Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön

Innehåll

Termer och begrepp

1 Senaste lydelse enligt HVMFS 2024:11.

Konsoliderad elektronisk utgåva definition i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 Uppdaterad 2025-05-01 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter). (HVMFS 2025:12) Geomorfologisk: Som avser havsbottnens form. Havsbassäng: Geografiskt avgränsat havsområde såsom framgår av bilaga 1, Karta 2. Hydrografisk: Vattnets fysiska egenskaper t.ex. salthalt, temperatur, djup, strömmar eller vågor. ICES: Internationella havsforskningsrådet. (HVMFS 2025:12). Indikator: En mätbar egenskap eller företeelse som används för att bedöma tillståndet i eller belastningen på miljön för att antingen möjliggöra bedömning av god miljöstatus eller av om en miljökvalitetsnorm följs. (HVMFS 2018:18). Kriterium: Definieras i havsmiljödirektivet 2008/56/EG som särskiljande tekniska kännetecken som har nära samband med kvalitativa deskriptorer. Enligt artikel 9.3 i direktivet ska medlemsländerna använda kriterier och metodstandarder och de ska fastställas på ett sätt som garanterar enhetlighet och gör det möjligt att mellan olika marina regioner eller delregioner jämföra i vilken utsträckning en god miljöstatus har uppnåtts. Kriterier och metodstandarder är fastställda i kommissionsbeslut (EU) 2017/848. Det finns primära och sekundära kriterier och de primära kriterierna är obligatoriska (ska användas) om det inte kan motiveras att det inte är lämpligt att använda dem. (HVMFS 2024:11). Kustvattentyp: Indelning av kustvatten enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2017:20) om kartläggning och analys av ytvatten enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660), som framgår av bilaga 1 kartorna 3-5. (HVMFS 2024:11). Köpenhamnsavtalet: Ett avtal mellan de nordiska länderna för att skydda den marina miljön mot förorening genom olja eller andra skadliga ämnen inom parternas inre vatten, territorialhav och övriga vattenområden innanför parternas respektive fiske-, kontinentalsockel och ekonomiska zongränser. (HVMFS 2024:11). Lekbiomassa (SSB): Den totala vikten av könsmogna individer i en fiskpopulation, eng. Spawning Stock Biomass. (HVMFS 2024:11). Livsmiljö: En miljö som kännetecknas av särskilda abiotiska egenskaper och associerade biologiska samhällen. Maximal hållbar avkastning (MSY): Det i teorin högsta balanserade genomsnittliga uttag som fortlöpande kan tas ur ett bestånd under rådande genomsnittliga miljöförhållanden utan att detta avsevärt påverkar fortplantningsprocessen, eng. Maximum Sustainable Yield. (HVMFS 2018:18) Metier: Fiskeaktivitet definierad utifrån redskapstyp, målartsgrupp, maskstorleksintervall och information om eventuell selektionsanordning. (HVMFS 2025:12). Målvärde: Indikatorvärde för att bedöma om en miljökvalitetsnorm i bilaga 3 följs. (HVMFS 2018:18). Nordsjön: Det svenska förvaltningsområdet Nordsjön som omfattar havsbassängerna Skagerrak, Kattegatt och Öresund norr om Öresundsbron, vilka tillsammans utgör Västerhavet. (HVMFS 2014:14). Nyckelart: En art som är väsentlig för ekosystemets struktur och funktion avseende biomassa, abundans, produktivitet eller funktionell roll. Population: Enligt kommissionsbeslut (EU) 2017/848 ska när det gäller fisk begreppet populationer läsas som begreppet bestånd i den mening som

Konsoliderad elektronisk utgåva avses i förordning (EU) nr 1380/2013, dvs. en marin biologisk resurs i ett Uppdaterad 2025-05-01 visst område. (HVMFS 2024:11) Trend: Avser förändring över tid i värde av parameter. Analys sker t.ex. med regressionsanalys. Regressionsanalysen anger ”ökande” respektive ”nedåtgående” trend. Trender är regressionsanalys som vid test av signifikans uppvisar en signifikansnivå (p) som understiger 0,1 (tendens till signifikant trend) eller 0,05 (signifikant trend). Signifikanstestets statistiska styrka bör vara minst 80 %. Trendens storlek anges som lutningen på trendlinjen eller procentuell förändring i värde över definierad tidsperiod. (HVMFS 2018:18). Trofisk grupp: Grupp (gild) av arter som är på samma nivå i näringsväven, t.ex. primärproducenter eller primär-, sekundär-, eller toppkonsumenter. (HVMFS 2018:18). Tröskelvärde: Ett värde eller ett intervall mellan två värden som möjliggör en bedömning av den kvalitetsnivå som uppnåtts för ett enskilt kriterium, och som därigenom bidrar till bedömningen av i vilken utsträckning god miljöstatus enligt bilaga 2 uppnås. (HVMFS 2018:18). Utbredning: De fysiska gränser inom vilka livsmiljöer eller arter förekommer, men inte de exakta platser där dessa förekommer. Utsjövatten: Vatten från en nautisk mil utanför baslinjen till och med yttersta gränsen för svensk ekonomisk zon såsom framgår av bilaga 1 kartorna 3–5. Östersjön: Det svenska förvaltningsområdet Östersjön som omfattar havsbassängerna Arkonahavet och S Öresund, Bornholmshavet och Hanöbukten, Ö Gotlandshavet, V Gotlandshavet och N Gotlandshavet, vilka tillsammans utgör Egentliga Östersjön och Ålands hav, Bottenhavet, N Kvarken och Bottenviken, vilka tillsammans utgör Bottniska viken. (HVMFS 2014:14).

God miljöstatus för Nordsjön och Östersjön

Miljökvalitetsnormer med indikatorer

1 Konsoliderad elektronisk utgåva

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna författning träder i kraft den 15 juli 2012. De i bilagorna 2, 3 och 4 angivna och beskrivna indikatorerna ska tillämpas från och med följande datum det år de är funktionella, vilket är den 15 juli 2012, 15 juli 2014, eller 1 januari 2018. Dessa föreskrifter träder i kraft den 15 oktober 2012. (HVMFS 2012:29) Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2014. (HVMFS 2014:14) De i bilagorna 2, 3 och 4 angivna och beskrivna indikatorerna ska tillämpas från och med följande datum det år de är funktionella, vilket är den 15 juli 2012, 1 oktober 2016 eller 1 januari 2018. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2019. (HVMFS 2018:18) Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2024. (HVMFS 2024:11) Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 maj. 2025 (HVMFS 2025:12)

1 Senaste lydelse enligt HVMFS 2018:18

Bilaga 1 Konsoliderad elektronisk utgåva 1 Uppdaterad 2025-05-01

BEDÖMNINGSOMRÅDEN

Karta 1 - De svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön, när de används som bedömningsområden kallas de Västerhavet och Östersjön (HVMFS 2024:11)

Bedömningsområdena finns också publicerade i geodataformat. Se Havsområdesindelning enligt havsmiljöförordningen – Bedömningsområden, eller länk: https://www.havochvatten.se/data-kartor-och-rapporter/data-och-statistik/havskatten/visadatamangd.html#esc_entry=494&esc_context=1

Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad 2025-05-01

Karta 2 – Sveriges havsbassänger (HVMFS 2024:11)

Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad 2025-05-01

Karta 3 - Nordsjöns (Västerhavets) havsbassängers utsjövatten och kustvattentyper (HVMFS 2024:11)

Konsoliderad elektronisk utgåva

Karta 4 - Östersjöns (Egentliga Östersjöns) havsbassängers utsjövatten och

Uppdaterad 2025-05-01

kustvattentyper (HVMFS 2024:11)

Konsoliderad elektronisk utgåva

Karta 5 - Östersjöns (Bottniska vikens) havsbassängers utsjövatten och

Uppdaterad 2025-05-01

kustvattentyper (HVMFS 2024:11)

Bilaga 2 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad 2025-05-01

GOD MILJÖSTATUS FÖR NORDSJÖN OCH ÖSTERSJÖN

Här fastslås i del A, i enlighet med 18 § havsmiljöförordningen (2010:1341) vad som kännetecknar god miljöstatus med beaktande av deskriptorerna i bilaga 1 i direktiv 2008/56/EG och kriterierna i kommissionsbeslutet. För att bedöma god miljöstatus för varje kriterium används de angivna indikatorerna. Indikatorerna beskrivs i del B. För de kriterier där indikatorer saknas ska en kvalitativ beskrivning utifrån tillgänglig kunskap göras. Detta gäller endast kriterierna D1C5 och D10C2 som är obligatoriska i kommissionsbeslutet. (HVMFS 2024:11).

Del A God miljöstatus

Deskriptor 1. Biologisk mångfald

Biologisk mångfald som rör bentiska livsmiljöer ingår under deskriptor 6. Havsbottnens integritet. (HVMFS 2024:11).

Kriterium Indikator(-er)

D1C1 Dödligheten per art till följd av 1.1A Dödlighet av tumlare orsakad av mänsklig aktivitet är på en nivå som inte mänsklig aktivitet (1) hotar arten och dess långsiktiga 1.1B Dödlighet av gråsäl orsakad av livskraft. mänsklig aktivitet (3) 1.1C Dödlighet av knubbsäl orsakad av mänsklig aktivitet (3) 1.1D Dödlighet av vikaresäl orsakad av mänsklig aktivitet (3) D1C2 Populationer av arter av fåglar, 1.2A Abundans av häckande sjöfågdäggdjur och fiskar är inte negativt lar (2) påverkade av belastning från mänsklig 1.2B Abundans av övervintrande verksamhet, och deras långsiktiga sjöfåglar (2) överlevnad är säkerställd. 1.2C Abundans och trender för gråsäl (3) 1.2D Abundans och trender för knubbsäl (3) 1.2E Abundans och trender för vikaresäl (3) 1.2I Abundans och trender för tumlare (1) 1.2J Förekomst av nyckelart av fisk i kustvatten (4) 1.2K Trender för känsliga fiskarter (4) 3.2A Lekbiomassa (SSB) för alla kommersiellt nyttjade populationer (4) D1C3 Populationerna av fåglar, 1.3A Dräktighetsfrekvens hos gråsäl (3) däggdjur och fiskar har demografiska 1.3B Späcktjocklek hos gråsäl (3) egenskaper (t.ex. storleksfördelning, 1.3D Häckningsframgång hos sillgrissla näringsstatus och reproduktions- (2) förmåga) som tyder på att de är friska 1.3E Storleksfördelning av kustfiskarter (4)

Konsoliderad elektronisk utgåva

Kriterium Indikator(-er)

Uppdaterad 2025-05-01 och inte negativt påverkade av mänsklig 3.3A Åldersfördelning för alla verksamhet. kommersiellt nyttjade populationer (4) D1C4 Utbredning av arter 1.4A Utbredning av gråsäl (3) överensstämmer med rådande 1.4B Utbredning av knubbsäl (3) geomorfologiska, geografiska och 1.4C Utbredning av vikaresäl (3) klimatiska villkor. 1.4D Utbredning av tumlare (1) D1C5 Livsmiljöerna för arterna har Indikatorer saknas

den nödvändiga utsträckning och de förhållanden som krävs för att stödja de

olika stadierna i artens livscykel. D1C6 Tillståndet i pelagiska 1.6A Storlek och mängd av djurlivsmiljöer, inklusive deras biotiska och plankton (6) abiotiska struktur och deras funktioner 1.6B Artsammansättning av växt- (t.ex. dess typiska artsammansättning plankton (5) och (6) och dessa arters relativa abundans, 5.2A Se under Deskriptor 5. Övergödfrånvaro av särskilt känsliga eller ning (5) sårbara arter eller arter som 5.2B Se under Deskriptor 5. Övergödtillhandahåller en viktig funktion, ning (6) arternas storleksstruktur) är inte 5.3A Se under Deskriptor 5. Övergödnegativt påverkade av mänskliga ning (6) belastningar. 5.3B Se under Deskriptor 5. Övergödning (5) och (6) 5.4A Se under Deskriptor 5. Övergödning (5) 5.4B Se under Deskriptor 5. Övergödning (6)

(HVMFS 2024:11)

(1) Tumlare: God miljöstatus: När alla kriterier klarar god status för respektive population inom relevant bedömningsområde. (HVMFS 2024:11) (2) Fåglar: God miljöstatus: När minst 75 % av arterna inom en artgrupp klarar sina artspecifika tröskelvärden. För varje art bedöms om tröskelvärdet klaras. Arterna bedöms inom var och en av de fem artgrupperna (ytfödosök, pelagiskt födosök, bentiskt födosök, betande födosök och vadare). (HVMFS 2024:11). (3) Sälar: God miljöstatus : När alla kriterier som kan bedömas kvantitativt klarar god status för respektive art i bedömningsområdet. Varje kriterium klarar god status när tröskelvärdena för alla indikatorer för respektive art klaras i bedömningsområdet. (HVMFS 2024:11). (4) Fisk : God miljöstatus: När minst 80 % av arterna i artgruppen klarar sina artspecifika tröskelvärden i respektive bedömningsområde. Om mindre än fem arter bedöms måste alla arter klara sina tröskelvärden. Status bedöms separat för de tre artgrupperna kustfisk, demersal fisk och pelagisk fisk. (HVMFS 2024:11).

För utförlig beskrivning av god miljöstatus se faktablad för god miljöstatus: https://www.havochvatten.se/faktablad-for-god-miljostatus. I fisk ingår här både fiskar och skaldjur.

Konsoliderad elektronisk utgåva (5) Pelagiska livsmiljöer kust: Uppdaterad 2025-05-01 God miljöstatus: När både växtplankton och djurplankton klarar sina tröskelvärden i alla kustvattentyper i Västerhavet respektive Östersjön. För sammanvägning av växtplankton viktas indikatorn 1.6B mot 5.3A eller 5.3B med faktorn 0,6 för 1.6B. Dessutom bedöms det som en betydande risk för att livsmiljötypen inte upprätthåller eller kan uppnå god miljöstatus om något av kriterierna D5C2 eller D5C4 inte klaras. (HVMFS 2024:11). (6) Pelagiska livsmiljöer utsjö: God miljöstatus: När både växtplankton och djurplankton klarar sina tröskelvärden i alla utsjövatten i Västerhavet respektive Östersjön. För sammanvägning av växtplankton viktas indikatorn 1.6B mot 5.3A eller 5.3B med faktorn 0,6 för 1.6B. Dessutom bedöms det som en betydande risk för att livsmiljötypen inte upprätthåller eller kan uppnå god miljöstatus om något av kriterierna D5C2 eller D5C4 inte klaras. (HVMFS 2024:11).

Deskriptor 2. Främmande arter

Kriterium Indikator(-er)

D2C1 Nya introduktioner av 2.1A Introduktioner av nya främmande främmande arter minimeras eller arter minskas till noll.

God miljöstatus: När tröskelvärdet klaras inom respektive bedömningsområde. (HVMFS 2024:11).

Deskriptor 3. Kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur

Kriterium Indikator(-er)

D3C1 Fiskeridödligheten för 3.1A Fiskeridödlighet (F) för alla populationer av kommersiellt nyttjade kommersiellt nyttjade populationer

arter ligger under nivåer som garanterar en maximal hållbar

avkastning. D3C2 Lekbiomassan (SSB) för 3.2A Lekbiomassa (SSB) för alla populationer av kommersiellt nyttjade kommersiellt nyttjade populationer

arter ligger över nivåer för biomassa som kan ge maximal hållbar

avkastning. D3C3 Ålders- och storleksfördelning 3.3A Åldersfördelning för alla av individer i populationerna av kommersiellt nyttjade populationer

kommersiellt nyttjade arter indikerar

en frisk population.

(HVMFS 2024:11)

God miljöstatus: När alla populationer i respektive bedömningsområde klarar de populationsspecifika tröskelvärdena.

1 Arter enligt vad som anges i kommissionsbeslutets bilaga Del 1 under Deskriptor 3 under Specifikationer och standardiserade metoder för övervakning och bedömning punkt 1.

Konsoliderad elektronisk utgåva

Bedömningen sker per population utifrån det kriterium av D3C1 och D3C2

Uppdaterad 2025-05-01

som visar sämst status. Samlad status för en population kan grundas på bedömning av endast ett kriterium om det kriteriet inte klarar det populationsspecifika tröskelvärdet. Dessutom bedöms det som en betydande risk för att populationen inte upprätthåller god status om tröskelvärdet för åldersfördelning enligt kriterium D3C3 inte nås. För att påvisa i vilken utsträckning god miljöstatus nås ska det för varje bedömningsområde anges hur många populationer som uppnår god status respektive inte uppnår god status och hur många populationer som inte bedömts. (HVMFS 2024:11).

Deskriptor 4. Marina näringsvävar

Kriterium Indikator(-er)

D4C1 Den trofiska gruppens mångfald 1.2A Abundans av häckande sjöfåglar (artsammansättning och arternas 1.2B Abundans av övervintrande relativa abundans) är inte negativt sjöfåglar påverkad till följd av mänskliga 1.2C Abundans och trender för gråsäl belastningar. 1.2D Abundans och trender för knubbsäl 1.2E Abundans och trender för vikaresäl 1.2J Förekomst av nyckelart av fisk i kustvatten 1.6B Artsammansättning av växtplankton 3.2A Lekbiomassa (SSB) för alla kommersiellt nyttjade populationer D4C2 Balansen i total abundans mellan 4.2A Abundans av viktiga funktionella de trofiska grupperna är inte negativt grupper av fisk i kustvatten – rovfisk påverkad till följd av mänskliga och karpfisk belastningar. D4C3 Individernas storleksfördelning 1.6A Storlek och mängd av djurplankinom den trofiska gruppen är inte ton negativt påverkad till följd av mänskliga 1.3E Storleksfördelning av kustfiskarter belastningar. 3.3A Åldersfördelning av kommersiellt nyttjade fiskarter D4C4 Produktiviteten inom den trofiska 1.3A Dräktighetsfrekvens hos gråsäl gruppen är inte negativt påverkad till 1.3B Späcktjocklek hos gråsäl följd av mänskliga belastningar. 1.3D Häckningsframgång hos sillgrissla

(HVMFS 2024:11) God miljöstatus: Metod för sammanvägning för kvantitativ bedömning per kriterium saknas.

Deskriptor 5. Övergödning

Kriterium Indikator(-er)

D5C1 Halter av näringsämnen ligger 5.1A Koncentrationer av kväve och inte på nivåer som tyder på negativa fosfor i kustvatten övergödningseffekter 5.1B Koncentrationer av kväve och fosfor i utsjövatten

Konsoliderad elektronisk utgåva D5C2 Klorofyll a-halterna ligger inte 5.2A Biomassa av växtplankton i Uppdaterad 2025-05-01 på nivåer som tyder på negativa kustvatten (klorofyll a och biovolym) effekter av näringsberikning 5.2B Klorofyll a-koncentration i utsjövatten D5C3 Antal, rumslig utbredning och 5.3A Skadliga algblomningar i varaktighet av skadliga Östersjön algblomningstillfällen ligger inte på 5.3B Förekomst av skadliga alger i nivåer som tyder på negativa effekter Västerhavet av näringsberikning. D5C4 Vattnets siktdjup har inte, på 5.4A Siktdjup i kustvatten grund av näringsberikning, minskats 5.4B Siktdjup i utsjövatten

till nivåer som tyder på negativa effekter på bentiska livsmiljöer eller

andra övergödningseffekter. D5C5 Halten löst syre har inte, på 5.5A Syrebalans i kustvatten grund av näringsberikning, minskats 5.5B Syrebalans i utsjövatten till nivåer som tyder på negativa 5.5C Syreskuld i utsjövatten

effekter på bentiska livsmiljöer eller

andra övergödningseffekter. D5C7 Makrofytsamhällenas 5.7A Djuputbredning av artsammansättning samt relativa makrovegetation i kustvatten

abundans uppnår värden som indikerar att det inte förekommer någon negativ effekt på grund av näringsberikning eller organisk

berikning. D5C8 Makrofaunasamhällenas 5.8A Bottenfauna i kustvatten artsammansättning samt relativa 5.8B Bottenfauna i utsjövatten

abundans uppnår värden som indikerar att det inte förekommer någon negativ effekt på grund av näringsberikning eller organisk

berikning.

Västerhavet:

God miljöstatus : När kriteriegrupperna Direkta effekter och Indirekta effekter båda når god status i respektive bedömningsområde. Kriteriegrupperna är Direkta effekter (kriterierna D5C2, D5C3 och D5C7) och Indirekta effekter (D5C4, D5C5, och D5C8). Sammanvägning till kriteriegrupp sker genom viktning av bedömningsresultaten mellan de kriterier som ingår i gruppen. Viktningen kan variera beroende på vilka kriterier som bedöms i respektive bedömningsområde. Bedömning av varje kriterium görs utifrån bedömningen av de ingående indikatorerna. För bedömning av den samlade statusen ska det för varje kriterium göras en uppskattning av i hur stor del av området tröskelvärdena följs. I kustvatten ska det utifrån de kriterier som använts avgöras om området är utsatt för övergödning. I utsjövatten ska det utifrån de kriterier som använts göras en uppskattning av hur stor del av området som inte är utsatt för övergödning.

För utförlig beskrivning av god miljöstatus se faktablad för god miljöstatus: https://www.havochvatten.se/faktablad-for-god-miljostatus.

Konsoliderad elektronisk utgåva

(HVMFS 2024:11).

Uppdaterad 2025-05-01

Östersjön:

God miljöstatus : När kriteriegrupperna Direkta effekter och Indirekta effekter och Näringsämnen (D5C1) alla når god status i respektive bedömningsområde. Kriteriegrupperna är Direkta effekter (kriterierna D5C2, D5C3 och D5C7) och Indirekta effekter (D5C4, D5C5 och D5C8). Sammanvägning till kriteriegrupp sker genom viktning av bedömningsresultaten mellan de kriterier som ingår i gruppen. Viktningen kan variera beroende på vilka kriterier som bedöms i respektive bedömningsområde. Bedömning av varje kriterium görs utifrån bedömningen av de ingående indikatorerna. (HVMFS 2024:11). För bedömning av den samlade statusen ska det för varje kriterium göras en uppskattning av i hur stor del av området tröskelvärdena följs. I kustvatten ska det utifrån de kriterier som använts avgöras om området är utsatt för övergödning. I utsjövatten ska det utifrån de kriterier som använts göras en uppskattning av hur stor del av området som inte är utsatt för övergödning.

Deskriptor 6. Havsbottnens integritet

Kriterium Indikator(-er)

D6C3 Rumslig omfattning av varje 6.3A Utsträckning av fysisk störning i livsmiljötyp som påverkas negativt av bentiska livsmiljöer

fysisk störning, genom ändring av dess biotiska och abiotiska struktur och dess funktioner (t.ex. genom förändringar i artsammansättningen och i arternas relativa abundans, genom frånvaro av särskilt känsliga eller ömtåliga arter eller arter som tillhandahåller en viktig

funktion, arternas storleksstruktur). D6C4 Omfattningen av förlust av 6.4A Utsträckning av fysisk förlust i livsmiljötypen, till följd av mänskliga bentiska livsmiljöer

belastningar, överstiger inte en specificerad andel av livsmiljöns naturliga omfattning i

bedömningsområdet. D6C5 Omfattningen av negativa 5.5A Syrebalans i kustvatten effekter av mänskliga belastningar på 5.5B Syrebalans i utsjövatten livsmiljötypens tillstånd, inklusive 5.5C Syreskuld i utsjövatten ändring av dess biotiska och abiotiska 5.7A Djuputbredning av makrostruktur och dess funktioner (t.ex. typisk vegetation i kustvatten artsammansättning och dessa arters 5.8A Bottenfauna i kustvatten relativa abundans, frånvaro av särskilt 5.8B Bottenfauna i utsjövatten känsliga eller ömtåliga arter eller arter 6.5A Utbredning av ålgräsängar som tillhandahåller en viktig funktion,

arternas storleksstruktur) överstiger inte en viss andel av livsmiljötypens

För utförlig beskrivning av god miljöstatus se faktablad för god miljöstatus: https://www.havochvatten.se/faktablad-for-god-miljostatus.

Konsoliderad elektronisk utgåva

Kriterium Indikator(-er)

Uppdaterad 2025-05-01

naturliga omfattning i

bedömningsområdet.

(HVMFS 2025:12)

God miljöstatus : När alla huvudsakliga livsmiljötyper i bedömningsområdet klarar sina respektive livsmiljötypiska tröskelvärden med avseende på livsmiljöns kvalitet (kriterierna D6C3 och D6C5) och tillåten fysisk förlust (kriterium D6C4). En huvudsaklig livsmiljötyp är i god status när den totala negativa påverkan från mänskliga aktiviteter inte överstiger 25 % under förutsättning att kriterium D6C4 klarar tröskelvärdet. Kriterium D6C3 vägs först samman med kriterium D6C5, sedan sker sammanvägning med kriterium D6C4. (HVMFS 2024:11)

Deskriptor 7. Bestående förändringar av hydrografiska villkor

Deskriptor 8. Koncentrationer och effekter av farliga ämnen

Kriterium Indikator(-er)

D8C1 Halter av farliga ämnen i 8.1A Halter av farliga ämnen (1) relevant matris (biota eller sediment) 8.1B Halter av radionuklider (1)

överskrider inte de bedömningsgrunder eller gränsvärden som anges i HVMFS 2019:25 eller värden som överenskommits genom regionalt eller

delregionalt samarbete. D8C2 Arternas hälsa eller 8.2A Effekter av organiska livsmiljöernas tillstånd påverkas inte tennföreningar på snäckor (imposex) (2) negativt på grund av farliga ämnen, 8.2B Produktivitet hos havsörn (2) inklusive kumulativa och synergistiska 8.2C Störningar i reproduktionen hos effekter. vitmärla (2) 8.2D Störningar i reproduktionen hos tånglake (2) D8C3 Den rumsliga omfattningen och 8.3A Volymer av upptäckta utsläpp av varaktigheten av betydande akuta olja och oljeliknande produkter (3) föroreningshändelser minimeras.

(HVMFS 2024:11)

(1) Halter av farliga ämnen: God miljöstatus: När tröskelvärdena klaras för samtliga ämnen (inklusive radionuklider enligt indikator 8.1B) i respektive bedömningsområde. Bedömningen görs och redovisas separat för allmänt förekommande beständiga, bioackumulerande och toxiska ämnen (PBT-ämnen) som avses i artikel 8a.1 a i direktiv 2008/105/EG, respektive övriga ämnen. (HVMFS

2024:11)

(2) Effekter av farliga ämnen:

1 För utförlig beskrivning av god miljöstatus se faktablad för god miljöstatus: https://www.havochvatten.se/faktablad-for-god-miljostatus 2 Deskriptor 7 lyder enligt följande: En bestående förändring av de hydrografiska villkoren påverkar inte de marina ekosystemen på ett negativt sätt. Till denna deskriptor finns inga obligatoriska kriterier och kompletterande kriterier används inte eftersom indikatorer saknas.

Konsoliderad elektronisk utgåva

God miljöstatus: När tröskelvärdena för respektive indikator klaras i

Uppdaterad 2025-05-01

respektive bedömningsområde. Indikatorerna integreras inte till kriterienivå. (HVMFS 2024:11) (3) Utsläpp av olja m.m. God miljöstatus: När tröskelvärdet klaras i respektive bedömningsområde. (HVMFS 2024:11)

Deskriptor 9. Farliga ämnen i fisk och andra marina livsmedel

Kriterium Indikator(-er)

D9C1 Halter av farliga ämnen i ätliga 9.1A Halter av farliga ämnen i ätliga vävnader av marina livsmedel som vävnader av fisk och skaldjur

fångats eller skördats i naturen (ej inbegripet fisk från vattenbruk) överskrider inte fastställda gränsvärden för livsmedel enligt förordning (EU) nr 2023/915 eller värden som överenskommits genom regionalt eller del-

regionalt samarbete.

(HVMFS 2024:11)

God miljöstatus: När tröskelvärdena klaras för samtliga ämnen och för respektive art i respektive bedömningsområde. (HVMFS 2024:11).

Deskriptor 10. Marint skräp

Kriterium Indikator(-er)

D10C1 Sammansättning, mängd och 10.1A Mängd skräp på stränder rumslig fördelning av skräp, exklusive 10.1B Mängd skräp på havsbotten

mikroskräp, längs kusterna och på havsbottnen ligger på nivåer som inte

orsakar skador på kust- och havsmiljön. D10C2 Sammansättning, mängd och Indikatorer saknas

rumslig fördelning för mikroskräp längs kusterna, i vattnets ytskikt och i havsbottnens sediment ligger på nivåer som inte orsakar skador på kust- och

havsmiljön.

(HVMFS 2024:11)

God miljöstatus: När tröskelvärden för samtliga indikatorer klaras i respektive bedömningsområde. (HVMFS 2024:11)

Deskriptor 11. Undervattensbuller

Kriterium Indikator(-er)

D11C1 Den rumsliga fördelningen, den 11.1A Förekomst och effekt av tidsmässiga varaktigheten och nivån av impulsivt undervattensljud (1)

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2023/915 av den 25 april 2023 om gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1881/2006.

Konsoliderad elektronisk utgåva

Kriterium Indikator(-er)

Uppdaterad 2025-05-01

impulsiva ljudkällor från mänsklig verksamhet överskrider inte nivåer som negativt påverkar populationer av

marina djur. D11C2 Den rumsliga fördelningen, den 11.2A Förekomst och effekt av tidsmässiga varaktigheten och nivån av kontinuerligt lågfrekvent undervattenskontinuerligt lågfrekvent ljud från ljud (2)

mänsklig verksamhet överskrider inte nivåer som negativt påverkar

populationer av marina djur.

(HVMFS 2024:11)

(1) Impulsivt undervattensljud: God miljöstatus: När samtliga tröskelvärden klaras i respektive bedömningsområde. (HVMFS 2024:11) (2) Kontinuerligt undervattensljud: God miljöstatus: När samtliga tröskelvärden klaras i respektive bedömningsområde. (HVMFS 2024:11)

Konsoliderad elektronisk utgåva 1 Uppdaterad 2025-05-01

Del B Indikatorer för att bedöma god miljöstatus

Här fastslås vilka indikatorer som ska användas för att bedöma de förhållanden som anges i del A. (HVMFS 2024:11)

1. Biologisk mångfald

Fåglar

1.2A Abundans av häckande sjöfåglar

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Sjöfåglar. Endast data från inventeringar som upprepats vid minst ett tillfälle får inkluderas. Årliga populationsindex ska beräknas på nationell nivå för samtliga arter som ska bedömas. Det geometriska medelvärdet för den 6åriga bedömningsperioden ska jämföras med medelvärdet för referensperioden. Arterna grupperas sedan i funktionella grupper utifrån deras sätt att söka föda: Ytfödosökande (kustlabb, skrattmås, fiskmås, havstrut, gråtrut, silltrut, skräntärna, silvertärna, fisktärna), pelagiskt födosökande (småskrake, storskrake, skäggdopping, storskarv, sillgrissla, tordmule, tobisgrissla), bentiskt födosökande (vigg, ejder, svärta), betande födosök (knölsvan, grågås, vitkindad gås, kanadagås, gräsand) och vadande födosök (gravand, strandskata, större strandpipare, drillsnäppa, rödbena, roskarl). (HVMFS 2024:11) Referensperioden är 1990–2000. Bedömningsområde: Västerhavet och Östersjön, enligt bilaga 1 karta 1.

(HVMFS 2024:11)

Tröskelvärde: För arter som lägger mer än ett ägg: Abundansens medelvärde under bedömningsperioden ska vara ≥ 70 % av referensperiodens värde. För arter som lägger ett ägg: Abundansens medelvärde under bedömningsperioden ska vara ≥ 80 % av referensperiodens värde.

1.2B Abundans av övervintrande sjöfåglar

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Sjöfåglar. (HVMFS 2024:11)

1 Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram faktablad för respektive indikator med utförligare information: https://www.havochvatten.se/planering-forvaltning-ochsamverkan/havsmiljoforvaltning/bedomningen-av-havsmiljons-tillstand/faktablad-forindikatorer.html#TabellIndikatorerforgodmiljostatus (HVMFS 2025:12). De övervakningsmetoder som finns beskrivna i övervakningsprogrammet enligt havsmiljöförordningen finns här: https://www.havochvatten.se/overvakning-ochuppfoljning/miljoovervakning/miljoovervakning-i-kust-och-hav.html.

Konsoliderad elektronisk utgåva Data till bedömningen ska hämtas från de inventeringar av sjöfågel som Uppdaterad 2025-05-01 genomförts längs stora delar av Sveriges kust sedan 1960-talet. Baserat på dessa räkningar ska årliga populationsindex beräknas för samtliga aktuella arter för Östersjön respektive Västerhavet. Det geometriska medelvärdet för den 6-åriga bedömningsperioden ska jämföras med medelvärdet för referensperioden. Arterna grupperas sedan i funktionella grupper utifrån deras sätt att söka föda: Ytfödosökande (fiskmås, havstrut, gråtrut), pelagiskt födosökande (salskrake, småskrake, storskrake, skäggdopping, svarthakedopping, smålom, storlom, storskarv), bentiskt födosökande (brunand, vigg, bergand, ejder, alfågel, sjöorre, svärta, knipa), betande födosök (knölsvan, sångsvan, bläsand, gräsand, stjärtand, sothöna) och vadande födosök (kricka). (HVMFS 2024:11). Referensperioden är 1990–2000. Bedömningsområde: Västerhavet och Östersjön, enligt bilaga 1 karta 1. (HVMFS 2024:11). Tröskelvärde: För arter som lägger mer än ett ägg: Abundansens medelvärde under bedömningsperioden ska vara ≥ 70 % av referensperiodens värde. För arter som lägger ett ägg: Abundansens medelvärde under bedömningsperioden ska vara ≥ 80 % av referensperiodens värde.

1.3D Häckningsframgång hos sillgrissla

Förvaltningsområde: Östersjön Metod: Övervakning utförs genom att observera ett urval av häckningsområden eller bon inom sillgrisslekolonierna på Stora Karlsö (Gotland) och registrera framsteg av reproduktion genom att räkna häckande par och/eller flygfärdig avkomma. Bedömningsområde: Östersjön enligt bilaga 1 karta 1. Tröskelvärde: Tillväxthastigheten i populationen ska inte vara lägre än vad som motsvarar en minskning i populationsstorlek med maximalt 30 % över tre generationer. (HVMFS 2024:11).

Däggdjur

1.1A Dödlighet av tumlare orsakad av mänsklig aktivitet

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Bifångst. (HVMFS 2024:11). Data på antal bifångade djur från alla tillgängliga källor summeras årligen. Det är till exempel strandade tumlare som tas om hand av Naturhistoriska riksmuseet där dödsorsaken bedöms vara bifångst eller genom särskilda studier. Rapportering av bifångade tumlare enligt Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 ska också användas. Uppgifter om antal strandade djur med oklar dödsorsak som bedöms orsakad direkt av människan ingår också i bedömningen. (HVMFS 2024:11). Bedömningsområde: Havsbassänger enligt bilaga 1 karta 2 enligt följande: Östersjöpopulationen: Bornholmshavet och Hanöbukten, V Gotlandshavet, Ö Gotlandshavet, N Gotlandshavet, Ålands hav och Bottenhavet. Bälthavspopulationen: Kattegatt, Öresund, Arkonahavet och S Öresund. Nordsjöpopulationen: Kattegatt och Skagerrak. (HVMFS 2024:11).

Konsoliderad elektronisk utgåva Tröskelvärde: När dödligheten direkt orsakad av mänsklig aktivitet inte Uppdaterad 2025-05-01 överskrider de värden som anges nedan. Östersjöpopulationen: Noll (0) individer per år. (HVMFS 2024:11). Bälthavspopulationen: 73 individer per år. (HVMFS 2024:11). Nordsjöpopulationen: 1622 individer per år. (HVMFS 2024:11).

1.1B Dödlighet av gråsäl orsakad av mänsklig aktivitet

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning av antal av bifångade sälar ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Bifångst. Data på antal bifångade djur från alla tillgängliga källor summeras årligen. Det är till exempel strandade sälar som tas om hand av Naturhistoriska riksmuseet där dödsorsaken bedöms vara bifångst eller genom särskilda studier. Rapportering av bifångade sälar enligt Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 ska också användas. Uppgifter om antal sälar dödade genom jakt och antal strandade djur med oklar dödsorsak som bedöms orsakad direkt av människan ingår också i bedömningen. Bedömningsområde: Samtliga bassänger i Östersjön samt Öresund enligt bilaga 1 karta 2. Tröskelvärde: När dödligheten orsakad direkt av mänsklig aktivitet inte överskrider de värden som anges nedan. Östersjöpopulationen: 1 330 individer per år. (HVMFS 2024:11).

1.1C Dödlighet av knubbsäl orsakad av mänsklig aktivitet

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning av antal av bifångade sälar ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Bifångst. Data på antal bifångade djur från alla tillgängliga källor summeras årligen. Det är till exempel strandade sälar som tas om hand av Naturhistoriska riksmuseet där dödsorsaken bedöms vara bifångst eller genom särskilda studier. Rapportering av bifångade sälar enligt Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 ska också användas. Uppgifter om antal sälar dödade genom jakt och antal strandade djur med oklar dödsorsak som bedöms orsakad direkt av människan ingår också i bedömningen. Bedömningsområde: Havsbassänger enligt bilaga 1 karta 2. Skagerrakpopulationen: Skagerrak. Bälthavspopulationen: Kattegatt, Öresund, Arkonahavet och S Öresund samt Bornholmshavet och Hanöbukten. Kalmarsundspopulationen: V Gotlandshavet. Tröskelvärde: När dödligheten orsakad direkt av mänsklig aktivitet inte överskrider de värden som anges nedan. Skagerrakpopulationen: Tröskelvärdet inte fastställt. Kattegatt och Bälthavspopulationen: 417 individer per år. Kalmarsundspopulationen: Noll (0) individer per år. (HVMFS 2024:11).

1.1D Dödlighet av vikaresäl orsakad av mänsklig aktivitet

Förvaltningsområde: Östersjön

Konsoliderad elektronisk utgåva Metod: Övervakning av antal av bifångade sälar ska ske enligt Uppdaterad 2025-05-01 metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Bifångst. Data på antal bifångade djur från alla tillgängliga källor summeras årligen. Det är till exempel strandade sälar som tas om hand av Naturhistoriska riksmuseet där dödsorsaken bedöms vara bifångst eller genom särskilda studier. Rapportering av bifångade sälar enligt Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 ska också användas. Uppgifter om antal sälar dödade genom jakt och antal strandade djur med oklar dödsorsak som bedöms orsakad direkt av människan ingår också i bedömningen. Bedömningsområde: Ålands hav, Bottenhavet, Norra Kvarken och Bottenviken enligt bilaga 1 karta 2. Tröskelvärde: När dödligheten orsakad direkt av mänsklig aktivitet inte överskrider de värden som anges nedan. Bottniska vikenpopulationen: 443 individer per år. (HVMFS 2024:11).

1.2C Abundans och trender för gråsäl

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön (HVMFS 2024:11). Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Säl. (HVMFS 2024:11). Antalet sälar som ligger uppe på land under sälarnas pälsbytesperiod i maj och juni räknas. Data ska sammanställas för att beräkna antal sälar och tidserier ska användas för att beräkna tillväxthastighet för en given tidsperiod. Bedömningsområde: Samtliga bassänger i Östersjön samt Öresund enligt bilaga 1 karta 2. (HVMFS 2024:11). Tröskelvärden: Om tillväxten för populationen börjar plana ut och populationsstorleken närmar sig 80 % av ekosystemets bärförmåga: Populationen ska inte minska med mer än 10 % under en 10-årsperiod. (HVMFS 2024:11). Om populationsstorleken underskrider populationsstorleken för 80 % av ekosystemets bärförmåga: Populationen är minst 10 000 individer i förvaltningsområdet och tillväxthastigheten ska vara ≥ 7 % per år. (HVMFS 2024:11).

1.2D Abundans och trender för knubbsäl

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Säl. (HVMFS 2024:11). Inventeringar utförs under pälsbytesperioden i augusti på samtliga lokaler. Data, även från andra länder, ska sammanställas för att beräkna antal sälar och tidserier ska användas för att beräkna tillväxthastighet för en given tidsperiod. (HVMFS 2024:11). Bedömningsområde: Havsbassänger enligt bilaga 1 karta 2. (HVMFS 2024:11). Skagerrakpopulationen: Skagerrak. (HVMFS 2024:11).

1 Förvaltningsområde för gråsäl som består av en grupp av bassänger enligt Helcoms rekommendation 27/28–2.

Konsoliderad elektronisk utgåva Bälthavspopulationen: Kattegatt, Öresund, Arkonahavet och S Öresund Uppdaterad 2025-05-01 samt Bornholmshavet och Hanöbukten. (HVMFS 2024:11). Kalmarsundspopulationen: V Gotlandshavet. (HVMFS 2024:11). Tröskelvärde: Om tillväxten för populationen börjar plana ut och populationsstorleken närmar sig 80 % av ekosystemets bärförmåga: Populationen ska inte minska med mer än 10 % under en 10-årsperiod. (HVMFS 2024:11). Om populationsstorleken underskrider populationsstorleken för 80 % av ekosystemets bärförmåga: Populationen är minst 10 000 individer i varje förvaltningsområde och tillväxthastigheten ska vara ≥ 9 % per år. (HVMFS 2024:11).

1.2E Abundans och trender för vikaresäl

Förvaltningsområde: Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Säl. (HVMFS 2024:11). Antalet sälar på isen under pälsbytet i april-maj ska räknas. Data ska sammanställas för att beräkna en minsta populationsuppskattning och tidserier ska användas för att beräkna tillväxthastighet för en given tidsperiod. (HVMFS 2024:11). Bedömningsområde: Ålands hav, Bottenhavet, N Kvarken och Bottenviken, enligt bilaga 1 karta 2. (HVMFS 2024:11). Tröskelvärden: Om tillväxten för populationen börjar plana ut och populationsstorleken närmar sig 80 % av ekosystemets bärförmåga: Populationen ska inte minska med mer än 10 % under en 10-årsperiod. (HVMFS 2024:11). Om populationsstorleken underskrider populationsstorleken för 80 % av ekosystemets bärförmåga: Populationen är minst 10 000 individer i förvaltningsområdet och tillväxthastigheten ska vara ≥ 7 % per år. (HVMFS 2024:11).

1.2I Abundans och trender för tumlare

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Tumlare. Bedömningarna utförs separat för de tre populationerna Östersjöpopulationen, Bälthavspopulationen och Nordsjöpopulationen. Bedömningarna baseras på data för abundans av tumlare rapporterad under en sexårig bedömningsperiod. I de trendanalyser som används för att identifiera långtidstrender och möjliga baslinjer inkluderas även data före bedömningsperioden. När det är möjligt görs bedömningen av abundans och trendanalyser på populationsnivå med data från undersökningar av populationsstorlek, till exempel SCANS, MiniSCANS och/eller SAMBAH. Bedömningsområde: Havsbassänger enligt bilaga 1 karta 2 enligt följande. Östersjöpopulationen: Bornholmshavet och Hanöbukten, V Gotlands-havet, Ö Gotlandshavet, N Gotlandshavet, Ålands hav och Bottenhavet.

1 Förvaltningsområde för knubbsäl som består av en grupp av bassänger enligt Helcoms rekommendation 27/28–2. 2 Förvaltningsområde för vikaresäl som består av en grupp av bassänger enligt Helcoms rekommendation 27/28–2.

Konsoliderad elektronisk utgåva Bälthavspopulationen: Kattegatt, Öresund, Arkonahavet och S Öresund. Uppdaterad 2025-05-01 Nordsjöpopulationen: Kattegatt och Skagerrak. Tröskelvärde: Östersjöpopulationen: När antalet tumlare ligger över gränsreferensnivån (limit reference level – LRL = 10 000 individer), och det finns en positiv trend mot bevarandemålen enligt åtgärdsprogram för tumlare (80 % av ekologisk bärförmåga). Bälthavspopulationen: När antalet tumlare ligger över gränsreferensnivån (limit reference level – LRL = 10 000 individer), och det finns en positiv trend mot bevarandemålen enligt åtgärdsprogram för tumlare (80 % av ekologisk bärförmåga). Nordsjöpopulationen: Abundansen ska inte minska med mer än 30 % (≥ 30 %) under en tregenerationsperiod (22,5 år) och får inte understiga baslinjen från den första populationsuppskattningen 1998. (HVMFS 2024:11).

1.3A Dräktighetsfrekvens hos gråsäl

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Hälsotillstånd hos marina däggdjur. (HVMFS 2024:11). Dräktighetsfrekvensen ska skattas som andelen (%) av alla vuxna honor (6– 24 år) som är dräktiga eller har tecken i reproduktionsorganen som tyder på en dräktighet under föregående reproduktionsperiod. För att få tillräckliga stickprovsstorlekar aggregeras data för sexårsperioder. (HVMFS 2024:11) Bedömningsområde: Samtliga bassänger i Östersjön samt Öresund, enligt bilaga 1 karta 2. (HVMFS 2024:11). Tröskelvärde: När dräktighetsfrekvensen är ≥ 90 %.

1.3B Späcktjocklek hos gråsäl

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Hälsotillstånd hos marina däggdjur. (HVMFS 2024:11). Medelspäcktjockleken på alla djur från ett homogent stickprov av populationen ska beräknas och används som ingångsvärden i en statistisk analys. Om provstorleken bedöms vara för liten på årsbasis kan analysen använda sig av medelvärden över en treårsperiod eller om nödvändigt över hela bedömningsperioden. (HVMFS 2024:11). Bedömningsområde: Samtliga bassänger i Östersjön samt Öresund, enligt bilaga 1 karta 2. (HVMFS 2024:11). Tröskelvärde: När späcktjocklek hos sälar fällda genom jakt, 1–3 år, ≥ 40 mm. När späcktjocklek hos bifångade sälar, 1–3 år, ≥ 35 mm. (HVMFS 2024:11).

1.4A Utbredning av gråsäl

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Säl. Antalet sälar som ligger uppe på land under sälarnas pälsbytesperiod i maj och juni inventeras. Bedömning ska göras av

Konsoliderad elektronisk utgåva om sälar finns på alla tillgängliga lokaler och av om utbredningsområdet Uppdaterad 2025-05-01 bibehålls. (HVMFS 2024:11). Bedömningsområde: Samtliga bassänger i Östersjön samt Öresund, enligt bilaga 1 karta 2. (HVMFS 2024:11). Tröskelvärde: 1. Alla tillgängliga lokaler för reproduktion, pälsbyte och vila är koloniserade. 2. Utbredningsområdet för födosök och förflyttning minskar inte. (HVMFS 2024:11).

1.4B Utbredning av knubbsäl

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Säl. Inventeringar utförs under pälsbytesperioden i augusti på samtliga lokaler. Bedömning ska göras av om sälar återfinns på alla lokaler och av om utbredningsområdet bibehålls. (HVMFS 2024:11). Bedömningsområde: Havsbassänger enligt bilaga 1 karta 2. (HVMFS 2024:11). Skagerrakpopulationen: Skagerrak. (HVMFS 2024:11). Bälthavspopulationen: Kattegatt, Öresund, Arkonahavet och S Öresund samt Bornholmshavet och Hanöbukten. (HVMFS 2024:11). Kalmarsundspopulationen: V Gotlandshavet. (HVMFS 2024:11). Tröskelvärde: 1. Alla historiskt använda lokaler för reproduktion, pälsbyte och vila är koloniserade. 2. Utbredningsområdet för födosök och förflyttning minskar inte. (HVMFS 2024:11).

1.4C Utbredning av vikaresäl

Förvaltningsområde: Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Säl. (HVMFS 2024:11). Antalet sälar på isen under pälsbytet i april-maj inventeras. Bedömning ska göras av om sälar återfinns på alla tillgängliga lokaler. Bedömningsområde: Ålands hav, Bottenhavet, N Kvarken och Bottenviken, enligt bilaga 1 karta 2. Tröskelvärde: 1. Tillgängliga lokaler för reproduktion, pälsbyte och vila minskar inte på grund av direkt mänsklig påverkan (dvs. inte inkluderat minskning på grund av klimatförändring). 2. Utbredningsområdet för födosök och förflyttning minskar inte. (HVMFS 2024:11).

1.4D Utbredning av tumlare

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Tumlare. Bedömningen baseras på data för utbredning av tumlare rapporterad under bedömningsperioden och vid behov även data insamlat under tidigare år. Bedömningen av utbredning görs på populationsnivå med hjälp av undersökningar av populationsstorlek till exempel SCANS, MiniSCANS och/eller SAMBAH. Bedömningsområde: Havsbassänger enligt bilaga 1 karta 2 enligt följande. Östersjöpopulationen: Bornholmshavet och Hanöbukten, V Gotlandshavet, Ö Gotlandshavet, N Gotlandshavet, Ålands hav och Bottenhavet. Bälthavspopulationen: Kattegatt, Öresund, Arkonahavet och S Öresund. Nordsjöpopulationen: Kattegatt och Skagerrak.

Konsoliderad elektronisk utgåva Tröskelvärde: Utbredningsområdet ska utifrån en kvalitativ bedömning inte Uppdaterad 2025-05-01 avsevärt avvika från vad som registrerats historiskt. (HVMFS 2024:11).

Fiskar

1.2J Förekomst av nyckelart av fisk i kustvatten

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Kustfisk. För arterna i Östersjön beräknas indikatorn på antal individer (alternativt biomassa) av respektive art per nät och dygn (fångst per ansträngning), och anges som årliga medelvärden av alla fiskade stationer inom ett provfiskeområde. För torsk i Västerhavet beräknas biomassa av individer ≥ 40 cm totallängd per trålad yta uppräknat till kg/km som ett årligt medelvärde över alla ingående tråldrag. Bedömningen baseras på fångst per ansträngning under den sexåriga bedömningsperioden. Om en tidsserie är kortare än 15 år görs bedömningen utifrån vilka trender som ses över tid. Referensperiod: 2002 och framåt. Bedömningsområde: Östersjöns och Västerhavets kustvattentyper enligt bilaga 1 karta 3–5. Tröskelvärde: Om tidsserien är längre än 15 år

1. Referensperiodens värde har bedömts motsvara att artens förekomst är så opåverkad av belastning från mänsklig verksamhet att dess långsiktiga överlevnad är säkerställd: Medianvärdet under bedömningsperioden ska vara större än den femte percentilen för fördelningen av medianvärden under referensperioden. 2. Referensperiodens värde har bedömts motsvara att artens förekomst är så påverkad av belastning från mänsklig verksamhet att dess långsiktiga överlevnad inte är säkerställd: Medianvärdet under bedömningsperioden ska vara större än 98:e percentilen för fördelningen av medianvärden under referensperioden.

Om tidsserien är kortare än 15 år

1. Tidsseriens början motsvarar att artens förekomst bedömts vara så opåverkad av belastning från mänsklig verksamhet att dess långsiktiga överlevnad är säkerställd: Lutningen på linjär trend ska inte minska signifikant (gräns för statistisk signifikans p < 0,1). 2. Om tidsseriens början motsvarar att artens förekomst bedömts vara så påverkad av belastning från mänsklig verksamhet att dess långsiktiga överlevnad inte är säkerställd: lutningen på linjär trend ska öka signifikant (gräns för statistisk signifikans p < 0,1). (HVMFS 2024:11).

1.2K Trender för känsliga fiskarter

Förvaltningsområde: Nordsjön

Konsoliderad elektronisk utgåva Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervaknings- Uppdaterad 2025-05-01 programmen Kontroll av kommersiell fiskeriverksamhet och Fisk och kräftdjur i utsjön. Databearbetning sker enligt metodbeskrivningen i Ospars CEMP Guideline. Data för känsliga arter ska hämtas från standardiserade vetenskapliga provfisken för bottenlevande fisk. Förekomst av arterna i stickprov noteras och beräkning görs av andelen stickprov (tråldrag) där en art förekommer. Bedömningsperiodens värde jämförs med referensperiod. Arter som klassas som känsliga är, blåkäft, fenknot, havskatt, havsnejonöga, hälleflundra, klorocka, knaggrocka, lyrtorsk, marulk, mindre kungsfisk, sjurygg, slätvar, småfläckig rödhaj, ål och släktet Alosa. Referensperioden utgörs av hela den föregående provtagningsserien. Bedömningsområde: Västerhavet enligt bilaga 1 karta 2. Tröskelvärde: När en art uppvisar en signifikant (p < 0,05) ökning under bedömningsperioden jämfört med referensperioden. (HVMFS 2024:11).

1.3E Storleksfördelning av kustfiskarter

Förvaltningsområde: Östersjön Metod: Övervakningen ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Kustfisk. Beräkningar ska göras utifrån storleken av den fisk som representerar den 90:e percentilen i längdfördelningen (L90) i den provtagna populationen. Om inte L90 kan beräknas ska en trendanalys utföras. Observerat värde jämförs med tröskelvärde som är antingen ett kvantitativt värde eller en trend. Bedömningsområde: Östersjöns kustvattentyper enligt bilaga 1 karta 4–5. Tröskelvärde: Abborre Vid fiske med nordiska kustöversiktsnät och ryssjor: Medianvärdet för den 90:e percentilen i längdfördelningen ska vara större än 25 cm under bedömningsperioden. Vid fiske med nätlänkar: Medianvärdet för den 90:e percentilen i längdfördelningen ska vara större än 23 cm under bedömningsperioden. Skrubbskädda, gös och sik. Förekomst av en signifikant ökande trend från och med år 2014 i tidsserien, alternativt alla tillgängliga år vid kortare tidsserier, med gränsen för en statistiskt signifikant förändring satt vid p < 0,1. (HVMFS 2024:11).

Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad 2025-05-01

Pelagiska livsmiljöer

1.6A Storlek och mängd av djurplankton

Förvaltningsområde: Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivning i övervakningsprogrammet Djurplankton. (HVMFS 2024:11) Djurplanktons medelstorlek och deras totala biomassa ska mätas. Detta ingår i måttet MSTS (Mean size and total stock) som används för att utvärdera strukturen i djurplanktonsamhället och strukturen av pelagiska näringsvävar med fokus på lägre trofinivåer. Observerade värden jämförs med tröskelvärde och båda parametrarna ska klaras. (HVMFS 2024:11) Bedömningsområde: Utsjövattnen i bassängerna Bornholmshavet och Hanöbukten, V Gotlandshavet, Ö Gotlandshavet, N Gotlandshavet, Ålands hav, Bottenhavet och Bottenviken enligt bilaga 1 kartorna 4–5. (HVMFS 2024:11). Tröskelvärde: När medelstorlek uppmätt som vikt och total biomassa överskrider tröskelvärdena enligt tabell 1. (HVMFS 2024:11)

Tabell 1. Tröskelvärde för indikator 1.6A Storlek och mängd av djurplankton.

Område Tröskelvärden

Medelvikt (µg Total biomassa (mg/m ) våtvikt/individ) Bornholmshavet och 14,9 273 Hanöbukten V Gotlandshavet 5,0 220 Ö Gotlandshavet 14,1 104 N Gotlandshavet 9,8 123

Ålands hav 10,3 55 Bottenhavet 8,5 84 Bottenviken 23,7 161

(HVMFS 2024:11)

1.6B Artsammansättning av växtplankton

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Växtplankton, bakterieplankton, primärproduktion och blomning. (HVMFS 2024:11) Grupper av dominerande arter, exklusive helt heterotrofa arter, som ingår i analysen väljs utifrån växtplanktonsamhällets struktur och variation i de olika havsområdena. Månadsvis data på gruppernas biomassa för hela året från stationer som representerar pelagiska livsmiljöer i kust respektive utsjömiljöer ska användas. Ett index som beskriver avvikelse från naturlig variation för grupperna jämfört med en referensperiod beräknas. Indexet för bedömningsperioden jämförs med tröskelvärdet. (HVMFS 2024:11) Bedömningsområde: Samtliga havsbassänger enligt bilaga 1 karta 2. (HVMFS 2024:11).

Konsoliderad elektronisk utgåva Tröskelvärde: När det beräknade indexet signifikant överskrider Uppdaterad 2025-05-01 tröskelvärdena enligt tabell 2. (HVMFS 2024:11)

Tabell 2. Tröskelvärde för naturlig variation för växtplanktonsamhället i kust respektive utsjö. Utsjövatten motsvarar den pelagiska livsmiljön Utsjö och kustvatten den pelagiska livsmiljön Kust.

Område Tröskelvärden

Skagerraks utsjövatten 0,59 1n Västkustens inre kustvatten 0,45 Kattegatts utsjövatten 0,52 4 Västkustens yttre kustvatten 0,64 Arkonahavets och Södra Öresunds utsjövatten 0,55 Bornholmshavets och Hanöbuktens utsjövatten 0,66 Ö Gotlandshavets utsjövatten 0,68 V Gotlandshavets utsjövatten 0,70 14 Östergötlands yttre kustvatten 0,71 Bottenhavets utsjövatten 0,63 19 Norra Bottenhavet, Höga kusten, yttre kustvatten 0,82 21 Norra Kvarkens yttre kustvatten 0,55 Bottenvikens utsjövatten 0,61 23 Bottenviken, yttre kustvatten 0,54

(HVMFS 2024:11)

2. Främmande arter

2.1A Introduktioner av nya främmande arter

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammen Främmande arter respektive Medborgarforskning gällande främmande arter. (HVMFS 2024:11) Förekomst av främmande arter kan upptäckas dels inom olika övervakningsprogram där arter bestäms, dels genom andra inrapporteringar. Nya fynd ska läggs in i AquaNIS (Information system on aquatic nonindigenous and cryptogenic species), som är ett informationssystem för främmande och kryptogena arter i havsområden. För bedömning hämtas data från AquaNIS vilka används för att räkna antalet nya introduktioner av främmande arter per år, dvs. antalet introduktionstillfällen per geografiskt område under bedömningsperioden (6 år). Bedömningsområde: Västerhavet och Östersjön enligt bilaga 1 karta 1. Tröskelvärde: Ingen nyintroduktion av främmande arter genom mänskliga aktiviteter under bedömningsperioden. (HVMFS 2024:11)

3. Kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur

Konsoliderad elektronisk utgåva

3.1A Fiskeridödlighet (F) för alla kommersiellt nyttjade populationer

Uppdaterad 2025-05-01 Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakningen ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammen Fritidsfiske, Kontroll av kommersiell fiskeriverksamhet samt Fisk och kräftdjur i utsjön. (HVMFS 2024:11) Provtagningen sker enligt datainsamlingsförordningen (EU) 2017/1004. Utsjöpopulationerna av fisk provtas genom internationella provtrålningar: International Bottom Trawl Survey (IBTS) i Västerhavet, Baltic International Trawl Survey (BITS) i Östersjön (dock ej i Bottniska viken), och Baltic International Acoustic Survey (BIAS) i Östersjön (ej Bottenviken). Populationsanalyserna baserar sig även på data från loggböcker, landningsdeklarationer, ombordprovtagning och kontroll som på olika sätt bearbetats nationellt och internationellt för inkludering i populationsmodellerna och ICES rådgivning. (HVMFS 2024:11) Fiskeridödlighet (F) beräknas av ICES som underlag för EU:s fiskeriförvaltning. Bedömningarna görs genom jämförelse med nivån för maximalt hållbart uttag, Maximum Sustainable Yield (MSY), enligt ICES senaste rådgivning. Den samlade bedömningen över bedömningsperioden görs genom att beräkna ett aritmetiskt medelvärde för de ingående åren. Bedömningsområde: Västerhavet och Östersjön enligt bilaga 1 karta 1. Den geografiska skalan för bedömning av individuella populationer/arter sätts av fiskeriförvaltningen. Dessa populationer fördelas sedan ut på de svenska bedömningsområdena. (HVMFS 2024:11) Tröskelvärde: När F < FMSY för de populationer för vilka det finns en analytisk bedömning och en FMSY nivå i enlighet med ICES bedömning. För populationer där referenspunkter för FMSY saknas används om tillgängligt FPA, dvs. F < FPA, eller motsvarande MSY-proxy nivå, dvs. F < FMSY-proxy.

(HVMFS 2024:11)

3.2A Lekbiomassa (SSB) för alla kommersiellt nyttjade populationer

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakningen ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammen Fritidsfiske, Kontroll av kommersiell fiskeriverksamhet samt Fisk och kräftdjur i utsjön. (HVMFS 2024:11) Provtagningen sker enligt datainsamlingsförordningen (EU) 2017/1004. Utsjöpopulationerna av fisk provtas genom internationella provtrålningar: International Bottom Trawl Survey (IBTS) i Västerhavet, Baltic International Trawl Survey (BITS) i Östersjön (dock ej Bottenhavet och Bottenviken), och Baltic International Acoustic Survey (BIAS) i Östersjön (ej Bottenviken). Analyserna baserar sig även på data från loggböcker, landningsdeklarationer, ombordprovtagning och kontroll som på olika sätt bearbetats nationellt och internationellt för inkludering i populationsmodellerna och ICES rådgivning. (HVMFS 2024:11) Lekbiomassa (SSB) beräknas av ICES som underlag för EU:s fiskeriförvaltning. Bedömningarna görs genom jämförelse med nivå för maximalt hållbart uttag, Maximum Sustainable Yield (MSY), enligt ICES

1 Arter enligt vad som anges i kommissionsbeslut (EU) 2017/848 under deskriptor 3 Specifikationer och standardiserade metoder för övervakning och bedömning punkt 1.

Konsoliderad elektronisk utgåva senaste rådgivning. Den samlade bedömningen över bedömningsperioden 1 Uppdaterad 2025-05-01 görs genom att beräkna ett aritmetisk medelvärde för ingående åren. Bedömningsområde: Västerhavet och Östersjön enligt bilaga 1 karta 1. Den geografiska skalan för bedömning av individuella populationer/arter sätts av fiskeriförvaltningen. Dessa populationer fördelas sedan ut på de svenska bedömningsområdena. (HVMFS 2024:11) Tröskelvärde: När lekbiomassan (SSB) > BMSY-trigger i enlighet med ICES aktuella rådgivning. För populationer där referenspunkter för FMSY saknas används BPA, (SSB > BPA) eller motsvarande MSY-proxy nivå, dvs (SSB > BMSY-trigger-proxy). (HVMFS 2024:11)

3.3A Åldersfördelning för alla kommersiellt nyttjade populationer

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakningen ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammen Fritidsfiske, Kontroll av kommersiell fiskeriverksamhet samt Fisk och kräftdjur i utsjön. Populationers åldersfördelning bedöms mot en modellerad åldersfördelning vid en given fiskeridödlighet. Bedömningen görs för kategori 1 bestånd (enligt ICES karaktärisering ) där data och kunskap tillåter en beståndsanalys som baserar sig på ålderstrukturerade populationsmodeller. Populationens åldersstruktur under bedömningsperioden (6 år) jämförs med ett modellerat jämviktsläge för åldersfördelningen vid en given fiskeridödlighet. Referensvärdet i åldersstrukturen för en population relateras till fiskeridödligheten vid maximalt hållbart nyttjande (FMSY). Bedömningsområde: Västerhavet och Östersjön enligt bilaga 1 karta 1. Den geografiska skalan för bedömning av individuella populationer/arter sätts av fiskeriförvaltningen. Dessa populationer fördelas sedan ut på de svenska bedömningsområdena. Tröskelvärde: När kvoten mellan ett observerat värde för åldersfördelning och åldersfördelningen vid ett modellerat halverat fisketryck är lika med eller överstiger 1 (≥ 1) för populationer där det finns en analytisk bedömning och ett FMSY-värde.

(HVMFS 2024:11)

4. Marina näringsvävar

4.2A Abundans av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten – rovfisk och karpfisk

Förvaltningsområde: Östersjön Metod: Övervakningen ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Kustfisk. (HVMFS 2024:11) Beräkning görs av antal individer (eller biomassa) inom den funktionella gruppen per nät och dygn (fångst per ansträngning) och anges som årliga medelvärden av alla fiskade stationer inom ett provfiskeområde.

1 För senast aktuella rådgivning se Report of the ICES Advisory Committee: https://www.ices.dk/advice/Pages/Latest-Advice.aspx. 2 Technical Guidelines - Advice on fishing opportunities (figshare.com).

Konsoliderad elektronisk utgåva

Bedömningen baseras på fångst per ansträngning under den sexåriga

Uppdaterad 2025-05-01

bedömningsperioden. Om en tidsserie är kortare än 15 år görs bedömningen utifrån vilka trender som ses över tid. Referensperiod:1998–2015. (HVMFS 2024:11) Bedömningsområde: Kustvattentyperna 12s, 12n, 16, 18, 20, 21 och 22 enligt bilaga 1, kartorna 4 och 5. Tröskelvärde: Se tabell 3. (HVMFS 2024:11)

Tabell 3. Tröskelvärden för indikatorn 4.2A.

Rovfisk Karpfisk/mesopredatorer Om tidsserien Om tidsserien Om tidsserien Om tidsserien är längre än 15 är kortare än 15 är längre än 15 är kortare än 15 år år år år

Referensperiodens Tidsseriens början Referensperiodens Tidsseriens början värde har bedömts motsvarar att grup- värde har bedömts motsvarar att grupmotsvara att grup- pens förekomst be- motsvara att grup- pens förekomst bepens förekomst är dömts vara så opå- pens förekomst är dömts vara så opåså opåverkad av verkad av belast- så opåverkad av verkad av belastbelastning från ning från mänsklig belastning från ning från mänsklig mänsklig verksam- verksamhet att mänsklig verksam- verksamhet att het att dess dess långsiktiga het att dess lång- dess långsiktiga långsiktiga över- överlevnad är sä- siktiga överlevnad överlevnad är sälevnad är säker- kerställd: är säkerställd: kerställd: ställd: Lutningen på linjär Medianvärdet un- Det ska inte finnas Medianvärdet un- trend ska inte der bedömningspe- någon signifikant der bedömnings- minska signifikant rioden ska ligga i linjär trend under perioden ska vara (p < 0,1). intervallet mellan bedömda år större än den femte Tidsseriens början femte och 95:e per- (p < 0,1). percentilen för för- motsvarar att grup- centilen för fördel- Tidsseriens början delningen av vär- pens förekomst be- ningen av värden motsvarar att grupden under referens- dömts vara så på- under referenspe- pens förekomst beperioden. verkad av belast- rioden. dömts motsvara att Referensperiodens ning från mänsklig Referensperiodens den funktionella värde har bedömts verksamhet att värde har bedömts gruppens föremotsvara att grup- dess långsiktiga motsvara att den komst är så påverpens förekomst är överlevnad inte är funktionella grup- kad av belastning så påverkad av be- säkerställd: pens förekomst är från mänsklig lastning från Lutningen på linjär så påverkad av be- verksamhet att den mänsklig verksam- trend ska öka signi- lastning från förekommer i för het att dess lång- fikant (p < 0,1). mänsklig verksam- höga tätheter: siktiga överlevnad het att den före- Lutningen på linjär inte är säkerställd: kommer i för höga trend ska minska Medianvärdet un- tätheter: signifikant der bedömnings- Medianvärdet un- (p < 0,1). perioden ska vara der bedömnings- Tidsseriens början större än 98:e per- perioden ska vara motsvarar att grupcentilen för fördel- mindre än den pens förekomst beningen av värden femte percentilen dömts vara så påunder referenspe- för fördelningen av verkad av belastrioden. värden under refe- ning från mänsklig rensperioden. verksamhet att den Referensperiodens förekommer i för värde har bedömts låga tätheter: motsvara att grup- Lutningen på linjär

Konsoliderad elektronisk utgåva

Rovfisk Karpfisk/mesopredatorer

Uppdaterad 2025-05-01 pens förekomst är trend ska öka signiså påverkad av be- fikant (p < 0,1). lastning från mänsklig verksamhet att den förekommer i för låga tätheter: Medianvärdet under bedömningsperioden ska vara större än 98:e percentilen för fördelningen av värden under referensperioden.

(HVMFS 2024:11)

5. Övergödning

5.1A Koncentrationer av kväve och fosfor i kustvatten

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Bedömning enligt HVMFS 2019:25 , Bilaga 5, avsnitt 2 för näringsämnen i kustvatten och vatten i övergångszon. Kustvattenförekomster aggregeras till kustvattentyper. Bedömningen baseras på vinterkoncentration av totalkväve, totalfosfor, oorganiskt kväve (DIN) och oorganiskt fosfor (DIP) samt sommarkoncentrationer av totalkväve och totalfosfor. Bedömningen av de olika parametrarna för kustvattentyper görs genom att skapa ett medelvärde för statusvärdet från alla klassade vattenförekomster inom en vattentyp och använda dessa för att skapa en ny ekologisk kvalitetskvot (EK) som kan klassas med hjälp av tabellerna i HVMFS 2019:25. En sammanvägd bedömning för indikatorn görs genom att beräkna medelvärdet av kvoten för alla ingående parametrar.

(HVMFS 2024:11)

Bedömningsområde: Samtliga kustvattentyper enligt bilaga 1 kartorna 3–5. Tröskelvärde: Vid en nivå som minst motsvarar god status för näringsämnen enligt gällande bedömningsgrund för näringsämnen i kustvatten och vatten i övergångszon (HVMFS 2019:25, Bilaga 5, avsnitt 2). (HVMFS 2024:11)

5.1B Koncentrationer av kväve och fosfor i utsjövatten

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Näringskoncentrationer i vatten. Bedömning ska göras av vinterkoncentrationer av oorganiskt kväve (DIN), oorganiskt fosfor (DIP) och årsmedelvärden av koncentrationer av totalkväve (TN) och totalfosfor (TP) som jämförs med tröskelvärden och sedan integreras för

1 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten.

Konsoliderad elektronisk utgåva bedömning av indikatorn. Ett medelvärde per parameter för djup mellan 0 Uppdaterad 2025-05-01 och 10 meter per bedömningsområde och per år inom bedömningsperioden beräknas. Därefter beräknas kvoten mellan medelvärdet för uppmätta värden och tröskelvärdet. En sammanvägd bedömning för indikatorn görs genom att beräkna medelvärdet av kvoten för alla ingående parametrar.

(HVMFS 2024:11)

Bedömningsområde: Samtliga havsbassängers utsjövatten enligt bilaga 1 kartorna 3–5. Tröskelvärde: När koncentrationer av DIN, DIP, totalkväve och totalfosfor inte överskrider de värden som anges i tabell 4.

Tabell 4. Tröskelvärden för DIN och DIP i Nordsjöns och Östersjöns utsjövatten, samt årsmedelvärden för totalkväve och totalfosfor.

Havsbassängers utsjövatten DIN DIP Årsmedel Årsmedel vinter vinter Totalkväve Totalfosfor µmol/l µmol/l µmol/l µmol/l

Skagerrak Centrala djupa delen 6,55 0,60 - - Skagerrak Övriga Skagerrak 4,7 0,64 11,7 0,81 Kattegatt Norra delen 4,0 0,48 14,4 0,78 Kattegatt Sydöstra delen 4,5 0,45 14,6 0,82 Öresund 3,3 0,42 17,3 0,68 Arkonahavet och S Öresund 2,9 0,36 19,5 0,48 Bornholmshavet och Hanöbukten 1,8 0,28 16,05 0,55 V Gotlandshavet 2,0 0,33 15,1 0,45 Ö Gotlandshavet 2,6 0,29 16,5 0,45 N Gotlandshavet 2,9 0,25 16,2 0,38 Ålands hav 2,7 0,21 15,6 0,28 Bottenhavet 2,8 0,19 15,7 0,24 N Kvarken 3,7 0,10 17,3 0,24 Bottenviken 5,2 0,07 16,9 0,18

(HVMFS 2024:11)

5.2A Biomassa växtplankton i kustvatten (klorofyll a-koncentration och biovolym)

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Bedömning enligt HVMFS 2019:25 , Bilaga 4, avsnitt 3 för växtplankton i kustvatten och vatten i övergångszon. Kustvattenförekomster aggregeras till kustvattentyper. Bedömningen baseras på biomassan av växtplankton uttryckt som biovolym (mm /l) och klorofyll a (µg/l) i ytvattnet (0–10 m) under sommaren. Om det finns data för både klorofyll och biovolym vägs dessa samman till en enhetlig klassificering av växtplankton. Saknas data för någon av parametrarna baseras bedömningen på den befintliga parametern. Bedömningen av klorofyll för kustvattentyper görs genom att skapa ett medelvärde för statusvärdet från alla klassade vattenförekomster inom typen och använda dessa för att skapa en ny

1 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten.

Konsoliderad elektronisk utgåva ekologisk kvalitetskvot (EK) som kan klassas med hjälp av tabellerna i Uppdaterad 2025-05-01 HVMFS 2019:25. (HVMFS 2024:11) Bedömningsområde: Samtliga kustvattentyper enligt bilaga 1 kartorna 3–5. Tröskelvärde: Vid en nivå som minst motsvarar god status för klorofyll a och biovolym enligt gällande bedömningsgrund för växtplankton i kustvatten och vatten i övergångszon (HVMFS 2019:25, Bilaga 4, avsnitt 3). (HVMFS 2024:11)

5.2B Klorofyll a-koncentration i utsjövatten

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammen Växtplankton, bakterieplankton, primärproduktion och blomning och Fjärranalys av fria vattenmassan. Bedömningen i utsjövatten baseras på klorofyll a i ytvatten under perioden juni – september i Östersjön och mars – september i Västerhavet som jämförs med tröskelvärden. Bedömningen bygger på en kombination av resultat från in situ provtagning, automatprovtagning från så kallat ferryboxsystem med klorofyllfluorescens samt fjärranalys. (HVMFS 2024:11) Bedömningsområde: Samtliga havsbassängers utsjövatten enligt bilaga 1 kartorna 3–5. Tröskelvärde: När klorofyll a-koncentrationen inte överskrider de värden som anges i tabell 5. (HVMFS 2024:11)

Tabell 5. Tröskelvärden för klorofyll.

Havsbassängers utsjövatten Klorofyll a µg/l

Skagerrak Centrala djupa delen 1,68 Skagerrak Övriga Skagerrak 1,7 Kattegatt Norra delen 1,4 Kattegatt Sydöstra delen 1,2 Öresund 1,6 Arkonahavet och S Öresund 1,8 Bornholmshavet och Hanöbukten 1,6 V Gotlandshavet 1,2 Ö Gotlandshavet 1,9 N Gotlandshavet 1,7 Ålands hav 1,5 Bottenhavet 1,5 N Kvarken 2,0 Bottenviken 2,0

(HVMFS 2024:11)

5.3A Skadliga algblomningar i Östersjön

Förvaltningsområde: Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammen Växtplankton, bakterieplankton, primärproduktion och blomning och Fjärranalys av fria vattenmassan. (HVMFS 2024:11)

Konsoliderad elektronisk utgåva Bedömning ska göras i enlighet med Helcoms index CyaBI. Indexet består Uppdaterad 2025-05-01 av två parametrar, dels ytansamlingar av cyanobakterier (cyanobacterial surface accumulations, CSA) som baseras på satellitbilder, dels biomassa av tre släkten av cyanobakterier (Nodularia, Aphanizomenon och Dolichospermum (tidigare Anabaena)) baserade på in situ observationer. Tröskelvärdet består av en kombination av dessa två parametrar. Referens för att bestämma tröskelvärden är de år under perioden 1979 till 2014 då förekomsten av cyanobakterieblomningar varit låg. (HVMFS 2024:11). Bedömningsområde: Arkonahavet och S Öresund, Bornholmshavet och Hanöbukten, V Gotlandshavet, Ö Gotlandshavet, N Gotlandshavet och Bottenhavet enligt bilaga 1 karta 2. Tröskelvärde: När värdena för CyaBI inte överskrider de värden som anges i tabell 6. (HVMFS 2024:11)

Tabell 6. Tröskelvärden för CyaBI.

Område Tröskelvärde (CyaBI)

Arkonahavet och S Öresund 0,85 Bornholmshavet och Hanöbukten 0,83 Ö Gotlandshavet 0,89 V Gotlandshavet 0,85 N Gotlandshavet 0,82 Ålands hav 0,91 Bottenhavet 0,92

(HVMFS 2024:11)

5.3B Förekomst av skadliga alger i Västerhavet

Förvaltningsområde: Nordsjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Växtplankton, bakterieplankton, primärproduktion och blomning. Cellantal i proverna ska analyseras och bedömning ske genom jämförelse med tröskelvärden för nivåer av cellantal då respektive art bedöms kunna orsaka skada. (HVMFS 2024:11). Bedömningsområde: Havsbassängerna Skagerrak och Kattegatt enligt bilaga 1 karta 2. (HVMFS 2024:11) Tröskelvärde: När värdena inte överskrider de värden som anges i tabell 7.

(HVMFS 2024:11)

Tabell 7. Tröskelvärden för cellantal av skadliga alger.

Planktonart/släkte Tröskelvärde

Arter som ger obehag

Phaeocystis spp. (koloniform) > 10 cell/l och > 30 dagars varaktighet 4 2 Noctiluca scintillans > 10 cell/l och areell täckning > 5 km

Giftiga eller giftproducerande arter

Prymnesium polylepis > 10 cell/l Karenia mikimotoi > 10 cell/l Alexandrium spp. > 10 cell/l Dinophysis spp. > 10 cell/l Prorocentrum spp. > 10 cell/l

Konsoliderad elektronisk utgåva

(HVMFS 2024:11)

Uppdaterad 2025-05-01

5.4A Siktdjup i kustvatten

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Bedömning enligt HVMFS 2019:25 , Bilaga 5, avsnitt 1 för siktdjup i kustvatten och vatten i övergångszon. Kustvattenförekomster aggregeras till kustvattentyper. Bedömningen av siktdjup för kustvattentyper görs genom att skapa ett medelvärde för statusvärdet från alla klassade vattenförekomster inom en vattentyp och använda dessa för att skapa en ny ekologisk kvalitetskvot (EK) som kan klassas med hjälp av tabellerna i HVMFS 2019:25. (HVMFS 2024:11) Bedömningsområde: Samtliga kustvattentyper enligt bilaga 1 kartorna 3–5. Tröskelvärde: Vid en nivå som minst motsvarar god status för siktdjup enligt gällande bedömningsgrund för siktdjup i kustvatten och vatten i övergångszon (HVMFS 2019:25, Bilaga 5, avsnitt 1). (HVMFS 2024:11)

5.4B Siktdjup i utsjövatten

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Vattnets optiska egenskaper. Mätning utförs med hjälp av en s.k. Secchi-skiva, som sänks ner från vattenytan. Djupet vid vilket skivan inte längre är synlig läses av. Bedömning ska göras av uppmätta siktdjup under perioden mars till september för Skagerrak och Kattegatt och juni till september för övriga bassänger som jämförs med tröskelvärden. (HVMFS 2024:11) Bedömningsområde: Samtliga havsbassängers utsjövatten enligt bilaga 1 kartorna 3–5. Tröskelvärde: När siktdjupen inte underskrider de värden som anges i tabell 8. (HVMFS 2024:11)

Tabell 8. Tröskelvärden för siktdjup.

Havsbassängers utsjövatten Siktdjup m, sommar

Skagerrak Centrala djupa delen - Skagerrak Övriga Skagerrak 8,3 Kattegatt Norra delen 9 Kattegatt Sydöstra delen 8,5 Öresund 8,2 Arkonahavet och S Öresund 7,2 Bornholmshavet och Hanöbukten 7,1 V Gotlandshavet 8,4 Ö Gotlandshavet 7,6 N Gotlandshavet 7,1 Ålands hav 6,9

1 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten.

Konsoliderad elektronisk utgåva

Havsbassängers utsjövatten Siktdjup m, sommar

Uppdaterad 2025-05-01 Bottenhavet 6,8 N Kvarken 6,0 Bottenviken 5,8

(HVMFS 2024:11)

5.5A Syrebalans i kustvatten

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Bedömning enligt HVMFS 2019:25 , Bilaga 5, avsnitt 3 för syrebalans i kustvatten och vatten i övergångzon. Kustvattenförekomster aggregeras till kustvattentyper. Bedömningen av syrebalans för kustvattentyper görs genom att skapa ett medelvärde för statusvärdet från alla klassade vattenförekomster inom en vattentyp och använda dessa för att skapa en ny ekologisk kvalitetskvot (EK) som kan klassas med hjälp av tabellerna i HVMFS 2019:25. (HVMFS 2024:11) Bedömningsområde: Kustvattentyperna enligt bilaga 1 kartorna 3–5. Tröskelvärde: Vid en nivå som minst motsvarar god status för syre enligt gällande bedömningsgrund för syre i kustvatten (HVMFS 2019:25, Bilaga 5, avsnitt 3). (HVMFS 2024:11)

5.5B Syrebalans i utsjövatten

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Vattnets kemiska egenskaper (syre och pH). (HVMFS 2024:11) Bedömning baseras på syrekoncentrationen i bottenvatten (mg/l) under perioden juli-oktober som jämförs med tröskelvärden. (HVMFS 2024:11). Bedömningsområde: Skagerraks, Kattegatts, Öresunds, Arkonahavets och S Öresunds, Ålands havs, Bottenhavets, N Kvarkens och Bottenvikens utsjövatten, enligt bilaga 1 kartorna 3 - 5. (HVMFS 2024:11) Tröskelvärde: Skagerraks och Kattegatts utsjöbassänger: När syrgashalten i bottenvattnet överskrider de värden som anges i tabell 9. (HVMFS 2024:11)

Tabell 9. Tröskelvärden för syrehalt.

Område Tröskelvärde (5:e percentil (mg/l))

Skagerrak 6 Kattegatt 6

(HVMFS 2024:11)

Öresunds och Arkonahavets och S Öresunds utsjövatten: När medelvärdet av den årliga (augusti - oktober) summan av bottenytor drabbade av olika graders syrebrist (syrehalter under 6 mg/l, 4 mg/l och 2 mg/l) underskrider arealen i tabell 10. (HVMFS 2024:11)

1 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten.

Konsoliderad elektronisk utgåva Tabell 10. Tröskelvärden för areal med syrebrist. Uppdaterad 2025-05-01

Område Tröskelvärde (km )

Öresund 57 Arkonahavet och S Öresund 1730

(HVMFS 2024:11)

Ålands havs, Bottenhavets, N Kvarkens och Bottenvikens utsjövatten: När den mättnadskorrigerade syrehalten i bottenvattnet (juli - oktober) överskrider de värden som anges i tabell 11. (HVMFS 2024:11)

Tabell 11. Tröskelvärden för syrehalt.

Område Tröskelvärde (mg/l)

Ålands hav (HVMFS 2024:11) 5 Bottenhavet (HVMFS 2024:11) 7,7 N Kvarken (HVMFS 2024:11) 8,1 Bottenviken (HVMFS 2024:11) 8,8

(HVMFS 2024:11)

5.5C Syreskuld i utsjövatten

Förvaltningsområde: Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Vattnets kemiska egenskaper (syre och pH). Indikatorn är baserad på mängd syre som saknas jämfört med en syremättad vattenmassa. Bedömning ska baseras på data insamlad under hela året i den del av bassängen som är djupare än 60 meter (under språngskikt). Den uppmätta syrehalten eller mängden svavelväte omräknad till negativ syrehalt jämförs med tröskelvärdet. (HVMFS 2024:11) Bedömningsområde: Bornholmshavet och Hanöbuktens, V Gotlandshavets, Ö Gotlandshavets, N Gotlandshavet utsjövatten, enligt bilaga 1 karta 4.

(HVMFS 2024:11)

Tröskelvärde: När syreskulden inte överskrider värdena för syreskuldindexet enligt tabell 12. (HVMFS 2024:11)

Tabell 12. Tröskelvärden för syreskuld.

Område Värde för syreskuld (mg/l)

Bornholmshavet och Hanöbukten 6,37 Ö Gotlandshavet 8,66 V Gotlandshavet 8,66 N Gotlandshavet 8,66

(HVMFS 2024:11)

5.7A Djuputbredning av makrovegetation i kustvatten

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön

1 Konsoliderad elektronisk utgåva Metod: Bedömning enligt HVMFS 2019:25 , Bilaga 4, avsnitt 2 för Uppdaterad 2025-05-01 makroalger och gömfröiga växter i kustvatten. Kustvattenförekomster aggregeras till kustvattentyper. Bedömningen av makroalger och gömfröiga växter för kustvattentyper görs genom att skapa ett medelvärde för alla vattenförekomster inom en vattentyp och använda dessa för att skapa en ny ekologisk kvalitetskvot (EK) som kan klassas med hjälp av tabellerna i HVMFS 2019:25. (HVMFS 2024:11) Bedömningsområde: Samtliga kustvattentyper enligt bilaga 1 kartorna 3–5. Tröskelvärde: Vid en nivå som minst motsvarar god status enligt gällande bedömningsgrund för makroalger och gömfröiga växter i kustvatten (HVMFS 2019:25, Bilaga 4, avsnitt 2). (HVMFS 2024:11)

5.8A Bottenfauna i kustvatten

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Bedömning enligt HVMFS 2019:25 , Bilaga 4, avsnitt 1 för bottenfauna i kustvatten och vatten i övergångszon. Kustvattenförekomster aggregeras till kustvattentyper. Bedömningen av bottenfauna för kustvattentyper görs genom att skapa ett medelvärde för statusvärdet från alla klassade vattenförekomster inom en vattentyp och använda dessa för att skapa en ny ekologisk kvalitetskvot (EK) som kan klassas med hjälp av tabellerna i HVMFS 2019:25. (HVMFS 2024:11) Bedömningsområde: Samtliga kustvattentyper enligt bilaga 1 kartorna 3–5. Tröskelvärde: Vid en nivå som minst motsvarar god status för bottenfauna enligt gällande bedömningsgrund för bottenfaunaindex BQIm (HVMFS 2019:25, Bilaga 4, avsnitt 1). (HVMFS 2024:11)

5.8B Bottenfauna i utsjövatten

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Sedimentlevande makrofauna. Bedömning ska ske med hjälp av bottenfaunaindex BQI som beskriver bottenfaunans artsammansättning (proportionen känsliga och toleranta arter), artantal och individantal. Observerat BQI-värde jämförs med tröskelvärde. Bedömningsområde: Samtliga havsbassängers utsjövatten förutom Arkonahavet och S Öresund samt Bornholmshavet och Hanöbukten enligt bilaga 1 kartorna 3-5. (HVMFS 2024:11) Tröskelvärde: När BQI-värdena inte underskrider de värden som anges i tabell 13. Värdena för bassängerna V Gotlandshavet, Ö Gotlandshavet och N Gotlandshavet gäller endast för bottnar grundare än 60 meter. (HVMFS

2024:11)

Tabell 13. Tröskelvärden för bottenfauna.

Havsbassängers utsjövatten BQI

Skagerrak 12,0

1 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. 2 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten.

Konsoliderad elektronisk utgåva

Havsbassängers utsjövatten BQI

Uppdaterad 2025-05-01 Kattegatt 12,0 Öresund (HVMFS 2024:11) 12,0 V Gotlandshavet 4,0 Ö Gotlandshavet 0,5 N Gotlandshavet 4,0 Ålands hav 4,0 Bottenhavet 4,0 N Kvarken 1,5 Bottenviken 1,5

(HVMFS 2024:11)

6. Havsbottnens integritet

6.3A Utsträckning av fysisk störning i bentiska livsmiljöer

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningar i övervakningsprogrammen Bentiska livsmiljöer och Fysisk påverkan.

(HVMFS 2024:11)

Indikatorn förutsätter en indelning i huvudsakliga livsmiljötyper (se tabell 14). En nationell EUNIS-modell används. En annan förutsättning är de olika livsmiljötypernas känslighet mot störning där ett samband mellan substratets känslighet och potentiella effekten av påverkan tagits fram i form av en påverkansmatris. För bedömningen ska även underlag om utbredningen av mänskliga aktiviteter som fysiskt påverkar bottnarna tas fram. Underlaget inkluderar även modellerad negativ påverkan som leder till fysisk störning eller fysisk förlust. Vid bedömningen analyseras påverkan i förhållande till varje livsmiljötyps känslighet och de observerade värdena bedöms i förhållande till det areella tröskelvärdet. (HVMFS

2024:11)

Tabell 14. Tabellen visar den indelning i livsmiljötyper som ligger grund för bedömningen. De olika substrattyperna återkommer i de olika djupzonerna. Avgränsningen mellan djupzonerna följer inte fasta djup utan baseras bl.a. på uppskattning av ljusgenomsläpplighet och vågpåverkan.

Djupzon Substrat- Substrat- Substrat- Substrat- Substrattyp typ typ typ typ

Infralitoral Grova Hårdbotten Sand Lera Blandade sediment sediment Vågpåverkad Grova Hårdbotten Sand Lera Blandade cirkalitoral sediment sediment Ej Grova Hårdbotten Sand Lera Blandade sediment sediment

vågpåverkad cirkalitoral

Batyal Grova Hårdbotten Sand Lera Blandade sediment sediment

(HVMFS 2024:11)

Konsoliderad elektronisk utgåva Bedömningsområde: Samtliga havsbassängers utsjövatten och Uppdaterad 2025-05-01 kustvattentyper enligt bilaga 1 kartorna 3–5. (HVMFS 2024:11) Tröskelvärde: När arealen för potentiell fysisk störning per huvudsaklig livsmiljötyp inte överstiger 5 % i bedömningsområdet. (HVMFS 2024:11)

6.4A Utsträckning av fysisk förlust i bentiska livsmiljöer

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakningen ska ske enligt metodbeskrivningar i övervakningsprogrammen Bentiska livsmiljöer och Fysisk påverkan. Indikatorn förutsätter en indelning i huvudsakliga livsmiljötyper (se tabell 14). En nationell-EUNIS modell används. En annan förutsättning är de olika livsmiljötypernas känslighet mot störning där ett samband mellan substratets känslighet och potentiella effekten av påverkan tagits fram i form av en påverkansmatris. För bedömningen ska även underlag om utbredningen av mänskliga aktiviteter som fysiskt påverkar bottnarna tas fram. Underlaget inkluderar även modellerad negativ påverkan som leder till fysisk störning eller fysisk förlust. Vid bedömningen analyseras påverkan i förhållande till varje livsmiljötyps känslighet och de observerade värdena bedöms i förhållande till det areella tröskelvärdet. Bedömningsområde: Samtliga havsbassängers utsjövatten och kustvattentyper enligt bilaga 1 Kartorna 3–5. Tröskelvärde: När arealen fysisk förlust per huvudsaklig livsmiljötyp inte överstiger 2 % i bedömningsområdet.

(HVMFS 2024:11)

6.5A Utbredning av ålgräsängar

Förvaltningsområde: Nordsjön Metod: Övervakning av ålgräsängar sker med fotografering från drönare som kompletteras i fält med undersökningar med dropp-video och vattenkikare. Undersökningar görs i grunda områden ner till omkring 6 meters djup. Områden där förekomst av ålgräs vid något tillfälle dokumenterats avgränsas med hjälp av GIS-verktyg. Dessa kallas vikar. Vid analysen beräknas medelareal av ålgräs i en vik per tidsperiod. Dessa värden aggregeras till areal per kustvattentyp. Förändring i utbredning av ålgräs beräknas genom jämförelse med en referensperiod. Procentuell förändring mellan perioderna jämförs mot tröskelvärdet. Referensperiod: 1980-talet (1979–1991). Bedömningsområde: Kustvattentyperna 1n Västkustens inre kustvatten Skagerrak, 1s Västkustens inre kustvatten Kattegatt, 2 Västkustens fjordar, 3 Västkustens yttre kustvatten Skagerrak, 4 Västkustens yttre kustvatten Kattegatt och 25 Göta älvs och Nordre älvs estuarie enligt bilaga 1 karta 3. Tröskelvärde: När förlusten i täckningsgrad av ålgräs under bedömningsperioden understiger 25 % jämfört med referensperioden.

(HVMFS 2024:11)

8. Koncentrationer och effekter av farliga ämnen

8.1A Halter av farliga ämnen

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön

Konsoliderad elektronisk utgåva Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i Uppdaterad 2025-05-01 övervakningsprogrammen Farliga ämnen i biota och Farliga ämnen i sediment. (HVMFS 2024:11) Halter av icke dioxinlika PCB:er, Koppar och kopparföreningar, Antracen, Benso(a)pyren*, Bly och blyföreningar, Bromerade difenyletrar*, Dioxiner och dioxinlika föreningar*, Fluoranten, Hexaklorbensen, Hexabromcyklododekan (HBCDD)*, Kadmium och kadmiumföreningar, Kvicksilver och kvicksilverföreningar*, Perfluoroktansulfonsyra och dess derivat (PFOS)* och Tributyltennföreningar* analyseras i olika fiskarter, blåmusslor och sediment. Uppmätta värden jämförs med tröskelvärden.

(HVMFS 2024:11)

Bedömningsområde: Samtliga havsbassänger enligt bilaga 1 karta 2.

(HVMFS 2024:11)

Tröskelvärde: Bedömningsgrunder enligt HVMFS 2019:25 , bilaga 5, avsnitt 4, tabell 1 för icke dioxinlika PCB:er och Koppar och kopparföreningar och gränsvärden enligt bilaga 6 tabell 1 (för de ämnen där värde finns för biota och/eller sediment). (HVMFS 2024:11)

* Dessa ämnen är allmänt förekommande, beständiga, bioackumulerande och toxiska ämnen (PBT-ämnen) som avses i artikel 8a.1 a i direktiv 2008/105/EG.

8.1B Halter av radionuklider

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Radioaktiva ämnen. (HVMFS 2024:11) Övervakningen utförs årligen för att följa halter av radioaktiva ämnen i vatten, sediment, vegetation, bottenfauna och fisk. Data från vattenprover och fisk sammanställs som årliga medelvärden och jämförs med tröskelvärden. Bedömningsområde: Samtliga havsbassänger enligt bilaga 1 karta 2. Tröskelvärde: När de årliga medelvärdena av halterna av Cesium-137, i fisk (sill och plattfisk) och ytvatten, underskrider följande nivåer: Sill: 20 Bq/kg våtvikt (HVMFS 2024:11) Plattfisk: 20 Bq/kg våtvikt (HVMFS 2024:11) Ytvatten: 40 Bq/m (HVMFS 2024:11)

8.2A Effekter av organiska tennföreningar på snäckor (imposex)

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Biologiska effekter av organiska tennföreningar. Imposex hos snäckor, dvs. förändringar som gör att honor utvecklar hanliga könsorgan, orsakas av organiska tennföreningar. Nätsnäcka (Nassarius nitidus) och stor tusensnäcka (Peringia ulvae) är indikatorarter i Skagerrak och Kattegatt respektive Öresund (norr om Öresundsbron) och Egentliga Östersjön. Bedömningen ska baseras på klassificering enligt Vas Deferens Sequence Index (VDSI), ett mått på utvecklingen av sädesledare och

1 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten.

Konsoliderad elektronisk utgåva pseudopenis hos honsnäckorna. VDSI kan variera mellan 0 och 6. (HVMFS Uppdaterad 2025-05-01

2024:11)

Bedömningsområde: Havsbassängerna i Västerhavet och Egentliga Östersjön enligt bilaga 1 kartorna 3 och 4. Tröskelvärde: I Västerhavet när värdet för nätsnäcka understiger 0,3 VDSI och när värdet för tusensnäcka understiger 0,1 VDSI. I Egentliga Östersjön när värdet för tusensnäcka understiger 0,1 VDSI.

8.2B Produktivitet hos havsörn

Förvaltningsområde: Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Reproduktion hos havsörn. Bedömningen ska baseras på inventering av bon inom tio kilometer från kusten. Tröskelvärdet består av tre parametrar kopplade till fortplantningsframgång: produktivitet, kullstorlek och häckningsframgång och värdena baseras på en historisk referensperiod. (HVMFS 2024:11) Bedömningsområde: Östersjöns havsbassänger förutom Arkonahavet och S Öresund enligt bilaga 1 karta 2. Tröskelvärde: När häckningsframgång > 59 %, kullstorlek > 1,64 ungar och produktivitet > 0,97 ungar per par.

8.2C Störningar i reproduktionen hos vitmärla

Förvaltningsområde: Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Biologiska effekter hos vitmärla. Tröskelvärdet består av två parametrar; andelen honor med missbildade embryon och andelen missbildade, membranskadade och outvecklade embryon. Bedömningen baseras på ett årsmedelvärde baserat på flera provtagningsstationer och på jämförelser med tröskelvärden. (HVMFS

2024:11)

Bedömningsområde: Östersjöns havsbassänger förutom Arkonahavet och S Öresund enligt bilaga 1 karta 2. Tröskelvärde: När andel missbildade, membranskadade och outvecklade embryon < 5,9 % och andel honor med fler än ett missbildat embryo < 30 %.

8.2D Störningar i reproduktionen hos tånglake

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Hälsotillstånd hos fisk. (HVMFS 2024:11) Bedömning ska göras av yngelutvecklingen och består av tre parametrar; andelen missbildade, tidigt döda eller sent döda yngel. Bedömningen baseras på ett flerårsmedelvärde baserat på tre provtagningsstationer som jämförs med tröskelvärdet. (HVMFS 2024:11). Bedömningsområde: Bassänggrupperna Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska viken enligt bilaga 1 kartorna 3–5. (HVMFS 2024:11) Tröskelvärde: När andel missbildade yngel < 2 %, andel sent döda yngel < 4 % och andel tidigt döda yngel < 5 %.

Konsoliderad elektronisk utgåva

8.3A Volymer av upptäckta utsläpp av olja och oljeliknande produkter

Uppdaterad 2025-05-01 Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Utsläpp av olja och andra skadliga ämnen till havs. (HVMFS 2025:12) Övervakningen utförs rutinmässigt med hjälp av satellit, fartyg och flygplan och inkluderar både tekniska hjälpmedel som radar och optisk bedömning av vattenföroreningens volym. Övervakningen är samordnad med andra länder runt Nordsjön (enligt Bonnavtalet och Köpenhamnsavtalet) och Östersjön (enligt Helcom och Köpenhamnsavtalet) och är när det gäller mätningar och metoder standardiserad. Upptäckta spill med volymuppskattning rapporteras årligen och årsmedelvärdet av utsläppen beräknas. (HVMFS 2025:12) Referensperiod: 2008–2013. Bedömningsområde: Samtliga havsbassänger enligt bilaga 1 Karta 2. Tröskelvärde: När årsmedelvärdet av utsläpp underskrider de värden som anges i tabell 15. (HVMFS 2025:12)

Tabell 15. Tröskelvärden för utsläpp per bassäng.

Bassäng Tröskelvärde (m )

Bottenviken 0,1135 N Kvarken 0,0007 Bottenhavet 0,1863 Ålands hav 0,1363 N Gotlandshavet 14,3056 V Gotlandshavet 0,2304 Ö Gotlandshavet 1,8503 Bornholmshavet och Hanöbukten 2,8667 Arkonahavet och S Öresund 7,6978 Öresund 0,1121 Kattegatt 0,4212 Skagerrak 1,15

(HVMFS 2025:12)

9. Farliga ämnen i fisk och andra marina livsmedel

9.1A Halter av farliga ämnen i ätliga vävnader av fisk och skaldjur

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakningen ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Farliga ämnen i livsmedel. Dioxiner, dioxinlika PCB och icke-dioxinlika PCB mäts i Livsmedelsverkets nationella kontroll av vissa feta fiskarter från Östersjöområdet. Övriga ämnen samt musslor provtas inom övervakningsprogrammet Farliga ämnen i biota. (HVMFS

2024:11)

Bedömningen görs utifrån medelvärden per ämne och art som jämförs med tröskelvärdet. För dioxiner, dioxinlika PCB och icke-dioxinlika PCB i Östersjön baseras bedömningen på Livsmedelsverkets sammanvägda bedömning av nivåerna och därmed riskerna för folkhälsan av dioxiner,

Konsoliderad elektronisk utgåva

dioxinlika PCB och icke-dioxinlika PCB i fisk från Östersjön. (HVMFS

Uppdaterad 2025-05-01

2024:11) Bedömningsområde: Västerhavet och Östersjön enligt bilaga 1 karta 1. Tröskelvärde: När koncentrationer av farliga ämnen underskrider de gränsvärden som fastställts i Kommissionens förordning (EU) nr 2023/915 för respektive art som anges i tabell 16. (HVMFS 2024:11)

Tabell 16. Tröskelvärden för halter av farliga ämnen i fisk och skaldjur

Ämne Maximalt tillåten Ätliga arter som koncentration (våtvikt) övervakas i Sverige

Bly 1,5 mg/kg Blåmussla* 0,3 mg/kg Muskel av sill, strömming, abborre Kadmium 1 mg/kg Blåmussla* 0,05 mg/kg Muskel av sill, strömming, abborre Kvicksilver 0,5 mg/kg Muskel av abborre samt blåmussla* 0,3 mg/kg Muskel av sill, strömming Benso(a)pyren 5 µg/kg Blåmussla* Dioxiner 3,5 pg TEQ/g Muskel av sill/strömming, skarpsill, lax och öring (SLV:s dioxinkontroll) Dioxiner och 6,5 pg TEQ/g Muskel av sill/strömming, dioxinlika PCB:er skarpsill, lax och öring (SLV:s dioxinkontroll) Icke dioxinlika 75 ng/g för summan av sex Muskel av sill, strömming PCB:er PCB-kongener och blåmussla* PFOS, PFOA, PFOS: 7,0 µg/kg Muskel av sill/strömming PFNA och PFHxS PFOA: 1,0 µg/kg PFNA: 2,5 µg/kg PFHxS: 0,20 µg/kg

Summan av PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS 8,0 µg/kg

PFOS: 35 µg/kg Muskel av abborre PFOA: 8,0 µg/kg PFNA: 8,0 µg/kg PFHxS: 1,5 µg/kg

Summan av PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS 45 µg/kg

* Blåmussla övervakas i Skagerrak och Kattegatt och på ett ställe i Egentliga Östersjön, Kvädöfjärden. Det är dock framför allt blåmusslor från Skagerrak och Kattegatt som konsumeras.

Konsoliderad elektronisk utgåva

10. Marint skräp

Uppdaterad 2025-05-01

10.1A Mängd skräp på stränder

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Skräp på stränder. (HVMFS 2024:11) Mätningar ska göras genom att alla föremål längs en 100 meter lång strandsträcka samlas in, räknas och kategoriseras. Insamlingarna sker tre gånger per år (vår, sommar och höst) på referensstränder i både Västerhavet och Östersjön. Data ska sammanställas som medianvärdet för totala antalet skräp per 100 meter strand för all data inom ett bedömningsområde under en sexårsperiod. Medianvärdet för totala antalet skräp per 100 meter jämförs med tröskelvärdet. Dessutom ska trender under bedömningsperioden beräknas för den totala mängden skräp samt separat för skräp bestående av konstgjorda polymermaterial (plast), engångsplaster och fiskerelaterad plast. (HVMFS 2024:11) Bedömningsområde: Västerhavet och Östersjön enligt bilaga 1 karta 1. Tröskelvärde: När totala antalet skräpföremål per 100 meter strand inte överskrider 20. (HVMFS 2024:11)

10.1B Mängd skräp på havsbotten

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakningen ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Skräp på havsbotten. (HVMFS 2024:11) Mätningar sker i samband med ICES bottenprovtrålningsprogram IBTS (ICES 2019) för Skagerrak och Kattegatt och BITS (ICES 2017) för Östersjön, då föremål som samlas in vid trålningen registreras. Provtrålningarna sker två gånger per år, IBTS i Västerhavet sker under kvartal 1 och 3 och BITS i Östersjön under kvartal 1 och 4. Under bedömningsperioden ska trender beräknas för den totala mängden skräp samt separat för konstgjorda polymermaterial (plast), engångsplaster och fiskerelaterad plast. För att beräkna trender används statistiska modeller som möjliggör att kombinera information från olika provtagningsstationer till en samlad trendanalys per bedömningsområde, så kallade geostatistiska generaliserade mixade linjära modeller (GLMM). Trenden jämförs med ett tröskelvärde. (HVMFS 2024:11) Bedömningsområde: Västerhavet och Egentliga Östersjön enligt bilaga 1 kartorna 3 och 4. Tröskelvärde: Nedåtgående trend i totala antalet skräpföremål inom bedömningsperioden. (HVMFS 2024:11)

11. Undervattensbuller

11.1A Förekomst och effekt av impulsivt undervattensljud

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Impulsivt undervattensbuller. Havs- och vattenmyndigheten begär årligen in data från de myndigheter och företag som i sina verksamheter utför aktiviteter som ger upphov till

Konsoliderad elektronisk utgåva impulsivt undervattensbuller. Information om typ av aktivitet, position, Uppdaterad 2025-05-01 uppskattad källstyrka, start- och slutdatum samt förekomst av bullerdämpande åtgärder rapporteras. Bedömningen görs genom att inom marina däggdjurs livsmiljöer uppskatta andelen som per dag och år utsätts för ljudnivåer som kan orsaka beteendeförändring hos djuren. Den påverkade andelen livsmiljöer jämförs med tröskelvärden som representerar en acceptabel störningsnivå. För att tröskelvärdet ska klaras under bedömningsperioden ska både korttidsvärdet och långtidsvärdet klaras. Värde 2 tillämpas under perioden maj till oktober i utbredningsområdet för Östersjöpopulationen av tumlare. Bedömningsområde: Samtliga havsbassänger enligt bilaga 1 karta 2. Tröskelvärde: 1. Korttidsvärde: En ljudnivå som anses leda till beteendeförändring överskrids inte i mer än 20 % av bedömningsområdet under någon enskild dag under bedömningsperioden. Långtidsvärde: En ljudnivå som anses leda till beteendeförändring överskrids inte i mer än 10 % av bedömningsområdet som årsmedelvärde under något år under bedömningsperioden. 2. Korttidsvärde: En ljudnivå som anses leda till beteendeförändring överskrids inte i mer än 10 % av bedömningsområdet under någon enskild dag under bedömningsperioden. Långtidsvärde: En ljudnivå som anses leda till beteendeförändring överskrids inte i mer än 5 % av bedömningsområdet som årsmedelvärde under något år under bedömningsperioden. (HVMFS

2024:11)

11.2A Förekomst och effekt av kontinuerligt lågfrekvent undervattensljud

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Kontinuerligt undervattensbuller. Mätningar från övervakningen används för att verifiera resultat från modellering som finns tillgängliga som regionalt framtagna ljudkartor. Dessa representerar ljudkällor och ljudets utbredning i havet. Nivån av överskottsbuller uppskattas i varje geografisk enhet som modellen består av. Resultaten i varje cell jämförs med en ljudnivå som kan leda till maskeringseffekter för sälar eller fiskar. Andelen av en havsbassäng där ljudnivån överstigs beräknas. Resultatet jämförs med ett rumsligt tröskelvärde. Värde 3 tillämpas i havsbassänger med förutsättningar för torsklek (Skagerrak, Kattegatt, Öresund, Arkonahavet och S Öresund samt Bornholmshavet och Hanöbukten) och ersätter då värde 2. Bedömningsområde: Samtliga havsbassänger enligt bilaga 1 karta 2. Tröskelvärde: Maximalt 20 % av havsbassängens yta får överstiga följande gränsvärden, uttryckta som medianvärde under varje enskild månad under bedömningsperioden: 1. Överskottsbuller i tersbandet med mittfrekvens 500 Hz: 20 dB 2. Överskottsbuller i tersbandet med mittfrekvens 125 Hz: 20 dB 3. Överskottsbuller i tersbandet med mittfrekvens 125 Hz: 12 dB

(HVMFS 2024:11)

Bilaga 3 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad 2025-05-01

MILJÖKVALITETSNORMER MED INDIKATORER FÖR NORDSJÖN OCH ÖSTERSJÖN

Miljökvalitetsnormerna enligt 19 § havsmiljöförordningen (2010:1341) med tillhörande indikatorer för havsmiljön sorteras mot bakgrund av följande belastningar på miljön: tillförsel av näringsämnen och organiskt material, tillförsel av farliga ämnen, biologisk störning, fysisk störning samt skräp och buller. (HVMFS 2018:18).

Del A Miljökvalitetsnormer (HVMFS 2018:18)

A. Tillförsel av näringsämnen och organiskt material

A.1 Miljökvalitetsnorm

Tillförsel av näringsämnen ska minska tills den inte orsakar koncentrationer av kväve och fosfor i havsmiljön som förhindrar att god miljöstatus upprätthålls eller nås. (HVMFS 2025:12)

Tillhörande indikator till miljökvalitetsnormen A.1

A.1.1 Tillförsel av kväve och fosfor

(HVMFS 2018:18)

B. Tillförsel av farliga ämnen

B.1 Miljökvalitetsnorm

Tillförsel av farliga ämnen från mänsklig verksamhet ska minska tills den inte orsakar halter av farliga ämnen som förhindrar att god miljöstatus upprätthålls eller nås. (HVMFS 2025:12)

Tillhörande indikatorer till miljökvalitetsnormen B.1

B.1.1 Farliga ämnen i biota och sediment B.1.2 Tillförsel av farliga ämnen via atmosfärisk deposition B.1.3 Tillförsel av farliga ämnen från inlandsvatten

(HVMFS 2025:12)

B.2 Miljökvalitetsnorm

Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem.

Tillhörande indikatorer till miljökvalitetsnormen B.2

B.2.1 Skaltjocklek hos ägg från havsörn B.2.2 Antal och volymer av upptäckta utsläpp av olja och oljeliknande produkter B.2.3 Effekter av organiska tennföreningar på snäckor (imposex)

(HVMFS 2025:12)

Konsoliderad elektronisk utgåva

C. Biologisk störning

Uppdaterad 2025-05-01

C.1 Miljökvalitetsnorm

Nyintroduktion eller flyttning av främmande arter ska vara på en nivå som inte hindrar att god miljöstatus upprätthålls eller nås. (HVMFS 2025:12).

Tillhörande indikatorer till miljökvalitetsnormen C.1

C.1.1 Nyintroduktion av främmande arter

(HVMFS 2025:12)

C.3 Miljökvalitetsnorm

Populationerna av alla naturligt förekommande fiskarter och skaldjur som påverkas av fiske har en ålders- och storleksstruktur samt populationsstorlek som garanterar deras långsiktiga hållbarhet. (HVMFS 2025:12).

Tillhörande indikatorer till miljökvalitetsnormen C.3

C.3.1 Fiskeridödlighet (F) för alla kommersiellt nyttjade populationer C.3.2 Lekbiomassa (SSB) för alla kommersiellt nyttjade populationer C.3.4 Åldersfördelning för kommersiellt nyttjade populationer C.3.5 Orapporterat och olagligt utkast av fisk C.3.6 Fiskpopulationer med hög biologisk risk

(HVMFS 2025:12)

C.4 Miljökvalitetsnorm

Förekomst, artsammansättning och storleksfördelning hos fisksamhället ska möjliggöra att viktiga funktioner i näringsväven upprätthålls.

Tillhörande indikatorer till miljökvalitetsnormen C.4

C.4.1 Storleksstruktur i fisksamhället i utsjövatten C.4.2 Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten – torsk C.4.3 Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten – abborre

(HVMFS2018:18)

C.5 Miljökvalitetsnorm

Bifångst av marina däggdjur och sjöfåglar ska vara på en nivå som inte hotar populationens långsiktiga överlevnad. (HVMFS2025:12)

Tillhörande indikatorer till miljökvalitetsnormen C.5

C.5.1 Bifångst av tumlare C.5.2 Bifångst av knubbsäl

(HVMFS2025:12)

D. Fysisk störning

D.1 Miljökvalitetsnorm

Havsbottenarealen som är opåverkad av mänsklig verksamhet ska ha en omfattning och utbredning som inte äventyrar upprätthållandet av

Konsoliderad elektronisk utgåva livsmiljötypernas struktur samt deras funktioner, eller konnektiviteten för Uppdaterad 2025-05-01 de livsmiljötypiska arterna. (HVMFS 2025:12).

D.3 Miljökvalitetsnorm

Permanenta förändringar av hydrografiska förhållanden som beror på storskaliga verksamheter, enskilda eller samverkande, får inte påverka biologisk mångfald och ekosystem negativt.

Indikatorer till miljökvalitetsnormen D.3 saknas. (HVMFS 2018:18)

D.4 Miljökvalitetsnorm

Påverkan på havsbottnen till följd av mänsklig verksamhet ska inte äventyra förutsättningarna för att upprätthålla bottnarnas strukturer och funktioner för respektive livsmiljötyp, eller äventyra förutsättningarna för återhämtning för de funktioner som degraderats till följd av mänsklig verksamhet. (HVMFS 2025:12)

Tillhörande indikatorer till miljökvalitetsnormen D.4

D.4.1 Fysisk påverkan på havsbotten från bottentrålning D.4.2 Fysisk förlust av sandbankar och biogena rev

(HVMFS 2025:12)

E. Skräp och buller

E.2 Miljökvalitetsnorm

Mänskliga verksamheter ska inte orsaka skadligt impulsivt ljud som kan leda till tillfällig eller permanent hörselnedsättning hos marina djur med effekt på populationsnivå. För tumlare gäller detta på individnivå. (HVMFS

2025:12)

Indikatorer till miljökvalitetsnormen E.2 saknas.

E.3 Miljökvalitetsnorm

Mänskliga verksamheter ska inte orsaka impulsivt ljud som utsätter havsmiljön för bullernivåer som förhindrar att god miljöstatus kan upprätthållas eller nås. (HVMFS 2025:12)

Tillhörande indikatorer till miljökvalitetsnormen E.3

E.3.1 Tillförsel av impulsivt undervattensljud

(HVMFS 2025:12)

E.4 Miljökvalitetsnorm

Tillförsel av kontinuerligt lågfrekvent ljud från mänsklig verksamhet ska vara på en nivå som inte hindrar att god miljöstatus kan upprätthållas eller nås. (HVMFS 2025:12)

Tillhörande indikatorer till miljökvalitetsnormen E.4

E.4.1 Tillförsel av kontinuerlig ljudenergi

Konsoliderad elektronisk utgåva

(HVMFS 2025:12)

Uppdaterad 2025-05-01

E.5 Miljökvalitetsnorm

Mängden marint skräp i Västerhavet ska vara på en nivå som inte hindrar att god miljöstatus upprätthålls eller nås. (HVMFS 2025:12)

Tillhörande indikatorer till miljökvalitetsnormen E.5

E.5.1 Mängd skräp på stränder i Västerhavet E.5.2 Mängd skräp på havsbotten i Västerhavet

(HVMFS 2025:12)

E.6 Miljökvalitetsnorm

Mängden marint skräp i Östersjön ska vara på en nivå som inte hindrar att god miljöstatus upprätthålls eller nås. (HVMFS 2025:12)

Tillhörande indikatorer till miljökvalitetsnormen E.6

E.6.1 Mängd skräp på stränder i Östersjön E.6.2 Mängd skräp på havsbotten i Östersjön

(HVMFS 2025:12)

1 Konsoliderad elektronisk utgåva

Del B Indikatorer för att bedöma miljökvalitetsnormerna

Uppdaterad 2025-05-01 Här fastslås vilka indikatorer som ska användas för att bedöma om miljökvalitetsnormerna som anges i del A följs.

(HVMFS 2025:12)

A. Tillförsel av näringsämnen och organiskt material

A.1.1 Tillförsel av kväve och fosfor

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammen Tillförsel av föroreningar från atmosfär och Tillförsel av föroreningar från land. (HVMFS 2025:12) För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammen ovan användas. Dessa data ska ligga till grund för beräkning av tillförd mängd kväve och fosfor som sker regelbundet enligt HELCOM PLC-Water Guidelines och OSPAR RID Principles, där belastningen från Sverige beräknas per havsbassäng tillsammans med atmosfärisk kvävebelastning. För att bedöma om målvärdet nås ska ett testvärde beräknas enligt samma metod som tillämpas i HELCOM PLC Guidelines, där en trendlinje, eller medelvärde om trenden inte är signifikant, skapas från senaste brytpunkt i data fram till aktuellt bedömningsår. Testvärdet är samma som medelvärdet eller är uppskattat värde från trendlinjen för aktuellt år som jämförs med belastningstaket. Bedömningen innehåller även en osäkerhetsuppskattning där testvärdet ska understiga belastningstaket med 95 % sannolikhet. Om överenskomna belastningstak saknas ska endast trenden utvärderas. Havsoch vattenmyndigheten ansvarar för bedömningen inklusive framtagandet av testvärdet. (HVMFS 2025:12) Bedömningsområde: Samtliga havsbassänger enligt bilaga 1 Karta 2. Målvärde: Nedåtgående trend i mängden tillförd kväve och fosfor till Västerhavet respektive Östersjön för att försäkra att mängden tillförd kväve och fosfor inte ökar, samt senast år 2030 understiger den maximala belastningen (belastningstaket) som fastställs för respektive bassäng. Detta enligt vad Sverige åtagit sig inom de regionala havskonventionerna Ospar och Helcom. (HVMFS 2025:12)

B. Tillförsel av farliga ämnen

1 Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram faktablad för respektive indikator med utförligare information: https://www.havochvatten.se/planering-forvaltning-ochsamverkan/havsmiljoforvaltning/bedomningen-av-havsmiljons-tillstand/faktablad-forindikatorer.html#h-Indikatorerformiljokvalitetsnormer (HVMFS 2025:12) De övervakningsmetoder som finns beskrivna i övervakningsprogrammet enligt havsmiljöförordningen finns här: https://www.havochvatten.se/overvakning-ochuppfoljning/miljoovervakning/miljoovervakning-i-kust-och-hav.html (HVMFS 2025:12)

Konsoliderad elektronisk utgåva

B.1.1 Farliga ämnen i biota

Uppdaterad 2025-05-01 Metod: Övervakningen ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammen Farliga ämnen i biota och Farliga ämnen i sediment. (HVMFS 2025:12) För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammen ovan användas. För Västerhavet ska fisk, musslor och sediment bedömas, och för Östersjön fisk, sillgrissleägg och sediment. För biota ska årligen uppmätta halter användas för trendanalyserna. För sediment ska uppmätta halter i daterade skikt av sedimentkärnor, eller halter i det översta sedimentlagret, användas för trendanalyserna. Tidsperioden för bedömningen ska i normalfallet vara tolv år. Observerad trend jämförs med målvärdet. Ämnen som ska bedömas framgår av tabell 17. Bedömningsområde: Bassänggrupperna Västerhavet, Egentliga Östersjön, och Bottniska viken enligt bilaga 1, kartorna 3-5. (HVMFS 2025:12) Målvärde: När halterna av farliga ämnen enligt tabell 17 i fisk, musslor, sillgrissleägg och sediment inte uppvisar någon ökande trend. Ämnen som överskrider tröskelvärden i fisk, musslor, eller sediment enligt indikatorerna 8.1A eller 9.1A ska uppvisa nedåtgående trend i motsvarande matris och bedömningsområde. (HVMFS 2025:12)

Tabell 17. Farliga ämnen som ligger till grund för bedömning av trend i

biota och sediment. (HVMFS 2025:12)

Matris Ämnen

Hg, Cd, Pb, Cu, HCB, HBCDD, PBDE*, Dioxiner och

Fisk

dioxinlika föreningar**, PFOS och Ej dioxinlika PCBer*** Musslor B(a)P, Hg, Cd och Pb Hg, Cd, Pb, Cu, PBDE*, Dioxiner och dioxinlika Sillgrissleägg föreningar**, HCB, HBCDD, PFOS och Ej dioxinlika PCBer*** Sediment Cd, Pb, Cu, TBT, Fluoranten och Antracen *Trendanalysen görs med avseende på BDE 47 **Trendanalysen görs med avseende på TEQ av PCDD+PCDF+DL PCB ***Trendanalysen görs med avseende på CB 153

(HVMFS 2025:12)

B.1.2 Tillförsel av farliga ämnen via atmosfärisk deposition

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Tillförsel av föroreningar från atmosfär. För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammet ovan användas. Årligen beräknat meteorologiskt nedfall över Östersjön och Nordsjön som sammanställs av Europeiska luftövervakningsprogrammet (EMEP) ska användas för trendanalyserna. Tidsperioden för bedömningen av trend ska i normalfallet vara sex år. Observerad trend jämförs med målvärdet. (HVMFS 2025:12) Bedömningsområde: Samtliga havsbassänger enligt bilaga 1 Karta 2. Målvärde: Nedåtgående trend i tillförsel av kvicksilver, kadmium, bly, bromerade difenyletrar (BDE 99), och dioxiner och furaner (TEQ av PCDD + PCDF). (HVMFS 2025:12)

Konsoliderad elektronisk utgåva

B.1.3 Tillförsel av farliga ämnen från inlandsvatten

Uppdaterad 2025-05-01 Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Tillförsel av föroreningar från land. För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammet ovan användas. Dessa data ska ligga till grund för beräkning av tillförd mängd kvicksilver, bly och kadmium som sker årligen enligt HELCOM PLC-Water Guidelines och OSPAR RID Principles, där belastningen från Sverige beräknas per havsbassäng. Dessa flödesnormaliserade årsmedelvärden ska användas för trendanalysen och jämföras med målvärdet. Tidsperioden för bedömningen är i normalfallet sex år. (HVMFS

2025:12)

Bedömningsområde: Samtliga havsbassänger enligt bilaga 1 Karta 2. Målvärde: Nedåtgående trender i mängden tillförd kvicksilver, bly och kadmium per havsbassäng. (HVMFS 2025:12)

B.2.1 Skaltjocklek hos ägg från havsörn

Förvaltningsområde: Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt Naturvårdsverkets undersökningstyp Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Reproduktion hos havsörn. (HVMFS 2025:12) För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammet ovan användas. Uppmätt skaltjocklek från okläckbara ägg och skalbitar från havsörn ska jämföras med målvärdet. (HVMFS 2025:12) Bedömningsområde: Bassänggrupperna Egentliga Östersjön och Bottniska viken enligt bilaga 1 kartorna 4–5. Målvärde: Skaltjocklek ska vara ≥ 0,59 mm. (HVMFS 2025:12)

B.2.2 Antal och volymer av upptäckta olagliga eller olycksrelaterade utsläpp av olja och oljeliknande produkter

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Utsläpp av olja och andra skadliga ämnen till havs. (HVMFS 2025:12) Övervakningen utförs rutinmässigt med hjälp av satellit, fartyg och flygplan och inkluderar både tekniska hjälpmedel som radar och optisk bedömning av vattenföroreningens volym. Övervakningen är samordnad med andra länder runt Nordsjön (enligt Bonnavtalet och Köpenhamnsavtalet) och Östersjön (enligt Helcom och Köpenhamnsavtalet) och är när det gäller mätningar och metoder standardiserad. Upptäckta spill med volymuppskattning rapporteras årligen och årsmedelvärdet av utsläppen beräknas. För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammet ovan användas. Årligen uppmätta antal och volymer av oljespill ska användas för trendanalyserna och jämförelse med målvärde. Tidsperioden för bedömningen av trend ska vara sex år. Bedömningsområde: Bassänggrupperna Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska viken enligt bilaga 1 kartorna 3-5. (HVMFS 2025:12) Målvärde: Nedåtgående trend i antal och volymer av upptäckta utsläpp.

(HVMFS 2025:12)

B.2.3 Effekter av organiska tennföreningar på snäckor (imposex)

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön

Konsoliderad elektronisk utgåva Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i Uppdaterad 2025-05-01 övervakningsprogrammet Biologiska effekter av organiska tennföreningar. Imposex hos snäckor, dvs. förändringar som gör att honor utvecklar hanliga könsorgan, orsakas av organiska tennföreningar. Nätsnäcka (Nassarius nitidus) och stor tusensnäcka (Peringia ulvae) är indikatorarter i Skagerrak och Kattegatt respektive Öresund (norr om Öresundsbron) och Egentliga Östersjön. Bedömningen ska baseras på klassificering enligt VDSI, ett mått på utvecklingen av sädesledare och pseudopenis hos honsnäckorna. VDSI kan variera mellan 0 och 6. För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammet ovan användas. Årsmedelvärden av Vas Deferens Sequence Index (VDSI), i respektive bedömningsområde ska beräknas per art och användas för trendanalysen och jämförelse med målvärdet. Tidsperioden för bedömningen är i normalfallet sex år. (HVMFS

2025:12)

Bedömningsområde: Bassänggrupperna Västerhavet och Egentliga Östersjön enligt bilaga 1 kartorna 3–4. (HVMFS 2025:12) Målvärde: När årsmedelvärdet för VDSI inte uppvisar någon ökande trend. Bedömningsområden som överskrider tröskelvärden i indikatorn 8.2A ska uppvisa nedåtgående trend. Om flera arter förkommer i samma bedömningsområde ska alla arter klara målvärdet. (HVMFS 2025:12)

C. Biologisk störning

C.1.1 Nyintroduktion av främmande arter (HVMFS 2025:12) Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammen Främmande arter, Medborgarforskning gällande främmande arter och Effekter av kylvatten. (HVMFS 2025:12) För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammen ovan användas. Data ska samlas in från många olika källor. All insamlad data ska därefter läggas in i databasen AquaNIS (Information system on aquatic non-indigenous and cryptogenic species) och kvalitetssäkras. Originalkällan till data ska alltid vara synlig i AquaNIS. Antalet nyintroduktioner per bedömningsområde ska beräknas under bedömningsperioden (6 år). (HVMFS 2025:12) Bedömningsområde: Samtliga havsbassänger enligt bilaga 1 Karta 2.

(HVMFS 2025:12)

Målvärde: Nollförekomst av nyintroducerade främmande arter per bedömningsområde under bedömningsperioden. (HVMFS 2025:12)

C.3.1 Fiskeridödlighet (F) för alla kommersiellt nyttjade populationer

(HVMFS 2025:12)

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakningen ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammen Fritidsfiske, Kontroll av kommersiell fiskeriverksamhet samt Fisk och kräftdjur i utsjön. (HVMFS 2025:12) För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammen ovan användas. Fiskeridödlighet (F) ska beräknas av ICES och bedömningen göras genom jämförelse med nivån för maximalt hållbart uttag, (MSY), enligt ICES senaste rådgivning för populationer för vilka det finns en analytisk bedömning och en FMSY-nivå i enlighet med ICES

Konsoliderad elektronisk utgåva bedömning. För populationer där referenspunkter för FMSY saknas används Uppdaterad 2025-05-01 om tillgängligt FPA, dvs. F < FPA, eller motsvarande MSY-proxy nivå, dvs. F < FMSY-proxy. Ett aritmetiskt medelvärde för den senaste treårsperioden ska beräknas per population med F < FMSY och jämföras med målvärdet. Bedömningsområde: Västerhavet och Östersjön enligt bilaga 1 Karta 1. Den geografiska skalan för bedömning av individuella populationer/arter sätts av fiskeriförvaltningen. Dessa populationer fördelas sedan ut på de svenska bedömningsområdena. (HVMFS 2025:12) Målvärde: När F < FMSY för minst 90 % av de populationer som ingår i bedömningen. (HVMFS 2025:12) För alla de populationer där ICES rekommenderar nollfångster ska fiskeridödligheten inte överstiga ICES råd om möjlig bifångst. (HVMFS

2025:12)

C.3.2 Lekbiomassa (SSB) för alla kommersiellt nyttjade populationer

(HVMFS 2025:12)

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakningen ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammen Fritidsfiske, Kontroll av kommersiell fiskeriverksamhet samt Fisk och kräftdjur i utsjön. (HVMFS 2025:12) För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammen ovan användas. Provtagningen sker enligt datainsamlingsförordningen (EU) 2017/1004. Utsjöpopulationerna av fisk provtas genom internationella provtrålningar: International Bottom Trawl Survey (IBTS) i Västerhavet, Baltic International Trawl Survey (BITS) i Östersjön (dock ej Bottenhavet och Bottenviken), och Baltic International Acoustic Survey (BIAS) i Östersjön (ej Bottenviken). Analyserna baserar sig även på data från loggböcker, landningsdeklarationer, ombordprovtagning och kontroll som på olika sätt bearbetats nationellt och internationellt för inkludering i populationsmodellerna och ICES rådgivning. Lekbiomassa (SSB) beräknas av ICES som underlag för EU:s fiskeriförvaltning. Bedömningarna görs genom jämförelse med nivå för maximalt hållbart uttag, Maximum Sustainable Yield (MSY), enligt ICES senaste rådgivning. Ett aritmetiskt medelvärde för den senaste treårsperioden ska beräknas per population med SSB > BMSY och jämföras med målvärdet. (HVMFS 2025:12) Bedömningsområde: Västerhavet och Östersjön enligt bilaga 1 Karta 1. Den geografiska skalan för bedömning av individuella populationer/arter sätts av fiskeriförvaltningen. Dessa populationer fördelas sedan ut på de svenska bedömningsområdena. (HVMFS 2025:12) Målvärde: När lekbiomassan (SSB) > BMSY för minst 90 % av de populationer som ingår i bedömningen. För populationer där referenspunkter för FMSY saknas används BPA, (SSB > BPA) eller motsvarande MSY-proxynivå, dvs. (SSB > BMSY-trigger-proxy). För alla de populationer där ICES rekommenderar nollfångster ska lekbiomassan öka mot BMSY eller motsvarande proxy för lekbiomassa. (HVMFS 2025:12)

1 För senast aktuella rådgivning se Report of the ICES Advisory Committee: https://www.ices.dk/advice/Pages/Latest-Advice.aspx.

Konsoliderad elektronisk utgåva

C.3.4 Åldersfördelning för kommersiellt nyttjade populationer

Uppdaterad 2025-05-01

(HVMFS 2025:12)

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakningen ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammen Fritidsfiske, Kontroll av kommersiell fiskeriverksamhet samt Fisk och kräftdjur i utsjön. För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammen ovan användas. Bedömning av populationers åldersfördelning ska göras mot en modellerad åldersfördelning vid en given fiskeridödlighet. Bedömningen ska göras för kategori 1 bestånd (enligt ICES karaktärisering) . Populationens åldersstruktur under bedömningsperioden (6 år) ska jämföras med ett modellerat jämviktsläge för åldersfördelningen vid en given fiskeridödlighet. Bedömningsområde: Västerhavet och Östersjön enligt bilaga 1 Karta 1. Målvärde: När kvoten mellan ett observerat värde för åldersfördelning och åldersfördelningen vid ett modellerat fisketryck som motsvarar FMSY är lika med eller överstiger 1 för alla bedömda populationer.

(HVMFS 2025:12)

C.3.5 Orapporterat och olagligt utkast av fisk (HVMFS 2025:12) Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammen Bifångst och Kontroll av kommersiell fiskeriverksamhet. För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammen ovan användas. Bedömning ska göras för de populationer och arter som omfattas av landningsskyldigheten. Orapporterade och olagliga utkast av fisk ska beräknas per metier, område och år för respektive bedömningsperiod. ICES utkastberäkningar för respektive population ska användas där dessa finns tillgängliga. För de populationer där ingen utkastberäkning är tillgänglig via ICES, ska nationella beräkningar göras med hjälp av provtagningar som nämns ovan. Bedömningen görs genom att summera utkast för de senaste tre åren under bedömningsperioden. Bedömningsområde: Västerhavet och Östersjön enligt bilaga 1 Karta 1. Målvärde: Olagligt utkast ska vara noll för de populationer, arter och fångster som omfattas av landningsskyldighet.

(HVMFS 2025:12)

C.3.6 Fiskpopulationer med hög biologisk risk (HVMFS 2025:12) Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakningen ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammen Fritidsfiske, Kontroll av kommersiell fiskeriverksamhet, Fisk och kräftdjur i utsjön samt Kustfisk. För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammen ovan användas. Antalet populationer med hög biologisk risk ska räknas per flottsegment. Därefter ska populationernas andel av fångst per flottsegment, baserad på flottsegmentens totala landning i vikt beräknas. Sedan beräknas hur stor andelen per respektive flottsegment är av den totala fångsten av

1 Technical Guidelines - Advice on fishing opportunities (figshare.com).

Konsoliderad elektronisk utgåva populationen eller populationerna som identifierats vara utsatta för hög Uppdaterad 2025-05-01 biologisk risk inom hela bedömningsområdet. Ett aritmetiskt medelvärde för den senaste treårsperioden ska beräknas per flottsegment och jämföras med målvärdet. Om förhållandena för arten eller populationen är i enlighet med a) eller b) nedan så bedöms arten eller populationen att vara i hög biologisk risk: a) populationen bedöms ligga under nivån för långsiktig biologisk hållbarhet, Blim, b) arten är förtecknad i senaste utgåvan av Rödlistade arter i Sverige eller i CITES som antingen sårbar (VU), starkt hotad (EN) eller akut hotad (CR). Bedömningsområde: Västerhavet och Östersjön enligt bilaga 1 Karta 1. Målvärde: Andel populationer med hög biologisk risk är mindre än 10 % av den totala biomassan per landning och/eller relevant flottsegment och andelen är mindre än 10 % fångst per population(er) över hela bedömningsperioden.

(HVMFS 2025:12)

C.4.1 Storleksstruktur i fisksamhället i utsjövatten

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakningen ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Fisk och kräftdjur i utsjön. För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammet ovan användas. Large Fish Index (LFI) ska beräknas för varje tråldrag som den andel av biomassan (kilo stor fisk per kilo total fångst) av fisk som är större än eller lika med 30 cm i pelagialen i Östersjön och större än eller lika med 50 cm i det demersala fisksamhället i Nordsjön. I Östersjön ska all fångstdata standardiseras genom att statistiskt ta hänsyn till andra faktorer som kan påverka fångsten, t.ex. koordinaterna, tråldjup och syrehalt. Beräknade värden ska användas för trendanalys för Östersjön och beräkning av andel stor fisk i Västerhavet och ska jämföras med målvärdet. (HVMFS

2025:12)

Bedömningsområde: Västerhavet och Östersjön enligt bilaga 1 Karta 1.

(HVMFS 2025:12)

Målvärde: Östersjön: Uppåtgående signifikant trend av andelen stor fisk (LFI) under de två senaste bedömningsperioderna. (HVMFS 2025:12) Västerhavet: Andelen av stor fisk ska vara minst 15 % som medelvärde under bedömningsperioden. (HVMFS 2025:12)

C.4.2 Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten – torsk

Förvaltningsområde: Nordsjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Kustfisk. (HVMFS 2025:12) För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammet ovan användas. Beräkning av andelen stor torsk ska göras (kilo stor fisk per kilo total fångst) i kustvatten inom Västerhavets skärgårdsområde. Beräkningen av indikatorn ska följa Ospars metodik för Large Fish Index

1 Konsoliderad elektronisk utgåva (LFI) och det beräknade värdet ska jämföras med målvärdet. Bedömningen Uppdaterad 2025-05-01 ska kombinera alla kusttråldrag i relevanta kustvattentyper och bedöma torsk som en population i Västerhavets skärgårds- och fjordområde. Stor fisk är individer större än 50 cm. (HVMFS 2025:12) Bedömningsområde: Västerhavets kustvattentyper 1n, 2 och 3 enligt bilaga 1 Karta 3. (HVMFS 2025:12) Målvärde: Uppåtgående trend i storleksfördelning och andel fiskar som är > 50 cm under de två senaste bedömningsperioderna. (HVMFS 2025:12)

C.4.3 Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten – abborre

Metod: Övervakningen ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Kustfisk. (HVMFS 2025:12) För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammet ovan användas. Beräkningar ska göras utifrån storleken av den fisk som representerar den 90:e percentilen i längdfördelningen (L90) i den provtagna populationen. Om inte L90 kan beräknas ska en trendanalys göras. Observerat värde jämförs med målvärde som är antingen ett kvantitativt värde eller en trend. Medianvärdet beräknas för hela bedömningsperioden, den långsiktiga trenden ska omfatta minst tio år.

(HVMFS 2025:12)

Bedömningsområde: Östersjöns kustvattentyper, exklusive Skånes kustvatten, enligt bilaga 1 kartorna 4 och 5. (HVMFS 2018:18) Målvärde: Medianvärdet för den 90:e percentilen i längdfördelningen ska vara större än 25 cm och det ska inte vara någon långsiktig nedåtgående trend i 90-percentilen för fiskens längd. (HVMFS 2025:12)

C.5.1 Bifångst av tumlare (HVMFS 2025:12) Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Bifångst. För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammet ovan användas. Bifångst ska beräknas per relevant flottsegment med hjälp av fiskeansträngning och antalet bifångade individer i respektive flottsegment. Trendanalys ska genomföras. Analyser av dödlighet orsakad av bifångst ska göras per population och jämföras med målvärdet. Bedömningsområde: Havsbassänger enligt bilaga 1 Karta 2 enligt följande: Östersjönpopulationen: Bornholmshavet och Hanöbukten, V Gotlandshavet, Ö Gotlandshavet, N Gotlandshavet, Ålands hav och Bottenhavet. Bälthavspopulationen: Kattegatt, Öresund, Arkonahavet och S Öresund. Nordsjöpopulationen: Kattegatt och Skagerrak. Målvärde: När antal tumlare som dödas genom bifångst inte överskrider de värden som anges nedan: Östersjöpopulationen: Noll (0) individer per år.

1 Lynam. C.P. and Piet. G.J. 2023. Proportion of Large Fish (Large Fish Index). In: OSPAR, 2023: The 2023 Quality Status Report for the Northeast Atlantic. OSPAR Commission, London. Available at: https://oap.ospar.org/en/ospar-assessments/quality-status-reports/qsr-2023/indicatorassessments/proportion-lfi/

Konsoliderad elektronisk utgåva Bälthavspopulationen: Nedåtgående trend i bifångst av tumlare som Uppdaterad 2025-05-01 möjliggör att tröskelvärdet enligt indikator 1.1A klaras senast 2036. Nordsjöpopulationen: Nedåtgående trend i bifångst av tumlare som möjliggör att tröskelvärdet enligt indikator 1.1A klaras senast 2036.

(HVMFS 2025:12)

C.5.2 Bifångst av knubbsäl (HVMFS 2025:12) Förvaltningsområde: Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Bifångst. För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammet ovan användas. Data på antal bifångade djur från alla tillgängliga källor ska summeras årligen. Trendanalys ska genomföras. Data ska inkludera strandade sälar där dödsorsaken bedöms vara bifångst. Analyser av dödlighet orsakad av bifångst ska göras per population och jämföras med målvärdet. Bedömningsområde: V Gotlandshavet enligt bilaga 1 Karta 2. Målvärde: Kalmarsundspopulationen: Nedåtgående trend i bifångsten så att den senast år 2036 är noll (0) individer per år.

(HVMFS 2025:12)

D. Fysisk störning

D.4.1 Fysisk påverkan på havsbotten från bottentrålning (HVMFS

2025:12)

Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Fysisk påverkan. För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammet ovan användas. Bedömningen ska baseras på information om områdets känslighet, den givna risken för trålpåverkan i området, och belastningens intensitet och varaktighet per bedömningsområde. Känslighet för fysisk påverkan per huvudsaklig livsmiljötyp ska här baseras på definitioner från Helcom och Ospar och bedömas på en 5-gradig skala. Risken för trålpåverkan och belastningens varaktighet och intensitet ska modelleras baserat på VMS-data och SAR (Swept Area Ratio) som anpassats efter en nationell EUNIS-karta över huvudsakliga livsmiljötyper. Känslighet och risk för påverkan ska vägas samman i en riskkarta och andel påverkad areal beräknas för jämförelse med målvärdet. Bedömningsområde: Samtliga havsbassängers utsjövatten enligt bilaga 1 kartorna 3–5. Målvärde: Jämfört med föregående sexårsperiod ska fysisk påverkan från bottentrålning på den totala bottenarealen klara följande värden till dess att god miljöstatus nås: Östersjön: Nedåtgående trend. Kattegatt: Minska med minst 10 % av den totala bottenarealen i bedömningsområdet. Skagerrak: Minska med 12 % av den totala bottenarealen i bedömningsområdet.

(HVMFS 2025:12)

Konsoliderad elektronisk utgåva D.4.2 Fysisk förlust av sandbankar och biogena rev (HVMFS 2025:12) Uppdaterad 2025-05-01 Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammen Bentiska livsmiljöer och Fysisk påverkan. För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammen ovan samt från art- och habitatdirektivets senaste bedömning användas tillsammans med data från den senaste naturtypskarteringen. Bedömning av fysisk förlust ska om möjligt göras genom jämförelse av utbredningen av de marina naturtyperna med referensvärdet för kriteriet. Referensvärdet utgörs av föregående periods bedömning enligt art- och habitatdirektivet. Bedömningsperioden är sex år. Bedömningsområde: Samtliga havsbassängers utsjövatten enligt bilaga 1 kartorna 3–5. Målvärde: Arealen av biogena rev och typiska artsamhällen i sandbanksamhällen ska bibehållas eller öka.

(HVMFS 2025:12)

E. Skräp och buller

E.3.1 Tillförsel av impulsivt undervattensljud (HVMFS 2025:12) Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Impulsivt undervattensbuller, kompletterad med information från verksamhetsutövare om beräknad effekt av specifika bullrande aktiviteter, där effektområdet beräknas vara mindre än vad som anges i indikator 11.1A i bilaga 2. För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammet ovan användas. Bedömning sker enligt samma metod som för indikator 11.1A i bilaga 2 med följande avvikelser. Bedömning görs årligen under bedömningsperioden och rapporterad information om ytan som påverkas av en aktivitet (så kallat effektområde) används för att uppskatta effektområden. Bedömningsområde: Samtliga havsbassänger enligt bilaga 1 Karta 2. Målvärde: Den dagliga andelen av bedömningsområdets yta där ljudnivån kan förväntas leda till beteendeförändring hos marina djur överstiger inte 20 % under bedömningsperioden.

(HVMFS 2025:12)

E.4.1 Tillförsel av kontinuerlig ljudenergi (HVMFS 2025:12) Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt övervakningsprogram som fastställs av Havs- och vattenmyndigheten. För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammet ovan användas. Bedömningen ska göras genom att utstrålad lågfrekvent ljudenergi under vattnet från fartyg och övrig relevant ljudalstrande verksamhet beräknas och summeras i varje bedömningsområde och per år. Beräkning av medianvärdet som beräknad utstrålad ljudenergi (J) per ytenhet i tersbandet med mittfrekvens 125 Hz ska göras och jämföras månadsvis på årsbasis. Beräknade trender ska jämföras med målvärdet. Med trend avses när medianvärde under bedömningsperioden ligger mer än en standardavvikelse högre eller lägre än under föregående bedömningsperiod. Bedömningsområde: Samtliga havsbassänger enligt bilaga 1 Karta 2.

Konsoliderad elektronisk utgåva Målvärde: I de havsbassänger där god miljöstatus ej nås eller där Uppdaterad 2025-05-01 bedömningen är osäker ska utstrålad ljudenergi visa en nedåtgående trend under bedömningsperioden.

(HVMFS 2025:12)

E.5.1 Mängd skräp på stränder i Västerhavet (HVMFS 2025:12) Förvaltningsområde: Nordsjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Skräp på stränder. För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammet ovan användas. Mängden skräp, exklusive mikroskräp, ska sammanställas som medianvärdet för det totala antalet skräp per 100 meter strand för all data inom bedömningsområdet. Trender för bedömningsperioden ska beräknas för den totala mängden skräp samt separat för konstgjorda polymermaterial (plast), engångsplaster och fiskerelaterad plast. För att bedöma trenden ska stegtrendsanalysen i enlighet med den EUgemensamma metoden för att beräkna trender för strandskräp, där de två sista åren i bedömningsperioden jämförs med de två första, användas. Bedömningsområde: Västerhavet enligt bilaga 1 Karta 1. Målvärde: Den totala mängden skräp på stränder ska vara under 191 skräpföremål per 100 meter strand senast år 2030.

(HVMFS 2025:12)

E.5.2 Mängd skräp på havsbotten i Västerhavet (HVMFS 2025:12) Förvaltningsområde: Nordsjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Skräp på havsbotten. För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammet ovan användas. Trender för bedömningsperioden ska beräknas för den totala mängden skräp samt separat för konstgjorda polymermaterial (plast), engångsplaster och fiskerelaterad plast. För att beräkna trender ska statistiska modeller som möjliggör att kombinera information från olika provtagningsstationer till en samlad trendanalys per bedömningsområde, så kallad geostatistiska generaliserade mixade linjära modeller (GLMM), användas och resultatet ska jämföras med målvärdet. Bedömningsområde: Västerhavet enligt bilaga 1 Karta 1. Målvärde: Nedåtgående trend i totala antalet skräpföremål inom bedömningsperioden.

(HVMFS 2025:12)

E.6.1 Mängd skräp på stränder i Östersjön (HVMFS 2025:12) Förvaltningsområde: Östersjön Metod: Övervakning ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Skräp på stränder. För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammet ovan användas. Mängden skräp, exklusive mikroskräp, ska sammanställas som medianvärdet för det totala antalet skräp per 100 meter strand för all

1 https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/handle/JRC138907

Konsoliderad elektronisk utgåva data inom bedömningsområdet. Trender för bedömningsperioden ska Uppdaterad 2025-05-01 beräknas för den totala mängden skräp samt separat för konstgjorda polymermaterial (plast), engångsplaster och fiskerelaterad plast. För att bedöma trenden ska stegtrendsanalysen i enlighet med den EUgemensamma metoden för att beräkna trender för strandskräp, där de två sista åren i bedömningsperioden jämförs med de två första användas. Bedömningsområde: Östersjön enligt bilaga 1 Karta 1. Målvärde: Den totala mängden skräp på stränder ska vara under 20 skräpföremål per 100 meter strand.

(HVMFS 2025:12)

E.6.2 Mängd skräp på havsbotten i Östersjön (HVMFS 2025:12) Förvaltningsområde: Östersjön Metod: Övervakningen ska ske enligt metodbeskrivningen i övervakningsprogrammet Skräp på havsbotten. För att bedöma om målvärdet klaras ska data från övervakningsprogrammet ovan användas. Trender för bedömningsperioden ska beräknas för den totala mängden skräp samt separat för konstgjorda polymermaterial (plast), engångsplaster och fiskerelaterad plast. För att beräkna trender ska statistiska modeller som möjliggör att kombinera information från olika provtagningsstationer till en samlad trendanalys per bedömningsområde, så kallad geostatistiska generaliserade mixade linjära modeller (GLMM), användas och resultatet ska jämföras med målvärdet. Bedömningsområde: Egentliga Östersjön enligt bilaga 1 Karta 4. Målvärde: Nedåtgående trend i totala antalet skräpföremål inom bedömningsperioden.

(HVMFS 2025:12)

1 https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/handle/JRC138907

Bilaga 4 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad 2025-05-01

har upphävts genom (HVMFS 2018:18).