Domstolens dom (fjärde avdelningen) den 3 juli 2025

I mål C‑114/24 P, angående ett överklagande enligt artikel 56 i stadgan för Europeiska unionens domstol, som ingavs den 13 februari 2024,

DOMSTOLEN (fjärde avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden I. Jarukaitis samt domarna N. Jääskinen, A. Arabadjiev, M. Condinanzi (referent) och R. Frendo, generaladvokat: J. Kokott, justitiesekreterare: A. Calot Escobar,

efter det skriftliga förfarandet,

med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,

följande

Dom

Tillämpliga bestämmelser

Unionsrätt

Belgisk rätt

Bakgrund till tvisten

Förfarandet vid tribunalen och den överklagade domen

Parternas yrkanden i målet om överklagande

Prövning av överklagandet

Den första grunden

Den första delgrunden

– Parternas argument

– Domstolens bedömning

Den andra delgrunden

– Parternas argument

– Domstolens bedömning

Den andra grunden

Parternas argument

Domstolens bedömning

Den tredje grunden

Parternas argument

Domstolens bedömning

Den fjärde grunden

Den första delgrunden

– Parternas argument

– Domstolens bedömning

Den andra och den tredje delgrunden

– Parternas argument

– Domstolens bedömning

Den femte grunden

Parternas argument

Domstolens bedömning

Rättegångskostnader

1 Global Nanotechnologie AE schediasmou anaptyxis paraskevis kai emporias ylikon nanotechnologias (nedan kallad Glonatech eller bolaget) har i sitt överklagande yrkat att domstolen ska upphäva den dom som meddelades av Europeiska unionens tribunal den 13 december 2023, Glonatech/REA ( T‑409/22, EU:T:2023:802) (nedan kallad den överklagade domen). Genom denna dom ogillade tribunalen Glonatechs talan med stöd av artikel 272 FEUF genom vilken bolaget hade yrkat att tribunalen skulle fastställa att det hade uppfyllt sina avtalsförpliktelser på ett korrekt sätt och till fullo hade rätt till ersättning för de deklarerade kostnaderna inom ramen för projektet Synthesis of Advanced top Nano-coatings with improved Aerodynamic and De-icing behavior (SANAD), samt ogiltigförklara debetnota nr 3242113938 från Europeiska genomförandeorganet för forskning (REA) av den 22 december 2021, genom vilken bolaget hade ålagts att betala 202883,48 euro.

2 I artikel 125 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 283/2014, (EU) nr och beslut 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 2018, s. 1) (nedan kallad 2018 års budgetförordning), med rubriken Former av bidrag från unionen, föreskrevs följande:

3 Artikel 181 i 2018 års budgetförordning, med rubriken Enhetsbelopp, enhetskostnader och finansiering till en schablonsats, har följande lydelse:

4 Artikel 182 i 2018 års budgetförordning, med rubriken Ett enda enhetsbelopp, hade följande lydelse:

5 I artikel 183 i 2018 års budgetförordning, med rubriken Verifieringar och kontroller av bidragsmottagare vad gäller enhetsbelopp, enhetskostnader och schablonbelopp, föreskrevs följande:

6 Vad gäller belgisk rätt angav tribunalen i punkt 32 i den överklagade domen att det fanns anledning att konsultera den belgiska civillagen, i den lydelse som var i kraft vid tidpunkten för ingåendet och genomförandet av bidragsavtalet.

7 I artikel 1134 i den belgiska civillagen föreskrevs följande:

8 I artikel 1161 i denna lag föreskrevs följande:

9 I artikel 1162 i nämnda lag föreskrevs följande:

10 I artikel 1163 i samma lag föreskrevs följande:

11 I artikel 1315 i den belgiska civillagen föreskrevs att [d]en som kräver fullgörelse av en förpliktelse ska styrka förpliktelsen och att [d]en som anser sig ha fullgjort sina förpliktelser på samma sätt ska styrka att betalning skett eller att förpliktelsen på annat sätt har upphört.

12 Bakgrunden till tvisten redovisas i punkterna 3–24 i den överklagade domen på följande sätt:

13 Den 30 juni 2022 väckte Glonatech talan vid tribunalen med stöd av artikel 272 FEUF och yrkade att tribunalen skulle fastställa att bolaget på ett korrekt sätt hade uppfyllt sina skyldigheter enligt avtalet och således inte var skyldigt att betala det belopp som angavs i debetnota nr 3242113938 samt ogiltigförklara denna.

14 Glonatech åberopade fyra grunder till stöd för sin talan. Den första grunden avsåg ett åsidosättande av tillämpningsområdet för bidragsavtalet. Den andra grunden avsåg ett åsidosättande av villkoren för kontroll av utgifterna. Den tredje grunden avsåg ett åsidosättande av principen om god tro, vilket hade medverkat till en omvänd bevisbörda. Den fjärde grunden avsåg ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen.

15 Den 13 december 2023 meddelade tribunalen den överklagade domen. Genom denna dom ogillade tribunalen Glonatechs talan och biföll REA:s genkäromål om att dess fordran gentemot bolaget skulle fastställas i enlighet med bidragsavtalet och förklaras vara verkställbar. Glonatech förpliktades således att betala REA 202883,48 euro, i enlighet med organets yrkanden.

16 Tribunalen påpekade inledningsvis, i punkterna 28–32 i den överklagade domen, att det ankom på den att avgöra målet på grundval av den materiella rätt som var tillämplig på bidragsavtalet. Tribunalen underströk att avtalet, i enlighet med artikel 9 första stycket däri, reglerades av bestämmelserna i avtalet, av de unionsrättsakter som rör sjunde ramprogrammet för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013), av budgetförordningen för unionens allmänna budget och dess genomförandebestämmelser, av andra bestämmelser i unionsrätten och, i andra hand, av belgisk rätt. Tribunalen tillade att de materiella bestämmelser som reglerar bidragsavtalet föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 2012, s. 1) och att förfarandereglerna för finansiell revision följer av 2018 års budgetförordning. Vad gäller belgisk rätt angav tribunalen att det fanns anledning att konsultera den belgiska civillagen, i den lydelse som var i kraft vid tidpunkten för ingåendet och genomförandet av bidragsavtalet.

17 Vad gällde frågan huruvida talan var välgrundad prövade och underkände tribunalen för det första, i punkterna 35–54 i den överklagade domen, Glonatechs första grund, enligt vilken REA felaktigt hade upprättat en slutlig revisionsrapport, som inte omfattades av bidragsavtalets tillämpningsområde, vad beträffar en schablonfinansiering som, av denna anledning, inte borde ha utgjort föremål för en efterhandskontroll.

18 I detta avseende konstaterade tribunalen, i punkt 42 i den överklagade domen, att enligt bestämmelserna i bidragsavtalet – särskilt artikel II.17 och artikel II.21 i de allmänna avtalsvillkoren – hade schablonersättningen för de stödberättigande kostnaderna, inklusive utstationeringskostnaderna, inte någon inverkan på REA:s eller kommissionens möjlighet att genomföra en finansiell revision och, i samband härmed, begära att Glonatech, i egenskap av bidragsmottagare, lämnade in styrkande handlingar för att visa att bolaget verkligen hade haft de redovisade utgifterna, i syfte att kontrollera att [detta avtal] förvaltades väl och att avtalsbestämmelserna iakttogs med avseende på dess genomförande, såsom föreskrivs i artikel II.2 punkt 2 i de allmänna villkoren i avtalet.

19 Tribunalen fann således, i punkt 43 i den överklagade domen, att begäran om sådana styrkande handlingar – med avseende på vilken inget i förevarande fall tydde på att den hade framställts för sent –, i motsats till vad Glonatech hade gjort gällande, inte syftade till att ifrågasätta den schablonmässiga karaktären hos ersättningen för de aktuella kostnaderna, utan endast till att erhålla bevis för att dessa kostnader, i synnerhet kostnaderna för utstationering av forskare, faktiskt hade uppkommit, vilket gav rätt till schablonersättning.

20 Tribunalen underkände därefter, i punkterna 44–53 i den överklagade domen, Glonatechs argument mot detta synsätt och slog bland annat fast, i punkterna 50–52 i den överklagade domen, att den omständigheten att SANAD-projektet hade kunnat slutföras med framgång inte innebar att REA:s genomförande av den finansiella revisionen eller villkoren för detta genomförande kunde ifrågasättas.

21 För det andra prövade och underkände tribunalen, i punkterna 55–66 i den överklagade domen, den andra grunden, enligt vilken REA hade åsidosatt villkoren för kontrollen av de utgifter som Glonatech hade haft, eftersom REA, för att komplettera den bevisning som bolaget ursprungligen hade lagt fram, hade begärt in ytterligare bevisning från Glonatech, såsom boardingkort eller kvitton för logi för forskare som varit inblandade i projektet.

22 I detta avseende erinrade tribunalen, i punkt 59 i den överklagade domen, om att enligt bestämmelserna i artikel II.21.2 i de allmänna villkoren i bidragsavtalet kräver detta avtal, liksom den revisionsrätt som följer därav, att bidragsmottagaren ska kunna lägga fram all detaljerad information och alla detaljerade uppgifter för att styrka kostnaderna och verksamheterna samt visa att de överensstämmer med avtalet.

23 Enligt tribunalens överväganden i punkterna 60 och 61 i den överklagade domen var REA emellertid, eftersom den finansiella revisionen hade avslöjat vissa brister, eller till och med inkonsekvenser, i begäran om ersättning för kostnaderna för de omtvistade utstationeringarna, skyldigt att begära in styrkande handlingar. Dessa kunde, vad gällde beviset för resor till värduniversitetet, bland annat utgöras av resebiljetter och boardingkort och, vad gällde uppehälle, bland annat utgöras av kvitton för logi.

24 Tribunalen underströk i detta avseende, i punkt 62 i den överklagade domen, att enligt en grundläggande princip för unionens finansiella stöd kan unionen endast bevilja stöd för utgifter som faktiskt förelegat. Av denna princip följer att det inte räcker att bidragsmottagaren visar att ett projekt verkligen har genomförts för att beviljandet av ett visst bidrag ska vara motiverat. Mottagaren måste dessutom visa att vederbörande har haft de redovisade kostnaderna, i enlighet med de villkor som uppställts för beviljande av bidraget, eftersom enbart kostnader som har styrkts i behörig ordning ger rätt till stöd. Mottagarens skyldighet att iaktta de finansiella villkoren utgör ett väsentligt åtagande och därmed en förutsättning för beviljandet av unionsstödet.

25 För det tredje prövade och underkände tribunalen, i punkterna 67–96 i den överklagade domen, den tredje grunden, enligt vilken REA hade åsidosatt principen om god tro eftersom Glonatech, i varje fall, hade översänt samtliga begärda handlingar i tid och avslaget avseende ersättning för utstationeringskostnaderna inom ramen för en efterhandskontroll hade skett i strid med denna princip.

26 Tribunalen fann i detta avseende, i punkterna 78 och 79 i den överklagade domen, att när fråga är om schablonfinansiering kan kontroller utföras i efterhand inom ramen för en finansiell revision, i enlighet med artikel 183 i 2018 års budgetförordning.

27 Dessutom upprepade tribunalen, i punkt 80 i den överklagade domen, att det inte räcker att konkret output eller konkreta resultat har uppnåtts inom ramen för SANAD-projektet på det vetenskapliga eller tekniska planet och på ett sätt som är förenligt med vad som föreskrivs i bidragsavtalet för att automatisk utbetalning av unionens finansiella stöd ska vara möjligt, eller för att en finansiell revision som, såsom i förevarande fall, inte var avsedd att kontrollera genomförandet av de konkreta mål som fastställts för projektet, utan riktigheten av de utgifter som gav rätt till utbetalning av nämnda stöd, ska bli onödig.

28 Tribunalen fann även, i punkterna 83 och 84 i den överklagade domen, att förhållandet mellan parterna i första hand reglerades av bestämmelserna i bidragsavtalet, i vars artikel II.21 punkterna 2 och 3 i de allmänna avtalsvillkoren föreskrevs en möjlighet för REA eller för kommissionen att, inom ramen för genomförandet av en finansiell revision, fram till utgången av en frist på fem år efter det att SANAD-projektet hade avslutats, begära att Glonatech, i egenskap av bidragsmottagare, skulle inkomma med styrkande handlingar för att visa att bolaget verkligen hade haft de redovisade utgifterna. Enligt tribunalen hade REA aldrig för avsikt att ändra de rättigheter som det hade enligt bidragsavtalet eller att avstå från en del av dem, med avseende på dess möjlighet att kräva att Glonatech skulle inkomma med styrkande handlingar.

29 För det fjärde och sista prövade och underkände tribunalen, i punkterna 97–104 i den överklagade domen, den fjärde grunden, enligt vilken REA hade åsidosatt proportionalitetsprincipen vid bedömningen av bevisningen för de kostnader som hade redovisats av Glonatech.

30 Tribunalen erinrade i punkt 99 i den överklagade domen om att proportionalitetsprincipen inte åsidosätts när en utanordnare av utgifter i form av finansiellt stöd från unionen bedömer att det inte är tillräckligt att mottagaren av ett sådant stöd, för att motivera beviljandet av stödet, visar att ett projekt har genomförts och kräver att mottagaren styrker att de redovisade kostnaderna har uppkommit i enlighet med de villkor som fastställts för beviljandet av stödet i fråga.

31 I punkt 100 i den överklagade domen konstaterade tribunalen att REA hade gjort en riktig bedömning när det fann att den bevisning som Glonatech ursprungligen hade lagt fram och som avsåg kostnader för resor och uppehälle för flera utstationerade forskare inte uppfyllde kraven i bidragsavtalet.

32 Av detta följer, såsom tribunalen konstaterade i punkterna 101 och 102 i den överklagade domen, att REA, med hänsyn till de skyldigheter som ålåg organet i egenskap av utanordnare av utgifterna, inte hade något annat val än att begära att Glonatech skulle återbetala en del av det felaktigt mottagna finansiella stödet och att REA inte kunde klandras för att ha åsidosatt proportionalitetsprincipen, eftersom organet endast hade uppfyllt sin skyldighet att kräva återbetalning av det finansiella stöd som hade beviljats bolaget, i proportion till bolagets åsidosättande av sina avtalsenliga skyldigheter.

33 Glonatech har yrkat att domstolen ska

34 REA har yrkat att domstolen ska

35 Till stöd för sitt överklagande åberopar Glonatech fem grunder. Den första grunden avser ett åsidosättande av rätten till ett effektivt domstolsskydd. Som andra grund görs gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den tolkade unionsrätten i sammanhanget schablonfinansiering. Den tredje grunden avser felaktig tolkning av bidragsavtalet och belgisk rätt. Den fjärde grunden avser missuppfattning av bevisningen. Den femte grunden avser en omvänd bevisbörda och åsidosättande av proportionalitetsprincipen.

36 Den första grunden riktas mot punkterna 34 och 53 i den överklagade domen och avser ett åsidosättande av rätten till ett effektivt domstolsskydd, i den mening som avses i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), genom att tribunalen inte beaktade asymmetrin mellan parterna i bidragsavtalet och vägrade att tillämpa principen om god förvaltning, som slås fast i artikel 41 i stadgan.

37 Denna grund består av två delar.

38 Genom den första grundens första del har Glonatech gjort gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den, i punkt 53 i den överklagade domen, slog fast att ett åsidosättande av artikel 41 i stadgan i princip inte med framgång kan åberopas i en tvist som är av avtalsrättslig art och som omfattas av tillämpningsområdet för artikel 272 FEUF, av det skälet att Glonatech endast kan åberopa åsidosättanden av avtalsbestämmelserna eller av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet när, såsom i förevarande fall, talan om ogiltigförklaring av ett verkställbart kommissionsbeslut som formaliserar en avtalsenlig fordran inte samtidigt har väckts med tillämpning av artikel 263 FEUF. I detta avseende gjorde tribunalen en felaktig bedömning när den hänvisade till domen av den 16 juli 2020, ADR Center/kommissionen ( C‑584/17 P, EU:C:2020:576, punkt 88), som är analogt tillämplig. Enligt Glonatech gjorde tribunalen dessutom en felaktig bedömning när den i punkt 34 i den överklagade domen fann att ansökan, trots att den utmärkande terminologin för en talan som väckts med stöd av artikel 263 FEUF användes, skulle anses vara grundad på artikel 272 FEUF och avse en avtalsrättslig tvist.

39 Glonatech anser att denna bedömning strider mot rätten till ett effektivt domstolsskydd, i den mening som avses i artikel 47 i stadgan, och har gjort gällande att domstolen i sin dom av den 16 juli 2020, Inclusion Alliance for Europe/kommissionen ( C‑378/16 P, EU:C:2020:575, punkt 81), preciserade att om parterna i sina avtal med stöd av en skiljedomsklausul beslutar att ge unionsdomstolen behörighet att pröva tvister som hänför sig till det avtalet, är denna domstol behörig, oberoende av tillämplig lag enligt avtalet, att pröva åsidosättanden av stadgan och de allmänna principerna i unionsrätten.

40 REA har inledningsvis gjort gällande att punkterna 34 och 53 i den överklagade domen inte åsidosatte rätten till ett effektivt domstolsskydd, i den mening som avses i artikel 47 i stadgan, dels eftersom det i punkt 53 i den överklagade domen anges varför tribunalen anser att ett åsidosättande av artikel 41 i stadgan i princip inte kan åberopas inom ramen för en talan som väcks med stöd av artikel 272 FEUF, dels eftersom punkt 34 i samma dom klargör räckvidden av Glonatechs yrkande i första instans. Överklagandet kan således inte vinna bifall såvitt avser denna grund, eftersom den är verkningslös.

41 REA har i andra hand gjort gällande att överklagandet inte kan vinna bifall såvitt avser denna delgrund, dels eftersom punkt 34 i den överklagade domen ingår i tribunalens inledande anmärkningar som syftar till att fastställa att Glonatechs talan, som grundar sig på artikel 272 FEUF och inte på artikel 263 FEUF, kan tas upp till sakprövning, dels på grund av att Glonatechs bestridanden som avses i punkt 54 i den överklagade domen inte stöds av något argument.

42 Det ska noteras att principen om god förvaltning innebär en skyldighet för den behöriga institutionen att omsorgsfullt och opartiskt undersöka alla omständigheter som är relevanta i det aktuella fallet (dom av den 29 mars 2012, kommissionen/Estland, C‑505/09 P, EU:C:2012:179, punkt 95, och dom av den 8 oktober 2020, Union des industries de la protection des plantes, C‑514/19, EU:C:2020:803, punkt 50 och där angiven rättspraxis).

43 När unionens institutioner, organ eller byråer agerar inom ramen för fullgörandet av ett avtal vars klausuler de har fastställt, omfattas denna situation av unionsrätten och således av stadgans tillämpningsområde, i den mening som avses i artikel 51 i stadgan.

44 Såsom domstolen redan har slagit fast omfattas unionens institutioner, organ och byråer av de skyldigheter som åligger dem enligt stadgan och de allmänna principerna i unionsrätten när de fullgör ett avtal. Den omständigheten att den lag som är tillämplig på det berörda avtalet inte säkerställer samma garantier som dem som ges i stadgan och de allmänna principerna i unionsrätten befriar således inte institutioner, organ och byråer från skyldigheten att säkerställa att dessa garantier iakttas gentemot deras avtalsparter (dom av den 16 juli 2020, Inclusion Alliance for Europe/kommissionen, C‑378/16 P, EU:C:2020:575, punkt 82, och dom av den 16 juli 2020, ADR Center/kommissionen, C‑584/17 P, EU:C:2020:576, punkt 86).

45 Om parterna i sina avtal med stöd av en skiljedomsklausul beslutar att ge unionsdomstolen behörighet att pröva tvister som hänför sig till det avtalet, är denna domstol dessutom behörig, oberoende av tillämplig lag enligt avtalet, att pröva eventuella åsidosättanden av stadgan och de allmänna principerna i unionsrätten (dom av den 16 juli 2020, Inclusion Alliance for Europe/kommissionen, C‑378/16 P, EU:C:2020:575, punkt 81).

46 Denna rättspraxis har nyligen bekräftats, innan den överklagade domen meddelades, i ett sammanhang som liknar det som är aktuellt i förevarande mål, det vill säga inom ramen för ett överklagande av en dom från tribunalen som prövat en talan grundad på artikel 272 FEUF, i vilken klaganden bland annat gjorde gällande att kommissionen hade åsidosatt principen om god förvaltning i den mening som avses i artikel 41 i stadgan (dom av den 14 juli 2022, SGI Studio Galli Ingegneria/kommissionen, C‑371/21 P, EU:C:2022:566, punkt 79, och dom av den 29 september 2022, HIM/kommissionen, C‑500/21 P, EU:C:2022:741, punkt 41).

47 Under dessa omständigheter konstaterar domstolen att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den, i punkt 53 i den överklagade domen, fastställde att det inte var möjligt för unionsdomstolen att pröva ett eventuellt åsidosättande av principen om god förvaltning i artikel 41 i stadgan i en tvist som, såsom i förevarande fall, omfattas av tillämpningsområdet för artikel 272 FEUF.

48 Det ska emellertid erinras om att det följer av domstolens fasta praxis att om en dom från tribunalen innehåller domskäl som strider mot unionsrätten, men domslutet framstår som riktigt enligt andra rättsliga grunder, innebär inte detta åsidosättande att domen ska upphävas, och domskälen ska då ersättas och överklagandet ogillas (dom av den 19 september 2024, Coppo Gavazzi m.fl./parlamentet, C‑725/20 P, EU:C:2024:766, punkt 114 och där angiven rättspraxis).

49 Domstolen ska således pröva huruvida det finns fog för att underkänna invändningen om åsidosättande av den i stadgans artikel 41 stadfästa rätten till god förvaltning med stöd av andra rättsliga grunder än de som är behäftade med det fel som identifierats i punkt 47 ovan.

50 Enligt artikel 183.1 i 2018 års budgetförordning ska den behöriga utanordnaren bland annat, senast före slutbetalning av utestående belopp, verifiera att villkoren är uppfyllda för utbetalningen av enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonsatser samt, där så krävs, att output och/eller resultat har uppnåtts. I denna bestämmelse preciseras att uppfyllandet av dessa villkor dessutom kan bli föremål för efterhandskontroller och det erkänns således uttryckligen att den behörige utanordnaren har rätt att kontrollera att de villkor som utlöser utbetalningen av bidraget är uppfyllda och att minska bidraget i händelse av bristande efterlevnad av dessa villkor, oegentligheter, bedrägerier eller åsidosättande av andra skyldigheter. Det ska i detta hänseende understrykas att REA eller kommissionen, i enlighet med bestämmelserna i det bidragsavtal som ingåtts mellan parterna, och särskilt artikel II.21 punkt 1 i detta avtal, när som helst under projektets genomförande och fram till utgången av en frist på fem år efter det att projektet avslutats, kan låta utföra finansiella revisioner avseende det korrekta genomförandet av bidragsavtalet.

51 Vidare föreskrivs i artikel II.21 punkt 3 i detta avtal en skyldighet för bidragsmottagaren att bevara originalen eller, i undantagsfall, bestyrkta kopior av original, inklusive elektroniska kopior, av alla handlingar som rör bidragsavtalet, fram till utgången av en period på fem år efter det att projektet avslutats.

52 Det framgår av tribunalens konstateranden i punkterna 7–10 i den överklagade domen att SANAD-projektet slutfördes den 31 december 2016 och att REA den 21 augusti 2019 underrättade Glonatech om att ett revisionsförfarande hade inletts, efter att ha skickat ett e‑postmeddelande den 8 oktober 2018, i vilket REA, i samband med den sista utbetalningen av unionens bidrag till SANAD-projektet och således före slutbetalning av utestående belopp, redan hade tagit upp förekomsten av ett visst antal avvikelser och brister i de styrkande handlingar som Glonatech hade ingett.

53 I punkt 46 i den överklagade domen påpekade tribunalen dessutom att det i bidragsavtalet angavs att de finansiella revisionerna kunde påskyndas av personalen vid REA eller kommissionen, och konstaterade att även om Glonatech gjorde gällande att nämnda personal var partisk, hade bolaget inte lagt fram någon som helst bevisning i detta avseende.

54 Under dessa omständigheter finner tribunalen att revisionen i fråga varken genomfördes för sent eller på ett sätt som strider mot principen om opartiskhet.

55 Det framgår således att Glonatech, trots den felaktiga rättstillämpning som konstateras i punkt 47 ovan, inte kunde vinna framgång med sitt argument att rätten till god förvaltning enligt artikel 41 i stadgan hade åsidosatts och att argumentet således kunde underkännas av tribunalen.

56 Av det ovan anförda följer att överklagandet, mot bakgrund av den rättspraxis som det erinras om i punkt 48 ovan, inte kan vinna bifall såvitt avser den första grundens första del.

57 Genom den första grundens andra del har Glonatech gjort gällande att tribunalen, när den i förevarande fall fastställde att principen om god förvaltning, som slås fast i artikel 41 i stadgan, inte var tillämplig, gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att bortse från asymmetrin mellan parterna i bidragsavtalet. I detta sammanhang uppkommer frågan huruvida kommissionen kan vara både domare och part, och på så sätt kumulera offentliga maktbefogenheter. Glonatech har i detta avseende gjort gällande att artikel 41 i stadgan utgör hinder för att använda offentliga maktbefogenheter vid utövandet av rättigheter som följer av avtalsförhållanden inom ramen för vilka parterna i princip ska behandlas lika.

58 Genom att bortse från denna aspekt åsidosatte tribunalen den grundläggande principen i artikel 1161 i den belgiska civillagen, enligt vilken ett helhetsperspektiv ska tillämpas vid tolkning av avtal, eftersom den i förevarande fall inte beaktade effekterna av schablonfinansieringen. Tribunalen åsidosatte även artikel 1162 i den belgiska civillagen, enligt vilken avtal vid tveksamhet ska tolkas till nackdel för den som har upprättat det och till fördel för den som har påtagit sig förpliktelsen.

59 REA anser att överklagandet inte kan vinna bifall såvitt avser den första grundens andra del.

60 Domstolen erinrar om att det i ett överklagande, i enlighet med de krav som följer av artikel 256 FEUF, artikel 58 första stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol samt artikel 168.1 d och artikel 169 i domstolens rättegångsregler, klart ska anges på vilka punkter den dom som det yrkas upphävande av ifrågasätts samt de rättsliga grunder som särskilt åberopas till stöd för detta yrkande, vid äventyr av att överklagandet eller grunden i fråga avvisas (dom av den 16 januari 2025, Região Autónoma da Madeira/kommissionen (Madeiras frizon), C‑547/23 P, EU:C:2025:22, punkt 40 och där angiven rättspraxis).

61 Av dessa bestämmelser framgår dessutom att ett överklagande som endast upprepar eller ordagrant återger grunder och argument som redan har anförts vid tribunalen, inbegripet sådana som avser omständigheter som tribunalen uttryckligen har underkänt, ska avvisas. Ett sådant överklagande utgör nämligen endast en begäran om omprövning av ansökan till tribunalen, vilket faller utanför domstolens behörighet i ett överklagande (dom av den 10 november 2016, DTS Distribuidora de Televisión Digital/kommissionen, C‑449/14 P, EU:C:2016:848, punkt 28 och där angiven rättspraxis).

62 I förevarande fall konstaterar domstolen för det första att Glonatechs resonemang, såsom REA har påpekat, inte riktar sig mot konstaterandena i den överklagade domen, utan, såsom bland annat framgår av Glonatechs hänvisning i överklagandet till bolagets ansökan vid tribunalen, snarare avser tvisten mellan parterna i bidragsavtalet, vilken redan varit föremål för förfarandet i första instans.

63 För det andra ska det påpekas att Glonatechs hänvisningar till artiklarna 1161 och 1162 i den belgiska civillagen varken avser punkterna 34 och 53 i den överklagade domen eller någon annan identifierad del av den överklagade domen. Glonatech har således inskränkt sig till att hänvisa till meningsskiljaktigheter mellan parterna i bidragsavtalet och har i huvudsak bestritt att tribunalen i domen inte godtog de grunder och argument som Glonatech hade anfört i förfarandet i första instans, utan att identifiera en felaktig rättstillämpning eller en felaktig kvalificering av de faktiska omständigheterna från tribunalens sida som konkret skulle kunna medföra ett åsidosättande av artikel 41 i stadgan.

64 Under dessa omständigheter och mot bakgrund av den rättspraxis som det erinrats om i punkterna 60 och 61 ovan, ska den första grundens andra del avvisas.

65 Överklagandet kan således inte vinna bifall såvitt avser den första grunden, eftersom den till viss del inte kan tas upp till sakprövning och i övrigt inte kan leda till bifall för överklagandet.

66 Den andra grunden riktar sig mot punkterna 40–47 i den överklagade domen. Enligt denna grund gjorde tribunalen sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den tolkade unionsrätten i sammanhanget schablonfinansiering.

67 Glonatech anser att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning i den överklagade domen genom att konstatera att bidragsavtalet först och främst reglerades av dess egna bestämmelser och att den omständigheten att finansieringen av vissa utgifter inom ramen för detta avtal skedde genom schablonfinansiering inte var relevant för fastställandet av vilka kontroller som kunde utföras i efterhand inom ramen för en finansiell revision. Glonatech har sålunda gjort gällande att tribunalens dom strider mot de relevanta bestämmelserna i unionsrätten om schablonfinansiering.

68 Glonatech har i detta avseende gjort gällande att tribunalen gjorde en felaktig bedömning när den i punkt 42 i den överklagade domen slog fast att schablonersättningen för de stödberättigande kostnaderna, bland annat utstationeringskostnaderna, inte [hade] någon inverkan på REA:s eller kommissionens möjlighet att genomföra en finansiell revision och, i samband härmed, begära att Glonatech, i egenskap av bidragsmottagare, lämnade in styrkande handlingar för att visa att bolaget verkligen hade haft de redovisade utgifterna. I punkt 43 i den domen angav domstolen att Begäran om sådana styrkande handlingar … inte syftade till att ifrågasätta den schablonmässiga karaktären hos ersättningen för de aktuella kostnaderna, utan endast till att erhålla bevis för att dessa kostnader, i synnerhet kostnaderna för utstationering av forskare, faktiskt hade uppkommit, vilket gav rätt till schablonersättning.

69 På detta sätt tolkade tribunalen de tillämpliga bestämmelserna i unionsrätten om schablonfinansiering felaktigt, särskilt artiklarna 181 och 183 i 2018 års budgetförordning. När det, såsom i förevarande fall, är fråga om schablonfinansiering, kan enligt Glonatech den beviljade finansieringens storlek inte ifrågasättas inom ramen för efterhandskontroller.

70 REA har gjort gällande att överklagandet inte kan vinna bifall såvitt avser den andra grunden.

71 Den andra grunden riktar sig mot punkterna 40–47 i den överklagade domen. Enligt denna grund gjorde tribunalen sig skyldig till felaktig rättstillämpning vid tolkningen av de tillämpliga bestämmelserna i unionsrätten om schablonfinansiering, särskilt artiklarna 181 och 183 i 2018 års budgetförordning. Glonatech anser i huvudsak att det, när fråga är om sådan schablonfinansiering som den nu aktuella, inte är möjligt att genomföra efterhandskontroller och på så sätt minska den finansiering som beviljats.

72 Det ska inledningsvis påpekas, såsom REA har gjort gällande, att tribunalens slutsats i punkt 40 i den överklagade domen, enligt vilken bidragsavtalet först och främst reglerades av bestämmelserna i avtalet, inte kan tolkas så, att den innebär att enbart bestämmelserna i bidragsavtalet är tillämpliga, utan snarare innebär att bestämmelserna i detta avtal ska ges företräde framför andra bestämmelser som i förekommande fall kan vara tillämpliga, vilket innebär att Glonatechs argument grundar sig på en felaktig tolkning av denna dom.

73 Efter att i punkterna 40 och 41 i den överklagade domen ha erinrat om bestämmelserna i artiklarna II.17 och II.21 i bidragsavtalet, slog tribunalen i punkt 42 i den överklagade domen fast att [e]n läsning av bestämmelserna i [detta avtal] gör det möjligt att konstatera att schablonersättningen för de stödberättigande kostnaderna, bland annat utstationeringskostnaderna, inte har någon inverkan på REA:s eller kommissionens möjlighet att genomföra en finansiell revision och, i samband härmed, begära att Glonatech, i egenskap av bidragsmottagare, lämnar in styrkande handlingar för att visa att bolaget verkligen har haft de redovisade utgifterna, i syfte att kontrollera att [nämnda avtal] förvaltas väl och att avtalsbestämmelserna iakttas med avseende på dess genomförande, såsom föreskrivs i artikel II.2 punkt i de allmänna villkoren i [samma] avtal.

74 Det ska i detta hänseende påpekas att tribunalen, i motsats till vad Glonatech har påstått, i den överklagade domen gjorde en korrekt tolkning av artiklarna 181 och 183 i 2018 års budgetförordning, såsom framgår av bland annat punkterna 77–80 i den domen. I synnerhet framgår det tydligt av dessa bestämmelser att kontroller kan utföras i efterhand inom ramen för en finansiell revision även när fråga är om schablonfinansiering.

75 Såsom redan påpekats i punkt 50 ovan ska den behöriga utanordnaren, i enlighet med artikel 183.1 i 2018 års budgetförordning, senast före slutbetalning av utestående belopp verifiera att villkoren är uppfyllda för utbetalningen av enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonsatser samt, där så krävs, att output och/eller resultat har uppnåtts. I denna bestämmelse preciseras att uppfyllandet av dessa villkor dessutom kan bli föremål för efterhandskontroller och det erkänns således uttryckligen att den behörige utanordnaren har rätt att kontrollera att villkoren för utbetalningen av bidraget är uppfyllda och att minska bidraget om dessa villkor inte uppfylls eller vid oriktigheter, bedrägerier eller åsidosättande av andra skyldigheter.

76 I bidragsavtalet föreskrivs dessutom uttryckligen, i artikel II.21 punkt 3 i de allmänna avtalsvillkoren, under rubriken Finansiell revision och kontroll, vars innehåll det bland annat erinras om i punkt 41 i den överklagade domen, en skyldighet för bidragsmottagaren att bevara originalen eller, i undantagsfall, bestyrkta kopior av samtliga handlingar som rör bidragsavtalet, fram till utgången av en period på fem år efter det att projektet avslutats, och det föreskrivs även en skyldighet för bidragsmottagaren att ställa dessa handlingar till REA:s eller kommissionens förfogande vid en revision inom ramen för detta avtal.

77 Glonatech har således inte fog för påståendet att det inte är möjligt att genomföra efterhandskontroller inom ramen för en sådan schablonfinansiering som den som är aktuell i förevarande mål.

78 Överklagandet kan således inte vinna bifall såvitt avser den andra grunden.

79 Den tredje grunden riktar sig mot punkterna 40–49, 57 och 91 i den överklagade domen. Enligt denna grund gjorde tribunalen sig skyldig till felaktig rättstillämpning vid tolkningen av flera bestämmelser i bidragsavtalet, särskilt artiklarna II.17 och II.21 och bilaga III, samt artiklarna 1161–1163 i den belgiska civillagen.

80 Glonatech har gjort gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den, i punkterna 40 och 41 i den överklagade domen, hänvisade till artiklarna II.17 och II.21 i bidragsavtalet för att beskriva villkoren för utbetalningar inom ramen för schablonfinansieringar, trots att dessa villkor tydligt fastställs i bilaga III till detta avtal. Tribunalen åsidosatte därmed skyldigheten att motivera en sådan tolkning och åsidosatte de bestämmelser i 2018 års budgetförordning som har företräde framför bestämmelserna i bidragsavtalet.

81 Glonatech anser dessutom att tribunalen åsidosatte artiklarna 1161–1163 i den belgiska civillagen genom att grunda sig på generalklausulen i artikel II.21.3 i bidragsavtalet – som utan åtskillnad avser alla finansieringsformer utan att ta hänsyn till schablonfinansieringens särdrag, såsom de framställs i 2018 års budgetförordning och i bilaga III till bidragsavtalet – för att rättfärdiga den omständigheten att REA hade begärt kompletterande uppgifter.

82 REA har gjort gällande att den tredje grunden inte kan tas upp till sakprövning och, i andra hand, att överklagandet inte kan vinna bifall såvitt avser denna grund.

83 Genom den tredje grunden har Glonatech gjort gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning vid tolkningen av flera bestämmelser i bidragsavtalet och av artiklarna 1161–1163 i den belgiska civillagen.

84 Domstolen erinrar i detta hänseende om att enligt dess fasta rättspraxis kan tribunalens prövning av en avtalsbestämmelse, såsom bestämmelserna i bidragsavtalet, inte anses utgöra en tolkning av gällande rätt och kan således inte prövas inom ramen för ett överklagande utan att inkräkta på tribunalens behörighet att fastställa de faktiska omständigheterna (dom av den 14 januari 2021, ERCEA/Aristoteleio Panepistimio Thessalonikis, C‑280/19 P, EU:C:2021:23, punkt 43 och där angiven rättspraxis).

85 Denna slutsats är även relevant för Glonatechs argument att tribunalen underlät att tolka bristen på klarhet i bidragsavtalet till Glonatechs fördel, i enlighet med artikel 1162 i den belgiska civillagen. Härigenom har Glonatech nämligen ifrågasatt tribunalens bedömning i punkt 46 i den överklagade domen, enligt vilken formuleringen av avtalsbestämmelserna var tydlig och inte tvetydig (se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 november 2017, Ludwig-Bölkow-Systemtechnik/kommissionen, C‑250/16 P, EU:C:2017:871, punkterna 48 och 49).

86 Det ska dessutom erinras om att domstolen även har slagit fast att när det gäller tribunalens tolkning av den nationella rätt som är tillämplig på avtal som ingåtts av unionens institutioner, organ och byråer, är domstolen i ett mål om överklagande endast behörig att pröva huruvida tribunalen har missuppfattat den nationella rätten, och en sådan missuppfattning ska vara uppenbar utifrån handlingarna i målet, utan att det är nödvändigt att göra en ny bedömning av de faktiska omständigheterna och av bevisningen (dom av den 18 januari 2024, Jenkinson/rådet m.fl., C‑46/22 P, EU:C:2024:50, punkt 107).

87 I förevarande fall har Glonatech inte påstått att tribunalen gjorde sig skyldig till fel genom att missuppfatta bestämmelserna i den belgiska civillagen.

88 Glonatech kan inte heller med framgång göra gällande att tribunalen, genom att hänvisa till klausulen i artikel II.21 punkt 3 i de allmänna villkoren i bidragsavtalet, åsidosatte bestämmelserna i 2018 års budgetförordning, vilka har företräde framför bestämmelserna i detta avtal. Det framgår nämligen av punkterna 74–77 ovan att bestämmelserna i bidragsavtalet, i vilka det föreskrivs en skyldighet att bevara de handlingar som hänför sig till avtalet och att ställa dem till REA:s eller kommissionens förfogande vid en revision, är förenliga med bestämmelserna i 2018 års budgetförordning, enligt vilken efterhandskontroller inom ramen för en finansiell revision är tillåtna, inbegripet när fråga är om schablonfinansiering.

89 Vad slutligen gäller argumentet att tribunalen inte tillräckligt motiverade sin tolkning av bidragsavtalet, ska det påpekas att tribunalens tolkning, enligt vilken ersättningens schablonmässiga karaktär inte var oförenlig med i efterhand framställda krav på styrkande handlingar, följer av den ingående analys av klausulerna i detta avtal som gjordes i punkterna 41, 42 och 46 i den överklagade domen. Tribunalen motiverade följaktligen sin bedömning i detta avseende i tillräcklig utsträckning.

90 Överklagandet kan således inte vinna bifall såvitt avser den tredje grunden, eftersom den till viss del inte kan tas upp till sakprövning och i övrigt inte kan leda till bifall för överklagandet.

91 Den fjärde grunden riktar sig mot punkterna 48, 55, 61, 62, 82–86 och 103 i den överklagade domen. Enligt denna grund gjorde tribunalen sig skyldig till felaktig rättstillämpning vid bedömningen av den bevisning som Glonatech lagt fram rörande schablonfinansiering. Dessutom missuppfattade tribunalen denna bevisning.

92 Denna grund består av tre delar som syftar till att domstolen ska fastställa att tribunalen gjorde sig skyldig till fel när den bedömde den grad av bevisning som krävs för att styrka att betalningar i form av schablonfinansiering är berättigade, när den underkände den bevisning som Glonatech hade lagt fram och missuppfattade den respektive när den kvalificerade REA:s förmåga att bedöma bevisning i samband med revision.

93 Den fjärde grundens första del avser punkterna 48–62 i den överklagade domen.

94 Glonatech har gjort gällande att tribunalen, genom att i punkt 62 i den överklagade domen slå fast att enligt en grundläggande princip för unionens finansiella stöd kan unionen endast bevilja stöd för faktiskt uppkomna kostnader, bortsåg från de åtskillnader som föreskrivs i artikel 125.1 samt i artiklarna 181 och 182 i 2018 års budgetförordning avseende villkoren för utbetalningar enligt de berörda finansieringsformerna, vilket ledde till att tribunalen bortsåg från de särdrag som kännetecknar schablonfinansiering.

95 Tribunalen gjorde dessutom en felaktig bedömning när den i punkt 48 i den överklagade domen underkände Glonatechs argument att samtliga schablonersättningar för utgifter var motiverade, eftersom Glonatech hade slutfört SANAD-projektet, eller att det till och med skulle ha varit omöjligt att slutföra projektet om utstationeringarna aldrig hade ägt rum eller endast hade ägt rum till mycket liten del. Enligt Glonatech är, inom ramen för detta projekt, med hänsyn till att utstationeringen av forskarna var ett villkor för betalning av kostnaderna som är knutna till schablonfinansieringen, redan uppnåendet av de förväntade resultaten ett bevis som, i sig, gör det möjligt att fastställa att sådana utstationeringar faktiskt har ägt rum. I förevarande fall rör det sig nämligen om ett projekt som endast ska genomföras med hjälp av kunskapsdelning och sektorsövergripande rörlighet. Med andra ord skulle inget resultat ha uppnåtts om utstationeringarna inte hade ägt rum.

96 REA har gjort gällande att denna delgrund inte kan tas upp till sakprövning och att den under alla omständigheter inte kan leda till bifall av överklagandet.

97 Det ska noteras att tribunalen gjorde en riktig bedömning när den i punkt 52 i den överklagade domen slog fast att den omständigheten att SANAD-projektet hade kunnat slutföras med framgång inte gjorde det möjligt att ifrågasätta REA:s genomförande av den finansiella revisionen eller villkoren för detta genomförande. Såsom tribunalen påpekade i punkt 50 i den överklagade domen räcker det nämligen inte att det aktuella projektet har genomförts på ett korrekt sätt på det tekniska planet och på ett sätt som är förenligt med vad som föreskrevs i bidragsavtalet för att Glonatech ska ha rätt till det planerade finansiella stödet. Det krävs även att Glonatech på ett korrekt sätt har fullgjort sina skyldigheter enligt nämnda avtal, så att REA, i enlighet med artikel II.21 i de allmänna villkoren i samma avtal, kan kontrollera, bland annat vid en finansiell revision, att de deklarerade kostnaderna var stödberättigande och motiverade. I detta syfte är det särskilt viktigt att bidragsmottagaren kan bevisa att vederbörande faktiskt har haft de redovisade kostnaderna för att genomföra projektet i fråga.

98 Såsom tribunalen med rätta påpekade i punkt 51 i nämnda dom förlorar följaktligen mottagaren av det ekonomiska stödet rätten till utbetalning av bidraget när de finansiella skyldigheter som anges i bidragsavtalet åsidosätts. Därmed är Glonatechs avtalspart, enligt artikel II.21 punkt 6 i de allmänna villkoren i detta avtal, skyldig att vidta alla lämpliga åtgärder i detta avseende, inbegripet att återkräva hela eller delar av bidraget, oberoende av om SANAD-projektet har genomförts på ett tekniskt korrekt sätt.

99 Av detta följer att bidragsmottagaren får en slutgiltig rätt till utbetalning av unionens ekonomiska bidrag endast om samtliga villkor för beviljande av bidraget är uppfyllda. Det räcker inte att bidragsmottagaren visar att ett projekt har genomförts för att det ska vara motiverat att bevilja ett visst bidrag, eftersom det ankommer på bidragsmottagaren att bevisa att vederbörande har haft de redovisade kostnaderna i enlighet med de villkor som bland annat anges i bidragsavtalet för beviljande av bidraget i fråga.

100 Mot denna bakgrund kan överklagandet inte vinna bifall såvitt avser den fjärde grundens första del.

101 Genom den fjärde grundens andra del, som riktar sig mot punkterna 55 och 61 i den överklagade domen, har Glonatech för det första gjort gällande att tribunalen gjorde en felaktig bedömning när den i punkt 55 i den överklagade domen slog fast att det kontrollsystem som kallas Reporting and Participants Portal (rapporterings- och deltagarportalen), som har utformats av REA och drivs under organets eget ansvar för att tillgodose väsentliga funktionella behov, inte var tillförlitligt och saknade bevisvärde. Tribunalens slutsats att REA inte var skyldigt att godta detta kontrollsystem som ett tillräckligt parallellt bevis för utstationeringarna utgör missbruk och strider mot artikel 1162 i den belgiska civillagen.

102 För det andra har varken tribunalen eller REA angett några skäl till att ett påstått åsidosättande av bidragsmottagarens skyldighet att, i nämnda kontrollsystem, registrera den prestation som utförs av en person som är utstationerad från den utsändande organisationen i dennes lokaler, kan leda till att det uppstår tvivel om huruvida denna person verkligen var där. Tribunalen nöjde sig med att, i punkt 61 i den överklagade domen, konstatera att registreringarna i det kontrollsystem som föreskrivs i förevarande fall hade skett enbart på grundval av förklaringar på heder och samvete från deltagarna i SANAD-projektet, utan ytterligare preciseringar. Enligt Glonatech har bevisningen missuppfattats på så sätt att misstankar riktades mot samtliga bidragsmottagare som förmodades ha agerat i samförstånd, vilket aldrig varit fallet och som under alla omständigheter strider mot slutsatserna från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

103 Genom den fjärde grundens tredje del, som riktar sig mot punkterna 82–86 och 103 i den överklagade domen, har Glonatech i huvudsak gjort gällande att REA, genom sitt e-postmeddelande av den 8 oktober 2018, ändrade villkoren i bidragsavtalet och gav upphov till berättigade förväntningar hos Glonatech om att riktigheten av forskarnas resekostnader, som utgjordes av ett schablonbidrag, inte skulle kontrolleras. Härav följer att Glonatech inte kunde förvänta sig att REA, genom skrivelsen av den 21 augusti 2019, skulle inleda en finansiell revision av bidragsavtalet. Projektets bidragsmottagare, däribland Glonatech, grundade sig således på ett avgörande sätt på REA:s e-postmeddelande av den 8 oktober 2018 innan de, till följd av skrivelsen av den 21 augusti 2019, plötsligt ställdes inför en lång förteckning över upplysningar som skulle lämnas när revisionen redan hade inletts.

104 I detta avseende gjorde tribunalen en felaktig bedömning när den i punkt 86 i den överklagade domen fann att det inte är möjligt att anse att ordalydelsen i REA:s [e-postmeddelande] av den 8 oktober 2018 bland annat motsäger innehållet i REA:s senare skrivelse av den 21 augusti 2019 och att det inte på något sätt är uteslutet att de begärda handlingarna gör det möjligt att kontrollera de faktiska datumen för utstationeringarna.

105 Enligt Glonatech stärkte e-postmeddelandet av den 8 oktober 2018 dessutom bolagets eventuella praxis att inte bevara resehandlingarna avseende utstationeringarna.

106 REA har gjort gällande att den fjärde grundens andra och tredje del inte kan tas upp till sakprövning och att överklagandet under alla omständigheter inte kan vinna bifall såvitt avser den fjärde grundens andra och tredje del.

107 Det ska erinras om att domstolen vid upprepade tillfällen har slagit fast att tribunalen är ensam behörig att fastställa de faktiska omständigheterna, utom då det av handlingarna i målet framgår att de fastställda omständigheterna är materiellt oriktiga, samt att bedöma bevisningen. Fastställandet av de faktiska omständigheterna och bedömningen av bevisningen utgör därför inte, utom i det fall då uppgifter som underställts rätten har missuppfattats, en rättsfråga som i sig är underställd domstolens kontroll (dom av den 29 oktober 2015, kommissionen/ANKO, C‑78/14 P, EU:C:2015:732, punkt 22, och dom av den 14 januari 2021, ERCEA/Aristoteleio Panepistimio Thessalonikis, C‑280/19 P, EU:C:2021:23, punkt 45 och där angiven rättspraxis).

108 Om en klagande gör gällande att tribunalen har missuppfattat bevisningen, ska klaganden, enligt artikel 256 FEUF, artikel 58 första stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol och artikel 168.1 d i rättegångsreglerna, ange exakt vilka bevis som tribunalen har missuppfattat och visa de bedömningsfel som klaganden anser har orsakat denna missuppfattning hos tribunalen. Enligt domstolens fasta praxis ska det utifrån handlingarna i målet vara uppenbart att tribunalen har missuppfattat bevisningen eller de faktiska omständigheterna, utan att domstolen behöver göra en ny bedömning därav (dom av den 6 juni 2024, Ryanair/kommissionen, C‑441/21 P, EU:C:2024:477, punkt 55 och där angiven rättspraxis).

109 Det ska dessutom erinras om att i ett mål om överklagande kan tribunalens bedömning av bevisvärdet av handlingarna i målet inte ifrågasättas vid domstolen, utom i de fall då reglerna om bevisbörda och bevisföring har åsidosatts eller handlingarna har missuppfattats (dom av den 14 juli 2022, SGI Studio Galli Ingegneria/kommissionen, C‑371/21 P, EU:C:2022:566, punkt 55 och där angiven rättspraxis).

110 I förevarande fall konstaterar domstolen, vad gäller den fjärde grundens andra del, att tribunalen, såsom REA har gjort gällande, i punkt 55 i den överklagade domen endast sammanfattade den andra grund som Glonatech åberopade i sin talan i första instans och inte gjorde någon bedömning i detta avseende, samt att tribunalens slutsats i punkt 61 i den överklagade domen utgjorde en bedömning av de faktiska omständigheterna och bevisningen inom ramen för denna talan. Glonatech har emellertid inte förklarat på vilket sätt denna bedömning grundar sig på en missuppfattning från tribunalens sida av denna bevisning.

111 Vad gäller den fjärde grundens tredje del ska det, även om det antas att Glonatech genom sina argument vill visa att tribunalen missuppfattade e-postmeddelandet av den 8 oktober 2018, understrykas att missuppfattningen, såsom det erinras om i punkt 108 ovan, på ett uppenbart sätt ska framgå av de handlingar som ingetts till domstolen. Enligt fast rättspraxis är domstolens prövning av en grund avseende missuppfattning av en faktisk omständighet begränsad till en kontroll av att tribunalen, genom att grunda sig på denna omständighet, inte uppenbart har överskridit ramarna för en skälig bedömning, vilket innebär att det inte är tillräckligt att visa att en handling skulle ha kunnat tolkats på ett annat sätt (dom av den 14 juli 2022, SGI Studio Galli Ingegneria/kommissionen, C‑371/21 P, EU:C:2022:566, punkt 56 och där angiven rättspraxis).

112 Genom att i punkt 86 i den överklagade domen konstatera att det inte är möjligt att anse att ordalydelsen i REA:s [e-postmeddelande] av den 8 oktober 2018 bland annat motsäger innehållet i REA:s senare skrivelse av den 21 augusti 2019 och att det inte på något sätt är uteslutet att de begärda handlingarna gör det möjligt att kontrollera de faktiska datumen för utstationeringarna har tribunalen inte uppenbart överskridit gränserna för en rimlig bedömning av de aktuella handlingarna och har följaktligen inte missuppfattat dem.

113 Såsom tribunalen med rätta påpekade i punkt 86 i den överklagade domen är det, även om det i e-postmeddelandet av den 8 oktober 2018 anges att en kontroll inte är avsedd att verifiera de faktiska kostnaderna för resor, eftersom dessa kostnader täcks av ett schablonbelopp, inte uteslutet att de begärda handlingarna gör det möjligt att kontrollera de faktiska datumen för utstationeringarna. I detta avseende gör en kontroll av datumen för de flygresor som de utstationerade forskarna har gjort, bland annat med hjälp av boardingkort, det möjligt att kontrollera att de faktiskt har rest till värduniversitetet och att utstationeringarna verkligen har ägt rum i enlighet med villkoren i bidragsavtalet.

114 Såsom tribunalen konstaterade i punkt 88 i den överklagade domen, har Glonatech i förevarande fall visserligen företett anställningsavtal som ingåtts med de berörda forskarna, men dessa avtal har inte gjort det möjligt att fastställa att dessa forskare faktiskt har varit utstationerade, särskilt på grund av att datumen för utstationeringarna och datumen som anges i dessa avtal inte stämmer överens, vilket innebär att det framstår som helt nödvändigt att förete ytterligare handlingar, såsom boardingkort, för att visa att dessa utstationeringar verkligen har ägt rum.

115 Genom att hävda att tribunalen borde ha dragit slutsatsen att ordalydelsen i REA:s skrivelse av den 8 oktober 2018 bland annat motsäger innehållet i REA:s senare skrivelse av den 21 augusti 2019, genom vilken REA inledde en finansiell revision av bidragsavtalet, har Glonatech i själva verket bestritt tribunalens bedömning av bevisvärdet av den bevisning som REA ingett. Sådana argument kan, enligt den rättspraxis som det erinras om i punkt 109 ovan, inte tas upp till sakprövning i ett mål om överklagande, eftersom Glonatech varken har visat att den aktuella bevisningen har missuppfattats eller anfört några argument som gör det möjligt att dra slutsatsen att tribunalen har åsidosatt reglerna om bevisbörda och bevisföring.

116 Under dessa omständigheter kan överklagandet inte vinna bifall såvitt avser den fjärde grundens andra och tredje del, eftersom de i vissa delar inte kan tas upp till sakprövning och i övriga delar inte kan leda till bifall för överklagandet.

117 Den femte grunden riktar sig mot punkterna 64 och 69 i den överklagade domen. Enligt denna grund gjorde tribunalen sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att kasta om bevisbördan och åsidosätta proportionalitetsprincipen.

118 I punkt 64 i den överklagade domen erinrade tribunalen om att det följer av fast rättspraxis att det, inom ramen för ett avtal som innehåller en skiljedomsklausul i den mening som avses i artikel 272 FEUF, ankommer på den part som, i syfte att tilldelas ett ekonomiskt bidrag från unionen, har deklarerat kostnaderna till den enhet som beviljar finansieringen att styrka att dessa kostnader uppfyller de finansiella villkoren i det gällande bidragsavtalet.

119 I punkt 69 i samma dom slog tribunalen dessutom fast att det inte föreligger något åsidosättande av proportionalitetsprincipen när en utanordnare av utgifter, i form av finansiellt stöd från unionen, bedömer att det inte är tillräckligt att mottagaren av ett sådant stöd, för att kunna motivera beviljandet av stödet, visar att ett projekt har genomförts och kräver att mottagaren styrker att de deklarerade kostnaderna har uppkommit i enlighet med de villkor som fastställts för beviljandet av stödet i fråga.

120 Enligt Glonatech är den fråga som uppkommer vilka ekonomiska villkor som var tillämpliga på bidragsavtalet, med hänsyn till deras ursprungliga innehåll och hur de utvecklades under genomförandet av avtalet. I förevarande fall uppstod tvivel efter det att projektet hade avslutats och efter en finansiell revision under vilken Glonatech ställdes inför en oväntad efterhandskontroll. Dessa tvivel har visat sig vara omotiverade vad avser deras systematiska karaktär, vilket bland annat framgår av en utredning utförd av Olaf.

121 REA anser att överklagandet inte kan vinna bifall såvitt avser den femte grunden.

122 Vad gäller punkt 64 i den överklagade domen konstaterar domstolen inledningsvis att Glonatech har bestritt den princip som anges där, enligt vilken mottagaren av ett ekonomiskt bidrag från unionen ska styrka att de kostnader som deklarerats till den enhet som beviljar finansieringen uppfyller de finansiella villkoren i det gällande bidragsavtalet.

123 Vad därefter gäller punkt 99 i den överklagade domen har Glonatech bestritt tribunalens bedömning att proportionalitetsprincipen inte åsidosätts när mottagaren av ett ekonomiskt bidrag från unionen är skyldig att bevisa inte bara att den verksamhet som är föremål för finansieringen har genomförts, utan även att de deklarerade kostnaderna har uppkommit i enlighet med de villkor som fastställts för beviljandet av det berörda stödet.

124 I förevarande fall ska det påpekas att varken punkt 64 eller punkt 99 i den överklagade domen ger något stöd för den omkastning av bevisbördan som gjorts gällande av Glonatech. I dessa punkter har tribunalen snarare erinrat om fast rättspraxis, vilken den med rätta tillämpade i den överklagade domen, avseende fördelningen och omfattningen av den bevisbörda som åligger mottagaren av unionsfinansiering enligt bidragsavtalet.

125 Tribunalen åsidosatte således inte proportionalitetsprincipen genom att hänvisa till bidragsmottagarens skyldighet att bevisa att kostnaderna faktiskt hade uppkommit, i enlighet med de tillämpliga villkoren i bidragsavtalet.

126 Vad gäller hänvisningen till revisionen och Olafs utredning konstaterar domstolen att Glonatech i själva verket har begärt att domstolen ska göra en ny bedömning av de faktiska omständigheterna i målet som ersätter den bedömning som tribunalen redan har gjort. Ett sådant yrkande ska avvisas, i enlighet med den rättspraxis som det erinras om i punkt 108 ovan.

127 Under dessa omständigheter kan överklagandet inte vinna bifall såvitt avser den femte grunden, eftersom den till viss del inte kan tas upp till sakprövning och i övrigt inte kan leda till bifall för överklagandet.

128 Eftersom ingen av de grunder som Glonatech har anfört till stöd för överklagandet har godtagits ska överklagandet ogillas i sin helhet.

129 Enligt artikel 184.2 i rättegångsreglerna ska domstolen, när överklagandet ogillas, besluta om rättegångskostnaderna.

130 Enligt artikel 138.1 i rättegångsreglerna, som enligt artikel 184.1 i rättegångsreglerna ska tillämpas i mål om överklagande, ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats.

131 REA har yrkat att Glonatech ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom Glonatech har tappat målet, ska kommissionens yrkande bifallas.

1 Rättegångsspråk: engelska.