Förslag till avgörande av generaladvokat Nicholas Emiliou föredraget den 27 mars 2025

1 Originalspråk: engelska.

2 I enlighet med vad som föreskrivs i artikel 20 b i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 för tillnärmning av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning (EUT L 336, 2015, s. 1; och rättelse i EUT L 110, 2016, s. 5 och EUT L 73, 2017, s. 38) (nedan kallat direktiv 2015/2436), och i artikel 12.2 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EUT L 299, 2008, s. 25) (nedan kallat direktiv 2008/95).

3 Dom av den 30 mars 2006 (C‑259/04, EU:C:2006:215) (nedan kallad domen i målet Emanuel).

4 Rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, 1989, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178) (nedan kallat direktiv 89/104).

5 Som jag kommer att förklara senare är detta inte är helt korrekt när det gäller den franska språkversionen av artikel 20 b i direktiv 2015/2436, men detta saknar betydelse för den därav följande bestämmelsen.

6 Avseende kosmetika och skönhetsprodukter och kläder.

7 Avseende kläder för kvinnor, män och barn och tjänster inom modedesign, styling (kläder).

8 Detta är innehållet i, nu gällande, artikel 20 b i direktiv 2015/2436 och i väsentliga delar i de två rättsliga föregångarna till denna bestämmelse, nämligen artikel 12.2 b i direktiv 2008/95 och artikel 12.2 b i direktiv 89/104.

9 Förslag till avgörande av generaladvokat Ruiz-Jarabo Colomer i målet Emanuel ( C‑259/04, EU:C:2006:50, punkterna 3 och 4) (nedan kallat förslaget till avgörande i målet Emanuel).

10 I de tillämpliga unionsrättsliga bestämmelserna används ordet vilseleda [deceit i den engelska språkversionen] i samband med det ifrågavarande hindret för registrering av ett varumärke, medan ordet vilseleda [to mislead i den engelska språkversionen] används i samband med den ifrågavarande grunden för upphävande av ett (registrerat) varumärke. Utan att onödigtvis fördjupa mig ytterligare i dessa språkliga val, vill jag påpeka att EU-domstolen har använt ordet vilseledande [deceit i den engelska språkversionen] för att beteckna båda dessa scenarion (nämligen registrering och upphävande). Dom av den 4 mars 1999, Consorzio per la tutela del formaggio Gorgonzola ( C‑87/97, EU:C:1999:115, punkt 41) (nedan kallad domen i målet Gorgonzola).

11 Min kursivering. Den bestämmelse som numera återfinns i artikel 4.1 g i direktiv 2015/2436 är i allt väsentligt identisk med artikel 3.1 g i direktiv 89/104 som var i fråga i domen i målet Emanuel. Den grunden för att vägra registrering utgör en av flera absoluta registreringshinder eller ogiltighetsgrunder för varumärken som numera räknas upp i artikel 4 i direktiv 2015/2436, vilka innebär att ett varumärke inte kan registreras och som, om ett varumärke av misstag har registrerats, kan leda till att det ogiltigförklaras.

12 Domen i målet Emanuel, punkterna 48 och 49.

13 Se, exempelvis, dom av den 8 juni 2017, W. F. Gözze Frottierweberei och Gözze ( C‑689/15, EU:C:2017:434, punkt 41 och där angiven rättspraxis) (nedan kallad domen i målet Gözze Frottierweberei), och dom av den 13 maj 2020, SolNova/EUIPO – Canina Pharma (BIO-INSECT Shocker) ( T‑86/19, EU:T:2020:199, punkt 72 och där angiven rättspraxis).

14 Förslag till avgörande av generaladvokat Cruz Villalón i målet Backaldrin Österreich The Kornspitz Company ( C‑409/12, EU:C:2013:563, punkt 27) (nedan kallat förslaget till avgörande i målet Kornspitz).

15 Se förslaget till avgörande i målet Emanuel, punkterna 35–40. När det gäller EU-varumärken föreskrivs i artikel 20.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (EUT L 154, 2017, s. 1) (nedan kallad förordning 2017/1001) att [e]tt EU-varumärke får, oavsett om företaget överlåts, överlåtas för alla eller en del av de varor eller tjänster för vilka det är registrerat. I artikel 21 i Avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, som utgör bilaga 1C till Avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO), vilket undertecknades i Marrakech den 15 april 1994 och godkändes genom rådets beslut 94/800/EG om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar –vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet – av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986–1994) (EGT L 336, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 216) anges på ett liknande sätt följande: En medlem kan fastställa villkor för överlåtelse och licensiering av varumärken, förutsatt … att innehavaren av ett registrerat varumärke skall äga rätt att överlåta varumärket med eller utan samtidig överlåtelse av den rörelse vilken varumärket tillhör.

16 Min kursivering.

17 Förslaget till avgörande i målet Emanuel, punkt 57. Se även, exempelvis, dom av den 29 juni 2022, Hijos de Moisés Rodríguez González/EUIPO – Ireland och Ornua (La Irlandesa 1943) ( T‑306/20, EU:T:2022:404, punkt 27) (nedan kallad domen i målet La Irlandesa).

18 Se, exempelvis, dom av den 22 mars 2018, Safe Skies/EUIPO–Travel Sentry (TSA LOCK) ( T‑60/17, EU:T:2018:164, punkt 63 och där angiven rättspraxis), och domen i målet La Irlandesa, punkt 71.

19 Domen i målet Gözze Frottierweberei, punkt 55 och där angiven rättspraxis. Min kursivering.

20 Dom av den 14 december 2022, Devin/EUIPO – Haskovo Chamber of Commerce and Industry (DEVIN) ( T‑526/20, EU:T:2022:816, punkt 119 och där angiven rättspraxis), eller dom av den 29 november 2023, Myforest Foods/EUIPO (MYBACON) ( T‑107/23, EU:T:2023:769, punkt 30 och där angiven rättspraxis). Som illustration kan nämnas att kännetecknet WINE OH!, som skulle användas för mineralvatten, kolsyrat vatten och andra alkoholfria drycker, ansågs vara vilseledande på grund av motsägelsen mellan kännetecknet och arten av de varor som det var tänkt att anbringas på, en uppfattning som ytterligare förstärktes genom bruket av ett utropstecken. Varumärket ansågs dock kunna registreras för andra varor och tjänster, beslut av den fjärde överklagandenämnden den 7 mars 2006, R 1074/2005-4 – WINE OH!, punkterna 20–24.

21 Domen i målet Frottierweberei och Gözze, punkterna 56 och 57.

22 Domen i målet La Irlandesa, punkt 68.

23 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 mars 2022, Maxxus Group ( C‑183/21, EU:C:2022:174, punkt 30).

24 Som återfanns i artikel 12.2 b i direktiv 2008/95 som tidigare var tillämplig.

25 Domen i målet Gorgonzola, punkt 41, och domen i målet Emanuel, punkt 47. Detta påpekande gjordes i samband med direktiv 89/104. Artikel 12.2 b i detta direktiv motsvarade artikel 12.2 b i direktiv 2008/95. Se, i samband med EU-varumärken, domen i målet La Irlandesa, punkt 55 och där angiven rättspraxis, eller dom av den 22 juni 2022, Unite the Union/EUIPO – WWRD Ireland (WATERFORD) ( T‑739/20, EU:T:2022:381, punkterna 46–49).

26 Jag noterar även att förutom två undantag, vad gäller den finska och den ungerska språkversionen, verkar det som att alla språkversioner av direktiv 2008/95 redan byggde på idén om en (ren) risk för (eller till och med en möjlighet) att allmänheten skulle kunna vilseledas.

27 Se, exempelvis, dom av den 29 april 2004, Björnekulla Fruktindustrier ( C‑371/02, EU:C:2004:275, punkt 16) (nedan kallat domen i målet Björnekulla).

28 Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO), Riktlinjer för granskning av EU-varumärken, avsnitt D Annullering, del 2 i de materiella bestämmelserna, 31 mars 2024, tillgängliga på engelska på adress https://guidelines.euipo.europa.eu/. Se s. 1465, punkt 2.4.4.

29 Ibidem. Varumärket Mövenpick of Switzerland upphävdes på grund av att de ifrågavarande varorna tillverkades i Tyskland. Första överklagandenämndens beslut av den 12 februari 2009, R 697/2008–1, Biscosuisse – Chocosuisse v Mövenpick Holding, punkterna 17–19.

30 Domen i målet Emanuel, punkt 48, och förevarande förslag till avgörande, punkt 31.

31 Dom av den 14 maj 2009, Fiorucci/OHIM – Edwin (ELIO FIORUCCI) ( T‑165/06, EU:T:2009:157, punkterna 30 och 31) (nedan kallad domen i målet Fiorucci). Se även förslaget till avgörande i målet Emanuel, punkt 63.

32 Skäl 31 i direktiv 2015/2436. Se även dom av den 22 oktober 2020, Ferrari ( C‑720/18 och C‑721/18, EU:C:2020:854, punkt 32 och där angiven rättspraxis).

33 Dom av den 15 januari 2009, Silberquelle ( C‑495/07, EU:C:2009:10, punkt 17 och där angiven rättspraxis).

34 Se förslag till avgörande i målet Kornspitz, punkt 30. I sitt förslag till avgörande i målet Björnekulla Fruktindustrier ( C‑371/02, EU:C:2003:615, punkt 50) ger generaladvokat Léger exemplen walkman, cellofan och aspirin.

35 Dom av den 6 mars 2014, Backaldrin Österreich The Kornspitz Company, C‑409/12, EU:C:2014:130, punkt 22 och där angiven rättspraxis (nedan kallat domen i målet Kornspitz.

36 Se domen i målet Kornspitz, punkt 22, och domen i målet Björnekulla, punkt 22).

37 Artikel 3 i direktiv 2015/2436. Se även skäl 13 i direktiv 2015/2436 med samma innebörd och skäl 16 i det direktivet där det anges att det registrerade varumärkets funktion framför allt är att garantera att varumärket anger ursprunget. Se domen i målet Kornspitz, punkt 21 och där angiven rättspraxis.

38 Domen i målet Kornspitz, punkt 22 och där angiven rättspraxis.

39 Domen i målet Fiorucci, punkterna 36 och 37 i samband med ett EU-varumärke.

40 Förslag till avgörande i målet Emanuel, punkt 70.

41 Domen i målet Fiorucci, punkterna 30 och 31.

42 För en tillämpning av denna artikel på varumärken, se dom av den 30 januari 2019, Planta Tabak ( C‑220/17, EU:C:2019:76, punkterna 91–100) (nedan kallad domen i målet Planta Tabak) eller Europadomstolens dom av den 11 januari 2007, Anheuser-Busch Inc. mot Portugal (CE:ECHR:2007:0111JUD007304901, § 72), i samband med artikel 1 i första tilläggsprotokollet till konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som garanterar rätten till skydd för egendom.

43 Vilket bland annat även har erkänts i förslaget till avgörande av generaladvokat Jacobs i målet Parfums Christian Dior ( C‑337/95, EU:C:1997:222, punkt 39). För erkännande av allvarliga följder av ett upphävande, se förslaget till avgörande i målet Kornspitz, punkt 30.

44 Se domen i målet Planta Tabak, punkt 94 och där angiven rättspraxis.

45 Se, för ett liknande resonemang och exempelvis, dom av den 30 januari 2024, Landeshauptmann von Wien (Familjeåterförening med en underårig flykting) ( C‑560/20, EU:C:2024:96, punkt 48).

46 Dom av den 27 april 2006, Levi Strauss ( C‑145/05, EU:C:2006:264, punkt 27.

47 Se, för ett liknande resonemang, ibidem, punkt 29, och domen i målet Kornspitz, punkt 32 och där angiven rättspraxis. Se även förslaget till avgörande i målet Kornspitz, punkt 31. Jag noterar att denna balans stärks ytterligare genom bestämmelsen i artikel 21 i direktiv 2015/2436, enligt vilken upphävandet av varumärket, när grunder för upphävande endast föreligger för specifika varor eller tjänster, endast ska avse dessa varor eller tjänster.