M 4599-24

Mark- och miljööverdomstolen

TIDIGARE BESLUT Befintligt tillstånd meddelades genom beslut med dnr 551-5051-12 av Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Kalmar den 19 november 2013 varvid villkor 2, 9, 12, 14 och 18 ändrades av Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt i dom den 29 oktober 2014 i mål M 186-14 vilken även den överklagades till Mark- och miljööverdomstolen som den 22 juni 2015 i mål M 10649-14 ifråga om villkor 9 undanröjde och återförvisade målet till mark- och miljödomstolen som i dom den 21 december 2015 i mål nr M 2904-15 ändrade villkor 9 om begränsningsvärden för vibrationer och luftstötvåg.

Bolaget beviljades ändringstillstånd genom beslut med dnr 11344-2021 av Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Kalmar län den 7 juli 2022.

ANSÖKAN Yrkanden 1. AB Nybrogrus (”Nybrogrus” eller ”Bolaget”) ansöker om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i denna ansökan jämte bilagor, på fastigheterna A, B (skifte 3), C (skifte 3),

Sid 12 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

D och E, inom det verksamhetsområde som markeras på ritning M2 i Bilaga A1 daterad 2023-03-16, bedriva fortsatt och utökad bergtäktsverksamhet innefattande a. ett maximalt årligt uttag av berg och morän om 1 000 000 ton samt totalt uttag av 15 000 000 ton berg och morän under den totala tillståndstiden, inklusive krossning och sortering av berg, b. att föra in, återvinna, sortera och mekaniskt bearbeta maximalt 20 000 ton entreprenadberg och 500 ton mullhaltig jord per år, avseende avfallsslag med koderna 170504 och 200202, samt att c. - i första hand få föra in och återvinna upp till 100 000 ton mineralogisk jord i syfte att uppföra avskärmningsvallar innefattande avfallsslag med koderna 170504 och 200202, dock begränsat till en årlig maximal införsel om 20 000 ton och - i andra hand få föra in och återvinna upp till 50 000 ton mineralogisk jord i syfte att uppföra avskärmningsvallar innefattande avfallsslag med koderna 170504 och 200202, dock begränsat till en årlig maximal införsel om 20 000 ton

d. Nybrogrus yrkar vidare att mark- och miljödomstolen meddelar tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till den vattenverksamhet på fastigheterna A, B (skifte 3), C (skifte 3), D och E som behövs med anledning av täktverksamheten, bestående i a) att bortleda allt i brytområdet inläckande yt- och grundvatten till recipient och avsänka grundvattennivån till lägst +19 m.ö.h. (RH 2000), b) att i övrigt uppföra och bibehålla de anläggningar, dammar, brunnar och ledningar m.m. som erfordras för verksamhetens bedrivande, c) att bibehålla den befintliga brunnen på fastigheten E samt från denna brunn bortleda grundvatten med 10 m /dygn dock maximalt 600 m per år.

allt i huvudsaklig överrensstämmelse med vad som anges i ansökningshandlingarna samt vad Nybrogrus i övrigt har uppgett eller åtagit sig i målet.

Nybrogrus yrkar vidare att mark- och miljödomstolen a. bestämmer igångsättningstiden enligt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken till två år från lagakraftvunnet tillstånd, b. bestämmer tiden enligt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken, då arbetena hänförliga till vattenverksamheten ska vara utförda, till 10 år från lagakraftvunnet tillstånd, c. bestämmer att tillståndet avseende täktverksamhet enligt 9 kap. miljöbalken ska tidsbegränsas att gälla i 25 år från det att tillståndet tas i anspråk,

Sid 13 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

d. bestämmer den tid enligt 24 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken inom vilken anspråk på ersättning med anledning av oförutsedda skador av vattenverksamhet ska framställas till 15 år räknat från utgången av den av domstolen bestämda arbetstiden, e. meddelar dispens från 2 § i skyddsföreskrifterna för Hagbyåns vattenskyddsområde (08FS 2002:26) i enlighet med 7 kap. 22 § andra stycket miljöbalken, f. om mark- och miljödomstolen finner det erforderligt, meddelar dispens enligt 6 § och tillstånd enligt 7 § skyddsföreskrifterna för Hagbyåns vattenskyddsområde (08FS 2002:26) i enlighet med 7 kap. 22 § andra stycket miljöbalken, g. meddelar dispens från biotopskyddet enligt 7 kap. 11 § miljöbalken för att flytta del av en stenmur och ett odlingsröse, h. fastställer de villkor som föreslås nedan, i. godkänner den i ansökan ingående miljökonsekvensbeskrivningen (”MKB”), Bilaga B, j. meddelar verkställighetsförordnande avseende den del av den sökta verksamheten som avser täktverksamhet samt tillhörande vattenverksamhet, dvs. förordnar att tillståndet i denna del får tas i anspråk även om beslutet inte har fått laga kraft och i andra hand, för det fall mark- och miljödomstolen finner det erforderligt, beslutar att Bolaget ska ställa säkerhet enligt 22 kap. 28 § miljöbalken hos Länsstyrelsen i Kalmar län för den ersättning som kan komma att utgå om domstolens dom ändras avseende tillståndsgiven vattenverksamhet i målet, k. att den ekonomiska säkerheten för fullgörandet av efterbehandlingen fastställs till 4 500 000 kronor, l. beslutar att prövningsavgiften för ansökan fastställs till 88 000 kronor, samt m. att tillståndet ska anses ha tagits i anspråk när Nybrogrus skriftligen underrättat tillsynsmyndigheten om detta och att tillståndet meddelat av Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Kalmar län den 19 november 2013 med dnr 551-5051-12 ska upphöra att gälla vid denna tidpunkt.

Förslag till villkor Bolaget föreslår följande villkor för verksamheten i syfte att förhindra eller minska effekterna för människors hälsa och miljön. Nedan föreslagna villkor bedöms i stor utsträckning utgöra branschpraxis och vara i enlighet med vad som redovisas i ansökningshandlingarna.

1Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i enlighet med vad verksamhetsutövaren angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i målet.

2Den ekvivalenta ljudnivån från verksamheten får utomhus vid bostäder inte överstiga följande värden:

Sid 14 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Vardag kl. 06.00-18.00 50 dB(A) Kväll kl. 18.00-22.00 45 dB(A) Lör-, sön- och helgdagar kl. 06.00-18.00 45 dB(A) Nattetid 22.00-06.00 40 dB(A)

Nattetid ska dessutom gälla att momentanvärden får uppgå till högst 55 dBA vid bostäder.

De angivna värdena ska kontrolleras genom immissionsmätningar eller närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tider då verksamheten pågår. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer eller på begäran av tillsynsmyndigheten.

3Produktionssprängning får endast ske helgfria vardagar måndag till och med fredag kl. 07.00–18.00. Borrning och skutknackning får inte bedrivas kl. 22.00–06.00 eller under lör- sön- och helgdagar.

4På avsnitt med olycksfallsrisker ska markerande stenrader sättas upp eller allmänheten på annat sätt tydligt uppmärksammas på riskerna att beträda området.

5Verksamhets- och brytningsområdet ska märkas ut i området på väl synligt sätt och med under verksamheten varaktiga markeringar.

6Före varje sprängning ska de som bor inom en radie av 1 kilometer från täkten alltid informeras om tidpunkt för sprängning.

7Markvibrationer – definierade som högsta svängningshastighet i vertikalled – orsakade av sprängning får inte överstiga 4 mm/s vid bostadshus vid mer än 10 % av mättillfällena per år och då högst 6 mm/s. Mätningarna ska utföras enligt gällande Svensk Standard, för närvarande SS 460 48 66.

8Luftstötvåg till följd av sprängning – mätt genom frifältsmätning – får vid bostadshus inte överstiga 120 Pa vid mer än 10 % av mättillfällena per år och då högst 150 Pa. Mätningarna ska utföras enligt gällande Svensk Standard, för närvarande SS 02 52 10.

9Åtgärder ska vidtas för att minimera spridning av damm från täkten och täktverksamhetens samtliga moment. Salt får användas vid behov.

Sid 15 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

10Bortledning av vatten från verksamhetsområdet ska ske via sedimentationsdamm försedd med oljeavskiljande funktion innan det släpps ut till recipienten.

Innehållet av föroreningar i utgående behandlat vatten får som årsmedelvärde inte överstiga följande värden.

Totalkväve 5 mg/l Suspenderat material 15 mg/l Oljeindex 5 mg/l

Mätmetoder, mätpunkter, mätfrekvens och utvärderingsmetoder ska i övrigt framgå av kontrollprogram.

11Införda massor som ska återvinnas får inte ha en föroreningshalt eller utlakning som överstiger vad som med utgångspunkt i Naturvårdsverkets handbok ”Återvinning av avfall i anläggningsarbeten” (2010:1), tabell 4, medför mindre än ringa föroreningsrisk.

12Om det inom den tid som medgivits för anmälan av oförutsedd skada uppstår akut vattenbrist i enskild brunn inom det redovisade påverkansområdet och vattenbristen kan härledas till bolagets verksamhet, åligger det bolaget att omgående efter anmodan från fastighetens ägare anordna med provisoriskt tillhandahållande av vatten intill dess vattenförsörjningen kan anordnas permanent.

13Tvätt av arbetsfordon som är stationerade i täkten och inte kan flyttas därifrån för att tvättas, ska ske på spolplatta där vatten kan uppsamlas och senare infiltreras. Endast kemikalier som är godkända av tillsynsmyndigheten får användas vid tvätt. Tvätt av övriga fordon får inte ske i täkten. Innan vatten infiltreras ska det passera sedimenteringsanläggning och oljeavskiljare.

14Kemikalier, petroleumprodukter och farligt avfall ska förvaras i täta behållare på tät, invallad yta, som är skyddad från nederbörd. Behållare ska vara märkta. Fordonsbränsle ska förvaras enligt ovan eller i dubbelmantlade cisterner.

15Tankning och parkering av fordon och maskiner får endast ske på yta som är särskilt iordningställd för att förhindra spridning av oljespill. Alternativt ska ett skydd för uppsamling av spill vara ordnat under parkerade enskilda fordon eller maskiner. Utrustning för sanering av spill ska finnas lätt tillgänglig vid

Sid 16 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

bedrivande av verksamhet.

16I anslutning till utfarten mot väg 520 ska det finnas informationsskyltar om vattenskyddsområdet och fördröjningsanordning för ett eventuellt petroleumutsläpp.

17Beredskap vid eventuell olycka som på något sätt kan förorena Hagbyån ska övas i den omfattning som bestäms i samråd med huvudman för vattenförsörjningen i Kalmar kommun. I rutinen ska det ingå larmning till huvudman för vattenförsörjningen i Kalmar kommun. Beredskapsplanen ska uppdateras kontinuerligt och kommuniceras med huvudman för vattenförsörjningen i Kalmar kommun samt Räddningstjänsten.

18Om sprängmedlen innehåller andra ämnen som kan riskera att förorena den kommunala vattentäkten ska samråd ske med tillsynsmyndigheten före användning.

19Ett utkast till kontrollprogram för verksamheten ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast när tillståndet tas i anspråk. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet ska hållas aktuellt och får i samråd med tillsynsmyndigheten justeras allteftersom verksamheten fortskrider.

20Uttag av berg ska om möjligt ske med successiv efterbehandling allteftersom brytningen fortskrider. Senast tre år innan täktverksamheten beräknas upphöra ska verksamhetsutövaren inge en slutlig efterbehandlingsplan till tillsynsmyndigheten, upprättad i samråd med tillsynsmyndigheten. Utgångspunkten vid efterbehandlingen ska vara att gynna den biologiska mångfalden i området. Bergväggarna ska efter avslutade åtgärder innehålla klippavsatser och skrevor. Täktområdet ska efter avslutad brytning var utformat på ett sätt som minimerar fallrisken för framtida besökare och så att underhållskrävande stängsling inte behövs. Schaktväggar ska rensas från lösa stenar. Samtliga efterbehandlingsåtgärder ska vara slutförda ett år efter avslutad täktverksamhet, dock senast vid tillståndstidens utgång. Tillsynsmyndigheten ska underrättas när efterbehandlingen är slutförd.

Förslag till delegation Tillsynsmyndigheten får besluta om de villkor som kan behövas avseende D1. annat utförande av kontroll av avfall (villkor 11), D2. användning av sprängmedel (villkor 18),

Sid 17 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

D3. förslag till efterbehandlingsplan (villkor 20).

Åtaganden Nybrogrus åtar sig att - undanta hela fornlämningen L2022:1624 samt en 25 m bred zon runt densamma från exploatering så länge det inte meddelas tillstånd till ingrepp i fornlämningen, - inför införande av externa jordmassor samråda med tillsynsmyndigheten, - inte avverka skog under häckningssäsongen, från och med den 1 april till och med den 31 juli, - använda sig av avskärmning genom att anpassa var skutknackning sker så att ljudet skärmas av genom exempelvis bergväggar eller i skydd av sprängd salva, - invallningar ska minst rymma den största enskilda behållarens volym plus tio procent av volymen av övriga behållare inom samma invallning, - stationära cisterner ska vara försedda med påkörningsskydd om det inte är uppenbart att det inte behövs, - cisterner som fylls med flytande kemikalier genom bulkleverans ska vara utformade med överfyllnadsskydd eller nivåtak, alternativt ska tankutrustningen vara försedd med nivåtak. Dessa ska kontinuerligt övervakas genom manuell övervakning eller akustiskt larm, - tillsynsmyndigheten ska i förväg godkänna varje enskild plats varifrån massor tas, - för att undvika att övervintrande grod- och kräldjur skadas får stenmur och odlingsröse inte tas bort under perioden 15 oktober-30 april. Innan stenmur och odlingsröse tas bort ska bolaget kontrollera om stenskvätta och/eller andra fågelarter häckar i aktuell del av stenmur och odlingsröse. Om så är fallet får arbetet, utöver ovan angiven period, inte heller ske under perioden maj-juni, och att - området intill de nya biotoperna ska skötas så att igen igenväxning sker under täktverksamhetens tillståndstid.

Rådighet Nybrogrus har genom nyttjanderättsavtal med markägarna till fastigheterna C samt E rådighet enligt 2 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmel-ser om vattenverksamhet över det område från vilket grundvattenbortledning kom-mer att bedrivas under hela den ansökta tillståndstiden.

Sid 18 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Bolaget uppfyller därmed de krav som kan ställas på rådigheten, både avseende den formella rådigheten att ansöka om tillstånd och den praktiska rådigheten över den framtida driften.

Verksamhetsbeskrivning Den sökta täktverksamheten omfattar ett totalt uttag av berg motsvarande upp till 15 000 000 ton. Det årliga uttaget kommer att uppgå till mellan 600 000 ton vid normal produktion och som mest upp till 1 000 000 ton. Uttag av berg kommer att ske som djupast ner till nivån + 30 m.ö.h., vilket är det aktuella brytdjupet inom ramen för nu befintlig verksamhet. Den utökning av täktverksamheten som planeras kommer i jämförelse med nuvarande verksamhet, ske genom ett ökat uttag av berg areellt.

Brytningen kommer att bedrivas på ett för branschen traditionellt vis med följande moment. - Avbaning, - borrning och sprängning, - krossning, sortering och skutknackning, - lagring, samt - utlastning, interna och externa transporter.

Utöver uttag av berg kommer återvinning av externa massor att ske inom ramen för verksamheten. Hantering och återvinning av externa massor kommer att omfatta entreprenadberg och sten (upp till 20 000 ton/år) samt avfallsmaterial så som jordoch schaktmassor (20 500 ton/år). Av dessa avses 100 000 ton externa massor användas till interna anläggningsändamål (avskärmningsvall).

Lokalisering och behov Runtorptäkten är lokaliserad ca 20 km sydväst om Kalmar och ca 15 km söder om Nybro. Intilliggande mark nyttjas huvudsakligen till skogsbruk. Erfarenheterna från den befintliga täkten visar bl.a. att materialet har erkänt goda egenskaper för flera olika användnings- och avsättningsområden, bland annat till framställning av maskinsand som ersätter naturgrus i betong.

Det har producerats mellan 650 000 och 700 000 ton bergmaterial årligen i täkten under flera år. Nuvarande tillstånd omfattar en total uttagsmängd om 7,5 miljoner ton berg och gäller till och med 2033. Det finns vid tiden för upprättandet av nu föreliggande ansökan endast ca 1 300 000–1 500 000 ton berg kvar inom ramen för det befintliga tillståndet. Detta innebär att tillståndsgivna volymerna kan beräknas vara slut under senare del av 2024 eller början av 2025. Runtorptäktens huvudsakliga avsättningsområde är Nybro-Kalmar-Öland-regionen men avsättningen sträcker

Sid 19 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

sig därtill även ner mot Fågelmara. En stor del av täktens material används till betong respektive beläggningsändamål.

I samrådsversionen av Kalmar kommuns nya översiktsplan anges att ambitionen är att Kalmar ska växa och att målsättningen är att det ska byggas minst 500 nya bostäder per år samt att befolkningsökningen i nuläget är över 800 personer per år.

I Runtorp produceras ”maskinsand” till betongtillverkning. Detta material kan användas som ersättning av naturgrus till upp emot 100 % i betongproduktion. Sammanfattningsvis kan Nybrogrus konstatera att det föreligger ett fortsatt stort behov av materialet som Runtorptäkten har att erbjuda samt att det logistiskt fördelaktiga läget talar för att den aktuella lokaliseringen är lämplig.

Verksamhetsområdet och dess omgivning

Allmänt Området närmast täkten domineras huvudsakligen av skogsbruk. Närmsta bostadsbebyggelse är lokaliserad ca 350 meter väster om täkten. All verksamhet kommer att bedrivas inom fastigheterna A, B, C, D samt E. Transporter går via en befintlig enskild anslutningsväg som efter ca 250 meter ansluter till läns-väg 520. Därefter transporteras materialet vidare till det aktuella avsättningsområ-det, vilket huvudsakligen innebär österut på väg 520.

Verksamhetsområdet planeras att utökas från dagens 39 ha till 87 ha. Samtidigt utökas brytningsområdet från 25 ha till 44 ha. Området omfattas inte av någon detaljplan. Ansökt verksamhet bedöms inte heller strida mot kommunens översiktsplan. För närmare beskrivning av planförhållanden hänvisas till avsnitt 5.3 i MKB:n.

Riksintressen och andra områden skyddade enligt miljöbalken Den ansökta verksamheten berörs inte av något riksintresse utpekat enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken. Omkring 500 meter sydväst om nuvarande verksamhetsområde finns ett riksintresse för kulturmiljövård.

Nybrogrus har under 2022 låtit Knaton AB utföra en kulturhistorisk utredning i området som resulterat i att två nya lämningar kunde noteras. Den lämning som bedömts som en fornlämning och omfattas av skydd enligt kulturmiljölagen ligger inom verksamhetsområdet men utanför brytområdet. För det fall det under tillståndstiden skulle uppstå behov av att till exempel ta bort eller ändra fornlämningen kommer tillstånd att sökas separat för detta. Den andra lämningen som identifierats har bedömts som en övrig kulturhistorisk lämning. Denna lämning bedöms inte påverkas i nuläget.

Sid 20 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Vattenskyddsområde Bergtäkten är lokaliserad inom den yttre skyddszonen för ytvattenförekomsten Hagbyåns vattenskyddsområde (08FS 2002:26). Då merparten av vattnet från området leds till ån finns det ingen risk för att den ansökta verksamheten skulle påverka vattenskyddsområdet negativt ur ett kvantitativt och kvalitativt hänseende. Nybrogrus bedömer att den ansökta verksamheten förutsätter dispens varför yrkande härom har gjorts.

Biotopskyddsområde I den norra delen av det ansökta verksamhetsområdet, inom befintlig betesmark, finns en stenmur och fyra odlingsrösen som är biotopskyddade objekt. Delar av dessa objekt kommer att behöva avlägsnas då de är lokaliserade inom det ansökta brytningsområdet. Nybrogrus bedömer att borttagandet av dessa objekt förutsätter dispens varför yrkande härom gjorts.

Yt- och grundvatten Bergtäkten är belägen inom delavrinningsområdet Ovan Holmbäcken som utgör en del av Hagbyåns huvudavrinningsområden. Väster om täkten finns delavrinningsområdet Ovan Svartabäcken, i vilket Hagbyån rinner söderut till Ovan Holmbäcken. Vattendraget Hagbyån rinner i sydvästlig-nordöstlig riktning söder om verksamhetsområdet och byter riktning ca 2 km nedströms för att sedermera rinna mot sydöst.

Det förekommer inte heller några kända naturliga källor i närheten av bergtäkten som pekats ut av SGU. I länsstyrelsens databas VISS finns inga utpekade grundvattenförekomster inom det aktuella verksamhetsområdet.

Ytvattenförekomst Hagbyån som rinner ca 300 meter söder om täkten är en klassad ytvattenförekomst. Hagbyån rinner så småningom ut i Kalmarsund som är den slutliga recipienten. Hagbyån och dess avrinningsområde utgör som angivits ovan dricksvattentäkt för vilken det finns ett beslutat vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter.

Alternativ lokalisering, nollalternativ m.m.

Rättsliga utgångspunkter Utgångspunkten vid en lokaliseringsutredning är att platsen, med hänsyn till ändamålet, ska vara lämplig och uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Alternativa platser måste därför undersökas och jämföras, där sådana finns. Alternativa lösningar och lokaliseringar ska redovisas och motiveras inom ramen för en specifik miljökonsekvensbeskrivning. En rimlighetsbedömning enligt 2 kap. 7 §

Sid 21 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

miljöbalken måste ske när det gäller omfattningen av den utredning som behövs för bedömningen av val av plats. Av förarbetena till miljöbalken framgår att lokaliseringsbestämmelsen får störst betydelse när en plats ska väljas för en ännu inte påbörjad verksamhet.

När det gäller lägesbundna verksamheter och verksamheter av särskild karaktär kan kravet på alternativa lokaliseringar begränsas. Det kan exempelvis endast finnas en plats att lokalisera verksamheten på, om ansökan avser en speciell fyndighet på en viss plats.

Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade verksamheten inte kommer till stånd och att nuvarande täkt fortsätter att bedrivas inom ramen för gällande täkttillstånd fram till november 2033. Eftersom behovet av bergmaterial kommer att kvarstå i regionen, innebär detta att täkt av berg i motsvarande omfattning kommer att behöva bedrivas på annan plats.

Om den planerade verksamheten inte kommer till stånd, betyder det att de störningsmoment, vibrationer, buller, damning, transporter etc. vilka är relaterade till verksamheten, inte kommer att uppstå. Dessa kommer då öka vid någon annan befintlig verksamhet eller uppstå vid ett annat oexploaterat område för att tillgodose regionens långsiktiga behov av bergmaterial av god kvalitet.

Alternativa lokaliseringar Utgångspunkten vid utredningar av alternativa lokaliseringar för en bergtäkt är att finna ett geografiskt område där det finns rätt kvalitet i berggrunden och rätt geologiska förutsättningar. Endast realistiska alternativ till huvudalternativet ska utredas.

Täktverksamheten i Runtorp har bedrivits sedan 1993 och materialet har visat sig lämpligt för flera avsättningsområden. Det är förhållandevis få motstående intressen såsom närboende, riksintressen, friluftsliv för en bergtäkt i området. Täkten är lokaliserad inom den sekundära zonen till ett vattenskyddsområde men har ansetts tillåtlig. Pågående markanvändning har därmed utgjort huvudalternativet.

Utöver ovanstående skulle en eventuell flytt av befintlig anläggning vara förenat med enorma kostnader. Därtill medför en annan lokalisering sannolikt produktion av ballastmaterial med sämre kvalitet och med betydligt längre avstånd till avsättningsområdet, vilket leder till större miljöpåverkan i form av exempelvis koldioxidutsläpp från transporter.

Sid 22 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Alternativ utformning Utformningen för det ansökta bryt- respektive verksamhetsområdet är framarbetad efter förekomst av berg med lämplig kvalitet och lokala förutsättningar för en rationell brytningsprocess och för att samtidigt minska negativ påverkan från verksamheten på människor och miljö.

Teknisk beskrivning

Klassificering Den ansökta verksamheten klassificeras enligt följande bestämmelser i miljöprövningsförordningen (2013:251): 4 kap 2 § Täkt av berg för annat än markinnehavarens husbehov med ett verksamhetsområde överstigande 25 hektar, verksamhetskod 10.11 B. 4 kap 6 § Sortering och krossning av berg utanför detaljplan under längre sammanhängande tid än 30 dagar per kalenderår, verksamhetskod 10.50 C. 29 kap 35 § Användning av avfall för anläggningsändamål där föroreningsrisken är ringa, verksamhetskod 90.141 C. 29 kap 41 § Återvinning av avfall genom mekanisk bearbetning, verksamhetskod 90.110 C. 29 kap 43 § Sortering av icke-farligt avfall, verksamhetskod 90.80 C. Huvudverksamheten är angiven med fet stil.

Fastigheter All verksamhet kommer att bedrivas inom fastigheterna A, B, C, D samt E i Kalmar kommun, Kalmar län. Bolaget har nyligen förvärvat mer mark från närliggande fastigheter. För närvarande pågår en fastighetsreglering vilket un-der ärendets handläggning kommer att förändra både gränser och beteckningar.

Arealer och brytnivå Ansökt verksamhet avses att bedrivas inom och i direkt anslutning till redan befintligt täktområde. Det ansökta samlade verksamhetsområdet omfattar ca 87 ha, det samlade brytområdet ca 44 ha. Utökningen av brytområdet utgörs av ca 28 ha ny och hittills oexploaterad mark i riktning mot nordväst. Verksamhetsområdet utökas på motsvarande vis mot nordväst med ca 48 ha ny markyta. Aktuella gränser framgår av figur 4.3.1 nedan.

Det befintliga brytområdet omfattar ca 25 ha. En yta om ca 9 ha inom detta äldre brytområde undantas i denna ansökan som brytområde eftersom det är utbrutet enligt gällande tillstånd.

Sid 23 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Figur 4.3.1. Jämförelse mellan befintliga och utökade/nu ansökta verksamhets- och brytområden med fastighetsgränser och -nummer. Viss förändring i fastighetsindelningen pågår. Det rödskrafferade området är avsett att exkluderas som brytområde eftersom det är färdigbrutet. ÄT=Ändringstillstånd.

Brytning planeras som lägst ner till nivån + 30 (RH 2000). Ytterligare pumpgropar utöver den befintliga, som är anlagd på nivån +20, kommer troligen inte att behövas för att bedriva täktverksamheten i torrhet inom hela det ansökta brytområdet. Avsänkning av grundvatten kommer enligt plan att fortsatt ske ner till nivån + 19, dvs en (1) m under nivå i området för befintlig pumpgrop.

Beräknad produktion Ansökan avser täkt av upp till 15 miljoner ton berg under en tidsperiod av 25 år. Årsproduktionen beräknas utifrån dagens situation normalt uppgå till 600 000 ton berg. För att kunna möta tillfälliga toppar i efterfrågan ansöker bolaget om tillstånd för maximal årlig produktion om 1 000 000 ton.

Med produktion avses utlevererade mängder via våg under året. Mängden losshållet material är inte exakt utan bygger på teoretiska beräkningar. Innan dess materialet förs ut över våg är produktionen därför inte kvantifierad. Bolagets synsätt ger en viss eftersläpning jämfört med om ungefärliga värden från losshållning skulle användas som produktionssiffror. Över tid och i en befintlig verksamhet har detta dock endast ringa betydelse.

Sid 24 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Bolaget ansöker om mottagning av externa jordmassor för återvinning. I den framtida verksamheten beräknas upp till maximalt 500 ton sådana jordmassor tas emot varje enskilt år. Syftet med införsel av jordmassor är att komplettera befintlig växtjord från den lokala avbaningen för att nå rätt kvalitet på slutprodukten. De schaktmassor som blir aktuella att ta in är i samtliga fall ”jungfruliga massor” som inte kommit i kontakt med industriell verksamhet, utsläpp eller annan typiskt förorenande verksamhet. Aktuella massor inryms under avfallskod 17 05 04, 19 13 02 och 20 02 02 enligt bilagan till avfallsförordningen (2020:614).

Införd jord kommer att återvinnas genom huvudsakligen mekanisk bearbetning och som beskrivits ovan användas för produktion av växtjord tillsammans med organiskt avtäckningsmaterial från täktområdet.

Det planeras även för införsel av mer mineralogisk jord med sämre tekniska egenskaper, t.ex. siltig morän, som uppstår i överskott vid exploateringar. Dessa massor kommer att användas i anläggningar inom området såsom avskärmningsvallar, men vid behov även för efterbehandling. Omfattningen på införsel av denna typ av jord bedöms uppgå till maximalt 20 000 ton årligen.

Haltkriteriet för alla externa jordmassor som förs in till täktens verksamhetsområde är att de inte ska överskrida halter som framgår av Naturvårdsverkets Handbok 2010:1 om återvinning av massor i anläggningsändamål, ofta kallade ”MRR-halter”.

Ansökan omfattar även införsel av entreprenadberg eller liknande sten/block av externt ursprung som uppstår vid vägbyggnation, markförläggning av kabel/fiber etc. i närområdet. Detta bergmaterial kommer i så fall, efter viss mellanlagring inom verksamhetsområdet, att föras rakt in i befintliga produktionslinjer för att producera exempelvis bärlager. Sammanlagd maximal årlig mottagningsmängd förväntas kunna uppgå till 20 000 ton men i normalfallet mindre än 1 000 ton.

Täktverksamheten Täktverksamheten kommer att bedrivas på ett för branschen traditionellt sätt. Brytningen kommer att ske i minst två brytfronter och med två pallar för att kunna jobba växelvis med losshållning och efterarbete.

Brytdjup blir ned till som mest +30 (RH 2000) inom det planerade brytområdet. De huvudsakliga momenten i verksamheten är: - Avbaning (avskogning) - Borrning - Sprängning

Sid 25 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

- Skutknackning vid behov - Lastning och interna transporter - Förkrossning - Efterkrossning - Sortering - Upplagshantering och uttransport

Brytningsprocessen börjar med att delar av det planerade brytområdet avbanas med grävmaskin. Skog på området avverkas som ett inledande steg. Det planerade brytområdet kommer att avbanas successivt allt eftersom brytfronten avancerar.

Ytan som ska brytas ska vara fri från jord och vegetation. Avbanade jordmassor används i produktionen för att ge olika jordsortiment eller läggs i den avgränsningsvall som planeras längs större delen av utökade verksamhetsområdets ytterkant.

Borrning sker med en borrbandvagn. Utförande av borrning, bl.a. borrhålsdiameter och avstånd mellan borrhål, bestäms av bergets kvalitet, önskat styckefall och laddning samt med hänsyn till vibrationer m.m. I dagsläget sker borrning av inhyrd underentreprenör.

Bulksprängmedlet som används vid sprängningsarbetet levereras i för ändamålet godkända fordon, ADR-klassade bulktransporter. Sprängmedlet består av flera olika komponenter, i trögflytande form, vilka var för sig inte utgör något funktionellt sprängmedel. I fordonet förvaras produkterna i åtskilda behållare. Inga sprängmedel förvaras i täkten. Valet av sprängämnen kan variera och bolaget utreder kontinuerligt möjligheten att använda sig av, för ändamålet, bästa tillgängliga sprängmedel ur ett samlat tekniskt, praktiskt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv

En så kallad bottenladdning, bestående av en liten mängd fast sprängmedel, placeras i botten av respektive hål. Denna laddning ska initiera detonationen av det övriga sprängmedlet. Därefter pumpas produkterna från fordonet via separata slangar till en blandare och sedan vidare ner i spränghålen. Vid blandningen tillsätts ett förgasningsmedel vilket efter ca 10 minuter utvecklar blandningen till ett funktionellt sprängmedel. Varje hål fylls upp till avsedd avvägningsnivå. Ovanpå detta placeras toppladdningen och därefter fylls hålet med förladdning bestående av 2–4 mm krossmaterial.

När alla föreskrivna rutiner och skyddsåtgärder genomförts apteras laddningen och salvan avfyras. Laddning och sprängning sker alltid under en och samma dag. För tändning av sprängladdningen används tändsystem som ger en väl kontrollerad intervallföljd och där separata intervalltider kan ställas in för varje borrhål. Markstöt-

Sid 26 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

vågor proportioneras därför ut i omgivningen i mindre pulser och den största samverkande laddningen är lika med den största enskilda laddningen, vanligen laddningen i ett borrhål.

Brytningen i den befintliga verksamheten sker uppdelat i två nivåer (så kallade pallar) vilket även kommer att ske fortsättningsvis. Brytningstekniskt finns det vissa begränsningar på pallhöjder. Normala pallhöjder som ger ett bra utbyte i förhållande till arbetsinsats och ekonomi är ca 15–25 m och i Runtorp föreligger totala höjdskillnader mellan täktbotten och omgivande naturlig mark på upp emot 40 m.

Eftersom verksamheten vid ett och samma tillfälle kan komma att hantera mer än 10 ton sprängmedel, dock aldrig mer än 50 ton, hamnar den i lägre kravnivån enligt Seveso-lagstiftningen. Ett handlingsprogram finns upprättat.

Farligt ämne CAS nr Faroklassifi- Farokod Mängd (Produktnamn samt för rena äm- cering CLP CLP (ton) nen ävenEmulsionssprängämne: EPC Blen- 6484-52-2 Expl. 1.1 H201 15 dex 70, (ammoniumnitratbaserat, bulkemulsion) NG-sprängämne patronerad: EPC 55-63-0 Expl. 1.1 H201 0,5 Poladyn Acute tox. 2 H330 eller Forcit Fordyn Patronerad emulsion: EPC 229-347-8 Expl. 1.1 H201 0,5 Sprängkapslar 13424-46-9 Expl. 1.1 H201 0,0005 Primer/booster 204-289-6 Expl. 1.1 H201 0,3 Acute tox. 3 H331 HVO100. Alkanes, C10-20 - 928771-01- AquaticFlam. Liq. 4 H411H227 25 branched and linear (syntetisk die- 1 Asp. Tox. 1 H304 sel)

Blendex 70 är en viskös vätska med sönderfallstemperatur > 150 °C. Produkten är inte klassad som miljöskadlig men innehåller kväveföreningar vilket leder till övergödning om produkten exempelvis släpps ut i vattenmiljöer.

Vid åskoväder förekommer varken sprängningsarbete eller laddning.

Omedelbart före sprängning ges varningssignal. Sprängningarna är anpassade till förutsättningar som råder inför varje enskild salva. Varje sprängning journalförs i en sprängjournal. Sprängning utförs enligt en laddningsplan som är anpassad till förutsättningarna med vald håldiameter, laddmängd och tändföljd.

Sid 27 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

En normal sprängning spränger loss ca 30 000 – 60 000 ton berg. Därmed kommer sprängning under ett normalår, beroende på hur stor mängd berg som losshålls vid varje sprängning, att ske vid ca 10–15 tillfällen per år. Vid maximalt beräknat uttag (1 000 000 ton) kommer ca 15–20 sprängningar utföras årligen.

Efter losshållningen kan skutknackning förekomma vid förekomst av skut som är för stora för att läggas i krossen. Berget krossas därefter till olika fraktioner vilket beskrivs nedan.

När berget har frigjorts genom sprängning lastas materialet med grävmaskin till den stationära förkrossen som är placerad i en avskärmad fördjupning nere på täktbotten. Materialet töms i förkrossfickan. Från förkrossen transporteras materialet vidare upp till krossplanen via en eldriven bandtransportör. Efterkrossningen är stationär och står placerad på marknivå där även upplagen finns.

Tekniska egenskaper på bergråvara och produkt För att veta till vilka användningsområden som berget är lämpligt utförs olika tekniska analyser. För berg är två av de vanligaste tester av hårdhet/nötningstålighet (kulkvarnsvärde, kkv, där lägre värde indikerar hårdare berg) respektive bergets sprödhet (Los Angeles-tal, LA, där lägre värde indikerar mindre sprödhet). Berget i Runtorp har klassats till LA<20, kkv<10.

Aktivitetsindex (även benämnt gammaindex) beräknas utifrån halterna av uran, torium och kalium. EU:s nya strålskyddsdirektiv har en referensnivå för årlig dos från gammastrålning från byggmaterial på 1 mSv/år, vilket med en konservativ beräkning motsvarar ett aktivitetsindexindex på 1 i färdigt byggmaterial. Aktivitetsindex var för provade bergprodukter i Runtorp ca 0,9 (sortering 0/4) och ca 0,7 (sortering 8/16). Även med hänsyn taget till mätosäkerhet är erhållna beräknade värden aktivitetsindex lägre än uppställt referensvärde för respektive sortering. Således föreligger inga restriktioner för användning av materialet som byggmaterial för inomhusändamål.

Flertalet produkter som produceras i Runtorp är CE-certifierade vilket baseras på (goda) resultat vid mekaniska och kemiska analyser.

Masshantering Behovet av terminaler för hantering av återvinningsmassor etc. ökar idag. Positivt ur miljö- och resurssynpunkt är att samordna och förlägga sådana terminaler tillsammans med bergtäkter.

Sid 28 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

I Runtorp finns vissa begränsningar eftersom området ligger inom vattenskyddsområde. Ofta förekommande införsel, lagring och hantering av byggmaterial såsom asfalt, betong, tegel m.m. har därför bedömts mindre lämpligt. Fokus i Runtorp ligger på opåverkade (s.k. jungfruliga) jord- och bergmassor som uppstår vid olika exploateringar i samhället.

Bolaget ansöker om att årligen föra in, lagra och bearbeta maximalt 30 500 ton schaktmassor för återvinning och vidare försäljning eller anläggningsändamål, se tabell 5.2.1 för koder, typer och mängder. Den mullhaltiga jorden förädlas till säljbar produkt, den mineralogiska jorden används till interna anläggningsändamål.

Tabell 5.2.1 Redovisning kring införsel m.m. av externa massor.

*Normalt förs massor som ska användas för att konstruera avgränsningsvallar direkt till platsen för vall, utan föregående mellanlagring. Vid t.ex. extrema väder/mark-förhållanden kan dock en begränsad mellanlagring vara nödvändig.

Syftet och behovet av avgränsningsvallar beskrivs närmare i MKB. De avgränsningsvallar som är aktuella att uppföra under kommande tillståndsperiod är ca 2 200 m långa i det norra utökningsområdet (mot väst, nordväst, nord samt nordost). En genomsnittlig vallhöjd ovan mark är i det norra området rimlig att ansätta till 7-8 meter för att erhålla önskad avskärmning. För att nå höjden 8 meter så medför det en bas om ca 18 meter (antaget 1:1 i lutning samt lite marginal). Enkelt räknat så blir då materialåtgången ca 72 m per löpmeter. 72 x 2200 m vilket teoretiskt ger 158 400 m . Omräknat till ton blir detta omkring 285 000 ton (antagen medeldensitet på 1,8 ton per m ).

Sid 29 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

I söder är behovet en vall på omkring 350 m. Vallen i den södra delen behöver inte bli fullt så hög ovan mark för att uppfylla syftet, omkring 5 – 6 m ovan mark bedöms tillräckligt. Detta medför ett ungefärligt behov av 32 – 35 m per löpmeter med en liknande utformning som den norra vallen avseende vinklar etc. Enkelt räknat blir materialbehovet för södra vallen därmed ca 33,5 x 350 m vilket resulterar i 11 725 m vilket med samma bedömda densitet som ovan resulterar i ca 21 000 ton. Sammanlagt för samtliga vallar kan därmed materialbehovet beräknas till ca 306 000 ton.

Vallar avses konstrueras delvis av externa massor och delvis av interna massor från avbaningen. Den i tabell 5.2.1.(sista kolumnen) angivna mängden är justerad utifrån förutsättningen att omkring hälften av massorna till avgränsningsvallarna kommer att ha sitt ursprung i externa massor. Resterande mängd (alltså ca 200 000 ton) hämtas från befintlig vall längs norra gränsen av befintligt verksamhetsområde samt från intern avbaning.

Sydost och öster om befintlig krossplan anlägger bolaget en avgränsningsvall som kommer att vara färdigställd innan brytning påbörjas i det utökade brytområdet dvs innan det nu ansökta tillståndet tas i anspråk. Krönet på den norra delen av denna vall kommer vara på ca +74 m vilket motsvarar en höjd över marknivån på ca 10 m i den norra delen medan höjden minskar till omkring 6 m över marknivån i södra delen av den nu beskrivna vallen. Det finns utöver detta även redan befintlig vall längs stor del av östra verksamhetsområdet, en sträcka på ca 400 m, och där vallen har en höjd av ca 5 – 7 m. Till de två vallar som beskrivs ovan i detta stycke behövs inga massor tillföras eller sträckningen ändras inom det tillstånd som nu söks.

Massor som tas emot för återvinning och anläggande av vallar m.m. ska inte överskrida föroreningshalter för mindre än ringa risk (MRR) enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:1 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten.

Mottagningen av avfallet sker på avsedda ytor där materialet vid behov genomgår grovsortering innan det läggs i upplag i väntan på återvinning. Massor som bedöms lämpliga för anläggandet av avgränsningsvallar kommer normalt att köras direkt ut till platsen för vall utan föregående mellanlagring. Ytorna för mellanlagring kommer att vara belägna på högre partier inom täktområdet som inte är benägna att bli vattenfyllda. Själva underlaget kommer att vara packat stenmjöl eller liknande som har en tätande funktion. Vid platsen för mellanlagring av färdiga produkter, t.ex. växtjord och natursand, kommer det att uppföras väggar/stöd liknande plansilos för att hålla materialet samlat och sorterat.

Eventuella stenblock i externa massor krossas ned och kan ingå i normal produktion. För all införsel av massor ställs krav på redovisning av massornas ursprung m.m. av

Sid 30 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

avlämnaren innan massorna tas emot i täkten. Kontroll av mottagna massor sker enligt upprättade rutiner.

Intransporter av externa massor kommer i största möjliga mån att ske med returtransporter vid leverans av bergmaterial.

Maskinpark För den ansökta verksamheten används maskinutrustning i form av - Borrvagn för losshållning av berget (borrhål för sprängmedel) - Krossanläggning i form av: förkross sekundärkross (spindelkross) tertiärkross (konkross) VSI-kross (kubisator) för produktion av maskinsand - Sikt-/sorteringsanläggning - Hjullastare av olika typ för undanbärning och lastning av material. (En stor för lastning av råberg på tipptruck, två som bär undan färdigt material och lastar bilar samt en till två servicemaskiner. - Tipptruck eller liknande för interna transporter mellan salvan och förkross - Grävmaskin för bl.a. skutknackning och avbaningsarbeten - Dumper vid avbaningsarbeten

Krossning sker i normalfallet med seriekopplade stationära maskiner i en s.k. krosslina vilket sparar tid och arbetsmoment med hjullastare. Undantag (mobil utrustning) kan tillfälligt förekomma vid haverier etc.

I Runtorptäkten finns en välutrustad verkstadshall för de flesta service- och reparationsjobb. Hallen har ett gjutet golv och har golvbrunnar anslutna till oljeavskiljare. Hallen är ansluten till kommunalt vatten men inte till kommunalt avlopp. Undantag från lokal hantering är omfattande och avancerade reparationer och service på både rörlig maskinpark och krossar/sorterverk där utrustningen antingen förs till extern verkstad eller ett mobilt serviceteam anländer till täkten. Det sistnämnda är fallet vid t.ex. byte av vissa delar i krossarna.

El, bränsle och kemikaliehantering Fast elanslutning med större effekt är ordnat till täkten. Normalt sker all krossning och sortering med utrustning som drivs via det fasta elnätet.

I enstaka fall, t.ex. haverier kan mobila enheter komma att användas. I vissa mobila krossar överförs kraften från kraftkällan (dieselmotorn) med el, så kallat dieselelektriskt driven utrustning. Dessa går teoretiskt att ansluta till nät-el. I andra mobila krossar överförs kraften från dieselmotorn på hydraulisk väg, dessa kan inte drivas

Sid 31 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

med nät-el. I vissa mobila krossar är driften rent mekanisk där kraften överförs via växellådor eller andra mekaniska sätt, och går följaktligen inte heller driva med el från nätet.

Bolaget har en offensiv hållning i frågan om fossilbränslefria täkter och använder i normalfallet biodiesel (HVO) istället för konventionell diesel som drivmedel. Vid brist (otillräcklig tillgång på marknaden) samt på inhyrda maskiner eller hos underentreprenörer kan detta dock inte garanteras.

Eventuell konventionell diesel som används kommer vara av miljöklass 1 eller bättre.

Drivmedel till fordon och maskiner kommer att lagras i cisterner som är påkörningsskyddade och invallade. Övriga kemikalier som används för t.ex. service av maskinparken kommer att förvaras i låsbara invallade utrymmen.

Cisternerna genomgår återkommande kontroll enligt NFS 2003:24. Vid påfyllning av fasta cisterner används överfyllningsskydd samt att personal övervakar hanteringen. Även pumptankningen från cistern till fordon står under tillsyn av personal och sker på särskilt iordningsställd yta. Absorptionsmedel för sanering av spill finns tillgängligt i täkten.

Vattenhantering och vattenverksamhet Den hydrogeologiska utredningen (bilaga till MKB) visar att både grund- och ytvatten kommer att uppstå i täkten. Detta behöver avledes genom bortpumpning för att kunna bedriva täktverksamheten i torrhet.

Pumpgrop och dammar för rening av utgående vatten finns redan i befintlig verksamhet men kommer att utökas/kompletteras allteftersom brytområdet blir större. För att få en jämn yta på täktbotten utförs losshållningen av berg med undersprängning på ca 1– 1,5 meter. Detta krossmaterial brukar benämnas ”syltan”. Det är sannolikt att en merpart av yt-och sjunkvatten kommer att perkolera i syltan vilket även ger en filtrerande effekt på finmaterial. Porositeten i täktbotten/syltan beräknas uppgå till minst 20 procent och vid fullt utbruten täkt uppgår lagringskapaciteten till ca 110 000 m vatten (baserat på 44 ha brytområde). Detta gör att täktbotten inom området kan jämna ut höga flöden vid exempelvis skyfall innan vattnet medför en begränsning för verksamheten. Avledning av överskottsvatten sker som nämnts i föregående stycke genom en pump som leder vatten till en damm.

Allteftersom brytområdet blir större förväntas inträngning av vatten öka. Samtidigt minskar infiltrationskapaciteten (porositeten) i syltan, på grund av ökad packning. Detta gör sammantaget att behovet av att bortleda vatten från täktbotten ökar.

Sid 32 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

För att erhålla en kontrollerad och styrd avrinning kommer en eller flera pumpgropar att vara anlagda inom brytområdet. I pumpgrop kommer även vatten för dammbekämpning primärt att hämtas. Utöver pumpgrop behövs dränkbara pumpar och slangar/rör för att föra vatten från pumpgrop till reningsdamm/ar. De dränkbara pumparna styrs med nivåvakter för intermittent drift och drivs med el från det fasta nätet. Inga övriga tekniska installationer bedöms nödvändiga för den vattenverksamhet som planeras. Den pumpade avledningen av vatten kommer att pågå till dess att täkten är fullt utbruten och området efterbehandlas.

Spillvatten från personalutrymmen och andra handfat/utslagshoar leds till kommunalt spillvattennät. För hushållsbehov nyttjas kommunalt vatten som sedan flera år är anslutet till täkten.

I södra delen av verksamhetsområdet finns en bergborrad vattentäkt som fungerar som reservvatten för det fall det inte finns tillräckliga mängder till dammbekämpning i öppna gropar/bassänger inom täktområdet.

Enligt uppgifter från tidigare ägare av täktverksamheten anlades den bergborrade brunnen 1994 med ett djup om 90 meter. Föregående verksamhetsutövare använde brunnen för försörjning av vatten för dammbekämpning i samband med verksamheten vid den mobila krossanläggningen.

Till och med början av 2000-talet användes brunnen för samma ändamål av Nybrogrus. Därefter användes brunnen för befuktning av material på utgående lastbilar för att undvika damning längs väg eller till befuktning av upplag. Eftersom vattnet missfärgade materialet används inte längre vatten från brunnen för detta ändamål. Brunnens funktion idag är primärt som reservbrunn för det fall Nybrogrus får tekniska problem på den anläggning som försörjer dammbekämpningsutrustningen med länshållningsvatten, dvs. det ordinarie försörjningsystemet. Sedan ett par år tillbaka har Nybrogrus minimerat risken för driftstörning på det ordinarie systemet då Bolaget försett det med dubbel utrustning (genom dubbla pumpar osv.). Sedan dess har brunnen inte använts. Pumpen i den djupborrade brunnen är en vanlig dränkbar pump av samma typ och kapacitet som vid hushållsbehov.

Om brunnen skulle användas är det fråga om maximalt ett par kubikmeter i timmen för dammbekämpning tills huvudsystemet har reparerats. Det bör påpekas att det är centralt för verksamheten att huvudsystemet fungerar då det annars omgående blir problem att bedriva produktion i täktens produktionsanläggning, såväl ur arbetsmiljö som generell miljösynpunkt pga. okontrollerad eventuell damning. Sammanfattningsvis kan det inte förväntas att brunnen används mer än ett par timmar under

Sid 33 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

någon dag någon gång per år eller än mer sällan vid till exempel problem eller service.

Arbetstider Huvudsaklig arbetstid för verksamheten kommer att vara helgfria vardagar, måndag- fredag kl. 06.00- 18.00. Det kan även bli aktuellt med skift och produktion av olika omfattning även under andra tider.

Det är önskvärt för Bolaget att arbetstider inte regleras i villkor eftersom verksamheten är dynamisk och både tekniker och efterfrågan (dvs. produktionstakten) helt sannolikt kommer att förändras och variera under tillståndstiden. Bolaget bedömer det som lämpligast att bullervillkoren avgör vilka moment som kan bedrivas inom respektive tidsperiod.

Transporter Material lastas från upplag med hjälp av hjullastare eller liknande och transporteras från området med lastbil. Antalet lastbilstransporter styrs av efterfrågan av de aktuella produkterna. Vid ett normalår beräknas in- och uttransporter av material och införda massor i genomsnitt uppgå till ca 165 stycken fordonsrörelser per arbetsdag, beräknat på 220 arbetsdagar och en genomsnittlig last av 33 ton per ekipage. Vid maximal brytning beräknas ca 275 fordonsrörelser ske. En (1) fordonsrörelse är antingen en ut- eller en in-passage. Ett lastfordon som kör in och hämtar material och därefter lämnar täkten alstrar således två fordonsrörelser.

Transporter till och från täktområdet kommer att ske via befintliga enskilda anslutningsvägen, som efter ca 250 m ansluter till väg 520. Därefter transporteras materialet vidare till avsättningsområdet, huvudsakligen innebär detta österut på väg 520.

Avfall Normalt uppstår små mängder farligt avfall men mindre mängder av både fast och flytande farligt avfall förväntas uppstå, t.ex. batterier, kasserade smörjoljor, lyskällor etc. Farligt avfall kommer att förvaras i låsbart utrymme med normala skyddsåtgärder i väntan på extern transportör med nödvändiga tillstånd. Hushållsavfall läggs i kärl som töms av kommunen eller dess entreprenör, för närvarande Kretslopp Sydost.

En mindre mängd metallskrot förväntas uppkomma i verksamheten. Det består exempelvis av kasserad krossutrustning vilket uppstår kontinuerligt genom normalt slitage. Detta förvaras i en container som sedan lämnas till återvinning.

Sid 34 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Utvinningsavfall regleras enligt förordning (2013:319) om utvinningsavfall. För en anläggning som ger upphov till utvinningsavfall ska en avfallshanteringsplan finnas. Med utvinningsavfall avses avfall som har uppkommit som en direkt följd av prospektering, utvinning eller bearbetning eller som en direkt följd av lagring av utvunnet material innan bearbetning av materialet har avslutats. Materialslag från täktverksamhet som kan utgöra utvinningsavfall är stenmjöl som sedimenterat i klarningsbassäng och inte återförs till produktionsprocessen, borrkax som inte används och avbaningsmassor som inte används vid efterbehandling eller andra anläggningsändamål.

Enligt Naturvårdsverket bör inte material som återförs till produktion och säljs vidare till kund betraktas som avfall, utan i stället som en biprodukt i produktionen. Detta förutsätter att allt material verkligen återförs till produktionen, att det kan tillföras är inte tillräckligt.

Det finmaterial som ansamlas som slam i eventuella sedimentationsbassänger kommer att återföras till produktionen. Överflödigt borrkax kommer att läggas på salvan. Avbaningsmassor kommer att försäljas alternativt användas för anläggningsändamål inom täktområdet. Bolaget anser därför att anläggningen inte omfattas av begreppet avfallsanläggning enligt 5 § utvinningsförordningen, och skyldighet att utforma en avfallshanteringsplan föreligger därför inte.

Efterbehandling Efterbehandling av täkten innebär att bodar, maskiner och andra anläggningsdelar från täktverksamheten tas bort. Anslutningsvägen lämnas kvar för att kunna användas av markägare vid framtida skogsbruk och dylikt.

Pumpningen och tillhörande vattenverksamhet avslutas. Detta medför att en så kallad täktsjö kommer att uppstå. Tiden för uppfyllnad till slutlig neutral nivå har beräknats vara ca 90 år när täktsjöns yta når omkring nivå + 59 m. Det föreslås ske en viss kontrollerad avrinning från täktsjön mot Hagbyån genom att anordna ett utlopp i täktens södra del. Utloppets nivå styr maximal nivå på täktsjön. Om utloppet anläggs på nivån +59 m kommer det främst vara tillskott genom nederbörd som rinner ut från sjön. Genom att lägga utloppet något lägre erhålls ett visst tillskott även av framträngande grundvatten.

Vid högre och brantare partier ordnas med rensning av den anslutande ursprungliga bergöverytan för att uppmärksamma på branten, en skyddskant. Varnande blockrad kommer att finnas kvar vid högre och brantare bergväggar likt under pågående brytning.

Sid 35 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Detaljerna i gestaltningen och markanvändningen redovisas i efterbehandlingsplanen, se ritning M3 i bilaga A1, och ska i detta skede ses som ett förslag som kan komma att revideras i samråd med tillsynsmyndigheten i god tid innan tillståndet löper ut. I en del av täkten kan bergväggar lämnas för att gynna bl.a. fågellivet.

Kontroll I enlighet med förslag till villkor, avser bolaget att inom tre månader från det att beslutet om tillstånd tagits i anspråk, ta fram förslag till ett kontrollprogram för verksamheten. Kontrollprogrammet tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.

Egenkontroll av verksamheten är ett generellt lagkrav för den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Egenkontroll innebär att löpande planera och kontrollera verksamheten, t.ex. genom undersökningar eller provtagningar, för att kontrollera att villkoren i tillståndet efterlevs. Egenkontrollen görs också för att kontrollera vilken påverkan verksamheten har på omgivningen och för att kunna motverka eller förebygga sådan eventuell påverkan.

Krav och kontroll på inkommande massor Bolaget upprättar överenskommelse med kund som avser att avlämna jord- och schaktmassor i täkten. Kunden ska innan transport till täkten försäkra sig om att massorna uppfyller krav på renhet i upprättad överenskommelse, dvs. klarar (inte överskrida) Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre än ringa risk, MRR, enligt Naturvårdsverkets rapport 5976. När massorna konstaterats rena transporteras de till täkten där invägning sker. Intyget på rena massor ska redovisas till bolaget innan leverans. Bolagets mottagare vid våg kontrollerar att renheten i massorna uppfyller haltkriterierna i avtalet.

Varje inkommande lass besiktigas okulärt vid införseln av personal på plats. Vid infartskontrollen kontrolleras att materialet inte: har avvikande färg eller lukt innehåller synliga främmande föremål har några synliga eller förnimbara förekomster av olja eller bensin på något annat vis avviker från vad som kan antas vara normalt Vid misstanke om att det inkommande materialet är eller kan vara förorenat ska en laboratorieanalys av materialet krävas alternativt ska materialet avvisas. Stickprovstagning med labanalys kan komma att utförs för att verifiera avfallslämnarens uppgifter.

Miljökonsekvensbeskrivning

Markanvändning Ansökt verksamhet avses att bedrivas inom och i direkt anslutning till redan befintligt täktområde. Utökning av brytområdet sker med ca 30 ha i riktning mot nordväst.

Sid 36 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Verksamhetsområdet utökas mot nordväst med ca 48 ha där dagens markanvändning nästan uteslutande är skogsbruk. Det finns en mindre inäga/betesmark inom utökningsområdet som enligt utförd naturvärdesinventering idag utgörs av öppen och hävdad betesmark. I övrigt används marken kring täkten nästan uteslutande för skogsbruksändamål även om vissa inslag av odlingsmark förekommer.

Arealen produktionsskog inom det ansökta utökade verksamhetsområdet uppgår till ca 46 ha. Arealen öppen hävdad gräs-/betesmark uppgår till ca 1,8 ha.

Ytor som idag utgörs av produktionsskog kommer att övergå till verksamhetsområde för bergtäkt, vilket i förlängningen kan få små negativa konsekvenser för skogsindustrin, men positiva konsekvenser för den regionala ballastförsörjningen.

Påverkan på jordbruket genom ianspråktagande av 1,8 ha gräs-/betesmark bedöms bli obetydlig eftersom marken nyttjas förhållandevis extensivt och samtidigt hyser en trivial flora. Marken ligger på en av de fastigheter som ingår i täktansökan och som har förvärvats av Bolaget (pågående lantmäteriförrättning). Den planerade verksamheten bedöms inte leda till negativa konsekvenser för markanvändningen utanför verksamhetsområdet.

Några särskilda åtgärder till skydd för pågående markanvändning bedöms inte som nödvändiga. Efter avslutad täkt efterbehandlas området enligt plan. Efterbehandling kommer att ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Delar av verksamhetsområdet som inte bildar täktsjö kan då återgå till skogs- och/eller jordbruksmark.

Sammantaget och jämfört med nollalternativet bedöms ansökt verksamhet medföra små negativa konsekvenser för den pågående markanvändningen. Lokalt blir konsekvenserna stora eftersom markanvändning ändras helt, men i ett större perspektiv handlar det om mycket små arealer produktionsskog och gräs-/betesmark som kommer att påverkas.

Grundvatten Det finns ingen utpekad grundvattenförekomst (enligt VISS) inom aktuell eller planerad yta för verksamhetsområde. Grundvattenförekomsten ”Nybroåsen vid Vassmolösa” finns ca 1,5 km öster om täktområdet.

Grundvatten förekommer dels i berget, dels i ytliga jordlager. I Runtorp utgörs det övre grundvattenmagasinet av friktionsmaterial (främst morän) ovan berget. Den planerade verksamheten omfattar bortledning av allt till brytområdet inläckande grundvatten. Bolaget har låtit WSP Sverige AB utreda hur bortledningen kan

Sid 37 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

komma att påverka nivåerna av grundvatten i jord och berg kring verksamhetsområdet. En separat hydrogeologisk utredning har genomförts. Resultatet av utredningen ligger till grund för konsekvensbedömningarna nedan.

Bortledning av grundvatten från brytområdet medför en sänkning av grundvattennivån i omgivningen. Hur stor sänkningen blir är beroende av flera faktorer så som berg- och jordarternas beskaffenhet/genomsläpplighet, aktuellt brytdjup, täktens areal med mera. Allt inläckande grundvatten måste bortledas för att arbetena i täkten ska kunna ske i torrhet.

Inläckaget av grundvatten vid fullt utbruten täkt enligt ansökan beräknas i den hydrogeologiska utredningen uppgå till ca 14 l/s räknat som årsmedelvärde. Inläckande grundvatten behöver även fortsättningsvis bortledas tillsammans med inrinnande ytvatten och nederbörd som faller över brytområdet. Det totala behovet av både grund- och dagvattenbortledning beräknas till ca 26 l/s (ca 830 000 m /år) vid fullt utbruten täkt.

Grundvattenflödet till täkten är förhållandevis litet för en täkt i denna storleksordning, vilket förklaras av det lokala bergets låga vattenföring. Detta beror i sin tur på att berget är förhållandevis tätt och sprickfritt.

Ett påverkansområde tas fram för att kartlägga och bedöma sådana motstående intressen som skulle kunna påverkas negativt av en grundvattensänkning. Valet av gränsvärde beror på om motstående intressen förekommer i närområdet och kan bli påverkade av en avsänkning i jordlagren. Känsliga objekt för grundvattenavsänkning omfattar grundvattenbrunnar, energibrunnar, grundvattenförekomster, grundvattenberoende ekosystem samt byggnader och anläggningar inom sättningskänslig mark. Grävda brunnar är generellt mer känsliga för grundvattenavsänkning än borrade brunnar. En grävd brunn kan påverkas negativt, till och med bli torr, av ytterligare avsänkning under en torr sommar. Eftersom det förekommer några grävda brunnar i området definieras påverkansområdet som den yttre gränsen av en beräknad nivåpåverkan i jord på 0,1 meter.

För en avsänkning i berg är det enbart bergborrade brunnar som skulle kunna påverkas. Ofta sker inte en skadlig påverkan i bergborrade brunnar vid en avsänkning under 1 meter. Det finns två bergborrade brunnar inom påverkansområdet. Beräknat påverkansområde anges i figur 6.2.2.1 nedan.

Samtliga motstående intressen som kan påverkas av en grundvattensänkning bedöms innefattas inom det angivna påverkansområdet.

Sid 38 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Inom och i närhet av påverkansområdet för grundvatten har nedanstående objekt identifierats: Det förekommer en grävd brunn inom påverkansområdet. Det förekommer två sumpskogsområden inom påverkansområdet (Skogsstyrelsen). De förekommer ett vattendrag (Hagbyån) som klassad vattenförekomst nedströms täkten. Det förekommer ett vattenskyddsområde inom påverkansområdet (SGU). Följande vanliga motstående intressen har kunnat avskrivas: Det finns inga kända källor (enligt SGU:s källarkiv) inom påverkansområdet. Det finns inga markavvattningsföretag inom verksamhetsområdet eller nedströms Inom påverkansområdet förekommer inga sättningskänsliga jordarter. Det förekommer inga grundvattenmagasin i jord eller i berg inom påverkansområdet (SGU)

Enligt SGU:s brunnsarkiv förekommer det tre enskilda vattentäkter (brunnar) inom påverkansområdet. Enligt brunnsinventering som utfördes av WSP under våren 2022, är en av de brunnarna (inom fastighet D) grävd medan de andra två är borrade. De två borrade brunnarna befinner sig väster om täktområdet inom fastigheter F och G. Brunnarna är ca 18 m respektive 53 m

Sid 39 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

djupa och bedöms få en maximal avsänkning på 0,1 respektive 0,5 m. Avsänkningens storlek är liten och risk för skada bedöms som försumbar.

Den grävda brunnen inom fastighet D är ca 8 m djup och ligger inom ett område som kan erhålla 0,3–0,5 m avsänkning. Det finns en risk att avsänkningen kan skada brunnens vattentillgång under torrare perioder.

Vattenskyddsområdet utgör primärt skydd för ytvattenförekomsten Hagbyån. Eftersom allt vatten från området hamnar i ån finns det igen risk för att täktens verksamhet på något sätt skulle minska tillgången på vatten. Vattenbalansen visar att det enbart är en lokal förändring mellan några mindre lokala avrinningsområden som sker. Totalt sett ökar avledningen något i och med avskogningen som sker och denna effekt bedöms större än det uttag till dammbekämpning som sker vid behov. Därmed bedöms verksamheten inte skada vattenskyddsområdet ur kvantitativt hänseende.

Ingen risk för spridning av föroreningar via grundvattnet till omgivningen föreligger så länge den hydrauliska gradienten är riktad in mot brytområdet. Eventuellt spill och andra utsläpp av föroreningar kommer att nå pumpgrop(ar) på täktens botten, där inläckande grundvatten omvandlas till ytvatten.

Enligt Skogsstyrelsens underlag förekommer det tre sumpskogar inom påverkansområdet. Skogsstyrelsens underlag ska ses som att det finns en möjlighet till en sumpskog och inte att det nödvändigtvis är det. Inventeringarna genomfördes under 1990-talet och till stor del enbart som en kartstudie där de flesta potentiella objekten aldrig inventerades i fält. Det kan i detta fall konstateras att underlaget från Skogsstyrelsen inte är uppdaterat/relevant, vissa ytor som markeras som sumpskog är sedan länge iordningsställda upplagsytor inom tillståndsgivet täktområde. Inom utförd naturvärdesinventering har ett mindre område med sumpskog mellan ansökt verksamhetsområde och Hagbyån noterats som sumpskogskaraktär och tilldelats Visst naturvärde. Detta sumpskogsområde försörjs rikligt med vatten då täktens länshållningsvatten leds via detta system, och riskerar således inte att påverkas hydrauliskt negativt. Inga av de övriga ytor som anges i Skogsstyrelsens kartskikt och som överlappar det ansökta verksamhetsområdet är dock noterade på något särskilt vis i naturvärdesinventeringen.

Grundvattennivåer och grundvattenkvalitet kommer att kontrolleras och följas upp kontinuerligt i enlighet med föreskrivna lagkrav samt enligt det kontrollprogram som finns och som kommer att uppdateras för vattenverksamheten.

Enligt beräkningar i den hydrogeologiska utredningen föreligger risk för skada på den grävda brunnen inom påverkansområdet. Vid behov åtar sig bolaget att åtgärda

Sid 40 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

eventuella skador som uppstår avseende vattentillgången i denna brunn. Åtgärder vidtas i samråd med sakkunnig och kan utföras genom t.ex. fördjupning eller ersättning med ny brunn som kan vara bergborrad.

Föreslagna åtgärder till skydd för grundvattnets kvalitet är desamma som för skydd av ytvatten. Eventuella utsläpp, spill och läckage till mark och grundvatten inom verksamhetsområdet kommer antingen att fastläggas eller nå någon av verksamhetens pumpgrop(ar) eller sedimentationsdammar.

Bolaget har god beredskap i händelse av spill och läckage, ett eventuellt utsläpp kan snabbt åtgärdas och saneras. Sedimentationsdammar med utlopp mot naturlig recipient kommer att förses med oljeavskiljande funktion på så sätt att vatten inte avleds från dammarnas yta.

För kontroll av grundvattennivåer bör grundvattenrör användas. Antalet grundvattenrör och mätfrekvens bör avgöras i samråd med tillsynsmyndigheten. Grundvattenrör bör sättas utanför verksamhetsområdet i närheten av influensområdets yttre gräns alternativt vid ett motstående intresse. Att sätta grundvattenrör allt för nära brytområdet fyller ingen direkt funktion då det är i det området förväntat med en större avsänkning. Vissa av de befintliga grundvattenrören kan, och bör, därmed ingå även i ett framtida kontrollprogram.

Bortledning av grundvatten från brytområdet kommer att leda till en avsänkning av grundvattennivån i täktens närområde. Störst påverkan blir i direkt anslutning till brytområdet, därefter avtar effekten relativt snabbt Endast tre enskilda brunnar förekommer inom beräknat påverkansområde, två djupborrade och en grävd. De två borrade bedöms erhålla en obetydlig påverkan, även vid fullt utbruten täkt. För den grävda beräknas påverkan kunna bli mer omfattande, och risk för skada föreligger.

Den samlade bedömningen är att grundvattenbortledningen vid fullt utbruten täkt innebär risk för skada på en (1) grävd brunn i täktens närhet. Att vid behov ersätta denna brunn bedöms dock både praktiskt möjligt och ekonomiskt skäligt för det fall påverkan uppstår på ett sätt som brunnens ägare anser medför skada på det enskilda intresset.

Bolaget avser att fortsatt övervaka grundvattennivåer för att så tidigt som möjligt upptäcka eventuella avvikelser.

Sammantaget och jämfört med nollalternativet bedöms ansökt verksamhet medföra små negativa konsekvenser för aspekten grundvatten.

Sid 41 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Ytvatten och miljökvalitetsnormer En blandning av nederbörd och grundvatten kommer att avledas från brytområdet via en eller flera pumpgropar, en eller flera sedimentationsdammar samt dike till Hagbyån.

Från det utökade verksamhetsområdet i söder avses dagvatten ledas till en separat sedimentationsdamm med avledning till samma dike som länshållningsvatten från täktens djupare delar. Denna vattenhantering är beskriven i ansökan om ändringstillstånd för det utökade verksamhetsområdet (Lst dnr 11344-2021).

Genom att ordna anvisningar för dagvatten från de södra delarna av verksamhetsområdet, inklusive större delen av det tillkommande området som medges i ändringstillståndet, med självfall mot en damm, kan utgående vatten renas och uppehållas bättre än vad som gällde innan ändringstillståndet.

De dammar som finns i täktens nuvarande södra del, däribland en s.k. bioreaktor, hanterar och behandlar länsvatten från lågpunkter nere i bergbrottet. Efter (nedströms) den kommande dagvattendammen leds samtliga flöden ihop och passerar genom avskärmningsvallen i en kulvert på ca 6 m längd, se figur i avsnitt 3.13. På detta sätt krävs endast en (1) kulvert och ett avledningsstråk för allt avlett vatten från täkten oavsett om ursprunget är länshållning från täktbotten eller ytvatten från markytor etc.

En innovativ teknik för behandling av kvävehaltigt länshållningsvatten som finns etablerad i Runtorp är en s.k. Bioreaktor. I sin enklaste form är bioreaktorn en grop som fylls med ett reaktivt material rikt på organiskt kol, vanligtvis träflis/sågspån. Vatten med höga halter av NO3 tillåts flöda horisontellt genom det reaktiva materialet, där inkommande NO3 omvandlas till N2 genom den mikrobiella processen denitrifikation. Vid denitrifikation reduceras nitrat (NO3 ) till kvävgas (N2) vilket avgår till atmosfären och därmed undviks kvävebelastning i vattendraget som utgör recipient.

Bioreaktorinstallationen var en del av ett större projekt som drevs av en arbetsgrupp bestående av företaget AB Nybrogrus, WSP, Uppsala Universitet, Linnéuniversitetet samt Nybro kommun, och erhöll statliga medel från Lokala vattenvårdsmedel (LOVA) för att genomföra projektet under 2016 – 2017.

Bioreaktorn installerades som ett sista steg mellan den sista sedimenteringsdammen och recipienten och dimensionerades för att behandla omkring 30 – 50 % av totala länshållningsvolymen. Bioreaktorn försörjs med ett förhållandevis jämnt flöde. Flödet kan dock bara utgöras av ett delflöde eftersom bioreaktorn måste ha ett permanent inflöde, det är därför dimensionerat för minsta flödet som avleds kontinuerligt.

Sid 42 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Den är försedd med en reglerventil på inkommande vattenflöde för att säkerställa jämnt flöde, vilket kommer från ”uppströms” sedimentationsdamm. Överflödsvatten från sedimentationsdamm leds bypass förbi bioreaktorn, dvs. det vatten bioreaktorn inte kan behandla. Detta är i praktiken merpart av vattenflödet vid högflöden.

Efter en uppstartsperiod har vattenflödet vid utloppet uppmätts regelbundet och har varierat mellan inget flöde och 2 l/s, med ett medelflöde på 0,38 l/s (54 mättillfällen). Bioreaktorn i Runtorp har sedan början av 2019 fram till 2021 en kvävereningsgrad på ca 90 %. Med ett snittflöde på 0,38 l/s har ungefär 48 000 m länshållningsvatten renats under tiden. Bioreaktorn har i princip varit underhållsfri utöver vattenprovtagningen som sker regelbundet. Så småningom kommer dock reningsgraden att minska när träflisen inte längre fungerar som en effektiv kolkälla, alternativt då träflisens genomsläpplighet minskar i takt med att träflisen bryts ned. Livslängden för träflis i en bioreaktor under svenska klimatförhållanden är förhållandevis okänd eftersom inga bioreaktorer i Sverige har varit i drift längre än ca fem år. Internationellt så har dock livslängden uppskattats till åtminstone tio år.

Hagbyån är den första klassade vattenförekomsten nedströms täkten. Ån rinner ca 300 m söder om täkten, status och miljökvalitetsnormer (MKN) anges i tabell 6.3.1.1 nedan. Hagbyån passerar inga egentliga sjöar på sin väg mot Kalmarsund som är den slutliga recipienten.

Tabell 6.3.1.1. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomsten ”Hagbyån: mynningen nvs Kalmarsund – Svartabäcken” (data från VISS 2022-02-02). Hagbyån: mynningen nvs Kalmarsund – Svartabäcken Ekologisk norm och status Miljökvalitetsnorm God ekologisk status 2045 Statusklassning Måttlig Kemisk norm och status Miljökvalitetsnorm God kemisk status, med mindre stränga krav för bromerad difenyleter och kvicksilver och kvicksilverföreningar. Statusklassning Uppnår ej god

Hagbyån inklusive dess avrinningsområde utgör dessutom dricksvattentäkt för vilken det finns ett beslutat vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter. Runtorptäkten inklusive ansökt utökning ligger i sin helhet inom yttre skyddszon för vattenskyddsområdet.

Sid 43 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Ytvatten kan komma att påverkas av den ansökta verksamheten genom utsläpp av närsalter och föroreningar till Hagbyån. Dessa kan leda till övergödningseffekter och skador på organismer och limniska miljöer.

Det har inte identifierats några berörda invallnings- och dikningsföretag eller andra intressen som påverkas av kvantitativa förändringar i form av ökade högflöden nedströms täkten.

Kalmar Vatten AB har ett tydligt intresse i att kvantiteten tillgängligt vatten som råvara till dricksvattenproduktion inte minskar till alltför låga volymer och flöden. Den hydrogeologiska utredningen visar att det inte sker någon kvantitativ förändring av vattenvolymerna som hamnar i Hagbyån. Detta eftersom allt utpumpat vatten leds till Hagbyån, ett ytvattendrag dit grundvattnet i täktområdet ändå hade haft sin naturliga utströmning.

I detta sammanhang kan även nämnas att viss mindre mängd vatten åtgår till dammbekämpning i produktionsprocessen, detta bedöms dock i praktiken inte påverka flödet till Hagbyån negativt jämfört med nollalternativet. Detta eftersom den ökade avskogningens minskade evapotranspiration väl kompenserar det ökade behovet av dammbekämpning. Ungefärliga mängder vatten som går in i produktionsprocessen är omkring 400 liter per timme max (10 timmar om dagen, 4 dagar i veckan).

Ytvatten och MKN – Ekologisk status Vattendragets ekologiska status har bedömts vara måttlig med stöd av parametern för fisk som varit utslagsgivande. Denna senaste status är från förvaltningscykel 3 (2017-2021).

Sprängämnena som används innehåller kväve, som kan fastna på det losshållna berget och spridas till ytvatten i samband med nederbörd. Kväve bidrar till övergödningseffekter, dock främst i kustvatten där det normalt är den begränsande närsaltskomponenten.

Av VISS kan utläsas att status för parametern näringsämnen bedöms vara god (senaste förvaltningscykel är nr 2, 2010-2016), dock nära gränsen för måttlig status. Bedömningens tillförlitlighet bedöms vara medel. Provtagning på stationen är avslutad 2010. Klassningen är baserad på totalhalten fosfor.

Kväve är inte styrande för statusklassningen av Hagbyån och det saknas bedömningsgrunder för miljökvalitetsnorm (MKN).

Sid 44 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

En studie har visat att mängden kvarvarande totalkväve (tot-N) i materialupplag i en bergtäkt uppgår till ca 1 g tot-N per ton (S., 1997). Vid en normalproduktion om 600 000 ton per år skulle detta innebära en kvarvarande kvävemängd om ca 600 kg tot-N per år i det producerade materialet. Vid maximal årlig produktion om 1 000 000 ton är motsvarande mängd ca 1 000 kg tot-N per år. I ett konservativt värsta fallscenario transporteras hela denna kvävemängd vidare till ytvatten. Då be-räknas årsmedelhalten i utgående vatten från pumpgrop bli 1,2 mg/l i ett scenario med maxproduktion. Beräkningarna bygger på ett utgående årsmedelflöde om 26,3 l/s vid fullt utbruten täkt (se hydrogeologisk utredning i bilaga B5). Beräkningarna tar inte hänsyn till att visst naturligt upptag av kväve (retention) kommer att ske i dammar inom verksamhetsområdet och diken samt i Hagbyån på vägen mot mynningen vid kusten. Därutöver följer en del kväve med vidhäftat till material/produkt som levereras ut från täkten. I nuvarande produktion (Miljörapport för 2021) har medelhalten kväve över sammanlagt sex provtagningstillfällen i utgående vatten från sista damm beräknats till 3,7 mg/l.

Den totala kvävetransporten i Hagbyån vid mynningen till Kalmarsund uppgick enligt SMHI, S-Hype till ca 129 ton per år räknat som årsmedelvärde för perioden 2010–2021. Verksamhetens andel motsvarar då i ett beräknat konservativt värsta fall-scenario mindre än 1 % av den totala kvävemängden i utsläppspunkten.

I Bolagets nuvarande kontrollprogram ingår att utföra provtagning i sammanlagt tre olika mätpunkter: P1 (uppumpat vatten från pumpgrop på täktbotten till damm), P2 (avlett vatten från damm) samt P3 (avlett vatten i dike innan väg 520). Dessa provtagningar med efterföljande analys sker enligt nuvarande kontrollprogram sex gånger per år. Analysparametrar är för närvarande Total-kväve, Suspenderade ämnen, Ammoniumkväve, Fosfatfosfor, Nitratkväve, Opolära alifatiska kolväten, Totalt extraherbara alifatiska ämnen, Totalt extraherbara aromatiska ämnen samt pH. Medelvärdet för perioden 2014-2021 var 3,6 mg tot-N/l i vatten som avleds från dammen mot recipient.

Medelvärdet i utgående vatten vid diket som mynnar i Hagbyån (P3) för samma period var 2,3 mg tot-N/l. Detta indikerar att det redan på den korta rinnsträckan mellan täkten och Hagbyån sker en icke obetydlig kvävereduktion genom naturliga processer.

Entreprenadberg från underjordssprängningar (”tunnelberg”) riskerar att innehålla mer kväve än övrigt berg. I Runtorp kommer det endast vara aktuellt med entreprenadberg från ovanjordsprängningar och dessutom av blygsamma kvantiteter över tillståndstiden. Entreprenadberg från ovanjordsprängning bedöms ha likvärdigt kväveinnehåll som losshållet råberg från en bergtäkt.

Sid 45 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Den planerade verksamheten bedöms ge obetydliga konsekvenser avseende utsläpp av kväve till Hagbyån. Påverkan på möjligheten att uppnå beslutad miljökvalitetsnorm bedöms som obetydlig då kväve inte styr statusklassningen för näringsämnen i vattendrag.

Som begränsningsvärde föreslås en totalkvävehalt i utgående vatten från anläggningen om max 5 mg/l mätt som årsmedelvärde.

Ett flertal kvalitetsfaktorer med bäring på ekologisk status har redovisats och statusklassats för aktuell vattenförekomst. Följande faktorer har bedömts som otillfredsställande och beskrivs därför lite närmare i följande stycke. Övriga är klassade till måttlig, hög eller god status. Vissa är inte klassade.

Kvalitetsfaktorn Konnektivitet i vattendrag beskriver möjligheten till spridning av djur, växter, sediment och organiskt material i upp- och nedströms riktning, samt i sidled från vattendraget till omgivande landområden. Kvalitetsfaktorn har bedömts till otillfredsställande status. Vattenförekomstens status är även bedömd till otillfredsställande för parametern Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag eller Svämplanets strukturer och funktion runt sjöar. Svämplanet utgörs till 42 % av anlagda ytor och/eller aktivt brukad mark.

Sammanvägd bedömning av kemisk status resulterar i Uppnår ej god. Ett eller flera prioriterade ämnen har bedömts ej uppnå god status. De ämnen som avses är Kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel, PBDE, som genom extrapolering bedömts vara över gällande gränsvärde i fisk. Statusen härrör från förlängning av förvaltningscykel 2, maj 2017.

Övriga prioriterade ämnen som påverkar kemisk status har God status eller är ej klassade.

Suspenderade ämnen är partiklar i vattnet, vilka i höga halter kan orsaka negativa effekter i ytvatten genom grumling och sedimentering. Många andra föroreningar, däribland flertalet metaller, binder mer eller mindre hårt till partiklar. En hög avskiljningsgrad avseende suspenderade ämnen är därför positivt för avskiljning av även andra ämnen.

Resultatet av analyser vid P2 (utgående vatten från damm) visar ett medelvärde på 9,2 mg susp./l under 2014-2021 under sammanlagt 42 mättillfällen. Det är en normal halt för vatten från en bergtäkt som behandlats i sedimentationsdamm. Som begränsningsvärde föreslås en halt av suspenderade ämnen i utgående vatten från sedimentationsdammen om 15 mg/l mätt som årsmedelvärde. Det ska noteras att ytterligare viss partikelavskiljning kan ske i diket innan utsläpp i Hagbyån.

Sid 46 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Innehållet av suspenderade ämnen i utgående vatten från verksamheten bedöms få obetydliga konsekvenser för ytvatten. Parametern ingår inte vid statusklassning och beslut om miljökvalitetsnorm i vattenförvaltningen.

Statusklassningen av näringsämnen i Hagbyån nedströms täkten baseras på fosforhalt. Eftersom bergtäkter typiskt sett inte medför fosforutsläpp av betydelse, bedöms den planerade verksamheten inte äventyra möjligheten att bibehålla god status avseende näringsämnen i aktuell vattenförekomst.

Enligt vattendirektivets artikel 7 ska vattenförekomster som används för uttag av viss kvantitet, eller reserverats för framtida uttag, skyddas för att garantera tillgången på vatten av god kvalitet. Hit räknas vattenförekomster som används för dricksvattenuttag större än 10 kubikmeter per dag i snitt eller som förser fler än 50 personer med dricksvatten. Enligt bilaga IV till vattendirektivet skall dessa skyddade vattenförekomster för dricksvatten ingå i registret för skyddade områden.

I ansökan ingår ett förslag till villkor om att kunna använda upp emot 3 000 kg magnesiumklorid (MgCl2).

Delar av saltet fastläggs permanent medan större delen kan förväntas laka ut med tiden. Genom dessa processer kan salthalten i utgående vatten förväntas vara relativt stabil under året. Den relevanta beståndsdelen ur ett MKB-perspektiv är klorid.

Mängden utgående vatten uppgår till ca 830 000 m3 per år i ett sent skede av täktens drift enligt ansökan. Förutsatt att hela mängden salt lakar ut och att allt salt beräknas bestå till 100 % av klorid, vilket båda är konservativt antagande, uppgår medelhalten av salt i utåtgående vatten till ca 3,6 mg/l som ett årsmedelvärde. I ett tidigare skede av täkten, med mindre vattenbortledning, kan halten förväntas bli något högre med i övrigt likvärdiga antaganden. Halten kan jämföras med krav på dricksvatten där kloridhalter över 100 mg/l ger anmärkning (på grund av risk för korrosion) medan smakförändringar uppstår först omkring 300 mg/l. Havsvatten kan innehålla 3-5 % salt, dvs 30 000 till 50 000 mg/l. Beräknad salthalt som kan uppstå på grund av verksamheten får därmed anses vara försumbar.

En ny sedimentationsdamm kommer under 2023 anläggas för behandling av utgående vatten från södra delen av verksamhetsområdet. Detta är beslutat inom tillståndet för ÄT. Enligt beräkningar i den hydrogeologiska utredningen kommer behovet av damm-volym i täktens slutskede, när maximal utpumpning kan förväntas, att uppgå till omkring 8000 m . Volymen baseras till största delen på beräknat behov av partikelavskiljning.

Sid 47 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Tillkommande dammar kommer som utgångspunkt att utformas i enlighet med vad som anges i den hydrogeologiska utredningen, bilaga B4 till ansökan. Samtliga dammar med utsläpp i naturlig recipient kommer att förses med oljeavskiljande anordning vid utlopp.

Bolaget kommer att införa rutiner för mottagningskontroll av externa massor. Innan mottagning sker på anläggningen ska en grundläggande karaktärisering utföras av avfallslämnaren. Endast massor från områden som saknar känd eller misstänkt påverkan av oönskade ämnen kommer att vara aktuella. Bolaget åtar sig även att erbjuda samråd och föranmälan till tillsynsmyndigheten inför varje enskilt projekt som ger upphov till de externa massorna.

Till den grundläggande karaktäriseringen ingår att eventuella utförda provtagningar och analysresultat bifogas. Vid behov kan en utökad provtagning krävas för att massorna ska kunna godkännas för mottagning. Vidare kontrolleras materialet löpande, både okulärt och luktmässigt. Stickprovtagningar kan komma att utförs för att verifiera avfallslämnarens uppgifter. Förslag på kontrollrutiner presenteras i den tekniska beskrivningen.

Ytor för lagring av externa produkter (sand, färdig jordprodukt etc.) kommer att asfalteras samt förses med väggar på tre sidor för att underlätta hanteringen och minska risken för okontrollerad spridning, t.ex. av grumlande ytvatten.

Externa massor som tas emot för återvinning ska uppfylla riktvärdena för Mindre än Ringa Risk (MRR) enligt Naturvårdsverkets rapport 2010:1.

Entreprenadberg lagras och hanteras i förekommande fall nere i täkten, i anslutning till förkrossen.

Släckvatten kan uppstå vid brandbekämpning. Det kan inledningsvis konstateras att bränder i täkter generellt är mycket ovanliga, delvis tack vare det aktuella materialets inneboende egenskaper. Det som hypotetiskt kan uppstå är framförallt brand i den rörliga maskinparken. I fordon finns exempelvis drivmedel som brännbart ämne och en fordonsbrand kan därför bli häftig och inte enkel att släcka med enbart handsläckare. Samtidigt är det dieselbränsle som används beroende av höga temperaturer innan det antänds, till skillnad från t.ex. bensin som är betydligt mer lättantänt. Även i verkstadslokalen där heta arbeten, t.ex. svetsning, utförs finns en teoretiskt förhöjd brandrisk.

Vid en eventuell brand som medför att brandkåren kallas till platsen görs normalt sett en initial bedömning av om släckning ska utföras eller om det sammanvägt är bättre att låta brandförloppet ha sin gång och fokusera på att hindra spridning. Ett

Sid 48 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

övertänt fordon, som inte innebär spridningsrisk av brand, är exempelvis sällan befogat att släcka ur ett strikt ekonomiskt perspektiv eftersom det normalt kommer att kasseras. Vattenbegjutning medför släckvatten och oavsett plats innebär det risk för följdverkningar i form av förorenad mark och vatten. I Runtorptäkten medför den nödvändiga pumpningen att eventuellt släckvatten inom brytområdet inte flödar ut mot grundvattnet utan samlas i pumpgrop och leds mot sedimentationsdammar. Dammarna kommer att förses med avstängningsfunktion för den händelse att det tillfälligt behöver lagras exempelvis släckvatten. Skulle släckvatten uppstå inom verksamhetsområdet i söder kommer det huvudsakligen att ledas som det generella dagvattenflödet och således mot sedimentationsdammar. Även dessa dammar kommer att ha avstängningsfunktion som medför en viss lagring av eventuellt släckvatten. För att inte överbelasta dammarna om denna situation uppstår kan Bolaget låta tillfälligt stänga av pumpningen från täktbotten. Det kan även utföras pumpning mellan olika dammar för att optimera tillgängliga volymer. I ett worst case scenario kan därefter de vattenvolymer som helt eller delvis består av släckvatten sugas upp av spolbilar och transporteras för externt omhändertagande.

I samråd med tillsynsmyndigheten och Kalmar Vatten AB har en form av barriär som fördröjer ett eventuellt utsläpp från transportfordon att nå Hagbyån anlagts på den sida av väg 520 som vetter mot ån.

Uppföljning, provtagning, utvärdering och kontroll kommer att ske inom ramen för det kontrollprogram som upprättas för verksamheten. Beredskap finns, och kommer att finnas, i händelse av olycka med spill eller läckage av till exempel diesel och andra petroleumprodukter.

Samlad bedömning Oönskade ämnen i det vatten som kommer att avledas till ytvatten utgörs i första hand av suspenderade ämnen och kväve. Genom att vattnet kommer att behandlas i sedimentationsdammar och även i en särskilt anordnad ”Bioreaktor” bedöms varken halter eller mängder leda till negativa konsekvenser för Hagbyån. Jämfört med läckaget från kringliggande skogs- och jordbruksmark bedöms kvävemängderna bli små. Kvävetillskottet från täkten till Kalmarsund bedöms bli litet, mindre än 1 % av den totala kvävetillförseln vid en maximal produktion.

Det finns alltid en risk för spill och läckage av petroleumprodukter från maskinparken och transportfordon. Utsläpp som inte upptäcks och saneras direkt kommer att nå pumpgrop(ar) och sedimentationsdamm, med goda möjligheter till uppsamling och omhändertagande innan avledning mot recipient. Dammar med utlopp mot naturlig recipient kommer att ha oljeavskiljande funktion samt även möjlighet att stänga utloppet. Detta gör att eventuellt släckvatten kan samlas upp och inte okontrollerat ledas till Hagbyån.

Sid 49 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Provtagning och analysparametrar kommer att beskrivas i det kontrollprogram som slutligen tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Den omfattande historiska provtagning som utförts inom Bolagets egenkontroll har medfört god kännedom om hur verksamheten påverkar omgivningen avseende vattenburna utsläpp. Den planerade verksamheten bedöms leda till obetydliga konsekvenser för såväl ytvattenförekomster som dricksvattenintresset och inte heller försvåra uppfyllandet av relevanta MKN.

Utsläpp till luft inklusive damning Den planerade verksamheten kommer att påverka luften genom avgasutsläpp från maskinparken, interna transporter inom verksamhetsområdet och genom trafik till och från området. Utsläppen från fordon och maskinparken innebär utsläpp av koldioxid, kväveoxider, kolväten, partiklar, kolmonoxid och svaveloxider. Risk för damning uppstår i samband med sprängning samt, vid torr väderlek och blåst, från upplag, materialbearbetning och transporter.

Konsekvenserna av utsläppen är bland annat att kolväten i samverkan med kväveoxider i atmosfären bildar marknära ozon, som kan ge skador på skog och gröda. Många kolväten är också skadliga för människors hälsa. Kväveoxider och svavel bidrar till försurningen av mark, skog och akvatiska ekosystem. Kväveoxiderna har också en gödslingseffekt på skog och mark. Den ökande halten av koldioxid bidrar därutöver till att förstärka den naturliga växthuseffekten.

Luften påverkas till viss del även av damning från arbets- och transportytor samt upplag under torrperioder. Vid spridning utanför verksamhetsområdet kan damm lägga sig på växtlighet och föremål kring täkten och där orsaka lokal negativ påverkan.

Miljökvalitetsnormer finns angivna för tillåtna högsta halter av kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i utomhusluft (SFS 2010:477 Luftkvalitetsförordningen). Normerna anger den halt av respektive ämne som maximalt får förekomma i utomhusluften. Den planerade verksamheten medför genom arbetsmaskiner och transporter utsläpp som i teorin berör miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar och i viss mån även normerna för svaveldioxid.

Eftersom risk för överskridande av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft i princip endast uppstår i tät trafik i stadsmiljö, bedöms verksamheten inte medverka till att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft överskrids. Tillskotten av avgasutsläpp från

Sid 50 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

ansökt verksamhet bedöms i sammanhanget vara så små att miljökvalitetsnormsaspekten inte är aktuell. Vidare ligger ansökt verksamhetsområde utanför tätbebyggt område vilket innebär att miljökvalitetsnormer för utomhusluft inte är fullt ut relevant

Bergborrmaskinen är försedd med dammsugarutrustning. Uppsamlat damm används i samband med laddning till proppning av borrhål alternativt följer med den utsprängda salvan.

På krossenheter sker dammbekämpning vid behov genom bevattning via dysor som är monterade på maskinerna. Det finns vid krossningen sedan en tid tillbaka även dammsugningsfunktion som skapar undertryck och som leder luftströmmen till särskild stoftavskiljning.

Damning från upplag begränsas i förekommande fall genom bevattning. Vid utfart från täkten finns en ramp som kan fukta utgående lass med vatten. Detta nyttjas under torra väderförhållanden kombinerat med att lasten består av finmaterialprodukter.

Trafikytorna bevattnas vid behov. Saltning har hittills inte skett eftersom det finns ett uttryckligt förbud mot detta i nuvarande tillstånd. I aktuell ansökan ingår begränsad användning av salt (MgCl2).

Bolaget har provat ligninbaserade dammbekämpningsmedel såsom Dustex men inte erhållit den önskade effekten. Framförallt är det vid körytor som utsätts för mycket friktion genom svängande däck som magnesiumklorid bedöms vara överlägset. Sådana körytor föreligger framförallt i närheten av kross-linan och upplagshögarna. Saltet har fördelen av att vara långtidseffektivt samtidigt som det medför att överytan på grusade ytor binds samman. Saltet har även fördelen att det absorberas av grusmaterialet och tränger ner en bit i beläggningen. Detta gör att effekten kvarstår även om det allra yttersta lagret nöts bort. Jämfört med bevattning ger salt även en bättre långtidseffekt, dvs. effekt även utanför arbetstid. Bevattning på ytor och körstråk måste under varma perioder ske flera gånger dagligen för att ge fullgod effekt.

Stora delar av verksamhetsområdet avses att skärmas av med avgränsningsvallar. Vallarna förväntas medföra en positiv effekt på dammspridningen till omgivningen.

Bolaget kommer att ha en väl underhållen maskinpark som fortlöpande moderniseras. I samband med inköp beaktas kravet om att bästa möjliga teknik ska användas, vilket bidrar till att begränsa utsläppen av avgaser.

Sid 51 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Bolagets egna transportfordon tankas med HVO. Även HVO ger upphov till vissa emissioner vid förbränning men mikropartiklar kolväten och kolmonoxid minskar med omkring 30 % jämfört med konventionell diesel. Även kväveoxider och PAHutsläpp minskar vid HVO-användning. Bolaget strävar aktivt mot minskade utsläpp av bland annat växthusgaser, vilket inte minst visar sig i bolagskoncernens beslut att byta ut konventionell diesel mot HVO100. Jämfört med konventionell fossil diesel medför HVO100 minskade utsläpp av växthusgaser med 70–90 % ur ett livscykelperspektiv. Genom elektrifieringen hålls utsläppen till luft låga. Endast vissa mobila enheter som tas in för avlastning/backup eller specialmoment nyttjar dieselelektrisk eller dieseldrift.

Den planerade verksamhetens bidrag till luftföroreningar bedöms i sammanhanget som liten. I föreliggande fall, med vidtagna skyddsåtgärder, och med verksamhet utanför tätbebyggt område ses inga risker att djur, växter eller kulturvärden på lokal nivå skulle ta skada. Verksamhetens luftutsläpp bedöms inte heller påverka människors hälsa på lokal nivå.

Jämfört med nollalternativet bedöms den planerade verksamheten innebära små negativa konsekvenser avseende utsläpp till luft, men endast på det lokala planet. Nollalternativet innebär att lokala utsläpp försvinner. Sannolikt kommer utsläppen i så fall flyttas någon annanstans eftersom samhällets behov av bergmaterial kvarstår. Högst sannolikt ger produktion av ballast i andra täkter upphov till mer luftutsläpp eftersom det är ovanligt med så pass utbyggs elektrifiering samt nyttjande av alternativ diesel som vid Runtorp.

Vibrationer och luftstötvågor Markvibrationer är seismiska rörelser i marken som till exempel kan orsakas av sprängning i berg då en del av den energi som utlöses går ut i alla riktningar från laddningen i form av seismiska vågor med olika frekvenser . Energin i vågorna avtar med avståndet från sprängladdningen och vågorna med högst frekvens dämpas snabbast. Vågor med höga frekvenser dominerar således på korta avstånd medan de med låga frekvenser dominerar på längre avstånd.

Markvibrationernas storlek beror på: Avstånd till sprängplatsen Mängden samverkande laddning Inspänning Bergets egenskaper Ovanpåliggande jordmassors egenskaper

Sid 52 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Vibrationers storlek mäts i enheten mm/s och mäts normalt som maxvärde i vertikalled i sockel vid närmaste bostad. Sedan länge har ett värde på 4 mm/s använts som ett så kallat komfortvärde vid bergtäktverksamheter.

Människan kan vara mycket känslig för vibrationer, ofta upplever man vibrationer vid så låga nivåer som 0,2 mm/s (mätt som svängningshastighet). Tyvärr är människan inte lika känslig för vibrationens storlek och att känna om en vibration är skadlig för en byggnad eller inte är nästan omöjligt för oss människor. Byggnader skadas sällan ens vid nivåer som är många gånger högre än kännbarhetströskeln och risk för byggnadsskada föreligger normalt i intervallet 50–1000 ggr kännbarhetströskeln.

Om vibrationer är den direkta orsaken till skador på byggnader uppstår dessa skador därför att vibrationen orsakar en töjning i byggnadsdelar där materialets hållfasthet överskrids. Med denna bakgrund har det utvärderats hur stora vibrationsnivåer olika typer av byggnader kan utsättas för innan det uppkommer en risk för skada. I Sverige används Svensk Standard SS 4604866:2011 för att bedöma dessa nivåer när det gäller byggnader. För anläggningar, installationer och utrustningar tillämpas andra bedömningsgrunder exempelvis tillverkares rekommendationer, teoretiska beräkningar eller branschpraxis.

Luftstötsvågor är tryckvågor som breder ut sig i luften från en detonerande laddning. Trycket beror på laddningens storlek och graden av inneslutning. Frekvensen på luftstötsvågor varierar och ligger vanligen mellan 0,1 Hz och 200 Hz. I spektret över 20 Hz är stötvågorna hörbara och uppfattas som ljud medan stötvågor under 20 Hz är ohörbara. Trycket av en luftstötvåg mäts vanligen som reflektionsvärde i pascal (Pa). Reflektionsvärdet motsvarar dubbla frifältsvärdet, vilket ofta gäller som villkorsnivåer i täkttillstånd.

Luftstötsvågens utbredning påverkas av atmosfäriska förhållanden där vindriktning, vindhastighet, temperatur och lufttryck har stor betydelse. Reflektion av stötvågor i atmosfären kan ske vid temperaturinversion då luftstötvågen reflekteras mot gränsskiktet mellan olika temperaturer. Även topografiska och laddningstekniska förhållanden påverkar luftstötvågens utbredning i det enskilda fallet.

Under ett år med normal produktion förväntas antalet sprängningstillfällen uppgå till ca 10–15 per år. Vid maximal årsproduktion kommer antalet sprängningar bli ca 15–20 per år.

Bolaget har låtit Nitro Consult utreda riskerna kopplade till vibrationer och luftstötvågor i den planerade verksamheten.

Sid 53 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Utredningen omfattar byggnader och anläggningar belägna inom ca 1 000 m från den närmaste punkten på det planerade brytningsområdet. Avståndet från det kommande brytningsområdet till närmaste fastighet uppskattas till ca 390 m. Utredningsområdets storlek har valts med hänsyn till rådande grundläggningsförhållanden i området samt sprängningsarbetenas typ och omfattning.

Tillåtna värden har beräknats för s.k. v350-värden vilka gäller vid avstånd från 350 m och längre. I inventeringen har v350-värden mellan 6 och 9 mm/s (v350) beräknats fram.

Bedömningen av markvibrationernas utbredning från planerade sprängningar vid den projekterade bergtäkten i Runtorp baseras på rådande markförhållanden, sprängtekniska förutsättningar samt på empiriskt framtagna samband från ett mycket stort antal utförda vibrationsmätningar vid fasta bergtäkter, huvudsakligen i södra och västra Sverige samt tidigare utförda vibrationsmätningar. Genom att beakta de av Nitro Consult framräknade begränsningarna avseende samverkande laddning, håldiameter och pallhöjder kan de ansökta begränsningsvärdena i ansökan innehållas, det vill säga inte överstiga 4 mm/s vid mer än 10 % av mättillfällena per kalenderår och då högst 6 mm/s.

Luftstötvågors nivå mäts i enheten pascal (Pa) och antingen som reflektionstryck eller frifältsvärde. 500 Pa reflektionstryck motsvarar 250 Pa uppmätt som frifältsvärde. Vid denna trycknivå finns risk för skadeverkning på byggnader, enligt Svensk Standard SS 02 52 10 Vibration och stöt – Sprängningsinducerade luftstötvågor - Riktvärden för byggnader.

Nitro Consult har beräknat luftstötvågor vid Runtorptäkten vid olika samverkandeladdningar till maximalt 250 Pa på ett avstånd av 380 meter.

Bolaget kan konstatera, mot bakgrund av de relativt låga frifältsvärdena som uppmätts genom åren, att de teoretiska beräkningarna ligger högre än vad som faktiskt har uppmätts. Förhållandena avseende att reducera luftstötvågens storlek kommer också bli mer fördelaktiga när brytning sker på en lägre nivå.

Bolaget bedömer sammantaget att risken är mycket låg för överskridande av de nivåer som föreslagits i villkor för verksamheten för luftstötvågor; 120 Pa (frifältsvärde) vid mer än 10 % av mättillfällena per kalenderår och då högst 150 Pa.

Med anledning av ett för verksamheten normalt sprängningsförfarande har beräkningar av möjlig maxladdning per borrhål gjorts för bulksprängämnen av emulsionstyp vilket ger den största genomsnittliga laddningskoncentrationen per meter borrhål. Den beräkning av kastlängden som gjorts för vald borrhålsdiameter och

Sid 54 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

som presenteras i tabell 6.5.2.2 nedan baseras på den mest ogynnsamma utgångsvinkeln (45 grader). Kastlängden har vidare beräknats med hänsyn till stenstorlek, utgångshastighet och luftmotstånd. De största kastlängderna erhålls vid stenstorlekar med 0,2-0,3 meters diameter. Vid bedömning av kastlängden har beräkningarna gjorts för dels ett normalfall, dels för ett extremfall benämnt "teoretisk kastlängd

Sprängningsarbeten kommer att bedrivas enligt de lagar, föreskrifter och anvisningar som utfärdats av myndigheterna, såsom AFS 2010:1 Berg- och gruvarbete och 2007:1 Sprängarbete. Sprängningar planeras alltid så att fastställda begränsningsvärden avseende vibrationer och luftstötvågor innehålls.

Inför sprängning upprättas en sprängplan innehållandes uppgifter om försättning, avstånd mellan borrhål, typ av laddning, tändplan, samverkande laddning, avstånd till byggnader med mera. Salvornas läge bestäms i plan och noteras i en sprängjournal. Här dokumenteras även information om väderförhållanden med mera.

Information om kommande sprängningar ges alltid i god tid till boende kring täkten. Bolaget ser över möjligheten att genomföra informationen via SMS-tjänst vilket kan bli effektivare än att lägga lappar i brevlådorna. En SMS-funktion ger t.ex. möjlighet att meddela när sprängningen är avslutad eller om det skett ändringar t.ex. förskjuten tidpunkt för sprängning mm.

Vibrationsmätning sker vid varje sprängning. Luftstötvåg mäts var 3:e år i enlighet med kontrollprogram. Mätning av luftstöt i oktober 2021 gav resultat under 10 Pa. Den senaste mätningen ägde rum sent under 2022 vilket gav resultatet 22,8 Pa. Några särskilda skyddsåtgärder för att innehålla föreslagna villkorsvärden bedöms inte föreligga. Kontinuerlig utvärdering av mätresultat ger en god grund för framtida planering. Vid behov finns flera åtgärder att vidta för att minska påverkan. Att minska den samverkande laddningen är det främsta sättet att minska påverkan, detta kan ske till exempel genom att borrhålens storlek minskas eller genom att minska pallhöjden.

Sid 55 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Inga övriga skyddsåtgärder bedöms nödvändiga för att minska luftstötvågorna än de som eventuellt skulle behöva vidtas för att klara vibrationsnivåerna. Den samverkande laddningen behöver alltså inte reduceras ytterligare med hänsyn till luftstötvågor utan styrs av vibrationspåverkan.

Vid sprängning på avstånd mindre än 200 m från omgivande bebyggelse, väg eller platser där människor vistas bör extra åtgärder vidtas för att minimera påverkan i form av kast. Väg spärras lämpligen av och postering utförs. Salvornas utslagsriktning ska i möjligaste mån alltid riktas bort från närmaste bebyggelse eller verksamhet. Den för sprängningsarbetena ansvarige ska innan sprängning får ske förvissa sig om att alla säkerhetsåtgärder vidtagits och att vid bedömd risk för kast att vägar avlyses från trafik.

Påverkan på omgivningen genom vibrationer och luftstötvågor kan vid höga nivåer orsaka skador på byggnader och inventarier. Sådana nivåer riskeras inte i den planerade verksamheten med normala skyddsåtgärder och planering. Störst påverkan bedöms ske direkt i samband med sprängning, i form av oro och obehag för människor som inte är förberedda.

Ovan har beskrivits möjliga åtgärder för att bland annat minska den samverkande laddningen. Vilka åtgärder som vidtas i det enskilda fallet bestäms före respektive sprängning, beroende på rådande förutsättningar. Så länge föreslagna begränsningsvärden innehålls, vilka har kommit att bli praxis i tillstånd för bergtäkt, bedöms den planerade verksamheten medföra små negativa konsekvenser avseende vibrationer och luftstötvågor. Kontroll av faktiska vibrationsnivåer sker och kommer att ske vid samtliga produktionssprängningar i enlighet med kontrollprogrammet för verksamheten.

Transporter Materialtransporter till och från täkten sker och kommer att ske med lastbil och via väg 520 se figur 6.6.1.1. nedan. Ca 95 % av transporterna går österut mot Tvärskog/Kalmar och resterande mot väster.

Antalet fordonsrörelser i ansökt verksamhet (totala antalet transporter oavsett färdriktning) under ett år med normala produktionsnivåer beräknats till totalt ca 165 som genomsnitt per arbetsdag. Denna beräkning baseras på en genomsnittlig lastvikt om 33 ton per ekipage, en lastvikt som tenderar att öka ytterligare. Vid maximal produktion bedöms antalet transportrörelser kunna uppgå till ca 275 per arbetsdag. Införsel av externa massor bedöms så gott som alltid ske med ”returlass”, dvs. av lastbil som hämtar produkter i täkten. På det sättet uppstår inga nämnvärda extra transporter på grund av införsel.

Sid 56 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Anslutningsvägen mellan täkt och allmän väg 520 är kort och inga bostäder finns längs med denna. En bom som hindrar olovlig fordonstrafik finns på anslutningsvägen.

Figur 6.6.1.1. In- och utfart sker via enskild bomförsedd väg som ansluter till länsväg H520. Pilarnas storlek illustrerar schematiskt transportmängderna.

Trafikverket har gjort mätningar av trafikmängden på vägsträckan. Den senaste gjordes under 2012 ca 500 m öster om täktutfarten. Enligt mätningen från 2012 uppgick Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) till 1550 fordon varav 220 var tunga (vilket motsvarar 14,2%), se tabell 6.6.2.1.

Tabell 6.6.2.1. Trafikverkets data över trafikmängd och typ vid Runtorptäkten. Väg ÅDT Antal tunga Andel tunga transporter transporter (%) Väg H520 1550 220 14,2

Det antal fordonsrörelser som täkten förväntas ge upphov till vid maximalt respektive normalt uttag (275 respektive 165 fordonsrörelser) anges som det totala antalet fordonsrörelser till och från täkten. Eftersom täkten var i drift under den tid när mätningen utfördes ingår ett antal fordonsrörelser till och från täkten redan i den uppmätta trafikmängden som anges i tabell 6.6.2.1 ovan.

I bullerutredningen redogörs tämligen ingående för olika framtidsscenarier där både ansökt verksamhets transporter tillsammans med den allmänna trafikökningen enligt Trafikverkets prognoser beaktas.

Sid 57 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Vid maximalt framtida uttag förväntas 275 fordonsrörelser tillkomma till den befintliga trafiken uppräknad till år 2040. När detta läggs till trafikmängderna i tabell 6.6.2.2 med fördelning 95 % österut och 5 % västerut som beskrivet ovan erhålls nedan uppskattning. Det ska observeras att täktens transporter ingår ”dubbelt” eftersom de redan ingår i den trafikmätning från 2012 som Trafikverket utförs samtidigt som de totala bedömda framtida antalet transportrörelser också lagts till i tabellen. Anledningen till beräkningsförfarande är att det helt enkelt är omöjligt att veta hur många av transporterna från mätningen 2012 som verkligen ingår i det som registrerats. Det finns således en viss överdrift i siffrorna och de ska ses som konservativt beräknade.

Tabell 6.6.2.2. Beräknade transportmängder vid maximal produktion, framtida uppräkning inkl ”dubbla” täkttransporter. Väg ÅDT Antal tunga Andel tunga transporter transporter (%) Väg H520 österut 2176 567 26,1 Väg H520 västerut 1929 320 16,6

Tung trafik innebär alltid risk för olyckor och kan därutöver upplevas som störande med avseende på buller, damning och nedsmutsning av vägar

Bolaget ansvarar för att interna körvägar och anslutningsväg hålls i ett gott skick. Bolaget har satt upp en låsbar grind på anslutningsvägen för att hindra olovlig trafik. Bolaget arbetar och kommer att arbeta aktivt med information till förare om vikten av att visa hänsyn till kringboende och medtrafikanter. Bolaget har för detta ändamål en särskild instruktion kallad ”Säker last” i vilken dessa frågor belyses, skriften delas ut till berörda chaufförer. Därtill är maskinföraren vid lastning i täkten instruerad att lastmängden av aktuell produkt på det aktuella fordonet ska hållas lämplig ur ett trafiksäkerhetsperspektiv.

Ett yttrande från närboende avseende stenskott på mötande trafik på väg 520 inkom i samrådsskedet. Vad gäller stenskott servas Bolagets lastfordon för att hållas i bra skick och motverka stenskott, m.m. i den utsträckningen det är möjligt. Det finns även ett anslag vid utfarten där riskerna med löst material på vägbanan påtalas. Bolagets uppfattning är att stenskott inte är möjligt att eliminera men beror långt ifrån alltid på dåligt säkrad last. Istället är det ofta sten, 10–15 mm, som fastnat i däckmönstret på lastfordon vid låg fart när fordonet trafikerar grusvägar/grusytor och sedan lossnar när farten ökar. Detta fenomen uppträder på både grusbilar och timmerbilar.

Sid 58 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Genom att Bolaget i första hand har egna lastbilar och chaufförer finns både ett extra incitament och möjligheter till utbildning och hänsynsfullt körsätt på vägarna kring täkten. Fortsatt god trafikplanering och ständiga logistiska förbättringar är avgörande för att minska antalet tomma transporter.

Täkttrafiken innebär risk för påverkan på omgivningen i form av risk för olyckor, nedsmutsning av vägar, damning och buller. Bolaget är medvetet om riskerna och arbetar aktivt för att begränsa dem. Jämfört med nollalternativet innebär den planerade verksamheten små negativa konsekvenser avseende transporter. Nollalternativet innebär att täktverksamheten upphör men samtidigt måste bergmaterial hämtas från andra täkter, vilket medför motsvarande fordonsrörelser på andra vägar.

Buller Buller från trafiken inom verksamhetsområdet fram till väg 520 har i aktuellt fall bedömts som del av det externa industribullret, i övrigt bedöms bullret som trafikbuller och utifrån de riktvärden som gäller för sådan typ av buller.

Externt industribuller I Runtorptäkten utgörs bullerkällan med högst ekvivalent ljudnivå av förkrossen, följt av efterkross (sekundärkross), borrigg och skutknackare. För värden på borrigg används i vissa fall en bullerdämpad variant. Övriga ljudkällor av viss betydelse är siktverk, tertiärkross samt olika fordon etc. Flertalet bullerkällor är placerade på täktbotten varifrån ljudutbredningen är lägre. Borriggen har identifierats som den mest betydande bullerkällan, särskilt i de fall borrning sker på översta pall.

Ljudnivåerna från den planerade verksamheten har beräknats för tio bostäder/beräkningspunkter kring täkten. Beräkningar har gjorts för fem olika beräkningsfall, vilka representerar olika brytningsskeden för ansökt verksamhet.

− Beräkningsfall 1, avser inledande brytning västerut. Beräkningsfallet utgår ifrån att avgränsningsvallen utmed det utökade brytområdet ännu inte finns på plats. Borriggen står på ytberget (ca +67 m) dagtid och skutknackare och hjullastare står öster om brytfronten på mellanpallen (ca +45 m). Kvällstid sker borrning med bullerdämpad borrigg på mellanpallen. Avbaning sker väster om borrningen och dumpern kör avbaningsmaterial till avgränsningsvallen.

− Beräkningsfall 2, brytningen har här kommit ungefär halvvägs västerut. Bolaget har nu hunnit färdigställa en delsträcka av avgränsningsvallen. Borriggen står på ytberget (ca +64 m) dagtid och skutknackare och hjullastare står öster om brytfronten på mellanpallen (ca +45 m). Kvällstid sker borrning med bullerdämpad borrigg på

Sid 59 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

mellanpallen. Avbaning sker väster om borrningen och dumpern kör avbaningsmaterial till avgränsningsvallen.

− Beräkningsfall 3, här sker brytning längst västerut i det utökade brytområdet. Detta är den position då borrning sker som närmast en bostad (beräkningspunkt 3). Avgränsningsvallen sträcker sig längre norrut än tidigare. Borriggen står på ytberget (ca +70 m) dagtid och skutknackare och hjullastare står öster om brytfronten på mellanpallen (ca +45 m). Kvällstid sker borrning med bullerdämpad borrigg på mellanpallen. Avbaning sker i detta beräkningsfall söder om borrningen och dumpern kör avbaningsmaterial till avgränsningsvallen.

− Beräkningsfall 4, avser inledande brytning norrut vilket påbörjas efter att den västra delen brutits ut. I detta beräkningsfall har beräkningen utgått ifrån att avgränsningsvallen har samma utsträckning som i beräkningsfall 3 men att vallen också påbörjats i öster som en förlängning av befintlig avgränsningsvall. Borriggen står på ytberget (ca +67 m) dagtid och skutknackare och hjullastare står söder om brytfronten på mellanpallen (ca +45 m). Kvällstid sker borrning med bullerdämpad borrigg på mellanpallen. Avbaning sker nordväst om borrningen och dumpern kör avbaningsmaterial till avgränsningsvallen.

− Beräkningsfall 5, avser brytning längst norrut i det utökade brytområdet. I detta läge är avgränsningsvallen färdigbyggd. Borriggen står på ytberget (ca +68 m) dagtid och skutknackare och hjullastare står söder om brytfronten på mellanpallen (ca +45 m). Kvällstid sker borrning med bullerdämpad borrigg på mellanpallen. Avbaning sker i detta beräkningsfall något öster om borrningen och dumpern kör avbaningsmaterial till avgränsningsvallen.

Beräkningarna är gjorda utifrån ett konservativt värsta fall-scenario då samtliga bulleralstrande maskiner och fordon är igång samtidigt. Borrning förutsätts under dagtid ske på översta pall, där ljudutbredningen är som störst. Vidare antas att det råder medvind i alla beräkningar från ljudkälla till beräkningspunkt. Ljudkällor och placering av maskiner i respektive brytskede framgår av bullerutredningen, bilaga B2.

För dessa fem fall har det beräknats två driftsfall, nämligen dagtid med all verksamhet i drift respektive kvällstid med begränsad drift. Kvällstid har bullerdämpad borrigg på mellanpallen, ingen skutknackning, endast en (1) hjullastare för utlastning och begränsat antal transporter ingått som bullerkällor.

Beräkningarna visar att Naturvårdsverkets riktvärde för verksamhet dagtid på vardagar (50 dBA) innehålls vid full drift för samtliga beräkningsfall och beräkningspunkter. Den högsta beräknade ljudnivån blir 46 dB.

Sid 60 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

För den begränsade driften kvällstid blir beräknade ljudnivåer som högst 43 dBA.

Detta innebär att riktvärdet för vardagar kvällstid kl. 18-22 samt lördag, söndag och helgdag (45 dBA) innehålls med som minst 2 dB marginal.

För det fall den begränsade driften ska ske även nattetid (riktvärde 40 dBA) behöver ljudnivån vid två beräkningspunkter reduceras. Vid studie av beräkningsresultatet ses att flera bullerkällor bidrar till ljudnivån men att det i första hand är omlastning innan sekundärkross, sekundärkross, sikt efter sekundärkross och sikt (Lokomo) som bidrar till ljudnivån. Ett alternativ, numera genomfört, är att höja vallen i öster som skärmar buller mot aktuella fastigheter.

Övrig verksamhet nattetid med utlastning och transporter ger ljudnivåer på som högst 30 dBA vilket med marginal innehåller riktvärdet (40 dBA). Maximal ljudnivå nattetid beräknas uppgå till som högst 47 dBA vilket även det med marginal innehåller riktvärdet (55 dBA maximal ljudnivå).

Den avgränsningsvall som bolaget planerar anlägga utmed verksamhetsområdets gräns får god bulleravskärmande effekt på bullerkällorna vid brytfronten då de befinner sig nära vallen och därmed i positioner på kortast avstånd från de närmaste bostäderna.

Impulsljud Skutknackning kan i vissa fall ge upphov till så kallade impulsljud. Om impulsljud är ofta återkommande och dessutom karaktäriserar verksamhetens buller bör det ekvivalenta riktvärdet för industribuller skärpas med 5 dB enligt Naturvårdsverkets vägledning.

I Runtorp sker all skutknackning nere på täktbotten och så kommer det att fortsätta. Bullret maskeras i hög grad av övrigt verksamhetsbuller samtidigt som pallkanterna har en avskärmande effekt. Risken för uppkomst av impulsljud har i bullerutredningen bedömts som mycket liten eller liten för alla planerade uppställningar av skutknackningen.

Det finns ingen beräkningsmetod för att i förväg avgöra om en skärpning av riktvärdet skall ske. Efterklang har dock utvecklat en egen modell för att översiktligt identifiera fall där det finns risk för impulsljud från skutknackning. Enligt erfarenhet från mätningar och utredningar av impulsljud från skutknackning bör skutknackningens beräknade ekvivalenta bullerbidrag som tumregel vara ca 15 dB lägre än övriga bullerkällors totala bidrag vid bostaden för att ofta återkommande impulsljud från skutknackning inte ska förekomma. Är skillnaden ca 10–15 dB är risken liten

Sid 61 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

och är skillnaden mindre än 10 dB så är risken för ofta återkommande impulsljud större.

För aktuell täkt varierar skillnaden mellan täktens övriga kontinuerliga buller och skutknackningens ljudbidrag stort. I de allra flesta fall är skillnaden större än 15 dB och beräkningsresultaten pekar då inte på någon risk för impulsljud vid bostäder. I en del fall är skillnaden mellan 10 och 15 dB och i dessa fall bör risken för ofta återkommande impulsljud vara liten. Endast i två fall är skillnaden mindre än 10 dB. I dessa fall blir skillnaden 9 dB och risken för ofta återkommande impulsljud är här något större. För dessa fall kan det, om det visar sig att behov finns, vara lämpligt att använda något typ av avskärmning eller annan åtgärd i riktning mot aktuell bullermottagare.

Det är viktigt att notera att detta är en översiktlig bedömning utifrån beräknade ekvivalenta ljudnivåer men att eventuell förekomst av impulsljud endast kan avgöras genom mätningar och bedömningar på plats vid bostäder när verksamheten är i drift. Detta anges i Naturvårdsverkets mätmetod för externt industribuller, Meddelande 6/1984. Där framgår att “Den som utför mätningarna avgör på platsen om ljudet innehåller ofta återkommande impulser”.

Trafikbuller Riktvärdet för dygnsekvivalent ljudnivå (55 dBA) överskrids vid som mest sju olika bostäder. För övriga punkter klaras riktvärdet. Riktvärdet för maximal ljudnivå (70 dBA) gäller vid uteplats. Ingen utredning av var uteplatser finns har utförts utan beräkningar har endast genomförts vid den fasad som är närmast vägen. Maximala ljudnivåer kan därför inte jämföras rakt av med riktvärdet utan att en inventering av var uteplatser finns genomförs för berörda bostäder. Eftersom samtliga bostäder utmed aktuella vägar enligt bolaget är byggda före år 1997 skall enligt Naturvårdsverkets vägledning dock åtgärdsnivån på 65 dBA dygnsekvivalent ljudnivå tillämpas. Med befintlig trafikmängd innehålls åtgärdsnivån men utan marginal i en (1) beräkningspunkt. Då den befintliga trafiken räknas upp till år 2040 (beräkningsfall A2) överskrids åtgärdsnivån med 1 dB. Redan utan den framtida ökning av antal transporter som den ansökta täkten ger upphov till överskrids alltså åtgärdsnivån vid bostaden då befintlig trafik räknas upp till år 2040. Vid en framtida utökning av verksamheten och ett ökat antal transporter överskrids åtgärdsnivån med 2 dB både vid ett normalt uttag (motsvarande 165 fordonsrörelser) och vid ett maximalt uttag (motsvarande 275 fordonsrörelser).

Täktens buller har mätts i flera omgångar och enligt kontrollprogrammet sker återkommande kontrollmätning var tredje år. Även inom ramen för bullerutredningen

Sid 62 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

som redovisas i Bilaga B2 utfördes en kontrollmätning i form av immissionsmätning i två punkter längre ifrån bullerkällorna. Dels vid den östra täktkanten, dels vid en parkeringsficka utmed väg 520. Dessa mätningar används för att kalibrera beräkningsmodellen och för att jämföra med beräknade ljudnivåer i samma punkter vilket därmed ger en extra säkerhet till beräkningsresultatet. När faktiska mätningar och beräkningar jämfördes visade detta på en mycket god överensstämmelse för identiskt driftsfall (full drift exkl. borrning och skutknackning). Som mest noterades en differens på en (1) dB mellan faktiskt uppmätta värden ute vid kontrollpunkter och de värden som erhållits genom närfältsmätning och beräkning.

I bullerutredningen berörs vilket behov av dämpning som finns för de olika bullerkällorna för att riktvärdet för natt (40 dBA) ska innehållas i samtliga beräkningspunkter även för den begränsade driften. Efter studie av de olika bullerkällornas delbullerbidrag framgår det att flera bullerkällor bidrar till ljudnivån men att de största ljudnivåbidragen kommer från omlastning innan sekundärkross, sekundärkross, sikt efter sekundärkross och sikt (Lokomo). Enligt bolaget kommer sikt (Lokomo) att inom kort bytas ut till en likadan modell som redan används i verksamheten vid krossplanen. Denna modell är klart tystare och bedömdes vid mättillfället vara så pass tyst att den var klart underordnad övrigt buller vid krossplanen och att det inte var möjligt att mäta ljudeffekten på ett rättvisande sätt utan att få med ljud från övriga maskiner. Efterklang gör bedömningen att den nya sikten kommer vara i storleksordningen 10 dB tystare än nuvarande sikt (Lokomo).

Utgående från att en ny och betydligt tystare sikt ersätter befintlig sikt (Lokomo) finns det fortsatt ett behov av att dämpa de mest betydande bullerkällorna. Kompletterande beräkningar visar att sekundärkross och sikt efter sekundärkross behöver dämpas med minst 4 dB vardera i riktning mot beräkningspunkt 8 och 9 för att riktvärdet 40 dBA skall innehållas. Bolaget har redan tidigare utfört åtgärder vid dessa båda bullerkällor i form av att bullerdämpande mattor har monterats upp. Denna bulleravskärmning behöver alltså utökas för att åstadkomma ytterligare dämpning. Alternativt kan den avgränsningsvall som idag finns öster om krossplanen utökas. Översiktliga beräkningar visar att vallen behöver höjas så att vallens krön når nivån ca +74 m för att dämpningen av bullerkällorna på krossplanen skall bli tillräcklig och den totala ljudnivån därmed inte ska överskrida 40 dBA. Efter att denna rekommendation lämnats av akustikerna har Bolaget utfört just denna åtgärd, höjning av vallen i östra delen till en höjd av ca + 74 m.

Samlad bedömning Det är inte möjligt att bedriva täktverksamhet, losshållning, bearbetning av bergmaterial och tunga transporter helt utan uppkomst av buller. Graden av påverkan från det buller som uppstår upplevs därutöver olika från person till person.

Sid 63 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Utförda beräkningar visar att verksamheten, så som den beskrivs i denna ansökan, med förutsättningar och vidtagna åtgärder enligt ovan och i bullerutredningen bedöms kunna bedrivas utan att oacceptabla störningar uppstår. Med vidtagande av föreslagna skyddsåtgärder så att föreslagna villkor kan innehållas görs den samlade bedömningen att den planerade verksamheten kommer att medföra små negativa konsekvenser avseende buller, jämfört med nollalternativet.

Naturmiljö Ansökt verksamhetsområde är belägen i ett område utan skyddade naturområden enligt miljöbalken, som Natura 2000-områden, naturreservat eller riksintressen för naturvård. Skogsstyrelsen har pekat ut värdefulla skogliga naturmiljöer i form av nyckelbiotoper och områden med naturvärden. Väster om ansökt verksamhetsområde finns ett objekt med naturvärde, vilken beskrivs som en ädellövskog och hassellund. Öster och väster om täkten finns betesmarker utpekade inom ramen för Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventeringar. De beskrivs vara svagt eller väl hävdade med vissa inslag av positiva signalarter som gullviva, slåttergubbe och prästkrage. Öster och väster om täkten finns också ytor utpekade inom ramen för våtmarksinventeringen. De ligger i anslutning till Hagbyån, och de närmsta två beskrivs ha Högt naturvärde. Ingen av dessa områden berörs dock av ansökt verksamhet. Det finns två utpekade sumpskogar delvis inom planerat verksamhetsområde samt en sumpskog inom beräknat påverkansområde för grundvattenavsänkningen.

Bolaget har under 2021 låtit WSP Sverige AB utföra en naturvärdesinventering (NVI) enligt svensk standard, där totalt åtta naturvärdesobjekt identifierades inom inventeringsområdet. Fem av objekten bedömdes motsvara naturvärdesklass 3 med påtagligt naturvärde. Resterande tre objekt har naturvärdesklass 4 med visst naturvärde,

Naturvärdesobjekt 3 och 5 kommer att försvinna vid exploatering. Detta innebär att följande miljöer försvinner från platsen: Naturvärdesobjekt 3, ekdunge omgiven av ett hygge. Enstaka grova ekar med måttligt stora stenblock och en stenmur. Rik förekomst av blåsippa. Visst biotopvärde. Visst artvärde. Sammantaget påtagligt naturvärde. 0,08 ha. Naturvärdesobjekt 5, aktivt hävdad betesmark med triviala arter, undantaget gulmåra som är signalart för betesmark. Förekomst av sjungande gulsparv i en buske. Betesmarken är omgiven av stenmurar, samt förekomst av fyra odlingsrösen. Påtagligt biotopvärde. Visst artvärde. Sammantaget påtagligt naturvärde. 1,8 ha. Naturvärdesobjekt 1 utgörs av täktens sedimentationsdamm (bioreaktorn) och kommer således ej påverkas av verksamheten. Naturvärdesobjekt 8 är beroende av utflödet från sedimentationsdammen och påverkas enbart om utflödet förändras.

Sid 64 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Naturvärdesobjekt 2, 4, 6 och 7 är belägna utanför ansökt verksamhetsområde och kommer ej att exploateras. Objekten är inte heller grundvattenberoende, varpå de inte bedöms påverkas indirekt. Den sumpskog (159862) som ligger i utkanten av påverkansområdet kommer inte att påverkas på ett sådant sätt att karaktären av sumpskog förändras (se den hydrogeologiska utredningen). Av de två sumpskogar som delvis överlappar verksamhetsområdet är det endast den östra som numera har karaktären av sumpskog, något den har tack vare tillförseln av länshållningsvatten. Inga naturvärden kopplade till sumpskogar kommer således att påverkas negativt av ansökt verksamhet.

Inom betesmarken som omfattas av naturvärdesobjekt 5 finns en stenmur som omgärdar hela betesmarken, med ett fåtal avbrott. Även fyra odlingsrösen ligger inom betesmarken. De biotopskyddade objekt som hamnar inom brytområde samt en mindre angränsande buffert om ca 20 m för internväg kommer att avlägsnas då de ligger inom ansökt verksamhetsområde. Det rör sig om totalt ca 250 meter stenmur samt två odlingsrösen som kan komma att tas bort.

Naturvårdsarter är ett samlingsnamn för skyddade arter, rödlistade arter, typiska arter, signalarter och nyckelarter. I samband med inventeringen noterades fyra rödlistade arter (gulsparv, grönsångare, hussvala och bredbrämad bastardsvärmare), tre arter omfattade av fågeldirektivets bilaga 1 (röd glada, trädlärka och törnskata), en signalart (gulmåra) och två fridlysta arter (blåsippa och ekoxe).

En kompletterande fågelinventering har utförts under 2023. Av denna framgår bl.a. följande.

Ansökt verksamhet bedöms inte påverka någon skyddad fågelart så att förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras.

För både hussvala och trädlärka är täkten delvis en förutsättning för att arten finns på platsen. Gulsparv är, trots rödlistning, en vanlig fågelart både lokalt och regionalt. Även gulsparv trivs i täktens kantzoner.

En ropande spillkråka noterades strax norr om inventeringsområdet, dvs inte inom området. Inga träd med bohål hittades inom inventeringsområdet. Arten bedöms inte påverkas negativt av ansökt verksamhet.

Nattskärra har inte inventerats. Inventeringsområdets norra del skulle kunna utgöra habitat för nattskärra, om än inte ett klassiskt. Ansökt verksamhetsområde bedöms inte vara av betydelse för nattskärrapopulationen lokalt och regionalt.

Sid 65 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Fyndet av röd glada, som gjordes 2021, var sannolikt en förbiflygande individ. Under inventeringen 2023, där besök gjordes både i april och i maj, varken sågs eller hördes röd glada.

Som skyddsåtgärd för att inte påverka några fågelarters häckning bör avverkning av det nya området ske utanför häckningsperiod, d.v.s. perioden augusti-mars.

Ingen artskyddsdispens kommer att krävas för den ansökta verksamheten utifrån den förekommande fågelfaunan i det utökade täktområdet.

Sammantaget bedöms inte den ansökta verksamheten påverka den gynnsamma bevarandestatusen för arterna.

Avverkning av skog kommer inte att ske under häckningssäsongen.

Sedimentationsdammar kommer att dimensioneras och utformas i huvudsak i enlighet med vad som redovisas i den hydrogeologiska utredningen, så att en god avskiljning av suspenderat material sker. Vidare innebär den planerade vattenhanteringen i verksamheten att eventuellt spill och läckage av petroleumprodukter kan upptäckas snabbt i vattensamlingar, pumpgrop(ar) och sedimentationsdamm varpå sanering snabbt kan ske. Som en extra försiktighetsåtgärd förses alla dammar med utsläpp direkt till naturlig recipient med oljeavskiljande anordning vid utloppet.

I samband med efterbehandling av området kommer stor vikt läggas vid åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden.

Delar av betesmarken ingår inom ansökt brytområde. Ungefär halva ytan av betesmarken hamnar dock inom verksamhetsområde som inte utgörs av brytområde. Här finns möjlighet att utföra kompensationsåtgärder genom att flytta ut stenmur och stenrösen (biotopskyddade objekt) från ytan inom brytområdet och sedan anlägga nya stenrösen utanför brytområdet. Den del av stenmuren som tas bort inom brytområdet planeras att byggas upp inom verksamhetsområdet på befintlig betesmark inom verksamhetsområdet och då samtidigt utgöra ett framkomsthinder, det vill säga denna nya mur blir både en kompensationsåtgärd och en skyddsåtgärd.

Den samlade bedömningen är att den planerade verksamheten kommer att medföra små negativa konsekvenser för naturmiljön samtidigt som det skapas miljöer i täkten som gynnar vissa arter.

Sid 66 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Kulturmiljö Bolaget har under 2022 låtit Knaton AB utföra en kulturhistorisk utredning i området. Inför utredningen och fältbesök fanns inga lämningar noterade i Kulturmiljöregistret inom utökningsområdet. Fältbesöket resulterade i att två nya lämningar registrerades i KMR. Den ena utgörs av en torplämning (L2022:1624), karterad i en kart-akt från 1793. Denna torplämning har bedömts som en fornlämning vilket medför skydd enligt kulturmiljölagen. Den andra lämningen utgörs av ett relativt sentida stenbrott (L2022:1625) vilken givits den antikvariska bedömningen Övrig kulturhistorisk lämning.

Fornlämningen L2022:1624 ligger utanför ansökt brytområde men inom ansökt verksamhetsområde.

Ingen otillåten påverkan på kulturmiljöobjekt förväntas med det åtagande som framgår av ansökans huvudinlaga. Åtagandet går sammanfattningsvis ut på att hela fornlämningen samt en 25 bred zon runt densamma undantas från exploatering så länge det inte meddelas tillstånd till ingrepp i lämningen.

Den övriga kulturhistoriska lämningen är eventuellt möjlig att undvika påverkan på men det kan i dagsläget inte garanteras. I samrådet har närboende lyft frågan om vägen i nuvarande norra delen och att de bedömer den som kulturhistoriskt viktig. Vägen och dess sträckning är en del i pågående lantmäteriförrättning.

Genom föreslagna villkoret med skyddszon bedöms ingen skada eller påverkan som inte är godkänd uppstå på fornlämningen. Om annan fornlämning skulle påträffas under arbetet avbryts detta och kontakt tas med Länsstyrelsen. Sammantaget bedöms planerad verksamhet medföra obetydliga konsekvenser för kulturmiljö. Fornlämningen i anslutning till ansökt täktområde är känd och kommer att hanteras i separat ärende om Bolaget finner det tillräckligt intressant att exploatera även fornlämningsområdet inklusive skyddszon.

Friluftsliv och rekreation Inget område av riksintresse för friluftslivet eller det rörliga friluftslivet ligger inom minst 1 000 m från täkten. Markanvändningen kring täkten i domineras av skogsbruk. Inga kända vandringsleder finns i området. Det är inte känt om och i så fall i hur stor utsträckning skogen i söder nyttjas för rekreation och friluftsliv. Inga synpunkter som inkommit i samrådet tyder dock på detta. Omkring 45 ha produktionsskog kommer att övergå till verksamhetsområde för täkt varpå området inte längre blir tillgängligt för allmänheten. Bullerspridningen från täkten kommer att öka något genom att avståndet mellan täkt och bostäder minskar något. Konsekvenserna av ansökt verksamhet för friluftslivet bedöms bli små eller obetydliga beroende på nyttjandegraden. Skyddsåtgärder för att minska bullerspridning redovisas ovan. och

Sid 67 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

innefattar vid behov bland annat användning av ljuddämpad borrigg och/eller avskärmande anordningar till skyddsobjekt.

För att minska överraskningsmomentet kommer signal före sprängning vara tydligt hörbar i hela det aktuella området.

Skyltning som varnar för ras och fallolyckor kommer att vara utplacerade där det finns behov.

Den ansökta verksamheten bedöms medföra påverkan på eventuellt förekommande friluftsliv genom buller från verksamheten samt visuellt i täktens direkta närhet. Detta gäller främst för en allmänhet som uppehåller sig i direkt anslutning till verksamhetsområdet.

Särskilt bullrande arbetsmoment kommer normalt att bedrivas vardagar dagtid, medan friluftsaktiviteter för de flesta utövas på andra tider.

Med vidtagande av föreslagna bullerdämpande skyddsåtgärder bedöms att den planerade verksamheten, jämfört med nollalternativet kommer att medföra obetydliga eller små negativa konsekvenser för friluftslivet.

Landskapsbild En bergtäkt påverkar landskapsbilden, såväl under brytning som efter avslutad verksamhet. I Runtorptäkten finns dock inga höga byggnader som märkbart sticker upp över trädhöjd eller på annat sätt bryter siktlinjerna i landskapet. Från väg 520 är täktverksamhetens byggnader och upplag i södra täktområdet delvis synligt eftersom en avverkning skett på skogsmarken mellan väg och täkt. Det är delvis denna insyn som Bolaget vill åtgärda genom uppförande av en avgränsningsvall.

En viss tillkommande påverkan på landskapsbilden kommer att ske då verksamhetsområdet utökas mot nord-nordväst men inte heller i utökningsområdet planeras för några höga byggnadsverk. Siktstråken kring utökningsområdet är begränsade tack vare skogsmarken. Även om det kommer att ske slutavverkningar i anslutning till täkten är det inte sannolikt att dessa skapar insyn i någon större omfattning tack vara de förhållandevis stora avstånden. Området mot nord-nordväst är dessutom mycket glest befolkat.

Det planerade verksamhetsområdet kommer att vara insynsskyddat genom planerade insyns- och bullervallar och/eller omgivande skogsmarker. Med föreslagna skyddsåtgärder bedöms påverkan på landskapsbilden få obetydliga konsekvenser.

Sid 68 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Resursförbrukning Täkten är vällokaliserad med korta transportavstånd till det huvudsakliga avsättningsområdet i Kalmarregionen, vilket ger miljömässiga fördelar för transporter. En viss del av bergmaterial kommer att användas för produktion av maskinsand som ersätter naturgrus i exempelvis betongtillverkning. Långt ifrån alla bergarter medger produktion av maskinsand, Runtorptäkten är därför bra ur ett samlat resursperspektiv.

Täkten är belägen inom område av hög kvalitetsklass för vägändamål (Klass 2) enligt SGU. Detta innebär att bergmaterialet kan användas både till bundna likväl som obundna produkter.

Täktverksamheten i Runtorp har ytmässiga och logistiska förutsättningar att ta emot, återvinna och förädla externa massor i form av jordmassor. Genom att materialåtervinna dessa massor kan behovet av deponering minska, vilket är i linje med avfallshierarkin, 15 kap. 10 § miljöbalken. Samtidigt ersätter återvunna produkter jungfruliga jord- eller krossmassor.

Ansökan omfattar användning av jord- och schaktmassor för anläggningsändamål inom området. Massorna kommer att användas för att bygga avgränsningsvallar i områdets utkanter. Genom att återanvända dessa massor inom området minskar behovet av jungfruliga massor, vilket innebär en god hushållning med naturresurser. Bolaget arbetar kontinuerligt med att minska och kartlägga klimat- och miljöpåverkan.

Avfallshantering Avfall uppkommer i verksamheten främst i form av olika fraktioner av metallskrot och slitgods från krossanläggningarna samt av fordonsrelaterade avfallsslag som spillolja, oljefilter, batterier m.m. Jord- och schaktmassor samt entreprenadberg kommer att tas emot för återvinning i verksamheten. Schaktmassor kommer att bearbetas och förädlas som ersättningsmaterial för jungfruliga massor. Jord- och schaktmassor kommer också att återvinnas för anläggningsändamål inom verksamhetsområdet. Kemiska produkter som används utgörs av drivmedel (HVO), smörj-, motoroljor och andra verkstadskemikalier för maskiner och fordon. Sprängmedlen som används är i huvudsak pumpbara och levereras som bulk i lastbil till sprängplatsen strax före laddning. Bolaget har ansökt om och erhållit tillstånd för transport av både farligt samt icke-farligt avfall enligt 5 kap 1 § avfallsförordningen. Gällande beslut avseende icke-farligt avfall är från 25 feb 2021 (dnr 5621450-2021) och gäller tills vidare. Beslutet om transport av farligt avfall är från 2019-02-04 (dnr 562956-2019) och gäller till februari 2024

Sid 69 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Avfall och kemikalier lagras och kommer att lagras enligt gällande krav, med minimal risk för spill och läckage. Detta innebär bland annat lagring i godkända cisterner och/eller i täta behållare på ogenomsläpplig yta med sekundärt skydd. Skulle ett läckage ändå ske finns god beredskap för snabb sanering och omhändertagande. Föreslagna värden (halter) för de återvinningsmassor som ska hanteras i verksamheten är så lågt satta att grund- och ytvatten bedöms vara skyddade även i direkt anslutning till källan. Dagvatten som infiltrerar i upplagen behandlas i sedimentationsdamm innan avledning till recipient.

Jämfört med nollalternativet bedöms konsekvenserna av avfalls- och kemikaliehanteringen som obetydliga för den planerade verksamheten. Avgörande är en genomtänkt kontroll i samband med mottagning och hantering av avfallet. Om tillsynsmyndigheten bedömer det lämpligt kan varje enskilt projekt för införsel av externa massor diskuteras i förväg. Detta gör att en extra och fristående kontrollinstans förs in i processen.

Utvinningsavfall Länsstyrelsen har i samrådet uppmanat Bolaget att inkomma med en så kallad avfallshanteringsplan. Den ansökta verksamheten bedöms dock inte ge upphov till utvinningsavfall i enlighet med utvinningsavfallsförordningen (2013:319) (”UtvavF”). Det saknas därför skäl att inkomma med en avfallshanteringsplan enligt 23 § UtvavF. Skälen till denna slutsats är följande: Definitionen av avfall följer av EU:s avfallsdirektiv och 15 kap. 1 § miljöbalken. Avfall är material som innehavaren är antingen: skyldig att göra sig av med, eller har för avsikt att göra sig av med. Först om det står klart att materialet ska klassificeras som avfall är nästa steg att bedöma om avfallet utgör utvinningsavfall enligt bestämmelserna i UtvavF. Bolaget kan inom den ansökta verksamheten i Runtorp säkerställa att allt material som uppkommer inom ramen för verksamheten kommer att användas, antingen genom avsättning på marknaden eller vid efterbehandling av täkten. För en sådan fortsatt användning fordras ingen ytterligare bearbetning än sådan som är normal i industriell praxis. Fraktionerna och materialet produceras som en integrerad del av produktionsprocessen, t.ex. vid vattenverksamheten (sediment i sedimentationsdammarna) eller markförberedande åtgärder (avbaningsmassor). Innehållet i materialet leder heller inte till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa eftersom vare sig sedimenten eller avbaningsmassorna är förorenade.

Av praxis framgår även att, för att verksamheten inte ska ge upphov till utvinningsavfall, ska sedimentationsdammen tömmas minst vart tredje år. Bolaget återför kontinuerligt sedimenten i produktionen och på så vis uppstår det inget utvinningsavfall

Sid 70 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

i denna del. Vad gäller avbaningsmassor kommer de i första hand säljas under förutsättning att de är av teknisk god kvalitet. Övriga avbaningsmassor som uppkommer under driften kommer användas vid anläggande av avgränsningsvallar. Avbaningsmassor kan även komma att nyttjas vid efterbehandling av täkten. På så vis uppstår det heller inget utvinningsavfall i denna del.

De uppkomna materialen och fraktionerna är således snarast att betrakta som produkter alternativt biprodukter enligt gällande avfallslagstiftning.

Risk och säkerhet Bolaget har mångårig erfarenhet av täktverksamhet och de ingående momenten som kan innebära risker. Varje sprängning föregås av noggranna kontroller och utifrån en framtagen sprängplan. För sprängningsarbete finns en särskild föreskrift från Arbetsmiljöverket ”Sprängarbete (AFS 2007:1)” vilken måste efterlevas. Bolaget har vidtagit ett flertal åtgärder för att minska risken för allvarlig kemikalieolycka. Skyddsåtgärder finns i form av beredskap och befintliga åtgärder. Nedan är exempel på befintliga åtgärder som vidtas idag: Verksamhetsområdet är försett med bom som hålls låst utanför arbetstid. Verksamhetens olika delar är delvis separerade från varandra vilket innebär ett inneboende skydd mot brand, explosion och spridning av giftiga gaser. Endast utbildade och/eller erfarna maskinförare opererar i täkten. Till typiskt riskfyllda moment såsom borrning och sprängning anlitas särskilda underentreprenörer. Skulle brand i laddbil uppstå ska brandbekämpningsåtgärder utföras med vatten. Om brand pågår vid kemikalietankarna eller blandningsutrustningen ska kylning ske med vatten om det kan ske utan risk. Vid brand i kemikalier ska området omedelbart utrymmas. Räddningstjänsten ska informeras om var branden pågår. Vid laddning iakttas försiktighet för att minimera spill och det finns rutiner för hantering av spill För att undvika detonation av dolor rensas bergytan eller täktbotten noggrant innan borrning Dubbla tändare och/eller elektroniska tändare används Salvan besiktigas efter sprängning Hittas dolor eller om dolor befaras, informeras platschefen för täkten och beslut fattas om vilka åtgärder som ska vidtas. Området där dola förekommer markeras ut och dolan/dolorna hanteras. Finns det ändå dolor kvar i det losshållna berget så ställs särskilda krav på grävmaskinernas och hjullastarnas fönsterrutor. Inför varje sprängning avges signal för att uppmärksamma den allmänhet som eventuellt kan befinna sig i närheten av kommande sprängning. Allmänheten informeras också av Bolaget om tidpunkten för planerade sprängningar.

Sid 71 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

I Nitros riskanalys avseende vibrationer och luftstötvågor (bilaga B3) behandlas även risken för stenkast i samband med sprängning. Följande skyddsåtgärder kan övervägas vid sprängning närmare än 200 meter från skyddsobjekt: Salvorna bör riktas ifrån respektive objekt Tändplanen anpassas gentemot geologin och önskad utslagsriktning Anpassning av borrplan till sprickförhållanden Inmätning av hål Noggrann avtäckning Laddningar reduceras vid avvikande borrhål

I samrådet har det lämnats yttrande från några närboende där det framförs oro för skador på enskilda vattentäkter/brunnar

I de inventerade objekten (Riskbedömningens kapitel 6) är det tekniska gränsvärdet för fastigheten angivet. I dessa görs även bedömning gentemot brunnar. Brunnar i sig anses inte mer vibrationskänsliga än ett vanligt hus (oftast tvärtom). För energibrunn till bergvärme är det själva bergvärmehålen som påverkas och dessa är inte vibrationskänslig. Borrhålen kan skadas om man spränger nära rören, då gastrycket från sprängningar och svällning av bergmassor kan ge upphov till lyftning eller slag mot rören inom ca 5-10 meter (sprängskadezon) från sprängsalvan.

I den planerade verksamheten avses säkerheten höjas genom att anlägga avgränsningsvallar längs större delen verksamhetsområdet där det saknas sådana. Vallen planeras med höjd om flera meter och kommer att utgöra en tydlig markering av täktområdets yttergränser. Bolaget ser löpande över säkerheten kring verksamhetsområdet och vidtar säkerhetshöjande åtgärder där så krävs.

Längs branta och höga bergkanter läggs varnande blockrad upp.

Verksamheten bedöms inte särskilt sårbar för terrorism eller annan extremaktivism. Sprängämnen lagras inte i täkten.

Sprängämneshantering, stenkast, fall, ras och tung trafik är risker som alltid måste hanteras som en integrerad del i täktverksamhet. Med iakttagande av de försiktighetsmått och åtgärder som redovisas i denna MKB jämte bilagor är bedömningen att riskerna för allmänhet och egendom kring Runtorp kan hållas låga.

Klimatpåverkan och sårbarhet för yttre händelser Verksamheten medför utsläpp av bland annat koldioxid (CO2), som bidrar till klimatpåverkan genom förstärkning av den naturliga växthuseffekten. Övergången till HVO som drivmedel samt anslutning till det fasta elnätet för flertalet processer, inkl

Sid 72 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

krossning, har dock medfört att användningen av fossila bränslen är mycket begränsad vid Runtorptäkten. En fallstudie som utfördes av WSP under 2021 visar att under två betraktade månader under 2016 var utsläppen i kg koldioxidekvivalenter omkring 1,5 kg/ton medan den under två månader under 2021 hade minskat till ca 0,2 kg/ton. Minskningen utgörs till största delen av övergången från konventionell diesel till HVO men även att elen inte längre är från ”nordisk elmix” utan förnybar. Det kan även nämnas i detta sammanhang att Bolaget är miljöcertifierat enligt ISO 14001.

Verksamhetens lokalisering gör att det inte bedöms sannolikt att några framtida klimatförändringar ska kunna påverka verksamhetsområdet negativt. Inga vattenförekomster bedöms exempelvis kunna svämma över så att verksamhetsområdet berörs.

Förväntad havsnivåhöjning bedöms inte medföra någon påverkan i Runtorp.

Extremtemperaturer och mer långvariga torrperioder kan förutspås framöver. Ingående utrustning i verksamheten har stora acceptabla temperaturintervall. Vid en period med liten nederbörd kommer vattnet som uppstår i täkten att minska i liknande omfattning eftersom det uppstår lokalt. Ett lägre flöde ger längre uppehållstid i naturliga och konstruerade system och därmed bättre reningsgrad.

Uppehållstiden för vatten i täktens dammar och magasin blir förkortade vid skyfall vilket i så fall försämrar reningsgraden i interna system. Dock blir halterna låga tack vare det stora flödet av nederbördsvatten. Några momentana halter som kan medföra akuta skador bedöms inte sannolika.

Extrem torka skulle kunna innebära en större risk för kraftigare bränder om brand uppstår.

Sammantaget bedöms den ansökta verksamheten medföra små eller i ett större perspektiv obetydliga konsekvenser för klimatet och inte heller vara sårbar för yttre händelser. Klimatavtrycket är redan bland de ”bästa i klassen” tack vare användningen av HVO100 samt elektrifierad krossning.

Särskilt om vattenverksamheten

Vattenverksamhetens omfattning För att täkt ska kunna bedrivas under grundvattennivån behöver inläckande grundvatten samt nederbördsvatten bortledas. I aktuellt fall är verksamheten redan etablerad på den tänkta bottennivån men vattnet behöver fortlöpande bortledas för att möjliggöra verksamhetens bedrivande. En hydrogeologisk utredning har utförts.

Sid 73 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

På grund av den planerade utökningen av verksamheten kommer sedimentationsdammar att anläggas som är dimensionerad utefter förväntade flöden. Vattnet kommer bortledas söderut till recipienten Hagbyån.

Dimensioneringen har beräknats utifrån de flöden och volymer som beräknas uppstå från verksamheten. Grund- och ytvattenbortledningen från verksamheten har i den hydrogeologiska utredningen beräknats till ca 26,3 l/s, vid fullt utbruten täkt. Avledningen av grundvatten kommer att öka successivt, allteftersom brytningen framskrider. Kvaliteten på utgående vatten kommer att kontrolleras genom provtagningar och regleras genom villkor.

Vatten kommer även vid behov användas för dammbekämpning av upplag och vägar inom verksamhetsområdet. Vattnet kommer då att tas från sedimentationsdammarna.

Bolaget söker även tillstånd för en borrad brunn inom verksamhetsområdet. Denna brunn fungerar som reserv om vattnet från länshållningen inte räcker till för processerna. Vattenuttaget kan som mest komma att uppgå till 600 m /år.

Sakägare Samtliga fastighetsägare till fastigheter belägna inom påverkansområdet har upptagits som sakägare i sakägarförteckningen.

Det bedöms finnas risk för påverkan på en brunn inom påverkansområdet. Ersättning kommer således att erbjudas med anledning av oförutsedda skador.

Markavvattningsföretag Det finns inte några markavvattningsföretag inom verksamhetsområdet eller nedströms Hagbyån som kan påverkas av den sökta verksamheten.

Motstående intressen

Påverkansområde Påverkansområdet har definierats som den yttre gränsen av en beräknad nivåpåverkan i jord på 0,1 meter. Valet av gränsvärdet på 0,1 meter beror på de motstående intressena som förekommer i närområdet och kan bli påverkade av en avsänkning i jordlagren, i nu aktuellt fall grävda brunnar.

För en avsänkning i berg är det enbart bergborrade brunnar som skulle kunna påverkas. Ofta sker inte någon signifikant skadlig påverkan i bergborrade brunnar förrän en större avsänkning uppkommer (>1 meter). Avsänkningen i berg är därmed inte styrande för påverkansområdets utbredning. Därmed bedöms samtliga motstående

Sid 74 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

intressen som kan påverkas av en grundvattensänkning innefattas inom angivet påverkansområde.

Brunnar Det förekommer en grävd brunn samt två borrade brunnar inom påverkansområdet. De borrade brunnarna är 18 respektive 53 meter djupa och bedöms få en maximal avsänkning på 0,1 respektive 0,5 meter. Avsänkningens storlek är så liten att risken för skada bedöms som försumbar. Den grävda brunnen är ca 8 meter djup och ligger inom ett område som bedöms kunna få 0,3–0,5 meter avsänkning. Det finns en risk att avsänkningen kan komma att skada brunnens vattentillgång under torrare perioder. Om skada uppkommer på den grävda brunnen avser bolaget att ersätta denna.

Hagbyån Verksamheten bedrivs inom det yttre skyddsområdet för ytvattentäkt Hagbyån. Vatten från ån används för infiltration som sedan tas ut i grundvattenbaserade brunnssystem och är råvaran till dricksvatten för människor i Kalmar kommun. Det förekommer alltid, om än en mycket liten, risk för spill och läckage av petroleumprodukter från maskinparken och transportfordon. Utsläpp som om de inte upptäcks och saneras direkt skulle kunna komma att nå pumpgrop och sedimentationsdamm, där det finns goda möjligheter till uppsamling och omhändertagande innan avledning mot recipient. Dammar kommer att ha oljeavskiljande funktion samt även möjlighet att stänga utloppet. Detta gör att eventuellt släckvatten kan samlas upp och inte okontrollerat ledas till Hagbyån. Genom att utföra en omfattande kontroll och förundersökning av externa massor som förs in till området bedöms verksamheten innebära en obetydlig påverkan på ytvattenförekomsten Hagbyån.

Flödesförändringar Kalmar Vatten AB har ett tydligt intresse i att kvantiteten tillgängligt vatten som råvara till dricksvattenproduktion inte minskar till alltför låga volymer och flöden. Den hydrogeologiska utredningen visar att det inte sker någon kvantitativ förändring av vattenvolymerna som hamnar i Hagbyån. Detta eftersom merparten av utpumpat vatten leds till Hagbyån dit grundvattnet i täktområdet ändå hade haft sin naturliga utströmning. Vattenbalansen visar att det enbart är en lokal förändring mellan några mindre lokala avrinningsområden som sker. Totalt sett ökar avledningen något i och med avskogningen som sker. Därmed kan verksamheten inte skada vattenskyddsområdet ur kvantitativt hänseende.

Sid 75 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Sökta dispenser enligt 7 kap. miljöbalken

Dispens från biotopskyddet enligt 7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken I samband med naturvärdesinventeringen har fem objekt identifierats inom verksamhetsområdet och som omfattas av det generella biotopskyddet enligt den definition som finns i bilaga 1 punkten 3 och 6 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken. Objekten inkluderar en stenmur och fyra odlingsrösen.

För att bedriva den planerade täktverksamheten kommer det att vara nödvändigt att ta bort de objekt som är belägna inom det ansökta brytområdet. Nybrogrus ansöker därför om dispens för att flytta delar av en stenmur och ett odlingsröse. Som framgår av ansökan är de aktuella objekten belägna på en betesmark varav omkring halva ytan hamnar utanför det sökta brytområdet. Som kompensation för de värden som försvinner avser Nybrogrus flytta de delar av stenmuren samt odlingsröset som är belägna inom det sökta brytområdet och återuppföra dessa på den befintliga betesmarken inom verksamhetsområdet.

Sammanfattningsvis och vid en avvägning mellan den skada som ansökta åtgärder kan komma att orsaka på de skyddade biotoperna och den nytta som täktverksamheten innebär föreligger det förutsättningar för att bevilja dispens för de ansökta åtgärderna.

Dispens från föreskrifter för vattenskyddsområde enligt 7 kap. 22 § andra stycket miljöbalken Enligt 6 § i skyddsföreskrifterna för Hagbyåns vattenskyddsområde (08FS 2002:26) får uppläggning av avfall inte förekomma. För att bolaget ska kunna föra in externa massor och tillfälligt lagra dessa behöver bolaget söka dispens. Nybrogrus kan i denna del konstatera att vad gäller entreprenadberg är det fråga om inert avfall varför någon risk för förorening inte föreligger. För övriga massor om tas emot för återvinning och anläggande av vallar m.m. har Bolaget åtagit sig att dessa inte ska innehålla föroreningar som överskrider föroreningshalterna för mindre än ringa risk (MRR) enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:1 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. MRR tar hänsyn till avfallets lakegenskaper och därmed påverkan på yt- och grundvattnet. Det innebär att endast jord och sten från ej förorenade områden kommer att återvinnas inom verksamhetsområdet.

Nybrogrus yrkar därför att mark- och miljödomstolen meddelar dispens från 2 och 6 §§ i skyddsföreskrifterna för Hagbyåns vattenskyddsområde (08FS 2002:26). Enligt Bolagets uppfattning är verksamheten förenlig med föreskrifternas syfte, eftersom de massor som ska hanteras inom verksamheten inte kommer att medföra risk för spridning av föroreningar eller på annat sätt riskerar att påverka ytvattentäkten. Vid

Sid 76 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

den intresseavvägning som enligt 7 kap. 25 § miljöbalken ska göras vid dispensfrågans prövning ska även beaktas att det är fråga om ett material som är efterfrågat och som behövs i samhället.

Sammanfattningsvis föreligger det förutsättningar för att bevilja dispens i enlighet med Bolagets yrkande.

Ekonomisk säkerhet Den säkerhet som ska ställas för den ansökta verksamheten ska garantera att en miljömässigt godtagbar efterbehandling kan genomföras. Tillskapandet av en sjö som planeras i förevarande fall är ett i många avseenden, bland annat med hänsyn till naturmiljö, friluftsliv och boendemiljö, attraktivt alternativ för efterbehandling, och godtagbart enligt miljöbalken. Beräkningen av säkerheten har därför utgått ifrån detta alternativ.

Beräkningen av säkerhet enligt 9 kap. 6 e § och 16 kap. 3 § miljöbalken redovisas i bilaga. Av redovisningen framgår att säkerheten har beräknats till 4 500 000 kronor.

Verkställighetsförordnande Av praxis från Högsta domstolen följer att det åligger verksamhetsutövaren att visa vilka konkreta skäl som talar för ett verkställighetsförordnande och vilka beaktansvärda nackdelar det kan innebära om ett sådant inte meddelas. Verksamhetsutövarens intresse måste med viss marginal väga tyngre än de intressen som talar för att tillståndet får tas i anspråk först när det vunnit laga kraft. Härvid ska särskild hänsyn tas till om irreversibla skador på miljön kan uppstå om tillståndet tas i anspråk omedelbart samt om målet rymmer någon rättsfråga som det kan vara av vikt för ledningen av rättstillämpningen att få belyst i högre instans.

Vad gäller den ansökta verksamheten, föreligger inte något starkt allmänt eller enskilt motstående intresse avseende verksamhetens tillåtlighet. Med föreslagna skyddsåtgärder uppstår endast begränsad påverkan på enskilda och allmänna intressen. Det föreligger ingen risk för skada på några höga naturvärden. Vidare har Nybrogrus inte kunnat identifiera någon särskild rättsfråga i målet som kan vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att få belyst i högre instans. Föreslagna villkor för verksamheten bedöms som sedvanliga.

Utifrån de rekvisit som Högsta domstolen uppställt finns det som framgår av det ovanstående inget hinder mot att verkställighetsförordnande beviljas.

Sid 77 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

INKOMNA YTTRANDEN Remissmyndigheter m.fl. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har avstått från att yttra sig i målet.

Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen tillstyrker så som talan slutligt bestämts tillstånd till del av den sökta verksamheten.

Länsstyrelsen motsätter sig dock bolagets yrkande enligt följande:

om entreprenadberg och mulljord med hänvisning till behovet av skydd för vattentäkten Hagbyån, utom för den del som gäller införsel, återvinning, sortering samt mekanisk bearbetning av entreprenadberg, om det kan säkerställas att bergmaterialet inte är sulfidhaltigt.

om införsel och återvinning av avfallsslag med hänvisning till behovet av skydd för vattentäkten Hagbyån.

om dispens från 6 § skyddsföreskrifterna med hänvisning till behovet av skydd för vattentäkten Hagbyån.

om verkställighet.

den ekonomiska säkerheten bör höjas och följa Mark- och miljööverdomstolens praxis. Länsstyrelsen anser att den ekonomiska säkerheten ska fastställas till 7 900 000 kronor.

Grunder för länsstyrelsens inställning Återvinning av avfall m.m. I ansökan (punkt 4.8) anger bolaget följande: ”Bergtäkten är lokaliserad inom den yttre skyddszonen för ytvattenförekomsten Hagbyåns vattenskyddsområde (08FS 2002:26). Då merparten av vattnet från området leds till ån finns det ingen risk för att den ansökta verksamheten skulle påverka vattenskyddsområdet negativt ur ett kvantitativt och kvalitativt hänseende. Nybrogrus bedömer att den ansökta verksamheten förutsätter dispens varför yrkande härom har gjorts.”

Eftersom bolaget vill leda merparten av vattnet från bergtäkten till Hagbyån bedömer länsstyrelsen, till skillnad från bolaget, att det kan ge en stor påverkan på kvali-

Sid 78 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

teten på det vatten som leds till Hagbyån. Att, som bolaget önskar, ta emot mullhaltig jord och avfallsslag, kan påverka Hagbyån negativt genom kvaliteten och innehållet av olika ämnen i det vatten som avleds till ån från täkten.

Vatten från täkten kan påverka ån både under täktens drifttid och när täkten har avslutats. När täkten avslutas anger bolaget att en täktsjö ska bildas med möjlighet till fortsatt avvattning till Hagbyån. Länsstyrelsen bedömer att det på detta vis skapas en långsiktig påverkan på Hagbyån från täkten om det finns upplag inom verksamhetsområdet som kan laka ut olika ämnen och föroreningar. En sådan problematik kan undvikas i en mycket större utsträckning om inte främmande massor tas in i täkten alls. Infört material som medför risker för en negativ påverkan på ån, som alltså utgör ett vattenskyddsområde, är en av motiveringarna till varför länsstyrelsen motsätter sig bolagets yrkande enligt punkterna som är sammanfattade ovan.

Entreprenadberg bör kunna hanteras inom verksamheten så länge som sulfidhaltigt berg undviks. Sulfidförande mineral kan innehålla mycket giftiga tungmetaller och orsaka allvarliga miljöproblem.

Bolaget yrkar att dispens ska ges från 6 § skyddsföreskrifterna för Hagbyåns vattenskyddsområde (punkt 1.7 i ansökan). Den befintliga och planerade täkten ligger inom den yttre skyddszonen för ytvattentäkt Hagbyån. Enligt 6 § i skyddsföreskrifterna för ytvattentäkt Hagbyån (Kalmar läns författningssamling, 08FS 2002:26, Länsstyrelsen, 200205-17) gäller bland annat följande bestämmelser gemensamt för inre och yttre skyddszon: ”Uppläggning, deponering eller nedgrävning av avfall får ej förekomma. Avfall, förorenade massor, bark o. dyl. får ej heller i övrigt hanteras på sådant sätt att det negativt kan påverka omgivande grund- och ytvattens kvalitet med avseende på möjligheterna att använda vattnet till dricksvattenförsörjning.”

Skyddsintresset för vattentäkten är mycket starkt. Beträffande vattenskyddet utgör Hagbyån är en viktig resurs för konstgjord infiltration i Nybroåsen och ån och åsen utgör tillsammans huvudvattenförsörjning för Kalmar och Torsås kommuner.

I Mark- och miljööverdomstolens dom den 29 oktober 2018 i mål M 3171-18 prövades en ansökan om införsel av rena jord- och schaktmassor i en avslutad naturgrustäkt som var lokaliserad i direkt anslutning till en grundvattenförekomst och där täktbotten låg nära grundvattennivån. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att införsel av externa massor i ett icke-förorenat område alltid innebär viss risk för förorening. Mark- och miljööverdomstolen uttalade att det vid införsel av stora mängder massor är svårt att säkerställa att samtliga massor som förs in faktiskt är rena. Domstolen avslog ansökan.

Sid 79 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Bolaget har tidigare ansökt om att få uppföra en avskärmningsvall av externa massor i Runtorptäkten. Länsstyrelsen avslog den 11 mars 2022 bolagets ansökan om dispens från vattenskyddsföreskrifterna (dnr 10852-2021) och miljöprövningsdelegationen avslog den 7 juli 2022 bolagets ansökan om att få använda externa massor till en avskärmningsvall i ett beslut gällande ändringstillstånd för Runtorptäkten (dnr 11344-2021).

Länsstyrelsen förespråkar att interna massor från bergtäkten används till bullervallar och andra anläggningsändamål i täkten samt till efterbehandling. Med hänvisning till ovan nämnda dom från Mark- och miljööverdomstolen vill länsstyrelsen belysa att platsen inte är lämplig för hantering av externa schaktmassor, avfall inkluderat. I det aktuella området är det dessutom förbjudet enligt vattenskyddsföreskrifterna med uppläggning, deponering eller nedgrävning av avfall.

Mullhaltig jord kan innebära utlakning av humus och näringsämnen som efter avledning från täktområdet till Hagbyån kan påverka vattenkvaliteten negativt. Länsstyrelsen bedömer därför att mullhaltig jord och hantering av mullhaltig jord inte heller är lämpligt inom bergtäktens område, med hänvisning till utlakningsrisker samt ovanstående dom.

Vattenverksamhet Bolaget avser att använda en befintlig bergborrad grundvattenbrunn som reservvatten vid tillfällen då det saknas vatten från länsvattnet (se till exempel punkt 7.7 i ansökan). Detta sker under torra perioder. Bolagets nuvarande yrkande om tillstånd gäller endast bortledande av inläckande yt- och grundvatten samt bortledande av grundvatten för att avsänka grundvattennivån ner till som lägst +19 m.ö.h, det vill säga bortledande av oönskat vatten. Den bergborrade brunnen får förutsättas behövas när vattennivån är lägre än +19 m.ö.h. och när sedimentationsdammarna är tomma. Vattenuttaget från den bergborrade brunnen kan därmed inte anses inrymmas i bolagets nuvarande yrkande om bortledande av vatten. Den bergborrade brunnens placering finns inte närmare redogjord för än "i södra delen av verksamhetsområdet" och "90 meter djup" (se kap. 5.6 i den tekniska beskrivningen). Det saknas dessutom en närmare redogörelse för hur den är konstruerad och vilken kapacitet och andra egenskaper den har. För att kunna ta ställning till den bergborrade brunnen behövs det dessutom information om vilka vattenbehov verksamheten har, uttryckt som m /dygn. I den hydrogeologiska utredningen finns den bergborrade brunnen nämnd under planerad verksamhet, men det saknas en beskrivning av hur ett vattenuttag hanterats i modelleringen och om vattenuttaget har haft någon påverkan på modellens utfall. Länsstyrelsen önskar framför allt att det tydliggörs hur grundvattennivåerna påverkas under den torra delen av året, eftersom det är då ett vattenuttag från den bergborrade brunnen kan förväntas ske. Det behöver således tydliggöras huruvida den bergborrade brunnen kommer att bidra till ytterligare

Sid 80 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

grundvattensänkning under +19,0 m.ö.h. eller inte. Även om den totala uttagna volymen ur den bergborrade brunnen är liten på årsbasis kan uttaget ge stor påverkan på grundvattennivåer om hela uttaget görs under kort tid under årets torraste period.

Brukningsvärd jordbruksmark Cirka 1,8 hektar av ansökt verksamhet planeras på brukningsvärd jordbruksmark som i detta fall består av betesmark. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk för anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Länsstyrelsen anser att bergtäkten utgör ett väsentligt samhällsintresse och bolaget har visat att behovet inte kan tillgodoses på annan mark.

Biotopskydd Bolaget yrkar att dispens ges från biotopskyddet för att flytta del av en stenmur och ett odlingsröse (punkt 1.7 f i ansökan). I miljökonsekvensbeskrivningen (sida 67) anges att cirka 250 meter stenmur och två odlingsrösen kan komma att tas bort. Det är således oklart om det rör sig om ett eller två odlingsrösen.

I ansökan skriver bolaget följande: ”Sammanfattningsvis och vid en avvägning mellan den skada som ansökta åtgärder kan komma att orsaka på de skyddade biotoperna och den nytta som täktverksamheten innebär föreligger det förutsättningar för att bevilja dispens för de ansökta åtgärderna.”

Som kompensationsåtgärd för borttagande av stenmur och odlingsröse bör stenarna från dessa användas för till att bygga upp nya biotoper i jordbruksmark i anslutning till den ursprungliga platsen. Om det inte är möjligt kan stenarna användas till att bygga upp nya biotoper på annan mark där de kan få motsvarande funktion som livsmiljö för djur- och växtarter. Platsen ska helst vara öppen och solbelyst. Bolaget måste se till att de kvarvarande biotopskyddade objekten inte skadas av täktverksamheten.

Länsstyrelsen anser, så som talan slutligt bestämts, att biotopskyddsdispensen ska förenas med villkor enligt följande.

För att undvika att övervintrande grod- och kräldjur skadas får stenmur och odlingsröse endast tas bort under perioden 15 oktober-30 april. Innan stenmur och odlingsröse tas bort ska bolaget kontrollera om stenskvätta och/eller andra fågelarter häckar i aktuell del av stenmur och odlingsröse. Om så är fallet får borttagandet, inte heller ske under perioden maj–juni.

Sid 81 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Artskydd Länsstyrelsen har tagit del av fågelinventeringen (aktbilaga 90) och instämmer i inventerarens förslag till skyddsåtgärd som innebär att avverkning ska ske utanför fåglarnas häckningsperiod. Länsstyrelsen har inget att erinra mot utredningens bedömning att verksamheten kan bedrivas utan att det krävs dispens från artskyddsförordningen.

Ekonomisk säkerhet Mark- och miljööverdomstolen har tidigare funnit en kvadratmeterkostnad på 12 kronor för brytningsområdet och 4 kronor för övriga ytor rimlig (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 3 april 2012 i mål M 6204-11). Med anledning av den inflation som skett sedan domen använder miljöprövningsdelegationerna numera i regel en schablon där kvadratmeterkostnaden är 14 kronor för brytningsområdet och 4 kronor för övriga ytor. Mark- och miljööverdomstolen har emellertid i dom den 3 juni 2021 i mål M 10574-19 ansett att denna beräkningsmodell inte ger en rättvisande bild av kostnaderna för efterbehandlingen när syftet är att bilda en täktsjö. Domen avsåg en täkt med 25 års tillståndstid, ett verksamhetsområde på 31,6 hektar, varav brytningsområdet uppgick till 18,9 hektar. Domstolen fastställde säkerheten till 3 000 000 kronor, vilket motsvarar en kostnad på 6,61 kronor per kvadratmeter för brytningsområdet och 4 kronor för övriga ytor.

I en nyare dom ansåg Mark- och miljööverdomstolen att säkerheten skulle beräknas helt i enlighet med den vedertagna beräkningsformeln (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 6 mars 2023 i mål M 11112-21). I det fallet hade brytningen ännu inte nått sådana nivåer att en täktsjö kommer att bildas. Mark- och miljööverdomstolen anförde att kostnaderna för efterbehandling kommer att vara högre om verksamheten skulle tvingas avbrytas innan än täktsjö kommer att bildas än om avbrottet sker när brytningen nått ner till sådana nivåer som medför bildandet av en täktsjö.

I Runtorp har brytning skett ner till sådana nivåer att en täktsjö kommer att bildas inom det befintliga brytningsområdet.

Bolaget har genomfört en beräkning och föreslår att den ekonomiska säkerheten ska fastställas till 4 500 000 kronor. Bolaget räknar enligt en egen schablon för brytningsområdet som i stället för ytan tar hänsyn till brytfrontens längd. I övrigt följer uträkningen den vedertagna modell som kommit att bli praxis. I den vedertagna modellen står brytningsområdet för den största kostnaden. I bolagets uträkning är förhållandet omvänt och verksamhetsområdet står för den i särklass största kostnaden. Någon förklaring till varför det skulle vara avsevärt mycket billigare att efterbehandla brytningsområdet i denna täkt jämfört med verksamhetsområdet ges inte. Normalt är förhållandet tvärtom.

Sid 82 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen bedömer att den ekonomiska säkerhet som sökanden föreslagit är lägre än vad som normalt föreskrivs för motsvarande täkter av samma storlek. Flera faktorer kan medföra att kostnaden ökar jämfört med om verksamhetsutövaren genomför efterbehandlingen som planerat. Om tillsynsmyndigheten genomför efterbehandlingen kan konsulthjälp behövas för att klara upphandling och efterbehandling. Säkerheten bör även beräknas med beaktande av att samtliga efterbehandlingsåtgärder inte har fastställts. Det kan också bli dyrare att efterbehandla en täkt som avslutas i förtid.

Med hänvisning från ovan nämnda domar från Mark- och miljööverdomstolen anser länsstyrelsen att säkerheten i detta fall bör beräknas med kostnaden 6,61 kronor per kvadratmeter för brytningsområdet och 4 kronor per kvadratmeter för verksamhetsområdet. Baserat på 87 hektar verksamhetsområde, varav 44 hektar består av brytningsområde, samt att indexuppräkning görs med två procent per år för tillståndstiden plus två år (se MÖD 2010:5 och MÖD 2010:27) bör säkerheten i detta fall uppgå till 7 900 000 kronor.

Verkställighet Grundregeln är att ett tillstånd får tas i anspråk först när det har vunnit laga kraft. Ansökan innebär en stor utökning av en verksamhet inom ett vattenskyddsområde. Verksamheten innebär att oexploaterade naturområden kommer att brytas bort. Skadorna som uppstår går inte att återställa. Ärendet är inte okontroversiellt. Länsstyrelsen bedömer att de intressen som talar för att ett lagakraftvunnet avgörande bör finnas innan tillståndet får tas i anspråk väger tyngre än de eventuella nackdelar som det innebär för sökanden.

Villkor för vattenverksamheten Länsstyrelsen anser att följande villkor ska föreskrivs för vattenverksamheten: Bortledande av grundvatten för att sänka grundvattennivån under nivån +19,0 m.ö.h. (RH 2000) får ej ske. Vattenuttag ur bergborrad brunn vid en grundvattennivå under +19,0 m.ö.h. (RH 2000) får ej ske. Totalt vattenuttag från bergborrad brunn får uppgå till XX m /dygn dock maximalt 600 m /år. Grundvattennivåer ska övervakas med hjälp av grundvattenrör samt gångtider på pumpar och utföras i enlighet med kontrollplanen.

Synpunkter på bolagets villkorsförslag Villkor 2 (buller)

Sid 83 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Enligt det befintliga tillståndet får bullret från bolagets verksamhet inte överstiga 40 dB(A) kl. 06.00–07.00. Bolaget har yrkat att begränsningsvärdet för denna tidsperiod nu ska bestämmas till 50 dB(A) och att då få bedriva starkt bullrande verksamhet. Enligt bullerutredningen kommer bullret från den verksamhet som bolaget vill bedriva kl. 06.00–07.00 uppgå till som högst 47 dB(A) vid bostäder. 9 av 10 beräkningspunkter/bostäder som ingår i bullerutredningen kommer utsättas för bullernivåer som överstiger dagens gränsvärde för denna morgontimme. Länsstyrelsen bedömer att en ändring av bullerbegränsningen på det sätt som bolaget yrkat skulle innebära en betydande ökning av störningarna i omgivningen. Bolaget har inte visat att det skulle medföra orimliga merkostnader om begränsningsvärdet för nattetid fortsatt skulle gälla mellan kl. 06.00–07.00. Därför bör den period som betecknas nattetid även för den utvidgade täkten anges till kl. 22.00–07.00 (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 11 december 2019 i mål M 6644-18).

Borriggen har identifierats som den mest betydande bullerkällan, särskilt i de fall borrning sker på ytberget. Bullerdämpad borrigg har endast antagits som förutsättning i bullerutredningen i beräkningsfallen för kvällstid då borrning sker en pallnivå ner i täkten. Enligt huvudinlagan (punkt 10.7) använder bolaget bästa möjliga teknik vid de uppgraderingar som sker inom verksamheten. Det kan därför tyckas förvånande att bolaget inte åtar sig att alltid använda bullerdämpad borrigg. Det är en brist att det inte finns några beräkningsfall för borrning med bullerdämpad borrigg på ursprunglig marknivå under dagtid. Om bolaget åtar sig att alltid använda bullerdämpad borrigg och kan visa att de totala bullernivåerna minskar betydligt, är det möjligt att länsstyrelsen inte längre skulle ha några synpunkter på att perioden som betecknas nattetid ändras i enlighet med bolagets yrkande.

Enligt bullerutredningen är risken för ofta återkommande impulsljud större när skutknackningens beräknade ekvivalenta bullerbidrag är mindre än 10 dB lägre än övriga bullerkällors totala bidrag vid bostaden. Så är fallet vid fyra olika bostäder i tre av fem redovisade beräkningsfall. Enligt bullerutredningen kan det för dessa fall vara lämpligt att använda någon typ av avskärmning eller annan åtgärd i riktning mot berörda bostäder.

Villkor 3 (drifttider) Bolaget bedömer att det är lämpligast att bullervillkoret avgör vilka moment som kan bedrivas inom respektive tidsperiod. För vissa moment som kan uppfattas störande till sin karaktär, eller eftersom de ibland måste ske på marknivå (skutknackning, borrning och sprängning), föreslår bolaget tidsreglering.

Beträffande sprängningar föreslår bolaget att enbart produktionssprängningar ska regleras i tid. Det framgår dock inte vilka andra typer av sprängningar som kan vara aktuella och varför inte de också bör regleras i tid på motsvarande vis.

Sid 84 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Bolaget föreslår att borrning och skutknackning inte ska få bedrivas kl. 22.00– 06.00.

För den begränsade driften kvällstid (kl. 18.00–22.00) har man i bullerutredningen utgått ifrån att borrning ska ske med bullerdämpad borrigg på mellanpallen. I befintligt tillstånd tillåts borrning endast dagtid. Om borrning alls ska tillåtas kvällstid bör det föreskrivas i villkor att borrning kvällstid ska ske med bullerdämpad borrigg och minst en pallnivå ner i täkten. Som angetts ovan anser länsstyrelsen att bullerdämpad borrigg alltid ska användas i enlighet med kravet på bästa möjliga teknik.

I bullerutredningen har man utgått ifrån att ingen skutknackning ska ske kvällstid. Det är en brist att bullerutredningen inte överensstämmer med yrkade arbetstider gällande skutknackning. Eftersom skutknackning inte ingår i beräkningsfallen för kvällstid går det inte att bedöma konsekvenserna. Länsstyrelsen motsätter sig dock inte att skutknackning sker kvällstid.

För både borrning och skutknackning är det en brist att bolaget inte har beskrivit behovet av att bedriva dessa moment kvällstid och helger.

En och en halv månads sommaruppehåll för de mest bullrande aktiviteterna är ett vanligt förekommande villkor för täktverksamheter (se bland annat Mark- och miljööverdomstolens dom den 26 mars 2015 i mål M 11070-13 och Miljööverdomstolens dom den 24 november 2009 i mål M 1283-09). Med hänvisning till praxis anser länsstyrelsen att de mest bullrande/störande arbetsmomenten behöver begränsas ytterligare under högsommaren och under helger.

Villkor 9 (damning) Bolaget föreslår att salt ska få användas vid behov. I befintligt tillstånd anges att salt inte får användas vid dammbekämpning. Förbudet mot salt motiverades med att klorider kan förorena grundvattnet och påverka livsmiljöer för djur och växter.

Täkten är lokaliserad inom Hagbyåns vattenskyddsområdes yttre skyddszon. Enligt vattenskyddsföreskrifterna (2 §) gäller följande gemensamt för inre och yttre skyddszon: ”Dammbindningsmedel- och isupptiningsmedel (t.ex. sulfitlut och vägsalt) får dessutom endast användas för normalt underhåll av vägar.”

Den generösare användning av salt som bolaget vill ha möjlighet till kräver dispens från vattenskyddsföreskrifterna. Någon dispens har inte sökts. Med hänsyn till vattenskyddet bedömer länsstyrelsen dock att det skulle vara olämpligt att ge dispens. Salt bör endast få användas för normalt underhåll av den del av tillfartsvägen som

Sid 85 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

ligger på ursprunglig marknivå. Användning av salt på eventuella vägar inom brytningsområdet är olämpligt på grund av avsaknaden av skyddande jordlager.

Villkor 10 (sedimentationsdamm) I miljökonsekvensbeskrivningen anges att provtagningen i Hagbyån avslutades år 2010. Denna har återupptagits sedan år 2018 vid station Hagbyån, E66 (SE626879- 152309). Data finns tillgänglig hos SLU:s webbtjänst med mark-, vatten- och miljödata: Miljödata MVM - Search (slu.se). Tillskottet av kväve påverkar emellertid inte möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna i vattenförekomsten ”Hagbyån:mynningen nvs Kalmarsund –Svartabäcken” (WA79720339). Bolaget har däremot inte resonerat kring kustvattenförekomsten och det faktum att det blir ett tillskott av kväve till kusten genom verksamheten. Kustvattenförekomsten ”N v s Kalmarsundskustvatten” (WA61554367) har otillfredsställande status med avseende på näringsämnen där kväve ingår. Det är därför av vikt att kväveutsläppen hålls så låga som möjligt.

När det gäller utsläpp av kväve är det mängden som har betydelse. Att mäta en halt tillför inget om den inte relateras till ett flöde så att mängden kan beräknas. I det befintliga tillståndet finns krav på kontinuerlig mätning av utgående vatten från sedimentationsdammen och att mängden totalkväve i utgående vatten inte får överstiga 250 kilo per år.

Utsläppet av kväve från en bergtäkt kan minskas genom att sprängningen genomförs på ett sätt som minimerar användningen av kvävebaserade sprängämnen. Under växtsäsongen kan mängden kväve även minskas om sedimentationsdammen utformas med grundare växtzoner. Det är en rimlig åtgärd för att minska den generella kvävebelastningen i vattenmiljöer. Krav gällande detta finns redan för den befintliga verksamheten. Stöd för detta finns även i den hydrogeologiska utredningen (kap. 6.8 ”Principer för sedimentationsdammar”) som anger följande: ”En sedimentationsdamm ska ha både ett varierat djup, d.v.s. innehålla djupområden, och växtzoner för att få en kvävereduktion och sedimentering av finpartiklar”.

Suspenderade ämnen klassificeras inte inom vattenförvaltningen, men kan indirekt påverka biologiska kvalitetsfaktorer i Hagbyån såsom bottenfauna och fisk, som ligger till grund för miljökvalitetsnormerna. Utsläpp av suspenderat material och oljeföroreningar riskerar framför allt att leda till lokal akut påverkan. Om begränsningsvärden ska föreskrivas för dessa parametrar bör det vara momentana halter som aldrig får överskridas. Årsmedelvärden är mindre relevanta. För att hålla nere halten av suspenderat material är sedimentationsdammens dimensionering och utformning viktig. Vidare behöver dammen underhållas så att dess funktion bibehålls. Goda råd om sedimentationsdammens dimensionering och utformning ges i den hydrogeolo-

Sid 86 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

giska utredningen (kap. 6.8 ”Principer för sedimentationsdammar”). Enligt utredningen behöver dammens yta uppgå till cirka 5 300 kvadratmeter i täktens slutskede.

För att undvika utsläpp av olja har oljeavskiljaren, underhållet av den och den dagliga tillsynen betydelse.

Länsstyrelsen föreslår följande tillägg: Sedimentationsanläggningen ska vara tillräckligt dimensionerad för att klara det maximala flödet av avlett vatten från täktområdet. Anläggningen ska vidare innehålla både djupområden och grundare växtzoner för att åstadkomma sedimentation av småpartiklar och kvävereduktion.

Villkor 11 (återvinning av avfall) Som framgår ovan motsätter länsstyrelsen sig att dispens ska ges från vattenskyddsföreskrifterna för att möjliggöra införsel av annat avfall än entreprenadberg. Villkoret blir därmed obehövligt. Om domstolen, trots våra invändningar, anser att införsel av annat avfall än entreprenadberg kan tillåtas bör tabellen som det hänvisas till skrivas in i villkoret. Dessutom bör villkoret ges följande tillägg:

Om massorna kan antas innehålla andra föroreningar än de i tabellen angivna ämnena får de hanteras först efter riskutredning och tillsynsmyndighetens godkännande.

Villkor 13 (fordonstvätt) Bolaget föreslår att tvättvatten från arbetsfordon ska ske på spolplatta och passera sedimenteringsanläggning och oljeavskiljare innan det infiltreras. Enligt vattenskyddsföreskrifterna (3 §) gäller följande avseende avledning av spillvatten, dagvatten m.m.:

”Utsläpp av avloppsvatten (spillvatten från hushåll o.dyl.), vätska från gödselstad, djururin eller ensilagevätska på eller i marken, vattendrag eller andra vattenområden får ej ske utan att vattnet genomgått erforderlig behandling.

Ytvatten från förorenade ytor, t.ex. industriområden, vägar, parkeringsplatser etc. ska innan utsläpp genomgå erforderlig behandling till skydd mot vattenförorening. Erforderlig behandling innebär att åtgärder vidtas så att omgivande grund- och ytvattens kvalitet ej påverkas negativt med avseende på möjligheterna att använda vattnet till dricksvattenförsörjning.”

Sid 87 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen bedömer att erforderlig behandling av tvättvattnet i detta fall bör innebära krav på reningsverk likt dem som finns i moderna biltvätthallar så att rening av bland annat oljerester och tungmetaller kan ske.

Villkor 14 (kemikalier) Länsstyrelsen motsätter sig att andra stycket i bolagets ursprungliga förslag till villkor 14 tas bort och föreslår tillägg enligt följande. • Brandfarliga vätskor och spilloljor får endast förvaras i cisterner. Rör- och slangledningar som är anslutna till cisterner ska vara dubbelmantlade eller ha annat sekundärt skydd.

• Invallningen ska minst rymma den största enskilda behållarens volym plus tio procent av volymen av övriga behållare inom samma invallning.

• Behållare ska vara försedda med påkörningsskydd om det inte är uppenbart att det inte behövs.

• Behållare med flytande kemikalier ska vara utrustade med överfyllnadsskydd eller nivåtak, alternativt ska tankutrustningen vara försedd med nivåtak. Dessa ska kontinuerligt övervakas genom manuell övervakning eller akustiskt larm.

• Behållare ska vara låsbara.

• På alla platser utanför invallning och särskilt iordningsställd yta för tankning och parkering av fordon och maskiner, där spill och läckage till omgivningen kan förväntas ske, ska skydd för uppsamling av spill finnas.

Villkor 15 (beredskap) Villkoret överensstämmer i delar med ett befintligt villkor. Det befintliga villkoret anger dock att det även ska finnas skyddsräcke (avkörningsskydd) i anslutning till utfarten mot väg 520. Länsstyrelsen anser att det kravet fortsatt ska gälla. Miljöprövningsdelegationen motiverade villkoret på följande vis: ”Den största risken för akut förorening är kopplad till olyckor vid transport av diesel till arbetsmaskinerna. Det bör vara Bolagets skyldighet att ordna med säkerhetshöjande åtgärder i anslutning till in- och utfartsväg vid väg 520.

Villkor 16 (kontrollprogram) Eftersom det ska vara möjligt att bedöma om villkoren följs redan från början bör kontrollprogrammet ges in till tillsynsmyndigheten senast när tillståndet tas i anspråk (se exempelvis Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätts dom den 25 maj 2022 i mål M 1145-21).

Sid 88 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Villkor 17 (efterbehandling) Länsstyrelsen accepterar att efterbehandlingen inte detaljregleras, men anser att vissa ramar bör tydliggöras i villkoret. För villkor om efterbehandling av täktområden bör en av utgångspunkterna vara att gynna den biologiska mångfalden i området (prop. 2008/09:144, s. 14). Klippväggar med stor variation i fysisk struktur är värdefulla för den biologiska mångfalden (se ”Handbok – Inspiration till att skapa bra natur i täkter”, Enetjärn Natur 2015). Enligt handboken ska klippväggarna i en täkt efter avslutade åtgärder innehålla klippavsatser, skrevor och lutningar åt olika håll. En annan viktig aspekt är säkerheten. Branter och klippväggar ska inte utgöra några säkerhetsrisker för besökare eller större djur efter avslutad verksamhet.

Länsstyrelsen föreslår följande tillägg: Utgångspunkten vid efterbehandlingen ska vara att gynna den biologiska mångfalden i området. Bergväggarna ska efter avslutade åtgärder innehålla klippavsatser och skrevor. Täktområdet ska efter avslutad brytning var utformat på ett sätt som minimerar fallrisken för framtida besökare och så att underhållskrävande stängsling inte behövs. Schaktväggar ska rensas från lösa stenar.

Länsstyrelsen anser att följande ytterligare villkor ska föreskrivas för den miljöfarliga verksamheten: När verksamheten upphör ska kemiska produkter och avfall tas om hand. Bolaget ska även utreda och vid behov sanera området från de föroreningar som verksamheten gett upphov till. Motsvarande villkor föreskrevs i Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätts domar den 25 maj 2022 i mål nr M 1145-21 och den 30 juni 2023 i mål M 3273-22.

Beredskap vid eventuell olycka som på något sätt kan förorena Hagbyån ska övas minst en gång per år. I rutinen ska det ingå larmning till huvudman för vattenförsörjningen i Kalmar kommun. Beredskapsplanen ska uppdateras kontinuerligt och kommuniceras med huvudman för vattenförsörjningen i Kalmar kommun samt Räddningstjänsten. Villkoret är befintligt och motiverades av miljöprövningsdelegationen på följande vis: ”Vid skada på vattenförekomsten Hagbyån som uppkommer genom täktverksamheten ska verksamhetsutövaren vidta de åtgärder och/eller tåla de begränsningar som krävs för att undanröja eller begränsa skadan. Beredskapsrutiner måste finnas så att Kalmar Vatten AB larmas omedelbart för att snabbt kunna stoppa vattenintaget från ån om utsläpp av t.ex. diesel skulle inträffa vid olycka. En beredskapsplan ska upprättas för detta ändamål.”

Samhällsbyggnadsnämnden i Kalmar kommun Nämnden tillstyrker att tillstånd beviljas.

Sid 89 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Kalmar Vatten AB Bergtäktsverksamheten Även om det naturligtvis skulle vara fördelaktigare ur ett vattenskyddsperspektiv om bergtäktsverksamheten upphörde bedöms det kunna vara möjligt att bedriva fortsatt sådan verksamhet i yttre skyddszon i Hagbyåns vatten-skyddsområde om tillräckliga försiktighetsmått vidtas och iakttas. Därvid är viktiga faktorer kontroll och rening av avledande dagvatten så att det inte negativt påverkar vattentäkten och säker hantering av kemikalier, drivmedel, hantering av maskiner och fordon m.m. som minimerar riskerna för eventuell påverkan på vattentäkten. säkra transporter för att minimera risken för olyckor ändamålsenlig beredskapsplan för hantering av olyckor och liknande välutbildad personal i frågor om vattenskydd.

Avsänkning av grundvattennivån med uppumpning till reningsdammar m.m. bedöms ge förutsättningar att kunna ha kontroll på vattenkvaliteten på det vatten som avleds denna väg. I den mån det förekommer dagvatten som inte avleds till redovisade reningsdammar bör också det i erforderlig utsträckning omhändertas på ändamålsenliga sätt utifrån dess kvalitet och risk.

Vatten från Hagbyån innehåller normalt lägre nitratkvävehalter än det naturliga grundvattnet i flertalet kommunala uttagsbrunnar. På så sätt bidrar infiltrationsvattnet till att hålla nere halten av nitratkväve i det kommunala dricksvattnet. Det är därför viktigt att utsläppen av kväve till Hagbyån hålls på en låg nivå.

Ett begränsat tillflöde av vatten med totalkvävehalter under 5 mg/1 torde normalt inte medföra någon påtaglig inverkan på halterna i Hagbyån i stort. Högre halter i täktens dagvatten bör normalt inte accepteras då det skulle kunna innebära negativa konsekvenser för vattenförsörjningen. Utspädning i större skala bedöms inte heller vara en lämplig kvittblivningsmetod i en vattentäkt.

Då ansökan öppnar för användande av olika ej namngivna sprängmedel bör sprängmedel godkännas av tillsynsmyndigheten före användning i den mån de kan innehålla andra ämnen som kan riskera att förorena den kommunala vattentäkten.

Maskinparken nyttjar relativt stora mängder drivmedel och oljor. Förvaring och skydd mot läckage av särskilt petroleumprodukter måste hålla hög standard för att minimera risken för utsläpp. Därvid ska även beaktas säkerheten mot vattenförorening vid incidenter som stöldförsök och eventuellt annat sabotage.

Sid 90 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Bolaget och personalen måste ha en god beredskap inklusive vara regelbundet övade i larmberedskap och sanering om något läckage skulle hända.

Tvätt av maskiner bör endast få ske för maskiner som inte på rimligt sätt kan transporteras till plats utanför vattenskyddsområdet för tvätt och tvättvattnet ska omhändertas på ett ändamålsenligt sätt med hänsyn till vattenskyddet.

Största risken för akut förorening (förutom sabotage/stöld) torde vara kopplad till olyckor vid transport. Risken för störst konsekvens är kopplad till olyckor vid leveranser av drivmedel till bergtäktens lagringstank men även andra olyckor med drivmedelsutsläpp kan ge allvarlig konsekvens.

Huvuddelen av transporterna inom inre skyddszon sker på allmän väg (väg 520). Trafikverket har så vitt känt ingen ambition att i dagsläget anlägga skyddsräcken och bygga uppsamlingssystem för vägdagvatten på aktuell sträcka utmed Hagbyån.

Infartsvägen till bergtäkten bedöms tillhöra AB Nybrogrus. Korsningen med väg 520 bedöms utgöra en särskild riskpunkt för kollisionsolycka. Vid fortsatt verksamhet i bergtäkten bör företaget vidmakthålla säkerhetshöjande åtgärder i anslutning till in/utfarten vid väg 520. Åtgärderna bör omfatta avkörningsskydd i utfartsvägens förlängning (på åsidan av väg 520) samt fördröjningsanordningar för eventuell petroleumförorening i dagvatten. Vidare bör tydliga informationsskyltar om att man befinner sig i vattenskyddsområde och vilka som ska larmas (t ex tfn 112 och täktpersonal) finnas vid både infart och utfart till täkten.

Beredskapsrutiner ska finnas så att bl.a. Kalmar Vatten larmas omedelbart för att snabbt kunna stoppa vattenintaget från ån om utsläpp inträffat.

I ansökan nämns att dammbindning med salt avses ske. Dammbindning med salt kan vara acceptabelt i liten skala. Kloridhalt i avrinnande dagvatten kommer knappast att vara konstant under året utan bedöms komma att variera. Således bör effekter av eventuell saltning utvärderas innan tillstånd ges för längre period. Frågan kan överlåtas och hanteras av tillsynsmyndigheten. Det bör även beaktas i vilken utsträckning avrinnande salt eventuellt kan påverka biologin i kvävereduktionsanläggningarna negativt.

Hantering och förvaring av kemikalier ska ske på ett säkert sätt som förhindrar att spill och läckage påverkar omgivande vatten. Detta gäller även t.ex. avfall inklusive farligt avfall.

Brand i t.ex. byggnader, maskiner och fordon kan innebära särskilda risker för vattenförorening. Det kan vara aktuellt med förebyggande insatser samt riktlinjer m.m.

Sid 91 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

i en beredskapsplan för hantering av brand för att minimera riskerna för utsläpp av föroreningar till Hagbyån.

Införsel och bearbetning/hantering av externa jord- och schaktmassor inklusive entreprenadberg Verksamheten med avfallsmassor är inte förenlig med syftet med skyddsföreskrifterna för Hagbyåns vattenskyddsområde.

Ansökan omfattar införsel och bearbetning/hantering av stora mängder externa massor. Aktuella massor klassas enligt ansökan som avfall. Massorna avses användas till såväl avskärmande vallar som till förädling för vidare försäljning. I ansökan anges att endast ”jungfruliga massor” kommer att tas emot.

Enligt skyddsföreskrifterna för Hagbyåns vattenskyddsområde är det förbjudet med uppläggning, deponering eller nedgrävning av avfall. Sådant avfall får inte heller hanteras på sådant sätt att det negativt kan påverka omgivande grund- och ytvattens kvalitet. Syftet med föreskrifterna är att skydda den viktiga vattentäkten mot föroreningsrisker.

Kalmar Vatten anser att införsel av större mängder externa massor klassade som avfall generellt medför en risk att de kan innehålla föroreningar som skulle kunna påverka vattentäkten. Det kan vara svårt att utan omfattande provtagning garantera att massor som anländer från t.ex. exploateringsområden inte innehåller föroreningar. All historisk verksamhet är inte känd. Det verkar inte heller som Nybrogrus avser att kräva analysrapport på inkommande material (Teknisk beskrivning avsnitt 6.1). Provtagning hanterar dessutom endast de parametrar som analyseras och utgör bara stickprov på massorna. Masshantering av externa massor (avfall) bör därför inte förläggas i vattenskyddsområde om det inte är absolut nödvändigt. Kalmar Vatten anser därför att hantering av externa massor (avfall) enligt ansökan inte är förenligt med vattenskyddsföreskrifternas syfte.

Markanvändningen historiskt sett är inte alltid till fullo kända. Föroreningar kan transporteras, t ex med vind eller grundvatten. Det dyker upp "nya" föroreningar som man inte har haft kunskap om eller koll på tidigare. Ett aktuellt exempel på detta är PFAS där nya gränsvärden i dricksvatten är så låga som 4 ng/1 (för PFAS4).

Det kan vara svårt och/eller dyrt att bli av med överskottsmassor varvid det finns risk för att oseriösa aktörer (personer och/eller företag) tullar på sanningen i kontakter med Nybrogrus.

Sid 92 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Ovanstående skäl gör att det bedöms mindre lämpligt med omfattande externmasshantering inom vattenskyddsområde.

Till erforderliga skyddsvallar bör i första hand användas interna avbaningsmassor (ej stubbar som bör hanteras som avfall). I den mån externa massor skulle komma att tillåtas måste det garanteras att dessa massor är fria från föroreningar. Kontrollen av sådana massor måste då vara fullödig (t.ex. myndighetsgodkända från varje ursprungsplats). Det bedöms således erfordras en djupare bedömning än enbart allmän klassningen ”mindre än ringa risk”. Minst risk för föroreningsinnehåll bedöms i detta sammanhang komma från entreprenadberg eftersom berg/stenar normalt är inerta och ”homogena” med en mer begränsad yttre yta som skulle kunna ha blivit föroreningspåverkad.

Spillvatten Det kan noteras att i tekniska beskrivningen avsnitt 5.4 står att verkstadshallen är ansluten till kommunalt vatten men inte till kommunalt avlopp medan det i MKB:n avsnitt 3.12 står att verkstad och kontor är anslutet till kommunalt vatten och avlopp.

Upplysningsvis kan påpekas att endast spillvatten av hushållskaraktär får tillföras det kommunala spillvattennätet och då endast spillvatten som härrör från levererat kommunalt dricksvattenlever.

Enskilda motparter R.J. har anfört att han har en borrad brunn och att han inte vill att den påverkas.

O.E. och C.E., H har anfört bl.a. följande. Deras brunnsvatten är inom påverkansområdet till berörd ansökan. De har vid ett flertal tillfällen märkt att deras vatten har påverkats av berörd bergtäkt. De har vid ett flertal tillfällen fått ändra sitt reningsverks filtermassa för att få ett mer tjänligt vatten, men har inte fått respons från berörd bergtäkt. Föregående ägare sprängde så hårt att de fick skador på grunden, men det brydde man sig inte om. De vill att det görs en mer noggrann utvärdering av framkomna vattenpåverkan även på deras brunn. De är oroliga för sitt vatten.

D.J., I och J bedriver skogsbruk/jordbruk samt eventuellt andra verksamheter i framtiden. Självklart bör bergtäktsutvinnaren vara ansvarig för alla eventuella framtida skador, oavsett art. De har sedan länge Skogssällskapet som viktigaste aktör på fastigheten. Deras verksamhet får inte försvåras.

Sid 93 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Vattentillförsel för vattenförsörjningen är kolossalt viktig. Det gäller inte minst grundvattenproblematiken, även eventuellt den dag som stenbrottet i framtiden kanske blir en sjö. Han är också orolig för deras nya investering i avloppsbrunn.

De vill inte heller ha påverkan på byggnader, t.ex. i form av sättningar. Deras mangårdsbyggnad ligger nästan direkt på berggrunden, och berg ”i dagen” finns på många ställen runt om. Vid bergtäktens påbörjan längre tillbaka blev det skador på hus i form av sprickor.

Han vill ta del av kontrolldata som samlats in gällande påverkan vid sprängning och grundvattennivå då det finns en oro för negativ påverkan om bergtäkten utökas ytterligare. Han är inte emot bergtäkten, men om den orsakar någon form av problem för grannfastigheterna måste verksamhetsutövaren lösa dessa problem och ersätta grannarna. Utan att veta konsekvenserna är det dock inte möjligt att yrka ett exakt belopp.

M.T. och J-O.T:s, K, J-O.T. som ombud för A.N. och C-F.N., L, S.E., M, M.E., N, G.K., C, H.J., O, M.O., P, J.J., Q, M.F. och A-M.F., R och S, HE.T., T, S.C., U, V.H., V, D.J., I, J och X, K-H.P., Y, H.T., Z, J.O., AA, V.B. och A.B., AB, E.F. AC, A.T., AD. och AE, E.E., AE, H.G., AF, C.E., H, U.I. och E.I-A., AG, C-J.W., AH, H.F., AI, har i gemensam skrivelse anfört bl.a. följande.

De som bybor har under 30 år levt med olika typer av effekter från bergtäkten, vilket har påverkat deras livskvalité och därför känns det mycket oroligt nu när täkten ska utökas ytterligare och då i en riktning mot bykärnan i Runtorp. De känner en djup oro över vad detta kommer att innebära i framtiden och vill därför framföra följande synpunkter till domstolen.

Deras framtida tillgång på friskt bra vatten ur egna brunnar är det de känner störst oro för ska förändras. Hittills har bergtäkten inte påverkat deras brunnar men de ställer sig tvivlande till att en påverkan inte kommer att ske i framtiden. Detta mot bakgrund av att det i ansökan har lagts en verksamhetsgräns strax utanför bykärnan och samtliga bostäder som finns där kommer att sakna underlag att utgå ifrån om problem uppstår.

Sid 94 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

Deras oro för tillgången på vatten består av två delar. Första delen är de långsiktiga påverkningarna från sprängningar och vibrationer under ytterligare 25 år. Den andra delen är att verksamhetens omfattning i kombination med att verksamhetsområdet utökas i riktning mot byn förstärker risken för att vattentillgångarna påverkas. De saknar en genomlysande hydrologisk undersökning som kan stilla den oron och garantera att en sådan påverkan inte sker.

De förstår samhällsnyttan av bergtäkten och att den är viktig, några av dem är kunder till Nybrogrus och kommer att fortsätta vara det. De ser ingen anledning till att täktverksamheten inte får fortsätta men det måste ske inom nuvarande tillståndets gränser och omfattning.

De yrkar sammanfattningsvis att domstolen fastställer nuvarande nivå på maximalt årligt uttag av berg, alltså 700 000 ton/år Skäl för yrkandet: Den genomsnittliga planerade produktionen 15 000 000 ton under 25 år med ett maximalt uttag om 1 000 000 ton/år, vilket innebär ett genomsnittligt uttag om 600 000 ton/år. Nuvarande produktion under åren 2013 till idag har varit på samma nivå, och då har det maximala årliga uttaget varit ca 700 000 ton/år enligt beskrivningarna i ansökan. Om uttaget av berg kvarstår på nuvarande nivå så finns det inget behov av att förändra arbetstider m.m. för att öka kapaciteten. De ser inte behovet av att öka det maximala uttaget med 43% per år. Om behovet av bergkross ökar i Kalmarbygden anser de att det är av större vikt att utveckla den cirkulära hanteringen kring ballastmaterial, så som bolaget önskar i ansökan vilket skulle vara positivt ur miljöaspekter med utsläpp etc. I pkt 3.9 beskrivs kommande utveckling av Kalmar kommun, de ser inte att detta föranleder en ökad produktionstakt i bergtäkten Den tänkta ökningen av produktionen i täkten innebär även en kraftigt ökad trafik på den väg som flertalet av dem dagligen trafikerar.

De yrkar att domstolen beslutar att tillståndet först får tas i anspråk då beslutet vunnit laga kraft. Skäl till yrkande: Nuvarande tillstånd gäller till 2033-11-19. Nuvarande tillstånd medger uttag av ytterligare 1 300 000 – 1 500 000 ton (sid 6/28 pkt 3.8), vilket räcker i 2 år med nuvarande medeluttag. Det är viktigt att ge tid så att övriga miljövillkor kan verifieras och säkerställas så de långsiktiga effekterna för närboende minimeras.

Sid 95 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2760-23 Mark- och miljödomstolen

De yrkar följande avseende vattenverksamheten: att tillsynsmyndigheten i dialog med boende anvisar platser för mätpunkter (grundvattenrör) utanför det kommande påverkansområdet för att kunna följa utvecklingen av grundvattennivåerna, detta bör ske i alla väderstreck. att nuvarande vattenkvalité och flöden i befintliga brunnar dokumenteras innan tillståndet tas i bruk. Att det genomförs en mer genomgripande hydrologisk undersökning av nuvarande grund- och ytvattenströmmar i området, inom och utanför nuvarande verksamhetsområde. En undersökning som även tar höjd för påverkan utifrån förväntade klimatrelaterade förändringar.