Reviderade riktlinjer om gemensamma förfaranden och metoder för översynsoch utvärderingsprocessen (ÖuP) och stresstester för tillsynsändamål och om ändring av EBA/GL/2014/13 av den

EBA/GL/2018/03 19 juli 2018

Reviderade riktlinjer om gemensamma förfaranden och metoder för översynsoch utvärderingsprocessen (ÖuP) och stresstester för tillsynsändamål och om ändring av EBA/GL/2014/13 av den 19 december 2014 1. Efterlevnads- och rapporteringsskyldigheter

Riktlinjernas status

1. Detta dokument innehåller riktlinjer som har utfärdats enligt artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 . I enlighet med artikel 16.3 i förordning (EU) nr 1093/2010 ska de behöriga myndigheterna och finansinstituten med alla tillgängliga medel söka följa riktlinjerna.

2. I riktlinjerna anges EBA:s uppfattning om lämplig tillsynspraxis inom det europeiska systemet för finansiell tillsyn eller om hur unionslagstiftningen bör tillämpas på ett viss område. Behöriga myndigheter enligt definitionen i artikel 4.2 i förordning (EU) nr 1093/2010 som berörs av riktlinjerna bör följa dem genom att på lämpligt sätt införliva dem i sin praxis (till exempel genom att ändra sina rättsliga ramar eller tillsynsrutiner), även när riktlinjerna i första hand riktas till finansinstitut.

Rapporteringskrav

3. I enlighet med artikel 16.3 i förordning (EU) nr 1093/2010 ska de behöriga myndigheterna anmäla till EBA att de uppfyller eller avser att följa dessa riktlinjer eller ange skälen till att de inte uppfyller kraven, senast den ([1 april 2019]). Om någon sådan anmälan inte inkommer inom denna tidsfrist kommer EBA att anse att de behöriga myndigheterna inte följer riktlinjerna. Anmälningar bör lämnas på det formulär som tillhandahålls på EBA:s webbplats till compliance@eba.europa.eu med hänvisningen ”EBA/GL/2018/03”. Anmälningar bör lämnas in av personer som på de behöriga myndigheternas vägnar har befogenhet att rapportera om hur rekommendationerna följs. Alla förändringar av graden av efterlevnad ska också rapporteras till EBA.

4. Anmälningar kommer i enlighet med artikel 16.3 att offentliggöras på EBA:s webbplats.

2. Ämne och genomförande

Ämne

5. Genom dessa riktlinjer ändras riktlinjerna för de gemensamma förfarandena och metoderna för översyns- och utvärderingsprocessen av den 19 december 2014 (EBA/GL/2014/13, nedan kallade riktlinjerna).

6. De bestämmelser i riktlinjerna som inte ändras genom dessa riktlinjer är fortfarande i kraft och fortsätter att gälla.

Tillämpningsdatum

7. Dessa riktlinjer gäller från den 1 januari 2019.

3. Ändringar av riktlinjerna om gemensamma förfaranden och metoder för översyns- och utvärderingsprocessen (ÖuP)

(1). Orden ”och stresstester för tillsynsändamål” ska läggas till i riktlinjernas titel.

(2). I slutet av punkt 1 i riktlinjerna ska följande mening läggas till: ”Dessa riktlinjer syftar dessutom till att tillhandahålla gemensamma metoder som de behöriga myndigheterna ska använda när de utför stresstester inom ramen för sin översyns- och utvärderingsprocess som avses i artikel 100.2 i direktiv 2013/36/EU.”

(3). Följande mening ska läggas till som punkt 2 i riktlinjerna: "I dessa riktlinjer fastställs inte metoder för de stresstester som EBA utför i samarbete med andra behöriga myndigheter i enlighet med artikel 22 i förordning (EU) nr 1093/2010. De beskriver dock omfattningen av stresstester och hjälper till att fastställa det rätta sammanhanget för övervägande av framtida stresstester som EBA utför som en del av serien av stresstester för tillsynsändamål.”

(4). Punkt 3 i riktlinjerna ska ändras på följande sätt: a. Följande ska införas före den första meningen: ”Om inte annat anges har de termer som används och som anges i förordning (EU) nr 575/2013, direktiv 2013/36/EU, direktiv 2014/59/EU eller Europeiska bankmyndighetens riktlinjer för institutens stresstester samma betydelse i riktlinjerna.” b. Efter definitionen av ”kapitalbuffertkrav” ska följande definition införas: ”’Konsoliderat institut’: ett institut som är skyldigt att iaktta tillsynskraven på grundval av den konsoliderade situationen i enlighet med del 1 avdelning 2 kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013.” c. Definitionen av ”IKT-risk” ska ersättas med följande: ”IKT-risk: risk för förlust som beror på sekretessbrott, på att integriteten hos system och data inte fungerar, på att system och data är olämpliga eller otillgängliga, eller på oförmåga att ändra på det inom rimlig tid och till rimliga kostnader när miljö- eller verksamhetskraven förändras (dvs. smidighet).” d. Efter definitionen av ”samlat ÖuP-betyg” ska följande två definitioner införas: i.”Pelare 2-vägledning (P2G): nivån och kvaliteten på kapitalbasen som institutet förväntas inneha och som överskrider dess samlade kapitalkrav, fastställt i enlighet med de kriterier som anges i dessa riktlinjer.”

ii.”Pelare 2-krav (P2R)” eller ”extra kapitalbaskrav”: de extra kapitalbaskrav som ålagts i enlighet med artikel 104.1 a i direktiv 2013/36/EU.” e. Efter definitionen av ”riskaptit” ska följande definition införas: ”Riskbetyg”: det numeriska uttryck som sammanfattar tillsynsbedömningen av en individuell risk för kapital, likviditet och finansiering och som representerar sannolikheten för att en risk kommer att ha en betydande inverkan på institutet (t.ex. potentiell förlust) efter att ha beaktat riskhantering och riskkontroll och med beaktande av institutets förmåga att reducera risken genom tillgängliga kapital- eller likviditetsresurser.” f. Efter definitionen av ”ohedgade låntagare” ska följande definition införas: ”Betyg på överlevnadsförmåga”: det numeriska uttryck som sammanfattar tillsynsbedömningen av ett ÖuP-delar och som utgör en indikation på risken för institutets överlevnadsförmåga som följer av den bedömda ÖuP-delen.”

(5) I punkt 9 i riktlinjerna ska ”vilka även sammanfattas i figur 1” utgå och figur 1 tas bort.

(6) Punkt 26 i riktlinjerna ska ersättas med följande: ”De behöriga myndigheterna bör sätta riskbetyg och betyg på överlevnadsförmåga för att sammanfatta resultaten av bedömningen av olika riskkategorier och riskelement i ÖuPramverket. I de följande punkterna beskrivs det allmänna tillvägagångssättet för bedömning som skildras närmare i de kapitel som behandlar specifika delar.”

(7) Följande punkter ska införas efter punkt 26 i riktlinjerna: ”26a. Behöriga myndigheter bör ge riskbetyg för enskilda risker för kapital i enlighet med de kriterier som anges i kapitel 6 och betygsätta risker för likviditet och finansiering i enlighet med kriterierna i kapitel 8. Dessa betyg representerar sannolikheten för att en risk kommer att få betydande konsekvenser för institutet (t.ex. potentiell förlust), innan man tar hänsyn till institutets förmåga att minska risken med hjälp av kapital eller likviditetsresurser.

26b. De behöriga myndigheterna bör sätta separata betyg för att sammanfatta den risknivå som följer av institutets överlevnadsförmåga på grundval av resultaten av bedömningen av de fyra ÖuP-delarna: i. Affärsmodell och strategi, i enlighet med de kriterier som anges i kapitel 4. ii. Intern styrning och institutomfattande kontroller i enlighet med de kriterier som anges i kapitel 5. iii. Kapitaltäckning i enlighet med de kriterier som anges i kapitel 7 och iv. Likviditetstäckning i enlighet med de kriterier som anges i kapitel 9.

26c. För kapital- och likviditetstäckning utgör dessa resultat en tillsynsbedömning av kapaciteten hos institutets kapital- och likviditetsresurser för att mildra/täcka individuella

risker för kapital samt likviditet och finansiering, såsom anges i kapitlen 6 och 8, och/eller andra delar för vilka extra kapitalbaskrav har fastställts i enlighet med kapitel 7.

26d. De behöriga myndigheterna bör också ge ett samlat ÖuP-betyg i enlighet med de kriterier som anges i kapitel 10. Detta betyg bör tilldelas på grundval av en tillsynsbedömning och motsvarar tillsynsbedömningen av institutets totala överlevnadsförmåga på grundval av den samlade synen på hoten mot överlevnadsförmågan från de fyra ÖuP-delarna (affärsmodell och strategi, intern styrning och institutomfattande kontroller, kapitaltäckning och likviditetstäckning), med beaktande av resultaten av bedömningen av enskilda risker för kapital, likviditet och finansiering.”

(8) Den första meningen i punkt 28 i riktlinjerna ska ersättas med följande: ”Vid bedömningen av enskilda ÖuP-delar bör de behöriga myndigheterna använda en rad olika betyg – 1 (låg risk), 2 (medellåg risk), 3 (medelhög risk) och 4 (hög risk) som speglar tillsynsbedömningen baserat på de relevanta betygsättningstabellerna i varje delspecifikt kapitel.”

(9) Punkt 29 i riktlinjerna ska ersättas med följande: ”Vid genomförandet av riktlinjerna kan de behöriga myndigheterna införa aggregeringsmetoder för att aggregera enskilda risker till betyg för kapital, likviditet och finansiering. De behöriga myndigheterna får också införa flera betygsnivåer för sina egna interna ändamål, t.ex. resursplanering, under förutsättning att det allmänna betygsramverket i dessa riktlinjer respekteras. ”

(10) Efter punkt 29 i riktlinjerna ska följande underrubrik läggas till: ”2.2.1 Riskbetyg”.

(11) Punkt 30 i riktlinjerna ska ersättas med följande: ”De behöriga myndigheterna bör se till att de genom betygsättningen av enskilda risker för kapital, likviditet och finansiering ger en indikation om riskernas potentiella inverkan på institutet (t.ex. potentiell förlust) efter att ha beaktat kvaliteten på riskkontrollerna för att begränsa denna inverkan (dvs. resterande risk), men innan de beaktat kapital- eller likviditetsresurserna.”

(12) Följande punkter ska införas efter punkt 30 i riktlinjerna: ”36. De behöriga myndigheterna bör fastställa riskbetyget främst genom en bedömning av den inneboende risken, men de bör också beakta överväganden om riskhantering och kontroller. I synnerhet kan riskhanteringens och kontrollfunktionernas lämplighet öka, eller i vissa fall minska risken för en betydande inverkan på institutets stabilitet (dvs. hänsyn som rör den inneboende risken kan leda till att risknivån underskattas eller överskattas beroende på hur riskhanterings- och kontrollfunktionernas lämplighet). Bedömningen av den

inneboende risken och av riskhanteringens och kontrollfunktionernas lämplighet bör göras med beaktande av de överväganden som anges i tabellerna 4–7 samt 9 och 10.”

”37. När dessa riktlinjer tillämpas kan de behöriga myndigheterna använda olika metoder för att sätta individuella riskbetyg. Inneboende risknivåer och kvaliteten på riskhantering och kontrollfunktioner kan betygsättas separat (så att det sätts ett mellanbetyg och ett slutligt betyg) eller totalt.”

(13) Före punkt 31 i riktlinjerna ska följande underrubrik läggas till: ”2.2.2. Betyg på överlevnadsförmåga”.

(14) Punkt 31 i riktlinjerna ska ersättas med följande: ”De behöriga myndigheterna bör se till att betygsättningen av affärsmodellen, intern styrning och institutomfattande kontroller, kapital- och likviditetstäckning uppnår följande mål: i. Ge en indikation om de risker som de utvärderade ÖuP-delarna utgör för institutets överlevnadsförmåga, med tanke på deras individuella bedömningar enligt kapitlen 4, 5, 7 och 9. ii. Ange sannolikheten för att tillsynsåtgärder kan behöva vidtas för att hantera problem i enlighet med kriterierna i kapitel 10. iii. agera som en utlösande faktor för beslutet om huruvida man ska tillämpa åtgärder för tidigt ingripande ingripande i enlighet med EBA:s riktlinjer om faktorer som ska utlösa åtgärder för tidigt ingripande och iv.hjälpa till med prioritering och planering av tillsynsresurser och fastställande av prioriteringar i programmet för tillsynsgranskning (SEP).”

(15) Efter punkt 31 i riktlinjerna ska följande underrubrik läggas till: ”2.2.3 Samlat ÖuP-betyg”.

(16) Punkt 32 i riktlinjerna ska ersättas med följande: ”De behöriga myndigheterna bör se till att det samlade ÖuP-betyget som sätts på grundval av helhetsbilden av hoten från de fyra ÖuP-delarna leder till att följande mål uppnås: i. Ge en indikation om institutets totala överlevnadsförmåga ii. och om institutet ”fallerar eller sannolikt kommer att fallera” i den mening som avses i artikel 32 i direktiv 2014/59/EU. iii. Ange sannolikheten för att tillsynsåtgärder behöver vidtas för att ta itu med problem i enlighet med kriterierna i kapitel 10. iv. Fungera som en utlösande faktor för beslutet om huruvida man ska tillämpa åtgärder för tidigt ingripande i enlighet med EBA:s riktlinjer om faktorer som ska utlösa åtgärderför tidigt ingripande och

v. hjälpa till med prioritering och planering av tillsynsresurser och fastställande av prioriteringar i programmet för tillsynsgranskning.” (17) I punkt 33 i riktlinjerna ska ordet ”samlade” skrivas med versaler. (18) I punkt 37 i riktlinjerna ska ”verkställande ledning” definieras som ”enligt definitionen i punkt 3.9 i direktiv 2013/36/EU”. (19) I punkt 80 i riktlinjerna ska orden ”på överlevnadsförmåga” läggas till efter ”betyg”. (20) Tabell 2 i riktlinjerna ska ändras på följande sätt: a. I den första raden ska orden ”ingen identifierbar” ersättas med ”en låg”. b. I den andra raden ska ordet ”låg” ersättas med ”medellåg”. c. I den tredje raden ska ordet “medel” ersättas med “medelhög”. (21) Kapitel 5 i riktlinjerna ska ersättas med följande:

KAPITEL 5. Bedömning av intern styrning och institutomfattande kontroller

5.1 Allmänna överväganden

88. De behöriga myndigheterna bör bedöma om ett instituts interna styrning är tillräcklig och står i proportion till institutets riskprofil, affärsmodell, art, storlek och komplexitet. De bör ange i vilken utsträckning institutet uppfyller de tillämpliga EUkraven i fråga om sund intern styrning. De behöriga myndigheterna bör särskilt utvärdera om den interna styrningen säkerställer en sund riskhantering och innefattar lämpliga interna kontroller. Behöriga myndigheter bör fastställa om det finns betydande risker förknippade med undermålig intern styrning och hur de kan inverka på institutets hållbarhet. 89. För ÖuP bör bedömningen av intern styrning och institutomfattande kontroller omfatta en bedömning av följande områden: a. övergripande system för intern styrning, b. ledningsorganet och, i förekommande fall, dess kommittéers sammansättning, organisation och funktion, c. företags- och riskkultur, d. ersättningspolicy och ersättningspraxis, e. ramverk för intern kontroll, som bör inbegripa en tydlig organisationsstruktur, en välfungerande oberoende intern riskhantering samt regelefterlevnads- och revisionsfunktioner, f. ramverk för riskhantering, inbegripet IKU, ILU och processer för godkännande av nya produkter, g. administrativa förfaranden och redovisningsförfaranden, h. arrangemang för uppdragsavtal, i. informationssystem och kontinuitetsplanering och j. konsekvens och trovärdighet i återhämtningsplaneringen.

90. Bedömningen av intern styrning bör ge underlag för bedömningen av den riskhantering och de riskkontroller som anges i kapitlen 6 och 8 samt bedömningen av den interna processen för bedömning av kapitalbehov (IKU) och ILU i bedömningen av kapitalbalansen i översyns- och utvärderingsprocessen (kapitel 7) och ÖuP-likviditetsbedömningen (kapitel 9). På samma sätt bör analysen av varje enskild risk i IKUberäkningen/kapitaluppskattningarna enligt kapitel 7, och eventuella brister som identifierats där, tjäna som underlag vid bedömningen av det övergripande IKU-systemet som bedöms enligt det kapitlet.

5.2 Övergripande system för intern styrning

91. I enlighet med EBA:s riktlinjer om intern styrning, Esmas och EBA:s gemensamma riktlinjer för lämplighetsbedömningar av ledamöter i ledningsorgan och ledande befattningshavare, och EBA:s riktlinjer för upplysningskrav , bör de behöriga myndigheternas bedömning av ramen för intern styrning omfatta en bedömning av huruvida institutet åtminstone kan visa följande: a. Ledningsorganets uppgifter är vara tydligt definierade, med åtskillnad mellan ledningsfunktionens (verkställande) uppgifter och tillsynsfunktionens uppgifter (icke verkställande) funktionerna och lämpliga styrningsformer har införts. b. En robust och transparent organisationsstruktur med tydligt definierade ansvarsområden, inklusive dem som ledningsorganet och dess kommittéer innehar, har upprättats. c. Ledningsorganet har fastställt och säkerställt genomförandet av en affärs- och en riskstrategi, inbegripet fastställande av institutets riskaptit, på individuell och konsoliderad nivå med lämpligt deltagande av ledningsorganet i dess tillsynsfunktion. d. Riskstrategierna och genomförandet av dessa, inklusive kommunikation och utbildning, är lämpliga. e. En urvals- och lämplighetsbedömningsprocess för ledande befattningshavare har genomförts. f. Ett lämpligt och effektivt system för intern styrning och intern kontroll har införts som omfattar en tydlig organisationsstruktur och välfungerande oberoende intern riskhantering, samt efterlevnads- och revisionsfunktioner som har tillräckliga befogenheter, tyngd och resurser för att utföra sina uppgifter; g. En ersättningspolicy och ersättningspraxis som överensstämmer med ersättningsprinciperna i artiklarna 92–95 i direktiv 2013/36/EU och EBA:s riktlinjer för en sund ersättningspolicy enligt artiklarna 74.3 och 75.2 i direktiv 2013/36/EU5 har genomförts ; h. Åtgärder har vidtagits för att säkerställa integriteten i systemen för redovisning och finansiell rapportering, inbegripet finansiell och operativ kontroll samt efterlevnad av lagstiftningen och relevanta standarder har genomförts, i. En strategi för uppdragsavtal som tar hänsyn till konsekvenserna av uppdragsavtal för institutets verksamhet och de risker som det utsätts för har genomförts . j. Systemet för intern styrning fastställs, övervakas och utvärderas regelbundet av ledningsorganet och k. systemet för intern styrning är transparent för intressenter, inklusive aktieägare.

5.3 Ledningsorganets organisation och verksamhet

92. I enlighet med artiklarna 74 och 91.12 i direktiv 2013/36/EU och EBA:s riktlinjer om intern styrning och Esmas och EBA:s gemensamma riktlinjer för lämplighetsbedömning av ledamöter i ledningsorgan och ledande befattningshavare bör de behöriga myndigheterna bedöma följande: a. Om åtgärder som syftar till att säkerställa att ledningsorganets individuella och kollektiva lämplighet och de ledande befattningshavarnas individuella lämplighet vidtas och genomförs effektivt vid tillsättningen, när väsentliga förändringar sker (t.ex. sådana som påverkar de bedömda förhållandena inom ramen för en inledande lämplighetsbedömning) och fortlöpande, inklusive anmälan till de relevanta behöriga myndigheterna ; b. Ledningsorganets sammansättning och efterträdarplanering är lämplig och antalet ledamöter i ledningsorganet är tillräckligt. c. Mångfald har beaktats vid rekryteringen av ledamöter i ledningsorganet; d. Det finns en fungerande samverkan mellan ledningen och ledningsorganets tillsynsfunktion. e. ledningsorganet styr i sin ledningsfunktion på lämpligt sätt verksamheten och övervakar i sin tillsynsfunktion ledningens beslutsfattande och åtgärder. f. Ledamöterna agerar med oberoende. g. Det finns tillräckligt med tid för ledamöterna i ledningsorganet att utföra sina uppgifter. h. Begränsningen av antalet styrelseuppdrag för betydande institut i enlighet med artikel 91.3 i direktiv 2013/36/EU iakttas. i. Det finns lämpliga rutiner och förfaranden för intern styrning för ledningsorganet och dess kommittéer, om sådana har inrättats, och j. ledningsorganet, i dess ledningsfunktion och tillsynsfunktion, och riskkommittén, om en sådan har inrättats, har lämplig tillgång till information om institutets risksituation.

5.4 Företags- och riskkultur

93. De behöriga myndigheterna bör bedöma om institutet har en lämplig och transparent företagsstruktur som är lämplig för sitt ändamål och en sund företags- och riskkultur som är heltäckande och står i proportion till arten, omfattningen och komplexiteten av de inneboende riskerna med affärsmodellen och institutets verksamhet och är förenliga med institutets riskaptit.

94. I enlighet med EBA:s riktlinjer för intern styrning bör de behöriga myndigheterna bedöma om a. ledningsorganet känner till och förstår institutets rättsliga, organisatoriska och operativa struktur (”känn din organisation”) och ser till att den överensstämmer med dess godkända affärs- och riskstrategier och riskaptit, b. instituten har inte inrättat otydliga eller onödigt komplicerade strukturer som inte har några tydliga ekonomiska skäl eller något juridiskt syfte, och när de inrättar strukturer förstår ledningen dem, deras syfte och de särskilda risker som är förknippade med dem och säkerställer att de interna kontrollfunktionerna är involverade på rätt sätt, c. instituten har utvecklat en integrerad och institutomfattande riskkultur grundad på full förståelse och helhetssyn på de risker de står inför och hur de hanteras, med beaktande av institutets riskaptit, d. institutets etiska företags- och riskkultur skapar en miljö som är öppen för ifrågasättande och där beslutsprocesser beaktar olika synsätt (t.ex. genom att oberoende ledamöter tas med i ledningsorganets kommittéer), e. instituten har infört oberoende processer och rutiner för uppgiftslämning, f. instituten hanterar intressekonflikter på ett lämpligt sätt på institutionell nivå och har fastställt en policy för intressekonflikter för personal som ska hantera konflikter mellan personalens personliga intressen och institutets intresse och g. det finns en klar, tydlig och effektiv kommunikation av strategier, institutets värderingar, uppförandekod, riskpolicyer och andra policyer för all relevant personal, och riskkulturen tillämpas på alla nivåer inom institutet.

5.5 Ersättningspolicyer och ersättningspraxis

95. De behöriga myndigheterna bör bedöma huruvida institutet har en ersättningspolicy och ersättningspraxis, i enlighet med artiklarna 92–95 i direktiv 2013/36/EU, för personal vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på institutets riskprofil och lämpliga ersättningspolicyer för samtliga anställda. I enlighet med EBA:s riktlinjer för intern styrning och EBA:s riktlinjer för en sund ersättningspolicy bör de behöriga myndigheterna bedöma om a. ersättningspolicyn är förenlig med institutets affärs- och riskstrategier, företagskultur och värderingar, institutets långsiktiga intressen och de åtgärder som vidtas för att undvika intressekonflikter, uppmuntrar inte till överdrivet risktagande och upprätthålls, godkänns och övervakas av ledningsorganet, b. personal som har en väsentlig inverkan på institutets riskprofil (identifierad personal) identifieras korrekt och förordning (EU) nr 604/2014 tillämpas korrekt, särskilt när det gäller i. tillämpningen av kvalitativa och kvantitativa kriterier för att identifiera personal och ii. bestämmelserna om uteslutning av personal som endast har identifierats enligt de kvantitativa kriterierna i artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2014, c. kombinationen av rörlig och fast ersättning är lämplig, bestämmelserna om begränsning av den rörliga ersättningskomponenten till 100 procent av den fasta ersättningskomponenten (200 procent med aktieägarnas godkännande) efterlevs och rörlig ersättning inte betalas genom instrument eller metoder som gör det enklare att kringgå kraven i direktiv 2013/36/EU eller förordning (EU) nr 575/2013 och d. den rörliga ersättningen för identifierad personal bygger på prestationer, kraven på uppskjuten ersättning, bibehållande, utbetalning i instrument och tillämpningen av malus och återkrav är respekterade, och institutet använder inte instrument eller praxis för att kringgå ersättningskraven.

5.6 Ramverk för internkontroll

96. De behöriga myndigheterna bör bedöma om institutet har ett lämpligt ramverk för internkontroll. Denna bedömning bör åtminstone handla om huruvida a. institutet har infört lämpliga, skriftliga riktlinjer för internkontroll och har genomfört ett ramverk för internkontroll inom affärsenheterna och inom ramen för oberoende kontrollfunktioner, b. det finns en tydlig beslutsgång med en tydlig ansvarsfördelning för genomförandet av ramverket för internkontroll och dess komponenter, c. det finns tillräcklig åtskillnad mellan uppgifter när det gäller verksamheter som står i konflikt med varandra, d. alla oberoende kontrollfunktioner är effektiva och har tillräckliga resurser, befogenheter och status för att utföra sitt uppdrag samt direkt tillgång till ledningsorganet, även i dess tillsynsfunktion, e. ramverket för internkontroll genomförs på alla institutets områden, och företagsoch stödenhetena är i första hand ansvariga för att inrätta och upprätthålla lämpliga internkontroll- och riskhanteringsförfaranden, f. det sker ett utbyte av nödvändig information på ett sätt som säkerställer att ledningsorganet, affärsområdena och de interna enheterna, inklusive varje funktion för internkontroll, kan utföra sina uppgifter, g. institutet har en policy och process för godkännande av nya produkter, inklusive en process för väsentliga förändringar med en klart specificerad roll för de oberoende riskhanterings- och regelefterlevnadsfunktionerna, som godkänts av ledningsorganet, h. institutet har förmågan att utarbeta riskrapporter, använder dem för förvaltningsändamål och dessa riskrapporter är i. riktiga, fullständiga, tydliga och användbara och ii. sammanställs och kommuniceras till de berörda parterna med lämplig frekvens och i. revisionsrekommendationerna är föremål för ett formellt uppföljningsförfarande på respektive ledningsnivå för att säkerställa att de skyndsamt och effektiv beaktas och att resultaten rapporteras.

2.6.1 Internrevisionsfunktion

97. I enlighet med EBA:s riktlinjer för intern styrning bör de behöriga myndigheterna bedöma om institutet har inrättat en effektiv oberoende internrevisionsfunktion som: a. har upprättats enligt nationella och internationella yrkesmässiga standarder, b. vars syfte, befogenheter och ansvar har fastställs i ett mandat som erkänner de yrkesmässiga standarderna och som har godkänts av ledningsorganet, c. har tillräckliga resurser och status för att utföra sina uppgifter, d. är organisatoriskt oberoende och internrevisorns objektivitet skyddas, bland annat genom en lämplig åtskillnad mellan uppgifter, en oberoende chef som har tillräcklig status och har direkt tillgång och rapporterar direkt till till ledningsorganet, e. bedömer huruvida institutets styrningsram är lämplig, inbegripet om befintliga policyer och förfaranden fortfarande är lämpliga och uppfyller rättsliga krav och tillsynkrav, med beslut av ledningsorganet och med institutets riskaptit och strategi, f. bedömer om förfarandena tillämpas korrekt och effektivt (t.ex. uppfyllande av uppförandekrav i samband med transaktioner, uppfyllande av den risknivå som är en faktisk följd av riskaptiten och risklimiter osv.), g. bedömer de utförda kontrollernas lämplighet, kvalitet och effektivitet samt den rapportering som görs av enheterna och den interna riskhanteringen och regelefterlevnadsfunktionerna, h. på lämpligt sätt täcker alla områden i en riskbaserad revisionsplan, inbegripet IKU, ILU och policy för godkännande av nya produkter och i. fastställer om institutet följer de interna politicyerna och relevant EU-lagstiftning och nationell genomförandelagstiftning och tar itu med eventuella avvikelser från endera av dessa.

5.7 Ramverk för riskhantering

98. De behöriga myndigheterna bör bedöma huruvida institutet har inrättat ett lämpligt ramverk för riskhantering och riskhanteringsprocesser. De behöriga myndigheterna bör åtminstone granska a. om riskstrategin, riskaptiten och ramverket för riskhantering är lämpliga och genomförts på individuell och konsoliderad nivå, b. ramverken för IKU och ILU, c. stresstesternas förmåga och resultat, d. om institutet har inrättat en oberoende riskhanteringsfunktion som omfattar hela institutet, och som deltar aktivt i utarbetandet av institutets riskstrategi och alla väsentliga riskhanteringsbeslut, och som förser ledningsorganet och affärsenheterna med all relevant riskrelaterad information, e. om institutet har en chef för riskhanteringsfunktionen med tillräcklig sakkunskap, oberoende och senioritet och, om så krävs, direkt tillgång till ledningsorganet i dess tillsynsfunktion, f. om den oberoende riskhanteringsfunktionen säkerställer att institutets förfaranden för mätning, bedömning och övervakning av risker är lämpliga och g. om institutet har infört riktlinjer och förfaranden för att identifiera, mäta, övervaka, reducera och rapportera risker och därtill knutna riskkoncentrationer och huruvida dessa är förenliga med institutets risklimiter och riskaptit eller har godkänts av ledningsorganet.

2.7.1 Riskaptit och riskstrategi

99. Vid bedömningen av ramverket för riskhantering bör de behöriga myndigheterna ta hänsyn till i vilken utsträckning det ingår i och hur det påverkar institutets övergripande strategi. Behöriga myndigheter bör särskilt bedöma om det finns lämpliga och konsekventa kopplingar mellan affärsstrategi, riskstrategi, riskaptit och ramverket för riskhantering samt ramverken för kapital- och likviditetsförvaltning.

100. När de behöriga myndigheterna ser över riskstrategin, riskaptiten och ramverket för riskhantering som gäller för ett institut bör de bedöma följande: a. ledningsorganets ansvar när det gäller riskstrategin, riskaptiten och ramverket för riskhantering utövas i praktiken genom att lämplig ledning och tillsyn tillhandahålls, b. riskstrategin och riskaptiten beaktar alla väsentliga risker som institutet utsätts för, samt risklimiter, toleranser och trösklar, c. riskstrategin och riskaptiten är konsekventa och genomförda, d. ramverket för riskaptit är framåtblickande, i linje med den strategiska planeringshorisont som anges i affärsstrategin och ses över regelbundet, e. riskstrategin och riskaptiten beaktar på lämpligt sätt institutets risktolerans och ekonomiska resurser (dvs. riskaptiten bör vara förenlig med tillsynskraven i fråga om kapitalbas och likviditetskrav samt andra tillsynsåtgärder och krav) och f. riskstrategin och riskaptiten dokumenteras skriftligt och det finns bevis för att de har kommunicerats till institutets personal.

2.7.2 Interna ramverk för IKU och ILU

101. De behöriga myndigheterna bör regelbundet se över institutens IKU och ILU på grundval av den information som samlats in från instituten i enlighet med EBA:s riktlinjer för intern IKU- och ILU-information som samlats in för ÖuP-syften och fastställa deras (1) sundhet, (2) effektivitet och (3) omfattning enligt de kriterier som anges i detta avsnitt. De behöriga myndigheterna bör också bedöma hur IKU och ILU är integrerade i den övergripande riskhanteringen och i praxis för strategisk ledning, inklusive kapital- och likviditetsplanering.

102. Dessa bedömningar bör bidra till fastställandet av extra kapitalbaskrav och bedömningen av kapitalkrav enligt kapitel 7, samt till bedömningen av likviditetstillräcklighet i enlighet med kapitel 9.

Sundheten i IKU och ILU

103. För att utvärdera sundheten i IKU och ILU bör de behöriga myndigheterna överväga om de policyer, processer, insatser och modeller som utgör IKU och ILU står i proportion till karaktären, omfattningen och komplexiteten hos institutets verksamhet. För detta ändamål bör de behöriga myndigheterna bedöma lämpligheten av IKU och ILU för att bedöma och upprätthålla en lämplig nivå av internt kapital och likviditet för att täcka de risker som institutet exponeras eller kan exponeras för, samt för att fatta affärsbeslut (t.ex. i förhållande till allokeringen av kapital enligt affärsplanen), inbegripet under stressade förhållanden i linje med EBA:s riktlinjer för institutens stresstester .

104. Vid bedömningen av sundheten i IKU och ILU bör de behöriga myndigheterna i tillämpliga fall överväga a. om de metoder och antaganden som tillämpas av instituten är lämpliga och konsekventa för alla risker, baseras på solida empiriska indata, använder tillförlitligt kalibrerade parametrar och tillämpas på samma sätt för riskmätning och kapital- och likviditetsförvaltning, b. om konfidensnivån är förenlig med riskaptiten och om de antaganden som ligger till grund för den interna diversifieringen återspeglar affärsmodellen och riskstrategierna, c. om definitionen och sammansättningen av tillgängliga interna kapital- eller likviditetsresurser som institutet beaktar för IKU och ILU är förenliga med de risker som uppmätts av institutet och är godtagbara för beräkning av kapitalbas och likviditetsbuffertar och d. om fördelningen/allokeringen av tillgängliga interna kapital- och likviditetsresurser mellan affärsområden eller juridiska personer på ett korrekt sätt återspeglar den risk som var och en av dem är eller kan bli exponerad för, och ta vederbörlig hänsyn till rättsliga eller operativa begränsningar av möjligheten att överföra dessa resurser.

Effektiviteten hos IKU och ILU

105. Vid bedömningen av effektiviteten hos IKU och ILU bör de behöriga myndigheterna undersöka deras användning i beslutsfattande och förvaltningsprocesser på alla nivåer inom institutet (t.ex. fastställande av limiter, resultatmätning osv.). De behöriga myndigheterna bör bedöma hur institutet använder IKU och ILU i samband med sin risk-, kapital- och likviditetsförvaltning (användningstest). Bedömningen bör avse sammankopplingarna och sambandet mellan IKU och ILU och ramverket för riskaptit, riskhanteringen samt likviditets- och kapitalförvaltningen, inklusive framåtblickande finansieringsstrategier, och om de är lämpliga för institutets affärsmodell och komplexitet.

106. I detta syfte bör de behöriga myndigheterna bedöma om institutet har policyer, förfaranden och verktyg för att underlätta: a. tydlig angivelse av de funktioner och/eller förvaltningskommittéer som ansvarar för de olika delarna av IKU och ILU (t.ex. modellering och kvantifiering, internrevision och validering, övervakning och rapportering, vidarebefordran av ärenden m.m.), b. kapital- och likviditetsplanering: beräkningen av kapital- och likviditetsresurser på ett framåtblickande sätt (inbegripet vid de stresscenarier man utgår från) i samband med den övergripande strategin eller betydande transaktioner, c. allokering och övervakning av kapital- och likviditetsresurser bland affärsområden och risktyper (t.ex. risklimiter för affärsområden, enheter eller enskilda risker är förenliga med målet att säkerställa att institutets interna kapital- och likviditetsresurser i stort sett är tillräckliga), d. regelbunden och snabb rapportering av kapital- och likviditetstäckning till verkställande ledningen och ledningsorganet (i synnerhet bör rapporteringsfrekvensen vara tillräcklig med avseende på risker och affärsvolymens utveckling, befintliga interna buffertar samt den interna beslutsprocessen, så att institutets ledning kan vidta avhjälpande åtgärder innan kapital- eller likviditetstäckningen äventyras) och e. verkställande ledningen eller ledningens medvetenhet och åtgärder där affärsstrategi och/eller betydande enskilda transaktioner kan vara oförenliga med IKU och tillgängligt internt kapital (t.ex. Verkställande ledningens godkännande av en betydande transaktion där transaktionen sannolikt har en väsentlig inverkan på det tillgängliga interna kapitalet) eller med ILU och tillgängliga interna likviditetsresurser.

107. De behöriga myndigheterna bör bedöma om ledningsorganet uppvisar lämpligt engagemang för och kunskap om IKU och ILU och deras resultat. De bör särskilt bedöma om ledningsorganet godkänner ramverken för och resultaten av IKU och ILU och, i tillämpliga fall, resultaten av intern validering av IKU och ILU.

108. De behöriga myndigheterna bör bedöma i vilken grad IKU och ILU är framåtblickande till sin natur. De behöriga myndigheterna bör göra detta genom att bedöma överensstämmelsen mellan IKU och ILU och kapital- och likviditetsplaner samt strategiska planer.

IKU:s och ILU:s omfattning

109. Behöriga myndigheter bör bedöma IKU:s och ILU:s täckning av affärsområden, juridiska personer och risker som institutet är eller kan bli exponerat för, samt IKU:s och ILU:s efterlevnad av rättsliga krav. De bör framför allt bedöma om a. IKU och ILU genomförs enhetligt och proportionerligt för alla relevanta instituts affärsområden och juridiska personer med avseende på identifiering och bedömning av risker, b. IKU och ILU omfattar alla väsentliga risker, oavsett om risken beror på enheter som inte är föremål för konsolidering (specialföretag (SPV)) och c. en enhet har arrangemang eller processer för intern styrning som skiljer sig från de andra enheterna i gruppen, om dessa avvikelser är berättigade (att endast en del av gruppen antar avancerade modeller kan t.ex. motiveras av att det saknas tillräckliga data för att uppskatta parametrarna för vissa affärsområden eller juridiska personer, under förutsättning att dessa affärsområden eller juridiska personer enheter inte utgör någon källa till riskkoncentration för resten av portföljen).

2.7.3 Bedömning av institutens stresstester

110. De behöriga myndigheterna bör se över och bedöma institutens stresstestprogram och deras efterlevnad av kraven i EBA:s riktlinjer för institutens stresstester, särskilt när det gäller bedömningen av stresstestprogram, styrningen, datainfrastrukturen, användningen av stresstester inom ramen för den interna processen för IKU och ILU samt de ledningsåtgärder som avses i kapitel 4 i riktlinjerna.

111. De behöriga myndigheterna bör göra en kvalitativ bedömning av stresstestprogrammen samt en kvantitativ bedömning av resultaten av stresstester. De behöriga myndigheterna bör beakta resultaten av kvalitativa och kvantitativa bedömningar tillsammans med resultaten av stresstester inom ramen för tillsynen (se kapitel 12) för att bedöma ett instituts kapital- och likviditetstäckning och fastställa lämplig tillsyn av de identifierade bristerna.

112. Tillsynsbedömningarna av institutens stresstestprogram och resultaten av olika stresstester som utförts av ett institut som en del av dess stresstestprogram kan dessutom ligga till grund för bedömningen av olika aspekter av ÖuP, särskilt följande: a. Identifiering av eventuella sårbarheter eller svagheter i riskhanteringen och kontrollerna av de enskilda riskområdena. Dessa bör användas som en ytterligare informationskälla som de behöriga myndigheterna ska beakta när de bedömer enskilda risker för kapital enligt kapitel 6 i dessa riktlinjer eller risker för likviditet och finansiering som avses i kapitel 8 i dessa riktlinjer. Känslighetsanalyser och scenarioanalyser som utförs av ett institut kan t.ex. användas för att bedöma känsligheten och tillräckligheten hos de modeller som används och kvantifieringen av de enskilda riskerna. b. Identifiering av möjliga brister i den övergripande styrningen eller institutomfattande kontroller. Dessa bör övervägas av de behöriga myndigheterna som en ytterligare informationskälla för ÖuP-bedömningen av intern styrning och institutomfattande kontroller. Dessutom kan resultaten av ett instituts stresstester användas vid bedömningen av institutets kapitalplanering, särskilt dess tidsdimension. c. Kvantifiering av specifika kvantitativa likviditetskrav inom ramen för bedömningen av likviditetstäckning, särskilt om en behörig myndighet inte har utvecklat särskilda tillsynsriktmärken för likviditetskrav, eller inte tillämpar stresstester för tillsyn av likviditet.

Kvalitativ bedömning av institutens stresstestprogram

113. För att underlätta den kvalitativa bedömningen bör de behöriga myndigheterna kräva att instituten lämnar information om organisationen av sitt stresstestprogram avseende alla aspekter som anges ovan. De uppgifter som instituten lämnar in bör täcka dataarkitektur och it-infrastruktur, styrformer, metoder, scenarier, viktiga antaganden, resultat och planerade ledningsåtgärder.

114. De behöriga myndigheterna bör beakta alla relevanta källor till information om program och metoder för stresstester, inklusive institutens egna interna bedömningar och validering eller granskningar utförda av oberoende kontrollfunktioner, samt uppgifter och uppskattningar som tillhandahållits av tredje parter, om sådana finns tillgängliga.

115. De behöriga myndigheterna bör också inleda en dialog med ledningsorganet och verkställande ledningen om institutens stora makroekonomiska och finansiella sårbarheter, samt om specifika hot mot institutens löpande verksamhet, för att bedöma hur instituten hanterar sina stresstestprogram.

116. Vid bedömningen av stresstestprogram och resultaten av stresstester bör de behöriga myndigheterna särskilt beakta lämpligheten av valet av relevanta scenarier och underliggande antaganden och metoder samt av användningen av stresstestens resultat i institutionens riskhantering och strategiska ledning. De behöriga myndigheterna bör särskilt bedöma följande: a. I vilken utsträckning stresstestningen är en del av ett instituts ramverk för riskhantering. b. Medverkan av högsta ledningen och ledningsorganet i stresstestprogrammet. c. Införlivandet av stresstester och deras resultat i beslutsfattandet i hela institutet och d. institutets kapacitet och tillgänglig infrastruktur, inklusive när det gäller data, för att genomföra stresstestprogrammet inom enskilda affärsområden och enheter och, i förekommande fall, över hela gruppen.

117. Vid bedömningen av stresstestprogram, resultaten av stresstester och föreslagna ledningsåtgärder bör de behöriga myndigheterna beakta både de idiosynkratiska och systemövergripande perspektiven. I synnerhet bör ledningsåtgärder i första hand bedömas ur ett internt perspektiv utifrån sin rimlighet, med beaktande av ett enskild instituts särdrag. De behöriga myndigheterna bör också överväga ledningsåtgärder utifrån ett systemövergripande perspektiv, eftersom andra institut sannolikt kommer att överväga liknande åtgärder, som i ett systemomfattande sammanhang kan vara osannolika.

118. Vid bedömning av ledningsåtgärder som påverkar ett instituts kapital eller allmänna finansiella ställning bör de behöriga myndigheterna beakta tidsfristerna för genomförandet av åtgärden. I synnerhet bör ledningsåtgärderna fullbordas och genomföras under stresstestets tidshorisont. De behöriga myndigheterna kan också, om så är relevant, överväga ledningsåtgärder som kommer att slutföras senare än inom tidshorisonten för stresstestet.

119. De behöriga myndigheterna bör ta hänsyn till hur effektiva institutens stresstestprogram är när det gäller att identifiera relevanta sårbarheter i verksamheten och ta hänsyn till detta när de bedömer bärkraften hos institutens affärsmodell och deras strategiers hållbarhet (se kapitel 4).

120. Vid bedömningen av stresstestprogram och deras resultat när det gäller gränsöverskridande grupper bör de behöriga myndigheterna överväga möjligheten att överföra kapital och likviditet mellan juridiska personer eller affärsenheter under stressade förhållanden, liksom hur väl etablerade gruppinterna finansiella stödarrangemang fungerar, med beaktande av de finansieringsproblem som kan förväntas under stressade förhållanden.

Kvantitativ bedömning av institutens stresstester, som görs för IKU- och ILU-ändamål

121. De behöriga myndigheterna bör, förutom att utföra den kvalitativa bedömning som anges ovan, bedöma och pröva valet och användningen av scenarier och antaganden, deras allvarlighetsgrad och relevans för institutets affärsmodell, samt resultaten av sådana stresstester, särskilt i samband med stresstest som genomförts för IKU- och ILU-syften (se även avsnitt 5.7.2).

122. De behöriga myndigheterna bör se till att kapitalrelationen i ett stresscenario som används för IKU påverkas negativt till följd av till exempel av kreditvärderingsmigration, en minskning av nettoräntemarginaler eller handelsförluster. De behöriga myndigheterna bör ha tillgång till närmare uppgifter om institutets huvudsakliga antaganden och riskfaktorer och bör pröva dessa, även på grundval av stresstester inom ramen för tillsyn i enlighet med kapitel 12 i dessa riktlinjer.

123. Vid sina granskningar av stresstester för IKU- och ILU-syften bör de behöriga myndigheterna genomföra en kombinerad bedömning av hur stresstestresultaten påverkar kapital- och likviditetsbehov samt andra relevanta krav i lagstiftningen. De behöriga myndigheterna bör för detta ändamål bedöma om institutet vid alla tidpunkter kan upprätthålla det tillämpliga totala ÖuP-kapitalkravet (TÖK) i ett försämrat scenario, och om det har identifierat ett antal ledningsåtgärder för att hantera eventuella överträdelser av TÖK.

124. De behöriga myndigheterna bör vederbörligen pröva de scenarier, antaganden och metoder som används av ett institut. Vid prövning av scenarier, antaganden och resultat från institutens stresstester för IKU- och ILU-ändamål bör de behöriga myndigheterna i tillämpliga fall använda resultaten, scenarierna och antagandena från stresstesterna inom ramen för tillsyn, inklusive relevanta regionala stresstester som utförs av olika myndigheter, t.ex. EBA, IMF och ECBS/ESRB, samt den kvalitativa bedömning som anges ovan, för att avgöra i vilken utsträckning institutets stresstestprogram och dess resultat är tillförlitliga.

125. Om de behöriga myndigheterna konstaterar brister i utformningen av de scenarier eller antaganden som instituten använder får de kräva att instituten göra om sina stresstester eller vissa specifika delar av stresstestprogrammet, med hjälp av ändrade antaganden från de behöriga myndigheterna, eller särskilda föreskrivna scenarier (t.ex. de förankringsscenarier som definieras i EBA:s riktlinjer för institutens stresstester).

126. De behöriga myndigheterna bör också beakta hur stresstesterna påverkar ett instituts bruttosoliditetsgrad, liksom dess kvalificerade skulder som innehas med avseende på minimikrav för kvalificerade skulder enligt vad som avses i direktiv 2014/59/EU.

127. Vid bedömningen av stresstestresultat bör de behöriga myndigheterna också beakta alla kända framtida lagändringar som påverkar instituten inom ramen för och tidshorisonten för stresstestet. Likaså bör de behöriga myndigheterna beakta alla kända ändringar av framtida kapitalkrav (t.ex. fullständiga bedömningar) när de bedömer stresstestresultat och affärsmodellens bärkraft.

2.7.4 Nya produkter och betydande ändringar

128. De behöriga myndigheterna bör bedöma om institutet har en väldokumenterad policy för godkännande av nya produkter, godkänd av ledningsorganet, som behandlar utvecklingen av nya marknader, produkter och tjänster, och betydande förändringar av befintliga marknader, samt exceptionella transaktioner.

129. De behöriga myndigheterna bör bedöma om den interna riskhanteringsfunktionen och funktionen för regelefterlevnad på ett tillfredsställande sätt tillämpas vid godkännande av nya produkter eller väsentliga ändringar av befintliga produkter, processer och system.

5.8 Informationssystem och kontinuitetsplanering

130. I enlighet med EBA:s riktlinjer för intern styrning bör de behöriga myndigheterna bedöma om institutet har effektiva och tillförlitliga informations- och kommunikationssystem och om dessa system ger full kapacitet för aggregering av riskdata vid normala tidpunkter och under perioder av stress. De behöriga myndigheterna bör särskilt bedöma om institutet åtminstone kan a. generera exakta och tillförlitliga riskdata för affärsenheter och hela institutet, b. samla in och sammanställa av alla väsentliga riskdata inom hela institutet, c. i god tid generera samlade och aktuella riskdata och d. generera samlade riskdata för att tillgodose ett brett spektrum av förfrågningar från ledningsorganet eller de behöriga myndigheterna.

131. De behöriga myndigheterna bör bedöma om institutet har en effektiv förvaltning av kontinuitetsplaneringen med beprövade beredskaps- och kontinuitetsplaner samt återhämtningsplaner för alla kritiska funktioner och resurser, och om dessa planer på ett trovärdigt sätt kan återställa dessa.

5.9 Återhämtningsplaner

132. För att bedöma interna styrformer och institutomfattande kontroller bör de behöriga myndigheterna beakta alla resultat och avvikelser som konstaterats vid bedömningen av återhämtningsplaner som genomförts i enlighet med artiklarna 6 och 8 i direktiv 2014/59/EU.

133. På samma sätt bör resultatet av bedömningen av ÖuP-delarna, inbegripet åtgärder för intern styrning och institutomfattande kontroller, genomsyra bedömningen av återhämtningsplaner.

5.10 Tillämpning på konsoliderad nivå och konsekvenser för enheter i gruppen

134. Utöver vad som anges i avsnitten ovan bör de behöriga myndigheterna på konsoliderad nivå bedöma om a. det konsoliderande institutets ledningsorgan är insatt i både gruppens organisation och de olika enheternas roller, samt beroendena och relationerna mellan dem, b. gruppens organisationsstruktur, och eventuellt dess juridiska form, är tydlig och transparent och lämpar sig för bolagets och verksamhetens storlek och komplexitet, c. institutet har upprättat ett effektivt gruppomfattande ledningsinformations- och rapporteringssystem för alla väsentliga affärsområden och juridiska personer, och om ledningsorganet för institutets moderinstitut har tillgång till detta i god tid, d. ledningsorganet för det konsoliderande institutet har infört överensstämmande gruppomfattande strategier, inbegripet ett ramverk för riskaptit, e. gruppens riskhantering täcker alla väsentliga risker utan hänsyn till om risken uppstår i enheter som inte är föremål för konsolidering (inklusive specialföretag och fastighetsbolag) och ger en helhetsbild av samtliga risker, f. institutet genomför regelbundna stresstester som omfattar alla väsentliga risker och enheter enligt EBA:s riktlinjer för institutens stresstester, och g. gruppens internrevisionsfunktion är oberoende, har en gruppomfattande riskbaserad revisionsplan, har tillräckligt med bemanning och resurser, har lämplig status och har möjlighet att direkt rapportera till det konsoliderande institutets ledningsorgan.

135. När de behöriga myndigheterna genomför bedömningen av intern styrning och institutomfattande kontroller på dotterinstitutsnivå bör de utöver de delar som finns förtecknade i detta kapitel bedöma om hur gruppomfattande policyer och rutiner har genomförts konsekvent på dotterinstitutsnivå och om enheterna inom gruppen har vidtagit åtgärder för att säkerställa att deras verksamhet följer alla tillämpliga lagar och förordningar.

5.11 Resultatsammanfattning och betygsättning

136. Efter bedömningen ovan bör de behöriga myndigheterna ha fått en uppfattning om huruvida institutets interna styrningsarrangemang och institutomfattande kontroller är tillräckliga. Denna uppfattning bör sammanställas i en resultatsammanfattning och avspeglas i ett betyg baserat på övervägandena enligt tabell 3. Tabell 3. Tillsynsöverväganden vid betygsättning av intern styrning och institutomfattande kontroller Betyg Tillsynsmyndighetens uppfattning Överväganden 1 Brister i intern styrning och • Institutet har en stabil och transparent institutomfattande kontroll utgör en organisationsstruktur med en tydlig låg risk för institutets ansvarsfördelning och åtskillnad mellan överlevnadsförmåga. risktagande samt riskhanterings- och kontrollfunktioner. • Det finns en sund företagskultur och hantering av intressekonflikter och sunda processer för uppgiftslämning. • Ledningsorganet har en lämplig sammansättning och funktion. • Tidsinsatsen för ledamöterna i ledningsorganet är lämplig och de uppfyller i förekommande fall begränsningen av antalet styrelseuppdrag. • Institutet har antagit en mångfaldspolicy som främjar mångfald i Betyg Tillsynsmyndighetens uppfattning Överväganden styrelsesammansättningen och uppfyller de fastställda målen. • Ersättningspolicyn överensstämmer med institutets riskstrategi och långsiktiga intressen. • Institutet har ett lämpligt ramverk för riskhantering och riskhanteringsprocesser, inklusive IKU, ILU, policyer för godkännande av nya produkter, ramverk för stresstester, kapitalplanering och likviditetsplanering. • Institutet har ett lämpligt ramverk för internkontroll och lämpliga internkontroller. • De interna funktionerna för riskhantering, regelefterlevnad och revision är oberoende och har tillräckliga resurser och den interna revisionsfunktionen fungerar effektivt i enlighet med fastställda internationella standarder och krav. • Institutet har ett lämpligt informationssystem och en lämplig kontinuitetsplanering. • Återhämtningsplanen är trovärdig och åtgärderna för att genomföra återhämtningsplanen är lämpliga. 2 Brister i den interna styrningen och • Institutet har en i stort sett stabil och institutomfattande kontroller innebär transparent organisationsstruktur med en en medellåg risknivå för institutets tydlig ansvarsfördelning och åtskillnad överlevnadsförmåga. mellan risktagande samt riskhanteringsoch kontrollfunktioner. • Företagskulturen är i stort sett sund. Detsamma gäller hanteringen av intressekonflikter och processer för uppgiftslämning. • Ledningsorganet har en i stort sett lämplig sammansättning och funktion. • Tidsinsatsen för ledamöterna i ledningsorganet är i stort sett lämplig och Betyg Tillsynsmyndighetens uppfattning Överväganden de följer i förekommande fall begränsningen av antalet styrelseuppdrag. • Institutet har antagit en mångfaldspolicy som främjar en mångfald i styrelsesammansättningen, och uppfyller i stort sett de fastställda målen eller har vidtagit lämpliga åtgärder för att uppnå målen i policyn. • Ersättningspolicyn ligger i stort sett i linje med institutets riskstrategi och långsiktiga intressen. • . Institutet har ett i stort sett lämpligt ramverk för riskhantering och riskhanteringsprocesser, inklusive IKU, ILU, policyer för godkännande av nya produkter, ramverk för stresstester, kapitalplanering och likviditetsplanering. • Institutet har ett i stort sett lämpligt ramverk för internkontroll och i stort sett lämpliga internkontroller. • De interna funktionerna för riskhantering, regelefterlevnad och revision är oberoende och deras verksamhet är i stort sett effektiv. • Informationssystemen och kontinuitetsplanen är i stort sett lämpliga. • Återhämtningsplanen är i stort sett trovärdig. Återhämtningsplanen är i stort sett lämplig. 3 Brister i den interna styrningen och • Institutets organisationsstruktur och institutomfattande kontroller innebär ansvarsområden är inte helt transparenta, en medelhög risk för institutets och risktagandet är inte helt åtskilt från överlevnadsförmåga. riskhanterings- och kontrollfunktionerna. • Det råder tvivel om lämpligheten i företagskulturen, hanteringen av intressekonflikter och/eller processerna för uppgiftslämning. Betyg Tillsynsmyndighetens uppfattning Överväganden • Det råder tvivel om huruvida ledningsorganets sammansättning och funktion är lämplig. • Det finns tvivel om den lämpliga tidsinsatsen för ledamöterna i ledningsorganet och de följer i förekommande fall inte begränsningen av antalet styrelseuppdrag. • Institutet har inte antagit någon mångfaldspolicy eller vidtagit åtgärder för att uppnå en lämplig nivå av mångfald. • Det finns farhågor om att ersättningspolicyn får strida mot institutets riskstrategi och långsiktiga intressen. • Det råder tvivel om huruvida ramverket för riskhantering och riskhanteringsprocesserna är lämpliga, däribland IKU, ILU, policyerna för godkännande av nya produkter, ramverket för stresstestning, kapitalplaneringen och/eller likviditetsplaneringen. • Det är tveksamt om ramverket för internkontroll och internakontrollerna är lämpliga. • Det råder tvivel om huruvida de interna funktionerna för riskhantering, efterlevnaden och revision är oberoende och om huruvida deras verksamhet är effektiv. • Det råder tvivel om huruvida informationssystemen och kontinuitetsplanen är lämpliga. • Återhämtningsplanen bedömdes kunna ha väsentliga brister och/eller ha väsentliga hinder för att genomföras, och man har inte fullt ut tagit itu med de tillsynsrelaterade farhågorna. Det råder tvivel om huruvida arrangemangen för återhämtningsplaneringen är lämpliga. Betyg Tillsynsmyndighetens uppfattning Överväganden 4 Bristerna i den interna styrningen och • Institutets organisationsstruktur och institutomfattande kontroller innebär ansvarsområden är inte transparent, och en hög risknivå för institutets risktagande särskiljs inte från överlevnadsförmåga. riskhanterings- och kontrollfunktionerna. • Institutet har ingen lämplig företagskultur eller hantering av intressekonflikter och/eller inga lämpliga processer för uppgiftslämning. • Ledningsorganets sammansättning och funktion är olämplig. • Tidsinsatsen för ledamöterna i ledningsorganet är otillräcklig, och de uppfyller i tillämpliga fall inte begränsningen av antalet styrelseuppdrag. • Institutet har inte antagit någon mångfaldspolicy, det finns ingen mångfald i ledningsorganet och institutet har inte vidtagit åtgärder för att uppnå en lämplig nivå av mångfald. • Ersättningspolicyn står i strid med institutets riskstrategi och långsiktiga intressen. • Ramverket för riskhantering och riskhanteringsprocesserna är olämpliga, däribland IKU, ILU, policyerna för godkännande av nya produkter, ramverket för stresstester, kapitalplanering och/eller likviditetsplanering. • De interna funktionerna för riskhantering, regelefterlevnad och/eller revision inte är oberoende och/eller funktionen för internrevision fungerar inte i enlighet med fastställda internationella standarder och krav. • Ramverket för internkontroll och de interna kontrollerna är olämpliga. • Informationssystemen och kontinuitetsplaneringen är olämpliga. Betyg Tillsynsmyndighetens uppfattning Överväganden • Återhämtningsplanen bedömdes ha väsentliga brister och/eller ha väsentliga hinder för att genomföras och man har inte till fullo tagit itu med tillsynsrelaterade farhågor. Återhämtningsplanen är olämplig. (22) Punkt 129 ska ersättas med följande: ”Resultatet av bedömningen av varje väsentlig risk bör sammanställas i en resultatsammanfattning som beskriver de viktigaste riskfaktorerna och avspeglas i ett riskbetyg, i enlighet med vad som anges i följande avsnitt.” (23) Punkterna 130 och 131 ska utgå. (24) I punkt 196 ska ordet ”betyg” ersättas med ”riskbetyg”. (25) Tabell 4 ska ersättas med följande: Överväganden för lämplig Överväganden för inneboende Riskbetyg Tillsynsmyndighete hantering och lämpliga ns uppfattning risk kontroller • Kreditriskexponeringens natur • Institutets kreditriskpolicy och sammansättning innebär och -strategi är förenliga en icke-väsentlig risk/mycket med den övergripande låg risk. strategin och riskaptiten. • Exponeringen för komplexa • Organisationen för produkter och transaktioner är kreditrisk är stabil. Det finns en låg risk inte väsentlig/mycket låg. Ansvarsfördelningen är för en betydande • Kreditkoncentrationsrisken är tydlig och det finns en inverkan på inte väsentlig eller mycket låg. tydlig avgränsning mellan institutets stabilitet • Anståndsexponeringar och 1 risktagning och till följd av nödlidande exponeringar är riskhanterings- och inneboende inte väsentliga/mycket låga. kontrollfunktioner. risknivå och • Kreditrisken för presterande • Mätnings-, övervakningsriskhanterings- och exponeringar är inte och kontrollfunktioner. väsentlig/mycket låg. rapporteringssystemen • Avsättningarnas och för kreditrisk är lämpliga. kreditvärdejusteringarnas • De interna limiterna och täckning är mycket hög. kontrollsystemet för • Säkerheternas och garantiernas kreditrisk är sunda. täckning och kvalitet är mycket • Limiterna gör att höga. kreditrisken reduceras Det finns en • Kreditriskexponeringens eller begränsas i linje med medellåg risk för en 2 karaktär och sammansättning institutets strategi för betydande innebär en låg till medelhög kreditrisk och riskaptit. inverkan på risk. institutets stabilitet Överväganden för lämplig Överväganden för inneboende Riskbetyg Tillsynsmyndighete hantering och lämpliga ns uppfattning risk kontroller till följd av • Exponeringen för komplexa inneboende produkter och transaktioner är risknivå och låg till medelhög. riskhanterings- och • Kreditkoncentrationsrisken är kontrollfunktioner. låg till medelhög. • Nivån för anståndsexponeringar och nödlidande exponeringar är låg till medelhög. • Kreditrisken för presterande exponeringar är låg till medelhög. • Avsättningarnas och kreditvärdejusteringarnas täckning är hög. • Säkerheternas och garantiernas täckning och kvalitet är höga. • Kreditriskexponeringens karaktär och sammansättning innebär en medelhög till hög risk. • Exponeringen för komplexa produkter och transaktioner är medelhög till hög. Det finns en • Kreditriskkoncentrationsrisken medelhög risk för är medelhög till hög. en betydande • Nivån för inverkan på anståndsexponeringar och 3 institutets stabilitet nödlidande exponeringar är till följd av medelhög till hög. inneboende • Kreditrisken från presterande risknivå och exponeringar är medelhög till riskhanterings- och hög och riskerar att försämras kontrollfunktioner. ytterligare under stressade förhållanden. • Avsättningarnas och kreditvärdejusteringarnas täckning är medelhög. • Säkerheternas och garantiernas täckning och kvalitet är medelhöga. Det finns en hög • Kreditriskexponeringens betydande risk för karaktär och sammansättning 4 väsentlig inverkan innebär en hög risk. på institutets stabilitet med tanke Överväganden för lämplig Överväganden för inneboende Riskbetyg Tillsynsmyndighete hantering och lämpliga ns uppfattning risk kontroller på inneboende • Exponeringen för komplexa risknivå och produkter och transaktioner är riskhanterings- och hög. kontrollfunktioner. • Kreditkoncentrationsrisken är hög. • Nivån för anståndsexponeringar och nödlidande exponeringar är hög. • Kreditrisken för presterande exponeringar är hög. • Avsättningarnas och kreditvärdejusteringarnas täckning är låga. • Säkerheternas och garantiernas täckning och kvalitet är låga. (26) I punkt 231 ska ordet ”betyg” ersättas med ”riskbetyg”. (27) Tabell 5 ska ersättas med följande: Överväganden för lämplig Överväganden för inneboende Riskpoäng Tillsynsmyndighe hantering och lämpliga tens uppfattning risk kontroller Det finns en låg • Marknadsriskexponeringarnas • Institutets risk för en karaktär och sammansättning marknadsriskpolicy och betydande innebär inte betydande/mycket strategi är förenliga med inverkan på låg risk. den övergripande institutets • Institutets exponeringar för 1 strategin och riskaptiten. stabilitet till följd marknadsrisker är inte • Organisationen för av inneboende komplexa. marknadsrisk är stabil. risknivå och • Marknadsriskkoncentrationen Ansvarsfördelningen är riskhanterings- är inte väsentlig/mycket låg. tydlig och det finns en och • Institutets tydlig avgränsning mellan kontrollfunktione marknadsriskexponeringar risktagare och r. genererar icke-volatila intäkter. riskhanterings- och Det finns en • Marknadsriskexponeringarnas kontrollfunktioner. medellåg risk för karaktär och sammansättning • Mätnings-, övervakningsen betydande innebär en låg till medelhög 2 och inverkan på risk. rapporteringssystemen institutets • Institutets riskexponering i för marknadsrisk är stabilitet till följd form av risk är så komplex att lämpliga. av inneboende den är låg till medelhög. Överväganden för lämplig Överväganden för inneboende Riskpoäng Tillsynsmyndighe hantering och lämpliga tens uppfattning risk kontroller risknivå och • Marknadsriskkoncentrationen • Interna limiter och riskhantering och är låg till medelhög. kontrollramverket för kontrollfunktione • Institutets exponeringar mot marknadsrisk är sunda och r. marknadsrisk genererar i linje med institutets intäkter med låg till medelhög riskhanteringsstrategi och volatilitet. riskaptit. Det finns en • Marknadsriskexponeringarnas medelhög karaktär och sammansättning betydande risk för innebär en medelhög till hög väsentlig inverkan risk. på institutets • Institutets exponeringar mot stabilitet med marknadsrisk har en medelhög 3 tanke på till hög komplexitet. inneboende • Marknadsriskkoncentrationen risknivå och är medelhög till hög. riskhanterings- • Institutets exponeringar mot och marknadsrisk genererar kontrollfunktione intäkter med medelhög till hög r. volatilitet. Det finns en hög • Marknadsriskexponeringarnas betydande risk för karaktär och sammansättning väsentlig inverkan innebär en hög risk. på institutets • Institutets exponeringar mot stabilitet med marknadsrisk har en hög 4 tanke på komplexitet. inneboende • Marknadsriskkoncentrationen risknivå och är hög. riskhanterings- • Institutets exponeringar mot och marknadsrisk genererar kontrollfunktione intäkter med hög volatilitet. r. (28) I punkt 287 ska ordet ”betyg” ersättas med ”riskbetyg”. (29) Tabell 6 ska ersättas med följande: Överväganden för lämplig Riskbetyg Tillsynsmyndighe hantering och lämpliga tens uppfattning Överväganden för inneboende risk kontroller Det finns en låg • Institutets exponering för • Institutets policy och risk för en operativ risk begränsas till ett strategier för operativ risk betydande fåtal kategorier av högfrekventa är förenlig med dess 1 inverkan på händelser som ger liten övergripande strategi och institutets påverkan. riskaptit. stabilitet till följd • Institutets exponering för • Det organisatoriska av inneboende operativ risk är inte ramverket för operativ risknivå och väsentlig/mycket låg, vilket risk är stabilt. Överväganden för lämplig Riskbetyg Tillsynsmyndighe hantering och lämpliga tens uppfattning Överväganden för inneboende risk kontroller riskhanterings- framgår av scenarioanalyser och Ansvarsfördelningen är och i förhållande till tydlig och det finns en kontrollfunktione jämförelsegrupper. tydlig avgränsning mellan r. • Institutets förluster har inte varit risktagare och väsentliga/varit mycket låga riskhanterings - och under senare år, eller har sjunkit kontrollfunktioner. från en högre nivå. • Mätnings-, övervaknings- • Institutets exponering för och operativ risk begränsas till ett rapporteringssystemen fåtal kategorier som till stor del för operativ risk är Det finns en är högfrekventa och ger liten lämpliga. medellåg risk för påverkan. • Kontrollramverket för en betydande • Institutets exponering för operativ risk är sunt. inverkan på operativ risk är låg till medelhög, institutets vilket framgår av 2 stabilitet till följd scenarioanalyser och i av inneboende förhållande till risknivå och jämförelsegrupper. riskhanterings- • Institutets förluster har varit låga och till medelhöga under senare år, kontrollfunktione eller förväntas öka från en r. historiskt låg nivå eller sjunka från en historiskt hög nivå. • Institutets exponering för operativ risk omfattar en del Det finns en kategorier med låg frekvens och medelhög risk för hög påverkan. en betydande • Institutets exponering för inverkan på operativ risk är medelhög till hög, institutets vilket framgår av 3 stabilitet till följd scenarioanalyser och i av inneboende förhållande till risknivå och jämförelsegrupper. riskhanterings- • Institutets förluster har varit och medelhöga till höga under de kontrollfunktione senaste åren, eller förväntas öka r. från en historiskt låg nivå eller sjunka från en historiskt hög nivå. Det finns en hög • Institutets exponering för betydande risk för operativ risk omfattar alla väsentlig inverkan huvudsakliga kategorier. 4 på institutets • Institutets exponering för stabilitet med operativ risk är hög och ökar, tanke på vilket framgår av inneboende scenarioanalyser och i Överväganden för lämplig Riskbetyg Tillsynsmyndighe hantering och lämpliga tens uppfattning Överväganden för inneboende risk kontroller risknivå och förhållande till riskhanterings- jämförelsegrupper. och • Institutets förluster under de kontrollfunktione senaste åren har varit höga eller r. risken för förluster har ökat kraftigt. (30)Avsnitt 6.5 ska ersättas med följande:

6.5 Bedömning av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret

6.5.1 Allmänna överväganden

310. De behöriga myndigheterna bör bedöma ränterisk till följd av räntekänsliga positioner i övrig verksamhet (normalt kallat ”ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret”), inbegripet kurssäkringar för dessa positioner, oavsett hur de värderas, och oavsett hur vinster och förluster värderas, för redovissningsändamål (observera att kreditspreadrisk till följd av vissa positioner som följer av verksamhet utanför handelslagret behandlas i avsnittet om marknadsrisk).

311. De behöriga myndigheterna bör beakta följande underkategorier vid bedömningen av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret: a. Gap-risk – risk som beror på durationen för räntekänsliga instrument som uppstår till följd av skillnader i tidpunkten för deras ränteförändringar, vilket omfattar ändringar av durationsgraden för räntesatser som förekommer konsekvent över avkastningskurvan (parallell risk) eller differentiering per period (icke-parallell risk). b. Basisrisk – risk som uppstår till följd av relativa förändringar i räntesatser på räntekänsliga instrument som har liknande löptider men som prissätts enligt olika ränteindex. Den har sin grund i den bristfälliga korrelationen i anpassningen av intjänade räntor och räntor som betalas för olika räntekänsliga instrument, med i övrigt likartade förändringsegenskaper. c. Optionsrisk – risk som uppstår till följd av optioner (inbäddade eller explicita) när institutet eller dess kund kan ändra nivån på och tidpunkten för sina kassaflöden, dvs. den risk som uppstår till följd av räntekänsliga instrument där innehavarna så gott som säkert kommer att utnyttja optionen, om det ligger i deras finansiella intresse att göra detta (inbäddade eller explicita automatiska optioner) och den risk som uppstår till följd av den flexibilitet som är inbäddad i räntan eller som omfattas av räntekänsliga instrument, så att ränteförändringar kan påverka en förändring i kundens beteende (inbäddad beteendeoptionsrisk).

312. De behöriga myndigheterna bör ta hänsyn till om institutet på ett aktsamt sätt har genomfört den vägledning som fastställs i EBA:s riktlinjer för hantering av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret som utfärdats i enlighet med artikel 98.5 i direktiv 2013/36/EU. Detta gäller i synnerhet för beräkningen av det tillsynstest av extremvärden som specificeras i artikel 98.5 i detta direktiv, samt för identifierings-, mätnings-, övervaknings- och kontrollrutiner för institutets interna ränterisk.

6.5.2 Bedömning av inneboende ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret

313. De behöriga myndigheterna bör med hjälp av bedömningen av inneboende ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret fastställa de viktigaste faktorerna bakom institutets exponering för ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret och utvärdera riskens eventuella inverkan på institutets stabilitet. Bedömningen av inneboende ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret bör bestå av följande huvudsakliga steg: a. Preliminär bedömning. b. Bedömning av resultatet av scenarioanalyser och stresstester. c. Bedömning av resultatet av tillsynstester av extremvärden och stresstester i tillsynssyfte, samt av institutets räntechockscenarier och räntestresscenarier.

Preliminär bedömning

314. För att fastställa hur omfattande bedömningen av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret ska vara bör de behöriga myndigheterna först identifiera källor till ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret som institutet är eller kan bli exponerat för. De behöriga myndigheterna bör i detta sammanhang dra nytta av kunskapen som erhållits från IKU- och ILU-information som samlats in för ÖuP-ändamål, från rapporteringen om ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret, från bedömning av andra ÖuP-delar, från jämförelsen mellan institutet och jämförelsegruppen och från alla andra tillsynsaktiviteter.

315. De behöriga myndigheterna bör åtminstone beakta följande: a. Institutets styrning av ränterisker, inbegripet dess viktigaste strategi för ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret och riskaptiten i samband med ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret. b. Effekterna av det tillsynstest av extremvärden som anges i artikel 98.5 i direktiv 2013/36/EU och alla andra tillsynstester av extremvärden, med beaktande av EBA:s riktlinjer som utfärdats i enlighet med denna artikel, om institutets ekonomiska värde som en andel av dess lagstadgade kapitalbas, eller primärkapitalmedel (T1). c. En ränteförändrings effekt på intjäningen enligt den metod som används av institutet och, d. eventuellt det interna kapital som allokerats till ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret, totalt och som andel av institutets totala interna kapital enligt dess IKU, inbegripet historiska trender och prognoser, om sådana finns. 316. I sin preliminära bedömning bör de behöriga myndigheterna även beakta väsentliga förändringar av institutets exponering för ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret. De bör åtminstone beakta följande aspekter: a. Väsentliga förändringar i institutets övergripande strategi, riskaptit policy och limitstorlekar när det gäller ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret. b. Institutets riskprofils potentiella inverkan på dessa förändringar. c. Större förändringar i institutets modellering, kundbeteende eller användning av räntederivat och d. betydande marknadstrender.

Ränteriskprofilens karaktär och sammansättning

317. De behöriga myndigheterna bör få en tydlig uppfattning om på vilket sätt ränteförändringar kan påverka ett instituts intjäning och ekonomiska värde negativt (det aktuella värdet av förväntade kassaflöden) för att få både en kortsiktig och en långsiktig syn på det möjliga hotet mot kapitaltäckningen.

318. De behöriga myndigheterna bör i detta sammanhang analysera och få en tydlig uppfattning om strukturen för institutets tillgångar, skulder och exponeringar utanför balansräkningen, framför allt a. de olika positionerna som följer av verksamhet utanför handelslagret, deras löptider eller tidpunkter för omräkning av räntesatser och beteendeantaganden (t.ex. antaganden om produkter med oviss löptid) för dessa positioner, b. institutets eventuella räntebetalningar, c. andelen produkter med oviss löptid och produkter med explicita och/eller inbäddade optioner, särskilt produkter med valmöjligheter för kunder och d. institutets risksäkringsstrategi samt mängden och användningen av derivat (risksäkring kontra spekulation). 319. För att bättre kunna fastställa institutets komplexitet och ränteriskprofil bör de behöriga myndigheterna även få en uppfattning om de huvudsakliga inslagen i institutets tillgångar, skulder och exponeringar utanför balansräkningen, framför allt a. låneportfölj (t.ex. volym av lån utan förfallodag, volym av lån som kan lösas i förtid eller volym för lån med rörlig ränta med tak och golv, andel av avtal lån med rörlig ränta som förhindrar omräkning vid negativa räntesatser m.m.), b. obligationsportfölj (t.ex. volymen av investeringar med optioner, möjlig koncentration), c. nödlidande exponeringar, d. inlåningskonton (t.ex. inlåningsbasens känslighet för ränteförändringar, möjlig koncentration), e. derivat (t.ex. komplexiteten för derivat som används antingen som risksäkring eller för spekulation, hänsyn till sålda eller köpta ränteoptioner, effekten av derivat på löptider för positioner som följer av verksamhet utanför handelslagret). f. typ av ränterisker som följer av verksamhet utanför handelslagret som är inbäddade i instrument till verkligt värde, inklusive mindre likvida instrument såsom tillgångar och skulder på nivå 3. 320. Vid analysen av effekten på institutets intjäning bör de behöriga myndigheterna beakta institutets olika inkomster och kostnader samt deras relativa vikt. De bör ha kännedom om i vilken utsträckning institutets avkastning beror på räntekänsliga positioner och de bör fastställa hur ränteförändringar påverkar institutets ränteintäkter, samt fastställa effekterna av förändringar i instrumentens marknadsvärde – beroende på kontobehandlingen – antingen i resultaträkningen eller direkt mot eget kapital (t.ex. via övrig totalinkomst).

321. När de behöriga myndigheterna analyserar inverkan på institutets ekonomiska värde och intjäningar bör de först beakta resultatet av det tillsynstest av extremvärden som anges i artikel 98.5 i direktiv 2013/36/EU och alla andra tester av extremvärden, för att få en referenspunkt som kan användas för att se hur ränteförändringar påverkar institutet. För att se till att direktivet efterlevs bör de behöriga myndigheterna ta hänsyn till EBA:s riktlinjer som utfärdats enligt den nämnda artikeln. När de behöriga myndigheterna gör denna bedömning bör de särskilt uppmärksamma kassaflödenas känslighet för omräkning av räntesätser, både i fråga om tidpunkt och belopp, för förändringar av underliggande viktiga antaganden (framför allt för kundkonton utan specifika tidpunkter för omräkning av räntesatser, kundkonton med valmöjligheter och/eller eget kapital).

322. De behöriga myndigheterna bör sträva efter att förstå vilken effekt dessa antaganden får och sedan isolera riskerna för det ekonomiska värdet till följd av institutets beteendeanpassningar.

323. De behöriga myndigheterna bör vara uppmärksamma på att kassaflödena är känsliga för förändringar i värderingen av instrument till verkligt värde, inklusive räntederivat i samband med ränteförändringar (t.ex. effekten av ändringar av marknadsvärdet i instrument till verkligt värde på resultaträkningen, säkringskontons effektivitet).

324. Utöver att använda tillsynstestet av extremvärden som det hänvisas till i artikel 98.5 i direktiv 2013/36/EU bör de behöriga myndigheterna överväga att använda egna chockscenarier (större eller mindre, för alla eller en del valutor, som tillåter ickeparallella ränteförändringar, som tar hänsyn till basisrisk etc.). När de behöriga myndigheterna fastställer nivån för dessa extra chockscenarier bör de ta hänsyn till faktorer så som den allmänna räntenivån, avkastningskurvans form och relevanta nationella särdrag i deras finansiella system. Institutets interna system bör därför vara tillräckligt flexibelt för att beräkna denna känslighet för alla standardchocker som föreskrivs av den behöriga myndigheten.

325. I sin kvantitativa bedömning bör de behöriga myndigheterna även beakta resultaten av institutets eventuella interna metoder för mätning av inneboende ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret. Genom att analysera dessa metoder bör de behöriga myndigheterna få en större insikt i de huvudsakliga riskfaktorer som ligger till grund för institutets profil avseende ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret.

326. De behöriga myndigheterna bör bedöma huruvida de institut som är verksamma i olika valutor utför en analys av ränterisken i varje valuta i vilken de har en betydande position. De behöriga myndigheterna bör också bedöma de metoder som dessa institut använder för att aggregera resultaten av ekonomiskt värde och intjäning i de enskilda valutorna.

327. När de behöriga myndigheterna analyserar resultaten för både inverkan från tillsynstester av extremvärden och institutets interna metoder, bör de beakta ”point-intime”-uppgifter såväl som historiska trender. Dessa räntor bör jämföras med jämförelsegrupper och med den globala marknadssituationen.

Chockscenarier och stresstester

328. De behöriga myndigheterna bör bedöma och ta hänsyn till resultaten av de räntechockscenarioanalyser och stresstester (utöver resultaten av tillsynstester av extremvärden) som utförts av institutet som en del av dess löpande process för intern förvaltning. I det sammanhanget bör de behöriga myndigheterna känna till de viktigaste källorna till ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret för institutet.

329. Om framför allt ackumuleringar av omräkningar av räntesatsen/löptider vid flera punkter på kurvan avslöjas eller misstänks vid granskningen av resultatet av institutets chockscenarier och stresstester kan de behöriga myndigheterna behöva göra ytterligare analyser.

6.5.3 Bedömning av hantering och kontroll av ränterisk som följer av verksamhet

utanför handelslagret (både riskhantering och efterlevnad, och intern revisionskontroll)

330. För att få en heltäckande uppfattning om institutets ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret bör de behöriga myndigheterna även granska styrningen och systemet som ligger till grund för institutets ränteriskexponering.

331. De behöriga myndigheterna bör utvärdera följande delar: a. Strategi för ränterisk och riskaptit (som särskilda delar eller som en del av en bredare strategi och benägenhet att ta marknadsrisker). b. Organisatoriskt ramverk och ansvar. c. Policyer och rutiner. d. Identifiering, mätning inklusive interna modeller, hantering, övervakning och rapportering av risker. e. Ramverk för internkontroll.

Strategi för ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret för institutet och riskaptit

332. De behöriga myndigheterna bör bedöma om institutet har en sund, tydligt formulerad och dokumenterad strategi för ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret som godkänts av ledningsorganet. Vid denna bedömning bör de behöriga myndigheterna överväga om a. a. ledningsorganet har en tydligt formulerad strategi och riskaptit när det gäller ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret, och en process för granskningen av dessa (dvs. vid en övergripande översyn av riskstrategi, eller problem med lönsamhet eller kapitaltäckning), och om den verkställande ledningen genomför den strategi för ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret som har godkänts av ledningsorganet korrekt, så att institutets verksamhet överensstämmer med den fastställda strategin, att skriftliga rutiner har utarbetats och genomförs, samt att ansvarsfördelningen är tydlig och korrekt, b. institutets strategi för ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret på rätt sätt beaktar institutets benägenhet att ta ränterisker som följer av verksamhet utanför handelslagret och om den är förenlig med den övergripande riskaptiten, c. institutets strategi för ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret är lämplig för institutet med tanke på dess • affärsmodell, • övergripande riskstrategi och riskaptit, • marknadsmiljö och roll i det finansiella systemet, och • kapitaltäckning, d. institutets strategi för ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret i stora drag täcker institutets alla verksamheter där ränterisken som följer av verksamhet utanför handelslagret är betydande, e. institutets strategi för ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret tar hänsyn till ekonomins cykliska aspekter och deras följder för sammansättningen för verksamheter med ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret, f. institutet har ett lämpligt system för att se till att berörda medarbetare verkligen informeras om strategin för ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret.

Organisatoriskt ramverk och ansvar

333. De behöriga myndigheterna bör bedöma om institutet har ett lämpligt organisatoriskt ramverk och tydlig ansvarsfördelning för hantering, mätning, övervakning och kontroll av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret och förfogar över tillräckliga mänskliga och tekniska resurser. De bör ta hänsyn till om a. det finns en tydlig ansvarsfördelning för hantering av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret och för att anta, övervaka, kontrollera och rapportera ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret, b. riskhanterings- och kontrollfunktionen för ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret är föremål för oberoende granskning, tydligt identifierat i organisationen och funktionellt och hierarkiskt oberoende av affärsområdet, c. de medarbetare som hanterar ränterisk (såväl inom affärsområdet som inom lednings- och kontrollfunktioner) har lämplig kunskap och erfarenhet.

Policyer och rutiner

334. De behöriga myndigheterna bör bedöma om institutet har tydligt definierade policyer och rutiner för att hantera ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret som är förenliga med dess strategi och riskaptit när det gäller ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret. De bör ta hänsyn till om a. ledningsorganet godkänner policyerna för hantering, mätning och kontroller av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret, och om ledningsorganet diskuterar och granskar dessa regelbundet och i överensstämmelse med riskstrategier, b. verkställande ledningen ansvarar för att utveckla policyer och rutiner och se till att ledningsorganets beslut genomförs, c. institutets policyer när det gäller ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret är förenlig med relevanta bestämmelser och tillfredsställande med hänsyn till verksamhetens karaktär och komplexitet, och om den gör det möjligt att få en tydlig uppfattning om inneboende ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret, d. dessa policyer är tydligt formaliserade och kommuniceras och tillämpas konsekvent inom hela institutet, e. dessa policyer tillämpas konsekvent inom hela bankgrupper och möjliggör korrekt hantering av risken, f. institutets policyer för ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret fastställer rutiner för utveckling av nya produkter, större risksäkrings- eller riskhanteringsinitiativ, samt om policyn har godkänts av ledningsorganet eller av en lämplig delegerad kommitté. De behöriga myndigheterna bör särskilt se till att • lämpliga rutiner och kontroller genomförs innan nya produkter, ny större risksäkrings- och riskhanteringsåtgärder införs eller vidtas, och • institutet har analyserat deras möjliga effekter på den övergripande riskprofilen.

Identifiering, mätning inklusive interna modeller, övervakning och rapportering av risker

335. De behöriga myndigheterna bör bedöma om institutet har ett lämpligt system för att identifiera, förstå, mäta och övervaka ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret, med hänsyn till nivån, komplexiteten och risken hos positioner som följer av verksamhet utanför handelslagren samt institutets storlek och komplexitet. Bedömningen bör omfatta interna modeller, t.ex. modeller som rör kundernas beteende (t.ex. modeller för inlåningsstabilitet och förtida återbetalning av lån). De bör överväga följande: a. om informationssystemen och mättekniken gör det möjligt för ledningen att mäta den ränterisken som följer av verksamhet utanför handelslagret i alla sina väsentliga exponeringar i och utanför balansräkningen (eventuellt på gruppnivå), inbegripet intern risksäkring, i bankboksportföljen, b. om institutet har lämpliga medarbetare och metoder för att mäta ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret (enligt kraven i Europeiska bankmyndighetens riktlinjer om ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret (Guidelines on technical aspects of the management of interest rate risk arising from non-trading activities)), med hänsyn till ränteriskexponeringens storlek, form och komplexitet, c. om de antaganden som ligger till grund för de interna modellerna och metoderna tar hänsyn till vägledningen enligt Europeiska bankmyndighetens riktlinjer om ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret. De behöriga myndigheterna bör framför allt bedöma om institutets antaganden när det gäller positioner utan avtalad löptid och valmöjligheter för kunder bygger på en ansvarsfull bedömning. De behöriga myndigheterna bör även bedöma om institutet inbegriper eget kapital vid beräkningen av det ekonomiska värdet och, om så är fallet, analysera effekten av att undanta eget kapital från den beräkningen, d. om institutets system för riskmätning tar hänsyn till alla väsentliga former av ränterisk som institutet är exponerat för (t.ex. gap-risk, basisrisk och optionsrisk). om en del instrument och/eller faktorer exkluderas från systemen för riskmätning bör institutet kunna förklara anledningen till detta för tillsynsmyndigheterna och kvantifiera undantagens väsentlighet, e. om institutets interna modeller som används för att mäta av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret har utvecklats korrekt, genomgått en oberoende validering (inklusive om expertutlåtanden och bedömningar som har använts i de interna modellerna har bedömts noggrant) och granskats regelbundet. f. kvaliteten, detaljnivån och aktualiteten för de uppgifter som tillhandahålls av informationssystemen och om systemen kan aggregera risksiffrorna för alla portföljer, verksamheter och enheter som ingår i konsolideringsparametern. Informationssystemen bör följa vägledningen enligt Europeiska bankmyndighetens riktlinjer om ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret, g. integriteten och aktualiteten för de uppgifter som matas in i processen för riskmätning, som även bör följa vägledningen enligt Europeiska bankmyndighetens riktlinjer om ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret, h. om institutets system för riskmätning kan identifiera möjlig koncentration av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret (t.ex. inom vissa tidsintervall), i. om riskhanterarna och institutets verkställande ledning förstår de antaganden som ligger till grund för mätsystemen, framför allt när det gäller positioner med oviss avtalad löptid och de med implicit eller explicit optionsrätt, samt institutets antaganden om eget kapital, j. om riskhanterarna och institutets verkställande ledning är medvetna om graden av modellrisk i institutets riskmätningtstekniker, k. Om användningen av räntederivat är förenlig med strategin för ränterisker som följer av verksamhet utanför handelslagret och om denna verksamhet bedrivs inom ramen för ramverket för riskaptit och med lämpliga interna styrformer. 336. De behöriga myndigheterna bör fastställa om institutet har tillämpat lämpliga stresstestscenarier som komplement till sitt system för riskmätning. Vid bedömningen av dessa bör de utvärdera efterlevnaden av relevant vägledning i Europeiska bankmyndighetens riktlinjer som utfärdats enligt artikel 98.5 i direktiv 2013/36/EU.

337. De behöriga myndigheterna bör bedöma om instituten har infört ett lämpligt system för övervakning och internrapportering av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret vilket ser till att snabba åtgärder om nödvändigt vidtas på lämplig nivå i institutet av verkställande ledning eller ledningsorgan. Övervakningssystemet bör omfatta särskilda indikatorer samt en relevant och effektiv mekanism för tidig varning. De behöriga myndigheterna bör ta hänsyn till om riskhanterings- och kontrollfunktionen regelbundet rapporterar åtminstone följande information till ledningsorganet och den verkställande ledningen (frekvensen beror på omfattningen, komplexiteten och nivån på risken för exponeringar för ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret): a. En översikt över aktuella exponeringar för ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret, resultaträkningar och riskkalkyler, samt faktorer som påverkar denna ränterisks nivå och riktning. b. Betydande överskridanden av limiter för ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret. c. Ändringar av de viktigaste antagandena eller parametrarna som ligger till grund för bedömningen av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret. d. Förändringar av räntederivatpositionen och om dessa har samband med förändringar i den underliggande säkringsstrategin.

Ramverk för internkontroll

338. De behöriga myndigheterna bör bedöma om institutet har ett starkt och heltäckande kontrollsystem och lämpliga skyddsåtgärder för att reducera ränterisken som följer av verksamhet utanför handelslagret i enlighet med dess riskhanteringsstrategi och riskaptit. De bör beakta följande: a. Om institutets kontrollfunktioner omfattar alla konsoliderade enheter, alla geografiska områden och alla finansiella verksamheter. b. Om det finns interna kontroller, operativa limiter och andra metoder som syftar till att hålla exponeringen mot ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret på eller under för institutet acceptabla nivåer i överensstämmelse med de parametrar som har fastställts av ledningsorganet och den verkställande ledningen och med institutets riskaptit. c. Om institutet har lämpliga interna kontroller och metoder för att se till att överträdelser av och undantag för policyer, rutiner och limiter rapporteras snabbt till lämplig ledningsnivå för vidtagande av åtgärder. 339. De behöriga myndigheterna bör bl.a. bedöma följande med avseende på limitsystemet: a. Om det överensstämmer med riskhanteringsstrategin och institutets riskaptit. b. Om det är tillfredsställande med tanke på komplexiteten i institutets organisation och exponeringar för ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret, och dess förmåga att mäta och hantera denna risk. c. Om det tar hänsyn till ränteförändringars potentiella effekter på intjäning och institutets ekonomiska värde (ur ett intjäningsperspektiv bör limiterna ange acceptabla volatilitetsnivåer för intjäningen enligt angivna räntescenarier. Limiterna för att beakta räntors effekt på institutets ekonomiska värde bör vara anpassade till verksamhetens omfattning och komplexitet, samt till underliggande positioner). d. Om de fastställda limiterna är ovillkorliga eller om de kan överskridas (i det senare fallet bör det tydligt framgå av institutets policy för vilka tidsperioder och under vilka särskilda omständigheter sådana överskridanden är möjliga. Behöriga myndigheter bör begära information om åtgärder som säkerställer att gränser följs). e. Om institutet har lämpliga rutiner för att regelbundet uppdatera sina limiter.

340. De behöriga myndigheterna bör bedöma hur internrevisionsfunktionen fungerar För det ändamålet bör de fastställa om a. institutet genomför en regelbunden internrevision av systemet för hantering av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret, b. internrevisionen täcker de huvudsakliga inslagen för hantering, mätning och kontroller av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret, för hela institutet, c. internrevisionsfunktionen på ett effektivt sätt fastställer om de interna policyerna samt relevanta externa bestämmelser efterlevs, och om den vidtar åtgärder vid avvikelser.

6.5.4 Resultatsammanfattning och betygsättning

341. Efter denna bedömning bör de behöriga myndigheterna ha fått en uppfattning om institutets ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret. Denna uppfattning bör sammanställas i en resultatsammanfattning och avspeglas i ett betyg baserat på övervägandena enligt tabell 7. Om vissa underkategorier omfattar väsentliga risker kan de behöriga myndigheterna välja att bedöma och betygsätta dessa individuellt, och man bör i så fall så långt som möjligt tillämpa vägledningen i denna tabell analogt. Tabell 7. Tillsynsöverväganden vid betygsättning av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret Tillsynsmyndigh Överväganden för Riskbetyg etens Överväganden för inneboende risk lämplig hantering och uppfattning lämpliga kontroller Det finns en låg • Det ekonomiska värdets • Institutets risk för en känslighet för ränteförändringar ränteriskpolicy och betydande är inte väsentlig/mycket låg. strategi är förenliga inverkan på • Intjäningens känslighet för med den institutets ränteförändringar är inte övergripande 1 stabilitet till följd väsentlig/mycket låg. strategin och av inneboende • Det ekonomiska värdets och riskaptiten. risknivå och intjäningens känslighet för • Det organisatoriska riskhanterings- förändringar av underliggande ramverket för och antaganden (t.ex. produkter med ränterisk är stabilt. kontrollfunktion valmöjligheter för kunder) är inte Ansvarsfördelningen er. väsentlig/mycket låg. är tydlig och det finns Det finns en • Det ekonomiska värdets en tydlig avgränsning medellåg risk för känslighet för ränteförändringar mellan risktagare och väsentlig är låg till medelhög. riskhanterings- och inverkan på • Intjäningens känslighet för kontrollfunktioner. institutets ränteförändringar är låg till • Mätnings-, stabilitet med 2 medelhög. övervaknings- och tanke på • Det ekonomiska värdets och rapporteringssysteme inneboende intjäningens känslighet för n för ränterisk är risknivå och förändringar av underliggande lämpliga. riskhanteringsantaganden (t.ex. produkter med • Interna limiter och och valmöjligheter för kunder) är låg kontrollramverket för kontrollfunktion till medelhög. ränterisk är sunda och er. Det finns en i linje med institutets medelhög • Det ekonomiska värdets riskhanteringsstrategi betydande risk känslighet för ränteförändringar och riskaptit. för väsentlig är medelhög till hög. inverkan på • Intjäningens känslighet för institutets ränteförändringar är medelhög 3 stabilitet med till hög. tanke på • Det ekonomiska värdets och inneboende intjäningens känslighet för risknivå och förändringar av underliggande riskhanterings- antaganden (t.ex. produkter med och valmöjligheter för kunder) är kontrollfunktion medelhög till hög. er. Det finns en hög betydande risk • Det ekonomiska värdets för väsentlig känslighet för ränteförändringar inverkan på är hög. institutets • Intjäningens känslighet för stabilitet med ränteförändringar är hög. 4 tanke på • Det ekonomiska värdets och inneboende intjäningens känslighet för risknivå och förändringar av underliggande riskhanterings- antaganden (t.ex. produkter med och valmöjligheter för kunder) är kontrollfunktion hög. er. (31)Efter punkt 320 i riktlinjerna ska en ny punkt läggas till enligt följande: ”För att komma till rätta med potentiell otillräcklig kapitalbas under stressade förhållanden bör de behöriga myndigheterna vidta lämpliga tillsynsåtgärder, däribland i tillämpliga fall upprättande och meddelande av P2G, som är den kvantitet (mängd) och kvalitet (sammansättning) av kapitalbasen som institutet förväntas inneha utöver sitt samlade kapitalkrav.” (32)Punkt 323 i riktlinjerna ska ändras på följande sätt: ”Efter att ha beaktat resultaten av bedömningen av risker för kapital enligt kapitel 6 bör de behöriga myndigheterna vidta följande åtgärder som en del av processen för ÖuPkapitalbedömningen: i. Fastställa extra kapitalbaskrav. ii. Stämma av P2R och P2G mot eventuella makrotillsynskrav. iii. Fastställa och utforma TÖK och samlat kapitalkrav. iv. Bedöma risken för alltför låg bruttosoliditet. v. Bedöma om det samlade kapitalkravet och TÖK kan uppfyllas under stressade förhållanden. vi. Fastställa P2G. vii. Fastställa kapitalbetyg. (33)Avsnitt 7.3 i riktlinjerna ska upphöra att gälla och ersättas med följande:

7.3 Avstämning med makrotillsynskrav

346. För att fastställa extra kapitalbaskrav (eller andra kapitalåtgärder) bör de behöriga myndigheterna stämma av de extra kapitalbaskraven mot eventuella befintliga kapitalbuffertkrav och/eller makrotillsynskrav som bemöter samma risker eller delar av de riskerna. De behöriga myndigheterna bör inte fastställa extra kapitalbaskrav eller vidta andra kapitalåtgärder (inklusive P2G) om risken redan täcks av kapitalbuffertkrav och/eller extra makrotillsynskrav. (34)Efter punkt 354 i riktlinjerna ska exemplet utgå. (35)Punkt 355 i riktlinjerna ska ändras på följande sätt: a. Texten ”Se även det exempel som ges i avsnitt 7.9” ska läggas till i slutet av punkten. b. exemplet utgår (36)Avsnitt 7.7 i riktlinjerna ska upphöra att gälla och ersättas med följande:

7.7 Uppfyllande av kraven under stressade förhållanden

382. De behöriga myndigheterna bör genom stresstester fastställa om institutets kapitalbas (kvantitet och sammansättning) under stressade förhållanden är tillräcklig och om tillsynsåtgärderna, inklusive P2G, kapitalplanering och andra åtgärder som anges i kapitel 10 är nödvändiga för att åtgärda potentiella brister.

383. För att bedöma kapitaltäckningen under stressade förhållanden bör de behöriga myndigheterna beakta följande: a. användningen av de kvalitativa resultaten (t.ex. brister som konstaterats i riskhanteringen och riskkontrollen) av institutens stresstester och stresstester för tillsynsändamål och b. användning av de kvantitativa resultaten av stresstester enligt IKU, om IKU bedöms vara tillförlitlig i enlighet med punkt 358, och av stresstester för tillsyn (dvs. resultat i form av förändringar i kapitalbasfrekvens), i enlighet med artikel 100 i direktiv 2013/36/EU enligt vad som anges i kapitel 12 i dessa riktlinjer, och som till exempel omfattar följande: i. att föreskriva särskilda ”förankringsscenarier”/antaganden som ska införas av institut och ii. att genomföra systemomfattande stresstester med hjälp av konsekventa metoder och scenarier som drivs antingen av institut eller av tillsynsmyndigheter.

384. De behöriga myndigheterna bör i tillämpliga fall bedöma de kvantitativa resultaten av stresstester vad gäller kvaliteten på institutets kapitalbas och avgöra om kapitalbasens kvantitet och kvalitet är tillräcklig för att täcka tillämpliga kapitalkrav, och i synnerhet a. samlat kapitalkrav inklusive dess kombinerade buffertkrav enligt baslinjescenariot under en framåtblickande tidshorisont på minst två år, b. TÖK under de negativa scenarier som sträcker sig över en framåtblickande tidshorisont på minst två år, eller c. i tillämpliga fall, på förhand fastställda målvärden (fast tröskelvärde) som fastställts i samband med ett systemomfattande stresstest, för de tillämpliga stresstestscenarierna.

7.7.1 Använda P2G för att hantera de kvantitativa resultaten av stresstester Fastställande och beräkning av P2G

385. De behöriga myndigheterna bör fastställa P2g enligt vad som anges i detta avsnitt och, om fastställande leder till ett positivt värde, bör de ange P2g för att ta itu med tillsynsproblem avseende institutets känslighet för de negativa scenarier som används vid stresstester för tillsynsändamål.

386. Om de kvantitativa resultaten av tillsynsmyndigheternas stresstester tyder på att institutet inte förväntas bryta mot TÖK enligt det negativa stresstestscenariot, får de behöriga myndigheterna besluta att inte beräkna P2G.

387. De behöriga myndigheterna bör fastställa och beräkna P2G på grundval av resultaten av det negativa scenariot för relevanta stresstester för tillsynsändamål, inklusive de EUomfattande stresstester som utförts av EBA eller andra relevanta stresstest för tillsynsändamål som utförts på systemomfattande basis med hjälp av en analys av scenarier omfattande flera faktorer med en framåtblickande tidshorisont på minst två år (antingen uppifrån och ner eller nerifrån och upp).

388. På grundval av fastställandet av ett proportionellt tillvägagångssätt för institut och dotterbolag i andra gränsöverskridande grupper som inte tillhör kategori 1, för beräkning och uppdatering av P2G kan behöriga myndigheter beakta resultaten av förenklade former av stresstester för tillsynsändamål (t.ex. med hjälp av ”förankringsscenarier”, känslighetsanalys, stresstester enligt principen ”nerifrån och upp” som genomförs av utsedda myndigheter, effekter på portföljnivå av stresstester på konsoliderad nivå) eller tidigare stresstester för tillsynsändamål.

389. De behöriga myndigheterna bör fastställa och beräkna P2G i enlighet med den modell för lägsta engagemangsnivå som anges i avsnitt 2.2.4. I synnerhet den frekvens med vilken P2G fastställs och beräknas ska följa frekvensen för bedömningen av kapitaltäckningen enligt modellen för lägsta engagemangsnivå för översyns- och utvärderingsprocessen.

390. Trots vad som sägs i föregående punkt bör de behöriga myndigheterna bedöma om den befintliga P2G-nivån fortfarande är lämplig när resultaten av de nya stresstesterna för tillsynsändamål är tillgängliga, och se över nivån på P2G om så krävs.

391. För institut för vilka kapitaltäckning enligt modellen för lägsta engagemangsnivå för översyns- och utvärderingsprocessen bör bedömas varje år (t.ex.: SREP-kategori 1institut) kan P2G fastställas och beräknas endast vartannat år istället för varje år. Under det andra året bör de behöriga myndigheterna på grundval av all relevant information, inbegripet resultaten av tidigare stresstester för tillsynsändamål, tillsammans med ytterligare känslighetsanalys (dvs. förenklade former av stresstester för tillsynsändamål) bedöma om P2G fortfarande är relevant eller behöver uppdateras.

392. De behöriga myndigheterna bör i regel inte använda P2G för att täcka riskdelar som bör täckas av de extra kapitalbaskraven i enlighet med avsnitt 7.2 i dessa riktlinjer.

393. När de behöriga myndigheterna fastställer storleken på P2G bör de se till att den beräknas till en nivå som är lämplig för att täcka åtminstone den förväntade maximala stresseffekten, som bör beräknas på grundval av förändringarna i andelen kärnprimärkapitalet (CET1) (dvs. med beaktande av både förändringar av kärnprimärkapital och totalt riskvägt exponeringsbelopp under det sämsta stressåret och med beaktande av graden av tillämpliga kapitalkrav och de överväganden som anges i punkterna 384 och 394 till 396.

394. Vid fastställandet av storleken på P2G bör de behöriga myndigheterna i tillämpliga fall också ta hänsyn till följande faktorer: a. det år då den maximala stresseffekten uppträder i förhållande till utgångspunkten och tidshorisonten för de scenarier som används vid stresstesterna, b. resultatet av ett tillförlitligt IKU-stresstest med beaktande av de specifika scenariodefinitionerna och antagandena, i synnerhet om de anses vara mer relevanta för institutets affärsmodell och riskprofil eller om de interna scenarierna är strängare än tillsynsscenarierna, c. relevanta riskreducerande åtgärder som bedöms som trovärdiga efter tillsynsbedömning, d. information och tillsynsmyndigheternas uppfattning om relevansen av stresstester för tillsynsändamål för institutets strategi, finansiella planer och affärsmodell, e. kvaliteten på (sammansättningen av) institutets tillgängliga kapitalbas, även under det sämsta stressåret och f. om institutet är föremål för omstrukturering eller resolution. 395. Vid tillämpning av punkt 394 b bör de behöriga myndigheterna också beakta i vilken utsträckning stresscenarierna omfattar alla väsentliga risker som bidrar till de extra kapitalbaskraven i TÖK. De behöriga myndigheterna bör särskilt beakta det faktum att de makroekonomiska konjunkturnedgångsscenarierna inte fullt ut fångar vissa risker, till exempel uppföranderisk, pensionsrisk eller vissa delar av kreditkoncentrationsrisken (t.ex. koncentration i ett enda namn), som kan förstärka potentiella förluster i samband med de testade negativa scenarierna.

396. Dessutom bör de behöriga myndigheterna överväga i vilken utsträckning de befintliga kombinerade buffertkraven och andra tillämpliga makrotillsynsåtgärder redan täcker risker som framkommit vid stresstester. De behöriga myndigheterna bör kvitta P2G mot kapitalkonserveringsbufferten (CCB), eftersom P2g och CCB överlappar varandra. Även om ingen överlappning i princip förväntas mellan P2G och den kontracykliska kapitalbufferten (CCyB) bör de behöriga myndigheterna i undantagsfall, från fall till fall, kvitta P2G mot CCyB mot bakgrund av de underliggande risker som täcks av bufferten och beaktas vid utformningen av de scenarier som används för stresstester, efter kontakter med makrotillsynsmyndigheten. De behöriga myndigheterna bör inte kvitta P2G mot de systematiska riskbuffertarna (G-SII/buffertar för andra systemviktiga institut och systemriskbufferten) eftersom de är avsedda att täcka de risker som ett institut utgör för det finansiella systemet.

Information om och sammansättning av P2G

397. Om P2G beräknas eller uppdateras bör de behöriga myndigheterna meddela institutet nivån av P2G och de relevanta tidsfristerna för dess etablering i enlighet med punkt 401. De behöriga myndigheterna bör också förklara den potentiella tillsynsåtgärden i situationer där P2G inte är uppfylld.

398. De behöriga myndigheterna bör informera instituten om att P2G förväntas vara uppfylld med CET1-medräkningsbar kapitalbas och införlivas i deras ramverk för kapitalplanering och riskhantering, inklusive ramverket för riskaptit och återhämtningsplanering.

399. De behöriga myndigheterna bör också informera instituten om att kapitalbas som innehas för P2G inte kan användas för att uppfylla alla andra lagstadgade krav (pelare 1, P2R eller kombinerade buffertkrav) och därför inte kan användas två gånger. Det innebär att kapitalbas som krävs för att uppfylla pelare 1 (8 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet), P2R eller kombinerade buffertkrav inte kan användas för P2G.

400. Behöriga myndigheter bör dessutom informera instituten och, i förekommande fall, andra behöriga myndigheter, om alla tillämpliga andelar av kapitalbasen som påverkas av P2G (CET1, T1 och total kapitalbas).

401. När de behöriga myndigheterna fastställer och informerar instituten om tidsfrister för fastställdande av P2G bör de beakta åtminstone följande: a. om ett institut är föremål för omstrukturering eller resolution och b. de potentiella konsekvenser som CET1, uttryckt i P2g, kan få för andra delar av kapitalkraven och institutens förmåga att utfärda ytterligare primärkapitaltillskott eller supplementärkapitaltillskott.

7.7.2 Kapitalplanering och andra tillsynsåtgärder för att hantera kapitaltäckning under stressade förhållanden Kapitalplanering

402. När de kvantitativa resultaten av de stresstester som avses i avsnitt 7.7.1 visar att ett institut enligt de aktuella stresscenarierna inte kommer att kunna uppfylla de tillämpliga kapitalkraven, bör de behöriga myndigheterna kräva att institutet lägger fram en trovärdig kapitalplan som tar itu med risken för att institutet inte uppfyller tillämpliga kapitalkrav.

403. För att fastställa kapitalplanens trovärdighet bör den behöriga myndigheten överväga följande när så är lämpligt: a. om kapitalplanen täcker hela den tidshorisont för stresstester man utgår från, b. om kapitalplanen innefattar trovärdiga riskreducerande åtgärder och förvatlningsåtgärder, begränsning av utdelningar osv., c. om institutet är villigt och kan vidta sådana åtgärder för att hantera överträdelser av tillämpliga kapitalkrav i systemomfattande stresstester, d. om dessa riskreducerande åtgärder och ledningsåtgärder omfattas av rättsliga restriktioner och begränsningar för att inte skada sitt anseende, , t.ex. till följd av motsägande eller motstridiga tidigare offentliga tillkännagivanden (t.ex. om utdelningspoliticyer, affärsplaner och riskaptit), e. sannolikheten för att riskreducerande åtgärder och ledningsåtgärder skulle göra det möjligt för institutet att fullt ut uppfylla sina tillämpliga kapitalkrav inom en lämplig tidsram och f. om de föreslagna åtgärderna i stort sett är i linje med makroekonomiska överväganden och med kända framtida lagändringar som påverkar ett institut inom tillämpningsområdet och tidsplanen för de negativa scenarier man utgår från, g. de olika återhämtningsalternativ och deras analys som anges i institutets återhämtningsplan.

404. När den behöriga myndigheten bedömer kapitalplaner bör den, där så är lämpligt, efter en effektiv dialog med institutet kräva att institutet vid behov ändrar dessa planer, inbegripet de föreslagna ledningsåtgärderna, eller kräver att instituten vidtar ytterligare riskreducerande åtgärder som skulle bli relevanta med tanke på scenarierna och de aktuella makroekonomiska förhållandena.

405. De behöriga myndigheterna bör förvänta sig att instituten genomför den reviderade kapitalplanen, inklusive ytterligare ändringar baserade på resultaten av tillsynsbedömningen av och dialogen med institutet.

Ytterligare tillsynsåtgärder

406. De behöriga myndigheterna bör i förekommande fall överväga att tillämpa de ytterligare tillsynsåtgärder som anges i kapitel 10 för att säkerställa att institutet har tillräckligt med kapital under stressade förhållanden.

407. I synnerhet när de kvantitativa resultaten av stresstesterna visar att institutet sannolikt kommer att bryta mot sina tillämpliga kapitalkrav enligt det negativa scenariot inom de följande 12 månaderna, bör de behöriga myndigheterna, när så är lämpligt, behandla sådan information som en av de möjliga omständigheterna i den mening som avses i artikel 102.1 b i direktiv 2013/36/EU. I sådana fall bör de behöriga myndigheterna vidta lämpliga åtgärder i enlighet med artikel 104.1 i direktiv 2013/36/EU för att säkerställa tillräckliga kapitalbasnivåer. När sådana åtgärder rör kapital bör de behöriga myndigheterna särskilt beakta ett eller båda av följande, enligt definitionen i artikel 104.1 a och f: a. kräva att instituten har en lämplig mängd extra kapitalbasmedel i form av ett nominellt belopp med beaktande av resultatet av ÖuP-bedömningen, b. kräva en minskning av den inneboende risken för institutets verksamhet, produkter och system. (37)I punkt 369, efter ordet ”betyg”, ska ordet ”överlevnadsförmåga” läggas till. (38)Tabell 8 ska ersättas med följande: Betyg Tillsynsmyndighetens uppfattning Överväganden 1 Kapitalbasens storlek och • Institutet kan med god marginal uppfylla sammansättning utgör en låg risk för sin P2G. institutets överlevnadsförmåga. • Institutets kapitalbas ligger på en nivå som med god marginal överstiger det samlade kapitalkravet och förväntas ligga kvar på samma nivå i framtiden. • Stresstesterna har inte avslöjat någon identifierbar risk för att kapitalbasen ska påverkas i samband med en allvarlig men sannolik konjunkturnedgång. • Det fria kapitalflödet mellan enheter i gruppen, om det rör sig om en grupp, hindras inte. Alla enheter är väl kapitaliserade enligt tillsynskraven. • Institutet har en rimlig och trovärdig kapitalplan som har potentialen att vara effektiv om så krävs. • Institutets bruttosoliditet överstiger med god marginal den lagstadgade miniminivån och risken för en alltför låg bruttosoliditet är inte väsentlig/mycket låg. 2 Kapitalbasens storlek och • Institutet har svårt att uppfylla sin P2G. sammansättning utgör en medellåg Ledningens riskreducerande åtgärder risk för institutets för att hantera detta verkar trovärdiga. överlevnadsförmåga. • Institutet är nära att utlösa en del av sina kapitalbuffertar men ligger ändå tydligt över sitt totala TÖK. • Stresstesterna tyder på en låg risk för att kapitalbasen ska påverkas i samband med en allvarlig men sannolik Betyg Tillsynsmyndighetens uppfattning Överväganden konjunkturnedgång. Ledningens åtgärder för att hantera detta verkar trovärdiga. • Det fria kapitalflödet mellan enheter i gruppen, om det rör sig om en grupp, hindras eller kan hindras marginellt. • Institutet har en rimlig och trovärdig kapitalplan som inte är riskfri men har potential att vara effektiv om så krävs. • Institutets bruttosoliditet överstiger den lagstadgade miniminivån. Risken för en alltför låg bruttosoliditet är låg. 3 Kapitalbasens storlek och • Institutet uppfyller inte sin P2G. Det sammansättning utgör en medelhög finns en oro för trovärdigheten i risk för institutets ledningens riskreducerande åtgärder för överlevnadsförmåga. att hantera detta. • Institutet använder några av sina kapitalbuffertar. Det finns en risk att institutet inte kommer att uppfylla sitt totala ÖuP-kapitalkrav om läget försämras. • Stresstesterna tyder på en medelhög risk för att kapitalbasen ska påverkas i samband med en allvarlig men sannolik konjunkturnedgång. Ledningens åtgärder för att hantera detta verkar inte trovärdiga. • Det fria kapitalflödet mellan enheter i gruppen, om det rör sig om en grupp, hindras. • Institutet har en kapitalplan som sannolikt inte kommer att vara effektiv. • Institutets bruttosoliditet överstiger den lagstadgade miniminivån men en allvarlig, sannolik konjunkturnedgång kan komma att påverka kapitalbasen. Betyg Tillsynsmyndighetens uppfattning Överväganden Risken för en alltför låg bruttosoliditet är medelhög. 4 Kapitalbasens storlek och • Institutet uppfyller inte sin P2G (eller har sammansättning utgör en hög risk avsiktligt inte fastställt P2G) och kommer för institutets överlevnadsförmåga. inte att kunna göra det inom en överskådlig framtid. Ledningens riskreducerande åtgärder för att hantera detta bedöms inte vara trovärdiga. • Institutet är nära att överträda sitt totala ÖuP-kapitalkrav. • Stresstesterna tyder på att det totala ÖuP-kapitalkravet skulle överträdas nära början av en allvarlig och sannolik konjunkturnedgång. Ledningens åtgärder kommer inte att på ett trovärdigt sätt att åtgärda detta. • Det fria kapitalflödet mellan enheter i gruppen, om det rör sig om en grupp, hindras. • Institutet har ingen kapitalplan eller har en kapitalplan som är uppenbart otillräcklig. • Institutets bruttosoliditet är nära att överstiga den lagstadgade miniminivån. Risken för en alltför låg bruttosoliditet är hög. (39)Efter avsnitt 7.8 ska följande avsnitt läggas till:

7.9 Meddelande om tillsynskrav

Exempel på meddelande om tillsynskrav (se även figur 6): Från och med den DATUM och till dess meddelats på annat sätt förväntas INSTITUTET inneha kapital för att vid varje tidpunkt uppfylla ett totalt ÖuP-kapitalkrav (TÖK) på [11 %] av totalt riskvägt exponeringsbelopp (TRE). Varav [11 %]:

— 8 % (minst 56 % CET1 och 75 % T1) motsvarar de kapitalbaskrav som anges i artikel 92 i förordning (EU) nr 575/2013. [3 %] motsvarar extra kapitalbasmedel utöver de krav som anges i artikel 92 i förordning (EU) nr 575/2013, varav [2 %] (som omfattar minst XX % CET1 och YY % T1) är avsedda att täcka oväntade förluster som som upptäckts i samband med översyns- och utvärderingsprocessen och [1 %] (som omfattar minst XX % CET1 och YY % T1) ska täcka ÖVRIGT [t.ex. styrningsproblem] som upptäckts i samband med översyns- och utvärderingsprocessen.

INSTITUTET påminns härmed om att det också omfattas av det samlade kapitalkravet, enligt definitionen i avsnitt 1.2 i riktlinjerna EBA/GL/2014/13, som förutom TÖK omfattar det kombinerade buffertkravet enligt definitionen i artikel 128.6 i direktiv 2013/36/EU, i den mån det är rättsligt tillämpligt.

Från och med dagen för det gemensamma beslutet ska INSTITUTET uppfylla följande kombinerade buffertkrav som ska uppfyllas fullständigt i CET1:

— Krav på en kapitalkonserveringsbuffert [2,5 %]. — Krav på en kontracyklisk kapitalbuffert (CCyB) på [1 %]*.

(för ovannämnda meddelande bör man komma ihåg att buffertvärdena kan komma att ändras före nästa ÖuP-beslut (vilket kan innebära ett annat samlat kapitalkrav under tiden).

INSTITUTET omfattas också av [2 %] pelare 2-vägledning (P2G), som är en icke bindande förväntan utöver det samlade kapitalkravet som identifieras på ett idiosynkratiskt och riskkänsligt sätt, för att hantera INSTITUTETS förmåga att upprätthålla tillämpliga kapitalbaskrav (och effektivt systemviktiga riskbuffertar) under stressade förhållanden, som framgår av de kvantitativa resultaten av de stresstester för tillsynsändamål som utförs i enlighet med artikel 100 i direktiv 2013/36/EU.

När det gäller ovanstående exempel kan kapitalkraven sammanfattas enligt följande:

Totalt ÖuP-kapitalkrav (TÖK), samlat kapitalkrav (OCR) och pelare 2-vägledning (P2G).

Tillsynskrav Belopp Bakgrundskalkyler

TÖK-kvot 11,0 %

Pelare 1 CET1-kvot (4,5 %)

varav: CET1-kapitalkvot plus P2R CET1-kvot (56 % 6,2 % av 3 %)

Pelare 1 CET1-kvot (6 %)

varav: T1-kvot plus P2R CET1-kvot (75 % 8,3 % av 3 %)

OCR-kvot 14,5 %

TÖK CET1-kvot (6,2 %) plus

varav: CET1-kapitalkvot den kombinerade bufferten 9,7 % (3,5 %).

TÖK CET1-kvot (8,3 %) plus

varav: T1-kvot den kombinerade bufferten

11,8 % (3,5 %).

OCR och P2G 16,5 %

OCR CET1 (9,7 %) plus P2G

varav: CET1-kapitalkvot 11,7 % (2 %)

OCR T1 (11,8 %) plus P2G

varav: T1-kvot 13,8 % (2 %)

(40) I slutet av punkt 378 i riktlinjerna ska efter ”riskbetyg” följande text läggas till: ”såsom förklaras i

följande avsnitt”.

(41) Punkterna 379 och 380 i riktlinjerna ska utgå.

(42) I punkt 408 i riktlinjerna ska texten Europeiska banktillsynskommitténs riktlinjer för stresstester

ersättas med EBA:s riktlinjer för institutens stresstester.

(43) I punkt 425 i riktlinjerna ska ordet ”betyg” ersättas med ”riskbetyg”.

(44) Tabell 9 i riktlinjerna ska ersättas med följande:

Överväganden för lämplig Riskbetyg Tillsynsmyndighe hantering och lämpliga tens uppfattning Överväganden för inneboende risk kontroller

Det finns en låg • Det finns ingen väsentlig risk/en • Institutets policy och risk för en mycket låg risk till följd av strategi för likviditetsrisk betydande obalanser (mellan löptider, är förenliga med dess inverkan på valutor etc.). övergripande strategi och institutets • Likviditetsbuffertens storlek och riskaptit. 1 stabilitet till följd sammansättning är lämplig och • Det organisatoriska av inneboende tillräcklig. ramverket för risknivå och • Andra likviditetsriskfaktorer likviditetsrisk är stabilt. riskhanterings- (t.ex. ryktesrisk, oförmåga att Ansvarsfördelningen är och överföra likviditet inom gruppen) tydlig och det finns en kontrollfunktione är inte väsentliga/mycket låga. tydlig avgränsning mellan r. risktagare och Det finns en • Obalanser (mellan löptider, riskhanterings- och medellåg risk för valutor etc.) innebär medelhög kontrollfunktioner. en betydande risk. • Mätnings-, övervakningsinverkan på • Risken som uppstår till följd av och 2 institutets likviditetsbuffertens storlek och rapporteringssystemen stabilitet till följd sammansättning är medelhög. för likviditetsrisk är av inneboende • Andra likviditetsriskfaktorer lämpliga. risknivå och (t.ex. ryktesrisk, oförmåga att • Interna gränsvärden och riskhanterings- överföra likviditet inom gruppen) kontrollsystemet för och är låga till medelhöga.

Överväganden för lämplig Riskbetyg Tillsynsmyndighe hantering och lämpliga tens uppfattning Överväganden för inneboende risk kontroller

kontrollfunktione likviditetsrisk är sunda och

r. i linje med institutets

Det finns en riskhanteringsstrategi och

medelhög • Obalanser (mellan löptider, riskaptit/tolerans.

betydande risk för valutor etc.) innebär medelhög

väsentlig inverkan till hög risk.

på institutets • Risken som uppstår till följd av

stabilitet med likviditetsbuffertens storlek och 3 tanke på sammansättning är medelhög till

inneboende hög.

risknivå och • Andra likviditetsriskfaktorer

riskhanterings- (t.ex. ryktesrisk, oförmåga att

och överföra likviditet inom gruppen)

kontrollfunktione är medelhöga till höga.

r.

Det finns en hög

betydande risk för • Obalanser (mellan löptider, väsentlig inverkan valutor etc.) innebär hög risk. på institutets • Risken som uppstår till följd av stabilitet med likviditetsbuffertens storlek och 4 tanke på sammansättning är hög. inneboende • Andra likviditetsriskfaktorer risknivå och (t.ex. ryktesrisk, oförmåga att riskhanteringsöverföra likviditet inom gruppen) och är höga. kontrollfunktione

r.

(45)Tabell 10 i riktlinjerna ska ersättas med följande:

Överväganden för lämplig Överväganden i samband med Riskbetyg Tillsynsmyndighe hantering och lämpliga tens uppfattning inneboende risk kontroller

Det finns en låg • Det finns ingen väsentlig/en risk för betydande • Institutets mycket låg risk till följd av inverkan på finansieringsriskpolicy och institutets finansieringsprofil institutets -strategi är förenliga med eller dess hållbarhet. stabilitet till följd den övergripande 1 • Risken till följd av finansieringens av inneboende strategin och riskaptiten. stabilitet är inte väsentlig. risknivå och • Det organisatoriska • Andra finansieringsriskfaktorer riskhanterings- ramverket för (t.ex. ryktesrisk, tillgång till och finansieringsrisk är stabilt. finansieringsmarknader) är inte kontrollfunktione Ansvarsfördelningen är väsentliga/mycket låga. r. tydlig och det finns en

Det finns en • Risken till följd av institutets tydlig avgränsning mellan 2 medellåg risk för finansieringsprofil eller dess risktagare och

en betydande hållbarhet är låg till medelhög.

Överväganden för lämplig Överväganden i samband med Riskbetyg Tillsynsmyndighe hantering och lämpliga tens uppfattning inneboende risk kontroller

inverkan på • Risken till följd av finansieringens riskhanterings- och institutets stabilitet är låg till medelhög. kontrollfunktioner. stabilitet till följd • Andra finansieringsriskfaktorer • Mätnings-, övervakningsav inneboende (t.ex. ryktesrisk, tillgång till och risknivå och finansieringsmarknader) är låga rapporteringssystemen riskhanterings- till medelhöga. för finansieringsrisk är och lämpliga. kontrollfunktione • Interna gränsvärden och r. kontrollsystemet för Det finns en • Det finns en medelhög till hög finansieringsrisk är sunda medelhög risk för risk för en betydande inverkan på och i linje med institutets en betydande institutets stabilitet till följd av riskhanteringsstrategi och inverkan på inneboende risknivå och riskaptit/tolerans. institutets riskhanterings- och 3 stabilitet till följd kontrollfunktioner. av inneboende • Risken till följd av finansieringens risknivå och stabilitet är medelhög till hög. riskhanterings- • Andra finansieringsriskfaktorer och (t.ex. ryktesrisk, tillgång till kontrollfunktione finansieringsmarknader) är r. medelhöga till höga. Det finns en hög betydande risk för väsentlig inverkan • Risken till följd av institutets på institutets finansieringsprofil eller dess stabilitet med hållbarhet är hög. 4 tanke på • Risken till följd av finansieringens inneboende stabilitet är hög. risknivå och • Andra finansieringsriskfaktorer riskhanterings- (t.ex. ryktesrisk, tillgång till och finansieringsmarknader) är höga. kontrollfunktione r.

(46)I punkt 454 i riktlinjerna ska orden ”på överlevnadsförmåga” läggas till efter ”betyg".

(47)Tabell 12 i riktlinjerna ska ersättas med följande:

Betyg Tillsynsmyndighetens uppfattning Överväganden

1 Institutets likviditetsposition och • Institutets utjämningskapacitet och finansieringsprofil utgör en låg risk för likviditetsbuffertar ligger gott och väl över institutets överlevnadsförmåga. särskilda kvantitativa tillsynskrav och

Betyg Tillsynsmyndighetens uppfattning Överväganden

förväntas ligga kvar på samma nivå i framtiden.

• Den långfristiga finansieringens (>1 år) sammansättning och stabilitet utgör ingen väsentlig/en mycket låg risk i förhållande till institutets verksamhet och affärsmodell.

• Det fria likviditetsflödet mellan enheter i gruppen, om det rör sig om en grupp, hindras inte. Alla enheter har en utjämningskapacitet och likviditetsbuffertar som överstiger tillsynskraven.

• Institutet har en rimlig och trovärdig plan för likviditetsberedskap som har potential att vara effektiv om så krävs.

2 Institutets likviditetsposition • Institutets utjämningskapacitet och och/eller finansieringsprofil utgör en likviditetsbuffertar ligger gott och väl medellåg risk för institutets över särskilda kvantitativa tillsynskrav, överlevnadsförmåga. men det finns en risk att de inte kommer att ligga kvar på den nivån.

• Den långfristiga finansieringens (>1 år) sammansättning och stabilitet utgör en låg risk i förhållande till institutets verksamhet och affärsmodell.

• Det fria likviditetsflödet mellan enheter i gruppen, om det rör sig om en grupp, hindras marginellt eller skulle kunna hindras marginellt.

• Institutet har en rimlig och trovärdig plan för likviditetsberedskap som inte är riskfri men kan vara effektiv om så krävs.

3 Institutets likviditetsposition och • Institutets utjämningskapacitet och finansieringsprofil utgör en medelhög likviditetsbuffertar försämras och/eller risk för institutets ligger under särskilda kvantitativa överlevnadsförmåga.

Betyg Tillsynsmyndighetens uppfattning Överväganden

tillsynskrav. Det finns en oro för institutets förmåga att uppfylla dessa krav i tid.

• Den långfristiga finansieringens (>1 år) sammansättning och stabilitet utgör en medelhög risk i förhållande till institutets verksamhet och affärsmodell.

• Det fria likviditetsflödet mellan enheter i gruppen, om det rör sig om en grupp, hindras.

• Institutet har en plan för likviditetsberedskap som sannolikt inte kommer att vara effektiv.

4 Institutets likviditetsposition • Institutets utjämningskapacitet och och/eller finansieringsprofil utgör en likviditetsbuffertar försämras snabbt hög risk för institutets och/eller ligger under särskilda överlevnadsförmåga. kvantitativa tillsynskrav. Det finns en oro för institutets förmåga att uppfylla dessa krav i tid.

• Den långfristiga finansieringens (>1 år) sammansättning och stabilitet utgör en hög risk i förhållande till institutets verksamhet och affärsmodell.

• Det fria likviditetsflödet mellan enheter i gruppen, om det rör sig om en grupp, hindras i hög grad.

• Institutet har ingen plan för likviditetsberedskap eller har en som är uppenbart otillräcklig.

(48)I punkt 463 i riktlinjerna ska orden ”på överlevnadsförmåga” läggas till efter ”betyg”.

(49)Tabell 13 i riktlinjerna ska ersättas med följande:

Betyg Tillsynsmyndighetens uppfattning Överväganden

1 De risker som identifierats utgör en låg • Institutets affärsmodell och strategi ger risk för institutets överlevnadsförmåga. ingen anledning till oro.

Betyg Tillsynsmyndighetens uppfattning Överväganden

• Den interna styrningen och institutomfattande kontrollen ger ingen anledning till oro. • Institutets kapital- och likviditetsrisker utgör en icke-väsentlig/mycket låg risk för institutets stabilitet. • Kapitalbasens sammansättning och storlek ger ingen anledning till oro. • Institutets likviditetsposition och finansieringsprofil ger ingen anledning till oro. • Institutets totala återhämtningsförmåga ger ingen anledning till oro. 2 De risker som identifierats utgör en • Det finns låg till medelstor oro för institutets medellåg risk för institutets affärsmodell och strategi. överlevnadsförmåga. • Det finns låg till medelstor oro för institutets styrning eller institutomfattande kontroll. • Det finns en låg till medelhög risk för institutets stabilitet till följd av kapital- och likviditetsrisker • Det finns låg till medelstor oro för kapitalbasens sammansättning och storlek. • Det finns låg till medelstor oro för institutets likviditetsposition och/eller finansieringsprofil. • Det finns låg till medelstor till oro när det gäller institutets övergripande återhämtningskapacitet. 3 De identifierade riskerna utgör en • Det finns medelhög till stor oro för medelhög risk för institutets institutets affärsmodell och strategi. överlevnadsförmåga. • Det finns medelstor till stor oro när det gäller institutens styrning eller institutomfattande kontrollsystem. • Det finns en medelhög till hög grad av risk för betydande påverkan på kapital och likviditet på grund av risker. • Det finns medelhög till stor oro för institutets sammansättning och kvantitet. • Det finns medelhög till stor oro för institutets likviditetsprofil och/eller finansieringsprofil.

Betyg Tillsynsmyndighetens uppfattning Överväganden

• Det finns medelhög till stor oro för institutets övergripande återhämtningskapacitet. 4 De risker som identifierats utgör en hög • Det finns stor oro för institutets risk för institutets överlevnadsförmåga. affärsmodell och strategi. • Det finns stor oro för institutets styrning eller institutomfattande kontroll. • Det finns en hög risk för institutets stabilitet till följd av kapital- och likviditetsrisker. • Det finns stor oro för kapitalbasens sammansättning och storlek. • Det finns stor oro för institutets likviditetsposition och/eller finansieringsprofil. • Det finns en stor oro för institutets totala återhämtningsförmåga. F Det anses att institutet håller på att • Det föreligger en omedelbar risk för fallera eller sannolikt kommer att institutets överlevnadsförmåga. fallera. • Institutet uppfyller villkoren för att ”fallera eller sannolikt komma att fallera”, som föreskrivs i artikel 32.4 i direktiv 2014/59/EU .

(50) Punkt 465 i riktlinjerna ska ersättas med följande: ”465. De behöriga myndigheterna bör ålägga extra kapitalbaskrav och fastställa kapitalbaskrav genom att beräkna TÖK och fastställa P2G i tillämpliga fall i enlighet med den process och de kriterier som anges i kapitel 7.” (51) Följande underavsnitt ska läggas till efter punkt 476 i riktlinjerna:

Tillsynsåtgärder baserade på resultatet av den kvalitativa granskningen av stresstester

514. Baserat på resultaten av den kvalitativa granskningen av stresstestprogram och om brister upptäcks, bör de behöriga myndigheterna kräva att institutet a. utarbetra en plan för korrigerande åtgärder som syftar till att förbättra stresstestprogram och -förfaranden. Om väsentliga brister identifieras när det gäller hur ett institut hanterar resultaten av stresstesterna, eller om ledningsåtgärderna inte anses vara trovärdiga, bör de behöriga myndigheterna kräva att institutet vidtar ytterligare korrigerande åtgärder, inbegripet krav på att göra ändringar i institutets kapitalplan. b. vid behov använda specifika föreskrivna scenarier (eller delar av sådana) eller använda särskilda antaganden. 515. Dessutom får de behöriga myndigheterna tillämpa andra tillsynsåtgärder enligt artiklarna 104 och 105 i direktiv 2013/36/EU om dessa är lämpligare för att åtgärda de konstaterade bristerna enligt beskrivningen i detta avsnitt.

516. Det bör noteras att tillsynsbedömningen av resultaten av de omvända stresstesterna bör vara till hjälp vid bedömningen av affärsmodellens bärkraft och hållbarhet, och vid bedömningen av scenarier som används för IKU- och ILU-syften samt i återhämtningsplaneringen.

517. De behöriga myndigheterna bör också använda resultaten av de omvända stresstester som instituten utför för att ta hänsyn till eventuella systemeffekter. Om flera institut identifierar liknande omvända stresstestscenarier som skulle exponera dessa institut för allvarliga sårbarheter bör sådana scenarier analyseras som en varning om möjliga systemeffekter. De behöriga myndigheterna bör i sådana fall informera de berörda särskilt utsedda myndigheterna om arten av de stresscenarier som identifierats.” (52)Efter punkt 499 i riktlinjerna ska följande avsnitt läggas till:

10.6 Tillsynsåtgärder i en situation där P2G inte är uppfylld

541. TÖK är ett rättsligt bindande krav som instituten alltid måste uppfylla, även under stressade förhållanden. Om TÖK som fastställts i enlighet med dessa riktlinjer inte längre uppfylls, bör de behöriga myndigheterna överväga ytterligare befogenheter att ingripa i enlighet med direktiven 2013/36/EU och 2014/59/EU, inklusive återkallelse av auktorisation i enlighet med artikel 18 d i direktiv 2013/36/EU, tillämpning av åtgärder för tidigt ingripande i enlighet med artikel 27 i direktiv 2014/59/EU och resolutionsåtgärder i enlighet med det direktivet. När de behöriga myndigheterna utövar dessa befogenheter bör de överväga om åtgärderna står i proportion till omständigheterna och hur de bedömer att situationen sannolikt kommer att utvecklas.

542. En överträdelse av TÖK bör också övervägas om ett institut fallerar eller sannolikt kommer att fallera i enlighet med artikel 32.4 a i direktiv 2014/59/EU och EBA:s riktlinjer om tolkningen av de omständigheter under vilka ett institut ska anses fallera eller sannolikt komma att fallera, eftersom det är ett av de villkor enligt vilka de behöriga myndigheterna kan återkalla auktorisation i enlighet med artikel 18 d i direktiv 2013/36/EU.

10.7 Tillsynsåtgärder i en situation där P2G inte är uppfylld

543. De behöriga myndigheterna bör övervaka om institutets förväntade kapitalbas enligt P2G över tiden fastställs och upprätthålls av institutet.

544. Om institutets kapitalbas sjunker, eller sannolikt kommer att sjunka, under den nivå som fastställts av P2G, bör den behöriga myndigheten förvänta sig att institutet anmäler detta och utarbetar en reviderad kapitalplan. I sin anmälan ska institutet redogöra för de negativa konsekvenser som sannolikt tvingar det att göra detta och vilka åtgärder som planeras för att på sikt återställa efterlevnaden av P2G inom ramen för en förstärkt tillsynsdialog.

545. Det finns i regel tre situationer där ett institut inte kan uppfylla sitt krav på P2G vilka måste beaktas av en behörig myndighet. a. Om nivån på kapitalbasen understiger P2G-nivån (men överstiger det samlade kapitalkravet) under institutspecifika eller externa omständigheter under vilka risker som P2G syftade till att täcka har blivit verklighet, får institutet tillfälligt verka under P2G-nivån, under förutsättning att den behöriga myndigheten anser att dess reviderade kapitalplan är trovärdig i enlighet med de kriterier som anges i avsnitt 7.7.3. Den behöriga myndigheten kan också överväga att anpassa P2G-nivån om så är lämpligt. b. Om nivån på kapitalbasen understiger P2G-nivån (men överstiger det samlade kapitalkravet) under institutspecifika eller yttre omständigheter till följd av att risker som P2G inte var avsedd att täcka blivit verklighet, bör de behöriga myndigheterna förvänta sig att institutet ökar sin kapitalbas till P2G-nivån inom en lämplig tidsram. c. Om institutet bortser från P2G, inte införlivar det i ramverket för riskhantering eller inte upprättar en kapitalbas för att uppfylla P2G inom de tidsfrister som fastställts i enlighet med punkt 397, kan detta leda till att de behöriga myndigheterna vidtar ytterligare tillsynsåtgärder i enlighet med avsnitten 10.3 och 10.5. I förekommande fall får den behöriga myndigheten besluta att se över nivån på de extra kapitalbaskraven i enlighet med kapitel 7.

546. Trots särskilda tillsynsreaktioner i enlighet med föregående punkt, får de behöriga myndigheterna även överväga att tillämpa det kapital och de ytterligare tillsynsåtgärder som anges i avsnitten 10.3 och 10.5, om dessa åtgärder bedöms vara lämpligare för att åtgärda skälen till att kapitalbasen faller under den nivå som fastställts av P2G. (53) Punkt 503 i riktlinjerna ska ersättas med följande: Om makrotillsynsåtgärden på grund av sin utformning inte omfattar ett särskilt institut (se diskussionen ovan) kan de behöriga myndigheterna efter samråd med den berörda särskilt utsedda myndigheten överväga att utöka åtgärdens effekter till att direkt omfatta det institutet (t.ex. genom att tillämpa likvärdiga riskvikter på vissa exponeringsklasser som makrotillsynsåtgärden riktar in sig på). (54) Efter punkt 518 i riktlinjerna ska följande stycken läggas till: ”566. Alla relevanta uppgifter om fastställandet av P2G (inklusive dess storlek, sammansättningen av den kapitalbas som ska täcka den och tillsynsåtgärder) för en gränsöverskridande grupps moder- eller dotterinstitut bör delas mellan de behöriga myndigheterna som en del av den gemensamma beslutsprocessen i enlighet med artikel 113 i direktiv 2013/36/EU. De behöriga myndigheterna bör särskilt diskutera metoden för att fastställa P2G på individuell nivå om inga uppgifter från tillsynsmyndigheternas stresstester finns tillgängliga på individnivå, eller i förekommande fall enas om att endast tillämpa P2G på konsoliderad nivå.

567. När P2G beräknas bör relevant information i vederbörlig ordning återges i det gemensamma beslutsdokument som utarbetats i enlighet med artikel 113 i direktiv 2013/36/EU och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 710/2014, och tas med som en ”informationspost”, som vid tillämpningen av andra tillsynsåtgärder som formellt inte omfattas av det gemensamma beslutet.” (55) Efter punkt 520 i riktlinjerna ska följande nya kapitel 12 läggas till:

Kapitel 12. Stresstester för tillsynsändamål

12.1 Behöriga myndigheters användning stresstester för tillsynsändamål

570. De behöriga myndigheterna bör, också på grundval av artikel 100 i direktiv 2013/36/EU, använda stresstester för tillsynsändamål för att underlätta översyns- och utvärderingsprocessen och, i synnerhet, tillsynsbedömning av de viktigaste delarna, som beskrivs i kapitlen 4–9. Stresstester för tillsynsändamål bör särskilt, när så är lämpligt, hjälpa de behöriga myndigheterna med följande: a. Bedömning av institutens enskilda risker för kapital som avses i kapitel 6 eller risker för likviditet och finansiering som avses i kapitel 8. b. Bedömningen av tillförlitligheten i institutens stresstestprogram samt relevansen, svårighetsgraden och rimligheten hos scenarierna för institutens egna stresstester som används för IKU- och ILU-syften. Detta kan inbegripa att pröva institutens huvudsakliga antaganden och riskfaktorer. c. Bedömning av institutens förmåga att uppfylla TÖK och samlade kapitalkrav i samband med den bedömning av kapitaltäckningen som anges i avsnitt 7.7. Beroende på stresstesternas omfattning och typ kan denna bedömning begränsas till endast vissa delar av TÖK som täcks av utformningen av stresstesterna (t.ex. extra kapitalbaskrav för enskilda riskkategorier om stresstestet endast omfattar sådana riskkategorier). d. Fastställande av P2G för institut. e. Identifiering av eventuella sårbarheter eller svagheter i institutens riskhantering och kontroller av enskilda riskområden. f. Identifiering av eventuella brister i övergripande styrsystem eller institutomfattande kontroller: stresstester för tillsynsändamål bör övervägas av de behöriga myndigheterna som en ytterligare informationskälla för ÖuP-bedömningen av intern styrning och institutomfattande kontroller som avses i kapitel 5. Om en behörig myndighet genom stresstester för tillsynsändamål identifierar brister i institutets egna stresstestprogram eller stödjande riskdatainfrastruktur, bör dessa beaktas vid bedömningen av institutets övergripande system för styrning och ramverk för riskhantering. g. Fastställande av specifika kvantitativa likviditetskrav inom ramen för bedömningen av likviditetstäckning, särskilt om en behörig myndighet inte har tagit fram särskilda tillsynsriktmärken för likviditetskrav. Vissa delar i stresstester av likviditet för tillsynsändamål bör, när så är lämpligt, användas som insats vid fastställandet av specifika likviditetskrav för institut (t.ex. en jämförande analys, enligt negativa scenarier, av nettokassautflöden och godtagbara likvida tillgångar över ett antal tidshorisonter, bedömning av stressjusterade löptider), såsom anges i avsnitt 9.4.

571. Stresstester för tillsynsändamål bör dessutom hjälpa de behöriga myndigheterna att bedöma organisatoriska tillsynsförfaranden och planera resurser för tillsyn, med beaktande av annan relevant information, i synnerhet för att få en mer frekvent och ingående bedömning av vissa ÖuPdelar när det gäller institut som inte tillhör kategori 1 samt för att fastställa tillämpningsområdet för det program för tillsynsgranskning som krävs enligt artikel 99 i direktiv 2013/36/EU. 572. De behöriga myndigheterna bör också, när så är lämpligt, använda scenarierna och resultaten av stresstester för tillsynsändamål som ytterligare informationskällor vid bedömningen av institutens återhämtningsplaner, särskilt vid bedömning av valet av scenarier och deras allvarlighetsgrad och antaganden som institutet använder. I denna bedömning bör stresstestscenarierna, när så är lämpligt, särskilt om de uppfyller villkoren i EBA:s riktlinjer om olika scenarier som ska användas i återhämtningsplaner, användas som referenspunkt för bedömningen av institutets egna scenarier och antaganden. 573. De behöriga myndigheterna bör också, när så är lämpligt, använda resultaten av stresstester för tillsynsändamål för att stödja den analys som krävs för beviljandet av olika tillstånd och auktorisationer som krävs enligt förordning (EU) nr 575/2013 eller direktiv 2013/36/EU, till exempel avseende kvalificerade innehav, fusioner och förvärv och återköp av aktier. 574. De behöriga myndigheterna bör också använda resultaten från stresstester för tillsynsändamål, när så är lämpligt, för att stödja en tematisk analys av den potentiella sårbarheten hos en grupp av institut med liknande riskprofiler. 575. Behöriga myndigheter bör också när så är lämpligt använda stresstester för tillsynsändamål som ett sätt att motivera instituten att förbättra sina interna stresstestnings- och riskhanteringsförmåga: framför allt skulle ett stresstest för tillsynsändamål med ett underifrånperspektiv kunna motivera instituten att ytterligare utveckla och förbättra sin dataaggregering och riskmodellering samt sina it-verktyg för stresstester och riskhanteringsändamål.

12.2 De viktigaste delarna i stresstesterna

576. När de behöriga myndigheterna beslutar om de viktigaste delarna i stresstesterna bör de bland annat beakta följande: a. Täckning, i form av täckning av vissa riskfaktorer eller multipla riskfaktorer, vissa enskilda portföljer, eller verksamheter eller sektorer/geografiska områden, alla eller flera portföljer. b. Utformning vad gäller följande: (1) känslighetsanalys (enkelfaktor eller enkel multifaktor), (2) scenarioanalys eller (3) omvända stresstester. Behöriga myndigheter bör välja den utformning som är bäst lämpad för det mål som eftersträvas med stresstestet: känslighetsanalyser avseende en enda riskfaktor eller multipla riskfaktorer bör normalt främjas vid bedömning av enskilda risker för kapital eller risker för likviditet eller finansiering; metoden för scenarioanalys bör normalt användas när en bedömning av den totala kapitaltäckningen eftersträvas, medan omvända stresstester bland annat kan anses lämpliga för att bedöma allvarlighetsgraden hos de scenarier som används av institutet. c. Omfattning när det gäller att täcka gränserna för gränsöverskridande grupper: för bedömningen av den totala kapitaltäckningen i gruppen bör de behöriga myndigheterna se till att alla relevanta enheter inom gruppen beaktas i stresstester. d. Urval av institut som omfattas av stresstester: vid planering av stresstester för mer än ett institut bör de behöriga myndigheterna överväga ett lämpligt urval för detta ändamål, särskilt när de använder stresstester för tillsynsändamål för tematiska bedömningar av vissa affärsområden/modeller eller konsekvensstudier/konsekvensanalyser. e. Tillvägagångssätt (stresstest enligt principen "uppifrån och ner”, stresstest enligt principen "nerifrån och upp2, en kombination av båda, med särskilda förankringsscenarier för instituten). 577. När de utformar och genomför stresstester för översyns- och utvärderingsprocessen bör de behöriga myndigheterna beakta resultaten av översyner av tillgångarnas kvalitet, om sådana finns tillgängliga är lämpliga och inte redan har tagits med i institutens finansiella rapporter. Att kombinera stresstester för tillsynsändamål med översyner av tillgångarnas kvalitet kan anses användbart för att säkerställa att de balansräkningspositioner som innehas av de institut som omfattas av stresstesterna för tillsynsändamål rapporteras korrekt med förbättrade och jämförbara utgångslägen för de deltagande instituten. 578. De behöriga myndigheterna kan också överväga att fastställa förutbestämda målkvoter, särskilt i samband med systemomfattande stresstester (inbegripet stresstester på landsnivå) eller för att fastställa allmänna eller idiosynkratiska trösklar. I sådana fall måste de vara lämpliga och ta hänsyn till tillsynsmålen. Sådana mål eller gränsvärden bör tillämpas konsekvent på de institut som omfattas av stresstesterna för tillsynsändamål.

12.3 Organisation och styrning vid behöriga myndigheter

579. De behöriga myndigheterna bör inrätta ett effektivt program för stresstester för tillsynsändamål. Detta program bör stödjas av lämpliga organisations-, styrnings- och itarrangemang för att säkerställa att stresstester för tillsynsändamål kan utföras med lämplig frekvens. Programmet för stresstester för tillsynsändamål bör stödja ett effektivt genomförande av granskningsprogrammet för tillsyn för enskilda institut. Programmet bör också spegla hur den behöriga myndigheten fattar beslut om valet av former för stresstester för tillsynsändamål i nära anslutning till målen för varje övningr. 580. Styrnings-, organisations- och it-system till stöd för programmet för stresstester för tillsynsändamål bör åtminstone omfatta följande: a. Tillräckliga personalresurser och materiella resurser, data- och it-infrastruktur för att utforma och genomföra stresstester för tillsynsändamål. Programmet för stresstester för tillsynsändamål bör framför allt stödjas med lämpliga data och ett lämpligt metodologiskt tillvägagångssätt som omfattar alla aspekter, inbegripet scenarier och antaganden (t.ex. mallar, vägledning, dokumentation) och säkerställa både flexibilitet och lämpliga nivåer av kvalitet och kontroller. b. En kvalitetssäkringsprocess som omfattar utformning, utveckling och genomförande av stresstester samt möjligheten att jämföra resultaten mellan instituten. c. Införlivande av stresstester för tillsynsändamål i andra relevanta tillsynsprocesser. Organisationen bör därför vid behov och med förbehåll för eventuella rättsliga begränsningar stödja det interna utbytet av information och utnyttjande av alla aspekter av stresstestprogrammet (t.ex. både kvantitativa och kvalitativa resultat).

581. Som en del av styrningsarrangemangen bör de behöriga myndigheterna se till att programmet för stresstester för tillsynsändamål ses över regelbundet, både i kvalitativt och kvantitativt hänseende, för att säkerställa att det är tillfredsställande. 582. De behöriga myndigheterna bör se till att de har processer och arrangemang som möjliggör en effektiv dialog med instituten när det gäller stresstester för tillsynsändamål och deras resultat. Denna dialog bör spegla de avsedda målen, upprättas särskilt, men inte uteslutande, när stresstesterna utförs i syfte att bedöma institutens totala kapitaltäckning och organiseras mot en mer allmän bakgrund av de ÖuP-bedömningar som anges i dessa riktlinjer. I samband med denna dialog bör de behöriga myndigheterna, både på teknisk nivå och ledningsnivå, när så är lämpligt se till att a. instituten ges en tillräcklig, tillräckligt detaljerad och korrekt förklaring och vägledning om tillämpningen av de metoder och antaganden som används vid ett stresstest nerifrån och upp, b. lämpliga, detaljerade och korrekta instruktioner ges till instituten när det gäller de styrkande uppgifter som de ska lämna till de behöriga myndigheterna tillsammans med resultaten av stresstesterna, c. instituten efter diskussioner, i tillämpliga fall, får en förklaring av resultaten från stresstester för tillsynsändamål som leder till tillämpning av tillsynsåtgärder. Detta bör övervägas av de behöriga myndigheterna, särskilt i samband med systemomfattande stresstester som leder till tillsynsåtgärder.

583. Vid tillämpning av stresstester för tillsynsändamål på gränsöverskridande grupper och deras enheter bör de behöriga myndigheterna utbyta information och, när så är praktiskt möjligt, på lämpligt sätt diskutera processen inom ramen för tillsynskollegierna. De behöriga myndigheterna bör särskilt se till att relevanta uppgifter om metoder, scenarier och viktiga antaganden samt resultaten av stresstester för tillsynsändamål, särskilt dem som syftar till att bedöma kapital- eller likviditetstäckningen, görs tillgängliga och diskuteras. 584. De behöriga myndigheterna bör också fastställa vilka uppgifter om stresstester för tillsynsändamål och deras resultat som kan offentliggöras, med beaktande av de avsedda syftena med dessa stresstester. När de behöriga myndigheterna fattar beslut om offentliggörande av resultaten eller metoderna för stresstester för tillsynsändamål bör de beakta sin egen roll i övningen och det valda tillvägagångssättet (stresstest uppifrån och ner, stresstest nerifrån och upp) och även beakta omfattningen av den egna analysen som ska åtfölja de offentliggjorda resultaten.

12.4 Process och metodologiska överväganden

585. Det program för stresstester för tillsynsändamål som fastställs av de behöriga myndigheterna bör säkerställa åtminstone följande: a. Vid utformningen av metoder och antaganden för användning i stresstester för tillsynsändamål bör de behöriga myndigheterna besluta om utformningen av och egenskaperna hos den övning som bäst lämpar sig för dess avsedda ändamål, dvs. som är kopplad till de tillsynsmål (eller andra mål) som fastställts av den behöriga myndigheten. b. Vid utförande av stresstester på ett bredare urval av institut kan de behöriga myndigheterna överväga att anta utformningen av stresstest för olika kategorier av institut enligt avsnitt 2.4, särskilt om övningen utförs enligt principen ”uppifrån och ner”. c. De behöriga myndigheterna bör ta hänsyn till lämpliga tidsramar för utförande av stresstester för tillsynsändamål, inklusive tidsperspektivet för de scenarier och den period under vilken de ledningsåtgärder som föreslås av instituten i stresstestet analyseras. Tidsramarna för övningen bör även ta hänsyn till dialogen med institutet, när detta är relevant för det avsedda ändamålet, och i vilken utsträckning uppgifterna från det deltagande institutet fortfarande är relevanta. d. De behöriga myndigheterna bör, om det är relevant för det avsedda ändamålet med övningen, beakta alla kända framtida lagändringar som påverkar instituten inom ramen och tidshorisonten för övningen.

586. Vid ett stresstest med scenarioanalys bör de behöriga myndigheterna besluta om huruvida ett enda scenario ska användas för alla institut som omfattas av övningen eller om institutspecifika scenarier ska tas fram för enskilda institut (det sistnämnda bör inte ses som att befria institut från ansvaret för att utforma egna scenarier för IKU- och ILU-stresstester), eller en kombination av båda. De behöriga myndigheterna bör överväga möjligheten att överföra kapital och likvida medel under stressade förhållanden och eventuella hinder, inklusive rättsliga och operativa hinder, som kan finnas. 587. Följande aspekter bör dessutom beaktas vid utarbetandet av metoderna för stresstester för tillsynsändamål: a. Vid bedömningen av kapitaltäckningen bör de behöriga myndigheterna beakta hur stresstestet påverkar institutets resultaträkning, balansräkning, riskexponeringsbelopp och bruttosoliditetsgrad, och analysera effekterna av stresstester på kapitalkvoten i de institut som omfattas av övningen. b. För stresstester enligt principen ”nerifrån och upp” bör de behöriga myndigheterna ta hänsyn till i vilken utsträckning de fastställer metoderna för modellinstitutens balansräkningar och resultaträkningar. Preliminärt kan institutens balansräkningar betraktas som statiska, vilket gör det möjligt för de behöriga myndigheterna att bedöma aktuella risker över tiden. Alternativt kan de tillåtas vara dynamiska, vilket gör exempelvis möjliggör en mer framåtblickande undersökning av hur institutens affärsplaner kan utvecklas i enlighet med stresscenariot eller hur lånevolymerna kan komma att utvecklas över tid. För att förbättra jämförbarheten kan de behöriga myndigheterna överväga att välja metoden med statisk balansräkning. För att ge ökad återkoppling om institutens avsedda eller planerade reaktioner gentemot påfrestningar och chocker kan metoden med dynamisk balansräkning föredras. c. De behöriga myndigheterna bör överväga hur man vid behov kan ta hänsyn till systemåterkoppling eller indirekta effekter i stresstesterna, med beaktande av de begränsningar som gäller för förhandsantaganden vid stresstester enligt principen ”nerifrån och upp”. d. När det gäller stresstester enligt principen ”nerifrån och upp” bör de behöriga myndigheterna sträva efter att bedöma effekterna av sådana övningar på ett konsekvent och rättvist sätt inom de institut som omfattas av stresstester för tillsynsändamål, samtidigt som man ser till att lika spelregler råder. De behöriga myndigheterna bör också ta hänsyn till i vilken utsträckning stresstestresultaten speglar skillnader i modelleringsval och bedömningar bland institutet, snarare än verkliga skillnader i de risker som de är exponerade för.

588. De behöriga myndigheterna bör sträva efter att bedöma modellrisken vid stresstester och ha tillgång till olika typer av jämförande information. I tillämpliga fall rekommenderas flera perspektiv/riktmärken. Det är viktigt att inse att alla modeller har brister och att tydligt identifiera kända och potentiella svagheter. Förståelse av dessa begränsningar och svagheter i de enskilda institutens stresstestningsmodeller kan ligga till grund för processen för stresstester för tillsynsändamål och minska potentiella problem som uppstår till följd av modellrisker. (56)Punkt 522 har ändrats enligt följande: ”De behöriga myndigheterna bör genomföra dessa riktlinjer genom att införliva dem i sina processer och förfaranden för tillsyn senast den 1 januari 2016. ” (57)Bilagorna 2–4 har tagits bort. (58)Följande bilagor ska läggas till i riktlinjerna:

Bilaga 2. Viktiga egenskaper och skillnader mellan P2R och P2G

P2R P2G

Krav utöver det kombinerade Förväntningar utöver det buffertkravet enligt pelare 1 och under kombinerade buffertkravet Karaktär det kombinerade buffertkrav som fastställts i enlighet med artikel 104 i kapitalkravsdirektivet

Beräkning på grundval av den Beräkning baserad på IKU som maximala effekten av det negativa utgångspunkt, om den bedöms som scenariot för CET1-kvoten, justerad Fastställande tillförlitlig, stödd av t.ex., riktmärken för tillsyn som tillämpas i samband med IKU- t.ex. för trovärdiga riskreducerande 16 åtgärder och andra faktorer, och beräkningar, tillsynsbedömning osv. avräknas mot den kapitalbas som

P2R P2G

innehas för att motsvara CCB och i

exceptionella fall CCyB om den

täcker samma risker som man utgår

från vid stresstestet

Lagstadgad medräkningsbar kapitalbas, Kvalitet på åtminstone i samma sammansättning Endast CET1 kapital som pelare 1.

Relevans för

begränsningarn

a vid fördelning Ja Nej enligt artikel

141 i direktiv

2013/36/EU

Som en separat kvot, som inte

En del av TÖK-kvoten i förhållande till omfattas av TÖK eller det samlade Meddelande till alla kvoter inom ramen för pelare 1 kapitalkravet, med en förklaring av institutet (total kapitalbas, T1, CET1) hur den påverkar alla kapitalkvoter

(T1 och total kapitalbas).

Instituten förväntas införliva P2G i

Krav som alltid ska vara uppfyllda, även sin kapitalplanering, riskhantering Efterlevnad under stressade förhållanden och återhämtningsplanering, och

deras verksamhet ska gå utöver P2G.

Ingen automatisk koppling mellan Alla tillsynsåtgärder kan tillämpas; en nivån på kapitalbasen som faller överträdelse är ett potentiellt villkor för under P2G och särskilda Tillsynsåtgärder återkallande av auktorisation; ett tillsynsåtgärder, men skulle utlösa en vid institut som gör sig skyldigt till förstärkt tillsynsdialog och kontakter överträdelser överträdelse ska anses fallera eller med ett institut, eftersom det finns sannolikt komma att fallera av ett behov av att lägga fram en resolutionsskäl. trovärdig kapitalplan.

Bilaga 3 Översikt över 2017 års uppdateringar av ÖuP-riktlinjerna

2017 års uppdateringar/ändringar av ÖuP- Avsnitt som berörs i ÖuPriktlinjerna

Kapitel 1.2 ”Definitioner” Kapitel 7.1 ”Allmänna överväganden” Kapitel 7.7.1 ”Användning av P2G för att hantera de kvantitativa resultaten av stresstester” Kapitel 7.8 ”Resultatsammanfattning och betygsättning” (inklusive tabell 8) Kapitel 7.9: ”Meddelande om tillsynskrav” Pelare 2-kapitalvägledning Kapitel 10.3 ”Tillämpning av kapitalåtgärder” Kapitel 10.7 ”Tillsynsåtgärder i en situation där P2G inte är uppfylld”

Kapitel 11.2 ”ÖuP-kapitalbedömning och tillsynskrav för särskilda institut” Bilaga 2 ”Viktiga egenskaper och skillnader mellan P2R och P2G” Kapitel 1.1 ”Ämne” Kapitel 1.2 ”Definitioner” Kapitel 12 ”Stresstester för Stresstester för tillsynsändamål tillsynsändamål” Kapitel 13: ”Slutbestämmelser och genomförande” Kapitel 5.6.3 ”Bedömning av institutens stresstester” Tillsynsbedömning av institutens stresstester Kapitel 10.5 ”Tillämpning av tillsynsåtgärder” Anpassning av tillsynsbedömningen av ränterisk Kapitel 6.5 ”Bedömning av ränterisk som som följer av verksamhet utanför handelslagret till följer av verksamhet utanför revideringen av EBA:s riktlinjer om ränterisk som handelslagret” följer av verksamhet utanför handelslagret Kapitel 1.2 ”Definitioner” Kapitel 2.2 ”Betygsättning i översyns- och utvärderingsprocessen” Kapitel 4.1, kapitel 5.1.1, kapitel, 6.2.4, kapitel 6.3.4, kapitel 6.5.4, kapitel 7.8, Betygsramverk kapitel 8.5, kapitel 9.6 – Resultatsammanfattning och betygsättning Kapitel 6.1, kapitel 8.1 – ”Allmänna överväganden” Kapitel 10.2 ”Bedömning av ÖuP ” (inbegripet tabell 13) Fastställande av det totala ÖuP-kapitalkravet och Kapitel 7.5 ”Formulering av kapitalbaskrav” det samlade kapitalkravet samt meddelande av Kapitel 7.9: ”Meddelande om tillsynskrav” förväntningar på kapital till instituten

Allmänna klargöranden som lagts till i avsnittet ”Bakgrund och grund” Övrigt Kapitel 10.6 ”Tillsynsåtgärder i en situation där P2G inte är uppfylld” (nytt avsnitt) * Observera att numreringen av vissa avsnitt har ändrats i den uppdaterade versionen. Kapitlen i denna tabell hänvisar till den nya numreringen i den uppdaterade versionen av riktlinjerna. Vissa nya avsnitt har skapats.

(59). De behöriga myndigheterna bör genomföra ändringarna i riktlinjerna genom att införliva dem i sina processer och förfaranden för tillsyn senast den 1 januari 2019.