Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

Lagrådsremiss

Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 24 augusti 2000

Bosse Ringholm

Peter Kindlund (Finansdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

I lagrådsremissen föreslås en ny lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation från ett allmänt tillgängligt telenät till småhus, hyreshus och, i fråga om fasta driftställen, även annan stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. Den nya lagen innebär att en skattereduktion kan ges till juridiska personer, enskilda näringsidkare och fastighetsägare som under perioden den 1 januari 2001 – 31 december 2002 haft utgifter för en anslutning för tele- och datakommunikation. Anslutningen skall vara ny och kunna överföra multimedietjänster av god kvalitet. Skattereduktion ges till juridiska personer och enskilda näringsidkare även om utgiften kan dras av i näringsverksamheten. Skattereduktionen föreslås uppgå till 50 procent av utgifter över 8 000 kr eller, i fråga om hyreshus, 8 000 kr per bostad eller lokal som har anslutits. Skattereduktionen utgår med högst 5 000 kronor eller, i fråga om hyreshus, högst 5 000 kr per bostad eller lokal som anslutits. Värdet av eget arbete får inte medräknas. Utgifter för abonnemang ingår inte heller i underlaget. Ett krav för skattereduktion är att den som utför anslutningen har Fskattsedel. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2001. Skattereduktion får göras vid debiteringen av slutlig skatt vid taxeringen 2002 eller vid taxeringen 2003.

Lagrådsremiss

1 Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för teleoch datakommunikation, 2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).

Lagrådsremiss

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § En juridisk person, enskild näringsidkare eller fastighetsägare får skattereduktion enligt denna lag för utgifter för en anslutning för teleoch datakommunikation från ett allmänt tillgängligt telenät till småhus, hyreshus och, i fråga om fasta driftställen, även annan stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. Skattereduktion för ett handelsbolag får i stället göras för delägarna.

2 § En anslutning skall uppfylla följande krav för att skattereduktion skall få göras. – Anslutningen skall vara ny, – den skall kunna överföra multimedietjänster av god kvalitet, och – den skall ge den anslutne möjlighet att välja leverantör av överföringstjänster.

3 § Skattereduktion skall göras vid debiteringen av slutlig skatt vid taxeringen 2002 eller 2003.

4 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Bestämmelserna om juridiska personer skall dock tillämpas också på handelsbolag. Termen hyreshus har samma betydelse som i 6 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Underlag för skattereduktion

5 § I underlaget för skattereduktionen ingår utgifter för en anslutning som tas i bruk under perioden den 1 januari 2001 – den 31 december 2002 och som är betalda senast vid tidpunkten för ansökan.

6 § I underlaget får endast ingå utgifter för en anslutning som utförts av någon som innehar F-skattsedel vid den tidpunkt när ersättningen för arbetet bestäms eller när den betalas ut. En uppgift om innehav av F-skattsedel får godtas om den lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig handling som även

innehåller utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress samt Lagrådsremiss betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer. Uppgiften om innehav av F-skattsedel får dock inte godtas, om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften är oriktig.

7 § I underlaget får inte ingå utgifter för en anslutning som utförts av företag som ingår i samma koncern eller annars står under i huvudsak gemensam ledning med den som ansöker om skattereduktion. Om ett handelsbolag omfattas av bestämmelserna i första stycket gäller de även för delägare i bolaget. I underlaget får inte heller ingå utgifter för abonnemang.

Skattereduktionens storlek

8 § Skattereduktionen uppgår till 50 procent av den del av underlaget som överstiger 8 000 kronor eller, i fråga om hyreshus, 8 000 kronor per bostad eller lokal som anslutits. Skattereduktion får göras med högst 5 000 kronor eller, i fråga om hyreshus, 5 000 kronor per bostad eller lokal som anslutits.

9 § Skattereduktionen för en delägare av en fastighet utgör högst så stor andel av den totala skattereduktionen enligt 8 § som svarar mot delägarens andel av fastigheten vid ingången av det beskattningsår då anslutningen tas i bruk.

10 § För en fastighet som består av två eller flera småhus som till övervägande del upplåtits med hyresrätt eller bostadsrätt får reglerna tillämpas som om småhusen tillsammans utgör ett hyreshus, om skattereduktionen därigenom blir högre.

Ansökan

11 § En ansökan om skattereduktion skall göras skriftligen hos en skattemyndighet.

12 § Ansökan skall innehålla uppgift om 1. sökandens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer, 2. det anslutningsarbete som har utförts och den överföringskapacitet som specificerats för anslutningen, 3. huruvida det i utgiften för anslutningen ingår abonnemang och utgiften för detta, 4. underlaget för den skattereduktion som begärs, 5. personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer för den som utfört anslutningen. Till ansökan skall det fogas kopia av faktura eller motsvarande handling som visar vilken anslutning som har utförts, utgiften för

anslutningen, uppgift om anslutningens överföringskapacitet och den Lagrådsremiss utrustning som har installerats samt om att anslutningen är utformad så att den inte hindrar den anslutne att välja leverantör av överföringstjänster. Av ansökan eller en handling som fogas till denna skall det framgå när fakturan har betalats.

13 § Om ett handelsbolag avstår från sin rätt till skattereduktion till förmån för delägarna i bolaget, skall det av bolagets ansökan framgå att delägarna biträder ansökan och hur skattereduktionen skall fördelas mellan dem.

14 § En ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till skattemyndigheten före den 1 mars 2003. Om en ansökan har kommit in före den 1 mars 2002, skall skattereduktionen tillgodoräknas vid debitering av slutlig skatt på grund av taxeringen samma år.

Beslut

15 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksskatteverket bestämmer vilken eller vilka skattemyndigheter som skall besluta i ärenden enligt denna lag.

Omprövning

16 § Skattemyndigheten skall ompröva ett beslut om skattereduktion om sökanden begär det eller om det finns andra skäl. Att omprövning skall ske när sökanden har överklagat ett beslut om skattereduktion följer av 22 §. Skattemyndigheten får avstå från att på eget initiativ ompröva ett beslut, om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp. Om en fråga har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol, får skattemyndigheten inte ompröva frågan.

17 § I fråga om omprövning på begäran av sökanden, skall bestämmelserna i 4 kap. 9 § första stycket, 10 § och 12 § taxeringslagen (1990:324) tillämpas.

18 § I fråga om omprövning på initiativ av skattemyndigheten, skall 4 kap. 13 § första stycket och andra stycket 1–3 samt 14 § första stycket taxeringslagen (1990:324) tillämpas.

19 § Skattemyndigheten får meddela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för sökanden efter utgången av den tid som följer av 18 § under förutsättning 1. att sökanden har lämnat oriktig uppgift i ansökan om skattereduktion eller i bifogad handling, och den oriktiga uppgiften medfört att skattereduktion gjorts med för högt belopp,

2. när en felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende Lagrådsremiss skall rättas, eller 3. när det föranleds av ett beslut som anges i 13 § andra stycket 1–3 taxeringslagen (1990:324).

20 Ett omprövningsbeslut enligt 19 § får inte meddelas om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt eller om skattemyndigheten tidigare fattat ett omprövningsbeslut till nackdel för sökanden avseende samma fråga.

21 § Skattemyndighetens omprövningsbeslut enligt 19 § skall meddelas före utgången av femte året efter taxeringsåret. Ett omprövningsbeslut som föranleds av ett beslut som anges i 13 § andra stycket 1–3 taxeringslagen (1990:324) får meddelas därefter men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen.

Överklagande

22 § I fråga om överklagande gäller bestämmelserna i 6 kap. taxeringslagen (1990:324) i tillämpliga delar.

Övriga bestämmelser

23 § Skattereduktion enligt denna lag skall räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt. Skattereduktionen tillgodoräknas den skattskyldige före skattereduktion enligt inkomstskattelagen (1999:1229) och efter skattereduktion enligt lagen (2000:000) om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 års taxering.

24 § Skattereduktion enligt denna lag skall inte beaktas vid beräkning av preliminär skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483).

25 § Bestämmelser om registrering av uppgifter och beslut enligt denna lag finns i skatteregisterlagen (1980:343). _______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

2.2 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen Lagrådsremiss (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ skatteregisterlagen (1980:343) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 1 § För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett regionalt skatteregister för varje region. Registren skall användas vid beskattning för 1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fysiska och juridiska personer, 2. revisions- och annan kontrollverksamhet, 3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av pensionsgrundande inkomst, 4. redovisning, bestämmande och betalning av skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483), mervärdesskattelagen (1994:200), lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter. Registren skall dessutom användas för 1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, 2. bestämmande av 2. bestämmande av skattereduktion enligt lagen skattereduktion enligt lagen (1993:672) om skattereduktion (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, lagen (1995:1623) bostadshus, lagen (1995:1623) om skattereduktion för om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, lagen riskkapitalinvesteringar, lagen (1996:725) om skattereduktion (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus och lagen bostadshus, lagen (1996:1231) (1996:1231) om skattereduktion om skattereduktion för för fastighetsskatt i vissa fall vid fastighetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar, 1997-2001 års taxeringar och lagen (2000:000) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation , 3. gäldenärsutredning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet än som avses i tredje

Lagen omtryckt 1983:143. 2 Senaste lydelse 1999:1248. 8

stycket och för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om Lagrådsremiss identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

7 § För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter. 1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som enligt 57 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall behandlas som fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i dessa företag samt uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi. 2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts. 3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter och mervärdesskattelagen (1994:200) samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter. 4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning. 5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet. 6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen. 7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2–4 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. 8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen. 9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

Senaste lydelse 1999:1248. 9

11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för Lagrådsremiss skattsedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 2 kap. 19 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. 13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet. 14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen. 15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ. 16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst som avses i 64 kap. 3 och 4 §§ inkomstskattelagen. 17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader. 19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1998:490) och lagen (1998:492) om biluthyrning. 20. Uppgift för beräkning av 20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för skattereduktion för fackföreningsavgift, uppgifter fackföreningsavgift, uppgifter enligt 6 § första och andra enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om styckena lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt 7 § lagen uppgifter enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, för riskkapitalinvesteringar, uppgifter enligt 6 § första och uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725) andra styckena lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om lagar samt uppgift om beslut om

sådan skattereduktion, uppgifter sådan skattereduktion, uppgifter Lagrådsremiss för bestämmande av för bestämmande av skattereduktion enligt lagen skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar samt 1997–2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan uppgift om beslut om sådan skattereduktion . skattereduktion, uppgifter enligt 12 § första stycket lagen (2000:000) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion. 21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland. 22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag. 23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 47 kap. 5 § inkomstskattelagen, uppskovsavdragets storlek, belopp som enligt 47 kap. 11 § nämnda lag skall minska anskaffningsutgiften samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 47 kap. 5 § andra stycket nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn. 24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen. 25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, verkställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion. 26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport. 27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt utbetalat belopp och datum för utbetalningen. 28. Uppgifter från Tullverket om debiterad mervärdesskatt vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de tidsperioder som uppgifterna avser samt uppgifter från verket som behövs för tillämpningen av 3 kap. 30 § andra stycket mervärdesskattelagen. 29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller personnummer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och datum för förändring av lönesumma, om sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades

personnummer och datum för inkomstanmälan samt om utsänd person Lagrådsremiss såvitt avser uppgifter från intyg om tillämplig lagstiftning och intyg om utsändning. 30. Uppgift om att en näringsidkare ingår i en sådan mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 § mervärdesskattelagen. 31. Uppgift om uppskovsbelopp vid andelsbyte enligt 49 kap. inkomstskattelagen, namn och organisationsnummer på det överlåtna företaget, antal andelar som lämnats som ersättning vid andelsbytet samt namn och organisationsnummer på det köpande företaget samt de övriga uppgifter som behövs för beskattning av uppskovsbelopp. 32. Uppgift om uppskovsbelopp vid koncerninterna andelsavyttringar enligt 25 kap. 6–27 §§ inkomstskattelagen, namn och organisationsnummer på det överlåtna företaget, antalet överlåtna andelar samt de övriga uppgifter som behövs för beskattning av vinsten. 33. Uppgift om avgiftsskyldighet till annat registrerat trossamfund än Svenska kyrkan och uppgift om tillhörighet till icke-territoriell församling inom Svenska kyrkan. ________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Lagrådsremiss

3 Ärendet och dess beredning

I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86 s. 69, IT-propositionen) formulerade regeringen följande mål om tillgängligheten i informationssamhället.

”Hushåll och företag i alla delar av Sverige bör inom de närmaste åren få tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Detta skall i första hand ske i marknadens regi. Staten har dock ett övergripande ansvar att se till att ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet finns tillgänglig i hela landet. Konkurrens, låga priser och en snabb utveckling främjas av att ett stort antal operatörer och IT-företag har möjlighet att nyttja näten. Konkurrensneutralitet och mångfald på näten skall främjas genom statliga insatser och regler. Den teknik som skulle kunna överbrygga avstånden i landet får inte på grund av stora skillnader i tillgänglighet, taxor och kapacitet bli ytterligare en klyfta mellan storstad och glesbygd.”

I IT-propositionen (s. 82) aviserades att en skattelättnad bör övervägas för fysiska och juridiska personer som haft utgifter för en anslutning för datakommunikation som innebär en väsentlig kapacitetshöjning i förhållande till överföringskapaciteten i det normala telefonnätet. Det angavs vidare att skattelättnaden, som bör kunna utformas som en skattereduktion, bör avse anslutningsutgifter över ett visst belopp och motsvara en mindre del av utgiften. Vidare angavs att kommuner bör få möjlighet att ansöka om stöd för abonnentanslutning med hög överföringskapacitet i glest bebyggda områden. Det sammanlagda beloppet för de båda stöden motsvarar 3 200 miljoner kronor. Stödet till kommunerna har utretts av en särskild utredare (SOU 2000:68). Förslag till lag om kreditering av på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät har lämnats i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1, utgiftsområde 22). Inom Regeringskansliet har frågan om en skattelättnad för bredbandsanslutningar utretts och en promemoria har utarbetats. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1 . Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2 . En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2000/2348). Regeringen tar nu upp promemorians förslag om en ny lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation till behandling.

Lagrådsremiss

4 Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

4.1 Förslagets allmänna utformning

Regeringens förslag: Berättigade till skattereduktion är juridiska personer, enskilda näringsidkare och fastighetsägare. Skattereduktion får ges för utgifter för en anslutning för tele- och datakommunikation från ett allmänt tillgängligt telenät till småhus, hyreshus och, i fråga om fasta driftställen, även annan stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. Skattereduktion för ett handelsbolag får i stället göras för delägarna. Anslutningen skall vara ny och kunna överföra multimedietjänster av god kvalitet. Anslutningen skall ge den anslutne möjlighet att välja leverantör av överföringstjänster. Skattereduktion skall göras vid debiteringen av slutlig skatt vid taxeringen 2002 eller 2003.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorians förslag finns även en bestämmelse om att när en befintlig anslutning ersätts eller kompletteras, så skall den nya anslutningen innebära en avsevärd höjning av överföringskapaciteten. Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot promemorians förslag. Riksskatteverket ifrågasätter dock att en lag om skattereduktion för utgifter för bredbandsanslutning införs. Konkurrensverket förordar en marknadslösning som bästa sättet att tillgodose efterfrågan på förbindelser och tjänster. Glesbygdsverket anser att det finns en påtaglig risk för att de resurser som avsatts inte kommer att utnyttjas till fullo eftersom ”ribban” för skattereduktionen ligger för högt. Det finns ett behov av att styra om avsatta medel till regionalpolitiskt mer prioriterade områden. Statens fastighetsverk föreslår att förslaget även skall riktas till arrendatorer . Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) anser att skattereduktion bör medges retroaktivt fr.o.m. den 1 juli 2000. Bostadsrättsorganisationen SBC menar att det finns anledning att överväga en förlängning av tidsperioden eftersom det annars finns risk för att det kan uppstå en ”flaskhalssituation” i utförarledet. Några remissinstanser, däribland Konkurrensverket och Telia , framhåller att det är viktigt att lagen utformas på ett konkurrensneutralt sätt med avseende på teknisk lösning. Genom att utesluta uppgradering av befintlig ledning eller befintligt nät, frångås kravet på teknikneutralitet. De framhåller också att det med föreliggande förslag finns en risk för att bredbandsutbyggnad med hjälp av exempelvis

xDSL-teknik i befintlig infrastruktur utesluts från möjlighet till stöd. Lagrådsremiss Telia menar att den nämnda tekniken kan möta kundernas reella behov och är lämplig för många glesbygdsområden. Skälen för regeringens förslag: Som anförts i IT-propositionen (prop. 1999/2000:86 s. 82) bedömer regeringen att det finns ett behov av en viss stimulans till bredbandsanslutning för i första hand hushåll och företag som finns utanför tätorterna. I promemorian anförs att stimulansen bör kunna ges som en skattelättnad i form av en skattereduktion samt att skattereduktionen bör avse sådana anslutningar som är avsevärt mer kostnadskrävande än i normala fall. Ett sätt att göra det anges vara att skattereduktion enbart ges för anslutningsutgifter som överstiger ett visst belopp. Förslaget att ett stöd till enskilda skall ges som en skattereduktion har fått ett gott mottagande av de flesta remissinstanserna. Något alternativt förslag har inte framförts. Regeringen delar uppfattningen att en skattereduktion är en lämplig form för att stimulera enskilda att delta i uppbyggnaden av IT-infrastrukturen. Vad gäller den lagtekniska utformningen av förslaget bör lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus kunna användas som förebild. Skattereduktionen bör kunna erhållas av juridiska personer, enskilda näringsidkare och fastighetsägare. När det gäller fastighetsägare bör man knyta an till begrepp som finns i fastighetstaxeringslagen (1979:1152, FTL) och som också används i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Med ägare förstås både fysiska och juridiska personer och den som enligt 1 kap. 5 § FTL skall likställas med ägare. Däribland finns tomträttshavare men däremot inte den som arrenderar eller hyr sin bostad. Något egentligt behov av att medge skattereduktion även till arrendatorer och hyresgäster kan inte anses föreligga. Rätten till skattereduktion för fastighetsägare bör kopplas till fastigheten och till varje taxeringsenhet för sig. Termerna fastighet och taxeringsenhet bör ha samma betydelse som i FTL. Avgörande vid bedömningen av en fastighets uppdelning i olika taxeringsenheter bör vara de förhållanden som rådde vid ingången av år 2001 om ansökan har kommit in före den 1 mars 2002. I annat fall bör förhållandena vid ingången av år 2002 vara avgörande. För juridiska personer och enskilda näringsidkare som bedriver näringsverksamhet finns redan i dag en möjlighet att få avdrag för utgifter för en anslutning för tele- och datakommunikation vid inkomsttaxeringen. För att uppnå önskad stimulanseffekt bör denna omständighet inte föranleda att möjligheten till skattereduktion undantas för dessa grupper. Juridiska personer och enskilda näringsidkare bör alltså kunna få skattereduktion dels i egenskap fastighetsägare, dels för utgifter för en anslutning till en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs (fast driftställe). Vad gäller enskilda näringsidkare bör dessa även kunna medges skattereduktion för utgifter för en anslutning till den egna privatbostadsfastigheten. Detta under förutsättning att det är fråga om skilda anslutningar.

Skattereduktion bör göras för utgifter för en anslutning för tele- och Lagrådsremiss datakommunikation från ett allmänt tillgängligt telenät till småhus, hyreshus och, i fråga om fasta driftställen, även annan stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. Termen allmänt tillgängligt telenät är hämtad från telelagen (1993:597). Termen är inte definierad i lagen men generellt sett anses ett nät vara allmänt tillgängligt om det står till allmänhetens förfogande. Ett kännetecken för att nätet skall anses allmänt tillgängligt är att det står öppet för en vid krets av användare att ansluta sig till nätet. Termerna småhus och hyreshus bör ha samma betydelse som i FTL.

En ny anslutning med hög överföringskapacitet

Syftet med skattereduktionen är att skapa goda förutsättningar för operatörer att leverera tjänster på nät med hög överföringskapacitet i båda riktningarna (s.k. bredbandstjänster) till användare vid företag eller i bostäder. Regeringen anser att det bör vara fråga om nya anslutningar. I detta ligger ett krav på att det skall vara fråga om nya ledningar för tele- och datakommunikation vid fast förbindelse eller nya radioförbindelser. Att endast uppgradera en befintlig kopparledning för telefoni genom modem för t.ex. xDSL-teknik (Digital Subscriber Line, digital accessteknik) liksom befintligt kabelnät för TV eller motsvarande bör alltså inte berättiga till skattereduktion. Beträffande radioförbindelser bör det för att vara fråga om en ny anslutning innebära att sändar- och mottagarutrustningen hos abonnenten är ny. Att skattereduktion bör ges endast för nya anslutningar är avsett att säkerställa att investeringen blir tillräckligt långsiktig. Det är angeläget att den IT-infrastruktur som nu anläggs har förutsättningar att klara framtida ökade krav på trafikkapacitet och dessutom kan användas för sådana tillämpningar som kräver symmetrisk kapacitet. Den ekonomiska livslängden för utrustning som arbetar i transmissionsskikten, t.ex. routrar och switchar, är betydligt kortare än för kanalisation och ledning (för förklaring av begreppen transmissionsskikt, kanalisation och ledning hänvisas till s. 238 i bilaga 12 till IT-propositionen). Genom att stimulera investering i kanalisation och ledning, lämpad för nät med hög överföringskapacitet, bidrar skattereduktionen till att sådan utrustning installeras som långsiktigt kan utnyttjas av olika operatörer med olika slag av aktiv utrustning. Med operatör avses här leverantör av överföringstjänster. Anslutningen skall vara dimensionerad för att kunna överföra multimedietjänster av god kvalitet. Med multimedia avses här datorbaserade presentationer som kombinerar två eller flera typer av medier (ljud, rörliga bilder eller text), där användaren interaktivt kan påverka presentationerna. Vad som skall betecknas som bredband, dvs. ett nät som har en hög överföringskapacitet har dels varierat över tiden, dels varierat med olika personers, företags eller operatörers uppfattning om vad som skall anses utgöra en hög överföringskapacitet. I IT-

propositionen (s. 70) anges att begreppet bredband allmänt används utan Lagrådsremiss att innebörden är klart definierad. Någon officiellt fastställd definition finns inte, utan bredband är egentligen en beskrivning av hög överföringskapacitet för tele- och datakommunikation. ITinfrastrukturutredningen definierade i sitt betänkande Bredband för tillväxt i hela landet (SOU 1999:85) bredband som överföringskapacitet för tele- och datakommunikation om minst 2 Mbit/s i riktning såväl till som från användaren. En sådan kapacitet i nätet närmast abonnenten, det s.k. accessnätet, är så hög att både mottagande och sändning kan ske av bl.a. rörliga bilder av god kvalitet. Radioanslutningar medger i allmänhet inte fullt så hög överföringskapacitet. Det är inte möjligt att ange någon bestämd överföringskapacitet som gräns för att kostnader för en ny anslutning skall berättiga till skattereduktion. I stället bör det avgörande vara att anslutningen skall vara dimensionerad för att kunna bära multimedietjänster av god kvalitet. Att Internet inte medger detta i dagsläget saknar betydelse. Det avgörande är att anslutningen är dimensionerad för att klara av en hög överföringskapacitet då stomnät m.m. medger detta. Detta medför också att en anslutning som avser en abonnent som har flera användare, t.ex. ett företag, måste vara dimensionerad för att klara en betydligt högre överföringskapacitet än en anslutning som bara är avsedd för en bostad. Ett riktmärke skulle kunna vara en kapacitet runt 2 Mbit/s i båda riktningarna (symmetriskt) per ansluten användare. När det gäller radiolösningar kan det dock vara svårt att upprätthålla ett sådant riktmärke. Radiolösningar kommer främst att bli aktuellt i glesbygd eftersom det där många gånger är det enda ekonomiskt genomförbara alternativet. En sådan lösning får anses acceptabel i detta sammanhang. Kravet på hög överföringskapacitet innebär ett prestationskrav men någon särskild teknik pekas dock inte ut för att uppnå prestationskravet. Det önskemål om teknikneutralitet som bör gälla vid utbyggnaden av infrastrukturen på IT-området blir därmed tillgodosett. För att skattereduktion skall kunna utgå skall anslutningen ge den anslutne möjlighet att välja leverantör av överföringstjänster (operatör). Det innebär i praktiken att t.ex. en anslutningsledning till en bostad, lokal eller ett småhus skall kunna omkopplas från en operatörs utrustning till en annan operatörs i anslutningspunkten i fastigheten (fastighetsnoden) eller motsvarande för villaområde och industriområde (fastighetsområdesnoden). En fastighetsnod eller fastighetsområdesnod skall vara utformad så att flera operatörer har möjlighet att placera sin aktiva utrustning i utrymmet för anslutning av en enskild abonnent. Skattereduktionen är inte avsedd för utbyte av befintliga anslutningar på grund av sedvanligt underhåll av accessnäten. Skattereduktion skall kunna göras vid debiteringen av slutlig skatt vid taxeringen 2002 eller 2003.

Lagrådsremiss

4.2 Underlaget för skattereduktionen

Regeringens förslag: I underlaget för skattereduktionen ingår utgifter för en anslutning som tas i bruk under perioden den 1 januari 2001 - den 31 december 2002 och som är betalda senast vid tidpunkten för ansökan. Utgifter för anslutningen ingår i underlaget endast om arbetet utförts av någon som innehar F-skattsedel vid den tidpunkt när ersättningen för arbetet bestäms eller när den betalas ut. I underlaget ingår inte utgifter för en anslutning som utförts av företag som ingår i samma koncern eller annars står under i huvudsak gemensam ledning med den som ansöker om skattereduktion. I underlaget får inte ingå utgifter för abonnemang.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens förslag bortsett från några redaktionella ändringar av lagtexten. Remissinstanserna: Har inte yttrat sig. Skälen för regeringens förslag: Promemorians förslag innebär att skattereduktion skall få göras för utgifter för en anslutning för tele- och datakommunikation som tas i bruk under tiden den 1 januari 2001 – 31 december 2002 och som är betalda senast vid tidpunkten för ansökan. Regeringen delar bedömningen att underlaget för skattereduktionen bör utformas på detta sätt. Bestämmelserna innebär bland annat att utgifter för anslutningsarbeten som påbörjas före den 1 januari 2001 men som avser anläggningar som tas i bruk därefter kan ingå i underlaget för skattereduktion om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. I underlaget avses bara ingå s.k. passiv nätutrustning på kanalisationsoch ledningsnivå. Beträffande radioförbindelser skall dock utgifter för sändar- och mottagarutrustning kunna ingå i underlaget. Sådan aktiv utrustning som arbetar i transmissionsskikten som utför själva överföringen och som kommunicerar med varandra, t.ex. servrar, switchar och routrar ingår inte i underlaget. Både utgifter för material och arbete bör ingå i underlaget. Underlaget omfattar inte utgifter för lokalt nät inom bostad, lokal, enskilt hus eller industrilokal. För att ge rätt till skattereduktion skall arbetet vara utfört av näringsidkare som innehar F-skattsedel antingen vid den tidpunkt när ersättningen för arbetet bestäms eller när den betalas ut. En uppgift om innehav av F-skattsedel får godtas om den lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig handling, som även innehåller uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress samt betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer. Uppgiften om innehav av F-skattsedel får dock inte godtas, om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften

är oriktig. Härigenom uppnås bättre kontrollmöjligheter samtidigt som Lagrådsremiss anlitande av "svart" arbetskraft motverkas. I underlaget får inte ingå utgifter för en anslutning som har utförts av företag som ingår i samma koncern som eller annars står under i huvudsak gemensam ledning med den som ansöker om skattereduktion. Detsamma gäller arbete som utförts av delägare i handelsbolag, om handelsbolaget utgör ett sådant bolag som nyss nämnts. En egenföretagare som utför anslutningsarbeten på den egna villan blir således inte berättigad till skattereduktion för värdet av sitt eget arbete. Detsamma gäller för ett företag som med egna anställda utför anslutningsarbeten på företagets egna näringsfastigheter. Om abonnemang ingår i utgiften för anslutningen, skall underlaget minskas med utgiften för eller värdet av abonnemanget.

4.3 Skattereduktionens storlek

Regeringens förslag: Skattereduktion får göras med ett belopp som motsvarar 50 procent av den del av underlaget som överstiger 8 000 kronor. Skattereduktionen utgår med högst 5 000 kronor. I fråga om hyreshus får skattereduktion göras med 50 procent av den del av underlaget som överstiger 8 000 kronor per bostad eller lokal som omfattas av anslutningsarbetet, dock högst 5 000 kronor per bostad eller lokal.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens förslag bortsett från promemorians förslag att skattereduktion skall utgå med lägst 500 kr. Några redaktionella ändringar av lagtexten har också gjorts. Remissinstanserna: Lantmäteriverket anser att också fastighetsägare som är medlemmar i en samfällighetsförening med ansvar för bredbandsnät bör kunna få skattereduktion trots att utbyggnaden sker i föreningens regi. Skälen för regeringens förslag: När det gäller skattereduktionens storlek är det enligt regeringens uppfattning naturligt att ta fasta på de grundläggande principer som fördes fram i IT-propositionen och som riksdagen också ställt sig bakom. Skattereduktionen bör således i första hand stimulera till bredbandsanslutningar hos företag och hushåll som finns utanför tätorterna. Den bör vidare endast avse sådana anslutningar som är avsevärt mer kostnadskrävande än i normala fall. Slutligen bör reduktionen endast medges med en mindre del av den totala utgiften för anslutningen. Från dessa utgångspunkter skulle enligt regeringens uppfattning en lämpligt avvägd lösning innebära att skattereduktionen ges med ett belopp som motsvarar 50 procent av den del av underlaget som överstiger 8 000 kronor samtidigt som skattereduktionen begränsas till ett högsta belopp på 5 000 kronor. Särskilda regler bör gälla för hyreshus samt småhus som har upplåtits med hyresrätt eller bostadsrätt. I promemorian föreslås att skattereduktion som lägst skall utgå med 500 kr. Anledningen till detta förslag var att skattemyndigheterna inte

skulle behöva administrera ansökningar som avser små belopp. Lagrådsremiss Regeringen anser, mot bakgrund av det avräkningsförfarande som det nya skattekontosystemet innebär, att det inte finns skäl för en sådan begränsning. Något lägsta belopp för skattereduktionen bör därför inte bestämmas. Juridiska personer och enskilda näringsidkare bör som tidigare framgått kunna få skattereduktion dels i egenskap av fastighetsägare, dels för utgifter för en anslutning till en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs (fast driftställe). Enskilda näringsidkare bör dessutom kunna få skattereduktion för en anslutning till privatbostadsfastigheten under förutsättning att det är fråga om skilda anslutningar. För ägare av småhus bör skattereduktion göras för utgifter för en anslutning till det egna småhuset. Småhus definieras i 2 kap. 2 § FTL som byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer. Småhus och tomtmark för sådan byggnad utgör tillsammans den taxeringsenhet som betecknas småhusenhet. Förslaget gäller även småhus som tillhör en lantbruksenhet. För att stimulera utbyggnaden av accessnäten i glest bebyggda områden bör även fritidsfastigheter omfattas av den föreslagna skattereduktionen. Regeringen delar Lantmäteriverkets uppfattning att också fastighetsägare som är medlemmar i en samfällighetsförening med ansvar för bredbandsnät bör kunna komma i fråga för skattereduktion trots att utbyggnaden sker i föreningens regi. Det finns i dag ett stort antal samfällighetsföreningar som förvaltar olika typer av gemensamhetsanläggningar såsom vägar, parkeringsplatser, grönområden, VA-ledningar och kabel-TVinstallationer. Om exempelvis fastighetsägare i ett villaområde önskar ansluta sig till bredbandsnätet kan det i vissa fall vara lämpligt att låta utbyggnaden göras via den befintliga samfällighetsföreningen. Även i fall där en samfällighetsförening saknas kan det vara lämpligt att inrätta en gemensamhetsanläggning med tillhörande samfällighetsförening för utbyggnad och drift av ett bredbandsnät. För att en fastighetsägare som är medlem i en samfällighetsförening med ansvar för ett utbyggt bredbandsnät skall kunna få skattereduktion bör krävas att den aktuella fastigheten ansluts till det utbyggda nätet samt att kostnaderna för arbetet kan fastställas och fördelas proportionellt mellan de anslutna fastigheterna. I övrigt bör gälla samma regler som för andra fastighetsägare. Någon särskild bestämmelse om samfällighetsföreningar är dock inte nödvändig eftersom de generella reglerna även täcker detta fall. För ägare av hyreshus (fysisk och juridisk person) skulle den föreslagna ordningen för småhus få oönskade konsekvenser på grund av att ett hyreshus enligt fastighetstaxeringslagen normalt utgör en taxeringsenhet. Hyreshus definieras i 2 kap. 2 § FTL som byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande. Är hyreshuset inrättat både för bostäder och lokaler skall enligt 6 kap. 3 § FTL bostadsdelen och lokaldelen utgöra skilda värderingsenheter.

Enligt förslaget för småhus skulle ägare av hyreshus som består av Lagrådsremiss exempelvis 100 bostadslägenheter medges skattereduktion med högst 5 000 kronor. För att undvika en sådan konsekvens bör i fråga om hyreshus skattereduktion medges med ett belopp som motsvarar 50 procent av den del av underlaget som överstiger 8 000 kronor per bostad eller lokal som omfattas av anslutningsarbetet, och utgå med högst 5 000 kronor per bostad eller lokal. Bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar och bostadsaktiebolag ( privatbostadsföretag ) bör behandlas som andra hyreshusägare. Privatbostadsföretag och andra juridiska personer kan även äga småhus som upplåts med bostadsrätt. För att undvika samma oönskade effekter som för hyreshus bör vid beräkning av skattereduktion för småhus som upplåtits med bostadsrätt gälla likartade regler som för hyreshus. Det innebär exempelvis att ett privatbostadsföretag kan erhålla skattereduktion med högst 5 000 kronor per småhus. För det fall två eller flera småhus på en och samma fastighet till övervägande del upplåts med hyresrätt får reglerna för hyreshus tillämpas om skattereduktionen därigenom blir högre. En fastighet kan också ha flera ägare vilket innebär att flera personer kan vara berättigade till skattereduktion för en och samma anslutning. En enskild delägare bör dock högst erhålla en så stor del av den totala skattereduktionen som svarar mot delägarens andel i fastigheten vid ingången av beskattningsåret. Skattereduktionen bör räknas av mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och statlig fastighetsskatt. Skattereduktionen bör tillgodoräknas den skattskyldige före skattereduktion enligt inkomstskattelagen (1999:1229) och efter skattereduktion enligt lagen (2000:000) om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 års taxering. Av praktiska skäl bör skattereduktionen inte beaktas vid bestämmandet av preliminär F-skatt, särskild A-skatt eller skatteavdrag.

4.4 Ansökan och beslut

Regeringens förslag: En ansökan om skattereduktion skall vara skriftlig och ges in till en skattemyndighet. En ansökan skall ha kommit in till skattemyndigheten före den 1 mars 2003. Om en ansökan har kommit in före den 1 mars 2002, skall skattereduktionen tillgodoräknas vid debitering av slutlig skatt på grund av taxeringen samma år. Beslut i ärenden om skattereduktion fattas av den eller de skattemyndigheter regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, Riksskatteverket bestämmer.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Har inte yttrat sig.

Skälen för regeringens förslag:

Vad en ansökan bör innehålla Lagrådsremiss En ansökan om skattereduktion skall vara skriftlig och ges in till en skattemyndighet. Ansökan bör kunna lämnas in till vilken skattemyndighet som helst. Om samtliga skattemyndigheter i landet eller endast ett begränsat antal skall handlägga ärenden om skattereduktion är en fråga som regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, Riksskatteverket bör avgöra. En ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till en skattemyndighet före den 1 mars 2003. Om en ansökan har kommit in före den 1 mars 2002 skall skattereduktionen tillgodoräknas vid debitering av slutlig skatt på grund av taxeringen samma år. I annat fall görs skattereduktionen vid 2003 års taxering. Ärenden om skattereduktion bör handläggas åtskilda från inkomsttaxeringen. En beviljad skattereduktion som inte kan utnyttjas helt vid den taxering då den enligt bestämmelserna skall avräknas får inte sparas till ett senare år. För att en ansökan skall kunna läggas till grund för ett beslut om skattereduktion måste den innehålla uppgifter om sökandens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer, det anslutningsarbete som har utförts och den överföringskapacitet som specificerats för anslutningen, huruvida det i utgiften för anslutningen ingår abonnemang och i så fall kostnaden för detta, underlaget för den skattereduktion som begärs, samt organisationsnummer, personnummer eller samordningsnummer för den som utfört arbetet . Till ansökan bör av kontrollskäl fogas kopia av faktura eller motsvarande handling som utvisar vilken anslutning som har utförts, utgiften för anslutningen, uppgift om anslutningens överföringskapacitet och den utrustning som har installerats samt om att anslutningen är utformad så att den inte hindrar den anslutne att välja leverantör av överföringstjänster. Till ansökan skall även fogas uppgift om när betalning av fakturan har skett. För att uppnå en effektiv handläggning av ärenden om skattereduktion och för att få en fungerande kontrollmöjlighet bör skatteregistret vid handläggningen av dessa ärenden få tillföras dels vissa uppgifter som skall finnas med i ansökan om skattereduktion, dels uppgifter om beslutad skattereduktion.

Handelsbolag som sökande Handelsbolag är inte egna skattesubjekt i fråga om inkomstskatt men däremot beträffande fastighetsskatt. Beskattningen för inkomst sker i stället hos delägarna. I promemorian sägs att för att det skall bli möjligt att tillgodoräkna delägare i ett handelsbolag skattereduktion bör det krävas att det i bolagets ansökan anges att skattereduktionen skall utnyttjas av delägarna i stället för handelsbolaget. Regeringen delar den uppfattningen men vill också tillägga att det inte bör vara möjligt för handelsbolaget att överlåta endast en del av skattereduktionen. I de fall delägarna skall utnyttja

skattereduktionen bör det vidare i bolagets ansökan anges att delägarna Lagrådsremiss biträder ansökan och hur skattereduktionen skall fördelas mellan delägarna. Bolagets ansökan skall i sådana fall även undertecknas av delägarna.

4.5 Omprövning, överklagande och straffansvar

Regeringens förslag: Skattemyndigheten skall ompröva ett beslut om skattereduktion om sökanden begär det eller om det finns andra skäl. Omprövning skall också ske när sökanden har överklagat ett beslut om skattereduktion. Skattemyndigheten får avstå från att på eget initiativ ompröva ett beslut, om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp. I fråga om förfarandet vid överklagande gäller 6 kap. taxeringslagen i tillämpliga delar. Oriktiga uppgifter kan föranleda ansvar enligt skattebrottslagen (1971:69).

Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens förslag i den del som avser straffansvar. Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm anser att det bör övervägas om inte en närmare anknytning till förfarandereglerna i skattebetalningslagen (1997:483) är att föredra. Kammarrätten påpekar också att en överklagandetid på tre veckor avviker från det gängse på skatteområdet. Skälen för regeringens förslag: Promemorians förslag till bestämmelser om omprövning och överklagande överensstämmer i allt väsentligt med dem som förekom i tidigare lagstiftning om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus. I promemorian föreslås att en skattemyndighets beslut om skattereduktion får omprövas bl.a. i de fall som anges i 27 § förvaltningslagen (1986:223). Kopplingen till förvaltningslagen innebär att en omprövning skall kunna ske när ett beslut är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, och om omprövningen kan göras snabbt och enkelt. En tredje förutsättning för omprövning enligt förvaltningslagen är att en ändring kan ske utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Regeringen anser att förvaltningslagens omprövningsregler medför en alltför snäv begränsning av de beslut om skattereduktion som bör få omprövas. Skattemyndigheten bör få större möjligheter att ompröva besluten. Syftet bör vara att åstadkomma en enkel, smidig och snabb ordning för rättelse av felaktiga beslut.

Kammarrätten i Stockholm anför att en närmare anknytning till Lagrådsremiss förfarandereglerna i skattebetalningslagen är att föredra samt att en överklagandetid på tre veckor inte är det normala på skatteområdet. Skattebetalningslagens bestämmelser om omprövning och överklagande uppvisar likheter med motsvarande bestämmelser i taxeringslagen (1990:324, TL). Vad gäller förfarandet vid överklagande hänvisar skattebetalningslagen i flera fall till TL. Mot bakgrund härav anser regeringen att TL bör användas som förebild vid utformningen av bestämmelser om omprövning och överklagande.

Beslut som kan omprövas En skattemyndighets beslut om skattereduktion bör kunna omprövas om sökanden begär det eller om det finns andra skäl . Som exempel på andra skäl för omprövning kan nämnas att den föranleds av ett annat beslut av en skattemyndighet eller en allmän förvaltningsdomstol som rör skattereduktion, fastighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt, och som gör att ett tidigare beslut om skattereduktion framstår som felaktigt. Ett beslut bör vidare, på begäran av sökanden, kunna omprövas i de fall då denne ansökt om och beviljats skattereduktion ett taxeringsår men sedan inte kan tillgodoräkna sig den beslutade skattereduktionen fullt ut detta år. Som tidigare nämnts kan skattereduktionen dock endast medges vid debiteringen av slutlig skatt vid taxeringen år 2002 eller 2003. En omprövning av ett beslut om skattereduktion kommer i regel att initieras av sökanden. Efter det att en ansökan granskats och ett beslut fattats har skattemyndigheten normalt inte någon anledning att ta upp och ompröva ett ärende på nytt. För att en omprövning skall initieras av skattemyndigheten kan därför förutsättas att nya omständigheter kommit till som gör att det tidigare beslutet framstår som felaktigt. Det kan som tidigare nämnts vara fråga om annat beslut av en skattemyndighet eller en allmän förvaltningsdomstol som rör t.ex. fastighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt. Skattemyndigheten är då skyldig att vidta de åtgärder som behövs. I andra fall bör det ankomma på sökanden att bevaka sina intressen. Skattemyndigheten bör inte heller vara skyldig att självmant ompröva ett beslut, om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp. Ledning för tolkningen av uttrycket mindre belopp kan hämtas ur förarbetena till taxeringslagen (prop. 1989/90:74 s. 304). Riktlinjer för skattemyndigheternas ambitionsnivå bör dras upp av Riksskatteverket. I fråga om omprövning bör ett flertal av taxeringslagens bestämmelser kunna tillämpas. En närmare redogörelse för dessa lämnas i författningskommentaren.

Överklagande

När det gäller förfarandet vid överklagande bör taxeringslagens bestämmelser gälla i tillämpliga delar.

Straffansvar Lagrådsremiss Att vid ansökan om skattereduktion uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämna oriktig uppgift och därigenom föranleda att skattereduktion beviljas eller beviljas med för högt belopp omfattas av reglerna om straffansvar i skattebrottslagen. Någon särskild straffbestämmelse kan därför inte anses behövlig i den nu föreslagna lagen om skattereduktion. Reglerna om skattetillägg i taxeringslagen blir inte tillämpliga i ärenden om skattereduktion med hänsyn till att handläggningen inte kan anses avse taxering.

4.6 Ikraftträdande

Regeringens förslag: De föreslagna reglerna skall träda i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången i samband med 2002 års taxering.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Har inte yttrat sig. Skälen för regeringens förslag: Det är av stimulansskäl angeläget att åtgärder som ger rätt till skattereduktion enligt denna lag kommer igång så snabbt som möjligt. De föreslagna reglerna bör därför träda i kraft den 1 januari 2001. Beslut om skattereduktion kan givetvis fattas av skattemyndigheten redan under år 2001 men den tillgodoförs sökanden första gången i samband med taxeringen 2002. I enlighet med vad som redan nämnts omfattar förslaget utgifter för en anslutning som tas i bruk under perioden den 1 januari 2001 – den 31 december 2002 och som är betalda senast vid tidpunkten för ansökan. Det betyder att utgifter för anslutningsarbeten som påbörjas före den 1 januari 2001 men som avser anläggningar som tas i bruk därefter kan ingå i underlaget för skattereduktion om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.

Lagrådsremiss

5 Offentlig-finansiella effekter

Det är förenat med betydande svårigheter att beräkna de offentligfinansiella effekterna av att införa en skattereduktion för installation av bredband. Det är bl.a. oklart hur stor den grupp är som kan tänkas vilja ansöka om skattereduktionen. Förslaget är konstruerat under antagandet att det är ca 230 000 hushåll och 90 000 företag som kommer att ansöka om skattereduktionen. Beräkningen bygger på att cirka 70 procent av företagen men endast 15– 20 procent av hushållen kommer att söka skattereduktion. Det betyder ca 320 000 uppkopplingar. Sannolikt kommer antalet abonnenter utanför de större tätorterna att öka som resultat av det stöd till kommunernas utbyggnad av de lokala näten som regeringen avser att inrätta. Reglerna föreslås medge en skattereduktion med 50 procent av installationskostnaderna överstigande 8 000 kronor, dock maximalt uppgående till 5 000 kronor. Det betyder att maximal subvention uppnås då installationskostnaden uppgår till 18 000 kronor. Förslaget ger då en subventionsgrad på ca 28 procent. Förslaget beräknas för perioden 2001–2002 ge en sammanlagd budgetförsvagning med 1,6 miljarder kronor med jämn fördelning på de enskilda åren. Kassamässigt kommer effekten att förskjutas ett år eftersom skattereduktionen normalt tillgodoförs i samband med taxeringen året efter installationsåret.

Lagrådsremiss

6 Författningskommentar

6.1 Förslaget till lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

1§ I paragrafen finns de grundläggande bestämmelserna om vilka som kan komma i fråga för skattereduktion för bredbandsanslutning och vad som utgör underlaget för skattereduktionen . Av första stycket följer att handelsbolag har rätt till skattereduktion. I andra stycket anges att handelsbolag kan avstå från skattereduktion till förmån för delägarna i bolaget. I ett sådant fall gäller också bestämmelserna i 13 §.

2§ I paragrafen finns bestämmelser om vilka krav som ställs på anslutningen för tele- och datakommunikation. Bestämmelserna har närmare behandlats i avsnitt 4.1.

3 § I paragrafen anges att skattereduktion skall göras vid debiteringen av slutlig skatt vid taxeringen 2002 eller 2003. Reduktionen kan således inte tillgodoräknas vid något annat års taxering, även om en omprövning sker efter utgången av år 2003.

4 § I denna lag har termer och uttryck samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Bestämmelserna om juridiska personer skall dock tillämpas också på handelsbolag. Termen hyreshus har samma betydelse som i 6 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

5–7 §§ I paragraferna behandlas frågan om underlaget för skattereduktionen. Bestämmelserna har närmare kommenterats i avsnitt 4.2. Både utgifter för material och arbete ingår i underlaget. Vad gäller arbete ingår utgifter för projektering, planering och dokumentation av nätet samt av fastighets- och områdesnod. Utgifter för arbete kan även avse anläggning av nät och fastighets- och områdesnod (exempelvis grävning för kabelförläggning, anläggning av kabelbrunn, installation, håltagning av vägg, märkning, provning av nätet). Dessutom omfattas utgifter för hyra av maskinutrustning och liknande (exempelvis grävmaskin, utrustning för håltagning och för skarvning av fiber). Underlaget omfattar däremot inte utgifter för utbyggnad av lokala nät inom bostad, lokal, enskilt hus eller industrilokal. Anledningen till detta är att de lokala näten är privata och omfattningen av dessa kan variera

kraftigt bland annat beroende på antalet datoranvändare inom exempelvis Lagrådsremiss en bostad eller lokal. Bestämmelserna i 6 § andra stycket om F-skattsedel har getts en utformning som överensstämmer med motsvarande bestämmelser i skattebetalningslagen (1997:483).

8 – 10 §§ Paragraferna innehåller regler om beräkning av skattereduktionens storlek. Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 4.3.

11–13 §§ Paragraferna behandlar förhållandena kring ansökan om skattereduktion och dess innehåll.

14 § I paragrafen anges när en ansökan skall ha kommit in till skattemyndigheten för att skattereduktion skall kunna ges mot den slutliga skatten vid taxeringen 2002 respektive 2003.

15 § I paragrafen finns regler om beslutsmyndighet.

16 § Första stycket innehåller regler om förutsättningarna för omprövning. Regleringen har närmare kommenterats i avsnitt 4.5. I första stycket anges att omprövning också skall ske när sökanden har överklagat ett beslut om skattereduktion. Av andra stycket framgår att skattemyndigheten får underlåta att på eget initiativ ompröva ett beslut om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp. Någon motsvarande möjlighet att underlåta omprövning i de fall sökanden har begärt omprövning finns inte. Av tredje stycket framgår att omprövning inte kan ske av en fråga som domstol avgjort.

17 § I fråga om omprövning på begäran av sökanden skall taxeringslagen (1990:324) tillämpas i utvalda delar. En hänvisning har gjorts till 4 kap. 9 § första stycket taxeringslagen, vilket innebär att sökandens begäran om omprövning skall vara skriftlig och ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Av hänvisningen till 4 kap. 10 § följer att om en begäran om omprövning inte är egenhändigt undertecknad av sökanden eller hans ombud, får skattemyndigheten utfärda ett föreläggande om att den skall undertecknas. Föreläggandet skall innehålla en upplysning om att omprövning inte görs om begäran inte undertecknas. Hänvisningen till 4 kap. 12 § taxeringslagen innebär, trots regeln i 16 § tredje stycket, att en fråga som har avgjorts av en länsrätt eller en kammarrätt genom beslut som fått laga kraft kan omprövas, om

sökandens begäran kommer in inom femårsperioden och beslutet Lagrådsremiss avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrättsavgörande som har meddelats därefter. 18 § Av paragrafen framgår att om omprövning sker på initiativ av skattemyndigheten skall 4 kap. 13 § första stycket och andra stycket 1–3 samt 14 § första stycket taxeringslagen tillämpas. Det innebär att när skattemyndigheten självmant omprövar ett beslut, får omprövningsbeslut som är till sökandens fördel meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för sökanden får inte meddelas efter utgången av året efter taxeringsåret. För ytterligare kommentarer hänvisas till författningskommentaren till berörda bestämmelser i taxeringslagen (prop.1989/90:74 s. 402 ff).

19 § I paragrafen har de fall samlats där skattemyndigheten får meddela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för sökanden efter utgången av den tid som följer av 18 §, dvs. efter utgången av året efter taxeringsåret. Bestämmelserna har utformats med taxeringslagens bestämmelser om eftertaxering som förebild. Förutom fall där sökanden har lämnat oriktig uppgift eller där en felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende skall rättas, skall skattemyndigheten kunna meddela en följdändring som föranleds av ett annat beslut av skattemyndigheten eller allmän förvaltningsdomstol. Det kan vara fråga om beslut som rör skattereduktion, fastighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt, och som gör att ett tidigare beslut om skattereduktion framstår som felaktigt.

20 § I paragrafen finns bestämmelser om att ett omprövningsbeslut till nackdel för sökanden inte får meddelas om det skulle framstå som uppenbart oskäligt. En motsvarande bestämmelse återfinns i 4 kap. 18 § taxeringslagen. I fråga om skattereduktion för bredbandsanslutningar bör samma restriktiva tillämpning gälla som på taxeringsområdet eftersom skattemyndighetens resurser skall inriktas på väsentligheter. I fråga om tillämpligheten av oskälighetsrekvisitet kan därför hänvisas till ett uttalande i förarbetena som gjordes i samband med vissa ändringar i taxeringslagen (prop. 1991/92:43 s. 91). Detta betyder också att en omprövning på initiativ av skattemyndigheten enligt 19 § inte bör ske i fråga om ringa belopp. Detta beloppskrav bör dock inte gälla i fråga följdändringar som skattemyndigheten kan göra med stöd av 19 § 3. I paragrafen finns även bestämmelser om hinder för omprövning till nackdel för sökanden, om skattemyndigheten tidigare fattat ett omprövningsbeslut till nackdel för sökanden avseende samma fråga. Däremot är skattemyndigheten oförhindrad att fatta ett omprövningsbeslut till sökandens fördel.

21 §

I paragrafen anges den normala tidsfrist inom vilken ett Lagrådsremiss omprövningsbeslut i de fall som nämns i 18 § skall meddelas. Det anges också att ett beslut om följdändring till nackdel för sökanden får fattas även efter femårsperioden. I sådana fall skall följdändringsbeslutet fattas inom sex månader från det att det beslut som föranleder följdändringen meddelades. 22 § Bestämmelserna innebär att förfarandet vid överklagande i 6 kap. taxeringslagen gäller i tillämpliga delar. I fråga om dessa bestämmelser, hänvisas till författningskommentaren till taxeringslagen (prop. 1989/90:74 s. 413 ff).

23–24§§ I paragraferna anges hur skattereduktionen skall utföras.

25 § I bestämmelsen görs en hänvisning till skatteregisterlagen (1980:343). Enligt den lagen får vissa uppgifter om ansökan och beslut om skattereduktion registreras. Detta görs i syfte att underlätta den administrativa hanteringen av ärenden om skattereduktion.

6.2 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

1 § Ändringen innebär att de centrala och regionala skatteregistren skall användas för bestämmande av skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation.

7 § Ändringen innebär att det centrala skatteregistret får innehålla uppgifter enligt 12 § första stycket lagen om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation för bestämmande av skattereduktion enligt samma lag samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion.

Bilaga 1

Sammanfattning av promemorian Skattelättnad för bredbandsanslutning

I promemorian föreslås en ny lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation från ett allmänt tillgängligt telenät. Den föreslagna lagen innebär att en skattereduktion kan ges till juridiska personer, enskilda näringsidkare och fastighetsägare som under perioden den 1 januari 2001 – 31 december 2002 haft utgifter för en anslutning avsedd för tele- och datakommunikation som innebär en väsentlig kapacitetshöjning i syfte att uppnå tillräcklig kapacitet för överföring av multimedietjänster. Skattereduktionen ges till juridiska personer och enskilda näringsidkare även om utgiften kan dras av i näringsverksamheten. Skattereduktion föreslås uppgå till 50 procent av utgifter över 8 000 kr och utgå med lägst 500 kronor och högst 5 000 kronor. I fråga om hyreshus begränsas skattereduktionen till högst 5 000 kr per lägenhet. Skattereduktion kan endast medges vid ett tillfälle. Om abonnemang ingår skall värdet på det minska underlaget för skattereduktionen. Värdet av eget arbete får inte medräknas. Ett krav för skattereduktion är att den som utför anslutningen har Fskattsedel. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2001. Skattereduktion kan medges vid debiteringen av slutlig skatt vid taxeringen 2002 eller vid taxeringen 2003.

Bilaga 2

Förteckning över remissinstanser till promemorian Skattelättnad för bredbandsanslutning

Följande remissinstanser har avgett yttrande över promemorian Skattelättnad för bredbandsanslutning: Svea hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Glesbygdsverket, Konkurrensverket, Konsumentverket, Lantmäteriverket, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Post- och telestyrelsen, Riksskatteverket, Statens fastighetsverk, Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), IT-kommissionen, Statens bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB), Teracom AB, Affärsverket svenska kraftnät, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Svenska Kommunförbundet, Sveriges industriförbund, Bredbandsbolaget AB, Telia AB, Sveriges Fastighetsägareförbund, HSB:s Riksförbund, SBC Bostadsrättsorganisation, Villaägarnas Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund.

Yttranden har också kommit in från Lantbrukarnas Riksförbund, IT- Företagen och Telenordia.