WIPO:s fördrag om upphovsrätt).

8 EGT L 336, 1994, s. 1.

9 EGT L 290, 1993, s. 9; svensk specialutgåva, område 13, volym 25, s. 75.

10 EUT L 372, 2006, s. 12.

11 M. Of., del I, nr 60/26 mars 1996.

12 M. Of., del I, nr 489 juni 2018.

13 Det nationella målet rör inte utgivning av en kritisk utgåva av ett originalverk som fortfarande skyddas av upphovsrätten.

14 Artikel 5 och skäl 19 i direktiv 2006/116, som har en lydelse som i huvudsak är identisk med den i artikel 5 och skäl 20 i direktiv 93/98, infördes på begäran av Republiken Italien, som vid den tidpunkten var den enda medlemsstaten i vilken en sådan rättighet existerade. Se, bland annat, rådets Note from Presidency to COREPER attaching consolidated text of Amended Proposal av den 17 maj 1993, dokument nr 6614/93, s. 7, rådets Report from Presidency to COREPER av den 7 juni 1993, dokument nr 1700/93, s. 6.

15 Uppdelningen mellan upphovsrätt i egentlig mening och närstående rättigheter återspeglas bland annat genom Bernkonventionen och genom Romkonventionen. Se förslag till avgörande av generaladvokaten Collin i målet Seven.One Entertainment Group ( C‑260/22, EU:C:2023:583, fotnot 12).

16 Kommissionen angav vid förhandlingen att endast sju medlemsstater uttryckligen har införlivat artikel 5 i direktiv 2006/116 med deras nationella lagstiftning, nämligen Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Konungariket Spanien, Republiken Italien, Republiken Polen, Republiken Portugal och Republiken Slovenien.

17 Det ska preciseras att begreppet kritiska och vetenskapliga utgåvor i artikel 5 i direktiv 2006/116 inte innefattar någon uttrycklig hänvisning till medlemsstaternas rättsordningar för fastställandet av bestämmelsens innebörd och tillämpningsområde. Därmed ska det som regel ges en självständig och enhetlig tolkning inom unionen. [Se, för ett liknande resonemang, bland annat, dom av den 6 mars 2025, ONB m.fl. ( C‑575/23, EU:C:2025:141, punkt 87 och där angiven rättspraxis)]. Detta begrepp kan således inte systematiskt omfatta verk som omfattas av tillämpningsområdet för olika definitioner av kritiska utgåvor som anges i nationella ordlistor, vilka i nuläget kan härröra från olika sammanhang.

18 Se dom av den 29 juli 2019, Funke Medien NRW ( C‑469/17, nedan kallad domen Funke Medien NRW, EU:C:2019:623, punkt 38 och där angiven rättspraxis).

19 Se dom av den 13 november 2018, Levola Hengelo ( C‑310/17, nedan kallad domen Levola Hengelo, EU:C:2018:899, punkt 38 och där angiven rättspraxis).

20 Min kursivering.

21 Domen Levola Hengelo (punkt 39 och där angiven rättspraxis).

22 Se, i detta hänseende, bland annat, Léger, P., La mise à l’épreuve des limites au droit d’auteur par les œuvres transformatrices, La propriété intellectuelle renouvelée par le numérique, Paris, Dalloz, 2020, s. 184, Margony, T. och Perry, M., Scientific and Critical Editions of Public Domain Works: An Example of European Copyright Law (Dis)Harmonization, Canadian Intellectual Property Review, volym 27, s. 164, Desbois, H., Le droit d’auteur en France, Paris, Dalloz, 1978 (tredje upplagan), punkterna 6 och 22–30.

23 Det ska påpekas att generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomer, i sitt förslag till avgörande i målet Sony Music Entertainment ( C‑240/07, EU:C:2008:303, punkterna 51 och 52), angav att medlemsstaterna, i samband med skydd för kritiska och vetenskapliga publikationer som inte längre skyddas av upphovsrätt, och fotografier som inte är originella, inte är skyldiga att säkerställa sådana rättigheter i hela gemenskapen, och de kan därför inte med framgång göras gällande i medlemsstater som inte erkänner dem inom ramen för sina normgivningsbefogenheter. Jag anser att denna punkt ska betraktas i sitt sammanhang. För det första önskade generaladvokaten påtala en begränsning för de ovannämnda direktivens harmoniseringssträvan på området upphovsrätt och närstående rättigheter. För det andra, rörde det sig, mot bakgrund av den doktrin som han hänvisade till i detta hänseende, enligt min uppfattning om att precisera att ikraftträdandet av direktiv 2006/116 inte gav upphov till något skydd för kritiska och vetenskapliga utgåvor när dessa inte redan var skyddade av nationell rätt. Detta kan emellertid endast gälla verk som inte kan kvalificeras som fullvärdiga verk.

24 Se domen Levola Hengelo (punkt 33).

25 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 oktober 2011, Football Association Premier League m.fl. ( C‑403/08 och C‑429/08, EU:C:2011:631, punkterna 156 och 159), domen Levola Hengelo (punkterna 35–40), och dom av den 12 september 2019, Cofemel ( C‑683/17, nedan kallad domen Cofemel, EU:C:2019:721, punkt 32.

26 Se domen Cofemel (punkterna 30 och 31 och där angiven rättspraxis).

27 Se dom av den 11 juni 2020, Brompton Bicycle ( C‑833/18, nedan kallad domen Brompton Bicyle, EU:C:2020:461, punkt 31).

28 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 juli 2009, Infopaq International ( C‑5/08, nedan kallad domen Infopaq International, EU:C:2009:465, punkterna 45 och 46), dom av den 1 mars 2012, Football Dataco m.fl. ( C‑604/10, EU:C:2012:115, punkt 33), och domen Funke Medien NRW (punkt 23).

29 Se, för ett liknande resonemang, domen Infopaq International (punkterna 35, 44–46).

30 Se dom av den 1 december 2011, Painer ( C‑145/10, EU:C:2011:798, punkterna 90–93).

31 Se domen Funke Medien NRW (punkt 24).

32 Se dom av den 1 mars 2012, Football Dataco m.fl. ( C‑604/10, EU:C:2012:115, punkterna 39 och 42).

33 Se, för ett liknande resonemang, domen Brompton Bicycle (punkt 26).

34 På samma sätt och som framgår av skäl 13 i direktiv 2006/116, [skyddas s]amlingsverk … i enlighet med artikel 2.5 i Bernkonventionen om de utgör intellektuella skapelser på grund av innehållets urval och arrangemang. Dessa verk skyddas som sådana, utan att det påverkar tillämpningen av upphovsrätten till vart och ett av de verk som utgör en del av ett sådant samlingsverk Samlingsverken uttrycker, såsom fulländade verk, således en originalitet genom deras sammansättning.

35 Vid förhandlingen den 19 mars 2025, förde jag för en diskussion som ett musikaliskt exempel fram arbetsutgåvorna av pianisten Alfred Cortot, som är känd för att till flera stora kompositörers notblad har lagt till olika kommentarer, råd, praktiska övningar, etcetera som förts in i återskapande versioner av originalnoterna. Vidare har han, i förekommande fall, lagt till vad som kan betraktas som fotnoter. I en strävan att hjälpa elever att utvecklas, inte bara i kontrollen av gesterna, utan också i förståelsen av musikaliska mästerverk, gjorde Alfred Cortot personliga konstnärliga val utifrån sin egen tolkning av dessa verk. Se, i detta hänseende, Gavoty, B., Alfred Cortot. Biographie, Buchet/Chastel, Paris, 2012, s. 357 (fotnot utelämnad) och s. 358: Efter den succés som Cotots Méthode nådde, fick han helt naturligt idén att ge ut Éditions de Travail, som ägnades år mästerverk av romantikens mästare; Chopin, Schumann, Schubert, Liszt, Weber och Mendelssohn – totalt 76 häften, som naturligtvis omfattade själva verken, fingersättning och ändringar samt, längst ned på sidorna, kommentarer och förslag på övningar för att klara av betydande svårigheter … Éditions de Travail innehåller ett överflöd av estetiska kommentarer avsedda att stimulera utövarens fantasi. Se även Anselmini, F. och Jacobs, R., Alfred Cortot, Fayard, Paris, 2018, sidorna 285–298.

36 Se, för ett liknande resonemang, domen Brompton Bicycle (punkt 38 och domslut), i vilken domstolen hade preciserat att det rör sig om relevanta omständigheter i förevarande fall, såsom de förelåg vid utformningen av alstret, oberoende av yttre faktorer som hänför sig till tiden efter det att produkten skapades (punkt 37).

37 Se domen Cofemel (punkterna 32 och 33 och där angiven rättspraxis).

38 Det nationella målet avser en litterär skapelse. Det ska emellertid preciseras att det kan förhålla sig annorlunda med ett konstnärligt verk som har restaurerats och vars original, per definition, inte längre existerar, eftersom de restaurerade eller arrangerade delarna har blivit oskiljaktiga från originalverket.

39 Detta gäller, enligt min uppfattning, Alfred Cortots arbetsutgåvor, vilka jag redan har nämnt i fotnot 35 i detta förslag till avgörande. Det kan inte anses att enbart Alfred Cortots olika kommentarer kan skyddas separat från de noter som de kompletterar och utan vilka de skulle vara omöjliga att förstå.

40 Domen Cofemel (punkt 35 och där angiven rättspraxis).

41 Se domen Infopaq International (punkterna 38, 39 och 47). Det ska preciseras att när det gäller ett särskiljbart skydd som har beviljats för vissa delar av ett verk, såsom förord, inledning och slutord, såsom nämns i punkt 71 i detta förslag till avgörande, kan en reproduktion av ett stycke, eller en mening, i den skyddade delen eller de skyddade delarna utgöra ett intrång i upphovsrätten.

42 För att återge de exempel som kommissionen nämnde vid förhandlingen, får således ledande statsmäns skrivelser och politikers dagböcker vara föremål för kritiska utgåvor som, i förekommande fall, åtnjuter ett upphovsrättsligt skydd, under förutsättning att upphovsmännen till dessa utgåvor har kunnat ge uttryck för fria och kreativa val som återspeglar deras personlighet. Däremot får upphovsmännen till dessa kritiska utgåvor inte hindra en reproduktion av det originalverk på vilket de grundat sina utgåvor.

43 Se Voorhoof, D., Freedom of expression and the right to information: Implications for copyright, Research Handbook on Human Rights and Intellectual Property, Geiger, C (red.), Elgar publishing, 2015, s. 331, Europadomstolens dom av den 10 januari 2013, Ashby Donald m.fl. mot Frankrike (CE:ECHR:2013:0110JUD003676908), och Europadomstolens beslut av den 19 februari 2013, Fredrik Neij och Peter Sunde Kolmisoppi mot Sverige (CE:ECHR:2013:0219DEC004039712). Se även dom av den 29 juli 2019, Spiegel Online ( C‑516/17, EU:C:2019:625, punkterna 57–59), och förslag till avgörande av generaladvokaten Szpunar Funke Medien NRW ( C‑469/17, EU:C:2018:870, punkterna 40–42).