Bortom fagert tal - om bristande tillgänglighet som diskriminering

Bortom fagert tal – om bristande tillgänglighet som diskriminering

Integrationsoch jämställdhetsdepartementet

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003. – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.

Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/

Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2010

ISBN 978-91-38-23404-4 ISSN 0284-6012

BORTOM FAGERT TAL – OM BRISTANDE TILLGÄNGLIGHET SOM DISKRIMINERING DEL 1 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

Förord

Den här promemorian har tagits fram inom Integrations- och jämställdhetsdepartementets enhet för diskrimineringsfrågor. Till min hjälp i utredningsarbetet har jag haft ämnessakkunnige nationalekonomen Göran Wikner, departementssekreteraren Anna Schölin, kanslirådet Camilla Abrahamsson, assistenten Eva Rinaldo Sjöberg samt kanslirådet Lars Lindberg vid Socialdepartementet. För promemorians innehåll och utformning ansvarar jag dock ensam.

Stockholm i februari 2010

Hans Ytterberg

Förkortningar

ABA Architectural Barriers Act (USA) AD Arbetsdomstolen ADA Americans with Disabilities Act (USA) ADHD attention deficit hyperactivity disorder AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling AKU Arbetskraftsundersökning ALM Boverkets föreskrift och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga på allmänna platser och för andra anläggningar än byggnader AU Arbetsmarknadsutskottet Barnkonventionen FN:s internationella konvention om barnets rättigheter BBR Boverkets byggregler bet. betänkande BFS Boverkets författningssamling

Förkortningar

BoU Bostadsutskottet BVF förordning(1994:1215) om tekniska egenskapskrav för byggnadsverk m.m. BVL lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. CEDAW-konventionen FN:s internationella konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor DAISY Digitalt anpassat informationssystem DAMP deficits in attention, motor control and perception DDA Disability Discrimination Act (Storbritannien och Australien) dir. regeringens direktiv dnr diarienummer DO Diskrimineringsombudsmannen DRC Disability Rights Commission (Storbritannien) Ds departementspromemoria EA Equality Authority (Irland) ECOSOC FN:s ekonomiska och sociala råd EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen EG Europeiska gemenskapen EG-domstolen Europeiska gemenskapernas domstol EG-fördraget (Romfördraget) Fördraget om upprättandet av Europeiska Gemenskapen,

Förkortningar

EGT Europeiska gemenskapernas tidning EHRC Equality and Human Rights Commission(Storbritannien) EIDD Design for All Europe

ESK-kommittén FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ESK- konventionen FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter EU Europeiska unionen EU-fördraget Fördraget om Europeiska unionen EU-stadgan Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Europadomstolen Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna Europakonventionen Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna EUT Europeiska unionens officiella tidning FAR SRS Branschorganisationen för revisorer och rådgivare FHI Statens folkhälsoinstitut FN Förenta nationerna FN:s barnrättskommitté FN:s kommitté för barnets rättigheter FN:s standardregler FN:s standardregler om full delaktighet och jämlikhet

Förkortningar

för personer med funktionsnedsättning FUDA-utredningen Utredningen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktions hinder Försörjningslagen lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster Handisam Myndigheten för handikapppolitisk samordning HD Högsta domstolen HIN Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna plaster HO Handikappombudsmannen HomO Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning HREOC Human Rights and Equal Opportunities Commission (Australien) HSL Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSO Handikappförbunden HUI Handelns Utredningsinstitut ICERD FN:s internationella konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering JämO Jämställdhetsombudsmannen KKVFS Konkurrensverkets författningssamling

Förkortningar

KOM KOM-dokument, dokument från Europeiska gemenskapernas kommission Kommissionen Europeiska gemenskapernas kommission KPL Konjunkturstatistik, löner för privata sektorn LASS lag (1993:389) om assistansersättning Lissabonfördraget Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen LOU lag (2007:1091) om offentlig upphandling LSS lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LVM lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVU lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga MR mänskliga rättigheter NCD National Council on Disability (USA) NHF Norges Handikappförbund NJA Nytt juridiskt arkiv NOU Norges offentlige utredninger PBL plan- och bygglagen (1987:10) PRAO praktisk arbetslivsorientering prop. proposition PTS Post- och telestyrelsen

Förkortningar

PTSFS Post- och telestyrelsens författningssamling RB rättegångsbalken RF regeringsformen RFV Riksförsäkringsverket rskr. riksdagsskrivelse RWC toaletter för rullstolsanvändare SCB Statistiska Centralbyrån SFS Svensk författningssamling SHR Sveriges Hotell & Restaurang Företagare SIS Swedish Standards Institutet Sisus Statens institut för särskilt utbildningsstöd SJÖFS Sjöfartverkets författningssamling SKOLFS Skolverkets författningssamling skr. regeringens skrivelse SNI svensk näringsgrens indelning SoL socialtjänstlagen (2001:453) SOU Statens offentliga utredningar SOSFS Socialstyrelsens författningssamling SR Sveriges Radio AB SRS Svenska revisorsamfundet SS Svensk standard för byggnadsutformning SSR Sveriges standardiseringsråd SVT Sveriges Television AB SÖ Sveriges internationella överenskommelser

Förkortningar

TF tryckfrihetsförordningen TPB talboks- och punktskrifts biblioteket ULF Undersökning om levnadsförhållanden UR Sveriges Utbildningsradio AB URL lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk VVFS Vägverkets föreskrifter och allmänna råd WAI Web Accessibility Initiative W3C World Wide Web Consortium WHO Världshälsoorganisationen

Sammanfattning

I den här promemorian föreslås att det i diskrimineringslagen (2008:567) ska införas en ny bestämmelse om förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Bestämmelsen omfattar situationer där någon missgynnas genom underlåtenhet att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet så att personer med en funktionsnedsättning kommer i en situation som är jämförbar med den för personer utan sådan funktionsnedsättning. Diskrimineringsförbudet mot bristande tillgänglighet föreslås gälla för alla de samhällsområden där diskrimineringslagens övriga regler gäller i dag, det vill säga arbetsliv, utbildning, arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag, start eller bedrivande av näringsverksamhet samt yrkesbehörighet, medlemskap i vissa organisationer, tillhandahållande av varor, tjänster och bostäder samt för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, hälso- och sjukvård och socialtjänst m.m., socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen, studiestöd, värn- och civilplikt samt då den som helt eller delvis omfattas av lagen (1994:260) om offentlig anställning bistår allmänheten med upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp, eller på annat sätt i anställningen har kontakter med allmänheten. För arbetsgivare och för vissa utbildningsanordnare inom högskoleområdet finns redan i diskrimineringslagen i dag föreskrivet en skyldighet att vidta stöd- och anpassningsåtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska komma i en situation som är jämförbar med andras. För arbetsgivare innebär den nya bestämmelsen att den skyldigheten nu utvidgas till att gälla också i förhållande till inhyrd eller inlånad arbetskraft, PRAO-elever och praktikanter som inte enligt nuvarande regler betraktas som yrkespraktikanter. För de utbildningsanordnare som redan i dag har en anpassningsskyldighet innebär förslaget att den skyldigheten utvidgas

Sammanfattning

till att gälla för alla typer av anpassningsåtgärder och inte, som hittills, bara i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet. Förslaget till ny diskrimineringsbestämmelse omfattar bara sådana åtgärder för tillgänglighet som är ”skäliga”. Direkt i författningstexten anges ett antal faktorer som särskilt ska beaktas vid prövningen av om en åtgärd är skälig eller inte. Här nämns särskilt om åtgärden är av det slaget att den behöver vidtas redan enligt andra bestämmelser, nyttan särskilt för personer med funktionsnedsättning av att åtgärden vidtas, en verksamhets möjligheter att bära kostnaderna för åtgärden, den verksamhetsansvariges möjligheter att förutse behovet av åtgärden, åtgärdens inverkan på verksamhetens innehåll, funktion eller organisation, samt åtgärdens inverkan på hälsa, säkerhet eller kulturmiljö. Förteckningen är inte uttömmande, utan även andra faktorer kan vägas in i den helhetsbedömning av skäligheten som måste göras i varje enskilt fall. Kravet på tillgänglighetsskapande åtgärder kan inte användas för att kräva en anpassning av en vara i sig, eller av en verksamhet som är så långtgående att den inte längre är densamma. Det är tillgången till den vara som faktiskt bjuds ut eller kärnan i den tjänst eller verksamhet i övrigt som tillhandahålls, som – inom ramen för vad som är skäligt att kräva – ska vara likvärdig oavsett funktionsnedsättning. På samma sätt som gäller för de övriga diskrimineringsförbuden i diskrimineringslagen är det den som ansvarar för verksamheten i fråga som också ansvarar för att den är tillgänglig även för personer med funktionsnedsättning. Den som bryter mot förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet kan åläggas att betala diskrimineringsersättning till den som därigenom missgynnats. Det är samma sanktion som gäller för brott mot övriga diskrimineringsförbud i diskrimineringslagen. En nyhet enligt förslaget är att en fastighetsägare eller någon annan som har ett bestämmande inflytande över möjligheten att vidta tillgänglighetsåtgärder, i vissa fall kan åläggas att betala diskrimineringsersättningen i stället för den verksamhetsansvarige. Så kan bli fallet om fastighetsägaren eller någon annan, med stöd av sin äganderätt eller annan liknande rättighet, hindrar eller påtagligt försvårar att tillgänglighetsåtgärder kan komma till stånd. Frågan om möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta på likvärdiga villkor i samhällslivet har varit föremål för offentliga överväganden under många årtionden. En översiktlig genomgång av de bedömningar och ställningstaganden som därvid-

Sammanfattning

lag gjorts under i vart fall de senaste 20 åren redovisas i promemorian som underlag och bakgrund till de förslag som nu läggs fram. Inte minst den internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som nyligen antagits inom FN-systemet och som Sverige ratificerat, men även andra internationella instrument till skydd för de mänskliga rättigheterna som Sverige anslutit sig till, ligger till grund för det föreslagna nya diskrimineringsförbudet med avseende på bristande tillgänglighet. En genomgång av dessa olika regelverk, liksom av relevanta delar av gällande svensk rätt, görs också i promemorian. I utredningsuppdraget har även ingått att göra en översyn av användningen av begreppen diskriminering, funktionshinder, funktionsnedsättning och tillgänglighet i diskrimineringslagen och andra relevanta delar av svensk rätt. En översikt av hur dessa begrepp används både i svensk och innernationell rätt redovisas därför i promemorian. Här föreslås också att begreppet ”funktionshinder” i regeringsformen, diskrimineringslagen, lagen (2008:568) om Diskrimineringsombudsmannen och högskolelagen (1992:1434) ersätts med ”funktionsnedsättning” . I andra författningar föreslås att motsvarande ändring, där så är påkallat, görs i samband med att någon annan ändring ändå görs i respektive författning. I promemorian föreslås inte någon ändring i själva diskrimineringsbegreppet, förutom det nämnda förslaget om införande av ett särskilt förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Inte heller föreslås någon enhetlig definition av begreppen funktionshinder eller funktionsnedsättning i de olika författningar i svensk rätt där begreppen förekommer. I promemorian övervägs också om en legaldefinition av begreppet ”tillgänglighet” bör införas, men slutsatsen är att så inte bör ske. I promemorian förs avslutningsvis också ett resonemang om behovet av ett grundläggande perspektivskifte när det gäller framtidens funktionshinderpolitik, bort från en politik som främst tar sikte på åtgärder för just personer med funktionsnedsättning och mot ett samhälle som är planerat och utformat för att det ska fungera för så många människor som möjligt utan särskilda anpassningsåtgärder (universell utformning). Även i ett universellt utformat samhälle kommer det dock att behövas stöd och insatser för att personer med vissa funktionsnedsättningar ska kunna leva ett bra liv. I den meningen finns det även fortsättningsvis behov av en funktionshinderpolitik i en mera traditionell mening. Men det hindrar inte att de flesta människor med funktionsnedsättning, lik-

Sammanfattning

som samhället som helhet, skulle kunna ha mycket att vinna på ett perspektivskifte till en politik för universell utformning. I promemorian föreslås därför att en dialog bör initieras om en möjlig sådan framtida politik för ett universellt utformat Sverige. En sådan dialog bör föras med ett brett deltagande av representanter för olika samhällssektorer, experter och sakkunniga inom olika verksamhetsområden, inte minst – naturligtvis – personer med funktionsnedsättning, samt med parlamentarisk representation. Promemorian innehåller också en relativt omfattande konsekvensanalys. De lagförslag som läggs fram i promemorian föreslås träda i kraft den 1 juli 2012, med undantag för den terminologiska ändringen i 1 kap. 2 § regeringsformen som, av konstitutionella skäl, föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

1 Författningsförslag

1.1 Förslag till lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § regeringsformen ska ha följande lydelse.

1 kap.

2 §

Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna ska verka för Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av motverka diskriminering av människor på grund av kön, människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder , tillhörighet, funktionsnedsättsexuell läggning, ålder eller andra ning , sexuell läggning, ålder eller

Författningsförslag

omständigheter som gäller den andra omständigheter som gäller enskilde som person. den enskilde som person. Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas .

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

Författningsförslag

1.2 Förslag till lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567)

Härigenom föreskrivs i fråga om diskrimineringslagen (2008:567) dels att 1 kap. 1, 4 och 5 §§, 2 kap. 1 och 5 §§, 3 kap. 14, 15 och 16 §§, 4 kap. 18 § samt rubriken närmast före 1 kap. 5 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 5 kap. 2 a §, av följande lydelse.

1 kap.

1 §

och möjligheter oavsett kön, och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet el- könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, ler uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfatt- religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder , sexuell ning, funktionsnedsättning , sexuläggning eller ålder. ell läggning eller ålder.

4 § I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering : att 1. direkt diskriminering : att någon missgynnas genom att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jäm- skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgyn- förbar situation, om missgynnandet har samband med kön, nandet har samband med kön, könsöverskridande identitet könsöverskridande identitet eleller uttryck, etnisk tillhörig- ler uttryck, etnisk tillhörighet, het, religion eller annan tros- religion eller annan trosuppfattuppfattning, funktionshinder , ning, funktionsnedsättning , sexu-

Författningsförslag

sexuell läggning eller ålder, ell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering : att 2. indirekt diskriminering : att någon missgynnas genom till- någon missgynnas genom tilllämpning av en bestämmelse, ett lämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt som kan komma att särskilt missgynna personer med visst missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss et- identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion nisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, eller annan trosuppfattning, viss visst funktionshinder , viss sexuell funktionsnedsättning , viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet el- inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berät- ler förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som tigat syfte och de medel som används är lämpliga och nöd- används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, vändiga för att uppnå syftet, 3. bristande tillgänglighet: att någon missgynnas genom underlåtenhet att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet så att personer med en funktionsnedsättning kommer i en situation som är jämförbar med den för personer utan sådan funktionsnedsättning, 3. trakasserier : ett uppträdan- 4. trakasserier : ett uppträdande som kränker någons värdig- de som kränker någons värdighet och som har samband med het och som har samband med någon av diskrimineringsgrun- någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande derna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshin- trosuppfattning, funktionsnedder , sexuell läggning eller ålder, sättning , sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier : ett 5. sexuella trakasserier : ett uppträdande av sexuell natur uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, som kränker någons värdighet,

Författningsförslag

5. instruktioner att diskrimi- 6. instruktioner att diskriminera : order eller instruktioner nera : order eller instruktioner att diskriminera någon på ett att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1–4 och som sätt som avses i 1–5 och som lämnas åt någon som står i lyd- lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande nads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gent- instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgö- emot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. ra ett uppdrag. Vid prövningen enligt första stycket 3 av om en åtgärd är skälig ska särskilt beaktas 1. om åtgärden är av det slaget att den behöver vidtas redan enligt andra bestämmelser, 2. nyttan särskilt för personer med funktionsnedsättning av att åtgärden vidtas, 3. en verksamhets möjligheter att bära kostnaderna för åtgärden, 4. den verksamhetsansvariges möjligheter att förutse behovet av åtgärden, 5. åtgärdens inverkan på verksamhetens innehåll, funktion eller organisation, samt 6. åtgärdens inverkan på hälsa, säkerhet eller kulturmiljö.

Författningsförslag

Kön, könsöverskridande identi- Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhö- tet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder , sexuell righet, funktionsnedsättning , läggning och ålder sexuell läggning och ålder

5 § I denna lag avses med 1. kön : att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck : att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet : nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder : varaktiga 4. funktionsnedsättning : varfysiska, psykiska eller be- aktiga fysiska, psykiska eller gåvningsmässiga begränsningar begåvningsmässiga begränsav en persons funktionsförmåga ningar av en persons funktionssom till följd av en skada eller en förmåga som till följd av en skasjukdom fanns vid födelsen, har da eller en sjukdom fanns vid uppstått därefter eller kan för- födelsen, har uppstått därefter väntas uppstå, eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning : homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder : uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön.

2 kap.

1 § En arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren 1. är arbetstagare, 2. gör en förfrågan om eller söker arbete, 3. söker eller fullgör praktik, eller 4. står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall arbetsgivaren genom skäliga stöd- och anpassningsåtgärder kan se till att en arbetstagare, en arbetssökande

Författningsförslag

eller en yrkespraktikant med ett funktionshinder kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder. Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör någon som avses i 218" left="85" width="31" height="20" font="6">ren.

5 § Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (296" left="85" width="474" height="20" font="6">eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte

diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall en utbildningsanordnare genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet kan se till att en person med funktionshinder, som söker eller har antagits till utbildning enligt högskolela-