2006:7 Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2006:7) om utländska medborgares rätt till studiestöd
Upphäver
- CSNFS 2001:8
- CSNFS 2001:9
Bemyndigande
Dessa föreskrifter och allmänna råd gäller endast utländska medborgare. Bestämmelser om utländska medborgaresrätt tillstudiestöd finns i 1 kap. 4–7 §§, 2 kap. 4 och 4 a §§ och 3 kap. 4 och 4 a §§ studiestödslagen (1999:1395), i 9 och 10 §§ lagen (2017:527) om studiestartsstöd samt i 10 och 11 §§ lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd. (CSNFS 2022:4).
Har upphävts genom CSNFS 2017:4
Definitioner
I dessa föreskrifter och allmänna råd har begreppen uppehållstillstånd och uppehållsrätt samma betydelse som i utlänningslagen (2005:716). Med förälder avses biologisk förälder eller adoptivförälder. (CSNFS 2016:1).
Till 1 kap. 6 § andra punkten studiestödslagen (1999:1395) meddelar CSN följande
allmänna råd
Med uppehållstillstånd i Sverige avses sådant uppehållstillstånd som beslutats av Migrationsverket i enlighet med 4 kap. 9 § eller 16 a § utlänningsförordningen (2006:97). (CSNFS 2016:1).
Till 2 kap. 4 § och 3 kap. 4 § studiestödslagen (1999:1395) meddelar CSN följande
allmänna råd
Vid bedömningen av om en studerande ska anses vara bosatt i Sverige bör bestämmelserna i 5 kap. 2–8 §§ socialförsäkringsbalken tillämpas. (CSNFS 2016:1).
Permanent uppehållsrätt
-------------------------------
Till 1 kap. 5 § första stycket studiestödslagen (1999:1395) meddelar CSN följande
allmänna råd
Prövningen av utländska medborgares permanenta uppehållsrätt i Sverige utgår från samtliga omständigheter i ärendet. Vid prövningen kan exempelvis folkbokföringsuppgifter, uppehållstillstånd, uppehållskort eller intyg från Migrationsverket ge vägledning. (CSNFS 2016:1).
-------------------------------
Har upphävts genom CSNFS 2016:1
Uppehållsrätt
-------------------------------
Till 2 kap. 4 § tredje stycket och 3 kap. 4 § tredje stycket studiestödslagen (1999:1395) meddelar CSN följande allmänna råd.
Prövningen av utländska medborgares uppehållsrätt i Sverige utgår från samtliga omständigheter i ärendet. Vid prövningen kan exempelvis folkbokföringsuppgifter, uppehållstillstånd, uppehållskort eller intyg från Migrationsverket ge vägledning. (CSNFS 2016:1).
-------------------------------
Har upphävts genom CSNFS 2016:1
Varaktig anknytning
Varaktig anknytning genom förvärvsarbete
En studerande ska anses ha varaktig anknytning till Sverige om han eller hon efter den senaste inresan till Sverige i syfte att bosätta sig här 1. har vistats i landet under en sammanhängande tid om minst två år, och 2. under vistelsen har förvärvsarbetat i landet minst två år på minst halvtid. Vid prövningen av vistelsetid i Sverige enligt punkt 1 ska vistelsen bedömas vara sammanhängande även om den studerande har avbrutit sin vistelse i landet under kortare tid än sex månader. Den tid som den studerande har vistats utomlands ska inte ingå i beräkningen av den sammanhängande vistelsetiden. (CSNFS 2016:1).
Med förvärvsarbete enligt 6 § jämställs tid när den studerande 1. har varit arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen på det sätt som Arbetsförmedlingen bestämmer och under denna tid inte haft studier som huvudsaklig sysselsättning, 2. har deltagit i en arbetsmarknadsutbildning eller annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd, 3. har deltagit i utbildning i svenska för invandrare eller studerat svenska på högst grundskolenivå, 4. har haft sjukersättning, aktivitetsersättning eller liknande, 5. har vårdat en nära anhörig som varit i behov av särskild omvårdnad på heltid, eller 6. har vårdat ett eget hemmavarande barn som är under tio år. (CSNFS 2016:1).
Varaktig anknytning genom familjeanknytning
En studerande ska anses ha varaktig anknytning till Sverige om han eller hon efter den senaste inresan till Sverige i syfte att bosätta sig här 1. har vistats i landet under en sammanhängande tid om minst två år, och 2. sedan minst två år är sambo eller gift och sammanboende med en svensk medborgare eller en person som uppfyller förutsättningarna för rätt till studiestöd i 2 kap. 4 § andra– fjärde styckena eller 3 kap. 4 § andra–fjärde styckena studiestödslagen (1999:1395) i den mån rätten till studiestöd inte beror på att denne har uppehållsrätt enligt 3 a kap. 4 § utlänningslagen (2005:715) som make eller sambo till den studerande. Vid prövningen av vistelsetid i Sverige enligt punkt 1 ska vistelsen bedömas vara sammanhängande även om den studerande har avbrutit sin vistelse i landet under en kortare tid än sex månader. Den tid som den studerande vistats utomlands ska inte ingå i beräkningen av den sammanhängande vistelsetiden. (CSNFS 2019:5).
Undantag från villkoren i 8 § kan göras om den studerande 1. är sambo eller gift och sammanboende med en svensk medborgare sedan minst fyra år, varav minst ett år har utgjorts av tid i Sverige eller
2. har barn tillsammans med en svensk medborgare eller en person som uppfyller förutsättningarna för rätt till studiestöd i 2 kap. 4 § andra–fjärde styckena eller 3 kap. 4 § andra–fjärde styckena studiestödslagen (1999:1395) och sedan minst ett år efter den senaste inresan till Sverige i syfte att bosätta sig här är sambo eller gift och sammanboende med honom eller henne i Sverige. (CSNFS 2016:1).
Varaktig anknytning för studerande till och med 20 års ålder
En studerande ska anses ha varaktig anknytning till Sverige om han eller hon senast det år han eller hon fyller 20 år har följt med eller senare anslutit sig till sin förälder som bor, förvärvsarbetar och har för avsikt att stanna i landet. (CSNFS 2016:1).
Med förälders förvärvsarbete i Sverige i 10 § jämställs, utöver vad som framgår av 7 §, även arbete utomlands, om föräldern är 1. utsänd av en svensk statlig arbetsgivare för arbetsgivarens räkning, 2. anställd av ett svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett sådant samfund, eller 3. anställd av en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet. (CSNFS 2016:1).
Avbrott i vistelse
En studerande, som har bedömts ha varaktig anknytning till Sverige enligt 6-11 §§, behåller denna anknytning så länge han eller hon inte har avbrutit sin vistelse i Sverige under en sammanhängande tid som är längre än sex månader. Även vid avbrott under längre tid än sex månader kan den varaktiga anknytningen i vissa fall kvarstå. Vid bedömningen ska hänsyn tas till den studerandes vistelse i Sverige före avbrottet, sysselsättning i Sverige före avbrottet, anledningen till utresan från Sverige, tiden för avbrottet och andra personliga omständigheter. (CSNFS 2016:1).
En studerande anses inte ha avbrutit sin vistelse i Sverige när en tillfällig vistelse i utlandet beror på att den studerande 1. har gjort sin militärtjänstgöring i hemlandet, 2. är utsänd av en svensk statlig arbetsgivare för arbetsgivarens räkning, 3. är anställd av ett svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett sådant samfund, 4. är anställd av en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet, 5. studerar med studiestöd från CSN, eller 6. har varit med om en viktig händelse inom familjen. (CSNFS 2016:1).
-------------------------------
Till 13 § sjätte punkten meddelar CSN följande allmänna råd
Med begreppet viktig händelse inom familjen avses exempelvis allvarlig sjukdom hos en nära anhörig. (CSNFS 2016:1).
-------------------------------
Särskilda skäl
------------------------------- Till 2 kap. 4 § fjärde stycket och 3 kap. 4 § fjärde stycket studiestödslagen (1999:1395)
meddelar CSN följande allmänna råd
Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl att lämna studiestöd till en utländsk medborgare, med uppehållstillstånd eller uppehållsrätt, trots att kravet på permanent uppehållstillstånd inte är uppfyllt kan bland annat följande omständigheter ha betydelse: - att ha barn med och vara sambo eller gift och sammanboende med en svensk medborgare i Sverige, - för en studerande, till och med det år han eller hon fyller 20 år, att ha en förälder som är svensk medborgare och bor i Sverige eller utländsk medborgare som uppfyller förutsättningarna för rätt till studiestöd i 3 kap. 4 § studiestödslagen eller att i likhet med sin förälder ha familjeanknytning till en person som uppfyller förutsättningarna i 3 kap. 4 § studiestödslagen, - för en studerande, till och med det år han eller hon fyller 20 år, att ha en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken eller efter beslut av en svensk myndighet ha placerats i familjehem, hem för vård eller boende eller särskilt ungdomshem. (CSNFS 2022:4).
-------------------------------
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Till CSNFS 2006:7
1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2006. Genom författningen upphävs Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:8) om utländska medborgares principiella rätt till svenskt studiestöd och rekryteringsbidrag samt Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:9) om förutsättningarna för jämställande av utländska medborgare med svenska medborgare när det gäller rätt till svenskt studiestöd och rekryteringsbidrag. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om studiestöd och rekryteringsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.
Till CSNFS 2006:18
Denna författning träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande som har lämnats före den 1 januari 2007.
Till CSNFS 2009:4
Denna författning träder i kraft den 1 juli 2009 och gäller för studier från och med samma datum.
Till CSNFS 2016:1
Denna författning träder i kraft den 1 juni 2016 och gäller för studier från och med samma datum.
Till CSNFS 2017:4
Denna författning träder i kraft den 2 juli 2017.
Till CSNFS 2017:5
Denna författning träder i kraft den 1 augusti 2017.
Till CSNFS 2019:5
Denna författning träder i kraft den 1 januari 2020.
Till CSNFS 2022:4
Denna författning träder i kraft den 1 oktober 2022.