Förstärkt kontroll av produkter med dubbla användningsområden

Förstärkt kontroll av produkter med dubbla användningsområden

Förstärkt kontroll av produkter med dubbla användningsområden

SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02). Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.

Omslag: Regeringskansliets standard Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2021

ISBN 978-91-525-0249-5 (tryck) ISBN 978-91-525-0250-1 (pdf) ISSN 0284-6012

Promemorians huvudsakliga innehåll

Den 20 maj 2021 antogs en omarbetad EU-förordning om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden. Produkter med dubbla användningsområden (PDA) är produkter eller teknik avsedda för civilt bruk som även kan användas för militära ändamål eller för tillverkning av massförstörelsevapen eller dess bärare. Syftet med omarbetningen av den PDA-förordning som antogs 2009 har varit att modernisera regelverket och effektivisera kontrollarbetet.

Den omarbetade förordningen innehåller flera ändringar. Ändringarna innebär bland annat: • Kontrollområdet utökas till att omfatta export av cyberöver-

vakningsprodukter. Syftet är att hantera risken för att sådana pro-

dukter används i samband med internt förtryck eller för att begå

allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell

humanitär rätt. • Kontrollområdet utökas till att omfatta tillhandahållandet av

tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden. • Det införs en mekanism som gör det möjligt att införa tillstånds-

krav baserat på andra medlemsstaters nationella kontrollför-

teckningar, för att medlemsstaterna snabbt ska kunna samordna

sina åtgärder när nya risker identifieras. • För att underlätta administrationen för exportörer införs två nya

generella EU-tillstånd: ett för koncernintern överföring av pro-

gramvara och teknik och ett för kryptering. • Informationsutbytet och samrådet mellan medlemsstaterna och

kommissionen ska öka, liksom öppenheten inom ramen för

kommissionens årliga rapport till Europaparlamentet och rådet.

Kompletterande bestämmelser till 2009 års förordning finns i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd samt förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. I promemorian lämnas förslag till ändringar i dessa författningar. Det föreslås även följdändringar i vissa andra författningar.

Förslagen innebär bland annat ändringar i bestämmelser av verkställande karaktär, införande av bemyndiganden för regeringen att meddela närmare föreskrifter om vissa tillståndskrav, utnyttjande av dessa nya och befintliga bemyndiganden samt införande av sanktionsbestämmelser för de nya tillståndskraven.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.

1 Författningsförslag

1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

dels att 9 och 20 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 9 § ska utgå,

dels att 1–8, 11, 15–18 a, 21, 22, 24 a och 25 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 4 e, 4 f och 6 a §§, av följande lydelse.

1 §

Denna lag gäller kontroll av produkter med dubbla användningsområden och kontroll av tekniskt bistånd.

förordning (EG) nr 428/2009 av parlamentets och rådets förord-

den 5 maj 2009 om upprättande ning (EU) 2021/821 av den

av en gemenskapsordning för kon- 20 maj 2021 om upprättande av troll av export, överföring, för- en unionsordning för kontroll av medling och transitering av pro- export, förmedling, transitering dukter med dubbla användnings- och överföring av samt tekniskt

Senaste lydelse 2010:1017.

Bestämmelser finns också i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

2 §

Med produkter med dubbla Med produkter med dubbla användningsområden, export, ex- användningsområden, cyberöverportör, förmedlare, förmedlings- vakningsprodukter, export, exportjänster och transitering avses i tör, förmedlare, förmedlingstjänsdenna lag detsamma som i arti- ter, transitering, tekniskt bistånd kel 2 i rådets förordning (EG) nr och tillhandahållare av tekniskt 428/2009. bistånd avses i denna lag det-

samma som i artikel 2 i Europa-

parlamentets och rådets förord-

ning (EU) 2021/821.

3 §

Med militära produkter enligt Med militära produkter enligt artikel 4.2 och 4.3 i rådets för- artikel 4.1 b och c i Europaordning (EG) nr 428/2009 avses parlamentets och rådets förordi denna lag de produkter som ning (EU) 2021/821 avses i enligt 1 § lagen (1992:1300) om denna lag de produkter som krigsmateriel utgör krigsmate- enligt 1 § lagen (1992:1300) om riel. krigsmateriel utgör krigsmate-

riel.

Med tekniskt bistånd avses i denna lag allt tekniskt stöd som

har samband med reparation,

utveckling, tillverkning, montering, testning, underhåll eller någon annan teknisk tjänst och som kan anta sådana former som utbildning, överföring av kunskaper och färdigheter eller kon-

sulttjänster.

2 Senaste lydelse 2010:1017. 3 Senaste lydelse 2010:1017.

4 §

Frågor om tillstånd och Frågor om tillstånd och förbud enligt rådets förordning förbud enligt Europaparlamen- (EG) nr 428/2009, denna lag tets och rådets förordning (EU) eller föreskrifter som har med- 2021/821, denna lag eller föredelats med stöd av lagen prövas skrifter som har meddelats med av Inspektionen för strategiska stöd av lagen prövas av Inspekprodukter eller den myndighet tionen för strategiska produkter som regeringen bestämmer. eller den myndighet som reger-

ingen bestämmer.

En myndighet ska med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt.

Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om överlämnande

av ärenden till regeringen.

4 a §

Regeringen får meddela före- Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med skrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska dubbla användningsområden omfattas av krav på tillstånd till eller en cyberövervakningsproexport enligt artikel 4.5 i rådets dukt ska omfattas av krav på tillförordning (EG) nr 428/2009. stånd till export enligt artikel 4.3

eller 5.3 i Europaparlamentets och

rådets förordning (EU)

2021/821.

Regeringen får meddela före- Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyl- skrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i dighet för exportörer som avses i artikel 4.5 i samma förordning. artiklarna 4.3 och 5.3 i samma

förordning.

4 Senaste lydelse 2010:1017. 5 Senaste lydelse 2010:1017.

4 b §

Regeringen får meddela före- Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med skrifter om att en produkt med dubbla användningsområden dubbla användningsområden som avses i artikel 5.2 i rådets som avses i artikel 6.3 i Europaförordning (EG) nr 428/2009 får parlamentets och rådets förordomfattas av krav på tillstånd till ning (EU) 2021/821 ska omfattförmedlingstjänster enligt arti- as av krav på tillstånd till förkel 5.1 i samma förordning. medlingstjänster enligt arti-

kel 6.1 i samma förordning.

4 c §

Regeringen får meddela före- Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med skrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till omfattas av krav på tillstånd till förmedling enligt artikel 5.3 i förmedling enligt artikel 6.4 i

rådets förordning (EG) nr Europaparlamentets och rådets

428/2009. förordning (EU) 2021/821.

Regeringen får meddela före- Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyl- skrifter om underrättelseskyldighet för förmedlare som avses dighet för förmedlare som avses i artikel 5.3 i samma förordning. i artikel 6.4 i samma förordning.

4 d §

Regeringen får meddela före- Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med skrifter om att en produkt med dubbla användningsområden dubbla användningsområden som avses i artikel 6.3 i rådets som avses i artikel 7.3 i Europaförordning (EG) nr 428/2009 får parlamentets och rådets förordomfattas av förbud mot tran- ning (EU) 2021/821 ska omsitering enligt artikel 6.1 i samma fattas av förbud mot transitering förordning. enligt artikel 7.1 i samma för-

ordning.

6 Senaste lydelse 2010:1017. 7 Senaste lydelse 2010:1017. 8 Senaste lydelse 2010:1017.

4 e § Regeringen får meddela föreskrifter om att tekniskt bistånd för en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 8.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 8.1 i samma för-

ordning.

4 f § Regeringen får meddela föreskrifter om att tillhandahållande av tekniskt bistånd ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 8.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

2021/821.

Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för tillhandahållare av tekniskt bistånd som avses i artikel 8.5 i

samma förordning.

5 §

Regeringen får meddela före- Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med skrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 8.1 i rådets export enligt artikel 9.1 i förordning (EG) nr 428/2009. Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) 2021/821.

6 §

Regeringen eller den myndig- Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer het som regeringen bestämmer

9 Senaste lydelse 2010:1017. 10

Senaste lydelse 2018:136.

får meddela föreskrifter som får meddela föreskrifter som kompletterar bestämmelserna kompletterar bestämmelserna om exporttillstånd i artikel 9.2 i om exporttillstånd i artikel 12.4 i

rådets förordning (EG) nr Europaparlamentets och rådets

428/2009 och i del 2.3 första förordning (EU) 2021/821. stycket i bilaga IIa, del 3.3 andra Detsamma gäller för följande stycket i bilaga IIb, del 3.4 andra avsnitt i bilaga II till samma stycket i bilaga IIc, del 3.5 andra förordning: stycket i bilaga IId, del 3.3 andra – avsnitt A del 3.3 andra stycket i bilaga IIe och del 3.3 stycket, andra stycket i bilaga IIf till – avsnitt B del 3.3 andra samma förordning. stycket,

– avsnitt C del 3.4 andra

stycket,

– avsnitt D del 3.5 andra

stycket,

– avsnitt E del 3.3 andra

stycket,

– avsnitt F del 3.3 andra

stycket och

– avsnitt G del 3.7 andra

stycket.

6 a § Regeringen får meddela föreskrifter om att unionens generella exporttillstånd som avses i avsnitt G i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska begränsas så att det inte medger export av programvara och teknik enligt avsnitt G del 3.2 d andra stycket i

bilaga II till samma förordning.

7 §

Regeringen får meddela före- Regeringen får meddela föreskrifter om krav på sådant till- skrifter om krav på sådant tillstånd till överföring som avses i stånd till överföring som avses i artikel 22.2 i rådets förordning artikel 11.2 i Europaparlamentets (EG) nr 428/2009. och rådets förordning (EU)

2021/821.

Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för operatörer som avses i

artikel 11.2 i samma förordning.

8 §

Tillstånd som meddelas med Tillstånd som meddelas med stöd av artikel 9.2 i rådets för- stöd av artikel 12.2 i Europaordning (EG) nr 428/2009 får i parlamentets och rådets förorddet enskilda fallet förenas med ning (EU) 2021/821 får i det de krav eller villkor som behövs enskilda fallet förenas med de för exportkontrollen. krav eller villkor som behövs för

exportkontrollen.

11 §

Tillstånd till export, för- Tillstånd till export, förmedlingstjänster eller överföring medlingstjänster, transitering och enligt rådets förordning (EG) nr tillhandahållande av tekniskt 428/2009 kan återkallas, om till- bistånd eller överföring enligt ståndshavaren har åsidosatt en Europaparlamentets och rådets föreskrift i förordningen eller en förordning (EU) 2021/821 kan föreskrift som har meddelats återkallas, om tillståndshavaren med stöd av förordningen eller har åsidosatt en föreskrift i denna lag eller om det finns förordningen eller en föreskrift andra särskilda skäl till åter- som har meddelats med stöd av kallelse. förordningen eller denna lag

eller om det finns andra särskilda

skäl till återkallelse.

11

Senaste lydelse 2010:1017. 12 Senaste lydelse 2018:136.

Senaste lydelse 2010:1017.

En återkallelse gäller med Ett beslut om att återkalla ett omedelbar verkan, om inte något tillstånd gäller omedelbart, om annat beslutas. inte något annat beslutas.

15 §

Tillsyn över efterlevnaden av Tillsyn över att bestämbestämmelserna i rådets förord- melserna i Europaparlamentets ning (EG) nr 428/2009, denna och rådets förordning (EU) lag eller föreskrifter som har 2021/821, denna lag eller föremeddelats med stöd av lagen ska skrifter som har meddelats med utövas av Inspektionen för stra- stöd av lagen följs utövas av tegiska produkter eller den myn- Inspektionen för strategiska dighet som regeringen bestäm- produkter eller den myndighet mer (tillsynsmyndigheten). som regeringen bestämmer (till-

synsmyndigheten).

Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen.

16 §

Tillsynsmyndigheten har rätt Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för och handlingar som behövs för kontroll av den som för över- kontroll av den som för överföring inom Europeiska union- föring inom Europeiska unionen, för transitering eller för ex- en, för transitering eller för export tar befattning med pro- port befattar sig med produkter dukter med dubbla användnings- med dubbla användningsomområden eller av den som till- råden eller av den som tillhandahandahåller förmedlingstjänster håller förmedlingstjänster eller när det gäller sådana produkter tekniskt bistånd när det gäller eller av den som ger tekniskt sådana produkter. Med handling bistånd. Med handling förstås avses framställning i skrift eller framställning i skrift eller bild bild samt upptagning som kan samt upptagning som kan läsas, läsas, avlyssnas eller på annat sätt avlyssnas eller på annat sätt upp- uppfattas endast med tekniska fattas endast med tekniska hjälp- hjälpmedel. medel.

14 Senaste lydelse 2010:1017. 15 Senaste lydelse 2010:1017.

Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till lokaler där den som avses i första stycket bedriver sin verksamhet. Detta gäller dock inte utrymme som utgör någons bostad.

Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att tillsynen ska kunna genomföras. Tillsynsmyndigheten får begära hjälp även av andra statliga myndigheter för sin tillsyn.

17 §

Den som enligt artikel 20.3 Den som enligt artikel 27.3 eller 22.8 i rådets förordning eller 27.4 i Europaparlamentets (EG) nr 428/2009 är skyldig att och rådets förordning (EU) bevara och på begäran av till- 2021/821 är skyldig att bevara synsmyndigheten visa upp hand- och på begäran av tillsynsmynlingar ska bevara dessa i fem år digheten visa upp handlingar ska eller den längre tid som för vissa bevara dessa i fem år eller den uppgifter eller handlingar kan längre tid som för vissa uppgifter vara föreskriven i lag eller annan eller handlingar kan vara föreförfattning. skriven i lag eller annan författ-

ning.

18 §

Den som uppsåtligen utan Till böter eller fängelse i högst tillstånd två år döms den som uppsåtligen

utan tillstånd

1. exporterar produkter med 1. exporterar produkter med dubbla användningsområden dubbla användningsområden som avses i artikel 3.1 i rådets som avses i förordning (EG) nr 428/2009 a) artikel 3.1 i Europaeller i artiklarna 4.1–4.4 i samma parlamentets och rådets förordförordning och för vilka till- ning (EU) 2021/821 eller i artikståndskrav har inträtt eller i larna 4.1, 4.2 eller 10.1 i samma föreskrift som har meddelats förordning och för vilka tillmed stöd av 4 a § första stycket ståndskrav har inträtt eller eller 5 §, b) föreskrift som har med-

delats med stöd av 4 a § första

stycket eller 5 §,

16 Senaste lydelse 2010:1017. 17

Senaste lydelse 2010:1017.

2. exporterar cyberövervakningsprodukter som avses i a) artiklarna 5.1 och 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt eller b) föreskrift som har meddelats

med stöd av 4 a § första stycket.

2. överför produkter med 3. överför produkter med dubbla användningsområden dubbla användningsområden som avses i artikel 22.1 i samma som avses i förordning eller i föreskrift som a) artikel 11.1 i Europahar meddelats med stöd av 7 §, parlamentets och rådets förordeller ning (EU) 2021/821 eller

b) föreskrift som har med-

delats med stöd av 7 §,

3. tillhandahåller förmed- 4. tillhandahåller förmedlingstjänster för produkter med lingstjänster för produkter med dubbla användningsområden dubbla användningsområden som avses i artikel 5.1 i samma som avses i förordning och för vilka till- a) artiklarna 6.1 och 6.2 i ståndskrav har inträtt eller i Europaparlamentets och rådets föreskrift som har meddelats förordning (EU) 2021/821 och med stöd av 4 c § första stycket, för vilka tillståndskrav har döms till böter eller fängelse i högst inträtt eller två år. b) föreskrift som har med-

delats med stöd av 4 b § eller 4 c §

första stycket, eller

5. tillhandahåller tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden som avses i a) artiklarna 8.1 och 8.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt eller

b) föreskrift som har meddelats med stöd av 4 e § eller 4 f § första

stycket.

Vad som föreskrivs i första stycket gäller också den som uppsåtligen genom sådan elektronisk överföring som avses i artikel 2.2 iii i rådets förordning (EG) nr 428/2009 utan tillstånd 1. exporterar programvara eller teknik som avses i artikel 3.1 i samma förordning eller i artiklarna 4.1–4.4 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första

stycket eller 5 §,

2. överför programvara eller teknik som avses i artikel 22.1 i samma förordning eller i föreskrift som har meddelats med stöd av

7 §, eller 3. tillhandahåller förmedlingstjänster för programvara eller teknik som avses i artikel 5.1 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med

stöd av 4 c § första stycket.

Om brott enligt första eller Om brottet enligt första andra stycket är att anse som stycket är att anse som grovt grovt döms till fängelse, lägst sex döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. månader och högst sex år. Vid

bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats syste-

matiskt eller i större omfattning,

eller om gärningen inneburit en

allvarlig kränkning av ett betyd-

ande samhällsintresse.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett

betydande samhällsintresse.

18 a §

Den som uppsåtligen bryter Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering mot ett förbud mot transitering som har meddelats enligt artikel som har meddelats enligt arti- 6.1 i rådets förordning (EG) nr kel 7.1 i Europaparlamentets och 428/2009 döms till böter eller rådets förordning (EU) 2021/821 fängelse i högst två år. eller i föreskrift som har meddelats

med stöd av 4 d §, döms till böter

eller fängelse i högst två år.

Det som föreskrivs i första stycket gäller också den som uppsåtligen utan tillstånd transiterar produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel

7.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821

för vilka tillståndskrav har inträtt.

Om brottet är att anse som Om brottet enligt första eller grovt döms till fängelse, lägst sex andra stycket är att anse som månader och högst sex år. grovt döms till fängelse i lägst

sex månader och högst sex år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats syste-

matiskt eller i större omfattning,

eller om gärningen inneburit en

Senaste lydelse 2010:1017.

allvarlig kränkning av ett betyd-

ande samhällsintresse.

21 §

För försök till brott enligt För försök till brott enligt 18 § första eller andra stycket, 18 § första stycket eller 18 a § 18 a § första stycket eller 20 § första eller andra stycket samt första stycket samt för försök, för försök, förberedelse och förberedelse och stämpling till stämpling till grovt brott enligt grovt brott enligt 18 § tredje 18 § andra stycket eller 18 a § stycket, 18 a § andra stycket eller tredje stycket döms till ansvar 20 § andra stycket döms till enligt 23 kap. brottsbalken. ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

22 §

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. lämnar oriktiga uppgifter i 1. lämnar oriktiga uppgifter i en ansökan om tillstånd eller i en ansökan om tillstånd eller i någon annan handling som är av någon annan handling som är av betydelse för prövningen av ett betydelse för prövningen av ett ärende enligt rådets förordning ärende enligt Europaparlament- (EG) nr 428/2009 eller denna ets och rådets förordning (EU) lag eller i en deklaration som 2021/821 eller denna lag eller i en avses i 12 eller 13 §, deklaration som avses i 12 eller

13 §,

2. åsidosätter krav eller vill- 2. åsidosätter krav eller villkor som har meddelats med stöd kor som har meddelats med stöd av artikel 9.2 i samma förordning av artikel 12.4 i Europaparlaeller denna lag, mentets och rådets förordning

(EU) 2021/821 eller denna lag,

3. åsidosätter sin underrättel- 3. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 4.4 i seskyldighet enligt artiklarna samma förordning, 4.2, 5.2, 6.2 eller 8.2 i Europa-

parlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller som

19 Senaste lydelse 2010:1017. 20

Senaste lydelse 2018:136.

har föreskrivits med stöd av 4 a § andra stycket, 4 c § andra stycket

eller 4 f § andra stycket,

4. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 5.1

i samma förordning,

5. åsidosätter underrättelseskyldighet som har föreskrivits

med stöd av 4 a § andra stycket,

6. åsidosätter underrättelseskyldighet som har föreskrivits

med stöd av 4 c § andra stycket,

7. åsidosätter sin uppgifts- 4. åsidosätter sin uppgiftsskyldighet enligt artikel 22.10 i skyldighet enligt artikel 11.9 i samma förordning, eller Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) 2021/821, eller

8. bryter mot artikel 20.3 5. bryter mot artikel 27.3 eller 22.8 i samma förordning eller 27.4 i Europaparlamentets eller mot 17 §. och rådets förordning (EU)

2021/821 eller mot 17 §.

Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.

24 a §

Försummar den uppgifts- Försummar den uppgiftsskyldige att i rätt tid lämna sådan skyldige att i rätt tid lämna sådan underrättelse om sitt första an- underrättelse om eller anmäla vändande av ett generellt till- sitt första användande av ett gestånd som föreskrivs i bilagorna nerellt tillstånd eller registrering IIa–IIf till rådets förordning som föreskrivs i avsnitt A–H i (EG) nr 428/2009, får den myn- bilaga II till Europaparlamentets dighet som ska ta emot under- och rådets förordning (EU) rättelsen vid vite förelägga den 2021/821 eller rapportera om såuppgiftsskyldige att fullgöra sin dan användning som avses i avskyldighet. snitt G del 3.7 första stycket och

avsnitt H del 3.7 i bilaga II till

samma förordning, får den myn-

dighet som ska ta emot under-

rättelsen, anmälan eller rappor-

21 Senaste lydelse 2018:136.

teringen vid vite förelägga den

uppgiftsskyldige att fullgöra sin

skyldighet.

25 §

Beslut av en annan myndig- Beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett het än regeringen att återkalla ett tillstånd får överklagas hos tillstånd får överklagas till allmän allmän förvaltningsdomstol. förvaltningsdomstol. Detsamma Detsamma gäller en myndighets gäller en myndighets beslut enbeslut enligt 12 § första stycket, ligt 12 § första stycket, 14, 16, 24 14, 16, 24 och 24 a §§. och 24 a §§.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Andra förvaltningsbeslut en- Andra förvaltningsbeslut enligt rådets förordning (EG) nr ligt Europaparlamentets och 428/2009 eller enligt denna lag rådets förordning (EU) får inte överklagas. 2021/ 821 eller enligt denna lag

får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.

22

Senaste lydelse 2010:1017.

1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:148) om straff för terroristbrott

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott ska ha följande lydelse.

3 §

roristbrott under de förutsätt- roristbrott under de förutsättningar som anges i 2 § i denna ningar som anges i 2 § denna lag: lag:

1. mord, 3 kap. 1 § brottsbalken, 2. dråp, 3 kap. 2 § brottsbalken, 3. grov misshandel och synnerligen grov misshandel, 3 kap. 6 §

brottsbalken,

4. människorov, 4 kap. 1 § brottsbalken, 5. olaga frihetsberövande, 4 kap. 2 § brottsbalken, 6. grovt dataintrång, 4 kap. 9 c § andra stycket brottsbalken, 7. grov skadegörelse, 12 kap. 3 § brottsbalken, 8. mordbrand och grov mordbrand, 13 kap. 1 och 2 §§ brotts-

balken,

9. allmänfarlig ödeläggelse, 13 kap. 3 § brottsbalken, 10. sabotage och grovt sabotage, 13 kap. 4 och 5 §§ brotts-

balken,

11. kapning och sjö- eller luftfartssabotage, 13 kap. 5 a § brottsbalken,

12. flygplatssabotage, 13 kap. 5 b § brottsbalken, 13. spridande av gift eller smitta, 13 kap. 7 § brottsbalken, 14. olovlig befattning med kemiska vapen, 22 kap. 6 a § brotts-

balken,

15. vapenbrott, grovt vapenbrott och synnerligen grovt vapenbrott, 9 kap. 1 § första stycket och 1 a § vapenlagen (1996:67),

16. brott enligt 29 a § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor,

1 Senaste lydelse 2020:902.

17. uppsåtligt brott enligt 25 och 26 §§ lagen (1992:1300) om krigsmateriel, som avser kärnladdningar, radiologiska, biologiska och kemiska stridsmedel, apparater och andra anordningar för spridning av radiologiska, biologiska eller kemiska stridsmedel samt speciella delar och substanser till sådant material,

18. brott enligt 18, 18 a och 18. brott enligt 18 och 18 a §§ 20 §§ lagen (2000:1064) om kon- lagen (2000:1064) om kontroll troll av produkter med dubbla av produkter med dubbla ananvändningsområden och av vändningsområden och av tektekniskt bistånd, som avser så- niskt bistånd, som avser sådana dana produkter eller sådant produkter eller sådant tekniskt tekniskt bistånd som kan använ- bistånd som kan användas för att das för att framställa kärnladd- framställa kärnladdningar, bioningar, biologiska eller kemiska logiska eller kemiska vapen, vapen,

19. uppsåtligt brott enligt 25 § första stycket 1 och 2 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet samt motsvarande grova brott enligt 25 a § samma lag,

20. uppsåtligt brott enligt 9 kap. 2 § 1 strålskyddslagen (2018:396) som avser tillståndsplikt enligt 6 kap. 1 § samma lag avseende sådan verksamhet som avses i 1 kap. 7 § 1 och 2 samma lag,

21. smuggling, grov smuggling, vapensmuggling, grov vapensmuggling, synnerligen grov vapensmuggling, smuggling av explosiv vara, grov smuggling av explosiv vara och synnerligen grov smuggling av explosiv vara, 3, 5, 6 a och 6 b §§ lagen (2000:1225) om straff för smuggling, om brottet avser sådana varor som omfattas av 15–20,

22. olaga hot och grovt olaga hot, 4 kap. 5 § brottsbalken, som innefattar hot om att begå någon av de gärningar som avses i 1–21.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.

1.3 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

dels att 12 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 12 § ska utgå, dels att 1–4, 6–10 och 15 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i förordningen ska införas sex nya paragrafer, 4 a– 4 f §§, och närmast före 4 f § en ny rubrik av följande lydelse,

dels att det närmast före 14 § ska införas en ny rubrik som ska lyda ”Deklarationer”.

1 §

föreskrifter om sådan kontroll föreskrifter om sådan kontroll av produkter med dubbla an- av produkter med dubbla användningsområden och kontroll vändningsområden och kontroll av tekniskt bistånd som anges i av tekniskt bistånd som anges i

rådets förordning (EG) nr Europaparlamentets och rådets 428/2009 av den 5 maj 2009 om förordning (EU) 2021/821 av upprättande av en gemenskaps- den 20 maj 2021 om upprättande

ordning för kontroll av export, av en unionsordning för kontroll överföring, förmedling och tran- av export, förmedling, transitering sitering av produkter med dubbla och överföring av samt tekniskt användningsområden (omarbet- bistånd för produkter med dubbla

om kontroll av produkter med (2000:1064) om kontroll av produbbla användningsområden dukter med dubbla användnings-

Senaste lydelse 2009:1074.

2 §

I denna förordning förstås med

naturligt uran: uran som inne- – naturligt uran: uran som håller den blandning av isotoper innehåller den blandning av isosom förekommer i naturen, toper som förekommer i natur-

utarmat uran: uran där halten en, av isotopen uran 235 är lägre än i – utarmat uran: uran där haltnaturligt uran, en av isotopen uran 235 är lägre

anrikat uran: uran där halten än i naturligt uran, av isotopen uran 235 är högre än – anrikat uran: uran där halti naturligt uran. en av isotopen uran 235 är högre

än i naturligt uran.

Beteckningar i denna förord- Beteckningar i denna förordning har samma betydelse som i ning har samma betydelse som i

rådets förordning (EG) nr Europaparlamentets och rådets

428/2009. förordning (EU) 2021/821.

3 §

Nationella tillstånd kan ges, Nationella tillstånd till export förutom som ett individuellt eller till överföring inom Eurotillstånd enligt rådets förordning peiska unionen kan ges som ett (EG) nr 428/2009, som ett globalt tillstånd, utöver att de kan globalt tillstånd till export eller till ges som ett individuellt tillstånd

överföring inom Europeiska ge- enligt Europaparlamentets och

menskapen. rådets förordning (EU)

2021/821.

Nationella tillstånd kan även Nationella tillstånd kan även ges som generellt tillstånd till ex- ges som generellt tillstånd till export enligt samma förordning. port enligt samma förordning.

4 §

Inspektionen för strategiska Inspektionen för strategiska produkter får meddela föreskrif- produkter får meddela föreskrifter ter om generella tillstånd enligt

artikel 12.1 c i Europaparlament-

2 Senaste lydelse 2009:1074. 3 Senaste lydelse 2009:1074. 4 Senaste lydelse 2018:138.

1. om generella tillstånd en- ets och rådets förordning (EU) ligt artikel 9.2 i rådets förordning 2021/821.

(EG) nr 428/2009, och 2. om krav på tillstånd till sådan överföring inom Europeiska unionen som avses i artikel

22.2 i samma förordning.

4 a § En exportör ska underrätta den behöriga myndigheten om exportören har anledning att misstänka att en produkt med dubbla användningsområden eller en cyberövervakningsprodukt som inte är förtecknad i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och som denne avser att exportera är eller kan vara avsedd för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 eller 5.1 i samma förordning. Den behöriga myndigheten ska besluta om huruvida

tillstånd ska krävas till exporten.

4 b § Tillstånd krävs för att tillhandahålla förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 om förmedlaren har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna i fråga är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar

som avses i artikel 4.1 i samma

förordning.

Om en förmedlare har anledning att misstänka att en produkt med dubbla användningsområden som denne avser att tillhandahålla förmedlingstjänster för är eller kan vara avsedd för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, ska förmedlaren underrätta den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska besluta om huruvida tillstånd ska krävas för tillhandahållande

av förmedlingstjänsten.

4 c § Transitering av icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 får förbjudas av den behöriga myndigheten om produkterna är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1 i

samma förordning.

4 d § Tillstånd krävs för att tillhandahålla tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 om tillhandahållaren

har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna i fråga är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1 i samma

förordning.

En tillhandahållare av tekniskt bistånd ska underrätta den behöriga myndigheten om tillhandahållaren har anledning att misstänka att en produkt med dubbla användningsområden som denne avser att tillhandahålla tekniskt

bistånd för är, eller kan vara,

avsedd för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Den behöriga myndigheten ska besluta om huruvida tillstånd ska krävas för att tillhandahålla det tekniska

biståndet.

4 e § Tillstånd krävs för sådan överföring som avses i artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 om operatören har informerats av den behöriga myndigheten om att de förutsättningar som anges i artikel

11.2 a–c i samma förordning är

uppfyllda.

Tillståndet ska endast krävas för en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 11.2 i samma förordning och som det krävs tillstånd till export för enligt artikel 3 i samma

förordning, om operatören har informerats av den behöriga myndigheten om att produkten i fråga är, eller kan vara, avsedd för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i samma för-

ordning.

En operatör ska underrätta den behöriga myndigheten om operatören känner till att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel

11.2 i samma förordning och som det krävs tillstånd till export för enligt artikel 3 i samma förordning och som denne avser att överföra inom Europeiska unionen är avsedd för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i samma förordning. Den behöriga myndigheten ska besluta om huruvida tillstånd ska krävas

till överföringen.

Undantag från unionens generella exporttillstånd

4 f § Unionens generella exporttillstånd i avsnitt G enligt bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 medger inte export av programvara och teknik om exportören har anledning att misstänka att programvaran eller tekniken i fråga är avsedd för den användning som avses i avsnitt G del 3.2 b

eller c i bilaga II i samma för-

ordning.

6 §

Inspektionen för strategiska Inspektionen för strategiska produkter prövar frågor om till- produkter prövar frågor om tillstånd och förbud enligt rådets stånd och förbud enligt Europaförordning (EG) nr 428/2009, parlamentets och rådets förordutom i sådana fall som avses i ning (EU) 2021/821, utom i andra stycket eller i 7 § första– sådana fall som avses i andra tredje stycket. stycket eller i 7 § första–tredje

styckena.

Inspektionen ska med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt.

7 §

Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om tillstånd till prövar frågor om tillstånd till export, förmedlingstjänster eller export, förmedlingstjänster, tilltill överföring inom Europeiska handahållande av tekniskt bigemenskapen av kärnämnen och stånd eller till överföring inom material m.m. som finns i bilaga Europeiska unionen av kärn- I till rådets förordning (EG) nr ämnen och material m.m. som 428/2009 och som tillhör finns i bilaga I till Europaparlakategori 0. mentets och rådets förordning

(EU) 2021/821 och som tillhör

kategori 0.

Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten prövar också frågor om förbud prövar också frågor om förbud mot transitering av kärnämnen mot transitering av samt tillstånd och material m.m. som finns i till specifika transiteringar av bilaga I till rådets förordning kärnämnen och material m.m. (EG) nr 428/2009 och som som finns i bilaga I till Europatillhör kategori 0. parlamentets och rådets förord-

ning (EU) 2021/821 och som

tillhör kategori 0.

5 Senaste lydelse 2009:1074. 6 Senaste lydelse 2009:1074.

Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten ska med eget yttrande lämna ska med eget yttrande lämna över ärendet till regeringens över ärendet till regeringens prövning, om exporten, för- prövning om exporten, förmedlingstjänsten eller över- medlingstjänsten eller överförföringen inom Europeiska ge- ingen inom Europeiska unionen menskapen är avsedd för en är avsedd för en mottagare i en mottagare i en stat som inte har stat som inte har

– ett bilateralt avtal med Sverige om samarbete i icke-spridningsfrågor på kärnenergiområdet, eller

– i en särskild förklaring till Internationella atomenergiorganets (IAEA:s) generaldirektör förbundit sig att tillämpa de regler om kontroll av material och utrustning m.m., som man kommit överens om inom Nuclear Suppliers Group (NSG) och som NSG har informerat IAEA:s medlemsstater om genom informationscirkulär INFCIRC 254.

Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten prövar, trots bestämmelsen i prövar, trots bestämmelsen i tredje stycket, frågor om till- tredje stycket, frågor om tillstånd till export, förmedlings- stånd till export, förmedlingstjänster eller till överföring inom tjänster eller till överföring inom Europeiska gemenskapen när det Europeiska unionen när det gäller uran, plutonium eller gäller uran, plutonium eller torium i ren form eller i form av torium i ren form eller i form av legering, förening eller bland- legering, förening eller blandning, om mängden ning, om mängden

1. inte överstiger 10 kilogram anrikat uran som innehåller högst fem procent av isotopen uran 235,

2. inte överstiger 100 gram anrikat uran som innehåller mer än fem procent av isotopen uran 235,

3. inte överstiger 10 gram av isotopen uran 233, 4. inte överstiger 10 gram plutonium, 5. inte överstiger 50 kilogram naturligt eller på isotopen uran

235 utarmat uran, eller

6. inte överstiger 50 kilogram torium.

8 §

Ansökan om tillstånd enligt Ansökan om tillstånd enligt

rådets förordning (EG) nr Europaparlamentets och rådets

428/2009, lagen (2000:1064) om förordning (EU) 2021/821, kontroll av produkter med lagen (2000:1064) om kontroll dubbla användningsområden av produkter med dubbla anoch av tekniskt bistånd eller vändningsområden och av tekföreskrifter som meddelas ge- niskt bistånd eller föreskrifter nom denna förordning ska ges in som meddelas genom denna förtill Inspektionen för strategiska ordning ska ges in till Inspekprodukter, utom i sådana fall tionen för strategiska produkter, som avses i 8 a §. utom i sådana fall som avses i

8 a §.

Inspektionen får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ansökan ska innehålla.

8 a §

Ansökan om tillstånd till ex- Ansökan om tillstånd till export, förmedlingstjänster eller port, förmedlingstjänster, tilltill överföring inom Europeiska handahållande av tekniskt bigemenskapen av kärnämnen och stånd eller till överföring inom material m.m. som finns i bilaga Europeiska unionen av kärn- I till rådets förordning (EG) nr ämnen och material m.m. som 428/2009 och som tillhör kate- finns i bilaga I till Europagori 0 ska ges in till Strålsäker- parlamentets och rådets förordhetsmyndigheten. ning (EU) 2021/821 och som

tillhör kategori 0 ska ges in till

Strålsäkerhetsmyndigheten.

Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ansökan ska innehålla.

En ansökan om tillstånd till En ansökan om tillstånd till export, förmedlingstjänster eller export, förmedlingstjänster eller till överföring inom Europeiska till överföring inom Europeiska gemenskapen enligt rådets förord- unionen enligt Europaparlamentning (EG) nr 428/2009 av an- ets och rådets förordning (EU) vänt kärnbränsle ska inne- 2021/821 av använt kärnbränsle hålla uppgifter om hur ska innehålla uppgifter om hur

7 Senaste lydelse 2009:1074. 8 Senaste lydelse 2009:1074.

materialet slutligt ska tas om materialet slutligt ska tas om hand. hand.

I fråga om använt kärnbränsle som härrör från en kärnteknisk verksamhet i Sverige ska ansökan även innehålla en försäkran att den som för ut materialet kommer att återta materialet, om det inte kan tas om hand på avsett sätt.

9 §

Export och överföring inom Export och överföring inom Europeiska gemenskapen av pro- Europeiska unionen av produkter med dubbla användnings- dukter med dubbla användningsområden som omfattas av krav områden som omfattas av krav på tillstånd enligt rådets för- på tillstånd enligt Europaordning (EG) nr 428/2009 ska parlamentets och rådets förordanmälas till Tullverket under ning (EU) 2021/821 ska anmälas helgfri måndag‒fredag och sen- till Tullverket under helgfri ast 48 timmar innan exporten måndag‒fredag och senast 48 eller överföringen är planerad att timmar innan exporten eller genomföras. Den del av tids- överföringen är planerad att fristen som infaller under lördag, genomföras. Den del av tidssöndag eller annan helgdag ska fristen som infaller under lördag, inte räknas in i fristen. söndag eller annan helgdag ska

inte räknas in i fristen.

Anmälningsskyldigheten Anmälningsskyldigheten enligt första stycket gäller dock enligt första stycket gäller dock inte export eller överföring som inte export eller överföring som sker i sådan form som avses i sker i sådan form som avses i artikel 2.2 iii i samma förord- artikel 2.2 d i samma förordning. ning.

Tullverket får i enskilda fall medge undantag från första stycket, om det finns särskilda skäl för det.

10 § Anmälan enligt 9 § behöver inte göras, om 1. exporten eller överföringen enligt vad som anges i tillståndet

avser

9 Senaste lydelse 2009:1074. 10

Senaste lydelse 2018:138.

a) produkter som exporteras eller överförs för reparation, översyn eller någon annan liknande åtgärd och som ska återinföras,

b) produkter som efter reparation, översyn eller någon annan liknande åtgärd åter förs ut,

c) produkter som exporteras eller överförs för demonstration, lån eller bearbetning och som ska återinföras, i den utsträckning de inte förbrukas,

d) produkter som efter demonstration, lån eller bearbetning åter förs ut,

e) produkter som återsänds efter reklamation, felleverans eller av något annat liknande skäl, eller

f) biologiska agens, eller 2. globalt tillstånd enligt 3 § 2. globalt tillstånd enligt 3 §

första stycket eller generellt ex- första stycket eller generellt exporttillstånd enligt bilagorna porttillstånd enligt avsnitt A–H IIa–IIf till rådets förordning i bilaga II till Europaparla- (EG) nr 428/2009 eller 4 § 1 har mentets och rådets förordning meddelats för exporten eller (EU) 2021/821 eller 4 § har överföringen. meddelats för exporten eller

överföringen.

Bestämmelserna i 9 § tredje stycket och 10 § första stycket innebär inget undantag från deklarationsskyldigheten enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen eller från anmälningsskyldigheten enligt lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.

I fall där generellt export- I fall där generellt exporttillstånd enligt bilagorna IIa–IIf tillstånd enligt avsnitt A–H i till rådets förordning (EG) nr bilaga II till Europaparlamentets 428/2009 eller 4 § 1 har meddel- och rådets förordning (EU) ats ska tillståndet åberopas i tull- 2021/821 eller 4 § har meddelats deklarationen för export. ska tillståndet åberopas i tull-

deklarationen för export.

15 §

Tillsyn som avses i 15 § lagen Tillsyn som avses i 15 § lagen (2000:1064) om kontroll av pro- (2000:1064) om kontroll av pro-

11 Senaste lydelse 2009:1074.

dukter med dubbla användnings- dukter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd områden och av tekniskt bistånd ska utövas av Strålsäkerhets- ska utövas av Strålsäkerhetsmyndigheten när det gäller kärn- myndigheten när det gäller kärnämnen och material m.m. som ämnen och material m.m. som finns i bilaga I till rådets förord- finns i bilaga I till Europaparlaning (EG) nr 428/2009 och som mentets och rådets förordning tillhör kategori 0. (EU) 2021/821 och som tillhör

kategori 0.

I andra fall ska tillsynen utövas av Inspektionen för strategiska produkter.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2022.

1.4 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:704) om vissa sanktioner mot Iran

Härigenom föreskrivs att 6 och 8 §§ förordningen (2007:704) om vissa sanktioner mot Iran ska ha följande lydelse.

6 §

Det är inte utan tillstånd tillåtet att till iranska personer, enheter eller organ eller för användning i Iran

1. direkt eller indirekt sälja, leverera, överföra eller exportera varor eller teknik som avses i artikel 2a.1 a i rådets förordning (EU) nr 267/2012, eller

2. direkt eller indirekt tillhandahålla tekniskt bistånd eller förmedlingstjänster som avses i artikel 2a.1 b i förordningen,

3. direkt eller indirekt tillhandahålla finansiering eller ekonomiskt stöd som avses i artikel 2a.1 c i förordningen.

meddelas av Strålsäkerhetsmyn- meddelas av Strålsäkerhetsmyndigheten när det gäller varor och digheten när det gäller varor och teknik enligt bilaga I NSG del I teknik enligt bilaga I NSG del I till förordningen och produkter till förordningen och produkter med dubbla användningsområd- med dubbla användningsom-

nr 428/2009 om upprättande av och rådets förordning (EU) en gemenskapsordning för kon- 2021/821 av den 20 maj 2021 om

troll av export, överföring, för- upprättande av en unionsordning medling och transitering av pro- för kontroll av export, förmedling, dukter med dubbla användnings- transitering och överföring av

Senaste lydelse 2016:1281.

8 §

Det är inte utan tillstånd tillåtet att från Iran köpa, importera eller transportera varor, teknik eller programvara som avses i artikel 2a.1 e i rådets förordning (EU) nr 267/2012, oavsett om varorna, tekniken eller programvaran har sitt ursprung i Iran eller inte.

Tillstånd enligt första stycket Tillstånd enligt första stycket meddelas av Strålsäkerhetsmyn- meddelas av Strålsäkerhetsmyndigheten när det gäller varor och digheten när det gäller varor och teknik enligt bilaga I NSG del I teknik enligt bilaga I NSG del I till förordningen och produkter till förordningen och produkter med dubbla användningsom- med dubbla användningsområden enligt rådets förordning råden enligt Europaparlamentets

(EG) nr 428/2009 om upprätt- och rådets förordning (EU) ande av en gemenskapsordning 2021/821 av den 20 maj 2021 om

för kontroll av export, överföring, upprättande av en unionsordning förmedling och transitering av för kontroll av export, förmedling,

produkter med dubbla använd- transitering och överföring av

ningsområden, kategori 0. I samt tekniskt bistånd för proövriga fall meddelas tillstånd av dukter med dubbla användnings- Inspektionen för strategiska områden, kategori 0. I övriga fall produkter. meddelas tillstånd av Inspek-

tionen för strategiska produkter.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2022.

2 Senaste lydelse 2016:1281.

1.5 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter

Härigenom föreskrivs att 10, 11 och 13 §§ förordningen (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter ska ha följande lydelse.

10 §

produkter ska ta ut en årlig avgift produkter ska ta ut en årlig avgift av den som tillverkar eller säljer av den som tillhandahåller sådana sådana produkter med dubbla produkter med dubbla användanvändningsområden som om- ningsområden, förmedlingsfattas av inspektionens tillsyn tjänster eller tekniskt bistånd enligt lagen (2000:1064) om som omfattas av inspektionens kontroll av produkter med tillsyn enligt lagen (2000:1064) dubbla användningsområden om kontroll av produkter med och av tekniskt bistånd. De årliga dubbla användningsområden avgifterna ska sammantaget och av tekniskt bistånd. De årliga motsvara de kostnader som in- avgifterna ska sammantaget spektionen under året har haft motsvara de kostnader som

5 maj 2009 om upprättande av en parlamentets och rådets förord-

gemenskapsordning för kontroll ning (EU) 2021/821 av den

av export, överföring, förmedling 20 maj 2021 om upprättande av och transitering av produkter med en unionsordning för kontroll av

dubbla användningsområden export, förmedling, transitering

niskt bistånd eller föreskrifter kontroll av produkter med

dubbla användningsområden 1 Senaste lydelse 2009:1073.

som har meddelats med stöd av och av tekniskt bistånd eller lagen. föreskrifter som har meddelats

med stöd av lagen.

11 §

Den som är avgiftsskyldig Den som är avgiftsskyldig enligt 10 § ska årligen betala en enligt 10 § ska årligen betala en avgift om det fakturerade värdet avgift om det fakturerade värdet av tillverkarens eller säljarens av tillhandahållna produkter med sålda produkter med dubbla dubbla användningsområden, användningsområden under året förmedlingstjänster eller tekniskt överstiger 2 500 000 kr. Vid bistånd under året överstiger beräkningen av det fakturerade 2 500 000 kronor. Vid beräkvärdet får den avgiftsskyldige ningen av det fakturerade värdet göra avdrag för värdet av inköpta får den avgiftsskyldige göra produkter av dessa slag. Inspek- avdrag för värdet av inköpta tionen för strategiska produkter produkter av dessa slag. Inspekbestämmer avgiften efter ett för tionen för strategiska produkter samtliga enligt denna paragraf bestämmer avgiften efter ett avgiftsskyldiga lika förhållande förhållande till det fakturerade till det fakturerade värdet av värdet av produkterna som är lika produkterna. Avgiften får dock för samtliga som är avgiftsinte understiga det belopp som skyldiga enligt denna paragraf. anges i 16 §. Avgiften får dock inte understiga

det belopp som anges i 16 §.

13 §

Den som är avgiftsskyldig enligt 10 § ska årligen senast den 31 januari lämna en deklaration till Inspektionen för strategiska produkter. Deklarationen ska avse verksamhet som har fakturerats under det föregående kalenderåret.

Deklarationen ska innehålla 1. den avgiftsskyldiges namn och adress, 2. uppgift om det fakturerade värdet av sålda produkter som

avses i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd,

3. beskrivning av dessa produkter, och

2 Senaste lydelse 2009:1073.

4. uppgift om den kategori 4. för produkter som förtecknas enligt bilaga I till rådets förord- i bilaga I till Europaparlamentets ning (EG) nr 428/2009 som och rådets förordning (EU) dessa produkter hör till. 2021/821, uppgift om den kate-

gori som dessa produkter hör

till.

Deklarationer enligt första stycket ska lämnas på blankett som inspektionen tillhandahåller.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2022.

2 Ärendet

Den 20 maj 2021 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden, i det följande benämnd den nya PDA-förordningen, se bilaga 1.

Den nya PDA-förordningen trädde i kraft den 9 september 2021 och är en omarbetning som ersätter rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden, i det följande benämnd 2009 års PDA-förordning.

I promemorian lämnas förslag på författningsändringar som bör göras med anledning av den nya PDA-förordningen.

3 Exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden

3.1 Bakgrund till exportkontrollen

För att förebygga spridning av massförstörelsevapen och därigenom bidra till internationell säkerhet är export av produkter med dubbla användningsområden föremål för särskild reglering på internationell nivå. Produkter med dubbla användningsområden är produkter eller teknik avsedda för civilt bruk som även kan användas för militära ändamål eller för tillverkning av massförstörelsevapen eller dess bärare. Exempel på sådana produkter är olika slags kemikalier, verktygsmaskiner, värmeväxlare, ventiler och pumpar. Som produkter med dubbla användningsområden klassificeras också vissa andra produkter som har särskild strategisk betydelse, t.ex. kryptosystem (se skr. 2020/21:114 s. 22). Exportkontrollen är nödvändig för att förhindra att stater eller andra aktörer, såsom terroristorganisationer, får tillgång till produkterna och använder dessa för framställning, spridning eller användning av massförstörelsevapen.

Produkter med dubbla användningsområden omfattas av EU:s gemensamma handelspolitik enligt artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och EU har exklusiv behörighet när det gäller exportkontroll av sådana produkter. Det innebär att medlemsstaterna saknar behörighet om det inte finns ett särskilt bemyndigande att införa kompletterande nationella bestämmelser. EU:s exportkontrollordning finns sedan 2009 i rådets förordning (EG) nr 428/2009, som innehåller bestämmelser om kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkterna. Exportkontrollen utförs i enlighet med förordningen på nationell nivå. Kompletterande nationella bestämmelser till 2009 års PDA-förordning finns i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användnings-

områden och av tekniskt bistånd (PDA-lagen) samt i förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.

I följande avsnitt sammanfattas de viktigaste delarna av de internationella överenskommelser och beslut som finns rörande nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen. Vidare sammanfattas EU:s exportkontrollordning, enligt både 2009 års PDAförordning och den nya PDA-förordningen, och den kompletterande svenska regleringen.

3.2 Internationella överenskommelser och beslut om icke-spridning av massförstörelsevapen

Begreppet massförstörelsevapen avser vanligtvis kärnvapen samt kemiska och biologiska stridsmedel. I modern terminologi anses ibland även radiologiska vapen vara ett stridsmedel som omfattas av begreppet. I arbetet för att hindra spridningen av massförstörelsevapen inkluderas också vissa vapenbärare som är i stånd att bära sådana vapen, såsom ballistiska missiler med lång räckvidd och kryssningsmissiler (se skr. 2020/21:114 s. 23).

De viktigaste internationella överenskommelserna på området är • 1968 års fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen

(icke-spridningsavtalet), • 1972 års konvention om förbud mot utveckling, framställning

och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen

samt om deras förstöring, och • 1993 års konvention om förbud mot utveckling, produktion,

innehav och användning av kemiska vapen samt om deras för-

störing.

Det huvudsakliga syftet med dessa internationella avtal är att förhindra spridningen av massförstörelsevapen. Sverige är som part i avtalen folkrättsligt bundet att följa dem.

Av särskild betydelse är därutöver FN:s säkerhetsråds resolution 1540, antagen den 28 april 2004. Resolutionen fastställer med stöd av kapital VII i FN-stadgan bindande skyldigheter för FN:s medlemsstater med syfte att förhindra icke-statliga aktörer från att få

tillgång till massförstörelsevapen, bärare av dessa vapen och material med koppling till dessa. Enligt resolutionen ska alla stater vidta och genomdriva kraftfulla åtgärder i syfte att införa inhemska kontroller för att förhindra spridningen av kärnvapen och kemiska och biologiska vapen samt bärare av dessa, bland annat genom att införa lämpliga kontroller av material, utrustning och teknik med koppling till dessa.

Ett viktigt led i arbetet mot spridning av massförstörelsevapen är samarbetet inom fem internationella exportkontrollregimer: • Australiengruppen, som hanterar frågor relaterade till kemiska

och biologiska vapen, • Missilteknologikontrollregimen, som hanterar frågor relaterade

till fullständiga missilsystem och vissa andra obemannade luft-

farkoster, • Nuclear Suppliers Group, som hanterar frågor relaterade till nu-

kleärt bruk samt utveckling eller produktion av kärnvapen, • Wassenaar-arrangemanget, som hanterar frågor relaterade till

konventionella vapen samt produkter och teknologier som inte

kontrolleras i de andra regimerna, och • Zangger-kommittén, som hanterar frågor relaterade till icke-

spridningsavtalet.

Inom ramen för dessa samarbeten fastställs förteckningar, även kallade kontrollistor, över vilka produkter som ska vara föremål för tillståndsprövning. Regimerna har vardera omkring 40 medlemsstater.

3.3 EU:s exportkontrollordning

3.3.1 1994 och 2000 års PDA-förordningar

Utvecklingen av EU:s exportkontrollordning har skett i flera steg. Ett första steg togs genom rådets förordning (EG) nr 3381/94 om upprättandet av en gemenskapsordning för kontroll av export av varor med dubbla användningsområden. Denna förordning ersattes av rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000

(2000 års PDA-förordning), som kompletteras av rådets gemensamma åtgärd 2000/401/GUSP. Syftet med antagandet av den nya förordningen var att förenkla och stärka exportkontrollordningen, utan att snedvrida konkurrensen.

Vikten av strikta nationella och internationellt samordnade exportkontroller, bland annat genom de i avsnitt 3.2 nämnda regimerna, betonas i EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen av den 12 december 2003. Bland annat för att uppfylla kraven i den strategin och FN:s säkerhetsråds resolution 1540 antogs rådets förordning (EG) nr 428/2009 den 5 maj 2009.

3.3.2 2009 års PDA-förordning

Rådets förordning (EG) nr 428/2009 (2009 års PDA-förordning) innebär, med vissa undantag, fri rörlighet för produkter med dubbla användningsområden inom EU och gemensam exportkontroll gentemot tredje land. Nedan följer en översiktlig redogörelse för de centrala delarna av förordningen. Dessa delar återfinns också i den nya PDA-förordningen.

Export av förtecknade produkter kräver tillstånd

Exportkontrollen baseras på arbetet inom de internationella exportkontrollregimerna. De kontrollistor som fastställts inom ramen för dessa regimer och inom ramen för FN:s konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring, tas in i bilaga I till förordningen. Bilagan utgör en förteckning över de produkter och den teknik som kräver tillstånd. Förteckningen uppdateras årligen. För export av de produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I krävs tillstånd. Tillståndskravet följer av artikel 3.1.

Export av icke-förtecknade produkter kräver tillstånd i vissa fall

Kontrollen av förtecknade produkter kompletteras av ett system med övergripande kontroller som gör det möjligt att ställa tillstånds-

krav för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I.

I artikel 4 finns den så kallade generalklausulen (”catch-all” på engelska). Enligt artikeln uppställs ett tillståndskrav om den behöriga myndigheten har underrättat exportören om att produkterna är avsedda för viss typ av användning. Det rör dels användning i samband med produktion m.m. av massförstörelsevapen eller av dess bärare, dels militär slutanvändning om landet som köper produkterna eller destinationslandet är föremål för ett vapenembargo, dels användning som delar av eller komponenter till militära produkter och som har exporterats utan tillstånd eller i strid med ett tillstånd enligt den nationella lagstiftningen. En exportör har också en skyldighet att underrätta den behöriga myndigheten om exportören känner till att de produkter som denne avser att exportera är avsedda för någon av dessa användningar.

En medlemsstat får även, enligt vad som framgår av artikel 8, förbjuda eller kräva tillstånd för export med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till de mänskliga rättigheterna.

Tillhandahållande av förmedlingstjänster kräver tillstånd i vissa fall

Tillstånd krävs även för tillhandahållande av förmedlingstjänster av produkter med dubbla användningsområden. Tillståndskravet följer av artikel 5 och förutsätter att den behöriga myndigheten har underrättat förmedlaren om att produkterna är eller kan vara avsedda för användning i samband med produktion m.m. av massförstörelsevapen eller av dess bärare. Om förmedlaren känner till att produkterna är avsedda för sådan användning har denne en skyldighet att underrätta den behöriga myndigheten.

Det är möjligt att förbjuda transitering av icke-unionsprodukter och kräva tillstånd för en specifik transitering

En medlemsstat får förbjuda transitering av icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I enligt vad som anges i artikel 6. Det rör fall då produkter, som förs in i och passerar genom tullområdet för leverans utanför detta område, är

avsedda för användning i samband med produktion m.m. av massförstörelsevapen eller av dess bärare.

Innan beslut fattas om huruvida en transitering ska förbjudas får en medlemsstat föreskriva att de behöriga myndigheterna i enskilda fall får införa tillståndskrav för den specifika transiteringen av produkter som förtecknas i bilaga I, om produkterna helt eller delvis är eller kan vara avsedda för användningar som anges i artikel 4.1.

För vissa produkter krävs tillstånd för överföringar inom EU

För de produkter som förtecknas i bilaga IV gäller särskilda bestämmelser för överföringar inom EU. Vid sådana överföringar uppställs ett tillståndskrav i artikel 22. De aktuella produkterna har ansetts så känsliga att ett avsteg har gjorts från den grundläggande principen om fri rörlighet inom EU.

Medlemsstaterna har möjlighet att införa nationella tilläggskrav

I förordningen finns flera särskilda bemyndiganden som gör det möjligt för medlemsstaterna att införa nationella tilläggskrav, det vill säga att förstärka kontrollen. Det är fråga om möjligheten att anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för export eller förmedling av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I, om exportören eller förmedlaren har anledning att misstänka att produkterna är eller kan vara avsedda för viss närmare angiven användning enligt generalklausulen i artikel 4. En medlemsstat får även utvidga tillämpningen av bestämmelserna om tillståndskrav för förmedlingstjänster och förbud mot transitering till att omfatta icke-förtecknade produkter. En medlemsstat får även i enskilda fall införa tillståndskrav för vissa specifika transiteringar. Nationella tillståndskrav får även föreskrivas i fråga om överföring inom EU av andra produkter än de som anges i bilaga IV.

Exporttillstånd och tillstånd till förmedlingstjänster

Exportörer har möjlighet att under vissa förhållanden använda sig av sex av unionens olika generella exporttillstånd, enligt bilagorna IIa–

IIf. Det är tillstånd för export till vissa destinationsländer som är tillgängligt för alla exportörer som uppfyller villkoren i respektive tillstånd. Det generella tillståndet EU001 gäller med några undantag alla produkter som förtecknas i bilaga I beträffande export till vissa angivna länder. Övriga generella tillstånd, EU002–EU006, gäller produkter till vissa destinationer, export efter reparation eller ersättning, tillfällig export till utställningar och mässor, vissa kemikalier och telekommunikation.

För all annan export som kräver tillstånd enligt förordningen ska sådant tillstånd beviljas av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där exportören är etablerad. Tillstånden kan vara • individuella, och beviljas då en bestämd exportör för export till

en slutanvändare eller mottagare i tredjeland och kan omfatta en

eller flera produkter, • globala, och beviljas då en bestämd exportör för en typ eller kate-

gori av produkter och kan gälla export till en eller flera angivna

slutanvändare eller i ett eller flera tredjeländer, eller • generella, och definieras då genom nationell lagstiftning.

Tillstånd till förmedlingstjänster beviljas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där förmedlaren är bosatt eller etablerad. Dessa tillstånd beviljas för en bestämd kvantitet specifika produkter som flyttas mellan två eller flera tredjeländer.

Informationsutbyte, kontroll- och sanktionsbestämmelser

Förordningen innehåller flera bestämmelser som föreskriver informationsutbyte och samråd mellan medlemsstaterna och kommissionen i frågor som rör tillämpningen av förordningen.

Varje medlemsstat ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa en korrekt tillämpning av samtliga bestämmelser i förordningen. Medlemsstaterna ska särskilt fastställa effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna i förordningen eller av de bestämmelser som antas för dess tillämpning.

3.3.3 Den nya PDA-förordningen

Kommissionens förslag och antagandet av den nya PDAförordningen

Kommissionen presenterade sitt förslag till ändring och omarbetning av 2009 års PDA-förordning i september 2016 (COM[2016] 616 final av den 28 september 2016).

Bakgrunden till förslaget var enligt kommissionen ett behov av att anpassa EU:s exportkontrollsystem till snabbt föränderliga tekniska, ekonomiska och politiska omständigheter, med syftet att modernisera regelverket och effektivisera kontrollarbetet för både exportkontrollmyndigheterna och industrin. Enligt kommissionen skulle förslaget bidra till den europeiska säkerhetsstrategin från 2003 och särskilt svara mot rådets slutsatser från 2013 om de nya utmaningar som spridningen av massförstörelsevapen innebär (rådets slutsatser om säkerställande av fortsatt bedrivande av en effektiv EUpolitik för de nya utmaningar som spridningen av massförstörelsevapen och bärsystem för sådana vapen innebär, 21 oktober 2013). Vidare var förslaget avsett att säkerställa att EU och dess medlemsstater effektivt uppfyller sina internationella skyldigheter, särskilt när det gäller icke-spridning av massförstörelsevapen, och därtill att stärka EU:s insatser för att hindra icke-statliga aktörer att få tillgång till känsliga produkter.

Den nya PDA-förordningen antogs den 20 maj 2021. Publicering i Europeiska unionens officiella tidning skedde den 11 juni 2021 och förordningen trädde i kraft den 9 september 2021. Samma dag upphörde 2009 års PDA-förordning att gälla. De ansökningar om tillstånd som lämnats in före den 9 september 2021 ska dock fortsätta att omfattas av de relevanta bestämmelserna i 2009 års PDA-förordning.

De viktigaste ändringarna i den nya PDA-förordningen

Den nya PDA-förordningen innehåller samma centrala delar som 2009 års förordning och följer samma grundläggande struktur. Den nya PDA-förordningen innehåller därutöver flera nyheter i förhåll-

ande till 2009 års PDA-förordning. Ändringarna innebär bland annat: • Kontrollområdet utökas till att omfatta export av cyberöver-

vakningsprodukter. Syftet är att hantera risken för att sådana

produkter används i samband med internt förtryck eller för att

begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och inter-

nationell humanitär rätt. • Kontrollområdet utökas till att omfatta tillhandahållandet av tek-

niskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden. • Det införs en mekanism som gör det möjligt att införa tillstånds-

krav baserat på andra medlemsstaters nationella kontrollförteck-

ningar, för att medlemsstaterna snabbt ska kunna samordna sina

åtgärder när nya risker identifieras. • För att underlätta administrationen för exportörer införs två nya

generella EU-tillstånd: ett för koncernintern överföring av

programvara och teknik och ett för kryptering. • Informationsutbytet och samrådet mellan medlemsstaterna och

kommissionen ska öka, liksom öppenheten inom ramen för kom-

missionens årliga rapport till Europaparlamentet och rådet.

Innehåll och definitioner (kapitel I) och räckvidden av tillståndskrav och förbud (kapitel II)

Förordningen är indelad i tio kapitel. I det första kapitlet anges att förordningen fastställer en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (artikel 1). I kapitlet anges också definitionerna av begrepp som används i förordningen (artikel 2).

I det andra kapitlet finns bestämmelser om i vilka fall tillstånd krävs. Det grundläggande kravet på tillstånd för produkter som är förtecknade i bilaga I till förordningen finns i likhet med 2009 års PDA-förordning i artikel 3. Tillståndskravet för dessa produkter följer direkt av bestämmelsen i förordningen.

Den generalklausul som innebär att tillstånd för export i vissa fall krävs för produkter som inte förtecknas i bilaga I finns även i den

nya förordningen i artikel 4. Tillstånd ska krävas om exportören har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna kan vara avsedda för viss användning (artikel 4.1). Om exportören känner till att en produkt är avsedd för sådan användning ska exportören underrätta den behöriga myndigheten, som ska besluta om huruvida tillstånd ska krävas (artikel 4.2). En medlemsstat får vidare införa nationella tilläggskrav för de fall en exportör har anledning att misstänka att en produkt är eller kan var avsedda för sådan användning (artikel 4.3).

Den nya regleringen rörande cyberövervakningsprodukter finns i artikel 5. Enligt den artikeln ska tillstånd krävas för sådana produkter som inte förtecknas i bilaga I om exportören har informerats av den behöriga myndigheten att produkterna kan användas för att begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Kapitlet innehåller även bestämmelser om tillståndskrav för förmedlingstjänster (artikel 6) och förbud mot transitering av icke-unionsprodukter (artikel 7).

Kapitlet innehåller vidare nya bestämmelser om tillstånd för tekniskt bistånd (artikel 8), delvis nya bestämmelser rörande tillståndskrav och förbud med hänsyn till allmän säkerhet (artikel 9), nya bestämmelser om tillståndskrav på grund av andra länders nationella kontrollförteckningar (artikel 10) samt bestämmelser om tillståndskrav för överföringar inom EU, som i huvudsak motsvaras av 2009 års PDA-förordning (artikel 11).

Exporttillstånd och tillstånd för förmedlingstjänster och tekniskt bistånd (kapitel III)

Kapitel III innehåller bestämmelser om de olika typerna av tillstånd som finns i förordningen. Det finns fyra olika typer av tillstånd; individuella exporttillstånd, globala exporttillstånd, nationella generella exporttillstånd och unionens generella exporttillstånd (artikel 12). I förhållande till 2009 års PDA-förordning har två nya unionens generella exporttillstånd införts i bilaga II till förordningen. I artikel 13 finns bestämmelser om tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster och tekniskt bistånd. Jämfört med 2009 års förordning har tillämpningsområdet utvidgats till att omfatta även tekniskt bistånd.

I kapitlet finns också bestämmelser om samråd med andra medlemsstater, vad som ska beaktas vid tillståndsprövningen och åtgärder som ska vidtas vid avslag eller återkallelse av exporttillstånd (artiklarna 14–16).

Kommissionens befogenhet att ändra förteckningarna i bilagorna (kapitel IV) och tullförfaranden (kapitel V)

I kapitel IV regleras kommissionens möjligheter att ändra i bilagorna till förordningen som avser förteckningarna över produkter som kräver exporttillstånd och unionens generella exporttillstånd (artiklarna 17–20). Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att göra ändringarna. Regleringen motsvarar i huvudsak regleringen i 2009 års PDA-förordning.

Tullförfaranden regleras i kapitel V och motsvarar delvis regleringen i 2009 års förordning (artiklarna 21 och 22).

Administrativt samarbete och sanktionsbestämmelser (kapitel VI) och riktlinjer och utvärdering (kapitel VII)

Medlemsstaterna har en informationsskyldighet i förhållande till kommissionen om vilka lagar och förordningar som antas med anledning av förordningen. Vidare har de behöriga myndigheterna en skyldighet att utbyta information i syfte att öka effektiviteten i exportkontrollen och säkerställa ett konsekvent genomdrivande av kontroll i hela unionens tullområde (artikel 23). I förhållande till 2009 års PDA-förordning har uppräkningen av vad informationsutbytet kan omfatta utökats. I artikel 24 regleras en samordningsgrupp bestående av företrädare från kommissionen och medlemsstaterna.

Den nya PDA-förordningen innehåller i likhet med den tidigare förordningen bestämmelser om sanktioner och andra åtgärder för att säkerställa ett korrekt genomdrivande av förordningen (artikel 25). Medlemsstaterna ska fastställa sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna i förordningen eller av bestämmelser som antas för dess tillämpning.

Riktlinjer och utvärdering (kapitel VII) och kontrollåtgärder (kapitel VIII)

Kommissionen och rådet ska vid behov tillhandahålla riktlinjer och rekommendationer om bästa praxis för de frågor som avses i förordningen (artikel 26). Kommissionen ska även lägga fram en årlig rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av förordningen. Kommissionen ska också mellan den 10 september 2026 och den 10 september 2028 göra en utvärdering av förordningen.

Exportörer ska föra register eller förteckningar över sin export och medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att de behöriga myndigheterna ska kunna inhämta information om exporten (artiklarna 27 och 28).

Samarbete med tredjeländer (kapitel IX) och slutbestämmelser (kapitel X)

Kommissionen och medlemsstaterna ska när det är lämpligt föra dialoger med tredjeländer i syfte att främja en global konvergens i kontrollerna (artikel 29). I förordningens slutbestämmelser anges att hänvisningar till 2009 års PDA-förordning ska anses som hänvisningar till den nya PDA-förordningen i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VI. I slutbestämmelserna finns också bland annat övergångsbestämmelser och bestämmelser om ikraftträdande (artiklarna 30–32).

3.4 Kompletterande nationella författningar

3.4.1 PDA-lagen

I svensk rätt kompletteras 2009 års PDA-förordning av PDA-lagen och förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Dessa nationella författningar infördes 2001 för att komplettera 2000 års PDA-förordning. PDA-lagen innehåller också vissa bestämmelser som inte är kompletterande till vare sig den förordningen eller 2009 års PDA-

förordning. Det är bland annat fråga om bestämmelser om tekniskt bistånd och om avgifter och deklaration till Inspektionen för strategiska produkter samt vissa bestämmelser som infördes vid införlivandet i svensk rätt av FN:s konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring.

Med anledning av antagandet av 2009 års PDA-förordning gjordes flera ändringar i PDA-lagen (prop. 2009/10:205, bet. 2009/10:UU25, rskr. 2009/10:376). Ändringarna avsåg bland annat bestämmelser om verkställande av förordningen samt om straffansvar för den som bryter mot förordningen och bestämmelser i PDAlagen. Ändringarna innebar även att regeringen gavs möjlighet att utnyttja några av de särskilda bemyndiganden om nationella tilläggskrav som finns i förordningen och som ger medlemsstaterna möjlighet att inför ytterligare nationella åtgärder.

PDA-lagen ändrades senast 2018, med anledning av ändringar i 2009 års PDA-förordning (prop. 2017/18:23, bet. 2017/18:UU9, rskr. 2017/18:163), då det bland annat infördes en möjlighet att i enskilda fall förena ett nationellt exporttillstånd med de krav eller villkor som behövs för exportkontrollen.

PDA-lagen innehåller bland annat bestämmelser om vilken myndighet som ska pröva frågor om tillstånd och förbud enligt 2009 års PDA-förordning (4 §), bemyndiganden för regeringen att införa föreskrifter om nationella tilläggskrav och föreskrifter som kompletterar bestämmelserna om exporttillstånd i 2009 års PDA-förordning (4 a–7 §§), avgift och deklarationer (12 och 13 §§), tillsyn över att 2009 års PDA-förordning följs (15–17 §§) och straffbestämmelser för överträdelser av bestämmelserna 2009 års PDA-förordning eller av bestämmelser som antas för dess tillämpning (18–19, 21–22 a och 24 a §§). De möjligheter som ges i 4 a–5 §§ PDA-lagen för regeringen att meddela föreskrifter om nationella tilläggskrav har hittills inte utnyttjats.

3.4.2 Förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

PDA-lagen kompletteras av föreskrifter i förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. I förordningen finns bland annat bestämmelser om olika

former av tillstånd (3 och 4 §§), ansvarsfördelningen mellan de behöriga myndigheterna Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten för prövningen av frågor om tillstånd och förbud (6 och 7 §§), ansökan om tillstånd enligt 2009 års PDAförordning och PDA-lagen (8 och 8 a §§), anmälan till Tullverket (9–11 §§) och tillsyn över att 2009 års PDA-förordning följs (15 §).

I 3 § anges i vilka former nationella tillstånd kan ges. Sådana tillstånd kan ges som ett individuellt tillstånd enligt 2009 års PDAförordning, som ett globalt tillstånd till export eller överföring inom EU eller som ett generellt tillstånd till export enligt samma förordning. Genom ett bemyndigande i 4 § ges Inspektionen för strategiska produkter möjlighet att meddela föreskrifter om generella tillstånd enligt artikel 9.2 i 2009 års PDA-förordning.

3.4.3 Behöriga myndigheter

Grunderna för EU:s exportkontrollordning anges i 2009 års PDAförordning. Exportkontrollen utförs dock på nationell nivå.

Frågor om tillstånd och förbud enligt 2009 års PDA-förordning prövas enligt 4 § PDA-lagen av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer. Ansvaret för tillståndsprövning och tillsyn fördelas, enligt 6–7 §§ förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, så att Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om tillstånd till export, förmedlingstjänster eller till överföring inom EU av kärnämnen och kärntekniska produkter samt frågor om förbud mot transitering av sådana produkter. Inspektionen för strategiska produkter prövar alla andra frågor om tillstånd och förbud. Tullverket är den myndighet som ansvarar för utförandet av exportkontrollerna.

4 Författningsändringar till följd av den nya PDA-förordningen

4.1 Utgångspunkter för översynen

Den nya PDA-förordningen träder i kraft den nittionde dagen efter att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (artikel 32 första stycket i samma förordning). Ett sådant offentliggörande skedde den 11 juni 2021. Det innebär att den nya PDAförordningen trädde i kraft den 9 september 2021.

Enligt artikel 288 andra stycket i EUF-fördraget ska en förordning ha allmän giltighet och vara till alla delar bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat. Följden av detta förhållande är att en EU-förordning blir en del av den nationella lagstiftningen genom ikraftträdandet och att förordningen varken ska eller får genomföras i nationell rätt. En medlemsstat får inte heller utfärda föreskrifter om hur en EU-förordning ska tolkas. En medlemsstat är dock skyldig att se till att en EU-förordning kan tillämpas i praktiken och får därför införa regler av verkställande karaktär. Det kan exempelvis vara fråga om administrativa och processuella regler, såsom att utse en behörig nationell myndighet. En EU-förordning kan även genom särskilda bemyndiganden till medlemsstaterna ge möjlighet till andra kompletterande nationella bestämmelser.

Den nya PDA-förordningen, liksom 2009 års PDA-förordning, både förutsätter och ger möjlighet till kompletterande nationell reglering. Bland annat föreskrivs i artikel 25.1 i den nya PDA-förordningen att varje medlemsstat ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa ett korrekt genomdrivande av förordningen och särskilt fastställa effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna i förordningen eller av de bestämmelser som antas för dess tillämpning. Vidare följer av artikel 28 i samma förordning att varje medlemsstat, för att säkerställa en

korrekt tillämpning av förordningen, ska vidta alla de åtgärder som krävs för att dess behöriga myndigheter ska kunna inhämta relevant information och fastställa huruvida exportkontrollåtgärderna tillämpas korrekt. Den nya PDA-förordningen innehåller även flera särskilda bemyndiganden för medlemsstaterna att införa kompletterande bestämmelser om nationella tilläggskrav för att förstärka kontrollen.

I detta kapitel görs en genomgång av artiklarna i den nya PDAförordningen för att analysera behovet av nationella författningsändringar. Genomgången inleds med allmänna överväganden rörande hänvisningar till den nya PDA-förordningen. Därefter följer avsnittsindelningen kapitlen i förordningen (kapitel I–X). Slutligen behandlas PDA-lagens bestämmelser om överklagande.

4.2 Hänvisningar till den nya PDA-förordningen

Förslag: Hänvisningar till 2009 års PDA-förordning i svenska författningar ska ersättas med hänvisningar till den nya PDAförordningen. Hänvisningar till särskilda artiklar i 2009 års PDAförordning ska ersättas med hänvisningar till motsvarande artiklar i den nya PDA-förordningen.

Ändringar ska göras i PDA-lagen, förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, förordningen om vissa sanktioner mot Iran och förordningen om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter.

Hänvisningar till den nya PDA-förordningen ska avse förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse.

Skälen för förslagen: Antagandet av den nya PDA-förordningen innebär enligt artikel 31 första stycket i samma förordning att 2009 års PDA-förordning upphör att gälla. Hänvisningar till 2009 års PDA-förordning i nationella författningar bör därför ersättas med hänvisningar till den nya PDA-förordningen. Sådana hänvisningar finns i PDA-lagen, förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, förordningen (2007:704) om vissa sanktioner mot Iran och förord-

ningen (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter.

Den nya PDA-förordningen innehåller artiklar som helt eller delvis motsvarar artiklar som även finns i 2009 års PDA-förordning. I flera fall har artiklarna dock bytt plats, delats upp eller strukturerats om. Utöver redaktionella och språkliga ändringar har det i många fall även gjorts materiella ändringar. I bilaga VI till den nya PDA-förordningen finns en jämförelsetabell. Enligt artikel 31 tredje stycket i samma förordning ska hänvisningar till den upphävda förordningen anses som hänvisningar till den nya förordningen och läsas i enlighet med denna jämförelsetabell. När det i svenska författningar görs hänvisningar till särskilda artiklar i 2009 års PDA-förordning som fått en ny numrering eller har strukturerats om bör dessa av tydlighetsskäl ersättas med hänvisningar till motsvarande artiklar i den nya PDA-förordningen.

Hänvisningar till EU-rättsakter kan vara antingen statiska eller dynamiska. En statisk hänvisning görs till en viss angiven lydelse av en rättsakt. En dynamisk hänvisning innebär att hänvisningen görs till rättsaktens vid varje tidpunkt gällande lydelse. För att säkerställa att ändringar i den nya PDA-förordningen får omedelbart genomslag i de svenska bestämmelserna bör hänvisningarna till förordningen vara dynamiska. Det gäller även för sådana hänvisningar som finns i PDA-lagens straffbestämmelser. Eftersom dessa straffbestämmelser innehåller en ram för bestämmelsernas räckvidd innebär detta en tillräcklig avgränsning av det straffbara området, jfr propositionen Miljöbalken och EU:s kemikalielagstiftning (prop. 2015/16:160 s. 45).

När det gäller hänvisningarna till 2009 års PDA-förordning i förordningen om vissa sanktioner mot Iran (6 och 8 §§) är det endast fråga om följdändringar med anledning av förordningens ändrade benämning.

I PDA-lagen, förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd och förordningen om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter är det fråga om både följdändringar och ändringar med anledning av materiella ändringar i den nya PDA-förordningen. För de artiklar i den nya PDA-förordningen där materiella ändringar har gjorts finns överväganden gällande behovet av hänvisningsänd-

ringar i nationella författningar under respektive artikel i de följande avsnitten.

4.3 Innehåll och definitioner (kapitel I)

Förslag: I PDA-lagen ska det anges att med cyberövervakningsprodukter, tekniskt bistånd och tillhandahållare av tekniskt bistånd avses detsamma som i den nya PDA-förordningen.

Den nuvarande definitionen av tekniskt bistånd i PDA-lagen ska tas bort.

Skälen för förslaget: I artikel 1 anges att förordningen fastställer en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden. Jämfört med 2009 års PDA-förordning har tekniskt bistånd lagts till i uppräkningen av vad som omfattas av förordningen. De definitioner som gäller för förordningen anges i artikel 2. Jämfört med 2009 års PDA-förordning har nya definitioner lagts till och flera av de befintliga definitionerna har ändrats.

De nya definitionerna avser deklaration om återexport, summarisk utförseldeklaration, tekniskt bistånd, tillhandahållare av tekniskt bistånd, tillstånd för stort projekt, vapenembargo, cyberövervakningsprodukter, internt efterlevnadsprogram och i allt väsentligt identisk transaktion. Ändringarna av de befintliga definitionerna utgörs huvudsakligen av språkliga och redaktionella ändringar samt anpassningar till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen.

I 2 § PDA-lagen finns en uppräkning av de begrepp som definieras i 2009 års PDA-förordning och som används i lagen. I paragrafen anges att med dessa begrepp avses detsamma som i artikel 2 i förordningen.

Vid den översyn av kompletterande nationella författningar som gjordes till följd av antagandet av 2009 års PDA-förordning fördes en diskussion om värdet i att upprepa de begrepp som definieras i förordningen. Detta mot bakgrund av att det inte är möjligt att i nationell lag definiera uttryck som används i EU-förordningar, eftersom dessa i alla delar är bindande och direkt tillämpliga i varje

medlemsstat. För att det inte ska råda något tvivel om att de begrepp som särskilt anges och definieras i förordningen och som även används i PDA-lagen är desamma gjordes bedömningen att 2 § PDA-lagen bör finnas kvar, men att endast de begrepp som verkligen används i PDA-lagen bör anges i paragrafen, se propositionen Kontroll av produkter med dubbla användningsområden (prop. 2009/10:205 s. 44–45). Det finns inte skäl att nu göra någon annan bedömning. Det innebär att de begrepp som definieras i den nya PDA-förordningen och som används eller föreslås användas i PDAlagen bör anges i 2 § PDA-lagen. Utöver produkter med dubbla användningsområden, export, exportör, förmedlare, förmedlingstjänster och transitering, vilka redan anges i paragrafen, bör därför även anges att med cyberövervakningsprodukter, tekniskt bistånd och tillhandahållare av tekniskt bistånd avses detsamma som i den nya PDA-förordningen. Med anledning av detta bör även definitionen av tekniskt bistånd i 3 § andra stycket PDA-lagen utgå.

I den mån de nya definitionerna eller ändringar av de befintliga definitionerna i övrigt föranleder särskilda överväganden anges detta under de artiklar där begreppen används.

4.4 Räckvidden av tillståndskrav och förbud (kapitel II)

4.4.1 Tillståndskrav för export av produkter som förtecknas i bilaga I

Bedömning: Bestämmelserna om tillståndskrav för produkter som förtecknas i den nya PDA-förordningens bilaga I kräver inte några författningsändringar.

Skälen för bedömningen: En grundläggande del av EU:s exportkontrollordning är som anges i avsnitt 3.3.2 och 3.3.3 kravet på tillstånd för export av produkter med dubbla användningsområden som anges i den gemensamma förteckningen i bilaga I till den nya PDA-förordningen (artikel 3). Ordningen med tillståndskrav för produkter i den gemensamma förteckningen har funnits sedan 2000 års PDA-förordning. Förteckningen bygger på de kontrollistor som tagits fram inom de internationella exportkontrollregimerna och

FN:s konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring. Förteckningen uppdateras årligen av kommissionen. Kommissionen har befogenhet att ändra förteckningen genom att anta delegerade akter i enlighet med vad som föreskrivs i kapitel IV i den nya PDAförordningen.

Kravet på tillstånd för export av produkter enligt artikel 3 följer direkt av bestämmelsen i förordningen. Tillstånd för export ska prövas av nationella myndigheter. För svensk del är det redan reglerat i 4 § PDA-lagen samt 6 och 7 §§ förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd att Inspektionen för strategiska produkter och Strålskyddsmyndigheten prövar frågor om tillstånd. Bestämmelserna om tillståndskrav i artikel 3 kräver inga författningsändringar.

4.4.2 Tillståndskrav för export av produkter som inte förtecknas i bilaga I

Förslag: I förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd ska det införas en ny bestämmelse om underrättelseskyldighet för exportörer. En exportör ska underrätta den behöriga myndigheten om exportören har anledning att misstänka att en produkt med dubbla användningsområden är eller kan vara avsedd för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i den nya PDA-förordningen. Den behöriga myndigheten ska besluta om huruvida tillstånd ska krävas till exporten.

Skälen för förslaget

Export av icke-förtecknade produkter kan kräva tillstånd om de är

avsedda för viss användning (artikel 4)

Tillståndskrav för förtecknade produkter enligt artikel 3.1 i den nya PDA-förordningen kompletteras av bestämmelsen om övergripande kontroll enligt generalklausulen i artikel 4 i samma förordning. Syftet med artikeln är att tillstånd även ska kunna krävas för export av andra produkter än de som omfattas av förteckningen i bilaga I,

om produkterna kan användas på de sätt som är närmare angivet i artikeln. Tillståndskravet är alltså inte knutet till en specifik produkt, utan till ett särskilt angivet användningsområde. Det kan exempelvis handla om användning i samband med utveckling eller spridning av massförstörelsevapen eller för militär slutanvändning i ett land som är föremål för ett vapenembargo. De olika användningsområden som anges i artikeln är de användningarna som det hänvisas till i andra artiklar i förordningen. Artikeln motsvarar i stora delar artikel 4 i 2009 års PDA-förordning. Artikeln har dock strukturerats om och vissa nya punkter har tillkommit.

I artikeln finns bestämmelser som ger den behöriga myndigheten möjlighet att besluta om ett tillståndskrav för en enskild exportör. En förutsättning är att de aktuella produkterna är eller kan vara avsedda för viss användning. Det gör det exempelvis möjligt för den behöriga myndigheten att införa tillståndskrav för export av produkter som ännu inte omfattas av förteckningen i bilaga I eller då det finns underrättelseinformation om produkternas avsedda användning som innebär att exporten bör kontrolleras. Sådan information om den avsedda användningen kan även komma myndigheten till del direkt från en exportör, till följd av den underrättelseskyldighet som föreskrivs i artikeln.

Tillståndskrav efter information från den behöriga myndigheten

Enligt artikel 4.1 i den nya PDA-förordningen ska tillstånd krävas för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I om exportören har informerats av den behöriga myndigheten att produkterna helt eller delvis är eller kan vara avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 punkterna a–c.

De användningar som anges i artikeln är av särskild betydelse eftersom de påverkar tillämpningsområdet även för andra tillståndskrav i förordningen än tillstånd för export, exempelvis tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster i artikel 6 och tillhandahållande av tekniskt bistånd i artikel 8.

I punkten a, som motsvarar artikel 4.1 i 2009 års PDA-förordning, anges användning i samband med bland annat utveckling eller

spridning av kemiska vapen, biologiska vapen eller kärnvapen eller utveckling m.m. av missiler som är i stånd att bära sådana vapen.

I punkten b anges militär slutanvändning om det land som köper produkterna eller destinationslandet är föremål för ett vapenembargo. Vidare anges vad som i detta led avses med militär slutanvändning, bland annat införlivande med militära produkter som ingår i medlemsstaternas militära förteckning. Punkten b motsvarar artikel 4.2 i 2009 års PDA-förordning. I den nya PDA-förordningen har dock beskrivningen av ett vapenembargo brutits ut och lagts som en egen definition i artikel 2.19 i samma förordning.

I punkten c anges användning som delar av eller komponenter till militära produkter som förtecknas i den nationella militära förteckningen och som har exporterats från en medlemsstats territorium utan tillstånd eller i strid med ett tillstånd enligt den medlemsstatens nationella lagstiftning. Punkten c motsvarar i huvudsak artikel 4.3 i 2009 års PDA-förordning.

Exportörens skyldighet att underrätta den behöriga myndigheten

Om en exportör känner till att de produkter med dubbla användningsområden som denne avser att exportera och som inte förtecknas i bilaga I helt eller delvis är avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1, ska exportören enligt artikel 4.2 underrätta den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska besluta om huruvida tillstånd ska krävas för exporten i fråga. Artikel 4.2 i den nya PDA-förordningen motsvarar i huvudsak artikel 4.4 i 2009 års PDA-förordning. Skyldigheterna i både artikel 4.1 och 4.2 följer direkt av förordningen och kräver inte några författningsåtgärder.

Nationellt tilläggskrav då exportören har anledning att misstänka viss

användning

Den nya PDA-förordningen innehåller flera särskilda bemyndiganden för medlemsstaterna att införa kompletterande bestämmelser om nationella tilläggskrav. Det första av dessa bemyndiganden finns i artikel 4.3, som motsvaras av artikel 4.5 i 2009 års PDA-förordning. Bemyndigandet ger medlemsstaterna möjlighet att anta eller behålla viss nationell lagstiftning om tillståndskrav för export av produkter

som inte förtecknas i bilaga I, om exportören har anledning att misstänka att produkterna helt eller delvis är eller kan vara avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1. Bemyndigandet i den nya PDA-förordningen går längre än i 2009 års PDAförordning eftersom det även innefattar de användningar som anges i punkterna b och c.

Enligt upplysningar från medlemsstaterna publicerade i Europeiska unionens officiella tidning den 17 januari 2020 hade bemyndigandet i artikel 4.5 i 2009 års PDA-förordning utnyttjats av en fjärdedel av de dåvarande medlemsstaterna (se Europeiska unionens officiella tidning 2020/C 16/04).

Som en del i de författningsändringar som gjordes till följd av antagandet av 2009 års PDA-förordning har Sverige infört ett bemyndigande i 4 a § PDA-lagen för regeringen att meddela föreskrifter om krav på tillstånd och om underrättelseskyldighet i dessa fall. Bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter har dock hittills inte utnyttjats.

Möjligheten att meddela föreskrifter om tillstånd och underrättelseskyldighet i 4 a § PDA-lagen bör utnyttjas

Sverige införde bemyndigandet i 4 a § PDA-lagen för att möjliggöra en bättre kontroll över export av icke-förtecknade produkter. Ytterligare skäl var att flera andra medlemsstater som Sverige i exportkontrollsammanhang traditionellt arbetar närmast har infört sådana bestämmelser och att samma krav bör gälla för både exportörer och förmedlare (prop. 2009/10:205 s. 49–52). Dessa skäl är alltjämt gällande. Ett ytterligare skäl för att nu utnyttja bemyndigandet är att det annars skulle uppstå en obalans i förhållande till de krav som följer av artikel 5.2 i den nya PDA-förordningen på exportörer att genomföra transaktionsgranskningsåtgärder vid export av cyberövervakningsutrustning som inte förtecknas i bilaga I. Genom att utnyttja möjligheten i artikel 4.3 att införa tillståndskrav för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I, om exportören har anledning att misstänka att produkterna är eller kan vara avsedda för sådan användning som avses i artikel 4.1, kommer dessa exportörer att behöva ha viss vaksamhet i sina affärsförhållanden. Om ett sådant vaksamhetskrav inte uppställs innebär det att ett klart lägre krav skulle ställas på exportörer av

produkter som är eller kan vara avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1 jämfört de krav på transaktionsgranskningsåtgärder som artikel 5.2 ställer på exportörer av cyberövervakningsprodukter. Kraven i detta avseende bör i så stor utsträckning som möjligt vara desamma för export enligt artiklarna 4 och 5.

Bemyndigandet i 4 a § PDA-lagen bör därför utnyttjas. Det bör ske genom att en bestämmelse om tillståndskrav och underrättelseskyldighet införs i förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Bestämmelsen bör utformas så att en exportör som har anledning att misstänka att en produkt med dubbla användningsområden som inte är förtecknad i bilaga I till den nya PDA-förordningen och som denne avser att exportera är eller kan vara avsedd för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i samma förordning, ska underrätta den behöriga myndigheten. När en exportör har underrättat den behöriga myndigheten ska denna besluta om huruvida tillstånd ska krävas till exporten.

Vid införandet av 4 a § PDA-lagen angavs flera exempel på omständigheter som en exportör kan ta som utgångspunkt för när det kan finnas skäl att underrätta den behöriga myndigheten (prop. 2009/10:205 s. 50–52). Dessa omständigheter är fortsatt relevanta och rör kundens uppträdande och önskemål rörande transaktionen samt förhållandena i övrigt kring beställningen.

Av betydelse för när det kan finnas skäl att underrätta den behöriga myndigheten är även den förteckning över så kallade varningsflagg som finns i bilaga 2 till kommissionens rekommendation (EU) 2019/1318 av den 30 juli 2019 om interna efterlevnadsprogram för kontroll av handel med produkter med dubbla användningsområden enligt 2009 års PDA-förordning. Förteckningen innehåller exempel på omständigheter rörande bland annat produkterna, slutanvändare samt leverans- och finansieringsvillkor som föranleder att företagen bör vara observanta.

Följden av att införa en skyldighet för en exportör att underrätta den behöriga myndigheten när denne har anledning att misstänka att en icke-förtecknad produkt med dubbla användningsområden är eller kan vara avsedd för användningar i artikel 4.1 i den nya PDAförordningen är att exportören kommer att behöva iaktta viss vaksamhet i sin verksamhet. Det är dock inte fråga om ett aktivt

undersökningskrav. I oklara fall bör kontakt alltid tas med den behöriga myndigheten.

Övriga artiklar kräver endast hänvisningsändringar

I artiklarna 4.4–4.7 finns bestämmelser om underrättelser och informationsutbyte med anledning av beslut om tillståndskrav enligt artikel 4. Enligt artikel 4.8 påverkar den nya PDA-förordningen inte medlemsstaternas rätt att vidta nationella åtgärder enligt artikel 10 i förordning (EU) 2015/479, vilken behandlar kvantitativa exportrestriktioner grundade på hänsyn till bland annat allmän ordning eller allmän säkerhet. Artiklarna kräver inte några författningsåtgärder.

Utöver hänvisningsändringen i 4 a § PDA-lagen, från artikel 4.5 i 2009 års PDA-förordning till artikel 4.3 i den nya PDA-förordningen, finns det med anledning av ändringarna i artikel 4 skäl att ändra hänvisningen avseende definitionen av militära produkter i 3 § PDA-lagen, från artikel 4.2 och 4.3 i 2009 års PDA-förordning till artikel 4.1 b och c i den nya PDA-förordningen.

4.4.3 Cyberövervakningsprodukter

Förslag: I PDA-lagen ska det införas en ny bestämmelse som föreskriver att regeringen får meddela föreskrifter om nationella tilläggskrav för export av cyberövervakningsprodukter, när exportören har anledning att misstänka att produkterna är eller kan vara avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 5.1 i den nya PDA-förordningen.

I förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd ska det införas en ny bestämmelse som föreskriver att en exportör ska underrätta den behöriga myndigheten, om exportören har anledning att misstänka att cyberövervakningsprodukten är eller kan vara avsedd för någon av de användningar som anges i artikel 5.1 i den nya PDA-förordningen. Den behöriga myndigheten ska besluta om huruvida tillstånd ska krävas till exporten.

Skälen för förslaget

Kontroll av cyberövervakningsprodukter (artikel 5)

En nyhet i den nya PDA-förordningen är att kontrollområdet utökas till att omfatta export av cyberövervakningsprodukter som inte förtecknas i bilaga I. Cyberövervakningsprodukter definieras i artikel 2.20 som produkter med dubbla användningsområden som är särskilt konstruerade för att möjliggöra dold övervakning av fysiska personer genom monitorering, extraktion, inhämtning eller analys av data från informations- och telekommunikationssystem.

Tillståndskrav efter information från den behöriga myndigheten

Enligt artikel 5.1 i den nya PDA-förordningen ska tillstånd krävas för export av cyberövervakningsprodukter som inte förtecknas i bilaga I om exportören har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna är eller kan vara avsedda för användning i samband med internt förtryck eller för att begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.

För att ett tillståndskrav enligt artikel 5.1 ska inträda krävs alltså i likhet med det som gäller för export av produkter enligt artikel 4.1 en aktiv åtgärd från den behöriga myndigheten i förhållande till en enskild exportör. Vilka närmare omständigheter som den behöriga myndigheten ska beakta anges inte i artikeln.

Enligt skäl 2 i den nya PDA-förordningen syftar förordningen till att säkerställa att unionen och dess medlemsstater fullt ut beaktar alla relevanta överväganden på området för produkter med dubbla användningsområden, vilket bland annat inbegriper de överväganden som ingår i rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/GUSP av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel. De omständigheter som anges i den gemensamma ståndpunkten torde därför vara relevanta även för den behöriga myndighetens prövning enligt artikel 5.1. Artikel 2 i den gemensamma ståndpunkten innehåller ett kriterium rörande respekten för de mänskliga rättigheterna i det slutliga bestämmelselandet samt det landets respekt för internationell humanitär rätt. I artikeln anges bland annat att teknik eller materiel som kan komma att användas för internt förtryck anses

inbegripa teknik eller materiel där det är bevisat att den tilltänkta slutanvändaren har använt sådan eller liknande teknik eller materiel för internt förtryck. Detsamma gäller när det finns skäl att tro att tekniken eller materielen kommer att användas till andra ändamål eller av annan slutanvändare än vad som uppgivits, och användas för internt förtryck. Det anges även att teknikens eller materielens art ska beaktas noggrant, särskilt om den är avsedd för interna säkerhetsändamål. Med internt förtryck avses bland annat tortyr och annan omänsklig behandling eller bestraffning, summariska avrättningar, godtyckliga gripanden och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna som anges i de relevanta internationella instrument som rör de mänskliga rättigheterna.

Exportörens skyldighet att underrätta den behöriga myndigheten

I skäl 7 i den nya PDA-förordningen betonas vikten av att bland annat exportörer bidrar till det övergripande målet för handelskontrollerna. Det anges också att bedömningen av riskerna i samband med transaktionerna måste göras genom transaktionsgranskningsåtgärder, även kallat due diligence, som en del i interna efterlevnadsprogram. Due diligence-kravet finns endast i fråga om export av cyberövervakningsprodukter.

En exportör ska underrätta den behöriga myndigheten om exportören enligt sina due diligence-resultat känner till att de cyberövervakningsprodukter som ska exporteras och som inte förtecknas i bilaga I, är avsedda för användning i samband med internt förtryck eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt (artikel 5.2). Den behöriga myndigheten ska besluta om huruvida tillstånd ska krävas för exporten i fråga. Kommissionen och rådet ska för exportörer tillgängliggöra sådana riktlinjer som avses i artikel 26.1. Avsikten med detta är att säkerställa att unionsordningen för exportkontroll är effektiv och genomförs på ett konsekvent sätt.

En exportör har alltså en skyldighet att informera den behöriga myndigheten om en planerad export, om de förutsättningar som anges i artikel 5.2 är uppfyllda. Det krävs att exportören enligt sina due diligence-resultat känner till att produkterna helt eller delvis är avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 5.1. Några

riktlinjer enligt artikel 26.1 har inte tillgängliggjorts vid tidpunkten för upprättandet av denna promemoria.

Skyldigheterna i både artikel 5.1 och 5.2 följer direkt av förordningen och kräver inte några författningsåtgärder.

Nationellt tilläggskrav då exportören har anledning att misstänka viss

användning

En medlemsstat får anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för export av cyberövervakningsprodukter som inte förtecknas i bilaga I om exportören har anledning att misstänka att produkterna är eller kan vara avsedda för användning i samband med internt förtryck eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt (artikel 5.3). Det är alltså fråga om ett särskilt bemyndigande för medlemsstaterna att anta eller behålla befintliga tillståndskrav för export av cyberövervakningsutrustning som går längre än due diligence-kraven enligt artikel 5.2. Någon sådan reglering finns i dag inte i svensk rätt.

Sverige bör utnyttja bemyndigandet med möjlighet att införa tillståndskrav för export av cyberövervakningsprodukter

I sitt förslag till ny PDA-förordning angav kommissionen att det hade förekommit många rapporter om att it-övervakningsteknik har exporterats till förtryckarregimer eller till konfliktområden och missbrukats i strid med de mänskliga rättigheterna. Som exempel angavs att teknik som används på ett legitimt och reglerat sätt för brottsbekämpning har missbrukats för internt förtryck av auktoritära och förtryckande regimer för att infiltrera oliktänkande och människorättsaktivisters datorsystem, vilket i vissa fall lett till att de fängslats eller rent av mist livet (se COM[2016] 616 final av den 28 september 2016). Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen på området har riskerna för att cyberövervakningsprodukter ska missbrukas blivit än mer framträdande sedan kommissionen presenterade sitt förslag. Det finns därför starka skäl att motverka de risker som följer av export av sådana produkter. För Sverige som har en högteknologisk och exportinriktad industri är detta av särskild vikt.

För att få en bättre kontroll över sådana cyberövervakningsprodukter som inte förtecknas i bilaga I till den nya PDA-förordningen finns det skäl för Sverige att utnyttja bemyndigandet i artikel 5.3 i samma förordning.

Sverige bör alltså utnyttja det särskilda bemyndigandet. För att möjliggöra en snabb reaktion på ändrade förhållanden bör det ske genom att i PDA-lagen införa ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att en cyberövervakningsprodukt ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 5.3 i den nya PDA-förordningen. Regeringen bör på samma sätt även ges möjlighet att meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i samma artikel. Utformningen av bemyndigandet i PDA-lagen bör följa bestämmelsen i 4 a § samma lag. Med stöd av ett sådant bemyndigande bör föreskrifter om tillståndskrav och underrättelseskyldighet meddelas i förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Bestämmelsen bör utformas så att en exportör som har anledning att misstänka att en cyberövervakningsprodukt som inte är förtecknad i bilaga I till den nya PDA-förordningen och som denne avser att exportera, är eller kan vara avsedd för någon av de användningar som anges i artikel 5.1 i samma förordning, ska underrätta den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska då besluta om huruvida tillstånd ska krävas till exporten.

Eftersom tillståndskrav enligt artikel 5 är en nyhet i den nya PDA-förordningen måste det säkerställas att det finns kompletterande nationella bestämmelser om tillståndsförfarandet. För överväganden i dessa frågor, se avsnitt 4.5.1.

Informationsutbyte

I artiklarna 5.4 och 5.5 finns bestämmelser om underrättelser och informationsutbyte med anledning av beslut om tillståndskrav enligt artikel 5.

Av artikel 5.6 framgår att i det fall medlemsstaterna till varandra och till kommissionen anmäler att ett tillståndskrav bör införas för i allt väsentligt identiska transaktioner, ska kommissionen offentliggöra information om de cyberövervakningsprodukter och, när det är lämpligt, de destinationer som omfattas av tillståndskrav som an-

mälts av medlemsstaterna för detta ändamål. Offentliggörandet ska ske i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning, som innehåller meddelanden och upplysningar från EU:s institutioner, byråer och organ. Av artikel 5.6 följer dock inte att ett sådant offentliggörande innebär ett tillståndskrav i sig. Sådant tillståndskrav kan endast genomföras enligt artiklarna 5.1, 5.2 och 5.3. Det torde i stället vara fråga om att särskilt peka på behovet av vaksamhet i fråga om de aktuella transaktionerna.

I artiklarna 5.7, 5.9 och 5.10 finns bestämmelser om medlemsstaternas översyn av den information som offentliggjorts i enlighet med artikel 5.6, om det informationsutbyte som krävs enligt artikel 5, och om förhållandet till relevanta internationella icke-spridningssystemen eller överenskommelserna om exportkontroll.

Skyldigheterna enligt artiklarna 5.4–5.10 följer direkt av förordningen och kräver inte några författningsåtgärder.

I likhet med det som föreskrivs i artikel 4.8 påverkar enligt artikel 5.1 den nya PDA-förordningen inte medlemsstaternas rätt att vidta nationella åtgärder enligt artikel 10 i förordning (EU) 2015/479, vilken behandlar kvantitativa exportrestriktioner grundade på hänsyn till bland annat allmän ordning eller allmän säkerhet.

4.4.4 Tillhandahållande av förmedlingstjänster

Förslag: I förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd ska det införas en ny bestämmelse som föreskriver att tillstånd ska krävas för att tillhandahålla förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till den nya PDA-förordningen, om förmedlaren har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna är eller kan vara avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1 i samma förordning.

I samma förordning ska det även införas en bestämmelse som föreskriver att en förmedlare ska underrätta den behöriga myndigheten om förmedlaren har anledning att misstänka att produkten är eller kan vara avsedd för någon av de användningar som anges i artikel 4.1. Myndigheten ska besluta om huruvida tillstånd ska krävas för tillhandahållandet av förmedlingstjänsten.

Skälen för förslaget

Tillståndskrav för att tillhandahålla förmedlingstjänster (artikel 6)

FN:s säkerhetsråds resolution 1540 (2004) föreskriver att alla stater ska vidta och genomdriva kraftfulla åtgärder i syfte att införa inhemska kontroller för att förhindra spridningen av kärnvapen och kemiska och biologiska vapen samt bärare av dessa, bland annat genom att införa lämpliga kontroller av material, utrustning och teknik med koppling till dessa. Med anledning av resolutionen infördes genom 2009 års PDA-förordning kontroll för att tillhandahålla förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden (artikel 5 i 2009 års PDA-förordning). Regleringen är i huvudsak densamma i den nya PDA-förordningen och finns nu i artikel 6.

Med förmedlingstjänster avses, enligt definitionen i artikel 2.7 i den nya PDA-förordningen, förhandling eller organisering av transaktioner för inköp, försäljning eller leverans av produkter med dubbla användningsområden från ett tredjeland till något annat tredjeland. Det avser också försäljning eller inköp av produkter med dubbla användningsområden som befinner sig i tredjeländer för överföring till något annat tredjeland. Från definitionen undantas ett rent tillhandahållande av stödtjänster, såsom transport, finansiella tjänster, försäkring eller återförsäkring samt allmän reklam eller säljfrämjande åtgärder.

En förmedlare kan vara varje fysisk eller juridisk person eller partnerskap som tillhandahåller förmedlingstjänster från unionens tullområde till ett tredjelands territorium (artikel 2.8). Jämfört med 2009 års PDA-förordning har termen förmedlare ändrats så att den även omfattar juridiska personer och partnerskap som inte har hemvist eller är etablerade i en medlemsstat och som tillhandahåller förmedlingstjänster från unionens tullområde.

Tillståndskrav för förtecknade produkter efter information från den

behöriga myndigheten

Det krävs tillstånd för att tillhandahålla förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I, om förmedlaren har informerats av den behöriga myndigheten om

att produkterna är eller kan vara avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1. Detta regleras i artikel 6.1. Artikeln motsvaras med undantag för den ändrade definitionen av förmedlare och utökningen av artikel 4.1 av artikel 5.1 första meningen i 2009 års PDA-förordning.

Förmedlarens skyldighet att underrätta den behöriga myndigheten

Förmedlare har en skyldighet att underrätta den behöriga myndigheten om förmedlaren avser att tillhandahålla förmedlingstjänster för produkter som förtecknas i bilaga I och känner till att dessa produkter helt eller delvis är avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1. Myndigheten ska besluta om huruvida tillstånd ska krävas för förmedlingstjänsterna (artikel 6.2). Artikeln motsvarar artikel 5.1 andra meningen i 2009 års PDA-förordning. Vissa språkliga ändringar har dock gjorts och genom hänvisningen till artikel 4.1 har omfattningen, på samma sätt som för artikel 6.1, utökats till att omfatta användningar som avses i artikel 4.1 b och c. Alltså omfattas även militär slutanvändning om landet som köper produkterna eller destinationslandet är föremål för ett vapenembargo (artikel 4.1 b) och användning som under vissa närmare förutsättningar avser delar eller komponenter till militära produkter som förtecknas i den nationella militära förteckningen (artikel 4.1 c).

Skyldigheterna enligt båda artiklarna 6.1 och 6.2 följer direkt av förordningen och kräver inte några författningsåtgärder.

Nationellt tilläggskrav om kontroll av icke-förtecknade produkter

En medlemsstat får enligt artikel 6.3 utvidga tillämpningen av artikel 6.1 till produkter med dubbla användningsområden som inte tas upp i förteckningen. Motsvarande bemyndigande reglerades i 2009 års PDA-förordning i artikel 5.2. I den nya förordningen har bemyndigandet utvidgats till att omfatta delar eller komponenter till militära produkter som förtecknas i den nationella militära förteckningen och som har exporterats från en medlemsstats territorium utan tillstånd eller i strid med ett tillstånd enligt den medlemsstatens nationella lagstiftning (artikel 4.1 c i den nya PDA-förordningen). Bemyndigandet i artikel 5.2 i 2009 års PDA-förordning hade 2020

utnyttjats av drygt hälften av de dåvarande medlemsstaterna (se Europeiska unionens officiella tidning 2020/C 16/04).

Sverige har infört ett bemyndigande i 4 b § PDA-lagen för regeringen att meddela föreskrifter om krav på tillstånd för förmedling av icke-förtecknade produkter. Bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter har dock hittills inte utnyttjats.

Möjligheten att meddela föreskrifter om tillståndskrav för förmedlingstjänster bör utnyttjas

I förarbetena till 4 b § PDA-lagen uttalas som skäl för införandet av bemyndigandet att de behöriga myndigheterna eller förmedlaren kan ha fått kännedom om att produkterna är avsedda för användningarna i artikel 4.1 och 4.2 i 2009 års PDA-förordning, även om produkterna i fråga inte är förtecknade i bilaga I. Vidare uttalas att den tekniska utvecklingen på massförstörelseområdet är så snabb att det är svårt att förutse vilka produkter eller vilka material som kan komma att användas för massförstörelsevapen. De länder som har en ambition att utveckla massförstörelsevapen anges också ha blivit skickligare på att uppgradera produkter som inte omfattas av exportkontrollförteckningarna till att bli funktionella i framställningen av massförstörelsevapen (prop. 2009/10:205 s. 56). De skäl som framhålls i propositionen är alltjämt gällande. Ett utnyttjande av bemyndigandet skulle även vara positivt för icke-spridningsarbetet, då det finns många produkter med dubbla användningsområden som undgår kontroll enligt bilaga I, men som ändå kan användas i program för framställningen av massförstörelsevapen och som exporteras i detta syfte.

Möjligheten i 4 b § PDA-lagen att meddela föreskrifter om krav på tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster bör därför utnyttjas. Det bör göras genom att i förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd införa föreskrifter med denna innebörd. Bestämmelserna bör utformas så att tillstånd ska krävas för tillhandahållande av förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till den nya PDAförordningen, om förmedlaren har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna i fråga helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1 i

samma förordning. Därutöver bör hänvisningen i 4 b § PDA-lagen till artikel 5.1 i 2009 års PDA-förordning ändras till att avse artikel 6.3 i den nya förordningen.

Nationellt tilläggskrav då förmedlaren har anledning att misstänka

viss användning

En medlemsstat får anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för tillhandahållande av förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden, om förmedlaren har anledning att misstänka att produkterna är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 (artikel 6.4). Artikeln motsvarar artikel 5.3 i 2009 års PDA-förordning. Bemyndigandet i artikel 5.3 i 2009 års PDA-förordning hade 2020 utnyttjats av drygt hälften de dåvarande medlemsstaterna (se Europeiska unionens officiella tidning 2020/C 16/04).

Sverige har infört ett sådant bemyndigande för regeringen i 4 c § PDA-lagen. Det gjordes i syfte att kunna uppnå erforderlig kontroll över tillhandahållandet av förmedlingstjänster när det gäller produkter med dubbla användningsområden för användningar som anges i artikel 4.1 i 2009 års PDA-förordning (prop. 2009/10:205 s. 56–57).

Bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter om krav på tillstånd och underrättelseskyldighet i 4 c § PDA-lagen har hittills inte heller utnyttjats. Resonemanget ovan avseende skälen för utnyttjandet av bemyndigandet i 4 b § gör sig även gällande beträffande bemyndigandet i 4 c §. Bemyndigandet bör utnyttjas genom att införa en bestämmelse om detta i förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Bestämmelserna bör utformas så att en förmedlare som har anledning att misstänka att en produkt med dubbla användningsområden som denne avser att tillhandahålla förmedlingstjänster för är eller kan vara avsedd för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i den nya PDA-förordningen, ska underrätta den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska besluta om huruvida tillstånd ska krävas för tillhandahållande av förmedlingstjänsten. För närmare exempel på när det kan finnas anledning att misstänka en sådan användning och därför skäl att underrätta den behöriga myndigheten, se avsnitt 4.4.2. Därutöver bör 4 c § PDA-lagen ändras så

att hänvisningen till artikel 5.3 i 2009 års PDA-förordning ändras till att avse artikel 6.4 i den nya förordningen.

Medlemsstaternas anmälningsskyldighet

Artikel 6.5 i den nya PDA-förordningen anger att artiklarna 9.2–9.4 om medlemsstaternas anmälningsskyldighet ska tillämpas på sådana nationella åtgärder som avses i artikel 6.3 och 6.4. Artikel 6.5 motsvarar artikel 5.4 i 2009 års PDA-förordning. Skyldigheterna följer direkt av förordningen och kräver inte några författningsåtgärder. Anmälningsskyldigheten enligt artikel 9 behandlas i avsnitt 4.4.7.

4.4.5 Transitering av icke-unionsprodukter

Förslag: I förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd ska det införas en ny bestämmelse som föreskriver att transitering av icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till den nya PDA-förordningen får förbjudas, om produkterna är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1 i samma förordning.

Skälen för förslaget

Transitering (artikel 7)

Transitering avser transport av icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden som förs in i och passerar genom unionens tullområde till en destination utanför unionens tullområde. Vad som närmare avses med transitering framgår av definitionen i artikel 2.11. Bestämmelser om transitering finns i artikel 7 i den nya PDAförordningen. I 2009 års PDA-förordning regleras det i artikel 6.

Förbud mot transitering av förtecknade produkter

Transitering av icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I får när som helst förbjudas av den

behöriga myndigheten i den medlemsstat där produkterna befinner sig om produkterna är eller kan vara avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1 (artikel 7.1).

Hänvisningen till artikel 4.1 innebär jämfört med hänvisningen i artikel 6.1 i 2009 års PDA-förordning en utvidgning då även sådan användning som avses i artikel 4.1 b och c träffas. Transitering kan alltså förbjudas även då produkterna är eller kan vara avsedda för militär slutanvändning om det land som köper produkterna eller destinationslandet är föremål för ett vapenembargo (artikel 4.1 b) och användning som under vissa närmare förutsättningar avser delar eller komponenter till militära produkter som förtecknas i den nationella militära förteckningen (artikel 4.1 c).

Artikel 6.1 i 2009 års PDA-förordning kompletteras av 4 § första stycket PDA-lagen, som bland annat anger att frågor om förbud enligt förordningen prövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer. Utöver en hänvisningsändring till den nya PDA-förordningen medför artikel 7.1 inte något behov av författningsändringar.

Tillståndskrav för en specifik transitering

Innan beslut fattas om en transitering ska förbjudas får den behöriga myndigheten införa tillståndskrav för den specifika transiteringen, om produkterna är eller kan vara avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1 (artikel 7.2).

I artikel 6.2 i 2009 års PDA-förordning är möjligheten att införa tillståndskrav för en specifik transitering beroende av att en medlemsstat utnyttjar ett särskilt bemyndigande om att införa bestämmelser med sådant innehåll. Sverige har valt att inte utnyttja detta bemyndigande (prop. 2009/10:205 s. 64). Artikel 7.2 i den nya PDAförordningen riktar sig dock direkt till den behöriga myndigheten och förutsätter endast kompletterande lagstiftning av verkställande karaktär. Ett sådant tillståndsförfarande som avses i artikel 7.2 omfattas av 4 § första stycket PDA-lagen. Den behöriga myndigheten kan alltså enligt den nya PDA-förordningen införa denna typ av tillståndskrav genom en direkt tillämpning av förordningen. Utöver ovan nämnda hänvisningsändring till den nya PDA-förordningen krävs därför inte några författningsändringar.

Nationellt tilläggskrav om förbud mot transitering av icke-förtecknade

produkter

Medlemsstaterna har möjlighet att utvidga förbjudet mot transitering till produkter som inte tas upp i förteckningen i bilaga I (artikel 7.3).

Motsvarande bemyndigande finns i artikel 6.3 i 2009 års PDAförordning. Det särskilda bemyndigandet hade 2020 utnyttjats av drygt hälften de dåvarande medlemsstaterna (se Europeiska unionens officiella tidning 2020/C 16/04). Sverige har i 4 d § PDA-lagen infört en möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 6.3 i 2009 års PDA-förordning får omfattas av förbud mot transitering enligt artikel 6.1 i samma förordning. Bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter i dessa fall har dock ännu inte utnyttjats.

Möjligheten att meddela föreskrifter om transitering av icke-

förtecknade produkter bör utnyttjas

I förarbetena till 4 d § PDA-lagen uttalas som skäl för bemyndigandet att det kan vara en grannlaga och tidskrävande uppgift att avgöra huruvida berörda produkter med dubbla användningsområden är förtecknade i bilaga I eller inte, varför transitering bör kunna förbjudas även i de fall som de aktuella produkterna inte är förtecknade i bilaga I (prop. 2009/10:205 s. 64–65). Det som anges i propositionen är alltjämt gällande. Ett utnyttjande av bemyndigandet i 4 d § PDA-lagen skulle på samma sätt som för motsvarande möjlighet för tillhandahållande av förmedlingstjänster vara positivt för icke-spridningsarbetet, då det finns många produkter med dubbla användningsområden som undgår kontroll enligt bilaga I men som ändå kan användas i t.ex. massförstörelseprogram och som exporteras i detta syfte. Sverige har även åtaganden inom initiativet om säkerhet mot spridning av massförstörelsevapen (the Proliferation Security Initiative) att kunna stoppa även sådana transiteringar som nu diskuteras. Initiativet syftar till att stärka det internationella samarbetet för att bättre kunna förhindra spridningen av massförstörelsevapen.

Utöver att ändra hänvisningen i 4 d § PDA-lagen till att avse artikel 7.3 i den nya PDA-förordningen finns det alltså skäl att

meddela sådana föreskrifter om kontroll av icke-förtecknade produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 7.3 i den nya PDA-förordningen. Det bör ske genom att i förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd införa föreskrifter med denna innebörd. Bestämmelserna bör utformas så att det föreskrivs att transitering av icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till den nya PDA-förordningen får förbjudas av den behöriga myndigheten om produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1 i samma förordning.

4.4.6 Tillhandahållande av tekniskt bistånd

Förslag: I PDA-lagen ska det införas nya bestämmelser som föreskriver att regeringen får meddela föreskrifter om nationella tilläggskrav • om att utöka kontrollen av tillhandahållande av tekniskt bi-

stånd till att avse produkter med dubbla användningsområden

som inte förtecknas i bilaga I till samma förordning, och • om tillståndskrav och underrättelseskyldighet för tillhanda-

hållande av tekniskt bistånd när tillhandahållaren har anled-

ning att misstänka att produkterna är eller kan vara avsedda

för någon av de användningar som avses i artikel 4.1 i den nya

PDA-förordningen. I förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd ska det införas en ny bestämmelse som föreskriver att tillstånd ska krävas för tillhandahållande av tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till den nya PDAförordningen om tillhandahållaren har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna är eller kan vara avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1 i samma förordning.

I samma förordning ska det införas en bestämmelse som föreskriver att en tillhandahållare av tekniskt bistånd ska underrätta den behöriga myndigheten, om tillhandahållaren har anledning

att misstänka att produkten med dubbla användningsområden är eller kan vara avsedd för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i den nya PDA-förordningen. Myndigheten ska besluta om huruvida tillstånd ska krävas för tillhandahållandet av det tekniska biståndet.

Bestämmelserna om tekniskt bistånd i PDA-lagen och förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd ska upphävas. Detsamma gäller bestämmelsen i PDA-lagen om straff för den som uppsåtligen bryter mot förbudet mot att lämna tekniskt bistånd utanför Europeiska unionen.

Skälen för förslaget

Rådets gemensamma åtgärd om kontroll av tekniskt bistånd och regleringen i PDA-lagen

Med anledning av att tekniskt bistånd som står i samband med militär slutanvändning inte omfattades av 2000 års PDA-förordning beslutade rådet om en gemensam åtgärd, 2000/401/GUSP, som reglerar kontroll av visst tekniskt bistånd som inte täcks av den förordningen. Den gemensamma åtgärden reglerar tekniskt bistånd som ges utanför EU och omfattar endast tekniskt bistånd som har samband med viss slags militär slutanvändning.

Enligt artikel 2 i rådets gemensamma åtgärd ska tekniskt bistånd vara underkastat kontroll om biståndet är avsett för att bidra till tillverkning, hantering eller spridning av massförstörelsevapen. Kontrollen av tekniskt bistånd kan utövas genom antingen ett förbud eller ett tillståndsförfarande.

För att uppfylla åtagandet att genomföra den gemensamma åtgärden har i 9 § första stycket PDA-lagen införts ett förbud mot att lämna tekniskt bistånd utanför EU, se propositionen Exportkontroll m.m. av produkter med dubbla användningsområden (prop. 2000/2001:9 s. 40–43). Förbudet gäller om det tekniska biståndet är avsett att användas i samband med bland annat utveckling eller spridning av kemiska vapen, biologiska vapen eller kärnvapen eller utveckling m.m. av missiler som är i stånd att bära sådana vapen. Enligt andra stycket samma paragraf får regeringen meddela föreskrifter om undantag från förbudet. Sådana undantag finns i 12 § förord-

ningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Undantag finns exempelvis för tekniskt bistånd som består av överföring av uppgifter som utgör grundläggande vetenskaplig forskning eller forskning om skydd och motmedel mot massförstörelsevapen. I 16 § PDA-lagen finns bestämmelser om tillsyn för kontroll av den som ger tekniskt bistånd (se avsnitt 4.10.2).

Förbudet mot att lämna tekniskt bistånd enligt 9 § PDA-lagen straffsanktioneras genom 20 § samma lag.

Tekniskt bistånd omfattas inte av 2009 års PDA-förordning.

Kontroll av tekniskt bistånd i den nya PDA-förordningen (artikel 8)

Tillhandahållande av tekniskt bistånd har nu reglerats i den nya PDA-förordningen. I skäl 7 i förordningen anges att Lissabonfördraget har klargjort att tillhandahållandet av tekniskt bistånd som inbegriper en gränsöverskridande rörlighet omfattas av unionens behörighet och att det därför är lämpligt att införa en definition av tekniskt bistånd och att specificera vilka kontroller som ska tillämpas på dess tillhandahållande. Av effektivitets- och konsekvensskäl bör dessutom kontrollerna av tillhandahållandet av tekniskt bistånd harmoniseras. Bestämmelser om kontroll av tillhandahållande av tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden finns i artikel 8.

Enligt definitionen i artikel 2.9 avses med tekniskt bistånd allt tekniskt stöd som har samband med bland annat utveckling och underhåll eller annan teknisk service i form av exempelvis utbildning eller konsulttjänster. Tillhandahållare av tekniskt bistånd definieras enligt artikel 2.10 som bland annat varje fysisk eller juridisk person eller varje partnerskap som tillhandahåller tekniskt bistånd från unionens tullområde till ett tredjelands territorium och i andra angivna fall som exempelvis tillhandahållande inom ett tredjelands territorium.

Tekniskt bistånd enligt definitionen i artikel 2.9 i den nya PDAförordningen omfattas inte av 2009 års PDA-förordning (artikel 7 i 2009 års PDA-förordning anger att förordningen inte är tillämplig på tillhandahållande av tjänster eller överföring av teknik om tillhandahållandet eller överföringen förutsätter att personer för-

flyttar sig över gränser mellan länder). Enligt bilaga I till 2009 års PDA-förordning, liksom enligt bilaga I till den nya EUförordningen, kan dock tillståndskrav gälla för viss teknik, vilket i bilagan definieras som specifik information som är nödvändig för utveckling, produktion eller användning av varor. Informationen kan bland annat ha formen teknisk assistans, vilket kan avse exempelvis instruktioner och konsulttjänster som kan innebära överförande av tekniska uppgifter.

Genom införandet av artikel 8 i den nya PDA-förordningen harmoniseras kontrollerna av tillhandahållandet av tekniskt bistånd. Tekniskt bistånd kommer alltså, även för sådant tekniskt bistånd som har samband med viss slags militär slutanvändning som omfattas av rådets gemensamma åtgärd 2000/401/GUSP, att regleras genom den nya PDA-förordningen. Någon möjlighet till nationell reglering av tekniskt bistånd finns därför inte. Bestämmelserna om tekniskt bistånd i 9 och 20 §§ PDA-lagen och 12 § förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd bör därmed upphävas. Hänvisningarna till 20 § PDA-lagen i 21 § samma lag bör också utgå.

Tillståndskrav för förtecknade produkter efter information från den behöriga myndigheten och tillhandahållarens skyldighet att underrätta

den behöriga myndigheten

Tillstånd krävs för tillhandahållande av tekniskt bistånd för produkter som förtecknas i bilaga I om tillhandahållaren av tekniskt bistånd har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna är eller kan vara avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1 (artikel 8.1). För att ett tillståndskrav enligt artikel 8.1 ska inträda krävs alltså en aktiv åtgärd från den behöriga myndigheten i förhållande till en enskild tillhandahållare av tekniskt bistånd.

Tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd kan vidare krävas om en tillhandahållare av tekniskt bistånd avser att tillhandahålla tekniskt bistånd för produkter som förtecknas i bilaga I och känner till att produkterna är avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1 (artikel 8.2). Tillhandahållaren ska i dessa fall underrätta den behöriga myndigheten. Myndigheten ska då besluta om huruvida sådant tekniskt bistånd ska omfattas av tillstånd.

Kraven på tillstånd för tekniskt bistånd gäller inte i ett antal närmare angivna undantagsfall (artikel 8.3). Undantag görs bland annat då det tekniska biståndet tillhandahålls inom eller till territoriet i ett land som förtecknas i avsnitt A del 2 i bilaga II, är allmänt tillgängligt eller utgör grundforskning, tillhandahålls av myndigheter eller i vissa fall en medlemsstats väpnade styrkor eller utgör nödvändigt underhåll av produkter för vilka ett exporttillstånd har beviljats.

Eftersom regleringen i artikel 8 är ny behöver det säkerställas att det finns kompletterande nationella bestämmelser om tillståndsförfarandet. För överväganden i denna fråga, se avsnitt 4.5.2. Skyldigheterna enligt artiklarna 8.1, 8.2 och 8.3 följer i övrigt direkt av förordningen och kräver inte några författningsåtgärder.

Nationellt tilläggskrav om kontroll av tillhandahållande av tekniskt

bistånd för icke-förtecknade produkter

En medlemsstat får utvidga tillämpningen av artikel 8.1 till produkter med dubbla användningsområdet som inte tas upp i förteckningen (artikel 8.4). Bemyndigandet motsvarar de som finns i artikel 6.3 (tillhandahållande av förmedlingstjänster) och 7.3 (transitering av icke-unionsprodukter). På samma sätt som för bestämmelserna om förmedlingstjänster och transitering finns det skäl att utnyttja det särskilda bemyndigandet om att utvidga den behöriga myndighetens möjligheter att föreskriva tillståndskrav enligt artikel 8.1 till att omfatta produkter som inte tas upp i förteckningen. Det finns risk för att produkter undgår kontroll enligt förteckningen i bilaga I, men ändå kan användas i massförstörelseprogram, varför möjligheten att utöka kontrollområdet skulle vara positivt för ickespridningsarbetet.

Det finns mot denna bakgrund skäl för Sverige att utnyttja det särskilda bemyndigandet i artikel 8.4. Det bör ske på motsvarande sätt som redan skett i fråga om artikel 6.3 och 7.3 (se avsnitt 4.4.4 respektive 4.4.5). I PDA-lagen bör det alltså införas en ny bestämmelse om att regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt som avses i artikel 8.4 får omfattas av krav på tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd enligt artikel 8.1 i samma förordning. Med stöd av det bemyndigandet bör föreskrifter med detta innehåll meddelas. Det bör ske genom att i förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

införa föreskrifter med denna innebörd. Bestämmelsen bör utformas så att tillstånd ska krävas för tillhandahållande av tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till den nya PDA-förordningen, om tillhandahållaren har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna i fråga helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1 i samma förordning.

Nationellt tilläggskrav för fall då tillhandahållaren har anledning att

misstänka viss användning

En medlemsstat får anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd om en tillhandahållare av tekniskt bistånd som avser att tillhandahålla tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden har anledning att misstänka att dessa produkter är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1 (artikel 8.5).

Sverige bör utnyttja bemyndigandet av samma skäl som angetts för motsvarande bestämmelse i artikel 4.3 i den nya PDA-förordningen (se avsnitt 4.4.2), det vill säga att det skulle leda till en bättre kontroll över export av icke-förtecknade produkter. Följden av att inte utnyttja bemyndigandet är att det skulle ställas lägre krav på tillhandahållare av tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden som är eller kan vara avsedda för någon av de användning som avses i artikel 4.1 än för exportörer av sådan cyberövervakningsutrustning som avses i artikel 5.2. Som anges i avsnitt 4.4.4 föreslås dessutom i denna promemoria att Sverige bör utnyttja det särskilda bemyndigandet avseende tillhandhållande av förmedlingstjänster i artikel 6.3. Samma krav i denna del bör ställas även på tillhandahållande av tekniskt bistånd. Ett bemyndigande bör därför införas för regeringen att meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd enligt artikel 8.5 samt om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i samma artikel. Med stöd av ett sådant bemyndigande bör föreskrifter om tillståndskrav och underrättelseskyldighet meddelas i förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd (se avsnitt 4.4.2 för överväganden rörande utformningen av motsvarande bestämmelse för exportörer).

4.4.7 Förbud eller tillståndskrav med hänsyn till allmän säkerhet eller mänskliga rättigheter

Bedömning: Det finns för närvarande inte skäl att meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export med hänsyn till den allmänna säkerheten eller mänskliga rättigheter.

Skälen för bedömningen

Exportkontroll med hänsyn till allmän säkerhet och mänskliga rättigheter (artikel 9)

I likhet med 2000 års och 2009 års PDA-förordningar finns i den nya PDA-förordningen möjligheter för medlemsstaterna att förbjuda eller kräva tillstånd för export av produkter med dubbla användningsområden med hänsyn till allmän säkerhet eller övervägande rörande mänskliga rättigheter. Detta regleras i den nya PDA-förordningen i artikel 9. Artikeln motsvarar delvis artikel 8 i 2009 års PDAförordning.

Nationellt tilläggskrav om förbud eller tillståndskrav med hänsyn till

allmän säkerhet eller mänskliga rättigheter

En medlemsstat får med hänsyn till den allmänna säkerheten, inbegripet förebyggande av terroristhandlingar, eller till överväganden rörande mänskliga rättigheter, förbjuda eller kräva tillstånd för export av produkter som inte förtecknas i bilaga I (artikel 9.1). Artikeln motsvarar artikel 8.1 i 2009 års PDA-förordning. Jämfört med 2009 års förordning har skrivningen om förebyggande av terroristhandlingar tillkommit. Bemyndigandet i artikel 8.1 i 2009 års förordning hade 2020 utnyttjats av knappt hälften av de dåvarande medlemsstaterna (se Europeiska unionens officiella tidning 2020/C 16/04).

I artiklarna 9.2 och 9.3 i den nya PDA-förordningen, som rör medlemsstaternas skyldighet att anmäla åtgärder enligt artikel 9.1 till kommissionen och övriga medlemsstater, föreskrivs numera en särskild anmälningsskyldighet. Skyldigheten avser de fall då åtgärden

består i att upprätta eller ändra en nationell kontrollförteckning. Vilka andra åtgärder som är möjliga att vidta enligt artikel 9.1 framgår inte. Det kan dock konstateras att artikel 8.1 i 2009 års PDAförordning av de stora flertalet medlemsstater har tillämpats så att den åtgärd som är möjlig att vidta enligt den artikeln är att upprätta en nationell kontrollförteckning.

Regeringen får genom 5 § PDA-lagen meddela föreskrifter enligt artikel 8.1 i 2009 års PDA-förordning. Regeringen har hittills inte meddelat några sådana föreskrifter. Det har inte framkommit något behov av att i denna promemoria lämna förslag på sådana föreskrifter.

Offentliggörande av medlemsstaternas åtgärder

Enligt artikel 9.4 ska kommissionen offentliggöra de åtgärder som anmälts av medlemsstaterna enligt artiklarna 9.2 och 9.3 i Europeiska unionens officiella tidning. Kommissionen ska löpande offentliggöra en separat sammanställning av de nationella kontrollförteckningarna som är i kraft i medlemsstaterna. Medlemsstaternas skyldigheter enligt artiklarna 9.2 och 9.3 följer direkt av förordningen och artikel 9.4 riktar sig till kommissionen. Artiklarna kräver alltså inte några författningsåtgärder.

Tillståndskrav på grund av en nationell kontrollförteckning i en

annan medlemsstat (artikel 10)

I artikel 10 i den nya PDA-förordningen, som är ny till sitt innehåll, finns bestämmelser om tillståndskrav för export av produkter med dubbla användningsområden till följd av att en annan medlemsstat inför ett sådant krav på grundval av en nationell kontrollförteckning enligt förfarandet i artikel 9 i förordningen.

Enligt artikel 10.1 ska tillstånd krävas för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I om en annan medlemsstat inför tillståndskrav för export av dessa produkter på grundval av en nationell kontrollförteckning över produkter som antagits av den medlemsstaten enligt artikel 9 och offentliggjorts av kommissionen enligt artikel 9.4. Ett ytterligare villkor är att exportören har informerats av den behöriga myndig-

heten om att produkterna är eller kan vara avsedda för användning som ger anledning till oro avseende den allmänna säkerheten, inbegripet förebyggande av terroristhandlingar, eller överväganden rörande mänskliga rättigheter. I skäl 10 i den nya PDA-förordningen anges att denna mekanism möjliggör för medlemsstaterna att samordna sina åtgärder när en ny risk identifieras. Vidare anges att detta är för att unionen snabbt ska kunna reagera på allvarligt missbruk av befintlig teknologi eller på nya risker i samband med ny teknologi (”emerging technologies” på engelska).

I artikel 10.2 och 10.3 finns bestämmelser om informationsskyldighet för en medlemsstat i förhållande till kommissionen och övriga medlemsstater dels när ett tillstånd som krävs enligt artikel 10.1 avslås, dels när en medlemsstat beslutar om ett tillståndskrav enligt samma artikel. Av artikel 10.3 följer även en skyldighet för en medlemsstat att utan dröjsmål informera sina tullmyndigheter och andra relevanta nationella myndigheter om tillståndskravet.

För överväganden om prövning av tillståndskrav enligt artikel 10 och kompletterande bestämmelser, se avsnitt 4.5.1 under rubriken tillstånd som beviljas av den behöriga myndigheten – i Sverige Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten.

4.4.8 Tillståndskrav för överföringar inom EU

Förslag: I förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd ska det införas en ny bestämmelse som föreskriver att tillstånd ska krävas för överföring av produkter inom EU enligt artikel 11.2 i den nya PDAförordningen. Tillstånd ska krävas endast om den behöriga myndigheten har informerat en operatör om att tillstånd krävs.

Det ska vidare införas en skyldighet för operatörer att underrätta den behöriga myndigheten, om operatören känner till att en produkt är avsedd för någon av de användningar som anges i artikel 4.2 i samma förordning. Myndigheten ska besluta om huruvida tillstånd till överföringen ska krävas.

Bemyndigandet i 4 § 2 förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd för Inspektionen för strategiska produkter att meddela föreskrifter

om krav på tillstånd till sådan överföring som avses i artikel 22.2 i 2009 års PDA-förordning ska upphävas.

Skälen för förslaget

Överföringar inom EU (artikel 11)

Den unionsrättsliga regleringen av kontroll av produkter med dubbla användningsområden omfattar också tillståndskrav för överföringar av vissa produkter inom EU. Som framgår av skäl 27 till den nya PDA-förordningen är ett gemensamt kontrollsystem inom EU en förutsättning för att skapa fri rörlighet inom unionens tullområde för produkter med dubbla användningsområden. Regleringen om överföringar inom EU framgår av artikel 11. Artikeln motsvarar i huvudsak artikel 22 i 2009 års PDA-förordning. Jämfört med den tidigare lydelsen har de nya artiklarna 5 och 10 rörande cyberövervakningsprodukter och produkter på nationella kontrollistor lagts till tillämpningsområdet för artikeln.

Tillståndskrav för överföringar av vissa förtecknade produkter

Den grundläggande regleringen av överföringar inom EU följer av artikel 11.1. Enligt den artikeln krävs det tillstånd för överföring inom unionen av produkter med dubbla användningsområden som finns förtecknade i bilaga IV. Produkter som förtecknas i del 2 i bilaga IV, det vill säga produkter som omfattas av konventionen om kemiska vapen, får dock inte omfattas av ett generellt tillstånd.

Nationellt tilläggskrav om tillstånd för överföringar av icke-

förtecknade produkter

Regleringen av överföringar inom EU innebär att en medlemsstat får föreskriva ett tillståndskrav för överföring av andra produkter än de som förtecknas i bilaga IV i vissa närmare angivna fall (artikel 11.2). Syftet med att kunna införa tillståndskrav i dessa fall är bland annat att medlemsstaterna ska kunna utöva kontroll över produkter som sedan kan hamna utanför unionen.

Artikel 11.2 motsvarar artikel 22.2 i 2009 års PDA-förordning, med den skillnaden att artikel 11.2 a i den nya PDA-förordningen även anger den behöriga myndighetens vetskap om de berörda produkternas slutdestination som en grund för ett tillståndskrav och att artikel 11.2 b i samma förordning även omfattar tillståndskrav för cyberövervakningsprodukter och produkter på nationella kontrollistor enligt de nya artiklarna 5 och 10. Bemyndigandet i artikel 22.2 i 2009 års PDA-förordning hade 2020 utnyttjats av drygt en tredjedel av de dåvarande medlemsstaterna (se Europeiska unionens officiella tidning 2020/C 16/04).

För att kunna förhindra utförsel som strider mot utrikes-, säkerhets-, och försvarspolitiska intressen har Sverige utnyttjat bemyndigandet i artikel 22.2 i 2009 års PDA-förordning genom införandet av 7 § PDA-lagen (prop. 2000/01:9 s. 37 och prop. 2009/10:205 s. 86–87). Enligt 7 § PDA-lagen får regeringen meddela föreskrifter om krav på sådant tillstånd till överföring som avses i 22.2 i 2009 års PDA-förordning. Bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter har ännu inte utnyttjats.

Möjligheten att föreskriva tillståndskrav för överföringar inom EU

bör utnyttjas

För överföringar inom EU finns en risk för att produkterna därefter exporteras till en slutdestination utanför unionen. Det har även förekommit fall då överföringar har skett till andra medlemsstater och produkterna därefter har exporterats, trots att produkterna har varit avsedda för känsliga ändamål. Möjligheten i 7 § PDA-lagen bör därför utnyttjas och föreskrifter om kontroll meddelas för överföringar inom EU. Föreskrifter om nationella tillståndskrav bör gälla alla exporter som sker enligt artiklarna 4, 5, 9 och 10, eftersom dessa grundar sig på beslut eller nationella kontrollförteckningar som bara gäller i Sverige. När det däremot gäller tillstånd för export av produkter enligt den unionsgemensamma förteckningen i bilaga 1 som följer av artikel 3 skulle det dock varken vara rimligt eller effektivt att belägga alla överföringar som sker av förtecknade produkter med motsvarande tillståndskrav. Dessa överföringar bör därför endast vara föremål för tillståndskrav om den behöriga myndigheten känner till att slutdestinationen är belägen utanför unionens tullområde och produkterna är, eller kan vara, avsedda för sådan användning som

anges i artikel 4.1. Det är främst sådan användning som är så känslig att en kontroll inom EU skulle vara påkallad.

För att bättre kunna kontrollera exporten av produkter med dubbla användningsområden bör det, med stöd av bemyndigandet i 7 § PDA-lagen, införas en ny bestämmelse i förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.

Enligt den nya bestämmelsen ska tillstånd krävas för överföring av sådana produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 11.2 om de villkor som anges i artikeln är uppfyllda (se ovan under rubriken om nationellt tilläggskrav om tillstånd för överföringar av icke-förtecknade produkter). För de produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i del 2 i bilaga IV och för vilka tillstånd till export krävs enligt artikel 3 ska dock tillstånd till överföring krävas endast om operatören har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna i fråga är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1. Om en operatör känner till att de produkter med dubbla användningsområden som denna avser att exportera och som förtecknas i bilaga I är avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1, ska denne underrätta den behöriga myndigheten. Operatörens skyldighet att underrätta den behöriga myndigheten bör utformas på samma sätt som artikel 4.2, det vill säga omfatta kännedom om att produkterna ”är” avsedda sådan användning. När en operatör har underrättat den behöriga myndigheten ska myndigheten besluta om huruvida tillstånd ska krävas till överföringen. I bestämmelsen bör begreppet operatör användas eftersom det begreppet används för dessa fall i såväl den nya PDA-förordningen som 2009 års PDAförordning.

Övriga skyldigheter för överföringar inom EU kräver inga författningsåtgärder

I artikel 11 i den nya PDA-förordningen finns i övrigt bestämmelser med närmare reglering av överföringar inom EU (artiklarna 11.3– 11.9). En medlemsstat som föreskriver ett tillståndskrav för överföringar som avses i 11.2 ska bland annat informera kommissionen och övriga medlemsstater om de åtgärder som medlemsstaten har vidtagit. Kommissionen ska sedan offentliggöra dessa uppgifter i C-

serien av Europeiska unionens officiella tidning. Åtgärderna som medlemsstaterna vidtar får inte heller innebära kontroller vid de inre gränserna inom unionens tullområde, utan endast kontroller som utförs som en del av de normala kontrollförfaranden som tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt inom hela unionens tullområde. Vidare får åtgärderna som vidtagits inte leda till att överföring från en medlemsstat till en annan underkastas mer restriktiva villkor än export av samma produkter till tredjeländer.

Skyldigheterna följer direkt av förordningen och kräver inte några författningsåtgärder.

Bemyndigandet för Inspektionen för strategiska produkter att meddela föreskrifter om krav på tillstånd för överföring inom EU bör tas bort

I 7 § PDA-lagen fanns tidigare en möjlighet för regeringen att inte endast meddela föreskrifter om tillstånd till överföring inom EU, utan även en möjlighet att överlåta föreskriftsrätten till den myndighet som regeringen bestämmer, vilket regeringen också utnyttjat.

Möjligheten att överlåta föreskriftsrätten togs bort som en del i de lagändringar som föranleddes av antagandet av 2009 års PDAförordning. Anledning till borttagandet var att bestämmelsen genom 18 § PDA-lagen sanktioneras med fängelse i straffskalan och att regeringsformen inte anses tillåta att förvaltningsmyndigheter fyller ut sådana så kallade blankettstraffbud med fängelse (prop. 2009/10:205 s. 86–87).

I 4 § 2 förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd finns dock föreskriften fortfarande kvar som ger Inspektionen för strategiska produkter möjlighet att meddela föreskrifter om krav på tillstånd till sådan överföring inom Europeiska unionen som avses i artikel 22.2 i samma förordning. Myndigheten har inte meddelat några sådana föreskrifter. Eftersom möjligheten för regeringen att överlåta rätten att meddela föreskrifter har tagits bort bör följaktligen även föreskriftsrätten för Inspektionen för strategiska produkter i 4 § 2 § tas bort.

4.5 Exporttillstånd och tillstånd för förmedlingstjänster och tekniskt bistånd (kapitel III)

4.5.1 Exporttillstånd

Förslag: Det ska införas en ny bestämmelse i PDA-lagen som anger att regeringen får meddela föreskrifter om att unionens generella exporttillstånd som avses i avsnitt G i bilaga II till den nya PDA-förordningen ska begränsas så att det inte medger export av programvara och teknik i de fall som avses i avsnitt G del 3.2 d andra stycket i bilaga II i samma förordning. I förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd ska det införas en föreskrift med denna innebörd.

I PDA-lagen ska det göras ett tillägg som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela kompletterande bestämmelser om unionens generella exporttillstånd i avsnitt G i bilaga II till den nya PDA-förordningen.

Bedömning: Ansvarsfördelningen mellan de behöriga myndigheterna för nuvarande ärendetyper bör bestå och gälla även för ärenden om tillstånd för export av cyberövervakningsprodukter och export av produkter med dubbla användningsområden till följd av att en annan medlemsstat infört ett sådant krav på grundval av en nationell kontrollförteckning.

Skälen för förslaget och bedömningen

Olika typer av exporttillstånd (artikel 12)

I unionsregleringen av kontroll av produkter med dubbla användningsområden finns olika typer av exporttillstånd. I den nya PDAförordningen finns bestämmelser om de olika typer av exporttillstånd som får utfärdas eller inrättas enligt förordningen i artikel 12. Artikeln motsvarar delvis artikel 9 i 2009 års PDAförordning. Artikeln har strukturerats om och vissa punkter har

ändrats eller flyttats till andra kapitel i förordningen, bland annat införs två nya tillstånd av typen unionens generella exporttillstånd (avsnitt G och H i bilaga II).

De exporttillstånd som får utfärdas eller inrättas enligt den nya PDA-förordningen är individuella exporttillstånd, globala exporttillstånd, nationella generella exporttillstånd och unionens generella exporttillstånd (artikel 12.1). Dessa fyra typer av exporttillstånd definieras i artiklarna 2.12, 2.13, 2.15 och 2.16.

Ett individuellt exporttillstånd är ett tillstånd som beviljas en bestämd exportör för en slutanvändare eller mottagare i ett tredjeland och som omfattar en eller flera produkter med dubbla användningsområden (artikel 2.12). Ett globalt exporttillstånd är ett tillstånd som beviljas en bestämd exportör för en typ eller kategori av produkter med dubbla användningsområden och som kan gälla export till en eller flera angivna slutanvändare eller i ett eller flera angivna tredjeländer (artikel 2.13). Ett nationellt generellt exporttillstånd är ett exporttillstånd som definieras genom nationell lagstiftning i enlighet med artikel 12.6 och avsnitt C i bilaga III (artikel 2.16). Unionens generella exporttillstånd är ett exporttillstånd för export till vissa destinationsländer som är tillgängligt för alla exportörer som uppfyller de villkor och krav som förtecknas i avsnittet A– H i bilaga II (artikel 2.15). Till skillnad från övriga tillstånd, som förutsätter ett beslut av den behöriga myndigheten, ska en exportör endast underrätta myndigheten om användningen av unionens generella exporttillstånd. Den behöriga myndigheten kan dock under vissa förutsättningar förbjuda vidare användning av ett sådant tillstånd (artikel 12.7).

Tillstånd som beviljas av den behöriga myndigheten – i Sverige Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten

Enligt artikel 12.2 första stycket i den nya PDA-förordningen, vilken i huvudsak motsvarar artikel 9.2 första stycket i 2009 års PDA-förordning, ska individuella och globala exporttillstånd beviljas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är bosatt eller etablerad. Om exportören inte är bosatt eller etablerad i unionens tullområde ska individuella exporttillstånd, enligt artikel 12.2 andra stycket i den nya PDA-förordningen, be-

viljas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där produkterna med dubbla användningsområden befinner sig.

Vilken svensk myndighet som är behörig att pröva frågor om tillstånd enligt 2009 års PDA-förordning framgår av 4 § PDA-lagen. I paragrafen anges att dessa frågor och frågor om tillstånd och förbud enligt PDA-lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av PDA-lagen ska prövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer. Den närmare regleringen av vem som prövar frågor om tillstånd och förbud finns i 6 och 7 §§ förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Tillståndsprövningen görs av Inspektionen för strategiska produkter eller Strålsäkerhetsmyndigheten, beroende på vilka produkter som berörs. Av 7 § samma förordning framgår att Strålsäkerhetsmyndigheten ska pröva frågor om tillstånd till export, förmedlingstjänster eller till överföring inom Europeiska gemenskapen av vissa kärntekniska produkter som finns i bilaga I till 2009 års PDA-förordning samt pröva frågor om förbud mot transitering av sådana produkter. I alla andra fall prövar Inspektionen för strategiska produkter frågor om tillstånd och förbud enligt 2009 års PDA-förordning (6 § samma förordning). I vissa särskilt föreskrivna fall ska dock ett ärende lämnas över till regeringen för prövning.

Den nuvarande fördelningen av ansvaret mellan Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten bör behållas, även för de nya tillståndskraven i artikel 5 (cyberövervakningsprodukter) och artikel 10 (tillståndskrav baserat på andra medlemsstaters nationella kontrollistor). Eftersom 4 § PDA-lagen gäller alla former av tillstånd enligt 2009 års PDA-förordning, PDA-lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd samma lag behöver ingen ändring av paragrafen göras utöver att ändra hänvisningen till att avse den nya PDA-förordningen för att de nya tillståndskraven ska omfattas. Enligt 4 § andra stycket PDA-lagen ska en myndighet med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. I tredje stycket i samma paragraf finns en upplysning om att regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen. För att bestämmelsen inte ska missförstås som att vara ett bemyndigande bör den tas bort. Någon ändring i sak är inte avsedd. Någon ändring i förhållande till vilken myndighet som ska

pröva frågor om tillstånd för export enligt artiklarna 3, 4 och 9 i den nya PDA-förordningen bör inte ske. Utöver hänvisningsändringar till den nya PDA-förordningen bör därför ingen ändring göras i 6 och 7 §§ förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.

Enligt 8 § PDA-lagen får tillstånd som meddelats med stöd av artikel 9.2 i 2009 års PDA-förordning i det enskilda fallet förenas med de krav eller villkor som behövs för exportkontrollen. Paragrafen innebär att det ska vara möjligt att förena de nationella exporttillstånden med villkor i syfte att kunna upprätthålla en adekvat exportkontroll, se propositionen Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (prop. 2017/18:23 s. 135). Utöver att ändra hänvisningen, från artikel 9.2 i 2009 års PDA-förordning till artikel 12.2 i den nya PDA-förordningen bör ingen ändring göras beträffande denna paragraf.

Giltigheten av individuella och globala exporttillstånd

Artikel 12.3 i den nya PDA-förordningen är ny och anger i första stycket att individuella exporttillstånd och globala exporttillstånd ska vara giltiga i upp till två år, om inte den behöriga myndigheten beslutar något annat. I andra stycket samma artikel anges att tillstånd för stort projekt ska vara giltiga under en period som ska fastställas av den behöriga myndigheten, dock inte längre än fyra år, utom under vederbörligen motiverade omständigheter baserade på projektets varaktighet.

Ett tillstånd för stort projekt avser ett individuellt exporttillstånd eller ett globalt exporttillstånd som beviljas en bestämd exportör för en kategori av produkter och som kan gälla export till slutanvändare i ett eller flera angivna tredjeländer för ett specifikt stort projekt (artikel 2.14). I skäl 19 i den nya PDA-förordningen anges att genom tillstånd för stort projekt kan villkoren anpassas till branschens specifika behov.

Av 3 § förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd följer att nationella tillstånd kan ges, förutom som ett individuellt tillstånd enligt 2009 års PDA-förordning, som ett globalt tillstånd till export eller till överföring inom Europeiska gemenskapen. Tillstånd för stort pro-

jekt enligt den nya PDA-förordningen omfattas redan av ordalydelsen i 3 §. Utöver hänvisningsändringar till den nya PDA-förordningen och Europeiska unionen behöver paragrafen därför inte ändras.

Exportörernas informationsskyldighet i förhållande till den behöriga

myndigheten

Exportörerna ska förse den behöriga myndigheten med all relevant information som krävs för deras ansökningar om individuellt och globalt exporttillstånd. Fullständig information ska ges, särskilt om slutanvändaren, destinationslandet och den exporterade produktens slutanvändning (artikel 12.4). Motsvarande bestämmelse i 2009 års PDA-förordning finns i artikel 9.2 tredje stycket. Den artikeln kompletteras av 6 § PDA-lagen, som bland annat föreskriver att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som kompletterar bestämmelserna om exporttillstånd i artikel 9.2 i 2009 års PDA-förordning. Närmare bestämmelser om individuellt, globalt och generellt tillstånd finns i 3 och 4 §§ förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.

I artikel 12.4 i den nya PDA-förordningen finns närmare bestämmelser om individuella och globala exporttillstånd. Det anges bland annat att individuella exporttillstånd ska omfattas av krav på slutanvändarintyg, med möjlighet för den behöriga myndigheten att meddela undantag. Även globala exporttillstånd får om det är lämpligt omfattas av krav på sådant intyg. Vidare föreskrivs att exportörer som använder globala exporttillstånd ska genomföra ett internt efterlevnadsprogram, om inte den behöriga myndigheten anser det onödigt.

Ett internt efterlevnadsprogram definieras i artikel 2.21 som bland annat fortlöpande förfaranden som antagits av exportörer för att underlätta efterlevnaden av bestämmelserna och målen i den nya PDA-förordningen och av villkoren i de tillstånd som ges enligt förordningen. Rapporteringskrav och krav på interna efterlevnadsprogram avseende användningen av globala exporttillstånd ska fastställas av medlemsstaterna. Det finns för närvarande inte behov av att införa några generella krav rörande rapportering och interna efterlevnadsprogram avseende användningen av globala export-

tillstånd, utöver vad som framgår av artikel 12. Vid behov kan dock sådana krav i enskilda fall införas i ett tillstånd av den behöriga myndigheten med stöd av 8 § PDA-lagen.

Det behöver inte fastställas några tidsfrister för behandlingen av

ansökningar om tillstånd

Enligt artikel 12.5 i den nya PDA-förordningen, som motsvarar artikel 9.3 i 2009 års PDA-förordning, ska de behöriga myndigheterna behandla ansökningar om individuella eller globala tillstånd inom en tidsfrist som ska fastställas enligt nationell rätt eller praxis. För svensk del följer tidsfristerna av de behöriga myndigheternas praxis för handläggningen av tillståndsansökningar. Det har inte framkommit några skäl för att göra någon ändring i denna del.

Nationella generella exporttillstånd

I artikel 12.6 i den nya PDA-förordningen finns bestämmelser om nationella generella exporttillstånd. Artikeln motsvarar i huvudsak artikel 9.4 i 2009 års PDA-förordning. Enligt artikel 12.6 andra stycket får nationella generella exporttillstånd även tillämpas på produkter och destinationer som förtecknas i avsnitten A–H i bilaga II.

Av artikel 12.6 första stycket b följer att nationella generella exporttillstånd ska definieras i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis. Motsvarande bestämmelse finns i artikel 9.4 i 2009 års PDA-förordning. Detta krav uppfylls genom 6 § PDA-lagen och de föreskrifter om nationella exporttillstånd som meddelats av Inspektionen för strategiska produkter med stöd av 4 § förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Utöver att ändra hänvisningen i 6 § PDA-lagen, från artikel 9.4 i 2009 års PDA-förordning till artikel 12.6 i den nya PDA-förordningen, medför artikel 12.6 inte behov av författningsändringar.

Förbud mot att använda unionens generella exporttillstånd

Artikel 12.7, som i huvudsak motsvarar artikel 9.1 andra och tredje styckena i 2009 års PDA-förordning, innehåller bestämmelser om möjligheten för den behöriga myndigheten att i vissa fall förbjuda exportören att använda unionens generella exporttillstånd och om informationsutbyte mellan de behöriga myndigheter. Möjligheten till förbud och skyldigheterna i artikeln följer direkt av förordningen och kräver inte några författningsåtgärder.

Unionens generella exporttillstånd nr EU001–EU006

För unionens generella exporttillstånd nr EU001–EU006 gäller, enligt både 2009 års PDA-förordning och den nya PDA-förordningen, att exportörerna ska underrätta de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där de är etablerade om sin första användning av det aktuella tillståndet senast 30 dagar efter den dag då den första exporten ägde rum. Alternativt gäller att underrättelse ska ske före den första användningen av tillståndet, i enlighet med ett krav från den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är bosatt eller etablerad. Att underrättelse ska ske för dessa tillstånd följer direkt av förordningen.

Enligt exporttillstånd nr EU001–EU006 ska medlemsstaterna fastställa rapporteringskraven i samband med användningen av respektive tillstånd samt de ytterligare upplysningar som den medlemsstat från vilken exporten sker kan kräva om de produkter som exporteras enligt det aktuella tillståndet. För att Sverige ska kunna uppfylla denna skyldighet föreskrivs i 6 § PDA-lagen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela kompletterande föreskrifter. Sådana föreskrifter finns i 8– 9 §§ förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. I dessa paragrafer finns även bemyndiganden för Inspektionen för strategiska produkter, Strålsäkerhetsmyndigheten och Tullverket att meddela närmare föreskrifter, bland annat om vilka uppgifter som vissa ansökningar ska innehålla.

Utöver att ändra hänvisningarna i nu nämnda författningar, från 2009 års PDA-förordning till den nya PDA-förordningen, bör hänvisningen till bestämmelsen om rapporteringskrav och andra

upplysningar i unionens generella exporttillstånd nr EU001 ändras till att avse del 3.3 andra stycket, med anledning av att bestämmelsen har bytt plats jämfört med 2009 års PDA-förordning. I 9 § andra stycket förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, där det föreskrivs ett undantag från anmälningsskyldigheten för viss form av export, bör även en hänvisningsändring göras till motsvarande bestämmelse i artikel 2.2 d i den nya PDA-förordningen.

I övrigt kräver bestämmelserna i unionens generella exporttillstånd nr EU001–EU006 inte några författningsändringar.

Unionens nya generella exporttillstånd nr EU007

I förhållande till 2009 års PDA-förordning har två nya tillstånd av typen unionens generella exporttillstånd införts i bilaga II till den nya PDA-förordningen. Det första nya tillståndet avser koncernintern överföring av programvara och teknik (nr EU007).

Tillståndet för koncernintern överföring av programvara och teknik omfattar export av vissa i bilaga II avsnitt G angivna produkter till de länder som räknas upp i bilaga II avsnitt G. Villkor och krav för användning anges i del 3 i bilaga II avsnitt G. I del 3.2 föreskrivs att tillståndet inte medger export om exportören av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där denne är etablerad har informerats om att programvaran och tekniken i fråga är eller kan vara avsedda att helt eller delvis användas för vissa närmare angivna användningar. Det rör fall då produkterna kan användas i samband med bland annat utveckling m.m. av massförstörelsevapen, få militär slutanvändning, användas som delar av militära produkter i vissa fall eller användas i samband med en kränkning av mänskliga rättigheter (del 3.2 a i–3.2 a iv). Tillståndet medger inte heller export då exportören känner till att programvaran eller tekniken är avsedd helt eller delvis för någon av dessa användningsområden (del 3.2 b), eller då exportören är medveten om att programvaran eller tekniken i fråga ska återexporteras till en annan destination än de som omfattas av tillståndet och medlemsstaterna (del 3.2 c). Export medges inte heller om exportören är medveten om att mottagaren eller slutanvändaren av produkterna i fråga är en militär styrka m.m. (del 3.2 d första stycket). Enligt del 3.2 d andra stycket får en

medlemsstat anta nationell lagstiftning som utvidgar del 3.2 b och c till att omfatta omständigheter där exportören har anledning att misstänka att programvaran eller tekniken i fråga är avsedd för den användning som avses i dessa två punkter. Det rör sig alltså om ett särskilt bemyndigande med möjlighet för Sverige att anta kompletterande lagstiftning.

Det bör införas vissa kompletterande bestämmelser om unionens

generella exporttillstånd nr EU007

Som anges i avsnitt 4.4.3 och 4.4.6 föreslås i denna promemoria att Sverige ska utnyttja de nya bemyndigandena i artiklarna 5.3 och 8.5 i den nya PDA-förordningen om att införa en skyldighet för en exportör av cyberövervakningsutrustning och en tillhandahållare av tekniskt bistånd som har anledning misstänka att de aktuella produkterna är avsedda för i dessa artiklar angiven användning. Vidare föreslås mindre ändringar av de redan utnyttjande bemyndigandena i artiklarna 4.3 och 6.4 i samma förordning. De användningar som anges i del 3.2 d andra stycket i bilaga II avsnitt G avser användningar som till stor del överensstämmer med de som omfattas av de nu nämnda andra bemyndigandena. Det finns mot den bakgrunden skäl att genom kompletterande nationell lagstiftning föreskriva att tillståndet nr EU007 inte medger export då exportören har anledning att misstänka sådan användning som avses i del 3.2 b och c i bilaga II avsnitt G. Ytterligare ett skäl för detta är att en exportör som avser att använda tillståndet ska genomföra ett internt efterlevnadsprogram, enligt vad som anges i del 3.3 i samma bilaga.

En ny bestämmelse bör mot denna bakgrund införas i PDAlagen, som ger regeringen möjlighet att meddela föreskrifter om att unionens generella exporttillstånd nr EU007 ska begränsas så att det inte medger export av programvara och teknik i de fall som avses i del 3.2 d andra stycket i bilaga II avsnitt G. Regeringen bör följaktligen också utnyttja den möjligheten genom att införa en bestämmelse om detta i förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.

Unionens nya generella exporttillstånd nr EU008

Det andra nya tillståndet av typen unionens generella exporttillstånd avser kryptering (nr EU008). Tillståndet för kryptering omfattar vissa i del 1 i bilaga II avsnitt H angivna produkter, för export till alla destinationer förutom de som anges i del 2 i bilaga II avsnitt H. Villkor och krav för användning anges i del 3 i bilaga II avsnitt H. I del 3.2 föreskrivs att tillståndet inte medger export om exportören av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där denne är etablerad har informerats om att produkterna i fråga är eller kan vara avsedda att helt eller delvis användas för vissa närmare angivna användningar eller då exportören känner till att produkterna är avsedda för dessa användningsområden (del 3.2 a och b). Tillståndet medger inte heller export om exportören är medveten om att produkterna ska återexporteras till en utesluten destination (del 3.2 c), om produkterna exporteras till en tullfri zon eller ett frilager på en destination som omfattas av tillståndet (del 3.2 d) eller om exportören är medveten om att mottagaren eller slutanvändaren är en militär styrka m.m. (del 3.2 e). Export medges inte heller om exporten omfattas av kontroll med stöd av något avsnitt i bilaga I som inte anges i tillståndet för kryptering (del 3.2 f).

Rapporteringsskyldighet enligt de nya tillstånden EU007 och EU008

För tillstånd nr EU007 föreskrivs i avsnitt G del 3.6 i bilaga II att en exportör ska underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är etablerad senast 30 dagar före den första exporten. För tillstånd nr EU008 föreskrivs i avsnitt H del 3.4 i bilaga II att exportören ska anmäla den första användningen av tillståndet till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den registrerade exportören är bosatt eller etablerad, senast tio dagar före dagen för den första exporten. Dessa bestämmelser är, i likhet med ovan beskrivna rapporteringsskyldigheten för tillstånden nr EU001– EU006, direkt tillämpliga och medför inte behov av författningsändringar.

I del 3.7 i tillstånd nr EU007 och EU008 finns bestämmelser om skyldighet för exportörer att rapportera om användning av tillstånden. Enligt del 3.7 i tillstånd nr EU007 ska en exportör som använder tillståndet rapportera om användningen av tillståndet till

den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är etablerad. Enligt del 3.7 i tillstånd nr EU008 ska rapportering om användningen av tillståndet ske på begäran om den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är bosatt eller etablerad. För både EU007 och EU008 gäller att rapportering ska ske minst en gång per år.

Enligt avsnitt G del 3.7 andra stycket i bilaga II (nr EU007) ska medlemsstaterna fastställa vilka upplysningar – utöver de som följer av första stycket – som den medlemsstat från vilken exporten sker kan kräva om de produkter som exporteras enligt tillståndet. Det finns därför behov av att låta denna bestämmelse omfattas av bemyndigandet i 6 § PDA-lagen. För tillstånd nr EU008 saknas motsvarande bestämmelse om fastställande av kompletterande upplysningar.

4.5.2 Tillstånd för att tillhandahålla förmedlingstjänster och tekniskt bistånd

Förslag: I förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd ska tillhandahållande av tekniskt bistånd för kärnämnen och material m.m. som finns i bilaga I till den nya PDA-förordningen läggas till i uppräkningen av frågor om tillstånd som prövas av Strålskyddsmyndigheten.

Bedömning: Den nuvarande ansvarsfördelningen mellan de behöriga myndigheterna bör bestå och gälla även för ärenden om tillstånd för att tillhandahålla tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden.

Skälen för förslaget och bedömningen: I artikel 13 i den nya PDA-förordningen finns bestämmelser om tillstånd för att tillhandahålla förmedlingstjänster och tekniskt bistånd. Artikeln motsvarar delvis artikel 10 i 2009 års PDA-förordning, dock med den skillnaden att tillämpningsområdet har utvidgats till att även omfatta tillhandahållande av tekniskt bistånd. Artikel 13 har även strukturerats om och flera språkliga ändringar har gjorts.

Enligt artikel 13.1 ska tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster och tekniskt bistånd beviljas av den behöriga myndig-

heten i den medlemsstat där förmedlaren eller tillhandahållaren av tekniskt bistånd är bosatt eller etablerad. Om förmedlaren eller tillhandahållaren av tekniskt bistånd inte är bosatt eller etablerad inom unionens tullområde ska tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster och tekniskt bistånd enligt förordningen beviljas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat varifrån förmedlingstjänsterna eller det tekniska biståndet kommer att tillhandahållas.

Som anges i avsnitt 4.5.1 framgår av 4 § PDA-lagen att Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer är behörig att pröva frågor om tillstånd av förbud enligt rådets förordning, PDA-lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av PDA-lagen. Ansvaret fördelas enligt 6 och 7 §§ förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd mellan Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten. Denna ordning bör gälla fortsatt för prövning av frågor om tillstånd till förmedlingstjänster enligt artikel 6 i den nya PDA-förordningen, vilket medför behov av hänvisningsändringar i de kompletterande nationella författningarna.

Även frågor om tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd bör prövas av Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten enligt den nuvarande fördelning i 6 och 7 §§ förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Det innebär att 7 § samma förordning behöver ändras så att det i första stycket anges att Strålsäkerhetsmyndigheten även ska pröva frågor om tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd av kärnämnen och material m.m. som finns i bilaga I till den nya PDA-förordningen och som tillhör kategori 0. Det behöver inte göras någon ändring i 6 § i förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd eftersom den paragrafen anger att Inspektionen för strategiska produkter prövar alla andra frågor om tillstånd och förbud enligt den nya PDA-förordningen än de som anges i 7 §.

4.5.3 Samrådsförfarande och bedömningsgrunder vid tillståndsprövningen

Bedömning: Bestämmelserna om samrådsförfarande med andra medlemsstater och vad som ska beaktas vid tillståndsprövningen kräver inte några författningsåtgärder.

Skälen för bedömningen: Medlemsstaterna har i vissa fall en skyldighet att samråda med andra medlemsstater inför ett beslut i fråga om exporttillstånd (artikel 14). Artikeln motsvarar i huvudsak artikel 11 i 2009 års PDA-förordning.

Enligt artikel 14.1 ska samråd ske mellan den behöriga myndigheten i den medlemsstat där ansökan om individuellt tillstånd till export görs och de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där produkterna med dubbla användningsområden befinner sig eller kommer att befinna sig. De medlemsstater som konsulteras har då möjlighet att framföra invändningar mot beviljandet av ett sådant tillstånd.

Om en export kan strida mot en medlemsstats grundläggande säkerhetsintressen får den staten enligt artikel 14.2 rikta en begäran till en annan medlemsstat att inte beviljas ett exporttillstånd eller, om tillstånd redan har beviljats, begära att det ogiltigförklaras. I sådana fall ska ett icke-bindande samrådsförfarande inledas mellan medlemsstaterna på ett i artikeln närmare angivet sätt.

Bestämmelser om vad medlemsstaterna ska beakta vid tillståndsprövningen finns i artikel 15 i den nya PDA-förordningen. Artikel 15.1 motsvarar i huvudsak artikel 12.1 i 2009 års PDA-förordning, dock med den skillnaden att beslut om förbud mot transitering omfattas av bestämmelsen. Enligt artikel 15.1 ska medlemsstaterna vid beslut om beviljande av tillstånd eller om förbud mot transitering beakta alla relevanta aspekter. Enligt vad som närmare anges i punkterna a–d i samma artikel inbegriper detta unionens och medlemsstaternas internationella skyldigheter, skyldigheter enligt sanktioner som införts av rådet, OSSE eller FN:s säkerhetsråd, nationella utrikes- och säkerhetsaspekter och den avsedda slutanvändningen och risken för avledning.

Enligt artikel 15.2, som ersätter artikel 12.2 i 2009 års PDAförordning, ska medlemsstaterna när de bedömer en ansökan om ett globalt exporttillstånd, utöver de kriterier som anges i artikel 15.1,

beakta exportörens genomförande av ett internt efterlevnadsprogram, vilket innebär ökade krav på bedömningen av ansökan jämfört med tidigare.

Skyldigheterna enligt artiklarna 14 och 15 följer direkt av förordningen och kräver inte några författningsåtgärder.

4.5.4 Den behöriga myndighetens åtgärder och informationsskyldighet

Förslag: PDA-lagen ska ändras så att även tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd enligt den nya PDA-förordningen ska kunna återkallas.

Skälen för förslaget

Avslag och återkallelse av exporttillstånd (artikel 16)

Bestämmelser om den behöriga myndighetens åtgärder vid avslag och återkallelse av exporttillstånd finns i artikel 16 i den nya PDAförordningen. Artikeln motsvarar delvis av artikel 13 i 2009 års PDA-förordning.

Den behöriga myndigheten får i enlighet med förordningen vägra att bevilja exporttillstånd och får ogiltigförklara, tillfälligt upphäva, ändra eller återkalla ett exporttillstånd som den en gång beviljat (artikel 16.1). En medlemsstat som vidtar en sådan åtgärd ska anmäla detta till de övriga medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen och delge dem relevant information. Om den behöriga myndigheten i en medlemsstat tillfälligt har upphävt ett exporttillstånd ska den slutliga bedömningen överlämnas till de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna och kommissionen när perioden för det tillfälliga upphävandet löper ut.

De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska se över avslag på tillstånd som anmälts enligt artikel 16.1 inom tre år från det att de har anmälts och återkalla, ändra eller förlänga dem (artikel 16.2). De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska så snart som möjligt anmäla resultatet av översynen till de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater och till kommissionen. Avslag som inte återkallas ska fortsätta att gälla och ska ses över vart tredje år. Vid den

tredje översynen ska den berörda medlemsstaten vara skyldig att förklara skälen för att avslaget ska kvarstå.

Artikel 16.1 och 16.2 ska enligt artikel 16.4 också tillämpas på tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster och tekniskt bistånd enligt artikel 13.

PDA-lagen bör kompletteras med en möjlighet att återkalla tillstånd

för tillhandahållande av tekniskt bistånd

I 11 § första stycket PDA-lagen finns en bestämmelse om återkallelse av tillstånd till export, förmedlingstjänster eller överföring enligt 2009 års PDA-förordning. Enligt paragrafen kan sådana tillstånd återkallas, om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i förordningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av förordningen eller PDA-lagen eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse. Utöver att ändra hänvisningen till 2009 års PDAförordning till den nya PDA-förordningen bör 11 § PDA-lagen ändras så att även tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd enligt den nya PDA-förordningen omfattas av möjligheten till återkallelse.

I fråga om beslut att förbjuda en transitering av produkter med dubbla användningsområden enligt artikel 7 (se avsnitt 4.4.5) finns i artikel 16.3 en skyldighet för den behöriga myndigheten att informera de övriga medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen.

Den behöriga myndigheten ska i vissa fall samråda med behöriga myndigheter i andra medlemsstater (artikel 16.5). Det rör fall då tillstånd eller transitering av produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I för en i allt väsentligt identisk transaktion har avslagits eller förbjudits av de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat. Enligt definitionen i artikel 2.22 avser en sådan transaktion produkter med i allt väsentligt identiska parametrar eller tekniska egenskaper och involverar samma slutanvändare eller mottagare som en annan transaktion.

Alla anmälningar enligt artikel 16 ska göras via säkra elektroniska medel och all information som utbyts enligt samma artikel ska överensstämma med artikel 23.5 om informationens konfidentiella karaktär (artikel 16.6 och 16.7).

Utöver nämnda ändring i 11 § PDA-lagen kräver artikel 16 inte några författningsändringar.

4.6 Kommissionens befogenhet att ändra förteckningarna i bilagorna (kapitel IV)

Bedömning: Bestämmelserna om ändring av förteckningarna i bilagorna kräver inte några författningsåtgärder.

Skälen för bedömningen: Den tekniska och kommersiella utvecklingen av produkter som kan komma att ha dubbla användningsområden gör att det finns behov av att snabbt kunna reagera på ändrade förhållanden och föra upp nya produkter på förteckningen som finns i bilagorna till den nya PDA-förordningen. Kommissionen ges därför möjlighet att besluta delegerade akter. I kapitel IV regleras under vilka förutsättningar kommissionen kan ändra bilagorna I, II och IV med avseende på förteckningarna över produkter och unionens generella exporttillstånd. Syftet är alltså att möjliggöra en snabb reaktion från unionen på ändrade förhållanden när det gäller bedömningen av hur känsliga exporterna är inom ramen för unionens generella exporttillstånd.

I artikel 17.1 i den nya PDA-förordningen, vilken motsvarar artikel 15 i 2009 års PDA-förordning, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 18 för att ändra förteckningarna över produkter i bilagorna I och IV. Förteckningen över produkter i bilaga I ska ändras i enlighet med de relevanta skyldigheter som medlemsstaterna och unionen har godtagit i de internationella icke-spridnings- och exportkontrollregimerna eller genom ratificering av relevanta internationella fördrag. Om ändringen av bilaga I gäller produkter som också förtecknas i bilaga II eller IV ska dessa bilagor ändras i enlighet därmed.

I artikel 17.2 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att ändra bilaga II genom bland annat att lägga till eller ta bort destinationer från tillämpningsområdet för unionens generella exporttillstånd i samråd med den samordningsgrupp för produkter med dubbla användningsområden som inrättats i enlighet med artikel 24.

Kommissionen har befogenhet att ändra förteckningarna och ikraftträdandet av dessa ändringar (artiklarna 18 och 19). Motsvarande reglerades i artiklarna 23a och 23b i 2009 års PDA-förordning. I artikel 18.4 införs en ny bestämmelse som anger att kommissionen, innan den antar en delegerad akt, ska samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

Förteckningen över produkter i bilaga IV, som är en underavdelning till bilaga I, uppdateras med beaktande av artikel 36 i EUFfördraget, nämligen medlemsstaternas intressen i fråga om allmän ordning och allmän säkerhet (artikel 20). Motsvarande bestämmelse i 2009 års PDA-förordning finns i artikel 15.2.

Artiklarna 17–20 riktar sig huvudsakligen till kommissionen och kräver inte några författningsåtgärder.

4.7 Tullförfaranden (kapitel V)

Förslag: I de fall ett generellt exporttillstånd enligt avsnitt G och H i bilaga II till den nya PDA-förordningen har meddelats ska någon anmälan till Tullverket inte behöva göras innan exporten eller överföringen är planerad att genomföras. Ändringar med denna innebörd ska göras i förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.

Skälen för förslagen: Tullförfaranden regleras i den nya PDAförordningen i artiklarna 21 och 22. De motsvarar delvis artiklarna 16 och 17 i 2009 års PDA-förordning.

En medlemsstat har möjlighet att avbryta förfarandet för export från dess territorium eller på annat sätt förhindra att produkter lämnar unionen via dess territorium (artikel 21.3). Jämfört med artikel 16.3 i 2009 års PDA-förordning har tillämpningsområdet utökats till att även omfatta produkter som inte förtecknas i bilaga I och fall då medlemsstaten har relevant information om eventuell tillämpning av åtgärder enligt artikel 4.1 i den nya PDA-förordningen.

Artiklarna 21 och 22 kräver i sig inte några författningsändringar. Det finns dock behov av att ändra bestämmelserna i 9–11 §§ förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. I dessa paragrafer finns bestämmelser

om att export och överföring inom Europeiska gemenskapen som omfattas av krav på tillstånd enligt 2009 års PDA-förordning ska anmälas till Tullverket.

I 9 § andra stycket anges att anmälningsskyldigheten inte gäller export eller överföring som sker i sådan form som avses i artikel 2.2 iii i 2009 års PDA-förordning, det vill säga överföring av programvara eller teknik med hjälp av elektroniska medier till en destination utanför Europeiska gemenskapen. Vidare anges i 10 § första stycket 2 att en anmälan inte behöver göras om globalt tillstånd enligt 3 § första stycket eller generellt exporttillstånd enligt bilagorna IIa–IIf till 2009 års PDA-förordning eller 4 § 1 har meddelats för exporten eller överföringen. Slutligen följer av 10 § tredje stycket att meddelade generella exporttillstånd ska åberopas i tulldeklarationen för export. De nya generella exporttillstånden i avsnitten G och H i bilaga II till den nya PDA-förordningen bör omfattas av undantaget från anmälningsskyldigheten enligt 10 § första stycket 2 samt av kravet på åberopande i tulldeklarationen enligt 10 § tredje stycket. Bestämmelserna i 10 § bör ändras i enlighet med detta.

Hänvisningsändringar bör göras i 9 och 10 §§, från 2009 års PDAförordning till den nya PDA-förordningen och från Europeiska gemenskapen till Europeiska unionen. En hänvisningsändring bör även göras i 9 § andra stycket i fråga om undantaget från anmälningsskyldigheten för export eller överföringar som sker i form av överföring av programvara eller teknik med hjälp av elektroniska medier till en destination utanför Europeiska gemenskapen, från artikel 2.2 iii i 2009 års förordning till artikel 2.2 d i den nya PDAförordningen.

4.8 Administrativt samarbete och sanktionsbestämmelser (kapitel VI)

4.8.1 Informationsutbyte

Bedömning: Den svenska sekretesslagstiftningen uppfyller kraven i den nya PDA-förordningen.

Skälen för bedömningen

Medlemsstaternas informationsskyldighet i förhållande till kommissionen (artikel 23)

Medlemsstaterna har en informationsskyldighet i förhållande till kommissionen. Detta regleras i den nya PDA-förordningen i artikel 23. I artikeln finns även bestämmelser om administrativt samarbete och informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna. Syftet med bestämmelserna är att öka effektiviteten av exportkontrollen och säkerställa ett konsekvent och effektivt genomförande och genomdrivande av kontrollen.

Medlemsstaterna ska utan dröjsmål informera kommissionen om de lagar och andra författningar som antas med anledning av förordningen (artikel 23.1). Artikeln motsvarar i huvudsak de bestämmelser som finns i artiklarna 9.6, 10.4 och 25.1 i 2009 års PDA-förordning.

I den nya PDA-förordningen har uppräkningen av vad informationsutbytet mellan de behöriga myndigheterna kan omfatta utökats (se artiklarna 23.2 a–23.2 c). I artiklarna 23.3 och 23.4, vars innehåll är nytt, finns närmare bestämmelser om utbytet av licensieringsuppgifter och om granskningen av genomförandet av artikel 15. Enligt artikel 23.3 ska utbytet av licensieringsuppgifter ske med vederbörlig hänsyn till rättsliga krav om skydd av personuppgifter, kommersiellt känslig information eller skyddade uppgifter avseende försvar, utrikespolitik eller nationell säkerhet.

Enligt artikel 23.5 i den nya PDA-förordningen ska rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen, särskilt bestämmelserna om uppgifters konfidentiella karaktär, gälla i tillämpliga delar. Av artikel 45.1 i rådets förordning (EG) nr 515/97 följer bland annat att alla upplysningar som överlämnas i enlighet förordningen, ska vara konfidentiella och omfattas av sekretesskydd.

Artiklarna 23.2 och 23.5–23.7 motsvarar delvis de bestämmelser som finns i artiklarna 19.2–3 och 19.5–6 i 2009 års PDA-förordning.

Den svenska sekretesslagstiftningen uppfyller kraven i förordningen

De uppgifter som omfattas av informationsutbytet med övriga medlemsstater och kommissionen kan vara föremål för sekretess, i första hand enligt 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL. Enligt den bestämmelsen gäller sekretess, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i en statlig myndighets verksamhet som består i bland annat tillståndsgivning och tillsyn med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt för uppgift om enskilds affärseller driftförhållande, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Regeringen har meddelat sådana förskrifter som avses i 30 kap. 23 § OSL, med avseende på utredning, tillståndsgivning och tillsyn enligt PDAlagen samt utredning som handhas av Försvarets radioanstalt till stöd för tillståndsgivning hos Inspektionen för strategiska produkter enligt samma lag (9 § offentlighets- och sekretessförordningen [2009:641] och punkt 19 i bilagan till samma förordning). Även utrikessekretess kan gälla enligt 15 kap. 1 § OSL. Av 8 kap. 3 § OSL följer att en uppgift för vilken sekretess gäller enligt OSL inte får röjas för en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, om inte utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning, eller uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller den mellanfolkliga organisationen. En föreskrift om uppgiftsskyldighet i en EUförordning jämställs med en sådan föreskrift i lag eller förordning som avses i 8 kap. 3 § OSL. Något behov av författningsändringar med anledning av den nya PDA-förordningens bestämmelser om informationsutbyte finns därför inte.

Till följd av hänvisningen till rådets förordning (EG) nr 515/97 i artikel 23.5 i den nya PDA-förordningen kommer uppgifter som lämnas till svenska myndigheter omfattas av sekretess enligt 30 kap. 24 § OSL, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.

Samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden

(artikel 24)

I likhet med 2009 års PDA-förordning innehåller artikel 24 i den nya PDA-förordningen bestämmelser om en samordningsgrupp för produkter med dubbla användningsområden (artikel 24). Samordningsgruppen ska granska alla frågor som avser tillämpningen av förordningen. En företrädare för kommissionen ska vara ordförande och varje medlemsstat ska utse en företrädare.

Artiklarna 24.1 och 24.2 motsvarar i huvudsak artikel 23.1 och 23.2 i 2009 års PDA-förordning, med tillägget att samråd enligt artikel 24.2 i förekommande fall ska ske även med tillhandahållare av tekniskt bistånd. Artikel 24.3 och 24.4 är nya och innehåller bestämmelser om inrättandet av tekniska expertgrupper och ett unionsprogram för kapacitetsuppbyggnad avseende licensiering och genomdrivande. Artikeln kräver inte några författningsåtgärder.

4.8.2 Straffbestämmelser

Förslag: Straffbestämmelserna i PDA-lagen ska utvidgas till att omfatta överträdelser av de nya kraven på tillstånd för cyberövervakningsprodukter, produkter på en annan medlemsstats kontrollförteckning, tillhandahållande av tekniskt bistånd och transitering.

Straffbestämmelserna i PDA-lagen ska också utvidgas till att omfatta de nya kraven på underrättelseskyldighet.

Samma straffskalor ska gälla som i nuvarande reglering.

Det utvidgade straffbara området för överträdelser av de nya kraven på tillstånd för cyberövervakningsprodukter, produkter på en annan medlemsstats kontrollförteckning, tillhandahållande av tekniskt bistånd och transitering ska omfattas av bestämmelserna om terroristbrott i lagen om straff för terroristbrott.

Skälen för förslagen

Medlemsstaterna skyldighet att fastställa sanktioner (artikel 25)

I likhet med 2009 års PDA-förordning innehåller den nya PDA-förordningen bestämmelser om sanktioner och andra åtgärder för att säkerställa ett korrekt genomdrivande av förordningen. Varje medlemsstat ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa ett sådant genomdrivande (artikel 25.1). Artikeln motsvarar, med vissa språkliga ändringar, artikel 24 i 2009 års PDA-förordning. Medlemsstaterna ska särskilt fastställa sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna i förordningen eller av de bestämmelser som antas för dess tillämpning. Dessa sanktioner ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Den nya PDA-förordningen anger inte närmare hur överträdelserna ska sanktioneras, till exempel om de ska vara straffrättsliga eller av annat slag. Med begreppet sanktion avses såväl administrativa ingripanden som straffrättsliga påföljder.

Straffbestämmelser i PDA-lagen

Bestämmelser om straff för överträdelser av bestämmelser i 2009 års PDA-förordning och nationella bestämmelser som kompletterar förordningen finns i 18–19 och 21–22 a §§ PDA-lagen. I 20 § PDAlagen finns även en straffbestämmelse för den som bryter mot förbudet att lämna tekniskt bistånd i 9 § samma lag (se avsnitt 4.4.6, där det föreslås att denna bestämmelse ska upphävas).

Den som uppsåtligen utan tillstånd exporterar, överför eller tillhandahåller förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden döms till böter eller fängelse i högst två år (18 § första stycket). Det straffbara området omfattar dels överträdelser av de krav som följer av de artiklar i förordningen som paragrafen hänvisar till, dels överträdelser av föreskrifter som har meddelats med stöd av PDA-lagen. De bestämmelser i 2009 års PDA-förordning som omfattas av 18 § första stycket PDA-lagen är artiklarna 3.1 och 4.1–4.4 (export), artikel 22.1 (överföring), och artikel 5.1 (tillhandahållande av förmedlingstjänster). Vidare omfattas produkter som avses i föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket, 4 c § första stycket, 5 och 7 §§ PDA-lagen.

Det som föreskrivs i 18 § första stycket PDA-lagen gäller också den som exporterar, överför eller tillhandahåller förmedlingstjänster rörande programvara eller teknik (18 § andra stycket).

Om brott enligt 18 § första eller andra stycket PDA-lagen är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering som har meddelats enligt artikel 6.1 i 2009 års PDA-förordning döms till böter eller fängelse i högst två år (18 a §). Om brottet är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 18 § första eller andra stycket eller 18 a § första stycket samma lag döms till böter eller fängelse i högst två år (19 §). Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.

Även osjälvständiga brottsformer omfattas av straffansvar. I 21 § PDA-lagen föreskrivs att för försök till brott enligt 18 § första eller andra stycket, 18 a § första stycket eller 20 § första stycket samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt 18 § tredje stycket, 18 a § andra stycket eller 20 § andra stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Utöver straffbestämmelser för överträdelser av tillståndskrav och förbud finns i PDA-lagen även straffbestämmelser som rör åsidosättande av olika former av underrättelseskyldigheter. I 22 § PDAlagen finns straffbestämmelser för vissa fall av lämnande av oriktiga uppgifter samt för åsidosättande av krav på bevarande av handlingar, underrättelse- eller uppgiftsskyldigheter eller särskilt meddelade krav eller villkor enligt bestämmelser i 2009 års PDA-förordning eller PDA-lagen. Enligt vad som närmare föreskrivs i paragrafen döms i dessa fall till böter eller fängelse i högst sex månader. Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.

Det finns i 22 a § en särskild straffbestämmelse för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en kontroll- eller ordningsföreskrift som har meddelats med stöd av PDA-lagen. Påföljden är i dessa fall böter. Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar. Från det straffbelagda området undantas gärningar som kan föranleda vite enligt 24 §.

Bestämmelserna i PDA-lagen är utformade som blankettstraffbud, det vill säga straffbestämmelser som fylls ut genom hänvisningar till regler i andra författningar, i detta fall 2009 års PDA-för-

ordning eller föreskrifter meddelade av regeringen. Hänvisningarna till 2009 års PDA-förordning i straffbestämmelserna är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Tidigare överväganden om PDA-lagens straffbestämmelser

PDA-lagens straffbestämmelser har varit föremål för överväganden senast vid antagandet av till 2009 års PDA-förordning kompletterande lagstiftning (prop. 2009/10:205) och i samband med de ändringar om skärpt exportkontroll av krigsmateriel som trädde i kraft 2018 (prop. 2017/18:23).

Vid införandet av sanktionsbestämmelser kopplade till de nya tillståndskraven för tillhandahållande av förmedlingstjänster och förbud mot transitering i 2009 års PDA-förordning gjordes bedömningen att då gällande straffbestämmelser i huvudsak inte skulle ändras och att även de nya tillståndskraven skulle beivras straffrättsligt, samt att straffskalorna skulle följa de som enligt 18 och 19 §§ PDAlagen gällde för den som utan tillstånd exporterar eller överför produkter med dubbla användningsområden. Även i övrigt gjordes bedömningen att de nya brotten skulle följa den ordning som gällde för de redan existerande straffbestämmelserna (prop. 2009/10:205 s. 90–96).

Med anledning av att 18 § är utformad som ett blankettstraffbud, och då Högsta domstolen uttalat att det får anses att regeringsformen inte tillåter att förvaltningsmyndigheter fyller ut blankettstraffstadganden med fängelse i straffskalan på ett sådant sätt att den gärning som härigenom straffbeläggs anges helt eller i det väsentliga i deras föreskrifter (NJA 2005 s. 33), ändrades dåvarande 7 § PDAlagen. Paragrafen ändrades på så sätt att endast regeringen får meddela föreskrifter om krav på tillstånd till överföring som avses i artikel 22.1 i 2009 års PDA-förordning (prop. 2009/10:205 s. 86–87 och, för vidare överväganden med anledning ändringen i 7 § PDAlagen, avsnitt 4.4.8).

De senaste ändringarna i PDA-lagens straffbestämmelser gjordes genom införandet av bestämmelsen i 22 a § PDA-lagen om straff för den som bryter mot en kontroll- eller ordningsföreskrift som meddelats med stöd av lagen. I samma lagstiftningsärende gjorde reger-

ingen bedömningen att en straffsanktion fortsatt bör gälla vid överträdelse av bestämmelser i 2009 års PDA-förordning och PDAlagen. Som skäl för detta anfördes att de bestämmelser som var föremål för överväganden var av sådan central betydelse för exportkontrollen att straffsanktionen bör behållas (prop. 2017/18:23 s. 90–96).

Nuvarande straffbestämmelser bör inte ändras i sak

I avsnitt 4.4 och 4.5 har redogjorts för de ändringar i frågan om bland annat tillståndskrav och skyldigheter att lämna uppgifter och underrättelser som skett i de bestämmelser i 2009 års PDA-förordning som omfattas av straffbestämmelserna i PDA-lagen. Dessa ändringar är inte av sådan omfattning att nuvarande straffbestämmelser bör ändras. Hänvisningar till särskilda artiklar i 2009 års PDA-förordning bör dock ändras till att avse motsvarande artiklar i den nya PDA-förordningen.

Det finns även anledning att göra en redaktionell ändring i 18 § PDA-lagen när det gäller straffbestämmelserna för elektronisk överföring av programvara och teknik, vilka i nuvarande lydelse regleras särskilt i andra stycket i samma paragraf. Eftersom definitionen av produkter med dubbla användningsområden i artikel 2.1 i den nya PDA-förordningen inbegriper programvara och teknik och definitionen av export i artikel 2.2 d i samma förordning omfattar överföring av programvara eller teknik med hjälp av elektroniska medier omfattas elektronisk överföring av programvara och teknik redan av ansvarsbestämmelsen i 18 § första stycket PDA-lagen. Nuvarande 18 § andra stycket bör därför utgå.

De nya tillståndskraven och underrättelseskyldigheterna medför att

sanktionsbestämmelser behöver införas

Den nya PDA-förordningen innehåller nya bestämmelser om tillståndskrav för export av cyberövervakningsprodukter (artikel 5.1 och 5.2), tillhandahållande av tekniskt bistånd (artikel 8.1 och 8.2) och tillståndskrav till följd av en annan medlemsstats kontrollförteckning (artikel 10.1). Även överföring av programvara och teknik för cyberövervakningsprodukter och tekniskt bistånd omfattas av de nya tillståndskraven. Förordningen innehåller också nya bestäm-

melser om krav på tillstånd för transitering av icke-unionsprodukter (artikel 7.2).

Vidare innehåller förordningen nya krav på underrättelseskyldighet i förhållande till den behöriga myndigheten. Det gäller krav på underrättelser i fall då en exportör av cyberövervakningsutrustning känner till att produkterna är eller kan vara avsedda för användning i samband med internt förtryck eller för att begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt (artikel 5.2) och då en tillhandahållare av tekniskt bistånd känner till att produkterna är eller kan vara avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1 (artikel 8.2).

Den nya PDA-förordningen innehåller även nya bemyndiganden för medlemsstaterna rörande tillstånd för cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd i artiklarna 5.3, 8.4 och 8.5. I denna promemoria föreslås att Sverige ska utnyttja dessa bemyndiganden genom att regeringen inför föreskrifter om tillståndskrav i förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Det innebär att tillstånd kommer att krävas under de förutsättningar som anges i de föreslagna bestämmelserna, med införande av nya krav på underrättelseskyldighet i förhållande till den behöriga myndigheten.

För att uppfylla skyldigheten i artikel 25.1 behöver sanktionsbestämmelser införas för överträdelser av dessa bestämmelser. Sanktionerna ska som framgått vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Överträdelser av de nya tillståndskraven och underrättelseskyldigheterna bör kriminaliseras

Sverige har hittills använt straffrättsliga sanktioner för att uppfylla skyldigheten att införa sanktioner för nuvarande tillståndskrav och underrättelseskyldigheter. En utvidgning av straffbestämmelserna till att omfatta även de nya tillståndskraven och underrättelseskyldigheterna innebär att dessa förses med en straffsanktion. Det finns olika sätt för lagstiftaren att lösa uppkomna problem med verksamhet eller beteenden som inte bör tillåtas. Kriminalisering som metod för att hindra överträdelser av olika normer i samhället bör användas med försiktighet. Bakom kriminaliseringen ligger ett politiskt ställningstagande att gärningen i fråga är så pass allvarlig att den bör vara

straffsanktionerad. Att belägga ett förfarande med straff är generellt sett en drastisk åtgärd, vilken bör föregås av ingående överväganden. Bland annat ska det vara fråga om beteenden som kan föranleda påtaglig skada eller fara. Alternativa sanktioner ska inte stå till buds, skulle inte vara rationella eller skulle kräva oproportionerligt höga kostnader. En straffsanktion ska också krävas med hänsyn till gärningens allvar. Därutöver ska straffsanktionen kunna utgöra ett effektivt medel för att motverka det icke önskvärda beteendet och rättsväsendet ska ha resurser för att klara av den eventuellt ytterligare belastning som kriminaliseringen innebär, se propositionen Ett effektivare brottmålsförfarande (prop. 1994/95:23 s. 52–55).

De aktuella produkterna och tjänsterna som omfattas av de nya tillståndskraven och underrättelseskyldigheterna kan komma att användas vid bland annat utveckling och produktion av massförstörelsevapen eller för att begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. De nya bestämmelserna om tillståndskrav och underrättelseskyldighet kan antas komma att vara av stor betydelse för exportkontrollen. Det finns ett mycket starkt intresse av att bestämmelserna följs (jfr prop. 2017/18:23 s. 93–94.). Det förhållandet gör att det inte bedöms finnas något utrymme för att välja en mindre ingripande sanktionsform än kriminalisering. Ett ytterligare skäl som talar i samma riktning är, som framgår ovan, att andra liknande bestämmelser om tillståndskrav och underrättelseskyldighet i PDAlagen sanktioneras genom straffbestämmelser. Överträdelser av de nya bestämmelserna bör alltså leda till straff.

Straffbestämmelserna rörande överträdelse av tillståndskraven för export av cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd bör placeras som nya punkter i samma paragraf som övriga tillståndskrav, det vill säga i 18 § PDA-lagen (första stycket 2 och 5). Åsidosättande av de nya underrättelseskyldigheterna bör placeras i anslutning till de redan befintliga bestämmelserna om sådana skyldigheter i 22 § PDA-lagen.

I likhet med nuvarande straffbestämmelser bör uppsåtliga överträdelser av bestämmelser om tillståndskrav omfattas av det straffbara området. Eftersom höga krav bör kunna ställas på de utövare som omfattas av kontrollåtgärderna bör även den som av grov oaktsamhet begår någon av de nya gärningar som kommer att omfattas av straffbestämmelsen i 18 § första stycket PDA-lagen omfattas av det straffbelagda området enligt vad som anges i 19 § PDA-lagen.

För de nya underrättelseskyldigheterna bör, på samma sätt som i dag gäller för övriga sådana överträdelser enligt 22 § PDA-lagen, både uppsåtliga och oaktsamma överträdelser omfattas av det straffbara området.

Även försök, förberedelse och stämpling till de nya brotten enligt 18 § PDA-lagen bör omfattas av regleringen i 21 § samma lag. Det innebär att för försök till brott enligt 18 § första stycket samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt det nya andra stycket i 18 § döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Straffskalorna bör vara desamma som i nuvarande straffbestämmelser

Påföljdssystemet bygger på principerna om proportionalitet och ekvivalens, vilket innebär att svårare brott ska bestraffas strängare än lindrigare brott och att lika svåra brott ska ges lika stränga straff. Straff ska stå i proportion till den skada och fara som det kriminaliserade beteendet kan orsaka.

Straffskalorna för den som uppsåtligen utan tillstånd exporterar cyberövervakningsprodukter eller sådana produkter som framgår av andra medlemsstaters kontrollförteckningar enligt artikel 10.1 i den nya PDA-förordningen eller tillhandahåller tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden bör vara desamma som för övriga brott som avses i 18 § PDA-lagen. Det gäller både brott av normalgraden och vid grovt brott. Detsamma gäller för den som uppsåtligen utan tillstånd exporterar cyberövervakningsprodukter som avses i föreskrift som meddelats med stöd av 4 a § PDA-lagen samt för den som tillhandahåller tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden som avses i föreskrift som meddelats med stöd av de nya paragraferna 4 e § och 4 f § första stycket samma lag. För dessa nya brott bör alltså föreskrivas böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, fängelse lägst sex månader och högst sex år.

Straffskalorna för överträdelser av de nya underrättelseskyldigheterna bör följa de som i dag gäller enligt 22 § PDA-lagen för andra sådana överträdelser, det vill säga böter eller fängelse i högst sex månader. Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.

Straff för den som utan tillstånd transiterar produkter som omfattas av

ett tillståndskrav

Som anges i avsnitt 4.4.5 innebär artikel 7.2 i den nya PDAförordningen att den behöriga myndigheten i enskilda fall får införa tillståndskrav för den specifika transiteringen av produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I, om produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1. För det fall ett sådant tillståndskrav införs måste det finnas någon form av sanktion för den som utan tillstånd transiterar sådana produkter som omfattas av tillståndskravet. I sådana fall bör sanktionen vara densamma som för den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering som har meddelats enligt artikel 7.1 i samma förordning. För dessa fall föreskrivs enligt 18 a § första stycke böter eller fängelse i högst två år. En motsvarande bestämmelse bör därför införas i ett nytt stycke i samma paragraf för den som uppsåtligen utan tillstånd transiterar sådana produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 7.2 i samma förordning för vilka tillståndskrav har inträtt. Vidare bör 18 a § första stycket ändras så att den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 d § omfattas av straffbestämmelsen. Även försök, förberedelse och stämpling till de nya brotten bör omfattas av regleringen i 21 § samma lag, på motsvarande sätt som i dag gäller för brott mot ett förbud mot transitering enligt 18 a § första stycket PDA-lagen. 21 § PDA-lagen bör därför ändras i enlighet med detta.

De nya gärningarna bör omfattas av lagen om straff för terroristbrott

Enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott döms den som begår en gärning som anges i 3 § samma lag för terroristbrott, om gärningen allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation och gärningen begås med ett s.k. terroristsyfte. Straffet är fängelse på viss tid, lägst fyra år och högst arton år, eller på livstid. Är brottet mindre grovt, är straffet fängelse, lägst två år och högst sex år. Om ett högre lägsta straff för gärningen har föreskrivits i brottsbalken, gäller vad som sägs där i fråga om lägsta straff. Av 3 § 18 samma lag följer att brott enligt 18, 18 a och 20 §§ PDA-lagen, som avser sådana produkter eller sådant tekniskt bistånd som kan

användas för att framställa kärnladdningar, biologiska eller kemiska vapen, utgör terroristbrott.

I denna promemoria föreslås att straffbestämmelsen i 20 § PDAlagen ska upphöra att gälla (se avsnitt 4.4.6). Hänvisningen i 3 § 18 lagen om terroristbrott till 20 § PDA-lagen bör därför utgå. I stället bör ändringen i fråga om straff för tillhandahållande av tekniskt bistånd i 18 § PDA-lagen omfattas av 3 § 18 lagen om straff för terroristbrott. Vidare bör det utvidgade straffbara området för överträdelser av de nya kraven på tillstånd för export av cyberövervakningsprodukter och produkter på en annan medlemsstats kontrollförteckning och transitering omfattas av bestämmelserna om terroristbrott. Detta kräver ingen författningsändring, utan kommer att ske genom hänvisningen i punkten 18 i samma lag.

Av betydelse för denna fråga är Terroristbrottsutredningens förslag i betänkandet En ny terroristbrottslag om att ersätta den nuvarande lagen om straff för terroristbrott med en ny lag (SOU 2019:49). I förslaget till ny lag görs inte längre någon uppräkning över vilka brottsliga gärningar som kan betraktas som terroristbrott. Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet. För det fall förslaget leder till lagstiftning kommer det inte att finnas något behov av den beskrivna författningsändringen.

4.8.3 Bestämmelser om vite

Förslag: Försummar den uppgiftsskyldige att i rätt tid lämna sådan underrättelse om eller anmäla sitt första användande av eller i övrigt rapportera om användningen av ett generellt tillstånd som föreskrivs i avsnitten G och H i bilaga II till den nya PDA-förordningen får den myndighet som ska ta emot underrättelsen vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Ett tillägg med denna innebörd ska göras i PDA-lagen.

Skälen för förslaget: Som framgått av avsnitt 4.5.1 föreskrivs i de generella exporttillstånden nr EU001–EU006 i avsnitt A–F i bilaga II till den nya PDA-förordningen att exportörer som använder tillstånden ska meddela den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är bosatt eller etablerad om den första användningen av tillstånden inom 30 dagar från dagen för den första

exporten. Enligt bestämmelser i dessa tillstånd ska exportören alternativt meddela den behöriga myndigheten före den första användningen av tillståndet. För tillståndet nr EU007 gäller enligt avsnitt G del 3.6 i bilaga II att en exportör ska underrätta den behöriga myndigheten senast 30 dagar före den första exporten. I tillståndet nr EU008 i avsnitt H del 3.4 i bilaga II anges i den svenska språkversionen att den, enligt del 3.3, registrerade exportören ska anmäla den första användningen av tillståndet till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den registrerade exportören är bosatt eller etablerad, senast tio dagar före dagen för den första exporten. I den engelska språkversionen används termen ”notify” i fråga om uppgiftsskyldigheten avseende den första användningen i fråga om samtliga unionens generella exporttillstånd. Någon skillnad mellan att meddela och att anmäla den första användningen av ett tillstånd, enligt de svenska språkversionen, torde inte finnas. För att det inte ska råda någon tvekan om vilken uppgiftsskyldighet som avses bör dock termen ”anmäla” användas när det är uppgiftsskyldigheten enligt tillstånd nr EU008 som avses. För tillstånden nr EU007 och EU008 finns ytterligare bestämmelser om rapportering till den behöriga myndigheten. I tillstånd nr EU007 avsnitt 3.7 första stycket i bilaga II anges att rapportering ska ske minst en gång per år. I tillstånd nr EU008 avsnitt 3.7 anges att rapportering ska ske på begäran av den behöriga myndigheten minst en gång per år.

Bestämmelserna om uppgiftsskyldighet i bilagorna IIa–IIf till 2009 års PDA-förordning kompletteras av 24 a § PDA-lagen. I paragrafen anges att den myndighet som ska ta emot underrättelsen vid vite får förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet att i rätt tid lämna sådan underrättelse om sitt första användande av ett generellt tillstånd som föreskrivs i dessa bilagor, om den uppgiftsskyldige försummar detta.

Det finns skäl att på motsvarande sätt ge tillsynsmyndigheten möjlighet att förelägga den som är skyldig att lämna underrättelse om eller anmäla sitt första användande av de två nya exporttillstånden nr EU007 och EU008 i avsnitt G och H i bilaga II till den nya PDA-förordningen. Möjligheten att använda ett vitesföreläggande bör även omfatta sådan rapportering av användningen som avses i del 3.7 i dessa tillstånd. Vitesbestämmelsen i 24 a § bör därför ändras så att den även omfattar bestämmelserna i de nya tillstånden.

4.9 Riktlinjer och utvärdering (kapitel VII)

Bedömning: Bestämmelserna om riktlinjer och kommissionens rapport och utvärdering kräver inte några författningsåtgärder.

Skälen för bedömningen

Riktlinjer och rekommendationer om bästa praxis (artikel 26)

Kommissionen och rådet ska vid behov tillhandahålla riktlinjer och rekommendationer om bästa praxis för de frågor som avses i förordningen för att säkerställa att unionsordningen för exportkontroll är effektiv och genomförs på ett konsekvent sätt (artikel 26.1 första meningen). Enligt andra meningen i samma artikel ska ansvaret för att tillhandahålla riktlinjer och rekommendationer för bästa praxis till exportörer, förmedlare och tillhandahållare av tekniskt bistånd ligga hos de medlemsstater där de är bosatta eller etablerade. I dessa riktlinjer och rekommendationer för bästa praxis ska särskild hänsyn tas till små och medelstora företags informationsbehov. Artikel 26.1 motsvarar delvis artikel 19.5 i 2009 års PDA-förordning. Jämfört med 2009 års PDA-förordning har medlemsstaternas ansvar enligt artikel 26.1 den nya PDA-förordningen för att tillhandahålla riktlinjer och rekommendationer för bästa praxis utvidgats till att omfatta även tillhandahållare av tekniskt bistånd.

Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten tillhandahåller den vägledning som enligt artikel 19.5 i 2009 års PDA-förordning ska lämnas av medlemsstaterna. Det sker både genom generell information och enskilda kontakter med exportörer och förmedlare. Denna verksamhet kommer till följd av det utökade kontrollområdet för tekniskt bistånd i den nya PDA-förordningen även att omfatta tillhandahållare av tekniskt bistånd. Skyldigheten att tillhandahålla vägledning enligt artikel 26.1 följer direkt av förordningen och kräver inte några författningsåtgärder.

Kommissionens årliga rapport till Europaparlamentet och rådet

Regeringen redovisar årligen för riksdagen sin politik när det gäller exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla an-

vändningsområden (även kallat den strategiska exportkontrollen). Redovisningen har utvecklats från en kortare sammanställningen av svensk krigsmaterielexport till en omfattande redogörelse för hela den svenska exportkontrollpolitiken. I skrivelsen redovisas numera bland annat detaljerad information om avslagsbeslut. Parallellt med den svenska redovisningen har medlemsstaterna under de senaste 20 åren gradvis utvecklat en gemensam och detaljerad redovisning (se skr. 2020/21:114 s. 3).

Bestämmelser om den årliga rapport som kommissionen i samråd med samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden ska lägga fram inför Europaparlamentet och rådet finns i artikel 26.2. Rapporten ska vara offentlig. Artikeln 26.2 första stycket motsvarar delvis artikel 23.3 i 2009 års PDA-förordning. I artikel 26.2 andra och tredje styckena anges vad den årliga rapporten ska innehålla. Det rör information om tillstånd, avslag och förbud enligt förordningen samt om förvaltningen och genomdrivande av kontroller. När det gäller cyberövervakningsprodukter ska den årliga rapporten innehålla särskild information om tillstånd, särskilt om antalet mottagna ansökningar per produkt, den utfärdande medlemsstaten och de destinationer som berörs av dessa ansökningar och om de beslut som fattats om dessa ansökningar. Enligt fjärde stycket i samma artikel ska kommissionen och rådet tillhandahålla riktlinjer om metoden för insamling och behandling av uppgifterna för utarbetandet av den årliga rapporten, inbegripet fastställandet av typerna av produkter och tillgången till uppgifter om verkställighet.

Enligt artikel 26.3, som är ny, ska medlemsstaterna förse kommissionen med all information som behövs för utarbetandet av rapporten, med vederbörlig hänsyn till rättsliga krav om skydd av personuppgifter, kommersiellt känsliga uppgifter eller skyddade uppgifter avseende försvar, utrikespolitik eller nationell säkerhet. Skyldigheten att förse kommissionen med information enligt artikel 26.3 följer direkt av förordningen och kräver inte några författningsåtgärder.

Kommissionens utvärdering av förordningen

I artikel 26.4, som delvis motsvarar artikel 25.4 i 2009 års PDAförordning, finns bestämmelser om de utvärderingar kommissionen

ska göra av den nya PDA-förordningen. Kommissionen ska efter den 10 september 2024 genomföra en utvärdering av artikel 5 som reglerar cyberövervakningsprodukter och lägga fram en rapport om de viktigaste resultaten för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Kommissionen ska vidare göra en utvärdering av förordningen mellan den 10 september 2026 och den 10 september 2028 och rapportera de viktigaste resultaten till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Artikeln riktar sig endast till kommissionen.

4.10 Kontrollåtgärder (kapitel VIII)

4.10.1 Skyldigheten att föra register eller förteckningar

Bedömning: Bokföringslagen och PDA-lagen uppfyller kraven i den nya PDA-förordningen på att exportörer ska föra register eller förteckningar över sin export.

Skälen för bedömningen

Skyldigheten att föra register eller förteckningar (artikel 27)

Exportörer, förmedlare och tillhandahållare av tekniskt bistånd har skyldighet att föra register eller förteckningar över sin export (artikel 27).

Artikel 27.1 innehåller bestämmelser om skyldigheten för exportörer av produkter med dubbla användningsområden att föra register eller förteckningar över sin export i enlighet med gällande nationell rätt eller praxis i berörd medlemsstat. Sådana register eller förteckningar ska särskilt innefatta kommersiella dokument såsom fakturor, godsspecifikationer och transportdokument och andra leveransdokument. Artikeln motsvarar artikel 20.1 i 2009 års PDAförordning.

Artiklarna 27.2 och 27.3 i den nya PDA-förordningen motsvarar delvis artikel 20.2 och 20.3 i 2009 års PDA-förordning. Artikel 27.2 innehåller bestämmelser om skyldigheten för förmedlare och tillhandahållare av tekniskt bistånd att föra register eller förteckningar

över förmedlingstjänster eller tekniskt bistånd. Jämfört med artikel 20.2 i 2009 års PDA-förordning har artikel 27.2 utvidgats till att även omfatta tillhandahållare av tekniskt bistånd. Artikel 27.3, som innehåller bestämmelser om bevarandetid och skyldigheten att på begäran lägga fram register och förteckningar för den behöriga myndigheten, har även den utvidgats till att omfatta tekniskt bistånd. Den minsta tid som de register och förteckningar ska bevaras har utökats från tre till fem år.

Artikel 27.4 i den nya PDA-förordningen som innehåller bestämmelser om bevarandetid för dokument och underlag rörande överföringar inom unionen motsvarar artikel 22.8 i 2009 års PDAförordning.

Bokföringslagen och PDA-lagen uppfyller kraven i förordningen

Vid den översyn av den svenska kompletterande lagstiftningen som gjordes med anledning av antagandet av 2009 års PDA-förordning konstaterades, i anslutning till artikel 20.1 och 20.2 i samma förordning, att det saknas nationell lagstiftning som anger på vilket sätt ett sådant register eller en sådan förteckning över export eller förmedlingstjänster som avses i artiklarna ska föras. Det konstaterades också att det inte heller finns någon utarbetad praxis från svenska myndigheters sida. Något behov av särskild kompletterande svensk lagstiftning fanns dock inte eftersom bokföringslagens (1999:1078) regler om bokföringsskyldighet för juridiska och fysiska personer, som bland annat innefattar löpande bokföring och verifikationer samt arkivering av räkenskapsinformation, sannolikt omfattar vissa uppgifter som ska registreras eller förtecknas enligt artikel 20.1 och 20.2 (prop. 2009/10:205 s. 81–82). Det finns inte skäl att nu göra någon annan bedömning med anledning av att den nya PDA-förordningen har utvidgats till att omfatta tekniskt bistånd.

Artikel 20.3 och 22.8 i 2009 års PDA-förordning kompletteras av 17 § PDA-lagen, där det anges att den som enligt dessa artiklar är skyldig att bevara och på begäran av tillsynsmyndigheten visa upp handlingar ska bevara dessa i fem år eller den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i lag eller annan författning. Anledningen till att bevarandetiden är satt till fem år är att tiden för åtalspreskription för brott av normal svårighetsgrad

enligt 18 § första och andra stycket PDA-lagen är fem år och att bevarandetiden bör vara densamma, se propositionen Ändringar i lagen (1991:341) om strategiska produkter (prop. 1994/95:159 s. 24) och prop. 2009/10:205 s. 82. Att bevarandetiden för register eller förteckningar och dokument som avses i artikel 27.2 i den nya PDAförordningen satts till fem år föranleder därför inte något behov av materiella författningsändringar.

Sammantaget medför artikel 27 i den nya PDA-förordningen endast behov av hänvisningsändringar. Utöver en hänvisningsändring i 15 § PDA-lagen, ändringar i 17 § samma lag, från artikel 20.3 och 22.8 i 2009 års PDA-förordning till artikel 27.3 och 27.4 i den nya PDA-förordningen.

4.10.2 De behöriga myndigheternas tillsyn

Förslag: PDA-lagens bestämmelser om tillsyn ska ändras så att kontrollen av den som tillhandahåller tekniskt bistånd ska knytas till tillhandahållandet av produkter med dubbla användningsområden, och inte som tidigare regleras fristående från 2009 års PDA-förordning.

Förordningen om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter ska ändras så att myndigheten ska ta ut en årlig avgift av den som tillhandahåller produkter med dubbla användningsområden, förmedlingstjänster eller tekniskt bistånd som omfattas av myndighetens tillsyn enligt PDA-lagen.

Skälen för förslaget

Den behöriga myndighetens inhämtning av information (artikel 28)

Varje medlemsstat ska vidta alla de åtgärder som krävs för att dess behöriga myndigheter ska kunna inhämta information om varje order eller transaktion som inbegriper produkter med dubbla användningsområden och fastställa huruvida exportkontrollåtgärderna tillämpas korrekt (artikel 28). Det inbegriper rätt till tillträde till lokaler som tillhör personer som berörs av en exporttransaktion eller förmedlare som tillhandahåller förmedlingstjänster under de omständigheter som anges i artikel 6, eller tillhandahållare av tekniskt

bistånd under de omständigheter som anges i artikel 8. Artikel 28 motsvarar i huvudsak artikel 21 i 2009 års PDA-förordning. Jämfört med artikel 21 i 2009 års PDA-förordning har artikel 28 utökats till att omfatta tillhandahållare av tekniskt bistånd.

Tillsynsmyndighetens kontroll av tekniskt bistånd ska knytas till tillhandahållandet av produkter med dubbla användningsområden

Kompletterande nationell lagstiftning till artikel 21 i 2009 års PDAförordning finns i 15 och 16 §§ PDA-lagen. Enligt 15 § första stycket PDA-lagen ska tillsyn över att bestämmelserna i 2009 års PDAförordning, PDA-lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen följs utövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten). Av andra stycket samma paragraf får regeringen meddela föreskrifter om tillsynen.

Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av den som för överföring inom Europeiska unionen, för transitering eller för export, tar befattning med produkter med dubbla användningsområden eller tillhandahåller förmedlingstjänster eller ger tekniskt bistånd. (16 § PDA-lagen). Tillhandahållande av tekniskt bistånd finns inte med i 2009 års PDA-förordning utan regleras fristående i PDA-lagen. Med anledning av att tillhandahållande av tekniskt bistånd nu omfattas av den nya PDA-förordningen och reglerna i förordningen blir direkt tillämpliga bör som tidigare nämnts PDA-lagens nuvarande reglering av tekniskt bistånd utgå (se avsnitt 4.4.6). Det medför behov av ändringar även i regleringen som ger tillsynsmyndigheten rätt att få upplysningar och handlingar. Bestämmelserna i 16 § PDA-lagen bör därför ändras så att det som står i lagtexten om tillhandahållande av tekniskt bistånd inte längre står fristående utan knyts till produkter med dubbla användningsområden, på samma sätt som gäller för rätten att få upplysningar och handlingar i övriga avseenden. Det innebär att tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få upplysningar och handlingar av den som tillhandahåller tekniskt bistånd när det gäller produkter med dubbla användningsområden, till skillnad från dagens reglering där tillsynsmyndighetens kontroll är kopplad till den fristående definitionen av tekniskt bistånd i 3 § PDA-lagen (se avsnitt 4.3 och 4.4.6).

Enligt 15 § första stycket förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd ska tillsyn som avses i 15 § PDA-lagen utövas av Strålsäkerhetsmyndigheten när det gäller kärnämnen och material m.m. som finns i bilaga I till 2009 års PDA-förordning och som tillhör kategori 0. I andra stycket samma förordning anges att tillsynen i andra fall ska utövas av Inspektionen för strategiska produkter. Det har inte gjorts någon ändring av kategori 0 i bilaga I till den nya PDA-förordningen. Utöver att hänvisningen ska ändras till den nya PDA-förordningen finns det därför inte behov av att ändra bestämmelserna om tillsyn i förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.

Avgiftsskyldighet för den som tillhandahåller produkter med dubbla användningsområden, förmedlingstjänster eller tekniskt bistånd

Inspektionen för strategiska produkter får enligt 12 § första stycket PDA-lagen ta ut en avgift för tillsyn enligt PDA-lagen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får enligt andra stycket meddela föreskrifter om sådana avgifter. I tredje stycket finns bestämmelser om att den som är avgiftsskyldig årligen ska lämna en deklaration till Inspektionen för strategiska produkter, enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. Närmare bestämmelser om avgiftsskyldigheten finns i förordningen (2008:889) om finansieringen av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter.

I 10 § förordningen (2008:889) om finansieringen av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter anges att en årlig avgift ska tas ut av den som tillverkar eller säljer sådana produkter med dubbla användningsområden som omfattas av Inspektionen för strategiska produkters tillsyn enligt PDA-lagen. För att säkerställa att tillhandahållande av förmedlingstjänster och tekniskt bistånd omfattas av bestämmelsen, och då den nya PDA-förordningen inte omfattar tillverkning av produkter med dubbla användningsområden, bör paragrafen ändras så att den årliga avgiften får tas ut av den som tillhandahåller sådana produkter med dubbla användningsområden, förmedlingstjänster eller tekniskt bistånd som omfattas av Inspektionen för strategiska produkters tillsyn enligt PDA-lagen. Det medför även behov av följdändringar i 11 § samma förordning.

Vidare bör 13 §, som innehåller bestämmelser om den deklaration som den avgiftsskyldige ska lämna, ändras så att den även ska innehålla uppgifter om icke-förtecknade produkter.

4.11 Samarbete med tredjeländer (kapitel IX) och slutbestämmelser (kapitel X)

Bedömning: Bestämmelserna om samarbete med tredjeländer och slutbestämmelserna kräver inte några författningsåtgärder.

Skälen för bedömningen: Den nya EU-förordningen innehåller bestämmelser om samarbete med tredjeländer (artikel 29). Artikel 29.1 är ny och anger att kommissionen och medlemsstaterna ska föra dialoger med tredjeländer i syfte att främja en global konvergens hos kontrollerna. Dialogerna får stödja ömsesidigt samarbete med tredjeländer och uppmuntra tredjeländer att förbinda sig till exportkontroller som utvecklats genom de multilaterala exportkontrollregimerna. Enligt vad som framgår av artikel 29.2, som i huvudsak motsvarar artikel 25a i 2009 års PDA-förordning, har rådet möjlighet att bemyndiga kommissionen att förhandla om avtal med tredjeländer. Bestämmelserna om samarbete med tredjeländer följer direkt av förordningen och kräver inte några författningsåtgärder.

Artikel 30 är ny och anger att förordningen ska tillämpas utan att det påverkar kommissionens delegerade beslut av den 15 september 2015 som kompletterar Europaparlamentets och rådets beslut nr 1104/2011/EU, som fastställer särskilda regler för kontroll av export av produkter för den offentliga reglerade tjänst som erbjuds via det globala system för satellitnavigering som inrättats genom inom Galileoprogrammet.

2009 års PDA-förordning upphör att gälla i och med att den nya PDA-förordningen träder i kraft (artikel 31). Ansökningar om tillstånd som har lämnas in före den nya PDA-förordningen trädde i kraft ska dock fortsätta att omfattas av de relevanta bestämmelserna i 2009 års förordning. Artikel 31 innehåller även en bestämmelse enligt vilken hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den nya PDA-förordningen och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VI till samma förordning. Enligt

artikel 32 träder den nya PDA-förordningen i kraft den nittionde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Ett sådant offentliggörande skedde den 11 juni 2021 och förordningen trädde i kraft den 9 september 2021. Slutbestämmelserna i artiklarna 30–32 kräver inte några författningsåtgärder.

4.12 Överklagande

Bedömning: Bestämmelserna om överklagande i PDA-lagen bör inte ändras.

Skälen för bedömningen: Enligt 25 § PDA-lagen får beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en myndighets beslut om avgift för tillsyn enligt 12 § första stycket, uppgiftskontroll enligt 14 §, tillsynsåtgärder enligt 16 §, och vitesföreläggande enligt 24 och 24 a §§ samma lag. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra förvaltningsbeslut enligt 2009 års PDA-förordning eller enligt PDA-lagen får inte överklagas.

Bestämmelserna om överklagande i PDA-lagen var föremål för överväganden i samband med de författningsändringar som gjordes med anledning av antagandet av 2009 års PDA-förordning (prop. 2009/10:205 s. 101–103). Som då konstaterades kan någon civil rättighet i den mening som avses i artikel 6 i Europakonventionen inte anses finnas när det gäller beslut om tillstånd till export eller förmedlingstjänster. Detsamma gäller beslut om förbud mot transitering. Anledningen är att bedömningsgrunderna för prövningen bygger på utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitiska intressen, och det görs inte någon avvägning mellan dessa intressen och enskildas intressen att få bedriva ekonomisk verksamhet. Beslut om vägrat tillstånd eller förbud enligt PDA-lagen är därför inte av den karaktären att det behöver finnas en möjlighet till domstolsprövning. Av bland annat det skälet kan sådana beslut inte överklagas.

Vad gäller regeringens beslut om återkallelse av tillstånd är det också beslut som enligt gällande regelverk inte kan överklagas. Ett sådant beslut torde dock röra en fråga som angår en civil rättighet

enligt artikel 6 i Europakonventionen och som därför bör kunna prövas enligt lagen (2006:304) om rättsprövning av regeringsbeslut.

Med hänsyn till att bedömningsgrunderna i artikel 15 i den nya PDA-förordningen, i likhet med artikel 12 i 2009 års PDAförordning, bygger på utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitiska intressen, och inte beaktar enskildas intressen att få bedriva ekonomisk verksamhet bör nuvarande bestämmelser om överklagande i PDA-lagen inte ändras. En hänvisningsändring bör dock göras i 25 § PDA-lagen, från 2009 års PDA-förordning till den nya PDAförordningen.

Det innebär att beslut om tillstånd till export av cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd samt tillstånd baserat på andra medlemsstaters nationella kontrollistor inte kommer att kunna överklagas. Detsamma gäller beslut om tillstånd som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket och 4 f § första stycket PDA-lagen. Ett beslut om vitesföreläggande enligt 24 a § PDA-lagen i fråga om skyldigheten att lämna uppgifter enligt de nya generella tillstånden i avsnitt G och H i bilaga II till den nya PDA-förordningen kommer dock att kunna överklagas.

5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslag: Författningsändringarna ska träda i kraft den 1 augusti

2022.

Bedömning: Det behövs inte några övergångsbestämmelser.

Skälen för förslaget och bedömningen: Den nya PDA-förordningen träder i kraft 90 dagar efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Ett sådant offentliggörande skedde den 11 juni 2021, med följden att förordningen trädde i kraft den 9 september 2021.

Det är angeläget att den svenska regleringen om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden är uppdaterad och anpassad till nuvarande förhållanden. Som föreslås i den här promemorian bör Sverige utnyttja möjligheterna i förordningen att utvidga området för exportkontroll. De författningsändringar som föreslås i denna promemoria bör därför träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 augusti 2022. Det handlar om förslagen till ändringarna i PDA-lagen, lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, förordningen (2007:714) om vissa sanktioner mot Iran och förordningen (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter.

I artikel 31 i den nya PDA-förordningen anges att de ansökningar om tillstånd som lämnas in före den 9 september 2021 ska fortsätta att omfattas av de relevanta bestämmelserna i 2009 års PDA-förordning. Det finns därför inte något behov av övergångsbestämmelser.

6 Konsekvenser av förslagen

Bedömning: Den nya PDA-förordningen och de ändringar som föreslås i de kompletterande författningarna innebär ett utökat och mer modernt regelverk samt en effektivare kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden.

Förslagen om att införa nationella tilläggskrav innebär att Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten ges nya uppgifter. De nya uppgifterna bedöms kunna finansieras inom befintliga anslagsramar.

Förslagen medför begränsade konsekvenser för företagen.

Skälen för bedömningen

Konsekvenser av den nya PDA-förordningen

Den nya PDA-förordningen innebär ett antal förändringar i förhållande till 2009 års PDA-förordning. Ändringarna innebär ett utökat och mer modernt regelverk samt en effektivare kontroll av produkter med dubbla användningsområden. Det är bland annat fråga om utökad kontroll av cyberövervakningsutrustning och tillhandahållande av tekniskt bistånd samt utökade möjligheter att kontrollera framväxande teknologier. Den nya PDA-förordningen innebär även ett utökat informationsutbyte och samråd mellan medlemsstaterna och ökad öppenhet inom ramen för den årliga rapporten till Europaparlamentet och rådet.

Konsekvenser för myndigheterna av att införa nationella tilläggskrav

I denna promemoria föreslås att Sverige ska utnyttja de nya särskilda bemyndigandena om att meddela nationella tilläggskrav för export

av cyberövervakningsutrustning och tillhandahållande av tekniskt bistånd. Det föreslås ske genom att i PDA-lagen införa bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om sådana tillståndskrav. I promemorian föreslås även att regeringen ska utnyttja både de nya och de redan befintliga bemyndigandena om att införa nationella tilläggskrav och meddela föreskrifter om detta i förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. De nationella tilläggskraven kommer att innebära utökade kontrollmöjligheter och bland annat leda till en lägre risk för att svenska produkter bidrar till framställningen av massförstörelsevapen, bidrar till militär förmåga på känsliga destinationer eller används för cyberövervakning i samband med allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.

Följden av att införa nationella tilläggskraven är även att Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att ges nya uppgifter. Dessa uppgifter bedöms inte vara mer omfattande än att de kan finansieras inom befintliga anslagsramar.

Enligt förslagen ska de nationella tilläggskraven sanktioneras genom straffbestämmelser i PDA-lagen. Det kan komma att innebära fler ärenden för Polismyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten och fler mål i de allmänna domstolarna. Ökningen av antal mål och ärenden bedöms bli begränsad. Införandet av de nationella tilläggskraven kan även innebära en viss ökning av mål i allmän förvaltningsdomstol. Eventuella ökade kostnader bedöms rymmas inom befintliga anslagsramar.

Konsekvenser för företagen

Införandet av de nationella tilläggskraven får konsekvenser för företagen. Exportörer, förmedlare och tillhandahållare av tekniskt bistånd kommer att vara skyldiga att underrätta den behöriga myndigheten om de har anledning att misstänka viss användning. Det innebär att dessa kommer att behöva ha viss vaksamhet i sina affärsförhållanden. De utökade tillståndskraven kan leda till att export av produkter som tidigare inte granskats, i vissa fall inte kommer att tillåtas enligt den nya PDA-förordningen. Vidare innebär det utökade kontrollområdet att fler företag kommer att avgiftsbeläggas

enligt bestämmelserna i förordningen (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter.

Det är inte möjligt att närmare förutse hur många nya tillståndsärenden som blir följden av att det föreskrivs en uppgiftsskyldighet för de berörda företagen. Uppgiftsskyldigheten träder in i de fall dessa har anledning att misstänka sådan användning som anges i artiklarna 4.1 och 5.1 i den nya PDA-förordningen, det vill säga användning i samband med utveckling och produktion m.m. av massförstörelsevapen eller ha militär slutanvändning eller i samband med internt förtryck eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Det kan dock antas att flera av de företag som berörs av de nu aktuella tilläggskraven redan på frivillig väg har sådana kontakter med de behöriga myndigheterna. Även om ett antal tillståndskrav är nya så handlar det om tillägg i befintliga regelverk som redan bör vara kända av den största delen av de berörda företagen. Förslagen bedöms därför inte medföra några omfattande konsekvenser för företagen. Detsamma gäller följden av nationella tilläggskrav om möjligheten till kontroll av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till den nya PDA-förordningen enligt artiklarna 6.3 (förmedlingstjänster), 7.3 (transitering av icke-unionsprodukter) och 8.4 (tekniskt bistånd).

Införandet av unionens nya generella exporttillstånd för koncernintern överföring av programvara och teknik (nr EU007) och för kryptering (nr EU008) kommer att underlätta för exportörer genom att minska administrationen i samband med export av de produkter och den teknik som omfattas av tillstånden.

Övriga konsekvenser

Införandet av nationella tilläggskrav bedöms ytterligare bidra till en effektivare kontroll av produkter med dubbla användningsområden.

Förslagen bedöms inte få några ekonomiska eller andra konsekvenser för kommuner eller regioner, miljön eller jämställdheten, eller för några andra områden som bör redovisas.

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

1 § Denna lag gäller kontroll av produkter med dubbla användningsområden och kontroll av tekniskt bistånd.

Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden.

Bestämmelser finns också i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

I paragrafen finns bestämmelser om lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. I andra stycket görs en ändring av hänvisningen till den EUförordning som lagen kompletterar, från 2009 års PDA-förordning till den nya PDA-förordningen.

2 § Med produkter med dubbla användningsområden, cyberövervakningsprodukter, export, exportör, förmedlare, förmedlingstjänster, transitering, tekniskt bistånd och tillhandahållare av tekniskt bistånd avses i denna lag detsamma som i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821.

Paragrafen innehåller en uppräkning av vissa definitioner som används i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2, 4.3 och 4.4.6. Ändringen innebär att begreppen cyberövervakningsprodukter, tekniskt bistånd och tillhandahållare av tekniskt bistånd läggs till uppräkningen och att hänvisningen till artikel 2 i 2009 års PDAförordning ändras till att avse artikel 2 i den nya PDA-förordningen. Det innebär att med de begrepp som anges i paragrafen avses i lagen

detsamma som i artikel 2 i den nya PDA-förordningen. Hänvisningen avser förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse. Ändringen innebär också att de ord som är kursiverade i paragrafen inte längre är kursiverade.

3 § Med militära produkter enligt artikel 4.1 b och c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 avses i denna lag de produkter som enligt 1 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel utgör krigsmateriel.

Paragrafen anger vad som i lagen avses med militära produkter enligt den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2, 4.3 och 4.4.6.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till artikel 4.2 och 4.3 i 2009 års PDA-förordning ändras till att avse artikel 4.1 b och c i den nya PDA-förordningen. Hänvisningen avser förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse. Ändringen innebär också att uttrycket militära produkter som är kursiverat i paragrafen inte längre är kursiverat.

Det hittillsvarande andra stycket som innehåller en definition av tekniskt bistånd tas bort. Vad som avses med tekniskt bistånd i lagen anges i stället i 2 §.

4 § Frågor om tillstånd och förbud enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen prövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer.

En myndighet ska med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken myndighet som ska pröva frågor om tillstånd och förbud enligt den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2, 4.4.5, 4.5.1 och 4.5.2.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till 2009 års PDA-förordning ändras så att hänvisning görs till den nya PDAförordningen. Hänvisningen avser förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse.

Det hittillsvarande tredje stycket, som innehåller en upplysning om att regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen, tas bort.

4 a § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden eller en cyberövervakningsprodukt ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 4.3 eller 5.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821.

Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i artiklarna 4.3 och 5.3 i samma förordning.

Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om vissa tillståndskrav och underrättelseskyldighet för exportörer av produkter med dubbla användningsområden och cyberövervakningsprodukter som inte förtecknas i bilaga I till den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2, 4.4.2 och 4.4.3.

Första stycket ändras så att regeringen genom ett nytt bemyndigande får en möjlighet att meddela föreskrifter om att en cyberövervakningsprodukt som inte förtecknas i bilaga I till den nya PDAförordningen ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 5.3 i förordningen. Kravet gäller om exportören har anledning att misstänka att produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för användning i samband med internt förtryck eller för att begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Det görs även en hänvisningsändring, från artikel 4.5 i 2009 års PDA-förordning till artikel 4.3 i den nya PDA-förordningen. Den ändrade hänvisningen innebär att regeringen får en möjlighet att meddela föreskrifter om tillståndskrav för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till den nya PDA-förordningen. Tillståndskravet gäller om exportören har anledning att misstänka att produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i samma förordning. Det innebär en större räckvidd av bemyndigandet för regeringen, då det till skillnad mot den tidigare lydelsen även omfattar sådana användningar som avses i artikel 4.1 b och c i samma förordning.

Andra stycket ändras så att regeringen får möjlighet att meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer av cyberövervakningsprodukter som avses i artikel 5.3 i den nya PDAförordningen. Det görs även en motsvarande hänvisningsändring som i första stycket, från artikel 4.5 i 2009 års PDA-förordning till artikel 4.3 i den nya PDA-förordningen.

Hänvisningarna till den nya PDA-förordningen avser förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse.

4 b § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 6.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av krav på tillstånd till förmedlingstjänster enligt artikel 6.1 i samma förordning.

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 6.3 i den nya PDA-förordningen får omfattas av krav på tillstånd till förmedlingstjänster enligt artikel 6.1 i samma förordning. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.4.4.

Ändringen innebär att hänvisningen till artiklarna 5.1 och 5.2 i 2009 års PDA-förordning ändras så att hänvisningen görs till artiklarna 6.1 och 6.3 i den nya PDA-förordningen. Bemyndigandet innebär att regeringen får en möjlighet att utvidga tillämpningen av artikel 6.1 i den nya PDA-förordningen till produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till samma förordning. Ändringen innebär en större räckvidd av bemyndigandet för regeringen, då det till skillnad mot den tidigare lydelsen även omfattar sådana användningar som avses i artikel 4.1 c i samma förordning.

Hänvisningen till den nya PDA-förordningen avser förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse.

4 c § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till förmedling enligt artikel 6.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821.

Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för förmedlare som avses i artikel 6.4 i samma förordning.

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till förmedling enligt artikel 6.4 i den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.4.4.

I första stycket görs en ändring som innebär att hänvisningen till artikel 5.3 i 2009 års PDA-förordning ändras så att hänvisningen görs till artikel 6.4 i den nya PDA-förordningen. Bemyndigandet innebär att regeringen får en möjlighet att meddela föreskrifter om utökade tillståndskrav för tillhandahållande av förmedlingstjänster

för produkter med dubbla användningsområden, om förmedlaren har anledning att misstänka att produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i samma förordning. Ändringen innebär en större räckvidd av bemyndigandet för regeringen, då det till skillnad mot den tidigare lydelsen även omfattar sådana användningar som avses i artikel 4.1 b och c i samma förordning.

I andra stycket görs, i fråga om möjligheten för regeringen att meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet, motsvarande hänvisningsändring som i första stycket, från artikel 5.3 i 2009 års PDAförordning till artikel 6.4 i den nya PDA-förordningen.

Hänvisningarna till den nya PDA-förordningen avser förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse.

4 d § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 7.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av förbud mot transitering enligt artikel 7.1 i samma förordning.

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 7.3 i den nya PDA-förordningen får omfattas av förbud mot transitering enligt artikel 7.1 i samma förordning. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.4.5.

Ändringen innebär att hänvisningen till artiklarna 6.1 och 6.3 i 2009 års PDA-förordning ändras så att hänvisningen görs till artiklarna 7.1 och 7.3 i den nya PDA-förordningen. Bemyndigandet innebär att regeringen får en möjlighet att utvidga tillämpningen av artikel 7.1 i den nya PDA-förordningen till produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till samma förordning. Ändringen innebär en större räckvidd av bemyndigandet för regeringen, då det till skillnad mot den tidigare lydelsen även omfattar sådana användningar som avses i artikel 4.1 c i samma förordning.

Hänvisningarna till den nya PDA-förordningen avser förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse.

4 e § Regeringen får meddela föreskrifter om att tekniskt bistånd för en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 8.4 i Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 8.1 i samma förordning.

Paragrafen är ny och innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att tekniskt bistånd för en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 8.4 i den nya PDAförordningen får omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 8.1 i samma förordning. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.4.6.

Bemyndigandet innebär att regeringen får en möjlighet att utvidga tillämpningen av artikel 8.1 i den nya PDA-förordningen till produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till samma förordning.

Hänvisningarna till den nya PDA-förordningen avser förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse.

4 f § Regeringen får meddela föreskrifter om att tillhandahållande av tekniskt bistånd ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 8.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821.

Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för tillhandahållare av tekniskt bistånd som avses i artikel 8.5 i samma förordning.

Paragrafen är ny och innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att tillhandahållande av tekniskt bistånd ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 8.5 i den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.4.6.

Enligt bemyndigandet i första stycket får regeringen meddela föreskrifter om att tillhandahållande av tekniskt bistånd ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 8.5 i den nya PDA-förordningen. Det innebär att regeringen får en möjlighet att meddela föreskrifter om tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd om en tillhandahållare av tekniskt bistånd som avser att tillhandahålla tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden har anledning att misstänka att dessa produkter är, eller kan vara, avsedda för någon av det användningar som avses i artikel 4.1 i samma förordning.

Enligt bemyndigandet i andra stycket får regeringen meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för sådana tillhandahållare av tekniskt bistånd som avses i artikel 8.5 i samma förordning.

Hänvisningarna till den nya PDA-förordningen avser förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse.

5 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821.

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 9.1 i den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.4.7.

Ändringen innebär att hänvisningen till artikel 8.1 i 2009 års PDA-förordning ändras till att avse artikel 9.1 i den nya PDAförordningen.

Hänvisningen avser förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse.

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som kompletterar bestämmelserna om exporttillstånd i artikel 12.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Detsamma gäller för följande avsnitt i bilaga II till samma förordning:

– avsnitt A del 3.3 andra stycket,

– avsnitt B del 3.3 andra stycket,

– avsnitt C del 3.4 andra stycket,

– avsnitt D del 3.5 andra stycket,

– avsnitt E del 3.3 andra stycket,

– avsnitt F del 3.3 andra stycket och

– avsnitt G del 3.7 andra stycket.

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter som kompletterar bestämmelserna om nationella exporttillstånd och rapporteringskrav avseende unionens generella exporttillstånd i den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.5.1.

Ändringen innebär att hänvisningarna till bestämmelserna om exporttillstånd i 2009 års PDA-förordning ändras till att avse motsvarande artiklar och bilagor i den nya PDA-förordningen. Genom ändringen har ett tillägg gjorts för rapporteringskrav avseende unionens generella exporttillstånd i avsnitt G del 3.7 andra stycket i bilaga II. Ändringen innebär även att paragrafen struktureras om så att varje led i uppställningen över avsnitten i bilaga II inleds med tankstreck.

Hänvisningarna till den nya PDA-förordningen avser förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelser.

6 a § Regeringen får meddela föreskrifter om att unionens generella exporttillstånd som avses i avsnitt G i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska begränsas så att det inte medger export av programvara och teknik enligt avsnitt G del 3.2 d andra stycket i bilaga II till samma förordning.

Paragrafen är ny och innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att utvidga tillämpningen av vissa bestämmelser om när unionens generella exporttillstånd avseende koncernintern överföring av programvara och teknik (nr EU007) inte medger export. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.5.1.

Bemyndigandet innebär en möjlighet för regeringen att genom förordning utvidga tillämpningen av avsnitt G del 3.2 b och c i bilaga II till den nya PDA-förordningen, som anger att tillståndet inte medger export av programvara och teknik om exportören känner till eller är medveten om viss avsedd användning eller återexport, till att omfatta omständigheter där exportören har anledning att misstänka att programvaran eller tekniken i fråga är avsedd för den användning som avses i de bestämmelserna.

Hänvisningen till den nya PDA-förordningen avser förordningens och bilagornas vid varje tidpunkt gällande lydelse.

7 § Regeringen får meddela föreskrifter om krav på sådant tillstånd till överföring som avses i artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821.

Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för operatörer som avses i artikel 11.2 i samma förordning.

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om krav på tillstånd till överföring enligt artikel 11.2 i den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.4.8.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till artikel 22.2 i 2009 års PDA-förordning ändras så att hänvisningen i stället görs till artikel 11.2 i den nya PDA-förordningen.

Andra stycket är nytt och innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i artikel 11.2 i samma förordning. Det innebär att regeringen får en möjlighet att meddela föreskrifter om att en operatör är skyldig att underrätta den behöriga myndigheten om en planerad överföring inom EU.

Hänvisningarna till den nya PDA-förordningen avser förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse.

8 § Tillstånd som meddelas med stöd av artikel 12.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 får i det enskilda fallet förenas med de krav eller villkor som behövs för exportkontrollen.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om möjligheten att förena nationella exporttillstånd med de krav eller villkor som behövs för exportkontrollen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.5.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till artikel 9.2 i 2009 års PDA-förordning ändrats så att hänvisningen i stället görs till motsvarande bestämmelse i artikel 12.2 i den nya PDA-förordningen. Hänvisningen avser förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse.

11 § Tillstånd till export, förmedlingstjänster, transitering och tillhandahållande av tekniskt bistånd eller överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 kan återkallas, om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i förordningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av förordningen eller denna lag eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse.

Ett beslut om att återkalla ett tillstånd gäller omedelbart, om inte något annat beslutas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av tillstånd som meddelats med stöd av den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.5.4.

Ändringen i första stycket innebär att även tillstånd för transitering och tillhandahållande av tekniskt bistånd kan återkallas. Det görs även en hänvisningsändring, från 2009 års PDA-förordning till den nya PDA-förordningen. Hänvisningen avser förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse.

I andra stycket görs en språklig ändring.

15 § Tillsyn över att bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs utövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten).

Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken myndighet som ska utöva tillsyn över den nya PDA-förordningen, denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Överväganden finns i avsnitt 4.2 och 4.10.2.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till 2009 års PDA-förordning ändras så att hänvisningen görs till den nya PDAförordningen. Det görs även en språklig ändring. Hänvisningen till den nya PDA-förordningen avser förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse.

16 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av den som för överföring inom Europeiska unionen, för transitering eller för export befattar sig med produkter med dubbla användningsområden eller av den som tillhandahåller förmedlingstjänster eller tekniskt bistånd när det gäller sådana produkter. Med handling avses framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel.

Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till lokaler där den som avses i första stycket bedriver sin verksamhet. Detta gäller dock inte utrymme som utgör någons bostad.

Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att tillsynen ska kunna genomföras. Tillsynsmyndigheten får begära hjälp även av andra statliga myndigheter för sin tillsyn.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsynsmyndighetens rätt att få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll samt om myndighetens möjlighet att få tillträde till lokaler där verksamheten som ska kontrolleras bedrivs. Överväganden finns i avsnitt 4.10.2.

Första stycket ändras så att tillhandahållandet av tekniskt bistånd knyts till produkter med dubbla användningsområden (se kommentaren till 3 §). Det innebär att tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av den som tillhandahåller tekniskt bistånd när det gäller produkter med dubbla användningsområden. Vidare innebär ändringen att tillsynsmyndighetens rätt att få sådana upplysningar och handlingar av den som ger tekniskt bistånd, enligt den upphävda bestämmelsen i 9 §, utgår. Det görs även två språkliga ändringar.

17 § Den som enligt artikel 27.3 eller 27.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 är skyldig att bevara och på begäran av tillsynsmyndigheten visa upp handlingar ska bevara dessa i fem år eller den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i lag eller annan författning.

I paragrafen finns bestämmelser om minsta bevarandetid för vissa handlingar som avses i den nya PDA-förordningen och om skyldig-

heten att visa upp sådana handlingar för tillsynsmyndigheten. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.10.1. Ändringen innebär att hänvisningen till artikel 20.3 och 22.8 i

2009 års PDA-förordning ändras till att avse artikel 27.3 och 27.4 i den nya PDA-förordningen. I artikel 27.3 föreskrivs skyldigheter för exportörer av produkter med dubbla användningsområden samt för förmedlare och tillhandahållare av tekniskt bistånd att bevara och på begäran av tillsynsmyndigheten visa upp register eller förteckningar och dokument över sin export, förmedlingstjänster eller tekniskt bistånd. I artikel 27.4 finns bestämmelser om skyldigheten att arkivera dokument och underlag rörande överföringar inom EU av de produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I till den nya PDA-förordningen. Hänvisningen till den nya PDA-förordningen avser förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse.

18 § Till böter eller fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen utan tillstånd

1. exporterar produkter med dubbla användningsområden som avses i

a) artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller i artiklarna 4.1, 4.2 eller 10.1 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller

b) föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket eller 5 §,

2. exporterar cyberövervakningsprodukter som avses i

a) artiklarna 5.1 och 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt eller

b) föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket. 3. överför produkter med dubbla användningsområden som avses i a) artikel 11.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller b) föreskrift som har meddelats med stöd av 7 §,

4. tillhandahåller förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som avses i

a) artiklarna 6.1 och 6.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt eller

b) föreskrift som har meddelats med stöd av 4 b § eller 4 c § första stycket, eller

5. tillhandahåller tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden

som avses i

a) artiklarna 8.1 och 8.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt eller

b) föreskrift som har meddelats med stöd av 4 e § eller 4 f § första stycket.

Om brottet enligt första stycket är att anse som grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse.

Paragrafen innehåller straffbestämmelser. Överväganden finns i avsnitt 4.2 och 4.8.2.

I första stycket punkten 1 ändras hänvisningen till 2009 års PDAförordning, till att avse den nya PDA-förordningen. Hänvisningen till artikel 4.1–4.4 i 2009 års PDA-förordning ändras till artikel 4.1 och 4.2 i den nya PDA-förordningen. Ändringen innebär också att straff föreskrivs för den som uppsåtligen utan tillstånd exporterar produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 10.1 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt.

Första stycket punkten 2 är ny och föreskriver straff för den som uppsåtligen utan tillstånd exporterar cyberövervakningsprodukter. Hittillsvarande punkten 2 får ny beteckning (punkten 3) och delvis ändrad lydelse.

I första stycket punkten 3, som i hittillsvarande lydelse betecknas punkten 2, görs en hänvisningsändring till artikel 11.1 i den nya PDA-förordningen. Hittillsvarande punkten 3 får ny beteckning (punkten 4) och delvis ändrad lydelse.

I första stycket punkten 4, som i hittillsvarande lydelse betecknas punkten 3, görs en hänvisningsändring till artiklarna 6.1 och 6.2 i den nya PDA-förordningen. Till följd av den ändrade definitionen av förmedlare i artikel 2.8 i den nya PDA-förordningen kommer även juridiska personer och partnerskap som inte har hemvist eller är etablerade i en medlemsstat och som tillhandahåller förmedlingstjänster från unionens tullområde att omfattas av straffbestämmelsen. Ändringen innebär även att det straffbara området utökas till att omfatta föreskrifter som meddelats med stöd av 4 b §.

Första stycket punkten 5 är ny och föreskriver straff för den som uppsåtligen utan tillstånd tillhandahåller tekniskt bistånd.

Det hittillsvarande andra stycket som anger att första stycket också gäller elektronisk överföring av programvara eller teknik i vissa fall tas bort. Sådan överföring av programvara eller teknik omfattas i stället av bestämmelserna i första stycket, till följd av definitionen av export i artikel 2.2 d i den nya PDA-förordningen.

I andra stycket, som i hittillsvarande lydelse utgjort tredje stycket, görs en redaktionell ändring som innebär att hänvisningen till det tidigare andra stycket tas bort. Ändringen innebär även att innehållet i det hittillsvarande fjärde stycket, som anger vad som särskilt ska

beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt, flyttas till andra stycket. Det görs även en språklig ändring.

Hänvisningarna till den nya PDA-förordningen avser förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse.

18 a § Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering som har meddelats enligt artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 d §, döms till böter eller fängelse i högst två år.

Det som föreskrivs i första stycket gäller också den som uppsåtligen utan tillstånd transiterar produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 för vilka tillståndskrav har inträtt.

Om brottet enligt första eller andra stycket är att anse som grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse.

Paragrafen innehåller straffbestämmelser för brott mot förbudet mot transitering. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.8.2.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till artikel 6.1 i 2009 års PDA-förordning ändras så att hänvisningen görs till artikel 7.1 i den nya PDA-förordningen. Ändringen innebär även att det straffbara området utökas till att omfatta föreskrifter som meddelats med stöd av 4 d §.

Andra stycket är nytt och innebär att det som i första stycket föreskrivs om straff också ska gälla den som, efter att den behöriga myndigheten i ett enskilt fall infört tillståndskrav för en specifik transitering enligt artikel 7.2 i samma förordning, uppsåtligen utan tillstånd transiterar sådana produkter med dubbla användningsområden.

Ändringen i tredje stycket innebär att innehållet i det hittillsvarande andra stycket flyttas till tredje stycket och att vad som där föreskrivs om grovt brott även omfattar brott enligt andra stycket.

Hänvisningarna till den nya PDA-förordningen avser förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse.

21 § För försök till brott enligt 18 § första stycket eller 18 a § första eller andra stycket samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt 18 § andra stycket eller 18 a § tredje stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Paragrafen innehåller straffbestämmelser i fråga om de osjälvständiga brottsformerna försök, förberedelse och stämpling när de gäller i paragrafen angivna brott. Övervägandena finns i avsnitt 4.8.2.

Ändringen innebär att hänvisningar till 18 § andra stycket, som tas bort (se kommentaren till 18 §), och den upphävda 20 § utgår. Brott som tidigare reglerats genom 20 § kommer därför inte att omfattas av paragrafens bestämmelser. Ändringen innebär även att brott enligt 18 a § andra stycket omfattas av brottsbalkens regler avseende brottsformen försök. En följdändring görs även till det nya andra stycket i 18 § och till det nya tredje stycket i 18 a § (se kommentaren till 18 a §).

22 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. lämnar oriktiga uppgifter i en ansökan om tillstånd eller i någon annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller denna lag eller i en deklaration som avses i 12 eller 13 §,

2. åsidosätter krav eller villkor som har meddelats med stöd av artikel 12.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller denna lag,

3. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artiklarna 4.2, 5.2, 6.2 eller 8.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller som har föreskrivits med stöd av 4 a § andra stycket, 4 c § andra stycket eller 4 f § andra stycket,

4. åsidosätter sin uppgiftsskyldighet enligt artikel 11.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, eller

5. bryter mot artikel 27.3 eller 27.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller mot 17 §.

Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.

Paragrafen innehåller straffbestämmelser. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.8.2.

Ändringen i första stycket punkten 1 innebär att hänvisningen till 2009 års PDA-förordning ändras till att avse den nya PDAförordningen.

I första stycket punkten 2 görs en hänvisningsändring till artikel 12.4 i samma förordning.

Ändringen i första stycket punkten 3 innebär att straff föreskrivs för den som åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artiklarna 5.2 och 8.2 i samma förordning och för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter underrättelseskyldighet som har föreskrivits med stöd av 4 f § andra stycket. Ändringen innebär också att straffbestämmelserna i hittillsvarande första stycket punkterna 4–6 flyttas

till denna punkt. Genom ändringen i 4 a § omfattas underrättelseskyldighet för exportörer av cyberövervakningsprodukter som aves i 5.3 i samma förordning. Det innebär att straff föreskrivs för en sådan exportör som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter underrättelseskyldighet som har föreskrivits med stöd av 4 a § andra stycket. Det görs även hänvisningsändringar till artiklarna 4.2 och 6.2 i samma förordning.

I första stycket punkten 4, som i hittillsvarande lydelse betecknas punkten 7, görs en hänvisningsändring till artikel 11.9 i samma förordning.

I första stycket punkten 5, som i hittillsvarande lydelse betecknas punkten 8, görs en hänvisningsändring till artiklarna 27.3 och 27.4 i samma förordning.

Hänvisningarna till den nya PDA-förordningen avser förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse.

24 a § Försummar den uppgiftsskyldige att i rätt tid lämna sådan underrättelse om eller anmäla sitt första användande av ett generellt tillstånd eller registrering som föreskrivs i avsnitt A–H i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller rapportera om sådan användning som avses i avsnitt G del 3.7 första stycket och avsnitt H del 3.7 i bilaga II till samma förordning, får den myndighet som ska ta emot underrättelsen, anmälan eller rapporteringen vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheten för tillståndsmyndigheten att använda vitesföreläggande mot den som är skyldig att lämna uppgifter om användningen av ett generellt tillstånd eller registrering enligt den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.8.3.

Ändringen innebär att även de nya generella tillstånden i avsnitt G och H i bilaga II till den nya PDA-förordningen omfattas av bestämmelsen. Hänvisningen till den nya PDA-förordningen avser förordningens och bilagornas vid varje tidpunkt gällande lydelser.

25 § Beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en myndighets beslut enligt 12 § första stycket, 14, 16, 24 och 24 a §§.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Andra förvaltningsbeslut enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller enligt denna lag får inte överklagas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av beslut enligt den nya PDA-förordningen och PDA-lagen. Övervägandena finns i 4.2 och 4.12. I första stycket görs en språklig ändring. Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till 2009 års PDA-förordning ändras så att hänvisningen görs till den nya PDAförordningen. Hänvisningen avser förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse.

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:148) om straff för terroristbrott

3 § Följande gärningar utgör terroristbrott under de förutsättningar som anges i 2 § denna lag:

1. mord, 3 kap. 1 § brottsbalken, 2. dråp, 3 kap. 2 § brottsbalken, 3. grov misshandel och synnerligen grov misshandel, 3 kap. 6 § brottsbalken, 4. människorov, 4 kap. 1 § brottsbalken, 5. olaga frihetsberövande, 4 kap. 2 § brottsbalken, 6. grovt dataintrång, 4 kap. 9 c § andra stycket brottsbalken, 7. grov skadegörelse, 12 kap. 3 § brottsbalken, 8. mordbrand och grov mordbrand, 13 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken, 9. allmänfarlig ödeläggelse, 13 kap. 3 § brottsbalken, 10. sabotage och grovt sabotage, 13 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken, 11. kapning och sjö- eller luftfartssabotage, 13 kap. 5 a § brottsbalken, 12. flygplatssabotage, 13 kap. 5 b § brottsbalken, 13. spridande av gift eller smitta, 13 kap. 7 § brottsbalken, 14. olovlig befattning med kemiska vapen, 22 kap. 6 a § brottsbalken,

15. vapenbrott, grovt vapenbrott och synnerligen grovt vapenbrott, 9 kap. 1 § första stycket och 1 a § vapenlagen (1996:67),

16. brott enligt 29 a § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor,

17. uppsåtligt brott enligt 25 och 26 §§ lagen (1992:1300) om krigsmateriel, som avser kärnladdningar, radiologiska, biologiska och kemiska stridsmedel, apparater och andra anordningar för spridning av radiologiska, biologiska eller kemiska stridsmedel samt speciella delar och substanser till sådant material,

18. brott enligt 18 och 18 a §§ lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, som avser sådana produkter eller sådant tekniskt bistånd som kan användas för att framställa kärnladdningar, biologiska eller kemiska vapen,

19. uppsåtligt brott enligt 25 § första stycket 1 och 2 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet samt motsvarande grova brott enligt 25 a § samma lag,

20. uppsåtligt brott enligt 9 kap. 2 § 1 strålskyddslagen (2018:396) som avser tillståndsplikt enligt 6 kap. 1 § samma lag avseende sådan verksamhet som avses i 1 kap. 7 § 1 och 2 samma lag,

21. smuggling, grov smuggling, vapensmuggling, grov vapensmuggling, synnerligen grov vapensmuggling, smuggling av explosiv vara, grov smuggling av explosiv vara och synnerligen grov smuggling av explosiv vara, 3, 5, 6 a och 6 b §§ lagen (2000:1225) om straff för smuggling, om brottet avser sådana varor som omfattas av 15–20,

22. olaga hot och grovt olaga hot, 4 kap. 5 § brottsbalken, som innefattar hot om att begå någon av de gärningar som avses i 1–21.

I paragrafen föreskrivs straff för terroristbrott. Övervägandena finns i avsnitt 4.8.2.

Ändringen i punkten 18 innebär att den upphävda 20 § PDA-lagen utgår. Paragrafen kommer, genom hänvisningen i punkten 18 till 18 och 18 a §§ i samma lag, att omfatta de nya gärningar som omfattas av straffbestämmelserna i dessa paragrafer (se kommentarerna till 18 och 18 a §§ PDA-lagen). Det görs även en språklig ändring i ingressen.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/1

I

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/821

av den 20 maj 2021

om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden

(omarbetning)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (1), och

av följande skäl:

(1) Rådets förordning (EG) nr 428/2009 (2) har ändrats flera gånger på väsentliga punkter. Eftersom ytterligare

ändringar ska göras, bör den förordningen av tydlighets-, ändamålsenlighets- och effektivitetsskäl omarbetas.

(2) Syftet med denna förordning är att säkerställa att unionen och dess medlemsstater fullt ut beaktar alla relevanta

överväganden på området för produkter med dubbla användningsområden. Relevanta överväganden omfattar

internationella skyldigheter och åtaganden, skyldigheter enligt relevanta sanktioner, överväganden som rör nationell

utrikes- och säkerhetspolitik, inbegripet de som ingår i rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/CFSP (3),

däribland mänskliga rättigheter, samt överväganden om avsedd slutanvändning och risken för avledning. Genom

denna förordning visar unionen sitt åtagande att upprätthålla robusta rättsliga krav när det gäller produkter med

dubbla användningsområden, samt att stärka utbytet av relevant information och öka transparensen. När det gäller

cyberövervakningsprodukter bör medlemsstaternas behöriga myndigheter särskilt beakta risken för att de används i

samband med internt förtryck eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.

(3) Denna förordning syftar också till att stärka den vägledning som ska ges till exportörer, särskilt små och medelstora

företag, när det gäller ansvarsfull praxis, dock utan att försämra den globala konkurrenskraften för exportörer av

produkter med dubbla användningsområden eller andra angränsande industrier eller akademiska områden som har

hemvist eller är etablerade i en medlemsstat.

(1) Europaparlamentets ståndpunkt av den 25 mars 2021 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 10 maj 2021. (2) Rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring,

förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (EUT L 134, 29.5.2009, s. 1). (3) Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av

export av militär teknik och krigsmateriel (EUT L 335, 13.12.2008, s. 99).

L 206/2 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

(4) Enligt Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1540 (2004), som antogs den 28 april 2004, ska alla stater vidta och genomdriva kraftfulla åtgärder i syfte att införa inhemska kontroller för att förhindra spridningen av kärnvapen och kemiska och biologiska vapen samt bärare av dessa, inbegripet genom att införa lämpliga kontroller av material, utrustning och teknik med koppling till dessa. Det krävs också kontroller enligt relevanta internationella avtal, såsom konventionen om förbud mot utveckling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring (konventionen om kemiska vapen eller CWC) och konventionen om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring (konventionen om bakteriologiska vapen och toxinvapen eller BWC) och i linje med de åtaganden som överenskommits i multilaterala exportkontrollregimer.

(5) Ett effektivt gemensamt system för kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden är därför nödvändigt för att säkerställa att medlemsstaternas och unionens internationella åtaganden och ansvar, särskilt vad gäller icke-spridning, regional fred, säkerhet och stabilitet och respekt för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt, uppfylls.

(6) I EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen av den 12 december 2003 betonas unionens åtagande för strikta nationella och internationellt samordnade exportkontroller.

(7) Det är av avgörande betydelse att exportörer, förmedlare, tillhandahållare av tekniskt bistånd eller andra berörda parter bidrar till det övergripande målet för handelskontrollerna. För att de ska kunna agera i enlighet med denna förordning måste bedömningen av risker i samband med transaktioner som omfattas av denna förordning göras genom transaktionsgranskningsåtgärder, även kallad due diligence-principen, som en del av interna efterlevnadsprogram. I detta avseende måste särskilt exportörernas storlek och organisationsstruktur beaktas vid utarbetandet och genomförandet av interna efterlevnadsprogram.

(8) För att hantera risken för att vissa cyberövervakningsprodukter som inte tas upp i förteckningen och som exporteras från unionens tullområde skulle kunna missbrukas av personer som medverkar till eller är ansvariga för att leda eller begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter eller internationell humanitär rätt är det lämpligt att införa kontroll av sådana produkter. Riskerna i samband med detta gäller särskilt fall där cyberövervakningsutrustning är särskilt utformad för att möjliggöra intrång eller djup paketinspektion i informations- och telekommunika­ tionssystem för att utföra dold övervakning av fysiska personer genom övervakning, extraktion, insamling eller analys av data, inbegripet biometriska uppgifter, från dessa system. Produkter som används för rent kommersiella tillämpningar såsom fakturering, marknadsföring, kvalitetstjänster, användarnöjdhet eller nätsäkerhet anses i allmänhet inte medföra sådana risker.

(9) För att stärka den effektiva kontrollen av export av cyberövervakningsprodukter som inte tas upp i förteckningen och är det viktigt att ytterligare harmonisera tillämpningen av övergripande kontroller (catch-all controls) på detta område. I detta syfte har medlemsstaterna åtagit sig att stödja sådana kontroller genom att utbyta information sinsemellan och med kommissionen, särskilt när det gäller den tekniska utvecklingen av cyberövervaknings­ produkter, och genom att vara vaksamma vid tillämpningen av sådana kontroller för att främja ett utbyte på unionsnivå.

(10) För att unionen snabbt ska kunna reagera på allvarligt missbruk av befintlig teknologi eller på nya risker i samband med ny teknologi bör det införas en mekanism som gör det möjligt för medlemsstaterna att samordna sina åtgärder när en ny risk identifieras. En sådan samordning bör följas av initiativ för att införa likvärdiga kontroller på multilateral nivå för att bredda reaktionen på den identifierade risken.

(11) Överföring av programvara och teknik med dubbla användningsområden med hjälp av elektroniska medier, telefax eller telefon till destinationer utanför unionens tullområde bör också kontrolleras. För att begränsa den administrativa bördan för exportörer och medlemsstaternas behöriga myndigheter bör generella eller globala licenser eller harmoniserade tolkningar av bestämmelser föreskrivas för vissa överföringar, såsom överföringar till datormoln.

(12) Med hänsyn till tullmyndigheternas viktiga roll i genomdrivandet av exportkontroller bör de termer som används i denna förordning i möjligaste mån vara förenliga med definitionerna i Europaparlamentets och rådets förordning () (EU) nr 952/2013 (nedan kallad unionens tullkodex).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/3

(13) Olika kategorier av personer kan vara inblandade i export av produkter med dubbla användningsområden, inbegripet fysiska personer såsom tjänsteleverantörer, forskare, konsulter och personer som på elektronisk väg överför produkter med dubbla användningsområden. Det är mycket viktigt att alla sådana personer är medvetna om de risker som är förknippade med export och tillhandahållande av tekniskt bistånd avseende känsliga produkter. Framför allt står akademiska institutioner och forskningsinstitutioner inför särskilda utmaningar vad gäller exportkontroll, bland annat på grund av deras allmänna engagemang för fritt utbyte av idéer, det faktum att deras forskningsarbete ofta inbegriper spjutspetsteknik, deras organisatoriska strukturer och det vetenskapliga utbytenas internationella karaktär. Medlemsstaterna och kommissionen bör vid behov öka medvetenheten inom den akademiska världen och forskarvärlden och ge dem skräddarsydd vägledning för att hantera dessa särskilda utmaningar. I överensstämmelse med multilaterala exportkontrollregimer bör genomförandet av kontroller i möjligaste mån leda till ett gemensamt tillvägagångssätt när det gäller vissa bestämmelser, särskilt när det gäller de akademiskt relaterade märkningarna ”grundforskning” och ”allmänt tillgänglig” som befriar från kontroll.

(14) Definitionen av termen förmedlare bör revideras så att den omfattar juridiska personer och partnerskap som inte har hemvist eller är etablerade i en medlemsstat och som tillhandahåller förmedlingstjänster från unionens tullområde.

(15) I Lissabonfördraget klargjordes att tillhandahållande av tekniskt bistånd som inbegriper en gränsöverskridande rörlighet omfattas av unionens behörighet. Det är därför lämpligt att införa en definition av tekniskt bistånd och att specificera vilka kontroller som ska tillämpas på dess tillhandahållande. Av effektivitets- och konsekvensskäl bör dessutom kontrollerna av tillhandahållandet av tekniskt bistånd harmoniseras.

(16) Liksom i förordning (EG) nr 428/2009 bör det vara möjligt för medlemsstaternas myndigheter att under vissa omständigheter förbjuda transitering av icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden, om de genom underrättelser eller andra källor har rimliga skäl att misstänka att produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för militär slutanvändning i ett land som omfattas av ett vapenembargo, eller för spridning av massförstö­ relsevapen eller bärare av sådana vapen.

(17) Licensvillkor och licenskrav bör vid behov harmoniseras för att undvika snedvridning av konkurrensen och för att säkerställa en konsekvent och effektiv tillämpning av kontroller i hela unionens tullområde. I detta syfte är det också nödvändigt att medlemsstaternas behöriga myndigheter är tydligt identifierade i alla kontrollsituationer. Ansvaret för att besluta om individuella, globala eller nationella generella exporttillstånd, om tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster och tekniskt bistånd, transitering av icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden och om överföringstillstånd inom unionens tullområde av produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga IV, ligger hos de nationella myndigheterna.

(18) Riktlinjer för interna efterlevnadsprogram bör införas för att bidra till likvärdiga förutsättningar bland exportörerna och förbättra tillämpningen av kontroller. Sådana riktlinjer bör ta hänsyn till skillnader i storlek, resurser, verksamhetsområden och andra egenskaper hos och villkor för exportörer och deras dotterbolag, såsom koncerninterna strukturer och standarder för efterlevnad, och därigenom undvika en strategi baserad på ”en modell för alla” och hjälpa varje exportör att hitta egna lösningar för efterlevnad och konkurrenskraft. Exportörer som använder globala exporttillstånd bör tillämpa ett internt efterlevnadsprogram, såvida inte den behöriga myndigheten anser det onödigt på grund av andra omständigheter som den har beaktat vid behandlingen av exportörens ansökan om ett globalt exporttillstånd.

(19) Ytterligare unionens generella exporttillstånd bör införas för att minska den administrativa bördan för företag, särskilt små och medelstora företag, och myndigheter, samtidigt som en lämplig kontroll av de relevanta produkterna och de relevanta destinationerna säkerställs. Vid behov kan medlemsstaterna ge exportörer vägledning om tillämpningen av generella tillstånd. Medlemsstaterna kan också införa nationella generella exporttillstånd för export med låg risk om de anser det nödvändigt. Ett tillstånd för stort projekt bör också införas för att anpassa licensieringsvillkoren till branschens specifika behov.

(20) Kommissionen bör i nära samråd med medlemsstaterna och berörda parter utarbeta riktlinjer och/eller rekommendationer för bästa praxis till stöd för den praktiska tillämpningen av kontroller. När kommissionen utarbetar riktlinjerna och/eller rekommendationerna bör den ta vederbörlig hänsyn till de små och medelstora företagens informationsbehov.

L 206/4 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

(21) Gemensamma förteckningar över produkter med dubbla användningsområden, destinationer och riktlinjer är

väsentliga inslag i en effektiv ordning för exportkontroll.

(22) Medlemsstater som upprättar nationella kontrollförteckningar i enlighet med denna förordning bör underrätta

kommissionen och övriga medlemsstater om sådana förteckningar. Medlemsstaterna bör också informera

kommissionen och övriga medlemsstater om alla beslut att avslå en ansökan om tillstånd för export för vilken

tillstånd krävs på grundval av en nationell kontrollförteckning.

(23) För att möjliggöra en snabb reaktion från unionen på ändrade förhållanden när det gäller bedömningen av hur

känsliga exporterna är inom ramen för unionens generella unionsexporttillstånd samt den tekniska och

kommersiella utvecklingen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska

unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av bilagorna I, II

och IV till denna förordning. Beslut om att uppdatera den gemensamma förteckningen över produkter med dubbla

användningsområden som omfattas av exportkontroll i bilaga I bör stämma överens med de skyldigheter och

åtaganden som medlemsstaterna eller unionen har accepterat som medlemmar i de relevanta internationella icke-

spridningsavtalen och som medlemmar i multilaterala exportkontrollregimer eller genom ratificering av relevanta

internationella fördrag. I de fall ändringen av bilaga I rör produkter med dubbla användningsområden som även

förtecknas i bilaga II eller IV, bör dessa bilagor ändras i enlighet med detta. Beslut om att uppdatera de gemensamma

förteckningarna över produkter och destinationer som anges i avsnitten A–H i bilaga II bör göras med beaktande av

bedömningskriterierna i denna förordning. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd

under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i

det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (5). För att säkerställa lika stor delaktighet i

förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som

medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper

som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(24) Kommissionen bör offentliggöra uppdateringarna av bilaga I genom delegerade akter på unionens alla officiella

språk.

(25) Kommissionen bör offentliggöra och löpande uppdatera en sammanställning av de nationella kontrollförteckningar

som är i kraft i medlemsstaterna på unionens alla officiella språk.

(26) Nationella bestämmelser och beslut som rör export av produkter med dubbla användningsområden bör antas inom

ramen för den gemensamma handelspolitiken och i synnerhet Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

2015/479 ( ). Genom lämpligt informationsutbyte och lämpliga samråd om nationella bestämmelser och beslut bör

man säkerställa en effektiv och konsekvent tillämpning av kontroller i hela unionens tullområde.

(27) Ett gemensamt kontrollsystem är en förutsättning för att skapa fri rörlighet inom unionens tullområde för produkter

med dubbla användningsområden.

(28) I enlighet med och inom ramen för artikel 36 i EUF-fördraget och i enlighet med de internationella förpliktelser som

ingåtts förbehåller medlemsstaterna sig rätten att genomföra kontroll av överföringar av vissa produkter med dubbla

användningsområden inom unionens tullområde i syfte att skydda allmän ordning eller säkerhet. Förteckningen över

produkter som omfattas av kontroller av överföring inom unionen i bilaga IV bör regelbundet ses över med

beaktande av den fortsatta utvecklingen av de underliggande internationella förpliktelserna, samt den tekniska och

kommersiella utvecklingen när det gäller bedömningen av hur känsliga överföringarna är. Beslut om att uppdatera

den gemensamma förteckningen över produkter med dubbla användningsområden som omfattas av exportkontroll

i bilaga IV bör fattas med beaktande av artikel 36 i EUF-fördraget, nämligen medlemsstaternas intressen i fråga om

allmän ordning och allmän säkerhet.

(29) Den 22 september 1998 undertecknade medlemsstaterna och kommissionen tilläggsprotokoll till respektive

kontrollavtal mellan medlemsstaterna, Europeiska atomenergigemenskapen och Internationella atomenergiorganet,

vilka bland andra åtgärder ålägger medlemsstaterna att tillhandahålla uppgifter om överföring av angiven

utrustning och icke-nukleärt material. Kontrollerna av överföringar inom unionen bör göra det möjligt för unionen

och dess medlemsstater att fullgöra sina skyldigheter inom ramen för dessa avtal.

(5) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1. (6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/479 av den 11 mars 2015 om gemensamma exportregler (EUT L 83, 27.3.2015,

s. 34).

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/5

(30) För att uppnå en enhetlig och konsekvent tillämpning av kontrollerna i hela unionen är det lämpligt att öka

omfattningen av samråden och informationsutbytet mellan medlemsstaterna och kommissionen, och att införa

verktyg för att stödja utvecklingen av ett gemensamt nätverk för exportkontroll i hela unionen, såsom elektroniska

licensieringsförfaranden, tekniska expertgrupper och inrättandet av en mekanism för samordning av

genomdrivandet. Det är särskilt viktigt att säkerställa att exportörer, förmedlare, tillhandahållare av tekniskt bistånd

och andra relevanta aktörer som berörs av denna förordning, inbegripet näringslivet och det civila samhällets

organisationer, när det är lämpligt rådfrågas av samordningsgruppen för produkter med dubbla

användningsområden och de tekniska expertgrupperna.

(31) Även om tullmyndigheterna utbyter viss information med andra tullmyndigheter genom system för riskhantering i

enlighet med unionens tullbestämmelser är det också lämpligt att säkerställa ett nära samarbete mellan

licensierings- och tullmyndigheter.

(32) Det bör, i den mån det rör personuppgifter, klargöras att behandlingen och utbytet av information bör följa de

tillämpliga reglerna om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria

flödet för sådana uppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 (7) och (EU)

2018/1725 (8).

(33) Medlemsstaterna och kommissionen bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att konfidentiella uppgifter

skyddas i enlighet med särskilt kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 (9) och (EU, Euratom) 2015/444 (10)

samt avtalet mellan Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om skydd av säkerhetsskyddsklassi­

ficerade uppgifter som utbyts i Europeiska unionens intresse (11). Detta inbegriper särskilt skyldigheten att inte

placera uppgifterna på en lägre säkerhetsskyddsklassificeringsnivå eller besluta att de inte längre ska vara säkerhets­

skyddsklassificerade utan föregående skriftligt medgivande från upphovsmannen. Alla icke-säkerhetsskyddsklassi­

ficerade känsliga uppgifter eller uppgifter som lämnas konfidentiellt bör hanteras som sådana av myndigheterna.

(34) Verksamhet för att nå ut till den privata sektorn, i synnerhet till små och medelstora företag, och transparens är

väsentliga inslag i en effektiv ordning för exportkontroll. Det är därför lämpligt att vid behov fortsätta med

utarbetandet av riktlinjer för att stödja tillämpningen av denna förordning och att offentliggöra en årlig

unionsrapport om genomförandet av kontroller.

(35) Den årliga unionsrapporten om genomförandet av kontroller bör innehålla relevant information om licensiering och

genomdrivande av kontroller enligt denna förordning, med vederbörlig hänsyn till behovet av att säkerställa skyddet

för vissa uppgifters konfidentiella karaktär, särskilt när offentliggörandet av licensieringsuppgifter skulle kunna

påverka nationella säkerhetsfrågor som tagits upp av medlemsstaterna eller äventyra affärshemligheter och göra det

möjligt för leverantörer utanför unionen att kringgå medlemsstaternas restriktiva licensbeslut.

(36) För att säkerställa en korrekt tillämpning av denna förordning bör varje medlemsstat vidta åtgärder för att ge de

behöriga myndigheterna nödvändiga befogenheter.

(37) I enlighet med EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen bör varje medlemsstat själv fastställa tillämpliga

effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning. Det

är också lämpligt att införa bestämmelser för att stödja ett effektivt genomförande av kontroller, bland annat genom

en mekanism för samordning av genomdrivandet.

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på

behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän

dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1). (8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på

behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt

om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39). (9) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen (EUT L 72, 17.3.2015, s. 41). (10) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassi­

ficerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53). (11) EUT C 202, 8.7.2011, s. 13.

L 206/6 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

(38) I unionens tullkodex fastställs bland annat bestämmelser om export och återexport av varor. Ingenting i denna

förordning inskränker eventuella bemyndiganden som har beviljats i kraft av och i enlighet med unionens tullkodex

och dess tillämpningsföreskrifter.

(39) Exportkontroller bidrar till internationell säkerhet och inverkar på handeln med tredjeländer. Det är därför lämpligt

att utveckla dialog och samarbete med tredjeländer i syfte att stödja likvärdiga förutsättningar på global nivå och

stärka den internationella säkerheten. Särskilt bör medlemsstaterna och kommissionen öka sitt bidrag till de

multilaterala exportkontrollregimernas verksamhet. Medlemsstaterna och kommissionen bör också stödja dessa

regimer när det gäller utvecklingen av robusta exportkontroller som en global bas och modell för internationell

bästa praxis och ett viktigt verktyg för att säkerställa internationell fred och stabilitet. Bidrag bör lämnas när alla

medlemsstater har identifierat en ny risk när det gäller cyberövervakningsprodukter för att säkerställa likvärdiga

förutsättningar på multilateral nivå.

(40) Denna förordning ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av kommissionens delegerade beslut av den

15 september 2015 som kompletterar Europaparlamentets och rådets beslut nr 1104/2011/EU (12), som fastställer

särskilda regler för kontroll av export av produkter för den offentliga reglerade tjänsten inom Galileoprogrammet.

(41) Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

INNEHÅLL OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Genom denna förordning fastställs en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden.

Artikel 2

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. produkter med dubbla användningsområden: produkter, inbegripet programvara och teknik, som kan användas för både

civila och militära ändamål, och inbegriper produkter som kan användas för utformning, utveckling, produktion eller

användning av kärnvapen, kemiska vapen eller biologiska vapen eller bärare av dessa, inbegripet alla varor som kan

användas både för icke-explosiva ändamål och för att på något sätt bidra vid tillverkning av kärnvapen eller andra

kärnladdningar.

2. export:

a) ett exportförfarande i den mening som avses i artikel 269 i unionens tullkodex,

b) återexport i den mening som avses i artikel 270 i unionens tullkodex; återexport föreligger också om en summarisk

utförseldeklaration måste inges under en transitering genom unionens tullområde enligt led 11 i den här artikeln på

grund av att produkternas slutdestination har ändrats,

c) en passiv förädling i den mening som avses i artikel 259 i unionens tullkodex, eller

(12) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1104/2011/EU av den 25 oktober 2011 om närmare föreskrifter för tillträde till den

offentliga reglerade tjänst som erbjuds via det globala system för satellitnavigering som inrättats genom Galileoprogrammet (EUT L

287, 4.11.2011, s. 1).

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/7

d) överföring av programvara eller teknik med hjälp av elektroniska medier, inklusive telefax, telefon, e-post eller

andra elektroniska medel till en destination utanför unionens tullområde; det inbegriper att programvaran och

tekniken görs tillgänglig i elektronisk form till fysiska eller juridiska personer eller till partnerskap utanför

unionens tullområde; det inbegriper även muntlig överföring av teknik när tekniken beskrivs via ett röstöverfö­ ringsmedium.

3. exportör:

a) varje fysisk eller juridisk person eller varje partnerskap som, vid den tidpunkt då exportdeklarationen eller

deklarationen om återexport eller en summarisk utförseldeklaration godkänns, innehar avtalet med mottagaren i

tredjelandet och har befogenhet att besluta om att föra ut produkterna ur unionens tullområde; om inget

exportkontrakt har ingåtts eller om innehavaren av kontraktet inte agerar på egna vägnar, avses med exportör den

person som har befogenhet att avgöra om produkterna ska föras ut från unionens tullområde, eller

b) varje fysisk eller juridisk person eller varje partnerskap som beslutar att överföra programvara eller teknik med

hjälp av elektroniska medier, inbegripet telefax, telefon, e-post eller på något annat elektroniskt sätt, till en

destination utanför unionens tullområde, eller att i elektronisk form göra sådan programvara och teknik tillgänglig

för fysiska eller juridiska personer eller partnerskap utanför unionens tullområde.

Om rätten att förfoga över produkten med dubbla användningsområden innehas av en person som är bosatt eller

etablerad utanför unionens tullområde enligt det avtal som ligger till grund för exporten ska exportören anses vara

den avtalsslutande part som är bosatt eller etablerad inom unionens tullområde,

c) om led a eller b inte är tillämpligt, varje fysisk person som transporterar de produkter med dubbla

användningsområden som ska exporteras när dessa produkter med dubbla användningsområden ingår i

personens personliga bagage i den mening som avses i artikel 1.19 a i kommissionens delegerade förordning (EU)

2015/2446 (13).

4. exportdeklaration: en handling genom vilken varje fysisk eller juridisk person eller varje partnerskap, i föreskriven form och på föreskrivet sätt, begär att produkter med dubbla användningsområden som anges i led 1 ska omfattas av ett exportförfarande.

5. deklaration om återexport: en handling i den mening som avses i artikel 5.13 i unionens tullkodex.

6. summarisk utförseldeklaration: en handling i den mening som avses i artikel 5.10 i unionens tullkodex.

7. förmedlingstjänster:

a) förhandling eller organisering av transaktioner för inköp, försäljning eller leverans av produkter med dubbla

användningsområden från ett tredjeland till något annat tredjeland, eller

b) försäljning eller inköp av produkter med dubbla användningsområden som befinner sig i tredjeländer för

överföring till något annat tredjeland.

I denna förordning undantas ett rent tillhandahållande av stödtjänster från denna definition. Med stödtjänster avses transport, finansiella tjänster, försäkring eller återförsäkring samt allmän reklam eller säljfrämjande åtgärder.

8. förmedlare: varje fysisk eller juridisk person eller varje partnerskap som tillhandahåller förmedlingstjänster från unionens tullområde till ett tredjelands territorium.

9. tekniskt bistånd: allt tekniskt stöd som har samband med reparationer, utveckling, tillverkning, montering, provning, underhåll eller annan teknisk service, i form av exempelvis anvisningar, rådgivning, utbildning, förmedling av praktisk kunskap, färdigheter eller konsulttjänster, inbegripet genom elektroniska medel liksom per telefon eller andra muntliga former av bistånd.

10. tillhandahållare av tekniskt bistånd:

a) varje fysisk eller juridisk person eller varje partnerskap som tillhandahåller tekniskt bistånd från unionens

tullområde till ett tredjelands territorium,

(13) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 av den 28 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller närmare regler avseende vissa bestämmelser i unionens tullkodex (EUT L 343, 29.12.2015, s. 1).

L 206/8 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

b) varje fysisk eller juridisk person eller varje partnerskap, som är bosatt eller etablerat i en medlemsstat, som

tillhandahåller tekniskt bistånd inom ett tredjelands territorium, eller

c) varje fysisk eller juridisk person eller varje partnerskap, som är bosatt eller etablerat i en medlemsstat, som

tillhandahåller tekniskt bistånd till en person som är bosatt i ett tredjeland och som tillfälligt befinner sig i

unionens tullområde.

11. transitering: transport av icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden som förs in i och passerar genom

unionens tullområde till en destination utanför unionens tullområde när dessa produkter

a) omfattas av förfarandet för extern transitering enligt artikel 226 i unionens tullkodex och endast passerar genom

unionens tullområde,

b) omlastas i, eller återexporteras direkt från, en frizon,

c) är i tillfällig förvaring och återexporteras direkt från en anläggning för tillfällig lagring, eller

d) fördes in i unionens tullområde på samma fartyg eller luftfartyg som kommer att föra dem ut från det området utan

lossning.

12. individuellt exporttillstånd: ett tillstånd som beviljas en bestämd exportör för en slutanvändare eller mottagare i ett

tredjeland och som omfattar en eller flera produkter med dubbla användningsområden.

13. globalt exporttillstånd: ett tillstånd som beviljas en bestämd exportör för en typ eller kategori av produkter med dubbla

användningsområden och som kan gälla export till en eller flera angivna slutanvändare och/eller i ett eller flera

angivna tredjeländer.

14. tillstånd för stort projekt: ett individuellt exporttillstånd eller ett globalt exporttillstånd som beviljas en bestämd exportör

för en typ eller kategori av produkter med dubbla användningsområden och som kan gälla export till en eller flera

angivna slutanvändare i ett eller flera angivna tredjeländer för ett specifikt stort projekt.

15. unionens generella exporttillstånd: ett exporttillstånd för export till vissa destinationsländer som är tillgängligt för alla

exportörer som uppfyller de villkor och krav som förtecknas i avsnitten A–H i bilaga II.

16. nationellt generellt exporttillstånd: ett exporttillstånd som definieras genom nationell lagstiftning i enlighet med

artikel 12.6 och avsnitt C i bilaga III.

17. unionens tullområde: det tullområde i unionen som avses i artikel 4 i unionens tullkodex.

18. icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden: produkter som har status som icke-unionsvaror i den mening som

avses i artikel 5.24 i unionens tullkodex.

19. vapenembargo: ett vapenembargo som har införts genom ett beslut eller en gemensam ståndpunkt som har antagits av

rådet eller genom ett beslut av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) eller ett vapenembargo

som har beslutats i en bindande resolution från Förenta nationernas säkerhetsråd.

20. cyberövervakningsprodukter: produkter med dubbla användningsområden som är särskilt konstruerade för att möjliggöra

dold övervakning av fysiska personer genom monitorering extraktion, inhämtning eller analys av data från

informations- och telekommunikationssystem.

21. internt efterlevnadsprogram: fortlöpande effektiva, ändamålsenliga och proportionella policyer och förfaranden som

antagits av exportörer för att underlätta efterlevnaden av bestämmelserna och målen i denna förordning och av

villkoren i de tillstånd som genomförs enligt denna förordning, inbegripet, bland annat, due diligence-åtgärder för

bedömning av risker relaterade till export av produkterna till slutanvändare och slutanvändningar.

22. i allt väsentligt identisk transaktion: en transaktion som avser produkter med i allt väsentligt identiska parametrar eller

tekniska egenskaper och som involverar samma slutanvändare eller mottagare som en annan transaktion.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/9

KAPITEL II

RÄCKVIDD

Artikel 3

1. Tillstånd ska krävas för export av produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I.

2. Enligt artikel 4, 5, 9 eller 10 kan tillstånd även krävas för export till alla eller vissa destinationer av vissa produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I.

Artikel 4

1. Tillstånd ska krävas för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I om exportören har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna i fråga helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för följande:

a) Användning i samband med utveckling, produktion, hantering, bruk, underhåll, lagring, detektion, identifiering eller

spridning av kemiska eller biologiska vapen eller kärnvapen eller andra kärnladdningar, eller utveckling, produktion,

underhåll eller lagring av missiler som är i stånd att bära sådana vapen.

b) Militär slutanvändning om det land som köper produkterna eller destinationslandet är föremål för ett vapenembargo. I

detta led avses med militär slutanvändning

i) införlivande med militära produkter som ingår i medlemsstaternas militära förteckning,

ii) användning av tillverknings-, provnings- eller analysutrustning och komponenter till sådan utrustning, för att

utveckla, tillverka eller underhålla militära produkter som ingår i medlemsstaternas militära förteckning, eller

iii) användning av icke-färdigtillverkade produkter i en anläggning för att tillverka militära produkter som ingår i

medlemsstaternas militära förteckning.

c) Användning som delar av eller komponenter till militära produkter som förtecknas i den nationella militära

förteckningen och som har exporterats från en medlemsstats territorium utan tillstånd eller i strid med ett tillstånd

enligt den medlemsstatens nationella lagstiftning.

2. Om en exportör känner till att de produkter med dubbla användningsområden som denne avser att exportera som inte förtecknas i bilaga I helt eller delvis är avsedda för någon av de användningar som avses i punkt 1 i denna artikel, ska exportören underrätta den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska besluta om huruvida tillstånd ska krävas för exporten i fråga.

3. En medlemsstat får anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I om exportören har anledning att misstänka att produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som anges i punkt 1 i denna artikel.

4. En medlemsstat som beslutar om ett tillståndskrav enligt punkt 1, 2 eller 3 ska omedelbart underrätta sina tullmyndigheter och andra relevanta nationella myndigheter och förse övriga medlemsstater och kommissionen med relevant information om tillståndskravet i fråga, särskilt när det gäller de berörda produkterna och slutanvändarna, såvida medlemsstaten inte anser att det är olämpligt att göra detta mot bakgrund av transaktionens art eller den berörda informationens känslighet.

5. Medlemsstaterna ska ta vederbörlig hänsyn till information som mottas i enlighet med punkt 4 och ska informera sina tullmyndigheter och andra relevanta nationella myndigheter om detta.

6. För att medlemsstaterna ska kunna pröva alla giltiga avslag ska artikel 16.1, 16.2 och 16.5–16.7 tillämpas på fall som rör produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I.

L 206/10 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

7. Allt informationsutbyte som krävs enligt denna artikel ska ske i enlighet med de rättsliga kraven om skydd av personuppgifter, kommersiellt känsliga uppgifter eller skyddade uppgifter avseende försvar, utrikespolitik eller nationell säkerhet. Allt sådant informationsutbyte ska ske via säkra elektroniska medel, inbegripet genom det system som avses i artikel 23.6.

8. Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas rätt att vidta nationella åtgärder enligt artikel 10 i förordning (EU) 2015/479.

Artikel 5

1. Tillstånd ska krävas för export av cyberövervakningsprodukter som inte förtecknas i bilaga I om exportören har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna i fråga helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för användning i samband med internt förtryck och/eller för att begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.

2. Om en exportör känner till, enligt sina due diligence-resultat, att de cyberövervakningsprodukter som denna avser att exportera, som inte förtecknas i bilaga I, helt eller delvis är avsedda för någon av de användningar som avses i punkt 1 i denna artikel, ska exportören underrätta den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska besluta om huruvida tillstånd ska krävas för exporten i fråga. Kommissionen och rådet ska tillgängliggöra riktlinjer för exportörer som avses i artikel 26.1.

3. En medlemsstat får anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för export av cyberövervaknings­ produkter som inte förtecknas i bilaga I om exportören har anledning att misstänka att produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som anges i punkt 1 i denna artikel.

4. En medlemsstat som beslutar om ett tillståndskrav enligt punkt 1, 2 eller 3 ska omedelbart underrätta sina tullmyndigheter och andra relevanta nationella myndigheter och ska förse övriga medlemsstater och kommissionen med relevant information om tillståndskravet i fråga, särskilt avseende de berörda produkterna och enheterna, såvida medlemsstaten inte anser att det är olämpligt att göra detta mot bakgrund av transaktionens art eller den berörda informationens känslighet.

5. Medlemsstaterna ska ta vederbörlig hänsyn till information som mottagits enligt punkt 4 och se över den mot bakgrund av kriterierna i punkt 1 inom 30 arbetsdagar. De ska informera sina tullmyndigheter och andra relevanta nationella myndigheter. I undantagsfall får varje medlemsstat begära en förlängning av den 30-dagarsperioden. En sådan förlängning får dock inte överskrida 30 arbetsdagar.

6. Om alla medlemsstater till varandra och kommissionen anmäler att ett tillståndskrav bör införas för i allt väsentligt identiska transaktioner, ska kommissionen i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra information om de cyberövervakningsprodukter och, när det är lämpligt, destinationer som omfattas av tillståndskrav som anmälts av medlemsstaterna för detta ändamål.

7. Medlemsstaterna ska minst en gång om året se över den information som offentliggörs i enlighet med punkt 6, på grundval av relevant information och analyser från kommissionen. Om alla medlemsstater till varandra och kommissionen anmäler att offentliggörandet av ett tillståndskrav bör ändras eller förnyas, ska kommissionen omgående och i enlighet med detta ändra eller förnya den information som offentliggjorts enligt punkt 6 i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

8. För att medlemsstaterna ska kunna pröva alla giltiga avslag ska artikel 16.1, 16.2 och 16.5–16.7 tillämpas på fall som rör cyberövervakningsprodukter som inte förtecknas i bilaga I.

9. Allt informationsutbyte som krävs enligt denna artikel ska ske i enlighet med de rättsliga kraven om skydd av personuppgifter, kommersiellt känsliga uppgifter eller skyddade uppgifter avseende försvar, utrikespolitik eller nationell säkerhet. Allt sådant informationsutbyte ska ske via säkra elektroniska medel, inbegripet genom det system som avses i artikel 23.6.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/11

10. Medlemsstaterna ska överväga att stödja införandet av produkter som offentliggjorts enligt punkt 6 i denna artikel i de relevanta internationella icke-spridningssystemen eller överenskommelserna om exportkontroll i syfte att utvidga kontrollerna. Kommissionen ska tillhandahålla analyser av relevanta uppgifter som samlats in enligt artiklarna 23.2 och 26.2.

11. Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas rätt att vidta nationella åtgärder enligt artikel 10 i förordning (EU) 2015/479.

Artikel 6

1. Tillstånd ska krävas för tillhandahållande av förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I om förmedlaren har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna i fråga helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1.

2. Om en förmedlare avser att tillhandahålla förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I och känner till att dessa produkter helt eller delvis är avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1, ska förmedlaren underrätta den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska besluta om huruvida sådana förmedlingstjänster ska omfattas av tillstånd.

3. En medlemsstat får utvidga tillämpningen av punkt 1 till produkter med dubbla användningsområden som inte tas upp i förteckningen.

4. En medlemsstat får anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för tillhandahållande av förmedlings­ tjänster för produkter med dubbla användningsområden, om förmedlaren har anledning att misstänka att produkterna är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1.

5. Artikel 9.2, 9.3 och 9.4 ska tillämpas på sådana nationella åtgärder som avses i punkterna 3 och 4 i den här artikeln.

Artikel 7

1. Transitering av icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I får när som helst förbjudas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där produkterna befinner sig om produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1.

2. Innan beslut fattas om huruvida en transitering ska förbjudas får den behöriga myndigheten i enskilda fall införa tillståndskrav för den specifika transiteringen av produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I, om produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1. Om transiteringen sker genom flera medlemsstaters territorium ska den behöriga myndigheten i varje berörd medlemsstat kunna förbjuda sådan transitering genom dess territorium.

Den behöriga myndigheten får besluta om tillståndskrav för den fysiska eller juridiska person eller det partnerskap som har ett avtal med mottagaren i tredjelandet och som har befogenhet att besluta om avsändande av produkterna som passerar genom unionens tullområde.

Om den fysiska eller juridiska personen eller partnerskapet inte är bosatt eller etablerat i unionens tullområde får den behöriga myndigheten besluta om tillståndskrav för

a) deklaranten i den mening som avses i artikel 5.15 i unionens tullkodex,

b) fraktföraren i den mening som avses i artikel 5.40 i unionens tullkodex, eller

c) den fysiska person som transporterar produkterna med dubbla användningsområden under transitering, om dessa

produkter med dubbla användningsområden ingår i den personens personliga bagage.

3. En medlemsstat får utvidga tillämpningen av punkt 1 till produkter med dubbla användningsområden som inte tas upp i förteckningen.

4. Artikel 9.2, 9.3 och 9.4 ska tillämpas på de nationella åtgärder som avses i punkt 3 i den här artikeln.

L 206/12 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

Artikel 8

1. Tillstånd ska krävas för tillhandahållande av tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I om tillhandahållaren av tekniskt bistånd har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna i fråga helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1.

2. Om en tillhandahållare av tekniskt bistånd avser att tillhandahålla tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I och känner till att dessa produkter helt eller delvis är avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1, ska tillhandahållaren av tekniskt bistånd underrätta den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska besluta huruvida sådant tekniskt bistånd ska omfattas av tillstånd.

3. Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas om det tekniska biståndet

a) tillhandahålls inom eller till territoriet i ett land som förtecknas i avsnitt A del 2 i bilaga II, eller till en person som är

bosatt i ett land som förtecknas i avsnitt A del 2 i bilaga II,

b) sker i form av överföring av information som är allmänt tillgänglig eller som utgör grundforskning i den mening som

avses i den allmänna anmärkningen rörande teknik eller anmärkningen rörande kärnteknik i bilaga I,

c) tillhandahålls av myndigheter eller organ i en medlemsstat inom ramen för deras officiella uppgifter,

d) tillhandahålls för en medlemsstats väpnade styrkor på grundval av de uppgifter som tilldelats dem,

e) avser ett ändamål som anges i undantagen för produkter i Missilteknologikontrollregimen (MTCR-teknikprodukter) i

bilaga IV, eller

f) utgör ett nödvändigt minimum för installation, drift, underhåll (kontroll) eller reparation av produkter för vilka ett

exporttillstånd har beviljats.

4. En medlemsstat får utvidga tillämpningen av punkt 1 till produkter med dubbla användningsområden som inte tas upp i förteckningen.

5. En medlemsstat får anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd om en tillhandahållare av tekniskt bistånd som avser att tillhandahålla tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden har anledning att misstänka att dessa produkter är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1.

6. Artikel 9.2, 9.3 och 9.4 ska tillämpas på sådana nationella åtgärder som avses i punkterna 4 och 5 i den här artikeln.

Artikel 9

1. En medlemsstat får med hänsyn till den allmänna säkerheten, inbegripet förebyggande av terroristhandlingar, eller till överväganden rörande mänskliga rättigheter, förbjuda eller kräva tillstånd för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla varje åtgärd som vidtagits enligt punkt 1 utan dröjsmål och ange de exakta skälen till åtgärden. Om åtgärden består i att upprätta en nationell kontrollförteckning ska medlemsstaterna också informera kommissionen och övriga medlemsstater om beskrivningen av de kontrollerade produkterna.

3. Medlemsstaterna ska utan dröjsmål till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla varje ändring av åtgärder som vidtagits enligt punkt 1, inbegripet varje ändring av deras nationella kontrollförteckningar.

4. Kommissionen ska offentliggöra de åtgärder som anmälts till den enligt punkterna 2 och 3 i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning. Kommissionen ska separat, utan dröjsmål och på unionens alla officiella språk, offentliggöra en sammanställning av de nationella kontrollförteckningar som är i kraft i medlemsstaterna. Kommissionen ska, efter anmälan från en medlemsstat om eventuella ändringar av sin nationella kontrollförteckning, utan dröjsmål och på unionens alla officiella språk offentliggöra en uppdatering av den sammanställning av nationella kontrollförteckningar som är i kraft i medlemsstaterna.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/13

Artikel 10

1. Tillstånd ska krävas för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I om en annan medlemsstat inför tillståndskrav för export av dessa produkter på grundval av en nationell kontrollförteckning över produkter som antagits av den medlemsstaten enligt artikel 9 och offentliggjorts av kommissionen enligt artikel 9.4, och om exportören har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna i fråga helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för användning som ger anledning till oro avseende den allmänna säkerheten, inbegripet förebyggande av terrorist­ handlingar, eller överväganden rörande mänskliga rättigheter.

2. En medlemsstat som avslår ett tillstånd som krävs enligt punkt 1 ska också underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om ett sådant beslut.

3. En medlemsstat som enlig punkt 1 i denna artikel beslutar om tillståndskrav för export av en produkt med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I, ska informera sina tullmyndigheter och andra relevanta nationella myndigheter om tillståndskravet utan dröjsmål och, när det är lämpligt, förse övriga medlemsstater och kommissionen med relevant information, särskilt om de berörda produkterna och slutanvändarna. De övriga medlemsstaterna ska på vederbörligt sätt beakta denna information och informera sina tullmyndigheter och andra relevanta nationella myndigheter om detta.

Artikel 11

1. Tillstånd ska krävas för överföring inom unionen av de produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga IV. Produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i del 2 i bilaga IV får inte omfattas av ett generellt tillstånd.

2. En medlemsstat får föreskriva ett tillståndskrav för överföring av andra produkter med dubbla användningsområden från sitt territorium till en annan medlemsstat i fall då vid tidpunkten för överföringen

a) operatören eller den behöriga myndigheten vet att de berörda produkternas slutdestination är belägen utanför unionens

tullområde,

b) det i den medlemsstat från vilken produkterna ska överföras krävs tillstånd i enlighet med artikel 3, 4, 5, 9 eller 10 för

exporten av dessa produkter till den slutdestinationen och sådan export direkt från medlemsstatens territorium inte har

tillåtits genom ett generellt tillstånd eller ett globalt tillstånd, och

c) produkterna inte ska genomgå någon behandling eller bearbetning enligt definitionen i artikel 60.2 i unionens tullkodex

i den medlemsstat till vilken de ska överföras.

3. Ansökan om det överföringstillstånd som avses i punkterna 1 och 2 ska göras i den medlemsstat från vilken produkterna med dubbla användningsområden ska överföras.

4. I fall då den därpå följande exporten av produkter med dubbla användningsområden redan har godkänts av den medlemsstat från vilken produkterna ska överföras genom de samrådsförfaranden som avses i artikel 14, ska tillstånd för överföring omedelbart utfärdas till aktören, om inte omständigheterna har förändrats väsentligt.

5. En medlemsstat som antar lagstiftning som föreskriver ett tillståndskrav som avses i punkt 2 ska utan dröjsmål informera kommissionen och övriga medlemsstater om de åtgärder den har vidtagit. Kommissionen ska offentliggöra dessa uppgifter i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

6. Tillämpningen av de åtgärder som avses i punkterna 1 och 2 får inte innebära kontroller vid de inre gränserna inom unionens tullområde, utan endast kontroller som utförs som en del av de normala kontrollförfaranden som tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt inom hela unionens tullområde.

7. Tillämpningen av åtgärder som vidtagits enligt punkterna 1 och 2 får inte leda till att överföring från en medlemsstat till en annan underkastas mer restriktiva villkor än export av samma produkter till tredjeländer.

8. En medlemsstat får, för varje överföring inom unionen från den medlemsstaten av produkter som förtecknas i bilaga I, kategori 5, del 2 men som inte finns förtecknade i bilaga IV, genom nationell lagstiftning kräva att ytterligare uppgifter om dessa produkter ska tillhandahållas den behöriga myndigheten i den medlemsstaten.

L 206/14 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

9. I de relevanta kommersiella dokument som avser överföring inom unionen av produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I ska det tydligt anges att produkterna omfattas av kontroll vid export från unionens tullområde. Sådana dokument ska särskilt omfatta alla försäljningskontrakt, orderbekräftelser, fakturor eller leveransavier.

KAPITEL III

EXPORTTILLSTÅND OCH TILLSTÅND FÖR FÖRMEDLINGSTJÄNSTER OCH TEKNISKT BISTÅND

Artikel 12

1. Följande typer av exporttillstånd får utfärdas, eller inrättas, enligt denna förordning: a) Individuella exporttillstånd. b) Globala exporttillstånd. c) Nationella generella exporttillstånd. d) Unionens generella exporttillstånd för export av vissa produkter till vissa destinationer på särskilda villkor och krav för

användning enligt avsnitten A–H i bilaga II. Tillstånd som utfärdas eller inrättas enligt denna förordning ska vara giltiga i hela unionens tullområde. 2. Individuella och globala exporttillstånd enligt denna förordning ska beviljas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är bosatt eller etablerad. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2.3 ska individuella exporttillstånd, om exportören inte är bosatt eller etablerad i unionens tullområde, beviljas enligt denna förordning av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där produkterna med dubbla användningsområden befinner sig. Alla individuella och globala exporttillstånd ska, när så är möjligt, utfärdas via elektroniska medel på formulär som minst innehåller samtliga uppgifter och i den ordning som anges i förlagorna i avsnitt A i bilaga III. 3. Individuella exporttillstånd och globala exporttillstånd ska vara giltiga i upp till två år, om inte den behöriga myndigheten beslutar något annat. Tillstånd för stort projekt ska vara giltiga under en period som ska fastställas av den behöriga myndigheten, dock inte längre än fyra år, utom under vederbörligen motiverade omständigheter baserade på projektets varaktighet. 4. Exportörerna ska förse den behöriga myndigheten med all relevant information som krävs för deras ansökningar om individuellt och globalt exporttillstånd, så att fullständig information ges, särskilt om slutanvändaren, destinationslandet och den exporterade produktens slutanvändning. De individuella exporttillstånden ska omfattas av krav på slutanvändningsintyg. Den behöriga myndigheten får undanta vissa ansökningar från skyldigheten att tillhandahålla ett slutanvändningsintyg. De globala exporttillstånden får om så är lämpligt omfattas av krav på slutanvändningsintyg. Exportörer som använder globala exporttillstånd ska genomföra ett internt efterlevnadsprogram, såvida inte den behöriga myndigheten anser det onödigt på grund av annan information som den har beaktat vid behandlingen av exportörens ansökan om ett globalt exporttillstånd. Rapporteringskrav och krav på interna efterlevnadsprogram avseende användningen av globala exporttillstånd ska fastställas av medlemsstaterna. På exportörernas begäran ska globala exporttillstånd som innehåller kvantitativa begränsningar delas upp.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/15

5. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska behandla ansökningar om individuella eller globala tillstånd inom en tidsfrist som ska fastställas enligt nationell rätt eller praxis.

6. Nationella generella exporttillstånd ska

a) inte omfatta produkter som förtecknas i avsnitt I i bilaga II.

b) definieras i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis; de får användas av alla exportörer som är etablerade eller

bosatta i den medlemsstat som utfärdar dessa tillstånd, om de uppfyller de krav som fastställs i denna förordning och i

den kompletterande nationella lagstiftningen; de ska utfärdas i enlighet med vad som anges i avsnitt C i bilaga III.

c) inte användas om exportören har informerats av den behöriga myndigheten att produkterna i fråga helt eller delvis är,

eller kan vara, avsedda för sådan användning som anges artikel 4.1, eller om exportören känner till att produkterna är

avsedda för ovannämnda användning.

Nationella generella exporttillstånd får även tillämpas på produkter och destinationer som förtecknas i avsnitten A–H i bilaga II.

Medlemsstaterna ska till kommissionen omedelbart anmäla alla nationella generella exporttillstånd som utfärdas eller ändras. Kommissionen ska offentliggöra sådana meddelanden i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

7. Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är bosatt eller etablerad får förbjuda exportören att använda unionens generella exporttillstånd om det föreligger skäligen grundad misstanke i fråga om exportörens förmåga att följa villkoren för tillståndet eller en bestämmelse i lagstiftningen om exportkontroll.

Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska utbyta information om exportörer som är förbjudna att använda unionens generella exporttillstånd, såvida inte den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är bosatt eller etablerad fastställer att exportören inte kommer att försöka exportera produkter med dubbla användningsområden genom en annan medlemsstat. Informationsutbytet ska ske med hjälp av det elektroniska system som avses i artikel 23.6.

Artikel 13

1. Tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster och tekniskt bistånd enligt denna förordning ska beviljas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där förmedlaren eller tillhandahållaren av tekniskt bistånd är bosatt eller etablerad. Om förmedlaren eller tillhandahållaren av tekniskt bistånd inte är bosatt eller etablerad inom unionens tullområde ska tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster och tekniskt bistånd enligt denna förordning beviljas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat varifrån förmedlingstjänsterna eller det tekniska biståndet kommer att tillhandahållas.

2. Tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster ska beviljas för en bestämd kvantitet specifika produkter och det ska tydligt anges var produkterna finns i ursprungstredjelandet, vem slutanvändaren är och exakt var slutanvändaren befinner sig.

I tillstånd för tekniskt bistånd ska det tydligt anges vem slutanvändaren är och exakt var slutanvändaren befinner sig.

Tillstånden ska vara giltiga i hela unionens tullområde.

3. Förmedlare och tillhandahållare av tekniskt bistånd ska förse den behöriga myndigheten med all relevant information som krävs för ansökan om tillstånd enligt denna förordning, särskilt uppgifter om var produkterna med dubbla användningsområden befinner sig, en tydlig beskrivning av produkterna och de kvantiteter det rör sig om, tredje parter som är inblandade i transaktionen, destinationslandet, slutanvändaren i det landet och exakt var denna befinner sig.

4. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska behandla ansökningar om tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster och tekniskt bistånd inom en tidsfrist som ska fastställas enligt nationell lagstiftning eller praxis.

5. Alla tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster och tekniskt bistånd ska, när så är möjligt, utfärdas via elektroniska medel på formulär som minst innehåller samtliga uppgifter i, och i den ordning som anges i, förlagorna i avsnitt B i bilaga III.

L 206/16 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

Artikel 14

1. Om produkter med dubbla användningsområden, för vilka en ansökan om individuellt tillstånd har lämnats in för export till en destination som inte förtecknas i avsnitt A del 2 i bilaga II eller till alla destinationer när det är fråga om de produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga IV, befinner sig i eller kommer att befinna sig i en eller flera andra medlemsstater än den där ansökan har lämnats in, ska detta anges i ansökan. Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där ansökan om tillstånd har lämnats in ska omedelbart samråda med de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna och förse dem med relevant information. Detta samråd får ske med hjälp av det elektroniska system som avses i artikel 23.6. De medlemsstater som konsulteras ska inom tio arbetsdagar framföra eventuella invändningar mot beviljandet av ett sådant tillstånd, vilka ska vara bindande för den medlemsstat där ansökan har lämnats in.

Om inga invändningar har tagits emot inom tio arbetsdagar ska de konsulterade medlemsstaterna anses inte ha några invändningar.

I undantagsfall får varje konsulterad medlemsstat begära en förlängning av den tiodagarsperioden. En sådan förlängning får emellertid inte överskrida 30 arbetsdagar.

2. Om en export kan strida mot en medlemsstats grundläggande säkerhetsintressen, får den staten rikta en begäran till en annan medlemsstat att inte bevilja ett exporttillstånd eller, om tillstånd redan har beviljats, att ogiltigförklara, tillfälligt upphäva, ändra eller återkalla detta. Den medlemsstat som tar emot en sådan begäran ska omedelbart inleda samråd av icke-bindande natur med den begärande medlemsstaten, vilket ska avslutas inom tio arbetsdagar. Om den medlemsstat som tar emot begäran beslutar att bevilja tillståndet, ska den medlemsstaten underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta med hjälp av det elektroniska system som avses i artikel 23.6.

Artikel 15

1. Vid beslut om beviljande av tillstånd eller om förbud mot transitering enligt denna förordning ska medlemsstaterna beakta alla relevanta aspekter, inbegripet följande:

a) Unionens och medlemsstaternas internationella skyldigheter och åtaganden, särskilt de skyldigheter och åtaganden de

har accepterat i egenskap av medlemmar i de relevanta internationella icke-spridningssystemen och överenskom­ melserna om exportkontroll eller genom ratificeringen av relevanta internationella fördrag.

b) Deras skyldigheter enligt de sanktioner som införts genom ett beslut eller en gemensam ståndpunkt som antagits av

rådet eller genom ett beslut av OSSE eller genom en bindande resolution från FN:s säkerhetsråd.

c) Nationella utrikes- och säkerhetspolitiska aspekter, inbegripet de som täcks av gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp.

d) Den avsedda slutanvändningen och risken för avledning.

2. Utöver de kriterier som anges i punkt 1 ska medlemsstaterna, när de bedömer en ansökan om ett globalt exporttillstånd, beakta exportörens genomförande av ett internt efterlevnadsprogram.

Artikel 16

1. Den behöriga myndigheten får i enlighet med denna förordning vägra att bevilja exporttillstånd och får ogiltigförklara, tillfälligt upphäva, ändra eller återkalla ett exporttillstånd som den en gång har beviljat. Om den behöriga myndigheten avslår, ogiltigförklarar, tillfälligt upphäver, avsevärt begränsar eller återkallar ett exporttillstånd eller om den har beslutat att avsedd export inte ska tillåtas, ska den anmäla detta till de övriga medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen och delge dem relevant information. Om den behöriga myndigheten i en medlemsstat tillfälligt har upphävt ett exporttillstånd ska den slutliga bedömningen överlämnas till de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna och kommissionen när perioden för det tillfälliga upphävandet löper ut.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/17

2. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska se över avslag på tillstånd som anmälts enligt punkt 1 inom tre år från det att de har anmälts och återkalla, ändra eller förlänga dem. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska så snart som möjligt anmäla resultatet av översynen till de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater och till kommissionen. Avslag som inte återkallas ska fortsätta att gälla och ska ses över vart tredje år. Vid den tredje översynen ska den berörda medlemsstaten vara skyldig att förklara skälen för att avslaget ska kvarstå.

3. Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål till de övriga medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen anmäla beslut om att förbjuda en transitering av produkter med dubbla användningsområden, vilket fattats i enlighet med artikel 7. Dessa anmälningar ska innehålla all relevant information, inbegripet produktens klassificering, dess tekniska parametrar, destinationsland och slutanvändare.

4. Punkterna 1 och 2 i denna artikel ska också tillämpas på tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster och tekniskt bistånd enligt artikel 13.

5. Innan den behöriga myndigheten i en medlemsstat beslutar om den ska bevilja tillstånd eller förbjuda en transitering enligt denna förordning, ska den granska alla giltiga avslag eller beslut om att förbjuda transitering av produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I och som fattats enligt denna förordning för att fastställa om tillstånd eller transitering för en i allt väsentligt identisk transaktion har avslagits av de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat. Den ska sedan samråda med de behöriga myndigheterna i de medlemsstater som utfärdade dessa avslag eller beslut om att förbjuda transitering enligt punkterna 1, 3 och 4 i denna artikel.

De behöriga myndigheterna i de rådfrågade medlemsstaterna ska inom tio arbetsdagar meddela huruvida de anser att transaktionen i fråga är en i allt väsentligt identisk transaktion. Om inget svar har tagits emot inom tio arbetsdagar ska det anses att de behöriga myndigheterna i de medlemsstater som rådfrågats inte betraktar transaktionen i fråga som en i allt väsentligt identisk transaktion.

Om mer information krävs för att korrekt utvärdera transaktionen i fråga ska de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna komma överens om en förlängning av den tiodagarsperioden. En sådan förlängning får emellertid inte överskrida 30 arbetsdagar.

Om den behöriga myndigheten efter dessa samråd beslutar att bevilja ett tillstånd eller tillåta en transitering, ska den meddela de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna och kommissionen och lämna all relevant information för att förklara beslutet.

6. Alla anmälningar som krävs enligt denna artikel ska göras via säkra elektroniska medel, inbegripet genom det system som avses i artikel 23.6.

7. All information som utbyts enligt denna artikel ska överensstämma med artikel 23.5 om informationens konfidentiella karaktär.

KAPITEL IV

ÄNDRING AV FÖRTECKNINGARNA ÖVER PRODUKTER MED DUBBLA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN OCH AV DESTINATIONER

Artikel 17

1. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 18 för att ändra förteckningarna över produkter med dubbla användningsområden i bilagorna I och IV enligt följande:

a) Förteckningen över produkter med dubbla användningsområden i bilaga I ska ändras i enlighet med de relevanta

skyldigheter och åtaganden samt ändringar av dessa som medlemsstaterna och, när det är lämpligt, unionen har

godtagit som medlemmar i de internationella icke-spridnings- och exportkontrollregimerna eller genom ratificering av

relevanta internationella fördrag.

b) Om ändringen av bilaga I gäller produkter med dubbla användningsområden som också förtecknas i bilaga II eller IV ska

dessa bilagor ändras i enlighet därmed.

L 206/18 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

2. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 18 för att ändra bilaga II genom att ta bort produkter och genom att lägga till eller ta bort destinationer från tillämpningsområdet för unionens generella exporttillstånd i samråd med den samordningsgrupp för produkter med dubbla användningsområden som inrättats i enlighet med artikel 24 och med beaktande av skyldigheter och åtaganden enligt de relevanta icke-spridnings- och exportkontrollregimerna, såsom ändringar av kontrollförteckningarna, liksom relevant geopolitisk utveckling. När tvingande skäl till skyndsamhet kräver borttagande av särskilda destinationer från tillämpningsområdet för ett av unionens generella exporttillstånd, ska det förfarande som föreskrivs i artikel 19 tillämpas på delegerade akter som antas enligt denna punkt.

Artikel 18

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 17 ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 9 september 2021. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 17 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt artikel 17 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 19

1. Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.

2. Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.6. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten omedelbart efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om att invända.

Artikel 20

Förteckningen över produkter med dubbla användningsområden i bilaga IV, som är en underavdelning av bilaga I, ska uppdateras med beaktande av artikel 36 i EUF-fördraget, nämligen medlemsstaternas intressen i fråga om allmän ordning och allmän säkerhet.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/19

KAPITEL V

TULLFÖRFARANDEN

Artikel 21

1. Vid fullgörandet av formaliteterna för export av produkter med dubbla användningsområden vid det tullkontor som ansvarar för handläggningen av exportdeklarationen ska exportören framlägga bevis för att nödvändigt exporttillstånd har erhållits. 2. Exportören får anmodas att tillhandahålla en översättning av eventuella dokument som framläggs som bevis, till ett officiellt språk i den medlemsstat där exportdeklarationen uppvisas. 3. En medlemsstat får även, utan att det påverkar befogenheter som den tilldelats i kraft av och i enlighet med unionens tullkodex, för en period som inte överstiger de perioder som avses i punkt 4, avbryta förfarandet för export från dess territorium eller, vid behov, på annat sätt förhindra att produkter med dubbla användningsområden som omfattas eller inte omfattas av ett giltigt exporttillstånd lämnar unionen via dess territorium, om den har a) anledning att misstänka att

i) relevant information inte beaktades när tillståndet beviljades, eller ii) omständigheterna har ändrats väsentligt sedan tillståndet beviljades, eller

b) relevant information om eventuell tillämpning av åtgärder enligt artikel 4.1. 4. I de fall som avses i punkt 3 i denna artikel ska den medlemsstat som avses i den punkten utan dröjsmål samråda med den behöriga myndigheten i den medlemsstat som beviljade exporttillståndet eller som får vidta åtgärder enligt artikel 4.1 för att den behöriga myndigheten ska kunna vidta åtgärder enligt artikel 4.1 eller 16.1. Om den behöriga myndigheten beslutar att låta tillståndet fortsätta att gälla eller att inte vidta åtgärder enligt artikel 4.1 ska den svara inom tio arbetsdagar, som på dess begäran kan förlängas till 30 arbetsdagar i undantagsfall. I sådant fall eller om svar inte erhålls inom tio eller 30 arbetsdagar ska produkterna med dubbla användningsområden omedelbart frigöras. Den behöriga myndigheten i den medlemsstat som beviljade tillståndet ska meddela de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna och kommissionen. 5. Kommissionen får i samarbete med medlemsstaterna utarbeta en vägledning för att stödja samarbetet mellan licensierings- och tullmyndigheter.

Artikel 22

1. Medlemsstaterna får besluta att tullformaliteterna för export av produkter med dubbla användningsområden endast får fullgöras vid tullkontor som bemyndigats för detta ändamål. 2. De medlemsstater som utnyttjar den möjlighet som anges i punkt 1 ska informera kommissionen om de tullkontor som bemyndigats. Kommissionen ska offentliggöra dessa uppgifter i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

KAPITEL VI

ADMINISTRATIVT SAMARBETE, GENOMFÖRANDE OCH GENOMDRIVANDE

Artikel 23

1. Medlemsstaterna ska utan dröjsmål informera kommissionen om de lagar och andra författningar som antas för genomförandet av denna förordning, inbegripet a) en förteckning över de behöriga myndigheter i medlemsstaterna som har befogenhet att

— bevilja exporttillstånd för produkter med dubbla användningsområden,

L 206/20 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

— bevilja tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster och tekniskt bistånd i enlighet med denna förordning,

— förbjuda transitering av icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden i enlighet med denna förordning,

b) de åtgärder som avses i artikel 25.1.

Kommissionen ska vidarebefordra uppgifterna till de övriga medlemsstaterna och ska offentliggöra dessa uppgifter i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

2. I samarbete med kommissionen ska medlemsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att upprätta ett direkt samarbete och informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna i syfte att öka effektiviteten av unionens ordning för exportkontroll och för att säkerställa ett konsekvent och effektivt genomförande och genomdrivande av kontroll i hela unionens tullområde. Informationsutbytet kan omfatta följande:

a) Relevanta licensieringsuppgifter som tillhandahålls för varje utfärdat tillstånd (t.ex. licensernas värde och typ och

därmed sammanhängande destinationer, antal användare av generella tillstånd).

b) Ytterligare information om genomdrivandet av kontroller, inbegripet information om tillämpningen av de kriterier som

anges i artikel 15.1, antalet aktörer med ett internt efterlevnadsprogram och, i förekommande fall, uppgifter om export

av produkter med dubbla användningsområden i andra medlemsstater.

c) Information om den analys som ligger till grund för tillägg eller planerade tillägg till nationella kontrollförteckningar

enligt artikel 9.

d) Information om genomdrivande av kontroller, inbegripet riskbaserade revisioner, uppgifter om exportörer som

fråntagits rätten att använda nationella eller unionens generella exporttillstånd och, i förekommande fall, antal

överträdelser, beslagtaganden och tillämpning av andra sanktioner.

e) Uppgifter om känsliga slutanvändare, om aktörer som deltar i misstänkt upphandlingsverksamhet och, om sådana

uppgifter är tillgängliga, om transportvägar.

3. Utbytet av licensieringsuppgifter ska äga rum minst en gång per år i enlighet med riktlinjer som ska utarbetas av den samordningsgrupp för produkter med dubbla användningsområden som inrättats i enlighet med artikel 24 och med vederbörlig hänsyn till rättsliga krav om skydd av personuppgifter, kommersiellt känslig information eller skyddade uppgifter avseende försvar, utrikespolitik eller nationell säkerhet.

4. Medlemsstaterna och kommissionen ska regelbundet granska genomförandet av artikel 15 på grundval av information som lämnats i enlighet med denna förordning och analyser av sådana uppgifter. Alla deltagare i dessa utbyten ska respektera diskussionernas konfidentialitet.

5. Rådets förordning (EG) nr 515/97 (14), särskilt bestämmelserna om uppgifters konfidentiella karaktär, ska gälla i tillämpliga delar.

6. Ett säkert och krypterat system ska utarbetas av kommissionen i samråd med den samordningsgrupp för produkter med dubbla användningsområden som inrättats enligt artikel 24 för att stödja direkt samarbete och informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och, när det är lämpligt, kommissionen. Systemet ska, när så är möjligt, av kommissionen anslutas till de elektroniska licenssystemen hos medlemsstaternas behöriga myndigheter i den utsträckning som är nödvändig för att underlätta detta direkta samarbete och informationsutbyte. Europaparlamentet ska informeras om systemets budget, utveckling och funktion.

7. Behandlingen av personuppgifter ska ske i enlighet med bestämmelserna i förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725.

Artikel 24

1. En samordningsgrupp för produkter med dubbla användningsområden, med en företrädare för kommissionen som ordförande ska inrättas. Varje medlemsstat ska utse en företrädare till samordningsgruppen. Gruppen ska granska alla frågor som avser tillämpningen av denna förordning, vilka kan tas upp antingen av ordföranden eller av en medlemsstats företrädare.

(14) Rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter

och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen (EGT

L 82, 22.3.1997, s. 1).

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/21

2. Samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden ska, när den anser det nödvändigt, samråda med de exportörer, förmedlare, tillhandahållare av tekniskt bistånd och andra relevanta aktörer som berörs av den här förordningen.

3. Samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden ska, när det är lämpligt, inrätta tekniska expertgrupper bestående av sakkunniga från medlemsstaterna för att granska särskilda frågor som rör genomförandet av kontroller, inbegripet frågor om uppdatering av unionens kontrollförteckningar i bilaga I. De tekniska expertgrupperna ska vid behov konsultera exportörer, förmedlare, tillhandahållare av tekniskt bistånd och andra relevanta aktörer som berörs av denna förordning.

4. Kommissionen ska stödja ett unionsprogram för kapacitetsuppbyggnad avseende licensiering och genomdrivande, bland annat genom att i samråd med samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden utarbeta gemensamma utbildningsprogram för tjänstemän från medlemsstaterna.

Artikel 25

1. Varje medlemsstat ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa ett korrekt genomdrivande av denna förordning. Den ska särskilt fastställa sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning eller av de bestämmelser som antas för dess tillämpning Dessa Sanktioner ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

2. Samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden ska inrätta en mekanism för samordning av genomdrivandet för att stödja informationsutbyte och direkt samarbete mellan behöriga myndigheter och verkställande organ i medlemsstaterna (nedan kallad samordningsmekanismen). Inom ramen för samordningsmekanismen ska medlemsstaterna och kommissionen utbyta relevant information, om sådan finns tillgänglig, inbegripet om tillämpningen, arten och effekten av de åtgärder som vidtagits enligt punkt 1, om efterlevnad av bästa praxis och om otillåten export av produkter med dubbla användningsområden och/eller överträdelser av denna förordning och/eller relevant nationell lagstiftning.

Inom ramen för samordningsmekanismen ska medlemsstaterna och kommissionen också utbyta information om bästa praxis hos nationella verkställande myndigheter avseende riskbaserade revisioner, upptäckt och lagföring av otillåten export av produkter med dubbla användningsområden och/eller eventuella andra överträdelser av denna förordning och/eller relevant nationell lagstiftning.

Informationsutbytet inom ramen för samordningsmekanismen ska vara konfidentiellt.

KAPITEL VII

TRANSPARENS, UTÅTRIKTADVERKSAMHET, ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING

Artikel 26

1. Kommissionen och rådet ska vid behov tillhandahålla riktlinjer och/eller rekommendationer om bästa praxis för de frågor som avses i denna förordning för att säkerställa att unionsordningen för exportkontroll är effektiv och genomförs på ett konsekvent sätt. Ansvaret för att tillhandahålla riktlinjer och/eller rekommendationer för bästa praxis till exportörer, förmedlare och tillhandahållare av tekniskt bistånd ska ligga hos de medlemsstater där de är bosatta eller etablerade. I dessa riktlinjer och/eller rekommendationer för bästa praxis ska särskild hänsyn tas till små och medelstora företags informationsbehov.

2. Kommissionen ska i samråd med samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden lägga fram en årlig rapport inför Europaparlamentet och rådet om genomförandet av denna förordning och om de verksamheter, undersökningar och samråd som företagits av samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden. Den årliga rapporten ska vara offentlig.

Den årliga rapporten ska innehålla information om tillstånd (särskilt antal och värde per typ av produkter och destinationsorter på unionsnivå och medlemsstatsnivå) avslag och förbud enligt denna förordning. Den årliga rapporten ska också innehålla information om förvaltningen (särskilt om personal, efterlevnad och utåtriktad verksamhet, särskilda licensierings- eller klassificeringsverktyg) och genomdrivande av kontroller (särskilt antalet överträdelser och sanktioner).

L 206/22 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

När det gäller cyberövervakningsprodukter ska den årliga rapporten innehålla särskild information om tillstånd, särskilt om antalet mottagna ansökningar per produkt, den utfärdande medlemsstaten och de destinationer som berörs av dessa ansökningar och om de beslut som fattats om dessa ansökningar.

Informationen i den årliga rapporten ska presenteras i enlighet med principerna i punkt 3.

Kommissionen och rådet ska tillhandahålla riktlinjer om metoden för insamling och behandling av uppgifter för utarbetandet av den årliga rapporten, inbegripet fastställandet av typerna av produkter och tillgången till uppgifter om verkställighet.

3. Medlemsstaterna ska förse kommissionen med all information som behövs för utarbetandet av rapporten, med vederbörlig hänsyn till rättsliga krav om skydd av personuppgifter, kommersiellt känsliga uppgifter eller skyddade uppgifter avseende försvar, utrikespolitik eller nationell säkerhet. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 (15) om europeisk statistik är tillämplig på information som utbyts eller offentliggörs enligt denna artikel.

4. Mellan den 10 september 2026 och den 10 september 2028 ska kommissionen göra en utvärdering av denna förordning och rapportera de viktigaste resultaten till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Efter den 10 september 2024 ska kommissionen genomföra en utvärdering av artikel 5 och lägga fram en rapport om de viktigaste resultaten för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

KAPITEL VIII

KONTROLLÅTGÄRDER

Artikel 27

1. Exportörer av produkter med dubbla användningsområden ska föra detaljerade register eller förteckningar över sin export i enlighet med gällande nationell rätt eller praxis i berörd medlemsstat. Sådana register eller förteckningar ska särskilt innefatta kommersiella dokument såsom fakturor, godsspecifikationer och transportdokument och andra leveransdokument som är tillräckligt detaljerade för att man ska kunna utläsa

a) en beskrivning av produkterna med dubbla användningsområden,

b) kvantiteten produkter med dubbla användningsområden,

c) exportörens respektive mottagarens namn och adress,

d) slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden, om detta är känt.

2. I enlighet med gällande nationell rätt eller praxis i berörd medlemsstat ska förmedlare och tillhandahållare av tekniskt bistånd föra register eller förteckningar över förmedlingstjänster eller tekniskt bistånd, så att de på begäran kan styrka beskrivningen av de produkter med dubbla användningsområden som varit föremål för förmedlingstjänster eller tekniskt bistånd, under vilken period produkterna varit föremål för sådana tjänster, destinationen för sådana produkter och tjänster och vilka länder som är berörda av de tjänsterna.

3. De register eller förteckningar och dokument som avses i punkterna 1 och 2 ska bevaras i minst fem år från utgången av det kalenderår under vilket exporten ägde rum eller förmedlingstjänsterna eller det tekniska biståndet tillhandahölls. De ska på begäran framläggas för den behöriga myndigheten.

(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av

Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till

Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG,

Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/23

4. Dokument och underlag rörande överföringar inom unionen av de produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I ska arkiveras i minst tre år från utgången av det kalenderår då överföringen utfördes och ska på begäran uppvisas för den behöriga myndigheten i den medlemsstat från vilken dessa produkter överfördes.

Artikel 28

För att säkerställa en korrekt tillämpning av denna förordning ska varje medlemsstat vidta alla de åtgärder som krävs för att dess behöriga myndigheter ska kunna a) inhämta information om varje order eller transaktion som inbegriper produkter med dubbla användningsområden, b) fastställa huruvida exportkontrollåtgärderna tillämpas korrekt, vilket särskilt får inbegripa rätt till tillträde till lokaler

som tillhör personer som berörs av en exporttransaktion eller förmedlare som tillhandahåller förmedlingstjänster

under de omständigheter som anges i artikel 6, eller tillhandahållare av tekniskt bistånd under de omständigheter som

anges i artikel 8.

KAPITEL IX

SAMARBETE MED TREDJELÄNDER

Artikel 29

1. Kommissionen och medlemsstaterna ska, när det är lämpligt, föra dialoger med tredjeländer i syfte att främja en global konvergens hos kontrollerna. Dialogerna får stödja regelbundet och ömsesidigt samarbete med tredjeländer, inbegripet utbyte av information och bästa praxis samt kapacitetsuppbyggnad och utåtriktad verksamhet i tredjeländer. Dialogerna får också uppmuntra tredjeländer att förbinda sig till robusta exportkontroller som utvecklats genom multilaterala exportkontrollregimer som en modell för internationell bästa praxis. 2. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i överenskommelser om ömsesidigt administrativt bistånd eller protokoll avseende tullfrågor, vilka ingåtts mellan unionen och tredjeländer, får rådet bemyndiga kommissionen att förhandla om avtal med tredjeländer om ömsesidigt erkännande av exportkontroller avseende sådana produkter med dubbla användningsområden som omfattas av denna förordning. Sådana förhandlingar ska föras i enlighet med de förfaranden som fastställs i artikel 207.3 i EUF-fördraget och i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, beroende på vad som är tillämpligt.

KAPITEL X

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 30

Denna förordning ska tillämpas utan att det påverkar kommissionens delegerade beslut av den 15 september 2015 som kompletterar beslut nr 1104/2011/EU.

Artikel 31

Förordning (EG) nr 428/2009 upphör att gälla. De ansökningar om tillstånd som lämnas in före den 9 september 2021 ska dock fortsätta att omfattas av de relevanta bestämmelserna i förordning (EG) nr 428/2009. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VI.

L 206/24 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

Artikel 32

Denna förordning träder i kraft den nittionde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 20 maj 2021.

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar Ordförande Ordförande

D. M. SASSOLI A. P. ZACARIAS

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/25

BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER PRODUKTER MED DUBBLA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN SOM AVSES I ARTIKEL 3 I DENNA FÖRORDNING

Genom förteckningen över produkter med dubbla användningsområden i denna bilaga genomförs internationella överenskommelser om kontroll av produkter med dubbla användningsområden, bl.a. Australiengruppen (1), Missilteknolo­ gikontrollregimen(MTCR) (2), Nuclear Suppliers' Group (NSG) (3), dvs. gruppen av länder som levererar kärnmaterial, Wassenaar-arrangemanget (4) och konventionen om kemiska vapen (5).

INNEHÅLL

Del I – Allmänna anmärkningar, akronymer, förkortningar och definitioner Del II – Kategori 0 Kärnmaterial, anläggningar och utrustning Del III – Kategori 1 Särskilda material och därtill hörande utrustning Del IV – Kategori 2 Materialbearbetning Del V – Kategori 3 Elektronik Del VI – Kategori 4 Datorer Del VII – Kategori 5 Telekommunikation och ”informationssäkerhet” Del VIII – Kategori 6 Sensorer och lasrar Del IX – Kategori 7 Navigation och avionik Del X – Kategori 8 Marint Del XI – Kategori 9 Rymd och framdrivning

DEL I – Allmänna anmärkningar, akronymer samt förkortningar och definitioner

ALLMÄNNA ANMÄRKNINGAR TILL BILAGA I

1. För kontroll av varor som är konstruerade eller modifierade för militär användning, se relevant förteckning

(relevanta förteckningar) för kontroll av militära varor som upprätthålls av de enskilda EU-medlemsstaterna.

Hänvisningarna i denna bilaga med anmärkningen ”SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR

MED MILITÄR ANVÄNDNING” är till samma förteckning. 2. Syftet med kontrollerna i denna bilaga ska inte omintetgöras genom export av varor som inte är underställda

kontroll (inklusive anläggning) men som innehåller en eller flera beståndsdelar vilka är underställda kontroll,

när den eller de beståndsdelar som är underställda kontroll utgör huvudbeståndsdelen av varan och det är

möjligt att avlägsna den och använda den för andra ändamål.

ANM. Vid bedömning av huruvida en eller flera beståndsdelar ska betraktas som huvudbeståndsdel ska

hänsyn tas till kvantitet, värde, tekniskt kunnande samt andra omständigheter som är av betydelse

för att bedöma huruvida en eller flera av de kontrollerade beståndsdelarna är en huvudbeståndsdel

av de varor som anskaffas. 3. Varor som specificeras i denna bilaga inbegriper både nya och begagnade varor. 4. I vissa fall förtecknas kemikalier med namn och CAS-nummer. Förteckningen gäller kemikalier med samma

strukturformel (inklusive hydrater) oberoende av namn eller CAS-nummer. CAS-nummer visas som ett bidrag

till identifieringen av en viss kemikalie eller blandning, oberoende av nomenklatur. CAS-nummer kan inte

användas som enda identifikation, eftersom vissa former av den förtecknade kemikalien har olika CAS-

nummer, medan blandningar som innehåller en förtecknad kemikalie också kan ha olika CAS-nummer. (1) https://www.australiagroup.net/ (2) http://mtcr.info/ (3) http://www.nuclearsuppliersgroup.org/ (4) http://www.wassenaar.org/ (5) https://www.opcw.org/chemical-weapons-convention

L 206/26 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

ANMÄRKNING RÖRANDE KÄRNTEKNIK (Nuclear Technology Note – NTN)

(Denna anmärkning ska läsas jämförd med kategori 0, avsnitt E) ”Teknik” som har direkt samband med varor som finns upptagna under kategori 0 ska kontrolleras enligt bestämmelserna för kategori 0. ”Teknik” som ”erfordras” för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning” av varor som omfattas av kontroll, omfattas av kontroll även om den kan tillämpas på varor som inte omfattas av kontroll. Godkännande av export av varor medger även export till samma slutanvändare av det minimum av ”teknik” som erfordras för installation, drift, underhåll och reparation av varan. Kontroll av överföring av ”teknik” gäller inte ”allmänt tillgänglig” information eller ”vetenskaplig grundforskning”.

ALLMÄN ANMÄRKNING RÖRANDE TEKNIK (General Technology Note – GTN)

(Denna anmärkning ska läsas jämförd med kategorierna 1–9, avsnitt E) Export av ”teknik” som ”erfordras” för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning” av varor som kontrolleras i kategorierna 1–9, kontrolleras i den ordning som föreskrivs i kategorierna 1–9. ”Teknik” som ”erfordras” för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning” av varor som omfattas av kontroll, omfattas av kontroll även om den kan tillämpas på varor som inte omfattas av kontroll. Kontrollen gäller inte sådan ”teknik” som utgör ett nödvändigt minimum för installation, drift, underhåll (kontroll) eller reparation av varor som inte är underställda kontroll eller för vilka exporttillstånd har beviljats. Anmärkning: Denna anmärkning medger inte export av ”teknik” som specificeras i avsnitten 1E002.e, 1E002.f, 8E002.a

och 8E002.b. Kontroll av överföringar av ”teknik” gäller inte ”allmänt tillgänglig” information, ”grundforskning” eller det minimum av information som behövs för patentansökningar.

ALLMÄN ANMÄRKNING RÖRANDE KÄRNTEKNISK PROGRAMVARA (Nuclear Software Note – NSN)

(Denna anmärkning har företräde framför bestämmelserna i kategori 0, avsnitt D) Avsnitt D i kategori 0 omfattar inte ”programvara” som är en ”objektkod” som utgör ett nödvändigt minimum för installation, drift, underhåll (kontroll) eller reparation av varor för vilka exporttillstånd har beviljats. Godkännande av export av varor medger även export till samma slutanvändare av det minimum av ”objektkod” som erfordras för installation, drift, underhåll (kontroll) eller reparation av varan. Anmärkning: Anmärkningen rörande kärnteknisk programvara fritar inte från kontrollen av ”programvara” som specificeras i

kategori 5 del 2 (”Informationssäkerhet”).

ALLMÄN ANMÄRKNING RÖRANDE PROGRAMVARA (General Software Note – GSN)

(Denna anmärkning har företräde framför bestämmelserna i kategorierna 1–9, avsnitt D) Den ”programvara” som beskrivs i kategorierna 1–9 omfattas inte av kontroll om den a) är allmänt tillgänglig för gemene man genom att

1. den säljs från lager vid ett försäljningsställe i detaljistledet utan restriktioner a) över disk, b) via postorderförsäljning, c) på elektronisk väg, eller d) via telefonförsäljning, och 2. den kan installeras av användaren utan väsentlig medverkan av försäljaren,

Anmärkning: Punkt a i Allmän anmärkning rörande programvara tar inte bort kontrollen av ”programvara” som

specificeras i kategori 5 del 2 (”Informationssäkerhet”).

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/27

b) är ”allmänt tillgänglig”, eller c) är en ”objektkod” som utgör ett nödvändigt minimum för installation, drift, underhåll (kontroll) och reparation av varor

för vilka exporttillstånd har beviljats.

Anmärkning: Punkt c i Allmän anmärkning rörande programvara tar inte bort kontrollen av ”programvara” som

specificeras i kategori 5 del 2 (”Informationssäkerhet”).

ALLMÄN ANMÄRKNING RÖRANDE ”INFORMATIONSSÄKERHET” (GISN)

”Informationssäkerhets”-produkter eller -funktioner ska värderas mot kategori 5 del 2 även om de är komponenter, ”programvara” eller funktioner i andra system eller i annan utrustning.

REDAKTIONELL PRAXIS I EUROPEISKA UNIONENS OFFICIELLA TIDNING

I enlighet med bestämmelserna i Publikationshandboken ska, i texter på svenska som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, — kommatecken användas som decimaltecken,

— större tal skrivas i grupper om tre, med mellanrum. Texten i den här bilagan följer denna praxis.

AKRONYMER OCH FÖRKORTNINGAR SOM ANVÄNDS I DENNA BILAGA

Akronymer och förkortningar som används som definierade termer återfinns under rubriken ’Definition av termer som används i denna bilaga’.

AKRONYMER OCH FÖRKORTNINGAR

ABEC Annular Bearing Engineers Committee ABMA American Bearing Manufacturers Association ADC Analogue-to-Digital Converter AGMA American Gear Manufacturers’ Association AHRS Attitude and Heading Reference Systems AISI American Iron and Steel Institute ALE Atomic Layer Epitaxy ALU Arithmetic Logic Unit (aritmetisk logikenhet) ANSI American National Standards Institute APP Adjusted Peak Performance (justerad topprestanda) APU Auxiliary Power Unit (hjälpkraftsaggregat) ASTM American Society for Testing and Materials ATC Air Traffic Control (flygkontrolltjänst) BJT Bipolar Junction Transistors (BJ-transistorer) BPP Beam Parameter Product (strålparameterprodukt) BSC Base Station Controller (basstationskontroller) CAD Computer-Aided-Design (datorstödd konstruktion) CAS Chemical Abstracts Service CCD Charge Coupled Device (laddningskopplad enhet) CDU Control and Display Unit (kontroll- och indikatorenhet) CEP Circular Error Probable (troligt cirkulärt fel) CMM Coordinate Measuring Machine (koordinatmätmaskin) CMOS Complementary Metal Oxide Semiconductor (komplementär metalloxidhalvledare)

L 206/28 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

CNTD Controlled Nucleation Thermal Deposition (styrd nukleär termisk deponering) CPLD Complex Programmable Logic Device (komplex programmerbar logisk

komponent) CPU Central Processing Unit (centralprocessor) CVD Chemical Vapour Deposition (kemisk förångningsdeposition) CW Chemical Warfare (kemisk krigföring) CW (för laser) Continuous Wave (kontinuerlig drift) DAC Digital-to-Analogue Converter (digital-till-analog-omvandlare) DANL Displayed Average Noise Level (visad genomsnittlig brusnivå) DBRN Data-Base Referenced Navigation (databaserad referensnavigering) DDS Direct Digital Synthesizer DMA Dynamic Mechanical Analysis DME Distance Measuring Equipment (avståndsmätningsradar) DMOSFET Diffused Metal Oxide Semiconductor Field Effect Transistor DS Directionally Solidified (riktningsstelnad) EB Exploding Bridge (exploderande brygga) EB-PVD Electron Beam Physical Vapour Deposition (fysisk förångningsdeposition med

elektronstråle) EBW Exploding Bridge Wire (exploderande tråd) ECM Electro-Chemical Machining (elektrokemisk bearbetning) EDM Electrical Discharge Machines (elektriska urladdningsmaskiner) EFI Exploding Foil Initiators (exploderande folie) EIRP Effective Isotropic Radiated Power (ekvivalent isotropiskt utstrålad effekt) EMP Electromagnetic Pulse (elektromagnetisk puls) ENOB Effective Number of Bits (effektivt antal bitar) ERF Electrorheological Finishing (elektroreologisk slutbearbetning) ERP Effective Radiated Power (ekvivalent utstrålad effekt) ESD Electrostatic Discharge (elektrostatisk urladdning) ETO Emitter Turn-Off Thyristor (ETO-tyristor) ETT Electrical Triggering Thyristor (T-tyristor) EU Europeiska unionen EUV Extreme Ultraviolet (extremt ultraviolett) FADEC Full Authority Digital Engine Control FFT Fast Fourier Transform (Snabb Fourier-transform) FPGA Field Programmable Gate Array (fältprogrammerbar grindmatris) FPIC Field Programmable Interconnect (fältprogrammerbar koppling) FPLA Field Programmable Logic Array (fältprogrammerbar logisk matris) FPO Floating Point Operation (flyttalsoperation) FWHM Full-Width Half-Maximum (halvvärdesbredd)

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/29

GLONASS Global Navigation Satellite System (globalt satellitnavigeringssystem) GNSS Global Navigation Satellite System (globalt satellitnavigeringssystem) GPS Global Positioning System GSM Global System for Mobile Communications GTO Gate Turn-off Thyristor (GTO-tyristor) HBT Hetero-Bipolar Transistors (hetero-bipolära transistorer) HDMI High-Definition Multimedia Interface HEMT High Electron Mobility Transistor (transistor med hög elektronmobilitet) Icao International Civil Aviation Organization (Internationella civila

luftfartsorganisationen) IEC International Electro-technical Commission (Internationella elektrotekniska

kommissionen) IED Improvised Explosive Device (improviserad sprängladdning) IEEE Institute of Electrical and Electronic Engineers IFOV Instantaneous-Field-Of-View IGBT Insulated Gate Bipolar Transistor (IGB-transistor) IGCT Integrated Gate Commutated Thyristor (IGC-tyristor) IHO International Hydrographic Organization (Internationella hydrografiska

organisationen) ILS Instrument Landing System (instrumentlandningssystem) IMU Inertial Measurement Unit (mätenhet för tröghetsnavigering) INS Inertial Navigation System (tröghetsnavigeringssystem) IP Internet Protocol IRS Inertial Reference System (referenssystem för tröghetsnavigering) IRU Inertial Reference Unit (referensenhet för tröghetsnavigering) ISA International Standard Atmosphere (internationell standardatmosfär) ISAR Inverse Synthetic Aperture Radar ISO International Organization for Standardization (Internationella

standardiseringsorganisationen) ITU International Telecommunication Union (Internationella teleunionen) JT Joule-Thomson LIDAR Light Detection and Ranging LIDT Laser Induced Damage Threshold (gräns för skador åstadkomna av laser) LOA Length Overall (total längd) LRU Line Replaceable Unit LTT Light Triggering Thyristor (LT-tyristor) MLS Microwave Landing Systems (mikrovågslandningssystem) MMIC Monolithic Microwave Integrated Circuit (monolitisk integrerad mikrovågskrets) MOCVD Metal Organic Chemical Vapour Deposition (metall-organisk kemisk

förångningsdeposition) MOSFET Metal-Oxide-Semiconductor Field Effect Transistor (MOSFE-transistor) MPM Microwave Power Module (effektmodul för mikrovåg)

L 206/30 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

MRF Magnetorheological Finishing (magnetreologisk slutbearbetning) MRF Minimum Resolvable Feature size (minsta upplösning för systemdimension) MRI Magnetic Resonance Imaging (magnetisk resonanstomografi) MTBF Mean-Time-Between-Failures (medeltid mellan fel) MTTF Mean-Time-To-Failure (medeltid till fel) NA Numerical Aperture (numerisk apertur) NDT Non-Destructive Test (icke-förstörande prov) NEQ Net Explosive Quantity (nettosprängämnesmängd) NIJ National Institute of Justice (nationella rättsinstitutet) OAM Operations, Administration or Maintenance (drift, administration eller underhåll) OSI Open Systems Interconnection PAI Polyamide-imides (polyamidimider) PAR Precision Approach Radar (precisionsinflygningsradar) PCL Passive Coherent Location PDK Process Design Kit (processdesignsats) PIN Personal Identification Number (personligt identifikationsnummer) PMR Private Mobile Radio (privatmobilradio) PVD Physical Vapour Deposition (kemisk förångningsdeposition) ppm parts per million (delar per miljon) QAM Quadrature-Amplitude-Modulation (kvadraturamplitudmodulering) QE Quantum Efficiency (kvantverkningsgrad) RAP Reactive Atom Plasmas RF Radio Frequency (radiofrekvens) rms root mean square (effektivvärde) RNC Radio Network Controller (radionätkontroller) RNSS Regional Navigation Satellite System (regionalt satellitnavigeringssystem) ROIC Read-out Integrated Circuit (utläsningskrets) S-FIL Step and Flash Imprint Lithography SAR Synthetic Aperture Radar SAS Synthetic Aperture Sonar SC Single Crystal (enkristall) SCR Silicon Controlled Rectifier (kiselstyrd likriktare) SFDR Spurious Free Dynamic Range (spuriosfritt dynamiskt område) SHPL Super High Powered Laser SLAR Sidelooking Airborne Radar (sidospanande flygburen radar) SOI Silicon-on-Insulator (kisel på insulator) SQUID Superconducting Quantum Interference Device SRA Shop Replaceable Assembly

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/31

SRAM Static Random Access Memory SSB Single Sideband (enkelt sidband) SSR Secondary Surveillance Radar (sekundär övervakningsradar) SSS Side Scan Sonar (sidoskannande sonar) TIR Total Indicated Reading (totalt indikatorutslag) TVR Transmitting Voltage Response (överföringsfunktion spänning till tryck) u Atomic Mass Unit (universell atommassenhet) UPR Unidirectional Positioning Repeatability (repetitionsnoggrannheten avseende en

maskinrörelse i en riktning till en position) UV Ultraviolet (ultraviolett) UTS Ultimate Tensile Strength (brottgräns) VJFET Vertical Junction Field Effect Transistor (VJFE-transistor) VOR Very High Frequency Omni-directional Range WHO Världshälsoorganisationen WLAN Wireless Local Area Network

L 206/32 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

DEFINITION AV TERMER SOM ANVÄNDS I DENNA BILAGA

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/33

L 206/34 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/35

L 206/36 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/37

L 206/38 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/39

L 206/40 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/41

L 206/42 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/43

L 206/44 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/45

L 206/46 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/47

L 206/48 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/49

L 206/50 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/51

L 206/52 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/53

L 206/54 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/55

DEL II – Kategori 0

KATEGORI 0 – KÄRNMATERIAL, ANLÄGGNINGAR OCH UTRUSTNING 0A System, utrustning och komponenter 0A001 ”Kärnreaktorer” och utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för sådana enligt följande: a) ”Kärnreaktorer”. b) Metallkärl eller större fabrikstillverkade delar till sådana, inklusive reaktortankens lock för ett

reaktortryckkärl, som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att innesluta härden hos en

”kärnreaktor”. c) Hanteringsutrustning som är särskilt konstruerad eller iordningställd för att föra in eller avlägsna bränsle i

en ”kärnreaktor”. d) Styrstavar som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att reglera klyvningsprocessen i en

”kärnreaktor”, tillhörande stöd- och upphängningsanordningar samt drivdon och styrrör för stavarna. e) Tryckrör som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att innesluta både bränsleelement och

primärkylmedel i en ”kärnreaktor”. f) Zirkoniummetall och -legeringar, i form av rör eller hopsättningar av rör, som är särskilt konstruerade eller

iordningställda för att användas som bränsleinkapsling i en ”kärnreaktor” och i kvantiteter på över 10 kg. ANM. För tryckrör av zirkonium se 0A001.e och för rörtanksrör se avsnitt 0A001.h.

L 206/56 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

0A001 forts. g) Kylmedelpumpar eller cirkulatorer som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att pumpa runt

primärkylmedel i en ”kärnreaktor”. h) ’Kärnreaktors interna delar’ som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas i en

”kärnreaktor”, inklusive bottenplatta för härden, bränslekanaler (bränsleboxar), rörtanksrör, termiska

skärmar, bafflar, härdgaller samt diffusorplåtar.

Teknisk anmärkning:

I avsnitt 0A001.h avses med ’kärnreaktors interna delar’ varje större konstruktion inuti ett reaktorkärl som fyller en

eller flera funktioner, som att bära upp härden, upprätthålla härdens geometri, rikta primärkylmedlets flöde, utgöra

strålskärmar för reaktorkärlet och leda härdinstrumentering på plats. i) Värmeväxlare enligt följande:

1. Ånggeneratorer som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas i primärkylkretsen

eller den intermediära kylkretsen i en ”kärnreaktor”.

2. Andra värmeväxlare som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas i

primärkylkretsen i en ”kärnreaktor”.

Anmärkning: Avsnitt 0A001.i omfattar inte värmeväxlare för reaktorns stödsystem, t.ex. nödkylningssystemet

eller kylsystemet för sönderfallvärme. j) Neutrondetektorer som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att bestämma neutronflödes­

nivåerna inuti härden i en ”kärnreaktor”.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/57

0A001 forts. k) ’Externa termiska skärmar’ som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas i en ”kärnreaktor” för att minska värmeförluster och för att skydda inneslutningskärlen. Teknisk anmärkning: I avsnitt 0A001.k avses med ’externa termiska skärmar’ större strukturer som placeras över reaktorkärlen och som minskar värmeförlusten från reaktorn och minskar temperaturen i inneslutningskärlet. 0B Test-, inspektions- och produktionsutrustning

0B001 Anläggning för separation av isotoper ur ”naturligt uran”, ”utarmat uran” eller ”särskilt klyvbart material” och utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda härför enligt följande: a) Anläggning som är särskilt konstruerad för separation av isotoper ur ”naturligt uran”, ”utarmat uran” och ”särskilt klyvbart material” enligt följande: 1. Anläggning för separation med gascentrifug. 2. Anläggning för separation med gasdiffusion. 3. Anläggning för separation med aerodynamisk process. 4. Anläggning för separation med kemisk utbytesprocess. 5. Anläggning för separation med jonbytesprocess. 6. Anläggning för isotopseparation med ”laser” tillämpat på atomär ånga. 7. Anläggning för isotopseparation med ”laser” tillämpat på gasmolekyler. 8. Anläggning för separation med plasmaprocess. 9. Anläggning för separation med elektromagnetisk process. b) Gascentrifuger, hopsatta delar och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med gascentrifuger enligt följande: Teknisk anmärkning: I avsnitt 0B001.b betyder ’material med hög hållfasthet i förhållande till sin densitet’ något av följande: 1. Maråldrat stål som kan ges en brottgräns på 1,95 GPa eller mer. 2. Aluminiumlegeringar som kan ges en brottgräns på 0,46 GPa eller mer. eller 3. ”Fibrer eller fiberliknande material” med en ”specifik modul” större än 3,18 × 106 m och en ”specifik brottgräns”

större än 7,62 × 104 m.

L 206/58 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

0B001.b. forts. 1. Gascentrifuger. 2. Kompletta rotorenheter. 3. Rotorrör med en väggtjocklek av 12 mm eller mindre med en diameter mellan 75 mm och 650 mm

tillverkade av ’material som har hög hållfasthet i förhållande till sin densitet’. 4. Ringar eller bälgar med en väggtjocklek som är 3 mm eller mindre och en diameter mellan 75 mm

och 650 mm konstruerade för att lokalt förstärka rotorröret eller för att förena ett antal sådana rör och

är tillverkade av ’material som har hög hållfasthet i förhållande till sin densitet’. 5. Mellanväggar (bafflar) med en diameter mellan 75 mm och 650 mm avsedda att monteras inne i

centrifugens rotorrör, tillverkade av ’material som har hög hållfasthet i förhållande till sin densitet’. 6. Topp- eller bottenplattor med en diameter mellan 75 mm och 650 mm avsedda att passa till ändarna av

rotorröret och tillverkade av ’material som har hög hållfasthet i förhållande till sin densitet’. 7. Magnetiskt upphängda lager enligt följande:

a) Lagersystem bestående av en ringformig magnet som är upphängd i ett lagerhus tillverkat eller

skyddat av ”material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6” och som innehåller ett

dämpande medium där magneten är kopplad till en polkärna eller en annan magnet som är

monterad på rotorns topplatta.

b) Aktiva magnetiska lagersystem som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas

tillsammans med gascentrifuger. 8. Särskilt iordningställda lager som består av en lagertapp/lagerskålenhet monterad på en dämpare.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/59

0B001.b. forts. 9. Molekylpumpar bestående av cylindrar med invändigt maskinbearbetade eller utpressade spiralformade

spår och maskinbearbetade innerytor. 10. Ringformade statorer för elektriska motorer till flerfasiga växelströmshysteres- (eller reluktans-)

motorer för synkron drift i vakuum i frekvensområdet 600 Hz och uppåt och i effektområdet 40 VA

(Voltampere) och uppåt. 11. Centrifugbehållare som ska innesluta gascentrifugens rotor och som består av en styv cylinder med

väggtjockleken upp till 30 mm och med precisionsbearbetade ändar som är parallella med varandra

och vinkelräta mot cylinderns längdaxel med en tolerans om 0,05° eller mindre. 12. Uttagsrör bestående av rör som är särskilt konstruerade eller iordningställda för avtappning av UF6-gas

från rotorröret enligt pitotrörsprincipen och som kan anslutas till det centrala systemet för gasuttag. 13. Frekvensomvandlare som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att mata motorstatorn vid

anrikning med gascentrifuger och som har alla följande egenskaper samt därför särskilt konstruerade

komponenter: a) Flerfasig utgång inom frekvensområdet 600 Hz och uppåt. b) Hög stabilitet (frekvenskontroll bättre än 2 %).

L 206/60 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

0B001.b. forts. 14. Avstängnings- och kontrollventiler enligt följande:

a) Avstängningsventiler som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att styra matarflöde,

slutprodukt eller restfraktion från UF6-gasflöden vid en enskild gascentrifug.

b) Bälgtätade ventiler, för avstängning eller kontroll, tillverkade eller skyddade av ”material som är

resistenta mot korrosion orsakad av UF6”, med en inre diameter på 10–160 mm, som är särskilt

konstruerade eller iordningställda för att användas i huvud- eller hjälpsystem i anläggning för

anrikning med gascentrifug. c) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med gasdiffusion enligt följande: 1. Membran för gasdiffusion, tillverkade av porösa metalliska, polymera eller keramiska ”material som är

resistenta mot korrosion orsakad av UF6” med en porstorlek mellan 10 och 100 nm, en tjocklek på 5

mm eller mindre och, om i form av rör, med en diameter som är 25 mm eller mindre. 2. Behållare för gasdiffusorer tillverkade eller skyddade av ”material som är resistenta mot korrosion

orsakad av UF6”. 3. Kompressorer eller blåsmaskiner med en sugkapacitet på minst 1 m3/min för UF6, med ett utloppstryck

upp till 500 kPa och ett tryckförhållande på 10:1 eller mindre, tillverkade eller skyddade av ”material

som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6”. 4. Axeltätningar för kompressorer eller blåsmaskiner som specificeras i avsnitt 0B001.c.3 och som är

konstruerade så att inläckningen av buffertgas är mindre än 1 000 cm3/min. 5. Värmeväxlare tillverkade av eller skyddade av ”material som är resistenta mot korrosion orsakad av

UF6”, som är konstruerade för ett läckagetryckförhållande på mindre än 10 Pa per timme när

tryckskillnaden uppgår till 100 kPa. 6. Bälgtätade ventiler, manuella eller automatiska, för avstängning eller kontroll, tillverkade eller skyddade

av ”material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6”.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/61

0B001 forts. d) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med aerodynamisk process enligt följande: 1. Separationsmunstycken, dysor, som består av slitsformade böjda kanaler vars krökningsradie är mindre

än 1 mm, och som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6, och som i munstycket har en knivsegg

som delar gasflödet genom munstycket i två strömmar. 2. Cylindriska eller koniska rör (vortexrör) vilka är tillverkade eller skyddade av ”material som är resistenta

mot korrosion orsakad av UF6” och har ett eller flera tangentiella inlopp. 3. Kompressorer eller blåsmaskiner som är tillverkade eller skyddade av ”material som är resistenta mot

korrosion orsakad av UF6”, och axeltätningar som hör till dessa. 4. Värmeväxlare tillverkade eller skyddade av ”material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6”. 5. Behållare, avsedda att innesluta vortexrör eller separationsmunstycken, tillverkade eller skyddade av

”material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6”. 6. Bälgtätade ventiler, manuella eller automatiska, för avstängning eller kontroll, tillverkade eller skyddade

av ”material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6”, med en diameter på minst 40 mm. 7. Processystem för att separera UF6 från bärgasen (väte eller helium) så att innehållet av UF6 blir högst 1

ppm, innefattande följande:

a) Kryogena värmeväxlare och kryogena separatorer som kan arbeta vid temperaturen 153 K (– 120 °C)

eller lägre. b) Kryogena kylenheter som kan arbeta vid temperaturer på 153 K (– 120 °C) eller lägre. c) Separationsmunstycken eller vortexrör för separation av UF6 från bärgasen. d) Kylfällor för UF6 som kan frysa ut UF6.

L 206/62 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

0B001 forts. e) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med kemisk utbytesprocess enligt följande: 1. Vätske-vätskepulskolonner med snabbt utbyte där uppehållstiden i varje steg är 30 s eller mindre och

som är resistenta mot koncentrerad saltsyra (t.ex. tillverkade av eller skyddade med lämpliga

plastmaterial såsom fluorerade kolvätepolymerer eller glas). 2. Vätske-vätskecentrifugalkontaktorer med snabbt utbyte där uppehållstiden i varje steg är 30 s eller

mindre och som är resistenta mot koncentrerad saltsyra (t.ex. tillverkade av eller skyddade med lämpliga

plastmaterial såsom fluorerade kolvätepolymerer eller glas). 3. Elektrokemiska reduktionsceller som är resistenta mot koncentrerade saltsyrelösningar, för reduktion av

uran från ett valenstal till ett annat valenstal. 4. Matningsutrustning för elektrokemiska reduktionsceller, avsedd att överföra U+4 från det organiska

flödet och för vilken de delar som kommer i kontakt med flödet är tillverkade av eller skyddade med

lämpligt material (t.ex. glas, fluorkarbonpolymerer, polyfenylsulfat, polyetersulfon och

hartsimpregnerad grafit). 5. System för att producera lösningar av uranklorid med hög renhet, bestående av utrustning för

upplösning, vätskeextraktion och/eller jonbyte för rening och elektrolytiska celler för att reducera

uranium U+6 eller U+4 till U+3. 6. Uranoxidationssystem för oxidation av U+3 till U+4.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/63

0B001 forts. f) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med jonbytesprocess enligt följande: 1. Snabbreagerande jonbytarmassor, som film eller porösa makronätverk, i vilka de aktiva kemiska

utbytesgrupperna är begränsade till ytbeläggningen på en inaktiv porös bärarkropp, samt andra

kompositstrukturer i lämplig form, inklusive partiklar och fibrer, med en diameter som är 0,2 mm eller

mindre, resistenta mot koncentrerad saltsyra och gjorda för att ha en utbyteshalveringstid som är

mindre än 10 s och som kan arbeta i temperaturområdet 373 K (100 °C) till 473 K (200 °C). 2. Jonbyteskolonner (cylindriska) med en diameter som är större än 1 000 mm, tillverkade av eller

skyddade med material som är resistenta mot koncentrerad saltsyra (t.ex. titan eller fluorkarbonplaster)

och som kan arbeta i temperaturområdet 373 K (100 °C) till 473 K (200 °C) och vid tryck över 0 MPa. 3. Återströmningssystem för jonbyte (kemiska eller elektrokemiska oxidations- eller reduktionssystem) för

regenerering av kemiska reducerande eller oxiderande ämnen som använts i anrikningskaskader som

utnyttjar jonbyte. g) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för laserbaserade separationsprocesser som använder isotopseparation med laser tillämpat på atomär ånga enligt följande: 1. Uranmetallförångarsystem konstruerade för att leverera en effekt på 1 kW eller mer mot målet, avsedda

att användas för laseranrikning.

L 206/64 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

0B001.g. forts. 2. System för hantering av uranmetall i flytande form eller gasform som är särskilt konstruerade eller

iordningställda för hantering av smält uran, smälta uranlegeringar eller uranmetallånga för användning

vid laseranrikning, samt speciellt konstruerade komponenter till dessa.

ANM: SE ÄVEN AVSNITT 2A225.

3. Uppsamlarsystem för slutprodukt och restfraktion för uppsamling av uranmetall i flytande eller solid

form, tillverkade av eller skyddade med material som är resistent mot värmen och korrosionen från

uranmetallånga eller flytande uranium. Skyddande material kan vara yttriumoxidbelagd grafit eller

tantal. 4. Behållare för separatormodul (cylindriska eller rektangulära behållare) som ska användas för att innesluta

källan som producerar uranmetallånga, elektronstrålekanonen och uppsamlare av slutprodukt och

restfraktion. 5. ”Lasrar” eller ”laser”-system som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation av

uranisotoper med en spektrumfrekvensstabilisering för drift över långa tidsperioder.

ANM: SE ÄVEN AVSNITTEN 6A005 OCH 6A205.

h) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för laserbaserade separationsprocesser som använder isotopseparation med laser tillämpat på gasmolekyler enligt följande: 1. Expansionsmunstycken för överljudshastighet som är avsedda att kyla blandningen av UF6 och bärgas

till 150 K (– 123 °C) eller lägre och är tillverkade av ”material som är resistenta mot korrosion orsakad

av UF6”. 2. Komponenter och enheter till uppsamlarsystem för slutprodukt och restfraktion, som är särskilt

konstruerade eller iordningställda för att samla upp uranmetall eller restfraktioner av uran efter

belysning med laser, tillverkade av ”material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6”. 3. Kompressorer som är tillverkade eller skyddade av ”material som är resistenta mot korrosion orsakad av

UF6”, och axeltätningar som hör till dessa. 4. Utrustning för att fluorera UF5 (fast) till UF6 (gas).

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/65

0B001 forts. 5. Processystem för att separera UF6 från bärgasen (t.ex. kväve, argon eller annan gas), innefattande

följande:

a) Kryogena värmeväxlare och kryogena separatorer som kan arbeta vid temperaturen 153 K (– 120 °C)

eller lägre. b) Kryogena kylenheter som kan arbeta vid temperaturer på 153 K (– 120 °C) eller lägre. c) Kylfällor för UF6 som kan frysa ut UF6.

6. ”Lasrar” eller ”laser”-system som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation av

uranisotoper med en spektrumfrekvensstabilisering för drift över långa tidsperioder. ANM. SE ÄVEN AVSNITTEN 6A005 OCH 6A205.

i) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med plasmaprocess enligt följande: 1. Mikrovågskällor och antenner som kan producera eller accelerera joner och som har en utgångsfrekvens

som är högre än 30 GHz, och en uteffekt (medeleffekt) som är större än 50 kW. 2. Jonexcitationsspolar för radiofrekvenser över 100 kHz och som kan arbeta med mer än 40 kW

medeleffekt. 3. System för att generera uranplasma. 4. Används inte. 5. Uppsamlarsystem för slutprodukt och restfraktion för uranmetall i solid form, tillverkade av eller

skyddade med material som är resistent mot värmen och korrosionen från uranånga. Skyddande

material kan vara yttriumoxidbelagd grafit eller tantal. 6. Cylindriska behållare för separatormodul avsedda att innesluta uranplasmakällan, radiofrekvens­

drivspolen samt uppsamlare för slutprodukt och restfraktion tillverkade av lämpligt icke-magnetiskt

material (t.ex. rostfritt stål).

L 206/66 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

0B001 forts. j) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med elektromagnetisk process enligt följande: 1. Jonkällor, enkla eller multipla, som består av en förångningskälla, joniserare och strålaccelerator vilka är

tillverkade av lämpligt icke-magnetiskt material (t.ex. grafit, rostfritt stål eller koppar) och som kan

leverera en jonstråleström som är 50 mA eller mer. 2. Jonkollektorer för uppsamling av anrikade eller utarmade uranjonstrålar och som består av två eller flera

slitsar och fickor och är gjorda av lämpligt icke-magnetiskt material (t.ex. grafit eller rostfritt stål). 3. Vakuumbehållare för elektromagnetiska uranseparatorer tillverkade av icke-magnetiskt material (t.ex.

rostfritt stål) och konstruerade för drift vid ett tryck som är 1 Pa eller lägre. 4. Magnetpolskor med en diameter större än 2 m. 5. Högspänningsaggregat för jonkällor som har alla följande egenskaper:

a) Gjorda för kontinuerlig drift. b) Utspänning 20 kV eller högre. c) Utström 1 A eller mer. d) Spänningsreglering bättre än 01 % över en tidsperiod på 8 timmar.

ANM: SE ÄVEN AVSNITT 3A227.

6. Kraftaggregat för magneter (högeffekt, likström) som har alla följande egenskaper:

a) Möjlighet att kontinuerligt lämna en utström som är 500 A eller mer samtidigt som utspänningen är

100 V eller högre.

b) Ström- eller spänningsreglering bättre än 01 % över en tidsperiod på 8 timmar.

ANM: SE ÄVEN AVSNITT 3A226.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/67

0B002 Särskilt konstruerade eller iordningställda hjälpsystem, utrustning och komponenter enligt följande, för isotopseparationsanläggningar som specificeras i avsnitt 0B001 och som är tillverkade av eller skyddade med ”material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6”: a) Matningsautoklaver, ugnar eller system som används för att överföra UF6 till anrikningsprocessen. b) Desublimeringsutrustning eller kylfällor som används för att bortföra UF6 från anrikningsprocessen och för

vidaretransport efter upphettning. c) Stationer för slutprodukt och restfraktion vilka används för att överföra UF6 till behållare. d) Kondenserings- eller solidifieringsstationer som används för att avlägsna UF6 från anrikningsprocessen

genom att komprimera, kyla och överföra UF6 till flytande eller fast form. e) Rörsystem och grenrör som är särskilt konstruerade eller iordningställda för transport av UF6 inom

kaskader som utnyttjar gasdiffusion, centrifuger eller aerodynamiska processer. f) Vakuumsystem och pumpar enligt följande:

1. Samlings- och förgreningsrör för vakuum eller vakuumpumpar som tillåter en sugkapacitet på minst

5 m3/minut,

2. vakuumpumpar som är speciellt konstruerade för användning i UF6-haltig atmosfär, tillverkade eller

skyddade av ”material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6”, eller

3. vakuumsystem bestående av samlings- och förgreningsrör för vakuum och vakuumpumpar, som är

konstruerade för användning i UF6-haltig atmosfär. g) UF6-masspektrometrar/jonkällor som kan ta online-prover på UF6-gasflöden och som har alla följande

egenskaper:

1. Kan mäta joner med en massa av 320 amu (amu = atommassenhet) eller mer och som har en upplösning

bättre än 1/320.

2. Jonkälla tillverkad av eller fodrad med nickel, nickel-kopparlegeringar med en nickelhalt på minst 60

viktprocent eller nickel-kromlegeringar. 3. Jonkälla med indirekt upphettning (electron bombardment). 4. Uppsamlingssystem lämpligt för isotopanalys.

L 206/68 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

0B003 Anläggning för konvertering av uran och utrustning som är särskilt konstruerad eller iordningställd för detta enligt följande: a) System för konvertering av uranmalmkoncentrat till UO3. b) System för konvertering av UO3 till UF6. c) System för konvertering av UO3 till UO2. d) System för konvertering av UO2 till UF4. e) System för konvertering av UF4 till UF6. f) System för konvertering av UF4 till uranmetall. g) System för konvertering av UF6 till UO2. h) System för konvertering av UF6 till UF4. i) System för konvertering av UO2 till UCl4. 0B004 Anläggning för produktion eller koncentrering av tungt vatten, deuterium eller deuteriumföreningar och utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda härför enligt följande: a) Anläggning för produktion av tungt vatten, deuterium eller deuteriumföreningar enligt följande:

1. Anläggning för vatten-vätesulfidutbyte.

2. Anläggning för ammoniak-väteutbyte. b) Utrustning och komponenter enligt följande:

1. Kolonner för vatten-vätesulfidutbyte med en diameter på minst 1,5 m och som kan arbeta vid tryck som

är lika med eller högre än 2 MPa.

2. Enstegs centrifugalfläktar eller -kompressorer med låg tryckhöjd (dvs. 0,2 MPa) för cirkulation av

vätesulfidgas (dvs. gas som innehåller mer än 70 viktprocent vätesulfid, H2S) med en drivningskapacitet

lika med eller större än 56 m3/s vid tryck lika med eller högre än 1,8 MPa insugningstryck och utrustade

med tätningar som är konstruerade för att användas i våt H2S-miljö.

3. Kolonner för ammoniak-väteutbyte vars höjd är lika med eller mer än 35 m och med en diameter mellan

1,5 och 2,5 m och som kan arbeta vid tryck högre än 15 MPa.

4. Inre delar till utbyteskolonnerna, inklusive stegkontaktorer, och stegpumpar, inklusive sådana som är

dränkbara, som används för produktion av tungt vatten med ammoniak-väteutbytesprocessen.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/69

0B004.b. forts.

5. Ammoniakkrackers med ett drifttryck lika med eller högre än 3 MPa för produktion av tungt vatten med

ammoniak-väteutbytesprocessen.

6. Analysatorer för absorption i det infraröda området som under drift kan analysera förhållandet mellan

väte och deuterium när deuteriumkoncentrationen är lika med eller högre än 90 viktprocent.

7. Katalytiska brännare för omvandling av anrikad deuteriumgas till tungt vatten med ammoniak-

väteutbytesprocessen.

8. Kompletta uppgraderingssystem för tungt vatten eller kolonner för detta, avsedda för uppgradering av

tungt vatten till en deuteriumkoncentration motsvarande reaktorkvalitet.

9. Konverteringsutrustning för ammoniaksyntes som är särskilt konstruerade eller iordningställda för

produktion av tungt vatten med ammoniak-väteutbytesprocessen. 0B005 Anläggning som är särskilt konstruerad för tillverkning av bränsleelement för ”kärnreaktorer” och utrustning särskilt konstruerad eller iordningställd härför. Teknisk anmärkning: Särskilt konstruerad eller iordningställd utrustning för tillverkning av bränsleelement för ”kärnreaktorer” omfattar

utrustning som

1. i produktionsprocessen normalt kommer i direkt kontakt med eller direkt behandlar eller styr flödet av kärnämne, 2. förseglar kapslingen av kärnämne, 3. kontrollerar att kapsling eller försegling är oskadd, 4. kontrollerar ytbehandlingen av det förseglade bränslet, eller 5. används för sammansättning av reaktorelement.

L 206/70 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

0B006 Anläggning för upparbetning av bestrålade bränsleelement från ”kärnreaktor” och utrustning och komponenter särskilt konstruerade eller iordningställda härför. Anmärkning: Avsnitt 0B006 innefattar följande: a) Anläggning för upparbetning av bestrålade bränsleelement från ”kärnreaktor” samt utrustning och komponenter som

normalt kommer i direkt kontakt med och direkt kontrollerar det bestrålade bränslet och huvudflödena av kärnämne

och klyvningsprodukter. b) Utrustning för avkapsling av bränsleelement och maskiner för att hugga, klippa eller skära bränsleelement, dvs.

fjärrmanövrerad utrustning för att skära, hugga eller klippa bestrålade bränsleelement, knippen eller stavar från

”kärnreaktor”. c) Upplösningskar eller upplösningskärl med mekaniska anordningar som är särskilt utformade eller iordningsställda för

att användas för upplösning av bestrålat ”kärnreaktor”bränsle, som kan tåla varm, starkt korrosiv vätska och som kan

fyllas, hanteras och underhållas genom fjärrmanövrering. d) Utrustning för vätskeextraktion, t.ex. packade eller pulsade kolonner, mixer-settlers eller centrifugalkontaktorer, som är

resistenta mot salpetersyras korrosiva verkan och särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas i en

anläggning för upparbetning av bestrålat ”naturligt uran”, ”utarmat uran” eller ”särskilt klyvbart material”. e) Lagringstankar som är särskilt konstruerade för att vara kriticitetssäkra och resistenta mot salpetersyras korrosiva

verkan.

Teknisk anmärkning:

En lagringstank kan ha följande egenskaper:

1. Väggar eller en inre uppbyggnad med en borekvivalent (beräknad för alla beståndsdelar enligt definition i

anmärkningen till avsnitt 0C004) på minst 2 %. 2. En maximal diameter på 175 mm för ett cylindriskt kärl, eller 3. en maximal bredd på 75 mm för antingen en skiv- eller ringformad behållare.

f) Neutronmätningssystem som är särskilt konstruerade eller iordningställda för integrering och användning i en

anläggning för upparbetning av bestrålat ”naturligt uran”, ”utarmat uran” eller ”särskilt klyvbart material”.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/71

0B007 Anläggning för konvertering av plutonium och utrustning som är särskilt konstruerad eller iordningställd för

detta enligt följande: a) System för konvertering av plutoniumnitrat till plutoniumoxid. b) System för produktion av plutoniummetall.

0C Material

0C001 ”Naturligt uran” eller ”utarmat uran” eller torium i form av metall, legeringar, kemiska föreningar eller

koncentrat och varje annat material som innehåller ett eller flera av de ovan nämnda materialen.

Anmärkning: Avsnitt 0C001 omfattar inte följande:

a) Fyra gram eller mindre av ”naturligt uran” eller ”utarmat uran”, när det ingår i sensorkomponenter i instrument.

b) ”Utarmat uran” speciellt framställt för följande civila icke-nukleära tillämpningar:

1. Skärmning.

2. Emballering.

3. Ballast med en massa som inte är större än 100 kg.

4. Motvikter med en massa som inte är större än 100 kg.

c) Legeringar innehållande mindre än 5 % torium.

d) Keramiska produkter innehållande torium vilka har framställts för icke-nukleär användning. 0C002 ”Särskilt klyvbart material”.

Anmärkning: Avsnitt 0C002 omfattar inte mängder om fyra ”effektiva gram” eller mindre när materialet ingår i

sensorkomponenter i instrument. 0C003 Deuterium, tungt vatten (deuteriumoxid) och andra deuteriumföreningar samt blandningar och lösningar som

innehåller deuterium i vilka isotopförhållandet deuterium-väte överstiger 1:5 000.

L 206/72 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

0C004 Grafit som har en renhetsgrad som är bättre än 5 delar per miljon 'boron equivalenter' och en densitet som är större än 1,50 g/cm3 för användning i en ”kärnreaktor” i kvantiteter som överstiger 1 kg.

ANM. SE ÄVEN AVSNITT 1C107.

Anmärkning 1: I samband med exportkontroll ska de behöriga myndigheterna i den EU-medlemsstat där exportören

är etablerad fastställa om exporten av grafit som uppfyller ovannämnda specifikationer är avsedd för

användning i en ”kärnreaktor”. 0C004 omfattar inte grafit som har en renhetsgrad som är bättre än

5 ppm (delar per miljon) borekvivalenter och en densitet som är större än 1,50 g/cm3 som inte är

avsett för användning i en ”kärnreaktor”.

Anmärkning 2: I avsnitt 0C004 definieras ’borekvivalent’ (BE) som summan av BEz för föroreningar (utom BEkol

eftersom kol inte betraktas som en förorening) inklusive bor, där

BEZ (ppm) = CF × koncentrationen av element Z i ppm

och σB och σZ är de termiska neutroninfångningstvärsnitten (i barn) för naturligt

förekommande bor respektive element Z, och AB och AZ är atommassan hos naturligt

förekommande bor respektive element Z.

0C005 Speciellt förberedda föreningar eller pulver avsedda för tillverkning av gasdiffusionsmembran som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6 (t.ex. nickel eller legeringar innehållande 60 viktprocent eller mer nickel, aluminiumoxid och fullständigt fluorerade polymerer) och som har en renhet på 99,9 viktprocent eller bättre och en partikelstorlek på mindre än 10 μm mätt enligt ASTM B330 standard och en hög grad av likformighet i partikelstorleken.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/73

0D Programvara 0D001 ”Programvara” som är särskilt konstruerad eller modifierad för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning” av

varor som specificeras i denna kategori. 0E Teknik 0E001 ”Teknik” enligt anmärkning rörande kärnteknik för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning” av varor som

specificeras i denna kategori.

L 206/74 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

DEL III – Kategori 1

KATEGORI 1 – SÄRSKILDA MATERIAL OCH DÄRTILL HÖRANDE UTRUSTNING

1A System, utrustning och komponenter 1A001 Komponenter tillverkade av fluorföreningar, enligt följande: a) Packningar, tätningar, tätningsmaterial eller bränsletankar, speciellt konstruerade för ”luftfartyg” eller

rymdfarkoster, tillverkade till mer än 50 viktprocent av något material som specificeras i avsnitt 1C009.b

eller 1C009.c. b) Används inte. c) Används inte. 1A002 ”Kompositer” eller laminat, enligt följande:

ANM. SE ÄVEN AVSNITTEN 1A202, 9A010 OCH 9A110

a) Tillverkade av något av följande:

1. En organisk ”matris” och ”fibrer eller fiberliknande material” som specificeras i avsnitt 1C010.c eller

1C010.d.

2. Förimpregnerade mattor eller förformer som specificeras i avsnitt 1C010.e. b) Tillverkade av en metall- eller kol-”matris” och något av följande:

1. ”Fibrer eller fiberliknande material” av kol med följande egenskaper:

a) En ”specifik modul” som överstiger 10,15 × 106 m. och

b) En ”specifik brottgräns” som överstiger 17,7 × 104 m. eller

2. Material som specificeras i avsnitt 1C010.c.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/75

1A002 forts. Anmärkning 1: Avsnitt 1A002 omfattar inte ”kompositer” eller laminat tillverkade av epoxyhartsimpregnerade ”fibrer eller fiberliknande material” av kol, som ska användas för reparation av ”civila luftfartyg” eller dess laminat, för vilka: a) ytan inte överstiger 1 m2, b) längden inte överstiger 2,5 m, och c) bredden överstiger 15 mm. Anmärkning 2: Avsnitt 1A002 omfattar inte halvfabrikat som är speciellt konstruerade för följande helt civila tillämpningar: a) Sportutrustning. b) Bilindustrin. c) Verktygsmaskinindustrin. d) Medicinska tillämpningar. Anmärkning 3: Avsnitt 1A002.b.1 omfattar inte halvfabrikat som innehåller sammanvävda fibertrådar av högst två dimensioner och som är speciellt konstruerade för följande tillämpningar: a) Värmebehandlingsugnar för härdning av metaller. b) Produktionsutrustning för kiselkulor. Anmärkning 4: Avsnitt 1A002 omfattar inte färdiga detaljer som är speciellt konstruerade för en specifik tillämpning. Anmärkning 5: 1A002.b.1 omfattar inte mekaniskt hackat, malet eller skuret ”kolfiber- eller kolfiberliknande material” med en längd på 25,0 mm eller mindre. 1A003 Föremål av icke-”smältbara” aromatiska polyimider i form av film, blad eller band med någon av följande egenskaper: a) En tjocklek på över 0,254 mm, eller b) är belagd eller laminerad med kol, grafit, metall eller magnetiskt material. Anmärkning: 1A003 omfattar inte produktion av kopparbelagda eller kopparlaminerade filmer konstruerade för produktion av elektroniska mönsterkort. ANM. För alla former av ”smältbara” aromatiska polyimider, se avsnitt 1C008.a.3. 1A004 Utrustning och komponenter för skydd och detektion som inte är särskilt konstruerade för militära ändamål, enligt följande: ANM: SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING, AVSNITTEN 2B351 OCH 2B352.

L 206/76 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1A004 forts. a) Heltäckande ansiktsmasker, filterbehållare och saneringsutrustning till dessa, konstruerade eller modifierade för skydd mot något av följande, och speciellt konstruerade komponenter till dessa: Anmärkning: Avsnitt 1A004.a omfattar även andningsskydd med automatisk luftrening (Powered Air Purifying

Respirators, PAPR) som är konstruerade eller modifierade för skydd mot de agens eller material som

förtecknas i avsnitt 1A004.a. Teknisk anmärkning: För avsnitt 1A004.a gäller följande: 1. Heltäckande ansiktsmasker kallas även skydds- eller gasmasker. 2. Filterbehållare innefattar även filterpatroner. 1. ”Biologiska agens”. 2. ’Radioaktiva material’. 3. Kemiska stridsmedel (CW). 4. ”Agens för kravallbekämpning”, bland annat

a) α-brombensenacetonitril (brombensylcyanid) (CA) (CAS 5798-79-8),

b) [(2-klorfenyl)metylen]propandinitril, (o-klorbensalmalononitril) (CS) (CAS 2698-41-1),

c) 2-klor-1-fenyletanon, fenylacylklorid (ω-kloracetofenon) (CN) (CAS 532-27-4),

d) dibens-(b,f)-1,4-oxazepin (CR) (CAS 257-07-8),

e) 10-klor-5,10-dihydrofenarsazin (fenarsazinklorid) (adamsit) (DM) (CAS 578-94-9),

f) n-nonanoylmorfolin (MPA) (CAS 5299-64-9).

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/77

1A004 forts. b) Skyddsdräkter, handskar och skor, speciellt konstruerade eller modifierade för att skydda mot något av följande: 1. ”Biologiska agens”. 2. ’Radioaktiva material’. 3. Kemiska stridsmedel (CW). c) Detektionssystem, speciellt konstruerade eller modifierade för detektion eller identifiering av något av följande, och speciellt konstruerade komponenter till dessa: 1. ”Biologiska agens”. 2. ’Radioaktiva material’. 3. Kemiska stridsmedel (CW). d) Elektronisk utrustning som är konstruerad för automatisk detektion eller identifiering av förekomsten av restmängder av ”sprängämnen” och som utnyttjar tekniker för ’spårdetektion’ (t.ex. akustiska ytvågor, spektrometri för jonrörlighet, spektrometri för differentiell rörlighet, masspektrometri). Teknisk anmärkning: ’Spårdetektion’ definieras som förmågan att detektera mindre än 1 ppm ånga eller 1 mg fast eller flytande ämne. Anmärkning 1: Avsnitt 1A004.d omfattar inte kontrollutrustning som är speciellt konstruerad för laboratoriean­

vändning. Anmärkning 2: Avsnitt 1A004.d omfattar inte säkerhetsbågar som passeras utan att vidröras. Anmärkning: Avsnitt 1A004 omfattar inte följande:

a) Personliga dosimetrar för mätning av strålning.

b) Arbetsmiljöutrustning som genom konstruktion eller funktion är begränsad till att skydda mot

olyckor inom bostadsområden eller civil industri, inklusive

1. gruvor,

2. stenbrott,

3. jordbruk,

4. läkemedelsindustri,

5. medicinskt bruk,

6. veterinärt bruk,

7. miljöskydd,

8. avfallshantering,

9. livsmedelsindustrin.

L 206/78 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1A004 forts.

Tekniska anmärkningar:

1. Avsnitt 1A004 omfattar utrustning och komponenter som har identifierats, framgångsrikt testats i enlighet med

nationella standarder eller på annat sätt visats vara effektiva för detektion av eller försvar mot ’radioaktiva

material’, ”biologiska agens”, kemiska stridsmedel, ’similiämnen’ eller ”agens för kravallbekämpning”, även om

sådan utrustning eller sådana komponenter används inom civil industri, t.ex. gruvor, stenbrott, jordbruk,

läkemedelsindustrin, för medicinskt och veterinärt bruk, miljöskydd, avfallshantering eller livsmedelsindustrin.

2. Ett ’similiämne’ är ett ämne eller material som används i stället för en toxisk agens (kemisk eller biologisk) i

samband med utbildning, forskning, testning eller utvärdering.

3. I avsnitt 1A004 avses med ’radioaktiva material’ material som valts ut eller modifierats för att öka deras

effektivitet när det gäller att skada eller döda människor eller djur, eller skada utrustning, grödor eller miljön.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/79

1A005 Skyddsvästar och därtill hörande delar enligt följande: ANM. SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING. a) Mjuka skyddsvästar, andra än sådana som tillverkats enligt militära standarder och specifikationer eller

enligt ekvivalenter till dessa vad avser prestationsförmåga, och därtill speciellt konstruerade delar. b) Hårda skyddsplattor som ger ett ballistiskt skydd i skyddsklass IIIA eller bättre (NIJ 0101,06, juli 2008)

”motsvarande standard”. ANM. För ”fibrer eller fiberliknande material” som används för tillverkning av skyddsvästar, se avsnitt 1C010. Anmärkning 1: Avsnitt 1A005 omfattar inte skyddsvästar när de används eller medföres för användarens eget bruk. Anmärkning 2: Avsnitt 1A005 omfattar inte skyddsvästar som är konstruerade endast för frontalskydd från splitter

och tryckvågor från icke militära explosiva produkter. Anmärkning 3: Avsnitt 1A005 omfattar inte skyddsvästar som är konstruerade endast för skydd mot knivar, spikar,

nålar eller mot trubbigt våld. 1A006 Utrustning, speciellt konstruerad eller modifierad för desarmering av improviserade sprängladdningar (IED), enligt följande, och speciellt konstruerade komponenter och tillbehör till sådan utrustning: ANM. SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING. a) Fjärrstyrda fordon. b) ’Desarmeringsanordningar’. Teknisk anmärkning: För avsnitt 1A006.b gäller följande: ’desarmeringsanordningar’ är anordningar som är speciellt konstruerade för att förhindra att en sprängladdning utlöses, genom att skjuta ut en vätskeprojektil, en fast projektil eller en brytbar projektil. Anmärkning: Avsnitt 1A006 omfattar inte sådan utrustning som åtföljer dess operatör.

L 206/80 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1A007 Utrustning och anordningar, speciellt konstruerade för att på elektrisk väg initiera tändning av sprängladdningar och anordningar som innehåller ”energetiska material” enligt följande: ANM: SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING,

AVSNITTEN 3A229 OCH 3A232. a) Tändaggregat avsedda att initiera tändning av sprängkapslar som specificeras i avsnitt 1A007.b. b) Elektriskt initierade sprängkapslar enligt följande: 1. Exploderande brygga (EB). 2. Exploderande tråd (EBW). 3. Slapper. 4. Exploderande folie (EFI). Tekniska anmärkningar: 1. Ordet tändare eller tändanordning används ibland i stället för sprängkapsel. 2. De sprängkapslar som avses i avsnitt 1A007.b utnyttjar alla en liten elektriskt ledare (brygga, tråd eller folie) som

förångas explosivt när en kortvarig elektrisk puls med hög strömstyrka passerar genom denna. I sprängkapslar som

inte är av typ slapper startar den exploderande ledaren en kemisk detonation i ett anslutande högexplosivt

sprängämne, exempelvis pentyl (pentaerytritoltetranitrat). I en slapper-tändare driver den explosiva förångningen

av den elektriska ledaren en tunn skiva eller en slapper över ett luftgap mot ett sprängämne som vid anslaget

initierar en kemisk detonation. I vissa konstruktioner drivs slapper-tändaren av en magnetisk kraft. Termen

exploderande foliedetonator refererar antingen till en exploderande brygga eller till en sprängkapsel av typ slapper.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/81

1A008 Sprängladdningar, anordningar och komponenter enligt följande: a) ’Formade sprängladdningar’ med alla följande egenskaper:

1. Nettosprängämnesmängden (NEQ) överstiger 90 g.

2. Höljets yttre diameter är minst 75 mm. b) Linjära formade skärsprängladdningar (cutting charges) med alla följande egenskaper, och speciellt

konstruerade komponenter till dessa:

1. En sprängladdning som överstiger 40 g/m.

2. En bredd på minst 10 mm. c) Snabbstubin med en sprängladdning i den inre delen som överstiger 64 g/m. d) Andra skärsprängladdningar än de som specificeras i avsnitt 1A008.b och avskiljningsverktyg med en

nettosprängämnesmängd (NEQ) som överstiger 3,5 kg. Teknisk anmärkning: ’Formade sprängladdningar’ är sprängladdningar som formats för att målinrikta verkan av explosionen.

1A102 Återmättade pyrolyserade kol-kol-komponenter konstruerade för rymdfarkoster som specificeras i avsnitt 9A004 eller sondraketer som specificeras i avsnitt 9A104. 1A202 Kompositmaterial, andra än de som specificeras i avsnitt 1A002, i form av rör och som har båda följande egenskaper: ANM. SE ÄVEN AVSNITTEN 9A010 OCH 9A110. a) En inre diameter mellan 75 mm och 400 mm. b) Tillverkade av ”fibrer eller fiberliknande material” som specificeras i avsnitt 1C010.a, 1C010.b eller 1C210.a

eller av förimpregnerat material av kol som specificeras i avsnitt 1C210.c. 1A225 Platinerade katalysatorer som är särskilt utformade eller iordningställda för att befrämja väteisotoputbyte mellan väte och vatten för att utvinna tritium ur tungt vatten eller för produktion av tungt vatten.

L 206/82 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1A226 Fyllkroppar, som kan användas för separation av tungt vatten från vanligt vatten, och som har båda följande egenskaper: a) Tillverkade av fosforbronsnät som är kemiskt behandlade för att förbättra vätbarheten. b) utformade för att användas i kolonner för vakuumdestillation. 1A227 Strålningsskyddande fönster med hög densitet (blyglas eller annat glas) som har alla följande egenskaper och särskilt utformade ramar för sådana fönster: a) En ’inaktiv area’ större än 0,09 m2. b) En densitet större än 3 g/cm3. c) En tjocklek av 100 mm eller mer. Teknisk anmärkning: I avsnitt 1A227 avses med ’inaktiv area’ den genomsiktliga area av fönstret som utsätts för den lägsta strålningsnivån vid tillämpningen. 1B Test-, inspektions- och produktionsutrustning

1B001 Utrustning för produktion eller inspektion av ”kompositer eller laminat” som specificeras i avsnitt 1A002 eller ”fibrer eller fiberliknande material” enligt 1C010, enligt följande, samt speciellt konstruerade komponenter och tillbehör till sådan utrustning. ANM. SE ÄVEN AVSNITTEN 1B101 OCH 1B201. a) Lindningsmaskiner, i vilka rörelserna för positionering, omslag och lindning av fibrerna är samordnade och

programmerade i minst tre ’primära servopositioneringsaxlar’, speciellt konstruerade för tillverkning av

”kompositer” eller laminat som består av ”fibrer eller fiberliknande material”. b) ’Maskiner för påläggning av band’, i vilka påläggning av band kan samordnas och programmeras i minst

fem ’primära servopositioneringsaxlar’, speciellt konstruerade för tillverkning av kroppar för luftfarkoster

eller ’missiler’ i ”komposit”material.

Anmärkning: I avsnitt 0B001.b avses med ’missil’ kompletta raketsystem och system för obemannade luftfarkoster.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/83

1B001.b. forts. Teknisk anmärkning: ’Maskiner för påläggning av band’, enligt avsnitt 1B001.b, kan lägga ett eller fler ’band av fibermaterial’, begränsade till en bredd över 25,4 mm och upp till 304,8 mm, och skära av och starta om enskilda banor med ’band av fibermaterial’ under påläggningsprocessen. c) Vävstolar, som kan väva i flera riktningar och med flera dimensioner, inbegripet adaptrar och modifieringsutrustning, som är speciellt konstruerade eller modifierade för sammanvävning, sammanflätning eller sammantvinning av fibrer för ”komposit”strukturer. Teknisk anmärkning: I avsnitt 1B001.c inkluderas stickas i tekniken tvinnas. d) Utrustning speciellt konstruerad eller anpassad för produktion av armeringsfibrer enligt följande: 1. Utrustning för omvandling av polymera fibrer (t.ex. polyakrylonnitril, rayon, beck eller polykarbosilan)

till kol- eller kiselkarbidfibrer, inklusive specialutrustning för att töja fibrerna under upphettning. 2. Utrustning för kemisk förångningsdeposition av grundämnen eller föreningar på upphettade

trådformade substrat för att tillverka kiselkarbidfibrer. 3. Utrustning för våtspinning av eldfasta keramer (t.ex. aluminiumoxid). 4. Utrustning för omvandling av aluminium som innehåller fiberämnen till aluminiumfibrer genom

värmebehandling. e) Utrustning för att producera förimpregnerade mattor som specificeras i avsnitt 1C010.e genom varmsmältning.

L 206/84 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1B001 forts. f) Utrustning för oförstörande provning som är särskilt konstruerad för ”komposit”material enligt följande:

1. Röntgentomografisystem för upptäckt av fel tredimensionellt.

2. Numeriskt styrda ultraljudstestmaskiner i vilka rörelserna för positionering av sändare eller mottagare

samtidigt är samordnade och programmerade i minst fyra axlar för att följa de tredimensionella

konturerna av den komponent som inspekteras. g) ’Maskiner för påläggning av väv’, i vilka påläggning av väv kan samordnas och programmeras i minst två

’primära servopositioneringsaxlar’, speciellt konstruerade för tillverkning av kroppar för luftfarkoster eller

’missiler’ i ”komposit”material.

Teknisk anmärkning:

’Maskiner för påläggning av väv’, enligt avsnitt 1B001.g, kan lägga ett eller flera ’band av fibermaterial’, begränsade

till en bredd av högst 25,4 mm, och skära av och starta om enskilda banor med ’band av fibermaterial’ under

påläggningsprocessen. Tekniska anmärkningar: 1. I avsnitt 1B001 omfattar ’primära servopositioneringsaxlar’ axlar som styrda av datorprogram orienterar och styr

arbetsdonets (dvs. huvudets) position i rummet i förhållande till arbetsstycket för uppnående av den önskade

processen. 2. I avsnitt 1B001 avses med ’band av fibermaterial’ en enda kontinuerlig bredd av helt eller delvis hartsimpregnerad

tejp, väv eller fiber. Helt eller delvis hartsimpregnerade ’band av fibermaterial’ omfattar även band som är

överdragna med ett torrt pulver som fäster vid uppvärmning.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/85

1B002 Utrustning som är konstruerad för att producera metallegeringar i pulverform eller i form av finkorniga materialpartiklar och som har alla följande egenskaper: a) Speciellt konstruerad för att undvika föroreningar. b) Speciellt konstruerad för att användas i en av de processer som anges i avsnitt 1C002.c.2. ANM. SE ÄVEN AVSNITT 1B102.

1B003 Verktyg, formar, kokiller eller fixturer för ”superplastisk bearbetning” eller ”diffusionsbondning” av titan, aluminium eller legeringar av dessa, speciellt konstruerade för tillverkning av någon av följande produkter: a) Kroppar för flygplan eller rymdfarkoster. b) Motorer för ”luftfartyg” eller rymdfarkoster. c) Speciellt konstruerade komponenter för kroppar som specificeras i avsnitt 1B003.a eller för motorer som

specificeras i avsnitt 1B003.b. 1B101 Utrustning, annan än sådan som specificeras i avsnitt 1B001, för ”produktion” av strukturella kompositer enligt följande, liksom särskilt utformade komponenter och tillbehör därtill. ANM. SE ÄVEN AVSNITT 1B201. Anmärkning: Exempel på komponenter och tillbehör som specificeras i avsnitt 1B101 är formar, gjutkärnor, matriser,

fixturer och verktyg för pressning, härdning, gjutning, sintring eller bindning av förformar till

kompositstrukturer, laminat och produkter därav. a) Maskiner för trådlindning eller fiberlindning vilka är utformade för att tillverka kompositstrukturer eller

laminat från ”fibrer eller fiberliknande material” där rörelserna för att placera, vira och linda fibrer

samordnas och programmeras i tre eller flera axlar, samt samordnings- och programstyrning härför. b) Bandläggningsmaskiner, konstruerade för tillverkning av flygplansskrov och ”missil”-konstruktioner i

kompositmaterial, där rörelserna för att placera och lägga band och ark är samordnade och programmerade

i två eller flera axlar.

L 206/86 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1B101 forts. c) Utrustning som konstruerats eller modifierats för ”produktion” av ”fibrer eller fiberliknande material” enligt följande: 1. Utrustning för omformning av polymerfibrer (som polyakrylnitril, rayon eller polykarbosilan) inklusive speciella åtgärder för att sträcka fibrerna under upphettning. 2. Utrustning för ångutfällning av ämnen eller föreningar på upphettat fibersubstrat. 3. Utrustning för våtspinning av eldfasta keramer (t.ex. aluminiumoxid). d) Utrustning utformad eller modifierad för särskild fiberytbehandling eller för produktion av förimpregnerade mattor och förformer som specificeras i avsnitt 9C110. Anmärkning: Avsnitt 1B101.d innehåller bl.a. rullar, sträckare, ytbeläggningsutrustningar, skärmaskiner och stansar. 1B102 Utrustning för ”produktion” av metallpulver, annan än den som specificeras i avsnitt 1B002, och komponenter enligt följande: ANM. SE ÄVEN AVSNITT 1B115.b. a) Utrustning för ”produktion” av metallpulver som kan användas för att i en kontrollerad omgivning ”producera” sfäriska, sfäroidiska eller finfördelade material som specificeras i avsnitt 1C011.a, 1C011.b, 1C111.a.1, 1C111.a.2 eller kontrollbestämmelserna för varor med militär användning. b) Komponenter som konstruerats särskilt för sådan ”produktionsutrustning” som specificeras i avsnitt 1B002 eller 1B102.a. Anmärkning: Avsnitt 1B102 omfattar följande: a) Plasmageneratorer (bågstråle med hög frekvens) som kan användas för att framställa finfördelat eller sfäriskt metallpulver där processen sker i en argon-vatten-omgivning. b) Electroburst-utrustning som kan användas för att framställa finfördelat eller sfäriskt metallpulver där processen sker i en argon-vatten-omgivning. c) Utrustning som kan användas för att ”producera” sfäriskt aluminiumpulver genom att pulvrisera en smälta i ett inert medium (t.ex. kväve).

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/87

1B115 Utrustning, annan än den som specificeras i avsnitt 1B002 eller 1B102, för produktion av drivmedel eller beståndsdelar i dessa, enligt följande, samt tillhörande särskilt konstruerade komponenter: a) ”Produktionsutrustning” för ”produktion”, hantering eller acceptanstest av flytande drivmedel eller beståndsdelar i dessa som specificeras i avsnitt 1C011.a, 1C011.b, 1C111 eller kontrollbestämmelserna för varor med militär användning. b) ”Produktionsutrustning” för ”produktion”, hantering, blandning, härdning, gjutning, pressning, maskinbehandling, strängpressning eller acceptanstest av fasta drivmedel eller beståndsdelar i dessa som specificeras i avsnitt 1C011.a, 1C011.b, 1C111 eller kontrollbestämmelserna för varor med militär användning.

Anmärkning: Avsnitt 1B115.b omfattar inte satsblandare, kontinuerliga blandare och luftstrålekvarnar. Dessa

omfattas av avsnitten 1B117, 1B118 och 1B119.

Anmärkning 1: För utrustning speciellt konstruerad för produktion av militära artiklar, se kontrollbestämmelserna för

varor med militär användning.

Anmärkning 2: Avsnitt 1B115 omfattar inte kontrollutrustning för ”produktion”, hantering och acceptanstest av

borkarbid.

L 206/88 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1B116 Speciellt konstruerade munstycken för att producera pyrolytiskt erhållet material på en form, dorn eller annat underlag från prekursorgaser som bryts ned inom temperaturintervallet 1 573 K (1 300 °C) till 3 173 K (2 900 °C) vid tryck på mellan 130 Pa och 20 kPa.

1B117 Satsblandare med alla följande egenskaper, och speciellt konstruerade komponenter till dessa: a) Konstruerade eller modifierade för blandning under vakuum i intervallet 0–13,326 kPa. b) Förmåga att reglera temperaturen i blandningskammaren. c) En total volymmässig kapacitet av minst 110 liter. d) Åtminstone en excentriskt monterad ’blandande/knådande axel’. Anmärkning: I avsnitt 1B117.d omfattar inte termen ’blandande/knådande axel’ deagglomeratorer eller skärspindlar. 1B118 Kontinuerliga blandare med alla följande egenskaper, och speciellt konstruerade komponenter till dessa: a) Konstruerade eller modifierade för blandning under vakuum i intervallet 0–13,326 kPa, b) Förmåga att reglera temperaturen i blandningskammaren, c) Något av följande:

1. Två eller flera blandande/knådande axlar.

2. Alla följande egenskaper:

a) En enda roterande och oscillerande axel med knådande stift/kuggar, och

b) Knådande stift/kuggar innanför blandningskammarens hölje.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/89

1B119 Luftstrålekvarnar som kan användas för att krossa eller mala ämnen som specificeras i avsnitt 1C011.a, 1C011. b, 1C111 eller kontrollbestämmelserna för varor med militär användning, samt därför särskilt konstruerade komponenter. 1B201 Lindningsmaskiner för fibrer, andra än de som specificeras i avsnitt 1B001 eller 1B101, och tillhörande utrustning, enligt följande: a) Lindningsmaskiner för fibrer som har alla följande egenskaper:

1. Samordnade och programmerade för positionering, omslagning och lindning av fibrer i två eller flera

axlar.

2. Speciellt utformade för tillverkning av kompositmaterial och laminat utgående från ”fibrer och

fiberliknande material”.

3. I stånd att linda cylindriska rör med en inre diameter mellan 75 mm och 650 mm och med en längd av

300 mm eller mer. b) Styrutrustning för samordning och programmering för de lindningsmaskiner för fibrer som specificeras i

avsnitt 1B201.a. c) Precisionsdorn för de lindningsmaskiner för fibrer som specificeras i avsnitt 1B201.a. 1B225 Elektrolytiska celler för produktion av fluor med en produktionskapacitet större än 250 g fluor per timme. 1B226 Elektromagnetiska isotopseparatorer, utformade för, eller utrustade med enkel eller multipel jonkälla, som kan producera en total jonström av 50 mA eller mer.

Anmärkning: Avsnitt 1B226 omfattar separatorer som

a) kan anrika stabila isotoper,

b) har både jonkälla och kollektor inom samma magnetfält och sådana konfigurationer i vilka de ligger

utanför magnetfältet.

L 206/90 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1B228 Kolonner för kryogen destillering av väte, som har alla följande egenskaper: a) Konstruerade för drift vid en inre temperatur av 35 K (– 238 °C) eller lägre. b) Konstruerade för drift vid ett inre tryck mellan 0,5 och 5 MPa. c) Tillverkade av antingen

1. rostfritt stål av SAE:s (Society of Automotive Engineers International) 300-serie med låg svavelhalt och

med en austenitisk ASTM-kornstorlek nummer 5 eller mer (eller motsvarande standard), eller

2. likvärdiga material som är både kryo- och väte (H2)-kompatibla, och d) har en inre diameter av 30 cm eller mer och en ’effektiv längd’ av 4 m eller mer.

Teknisk anmärkning:

I avsnitt 1B228 innebär ’effektiv längd’ packningsmaterialets aktiva höjd i en packad kolonn, eller den aktiva höjden av

de interna kontaktplattorna i en kolonn med plattor. 1B230 Pumpar som kan cirkulera koncentrerad eller utspädd kaliumamidkatalysator i flytande ammoniak (KNH2/NH3), och som har alla följande egenskaper: a) Lufttäta (dvs. hermetiskt tillslutna). b) En pumpkapacitet större än 8,5 m3/tim. c) Någon av följande egenskaper:

1. Avsedda för koncentrerade kaliumamidlösningar (1 % eller mer) med ett arbetstryck mellan 1,5 och 60

MPa.

2. Avsedda för utspädda lösningar av kaliumamid (mindre än 1 %) med ett arbetstryck mellan 20 och 60

MPa.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/91

1B231 Anordningar eller anläggningar för tritium och utrustning för dessa enligt följande: a) Anordningar eller anläggningar för produktion, återvinning, utvinning, koncentrering eller hantering av

tritium. b) Utrustning för tritiumanordningar eller -anläggningar enligt följande:

1. Frysaggregat för väte eller helium med kapacitet att kyla ned till 23 K (– 250 °C) eller lägre, och med en

värmebortledningskapacitet som är större än 150 W.

2. Lagrings- eller reningssystem för väteisotoper som använder metallhydrider som medium för lagring

eller rening. 1B232 Expansionsturbiner eller expansionsturbindrivna kompressorer med båda av följande egenskaper: a) Konstruerade för drift med en utgående temperatur på 35 K (– 238 °C) eller lägre. b) Konstruerade för en vätgasgenomströmning på 1 000 kg/tim eller mer. 1B233 Anordningar eller anläggningar för separation av litiumisotoper, samt system och utrustning för dessa enligt följande: a) Anordningar eller anläggningar för separation av litiumisotoper. b) Utrustning för separation av litiumisotoper som baseras på litium-kvicksilveramalgamprocessen, enligt

följande: 1. Packade vätske-vätske-utbyteskolonner speciellt konstruerade för litiumamalgam. 2. Kvicksilver- eller litiumamalgampumpar. 3. Elektrolysceller för litiumamalgam. 4. Förångare för koncentrerad litiumhydroxidlösning.

c) Jonbytessystem som är särskilt utformade för separation av litiumisotoper, och speciellt konstruerade

komponenter till dessa. d) Kemiska utbytessystem (som använder kronetrar, kryptander eller lariatetrar), som är särskilt utformade för

separation av litiumisotoper, och speciellt konstruerade komponenter till dessa.

L 206/92 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1B234 Behållare, kammare, containrar eller liknande enheter för inneslutande av högexplosiva ämnen som är utformade för provning av högexplosiva ämnen eller explosiva enheter och som har båda följande egenskaper: ANM. SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING. a) Utformade för att fullständigt innesluta en explosion som motsvarar 2 kg trotyl (TNT) eller mer. b) Försedda med konstruktionselement eller system som medger överföring av diagnostik eller mätinformation

i realtid eller med fördröjning. 1B235 Strålmålsenheter och komponenter för produktion av tritium enligt följande: a) Strålmålsenheter som består av eller innehåller litium som anrikats med avseende på isotopen litium-6,

särskilt utformade för produktion av tritium genom bestrålning, inklusive genom införande i en kärnreaktor. b) Komponenter som är särskilt utformade för strålmålsenheter som specificeras i avsnitt 1B235.a. Teknisk anmärkning: Komponenter som är särskilt utformade för strålmålsenheter för produktion av tritium kan även omfatta litiumpelletar, tritiumgetter och specialbelagd kapsling.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/93

1C Material Teknisk anmärkning:

Metaller och legeringar:

Om inte annat uttryckligen anges avses med orden ’metaller’ och ’legeringar’ i avsnitten 1C001–1C012 råmaterial och halvfabrikat enligt följande:

Råmaterial: Anoder, kulor, stavar (inkl. stavar med nockar och trådartade stavar), billetter, block, valsämnen, briketter, kakor, katoder, kristaller, kuber, tärningar, korn, granulat, tackor, klumpar, pellets, tackjärn, pulver, rondeller, hagel, plattor, stångbitar, svamp, stänger.

Halvfabrikat (vare sig de är belagda, pläterade, borrade, stansade eller ej): a) Förarbetade eller bearbetade material som tillverkats genom valsning, dragning, strängpressning, smidning, stötsträng­

pressning, pressning, ådring, finfördelning eller slipning, t.ex. vinklar, kanaler, cirklar, skivor, stoft, flingor, folier och

blad, smiden, plattor, pulver, pressningar och stansningar, ribbor, ringar, stavar (inklusive släta svetstrådar, valstrådar

och vridna trådar) sektioner, modeller, ark, strimlor, tuber och rör (inkl. runda och fyrkantiga rör och rör med

håligheter), dragen eller strängsprutad tråd. b) Gjutet material som tillverkats genom gjutning i sand, dynor, metall, gips eller andra gjutformar, inklusive högtrycks­

gjutning, sintrade formar och formar tillverkade genom pulvermetallografi.

Kontrollen ska inte omintetgöras genom export av former som inte är upptagna i listan och som påstås vara färdiga produkter men som i verkligheten är ett råmaterial eller halvfabrikat.

L 206/94 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C001 Material som är särskilt utformade för att absorbera elektromagnetisk strålning, eller intrinsiskt ledande polymerer, enligt följande: ANM. SE ÄVEN AVSNITT 1C101. a) Material som kan absorbera frekvenser överstigande 2 × 108 Hz men mindre än 3 × 1012 Hz. Anmärkning 1: Avsnitt 1C001.a omfattar inte följande: a) Hårabsorbenter som konstruerats av naturliga eller syntetiska fibrer och som belagts med icke-magnetiskt material för att absorbera strålning. b) Absorbenter som inte har några magnetiska förluster och vars infallsyta inte är plan i formen, innefattande pyramider, koner, kilformade eller i utförande med vindlingar på ytan. c) Plana absorbenter som 1. är tillverkade av

a) skumplastmaterial (böjligt eller fast) med kolinnehåll eller organiska material, inbegripet föreningar så att

materialets reflektionsförmåga uppgår till mer än 5 % av motsvarande för metall, över en bandbredd som

överstiger ± 15 % av mittfrekvensen av den infallande energin, och som dessutom inte kan motstå högre

temperaturer än 450 K (177 °C), eller

b) keramiska material som ger mer än 20 % eko jämfört med metall över en bandbredd som är ± 15 % av

mittfrekvensen av den infallande energin och som dessutom inte kan motstå temperaturer som överstiger

800 K (527 °C),

Teknisk anmärkning:

Testplattor för att mäta absorptionen enligt avsnitt 1C001.a. Anmärkning: 1.c.1 ska vara en kvadrat med

minst 5 våglängders sida (våglängden för mittfrekvensen) som placerats i ett från det strålande elementet

avlägset fält. 2. har en sträckgräns vid tryckning som är mindre än 7 x 106 N/m2. och 3. har en sträckgräns vid tryckning som är mindre än 14 x 106 N/m2. d) Plana absorbenter tillverkade av sintrad ferrit, med 1. ett densitetstal som överstiger 4,4, och 2. en högsta arbetstemperatur på 548 K (275 °C) eller lägre. e) Plana absorbenter som inte har några magnetiska förluster och som är tillverkade av ’cellplastmaterial med öppna celler’ med en densitet på högst 0,15 g/cm3. Teknisk anmärkning: ’Skumplastmaterial med öppna celler’ är böjliga och porösa material med en inre struktur som är öppen mot atmosfären. ’Skumplastmaterial med öppna celler’ kallas även porös skumplast. Anmärkning 2: Ingenting i anmärkning 1 till avsnitt 1C001.a friger magnetiska material som förorsakar

absorption när de blandas i färg.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/95

1C001 forts. b) Material som inte är genomsläppliga för synligt ljus och som är särskilt utformade för att absorbera nära infraröd strålning med en våglängd på mer än 810 nm men mindre än 2 000 nm (frekvenser på mer än 150 THz men mindre än 370 THz). Anmärkning: 1C001.b omfattar inte material som särskilt konstruerats eller utformats för något av följande

ändamål:

a) ”Laser”-märkning av polymerer.

b) ”Laser”-svetsning av polymerer. c) Intrinsiskt ledande polymera material med en ’elektrisk ledningsförmåga’ som överstiger 10 000 S/m (Siemens per meter) eller en ’ytresistivitet’ på mindre än 100 ohm/kvadrat, som är baserade på någon av följande polymerer: 1. Polyanilin. 2. Polypyrol. 3. Polytiofen. 4. Polyfenylenvinylen. 5. Polytienylenvinylen. Anmärkning: 1C001.c omfattar inte material i flytande form. Teknisk anmärkning: ’Elektrisk ledningsförmåga’ och ’ytresistivitet’ ska mätas enligt ASTM D-257 eller nationella motsvarigheter.

L 206/96 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C002 Metallegeringar, pulver av metallegeringar samt legerat material enligt följande: ANM. SE ÄVEN AVSNITT 1C202. Anmärkning: Avsnitt 1C002 omfattar inte metallegeringar, pulver av metallegeringar och legerade material,

som särskilt utformats för beläggningsändamål. Tekniska anmärkningar: 1. Metallegeringar i avsnitt 1C002 är sådana som innehåller ett högre viktprocenttal av den angivna metallen än av

något annat grundämne. 2. ’Spänningsbrottslivslängden’ ska mätas i enlighet med ASTM-standard E-139 eller motsvarande nationell

standard. 3. Den ’lågcykliska utmattningslivslängden’ ska mätas i enlighet med ASTM-standard E-606 ’Recommended

Practice for Constant-Amplitude Low-Cycle Fatigue Testing’ eller motsvarande nationell standard. Testningen ska

ske axiellt med ett genomsnittligt tryckförhållande lika med 1 och en tryckkoncentrationsfaktor (Kt) lika med 1.

Det genomsnittliga tryckförhållandet definieras som maximalt tryck minus minimalt tryck dividerat med

maximalt tryck. a) Aluminider enligt följande: 1. Nickelaluminid som innehåller 15 viktprocent eller mer aluminium, högst 38 viktprocent aluminium

och åtminstone en tillsatslegering. 2. Titanaluminid som innehåller 10 viktprocent eller mer aluminium och åtminstone en tillsatslegering.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/97

1C002 forts. b) Metallegeringar enligt följande, tillverkade av pulver eller partikelmaterial som specificeras i avsnitt 1C002.c: 1. Nickellegeringar med

a) en ’spänningsbrottslivslängd’ på 10 000 timmar eller längre vid 923 K (650 °C) och en dragspänning

på 676 MPa, eller

b) en ’lågcyklisk utmattningslivslängd’ på 10 000 cykler eller mer vid 823 K (550 °C) och en maximal

spänning på 1 095 MPa. 2. Nioblegeringar med

a) en ’spänningsbrottslivslängd’ på 10 000 timmar eller längre vid 1 073 K (800 °C) och en

dragspänning på 400 MPa, eller

b) en ’lågcyklisk utmattningslivslängd’ på 10 000 cykler eller mer vid 973 K (700 °C) och en maximal

spänning på 700 MPa. 3. Titanlegeringar med

a) en ’spänningsbrottslivslängd’ på 10 000 timmar eller längre vid 723 K (450 °C) och en dragspänning

på 200 MPa, eller

b) en ’lågcyklisk utmattningslivslängd’ på 10 000 cykler eller mer vid 723 K (450 °C) och en maximal

spänning på 400 MPa. 4. Aluminiumlegeringar med

a) en brottgräns på 240 MPa eller mer vid 473 K (200 °C), eller

b) en brottgräns på 415 MPa eller mer vid 298 K (25 °C). 5. Magnesiumlegeringar med

a) en brottgräns på 345 MPa eller mer, och

b) en korrosionshastighet på mindre än 1 mm/år i 3 % natriumkloridlösning. Mätningen ska ske enligt

ASTM-standard G-31 eller motsvarande nationell standard.

L 206/98 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C002 forts. c) Metallegeringar i pulverform eller i form av finkorniga materialpartiklar som har alla följande egenskaper: 1. De är tillverkade av någon av följande sammansättningar: Teknisk anmärkning: X = ett eller flera legeringsgrundämnen. a) Nickellegeringar (Ni-Al-X, Ni-X-Al) godkända för tillverkning av delar till turbinmotorer, dvs. med

mindre än tre icke metalliska partiklar (som tillförts under tillverkningsprocessen) med en storlek

större än 100 μm per 109 legeringspartiklar. b) Nioblegeringar (Nb-Al-X eller Nb-X-Al, Nb-Si-X eller Nb-X-Si, Nb-Ti-X eller Nb-X-Ti). c) Titanlegeringar (Ti-Al-X eller Ti-X-Al). d) Aluminiumlegeringar (Al-Mg-X eller Al-X-Mg, Al-Zn-X eller Al-X-Zn, Al-Fe-X eller Al-X-Fe). e) Magnesiumlegeringar (Mg-Al-X eller Mg-X-Al). 2. De är tillverkade i en kontrollerad omgivning genom någon av följande processer: a) ’Vakuumfinfördelning’. b) ’Gasfinfördelning’. c) ’Rotationsfinfördelning’. d) ’Plaskavkylning’. e) ’Smältspinning’ och ’finfördelning’. f) ’Smältutdragning’ och ’finfördelning’. g) ’Mekanisk legering’. h) ’Plasmaatomisering’. 3. De kan bilda sådana material som specificeras i avsnitt 1C002.a eller 1C002.b.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/99

1C002 forts. d) Legerade material som har alla följande egenskaper: 1. De är tillverkade av någon av sammansättningarna som specificeras i avsnitt 1C002.c.1. 2. De finns i form av icke finfördelade flingor, band eller tunna stavar, och 3. De har tillverkats i kontrollerad miljö genom någon av följande processer: a) ’Plaskavkylning’. b) ’Smältspinning’. c) ’Smältutdragning’. Tekniska anmärkningar: 1. ’Vakuumfinfördelning’ är en process som reducerar en smält ström av metall till droppar med en diameter på

500 μm eller mindre genom hastig sönderdelning av en gas som utsätts för vakuum. 2. ’Gasfinfördelning’ är en process som reducerar en smält ström av en metallegering till droppar med en diameter

på 500 μm eller mindre genom att den utsätts för en gasström med högt tryck. 3. ’Rotationsfinfördelning’ är en process för reducering av en ström eller en behållare av smält metall till droppar

med en diameter av högst 500 μm med hjälp av centrifugalkraft. 4. ’Plaskavkylning’ är en process för ’snabb stelning’ av en smält metallström som träffar ett nedkylt block och

därvid bildar en flingliknande produkt. 5. ’Smältspinning’ är en process för ’snabb stelning’ av en smält metallström som träffar ett roterande nedkylt block

och därvid bildar en fling-, band- eller stavliknande produkt. 6. ’Finfördelning’ är en process där ett material sönderdelas till partiklar genom krossning eller malning. 7. ’Smältutdragning’ är en process för ’snabb stelning’ och utdragning av en bandliknande legeringsprodukt genom

att ett kort segment av ett roterande kylt block förs ner i det smälta metallegeringsbadet. 8. ’Mekanisk legering’ är en legeringsprocess som är resultatet av sammanfogning, sönderdelning och ny

sammanfogning av grundämnen och metallpulver genom mekanisk stöt. Icke metalliska partiklar kan tillföras

legeringen genom att lämpligt pulver tillsätts. 9. ’Plasmaatomisering’ är en process som reducerar en smält ström eller fast metall till droppar med en diameter på

500 μm eller mindre med hjälp av en plasmabrännare i inert gasmiljö. 10. ’Snabb stelning’ är en process som inbegriper stelning av smält material vid nedkylningshastigheter över 1 000 K/s.

L 206/100 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C003 Magnetiska metaller av alla typer och former som har någon av följande egenskaper: a) Den relativa begynnelsepermeabiliteten är 120 000 eller mer och tjockleken 0,05 mm eller mindre. Teknisk anmärkning: Mätning av den relativa begynnelsepermeabiliteten ska genomföras på helt utglödgat material. b) Magnetostriktiva legeringar med 1. en mättad magnetostriktion på mer än 5 × 10-4, eller 2. en magnetomekanisk kopplingsfaktor (k) på mer än 0,8, eller c) amorfa eller ’nanokristallina’ legeringar i remsor med alla följande egenskaper: 1. legeringar som innehåller minst 75 viktprocent järn, nickel eller kobolt, 2. legeringar som har en mättad magnetisk induktion (Bs) som är minst 1,6 T, och 3. något av följande:

a) remsor vars tjocklek är 0,02 mm eller mindre, eller b) en elektrisk resistivitet på minst 2 × 10-4 ohm cm.

Teknisk anmärkning: ’Nanokristallina’ material i avsnitt 1C003.c är sådana material som har en kristallkornsstorlek som är 50 nm eller mindre när de bestäms med hjälp av röntgen-diffraktion.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/101

1C004 Urantitanlegeringar eller volframlegeringar med en ”matris” av järn, koppar eller nickel som bas, och med alla följande egenskaper: a) Densiteten överstiger 17,5 g/cm3. b) Elasticitetsgränsen överstiger 880 MPa. c) Brottgränsen överstiger 1 270 MPa. d) Töjningen överstiger 8 %. 1C005 ”Supraledande” ledare i ”komposit”-material i längder på mer än 100 m eller med en vikt som överstiger 100 g enligt följande: a) ”Supraledande””komposit”-ledare som innehåller minst en ’fibertråd’ av niob-titan och med alla följande

egenskaper: 1. Inlagd i en ”matris” av annat material än koppar eller kopparbaserad ”matris”, och 2. med en tvärsnittsarea som är mindre än 0,28 × 10-4 mm2 (6 μm i diameter för cirkulär ’fibertråd’).

b) ”Supraledande””komposit”-ledare som består av en eller flera ”supraledande” ’fibertrådar’ av annat material

än niob-titan och med alla följande egenskaper: 1. En ”kritisk temperatur” utan magnetfält som är högre än 9,85 K (– 263,31 °C), och

2. kvarstår i sitt ”supraledande” tillstånd vid temperaturen 4,2 K (– 268,96 °C) då den utsätts för ett

magnetfält som är riktat vinkelrätt mot ledarens längdaxel och motsvarar en magnetisk induktion på

12 T med en kritisk strömtäthet som överstiger 1 750 A/mm2 på ledarens hela tvärsnittsarea. c) ”Supraledande””komposit”-ledare som består av en eller flera ”supraledande” ’fibertrådar’ som förblir

”supraledande” vid en temperatur som överstiger 115 K (– 158,16 °C). Teknisk anmärkning: För avsnitt 1C005 gäller att ’fibertrådar’ kan vara i tråd-, cylinder-, film- eller bandform.

L 206/102 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C006 Vätskor och smörjmedel enligt följande: a) Används inte. b) Smörjmedel vars huvudkomponent är något av följande: 1. Fenylen- eller alkylfenylenetrar eller tioetrar eller blandningar därav, som innehåller mer än två etrar eller

tioeterfunktioner eller blandningar härav. 2. Fluorerade kiselvätskor med en kinematisk viskositet på mindre än 5 000 mm2/s (5 000 centistokes)

mätt vid 298 K (25 °C). c) Dämpnings- eller flotationsvätskor som har alla följande egenskaper: 1. Renhet bättre än 99,8 %. 2. Innehåller färre än 25 partiklar som är 200 μm eller större per 100 ml, och 3. Tillverkad till minst 85 % av något av följande:

a) Dibromtetrafluoretan (CAS 25497-30-7, 124-73-2, 27336-23-8). b) Polyklortrifluoretylen (endast oljiga och vaxiga varianter). c) Polybromtrifluoretylen.

d) Kylvätskor för elektronik tillverkade av fluorkarboner som har alla följande egenskaper: 1. Till minst 85 viktprocent består av något av följande ämnen eller blandningar därav:

a) Monomera former av perfluorpolyalkyletertriasiner eller perfluoralifatiketrar. b) Perfluoralkylaminer. c) Perfluorcykloalkaner. d) Perfluoralkaner.

2. Densiteten vid 298 K (25 °C) är 1,5 g/ml eller mer. 3. Är i flytande form vid 273 K (0 °C), och 4. innehåller 60 viktprocent eller mer av fluor. Anmärkning: Avsnitt 1C006.d omfattar inte material som är specificerat och förpackat som läkemedel.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/103

1C007 Keramiska pulver, keramiska ”matris”-”komposit”-material och ’utgångsmaterial’, enligt följande: ANM. SE ÄVEN AVSNITT 1C107. a) Keramiska pulver av titandiborid (TiB2) (CAS 12045-63-5) där den metalliska föroreningen (exklusive avsiktliga tillsatser) är mindre än 5 000 ppm, och den genomsnittliga partikelstorleken är lika med eller mindre än 5 μm och högst 10 % av partiklarna är större 10 μm. b) Används inte. c) Keramiska ”matris”-”komposit”-material enligt följande: 1. Keram-keram-”komposit”-material, med en glas- eller oxid-”matris” som är förstärkt med något av följande: a) Kontinuerliga fibrer av något av följande material: 1. Al2O3 (CAS 1344-28-1), eller 2. Si-C-N, eller Anmärkning: Avsnitt 1C007.c.1.a omfattar inte ”kompositer” som innehåller fibrer vars brottgräns är mindre än 700 MPa vid 1 273 K (1 000 °C) eller vars dragkryphållfasthet är större än 1 % krypning vid en belastning av 100 MPa vid 1 273 K (1 000 °C) i 100 timmar. b) Fibrer som har alla följande egenskaper: 1. De är tillverkade av något av följande material: a) Si-N, b) Si-C, c) Si-Al-O-N, eller d) Si-O-N, och 2. de har en ”specifik brottgräns” som överstiger 12,7 × 103 m. 2. Keramiska ”matris”-”komposit”-material, med en ”matris” bildad av karbider eller nitrider av kisel, zirkonium eller bor. d) Används inte.

L 206/104 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C007 forts. e) ’Utgångsmaterial’ som särskilt konstruerats för att ”producera” material som specificeras i avsnitt 1C007.c enligt följande: 1. Polydiorganosilaner. 2. Polysilazaner. 3. Polykarbosilazaner. Teknisk anmärkning: I avsnitt 1C007 avses med ’utgångsmaterial’ speciella polymera eller metallorganiska material som används för att ”producera” karbider eller nitrider av kisel eller keramer som innehåller kisel, kol och kväve. f) Används inte.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/105

1C008 Icke fluorhaltiga polymerer enligt följande: a) Imider enligt följande: 1. Bismaleimider. 2. Aromatiska polyamidimider (PAI) med en ’glasningstemperatur (Tg)’ som överstiger 563 K (290 °C). 3. Aromatiska polyimider med en ’glasningstemperatur (Tg)’ som överstiger 505 K (232 °C). 4. Aromatiska polyeterimider med en ’glasningstemperatur (Tg)’ som överstiger 563 K (290 °C). Anmärkning: Avsnitt 1C008.a omfattar ämnen i flytande eller fast ”smältbar” form, inklusive harts, pulver, korn,

film, blad och band. ANM: För icke-”smältbara” aromatiska polyimider i form av film, blad eller band, se avsnitt 1A003.

L 206/106 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C008 forts. b) Används inte. c) Används inte. d) Polyarylketoner. e) Polyarylensulfider, där arylengruppen är bifenylen, trifenylen eller kombinationer av dessa. f) Polybifenylenetersulfon med en ’glasningstemperatur (Tg)’ som överstiger 563 K (290 °C). Tekniska anmärkningar: 1. ’Glasningstemperaturen (Tg)’ för termoplastiska material i avsnitt 1C008.a.2, material i avsnitt 1C008.a.4 och

material i avsnitt 1C008.f ska bestämmas med den metod som beskrivs i ISO 11357-2:1999 eller nationella

motsvarigheter. 2. ’’Glasningstemperaturen (Tg)’ för härdplastmaterial i avsnitt 1C008.a.2 och material i avsnitt 1C008.a.3 ska

bestämmas med den 3-point bend-metod som beskrivs i ASTM D 7028-07 eller nationella motsvarigheter. Testet

ska utföras med ett torrt provexemplar som uppnått en härdningsgrad på minst 90 % i enlighet med ASTM E

2160-04 eller likvärdig nationell standard och som härdats med den kombination av standardprocesser och

efterhärdningsprocesser som ger den högsta glasningstemperaturen. 1C009 Icke bearbetade fluorföreningar enligt följande: a) Används inte. b) Fluorerade polyimider som innehåller 10 viktprocent eller mer av bundet fluor. c) Fluorerade fosfazenelastomerer som innehåller 30 viktprocent eller mer av bundet fluor.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/107

1C010 ”Fibrer eller fiberliknande material” enligt följande: ANM. SE ÄVEN AVSNITTEN 1C210 OCH 9C110. Tekniska anmärkningar: 1. Vid beräkning av ”specifik brottgräns”, ”specifik modul” eller specifik vikt för ”fibrer eller fiberliknande material” i

avsnitten 1C010.a, 1C010.b, 1C010.c eller 1C010.e.1.b, ska brottgränsen och modulen beräknas enligt metod

A som beskrivs i ISO 10618:2004 eller motsvarande nationell standard. 2. Beräkningen av ”specifik brottgräns”, ”specifik modul” eller specifik vikt för ”fibrer eller fiberliknande material” som

inte är lagda i samma riktning (t.ex. duk, mattor och band) i avsnitt 1C010 ska grundas på de mekaniska

egenskaperna hos de i samma riktning lagda enfibertrådarna (t.ex. enfibertrådar, garn, väv eller drev) innan de

förädlas till ”fibrer eller fiberliknande material” som inte är lagda i samma riktning. a) Organiska ”fibrer eller fiberliknande material” med alla följande egenskaper:

1. En ”specifik modul” som överstiger 12,7 × 106 m, och 2. ”specifik brottgräns” som överstiger 23,5 × 104 m. Anmärkning: Avsnitt 1C010.a omfattar inte polyetylen.

b) ”Fibrer eller fiberliknande material” av kol med alla följande egenskaper: 1. En ”specifik modul” som överstiger 14,65 × 106 m, och

L 206/108 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C010.b. forts. 2. ”specifik brottgräns” som överstiger 26,82 × 104 m. Anmärkning: Avsnitt 1C010.b omfattar inte följande: a) ”Fibrer eller fiberliknande material” som ska användas för reparation av ”civila luftfartyg” eller

dess laminat, för vilka

1. ytan inte överstiger 1 m2,

2. längden inte överstiger 2,5 m, och

3. bredden överstiger 15 mm. b) Mekaniskt hackat, malet eller skuret kolfiber- eller kolfiberliknande material med en längd på

25,0 mm eller mindre. c) Oorganiska ”fibrer eller fiberliknande material” med alla följande egenskaper: 1. för vilka något av följande gäller: a) Består av minst 50 viktprocent kiseldioxid och har en ”specifik modul” som överstiger 2,54 x 106 m, eller b) inte specificeras i avsnitt 1C010.c.1.a. och har en "specifik modul" som överstiger 5,6 x 106 m, och 2. en smält-, mjuknings-, sönderdelnings- eller förångningstemperatur som överstiger 1 922 K (1 649 °C) i en inert miljö. Anmärkning: Avsnitt 1C010.c omfattar inte följande: a) Icke kontinuerliga flerfasiga polykristallinska aluminiumfibrer i form av avhuggna fibrer eller

oregelbundna mattor som innehåller 3 viktprocent eller mer av kvarts och som har en ”specifik

modul” som är mindre än 10 x 106 m. b) Fibrer av molybden eller molybdenlegeringar. c) Fibrer av bor. d) Icke kontinuerliga keramiska fibrer med en smält-, mjuknings-, sönderdelnings- eller

förångningstemperatur som är lägre än 2 043 K (1 770 °C) i en inert miljö.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/109

1C010 forts. d) ”Fibrer eller fiberliknande material” med någon av följande egenskaper: 1. Sammansatta av något av följande ämnen:

a) polyeterimider som specificeras i avsnitt 1C008.a, eller b) material som specificeras i avsnitten 1C008.d–1C008.f, eller

2. sammansatta av material som specificeras i avsnitt 1C010.d.1.a eller 1C010d.1.b och ’blandade’ med

andra fibrer som specificeras i avsnitt 1C010.a, 1C010.b eller 1C010.c. Teknisk anmärkning: ’Blandad’: härmed avses en blandning av termoplastiska fibrer och förstärkningsfibrer för att åstadkomma en fiberförstärkt ”matris”blandning i en total fiberblandning. e) Helt eller delvis harts- eller beckimpregnerade ”fiber eller fiberliknande material” (förimpregnerade), metalleller kolbelagda ”fibrer eller fiberliknande material” (förformade) eller ’förformade kolfibrer’ 1. för vilka något av följande gäller:

a) Oorganiska ”fibrer eller fiberliknande material” som specificeras i avsnitt 1C010.c, eller

b) organiska eller kol-”fibrer eller fiberliknande material” med alla följande egenskaper:

1. En ”specifik modul” som överstiger 10,15 × 106 m, och

2. en ”specifik brottgräns” som överstiger 17,7 × 104 m, och 2. för vilka något av följande gäller:

a) Harts eller beck som specificeras i avsnitt 1C008 eller 1C009 b,

b) ’Dynamic Mechanical Analysis glass transition temperature (DMA Tg)’ lika med eller över 453 K

(180 °C) med en fenolharts, eller

L 206/110 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C010.e.2. forts. c) ’Dynamic Mechanical Analysis glass transition temperature (DMA Tg)’ lika med eller över 505 K

(232 °C) med harts eller beck som inte specificeras i 1C008 eller 1C009.b och inte är en fenolharts. Anmärkning 1: Metall- eller kolbelagda ”fibrer eller fiberliknande material” (förformade) eller ’förformade

kolfibrer’ som inte är harts- eller beckimpregnerade specificeras som ”fibrer eller

fiberliknande material” i avsnitt 1C010.a, 1C010.b eller 1C010.c. Anmärkning 2: Avsnitt 1C010.e omfattar inte följande:

a) Epoxyharts-”matris”-impregnerade ”fibrer eller fiberliknande material” av kol

(förimpregnerade) som ska användas för reparation av ”civila luftfartyg” eller dess laminat,

för vilka

1. ytan inte överstiger 1 m2,

2. längden inte överstiger 2,5 m, och

3. bredden överstiger 15 mm.

b) Mekaniskt hackade, malda eller skurna ”fibrer eller fiberliknande material” av kol som är helt

eller delvis impregnerade med epoxyharts eller beck och som är 25,0 mm eller kortare,

förutsatt att ett annat harts eller beck än vad som specificeras i avsnitten 1C008 eller

1C009.b används. Tekniska anmärkningar: 1. ’Förformade kolfibrer’ är ett ordnat arrangemang av fibrer med eller utan ytbehandling som är avsedda att

utgöra ett ramverk för en del innan ”matrisen” tillsätts för att bilda en ”komposit”. 2. ’Dynamic Mechanical Analysis glass transition temperature (DMA Tg)’ för material som specificeras i avsnitt

1C010.e ska bestämmas med den metod som beskrivs i ASTM D 7028-07 eller en likvärdig nationell

standard på ett torrt provexemplar. När det gäller härdade material ska graden av härdning för ett torrt

provexemplar vara minst 90 % enligt definition i ASTM E 2160-04 eller likvärdig nationell standard.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/111

1C011 Metaller och föreningar enligt följande: ANM. SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING OCH AVSNITT 1C111. a) Metaller med en partikelstorlek på mindre än 60 μm, oberoende av om de är sfäriska, finfördelade, sfäroida, i form av flagor eller pulver, och som är tillverkade av material som till 99 % eller mer består av zirkonium, magnesium eller legeringar av dessa. Teknisk anmärkning: Det hafnium som naturligt ingår i zirkonium (vanligen 2–7 %) inräknas i mängden zirkonium. Anmärkning: Metallerna eller legeringarna som specificeras i avsnitt 1C011.a omfattas antingen metallerna eller legeringarna är inkapslade i aluminium, magnesium, zirkonium eller beryllium eller ej. b) Bor eller borlegeringar som har en partikelstorlek som är 60 μm eller mindre enligt följande. 1. Bor med en renhet av 85 viktprocent eller mer. 2. Borlegeringar med ett borinnehåll av 85 viktprocent eller mer. Anmärkning: Metallerna eller legeringarna som specificeras i avsnitt 1C011.b omfattas antingen metallerna eller legeringarna är inkapslade i aluminium, magnesium, zirkonium eller beryllium eller ej. c) Guanidinnitrat (CAS 506-93-4). d) Nitroguanidin (NQ) (CAS 556-88-7). ANM. Se även kontrollbestämmelserna för varor med militär användning för metallpulver som blandats med andra ämnen för att få fram en blandning som är särskilt avsedd för militära ändamål.

L 206/112 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C012 Material enligt följande: Teknisk anmärkning: Dessa material används framför allt för nukleära värmekällor. a) Plutonium i alla former som är isotopprovade till att innehålla mer är 50 viktprocent plutonium-238.

Anmärkning: Avsnitt 1C012.a omfattar inte följande:

a) Skeppningar som innehåller 1 g plutonium eller mindre.

b) Skeppningar med 3 ”effektiva gram” eller mindre när det materialet ingår i sensorkomponenter i

instrument. b) ”Tidigare separerat” neptunium-237 i alla former.

Anmärkning: Avsnitt 1C012.b omfattar ej skeppningar som innehåller 1 g neptunium-237 eller mindre. 1C101 Material och apparater för att minska sannolikheten för upptäckt genom radarreflektioner, ultravioletta/ infraröda och akustiska signaturer, andra än de som specificeras i avsnitt 1C001, och som kan användas i ’missiler’, ”missil”-delsystem eller obemannade luftfarkoster som specificeras i avsnitt 9A012 eller 9A112.a. Anmärkning 1: Avsnitt 1C101 omfattar följande:

a) Strukturella material och beläggningar särskilt konstruerade för att minska radarreflexionen.

b) Beläggningar, inklusive färger, särskilt konstruerade för att minska eller väl avpassa reflexion eller

utstrålning i mikrovågs-, infraröd- eller ultraviolettområdet av det elektromagnetiska spektrumet. Anmärkning 2: Avsnitt 1C101 omfattar inte beläggningar när de används för värmereglering av satelliter. Teknisk anmärkning: I avsnitt 1C101 avses med ’missil’ kompletta raketsystem och system för obemannade luftfarkoster med en räckvidd som överstiger 300 km.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/113

1C102 Återmättade pyrolyserade kol-kol-material konstruerade för rymdfarkoster som specificeras i avsnitt 9A004 eller sondraketer som specificeras i avsnitt 9A104. 1C107 Grafit och keramiska material, andra än de som specificeras i avsnitt 1C007, enligt följande: a) Finkorniga grafiter med en bulkdensitet på minst 1,72 g/cm3, uppmätt vid 288 K (15 °C), och med en

kornstorlek på högst 100 μm, som kan användas för raketdysor och för nosspetsar till farkoster för

återinträde i jordatmosfären, och som kan maskinbearbetas till någon av följande produkter: 1. cylindrar med en diameter på 120 mm eller mer och en längd på 50 mm eller mer,

2. rör med en innerdiameter på minst 65 mm, en väggtjocklek på minst 25 mm och en längd på minst 50

mm, eller

3. block vars dimensioner är minst 120 mm × 120 mm × 50 mm.

ANM. Se även avsnitt 0C004. b) Pyrolytiska eller trådförstärkta grafiter för användning i raketdysor och för nosspetsar till farkoster för

återinträde i jordatmosfären, som kan användas i ”missiler” och rymduppskjutningsfarkoster som

specificeras i avsnitt 9A004 eller sondraketer som specificeras i avsnitt 9A104. ANM. Se även avsnitt 0C004.

c) Keramiska kompositmaterial (dielektricitetskonstant mindre än 6 vid alla frekvenser från 100 MHz till

100 GHz) för användning i radomer, som kan användas i ”missiler” och rymduppskjutningsfarkoster som

specificeras i avsnitt 9A004 eller sondraketer som specificeras i avsnitt 9A104.

L 206/114 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C107 forts. d) Bulkbearbetbar förstärkt obränd kiselkarbidkeram för användning i nosspetsar, som kan användas i ”missiler” och rymduppskjutningsfarkoster som specificeras i avsnitt 9A004 eller sondraketer som specificeras i avsnitt 9A104. e) Förstärkta keramiska kompositmaterial av kiselkarbid för användning i nosspetsar, farkoster för återinträde i jordatmosfären och dysklaffar som kan användas i ”missiler”, rymduppskjutningsfarkoster som specificeras i avsnitt 9A004 eller sondraketer som specificeras i avsnitt 9A104. f) Bulkbearbetbara keramiska kompositmaterial bestående av en matris av UHT-keramik (ultrahög temperatur, UHTC) med en smältpunkt på minst 3 000 °C och förstärkt med fibrer eller filament, som kan användas för missilkomponenter (såsom nosspetsar, farkoster för återinträde i jordatmosfären, framkanter, styrroder i jetströmmen, styrytor eller munstyckesinsatser för raketmotorer) i ”missiler”, rymduppskjutningsfarkoster som specificeras i avsnitt 9A004, sondraketer som specificeras i avsnitt 9A104 eller ’missiler’. Anmärkning: 1C107.f. omfattar inte UHT-keramiska material (Ultra High Temperature Ceramic (UHTC)

materials) som inte är kompositer. Teknisk anmärkning 1: I avsnitt 1C107.f avses med ’missil’ kompletta raketsystem och system för obemannade luftfarkoster med en räckvidd som överstiger 300 km. Teknisk anmärkning 2: ’UHT-keramik’ (Ultra High Temperature Ceramics (UHTC)) omfattar följande: 1. Titandiborid (TiB2). 2. Zirkoniumdiborid (ZrB2). 3. Niobiumdiborid NbB2). 4. Hafniumdiborid (HfB2). 5. Tantaldiborid (TaB2). 6. Titankarbid (TiC). 7. Zirconiumkarbid (ZrC). 8. Niobiumkarbid (NbC). 9. Hafniumkarbid (HfC). 10. Tantalkarbid (TaC).

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/115

1C111 Drivmedel och kemikalier som ingår i dessa, andra än de som specificeras i avsnitt 1C011, enligt följande: a) Framdrivningssubstanser: 1. Sfäriska eller sfäroidiska aluminiumpulver, andra än de som specificeras i kontrollbestämmelserna för varor med militär användning, med partikelstorlek mindre än 200 μm och ett aluminiuminnehåll av 97 viktprocent eller mer, om minst 10 % av den totala vikten består av partiklar som är mindre än 63 μm enligt ISO 2591-1:1988 eller motsvarande nationell standard. Teknisk anmärkning: En partikelstorlek av 63 μm (ISO R-565) motsvarar 250 mesh (Tyler) eller 230 mesh (ASTM-standard E-11). 2. Metallpulver, andra än de som specificeras i kontrollbestämmelserna för varor med militär användning, enligt följande: a) Metallpulver av zirkonium, beryllium eller magnesium, eller legeringar av dessa metaller, om

åtminstone 90 % av partikelvolymen eller partikelvikten består av partiklar som är mindre än 60 μm

(fastställt med mätningstekniker som användning av silbotten, laserdiffraktion eller optisk skanning),

antingen sfäriska, finfördelade, sfäroidiska, flingade eller malda, innehållande 97 viktprocent eller

mer av något av följande ämnen: 1. zirkonium, 2. beryllium, eller 3. magnesium. Teknisk anmärkning: Det hafnium som naturligt ingår i zirkonium (vanligen 2–7 %) inräknas i mängden zirkonium.

L 206/116 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C111.a.2. forts. b) Metallpulver av bor eller borlegeringar med en borhalt på 85 viktprocent eller mer, om åtminstone

90 % av partikelvolymen eller partikelvikten består av partiklar som är mindre än 60 μm (fastställt med mätningstekniker som användning av silbotten, laserdiffraktion eller optisk skanning), antingen sfäriska, finfördelade, sfäroida, flingade eller malda.

Anmärkning: Avsnitten 1C111a.2.a och 1C111a.2.b omfattar pulverblandningar med en fördelning av olika

partikelformer (t.ex. blandningar med olika partikelstorlekar) om en eller flera av formerna omfattas av kontroll.

3. Oxiderande ämnen som kan användas i raketmotorer för flytande bränsle enligt följande: a) Dikvävetrioxid (CAS 10544-73-7). b) Kvävedioxid (CAS 10102-44-0)/dikvävetetraoxid (CAS 10544-72-6). c) Dikvävepentoxid (CAS 10102-03-1). d) Blandade kväveoxider (MON). Teknisk anmärkning: Blandade kväveoxider (MON) är lösningar av kväveoxid (NO) i dikvävetetraoxid/kvävedioxid (N2O4/NO2) som kan användas i missilsystem. Det finns en rad sammansättningar som kan betecknas som MONi eller MONij, där i och j är heltal som anger procentandelen kväveoxid i blandningen (t.ex. MON3 innehåller 3 % kväveoxid, MON25 25 % kväveoxid. En övre gräns är MON40, 40 viktprocent). e) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING för

inhibitorförsedd rödrykande salpetersyra (IRFNA). f) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING OCH AVSNITT

1C238 för föreningar sammansatta av fluor och en eller flera andra halogener, syre eller kväve.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/117

1C111.a. forts. 4. Hydrazinderivat enligt följande: ANM. SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING. a) Trimetylhydrazin (CAS 1741-01-1). b) Tetrametylhydrazin (CAS 6415-12-9). c) N,N-diallylhydrazin (CAS 5164-11-4). d) Allylhydrazin (CAS 7422-78-8). e) Etylendihydrazin (CAS 6068-98-0). f) Monometylhydrazindinitrat. g) Asymmetriskt dimetylhydrazinnitrat. h) Hydrazinazid (CAS 14546-44-2). i) 1,1-dimetylhydrazinazid (CAS 227955-52-4) / 1,2-dimetylhydrazinazid

(CAS 299177-50-7); j) Hydrazindinitrat (CAS 13464-98-7). k) Diimido-oxalsyredihydrazin (CAS 3457-37-2). l) 2-hydroxyetylhydrazinnitrat (HEHN). m) Se kontrollbestämmelserna för varor med militär användning för hydrazinperklorat. n) Hydrazindiperklorat (CAS 13812-39-0). o) Metylhydrazinnitrat (MHN) (CAS 29674-96-2). p) 1,1-dietylhydrazinnitrat (DEHN) / 1,2-dietylhydrazinnitrat (DEHN) (CAS 363453-17-2). q) 3,6-dihydrazintetrazinnitrat(1,4-dihydrazinnitrat) (DHTN).

L 206/118 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C111.a. forts. 5. Andra material med hög energitäthet än de som specificeras i kontrollbestämmelserna för varor med militär användning, vilka kan användas i ’missiler’ eller obemannade luftfarkoster enligt 9A012 eller 9A112.a. a) Blandat bränsle som innehåller både fasta och flytande bränslen, såsom boronslurry, med en

viktbaserad energitäthet på 40 x 106 J/kg eller mer. b) Andra bränslen och bränsletillsatser med hög energitäthet (t.ex. kuban, jonlösningar, JP-10) med en

volymbaserad energitäthet på 37,5 x 109 J/m3 eller mer, mätt vid 20 °C och en atmosfärs

(101,325 kPa) tryck.

Anmärkning: Avsnitt 1C111.a.5.b omfattar inte raffinerade fossila bränslen och biobränslen framställda av

växter, inklusive bränslen som certifierats för användning i civil luftfart, om de inte speciellt

utformats för ’missiler’ eller obemannade luftfarkoster som specificeras i avsnitt 9A012 eller

9A112.a. Teknisk anmärkning: I avsnitt 1C111.a.5 avses med ’missil’ kompletta raketsystem och system för obemannade luftfarkoster med en räckvidd som överstiger 300 km. 6. Alternativa bränslen till hydrazin enligt följande: a) 2-dimetylaminoetylazid (DMAZ) (CAS 86147-04-8).

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/119

1C111 forts. b) Polymera substanser: 1. Karboxyterminerad polybutadien (inklusive karboxylterminerad polybutadien) (CTPB). 2. Hydroxyterminerad polybutadien (inklusive hydroxylterminerad polybutadien) (HTPB)

(CAS 69102-90-5), andra än de som specificeras i kontrollbestämmelserna för varor med militär användning.

3. Polybutadienakrylsyra (PBAA). 4. Polybutadienakrylnitril (PBAN) (CAS 25265-19-4 / CAS 68891-50-9). 5. Polytetrahydrofuran-polyetylenglykol (TPEG).

Teknisk anmärkning: Polytetrahydrofuran-polyetylenglykol (TPEG) är en segmentsampolymer av poly-1,4-butandiol (CAS 110-63-4) och polyetylenglykol (PEG) (CAS 25322-68-3).

6. SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR polyglycidylnitrat

(PGN eller poly-GLYN) (CAS 27814-48- 8). c) Andra drivmedelstillsatser och agens: 1. SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR karboraner,

dekaboraner, pentaboraner och derivat därav. 2. Trietylenglykoldinitrat (TEGDN) (CAS 111-22-8). 3. 2-nitrodifenylamin (CAS 119-75-5). 4. SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR trimetyloletan­

trinitrat (TMETN) (CAS 3032-55-1). 5. Dietylenglykoldinitrat (DEGDN) (CAS 693-21-0). 6. Ferrocenderivat enligt följande:

L 206/120 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C111.c.6. forts. a) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR katocen (CAS

37206-42-1). b) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR etylferrocen

(CAS 1273-89-8). c) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR

n-propylferrocen (CAS 1273-92-3)/isopropylferrocen (CAS 12126-81-7). d) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR

n-butylferrocen (CAS 31904-29-7). e) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR

pentylferrocen (CAS 1274-00-6). f) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR dicyklopen­

tylferrocen (CAS 125861-17-8). g) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR dicyklohexyl­

ferrocen. h) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR

dietylferrocen (CAS 1273-97-8). i) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR

dipropylferrocen. j) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR

dibutylferrocen (CAS 1274-08-4). k) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING för

dihexylferrocen (CAS 93894-59-8). l) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR

acetylferrocen (CAS 1271-55-2)/1,1'-diacetylferrocen (CAS 1273-94-5). m) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR ferrocenkar­

boxylsyra (CAS 1271-42-7)/1,1'-ferrocendikarboxylsyra (CAS 1293-87-4). n) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR butacen (CAS

125856-62-4). o) Andra ferrocenderivat som kan användas för att ändra förbränningshastigheten för raketdrivmedel,

andra än de som specificeras i kontrollbestämmelserna för varor med militär användning. Anmärkning: Avsnitt 1C111.c.6.o. omfattar inte ferrocenderivat som innehåller en funktionsgrupp med

sex aromatiska kolatomer bundna till ferrocenmolekylen.

7. 4,5-diazidometyl-2-metyl-1,2,3-triazol (iso-DAMTR) som inte specificeras i kontrollbestämmelserna för varor med militär användning. d) Andra ’gelformiga bränslen’ än de som specificeras i kontrollbestämmelserna för varor med militär användning, speciellt utformade för användning i ’missiler’. Tekniska anmärkningar: 1. I avsnitt 1C111.d avses med ’gelformiga bränslen’ bränsle- eller oxidationsmedelsberedningar som omfattar gelémedel som silikat, kaolin (lera), kol eller något polymert gelémedel. 2. I avsnitt 1C111.d avses med ’missil’ kompletta raketsystem och system för obemannade luftfarkoster med en räckvidd som överstiger 300 km. Anmärkning: För drivmedel och kemikalier som ingår i dessa och som inte specificeras i avsnitt 1C111, se kontrollbe­

stämmelserna för varor med militär användning.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/121

1C116 Maråldrat stål som kan användas i ’missiler’, med alla följande egenskaper: ANM. SE ÄVEN AVSNITT 1C216. a) En brottgräns mätt vid 293 K (20 °C), lika med eller större än

1. 0,9 GPa i upplösningsbehandlingsfasen, eller

2. 1,5 GPa i utskiljningshärdningsfasen, och b) med någon av följande former:

1. Skivor, plåtar eller rör med en material- eller plåttjocklek som är lika med eller mindre än 5,0 mm.

2. Rörformer med en materialtjocklek som är lika med eller mindre än 50 mm och med en inre diameter

som är lika med eller mer än 270 mm. Teknisk anmärkning 1:

Maråldrat stål är järnlegeringar

1. som vanligen kännetecknas av hög nickelhalt och mycket låg kolhalt samt användning av ersättande ämnen eller

fällningar för att uppnå ökad hållfasthet och åldringshärdning, och 2. som utsatts för värmebehandling för att underlätta den martensitiska omvandlingsprocessen (upplösningsbehandling)

och därefter åldringshärdats (utskiljningshärdning). Teknisk anmärkning 2: I avsnitt 1C116 avses med ’missil’ kompletta raketsystem och system för obemannade luftfarkoster med en räckvidd som överstiger 300 km.

L 206/122 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C117 Material för framställning av ’missiler’ enligt följande: a) Volfram och legeringar i partikelform med ett volframinnehåll på 97 viktprocent eller mer och en partikelstorlek på 50 x 10-6 m (50 μm) eller mindre. b) Molybden och legeringar i partikelform med ett molybdeninnehåll på 97 viktprocent eller mer och en partikelstorlek på 50 × 10–6 m (50 μm) eller mindre. c) Volframmaterial i fast form med allt följande: 1. Någon av följande materialsammansättningar:

a) volfram och legeringar med ett volframinnehåll på 97 viktprocent eller mer,

b) volfram i legering med koppar med ett volframinnehåll på 80 viktprocent eller mer, eller

c) volfram i legering med silver med ett volframinnehåll på 80 viktprocent eller mer, och 2. möjligt att maskinbearbeta till någon av följande produkter:

a) cylindrar med en diameter på 120 mm eller mer och en längd på 50 mm eller mer,

b) rör med en innerdiameter på minst 65 mm, en väggtjocklek på minst 25 mm och en längd på minst

50 mm, eller

c) block med en storlek på 120 mm × 120 mm × 50 mm eller mer. Teknisk anmärkning: I avsnitt 1C117 avses med ’missil’ kompletta raketsystem och system för obemannade luftfarkoster med en räckvidd som överstiger 300 km.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/123

1C118 Titanstabiliserat duplex rostfritt stål (Ti-DSS) enligt följande: a) Med alla följande egenskaper: 1. Innehåller 17,0–23,0 viktprocent krom och 4,5–7,0 viktprocent nickel, 2. innehåller mer än 0,10 viktprocent titan, och 3. har en ferritisk-austenitisk mikrostruktur (också kallad tvåfasig mikrostruktur) där minst

10 volymprocent (enligt ASTM E-1181-87 eller motsvarande nationell standard) är austenit, och b) med någon av följande former: 1. tackor eller stavar med en storlek av minst 100 mm i varje dimension, 2. plåtar med en bredd av minst 600 mm och en tjocklek av högst 3 mm, eller 3. rör med en ytterdiameter av minst 600 mm och en materialtjocklek av högst 3 mm. 1C202 Legeringar, andra än de som specificeras i avsnitt 1C002.b.3 eller 1C002.b.4, enligt följande: a) Aluminiumlegeringar med båda följande egenskaper: 1. ’I stånd till’ en brottgräns på 460 MPa eller mer vid 293 K (20 °C), och 2. föreligger som rör eller som cylindrar i massiv form (även smidesämnen) med en yttre diameter av mer

än 75 mm. b) Titanlegeringar med båda följande egenskaper: 1. ’I stånd till’ en brottgräns på 900 MPa eller mer vid 293 K (20 °C), och 2. föreligger som rör eller som cylindrar i massiv form (även smidesämnen) med en yttre diameter av mer

än 75 mm. Teknisk anmärkning: Uttrycket legeringar ’i stånd till’ omfattar legeringar före eller efter värmebehandling.

L 206/124 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C210 ’Fibrer eller fiberliknande material’ eller förimpregnerade mattor, andra än sådana som specificeras i avsnitt 1C010.a, b eller e, enligt följande: a) ’Fibrer eller fiberliknande material’ av kol eller aramid med någon av följande egenskaper:

1. En ”specifik modul” på 12,7 × 106 m eller mer, eller

2. en ”specifik brottgräns” på 23,5 × 104 m eller mer.

Anmärkning: Avsnitt 1C210.a omfattar inte ’fibrer eller fiberliknande material’ av aramid som har 0,25

viktprocent eller mer av en esterbaserad ytmodifierare för fibrer. b) ’Fibrer eller fiberliknande material’ av glas som har båda följande egenskaper:

1. En ”specifik modul” på 3,18 × 106 m eller mer, och

2. en ”specifik brottgräns” på 7,62 × 104 m eller mer. c) Härdade hartsimpregnerade kontinuerliga ”garner”, ”väv”, ”drev” eller ”tejp” med en bredd som inte

överstiger 15 mm (förimpregnerade) tillverkade av ’fibrer eller fiberliknande material’ av kol eller glas och

som specificeras i avsnitt 1C210.a eller b.

Teknisk anmärkning:

Hartsen bildar kompositens matris.

Anmärkning: ’Fibrer eller fiberliknande material’ i avsnitt 1C210 är begränsade till kontinuerliga ”enfibertrådar”,

”garn”, ”väv”, ”drev” och ”tejp”.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/125

1C216 Maråldrat stål som inte specificeras i avsnitt 1C116 och ’i stånd till’ en brottgräns på 1 950 MPa eller mer vid 293 K (20 °C). Anmärkning: Avsnitt 1C216 omfattar inte former i vilka inga linjära dimensioner överstiger 75 mm. Teknisk anmärkning: Uttrycket maråldrat stål ’i stånd till’ omfattar maråldrat stål både före och efter värmebehandling. 1C225 Bor som anrikats med avseende på isotopen bor-10 (10B) till en halt som är högre än den naturliga isotophalten, enligt följande: Elementärt bor, föreningar, blandningar som innehåller bor, produkter som innehåller dessa samt avfall och skrot av något av föregående. Anmärkning: I avsnitt 1C225 inbegrips i blandningar som innehåller bor även boranrikade material. Teknisk anmärkning: Den naturliga isotophalten för bor-10 är ungefär 18,5 viktprocent (20 atomprocent). 1C226 Volfram, volframkarbid och legeringar som innehåller mer än 90 viktprocent volfram, som inte specificeras i avsnitt 1C117 och som har båda följande egenskaper: a) I former med ihålig cylindrisk symmetri (inklusive cylindersegment) med en inre diameter mellan 100 mm

och 300 mm, och b) en massa större än 20 kg. Anmärkning: Avsnitt 1C226 omfattar inte delar som särskilt utformats som vikter eller som kollimatorer för

gammastrålning. 1C227 Kalcium med båda följande egenskaper: a) Innehåller mindre än 1 000 ppm, räknat i vikt, av metalliska orenheter andra än magnesium, och b) innehåller mindre än 10 ppm, räknat i vikt, av bor.

L 206/126 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C228 Magnesium med båda följande egenskaper:

a) Innehåller mindre än 200 ppm, räknat i vikt, av metalliska orenheter andra än kalcium, och b) innehåller mindre än 10 ppm, räknat i vikt, av bor.

1C229 Vismut med båda följande egenskaper:

a) En renhetsgrad av 99,99 viktprocent eller högre, och

b) innehåller mindre än 10 ppm, räknat i vikt, av silver. 1C230 Berylliummetall, legeringar som innehåller mer än 50 viktprocent beryllium, berylliumföreningar, produkter

därav, samt avfall och skrot av något av föregående, förutsatt att detta inte specificeras i kontrollbestämmelserna

för varor med militär användning. ANM. SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING. Anmärkning: Avsnitt 1C230 omfattar inte följande:

a) Metallfönster för röntgenapparater eller för apparater för borrhålsloggning.

b) Oxidprodukter, färdigtillverkade eller halvfabrikat särskilt konstruerade för elektroniska

komponentdelar eller som bärarmaterial för elektroniska kretsar.

c) Beryl (berylliumsilikat och aluminiumsilikat) i form av smaragder eller akvamariner. 1C231 Hafniummetall, legeringar som innehåller mer än 60 viktprocent hafnium, hafniumföreningar som innehåller

mer än 60 viktprocent hafnium, produkter därav, samt avfall och skrot av något av föregående.

1C232 Helium-3 (3He), blandningar som innehåller helium-3 och produkter eller apparatur som innehåller något av

föregående.

Anmärkning: Avsnitt 1C232 omfattar inte en produkt eller apparatur som innehåller mindre än 1 g

helium-3.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/127

1C233 Litium som anrikats med avseende på isotopen litium-6 (6Li) till en halt som är högre än den naturliga isotophalten, och produkter eller apparater som innehåller anrikat litium, enligt följande: rent litium, legeringar, föreningar, blandningar som innehåller litium, produkter därav, avfall eller skrot av något av föregående. Anmärkning: Avsnitt 1C233 omfattar inte dosimetrar baserade på termoluminiscens. Teknisk anmärkning: Den naturliga isotophalten av litium-6 är ungefär 6,5 viktprocent (7,5 atomprocent). 1C234 Zirkonium med ett hafniuminnehåll på mindre än 1 viktdel hafnium på 500 viktdelar zirkonium enligt följande: metall, legeringar innehållande mer än 50 viktprocent zirkonium, föreningar, produkter därav, avfall eller skrot av något av föregående, utöver vad som specificeras i avsnitt 0A001.f. Anmärkning: Avsnitt 1C234 omfattar inte zirkonium i form av folier med en tjocklek som inte överstiger 0,10 mm. 1C235 Tritium, tritiumföreningar och blandningar som innehåller tritium i vilka förhållandet tritiumatomer/ väteatomer överstiger 1/1 000, samt produkter eller enheter som innehåller något av föregående. Anmärkning: Avsnitt 1C235 omfattar inte produkter eller apparatur som innehåller mindre än 1,48 × 103 GBq (40

Ci) tritium. 1C236 ’Alfa-strålande radionuklider’ som lämpar sig för att skapa neutronkällor baserat på alfa-n-reaktion, andra än de som specificeras i avsnitten 0C001 och 1C012.a, i följande former: a) Grundform. b) Föreningar med en total aktivitet av 37 GBq/kg (1 Ci/kg) eller mer. c) Blandningar med en total aktivitet av 37 GBq/kg (1 Ci/kg) eller mer. d) Produkter eller apparatur som innehåller något av det föregående. Anmärkning: Avsnitt 1C236 omfattar inte produkter eller apparatur som innehåller mindre än 3,7 GBq (100 mCi)

aktivitet. Teknisk anmärkning: I avsnitt 1C236 avses med ’alfa-strålande radionuklider’ följande:

Aktinium-225 (225Ac)

Aktinium-227 (227Ac)

Californium-253 (253Cf)

Curium-240 (240Cm)

Curium-241 (241Cm)

L 206/128 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C236 Teknisk anmärkning forts.

Curium-242 (242Cm)

Curium-243 (243Cm)

Curium-244 (244Cm)

Einsteinium-253 (253Es)

Einsteinium-254 (254Es)

Gadolinium-148 (148Gd)

Plutonium-236 (236Pu)

Plutonium-238 (238Pu)

Polonium-208 ( 208Po)

Polonium-209 (209Po)

Polonium-210 (210Po)

Radium-223 (223Ra)

Torium-227 (227Th)

Torium-228 (228Th)

Uran-230 (230U)

Uran-232 (232U)

1C237 Radium-226 (226Ra), radium-226-legeringar, radium-226-föreningar, blandningar som innehåller radium- 226, produkter av dessa och produkter eller apparatur som innehåller något av föregående.

Anmärkning: Avsnitt 1C237 omfattar inte följande: a) Medicinska applikatorer. b) Produkter eller apparatur som innehåller mindre än 0,37 GBq (10 mCi) av radium-226.

1C238 Klortrifluorid (ClF3). 1C239 Sprängämnen, andra än de som specificeras i kontrollbestämmelserna för varor med militär användning, eller ämnen eller blandningar av ämnen som innehåller mer än 2 viktprocent av sådana sprängämnen, med en kristalldensitet större än 1,8 g/cm3 och som har en detonationshastighet högre än 8 000 m/s.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/129

1C240 Nickelpulver och porös nickelmetall som inte specificeras i avsnitt 0C005, enligt följande: a) Nickelpulver med båda följande egenskaper:

1. En nickelrenhet på 99,0 viktprocent eller mer, och 2. en partikelstorlek som i medeltal är mindre än 10 μm mätt enligt ASTM B330 standard.

b) Porös nickelmetall som framställts av material som specificeras i avsnitt 1C240.a. Anmärkning: Avsnitt 1C240 omfattar inte följande:

a) Fiberliknande nickelpulver. b) Enkla porösa nickelskivor med en yta på 1 000 cm2 per skiva eller mindre. Teknisk anmärkning:

Avsnitt 1C240.b avser porösa metaller som formats genom komprimering och sintring av materialen i avsnitt 1C240.a för att skapa ett metallmaterial med fina porer som är internt förbundna genom hela strukturen.

1C241 Rhenium och legeringar som innehåller minst 90 viktprocent rhenium, samt legeringar av rhenium och volfram som innehåller 90 viktprocent eller mer av någon kombination av rhenium och volfram, andra än de som specificeras i avsnitt 1C226, med båda följande egenskaper: a) Former med ihålig cylindrisk symmetri (inklusive cylindersegment) med en inre diameter mellan 100 mm

och 300 mm, och b) en massa större än 20 kg.

L 206/130 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C350 Kemikalier som kan användas som prekursorer för giftiga kemiska agens, enligt följande, och ”kemiska blandningar” som innehåller en eller flera av dessa: ANM. SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING OCH

AVSNITT 1C450. 1. Tiodiglykol (CAS 111-48-8). 2. Fosforoxiklorid (CAS 10025-87-3) 3. Dimetylmetylfosfonat (CAS 756-79-6) 4. SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING för metylfosfonyl­

difluorid (CAS 676-99-3) 5. Metylfosfonyldiklorid (CAS 676-97-1) 6. Dimetylfosfit (DMP) (CAS 868-85-9) 7. Fosfortriklorid (CAS 7719-12-2) 8. Trimetylfosfit (TMP) (CAS 121-45-9) 9. Tionylklorid (CAS 7719-09-7) 10. 3-hydroxi-1-metylpiperidin (CAS 3554-74-3) 11. N,N-diisopropyl(beta)aminoetylklorid (CAS 96-79-7) 12. N,N-diisopropyl(beta)aminoetantiol (CAS 5842-07-9) 13. 3-quinuklidinol (CAS 1619-34-7) 14. Kaliumfluorid (CAS 7789-23-3) 15. 2-nitrodifenylamin (CAS 107-07-3) 16. Dimetylamin (CAS 124-40-3) 17. Dietyletylfosfonat (CAS 78-38-6) 18. Dietyl-N,N-dimetylfosforamidat (CAS 2404-03-07) 19. Dietylfosfit (CAS 762-04-9) 20. Dimetylaminhydroklorid (CAS 506-59-2) 21. Etyldiklorfosfin (CAS 1498-40-4) 22. Etylfosfonyldiklorid (CAS 1066-50-8) 23. SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING för etylfosfonyldifluorid

(CAS 753-98-0) 24. Fluorväte (CAS 7664-39-3) 25. Metylbensilat (CAS 76-89-1)

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/131

1C350 forts. 26. Metyldiklorfosfin (CAS 676-83-5) 27. N,N-diisopropyl(beta)aminoetanol (CAS 96-80-0) 28. Pinakolylalkohol (CAS 464-07-3) 29. SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING för O-etyl-O-

2-diisopropylaminoetylmetylfosfonit (QL) (57856-11-8) 30. Trietylfosfit (CAS 122-52-1) 31. Arseniktriklorid (CAS 7784-34-1) 32. Bensilsyra (CAS 76-93-7) 33. Dietylmetylfosfonit (CAS 15715-41-0) 34. Dimetyletylfosfonat (CAS 6163-75-3) 35. Etyldifluorfosfin (CAS 430-78-4) 36. Metyldifluorfosfin (CAS 753-59-3) 37. 3-quinuklidinon (CAS 3731-38-2) 38. Fosforpentaklorid (CAS 10026-13-8) 39. Pinakolon (CAS 75-97-8) 40. Kaliumcyanid (CAS 151-50-8) 41. Kaliumvätefluorid (7789-29-9) 42. Ammoniumvätefluorid eller ammoniumbifluorid (CAS 1341-49-7) 43. Natriumfluorid (CAS 7681-49-4) 44. Natriumvätefluorid (CAS 1333-83-1) 45. Natriumcyanid (CAS 143-33-9) 46. Trietanolamin (CAS 102-71-6) 47. Fosforpentasulfid (CAS 1314-80-3) 48. Diisopropylamin (CAS 108-18-9) 49. Dietylaminoetanol (CAS 100-37-8)

L 206/132 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C350 forts. 50. Natriumsulfid (CAS 1313-82-2) 51. Svavelmonoklorid (CAS 10025-67-9) 52. Svaveldiklorid (CAS 10545-99-0) 53. Trietanolaminhydroklorid (CAS 637-39-8) 54. N,N-diisopropyl(beta)aminoetylkloridhydroklorid (CAS 4261-68-1) 55. Metylfosfonsyra (CAS 993-13-5) 56. Dietylmetylfosfonat (CAS 683-08-9) 57. N,N-dimetylfosforamidodiklorid (CAS 677-43-0) 58. Triisopropylfosfit (CAS 116-17-6) 59. Etyldietanolamin (CAS 139-87-7) 60. O,O-dietylfosfortioat (CAS 2465-65-8) 61. O,O-dietylfosforditioat (CAS 298-06-6) 62. Natriumhexafluorosilikat (CAS 16893-85-9) 63. Metyltiofosfonyldiklorid (CAS 676-98-2) 64. Dietylamin (CAS 109-89-7) 65. N,N-diisopropylaminoetantiolhydroklorid (CAS 41480-75-5) 66. Metyldiklorfosfat (CAS 677-24-7) 67. Etyldiklorfosfat (CAS 1498-51-7) 68. Metyldifluorfosfat (CAS 22382-13-4) 69. Etyldifluorfosfat (CAS 460-52-6) 70. Dietylklorfosfit (CAS 589-57-1) 71. Metylklorfluorfosfat (CAS 754-01-8) 72. Etylklorfluorfosfat (CAS 762-77-6) 73. N,N-dimetylformamidin (CAS 44205-42-7) 74. N,N-dietylformamidin (CAS 90324-67-7) 75. N,N-dipropylformamidin (CAS 48044-20-8) 76. N,N-diisopropylformamidin (CAS 857522-08-8) 77. N,N-dimetylacetamidin (CAS 2909-14-0) 78. N,N-dietylacetamidin (CAS 14277-06-6) 79. N,N-dipropylacetamidin (CAS 1339586-99-0) 80. N,N-dimetylpropanamidin (CAS 56776-14-8) 81. N,N-dietylpropanamidin (CAS 84764-73-8) 82. N,N-dipropylpropanamidin (CAS 1341496-89-6) 83. N,N-dimetylbutanamidin (CAS 1340437-35-5) 84. N,N-dietylbutanamidin (CAS 53510-30-8) 85. N,N-dipropylbutanamidin (CAS 1342422-35-8) 86. N,N-diisopropylbutanamidin (CAS 1315467-17-4) 87. N,N-dimetylisobutanamidin (CAS 321881-25-8) 88. N,N-dietylisobutanamidin (CAS 1342789-47-2) 89. N,N-dipropylisobutanamidin (CAS 1342700-45-1)

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/133

1C350 forts.

Anmärkning 1: För export till ”stater som inte är parter i konventionen om kemiska vapen” omfattar avsnitt 1C350

inte ”kemiska blandningar” som innehåller en eller flera av de kemikalier som anges under avsnitt

1C350.1, 3, 5, 11, 12, 13, 17, 18, 21, 22, 26, 27, 28, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 54, 55, 56,

57, 63 och 65 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer än 10 viktprocent av

blandningen.

Anmärkning 2: För export till ”stater som är parter i konventionen om kemiska vapen” omfattar avsnitt 1C350 inte

”kemiska blandningar” som innehåller en eller flera av de kemikalier som anges under avsnitt

1C350.1, 3, 5, 11, 12, 13, 17, 18, 21, 22, 26, 27, 28, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 54, 55, 56,

57, 63 och 65 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer än 30 viktprocent av

blandningen.

Anmärkning 3: Avsnitt 1C350 omfattar inte ”kemiska blandningar” som innehåller en eller flera av de kemikalier

som specificeras i avsnitt 1C350 punkterna 2, 6, 7, 8, 9, 10, 14, 15, 16, 19, 20, 24, 25, 30,

37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52, 53, 58, 59, 60, 61, 62, 64,

66, 67, 68, 69, 70, 71, 72, 73, 74, 75, 76, 77, 78, 79, 80, 81, 82, 83, 84, 85, 86, .87, 88

och 89 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer än 30 viktprocent av blandningen.

Anmärkning 4: Avsnitt 1C350 omfattar inte produkter som identifieras som konsumentvaror förpackade för

detaljhandelsförsäljning för personligt bruk eller förpackade för enskilt bruk.

L 206/134 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C351 Humana och animala patogener och ”toxiner” enligt följande: a) Virus, såväl naturliga som förstärkta eller modifierade, antingen som ”isolerade levande kulturer” eller som material som innehåller levande material som avsiktligt har blivit inympat eller förorenat med sådana kulturer, enligt följande: 1. Afrikanskt hästpestvirus 2. Afrikanskt svinpestvirus 3. Andesvirus 4. Fågelinfluensavirus som är

a) okarakteriserade eller

b) definierade som högpatogena i bilaga I.2 till rådets direktiv 2005/94/EG (EUT L 10, 14.1.2006, s.

16) enligt följande:

1. Typ A-virus med ett IVPI (intravenöst patogenitetsindex) på 6 veckor gamla kycklingar vilket är

större än 1,2, eller

2. typ A-virus av subtyp H5 eller H7 med en genomsekvens som kodar för flera basiska

aminosyror vid hemagglutininmolekylens klyvningsställe, motsvarande den genomsekvens som

har påvisats för andra HPAI-virus och som tyder på att hemagglutininmolekylen kan klyvas med

hjälp av allmänt förekommande proteaser i värdcellen. 5. Blåtungevirus 6. Chaparevirus 7. Chikungunyavirus 8. Choclovirus 9. Krim-Kongo hemorragiskt febervirus 10. Används inte. 11. Dobrava-Belgrade-virus; 12. Hästencefalitvirus, östlig (Eastern Equine Encephalitis) 13. Ebolavirus: alla medlemmar av släktet Ebolavirus 14. Mul- och klövsjukevirus 15. Getkoppsvirus 16. Guanaritovirus 17. Hantaanvirus 18. Hendravirus (Equint morbillivirus) 19. Suid herpesvirus 1 (Pseudorabies, Aujeszkys sjukdom)

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/135

1C351.a. forts. 20. Klassiskt svinpestvirus 21. Japanskt encefalitvirus 22. Juninvirus 23. Kyasanur Forest disease-virus 24. Laguna Negra-virus 25. Lassavirus 26. Louping ill-virus 27. Lujovirus 28. Lumpy skin disease-virus 29. Lymfocitärt koriomengit-virus 30. Machupovirus 31. Marburgvirus: alla medlemmar av släktet Marburgvirus 32. Monkeypox-virus (apkoppor) 33. Murray Valley-encefalitvirus 34. Newcastlesjukevirus 35. Nipahvirus 36. Omsk hemorragiskt febervirus 37. Oropouchevirus 38. Får- och getpestvirus (peste des petits ruminants) 39. Vesikulär svinsjukavirus 40. Powassanvirus 41. Rabiesvirus och alla andra Lyssavirus 42. Rift Valley febervirus 43. Boskapspestvirus 44. Rociovirus 45. Sabiavirus 46. Seoulvirus 47. Fårkoppsvirus 48. Sin Nombre-virus 49. St Louis-encefalitvirus 50. Porcine Teschovirus

L 206/136 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C351.a. forts. 51. Fästingburet encefalitvirus (TBE) (Fjärran Östern-undertypen) 52. Variolavirus 53. Venezuelanskt hästencefalit-virus 54. Vesikulär stomatitvirus 55. Hästencefalitvirus, västlig (Western Equine Encephalitis) 56. Gula febernvirus 57. SARS-coronavirus (svår akut respiratorisk sjukdom-relaterat coronavirus) 58. Rekonstruerat spanska sjukanvirus 59. MERS-coronavirus (Middle East respiratory syndrome-related coronavirus) b) Används inte. c) Virus, såväl naturliga som förstärkta eller modifierade, antingen som ”isolerade levande kulturer” eller som material som innehåller levande material som avsiktligt har blivit inympat eller förorenat med sådana kulturer, enligt följande: 1. Bacillus anthracis 2. Brucella abortus 3. Brucella melitensis 4. Brucella suis 5. Burkholderia mallei (Pseudomonas mallei) 6. Burkholderia pseudomallei (Pseudomonas pseudomallei) 7. Chlamydia psittaci (Chlamydophila psittaci) 8. Clostridium argentinense (tidigare kallad Clostridium botulinum typ G), stammar som producerar

botulinumtoxin 9. Clostridium baratii, stammar som producerar botulinumtoxin 10. Clostridium botulinum 11. Clostridium butyricum, stammar som producerar botulinumtoxin 12. Clostridium perfringens, typer som producerar epsilon-toxin 13. Coxiella burnetii 14. Francisella tularensis 15. Mycoplasma capricolum subsp. capripneumoniae (stam F38) 16. Mycoplasma mycoides subsp. mycoides SC (små kolonier) 17. Rickettsia prowazekii 18. Salmonella enterica subsp. enterica serovar Typhi (Salmonella typhi) 19. Shiga-toxinproducerande Escherichia coli (STEC) i serogrupperna O26, O45, O103, O104, O111,

O121, O145, O157, och andra shiga-toxinproducerande serogrupper

Anmärkning:

Shiga-toxinproducerande Escherichia coli (STEC) omfattar bland annat enterohemorragisk E. coli (EHEC),

verotoxinproducerande E. coli (VTEC) eller verocytotoxinproducerande E. coli (VTEC). 20. Shigella dysenteriae 21. Vibrio cholerae 22. Yersinia pestis

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/137

1C351 forts. d) ”Toxiner” och ”toxinkomponenter” enligt följande: 1. Botulinumtoxiner 2. Clostridium perfringens-toxiner av typerna alfa, beta 1, beta 2, epsilon och iota 3. Conotoxiner 4. Ricin 5. Saxitoxin 6. Shiga-toxiner (shiga-liknande toxiner, verotoxiner och verocytotoxiner) 7. Staphylococcus aureus-enterotoxiner, hemolysin-alfatoxiner, och toxic shock syndrome toxin (tidigare

känt som Staphylococcus enterotoxin F) 8. Tetrodotoxin 9. Används inte. 10. Mikrocystiner (Cyanginosiner) 11. Aflatoxiner 12. Abrin 13. Choleratoxin 14. Diacetoxyscirpenol 15. T-2 toxin 16. HT-2 toxin 17. Modeccin 18. Volkensin 19. Viscumin (Viscum Album Lectin 1) Anmärkning: Avsnitt 1C351.d omfattar inte botulinumtoxiner eller conotoxiner i form av produkter som uppfyller

samtliga följande kriterier: 1. Är farmaceutiska formuleringar konstruerade för behandling av sjukdomar hos människor. 2. Är förpackade för distribution som läkemedel. 3. Har godkänts av en statlig myndighet för att släppas ut på marknaden som läkemedel.

L 206/138 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C351 forts. e) Svampar, såväl naturliga som förstärkta eller modifierade, antingen som ”isolerade levande kulturer” eller som material som innehåller levande material som avsiktligt har blivit inympat eller förorenat med sådana kulturer, enligt följande: 1. Coccidioides immitis. 2. Coccidioides posadsii. Anmärkning: Avsnitt 1C351 omfattar inte ”vaccin” eller ”immuntoxiner”. 1C353 ’Genetiska beståndsdelar’ och ’genetiskt modifierade organismer’ enligt följande: a) Varje ’genetiskt modifierad organism’ som innehåller, eller varje ’genetisk beståndsdel’ som kodar för, något av följande: 1. Alla gener som är specifika för något av de virus som specificeras i avsnitt 1C351.a eller 1C354.a. 2. Varje gen som är specifik för någon bakterie som specificeras i avsnitt 1C351.c. eller 1C354.b eller för en

svamp som specificeras i avsnitt 1C351.e eller 1C354.c, och som har någon av följande egenskaper:

a) i sig själv eller genom sina transkriberade eller translaterade produkter utgör en betydande risk för

människors, djurs eller växters hälsa, eller

b) kan 'ge eller förstärka patogenitet', eller 3. Alla ”toxiner” som specificeras i avsnitt 1C351.d eller ”toxinkomponenter” av dessa. b) Används inte.

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/139

1C353 forts.

Tekniska anmärkningar:

1. 'Genetiskt modifierade organismer' inbegriper organismer i vilka nukleinsyrasekvenserna har skapats eller

modifierats genom medvetna molekylära ingrepp.

2. ’Genetiska beståndsdelar’ omfattar bland annat kromosomer, genom, plasmider, transposoner, vektorer och

inaktiverade organismer som innehåller återvinningsbara nukleinsyrafragment, vare sig de är genetiskt modifierade

eller icke modifierade, eller helt eller delvis kemiskt syntetiserade. När det gäller kontroll av genetiska beståndsdelar

betraktas nukleinsyror från inaktiverade organismer, virus, eller prover som återvinningsbara om inaktiveringen och

beredningen av materialet syftar till, eller har visat sig, underlätta isolering, rening, amplifiering, detektion eller

identifiering av nukleinsyror.

3. 'Ge eller förstärka patogenitet' innebär att införandet eller integreringen av nukleinsyrasekvensen/-erna sannolikt

möjliggör eller ökar den mottagande organismens lämplighet att användas för att avsiktligt orsaka sjukdom eller

död. Detta kan inbegripa ändringar av bland annat: virulens, överförbarhet, stabilitet, infektionsväg, spektrum av

värdorganismer, reproducerbarhet, förmåga att kringgå eller undertrycka värdorganismens immunitet, resistens mot

medicinska motåtgärder, eller spårbarhet.

Anmärkning 1: Avsnitt 1C353 omfattar inte nukleinsyrasekvenser av shiga-toxinproducerande Escherichia

coli i serogrupperna O26, O45, O103, O104, O111, O121, O145, O157, och andra

shiga-toxinproducerande serogrupper, utom genetiska beståndsdelar som kodar för shiga-

toxin, eller för dess komponenter.

Anmärkning 2: Avsnitt 1C353 omfattar inte ”vacciner”.

L 206/140 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C354 Växtpatogener enligt följande: a) Virus, såväl naturliga som förstärkta eller modifierade, antingen som ”isolerade levande kulturer” eller som material som innehåller levande material som avsiktligt har blivit inympat eller förorenat med sådana kulturer, enligt följande: 1. Latent andeanskt potatisvirus (Potato Andean latent tymovirus). 2. Potato spindle tuber viroid b) Bakterier, naturliga, förstärkta eller modifierade, antingen i form av ”isolerade levande kulturer” eller som material som avsiktligt har blivit inympade eller förorenade med sådana kulturer, enligt följande: 1. Xanthomonas albilineans. 2. Xanthomonas axonopodis pv. citri (Xanthomonas campestris pv. citri A) [Xanthomonas campestris pv.

citri]. 3. Xanthomonas oryzae pv. oryzae (Pseudomonas campestris pv. oryzae) 4. Clavibacter michiganensis subsp. sepedonicus (Corynebacterium michiganensis subsp. sepedonicum

eller Corynebacterium sepedonicum). 5. Ralstonia solanacearum, ras 3, biovar 2. c) Svampar, naturliga, förstärkta eller modifierade, antingen i form av ”isolerade levande kulturer” eller som material som avsiktligt har blivit inympade eller förorenade med sådana kulturer, enligt följande: 1. Colletotrichum kahawae (Colletotrichum coffeanum var. virulans) 2. Cochliobolus miyabeanus (Helminthosporium oryzae) 3. Microcyclus ulei (syn. Dothidella ulei) 4. Puccinia graminis ssp. graminis var. graminis / Puccinia graminis ssp. graminis var. stakmanii (Puccinia

graminis [syn. Puccinia graminis f. sp. tritici]) 5. Puccinia striiformis (syn. Puccinia glumarum) 6. Magnaporthe oryzae (Pyricularia oryzae) 7. Peronosclerospora philippinensis (Peronosclerospora sacchari) 8. Sclerophthora rayssiae var. zeae 9. Synchytrium endobioticium 10. Tilletia indica 11. Thecaphora solani

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/141

1C450 Giftiga kemikalier och prekursorer för giftiga kemikalier, enligt följande, och ”kemiska blandningar” som innehåller en eller flera av dessa: ANM. SE ÄVEN AVSNITTEN 1C350, 1C351.d. OCH KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED

MILITÄR ANVÄNDNING. a) Giftiga kemikalier enligt följande: 1. Amiton: O,O-dietyl-S-[2(dietylamino)etyl]fosforotiolat (CAS 78-53-5) och motsvarande alkylerade eller

protonerade salter. 2. PFIB: 1,1,3,3,3-pentafluor-2-(trifluormetyl)-1-propen (CAS 382-21-8). 3. SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR BZ: 3-quinuklidi­

nylbensilat (CAS 6581-06-2) 4. Fosgen: Karbonyldiklorid (CAS 75-44-5) 5. Cyanogenklorid (CAS 506-77-4) 6. Vätecyanid (CAS 74-90-8). 7. Klorpikrin: triklornitrometan (CAS 76-06-2) Anmärkning 1: För export till ”stater som inte är parter i konventionen om kemiska vapen” omfattar avsnitt 1C450

inte ”kemiska blandningar” som innehåller en eller flera av de kemikalier som specificeras i avsnitt

1C450.a.1 och a.2 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer än 1 viktprocent av

blandningen. Anmärkning 2: För export till ”stater som är parter i konventionen om kemiska vapen” omfattar avsnitt 1C450 inte

”kemiska blandningar” som innehåller en eller flera av de kemikalier som specificeras i avsnitt

1C450.a.1 och a.2 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer än 30 viktprocent av

blandningen. Anmärkning 3: Avsnitt 1C450 omfattar inte ”kemiska blandningar” som innehåller en eller flera av de kemikalier

som specificeras i avsnitt 1C450.a.4, a.5, a.6 och a.7 i vilka ingen individuellt specificerad

kemikalie utgör mer än 30 viktprocent av blandningen. Anmärkning 4: Avsnitt 1C450 omfattar inte produkter som identifieras som konsumentvaror förpackade för

detaljhandelsförsäljning för personligt bruk eller förpackade för enskilt bruk.

L 206/142 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1C450 forts. b) Giftiga kemiska prekursorer enligt följande: 1. Kemikalier, andra än de som specificeras i kontrollbestämmelserna för varor med militär användning

eller i avsnitt 1C350, som innehåller en fosforatom till vilken är bunden en metyl-, etyl- eller propyl

(normal eller iso)grupp men inga ytterligare kolatomer. Anmärkning: Avsnitt 1C450.b.1 omfattar inte fonofos: O-etyl-S-fenyletylditiofosfonat (CAS 944-22-9)

2. N,N-dialkyl-[metyl, etyl eller propyl (normal eller iso-)]-fosforamidodihalider, andra än N,N-dimetylfos­

foramidodiklorid. ANM. Se avsnitt 1C350.57 för N,N-dimetylfosforamidodiklorid.

3. Dialkyl-[metyl, etyl eller propyl (normal eller iso-)]-N,N-dialkyl-[metyl, etyl eller propyl (normal eller

iso)]-fosforamidater, andra än dietyl-N,N-dimetylfosforamidat, som specificeras i avsnitt 1C350. 4. N,N-dialkyl-[metyl, etyl eller propyl (normal eller iso-)]-aminoetyl-2-klorider och motsvarande

protonerade salter, andra än N,N-diisopropyl(beta)aminoetylklorid eller N,N-diisopropyl(beta)aminoetyl­ kloridhydroklorid, som specificeras i avsnitt 1C350.

5. N,N-dialkyl-[metyl, etyl eller propyl (normal eller iso-)]-aminoetan-2-oler och motsvarande protonerade

salter, andra än N,N-diisopropyl(beta)aminoetanol (CAS 96-80-0) och N,N-dietylaminoetanol (CAS

100-37-8), som specificeras i avsnitt 1C350.

Anmärkning: Avsnitt 1C450.b.5 omfattar inte följande:

a) N,N-dimetylaminoetanol (CAS 108-01-0) och motsvarande protonerade salter.

b) Protonerade salter av N,N-dietylaminoetanol (CAS 100-37-8).

11.6.2021 SV Europeiska unionens officiella tidning L 206/143

1C450.b. forts. 6. N,N-dialkyl-[metyl, etyl eller propyl (normal eller iso-)]-aminoetan-2-tioler och motsvarande

protonerade salter, andra än N,N-diisopropyl(beta)aminoetantiol (CAS 5842-07-9) och N,N-diisopropy­

laminoetantiolhydroklorid (CAS 41480-75-5), som specificeras i avsnitt 1C350. 7. Se avsnitt 1C350 när det gäller etyldietanolamin (CAS 139-87-7). 8. Metyldietanolamin (CAS 105-59-9)

Anmärkning 1: För export till ”stater som inte är parter i konventionen om kemiska vapen” omfattar avsnitt 1C450

inte ”kemiska blandningar” som innehåller en eller flera av de kemikalier som specificeras i avsnitt

1C450.b.1, b.2, b.3, b.4, b.5 och b.6 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer

än 10 viktprocent av blandningen.

Anmärkning 2: För export till ”stater som är parter i konventionen om kemiska vapen” omfattar avsnitt 1C450 inte

”kemiska blandningar” som innehåller en eller flera av de kemikalier som specificeras i avsnitt

1C450.b.1, b.2, b.3, b.4, b.5 och b.6 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer

än 30 viktprocent av blandningen.

Anmärkning 3: Avsnitt 1C450 omfattar inte ”kemiska blandningar” som innehåller en eller flera av de kemikalier

som specificeras i avsnitt 1C450.b.8 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer än

30 viktprocent av blandningen.

Anmärkning 4: Avsnitt 1C450 omfattar inte produkter som identifieras som konsumentvaror förpackade för

detaljhandelsförsäljning för personligt bruk eller förpackade för enskilt bruk.

L 206/144 SV Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2021

1D Programvara 1D001 ”Programvara” som är särskilt utformad eller modifierad för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning” av

utrustning som specificeras i avsnitten 1B001–1B003. 1D002 ”Programvara” för ”utveckling” av organiska ”matriser”, metall-”matriser”, kol-”matris”-laminat eller

”kompositer”. 1D003 ”Programvara” som är särskilt utformad eller modifierad för att utrustning ska kunna utföra de funktioner som

utförs av utrustning som specificeras i avsnitt 1A004.c eller 1A004.d. 1D101 ”Programvara” som är särskilt utformad eller modifierad för drift eller underhåll av produkter som specificeras i

avsnitt 1B101, 1B102, 1B115, 1B117, 1B118 eller 1B119. 1D103 ”Programvara” speciellt utformad för analys av sannolikheten för upptäckt av reducerade radarreflektioner,

ultravioletta/infraröda och akustiska signaturer. 1D201 ”Programvara” som är särskilt utformad för ”användning” av produkter som specificeras i avsnitt 1B201.