Nagoyaprotokollet om användning av genetiska resurser

Lagrådsremiss

Nagoyaprotokollet om användning av genetiska resurser

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 10 mars 2016

Åsa Romson

Egon Abresparr (Miljö- och energidepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

I lagrådsremissen föreslås nya bestämmelser i miljöbalken om användning av genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser. Förslagen syftar till att genomföra Nagoyaprotokollet om tillträde till och rimlig och rättvis fördelning av vinster från utnyttjande av genetiska resurser. Förslagen innebär i huvudsak att den EU-förordning som antagits för genomförandet kompletteras med en straffbestämmelse. Straffbestämmelsen avser brott mot skyldigheter som en användare av en genetisk resurs eller traditionell kunskap har i fråga om att visa tillbörlig aktsamhet. Aktsamheten handlar om att ta reda på hur man har fått tillträde till att använda resursen eller kunskapen och om hur nyttan av användningen fördelas med hänsyn till ursprungsinnehavarens intresse av att få en rättvis och skälig del av den nyttan. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 juli 2016.

1 Beslut Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i miljöbalken.

2 Förslag till lag om ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att nuvarande 8 kap. 5 § ska betecknas 8 kap. 7 §, dels att 29 kap. 8 och 12 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 8 kap. 5 och 6 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

5 §

I artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 av den 16 april 2014 om åtgärder för användarnas efterlevnad i Nagoyaprotokollet om tillträde till och rimlig och rättvis fördelning av vinster från utnyttjande av genetiska resurser i unionen finns bestämmelser om skyldigheter för den som använder en genetisk resurs eller en traditionell kunskap som rör en sådan resurs. Skyldigheterna i artikel 4 gäller även den som använder en traditionell kunskap som avses i artikel 3.7 men är beskriven i villkor för användning av kunskapen, i stället för att vara beskriven i villkor för användningen av en genetisk resurs.

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att lämna deklaration och annan information om efterlevnaden av artikel 4 i förordning (EU) nr 511/2014.

Lydelse enligt lagrådsremissen Föreslagen lydelse om avfallshierarkin

29 kap.

1 8 § Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. bryter mot en föreskrift för totalförsvaret som har meddelats med stöd av 1 kap. 5 §, om en överträdelse av den lagbestämmelse från vilken avvikelsen har föreskrivits är straffbelagd, 2. bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått inom ett miljöskyddsområde, som regeringen har meddelat med stöd av 7 kap. 20 §, 3. bryter mot en föreskrift eller ett beslut om förbud motutsläpp av avloppsvatten m.m. som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 4 §, 4. bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått vid miljöfarlig verksamhet som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 5 §, 5. i ett miljöriskområde som avses i 10 kap. 17 § vidtar en åtgärd som ökar belastningen av föroreningar i eller omkring området, annars försämrar den miljömässiga situationen eller försvårar avhjälpandeåtgärder, 6. bryter mot den skyldighet att underhålla en vattenanläggning som följer av 11 kap. 17 § första stycket, 20 § första stycket eller 21 § första stycket, 7. bryter mot ett förbud till skydd för naturmiljön enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket, 8. bryter mot bestämmelsen i 13 kap. 8 § om utredning innan en genteknisk verksamhet påbörjas eller mot en föreskrift om utredningen som regeringen har meddelat med stöd av 13 kap. 9 §, 9. bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått vid genteknisk verksamhet som regeringen har meddelat med stöd av 13 kap. 11 §, 10. bryter mot skyldigheten att upprätta en kemikaliesäkerhetsrapport enligt vad som krävs i artiklarna 37.4 och 39.1 i förordning (EG) nr 1907/2006, 11. bryter mot skyldigheten att förse Europeiska kemikaliemyndigheten med information enligt vad som krävs i artiklarna 38, 39.2 och 66.1 i förordning (EG) nr 1907/2006, 12. bryter mot förbudet mot 12. bryter mot förbudet mot dumpning eller förbränning av dumpning eller förbränning av avfall enligt 15 kap. 26 §, eller avfall enligt 15 kap. 26 §, 13. bryter mot ett förbud mot 13. bryter mot ett förbud mot fiske som i det enskilda fallet har fiske som i det enskilda fallet har beslutats med stöd av 28 kap. 13 §. beslutats med stöd av 28 kap. 13 §, eller 14. bryter mot artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 av den 16 april 2014 om åtgärder för an-

1 Senaste lydelse 2010:210.

vändarnas efterlevnad i Nagoyaprotokollet om tillträde till och rimlig och rättvis fördelning av vinster från utnyttjande av genetiska resurser i unionen genom att inte söka efter, bevara eller överföra information eller på annat sätt visa tillbörlig aktsamhet i enlighet med det som anges i artikeln i fråga om en genetisk resurs eller traditionell kunskap som avses i förordningen eller en traditionell kunskap som avses i 8 kap. 5 § andra stycket. För försök till brott som avses i första stycket 12 döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 § eller 9 § första stycket 5.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 12 § Djur, växter, produkter som utvun- Djur, växter, produkter som utvunnits av djur eller växter, utbrutet nits av djur eller växter , sådana material vid täktverksamhet, kem- genetiska resurser som avses i föriska produkter, biotekniska organ- ordning (EU) nr 511/2014, utbruismer eller varor innehållande ke- tet material vid täktverksamhet, miska produkter eller genetiskt kemiska produkter, biotekniska ormodifierade organismer eller pro- ganismer eller varor innehållande dukter som innehåller eller består kemiska produkter eller genetiskt av genetiskt modifierade organis- modifierade organismer eller promer, vilka har varit föremål för dukter som innehåller eller består brott enligt 1, 2, 2 b, 3, 4, 5, 6 eller av genetiskt modifierade organis- 8 § får förklaras förverkade, om mer, vilka har varit föremål för det inte är uppenbart oskäligt. Det- brott enligt 1, 2, 2 b, 3, 4, 5, 6 eller samma gäller värdet av egendo- 8 § får förklaras förverkade, om men eller utbytet av ett sådant det inte är uppenbart oskäligt. Detbrott. samma gäller värdet av egendomen eller utbytet av ett sådant brott.

2 Senaste lydelse 2011:512.

Fortskaffningsmedel och annan egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt 1, 2, 2 b, 3, 4, 5, 6 eller 8 § får förklaras förverkade, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid sådana brott, om brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse. I stället för egendomen kan dess värde helt eller delvis förklaras förverkat. ____________

1. Denna lag träder i kraft den 15 juli 2016. 2. Bestämmelsen i 8 kap. 5 § andra stycket ska tillämpas i fråga om traditionell kunskap som har inhämtats efter ikraftträdandet.

3 Ärendet och dess beredning

Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning antogs den 29 oktober 2010. Nagoyaprotokollet, som återges i bilaga 1 , är ett tilläggsprotokoll till Förenta nationernas konvention om biologisk mångfald, som Sverige är bunden av (SÖ 1993:77). Sverige undertecknade Nagoyaprotokollet den 23 juni 2011, men har ännu inte ratificerat det. EU har godkänt konventionen om biologisk mångfald och Nagoyaprotokollet (rådets beslut 93/626/EEG och 2014/283/EU). Protokollet trädde i kraft i unionen den 12 oktober 2014. För att genomföra de delar av Nagoyaprotokollet som ryms inom EU:s lagstiftningskompetens beslutade Europaparlamentet och rådet den 16 april 2014 om förordning (EU) nr 511/2014 om åtgärder för användarnas efterlevnad i Nagoyaprotokollet om tillträde till och rimlig och rättvis fördelning av vinster från utnyttjande av genetiska resurser ( bilaga 2) . I förordningen ställs krav på att medlemsstaterna ska införa sanktioner för överträdelser av skyldigheter enligt förordningen. EU-förordningen har ett mera begränsat tillämpningsområde än Nagoyaprotokollet i fråga om användning av traditionell kunskap. EU-förordningen genomför därför inte protokollet till fullo i den delen. Kommissionen beslutade den 13 oktober 2015 om genomförandeförordning (EU) 2015/1866 om närmare föreskrifter för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 vad gäller registret över samlingar, övervakning av användares efterlevnad och bästa praxis. Genomförandeförordningen innehåller närmare bestämmelser om användarnas skyldigheter enligt EU-förordningen. För Sveriges genomförande av dels Nagoyaprotokollet i de delar som inte har reglerats av EU, dels sanktionskraven i EU-förordningen, har Miljö- och energidepartementet tagit fram promemorian Lagstiftning för genomförande av Nagoyaprotokollet. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 3 . Promemorians lagförslag återges i bilaga 4 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5 . Remissvaren och en remissammanställning finns tillgängliga i Miljö- och energidepartementet (dnr M2014/01331/R).

4 Vad handlar regleringen om?

Detta lagstiftningsärende handlar om rättvis fördelning av den nytta som en genetisk resurs medför eller som en kunskap om en genetisk resurs medför. En rättvis fördelning av nyttan bidrar till en hållbar användning av den genetiska resursen och bidrar därför till bevarandet av den biologiska mångfalden. Här beskrivs kortfattat huvuddragen i den s.k. Nagoyaregleringen.

Urfolk och lokala samhällen Ett mål med Nagoyaregleringen är att värna urfolks och lokala samhällens möjlighet till inflytande vid hanteringen av genetiska resurser och traditionella kunskaper och säkerställa att vinster från användningen av sådana resurser och kunskaper även tillfaller dem. I denna lagrådsremiss används uttrycket ”urfolk”, i stället för ”urbefolkning” vilket är det uttryck som används i EU-förordningen. Uttrycken har dock samma innebörd.

Genetisk resurs Ett material som kommer från t.ex. en växt, ett djur eller en mikroorganism och innehåller funktionella enheter av arvsmassa utgör genetiskt material. Ett genetiskt material som har ett faktiskt eller potentiellt värde kallas en genetisk resurs.

Traditionell kunskap Urfolk och lokalsamhällen kan ha kunskaper om genetiska resurser och hur de kan användas. Sådan kunskap kallas traditionell kunskap som rör en genetisk resurs. I den här lagrådsremissen används också kortformerna ”traditionell kunskap” eller ”kunskap”.

Tillträde Eftersom en genetisk resurs är ett fysiskt föremål och en traditionell kunskap en intellektuell tillgång har bestämmelserna om hur dessa ska förvärvas utformats på till viss del olika sätt. Det land som tillhandahåller en resurs enligt konventionen har suverän rätt att bestämma i vilken utsträckning och på vilka villkor som användare ska få tillgång till resursen. Det tillhandahållande landet är antingen resursens ursprungsland, eller ett land som förvärvat resursen i enlighet med konventionen. Det tillhandahållande landet kan alltså ha regler som gäller för användare som hämtar resursen från det landet. Att förvärva en resurs från det tillhandahållande landet, kallas att få tillträde till resursen. Traditionell kunskap innehas av ursprungliga och lokala samhällen i stater. Även tillträdet till traditionell kunskap kan ges en statlig reglering. Typiskt sett är det dock företrädare för sådana samhällen som beviljar tillträde samt upprättar villkor för användningen och hur vinsterna ska fördelas mellan användarna och samhällena. I Nagoyaprotokollet förutses att ett tillhandahållande land kan reglera tillträdet till genetiska resurser genom att kräva ett medgivande eller tillstånd från en myndighet i ursprungslandet och att detta tillstånd förutsätter och är grundat på information som användaren lämnar innan tillståndet ges. På engelska kallas ett sådant tillstånd ”prior informed consent” Ett motsvarande svenskt uttryck skulle kunna vara ”förhandsinformationsgrundat medgivande”, men det är otympligt. För att underlätta läsningen används i fortsättningen uttrycken ”informerat medgivande”, ”medgivande” eller ”tillstånd” och då menas ett sådant ”prior informed consent” eller ”förhandsinformationsgrundat medgivande”. Innebörden av ”prior informed consent” utvecklas i beskrivningen av konventionen om biologisk mångfald, avsnitt 5.

Parter till protokollet kan också ge ursprungliga och lokala samhällen rätt att godkänna tillträde till sådana genetiska resurser och till traditionell kunskap som dessa samhällen har. Om ett land har reglerat tillträdet genom att kräva att det måste finnas ett tillstånd eller medgivande, ska landet dessutom kräva att den som får tillträde träffar en överenskommelse med den som har resursen eller kunskapen, dvs. antingen med det tillhandahållande landet självt (i fråga om genetiska resurser) eller med det ursprungliga eller lokala samhälle som har resursen eller kunskapen. Tillhandahållande länder och ursprungliga och lokala samhällen benämns gemensamt ursprungsinnehavare. Överenskommelsen kan bland annat reglera villkoren för användning, inklusive eventuella villkor om hur det ekonomiska värde som användningen ger upphov till ska fördelas.

Användning av genetiska resurser och traditionell kunskap Genetiska resurser är varje material med ursprung av växter och djur. Även om uttrycket har en vid omfattning är det långt ifrån all användning som träffas av Nagoyaregleringen. Det är nämligen endast forskning och utveckling som rör den genetiska resursen som omfattas. Användning av traditionell kunskap regleras vanligtvis i ett avtal (ömsesidigt överenskomna villkor) och kan därför variera beroende på hur avtalsparterna valt att formulera villkoren.

Nytta Resursernas och kunskapernas värde uppkommer när de används för t.ex. ett kommersiellt syfte. Detta värde kallas nytta.

Skälig och rättvis fördelning Den nytta som uppkommer vid användning av resurserna och kunskaperna ska fördelas så att också ursprungsinnehavarna får en skälig och rättvis del av den nytta som användningen medför. Nyttan ska fördelas i enlighet med den överenskommelse som träffats mellan den som tillträtt resursen eller kunskapen och ursprungsinnehavaren.

Överföring av resurser och kunskaper Den som har tillträtt en genetisk resurs eller traditionell kunskap och i sin tur överför den till någon annan användare ska också överföra den information som finns om tillträdet och de villkor som gäller för användningen.

Undersökningsplikt – att visa tillbörlig aktsamhet Medan Nagoyaprotokollet har en övergripande formulering om vad som krävs av parterna för att säkerställa att användning sker i enlighet med eventuella krav på medgivanden och överenskommelser innehåller EUförordningen detaljerade regler om undersökningsplikt och vad den innebär. Den som använder en genetisk resurs eller en traditionell kunskap ska ha en skyldighet att vidta rimliga åtgärder för att ta reda på om resursen eller kunskapen omfattas av någon nationell reglering om tillträde. I så

fall ska användaren undersöka om resursen eller kunskapen har tillträtts på rätt sätt och att nyttan av användningen fördelas i enlighet med de eventuella villkor som tillträdet är förenat med. Denna skyldighet kallas undersökningsplikt eller ”att visa tillbörlig aktsamhet”. Om någon hämtar en resurs eller kunskap från någon annan än ursprungsinnehavaren, innebär undersökningsplikten att man måste ta reda på vilka villkor som gäller enligt överenskommelser som användare i tidigare led kan ha träffat med ursprungsinnehavaren, dvs. vilka villkor som gäller för tillträde till resursen. Även annan information som är relevant för resursen eller kunskapen måste undersökas.

Exempel 1: Företaget B hämtar en resurs eller en traditionell kunskap från företaget A, som i sin tur har hämtat resursen eller kunskapen från ursprungsleverantören U. U finns i ett land som är part till Nagoyaprotokollet. B måste undersöka om landet har några regler för tillträde till resursen eller kunskapen och vad de reglerna i så fall innebär. Om sådana regler innebär att det krävs ett tillstånd för tillträde, måste B undersöka om A har ett sådant tillstånd. Om reglerna innebär att det krävs en överenskommelse med U som reglerar villkoren för användningen, måste B undersöka om A har en sådan överenskommelse med U och undersöka vad överenskommelsen innebär i fråga om hur resursen eller kunskapen får användas och hur nyttan av användningen ska fördelas. A ska föra över all relevant information till B, vilket gör det lättare för B att fullgöra sin undersökningsplikt.

Exempel 2: Företaget F hämtar en resurs eller kunskap från företaget E, som i sin tur har hämtat resursen eller kunskapen från företaget D osv. i flera led ända från företaget A som hämtat resursen eller kunskapen från ursprungsleverantören U. U finns i ett land som är part till Nagoyaprotokollet. F måste undersöka vad som gäller i landet i fråga om tillträde till resursen eller kunskapen. A har samma tillstånd och samma överenskommelse med U som i exempel 1, men i varje användarled från A till F kan villkoren för tillträde ha ändrats på grund av att någon av användarna B, C, D eller E har kontaktat U och träffat en ny överenskommelse om villkor för användning, dvs. skaffat sig ett eget tillträde. Om användningen avser en resurs som A ursprungligen hämtade från U, och D är den senaste i användarkedjan som har skaffat sig ett eget tillträde genom en överenskommelse med U om villkor för användningen, måste alltså F inte bara förvissa sig om att det ursprungliga inhämtandet av resursen (A:s förvärv av resursen från U) var lagligt. F:s användning måste också hålla sig inom ramen för användarvillkoren så som de har ändrats genom D:s överenskommelse med U.

Skyldighet att upphöra med användning som inte kan härledas till ett lagligt tillträde Medan Nagoyaprotokollet har en övergripande formulering om att parterna ska vidta åtgärder mot bristande efterlevnad innehåller EU-förordningen detaljerade regler om vad som gäller när man inte kan förvissa sig om att tillträde har skett på rätt sätt. Om man använder en genetisk resurs eller en traditionell kunskap och finner att det tillhandahållande landet har en reglering om tillträde, måste man kunna visa att användningen kan härledas till ett lagligt tillträde

(dvs. att resursen eller kunskapen har inhämtats från ursprungslandet på rätt sätt) och att användningen är förenlig med villkoren för tillträdet (dvs. att användningen är förenlig med de villkor som ursprungsinnehavaren har kommit överens med en eller flera användare om). Om man inte kan visa det (t.ex. på grund av att man inte får fram tillräcklig information), måste man upphöra med användningen.

Syftet med EU-förordningen Ett viktigt syfte med den EU-förordning som genomför Nagoyaprotokollet är att möta upp mot enskilda länders reglering av tillträdet till genetiska resurser och traditionell kunskap. Den som använder en sådan resurs eller kunskap ska undersöka om den är hänförlig till något land som reglerar tillträde och i så fall visa att användningen kan härledas till ett tillträde som uppfyller det landets krav. Information om vilka tillträdesregler som gäller ska kunna hämtas via den ansvariga myndigheten i ursprungslandet eller det tillhandahållande landet. I varje land finns också s.k. nationella kontaktpunkter för tillträde och fördelning av nytta. Deras uppgift är att förmedla information om vad som gäller för tillträde. En webbaserad informationsplattform (”förmedlingsinstitutionen för information”), som är gemensam för de länder som är parter till Nagoyaprotokollet, har en central roll för att användaren ska få tillgång till gällande regler för tillträde men också för fortsatt användning inom EU. Dessutom är informationsplattformen ett viktigt verktyg för att följa hur användningen fortlöper efter att ett tillträde beviljats. Här följer ett exempel på hur ett kronologiskt förlopp med tillträde, användning och kommersialisering av en genetisk resurs eller traditionell kunskap kan se ut med de kontroll- och tillsynsfunktioner som EU-förordningen medför.

Exempel 3: En svensk användare planerar ett tillträde till en genetisk resurs eller traditionell kunskap. Vid en sådan undersökning som beskrivs i Exempel 1 och Exempel 2 har användaren konstaterat att resursen och traditionell kunskap finns i ett land med reglerat tillträde och som är part till Nagoyaprotokollet. I samband med att verksamheten beviljas forskningsfinansiering ska användaren lämna en deklaration om att användaren visar tillbörlig aktsamhet för att förvissa sig om att relevanta regleringar av tillträde och nyttofördelning i ursprungslandet följs. Deklarationen lämnas till den myndighet som är ansvarig för Nagoyafrågor i Sverige. Deklarationen görs tillgänglig via informationsplattformen men eventuell konfidentiell information skyddas. Deklarationen är också en signal till den svenska tillsynsmyndigheten om att en användning kan vara på gång. Den svenska användaren lämnar en begäran om tillträde till den ansvariga myndigheten i det land där resursen eller kunskapen finns. Myndigheten godkänner tillträdet efter att en överenskommelse har träffats mellan användaren och resursens innehavare om eventuella villkor för användningen och hur nyttan från användningen ska fördelas på ett rimligt och rättvist sätt. I samband med att tillträdet godkänns utfärdar myndigheten ett intyg som användaren får för att kunna styrka att tillträdet och den fortsatta användningen är lagligt. Myndigheten i tillträdeslandet ska även informera den svenska myndigheten.

Den svenska myndigheten får därmed en andra signal om att en användning kan förväntas. Den svenska användaren kan använda den genetiska resursen eller den traditionella kunskapen enligt de villkor som man kommits överens om. Om någonting förändras kring användningen som inte är förenligt med de överenskomna villkoren, måste kontakt tas med den ansvariga myndigheten i det tillhandahållande landet för en ny överenskommelse. I det skede som den svenska användaren har lyckats framställa en produkt som behöver ett produktgodkännande av svensk myndighet eller när produkten ska släppas ut på marknaden ska användaren komma in med en ny deklaration om att tillträdesvillkoren följs. Den ansvariga myndigheten ska då på informationsplattformen informera om att en deklaration har lämnats in. Detta ger då en signal till den ansvariga myndigheten i tillträdeslandet om att användningen har lett till en produkt som kan komma ut på marknaden. Under användningen kan den svenska tillsynsmyndigheten välja att utöva tillsyn över att användningen sker i enlighet med EU-förordningen och svensk lagstiftning.

5 Konventionen om biologisk mångfald

Konventionen om biologisk mångfald antogs vid en konferens i Nairobi 1992. Sverige ratificerade konventionen 1993 (SÖ 1993:77). EU godkände konventionen samma år (rådets beslut 93/626/EEG). När Sverige ratificerade konventionen gjorde regeringen bedömningen att den befintliga svenska lagstiftningen var tillräcklig för att genomföra konventionen, dock med ett undantag som inte var av omedelbar betydelse. Mot bakgrund av att konventionen överlämnar till nationell lagstiftning att reglera tillträdet till genetiska resurser inom statens gränser, uttalades att det varken fanns skäl eller tillräckliga förutsättningar att på ett tillfredställande sätt införa bestämmelser om detta (prop. 1992/93:227 s. 11 f.).

Syfte och tillämpningsområde Syftet med konventionen om biologisk mångfald är att staterna ska bevara den biologiska mångfalden och använda dess beståndsdelar på ett hållbart sätt. Syftet är också att en rättvis fördelning ska ske av de vinster som uppstår vid nyttjandet av så kallade genetiska resurser. Sådana resurser – som är en del av det vidare begreppet biologiska resurser – definieras i konventionen (artikel 2) som varje material med ursprung från växter, djur, mikroorganismer, eller med annat ursprung, som innehåller funktionella enheter av arvsmassa (genetiskt material) och som har ett faktiskt eller potentiellt värde. Det är med andra ord värdet, antingen faktiskt eller potentiellt, som bestämmer om det genetiska materialet är att anse som en genetisk resurs eller inte. Bevarande av biologisk mångfald, hållbart nyttjande av biologisk mångfald och en rättvis fördelning av vinster från genetiska resurser, är således de bärande tankarna i konventionen. 13

Den ekonomiska aspekten i begreppet genetisk resurs understryker betydelsen av den biologiska mångfaldens potentiella värden. Genom argument om att sådana resurser ska användas på ett hållbart sätt bemöter man ekonomiska argument för omfattande exploatering av känsliga ekosystem där de ekonomiska intressena är kortsiktiga och värdet av en exploatering inte motiverar de ingrepp och skador som åtgärderna orsakar. Ett exempel på detta är skogsavverkning i tropikerna där ekosystemens förmåga till återhämtning är begränsade och förlusten av biologisk mångfald kan bli omfattande.

Tillträde till genetiska resurser Som det har beskrivits i avsnitt 4 sker ett tillträde till en genetisk resurs när resursen förs över från ursprungsinnehavaren till exempelvis en köpare som avser att använda resursen för att tillgodogöra sig en nytta som användningen ger. Vad som gäller för tillträdet till en stats genetiska resurser regleras i konventionens artikel 15. Inledningsvis erkänns varje stats suveräna rätt över de naturresurser som ryms inom statens territorium. Det är alltså upp till varje stat att avgöra om man vill reglera tillträde till naturresurserna inom det egna territoriet. En stat som är bunden av konventionen ska också sträva efter att tillträde till statens genetiska resurser underlättas. Ett tillträde enligt konventionen ska ske i enlighet med ömsesidigt överenskomna villkor och föregås av att staten som tillhandahåller resursen medger tillträdet genom ett förhandsgodkännande. Ett tillträde beviljas genom ett tillstånd eller medgivande som på engelska kallas prior informed consent. Formen för ett sådant tillståndsförfarande för genetiska resurser och traditionell kunskap regleras i Nagoyaprotokollet och EU-förordningen.

Uttrycket ”prior informed consent” används i den engelska rättsordningen bland annat för relationen mellan en advokat och en klient och innebär ett sorts tillståndsförfarande. Advokaten kan t.ex. inte genomföra en handlingsplan i en rättegång utan att klienten har gett sitt tillstånd eller medgivande. För att klientens medgivande ska vara giltigt förutsätts att advokaten har försett klienten med all relevant information om handlingsplanen. På samma sätt förhåller det sig med en kirurg som vill ha patientens medgivande att genomföra en komplicerad operation. För att kirurgen ska kunna hänvisa till patientens medgivande måste kirurgen före medgivandet ha informerat patienten om riskerna. Medgivandet måste alltså vara grundat på förhandsinformation. De processuella bestämmelserna för ett sådant tillståndsförfarande kan variera i innehåll och omfattning. På svenska har ”prior informed consent” översatts till ”förhandsgodkännande”. Det ordet är något missvisande eftersom det snarare ger intrycket att medgivandet ska ges på förhand än att medgivandet ska vara grundat på förhandsinformation.

Tillträde till traditionell kunskap som rör genetiska resurser Stater som är part till konventionen har även vissa skyldigheter i förhållande till urfolk och lokalsamhällen. Varje part ska i möjlig och lämplig utsträckning bevara och bibehålla sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor hos urfolk och lokalsamhällen med traditionella livssätt som är

relevanta för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald (artikel 8 j). Staterna ska också främja en bredare tillämpning av sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor och se till att de som innehar dem har möjlighet att delta i och godkänna tillämpningen. Eventuella vinster som uppkommer när kunskaperna används ska fördelas rättvist.

5.1 Nagoyaprotokollet

Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning är ett tilläggsprotokoll till konventionen om biologisk mångfald. Protokollet antogs den 29 oktober 2010. För att en stat, eller en organisation för regional ekonomisk integration (t.ex. EU), ska kunna bli part till konventionens protokoll krävs att man är, eller samtidigt blir, part till konventionen (konventionens artikel 32.1). Sverige är part till konventionen (SÖ 1993:77) och undertecknade Nagoyaprotokollet den 23 juni 2011 men har ännu inte ratificerat protokollet. EU, som också är part till konventionen, godkände Nagoyaprotokollet den 14 april 2014 (rådets beslut 2014/283/EU). EU är alltså redan part till Nagoyaprotokollet som trädde i kraft den 12 oktober 2014. Ett av de centrala målen med konventionen om biologisk mångfald är den rättvisa och skäliga fördelningen av den nytta som uppstår vid användning av genetiska resurser. Nagoyaprotokollet har flera syften varav ett är att genomföra det målet. Ett annat är att bevara den biologiska mångfalden genom ett hållbart nyttjande av den biologiska mångfaldens beståndsdelar. Detta ska ske genom lämpligt tillträde till genetiska resurser och lämplig överföring av relevant teknik och finansiering. De relevanta bestämmelserna i detta sammanhang finns i artiklarna 5, 6 och 7. Nagoyaprotokollet är tillämpligt på de genetiska resurser som omfattas av konventionens artikel 15, och på den nytta som uppstår när sådana resurser används. Tillämpningsområdet avser också traditionella kunskaper som rör genetiska resurser och den nytta som uppstår när sådana kunskaper används. Nagoyaprotokollet är tillämpligt även när tillträdet endast avser traditionell kunskap. En genetisk resurs behöver således inte inhämtas samtidigt med den traditionella kunskapen för att Nagoyaprotokollet ska kunna tillämpas.

Rättvis och skälig fördelning av nytta I artikel 5 i protokollet finns principerna för nyttofördelningen avseende genetiska resurser och traditionell kunskap. Nytta i protokollets mening kan exempelvis vara avgifter och förskottsbetalningar, men också bestå av utbyte av forskningsresultat eller annan samverkan eller samarbete (jfr bilagan till protokollet). Den nytta som uppstår när genetiska resurser används, eller när de i ett senare led tillämpas och kommersialiseras, ska således fördelas rättvist och skäligt med den som tillhandahöll resurserna som ursprungsland eller efter ett förvärv enligt konventionen om biologisk mångfald. Förvärv enligt konventionen kan ske mellan ursprungslandet och en annan stat (se artikel 15, 16 och 19 i konventionen). Stat-

erna ingår då ett avtal (ömsesidigt överenskomna villkor) om hur resurserna eller kunskapen får användas och hur vinsterna ska fördelas. Parterna ska säkerställa att fördelningen av den nytta som uppstår vid användning av genetiska resurser sker på ett rättvist och skäligt sätt med de ursprungliga och lokala samhällen som resurserna härrör från och i enlighet med nationell lagstiftning. Detta gäller även traditionella kunskaper som de ursprungliga och lokala samhällena innehar.

Nationella kontaktpunkter och behöriga nationella myndigheter För samtliga bestämmelser som reglerar nyttofördelningen för användningen av, och tillträdet till, genetiska resurser och traditionell kunskap gäller att parterna ska vidta lagstiftningsmässiga, administrativa eller politiska åtgärder för att säkerställa eller genomföra dem. All nyttofördelning ska ske i enlighet med gemensamt överenskomna villkor. Vidare är det varje parts ansvar att utse behöriga nationella myndigheter (behöriga myndigheter) och nationella kontaktpunkter (se artikel 5.1, 5.2 och 5.5, samt 6.1 och 6.3; jfr artikel 13). Ansvarsområdet för den nationella kontaktpunkten är att ge den som vill ha tillträde till en genetisk resurs eller traditionell kunskap information om hur ett informerat medgivande fås och hur gemensamt överenskomna villkor upprättas, dvs. information om hur de formella förfarandena för tillträde till resursen och fördelningen av nyttan ser ut. Ett informerat medgivande kan bäst beskrivas som ett formaliserat tillståndsförfarande. Om en part till Nagoyaprotokollet bestämmer att tillträde till genetiska resurser ska föregås av ett informerat medgivande, är det den behöriga nationella myndigheten som har till uppgift att genom ett klart och tydligt skriftligt beslut inom rimlig tid bevilja tillträdet. Den behöriga myndigheten ska också bevilja tillträde till en traditionell kunskap, om den nationella lagstiftningen kräver det. Ursprungliga och lokala samhällen kan också ges rätt att bevilja tillträde till traditionella kunskaper. Myndigheten ska utfärda skriftliga bevis – så kallat internationellt erkänt intyg om efterlevnad – som bekräftar att en sökande har uppfyllt de formella kraven för tillträde till den aktuella genetiska resursen eller kunskapen. Myndigheten ska ge råd om tillgängliga förfaranden för att få ett informerat medgivande och vilka krav en sådan process är förenad med. Myndighetens rådgivande funktion avser också förfarandet med att upprätta gemensamt överenskomna villkor.

Tillträde till genetiska resurser En bärande princip i konventionen om biologisk mångfald är att en stat har suverän rätt att besluta över de naturresurser som finns inom statens territorium. Nagoyaprotokollet bekräftar den principen bland annat i artikel 6 där tillträdet till genetiska resurser regleras i två punkter (se artikel 6.1 och 6.2). I första punkten sägs att om syftet med tillträdet är att den genetiska resursen ska användas måste tillträdet föregås av ett informerat medgivande av den part som, antingen i egenskap av ursprungsland eller efter förvärv i enlighet med konventionen, tillhandahåller resursen. Den tillhandahållande parten kan emellertid bestämma att det inte krävs något informerat medgivande.

Genom bestämmelsen i andra punkten är det varje parts uppgift att vidta de lagstiftningsåtgärder som parten anser behövs för att tillförsäkra sina ursprungliga och lokala samhällen en rätt att lämna ett informerat medgivande eller på annat sätt godkänna eller delta i förfaranden för tillträde till genetiska resurser. Det är alltså innehållet i den nationella lagstiftningen som avgör om och i vilken utsträckning ett tillträde kräver medgivande eller annat deltagande av det landets ursprungliga eller lokala samhällen. Varje part som i sin nationella lagstiftning ställer upp krav på att tillträde ska föregås av ett informerat medgivande ska vidta lämpliga lagstiftningsmässiga, administrativa eller politiska åtgärder för att skapa ett rättssäkert, objektivt och tydligt regelsystem för tillträdet till genetiska resurser (artikel 6.3).

Tillträde till traditionella kunskaper som rör genetiska resurser I skälen för Nagoyaprotokollet noteras bland annat sambandet mellan genetiska resurser och traditionella kunskaper och deras oskiljbarhet för ursprungliga och lokala samhällen. Därutöver framhålls deras betydelse för en hållbar försörjning för de samhällena. Nagoyaprotokollet är tillämpligt på sådana traditionella kunskaper som innehas av ursprungliga eller lokala samhällen. Tillgång till traditionella kunskaper som rör genetiska resurser regleras i artikel 7. Där sägs inledningsvis att det är upp till parterna att i enlighet med den nationella lagstiftningen på lämpligt sätt reglera tillgången till traditionella kunskaper som rör genetiska resurser. Frågan är således en del av den nationella lagstiftningskompetensen. I artikeln ställs krav på att varje part till protokollet på lämpligt sätt ska utföra åtgärder för att säkerställa att inhämtandet av sådana kunskaper som innehas av ursprungliga och lokala samhällen föregås av ett informerat medgivande eller ett godkännande och deltagande av de samhällena samt att inhämtandet sker i enlighet med överenskomna villkor. Protokollets bestämmelser om traditionell kunskap är tillämpliga även när en traditionell kunskap inhämtas för sig, dvs. utan att en genetisk resurs inhämtas samtidigt. Inhämtandet har inte heller på något annat sätt gjorts beroende av de bestämmelser som gäller för tillträde till genetiska resurser. Regleringen i EU-förordningen, som genomför Nagoyaprotokollet i unionen, har i detta avseende en till viss del annan utformning.

Bestämmelser om efterlevnad I artiklarna 15 och 16 finns bestämmelser om att varje part har en skyldighet att se till att den nationella lagstiftningen, eller andra myndighetskrav, i fråga om tillträde till genetiska resurser eller traditionell kunskap följs. Inom varje parts jurisdiktion gäller följande för såväl genetiska resurser som traditionella kunskaper som rör genetiska resurser. Parterna ska vidta lämpliga, effektiva och rimliga lagstiftningsmässiga, administrativa eller politiska åtgärder för att säkerställa att sådana tillgångar tillträds i enlighet med ett informerat medgivande och att gemensamt överenskomna villkor har upprättats. Villkoren ska vara utformade på det sätt som föreskrivs i nationell lagstiftning, eller andra nationella

myndighetskrav, om tillträde och fördelning av nytta i den stat där de genetiska resurserna eller traditionella kunskaperna inhämtas.

Förmedlingsinstitution för tillträde och fördelning av nytta samt för informationsutbyte Parterna till konventionen om biologisk mångfald har åtagit sig att såväl nationellt som internationellt främja tekniskt och vetenskapligt samarbete i syfte att bevara den biologiska mångfalden och nyttja dess resurser på ett hållbart sätt. För det samarbetet har det i konventionen klargjorts en avsikt att inrätta en institution för kunskapsförmedling, en s.k. fördelningsmekanism eller ”clearing-house mechanism”. Som en del av den mekanismen har en förmedlingsinstitution för tillträde och fördelning av nytta inrättats genom Nagoyaprotokollet. Syftet med den institutionen är att den ska fungera som en samlingspunkt för utbyte av information som rör tillträde och fördelning av nytta (se artikel 14). En särskild funktion för institutionen är att ge tillgång till information om parternas genomförande av protokollet. Med anledning av det krävs att parterna till protokollet överför information till förmedlingsinstitutionen. Informationen ska bland annat omfatta de lagstiftningsmässiga, administrativa och politiska åtgärder som parterna har vidtagit. Parterna ska också överföra information om de tillstånd, eller motsvarande, som utfärdas vid tillträdet till en genetisk resurs eller traditionell kunskap. Tillstånden utfärdas vid tidpunkten för tillträdet och utgör bevis för att ett informerat medgivande har lämnats och att ömsesidigt överenskomna villkor har upprättats.

6 EU-förordningen

Nagoyaprotokollet godkändes av EU den 14 april 2014 genom rådets beslut 2014/283/EU och ratificerades den 16 maj samma år. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 om åtgärder för användarnas efterlevnad i Nagoyaprotokollet om tillträde och rimlig och rättvis fördelning av vinster från utnyttjande av genetiska resurser antogs den 16 april 2014. Som förkortning används ibland ABSförordningen. ABS står för ”Access and Benefit Sharing” (tillträde och fördelning av nytta) vilket, utöver målet om att bevara den biologiska mångfalden, är ett grundläggande mål för konventionen om biologisk mångfald. Förordningen publicerades i Europeiska unionens tidning den 20 maj 2014 och trädde i kraft tjugo dagar senare. Av artikel 17.3 följer dock att artiklarna 4, 7 och 9 ska börja tillämpas ett år efter det att Nagoyaprotokollet har trätt i kraft för EU. Eftersom det skedde den 12 oktober 2014 började de artiklarna gälla först den 12 oktober 2015. I de artiklarna finns bestämmelser om användarnas skyldigheter när genetiska resurser och traditionell kunskap inhämtas och om de behöriga myndigheternas övervakning av användarnas skyldigheter samt kontroll av deras efterlevnad.

6.1 Syfte, tillämpningsområde och definitioner

Syfte Förordningen innehåller bestämmelser om efterlevnad, dels i fråga om tillträde till genetiska resurser och traditionell kunskap som rör sådana resurser, dels för fördelningen av den nytta som uppstår när resurserna används. De grundläggande syftena är att i enlighet med bestämmelserna i konventionen om biologisk mångfald bidra till att den biologiska mångfalden bevaras och att dess beståndsdelar nyttjas på ett hållbart sätt.

Tillämpningsområde Förordningen är tillämplig på genetiska resurser som stater har suveräna rättigheter till. Det innebär att förordningen, liksom Nagoyaprotokollet, är tillämplig vid tillträde till sådana genetiska resurser som omfattas av en stats nationella jurisdiktion. Det kan bara vara fråga om stater som är parter till Nagoyaprotokollet (Nagoyaländer). I fråga om användning av genetiska resurser gäller förordningen användning inom EU av genetiska resurser som har inhämtats från ett landeller vattenområde som omfattas av ett EU-lands eller ett Nagoyalands jurisdiktion. Om det finns urfolk eller lokalsamhällen inom ett EU-lands eller Nagoyalands geografiska jurisdiktionsområde, gäller förordningen användning inom EU av traditionella kunskaper som har inhämtats från de urfolken eller lokalsamhällena. Med användning inom EU avses att användaren och dennes användning omfattas av ett EU-lands jurisdiktion. Användning av genetiska resurser är enligt förordningen bedrivande av forskning och utveckling som rör den genetiska resursen eller biokemiska sammansättningen av genetiska resurser. I fråga om en stats möjligheter eller skyldigheter att reglera tillträdet till en genetisk resurs gäller förordningen genetiska resurser i de geografiska områden som omfattas av ett EU-lands jurisdiktion. Om det finns urfolk eller lokalsamhällen inom ett EU-lands geografiska jurisdiktionsområde, gäller förordningen också det EU-landets möjligheter och skyldigheter att reglera tillträdet till traditionella kunskaper som de urfolken eller lokalsamhällena har. I fråga om tillträde till svenska genetiska resurser är förordningen alltså tillämplig på genetiska resurser som omfattas av svensk jurisdiktion, dvs. resurser inom Sveriges landterritorium, sjöterritorium (Sveriges inre vatten och territorialhav) och ekonomiska zon. Förordningen kräver inte att Sverige reglerar tillträdet till svenska genetiska resurser. I fråga om tillträde till andra länders genetiska resurser och i fråga om användning de resurserna är förordningen tillämplig på användare som omfattas av svensk jurisdiktion.

Ett lands geografiska jurisdiktionsområde: För en stat som saknar kustlinje är det förhållandevis enkelt att bestämma det geografiska området för statens jurisdiktion över genetiska resurser. Avgränsningen innebär i allt väsentligt att de genetiska resurser som finns inom statens landområde omfattas.

För kuststater är det inte lika enkelt. Den nationella jurisdiktionen för sådana stater omfattar vanligtvis ett havsområde utmed den egna kusten. Havsbottnen är en del av havsområdet. Avgränsningen av havsområdet regleras på det internationella planet i Förenta nationernas havsrättskonvention (SÖ 2000:1). Syftet med regleringen tjänar såväl ekonomiska intressen, som intressen som har med den nationella säkerheten att göra. Havsrättskonventionen delar in havsområdet i tre delar: det inre vattnet, territorialhavet och den ekonomiska zonen. Som huvudregel gäller att det inre vattnet och territorialhavet tillhör en stats territorium, dvs. den nationella jurisdiktionen gäller på samma sätt där som på fastlandet. Staten har således suverän rätt att utvinna och nyttja naturresurserna i havsbottnen och i överliggande vattenområden. Den ekonomiska zonen är inte en del av en stats territorium, men statens rätt att utvinna och nyttja naturresurserna är i allt väsentligt desamma som inom territoriet i övrigt. Ofta, men inte alltid, omfattas en kuststats kontinentalsockel av den ekonomiska zonen. Det inre vattnet, territorialhavet, den ekonomiska zonen och kontinentalsockeln har det gemensamt att de kan innehålla genetiska resurser. Havsrättskonventionen ställer upp principer för hur dessa områden ska mätas. Mätningen utgår från en så kallad baslinje. Allt vatten innanför den är det inre vattnet. Baslinjen följer strandlinjen, om strandlinjen inte är uppbruten med exempelvis vikar och vattendrag eller öar och skär. Om strandlinjen är uppbruten går baslinjen i en rät linje över de uppbrutna partierna, exempelvis över ett vattendrags mynning i havet, mellan de uddar som bildar en vik eller mellan öar och skär i en arkipelag. Territorialhavet får ha en maximal bredd om tolv nautiska mil (drygt tjugo kilometer) från baslinjen. Den ekonomiska zonen får sträcka sig högst 200 nautiska mil (ungefär 370 kilometer) från baslinjen. Om ytterkanten på en kuststats kontinentalsockel ligger utanför gränsen för den ekonomiska zonen har staten rätt att utvinna naturresurserna i kontinentalsockeln upp till 350 nautiska mil från baslinjen. De havsområden som inte hör till ett inre vatten, territorialhav eller en ekonomisk zon omfattas av det fria havet. Det är öppet för alla stater. Sveriges inre vatten och territorialhav är en del av det svenska sjöterritoriet. Där gäller svensk jurisdiktion i samma utsträckning som på fastlandet. Således ligger de delarna av havsområdet inom Sveriges territorialgräns. Sveriges territorialhav sträcker sig tolv nautiska mil från gränsen för det inre vattnet. Eftersom den svenska kusten är i hög grad uppbruten är det sällan som baslinjen följer strandlinjen vilket medför att beräkningen vanligtvis inte görs från fastlandet. Utanför territorialhavet finns Sveriges ekonomiska zon. Att här redogöra för dess utbredning låter sig inte göras. Men typiskt sett omfattar den ett område som sträcker sig 200 sjömil från baslinjen, såvida detta inte innebär att zonen sträcker sig in i en annan stats ekonomiska zon. I den ekonomiska zonen, inom vilken Sveriges kontinentalsockel ligger, har Sverige exklusiv rätt att utforska, utvinna eller på annat sätt utnyttja naturtillgångar, bland annat genetiska resurser. Sverige har reglerat det inre vattnet och territorialhavet i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium, den ekonomiska zonen i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon och kontinentalsockeln i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. Regeringen har meddelat förordningar för den närmare tillämpningen av dessa lagar.

Definitioner Förordningen reglerar, som nämnts, bland annat efterlevnaden av bestämmelser om tillträde till genetiska resurser och traditionell kunskap om sådana resurser samt nyttofördelningen när dessa används. Uttrycket ”genetiska resurser” har i EU-förordningen samma innebörd som i konventionen om biologisk mångfald. Med genetiska resurser menas således varje material med ursprung från växter, djur eller mikroorganismer, eller med annat ursprung, som innehåller funktionella enheter av arvsmassa (genetiskt material) och som har ett faktiskt eller potentiellt värde. Det är med andra ord värdet, antingen faktiskt eller potentiellt, som bestämmer om det genetiska materialet är att anse som en genetisk resurs eller inte. Det som i förordningen avses med ”tillträde” är förvärv av genetiska resurser eller av traditionell kunskap som rör genetiska resurser hos en part till Nagoyaprotokollet (artikel 3.3). De materiella bestämmelserna i förordningen handlar dock till största del om användares skyldigheter och det övervaknings- och kontrollansvar avseende användningen som vilar på medlemsstaterna. Med ”användare” menas den fysiska eller juridiska person som använder genetiska resurser eller traditionell kunskap som rör genetiska resurser (artikel 3.4). I förordningen finns även en definition av ”olagligt inhämtade genetiska resurser” (artikel 3.8). Det är när genetiska resurser eller traditionell kunskap inte inhämtats i enlighet med det tillhandahållande landets nationella bestämmelser om tillträde och fördelning av nytta. Det definierade uttrycket återkommer inte i förordningen i övrigt. Användning av genetiska resurser definieras i artikel 3.5. Med det menas bedrivande av forskning och utveckling som rör den genetiska eller biokemiska sammansättningen av genetiska resurser. Forskning och utveckling som inbegriper bioteknik så som det definieras i konventionen om biologisk mångfald innefattas också. Till skillnad från konventionen om biologisk mångfald och Nagoyaprotokollet innehåller förordningen även definitioner av uttrycken ”ömsesidigt överenskomna villkor” och ”traditionell kunskap som rör genetiska resurser”. Med ”ömsesidigt överenskomna villkor” avses en kontraktsmässig överenskommelse mellan å ena sidan en leverantör av en genetisk resurs eller av en traditionell kunskap som rör en genetisk resurs och å andra sidan en användare. I en sådan överenskommelse fastställs särskilda villkor för en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användning av resursen eller kunskapen. Överenskommelsen kan också innefatta ytterligare villkor för användningen liksom för senare tillämpning och saluföring. En sådan överenskommelse kan avse antingen resursen eller kunskapen. Definitionen av ”ömsesidigt överenskomna villkor” innebär alltså inte att villkoren för användning av en kunskap måste ha överenskommits samtidigt med villkoren för användningen av den resurs som kunskapen rör. Förordningens definition av ”traditionell kunskap som rör genetiska resurser” har emellertid en koppling till sådana ömsesidigt överenskomna villkor som gäller för användningen av genetiska resurser. Med traditionell kunskap som rör genetiska resurser menas traditionell kunskap som innehas av ett urfolk eller lokalsamhälle och som är relevant för använd-

ningen av genetiska resurser och beskrivs som sådan i de ömsesidigt överenskomna villkor som gäller för användningen av genetiska resurser (artikel 3.7). Definitionen medför alltså att förordningens tillämpning på traditionell kunskap har gjorts beroende av att den överenskommelse som gäller för användaren är en överenskommelse om användning av den genetiska resursen och att kunskapen beskrivs som en traditionell kunskap i den överenskommelsen. Eftersom en användning ska regleras i ömsesidigt överenskomna villkor är förordningen alltså tillämplig på användning av en traditionell kunskap endast när kunskapen inhämtas samtidigt som den genetiska resursen. Förordningens bestämmelser om traditionell kunskap kan anses tillämpliga även på den som använder kunskapen utan att ha skaffat sig tillträde till den genetiska resursen, men i så fall krävs det – som definitionen är utformad – att kunskapen ändå finns beskriven som en traditionell kunskap i någon annan användares överenskommelse om användning av resursen. Kunskapen måste alltså någonstans vara beskriven som en traditionell kunskap i överenskomna villkor om användning av den resurs som kunskapen rör. Nagoyaprotokollet har inte en sådan avgränsning. Protokollets text förutsätter inte att kunskapen är beskriven som traditionell kunskap i en överenskommelse om användning en genetisk resurs. Protokollets bestämmelser om användning av traditionell kunskap gäller oavsett om en kunskapen inhämtas tillsammans med en genetisk resurs eller inte.

6.2 Användarnas skyldigheter, tillsyn och sanktionskravet

Syftet med EU-förordningen är i första hand att främja att Nagoyaprotokollet följs. Av föregående avsnitt framgår att protokollet, i större utsträckning än konventionen om biologisk mångfald, reglerar tillträdet till genetiska resurser och traditionell kunskap samt nyttofördelningen, dvs. frågor av i första hand ekonomisk natur. I skälen för EU-förordningen erinras dock om att konventionen för biologisk mångfald är det viktigaste internationella instrumentet för bland annat bevarandet av biologisk mångfald. Även om de ekonomiska aspekterna är framträdande i såväl Nagoyaprotokollet som i EU-förordningen, är det övergripande syftet att bevara den biologiska mångfalden. I förordningen finns bestämmelser som syftar till att åstadkomma en god efterlevnad. Bestämmelserna finns i artiklarna 4 och 7 reglerar vad som förväntas av användarna när de inhämtar och använder genetiska resurser eller traditionell kunskap. I artikel 7 finns även bestämmelser om behöriga myndigheters övervakning av efterlevanden, dvs. tillsynen över att förordningen följs. Medlemsstaternas skyldighet att utse behöriga myndigheter framgår av artikel 6.1. Bestämmelserna handlar om att den som använder en genetisk resurs eller en traditionell kunskap måste vara tillräckligt aktsam i fråga om att ta reda på om resursen eller kunskapen omfattas av någon sådan reglering om tillstånd eller nyttofördelning som avses i Nagoyaprotokollet och tillräckligt aktsam i fråga om att se till att den regleringen i så fall följs.

Användare har en undersökningsplikt (due diligence) Till att börja med har användare en sådan undersökningsplikt som följer av att man måste vara tillbörligt aktsam. EU-förordningens engelska text använder uttrycket ”due diligence”. En användare av en genetisk resurs eller en traditionell kunskap om en genetisk resurs måste i skälig utsträckning undersöka och försäkra sig om att resursen eller kunskapen har inhämtats i enlighet med gällande lagstiftning eller tillsynskrav för tillträde och fördelning av nytta. Om användaren inte själv har hämtat in resursen eller kunskapen från den som ursprungligen tillhandahöll den och gjort på ett lagligt sätt, måste användaren kunna hänföra sin användning till ett lagligt inhämtande (lagligt tillträde) som någon tidigare i användarkedjan har gjort. Undersökningsplikten avser också att nyttan av användningen fördelas rimligt och rättvist enligt gällande ömsesidigt överenskomna villkor och tillämplig lagstiftning (artikel 4.1). Innebörden av undersökningsplikten utvecklas i artikel 4.3. En användare ska undersöka om resursen eller kunskapen omfattas av något utfärdat tillstånd eller motsvarande dokument (internationellt erkänt intyg, se artikel 3.11). Beslut om ett sådant tillstånd eller intyg fattas av den behöriga myndigheten med stöd av artikel 13 i Nagoyaprotokollet när en användare tillträder en resurs eller kunskap från den ursprungliga innehavaren eller det tillhandahållande landet. Intyget tjänar som bevis för att tillträdet har skett i enlighet med ett beslut om informerat godkännande (”prior informed consent”) och i enlighet med ömsesidigt överenskomna villkor. Överföring och användning av en genetisk resurs eller en traditionell kunskap måste alltid ske i enlighet med ömsesidigt överenskomna villkor, om den nationella lagstiftningen kräver det. Om den som vill använda en genetisk resurs eller en traditionell kunskap inte finner ett internationellt erkänt intyg, måste användaren söka rätt på information och relevanta dokument om resursens eller kunskapens ursprung och vilka andra som har använt dem. Eventuella rättigheter och skyldigheter gällande tillträde, nyttofördelning, tillämpning och försäljning måste också utredas. Användaren måste alltså skaffa fram information som gör det möjligt att identifiera det ursprungliga tillträdet från ursprungsinnehavaren och identifiera de villkor om användning och fördelning av nytta som tillträdet är förenat med (artikel 4.3). Om den information som användaren har bedöms otillräcklig eller om det trots informationen råder tvivel om att tillträdet eller användningen är förenlig med Nagoyareglerna, ska användaren inhämta bevis och vid behov ett tillstånd för tillträde och upprätta ömsesidigt överenskomna villkor. I en sådan situation blir det alltså nödvändigt för användaren att skaffa sig ett eget tillträde från ursprungsinnehavaren enligt reglerna i det tillhandahållande landet. Görs inte detta, måste användaren upphöra med användningen (artikel 4.5). Användaren är skyldig att bevara den dokumentation som avser tillträde och användningsvillkor i tjugo år efter det att användningen har upphört. Användaren är också skyldig att överföra informationen till efterföljande användare (artikel 4.6).

Användares skyldigheter i vissa situationer I artikel 4.4 och 4.8 regleras användares skyldigheter vid förvärv av vissa växtgenetiska resurser och användning av patogena genetiska resurser. Artikel 4.4 gäller användare som förvärvar vissa växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk i en stat som är part till Nagoyaprotokollet. Växtgenetiska resurser regleras i det internationella fördraget om växtgenetiska resurser (SÖ 2004:10; se även prop. 2002/03:52). I bilaga 1 till fördraget anges de resurser som omfattas av bestämmelserna. Överföring från en användare till en annan av de resurser som anges i bilagan regleras i standardavtal. EU-förordningen är inte tillämplig på de växtgenetiska resurserna. Genom artikel 4.4 är förordningen däremot tillämplig på sådana växtgenetiska resurser som inte finns angivna i bilagan, men som en stat likväl har bestämt ska omfattas av villkoren i ett sådant standardavtal. Om användaren förvärvar en sådan växtgenetisk resurs anses aktsamhetskravet i artikel 4.4 vara uppfyllt. Artikel 4.8 reglerar vad som gäller för en användare som har förvärvat en genetisk resurs som antingen är eller tros vara en patogen som orsakar ett pågående eller överhängande internationellt hot mot människors hälsa i den mening som avses i 2005 års internationella hälsoreglemente, eller innebär ett allvarligt gränsöverskridande hälsohot enligt beslut nr 1082/2013/EU (Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG). I syfte att öka katastrofberedskapen i stater som ännu inte har drabbats av ett sådant hot och möjligheten att vidta åtgärder för stater som har drabbats, ska användaren uppfylla de skyldigheter som följer av artikel 4.3 och 4.5 senast en månad efter att det drabbade området har förklarats fritt från hotet, eller tre månader efter att den patogena genetiska resursen har börjat användas. Det är den tidsfrist som först löper ut som avgör när skyldigheterna enligt artikel 4.3 och 4.5 senast ska vara uppfyllda. Enligt artikel 4.7 ska en användare som hämtar en genetisk resurs från en samling som ingår i det internetbaserade register som kommissionen ansvarar för (se artikel 5.1) anses ha uppfyllt kravet på att söka rätt på den information som anges i artikel 4.3.

Mottagare av forskningsmedel och produktutvecklare ska intyga att de visar tillbörlig aktsamhet Forskare inom såväl akademien som näringslivet använder genetiska resurser, och i viss utsträckning även traditionell kunskap, i sin forskning och vid utveckling av produkter. Ytterligare skyldigheter för sådana användare finns i artikel 7. I artikel 7.1 sägs att medlemsstaterna och kommissionen ska begära att mottagare av forskningsmedel som avser användning av genetiska resurser och traditionell kunskap ska deklarera att de är tillbörligt aktsamma enligt artikel 4. Artikel 7.1 är inte utformad som en skyldighet för enskilda utan är utformad som en instruktion till medlemsstaterna och kommissionen. En skyldighet att deklarera gäller också för den användare som utvecklar produkter genom användning av genetiska resurser eller traditionell kunskap (artikel 7.2). Den skyldigheten infinner sig i det slutliga utvecklingsstadiet för produkten. Deklarationen ska lämnas till de behö-

riga myndigheter som medlemsstaten har utsett och innehålla en förklaring att användaren har uppfyllt de skyldigheter som följer av artikel 4. Därutöver ska användaren samtidigt lämna in relevant information från det internationellt erkända intyget om efterlevnad. Om ett sådant intyg saknas, ska användaren i stället lämna in sådan information som avses i artikel 4.3 b punkterena i–v eller artikel 4.5 (se det närmast föregående avsnittet om undersökningsplikt) samt, i förekommande fall, information om att det har upprättats ömsesidigt överenskomna villkor. Artikel 7 i EU-förordningen kompletteras av kommissionens genomförandeförordning (se artikel 7.6). I den förordningen finns närmare bestämmelser om användares skyldigheter att deklarera att de visar tillbörlig aktsamhet vid användningen av en genetisk resurs eller en traditionell kunskap.

Bästa praxis Kommissionen kan besluta att ett visst förfarande avseende tillträde till eller överföring av genetiska resurser eller traditionell kunskap uppfyller skyldigheterna i artikel 4 och 7 och erkänna det som bästa praxis. Sammanslutningar av användare eller andra aktörer som berörs av förordningens bestämmelser kan således hos kommissionen ansöka om att ett förfarande eller en mekanism som de har utvecklat för exempelvis överföring av genetiska resurser eller traditionell kunskap ska anses vara bästa praxis (se artikel 8).

Tillsyn Medlemsstaterna ska utse behöriga myndigheter (artikel 6.1). Dessa har bland annat till uppgift att övervaka efterlevanden av de skyldigheter som användarna har när genetiska resurser eller traditionell kunskap tillträds och används. Bestämmelser om detta finns i huvudsak i artiklarna 7.3–7.6 och 9. De aktuella bestämmelserna i artikel 7 syftar i första hand till att ange ramarna för de behöriga myndigheternas ansvarsområde i fråga om deklarationsskyldigheten i artikel 7.1 och 7.2. Bland annat ska den information som de behöriga myndigheterna mottar till följd av bestämmelserna i artikel 7.1 och 7.2 vidarebefordras till den förmedlingsinstitution för tillträde och fördelning av nytta som inrättades med stöd av artikel 14.1 i Nagoyaprotokollet samt till EU-kommissionen. Huvudelen av tillsynsbestämmelserna finns dock i artikel 9. Där sägs att den behöriga myndigheten ska kontrollera att användarna visar tillbörlig aktsamhet enligt artikel 4 och lämnar deklarationer enligt artikel 7. Tillsynen ska vara effektiv, proportionerlig och avskräckande. Kontrollerna ska genomföras i enlighet med en plan som utarbetats med hjälp av en riskbaserad strategi. Planen ska revideras kontinuerligt. Därutöver ska kontroll ske när en behörig myndighet får tillgång till relevant information om bristande efterlevnad. Information från de länder som innehar resurserna har särskild betydelse. Kontrollerna får omfatta en granskning av de åtgärder som en användare har vidtagit för att uppfylla kravet på tillbörlig aktsamhet. De får även omfatta en undersökning av de handlingar och register som visar att användaren är tillbörligt aktsam. Vidare får kontrollerna omfatta en ge-

nomgång av tillfällen då en användare varit skyldig att rapportera att tillbörlig aktsamhet visas. Det är även möjligt att utföra kontroller på plats på lämpligt sätt. När det är aktuellt ska användaren erbjuda det bistånd som är nödvändigt för att underlätta genomförandet av de nämnda kontrollerna. När brister har upptäckts ska den ansvariga myndigheten utfärda ett ändrings- eller åtgärdsföreläggande till användaren. Den behöriga myndigheten har även rätt att besluta om interimistiska åtgärder.

Sanktioner Förordningen ställer krav på att medlemsstaterna ska införa sanktioner för överträdelser av artiklarna 4 och 7. Därutöver ska medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de artiklarna följs. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska anmäla de bestämmelser som antagits i detta avseende till EU-kommissionen. I artikel 4 anges vad som krävs för att en användare ska anses ha visat tillbörlig aktsamhet (se det tidigare avsnittet om undersökningsplikt). Kraven varierar bland annat beroende på om ett internationellt erkänt intyg finns. Användare har sammanfattningsvis en skyldighet att visa tillbörlig aktsamhet, att eftersöka, bevara och till efterföljande användare överföra information samt att följa vissa tidfrister. Ur ett sanktionsperspektiv är endast de två inledande punkterna i artikel 7 av intresse. De handlar om användares skyldighet att deklarera och att visa att kraven på tillbörlig aktsamhet har följts. Punkterna tre till sex riktar sig till de behöriga myndigheterna och EU-kommissionen.

7 Lagstiftningsbehovet

7.1 Sveriges folkrättsliga åtagande

Regeringens bedömning: Genom att underteckna Nagoyaprotokollet har Sverige åtagit sig att genomföra det.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga synpunkter. Skälen för regeringens bedömning: Som part är Sverige bunden av Förenta nationernas konvention om biologisk mångfald (SÖ 1993:77). För konventionens genomförande kan mer detaljerade bestämmelser beslutas genom tilläggsprotokoll. Nagoyaprotokollet är ett sådant protokoll. Sverige undertecknade protokollet den 23 juni 2011, men har ännu inte ratificerat det. Sveriges avsikt vid undertecknandet var att genomföra Nagoyaprotokollet. Den avsikten gäller fortfarande. Mot denna bakgrund har Sverige en folkrättslig förpliktelse att genomföra bestämmelserna i protokollet (jfr artikel 18 i Wienkonventionen om traktaträtten, SÖ 1975:1).

7.2 Bestämmelser som genomför Nagoyaprotokollet

Regeringens bedömning: EU:s genomförande av Nagoyaprotokollet är inte heltäckande i fråga om tillträde till traditionell kunskap som rör genetiska resurser. För att Sverige ska kunna genomföra Nagoyaprotokollet till fullo krävs att kompletterande bestämmelser införs i svensk lag.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga synpunkter. Skälen för regeringens bedömning: EU har godkänt Nagoyaprotokollet (rådets beslut 2014/283/EU). Protokollet trädde i kraft den 12 oktober 2014. EU genomför protokollet med Europaparlamentets och rådets förordning nr 511/2014. Förordningen syftar i huvudsak till att inom unionen säkerställa en effektiv tillsyn och en god efterlevnad av protokollet. Förordningen innehåller bestämmelser som riktar sig till medlemsstaterna, de nationella behöriga myndigheterna och EU-institutioner. Några bestämmelser riktar sig till enskilda användare. De bestämmelserna gäller i allt väsentligt formerna för tillträdet till genetiska resurser och traditionell kunskap samt användares undersökningsplikt i fråga om detta. Förordningens genomförande är så gott som heltäckande, utom när det gäller bestämmelserna om traditionell kunskap. Nagoyaprotokollet har i det avseendet ett vidare tillämpningsområde än förordningen på så sätt att protokollet, men inte EU-förordningen, är tillämplig på traditionell kunskap oberoende av att kunskapen har inhämtats samtidigt med den genetiska resurs som kunskapen rör. Bedömningen har sin grund i utformningen av EU-förordningens definition av ”traditionell kunskap som rör genetiska resurser” (artikel 3.7). Enligt förordningens definition är det fråga om traditionell kunskap endast om kunskapen är beskriven som en traditionell kunskap i sådana ömsesidigt överenskomna villkor som gäller för användningen av den genetiska resurs som kunskapen rör. I fråga om traditionell kunskap förutsätter Nagoyaprotokollet inte att kunskapen finns beskriven i ömsesidigt överenskomna villkor om användning av den genetiska resursen. Slutsatsen är således att Sverige bör reglera tillträdet till traditionella kunskaper som rör genetiska resurser på så sätt att protokollets bestämmelser kan tillämpas även då traditionell kunskap inhämtas eller används utan att kunskapen är beskriven i ömsesidigt överenskomna villkor som gäller användningen av en genetisk resurs.

7.3 Bestämmelser som kompletterar EU-förordningen

Regeringens bedömning: Med anledning av artikel 11 i EU-förordningen bör Sverige lagstifta om sanktioner för överträdelser.

Promemorians bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens. Enligt promemorians bedömning skulle Sverige för att uppfylla EU-förordningens krav behöva lagstifta om sådan deklarationsskyldighet för mottagare av forskningsmedel som avses i artikel 7.1. Med anledning av att kommissionen nu har antagit en genomförandeförordning som innebär en sådan deklarationsskyldighet, har det behovet bortfallit. Remissinstanserna har inte några synpunkter. Skälen för regeringens bedömning: Av redogörelsen i avsnitt 6.2 framgår att det överlämnas till medlemsstaterna att besluta om tillsyn enligt förordningen. Regeringen kan med stöd av 26 kap. 5 § miljöbalken besluta om att miljöbalkens bestämmelser om tillsyn ska gälla över att EU-förordningar inom balkens tillämpningsområde följs. Vidare ska medlemsstaterna införa sanktionsbestämmelser för överträdelser av artiklarna 4 och 7 i förordningen och bestämmelser om förverkande av genetiska resurser som har varit föremål för brott. En sanktion för överträdelser av artikel 4 bör ske i lag i form av en straffbestämmelse. Förverkande av genetiska resurser bör också ske i lag. Överträdelser av artikel 7 regleras lämpligen i systemet med miljösanktionsavgifter och kan således beslutas av regeringen i en förordning.

7.4 Bestämmelserna bör föras in i miljöbalken

Regeringens bedömning: De lagbestämmelser som behövs för att genomföra protokollet och komplettera EU-förordningen bör tas in i miljöbalken.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Naturvårdsverket anser att bestämmelserna bör föras in i en egen lag eftersom Nagoyaprotokollet i första hand syftar till att säkerställa ett rättvist tillträde till genetiska resurser och skälig fördelning av nyttan som uppstår när dessa används, inte att tillträdet ska ske på ett miljömässigt godtagbart sätt. Enligt Naturvårdsverket har protokollets bestämmelser ett tydligt utvecklings- och rättvisefokus, vilket inte stämmer överens med miljöbalkens syften om att värna miljön och främja en hållbar utveckling. Göta hovrätt delar Naturvårdsverkets bedömning och skäl för att bestämmelserna bör föras in i en egen lag och inte i miljöbalken. Enligt hovrätten kommer en sådan lösning sannolikt att innebära att det blir betydligt enklare för användarna att tillgodogöra sig lagens innehåll än om bestämmelserna arbetas in i miljöbalken. Statens jordbruksverk menar att det inte är självklart att bestämmelserna hör hemma i miljöbalken, bland annat för att de syftar till att skydda

traditionell kunskap som rör genetiska resurser. Enligt Jordbruksverket har sådana frågor immaterialrättslig betydelse vilket talar för att de bör placeras i en egen lag. Oavsett detta delar Jordbruksverket bedömningen att utgångspunkterna för Nagoyaprotokollet sammanfaller med miljöbalkens mål och tillämpningsområden. Jordbruksverket anser vidare att om bestämmelserna förs in i miljöbalken kan befintliga tillsyns- och sanktionssystem användas mer effektivt, men eftersom Nagoyaprotokollet inte syftar till att skydda naturen och bör de inte placeras i 8 kap. miljöbalken, utan i balkens tredje avdelning som innehåller särskilda bestämmelser om vissa verksamheter. Länsstyrelserna i Hallands och Västra Götalands län anser att bestämmelser i svensk lagstiftning som genomför Nagoyaprotokollet bör föras in i miljöbalken för att på så sätt skapa en sammanhållen och enhetlig lagstiftning. Skogsstyrelsen instämmer i att lagreglerna bör tas in i miljöbalken och anser följande. Nagoyaprotokollet rör hållbart bevarande och brukande av genetiska resurser av växter, djur och mikroorganismer. Det är fördelaktigt att i miljöbalken samla regler som berör flera sektorer och som syftar till att skydda miljön, bevara den biologiska mångfalden och uppnå miljökvalitetsmål. Genom att ta in reglerna i miljöbalken kan även miljöbalkens befintliga tillsyns- och sanktionssystem användas. Skälen för regeringens bedömning: Nagoyaprotokollets mål och syften överensstämmer med miljöbalkens. Miljöbalkens mål anges i portalparagrafen i 1 kap. 1 § (se även prop. 1997/98:45, del 1, s. 6 f.). Som framgår av bestämmelsen är balkens syfte att främja en hållbar utveckling för att nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Av miljöbalkens allmänna tillämpningsregler som anges i fem punkter i 1 § andra stycket framgår att miljöbalken ska tillämpas så att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, den biologiska mångfalden bevaras samt att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Reglerna kan sägas ge uttryck för det starka samband som finns mellan vikten av att värna miljön å ena sidan och behovet av att nyttja dess resurser å den andra. Målet med konventionen om biologisk mångfald, som har stora likheter med miljöbalkens mål, är i första hand bevarandet av den biologiska mångfalden och ett hållbart nyttjande av dess beståndsdelar. Konventionen syftar också till att rättvist fördela de vinster som uppstår genom nyttjandet. I konventionens inledning erinras bland annat om den biologiska mångfaldens ekologiska och ekonomiska värden samt att bevarandet och ett hållbart nyttjande är av kritisk betydelse för att tillgodose det globala behovet av livsmedel. I såväl miljöbalken som konventionen finns således en tydlig och ofrånkomlig koppling mellan betydelsen av att främja miljön och bevara den biologiska mångfalden samt behovet av att utvinna och använda naturresurserna. Det finns inga starka skäl för att i ett sammanhang som detta hålla isär de miljömässiga och ekonomiska aspekterna. I artikel 1 i Nagoyaprotokollet sägs att målet med protokollet bland annat är en rättvis och skälig fördelning av den nytta som uppstår vid utnyttjandet av genetiska resurser. Målet rör ekonomiska frågor. Det är 29

dock tydligt att skyddet av miljön, som är det övergripande målet, rör olika intressen – även ekonomiska. Dessutom sägs det i artikeln att protokollets regelverk ska bidra till att bevara en biologisk mångfald och ett hållbart nyttjande av dess beståndsdelar. Nagoyaprotokollet är ett protokoll till konventionen om biologisk mångfald. Protokollets mål och syften måste ses i ljuset av de grundläggande målen för konventionen. Eftersom miljöskyddet är den grundläggande principen bör de lagregler som behövs för att genomföra Nagoyaprotokollet tas in i miljöbalken. Genom att införa de lagbestämmelser som behövs för att genomföra Nagoyaprotokollet eller komplettera EU-förordningen i miljöbalken, blir balkens tillsynsregler tillämpliga på dessa lagbestämmelser liksom på bestämmelser som meddelas med stöd av dem. Regeringen kan enligt 26 kap. 5 § miljöbalken föreskriva att balkens tillsynsbestämmelser även ska gälla i fråga om tillsyn över att EU-förordningar följs.

7.5 Tillträdet till genetiska resurser och traditionell kunskap i Sverige

Regeringens bedömning: Tillträde till genetiska resurser eller traditionella kunskaper som Sverige har suverän beslutanderätt över bör inte regleras särskilt i den svenska rättsordningen.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna delar bedömningen eller har inte några synpunkter.

Skälen för regeringens bedömning

När Sverige tillträdde konventionen om biologisk mångfald gjordes bedömningen att vare sig immaterialrättsliga frågor eller tillsynskäl föranledde en särskild reglering i svensk rättsordning när det gäller tillträde till eller användning av svenska genetiska resurser och svensk traditionell kunskap (se prop. 1992/93:227 s. 13). Av konventionen följer att det är upp till de enskilda konventionsparterna att reglera sådant. Någon särskild reglering för dessa frågor har inte införts sedan dess. Inte heller är det en förutsättning för att Sverige ska kunna ratificera Nagoyaprotokollet eller annars uppfylla kraven i EU-förordningen att tillträdet till genetiska resurser eller traditionell kunskap i Sverige regleras (se artikel 15 i Nagoyaprotokollet). En grundläggande princip i konventionen om biologisk mångfald och Nagoyaprotokollet är att en stat har suverän beslutanderätt över genetiska resurser inom statens territorium. Genetiska resurser i konventionens mening är varje material av växt-, djur-, mikroorganism- eller annat ursprung som innehåller funktionella enheter av arvsmassa (genetiskt material) och som har ett faktiskt eller potentiellt värde. Samma definition finns i EU-förordningen. Sverige har, som nämnts, inte infört någon särskild reglering med anledning av bestämmelserna i konventionen, men området kan trots det inte sägas var oreglerat.

Allemansrätten Alla har visserligen tillgång till den svenska naturen genom den på sedvanerätt grundade allemansrätten (se 2 kap. 15 § regeringsformen). Det är således tillåtet för var och en att ta sig fram till fots över annans mark eller att under någon enstaka natt slå läger där. Därutöver har var och en rätt att på annans mark plocka bär, svamp, växter och växtdelar. Även rätten att fiska med handredskap på vissa enskilda vatten är en rättighet av huvudsakligen allemansrättslig natur. Allemansrätten syftar i första hand till att tillförsäkra enskilda personers tillgång till skog och mark, men det är inget som hindrar att rätten även nyttjas för kommersiella ändamål. Allemansrätten är dock inte utan begränsning. Inte minst den inskränkning av äganderätten, eller den särskilda rätt som någon annan än fastighetsägaren kan ha, ger skäl för det. Även straffrättsliga frågeställningar kan bli aktuella. Ett utnyttjande av allemansrätten som leder till en påtaglig skada eller olägenhet på en fastighet är exempelvis inte tillåtet (se NJA 1996 s. 496). Med anledning av det klarar sannolikt inte mer storskaliga verksamheter, som med hjälp av maskiner samlar in växter och växtdelar, av att uppfylla de hänsynskrav som följer av allemansrätten eller av andra bestämmelser i särskilt miljöbalken och brottsbalken. Det är dessutom över huvud taget inte tillåtet att samla in vissa växter annat än i ringa omfattning (se 12 kap. 2 § brottsbalken, 29 kap. 2 b § miljöbalken och NJA 1986 s. 637). Beslut om naturreservat och andra områdesskydd begränsar givetvis möjligheterna att samla in genetiska resurser med stöd av allemansrätten.

Patenträtt En uppfinning som är baserad på en genetisk resurs kan patenteras om förutsättningarna i patentlagen (1967:837) är uppfyllda. Rent allmänt gäller t.ex. att en uppfinning måste vara ny, ha uppfinningshöjd, och vara industriellt tillämpbar för att vara patenterbar. Om en uppfinning avser biologiskt material från växt- eller djurriket, eller om sådant material används i en uppfinning, ska enligt gällande rätt patentansökan innehålla en upplysning om materialets geografiska ursprung, om detta är känt. Om ursprunget inte är känt ska detta anges. Bristande upplysingar om det geografiska ursprunget, eller om sökandens vetskap om ursprunget, påverkar inte prövningen av en ansökan eller de rättigheter som följer av ett meddelat patent, enligt 5 a § patentkungörelsen (1967:838). Syftet med en ursprungsangivelse i patentansökningar är att underlätta för länder som tillhandahåller genetiska resurser att övervaka att bestämmelser och avtal följs om dels tillträde till genetiska resurser, dels rättvis fördelning av den ekonomiska avkastningen från användningen av sådana resurser. Bestämmelsen syftar till att i Sverige genomföra det skydd som konventionen om biologisk mångfald har som mål att upprätta (se prop. 2003/04:55 s. 134 f.). I det lagstiftningsärende som ledde fram till bestämmelsen om ursprungsangivelse redogjordes för de eventuella konflikter som konventionens bestämmelser kan få med andra internationella rättsakter, särskilt det så kallade TRIPs-avtalet (Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights, dvs. Världshandelsorganisationens, WTO, av-

tal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter). Sveriges bedömning var dock att det inte fanns någon rättslig konflikt mellan konventionen och TRIPs-avtalet eftersom dessa har olika mål och reglerar olika ämnen samt skiljer sig åt i fråga om rättslig natur. Därutöver ansåg man att det inte fanns någonting i rättsakterna som hindrar en stat att fullfölja sina åtaganden enligt dem. Det framhölls att konventionen om biologisk mångfald inte hindrar patent på uppfinningar som använder genetiskt material och att principen om nationell suveränitet över genetiska resurser inte står i strid med TRIPs-avtalet (prop. s. 32 f. och 134 f.). Regeringen gör inte någon annan bedömning nu. Att införa sanktioner för överträdelser av regler om ursprungsbestämmelser i patentansökningar har inte ansetts möjligt inom svensk rätt mot bakgrund av bland annat regleringen i artikel 27 i TRIPs-avtalet (prop. s. 136).

Tillträde till svenska genetiska resurser och traditionella kunskaper bör inte regleras särskilt I artikel 15 i konventionen om biologisk mångfald finns bestämmelser om tillträde till genetiska resurser. Artikel 15.1 erkänner staternas suveräna rätt över sina naturresurser och anger att det är varje enskild parts rätt att bestämma om tillträdet till genetiska resurser ska regleras nationellt eller inte. En följd av regleringen i konventionen om biologisk mångfald är att Nagoyaprotokollet – i den del protokollet rör åtgärder för tillträde till genetiska resurser eller traditionell kunskap – ger parterna en möjlighet att själva bestämma om de vill reglera tillträdet eller inte. I de fall en part har reglerat tillträdet följer dock av artikel 15.2 i konventionen om biologisk mångfald en skyldighet att underlätta tillträdet. Tillträde till genetiska resurser ska då föregås av ett medgivande och ske enligt ömsesidigt överenskomna villkor. Nagoyaprotokollet ställer i de fallen krav som parterna måste uppfylla. För att Sverige ska kunna ratificera Nagoyaprotokollet eller annars uppfylla kraven i EU-förordningen förutsätts inte att tillträdet till svenska genetiska resurser eller svensk traditionell kunskap regleras. Det finns inga tungt vägande skäl för att reglera insamlandet av de genetiska resurser som kan betraktas som nationella. De genetiska resurser som Sverige har suveräna rättigheter till bör förbli tillgängliga för användning så länge som insamlandet är i överensstämmelse med de bestämmelser som redan nu reglerar hur biologiskt material eller levande organismer får samlas in. Det finns inte heller skäl att reglera tillträdet till traditionella kunskaper inom Sveriges territorium.

8 Nya bestämmelser i miljöbalken

8.1 EU-förordningens tillämpningsområde i Sverige utökas

Regeringens förslag: En bestämmelse förs in i miljöbalken som upplyser om att det i artikel 4 i EU-förordningen finns bestämmelser om skyldigheter för användare av genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser. Skyldigheterna i artikel 4 i EU-förordningen ska också gälla för användare av en kunskap som är beskriven i villkor för användning av kunskapen, i stället för att vara beskriven i villkor för användning av den genetiska resursen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att lämna deklaration och annan information om efterlevnaden av artikel 4 i förordning (EU) nr 511/2014.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Promemorians förslag innebär att endast skyldighet att deklarera enligt artikel 7.1 i förordningen ska omfattas av bemyndigandet. Remissinstanserna: Statens jordbruksverk anser att en definition av ”användare” som är förenlig med definitionen av ”utnyttjande av genetiska resurser” i Nagoyaprotokollet bör tas med i författningsförslaget.

Skälen för regeringens förslag

En upplysningsbestämmelse tas in i miljöbalken De principer som kommer till uttryck i Nagoyaprotokollet och EU-förordningen återfinns i konventionen om biologisk mångfald, som Sverige har ratificerat. Bevarandet av den biologiska mångfalden och ett hållbart nyttjande av naturresurser är inte heller några nya frågor inom unionen eller på ett nationellt plan. Annorlunda förhåller det sig dock med de vinstfördelningsprinciper och aktsamhetskrav som nu är direkt tillämpliga i Sverige genom EU-förordningen. Det är principer och krav som kommer att vara förenade med straffsanktioner. Myndighetsutövning i form av tillsyn kommer att bedrivas mot dem som använder genetiska resurser och traditionell kunskap. Mot den bakgrunden finns det skäl att särskilt informera om EU-förordningens regler genom att ta in en upplysningsbestämmelse i miljöbalken. Med hänsyn till att skyddet för den biologiska mångfalden är den grundläggande principen i Nagoyaprotokollet och EU-förordningen bör upplysningsbestämmelsen tas in i miljöbalkens kapitel om skydd för djur- och växtarter.

EU-förordningens tillämpningsområde utökas Bestämmelserna i artiklarna 4 och 7 i EU-förordningen är centrala i den meningen att de slår fast de skyldigheter som gäller för användare av genetiska resurser och traditionell kunskap. Följaktligen finns hänvisningar till de bestämmelserna i artikel 9, som är den huvudsakliga tillsynsbestämmelsen i förordningen, och i artikel 11 där medlemsstaternas skyldighet att införa sanktioner finns. Syftet med EU-förordningen är att, genom effektiva tillsynsbestämmelser och sanktioner, genomföra Nagoyaprotokollet i unionen. Förordningens genomförande är i det närmaste heltäckande, utom när det gäller bestämmelserna om traditionell kunskap. Nagoyaprotokollet har i det avseendet ett vidare tillämpningsområde än förordningen på så sätt att Nagoyaprotokollet, men inte EU-förordningen, är tillämpligt på traditionell kunskap inte bara när kunskapen tillträtts samtidigt som en genetisk resurs, utan även när kunskapen tillträtts separat. Bedömningen har sin grund i utformningen av EU-förordningens definition av traditionell kunskap som rör genetiska resurser i artikel 3.7 (se avsnitt 6.1). EU-förordningen är således tillämplig på en traditionell kunskap som finns beskriven i sådana ömsesidigt överenskomna villkor som gäller för användningen av en genetisk resurs. Utanför förordningens tillämpning faller traditionella kunskaper som inte finns beskrivna i några överenskomna villkor om användning av den relevanta genetiska resursen. EUförordningen reglerar alltså inte traditionella kunskaper som har beskrivits i villkor som har överenskommits i en situation då ursprungsinnehavaren har gett någon tillträde till kunskapen separat, dvs. utan att samtidigt ge tillträde till den genetiska resursen. Utanför faller också traditionella kunskaper som inte alls har beskrivits i några villkor. I Nagoyaprotokollet, som Sverige har åtagit sig att genomföra, finns inte en sådan begränsning. EU-förordningens avgränsning till sådan kunskap som är beskriven i ömsesidigt överenskomna villkor har sin förklaring i att det inte finns någon internationellt accepterad definition av vad en traditionell kunskap är. Därför har det lämnats till de parter som reglerar tillträdet till en sådan kunskap att i de villkor som de kommer överens om ange att det är fråga om en traditionell kunskap och på vilket sätt den är relevant för användningen av den genetiska resurs som kunskapen rör. Genom sådana beskrivningar i överenskomna villkor kommer kännedom om förekomsten av traditionella kunskaper att förmedlas via den s.k. förmedlingsinstitutionen. Det land som väljer att reglera tillträdet till traditionella kunskaper kan bestämma vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att urfolk eller lokalsamhällen i det landet ska tillerkännas rätt att reglera villkor för användning av en kunskap. Avgränsningen till kunskaper som är beskrivna i ömsesidigt överenskomna villkor ger förutsättningar för förutsebarhet och rättssäkerhet i systemet med undersökningsplikt. Nagoyaprotokollets parter har en skyldighet att skapa rättssäkra regelverk. Med EU-förordningens avgränsning erkänns inte traditionell kunskap som någon ges tillträde till separat från den genetiska resursen. Det betyder att EU-förordningen inte svarar mot Nagoyaprotokollets krav när en stat har valt att ge ett urfolk rätt att reglera villkor för användningen av en traditionell kunskap som urfolket är ensam om men som rör en all-

mänt spridd genetisk resurs, dvs. i en situation då användarens behov av tillträde inte avser resursen men väl den unika kunskap som urfolket har. Det bör säkerställas att Sverige kan uppfylla Nagoyaprotokollet även i sådana fall. En lämplig metod för det är att låta EU-förordningens bestämmelser om traditionell kunskap och undersökningsplikt gälla även i fråga om traditionell kunskap som inte är beskriven i villkor för användning av en genetisk resurs utan i stället är beskriven i villkor för användning av kunskapen.

Tillämpningen av artikel 4 utökas genom en bestämmelse i miljöbalken I artikel 4 i EU-förordningen regleras innebörden av användares skyldighet att visa tillbörlig aktsamhet (se avsnitt 6.2). En svensk bestämmelse som innebär att artikelns tillämpningsområde utvidgas, bör införas i miljöbalken.

Bemyndigande att meddela föreskrifter som utvidgar tillämpningen av artikel 7 I artikel 7 i EU-förordningen finns bestämmelser om att användare i vissa situationer ska deklarera att de rätta sig efter skyldigheterna i artikel 4. Artikel 7 kompletteras av bestämmelser i den genomförandeförordning som kommissionen antagit. Genomförandeförordningen innehåller skyldigheter för mottagare av forskningsmedel att deklarera att de visar tillbörlig aktsamhet. Därutöver finns bestämmelser om vad en deklaration ska innehålla, när den ska lämnas till behörig myndighet och hur den ska utformas. Svenska bestämmelser med innebörd att EU:s deklarationsskyldigheter utvidgas till att även gälla traditionell kunskap som beskrivs i villkor för användning av kunskapen, bör avse såväl de skyldigheter som framgår av artikel 7 som de som framgår av genomförandeförordningen. Med hänsyn till att innebörden av bestämmelserna i artikel 7 om deklarationer bestäms i genomförandeakter som kommissionen antar, bör de motsvarande svenska bestämmelserna meddelas i förordning.

Hänvisningsteknik I fråga om lämplig teknik för hänvisningar till EU-förordningen görs följande bedömning. I författningsarbetet är utgångspunkten att hänvisningar till EU-förordningar bör vara statiska men att en dynamisk hänvisningsteknik kan användas i vissa fall. En mer nyanserad bedömning i fråga om hänvisningsteknik har emellertid börjat tillämpas vilket har lett till att utrymmet för dynamiska hänvisningar är något större. Hänvisningarna till EU-förordningen i de föreslagna nya paragraferna i 8 kap. miljöbalken bör vara dynamiska. Den svenska regleringen är beroende av hur EU utformar de skyldigheter som principen om tillbörlig aktsamhet består av. För att säkerställa att ändringar i förordningen får omedelbart genomslag bör tillbörlig aktsamhet i de svenska bestämmelserna ha samma innebörd som den vid varje tid gällande lydelsen enligt förordningen. Det uppnås genom en dynamisk hänvisning.

8.2 Sanktioner

8.2.1 Att inte visa tillbörlig aktsamhet

Regeringens förslag: Den som använder en genetisk resurs eller en traditionell kunskap och med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot EU-förordningen genom att inte söka efter, bevara eller överföra information eller på annat sätt visa tillbörlig aktsamhet döms till böter eller fängelse i högst två år.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Enligt promemorians förslag skulle skyldighet att spara information straffas med böter. Det förslaget återfinns inte i regeringens förslag. Remissinstanserna: Åklagarmyndigheten tillstyrker förslaget och anser, med hänsyn till förslaget att låta EU-förordningens regler utvidgas till att även avse traditionell kunskap som inhämtats separat, att den föreslagna lydelsen av straffbestämmelsen är lämpligt utformad. Att kravet på att spara information efterlevs torde vara en förutsättning för att Nagoyaprotokollets syften ska kunna uppnås. Åklagarmyndigheten delar promemorians bedömning i fråga om den föreslagna straffskalan. Lunds universitet är positivt till klargörandet att en användare anses ha visat tillbörlig aktsamhet i enlighet med artikel 5.1 i EU-förordningen om materialet hämtats från en registrerad samling. Naturhistoriska riksmuseet välkomnar klargörandet att en användare som hämtar en genetisk resurs från en registrerad samling som avses i artikel 5.1 i EU-förordningen liksom användare av bästa praxis enligt artikel 8.2 ska anses ha visat tillbörlig aktsamhet. Museet anser dock att detta kan visa sig vara betydelselöst eftersom museet ser svårigheter med så väl registrering av samlingar som godkännande av bästa praxis. Naturvårdsverket anser att det bör tydliggöras vilka punkter i artikel 4 i förordningen som avses i ändringsförslaget till 29 kap. 8 § miljöbalken. I övrigt tillstyrker myndigheten förslaget. Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt anser att straffbestämmelsen inte är tillräckligt preciserad. Det framgår inte av bestämmelsen vilka gärningar som är straffbara. Vad som avses med ”att inte visa sådan tillbörlig aktsamhet som avses i artikel 4” är inte entydigt. ”Tillbörlig aktsamhet” är inte definierat i förordningen. Artdatabanken anser att för höga straffsatser, som de föreslagna, allvarligt kan komma att hämma forskningen om biologisk mångfald och hanteringen av biologiska samlingar. Skogsstyrelsen anser att två års fängelse för ett oaktsamhetsbrott är väl strängt. Det strängaste straff som ska kunna dömas ut bör därför, i likhet med vad som följer av skogsvårdslagen (1979:429), vara sex månaders fängelse. Uppsala universitet framför att forskning som inte är kommersiell bör undantas från det straffbara området. Detta eftersom det kommer att vara mycket svårt även för de mest aktsamma forskarna inom akademien att få vetskap om gällande rätt. Skogsstyrelsen anser att förslaget i den del som gäller att information ska sparas under viss tid ligger i linje med EU-förordningens krav men

ser risker med att krav på att spara information kan bli oklara och betungande i olika stadier av forskning och utveckling av skogsgenetiska resurser vilket kan leda till oavsiktliga överträdelser. Tillträde till skogsgenetiska resurser har hittills inom Europa varit välfungerande och skett informellt. Nya regler kan leda till en ökad administration, hämma forskning och öka behovet av forskningsanslag om material inhämtas från länder med olika system för tillträde av genetiska resurser. Skogliga fältförsök och skogsträdsförädling pågår ofta under många årtionden, varför EU-förordningens krav att bevara relevant information om tillträde och fördelning av nytta i tjugo år efter avslutad användning kan leda till en väsentligt ökad administration. Skogsstyrelsen vill därför understryka vikten av tydliga och ändamålsenliga informationsinsatser om den nya EU-förordningen till berörda användare av genetiska resurser.

Skälen för regeringens förslag

EU-förordningens aktsamhetskrav Användare av genetiska resurser eller traditionell kunskap ska visa tillbörlig aktsamhet. Med det menas att de ska förvissa sig om att resurserna eller kunskapen har tillträtts i enlighet med gällande lagstiftning eller tillsynskrav för tillträde och fördelning av nytta. Användarna ska också förvissa sig om att en rättvis fördelning av nyttan från användningen sker enligt ömsesidigt överenskomna villkor. Uttrycket tillbörlig aktsamhet påminner om det som i svensk rättsordning kallas undersökningsplikt. Den plikten gör sig gällande såväl i samband med tillträdet till en genetisk resurs eller en traditionell kunskap från ursprungsinnehavaren eller den stat som tillhandahåller resursen eller kunskapen, som vid varje annan överföring från en användare till en annan. Tillbörlig aktsamhet är inte närmare definierat i EU-förordningen, men särskilt artikel 4.3 och 4.6 nämner några åtgärder som en användare måste vidta för att kunna uppfylla det kravet. Åtgärderna syftar till att en användare som vill inhämta en resurs eller kunskap ska kontrollera att tillträdet varit lagenligt och att de överföringar som har gjorts i senare led har skett i enlighet med villkoren för användningen av resursen eller kunskapen. I praktiken innebär det att en användare som vill inhämta en resurs eller kunskap har en skyldighet att undersöka om det för tillträdet har upprättats ett internationellt erkänt intyg om efterlevnad eller motsvarande dokument. Användaren ska också ta fram sådan information i ömsesidigt överenskomna villkor som har betydelse för efterföljande användare. Om ett sådant intyg inte finns har användaren en skyldighet att söka rätt på annan information och andra dokument som kan klargöra resursens eller kunskapens ursprung och tillträdesvillkor. Användaren ska alltså kontrollera när och var resursen eller kunskapen inhämtades, om det finns en beskrivning av resursen eller kunskapen, dess ursprung och vilka de efterföljande användarna har varit. Därutöver ska användaren ta reda på om resursen eller kunskapen är förenad med rättigheter eller skyldigheter som rör tillträde och nyttofördelning, eller som avser tillämpning och saluföring i senare led. Slutligen ska användaren undersöka om ett tillstånd har utfärdats för tillträdet samt om ömsesidigt överenskomna 37

villkor har upprättats och om dessa innehåller nyttofördelningsmekanismer. Aktsamhetskravet innebär också att användaren ska spara de dokument och den information som erhållits och överföra dem till efterföljande användare. Informationen ska sparas i tjugo år (artikel 4.6).

Aktsamhetskravet i vissa situationer EU-förordningens artikel 4.4, 4.7 och 4.8 reglerar aktsamhetskravet för särskilda situationer.

Aktsamhetskravet vid förvärv av växtgenetiska resurser för livsmedel eller jordbruk Artikel 4.4 gäller användare som förvärvar vissa växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk i en stat som är part till Nagoyaprotokollet. Växtgenetiska resurser regleras i det internationella fördraget om växtgenetiska resurser (SÖ 2004:10; se även prop. 2002/03:52). I bilaga 1 till fördraget anges de resurser som omfattas av bestämmelserna. Överföring från en användare till en annan av de resurser som anges i bilagan regleras i standardavtal. EU-förordningen är inte tillämplig på de växtgenetiska resurserna. Genom artikel 4.4 är förordningen däremot tillämplig på sådana växtgenetiska resurser som inte finns angivna i bilagan, men som en stat likväl har bestämt ska omfattas av villkoren i ett sådant standardavtal. Om användaren förvärvar en sådan växtgenetisk resurs anses aktsamhetskravet i artikel 4.4 vara uppfyllt.

Aktsamhetskravet när en genetisk resurs hämtas från en samling Enligt artikel 4.7 ska en användare som hämtar en genetisk resurs från en samling som ingår i det internetbaserade register som kommissionen ansvarar för (se artikel 5.1) anses ha uppfyllt kravet på att söka rätt på den information som anges i artikel 4.3.

Aktsamhetskravet när den genetiska resursen är eller tros vara en patogen Artikel 4.8 reglerar vad som gäller för en användare som har förvärvat en genetisk resurs som antingen är eller tros vara en patogen som orsakar ett pågående eller överhängande internationellt hot mot människors hälsa i den mening som avses i 2005 års internationella hälsoreglemente, eller innebär ett allvarligt gränsöverskridande hälsohot enligt beslut nr 1082/2013/EU (Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG). I syfte att öka katastrofberedskapen i stater som ännu inte har drabbats av ett sådant hot och möjligheten att vidta åtgärder för stater som har drabbats, ska användaren uppfylla de skyldigheter som följer av artikel 4.3 och 4.5 senast en månad efter att det drabbade området har förklarats fritt från hotet, eller tre månader efter att den patogena genetiska resursen har börjat användas. Det är den tidsfrist som först löper ut som avgör när skyldigheterna enligt artikel 4.3 och 4.5 senast ska vara uppfyllda. Sverige har godkänt det internationella hälsoreglementet och beslutat om

bestämmelser som genomför reglementet i svensk rättsordning (prop. 2005/06:215, bet. 2006/07:SoU3, rskr. 2006/07:61). Internationella hälsohot kan förklaras avslutade med stöd av artikel 12 i det internationella hälsoreglementet. Folkhälsomyndigheten är den myndighet i Sverige som förklarar ett område fritt från ett internationellt hälsohot, enligt 13 § lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människor hälsa. Om kommissionen genom en genomförandeakt har erkänt en situation där det råder ett hot mot folkhälsan enligt artikel 12 i beslut nr 1082/2013/EU ska kommissionen också upphäva erkännandet genom en genomförandeakt (se artikel 14 i beslut nr 1082/2013/EU).

Skyldighet att upphöra med sin användning Användare som inte följer tidsfristerna i artikel 4.8 eller i övrigt inte lever upp till kraven i artikel 4 måste upphöra med sin användning.

Skyldighet att spara information Enligt artikel 4.6 i EU-förordningen ska användare bevara den information som är relevant för tillträde och fördelning av nytta i tjugo år efter utgången av användningsperioden. Innebörden av plikten att bevara information framgår av artikel 4.3–4.5. Det kan således röra sig om tillstånd eller motsvarande dokument (internationellt erkända intyg; se artikel 3.11). Sådana intyg tjänar som bevis för att tillträdet har skett i enlighet med tillämplig lagstiftning, ömsesidigt överenskomna villkor och beslut om förhandsgodkännande (ett i förväg lämnat informerat medgivande, som formuleringen lyder i Nagoyaprotokollet). Ömsesidigt överenskomna villkor ska också sparas. Det är dock inte alltid så att tillämplig lagstiftning kräver att sådana villkor ska upprättas. Om ett internationellt erkänt intyg inte finns, ska användaren spara information och relevanta dokument som innehåller datum och plats för tillträde till, eller en beskrivning av, genetiska resurser eller traditionell kunskap som rör genetiska resurser. Informationen kan också röra den källa som de genetiska resurserna eller den traditionella kunskapen ursprungligen har hämtats ifrån och vilka andra som har använt dem. Tillgänglig dokumentation om rättigheter och skyldigheter gällande tillträde, nyttofördelning, tillämpning och försäljning måste också bevaras. Att följa ömsesidigt överenskomna villkor och att bevara information är centralt för systemets efterlevnad. Skyddsintresset för artikel 4.6 är detsamma som i artikel 4.1, dvs. att motverka användning av olagligt inhämtade genetiska resurser eller traditionell kunskap som rör genetiska resurser och på så sätt bevara och främja den biologiska mångfalden. Överträdelser av bestämmelserna är mot den bakgrunden så allvarliga att de bör vara straffsanktionerade.

Sanktion för överträdelser av EU-förordningen genom att inte visa tillbörlig aktsamhet Det har bedömts vara mer lämpligt och mer praktiskt att tillämpa ett aktsamhetsrekvisit i EU-förordningen än ett förbud mot användning av olagligt förvärvade genetiska resurser och traditionell kunskap, både för användarna och för tillsynsmyndigheter.

Utformningen skiljer sig bland annat från EU:s timmerförordning, dvs. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden. Bestämmelser som kompletterar timmerförordningen har förts in i den svenska lagstiftningen, bland annat sanktionsbestämmelser i lagen (2014:1009) om handel med timmer och trävaror (jfr prop. 2013/14:183). Verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden ska visa tillbörlig aktsamhet och använda ett vedertaget system för det. Skyldigheten att visa tillbörlig aktsamhet har som syfte att minimera risken för att olagligt avverkat timmer, eller trävaror som härrör från sådant timmer, släpps ut på marknaden. På så sätt vill man motverka att skog avverkas i strid med gällande regler i avverkningslandet och verka för hållbart skogsbruk genom en god och kontrollerad förvaltning av resursen skog. Det är dessutom straffsanktionerat att med uppsåt eller av oaktsamhet släppa ut timmer från olaglig avverkning eller trävaror som härrör från sådant timmer på marknaden. Straffet för det är böter eller fängelse i högst sex månader. Den föreslagna straffbestämmelsen för överträdelser av skyldigheten att visa tillbörlig aktsamhet vid tillträde till genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser har en annan utformning på så sätt att det inte är uttryckligen förbjudet att använda en olagligt inhämtad resurs eller kunskap. Bestämmelserna i artikel 4 i EU-förordningen och kraven på tillbörlig aktsamhet syftar dock till att motverka användning av olagligt inhämtade genetiska resurser och traditionell kunskap. Genetiska resurser spelar en viktig roll vid genomförandet av strategier som behövs för att återställa skadade ekosystem och bevara hotade arter. Det övergripande målet är att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden. Bevarandet av den biologiska mångfalden är det grundläggande målet i konventionen, protokollet och förordningen. Det är ett av de grundläggande målen i miljöbalken. Att uppnå det målet är avgörande för klimatet och för att kunna uppnå drägliga livsvillkor för människor. Att användare visar tillbörlig aktsamhet är en central skyldighet i förordningen och avgörande för genomförandet av Nagoyaprotokollet. Kraftfulla sanktioner krävs för att den skyldigheten ska få det genomslag som är nödvändigt. Brott mot skyldigheten att visa tillbörlig aktsamhet enligt artikel 4 bör därför vara kriminaliserat. Ansvar förutsätter att en användare av genetiska resurser eller traditionell kunskap inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att se till att de inhämtats enligt tillämpliga krav om tillträde och fördelning av nytta och att den nytta som kan uppstå från användningen fördelats enligt ömsesidigt överenskomna villkor, om sådana krävs. Innebörden av ”tillbörlig aktsamhet” – eller ”due diligence”, som är det uttryck som används i den engelska versionen av EU-förordningen – har stora likheter med det som inom svensk rättsordning kallas undersökningsplikt. Användare ska nämligen visa tillbörlig aktsamhet genom att förvissa sig om att genetiska resurser och traditionell kunskap har inhämtats på ett korrekt sätt. För att fullgöra detta krävs att användaren söker rätt på och bevarar relevant information. Mot denna bakgrund blir bedömningen av vad som är tillbörligt aktsamt främst en fråga för rätts- 40 tillämpningen.

Skyldigheter enligt Nagoyaprotokollet Som nämnts tidigare behövs nationella bestämmelser för att genomföra de delar av Nagoyaprotokollet som inte omfattas av EU-förordningen. I denna lagrådsremiss föreslås därför att skyldigheterna i EU-förordningen utsträcks till att även gälla användning av sådan traditionell kunskap som omfattas av ett fristående avtal (ömsesidigt överenskomna villkor) om användning av kunskapen. Sådana fristående avtal kan förekomma om den traditionella kunskapen inhämtats utan att en genetisk resurs inhämtas samtidigt. I lagförslaget har utvidgningen gjorts i 8 kap. 5 § andra stycket. Genom den bestämmelsen kommer överträdelser av tillbörlig aktsamhet i förhållande till sådan traditionell kunskap som omfattas av Nagoyaprotokollet, men inte av EU-förordningen, att straffas enligt 29 kap. 8 § 14.

Straffskalan Genom att kriminalisera brott mot skyldigheten att visa tillbörlig aktsamhet i artikel 4 i EU-förordningen motverkas olaglig användning av genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser. Det övergripande syftet är att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Kriminaliseringen av artskyddsbrott enligt 29 kap. 2 b § miljöbalken har samma syfte (se prop. 2005/06:182 s. 71 f.). Det skyddet omfattar utvalda och särskilt skyddsvärda arter av djur och växter. Straffskalan för normalgraden av artskyddsbrott är böter eller fängelse i högst två år. Det finns skäl att se lika allvarligt på otillbörlig hantering av genetiska resurser och traditionell kunskap. Skälen för straffbestämmelsen i lagen om handel med timmer och trävaror kan tjäna som jämförelse. Den syftar till att motverka att skog avverkas i strid mot gällande regler i avverkningslandet och att främja hållbart skogsbruk genom god och kontrollerad förvaltning av resursen skog. Visserligen är syftet också att bevara den biologiska mångfalden, men det är inte det främsta skälet. Straffbestämmelsen omfattar vidare alla typer av träd, men om artskyddade träd avverkas olagligt ska 29 kap. 2 b § miljöbalken tillämpas i stället. Skälet för det är att artskyddet siktar in sig på särskilt skyddsvärda arter. Följaktligen har straffvärdet för överträdelser av ett sådant skydd ansetts ha ett högre straffvärde än olaglig avverkning av träd som inte är artskyddade (se prop. 2013/14:183 s. 37 f.). De likartade skyddsintressena mellan kravet på tillbörlig aktsamhet i artikel 4 i EU-förordningen och bestämmelserna om artskyddsbrott talar för att straffskalan för nu aktuella överträdelser bör vara densamma. Den som använder genetiska resurser eller traditionell kunskap som rör genetiska resurser utan att vidta tillräckliga åtgärder för att se till att de inhämtats enligt tillämpliga krav om tillträde och fördelning av nytta bör därför kunna dömas till böter eller fängelse i högst två år. Samma straffskala bör gälla för överträdelse av skyldigheten att visa tillbörlig aktsamhet enligt EU-förordningen oavsett om överträdelsen avser användning som regleras av EU-förordningen eller av den svenska bestämmelse som utvidgar EU-förordningens tillämpningsområde. En näringsidkare som begår ett brott i utövningen av näringsverksamheten kan åläggas företagsbot med stöd av 36 kap. 7 § brottsbalken.

Ringa fall bör emellertid inte föranleda straffansvar. En bestämmelse om detta finns i 29 kap. 11 § första stycket miljöbalken.

Hänvisningsteknik Utgångspunkten är att hänvisningar till EU-förordningar i straffbestämmelser ska vara statiska. Hänvisningen till EU-förordningen i straffbestämmelsen bör dock vara dynamisk. EU-förordningar får inte transformeras till nationell rätt och handlingsreglerna i EU-förordningen får alltså inte upprepas i svensk lag. Detta innebär att svenska straffbestämmelser för överträdelser av handlingsregler i EU-förordningar måste hänvisa till de artiklar där reglerna finns. För att säkerställa att ändringar i EU-förordningen får omedelbart genomslag vid tillämpningen, är det ändamålsenligt att hänvisningen till förordningen är dynamisk. En sådan hänvisningsteknik innebär en tillräcklig avgränsning av straffbestämmelsens räckvidd om den kombineras med en ram inom vilken det straffbara förfarandet anges. Det är därför den teknik som har valts för den straffbestämmelse i 29 kap. miljöbalken som är föremål för ändring i denna lagrådsremiss. Den valda tekniken innebär att en ändring i EU-reglerna behöver underställas riksdagens prövning endast om ändringen tillför någon handlingsregel som går utanför den angivna straffbestämmelsens ram.

8.2.2 Vissa användares skyldighet att deklarera och

lämna information

Regeringens bedömning: Överträdelser av bestämmelser om att vissa användare ska deklarera och lämna information om att de visar tillbörlig aktsamhet vid användningen av genetiska resurser och traditionell kunskap bör inte föranleda ett straff.

Promemorians förslag överensstämmer inte med regeringens bedömning. Promemorians förslag innebär att sådana överträdelser ska straffsanktioneras. Remissinstanserna: Åklagarmyndigheten tillstyrker promemorians förslag och delar promemorians uppfattning om vilken straffskala som ska vara tillämplig. Göteborgs botaniska trädgård anser att det är otydligt vem som ska lämna en deklaration, vad en deklaration ska innehålla och vart den ska lämnas. Det synes ovanligt att den som enbart underlåtit att deklarera sin oskuld kan dömas för brott. Lunds universitet konstaterar att det föreslås ett bötesstraff för den som tar emot forskningsmedel som avser användning av en genetisk resurs eller traditionell kunskap som rör en sådan resurs men misslyckas med att deklarera att tillbörlig aktsamhet visats, även i sådana fall där tillbörlig aktsamhet faktiskt visats. Detta straff är, enligt universitetets mening inte i paritet med brottet i sig. Det viktiga bör därför inte vara att få användare att lova att följa förordningen utan att faktiskt få dem att göra det. I detta sammanhang är det också viktigt att de nya reglerna och förordningarna är klara och kommunicerade på ett effektivt sätt i god tid

innan de träder i kraft samt att det inte råder några tvetydigheter angående deklarationsskyldigheter eller former för de samma.

Skälen för regeringens bedömning

Enligt regeringens förslag ska en bestämmelse införas i 8 kap. miljöbalken som bemyndigar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om skyldighet för användare att deklarera att de iakttar tillbörlig aktsamhet enligt artikel 4 i förordningen. Deklarationsskyldigheten framgår av artikel 7.1 och 7.2. Skälen för bemyndigandet redovisas i avsnitt 8. Där framgår att artikel 7.1 i förordningen ställer krav på medlemsstaterna att begära in en deklaration från mottagare av forskningsmedel som avser användning av genetiska resurser och traditionell kunskap. För att svenska myndigheter ska kunna göra det behövs kompletterande svenska bestämmelser. Kommissionen har meddelat ytterligare bestämmelser i genomförandeförordning (EU) 2015/1866. Den förordningen säger att mottagare av forskningsmedel ska lämna en deklaration om tillbörlig aktsamhet till den behöriga myndigheten i den stat där mottagaren är etablerad, eller där forskningen bedrivs (artikel 5.1). Av artikel 5.3 följer att deklarationen ska göras i det formulär som finns i bilaga II till förordningen. Den artikel anger även när en deklaration ska lämnas in. Den behöriga myndigheten kan också meddela bestämmelser om sådan tidpunkt. Om ett forskningsprojekt har fler än en finansiär eller om det i projektet finns flera mottagare ska deklarationen lämnas in av projektsamordnaren till den behöriga myndigheten i dennes medlemsstat eller, om projektsamordnaren inte är etablerad i unionen, i den medlemsstat där forskningen bedrivs (artikel 7.3). Förordningens krav enligt artikel 7.2 riktas mot användare som är i det slutliga utvecklingsstadiet för en produkt som utvecklats genom användning av genetiska resurser eller traditionell kunskap. Kraven innebär att dessa användare ska lämna en deklaration till den behöriga myndigheten om att de har uppfyllt skyldigheterna enligt artikel 4, dvs. att de har visat tillbörlig aktsamhet, att överföring och användning av genetiska resurser och traditionell kunskap har skett i enlighet med ömsesidigt överenskomna villkor samt att relevant information har sparats på föreskrivet sätt. Därutöver innebär kraven att användaren samtidigt med deklarationen ska lämna in relevant information från det internationellt erkända intyget om efterlevnad, eller sådan information som avses i artikel 4.3 b i–v. Den sistnämnda informationen kan innehålla datum och plats för tillträde till, eller en beskrivning av, den genetiska resursen eller traditionella kunskapen. Den kan också innehålla information om varifrån resursen eller kunskapen ursprungligen hämtades och vilka andra som har använt dem. Eventuell utredning om rättigheter och skyldigheter gällande tillträde, nyttofördelning, tillämpning och försäljning måste också lämnas in. I deklarationsbestämmelsen i artikel 7.2 hänvisas också till artikel 4.5. Således måste en användare i vissa fall även lämna in bevis och tillstånd för tillträde och ömsesidigt överenskomna villkor. Forskning på genetiska resurser förekommer i stor utsträckning. Inte sällan bedrivs den som en del av en näringsverksamhet och kan i förlängningen generera stora vinster. Icke-kommersiell forskning innefattar en

otalig mängd genetiska resurser. Sådan forskning ger upphov till betydelsefulla och användbara forskningsresultat. Syftet med konventionen om biologisk mångfald, Nagoyaprotokollet och EU-förordningen är bland annat att vinster och kunskap ska fördelas rättvist. Detta ställer krav på att stater har insyn i och möjlighet att på ett effektivt sätt övervaka sådan verksamhet. Skyldigheten att deklarera och lämna information har mot denna bakgrund en grundläggande betydelse för att tillgodose EU-förordningens syfte att motverka användning av olagligt inhämtade genetiska resurser och traditionell kunskap. Enligt artikel 11 i EU-förordningen ska överträdelser av den aktuella skyldigheten föranleda en sanktion. På det sätt som bestämmelserna är utformade kan överträdelser av deklarationsskyldigheten konstateras utan några ingående utredningsinsatser. Skyldigheten är visserligen av avgörande betydelse för myndigheters möjlighet att få insyn i verksamheter som rör genetiska resurser och traditionella kunskaper. Sanktioner behövs således. En utebliven deklaration eller en deklaration som har getts in på fel formulär eller av fel användare kan stävjas på annat sätt än genom straff. Miljösanktionsavgifter bör därför väljas som sanktionsmetod. Föreskrifter om sanktionsavgifter får meddelas med stöd av 30 kap. 1 § miljöbalken.

8.3 Förverkande

Regeringens förslag: Genetiska resurser som har varit föremål för brott får förklaras förverkade om det inte är uppenbart oskäligt. Värdet av den genetiska resursen eller utbytet av brottet får också förverkas.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Åklagarmyndigheten tillstyrker förslaget. International Chambre of Commerce i Sverige och Läkemedelsindustriföreningen anser följande. Det är allt för långtgående att genetiska resurser som har varit föremål för brott ska kunna förverkas. Det är också oklart vad ett förverkande kommer att innebära i praktiken, exempelvis för företag som sent i utvecklingsskedet av en produkt från genetiska resurser konstaterar att hanteringen inte har varit förenlig med gällande rätt. Skogsstyrelsen anser att förverkande av forskningsmaterial kan få stora negativa konsekvenser varför ett undantag som bygger på att den felande kan undgå förverkande om en överenskommelse om ekonomisk kompensation bestäms. Enligt Göteborgs botaniska trädgård , Göteborgs universitet och Lunds universitet bör formerna för hanteringen av det genetiska materialet efter förverkandet tydliggöras.

Skälen för regeringens förslag

Förverkande är en särskild rättsverkan av brott. Förverkande kan ske genom antingen sakförverkande eller värdeförverkande. Sakförverkande innebär att ägaren eller rättighetshavaren förlorar sin rätt till egendomen. Värdeförverkande innebär att förverkandeförklaringen avser värdet av viss egendom. Den enskilde förpliktas således att till staten betala det belopp som har förklarats förverkat.

De grundläggande bestämmelserna om förverkande finns i 36 kap. brottsbalken. Bestämmelserna i brottsbalken om förverkande av utbyte av och hjälpmedel vid brott är tillämpliga inte bara på brottsbalkens område utan även för brott i annan lag för vilket är föreskrivet fängelse i mer än ett år. Bestämmelser om förverkande i speciallag går dock före brottsbalkens allmänna reglering. Förverkande av utbyte av brott bygger på tanken att den som har begått brottet inte ska kunna behålla egendomen eller dra nytta av de ekonomiska fördelar som det brottsliga agerandet kan ha gett upphov till (prop. 1997/98:45, del 2, s. 312 f.).

Förverkande av genetiska resurser Enligt 29 kap. 12 § miljöbalken kan förverkande ske av djur, växter, produkter som utvunnits av djur eller växter, kemiska produkter, biotekniska organismer eller varor som innehåller kemiska produkter eller genetiskt modifierade organismer som har varit föremål för brott. Även värdet av egendomen eller utbytet av ett sådant brott kan förverkas. En genetisk resurs kan vara ett djur eller en växt. Den kan också vara en produkt som har utvunnits av ett djur eller en växt. Sådana genetiska resurser omfattas av 29 kap. 12 §. Enligt förordningen (artikel 3.1 och 3.2) är genetiska resurser emellertid varje material med ursprung från växter, djur, mikroorganismer, eller med annat ursprung, som innehåller funktionella enheter av arvsmassa och som har ett faktiskt eller potentiellt värde. Det är tveksamt om 29 kap. 12 § har den omfattningen. Tillämpningsområdet för bestämmelsen bör därför utökas till att även omfatta sådana genetiska resurser som avses i EU-förordningen. Det skulle annars vara möjligt för en användare att fortsätta hantera resursen i forsknings- och utvecklingsverksamhet, trots att användaren dömts för brott enligt de föreslagna straffbestämmelserna. En konsekvens av att det straffbara området enligt 29 kap. 8 § miljöbalken utökas till att omfatta kraven på tillbörlig aktsamhet i förhållande till genetiska resurser och traditionell kunskap blir att även utbyte av sådana brott kommer att kunna förverkas. Skälen för val av hänvisningsteknik till EU-förordningen motsvarar dem som anges i avsnitt 8.2.1.

9 Konsekvenser

EU-förordningen ska säkerställa efterlevnaden av Nagoyaprotokollet i unionen. Regeringens förslag syftar till att dels komplettera EU-förordningen med i första hand sanktionsbestämmelser, dels att till fullo genomföra Nagoyaprotokollet i svensk rättsordning, för att i förlängningen ratificera det. Utöver det behöver Sverige bland annat utse en behörig myndighet. Genom att föra in bestämmelserna i miljöbalken kan fördelar dras av balkens systematik.

Nagoyaprotokollet Sverige har undertecknat Nagoyaprotokollet och därigenom ställt sig bakom protokollets syften. En anslutning till protokollet tydliggör för omvärlden att Sverige respekterar staters rätt att efter behov reglera tillträdet till de genetiska resurser som finns inom staternas territorium. En anslutning till protokollet stärker också möjligheterna för svenska användare av genetiska resurser att ges tillträde till sådana resurser i ett land där tillträdet har reglerats. Den bedömningen grundas på att EU-förordningen och Nagoyaprotokollet ställer krav på enskilda stater att genomföra en rad åtgärder för att användare ska följa gällande regler för tillträde och nyttodelning. De strukturer för informationsutbyte som upprättas enligt Nagoyaprotokollet bedöms också förenkla för användare att snabbt och enkelt få detaljer om vilka regler som gäller för till exempel tillträde till genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser i ett visst land. Alternativet att inte ratificera Nagoyaprotokollet riskerar att försämra förutsättningarna för svenska användares tillträde till genetiska resurser och traditionell kunskap. Sverige har haft ett stort engagemang i förhandlingarna om tillträde och nyttofördelning under konventionen om biologisk mångfald sedan konventionen trädde i kraft. Inom EU har Sverige varit en av de drivande medlemsstaterna för att hitta en multilateral lösning som stärker principerna om tillträde och nyttofördelning och därmed kunna tillmötesgå utvecklingsländernas krav om detta.

Berörda av regleringen EU-förordningen ställer krav på användare av genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser. Som användare identifieras akademiska forskare, forskare på universitet och icke-kommersiella forskare. Företag som bedriver forskning och utveckling som riktar in sig på den genetiska resursens genetiska eller biokemiska sammansättning kan beröras av regleringen. Det kan röra sig om företag som med bioteknologiska metoder eller liknande använder genetiska resurser för att utveckla exempelvis läkemedel och kosmetiska produkter, men även företag inom skogs- och jordbruksnäringen som i sitt produktutvecklingsarbete använder genetiska resurser. I den mån sådana företag använder traditionell kunskap som utgångspunkt för användandet av genetiska resurser träffas även de av regleringen. Dessa förväntas använda genetiska resurser i forskning och utveckling samt i produkter färdiga att släppas ut på marknaden. En mer specifik förståelse av vilka som kan omfattas av gruppen användare följer av hur användning och bioteknik definieras i EU-förordningen och Nagoyaprotokollet. Förordningens definition av användning innebär enligt artikel 3.5 bedrivande av forskning och utveckling som rör den genetiska eller biokemiska sammansättningen av genetiska resurser, inbegripet genom tillämpning av bioteknik enligt definitionen i artikel 2 i konventionen om biologisk mångfald. I artikel 2 i konventionen definieras bioteknik som varje användning av teknik som nyttjar biologiska system, levande organismer eller derivat därav, för att skapa eller modifiera produkter eller processer för en specifik användning. Med de två

definitionerna som utgångspunkt ges en viss vägledning, men det framgår inte på ett tydligt sätt i EU-förordningen vilken verksamhet som är att betrakta som användning och därmed inte heller vilka som kan beröras av förordningens bestämmelser. I stället måste en bedömning göras i varje enskilt fall. Naturvårdsverket har gjort bedömningen att den största gruppen potentiella användare i Sverige är forskare vid statliga institutioner. Enligt denna bedömning kan cirka 3 000–4 000 forskare vid 60–70 statliga forskningsinstitutioner betraktas som användare av genetiska resurser insamlade utanför Sverige. Till dessa forskare kan ytterligare ett antal forskare som använder genetiska resurser som insamlats i Sverige tillkomma. Företag som utvecklar produkter där genetiska resurser använts berörs också. Det finns inte underlag för att närmare bedöma antalet potentiella användare inom den privata sektorn. I övrigt påverkas de myndigheter som tilldelas ansvar för EU-förordningens genomförande.

Kostnadsmässiga och andra konsekvenser av regleringen Förslagen bedöms inte ha några statsfinansiella konsekvenser. De myndigheter som berörs av förslagen får visserligen ett utökat ansvarsområde, vilket kommer att innebära att arbetsbelastningen blir marginellt högre. Bedömningen är dock att den ytterligare kostnad som detta medför kommer att rymmas inom myndigheternas befintliga organisationer och budgetar. Parter till protokoll under konventionen om biologisk mångfald ska varje år betala en medlemsavgift. Den behöriga myndigheten, och de myndigheter som får delansvar för förordningens genomförande, kommer att ha kostnader för det administrativa arbetet. Även om det är svårt att avgöra storleken på kostnaderna så är bedömningen att dessa kommer att rymmas inom den behöriga myndighetens befintliga budget. Kostnaderna rör framförallt tillsyn, itkapacitet samt informationsinsatser om de nya reglerna till användare. Större delen av de kostnader som kan relateras till informationsinsatser ligger i anslutning till det inledande genomförandet. Kompetenshöjande insatser inom de myndigheter som berörs kommer att behövas. Ny information ska tas fram och förmedlas till användare. Betydande delar av de informationskrav som följer av Nagoyaprotokollet kommer att hanteras i ett standardiserat format i den internetbaserade internationella förmedlingsinstitutionen. De administrativa kostnaderna för att lagra och tillgängliggöra relevant information bedöms kunna hållas nere genom detta förfarande. Kostnaden bedöms vara större om alla myndigheter som är berörda i sitt verksamhetsområde ska utöva tillsyn i stället för att huvudansvaret för tillsynen läggs på en myndighet. Insatserna för att genomföra det myndighetsansvar som följer av EU-förordningen är inte tillräckligt omfattande för att inrätta en ny myndighet. I stället blir det mer kostnadseffektivt att delegera ansvar bland befintliga myndigheter. Viss information som rör exempelvis ursprung och insamlingsdatum som följer en genetisk resurs under dess användande kan rimligen vara av värde för användaren även utan de krav som följer av EU-förordningen. Bedömningen är därför att många användare redan i dag hanterar så-

dan information. Den ökade administrativa bördan från de informationskrav som följer av EU-förordningen är därför små. Kostnader kan uppkomma för de institutioner som har stora samlingar eller där utbytet av genetiskt material på annat sätt är stort. Dessa kostnader bedöms främst vara förknippade med vissa behov av att utveckla, informera om och tillämpa nya rutiner för dokumentation som en följd av genomförandet av EU-förordningen och Nagoyaprotokollet. Kravet på att spara relevant information upp till tjugo år kan sannolikt i vissa fall medföra kostnader. Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten kommer att utreda misstänkta brott mot skyldigheten att visa tillbörlig aktsamhet. Antalet ärenden per år blir sannolikt högst begränsat. Om förhållandet mellan antalet väckta åtal och mängden anmälda misstänkta brott är densamma som för miljöbrott i allmänhet, bör endast ett eller ett fåtal åtal för brott mot tillbörlig aktsamhet väckas per år. Den ökade arbetsbelastningen för tingsrätter och hovrätter kommer således bli försumbar. Den ökade administrativa belastningen på berörda företag som en följd av EU-förordningens införande bedöms vara förhållandevis liten. Som exempel kan nämnas att redan i dag ska den som söker patent som baseras på användandet av en genetisk resurs redovisa ursprunget för denna resurs. För användare inom näringslivet har det varit vanligt att ha unik information om enskilda genetiska resurser även innan EU-förordningen trädde i kraft. Därför görs bedömningen att eventuella merkostnader för att visa upp den information som krävs enligt EU-förordningen är förhållandevis små. Understrykas bör att EU-förordningen i sig inte begränsar hur en genetisk resurs får användas. Detta regleras i det avtal för användandet (ömsesidigt överenskomna villkor) som användaren måste godkänna för att få tillträde. Regleringen går inte utöver de skyldigheter som följer av EU-rätten eller andra internationella åtaganden. Förslagen till reglering går inte utöver de skyldigheter Sverige har enligt EU-förordningen och Nagoyaprotokollet, utan kompletterar endast EU-rättsakten där det behövs enligt förordningen och för att följa Nagoyaprotokollet.

10 Ikraftträdande- och

övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna träder i kraft den 15 juli 2016. De bestämmelser som genomför Nagoyaprotokollet i de delar som inte genomförs med EU-förordningen ska tillämpas endast i fråga om sådan traditionell kunskap som rör genetiska resurser som inhämtats efter ikraftträdandet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Skogsstyrelsen stöder förslaget. Lunds universitet framför att det är mycket viktigt att både regler, förordningar, berörda myndigheter och information finns på plats i god tid

inför ikraftträdandet för att forskningsverksamheten i landet ska kunna fortgå utan avbrott. Skälen för regeringens förslag: Nagoyaprotokollet trädde i kraft den 12 oktober 2014. EU-förordningen började gälla samma dag. Den är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Artiklarna 4, 7 och 9 i förordningen ska dock börja tillämpas först ett år efter det att Nagoyaprotokollet har trätt i kraft för unionen. För protokollet finns inget datum när det ska vara genomfört i svensk rätt. Det är dock önskvärt att Sverige ratificerar Nagoyaprotokollet snarast. Enligt folkrättens principer ska svensk rätt vara anpassad till protokollet innan Sverige kan ratificera det. De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft snarast möjligt. De bestämmelser som genomför Nagoyaprotokollet i de delar som inte genomförs med EU-förordningen bör gälla endast i fråga om sådan traditionell kunskap som rör genetiska resurser som inhämtats efter ikraftträdandet. En övergångsbestämmelse bör införas med den innebörden.

11 Författningskommentar

11.1 Förslaget till lag om ändring i miljöbalken

8 kap. 5 §

Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 8.1. Första stycket är en upplysningsbestämmelse som redogör för de skyldigheter som en användare av genetiska resurser eller traditionell kunskap har. Innebörden av artikel 4 redogörs för i avsnitt 6.2. I korthet följer av artikel 4 att användare av genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser ska visa tillbörlig aktsamhet (eller due diligence som är det uttryck som används i den engelska versionen av EU-förordningen). Begreppet påminner om det som i svensk rättsordning benämns undersökningsplikt. Artikeln redogör även för vissa åtgärder som en användare måste vidta för att denne ska anses ha visat sådan aktsamhet. Vad som menas med genetiska resurser framgår av artikel 3.1 och 3.2 i EU-förordningen. Med genetiska resurser menas således varje material av växt-, djur-, mikroorganism- eller annat ursprung som innehåller funktionella enheter av arvsmassa (genetiskt material) och som har ett faktiskt eller potentiellt värde. Det är med andra ord värdet, antingen faktiskt eller potentiellt, som bestämmer om det genetiska materialet är att anse som en genetisk resurs eller ej. Traditionell kunskap som rör genetiska resurser definieras i artikel 3.7. Med det menas kunskap som innehas av ett urfolk eller ett lokalsamhälle och som är relevant för användningen av genetiska resurser och beskrivs som relevant för den användningen i sådana ömsesidigt överenskomna villkor som gäller för användning av genetiska resurser. I artikel 3.6 definieras ömsesidigt överenskomna villkor. Där sägs att det är den kontraktsmässiga överenskommelsen mellan en leverantör av

genetiska resurser, eller av traditionell kunskap som rör genetiska resurser, och en användare, i vilken det fastställs särskilda villkor för rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användning av genetiska resurser eller av traditionell kunskap som rör genetiska resurser och vilken också kan innefatta ytterligare villkor för sådan användning liksom senare tillämpning och saluföring. Av artiklarna 3.6 och 3.7 lästa tillsammans framgår att med traditionell kunskap som rör genetiska resurser avses i EU-förordningen endast kunskap som omfattas av ömsesidigt överenskomna villkor som reglerar användning av genetiska resurser och i villkoren beskrivs som relevant. Om avtalet inte omfattar användning av genetiska resurser utan bara användning av traditionell kunskap, är EU-förordningen inte tillämplig på användningen av kunskapen. Den traditionella kunskap som rör en genetisk resurs behöver inte nödvändigtvis inhämtas samtidigt som en genetisk resurs utan kan inhämtas separat. Den genetiska resursen kan exempelvis komma från en samling eller från något annat land, medan den traditionella kunskapen inhämtas separat från ett ursprungsfolk eller ett lokalsamhälle. Paragrafens andra stycke innebär att EU-förordningens bestämmelser om skyldigheter även ska gälla för användning av traditionell kunskap som rör en genetisk resurs som innehas av ett urfolk eller ett lokalsamhälle, är relevant för användningen av resursen och beskrivs som sådan i ett avtal som reglerar användningen av kunskapen. Genom bestämmelsen blir de skyldigheter som anges i EU-förordningen alltså även gällande för användning av sådan traditionell kunskap som inhämtats separat från den genetiska resursen. Hänvisningen till artikeln i förordningen innebär att artikelns vid varje tid gällande lydelse är tillämplig, så kallad dynamisk hänvisning.

8 kap. 6 §

Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 8.1. Bestämmelsen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om skyldighet för användare att lämna deklaration och annan information och därigenom visa att tillbörlig aktsamhets iakttas vid användningen av genetiska resurser och traditionell kunskap. I första hand avses sådana användare som mottar forskningsmedel som avser användning av genetiska produkter och traditionell kunskap (artikel 7.1 och kommissionens genomförandeförordning 2015/1866) och de som utvecklar produkter från resurser och kunskaper (artikel 7.2). Genom bemyndigandet kan regeringen meddela bestämmelser i förordning om formerna för deklarationsskyldigheten och om miljösanktionsavgifter. Hänvisningen till artikeln i förordningen innebär att artikelns vid varje tid gällande lydelse är tillämplig, så kallad dynamisk hänvisning.

29 kap. 8 §

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.2.1. I första stycket införs en ny fjortonde punkt . En straffsanktion införs mot den som använder en genetisk resurs eller en traditionell kunskap

och bryter mot kravet att visa tillbörlig aktsamhet (eller due diligence som är det utryck som används i den engelska versionen av EU-förordningen) enligt artikel 4 i EU-förordningen i fråga om hur resursen eller kunskapen inhämtats eller i fråga om hur nyttan av användningen av resursen eller av kunskapen fördelas. Artikel 4 innehåller aktsamhetskrav för användare av genetiska resurser och traditionella kunskaper att visa tillbörlig aktsamhet för att förvissa sig om att användningen är laglig. Vad som är tillräckligt för att uppfylla kravet på tillbörlig aktsamhet beror på de omständigheter under vilka den genetiska resursen eller traditionella kunskapen har inhämtats och på bestämmelserna i det land som resursen eller kunskapen inhämtats från. Användaren måste alltså som en första aktsamhetsåtgärd skaffa sig information om hur resursen eller kunskapen har inhämtats och undersöka de avtal som gäller. Om ytterligare underlag behövs för att visa att användningen är laglig kan det bli nödvändigt att skaffa mer information. I detta avseende har innebörden av begreppet tillbörlig aktsamhet likheter med det som i svensk rättsordning benämns undersökningsplikt. EU-förordningen ställer i artikel 4.3 specifika krav på användare att söka, bevara och överföra relevant information om genetiska resursers och traditionella kunskapers ursprung. I de situationer där det saknas ett internationellt erkänt intyg om efterlevnad behöver användaren på annat sätt visa att kravet på tillbörlig aktsamhet är uppfyllt. Användaren ska då kunna lämna uppgifter om när och var tillträdet skett, beskriva och uppge ursprunget på den genetiska resursen eller den traditionella kunskapen, upplysa om förekomsten av eventuella rättigheter eller skyldigheter som reglerar användandet samt om beslut om beviljat tillträde och ömsesidigt överenskomna avtal. Användaren kan utgå från befintliga uppförandekoder om tillträde och fördelning av nytta för den akademiska sektorn och för olika näringslivsbranscher. Användaren ska spara de dokument och den information som erhållits och överföra dem till efterföljande användare. Informationen ska sparas i tjugo år (artikel 4.6). I vissa fall ska en användare anses ha visat tillbörlig aktsamhet om kraven i artikel 4.4, 4.7 och 4.8 har uppfyllts. Artikel 4.4 gäller användare som förvärvar vissa växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk i en stat som är part till Nagoyaprotokollet. Växtgenetiska resurser regleras i det internationella fördraget om växtgenetiska resurser (SÖ 2004:10; se även prop. 2002/03:52). I bilaga 1 till fördraget anges de resurser som omfattas av bestämmelserna. Överföring från en användare till en annan av de resurser som anges i bilagan regleras i standardavtal. EU-förordningen är inte tillämplig på de växtgenetiska resurserna. Genom artikel 4.4 är förordningen däremot tillämplig på sådana växtgenetiska resurser som inte finns angivna i bilagan, men som en stat likväl har bestämt ska omfattas av villkoren i ett sådant standardavtal. Om användaren förvärvar en sådan växtgenetisk resurs anses aktsamhetskravet i artikel 4.4 vara uppfyllt. Enligt artikel 4.7 ska en användare som hämtar en genetisk resurs från en samling som ingår i det internetbaserade register som kommissionen ansvarar för (se artikel 5.1) anses ha uppfyllt kravet på att söka rätt på den information som anges i artikel 4.3. 51

Artikel 4.8 reglerar vad som gäller för en användare som har förvärvat en genetisk resurs som antingen är eller tros vara en patogen som orsakar ett pågående eller överhängande internationellt hot mot människors hälsa i den mening som avses i 2005 års internationella hälsoreglemente, eller innebär ett allvarligt gränsöverskridande hälsohot enligt beslut nr 1082/2013/EU (Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG). I syfte att öka katastrofberedskapen i stater som ännu inte har drabbats av ett sådant hot och möjligheten att vidta åtgärder för stater som har drabbats, ska användaren uppfylla de skyldigheter som följer av artikel 4.3 och 4.5 senast en månad efter att det drabbade området har förklarats fritt från hotet, eller tre månader efter att den patogena genetiska resursen har börjat användas. Det är den tidsfrist som först löper ut som avgör när skyldigheterna enligt 4.3 och 4.5 senast ska vara uppfyllda. Internationella hälsohot kan förklaras avslutade med stöd av artikel 12 i det internationella hälsoreglementet. Folkhälsomyndigheten är den myndighet i Sverige som förklarar ett område fritt från ett internationellt hälsohot, enligt 13 § lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människor hälsa. Om kommissionen genom en genomförandeakt har erkänt en situation där det råder ett hot mot folkhälsan enligt artikel 12 i beslut nr 1082/2013/EU ska kommissionen också upphäva erkännandet genom en genomförandeakt (se artikel 14 i beslut nr 1082/2013/EU). Om skyldigheten att visa tillbörlig aktsamhet överträds vid en användning som omfattas av EU-förordningen, bryter användaren mot artikel 4 i EU-förordningen. Genom 8 kap. 5 § andra stycket har skyldigheterna i artikel 4 gjorts tillämpliga på traditionell kunskap som beskrivs i ömsesidigt överenskomna villkor för användningen av kunskapen, i stället för i villkor för användningen av en genetisk resurs. En följd av att 29 kap. 8 § ändras och även omfattar åsidosättande av kravet på tillbörlig aktsamhet för genetiska resurser och traditionell kunskap är att det blir möjligt att med stöd av 12 § förverka utbyte av ett sådant brott. Till följd av den nya fjortonde punkten flyttas sammanbindningsordet ”eller” i slutet av punkt tolv till punkt tretton. Hänvisningen till artikeln i förordningen innebär att artikelns vid varje tid gällande lydelse är tillämplig, så kallad dynamisk hänvisning.

29 kap. 12 §

En ändring görs i första stycket som innebär att även genetiska resurser som har varit föremål för brott får förklaras förverkade om det inte är uppenbart oskäligt. Skälen för ändringen behandlas i avsnitt 8.3. Vad som menas med genetiska resurser framgår av artikel 3.1 och 3.2 i EUförordningen. Enligt de artiklarna är genetiska resurser varje material av växt-, djur-, mikroorganism- eller annat ursprung som innehåller funktionella enheter av arvsmassa (genetiskt material) och som har ett faktiskt eller potentiellt värde. Det är med andra ord värdet, antingen faktiskt eller potentiellt, som bestämmer om det genetiska materialet är att anse som en genetisk resurs eller inte.

Genom att genetiska resurser anges i paragrafen blir det även möjligt att förverka värdet av en genetisk resurs som har varit föremål för brott eller utbytet av den brottsliga gärningen. Sättet att hänvisa till förordningen innebär att förverkande kan ske av sådana genetiska resurser som har varit föremål för brott som vid varje tid omfattas av förordningens definition, så kallad dynamisk hänvisning.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Bestämmelsen i 8 kap. 5 § andra stycket gäller sådan användning av traditionell kunskap som rör genetiska resurser som inte omfattas av EUförordningen. Med övergångsbestämmelsen klargörs att de skyldigheter som införs med 8 kap. 5 § andra stycket endast gäller i fråga om traditionell kunskap som har inhämtats efter ikraftträdandet.

Bilaga 1

Nagoyaprotokollet

Nagoyaprotokollet om Nagoya protocol on

tillträde till genetiska access to genetic

resurser och rättvis och resources and the fair

skälig fördelning av den and equitable sharing of

nytta som uppstår vid benefits arising from

deras utnyttjande till their utilization to

konventionen om the convention on

biologisk mångfald biological diversity

Parterna i detta protokoll, The Parties to this Protocol, som är parter i konvention- Being Parties to the en om biologisk mångfald, Convention on Biological nedan kallad konventionen , Diversity, hereinafter referred to as “the Convention”, som erinrar om att en rätt- Recalling that the fair and vis och skälig fördelning av equitable sharing of benefits den nytta som uppstår vid ut- arising from the utilization of nyttjande av genetiska resur- genetic resources is one of ser är ett av de tre centrala three core objectives of the målen i konventionen, och er- Convention, and recognizing känner att detta protokoll ef- that this Protocol pursues the tersträvar att genomföra detta implementation of this objective mål i konventionen, within the Convention, som ånyo bekräftar staters Reaffirming the sovereign suveräna rätt över sina natur- rights of States over their resurser och i enlighet med natural resources and bestämmelserna i konven- according to the provisions of tionen, the Convention, som vidare erinrar om Recalling further Article 15 artikel 15 i konventionen, of the Convention, som erkänner det viktiga bi- Recognizing the important drag till hållbar utveckling contribution to sustainable som tekniköverföring och development made by tekniska samarbeten ger technology transfer and genom att bygga upp forsk- cooperation to build research nings- och innovationskapa- and innovation capacities for citet för att skapa mervärde adding value to genetic för genetiska resurser i ut- resources in developing vecklingsländer, i enlighet countries, in accordance with med artiklarna 16 och 19 i Articles 16 and 19 of the konventionen, Convention,

som erkänner att en allmän Recognizing that public Bilaga 1 medvetenhet om det ekonomi- awareness of the economic ska värdet av ekosystem och value of ecosystems and biologisk mångfald och en biodiversity and the fair and rättvis och skälig fördelning equitable sharing of this av detta ekonomiska värde economic value with the med förvaltarna av den biolo- custodians of biodiversity are giska mångfalden är viktiga key incentives for the incitament för att bevara en conservation of biological biologisk mångfald och ett diversity and the sustainable hållbart nyttjande av dess be- use of its components, ståndsdelar, som konstaterar att tillträde Acknowledging the potential och fördelning av nytta har en role of access and benefitpotentiell roll när det gäller att sharing to contribute to the bidra till bevarandet och ett conservation and sustainable hållbart nyttjande av biologisk use of biological diversity, mångfald, utrotning av fattig- poverty eradication and dom och en miljömässig håll- environmental sustainability barhet och bidrar därigenom and thereby contributing to till att uppnå millennieutveck- achieving the Millennium lingsmålen, Development Goals, som konstaterar kopplingen Acknowledging the linkage mellan tillträde till genetiska between access to genetic resurser och en rättvis och resources and the fair and skälig fördelning av den nytta equitable sharing of benefits som uppstår vid utnyttjandet arising from the utilization of av sådana resurser, such resources, som erkänner vikten av att Recognizing the importance erbjuda rättssäkerhet i fråga of providing legal certainty om tillträde till genetiska re- with respect to access to surser och en rättvis och skä- genetic resources and the fair lig fördelning av den nytta and equitable sharing of som uppstår vid deras utnytt- benefits arising from their jande, utilization, som vidare erkänner vikten Further recognizing the av att främja jämlikhet och importance of promoting rättvisa i förhandlingar om equity and fairness in gemensamt överenskomna negotiation of mutually agreed villkor mellan de som tillhan- terms between providers and dahåller och de som använder users of genetic resources, genetiska resurser, som vidare även erkänner Recognizing also the vital kvinnors viktiga roll i fråga role that women play in om tillträde och fördelning av access and benefit-sharing nytta och bekräftar behovet av and affirming the need for the att kvinnor fullt ut deltar på full participation of women at alla nivåer av beslutsfattande all levels of policymaking and och genomförande av åtgärder implementation for biodiversity för att bevara biologisk mång- conservation, fald, 55

Bilaga 1 som är beslutna att ytter- Determined to further support ligare stödja ett effektivt ge- the effective implementation nomförande av bestämmelser- of the access and benefitna om tillträde och fördelning sharing provisions of the av nytta i konventionen , Convention, som erkänner att det krävs Recognizing that an en nyskapande lösning för att innovative solution is required ta itu med frågan om en rätt- to address the fair and vis och skälig fördelning av equitable sharing of benefits den nytta som uppstår vid ut- derived from the utilization of nyttjandet av genetiska resur- genetic resources and traditional ser och traditionella kunska- knowledge associated with per som rör genetiska resurser genetic resources that occur in som förekommer i gränsöver- transboundary situations or skridande situationer eller för for which it is not possible to vilka det inte är möjligt att i grant or obtain prior informed förväg lämna eller erhålla ett consent, informerat medgivande, som erkänner vikten av ge- Recognizing the importance netiska resurser för livsme- of genetic resources to food delsförsörjningen, folkhälsan, security, public health, bevarandet av biologisk biodiversity conservation, and mångfald och för begräns- the mitigation of and ningen av och anpassningen adaptation to climate change, till klimatförändringar, som erkänner att den biolo- Recognizing the special giska mångfalden inom jord- nature of agricultural bruket är av en speciell karak- biodiversity, its distinctive tär och att dess särskilda features and problems egenskaper och problem needing distinctive solutions, kräver särskilda lösningar, som erkänner det ömse- Recognizing the intersidiga beroendet mellan alla dependence of all countries länder med avseende på gene- with regard to genetic tiska resurser för livsmedel resources for food and och jordbruk samt deras agriculture as well as their speciella karaktär och bety- special nature and importance delse för en tryggad global for achieving food security livsmedelsförsörjning och för worldwide and for sustainable en hållbar utveckling inom development of agriculture in jordbruket i samband med the context of poverty fattigdomsbekämpning och alleviation and climate change klimatförändringar och kon- and acknowledging the staterar att det internationella fundamental role of the fördraget om växtgenetiska International Treaty on Plant resurser för livsmedel och Genetic Resources for Food jordbruk och FAO:s kommis- and Agriculture and the FAO sion för genetiska resurser för Commission on Genetic livsmedel och jordbruk har Resources for Food and den grundläggande rollen i Agriculture in this regard, 56 detta avseende,

som är medvetna om Mindful of the International Bilaga 1 Världshälsoorganisationens Health Regulations (2005) of internationella hälsoreglemen- the World Health Organization te (2005) och vikten av att and the importance of säkerställa tillträde till mänsk- ensuring access to human liga patogener i beredskaps- pathogens for public health och insatssyfte för folkhälsan, preparedness and response purposes, som sätter värde på det Acknowledging ongoing arbete som pågår inom andra work in other international internationella forum om forums relating to access and tillträde och fördelning av benefit-sharing, nytta, som erinrar om det multi- Recalling the Multilateral laterala systemet för tillträde System of Access and och fördelning av nytta som Benefit-sharing established inrättades inom ramen för det under the International Treaty internationella fördraget om on Plant Genetic Resources växtgenetiska resurser för for Food and Agriculture livsmedel och jordbruk och developed in harmony with som utvecklats i överensstäm- the Convention, melse med konventionen, som erkänner att internatio- Recognizing that international nella instrument som rör till- instruments related to access träde och fördelning av nytta and benefit-sharing should be bör samverka med varandra i mutually supportive with a syfte att uppnå målen i kon- view to achieving the ventionen, objectives of the Convention, som erinrar om betydelsen Recalling the relevance of av artikel 8 j i konventionen Article 8(j) of the Convention då den avser traditionella kun- as it relates to traditional skaper som rör genetiska re- knowledge associated with surser och rättvis och skälig genetic resources and the fair fördelning av den nytta som and equitable sharing of uppstår vid utnyttjandet av benefits arising from the sådana kunskaper, utilization of such knowledge, som noterar sambandet Noting the interrelationship mellan genetiska resurser och between genetic resources and traditionella kunskaper, deras traditional knowledge, their oskiljbarhet för ursprungliga inseparable nature for och lokala samhällen, vikten indigenous and local av de traditionella kunskaper- communities, the importance na för att bevara den biologi- of the traditional knowledge ska mångfalden och ett håll- for the conservation of bart nyttjande av dess be- biological diversity and the ståndsdelar samt för en håll- sustainable use of its bar försörjning i dessa sam- components, and for the hällen, sustainable livelihoods of these communities,

Bilaga 1 som erkänner de olika om- Recognizing the diversity of ständigheter under vilka tradi- circumstances in which tionella kunskaper som rör traditional knowledge associated genetiska resurser innehas with genetic resources is held eller ägs av ursprungliga och or owned by indigenous and lokala samhällen, local communities, som är medvetna om rätten Mindful that it is the right of för ursprungliga och lokala indigenous and local samhällen att identifiera de communities to identify the rättmätiga innehavarna av rightful holders of their deras traditionella kunskaper traditional knowledge associated som rör genetiska resurser with genetic resources, within inom sina samhällen, their communities, som vidare erkänner de Further recognizing the unika förhållanden under vil- unique circumstances where ka traditionella kunskaper traditional knowledge associated som rör genetiska resurser with genetic resources is held innehas i olika länder, det kan in countries, which may be vara muntligt, dokumenterat oral, documented or in other eller i andra former och åter- forms, reflecting a rich speglar ett rikt kulturarv som cultural heritage relevant for är viktigt för ett bevarande conservation and sustainable och ett hållbart nyttjande av use of biological diversity, biologisk mångfald, som noterar Förenta nati- Noting the United Nations onernas deklaration om ur- Declaration on the Rights of folkens rättigheter, och Indigenous Peoples, and som bekräftar att ingenting Affirming that nothing in i detta protokoll ska tolkas this Protocol shall be construed som en begränsning eller ett as diminishing or extinguishing upphävande av de befintliga the existing rights of indigenous rättigheterna för ursprungliga and local communities, och lokala samhällen, har ingått följande överens- Have agreed as follows: kommelse:

Bilaga 1

Artikel 1 Article 1

MÅL OBJECTIVE Målet för detta protokoll är The objective of this Protocol en rättvis och skälig fördel- is the fair and equitable ning av den nytta som uppstår sharing of the benefits arising vid utnyttjande av genetiska from the utilization of genetic resurser, inklusive genom resources, including by lämpligt tillträde till genetiska appropriate access to genetic resurser och genom lämplig resources and by appropriate överföring av relevant teknik, transfer of relevant technologies, med hänsyn tagen till alla taking into account all rights rättigheter till dessa resurser over those resources and to och tekniker, och genom technologies, and by appropriate lämplig finansiering, som där- funding, thereby contributing igenom bidrar till att bevara to the conservation of biological en biologisk mångfald och ett diversity and the sustainable hållbart nyttjande av dess use of its components. beståndsdelar.

Artikel 2 Article 2

TERMINOLOGI USE OF TERMS Termerna som definieras i The terms defined in Article 2 artikel 2 i konventionen ska of the Convention shall apply gälla för detta protokoll. I to this Protocol. In addition, detta protokoll avses dess- for the purposes of this utom med Protocol: a ) partskonferensen : parts- (a) “Conference of the konferensen till konventionen, Parties” means the Conference of the Parties to the Convention; b ) konventionen : konven- (b) “Convention” means the tionen om biologisk mång- Convention on Biological fald, Diversity; c) utnyttjande av genetiska (c) “Utilization of genetic resurser : forskning och ut- resources” means to conduct veckling om den genetiska research and development on och/eller biokemiska sam- the genetic and/or biochemical mansättningen av genetiska composition of genetic resurser, inklusive genom resources, including through tillämpning av bioteknik en- the application of ligt definitionen i artikel 2 i biotechnology as defined in konventionen, Article 2 of the Convention;

Bilaga 1 d) bioteknik : enligt defini- (d) “Biotechnology” as tionen i artikel 2 i konven- defined in Article 2 of the tionen användning av teknik Convention means any som nyttjar biologiska sys- technological application that tem, levande organismer eller uses biological systems, living derivat därav, för att skapa organisms, or derivatives eller modifiera produkter eller thereof, to make or modify processer för en specifik an- products or processes for vändning, specific use; e) derivat : en naturligt före- (e) “Derivative” means a kommande biokemisk före- naturally occurring biochemical ning som är ett resultat av compound resulting from the genetiska uttryck eller meta- genetic expression or bolism av biologiska eller metabolism of biological or genetiska resurser, även om genetic resources, even if it den inte innehåller funktio- does not contain functional nella enheter av arvsmassan. units of heredity.

Artikel 3 Article 3

TILLÄMPNINGSOMRÅDE SCOPE Detta protokoll ska vara This Protocol shall apply to tillämpligt på genetiska genetic resources within the resurser inom tillämpnings- scope of Article 15 of the området för artikel 15 i kon- Convention and to the ventionen och på den nytta benefits arising from the som uppstår vid utnyttjandet utilization of such resources. av sådana resurser. Detta This Protocol shall also apply protokoll ska även vara to traditional knowledge tillämpligt på traditionella associated with genetic kunskaper som rör genetiska resources within the scope of resurser inom tillämpnings- the Convention and to the området för konventionen och benefits arising from the på den nytta som uppstår vid utilization of such knowledge. utnyttjandet av sådana kunskaper.

Bilaga 1

Artikel 4 Article 4

FÖRHÅLLANDE TILL RELATIONSHIP WITH INTERNATIONELLA INTERNATIONAL ÖVERENSKOMMELSER AGREEMENTS AND OCH INSTRUMENT INSTRUMENTS 1. Bestämmelserna i detta 1. The provisions of this protokoll ska inte påverka de Protocol shall not affect the rättigheter och skyldigheter rights and obligations of any som någon part har enligt Party deriving from any annan befintlig internationell existing international agreement, överenskommelse, förutom då except where the exercise of utövandet av sådana rättig- those rights and obligations heter och skyldigheter allvar- would cause a serious damage ligt skulle skada eller hota den or threat to biological diversity. biologiska mångfalden. Denna This paragraph is not intended punkt är inte avsedd att skapa to create a hierarchy between en rangordning mellan detta this Protocol and other protokoll och andra interna- international instruments. tionella instrument. 2. Ingenting i detta proto- 2. Nothing in this Protocol koll ska hindra parterna från shall prevent the Parties from att utveckla och genomföra developing and implementing andra relevanta internationella other relevant international överenskommelser, inklusive agreements, including other andra specialiserade överens- specialized access and kommelser om tillträde och benefit-sharing agreements, fördelning av nytta, förutsatt provided that they are att de samverkar med och inte supportive of and do not run strider mot målen i konven- counter to the objectives of tionen och detta protokoll. the Convention and this Protocol. 3. Detta protokoll ska ge- 3. This Protocol shall be nomföras så att det samverkar implemented in a mutually med andra internationella in- supportive manner with other strument som är relevanta för international instruments detta protokoll. Vederbörlig relevant to this Protocol. Due hänsyn ska tas till pågående regard should be paid to arbete eller metoder som är useful and relevant ongoing användbara och relevanta i work or practices under such sådana internationella instru- international instruments and ment och relevanta internatio- relevant international nella organisationer, förutsatt organizations, provided that att de samverkar med och inte they are supportive of and do strider mot målen i konven- not run counter to the tionen och detta protokoll. objectives of the Convention and this Protocol.

Bilaga 1 4. Detta protokoll är ett in- 4. This Protocol is the strument för att genomföra instrument for the bestämmelserna i konvention- implementation of the access en om tillträde och fördelning and benefit-sharing provisions av nytta. I fall där ett specia- of the Convention. Where a liserat internationellt instru- specialized international ment om tillträde och för- access and benefit-sharing delning av nytta gäller och instrument applies that is som är förenligt med, och inte consistent with, and does not strider mot målen i konven- run counter to the objectives tionen och detta protokoll, of the Convention and this gäller inte detta protokoll för Protocol, this Protocol does den eller de parter i det spe- not apply for the Party or cialiserade instrumentet för Parties to the specialized den specifika genetiska resurs instrument in respect of the som omfattas av och för det specific genetic resource specialiserade instrumentets covered by and for the ändamål. purpose of the specialized instrument.

Artikel 5 Article 5

RÄTTVIS OCH SKÄLIG FAIR AND EQUITABLE FÖRDELNING AV NYTTA BENEFIT-SHARING 1. I enlighet med artikel 1. In accordance with Article 15.3 och 7 i konventionen ska 15, paragraphs 3 and 7 of the den nytta som uppstår vid Convention, benefits arising utnyttjande av genetiska re- from the utilization of genetic surser samt efterföljande resources as well as tillämpningar och kommersia- subsequent applications and lisering delas rättvist och skä- commercialization shall be ligt med den part som till- shared in a fair and equitable handahåller sådana resurser way with the Party providing och som är ursprungslandet such resources that is the för sådana resurser eller en country of origin of such part som har förvärvat de resources or a Party that has genetiska resurserna i enlighet acquired the genetic resources med konventionen. Sådan för- in accordance with the delning ska ske enligt gemen- Convention. Such sharing samt överenskomna villkor. shall be upon mutually agreed terms. 2. Varje part ska, på lämp- 2. Each Party shall take ligt sätt, vidta lagstiftnings- legislative, administrative or mässiga, administrativa eller policy measures, as appropriate, politiska åtgärder i syfte att with the aim of ensuring that säkerställa att den nytta som benefits arising from the uppstår vid utnyttjande av ge- utilization of genetic resources netiska resurser som innehas that are held by indigenous av ursprungliga och lokala and local communities, in samhällen, i enlighet med na- accordance with domestic 62 tionell lagstiftning om fast- legislation regarding the

ställda rättigheter för dessa established rights of these Bilaga 1 ursprungliga och lokala sam- indigenous and local hällen över dessa genetiska communities over these resurser, ska fördelas på ett genetic resources, are shared rättvist och skäligt sätt med de in a fair and equitable way berörda samhällena enligt ge- with the communities mensamt överenskomna vill- concerned, based on mutually kor. agreed terms. 3. För att genomföra punkt 3. To implement paragraph 1 ovan ska varje part, på 1 above, each Party shall take lämpligt sätt, vidta lagstift- legislative, administrative or ningsmässiga, administrativa policy measures, as appropriate. eller politiska åtgärder. 4. Nytta kan utgöras av 4. Benefits may include monetär och icke-monetär monetary and non-monetary nytta, inklusive men inte benefits, including but not begränsat till vad som för- limited to those listed in the tecknas i bilagan. Annex. 5. Varje part ska, på lämp- 5. Each Party shall take ligt sätt, vidta lagstiftnings- legislative, administrative or mässiga, administrativa eller policy measures as appropriate, politiska åtgärder för att den in order that the benefits nytta som uppstår vid utnytt- arising from the utilization of jande av traditionella kunska- traditional knowledge associated per som rör genetiska resurser with genetic resources are fördelas på ett rättvist skäligt shared in a fair and equitable sätt med ursprungliga och way with indigenous and local lokala samhällen som innehar communities holding such dessa kunskaper. Sådan för- knowledge. Such sharing delning ska ske enligt gemen- shall be upon mutually agreed samt överenskomna villkor. terms.

Bilaga 1

Artikel 6 Article 6

TILLTRÄDE TILL ACCESS TO GENETIC GENETISKA RESURSER RESOURCES 1. Vid utövandet av suveräna 1. In the exercise of sovereign rättigheter över naturtillgån- rights over natural resources, gar, och i enlighet med natio- and subject to domestic nell lagstiftning om tillträde access and benefit-sharing och fördelning av nytta eller legislation or regulatory myndighetskrav, ska tillträde requirements, access to till genetiska resurser för de- genetic resources for their ras utnyttjande vara föremål utilization shall be subject to för ett i förväg lämnat infor- the prior informed consent of merat medgivande från den the Party providing such part som tillhandahåller såda- resources that is the country na resurser som ursprungsland of origin of such resources or eller en part som har förvärvat a Party that has acquired the de genetiska resurserna i en- genetic resources in accordance lighet med konventionen, om with the Convention, unless inte annat beslutas av den par- otherwise determined by that ten. Party. 2. I enlighet med nationell 2. In accordance with lagstiftning, ska varje part på domestic law, each Party shall lämpligt sätt vidta åtgärder i take measures, as appropriate, syfte att säkerställa att ett i with the aim of ensuring that förväg informerat medgivan- the prior informed consent or de eller godkännande och del- approval and involvement of tagande av ursprungliga och indigenous and local lokala samhällen erhålls för communities is obtained for tillträde till genetiska resurser access to genetic resources där de har rätt att bevilja till- where they have the träde till sådana resurser. established right to grant access to such resources. 3. I enlighet med punkt 1 3. Pursuant to paragraph 1 ovan ska varje part som krä- above, each Party requiring ver i förväg lämnat informerat prior informed consent shall medgivande på lämpligt sätt take the necessary legislative, vidta nödvändiga lagstift- administrative or policy ningsmässiga, administrativa measures, as appropriate, to: eller politiska åtgärder för att a) tillhandahålla rättssäker- (a) Provide for legal certainty, het, tydlighet och insyn i na- clarity and transparency of tionell lagstiftning om till- their domestic access and träde och fördelning av nytta benefit-sharing legislation or eller myndighetskrav, regulatory requirements; b) tillhandahålla rättvisa (b) Provide for fair and nonoch icke-godtyckliga regler arbitrary rules and procedures och förfaranden för tillträde on accessing genetic resources; till genetiska resurser,

c) tillhandahålla informa- (c) Provide information on Bilaga 1 tion om hur man ansöker om how to apply for prior informerat medgivande, informed consent; d) tillhandahålla ett klart (d) Provide for a clear and och tydligt skriftligt beslut av transparent written decision en behörig nationell myndig- by a competent national het, på ett kostnadseffektivt authority, in a cost-effective sätt och inom rimlig tid, manner and within a reasonable period of time; e) sörja för att vid tiden för (e) Provide for the issuance tillträdet utfärda ett tillstånd at the time of access of a eller motsvarande som bevis permit or its equivalent as för beslutet att lämna infor- evidence of the decision to merat medgivande och för de grant prior informed consent gemensamt överenskomna and of the establishment of villkoren, samt meddela för- mutually agreed terms, and medlingsinstitutionen för notify the Access and Benefittillträde och fördelning av sharing Clearing-House nytta, accordingly; f) om tillämpligt, och i en- (f) Where applicable, and lighet med nationell lagstift- subject to domestic legislation, ning, fastställa kriterier set out criteria and/or processes och/eller förfaranden för att for obtaining prior informed erhålla informerat med- consent or approval and givande eller godkännande involvement of indigenous och deltagande av ursprungs- and local communities for och lokalsamhällen för access to genetic resources; tillträde till genetiska resurser, and och g) upprätta tydliga regler (g) Establish clear rules and och förfaranden för att kräva procedures for requiring and och upprätta gemensamt establishing mutually agreed överenskomna villkor. Sådana terms. Such terms shall be set villkor ska upprättas skrift- out in writing and may ligen och kan bland annat include, inter alia : inbegripa i) en tvistlösningsklausul, (i) A dispute settlement clause; ii) villkor om fördelning av (ii) Terms on benefitnytta, även i förhållande till sharing, including in relation immateriella rättigheter, to intellectual property rights; iii) villkor om användning (iii) Terms on subsequent av tredje man, om tillämpligt, third-party use, if any; and och iv) villkor om förändrad av- (iv) Terms on changes of sikt, om tillämpligt. intent, where applicable.

Bilaga 1 Artikel 7 Article 7 TILLGÅNG TILL ACCESS TO TRADITIONELLA TRADITIONAL KUNSKAPER SOM RÖR KNOWLEDGE GENETISKA RESURSER ASSOCIATED WITH GENETIC RESOURCES I enlighet med nationell lag- In accordance with domestic stiftning ska varje part på law, each Party shall take lämpligt sätt vidta åtgärder i measures, as appropriate, with syfte att säkerställa att till- the aim of ensuring that gång till traditionella kunska- traditional knowledge associated per som rör genetiska resurser with genetic resources that is som innehas av ursprungliga held by indigenous and local och lokala samhällen sker communities is accessed with med på förväg lämnat infor- the prior and informed merat medgivande eller god- consent or approval and kännande och deltagande av involvement of these indigenous dessa ursprungliga och lokala and local communities, and samhällen, och att det sker en- that mutually agreed terms ligt gemensamt överenskom- have been established. na villkor.

Artikel 8 Article 8

SÄRSKILDA SPECIAL ÖVERVÄGANDEN CONSIDERATIONS Vid framtagandet och genom- In the development and förandet av lagstiftning eller implementation of its access myndighetskrav om tillträde and benefit-sharing legislation och fördelning av nytta ska or regulatory requirements, varje part each Party shall: a) skapa förutsättningar för (a) Create conditions to att främja och uppmuntra promote and encourage forskning som bidrar till ett research which contributes to bevarande och ett hållbart the conservation and sustainable nyttjande av biologisk mång- use of biological diversity, fald, i synnerhet i utvecklings- particularly in developing länder, bland annat genom countries, including through förenklade åtgärder för till- simplified measures on access träde för icke-kommersiella for non-commercial research forskningsändamål, med be- purposes, taking into account aktande av behovet av att han- the need to address a change tera en förändring av avsikten of intent for such research; med sådan forskning,

b) ta vederbörlig hänsyn till (b) Pay due regard to cases Bilaga 1 fall av befintliga eller förestå- of present or imminent ende kritiska situationer som emergencies that threaten or hotar eller skadar människors, damage human, animal or djurs och växters hälsa, som plant health, as determined fastställts nationellt eller in- nationally or internationally. ternationellt. Parterna får ta Parties may take into hänsyn till behovet av ett consideration the need for snabbt tillträde till genetiska expeditious access to genetic resurser och en snabb och resources and expeditious fair rättvis och skälig fördelning and equitable sharing of av den nytta som uppstår vid benefits arising out of the use utnyttjande av sådana geneti- of such genetic resources, ska resurser, inklusive till- including access to affordable gång till överkomliga behand- treatments by those in need, lingar för behövande, särskilt especially in developing i utvecklingsländer, countries; c) beakta vikten av gene- (c) Consider the importance tiska resurser för livsmedel of genetic resources for food och jordbruk och deras sär- and agriculture and their skilda roll för livsmedelsför- special role for food security. sörjningen.

Artikel 9 Article 9

BIDRA TILL BEVARANDE CONTRIBUTION TO OCH HÅLLBART CONSERVATION AND NYTTJANDE SUSTAINABLE USE Parterna ska uppmuntra de The Parties shall encourage som använder och de som till- users and providers to direct handahåller den direkta nytta benefits arising from the som uppstår vid utnyttjande utilization of genetic resources av genetiska resurser för att towards the conservation of bevara den biologiska mång- biological diversity and the falden och för ett hållbart sustainable use of its nyttjande av dess bestånds- components. delar.

Bilaga 1

Artikel 10 Article 10

GLOBAL MULTILATERAL GLOBAL MULTILATERAL MEKANISM FÖR BENEFIT-SHARING FÖRDELNING AV NYTTA MECHANISM Parterna ska överväga be- Parties shall consider the need hovet av och villkoren för en for and modalities of a global global multilateral mekanism multilateral benefit-sharing för fördelning av nytta för att mechanism to address the fair hantera en rättvis och skälig and equitable sharing of fördelning av den nytta som benefits derived from the uppstår vid utnyttjande av ge- utilization of genetic resources netiska resurser och traditio- and traditional knowledge nella kunskaper som rör gene- associated with genetic tiska resurser som före- resources that occur in kommer i gränsöverskridande transboundary situations or situationer eller för vilka det for which it is not possible to inte är möjligt att lämna eller grant or obtain prior informed erhålla informerat medgivan- consent. The benefits shared de. Nyttan som delas av an- by users of genetic resources vändare av genetiska resurser and traditional knowledge och traditionella kunskaper associated with genetic som rör genetiska resurser ge- resources through this nom denna mekanism ska an- mechanism shall be used to vändas för att globalt stödja support the conservation of bevarandet av en biologisk biological diversity and the mångfald och för ett hållbart sustainable use of its nyttjande av dess bestånds- components globally. delar.

Artikel 11 Article 11

INTERNATIONELLT TRANSBOUNDARY SAMARBETE COOPERATION 1. I de fall samma genetiska 1. In instances where the resurser hittas in situ inom same genetic resources are territoriet hos mer än en part, found in situ within the ska dessa parter sträva efter territory of more than one att på lämpligt sätt samarbeta Party, those Parties shall med deltagande av berörda endeavour to cooperate, as ursprungliga och lokala sam- appropriate, with the hällen, i förekommande fall, i involvement of indigenous syfte att genomföra detta pro- and local communities tokoll. concerned, where applicable, with a view to implementing this Protocol.

2. Om samma traditionella 2. Where the same traditional Bilaga 1 kunskaper som rör genetiska knowledge associated with resurser delas av en eller flera genetic resources is shared by ursprungliga och lokala sam- one or more indigenous and hällen hos flera av parterna, local communities in several ska dessa parter sträva efter Parties, those Parties shall att, på lämpligt sätt, samar- endeavour to cooperate, as beta med deltagande av berör- appropriate, with the da ursprungliga och lokala involvement of the indigenous samhällen i syfte att genom- and local communities föra målet för detta protokoll. concerned, with a view to implementing the objective of this Protocol.

Artikel 12 Article 12

TRADITIONELLA TRADITIONAL KUNSKAPER SOM RÖR KNOWLEDGE GENETISKA RESURSER ASSOCIATED WITH GENETIC RESOURCES 1. Vid genomförandet av sina 1. In implementing their skyldigheter enligt detta pro- obligations under this Protocol, tokoll ska parterna i enlighet Parties shall in accordance med nationell lagstiftning be- with domestic law take into akta ursprungliga och lokala consideration indigenous and samhällen sedvanerätt, sam- local communities’ customary hällsregler och förfaranden, i laws, community protocols förekommande fall, med av- and procedures, as applicable, seende på traditionella kun- with respect to traditional skaper som rör genetiska re- knowledge associated with surser. genetic resources. 2. Parterna ska med effek- 2. Parties, with the effective tivt deltagande av berörda ur- participation of the indigenous sprungliga och lokala sam- and local communities hällen inrätta mekanismer för concerned, shall establish att informera potentiella an- mechanisms to inform vändare av traditionella kun- potential users of traditional skaper som rör genetiska re- knowledge associated with surser om deras skyldigheter, genetic resources about their inklusive åtgärder som görs obligations, including measures tillgängliga genom förmed- as made available through the lingsinstitutionen för tillträde Access and Benefit-sharing och rättvis och skälig fördel- Clearing-House for access to ning av den nytta som uppstår and fair and equitable sharing vid utnyttjandet av sådana of benefits arising from the kunskaper. utilization of such knowledge.

Bilaga 1 3. Parterna ska sträva efter 3. Parties shall endeavour to att, på lämpligt sätt, stödja support, as appropriate, the utvecklingen hos ursprungliga development by indigenous och lokala samhällen, inklusi- and local communities, ve kvinnor inom dessa sam- including women within these hällen, med communities, of: a) samhällsregler i fråga om (a) Community protocols in tillgång till traditionella kun- relation to access to traditional skaper som rör genetiska re- knowledge associated with surser och rättvis och skälig genetic resources and the fair fördelning av den nytta som and equitable sharing of uppstår vid utnyttjande av så- benefits arising out of the dana kunskaper, utilization of such knowledge; b) minimikrav för gemen- (b) Minimum requirements samt överenskomna villkor for mutually agreed terms to för att säkra en rättvis och secure the fair and equitable skälig fördelning av den nytta sharing of benefits arising som uppstår vid utnyttjande from the utilization of av traditionella kunskaper traditional knowledge associated som rör genetiska resurser, with genetic resources; and och c) mallar med avtalsklausu- (c) Model contractual ler för fördelning av den nytta clauses for benefit-sharing som uppstår vid utnyttjande arising from the utilization of av traditionella kunskaper traditional knowledge associated som rör genetiska resurser. with genetic resources. 4. Parterna ska vid genom- 4. Parties, in their förandet av detta protokoll i implementation of this Protocol, möjligaste mån inte begränsa shall, as far as possible, not det sedvanliga nyttjandet och restrict the customary use and utbytet av genetiska resurser exchange of genetic resources och därmed förbundna tradi- and associated traditional tionella kunskaper inom och knowledge within and mellan ursprungliga och loka- amongst indigenous and local la samhällen i enlighet med communities in accordance målen i konventionen. with the objectives of the Convention.

Artikel 13 Article 13

NATIONELLA NATIONAL FOCAL KONTAKTPUNKTER OCH POINTS AND COMPETENT BEHÖRIGA NATIONELLA NATIONAL AUTHORITIES MYNDIGHETER 1. Varje part ska utse en na- 1. Each Party shall designate tionell kontaktpunkt för till- a national focal point on träde och fördelning av nytta. access and benefit-sharing. Den nationella kontaktpunk- The national focal point shall ten ska göra information make information available as tillgänglig enligt följande: follows:

a) För sökande som önskar (a) For applicants seeking Bilaga 1 tillträde till genetiska resurser access to genetic resources, ska det finnas information om information on procedures for förfaranden för att erhålla in- obtaining prior informed formerat medgivande och om consent and establishing att upprätta gemensamt över- mutually agreed terms, enskomna villkor, inklusive including benefit-sharing; fördelning av nytta. b) För sökande som vill få (b) For applicants seeking tillgång till traditionella kun- access to traditional knowledge skaper som rör genetiska re- associated with genetic surser ska det, när så är möj- resources, where possible, ligt, på lämpligt sätt finnas in- information on procedures for formation om förfaranden för obtaining prior informed att erhålla informerat med- consent or approval and givande eller godkännande involvement, as appropriate, och deltagande av ursprung- of indigenous and local liga och lokala samhällen och communities and establishing om att upprätta gemensamt mutually agreed terms överenskomna villkor. including benefit-sharing; and c) Information om behöriga (c) Information on competent nationella myndigheter, rele- national authorities, relevant vanta ursprungliga och lokala indigenous and local samhällen och relevanta communities and relevant aktörer. stakeholders. Den nationella kontakt- The national focal point punkten ska ansvara för kon- shall be responsible for takten med sekretariatet. liaison with the Secretariat. 2. Varje part ska utse en 2. Each Party shall designate eller flera behöriga nationella one or more competent national myndigheter för tillträde och authorities on access and fördelning av nytta. De behö- benefit-sharing. Competent riga nationella myndigheterna national authorities shall, in ska, i enlighet med tillämpliga accordance with applicable nationella lagstiftningsmässi- national legislative, ga, administrativa eller politi- administrative or policy ska åtgärder, ansvara för att measures, be responsible for bevilja tillträde eller, i före- granting access or, as kommande fall, utfärda skrift- applicable, issuing written liga bevis om att tillträdes- evidence that access kraven är uppfyllda och an- requirements have been met svara för att ge råd om and be responsible for tillämpliga förfaranden och advising on applicable krav för att erhålla informerat procedures and requirements medgivande och upprätta ge- for obtaining prior informed mensamt överenskomna vill- consent and entering into kor. mutually agreed terms.

Bilaga 1 3. En part kan utse en enda 3. A Party may designate a myndighet för att utföra båda single entity to fulfil the uppgifterna som kontaktpunkt functions of both focal point och behörig nationell myndig- and competent national het. authority. 4. Senast den dagen som 4. Each Party shall, no later detta protokoll träder i kraft than the date of entry into ska varje part meddela sekre- force of this Protocol for it, tariatet om kontaktuppgifterna notify the Secretariat of the till den nationella kontakt- contact information of its punkten och den behöriga national focal point and its nationella myndigheten eller competent national authority de behöriga nationella myn- or authorities. Where a Party digheterna. Om en part utser designates more than one fler än en behörig nationell competent national authority, myndighet ska den meddela it shall convey to the Secretariat, sekretariatet relevant informa- with its notification thereof, tion om dessa myndigheters relevant information on the respektive ansvarsområden. I respective responsibilities of förekommande fall ska denna those authorities. Where information åtminstone ange applicable, such information vilken behörig myndighet som shall, at a minimum, specify ansvarar för eftersökta geneti- which competent authority is ska resurser. Varje part ska responsible for the genetic omedelbart meddela sekre- resources sought. Each Party tariatet om man utser en shall forthwith notify the annan nationell kontaktpunkt Secretariat of any changes in eller ändrar kontaktuppgifter the designation of its national eller ansvarsområden vid den focal point or in the contact behöriga nationella myndig- information or responsibilities heten eller de behöriga natio- of its competent national nella myndigheterna. authority or authorities. 5. Sekretariatet ska göra in- 5. The Secretariat shall formation som erhålls enligt make information received punkt 4 ovan tillgänglig via pursuant to paragraph 4 above förmedlingsinstitutionen för available through the Access tillträde och fördelning av and Benefit-sharing Clearingnytta. House.

Bilaga 1

Artikel 14 Article 14

FÖRMEDLINGSINSTITU- THE ACCESS AND TION FÖR TILLTRÄDE BENEFIT-SHARING OCH FÖRDELNING AV CLEARING-HOUSE AND NYTTA OCH INFORMATION-SHARING INFORMATIONSUTBYTE 1. Härmed inrättas en förmed- 1. An Access and Benefitlingsinstitution för tillträde sharing Clearing-House is och fördelning av nytta som hereby established as part of en del av förmedlingsmeka- the clearing-house mechanism nismen enligt artikel 18.3 i under Article 18, paragraph 3, konventionen. Den ska fun- of the Convention. It shall gera som en samlingspunkt serve as a means for sharing för utbyte av information som of information related to rör tillträde och fördelning av access and benefit-sharing. In nytta. Den ska särskilt ge till- particular, it shall provide gång till information från access to information made varje part om genomförandet available by each Party relevant av detta protokoll. to the implementation of this Protocol. 2. Utan att det påverkar se- 2. Without prejudice to the kretesskyddet ska varje part protection of confidential ge förmedlingsinstitutionen information, each Party shall för tillträde och fördelning av make available to the Access nytta tillgång till all informa- and Benefit-sharing Clearingtion som krävs enligt detta House any information protokoll samt information required by this Protocol, as som krävs i enlighet med de well as information required beslut som fattats av parts- pursuant to the decisions konferensen som fungerar taken by the Conference of som möte mellan parterna i the Parties serving as the detta protokoll. Informationen meeting of the Parties to this ska omfatta Protocol. The information shall include: a) lagstiftningsmässiga, ad- (a) Legislative, administrative ministrativa och politiska åt- and policy measures on gärder om tillträde och fördel- access and benefit-sharing; ning av nytta, b) information om den na- (b) Information on the tionella kontaktpunkten och national focal point and den behöriga nationella myn- competent national authority digheten eller de behöriga na- or authorities; and tionella myndigheterna, och

Bilaga 1 c) tillstånd eller motsvaran- (c) Permits or their equivalent de som utfärdas vid tidpunk- issued at the time of access as ten för tillträde som bevis för evidence of the decision to beslutet att lämna informerat grant prior informed consent medgivande och för upp- and of the establishment of rättandet av gemensamt över- mutually agreed terms. enskomna villkor. 3 . Ytterligare information, 3. Additional information, if om tillgänglig och på lämpligt available and as appropriate, sätt, kan omfatta may include: a) relevanta behöriga myn- (a) Relevant competent digheter hos ursprungliga och authorities of indigenous and lokala samhällen och informa- local communities, and tion som har beslutats, information as so decided; b) mallar med avtalsklau- (b) Model contractual clauses; suler, c) metoder och verktyg som (c) Methods and tools har utvecklats för att övervaka developed to monitor genetic genetiska resurser, och resources; and d) uppförandekoder och (d) Codes of conduct and exempel på bra arbetsmeto- best practices. der. 4. Verksamhetsvillkoren för 4. The modalities of the förmedlingsinstitutionen för operation of the Access and tillträde och fördelning av Benefit-sharing Clearing-House, nytta, inklusive rapporter om including reports on its verksamheten, ska övervägas activities, shall be considered och beslutas av partskonferen- and decided upon by the sen som fungerar som möte Conference of the Parties mellan parterna i detta proto- serving as the meeting of the koll, och därefter ses över Parties to this Protocol at its regelbundet. first meeting, and kept under review thereafter.

Bilaga 1

Artikel 15 Article 15

EFTERLEVNAD AV COMPLIANCE WITH NATIONELL DOMESTIC LEGISLATION LAGSTIFTNING ELLER OR REGULATORY MYNDIGHETSKRAV SOM REQUIREMENTs ON RÖR TILLTRÄDE OCH ACCESS AND BENEFIT- FÖRDELNING AV NYTTA SHARING 1. Varje part ska vidta lämp- 1. Each Party shall take liga, effektiva och rimliga lag- appropriate, effective and stiftningsmässiga, administra- proportionate legislative, tiva eller politiska åtgärder för administrative or policy att säkerställa att genetiska measures to provide that resurser som utnyttjas inom genetic resources utilized dess jurisdiktion tillträds i en- within its jurisdiction have lighet med i förväg lämnat been accessed in accordance informativt medgivande och with prior informed consent att gemensamt överenskomna and that mutually agreed terms villkor har upprättats, på det have been established, as sätt som krävs av den andra required by the domestic access partens nationella lagstiftning and benefit-sharing legislation eller myndighetskrav om till- or regulatory requirements of träde och fördelning av nytta. the other Party. 2. Parterna ska vidta lämp- 2. Parties shall take liga, effektiva och rimliga åt- appropriate, effective and gärder för att hantera situa- proportionate measures to tioner om de åtgärder som address situations of antagits i enlighet med punkt non-compliance with measures 1 ovan inte efterlevs. adopted in accordance with paragraph 1 above. 3. Parterna ska, i möjligaste 3. Parties shall, as far as mån och på lämpligt sätt, possible and as appropriate, samarbeta vid påstådda över- cooperate in cases of alleged trädelser av nationell lagstift- violation of domestic access ning eller myndighetskrav om and benefit-sharing legislation tillträde och fördelning av or regulatory requirements nytta som avses i punkt 1 referred to in paragraph 1 ovan. above.

Bilaga 1

Artikel 16 Article 16

EFTERLEVNAD AV COMPLIANCE WITH NATIONELL DOMESTIC LEGISLATION LAGSTIFTNING ELLER OR REGULATORY MYNDIGHETSKRAV OM REQUIREMENTS ON TILLTRÄDE OCH ACCESS AND BENEFIT- FÖRDELNING AV NYTTA SHARING FOR FÖR TRADITIONELLA TRADITIONAL KUNSKAPER SOM RÖR KNOWLEDGE GENETISKA RESURSER ASSOCIATED WITH GENETIC RESOURCES 1. Varje part ska på lämpligt 1. Each Party shall take sätt vidta lämpliga, effektiva appropriate, effective and och rimliga lagstiftnings- proportionate legislative, mässiga, administrativa eller administrative or policy politiska åtgärder för att sä- measures, as appropriate, to kerställa att traditionella kun- provide that traditional skaper som rör genetiska re- knowledge associated with surser som utnyttjas inom genetic resources utilized deras jurisdiktion tillträds i within their jurisdiction has enlighet med i förväg lämnat been accessed in accordance informerat medgivande eller with prior informed consent godkännande och deltagande or approval and involvement av ursprungliga och lokala of indigenous and local samhällen och att gemensamt communities and that mutually överenskomna villkor har agreed terms have been upprättats, på det sätt som established, as required by krävs enligt den andra partens domestic access and lagstiftning eller myndighets- benefit-sharing legislation or krav om tillträde och fördel- regulatory requirements of the ning av nytta där sådana ur- other Party where such sprungliga och lokala samhäl- indigenous and local len är belägna. communities are located. 2. Varje part ska vidta 2. Each Party shall take lämpliga, effektiva och rim- appropriate, effective and liga åtgärder för att hantera proportionate measures to situationer om de åtgärder address situations of nonsom antagits i enlighet med compliance with measures punkt 1 ovan inte efterlevs. adopted in accordance with paragraph 1 above. 3. Parterna ska, i möjligaste 3. Parties shall, as far as mån och på lämpligt sätt, possible and as appropriate, samarbeta vid påstådda över- cooperate in cases of alleged trädelser av nationell lagstift- violation of domestic access ning eller myndighetskrav om and benefit-sharing legislation tillträde och fördelning av or regulatory requirements nytta som avses i punkt 1 referred to in paragraph 1 ovan. above.

Bilaga 1

Artikel 17 Article 17

ÖVERVAKNING AV MONITORING THE UTNYTTJANDE AV UTILIZATION OF GENETISKA RESURSER GENETIC RESOURCES 1. För att främja efterlevnad 1. To support compliance, ska varje part på lämpligt sätt each Party shall take measures, vidta åtgärder för att övervaka as appropriate, to monitor and och öka insynen när det gäller to enhance transparency about utnyttjandet av genetiska the utilization of genetic resurser. Sådana åtgärder ska resources. Such measures omfatta shall include: a) att utse en eller flera kon- (a) The designation of one trollpunkter enligt följande: or more checkpoints, as follows: i) Utsedda kontrollpunkter (i) Designated checkpoints ska på lämpligt sätt samla in would collect or receive, as eller ta emot relevant informa- appropriate, relevant tion om informerade medgi- information related to prior vanden, om källan för den informed consent, to the genetiska resursen, om upp- source of the genetic resource, rättandet av gemensamt över- to the establishment of enskomna villkor och/eller mutually agreed terms, and/or utnyttjandet av genetiska to the utilization of genetic resurser, på lämpligt sätt, resources, as appropriate; ii) Varje part ska, på lämp- (ii) Each Party shall, as ligt sätt och utifrån de sär- appropriate and depending on skilda förutsättningarna för en the particular characteristics utsedd kontrollpunkt, kräva of a designated checkpoint, att användare av genetiska require users of genetic resurser tillhandahåller en resources to provide the utsedd kontrollpunkt de upp- information specified in the gifter som anges i punkten above paragraph at a designated ovan. Varje part ska vidta checkpoint. Each Party shall lämpliga, effektiva och politi- take appropriate, effective and ska åtgärder för att hantera proportionate measures to situationer om detta inte efter- address situations of nonlevs. compliance;

Bilaga 1 iii) Sådan information, in- (iii) Such information, klusive internationellt erkända including from internationally intyg om efterlevnad där så- recognized certificates of dana finns, ska på lämpligt compliance where they are sätt och utan att påverka se- available, will, without kretesskyddet, överlämnas till prejudice to the protection of relevanta nationella myndig- confidential information, be heter, till den part som lämnar provided to relevant national informerat medgivande och authorities, to the Party till förmedlingsinstitutionen providing prior informed för tillträde och fördelning av consent and to the Access and nytta. Benefit-sharing Clearing- House, as appropriate; iv) Kontrollpunkterna ska (iv) Check points must be vara effektiva och bör ha effective and should have funktioner som är relevanta functions relevant to för genomförandet av denna implementation of this punkt a. De bör vara relevanta subparagraph (a). They should för utnyttjandet av genetiska be relevant to the utilization resurser, eller för insamlingen of genetic resources, or to the av relevant information under, collection of relevant bland annat , alla steg i forsk- information at, inter alia , any ning, utveckling, innovation, stage of research, development, förberedelser för kommersia- innovation, prelisering och kommersialise- commercialization or ring. commercialization. b) uppmuntra de som an- (b) Encouraging users and vänder och de som tillhanda- providers of genetic resources håller genetiska resurser att to include provisions in införa bestämmelser om ge- mutually agreed terms to share mensamt överenskomna vill- information on the kor för att utbyta information implementation of such terms, om att genomföra sådana including through reporting villkor, inklusive genom rap- requirements; and porteringskrav, och c) uppmuntra användningen (c) Encouraging the use of av kostnadseffektiva kommu- cost-effective communication nikationsverktyg och -system. tools and systems. 2. Ett tillstånd eller motsva- 2. A permit or its equivalent rande som utfärdats i enlighet issued in accordance with med artikel 6.3 e och som Article 6, paragraph 3 (e) and görs tillgängligt för förmed- made available to the Access lingsinstitutionen för tillträde and Benefit-sharing Clearingoch fördelning av nytta, ska House, shall constitute an utgöra ett internationellt er- internationally recognized känt intyg om efterlevnad. certificate of compliance.

3. Ett internationellt erkänt 3. An internationally Bilaga 1 intyg om efterlevnad ska recognized certificate of fungera som bevis för att den compliance shall serve as genetiska resursen som evidence that the genetic intyget omfattar har tillträtts i resource which it covers has enlighet med ett i förväg läm- been accessed in accordance nat informerat medgivande with prior informed consent och att gemensamt överens- and that mutually agreed komna villkor har upprättats terms have been established, på det sätt som krävs enligt as required by the domestic den nationella lagstiftningen access and benefit-sharing eller myndighetskrav om till- legislation or regulatory träde och fördelning av nytta requirements of the Party hos den part som lämnar in- providing prior informed formerat medgivande. consent. 4. Det internationellt erkän- 4. The internationally da intyget om efterlevnad ska recognized certificate of innehålla följande uppgifter, compliance shall contain the om de inte är konfidentiella: following minimum information when it is not confidential: a) Utfärdande myndighet. (a) Issuing authority; b) Datum för utfärdande. (b) Date of issuance; c) Tillhandahållare. (c) The provider; d) En unik identifiering för (d) Unique identifier of the intyget. certificate; e) Information om den per- (e) The person or entity to son eller myndighet som har whom prior informed consent beviljats informerat medgi- was granted; vande. f) Ämne eller genetiska re- (f) Subject-matter or genetic surser som omfattas av in- resources covered by the tyget. certificate; g) En bekräftelse om att ge- (g) Confirmation that mensamt överenskomma mutually agreed terms were villkor har upprättats. established; h) En bekräftelse om att (h) Confirmation that prior informerat medgivande har informed consent was inhämtats. obtained; and i) Kommersiell och/eller (i) Commercial and/or nonicke-kommersiell användning. commercial use.

Bilaga 1

Artikel 18 Article 18

EFTERLEVNAD AV COMPLIANCE WITH GEMENSAMT MUTUALLY AGREED ÖVERENSKOMNA TERMS VILLKOR 1. Vid genomförandet av 1. In the implementation of artikel 6.3 g i och artikel 7, Article 6, paragraph 3 (g) (i) ska parterna uppmuntra de and Article 7, each Party shall som tillhandahåller och de encourage providers and users som utnyttjar genetiska resur- of genetic resources and/or ser och/eller traditionella kun- traditional knowledge associated skaper som rör genetiska re- with genetic resources to surser att införa bestämmelser include provisions in mutually om gemensamt överenskomna agreed terms to cover, where villkor som när så är lämpligt appropriate, dispute resolution omfattar tvistlösning inklu- including: sive a) den jurisdiktion som ska (a) The jurisdiction to hantera tvistlösningsproces- which they will subject any ser, dispute resolution processes; b) den tillämpliga lagen, (b) The applicable law; och/eller and / or c) möjligheter till alternativ (c) Options for alternative tvistlösning som medling eller dispute resolution, such as skiljedom. mediation or arbitration. 2. Varje part ska säkerställa 2. Each Party shall ensure att det finns möjligheter att that an opportunity to seek söka upprättelse i deras rätts- recourse is available under system, som överensstämmer their legal systems, consistent med tillämpliga rättsliga krav, with applicable jurisdictional vid tvister som uppstår i fråga requirements, in cases of om gemensamt överenskomna disputes arising from villkor. mutually agreed terms. 3. Varje part ska på lämp- 3. Each Party shall take ligt sätt vidta effektiva åtgär- effective measures, as der i fråga om appropriate, regarding: a) tillgång till rättslig pröv- (a) Access to justice; and ning, och b) användning av mekanis- (b) The utilization of mer om ömsesidigt erkännan- mechanisms regarding mutual de och verkställighet av ut- recognition and enforcement ländska domar och skilje- of foreign judgments and domar. arbitral awards.

4. Denna artikels effektivi- 4. The effectiveness of this Bilaga 1 tet ska utvärderas av parts- article shall be reviewed by konferensen som fungerar the Conference of the Parties som möte mellan parterna i serving as the meeting of the detta protokoll i enlighet med Parties to this Protocol in artikel 31 i detta protokoll. accordance with Article 31 of this Protocol.

Artikel 19 Article 19

MALLAR MED MODEL CONTRACTUAL AVTALSKLAUSULER CLAUSES 1. Varje part ska på lämpligt 1. Each Party shall encourage, sätt uppmuntra utvecklingen, as appropriate, the development, uppdateringen och använd- update and use of sectoral and ningen av sektoriella och sek- cross-sectoral model contractual torsövergripande mallar med clauses for mutually agreed avtalsklausuler för gemen- terms. samt överenskomna villkor. 2. Partskonferensen som 2. The Conference of the fungerar som möte mellan Parties serving as the meeting parterna i detta protokoll ska of the Parties to this Protocol regelbundet skaffa sig en upp- shall periodically take stock fattning om användningen av of the use of sectoral and sektoriella och sektorsövergri- cross-sectoral model contractual pande mallar med avtalsklau- clauses. suler.

Artikel 20 Article 20

UPPFÖRANDEKODER, CODES OF CONDUCT, RIKTLINJER OCH BRA GUIDELINES AND BEST ARBETSMETODER PRACTICES AND/OR OCH/ELLER STANDARDS STANDARDER 1. Varje part ska på lämpligt 1. Each Party shall encourage, sätt uppmuntra utvecklingen, as appropriate, the development, uppdateringen och använd- update and use of voluntary ningen av frivilliga uppföran- codes of conduct, guidelines dekoder, riktlinjer och bra and best practices and/or arbetsmetoder och/eller stan- standards in relation to access darder i samband med till- and benefit-sharing. träde och fördelning av nytta.

Bilaga 1 2. Den partskonferens som 2. The Conference of the fungerar som möte mellan Parties serving as the meeting parterna i detta protokoll ska of the Parties to this Protocol regelbundet skaffa sig en upp- shall periodically take stock fattning om användningen av of the use of voluntary codes frivilliga uppförandekoder, of conduct, guidelines and riktlinjer och bra arbetsmeto- best practices and/or standards der och/eller standarder och and consider the adoption of överväga att anta specifika specific codes of conduct, uppförandekoder, riktlinjer guidelines and best practices och bra arbetsmetoder and/or standards. och/eller standarder.

Artikel 21 Article 21

ÖKAD MEDVETENHET AWARENESS-RAISING Varje part ska vidta åtgärder Each Party shall take för att höja medvetenheten measures to raise awareness om vikten av genetiska resur- of the importance of genetic ser och traditionella kunska- resources and traditional per som rör genetiska resurser knowledge associated with och frågor om tillträde och genetic resources, and related fördelning av nytta. Sådana access and benefit-sharing åtgärder kan bland annat issues. Such measures may omfatta att include, inter alia : a) främja detta protokoll (a) Promotion of this och dess mål, Protocol, including its objective; b) organisera möten med (b) Organization of meetings ursprungliga och lokala sam- of indigenous and local hällen och relevanta aktörer, communities and relevant stakeholders; c) upprätta och underhålla (c) Establishment and en hjälptjänst för ursprungliga maintenance of a help desk och lokala samhällen och re- for indigenous and local levanta aktörer, communities and relevant stakeholders; d) sprida information via en (d) Information dissemination nationell förmedlingsinstitu- through a national clearingtion, house; e) främja frivilliga uppfö- (e) Promotion of voluntary randekoder, riktlinjer och bra codes of conduct, guidelines arbetsmetoder och/eller and best practices and/or standarder i samråd med ur- standards in consultation with sprungs- och lokalsamhällen indigenous and local och relevanta aktörer, communities and relevant stakeholders; f) på lämpligt sätt främja (f) Promotion of, as nationella, regionala och in- appropriate, domestic, regional ternationella erfarenhets- and international exchanges 82 utbyten, of experience;

g) utbilda de som använder (g) Education and training Bilaga 1 och de som tillhandahåller of users and providers of genetiska resurser och tradi- genetic resources and traditional tionella kunskaper som rör knowledge associated with genetiska resurser om deras genetic resources about their skyldigheter vid tillträde och access and benefit-sharing fördelning av nytta, obligations; h) involvera ursprungliga (h) Involvement of indigenous och lokala samhällen och re- and local communities and levanta aktörer igenomföran- relevant stakeholders in the det av detta protokoll, och implementation of this Protocol; and i) höja medvetenheten om (i) Awareness-raising of samhällsregler och förfaran- community protocols and den hos ursprungliga och lo- procedures of indigenous and kala samhällen. local communities.

Artikel 22 Article 22

KAPACITET CAPACITY 1. Parterna ska samarbeta för 1. The Parties shall cooperate att bygga upp och utveckla in the capacity-building, kapacitet och för att förstärka capacity development and mänskliga resurser och insti- strengthening of human tutionell kapacitet för att ef- resources and institutional fektivt genomföra detta proto- capacities to effectively koll i parter som är utveck- implement this Protocol in lingsländer, särskilt hos de developing country Parties, in minst utvecklade länderna och particular the least developed de små östaterna bland dessa, countries and small island och parter med övergångseko- developing States among them, nomier, inklusive genom be- and Parties with economies in fintliga globala, regionala, transition, including through delregionala och nationella existing global, regional, institutioner och organisation- subregional and national er. I det här avseendet bör institutions and organizations. parterna underlätta deltagande In this context, Parties should av ursprungliga och lokala facilitate the involvement of samhällen och relevanta indigenous and local aktörer, inklusive icke-statliga communities and relevant organisationer och den privata stakeholders, including nonsektorn. governmental organizations and the private sector.

Bilaga 1 2. Behovet hos parter som 2. The need of developing är utvecklingsländer, och sär- country Parties, in particular skilt de minst utvecklade län- the least developed countries derna och de små östaterna and small island developing bland dessa, och parter med States among them, and övergångsekonomier, av Parties with economies in finansiella resurser i enlighet transition for financial resources med relevanta bestämmelser i in accordance with the relevant konventionen ska beaktas vid provisions of the Convention kapacitetsuppbyggnad och - shall be taken fully into utveckling för att genomföra account for capacity-building detta protokoll. and development to implement this Protocol. 3. Till grund för lämpliga 3. As a basis for appropriate åtgärder i samband med measures in relation to the genomförandet av detta implementation of this protokoll ska utvecklingslän- Protocol, developing country der, särskilt de minst utveck- Parties, in particular the least lade länderna och de små developed countries and small östaterna bland dessa, och island developing States parter med övergångsekono- among them, and Parties with mier, identifiera sina natio- economies in transition nella kapacitetsbehov och should identify their national prioriteringar genom egna ut- capacity needs and priorities värderingar av den nationella through national capacity selfkapaciteten. I detta arbete ska assessments. In doing so, such sådana parter stödja kapaci- Parties should support the tetsbehov och prioriteringar capacity needs and priorities för ursprungliga och lokala of indigenous and local samhällen och relevanta aktö- communities and relevant rer, såsom de har identifierat stakeholders, as identified by dem, och lägga särskild ton- them, emphasizing the vikt på kvinnors kapacitets- capacity needs and priorities behov och prioriteringar. of women. 4. Till stöd för genomföran- 4. In support of the det av detta protokoll kan ka- implementation of this Protocol, pacitetsuppbyggnad och - capacity-building and utveckling bland annat om- development may address, fatta följande nyckelområden: inter alia , the following key areas: a) Kapacitet att genomföra (a) Capacity to implement, och uppfylla skyldigheterna i and to comply with the detta protokoll. obligations of, this Protocol; b) Kapacitet att förhandla (b) Capacity to negotiate fram gemensamt överenskom- mutually agreed terms; na villkor.

c) Kapacitet att utveckla, (c) Capacity to develop, Bilaga 1 införa och verkställa natio- implement and enforce domestic nella lagstiftningsmässiga, ad- legislative, administrative or ministrativa och politiska åt- policy measures on access gärder om tillträde och fördel- and benefit-sharing; and ning av nytta. d) Länders kapacitet att ut- (d) Capacity of countries to veckla sin endogena forsk- develop their endogenous ningsförmåga för att förädla research capabilities to add sina egna genetiska resurser. value to their own genetic resources. 5. Åtgärder i enlighet med 5. Measures in accordance punkterna 1 till 4 ovan kan with paragraphs 1 to 4 above bland annat omfatta may include, inter alia : a) rättslig och institutionell (a) Legal and institutional utveckling, development; b) att främja jämlikhet och (b) Promotion of equity and rättvisa vid förhandlingar, till fairness in negotiations, such exempel utbildning för att för- as training to negotiate handla gemensamt överens- mutually agreed terms; komna villkor, c) att övervaka och kontrol- (c) The monitoring and lera regelefterlevnad, enforcement of compliance; d) att använda de bästa till- (d) Employment of best gängliga kommunikations- available communication tools verktygen och internetbasera- and Internet-based systems de systemen för aktiviteter i for access and benefit-sharing fråga om tillträde och fördel- activities; ning av nytta, e) att utveckla och använda (e) Development and use of värderingsmetoder, valuation methods; f) bioprospektering med (f) Bioprospecting, associated tillhörande forskning och research and taxonomic studies; taxonomiska studier, g) tekniköverföring samt in- (g) Technology transfer, frastruktur och teknisk kapa- and infrastructure and technical citet för att skapa en hållbar capacity to make such tekniköverföring, technology transfer sustainable; h) att förbättra hur aktivite- (h) Enhancement of the terna för tillträde och fördel- contribution of access and ning av nytta bidrar till att be- benefit-sharing activities to vara den biologiska mångfal- the conservation of biological den och ett hållbart nyttjande diversity and the sustainable av dess beståndsdelar, use of its components; i) särskilda åtgärder för att (i) Special measures to öka kapaciteten hos relevanta increase the capacity of relevant aktörer i fråga om tillträde stakeholders in relation to och fördelning av nytta, och access and benefit-sharing; and

Bilaga 1 j) särskilda åtgärder för att (j) Special measures to öka kapaciteten hos ursprung- increase the capacity of liga och lokala samhällen med indigenous and local tonvikt på att öka kvinnors communities with emphasis kapacitet inom dessa samhäl- on enhancing the capacity of len när det gäller tillträde till women within those genetiska resurser och/eller communities in relation to traditionella kunskaper som access to genetic resources rör genetiska resurser. and/or traditional knowledge associated with genetic resources. 6. Information om initiativ 6. Information on capacityför att skapa och utveckla ka- building and development pacitet på nationell, regional initiatives at national, regional och internationell nivå, i and international levels, enlighet med punkterna 1 till undertaken in accordance 5 ovan, ska tillhandahållas with paragraphs 1 to 5 above, förmedlingsinstitutionen för should be provided to the tillträde och fördelning av Access and Benefit-sharing nytta i syfte att främja sam- Clearing-House with a view verkan och samordning inom to promoting synergy and kapacitetsuppbyggnad och - coordination on capacityutveckling för tillträde och building and development for fördelning av nytta. access and benefit-sharing.

Bilaga 1

Artikel 23 Article 23

TEKNIKÖVERFÖRING, TECHNOLOGY SAMVERKAN OCH TRANSFER, SAMARBETE COLLABORATION AND COOPERATION I enlighet med artiklarna 15, In accordance with Articles 16, 18 och 19 i konventionen 15, 16, 18 and 19 of the ska parterna samverka och Convention, the Parties shall samarbeta inom tekniska och collaborate and cooperate in vetenskapliga forsknings- och technical and scientific research utvecklingsprogram, inklusive and development programmes, bioteknisk forskningsverk- including biotechnological samhet, för att genomföra research activities, as a means målen i detta protokoll. Par- to achieve the objective of terna åtar sig att främja och this Protocol. The Parties uppmuntra tillgången till undertake to promote and teknik för, och överföring av encourage access to technology teknik till, utvecklingsländer, by, and transfer of technology och särskilt de minst utveck- to, developing country Parties, lade länderna och de små in particular the least developed östaterna bland dessa, och countries and small island parter med övergångsekono- developing States among them, mier, för att möjliggöra ut- and Parties with economies in veckling och förstärkning av transition, in order to enable en sund och praktisk teknisk the development and och vetenskaplig grund för att strengthening of a sound and uppnå målen i konventionen viable technological and och detta protokoll. Om möj- scientific base for the ligt och lämpligt ska sådant attainment of the objectives of samarbete äga rum hos och the Convention and this med en part eller de parter Protocol. Where possible and som tillhandahåller genetiska appropriate such collaborative resurser och som är ur- activities shall take place in sprungsland eller ursprungs- and with a Party or the Parties länder för sådana resurser providing genetic resources eller en part eller parter som that is the country or are the har förvärvat de genetiska countries of origin of such resurserna i enlighet med resources or a Party or Parties konventionen. that have acquired the genetic resources in accordance with the Convention.

Bilaga 1

Artikel 24 Article 24

ICKE-PARTER NON-PARTIES Parterna ska uppmuntra icke- The Parties shall encourage parter att följa detta protokoll non-Parties to adhere to this och att bidra med lämplig in- Protocol and to contribute formation till förmedlingsin- appropriate information to the stitutionen för tillträde och Access and Benefit-sharing fördelning av nytta. Clearing-House.

Artikel 25 Article 25

FINANSIELL MEKANISM FINANCIAL MECHANISM OCH FINANSIELLA AND RESOURCES RESURSER 1. Med avseende på finan- 1. In considering financial siella resurser för att genom- resources for the implementation föra detta protokoll ska par- of this Protocol, the Parties terna ta hänsyn till bestäm- shall take into account the melserna i artikel 20 i kon- provisions of Article 20 of the ventionen. Convention. 2. Den finansiella mekanis- 2. The financial mechanism men i konventionen ska vara of the Convention shall be the finansiell mekanism för proto- financial mechanism for this kollet. Protocol. 3. I fråga om kapacitets- 3. Regarding the capacityuppbyggnad och -utveckling building and development som avses i artikel 22 i detta referred to in Article 22 of protokoll ska partskonferen- this Protocol, the Conference sen som fungerar som möte of the Parties serving as the mellan parterna i detta proto- meeting of the Parties to this koll, vid vägledning om den Protocol, in providing guidance finansiella mekanism som with respect to the financial avses i punkt 2 ovan, för över- mechanism referred to in vägande av partskonferensen, paragraph 2 above, for beakta behovet hos parter som consideration by the Conference är utvecklingsländer, och sär- of the Parties, shall take into skilt de minst utvecklade account the need of developing länderna och de små östaterna country Parties, in particular bland dessa, och parter med the least developed countries övergångsekonomier, för fi- and small island developing nansiella resurser, liksom ka- States among them, and of pacitetsbehov och priorite- Parties with economies in ringar hos ursprungliga och transition, for financial lokala samhällen, inklusive resources, as well as the kvinnor inom dessa sam- capacity needs and priorities hällen. of indigenous and local communities, including women within these communities.

4. I samband med punkt 1 4. In the context of paragraph Bilaga 1 ovan ska parterna även beakta 1 above, the Parties shall also behoven hos parter som är ut- take into account the needs of vecklingsländer, och särskilt the developing country de minst utvecklade länderna Parties, in particular the least och de små östaterna bland developed countries and small dessa, och parter med över- island developing States gångsekonomier, i deras among them, and of the Parties ansträngningar för att identi- with economies in transition, fiera och genomföra sina krav in their efforts to identify and på kapacitetsuppbyggnad och implement their capacity- -utveckling för att genomföra building and development detta protokoll. requirements for the purposes of the implementation of this Protocol. 5. Vägledningen om den fi- 5. The guidance to the nansiella mekanismen i kon- financial mechanism of the ventionen för relevanta beslut Convention in relevant av partskonferensen, inklusive decisions of the Conference de beslut som fattats innan of the Parties, including those detta protokoll antagits, ska agreed before the adoption of på motsvarande sätt vara this Protocol, shall apply, tillämplig för bestämmelserna mutatis mutandis , to the i denna artikel. provisions of this Article. 6. Parter som är utvecklade 6. The developed country länder får också tillhanda- Parties may also provide, and hålla, och parter som är ut- the developing country Parties vecklingsländer och parter and the Parties with economies med övergångsekonomier ut- in transition avail themselves nyttja, finansiella resurser och of, financial and other resources andra resurser för att genom- for the implementation of the föra bestämmelserna i proto- provisions of this Protocol kollet genom bilaterala, regio- through bilateral, regional and nala och multilaterala kanaler. multilateral channels.

Artikel 26 Article 26

PARTSKONFERENSEN CONFERENCE OF THE SOM FUNGERAR SOM PARTIES SERVING AS MÖTE MELLAN THE MEETING OF THE PARTERNA I DETTA PARTIES TO THIS PROTOKOLL PROTOCOL 1. Partskonferensen ska fun- 1. The Conference of the gera som möte mellan parter- Parties shall serve as the na i detta protokoll. meeting of the Parties to this Protocol.

Bilaga 1 2. Parter i konventionen 2. Parties to the Convention som inte är parter i detta pro- that are not Parties to this tokoll får delta som observa- Protocol may participate as törer i förhandlingarna vid observers in the proceedings varje möte i partskonferensen of any meeting of the som fungerar som möte Conference of the Parties mellan parterna i detta proto- serving as the meeting of the koll. När partskonferensen Parties to this Protocol. When fungerar som möte mellan the Conference of the Parties parterna i detta protokoll ska serves as the meeting of the beslut enligt detta protokoll Parties to this Protocol, endast fattas av de stater som decisions under this Protocol är parter i det. shall be taken only by those that are Parties to it. 3. När partskonferensen 3. When the Conference of fungerar som möte mellan the Parties serves as the parterna i detta protokoll ska meeting of the Parties to this medlemmar av partskonferen- Protocol, any member of the sens presidium som företräder Bureau of the Conference of en part i konventionen, men the Parties representing a som vid tidpunkten inte är Party to the Convention but, part i detta protokoll, ersättas at that time, not a Party to this av en medlem som ska väljas Protocol, shall be substituted av och bland parterna i detta by a member to be elected by protokoll. and from among the Parties to this Protocol. 4. Partskonferensen som 4. The Conference of the fungerar som möte mellan Parties serving as the meeting parterna i detta protokoll ska of the Parties to this Protocol regelbundet granska genom- shall keep under regular förandet av detta protokoll review the implementation of och ska, inom ramen för sitt this Protocol and shall make, mandat, fatta nödvändiga be- within its mandate, the decisions slut för att främja ett effektivt necessary to promote its genomförande av protokollet. effective implementation. It Den ska utföra de uppgifter shall perform the functions som den tilldelas i detta assigned to it by this Protocol protokoll och ska and shall: a) utfärda rekommendation- (a) Make recommendations er i frågor som är nödvändiga on any matters necessary for för genomförandet av detta the implementation of this protokoll, Protocol; b) inrätta underorgan som (b) Establish such subsidiary bedöms vara nödvändiga för bodies as are deemed necessary att genomföra detta protokoll, for the implementation of this Protocol;

c) söka och utnyttja, när så (c) Seek and utilize, where Bilaga 1 är lämpligt, tjänster och bi- appropriate, the services and stånd, samt information, från cooperation of, and information behöriga internationella orga- provided by, competent nisationer samt mellanstatliga international organizations och icke-statliga organisa- and intergovernmental and tioner, non-governmental bodies; d) fastställa form och tid- (d) Establish the form and punkter för den information the intervals for transmitting som ska lämnas in i enlighet the information to be med artikel 29 i detta proto- submitted in accordance with koll och överväga sådan in- Article 29 of this Protocol and formation liksom rapporter consider such information as från underorgan, well as reports submitted by any subsidiary body; e) överväga och anta änd- (e) Consider and adopt, as ringar i detta protokoll och required, amendments to this dess bilaga, efter behov, samt Protocol and its Annex, as eventuella andra bilagor till well as any additional annexes detta protokoll, som anses to this Protocol, that are nödvändiga för att genomföra deemed necessary for the detta protokoll, och implementation of this Protocol; and f) utöva sådana övriga funk- (f) Exercise such other tioner som kan krävas för att functions as may be required genomföra detta protokoll. for the implementation of this Protocol. 5. Procedurregler för parts- 5. The rules of procedure of konferensen och konvention- the Conference of the Parties ens finansiella bestämmelser and financial rules of the ska tillämpas, på motsvarande Convention shall be applied, sätt, enligt detta protokoll, mutatis mutandis , under this utom när något annat beslutas Protocol, except as may be med konsensus av partskon- otherwise decided by consensus ferensen som fungerar som by the Conference of the möte mellan parterna i detta Parties serving as the meeting protokoll. of the Parties to this Protocol.

Bilaga 1 6. Det första mötet för 6. The first meeting of the partskonferensen som fun- Conference of the Parties gerar som möte mellan parter- serving as the meeting of the na i detta protokoll ska sam- Parties to this Protocol shall mankallas av sekretariatet och be convened by the Secretariat hållas samtidigt med det and held concurrently with första mötet för partskonfe- the first meeting of the rensen som är planerat att Conference of the Parties that hållas efter dagen för proto- is scheduled after the date of kollets ikraftträdande. Senare the entry into force of this ordinarie möten för partskon- Protocol. Subsequent ordinary ferensen som fungerar som meetings of the Conference of möte mellan parterna i detta the Parties serving as the protokoll ska hållas samtidigt meeting of the Parties to this med ordinarie möten för Protocol shall be held partskonferensen, om inte concurrently with ordinary annat beslutas av partskonfe- meetings of the Conference of rensen som fungerar som the Parties, unless otherwise möte mellan parterna i detta decided by the Conference of protokoll. the Parties serving as the meeting of the Parties to this Protocol. 7. Extra möten med parts- 7. Extraordinary meetings konferensen som fungerar of the Conference of the som möte mellan parterna i Parties serving as the meeting detta protokoll ska hållas vid of the Parties to this Protocol sådana andra tider som kan shall be held at such other anses nödvändiga av parts- times as may be deemed konferensen som fungerar necessary by the Conference som möte mellan parterna i of the Parties serving as the detta protokoll, eller på skrift- meeting of the Parties to this lig begäran av någon part, Protocol, or at the written under förutsättning att be- request of any Party, provided gäran inom sex månader efter that, within six months of the det att den delgivits parterna request being communicated av sekretariatet stöds av åt- to the Parties by the minstone en tredjedel av Secretariat, it is supported by parterna. at least one third of the Parties.

8. Förenta nationerna, dess 8. The United Nations, its Bilaga 1 fackorgan och Internationella specialized agencies and the atomenergiorganet, liksom International Atomic Energy varje stat som är medlem eller Agency, as well as any State observatör i dessa och som member thereof or observers inte är part i konventionen, får thereto not party to the företrädas som observatör vid Convention, may be represented möten i partskonferensen som as observers at meetings of fungerar som möte mellan the Conference of the Parties parterna i detta protokoll. serving as the meeting of the Varje annan instans eller Parties to this Protocol. Any myndighet, nationell eller in- body or agency, whether ternationell, statlig eller icke- national or international, statlig, som är behörig inom governmental or nonfrågor som omfattas av detta governmental, that is qualified protokoll och som har medde- in matters covered by this lat sekretariatet om sin önskan Protocol and that has att företrädas som observatör informed the Secretariat of its vid ett möte i partskonferen- wish to be represented at a sen som fungerar som möte meeting of the Conference of mellan parterna i detta proto- the Parties serving as a koll kan ges tillträde, såvida meeting of the Parties to this inte minst en tredjedel av par- Protocol as an observer, may terna motsäger sig detta. Om be so admitted, unless at least inte annat föreskrivs i denna one third of the Parties artikel ska tillträde och del- present object. Except as tagande för observatörer om- otherwise provided in this fattas av de procedurregler Article, the admission and som anges i artikel 5 ovan. participation of observers shall be subject to the rules of procedure, as referred to in paragraph 5 above.

Artikel 27 Article 27

UNDERORGAN SUBSIDIARY BODIES 1. Varje underorgan som in- 1. Any subsidiary body rättas genom eller enligt kon- established by or under the ventionen kan tjäna detta pro- Convention may serve this tokoll, inklusive efter ett be- Protocol, including upon a slut av partskonferensen som decision of the Conference of fungerar som möte mellan the Parties serving as the parterna i detta protokoll. I meeting of the Parties to this varje sådant beslut ska anges Protocol. Any such decision vilka uppgifter som ska ut- shall specify the tasks to be föras. undertaken.

Bilaga 1 2. Parter i konventionen 2. Parties to the Convention som inte är parter i detta pro- that are not Parties to this tokoll får delta som observa- Protocol may participate as törer i förhandlingarna vid observers in the proceedings möten i sådana underorgan. of any meeting of any such När ett underorgan till kon- subsidiary bodies. When a ventionen tjänar som under- subsidiary body of the organ till detta protokoll ska Convention serves as a beslut enligt detta protokoll subsidiary body to this endast fattas av parterna i Protocol, decisions under this detta protokoll. Protocol shall be taken only by Parties to this Protocol. 3. När ett underorgan till 3. When a subsidiary body konventionen utför uppgifter i of the Convention exercises frågor som rör detta protokoll, its functions with regard to ska medlemmar av underorga- matters concerning this nets presidium som företräder Protocol, any member of the en part i konventionen men bureau of that subsidiary body som vid tidpunkten inte är representing a Party to the part i detta protokoll, ersättas Convention but, at that time, av en medlem som ska väljas not a Party to this Protocol, av och bland parterna i shall be substituted by a protokollet. member to be elected by and from among the Parties to this Protocol.

Artikel 28 Article 28

SEKRETARIAT SECRETARIAT 1. Det sekretariat som upp- 1. The Secretariat established rättas genom artikel 24 i kon- by Article 24 of the ventionen ska fungera som Convention shall serve as the sekretariat för detta protokoll. secretariat to this Protocol. 2. Artikel 24.1 i konven- 2. Article 24, paragraph 1, tionen om sekretariatets funk- of the Convention on the tioner ska gälla på motsvaran- functions of the Secretariat de sätt för detta protokoll. shall apply, mutatis mutandis , to this Protocol. 3. I den mån kostnaderna 3. To the extent that they för sekretariatets tjänster för are distinct, the costs of the detta protokoll är urskiljbara secretariat services for this ska parterna i protokollet stå Protocol shall be met by the för dessa. Vid det första mötet Parties hereto. The Conference med partskonferensen som of the Parties serving as the fungerar som möte mellan meeting of the Parties to this parterna i detta protokoll ska Protocol shall, at its first det beslutas om nödvändiga meeting, decide on the budgetmedel för detta. necessary budgetary arrangements to this end.

Bilaga 1

Artikel 29 Article 29

ÖVERVAKNING OCH MONITORING AND RAPPORTERING REPORTING Varje part ska övervaka ge- Each Party shall monitor the nomförandet av sina skyldig- implementation of its heter enligt detta protokoll obligations under this Protocol, och ska, vid tidpunkter och i and shall, at intervals and in format som fastställs av parts- the format to be determined konferensen som fungerar by the Conference of the som möte mellan parterna i Parties serving as the meeting detta protokoll, rapportera till of the Parties to this Protocol, partskonferensen som funge- report to the Conference of the rar som möte mellan parterna Parties serving as the meeting i detta protokoll om vidtagna of the Parties to this Protocol åtgärder för att genomföra on measures that it has taken detta protokoll. to implement this Protocol.

Artikel 30 Article 30

FÖRFARANDEN OCH PROCEDURES AND MEKANISMER FÖR ATT MECHANISMS TO FRÄMJA EFTERLEVNAD PROMOTE COMPLIANCE AV DETTA PROTOKOLL WITH THIS PROTOCOL Partskonferensen som funge- The Conference of the Parties rar som möte mellan parterna serving as the meeting of the i detta protokoll ska vid sitt Parties to this Protocol shall, första möte överväga och at its first meeting, consider godkänna samarbetsförfaran- and approve cooperative den och institutionella meka- procedures and institutional nismer för att främja efterlev- mechanisms to promote nad av bestämmelserna i detta compliance with the provisions protokoll och utreda fall av of this Protocol and to address bristande efterlevnad. Dessa cases of non-compliance. förfaranden och mekanismer These procedures and ska, när så är lämpligt, inbe- mechanisms shall include gripa bestämmelser om att er- provisions to offer advice or bjuda råd eller hjälp. De ska assistance, where appropriate. vara skilda från, och inte på- They shall be separate from, verkas av, förfarandena och and without prejudice to, the mekanismerna för tvistlösning dispute settlement procedures enligt artikel 27 i konven- and mechanisms under Article tionen. 27 of the Convention.

Bilaga 1

Artikel 31 Article 31

BEDÖMNING OCH ASSESSMENT AND ÖVERSYN REVIEW Partskonferensen som funge- The Conference of the Parties rar som möte mellan parterna serving as the meeting of the i detta protokoll ska utvärdera Parties to this Protocol shall protokollets effektivitet fyra undertake, four years after the år efter det att detta protokoll entry into force of this träder i kraft och därefter vid Protocol and thereafter at tidpunkter som fastställs av intervals determined by the partskonferensen som funge- Conference of the Parties rar som möte mellan parterna serving as the meeting of the i detta protokoll. Parties to this Protocol, an evaluation of the effectiveness of this Protocol.

Artikel 32 Article 32

UNDERTECKNANDE SIGNATURE Detta protokoll ska stå öppet This Protocol shall be open för undertecknande av for signature by Parties to the parterna i konventionen vid Convention at the United Förenta nationernas högkvar- Nations Headquarters in New ter i New York från och med York, from 2 February 2011 den 2 februari 2011 till och to 1 February 2012. med den 1 februari 2012.

Artikel 33 Article 33

IKRAFTTRÄDANDE ENTRY INTO FORCE 1. Detta protokoll ska träda i 1. This Protocol shall enter kraft på den nittionde dagen into force on the ninetieth day efter den dag då det femtion- after the date of deposit of the de ratifikations-, godtagande-, fiftieth instrument of ratification, godkännande- eller anslut- acceptance, approval or ningsinstrumentet från stater accession by States or regional eller organisationer för regio- economic integration nal ekonomisk integration organizations that are Parties som är parter i konventionen to the Convention. har deponerats.

2. Detta protokoll ska träda 2. This Protocol shall enter Bilaga 1 i kraft för en stat eller organi- into force for a State or sation för regional ekonomisk regional economic integration integration som ratificerar, organization that ratifies, godtar eller godkänner detta accepts or approves this protokoll eller ansluter sig till Protocol or accedes thereto detta efter deponeringen av after the deposit of the fiftieth det femtionde instrumentet instrument as referred to in som avses i punkt 1 ovan, på paragraph 1 above, on the den nittionde dagen efter den ninetieth day after the date on dag då den staten eller organi- which that State or regional sationen för regional ekono- economic integration misk integration deponerat sitt organization deposits its ratifikations-, godtagande-, instrument of ratification, godkännande- eller anslut- acceptance, approval or ningsinstrument, eller den dag accession, or on the date on då konventionen träder i kraft which the Convention enters för den staten eller organisa- into force for that State or tionen för regional ekonomisk regional economic integration integration, om denna dag är organization, whichever shall den senare. be the later. 3. Vad gäller punkterna 1 3. For the purposes of och 2 ovan får ett instrument paragraphs 1 and 2 above, any som deponeras av en orga- instrument deposited by a nisation för regional ekono- regional economic integration misk integration inte med- organization shall not be räknas i tillägg till de instru- counted as additional to those ment som har deponerats av deposited by member States organisationens medlems- of such organization. stater.

Artikel 34 Article 34

RESERVATIONER RESERVATIONS Inga reservationer får göras No reservations may be made till detta protokoll. to this Protocol.

Artikel 35 Article 35

FRÅNTRÄDE WITHDRAWAL 1. När som helst efter två år 1. At any time after two years från den dag då detta proto- from the date on which this koll har trätt i kraft för en part Protocol has entered into kan denna part frånträda pro- force for a Party, that Party tokollet genom skriftlig un- may withdraw from this derrättelse till depositarien. Protocol by giving written notification to the Depositary.

Bilaga 1 2. Varje sådant frånträde 2. Any such withdrawal ska äga rum efter utgången av shall take place upon expiry ett år från den dag då deposi- of one year after the date of tarien mottagit denna under- its receipt by the Depositary, rättelse eller på sådan senare or on such later date as may dag som kan anges i under- be specified in the notification rättelsen om frånträdet. of the withdrawal.

Artikel 36 Article 36

AUTENTISKA TEXTER AUTHENTIC TEXTS Originalet till detta protokoll, The original of this Protocol, vars arabiska, engelska, of which the Arabic, Chinese, franska, kinesiska, ryska och English, French, Russian and spanska texter har lika giltig- Spanish texts are equally het, ska deponeras hos För- authentic, shall be deposited enta nationernas generalsek- with the Secretary-General of reterare. the United Nations. TILL BEKRÄFTELSE IN WITNESS WHEREOF HÄRAV har undertecknade, the undersigned, being duly därtill vederbörligen bemyn- authorized to that effect, have digade, undertecknat detta signed this Protocol on the protokoll på angivna datum. dates indicated. UPPRÄTTAT i Nagoya DONE at Nagoya on this den 29 oktober 2010. twenty-ninth day of October, two thousand and ten.

Bilaga 1 Bilaga Annex

MONETÄR OCH ICKE- MONETARY AND NON-

MONETÄR NYTTA MONETARY BENEFITS

1. Monetär nytta kan omfatta, 1. Monetary benefits may men är inte begränsat till include, but not be limited to: a) avgifter för tillträde/ (a) Access fees/fee per avgift per insamlat eller på sample collected or otherwise annat sätt förvärvat prov, acquired; b) förskottsbetalningar, (b) Up-front payments; c) betalningar vid milstol- (c) Milestone payments; par, d) betalningar av royalty, (d) Payment of royalties; e) licensavgifter vid kom- (e) Licence fees in case of mersialisering, commercialization; f) särskilda avgifter som ska (f) Special fees to be paid to betalas till förvaltningsfonder trust funds supporting som stödjer ett bevarande och conservation and sustainable ett hållbart nyttjande av biolo- use of biodiversity; . gisk mångfald, g) löner och förmånsvillkor (g) Salaries and preferential där så gemensamt överens- terms where mutually agreed; kommits, h) forskning, (h) Research funding; i) samriskföretag, (i) Joint ventures; j) gemensamt ägande av re- (j) Joint ownership of levanta immateriella rättig- relevant intellectual property heter. rights

2. Icke-monetär nytta kan om- 2. Non-monetary benefits may fatta, men är inte begränsat include, but not be limited to: till a) utbyte av forsknings- och (a) Sharing of research and utvecklingsresultat, development results; b) samverkan, samarbete (b) Collaboration, cooperation och bidrag till forsknings- och and contribution in scientific utvecklingsprogram, särskilt research and development bioteknisk forskningsverk- programmes, particularly samhet, om möjligt hos den biotechnological research part som tillhandahåller de activities, where possible in genetiska resurserna, the Party providing genetic resources; c) deltagande i produktut- (c) Participation in product veckling, development; d) samverkan, samarbete (d) Collaboration, och bidrag för utbildning, cooperation and contribution in education and training;

Bilaga 1 e) tillträde till ex situ - (e) Admittance to ex situ anläggningar med genetiska facilities of genetic resources resurser och databaser, and to databases; f) överföring av kunskap (f) Transfer to the provider och teknik till den som till- of the genetic resources of handahåller genetiska resurser knowledge and technology på rimliga och välvilliga vill- under fair and most favourable kor, inbegripet på förmånliga terms, including on concessional och gynnsamma villkor när så and preferential terms where överenskoms, och särskilt agreed, in particular, knowledge kunskaper och teknik som an- and technology that make use vänder genetiska resurser, in- of genetic resources, including klusive bioteknik, eller som är biotechnology, or that are relevanta för att bevara och relevant to the conservation hållbart nyttja den biologiska and sustainable utilization of mångfalden, biological diversity; g) förstärka kapaciteten för (g) Strengthening capacities tekniköverföring, for technology transfer; h) institutionell (h) Institutional capacitykapacitetsuppbyggnad, building; i) mänskliga och materiella (i) Human and material resurser för att stärka kapaci- resources to strengthen the teten för förvaltning och capacities for the administration genomdrivande av tillträdes- and enforcement of access regler, regulations; j) utbildning med anknyt- (j) Training related to ning till genetiska resurser genetic resources with the full med fullt deltagande av länder participation of countries som tillhandahåller genetiska providing genetic resources, resurser, och när så är möjligt, and where possible, in such i dessa länder, countries; k) tillgång till vetenskaplig (k) Access to scientific information som rör bevaran- information relevant to de och hållbart nyttjande av conservation and sustainable biologisk mångfald, inklusive use of biological diversity, biologiska inventeringar och including biological inventories taxonomiska studier, and taxonomic studies; l) bidrag till den lokala eko- (l) Contributions to the nomin, local economy; m) forskning inriktad på (m) Research directed prioriterade behov, som hälsa towards priority needs, such och livsmedelsförsörjning, as health and food security, med beaktande av lokal an- taking into account domestic vändning av genetiska resur- uses of genetic resources in ser hos den part som tillhan- the Party providing genetic dahåller genetiska resurser, resources;

n) institutionella och pro- (n) Institutional and Bilaga 1 fessionella relationer som kan professional relationships that uppkomma till följd av en can arise from an access and överenskommelse om tillträde benefit-sharing agreement and och fördelning av nytta och subsequent collaborative senare samarbetsaktiviteter, activities; o) nytta för livsmedel och (o) Food and livelihood försörjning, security benefits; p) socialt erkännande, (p) Social recognition; q) gemensamt ägande av (q) Joint ownership of relevanta immateriella rättig- relevant intellectual property heter. rights.

Bilaga 2 EU:s förordning om åtgärder för användarnas efterlevnad i Nagoyaprotokollet

Bilaga 2

Bilaga 2

Bilaga 2

Bilaga 2

Bilaga 2

Bilaga 2

Bilaga 2

Bilaga 2

Bilaga 2

Bilaga 2

Bilaga 2

Bilaga 2

Bilaga 3

Promemorians lagförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

4 a §

I artiklarna 4 och 7.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 av den 16 april 2014 om åtgärder för användarnas efterlevnad i Nagoyaprotokollet om tillträde till och rimlig och rättvis fördelning av vinster från utnyttjande av genetiska resurser i unionen, i den ursprungliga lydelsen, finns bestämmelser om skyldigheter för den som använder sådana genetiska resurser som avses i artikel 3.2 eller sådan traditionell kunskap som rör genetiska resurser som avses i artikel 3.7. Skyldigheterna i artiklarna 4 och 7.2 ska även gälla användare av sådan traditionell kunskap som 1. innehas av en urbefolkning eller ett lokalsamhälle, 2. är relevant för användningen av genetiska resurser, och 3. beskrivs som traditionell kunskap i sådana ömsesidigt överenskomna villkor som avses i artikel 3.6 och gäller för användningen av kunskapen.

4 b §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för mottagare av forskningsmedel som avser sådan användning av genetiska resurser eller traditionell kunskap som avses i 4 a § att en-

Bilaga 3 ligt artikel 7.1 i förordning (EU) nr 511/2014, i den ursprungliga lydelsen, intyga att sådan tillbörlig aktsamhet som avses i artikel 4 visas.

29 kap.

3 8 §

Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. bryter mot en föreskrift för totalförsvaret som har meddelats med stöd av 1 kap. 5 §, om en överträdelse av den lagbestämmelse från vilken avvikelsen har föreskrivits är straffbelagd, 2. bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått inom ett miljöskyddsområde, som regeringen har meddelat med stöd av 7 kap. 20 §, 3. bryter mot en föreskrift eller ett beslut om förbud motutsläpp av avloppsvatten m.m. som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 4 §, 4. bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått vid miljöfarlig verksamhet som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 5 §, 5. i ett miljöriskområde som avses i 10 kap. 17 § vidtar en åtgärd som ökar belastningen av föroreningar i eller omkring området, annars försämrar den miljömässiga situationen eller försvårar avhjälpandeåtgärder, 6. bryter mot den skyldighet att underhålla en vattenanläggning som följer av 11 kap. 17 § första stycket, 20 § första stycket eller 21 § första stycket, 7. bryter mot ett förbud till skydd för naturmiljön enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket, 8. bryter mot bestämmelsen i 13 kap. 8 § om utredning innan en genteknisk verksamhet påbörjas eller mot en föreskrift om utredningen som regeringen har meddelat med stöd av 13 kap. 9 §, 9. bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått vid genteknisk verksamhet som regeringen har meddelat med stöd av 13 kap. 11 §, 10. bryter mot skyldigheten att upprätta en kemikaliesäkerhetsrapport enligt vad som krävs i artiklarna 37.4 och 39.1 i förordning (EG) nr 1907/2006, 11. bryter mot skyldigheten att förse Europeiska kemikaliemyndigheten med information enligt vad som krävs i artiklarna 38, 39.2 och 66.1 i förordning (EG) nr 1907/2006, 12. bryter mot förbudet mot 12. bryter mot förbudet mot dumpning eller förbränning av dumpning eller förbränning av avfall enligt 15 kap. 31 §, eller avfall enligt 15 kap. 31 §, 13. bryter mot ett förbud mot 13. bryter mot ett förbud mot fiske som i det enskilda fallet har fiske som i det enskilda fallet har beslutats med stöd av 28 kap. 13 §. beslutats med stöd av 28 kap. 13 §,

3 Senaste lydelse 2010:210.

eller Bilaga 3 14. bryter mot 8 kap. 4 a andra stycket eller artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 av den 16 april 2014 om åtgärder för användarnas efterlevnad i Nagoyaprotokollet om tillträde till och rimlig och rättvis fördelning av vinster från utnyttjande av genetiska resurser i unionen, i den ursprungliga lydelsen, genom att inte visa sådan tillbörlig aktsamhet som avses i artikel 4.

4 9 §

Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. bryter mot bestämmelsen i artikel 6.3 i förordning (EG) nr 338/97 om skyldighet att i en ansökan lämna uppgift om tidigare beslut om avslag, 2. bryter mot en föreskrift eller ett beslut i ett enskilt fall om tomgångskörning eller gatumusik som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 9 kap. 12 §, 3. bryter mot en föreskrift om skötsel av jordbruksmark som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 12 kap. 8 §, 4. bryter mot en föreskrift om hantering av gödsel som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 12 kap. 10 §, 5. vid en sådan odling av genetiskt modifierade organismer som omfattas av ett tillstånd enligt 13 kap. 12 § bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 13 kap. 11 §, 6. bryter mot en föreskrift om märkning av genetiskt modifierade organismer som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 13 kap. 18 §, 7. bryter mot en bestämmelse om spårbarhet eller märkning enligt artikel 4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.6, 5.1 eller 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG, 8. bryter mot en bestämmelse om information, identifiering, dokumentation eller anmälan enligt artikel 6, 12 eller 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt modifierade organismer,

4 Senaste lydelse 2013:309.

Bilaga 3 9. på marknaden släpper ut en kosmetisk produkt som inte uppfyller kraven om märkning enligt artikel 19.1 eller 19.2 i förordning (EG) nr 1223/2009, eller på marknaden tillhandahåller en kosmetisk produkt som inte uppfyller kraven om märkning enligt artikel 19.1 a, e eller g i samma förordning, 10. bryter mot skyldigheten att lämna information enligt artikel 9 i förordning (EG) nr 648/2004, 11. bryter mot en bestämmelse om information eller dokumentation enligt artikel 32, 34 eller 36 i förordning (EG) nr 1907/2006, 12. bryter mot bestämmelsen i 15 kap. 21 § första stycket eller en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 15 kap. 21 § andra stycket om förbud att ta befattning med en avfallstransport, genom att yrkesmässigt eller annars i större omfattning samla in och forsla bort avfall, 13. bryter mot en föreskrift som 13. bryter mot en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd regeringen har meddelat med stöd av 15 kap. 25 § första stycket 2 av 15 kap. 25 § första stycket 2 genom att för borttransport lämna genom att för borttransport lämna annat avfall än hushållsavfall till annat avfall än hushållsavfall till den som inte har det tillstånd som den som inte har det tillstånd som krävs för en sådan transport, eller krävs för en sådan transport, 14. i fråga om ett växtskydds- 14. i fråga om ett växtskyddsmedel som är godkänt i ett annat medel som är godkänt i ett annat land i Europeiska unionen men land i Europeiska unionen men som inte är godkänt i Sverige som inte är godkänt i Sverige bryter mot artikel 52 i förordning bryter mot artikel 52 i förordning (EG) nr 1107/2009 genom att föra (EG) nr 1107/2009 genom att föra in medlet till Sverige, släppa ut det in medlet till Sverige, släppa ut det på marknaden eller använda det på marknaden eller använda det utan att medlet omfattas av ett utan att medlet omfattas av ett sådant parallellhandelstillstånd sådant parallellhandelstillstånd som krävs enligt artikeln. som krävs enligt artikeln , 15. bryter mot 8 kap. 4 a § andra stycket eller artikel 4.6 i förordning (EU) nr 511/2014, i den ursprungliga lydelsen, genom att inte spara information enligt vad som krävs i artikeln, 16. bryter mot 8 kap. 4 a § andra stycket eller artikel 7.2 förordning (EU) nr 511/2014, i den ursprungliga lydelsen, genom att inte lämna en deklaration eller inte lämna information enligt vad som krävs i artikeln, eller 17. bryter mot en föreskrift som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 8 kap. 4 b §. Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för 118 gärningen kan dömas ut enligt 1 §.

Bilaga 3

5 12 §

Djur, växter, produkter som ut- Djur, växter, produkter som utvunnits av djur eller växter, ut- vunnits av djur eller växter , såbrutet material vid täktverksamhet, dana genetiska resurser som avses kemiska produkter, biotekniska i artikel 3.2 i förordning (EU) nr organismer eller varor innehållan- 511/2014, i den ursprungliga de kemiska produkter eller gene- lydelsen, utbrutet material vid tiskt modifierade organismer eller täktverksamhet, kemiska produkprodukter som innehåller eller be- ter, biotekniska organismer eller står av genetiskt modifierade orga- varor innehållande kemiska pronismer, vilka har varit föremål för dukter eller genetiskt modifierade brott enligt 1, 2, 2 b, 3, 4, 5, 6 eller organismer eller produkter som 8 § får förklaras förverkade, om innehåller eller består av genetiskt det inte är uppenbart oskäligt. Det- modifierade organismer, vilka har samma gäller värdet av egendo- varit föremål för brott enligt 1, 2, 2 men eller utbytet av ett sådant b, 3, 4, 5, 6 eller 8 § får förklaras brott. förverkade, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller värdet av egendomen eller utbytet av ett sådant brott. Fortskaffningsmedel och annan egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt 1, 2, 2 b, 3, 4, 5, 6 eller 8 § får förklaras förverkade, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid sådana brott, om brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse. I stället för egendomen kan dess värde helt eller delvis förklaras förverkat. ____________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Bestämmelsen i 8 kap. 4 a § andra stycket ska tillämpas i fråga om traditionell kunskap som har inhämtats efter ikraftträdandet.

5 Senaste lydelse 2011:512.

Bilaga 4

Sammanfattning av promemorian

Utgångspunkten för lagstiftningsärendet är Sveriges skyldighet att dels ratificera Nagoyaprotokollet (Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning), dels genomföra EU:s förordning om Nagoyaprotokollet (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 av den 16 april 2014 om åtgärder för användarnas efterlevnad i Nagoyaprotokollet om tillträde till och rimlig och rättvis fördelning av vinster från utnyttjande av genetiska resurser i unionen). Begreppet genetiska resurser i EU-förordningen har samma innebörd som i FN:s konvention om biologisk mångfald. Med genetiska resurser menas således varje material av ursprung från växter, djur, mikroorganismer, eller av annat ursprung, som innehåller funktionella enheter av arvsmassa (genetiskt material) och som har ett faktiskt eller potentiellt värde. Det är med andra ord värdet, antingen faktiskt eller potentiellt, som bestämmer om det genetiska materialet är att anse som en genetisk resurs eller inte. Promemorian gör bedömningen att EU-förordningens genomförande av Nagoyaprotokollet är så gott som heltäckande utom i fråga om situationer då traditionell kunskap som rör genetiska resurser inhämtas utan att en genetisk resurs inhämtas samtidigt. Bedömningen utgår från EUförordningens definition av begreppet traditionell kunskap som rör genetiska resurser. Enligt förordningen är det kunskap som innehas av en urbefolkning eller ett lokalsamhälle och som är relevant för användningen av genetiska resurser, och beskrivs som relevant i ömsesidigt överenskomna villkor som gäller för användningen av genetiska resurser. Definitionen är således knuten till användningen av genetiska resurser. En sådan begränsning finns inte i Nagoyaprotokollet vilket bör föranleda svenska lagstiftningsåtgärder i syfte att till fullo genomföra protokollets bestämmelser om tillträde. EU-förordningen ställer krav på att medlemsstaterna ska införa effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner för överträdelser av artiklarna 4 och 7 i förordningen. I den förra artikeln anges de skyldigheter som användare av genetiska resurser och traditionell kunskap om sådana resurser har. En grundläggande skyldighet är att användare ska visa tillbörlig aktsamhet vid hanteringen av genetiska resurser och traditionell kunskap. Det innebär bland annat att en inhämtning måste föregås av en undersökning av den som vill tillträda genetiska resurser eller traditionell kunskap. Därutöver ställs krav på att information som är relevant för en sådan transaktion ska sparas under en viss tid. Det finns även vissa regler som särskilt gäller de som använder genetiska resurser i forskningsverksamhet. Dessa framgår av den senare artikeln. Promemorians förslag innebär att överträdelser av de ovan nämnda skyldigheterna ska vara förenade med straffansvar. Brott mot aktsamhetskravet anses vara jämställt i straffvärde med artskyddsbrott varför straffskalan för det är högre än i övriga föreslagna straffbestämmelser.

Promemorians förslag innebär också att genetiska resurser som har varit Bilaga 4 föremål för brott ska kunna förverkas. Bestämmelsen som är tillämplig på tillträde till traditionell kunskap som inte omfattas av EU-förordningen bör gälla endast för sådan kunskap som har inhämtats efter att lagen har trätt i kraft.

Bilaga 5

Förteckning över remissinstanserna

Justitiekanslern, Riksdagens ombudsmän (JO), Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt, Göta hovrätt, Göteborgs tingsrätt, Malmö tingsrätt, Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt, Folkhälsomyndigheten, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Göteborgs universitet, Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Institutet för språk och folkminnen, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Kommerskollegium, Kungliga Tekniska högskolan, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Lunds universitet, Naturhistoriska riksmuseet, Naturvårdsverket, Patent- och registreringsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Sametinget, Statens museer för världskultur, Stockholms universitet, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala universitet, Vetenskapsrådet, Åklagarmyndigheten, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Sveriges Kommuner och Landsting, Chalmers tekniska Högskola, Göteborgs botaniska trädgård, International Chambre of Commerce i Sverige (ICC), Riksförbundet Sveriges museer, Nordiska museet, Stiftelsen Skansen, Sveriges Handelskamrar, Svenskt Näringsliv, Skogsindustrierna, Lantbrukarnas Riksförbund, Läkemedelsindustriföreningen (LIF), NordGen, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden (WWF), Svenskt Fjäll- och Samemuseum (Ájtte), SwedenBIO Service AB, Kolmårdens djurpark, Nordens ark, Jordens vänner och Föreningen Sesam.