F 881-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom på följande sätt. Mark- och miljööverdomstolen avvisar ansökan i den del den avser upphävande av servitutet mellan fastigheterna och .

SVEA HOVRÄTT DOM F 881-24

Mark- och miljööverdomstolen upphäver samtliga lantmäterimyndighetens beslut förutom kostnadsfördelningsbeslutet och ställer in förrättningen. Mark- och miljööverdomstolen förpliktar att betala ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen med 36 563 kr avseende ombudsarvode och ränta på beloppet enligt 6 § räntela-gen från den 27 december 2023 till dess betalning sker.

2ska betala ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 46 875 kr avseende ombudsarvode och ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

SVEA HOVRÄTT DOM F 881-24

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

har i första hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva markoch miljödomstolens dom och lantmäterimyndighetens beslut och ställa in förrättningen. Hon har i andra hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska undanröja mark- och miljödomstolens dom och lantmäterimyndighetens beslut och återförvisa ärendet till lantmäterimyndigheten för förnyad handläggning.

och har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

och har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

och har vidhållit det som de fört fram i mark- och miljö-domstolen med i huvudsak följande tillägg.

Fastigheten består av skogsmark och en mindre del jordbruksmark. I fastigheten ingår även andelar i samfällt vatten och grund i Orsasjön ( ), andel i samfällt fiske i Orsajön ( ) samt andel i Orsa besparingsskog ( ). Det västra vägservitutet binder ihop fastighetens olika ägor och gör att det enkelt går att ta sig mellan gårdens olika delar. Liksom för andra äldre gårdar vid Orsasjön är givetvis tillgången till sjön av central betydelse och av stort värde. Ett upphävande av servitutet skulle innebära en värdeminskning inom intervallet 100 000 kr till 1 000 000 kr för förlust av närheten till hennes ägande i Orsasjön.

Avståndet till vattnet från fastigheten är sådant att man når både båt-plats och bad efter högst fem minuters promenad. De gånger som motorfordon behöver användas kan med fördel Lövavägen användas vilket skulle innebära en ca 1,5 km

SVEA HOVRÄTT DOM F 881-24

längre väg. Det stämmer inte att fastigheten består av olika ägor som servitutet binder ihop. Vid bildandet av servitutet angavs inte behov av att nå bad och båtplats som ändamål utan endast att fastigheten skulle ha en utfart.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Ett servitut är ett rättsförhållande mellan en härskande fastighet (förmånsfastighet) och en tjänande (belastad) fastighet, se 14 kap. 1 § första stycket jordabalken och jfr 7 kap. 1 § andra stycket fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL.

Servitut får upphävas genom fastighetsreglering, se 5 kap. 1 § första stycket 4 FBL. Ägaren till en fastighet som berörs av fastighetsregleringen har behörighet att påkalla regleringen, se 5 kap. 3 § första stycket FBL.

Ett servitut får upphävas om det till följd av ändrade förhållanden inte behövs för den härskande fastigheten eller nyttan av servitutet är ringa i jämförelse med belastningen på den tjänande fastigheten. Ett servitut får även upphävas om det inte utövats under avsevärd tid och omständigheterna även annars är sådana att det måste anses övergivet. (Se 7 kap. 5 § andra stycket FBL.)

I förrättningen upphävde lantmäterimyndigheten två servitut, ett mellan fastigheterna och och ett mellan fastigheterna och , gemensamt registrerade i fastighetsregistret som 20-OSJ-2606.2.

Servitutet mellan fastigheterna och

Likt mark- och miljödomstolen anser Mark- och miljööverdomstolen att det var fel av lantmäterimyndigheten att upphäva servitutet mellan fastigheterna och på ansökan av eftersom han inte var behörig att ansöka om förrätt-ning avseende den fastigheten enligt 5 kap. 3 § FBL. Till skillnad från mark- och mil-jödomstolen anser dock Mark- och miljööverdomstolen att ett sådant fel hos lantmäte-rimyndigheten inte kan läkas genom att ansökan senare biträds av fastighetsägaren i

SVEA HOVRÄTT DOM F 881-24

högre instans. Fastighetsbildningsbeslutet avseende fastigheterna och ska därför upphävas och ansökan ska i den delen i stället avvisas.

Servitutet mellan fastigheterna och

Mark- och miljööverdomstolen håller med lantmäterimyndigheten om att bildandet av det östra servitutet kan utgöra ett sådant ändrat förhållande som är en förutsättning för att kunna upphäva ett servitut. Frågan är då om servitutet inte längre behövs för förmånsfastigheten eller om nyttan av servitutet är ringa i jämförelse med belastningen på bostadsfastighet.

Fastigheten utgör en skogsbruksfastighet med viss jordbruksmark. Det är ostridigt att fastigheten har tillgång till både vatten och fiske genom andelar i samfälligheter i Orsasjön. Enligt Mark- och miljööverdomstolen kvarstår således ett behov för ägaren till fastigheten att ta utfart även västerut. Servitutet kan därmed inte upphävas på den grunden att det inte längre behövs för fastighet.

Det kvarstår alltså en nytta för fastigheten att ta väg västerut. Den tillåtna markanvändningen inom fastigheten kan inte förväntas leda till att servitutsområdet inom fastigheten kommer att användas i någon stor omfattning. Det har inte framkommit att just den ianspråktagna marken be-höver nyttjas för att tillgodose något annat ändamål för fastigheten . Mark- och miljööverdomstolen bedömer därför att nyttan med servitutet inte är ringa i jämförelse med den belastning som det innebär. Servitutet är inte heller att anse som övergivet.

Förutsättningarna för ett upphävande av servitutet mellan fastigheterna och är därmed inte uppfyllda. Med den utgången finns inte något behov av att pröva de övriga bestämmelserna i FBL eller regeringsformen. Lantmäterimyndighetens beslut avseende fastighetsregleringen mellan fastigheterna och ska därför upphävas och förrättningen ställas in. Mark- och miljödomstolens dom ska således ändras.

SVEA HOVRÄTT DOM F 881-24

Rättegångskostnader

Mark- och miljööverdomstolen får, efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna, besluta att sakägare som förlorar målet ska ersätta annan sakägare dennes rättegångskostnad. I övrigt ska 18 kap. rättegångsbalken tillämpas i fråga om rättegångskostnaderna. (Se 16 kap. 14 § första stycket och 17 kap. 3 § första stycket FBL.)

har vunnit målet och har därför rätt till ersättning för sina rätte-gångskostnader i såväl Mark- och miljööverdomstolen som mark- och miljödomstolen. Med hänsyn till att inte varit aktiv i processen förutom att hon angett sin inställning på fråga från mark- och miljödomstolen, bör stå för M kostnader, i den utsträckning de varit skäligen påkallade för att tillvarata hennes rätt. har vitsordat en timtaxa om 1 500 kr exklusive mervärdesskatt som skälig i och för sig. Han har överlåtit åt domstolen att bedöma skäligheten i nedlagd tid.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att är skäligen tillgodo-sedd med ersättning för ombudsarvode motsvarande 19,5 timmars arbete i mark- och miljödomstolen och 25 timmars arbete i Mark- och miljööverdomstolen.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Fredrik Ludwigs, tekniska rådet Ingela Boije af Gennäs, hovrättsrådet Johanna Fernlund, referent, och tf. hovrättsassessorn Emma Karlsson.

Sid 1 (17) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr F 5200-23 Mark- och miljödomstolen 2023-12-27 meddelad i Nacka

PARTER Klagande

Ombud: Motparter

ÖVERKLAGAT BESLUT Lantmäteriets beslut den 20 juni 2023 i ärende nr W21640 SAKEN Fastighetsreglering avseende , och i Orsa kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5200-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Lantmäteriet beslutade genom det överklagade beslutet att upphäva servitutet 20-OSJ-2606.2 (västra servitutet). Servitutet gav fastigheten ( fastighet, fortsättningsvis ) rätt att ta väg västerut över och ( respektive fastigheter). har även sedan 1991 ett servitut, 2034-516.1, som ger fastigheten rätt att ta väg österut (östra servitutet), se kartan nedan.

har överklagat Lantmäteriets beslut att upphäva det västra servitutet. Markoch miljödomstolen har avgjort målet utan att hålla sammanträde med stöd av 16 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL. har fått möjlighet att slutföra sin talan.

YRKANDEN M.M.

har i första hand yrkat att det västra servitutet inte ska upphävas och förrättningen i stället ställas in. Hon har i andra hand yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva det överklagade beslutet och återförvisa målet till

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5200-23 Mark- och miljödomstolen

Lantmäteriet för förnyad handläggning. Hon har, så som mark- och miljödomstolen förstår det, i tredje hand yrkat att det västra servitutet ska omvandlas till enbart en rätt att ta gångväg. Hon har vidare yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i målet.

har till stöd för sin talan uppgett i huvudsak följande.

Bakgrund Det västra servitutet bildades 1957 vid en avstyckningsförrättning. avskars då från Lövavägen och sockenallmänningen vid Orsasjön. I servitutet ingår en rätt för ägaren till att iordningsställa en fyra meter bred väg. Vidare finns i ett partiellt arvskifte, som bilades förrättningsakten, en överenskommelse mellan dödsbodelägarna till att körbana inom det ovan angivna området skall fördelas mellan dessa båda områden

Inför en markaffär och bytesavtal mellan Orsa kommun och Lantbruksnämnden i början av 1990-talet fick hon ett erbjudande av kommunen att anlägga en väg från Lisselhedsvägen över dåvarande , numera , till det nordöstra hörnet på . Hon bekostade då en ca tre meter bred väg efter medgiv-ande från Orsa kommun.

Anslutningen av vägen utfördes dock mer mot norr, dvs. mot tomten till det fritidshus som numera är avstyckat som . Hon ansökte därefter våren 1992 om bildande av ett servitut för vägen. Enligt en överenskommelse om fastighetsreglering mellan Lantbruksnämnden och ägaren till skulle vägservitutet till förmån för vara sju meter brett. Lantmäteriet fattade beslut enligt överenskommelsen och servitutet registrerades sedan den 1 juni 1992. För att idag komma in på sin fastighet via detta servitut skulle hon behöva bredda vägen söderut vid fastighetens nordöstra gränshörn samt förlänga vägen in på .

Fastigheten har alltså idag endast en fullt funktionell utfartsrätt och det är det västra servitutet som Lantmäteriet nu alltså har upphävt.

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5200-23 Mark- och miljödomstolen

fastighet är en fritidsfastighet med låg standard. Den senaste förklaringen till varför han vill få bort det västra servitutet är att han behöver området för att anlägga en infiltrationsanläggning för avlopp. Detta var ett helt nytt argument som plötsligt togs upp av honom på lantmäterisammanträdet. Innan det var det en carport han ville bygga. Han hade tidigare satt upp en mobil carport på servitutsområdet, som fick avhysas med hjälp av Kronofogden. har ägt sin fastighet sedan 1999 och hon förstår inte varför han lämnat in en ansökan om upphävande av det västra servitutet först nu. Hennes uppfattning är att det är missnöje med att det var hon, och inte han, som lyckades för-värva en del av som ligger bakom hans ansökan om upphävandet av servitutet. Detta stöds av att ansökan om förrättning inkom först efter det att han hade fått ett nej på att få köpa .

Tillgången till bad och båtplats har inte beaktats i bedömningen Upphävandet av det västra servitutet kommer att få allvarliga konsekvenser för hennes fastighets framtida utveckling och värde. Servitutet ger dem en väg ner till vattnet. I Orsa kommuns översiktsplan har Löva strand utpekats som ett område för bebyggelseutveckling. Översiktsplanen betonar också att tillgängligheten till vatten bör prioriteras för allmänheten och att badplatser samt båtbryggor bör samordnas för att risken för en privatisering av strandkanten ska minskas.

Läget för nybyggnation är attraktivt, vilket bekräftas av att hon vid flera tillfällen har blivit tillfrågad om att sälja delar av fastigheten. En intilliggande fastighet delades upp i separata fastigheter under en förrättning år 2002 och dessa tomter är nu möjliga att bebygga. Tillgången till vägen ner mot vattnet har således stor betydelse för fastighetens attraktivitet. Liten belastning på den tjänande fastigheten vill bygga en carport på vägen och installera en avloppsanläggning på sin fastighet. Avseende carporten har det beviljats ett bygglov för att uppföra den på en annan plats på fastigheten än där servitutsvägen går. När det kommer till avloppsfrågan har fastighet redan ett servitut som ger den rätt att använda

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5200-23 Mark- och miljödomstolen

avloppsanläggningen på . Kommunen har dessutom planer på att bygga en kommunal vatten- och avloppsanläggning i området. har också som skäl angivit att det skulle bli en ökad trafikmängd över fastigheten. I dagsläget är både och sommarbostäder. Trafiken som uppstår från hennes fastighet är väldigt liten i förhållande till den trafik som kommer från . Den stora anledningen till att vill upphäva servitutet är för att förhindra att det byggs bostäder som gör området mer tätbebyggt och mer trafikerat. Eftersom det finns en annan utfartsväg från hennes fastighet kommer dock det västra servitutet endast att trafikeras av transporter till och från vattnet, vilka kommer att vara marginella i förhållande till den trafik som sker idag.

Kostnaden för att nyttja det nya servitutet För att kunna använda det östra servitutet behöver den väg som går där idag breddas med fyra meter. I Lantmäteriets beslut anges det att detta skulle kunna ordnas genom en breddning av den befintliga vägen för en relativt låg kostnad. Hon har dock tagit in en offert för vad en sådan åtgärd skulle kosta och det skulle vara betydligt mer än så. En sådan lösning skulle dessutom innebära en påverkan på , vars ägare redan idag inte är positiv till den nuvarande vägen.

Synpunkter på Lantmäteriets handläggning Hon har följande fem synpunkter på lantmäteriets handläggning av förrättningen. 1. Lantmäteriets beslut strider mot dess eget beslut från 1992 Lantmäteriet bedömning att har en storlek och användning som inte motiverar två utfartsrättigheter är godtycklig. Denna uppfattning strider mot den uppfattning som Lantmäteriet hade 1992, när myndigheten bedömde att det var av väsentlig betydelse att även fick en servitutsrättighet för en utfartsväg österut. En fastighet, oavsett storlek och användning, måste givetvis ha rätt till olika utfarts-vägar om det finns sådana funktionella behov.

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5200-23 Mark- och miljödomstolen

2Det är inte visat att servitutet utgör en belastning för Lantmäteriet har i sitt beslut upphävt servitutet utan att motivera varför dess utövande skulle utgöra en besvärande och påtaglig belastning för . Det framgår inte varför behöver få tillgång till servitutsområdet. 3. Servitutet över har upphävts utan yrkande Lantmäteriet har på eget initiativ upphävt servitut även för den delen av servitutet som går över , trots att något sådant yrkande inte har funnits från ägaren till . Lantmäteriet saknar lagstöd för att upphäva ett aktivt använt servitut utan yrkande. 4. Beslutet är inte förenligt med 5 kap 4-6 och 8 §§ FBL Tvångsupphävande av ett servitut till förmån för ett enskilt intresse är förbjudet, på grund av bl.a. egendomsskyddet i grundlagen, om det inte kan motiveras mycket övertygande enligt bestämmelserna om fastighetsreglering i 5 kap. 4 6 och 8 §§ FBL. Att så inte är fallet här kommer att utvecklas nedan. 5. Kostnaderna för att återställa vägen österut har ignorerats Hon kommer att drabbas av kostnader när hon nu behöver iordningsställa vägservitutet österut, vilket har ignorerats av Lantmäteriet.

Med anledning av ovanstående synpunkter, men även pga. förrättningslantmätarens uppträdande i anslutning till förrättningssammanträdet, är hennes sammantagna uppfattning att förrättningen inte handlades opartiskt av Lantmäteriet.

Synpunkter på Lantmäteriets rättsliga bedömningar Enligt 7 kap. 5 § FBL kan ett servitut upphävas under förutsättning att sådana olägenheter som avses i 7 kap. 4 § första stycket FBL inte kan undanröjas genom ändring. Till skydd för att den härskande fastigheten inte ska försämras på ett oacceptabelt sätt vid ett upphävande av ett servitut ska bestämmelserna i 3 kap. och 5 kap. FBL tillämpas vid den rättsliga prövningen. De bestämmelser i de kapitlen som borde bli aktuella i detta fall är 3 kap. 1 §, 5 kap. 4 6 och 8 §§ FBL. Hon har således fem invändningar mot Lantmäteriets rättsliga bedömningar, vilka följer nedan.

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5200-23 Mark- och miljödomstolen

13 kap. 1 § FBL Lämplighetsvillkoren Detta lagrum behandlar de allmänna lämplighetsvillkoren vid all ny- och ombildning av fastigheter. För att en fastighet ska anses vara lämplig för sitt ändamål behöver den normalt utfartsrätt, om den inte ligger i direkt anslutning till en allmän väg. En sådan utfartsrätt är aldrig begränsad till ett visst antal. En fastighet kan behöva olika utfartsrätter mot olika viktiga platser. är idag en lantbruksfastighet. Att kunna hämta vatten i Orsasjön till betande djur, i synnerhet vid torrår, är en mycket viktig funktion för fastighetens jordbruk. kan också mycket väl komma att bebyggas med bostäder i framtiden. Så har redan skett på många intilliggande fastigheter. Enligt översiktsplanen vill Orsa kommun utöka möjligheterna till boende i de byar som ligger söder om Orsa samhälle, vilka har samlingsnamnet Södra Orsa. Att Lantmäteriet utan minsta hänsyn eller respekt för befintliga och eventuella framtida förhållanden anser att två utfartsrättigheter, som båda har ansetts som lämpliga i tidigare lantmäteriförrättningar, nu skulle vara obefogade är mycket anmärkningsvärt och oförståeligt.

25 kap. 4 § FBL Båtnadsvillkoret För att ett regleringsföretag ska kunna genomföras tvångsvis måste det ge en total båtnad, dvs. vinst. I detta fall måste det även beaktas att en riktig anslutningsväg från den befintliga vägen på måste anläggas till och in på för att det östra servitutet ska kunna få sin funktion för . Lantmäteriet behandlade dock inte i sin förrättning kostnaderna för att göra den östra servitutsvägen funktionell. Man behandlade inte heller de merkostnader som nu får för att vägen från fastig-heten till Lövavägen blir betydligt längre.

Hon har nu inhämtat en offert för anläggandet av en anslutningsväg till från den östra servitutsvägen. Tillsammans med Lantmäteriets värderingsutredning kan då följande båtnadskalkyl göras.

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5200-23 Mark- och miljödomstolen

Vinst Kostnad Marknadsvärdeökning 10 412 kr för Marknadsvärdeminsknin 1 000 kr g för Anläggningskostnad för 41 250 kr anslutningsvägen österut till Schabloniserad 4 530 kr förrättningskostnad

Lägger man ihop siffrorna ovan blir båtnaden 28 118 kr. Förrättningen ger således ingen båtnad enligt Lantmäteriets egen värdering och då kan den inte heller genomföras tvångsvis.

Hon accepterar därutöver inte Lantmäteriets värdering att hennes fastighets marknadsvärdeminskning skulle vara endast 1 000 kr. Själva väganläggningen har dessutom ett värde. En rimlig och skälig lägsta värdeminskning är vad förrättningskostnaden samt intrångsersättningen på och skulle uppgå till vid bildandet av ett servitut med stöd av bestämmelserna i fastighetsbildnings- eller anläggningslagen. Dvs., vad skulle den faktiska kostnaden vara idag för att bilda och erhålla ett motsvarande servitut för till Lövavägen och vattentillgången i Orsasjön.

35 kap. 5 § FBL Förbättrings- och opinionsvillkoret Förbättringen för fastighet är helt obetydlig då han samtidigt låter ägaren till använda samma väg. Ägaren till har vidare lagt en trumma i diket vid fastighetsgränsen mellan och och fastigheten använder den västra servitutsvägen från som sin utfartsväg. har inget eget servitut för den vägen och inget samråd har hållits med henne om nyttjandet av vägen. Den försämring som det innebär för att bli av med det västra servitutet överstiger således vida den förbättring som åtgärden ger för .

Sid 9 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5200-23 Mark- och miljödomstolen

har ett servitut för avlopp sedan 1957 på . Det finns även andra utrym-men på fastighet där man skulle kunna anlägga en avloppsanläggning. Hans yrkande är därför mer omfattande än vad som krävs för att hans fastighet ska förbättras. I den situationen träder det s.k. opinionsvillkoret in, men det har Lantmäteriet inte tillämpat i förrättningen.

Opinionsvillkoret innebär att en fastighetsreglering om upphävande av ett servitut inte får genomföras om den eller de sakägare som har ett väsentligt intresse i saken motsätter sig upphävandet samt har beaktansvärda skäl för det. Det västra servitutet är idag den enda funktionella utfarten för och fastigheten har ett behov av att enkelt kunna nå Orsasjön. Servitutet är inte heller varaktigt övergivet eller av ringa betydelse för .

45 kap. 6 § andra stycket FBL Utförandevillkoret Bestämmelsen innebär att om syftet med en fastighetsreglering kan vinnas genom olika utföranden ska regleringsföretaget verkställas på det sätt som föranleder minsta olägenhet utan att lönsamheten eller utbytet i övrigt oskäligt försämras. syfte med att upphäva det västra servitutet är att han vill anlägga en avloppsanläggning på platsen. Enligt det bygglov som godkändes den 17 januari 2022 är ett tekniskt samråd nödvändigt för att erhålla ett startbesked för byggnationen. För att genomföra det tekniska samrådet krävs i sin tur tillstånd från miljönämnden avseende det privata avloppssystemet.

Enligt kommunens miljökontor ska dock något sådant tillstånd inte ha beviljats ännu och någon diskussion om fastighetens avloppssystem ska inte ens ha inletts. Placeringen av avloppssystemet på har inte diskuterats med miljönämnden.

Det finns flera alternativa lösningar för avloppssystemet och inga av dem hindras av servitutet. En gemensam avloppsanläggning skulle exempelvis kunna inrättas för fastigheterna i närområdet, då samtliga av fastigheterna är förelagda eller har behov av att installera moderna avloppsanläggningar. Avloppsanläggningen skulle annars kunna placeras på en annan del av fastighet. På den södra sidan av fastig-

Sid 10 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5200-23 Mark- och miljödomstolen

heten finns ett dike som kan ta emot överskottsvatten. Enligt miljökontoret på kommunen behöver dessutom en väg inte hindra uppförandet av en avloppsanläggning, eftersom en sådan kan placeras under marken. har därutöver ett redan exister-ande servitut för avlopp på , som man erhöll 1957 i samband med bildandet av fastigheten.

55 kap. 8 § FBL Fastighetsskyddet och storleksvillkoret Lantmäteriet har inte prövat detta lagrum i förrättningen, trots att det ska tillämpas även vid servitutsfrågor. Bestämmelsen anger gränserna för hur stora ingrepp som får göras genom fastighetsreglering mot en fastighetsägares vilja. Bestämmelsen ska skydda fastigheter från att bli mindre lämpade, men den ska även vara ett skydd mot att en fastighets graderingsvärde påtagligt minskas. Storleksvillkoret gäller enligt praxis även vid upphävande av ett servitut.

Rättegångskostnader Hon har genom ensidiga ansökan samt Lantmäteriets handläggning och beslut haft rättegångskostnader i form av ett ombud. Eftersom är den som har orsakat henne dessa kostnader är det också högst skäligt att han ska stå för hennes rättegångskostnader i målet.

har anfört i huvudsak följande.

Tillgången till bad och båtplats Tillgången till bad- och båtplatsen förhindras inte för genom Lantmäteriets beslut. Fastigheten är dessutom en jordbruksfastighet, även om har låtit granarna växa. Det är svårt att förstå varför en jordbruksfastighet skulle ha behov av en båteller badplats. Om skulle bebyggas finns det däremot en uppenbar risk att det skulle bli genomfartstrafik över hans fastighet. Han erbjöd sig dock under processen hos Lantmäteriet att hålla sin fastighet öppen för gångtrafik ner till sjön, men detta avfärdades av .

Sid 11 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5200-23 Mark- och miljödomstolen

har också hänvisat till översiktsplanen och att Löva Strand där utpekas som ett område för bebyggelseutveckling. Det stämmer i och för sig, men ligger inte inom området Löva Strand. Fastigheten ligger däremot inom ett riksintresse som benämns som Siljansringen och det är enligt översiktsplanen ett område där bebyggelse ska undvikas. Fastighetens mark tjänar bäst som jordbruks-mark.

Belastningen på den tjänande fastigheten Det är riktigt att hans fastighet har ett servitut för att ansluta fastighetens avloppsanläggning till infiltrationsanläggningen på . Han får dock inte genomföra anslutningen på grund av miljöskäl och denna situation kommer inte att lösas de närmaste 2 3 åren. Det byggnadstillstånd som han har för sin fastighet får därför inget igångsättningstillstånd och byggnadstillståndet går ut i vinter. Resul-tatet av detta blir att belastningen på hans fastighet kommer att öka ytterligare på grund av tidsåtgången i detta ärende.

Kostnaden för att nyttja det östra servitutet Kostnaden för att nyttja det östra servitutet skulle ha uppstått ändå, om inte hade tänkt att överge det östra servitutet. Om det västra servitutet över hans fastighet skulle behållas, skulle det dessutom uppstå en lika stor kostnad för det, eftersom de sista 10-15 meterna av den vägen inte är hårdgjord.

har anfört i huvudsak följande. Servitutets syfte förefaller på 1950-talet ha varit att skulle få tillgång till den åkermark som tillhörde den tidigare stamfastigheten. En potentiell framtida användning av fastigheten för bostadsbyggande borde därför inte vara relevant för bedömningen, eftersom det inte är i linje med servitutets syfte. Det stämmer inte heller att skulle ha tillgång till avlopp på hennes fastighet. Det servitutet tillåter endast avlopp för gråvatten. Det är också så som servitutet nyttjas idag och har gjorts historiskt. Orsa kommun har vidare inte

Sid 12 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5200-23 Mark- och miljödomstolen

någon plan på att bygga ut kommunalt vatten eller avlopp. Det har hon fått bekräftat av sina kontakter och det styrks även av att hon har fått ett beslut om att hon till senast år 2025 behöver göra omfattande åtgärder på hennes nuvarande avloppssystem.

DOMSKÄL

Prövningsordningen

Mark- och miljödomstolen förstår talan som att hon vill att Lantmäteriets beslut ska upphävas dels pga. av brister i handläggningen, dels pga. av att Lantmäteriet ska ha bedömt ärendet fel i sak.

Avseende bristerna i handläggningen uppfattar domstolen det som att sammanfattningsvis gör gällande att dessa skulle vara: 1) att Lantmäteriets beslut inte är tillräckligt väl motiverat, 2) att beslutet är godtyckligt eftersom det ska strida mot myndighetens eget beslut från 1992, 3) att lantmätaren uppträtt på ett felaktigt sätt vid förrättningssammanträdet, 4) att myndigheten inte har behandlat hennes kostnader som nu ska uppkomma för att iordningsställa den östra servitutsvägen, samt 5) att servitutet över har upphävts utan yrkande från någon part.

När det kommer till prövningen i sak uppfattar domstolen hennes talan som att det sammanfattningsvis görs gällande att beslutet ska upphävas eftersom det inte skulle vara förenligt med bestämmelserna i 3 kap. 1 §, 5 kap 4 6 och 8 §§ FBL, dvs. fem invändningar.

Mark- och miljödomstolen kommer nu att pröva invändningar enligt ovan nämnda ordning. Om domstolen kommer fram till att det inte har framkommit skäl för att upphäva Lantmäteriets beslut kommer domstolen i ett sista steg att pröva hennes yrkande om att det västra servitutet ska omvandlas till enbart en rätt att ta väg för fotgängare.

Sid 13 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5200-23 Mark- och miljödomstolen

Brister i handläggningen?

Domstolen bedömer inledningsvis att Lantmäteriets beslut är tillräckligt väl motiverat. Huruvida beslutet är i motsatsställning till beslutet från 1992 utgör inte heller ett skäl för att upphäva beslutet. Det har vidare inte framkommit att lantmätaren skulle ha uppträtt på ett felaktigt sätt på något vis under förrättningssammanträdet.

När det kommer till invändningen att Lantmäteriet inte skulle ha behandlat kostnader för att iordningsställa den östra servitutsvägen anser mark- och miljödomstolen att det saknas konkreta uppgifter för domstolen att ta ställning till om vad underlåtenheten skulle ha bestått av. Invändningen kan därför inte leda till att beslutet ska upphävas.

Mark- och miljödomstolen gör däremot bedömningen att Lantmäteriet begick ett handläggningsfel när man upphävde det västra servitutet över fastigheten . Skälet till det är, som anfört, att ingen part hade framställt ett sådant yrkande och ägaren till , , hördes inte heller under förrättningen. har dock nu yttrat sig under processen i mark- och miljödomstolen och hon har då, så som man får förstå henne, uppgett att hon anser att det västra servitutet bör avskaffas även avseende hennes fastighet. Det finns vid dessa förhållanden inte skäl att återförvisa målet, utan bristen i Lantmäteriets handläggning ska i stället ses som läkt i mark- och miljödomstolen.

Domstolen har således sammanfattningsvis funnit att det inte har framkommit något handläggningsfel i ärendet som utgör skäl för återförvisning.

Prövningen i sak

3 kap. 1 § FBL Mark- och miljödomstolen delar i denna del Lantmäteriets bedömning av vilka behov som har, med följande tillägg. Det saknas stöd för att riktlinjer i en översiktsplan ska ges en avgörande betydelse vid fastighetsmål (jfr bl.a. 3 kap. 2 § FBL). Prövningen ska därför utgå ifrån att alltjämt är en jordbruksfastighet.

Sid 14 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5200-23 Mark- och miljödomstolen

har avseende att fastigheten har ett behov av en väg västerut endast anfört, i förhållande till jordbrukets behov på fastigheten, att vatten kan behöva hämtas från Orsasjön till betande djur på fastigheten. Mark- och miljödom-stolen bedömer att detta behov inte ensamt kan utgöra skälet för servitutet. Det har inte framkommit några andra skäl för varför fastigheten behöver en väg västerut och domstolen delar därför Lantmäteriets bedömning att ett sådant intresse saknas. 3 kap. 1 § FBL utgör således inget skäl för att ändra Lantmäteriets beslut.

5 kap. 4 § FBL Av Lantmäteriets värderingsutredning framgår det att myndigheten har beräknat båtnaden för förrättningen till 5 882 kronor. har i denna del invänt att beräkningen inte har tagit i beaktande den kostnad på 41 250 kr som skulle uppstå om den västra servitutsvägen försvann. Enligt henne skulle då en anslutningsväg behöva anläggas mellan fastigheten och den befintliga väg som idag finns på det östra vägservitutet. Den befintliga vägen uppges även vara i behov av att bli bredare.

Mark- och miljödomstolen bedömer att det av underlaget i målet inte framgår att det behöver anläggas en anslutningsväg mellan fastigheten och det östra vägservitutet för att det östra servitutet ska kunna nyttjas. Det framgår heller inte att den befint-liga vägen österut skulle behöva breddas. Lantmäteriet har i sitt beslut endast diskuterat frågan om den östra vägens funktionalitet på en hypotetisk nivå, utan att ta ställning till det faktiska behovet. Den offert som har åberopat i mark- och miljödomstolen till stöd för sin talan innefattar bl.a. grävning/ schakt-ning av en vändplan, vilket är en åtgärd som går utöver att anlägga en anslutnings-väg. Det framstår därför som oklart vad det är för arbete som offerten egentligen avser. Mark- och miljödomstolen anser även att det av utredningen i målet inte går att dra slutsatsen att det östra vägservitutet skulle ha ett större behov av anlägg-ningsåtgärder än det västra.

Domstolens sammantagna bedömning blir därför att det inte ska inkluderas en post i båtnadskalkylen avseende kostnaden för att anlägga en anslutningsväg mellan fastigheten och den väg som finns med stöd av det östra vägservitutet. Det har

Sid 15 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5200-23 Mark- och miljödomstolen

vidare inte framkommit varför fastighetsregleringen skulle medföra någon värdeminskning för den västra väganläggningen. Det faktum att man från fastigheten i framtiden kommer att behöva köra en längre väg för att komma till Lövavägen och Orsasjön är vidare inte en sådan mätbar kostnad som kan tas med i en båtnadskalkyl, eftersom det förlängda köravståndet inte avser ett för fastigheten så väsentligt mål såsom exempelvis allmän väg eller fastighetens brukningscentrum. Domstolen bedömer slutligen att en post avseende kostnaden för att erhålla ett motsvarande vägservitut som det västra inte kan läggas till båtnadskalkylen.

Ovanstående bedömningar innebär att mark- och miljödomstolen finner att det inte framkommit skäl för att göra en annan båtnadskalkyl än den som Lantmäteriet har gjort. Båtnadsvillkoret enligt 5 kap. 4 § FBL är därmed uppfyllt.

5 kap. 5 § FBL

Av bestämmelsens andra stycke framgår följande. Innebär en ansökan av en sakägare att fastighetsregleringen, för att inte möta hinder enligt 5 kap. 4 § andra stycket FBL, ska göras mer omfattande än vad som krävs för att sökandens fastighet ska förbättras, får regleringen inte äga rum om de sakägare som har ett väsentligt intresse i saken mera allmänt motsätter sig regleringen och har beaktansvärda skäl för det.

Av 5 kap. 4 § andra stycket FBL framgår att en åtgärd ej är tillåten om den väsentligt skulle försvåra eller fördyra en mer omfattande reglering som behövs och som kan väntas inom en nära framtid.

Det har inte framkommit att den aktuella fastighetsregleringen kommer att väsentligen försvåra eller fördyra en mer omfattande reglering som behövs och som kan väntas inom en nära framtid. Bestämmelsen i 5 kap. 5 § andra stycket FBL är därför inte tillämplig i detta fall.

Sid 16 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5200-23 Mark- och miljödomstolen

5 kap. 6 § FBL Enligt 5 kap. 6 § andra stycket FBL ska, om syftet med fastighetsregleringen kan vinnas genom olika utföranden, regleringen verkställas på det sätt som föranleder minsta olägenhet utan att lönsamheten eller utbytet i övrigt oskäligt försämras.

I aktuellt fall är syftet med fastighetsregleringen, enligt Lantmäteriets beslut, att minska belastningen på . Syftet är inte att möjliggöra för en avloppsanläggning på och det saknas därmed skäl att utreda alternativa lösningar för en sådan. Bestämmelsen utgör därför inte ett skäl för att upphäva förrättningen.

5 kap. 8 § FBL

I 5 kap. 8 § FBL anges att det vid en fastighetsreglering ska iakttages att varje däri ingående fastighet får en sådan sammansättning och utformning att den ej i mindre mån än före regleringen lämpar sig för det ändamål vartill den är avsedd att användas. Fastigheten får vidare inte ändras så att dess graderingsvärde minskas väsentligt eller ökas i sådan omfattning att en avsevärd olägenhet uppkommer för ägaren.

Som framgått av bedömningen ovan bedömer mark- och miljödomstolen att inte lämpar sig i mindre mån för jordbruksändamål om det västra servitutet upphävs. Förändringen leder inte heller till att fastighetens graderingsvärde minskas väsentligt. Bestämmelsen i 5 kap. 8§ FBL utgör således inte skäl för att upphäva förrättningen.

Bör det västra servitutet förvandlas till en rätt att ta väg? Eftersom fastigheten är en jordbruksfastighet, som till viss del är bevuxen med skog, kan den inte anses ha ett behov av ett mer begränsat servitut i form av en gångväg västerut. yrkande ska därför avslås även i denna del.

Sid 17 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5200-23 Mark- och miljödomstolen

Sammanfattning

Mark- och miljödomstolen har funnit att det inte framkommit att det skett något sådant handläggningsfel i ärendet som kan utgöra skäl för att återförvisa målet. Det har vidare inte framkommit något skäl enligt 3 kap. 1 §, 5 kap 4 6 eller 8 §§ FBL för att upphäva Lantmäteriets beslut och låta det västra servitutet kvarstå. Domstolen har slutligen funnit att det inte heller finns skäl för att omvandla servitutet till enbart en rätt att ta väg.

Av bedömningarna ovan följer att överklagandet ska avslås. Eftersom inte får framgång med sitt överklagande ska även hennes yrkande om ersättning för rättegångskostnader avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (MMD-02)

Överklagande senast den 17 januari 2024.

Ludvig Wiklander Björn Rossipal I domstolens avgörande har deltagit tingsfiskalen Ludvig Wiklander, ordförande, och tekniska rådet Björn Rossipal.