MIG 2024:4
Hänvisat till av
Vid beräkning av vistelsetid för att beviljas ställning som varaktigt bosatt enligt 5 a kap. 1 § första stycket utlänningslagen ska inte beaktas tid mellan beviljade uppehållstillstånd då en utlänning befunnit sig i Sverige under det att en ansökan om uppehållstillstånd behandlas.
DA ansökte i april 2023 om ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Han hade tidigare beviljats uppehållstillstånd som familjemedlem under tiden den 21 oktober 2017 till och med den 22 oktober 2021 och som arbetstagare under perioden den 14 juni 2022 till och med den 14 juni 2024.
Migrationsverket avslog ansökan då DA inte bedömdes uppfylla det grundläggande vistelsekravet eftersom tiden mellan hans uppehållstillstånd som familjemedlem och hans uppehållstillstånd som arbetstagare ska ses som ett avbrott i hans vistelse med uppehållstillstånd i Sverige. Hans vistelsetid ska beräknas från den 14 juni 2022 och därför har han inte vistats i Sverige utan avbrott under minst fem år med uppehållstillstånd eller på annan grund som lagligen bosatt omedelbart före inlämnandet av ansökan (5 a kap. 1 § första stycket utlänningslagen [2005:716]).
DA överklagade Migrationsverkets beslut till Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolen (2023-12-05, ordförande Ström), och förde fram bl.a. att det inte funnits något avbrott i hans vistelse.
Migrationsdomstolen avslog överklagandet med i huvudsak följande motivering. Eftersom DA inte haft ett giltigt uppehållstillstånd under handläggningstiden har det varit fråga om ett avbrott. Även om han har haft rätt att vistas i Sverige under tiden som hans ansökan om uppehållstillstånd prövades kan han inte anses ha varit lagligen bosatt därför att begreppet lagligen bosatt inte omfattar handläggningstiden.
DA överklagade migrationsdomstolens dom och yrkade att han skulle beviljas ställning som varaktigt bosatt. Han förde fram i huvudsak följande. Ansökan om förlängning gjordes innan hans tidigare tillstånd löpte ut. Eftersom han redan befann sig i Sverige med ett giltigt uppehållstillstånd och efter att giltighetstiden löpt ut beviljades ett nytt uppehållstillstånd på annan grund ska handläggningstiden räknas med. Han har därför varit lagligen och oavbrutet bosatt i Sverige under hela perioden omedelbart före inlämnandet av ansökan om ställning som varaktigt bosatt.
Migrationsverket ansåg att överklagandet skulle avslås och höll fast vid att DA inte kunde anses ha varit lagligen bosatt i landet i den mening som avses i 5 a kap. 1 § första stycket utlänningslagen.
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen, (2024-06-13, Fridström, Gullfeldt, referent och Johansson / föredragande Muhieddine), yttrade:
1 Det målet gäller
Frågan i målet är hur vistelsetiden för att beviljas ställning som varaktigt bosatt enligt 5 a kap. 1 § första stycket utlänningslagen ska beräknas.
2 Rättslig reglering m.m.
För att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige krävs att utlänningen de senaste fem åren vistats i Sverige utan avbrott med uppehållstillstånd eller på annan grund som lagligen bosatt (5 a kap. 1 § första stycket utlänningslagen).
Bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av ställning som varaktigt bosatt har sin grund i direktivet om varaktigt bosatta (direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning). Bosättningstiden inom en medlemsstats territorium bör vara ett av de viktigare kriterierna och för att omfattas av direktivet bör bosättningen ha varit laglig och oavbruten för att vittna om personens förankring i landet (skäl 6 i direktivet om varaktigt bosatta).
I direktivet fastställs inte någon gemensam definition av begreppet "lagligen bosatt" eller de villkor som ska uppfyllas för att en person ska anses vara lagligen bosatt på en medlemsstats territorium. EU-domstolen har i en dom den 18 oktober 2012 (Mangat Singh, C-502/10, EU:C:2012:636) uttalat att varje medlemsstat har behörighet att fastställa vad det innebär att vara lagligt bosatt på dess territorium.
Med lagligen bosatt avses att utlänningen, utöver att ha vistats i Sverige med uppehållstillstånd, har vistats i landet med uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt eller att utlänningen under vistelsen har varit undantagen från kravet på att inneha ett uppehållstillstånd. Även om en utlänning får vistas i Sverige under prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd innebär det inte att sökanden ska anses vara lagligen bosatt här under den tiden (prop. 2018/19:119 s. 18).
3 Migrationsöverdomstolens bedömning
En ansökan från en utlänning om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska beviljas om sökanden de senaste fem åren utan avbrott har vistats i Sverige med uppehållstillstånd eller på annan grund som lagligen bosatt. När det finns ett avbrott mellan perioder av uppehållstillstånd måste det bedömas om utlänningen varit lagligen bosatt i landet på någon annan grund.
Varje medlemsstat har behörighet att fastställa vad det innebär att vara lagligt bosatt på dess territorium. Den svenska ordningen innebär att även om en utlänning får vistas i Sverige under prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd innebär det inte automatiskt att sökanden ska anses vara lagligen bosatt här under den tiden. För att uppfylla vistelsekravet krävs det att utlänningen har vistats i landet med uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt eller att denne har varit undantagen från kravet på att inneha ett uppehållstillstånd.
Även om DA hade rätt att vistas i landet under den tid som hans ansökan om uppehållstillstånd prövades saknade han gällande uppehållstillstånd. Inte heller var han lagligen bosatt i landet på någon annan grund. DA uppfyller därmed inte kraven för att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Överklagandet ska därför avslås.
Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet.