Förslag till avgörande av generaladvokat Rimvydas Norkus föredraget den 20 mars 2025

1 Originalspråk: franska.

2 Rådets direktiv av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (EGT L 225, 1998, s. 16)

3 Soc., den 5 maj 1998, överklagande nr 96–13.498, Bull., V, nr 219.

4 Det framgår av de handlingar i det nationella målet som har ingetts till EU-domstolen att Ineo Infracom är ett bolag som ingår i koncernen GDF Suez (numera Engie).

5 Det framgår av de handlingar i det nationella målet som EU-domstolen har tillgång till samt av de skriftliga yttranden som RT har inkommit med att den föreslagna omplaceringsperioden hade förlängts till den 31 oktober 2013.

6 Europeiska sociala stadgan, undertecknad i Turin den 18 oktober 1961 inom ramen för Europarådet och reviderad i Strasbourg den 3 maj 1996.

7 Se dom av den 17 oktober 2024, NFŠ ( C‑28/23, EU:C:2024:893, punkt 31 och där angiven rättspraxis).

8 Se, bland annat, dom av den 12 oktober 2004, kommissionen/Portugal ( C‑55/02, EU:C:2004:605, punkt 52) (nedan kallad domen kommissionen/Portugal), och dom av den 21 december 2016, AGET Iraklis ( C‑201/15, EU:C:2016:972, punkt 27) (nedan kallad domen AGET Iraklis).

9 Såsom EU-domstolen redan har påpekat syftar de skyddsbestämmelser som fastställs i direktiv 98/59 även till att de kostnader som detta skydd medför för företagen i unionen ska bli jämförbara. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 maj 2015, Lyttle m.fl. ( C‑182/13, EU:C:2015:317, punkt 43), och dom AGET Iraklis (punkt 41).

10 Se dom AGET Iraklis (punkterna 36 och 37 samt där angiven rättspraxis).

11 Se, bland annat, beslut av den 13 oktober 2021, Liberty Seguros ( C‑375/20, EU:C:2021:861, punkt 51 och där angiven rättspraxis) samt dom av den 21 september 2023, Juan ( C‑164/22, EU:C:2023:684, punkt 24).

12 De bestämmelser som utesluts genom ifrågavarande lagstiftning förefaller bland annat genomföra artikel 1.1 i direktiv 98/59 i fransk rätt, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera. Enligt doktrinen har den franska lagstiftaren infört bestämmelserna i det direktivet i artikel L. 1233–1 och följande artiklar i lagen om arbete, Schmit, M., Licenciements collectifs, Répertoire de droit du travail. Droit du travail de l’Union européenne, Dalloz, 2025, punkt 96. Såsom kommissionen med rätta har påpekat i sina yttranden, mot bakgrund av handlingarna i det nationella målet, framgår det av det förarbetena till artikel L. 2242–23 fjärde stycket i lagen om arbete att under förhandlingarna ställde vissa sig frågande till huruvida den bestämmelsen … var förenlig med direktiv 98/59. Det följer dessutom av flera artiklar i doktrinen, vilka det har hänvisats till i de handlingarna, att det i den franska doktrinen har ifrågasatts huruvida det uteslutande av förfarandet för överläggningar med företagsrådet som föreskrivs i artiklarna L. 1233–28–L. 1233–33 i den lagen är förenligt med det direktivet. Se, bland annat, Morvan, P., Les accords de mobilité dans la loi du 14 juin 2013, La semaine juridique sociale, nr 18 och 19, 2014, s. 1184, särskilt punkterna 24 och 25.

13 Se domen kommissionen/Portugal (punkt 43), och dom av den 11 juli 2024, Plamaro ( C‑196/23, EU:C:2024:596, punkt 24). Vad gäller beräkningen av tröskelvärdena för tillämpning av direktiv 98/59 framgår det av handlingarna i det nationella målet att mer än 10 av de 82 arbetstagare som placerades vid den sydöstra avdelningen vägrade att godta avtalsändringarna. Se punkt 10 och fotnot 4 ovan.

14 Se domen kommissionen/Portugal (punkterna 49–51), och dom av den 11 november 2015, Pujante Rivera ( C‑422/14, EU:C:2015:743, punkt 48 och där angiven rättspraxis) (nedan kallad domen Pujante Rivera).

15 Se domarna kommissionen/Portugal (punkt 56) och Pujante Rivera (punkt 49 och där angiven rättspraxis). Såsom generaladvokaten Tizzano påpekade i sitt förslag till avgörande i målet kommissionen/Portugal ( C‑55/02, EU:C:2004:139, punkt 46), avser artikel 1.1 andra stycket i direktiv 98/59 nämligen situationer när arbetsförhållandet upphör på arbetsgivarens initiativ, men med arbetstagarens samtycke, när denne förmåtts lämna ett sådant, det vill säga bland annat i utbyte mot ekonomiska fördelar.

16 C‑422/14, EU:C:2015:544, punkt 49.

17 Dom av den 21 september 2017 ( C‑149/16, EU:C:2017:708) (nedan kallad domen Socha m.fl.).

18 Se domen Pujante Rivera (punkt 50). Den nationella lagstiftningen kännetecknades av att en arbetsgivare ensidigt kunde göra betydande förändringar av anställningsavtalen, varvid den arbetstagare som led skada av den åtgärden hade möjlighet att begära att anställningsavtalet skulle upphöra och erhålla en ersättning.

19 Se domen Pujante Rivera (punkt 47).

20 Se domen Pujante Rivera (punkterna 15, 50 och 52).

21 Se domen Pujante Rivera (punkterna 51 och 53).

22 Se domen Pujante Rivera (punkt 50).

23 Se domen Pujante Rivera (punkterna 15 och 52). Se, även, punkt 41 andra meningen ovan.

24 Dom av den 21 september 2017 ( C‑429/16, EU:C:2017:711) (nedan kallad domen Ciupa m.fl.).

25 Domen Ciupa m.fl. (punkterna 15, 16 och 25) och domen Socha m.fl. (punkterna 11, 12 och 23).

26 Punkt 29. Se, även, dom Socha m.fl. (punkt 27).

27 Domen Ciupa m.fl. (punkt 30).

28 Domen Ciupa m.fl. (punkt 28) och domen Socha m.fl. (punkt 26).

29 Se, för ett liknande resonemang, domen Ciupa m.fl. (punkt 29) och domen Socha m.fl. (punkt 28).

30 Domen Ciupa m.fl. (punkt 31) och domen Socha m.fl. (punkt 28).

31 Se domen Ciupa m.fl. (punkt 30).

32 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 maj 2023, Glavna direktsia Pozharna bezopasnost i zashtita na naselenieto (Nattarbete) ( C‑529/21–C‑536/21 och C‑732/21–C‑738/21, EU:C:2023:374, punkt 58 och där angiven rättspraxis).

33 Se punkterna 44–51 ovan.

34 Se punkterna 44–51 ovan.

35 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 20 juni 2019 om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen (EUT L 186, 2019, s. 105).

36 Artikel 4.2 b i direktiv 2019/1152: Arbetsplats. Finns det ingen fast eller huvudsaklig arbetsplats, ska det anges att arbetstagaren ska utföra arbete på olika platser … Se, även, artikel 2.1 i rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet (EGT L 288, 1991, s. 32), upphävt genom direktiv 2019/1152, och som upphörde att gälla den 31 juli 2022.

37 Se, analogt, domen Pujante Rivera (punkt 50).

38 Det framgår däremot att de första omplaceringar som föreslogs inom ramen för ordningen för betydande omplaceringar, som föreskrevs i kollektivavtalet om intern rörlighet av den 15 december 1992, var tillfälliga (fyra månader). Se punkt 10 ovan. Varaktigheten av dessa omplaceringar är emellertid inte relevant för förevarande analys.

39 Enligt den franska regeringen skulle kollektivavtalet om intern rörlighet tillämpas under en period på fem månader, nämligen mellan den 29 juli och den 31 december 2013.

40 Det framgår av handlingarna i målet att den rörlighetsklausulen enbart avsåg regionerna Provence-Alpes-Côte d’Azur och Languedoc-Roussillon.

41 Se domen Pujante Rivera (punkterna 15 och 50).

42 Se domen Pujante Rivera (punkt 54).

43 Se domen Ciupa m.fl. (punkterna 29 och 31) och domen Socha m.fl. (punkterna 27 och 28).

44 Se domen Pujante Rivera (punkt 46).

45 Se dom av den 17 mars 2021, Consulmarketing ( C‑652/19, EU:C:2021:208, punkt 40 och där angiven rättspraxis). Direktiv 98/59 inskränker inte arbetsgivarens rätt att vidta eller avstå från sådana uppsägningar, se domen AGET Iraklis (punkterna 28–31 och där angiven rättspraxis).

46 Angående uppsägning av anställningsavtal från arbetsgivarens sida utan anmälan, se mitt förslag till avgörande i det ännu ej avgjorda målet Tomann ( C‑134/24, EU:C:2025:134, punkterna 67 och 90).

47 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 januari 2005, Junk ( C‑188/03, EU:C:2005:59, punkt 43) (nedan kallad domen Junk), och förslag till avgörande av generaladvokaten Tizzano i målet Junk ( C‑188/03, EU:C:2004:571, punkt 58).

48 Domen AGET Iraklis (punkt 39).

49 Denna information avser bland annat skälen till uppsägningarna, antalet arbetstagare som berörs och vilka kategorier de tillhör, personalstyrkan vid anläggningen, den tidsperiod under vilken de planerade uppsägningarna ska göras och vilka kriterier som ska gälla för urvalet vid uppsägningarna.

50 Se, för ett liknande resonemang, domen Junk (punkt 37), dom av den 10 september 2009, Akavan Erityisalojen Keskusliitto AEK m.fl. ( C‑44/08, EU:C:2009:533, punkt 46) (nedan kallad domen Akavan), och domen Socha m.fl. (punkt 29).

51 Se, för ett liknande resonemang, domen Ciupa m.fl. (punkterna 34, 35 och 38 och där angiven rättspraxis). Det är således beslutet att ändra en väsentlig del av anställningsavtalet som innebär att informations- och överläggningsförfarandet måste genomföras. Arbetsgivaren kan därför endast besluta att säga upp avtalet om denne har fullgjort skyldigheterna i artikel 2 i direktiv 98/59. Se, bland annat, Rodière, P., Droit social de l’Union européenne, 3:e utg., LGDJ, 2022, s. 512 och 520.

52 Se, för ett liknande resonemang, dom Junk (punkt 38), dom Akavan (punkt 46) och dom Socha m.fl. (punkt 29).

53 Den franska regeringen har i detta hänseende hävdat att det saknar betydelse att det i artikel L. 2242‑21 första stycket i lagen om arbete föreskrivs att en arbetsgivare får inleda förhandlingar för att ingå kollektivavtal om intern rörlighet inom ramen för pågående kollektiva organisationsåtgärder utan planer på personalnedskärning. Uppsägning av vissa arbetstagare är nämligen en eventuell och förutsebar konsekvens av att ett sådant avtal har ingåtts, men är inte det mål som eftersträvas med ingåendet av det avtalet.

54 Se, för ett liknande resonemang, domen Ciupa m.fl. (punkterna 34, 35 och 38 och där angiven rättspraxis).

55 Se punkterna 10 och 14 ovan.

56 Se, för ett liknande resonemang, domen Akavan (punkt 46). Enligt den franska regeringen eftersträvade lag nr 2013–504, som inrättade ordningen för kollektivavtal om intern rörlighet, vilken regleras i artikel L. 2242–21 och följande artiklar i lagen om arbete, samma mål som direktiv 98/59: Den utgör ett instrument som, genom intern förhandling, gör det möjligt att bli mer förutseende för att undvika drastiska feljusteringar och sena anmälningar och på så sätt minska antalet uppsägningar av ekonomiska skäl. Jag vill härvidlag bland annat påpeka att det följer av artikel L. 2242–22 i lagen om arbete att samtliga avtal som blir resultatet av förhandling inte enbart ska innehålla de geografiska begränsningarna för den berörda arbetstagarens interna rörlighet med iakttagande av dennes privatliv och familjeliv, utan även ledsagande åtgärder avseende rörlighet, särskilt stöd till geografisk rörlighet som bland annat omfattar arbetsgivarens deltagande i kompensation för eventuell förlust av köpkraft och för transportkostnader. Se punkt 5 ovan.

57 Domen Akavan (punkt 47).