ext/celex/62024CJ0601
Preliminär utgåva
DOMSTOLENS DOM (nionde avdelningen)
den 11 juni 2026 ( * )
” Begäran om förhandsavgörande – Skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem – Japansk sjöhäst – Förordning (EG) nr 338/97 – Artikel 2 t – Begreppet exemplar – Artikel 4.2 – Importtillstånd – Artiklarna 2 j och 7.3 – Personliga tillhörigheter eller tillhörigheter som ingår i hushåll – Artikel 16 – Straffrättsliga sanktioner – Införande i Europeiska unionen av exemplar utan importtillstånd – Förordning (EG) nr 865/2006 – Artikel 57 – Införande i unionen av personliga tillhörigheter eller tillhörigheter som ingår i hushåll ”
I mål C‑601/24 [Gotka]( i ),
angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Sąd Rejonowy w Jarosławiu Wydział II Karny (Distriktsdomstolen i Jarosław, andra brottmålsavdelningen, Polen) genom beslut av den 13 september 2024, som inkom till domstolen den 16 september 2024, i brottmålet mot
V.B.,
ytterligare deltagare i rättegången:
Prokurator Prokuratury Rejonowej w Jarosławiu,
meddelar
DOMSTOLEN (nionde avdelningen)
sammansatt av avdelningsordföranden M. Condinanzi samt domarna R. Frendo och A. Kornezov (referent),
generaladvokat: D. Spielmann,
justitiesekreterare: handläggaren M. Siekierzyńska,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 28 januari 2026,
med beaktande av de yttranden som avgetts av:
– Polens regering, genom B. Majczyna, i egenskap av ombud,
– Tjeckiens regering, genom L. Halajová, T. Paroulková M. Smolek och J. Vláčil, samtliga i egenskap av ombud,
– Tysklands regering, genom J. Möller och P.E. Wagner, båda i egenskap av ombud,
– Österrikes regering, genom A. Posch, J. Schmoll, F. Hagen, M. Kopetzki och B. Leitner, samtliga i egenskap av ombud,
– Europeiska kommissionen, genom J. Jokubauskaitė och D. Milanowska, båda i egenskap av ombud,
med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,
följande
Dom
1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artiklarna 1, 2 j och t samt 7.3 i rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem (EGT L 61, 1997, s. 1), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 398/2009 av den 23 april 2009 (EUT L 126, 2009, s. 5) (nedan kallad förordning nr 338/97).
2 Begäran har framställts i ett brottmål mot den ukrainske medborgaren V.B., som är anklagad för att utan importtillstånd ha fört in förpackningar med tabletter innehållande extrakt från japansk sjöhäst, en art som är skyddad enligt förordning nr 338/97.
Tillämpliga bestämmelser
Internationell rätt
3 Konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora (Cites)), som undertecknades i Washington den 3 mars 1973 ( United Nations Treaty Series , vol. 993, nr I‑14537) (nedan kallad Cites), har till syfte att säkerställa att den internationella handeln med de arter som finns upptagna i dess bilagor, samt delar eller derivat därav, inte är menlig för bevarandet av den biologiska mångfalden och bygger på en hållbar användning av vilda arter.
4 Cites, som Europeiska unionen tillträdde den 8 juli 2015, genomfördes i unionen den 1 januari 1984 genom rådets förordning (EEG) nr 3626/82 av den 3 december 1982 om genomförande i gemenskapen av konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (EGT L 384, 1982, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 4, s. 60). Denna förordning upphävdes genom förordning nr 338/97.
5 I resolutionen från partskonferensen för Cites, med rubriken ”Kontroll av handeln med exemplar som utgör personliga tillhörigheter eller tillhörigheter som ingår i hushåll” (Conf.13.7 (Rev. CoP17)) (nedan kallad resolution 13.7 från partskonferensen för Cites), föreskrivs följande:
”…
Partskonferensen för [Cites]
1. Beslutar att begreppet ’personliga tillhörigheter eller tillhörigheter som ingår i hushåll’ i artikel VII.3 avser exemplar som
a) utgör personlig egendom eller innehas för personligt bruk, i icke-kommersiellt syfte,
b) har förvärvats lagligen, och
c) vid tidpunkten för import, export eller återexport antingen
i) bars, transporterades eller ingick i det personliga bagaget, eller
ii) utgjorde en del av ett flyttlass.
…”
Unionsrätt
Förordning nr 338/97
6 I artikel 1 i förordning nr 338/97, med rubriken ”Syfte”, föreskrivs följande:
”Syftet med denna förordning är att skydda arter av vilda djur och växter och säkerställa deras bevarande genom kontroll av handeln med dem, i enlighet med de bestämmelser som fastställs i följande artiklar.
Denna förordning skall tillämpas under iakttagande av de mål, principer och bestämmelser som återfinns i den konvention som definieras i artikel 2.”
7 I artikel 2 i förordningen, med rubriken ”Definitioner”, föreskrivs följande i leden b, j och t:
”I denna förordning avses med
…
b) konventionen: [Cites]
…
j) personliga tillhörigheter eller tillhörigheter som ingår i hushåll: döda exemplar, delar av eller derivat av exemplar som tillhör en privatperson och utgör en del eller kommer att utgöra en del av vederbörandes normala egendom och tillhörigheter,
…
t) exemplar: varje levande eller dött djur eller levande eller död växt av de arter som upptagits i bilagorna A–D, eller varje del eller derivat därav, som ingår i andra varor eller inte, och varje annan vara beträffande vilken det av medföljande dokument, förpackningen, märkningen eller etiketten eller av någon annan omständighet framstår som att det är fråga om delar eller derivat av djur eller växter av dessa arter, utom om dessa delar eller produkter särskilt har undantagits från tillämpningen av bestämmelserna i denna förordning eller bestämmelserna i den bilaga där den berörda arten har upptagits genom en hänvisning till detta i de berörda bilagorna.”
8 I artikel 4 i denna förordning, med rubriken ”Införsel i gemenskapen”, föreskrivs följande i första stycket i punkt 2:
”Införsel till [Europeiska] gemenskapen av exemplar av arter som upptagits i bilaga B får ske under förutsättning att de nödvändiga kontrollerna har genomförts och att ett av en administrativ myndighet i bestämmelsemedlemsstaten utfärdat importtillstånd dessförinnan uppvisats vid det tullkontor vid gränsen där införseln skall göras.”
9 I artikel 7 i förordningen, med rubriken ”Undantag”, föreskrivs följande i punkt 3:
”Trots vad som sägs i artiklarna 4 och 5, ska de bestämmelserna inte tillämpas på döda exemplar eller på delar eller derivat av exemplar av arter som upptagits i bilagorna A–D, när det handlar om personliga tillhörigheter eller hushållsföremål som införts till gemenskapen eller exporterats eller reexporterats från gemenskapen i enlighet med de bestämmelser som ska fastställas av [Europeiska] kommissionen. …”
10 I artikel 16 i förordning nr 338/97, med rubriken ”Sanktioner”, föreskrivs följande i punkterna 1 a och 2:
”1. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att ålägga sanktioner åtminstone not följande överträdelser av bestämmelserna i denna förordning:
a) Införsel till gemenskapen eller export eller reexport från gemenskapen av exemplar utan vederbörligt tillstånd eller intyg, eller med ett tillstånd eller intyg som är felaktigt, förfalskat, ogiltigt eller ändrat utan godkännande från den ansvariga myndigheten.
…
2. De åtgärder som anges i punkt 1 skall anpassas efter överträdelsens art och svårhetsgrad och omfattar bestämmelser om beslag av och, när så är lämpligt, förverkande av exemplar.”
11 I bilaga B till denna förordning anges ”[Hippocampus spp (II)]”.
Förordning (EG) nr 865/2006.
12 I skälen 1, 2 och 6 i kommissionens förordning (EG) nr 865/2006 av den 4 maj 2006 om närmare föreskrifter för tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem (EUT L 166, 2006, s. 1), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 100/2008 av den 4 februari 2008 (EUT L 31, 2008, s. 3) (nedan kallad förordning nr 865/2006) anges följande:
”(1) Bestämmelser behövs för att genomföra rådets förordning (EG) nr 338/97 och för att [Cites] skall kunna iakttas.
(2) För att förordning (EG) nr 338/97 skall genomföras på ett enhetligt sätt bör det fastställas detaljerade villkor och kriterier för behandlingen av ansökningar om tillstånd och intyg och för utfärdande, giltighet och användning av sådana handlingar. Det bör därför fastställas förlagor för dessa handlingar.
…
(6) Det är nödvändigt att fastställa förfaranden för hur märkning av vissa exemplar av arter skall ske, för att underlätta identifiering och säkerställa att bestämmelserna i förordning (EG) nr 338/97 genomförs.”
13 I artikel 1 i förordning nr 865/2006, som har rubriken ”Definitioner”, föreskrivs följande i led 5:
”Utöver de definitioner som anges i artikel 2 i förordning (EG) nr 338/97 gäller i denna förordning följande definitioner:
…
5) person som har sin permanenta bosättning i gemenskapen: en person som uppehåller sig i gemenskapen under minst 185 dagar varje kalenderår, till följd av yrkesmässig anknytning eller, om personen saknar yrkesmässig anknytning, till följd av en personlig anknytning som präglas av nära band mellan personen och bosättningsplatsen.”
14 I artikel 57 i förordningen, med rubriken ”Införsel och återinförsel till gemenskapen av personliga tillhörigheter eller hushållsföremål”, föreskrivs följande:
”1. Undantaget från artikel 4 i förordning (EG) nr 338/97 för personliga tillhörigheter eller hushållsföremål enligt artikel 7.3 i den förordningen skall inte gälla för exemplar som används för kommersiell förtjänst, säljs, visas för kommersiella ändamål, bevaras för försäljning, saluförs eller transporteras för försäljning.
Undantaget skall endast gälla exemplar, inbegripet jakttroféer, som uppfyller ett av följande villkor:
a) De ingår i det personliga bagaget hos resande som kommer från ett tredjeland.
b) De ingår i personligt lösöre tillhörande en fysisk person som flyttar sin permanenta bosättning från ett tredjeland till gemenskapen.
c) De utgör jakttroféer som tagits av en resande och importeras vid ett senare tillfälle.
…
3. Första gången en person som har sin permanenta bosättning i gemenskapen för in personliga tillhörigheter eller hushållsföremål, inbegripet jakttroféer, som innefattar exemplar av de arter som förtecknas i bilaga B till förordning (EG) nr 338/97 i gemenskapen, skall det inte krävas att ett importtillstånd visas upp för tullen, om originalet av ett exportdokument eller återexportdokument och en kopia av detta kan visas upp.
…
5. Med avvikelse från punkterna 3 och 4 ska uppvisande av importtillstånd eller (åter)exporttillstånd inte krävas för införsel eller återinförsel till gemenskapen av följande föremål som förtecknas i bilaga B till förordning (EG) nr 338/97:
…
e) Högst fyra döda exemplar av Hippocampus spp. per person.
…”
Direktiv 2001/83
15 I artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 2001, s. 67), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/2022/EG av den 12 april 2022 (EUT L 118, 2004, s. 4) (nedan kallat direktiv 2001/83), föreskrevs följande:
”I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges
…
läkemedel :
a) varje substans eller kombination av substanser som tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att behandla eller förebygga sjukdom hos människor, eller
b) varje substans eller kombination av substanser som kan användas på eller administreras till människor i syfte antingen att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan eller att ställa diagnos.”
Polsk rätt
16 I artikel 128.1 i ustawa o ochronie przyrody (naturskyddslagen), av den 16 april 2004 (DZ. U n o 92, position 880), i dess lydelse som är tillämplig på omständigheterna i det nationella målet (nedan kallad naturskyddslagen), föreskrevs följande:
”Den som utan det tillstånd som krävs enligt de bestämmelser som avses i artikel 61.1, eller i strid med villkoren i denna artikel, för in ett exemplar av en art som är skyddad enligt de bestämmelser som avses i artikel 61.1 över Europeiska unionens gräns … döms till fängelse i lägst tre månader och högst fem år.”
Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna
17 V.B., som är ukrainsk medborgare, förde den 16 april 2024 in fyra förpackningar, med 100 tabletter i varje förpackning, av ett preparat innehållande extrakt från japansk sjöhäst (Hippocampus spp.). Han hade köpt förpackningarna med detta preparat (nedan kallat det aktuella preparatet) i Ukraina för eget bruk.
18 Vid Sąd Rejonowy w Jarosławiu Wydział II Karny (Distriktsdomstolen i Jarosław, brottmålsavdelning II, Polen), som är den hänskjutande domstolen, väcktes åtal mot V.B., med godkännande av Prokurator Prokuratury Rejonowej w Jarosławiu (distriktsåklagaren i Jarosław, Polen). Enligt gärningsbeskrivningen utgör de handlingar som anges ovan i punkt 17 ett brott, i den mening som avses i artikel 128.1 i naturskyddslagen, vilket är straffbart med fängelse i lägst tre månader och högst fem år.
19 Den hänskjutande domstolen anser att frågan huruvida införsel till unionen, utan importtillstånd, av förpackningar med det aktuella preparatet är straffbar, enligt artikel 128.1 i naturskyddslagen, bland annat beror på tolkningen av förordning nr 338/97.
20 För det första vill den hänskjutande domstolen i detta avseende få klarhet i huruvida ett sådant preparat, i den mån det innehåller extrakt från japansk sjöhäst, ska anses omfattas av begreppet ”exemplar” i den mening som avses i artikel 2 t i denna förordning. Den hänskjutande domstolen har preciserat att preparatet uppfyller villkoren för att kvalificeras som läkemedel och vill bland annat få klarhet i huruvida en sådan kvalificering kan påverka tolkningen av begreppet ”exemplar”.
21 För det andra har den hänskjutande domstolen påpekat att V.B. köpte det aktuella preparatet i egenskap av privatperson på ett apotek i Ukraina där preparatet lagligen säljs och förde in det till unionen för sina egna eller för en närståendes terapeutiska behov, och inte för kommersiella ändamål. Den hänskjutande domstolen vill få klarhet i huruvida preparatet under sådana omständigheter ska anses tillhöra den tilltalades ”personliga tillhörigheter eller tillhörigheter som ingår i hushåll”, i den mening som avses i artikel 2 j i förordning nr 338/97. Sådana tillhörigheter undantas enligt artikel 7.3 i denna förordning från skyldigheten att uppvisa importtillstånd vid införseln till unionen.
22 För det tredje vill den hänskjutande domstolen slutligen få klarhet i huruvida unionsrätten utgör hinder för nationell lagstiftning enligt vilken åtal kan väckas mot en konsument som, utan importtillstånd, för sina egna eller för en närståendes terapeutiska behov för in ett sådant preparat som det aktuella, vilket köpts lagligen i ett tredjeland, om det inte finns något som tyder på att preparatet är avsett för kommersiella ändamål.
23 Mot denna bakgrund beslutade Sąd Rejonowy w Jarosławiu (Distriktsdomstolen i Jarosław) att vilandeförklara målet och ställa följande frågor till EU-domstolen:
”1) Ska begreppet exemplar i den mening som avses i artikel 2 t i [förordning nr 338/97] anses innefatta ett läkemedel som lagligen distribueras på ett apotek i ett tredjeland som inte är medlem i Europeiska unionen, vilket i sin komplexa sammansättning innehåller bland annat extrakt från den japanska sjöhästen Syngnathidae Hippocampus spp (II) som upptagits i bilaga ’B’ till nämnda förordning?
2) Ska artikel 1 i [förordning nr 338/97], jämförd med artikel 2 t i denna förordning tolkas så, att den utgör hinder för nationell lagstiftning enligt vilken straffrättsligt ansvar kan åläggas en konsument som (utan tillstånd) för in ett läkemedel till gemenskapen för eget bruk som har köpts på ett apotek, där det lagligen distribueras, i ett tredjeland som inte är medlem i Europeiska unionen, vilket i sin komplexa sammansättning bland annat innehåller extrakt från den japanska sjöhästen Syngnathidae Hippocampus spp ( II) som upptagits i bilaga ’B’ till nämnda förordning, när det inte finns någon omständighet som påvisar ett kommersiellt syfte?
3. Ska begreppet ’personliga tillhörigheter eller tillhörigheter som ingår i hushåll’, i den mening som avses i artikel 2 j i [förordning nr 338/97], vilket omfattas av ett undantag från skyldigheten att uppvisa tillstånd enligt artikel 7.3 i nämnda förordning, tolkas så, att det omfattar ett läkemedel som har förvärvats för eget eller en närståendes bruk på ett apotek, där det lagligen distribueras, i ett tredjeland som inte är medlem i Europeiska unionen, vilket i sin komplexa sammansättning bland annat innehåller extrakt från den japanska sjöhästen Syngnathidae Hippocampus spp (II) som upptagits i bilaga ’B’ till nämnda förordning, när det inte finns någon omständighet som påvisar ett kommersiellt syfte?”
Prövning av tolkningsfrågorna
Den första frågan
24 Den hänskjutande domstolen har ställt den första frågan för att få klarhet i huruvida artikel 2 t i förordning nr 338/97 ska tolkas så, att ett preparat vars komplexa sammansättning bland annat innehåller extrakt från japansk sjöhäst, vilket är en djurart som förtecknas i bilaga B till förordningen, omfattas av begreppet exemplar i den mening som avses i denna bestämmelse.
25 Enligt fast rättspraxis ska vid tolkningen av en unionsbestämmelse inte bara dess lydelse beaktas, utan också sammanhanget och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som bestämmelsen ingår i (dom av den 17 november 1983, Merck, 292/82, EU:C:1983:335, punkt 12, och dom av den 2 juli 2020, Magistrat der Stadt Wien (Europeisk hamster), C‑477/19, EU:C:2020:517, punkt23 och där angiven rättspraxis).
26 Vad gäller lydelsen av artikel 2 t i förordning nr 338/97 kan det konstateras att begreppet exemplar ges en vid definition i denna bestämmelse. Denna definition omfattar inte bara varje levande eller dött djur eller levande eller död växt av de arter som upptagits i bilagorna A–D, utan även ”varje del eller derivat därav”, oavsett om de ”ingår i andra varor eller inte”. Denna definition omfattar dessutom ”varje annan vara” beträffande vilken det av förpackningen, märkningen eller etiketten eller av någon annan omständighet framstår som att det är fråga om delar eller derivat av djur eller växter av dessa arter, utom om dessa delar eller produkter särskilt har undantagits från tillämpningen av förordningen.
27 Domstolen finner således att alla produkter som härrör från en skyddad art och alla varor som innehåller en sådan produkt i princip omfattas av begreppet exemplar i den mening som avses i artikel 2 t i förordning nr 338/97.
28 Denna tolkning vinner stöd av det sammanhang i vilket detta begrepp ingår i och av det mål som eftersträvas med förordning nr 338/97. Enligt artikel 4.2 första stycket i förordningen får införsel till unionen av exemplar av arter som upptagits i bilaga B ske under förutsättning att de nödvändiga kontrollerna har genomförts och att ett importtillstånd som utfärdats av en administrativ myndighet i bestämmelsemedlemsstaten dessförinnan har uppvisats vid det tullkontor vid gränsen där införseln ska göras. Utfärdandet av ett sådant importtillstånd är dessutom underkastat flera villkor och begränsningar som föreskrivs i artikel 4.2 andra stycket a–c och 4.6 i förordningen.
29 En restriktiv tolkning av begreppet exemplar, enligt vilken vissa bearbetade eller framställda produkter som innehåller extrakt från ett skyddat djur eller en skyddad växt utesluts från detta begrepp, skulle leda till att sådana produkter undantogs från skyldigheten att uppvisa ett importtillstånd vid införsel till unionen och således från de kontroller av handeln med dessa produkter som införts genom förordning nr 338/97. Denna förordning har emellertid, såsom framgår av artikel 1 i förordningen, som syfte att skydda arter av vilda djur och växter och säkerställa deras bevarande genom kontroll av handeln med dem. En sådan tolkning skulle således riskera att äventyra skyddet och bevarandet av dessa arter.
30 I förevarande fall framgår det av beslutet om hänskjutande att det aktuella preparatet är en komplex sammansättning som bland annat innehåller beståndsdelar bestående av extrakt från japansk sjöhäst, ett djur som tillhör familjen Syngnathidae i släktet Hippocampus .
31 Samtliga arter av Syngnathidae i släktet Hippocampus återfinns i bilaga B till förordning nr 338/97, vilket innebär att den japanska sjöhästen Hippocampus japonicus är en art som omfattas av det skydd som föreskrivs för de arter som anges i bilaga B.
32 Denna art har dessutom inte blivit föremål för något särskilt undantag från tillämpningen av bestämmelserna i förordning nr 338/97.
33 Under dessa omständigheter kan slutsatsen dras att ett preparat vars komplexa sammansättning bland annat innehåller extrakt från japansk sjöhäst omfattas av begreppet exemplar i den mening som avses i artikel 2 t i förordning nr 338/97.
34 Den hänskjutande domstolen vill även få klarhet i huruvida kvalificeringen av preparatet som ”läkemedel”, i den mening som avses i artikel 1 led 2 i direktiv 2001/83, kan påverka kvalificeringen av preparatet som ett ”exemplar” i den mening som avses i artikel 2 t i förordning nr 338/97. I den sistnämnda bestämmelsens lydelse görs emellertid inte någon åtskillnad beroende på användningen av eller ändamålet för varor eller produkter som härrör från skyddade arter.
35 Det finns inte heller någon bestämmelse i förordning nr 338/97 som gör det möjligt att anse att läkemedel är undantagna från förordningens tillämpningsområde.
36 Härav följer att kvalificeringen av en produkt som läkemedel, i den mening som avses i artikel 1 led 2 i direktiv 2001/83, inte påverkar tolkningen av begreppet exemplar, i den mening som avses i artikel 2 t i förordning nr 338/97.
37 Mot bakgrund av ovanstående överväganden ska den första frågan besvaras enligt följande. Artikel 2 t i förordning nr 338/97 ska tolkas så, att ett preparat vars komplexa sammansättning bland annat innehåller extrakt från japansk sjöhäst, vilket är en djurart som förtecknas i bilaga B till förordningen, omfattas av begreppet exemplar i den mening som avses i denna bestämmelse.
Den tredje frågan
38 Det ska inledningsvis erinras om att det framgår av fast rättspraxis att det enligt det förfarande för samarbete mellan nationella domstolar och EU-domstolen som införts genom artikel 267 FEUF ankommer på EU-domstolen att ge den nationella domstolen ett användbart svar, som gör det möjligt för den domstolen att avgöra det mål som den ska pröva. I detta syfte kan EU-domstolen behöva omformulera de frågor som hänskjutits. EU-domstolen kan dessutom behöva beakta unionsbestämmelser som den nationella domstolen inte har hänvisat till i sin fråga (dom av den 20 mars 1986, Tissier, 35/85, EU:C:1986:143, punkt 9, och dom av den 5 december 2019, Centraal Justitieel Incassobureau (Erkännande och verkställande av bötesstraff), C‑671/18, EU:C:2019:1054, punkt 26 och där angiven rättspraxis).
39 Den omständigheten att den hänskjutande domstolen i sina frågor formellt sett har hänvisat till vissa bestämmelser i unionsrätten utgör nämligen inte hinder för att EU-domstolen tillhandahåller den hänskjutande domstolen alla uppgifter om unionsrättens tolkning som kan vara användbara vid avgörandet av det nationella målet, genom att från samtliga uppgifter som den hänskjutande domstolen har lämnat, och i synnerhet utifrån skälen i beslutet om hänskjutande, avgöra vilka delar av unionsrätten som behöver tolkas med hänsyn till saken i målet (dom av den 29 november 1978, Redmond, 83/78, EU:C:1978:214, punkt 26, och av den 22 januari 2026, Secab, C‑423/23, EU:C:2026:32, punkt 29).
40 I artikel 7.3 i förordning nr 338/97, som den hänskjutande domstolen har nämnt i sin tredje fråga, vilken ska prövas i andra hand, hänvisas till de bestämmelser som kommissionen har antagit för att fastställa hur förordningen ska tillämpas. För att besvara denna fråga ska således även artikel 57 i förordning nr 865/2006 beaktas, i vilken villkoren för införsel och återinförsel till unionen av personliga tillhörigheter eller hushållsföremål regleras.
41 Den hänskjutande domstolen ska således anses ha ställt den tredje frågan för att få klarhet i huruvida artiklarna 2 j och 7.3 i förordning nr 338/97, jämförda med artikel 57 i förordning nr 865/2006, ska tolkas så, att ett preparat vars komplexa sammansättning innehåller extrakt från japansk sjöhäst, vilket är en djurart som förtecknas i bilaga B till förordning nr 338/97, som en enskild person har köpt lagligen i tredjeland och fört in i unionen för sina egna eller för en närståendes terapeutiska behov, och inte för kommersiella ändamål, ska anses omfattas av begreppet ”personliga tillhörigheter eller hushållsföremål”, vars införsel till unionen är undantagna från kravet på importtillstånd eller, i förekommande fall, exportdokument eller återexportdokument.
42 Såsom anges i punkt 28 ovan framgår av artikel 4.2 första stycket i förordning nr 338/97 att det för införsel till unionen av exemplar av arter som upptagits i bilaga B krävs att ett importtillstånd som utfärdats av en administrativ myndighet i bestämmelsemedlemsstaten dessförinnan ska uppvisats vid det tullkontor vid gränsen där införseln sker.
43 I artikel 7.3 i förordning nr 338/97 föreskrivs emellertid, som ett undantag från artikel 4 i den förordningen, att skyldigheten att uppvisa ett importtillstånd inte ska gälla döda exemplar eller delar eller derivat av exemplar av arter som upptagits i bilagorna A–D, när det handlar om personliga tillhörigheter eller hushållsföremål som införts till unionen eller exporterats eller reexporterats från unionen i enlighet med de bestämmelser som ska fastställas av kommissionen.
44 Enligt definitionen i artikel 2 j i förordning nr 338/97 omfattar begreppet ”personliga tillhörigheter eller tillhörigheter som ingår i hushåll” döda exemplar, delar av eller derivat av exemplar som tillhör en privatperson och utgör en del eller kommer att utgöra en del av vederbörandes normala egendom och tillhörigheter.
45 Det kan således konstateras att denna bestämmelses lydelse inte gör det möjligt att otvetydigt avgöra huruvida det, för att begreppet ”personliga tillhörigheter eller tillhörigheter som ingår i hushåll” ska vara tillämpligt, krävs att importören själv använder eller konsumerar de döda exemplaren, delar av eller derivat av exemplaren (dom av den 12 maj 2021, Hauptzollamt B (Kaviar av störarter), C‑87/20, EU:C:2021:382, punkt 28).
46 Det kan nämligen inte uteslutas att sådana tillhörigheter som utgör personlig egendom eller innehas för personligt bruk därefter av importören överlåts, utan vederlag, till tredje man som gåva, i stället för att behållas av importören enkom för eget bruk (se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 maj 2021, Hauptzollamt B (Kaviar av störarter), C‑87/20, EU:C:2021:382, punkt 29).
47 Eftersom ett sådant preparat som det aktuella i det nationella målet i sin komplexa sammansättning innehåller extrakt från japanska sjöhäst ska det i förevarande fall, av liknande skäl som de som anges i punkterna 25–33 i denna dom, anses utgöra en produkt som härrör från döda exemplar, delar av eller derivat av exemplar, i den mening som avses i artikel 2 j i förordning nr 338/97.
48 Såsom framgår av artikel 7.3 i denna förordning måste införsel till unionen av en sådan produkt uppfylla villkoren i kommissionens förordning nr 865/2006 för att omfattas av det undantag för personliga tillhörigheter eller hushållsföremål som avses i den bestämmelsen.
49 För det första framgår det i detta avseende av artikel 57.1 första stycket i förordning nr 865/2006 att detta undantag inte ska inte gälla för exemplar som används för kommersiell förtjänst, säljs, visas för kommersiella ändamål, bevaras för försäljning, saluförs eller transporteras för försäljning.
50 Det framgår för övrigt av skäl 1 i denna förordning att dess syfte är att genomföra förordning nr 338/97 och att säkerställa iakttagandet av Cites. I punkt 1 i resolution 13.7 från partskonferensen för Cites – som gör det möjligt att klargöra tolkningen av bestämmelserna i den konventionen, vilka nämns i punkt 1 i denna – anges att begreppet ”personliga tillhörigheter eller tillhörigheter som ingår i hushåll” avser exemplar som utgör personlig egendom eller innehas för personligt bruk, i icke-kommersiellt syfte, har förvärvats lagligen, och transporterades eller ingick i det personliga bagaget, eller utgjorde en del av ett flyttlass (dom av den 12 maj 2021, Hauptzollamt B (Kaviar av störarter), C‑87/20, EU:C:2021:382, punkt 31).
51 Det framgår således såväl av ordalydelsen i artikel 57.1 som av punkt 1 i resolution 13.7 från partskonferensen för Cites att den omständigheten att exemplaret inte har importerats i kommersiellt syfte, utgör ett avgörande kriterium vid dess kvalificering som ”personlig tillhörighet eller tillhörighet som ingår i hushåll”. Denna tolkning vinner även stöd av de mål som eftersträvas med förordning nr 338/97 (dom av den 12 maj 2021, Hauptzollamt B (Kaviar av störarter), C‑87/20, EU:C:2021:382, punkt 33).
52 Av detta följer att införsel till unionen av ett preparat som innehåller produkter som härrör från döda exemplar eller delar av exemplar, för en enskild persons egna, eller dess närståendes, terapeutiska behov, och inte för kommersiella ändamål, kan omfattas av undantaget för ”personliga tillhörigheter eller hushållsföremål” i artikel 7.3 i förordning nr 338/97, under förutsättning att övriga villkor för att tillämpa undantaget i artikel 57 i förordning nr 865/2006 är uppfyllda.
53 I artikel 57.1 andra stycket i förordning nr 865/2006 föreskrivs i detta avseende att detta undantag endast ska tillämpas på exemplar som ingår i det personliga bagaget hos resande som kommer från ett tredjeland, eller som ingår i personligt lösöre tillhörande en fysisk person som flyttar sin permanenta bosättning från ett tredjeland till en medlemsstat i unionen eller som utgör jakttroféer.
54 Det ankommer emellertid på den hänskjutande domstolen, som är ensam behörig att fastställa de faktiska omständigheterna i det nationella målet, att kontrollera huruvida något av dessa villkor är uppfyllt, för att avgöra om undantaget är tillämpligt i förevarande fall.
55 För det andra föreskrivs i artikel 57.3 i förordning nr 865/2006 att första gången en person med permanent bosättning i unionen för in personliga tillhörigheter eller hushållsföremål, inbegripet jakttroféer, som innefattar exemplar av de arter som förtecknas i bilaga B till förordning nr 338/97, till unionen, ska det inte krävas att ett importtillstånd visas upp för tullen, om originalet av ett exportdokument eller återexportdokument och en kopia av detta kan visas upp.
56 I artikel 1.5 i förordning nr 865/2006 definieras en ”person som har sin permanenta bosättning i [unionen]” som en person som uppehåller sig i unionen under minst 185 dagar varje kalenderår, till följd av yrkesmässig anknytning eller, om personen saknar yrkesmässig anknytning, till följd av en personlig anknytning som präglas av nära band mellan personen och bosättningsplatsen.
57 I förevarande fall preciseras det inte i begäran om förhandsavgörande huruvida V.B. är en person som har sin permanenta bosättning i unionen, i den mening som avses i nämnda artikel 1 led 5. Det ankommer således på den hänskjutande domstolen att bedöma huruvida det förhåller sig på det viset. Om så är fallet ska en sådan persons införsel till unionen av ett sådant preparat som aktuella i det nationella målet i princip åtföljas av originalet av ett exportdokument eller återexportdokument och en kopia av detta.
58 Med avvikelse från artikel 57.3 i förordning nr 865/2006 krävs det emellertid inte att ett sådant exportdokument eller återexportdokument uppvisas vid införsel till unionen av högst fyra döda exemplar av japansk sjöhäst per person, i enlighet med artikel 57.5 e i förordningen.
59 Utan att det påverkar den prövning som det ankommer på den hänskjutande domstolen att göra, förefaller det inte som om det aktuella preparatet i det nationella målet kan omfattas av undantaget i artikel 57.5 e i förordning nr 865/2006.
60 Eftersom artikel 57.5 e i förordning nr 865/2006 utgör ett undantag från den skyldighet som åvilar en person med permanent bosättning i unionen, att uppvisa ett exportdokument eller återexportdokument, ska den tolkas restriktivt (dom av den 12 maj 2021, Hauptzollamt B (Kaviar av störarter), C‑87/20, EU:C:2021:382, punkt 43). Detta undantag ska således tolkas som att det endast är tillämpligt på ”döda exemplar” inom den kvantitativa gräns som angetts.
61 Det framgår emellertid av beslutet om hänskjutande att det aktuella preparatet inte är ett ”dött exemplar”, i den mening som avses i artikel 57.5 e i förordning nr 865/2006, utan består av tabletter vars komplexa sammansättning innehåller extrakt från japansk sjöhäst.
62 Om det godtogs att även produkter vars komplexa sammansättning innehåller extrakt från ett dött exemplar omfattades av undantaget i artikel 57.5 e i förordning nr 865/2006 skulle detta inte bara gå utöver bestämmelsens ordalydelse, vilket skulle strida mot en restriktiv tolkning av bestämmelsen. Det skulle även ge upphov till tolknings- och tillämpningssvårigheter, eftersom det skulle kunna visa sig orimligt svårt, eller till och med omöjligt, att exakt fastställa huruvida den kvantitativa andel som härrör från ett sådant dött exemplar inte överskrider gränsen på ”fyra döda exemplar” per person. En sådan tolkning skulle bland annat strida mot syftet, som anges i skäl 12 i förordning nr 338/97 samt i skälen 2 och 6 i förordning nr 865/2006, att underlätta tullförfaranden och säkerställa effektiva kontroller (se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 maj 2021, Hauptzollamt B (Kaviar av störarter), C‑87/20, EU:C:2021:382, punkt 46).
63 Om den hänskjutande domstolen däremot skulle konstatera att V.B. är en person som saknar permanent bosättning i unionen, enligt artikel 1 led 5 i förordning nr 865/2006, räcker det, för att undantaget i artikel 7.3 i förordning nr 338/97 ska vara tillämpligt i det nationella målet, att ett av de villkor som föreskrivs i artikel 57.1 i förordning nr 865/2006, vilka det erinrats om i punkt 53 ovan, är uppfyllda. Det ankommer emellertid på den nationella domstolen att pröva om så är fallet.
64 Den tjeckiska, den österrikiska och den polska regeringen har emellertid påpekat att det finns en risk för olaglig handel med exemplar av skyddade djurarter som införs till unionen såsom ”personliga tillhörigheter eller hushållsföremål” och som av denna anledning undantas från skyldigheten att uppvisa importtillstånd, trots att det i själva verket inte skulle röra sig om ”personliga tillhörigheter eller hushållsföremål”, utan om ett nätverk för samordnad och olaglig import av små mängder av sådana exemplar för kommersiella ändamål.
65 Såsom påpekats i punkt 51 ovan utgör den omständigheten att införseln av det importerade exemplaret till unionen inte har något kommersiellt syfte ett avgörande kriterium för att kvalificera det som ”personlig tillhörighet eller hushållsföremål”, i den mening som avses i artikel 7.3 i förordning nr 338/97 och artikel 57 i förordning nr 865/2006. Det finns således inget som hindrar de behöriga nationella myndigheterna från att kunna bevisa att införseln av ett exemplar av en skyddad art till unionen, skenet till trots, i själva verket har kommersiella syften, vilket innebär att det undantag som föreskrivs i artikel 7.3 i förordning nr 338/97 och artikel 57 i förordning nr 865/2006 inte kan tillämpas på sådan införsel.
66 Frågan huruvida detta kriterium är uppfyllt i ett konkret fall är en sakfråga som i sig omfattas av den nationella domstolens exklusiva behörighet. I förevarande fall framgår det av beslutet om hänskjutande att inget tyder på att V.B.:s införsel i unionen av det aktuella preparatet hade kommersiellt syfte.
67 Mot bakgrund av det ovan anförda ska den tredje frågan besvaras enligt följande. Artiklarna 2 j och 7.3 i förordning nr 338/97 ska tolkas så, att ett preparat vars komplexa sammansättning innehåller extrakt från japansk sjöhäst, vilket är en djurart som förtecknas i bilaga B till förordningen, som en enskild person har köpt lagligen i tredjeland och fört in i unionen för sina egna eller för en närståendes terapeutiska behov, och inte för kommersiella ändamål, ska anses omfattas av begreppet ”personliga tillhörigheter eller hushållsföremål”, vars införsel till unionen är undantagen från kravet på importtillstånd eller, i förekommande fall, exportdokument eller återexportdokument, under förutsättning att övriga villkor för att tillämpa undantaget i artikel 57.1 och 57.3 i förordning nr 865/2006 är uppfyllda.
Den andra frågan
68 För att besvara den andra frågan, som ska prövas i tredje hand och som avser huruvida straffrättsliga påföljder kan utdömas vid olaglig import av exemplar av skyddade arter av vilda djur eller växter, ska, med tillämpning av den rättspraxis som anges i punkterna 38 och 39 ovan, artikel 16 i förordning nr 338/97 beaktas. I denna artikel regleras de sanktioner som kan åläggas vid överträdelse av förordningen.
69 Den hänskjutande domstolen ska följaktligen anses ha ställt den andra frågan för att få klarhet i huruvida artikel 16 i förordning nr 338/97 ska tolkas så, att den utgör hinder för nationell lagstiftning enligt vilken straffrättsliga sanktioner föreskrivs vid införsel till unionen, utan importtillstånd eller, i förekommande fall, exportdokument eller återexportdokument, av ett preparat vars komplexa sammansättning innehåller extrakt från japansk sjöhäst, vilket är en djurart som förtecknas i bilaga B till förordning nr 338/97, som en enskild person har köpt lagligen i tredjeland och fört in i unionen för sina egna eller för en närståendes terapeutiska behov, och inte för kommersiella ändamål.
70 I artikel 16 i förordning nr 338/97, med rubriken ”Sanktioner”, föreskrivs i punkt 1 att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att ålägga sanktioner åtminstone mot vissa överträdelser av förordningens bestämmelser. Bland dessa överträdelser anges, i led a i denna bestämmelse, införsel till unionen av exemplar utan vederbörligt tillstånd eller intyg, eller med ett tillstånd eller intyg som är felaktigt, förfalskat, ogiltigt eller ändrat utan godkännande från den ansvariga myndigheten.
71 Enligt artikel 16.2 ska dessa åtgärder anpassas efter överträdelsens art och allvar och innefatta bestämmelser om beslag av och, när så är lämpligt, förverkande av exemplar. Varken denna artikel eller någon annan bestämmelse i förordningen innehåller några närmare uppgifter om den administrativa eller straffrättsliga kvalificeringen av dessa sanktioner.
72 Härav följer att förordning nr 338/97 inte utgör hinder för medlemsstaterna från att föreskriva straffrättsliga sanktioner för en sådan överträdelse, under förutsättning att de är lämpliga med hänsyn till överträdelsens art och allvar.
73 Om den hänskjutande domstolen i förevarande fall skulle komma fram till att det undantag som föreskrivs i artikel 7.3 i förordning nr 338/97, såsom detta preciseras i artikel 57 i förordning nr 865/2006, är tillämpligt i det nationella målet, kan införseln av det ifrågavarande exemplaret av en skyddad djurart till unionen inte anses utgöra en överträdelse av bestämmelserna i förordning nr 338/97, i den mening som avses i artikel 16 i sistnämnda förordning. I en sådan situation utgör artikel 16 i förordning nr 338/97 hinder för nationell lagstiftning enligt vilken en sådan sanktion införs, oavsett dess karaktär, för denna införsel till unionen.
74 Om den hänskjutande domstolen däremot skulle komma fram till att det undantag som föreskrivs i artikel 7.3 i förordning nr 338/97, såsom detta preciseras i artikel 57 i förordning nr 865/2006, inte är tillämpligt i det nationella målet, skulle införsel till unionen av det aktuella preparatet utan importtillstånd eller, i förekommande fall, utan exportdokument eller återexportdokument, i den mening som avses i artikel 57.3 i förordning nr 865/2006, utgöra en överträdelse av förordning nr 338/97.
75 I en sådan situation ska den hänskjutande domstolen således bedöma huruvida den straffrättsliga sanktionen i form av ett fängelsestraff på lägst tre månader och högst fem år är lämplig med hänsyn till överträdelsens art och allvar, i enlighet med artikel 16.2 i förordning nr 338/97.
76 Den hänskjutande domstolen ska härvid beakta samtliga relevanta omständigheter i det enskilda fallet, såsom bland annat huruvida den aktuella överträdelsen har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet, mängden exemplar som överträdelsen omfattar samt den tilltalades personliga situation. Den hänskjutande domstolen ska även begagna sig av det utrymme för skönsmässig bedömning som enligt nationell rätt står till dess förfogande för att utdöma straffrättsliga sanktioner som uppfyller de krav på proportionalitet som följer av artikel 16.2, bland annat genom att i förekommande fall använda sig av de metoder för anpassning och verkställighet av straff som föreskrivs i nationell rätt.
77 Mot bakgrund av ovanstående överväganden ska den andra frågan besvaras enligt följande. Artikel 16 i förordning nr 338/97 ska tolkas så, att den utgör hinder för nationell lagstiftning enligt vilken straffrättsliga sanktioner föreskrivs vid införsel till unionen, utan importtillstånd eller, i förekommande fall, exportdokument eller återexportdokument, av ett preparat vars komplexa sammansättning innehåller extrakt från japansk sjöhäst, vilket är en djurart som förtecknas i bilaga B till förordning nr 338/97, som en enskild person har köpt lagligen i tredjeland och fört in i unionen för sina egna eller för en närståendes terapeutiska behov, och inte för kommersiella ändamål, när en sådan införsel omfattas av det undantag som föreskrivs i artikel 7.3 i förordning nr 338/97 och som preciseras i artikel 57 i förordning nr 865/2006. Denna artikel utgör däremot inte hinder för sådan nationell lagstiftning, när införseln till unionen av ett sådant preparat inte omfattas av detta undantag, under förutsättning att den tillämpliga straffrättsliga sanktionen är förenlig med de krav på proportionalitet som följer av artikel 16.2.
Rättegångskostnader
78 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (nionde avdelningen) följande:
1) Artikel 2 t i rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 398/2009 av den 23 april 2009,
ska tolkas så,
att ett preparat vars komplexa sammansättning bland annat innehåller extrakt från japansk sjöhäst, vilket är en djurart som förtecknas i bilaga B till förordningen, omfattas av begreppet exemplar i den mening som avses i denna bestämmelse.
2) Artiklarna 2 j och 7.3 i förordning nr 338/97, i dess lydelse enligt förordning nr 398/2009,
ska tolkas så,
att ett preparat vars komplexa sammansättning innehåller extrakt från japansk sjöhäst, vilket är en djurart som förtecknas i bilaga B till förordningen, som en enskild person har köpt lagligen i tredjeland och fört in i unionen för sina egna eller för en närståendes terapeutiska behov, och inte för kommersiella ändamål, ska anses omfattas av begreppet ”personliga tillhörigheter eller hushållsföremål”, vars införsel till unionen är undantagen från kravet på importtillstånd eller, i förekommande fall, exportdokument eller återexportdokument, under förutsättning att övriga villkor för att tillämpa undantaget i artikel 57.1 och 57.3 i kommissionens förordning (EG) nr 865/2006 av den 4 maj 2006 om närmare föreskrifter för tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem, är uppfyllda.
3) Artikel 16 i förordning nr 338/97, i dess lydelse enligt förordning nr 398/2009,
ska tolkas så,
att den utgör hinder för nationell lagstiftning enligt vilken straffrättsliga sanktioner föreskrivs vid införsel till unionen, utan importtillstånd eller, i förekommande fall, exportdokument eller återexportdokument, av ett preparat vars komplexa sammansättning innehåller extrakt från japansk sjöhäst, vilket är en djurart som förtecknas i bilaga B till förordning nr 338/97, som en enskild person har köpt lagligen i tredjeland och fört in i unionen för sina egna eller för en närståendes terapeutiska behov, och inte för kommersiella ändamål, när en sådan införsel omfattas av det undantag som föreskrivs i artikel 7.3 i förordning nr 338/97 och som preciseras i artikel 57 i förordning nr 865/2006. Denna artikel utgör däremot inte hinder för sådan nationell lagstiftning, när införseln till unionen av ett sådant preparat inte omfattas av detta undantag, under förutsättning att den tillämpliga straffrättsliga sanktionen är förenlig med de krav på proportionalitet som följer av artikel 16.2.
Underskrifter
* Rättegångsspråk: polska.
i Förevarande mål har getts ett fiktivt namn. Detta namn är inte någon av rättegångsdeltagarnas verkliga namn.