Komplettering av förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el

Lagrådsremiss

Komplettering av förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 4 september 2014

Anders Borg Niklas Ekstrand (Finansdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

För att förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska kunna införas så snart som möjligt, föreslås att skattereduktionen lämnas som ett s.k. stöd av mindre betydelse. Det innebär att mikroproducenter som är företag får göra skattereduktion bara om villkoren i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse är uppfyllda. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

1 Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

1 Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 67 kap. 1 och 27 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 67 kap. 32 och 33 §§, och närmast före 67 kap. 32 § en ny rubrik av följande lydelse.

Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse

67 kap.

1 § I detta kapitel finns bestäm- I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för melser om skattereduktion för fysiska personer i 2– 31 §§ och för fysiska personer i 2– 33 §§ och för juridiska personer i 2 och juridiska personer i 2 och 27– 31 §§. 27– 33 §§. Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.

27 § En fysisk eller juridisk person En fysisk eller juridisk person har efter begäran rätt till skatte- har efter begäran rätt till skattereduktion enligt 28– 31 §§. reduktion enligt 28– 33 §§. Det gäller den som 1. framställer förnybar el, 2. i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, 3. har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten, och 4. har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Första stycket gäller även dödsbon och svenska handelsbolag.

Lagen omtryckt 2008:803. Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (prop. 2013/14:151).

1. kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, 2. kommissionens förordning (EU) 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, eller 3. kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn. Med företag avses vid tillämpningen av denna paragraf den som erbjuder varor eller tjänster på en viss marknad.

33 § Vid bedömningen av om skattereduktionen enligt 32 § anses vara stöd av mindre betydelse ska de villkor tillämpas som avser 1. stöd inom sektorn för primärproduktion av jordbruksprodukter, om den som begär skattereduktion bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor, och 2. stöd inom fiskerisektorn, om den som begär skattereduktion bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor än sektorn för primärproduktion av jordbruksprodukter.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2. Bestämmelserna i 67 kap. 27, 32 och 33 §§ tillämpas i fråga om el som har matats in och tagits ut i anslutningspunkten från och med den 1 januari 2015.

2.2 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 31 kap. 1 och 33 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 31 kap. 33 a §, av följande lydelse.

31 kap.

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om – uppgifter som ska lämnas i samtliga inkomstdeklarationer (2 och 3 §§), – uppgifter som fysiska personer och dödsbon ska underrättas om och godkänna eller lämna (4 och 5 §§), – uppgift som ska lämnas om inkomstslaget tjänst (6 §), – uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget näringsverksamhet (7–15 §§), – uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget kapital (16–19 b §§), – uppgift om tillkommande belopp (20 §), – uppgifter om vissa andelsavyttringar m.m. (21–24 §§), – uppgifter för beräkning av egenavgifter (25 och 26 §§), – uppgifter som fåmansföretag samt företagsledare och delägare ska lämna (27–29 §§), – uppgift om tillskott och uttag (30 §), – uppgift om betalning till utlandet (31 §), – uppgift som ekonomiska föreningar ska lämna (32 §), – uppgifter om skattereduktion – uppgifter om skattereduktion för hushållsarbete , gåva och för hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el mikroproduktion av förnybar el (33 §), och (33 och 33 a § § ), och – uppgifter om prissättningsbesked (34 §).

33 § Den som begär skattereduktion Den som begär skattereduktion för hushållsarbete, gåva eller för hushållsarbete, gåva eller mikroproduktion av förnybar el mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap. 11– 31 §§ inkomst- enligt 67 kap. 11– 33 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna skattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skatte- uppgift om underlaget för skattereduktionen. reduktionen. I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas.

Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (prop. 2013/14:151). 7

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2. Bestämmelserna i 31 kap. 33 och 33 a §§ tillämpas första gången på

uppgifter som avser kalenderåret 2015.

3 Ärendet och dess beredning

Regeringen överlämnade den 6 mars 2014 propositionen Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (prop. 2013/14:151) till riksdagen. Innan förslaget kunde antas av riksdagen och träda i kraft var det nödvändigt att den Europeiska kommissionen (kommissionen), godkände det vid en prövning mot statsstödsreglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Under statsstödsprövningen framkom att förslaget sannolikt inte skulle kunna godkännas av kommissionen. För att förslaget skulle kunna träda i kraft så fort som möjligt, togs en promemoria fram inom Finansdepartementet som innehöll ett förslag om att skattereduktionen ska lämnas som ett s.k. stöd av mindre betydelse. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 . Promemorians lagförslag finns i bilaga 2 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3 . En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2014/2293). I lagrådsremissen behandlas promemorians förslag.

4 Skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse

4.1 Kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse

Artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget innehåller bestämmelser om statligt stöd. Artikel 107.1 i EUF-fördraget innehåller ett generellt förbud mot statligt stöd. Av artikel 107.2 och 107.3 i EUF-fördraget framgår dock att statligt stöd i vissa fall är eller kan vara förenligt med den inre marknaden och i så fall tillåtet. Statsstödsreglerna vilar på ett system med förhandsgranskning. Enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget ska medlemsstaterna anmäla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder till kommissionen. Medlemsstaterna får inte införa detta slag av stödåtgärder förrän kommissionen granskat åtgärderna. Det finns undantag från förhandsgranskningen. Ett undantag finns för stöd av mindre betydelse. Villkoren för att kunna lämna sådant stöd framgår i första hand av kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. För sektorn för primärproduktion av jordbruksprodukter (jordbrukssektorn) och fiskerisektorn gäller särskilda regler, se kommissionens förordning (EU) 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn och kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn. 9

Kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse innebär i huvudsak följande. För att ett stöd ska anses vara ett stöd av mindre betydelse får det totala stöd som beviljas ett enda företag som huvudregel inte överstiga 200 000 euro under en period om tre beskattningsår (det s.k. individuella taket), se artikel 3.2 i förordning nr 1407/2013. För t.ex. jordbruks- och fiskerisektorerna gäller lägre individuella tak (15 000 euro för jordbrukssektorn och 30 000 euro för fiskerisektorn), se artikel 3.2 i förordning nr 1408/2013 och artikel 3.2 i förordning nr 875/2013. Inom jordbruks- och fiskerisektorn finns dessutom s.k. nationella tak som inte får överskridas, se artikel 3.3 i förordning nr 1408/2013 och artikel 3.3 i förordning nr 717/2014. Perioden på tre beskattningsår fastställs på grundval av de beskattningsår som används av företaget i den berörda medlemsstaten, se t.ex. artikel 3.5 i förordning nr 1407/2013. Vid tillämpning av kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse omfattar begreppet ”företag” varje enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett enhetens rättsliga form och oavsett hur den finansieras. Ekonomisk verksamhet utgörs i sin tur av all verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad. Det gäller oavsett om verksamheten bedrivs med vinstsyfte eller inte, se t.ex. EUdomstolens avgöranden i mål C-41/90, Höfner och Elser, de förenade målen C-180/98–C-184/98, Pavlov m.fl., mål C-67/96, Albany och mål C-222/04, Cassa di Risparmio di Firenze m.fl. Huruvida en stödmottagare ska anses vara ett företag i detta avseende avgörs från fall till fall. Med begreppet ”ett enda företag” avses inte endast företaget utan också andra företag som står i intressegemenskap med företaget på ett sådant sätt att de bör ses som en enhet, se t.ex. artikel 2.2 i förordning nr 1407/2013. Det innebär att begreppet ”ett enda företag” omfattar alla enheter som har minst ett av följande förhållanden till varandra: a) Ett företag innehar majoriteten av aktieägar- eller delägarrösterna i ett annat företag. b) Ett företag har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i ett annat företags styrelse, ledning eller tillsynsorgan. c) Ett företag har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag enligt ett avtal som är slutet med detta företag eller enligt en bestämmelse i det företagets stiftelseurkund eller stadgar. d) Ett företag som är aktieägare eller delägare i ett annat företag kontrollerar ensamt majoriteten av aktieägarnas eller delägarnas röster i detta företag med stöd av ett avtal med andra aktieägare eller delägare i detta företag. Företag som har någon av de förbindelser som nämns i a–d via ett eller flera andra företag ska också anses vara ett enda företag. Huruvida sådan intressegemenskap föreligger avgörs från fall till fall. Kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse gäller företag inom flertalet sektorer, se t.ex. artikel 1 i förordning nr 1407/2013. Avgörande för bedömningen av vilken förordning om stöd av mindre betydelse som är tillämplig, är den verksamhet som bedrivs i företaget, se t.ex. artikel 1.1 i förordning nr 1407/2013. Det innebär t.ex. att om ett företag bedriver verksamhet inom flera sektorer (som omfattas av kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse), t.ex. inom såväl 10 skogs- som jordbrukssektorn, kan stöd av mindre betydelse lämnas enligt

förordning nr 1407/2013 för skogssektorn under förutsättning att berörd medlemsstat på lämpligt sätt, t.ex. genom åtskillnad mellan verksamheterna eller uppdelning av kostnaderna, ser till att verksamheterna inom de sektorer som undantas från tillämpningsområdet för förordning nr 1407/2013 inte omfattas av stöd av mindre betydelse som beviljats i enlighet med förordningen, se artikel 1.2 i förordning nr 1407/2013. Stöd får kumuleras under vissa förutsättningar, se t.ex. artikel 5 i förordning nr 1407/2013. Den stödgivande myndigheten får lämna ett stöd av mindre betydelse bara om villkoren i kommissionens regelverk om stöd av mindre betydelse är uppfyllda, se t.ex. artikel 6.3 i förordning nr 1407/2013. I avsaknad av ett centralt register för stöd av mindre betydelse sker kontrollen mot bakgrund av uppgifter från företagen, se t.ex. artikel 6.1 i förordning nr 1407/2013. Om stödet överskrider tillämpligt tak, omfattas det inte av regelverket, se t.ex. artikel 3.7 i förordning nr 1407/2013. Den stödgivande myndigheten är skyldig att informera företagen om stödets karaktär av stöd av mindre betydelse genom att uttryckligen hänvisa till det regelverk som är tillämpligt, se t.ex. artikel 6.1 i förordning nr 1407/2013. Den stödgivande myndigheten har viss underrättelseplikt i förhållande till Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) och Statens jordbruksverk, se 1 § andra stycket och 22 § förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet och 8 § förordningen (2008:437) om statligt stöd av mindre betydelse inom sektorn för produktion av jordbruksprodukter och fiskerisektorn.

4.2 Villkor för skattereduktion

Regeringens förslag: Den som begär skattereduktion och som är ett företag får göra skattereduktion bara om skattereduktionen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse. Med företag avses den som erbjuder varor eller tjänster på en viss marknad.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, som trädde i kraft den 1 juli 2014, har dock ersatt kommissionens förordning (EG) nr 875/2007 av den 24 juli 2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom fiskerisektorn och om ändring av förordning (EG) nr 1860/2004. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Statens jordbruksverk saknar en redogörelse för de alternativa lösningar till förslaget om att skattereduktionen ges som ett stöd av mindre betydelse som övervägts. Skatteverket och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) avstyrker förslaget på den grunden att det ökar den administrativa bördan för mikroproducenter som är företag. Skatteverket och LRF framhåller i detta avseende att anpassningen av förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av

förnybar el till kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse leder till att skattereduktionen blir komplex och svår att tillämpa för mikroproducenter som är företag. Skatteverket och LRF anser slutligen att innebörden av begreppen ”företag” och ”ett enda företag” behöver klargöras. Också Svensk Energi anser att begreppet ”ett enda företag” behöver klargöras. Kommerskollegium saknar en bedömning av om förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el behöver anmälas till kommissionen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. Skälen för regeringens förslag: I promemorian föreslås att skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse. Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Statens jordbruksverk saknar en redogörelse för de alternativa lösningar till förslaget som övervägts. Skatteverket och LRF avstyrker förslaget på den grunden att det ökar den administrativa bördan för mikroproducenter som är företag. Skatteverket och LRF framhåller i detta avseende att anpassningen av förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el till kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse leder till att skattereduktionen blir komplex och svår att tillämpa för mikroproducenter som är företag. Regeringen beslutade den 6 mars 2014 propositionen Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (prop. 2013/14:151). I den föreslås att en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs. Skattereduktionen gäller den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält sin mikroproduktion till nätkoncessionshavaren. Skattereduktionen ges till fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag. Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under året. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt. Skattereduktionen uppgår till underlaget multiplicerat med 60 öre. Skattereduktionen föreslogs träda i kraft den 1 juli 2014. Förslaget i prop. 2013/14:151 är ett sådant statligt stöd som behöver anmälas till och godkännas av kommissionen för godkännande innan det kan införas. Under statsstödsprövningen har framkommit att skattereduktionen sannolikt inte kommer att kunna godkännas av kommissionen. Fråga är nu om förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el kan ändras så att det inte behöver anmälas till och godkännas av kommissionen innan det kan införas. Utgångspunkten för lösningen är att skattereduktionen ska lämnas till fysiska och juridiska personer, dödsbon och svenska handelsbolag. En lösning är att skattereduktionen anpassas till kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (den allmänna gruppundantagsförordningen). Den 12 allmänna gruppundantagsförordningen är emellertid bara tillämplig på

stöd som har en stimulanseffekt (se artikel 6 i förordningen). Det innebär att skattereduktionen inte kan lämnas till befintliga mikroproducenter med stöd av den allmänna gruppundantagsförordningen. En annan lösning är att skattereduktionen anpassas till kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse. Den lösningen har bl.a. den nackdelen att vissa företag, i första hand jordbrukare, kan komma att slå i det individuella stödtaket och förlora rätten till skattereduktion. Lösningen har dock den fördelen att såväl befintliga som nya mikroproducenter kan komma i åtnjutande av skattereduktionen. Mot denna bakgrund ansluter sig regeringen till promemorians förslag att skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse. Regeringen har förståelse för Skatteverkets och LRF:s synpunkter om ökningen av komplexiteten i regelverket och den ökade administrativa bördan för mikroproducenter som är företag. Regeringen gör emellertid bedömningen att förslaget att skattereduktionen ges som ett stöd av mindre betydelse är den lämpligaste lösningen och att fördelarna med förslaget överväger de administrativa nackdelar som skulle kunna uppkomma vid tillämpningen av skattereduktionen. En konsekvensanalys för mikroproducenter som är företag finns i avsnitt 6.3. Skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse. Det innebär att mikroproducenter som är företag får göra skattereduktion bara om villkoren i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse är uppfyllda. Med ”företag” avses den som erbjuder varor eller tjänster på en viss marknad. Kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse behandlas närmare i avsnitt 4.1. Skatteverket och LRF anser att innebörden av begreppen ”företag” och ”ett enda företag” behöver klargöras. Också Svensk Energi anser att begreppet ”företag” behöver klargöras. Begreppet företag har samma innebörd som vid tillämpningen av kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse. Det omfattar således varje enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett enhetens rättsliga form och oavsett hur den finansieras. Ekonomisk verksamhet utgörs i sin tur av all verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad. Det gäller oavsett om verksamheten bedrivs med vinstsyfte eller inte. Det är EU-domstolen som tolkar innebörden av begreppet ”företag”. Det innebär att frågan om en mikroproducent utgör ett företag i unionsrättslig mening får prövas i rättstillämpningen, sett mot bakgrund av praxis från EU-domstolen. Den prövningen får göras i det enskilda fallet, sett mot bakgrund av verksamhetens alla särdrag, t.ex. hur den bedrivs, organiseras och finansieras. Inom begreppet företag ryms alla de företag som ingår i en och samma intressegemenskap på ett sådant sätt att de bör ses som en enhet (”ett enda företag”). Prövningen av om flera företag ingår i en och samma intressegemenskap på ett sådant sätt att de bör ses som en enhet får göras i det enskilda fallet, sett mot bakgrund av de sakförhållanden som framgår av kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse. En särskild fråga i detta avseende är om mikroproducenter som matar in sin överskottsel på elnätet mot ersättning från en nätkoncessionshavare eller en elleverantör (t.ex. en innehavare av en villafastighet) på denna grund utgör företag vid tillämpning av kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse. Det kan inte uteslutas att mikroproducenter som matar in sin överskottsel på elnätet mot ersättning från nätkoncessions- 13

havare eller elleverantörer på denna grund ska anses vara företag vid tillämpning av kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse. Detta är dock en fråga för rättstillämpningen. Regeringen vill i detta avseende framhålla att flertalet av dessa mikroproducenter inte har beviljats andra stöd av mindre betydelse. För dessa mikroproducenter bör det vara tillräckligt att detta anges i inkomstdeklarationen (se avsnitt 4.4). Kommerskollegium saknar en bedömning av om förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el behöver anmälas till kommissionen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. Regeringen anser att förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, som är allmänt utformat och inte tar sikte på de aktuella produkterna som sådana, inte kan anses vara tekniska föreskrifter i den mening som avses i direktiv 98/34/EG. Det innebär att förslaget inte behöver anmälas till kommissionen på denna grund.

Lagförslag Förslagen föranleder ändringar i 67 kap. 1 och 27 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, och att en ny paragraf, 67 kap. 32 §, införs i IL.

4.3 Verksamhet inom flera sektorer

Regeringens förslag: Vid bedömningen av om skattereduktionen utgör stöd av mindre betydelse ska de villkor tillämpas som avser stöd inom jordbrukssektorn, om den som begär skattereduktionen bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor, och stöd inom fiskerisektorn, om den som begär skattereduktionen bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor än jordbrukssektorn.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: För mikroproducenter som är företag och som bedriver verksamhet inom flera olika sektorer uppkommer frågan om vilka villkor i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse som ska tillämpas. Det gäller i första hand frågan om vilka individuella tak som ska tillämpas. För att underlätta den bedömningen för den som begär skattereduktion, föreslås i promemorian att vid bedömningen av om skattereduktionen utgör stöd av mindre betydelse ska de villkor tillämpas som avser stöd inom jordbrukssektorn, om den som begär skattereduktion bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor, och stöd inom fiskerisektorn, om den som begär skattereduktion bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor än jordbrukssektorn. Regeringen ansluter sig till promemorians förslag.

Vid bedömningen av hur mycket av de individuella och nationella taken inom jordbruks- och fiskerisektorn som rent faktiskt blir utnyttjade är det dock endast den del av skattereduktionen som är hänförlig till jordbruks- respektive fiskerisektorn som ska beaktas. Det innebär att de belopp som ska redovisas till Jordbruksverket enligt 8 § förordningen om statligt stöd av mindre betydelse inom sektorn för primär produktion av jordbruksprodukter och fiskerisektorn kommer att avse endast verksamhet inom jordbruks- respektive fiskerisektorn.

Lagförslag Förslagen föranleder ändringar i 67 kap. 1 och 27 §§ IL och att en ny paragraf, 67 kap. 33 §, införs i IL.

4.4 Uppgiftsskyldighet i inkomstdeklarationen

Regeringens förslag: Den som begär skattereduktion och som är ett företag ska i inkomstdeklarationen lämna uppgift om annat stöd av mindre betydelse som har beviljats företaget under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren samt de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma rätten till skattereduktion.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: För att Skatteverket ska kunna uppfylla de krav på kontroll som ställs enligt kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse behöver verket information från den som begär skattereduktion. Mot denna bakgrund föreslås i promemorian att den som begär skattereduktion och som är företag i inkomstdeklarationen ska lämna uppgift om annat stöd av mindre betydelse som har beviljats företaget under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren samt de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma rätten till skattereduktion. Regeringen ansluter sig till promemorians förslag. Vad som i detta avseende avses med begreppet företag framgår av avsnitt 4.1. och 4.2. Med företag avses den som erbjuder varor eller tjänster på en viss marknad. Begreppet företag har samma innebörd som vid tillämpningen av kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse. Det omfattar således varje enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett enhetens rättsliga form och oavsett hur den finansieras. Ekonomisk verksamhet utgörs i sin tur av all verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad. Det gäller oavsett om verksamheten bedrivs med vinstsyfte eller inte. Inom begreppet företag ryms alla de företag som ingår i en och samma intressegemenskap på ett sådant sätt att de bör ses som en enhet (”ett enda företag”). Det innebär att prövningen av om villkoret att skattereduktionen ska rymmas inom ramen för det individuella tak som är tillämpligt på ett företag omfattar stöd av mindre betydelse som har beviljats alla företag som ingår i intressegemenskapen.

Vad som avses med beskattningsår framgår av 3 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. Beskattningsår i SFL har, såvitt nu är av intresse, samma innebörd som i IL, dvs. kalenderår eller räkenskapsår, eller, för svenska handelsbolag, räkenskapsår (3 kap. 4 § första stycket 1 SFL). För mikroproducenter som är företag och som inte har beviljats andra stöd av mindre betydelse, bör det vara tillräckligt att detta anges i inkomstdeklarationen.

Lagförslag Förslagen föranleder ändringar i 31 kap. 1 och 33 §§ SFL samt att en ny paragraf, 31 kap. 33 a §, införs i SFL.

5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagförslagen träder i kraft den 1 januari 2015. Bestämmelserna i inkomstskattelagen ska tillämpas i fråga om el som har matats in och tagits ut i anslutningspunkten från och med den 1 januari 2015. Bestämmelserna i skatteförfarandelagen ska tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2015.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Statens energimyndighet och Svenska Naturskyddsföreningen anser att skattereduktionen bör träda i kraft före den 1 januari 2015 för mikroproducenter som inte är företag (i avvaktan på att skattereduktionen anpassas till kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse för mikroproducenter som är företag). Skälen för regeringens förslag: I promemorian föreslås att de nu föreslagna bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2015 tillsammans med de i prop. 2013/14:151 lämnade lagförslagen. Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Statens energimyndighet och Svenska Naturskyddsföreningen anser att skattereduktionen bör träda i kraft före den 1 januari 2015 för mikroproducenter som inte är företag (i avvaktan på att skattereduktionen anpassas till kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse för företag). Regeringen vill i detta avseende framhålla att den lösningen förutsätter att de i prop. 2013/14:151 lämnade lagförslagen ändras i vissa avseenden, dvs. att det dras en gräns mellan mikroproducenter som är företag och mikroproducenter som inte är företag såvitt nu är i fråga. Det innebär, sett mot bakgrund av beredningskravet och Lagrådets granskning av lagförslag, att inte heller en sådan lösning skulle kunna träda i kraft förrän tidigast den 1 januari 2015. Mot denna bakgrund ansluter sig regeringen till promemorians förslag att de nu föreslagna bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 2015 tillsammans med de i prop. 2013/14:151 lämnade lagförslagen. Bestämmelserna i IL bör tillämpas i fråga om el som har matats in och tagits ut i anslutningspunkten från och

med den 1 januari 2015. Bestämmelserna i SFL bör tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2015.

6 Konsekvensanalys

6.1 Offentligfinansiella effekter

I förhållande till prop. 2013/14:151 bedöms förslaget om att skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse inte medföra några ytterligare offentligfinansiella kostnader.

6.2 Effekter för myndigheter och allmänna förvaltningsdomstolar

I förhållande till prop. 2013/14:151 bedöms förslaget om att skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse medföra vissa merkostnader för administration och handläggning för Skatteverket. Det gäller t.ex. kostnader för införande av ett register över stöd av mindre betydelse. Skatteverket gör bedömningen att förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el sammanlagt kommer att medföra dels en engångskostnad om 16 miljoner kronor, dels en årlig kostnad om 8 miljoner kronor. Kostnaderna ska hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar. För Statens jordbruksverk bedöms förslaget om att skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse medföra vissa kostnader för att föra det register som förs enligt förordningen om statligt stöd av mindre betydelse inom sektorn för primärproduktion av jordbruksprodukter och fiskerisektorn. Även dessa kostnader ska hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar. I förhållande till prop. 2013/14:151 bedöms förslaget om att skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse inte medföra några merkostnader för de allmänna förvaltingsdomstolarna.

6.3 Effekter för mikroproducenter som är företag

Skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse. Statens jordbruksverk för ett register över vissa stöd av mindre betydelse enligt förordningen om statligt stöd av mindre betydelse inom sektorn för primärproduktion av jordbruksprodukter och fiskerisektorn. Det finns dock inget centralt register över stöd av mindre betydelse. För att Skatteverket ska kunna uppfylla de krav på kontroll som ställs enligt kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse behöver verket således information från de företag som begär skattereduktionen. Med hänsyn till förefintliga ekonomiska bidrag som lämnas som stöd av mindre betydelse inom jordbruks- och fiskerisektorerna i Sverige och till att skattereduktionens storlek är begränsad till 18 000 kronor per år, bedöms att skatte- 17

reduktionen ryms inom de nationella taken för jordbruks- och fiskerisektorerna. För vissa mikroproducenter som är företag föreligger dock risk för att det individuella taket för stöd av mindre betydelse kommer att överskridas. Det gäller i första hand inom jordbrukssektorn. Inom den sektorn gäller ett lågt individuellt tak (15 000 euro under en period om tre beskattningsår). Förefintliga stöd inom jordbrukssektorn som lämnas som stöd av mindre betydelse är stöd enligt förordning (2009:1396) om stöd till företag med avlägset belägen djurhållning för vissa veterinärkostnader och stöd enligt förordningen (2012:540) om stöd för vissa kostnader i samband med kastrering av grisar eller för vaccinering mot galtlukt. I förhållande till prop. 2013/14:151 bedöms förslaget om att skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse medföra ökad administration för mikroproducenter som är företag och som har beviljats andra stöd av mindre betydelse. Det gäller i första hand uppgift om annat stöd av mindre betydelse som har beviljats under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren. Tidsåtgången för de moment som tillkommer vid en begäran om skattereduktion i inkomstdeklarationen för dessa företag är svår att beräkna, inte minst sett mot bakgrund av att de uppgifter som behöver lämnas i ett enskilt fall kan komma att variera mycket mellan olika företag. Den bör dock kunna uppskattas till 60 minuter per begäran om skattereduktion. Det innebär att kostnaden per begäran om skattereduktion kan beräknas till 300 kronor (givet en genomsnittlig timlön för en administratör). Dessa merkostnader uppvägs av de fördelar som företagen får genom skattereduktionen. För mikroproducenter som är företag och som inte har beviljats andra stöd av mindre betydelse bedöms förslaget om att skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse medföra försumbara merkostnader.

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

67 kap.

1 § Ändringen i paragrafens första stycke är en följd av att skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse (se 32 och 33 §§).

27 § Ändringen i paragrafens första stycke är en följd av att skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse (se 32 och 33 §§).

32 § Paragrafen, som är ny, är en följd av att skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse. Kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse behandlas närmare i avsnitt 4.1 och 4.2.

Av första stycket framgår att skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse. Det innebär att den som begär skattereduktion och som är ett företag får göra skattereduktion bara om villkoren i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse är uppfyllda. Det gäller i första hand villkoret att skattereduktionen ska rymmas inom ramen för det individuella tak som är tillämpligt. Av andra stycket framgår vad som avses med begreppet företag vid tillämpning av bestämmelsen. Med ”företag” avses i detta avseende den som erbjuder varor eller tjänster på en viss marknad. Begreppet företag har samma innebörd som vid tillämpningen av kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse. Det omfattar således varje enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett enhetens rättsliga form och oavsett hur den finansieras. Ekonomisk verksamhet utgörs i sin tur av all verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad. Det gäller oavsett om verksamheten bedrivs med vinstsyfte eller inte. Inom begreppet företag ryms alla de företag som ingår i en och samma intressegemenskap på ett sådant sätt att de bör ses som en enhet (”ett enda företag”). Anta att en mikroproducent, t.ex. en enskild näringsidkare, bedriver verksamhet inom såväl jordbruks- som skogssektorn. Det innebär att det individuella taket för jordbrukssektorn är tillämpligt på mikroproducenten (se 33 §). Vid prövningen av om skattereduktionen ryms inom ramen för det individuella taket (för jordbrukssektorn) ska beaktas stöd av mindre betydelse som har beviljats mikroproducenten och, i förekommande fall, andra företag som ingår i en och samma intressegemenskap på ett sådant att de bör ses som en enhet.

33 § Av paragrafen, som är ny, framgår vilka villkor i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse som ska tillämpas om den som begär skattereduktion bedriver verksamhet inom jordbrukssektorn eller inom fiskerisektorn eller inom båda dessa sektorer och samtidigt bedriver verksamhet inom någon annan sektor. Det gäller i första hand villkoren att skattereduktionen ska rymmas inom det individuella taket som är tillämpligt. Kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse behandlas närmare i avsnitt 4.1 och 4.2. Av första punkten framgår att de villkor som gäller för jordbrukssektorn ska tillämpas om den som begär skattereduktion bedriver verksamhet inom denna sektor och inom någon annan sektor. Det innebär att skattereduktionen ska rymmas inom ramen för det individuella taket för jordbrukssektorn. Om den som begär skattereduktion bedriver verksamhet inom fiskerisektorn och inom någon annan sektor än jordbrukssektorn, gäller enligt andra punkten att de villkor som gäller för fiskerisektorn ska tillämpas i stället. Det innebär att skattereduktionen ska rymmas inom ramen för det individuella taket för fiskerisektorn. Anta att en mikroproducent, t.ex. en enskild näringsidkare, bedriver verksamhet inom såväl jordbruks- som skogssektorn. Det innebär att det individuella taket för jordbrukssektorn är tillämpligt på mikroproducenten. Av 32 § följer att vid prövningen av om skattereduktionen ryms inom ramen för det individuella taket (för jordbrukssektorn) ska beaktas stöd 19

av mindre betydelse som har beviljats mikroproducenten och, i förekommande fall, andra företag som ingår i en och samma intressegemenskap på ett sådant att de bör ses som en enhet.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Av första punkten framgår att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2015. Av andra punkten framgår att bestämmelserna i 67 kap. 27, 32 och 33 §§ tillämpas i fråga om el som har matats in och tagits ut i anslutningspunkten från och med den 1 januari 2015.

7.2 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

31 kap.

1 § I paragrafen anges innehållet i kapitlet. Ändringen är en följd av att företag ska lämna uppgift om stöd av mindre betydelse i inkomstdeklarationen (se 33 a §§).

33 § Ändringen i paragrafens första stycke är en följd av att skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse (se 67 kap. 32 och 33 §§ IL).

33 a § Paragrafen, som är ny, är en följd av att skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse (se 67 kap. 32 och 33 §§ IL). Det innebär att den som begär skattereduktion och som är ett företag får göra skattereduktion bara om villkoren i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse är uppfyllda. Kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse behandlas närmare i avsnitt 4.1 och 4.2. För att Skatteverket ska kunna kontrollera att villkoren enligt kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse är uppfylla, i första hand att de individuella och nationella taken inte överskrids, ska den som begär skattereduktion och som är ett företag lämna viss information till verket. För det första ska den som begär skattereduktion och som är ett företag lämna uppgift om annat stöd som har beviljats företaget under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren och som utgör sådant stöd av mindre betydelse som avses i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse ( första punkten ). Av 3 kap. 2 § framgår att termer och uttryck som används i SFL, om inte annat anges, har samma betydelse och tillämpningsområde som i de lagar enligt vilka en skatt eller avgift bestäms, t.ex. IL. Vad som i fråga om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el avses med begreppet företag framgår av 67 kap. 32 § andra stycket IL. Med företag avses den som erbjuder varor eller tjänster på en viss marknad.

Begreppet företag har samma innebörd som vid tillämpningen av kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse. Det omfattar således varje enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett enhetens rättsliga form och oavsett hur den finansieras. Ekonomisk verksamhet utgörs i sin tur av all verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad. Det gäller oavsett om verksamheten bedrivs med vinstsyfte eller inte. Inom begreppet företag ryms alla de företag som ingår i en och samma intressegemenskap på ett sådant sätt att de bör ses som en enhet (”ett enda företag”). Den som begär skattereduktion ska lämna uppgift om annat stöd av mindre betydelse som har beviljats företaget under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren. Innebörden av begreppet företag innebär att den som begär skattereduktion ska lämna uppgift om antingen storleken på det stöd som har beviljats den som begär skattereduktion för respektive beskattningsår eller, om den som begär skattereduktion och andra företag ingår i en och samma intressegemenskap på ett sådant sätt att de bör ses som en enhet, storleken på det stöd som totalt sett har beviljats alla företag som ingår i intressegemenskapen för respektive beskattningsår. Vad som avses med beskattningsår framgår av 3 kap. 4 §. En begäran om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduktionen avser (67 kap. 28 § IL). Anta att en enskild näringsidkare har kalenderår som beskattningsår. Det innebär att en begäran om skattereduktion för kalenderåret 2015 ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas den 2 maj 2016 (se 32 kap. 1 §). Det medför att den enskilde näringsidkaren i inkomstdeklarationen ska lämna uppgift om annat stöd av mindre betydelse som har beviljats under beskattningsåret (2015) och de två föregående beskattningsåren (2014 och 2013). Anta i stället att ett aktiebolag har s.k. brutet räkenskapsår som går ut den 30 april. Det innebär att en begäran om skattereduktion för kalenderåret 2015 ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas den 1 november 2016 (se 32 kap. 2 §). Det medför att aktiebolaget i inkomstdeklarationen ska lämna uppgift om annat stöd av mindre betydelse som har beviljats under beskattningsåret (1 maj 2015–30 april 2016) och de två föregående beskattningsåren (1 maj 2014–30 april 2015 och 1 maj 2013–30 april 2014). För det andra ska den som begär skattereduktion och som är ett företag lämna de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma rätten till skattereduktion ( andra punkten ). Det gäller t.ex. uppgift om andra företag som den som begär skattereduktion står i intressegemenskap med på ett sådant sätt att de bör ses som en enhet eller uppgift om inom vilka sektorer som den som begär skattereduktionen bedriver verksamhet. För mikroproducenter som är företag och som inte har beviljats andra stöd av mindre betydelse (än skattereduktionen), bör det vara tillräckligt att detta anges i inkomstdeklarationen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Av första punkten framgår att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2015. Av andra punkten framgår att bestämmelserna i 31 kap. 33 och 33 a §§ tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2015.

Sammanfattning av promemorian Komplettering

Bilaga 1

av förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el

För att förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska kunna införas så snart som möjligt, föreslås att skattereduktionen lämnas som ett s.k. stöd av mindre betydelse. Det innebär att mikroproducenter som är företag får göra skattereduktion bara om villkoren i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse är uppfyllda. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

Bilaga 2

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

1 Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 67 kap. 1 och 27 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 67 kap. 32 och 33 §§, och närmast före 67 kap. 32 § en ny rubrik av följande lydelse.

2 Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse

67 kap.

1 § I detta kapitel finns bestäm- I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för melser om skattereduktion för fysiska personer i 2– 31 §§ och för fysiska personer i 2– 33 §§ och för juridiska personer i 2 och juridiska personer i 2 och 27– 31 §§. 27– 33 §§. Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.

27 § En fysisk eller juridisk person En fysisk eller juridisk person har efter begäran rätt till skatte- har efter begäran rätt till skattereduktion enligt 28– 31 §§. reduktion enligt 28– 33 §§. Det gäller den som 1. framställer förnybar el, 2. i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, 3. har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten, och 4. har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Första stycket gäller även dödsbon och svenska handelsbolag.

Lagen omtryckt 2008:803. 2 Proposition 2013/14:151 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.

om Europeiska unionens funk- Bilaga 2 tionssätt på stöd av mindre be- 3 tydelse , 2. kommissionens förordning (EU) 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre be- 4 tydelse inom jordbrukssektorn , eller 3. kommissionens förordning (EG) nr 875/2007 av den 24 juli 2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom fiskerisektorn och om ändring av 5 förordning (EG) nr 1860/2004 . Med företag avses vid tillämpningen av denna paragraf och 33 § den som bedriver verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad.

33 § Vid bedömningen av om skattereduktionen enligt 32 § utgör stöd av mindre betydelse ska de villkor tillämpas som avser 1. stöd inom sektorn för primärproduktion av jordbruksprodukter, om ett företag bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor, och 2. stöd inom fiskerisektorn, om ett företag bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor än sektorn för primärproduktion av jordbruksprodukter.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Bestämmelserna i 67 kap. 27, 32 och 33 §§ tillämpas i fråga om el som har matats in och tagits ut i anslutningspunkten från och med den 1 januari 2015.

3 EUT L 352, 24.12.2013, s. 1 (Celex 32013R1407). 4 EUT L 352, 24.12.2013, s. 9 (Celex 32013R1408). 5 EUT L 193, 25.7.2007, s. 6 (Celex 32007R1535). 25

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 31 kap. 1 och 33 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 31 kap. 33 a §, av följande lydelse. 1

31 kap.

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– uppgifter som ska lämnas i samtliga inkomstdeklarationer (2 och

– uppgifter som fysiska personer och dödsbon ska underrättas om och

– uppgift som ska lämnas om inkomstslaget tjänst (6 §),

– uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget näringsverksamhet

– uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget kapital (16–19 b §§),

– uppgift om tillkommande belopp (20 §),

– uppgifter om vissa andelsavyttringar m.m. (21–24 §§),

– uppgifter för beräkning av egenavgifter (25 och 26 §§),

– uppgifter som fåmansföretag samt företagsledare och delägare ska

– uppgift om tillskott och uttag (30 §),

– uppgift om betalning till utlandet (31 §),

– uppgift som ekonomiska föreningar ska lämna (32 §),

för hushållsarbete , gåva och för hushållsarbete, gåva och

– uppgifter om prissättningsbesked (34 §).

33 §

för hushållsarbete, gåva eller för hushållsarbete, gåva eller

I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete

enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana upp-

gifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skatte-

Proposition 2013/14:151 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 2

33 a § Ett företag som begär skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska även lämna 1. uppgift om annat stöd som har beviljats den uppgiftsskyldige under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren och som utgör sådant stöd av mindre betydelse som avses i – kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre be- 2 tydelse , – kommissionens förordning (EU) 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre be- 3 tydelse inom jordbrukssektorn , eller – kommissionens förordning (EG) nr 875/2007 av den 24 juli 2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom fiskerisektorn och om ändring av 4 förordning (EG) nr 1860/2004 , samt 2. de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma om den uppgiftsskyldige har rätt till skattereduktion.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Bestämmelserna i 31 kap. 33 och 33 a §§ tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2015.

2 EUT L 352, 24.12.2013, s. 1 (Celex 32013R1407). 3 EUT L 352, 24.12.2013, s. 9 (Celex 32013R1408). 4 EUT L 193, 25.7.2007, s. 6 (Celex 32007R1535). 27

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över promemorian Komplettering av förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el kommit in från Kammarrätten i Sundsvall, Domstolsverket, Kommerskollegium, Skatteverket, Konjunkturinstitutet, Havs- och vattenmyndigheten, Statens jordbruksverk, Naturvårdsverket, Konkurrensverket, Statens energimyndighet, Energigas Sverige, Fastighetsägarna Sverige, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Oberoende elhandlare (OE), Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svensk Solenergi (SSE), Svensk vindkraftförening (SVIF), Svenska Naturskyddsföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges energiföreningars riksorganisation (SERO). Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Lunds universitet, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Regelrådet, Bostadsrätterna Sverige, HSB Riksförbund, Riksbyggen, Svensk Elbrukarförening, Svensk vindenergi, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).