2001:1 Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd om beviljning av studiemedel

Bestämmelser om vilka utbildningar vid folkhögskola som ger rätt till studiemedel enligt avdelning A 1, A 2, B 1 och B 2 i bilagan till studiestödsförordningen (2000:655) finns i samma bilaga. (CSNFS 2023:1).

Med utbildning på grundskolenivå avses en utbildning som till sitt innehåll motsvarar de ämnen som finns i grundskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. En utbildning där innehållet till största del motsvarar de ämnen som finns i grundskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, ska anses vara en utbildning på grundskolenivå. (CSNFS 2023:1).

Utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå (CSNFS 2023:1).

En utbildning där innehållet till största del motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, ska anses vara en utbildning på gymnasienivå enligt avdelning A 1. (CSNFS 2023:1).

Rubriken har upphävts genom CSNFS 2023:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden för tillämpningen av bestämmelserna i bilagan till studiestödsförordningen (2000:655) om indelningen av folkhögskoleutbildningar har upphävts genom CSNFS 2023:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rubriken har upphävts genom CSNFS 2023:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden för tillämpningen av bestämmelserna i bilagan till studiestödsförordningen (2000:655) om indelningen av folkhögskoleutbildningar har upphävts genom CSNFS 2023:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Har upphävts genom CSNFS 2023:1.

Har upphävts genom CSNFS 2023:1.

Rubriken har upphävts genom CSNFS 2023:1.

Har upphävts genom CSNFS 2023:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 6 § har upphävts genom CSNFS 2023:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rubriken har upphävts genom CSNFS 2023:1.

Rubriken har upphävts genom CSNFS 2023:1.

Har upphävts genom CSNFS 2023:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden för tillämpningen av 3 kap. 9 § studiestödsförordningen (2000:655) har upphävts genom CSNFS 2023:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Bestämmelser om tid som studiemedel kan lämnas för finns i 3 kap. 5 § studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 4 och 4 a §§ studiestödsförordningen (2000:655). För vissa utlandsstudier finns även bestämmelser i 12 kap. 25–27 §§ dessa föreskrifter och allmänna råd. (CSNFS 2011:6).

Vid studier som avses i 3 kap. 4 § första stycket studiestödsförordningen (2000:655) lämnas studiemedel för det antal veckor som anges i 1 b–1 d §§. För studier vid sådana utbildningsprogram som omfattas av bilaga 1 lämnas studiemedel däremot för den tid som framgår av 3 kap. 4 a § studiestödsförordningen. Resultatet av de beräkningar som ska göras enligt dessa paragrafer avrundas till närmast högre heltal. Med det faktiska antalet veckor avses antalet kalenderveckor som helt eller delvis infaller under studieperioden. (CSNFS 2011:6).

Under en studieperiod kan heltidsstudiemedel lämnas för så många veckor som motsvarar antalet högskolepoäng under perioden dividerat med 1,5. Första stycket gäller inte om det faktiska antalet veckor under studieperioden 1. understiger antalet veckor enligt första stycket, eller 2. överstiger antalet veckor enligt första stycket med mer än två veckor och med mer än 14 procent. I de fall som avses i andra stycket 1 lämnas heltidsstudiemedel för det faktiska antalet veckor under studieperioden. I de fall som avses i andra stycket 2 kan heltidsstudiemedel inte lämnas. (CSNFS 2008:2).

Vid studier som inte ger rätt till heltidsstudiemedel enligt 1 b § lämnas studiemedel med 75 procent av helt belopp för så många veckor som motsvarar antalet högskolepoäng under perioden dividerat med 1,125. Första stycket gäller inte om det faktiska antalet veckor under studieperioden 1. understiger antalet veckor enligt första stycket, eller 2. överstiger antalet veckor enligt första stycket med mer än två veckor och med mer än 14 procent. I de fall som avses i andra stycket 1 lämnas studiemedel med 75 procent av helt belopp för det faktiska antalet veckor under studieperioden. I de fall som avses i andra stycket 2 kan studiemedel med 75 procent av helt belopp inte lämnas. (CSNFS 2008:2).

Vid studier som inte ger rätt till heltidsstudiemedel eller med 75 procent av helt belopp enligt 1 b och 1 c §§ lämnas studiemedel med 50 procent av helt belopp för så många veckor som motsvarar antalet högskolepoäng under perioden dividerat med 0,75. Första stycket gäller inte om det faktiska antalet veckor under studieperioden 1. understiger antalet veckor enligt första stycket, eller 2. överstiger antalet veckor enligt första stycket med mer än två veckor och med mer än 14 procent. I de fall som avses i andra stycket 1 lämnas studiemedel med 50 procent av helt belopp för det faktiska antalet veckor under studieperioden. I de fall som avses i andra stycket 2 kan studiemedel inte lämnas. (CSNFS 2008:2).

Övriga studier

Om studier, som avses i 3 kap. 4 § andra stycket studiestödsförordningen (2000:655), under den första eller den sista kalenderveckan i en studieperiod pågår under alla veckodagar med undantag för lördag, söndag, annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton ska studietiden anses omfatta hela veckan. (CSNFS 2022:2).

Om studiemedel kan lämnas för ytterligare en vecka enligt bestämmelserna i 3 kap. 4 § tredje stycket studiestödsförordningen (2000:655), lämnas studiemedel för den första av de båda kalenderveckorna. (CSNFS 2007:4).

Studier vid olika utbildningar under en studieperiod

(CSNFS 2023:5).

Om studier som avses i 3 kap. 4 § första stycket studiestödsförordningen (2000:655) och studier som avses i andra stycket samma paragraf bedrivs under samma studieperiod, beräknas studietiden för den samlade studieperioden enligt 3 kap. 4 § andra och tredje styckena förordningen samt 2 kap. 2–3 §§ dessa föreskrifter och allmänna råd. (CSNFS 2023:5).

Bestämmelser om studietakt och studieomfattning finns i 3 kap. 5 och 11–13 §§ studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 4, 4 a och 6 §§ studiestödsförordningen (2000:655). Bestämmelser om vad som anses utgöra studier på hel- respektive deltid kan framgå av andra författningar. (CSNFS 2011:6).

Har upphävts genom CSNFS 2023:1.

Har upphävts genom CSNFS 2023:1.

Har upphävts genom CSNFS 2022:2.

Utlandsstudier

En studerande anses bedriva heltidsstudier om studietakten bedöms som heltidsstudier i det land där han eller hon är antagen till utbildningen. En studerande som bedriver utlandsstudier inom ramen för ett utbytesprogram där utbytet utgår från Sverige anses dock bedriva heltidsstudier om studietakten bedöms som heltidsstudier i Sverige. (CSNFS 2017:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 5 § första stycket meddelar CSN följande allmänna råd

Utgångspunkten vid bedömningen av studietakten bör vara offentlig reglering av vad som är att anse som heltidsstudier. För utbildningar där det inte är reglerat vad som är heltidsstudier, bör studietakten normalt bestämmas utifrån vad skolan bedömer vara heltidsstudier. Om skolans bedömning saknas eller framstår som orimlig bör det studieåtagande som krävs för att slutföra en heltidsutbildning i normal tid, vara vägledande för bedömningen. (CSNFS 2017:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

För utbildningar där det inte är reglerat vad som är att anse som studier på hel respektive deltid ska läroanstalten meddela studietakten till CSN. För övriga utbildningar beräknas studietakten genom att studieomfattningen under en hel studieperiod ställs i relation till antalet veckor under samma tidsperiod. Om studier bedrivs vid olika utbildningar under samma studieperiod, görs motsvarande beräkning av studietakten genom att den sammanlagda studieomfattningen ställs i relation till den totala studieperiodens längd. (CSNFS 2023:5).

Om studierna bedrivs med olika studietakt under skilda delar av en studieperiod, lämnas studiemedel utifrån den genomsnittliga studietakten. Studiemedel kan dock lämnas för olika studietakt under skilda delar av en studieperiod, om 1. den studerande begär det, och 2. det gäller klart avgränsningsbara utbildningsavsnitt med olika studietakt. (CSNFS 2017:2).

Om en studerande avbryter en kurs, lämnas studiemedel för tiden efter den kalendervecka som avbrottet skett med hänsyn till den för övriga kurser genomsnittliga studietakten för hela studieperioden. (CSNFS 2019:7).

Har upphävts genom CSNFS 2017:2.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 9 § har upphävts genom CSNFS 2017:2.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Har upphävts genom CSNFS 2005:3.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 10 § har upphävts genom CSNFS 2005:3.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Bestämmelser om rätt till studiemedel med hänsyn till tidigare studieresultat finns i 3 kap. 7 § studiestödslagen (1999:1395) och 3 kap. 5 – 5 a §§ studiestödsförordningen (2000:655). (CSNFS 2013:5).

Studieresultaten från den studerandes senaste beviljningsperiod ska ligga till grund för prövningen av om den studerande har bedrivit sina tidigare studier i normal studietakt. Om studieresultat från andra studiestödsperioder än de som ingår i den studerandes senaste beviljningsperiod inte har prövats, ska även dessa studieresultat tas med vid prövningen. Om den studerandes senaste beviljningsperiod har omfattat kortare tid än ett år, får även studieresultaten från tidigare studiestödsperioder ligga till grund för prövningen. Studieresultaten från den eller de studiestödsperioder som tillsammans med den studerandes senaste beviljningsperiod omfattar högst 53 kalenderveckor i följd får läggas till grund för prövningen, om kravet på studieresultat då blir lägre. (CSNFS 2022:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 2 § har upphävts genom CSNFS 2014:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

I följande fall har studieresultaten prövats redan i samband med den tidigare ansökan. Det gäller när en studerande ansöker om studiemedel för 1. en studieperiod som studiemedel, studiestartsstöd eller omställningsstudiestöd delvis redan har beviljats för och om de veckor den nya ansökan avser tillsammans med den senaste beviljningsperioden omfattar högst 53 kalenderveckor i följd, eller 2. en studieperiod som helt ligger inom en pågående beviljningsperiod. (CSNFS 2022:2).

Har upphävts genom CSNFS 2025:4.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 4 § har upphävts genom CSNFS 2025:4.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Vid ansökan om studiemedel för en ny studieperiod får studieresultat, som en studerande uppnår senast fyra veckor in på perioden, läggas till studieresultaten för den

senaste beviljningsperioden. Dessa studieresultat får då inte räknas med när studieresultaten från den nya beviljningsperioden senare ska prövas. (CSNFS 2014:1).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till den tidigare 5 § punkten 2 har upphävts genom CSNFS 2014:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Vad som är studier i normal studietakt enligt 3 kap. 5 § studiestödsförordningen (2000:655) samt 4 kap. 8, 9, 14 §§ och 18−22 b §§ dessa föreskrifter och allmänna råd fastställs utifrån det antal veckor som den studerande har studerat med studiemedel på heltid. Veckor med studiemedel för deltidsstudier ska räknas om till veckor med studiestöd för heltidsstudier. (CSNFS 2023:5).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 6 § meddelar CSN följande allmänna råd

Om en studerande under en studiestödsperiod har fått studiestöd under sjukdom enligt 3 kap. 26–32 §§ studiestödsförordningen (2000:655), 12 § förordningen (2017:532) om studiestartsstöd eller 18 § förordningen (2022:857) om omställningsstudiestöd, bör han eller hon inte anses ha studerat med studiestöd under denna tid. Detsamma bör gälla för tid då en studerande har fått studiestöd enligt 3 kap. 32 a–h §§ studiestödsförordningen, 13−15 §§ förordningen om studiestartsstöd eller 19−21 §§ förordningen om omställningsstudiestöd 1. vid tillfällig vård av barn, 2. vid vård av närstående, eller 3. i samband med att ett barn under 18 år har avlidit. (CSNFS 2022:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Avrundning

Antalet heltidsveckor med studiemedel enligt 6 § avrundas till närmast lägre heltal. (CSNFS 2022:2).

Det krav på studieresultat som är studier i normal studietakt avrundas till närmast lägre heltal. (CSNFS 2022:2).

Normal studietakt (CSNFS 2020:5).

Tidigare studier med studiestartsstöd och omställningsstudiestöd (CSNFS 2022:2).

Vad som är normal studietakt vid studier med studiestartsstöd enligt 15 § lagen (2017:527) om studiestartsstöd framgår av 8 § förordningen (2017:532) om studiestartsstöd och 5 kap. Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2017:1) om beviljning av studiestartsstöd. (CSNFS 2022:2).

Vad som är normal studietakt vid studier med omställningsstudiestöd enligt 19 § lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd framgår av 16 § förordningen (2022:857) om omställningsstudiestöd och 7 kap. Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2022:5) om beviljning av omställningsstudiestöd. (CSNFS 2022:2).

Utbildning på grundskole- och gymnasienivå med studiemedel (CSNFS 2022:2).

Vid studier på en kommunal vuxenutbildning eller på en utbildning enligt förordningen (2015:504) om statsbidrag för utbildning som kombineras med traineejobb, eller när del av sådan utbildning förläggs utomlands, är normal studietakt att den studerande ska ha klarat av 75 procent av sitt studieåtagande för studier som bedrivs med studiemedel. (CSNFS 2022:2).

Vid studier på 1. en övrig utbildning under avdelning A i bilagan till studiestödsförordningen (2000:655), eller 2. en gymnasial utbildning utomlands och när en del av en sådan gymnasial utbildning utomlands förläggs i Sverige är normal studietakt att den studerande ska ha uppnått studieresultat i den takt som utbildningsplanen föreskriver. Mindre och tillfälliga förseningar kan dock accepteras. (CSNFS 2015:1).

Har upphävts genom CSNFS 2010:2.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 10 § har upphävts genom CSNFS 2010:2.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Har upphävts genom CSNFS 2010:2.

Allmänt om utbildning på eftergymnasial nivå

Har upphävts genom CSNFS 2010:2.

Har upphävts genom CSNFS 2010:2.

Har upphävts genom CSNFS 2015:1.

Utbildning på eftergymnasial nivå med studiemedel (CSNFS 2022:2).

Vid studier på en sådan utbildning under avdelning B 2 i bilagan till studiestödsförordningen (2000:655) som inte omfattas av 3 kap. 5 § första stycket samma förordning, eller när del av sådan utbildning utan att ingå i ett utbytesprogram förläggs utomlands, är normal studietakt att den studerande ska ha klarat av 1. 62,5 procent av sitt studieåtagande under de första 40 veckorna med studiemedel vid heltidsstudier, och 2. 75 procent av sitt studieåtagande för studier som därefter bedrivs med studiemedel. (CSNFS 2018:2).

Har upphävts genom CSNFS 2010:2.

Har upphävts genom CSNFS 2010:2.

Har upphävts genom CSNFS 2010:2.

Har upphävts genom CSNFS 2007:11.

Har upphävts genom CSNFS 2007:11.

Vid studier på en utbildning under avdelning B 1 i bilagan till studiestödsförordningen (2000:655), eller när del av sådan utbildning utan att ingå i ett utbytesprogram förläggs utomlands, är normal studietakt att den studerande ska ha uppnått

studieresultat i den takt som utbildningsplanen föreskriver. Mindre och tillfälliga förseningar kan dock accepteras. (CSNFS 2018:2).

För studier på en utbildning utomlands och när delar av sådan utbildning utan att ingå i ett utbytesprogram förläggs i Sverige eller i annat land, tillämpas 20–22 a §§. Detta gäller dock inte när studierna förläggs vid sådan utbildning som avses i 3 kap. 5 § studiestödsförordningen (2000:655). (CSNFS 2018:2)

Vid studier på en icke-poängsatt utbildning utomlands, eller när del av sådan utbildning utan att ingå i ett utbytesprogram förläggs i Sverige eller i ett annat land, är normal studietakt att den studerande ska ha uppnått studieresultat i den takt som utbildningsplanen föreskriver. Mindre och tillfälliga förseningar kan dock accepteras. (CSNFS 2018:2).

Vid studier på en poängsatt utbildning i Australien eller Nya Zeeland är normal studietakt att den studerande, under de första 40 veckorna med studiemedel för heltidsstudier ska ha klarat av 62,5 procent av det genomsnittliga studieåtagandet som krävs för att kunna slutföra en examen i studielandet i normal tid. Därefter är normal studietakt att den studerande som lägst ska ha klarat av det antal poäng eller motsvarande som enligt 3 kap. 5 § innebär rätt till studiemedel för heltidsstudier. Första stycket gäller även när delar av en poängsatt utbildning i Australien utan att ingå i ett utbytesprogram förläggs utanför Australien och när delar av en poängsatt utbildning i Nya Zeeland förläggs utanför Nya Zeeland. (CSNFS 2018:3)

Vid studier på en poängsatt utbildning i Kanada och USA som är på undergraduatenivå är normal studietakt att den studerande, under de första 40 veckorna med studiemedel för heltidsstudier, ska ha klarat av 62,5 procent av det genomsnittliga studieåtagande som krävs för att kunna slutföra en examen i studielandet i normal tid. Därefter är normal studietakt att den studerande som lägst ska ha klarat av det antal poäng eller motsvarande som enligt 3 kap. 5 § innebär rätt till studiemedel för heltidsstudier. Vid studier på en poängsatt utbildning i Kanada och USA som är på graduatenivå är normal studietakt att den studerande som lägst ska ha klarat av det antal poäng eller motsvarande som enligt 3 kap. 5 § innebär rätt till studiemedel för heltidsstudier. Första och andra styckena gäller även när delar av en sådan poängsatt utbildning i Kanada utan att ingå i ett utbytesprogram förläggs utanför Kanada och när delar av en sådan poängsatt utbildning i USA utan att ingå i ett utbytesprogram förläggs utanför USA.

(CSNFS 2018:3)

Vid studier på en annan poängsatt utbildning utomlands än en sådan som avses i 21–22 §§ eller när del av sådan utbildning utan att ingå i ett utbytesprogram förläggs i Sverige eller i annat land, är normal studietakt att den studerande, under de första 40 veckorna med studiemedel för heltidsstudier, ska ha klarat av 62,5 procent av det antal poäng eller motsvarande som enligt 3 kap. 5 § innebär rätt till studiemedel för heltidsstudier. Därefter är normal studietakt att den studerande ska ha klarat av 75 procent av det antal poäng eller motsvarande som enligt 3 kap. 5 § innebär rätt till studiemedel för heltidsstudier. (CSNFS 2018:3)

Utbildning inom ramen för ett utbytesprogram

Vid utlandsstudier som bedrivs inom ramen för ett utbytesprogram där utbytet utgår från Sverige, är normal studietakt vad som anses vara normal studietakt vid den utbildning där utbytet ska tillgodoräknas. (CSNFS 2015:1)

För att en period med studiemedel ska anses ha avslutats för mer än tio år sedan, i enlighet med 3 kap. 5 a § studiestödsförordningen (2000:655), ska det ha gått mer än tio år

mellan den sista kalenderveckan i den studerandes senaste beviljningsperiod och den första kalendervecka som den studerande ansöker om studiemedel för. (CSNFS 2022:2).

En studerande har åter rätt till studiemedel från och med veckan efter den kalendervecka då kraven på studieresultat har uppnåtts enligt - 3 kap. 7 § studiestödslagen (1999:1395), - 15 § lagen (2017:527) om studiestartsstöd, eller - 19 § lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd, och - föreskrifter meddelade i anslutning till dessa bestämmelser. Om den studerande byter utbildningsform kan återkvalificering också ske genom att han eller hon redovisar godkända studieresultat från den nya utbildningen. Studiemedel kan även då beviljas från och med veckan efter den vecka då godkända studieresultat motsvarande kravet enligt första stycket har uppnåtts. (CSNFS 2022:2).

Har upphävts genom CSNFS 2010:2.

Bestämmelser om längsta tid för rätt till studiemedel vid studier på grundskolenivå, gymnasienivå respektive eftergymnasial nivå finns i 3 kap. 8–10 §§ studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 6–7 §§ studiestödsförordningen (2000:655). (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 3 kap. 8−10 §§ studiestödslagen (1999:1395) och 3 kap. 6 och 7 §§ studiestödsförordningen (2000:655)meddelar CSN följande allmänna råd (CSNFS 2019:7)

Bestämmelser om rätt till studielån med hänsyn till den studerandes ålder finns i 3 kap. 9 § studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 8 § studiestödsförordningen (2000:655). (CSNFS 2008:2).

Vid bedömningen av rätten till studielån enligt 3 kap. 9 § studiestödslagen (1999:1395) ska enbart tid med studielån beaktas. (CSNFS 2008:2).

Den studerande anses ha fått studielån under en sammanhängande period om han eller hon har fått studielån i minst en vecka under varje, på varandra följande kalenderhalvår. (CSNFS 2008:2).

Att en studerande inte längre har studielån enligt 3 kap. 9 § tredje stycket studiestödslagen (1999:1395) innebär att ingen skuld på studielån enligt 4 kap. studiestödslagen återstår. (CSNFS 2022:2).

Prövningen av om en studerande har studielån enligt 3 kap. 9 § tredje stycket studiestödslagen (1999:1395) ska göras med hänsyn till de förhållanden som gällde vid början av en pågående sammanhängande period med studiemedel, om detta är till fördel för den studerande. Detta gäller även om den studerande var yngre än 51 år när perioden med studiemedel började. Med en sammanhängande period med studiemedel menas att den studerande har fått studiemedel under varje, på varandra följande kalenderhalvår. (CSNFS 2022:2).

Veckor med studielån som inte har räknats med på grund av att det inte återstod någon skuld vid en studiemedelsperiods början ska inte heller räknas med om den studerande vid ett senare tillfälle återkommer i studier. (CSNFS 2008:2).

För att en studerande inte längre ska anses ha studielån enligt 3 kap. 9 § tredje stycket studiestödslagen (1999:1395), får det inte återstå någon skuld på studielånet. (CSNFS 2022:2).

Bestämmelser om ett högre bidragsbelopp och om förtur till det högre bidragsbeloppet finns i 3 kap. 13 § studiestödslagen, samt i 3 kap. 9, 9 a och 10 §§ studiestödsförordningen (2000:655). (CSNFS 2024:1).

Har upphävts genom CSNFS 2024:1.

Har upphävts genom CSNFS 2024:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 3 kap 9 b § andra stycket studiestödsförordningen (2000:655) har upphävts genom CSNFS 2024:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Med att fortsätta en viss utbildning menas fortsatta studier på respektive grundskoleeller gymnasienivå, eller byten mellan nivåerna i enlighet med 3–7 §§.

Studerande utan grundskoleutbildning

En studerande som saknar slutbetyg eller motsvarande från en grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som har studerat på grundskolenivå med det högre bidragsbeloppet har förtur till detta för fortsatta studier på grundskole- eller gymnasienivå till dess att han eller hon har rätt till slutbetyg eller motsvarande. En studerande som saknar slutbetyg eller motsvarande från en grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som har studerat på gymnasienivå med det högre bidragsbeloppet har förtur till detta för fortsatta studier på grundskolenivå till dess att han eller hon har rätt till slutbetyg eller motsvarande. (CSNFS 2008:2).

Studerande utan treårig gymnasieutbildning (CSNFS 2022:2).

En studerande som saknar examensbevis eller studiebevis eller motsvarande från gymnasieskolan eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning och som har studerat på grundskolenivå med det högre bidragsbeloppet har förtur till detta vid fortsatta studier på gymnasienivå till dess att han eller hon har rätt till examensbevis, studiebevis eller motsvarande. En studerande som saknar examensbevis eller studiebevis eller motsvarande från gymnasieskolan eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning och som har studerat på gymnasienivå med det högre bidragsbeloppet har förtur till detta vid fortsatta studier på gymnasienivå till dess att han eller hon har rätt till examensbevis, studiebevis eller motsvarande. (CSNFS 2013:1).

Studerande med grundskoleutbildning (CSNFS 2022:2).

En studerande som har slutbetyg eller motsvarande från en grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som har bedrivit repetitions- eller kompletteringsstudier på grundskolenivå med det högre bidragsbeloppet har förtur till detta för fortsatta repetitionseller kompletteringsstudier på grundskolenivå. (CSNFS 2008:2).

Studerande med treårig gymnasieutbildning

Har upphävts genom CSNFS 2005:5.

En studerande som har examensbevis eller studiebevis eller motsvarande från gymnasieskolan eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning och som har bedrivit repetitions- eller kompletteringsstudier på grundskolenivå med det högre bidragsbeloppet har förtur till detta för fortsatta repetitions- eller kompletteringsstudier på grundskolenivå. (CSNFS 2013:1).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 3–7 §§ meddelar CSN följande allmänna råd

En studerande som anses helt sakna en grundskoleutbildning och en utbildning som motsvarar en grundskoleutbildning bör också anses sakna slutbetyg eller motsvarande från grundskoleutbildning eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning, En studerande som anses sakna en treårig gymnasieutbildning bör också anses sakna examensbevis eller studiebevis eller motsvarande från gymnasieskolan eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning. För vad som bör avses med att helt sakna en grundskoleutbildning och en utbildning som motsvarar en grundskoleutbildning samt för vad som bör avses med en treårig gymnasieutbildning gäller de allmänna råden i kap. 5 under rubriken ”Tidigare utbildning”. (CSNFS 2013:1).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

En studerande som tidigare har haft det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 9 a § studiestödsförordningen (2000:655) har förtur till det högre bidragsbeloppet enligt samma bestämmelse. (CSNFS 2015:3).

Rubriken har utgått genom CSNFS 2024:1.

Har upphävts genom CSNFS 2024:1.

En studerande som tidigare har haft det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 10 § studiestödsförordningen (2000:655) har förtur till det högre bidragsbeloppet för fortsatta studier vid en sådan utbildning. (CSNFS 2015:3).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 3 kap 9 § studiestödsförordningen (2000:655) har upphävts genom CSNFS 2015:3.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Bestämmelser om tilläggsbidrag finns i 3 kap. 13 a–13 b §§ studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 11 a–11 d §§ studiestödsförordningen (2000:655). (CSNFS 2008:2).

Bestämmelser om fördelningen av tilläggsbidraget när vårdnadshavarna är folkbokförda på olika adresser och barnet är folkbokfört hos en av dem finns i 3 kap. 11 d § studiestödsförordningen (2000:655). Bestämmelser om fördelningen av tilläggsbidraget i andra situationer än den som avses i första stycket finns i 3–4 §§ dessa föreskrifter och allmänna råd. (CSNFS 2008:2).

När båda vårdnadshavarna studerar får tilläggsbidrag för ett barn lämnas till endast en av dem. (CSNFS 2005:12).

Vårdnadshavarna får komma överens om att tilläggsbidraget ska lämnas till den andre vårdnadshavaren. Ett beslut enligt första stycket som innebär att tilläggsbidraget ska lämnas till den andre vårdnadshavaren ska gälla endast för de kalenderveckor som bidraget inte har betalats ut. (CSNFS 2008:2).

En överenskommelse mellan två vårdnadshavare enligt 3 kap. 11 d § studiestödsförordningen (2000:655) eller 6 a kap. 4 § dessa föreskrifter och allmänna råd om att tilläggsbidraget ska lämnas till den andre vårdnadshavaren måste gälla alla kalenderveckor som båda vårdnadshavarna har beviljats studiemedel för. (CSNFS 2008:2).

Bestämmelser om tilläggslån finns i 3 kap. 14 § studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 12 § studiestödsförordningen (2000:655).

En förutsättning för att tilläggslån ska lämnas är att den studerande har ordinarie studielån för de kalenderveckor som tilläggslånet gäller. (CSNFS 2008:2).

Studiernas början (CSNFS 2018:2)

Med studiernas början enligt 3 kap. 12 § första stycket studiestödsförordningen (2000:655) avses det senaste kalenderåret 1. då den studerande har studiemedel, och 2. som följer på ett kalenderår under vilket studiemedel inte har lämnats. (CSNFS 2024:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 3 § andra stycket har upphävts genom CSNFS 2024:2.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rubriken har upphävts genom CSNFS 2024:2.

Har upphävts genom CSNFS 2024:2.

Har upphävts genom CSNFS 2024:2. Rubriken har upphävts genom CSNFS 2024:2.

Har upphävts genom CSNFS 2024:2.

Bestämmelser om merkostnadslån finns i 3 kap. 15 § studiestödslagen (1999:1395) samt i 3 kap. 13-13 c §§ studiestödsförordningen (2000:655). (CSNFS 2015:1)

Har upphävts genom CSNFS 2008:2.

Har upphävts genom CSNFS 2008:2.

Merkostnadslån för - musikinstrument enligt 7-8 §§, - resor vid utlandsstudier enligt 12 §, - resor vid insamling av material till uppsats eller avhandling enligt 13 §, och - resor och logi vid studie- och praktikresa enligt 15 § kan lämnas till en studerande, som 1. har studiebidrag under hela studieperioden för de studier som merkostnadslånet gäller, och 2. har rätt till studielån under minst en vecka under samma studieperiod. Om det finns särskilda skäl kan merkostnadslån lämnas även om den studerande inte har studiebidrag under hela studieperioden. (CSNFS 2015:6).

Merkostnadslån för - utlandsstudier enligt 3 kap. 13 a § studiestödsförordningen (2000:655), - dubbel bosättning enligt 9-10 §§, - pendlingsresor under studietiden enligt 11 §, och - försäkring vid utlandsstudier enligt 14 §, kan lämnas för de veckor som den studerande har studiebidrag och studielån. (CSNFS

2015:6)

Merkostnadslån för undervisningsavgifter enligt 3 kap. 13 § första stycket 2 studiestödsförordningen (2000:655) kan lämnas till en studerande som har 1. studiebidrag för den utbildning och de veckor som merkostnadslånet gäller, och 2. rätt till studielån under minst en av dessa veckor. (CSNFS 2015:1)

En studerande kan inte få något merkostnadslån om det belopp som han eller hon har rätt till understiger 0,55 procent av prisbasbeloppet per kalenderhalvår. Om studiestödsperioden sträcker sig längre än ett kalenderhalvår, har den studerande rätt till merkostnadslån för hela studiestödsperioden. Detta gäller även om beloppet understiger 0,55 procent av prisbasbeloppet för något av kalenderhalvåren. (CSNFS 2008:2).

Har upphävts genom CSNFS 2005:12.

En studerande kan få merkostnadslån för inköp av ett musikinstrument enligt 3 kap. 13 § studiestödsförordningen (2000:655). En studerande kan även få merkostnadslån för renovering av ett musikinstrument. För att en studerande ska kunna få merkostnadslån för inköp enligt första stycket krävs, förutom att studierna ska bedrivas vid någon av de utbildningar som anges i 3 kap. 13 § studiestödsförordningen (2000:655), att läroanstalten styrker att instrumentet är nödvändigt för genomförandet av utbildningen. (CSNFS 2016:2).

Merkostnadslån kan lämnas för inköp eller renovering av ett instrument med ett belopp som motsvarar den faktiska kostnaden för inköpet eller renoveringen. Merkostnadslån enligt första stycket kan dock totalt lämnas med högst ett belopp som totalt motsvarar 300 procent av prisbasbeloppet. (CSNFS 2016:21).

Har upphävts genom CSNFS 2016:2.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 7–8 §§ meddelar CSN följande allmänna råd

I beloppet för ett inköp av ett musikinstrument får det ingå sådan utrustning som är nödvändig för att den studerande ska kunna spela instrumentet. Värderingen av det gamla instrumentet bör göras av högskolan. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Dubbel bosättning

En studerande inom EES eller i Schweiz, eller som bedriver studier inom ramen för ett utbytesprogram, kan i vissa fall få merkostnadslån för kostnader för dubbel bosättning. Detta gäller om han eller hon, förutom en bostad på hemorten inom EES eller i Schweiz, även har behov av en bostad på studieorten. För att få merkostnadslån krävs det att den studerande 1. har vårdnaden om barn under 18 år, eller 2. stadigvarande bor hos eget, makes, makas eller sambos barn som är a) under 18 år, eller b) i åldern 18-20 år och går i grundskolan, gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning på hemorten. Merkostnadslån kan lämnas med högst 1,26 procent av prisbasbeloppet per kalendervecka. (CSNFS 2015:1).

En studerande som enligt kursplanen läser på distans inom EES eller i Schweiz kan få merkostnadslån för kostnader för enstaka övernattningar på studieorten. Merkostnadslån kan lämnas med högst 1,26 procent av prisbasbeloppet per kalendervecka. (CSNFS 2015:1).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 9–10 §§ meddelar CSN följande allmänna råd

Merkostnadslån för dubbel bosättning bör lämnas endast om avståndet mellan hemorten och studieorten är så långt att det får anses nödvändigt att den studerande även har en bostad på studieorten. Den totala restiden bör vara minst två timmar per dag med allmänna färdmedel. Hänsyn bör dock tas till om en resa med allmänna färdmedel mellan hemorten och studieorten måste starta orimligt tidigt eller avslutas orimligt sent. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Pendlingsresor under studietiden

En studerande som inte bor på studieorten under studietiden kan få merkostnadslån för kostnaderna för pendlingsresor mellan hemorten och studieorten under en studiestödsperiod, om han eller hon är bosatt och studerar inom EES eller i Schweiz. Merkostnadslån kan lämnas för den del av resekostnaderna som överstiger 0,34 procent av prisbasbeloppet multiplicerat med antalet kalenderveckor under studiestödsperioden, dock med högst 1,26 procent av prisbasbeloppet per kalendervecka. (CSNFS 2018:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 11 § har upphävts genom CSNFS 2015:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Har upphävts genom CSNFS 2015:1.

Resor vid utlandsstudier

Vid utlandsstudier kan merkostnadslån lämnas för resor till och från det land där studierna bedrivs. Merkostnadslån för resor vid utlandsstudier kan lämnas med följande belopp per kalenderhalvår: 1. För resor i samband med studier inom EES, i Schweiz eller i Storbritannien med högst 10 procent av prisbasbeloppet. 2. För resor i samband med studier utanför EES, Schweiz eller Storbritannien med högst 30 procent av prisbasbeloppet. Om det finns synnerliga skäl får lån lämnas med ett högre belopp. (CSNFS 2020:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 12 § meddelar CSN följande allmänna råd

Det bör finnas synnerliga skäl att lämna merkostnadslån med ett högre belopp om det exempelvis krävs specialarrangemang i samband med resor. (CSNFS 2018:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Resor vid insamling av material till uppsats eller avhandling

Den som studerar på en högskola i Sverige eller på en utbildning i utlandet motsvarande en svensk högskoleutbildning och som behöver resa för att samla in material till en uppsats eller avhandling kan få merkostnadslån för sådana resor. För uppsatser gäller dock att uppsatsen måste omfatta minst 15 högskolepoäng eller motsvarande. För uppsatser kan lån lämnas med högst 28 procent av prisbasbeloppet per uppsats. För avhandlingar kan lån lämnas med högst 28 procent av prisbasbeloppet för varje resa och för varje 30 högskolepoäng som avhandlingen omfattar. (CSNFS 2018:2).

Försäkring vid utlandsstudier

Vid utlandsstudier kan en studerande få merkostnadslån för att teckna en personförsäkring. Merkostnadslån kan lämnas med ett visst belopp per kalendervecka som 1. för studier inom EES och Schweiz uppgår till 0,40 procent av prisbasbeloppet, 2. för studier i USA uppgår till 0,81 procent av prisbasbeloppet, och 3. för studier i ett geografiskt område, som ligger utanför EES, Schweiz och USA, uppgår till 0,54 procent av prisbasbeloppet. (CSNFS 2015:6).

Resor och logi vid studie- och praktikresa

I samband med en obligatorisk studie- och praktikresa kan merkostnadslån lämnas för resor och logi. För att lån ska kunna lämnas till en studerande vid en svensk läroanstalt, krävs det att läroanstalten svarar för minst hälften av den studerandes kostnader för resor och logi. Lån kan lämnas med högst 15 procent av prisbasbeloppet per kalenderhalvår. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 15 § meddelar CSN följande allmänna råd

Läroanstalten bör specificera kostnaderna för resor och logi, eftersom merkostnadslån inte kan lämnas för övriga kostnader. Om detta inte är möjligt görs det ett schablonavdrag med samma belopp som värdet av de naturaförmåner som ska tas upp i deklarationen.

(CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Undervisningsavgifter

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 3 kap. 13 § första stycket 2 studiestödsförordningen (2000:655) har upphävts genom CSNFS 2024:2.

De allmänna råden till 3 kap. 13 c § första stycket studiestödsförordningen (2000:655) har upphävts genom CSNFS 2018:2.

Till 3 kap. 13 c § andra och tredje styckena studiestödsförordningen (2000:655) meddelar

CSN följande allmänna råd

Merkostnadslån för undervisningsavgifter, som har skrivits av med stöd av 4 kap. 23 § studiestödslagen (1999:1395), bör inte begränsa rätten till fortsatta merkostnadslån.

(CSNFS 2015:1)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Merkostnadslån för undervisningsavgifter enligt 3 kap. 13 § första stycket 2 studiestödsförordningen (2000:655) lämnas med ett visst belopp per kalendervecka enligt 3 kap. 13 b § eller med ett högre belopp enligt 3 kap. 13 c § studiestödsförordningen. För varje studiestödsperiod lämnas lån med högst det belopp som motsvarar avgiften för undervisning under studiestödsperioden. Vid tillämpningen av 3 kap. 13 b–13 c §§ studiestödsförordningen ska det belopp som lämnas fördelas per vecka i den studiestödsperiod som undervisningsavgiften avser. (CSNFS 2018:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 16 § andra stycket meddelar CSN följande allmänna råd

Avgiften för undervisning under studiestödsperioden bör bestämmas på följande sätt. 1. Undervisningsavgiften delas med det totala antalet veckor med studiemedel för heltidsstudier (heltidsveckor) som avgiften avser och multipliceras därefter med antalet heltidsveckor i studiestödsperioden. 2. Om det inte går att fastställa exakt hur många veckor avgiften avser, beräknas först hur stor avgiften är per studieperiod. Undervisningsavgiften delas då med det totala antalet studieperioder som avgiften avser. För varje studiestödsperiod beräknas sedan avgiften för undervisning genom att avgiften för aktuell studieperiod delas med det totala antalet heltidsveckor som studieperioden omfattar. Resultatet multipliceras därefter med antalet heltidsveckor i studiestödsperioden. (CSNFS 2015:1).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till grund för beräkningen enligt 3 kap. 13 c § andra stycket studiestödsförordningen (2000:655) ska läggas det prisbasbelopp som gäller för det år då den sista kalenderveckan i studiestödsperioden infaller. (CSNFS 2015:1)

Övriga kostnader

För andra skäliga merkostnader i samband med studierna än de som avses i 7 § andra stycket och i 9-15 §§ lämnas merkostnadslån endast för kostnader som

1. inte kan anses täckas av ordinarie bidrag och lån, 2. är direkt förknippade med studierna, och 3. är nödvändiga för att den studerande ska kunna fullfölja sina studier. Merkostnadslån enligt första stycket lämnas endast om villkoren i 4 eller 4 a § är uppfyllda. (CSNFS 2015:1).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 17 § har upphävts genom CSNFS 2015:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Merkostnader som en studerande betalar i utländsk valuta räknas om till svenska kronor utifrån den valutakurs som gäller den första bankdagen det år beviljningsperioden börjar. Om denna valutakurs inte är känd räknas merkostnaderna om till svenska kronor utifrån den valutakurs som gäller den första bankdagen det år då beslutet om merkostnadslån fattas. Det får göras en omräkning av de kostnader som avser studiestödsperioder som påbörjas året efter beslutet om merkostnadslån fattades. Dessa kostnader får räknas om till svenska kronor utifrån den valutakurs som gäller den första bankdagen det år studiestödsperioden börjar. Detta gäller dock under förutsättning att 1. den studerande begär en ny beräkning, och 2. omräkningen leder till att den studerande kan få ytterligare merkostnadslån. (CSNFS 2018:2).

Bestämmelser om beräkning av studiemedel finns i 3 kap. 11–22 §§ och 6 kap. 5 § studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 16 § studiestödsförordningen (2000:655). (CSNFS 2017:2).

Vid beräkning av studiemedlens veckobelopp i samband med beviljning och vid beräkning av fribelopp enligt 3 kap. 11–22 §§ studiestödslagen (1999:1395) ska vecka 1–26 anses höra till det första kalenderhalvåret och vecka 27–53 till det andra kalenderhalvåret. (CSNFS 2008:2).

Vid olika studietakt under kalenderhalvåret räknas fribeloppet fram genom att fribeloppet först fastställs för den av perioderna som har högst studietakt och sedan minskas med beloppet för antalet tillkommande veckor med en lägre studietakt. (CSNFS 2008:2).

Vid beräkning av studiemedelsbelopp och vid minskning av belopp ska avrundningen nedåt till helt krontal ske per kalendervecka. (CSNFS 2017:2).

Om inte annat följer av 6 §, ska minskningen av studiemedelsbelopp enligt 3 kap. 18 § studiestödslagen (1999:1395) göras genom att det belopp som ska dras bort från studiemedelsbeloppet fördelas jämnt på beviljade veckor under kalenderhalvåret. Vid olika studietakt ska minskningen ske i förhållande till studietakten. (CSNFS 2008:2).

Vid studier under ett sådant studieår om 40 veckor som nämns i 3 kap. 16 § studiestödsförordningen (2000:655) ska minskningen fördelas på höstterminens 20 veckor respektive vårterminens 20 veckor. (CSNFS 2008:2).

Studiemedel får enligt 3 kap. 22 § studiestödslagen (1999:1395) inte lämnas om beloppet per vecka motsvarar eller är lägre än 0,25 procent av prisbasbeloppet. Utgångspunkten vid beräkningen ska vara det belopp som den studerande har rätt till i genomsnitt per vecka under ett kalenderhalvår. Vid studier under ett sådant studieår om 40 veckor som nämns i 3 kap. 16 § studiestödsförordningen (2000:655) ska genomsnittet räknas på höstterminens 20 veckor respektive vårterminens 20 veckor. (CSNFS 2017:2).

Bestämmelser om vad som ska räknas som en studerandes inkomst finns i 3 kap. 19 § studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 17 § studiestödsförordningen (2000:655). Bestämmelser om de olika inkomstslagen finns i inkomstskattelagen (1999:1229). (CSNFS 2017:2).

Överskott i inkomstslaget tjänst ska hänföras till det kalenderhalvår det kan disponeras eller på annat sätt kommer den studerande till del. Överskott i inkomstslaget tjänst för ett kalenderår ska fördelas med hälften på varje kalenderhalvår om det inte kan bestämmas under vilket kalenderhalvår det kan disponeras eller kommer den enskilde till del. (CSNFS 2017:2).

Överskott i inkomstslagen näringsverksamhet och kapital

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 3 kap. 19 § studiestödslagen (1999:1395) meddelar CSN följande allmänna råd

När den studerande begär det bör överskott i inkomstslagen näringsverksamhet och kapital kunna fördelas till lika stora delar per kalenderhalvår. (CSNFS 2019:7).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

För den som inte beskattas för sin huvudsakliga inkomst i Sverige ska inkomsten beräknas på motsvarande sätt som i Sverige. (CSNFS 2019:7).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 3 § har upphävts genom CSNFS 2019:7.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Inkomst i utlandet räknas om till svenska kronor utifrån den valutakurs som gäller den första bankdagen för inkomståret. Om denna valutakurs inte är känd räknas inkomsten om

till svenska kronor utifrån den valutakurs som gäller den första bankdagen det år då beslutet om studiemedel fattas. Om beräkningen har gjorts utifrån valutakursen den första bankdagen under beslutsåret, får det göras en omräkning av inkomsten för sådan inkomst som avser det därpå följande inkomståret. Detta gäller dock under förutsättning att 1. den studerande begär en ny beräkning, och 2. omräkningen leder till att den studerande kan få ytterligare studiemedel. (CSNFS 2019:7).

Bestämmelser om studiemedel då uppehället är bekostat av staten eller en kommun finns i 3 kap. 20 § andra stycket studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 18 § studiestödsförordningen (2000:655).

Till en studerande som omfattas av fängelselagen (2010:610) och är inskriven på anstalt får studiemedel endast lämnas vid studier på eftergymnasial nivå och då endast med den del som utgörs av studiebidrag. När en studerande verkställer ett fängelsestraff utanför anstalten enligt 11 kap. 5 § fängelselagen får dock studiemedel lämnas. (CSNFS 2019:7).

Bestämmelser om studiemedel för utlandsstudier finns i 3 kap. 23 § studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 20-25 a §§ studiestödsförordningen (2000:655). (CSNFS 2015:1).

Studiemedel lämnas bara till den som har antagits till den utbildning som ansökan avser. (CSNFS 2019:9 och 2020:1).

Har upphävts genom CSNFS 2015:1.

Har upphävts genom CSNFS 2015:1.

Har upphävts genom CSNFS 2015:1.

Det krav på bosättning som anges i 3 kap. 23 § första stycket studiestödslagen (1999:1395) gäller inte för en person som 1. uppfyllde bosättningskravet när han eller hon började sina utlandsstudier med studiemedel enligt studiestödslagen eller med utbildningsbidrag för doktorander, och 2. fortsätter att läsa med sådant stöd utan uppehåll. (CSNFS 2019:7).

De allmänna råden till 6 § första stycket har upphävts genom CSNFS 2004:2.

Bosättning i utlandet på grund av sjukdom

Det krav på bosättning som anges i 3 kap. 23 § första stycket studiestödslagen (1999:1395) gäller inte för en svensk medborgare som har bosatt sig i utlandet på grund av sjukdom, om han eller hon tidigare har varit bosatt i Sverige. (CSNFS 2015:1).

Synnerliga skäl

Om det finns synnerliga skäl lämnas studiemedel även om den studerande inte uppfyller kravet på bosättning i 3 kap. 23 § första stycket studiestödslagen (1999:1395). (CSNFS 2015:1).

Har upphävts genom CSNFS 2015:1.

Har upphävts genom CSNFS 2015:1.

Har upphävts genom CSNFS 2015:1.

En utländsk utbildning ska anses vara på samma nivå som en motsvarande eller jämförbar svensk utbildning. (CSNFS 2015:1).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 9 § meddelar CSN följande allmänna råd

Bedömningen av om en utländsk utbildning motsvarar eller är jämförbar med en svensk utbildning bör utgå från kriterier som förkunskapskrav, utbildningens längd, kursinnehåll och resultat i form av behörighet eller examina. (CSNFS 2015:1).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

När en utbildning bedrivs på olika nivåer

Om olika delar av en utländsk utbildning motsvarar eller är jämförbara med svenska utbildningar på både gymnasial och eftergymnasial nivå, ska den utländska utbildningen i sin helhet anses vara på gymnasial nivå, om merparten av utbildningen bedöms vara gymnasial. Med en utländsk utbildning enligt första stycket avses den kurs eller det sammanhållna paket av kurser som den studerande antas till vid ett och samma tillfälle. Om flera examina utfärdas under denna period, anses kurserna som leder fram till den första examen vara en utbildning. Därefter betraktas kurserna som ligger mellan två examina som en utbildning. (CSNFS 2015:1).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 3 kap. 23 § 1 studiestödsförordningen (2000:655) har upphävts genom CSNFS 2015:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Bedömningen av om studier på gymnasial nivå i länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Schweiz kan anses motsvara studier på gymnasial nivå i Sverige ska utgå från förkunskapskrav, utbildningens längd, kursinnehåll och resultat i form av behörighet eller examina. (CSNFS 2019:7).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 3 kap. 22 § studiestödsförordningen (2000:655) meddelar CSN följande allmänna råd

Motsvarande studier bör exempelvis inte anses kunna bedrivas med lika stor fördel i Sverige om 1. en studerande ansöker om studiemedel för att, utan avbrott, fortsätta en gymnasial utbildning som ger rätt till studiehjälp, och som har påbörjats innan det andra kalenderhalvåret när han eller hon fyller 20 år, 2. undervisningsavgiften för utbildningen utomlands är väsentligt lägre, 3. utbildningen i Sverige skulle ta väsentligt längre tid, eller

4. utbildningen i Sverige normalt sett inte är öppen för den studerande med hänsyn till hans eller hennes ålder, 5. utbildningen utgör en påbyggnad inom samma ämnesområde till en gymnasieutbildning som den studerande har läst i Sverige. (CSNFS 2019:7).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Godtagbar standard

En gymnasial utbildning anses ha godtagbar standard om något av följande villkor är uppfyllt. 1. Utbildningen är erkänd av en statlig myndighet som har statens uppdrag att godkänna utbildningar. 2. Utbildningen är erkänd av en regional myndighet som har statens uppdrag att godkänna utbildningar. 3. Utbildningen har en godtagbar kvalitetssäkring från en ackrediteringsorganisation som kvalitetssäkrar gymnasiala utbildningar. 4. Om det finns synnerliga skäl. En gymnasial utbildning kan inte anses ha godtagbar standard enligt första stycket om den som har erkänt eller kvalitetssäkrat utbildningen saknar möjlighet eller system för att regelbundet kontrollera efterlevnaden av de kriterier som legat till grund för erkännandet eller kvalitetssäkringen. (CSNFS 2025:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 11 § första stycket punkt 3 meddelar CSN följande allmänna råd (CSNFS 2025:2).

För att kvalitetssäkringen ska anses vara godtagbar bör den ackrediteringsorganisation som kvalitetssäkrar gymnasiala utbildningar 1. ha flera års erfarenhet av att kvalitetssäkra utbildningar, 2. vara oberoende från de utbildningar som kvalitetssäkras, 3. kvalitetssäkra fler än ett fåtal utbildningar, och 4. hålla en hög kvalitet i sin bedömningsverksamhet. (CSNFS 2025:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Har upphävts genom CSNFS 2015:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 12 § första stycket har upphävts genom CSNFS 2015:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Har upphävts genom CSNFS 2015:1.

Har upphävts genom CSNFS 2005:5.

Har upphävts genom CSNFS 2015:1.

Har upphävts genom CSNFS 2015:1.

Har upphävts genom CSNFS 2004:2.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 16 § har upphävts genom CSNFS 2004:2.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Har upphävts genom CSNFS 2015:1.

Har upphävts genom CSNFS 2015:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 18 § har upphävts genom CSNFS 2015:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Har upphävts genom CSNFS 2015:1.

Har upphävts genom CSNFS 2009:6. Rubriken har upphävts genom CSNFS 2024:2.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 3 kap. 21 § studiestödsförordningen (2000:655) har upphävts genom CSNFS 2015:1. De allmänna råden till 3 kap. 24 § andra stycket studiestödsförordningen (2000:655) har upphävts genom CSNFS 2024:2.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Har upphävts genom CSNFS 2005:12.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 21 § har upphävts genom CSNFS 2005:12.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Har upphävts genom CSNFS 2015:1. Rubriken har upphävts genom CSNFS 2019:7.

Har upphävts genom CSNFS 2019:7. Rubriken har upphävts genom CSNFS 2024:2.

Har upphävts genom CSNFS 2015:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 3 kap. 24 a § andra stycket studiestödsförordningen (2000:655) har upphävts genom CSNFS 2019:7.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Den tid som studiemedel kan lämnas för utlandsstudier beräknas, om inte annat anges i andra stycket, i enlighet med 3 kap. 5 § studiestödslagen (1999:1395), 3 kap. 4 § studiestödsförordningen (2000:655) och 2 kap. 2 och 3 §§ dessa föreskrifter och allmänna råd. För vissa länder där läsårsstuderande och terminsstuderande vid högskole- och universitetsutbildningar följer den ordinarie terminsindelningen har CSN särskilt föreskrivit vad som anses ingå i en normal kursplan (fastställd studietid). De utbildningssystem där fastställda studietider får tillämpas framgår av 26 och 27 §§. (CSNFS 2018:2)

För nedanstående länder där läsåret har två terminer är den fastställda studietiden följande: 1. Australien 19 och 19 veckor 2. Danmark 21 och 21 veckor 3. Grekland 18 och 20 veckor 4. Italien 21 och 21 veckor 5. Kanada 16 och 16 veckor 6. Nederländerna 20 och 21 veckor 7. Norge 19 och 22 veckor 8. Polen 17 och 20 veckor 9. Spanien 19 och 20 veckor 10. Tyskland 21 och 21 veckor 11. Österrike 21 och 21 veckor. (CSNFS 2008:1).

För Storbritannien är den fastställda studietiden för läsåret vid helårsstudier och tvåterminssystem totalt 39 veckor, och vid treterminssystem 13, 13 och 13 veckor. För USA är den fastställda studietiden för läsåret vid semesterplan 17 och 17 veckor, vid quarterplan 13, 13 och 13 veckor och vid trimesterplan 15, 15 och 15 veckor. (CSNFS 2008:1).

Bestämmelser om studiefinansiering från ett annat land finns i 3 kap. 25 § studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 33 a § studiestödsförordningen (2000:655). (CSNFS 2008:2).

Utländsk studiefinansiering enligt 3 kap. 25 § studiestödslagen (1999:1395) är när det gäller 1. studiebidrag och studielån enligt 3 kap. 11 – 13 §§, tilläggsbidrag enligt 3 kap. 13 a – b §§ och tilläggslån enligt 3 kap. 14 § studiestödslagen (1999:1395) samt merkostnadslån enligt 3 kap. 13 § första stycket 1 studiestödsförordningen (2000:655), sådant studiestöd eller motsvarande studiefinansiering från ett annat land som lämnas för samma ändamål, 2. merkostnadslån enligt 3 kap. 13 § första stycket 2-3 studiestödsförordningen, sådant studiestöd eller motsvarande studiefinansiering från ett annat land som lämnas för samma ändamål som det aktuella merkostnadslånet. (CSNFS 2016:2).

Bestämmelser om studerandes skyldighet att anmäla ändrade förhållanden som har betydelse för rätten till studiemedel finns i 3 kap. 27 § studiestödslagen (1999:1395). Anmälningsskyldigheten för en studerande som gör uppehåll i studierna på grund av sjukdom, tillfällig vård av barn, vård av närstående eller i samband med att ett barn under 18 år har avlidit framgår av 3 kap. 28, 32 b, 32 e respektive 32 h §§ studiestödsförordningen (2000:655). (CSNFS 2012:3).

En studerande ska anmäla till CSN om han eller hon 1. helt eller delvis avbryter sina studier, 2. förändrar sin studietid, 3. gör ett uppehåll i studierna av en annan anledning än vad som framgår av 1 § andra stycket under sju dagar eller mer och när studierna återupptas, 4. byter läroanstalt, 5. byter utbildning, 6. får en inkomst som överstiger fribeloppet, eller 7. får ny inkomst så att en redan lämnad inkomstuppgift som överstiger fribeloppet förändras. Den studerande ska även anmäla till CSN om det i övrigt sker förändringar i hans eller hennes förhållanden som kan påverka rätten till studiemedel eller studiemedlens storlek. (CSNFS 2025:4).

En anmälan om ändrade förhållanden ska ha kommit in till CSN senast inom en vecka efter det att förändringen har inträffat. Om anmälan kommer in senare ska den studerande anses ha fullgjort sin anmälningsskyldighet endast om det finns särskilda skäl. Om den studerande är omyndig ska anmälan göras av förmyndaren. Om den studerande har en förvaltare enligt föräldrabalken, ska anmälan göras av förvaltaren om detta ingår i hans eller hennes uppdrag. (CSNFS 2025:4).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 3 kap. 30 § studiestödsförordningen (2000:655) har upphävts genom CSNFS 2025:4.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Bestämmelser om ansökan med mera finns i 3 kap. 29 § studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 36 och 37 §§ studiestödsförordningen (2000:655). (CSNFS 2019:7).

Ansökan om studiemedel ska göras på den manuella eller elektroniska blankett som CSN bestämmer. Vid elektronisk överföring ska den webbplats på internet som CSN anvisar användas. (CSNFS 2011:5).

Ansökan om studiemedel får göras elektroniskt om den studerande är myndig och inte har en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. (CSNFS 2011:5).

En elektronisk ansökan om studiemedel ska skrivas under med hjälp av en elegitimation som ställts ut av en sådan utfärdare som CSN godtar. (CSNFS 2021:3).

Den studerande ska i ansökan om studiemedel för studier vid en läroanstalt

utomlands lämna ett medgivande att läroanstalten, till CSN, får lämna uppgifter om den studerandes 1. antagning, 2. studieaktivitet, 3. undervisningsavgifter, och 4. studieresultat. (CSNFS 2015:1).

Har upphävts genom CSNFS 2017:2.

Har upphävts genom CSNFS 2008:2.

Med ett år i sänder i 3 kap. 37 § studiestödsförordningen (2000:655) avses en period om högst 53 kalenderveckor i taget. (CSNFS 2015:1).

En ansökan om ytterligare studiemedel under en beviljningsperiod, som studiemedel redan har beviljats för i ett och samma beslut, anses ha kommit in till CSN redan i samband med den ursprungliga ansökan om studiemedel för den aktuella beviljningsperioden. Detta gäller under förutsättning att den nya ansökan kommer in senast den sista dagen i den beviljningsperioden. (CSNFS 2017:2).

När en studerande som inte är svensk medborgare ansöker om studiemedel för utlandsstudier eller för första gången ansöker om studiemedel för studier i Sverige, ska han eller hon lämna uppgifter om sina förhållanden på den manuella eller elektroniska blankett som CSN bestämmer. En sådan blankett ska även lämnas in 1. om den studerande har uppfyllt villkoren för rätt till svenskt studiestöd och det tidsbegränsade beslutet om rätt till svenskt studiestöd inte omfattar den tid som den nya ansökan om studiemedel avser, 2. om den studerandes förhållanden har ändrats och de ändrade förhållandena kan påverka rätten till studiemedel, 3. om den studerande efter den senaste prövningen har varit utanför Sverige i mer än sex månader, eller 4. om CSN begär det. (CSNFS 2017:2).

Bestämmelser om utbetalning av studiemedel finns i 3 kap. 30 § studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 39 § studiestödsförordningen (2000:655).

Bestämmelser om att utbetalning av studiemedel vid studier i Sverige sker förskottsvis varje månad finns i 3 kap. 39 § studiestödsförordningen (2000:655). Vid utlandsstudier sker utbetalning av studiemedel förskottsvis varje månad, om inte annat följer av 4 a §. (CSNFS 2015:1).

Vad en förskottsvis utbetalning varje månad får omfatta

En utbetalning avser i regel studiemedel för fyra veckor, men den kan även omfatta ett annat antal veckor i början och slutet av en studiestödsperiod. Särskilda bestämmelser om den första utbetalningen i en studiestödsperiod finns i 16 kap. 3 §. (CSNFS 2015:1).

Den första utbetalningen i en studiestödsperiod avser studiemedel för minst tre veckor. Om det återstår två eller färre veckor till nästa ordinarie utbetalningsdag, görs både den första och den andra utbetalningen samtidigt.

Antal veckor till och med Antal veckor som första Utbetalning görs även vid den kalendervecka då nästa utbetalningen omfattar nästföljande ordinarie ordinarie utbetalningsdag är utbetalningsdag planerad 1 5 Nej 2 6 Nej 3 3 Ja 4 4 Ja 5 5 Ja (CSNFS 2015:1).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 3 § har upphävts genom CSNFS 2015:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Tidpunkt för utbetalning som sker förskottsvis varje månad

Med undantag av den första utbetalningen för en studiestödsperiod betalas studiemedel ut den 25:e i månaden. Om denna dag inte är en bankdag, görs utbetalningen närmast föregående bankdag. Studiestödsperiodens första utbetalning görs tidigast den första dagen i studiestödsperioden. Om studiemedel betalas ut på annat sätt än förskottsvis varje månad enligt 4 a §, kan utbetalning dock göras tidigast tre veckor före studiestödsperiodens början. (CSNFS 2015:1).

Vid utlandsstudier får studiemedel betalas ut på annat sätt än förskottsvis varje månad, om den studerande 1. annars skulle få svårigheter att få tillgång till utbetalningarna, eller

2. kan visa att han eller hon, före den tidpunkt studiemedel annars skulle ha betalats ut, måste betala kostnader för kost och logi till sin utländska läroanstalt. Studiemedel i form av merkostnadslån får även betalas ut på annat sätt om den studerande kan visa att han eller hon, före den tidpunkt studiemedel annars skulle ha betalats ut, måste bekosta sådant som lånet är avsett att täcka. (CSNFS 2025:4)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 4 a § första stycket har upphävts genom CSNFS 2025:4.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Vid utlandsstudier får en utbetalning av studiemedel på annat sätt än förskottsvis varje månad enligt 4 a § omfatta en studieperiod men som mest 26 veckor. - En utbetalning av merkostnadslån för undervisningsavgifter får dock omfatta en eller flera studieperioder men som mest 26 veckor, - En utbetalning av merkostnadslån för försäkring vid utlandsstudier får dock omfatta en eller flera studieperioder men som mest 53 veckor. (CSNFS 2025:4).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 5 § har upphävts genom CSNFS 2015:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Vid studier i Sverige kan den studerande få den första utbetalningen av studiemedel i en studiestödsperiod när en studieförsäkran enligt 7 § har kommit in till CSN. Den studerande kan dock få en utbetalning av merkostnadslån för undervisningsavgifter som avser flera studiestödsperioder med studiemedel, när en studieförsäkran för den första av dessa perioder har kommit in till CSN. (CSNFS 2017:2).

En studieförsäkran för studier i Sverige enligt 6 § ska innehålla 1. en försäkran av den studerande om att studierna har påbörjats och att han eller hon avser att studera vid den läroanstalt och utbildning samt under den tid och i den studieomfattning som studiemedel har beviljats för, och 2. läroanstaltens intygande om vilken utbildning som den studerande har påbörjat och registrerat sig på samt uppgifter om utbildningens studieomfattning och tid. CSN kan komma överens med en läroanstalt om att uppgifterna enligt andra punkten inte behöver lämnas via den studerande, utan att de kan lämnas direkt till CSN så snart den studerande har registrerat sig på utbildningen. (CSNFS 2015:1).

Utlandsstudier

Vid utlandsstudier kan den studerande få den första utbetalningen av studiemedel i en studiestödsperiod när en studieförsäkran enligt 9 § har kommit in till CSN. Den studerande kan dock få en sådan utbetalning av merkostnadslån för undervisningsavgifter eller för försäkring vid utlandsstudier som avses i 5 § och som avser flera studiestödsperioder med studiemedel, när en studieförsäkran för den första av dessa perioder har kommit in till CSN. En studieförsäkran enligt första och andra styckena får lämnas tidigast fyra veckor före studiestödsperiodens början. (CSNFS 2025:4).

En studieförsäkran för utlandsstudier enligt 8 § ska innehålla

1. en försäkran av den studerande om att han eller hon avser att studera vid den läroanstalt och utbildning samt under den tid och i den studieomfattning som studiemedel har beviljats för, och 2. läroanstaltens intygande om att den studerande är registrerad för de studier för vilka studiemedel har beviljats. En studieförsäkran avseende den första, tredje eller femte studiestödsperioden i en beviljningsperiod med studiemedel ska dock innehålla läroanstaltens intygande enligt första stycket 2, endast om det finns behov av det. (CSNFS 2023:5).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 9 § andra stycket meddelar CSN följande allmänna råd

Det bör exempelvis anses finnas behov av att ställa krav på läroanstaltens intygande om 1. den studerande tidigare har fått studiemedel för utlandsstudier felaktigt eller med för högt belopp på grund av att studierna har avbrutits eller aldrig har påbörjats, eller om den studerande på annat sätt har orsakat en sådan utbetalning, 2. den studerande tidigare har vilselett CSN och om vilseledandet har lett till eller riskererat att leda till ett felaktigt beslut att bevilja studiemedel för utlandsstudier, 3. studiemedel enligt 4 a § ska betalas ut på annat sätt än förskottsvis varje månad och om den studerande utan ett krav på läroanstaltens intygande skulle få betydande belopp utbetalda innan studiestödsperiodens början, eller 4. beslutet om studiemedel avser studier vid en utländsk läroanstalt där studerande tidigare har fått felaktiga beslut om studiemedel på grund av att de har lämnat vilseledande uppgifter till CSN. (CSNFS 2023:5).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Har upphävts genom CSNFS 2015:1.

Studiemedlen sätts in på det konto som den studerande har meddelat CSN:s betalningsförmedlande bank. Om den studerande inte har meddelat banken vilket konto som utbetalningen ska sättas in på, görs utbetalningen av banken på ett särskilt utbetalningskort. En utbetalning av banken får göras på annat sätt än enligt första och andra styckena, om den studerande inte kan få ett konto i en svensk bank och dessutom 1. saknar ett svenskt personnummer, 2. inte är folkbokförd i Sverige, eller 3. befinner sig utomlands. (CSNFS 2022:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 11 § har upphävts genom CSNFS 2015:1.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rubrik Har utgått genom CSNFS 2022:2.

Har upphävts genom CSNFS 2022:2.

Bestämmelser om rätten att betala tillbaka icke-önskat studiemedel finns i 6 kap. 2 § studiestödslagen (1999:1395). (CSNFS 2008:2).

Med att genast betala tillbaka studiemedel enligt 6 kap. 2 § studiestödslagen (1999:1395) avses inbetalning senast 30 dagar från 1. utbetalningsdagen, eller 2. studiestödsperiodens början. För att räknas som återbetalning enligt samma bestämmelse ska beloppet vara tillgängligt på CSN:s konto senast den dag som anges i första stycket. Studiemedel som betalas tillbaka enligt denna paragraf måste gälla belopp som har betalats ut för en eller flera hela kalenderveckor. Återbetalningen får dock avgränsas till att gälla endast en sådan del av ett studiemedelsbelopp som har betalats ut i form av studiebidrag, tilläggsbidrag eller studielån. (CSNFS 2023:5).

Vid tillämpning av 2 § anses merkostnadslån som lämnas med ett belopp per kalendervecka och som har betalats ut på annat sätt än förskottsvis varje månad enligt 16 kap. 4 a § vara utbetalda den dag sådant studiemedel som avses i 3 kap. 11 § studiestödslagen (1999:1395) har betalats ut för samma vecka. Detsamma ska gälla för sådant merkostnadslån som redan har betalats för efterföljande veckor. (CSNFS 2022:2).

Bestämmelser om CSN:s rätt att ta ut en uppläggningsavgift för sina administrativa kostnader vid beviljning av studielån finns i 6 kap. 4 § studiestödslagen (1999:1395), samt i 6 kap. 4 § studiestödsförordningen (2000:655). (CSNFS 2008:2).

För en studiestödsperiod om högst 26 veckor ska en uppläggningsavgift betalas endast för ett kalenderhalvår. Om studiestödsperioden sträcker sig över två kalenderhalvår, ska avgiften betalas för det kalenderhalvår under vilket studiemedel för flest antal veckor lämnas. Vid lika antal veckor ska avgiften betalas för det andra av de båda kalenderhalvåren. Om en uppläggningsavgift redan har betalats för det kalenderhalvår som avgiften gäller, behöver en ny avgift inte betalas. Uppläggningsavgiften dras från den första utbetalningen av studielån för studiestödsperioden. (CSNFS 2008:2).

En studerande som inte vill utnyttja det studiestöd som har beviljats för ett kalenderhalvår och därför betalar tillbaka hela beloppet enligt bestämmelserna i 6 kap. 2 § studiestödslagen (1999:1395) och 17 kap. dessa föreskrifter och allmänna råd, behöver inte betala tillbaka ett belopp motsvarande uppläggningsavgiften. (CSNFS 2008:2).

Bestämmelser om en läroanstalts skyldighet att lämna uppgifter till CSN finns i 6 kap. 6 § studiestödslagen (1999:1395), samt i 6 kap. 10 § studiestödsförordningen (2000:655). (CSNFS 2017:2).

Läroanstalten ska vid två tillfällen per år lämna uppgift om de utbildningar hos läroanstalten som ger rätt till studiemedel. Uppgifter ska även lämnas om den tid som utbildningen pågår och om utbildningens studieomfattning. (CSNFS 2008:3).

För en studerande som har beviljats studiemedel ska läroanstalten lämna uppgifter om den studerandes utbildning, studietid och studieomfattning. (CSNFS 2008:3).

Uppgifter under studietiden

När en studerande som har ansökt om eller beviljats studiemedel har påbörjat studierna på en utbildning ska läroanstalten lämna uppgift om det genom att bekräfta att han eller hon har registrerats på utbildningen. (CSNFS 2022:2).

Läroanstalten ska för studerande som har ansökt om eller beviljats studiemedel till CSN omgående lämna uppgift om 1. att den studerande helt eller delvis avbryter sina studier, 2. att den studerande förlänger sin studietid, och 3. det i övrigt sker förändringar i den studerandes utbildning, studietid och studieomfattning som kan påverka rätten till studiemedel eller studiemedlens storlek. (CSNFS 2022:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De allmänna råden till 5 § 1 har upphävts genom CSNFS 2023:5.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Uppgifter om studieresultat

En läroanstalt ska lämna följande uppgift om studieresultat för studerande som har ansökt om eller beviljats studiemedel:

Högskolor och universitet Uppgift om antal godkända högskolepoäng på utbildningen. Kommunal vuxenutbildning Uppgift om antal godkända gymnasiepoäng eller verksamhetspoäng. Övriga utbildningsanordnare Uppgift om att studierna har fullgjorts i den takt som utbildningsplanen föreskriver. (CSNFS 2017:2).

Uppgifter lämnas på det sätt som CSN efter samråd med läroanstalten har beslutat om. (CSNFS 2008:3).