En ny lag om elcertifikat - regelförenkling och en gemensam elcertifikatsmarknad med andra länder

Lagrådsremiss

En ny lag om elcertifikat – regelförenkling och en gemensam elcertifikatsmarknad med andra länder

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 28 april 2011

Maud Olofsson

Dan Sandberg (Näringsdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

I lagrådsremissen föreslås en ny lag om elcertifikat. Elcertifikatssystemets nuvarande mål och funktionssätt bibehålls oförändrade. De nyheter som föreslås är i huvudsak att • regler införs som möjliggör en gemensam elcertifikatsmarknad med andra länder, • kraven skärps för att el som produceras med vattenkraft ska kunna tilldelas elcertifikat, • mindre producenter av förnybar el som själva använder den el de producerat får undantas från kvotplikt, • alla registrerade elintensiva industrier ska få samma möjlighet att undanta övrig el från kvotplikt, • tillsynsmyndigheten ska besluta om annullering av elcertifikat i stället för kontoföringsmyndigheten, • beslut om nedsättning av elcertifikat ska kunna fattas av tillsynsmyndigheten. I övrigt innebär förslaget ett antal redaktionella och språkliga ändringar samt omdispositioner i syfte att göra lagen mer överskådlig, tydlig och lättillgänglig. Den föreslagna nya lagen om elcertifikat bör genom förslagen leda till regelförenklingar och förbättrade administrativa rutiner. Den nya lagen om elcertifikat föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.

1 Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om elcertifikat.

2 Förslag till lag om elcertifikat

Härigenom föreskrivs följande

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om elcertifikat som syftar till att främja produktion av förnybar el.

Definitioner m.m.

2 § I denna lag betyder: 1. förnybar el : produktion av elektricitet med användande av förnybara energikällor och torv, 2. förnybar energikälla : biobränsle, geotermisk energi, solenergi, vattenkraft, vindkraft och vågenergi, 3. anläggning : elproduktionsanläggning med en eller flera produktionsenheter bakom samma mätpunkt, 4. elcertifikat : bevis om att förnybar el har producerats, vilket har utfärdats enligt denna lag eller av en annan stat enligt en sådan internationell överenskommelse som avses i 5 §, 5. kvotplikt : skyldighet att inneha och annullera elcertifikat i förhållande till försäljning eller användning av el, 6. beräkningsår : det kalenderår som föregår annulleringen enligt 4 kap. 11 § som sker den 1 april, 7. elleverantör : den som yrkesmässigt levererar el, 8. elintensiv industri : företag eller del av ett företag som utgör en egen verksamhet eller verksamhetsgren, där det a) bedrivs och under de senaste tre åren har bedrivits industriell tillverkning i en process där det använts i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet, b) bedrivs ny verksamhet med industriell tillverkning i en process där det används eller beräknas användas i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet, eller c) bedrivs verksamhet för vilken avdrag får göras för skatt på elektrisk kraft enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi, 9. förädlingsvärde : skillnaden mellan den elintensiva industrins sammanlagda omsättning och dess sammanlagda inköp, med den betydelse dessa termer har enligt 1 kap. 8 § lagen om skatt på energi. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om vad som avses med biobränsle i första stycket 2.

3 § Om flera produktionsenheter för vattenkraft eller vindkraft finns i närheten av varandra och gemensamt matar in el på ledningsnätet, får de anses som separata anläggningar.

4 § Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer ska vara tillsynsmyndighet respektive kontoföringsmyndighet enligt denna lag.

Gemensamma elcertifikatsmarknader

5 § Elcertifikat som har utfärdats för produktion av förnybar el i en annan stat får användas för uppfyllelse av kvotplikt enligt denna lag om det svenska elcertifikatssystemet genom en internationell överenskommelse har samordnats med elcertifikatssystemet i den andra staten i syfte att etablera en gemensam elcertifikatsmarknad. Om en gemensam elcertifikatsmarknad inrättas ska det elcertifikatsregister som avses i 3 kap. 1 § utformas så, att staternas elcertifikat kan överföras och annulleras elektroniskt i registret. Den prisinformation som avses i 3 kap. 16 § ska då beräknas utifrån uppgifter för den gemensamma elcertifikatsmarknaden.

2 kap. Tilldelning av elcertifikat

Allmänna förutsättningar för tilldelning

1 § Innehavaren av en anläggning är berättigad att tilldelas elcertifikat om anläggningen är tagen i drift och helt eller delvis kan producera förnybar el och om förutsättningarna i övrigt för tilldelning enligt denna lag är uppfyllda.

2 § Efter skriftlig ansökan från innehavaren av en anläggning ska tillsynsmyndigheten godkänna anläggningen och fastställa en tilldelningsperiod innan tilldelning av elcertifikat för produktionen får påbörjas. Detta gäller även för tilldelning vid produktionsökningar enligt 8 § eller för tilldelning efter ombyggnad enligt 9 §.

3 § Kontoföringsmyndigheten får tilldela elcertifikat bara för sådan förnybar el vars inmatade mängd och dess fördelning över tiden har mätts och rapporterats till myndigheten. Om inmatningen från anläggningen görs till ett elnät som används utan stöd av nätkoncession, ska innehavaren av anläggningen svara för mätningen och rapporteringen. Innehavaren av en anläggning ska särskilt beräkna och rapportera elproduktion om 1. endast en del av elproduktionen i en anläggning berättigar till elcertifikat, eller 2. det följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 § 1.

Särskilda krav för el som produceras med flytande biobränsle

4 § När el produceras med sådana flytande biobränslen som avses i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen får elcertifikat tilldelas endast om biobränslena är att anse som hållbara enligt samma lag.

Särskilda krav för el som produceras med vattenkraft

5 § För el som produceras med vattenkraft får elcertifikat tilldelas endast för produktion i en anläggning som 1. tagits i drift första gången efter utgången av 2002, 2. var i drift den 1 maj 2003 och då hade en installerad effekt som inte var högre än 1 500 kilowatt, eller 3. tagits ur drift före den 1 juli 2001 och därefter tagits i drift efter utgången av 2002 om det har gjorts sådana omfattande ombyggnader eller andra investeringar att anläggningen ska anses som en ny anläggning. Om en anläggning som avses i första stycket 1 har en installerad effekt som är högre än 1 500 kilowatt och produktionen vid anläggningen ersätter tidigare produktion får elcertifikat tilldelas endast för produktionsökningar enligt 8 § första stycket. Tilldelning enligt första stycket 3 ska ske i enlighet med 9 § tredje stycket.

6 § För el som produceras med vattenkraft, och som inte omfattas av 5 §, får elcertifikat tilldelas även om tillsynsmyndigheten i det enskilda fallet finner att 1. ett myndighetsbeslut, eller föreskrifter i annan lag eller förordning, ställer nya krav på hur verksamheten ska bedrivas eller hur anläggningen ska vara utformad och detta innebär att verksamhetens ekonomiska förutsättningar ändras på ett sådant ingripande sätt att en långsiktigt lönsam produktion inte kan ske om innehavaren inte tilldelas elcertifikat, eller 2. innehavaren i annat fall än som avses i 1 avser att göra omfattande ombyggnader eller andra stora investeringar i en anläggning som har en installerad effekt om högst 15 megawatt och dessa är så kostsamma att en långsiktigt lönsam produktion inte kan ske om innehavaren inte tilldelas elcertifikat.

Tilldelningsperioder

7 § För produktion av el i en anläggning som för första gången har tagits i drift efter den 30 april 2003 får elcertifikat tilldelas i högst femton år från tillsynsmyndighetens godkännande av anläggningen. För en anläggning som för första gången har tagits i drift före den 1 maj 2003 får elcertifikat tilldelas 1. för produktion till och med den 31 december 2014, om elen produceras med biobränsle, vattenkraft eller vindkraft och statligt bidrag till en investering eller ombyggnad i anläggningen har getts efter den 15 februari 1998 enligt ett program för vissa investeringar inom energiområdet, eller 2. i andra fall än de som avses i 1, för produktion till och med den 31 december 2012.

Tilldelning för produktionsökning

8 § I anläggningar där el produceras med vattenkraft får elcertifikat tilldelas för varaktiga produktionsökningar som genomförs efter den 30 april 2003. För annan elproduktion får elcertifikat tilldelas för varaktiga produktionsökningar som genomförs efter den 31 december 2006 om produktionsökningen har skett till följd av investeringar i anläggningen. Elcertifikat för produktionsökningar får tilldelas i högst femton år från den dag produktionen ökade.

Ny tilldelning efter ombyggnad

9 § Elcertifikat får tilldelas för produktionen i en anläggning vars produktion tidigare har tilldelats elcertifikat endast om det har gjorts sådana omfattande ombyggnader eller andra investeringar i anläggningen att den ska anses som en ny anläggning. Om el har producerats med vattenkraft i en anläggning som har en installerad effekt som är högre än 1 500 kilowatt och produktionen i anläggningen tidigare har tilldelats elcertifikat för endast en varaktig produktionsökning, får elcertifikat endast tilldelas för produktionsökningar även om sådana omfattande ombyggnader som avses i första stycket har gjorts. Tillsynsmyndigheten prövar om en anläggning ska anses som ny och fastställer från vilket datum anläggningen är att anse som ny. Elcertifikat får tilldelas i högst femton år från den dag anläggningen är att anse som ny.

Förlängd tilldelningsperiod

10 § Om det funnits hinder för tilldelning av elcertifikat under en period, får tillsynsmyndigheten efter ansökan från anläggningens innehavare, förlänga tilldelningsperioden med motsvarande period om det finns synnerliga skäl.

Bortre gräns för tilldelning

11 § Elcertifikat får inte tilldelas för produktion av el efter utgången av år 2035.

Förhandsbesked

12 § Efter skriftlig ansökan av anläggningens innehavare ska tillsynsmyndigheten lämna förhandsbesked om möjligheten att få en anläggning godkänd för 1. tilldelning för återupptagen drift efter ombyggnad enligt 5 § första stycket 3, 2. tilldelning i ett enskilt fall enligt 6 § första stycket 2, 2. produktionsökning enligt 8 §, eller 3. ny tilldelning efter ombyggnad enligt 9 §.

Ett förhandsbesked får förenas med villkor och är bindande vid en senare prövning av godkännande.

Bemyndigande

13 § Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om 1. mätning och rapportering enligt 3 §, 2. villkor för att tilldelas elcertifikat för produktionsökningar enligt 8 §, 3. de åtgärder som krävs för att en anläggning ska anses som ny enligt 5 § första stycket 3 eller 9 §.

3 kap. Kontoföring av elcertifikat

Elcertifikatsregister

1 § Kontoföringsmyndigheten ska föra ett elektroniskt register över elcertifikat. Elcertifikatsregistret ska bestå av certifikatkonton som kontoföringsmyndigheten ska lägga upp för elcertifikatsberättigade innehavare av anläggningar samt för kvotpliktiga och deklarationsskyldiga. Efter skriftlig ansökan ska kontoföringsmyndigheten lägga upp certifikatkonton för dem som inte omfattas av andra stycket.

Tilldelning av elcertifikat genom registrering

2 § Kontoföringsmyndigheten tilldelar elcertifikat. Elcertifikat tilldelas genom att certifikatet registreras på det certifikatkonto som tillhör den elcertifikatsberättigade innehavaren av en anläggning. Varje elcertifikat ska omfatta en megawattimme förnybar el och ha ett identifieringsnummer samt en uppgift om vilken dag det tilldelas anläggningens innehavare. Registrering enligt första stycket ska ske snarast efter det att en rapport om den elcertifikatsberättigande elproduktionen har kommit in till kontoföringsmyndigheten. Om tillsynsmyndigheten har fattat ett sådant beslut om nedsättning av tilldelning som avses i 5 kap. 7 § ska tilldelningen göras enligt beslutet.

Överlåtelse av elcertifikat

3 § När ett elcertifikat har överlåtits ska kontoföringsmyndigheten efter ansökan från överlåtaren snarast registrera överlåtelsen på förvärvarens certifikatkonto. Kontoföringsmyndigheten ska även registrera försäljningspriset för elcertifikatet och ange tidpunkten för registreringen. Har förvärvaren ansökt om att det överlåtna certifikatet ska registreras på hans konto, ska en preliminär registrering av överlåtelsen göras på överlåtarens certifikatkonto. Kontoföringsmyndigheten ska därefter förelägga överlåtaren att yttra sig över ansökan inom två veckor från det att han fått del av föreläggandet. Om överlåtaren inte invänder mot

ansökan inom denna tid, ska de överlåtna certifikaten registreras på förvärvarens konto.

Pantsättning av elcertifikat

4 § Om panträtt har upplåtits i ett elcertifikat ska kontoföringsmyndigheten efter ansökan från pantsättaren snarast registrera pantsättningen på pantsättarens certifikatkonto. Tidpunkten för registreringen ska anges. Har panthavaren ansökt om att en pantsättning ska registreras, ska en preliminär registrering av pantsättningen göras på pantsättarens konto. Kontoföringsmyndigheten ska därefter förelägga pantsättaren att yttra sig över ansökan inom två veckor från det att han fått del av föreläggandet. Om pantsättaren inte invänder mot ansökan inom denna tid, ska pantsättningen slutligt registreras på pantsättarens konto.

5 § När en pantsättning av ett elcertifikat har upphört, ska kontoföringsmyndigheten efter ansökan från panthavaren snarast ta bort uppgiften om pantsättning från pantsättarens certifikatkonto. Tidpunkten för registreringen ska anges. Har pantsättaren gjort en ansökan om att registreringen om pantsättningen ska tas bort, ska en preliminär registrering om att pantsättningen har upphört göras på pantsättarens konto. Kontoföringsmyndigheten ska därefter förelägga panthavaren att yttra sig över ansökan inom två veckor från det att han fått del av föreläggandet. Om panthavaren inte invänder mot ansökan inom denna tid, ska registreringen om pantsättningen tas bort.

Förfarandet vid ansökan om registrering i elcertifikatsregistret

6 § En ansökan om registrering i elcertifikatregistret ska göras skriftligen på ett formulär som tillhandahålls av kontoföringsmyndigheten och innehålla de uppgifter som anges på formuläret.

7 § Om en ansökan om registrering i elcertifikatregistret inte görs skriftligen på ett formulär som avses i 6 §, ska kontoföringsmyndigheten avvisa den. Om formuläret är ofullständigt ifyllt ska sökanden föreläggas att komplettera ansökan. Om kontoföringsmyndigheten har förelagt en sökande att komplettera en sådan ansökan som avses i 3–5 §§, ska myndigheten göra en preliminär registrering av uppgifter om överlåtelse eller pantsättning på certifikatkontot. Slutlig registrering ska göras när samtliga uppgifter har kommit in.

8 § Kontoföringsmyndigheten ska avslå en ansökan om registrering i elcertifikatsregistret om 1. en överlåtare, pantsättare eller panthavare gjort en sådan invändning som avses i 3 § andra stycket, 4 § andra stycket eller 5 § andra stycket och det inte är uppenbart att invändningen saknar fog,

2. ett föreläggande enligt 7 § andra stycket inte följs, 3. ansökan avser överlåtelse av ett elcertifikat för vilket pantsättning är registrerad, eller 4. den registrering som ansökan avser inte är förenlig med en befintlig registrering enligt 4 eller 9 §.

Registrering av underrättelse

9 § Om kontoföringsmyndigheten har underrättats om att en innehavare av ett certifikatkonto gått i konkurs, ska detta registreras på certifikatkontot. Detsamma gäller om myndigheten har underrättats om att ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt denna lag har utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring. När kontoföringsmyndigheten har underrättats om att ett konkursbeslut upphävts, att en konkurs avslutats eller att en sådan åtgärd som avses i första stycket har upphävts eller återgått, ska en sådan registrering som nämns i första stycket tas bort.

Rättsverkan av en registrering

10 § En innehavare av ett certifikatkonto får med de begränsningar som framgår av registreringar på kontot, förfoga över de elcertifikat som finns registrerade på kontot.

11 § Om samma elcertifikat har överlåtits till flera var för sig, har den överlåtelse företräde som registrerades först. Registreringen ger dock inte en överlåtelse företräde framför en tidigare överlåtelse om förvärvaren kände till eller borde ha känt till den tidigare överlåtelsen, när överlåtelsen registrerades. Detta ska tillämpas även på förvärv genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande förvärvssätt, när det gäller företrädet mellan ett sådant förvärv och en annan överlåtelse. Vid tillämpningen av första stycket ska en preliminär registrering ha samma rättsverkan som en slutlig registrering.

12 § Har ett elcertifikat i annat fall än som avses i 11 § överlåtits av någon som inte ägde det, blir överlåtelsen giltig om certifikatet var registrerat på överlåtarens certifikatkonto vid tidpunkten för överlåtelsen och överlåtelsen har registrerats samt förvärvaren då varken kände till eller borde ha känt till att överlåtaren inte ägde certifikatet. Detta gäller även vid överlåtelse från den som ägde elcertifikatet om han inte hade rätt att förfoga över det genom överlåtelse. Vid tillämpningen av första stycket ska en preliminär registrering ha samma rättsverkan som en slutlig registrering.

13 § En pantsättning av ett elcertifikat behandlas på samma sätt som en överlåtelse vid tillämpningen av 11 och 12 §§.

Underrättelse till kontohavaren

14 § När kontoföringsmyndigheten gjort en registrering på ett certifikatkonto, ska certifikatkontohavaren skriftligen underrättas om det. Senast vid januari månads utgång varje år ska kontoföringsmyndigheten underrätta kontohavaren om innehållet på dennes konto per den 31 december föregående kalenderår.

Rättelse av uppgift på certifikatkonto

15 § En uppgift på ett certifikatkonto ska rättas, om den innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Den vars rätt berörs ska ges möjlighet att yttra sig, om inte rättelsen är till förmån för denne eller yttrandet annars är uppenbart obehövligt.

Offentliggörande av information

16 § Kontoföringsmyndigheten ska fortlöpande offentliggöra information om överlåtelser av elcertifikat. Informationen ska avse tidpunkten för överlåtelsen, antalet överlåtna elcertifikat och priset för elcertifikaten. Myndigheten ska vidare fortlöpande offentliggöra dels det volymvägda medelvärdet av priset på elcertifikaten under de närmast föregående tolv månaderna, dels antalet elcertifikat som tilldelats elproducenter under samma period. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om framtagande och offentliggörande av information och om beräkning av det volymvägda medelvärdet av priset på elcertifikaten enligt första stycket.

Behandling av personuppgifter

17 § Om inget annat följer av denna lag eller av föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, tillämpas personuppgiftslagen (1998:204) vid behandling av personuppgifter när elcertifikat kontoförs i elcertifikatsregistret. Kontoföringsmyndigheten är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen för den behandling av personuppgifter som utförs i elcertifikatsregistret.

18 § I fråga om personuppgifter ska registret ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för 1. verksamhet för vilken staten eller kommun ansvarar enligt lag eller annan författning och som a) avser elcertifikat som registreras i elcertifikatsregistret, b) för att kunna fullgöras förutsätter tillgång till information om elcertifikat, eller c) avser fullgörande av underrättelseskyldighet, 2. omsättning av elcertifikat, och

3. affärsverksamhet, kreditgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där information om elcertifikat utgör underlag för prövningar eller beslut.

19 § Kontoföringsmyndigheten ska på begäran lämna ut uppgifter i elcertifikatsregistret till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får ha direktåtkomst till elcertifikatsregistret.

4 kap. Kvotplikt

Kvotpliktiga aktörer

1 § Kvotpliktiga är 1. elleverantörer, 2. elanvändare som använder el som de själva producerat om mängden el uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår och har producerats i en anläggning med en installerad effekt som är högre än 50 kilowatt, 3. elanvändare i den utsträckning de har använt el som de har importerat eller köpt el på den nordiska elbörsen, och 4. elintensiva industrier som har registrerats. Kvotplikten inträder när 1. en elleverantör börjar leverera el, 2. när en elanvändare börjar använda el, eller 3. när en elintensiv industri har registrerats. Kvotplikten upphör när förutsättningarna i andra stycket inte längre är uppfyllda.

Kvotpliktens innebörd

2 § Den som har varit kvotpliktig under beräkningsåret ska den 1 april året därefter inneha elcertifikat för annullering i förhållande till sin försäljning respektive användning av el under beräkningsåret.

Deklarationsskyldighet

3 § Den som har varit kvotpliktig under beräkningsåret ska senast den 1 mars året därefter skriftligen i en deklaration till tillsynsmyndigheten lämna uppgifter om den el som ska ligga till grund för beräkningen av kvotplikten enligt 4 § och den el som inte ska beaktas enligt 5 § samt det antal elcertifikat som ska annulleras.

Kvotpliktens omfattning

4 § Kvotplikten beräknas enligt vad som framgår av följande tabell.

Beräkningsår Antal elcertifikat för kvotplikt per såld eller använd MWh el

2003 0,074 2004 0,081 2005 0,104 2006 0,126 2007 0,151 2008 0,163 2009 0,170 2010 0,179 2011 0,179 2012 0,179 2013 0,135 2014 0,142 2015 0,143 2016 0,144 2017 0,152 2018 0,168 2019 0,181 2020 0,195 2021 0,190 2022 0,180 2023 0,170 2024 0,161 2025 0,149 2026 0,137 2027 0,124 2028 0,107 2029 0,092 2030 0,076 2031 0,061 2032 0,045 2033 0,028 2034 0,012 2035 0,008 Om den beräknade kvotplikten inte omfattar elcertifikat till ett heltal, ska antalet avrundas till närmaste heltal. Vid beräkningen av elleverantörens kvotplikt ska försäljningen av el anses motsvara den mängd el som elleverantören har fakturerat elanvändare under beräkningsåret. Vid beräkningen av en elanvändares kvotplikt ska den del av användningen som består av el som köpts från en elleverantör anses motsvara den mängd el som elanvändaren fakturerats för under beräkningsåret.

5 § Vid beräkning av kvotplikten beaktas inte följande el: 1. el som matats in på det elektriska nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion (förlustel),

2. el som en elleverantör har levererat till en elanvändare utan ersättning i enlighet med ett avtal om intrångsersättning. Detta gäller dock bara om leveransen sker vid en lägre effekt än 50 kilowatt (frikraft), 3. el som har använts i den industriella tillverkningsprocessen i en elintensiv industri som har registrerats enligt 1 kap. 2 § 8 a eller b, eller el som har använts i sådan omfattning som avses i 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi om den elintensiva industrin har registrerats enligt 1 kap. 2 § 8 c, 4. el som en elanvändare själv har producerat och använt, i en anläggning som har en installerad effekt om högst 50 kilowatt, 5. el som har använts i produktionen av el (hjälpkraft), eller 6. el som en elanvändare själv har producerat och använt om mängden el inte uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår. Om kvotplikten för en elintensiv industri endast omfattar sådan el som inte ska beaktas enligt 3 och övrig el inte överstiger 60 megawattimmar per år för de senaste tre åren eller det år som avses i 1 kap. 2 § 8 b, beaktas inte heller den övriga elen vid beräkning av kvotplikten.

Registrering av kvotplikt

6 § Den som är kvotpliktig enligt 1 § första stycket 1, 2 eller 3 ska skriftligen anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Anmälan ska ske senast två veckor efter det att kvotplikten inträdde. Tillsynsmyndigheten ska registrera den kvotpliktige. Om tillsynsmyndigheten har en välgrundad anledning att anta att någon är kvotpliktig enligt 1 § första stycket 1, 2 eller 3 utan att ha gjort en anmälan om det ska myndigheten registrera denne. Innan en sådan registrering sker, ska den som berörs av åtgärden få tillfälle att yttra sig. Ett beslut om registrering gäller omedelbart.

7 § För att en elintensiv industri ska registreras som kvotpliktig ska en skriftlig ansökan om registrering av kvotplikt göras hos tillsynsmyndigheten. Om kraven i 1 kap. 2 § 8 a, b eller c är uppfyllda ska myndigheten fatta beslut om registrering.

Avregistrering av kvotplikt

8 § Den som inte längre är kvotpliktig enligt 1 § första stycket 1, 2 eller 3 ska skriftligen göra en anmälan om detta till tillsynsmyndigheten. Anmälan ska göras senast två veckor efter det att kvotplikten upphörde. Tillsynsmyndigheten ska avregistrera den som anmälan avser. Om det finns skäl att anta att någon inte har gjort en anmälan enligt första stycket ska tillsynsmyndigheten besluta om avregistrering trots att någon anmälan inte har gjorts. Innan en sådan avregistrering sker, ska den som berörs av åtgärden ges tillfälle att yttra sig. Ett beslut om avregistrering gäller omedelbart.

9 § Tillsynsmyndigheten ska avregistrera en elintensiv industri när kraven i 1 kap. 2 § 8 a, b eller c inte längre är uppfyllda.

Tillsynsmyndigheten ska även avregistrera en elintensiv industri om registreringen baserar sig på oriktiga eller vilseledande uppgifter eller om dess företrädare begär det. Ett beslut om avregistrering gäller omedelbart.

Annullering av elcertifikat

10 § Tillsynsmyndigheten beslutar hur många elcertifikat som ska annulleras utifrån de uppgifter som lämnas av den kvotpliktige i deklarationen. Om tillsynsmyndigheten beslutar om annullering av fler elcertifikat än den kvotpliktige uppgett i sin deklaration, ska det överstigande antalet elcertifikat registreras som låsta på certifikatkontot i avvaktan på lagakraftvunnet beslut om hur många elcertifikat som ska annulleras. Tillsynsmyndigheten ska lämna uppgift till kontoföringsmyndigheten om det antal elcertifikat som ska annulleras eller registreras som låsta.

11 § Kontoföringsmyndigheten ska den 1 april varje år annullera eller låsa det antal elcertifikat som tillsynsmyndigheten lämnar uppgift om. Annullering eller låsning får inte ske av elcertifikat som har 1. pantsatts enligt en preliminär eller slutlig registrering på kontot, 2. utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring, eller 3. överlåtits enligt en preliminär registrering på kontot. Kontoföringsmyndigheten ska, i förekommande fall, annullera elcertifikat som är låsta när ett beslut om hur många elcertifikat som ska annulleras har vunnit laga kraft.

Bemyndiganden

12 § Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om 1. undantag från deklarationsskyldighet som avses i 3 §, 2. registrering enligt 7 §, och 3. avregistrering enligt 9 §.

5 kap. Tillsyn

1 § Tillsynsmyndigheten utövar tillsyn över att denna lag och de föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen följs. Tillsynen omfattar dock inte kontoföringsmyndigheten.

Tillsynsmyndighetens befogenheter

2 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. En sådan begäran får förenas med vite.

3 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för tillsynen. Ett föreläggande får förenas med vite.

4 § Tillsynsmyndigheten ska på begäran få tillträde till anläggningar samt lokaler och områden som hör till sådana anläggningar i den utsträckning som behövs för tillsynen. Denna rätt omfattar inte bostäder. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för tillsynen.

5 § Om det finns anledning anta att den som omfattas av tillsynen har begått brott, får han inte föreläggas vid vite att medverka i utredning av en fråga som har samband med den gärning som brottsmisstanken avser.

Återkallelse av godkännande och av förhandsbesked

6 § Tillsynsmyndigheten ska återkalla ett godkännande av en anläggning om 1. anläggningen inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande, eller 2. om ett godkännande har lämnats på grund av oriktiga eller vilseledande uppgifter i en ansökan om godkännande och dessa har haft betydelse för rätten att tilldelas elcertifikat. Tillsynsmyndigheten ska återkalla ett förhandsbesked om 1. de förutsättningar som låg till grund för beskedet har ändrats, eller 2. förhandsbeskedet har lämnats på grund av oriktiga eller vilseledande uppgifter och dessa har haft betydelse för ärendets avgörande. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart.

Nedsättning av tilldelning av elcertifikat

7 § Om tillsynsmyndigheten finner att produktion av el som rapporteras enligt 2 kap. 3 § tredje stycket inte berättigar till elcertifikat, ska myndigheten besluta om nedsättning av tilldelning av elcertifikat och underrätta kontoföringsmyndigheten. Ett beslut om nedsättning gäller omedelbart.

Bevarande av underlag

8 § Den som är eller har varit kvotpliktig ska genom räkenskaper, anteckningar eller på annat sätt se till att det finns underlag för att fullgöra deklarationsskyldigheten eller, om deklarationsskyldighet inte gäller, underlag för att styrka att kraven för registrering som elintensiv industri och undantag från deklarationsskyldighet är uppfyllda. Underlaget ska bevaras i sju år efter utgången av året efter beräkningsåret.

Vissa särskilda skyldigheter

9 § Om den som är deklarationsskyldig enligt 4 kap. 3 § inte lämnar en deklaration i rätt tid, eller om en deklaration är ofullständig, får tillsynsmyndigheten förelägga den deklarationsskyldige att lämna en deklaration eller göra de kompletteringar som behövs. Tillsynsmyndigheten får också förelägga den deklarationsskyldige att lämna uppgifter och visa upp handlingar i den utsträckning som behövs för kontroll av att deklarationen är korrekt. Ett föreläggande får förenas med vite.

10 § En innehavare av nätkoncession är skyldig att på begäran av tillsynsmyndigheten lämna uppgifter om den överföring av el som skett till elanvändare som avses i 4 kap. 1 § 2 eller 3. En sådan begäran får förenas med vite.

11 § Innehavaren av en anläggning samt elleverantörer ska på tillsynsmyndighetens begäran lämna de statistikuppgifter som myndigheten behöver. En sådan begäran får förenas med vite.

6 kap. Avgifter

Kvotpliktsavgift

1 § Den som är kvotpliktig ska till staten betala en särskild avgift (kvotpliktsavgift), om 1. den kvotpliktige i sin deklaration enligt 4 kap. 3 § har angett ett mindre antal elcertifikat än som omfattas av kvotplikten, eller 2. det antal elcertifikat som omfattas av kvotplikten enligt tillsynsmyndighetens beslut inte har kunnat annulleras eller låsas på den kvotpliktiges certifikatkonto. Kvotpliktsavgiften beräknas per elcertifikat som enligt bestämmelserna i första stycket inte annullerats på den kvotpliktiges certifikatkonto och uppgår till 150 procent av det volymvägda medelvärdet av elcertifikatspriset under perioden från och med den 1 april beräkningsåret till och med den 31 mars påföljande år. Kvotpliktsavgift får inte beslutas för elcertifikat som är registrerade som låsta enligt 4 kap. 11 § första stycket.

2 § Tillsynsmyndigheten prövar frågor om kvotpliktsavgift. Myndigheten ska besluta om kvotpliktsavgift senast den 1 september året efter beräkningsåret. Om myndigheten inte har fattat beslut inom den angivna tiden, faller frågan om kvotpliktsavgift.

3 § Om den kvotpliktige har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter av betydelse för kvotpliktens omfattning i sin deklaration eller i en ansökan om registrering, får tillsynsmyndigheten efter den 1 september året efter beräkningsåret besluta om eller ändra ett beslut om kvotpliktsavgift. Ett sådant beslut får dock inte meddelas efter utgången av det femte året efter det kalenderår då beslut skulle ha fattats enligt 2 §.

4 § Tillsynsmyndigheten får, efter ansökan av den kvotpliktige, sätta ned ett beslut om kvotpliktsavgift om det finns synnerliga skäl.

Sanktionsavgift

5 § En innehavare av en anläggning ska betala en sanktionsavgift till staten för de elcertifikat som felaktigt har tilldelats innehavaren, om tilldelningen gjorts på grund av oriktiga eller vilseledande uppgifter som lämnats 1. i en ansökan om godkännande enligt 2 kap. 2 §, 2. vid rapportering enligt 2 kap. 3 § andra och tredje styckena, eller 3. i en ansökan om förlängd tilldelningsperiod enligt 2 kap. 10 §. Tillsynsmyndigheten prövar frågor om sanktionsavgift. Avgiften ska beräknas enligt 1 § andra stycket. Perioden för beräkning av elcertifikatpriset ska dock vara den tolvmånadersperiod som föregår dagen för beslutet. Ett beslut om sanktionsavgift får inte avse elcertifikat som har tilldelats anläggningens innehavare mer än två år före tillsynsmyndighetens beslut.

Förseningsavgift

6 § Om en deklaration som avses i 4 kap. 3 § inte lämnas i rätt tid, ska den deklarationsskyldige betala en förseningsavgift med 1 000 kronor till staten. Tillsynsmyndigheten prövar frågor om förseningsavgift. Den deklarationsskyldige ska befrias från förseningsavgift om det framstår som ursäktligt att deklarationen inte lämnats i rätt tid med hänsyn till omständigheter som den deklarationsskyldige inte har kunnat råda över. Den deklarationsskyldige ska även befrias från avgiften om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.

Avgifter för ärendehandläggning

7 § För kontoföring och registrering av överlåtelser av elcertifikat får kontoföringsmyndigheten ta ut avgifter. Någon avgift får dock inte tas ut för registrering som sker när elcertifikat annulleras eller tilldelas en innehavare av en anläggning. Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för kontoföring och registrering av överlåtelser av elcertifikat.

Indrivning

8 § Om en kvotpliktsavgift, en sanktionsavgift eller en förseningsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, ska avgiften lämnas för indrivning. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

7 kap. Straff och skadestånd

Straff

1 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen 1. bryter mot skyldigheten att göra en anmälan enligt 4 kap. 6 § första stycket eller, när det gäller elanvändare, 4 kap. 8 § första stycket, eller 2. i en deklaration som avses i 4 kap. 3 § lämnar en oriktig eller vilseledande uppgift om mängden såld, använd eller producerad el. Är ett brott som avses i första stycket att anse som grovt, ska dömas till fängelse i högst två år. I ringa fall ska inte dömas till ansvar.

2 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar en oriktig uppgift till kontoföringsmyndigheten i en ansökan enligt 3 kap. 3 § första stycket om det pris till vilket elcertifikat har överlåtits. I ringa fall ska inte dömas till ansvar.

3 § Ansvar enligt denna lag döms inte ut om gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken.

4 § Den som inte har följt ett vitesföreläggande döms inte till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet.

Skadestånd

5 § Den som lider skada på grund av ett tekniskt fel i elcertifikatsregistret har rätt till ersättning av staten. Ersättningen ska sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande.

6 § En ägare eller rättighetshavare som drabbas av skada till följd av ett beslut om rättelse enligt 3 kap. 15 § har rätt till ersättning av staten. Ersättning lämnas dock inte om den skadelidande med hänsyn till felets art eller andra omständigheter hade bort inse att det förekommit fel.

7 § Utöver vad som föreskrivs om ersättning i 5 och 6 §§ gäller bestämmelserna i 48 § personuppgiftslagen (1998:204) om skadestånd vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.

8 § Staten företräds i ärenden om ersättning enligt 5 och 6 §§ av den myndighet som regeringen bestämmer.

8 kap. Överklagande

1 § Beslut av tillsynsmyndigheten i följande frågor får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol:

1. godkännande enligt 2 kap. 2 § och förhandsbesked enligt 2 kap.12 §, 2. förlängd tilldelningsperiod enligt 2 kap. 10 §, 3. registrering enligt 4 kap. 6 och 7 §§, 4. avregistrering enligt 4 kap. 8 och 9 §§, 5. annullering av elcertifikat enligt 4 kap. 10 §, 6. begäran som har förenats med vite enligt 5 kap. 2 §, 7. föreläggande som har förenats med vite enligt 5 kap. 3 §, 8. återkallelse av godkännande och förhandsbesked enligt 5 kap. 6 §, 9. nedsättning av tilldelning av elcertifikat enligt 5 kap. 7 §, 10. föreläggande som har förenats med vite enligt 5 kap. 9 §, 11. begäran som förenats med vite enligt 5 kap. 10 och 11 §§, 12. kvotpliktsavgift enligt 6 kap. 1 och nedsättning av kvotpliktsavgift enligt 6 kap. 4 §, 13. sanktionsavgift enligt 6 kap. 5 §, och 14. förseningsavgift enligt 6 kap. 6 §.

2 § Beslut av kontoföringsmyndigheten i följande frågor får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol: 1. tilldelning av elcertifikat enligt 3 kap. 2 § första och andra styckena, 2. registrering enligt 3 kap. 3–5 §, 3. avvisning enligt 3 kap. 7 §, 4. avslag enligt 3 kap. 8 §, och 5. rättelse enligt 3 kap. 15 §.

3 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 då lagen (2003:113) om elcertifikat ska upphöra att gälla. 2. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om tilldelning av elcertifikat för produktion av el med vattenkraft om anläggningen före ikraftträdandet har fått de tillstånd som krävs för verksamheten enligt 11 kap. miljöbalken. 3. Ett beslut att godkänna en anläggning för el som produceras med vattenkraft, eller ett förhandsbesked om möjligheten att få en anläggning för sådan produktion godkänd, som har meddelats före ikraftträdandet får inte återkallas enligt 5 kap. 6 § första stycket 1 och andra stycket 1 i den nya lagen på grund av att anläggningen inte uppfyller de krav som föreskrivs i 2 kap. 5 § första stycket 3 och andra stycket samt 9 § andra stycket i den nya lagen.

3 Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade den 2 juli 2009 att ge Energimyndigheten i uppdrag att lämna förslag på ändringar i det samlade regelverket kring elcertifikatssystemet för att regelverket skulle bli mer överskådligt, enhetligt och lättillgängligt och för att de administrativa kostnaderna för berörda aktörer skulle minska (dnr N2009/5780/E). Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 15 september 2010 i rapporten Regelförenkling (dnr N2010/2438/E). En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 1 . Myndighetens författningsförslag finns i bilaga 2. Rapporten har remissbehandlats och remissvaren finns tillgängliga hos Näringsdepartementet (dnr N2010/2438/E). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Energimyndigheten fick den 4 februari 2010 ett tilläggsuppdrag (dnr N2010/773/E) att utreda utformningen och analysera konsekvenserna av en utvidgad elcertifikatsmarknad m.m. I uppdraget ingick att analysera de möjligheter och begränsningar för Sverige som följer av de olika mekanismer för samarbete som finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (förnybartdirektivet) samt att ge förslag till nödvändiga ändringar i det svenska regelverket som skulle följa av en utvidgad elcertifikatsmarknad. Uppdraget delredovisades den 15 maj 2010 i rapporten Samarbetsmekanismer enligt EU:s förnybartdirektiv (ER 2010:18) och den 15 september 2010 i rapporten Gemensamt elcertifikatsystem med Norge (ER 2010:28). Rapporten Gemensamt elcertifikatsystem med Norge (ER 2010:28) har remissbehandlats och remissvaren finns tillgängliga hos Näringsdepartementet (dnr N2010/2438/E). En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 4. Myndighetens författningsförslag finns i bilaga 5. Rapporten har remissbehandlats och remissvaren finns tillgängliga hos Näringsdepartementet (dnr N2010/2438/E). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. I promemorian En ny lag om elcertifikat – regelförenkling och en gemensam elcertifikatmarknad med Norge har Näringsdepartementet vidareutvecklat lagförslagen i de remissbehandlade rapporterna. Lagtexterna har också omarbetats och omdisponerats i förhållande till lagen (2003:113) om elcertifikat (nedan benämnd 2003 års lag). För att uppnå överskådlighet och lättillgänglighet har departementet utarbetat förslag till en ny lag om elcertifikat. Promemorians lagförslag finns i bilaga 6. Promemorian har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga hos Näringsdepartementet (dnr 2010/2438/E). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 7. I bilaga 8 finns jämförelsetabeller där det framgår vilka bestämmelser i den nya lagen som motsvarar bestämmelser i 2003 års lag och vice versa.

4 Nyheter i elcertifikatssystemet

4.1 Gemensamma stödsystem med andra länder

Förslag : Elcertifikat som har utfärdats för produktion av förnybar el i en annan stat ska få användas för att uppfylla kvotplikten om det svenska elcertifikatssystemet genom en internationell överenskommelse har samordnats med elcertifikatssystemet i den andra staten. Samordningen ska ha skett i syfte att etablera en gemensam elcertifikatsmarknad. Om en gemensam elcertifikatsmarknad inrättas ska elcertifikatsregistret utformas så, att ländernas elcertifikat kan överföras och annulleras elektroniskt i registret. Prisinformation ska beräknas utifrån uppgifter för den gemensamma elcertifikatsmarknaden.

Förslagen i rapporten Gemensamt elcertifikatssystem med Norge:

Inriktningen överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Statskontoret, Sametinget, Datainspektionen, Konsumentverket, Villaägarna, Tillväxtverket och Energigas Sverige har inga synpunkter. Konkurrensverket, Luleå Tekniska Universitet, Svenskt Näringsliv, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Skogsindustrierna, Oberoende elhandlare, Plast- och Kemiföretagen, Svenska Bioenergiföreningen (Svebio), HgCapital och Fred. Olssen Renewables anser att det är positivt att utvidga den svenska elcertifikatsmarknaden till att omfatta Norge. Fiskeriverket tillstyrker i huvudsak rapportens förslag. Svensk Vindenergi menar att det finns många osäkerhetsfaktorer i det föreslagna gemensamma certifikatsystemet som inte belysts i tillräckligt stor utsträckning. Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) betonar vikten av att avsätta tillräckligt med tid för att sätta upp de nödvändiga administrativa rutinerna och systemstöden. Svenska kraftnät är tveksam till om genomförandet kan göras på kortade tid än 18 månader. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO) anser att införandet av en gemensam elcertifikatsmarknad med Norge inte känns som något särskilt stort steg i att använda resurser effektivare samtidigt som det skapar en del osäkerheter och sätter en, enligt organisationens uppfattning, relativt fungerande elcertifikatsmarknad på spel. SERO anser vidare att den gemensamma certifikatmarknaden bör införas först den 1 januari 2013. Älvräddarnas Samorganisation kan inte utan reservation stödja införandet av en gemensam marknad med Norge främst då organisationen bedömer att det innebär att en stor mängd ny vattenkraft i Norge kommer till stånd. Naturvårdsverket anser att en gemensam elcertifikatsmarknad riskerar att ge negativ miljöpåverkan på vattendragen i Norge. Naturskyddsföreningen har inte några principiella invändningar mot att införa en gemensam elcertifikatsmarknad med Norge och inte med andra länder heller. Föreningen anser dock att deltagande från många länder medför att flera energi- och miljöpolitiska viljor ska jämkas och att detta kan leda till vissa inlåsningseffekter då det kan bli svårare att genomföra ändringar i systemet. Risken för sådana effekter medför även att hårdare krav bör ställas på den förnybara elproduktionen än inom ramen för dagens elcertifikatssystem. SSE Renewables Sverige AB (SSE Renewables) instämmer i Energimyndig-

hetens bedömning att ett gemensamt certifikatsystem är gynnsamt för systemets funktionalitet på lång sikt. SSE Renewables delar däremot inte bedömningen i rapporten avseende effekten på certifikatpriserna på kort och medellång sikt eller konsekvenserna för utbyggnadstakten för vindkraften. NV Nordisk Vindkraft AB anser att det finns stor osäkerhet kring framför allt mängden norsk vattenkraft som kan komma att byggas ut inom ramen för den gemensamma elcertifikatsmarknaden. Enercon och Svevind anser att det finns många osäkerhetsfaktorer i det föreslagna gemensamma certifikatsystemet som inte belysts i tillräckligt stor utsträckning och anser vidare att en systemförändring som innebär utvidgning av systemet inte får framtvingas i förväg av politiska skäl enbart för att en tidigare aviserad tidtabell inte ska tillåtas spricka. WPD Scandinavia AB (WPD) anser att Energimyndighetens rapport och liggande förslag innebär att förutsättningarna för att uppnå regeringens mål för förnybar energi försämras. WPD menar vidare att Energimyndighetens antagande om likvärdiga kostnader för vindkraft i Sverige och Norge inte stämmer. Fastighetsägarna Sverige anser att regeringen lämnat besked om den gemensamma elcertifikatsmarknaden innan remisstidens utgång och finner det anmärkningsvärt. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Svensk Energi är fortsatt positiv till en gemensam marknad med Norge men vill påtala vikten av likvärdiga ramvillkor mellan länderna och att det kan uppstå problem om det inte finns tid att färdigställa den administration som krävs för en gemensam elcertifikatsmarknad. Skogsindustrierna anser att ett gemensamt elcertifikatssystem med Norge på sikt är gynnsamt men att det finns risk för initialt sjunkande elcertifikatpriser i Sverige och för att utbyggnader i Norge sker på bekostnad av svenska investeringar samt att dessa risker måste undanröjas innan systemen kan sammanlänkas. Svebio stödjer förslaget om gemensam marknad med Norge men framhåller att villkoren för investerarna inte får förändras. Jernkontoret anser att den gemensamma elcertifikatsmarknaden med Norge troligen i första hand leder till ökad produktion i Norge medan utbyggnad av produktion i Sverige riskerar att bromsas vilket medför att utbudet av el i Sverige inte ökar så länge inte överföringsmöjligheterna är optimala. Oberoende elhandlare är positiva till en gemensam elcertifikatsmarknad med Norge. Vestas Northern Europe (Vestas) är positiv till en gemensam elcertifikatsmarknad mellan Sverige och Norge då det skapar förutsättningar för en större och mer likvid certifikatmarknad men framhåller vikten av att konkurrensvillkoren för alla aktörer blir så likvärdiga som möjligt. De framhåller även att det finns ett problem med överskott av elcertifikat på marknaden för närvarande och föreslår att kvotkurvan ska kunna justeras vid regelbundna, och tätare, kontrollstationer för att både lösa problem med både överskott och underskott. Vestas lämnar även synpunkter på utformningen av den norska kvotkurvan och harmonisering av ramvillkor mellan Norge och Sverige. Svenskt Näringsliv anser att det är centralt att de förstärkningar som aviserats gällande det nordiska stamnätet genomförs för att certifikatmarknaden skall knytas samman på bästa sätt och att det är viktigt att relativt snart efter sammangåendet med Norge kontrollera om marknaden fungerar som avsett. E.ON Sverige AB (E.ON) är positivt till en utvidgad elcertifikatsmarknad men understryker vikten 23

av att en sådan marknad baseras på likvärdiga konkurrensvillkor vilket den norska ”hjemfallsrätten” hindrar genom att exkludera svenska och andra utländska ägare från att investera i norsk vattenkraft. E.ON anser att det är orimligt att anläggningar som omfattas av lagstiftning som diskriminerar svenskt och utländskt ägande kan få stöd till utbyggnad via ett gemensamt elcertifikatssystem. E.ON utgår från att den svenska regeringen ställer krav på att nödvändiga anpassningar av den norska lagstiftningen görs innan den gemensamma marknaden etableras. Svensk Vindenergi har synpunkter på den norska kvotkurvan och anser att villkoren för tillståndsgivning och nätanslutning av förnybar elproduktion bör utformas på likartat sätt så att de ekonomiska villkoren inte ger Norge komparativa fördelar. Skälen för regeringens förslag : Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (förnybartdirektivet) öppnar möjlighet för medlemsstaterna att på frivillig bas besluta att slå samman eller delvis samordna sina nationella stödsystem. Genom ett sådant förfarande skulle en viss mängd energi från förnybara energikällor som produceras i en medlemsstat kunna beaktas vid beräkning av det övergripande nationella målet i en annan medlemsstat. Elcertifikatssystemet är i dag ett svenskt nationellt marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka produktionen av förnybar el i Sverige. Elcertifikatssystemet är dock ett sådant stödsystem som skulle kunna samordnas med andra länders stödsystem inom ramen för förnybartdirektivet. En internationell handel med elcertifikat skulle bidra till en bättre fungerande marknad med högre likviditet och ökad omsättning. Därigenom skulle högre effektivitet och en ökad konkurrens för den förnybara elproduktionen skapas. Regeringen anser därför att elcertifikatssystemet bör öppnas upp för samarbete med andra länder. Det faktiska samarbetet föreslås utformas så att en gemensam elcertifikatsmarknad etableras där elcertifikat som har utfärdats för produktion av förnybar el i en annan stat får användas för uppfyllelse av kvotplikt i Sverige. Kvotplikten kommer således även i fortsättningen att vara nationell men det blir möjligt att uppfylla den med elcertifikat från andra länder. En förutsättning för samarbetet är att det finns en internationell överenskommelse om samarbete mellan de länder som ska etablera en gemensam marknad. För närvarande pågår förhandlingar mellan Sverige och Norge om ett juridiskt bindande avtal med inriktningen att etablera en gemensam elcertifikatsmarknad med start från den 1 januari 2012. Om en gemensam elcertifikatsmarknad med en annan stat inrättas behöver elcertifikatsregistret vara utformat så att elcertifikaten som utfärdats i vardera landet kan överföras och annulleras i båda länderna. Prisinformationen som lämnas bör omfatta hela marknadens omsättning. Prisinformationen ligger till grund för beräkning av det volymvägda medelvärdet på certifikatpriset som i sin tur ligger till grund för beräkning av kvotpliktsavgift och sanktionsavgift.

4.2 Anläggningsbegreppet definieras i lagen

Förslag : En anläggning ska definieras som en elproduktionsanläggning med en eller flera produktionsenheter bakom samma mätpunkt. Om flera produktionsenheter för vattenkraft och vindkraft ligger i närheten av varandra och gemensamt matar in el på ledningsnätet, ska de få anses som separata anläggningar. Tidsperioden för tilldelning av elcertifikat ska vara högst femton år och räknas från tillsynsmyndighetens godkännande av en anläggning. Tidsperioden för tilldelning ska fastställas vid godkännandet. Förslagen i rapporten Regelförenkling: Inriktningen överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Remissinstanserna : Ingen av remissinstanserna har någon synpunkt i denna del. De remissinstanser som inkommit med generella synpunkter avseende regelförenkling redovisas i avsnitt 5. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har någon synpunkt i denna del. De remissinstanser som inkommit med generella synpunkter avseende regelförenkling redovisas i avsnitt 5. Skälen för regeringens förslag : Vad som ska betraktas som en anläggning i elcertifikatssystemet tydliggörs genom en definition. Anläggningsbegreppet kopplas i definitionen till mätpunkten för inmatning av el till ledningsnätet. Det blir den eller de produktionsenheter som ligger bakom varje mätpunkt som kommer att utgöra en anläggning i lagens mening. Så har anläggningsbegreppet tillämpats sedan elcertifikatssystemet infördes när det gäller flertalet energislag och anläggningar. En avvikelse från det tillämpade anläggningsbegreppet finns dock i 2003 års lag för energislagen vattenkraft eller vindkraft. Den särregleringen anger att produktionsenheter för vattenkraft eller vindkraft ska betraktas som separata anläggningar om de ligger i närheten av varandra och gemensamt matar in el på ledningsnätet. Trots att enheterna ligger bakom samma mätpunkt ska de således betraktas som olika anläggningar. När bestämmelsen om att vissa anläggningar för produktion av el med vattenkraft skulle betraktas som separata anläggningar infördes vid elcertifikatssystemets tillkomst syftade den till att små vattenkraftanläggningar, om högst 1500 kW, som var belägna i närheten av varandra och gemensamt matade in el på nätet inte skulle uteslutas från elcertifikatssystemet för att deras sammanlagda effekt översteg 1500 kW. En likadan bestämmelse infördes för vindkraft i 2003 års lag genom propositionen Förnybar el med gröna certifikat (prop. 2005/06:154, s. 36). Bestämmelserna har dock medfört onödig administration för Energimyndigheten genom att exempelvis separata beslut, i olika angelägenheter som rör systemet, måste fattas för varje produktionsenhet som ska betraktas som en anläggning. Energimyndigheten har därför föreslagit i sin rapport att gällande bestämmelser om att produktionsenheter för vattenkraft och vindkraft ska betraktas som separata anläggningar endast ska tillämpas i samband med begränsningsreglerna, dvs. när tilldelningen för anläggningar upphör och

de fasas ut. Bestämmelsen kan då framförallt få betydelse genom att den möjliggör utfasning av produktionsenheter vid olika tillfällen beroende på drifttagningsdatum. Enligt regeringens uppfattning går det dock inte att utesluta att det finns andra situationer där det också kan få betydelse att produktionsenheter för vattenkraft eller vindkraft betraktas som separata anläggningar. En mer ändamålsenlig utformning är därför en generell regel om att sådana enheter ”får” betraktas som separata anläggningar. Myndigheten kan då tillämpa bestämmelsen när en aktör har angivit att en enhet ska betraktas som en separat anläggning utan att belastas av den administration som bestämmelsen i 2003 års lag medfört. Tidsperioden för tilldelning av elcertifikat har hittills varit begränsad till femton år. Regeringen föreslår att tidsperioden även fortsatt ska vara femton år. Den ändringen bör dock göras att tilldelning av elcertifikat får ske i högst femton år från godkännandet. Skälet är att det inom elcertifikatssystemet kan uppstå situationer där det finns behov av att räkna av tid från en beslutad femtonårig tilldelning, t.ex. när varaktiga produktionsökningar, som har omfattats av anläggningens godkännande, ska få ett separat godkännande när tilldelningen upphör för resten av anläggningen. Regeringen föreslår även att tiden för tilldelning av elcertifikat ska räknas från tillsynsmyndighetens godkännande av anläggningen. I 2003 års lag räknas femtonårsperioden från det att tilldelningen började. Det blir en tydligare bestämmelse om utgångspunkten för tilldelningen är tillsynsmyndighetens godkännande. En bestämmelse om att tilldelningsperioden ska fastställas när tillsynsmyndigheten godkänner en anläggning föreslås även. Därigenom kan reglerna i 2003 års lag om att godkännanden ska återkallas när en tilldelningsperiod har löpt utgå, vilket förenklar de administrativa rutinerna för tillsynsmyndigheten.

4.3 Skärpta krav för el som produceras med vattenkraft

Förslag : För el som produceras med vattenkraft i en anläggning som har tagits i drift första gången efter utgången av 2002 ska elcertifikat inte få tilldelas för något annat än produktionsökningar om anläggningen har en installerad effekt som är högre än 1 500 kilowatt och elproduktionen ersätter tidigare produktion. Produktion av el med vattenkraft som sker i en anläggning som har en installerad effekt som är högre än 1 500 kilowatt och som endast har tilldelats elcertifikat för varaktiga produktionsökningar ska inte få en ny tilldelningsperiod för hela elproduktionen i anläggningen även om det har gjorts omfattande ombyggnader. I en anläggning som tagits ur drift före den 1 juli 2001 och som därefter tagits i drift efter utgången av 2002 ska elcertifikat inte heller få tilldelas för något annat än produktionsökningar om det inte gjorts sådana omfattande ombyggnader eller andra investeringar att anläggningen ska anses som en ny anläggning. Möjligheten att få förhandsbesked om tilldelning av elcertifikat ska utvidgas. Ett sådant förhandsbesked ska kunna lämnas även inför ombyggnader av anläggningar som ska återupptas i drift, enligt vad som anges ovan, eller inför ombyggnader av anläggningar som i enskilda fall kan få tilldelning av elcertifikat för att upprätthålla en långsiktigt lönsam produktion. Förslagen i rapporten Regelförenkling: Inriktningen överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen remissinstans motsätter sig förslagen rörande vattenkraftens möjligheter att få tilldelning av elcertifikat. Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Skellefteå kraft och Jämtkraft menar dock att nuvarande regler bör gälla för sådana anläggningar som har kommit långt i investeringsprocessen. Naturskyddsföreningen, Enercon, Svevind och SSE Renewables framhåller vikten av föreslagna lagändringar när det gäller ändringar i anläggningen som berättigar till ny tilldelning av elcertifikat. Fiskeriverket tillstyrker rapportens förslag men påpekar att utbyggnad av ny vattenkraft kan medföra skador på fiskbestånd och fiske och att det därvid inte är någon skillnad i skadehänseende mellan storskalig och småskalig utbyggnad. Sportfiskarna anger att deras huvudståndpunkt är att all vattenkraft förutom produktionsökningar i befintliga verk ska uteslutas ut elcertifikatssystemet men tillstyrker trots detta rapportens förslag under vissa förutsättningar. Älvräddarnas samorganisation tillstyrker rapportens förslag men anser att tilldelning av elcertifikat för vattenkraft bör ytterligare begränsas och i fortsättningen inte utgå till helt nya anläggningar. Naturvårdsverket anser att elcertifikatslagen bör kompletteras med bestämmelser som gynnar genomförande av nödvändiga åtgärder inom vattenförvaltningen och att ett minimikrav bör vara att verksamheterna ska ha ett tillstånd till vattenverksamhet. Kammarkollegiet har synpunkter på frågan om kopplingen mellan rätt till elcertifikat och miljöbalkens reglering av vattenkraftproduktion. SERO framför att tiden för tilldelning av elcertifikat för vattenkraft bör utsträckas till 30 år, för övriga elproduktionsslag till 20 år och för de

anläggningar som den 1 maj 2003 godkändes för tilldelning till 1 januari 2018. Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Energimyndigheten är positiva till förslaget. Kammarkollegiet påtalar klimatfrågans nära sammanhang med biologisk mångfald och välmående ekosystem och framför att det bör övervägas om rätt till elcertifikat ska begränsas till produktion som sker i enlighet med tillstånd och försiktighetsmått som följer av miljöbalken. Naturvårdsverket föreslår att frågan om elcertifikat och miljöåtgärder i vattenkraftverk utreds vidare, eftersom de anser att dagens regelverk inte styr på ett koordinerat sätt mot miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och Levande sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket anser vidare att minimikravet är en kontroll av att elcertifikat inte lämnas till verksamheter som saknar tillstånd. Svebio stödjer förslaget om begränsning av rätt till elcertifikat för vattenkraft. Älvräddarnas Samorganisation anser att elcertifikatssystemet inte ska gälla för ny vattenkraft i Sverige. Sportfiskarna anser att all vattenkraft förutom produktionsökningar i befintliga verk ska uteslutas ur elcertifikatssystemet. Sportfiskarna tillstyrker förslaget om skärpning vid tilldelning av elcertifikat för återupptagen drift. Skälen för regeringens förslag: Elcertifikatssystemet syftar till att öka den förnybara elproduktionen. Vid tillämpningen av 2003 års lag har enstaka vattenkraftsanläggningar som rivits eller på annat sätt avvecklats och ersatts med en nybyggd anläggning vid samma fallrättighet godkänts för tilldelning av elcertifikat. Detta överensstämmer inte med de intentioner som las fast när regelverket infördes. Enligt regeringens uppfattning är den tillämpning som skett inte rimlig mot bakgrund av huvudsyftet med tilldelningen av elcertifikat är att en högre andel förnybar el ska produceras. Det är i förhållande till den storskaliga vattenkraften dvs. vattenkraft med en installerad effekt som är högre än 1 500 kilowatt, som begränsningar för tilldelning bör införas vid ersatt produktionskapacitet. När det gäller den småskaliga vattenkraften är det viktigt att de möjligheter som finns att effektivisera befintliga vattenkraftverk tas tillvara. Det kan fortsatt finnas ett stödbehov för befintliga anläggningar som medför att kraven för dessa inte bör skärpas. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen en bestämmelse om att en anläggning där el produceras med vattenkraft som är storskalig och som är tagen i drift för första gången efter utgången av 2002 inte ska kunna få elcertifikat för något annat än ökad produktionskapacitet om elproduktionen i anläggningen ersätter tidigare produktion. Det avgörande bör vara om den nya produktionskapaciteten ersätter tidigare produktionskapacitet vid en befintlig fallrätt. Det innebär att det kommer att sakna betydelse om den gamla anläggningen rivs eller behålls. Vid tillämpningen av 2003 års lag har anläggningar för storskalig vattenkraft kunnat tilldelas elcertifikat för hela elproduktionen efter ombyggnad trots att de endast fått elcertifikat för produktion till följd av ökad produktionskapacitet före ombyggnaden. En sådan tilldelning är inte förenlig med syftet att öka den förnybara elproduktionen. Regeringen föreslår därför en uttrycklig bestämmelse som ska förhindra att storskalig vattenkraft kan kvalificera sig för tilldelning efter ombyggnad trots att produktionskapaciteten inte ökar. 28

Kraven föreslås även skärpas för anläggningar där el produceras med vattenkraft och som varit nedlagda men återupptas i drift. De skärpta krav som föreslås gäller anläggningar som tagits ur drift före den 1 juli 2001 och som därefter tagits i drift efter utgången av 2002. Förslagen innebär att sådana anläggningar inte kan få elcertifikat för något annat än produktionsökningar vid investeringar i ökad produktionskapacitet om det inte har gjorts sådana omfattande ombyggnader eller andra investeringar att anläggningen ska anses som en ny anläggning. Om sådana ombyggnader har gjorts och kraven uppfylls blir tilldelningsperioden femton år från dagen för tillsynsmyndighetens beslut att anläggningen är att anse som ny. Regeringen finner det angeläget att innehavaren av en vattenkraftsanläggning som ska återupptas i drift kan få besked i förväg om möjligheten att tilldelas elcertifikat. Detta eftersom det ofta är fråga om stora investeringsbeslut som ska fattas om det föreslagna kravet på omfattande ombyggnader ska kunna uppfyllas. Möjlighet att få förhandsbesked av tillsynsmyndigheten föreslås därför även omfatta sådana anläggningar där driften ska återupptas. Möjligheten till förhandsbesked föreslås därutöver också omfatta de speciella situationer där tillsynsmyndigheten i ett enskilt fall får besluta om tilldelning av elcertifikat för att omfattande ombyggnader eller andra stora investeringar i en vattenkraftsanläggning är så kostsamma att en långsiktigt lönsam produktion inte kan ske om innehavaren inte tilldelas elcertifikat. Utöver att kraven för tilldelning av elcertifikat har skärpts i redovisade avseenden syftar de föreslagna ändringarna i tilldelningsreglerna för vattenkraft till att göra regelverket mer lättillgängligt och samtidigt öka effektiviteten i elcertifikatssystemet. Kammarkollegiet har framfört att det bör övervägas om rätt till elcertifikat ska begränsas till produktion som sker i enlighet med tillstånd och försiktighetsmått som följer av miljöbalken. Naturvårdsverket har framfört synpunkter om att miljöåtgärder vid vattenkraftverk bör utredas vidare och att kontroll av miljötillstånd för vattenkraftverk bör ske. Regeringens uppfattning är att miljökrav bör ställas inom ramen för miljölagstiftningen och att det är olämpligt att föra in sådana bestämmelser i elcertifikatslagen. Tillsynen av att miljökraven för vattenverksamhet uppfylls ska utövas av de myndigheter som ansvarar för sådan tillsyn enligt miljölagstiftningen. Utgångspunkten måste vara att den tillsynen fungerar. För närvarande pågår ett utredningsarbete inom Regeringskansliet gällande behovet av omprövning av vattendomar för att tillgodose de miljökvalitetsmål som gäller sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkets synpunkt om att miljöåtgärder vid vattenkraftverk bör utredas vidare är därigenom omhändertagen. En övergångsbestämmelse avseende el som produceras med vattenkraft föreslås i avsnitt 6.

4.4 Mindre egenproducenter som själva använder sin el får i vissa fall undantas från kvotplikt

Förslag : Elanvändare som använder el som de själva producerat ska bara omfattas av kvotplikt om mängden el uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår och om elen har producerats i en anläggning med en installerad effekt om högst 50 kilowatt. Om en elproducent som själv använder sin el har anmält sig som kvotpliktig får denne undanta den el som använts och producerats om mängden el inte uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår. Förslagen i rapporten Regelförenkling: Inriktningen överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har någon synpunkt i denna del. De remissinstanser som inkommit med generella synpunkter avseende regelförenkling redovisas i avsnitt 5. Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: SERO, Svensk Vindkraftförening (SVIF) och Svensk Vattenkraftförening (SVAF) tillstyrker förslaget om att befria producenter från kvotplikt och därmed deklarationsplikt på användning av egenproducerad el upp till 60 MWh per år men vill utforma bestämmelsen som ett grundavdrag. Föreningarna anser vidare att effektgränsen på högsta generatoreffekt bör tas bort helt när det gäller förslaget om kvotplikt för generatoreffekt över 50 kW. Skälen för regeringens förslag : Enligt 2003 års lag är alla elanvändare som använder el som de själva producerat kvotpliktiga. Detta medför en administrativ börda för såväl producenterna som tillsynsmyndigheten, inte minst genom den deklarationsskyldighet som kvotplikten medför. För att regelförenkla och minska administrationen föreslår regeringen därför att elanvändare som använder el som de själva producerat bara ska vara kvotpliktiga om den producerade och använda mängden el uppgår till mer än 60 megawattimmar per år och har producerats i en anläggning med en installerad effekt som är högst 50 kilowatt. De elanvändare som är kvotpliktiga ska själva anmäla detta till tillsynsmyndigheten senast två veckor efter det att kvotplikten inträdde. Den som uppsåtligen bryter mot anmälningsskyldigheten kan dömas till böter eller fängelse i sex månader. Mängden egenproducerad och använd el kan dock vara svår att förutsäga. Enligt regeringen är det viktigt att det är tydligt för den grupp elanvändare som ligger på gränsen till att producera och använda 60 megawattimmar el att de ska anmäla sig som kvotpliktiga även om det i förväg är osäkert om de kommer att omfattas av kvotplikt. För att denna grupp inte ska få en sämre utgångspunkt än om de inte anmält sig föreslås en undantagsregel om att elanvändaren, vid beräkning av kvotplikten, får möjlighet att undanta el om den totala mängden producerad och använd el inte överstiger 60 megawattimmar per beräkningsår.

4.5 Alla elintensiva industrier ska få samma möjlighet att undanta övrig el

Förslag : De elintensiva industrier som får undanta el vid beräkning av kvotplikten för att de bedriver verksamhet för vilken avdrag får göras enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi ska omfattas av möjligheten att även undanta övrig el som är högst 60 megawattimmar per år. Förslagen i rapporten Regelförenkling: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flera remissinstanser framför övergripande synpunkter på att elintensiva industrier får undanta viss el vid beräkningen av kvotplikt. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Jernkontoret är positiva till att undantagen för övrig el hanteras enhetligt. Skogsstyrelsen tillstyrker förslaget att elintensiva industrier ska kunna undantas från kvotplikt för övrig el och därigenom kunna befrias från deklarationsskyldighet. Skälen för regeringens förslag : I 2003 års lag finns en bestämmelse om att registrerade elintensiva industrier utöver el som används vid tillverkningsprocessen även får undanta s.k. övrig el om den övriga elen inte överstiger 60 megawattimmar. Industrier kan registreras som elintensiva på tre olika grunder. Två av grunderna är kopplade till elintensitet, den tredje grunden gäller industrier som registreras som elintensiva för att de bedriver verksamhet för vilken avdrag får göras enligt lagen om skatt på energi. Genom den formulering som bestämmelsen har i 2003 års lag utesluts den sistnämnda tredje gruppen av elintensiva industrier från möjligheten att göra undantaget för övrig el. Det var inte avsikten när undantagsreglerna infördes. Därför föreslås en ändrad formulering så att samma möjligheter till undantag av övrig el ska gälla oavsett på vilken grund en elintensiv industri har registrerats. I 2003 års lag har möjligheten till befrielse från deklarationsskyldighet för de registrerade elintensiva industrierna varit kopplad till undantaget för övrig el. Eftersom den grupp av elintensiva industrier som bedriver verksamhet för vilken avdrag får göras enligt lagen om skatt på energi inte har kunnat undanta s.k. övrig el så har de inte heller kunnat befrias från deklarationsskyldighet. Den möjlighet till undantag av övrig el som nu föreslås för denna grupp kommer därför att medföra att även de kan befrias från deklarationsskyldighet. Beträffande deklarationsskyldigheten kan nämnas att regeringen i avsnitt 5 föreslår att bestämmelserna i 2003 års lag om befrielse från deklarationsskyldighet ska flyttas från lag till föreskrifter på lägre nivå. För att samma krav genomgående ska gälla för samtliga registrerade elintensiva industrier föreslås även att kravet på att spara underlag för att styrka elintensiteten ska göras enhetligt.

4.6 Tillsynsmyndigheten ska besluta om annullering av elcertifikat

Förslag: Tillsynsmyndigheten ska besluta hur många elcertifikat som ska annulleras utifrån de uppgifter som lämnas av den kvotpliktige i deklarationen. Om tillsynsmyndigheten beslutar om annullering av fler elcertifikat än den kvotpliktige uppgivit i sin deklaration ska det överstigande antalet elcertifikat registreras som låsta på certifikatkontot i avvaktan på lagakraftvunnet beslut om hur många elcertifikat som ska annulleras. När ett sådant beslut har vunnit laga kraft ska kontoföringsmyndigheten, i förekommande fall, annullera de låsta elcertifikaten. Tillsynsmyndigheten får inte besluta om kvotpliktsavgift för elcertifikat som har registrerats som låsta. Beslut om kvotpliktsavgift får efter ansökan av den kvotpliktige sättas ned om det finns synnerliga skäl. Förslagen i rapporten Regelförenkling: Inriktningen överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I rapporten föreslås att kvotpliktsavgiften ska få jämkas om det finns särskilda skäl. Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Linköping välkomnar att Energimyndigheten ges möjlighet att besluta om fastställande av kvotplikt. Svenska kraftnät föreslår att Energimyndigheten ska ta över Svenska kraftnäts uppgifter som kontoföringsmyndighet enligt elcertifikatssystemet. Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås att kvotpliktsavgiften ska få jämkas om det finns särskilda skäl. Remissinstanserna: Svenska kraftnät anser att överföringen av vissa administrativa uppgifter beträffande bl.a. annullering av elcertifikat från Svenska kraftnät till Energimyndigheten är bra och kommer att bidra till en bättre ordning och tydligare rollfördelning mellan myndigheterna. Kammarrätten i Jönköping och Förvaltningsrätten i Linköping anser att bestämmelsen om jämkning av kvotpliktsavgift bör förtydligas så att det framgår hur prövningen ska ske och föreslår att prövning av jämkning ska ske av myndigheten ex officio i samband med att frågan om påförande av kvotpliktsavgift prövas. Kammarrätten i Stockholm välkomnar de ändringar som föreslås i promemorian avseende det förhållandet att tillsynsmyndigheten och inte kontoföringsmyndigheten fortsättningsvis kommer att fatta annulleringsbeslut enligt elcertifikatlagen. Kammarrätten i Stockholm framför vidare synpunkter på lagförslagets innebörd för korrigering av felaktiga uppgifter i en lämnad deklaration. Energimyndigheten anser att det ska framgå av författningskommentaren att låsning av elcertifikat ska ske i samband med annullering den 1 april. Myndigheten anser också att reglerna om annullering och låsning måste vara tydliga så att det framgår att annullering kan ske den 1 april eller efter lagakraftvunnet beslut om annullering medan låsning endast ska kunna ske den 1 april.

Skälen för regeringens förslag:

Annullering och låsning av elcertifikat

Enligt 2003 års lag åligger det tillsynsmyndigheten att granska den kvotpliktiges deklaration. Kontoföringsmyndigheten ska sedan, enligt lagens bestämmelse, annullera det antal elcertifikat som den kvotpliktige lämnat i deklarationen. Det innebär att om tillsynsmyndigheten vid sin granskning inte delar den kvotpliktiges uppfattning om hur många elcertifikat som ska annulleras ska kontoföringsmyndigheten ändå annullera det antal som står i deklarationen. Detta är inte, enligt regeringens uppfattning, en godtagbar ordning varken för den kvotpliktige eller för myndigheterna. För att få en bättre beslutsordning och tydligare rollfördelning bör bestämmelserna därför ändras. Det bör vara tillsynsmyndigheten, som utifrån sin granskning av uppgifterna i deklarationen, beslutar om hur många elcertifikat som ska annulleras och som ska lämna uppgift om detta till kontoföringsmyndigheten. Därigenom blir kontoföringsmyndigheten endast verkställande när det gäller annulleringen. Annullering av elcertifikat sker den 1 april varje år. Någon annan tidpunkt för annullering finns inte enligt 2003 års lag. Detta innebär att det finns ett behov av reglering av situationen när den kvotpliktige och tillsynsmyndigheten vid annulleringstillfället inte är eniga om hur många elcertifikat som ska annulleras. Energimyndigheten har i sin rapport föreslagit en bestämmelse om att det antal elcertifikat som det kan råda oenighet om ska låsas på elcertifikatkontot den 1 april i avvaktan på lagakraftvunnet beslut om hur många elcertifikat som ska annulleras. Regeringens uppfattning är att myndighetens förslag på reglering är väl avvägt. En bestämmelse med den utformningen föreslås därför. Tillsynsmyndigheten bör besluta om låsning i samband med att beslut om annullering fattas. Beslutet om låsning bör bli en del av annulleringsbeslutet. Annulleringsbeslutet ska, även fortsättningsvis, kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Genom den föreslagna bestämmelsen om att det ska vara tillsynsmyndigheten och inte kontoföringsmyndigheten som ska besluta om annullering krävs dock en följdändring i överklagandebestämmelsen som anger att det är tillsynsmyndighetens beslut om annullering som ska kunna överklagas. Själva låsningen av elcertifikaten på certifikatkontot bör ske samtidigt som annulleringen på kontot sker dvs. den 1 april varje år. När beslutet om hur många elcertifikat som ska annulleras har vunnit laga kraft ska de låsta elcertifikaten annulleras i förekommande fall. En uttrycklig bestämmelse föreslås om att kvotpliktsavgift inte får meddelas för elcertifikat som är låsta. Med anledning av de synpunkter som Kammarätten i Stockholm framfört kan nämnas att det inte finns några uttryckliga bestämmelser i 2003 års lag om rättelse av uppgifter i en deklaration. Det finns endast en bestämmelse om rättelse av uppgift på certifikatkonto. Enligt uppgift från Energimyndigheten tillämpas dock regelverket så att det finns möjlighet för den kvotpliktige att rätta uppgifter i en deklaration fram till annulleringen den 1 april. En annan tillämpning skulle medföra att mängden

annullerade elcertifikat kontinuerligt förändrades. Detta skulle, enligt myndighetens uppfattning, få alltför stora konsekvenser för bl.a. marknadens funktion, prissättning av elcertifikat, prisinformation och avgiftsunderlag. I den nya lagen föreslås bestämmelser om att tillsynsmyndigheten ska granska den kvotpliktiges deklaration och fatta beslut om annullering. Det innebär dock inte i sig några ökade möjligheter för den kvotpliktige att rätta uppgifter i en deklaration.

Nedsättning av kvotpliktsavgift

Energimyndigheten har i sin rapport föreslagit att det ska införas en möjlighet att jämka en kvotpliktsavgift om det finns särskilda skäl eftersom vissa aktörer i dag kan drabbas oskäligt hårt av en sådan avgift. Kvotpliktsavgiften ska enligt förslaget kunna jämkas efter ansökan från den kvotpliktige. Särskilda skäl bör enligt myndighetens uppfattning exempelvis kunna vara att den kvotpliktige drabbas av kvotpliktsavgift av skäl som inte går att råda över såsom brist på elcertifikat på marknaden när annullering ska ske eller om en kvotpliktsavgift medför att en verksamhet inte kan drivas vidare. Regeringen delar myndighetens bedömning att det bör införas en möjlighet att sätta ned en kvotpliktsavgift. Den föreslagna bestämmelsen om nedsättning av kvotpliktsavgift har, i förhållande till promemorians förslag, förtydligats så att det framgår att tillsynsmyndigheten ska pröva frågan om nedsättning efter ansökan av den kvotpliktige. Skälet för att prövning bör ske efter ansökan, och inte ex officio som Kammarrätten i Jönköping och Förvaltningsrätten i Linköping föreslagit, är att myndigheten fattar ett relativt stort antal beslut om kvotpliktsavgift varje år och det skulle medföra stor administration om frågan om nedsättning ska prövas i samband med alla sådana beslut. Det finns inte heller ett behov av prövning av frågan om nedsättning vid alla beslut om kvotpliktsavgift då många av dessa är okomplicerade rutinärenden. Avsikten är också att den möjlighet till nedsättning av kvotpliktsavgift som föreslås endast ska tillämpas i undantagsfall. Eftersom bestämmelsen bör tillämpas mycket strikt och de skäl som myndigheten angett kan anses utgöra undantagssituationer bör lagen utformas så att det ska krävas synnerliga skäl för nedsättning av kvotpliktsavgift i stället för särskilda skäl som myndigheten föreslagit. Ett beslut om nedsättning av kvotpliktsavgift bör kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

4.7 Nedsättning av tilldelning av elcertifikat

Förslag: Om tillsynsmyndigheten finner att produktion som särskilt rapporterats inte ska berättiga till elcertifikat, ska myndigheten besluta om nedsättning av tilldelning av elcertifikat och meddela kontoföringsmyndigheten. Myndigheten ska tilldela elcertifikat i enlighet med beslutet. Ett beslut om nedsättning av elcertifikat ska gälla omedelbart. Tillsynsmyndighetens beslut om nedsättning av tilldelning av elcertifikat får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Förslagen i rapporten Regelförenkling: Inriktningen överensstämmer i huvudsak regeringens förslag. Remissinstanserna: Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme föreslår att lagtexten gällande nedsättning av tilldelning bör korrigeras på så sätt att det framgår att Energimyndigheten är skyldig att fatta beslut på begäran av berört företag så att företaget inte riskerar sanktionsavgift vid framtida tillsyn. Förvaltningsrätten i Linköping välkomnar att Energimyndigheten ges möjlighet att besluta om nedsättning av tilldelning av elcertifikat. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm välkomnar förslaget om tillsynsmyndighetens möjlighet att fatta beslut om nedsättning av tilldelning av elcertifikat för el som producerats med biobränsle.

Skälen för regeringens förslag:

Nedsättning av tilldelning av elcertifikat vid särskild rapportering

Tilldelning av elcertifikat sker i normalfallet utifrån fortlöpande inrapporterade mätvärden. Det finns dock en specialregel som anger att särskild beräkning och rapportering ska ske i de fall där bara en del av elproduktionen berättigar till elcertifikat. I dessa fall, som till största delen består av anläggningar som producerar el med biobränslen, rapporterar anläggningens innehavare fördelningen av använda bränslen särskilt till kontoföringsmyndigheten i efterhand genom s.k. månadsdeklarationer. Uppgifterna i dessa s.k. månadsdeklarationer ligger sedan till grund för tilldelning av elcertifikat. Ibland finner tillsynsmyndigheten vid sin tillsyn att uppgifter som rapporterats inte kan ligga till grund för tilldelning av elcertifikat. Enligt 2003 års lag finns det dock inte någon möjlighet för myndigheten att i sådana fall påverka tilldelningen. Myndigheten kan endast besluta om sanktionsavgift och det förutsätter att oriktiga eller vilseledande uppgifter har lämnats. Energimyndigheten har i sin rapport därför föreslagit en ordning där myndigheten får möjlighet att besluta om nedsättning av tilldelning av elcertifikat. Regeringen delar myndighetens uppfattning och föreslår att en möjlighet till sådan nedsättning införs. Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme har anfört att lagtexten bör korrigeras så att Energimyndigheten blir skyldig att fatta beslut på begäran av berört företag så att företaget inte riskerar sanktionsavgift vid framtida tillsyn. Enligt regeringens uppfattning finns det dock inte behov av några sådana bestämmelser. Det är bara om oriktiga eller vilseledande

uppgifter lämnas som innehavaren riskerar sanktionsavgift. Möjligheten för myndigheten att besluta om nedsättning av elcertifikat i kombination med en korrekt och tydlig rapportering från innehavaren bör ge en tillfredställande hantering av tilldelningen av elcertifikat vid särskild rapportering. Tillsynsmyndighetens beslut om nedsättning av tilldelning av elcertifikat föreslås gälla omedelbart i avvaktan på att beslutet vinner laga kraft. Det föreslås även införas en bestämmelse om att kontoföringsmyndigheten ska tilldela elcertifikat utifrån det beslut om nedsättning som tillsynsmyndigheten har fattat. Ett beslut om nedsättning av elcertifikat föreslås kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

4.8 Beslut som ska gälla omedelbart

Förslag : Tillsynsmyndighetens beslut om registrering och avregistrering av kvotplikt ska gälla omedelbart liksom beslut om återkallelse av godkännande och förhandsbesked. Förslagen i rapporten Regelförenkling: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har någon synpunkt i denna del. Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har någon synpunkt i denna del. Skälen för regeringens förslag: Tillsynsmyndighetens beslut om registrering och avregistrering av kvotplikt föreslås gälla omedelbart med undantag för beslut om registrering av elintensiva industrier där registreringen är till fördel för innehavaren av anläggningen och sker efter ansökan. Även tillsynsmyndighetens beslut om återkallelse av godkännande, om en anläggning inte längre uppfyller förutsättningarna eller om oriktiga eller vilseledande uppgifter har lämnats, föreslås gälla omedelbart då tilldelning av elcertifikat inte bör fortsätta för produktion i en anläggning som fått sitt godkännande återkallat i avvaktan på lagakraftvunnet beslut. Detsamma gäller beslut om återkallelse av förhandsbesked men av det skälet att förhandsbeskedet inte ska kunna bli bindande vid ansökan om godkännande innan det finns ett lagakraftvunnet beslut om återkallelsen av beskedet.

5 Lagtekniska omarbetningar

Förslag: Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, ska få meddela föreskrifter om befrielse från deklarationsskyldighet och om registrering och avregistrering av elintensiva industrier samt om framtagande och offentliggörande av information och om beräkning av det volymvägda medelvärdet av priset på elcertifikat. Bestämmelserna har omarbetats redaktionellt och omdisponerats. Förslagen i rapporten Regelförenkling: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Remissinstanserna: Konsumentverket, Villaägarna, och Fastighetsägarna Sverige har inga synpunkter på förslagen om regelförenkling. Svensk Vindenergi instämmer i huvudsak med Energimyndighetens slutsatser. Svenskt näringsliv anser att alla förslag som minskar administration och kostnader förknippat med detta är positiva. Kammarrätten i Jönköping har inga invändningar i sak. Kammarrätten anser dock att rapportens författningsförslag har betydande brister och inte kan läggas till grund för lagstiftning utan noggrann genomgång. Kammarrätten lämnar detaljerade synpunkter på vilka överväganden som behöver göras på en rad punkter. Naturskyddsföreningen är positiv till att lagtexten skrivs och disponeras bättre så att regelverket blir mer lättillgängligt och begripligt även för små aktörer. Tillväxtverket ställer sig bakom förslagen i rapporten. Konkurrensverket finner förslagen i rapporterna väl grundade. Luleå Tekniska högskola delar Energimyndighetens bedömningar om elcertifikatssystemets utformning. Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping noterar med tillfredsställelse att lagförslaget har omarbetats och blivit mer tydligt och lättillgängligt än det tidigare förslaget. Förvaltningsrätten i Linköping anser att lagstiftningen genom omarbetningen har blivit bättre. Energimyndigheten är positiv till den föreslagna lagen när det gäller struktur och överskådlighet samt syftet med föreslagna bestämmelser. Jernkontoret är positiv till de regelförenklingar som föreslås. Oberoende elhandlare anser att förenklingar av regelverket är angelägna och att de föreslagna förändringarna är väl avvägda. Svenska kraftnät biträder promemorians förslag till ny lag om elcertifikat och anser att det är viktigt att prisberäkning och information till marknaden sker på ett harmoniserat sätt på en gemensam elcertifikatsmarknad. Svenska kraftnät anser därför att det är bra att bestämmelser om framtagande och offentliggörande av information och om beräkning av det volymvägda medelvärdet av priset på elcertifikat kan meddelas genom föreskrift. Flera remissinstanser har framfört övergripande synpunkter på elcertifikatssystemet i stort och framfört detaljerade synpunkter på regeländringar som man anser bör genomföras men som inte har behandlats vare i sig i Energimyndighetens rapporter eller i den nu remitterade promemorian. Skälen för regeringens förslag : Vissa bestämmelser har omarbetats redaktionellt i förhållande till 2003 års lag. Det har även skett en omdisponering av paragraferna och indelningarna i kapitel. Omarbetningarna syftar till att göra den nya lagen mer överskådlig, enhetlig och

lättläst. Då de redaktionella ändringarna i förhållande till 2003 års lag är omfattande föreslås en helt ny lag. Utöver de materiella ändringar som redovisats i de föregående avsnitten föreslås följande omarbetningar i förhållande till 2003 års lag.

Tilldelning av elcertifikat för produktion i en anläggning som har flyttats till en annan plats

I 2 kap. 9 a § i 2003 års lag finns en bestämmelse om tilldelning av elcertifikat för produktion i en anläggning som har flyttats till en annan plats. Den bestämmelsen kommer med den lag som nu föreslås inte att behövas eftersom det är datumet när anläggningen först togs i drift som avgör när den inte längre ska tilldelas elcertifikat. Bestämmelsen föreslås därför inte få någon motsvarighet i den nya lagen.

Kvittningsrätt

I 4 kap. 5 § i 2003 års lag finns en bestämmelse om kvittningsrätt. Den bestämmelsen kommer med den lag som nu föreslås inte att behövas eftersom mindre elanvändare som själva producerar och använder sin el enligt förslaget inte ska omfattas av kvotplikt. Bestämmelsen föreslås därför inte få någon motsvarighet i den nya lagen.

Garantipris

I 4 kap. 11 § i 2003 års lag finns en bestämmelse som avser garantipris för inlösen av elcertifikat till och med 2008. Den bestämmelsen kommer med den lag som nu föreslås inte att behövas eftersom möjligheten att lösa in elcertifikat var tidsbegränsad t o m 2008. Bestämmelsen föreslås därför inte få någon motsvarighet i den nya lagen.

Elektronisk hantering

I 6 kap. 14 § i 2003 års lag finns en bestämmelse om elektronisk hantering Den bestämmelsen kommer med den lag som nu föreslås inte att behövas. Begreppet skriftligen används genomgående och anses innefatta elektronisk hantering. Bestämmelsen föreslås därför inte få någon motsvarighet i den nya lagen.

Bestämmelse om överklagandeförbud

I 8 kap. 4 § i 2003 års lag finns en bestämmelse om överklagandeförbud. Den bestämmelsen kommer med den lag som nu föreslås inte att behövas eftersom uppräkningen i 8 kap. 1 och 2 §§ av vilka beslut som får överklagas är uttömmande. Bestämmelsen föreslås därför inte få någon motsvarighet i den nya lagen.

Nya normgivningsbemyndiganden

De mycket detaljerade bestämmelserna om befrielse från deklarationsskyldighet för vissa registrerade elintensiva industrier och om registrering och avregistrering av elintensiv energi som finns i 2003 års lag föreslås i stället ges genom föreskrifter på lägre nivå. Det handlar om bestämmelsen i 4 kap. 9 § andra stycket som anger att elintensiv industri inte är deklarationsskyldig om kvotplikten endast omfattar sådan el som inte ska beaktas vid beräkning av kvotplikten. Det handlar även om bestämmelserna i 4 kap. 7 b § om registreringsperioder för elintensiv industri och i 4 kap. 7 c om myndighetens prövning av befrielse från deklarationskyldighet samt om bestämmelsen i 4 kap. 7 a § fjärde stycket om hur prövningen av fortsatt registrering för en elintensiv industri ska göras när en registreringsperiod löpt ut. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, föreslås därför få ett bemyndigande att meddela föreskrifter i dessa frågor. De förslag som lämnats av Energimyndigheten i rapporten Regelförenkling som har bäring på dessa bestämmelser får regeringen därför återkomma till. När det gäller framtagande och offentliggörande av information och om beräkning av det volymvägda medelvärdet av priset på elcertifikat finns det behov av mer detaljerade regler. Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, föreslås därför få ett bemyndigande att meddela föreskrifter i dessa frågor.

6 Ikraftträdande och övergångsbestämmelse

Förslag : Den nya lagen ska träda i kraft den 1 januari 2012, när lagen (2003:113) om elcertifikat ska upphöra att gälla. Den upphävda lagen ska dock gälla i fråga om tilldelning av elcertifikat för produktion av el med vattenkraft om anläggningen har fått de tillstånd som krävs för verksamheten enligt 11 kap. miljöbalken före ikraftträdandet. Ett beslut att godkänna en anläggning för el som produceras med vattenkraft, eller ett förhandsbesked om möjligheten att få en anläggning för sådan produktion godkänd, som har meddelats före ikraftträdandet får inte återkallas på grund av att anläggningen inte uppfyller de skärpta kraven för produktion av el med vattenkraft. Förslagen i rapporten Regelförenkling: I rapporten finns inga förslag på ikraftträdande eller övergångsbestämmelser. Remissinstanserna: Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Skellefteå kraft och Jämtkraft menar att nuvarande regler bör gälla för sådana anläggningar som har kommit långt i investeringsprocessen. Jämtkraft har lämnat förslag på utformning av övergångsbestämmelse. Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping anser att ikraft- och övergångsbestämmelserna är otydliga och bör ses över. Förvaltningsrätten i Linköping anser att ikraftträdandebestämmelserna är oklara och att det bör förtydligas vilka regler som åsyftas i andra punkten i övergångsbestämmelsen. Svensk Energi påpekar att kommande regelverk bör

utformas så att det klart framgår att de nya reglerna inte ska gälla retroaktivt så att befintliga tilldelningsbeslut återkallas och anser att övergångsbestämmelsen även bör omfatta anläggningar som tas i bruk före årsskiftet men som inte fått godkännande före årsskiftet. Skälen för regeringens förslag : Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2012 när lagen (2003:113) om elcertifikat ska upphöra att gälla. Det är viktigt att det finns övergångsbestämmelser när det gäller de skärpta kraven för tilldelning för el som produceras med vattenkraft. Förändringar i regelverket ska inte onödigtvis få stora konsekvenser för långt gångna projekt som planerats, beslutats och utformats i enlighet med gällande regelverk. Projekt som fått tillstånd enligt miljöbalken för verksamheten när lagen träder i kraft förelås därför omfattas av äldre bestämmelser. Svensk Energi har framfört att övergångsbestämmelsen även bör omfatta anläggningar som tas i bruk före årsskiftet då den nya lagen träder ikraft men som inte ansökt om eller fått godkännande före denna tidpunkt. Övergångsbestämmelsen som föreslogs i promemorian avsåg endast sådana anläggningar som inte tagits i bruk före årsskiftet. Regeringen delar dock den uppfattning som Svensk Energi framför och övergångsbestämmelsen har nu utformats så att den även omfattar anläggningar som har tagits i bruk före årsskiftet. Kravet på att tillstånd enligt miljöbalken ska finnas kvarstår. I detta avseende har övergångsbestämmelsen förtydligats i enlighet med vad Förvaltningsrätten i Linköping anfört i sitt remissyttrande över Näringsdepartementets promemoria. Det framgår nu tydligt att det är tillstånd enligt 11 kap. i miljöbalken som avses. Svensk Energi har även påpekat att kommande regelverk bör utformas så att det klart framgår att de nya reglerna inte ska gälla retroaktivt så att befintliga tilldelningsbeslut återkallas. Enligt regeringens uppfattning är inte avsikten att befintliga tilldelningsbeslut eller förhandsbesked ska kunna återkallas med anledning av de nya bestämmelserna. En övergångsbestämmelse som ska förhindra detta föreslås därför. Ett beslut att godkänna en anläggning för el som produceras med vattenkraft, eller ett förhandsbesked om möjligheten att få en anläggning för sådan produktion godkänd, som har meddelats före ikraftträdandet får således inte återkallas på grund av att anläggningen inte uppfyller de skärpta kraven för produktion av el med vattenkraft.

7 Konsekvenser

Generellt

Målet i elcertifikatssystemet är en ökning av produktionen av förnybar el med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Elcertifikatsystemet ska bidra till att uppnå det av riksdagen fastställda målet om att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen i Sverige. Den föreslagna nya lagen om elcertifikat innebär i huvudsak regelförenklingar och inga förändringar i elcertifikatssystemets mål eller funktionssätt. De föreslagna ändringarna innebär att elcertifikatlagen görs mer lättillgänglig och medför minskade administrativa kostnader för de berörda aktörerna i elcertifikatssystemet. Regelrådet har i samband med remitteringen av promemorian med förslag till en ny lag om elcertifikat framfört att konsekvensutredningen även ska omfatta de regler där inga eller endast smärre förändringar görs. Regeringen finner därför skäl att i korthet redogöra övergripande för konsekvenserna av den nya lagen om elcertifikat i dess helhet. Nedan redogörs även för konsekvenserna för de olika aktörerna i elcertifikatssystemet. Energimyndigheten har även redovisat en mer detaljerad konsekvensutredning i sin rapport Regelförenkling (ER 2010:30). Den nya lagen innehåller liksom tidigare bestämmelser om dels en rätt för producenter av förnybar el att under vissa villkor bli tilldelade elcertifikat av staten, dels en skyldighet för elleverantörer att inneha elcertifikat i förhållande till sin försäljning respektive användning av el (kvotplikt). Detta innebär att de elproducenter vars elproduktion uppfyller kraven i lagen om elcertifikat får ett elcertifikat för varje megawattimme (MWh) el som de producerar. Anläggningar som tagits i drift efter elcertifikatssystemets införande har rätt till elcertifikat i 15 år, dock längst till utgången av år 2035. Mängden elcertifikat som ska köpas av de kvotpliktiga elanvändarna ändras från år till år i takt med att kvotplikten successivt ändras, vilket medför en ökande efterfrågan på elcertifikat.

Energimyndigheten

Energimyndigheten är tillsynsmyndighet enligt lagen (2003:113) om elcertifikat. Energimyndigheten ansvarar bl.a. för godkännande av anläggningar som tilldelas elcertifikat, för att lämna förhandsbesked om möjligheten för tilldelning av elcertifikat och för att utfärda närmare föreskrifter om villkoren för att tilldelas elcertifikat. Myndigheten har även i uppdrag att följa upp, utvärdera och redogöra för utvecklingen inom elcertifikatssystemet. Förslaget om en bestämmelse som gör det möjlighet att inrätta gemensamma elcertifikatsmarknader innebär i sig inga nya arbetsuppgifter för Energimyndigheten. Bestämmelsen innebär att elcertifikat som har utfärdats för produktion av förnybar el i en annan stat får användas för uppfyllelse av kvotplikt om det svenska elcertifikatssystemet genom en internationell överenskommelse har samordnats med elcertifikatssystemet i en annan stat i syfte att skapa en gemensam 41

elcertifikatsmarknad. För närvarande pågår dock förberedelsearbete för att etablera en gemensam elcertifikatsmarknad med Norge med start från och med den 1 januari 2012. Etableringen av en sådan gemensam marknad kommer att kräva ökat samarbete med berörda norska myndigheter. Informationsinsatser kommer också att behöva intensifieras i och med införandet av en gemensam marknad. Generellt innebär förslagen om regelförenklingar minskad administrativ börda för Energimyndigheten. En viss omfördelning av arbetsuppgifter kommer dock att ske mellan de två myndigheter Energimyndigheten och Svenska kraftnät, som i dag har administrativa uppgifter i elcertifikatssystemet. Energimyndigheten har också för avsikt att ta i drift ett nytt IT-stöd under hösten 2011 som bl.a. innebär att man i ökad omfattning kommer att kunna kommunicera med berörda aktörer elektroniskt. Att kommunicera elektroniskt leder till att aktören omgående får bekräftat att ansökan är mottagen och kan följa processen från beredning till avslutat ärende. Dessutom kan kompletteringar undvikas genom att många uppgifter kan kontrolleras redan innan handlingarna skickas in såsom skrivfel, beräkningsfel, avsaknad av obligatoriska uppgifter. Handläggningstiden kommer därmed att kortas. Energimyndigheten kommer att få ytterligare en uppgift genom att det blir de som, enligt förslaget, ska besluta om hur många elcertifikat som ska annulleras. Redan i dag ska dock myndigheten granska den kvotpliktiges deklarationer så den nya uppgiften torde inte innebära ytterligare arbete utöver själva beslutsfattandet. Eftersom regeländringen innebär en tydligare rollfördelning mellan myndigheterna torde den innebära andra positiva effekter. Även bestämmelsen om att tillsynsmyndigheten får besluta om nedsättning av elcertifikat innebär tillkommande arbetsuppgifter. Även i dessa fall medför de dock positiva effekter genom en tydligare ordning, rollfördelning och färre beslut om sanktionsavgift. Energimyndighetens arbetsuppgifter minskar genom bestämmelsen om det utvidgade undantaget från kvotplikt för elanvändare som själva producerar och använder sin el. Bestämmelsen medför färre registreringar av kvotpliktiga och färre deklarationer. Eventuella kostnader som skulle kunna uppstå till följd av en gemensam marknad med Norge bedöms rymmas inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar.

Svenska kraftnät

Svenska kraftnät är kontoföringsmyndighet i elcertifikatssystemet vilket bl.a. innebär att man tilldelar och registrerar utfärdade elcertifikat i ett elcertifikatregister, registrerar överlåtelser av elcertifikat och annullerar elcertifikat. Svenska kraftnät ansvarar också för att fortlöpande offentliggöra information om överlåtelser av elcertifikat. En etablering av en gemensam elcertifikatsmarknad med Norge och eventuellt med andra länder innebär att registret för transaktioner av elcertifikat behöver utvecklas för att kunna överföra elcertifikat som utfärdas i Sverige till Norge samt för att kunna annullera certifikat i Sverige som utfärdas i Norge. Införandet av en gemensam marknad kommer troligtvis att

innebära ett ökat antal transaktioner av elcertifikat. Kostnader som uppstår till följd av en gemensam marknad gällande utveckling av registret kommer att finansieras via den kontoavgift som finansierar kontoföringsmyndighetens kostnader. Generellt innebär förslagen om regelförenklingar minskad administrativ börda för myndigheterna i elcertifikatssystemet, även Svenska kraftnät. Vissa av Svenska kraftnäts nuvarande arbetsuppgifter kommer att föras över till Energimyndigheten (se avsnitt om Energimyndigheten). Således innebär förslagen en viss minskning av Svenska kraftnäts arbetsuppgifter jämfört med i dag.

Elleverantörer

Elleverantören ansvarar för att hantera kvotplikten avseende elcertifikat, dvs. främst registrera, köpa in och handla med certifikat för den kvotpliktiga el som de säljer. Förslagen innebär inga förändringar i de bestämmelser som berör elleverantörerna jämfört med den nuvarande lagen om elcertifikat. Elleverantörerna bedöms kunna gynnas av gemensamma elcertifikatsmarknader då detta innebär en ökad likviditet och större handelsvolymer avseende elcertifikat.

Producenter av förnybar el

Förslagen om gemensamma elcertifikatsmarknader kommer att beröra både befintliga och nya producenter av förnybar el såväl i Sverige som övriga berörda länder. Etableringen av en gemensam marknad med Norge innebär en viss osäkerhet fram tills att alla regelverk är på plats. Därefter bedöms en gemensam marknad leda till en bättre fungerande elcertifikatsmarknad. Elcertifikatpriset bedöms inte komma att påverkas på lång sikt. På kort sikt bedömer Energimyndigheten att elcertifikatpriset kan minska något. Generellt innebär förslagen om regelförenklingar minskad administrativ börda även för producenterna av förnybar el. Ändringarna syftar även till att göra regelverket mer överskådligt och lättillgängligt. Bestämmelsen om det utvidgade undantaget från kvotplikt för elanvändare som själva producerar och använder sin el får direkta konsekvenser eftersom den innebär att färre producenter behöver registrera sig som kvotpliktiga och deklarera. En förändring föreslås också som innebär att varken innehavaren eller Energimyndigheten vid ansökningstillfället måste hantera varje produktionsenhet som en separat anläggning. Det får till följd att endast en ansökan per anläggning (med bakomliggande produktionsenheter) behöver ske vilket medför minskade administrativa kostnader. När det gäller förslagen till de skärpta krav för el som produceras med vattenkraft i en anläggning som har en installerad effekt som är högre än 1 500 kilowatt väntas detta få små konsekvenser för investeringarna i storskalig vattenkraft. Ändringarna syftar till att tydliggöra elcertifikatssystemets huvudsyfte om att tilldelningen av elcertifikat ska främja en ökad produktion av förnybar el. De investeringar som framöver är aktuella i den storskaliga vattenkraften syftar huvudsakligen till att

effektivisera och öka produktionskapaciteten i befintliga anläggningar. För sådana investeringar kommer även fortsättningsvis tilldelning av elcertifikat kunna ske för den elproduktion som följer av investeringar i en ökad produktionskapacitet. Samtidigt föreslås också möjligheten att begära förhandsbesked hos Energimyndigheten om möjligheterna att godkännas för tilldelning av elcertifikat utvidgas till att omfatta alla typer av vattenkraftsanläggningar. Detta innebär att förhandsbesked kan sökas även inför ombyggnader av vattenkraftsanläggningar som ska återupptas i drift eller för anläggningar där kostsamma ombyggnader eller andra stora investeringar ska göras för att upprätthålla en lång¬siktigt lönsam elproduktion. Därmed ges investerare i vattenkraft möjlighet till bättre planeringsförutsättningar.

Elkunder

Elkundernas kostnad beror dels av kvotplikten, dels av priset på elcertifikat. Införandet av en gemensam elcertifikatsmarknad med Norge eller andra länder påverkar inte de svenska elkundernas kvotplikt. Elcertifikatpriset bedöms inte komma att påverkas på lång sikt. På kort sikt bedömer Energimyndigheten att elcertifikatpriset kan minska något. En gemensam elcertifikatsmarknad väntas leda till ökad likviditet och därmed ökad stabilitet när det gäller certifikatpriset. Förslagen om regelförenklingar förväntas inte få några direkta effekter för elkunderna.

Elintensiv industri

De elintensiva industrier som får undanta el för att de bedriver verksamhet för vilken avdrag får göras enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi föreslås omfattas av möjligheten att även undanta övrig el som inte överstiger 60 megawattimmar per år och därigenom kunna befrias från deklarationsskyldighet. Den föreslagna ändrade bestämmelsen innebär att samma möjligheter till undantag av övrig el ska gälla alla grupper av registrerade elintensiva industrier. Genom den formulering som bestämmelsen har i dag utesluts den grupp av elintensiva industrier som bedriver verksamhet för vilken avdrag får göras enligt lagen om skatt på energi från möjligheten att göra detta undantag. Den föreslagna ändringen innebär minskade administrativa kostnader för de berörda företagen.

Domstolarna

Införandet av en gemensam elcertifikatsmarknad med Norge medför inga tillkommande uppgifter för domstolarna. Kammarrätten i Stockholm har framfört en generell synpunkt om att det är olyckligt att olika myndigheter fullgör uppgifter enligt elcertifikatlagen och att det bör övervägas om inte endast en förvaltningsrätt och en kammarrätt ska handlägga frågor enligt lagen för att domstolarna ska få en helhetsbild över rättsområdet och dessutom kunna upprätthålla kompetensen inom området. 44

Omfördelningen av arbetsuppgifter mellan myndigheterna med anledning av regelförenklingsförslagen kommer att medföra att fler beslut från Energimyndigheten och färre beslut från Svenska kraftnät kommer att överklagas. Eftersom Svenska kraftnäts beslut och Energimyndighetens beslut prövas vid olika förvaltningsrätter respektive kammarrätter, på grund av att myndigheterna ligger inom olika domkretsar, medför förslagen en omfördelning mellan förvaltningsdomstolarna. Detta innebär att en högre andel av besluten kommer att överklagas till förvaltningsrätten i Linköping. Förvaltningsrätten i Linköping och Kammarrätten i Jönköping anser att konsekvenserna för domstolarna bör följas upp. Domstolsverket och Förvaltningsrätten i Stockholm lämnar inga synpunkter avseende konsekvenserna för domstolarna. Kammarrätten i Stockholm anser att det är sannolikt att antalet mål kommer att öka inledningsvis med anledning av den nya bestämmelsen om nedsättning av tilldelning av elcertifikat. Förslaget om att Energimyndigheten ska kunna besluta om nedsättning av elcertifikat kan komma att medföra fler överklagade ärenden. Det torde dock röra sig om ett begränsat antal. Det kommer in ca 160 s.k. särskilda månadsdeklarationer bl.a. för biobränsle varje månad. I de fall myndigheten beslutar om nedsättning av elcertifikat utifrån uppgifterna i månadsdeklarationen kan beslutet förväntas överklagas. Det bör dock framhållas att myndigheterna, som en följd av förslaget, sannolikt kommer att meddela färre antal beslut om sanktionsavgift som kan komma att överklagas. Det kan också framhållas att bestämmelserna om vilka biobränslen som berättigar till elcertifikat, som i dag finns på förordningsnivå, är föremål för en översyn inom Regeringskansliet. Frågan om en översyn har bl.a. väckts av Energimyndigheten eftersom bestämmelserna i dag inte har en tillfredställande utformning. Översynen av bestämmelserna syftar till att förbättra utformningen båda när det gäller tydlighet och omfattning. Avsikten är att de nya bestämmelserna ska träda i kraft samtidigt som lagförslagen enligt denna lagrådsremiss. Ändringarna som föreslås bedöms därför sammantaget inte komma att innebära någon ökad måltillströmning till domstolarna. I sammanhanget kan även framhållas att få elcertifikatärenden hittills har överklagats sedan systemet inrättades våren 2003.

Övrigt

Förslagen kommer inte särskilt att påverka de små företagens arbetsförutsättningar. Förslagen bedöms inte heller påverka den kommunala självstyrelsen, brottsligheten, det brottsförebyggande arbetet, sysselsättningen och den offentliga servicen i olika delar av landet, jämställdheten mellan kvinnor och män eller möjligheten att nå de integrationspolitiska målen.

8 Författningskommentar

Inledning

Förslaget till lag om elcertifikat utgör i huvudsak en omarbetning av lagen (2003:113) om elcertifikat, nedan kallad 2003 års lag. I bilaga 8 finns jämförelsetabeller där det framgår vilka bestämmelser i den nya lagen som motsvarar bestämmelser i 2003 års lag och vice versa. För ytterligare kommentarer till den bestämmelser i de nya lagen som motsvaras av bestämmelser i 2003 års lag hänvisas till förarbetena till sistnämnda bestämmelser. Utöver den kommentar som ges nedan kan sägas att bestämmelserna i förhållande till 2003 års lag har setts över språkligt och redaktionellt.

1 kap.

1 §

Paragrafen beskriver lagens syfte. Den motsvarar 1 kap. 1 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s.153 och prop. 2005/06:154, s. 67). Syftet beskrivs kortfattat med stöd av den nya definitionen av förnybar el.

2 §

I paragrafens första stycke definieras de uttryck som återkommer i flera av lagens bestämmelser. I förhållande till 2003 års lag införs fyra nya definitioner; förnybar el, anläggning, kvotplikt och beräkningsår. Definition av certifikatberättigad producent som funnits i 2003 års lag utgår och i stället används begreppet ”innehavare av anläggning” genomgående i den nya lagen. Definitionerna i paragrafen är följande: Förnybar el – Utgångspunkten för definitionen är definitionen av förnybara energikällor i det s.k. förnybartdirektivet. Det är dock endast vissa energislag inom ramen för den definitionen som berättigar till elcertifikat. Uttrycket förnybar el omfattar, utöver el som producerats med förnybara energikällor, även el som produceras med användande av torv. Uttrycket ”förnybar el” användes även i 2003 års lag (prop. 2003/04:42, s. 22 och prop. 2003/04:42, s. 22). Förnybar energikälla – Genom definitionen anges vilka energikällor som är förnybara. Definitionen motsvarar 1 kap. 2 § 1 och 2 kap. 1 § första stycket och 2 § första stycket i 2003 års lag (prop. 2002/03:40 s. 155 och prop. 2003/04:42, s. 22). Anläggning – Den eller de elproduktionsenheter som finns bakom varje mätpunkt där el matas in på ledningsnätet utgör genom definitionen en anläggning. Definitionen innebär att det anläggningsbegrepp som i praktiken tillämpats sedan elcertifikatssystemet infördes lagregleras (jfr kommentaren till 1 kap 2 § 3 i prop. 2002/03:40, s. 154). Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Elcertifikat – Elcertifikat är ett bevis om att förnybar el har producerats. Elcertifikatet ska ha utfärdats enligt bestämmelserna i elcertifikatlagen eller av en annan stat enligt en överenskommelse enligt 5 §. Elcertifikatet får överlåtas och kan därigenom generera en intäkt till producenten. Definitionen motsvarar 1 kap. 2 § 2 i 2003 års lag (prop. 2002/03:40 s. 154). Det bör dock noteras att elcertifikat enligt uttalande i

propositionen Ny lag om värdepappersmarknaden (prop. 2006/07:115, s. 285) inte längre bör anses vara ett finansiellt instrument. Kvotplikt – Definitionen motsvarar hur kvotplikt bestämdes enligt 4 kap. 2 § i 2003 års lag med den skillnaden att det i definitionen inte finns någon datumangivelse för när kvotplikten ska uppfyllas (prop. 2005/06:154, s. 70). Tidpunkten regleras i stället i 4 kap 2 §. Beräkningsår – Det kalenderår som föregår annulleringen den 1 april. Detta motsvarar bestämmelsen i 4 kap. 2 § i 2003 års lag. Elleverantör – Med elleverantör avses den som yrkesmässigt levererar el som har producerats av leverantören själv eller någon annan (se prop. 2002/03:40, s. 154). Definitionen motsvarar definitionen i 1 kap. 2 § 4 i 2003 års lag. Elintensiv industri – Definitionen motsvarar definitionen i 1 kap. 2 § 5 i 2003 års lag. Orden ”av den elintensiva industrins produktion” har tagits bort vilket har tydliggjort att det är möjligt att ta fram förädlingsvärdet ur företagets resultaträkning som helhet och att ingen särskild uträkning för produktionsdelen ska göras (prop. 2005/06:154, s. 67 och prop. 2008/09:9 s. 30). Förädlingsvärde – Definitionen motsvarar definitionen i 1 kap. 2 § 6 i 2003 års lag (se prop. 2008/09:9). I andra stycket finns ett normgivningsbemyndigande till regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela föreskrifter om vad som avses med biobränsle enligt första stycket 2. Bemyndigandet motsvarar bemyndigandet i 2 kap. 1 § femte stycket i 2003 års lag (se prop. 2002/03:40, s. 156).

3 §

I paragrafen regleras att produktionsanläggningar för vatten- eller vindkraft får ses som separata anläggningar. Paragrafen motsvarar bestämmelserna i 2 kap. 1 § andra stycket (prop. 2005/06:154, s. 67) och 2 § andra stycket (prop. 2002/03:40, s.157) i 2003 års lag. Bestämmelsen utgör ett avsteg från vad som avses med begreppet anläggning. I bestämmelsen föreskrivs att anläggningarna får betraktas som separata anläggningar vid tillämpning av lagen. Det innebär att tillsynsmyndigheten inte måste hantera de avsedda produktionsenheterna som separata anläggningar med den administration som det innebär utan att det är en möjlighet. Innehavaren kan därmed styra om produktionsenheten ska betraktas som en egen anläggning eller inte. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

4 §

I paragrafen ges regeringen i uppdrag att utse tillsyns- och kontoföringsmyndighet. Paragrafen motsvarar 1 kap 3 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 155). Genom formuleringen ”den eller de myndigheter” lämnas det öppet hur arbetet ska organiseras på myndighetsnivå.

5 §

I paragrafen anges förutsättningarna för en gemensam elcertifikatsmarknad med andra stater. Bestämmelsen har ingen motsvarighet i 2003 års lag. 47

Om ett samarbete med en annan stat etableras måste elcertifikatregistret anpassas så att överföringar kan ske mellan de stater som har inrättat en gemensam elcertifikatsmarknad. Det måste också vara möjligt att annullera elcertifikaten i de stater som samarbetar. När en gemensam marknad inrättas ska prisinformationen avspegla priserna på hela elcertifikatsmarknaden. Prisinformationen ligger till grund för beräkning av sanktionsavgift och kvotpliktsavgift. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

2 kap.

1 §

I paragrafen anges de allmänna förutsättningarna för att innehavaren av en anläggning ska kunna tilldelas elcertifikat. Paragrafen motsvarar 2 kap. 1 § första stycket och 1 a § i 2003 års lag (jfr kommentaren till definitionen av förnybar el och förnybara energikällor i 1 kap 2 § 1 och 2). Formuleringen ”i drift” finns i 5 § 1 i 2003 års lag (jfr 2008/09:92, s. 25). Formuleringen ”helt eller delvis kan producera” förtydligar att även innehavare av anläggningar som inte enbart producerar förnybar el ska kunna vara berättigade till elcertifikat för den förnybara produktionen, en ordning som tillämpas redan i dag. Det kan exempelvis röra sig om elproduktion som delvis sker med biobränslen och delvis med fossila bränslen i samma anläggning.

2 §

I paragrafen regleras att anläggningar ska godkännas av tillsynsmyndigheten innan tilldelning av elcertifikat får påbörjas. Paragrafen motsvarar 2 kap. 5 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 160 och prop. 2008/09:92, s. 25). Alla anläggningar måste, liksom tidigare, godkännas av tillsynsmyndigheten innan tilldelning av elcertifikat för produktionen får ske. Detta gäller även för varaktiga produktionsökningar i en befintlig anläggning, liksom för anläggningar där omfattande ombyggnader har gjorts och innehavaren vill få en ny tilldelningsperiod enligt 9 §. I bestämmelsen anges även att tillsynsmyndigheten ska fastställa en tilldelningsperiod innan tilldelningen av elcertifikat får påbörjas. Sistnämnda reglering fanns inte i 2003 års lag. Den har tillkommit för att förbättra de administrativa rutinerna. Bestämmelsen ersätter tidigare bestämmelser om återkallelse av godkännande bl.a. när tidsperioden för tilldelning av elcertifikat löpt ut. Dessa bestämmelser kan därmed slopas (6 kap. 6 § 3 och 4 i 2003 års lag). Av reglerna i 7, 8 och 9 §§ framgår den tidpunkt från vilken tilldelningsperioden ska räknas i olika situationer. Genom att det krävs att en anläggning alltid har ett godkännande är det inte möjligt att tilldela elcertifikat retroaktivt om det blir ett uppehåll i tilldelningen, jfr författningskommentaren till 8 och 9 §§.

3 §

I paragrafen regleras kravet på mätning och rapportering av den el som ska ligga till grund för tilldelning av elcertifikat. Paragrafen motsvarar 2 kap. 4 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 159). All elproduktion måste, liksom tidigare, mätas och rapporteras för att kunna ge tilldelning av elcertifikat. Följande bör dock noteras. Den kvittningsmöjlighet, för kvotpliktiga elanvändare som själva producerar sin el men inte timmäter produktionen och därigenom inte tilldelas elcertifikat, som finns enligt 2003 års lag har slopats (4 kap. 5 § i 2003 års lag). Skälen redovisas i avsnitt 5. Tredje stycket har formulerats om i förhållande till 2003 års lag. Ett bemyndigande för regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att föreskriva om mätning och rapportering finns i 13 §.

4 §

I paragrafen regleras att sådana flytande biobränslen som avses i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen ska vara hållbara enligt samma lag för att elproduktionen ska kunna tilldelas elcertifikat. Paragrafen motsvarar 2 kap. 1 § tredje stycket i 2003 års lag (prop. 2009/10:164, s. 53).

5 §

I paragrafen finns bestämmelser om tilldelning av el som produceras med vattenkraft. Paragrafen motsvarar 2 kap. 2 § första stycket i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 157). I bestämmelsen i tredje punkten har kraven för tilldelning av elcertifikat vid återupptagen drift av en anläggning som tidigare tagits ur drift skärpts genom att anläggningar som tagits ur drift före den 1 juli 2001 och som därefter tagits i drift efter utgången av 2002 endast får tilldelning av elcertifikat om det har gjorts sådana omfattande ombyggnader eller andra investeringar att anläggningen ska anses som en ny anläggning. I andra stycket finns en hänvisning till 9 § tredje stycket genom vilken det bl.a. framgår att tilldelningsperioden för sådana anläggningar är 15 år. I paragrafens andra stycke finns en bestämmelse om att produktion av storskalig vattenkraft, dvs. vattenkraft som har en installerad effekt som är högre än 1 500 kilowatt, i en anläggning som har tagits i drift första gången efter utgången av 2002 och som ersätter tidigare produktion endast kan få tilldelning av elcertifikat för produktionsökningar. Det som är avgörande för tilldelning av elcertifikat är om tidigare produktion har ersatts, inte om en anläggning rivs eller behålls. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

6 §

I paragrafen finns bestämmelser om el som produceras med vattenkraft och som avser tillsynsmyndighetens möjligheter att besluta om tilldelning av elcertifikat i enskilda fall som inte omfattas av 5 §. Paragrafen motsvarar 2 kap. 3 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 158, prop. 2008/09:92, s. 24). Genom 12 § införs en möjlighet att få förhandsbesked för åtgärder enligt andra punkten.

7 §

I paragrafen anges tilldelningsperiodens längd för produktion i olika anläggningar beroende på tidpunkten för igångsättning av driften. Paragrafen motsvarar 2 kap. 7 § och 8 § första stycket 1 i 2003 års lag (prop. 2005/06:154, s. 68, prop. 2006/07:1, utg.omr. 21 s. 61 och prop. 2009/10:133, s. 21). Av första stycket framgår att tiden för tilldelningen av elcertifikat ska räknas från tillsynsmyndighetens godkännande av anläggningen. Det blir en tydlig utgångspunkt för fastställandet av den tilldelningsperiod som avses i 2 §. Enligt 2003 års lag skulle tilldelningsperioden räknas från den tidpunkt när tilldelningen började. Det införs också en uttrycklig möjlighet att räkna bort tid från femtonårsperioden genom formuleringen ”högst” femton år. Behovet av att räkna bort tid kan uppstå vid utfasning av anläggningar, dvs. då en tilldelningsperiod upphör. Om en produktionsenhet i en anläggning har omfattats av ett tidigare godkännande och ska ha en separat och fortsatt tilldelning när anläggningens godkännande upphör ska tiden från det tidigare godkännandet räknas av. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

8 §

I paragrafen regleras kraven för tilldelning av elcertifikat vid produktionsökningar för olika slag av elproduktion och tilldelningsperiodens längd vid sådana ökningar. Paragrafen motsvarar 2 kap. 1 § fjärde stycket (prop. 2008/09:92, s. 24, dåvarande tredje stycket), 2 § tredje stycket (prop. 2002/03:40, s. 157 och prop. 2008/09:92, s. 24) och 9 § första stycket (prop. 2008/09:92, s. 25) i 2003 års lag. Det kan noteras att ett förtydligande sker av att kravet på varaktighet gäller för alla produktionsökningar oavsett vilket energislag elen produceras med. Detta var inte uttryckligen angivet i 2003 års lag beträffande el som produceras med vattenkraft även om lagen har tillämpats på det sättet. Kravet på investeringar gäller dock, på samma sätt som tidigare, inte för anläggningar där el produceras med vattenkraft. Det bör också noteras att ingen ändring sker när det gäller att tilldelning inte får ske retroaktivt. Någon särskild reglering i detta avseende finns dock inte då det kan utläsas av 2 § att tilldelning alltid kräver att anläggningen är godkänd. Den reglering i 9 § sista stycket i 2003 års lag har därför ingen motsvarighet i 8 §. Det är således även fortsättningsvis viktigt att en ansökan om en separat tilldelningsperiod görs direkt efter investeringar i varaktiga produktionsökningar. Om detta inte görs och produktionsökningen tilldelas elcertifikat per automatik utifrån mätvärdena finns risk för ett uppehåll i tilldelningen medan en ansökan om separat tilldelningsperiod behandlas, när anläggningens första godkännande och tilldelningsperiod löper ut.

9 §

I paragrafen regleras de krav som ställs för att en anläggning ska kunna få elcertifikat under en ny tilldelningsperiod. Paragrafen motsvarar 2 kap. 3 a § första stycket (prop. 2008/09:92, s. 25) och 9 § andra stycket (prop. 2005/06:154, s. 69 och prop. 2008/09:92, s. 25) i 2003 års lag. I andra stycket finns en uttrycklig reglering av att storskalig vattenkraft, dvs. vattenkraft som har en installerad effekt som är högre än 50

1 500 kilowatt, inte får tilldelas elcertifikat efter omfattande ombyggnad om produktionen endast har tilldelats elcertifikat för varaktiga produktionsökningar före ombyggnaden. Tilldelning får i sådana fall endast ske för produktionsökningar. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. I tredje stycket bestäms tilldelningsperioden, liksom tidigare, utifrån det datum då anläggningen är att anse som ny men det bör noteras att tilldelning får ske först från godkännandet av anläggningen. Ingen ändring sker således när det gäller att tilldelning inte får ske retroaktivt. Den reglering i 9 § sista stycket i 2003 års lag har dock ingen motsvarighet i den nya lagen då det kan utläsas av 2 § att tilldelning alltid kräver att anläggningen är godkänd.

10 §

I paragrafen regleras möjligheten att få en tilldelningsperiod förlängd om det funnits hinder för tilldelning. Paragrafen motsvarar 2 kap. 10 § i 2003 års lag (prop. 2005/06:154, s. 69). Kraven är även fortsättningsvis mycket högt ställda för att en tilldelningsperiod ska kunna förlängas genom att det måste finnas s.k. synnerliga skäl. Det bör noteras att i ovan nämnda proposition nämns den bestämmelse i 6 kap. 6 § 3 c om återkallelse av godkännande som nu föreslås utgå, jfr författningskommentaren till 5 kap. 6 §.

11 §

I paragrafen regleras den bortre gränsen för hur länge elcertifikat får tilldelas och därigenom elcertifikatssystemets längd. Paragrafen motsvarar 2 kap. 8 § 2 och 9 § första stycket sista meningen och andra stycket sista meningen samt 10 § sista meningen i 2003 års lag (prop. 2009/10:133, s. 21).

12 §

I paragrafen regleras möjligheten att få förhandsbesked om möjligheten att få en anläggning godkänd. Paragrafen motsvarar 2 kap. 3 b § i 2003 års lag (prop. 2008/09:92, s. 25). I första stycket har en bestämmelse införts om att förhandsbesked även ska kunna lämnas för åtgärder enligt 5 § 3 och 6 § 2. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

13 §

I paragrafen finns ett normgivningsbemyndigande för regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela föreskrifter dels om mätning och rapportering, dels om villkoren för att tilldelas elcertifikat för produktionsökningar och dels om de åtgärder som krävs för att en anläggning ska anses som ny. Bemyndigandet motsvarar bemyndigandet i 2 kap. 1 § femte stycket (prop. 2002/03:40, s. 156), i 2 § fjärde stycket (prop. 2002/03:40, s. 158 och prop. 2008/09:92, s. 24)) och i 3 a § andra stycket (2008/09:92, s. 25) i 2003 års lag.

3 kap.

1 §

I paragrafen finns bestämmelser om elcertifikatregister. Paragrafen motsvarar 3 kap. 1–3 §§ i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 162 och beträffande 2 § prop. 2008/09:92, s. 27). Bestämmelsen i 1 § andra stycket i 2003 års lag, om att lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument inte ska tillämpas på kontoföring av elcertifikat, får ingen motsvarighet i den nya lagen. Skälet är att elcertifikat inte längre bör anses vara finansiella instrument, se författningskommentaren till definitionen av elcertifikat i 1 kap. 2 §. Även bestämmelsen i 1 § sista meningen om att registret ska föras med hjälp av automatiserad databehandling saknar motsvarighet i den nya lagen. Bestämmelsen i 3 § andra stycket i 2003 års lag med detaljerade krav på innehållet i en ansökan slopas. De grundläggande kraven på en ansökan om registrering i elcertifikatregistret framgår av 6 §. Mer detaljerade krav kommer i stället att framgå av verkställighetsföreskrifter till lagen.

2 §

I paragrafen finns bestämmelser om kontoföringsmyndighetens tilldelning av elcertifikat. Paragrafen motsvarar 3 kap. 4 § (prop. 2002/03:40, s. 163) och 2 kap. 6 § (prop. 2002/03:40, s. 161) i 2003 års lag. I tredje stycket finns en bestämmelse för de fall där tillsynsmyndigheten har meddelat beslut om nedsättning av tilldelning av elcertifikat enligt 5 kap. 7 §. I dessa fall ska kontoföringsmyndigheten tilldela elcertifikat i enlighet med vad som anges i beslutet. Övervägandena finns i avsnitt 4.7. Det bör även noteras att den bestämmelse om garantipris i 4 kap. 11 § i 2003 års lag som omnämns i författningskommentaren i prop. 2002/03:40, s. 161 inte får någon motsvarighet i den nya lagen.. Övervägandena finns i avsnitt 5.

3 § och 4 § Paragraferna motsvarar 3 kap. 5, 6 och 7 §§ och 11 § fjärde punkten i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 163–165 och 167).

5 §

Paragrafen motsvarar 3 kap. 5 och 9 §§ i 2003 års lag (se prop. 2002/03:40, s. 163 och 166).

6 §

I paragrafen regleras hur en ansökan om registrering i elcertifikatregistret ska göras. Paragrafen motsvarar 3 kap. 10 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 167). Ansökan ska även fortsättningsvis göras på formulär som tillhandahålls av kontoföringsmyndigheten. Formuleringen skriftligen innebär att ansökan även kan göras elektroniskt.

I andra stycket finns ett krav på att en ansökan ska innehålla de uppgifter som anges i formuläret. Kravet på att ansökan ska vara egenhändigt undertecknad bör framgå av formuläret så att det motsvarar bestämmelsen i 2003 års lag. Detta kommer att anges i verkställighetsföreskrifter på lägre nivå. Vilka övriga uppgifter som ska anges i formuläret kommer också att framgå av verkställighetsföreskrifter på lägre nivå.

7 §

Paragrafens första stycke motsvarar 12 § i 2003 års lag, Andra stycket motsvarar 13 § i 2003 års lag och omfattar ansökningar enligt 1 § sista stycket och 3, 4 och 5 §§. Tredje stycket motsvarar 5 § andra stycket i 2003 års lag. (Se författningskommentaren i prop. 2002/03:40, s. 164 och 168).

8 §

Paragrafen motsvarar 3 kap. 14 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 169).

9 §

Paragrafen motsvarar 3 kap. 8 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 165).

10 – 13 §§

Paragraferna motsvarar 3 kap. 17 –20 §§ i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 170–171).

14 §

I paragrafen regleras kontoföringsmyndighetens skyldigheter att underrätta kontohavaren om uppgifter på certifikatkontot. Paragrafen motsvarar 3 kap. 15 § första meningen (prop. 2002/03:40, s. 169) och 25 § (prop. 2002/03:40, s. 174) i 2003 års lag. Det kan noteras att andra meningen i 15 § i 2003 års lag avseende elektroniska underrättelser slopas då det saknas behov av sådan särskild reglering i den nya lagen.

15 §

Paragrafen motsvarar 3 kap. 16 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 169).

16 §

I paragrafen regleras offentliggörande av information. Paragrafen motsvarar 3 kap. 24 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 173). I andra stycket finns ett bemyndigande för regeringen, eller den myndighet, som regeringen bestämmer, att meddela föreskrifter om framtagande och offentliggörande av information och om beräkning av det volymvägda medelvärdet av priset på elcertifikaten.

17 – 19 §§

Paragraferna motsvarar 3 kap. 21–23 §§ i 2003 års lag (se prop. 2002/03:40, s. 172 och 173).

4 kap.

1 §

I paragrafen regleras bl.a. vilka aktörer som är kvotpliktiga. Paragrafen motsvarar 4 kap. 1 och 6 §§ (prop. 2005/06:154, s. 70 och 72, prop. 2008/09:9, s. 30 och 31) och 6 kap. 7 a § första stycket (prop. 2005/06:154, s. 73 och prop. 2008/09:9, s. 33) i 2003 års lag. I andra punkten regleras att elanvändare som använder el som de själva producerat är kvotpliktiga endast om mängden el uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår. Detsamma gäller för elanvändare som använder el som de själva producerat om elen har producerats i en anläggning med en installerad effekt som är högst 50 kilowatt. I de fall där det finns en osäkerhet om användningen av den egenproducerade elen kommer att överstiga eller understiga 60 megawattimmar ska elanvändaren anmäla sig som kvotpliktig. Visar det sig vid deklarationen att användningen och produktionen understeg 60 megawattimmar för beräkningsåret finns möjlighet att i dessa fall undanta den elen i enlighet med vad som anges i 5 §. Övervägandena finns i avsnitt 4.4. I andra stycket anges när kvotplikten inträder. I tredje stycket anges när kvotplikten upphör.

2 §

I paragrafen regleras kvotpliktens innebörd. Paragrafen motsvarar 4 kap. 2 § i 2003 års lag (prop. 2005/06:154, s. 70). I paragrafen anges, liksom tidigare, kvotpliktens närmare innebörd med den skillnaden att kravet på innehav av elcertifikat berör den som har varit kvotpliktig under beräkningsåret. Genom den formuleringen omfattar skyldigheten att inneha elcertifikat både dem som är och har varit kvotpliktiga under beräkningsåret. Den nya formuleringen innebär ingen ändring i sak i förhållande till 2003 års lag. Den medför endast att det inte längre finns behov av särreglering för dem vars kvotplikt upphört under ett beräkningsår, jfr kommentaren till 3 §. Begreppet beräkningsår definieras i 1 kap. 2 §. Det förtydligas i bestämmelsen att elcertifikaten ska innehas för annullering den 1 april.

3 §

I paragrafen regleras den kvotpliktiges deklarationsskyldighet. Paragrafen motsvarar 4 kap. 9 § första stycket i 2003 års lag (författningskommentaren till 8 § prop. 2002/03:40, s. 181 och 2008/09:9, s. 32) och 6 kap. 7 c § första stycket (prop. 2005/06:154, s. 74 och prop. 2008/09:9, s. 33). Formuleringen ändras i förhållande till 2003 års lag så att deklarationsskyldigheten omfattar den som har varit kvotpliktig under beräkningsåret. Skyldigheten omfattar därigenom både dem som är och har varit kvotpliktiga under beräkningsåret. Den nya formuleringen innebär ingen ändring i sak. Den medför endast att det inte längre finns behov av särreglering för dem vars kvotplikt upphört under ett beräkningsår. Elintensiv industri ska även fortsättningsvis kunna undantas från deklarationsskyldighet. I 2003 års lag finns bestämmelser om detta i 4 kap. 9 § andra stycket. Regleringen av undantagsmöjligheten föreslås

dock flyttas till föreskrifter på lägre nivå. Ett normgivningsbemyndigande finns i 12 §. Övervägandena finns i avsnitt 5. Begreppet skriftligen innebär att en deklaration även får upprättas elektroniskt.

4 §

I paragrafen regleras kvotpliktens omfattning. Paragrafen motsvarar 4 kap. 3 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 174, prop. 2005/06:154, s. 71 och prop. 2009/10:133, s. 21 avseende kvotkurvan). Bestämmelsen om att kvotplikten ska omfatta minst ett elcertifikat som fanns i 2003 års lag får ingen motsvarighet i den nya lagen. Bestämmelsen medförde att kvotpliktiga som inte hade någon el som omfattades av kvotplikt behövde köpa ett elcertifikat.

5 §

I paragrafen finns bestämmelser om vilken el som inte ska beaktas när kvotplikten beräknas. Paragrafen motsvarar 4 kap. 4 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 175, prop. 2005/06:154, s. 71 och beträffande tredje punkten prop. 2008/09:9 s. 31). I sjätte punken anges att el som en elanvändare använder och själv har producerat får undantas om mängden inte uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår. Regeln är avsedd att tillämpas i de fall där någon har registrerat sig som kvotpliktig enligt 4 kap. 1 § och sedan inte använder egenproducerad el som överstiger 60 megawattimmar. Sjätte punkten saknar motsvarighet i 2003 års lag. Övervägandena finns i avsnitt 4.4. Andra stycket motsvarar 4 kap. 4 § tredje punkten i 2003 års lag. Vid undantag för s.k. övrig el för den elintensiva industrin ska dock bedömningen ske utifrån användningen de tre senaste åren eller det år som avses i 1 kap. 2 § 8 b i stället för utifrån det eller de år som ligger till grund för registreringen. Ändringen sker eftersom bestämmelsens nuvarande formulering har medfört att de elintensiva industrier som får undanta el för att de bedriver verksamhet för vilken avdrag får göras enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi inte kunnat omfattas av möjligheten till undantag för övrig el. Detta beror på att de enligt regleringen i 2003 års lag registreras utifrån verksamhet och inte utifrån elintensitet. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.

6 §

I paragrafen finns bestämmelser om registrering av kvotplikt för elleverantörer och elanvändare. Paragrafens första stycke motsvarar 4 kap. 7 § i 2003 års lag (prop. 2005/06:154, s. 72 och prop. 2008/09:9, s. 31). Andra stycket motsvarar 4 kap. 8 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 181, prop. 2005/06:154, s. 72 och prop. 2008/09:9, s. 32). I ett tredje stycke anges att ett beslut om registrering gäller omedelbart. Övervägandena finns i avsnitt 4.8.

7 §

I paragrafen finns bestämmelser om registrering av elintensiv industri. Paragrafen motsvarar 4 kap. 7 a i 2003 års lag (prop. 2008/09:9, s. 31) med den skillnaden att bestämmelsen i tredje stycket om vad kvotplikten 55

innebär har slopats. Det går att utläsa av 1 och 5 §§ att ett beslut om registrering av en elintensiv industri medför att kvotplikt inträder och att viss el inte ska beaktas vid beräkning av kvotplikten. Bestämmelsen i 7 a § fjärde stycket i 2003 års lag, om att tillsynsmyndigheten ska pröva frågan om fortsatt registrering när en registreringsperiod har löpt ut, flyttas till föreskrifter på lägre nivå. Övervägandena behandlas i avsnitt 5.

8 §

I paragrafen finns bestämmelser om avregistrering av kvotplikt för elleverantörer och elanvändare. Paragrafen motsvarar 6 kap. 7 a § andra stycket och 7 b § i 2003 års lag (prop. 2005/06:154, s. 73, prop. 2008/09:9, s. 33). I ett tredje stycke anges att ett beslut om avregistrering gäller omedelbart. Övervägandena finns i avsnitt 4.8.

9 §

I paragrafen finns bestämmelser om registrering av elintensiv industri. Paragrafen motsvarar 6 kap. 7 a tredje stycket (prop. 2005/06:154, s. 73 och prop. 2008/09:9, s. 33) i 2003 års lag. I ett tredje stycke anges att ett beslut om avregistrering gäller omedelbart. Övervägandena finns i avsnitt 4.8.

10 §

Bestämmelsen i paragrafen motsvaras inte av någon bestämmelse i 2003 års lag. Enligt bestämmelsen är det tillsynsmyndigheten som ska besluta om hur många elcertifikat som ska annulleras utifrån de uppgifter som lämnas i deklarationen. Kontoföringsmyndigheten ska endast verkställa tillsynsmyndighetens beslut. Det införs även en möjlighet att låsa elcertifikat på certifikatkontot i de fall där den som är kvotpliktig inte är överens med tillsynsmyndigheten om hur många elcertifikat som ska annulleras. Möjligheten finns endast om tillsynsmyndigheten har beslutat att fler elcertifikat ska annulleras än vad den kvotpliktige uppgivit i sin deklaration. Elcertifikaten får låsas i avvaktan på lagakraftvunnet beslut om hur många elcertifikat som ska annulleras. Möjligheten att låsa elcertifikat införs för att den kvotpliktige inte ska riskera kvotpliktsavgift för de elcertifikat som inte annulleras när oenighet föreligger. Ett beslut om låsning är en del av annulleringsbeslutet. Tillsynsmyndighetens beslut om annullering får överklagas enligt 8 kap. 1 §. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.

11 §

I paragrafen finns bestämmelser om hur kontoföringsmyndigheten ska verkställa tillsynsmyndighetens beslut om annullering och låsning. Paragrafen motsvarar 4 kap. 10 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 182, prop. 2005/06:154, s. 72 och prop. 2008/09:92, s. 27). Det är det antal elcertifikat som tillsynsmyndigheten lämnar uppgift om som ska annulleras eller låsas. Låsning får inte ske av sådana elcertifikat som, av skäl som räknas upp i paragrafen, inte får annulleras. I andra stycket anges att annullering av låsta elcertifikat får ske efter att ett beslut om kvotpliktens omfattning har vunnit laga kraft.

Bestämmelsen har tillkommit eftersom enda annulleringstillfället enligt 2003 års lag är den 1 april varje år.

12 §

Bestämmelsen i paragrafen saknar motsvarighet i 2003 års lag. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om befrielse från deklarationsskyldighet som avses i 4 kap. 3 §, registrering i 4 kap. 7 § och avregistrering i 4 kap. 9 §. Övervägandena finns i avsnitt 5.

5 kap.

1 – 5 §§

Paragraferna motsvarar 6 kap. 1 – 5 §§ i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 184 – 185 och 186).

6 §

Paragrafen motsvarar 6 kap. 6 § (2002/03:40, s. 186) och 6 a § (2008/09:92, s. 28) i 2003 års lag med undantag av tredje och fjärde punkterna som utgår av regelförenklingsskäl, se författningskommentaren till 2 kap. 2 §.

7 §

Bestämmelsen i paragrafen saknar motsvarighet i 2003 års lag. Den ger myndigheten en möjlighet att besluta om nedsättning av tilldelning om myndigheten finner att bränslen och värden som rapporterats enligt 2 kap. 3 § tredje stycket inte berättigar till tilldelning av elcertifikat. Ett beslut om nedsättning av elcertifikat ska gälla omedelbart. Övervägandena finns i avsnitt 4.7.

8 §

I paragrafen finns bestämmelser om den kvotpliktiges skyldigheter att se till att det finns underlag för att bl.a. fullgöra deklarationsskyldigheten. Paragrafen motsvarar 6 kap. 8 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 187, 2005/06:154, s. 74 och prop. 2005/06:154, s. 74 och prop. 2008/09:9, s. 34). Kravet på att spara underlag för att styrka elintensiteten har omformulerats så att underlag i stället ska sparas för att styrka att kraven för registrering som elintensiv industri är uppfyllda. Detta beror på att underlag ska sparas av alla elintensiva industrier som är kvotpliktiga. Enligt bestämmelsen i 2003 års lag behöver inte de elintensiva industrier som registreras för att de får göra avdrag enligt lagen om skatt på energi spara underlag eftersom de inte har någon elintensitet att styrka. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.

9 §

Paragrafen motsvarar 6 kap. 9 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 188 och prop. 2005/06:154, s. 74) med den skillnaden att hänvisning endast sker till deklarationer som avses i 4 kap. 3 § eftersom bestämmelserna om slutlig deklaration utgår, jfr författningskommentaren till 4 kap. 3 §.

10 §

Paragrafen motsvarar 6 kap. 10 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 188 och prop. 2005/06:154, s. 74).

11 §

Paragrafen motsvarar 6 kap. 10 a § i 2003 års lag (prop. 2005/06:154, s. 74).

6 kap.

1 §

I paragrafen finns bestämmelser om kvotpliktsavgift. Paragrafen motsvarar 5 kap. 1 § i 2003 års lag . (prop. 2002/03:40, s. 183 och prop. 2005/06:154, s. 72) med den skillnaden att orden ”enligt en deklaration” har ersatts av ”enligt tillsynsmyndighetens beslut” i andra punkten . Det är en följdändring med anledning av att det kommer att vara tillsynsmyndigheten som fattar beslut om hur många elcertifikat som ska annulleras. Orden ”i annat fall” har slopats. I tredje stycket anges att tillsynsmyndigheten inte får besluta om kvotpliktsavgift om elcertifikat har registrerats som låsta enligt 4 kap. 11 §. Övervägandena finns i avsnitt 4.6. Sista meningen i 5 kap. 1 § i 2003 års lag utgår då den avser kvotpliktsavgifter för 2004 och 2005.

2 §

I paragrafen finns bestämmelser om vilken myndighet som prövar frågan om kvotpliktsavgift och om senaste tidpunkt för beslut om sådan avgift. Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 184) med den skillnaden att formuleringen ”varje år” har ersatts av ”året efter beräkningsåret” då det bättre beskriver vad som avses.

3 §

I paragrafen finns bestämmelser om tillsynsmyndighetens möjligheter att besluta om kvotpliktsavgift vid andra tillfällen än som anges i 2 §. Paragrafen motsvarar 5 kap. 3 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 184, prop. 2005/06:154, s. 72 och 2008/09:9, s. 32) med den skillnaden att precisering har skett av tidpunkten till efter den 1 september året efter beräkningsåret.

4 §

I paragrafen finns bestämmelser om att tillsynsmyndigheten får sätta ned en kvotpliktsavgift om det finns synnerliga skäl. Bestämmelsen har ingen motsvarighet i 2003 års lag.

Synnerliga skäl kan exempelvis vara att den kvotpliktige drabbas av kvotpliktsavgift av skäl som inte går att råda över såsom brist på elcertifikat på marknaden när annullering ska ske eller om en kvotpliktsavgift medför att en verksamhet inte kan drivas vidare. Tillsynsmyndigheten ska ta ställning till nedsättning av en kvotpliktsavgift efter ansökan av den kvotpliktige. Nedsättningen ska inte avse beloppet per elcertifikat utan den totala kvotpliktsavgiften. Ett beslut om nedsättning av kvotpliktsavgift får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, jfr 8 kap. 1 §. Övervägandena finns i avsnitt 4. 6.

5 §

I paragrafen finns bestämmelser om sanktionsavgift vid felaktig tilldelning av elcertifikat. Paragrafen motsvarar 6 kap. 7 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 187 och prop. 2005/06:154, s. 73).

6 §

I paragrafen finns bestämmelser om förseningsavgift om en deklaration inte lämnas i rätt tid. Paragrafen motsvarar 6 kap. 12 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 189, författningskommentaren till 6 kap. 13 §, prop. 2005/06:154, s. 75 och prop. 2008/09:9, s. 34).

7 §

I paragrafen regleras kontoföringsmyndighetens möjligheter att ta ut avgifter för ärendehandläggning. Paragrafen motsvarar 6 kap. 11 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 188). I andra stycket får regeringen ett normgivningsbemyndigande att meddela föreskrifter om avgifter för kontoföring och registrering av överlåtelser av elcertifikat. Övervägandena finns i avsnitt 5.

8 §

I paragrafen finns bestämmelser om indrivning. Paragrafen motsvarar 6 kap 13 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 189 och prop. 2005/06:154, s. 75) med den skillnaden att upplysningsbestämmelsen i andra meningen inte får någon motsvarighet i den nya lagen.

7 kap.

1 §

Paragrafen motsvarar 7 kap. 1 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 190 och prop. 2005706:154, s. 75, prop. 2005/06:154, s. 75, prop. 2008/09:9, s. 34 och prop. 2008/09:92, s. 28).

2– 8 §§

Paragraferna motsvarar 7 kap. 2 – 8 §§ i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 191 – 192).

8 kap. Överklagande

1 §

I paragrafen finns bestämmelser om överklagande av tillsynsmyndighetens beslut. Uppräkningen av de beslut som får överklagas är uttömmande. Paragrafen motsvarar 8 kap. 1 § i 2003 års lag (prop. 2002/03:40, s. 193, prop. 2005/06:154, s. 76, prop. 2008/09:9, s. 34 och prop. 2008/09:92, s. 28). Punkterna har omdisponerats i förhållande till 2003 års lag. Två punkter har tillkommit. Beslut om annullering av elcertifikat, som tidigare fattats av kontoföringsmyndigheten, ska nu fattas av tillsynsmyndigheten. Överklagandebestämmelsen avseende annulleringsbeslut har därför flyttats från 2 § till 1 § och finns i femte punkten. Övervägandena finns i avsnitt 4.6. En ny nionde punkt införs som avser att tillsynsmyndighetens beslut om nedsättning av tilldelning av elcertifikat enligt 5 kap. 7 § ska kunna överklagas. Övervägandena finns i avsnitt 4.7. I tolfte punkten anges det att även beslut om nedsättning av kvotpliktsavgift enligt 6 kap. 4 § får överklagas. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.

2 §

I paragrafen finns bestämmelser om överklagande av kontoföringsmyndighetens beslut. Uppräkningen av de beslut som får överklagas är uttömmande. Paragrafen motsvarar 8 kap. 2 § i 2003 års lag med den ändringen att möjligheten att överklaga annulleringsbeslut flyttas till 1 § femte punkten då beslut om annullering ska fattas av tillsynsmyndigheten (prop. 2002/03:40, s. 193 och prop. 2005/06:154, s. 76). Övervägandena finns i avsnitt 4.6. Upplysningsbestämmelsen om att beslut om avslag på ansökan om information enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204) får överklagas som finns i sjätte punkten i 2003 års lag får ingen motsvarighet i den nya lagen.

3 §

Paragrafen motsvarar 8 kap. 3 § i 2003 års lag (prop. 2002/04:40, s. 193).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2012 när lagen (2003:113) om elcertifikat ska upphöra att gälla. Den upphävda lagen ska dock gälla för tilldelning av elcertifikat för produktion av el med vattenkraft om anläggningen före ikraftträdandet har fått de tillstånd som krävs för verksamheten enligt 11 kap. miljöbalken. Det som avses är tillstånd som vunnit laga kraft. Ett beslut att godkänna en anläggning för el som produceras med vattenkraft, eller ett förhandsbesked om möjligheten att få en anläggning för sådan produktion godkänd, som har meddelats före ikraftträdandet får inte återkallas på grund av att anläggningen inte uppfyller de skärpta kraven för produktion av el med vattenkraft.

Bilaga 1

Sammanfattning av rapporten Regelförenkling

Lagen (2003:113) och förordningen (2003:120) om elcertifikat trädde i kraft den 1 maj 2003. Därefter har lagen och förordningen ändrats vid ett flertal tillfällen. Detta har fått till följd att regelverket blivit mer komplext och svårtillgänglig. I vissa fall har de äldre bestämmelserna inte fungerat tillfredsställande tillsammans med nya bestämmelser. Av det till Energimyndigheten lämnade uppdraget framgår att regeringen anser att en översyn av lagtexten i dess helhet bör göras för att regelverket ska bli mer överskådligt, enhetligt och lättillgängligt. I enlighet med uppdragsbeskrivningen innehåller rapporten förslag på ändringar i såväl lagen som förordningen om elcertifikat i syfte att skapa ett mer enhetligt och lättillgängligt regelverk som också minskar de administrativa kostnaderna. De föreslagna ändringarna är sådana som inte påverkar systemets grundläggande principer eller möjligheterna att nå uppställda mål.

Energimyndigheten föreslår i huvudsak följande:

• enhetlig begreppsanvändning i lagen och förordningen om elcertifikat

• ändring i reglerna kring elintensiva industrier gällande registreringsperioden samt vilka som kan befrias från den årliga deklarationsskyldigheten

• vattenkraftsanläggning som tagits i drift första gången efter utgången av år 2002, med en installerad effekt överstigande 1 500 kilowatt där det tidigare bedrivits vattenverksamhet, kan endast godkännas för tilldelning av elcertifikat för den ökade produktionen av el

• kraven för att en anläggning som producerar el med användande av vattenkraft, som tagits ur drift före den 1 juli 2001 och som därefter tagits i drift efter utgången av 2002, ska kunna godkännas för tilldelning av elcertifikat är att de uppfyller de krav som finns för att en anläggning ska godkännas för en ny tilldelningsperiod

• kvotplikten för vissa mindre producenter tas bort

• två nya beslutstyper införs i lagen om elcertifikat – beslut om nedsättning av tilldelning av elcertifikat och beslut om fastställande av kvotplikt

Energimyndigheten föreslår att det i lagen och förordningen om elcertifikat införs en enhetlig begreppsanvändning, dvs. att samma begrepp används genomgående när samma sak avses. Vidare föreslår Energimyndigheten en förenkling av språket i de delar det är möjligt för att underlätta läsbarheten och överskådligheten. I lagen har ny numrering av

lagrum skett och bestämmelser har flyttats framför allt i kapitel 2 Bilaga 1 (godkännande av anläggning) och kapitel 4 (kvotplikt) och att beslut om återkallelse av godkännande av anläggning. Energimyndigheten föreslår att beslut om avregistrering av kvotpliktiga ska gälla omedelbart. Energimyndigheten föreslår ändring om registreringsperioden för vissa elintensiva industrier och vilka som kan befrias från deklarationsskyldigheten. Som en följd av ändringarna kommer sådana elintensiva industrier som bedriver viss verksamhet enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) att registreras tills vidare och även kunna befrias från den årliga deklarationsskyldigheten. När det gäller vilka anläggningar som kan godkännas för tilldelning av elcertifikat föreslår Energimyndigheten två väsentliga ändringar för anläggningar som producerar el med användande av vattenkraft. Den första föreslagna ändringen innebär att en anläggning som tagits i drift första gången efter utgången av år 2002, med en installerad effekt överstigande 1 500 kilowatt där det tidigare bedrivits vattenverksamhet, endast kan godkännas för tilldelning av elcertifikat för den ökade produktionen av el. De nuvarande reglerna gör det möjligt att få ett godkännande för tilldelning av elcertifikat för all produktion av el i de fall en anläggning rivs och ersätts med en ny. Den andra föreslagna ändringen innebär att en anläggning som producerar el med användande av vattenkraft, som tagits ur drift före den 1 juli 2001 och som därefter tagits i drift efter utgången av 2002, ska kunna godkännas för tilldelning av elcertifikat endast om de uppfyller de krav som finns för att en anläggning ska godkännas för en ny tilldelningsperiod. Energimyndigheten föreslår att kvotplikten för vissa mindre producenter tas bort. Förslaget innebär en lagändring som anger att endast de elanvändare som under innevarande eller föregående kalenderår använt eller beräknas använda el som de själva har producerat som överstiger 60 megawattimmar eller elanvändare som själv har producerat och använt el, om anläggningen har en installerad effekt som är högre än 50 kilowatt är kvotpliktiga. Övriga behöver således inte anmäla sig för registrering och åläggs i följd härav inte heller någon deklarationsskyldighet. Den föreslagna förändring får en mätbar effekt vad gäller företagens administrativa kostnader för elcertifikatsystemet som helhet. Energimyndigheten föreslår att två nya beslutstyper införs i lagen om elcertifikat, dels beslut om nedsättning av tilldelning av elcertifikat, dels beslut om fastställande av kvotplikt. Syftet med införande av dessa två beslutstyper är att öka rättssäkerheten för aktörerna. Regler för nedsättning av tilldelning av elcertifikat föreslår Energimyndigheten för att komma till rätta med problemet i de fall en aktör, som rapporterar månadsvis hur stor andel av elproduktionen som berättigar tilldelning av elcertifikat, ska kunna göra detta enligt sin uppfattning utan att riskera sanktionsavgift. Energimyndigheten får genom den föreslagna förändringen möjlighet att besluta om nedsättning av tilldelning av elcertifikat efter granskning av den månadsvisa rapporten innan Svenska Kraftnät tilldelar elcertifikat. Då kan producenten överklaga beslutet och på så sätt få frågan om det av producenten använda bränslet är sådant att det berättigar tilldelning av elcertifikat. Det nuvarande regelverket har 62

inte gjort det möjligt för producenter att få en sådan fråga prövad innan Bilaga 1 tilldelning av elcertifikat sker. Genom införande av möjligheten för Energimyndigheten att besluta om nedsättning av tilldelning av elcertifikat blir också Energimyndigheten motpart vid ett eventuellt överklagande av ett sådant beslut. Beslut om fastställande av kvotplikt föreslår Energimyndigheten som en lösning i de fall en kvotpliktig och Energimyndigheten har olika uppfattning om kvotpliktens storlek vid den årliga kvotpliktsdeklarationen. Energimyndigheten får möjlighet att besluta om att fastställa kvotplikten efter granskning av kvotpliktsdeklarationen. Som en följd av Energimyndighetens beslut registreras det antal elcertifikat som omfattas av beslutet som låsta på den kvotpliktiges certifikatkonto (det antal elcertifikat som Energimyndigheten anser motsvara kvotplikten minskat med det antal som den kvotpliktige anser motsvara kvotplikten). Energimyndigheten har genom sitt beslut tagit ställning till rätten att göra avdrag för t.ex. hjälpkraft eller el använd i tillverkningsprocessen för en elintensiv industri. Kvotplikten blir därmed större än vad den kvotpliktige har deklarerat. Den kvotpliktige förlorar genom registrering om låsning möjligheten att förfoga över de låsta certifikaten i avvaktan på ett lagakraftvunnet beslut gällande kvotplikten. När ett lagakraftvunnet beslut finns annulleras elcertifikaten eller så får den kvotpliktige åter möjlighet att förfoga över dem. I förordningen om elcertifikat föreslår Energimyndigheten vissa mindre ändringar gällande användande av begrepp. Detta har skett i syfte att få en bättre överensstämmelse med lagen om elcertifikat. I 4 § förordningen om elcertifikat regleras vilka biobränslen som är godkända för tilldelning av elcertifikat. Bestämmelsen har sedan år 2003 medfört ett stort antal frågor från aktörerna om vilka bränslen som omfattas och hur tolkning ska göras. Med anledning av att det påbörjats ett arbete vid Näringsdepartementet med att föreslå ändring av 4 § förordningen har Energimyndigheten inte i denna rapport föreslagit någon ändring eller utrett frågan om ny lydelse av bestämmelsen. I rapportens kapitel 7 redogör Energimyndigheten för åtgärder som kan medföra minskade administrativa kostnader men som inte kräver någon ändring i regelverket. Som exempel kan nämnas att Energimyndigheten arbetar med att ta fram ett nytt IT-stöd för hantering av ärenden enligt lagen om elcertifikat. Ett mål är att det för aktörerna ska bli lättare göra ansökningar, anmälningar och deklarationer m.m. elektroniskt. Vidare kommer de administrativa rutinerna för hantering av anmälan om konto som såväl anläggningsinnehavare som kvotpliktiga måste göra för att få ett konto för elcertifikaten i det elektroniska kontoföringssystemet att ses över. Avslutningsvis finns synpunkter från aktörerna sammanfattade med en efterföljande kommentar från Energimyndigheten till varje lämnat inlägg.

Bilaga 2

Energimyndighetens lagtextförslag – Regelförenkling

Förslag på lagtext

Lagens ändamål

1 § Lagens ändamål är att främja produktion av el med användande av förnybara energikällor och torv (förnybar el). I detta syfte innehåller lagen bestämmelser om dels en rätt för producenter av förnybar el att bli tilldelade elcertifikat av staten, dels en skyldighet för elleverantörer och vissa elanvändare att uppfylla sin kvotplikt .

Definitioner

2 § I denna lag används följande beteckningar med den betydelse som här anges: 1. förnybar energikälla: vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi, biobränslen och vattenkraft, 2. elcertifikat: ett av staten utfärdat bevis om att en megawattimme förnybar el har producerats med iakttagande av bestämmelserna i denna lag och i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, 3. elcertifikatberättigad producent: en innehavare av en godkänd anläggning för förnybar el, 4. anläggning: elproduktionsanläggning som har en mätpunkt med en eller flera bakomliggande produktionsenheter, 5. kvotplikt: en skyldighet att den 1 april varje år inneha elcertifikat tillgängliga för annullering i förhållande till sin försäljning respektive användning av el under det föregående kalenderåret (beräkningsåret), 6. elleverantör: den som yrkesmässigt levererar el 7. elintensiv industri: ett företag i sin helhet eller en del av ett företag som utgör en egen verksamhet eller verksamhetsgren, där det a. bedrivs och under de senaste tre åren har bedrivits industriell tillverkning i en process i vilken det använts i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet eller b. bedrivs ny verksamhet med industriell tillverkning i en process i vilken det används eller beräknas användas i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet, eller c. bedrivs verksamhet för vilken avdrag får göras för skatt på elektrisk kraft enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi, 8. förädlingsvärde: skillnaden mellan den elintensiva industrins sammanlagda omsättning och sammanlagda inköp, så som dessa begrepp är att förstå enligt 1 kap. 8 § lagen om skatt på energi.

Myndigheter

3 § Regeringen ska utse två myndigheter som ska handlägga de frågor som enligt denna lag, eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, ligger på tillsynsmyndigheten respektive kontoföringsmyndigheten.

2 kap. Förutsättningar för att tilldelas elcertifikat Bilaga 2

Godkännande av anläggningar

1 § Elcertifikat får bara tilldelas för produktion av förnybar el som sker i en anläggning som tillsynsmyndigheten har godkänt för tilldelning av elcertifikat. Tillsynsmyndigheten ska efter ansökan från anläggningens innehavare besluta att en anläggning ska godkännas för tilldelning av elcertifikat, om anläggningen 1. har tagits i drift och uppfyller kraven i 2, 3, 4 eller 5 §, och 2. har utrustning för sådan mätning och rapportering som anges i 6 § första stycket.

Anläggning som kan godkännas för tilldelning av elcertifikat

2 § En anläggning kan godkännas för tilldelning av elcertifikat om el kan produceras med användande av en eller flera av följande förnybara energikällor 1. vindkraft, 2. solenergi, 3. vågenergi, 4. geotermisk energi, eller 5. biobränslen.1 Även ett kraftvärmeverk där el kan produceras med användande av torv kan godkännas för tilldelning av elcertifikat. Om produktionskapaciteten varaktigt ökats till följd av investeringar i produktionshöjande åtgärder i en anläggning från och med 1 januari 2007, ska anläggningen godkännas för tilldelning av elcertifikat för den ökade produktionen av förnybar el. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om 1. vad som avses med biobränslen i första stycket 5 och 2. villkoren för att tilldelas elcertifikat enligt tredje stycket.

3 § En anläggning där el produceras med användande av vattenkraft kan godkännas för tilldelning av elcertifikat, om produktionen sker i en anläggning som a. var i drift vid utgången av april 2003 och som då hade en installerad effekt som inte var högre än 1 500 kilowatt och om en anläggning består av flera produktionsenheter som gemensamt matar in el på ledningsnätet, ska varje produktionsenhet anses som separat anläggning enligt denna lag. b. tagits i drift första gången efter utgången av år 2002, dock inte anläggning med en installerad effekt överstigande 1 500 kilowatt där det tidigare bedrivits vattenverksamhet. Om produktionskapaciteten ökats efter utgången av april 2003 i en anläggning där el produceras med användning av vattenkraft, ska anläggningen godkännas för tilldelning av elcertifikat för den ökade produktionen av förnybar el.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten Bilaga 2 får meddela föreskrifter om villkoren för att tilldelas elcertifikat enligt andra stycket.

4 § En anläggning, där el produceras med användande av vattenkraft och som inte omfattas av bestämmelsen i 3 § kan godkännas för tilldelning av elcertifikat , om tillsynsmyndigheten i det enskilda fallet finner att 1. ett myndighetsbeslut, eller föreskrifter i annan lag eller förordning, ställer nya krav på hur verksamheten ska bedrivas eller hur anläggningen ska vara utformad och detta innebär att verksamhetens ekonomiska förutsättningar ändras på ett sådant ingripande sätt att en långsiktigt lönsam produktion inte kan ske om innehavaren inte tilldelas elcertifikat, eller 2. innehavaren i annat fall än som avses i 1 har gjort omfattande ombyggnader eller andra stora investeringar i anläggningen och dessa varit så kostsamma att en långsiktigt lönsam produktion inte kan ske om innehavaren inte tilldelas elcertifikat. En anläggning enligt första stycket 2 kan godkännas för tilldelning av elcertifikat endast om den har en installerad effekt om högst 15 megawatt.

5 § Om det i en anläggning, som är eller har varit godkänd av tillsynsmyndigheten enligt 1 § eller anläggning, där el produceras med användande av vattenkraft, som tagits ur drift före den 1 juli 2001 och som därefter tagits i drift efter utgången av 2002, har gjorts sådana omfattande ombyggnader eller andra investeringar att anläggningen ska anses som ny, kan anläggningen godkännas för tilldelning av elcertifikat. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om de åtgärder som krävs för att en anläggning ska anses som ny.

Mätning och rapportering

6 § Elcertifikat får bara tilldelas för sådan el vars inmatade mängd och dess fördelning över tiden har mätts och rapporterats till kontoföringsmyndigheten enligt de föreskrifter som meddelats av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten. Om inmatningen från anläggningen sker till ett elnät som används utan stöd av nätkoncession ska innehavaren av anläggningen svara för mätningen och rapporteringen. Om endast en del av elproduktionen i en anläggning berättigar till elcertifikat, ska innehavaren särskilt beräkna och rapportera sådan elproduktion enligt de föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten.

Förhandsbesked

7 § Tillsynsmyndigheten ska, efter ansökan av anläggningens innehavare, lämna förhandsbesked om möjligheten till godkännande för

tilldelning av elcertifikat enligt 2 § tredje stycket, 3 § tredje stycke, 4 § Bilaga 2 första stycket 2 eller 5§. Ett förhandsbesked, som innebär att ett godkännande enligt 1 § kommer att meddelas efter ansökan, får förenas med villkor och är bindande vid prövning av en ansökan om ett sådant godkännande.

Begränsningar i rätten att tilldelas elcertifikat

8 § Om flera produktionsenheter för vindkraft gemensamt matar in el på ledningsnätet, ska de vid tillämpningen av 9–11 §§ anses som separata anläggningar.

9 § För anläggningar som för första gången har tagits i drift före den 1 maj 2003 sker tilldelning av elcertifikat 1. till och med den 31 december år 2014 , om elen produceras med användande av biobränslen, vindkraft eller vattenkraft och statligt bidrag till en investering eller ombyggnad i anläggningen har getts efter den 15 februari 1998 enligt ett program för vissa investeringar inom energiområdet, eller 2. i andra fall än de som avses i 1, till och med den 31 december år 2012.

10 § För anläggningar som för första gången har tagits i drift efter den 30 april 2003 sker tilldelning av elcertifikat i femton år från det att tilldelningen började. Tilldelning av elcertifikat kan ske längst till utgången av år 2035.

11 § För ökad produktionskapacitet i anläggningar som avses i 2 § tredje stycket och 3 § tredje stycket sker tilldelning av elcertifikat i femton år från den dag då produktionen av förnybar el ökade. Elcertifikat får inte tilldelas efter utgången av år 2035. För anläggningar som avses i 5 § sker tilldelning av elcertifikat i femton år från den dag då anläggningen, enligt tillsynsmyndighetens beslut om godkännande enligt 1 §, är att anse som ny. Elcertifikat får inte tilldelas efter utgången av år 2035. Om en ansökan om godkännande av anläggning för tilldelning av elcertifikat enligt 2 § tredje stycket, 3 § tredje stycket, eller 5 § kommer in till tillsynsmyndigheten efter det att anläggningens tilldelningsperiod löpt ut, får elcertifikat endast tilldelas från tillsynsmyndighetens nya beslut om godkännande för tilldelning av elcertifikat.

12 § Har en anläggning som är godkänd för tilldelning av elcertifikat varit förhindrad att tilldelas elcertifikat får tillsynsmyndigheten, om det finns synnerliga skäl, efter ansökan medge en förlängning av en tilldelningsperiod som följer av 9, 10 eller 11 §. En sådan förlängning ska motsvara den tid tilldelning av elcertifikat inte kunnat ske, dock längst till utgången av år 2035.

3 kap. Kontoföring av elcertifikat Bilaga 2

Tilldelning av elcertifikat

1 § Kontoföringsmyndigheten ska tilldela en elcertifikatberättigad producent ett elcertifikat för varje megawattimme förnybar el som har producerats i anläggningen och för vilken elcertifikat får tilldelas.

Elcertifikatsregister

2 § Kontoföringsmyndigheten ska föra ett elektroniskt register över elcertifikat. Varje elcertifikat ska ha ett identifieringsnummer och en uppgift om vilken dag det tilldelats den elcertifikatberättigade producenten. Lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument ska inte tillämpas på kontoföringen av elcertifikat.

3 § Elcertifikatsregistret ska bestå av certifikatkonton, som ska läggas upp för elcertifikatberättigade producenter och för dem som är kvotpliktiga och deklarationsskyldiga och har registrerats enligt 4 kap. 6, 7, eller 8 §.

4 § Kontoföringsmyndigheten ska efter skriftlig ansökan lägga upp ett certifikatkonto för den som inte omfattas av bestämmelsen i 3 § . En sådan ansökan ska innehålla uppgifter om sökandens namn, identifieringsnummer, telefonnummer och postadress.

Registrering av elcertifikat

5 § Ett elcertifikat tilldelas en elcertifikatberättigad producent genom att elcertifikatet registreras på dennes certifikatkonto. Registreringen ska ske utan oskäligt dröjsmål sedan rapport om den elcertifikatberättigande elproduktionen kommit kontoföringsmyndigheten till handa.

Ansökan om registrering i elcertifikatsregistret

6 § Kontoföringsmyndigheten ska, efter ansökan eller underrättelse som avses i 7–11 §§ , genast på ett certifikatkonto registrera de uppgifter som anges i ansökan eller underrättelsen samt ange tidpunkten för registreringen. Om samtliga villkor inte är uppfyllda ska en preliminär registrering av uppgifterna ske. När samtliga villkor är uppfyllda ska en slutlig registrering ske.

7 § Kontoföringsmyndigheten ska snarast på certifikatkonto registrera det antal elcertifikat som låsta som framgår av tillsynsmyndighetens underrättelse enligt 4 kap. 15 §.

8 § När ett elcertifikat har överlåtits ska efter ansökan från överlåtaren Bilaga 2 det överlåtna elcertifikatet registreras på förvärvarens certifikatkonto. Har förvärvaren ansökt om att det överlåtna elcertifikatet ska registreras på hans konto, ska en preliminär registrering av överlåtelsen göras på överlåtarens certifikatkonto. Kontoföringsmyndigheten ska därefter förelägga överlåtaren att yttra sig över ansökan inom två veckor från det att han fått del av föreläggandet. Om överlåtaren inte invänder mot ansökan inom denna tid, ska de överlåtna elcertifikaten registreras på förvärvarens konto.

9 § Har panträtt upplåtits i ett elcertifikat ska efter ansökan från pantsättaren pantsättningen registreras på pantsättarens certifikatkonto. Har panthavaren ansökt om att en pantsättning ska registreras, ska en preliminär registrering av pantsättningen göras på pantsättarens konto. Kontoföringsmyndigheten ska därefter förelägga pantsättaren att yttra sig över ansökan inom två veckor från det att han fått del av föreläggandet. Om pantsättaren inte invänder mot ansökan inom denna tid, ska pantsättningen slutligt registreras på pantsättarens konto.

10 § Om kontoföringsmyndigheten har underrättats om att en innehavare av ett certifikatkonto gått i konkurs ska detta registreras på certifikatkontot. Detsamma gäller om myndigheten har underrättats om att ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt denna lag har utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring. När kontoföringsmyndigheten har underrättats om att ett konkursbeslut upphävts, att en konkurs avslutats eller att en sådan åtgärd som avses i första stycket har upphävts eller återgått, ska en sådan registrering som nämns i första stycket tas bort.

11 § När en pantsättning av ett elcertifikat har upphört, ska efter ansökan från panthavaren registreringen om pantsättningen tas bort från pantsättarens konto. Har pantsättaren gjort en ansökan om att registreringen om pantsättningen ska tas bort, ska en preliminär registrering om pantsättningens upphörande göras på pantsättarens konto. Kontoföringsmyndigheten ska därefter förelägga panthavaren att yttra sig över ansökan inom två veckor från det att han fått del av föreläggandet. Om panthavaren inte invänder mot ansökan inom denna tid, ska registreringen om pantsättningen tas bort.

12 § Den som gör en ansökan enligt 8, 9 eller 11 § ska göra detta på formulär som tillhandahålls av kontoföringsmyndigheten. Ansökan ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller dennes ombud. En ansökan får signeras och överföras elektroniskt på det sätt som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, kontoföringsmyndigheten föreskriver.

13 § En ansökan om registrering i elcertifikatsregistret ska innehålla uppgifter om 1. den registrering som begärs,

2. överlåtarens eller pantsättarens namn, identifieringsnummer samt Bilaga 2 postadress, 3. förvärvarens eller panthavarens namn, identifieringsnummer samt postadress, och 4. de certifikatkonton som berörs av överlåtelsen eller pantsättningen och, i förekommande fall, försäljningspriset för certifikaten.

14 § Om en ansökan inte uppfyller kraven i 12 § eller med stöd av den paragrafen meddelade föreskrifter, ska ansökan omedelbart avvisas.

15 § Om en ansökan enligt 4 § inte uppfyller de krav som där anges, eller om en ansökan enligt 8, 9 eller 11 § inte uppfyller de krav som anges i 13 § , ska sökanden föreläggas att komplettera sin ansökan.

16 § Kontoföringsmyndigheten ska avslå en ansökan om certifikatkonto eller en ansökan om registrering, om ett föreläggande om komplettering enligt 15 § inte följs. Kontoföringsmyndigheten ska även avslå en ansökan om registrering på ett certifikatkonto, 1. om en överlåtare eller en pantsättare gjort invändning mot en ansökan enligt 8 § andra stycket eller 9 § andra stycket och invändningen inte uppenbarligen saknar fog, 2. om en panthavare gjort invändning enligt 11 § andra stycket och invändningen inte uppenbarligen saknar fog, 3. om ansökan om registrering avser överlåtelse av ett elcertifikat för vilket pantsättning är registrerad, eller 4. om den registrering som ansökan avser inte är förenlig med en befintlig registrering enligt 9 eller 10 §.

17 § När kontoföringsmyndigheten gjort en registrering på ett certifikatkonto, ska kontohavaren skriftligen underrättas om det. Om ansökan överförts elektroniskt enligt föreskrifter meddelade med stöd av 12 § , får även underrättelsen överföras elektroniskt.

18 § En uppgift på ett certifikatkonto ska rättas, om den innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Den vars rätt berörs ska ges möjlighet att yttra sig, om inte rättelsen är till förmån för denne eller yttrandet annars är uppenbart obehövligt.

Rättsverkan av en registrering

19 § En innehavare av ett certifikatkonto ska, med de begränsningar som framgår av registreringar på kontot, anses ha rätt att förfoga över de elcertifikat som finns registrerade på kontot.

20 § Har samma elcertifikat överlåtits till flera var för sig, har den överlåtelse företräde som registrerades först. Registreringen ger dock inte en överlåtelse företräde framför en tidigare överlåtelse om förvärvaren, när överlåtelsen registrerades, kände till eller borde ha känt till den tidigare överlåtelsen.

Detta ska tillämpas även på förvärv genom bodelning, arv, testamente, Bilaga 2 bolagsskifte eller liknande förvärvssätt, när fråga uppkommer om företrädet mellan ett sådant förvärv och en annan överlåtelse. Vid tillämpningen av första och andra styckena ska en preliminär registrering ha samma rättsverkan som en slutlig registrering.

21 § Har ett elcertifikat i annat fall än som avses i 20 § överlåtits av någon som inte ägde det, blir överlåtelsen giltig om elcertifikatet vid tidpunkten för överlåtelsen var registrerat på överlåtarens certifikatkonto och överlåtelsen har registrerats samt förvärvaren då varken kände till eller borde ha känt till att överlåtaren inte ägde elcertifikatet. Vad nu sagts gäller även vid överlåtelse från den som ägde elcertifikatet, men som saknade rätt att förfoga över det genom överlåtelse. Vid tillämpningen av första stycket ska en preliminär registrering ha samma rättsverkan som en slutlig registrering.

22 § En pantsättning av ett elcertifikat behandlas lika med en överlåtelse vid tillämpningen av 20 och 21 §§. Behandling av personuppgifter i elcertifikatsregistret

23 § Om inget annat följer av denna lag eller av föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, tillämpas personuppgiftslagen (1998:204) vid behandling av personuppgifter vid kontoföring av elcertifikat i elcertifikatsregistret. Kontoföringsmyndigheten är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen för den behandling av personuppgifter som utförs i elcertifikatsregistret.

24 § I fråga om personuppgifter ska registret ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för 1. verksamhet för vilken staten eller kommun ansvarar enligt lag eller annan författning och a. som avser elcertifikat som registreras i elcertifikatsregistret, b. som för att kunna fullgöras förutsätter tillgång till information om elcertifikat, eller c. som avser fullgörande av underrättelseskyldighet, 2. omsättning av elcertifikat, samt 3. affärsverksamhet, kreditgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där information om elcertifikat utgör underlag för prövningar eller beslut.

25 § Kontoföringsmyndigheten ska på begäran lämna ut uppgift i elcertifikatsregistret till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får ha direktåtkomst till elcertifikatsregistret.

Prisinformation m.m.

26 § Kontoföringsmyndigheten ska fortlöpande offentliggöra information om överlåtelser av elcertifikat. Informationen ska avse tidpunkten för överlåtelsen, antalet överlåtna elcertifikat och priset för elcertifikaten.

Myndigheten ska vidare fortlöpande offentliggöra dels det volymvägda Bilaga 2 medelvärdet av priset på elcertifikaten under de närmast föregående tolv månaderna, dels antalet elcertifikat som tilldelats elcertifikatberättigade producenter under samma period.

27 § Kontoföringsmyndigheten ska årligen, senast vid januari månads utgång, underrätta kontohavaren om innehållet på hans konto per den 31 december föregående kalenderår.

4 kap. Kvotplikt m.m.

1 § Kvotpliktiga är 1. elleverantörer, 2. elanvändare i den utsträckning de har använt el som de själva producerat, importerat eller köpt på den nordiska elbörsen, och 3. elintensiva industrier som registrerats. Första stycket 2 gäller elanvändare som under innevarande eller föregående kalenderår använt eller beräknas använda el som de själva har producerat som överstiger 60 megawattimmar eller elanvändare som själv har producerat och använt el, om anläggningen har en installerad effekt som är högre än 50 kilowatt.

2 § Den som är kvotpliktig ska den 1 april varje år inneha elcertifikat tillgängliga för annullering i förhållande till sin försäljning respektive användning av el under det föregående kalenderåret (beräkningsåret).

Kvotpliktens omfattning

3 § Kvotplikten beräknas enligt vad som framgår av följande tabell. Beräkningsår Antal elcertifikat för kvotplikt per såld eller använd MWh el Beräkningsår Antal elcertifikat för kvotplikt per såld eller använd MWh el 2003 0,074 2004 0,081 2005 0,104 2006 0,126 2007 0,151 2008 0,163 2009 0,170 2010 0,179 2011 0,179 2012 0,179 2013 0,135 2014 0,142 2015 0,143 2016 0,144 2017 0,152 2018 0,168

2019 0,181 Bilaga 2 2020 0,195 2021 0,190 2022 0,180 2023 0,170 2024 0,161 2025 0,149 2026 0,137 2027 0,124 2028 0,107 2029 0,092 2030 0,076 2031 0,061 2032 0,045 2033 0,028 2034 0,012 2035 0,008 Om den beräknade kvotplikten inte omfattar elcertifikat till ett fullt heltal, ska antalet avrundas till närmaste heltal. Vid beräkningen av kvotplikt ska elleverantörens försäljning av el anses motsvara den mängd el som elleverantören har fakturerat elanvändare under beräkningsåret. Vid beräkningen av en elanvändares kvotplikt ska den del av användningen som består av el som köpts från en elleverantör anses motsvara den mängd el som elanvändaren fakturerats för under beräkningsåret.

4 § Vid beräkning av kvotplikten beaktas inte följande el. 1. El som matats in på det elektriska nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion (förlustel). 2. El som en elleverantör har levererat till en elanvändare utan ersättning i enlighet med ett avtal om intrångsersättning. Detta gäller dock bara om leveransen sker vid en lägre effekt än 50 kilowatt (frikraft). 3. El som har använts i den industriella tillverkningsprocessen om den elintensiva industrin har registrerats enligt 1 kap. 2 § 7 a eller b, eller el som har använts i sådan omfattning som avses i 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi om den elintensiva industrin har registrerats enligt 1 kap. 2 § 7 c. Om kvotplikten för en registrerad elintensiv industri som uppfyller kraven enligt 1 kap. 7 a eller b endast omfattar sådan el som inte ska beaktas enligt första stycket och övrig el som inte överstiger 60 megawattimmar per år för det eller de år som ligger till grund för registreringen beaktas inte heller den övriga elen vid beräkning av kvotplikten. Om kvotplikten för en registrerad elintensiv industri som uppfyller kraven enligt 1 kap. 2 § 7 c endast omfattar sådan el som inte ska beaktas enligt första stycket och övrig el som inte överstiger 60 megawattimmar per år för de tre senaste räkenskapsåren beaktas inte heller den övriga elen vid beräkning av kvotplikten. 4. El som en elanvändare själv har producerat och använt, om anläggningen har en installerad effekt om högst 50 kilowatt 5. El som har använts i produktionen av el (hjälpkraft).

6. El som en elanvändare har använt som denne själv producerat, om Bilaga 2 denna el inte överstiger 60 megawattimmar.

5 § Om en elanvändare producerar förnybar el för egen användning utan att bestämmelsen i 2 kap. 6 § första stycket iakttas, får det antal elcertifikat räknas bort från kvotplikten som elanvändaren skulle ha haft rätt till om bestämmelsen hade iakttagits och om anläggningen hade kunnat godkännas för tilldelning av elcertifikat , dock bara om den producerade elen deklareras enligt 13 § eller 14 § första stycket.

Registrering

6 § Den som är kvotpliktig enligt 1 § 1 eller 2 ska anmäla sig till tillsynsmyndigheten senast två veckor efter det att kvotplikten inträdde. När anmälan gjorts ska den som anmälan avser registreras av tillsynsmyndigheten.

7 § Om tillsynsmyndigheten har en välgrundad anledning att anta att någon är kvotpliktig enligt 1 § 1 eller 2 utan att ha anmält sig för registrering enligt 6 §, ska myndigheten registrera denne. Innan registrering sker, ska den som berörs av åtgärden få tillfälle att yttra sig.

8 § Efter ansökan ska tillsynsmyndigheten pröva om kraven för att registreras som en elintensiv industri enligt 1 kap. 2 § 7 är uppfyllda. Om tillsynsmyndigheten finner att sökanden uppfyller krav att registreras som en elintensiv industri enligt vad som anges i 1 kap. 2 § 7 ska myndigheten fatta beslut om registrering. Ett sådant beslut om registrering innebär att kvotplikt inträder och att sådan el som avses i 4 § 3 inte ska beaktas när kvotplikten beräknas.

9 § Ett beslut om registrering som elintensiv industri enligt 1 kap. 2 § 7 a gäller för en period om tre år från tidpunkten för beslutet. Om en elintensiv industri registreras enligt 1 kap. 2 § 7 b gäller dock ett beslut om registrering för ett år. När en registreringsperiod har löpt ut ska tillsynsmyndigheten pröva och besluta i frågan om fortsatt registrering.

10 § I samband med att frågan om registrering som elintensiv industri prövas ska tillsynsmyndigheten pröva frågan om befrielse från deklarationsskyldigheten. Tillsynsmyndigheten ska befria en elintensiv industri från deklarationsskyldigheten om kvotplikten endast omfattar sådan el som enligt 4 § 3 inte ska beaktas vid beräkning av kvotplikten. Befrielse från deklarationsskyldigheten kan inte ske om den registrerade elintensiva industrin levererar el till elanvändare som inte är registrerad som kvotpliktig. Ett beslut om befrielse från deklarationsskyldigheten gäller för samma period som ett beslut om registrering som elintensiv industri.

Tillsynsmyndighetens beslut i fråga om befrielse från deklarations- Bilaga 2 skyldigheten ska framgå av beslutet om registrering som elintensiv industri.

Kvotpliktens upphörande och avregistrering av kvotpliktiga

11 § Den som inte längre är kvotpliktig enligt 4 kap. 1 § 1 eller 2 ska inom två veckor från det att kvotplikten upphörde anmäla det till tillsynsmyndigheten. När anmälan gjorts ska den som anmälan avser avregistreras hos tillsynsmyndigheten. En registrerad elintensiv industri ska avregistreras a. när en registreringsperiod har löpt ut och kraven för att registreras för en ny period inte uppfylls eller när verksamhet enligt 1 kap. 2 § 7 c inte längre bedrivs b. om den elintensiva industrin begär det, eller c. om registreringen baserats på oriktiga eller vilseledande uppgifter. Ett beslut om avregistrering gäller omedelbart.

12 § Om tillsynsmyndigheten har en välgrundad anledning att anta att någons kvotplikt har upphört och om denne inte har gjort en sådan anmälan som avses i 4 kap. 11 §, ska myndigheten avregistrera denne. Innan en sådan avregistrering sker, ska den som berörs av åtgärden få tillfälle att yttra sig. Ett beslut om avregistrering gäller omedelbart.

Deklarationsskyldighet

13 § Den som är kvotpliktig ska senast den 1 mars varje år ge in en deklaration till tillsynsmyndigheten med uppgifter om 22 1. den sålda eller använda el som ska ligga till grund för beräkningen av kvotplikten enligt 4 kap. 3 §, 2. det antal elcertifikat som enligt 16 § ska annulleras och, i förekommande fall, 3. sådan elanvändning som avses i 4 § eller 4. sådan elproduktion som avses i 5 §. En registrerad elintensiv industri är inte deklarationsskyldig enligt första stycket, om tillsynsmyndigheten fattat beslut om befrielse från deklarationsskyldigheten enligt 10 § andra stycket. 14 § När kvotplikten har upphört ska den som var kvotpliktig och deklarationsskyldig enligt 4 kap. 13 § första stycket senast den 1 mars året efter det beräkningsår då kvotplikten upphörde ge in en slutlig deklaration. Deklarationen ska innehålla de uppgifter som anges i 4 kap. 13 § första stycket. Kontoföringsmyndigheten ska den 1 april samma år annullera det antal elcertifikat som kontohavaren angett i sin deklaration. Elcertifikat som anges i 4 kap. 16 § ska inte annulleras.

15 § Tillsynsmyndigheten kan besluta att fler elcertifikat än det antal som den kvotpliktige angivit i sin deklaration enligt 4 kap. 13 § ska

annulleras (fastställande av kvotplikt). Om ett sådant beslut fattats ska Bilaga 2 tillsynsmyndigheten underrätta kontoföringsmyndigheten om registrering av låsning av det antal elcertifikat som överstiger vad den kvotpliktige angivit i sin deklaration. Beslut om fastställande av kvotplikt gäller omedelbart.

Annullering av elcertifikat

16 § Kontoföringsmyndigheten ska den 1 april varje år på den kvotpliktiges certifikatkonto annullera det antal elcertifikat som kontohavaren angivit i sin deklaration enligt 13 § 2 Därvid får annullering dock inte ske av elcertifikat 1. som har pantsatts enligt en preliminär eller slutlig registrering på kontot, 2. som har utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring, 3. som har överlåtits enligt en preliminär registrering på kontot, eller. 4. som registrerats som låsta efter underrättelse från tillsynsmyndigheten.

17 § Kontoföringsmyndigheten ska efter den 1 april annullera sådana elcertifikat som registrerats som låsta enligt 3 kap. 7 § när ett lagakraftvunnet beslut om fastställande av kvotplikt finns.

5 kap. Kvotpliktsavgift

1 § Den som är kvotpliktig skall till staten betala en särskild avgift (kvotpliktsavgift), om 1. den kvotpliktige i sin deklaration enligt 4 kap. 13 § 2 eller 4 kap. 14 § första stycket har angett ett mindre antal elcertifikat än som omfattas av kvotplikten, eller 2. i annat fall, det antal elcertifikat som omfattas av kvotplikten enligt en deklaration enligt 4 kap. 13 § eller 4 kap. 14 § första stycket inte kunnat annulleras på den kvotpliktiges certifikatkonto. Första stycket gäller inte om elcertifikat motsvarande fastställd kvotplikt registrerats som låsta enligt 3 kap. 7§. Avgiften beräknas per certifikat som enligt bestämmelserna i första stycket inte annullerats på den kvotpliktiges certifikatkonto och uppgår till 150 procent av det volymvägda medelvärdet av certifikatpriset under perioden från och med den 1 april beräkningsåret till och med den 31 mars påföljande år.

2 § Frågor om uttagande av kvotpliktsavgift prövas av tillsynsmyndigheten. Myndigheten skall besluta om kvotpliktsavgift senast den 1 september året efter beräkningsåret . Om myndigheten inte fattat beslut inom den angivna tiden, förfaller frågan om kvotpliktsavgift.

3 § Om den kvotpliktige i sin deklaration eller i en ansökan om registrering har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter av betydelse för

kvotpliktens omfattning, får tillsynsmyndigheten efter den 1 september Bilaga 2 besluta om eller ändra ett beslut om kvotpliktsavgift. Ett sådant beslut får dock inte meddelas efter utgången av det femte året efter det kalenderår då beslut skulle ha fattats enligt 2 §.

Beslut om jämkning av kvotpliktsavgiften

4 § Om det finns särskilda skäl får tillsynsmyndigheten efter ansökan från den kvotpliktige besluta om jämkning av kvotpliktigavgiften.

6 kap. Tillsyn m.m.

1 § Tillsynsmyndigheten ska utöva tillsyn över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Tillsynen omfattar dock inte kontoföringsmyndigheten.

Tillsynsmyndighetens allmänna befogenheter

2 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. En begäran får förenas med vite.

3 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att trygga efterlevnaden av de föreskrifter som omfattas av tillsynen. Ett föreläggande får förenas med vite.

4 § Tillsynsmyndigheten ska på begäran få tillträde till anläggningar samt lokaler och områden som hör till sådana anläggningar i den utsträckning det behövs för tillsynen. Denna rätt omfattar inte bostäder. Polismyndigheten ska lämna det biträde som behövs för tillsynen.

5 § Om det finns anledning anta att den som omfattas av tillsynen har begått brott, får denne inte föreläggas vid vite att medverka i utredning av en fråga som har samband med den gärning som brottsmisstanken avser.

Beslut och återkallelse av godkännande och av förhandsbesked.

6 § Tillsynsmyndigheten ska återkalla ett godkännande för tilldelning av elcertifikat 1. om anläggningen inte längre uppfyller förutsättningarna för ett godkännande enligt 2 kap. 1 §, 2. om godkännandet har lämnats på grund av oriktiga eller vilseledande uppgifter i en ansökan om godkännande och dessa haft betydelse för innehavarens rätt att tilldelas elcertifikat, 3. om tidsperioden för tilldelning av elcertifikat har löpt ut a. enligt 2 kap. 9, 10 eller 11 §,

b. efter en sådan förlängd tilldelningsperiod som avses i 2 kap. 11 §, Bilaga 2 eller 4. om tillsynsmyndigheten har fattat nytt beslut om godkännande enligt 2 kap. 5 §.

7 § Tillsynsmyndigheten ska återkalla ett förhandsbesked om möjligheten till godkännande för tilldelning av elcertifikat 1. om de förutsättningar som låg till grund för beslutet ändrats, eller 2. om förhandsbeskedet har lämnats på grund av oriktiga eller vilseledande uppgifter och dessa haft betydelse för ärendets avgörande.

Beslut om nedsättning av tilldelning av elcertifikat

8 § Om endast en del av elproduktionen i en anläggning berättigar tilldelning av elcertifikat kan tillsynsmyndigheten efter granskning av innehavarens rapportering av elproduktionen till kontoföringsmyndigheten enligt 2 kap. 6 § tredje stycket besluta om nedsättning av tilldelning av elcertifikat. Kontoföringsmyndigheten ska underrättas om ett sådant beslut och tilldela innehavaren elcertifikat i enlighet med beslutet om nedsättning. Ett beslut enligt första stycket gäller omedelbart.

Beslut om sanktionsavgift

9 § Om elcertifikat har tilldelats anläggningens innehavare på grund av oriktiga eller vilseledande uppgifter i en ansökan om godkännande enligt 2 kap. 1 § , vid rapportering enligt 2 kap. 6 § andra och tredje styckena eller i en ansökan om en förlängd tilldelningsperiod enligt 2 kap. 11 § och om uppgifterna har haft betydelse för innehavarens rätt att få elcertifikat, ska anläggningens innehavare betala en sanktionsavgift till staten för de elcertifikat som felaktigt har tilldelats innehavaren. Frågor om att ta ut en sådan avgift prövas av tillsynsmyndigheten. Därvid ska bestämmelserna om kvotpliktsavgift i 5 kap. 1 § andra stycket tillämpas, varvid perioden för beräkning av elcertifikatspriset ska vara den tolvmånadersperiod som föregår dagen för beslutet. Ett sådant beslut får inte avse elcertifikat som har tilldelats anläggningens innehavare mer än två år före tillsynsmyndighetens beslut.

Vissa särskilda skyldigheter m.m.

10 § Den som är eller har varit kvotpliktig ska genom räkenskaper, anteckningar eller på annat sätt se till att det finns underlag för att fullgöra deklarationsskyldigheten eller, om deklarationsskyldighet inte föreligger, underlag för att styrka elintensitet och undantag från deklarationsskyldighet. Sådant underlag ska bevaras i sju år efter utgången av året efter beräkningsåret för kvotplikt.

11 § Om den som är deklarationsskyldig enligt 4 kap. 13 § eller 4 kap. 14 § första stycket inte lämnar deklaration i rätt tid, eller om en deklara- 78

tion är ofullständig, får tillsynsmyndigheten förelägga den deklarations- Bilaga 2 skyldige att lämna en deklaration eller göra de kompletteringar som behövs. Tillsynsmyndigheten får också förelägga den deklarationsskyldige att lämna uppgifter och visa upp handlingar i den utsträckning det behövs för kontroll av att deklarationen är korrekt. Ett föreläggande får förenas med vite.

12 § Innehavare av nätkoncession är skyldig att på begäran av tillsynsmyndigheten lämna uppgifter om den överföring av el som skett till elanvändare som avses i 4 kap. 1 §. En sådan begäran får förenas med vite.

13 § El certifikatberättigade producenter samt elleverantörer ska efter tillsynsmyndighetens begäran lämna de statistikuppgifter som myndigheten behöver. En sådan begäran får förenas med vite.

Avgifter

14 § För kontoföring och registrering av överlåtelser av elcertifikat har kontoföringsmyndigheten rätt att ta ut avgifter enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. Den registrering som sker dels när elcertifikat tilldelas en elcertifikatberättigad producent, dels när ett elcertifikat annulleras, ska inte vara avgiftsbelagd.

15 § Om en deklaration enligt 4 kap. 14 § första stycket eller 4 kap. 13 § första stycket inte lämnas i rätt tid, ska den deklarationsskyldige betala en förseningsavgift med 1 000 kronor till staten. Tillsynsmyndigheten ska pröva frågor om sådana avgifter. En förseningsavgift ska efterges, om underlåtenheten att lämna deklaration i rätt tid framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som den deklarationsskyldige inte har kunnat råda över. Avgiften ska också efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den. Ett beslut om förseningsavgift får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft.

Indrivning

16 § Om en kvotpliktsavgift enligt 5 kap. 1 eller 3 §, en sanktionsavgift enligt 6 kap. 9 § eller förseningsavgift enligt 15 § inte har betalats efter betalningsuppmaning, ska avgiften lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

7 kap. Straff och skadestånd Bilaga 2

Straff

1 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen 1.bryter mot skyldigheten att göra en anmälan enligt 4 kap. 6 § första stycket eller, när det gäller elanvändare, 4 kap. 11 § , eller 2.i en deklaration som avses i 4 kap. 13 § första stycket eller 4 kap. 14 § första stycket lämnar en oriktig eller vilseledande uppgift om mängden såld, använd eller producerad el. Är ett brott som avses i första stycket att anse som grovt, ska dömas till fängelse i högst två år. I ringa fall döms inte till ansvar.

2 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift till kontoföringsmyndigheten i en ansökan enligt 3 kap. 13 § om det pris till vilket elcertifikat har överlåtits. I ringa fall döms inte till ansvar.

3 § Till ansvar enligt denna lag döms inte om gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken.

4 § Den som har åsidosatt ett vitesföreläggande döms inte till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet. Skadestånd

5 § Rätt till ersättning av staten har den som lider skada på grund av tekniskt fel i elcertifikatsregistret. Ersättningen ska sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande.

6 § En ägare eller rättighetshavare som drabbas av skada till följd av ett beslut om rättelse enligt 3 kap. 18 § har rätt till ersättning av staten. Ersättning lämnas dock inte om den skadelidande med hänsyn till felets art eller andra omständigheter hade bort inse att fel förekommit.

7 § Utöver vad som följer av 5 och 6 §§ gäller bestämmelserna i 48 § personuppgiftslagen (1998:204) om skadestånd vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.

8 § Staten företräds i ärenden om ersättning enligt 5 och 6 §§ av den myndighet som regeringen bestämmer.

8 kap. Överklagande Bilaga 2

1 § Beslut av tillsynsmyndigheten i följande frågor får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol: 1. godkännande enligt 2 kap. 1 § och förhandsbesked enligt 2 kap. 7 § , 2. förlängd tilldelningsperiod enligt 2 kap. 12 § , 3. registrering och befrielse från deklarationsskyldighet enligt 4 kap. 8 och 10 §§ och registrering enligt 4 kap. 7 § , 4. avregistrering enligt 4 kap. 11 § och 4 kap. 12 §, 5. beslut om fastställande av kvotplikt enligt 4 kap. 15 § 6. kvotpliktsavgift enligt 5 kap. 1 och 3 §§, 7. begäran som förenats med vite enligt 6 kap. 2 §, 8. föreläggande som förenats med vite enligt 6 kap. 3 §, 9. återkallelse av godkännande enligt 6 kap. 6 § och av förhandsbesked enligt 6 kap. 7 §, 10. beslut om nedsättning av tilldelning av elcertifikat enligt 6 kap. 8 § 11. sanktionsavgift enligt 6 kap. 9 §, 12. föreläggande som förenats med vite enligt 6 kap. 11 § , 13. begäran som förenats med vite enligt 6 kap. 12 §, 14. begäran som förenats med vite enligt 6 kap. 13 § , och 15. förseningsavgift enligt 6 kap. 15 § .

2 § Beslut av kontoföringsmyndigheten i följande frågor får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol: 1. tilldelning av elcertifikat enligt 3 kap. 5 §, 2. registrering på ett certifikatkonto enligt 3 kap. 8, 9 eller 11 §, 3. avvisning enligt 3 kap. 14 § , 4. avslag på ansökan enligt 3 kap. 16 § , 5. rättelse enligt 3 kap. 18 § , 6. avslag på ansökan om information enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204), och 7. annullering av elcertifikat enligt 4 kap. 16 § och 4 kap 14 § andra stycket.

3 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

4 § Övriga beslut enligt denna lag får inte överklagas.

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanser

Energimyndighetens rapporter Gemensamt elcertifikatsystem med Norge (ER 2010:28) och Regelförenkling (ER 2010:30) har tillställts 58 remissinstanser. Av dessa har 41 remissinstanser inkommit med yttrande. Ytterligare 10 instanser har inkommit med yttrande på eget initiativ.

Yttrande har inkommit från Förvaltningsrätten i Linköping, Kammarrätten i Jönköping, Kammarkollegiet, Statskontoret, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Fiskeriverket, Sametinget, Naturvårdsverket, Boverket, Konkurrensverket, Konjunkturinstitutet (KI), Tillväxtverket, Affärsverket svenska kraftnät (SvK), Konsumentverket, Datainspektionen, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Luleå Tekniska Universitet, Linköping universitet, Jernkontoret, SABO, Sveriges kommuner och Landsting, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Skogsindustrierna, Avfall Sverige, Oberoende elhandlare (OE), Plast- och kemiföretagen, Svensk Vattenkraftförening, Svensk Vindenergi, Svensk Vindkraftförening Svenska bioenergiföreningen, Svenska Gasföreningen, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO), Fastighetsägarna Sverige, Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Villaägarnas riksförbund och Älvräddarnas Samorganisation.

Yttrande har inte inkommit från Regelrådet, Energimarknadsinspektionen, Centrum för Miljö- och Naturresursekonomi på institutionen för Nationalekonomi i Umeå Universitet, HSB Riksförbund, Lantbrukarnas Riksförbund, Näringslivets Regelnämnd, Konsumenternas elrådgivningsbyrå, Skogsägarna, SveMin, Svensk Elbrukarförening, Svensk kraftmäkling, Svensk Solenergi, Svenska Torvproducentförening, Svenska Trädbränsleföreningen, Sveriges konsumenter, Världsnaturfonden WWF, Återvnningsindustrierna.

Följande instanser har yttrat sig på eget initiativ; Skellefteå kraft AB, Scottish and Shouthern Energy (SSE Renewables), Nordisk vindkraft, Enercon, Fred. Olsen Renewables, Jämtkraft AB, WPD Scandinavia AB, Nordjysk Elhandel, HG Capital och Svevind.

Bilaga 4

Sammanfattning av rapporten Gemensamt elcertifikatsystem med Norge

• En gemensam och utvidgad elcertifikatmarknad med Norge bedöms som positivt för elcertifikatsystemets funktion. En utvidgning skulle innebära stabilare priser för elcertifikaten genom den större marknaden, och bättre likviditet. Konsekvenserna för den kvotpliktige elkunden av en utvidgad marknad bedöms som positiva.

• De långsiktiga konsekvenserna av en utvidgning bedöms inte bli särskilt stora på elcertifikatpriserna. Det är fortfarande den landbaserade vindkraften som bedöms sätta priset, och kostnaden för denna är ungefär densamma i båda länderna. En förutsättning är att utbyggnaden av förnybar elproduktion fungerar utan flaskhalsproblem.

• Fördelningen i produktionsslag mellan länderna vid ett gemensamt system bedöms ge utökad vattenkraft i framförallt Norge, utökad biobränslekraft i framförallt Sverige. Förutsättningar för vindkraftsproduktion finns i båda länderna. Den totala produktionen i Sverige år 2020 kan bli något lägre vid ett gemensamt system än vid ett separat svenskt. Det är slutligen marknaden som kommer avgöra var produktionen byggs.

• Landbaserad vindkraft beräknas utgöra mer än hälften av den ökade produktionen vid ett gemensamt svensk-norskt system. Landbaserad vindkraft förväntas styra marginalkostnaden för elcertifikat i ett gemensamt certifikatsystem såväl som i ett separat svenskt system.

• En utbyggnad av elproduktion i Norden innebär ökade möjligheter till elexport till norra Europa. Den påverkan på elpris som ett ökat utbud och en ökad export kan innebära har inte analyserats inom ramen för detta uppdrag.

• Elcertifikatpriset och utbyggnaden av förnybar elproduktion kan kortsiktigt komma att påverkas av en gemensam marknad, beroende dels på informationen om sammanslagningen ut till aktörerna och dels på hur Norge utformar sin kvotkurva. Elcertifikatpriset kan kortsiktigt komma att sjunka något.

• Det är viktigt att Norge utformar sin kvotkurva efter det scenario för utbyggnad som kan anses mest troligt, och som kan accepteras av båda länderna.

• Vissa grundläggande funktioner och regler behöver vara desamma i båda länderna för att en väl fungerande marknad ska kunna uppnås. Följande måste samordnas; att systemet är kvot-

pliktsbaserat, kvotplikt på användarsidan, deklarations- och Bilaga 4 annulleringstidpunkt, systemets livslängd och långsiktiga kvotsättning, kvotpliktsavgift, elcertifikatens giltighet, värde och livslängd, gemensam kontrollstation, att registerfunktionen är sammanlänkad, att utträde från marknaden är reglerat. Elproduktion från torv kommer troligen att hanteras olika i länderna.

• Förutsättningarna bör vara så lika som möjligt i de båda länderna, för en väl fungerande marknad, men allt behöver inte harmoniseras. Marknaden kommer att kunna hantera skillnader. Förutsättningarna för ägarskap skiljer när det gäller vattenkraft. Även processen för att ansöka om tillstånd för anläggning och nät hanteras på olika sätt.

• Ungefär hälften av den beräknade vattenkraftspotentialen i Norge kan i princip endast byggas ut av norsk offentlig ägare (staten, fylke eller kommun), vilket kan anses vara snedvridande. Energimyndigheten anser dock att konsekvenserna av begränsningen i ägandet av norsk vattenkraft bör accepteras.

• Olika sätt att idag fördela kostnad mellan producent/kundkollektiv vid förstärkning av befintligt elnät i Norge och Sverige innebär en snedvridning av konkurrensen. Sådana skillnader bör harmoniseras.

• En så kallad fördelningsnyckel bör användas vid fördelning av den elproduktion som tillkommer i ett gemensamt elcertifikatsystem. Erhålls större ökningar i ett av länderna fördelas produktionen mellan länderna med hjälp av fördelningsnyckeln. På så sätt tillgodoräknar sig varje land sin andel vid beräkning av det nationella åtagandet gentemot EU:s förnybartdirektiv. Erhållna ökningar bör fördelas lika mellan länderna.

• Om ett gemensamt svensk-norskt elcertifikatsystem realiseras och fungerar väl, bör ytterligare samhällsekonomiska analyser göras för att bedöma om systemet kan utvidgas till andra länder. Det kan i så fall vara den fortsatta inriktningen för samarbetsmekanismerna. En användning av den projektbaserade mekanismen bör analyseras, och kommer att behöva ingå i avtal med Norge inom ramen för en gemensam elcertifikatmarknad.

• Det är centralt att utbyggnaden av den förnybara elproduktionen och tillståndsprocesserna för denna fungerar. Området behöver följas kontinuerligt i båda länderna och i samband med nästa kontrollstation. Nästa kontrollstation blir ett viktigt tillfälle till utvärdering. Möjliga behov av förändringar bör analyseras gemensamt med Norge vid ett gemensamt svenskt-norskt elcertifikatsystem.

I denna rapport analyseras konsekvenserna av en gemensam elcerti- Bilaga 4 fikatmarknad med Norge. Samtidigt med detta uppdrag har förhandlingar med Norge pågått om hur ett gemensamt system ska utformas. Resultaten av förhandlingarna är ännu inte klara (september 2010) och har inte kunnat utgöra underlag för en särskild analys av konsekvenser i detta arbete.

Samarbetsmekanismer enligt förnybartdirektivet

Energimyndigheten är positiv till samarbetsmekanismerna enligt EU:s förnybartdirektiv och till en kostnadseffektiv utbyggnad av den förnybara elproduktionen. Det är dock viktigt att så långt som möjligt analysera hur en försäljning av förnybar elproduktion till år 2020 påverkar Sveriges möjligheter att nå eventuella framtida ökade mål och hur en försäljning påverkar befintliga stödsystem. Ett gemensamt elcertifikatsystem med ett annat land är den mest långtgående samarbetsmekanismen i förnybartdirektivet. Huvudstrategin för Sverige i arbetet med samarbetsmekanismerna bör vara att få ett gemensamt elcertifikatsystem med Norge. Detta eftersom det, enligt Energimyndigheten, är inom elsektorn som samarbetsmekanismerna bör användas och eftersom elcertifikatsystemet är Sveriges primära styrmedel för att främja förnybar elproduktion. Projekt inom elsektorn men utanför elcertifikatsystemet skulle kunna påverka elcertifikatsystemet och bör därför analyseras. Ett eventuellt avtal om ett gemensamt svensk-norskt elcertifikatsystem bör innefatta ländernas användning av övriga samarbetsmekanismer (avtal om projekt, ytterligare anslutande länder till elcertifkatsystemet). Energimyndigheten anser att Sveriges strategi bör koordinera förhandlingsarbetet för ett gemensamt elcertifikatsystem med den övriga inriktningen för samarbetsmekanismerna. För att ett gemensamt elcertifikatsystem med Norge ska kunna betecknas som ett gemensamt stödsystem krävs att EES-landet Norges förhandlingar om införlivande av direktivet också genomförts.

Positivt med ett utökat elcertifikatsystem

För samhället som helhet finns en vinst av att tillåta handel med certifikat över gränser. De förnybara resurserna nyttjas härigenom på ett effektivare sätt. Den sammanlagda kvoten för förnybar energi kan nås till en lägre kostnad än om varje land på egen hand ska uppnå sin nationella kvot. Ett gemensamt elcertifikatsystem ger en högre likviditet och skapar möjligheter för en effektivare marknad. De möjligheter som kan finnas genom att skapa ett gemensamt stödsystem bedöms vara en effektivare marknad med högre likviditet. En gemensam elcertifikatmarknad bedöms på sikt minska riskerna både för elkunden och för investeraren. En utvidgning av elcertifikatsystemet kan vara ett motiv för att i nuläget inte göra större förändringar i systemet, utöver de motiv som Energimyndigheten redovisat i tidigare rapport (1 september 2010). Detta för att minska osäkerheten om systemet och för att sådana förändringar i så fall behöver genomföras i dialog med Norge.

Prisbildning och konsekvenser av en utökad marknad Bilaga 4

Prisbildningen på elcertifikat styrs av grundläggande utbuds- och efterfrågeförhållande. För att tillräckliga investeringar i förnybar elproduktion ska ske krävs att priset på elcertifikat är tillräckligt högt så att detta, tillsammans med elpriset, är tillräckligt för att täcka kostnaderna för den dyraste förnybara produktionen som krävs för att uppfylla kvotkravet. Möjligheten att spara certifikat innebär att prisnivån primärt bestäms av förväntningarna om kostnaderna för att uppfylla kvotkravet på lång sikt snarare än kostnaderna för att uppfylla kvotkravet på kort sikt. Eftersom de långsiktiga (marginal)kostnadsförväntningarna är någorlunda lika på en renodlat svensk marknad som på en svensk-norsk marknad förväntas inte några större priseffekter. Analys visar på att både på en svensk marknad som på en svensk-norsk marknad krävs landbaserad vindkraft för att uppfylla de långsiktiga kvotkraven. Samtidigt indikerar modellanalys att det kan uppstå kortsiktiga priseffekter till följd av olika utformning av kvotkraven. Hur stor denna effekt är beror bland annat på viljan att spara certifikat, och därmed hur stor den över tid prisutjämnande effekten av sparande blir. Elcertifikatpriset är emellertid känsligt för vilken kvotkurva som väljs i Norge. Vid en linjär norsk kvotkurva med hög initial kvotnivå finns möjligheten att priset på elcertifikat ökar jämfört med dagens nivå. Det är därför viktigt att Norge utformar sin kvotkurva efter det scenario av utbyggnad som kan anses mest troligt och som också kan accepteras av båda länderna. Om många projekt står i startgroparna för att byggas, men väntar på elcertifikatsystemets införande, måste kvotkurvan börja initialt högt för att inte priset ska sjunka alltför mycket. Det är samtidigt viktigt att inte bara se till de kortsiktiga prisförändringarna. Allt annat lika så kommer det totala antalet annullerade elcertifikat att vara detsamma, sett över hela perioden fram till och med år 2035, oavsett konstruktion på kvotkurvan. Det finns osäkerheter, inledningsvis, vad gäller de kortsiktiga priseffekterna. Detta kan få en återhållande effekt på investeringar i förnybar elproduktion på kort sikt. Mot den bakgrunden är det centralt att minska på olika osäkerhetsfaktorer där så är möjligt. Ur ett politiskt- och myndighetsperspektiv, och för aktörerna på marknaden, är det av stor vikt att så tidigt som möjligt klargöra ramverken. Det gäller dels att nå ett beslut kring en gemensam marknad, men också att klargöra de detaljerade förutsättningarna för en sådan marknad. Andra osäkerhetsfaktorer, där potentialen för olika typer av förnybar el är en viktig faktor, är svårare att göra något åt. Det är å andra sidan den typen av osäkerhet som en marknad tenderar att vara särskilt bra på att själv hantera. Ökningen i utbyggnaden av den förnybara elproduktionen innebär behov av stamnätsutbyggnad och utbyggnad av nät på lägre spänningsnivåer. Detta påverkar kostnaden för vindkraftsproducenten och för elkunden framförallt på lång sikt. En ökad produktion av förnybar el kan leda till ett utbudsöverskott på elmarknaden. Det skulle sänka elpriset vilket gynnar en del aktörer. Detta bör analyseras närmare, liksom konsekvenser av en ökad elexport.

Hur stor är den gemensamma ambitionsnivån? Bilaga 4

Sveriges kvotkurva är konstruerad för att stimulera utbyggnad av 13,2 TWh under perioden 2012 till 2020. Vid ett gemensamt elcertifikatsystem från den 1 januari 2012 där Norge antar samma bidrag som Sverige bör respektive lands ökning vara 13,2 TWh för perioden 2012 till 2020. Den gemensamma ökningen blir då 26,4 TWh.

Vilken produktion som bedöms komma in i ett gemensamt elcertifikatsystem

Beräkningar visar att den gemensamma ambitionen i Norge och Sverige kan medföra utökad vattenkraftsproduktion i framförallt Norge, utökad biobaserad kraftproduktion i framförallt Sverige och landbaserad vindkraftsproduktion i båda länderna. Vindkraften utgör mer än hälften av den tillkommande produktionen. Förutsättningar för vindkraftsproduktion finns i båda länderna och det är slutligen marknaden, givet de skillnader som finns mellan länderna, som kommer avgöra var vindkraften kommer att byggas. Produktionen i Sverige år 2020 skulle kunna bli något lägre vid ett gemensamt system än i ett separat svenskt. Detta bland annat beroende på antagandet (i denna rapport) om lika fördelning av vindkraftsutbyggnaden mellan de båda länderna samtidigt som potentialen för ny vattenkraft i Norge är större än potentialen för fortsatt utbyggnad av biobränslekraftvärme i Sverige.

Vad innebär en gemensam elcertifikatmarknad för elkunden och för investeraren?

En gemensam elcertifikatmarknad minskar, enligt Energimyndighetens bedömning, riskerna för höga elcertifikatpriser. Konsekvenserna för elkunden av en utvidgad marknad bör därför vara positiva, detta under förutsättning att utbyggnaden av den förnybara elproduktionen kan genomföras som planerat och att det inte uppkommer flaskhalsar i tillståndsprocesser etc. Inledningsvis kan förändringen som en gemensam elcertifikatmarknad med Norge innebär samtidigt innebära en viss osäkerhet för investerare. Det kan kortsiktigt bli något lägre elcertifikatpriser eftersom det ser ut att finnas viss potential för billigare produktion i Norge än i Sverige, vilket inledningsvis skulle kunna påverka priserna. En större marknad innebär å andra sidan en stabilare och mer likvid marknad, kanske också en intressantare marknad att investera i. Nästa kontrollstation blir ett viktigt tillfälle till utvärdering och analys av om förändringar behöver genomföras. Vid en gemensam marknad behöver en sådan kontrollstation genomföras gemensamt med Norge.

Vissa grundläggande funktioner och regler behöver vara desamma i Bilaga 4 båda länderna

För en väl fungerande gemensam elcertifikatmarknad behöver vissa grundläggande funktioner och regler vara desamma i båda länderna; att systemet är kvotpliktsbaserat, att kvotplikten ligger på användarsidan, deklarations- och annulleringstidpunkt, systemets livslängd och långsiktiga kvotsättning, kvotpliktsavgift, elcertifikatens giltighet, värde och livslängd, att registerfunktionen är sammanlänkad, att utträde från marknaden är reglerat. Torv är certifikatberättigat i Sverige men kommer sannolikt inte vara det i Norge.

Så lika förutsättningar som möjligt i de båda länderna

Tider och processer för tillståndshanteringen behöver vara någorlunda jämförbara, men marknaden kommer även att kunna hantera olikheter. Vid ett gemensamt elcertifikatsystem möts en producent av samma stödnivå i de båda länderna (elcertifikatpriset). Producenten kan samtidigt mötas av olika praxis för fördelning av kostnader och olika principer för äganderätt. Sådana skillnader mellan länderna kan påverka konkurrensförutsättningarna:

• Fördelningen av kostnad för nätförstärkning är ett sådant exempel. En norsk producent betalar idag inte för den förstärkning som 1 behövs i det befintliga maskade nätet. En svensk producent betalar sin kundspecifika kostnad för detta.

• Den norska begränsningen för ägarskap innebär att del av den beräknade potentialen för norsk vattenkraft (ca 4 TWh) endast kan byggas ut av norsk offentlig ägare.

Principer för kostnadsfördelning (producent/kundkollektiv) av nätkostnader bör harmoniseras. Elcertifikatsystemet kan inte utgöra grund för att ändra norsk lag där ägandeskapet av produktionsanläggningar regleras, men anpassningar skulle kunna göras för vad som ska vara certifikatberättigat. Energimyndigheten anser dock att en sådan begränsning i ägarskap för vattenkraft skulle skapa ett avsteg från principen om teknikneutralitet och skulle minska möjligheten att nå de kostnadsfördelar ett gemensamt system ger. En gemensam elcertifikatmarknad ska bidra till att sänka kostnaderna för att nå uppsatta mål. Att införa en storleksbegränsning för vilken vattenkraft som berättigar till elcertifikat skulle leda till att målet nås till en högre kostnad än utan sådan begränsning (i och med den norska vattenkraftens relativt låga kostnadsläge.) Energimyndigheten anser därför att konsekvenserna av begränsningen av ägandet av norsk vattenkraft bör accepteras.

1 Ledningarna är ihopkopplade på flera ställen så att elen har flera vägar att gå (SvK)

Övriga stödsystem för förnybar elproduktion, t ex det svenska pilot- Bilaga 4 stödet, innebär stöd till teknikutveckling och fungerar därför parallellt med elcertifikatsystemet. Det är fortsatt viktigt att stimulera till teknikutveckling. En öppenhet och information mellan länderna kring svenska och norska forskningsmedel bör gälla. Om ett gemensamt elcertifkatsystem mellan länder ska kunna uppnås måste vissa skillnader accepteras.

Snabbt beslut kring ett gemensamt system

Det som utifrån ett investerarperspektiv främst karaktäriserar ett elcertifikatsystem jämfört med ett fastprissystem är osäkerheten om framtida priser. Ett gemensamt certifikatsystem med Norge upplevs av de flesta aktörer som positivt. Dock omgärdas en sådan förändring av osäkerheter, särskilt på kort sikt. Det är därför viktigt att informera om hur utökningen och övergången planeras att genomföras. Det finns annars en risk att vissa investeringar skjuts på framtiden och att utbyggnaden av förnybar elproduktion stannar upp. Osäkerhet kring utvidgningen bedöms ge en påverkan främst i Norge.

Hur ska den tillkommande produktionen fördelas mellan länderna i rapporteringen av förnybartdirektivet?

Enligt direktivet kan den elproduktion från förnybara energikällor som tillkommer genom ett gemensamt elcertifikatsystem beaktas vid beräkning av det nationella åtagandet. En fördelningsnyckel kan användas för att omfördela erhållna ökningar vid beräkning av det nationella åtagandet i förnybartdirektivet. Att ta fram en fördelningsnyckel innebär att identifiera hur stora ökningar som har skett i deltagande länder, och att komma överens om hur ökningarna ska fördelas. Nivån på ökningar, och hur ökningarna fördelas mellan deltagande länder, kan erhållas genom att studera utfärdade elcertifikat till nyetablerade anläggningar i respektive land. Vid ett gemensamt elcertifikatsystem där Sverige och Norge antar samma ambitionsnivå bör erhållna ökningarna fördelas lika mellan länderna, oavsett var produktionen har byggts. Principen om hur erhållna ökningar ska fördelas bör ingå i den slutgiltiga överenskommelsen om ett gemensamt elcertifikatsystem.

Ska fler länder kunna ansluta till elcertifikatsystemet?

Om ett gemensamt elcertifikatsystem med Norge genomförs, och om det fungerar som planerat, bör det vidare arbetet kring samarbetsmekanismerna i förnybartdirektivet inriktas på att få med ytterligare länder. Om inte ett gemensamt elcertifikatsystem med Norge genomförs bör arbetet riktas in på att undersöka förutsättningar för ett gemensamt system med något annat land. Parallellt är det viktigt för Sverige att följa, och aktivt delta i, det arbete som idag bedrivs gemensamt inom EU.

Tillståndsprocesser, begränsningar kan ge konsekvenser Bilaga 4

Det kommer att bli viktigt att följa hur tillståndsprocesserna samt hur regler och hantering kring nätutbyggnaden fortlöper i de båda länderna. Dessa processer behöver följas kontinuerligt. Bättre fungerande process i ett av länderna skulle kunna stimulera det andra landet till förbättringar. Det måste dock bedömas som mycket svårt att uppnå full konkurrensneutralitet på detta område. Vindkraftsutbyggnaden är viktig men även fortsättningsvis kommer utbyggnad att behöva vägas mot andra samhällsintressen. Eftersom det bedöms finnas gott om vindkraftpotential i båda länderna till en kostnad på omkring 65–70 öre/kWh bör marginalkostnaden för elcertifikat inte påverkas alltför mycket om vindkraftsutbyggnadstakten (av någon anledning, exempelvis tillståndsprocesser) begränsas i bara ett av länderna. Det finns dock en risk att marginalkostnaden kortsiktigt kan bli hög. Begränsningen kan i sådana fall leda till kortvarigt högre elcertifikatpris. På längre sikt utgör inte utbyggnadsbegränsningen i ett av länderna något hinder, i detta fall, eftersom den gemensamma potentialen är stor.

Nätutbyggnad behövs

Nätutbyggnad är centralt för utbyggnaden av den förnybara elproduktionen och kommer att behöva genomföras även om inte ett gemensamt svensk-norskt elcertifikatsystem realiseras. Stamnätsutbyggnad kommer att bli viktig för exporten av den nordiska elen till kontinenten. Även utbyggnad av nät på lägre spänningsnivåer kommer att behövas. Det kan uppstå trappstegseffekter när befintliga nät till att börja med kan klara en viss mängd tillkommande produktion.

Kommande kontrollstation blir viktig

Utvecklingen inom en eventuell gemensam elcertifikatmarknad behöver följas upp gemensamt med Norge i kommande kontrollstation. Klarar marknaden att hantera den gemensamma ambitionen och fungerar utvecklingen som planerat? Fungerar tillståndsgivningen för elnät och etablering av produktionsanläggning utan flaskhalsproblem? Hur utvecklas elanvändningen? Behöver åtgärder genomföras för att förbättra funktionen i elcertifikatsystemet? Ska kostnaden fördelas på fler kunder? Om kostnaden i senare kontrollstation bedöms som orimligt hög på grund av brist på tillkommande produktion, ökade kostnader för förnybar produktion eller förändring av elanvändningen kan det bli aktuellt att göra en avvägning mellan kostnader och ambition. Det kan i samband med kommande kontrollstation också analyseras om ytterligare land kan ansluta till systemet. Processerna för utbyggnad och anslutning av den förnybara elproduktionen kommer att behöva följas kontinuerligt, även mellan kontrollstationerna.

Bilaga 5 Energimyndighetens lagtextförslag – Gemensamt elcertifikatsystem med Norge

1 kap. Ändamål och definitioner m.m.

2 § I denna lag används följande beteckningar med den betydelse som här anges: 1. förnybar energikälla: vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi, biobränslen och vattenkraft, 2. elcertifikat: ett av staten utfärdat 2. elcertifikat: ett av en stat utbevis om att en megawattimme färdat bevis om att en megaförnybar el har producerats med wattimme förnybar el har produceiakttagande av bestämmelserna i rats med iakttagande av bestämdenna lag och i föreskrifter som melserna i den utfärdade statens meddelats med stöd av lagen, lagar och i föreskrifter som 3. certifikatberättigad producent: meddelats med stöd av sådana en innehavare av en godkänd lagar, produktionsanläggning för förnybar el, 4. elleverantör: den som yrkesmässigt levererar el som har producerats av honom själv eller av någon annan, 5. elintensiv industri: ett företag i sin helhet eller en del av ett företag som utgör en egen verksamhet eller verksamhetsgren, där det a) bedrivs och under de senaste tre åren har bedrivits industriell tillverkning i en process i vilken det använts i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet av den elintensiva industrins produktion, eller

b) bedrivs ny verksamhet med Bilaga 5 industriell tillverkning i en process i vilken det används eller beräknas användas i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet av den elintensiva industrins produktion, eller c) bedrivs verksamhet för vilken avdrag får göras för skatt på elektrisk kraft enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi, 6. förädlingsvärde: skillnaden mellan den elintensiva industrins sammanlagda omsättning och sammanlagda inköp, så som dessa begrepp är att förstå enligt 1 kap. 8 § lagen om skatt på energi.

3 kap. Kontoföring av elcertifikat

1 § Kontoföringsmyndigheten 1 § Kontoföringsmyndigheten ska skall kontoföra elcertifikat i ett kontoföra elcertifikat i ett elcertielcertifikatsregister. Registret skall fikatsregister. Registret ska föras föras med hjälp av automatiserad med hjälp av automatiserad behandling. behandling. Lagen (1998:1479) om konto- Lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument föring av finansiella instrument skall inte tillämpas på konto- ska inte tillämpas på kontoföringen av elcertifikat. föringen av elcertifikat. Elcertifikat utfärdade av annan stat får kontoföras i elcertifikatregistret och elcertifikat får överföras till annan stats register enligt de närmare föreskrifter som får meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten.

5 kap. Kvotpliktsavgift Bilaga 5

år. De kvotpliktsavgifter som mars påföljande år. De kvotpliktsbelöper på åren 2004 och 2005 avgifter som belöper på åren 2004 skall inte överstiga 175 respektive och 2005 ska inte överstiga 175 240 kronor per elcertifikat. respektive 240 kronor per elcertifikat. Regeringen får meddela föreskrifter om vilka andra staters certifikatpriser som vid beräkningen av andra stycket även ska ligga till grund för kvotpliktsavgiften.

Bilaga 6

Lagförslag i Näringsdepartementets promemoria

Förslag till lag om elcertifikat

Härigenom föreskrivs följande

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om elcertifikat som syftar till att främja produktion av förnybar el.

Definitioner

2 § I denna lag betyder: 1. förnybar el: produktion av elektricitet med användande av förnybara energikällor och torv, 2. förnybar energikälla: vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi, biobränslen och vattenkraft, 3. anläggning: elproduktionsanläggning med en eller flera produktionsenheter bakom samma mätpunkt, 4. elcertifikat: ett av staten utfärdat bevis om att en megawattimme förnybar el har producerats, 5. kvotplikt: en skyldighet att inneha och annullera elcertifikat i förhållande till försäljning eller användning av el, 6. beräkningsår: föregående kalenderår, 7. elleverantör: den som yrkesmässigt levererar el, 8. elintensiv industri: ett företag eller en del av ett företag som utgör en egen verksamhet eller verksamhetsgren, där det a) bedrivs och under de senaste tre åren har bedrivits industriell tillverkning i en process i vilken det använts i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet, eller b) bedrivs ny verksamhet med industriell tillverkning i en process i vilken det används eller beräknas användas i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet, eller c) bedrivs verksamhet för vilken avdrag får göras för skatt på elektrisk kraft enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi, 9. förädlingsvärde: skillnaden mellan den elintensiva industrins sammanlagda omsättning och sammanlagda inköp, så som dessa begrepp är att förstå enligt 1 kap. 8 § lagen om skatt på energi. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om vad som avses med biobränslen i 2.

3 § Om flera produktionsenheter för vindkraft eller vattenkraft finns i närheten av varandra och gemensamt matar in el på ledningsnätet får de anses som separata anläggningar vid tillämpningen av denna lag.

4 § Regeringen ska utse den eller de myndigheter som ska handlägga de frågor som enligt denna lag, eller enligt föreskrifter som har

meddelats med stöd av lagen, ligger på tillsynsmyndigheten respektive Bilaga 6 kontoföringsmyndigheten.

Gemensamma elcertifikatmarknader

5 § Elcertifikat som har utfärdats för produktion av förnybar el i en annan stat får användas för uppfyllelse av kvotplikt enligt denna lag om det svenska elcertifikatsystemet genom en internationell överenskommelse har samordnats med elcertifikatsystemet i den andra staten i syfte att skapa en gemensam elcertifikatmarknad. Om en gemensam elcertifikatmarknad inrättas enligt första stycket ska det elcertifikatregister som avses i 3 kap. 1 § första stycket utformas så att ländernas elcertifikat kan överföras och annulleras elektroniskt i registret. Den prisinformation som avses 3 kap. 14 § första stycket ska beräknas utifrån uppgifter för den gemensamma elcertifikatmarknaden.

2 kap. Tilldelning av elcertifikat

Allmänna förutsättningar

1 § Innehavaren av en anläggning som är tagen i drift och helt eller delvis kan producera förnybar el är berättigad att tilldelas elcertifikat om förutsättningar för tilldelning enligt denna lag är uppfyllda.

2 § Tillsynsmyndigheten ska efter skriftlig ansökan från innehavaren av en anläggning godkänna anläggningen och fastställa en tilldelningsperiod innan tilldelning av elcertifikat för produktionen får påbörjas. Detta gäller även för tilldelning vid produktionsökningar enligt 8 § eller för ny tilldelningsperiod enligt 9 §.

3 § Kontoföringsmyndigheten får bara tilldela elcertifikat för sådan förnybar el vars inmatade mängd och dess fördelning över tiden har mätts och rapporterats till myndigheten. Om inmatningen från anläggningen sker till ett elnät som används utan stöd av nätkoncession ska innehavaren av anläggningen svara för mätningen och rapporteringen. Om endast en del av elproduktionen i en anläggning berättigar till elcertifikat eller om el produceras med användande av biobränsle ska innehavaren särskilt beräkna och rapportera sådan elproduktion.

4 § I en anläggning där produktionen av el sker med användning av flytande biobränslen får elcertifikat bara tilldelas om biobränslena är att anse som hållbara enligt lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

Särskilda krav för el som produceras med användande av vattenkraft

5 § För el som produceras med användande av vattenkraft får elcertifikat endast tilldelas om produktionen sker i en anläggning som

1. tagits i drift första gången efter utgången av 2002, eller Bilaga 6 2. var i drift den 1 maj 2003 och som då hade en installerad effekt som inte var högre än 1 500 kilowatt, eller 3. tagits ur drift före den 1 juli 2001 och som därefter tagits i drift efter utgången av 2002 om det har gjorts sådana omfattande ombyggnader eller andra investeringar att anläggningen ska anses som en ny anläggning. Om produktionen i en anläggning som avses i 1 ersätter tidigare produktion får tilldelning av elcertifikat endast ske för produktionsökningar enligt 8 § första stycket. Tilldelning enligt 3 ska ske i enlighet med vad som anges i 9 § tredje stycket.

6 § För el som produceras med användande av vattenkraft, och som inte omfattas av 5 §, får tilldelning av elcertifikat även ske om tillsynsmyndigheten i det enskilda fallet finner att 1. ett myndighetsbeslut, eller föreskrifter i annan lag eller förordning, ställer nya krav på hur verksamheten ska bedrivas eller hur anläggningen ska vara utformad och detta innebär att verksamhetens ekonomiska förutsättningar ändras på ett sådant ingripande sätt att en långsiktigt lönsam produktion inte kan ske om innehavaren inte tilldelas elcertifikat, eller 2. innehavaren i annat fall än som avses i 1 avser att göra omfattande ombyggnader eller andra stora investeringar i anläggningen och dessa varit så kostsamma att en långsiktigt lönsam produktion inte kan ske om innehavaren inte tilldelas elcertifikat. Första stycket 2 gäller endast anläggningar som har en installerad effekt om högst 15 megawatt.

Tilldelningsperioder

7 § För produktion i en anläggning som för första gången har tagits i drift från och med 1 maj 2003 får tilldelning av elcertifikat ske i högst femton år från tillsynsmyndighetens godkännande av anläggningen. För en anläggning som för första gången har tagits i drift före den 1 maj 2003 får dock tilldelning av elcertifikat ske 1. för produktion till och med den 31 december 2014, om elen produceras med användande av biobränslen, vindkraft eller vattenkraft och statligt bidrag till en investering eller ombyggnad i anläggningen har getts efter den 15 februari 1998 enligt ett program för vissa investeringar inom energiområdet, eller 2. i andra fall än de som avses i 1, för produktion till och med den 31 december 2012.

8 § I anläggningar där el produceras med användande av vattenkraft får tilldelning av elcertifikat ske för varaktiga produktionsökningar från och med 1 maj 2003. I andra anläggningar än de som avses i första stycket får tilldelning av elcertifikat ske för varaktiga produktionsökningar från och med 1 januari 2007 om produktionsökningen har skett till följd av investeringar i anläggningen.

Tilldelning enligt första och andra styckena får ske i högst femton år Bilaga 6 från den dag produktionen ökade.

9 § Tilldelning av elcertifikat för produktionen i en anläggning som tidigare har tilldelats elcertifikat enligt 7 eller 8 § får ske endast om det har gjorts sådana omfattande ombyggnader eller andra investeringar i anläggningen att den ska anses som en ny anläggning. Första stycket gäller dock inte en anläggning där el produceras med användande av vattenkraft som har en installerad effekt som är högre än 1 500 kilowatt och som endast har tilldelats elcertifikat för varaktiga produktionsökningar enligt 8 § första stycket. Tillsynsmyndigheten prövar frågan om en anläggning ska anses som en ny anläggning och ska fastställa från vilket datum den i sådant fall är att anse som ny. Tilldelning av elcertifikat får ske i högst femton år, från dagen för tillsynsmyndighetens beslut att anläggningen är att anse som ny.

10 § Om det funnits hinder för tilldelning av elcertifikat under en period får tillsynsmyndigheten förlänga tilldelningsperioden med motsvarande period om det finns synnerliga skäl.

11 § Tilldelning av elcertifikat får inte i något fall ske för produktion som skett efter utgången av år 2035.

Förhandsbesked

12 § Tillsynsmyndigheten ska efter skriftlig ansökan av anläggningens innehavare lämna förhandsbesked om möjligheten att få en anläggning godkänd enligt 5 § första stycket 3, 6 § första stycket 2, 8 eller 9 §. Förhandsbesked enligt första stycket får förenas med villkor och är bindande vid en senare prövning av godkännande.

Bemyndiganden

13 § Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om 1. mätning och rapportering enligt 3 §, 2. villkoren för att meddelas elcertifikat för produktionsökningar enligt 8 §, 3. de åtgärder som krävs för att en anläggning ska anses som ny enligt 5 § första stycket 3 och 9 §.

3 kap. Kontoföring av elcertifikat

Elcertifikatregister

1 § Kontoföringsmyndigheten ska föra ett elektroniskt register över elcertifikat. I detta register ska elcertifikaten utfärdas, överlåtas och annulleras.

Registret ska bestå av certifikatkonton som kontoföringsmyndigheten Bilaga 6 ska lägga upp för elcertifikatberättigade innehavare av anläggningar samt för kvotpliktiga och deklarationsskyldiga. Efter skriftlig ansökan ska kontoföringsmyndigheten lägga upp certifikatkonton för dem som inte omfattas av andra stycket.

Tilldelning av elcertifikat genom registrering

2 § Tilldelning av elcertifikat sker genom att kontoföringsmyndigheten registrerar elcertifikat på de certifikatkonton som tillhör elcertifikatberättigade innehavare av anläggningar. Elcertifikatet ska ha ett identifieringsnummer och en uppgift om vilken dag det tilldelas anläggningens innehavare. Registrering enligt första stycket ska ske snarast sedan tillsynsmyndigheten underrättat kontoföringsmyndigheten om att en anläggning är godkänd enligt 2 kap. 2 § och rapport om den elcertifikatberättigande elproduktionen kommit in till kontoföringsmyndigheten. Om tillsynsmyndigheten har fattat beslut som avses i 5 kap. 7 § ska kontoföringsmyndigheten tilldela innehavaren elcertifikat i enlighet med beslutet.

Överlåtelse av elcertifikat

3 § När ett elcertifikat har överlåtits ska kontoföringsmyndigheten efter ansökan från överlåtaren genast registrera överlåtelsen på förvärvarens certifikatkonto. Kontoföringsmyndigheten ska även registrera försäljningspriset för elcertifikaten och ange tidpunkten för registreringen. Har förvärvaren ansökt om att det överlåtna certifikatet ska registreras på hans konto, ska en preliminär registrering av överlåtelsen göras på överlåtarens certifikatkonto. Kontoföringsmyndigheten ska därefter förelägga överlåtaren att yttra sig över ansökan inom två veckor från det att han fått del av föreläggandet. Om överlåtaren inte invänder mot ansökan inom denna tid, ska de överlåtna certifikaten registreras på förvärvarens konto.

Pantsättning av elcertifikat

4 § Om panträtt har upplåtits i ett elcertifikat ska kontoföringsmyndigheten efter ansökan från pantsättaren genast registrera pantsättningen på pantsättarens certifikatkonto. Tidpunkten för registreringen ska anges. Har panthavaren ansökt om att en pantsättning ska registreras, ska en preliminär registrering av pantsättningen göras på pantsättarens konto. Kontoföringsmyndigheten ska därefter förelägga pantsättaren att yttra sig över ansökan inom två veckor från det att han fått del av föreläggandet. Om pantsättaren inte invänder mot ansökan inom denna tid, ska pantsättningen slutligt registreras på pantsättarens konto.

5 § När en pantsättning av ett elcertifikat har upphört ska kontoföringsmyndigheten efter ansökan från panthavaren genast ta bort uppgiften om pantsättning från pantsättarens certifikatkonto. 98

Har pantsättaren gjort en ansökan om att registreringen om pantsätt- Bilaga 6 ningen ska tas bort, ska en preliminär registrering om pantsättningens upphörande göras på pantsättarens konto. Kontoföringsmyndigheten ska därefter förelägga panthavaren att yttra sig över ansökan inom två veckor från det att han fått del av föreläggandet. Om panthavaren inte invänder mot ansökan inom denna tid, ska registreringen om pantsättningen tas bort.

Ansökan om registrering i elcertifikatregistret

6 § En ansökan om registrering i elcertifikatregistret ska göras skriftligen på formulär som tillhandahålls av kontoföringsmyndigheten och vara signerad elektroniskt. En ansökan om registrering i elcertifikatregistret ska innehålla de uppgifter som anges på formuläret.

7 § Om en ansökan om registrering i elcertifikatregistret inte uppfyller kraven i 6 § första stycket ska kontoföringsmyndigheten avvisa den. Om en ansökan om registrering i elcertifikatregistret inte uppfyller kraven i 6 § andra stycket ska sökanden föreläggas att komplettera ansökan. Om ett sådant föreläggande inte följs ska kontoföringsmyndigheten avslå ansökan. Om kontoföringsmyndigheten har förelagt en sökande att komplettera en ansökan som avses i 3, 4 eller 5 § ska myndigheten göra en preliminär registrering av uppgifter om överlåtelse eller pantsättning på certifikatkontot. Slutlig registrering ska göras när samtliga uppgifter har inkommit.

8 § Kontoföringsmyndigheten ska avslå en ansökan om registrering i elcertifikatregistret om en överlåtare, pantsättare eller panthavare gjort en invändning som avses i 3 andra stycket, 4 andra stycket eller 5 § andra stycket och invändningen inte uppenbarligen saknar fog. Kontoföringsmyndigheten ska även avslå en ansökan om registrering i elcertifikatregistret om ansökan avser överlåtelse av ett elcertifikat för vilket pantsättning är registrerad eller om den registrering som ansökan avser inte är förenlig med en befintlig registrering enligt 4 § eller 9 §.

Registrering av underrättelse

9 § Om kontoföringsmyndigheten har underrättats om att en innehavare av ett certifikatkonto gått i konkurs ska detta registreras på certifikatkontot. Detsamma gäller om myndigheten har underrättats om att ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt denna lag har utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring. När kontoföringsmyndigheten har underrättats om att ett konkursbeslut upphävts, att en konkurs avslutats eller att en sådan åtgärd som avses i första stycket har upphävts eller återgått, ska en sådan registrering som nämns i första stycket tas bort.

Rättsverkan av en registrering Bilaga 6

10 § En innehavare av ett certifikatkonto ska, om inget annat framgår av registreringar på kontot, anses ha rätt att förfoga över de elcertifikat som finns registrerade på kontot.

11 § Har samma elcertifikat överlåtits till flera var för sig, har den överlåtelse företräde som registrerades först. Registreringen ger dock inte en överlåtelse företräde framför en tidigare överlåtelse om förvärvaren, när överlåtelsen registrerades, kände till eller borde ha känt till den tidigare överlåtelsen. Detta ska tillämpas även på förvärv genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande förvärvssätt, när fråga uppkommer om företrädet mellan ett sådant förvärv och en annan överlåtelse. Vid tillämpningen av första och andra styckena ska en preliminär registrering ha samma rättsverkan som en slutlig registrering.

12 § Har ett elcertifikat i annat fall än som avses i 18 § överlåtits av någon som inte ägde det, blir överlåtelsen giltig om certifikatet vid tidpunkten för överlåtelsen var registrerat på överlåtarens certifikatkonto och överlåtelsen har registrerats samt förvärvaren då varken kände till eller borde ha känt till att överlåtaren inte ägde certifikatet. Detta gäller även vid överlåtelse från den som ägde elcertifikatet, men som saknade rätt att förfoga över det genom överlåtelse. Vid tillämpningen av första stycket ska en preliminär registrering ha samma rättsverkan som en slutlig registrering.

13 § En pantsättning av ett elcertifikat behandlas lika med en överlåtelse vid tillämpningen av 18 och 19 §§.

Underrättelse till kontohavaren

14 § När kontoföringsmyndigheten gjort en registrering på ett certifikatkonto, ska kontohavaren skriftligen underrättas om det. Kontoföringsmyndigheten ska årligen, senast vid januari månads utgång, underrätta certifikatkontohavaren om innehållet på hans konto per den 31 december föregående kalenderår.

Rättelse av uppgift på certifikatkonto

15 § En uppgift på ett certifikatkonto ska rättas, om den innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Den vars rätt berörs ska ges möjlighet att yttra sig, om inte rättelsen är till förmån för denne eller yttrandet annars är uppenbart obehövligt.

Offentliggörande av information Bilaga 6

16 § Kontoföringsmyndigheten ska fortlöpande offentliggöra information om överlåtelser av elcertifikat. Informationen ska avse tidpunkten för överlåtelsen, antalet överlåtna elcertifikat och priset för elcertifikaten. Myndigheten ska vidare fortlöpande offentliggöra dels det volymvägda medelvärdet av priset på elcertifikaten under de närmast föregående tolv månaderna, dels antalet elcertifikat som tilldelats elproducenter under samma period. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om framtagande och offentliggörande av information och om beräkning av det volymvägda medelvärdet av priset på elcertifikaten enligt första stycket.

Behandling av personuppgifter

17 § Om inget annat följer av denna lag eller av föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, tillämpas personuppgiftslagen (1998:204) vid behandling av personuppgifter vid kontoföring av elcertifikat i elcertifikatsregistret. Kontoföringsmyndigheten är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen för den behandling av personuppgifter som utförs i elcertifikatsregistret.

18 § I fråga om personuppgifter ska registret ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för 1. verksamhet för vilken staten eller kommun ansvarar enligt lag eller annan författning och a) som avser elcertifikat som registreras i elcertifikatsregistret, b) som för att kunna fullgöras förutsätter tillgång till information om elcertifikat, eller c) som avser fullgörande av underrättelseskyldighet, 2. omsättning av elcertifikat, och 3. affärsverksamhet, kreditgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där information om elcertifikat utgör underlag för prövningar eller beslut.

19 § Kontoföringsmyndigheten ska på begäran lämna ut uppgift i elcertifikatsregistret till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får ha direktåtkomst till elcertifikatsregistret.

4 kap. Kvotplikt

Kvotpliktiga aktörer

1 § Kvotpliktiga är 1. elleverantörer, 2. elanvändare som använder el som de själva producerat om mängden el uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår eller har producerats i en anläggning med en installerad effekt som är högre än 50 kilowatt, 101

3. elanvändare som har importerat eller köpt el på den nordiska Bilaga 6 elbörsen, och 4. elintensiva industrier som har registrerats.

Kvotpliktens innebörd

2 § Den som har varit kvotpliktig under beräkningsåret ska den 1 april året därefter inneha elcertifikat för annullering i förhållande till sin försäljning respektive användning av el under beräkningsåret.

Deklarationsskyldighet

3 § Den som har varit kvotpliktig under beräkningsåret ska senast den 1 mars året därefter skriftligen i en deklaration till tillsynsmyndigheten lämna uppgifter om den el som ska ligga till grund för beräkningen av kvotplikten enligt 3 och 4 §§ och det antal elcertifikat som ska annulleras.

Kvotpliktens omfattning

4 § Kvotplikten beräknas enligt vad som framgår av följande tabell.

Beräkningsår Antal elcertifikat för kvotplikt per såld eller använd MWh el

2003 0,074 2004 0,081 2005 0,104 2006 0,126 2007 0,151 2008 0,163 2009 0,170 2010 0,179 2011 0,179 2012 0,179 2013 0,135 2014 0,142 2015 0,143 2016 0,144 2017 0,152 2018 0,168 2019 0,181 2020 0,195 2021 0,190 2022 0,180 2023 0,170 2024 0,161 2025 0,149 2026 0,137 2027 0,124 102

2028 0,107 Bilaga 6 2029 0,092 2030 0,076 2031 0,061 2032 0,045 2033 0,028 2034 0,012 2035 0,008 Om den beräknade kvotplikten inte omfattar elcertifikat till ett heltal, ska antalet avrundas till närmaste heltal. Kvotplikten ska dock alltid omfatta minst ett elcertifikat. Vid beräkningen av elleverantörens kvotplikt ska försäljningen av el anses motsvara den mängd el som elleverantören har fakturerat elanvändare under beräkningsåret. Vid beräkningen av en elanvändares kvotplikt ska den del av användningen som består av el som köpts från en elleverantör anses motsvara den mängd el som elanvändaren fakturerats för under beräkningsåret.

5 § Vid beräkning av kvotplikten beaktas inte följande el. 1. El som matats in på det elektriska nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion (förlustel). 2. El som en elleverantör har levererat till en elanvändare utan ersättning i enlighet med ett avtal om intrångsersättning. Detta gäller dock bara om leveransen sker vid en lägre effekt än 50 kilowatt (frikraft). 3. El som har använts i produktionen av el (hjälpkraft). 4. El som har använts i den industriella tillverkningsprocessen i en elintensiv industri som har registrerats enligt 1 kap. 2 § 8 a eller b, eller el som har använts i sådan omfattning som avses i 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi om den elintensiva industrin har registrerats enligt 1 kap. 2 § 8 c. 5. El som en elanvändare själv har producerat och använt, i en anläggning som har en installerad effekt om högst 50 kilowatt. 6. El som en elanvändare själv har producerat och använt om den totala elproduktionen inte överstiger 60 megawattimmar. Om kvotplikten för en elintensiv industri endast omfattar sådan el som inte ska beaktas enligt 4 och övrig el inte överstiger 60 megawattimmar per år för de senaste tre beräkningsåren eller det år som avses i 1 kap. 2 § 8 b beaktas inte heller den övriga elen vid beräkning av kvotplikten.

Registrering av kvotplikt

6 § Tillsynsmyndigheten ska föra ett elektroniskt register över kvotpliktiga.

7 § Den som är kvotpliktig enligt 1 § första stycket 1, 2 eller 3 ska skriftligen anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Anmälan ska ske senast två veckor efter det att kvotplikten inträdde. Tillsynsmyndigheten ska registrera den kvotpliktige. Om tillsynsmyndigheten har en välgrundad anledning att anta att någon är kvotpliktig enligt 1 § första stycket 1, 2 eller 3 utan att ha gjort en

anmälan enligt första stycket ska myndigheten registrera denne. Innan en Bilaga 6 sådan registrering sker, ska den som berörs av åtgärden få tillfälle att yttra sig. Ett beslut om registrering gäller omedelbart.

8 § För att en elintensiv industri ska registreras som kvotpliktig ska en skriftlig ansökan om registrering av kvotplikt göras hos tillsynsmyndigheten. Om kraven i 1 kap. 2 § 8 a, b eller c är uppfyllda ska myndigheten fatta beslut om registrering. Ett beslut om registrering gäller omedelbart.

Avregistrering av kvotplikt

9 § Den som inte längre är kvotpliktig enligt 1 § första stycket 1, 2 eller 3 ska skriftligen göra en anmälan om detta till tillsynsmyndigheten. Anmälan ska ske senast två veckor efter det att kvotplikten upphörde. Tillsynsmyndigheten ska avregistrera den kvotpliktige. Om det finns skäl att anta att någon inte har gjort en anmälan enligt första stycket ska tillsynsmyndigheten besluta om avregistrering trots att någon anmälan inte har gjorts. Innan en sådan avregistrering sker, ska den som berörs av åtgärden få tillfälle att yttra sig. Ett beslut om avregistrering gäller omedelbart.

10 § Tillsynsmyndigheten ska avregistrera en elintensiv industri när kraven i 1 kap. 2 § 8 a,b eller c inte längre är uppfyllda. Tillsynsmyndigheten ska även avregistrera en elintensiv industri om registreringen baserar sig på oriktiga eller vilseledande uppgifter eller om dess företrädare begär det. Ett beslut om registrering gäller omedelbart.

Annullering av elcertifikat

11 § Tillsynsmyndigheten beslutar hur många elcertifikat som ska annulleras utifrån de uppgifter som lämnas av den kvotpliktige i deklarationen. Om tillsynsmyndigheten beslutar om annullering av fler elcertifikat än den kvotpliktige uppgivit i sin deklaration ska det överstigande antalet elcertifikat registreras som låsta på certifikatkontot i avvaktan på lagakraftvunnet beslut om kvotpliktens omfattning. Tillsynsmyndigheten ska lämna uppgift till kontoföringsmyndigheten om det antal elcertifikat som ska annulleras och registreras som låsta.

12 § Kontoföringsmyndigheten ska, den 1 april varje år, eller efter lagakraftvunnet beslut som avses i 11 § första stycket, annullera och låsa det antal elcertifikat som tillsynsmyndigheten lämnar uppgift om. Annullering och låsning får då inte ske av elcertifikat 1. som har pantsatts enligt en preliminär eller slutlig registrering på kontot, 2. som har utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring, eller 3. som har överlåtits enligt en preliminär registrering på kontot.

Bemyndiganden Bilaga 6

13 § Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om 1. befrielse från deklarationsskyldighet som avses i 3 §, 2. registrering enligt 8 §, och 3. avregistrering enligt 10 §.

5 kap. Tillsyn

1 § Tillsynsmyndigheten ska utöva tillsyn över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Tillsynen omfattar dock inte kontoföringsmyndigheten.

Tillsynsmyndighetens befogenheter

2 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. En begäran får förenas med vite.

3 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att trygga efterlevnaden av de föreskrifter som omfattas av tillsynen. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

4 § Tillsynsmyndigheten ska på begäran få tillträde till anläggningar samt lokaler och områden som hör till sådana anläggningar i den utsträckning det behövs för tillsynen. Denna rätt omfattar inte bostäder. Polismyndigheten ska lämna det biträde som behövs för tillsynen.

5 § Om det finns anledning anta att den som omfattas av tillsynen har begått brott, får denne inte föreläggas vid vite att medverka i utredning av en fråga som har samband med den gärning som brottsmisstanken avser.

Återkallelse av godkännande och förhandsbesked

6 § Om tillsynsmyndigheten vid sin tillsyn finner att en anläggning inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande enligt 2 kap 2 §, eller att ett sådant godkännande har lämnats på grund av felaktiga eller vilseledande uppgifter i en ansökan om godkännande och dessa haft betydelse för rätten att tilldelas elcertifikat ska godkännandet återkallas. Tillsynsmyndigheten ska även återkalla ett förhandsbesked enligt 2 kap. 12 § första stycket om de förutsättningar som låg till grund för beskedet har ändrats eller om förhandsbeskedet har lämnats på grund av oriktiga eller vilseledande uppgifter som haft betydelse för ärendets avgörande. Ett beslut om återkallelse enligt första och andra styckena gäller omedelbart.

Nedsättning av elcertifikat Bilaga 6

7 § Om tillsynsmyndigheten finner att produktion av el som rapporteras enligt 2 kap. 3 § tredje stycket inte ska berättiga till elcertifikat ska myndigheten besluta om nedsättning av tilldelning av elcertifikat och underrätta kontoföringsmyndigheten. Ett beslut enligt första stycket gäller omedelbart.

Bevarande av underlag

8 § Den som är eller har varit kvotpliktig ska genom räkenskaper, anteckningar eller på annat sätt se till att det finns underlag för att fullgöra deklarationsskyldigheten eller, om deklarationsskyldighet inte föreligger, underlag för att styrka att kraven för registrering som elintensiv industri är uppfyllt och undantag från deklarationsskyldighet. Sådant underlag ska bevaras i sju år efter utgången av året efter beräkningsåret för kvotplikt.

Vissa särskilda skyldigheter

9 § Om den som är deklarationsskyldig inte lämnar deklaration i rätt tid, eller om en deklaration är ofullständig, får tillsynsmyndigheten förelägga den deklarationsskyldige att lämna en deklaration eller göra de kompletteringar som behövs. Tillsynsmyndigheten får också förelägga den deklarationsskyldige att lämna uppgifter och visa upp handlingar i den utsträckning det behövs för kontroll av att deklarationen är korrekt. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

10 § Innehavare av nätkoncession är skyldig att på begäran av tillsynsmyndigheten lämna uppgifter om den överföring av el som skett till elanvändare som avses i 4 kap. 1 §. En sådan begäran får förenas med vite.

11 § Elcertifikatberättigade producenter samt elleverantörer ska efter tillsynsmyndighetens begäran lämna de statistikuppgifter som myndigheten behöver. En sådan begäran får förenas med vite.

6 kap. Avgifter

Kvotpliktsavgift

1 § Den som är kvotpliktig ska till staten betala en särskild avgift (kvotpliktsavgift), om 1. den kvotpliktige i sin deklaration har angett ett mindre antal elcertifikat än som omfattas av kvotplikten, eller 2. det antal elcertifikat som omfattas av kvotplikten enligt en deklaration inte kunnat annulleras på den kvotpliktiges certifikatkonto. Avgiften beräknas per elcertifikat som enligt bestämmelserna i första stycket inte annullerats på den kvotpliktiges certifikatkonto och uppgår

till 150 procent av det volymvägda medelvärdet av elcertifikatpriset Bilaga 6 under perioden från och med den 1 april beräkningsåret till och med den 31 mars påföljande år. Första stycket gäller inte elcertifikat som är registrerade som låsta enligt 4 kap. 12 § första stycket.

2 § Om det finns särskilda skäl får tillsynsmyndigheten besluta om jämkning av kvotpliktsavgift som avses i 1 §.

3 § Frågor om kvotpliktsavgift prövas av tillsynsmyndigheten. Myndigheten ska besluta om kvotpliktsavgift senast den 1 september året efter beräkningsåret. Om myndigheten inte fattat beslut inom den angivna tiden, förfaller frågan om kvotpliktsavgift.

4 § Om den kvotpliktige i sin deklaration eller i en ansökan om registrering har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter av betydelse för kvotpliktens omfattning, får tillsynsmyndigheten efter den 1 september året efter beräkningsåret besluta om eller ändra ett beslut om kvotpliktsavgift. Ett sådant beslut får dock inte meddelas efter utgången av det femte året efter det kalenderår då beslut skulle ha fattats enligt 3 §.

Sanktionsavgift

5 § Om elcertifikat har tilldelats anläggningens innehavare på grund av oriktiga eller vilseledande uppgifter i en ansökan om godkännande enligt 2 kap. 2 §, vid rapportering enligt 2 kap. 3 § andra och tredje styckena eller i en ansökan om förlängd tilldelningsperiod enligt 2 kap. 10 § och om uppgifterna har haft betydelse för innehavarens rätt att få elcertifikat, ska anläggningens innehavare betala en sanktionsavgift till staten för de elcertifikat som felaktigt har tilldelats innehavaren. Frågor om att ta ut en sådan avgift prövas av tillsynsmyndigheten. Vid prövningen ska bestämmelserna om kvotpliktsavgift tillämpas och perioden för beräkning av elcertifikatpriset ska vara den tolvmånadersperiod som föregår dagen för beslutet. Ett sådant beslut får inte avse elcertifikat som har tilldelats anläggningens innehavare mer än två år före tillsynsmyndighetens beslut.

Förseningsavgift

6 § Om en deklaration som avses i 4 kap. 3 § inte lämnas i rätt tid, ska den deklarationsskyldige betala en förseningsavgift med 1 000 kronor till staten. Tillsynsmyndigheten ska pröva frågor om sådana avgifter. En förseningsavgift ska efterges, om underlåtenheten att lämna deklaration i rätt tid framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som den deklarationsskyldige inte har kunnat råda över. Avgiften ska också efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den. Ett beslut om förseningsavgift gäller omedelbart.

Övriga avgifter Bilaga 6

7 § För kontoföring och registrering av överlåtelser av elcertifikat får kontoföringsmyndigheten ta ut avgifter. Den registrering som sker dels när elcertifikat tilldelas en elcertifikatberättigad producent, dels när ett elcertifikat annulleras, ska dock inte vara avgiftsbelagd. Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för kontoföring och registrering av överlåtelser av elcertifikat.

7 kap. Straff och skadestånd

Straff

1 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen 1. bryter mot skyldigheten att göra en anmälan enligt 4 kap. 7 § första stycket eller, när det gäller elanvändare, 4 kap. 9 § första stycket, eller 2. i en deklaration som avses i 4 kap. 3 § lämnar en oriktig eller vilseledande uppgift om mängden såld, använd eller producerad el. Är ett brott som avses i första stycket att anse som grovt, ska dömas till fängelse i högst två år. I ringa fall döms inte till ansvar.

2 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift till kontoföringsmyndigheten i en ansökan enligt 3 kap. 3 § första stycket om det pris till vilket elcertifikat har överlåtits. I ringa fall döms inte till ansvar.

3 § Till ansvar enligt denna lag döms inte om gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken.

4 § Den som har åsidosatt ett vitesföreläggande döms inte till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet.

Skadestånd

5 § Rätt till ersättning av staten har den som lider skada på grund av tekniskt fel i elcertifikatsregistret. Ersättningen ska sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande.

6 § En ägare eller rättighetshavare som drabbas av skada till följd av ett beslut om rättelse enligt 3 kap. 15 § har rätt till ersättning av staten. Ersättning lämnas dock inte om den skadelidande med hänsyn till felets art eller andra omständigheter hade bort inse att fel förekommit.

7 § Utöver vad som följer av 5 och 6 §§ gäller bestämmelserna i 48 § personuppgiftslagen (1998:204) om skadestånd vid behandling av personuppgifter enligt denna lag. 108

Bilaga 6

8 § Staten företräds i ärenden om ersättning enligt 5 och 6 §§ av den myndighet som regeringen bestämmer.

8 kap. Överklagande

1 § Beslut av tillsynsmyndigheten i följande frågor får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol: 1. godkännande enligt 2 kap. 2 § och förhandsbesked enligt 2 kap. 12 §, 2. förlängd tilldelningsperiod enligt 2 kap. 10 §, 3. registrering enligt 4 kap. 7 § och enligt 8 §, 4. avregistrering enligt 4 kap. 9 § och 10 §, 5. annullering av elcertifikat enligt 4 kap. 11 §, 6. begäran som har förenats med vite enligt 5 kap. 2 §, 7. föreläggande som har förenats med vite enligt 5 kap. 3 §, 8. återkallelse av godkännande och förhandsbesked enligt 5 kap. 6 § 9. nedsättning av tilldelning av elcertifikat enligt 5 kap. 7 §, 10. föreläggande som har förenats med vite enligt 5 kap. 9 §, 11. begäran som förenats med vite enligt 5 kap. 10 och 11 §§, 12. kvotpliktsavgift enligt 6 kap. 1 § och 4 § och jämkning av kvotpliktsavgift enligt 2 §, 13. sanktionsavgift enligt 6 kap. 5 §, och 14. förseningsavgift enligt 6 kap. 6 §,

2 § Beslut av kontoföringsmyndigheten i följande frågor får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol: 1. tilldelning av elcertifikat enligt 3 kap. 2 § första och andra styckena, 2. registrering enligt 3 kap. 3, 4 eller 5 §, 3. avvisning och avslag enligt 3 kap. 7 §, och 4. rättelse enligt 3 kap. 15 §.

3 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 då lagen (2003:113) om elcertifikat ska upphöra att gälla. 2. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om tilldelning av elcertifikat för produktion av el med användande av vattenkraft om en anläggning för sådan produktion inte har tagits i bruk och vid den nya lagens ikraftträdande har fått de tillstånd som krävs för verksamheten enligt miljöbalken.

Förteckning över remissinstanser

Bilaga 7

Näringsdepartementets promemoria, En ny lag om elcertifikat – regelförenkling och en gemensam elcertifikatmarknad med Norge, har tillställts 60 remissinstanser. Av dessa har 42 remissinstanser inkommit med yttrande. Ytterligare 2 instanser har inkommit med yttrande på eget initiativ.

Yttrande har inkommit från Regelrådet, Förvaltningsrätten i Linköping, Förvaltningsrätten i Stockholm, Kammarrätten i Jönköping, Kammarrätten i Stockholm, Domstolsverket, Kammarkollegiet, Statskontoret, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk (Jordbruksverket), Sametinget, Naturvårdsverket, Boverket, Svensk Fjärrvärme Konkurrensverket, Tillväxtverket, Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät), Energimarknadsinspektionen, Konsumentverket, Datainspektionen, Kungliga Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Linköpings universitet, Jernkontoret, Sveriges kommuner och landsting, Svenskt näringsliv, HSB Riksförbund, Företagarna, Lantbrukarnas riksförbund, Svensk energi, Skogsindustrierna, Oberoende elhandlare, Statens energimyndighet (Energimyndigheten), Svenska bioenergiföreningen, Energigas Sverige, Svenska Trädbränsleföreningen, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, Svensk Vattenkraftförening, Svensk Vindkraftförening, Älvräddarnas samorganisation, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Svensk Vindenergi.

Yttrande har inte inkommit från Fiskeriverket, SABO, Konjunkturinstitutet, Svenska Naturskyddsföreningen, , Näringslivets Regelnämnd, Avfall Sverige, Konsumenternas elrådgivningsbyrå, Plast- och Kemiföretagen, SveMin, Svensk Elbrukarförening, Svensk Kraftmäkling, Svensk Solenergi, Svenska Torvproducentföreningen, Fastighetsägarna Sverige, Sveriges Konsumenter, Villaägarnas Riksförbund, Världsnaturfonden WWF, Återvinningsindustrierna.

Följande instanser har yttrat sig på eget initiativ; Vestas Northern Europe, LRF Skogsägarna, E.ON. Sverige AB.

Jämförelsetabell: Lag om elcertifikat/Lag (2003:113)

Bilaga 8

om elcertifikat

1 kap. 1 § 1 kap. 1 § 1 kap. 2 § 1 kap. 2 § delvis, 2 kap. 1–2 §§ delvis, 4 kap. 2 § delvis 1 kap. 3 § 2 kap. 1 § andra stycket och 2 § andra stycket 1 kap. 4 § 1 kap. 3 § 1 kap. 5 § –

2 kap. 1 § 2 kap. 1 § första stycket, 1 a §, 5 § 1 delvis 2 kap. 2 § 2 kap. 5 § 2 kap. 3 § 2 kap. 4 § 2 kap. 4 § 2 kap. 1 § tredje stycket 2 kap. 5 § 2 kap. 2 § första stycket 2 kap. 6 § 2 kap. 3 § 2 kap. 7 § 2 kap. 7 § och 8 § första stycket 1 2 kap. 8 § 2 kap. 1 § fjärde stycket, 2 § tredje stycket och 9 § första stycket 2 kap. 9 § 2 kap. 3 a § första stycket, 9 § andra stycket 2 kap. 10 § 2 kap. 10 § 2 kap. 11§ 2 kap. 8 § 2 och 9 § första stycket sista meningen och andra stycket sista meningen samt 10 § sista meningen 2 kap. 12§ 2 kap. 3 b § 2 kap. 13 § 2 kap. 1 § femte stycket, 2 § fjärde stycket och 3 a § andra stycket

3 kap. 1 § 3 kap. 1-3 §§ 3 kap. 2 § 3 kap. 4 § och 2 kap. 6 § 3 kap. 3 § 3 kap. 5 och 6 §§ och 11 § 4 delvis 3 kap. 4 § 3 kap. 5 och 7 §§ 3 kap. 5 § 3 kap. 5 och 9 §§ 3 kap. 6 § 3 kap. 10 § 3 kap. 7 § 3 kap. 5 §, 12 och 13 §§ 3 kap. 8 § 3 kap. 14 § 3 kap. 9 § 3 kap. 8 § 3 kap. 10 § 3 kap. 17 § 3 kap. 11 § 3 kap. 18 § 3 kap. 12 § 3 kap. 19 § 3 kap. 13 § 3 kap. 20 § 3 kap. 14 § 3 kap. 15 § första meningen och 25 § 3 kap. 15 § 3 kap. 16 § 3 kap. 16 § 3 kap. 24 § 3 kap. 17 § 3 kap. 21 § 3 kap. 18§ 3 kap. 22 § 3 kap. 19 § 3 kap. 23 §

4 kap. 1 § 4 kap. 1 och 6 §§, 6 kap 7 a § första Bilaga 8

stycket 4 kap. 2 § 4 kap. 2 § 4 kap. 3 § 4 kap. 9 § första stycket och 6 kap. 7 c § första stycket 4 kap. 4 § 4 kap. 3 § 4 kap. 5 § 4 kap. 4 § 4 kap. 6 § 4 kap. 7 och 8 §§ 4 kap. 7 § 4 kap. 7 a § första och andra stycket 4 kap. 8 § 6 kap. 7 a § andra stycket och 7 b § 4 kap. 9 § 6 kap. 7 a § tredje stycket 4 kap. 10 § – 4 kap. 11 § 4 kap. 10 § 4 kap. 12 § –

5 kap. 1 § 6 kap. 1 § 5 kap. 2 § 6 kap. 2 § 5 kap. 3 § 6 kap. 3 § 5 kap. 4 § 6 kap. 4 § 5 kap. 5 § 6 kap. 5 § 5 kap. 6 § 6 kap. 6 § 5 kap. 7 § – 5 kap. 8 § 6 kap. 8 § 5 kap. 9 § 6 kap. 9 § 5 kap. 10 § 6 kap. 10 § 5 kap. 11 § 6 kap. 10 a §

6 kap. 1 § 5 kap. 1 § 6 kap. 2 § 5 kap. 2 § 6 kap. 3 § 5 kap. 3 § 6 kap. 4 § – 6 kap. 5 § 6 kap. 7 § 6 kap. 6 § 6 kap. 12 § 6 kap. 7 § 6 kap. 11 § 6 kap. 8 § 6 kap. 13 §

7 kap. 1 § 7 kap. 1 § 7 kap. 2 § 7 kap. 2 § 7 kap. 3 § 7 kap. 3 § 7 kap. 4 § 7 kap. 4 § 7 kap. 5 § 7 kap. 5 § 7 kap. 6 § 7 kap. 6 § 7 kap. 7 § 7 kap. 7 § 7 kap. 8 § 7 kap. 8 §

8 kap. 1 § 8 kap. 1 § 8 kap. 2 § 8 kap. 2 § 8 kap. 3 § 8 kap. 3 §

Bestämmelser som utgår: 2 kap. 9 a §, 4 kap. 5 och 11 §§, 6 kap. 14 § och 8 kap. 4 §.

Bestämmelser som flyttas till föreskrifter på lägre nivå: 4 kap. 7 a § fjärde stycket, 7 b och 7 c §§ och 9 § andra stycket.