Förslag Till Avgörande Av Generaladvokat Laila MEDINA föredraget den 19 juni 2025

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets direktiv 85/374/EEG av den 25 juli 1985 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister (EGT L 210, 1989, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 239), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/34/EG av den 10 maj 1999 (EGT L 141, 1999, s. 20) (nedan kallat direktiv 85/374).

3 Före antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/2853 av den 23 oktober 2024 om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister och om upphävande av rådets direktiv 85/374/EEG (EUT L 2024/2853).

4 White, F., Directive 85/374/EEC concerning liability for defective products: In the name of harmonisation, the internal market and consumer protection, i Giliker, P (red.), Research Handbook on EU Tort Law, Edward Elgar, Cheltenham, Northampton, 2017.

5 Cousy, H., Chapter 3. Consumer protection through product liability. Theme I. Level and scope of harmonisation of the directive – Survival of national product liability regimes, i Terryn, E., Straetmans, G. och Colaert, V (red.), Landmark Cases of EU Consumer Law – In Honour of Jules Stuyck, Intersentia, Cambridge, Antwerp, Portland, 2013, s. 291–306, på s. 296.

6 Dom av den 21 december 2011, Dutrueux ( C‑495/10, EU:C:2011:869, punkt 20).

7 Binon, J.-M., La responsabilité du fait des produits défectueux: Les vices cachés de l’harmonisation européenne, i Van Schoubroeck, C., Devroe, W., Geens, K. och Stuyck, J (red.), Over Grenzen – Liber Amicorum Herman Cousy, Intersentia, Antwerpen, Cambridge, 2011, s. 591–603.

8 Domar av den 15 november 2023, nr 22–21.174, 22–21.178, 22–21.179 och 22–21.180. Dessa domar meddelades i samband med överklaganden av offer för den farmaceutiska produkten Médiator.

9 Frågan om det påstådda vållandet faktiskt kan fastställas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet är en fråga för den hänskjutande domstolen.

10 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 juni 2021, KRONE - Verlag ( C‑65/20, EU:C:2021:471, punkt 31). Begreppet tillverkare definieras i artikel 3 i direktiv 85/374.

11 Taschner, H.C.,Product liability: Basic problems in a comparative law perspective, i Fairgrieve, D (red.), Product Liability in Comparative Perspective, Cambridge University Press, Cambridge, 2005, s. 155–166, på s. 161 (min kursivering).

12 Dom av den 10 juni 2021, KRONE–Verlag ( C‑65/20, EU:C:2021:471, punkt 33).

13 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 5 mars 2015, Boston Scientific Medizintechnik ( C‑503/13 och C‑504/13, EU:C:2015:148, punkt 39).

14 Dom av den 29 maj 1997, kommissionen/Förenade kungariket ( C‑300/95, EU:C:1997:255, punkt 27).

15 Se, för ett liknande resonemang, Van Dam, C.C., Dutch case-law on the EU Product Liability Directive, i Fairgrieve, D (red.), s. 126–137, på s. 128.

16 Dom av den 25 april 2002, kommissionen mot Frankrike ( C‑52/00, EU:C:2002:252, punkt 24), och dom av den 21 december 2011, Dutrueux ( C‑495/10, EU:C:2011:869, punkt 20).

17 Dom av den 21 december 2011, Dutrueux ( C‑495/10, EU:C:2011:869, punkt 21).

18 Domen i González Sánchez, punkt 30.

19 Domen i González Sánchez, punkt 31.

20 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Tesauro i målet kommissionen/Förenade kungariket ( C‑300/95, EU:C:1997:35, punkt 16).

21 Dom av den 25 april 2002, kommissionen/Frankrike ( C‑52/00, EU:C:2002:252).

22 På franska, obligation de suivi.

23 Dom av den 25 april 2002, kommissionen/Frankrike ( C‑52/00, EU:C:2002:252, punkt 47).

24 Dom av den 25 april 2002, kommissionen/Frankrike ( C‑52/00, EU:C:2002:252).

25 Dom av den 2 december 2009, Aventis Pasteur ( C‑358/08, EU:C:2009:744, punkt 37).

26 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 2 december 2009, Aventis Pasteur ( C‑358/08, EU:C:2009:744, punkterna 38 och 43).

27 Ibidem, punkt 39.

28 Ibidem, punkt 40.

29 Ibidem, punkt 41.

30 Ibidem, punkt 42.

31 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 2 december 2009 i mål C‑358/08, Aventis Pasteur ( EU:C:2009:744, punkt 46).

32 Dom av den 10 maj 2001, Veedfald ( C‑203/99, EU:C:2001:258, punkt 27).

33 Dom av den 10 september 2024, KS m.fl. mot rådet m.fl. ( C‑29/22 P och C‑44/22 P, EU:C:2024:725, punkt 67 och där angiven rättspraxis).

34 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 oktober 2020, État luxembourgeois (Rätt att överklaga en begäran om upplysningar i skattefrågor) ( C‑245/19 och C‑246/19, EU:C:2020:795, punkterna 55 och 56), och dom av den 17 november 2022, Harman International Industries ( C‑175/21, EU:C:2022:895, punkt 32).

35 För en granskning av de preskriptionstider som föreskrivs i nationell lagstiftning för konsumenträttsliga förfaranden, se domarna av den 10 juni 2021, BNP Paribas Personal Finance ( C‑776/19–C‑782/19, EU:C:2021:470, punkt 30), och dom av den 8 september 2022, D.B.P. m.fl. (Hypotekslån i utländsk valuta) ( C‑80/21–C‑82/21, EU:C:2022:646, punkt 99).

36 Dom av den 14 juli 2022, parlamentet/rådet (Europeiska arbetsmyndighetens säte) ( C‑743/19, EU:C:2022:569, punkt 33 och där angiven rättspraxis).

37 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 24 februari 2022, SC Cridar Cons ( C‑582/20, EU:C:2022:114, punkt 50) och dom av den 8 december 2022, Orde van Vlaamse Balies m.fl. ( C‑694/20, EU:C:2022:963, punkt 60).

38 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 mars 2022, Getin Noble Bank ( C‑132/20, EU:C:2022:235, punkt 116).

39 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 2 februari 2021, Consob ( C‑481/19, EU:C:2021:84, punkt 37 och där angiven rättspraxis).

40 Se dom av den 24 februari 2022, SC Cridar Cons ( C‑582/20, EU:C:2022:114, punkt 50 och där angiven rättspraxis).

41 Se dom av den 8 december 2022, Orde van Vlaamse Balies m.fl. ( C‑694/20, EU:C:2022:963, punkt 34).

42 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 oktober 2020, État luxembourgeois (Rätt att överklaga en begäran om upplysningar i skattefrågor) ( C‑245/19 och C‑246/19, EU:C:2020:795, punkt 66).

43 Se punkt 33 och följande punkter ovan.

44 Se min bedömning under den första tolkningsfrågan.

45 Fairgrieve, D. et al., Product Liability Directive, i Machnikowski, P (red.), European Product Liability: An Analysis of the State of the Art in the Era of New Technologies, Intersentia, Cambridge, 2016, s. 90.

46 Se Havu, K. och Havu, T., The long-stop extinguishment rule in EU product liability, Journal of European Consumer and Market Law, Vol. 13, Issue 4, 2024, s. 162–170, på s. 163.

47 Europadomstolen, 11 mars 2014, CE:ECHR:2014:0311JUD005206710. Se även Europadomstolen, 13 februari 2024, Jann-Zwicker och Jann mot Schweiz, CE:ECHR:2024:0213JUD000497620.

48 Domen i målet Howald Moor m.fl. mot Schweiz, § 74.

49 Ibidem, § 78.

50 Ibidem, § 79.

51 Europadomstolen, 13 februari 2020, CE:ECHR:2020:0213JUD002513716.

52 Ibidem, § 55.

53 Ibidem, § 55.

54 Ibidem, § 55.

55 Som anges i § 256 i Zivilprozessordnung (tysk civilprocesslag).

56 Se Havu, K. och Havu, T., fotnot 46, anfört ovan, s. 162, enligt vilka förekomsten av en ovillkorlig [bestämmelse om preklusion] kan få den oavsiktliga konsekvensen att fordringsägare uppmuntras att ansöka innan de har fått all den information de behöver, … vilket kan leda till ineffektivitet och undergräva förutsägbarheten i utgången av ärenden.

57 Se Europadomstolen, 13 maj 2024, Jann-Zwicker och Jann mot Schweiz, § 65 med ytterligare hänvisningar.

58 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 december 2022, Orde van Vlaamse Balies m.fl. ( C‑694/20, EU:C:2022:963, punkt 41 och där angiven rättspraxis).

59 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 22 april 2021, Profi Credit Slovakia ( C‑485/19, EU:C:2021:313, punkt 57 och där angiven rättspraxis).

60 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 2 december 2009, Aventis Pasteur ( C‑358/08, EU:C:2009:744, punkt 46).

61 Europadomstolen, 13 februari 2020, Sanofi Pasteur mot Frankrike, CE:ECHR:2020:0213JUD002513716, § 50.

62 Ibidem, § 52 och där angiven rättspraxis.

63 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 25 april 2002 i mål C‑52/00, kommissionen/Frankrike ( EU:C:2002:252, punkt 29).

64 Se punkterna 48–50 ovan.

65 Dom av den 2 december 2009, Aventis Pasteur ( C‑358/08, EU:C:2009:744, punkt 42).

66 Havu, K. och Havu, T., fotnot 46, ovan anfört arbete, s. 167. Se också Howells, G.G., Product liability – A history of harmonisation, i Fairgrieve, D (red.), Product Liability in Comparative Perspective, fotnot 11, ovan anfört arbete, s. 202–217, på s. 210, som påpekar att den 10-åriga preklusionstiden kan … ses som en potentiell källa till orättvisa.

67 Se punkt 88 ovan.

68 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/2853 av den 23 oktober 2024 om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister och om upphävande av rådets direktiv 85/374/EEG (EUT L 2024/2853).

69 I den första meningen i artikel 21 i direktiv 2024/2853 anges följande: Direktiv 85/374/EEG ska upphöra att gälla med verkan från och med den 9 december 2026. Det ska dock fortsätta att tillämpas för produkter som släppts ut på marknaden eller tagits i bruk före denna dag. Det framgår av denna bestämmelse att direktiv 2024/2853 inte är tillämpligt med avseende på vaccinet i det nationella målet som administrerades för mer än två årtionden sedan.

70 Dom nr 22–18.914 från Cour de cassation, Première Chambre Civile (Första civila avdelningen i Högsta domstolen), av den 5 juli 2023. Denna dom återger praxis från Cour de cassation (Högsta domstolen), enligt vilken den dag som den skadelidande kände till eller borde ha känt till skadan är den dag när skadan har stabiliserats. Se, till exempel, dom nr 15–20.022 från Cour de cassation, Première Chambre Civile (Första civila avdelningen i Högsta domstolen), av den 15 juni 2016.

71 Dom av den 8 april 2025, Europeiska åklagarmyndigheten (Rättslig prövning av processuella beslut) ( C‑292/23, EU:C:2025:255, punkt 51 och där angiven rättspraxis).

72 Dom av den 10 maj 2001, Veedfald ( C‑203/99, EU:C:2001:258, punkt 27).

73 Jourdain, P., Le punkt de départ de la prescription en présence d’un dommage corporel évolutif RTDCiv. Revue trimestrielle de droit civil, 2023, s. 908, med hänvisning till dom nr 14–13.351 från Cour de cassation, Première Chambre Civile (Första civila avdelningen i Högsta domstolen), av den 17 januari 2018.

74 Se punkt 88 ovan.

75 Se punkt 85 ovan.

76 Se, analogt, dom av den 18 april 2024, Heureka Group (Prisjämförelsetjänster online) ( C‑605/21, EU:C:2024:324, punkt 60).