Ett förhöjt förbehållsbelopp vid fastställande av avgift enligt socialtjänstlagen

Ett förhöjt förbehållsbelopp vid fastställande av avgift enligt socialtjänstlagen

Socialdepartementet

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003. – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss.

Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/

Tryckt av Edita Sverige AB Stockholm 2008

ISBN 978-91-38-23055-8 ISSN 0284-6012

Sammanfattning

I promemorian Ett förhöjt grundavdrag till de sämst ställda pensionärerna (dnr Fi2008/3981) föreslås en modell för utformningen av en skattelättnad för pensionärer med låga taxerade förvärvsinkomster. Skattelättnaden lämnas genom att grundavdraget höjs vid låga inkomster. Regeringens slutliga ställningstagande avseende skattelättnadens storlek och avtrappningsregler kommer att ske i budgetpropositionen för 2009.

För att delvis motverka att den remitterade modellen för skattelättnad försämras på grund av ökat uttag av avgifter enligt 8 kap. socialtjänstlagen (2001:453) föreslås i denna promemoria att förbehållsbeloppet ska höjas. Höjningen bör inte vara lägre än vad den remitterade skattesänkningen minst ger för en ensamstående garantipensionär. Baserat på det räkneexempel som den remitterade skattesänkningen utgör föreslås därför i denna promemoria att förbehållsbeloppet höjs med motsvarande 167 kronor per månad för ensamstående. Detta sker genom höjning av det s.k. minimibeloppet som per månad efter höjningen utgör lägst en tolftedel av 1,3412 gånger prisbasbeloppet för ensamstående, eller 1,1312 gånger prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor. Regeringens slutliga ställningstagande avseende höjningen av förbehållsbeloppet kommer att ske i budgetpropositionen för 2009.

Ändringen i socialtjänstlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.

1 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse.

8 kap.

7 §

des levnadskostnader, utom des levnadskostnader, utom

kostnaden skall beräknas för kostnaden ska beräknas för sig

Minimibeloppet skall, om Minimibeloppet ska, om

per månad utgöra lägst en per månad utgöra lägst en

Senaste lydelse 2001:847.

2. 1,084 gånger prisbasbe- 2. 1,1312 gånger prisbasbeloppet för var och en av sam- loppet för var och en av sammanlevande makar och sam- manlevande makar och sambor. bor.

Minimibeloppet enligt förs- Minimibeloppet enligt första stycket skall täcka normal- ta stycket ska täcka normalkostnader för livsmedel, klä- kostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dags- der, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, TV-avgift, tidning, telefon, TV-avgift, hemförsäkring, öppen hälso- hemförsäkring, öppen hälsooch sjukvård, tandvård, hus- och sjukvård, tandvård, hållsel, förbrukningsvaror, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och resor, möbler, husgeråd och läkemedel. läkemedel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

2 Bakgrund

I 2008 års ekonomiska vårproposition aviserades att regeringen i budgetproposition för 2009 avser att förbättra de ekonomiska villkoren för i första hand de sämst ställda pensionärerna (prop. 2007/08:100 s. 18 och 57).

I promemorian Ett förhöjt grundavdrag till de sämst ställda pensionärerna (dnr Fi2008/3981) föreslås en modell för utformningen av en skattelättnad för pensionärer med låga taxerade förvärvsinkomster. Skattelättnaden lämnas genom att grundavdraget höjs vid låga inkomster. För högre inkomster trappas grundavdragshöjningen av relativt snabbt. För att remissinstanserna ska kunna bedöma modellen och dess effekter konkretiseras förslaget med hjälp av ett räkneexempel som skulle innebära en skattelättnad med cirka 2 500 kronor per år för en pensionär som får full garantipension och som vid inkomstårets ingång har fyllt 65 år. Av samtliga pensionärer i åldersgruppen berörs cirka 28 procent av ett förhöjt grundavdrag. Om man även räknar med pensionärer som berörs genom effekter på hushållets disponibla inkomst, stiger andelen till cirka 38 procent. Den genomsnittliga inkomstförstärkningen i åldersgruppen uppskattas i räkneexemplet till cirka 1 600 kronor per år. Efter en sådan höjning skulle grundavdraget komma att uppgå till cirka 34 900 kronor för inkomståret 2009 upp till och med en taxerad förvärvsinkomst på cirka 108 200 kronor. För inkomster under 34 900 kronor blir grundavdraget lika stort som den taxerade förvärvsinkomsten, varvid ingen skatt ska betalas på inkomsten. För inkomster över 108 200 kronor reduceras grundavdraget med 100 kronor per 1 000 kronor i ökad taxerad

förvärvsinkomst, vilket innebär att vid inkomster över 131 500 kronor lämnas inget förhöjt grundavdrag. Regeringens slutliga ställningstagande avseende skattelättnadens storlek och avtrappningsregler kommer dock att ske i budgetpropositionen för 2009.

Denna promemoria presenterar ett förslag om höjt förbehållsbelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453). Förslaget syftar till att delvis motverka att den skattelättnad som uppkommit genom det förhöjda grundavdraget försämras genom höjda avgifter enligt socialtjänstlagen. Förbehållsbeloppet i socialtjänstlagens kapitel om avgifter bör därför höjas.

3 Ett höjt förbehållsbelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen

3.1 Gällande rätt

I 8 kap. socialtjänstlagen (2001:453) finns bestämmelser om avgifter för olika insatser inom socialtjänstens område. I juli 2002 gjordes en del ändringar i fråga om avgiftsreglerna. Ett högkostnadsskydd gäller för hemtjänst, dagverksamhet och avgifter för kommunal hälso- och sjukvård samt en högsta avgift för bostad i sådant särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen (8 kap. 5 § socialtjänstlagen). I 8 kap. 7 § socialtjänstlagen anges ett lägsta belopp (minimibelopp) som den enskilde som betalar avgift ska ha rätt att förbehålla sig av sina egna medel. Beloppet ska täcka den enskildes normala levnadskostnader, förutom boendekostnaden. Den enskildes förbehållsbelopp uppgår till summan av den enskildes minimibelopp och dennes boendekostnad.

Utgångspunkten när förbehållsbeloppets lägsta nivå beräknades av den nivå (skälig levnadsnivå) som pensionärer berättigade till särskilt bostadstillägg enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (BTPL) ska erhålla genom bidraget. Detta innebär således att äldre och funktionshindrade personer som betalar avgift för äldre- och handikappomsorg garanteras en lagstadgad lägsta skälig levnadsnivå. Samtliga omsorgstagare förbehålls ett visst lägsta medelsutrymme för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbe-

hållsbelopp) innan omsorgsavgift får tas ut. Förbehållsbeloppet (exkl. boendekostnaden) beräknas med ledning av ett i lag fastställt s.k. minimibelopp. Till minimibeloppet ska sedan läggas den faktiska, aktuella boendekostnaden. Minimibeloppet – som omfattar schabloniserade normala kostnadsposter i ett hushåll – ska i normalfallet per månad bestämmas till samma nivå som gäller för skälig levnadsnivå enligt BTPL, dvs. en tolftedel av 1,294 gånger gällande prisbasbelopp för ensamstående och en tolftedel av 1,084 gånger gällande prisbasbelopp för var och en av sammanlevande makar och sambor. Beloppet omfattar följande poster: livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, TV-avgift, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel.

Minimibeloppet har huvudsakligen beräknats med ledning av uppgifter från Konsumentverkets hushållsbudget avseende hushållskostnader för ensamboende och sammanboende personer 61 år och äldre. Posterna för hälso- och sjukvård samt läkemedel har beräknats som en tolftedel av årskostnaden för personer som betalar upp till nivån för respektive högkostnadsskydd. Därutöver har skattningar gjorts av vissa poster utifrån andra tillgängliga uppgifter om levnadskostnader för äldre och personer med funktionshinder. Understrykas bör att detta i lag angivna lägsta medelsutrymme, minimibeloppet, således avser schabloniserade s.k. normalkostnader för personer 61 år och äldre och inte enskilda äldres faktiska levnadskostnader.

Det kan finnas situationer när en enskild omsorgstagare har fördyrade levnadskostnader inom ramen för de poster som det lagstadgade minimibeloppet avser att täcka. Det kan också förekomma att enskilda därutöver av olika skäl har andra levnadskostnader än dessa. Kommunen ska – i båda dessa fall av uppkomna merkostnader – höja nivån på minimibeloppet i skälig omfattning under förutsättning att kostnaderna är av den karaktären att de bör tillgodoses inom ramen för förbehållsbeloppet. Det krävs vidare att kostnaderna är av varaktig karaktär samt att

behovet avser ett inte oväsentligt belopp (8 kap. 8 § första stycket socialtjänstlagen).

I några undantagsfall får kommunen bestämma minimibeloppet till en lägre nivå än vad som framgår av lagen. Detta får dock ske endast om en omsorgstagare inte har en kostnad som minimibeloppet ska täcka. Detta kan ske därför att denna kostnad ingår i avgiften för hemtjänst eller dagverksamhet, eller i avgiften eller i hyran för bostad i särskilt boende, eller tillhandahålls kostnadsfritt (8 kap. 8 § andra stycket socialtjänstlagen).

3.2 Överväganden och förslag

Förslag: Förbehållsbeloppet vid fastställande av avgifter enligt 8 kap. socialtjänstlagen ska höjas. Detta sker genom höjning av minimibeloppet som efter höjningen per månad ska utgöra lägst en tolftedel av 1,3412 gånger prisbasbeloppet för ensamstående, eller 1,1312 gånger prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor.

Skälen för promemorians förslag: Det finns i dag drygt 1,6 miljoner pensionärer i Sverige som är 65 år eller äldre. Inom de närmaste tio åren beräknas antalet ålderspensionärer öka till närmare 2 miljoner. Medellivslängden har de senaste åren stigit med mellan 30 och 40 dagar per år och i pensionärskollektivet återfinns därmed alltfler äldre. Det finns nu många pensionärer högt upp i åldrarna, varav en stor del är ensamstående. Eftersom kvinnor i genomsnitt lever längre än män, utgör kvinnorna en större andel av ålderspensionärerna ju högre upp i åldrarna man kommer.

Den genomsnittliga åldern för uttag av ålderspension är cirka 65 år och har i princip inte ändrats trots stigande medellivslängd. År 2005 fick drygt hälften av alla ålderspensionärer garantipension till någon del. Av dem som i dag beviljas ålderspension får en tredjedel garantipension till någon del.

Den ekonomiska utvecklingen för pensionärerna har varit positiv under senare år, eftersom inkomst- och tilläggspensionerna är kopplade till tillväxten genom s.k. följsamhetsindexering. Pensionärerna gynnas därmed av den snabba sysselsättningstillväxten. Det finns dock grupper av pensionärer som lever under knappa ekonomiska villkor. I genomsnitt är ekonomin sämre ju äldre åldersgruppen är. Pensionärskollektivet är dock ingen homogen grupp varför de ekonomiska villkoren i vissa fall kan vara bättre i äldre åldersgrupper än yngre och tvärtom. Sammantaget understiger den genomsnittliga disponibla inkomsten för pensionärer den genomsnittliga disponibla inkomsten för personer som är under 65 år. Lägst genomsnittlig disponibel inkomst har kvinnor över 85 år, vilket förklaras av att de ofta har haft en svag arbetsmarknadsanknytning.

Det förhöjda grundavdraget, som föreslås i promemorian Ett förhöjt grundavdrag till de sämst ställda pensionärerna, berör genom sin konstruktion endast personer med relativt låga inkomster. För högre inkomster trappas grundavdragshöjningen av relativt snabbt.

De personer som omfattas av socialtjänstlagens bestämmelser om avgift är de som har hemtjänst i ordinarie bostad, bor i särskilt boende, har dagverksamhet eller har kommunal hemsjukvård. För de personer som bor i särskilt boende ska kommunerna enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) erbjuda hälsooch sjukvård. Även avgifter för den kommunala hälso- och sjukvården ska beaktas vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453).

Socialtjänstens verksamheter är till för alla, oavsett ålder, som bedöms ha behov av stöd. Socialtjänstlagen är från grunden uppbyggd på att tillgodose den enskilde individens behov så att en skälig levnadsnivå kan uppnås. Begreppet skälig levnadsnivå är knutet till normala levnadskostnader. Av Konsumentverkets beräknade utgifter för hushållsbudget framgår att yngre personer vanligen har högre levnadskostnader än äldre. Dessutom ska socialtjänsten vid beräkning av den enskildes avgiftsutrymme ta hänsyn till de merkostnader för livsföringen som den enskilde

kan ha. Många av dem med äldre- och handikappomsorg har till följd av godkända merkostnader fått ett högre förbehållsbelopp och därmed ett lägre avgiftsutrymme.

Förslaget om ett höjt förbehållsbelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen syftar till att delvis motverka att den skattelättnad som uppkommit genom det förhöjda grundavdraget försämras genom höjda avgifter enligt socialtjänstlagen. Höjningen av förbehållsbeloppet bör inte vara lägre än vad den remitterade skattesänkningen minst ger för en ensamstående garantipensionär. Baserat på räkneexempel i den remitterade promemorian om skattesänkningen föreslås därför i denna promemoria att förbehållsbeloppet höjs med motsvarande 167 kr per månad. Förbehållsbeloppet per månad kommer efter en sådan höjning utgöra lägst en tolftedel av 1,3412 gånger prisbasbeloppet för ensamstående, eller 1,1312 gånger prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor. Regeringens slutliga ställningstagande avseende höjningen av förbehållsbeloppet kommer att ske i budgetpropositionen för 2009.

Ett högre grundavdrag kan komma att påverka det särskilda bostadstillägget för pensionärer enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. och det bistånd som lämnas enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd. För att den förhöjda delen av grundavdraget ska komma alla till del, även dem som bara har äldreförsörjningsstöd, bör därför nivån för lägsta skäliga levnadsnivå i dessa stöd höjas. Detta kommer att ske i ett annat sammanhang.

Lagförslag

Förslaget föranleder ändring i 8 kap. 7 § socialtjänstlagen.

4 Konsekvensanalys

Offentligfinansiella effekter

En höjning av förbehållsbeloppet enligt 8 kap. 7 § socialtjänstlagen bedöms påverka avgiften för cirka 60 000 personer, direkt eller inom hushållet.

Ungefär 280 000 personer hade 2006 hemtjänst i ordinärt boende, boende i särskild boendeform eller kommunal hemsjukvård. Av dessa var cirka 250 000 personer 65 år eller äldre. I denna promemoria föreslås en höjning av förbehållsbeloppet vid fastställande av avgift enligt socialtjänstlagen för att delvis motverka att den skattelättnad som föreslås i promemorian Ett förhöjt grundavdrag till de sämst ställda pensionärerna försämras på grund av ökat uttag av avgifter.

Förslaget om höjning av förbehållsbeloppet kommer att medföra ett bortfall av avgiftsintäkter för kommunerna. Avgifterna inom såväl äldre- och handikappomsorgen som den kommunala hälso- och sjukvården används dels som styrinstrument, dels som finansieringskälla. Avgiftsfinansieringsgraden inom äldre- och handikappomsorgen uppgår till cirka fyra procent. En förändring av förbehållsbeloppet bedöms kunna leda till att avgifternas styrande effekt på efterfrågan av insatser inom socialtjänsten respektive den kommunala hälso- och sjukvården minskar genom att antalet personer som inte behöver betala avgift ökar något. Förslaget bedöms inte få till effekt att kommunerna visar ökad restriktivitet när det gäller att bedöma merkostnader som läggs till ett individuellt bestämt förbehållsbelopp.

Konsekvensanalys Ds 2008:70

Förslaget om höjning av förbehållsbeloppet med motsvarande 167 kronor per månad medför minskade avgiftsintäkter till kommunerna med cirka 125 miljoner kronor enligt preliminära beräkningar avseende år 2009. Det aktuella förslaget om ett förhöjt grundavdrag innebär samtidigt att kommunernas avgiftsbas ökar, vilket ger en sammantagen avgiftsminskning om cirka 85 miljoner kronor. Kommunerna bör ersättas enligt finansieringsprincipen, då förslaget kan anses innebära utökat åtagande för kommunerna.

Förslaget bör finansieras med en höjning av anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning för att kompensera kommunerna. Frågan om finansiering av förslaget återkommer regeringen till i budget- propositionen för 2009.

Effekter för myndigheter

Förslaget att höja förbehållsbeloppet medför inte ökade kostnader för myndigheter. För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslagen inte få någon budgetpåverkan.

Jämställdhetsanalys m.m.

En fördelningspolitisk analys visar att förslagen har störst betydelse för omsorgstagare med de allra lägsta inkomsterna. Bland dessa dominerar ensamboende kvinnor som är 80 år eller äldre. Förslaget kommer därför att gynna kvinnor i större utsträckning än män. Förslaget innebär att ett av de jämställdhetspolitiska målen påverkas, nämligen det mål som handlar om ekonomisk jämställdhet. Därtill bidrar förslaget till att minska inkomstklyftorna mellan äldre omsorgstagare och övriga ålderspensionärer.

5 Författningskommentarer

5.1 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

8 kap.

7 § Paragrafens andra stycke ändras. Den schabloniserade normala kostnadsposten i ett hushåll per månad höjs.

I övrigt görs redaktionella ändringar i paragrafen.

Departementsserien 2008

Kronologisk förteckning

1. Sveriges antagande av rambeslut om över- 24. Bättre genomförande av EG:s byggplatsförande av frihetsberövande påföljder inom direktiv. A. Europeiska unionen. Ju. 25. Nya villkor för presstödet. Ku. 2. Europeiskt betalningsföreläggande. Ju. 26. Nationella minoritetsspråk vid domstolar 3. Införande av en rehabiliteringskedja. S. och myndigheter. Ett alternativ. IJ. 4. Ettårsgräns för sjukpenning och införande av 27. Flexiblare finansiell samordning av förlängd sjukpenning. S. rehabiliteringsinsatser. S. 5. Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv. Ju. 28. Officialprövningens omfattning vid 6. Sveriges antagande av rambeslut om kampen registrering av varumärken och firmor m.m. mot organiserad brottslighet. Ju. Ju. 7. Människohandel för arbetskraftsexploatering 29. Värdesäkring av riksnormen. S. m.m. – kartläggning, analys och förslag till 30. Antagande av rambeslut om skydd av handlingsplan. A. personuppgifter som behandlas inom ramen 8. Godkännande av motorfordon m.m. för polissamarbete och straffrättsligt + Bilaga. N. samarbete. Ju. 9. Sveriges antagande av rambeslut om en 31. Förslag om ändring i lagen (2005:807) om europeisk bevisinhämtningsorder. Ju. ersättning för viss mervärdesskatt för kom- 10. Insatser för att öka intresset för ingenjörs- muner och landsting. Fi. yrket. Rapport från Globaliseringsrådet. U. 32. Behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritids- 11. Kommunal medfinansiering av regionala skepp. N. infrastrukturprojekt. Fi. 33. Kompletterande bestämmelser till EG:s för- 12. Europeiskt småmålsförfarande. Ju. ordning om förbud mot utsläppande på 13. En ny betygsskala. U. marknaden av päls av katt och hund m.m. Jo. 14. Från sjukersättning till arbete. S. 34. Ett starkare skydd för den enskildes 15. Återanvändning av upphovsrättsligt skyddat integritet vid kreditupplysning. Ju. material som finns i radio- och TV-företagens 35. Eftersök av trafikskadat vilt. Jo. programarkiv. Ju. 36. Fler i arbete – grunden för framtidens 16. Arbetsmiljön och utanförskapet – en tanke- välfärd. Fi. ram för den framtida arbetsmiljöpolitiken. A. 37. Sveriges antagande av rambeslut om ändring 17. Remissammanställning. Ansvarskommitténs i rambeslut 2002/475/RIF om bekämpande betänkande Hållbar samhällsorganisation av terrorism. Ju. med utvecklingskraft (SOU 2007:10). Fi. 38. Nationell mobilisering mot den grova 18. Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer organiserade brottsligheten – överväganden närstående. S. och förslag. Ju. 19. Sfi-bonus 39. Ledighetsrätt för personer som arbetar med – stimulans för nyanlända invandrare att stöd av särskilda regler om sjukersättning. A. snabbare lära sig svenska. IJ. 40. En förenklad revisorsgranskning vid fusion 20. Ytterligare åtgärder för att motverka och delning av aktiebolag. Ju. ordningsstörningar i samband med idrotts- 41. Glömda regler? arrangemang. Ju. – En överyn av bestämmelserna i 2 kap. lagen 21. Stranden – en värdefull miljö. M. om allmän försäkring m.fl. S. 22. Överförande av startprogrammen i 42. Sveriges antagande av rambeslut om Swedfund. UD. erkännande och övervakning av vissa icke 23. FN:s konvention om rättigheter för personer frihetsberövande påföljder. Ju. med funktionsnedsättning. + Daisy. S.

43. Gör Sverige till ett elbilens pionjärland – Rapport från Globaliseringsrådet. U. 44. Vissa internationella adoptionsfrågor. S. 45. Överlåtbara fiskerättigheter. Jo. 46. Direktivet om aktieägares rättigheter – förslag till genomförandeåtgärder. Ju. 47. Etisk bedömning av nya metoder i vården. S. 48. Försvar i användning. Fö. 49. Sveriges antagande av rambeslut om utbyte av uppgifter ur kriminalregister. Ju. 50. Sammansättningsreglerna i Högsta domstolen och Regeringsrätten. Ju. 51. Ett förenklat trossamfundsregister. Ku. 52. Genomförande av ändringsdirektiv 2007/47/EG avseende vissa medicintekniska produkter. S. 53. Allmänna sammankomster på offentlig plats. Ju. 54. Utvidgade möjligheter att avlägsna deltagare i en ordningsstörande folksamling m.m. Ju. 55. Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria. Ju. 56. Barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar. U. 57. Djurförbudsregister. Jo. 58. Ändringar i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning m.m. 59. Säljstödjande finansiering. Fi. 60. Utvecklingen av nationalstadsparken. M. 61. Finansiering av arbetslöshetsförsäkringen. A. 62. En arbetslöshetsförsäkring för arbete. A. 63. Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken. A. 64. En jobbgaranti för ungdomar. A. 65. Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning, m.m. A. 66. Kommunernas medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. A. 67. Den nya myndigheten för arbetsmarknadsfrågor – Arbetsförmedlingen. A. 68. Alkoholutandningsprov i svenska hamnar. Ju. 69. Genomförande av Kommissionens direktiv 2006/86/EG.S. 70. Ett förhöjt förbehållsbelopp vid fastställande av avgift enligt socialtjänstlagen. S.

Departementsserien 2008

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utvidgade möjligheter att avlägsna deltagare i en

ordningsstörande folksamling m.m. [54] Sveriges antagande av rambeslut om över-

förande av frihetsberövande påföljder inom Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? Europeiska unionen. [1] En diskussionspromemoria. [55]

Europeiskt betalningsföreläggande. [2] Alkoholutandningsprov i svenska hamnar. [68] Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv. [5] Sveriges antagande av rambeslut om kampen mot Utrikesdepartementet

organiserad brottslighet. [6] Överförande av startprogrammen till Sveriges antagande av rambeslut om en europeisk Swedfund.[22]

bevisinhämtningsorder. [9] Europeiskt småmålsförfarande. [12] Försvarsdepartementet Återanvändning av upphovsrättsligt skyddat Försvar i användning. [48]

material som finns i radio- och TV-företagens programarkiv. [15] Socialdepartementet

Ytterligare åtgärder för att motverka ordnings- Införande av en rehabiliteringskedja.[3]

störningar i samband med idrottsarrange- Ettårsgräns för sjukpenning och införande av mang. [20] förlängd sjukpenning. [4]

Officialprövningens omfattning vid registrering Från sjukersättning till arbete. [14]

av varumärken och firmor m.m. [28]

Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer när- Antagande av rambeslut om skydd av person- stående. [18]

uppgifter som behandlas inom ramen för

FN:s konvention om rättigheter för personer

polissamarbete och straffrättsligt samarbete.

med funktionsnedsättning. + Daisy [23]

[30]

Flexiblare finansiell samordning av Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid

rehabiliteringsinsatser. [27]

kreditupplysning. [34]

Värdesäkring av riksnormen. [29] Sveriges antagande av rambeslut om ändring

Glömda regler?

i rambeslut 2002/475/RIF om bekämpande av

– En översyn av bestämmelserna i 2 kap. lagen

terrorism. [37]

om allmän försäkring m.fl. [41] Nationell mobilisering mot den grova organi-

Vissa internationella adoptionsfrågor. [44] serade brottsligheten – överväganden och förslag. [38] Etisk bedömning av nya metoder i vården. [47]

En förenklad revisorsgranskning vid fusion och Genomförande av ändringsdirektiv 2007/47/EG

delning av aktiebolag. [40] avseende vissa medicintekniska produkter.

[52] Sveriges antagande av rambeslut om erkännande

och övervakning av vissa icke frihets- Ändringar i lagen (2005:258) om läkemedelsberövande påföljder. [42] förteckning m.m.[58]

Direktivet om aktieägares rättigheter Genomförande av Kommissionens direk-

– förslag till genomförandeåtgärder. [46] tiv 2006/86/EG. [69] Sveriges antagande av rambeslut om utbyte av Ett förhöjt förbehållsbelopp vid fastställande av

uppgifter ur kriminalregister. [49] avgift enligt socialtjänstlagen. [70] Sammansättningsreglerna i Högsta domstolen

och Regeringsrätten. [50] Allmänna sammankomster på offentlig plats. [53]

Finansdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet

Kommunal medfinansiering av regionala Människohandel för arbetskraftsexploatering

infrastrukturprojekt. [11] m.m. – kartläggning, analys och förslag till Remissammanställning. Ansvarskommitténs handlingsplan. [7]

betänkande Hållbar samhällsorganisation med Arbetsmiljön och utanförskapet – en tankeram

utvecklingskraft (SOU 2007:10). [17] för den framtida arbetsmiljöpolitiken. [16] Förslag om ändring i lagen (2005:807) om Bättre genomförande av EG:s byggplats-

ersättning för viss mervärdesskatt för kom- direktiv. [24]

muner och landsting. [31] Ledighetsrätt för personer som arbetar med stöd Fler i arbete – grunden för framtidens välfärd. av särskilda regler om sjukersättning. [39]

[36] Finansiering av arbetslöshetsförsäkringen. [61] Säljstödjande finansiering. [59] En arbetslöshetsförsäkring för arbete. [62]

Ytterligare reformer inom arbetsmarknads- Utbildningsdepartementet politiken. [63] Insatser för att öka intresset för ingenjörsyrket. En jobbgaranti för ungdomar. [64]

Rapport från Globaliseringsrådet. [10] Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning, En ny betygsskala. [13] m.m. [65] Gör Sverige till ett elbilens pionjärland – Rapport Kommunernas medverkan i arbetsmarknads-

från Globaliseringsrådet. [43] politiska åtgärder. [66] Barnomsorgspeng och allmän förskola även för Den nya myndigheten för arbetsmarknads-

treåringar. [56] frågor – Arbetsförmedlingen. [67]

Jordbruksdepartementet

Kompletterande bestämmelser till EG:s förord-

ning om förbud mot utsläppande på markna-

den av päls av katt och hund m.m. [33] Eftersök av trafikskadat vilt. [35] Överlåtbara fiskerättigheter. [45] Djurförbudsregister. [57]

Miljödepartementet

Stranden – en värdefull miljö. [21] Utvecklingen av nationalstadsparken. [60]

Näringsdepartementet

Godkännande av motorfordon m.m. + Bilaga. [8] Behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritids-

skepp. [32]

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Sfi-bonus

– stimulans för nyanlända invandrare att

snabbare lära sig svenska. [19] Nationella minoritetsspråk vid domstolar och

myndigheter. Ett alternativ. [26]

Kulturdepartementet

Nya villkor för presstödet.[25] Ett förenklat trossamfundsregister. [51]