M 4039-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår Naturskyddsföreningens länsförbund i Västernorrlands yrkande om inhämtande av förhandsavgörande från EUdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom, punkten 1 i domslutet, på så sätt att följande försiktighetsmått ska gälla för avverkningen på fastigheten i Ånge kommun. Ingen avverkning eller därmed sammanhängande skogsbruksåtgärder får ske inom 50 meter från den knärotsförekomst som är utpekad med röd pil i

SVEA HOVRÄTT DOM M 4039-24

bilaga B. Om gränsen för det avverkningsanmälda området ligger närmare än 50 meter från knärotsförekomsten får ingen avverkning eller därmed sammanhängande skogsbruksåtgärder ske fram till den gränsen. b) Mark- och miljööverdomstolen förbjuder avverkning och därmed sammanhängande skogsbruksåtgärder på övriga områden enligt anmälan i Skogsstyrelsens ärendenr A 30840 2023 under häcknings- och uppfödningsperiod från och med den 1 mars till och med den 20 juli. c) Mark- och miljööverdomstolen överlämnar ärendet till Skogsstyrelsen för att närmare koordinatsätta det område som avses i punkten a) i domslutet. 3. Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet i övrigt.

SVEA HOVRÄTT DOM M 4039-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Naturskyddsföreningens länsförbund i Västernorrland (Naturskyddsföreningen) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och i första hand förbjuda skogsavverkning eller andra skogsbruksåtgärder i det avverkningsanmälda skogsområdet och i andra hand återförvisa ärendet till Skogsstyrelsen för fortsatt handläggning. Föreningen har även yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (SCA) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Naturskyddsföreningen har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Följdeffekter av den anmälda avverkningen för fridlysta och rödlistade arter i de intilliggande skogsområdena och deras förutsättningar för långsiktig fortlevnad måste beaktas. I det ingår att överväga hur arternas naturliga utbredning, bevarandestatus och kontinuerliga ekologiska funktionalitet i området riskerar att påverkas. Särskilt knärot, spillkråka, talltita och tjäder behöver beaktas, så att den kontinuerliga ekologiska funktionen inte skadas i växt- och fortplantningsområdet. Om ärendet återförvisas till Skogsstyrelsen ska samtliga fridlysta och rödlistade arter handläggas i enlighet med deras ekologiska krav och i enlighet med vetenskapliga studier och forskningsresultat. Vid en återförvisning ska tillsynsmyndigheten också meddela Naturskyddsföreningen Västernorrland underlag och myndighetens ställningstaganden utan onödigt dröjsmål.

Vid en ny inventering av området har nya fynd av knärot och talltita påträffats. Av alla plantor av knärot som påträffats, inklusive knärotsfynd inom den 50 meter , ligger 70 procent utanför Skogsstyrelsens förbudsområde. Dessa fynd kommer att påverkas negativt av den planerade avverkningen, särskilt med tanke på det vindutsatta läget vid Kyrksjön. Den anmälda avverkningen kommer att skada nära 70 procent av den

SVEA HOVRÄTT DOM M 4039-24

aktuella knärotspopulationen. Det finns därmed en risk för att knärotens bevarandestatus i området påverkas negativt. Även ett häckande par av den nära hotade och fridlysta talltitan har påträffats. Hela avverkningsanmälan omfattas av talltitans ca 15 hektar stora revir. Talltitan är trogen sitt revir och överlever inte när dess livsmiljö kalavverkas. Dessutom påträffa hänsynsträd av SCA.

Mark- och miljööverdomstolen bör inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen i fråga om vilka krav på faktisk kunskap om naturvärden och skyddade arter som ska ställas på verksamhetsutövaren och tillsynsmyndigheten i samband med en anmälan om skogsavverkning för att hänsynskraven i fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet ska anses uppfyllda.

SCA har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Den planerade åtgärden innebär en hyggesfri metod där en skärm med 35 procent av träden kommer att stå kvar efter åtgärden. Det är sannolikt att en andel av de knärotsplantor som står inom ytorna som påverkas kommer att klara sig. Knäroten behöver skuggiga förhållanden med hög luftfuktighet och när man lämnar 35 procent av träden kommer det fläckvis att vara relativt skuggigt. Det gäller framför allt där trädgrupper lämnas mera tätt eller där granar, som skuggar marken mer än tall och löv, lämnas. Man bör därför inte utgå från att samtliga plantor som påverkas också kommer att försvinna, men hur stor andel som kommer att försvinna är förstås svårt att bedöma.

Efter Naturskyddsföreningens nytillkomna uppgifter har SCA genomfört ytterligare undersökningar av förekomsten av knärot på plats. Under denna inventering, där tidigare rapporterade fynd undveks i möjligaste mån men arbetsinsatsen av resursskäl behövde begränsas i tid, påträffades ytterligare 288 plantor spridda på 29 olika punkter. Hade mer tid kunnat läggas på eftersökande hade sannolikt ytterligare plantor påträffats, men det finns rimlighetsgränser för hur ingående stora områden kan

SVEA HOVRÄTT DOM M 4039-24

inventeras. Fynden, som också rapporterats in i Artportalen, ligger i områden som planerats som frivilliga avsättningar. De nya fynd som har tillkommit inom det avverkningsanmälda området är i anslutning till den redan beslutade förbudsytan, i planerad hänsynszon nära bäcken och i ett nytt kluster i områdets södra del. Av den mycket stora och väl spridda populationen av knärot i närområdet kommer ca 68 procent att ligga inom avsättningar och hänsynsytor, såväl frivilliga som av Skogsstyrelsen beslutade. De plantor som finns kvar finns till stor del utspridda över åtskilliga hektar skogsmark som inte påverkas av någon avverkning och där arten kan fortleva.

Beträffande talltita kan det inte vitsordas att den inte överlever en avverkning inom reviret. Med tanke på artens utbredning i landet kommer enskilda individer av arten att finna nya boplatser och revir. Både tjäder och spillkråka har gynnsam bevarandestatus och ingen åtgärd behövs.

SCA har gett in en promemoria som avser bolagets inventering av knärot och viss annan utredning till domstolen.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Begäran om förhandsavgörande

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att det inte finns någon sådan tolkningsfråga i målet som domstolen är skyldig att inhämta förhandsavgörande om. Naturskyddsföreningens yrkande om inhämtande av förhandsavgörande från EU-domstolen ska därför avslås.

Anmälan om avverkning

SCA har anmält ett område om 7,03 hektar för föryngringsavverkning på fastigheten i Ånge kommun. Enligt avverkningsanmälan ska markberedning genom högläggning ske inom hela det avverkningsanmälda området. Inom 0,35 hektar ska även grenar och toppar, så kallat grot, tas ut. Vidare framgår att området inte ska

SVEA HOVRÄTT DOM M 4039-24

slutavverkas och att SCA ska spara en skärm med tall, gran och löv. För att begränsa körskador ska huvudbasstråk läggas på mark med bäst bärighet. I fråga om hänsyn till biotoper framgår av anmälan att god hänsyn ska hållas till naturskogsrest. Skyddszoner ska även lämnas mot skogligt impediment och vatten i form av god hänsyn mot myrmark och bäck. Äldre barrträd, äldre och grova lövträd, hålträd och boträd, döda stående eller liggande träd, trädsamlingar, träd med brand- och kulturspår samt naturliga och tillskapade högstubbar ska lämnas kvar. På den karta som bifogats anmälan har SCA markerat hänsynsytor.

Blanketten för anmälan innehåller ett avsnitt där uppgifter kan lämnas om hänsyn till arter. Anmälaren kan exempelvis ange att hänsyn ska tas till rödlistade fåglar eller andra rödlistade arter. SCA har inte lämnat några uppgifter i denna del.

Enligt uppgifter som kommit in till Skogsstyrelsen från externa aktörer är den avverkningsanmälda skogen av naturskogstyp med mycket spår av bränder, har en allmän förekomst av död ved och innehåller många mycket gamla lågor övervuxna med mossa. Skogsstyrelsen har den 1 augusti 2023 förelagt SCA att komplettera anmälan med uppgifter avseende knärot. I svaret på begäran har SCA redogjort för de knärotsfynd som enligt bolaget gjorts vid en översiktlig inventering av området. Vidare har SCA i en kompletterande uppgift till Skogsstyrelsen uppgett att uttaget är 65 procent, där 80 procent av granen och 50 procent av tallen tas ut samtidigt som allt löv sparas.

Av 2 kap. 1 § miljöbalken följer att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd är skyldiga att visa att hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas. I 2 kap. 2 § miljöbalken uppställs krav på verksamhetsutövaren att skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att skydda miljön mot skada eller olägenhet, det så kallade kunskapskravet. Kunskapen ska finnas innan åtgärden vidtas (ser prop. 1997/98:45 del 1 s. 211 och del 2 s. 14). Kraven gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem, se 2 kap. 7 § miljöbalken. Artskyddsförordningen (2007:845) är att se som en precisering av de allmänna hänsynsreglerna när det gäller skydd av arter (se t.ex.

SVEA HOVRÄTT DOM M 4039-24

MÖD 2013:13). Verksamhetsutövaren måste således kunna redogöra för miljökonsekvenserna av sitt handlande, vilket innefattar hur åtgärden påverkar skyddade arter. Verksamhetsutövaren ska söka kompletterande information om specifika artförekomster och delge denna information till myndigheter i samband med en anmälan. Myndigheten ska vid behov hjälpa verksamhetsutövaren med förtydligande av vad som krävs. (Se Mark- och miljööverdomstolens dom den 18 augusti 2023 i mål nr M 9596-22.)

I den blankett som fylls i vid en avverkningsanmälan ska uppgifter om planerad hänsyn till olika naturmiljövärden lämnas, bl.a. hänsyn till arter. Ett korrekt ifyllande av blanketten förutsätter således att verksamhetsutövaren vet var på fastigheten skyddsvärda och hänsynskrävande arter och miljöer finns. Verksamhetsutövarens redogörelse för artförekomst m.m. är dessutom en förutsättning för att Skogsstyrelsen och överprövande instanser ska kunna ta ställning till behovet av hänsyn samt om föreslagen hänsyn är relevant och tillräcklig.

I det här fallet har det funnits tydliga indikationer på att det avverkningsanmälda området potentiellt hyser höga naturvärden. Det bör ha varit känt för SCA när anmälan gjordes. Trots det har området inte inventerats i fråga om förekomst av skyddsvärda arter inför att avverkningsanmälan gavs in till Skogsstyrelsen. Den inventering som SCA genomförde under Skogsstyrelsens handläggning var översiktlig och syftade endast till att kartlägga förekomsten av knärot. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att SCA inte har haft det kunskapsunderlag som varit nödvändigt för planeringen av avverkningen. Att genomföra erforderliga inventeringar av området åligger ingen annan än SCA. Genom att fatta beslut i ärendet på ett bristfälligt underlag har Skogsstyrelsen brustit i sin utredningsskyldighet.

När det finns brister i en anmälan och i det kunskapsunderlag som legat till grund för densamma, bör den anmälda åtgärden som utgångspunkt förbjudas eller ärendet återförvisas för fortsatt handläggning. I detta fall har ärendet under processens gång kompletterats med utredning. Den utredning som nu finns beträffande knärot är enligt domstolen tillräcklig. När det gäller förekomst av fåglar finns uppgifter från Naturskyddsföreningen som vid sina fältbesök i området har observerat talltita.

SVEA HOVRÄTT DOM M 4039-24

Föreningen har vidare anfört att det avverkningsanmälda skogsområdet utgör en viktig livsmiljö för spillkråka och tjäder. SCA har inte utfört någon egen inventering av området med avseende på fåglar, men har vidgått att observationer av talltita, spillkråka och tjäder finns noterade. Sammantaget bedömer Mark- och miljööverdomstolen att anmälan kan prövas utifrån den utredning som nu finns. Domstolen har härvid fäst vikt vid att anmälan inte avser slutavverkning, utan plockavverkning inom ett förhållandevis begränsat område.

Knärot

Skogsstyrelsen har förbjudit avverkning inom en del av det avverkningsanmälda området. Utifrån den kännedom om förekomst av knärot som då fanns bedömdes ca 92 procent av populationen ligga inom områden med frivilliga avsättningar och av Skogsstyrelsen beslutade hänsynsområden. Efter Skogsstyrelsens beslut och mark- och miljödomstolens dom har det framkommit uppgifter om ytterligare förekomst av knärot inom området. När hänsyn tas till dessa nya förekomster kommer ca 68 procent av populationen att ligga inom avsättningar och hänsynsytor enligt SCA.

Enligt Mark- och miljööverdomstolen är ett skydd av 68 procent av den kända knärotsförekomsten inom den aktuella populationen något lågt för att säkerställa att artens bevarandestatus i området inte påverkas negativt. Av utredningen i målet framgår att det finns ett kluster av plantor i avverkningsområdets södra del. Förekomsten förefaller storleksmässigt ungefär motsvara den förekomst som omfattas av Skogsstyrelsens beslutade hänsynsområde. För att den lokala populationen av knärot ska kunna bibehållas på en tillfredställande nivå och för att inte riskera påverkan på knärotens bevarandestatus, bör även klustret av plantor i avverkningsområdets södra del skyddas. Mark- och miljööverdomstolen bedömer därför att även detta kluster av knärotsförekomst ska omfattas av ett avverkningsförbud.

SVEA HOVRÄTT DOM M 4039-24

Fåglar

Det är förbjudet att avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg (4 § första stycket 2 artskyddsförordningen). Det är även förbjudet att avsiktligt störa fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå eller återupprätta populationen till den nivån (4 § första stycket 4 artskyddsförordningen). För tillämpningen av förbudet mot att avsiktligt förstöra eller skada fåglars bon och ägg är det inte relevant att göra en prövning av åtgärdens påverkan på fågelartens populationsnivå eller syftet med fågeldirektivet (se EU-domstolens dom i mål C-784/23, p. 54). När det gäller förbudet mot att avsiktligt störa fåglar ska det dock ske en bedömning av vilken påverkan en planerad avverkningsåtgärd skulle få på den berörda fågelartens populationsnivå. För att kunna bedöma att det, trots en avverkning, går att bibehålla en population på en tillfredsställande nivå eller återupprätta populationen till en sådan nivå krävs att arten långsiktigt kan finnas kvar inom sitt naturliga utbredningsområde. I den bedömningen behöver i sin tur lokala förekomster och regional status beaktas i förhållande till förekomsten på nationell nivå. (se bl.a. MÖD 2024:24).

De fågelarter som har aktualiserats i målet är talltita, spillkråka och tjäder. Tjädern är visserligen fridlyst enligt artskyddsförordningens bestämmelser, men populationen är livskraftig i Sverige enligt SLU Artdatabankens rödlista. Det finns inga uppgifter om spelplatser eller annat som indikerar att området är av särskild betydelse för arten. Tjäderns populationsnivå bedöms därför inte påverkas av avverkningen på ett otillåtet sätt.

Beträffande talltita och spillkråka är båda arterna fridlysta och rödlistade såsom nära hotade. Spillkråkan är dessutom upptagen på bilaga 1 till fågeldirektivet. Arternas populationsnivåer är inte tillfredsställande inom deras naturliga utbredningsområden på nationell nivå.

Naturskyddsföreningen har anfört att ett häckande par av talltita har observerats inom avverkningsområdet. I avsaknad av annan utredning får denna uppgift godtas. Det är

SVEA HOVRÄTT DOM M 4039-24

ostridigt att spillkråka har observerats i området, men det är inte utrett om häckning förekommer. I avsaknad av sådan utredning och med tillämpning av försiktighetsprincipen går det enligt domstolen inte att bortse från att häckning kan förekomma. SCA har inte åtagit sig några försiktighetsåtgärder som syftar till att förhindra att fåglars bon eller ägg förstörs under häckningen. Den anmälda avverkningen strider därmed mot förbudet att avsiktligt förstöra fåglars bon eller ägg. I avsaknad av underlag avseende boträd eller häckningsmiljöer är det inte möjligt för domstolen att föreskriva om försiktighetsåtgärder. Avverkningen ska i stället förbjudas under talltitans och spillkråkas häcknings- och uppfödningsperioder den 1 mars till 20 juli.

Nästa fråga är om avverkningen påverkar möjligheten att återupprätta tillfredställande populationsnivåer för talltita och spillkråka inom deras naturliga utbredningsområden på nationell nivå.

Talltitan har relativt stora arealkrav och missgynnas av att skogsområden fragmentiseras och flerskiktad skog försvinner. Den svenska populationen har under lång tid minskat, med sparsam och fragmenterad förekomst som följd i delar av landet. Vid skogsbruksåtgärder gynnas arten av hänsyn i form av att flerskiktade kantzoner lämnas mot exempelvis bäckar och sjöar, unga och undertryckta träd sparas, trädgrupper av främst äldre gran och lövträd sparas vid avverkning, skapande av högstubbar eller stående död ved samt hyggesfritt skogsbruk (se SLU:s artfakta). Även spillkråkan utnyttjar stora arealer, men förekommer i såväl gran-, bland- som lövskog och även i områden med intensivt skogsbruk. Arten gynnas av att grovstammiga träd, gärna av asp, sparas vid avverkning.

SCA har gjort vissa åtaganden vid genomförandet av avverkningen. Två större hänsynsytor ska lämnas. Det är något oklart vad denna hänsyn innebär, bl.a. eftersom SCA i sin anmälan angett att markberedning ska ske inom hela det avverkningsanmälda området. Eftersom de fynd av knärot som ligger inom hänsynsytorna ingår i den population som enligt SCA ska skyddas uppfattar Mark- och miljööverdomstolen att hänsynsytorna ska lämnas helt orörda. Inom dessa områden ska därmed inga skogsbruksåtgärder, inklusive markberedning, ske. Utöver dessa hänsynsytor tillkommer de

SVEA HOVRÄTT DOM M 4039-24

områden som genom Skogsstyrelsens beslut och Mark- och miljööverdomstolens avgörande är undantagna från avverkning till skydd för knärot.

SCA har vidare åtagit sig att lämna äldre barrträd, äldre och grova lövträd, hålträd och boträd, döda stående eller liggande träd, trädsamlingar, träd med brand- och kulturspår samt naturliga och tillskapade högstubbar. Mark- och miljööverdomstolen uppfattar anmälan i denna del som att åtagandet avser samtliga ytor där avverkning ska ske.

SCA har i anmälan även uppgett att en skärm kommer att sparas med tall, gran och allt löv. SCA har i senare kontakt med Skogsstyrelsen förtydligat att uttaget är totalt 65 procent. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att SCA därmed har åtagit sig att spara minst 35 procent av träden inom de områden som får avverkas. Inom dessa områden får 80 procent av granen och 50 procent av tallen avverkas, samtidigt som alla lövträd ska sparas. Uttaget om 65 procent ska alltså beräknas inom de områden som ska avverkas, utan beaktande av hänsynsområden.

De nu redovisade åtagandena och hänsynsåtgärderna överensstämmer förhållandevis väl med den hänsyn som rekommenderas för talltita och spillkråka. De hänsynsåtgärder som SCA har åtagit sig att vidta tillsammans med beslutade förbudsområden är därmed tillräckliga för att en otillåten störning av fågelarterna inte ska uppkomma.

Sammanfattning

Det finns skäl att, utöver det avverkningsförbud som beslutats av Skogsstyrelsen, meddela ytterligare ett avverkningsförbud till skydd av knärot. Ingen avverkning eller därmed sammanhängande skogsbruksåtgärder får därför ske inom 50 meter från den knärotsförekomst som är utpekad med röd pil i bilaga B. Om gränsen för det avverkningsanmälda området ligger närmare än 50 meter från knärotsförekomsten får ingen avverkning eller därmed sammanhängande skogsbruksåtgärder ske fram till den gränsen. Mark- och miljööverdomstolen överlämnar till Skogsstyrelsen att närmare koordinatsätta området.

SVEA HOVRÄTT DOM M 4039-24 Mark- och miljööverdomstolen förbjuder vidare avverkning och därmed sammanhängande skogsbruksåtgärder under talltitans och spillkråkans häcknings- och uppfödningsperioder från och med den 1 mars till 20 juli. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Malin Wik, tekniska rådet Annika Billstein Andersson samt hovrättsråden Kristina Dreijer och Helen Blomberg, referent. Föredragande har varit Elin Fockström Haubitz.

Sid 1 (18) ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 3545-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-01 Mål nr M 3546-23 meddelad i Östersund

PARTER Klagande Naturskyddsföreningens länsförbund i Västernorrland Motpart Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA Ombud: ÖVERKLAGAT BESLUT Skogsstyrelsens beslut den 10 oktober 2023 i ärende nr A 30840-2023 och A 30841-2023, se bilaga 1 och 2 SAKEN Avverkningsanmäld skog, , Ånge kommun DOMSLUT

1Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet av Skogsstyrelsens beslut i ärende nr A 30840-2023. 2. Vad mark- och miljödomstolen förordnat i beslut om inhibition den 6 november 2023 ska inte längre gälla. 3. Mark- och miljödomstolen upphäver Skogsstyrelsens beslut i ärende nr A 30841-2023 och återförvisar ärendet till Skogsstyrelsen för fortsatt handläggning. 4. Mark- och miljödomstolen förbjuder, med stöd av 12 kap. 6 § miljöbalken, de anmälda avverkningsåtgärderna i ärende A 30841-2023 till dess Skogsstyrelsen på nytt avgör ärendet. Beslutet gäller omedelbart även om domen överklagas.

Sid 2 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3545-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-01 M 3546-23

BAKGRUND Svenska Cellulosa Aktiebolaget AB (SCA) har till Skogsstyrelsen lämnat in två anmälningar om föryngringsavverkningar på fastigheten i Ånge kommun.

Ärende nr A 30840-2023 (mål nr M 3545-23) Avverkningsanmälan omfattar 7,03 hektar. I anmälan angavs att de hänsynstaganden som verksamhetsutövaren avsåg att vidta bland annat var att lämna hänsyn till naturskogsrester samt att lämna kvar äldre barrträd, äldre/grova lövträd, hålträd/boträd, döda träd, trädsamlingar, högstubbar och träd med brandoch kulturspår. I anmälan angavs vidare att skyddszoner planeras mot skogligt impediment och vatten (myrmark och bäck) samt att en skärm på 35 procent kommer att sparas med tall, gran och allt löv.

Sid 3 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3545-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-01 M 3546-23

Ärende nr A 30841-2023 (mål nr M 3546-23) Avverkningsanmälan omfattar 7,49 hektar I anmälan i angavs att de hänsynstaganden som verksamhetsutövaren avsåg att vidta var att lämna hänsyn till surdråg och naturskogsrester.

Skogsstyrelsens beslut Ärende nr A 30840-2023 (mål nr M 3545-23) Skogsstyrelsen beslutade den 10 oktober 2023 att förbjuda SCA att avverka inom ett hänsynsområde på ca 1,31 hektar för att skydda den fridlysta arten knärot. Beslutet förenades med vite om 480 000 kronor. Beslutet gäller omedelbart även om det överklagas. Beslutet gäller fram till dess att de anmälda åtgärderna är utförda. Beslutet motiverades i huvudsak enligt följande.

Sid 4 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3545-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-01 M 3546-23

Inom anmälan finns flera lokaler av knärot som är spridda i det avverkningsanmälda området. Utifrån de fynd av knärot som finns registrerade i Artportalen har bedömningen gjorts att det i närområdet finns ca 2 790 individer av knärot. Det är totalt ca 2 560 individer av knärot som kommer att ligga inom områden med frivillig avsättning och inom hänsyn, varav ca 290 av individerna kommer att vara skyddade av det beslutade hänsynsområdet. Totalt motsvarar det ett skydd på ca 92 procent av den lokala populationen. För att den lokala populationen av knärot fortsatt ska ha en god bevarandestatus i området är det nödvändigt att förbjuda avverkning i ett 1,31 hektar stort område, cirka 50 meter runt knärotslokalerna.

Ärende nr A 30841-2023 (mål nr M 3546-23) Skogsstyrelsen beslutade den 10 oktober 2023 att förbjuda SCA att avverka inom ett hänsynsområde på ca 0,95 hektar för att skydda den fridlysta arten knärot. Beslutet förenades med vite om 250 000 kronor. Beslutet gäller omedelbart även om det överklagas. Beslutet gäller fram till dess att de anmälda åtgärderna är utförda. Beslutet motiverades i huvudsak enligt följande.

Inom anmälan finns flera lokaler av knärot som är spridda i det avverkningsanmälda området. Utifrån de fynd av knärot som finns registrerade i Artportalen har bedömningen gjorts att det i närområdet finns ca 2 790 individer av knärot. Det är totalt ca 2 560 individer av knärot som kommer att ligga inom områden med frivillig avsättning och inom hänsyn, varav ca 420 av individerna kommer att vara skyddade av det beslutade hänsynsområdet. Totalt motsvarar det ett skydd på ca 92 procent av den lokala populationen. För att den lokala populationen av knärot fortsatt ska ha en god bevarandestatus i området är det nödvändigt att förbjuda avverkning i ett 0,95 hektar stort område, cirka 50 meter runt knärotslokalerna.

Naturskyddsföreningens länsförbund i Västernorrland (Naturskyddsföreningen) har överklagat Skogsstyrelsens beslut i avverkningsärendena till mark- och miljödomstolen.

Sid 5 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3545-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-01 M 3546-23

Mark- och miljödomstolen har på yrkande av Naturskyddsföreningen den 6 november 2023 beslutat att förbjuda avverkning och andra skogsbruksåtgärder inom de avverkningsanmälda områdena till dess målen slutligen avgjorts eller annat beslutats.

YRKANDEN M.M. Naturskyddsföreningen har, förutom yrkandet om inhibition, i första hand yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva Skogsstyrelsens beslut och förbjuda att skogsavverkning eller andra skogsbruksåtgärder får genomföras i de avverkningsanmälda skogsområdena. I andra hand har föreningen yrkat att ärendena återförvisas till Skogsstyrelsen för vidare utredning och handläggning. Till stöd för sin talan har Naturskyddsföreningen anfört i huvudsak följande.

Det avverkningsanmälda skogsområdet hyser höga naturvärden och består till stor del av grandominerad äldre och olikåldrig blandskog. Död ved förekommer allmänt

brand i skogen i form av gott om gamla brandpåverkade stubbar. Den södra delen av avverkningsanmälan nr A 30840-2023 utgörs av tall och är glesare efter hård plockhuggning som troligen utfördes på 1960-talet. Inom de avverkningsanmälda områdena har totalt 18 naturvårdsarter, varav 14 är rödlistade (tre av dessa fridlysta), påträffats. Knäroten växer över stora delar av skogen på 36 hittills upptäckta lokaler. Skogsområdet är också en viktig livsmiljö för spillkråka, talltita och tjäder. Talltita har observerats på tre lokaler vilket indikerar att den har revir inom området. I området finns också kolflarnlav, mörk kolflarnlav, vedskivlag och ullticka, samtliga nära hotade. Det finns också fynd av brunpudrad nållav, dvärgbägarlav, gammelgransskål, kortskaftad ärgspik, tallticka och vedtrappmossa, samtliga rödlistade. De förbudsområden Skogsstyrelsen beslutat skyddar inte all knärot. Skogsstyrelsen har inte heller på något sätt utrett eller tagit hänsyn till övriga arter.

Sid 6 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3545-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-01 M 3546-23

Knärot Skogsstyrelsen har bedömt att ca 290 respektive ca 420 knärotsindivider kommer att vara skyddade av de beslutade hänsynsområdena i avverkningsanmälningarna.

avverkningsområdena. Minst 10 registrerade knärotslokaler med totalt minst 250 individer av knärot ligger utanför förbudsområdet för att skydda knärot i avverkningsanmälan A 30841-2023, medan minst 5 knärotslokaler med totalt minst 40 individer av knärot ligger utanför förbudsområdet i avverkningsanmälan A 30840- ptäckta lokaler för knärot inom de båda avverkningsanmälningarna. Därtill gränsar minst fem knärotslokaler med totalt minst 210 individer av knärot till avverkningsanmälan A 30840-2023 med mindre än 50 meters marginal. Det innebär att även dessa knärotslokaler riskerar att

Det avverkningsanmälda skogsområdet ligger i ett vindutsatt läge i anslutning till sjön Kyrksjön Havern i öster samt intill ett stort förhållandevis nyupptaget hygge i

aktuella avverkningsanmälningar i direkt anslutning till det avverkningsanmälda skogsområdet, ett i nordväst och ett i söder. Risken är stor att det kommer att bli st ner, särskilt i anslutning till hyggeskanterna och de planerade förbudsytorna. Om de avverkningsanmälda områdena avverkas inklusive de två närliggande avverkningsanmälningarna, kommer det avverkade området (inklusive redan upptagna hyggen) att motsvara en sträcka på totalt ca 2,3 kilometer. Knäroten är känslig för förändringar i luftfuktighet och överlever inte den genomblåsning och uttorkning som blir följden av en avverkning.

Talltita, spillkråka och tjäder Skogsstyrelsen har inte beaktat eller utrett förekomsten av fridlysta fågelarter i området. I det avverkningsanmälda skogsområdet lever både talltita (NT), spillråka (NT) och tjäder, vilka är fridlysta enligt 4 § artskyddförordningen (2007:845). I beslutet har inte tagits hänsyn till vetenskapliga studier om arternas revirstorlek.

Sid 7 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3545-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-01 M 3546-23

Skogsstyrelsen har därmed inte säkerställt att den kontinuerliga ekologiska funktionen samt livsmiljöerna för de fridlysta arterna bevaras i det avverkningsanmälda området.

Skada på naturmiljö Skogsstyrelsen har trots det avverkningsanmälda skogsområdets höga naturvärden inte förelagt SCA att vidta tillräckliga åtgärder för att begränsa eller motverka skada på hela naturmiljön. Skogsstyrelsen har inte heller förelagt om försiktighetsmått för att reglera en avverkning i enlighet med bestämmelser i skogsvårdslagen (1979:429), skogsvårdsförordningen (1993:1096) eller Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7). Det avverkningsanmälda skogsområdet utgörs främst av naturskogsrester - barrskog. Enligt Skogsstyrelsens målbilder för hänsynskrävande biotoper ska naturskogsrester i form av granbiotoper lämnas orörda (Skogsstyrelsen, 2023-10avverkningsanmälda området utgörs av en hänsynskrävande biotop i form av granbiotop behöver hela den arealen lämnas orörd.

Skogsstyrelsen har vidare inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förhindra eller begränsa skador till följd av skogsbruksåtgärder i hänsynskrävande biotoper, i livsmiljöer och på substrat där det förekommer arter som betecknas som sårbara knärot (VU) även utanför Skogsstyrelsens beslutade förbud mot viss avverkning samt revir av den nära hotade talltitan (NT) inklusive viktig livsmiljö för spillkråkan (NT). I det även inslag av äldre tallar.

Skada på prioriterad naturtyp enligt EU:s art- och habitatdirektiv Naturskogen vid består huvuds -kod 9010), vilket är en prioriterad naturtyp som ingår i art- och habitatdirektivets bilaga 1. Västlig taiga saknar gynnsam bevarandestatus och minskar starkt som naturtyp i Sverige. Det avverkningsanmälda skogsområdets struktur och ekologiska funktion indikerar höga bevarandevärden. Mot bakgrund av att endast 1,6 % av den produktiva skogsmarken i Västernorrlands län fått ett formellt skydd (SCB, 2021)

Sid 8 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3545-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-01 M 3546-23

samt att naturtypen Västlig taiga löper allvarlig risk att försvinna från länet anser Naturskyddsföreningen att en underlåtenhet hos tillsynsansvariga myndigheter att tillämpa miljöbalken enligt syfte och mål eller att inte utnyttja möjligheterna att begränsa eller motverka skada på naturmiljön utgör ett brott mot EU:s art- och habitatdirektiv (se exempelvis artikel 2.2, 1.e och 1 i Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur).

SCA har motsatt sig ändring av Skogsstyrelsens beslut i ärendena. Till stöd för sin inställning har SCA anfört i huvudsak följande.

Föryngring ska ske med markberedning och plantering av gran respektive tall. Inom några mindre delområden omfattar anmälningarna också uttag av grot. I område A 30840-2023 som är målklassat som anpassad hänsyn innebär den förstärkta hänsynen att det endast är fråga om ett uttag om cirka 65 procent där spridda träd i form av en s.k. skärm med tall, gran och allt löv sparas för att agera fröträd och sedan växa in i det kommande beståndet, dvs. det är att betrakta som hyggesfritt.

Knärot Skogsstyrelsens beslut innebär förbud mot avverkning på relativt stora ytor inom avverkningsområdet som tar sikte på de allra talrikaste områdena. Utöver detta kommer ytterligare några individer av knärot att omfattas av planerade hänsynsytor. Inom området A 30840-2023 innebär den förstärkta hänsynen också att påverkan på knäroten i området minskas något. Stora delar av de knärotsförekomster som redovisats i Artdatabanken och i överklagandet men utanför Skogsstyrelsens förbudsområden ligger inom de områden där SCA redan identifierat höga naturvärden och som redan är frivilligt avsatta. Framför allt området som gränsar mot sjön håller mycket höga naturvärden. Besluten innebär ett skydd för 92 procent av den lokala populationen som redan från början är stor. Detta innebär att de åtgärder som planeras inte påverkar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för knärot i området och att det saknas anledning att meddela några längre gående förbud än vad som redan har gjort.

Sid 9 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3545-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-01 M 3546-23

Spillkråka I båda områdena finns observationer av spillkråka noterade. Av Artdatabankens Artfakta framgår bl.a. att varje par nyttjar 400-1000 hektar skog beroende på skogens kvalitet. Den förekommer till och med i områden med ganska intensivt skogsbruk och stor utbredning av kalhyggen, men är alltid beroende av grova träd för häckningen. I Skogsstyrelsens och Länsstyrelsens gemensamma artlista är spillkråka ingen prioriterad art. Varje par av arten nyttjar stora områden som i det här fallet kommer att bestå av såväl nyligen avverkade områden som frivilligt avsatta områden. Inom reviret kommer det att finnas en god variation av skogsmark där arten har goda förutsättningar att vara kvar. Som framgår av uppgifterna i Artdatabanken utgör inte ens kalhyggen ett absolut hinder för arten, sådana områden kan t.ex. användas för födosök efter insekter. Det finns inget som tyder på att de planerade åtgärderna skulle utgöra sådana störningar som har betydelse för att bibehålla populationen på en tillfredsställande nivå.

Talltita Talltita har observerats i båda de avverkningsanmälda områdena. Skogsstyrelsen har i andra närliggande ärenden i Ånge kommun (mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätts dom i mål nr M 3379-23 och M 3380-23) som avslutats med s.k. nollbeslut bedömt fynd av talltita och funnit att det inte är en prioriterad art i Västernorrland enligt Skogsstyrelsens och Länsstyrelsens gemensamma artlista. SCA delar Skogsstyrelsens bedömning att arten inte behöver utredas mer. De planerade åtgärderna utgör inte en sådan störning som har betydelse för att bibehålla populationen av arten på en tillfredsställande nivå.

Vidare framgår av Skogsstyrelsens artvisa vägledning för talltita bl.a. att arten har förhållandevis stora revir på 10-20 hektar och missgynnas när flerskiktad skog omförs till enskiktade produktionsbestånd. Hyggesfritt skogsbruk är positivt för arten och häckande talltita är normalt inte i behov av områdesskydd eller frivilliga avsättningar. Arten saknar i sig signalvärde för skyddsvärda skogsmiljöer. I det här fallet är det fråga om skogsbruk som sker i nära anslutning till redan planerade frivilliga avsättningar som uppgår till 22 hektar. Även om domstolen skulle anse att

Sid 10 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3545-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-01 M 3546-23

talltitan är en art som föranleder närmare utredningar i artskyddshänseende är det rimligt att dra slutsatsen att de åtgärder som planeras i det här fallet inte innebär sådana störningar som har betydelse för att bibehålla populationen på en tillfredsställande nivå, med tanke på de områden som redan är frivilligt avsatta. Det kommer även efter de utförda åtgärderna i båda dessa områden att finnas tillräckligt med lämplig skog för talltitan.

Tjäder I båda områdena finns observationer av tjäder noterade. Tjäder är en livskraftig och jaktbar fågelart med en stabil populationsutveckling som är vanligt förekommande i norra Sverige. Skogsstyrelsen har i de ovan nämnda målen i Ånge bedömt fynd av tjäder och funnit att det inte är en prioriterad art i Västernorrland. SCA delar Skogsstyrelsens bedömning att arten inte behöver utredas mer. De planerade åtgärderna utgör inte en sådan störning som har betydelse för att bibehålla populationen av arten på en tillfredsställande nivå.

Det finns vidare inga noteringar om att någon av observationsplatserna skulle utgöra en spelplats för tjäder, vilket gör att den hänsyn som i Skogsstyrelsens artvisa vägledning rekommenderas i och nära sådana platser är inaktuella. Cirka 22 hektar i närområdet omfattas av SCA:s frivilliga avsättningar. Det område som är lämpligt för tall återbeskogas med tall i enlighet med vad som rekommenderas i Skogsstyrelsens vägledning. Det kan ifrågasättas om någon störning av tjäder alls uppkommer genom de anmälda åtgärderna, men om det skulle ske en störning är det tydligt att den inte är en sådan som kan ha betydelse för att bibehålla populationen av tjäder på en tillfredsställande nivå. Åtgärden strider därmed inte mot artskyddsförordningens bestämmelser.

Övriga arter De arter som omnämnts i överklagandet i övrigt omfattas inte av artskyddsförordningen och kan därför inte leda till något beslut med hänvisning till den. De arter som är NT-klassade förväntas ingå i de generella hänsyn som tas vid

Sid 11 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3545-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-01 M 3546-23

avverkningen, exempelvis genom att död ved lämnas och/eller tillskapas, hänsynsytor lämnas, trädgrupper ställs, m.m. De utgör inte skäl att förbjuda avverkning i något av områdena.

Naturskyddsföreningen har, med anledning av SCA:s yttrande, anfört i huvudsak följande.

Samtliga av SCA:s frivilliga avsättningar ligger utanför de avverkningsanmälda skogsområdena. De frivilliga avsättningarna hyser snarlika naturvärden och artfynd som de avverkningsanmälda skogarna. Avverkningarna intill de frivilliga avsättningarna kommer att öka risken och utsattheten för stormfällningar, särskilt i klimatförändringarnas spår. Vintrarna förväntas bli mildare och blötare och tjäleförhållanden förväntas ändras (Heyman et al, 2021). Knärot är känslig för snabba förändringar av ljus-/vindförhållanden (SLU Artdatabanken, 2023-10-28).

Skogsstyrelsens bedömning gällande 92 % skydd för den lokala populationen av knärot i de två avverkningsanmälningarna stämmer inte, eftersom hänsyn inte tagits till samtliga knärotsfynd i avverkningsanmälningarna. Cirka 29 % av knärotsindividerna ligger utanför Skogsstyrelsens förbudsytor.

Vad gäller talltitan så har den minskat med över 50 procent i Sverige sedan 1980 (Skogsstyrelsen, 2023-09-21). Ungefär en tredjedel av talltitorna har försvunnit de senaste 20 åren och trenden är densamma såväl söder som norr (Green et al, 2021). Andelen gynnsamt habitat för talltita, spillkråka och tjäder har överlag minskat och fragmenterats kraftigt i Sverige. Det avverkningsanmälda skogsområdet ligger i ett landskap som redan är starkt påverkat av avverkningar, särskilt norrut, österut och söderut.

Avverkningsanmälningarna måste anses vara av betydelse för den kontinuerliga ekologiska funktionen (KEF) för de fridlysta arterna på lokal nivå. Verksamhetsutövaren måste därmed föreläggas att utreda hur det planerade skogsbruket i området kan säkerställa KEF för respektive art. Det krävs med all

Sid 12 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3545-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-01 M 3546-23

sannolikhet försiktighetsåtgärder för att den störning som den anmälda åtgärden kan leda till inte ska försvåra arbetet med att återupprätta populationerna av talltita, spillkråka och tjäder till en tillfredsställande lokal nivå.

Naturskyddsföreningen har också argumenterat kring skydd av vattendrag och koldioxidupptag.

SCA har, med anledning av Naturskyddsföreningens yttrande, anfört i huvudsak följande.

Den lokala populationen av knärot är inte enbart plantor som finns inom de avverkningsanmälda områdena, utan i den ingår även knärotsförekomster som finns utanför dessa områden. Att hela populationen behöver beaktas är uppenbart och det framgår att Skogsstyrelsen också gjort detta. Bedömningen ligger också i linje med vad Mark- och miljööverdomstolen uttalat i dom den 31 augusti 2023 i mål M 9695-22. Detta är med god marginal tillräckligt för att artens bevarandestatus i området inte ska påverkas.

Talltita, spillkråka och tjäder är inte sällsynta fåglar. Rödlistningen för de två förstnämnda beror på en minskning, inte på antalet reproduktiva individer. Utifrån Naturskyddsföreningens argumentation om långa avverkade sträckor verkar det som att föreningen förbisett att det i område A 30840-2023 är fråga om en hyggesfri åtgärd med ett uttag om ca 65 procent samt att det redan finns frivilliga avsättningar enligt den karta som redovisades tidigare. Vad Skogsstyrelsen i ett enskilt ärende i en annan del av landet har skrivit om talltita och spillkråka har högst avlägsen betydelse här, förhållandena skiljer sig över landet.

Talltita och tjäder har inte hanterats i dessa ärenden, men Skogsstyrelsen har dock redovisat myndighetens och Länsstyrelsens inställning till arterna i handläggningen som lett fram till mark- och miljödomstolens pågående mål M 3379-23 och 3380- 23 som ligger ca 10 km längre norrut. Förhållandena här är inte säregna och det finns inte anledning att tro att Skogsstyrelsen skulle göra en annan bedömning i det

Sid 13 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3545-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-01 M 3546-23

här fallet. En återförvisning fyller ingen funktion utan mark- och miljödomstolen får ta ställning till de anmälda åtgärderna.

DOMSKÄL Utgångspunkter för prövningen m.m. Tillämpliga bestämmelser framgår i huvudsak av Skogsstyrelsens beslut.

Eftersom artskyddsförordningen (2007:845) är att se som en precisering av de allmänna hänsynsreglerna när det gäller skydd av arter, måste prövningen av den planerade avverkningen innefatta en bedömning av hur de skyddade arterna påverkas av verksamheten (MÖD 2013:13). För att kunna göra en sådan prövning måste en bedömning göras av skyddade arters förekomst i området och om det med anledning av den planerade åtgärden föreligger risk för skada på arten på det sätt som anges i artskyddsförordningen. Om så är fallet måste det också göras en bedömning av om det är möjligt att föreskriva skyddsåtgärder så att inte skada uppstår.

Målen rör två angränsande områden som har anmälts för avverkning. Frågan är om de skyddsåtgärder som Skogsstyrelsen har beslutat om är tillräckliga för att skydda knärot och eventuellt andra skyddade arter som förekommer i de avverkningsanmälda områdena.

Utredningen i målen m.m. Av handlingarna i målen framgår att knärot, spillkråka, talltita, tjäder, samt tio rödlistade lavar som klassats som nära hotade finns inom de två avverkningsanmälda områdena. Dessa uppgifter har inte bestritts av SCA. Skogsstyrelsen har den 10 oktober 2023 beslutat om förbud mot avverkning för vissa ytor med hänsyn till förekomsten av knärot. Inget beslut finns för hänsyn kopplad till övriga skyddsvärda arter.

Orkidén knärot är klassad som sårbar (VU) enligt Artdatabankens rödlista. Knäroten är skyddad enligt nationella frislysningsbestämmelser i 8 §

Sid 14 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3545-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-01 M 3546-23

artskyddsförordningen och bilaga 2 till förordningen. För att aktivera förbudet i 8 § artskyddsförordningen krävs en risk för påverkan av artens bevarandestatus i området (MÖD 2016:1). Det är ostridigt i målet att den anmälda avverkningen påverkar artens bevarandestatus på ett sådant sätt att det motiverar ett avverkningsförbud inom en del av avverkningsområdena. Den fråga som domstolen har att ta ställning till är om Skogsstyrelsens förbud mot avverkning omfattar en tillräckligt stor yta för att säkerställa att knärotens bevarandestatus i områdena inte påverkas negativt.

Talltita är en fridlyst art och rödlistad som nära hotad. Hyggesfritt skogsbruk är positivt för talltitan och att lämna äldre barrträd, lövträd och högstubbar ses som åtgärder som gynnar arten . Spillkråkan är fridlyst, rödlistad som nära hotad och upptagen på fågeldirektivets bilaga 1. Spillkråka klarar sig i områden med intensivt trakthyggesbruk även om det också är det största hotet för arten. För att motverka skogsbrukets negativa effekter på arten bör det lämnas grova tallar, asp och döende träd, högstubbar, död ved, och sumpgranskog vid avverkning . Tjädern är fridlyst, upptagen på fågeldirektivets bilaga 1 och har i Sverige en livskraftig population. Tjädern missgynnas bland annat när skogen blir allt mera fragmenterad och när äldre skog avverkas och ersätts med täta plantskogar. För en kontinuerlig förekomst av tjäder krävs att andelen lämpliga tjädermiljöer är minst 25 procent inom en sammanhängande skogsyta av minst 300 hektar .

Mark- och miljödomstolens bedömning

Ärende nr A 30840-2023 (mål nr M 3545-23) Knärot Naturskyddsföreningen har bl.a. framfört kritik mot att samtliga växtplatser med knärot inte omfattas samt att minst fem knärotslokaler med totalt minst 210 individer av knärot gränsar till avverkningsanmälan med mindre än 50 meters

Sid 15 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3545-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-01 M 3546-23

marginal. Det innebär enligt föreningen att även dessa knärotslokaler riskerar att

Mark- och miljödomstolen bedömer att samtliga individer av knärot som finns i de två avverkningsområdena utgör en population. Den lokala bevarandestatusen ska därmed bedömas utifrån denna population.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att den övervägande majoriteten (totalt ca 92 procent) av de individer av knärot som finns i närområdet kommer att ligga inom områden med frivillig avsättning och inom de av Skogsstyrelsen beslutade hänsynsområdena. Domstolen konstaterar att den övervägande andelen av individer av knärot inom avverkningsanmälan är centrerade i mitten av det aktuella förbudsområdet med en buffertzon om minst 50 meter. Därtill har verksamhetsutövaren angett att ingen slutavverkning kommer att ske, utan att en omgivande skärm med tall, gran och löv kommer att sparas vid avverkningen. Denna skärm kan bidra till att en ännu större andel av de individer som inte är centralt placerade i förbudsområdet har en större sannolikhet att överleva störningen. Mot denna bakgrund bedömer domstolen att Skogsstyrelsens beslut om skyddsåtgärder är tillräckliga för att inte riskera knärotens bevarandestatus i området. Vad Naturskyddsföreningen har anfört i sitt överklagande ändrar inte denna bedömning. Detta innebär att det saknas skäl att ändra Skogsstyrelsens beslut eller att återförvisa ärendet dit på denna grund.

Fåglar och övriga naturvårdsarter Skogsstyrelsen har förbjudit avverkning inom ett hänsynsområde på 1,31 hektar för att skydda knärot. Verksamhetsutövaren har även åtagit sig att lämna äldre barrträd, äldre/grova lövträd, hålträd/boträd, döda träd, trädsamlingar och högstubbar. Därtill kommer en omgivande skärm på 35 procent att sparas med tall, gran och allt löv och vidare planeras skyddszoner mot skogligt impediment och vatten (myrmark och bäck).

Sid 16 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3545-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-01 M 3546-23

Mot denna bakgrund bedömer mark- och miljödomstolen att den avverkning som tillåts, efter Skogsstyrelsens beslut om förbud och verksamhetsutövarens planerade hänsyn, kan ske utan att förbuden i artskyddsförordningen riskerar att överträdas med avseende även på spillkråka, talltita, tjäder samt övriga naturvårdsarter.

Sammanfattning Mark- och miljödomstolen bedömer sammanfattningsvis att den anmälda avverkningen inte strider mot förbuden i artskyddsförordningen. Överklagandet ska därmed avslås i denna del. Vad mark- och miljödomstolen förordnat i beslut om inhibition den 6 november 2023 ska inte längre gälla.

Ärende nr A 30841-2023 (mål nr M 3546-23)

Knärot Naturskyddsföreningen har bl.a. framfört kritik mot att alla växtplatser med knärot inte omfattas samt att det, utifrån att det finns fler avverkningsanmälningar i direkt anslutning till det avverkningsanmälda skogsområdet (ett i nordväst och ett i söder), finns en betydande förbudsytorna. Naturskyddsföreningen har vidare gjort gällande att Skogsstyrelsen inte har beaktat eller utrett förekomsten av fridlysta fågelarter i området.

Domstolen konstaterar att ett större antal individer inom det berörda avverkningsområdet inte kommer att skyddas av någon typ av hänsyn eller förbudsområde. Dock riskerar detta inte bevarandet av den totala populationen som finns inom ett större område än det som den aktuella avverkningsanmälan berör. Mot denna bakgrund bedömer domstolen att Skogsstyrelsens beslut om skyddsåtgärder är tillräckliga för att inte riskera knärotens bevarandestatus i området. Vad Naturskyddsföreningen har anfört i sitt överklagande ändrar inte denna bedömning. Detta innebär att det saknas skäl att ändra Skogsstyrelsens beslut eller att återförvisa ärendet dit på denna grund.

Sid 17 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3545-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-01 M 3546-23

Fåglar och övriga naturvårdsarter Enligt vad som framgår av handlingarna har verksamhetsutövaren, till skillnad mot avverkningsanmälan A30840-2023, inte åtagit sig att lämna äldre barrträd, äldre/grova lövträd, hålträd/boträd och döda träd. Inte heller någon omgivande skärm kommer att sparas vid avverkningen.

Mark- och miljödomstolen finner att utredningen är bristfällig gällande fågelarterna i det avverkningsanmälda området. Exempel på omständigheter som kan tala för att en fågelarts populationsnivån inte kan anses vara tillfredsställande är att den aktuella fågelarten är nationellt rödlistad, finns upptagen på fågeldirektivets bilaga 1 eller att populationen har genomgått en konstaterad kraftig minskning (Fm 2022:5). Samtliga tre rapporterade fågelarter uppfyller något av ovanstående kriterier. Det går således inte att avgöra huruvida avsaknaden av hänsyn för fågelarterna riskerar deras bevarandestatus. Eftersom det finns flera fynd av tjäder går det inte heller att utesluta att det är fråga om att fortplantningsområde eller viloplatser skadas eller förstörs, vilket är förbjudet enligt 4 § artskyddsförordningen.

Mot bakgrund av det ovanstående gör mark- och miljödomstolen bedömningen att det finns en risk att den anmälda avverkningen kommer i konflikt med bestämmelserna i 4 § artskyddsförordningen. Baserat på de uppgifter som har ingivits angående fynd av talltita, spillkråka och tjäder så krävs en utredning och inventering och övervägande om hänsynstagande baserat på vad som framkommer under utredningen. Dessa bör utföras av Skogsstyrelsen som första instans. Överklagandet ska mot denna bakgrund bifallas på så sätt att ärendet ska återförvisas till Skogsstyrelsen för fortsatt handläggning.

Sammanfattning Sammanfattningsvis bedömer mark- och miljödomstolen att det på det underlag som föreligger i målet inte är visat att den planerade avverkningen är förenlig med bestämmelserna i artskyddsförordningen. Ärendet ska därför återförvisas till Skogsstyrelsen för vidare handläggning. Mark- och miljödomstolen förbjuder de anmälda avverkningsåtgärderna till dess Skogsstyrelsen på nytt avgör ärendet.

Sid 18 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3545-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-01 M 3546-23

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (MMD-02) Överklagande senast den 22 mars 2024. Prövningstillstånd krävs.

Marit Åkerblom I domstolens avgörande har deltagit chefsrådmannen Marit Åkerblom, ordförande, och tekniska rådet Lovisa Lind Eirell. Föredragande har varit beredningsjuristen Caroline Frankow Versvåg.