M 8237-24
En fastighetsägare anmälde plantering av blandskog på en jordbruksfastighet. Länsstyrelsen förbjöd planteringen med motiveringen att den skulle påtagligt skada kulturmiljön med öppna odlingsmarker runt en äldre gårdsanläggning som är utpekad som riksintresse. MÖD fann att planteringen inte skulle påtagligt skada riksintresset och att länsstyrelsen därför saknat fog att förbjuda åtgärden.
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-09-05 M 8237-24 060402 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-05-22 i mål nr M 4260-23, se bilaga A PARTER Klagande Länsstyrelsen i Skåne län 205 15 Malmö Motpart F.L.
SAKEN Anmälan om att ta mark ur jordbruksproduktion på fastigheten X i Östra Göinge kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen fastställer mark- och miljödomstolens dom.
SVEA HOVRÄTT DOM M 8237-24
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Länsstyrelsen i Skåne län har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och fastställa länsstyrelsens beslut.
F.L. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.
UTVECKLING AV TALAN VID MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Länsstyrelsen har i huvudsak anfört följande. Miljön vid Ballingstorp är representativ för en äldre gårdsanläggning i Skånes skogsbygd och har varit utpekat som riksintresse för kulturmiljövården sedan 1980-talet. De centrala värdena finns just kring gården Ballingstorp. Om den i anmälan utpekade ytan planteras med skog försvinner en avsevärd andel av den kvarvarande öppna odlingsmarken inom riksintresset vilket gör det historiska markbruket svårläst. Plantering av blandskog på den aktuella marken skulle därmed utgöra en påtaglig skada på riksintresse för kulturmiljövården Ballingstorp [L25] eftersom landskapets karaktär och kulturvården skulle påverkas negativt.
F.L. har i huvudsak anfört följande. Gränsen mellan gården Ballingstorp (Y) och hans fastighet (X) ligger på ett betryggande avstånd från gårdsbebyggelsen. Den mark han anmält om att ta ut ur jordbruksproduktion och plantera med blandskog syns nästan inte alls från gårdens innergård. Planteringen medför därför inte påtaglig skada på platsens natur- och kulturvärden. Fortsatt användning av marken som åkermark skulle ge ett negativt intäktsresultat och genom spontan igenväxning orsaka större skada på landskapsbilden än en beskogning.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Av 12 kap. 9 § miljöbalken och 3 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket följer en skyldighet för den som äger eller brukar jordbruksmark att göra en anmälan till länsstyrelsen före det att jordbruksmark tas ur jordbruksproduktion.
SVEA HOVRÄTT DOM M 8237-24
Anmälningsplikten infördes efter att skyldigheten att bruka jordbruksmark upphävdes. Av förarbetena till den upphävda lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark framgår att jordbrukaren, för att kunna möta marknadens skiftande krav, själv måste få avgöra på vilket sätt marken ska användas. Samtidigt framhålls att länsstyrelsen kan ingripa när natur- eller kulturmiljövärden i odlingslandskapet hotas genom att bilda ett naturreservat eller naturvårdsområde och på så sätt inskränka rätten att förfoga över fastigheten. Som exempel omnämns när öppen bygd ska skyddas mot igenskogning (se prop. 1989/90:146 s. 106–113).
När en anmälan lämnas in till länsstyrelsen enligt 12 kap. 9 § miljöbalken ska denna samtidigt ses som en anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken beträffande sådant arbetsföretag för vilket marken tas i anspråk. Det nu sagda framgår av 6 § förordningen (1998:904) om anmälan för samråd. På så sätt knyts alltså anmälningsskyldigheten i 12 kap. 9 § miljöbalken till länsstyrelsens ingripandemöjligheter enligt 12 kap. 6 § och 26 kap. 9 § miljöbalken. Frågan i förevarande mål är om länsstyrelsen haft fog för sitt beslut att förbjuda F.L. från att genomföra skogsplantering på det anmälda området.
Mark- och miljööverdomstolen bedömer att plantering av skog på den fastighet som avses med anmälan inte medför en påtaglig skada på riksintresset. Gården omges av annan jordbruksmark i landskapet och den nu aktuella marken kan inte anses vara avgörande för förståelsen av kulturmiljön. Domstolen konstaterar vidare att om aktivt brukande av åkermarken ändå upphör utan plantering av skog, kommer den eventuella igenväxningen påverka upplevelsen av landskapet i den riktningen från gården sett och så småningom kommer det aktuella området att likna en skog. Mark- och miljööverdomstolen anser därför att länsstyrelsen inte haft fog för sitt beslut att förbjuda F.L.s anmälda åtgärd. Mark- och miljödomstolens dom ska alltså inte ändras.
SVEA HOVRÄTT DOM M 8237-24 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg, Mikael Hagelroth, referent, och Johan Svensson samt tekniska rådet Yvonne Eklund. Föredragande har varit hovrättsfiskalen Parwa Sadik Faqé.
Bilaga A
Sid 1 (6) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 4260-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-22 meddelad i Växjö
PARTER Klagande F.L.
Motpart Länsstyrelsen i Skåne län 205 15 Malmö ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsens i Skåne län beslut av den 17 juli 2023 i ärende nr 41602-2022, se bilaga 1 SAKEN Anmälan om att ta mark ur jordbruksproduktion på fastigheten X i Östra Göinge kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen upphäver Länsstyrelsens i Skåne län beslut, dnr 41602-2022, och beviljar ansökan om att omföra 2,5 hektar åkermark till skogsmark inom fastigheten X i Östra Göinge kommun enligt anmälan.
Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4260-23 Mark- och miljödomstolen
BAKGRUND F.L. lämnade den 30 november 2022 in en anmälan till Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsen) om att ta jordbruksmark ur produktion på X i Östra Göinge kommun. Länsstyrelsen beslutade den 17 juli 2023 att förbjuda F.L. att genomföra plantering på det anmälda området.
F.L. har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.
YRKANDEN M.M. F.L. har yrkat att mark- och miljödomstolen ska ändra länsstyrelsens beslut och tillåta att aktuellt område får tas ur jordbruksproduktion samt beskogas med blandskog. Till grund för sitt yrkande har han bland annat anfört följande.
Länsstyrelsen anger i sitt beslut att ”det anmälda området utgör troligen en rest av inägomarken till byggnadsminnet Ballingstorp”. Det aktuella området avgränsas av stenmurar mot byggnadsminnet Ballingstorp. Stenmurarna ramar på ett naturligt sätt in byggnadsminnet Ballingstorp och det har inte någon naturlig förlängning på hans fastighet. De åtgärder han anmält påverkar inte gårdsmiljön eller möjligheten att beta övriga ytor inom området.
De ornitologiska värdena berörs i länsstyrelsens motivering för att förbjuda plantering. Många fågelarter får väldigt goda livsbetingelser i ett blandskogsbestånd invid Gummastorpssjön.
Enligt länsstyrelsen vore fortsatt jordbruksdrift önskvärt ur kulturmiljöhänsynpunkt. F.L. ser stora svårigheter i att bedriva jordbruk på det mycket begränsade området, då det bl.a. är svårt att komma fram med moderna jordbruksredskap. I det fall fortsatt jordbruksdrift inte är möjlig anser länsstyrelsen att spontan igenväxning är det bästa, vilket inte blir någon stor skillnad mot plantering av blandskog. Att plantera blandskog inom X så som framgår av anmälan kan inte anses strida mot riksintresset Ballingstorp. Eftersom ett trädbestånd måste röjas oavsett
Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4260-23 Mark- och miljödomstolen
om det tillkommit genom spontan igenväxning eller plantering kommer området att se ut på samma sätt efter röjning.
Beslutet innebär ett mycket stort ingrepp i rådigheten över hans fastighet. Var och ens egendom är skyddad enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och man ska inte behöva tåla att det allmänna inskränker användning av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Något angeläget allmänt intresse finns inte i det nu aktuella ärendet eftersom byggnadsminnet Ballingstorp redan har skyddats och ägs för övrigt av Skånes Hembygdsförbund. Byggnadsminnet omfattar inte hans fastighet.
Länsstyrelsen har avstyrkt bifall till överklagandet och anfört i huvudsak följande.
Kulturmiljövärden Länsstyrelsen har en pågående översyn av samtliga 100 riksintressen för kulturmiljövården i Skåne som sker under åren 2020-2025. Ballingstorp har ingått i den första etappen och förslag till ändring av anspråk har översänts till Riksantikvarieämbetet under slutet av 2022 i enlighet med projektplanens tidplan.
På laga skifteskartan från 1888 över Ballingstorps ägor framgår att aktuellt markavsnitt ingår i Ballingstorps inägor och att marken till stor del utgörs av åker.
Ballingstorp har varit riksintresse för kulturmiljövården sedan 1970-talet. Det framgår redan av ”Kulturminnesvård Kristianstads län, riks och länsintressen” från 1976 att det är angeläget att betesmarkerna mot sjön hålls öppna och att viss utglesning i skogsbeståndet behöver göras mot norr och väster för att bättre klargöra gårdarnas ursprungliga läge med omgivande åkrar.
I samband med översynen av riksintresset har det geografiska området minskat avsevärt samtidigt som motiv- och uttryckstexten har förtydligats, för att det riksintressanta anspråket ska preciseras och inte ta större ytor i anspråk än nödvändigt. Den mark som ansökan avser är fortfarande central för riksintresset.
Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4260-23 Mark- och miljödomstolen
Riksintresseanspråket bygger på de funktionella samband som kan utläsas mellan gårdsmiljön, jordbrukslandskapet och hag- och betesmarkerna.
Länsstyrelsens bedömning är utifrån ovanstående att plantering av skog på det aktuella området kommer att påverka det småskaliga odlingslandskapet med stort inslag av hag- och betesmarker negativt. Den långa kontinuiteten av öppna marker försvinner genom skogsplantering och andelen åkermark minskar. Utblickarna mot det omgivande jordbrukslandskapet från bytomten kommer också påverkas negativt och gör det historiska markbruket svårläst.
Riksintresseområdet N 26, Gummastorpasjön är beläget i anslutning till riksintresseområde N 64, Helgeåns nedre lopp, som sträcker sig ner till Yngsjön. Riksintresseområdet för Gummastorpasjön omfattar endast Gummastorpasjön och omgivande strandområden, och i beskrivningen nämns bland annat att områdets naturvärden kan påverkas negativt av upphörd jordbruksdrift och skogsplantering på jordbruksmark.
Länsstyrelsen anser att en varierad spontan skog där olika trädslag och buskar växer i olika takt kan ge flera viktiga mikrohabitat för diverse olika fågelarter, insekter och andra djur. Vidare finns det, vid spontan igenväxning, möjlighet för bärande träd att etablera sig vilket ytterligare skulle kunna främja fågellivet i området.
Intresseavvägning Vid en avvägning mellan det enskilda intresset av att plantera blandskog och det allmänna intresset av att bevara natur och kulturmiljön bedömer länsstyrelsen att det allmänna intresset väger tyngre. Länsstyrelsen anser därför att det varit skäligt att förbjuda den anmälda åtgärden. Vad klaganden har framfört i överklagandet ändrar inte det ställningstagandet.
Sammanfattningsvis står länsstyrelsen fast vid bedömningen att åtgärden kommer innebära en påtaglig skada på riksintresseområdet, L 25 Ballingstorp.
Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4260-23 Mark- och miljödomstolen
Instans
DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut.
Mark- och miljödomstolens bedömning Frågan i målet är om länsstyrelsen har haft fog att förbjuda att jordbruksmark tas ur produktion med hänsyn till de aktuella kulturvärdena.
Länsstyrelsen har förbjudit F.L. att genomföra skogsplantering på fastigheten X med hänvisning till riksintresset Ballingstorp, riksintresse för naturvård och riksintresse för friluftsliv.
Enligt förarbetena till dåvarande lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark bör samhället avtala med jordbrukaren om en fortsatt jordbruksproduktion i de fall där natur- och kulturvärden i odlingslandskapet hotas av exempelvis skogsplantering. I vissa fall bör även omkringliggande mark komma i fråga för att bevara den helhetsbild som natur- och kulturmiljövården kräver (prop. 1989/90:146, s. 108). All mark som tas ur produktion tillhör dock inte mark som är särskilt bevarandesvärd ur natur- och kulturmiljöskäl. Även mark som inte är särskilt bevarandesvärd men som bör bevaras ska, om det finns sådana skäl, bevaras och erbjudas ersättning av samhället när marken inte kan hävdas på kommersiella villkor (jfr prop. 1989/90:146, s. 112 f.). Lagen om skötsel av jordbruksmark är numera upphävd. De tidigare förarbetena är dock fortfarande relevanta då bestämmelserna har arbetats in i miljöbalken.
Av handlingarna i målet framgår att fastigheten omfattas av riksintresse för kulturmiljövård, naturvård och friluftslivs. Det omgivande småskaliga odlingslandskapet med stort inslag av hag- och betesmarker, röjda stenar och stenmurar utgör en viktig del av områdets kulturvärde. Enligt länsstyrelsens bedömning vore en fortsatt jordbruksdrift önskvärd och i annat fall anges en spontan igenväxning vara det som bedöms skydda kultur- och naturvärdena på platsen.
Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4260-23 Mark- och miljödomstolen
Även med beaktande av vad länsstyrelsen har anfört ovan bedömer mark- och miljödomstolen att länsstyrelsens beslut är för ingripande och att det ska upphävas i sin helhet. En fortsatt jordbruksdrift och ett förhindrande av en igenväxning kan inte ske på annat sätt än genom ett föreläggande av områdesbestämmelser eller en reservatsbildning.
Vid en intresseavvägning mellan den enskilda fastighetsägarens intresse och behovet av att skydda natur- och kulturmiljön bedömer mark- och miljödomstolen att det krävs mer påtagliga natur- och kulturvärden för att länsstyrelsen ska kunna förbjuda åtgärden. Det har inte framkommit annat än att det föreligger generella intressen i målet. Domstolen bedömer därför att värdet på gårdsmiljön med omgivande marker fortsatt kommer att bestå även efter skogsplantering. Även om kulturvärdena i området är beroenden av ett öppet jordbrukslandskap krävs det enligt domstolen att länsstyrelsen ingriper med områdesskydd för att länsstyrelsen ska kunna förelägga om nödvändiga skyddsåtgärder.
Kulturvärdena på fastigheten är enligt mark- och miljödomstolens bedömning inte så höga att de överväger klagandens intresse av att ändra produktionen från jordbruksmark till skogsmark. Länsstyrelsens beslut ska därmed upphävas och F.L.s yrkande bifallas.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 12 juni 2024.
Cecilia Giese Hagberg Viktor Forsell I domstolens avgörande har rådmannen Cecilia Giese Hagberg, ordförande, och tekniska rådet Viktor Forsell deltagit. Föredragande har varit beredningsjuristen Gustaf Ekdahl.