Förslag till avgörande av generaladvokat Andrea Biondi föredraget den 18 december 2025

1 Originalspråk: franska.

2 Se https://www.towardsfnb.com/insights/europe-dietary-supplements-market.

3 Det framgår av handlingarna vid EU-domstolen att det rör sig om förordning nr 172/2015 i den lydelse som var i kraft till och med den 31 augusti 2024, det vill säga i dess lydelse enligt förordning nr 141/2017.

4 Enligt 3d § 3 i livsmedelslagen ska en livsmedelsföretagare som på destinationsorten tar emot sådana livsmedel som anges i genomförandebestämmelserna från en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller ett tredjeland underrätta den behöriga tillsynsmyndigheten i enlighet med 16 § 4 eller 16 § 5 om leveransen i enlighet med genomförandebestämmelserna, vilken på grundval av en riskanalys som ska utföras i enlighet med artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 [av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 2002, s. 1)], i den utsträckning som är absolut nödvändig för organisationen av offentlig kontroll, ska fastställa typen av livsmedel, tidsfristen, omfattningen och sättet för anmälan.

5 I 1 § 1 i förordning nr 172/2015 föreskrivs att i den förordningen regleras, i enlighet med direkt tillämpliga unionsrättsliga bestämmelser, omfattningen av informationsskyldigheten för livsmedelsföretagare på destinationsorten …. I 1 § 3 i denna förordning preciseras att förordningen endast [ska] tillämpas när destinationsorten är den ort där den första leveransen tas emot.

6 Förordning nr 172/2015, i den lydelse som är tillämplig i det nationella målet, avsåg färska frukter av vissa slag, färska grönsaker av vissa slag, potatis, odlad vallmo, koststillskott och i princip alla livsmedel av animaliskt ursprung.

7 Såsom framgår av 2 § i förordning nr 172/2015.

8 Såsom framgår av 2 § 1 i förordning nr 172/2015.

9 I 1 § 2 i den förordningen ges en förteckning över livsmedel för vilka en förhandsanmälan ska göras innan de ankommer till tjeckiskt territorium. Led e i den förteckningen avser specifikt kosttillskott. Det framgår av 2 § 1 g i livsmedelslagen att kosttillskott definieras som livsmedel vars syfte är att komplettera en normal vilka utgör koncentrerade källor till vitaminer och mineralämnen eller andra ämnen med näringsmässig eller fysiologisk verkan, som ensamt eller blandat ingår i ett livsmedel och som är avsett för direkt konsumtion i små, uppmätta mängder.

10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 2017, s. 1). Vid tidpunkten för den kontroll som är i fråga i det nationella målet hade förordning 2017/625 ändrats genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/478 av den 14 januari 2019 om ändring av [förordning 2017/625] vad gäller kategorier av sändningar som ska bli föremål för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer (EUT L 82, 2019, s. 4) och genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2127 av den 10 oktober 2019 om ändring av [förordning 2017/625] vad gäller datum för tillämpning av vissa bestämmelser i rådets direktiv 91/496/EEG, 97/78/EG och 2000/29/EG (EUT L 321, 2019, s. 111). I artikel 9.7 i förordning 2017/625 föreskrivs att [d]estinationsmedlemsstater får i den utsträckning som är absolut nödvändig för organisationen av offentlig kontroll kräva att aktörer som får djur eller varor levererade till sig från en annan medlemsstat anmäler djurens eller varornas ankomst.

11 Genom förordning nr 235/2024.

12 Såsom följer av motiveringen till förordning nr 235/2024, som trädde i kraft den 1 september 2024.

13 Det framgår av handlingarna i målet vid EU-domstolen att det i den tjeckiska lagstiftningen ursprungligen föreskrevs en skyldighet att anmäla ankomsten till landet 48 timmar i förväg: se punkt 5 i begäran om förhandsavgörande och punkt 46 i den tjeckiska regeringens skriftliga yttrande.

14 Se punkt 5 i begäran om förhandsavgörande.

15 Se dom av den 14 december 2004, kommissionen/Tyskland ( C‑463/01, EU:C:2004:797, punkt 36 och där angiven rättspraxis), dom av den 11 juli 2019, kommissionen/Grekland (Tsipouro) ( C‑91/18, EU:C:2019:600, punkt 44 och där angiven rättspraxis), dom av den 19 januari 2023, CIHEF m.fl. ( C‑147/21, EU:C:2023:31, punkt 26), och dom av den 20 mars 2025, Anib m.fl. ( C‑728/22‑C‑730/22, EU:C:2025:200, punkt 65 och där angiven rättspraxis).

16 Såsom den definieras i artikel 3.1 i förordning nr 178/2002. Se, även, artikel 3.1 i förordning 2017/625.

17 Skäl 15 i förordning 2017/625.

18 Europaparlamentets och rådets förordning av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EUT L 165, 2004, s. 1).

19 Skäl 19 i förordning 2017/625.

20 Skäl 20 i förordning 2017/625. Tanken om en enda rättslig ram upprepas i skäl 43 i den förordningen.

21 Skäl 99 i förordning 2017/625.

22 Artikel 1.2 a i förordning 2017/625.

23 EGT L 183, 2002, s. 51.

24 Artikel 2 a i direktiv 2002/46.

25 Se, bland omfattande rättspraxis, dom av den 4 september 2025, Kwizda Pharma II ( C‑451/24, EU:C:2025:663, punkt 55 och där angiven rättspraxis).

26 Se skäl 30 och artikel 17.1 i förordning nr 178/2002. Se, även, när det gäller unionslagstiftningen om livsmedelshygien, dom av den 6 oktober 2011, Albrecht m.fl. ( C‑382/10, EU:C:2011:639, punkt 20).

27 Se artikel 15 i förordning 2017/625.

28 Risk definieras som en funktion av sannolikheten för en negativ effekt på människors hälsa, djurs hälsa, växtskydd, djurskydd eller miljön, och denna effekts allvar, till följd av en fara (artikel 3.24 i förordning 2017/625). Riskanalys definieras, å sin sida, som ett förfarande som består av tre sammanhängande delar, nämligen riskbedömning, riskhantering och riskkommunikation (artikel 3.10 i förordning nr 178/2002).

29 Se artikel 9.1 a, b, c, d och e i förordning 2017/625.

30 Artikel 10.1 a i förordning 2017/625.

31 Se artikel 9.6 i förordning 2017/625.

32 Se skäl 53 och artiklarna 47.1, 56.3 a och 56.4 i förordning 2017/625. Kommissionen har antagit delegerad förordning (EU) 2024/2104 av den 27 juni 2024 om komplettering av förordning 2017/625 vad gäller i vilka fall och på vilka villkor behöriga myndigheter får kräva att aktörerna ska anmäla ankomsten av vissa varor som förs in i unionen (EUT L, 2024/2104).

33 Se artikel 3 i direktiv 2002/46.

34 Se artikel 10 i direktiv 2002/46.

35 Se artikel 14.7 i förordning nr 178/2002.

36 Artikel 14.8 i förordning nr 178/2002.

37 Se skäl 53 i förordning 2017/625 beträffande kontroller vid införsel till unionen.

38 Skäl 16 i förordning 2017/625.

39 Se, analogt, dom av den 19 januari 2023, CIHEF m.fl. ( C‑147/21, EU:C:2023:31, punkt 64).

40 Se skälen 2 och 3 samt artiklarna 1.2 a och 9.1 b i förordning 2017/625.

41 Såsom den hänskjutande domstolen har påpekat, tycks kommissionen redan ha ifrågasatt den lagstiftningens förenlighet med unionsrätten genom att skicka en formell underrättelse till Republiken Tjeckien den 24 januari 2019. Förfarandet (som, enligt vad kommissionen påstod vid förhandlingen, för närvarande är pausat) befinner sig, vid tidpunkten för förevarande förslag till avgörande, fortfarande i den administrativa fasen, varvid den senaste formella handlingen i förfarandet utfärdades i november 2021.

42 Den slutsatsen kan dras av kommissionens ingripande genom antagandet av delegerad förordning 2024/2104 att till och med livsmedel från tredjeländer för vilka det i förordning 2017/625 inte föreskrivs en skyldighet att anmäla ankomsten till unionens territorium endast kan omfattas av en sådan skyldighet på de villkor som föreskrivs i den delegerade förordningen.

43 Se punkt 37 i förevarande förslag till avgörande.

44 Artikel 4.7 i direktiv 2002/46.

45 Se punkt 34 i förevarande förslag till avgörande.

46 Jag vill även erinra om att det följer av artikel 11 i direktiv 2002/46 att [u]tan att det påverkar tillämpningen av artikel 4.7 får medlemsstaterna inte förbjuda eller begränsa handeln med sådana produkter som avses i artikel 1 om de står i överensstämmelse med detta direktiv.

47 Se punkt 13 i PRAGON:s skriftliga yttrande.

48 Den sista kolumnen i den tabellen anger antalet kontroller av import från andra EU‑medlemsstater. År 2022 avsåg 667 av de 767 kontroller som utfördes sådan import. Den tjeckiska regeringen ombads kommentera detta vid förhandlingen, men uppgav att den inte kunde förstå denna siffra eftersom import från tredjeländer alltid blir föremål för systematiska kontroller.

49 Se punkt 45 i förevarande förslag till avgörande.

50 Med tanke på att 0,5 procent av anmälningarna har åtföljts av en kontroll, har troligen en ännu lägre andel lett till en förklaring om bristande överensstämmelse.

51 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 oktober 2005, kommissionen/Sverige ( C‑111/03, EU:C:2005:619, punkt 59).