Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön
Bemyndigande
Genomför EU-direktiv
Dessa föreskrifter gäller för de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön definierade enligt bilaga 1 karta 1. Gränsen mellan förvaltningsområdena är placerad i Öresund utefter Öresundsbrons sträckning.
Innehåll
Föreskriften innehåller bestämmelser om 1. Tillämpningsområde (1 §) 2. Definitioner (3 §) 3. God miljöstatus för Nordsjön och Östersjön (4-5 §§) 4. Miljökvalitetsnormer med indikatorer (6-8 §§) 5. Bedömningsområden (Bilaga 1) 6. God miljöstatus för Nordsjön och Östersjön (Bilaga 2) a. De förhållanden som kännetecknar god miljöstatus för Nordsjön och Östersjön (Del A) b. Indikatorer för att bedöma de förhållanden som anges i del A (Del B) 7. Miljökvalitetsnormer för Nordsjön och Östersjön med tillhörande indikatorer (Bilaga 3) 8. Beskrivning av indikatorer (Bilaga 4)
Definitioner
Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 5 kap. miljöbalken (1998:808), havsmiljöförordningen (2010:1341) och kommissionens beslut av den 1 september 2010 om kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten (2010/477/EU).
I föreskrifterna tillämpas ytterligare definitioner enligt följande. Abiotisk: Icke-levande.
Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (EGT L 164, 25.06.2008, s. 19, Celex 32008L0056).
Abundans: Individtäthet, mäts per yta, volym eller ansträngning. Bentisk: Bottenlevande. Bedömningsområde: Förvaltningsområde, havsbassäng, havsbassängs utsjövatten eller kustvattentyp, såsom framgår av bilaga 1, kartorna 1-5 i denna föreskrift. För de indikatorer som avser kommersiella fiskarter utgår bedömningen från de områden som anges i ICES aktuella rådgivning. Biogent substrat: Strukturer på botten som skapas eller skapats av levande organismer t.ex. musslor, koraller eller svampdjur. Biomassa: Den sammanlagda vikten av levande organismer. BMSY: Den lekbiomassa (SSB) som uppnås när fiske utförs vid FMSY. BMSY-trigger: Den nivå för lekbiomassa då ytterligare förvaltningsåtgärder krävs för att säkerställa ett hållbart nyttjande. Deskriptor: Kvalitetsbeskrivning enligt 18 § havsmiljöförordningen (2010:1341). Ekosystemets struktur: Sammansättningen av arter och hur de är organiserade i ett ekosystem. Ekosystemtjänst: De funktioner hos ekosystem som på något sätt kommer människan till godo, samt de egenskaper i systemet som upprätthåller och understödjer de funktioner som kommer människan till godo. Farliga ämnen: Föroreningar genom farliga ämnen enligt bilaga III, tabell 2 i havsmiljödirektivet (2008/56/EG). Fiskeridödlighet (F): Andelen av ett fiskbestånd som dör på grund av fiske. Fisksamhället: Alla fiskpopulationer som påträffas i ett visst område vid en viss tidpunkt. FMSY: Den nivå på fiskeridödlighet som möjliggör ett maximalt hållbart uttag (MSY). Funktionell indikator: En indikator som är tillämpbar d.v.s. som utvärderats, för vilken god miljöstatus har definierats och för vilken det finns övervakning. Geomorfologisk: Som avser havsbottnens form. God miljöstatus för indikator: Med god miljöstatus för indikator avses de värden eller den riktning (trend) som påvisar när god miljöstatus för en specifik indikator är uppnådd. När en gräns anges motsvarar detta värde den lägsta kvalitet som är förenlig med god miljöstatus. Gränsen kan anges som ett minimivärde, ett maxvärde eller ett intervall. Havsbassäng: Geografiskt avgränsat havsområde såsom framgår av bilaga 1, karta 2. Hydrografisk: Vattnets fysiska egenskaper t.ex. salthalt, temperatur, djup, strömmar eller vågor. Indikator: En mätbar egenskap eller företeelse som används för att bedöma tillståndet i eller belastningen på miljön. Kustvattentyp: Indelning av kustvatten enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kartläggning och analys av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön (NFS 2006:1), som framgår av bilaga 1 kartorna 3-5 i denna föreskrift. Lekbiomassa (SSB): den totala vikten av könsmogna individer i ett fiskbestånd, eng. Spawning Stock Biomass. Livsmiljö: En miljö som kännetecknas av särskilda abiotiska egenskaper och associerade biologiska samhällen.
Maximalt hållbart uttag (MSY): Det största uttag som kan göras ur ett bestånd under rådande miljöförhållanden och selektivitet i fisket, eng. Maximum Sustainable Yield. Nordsjön: Det svenska förvaltningsområdet Nordsjön. Nyckelart: En art som är väsentlig för ekosystemets struktur och funktion avseende biomassa, abundans, produktivitet eller funktionell roll. Trofisk nivå: Nivå i näringsväven, t.ex. som primärproducent eller primär-, sekundär-, eller toppkonsument. Trofisk reglering: Reglering av näringsvävens struktur och sammansättning. Utbredning: De fysiska gränser inom vilka livsmiljöer eller arter förekommer, men inte de exakta platser där dessa förekommer. Utsjövatten: Vatten från en nautisk mil utanför baslinjen till och med yttersta gränsen för Svensk ekonomisk zon såsom framgår av bilaga 1 kartorna 3-5. Utsträckning: Areal eller volym av en livsmiljö i ett givet område. Östersjön: Det svenska förvaltningsområdet Östersjön.
God miljöstatus för Nordsjön och Östersjön
Miljökvalitetsnormen god miljöstatus enligt 17 § havsmiljöförordningen (2010:1341) kännetecknas för Nordsjön och Östersjön av de förhållanden som fastslås i bilaga 2 del A.
För att påvisa uppfyllandet av de förhållanden som anges i bilaga 2 del A ska indikatorerna i bilaga 2 del B användas.
Miljökvalitetsnormer med indikatorer
Miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön enligt 19 § havsmiljöförordningen (2010:1341) framgår av bilaga 3. Miljökvalitetsnormen B.1 är en norm enligt 5 kap. 2 § första stycket 1 miljöbalken (1998:808). Övriga miljökvalitetsnormer är normer enligt 5 kap. 2 § första stycket 4 miljöbalken.
Miljökvalitetsnormer enligt 6 § följs då god miljöstatus för respektive indikator är uppfylld inom angivet bedömningsområde enligt bilaga 1 kartorna 1-5 samt bilaga 4. I normen B.1 hänvisas till de värden som gäller för att god miljöstatus ska uppnås för denna norm.
I enlighet med 19 § 4 havsmiljöförordningen (2010:1341) tillämpas inte normerna A.1, B.1, D.1, D.2 och D.3 i kustvatten.
Denna författning träder i kraft den 15 juli 2012. De i bilagorna 2, 3 och 4 angivna och beskrivna indikatorerna ska tillämpas från och med följande datum det år de är funktionella, vilket är den 15 juli 2012, 15 juli 2014 eller 1 januari 2018.
På Havs- och vattenmyndighetens vägnar INGEMAR BERGLUND Karin Wall
Bilaga 1
BEDÖMNINGSOMRÅDEN
Karta 1 - De svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön
Karta 2 – Sveriges havsbassänger
Karta 3 - Nordsjöns havsbassängers utsjövatten och kustvattentyper
Karta 4 - Östersjöns (södra) havsbassängers utsjövatten och kustvattentyper
Karta 5 - Östersjöns (norra) havsbassängers utsjövatten och kustvattentyper
Bilaga 2
GOD MILJÖSTATUS FÖR NORDSJÖN OCH ÖSTERSJÖN
Del A
De förhållanden som kännetecknar god miljöstatus
Här fastslås enligt 18 § havsmiljöförordningen (2010:1341) vad som kännetecknar god miljöstatus med beaktande av deskriptorerna i bilaga 1 i direktiv 2008/56/EG och kriterierna i kommissionens beslut om kriterier och metodstandarder .
1. Biologisk mångfald
God miljöstatus kännetecknas av följande förhållanden: 1.1 Arternas utbredning överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor. Utbredningsområden som förändrats på grund av mänsklig störning är återställda till en långsiktigt hållbar nivå. 1.2 Populationsstorleken av däggdjur, fåglar och fiskar avviker inte från populationernas naturliga fluktuationer. 1.3 Populationerna av däggdjur, fåglar och fiskar har ett hälsotillstånd som garanterar reproduktion och långsiktig överlevnad. 1.4 Utbredning av livsmiljöer och livsmiljöbildande arter överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor. Utbredningsområden som förändrats på grund av mänsklig störning är återställda till en långsiktigt hållbar nivå. 1.5 Livsmiljöernas utsträckning överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor. Förlust av utsträckning minimeras men rymmer en långsiktigt hållbar nivå av nyttjande. 1.6 Livsmiljön är i ett tillstånd som stödjer dess ekologiska funktioner samt diversiteten i associerade samhällen. 1.7 Näringsvävens beståndsdelar samt livsmiljöernas utsträckning och tillstånd garanterar att ekosystemtjänster tillhandahålls.
2. Främmande arter
God miljöstatus kännetecknas av följande förhållanden: 2.1 Inga nya introduktioner av främmande arter och stammar, genetiskt modifierade organismer (GMO) eller organismer vars genetiska egenskaper förändrats på annat sätt och som riskerar att hota den biologiska mångfalden, äger rum. 2.2 Invasiva främmande arters och stammars negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem minimeras.
Kommissionens beslut 2010/477/EU av den 1 september 2010 om kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten För information om bakgrund till föreskriften samt övervägandena bakom framtagande av kriterier och indikatorer se Havs- och vattenmyndighetens rapport God Havsmiljö 2020 Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer
God miljöstatus kännetecknas av följande förhållanden: 3.1 Fiskeverksamheten ligger under en nivå som garanterar ett maximalt hållbart uttag (FMSY) av alla kommersiella fiskarter. Nivån ska inte ha en negativ påverkan på ekosystemets struktur och funktion. 3.2 Beståndens reproduktiva kapacitet befinner sig på nivåer som garanterar livskraftiga bestånd och populationer. 3.3 Populationernas ålders- och storleksstrukturer ska garantera deras långsiktiga produktivitet.
4. Marina näringsvävar
God miljöstatus kännetecknas av följande förhållanden: 4.1 Produktiviteten för nyckelarter och trofiska nyckelgrupper avviker inte från de naturliga fluktuationer som förekommer i ekosystemets näringsväv. 4.2 Förekomst och andel av utvalda predatorarter och dessa arters storleksfördelning, möjliggör en naturlig trofisk reglering i näringsväven. 4.3 Alla trofiska nyckelgrupper och nyckelarter förekommer i en sådan omfattning att näringsväven kan fungera i balans.
5. Övergödning
God miljöstatus kännetecknas av följande förhållanden: 5.1 Koncentrationer av näringsämnen resulterar inte i negativa direkta eller indirekta effekter på biologisk mångfald och ekosystem. 5.2 Oönskad algtillväxt leder inte till försämrad vattenkvalitet, minskat siktdjup eller indirekta effekter på biologisk mångfald och ekosystem. 5.3 Fleråriga växter uppvisar naturlig djuputbredning och ingen minskning av syrekoncentrationer till följd av övergödning förekommer.
6. Havsbottnens integritet
God miljöstatus kännetecknas av följande förhållanden: 6.1 Den samlade fysiska påverkan på havsbottensubstratet från verksamheter ligger på en nivå som ger förutsättningar för bentiska samhällen och associerade arter att upprätthålla sina ekologiska strukturer och funktioner. 6.2 Det bentiska samhällets ekologiska funktioner, artdiversitet och förekomst av arter upprätthålls.
7. Bestående förändringar av hydrografiska villkor
God miljöstatus kännetecknas av följande förhållanden: 7.1 Permanenta förändringar av hydrografiska förhållanden genom enskilda eller samverkande verksamheter har inte sådan karaktär eller omfattning att ekosystemet påverkas negativt. 7.2 Den faktiska påverkan på livsmiljöer till följd av bestående hydrografiska förändringar påverkar inte livsmiljöernas
utbredning samt den långsiktiga fortlevnaden för associerade arter och samhällen negativt.
8. Koncentrationer av farliga ämnen
God miljöstatus kännetecknas av följande förhållanden: 8.1 Koncentrationerna av farliga ämnen i relevant matris (biologisk vävnad, sediment eller vatten) förekommer i halter som inte bedöms ge upphov till negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem. 8.2 Farliga ämnen orsakar inte oacceptabla biologiska effekter på individ-, populations-, samhälls-, eller ekosystemnivå.
9. Farliga ämnen i fisk och skaldjur
God miljöstatus kännetecknas av följande förhållanden: 9.1 Nivåer, antal och frekvens av farliga ämnen i vildfångad fisk, skaldjur och andra relevanta organismer avsedda som livsmedel överskrider inte fastställda gränsvärden.
10. Egenskaper och mängder av marint avfall
God miljöstatus kännetecknas av följande förhållanden: 10.1 Mängden avfall, inklusive dess nedbrytningsprodukter, förorsakar inte skada på havsmiljön. 10.2Avfall som påverkar eller kan antas påverka marina organismer negativt ska minska.
11. Tillförsel av energi inbegripet undervattensbuller
God miljöstatus kännetecknas av följande förhållanden: 11.1 Aktiviteter som skapar tillräckligt höga ljudnivåer för att orsaka negativa effekter för enskilda populationer eller ekosystem, begränsas i tid och rum. 11.2 Undervattensbuller från fartyg ska inte ge upphov till långvariga negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem.
Indikatorer för att bedöma de förhållanden som anges i del A
Här fastslås med stöd av kommissionens beslut om kriterier och metodstandarder vilka indikatorer som ska användas för att bedöma de förhållanden som anges i del A. Indikatorerna beskrivs närmare i bilaga 4.
Arternas utbredning
1.1 Arternas utbredning Indikatorer Bedömningsområde Funktionell från
1.1A Utbredning av tumlare Ej fastställt 2014 1.1B Utbredning av sälar Ej fastställt 2014
1.2 Populationens storlek Indikatorer Bedömningsområde Funktionell från
1.2A Abundans av tumlare Ej fastställt 2014 (Nordsjön) 1.2B Abundans av Ej fastställt 2018 (Nordsjön) övervintrande sjöfåglar 2014 (Östersjön) 1.2C Abundans av häckande Ej fastställt 2018 (Nordsjön) sjöfåglar 2014 (Östersjön) 1.2D Abundans eller Ej fastställt 2014 biomassa av nyckelart av fisk i kustvatten 1.2E Abundans av sälar Ej fastställt 2014
1.3 Populationens tillstånd Indikatorer Bedömningsområde Funktionell från
1.3A Produktivitet hos Samtliga kustvattentyper 2012 havsörn i Östersjön 1.3B Späcktjocklek hos säl Östersjön (gråsäl) 2012 (gråsäl) För övriga arter ej 2018 (vikaresäl fastställt och knubbsäl) 1.3C Dräktighetsfrekvens Östersjön (gråsäl) 2012 (gråsäl) hos säl 2018 (vikaresäl och knubbsäl) 1.3D Tillväxthastighet hos Ej fastställt 2014 marina däggdjur 1.3E Storleksstruktur hos Ej fastställt 2014 nyckelart av fisk i kustvatten
Kommissionens beslut 2010/477/EU av den 1 september 2010 om kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten
1.4 Livsmiljöns utbredning
Indikator: Saknas
1.5 Livsmiljöernas utsträckning Indikator Bedömningsområde Funktionell från
1.5A Djuputbredning Samtliga 2012 av makrovegetation i kustvattentyper kustvatten
1.6 Livsmiljöns tillstånd Indikatorer Bedömningsområde Funktionell från
1.6A Storleksstruktur i Ej fastställt 2014 fisksamhället i kustvatten 1.6B Andelen stora individer Enligt ICES aktuella 2012 (Nordsjön) i fisksamhället i utsjövatten rådgivning 2014 (Östersjön) 1.6C Bottenfaunaindex Samtliga kustvattentyper 2012 (BQI) för kustvatten 1.6D Bottenfaunaindex Samtliga havsbassängers 2012 (BQI) för utsjövatten utsjövatten 2018* 1.6E Abundans eller Ej fastställt 2014 biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten * Havsbassängernas utsjövatten i Arkonahavet och S Öresund, Bornholmshavet och Hanöbukten, V Gotlandshavet, Ö Gotlandshavet och N Gotlandshavet.
1.7 Ekosystemets struktur Indikatorer Bedömningsområde Funktionell från
1.7A Trofisk nivå inom Ej fastställt 2014 fisksamhället i kustvatten
2.1 Fastställande av abundans och tillstånd för främmande arter, särskilt invasiva arter Indikatorer Bedömningsområde Funktionell från
2.1A Antal nya Ej fastställt 2014 utsättningstillstånd av främmande arter och stammar, genetiskt modifierade organismer (GMO) eller organismer vars genetiska egenskaper förändrats på annat sätt, som riskerar att hota den genetiska eller biologiska mångfalden
2.2 Miljöpåverkan av invasiva främmande arter
Indikator: Saknas
3.1 Nivå av påverkan från fiskeverksamhet Indikatorer Bedömningsområde Funktionell från
3.1A Fiskeridödlighet (F) Enligt ICES aktuella 2012 rådgivning 3.1B Kvot mellan fångst och Ej fastställt 2018 biomassa 3.1C Storleksstruktur i Ej fastställt 2014 fisksamhället i kustvatten 3.1D Andelen stora individer Enligt ICES aktuella 2012 (Nordsjön) i fisksamhället i utsjövatten rådgivning 2014 (Östersjön)
3.2 Beståndens reproduktiva kapacitet Indikatorer Bedömningsområde Funktionell från
3.2A Lekbiomassa (SSB) för Enligt ICES aktuella 2012 alla kommersiella bestånd rådgivning som ingår i EU:s datainsamlingsförordning 2010/93/EU 3.2B Biomassaindex Ej fastställt 2018
3.3 Populationens ålders- och storleksfördelning
Indikator: Saknas
4.1 Produktiviteten (produktion per mängd biomassa) för nyckelarter eller trofiska nyckelgrupper Indikatorer Bedömningsområde Funktionell från
4.1A Produktivitet hos Samtliga kustvattentyper 2012 havsörn i Östersjön 4.1B Tillväxthastighet hos Ej fastställt 2014 marina däggdjur
4.2 Andelen utvalda arter högst upp i näringsvävarna Indikatorer Bedömningsområde Funktionell från
4.2A Storleksstruktur hos Ej fastställt 2014 nyckelart av fisk i kustvatten 4.2B Storleksstruktur i Ej fastställt 2014 fisksamhället i kustvatten
M
ed
4.3 Abundans/utbredning av trofiska nyckelgrupper/-arter Indikatorer Bedömningsområde Funktionell från
4.3A Abundans eller Ej fastställt 2014 biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten 4.3B Trofisk nivå inom Ej fastställd 2014 fisksamhället i kustvatten 4.3C Abundans av Ej fastställd 2018 (Nordsjön) övervintrande sjöfåglar 2014 (Östersjön)
ande geomorfologiska, g
5.1 Näringsämnesnivåer Indikatorer Bedömningsområde Funktionell från
5.1A Koncentrationer av Samtliga kustvattentyper 2012 kväve och fosfor i kustvatten 5.1B Koncentrationer av Samtliga havsbassängers 2012 kväve och fosfor i utsjövatten utsjövatten
5.2 Direkta effekter av tillförsel av näringsämnen Indikatorer Bedömningsområde Funktionell från
5.2A Biomassa växtplankton Samtliga kustvattentyper 2012 i kustvatten (klorofyll akoncentration och biovolym) 5.2B Klorofyll a- Samtliga havsbassängers 2012 koncentration i utsjövatten utsjövatten 5.2C Siktdjup i kustvatten Samtliga kustvattentyper 2012 5.2D Siktdjup i utsjövatten Samtliga havsbassängers 2012 utsjövatten
5.3 Indirekta effekter av tillförsel av näringsämnen Indikatorer Bedömningsområde Funktionell från
5.3A Djuputbredning av Samtliga kustvattentyper 2012 makrovegetation i kustvatten 5.3B Syrebalans i kustvatten Ej fastställt 2018 5.3C Syrebalans i Havsbassängerna 2012 utsjövatten Skagerraks, Kattegatts, Bottenhavets och Bottenvikens utsjövatten 5.3D Syrebalans i * 2018 utsjövatten 5.3E Bottenfaunaindex Samtliga kustvattentyper 2012 (BQI) för kustvatten 5.3F Bottenfaunaindex Samtliga havsbassängers 2012 (BQI) för utsjövatten utsjövatten 2018* * Havsbassängernas utsjövatten i Arkonahavet och S Öresund, Bornholmshavet och Hanöbukten, V Gotlandshavet, Ö Gotlandshavet och N Gotlandshavet.
6.1 Fysiska skador som berör substratets egenskaper
Indikator: Saknas
6.2 Det bentiska samhällets tillstånd Indikatorer Bedömningsområde Funktionell från
6.2A Bottenfaunaindex Samtliga kustvattentyper 2012 (BQI) för kustvatten 6.2B Bottenfaunaindex Samtliga havsbassängers 2012 (BQI) för utsjövatten utsjövatten 2018* * Havsbassängernas utsjövatten i Arkonahavet och S Öresund, Bornholmshavet och Hanöbukten, V Gotlandshavet, Ö Gotlandshavet och N Gotlandshavet.
7.1 Rumslig karaktärisering av bestående ändringar Indikator Bedömningsområde Funktionell från
7.1A Temperatur och Ej fastställt 2014 salthalt
8.1 Koncentrationen av föroreningar Indikatorer Bedömningsområde Funktionell från
8.1A Kvicksilver (Hg) och Samtliga havsbassängers 2012 dess föreningar (CAS nr utsjövatten 7439-97-6) 8.1B Hexaklorbensen (HCB) Samtliga havsbassängers 2012 (CAS nr 118-74-1) utsjövatten 8.1C Trend för Samtliga havsbassängers 2012 ackumulerande farliga utsjövatten ämnen i biota
8.2 Verkningar av farliga ämnen Indikatorer Bedömningsområde Funktionell från
8.2A Skaltjocklek hos ägg Ej fastställt 2014 från havsörn och sillgrissla 8.2B Produktivitet hos Samtliga kustvattentyper 2012 havsörn i Östersjön 8.2C Dräktighetsfrekvens Östersjön (gråsäl) 2012 (gråsäl) hos säl För övriga arter ej 2018 (knubbsäl fastställt och vikaresäl) 8.2D Antal upptäckta Samtliga havsbassänger 2012 olagliga utsläpp av olja och oljeliknande produkter per år
9.1 Nivåer, antal och frekvens av farliga ämnen Indikator Bedömningsområde Funktionell från
9.1A Substanser som Samtliga havsbassänger 2012 regleras i förordning 1881/2006/EG
10.1 Egenskaper hos avfall i marin miljö och kustmiljö Indikatorer Bedömningsområde Funktionell från
10.1A Mängd avfall på Ej fastställt 2014 referensstränder 10.1B Mängd avfall på Ej fastställt 2018 havsbotten
10.2 Avfallets påverkan på marina organismer
Indikator: Saknas
11.1 Fördelning över tid och plats för impulsljud på starka, låga och medelfrekvenser
Indikator: Saknas
11.2 Kontinuerliga lågfrekventa ljud
Indikator: Saknas
Bilaga 3
MILJÖKVALITETSNORMER FÖR NORDSJÖN OCH ÖSTERSJÖN MED TILLHÖRANDE INDIKATORER
Miljökvalitetsnormerna enligt 19 § havsmiljöförordningen (2010:1341) med tillhörande indikatorer för havsmiljön sorteras mot bakgrund av följande belastningar på miljön: tillförsel av näringsämnen och organiskt material, tillförsel av farliga ämnen, biologisk störning och fysisk störning .
A. Tillförsel av näringsämnen och organiskt material
A.1 Miljökvalitetsnorm
Koncentrationer av kväve och fosfor i havsmiljön till följd av tillförsel av näringsämnen från mänsklig verksamhet orsakar inte negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem.
Tillhörande indikatorer till miljökvalitetsnormen A.1 Indikator Bedömningsområde Funktionell från
5.1B Koncentrationer av Samtliga havsbassängers 2012 kväve och fosfor i utsjövatten utsjövatten 5.2B Klorofyll a- Samtliga havsbassängers 2012 koncentration i utsjövatten utsjövatten 5.2D Siktdjup i utsjövatten Samtliga havsbassängers 2012 utsjövatten A.1.1 Tillförsel av kväve Samtliga havsbassänger 2012 och fosfor via avrinning och punktutsläpp
B. Tillförsel av farliga ämnen
B.1 Miljökvalitetsnorm
Koncentrationer av farliga ämnen i havsmiljön får inte överskrida de värden som anges i direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område.
B.2 Miljökvalitetsnorm
Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem.
För information om bakgrund till föreskriften samt övervägandena bakom framtagande av kriterier och indikatorer se Havs- och vattenmyndighetens rapport God Havsmiljö 2020 Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 1: Inledande bedömning och Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer.
Tillhörande indikatorer till miljökvalitetsnormen B.2 Indikator Bedömningsområde Funktionell från
8.2A Skaltjocklek hos ägg Östersjöns 2014 från havsörn och sillgrissla kustvattentyper (Havsörn) 8.2D Antal upptäckta Samtliga havsbassänger 2012 olagliga utsläpp av olja och oljeliknande produkter per år
C. Biologisk störning
C.1 Miljökvalitetsnorm
Inga nyutsatta eller flyttade främmande arter och stammar, genetiskt modifierade organismer (GMO) eller organismer vars genetiska egenskaper förändrats på annat sätt ska finnas i havsmiljön om de riskerar att hota den genetiska eller biologiska mångfalden eller ekosystemets funktion. Funktionella indikatorer till miljökvalitetsnormen C.1 saknas.
C.2 Miljökvalitetsnorm
Havsmiljön ska så långt som möjligt vara fri från nytillkomna främmande arter spridda genom sjöfart. Funktionella indikatorer till miljökvalitetsnormen C.2 saknas.
D. Fysisk störning
D.1 Miljökvalitetsnorm
Den av mänskliga verksamheter opåverkade havsbottenarealen ska, per substrattyp, ge förutsättningar att upprätthålla bottnarnas struktur och funktion i Nordsjön och Östersjön. Funktionella indikatorer till miljökvalitetsnormen D.1 saknas.
D.2 Miljökvalitetsnorm
Arealen av biogena substrat ska bibehållas eller öka. Funktionella indikatorer till miljökvalitetsnormen D.2 saknas.
D.3 Miljökvalitetsnorm
Permanenta förändringar av hydrografiska förhållanden som beror på storskaliga verksamheter, enskilda eller samverkande, får inte påverka biologisk mångfald och ekosystem negativt.
Tillhörande indikatorer till miljökvalitetsnormen D.3 Indikator Bedömningsområde Funktionell från
7.1A Temperatur och Ej fastställt 2014 salthalt
D.4 Miljökvalitetsnorm
Havsmiljön ska så långt som möjligt vara fri från avfall.
Tillhörande indikatorer till miljökvalitetsnormen D.4 Indikator Bedömningsområde Funktionell från
10.1A Mängd avfall på Ej fastställt 2014 referensstränder 10.1B Mängd avfall på Ej fastställt 2018 havsbotten
Bilaga 4
BESKRIVNING AV INDIKATORER
Här beskrivs samtliga indikatorer som ska användas för bedömning enligt 5 och 7 §§ denna föreskrift.
Arternas utbredning
1.1A Utbredning av tumlare
Förvaltningsområde: Nordsjön Funktionell: 2014 Metod: Ej fastställd Bedömningsområde: Ej fastställt God miljöstatus för indikator: Saknas
1.1B Utbredning av sälar
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2014 Metod: Ej fastställd Bedömningsområde: Ej fastställt God miljöstatus för indikator: Saknas
Populationens storlek
1.2A Abundans av tumlare
Förvaltningsområde: Nordsjön Funktionell: Nordsjön 2014 Metod: Ej fastställd Bedömningsområde: Ej fastställt God miljöstatus för indikator: Saknas
1.2B Abundans av övervintrande sjöfåglar
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: Nordsjön 2018, Östersjön 2014 Metod: Ej fastställd Bedömningsområde: Ej fastställt God miljöstatus för indikator: Saknas
1.2C Abundans av häckande sjöfåglar
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: Nordsjön 2018, Östersjön 2014 Metod: Ej fastställd Bedömningsområde: Ej fastställt God miljöstatus för indikator: Saknas
1.2D Abundans eller biomassa av nyckelart av fisk i kustvatten
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2014 Metod: Ej fastställd
Bedömningsområde: Ej fastställt God miljöstatus för indikator: Saknas
1.2E Abundans av sälar
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2014 Metod: Ej fastställd Bedömningsområde: Ej fastställt God miljöstatus för indikator: Saknas
Populationens tillstånd
1.3A Produktivitet hos havsörn*
Förvaltningsområde: Östersjön Funktionell: 2012 Metod: Provtagning och bedömning enligt undersökningstyp Havsörn, bestånd (Naturvårdsverket, 2004a ) och HELCOM CORESET (HELCOM 2012c ). Bedömningen ska baseras på inventering av bon inom 15 kilometer från kusten. Bedömningsområde: Samtliga kustvattentyper i Östersjön enligt bilaga 1 kartorna 4-5. God miljöstatus för indikator: När häckningsframgång > 60 %, kullstorlek >1,64 ungar och produktivitet > 1,0 ungar.
*samma som 8.2B och 4.1A
1.3B Späcktjocklek hos säl
Förvaltningsområde: Nordsjön (knubbsäl) och Östersjön (gråsäl, vikaresäl, knubbsäl) Funktionell: 2012 (gråsäl), 2018 (knubbsäl, vikaresäl) Metod: Provtagning enligt undersökningstyp Patologi hos gråsäl, vikaresäl och knubbsäl (Naturvårdsverket 2004b ). Bedömning enligt HELCOM CORESET (HELCOM 2012c ). Bedömningsområde: Östersjön (gråsäl). God miljöstatus för indikator för gråsäl: När späcktjocklek honor och hanar 1-3 år ≥26 mm, hanar 5-20 år ≥36 mm och honor 5-20 år ≥37 mm. God miljöstatus för indikator för knubbsäl och vikaresäl: Saknas
Naturvårdsverket 2004a. Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp: Havsörn, bestånd. Programområde Kust och hav. Version 1:0: 2004-05-26. HELCOM 2012c. Baltic Sea Environmental Proceedings No. 129B. The development of a set of core indicators: Interim report of the HELCOM CORESET project. Part B. Descriptions of the indicators. Helsinki Commission. Naturvårdsverket 2004b. Handledning för miljöövervakning; Undersökningstyp: Patologi hos gråsäl, vikaresäl och knubbsäl. Programområde Kust och hav. Version 1:0: 2004-01-23 HELCOM 2012c. Baltic Sea Environmental Proceedings No. 129B. The development of a set of core indicators: Interim report of the HELCOM CORESET project. Part B. Descriptions of the indicators. Helsinki Commission.
1.3C Dräktighetsfrekvens hos säl*
Förvaltningsområde: Nordsjön (knubbsäl) och Östersjön (gråsäl, vikaresäl och knubbsäl). Funktionell: 2012 (gråsäl), 2018 (knubbsäl, vikaresäl) Metod: Provtagning enligt undersökningstyp Patologi hos gråsäl, vikaresäl och knubbsäl (Naturvårdsverket, 2004b ). Bedömning enligt HELCOM CORESET (HELCOM 2012c ). Bedömningsområde: Östersjön (gråsäl). God miljöstatus för indikator för gråsäl: När dräktighetsfrekvens > 80%. God miljöstatus för indikator för knubbsäl och vikaresäl: Saknas
*samma som 8.2C
1.3D Tillväxthastighet hos marina däggdjur
Förvaltningsområde: Nordsjön (tumlare, knubbsäl) och Östersjön (gråsäl, vikaresäl, knubbsäl), Funktionell: 2014 Metod: Ej fastställd Bedömningsområde: Ej fastställt God miljöstatus för indikator: Saknas
*samma som 4.1B
1.3E Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2014 Metod: Ej fastställd Bedömningsområde: Ej fastställt God miljöstatus för indikator: Saknas
*samma som 4.2A
Livsmiljöns utbredning
Indikatorer saknas.
Livsmiljöns utsträckning
1.5A Djuputbredning av makrovegetation i kustvatten*
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2012 Metod: Bedömning enligt NFS 2008:1 , Bilaga 4, kap. 2.4 för makroalger och gömfröiga växter i kustvatten samt Handbok 2007:4 , Bilaga B, kapitel 3.
Naturvårdsverket 2004b. Handledning för miljöövervakning; Undersökningstyp: Patologi hos gråsäl, vikaresäl och knubbsäl. Programområde Kust och hav. Version 1:0: 2004-01-23 HELCOM 2012c. Baltic Sea Environmental Proceedings No. 129B. The development of a set of core indicators: Interim report of the HELCOM CORESET project. Part B. Descriptions of the indicators. Helsinki Commission.
Bedömningsområde: Samtliga kustvattentyper enligt bilaga 1 kartorna 3-5. God miljöstatus för indikator: Vid en nivå som minst motsvarar god status för makrovegetation enligt gällande bedömningsgrund för makroalger och gömfröiga växter i kustvatten (NFS 2008:1, Bilaga 4, kap. 2.4).
*samma som 5.3A.
Livsmiljöns tillstånd
1.6A Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2014 Metod: Ej fastställd Bedömningsområde: Ej fastställt God miljöstatus för indikator: Saknas
*samma som 3.1C och 4.2B
1.6B Andelen stora individer i fisksamhället i utsjövatten
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: Nordsjön 2012, Östersjön 2014 Metod: Provtagning enligt ICES International Bottom Trawl Surveys (IBTS) 3 4 och Baltic International Trawl Surveys (BITS). (ICES 2010 , ICES 2012a ). Bedömning enligt OSPAR (2008 ). Bedömningsområde: Enligt ICES aktuella rådgivning. God miljöstatus för indikator för Nordsjön: När andelen individer (avseende biomassa) som är större än 40 cm utgör minst 30% av fisksamhället. God miljöstatus för indikator för Östersjön: Saknas
*samma som 3.1D
1.6C Bottenfaunaindex (BQI) för kustvatten*
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2012 Metod: Bedömning enligt NFS 2008:1 , Bilaga 4, kap. 1.4, se Handbok 2007:4 , bilaga B, kapitel 2.
Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4 ICES 2010. Manual for the International Bottom Trawl Surveys, ADDENDUM 1: IBTS MANUAL - REVISION VIII The International Bottom Trawl Survey Working Group, Copenhagen 2010, 73 p. ICES 2012a. Manual for the Baltic International Trawl Surveys. ADDENDUM 1: WGBIFS BITS MANUAL 2012, March 2012 Helsinki, Finland. 74 p. OSPAR 2008. Background Document on the EcoQO on changes in the proportion of large fish and evaluation of the size-based indicators. OSPAR Comimission. Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Bedömningsområde: Samtliga kustvattentyper enligt bilaga 1 kartorna 3-5. God miljöstatus för indikator: Vid en nivå som minst motsvarar god status för bottenfauna enligt gällande bedömningsgrund för bottenfauna i kustvatten och vatten i övergångszon (NFS 2008:1, Bilaga 4, kap. 1.4).
*samma som 5.3E och 6.2A
1.6D Bottenfaunaindex (BQI) för utsjövatten*
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: Nordsjön 2012, Östersjön 2012, Arkonahavets och S Öresunds utsjövatten, Bornholmshavets och Hanöbuktens utsjövatten, V Gotlandshavets utsjövatten, Ö Gotlandshavets utsjövatten, N Gotlandshavets utsjövatten (Egentliga Östersjön) 2018. Metod: Bedömning enligt NFS 2008:1 , Bilaga 4, kap. 1.4 eller Handbok 2007:4 , bilaga B, kapitel 2. I Egentliga Östersjöns utsjövatten (Havsbassängerna Arkonahavet och S Öresund, Bornholmshavet och Hanöbukten, V Gotlandshavet, Ö Gotlandshavet och N Gotlandshavet) ska bedömning av BQI sammanvägas med den långsiktiga trenden av andelen syrefattiga bottnar. Metod för denna sammanvägning saknas. Bedömningsområde: Samtliga havsbassängers utsjövatten enligt bilaga 1 karta 3-5. God miljöstatus för indikator: När BQI-värdena överstiger de värden som anges i tabell 1.
*samma som 5.3F och 6.2B
Tabell 1. God miljöstatus för indikator för bottenfauna i Skagerraks, Kattegatts, Ålands havs, Bottenhavets, Norra Kvarkens och Bottenvikens utsjövatten
Nordsjön
BQI Havsbassängers utsjövatten Kustvattentyp* maj-juni
Skagerraks utsjövatten 3 12,0 Kattegatts utsjövatten 4 och 5 12,0
Östersjön
BQI Havsbassängers utsjövatten Kustvattentyp* maj-juni
Ålands havs utsjövatten 15 och 17 4,0 Bottenhavets utsjövatten 17 och 19 4,0 N Kvarkens utsjövatten 21 4,0 Bottenvikens utsjövatten 23 1,5
Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4
förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (NFS 2006:1)
1.6E Abundans eller biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2014 Metod: Ej fastställd Bedömningsområde: Ej fastställt God miljöstatus för indikator: Saknas
Ekosystemets struktur
1.7A Trofisk nivå inom fisksamhället i kustvatten
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2014 Metod: Ej fastställd Bedömningsområde: Ej fastställt God miljöstatus för indikator: Saknas
*samma som 4.3B
Fastställande av abundans och tillstånd för främmande arter, särskilt invasiva arter
2.1A Antal nya utsättningstillstånd av främmande arter och stammar, genetiskt modifierade organismer (GMO) eller organismer vars genetiska egenskaper förändrats på annat sätt, som riskerar att hota den genetiska eller biologiska mångfalden
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2014 Metod: Ej fastställd Bedömningsområde: Ej fastställt God miljöstatus för indikator: Saknas
Miljöpåverkan av invasiva främmande arter
Indikatorer saknas
Nivå av påverkan från fiskeverksamhet
3.1A Fiskeridödlighet (F)
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2012 Metod: Provtagning och bedömning enligt ICES aktuella rådgivning. Se Report of the ICES Advisory Committee.
För senast aktuella se Report of the ICES Advisory Committee, ICES ADVICE 2011. Book 1-11.
Bedömningsområde: Enligt ICES aktuella rådgivning. God miljöstatus för indikator: När F< FMSY för de bestånd för vilka det finns en analytisk bedömning och en FMSY nivå i enlighet med ICES bedömning.
3.1B Kvot mellan fångst och biomassa
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2018 Metod: Ej fastställd Bedömningsområde: Ej fastställt God miljöstatus för indikator: Saknas
3.1C Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten
Se beskrivning av indikatorn under 1.6A.
3.1D Andelen stora individer i fisksamhället i utsjövatten
Se beskrivning av indikatorn under 1.6B.
Beståndets reproduktiva kapacitet
3.2A Lekbiomassa (SSB) för alla kommersiella bestånd som ingår i EU:s datainsamlingsförordning (2010/93/EU)
Förvaltningsområde: Nordsjön och Nordsjön Funktionell: 2012 Metod: Provtagning och bedömning enligt ICES aktuella rådgivning. Se Report of the ICES Advisory Committee. Bedömningsområde: Enligt ICES aktuella rådgivning. God miljöstatus för indikator: När lekbiomassan (SSB) > BMSY-trigger i enlighet med ICES aktuella rådgivning.
3.2B Biomassaindex
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2018 Metod: Ej fastställd Bedömningsområde: Ej fastställt God miljöstatus för indikator: Saknas
Populationens ålders- och storleksfördelning
Indikatorer saknas.
För senast aktuella se Report of the ICES Advisory Committee, ICES ADVICE 2011. Book 1-11.
eller trofiska nyckelgrupper
4.1A Produktivitet hos havsörn
Se beskrivning av indikatorn under 1.3A.
4.1B Tillväxthastighet hos marina däggdjur
Se beskrivning av indikatorn under 1.3D.
Andelen av utvalda arter högst upp i näringsvävarna
4.2A Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten
Se beskrivning av indikatorn under 1.3E.
4.2B Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten
Se beskrivning av indikatorn under 1.6A.
Abundans/utbredning av trofiska nyckelgrupper/-arter
4.3A Abundans eller biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten
Se beskrivning av indikatorn under 1.6E.
4.3B Trofisk nivå inom fisksamhället i kustvatten
Se beskrivning av indikatorn under 1.7A.
4.3C Abundans av övervintrande sjöfåglar
Se beskrivning av indikatorn under 1.2B.
Näringsämnesnivåer
5.1A Koncentrationer av kväve och fosfor i kustvatten
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2012 Metod: Bedömning enligt NFS 2008:1 , Bilaga 5, kap 2.4 för näringsämnen i kustvatten och vatten i övergångszon, med en ändring för Nordsjön i NFS 2010:12, se Handbok 2007:4 , Bilaga B, kap. 6. Bedömningsområde: Samtliga kustvattentyper enligt bilaga 1 kartorna 3-5 God miljöstatus för indikator: Vid en nivå som minst motsvarar god status för näring enligt gällande bedömningsgrund för näringsämnen i kustvatten och Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4
Nordsjön i NFS 2010:12).
5.1B Koncentrationer av kväve och fosfor i utsjövatten
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2012 Metod för Skagerrak: Enligt gällande bedömningsgrund för näringsämnen i kustvatten och vatten i övergångszon (NFS 2008:1 , Bilaga 5, kap 2.4 med ändring för Nordsjön i NFS 2010:12). Metod för Östersjöns och Kattegatts utsjövatten: Provtagning enligt HELCOM COMBINE manual (HELCOM 2012d ). Bedömning ska göras på mätningar från 0-10 meters djup under december-februari. Bedömningsområde: Samtliga havsbassängers utsjövatten enligt bilaga 1 kartorna 3-5. God miljöstatus för indikator: När koncentrationer av DIN (löst oorganiskt kväve) och DIP (löst oorganiskt fosfor) understiger de värden som anges i tabell 2.
Tabell 2. God miljöstatus för indikator för DIN och DIP i Nordsjöns och Östersjöns utsjövatten
Nordsjön
DIN DIP
Havsbassängers utsjövatten
µmol/l, vinter µmol/l, vinter Skagerraks utsjövatten 9,0 0,75 N Kattegatts utsjövatten 5,6 0,60 S Kattegatts utsjövatten 3,5 0,60
Östersjön
DIN DIP
Havsbassängers utsjövatten
µmol/l, vinter µmol/l, vinter Arkonahavets och 3,4 0,40 S Öresunds utsjövatten Bornholmshavets och 3,0 0,38 Hanöbuktens utsjövatten V Gotlandshavets 3,0 0,38 utsjövatten Ö Gotlandshavets 2,1 0,30 utsjövatten N Gotlandshavets 3,0 0,38 utsjövatten Ålands havs utsjövatten 3,0 0,34 Bottenhavets utsjövatten 3,0 0,30 N Kvarkens utsjövatten 4,1 0,23 Bottenvikens utsjövatten 5,3 0,15
Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten HELCOM 2012d. Manual for Marine Monitoring in the COMBINE Programme of HELCOM. Tillgänglig: http://www.helcom.fi/groups/monas/CombineManual/en_GB/main/
5.2A Biomassa växtplankton i kustvatten (klorofyll a-koncentration och biovolym)
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2012 Metod: Bedömning enligt NFS 2008:1 , Bilaga 4, kap 3.5 för växtplankton i kustvatten och vatten i övergångszon samt Handbok 2007:4 , Bilaga B, kapitel 4. Bedömningsområde: Samtliga kustvattentyper enligt bilaga 1 kartorna 3-5. God miljöstatus för indikator: Vid en nivå som minst motsvarar god status för klorofyll a och biovolym enligt gällande bedömningsgrund för växtplankton i kustvatten och vatten i övergångszon (NFS 2008:1, Bilaga 4, kap. 3.5).
5.2B Klorofyll a-koncentration i utsjövatten
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2012 Metod: För Skagerraks utsjövatten; enligt gällande bedömningsgrund för växtplankton i kustvatten och vatten i övergångszon (NFS 2008:1 , Bilaga 4, kap. 3.5). För Östersjöns och Kattegatts utsjövatten; provtagning enligt HELCOM COMBINE manual (HELCOM 2012d) . Bedömning ska göras på mätningar från 0-10 meters djup under juni-augusti. Bedömningsområde: Samtliga havsbassängers utsjövatten enligt bilaga 1 kartorna 3-5. God miljöstatus för indikator: När klorofyll a-koncentrationen understiger de värden som anges i tabell 3.
Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten HELCOM 2012d. Manual for Marine Monitoring in the COMBINE Programme of HELCOM. Tillgänglig: http://www.helcom.fi/groups/monas/CombineManual/en_GB/main/
Östersjöns utsjövatten
Nordsjön
Havsbassängers utsjövatten Klorofyll a µg/l, sommar Skagerraks utsjövatten 1,8 Kattegatts utsjövatten 1,5
Östersjön
Havsbassängers utsjövatten Klorofyll a µg/l, sommar Arkonahavets och S Öresunds utsjövatten 1,8 Bornholmshavets och Hanöbuktens utsjövatten 1,8 V Gotlandshavets utsjövatten 1,5 Ö Gotlandshavets utsjövatten 1,8 N Gotlandshavets utsjövatten 1,7 Ålands havs utsjövatten 1,6 Bottenhavets utsjövatten 1,5 N Kvarkens utsjövatten 1,7 Bottenvikens utsjövatten 2,0
5.2C Siktdjup i kustvatten
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2012 Metod: Bedömning enligt NFS 2008:1 , Bilaga 5, kap. 1.4 för siktdjup i kustvatten och vatten i övergångszon samt Handbok 2007:4 , Bilaga B, kapitel 5. Bedömningsområde: Samtliga kustvattentyper enligt bilaga 1 kartorna 3-5. God miljöstatus för indikator: Vid en nivå som minst motsvarar god status för siktdjup enligt gällande bedömningsgrund för siktdjup i kustvatten och vatten i övergångszon (NFS 2008:1, Bilaga 5, kap. 1.4).
5.2D Siktdjup i utsjövatten
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2012
Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4
växtplankton i kustvatten och vatten i övergångszon (NFS 2008:1 , Bilaga 4, kap. 3.5). Metod för Östersjöns och Kattegatts utsjövatten: Enligt HELCOM COMBINE manual (HELCOM 2012d ). Bedömning ska göras på mätningar från juni-september i Östersjön och maj-september i Kattegatt. Bedömningsområde: Samtliga havsbassängers utsjövatten enligt bilaga 1 kartorna 3-5. God miljöstatus för indikator: När siktdjupen överstiger de värden som anges i tabell 4.
Tabell 4. God miljöstatus för indikator för siktdjup i Nordsjöns och Östersjöns utsjövatten
Nordsjön
Siktdjup
Havsbassängers utsjövatten
m, sommar Skagerraks utsjövatten 8,0 Kattegatts utsjövatten 8,0
Östersjön
Siktdjup
Havsbassängers utsjövatten
m, sommar Arkonahavets och S Öresunds utsjövatten 6,0 Bornholmshavets och Hanöbuktens utsjövatten 6,8 V Gotlandshavets utsjövatten 6,0 Ö Gotlandshavets utsjövatten 6,0 N Gotlandshavets utsjövatten 6,8 Ålands havs utsjövatten 6,8 Bottenhavets utsjövatten 6,8 N Kvarkens utsjövatten 5,6* Bottenvikens utsjövatten 5,6* *Gränser för god miljöstatus har korrigerats för CDOM (coloured dissolved organic matter) genom att subtrahera 0,5 m från de gränser som anges i HELCOM EUTRO- PRO. Korrigeringen baseras på vägledning från HELCOM TARGETS 1/2012; Helsinki Commission, Meeting minutes of the first workshop on HELCOM eutrophication status targets, Helsinki, Finland, 7-8 May 2012.
Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten HELCOM 2012d. Manual for Marine Monitoring in the COMBINE Programme of HELCOM. Tillgänglig: http://www.helcom.fi/groups/monas/CombineManual/en_GB/main/
5.3A Djuputbredning av makrovegetation i kustvatten
Se beskrivning av indikatorn under 1.5A.
5.3B Syrebalans i kustvatten
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2018 Metod: Ej fastställd Bedömningsområde: Ej fastställt God miljöstatus för indikator: Saknas
5.3C Syrebalans i utsjövatten
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken) Funktionell: 2012 Metod: Provtagning enligt undersökningstyp Hydrografi och närsalter, trendövervakning (Naturvårdsverket 2004c ), undersökningstyp Hydrografi och närsalter, kartering (Naturvårdsverket 2004d) och undersökningstyp Syrehalt i bottenvatten, kartering (Naturvårdsverket 2005b) . Bedömningsområde: Skagerraks, Kattegatts, Bottenhavets och Bottenvikens utsjövatten, enligt bilaga 1 kartorna 3-5. God miljöstatus för indikator: När syrgashalten i bottenvattnet överstiger 3,5 ml/l.
5.3D Syrebalans i utsjövatten
Förvaltningsområde: Östersjön (Egentliga Östersjön) Funktionell: 2018 Metod: Ej fastställd Bedömningsområde: Ej fastställt God miljöstatus för indikator: Saknas
5.3E Bottenfaunaindex (BQI) för kustvatten
Se beskrivning av indikatorn under 1.6C.
5.3F Bottenfaunaindex (BQI) för utsjövatten
Se beskrivning av indikatorn under 1.6D.
Naturvårdsverket 2004c. Handledning för miljöövervakning; Undersökningstyp: Hydrografi och närsalter, trendövervakning. Programområde Kust och hav. Version 1:1: 2004-06-17 Naturvårdsverket 2004d. Handledning för miljöövervakning; Undersökningstyp: Hydrografi och närsalter, kartering. Programområde Kust och hav. Version 1:1: 2004- 06-17 Naturvårdsverket 2005b. Handledning för miljöövervakning; Miljöövervakningsmetod: Syrehalt i bottenvatten, kartering. Programområde Kust och hav. Version 1:0: 2005-11-07
Indikatorer saknas.
Det bentiska samhällets tillstånd
6.2A Bottenfaunaindex (BQI) för kustvatten
Se beskrivning av indikatorn under 1.6C.
6.2B Bottenfaunaindex (BQI) för utsjövatten
Se beskrivning av indikatorn under 1.6D.
Rumslig karaktärisering av bestående ändringar
7.1A Temperatur och salthalt
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2014 Metod: Ej fastställd Bedömningsområde: Ej fastställt God miljöstatus för indikator: Saknas
Koncentrationen av föroreningar
8.1A Kvicksilver (Hg) och dess föreningar (CAS nr 7439-97-6)
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2012 Metod: Provtagning enligt undersökningstyp Metaller och organiska miljögifter i fisk (Naturvårdsverket 2009c) och bedömning enligt direktiv 2008/105/EG . Bedömningsområde: Samtliga havsbassängers utsjövatten enligt bilaga 1 kartorna 3-5. God miljöstatus för indikator: När koncentrationen av Hg i fisk underskrider värdet 0,02 mg/kg våtvikt (direktiv 2008/105/EG).
8.1B Hexaklorbensen (HCB) (CAS nr 118-74-1)
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2012 Metod: Provtagning enligt undersökningstyp Metaller och organiska miljögifter i fisk (Naturvårdsverket 2009c ) och bedömning enligt direktiv 2008/105/EG .
Handledning för miljöövervakning; Undersökningstyp: Metaller och organiska miljögifter i fisk. Programområde Kust och hav. Version 1:1: 2009-03-31 Europaparlamentets och Rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område Handledning för miljöövervakning; Undersökningstyp: Metaller och organiska miljögifter i fisk. Programområde Kust och hav. Version 1:1: 2009-03-31
Bedömningsområde: Samtliga havsbassängers utsjövatten enligt bilaga 1 kartorna 3-5. God miljöstatus för indikator: När koncentrationen av HCB i fisk underskrider värdet 0,01 mg/kg våtvikt (direktiv 2008/105/EG).
8.1C Trend för ackumulerande farliga ämnen i biota
Förvaltningsområde: Nordsjön (fisk, musslor) och Östersjön (fisk, sillgrissleägg) Funktionell: 2012 Metod: Provtagning enligt undersökningstyp Metaller och organiska miljögifter i fisk (Naturvårdsverket 2009c ), undersökningstyp Metaller och organiska miljögifter i ägg av sillgrissla (Naturvårdsverket 2009b ) samt undersökningstyp Metaller och organiska miljögifter i blåmussla (Naturvårdsverket 2009d ). Bedömningsområde: Samtliga havsbassängers utsjövatten enligt bilaga 1 kartorna 3-5. God miljöstatus för indikator: När halterna av farliga ämnen enligt tabell 5, i fisk, musslor och sillgrissleägg inte uppvisar någon signifikant ökande trend under närmast föregående sexårsperiod.
Tabell 5. Farliga ämnen som ligger till grund för bedömning av trend i biota
Hg, Cd, Pb, HCB, HBCD, bromerade difenyletrar, Fisk perfluorerade föreningar, HCH, ej dioxinlika PCBer* och dioxiner, dibensofuraner och dioxinlika PCBer
Musslor Hg, Cd, Pb och PAH
Hg, Cd, Pb, HCB, dioxiner, dibensofuraner, dioxinlika PCBer, Sillgrissleägg ej dioxinlika PCBer, HBCD, bromerade difenyletrar, perfluorerade föreningar och HCH * Avser följande PCB kongener: CB 28, 52, 101, 118, 138, 153 och 180
Verkningar av farliga ämnen
8.2A Skaltjocklek hos ägg från havsörn och sillgrissla
Förvaltningsområde: Östersjön Funktionell: 2014 Metod: Ej fastställd Bedömningsområde: Ej fastställt God miljöstatus för indikator: Saknas
Europaparlamentets och Rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område Handledning för miljöövervakning; Undersökningstyp: Metaller och organiska miljögifter i fisk. Programområde Kust och hav. Version 1:1: 2009-03-31 Naturvårdsverket 2009b. Handledning för miljöövervakning; Undersökningstyp: Metaller och organiska miljögifter i ägg av sillgrissla. Programområde Kust och hav. Version 1:0: 2009-03-31 Naturvårdsverket 2009d. Handledning för miljöövervakning; Undersökningstyp: Metaller och organiska miljögifter i blåmussla. Programområde Kust och hav. Version 1:0: 2009-03-31
8.2B Produktivitet hos havsörn
Se beskrivning av indikatorn under 1.3A.
8.2C Dräktighetsfrekvens hos säl
Se beskrivning av indikatorn under 1.3C.
8.2D Antal upptäckta olagliga utsläpp av olja och oljeliknande produkter per år
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2012 Metod: För att upptäcka utsläpp från flyg används radar, ultraviolett och infraröd strålning, samt laser-scanner. Detta stöds av optisk bedömning för att bl.a. kunna bedöma utsläppets volym. Kustbevakningen får också satellitindikationer ifrån EMSA (European Maritime Safety Agency) för att veta var det är störst sannolikhet att finna ett utsläpp. Alla statliga vatten övervakas. Bedömningsområde: Samtliga havsbassänger. God miljöstatus för indikator: När antalet upptäckta olagliga utsläpp per flygtimme stadigvarande minskar. Bedömningen baseras på närmast föregående sexårsperiod.
Nivåer, antal och frekvens av farliga ämnen
9.1A Substanser som regleras i förordning 1881/2006/EG
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2012 Metod: Provtagning enligt Naturvårdsverkets undersökningstyp Metaller och organiska miljögifter i fisk (Naturvårdsverket 2009c ) och undersökningstyp Metaller och organiska miljögifter i blåmussla (Naturvårdsverket 2009d ). Bedömningsområde: Samtliga havsbassänger enligt bilaga 1 karta 2. God miljöstatus för indikator: När koncentrationer av farliga ämnen underskrider de gränser som anges i tabell 6.
Handledning för miljöövervakning; Undersökningstyp: Metaller och organiska miljögifter i fisk. Programområde Kust och hav. Version 1:1: 2009- 03-31 Handledning för miljöövervakning; Undersökningstyp: Metaller och organiska miljögifter i blåmussla. Programområde Kust och hav. Version 1:0: 2009-03-31
ämnen i fisk och skaldjur som fiskas i Nordsjön och Östersjön för konsumtion
Maximal Ätliga arter som tillåten Lagstiftning Substans övervakas i koncentration Sverige (våtvikt)
1881/2006/EG Pb 1,5 mg/kg Blåmussla* 1881/2006/EG Cd 1 mg/kg Blåmussla*
1881/2006/EG Hg 0,5 mg/kg Muskel av sill, strömming, torsk och abborre samt blåmussla*. 1881/2006/EG benzo(a)pyren 10,0 µg/kg Blåmussla*
1259/2011 Dioxiner och 3,5 pg TEQ/g Muskel av furaner sill/strömming, skarpsill, lax och öring (SLVs Ändring av dioxinkontroll) förordning samt abborre 1881/2006 (nationell vad gäller övervakning). gränsvärden 1259/2011 Dioxiner, 6,5 pg TEQ/g Muskel av för furaner och sill/strömming, dioxiner, dioxinlika skarpsill, lax och dioxinlika PCBer öring (SLVs PCB och dioxinkontroll) icke samt abborre dioxinlika (nationell PCB i övervakning). livsmedel 1259/2011 Icke dioxin- 75 ng/g för Muskel av sill, lika PCBer summan av strömming, torsk sex PCB- och abborre samt kongener blåmussla*. * Blåmussla övervakas i Skagerrak & Kattegatt och på ett ställe i Egentliga Östersjön, Kvädöfjärden. Det är dock framför allt blåmusslor från Skagerrak och Kattegatt som konsumeras.
Egenskaper hos avfall i marin miljö och kustmiljö
10.1A Mängd avfall på referensstränder
Förvaltningsområde: Nordsjön Funktionell: 2014 Metod: Ej fastställd Bedömningsområde: Ej fastställt God miljöstatus för indikator: Saknas
10.1B Mängd avfall på havsbotten
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2018
Metod: Ej fastställd Bedömningsområde: Ej fastställt God miljöstatus för indikator: Saknas
Fördelning över tid och plats för impulsljud på starka, låga och medelfrekvenser
Indikatorer saknas.
Kontinuerliga lågfrekventa ljud
Indikatorer saknas.
Särskild indikator för miljökvalitetsnorm A.1
A.1.1. Tillförsel av kväve och fosfor via avrinning och punktutsläpp.
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2012 Metod: Tillförd vattenburen mängd kväve och fosfor (ton/år) via övervakade vattendrag, mellanliggande områden och punktutsläpp direkt till kusten, beräknas årligen enligt HELCOM PLC-Water Guidelines och OSPAR RID Principles . Tillförseln beräknas per havsbassäng. Bedömningsområde: Samtliga havsbassänger enligt bilaga 1 karta 2. God miljöstatus för indikator: När den tillförda mängden kväve och fosfor per havsbassäng stadigvarande minskar. Bedömning ska baseras på flödesnormaliserade årsmedelvärden för den närmast föregående sexårsperioden. Det långsiktiga målet är att tillförseln ska understiga den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser.
1 HELCOM, 2011. The Fifth Baltic Sea Pollution Load Compilation (PLC-5) Balt. Sea Environ. Proc. No. 128 OSPAR 1998. Principles of the Comprehensive Study on Riverine Inputs and Direct Discharges (RID). OSPAR Commission 1998-5