Skattereduktion för installation av grön teknik

Lagrådsremiss

Skattereduktion för installation av grön teknik

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 27 augusti 2020

Per Bolund

Erik Sjöstedt (Finansdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

I lagrådsremissen föreslås en ny skattereduktion för privatpersoner för installation av grön teknik. Skattereduktionen ersätter de nuvarande stöden till fysiska personer enligt förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller, förordningen (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi och förordningen (2017:1318) om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon. Skattereduktionen ges för arbets- och materialkostnader. Reduktionen utformas med en fakturamodell av motsvarande slag som den som finns för rut- och rotavdrag så att köparna kan få del av skattelättnaden redan vid köpet. Det föreslås vidare att Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ska omfatta även sådana bedrägeribrott där gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Bestämmelserna om skattereduktion i inkomstskattelagen tillämpas på installation av grön teknik som har utförts och betalats efter den 31 december 2020. Bestämmelserna i skatteförfarandelagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

1 Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik, 2. lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet, 3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 4. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § I denna lag finns bestämmelser om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

Hänvisningar

2 § I 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om – vilka som kan få skattereduktion (36 §), – begäran om skattereduktion (37 §), – definitioner (38 – 40 §§), – villkor för skattereduktion (41 – 43 §§), – underlag för skattereduktion (44 §), och – skattereduktionens storlek (45 §).

Definitioner

3 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inget annat anges.

Beslutande myndighet

4 § Beslut enligt denna lag fattas av Skatteverket.

Belopp

5 § Uppgifter om belopp ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.

Begäran om utbetalning från Skatteverket

Vem som får begära utbetalning från Skatteverket

6 § Om den som kan ha rätt till skattereduktion för installation av grön teknik (köparen) inte har betalat hela utgiften för installationen, får en sådan utförare som anges i 67 kap. 43 § inkomstskattelagen (1999:1229) begära utbetalning från Skatteverket enligt 8 §.

Utbetalningens storlek

7 § Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för installation av grön teknik inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för installationen till utföraren före begäran om utbetalning. Utbetalningen får dock uppgå till högst 1. tre sjuttondelar av det belopp som köparen har betalat om utbetalningen avser sådan installation som anges i 67 kap. 38 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), och 2. samma belopp som köparen har betalat om utbetalningen avser sådan installation som anges i 67 kap. 38 § första stycket 2 eller 3 samma lag. Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 16 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 50 000 kronor för ett beskattningsår.

Begäran om utbetalning

8 § Utbetalning får begäras efter det att installationen av grön teknik har utförts och betalats. Begäran ska lämnas elektroniskt och ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet betalades. Begäran ska vara undertecknad av utföraren eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för utföraren. En begäran som lämnats för en utförare som är juridisk person anses ha lämnats av utföraren, om det inte var uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda utföraren.

9 § En begäran om utbetalning ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren, 2. personnummer eller samordningsnummer i de fall sådant nummer finns för köparen, 3. småhusets eller ägarlägenhetens beteckning eller beteckningen på lägenheten som upplåtits med bostadsrätt, samt vad gäller lägenheten som upplåtits med bostadsrätt även föreningens eller bolagets organisationsnummer eller motsvarande, 4. debiterad ersättning för installation av grön teknik, debiterad ersättning för annat än installation av grön teknik, betalt belopp för installation av grön teknik och den dag som betalningen för installationen kommit utföraren tillhanda, 5. vad installationen av grön teknik avsett och antalet arbetade timmar, och 6. det belopp som utföraren begär som utbetalning från Skatteverket.

Skatteverkets beslut om utbetalning

10 § Skatteverket ska snarast fatta beslut om sådan utbetalning som avses i 7 §.

11 § Utbetalning ska göras till utförarens bank- eller kreditmarknads- 6 företagskonto.

Återbetalning

Underrättelse om felaktig utbetalning och om återbetalning till köpare

12 § Om Skatteverket har betalat ut ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska mottagaren snarast underrätta Skatteverket om denna utbetalning. Om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska utföraren snarast underrätta Skatteverket om denna återbetalning.

Beslut om återbetalning

13 § Om Skatteverket har betalat ut ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska Skatteverket snarast besluta att det felaktigt utbetalda beloppet ska betalas tillbaka. Om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska Skatteverket snarast besluta att återbetalning ska ske med ett belopp som motsvarar vad som betalats tillbaka till köparen. Ett beslut om återbetalning får inte meddelas efter utgången av det sjätte året efter det beskattningsår som utbetalningen avser.

Inbetalning till konto

14 § Återbetalning ska göras genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning enligt denna lag. Återbetalningen anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot.

15 § Återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket fattat beslutet om återbetalning.

Preliminär skattereduktion

Den preliminära skattereduktionens storlek

16 § Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 10 § beslutat om till utföraren. Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 13 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med ett belopp som motsvarar den beslutade återbetalningen. Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

I vilken ordning olika belopp ska tillgodoräknas

17 § Preliminär skattereduktion ska tillgodoräknas i den ordning som Skatteverket registrerar utbetalda belopp enligt 16 § första stycket.

Skatteverkets meddelande till köparen

18 § Skatteverket ska så snart som möjligt skriftligen underrätta köparen av installationen av grön teknik om 1. beslut enligt 10 § om utbetalning, och

2. beslut enligt 13 § om återbetalning. Meddelandet ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren eller annan mottagare som avses i 12 § första stycket, 2. utbetalt belopp till eller återbetalt belopp från respektive utförare eller annan mottagare som avses i 12 § första stycket, och 3. den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats köparen enligt 16 §. Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats enligt 16 §.

Utredning

19 § Den som begär utbetalning enligt 8 § eller underrättar Skatteverket om felaktig utbetalning enligt 12 § ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning eller återbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen.

Tillfälle att yttra sig

20 § Ett ärende får inte avgöras till nackdel för utföraren eller annan mottagare som avses i 12 § första stycket utan att denne har fått tillfälle att yttra sig i ärendet. Om det är uppenbart obehövligt, behöver den som ärendet gäller inte få tillfälle att yttra sig. Om ett ärende har tillförts uppgifter av någon annan, får det bara avgöras om den som ärendet gäller har underrättats om uppgifterna och fått tillfälle att yttra sig över dem. Andra stycket gäller inte om 1. avgörandet inte är till nackdel för den som ärendet gäller, 2. uppgiften saknar betydelse eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att den som ärendet gäller underrättas och får tillfälle att yttra sig, 3. det finns risk att en underrättelse skulle göra det avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller 4. avgörandet inte kan skjutas upp. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Ränta

21 § Kostnadsränta tas ut på sådant belopp som enligt 13 § ska betalas tillbaka efter beslut av Skatteverket. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med dagen för Skatteverkets beslut enligt 13 §. Kostnadsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis avstå från kravet på ränta.

Verkställighet, anstånd och betalningssäkring

22 § Beslut om återbetalning enligt denna lag gäller omedelbart.

23 § I fråga om beslut om återbetalning enligt denna lag gäller vad som sägs om anstånd i 63 kap. 2 §, 4 § första stycket, 5 – 6, 8 – 10, 15 – 16, 22 och 23 §§ samt 71 kap. 1 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).

24 § Om återbetalning enligt denna lag inte görs i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Regeringen får meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet ske enligt utsökningsbalken. I fråga om återbetalning enligt denna lag gäller vad som sägs om betalningssäkring i 46 kap. 2, 5 – 7 och 9 – 22 §§, 68 kap. 1 §, 69 kap. 13 – 18 §§ och 71 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Överklagande

25 § Skatteverkets beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1997:1024) om Skatteverkets 1 brottsbekämpande verksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 1 § Skatteverkets verksamhet enligt denna lag omfattar brott enligt 1. skattebrottslagen (1971:69), 2. 30 kap. 1 § första stycket 4 aktiebolagslagen (2005:551), 3. 11 § tredje stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., 4. 4 kap. 6 b §, 14 kap. 1 – 4 och 10 §§ och 15 kap. 10 – 13 §§ brottsbalken, om gärningen avser uppgift eller handling i ärende hos Skatteverket, 5. 9 kap. 1 – 3 och 11 §§ brotts- 5. 9 kap. 1 – 3 och 11 §§ brottsbalken, om gärningen har samband balken, om gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet med Skatteverkets verksamhet enligt lagen (2009:194) om enligt förfarandet vid skattereduktion för – lagen (2009:194) om hushållsarbete eller lagen förfarandet vid skattereduktion för (2013:948) om stöd vid hushållsarbete, korttidsarbete, – lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, eller – lagen (2020:000) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik, 6. 11 kap. 5 § brottsbalken, 7. lagen (2014:836) om näringsförbud, 8. folkbokföringslagen (1991:481), 9. lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, och 10. lagen (2020:548) om omställningsstöd. Skatteverket får medverka vid undersökning också i fråga om annat brott än som anges i första stycket, om åklagaren finner att det finns särskilda skäl för detta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2017:453. 2 Senaste lydelse 2020:549.

2.3 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

3 Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 1 kap. 11 och 16 §§, 44 kap. 14 § och 67 kap. 1, 2 och 13 c §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas tio nya paragrafer, 67 kap. 36 – 45 §§, och närmast före 67 kap. 36, 37, 38, 41, 44 och 45 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2019/20:175 Föreslagen lydelse

1 kap.

11 § Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkning av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. Bestämmelser om skatte- Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, reduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitets- sjukersättning och aktivitetsersättning, boende i vissa områden ersättning, boende i vissa områden (regional skattereduktion), allmän (regional skattereduktion), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, gåva och mikro- hushållsarbete, installation av grön produktion av förnybar el finns i teknik, gåva och mikroproduktion 67 kap. av förnybar el finns i 67 kap.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 16 § Bestämmelser om – förfarandet vid uttag av skatten – förfarandet vid uttag av skatten finns i skatteförfarandelagen finns i skatteförfarandelagen (2011:1244), och (2011:1244), – förfarandet vid skattereduktion – förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete finns i lagen för hushållsarbete finns i lagen (2009:194) om förfarandet vid (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete . skattereduktion för hushållsarbete , och – förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik finns i lagen (2020:000) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

3 Lagen omtryckt 2008:803. 4 Senaste lydelse 2015:775.

44 kap.

14 § 5 Med omkostnadsbelopp avses, om inte annat föreskrivs, utgifter för anskaffning ( anskaffningsutgifter ) ökade med utgifter för förbättring ( förbättringsutgifter ). Utgifter för arbete enligt 67 kap. Utgifter för arbete och material 13 a och 13 b §§ ska inte ingå i enligt 67 kap. 13 a , 13 b och 38 §§ omkostnadsbeloppet till den del ska inte ingå i omkostnadsbeloppet skattereduktion har tillgodoräknats till den del skattereduktion har enligt 67 kap. tillgodoräknats enligt 67 kap.

Lydelse enligt prop. 2019/20:175 Föreslagen lydelse

67 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska om skattereduktion för fysiska personer i 2 – 35 §§ och för juridiska personer i 2 – 45 §§ och för juridiska personer i 2 och 27 – 33 §§. personer i 2 och 27 – 33 §§. Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.

2 § Skattereduktion ska göras för Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitets- sjukersättning och aktivitetsersättning, boende i vissa områden ersättning, boende i vissa områden (regional skattereduktion), under- (regional skattereduktion), underskott av kapital, hushållsarbete, skott av kapital, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av installation för grön teknik, gåva förnybar el i nu nämnd ordning. och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning. Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5 – 9 d, 34 och 35 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 13 c § Som hushållsarbete räknas inte 1. arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §, 2. arbete för vilket försäkringsersättning lämnats,

5 Senaste lydelse 2009:536. 6 Senaste lydelse 2019:907.

3. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller en region, 4. arbete för vilket skatte reduktion för installation av grön teknik gjorts, 4 . om- eller tillbyggnad av ett 5 . om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut för de fem första inte har tagits ut för de fem första kalenderåren efter beräknat värde- kalenderåren efter beräknat värdeår, eller år, eller 5 . sådana tjänster som anges i 6 . sådana tjänster som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 5 7 kap. 1 § andra stycket 5 mervärdesskattelagen (1994:200). mervärdesskattelagen (1994:200).

Installation av grön teknik

Vilka som kan få skattereduktion

36 § Rätt till skattereduktion enligt 37 – 45 §§ har efter begäran de som 1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, 2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och 3. har haft utgifter för utförd installation av grön teknik. Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för installation av grön teknik som har utförts före dödsfallet. Utgifterna för installation av grön teknik utgörs av det debiterade beloppet för arbete och material inklusive mervärdesskatt.

Begäran om skattereduktion

37 § En begäran om skattereduktion för installation av grön teknik ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då utgifter för installation av grön teknik har betalats.

Definitioner

38 § Med installation av grön teknik avses vid tillämpningen av detta kapitel följande slags installa tioner. 1. Installation av nätanslutet solcellssystem eller, om installationen är hänförlig till en byggnad under uppförande, av solcellssystem som ska anslutas till elnätet. För ett system för samtidig produktion av solel och solvärme gäller att elproduktionen måste uppgå till minst 20 procent av systemets beräknade sammanlagda årliga el- och värmeproduktion. 2. Installation av system för lagring av egenproducerad el energi som är kopplat till en sådan anläggning för egenproduktion av förnybar el som är ansluten till eller, om installationen är hänförlig till en byggnad under uppförande, som ska anslutas till elnätet och där systemet bidrar till att a) lagra elenergi för användning vid ett annat tillfälle än produktionstillfället, och b) öka den årliga andelen egen producerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet. 3. Installation av laddningspunkt till elfordon som är förberedd för elmätning och debitering av el kostnad och utrustas med minst de uttag eller anslutningsdon som 14 beskrivs i

a) standarden EN 62196-2 för elfordon av typ 2, eller b) standarden EN 62196-3 för elfordon av typ Combo. Installationen ska ha utförts i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

39 § Som installation av grön teknik räknas bara installation som är hänförlig till 1. ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion, 2. en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt och som innehas av den som begär skattereduktion, eller 3. en byggnad under uppförande som ägs av den som begär skattereduktion och som när den är uppförd ska vara ett småhus eller en ägarlägenhet. Med ägare enligt första stycket 1 avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare.

40 § Som installation av grön teknik räknas inte 1. åtgärder för vilka skattereduktion för hushållsarbete gjorts, 2. åtgärder för vilka försäkringsersättning lämnats, eller 3. åtgärder för vilka bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller en region.

Villkor för skattereduktion

41 § För rätt till skattereduktion för en installation hänförlig till ett småhus, en ägarlägenhet eller en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt krävs att den utförda installationen är hänförlig till hushållet för den som begär 15

skattereduktion eller dennes förälder. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige. För rätt till skattereduktion för en installation hänförlig till en byggnad under uppförande krävs att den utförda installationen ska vara hänförlig till hushållet för den som begär skattereduktion eller dennes förälder när byggnaden är uppförd. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige.

42 § För rätt till skattereduktion krävs att den utförda installationen har betalats elektroniskt. Betalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt.

43 § För rätt till skattereduktion krävs också att den som utför installationen av grön teknik (utföraren) är godkänd för F-skatt när avtalet om installationen träffas eller när ersättningen betalas ut. Om installationen har utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren när avtalet om installationen träffas eller när ersättningen betalas ut ha ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för Fskatt.

Underlag för skattereduktion

44 § Underlag för skattereduktion 16 består av belopp som har legat till

grund för preliminär skattereduktion som har tillgodoräknats för beskattningsåret enligt 16 § första stycket lagen (2020:000) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

Skattereduktionens storlek

45 § Skattereduktionen uppgår till belopp motsvarande den prelimi nära skattereduktion som avses i 44 §. Den sammanlagda skattereduk tionen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. De nya bestämmelserna i 67 kap. 36 – 45 §§ tillämpas första gången på installation av grön teknik som har utförts och betalats efter den 31 december 2020.

2.4 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 31 kap. 33 § och 56 kap. 9 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

31 kap.

7 33 § Den som begär skattereduktion Den som begär skattereduktion för hushållsarbete, gåva eller för hushållsarbete, gåva , mikromikroproduktion av förnybar el produktion av förnybar el eller enligt 67 kap. 11 – 33 §§ inkomst- installation av grön teknik enligt skattelagen (1999:1229) ska lämna 67 kap. 11 – 45 §§ inkomstskatteuppgift om underlaget för skatte- lagen (1999:1229) ska lämna uppreduktionen. gift om underlaget för skattereduktionen. I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas.

56 kap.

9 § 8 Efter att ett beslut om slutlig skatt har fattats ska Skatteverket beräkna om den som beslutet gäller ska betala skatt eller tillgodoräknas skatt (slutskatteberäkning). Från den slutliga skatten ska avdrag göras för 1. debiterad F-skatt och särskild A-skatt, 2. avdragen A-skatt, 3. A-skatt som ska betalas på grund av beslut enligt 59 kap. 3 § andra stycket, 4. skatt som har förts över från en stat som Sverige har träffat överenskommelse med om att ta ut och föra över skatt, 5. skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. som har betalats för den tid under beskattningsåret då den som beslutet gäller har varit obegränsat skattskyldig i Sverige, 6. skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta som har betalats, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen, och 7. skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. som har betalats, om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen. Till den slutliga skatten ska följande belopp läggas: 1. skatt som har betalats tillbaka enligt 64 kap. 5 § första stycket, 2. skatt som har förts över till en annan stat enligt 64 kap. 7 och 8 §§,

7 Senaste lydelse 2019:455. 8 Senaste lydelse 2015:918.

3. preliminär skattereduktion enligt 17 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, 4. preliminär skattereduktion enligt 16 § lagen (2020:000) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik, 4 . skattetillägg som har beslutats 5 . skattetillägg som har beslutats med anledning av beslut om slutlig med anledning av beslut om slutlig skatt, och skatt, och 5 . förseningsavgift som har 6 . förseningsavgift som har beslutats för att en inkomst- beslutats för att en inkomstdeklaration inte har kommit in i rätt deklaration inte har kommit in i rätt tid. tid.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

3 Ärendet och dess beredning

Enligt den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (januariavtalet) ska ett nytt avdrag för grön teknik införas. Mot denna bakgrund har en promemoria med förslag om skattereduktion för grön teknik utarbetats inom Finansdepartementet. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2020/02314/S1). I denna lagrådsremiss behandlas promemorians lagförslag.

4 Bakgrund

4.1 Statliga stöd till solcellssystem, lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkter till elfordon

Privatpersoner kan enligt förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller få ett statligt stöd som ett engångsbidrag för installation av alla typer av nätanslutna solcellssystem. Detta gäller dock inte för åtgärder som har fått annat offentligt stöd, inklusive sådant stöd som lämnats av Europeiska unionen, eller skattereduktion för arbetskostnad (se mer om rotavdrag i avsnitt 4.2). Sådant stöd kan även lämnas till kommuner och företag. Av 1 § i förordningen framgår att syftet är att bidra till omställningen av energisystemet och till industriell utveckling inom energiteknikområdet genom att användning av solcellssystem och antalet aktörer som hanterar sådana system ska öka i Sverige, systemkostnaderna ska sänkas och den årliga elproduktionen från solceller ska öka. Stödet får lämnas med högst 20 procent av de stödberättigande kostnaderna och högst 1,2 miljoner kronor per solcellssystem eller solelsoch solvärmehybridsystem. Stödberättigande kostnader får uppgå till högst 37 000 kronor plus mervärdesskatt per installerad kilowatt elektrisk märkeffekt. Om solcellssystemet har finansierats med försäkringsersättning, ska stödet minskas med ett belopp som motsvarar ersättningen. Stödberättigande kostnader är projekteringskostnader, kostnader för material, såsom solcellsmoduler, inklusive eventuella linser, speglar och kylsystem, stativ eller annan fästanordning, kablage, elmätare, system för övervakning, brytare, överspänningsskydd och eventuell växelriktare samt system för lagring av energi, dock inte värmelager, och arbetskostnader. För arbetskostnaderna krävs att den som utför åtgärden är godkänd för Fskatt eller, i fråga om ett utländskt företag, har ett intyg eller en annan handling som visar att företaget genomgår motsvarande kontroll i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland. Något krav på godkännande för Fskatt kan nämligen inte ställas i de fall den som har utfört arbetet inte 20 bedriver någon näringsverksamhet i Sverige, eftersom en sådan person inte

kan få ett godkännande enligt bestämmelserna i 9 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Privatpersoner kan även få statligt stöd för installation av system för lagring av egenproducerad elenergi enligt förordningen (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi. Systemet måste vara kopplat till en anläggning för egenproduktion av förnybar el som är ansluten till elnätet, och där systemet bidrar till att dels lagra elenergi för användning vid ett annat tillfälle än produktionstillfället, dels öka den årliga andelen egenproducerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet. Bidrag får ges med högst 60 procent av de bidragsberättigande kostnaderna, dock högst med 50 000 kronor. Bidragsberättigande kostnader är kostnader för installation av system för lagring av elenergi, t.ex. kostnader för batteri, kablage, kontrollsystem, smarta energihubbar och arbete. Bidrag får inte avse åtgärder för vilka skattereduktion för arbetskostnad har tillgodoräknats eller annat offentligt stöd har getts. Vidare kan privatpersoner få bidrag enligt förordningen (2017:1318) om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon. Av 1 § i förordningen framgår att syftet är att bidra till omställningen till hållbara transporter i Sverige. Laddningspunkten måste installeras på en fastighet som den som ansöker om bidraget äger eller innehar med nyttjanderätt, installeras av ett sådant elinstallationsföretag eller en sådan elinstallatör som avses i elsäkerhetslagen (2016:732), och vara förberedd för elmätning och debitering av elkostnad och utrustas med minst de uttag eller anslutningsdon för elfordon av typ 2 som beskrivs i standarden EN 62196-2 eller av typ Combo 2 som beskrivs i standarden EN 62196-3. Av 1 § i förordningen framgår att syftet är att bidra till omställningen till hållbara transporter i Sverige av laddningspunkter till elfordon. Bidrag får ges som ett engångsbelopp med högst 50 procent av de bidragsberättigande kostnaderna, dock högst 10 000 kronor per fastighet. Bidragsberättigande kostnader är de material- och arbetskostnader som behövs för att installera laddningspunkten, såsom kostnader för laddbox och framdragning av el. Arbetskostnader är bidragsberättigande endast om de avser arbete som utförts av någon som är godkänd för F-skatt eller, i fråga om ett utländskt företag, har ett intyg eller en annan handling som visar att företaget genomgår motsvarande kontroll i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland. Kostnad för vilken skattereduktion för arbetskostnad har tillgodoräknats eller annat offentligt stöd har getts är inte bidragsberättigande. För alla de tre nämnda stöden finns bestämmelser om återbetalningsskyldighet i olika situationer. Det gäller bl.a. när stöd har beviljats felaktigt eller med för högt belopp på grund av oriktiga uppgifter och när villkor för stödet inte följts. De närmare förutsättningarna för återbetalning framgår av respektive förordning. Stödet till solceller och stödet till installation av system för lagring av egenproducerad elenergi administreras av länsstyrelserna medan stödet till installation av laddningspunkter administreras av Naturvårdsverket. För stödet till solceller gäller att utbetalningen av beviljat stöd sköts av Boverket. Statens energimyndighet utövar tillsyn över stödet till solceller och stödet till installation av system för lagring av egenproducerad elenergi och utgör också överklagandeinstans för beslut av länsstyrelserna 21

rörande dessa stöd. Statens energimyndighets beslut efter överklagande får i sin tur överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Naturvårdsverket utövar tillsyn över stödet till installation av laddningspunkter. Beslut som rör detta stöd får inte överklagas. Samtliga tre stöd är beroende av att det finns medel anslagna för stöden – se 2 § förordningen om statligt stöd till solceller, 1 § förordningen om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi och 1 § förordningen om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon.

4.2 Rut- och rotavdrag och fakturamodellen

Rut- och rotavdraget i korthet Den 1 juli 2007 trädde det s.k. rutavdraget i kraft. Det följdes av rotavdraget som gäller från och med den 8 december 2008. Rutavdraget och rotavdraget är en skattereduktion för arbetskostnader för vissa arbeten. De personer som har rätt till skattereduktion är de som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år och är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret eller, i vissa fall, begränsat skattskyldiga. Dödsbon har rätt till skattereduktion för arbete som har utförts före dödsfallet. Rutavdrag lämnas för vissa särskilt angivna hushållsarbeten medan rotavdrag lämnas för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder. För att omfattas av skattereduktionen ska rotarbetet avse ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som ansöker om eller begär skattereduktion. Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare. Rotarbete som avser en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt omfattas också av skattereduktionen under förutsättning dels att lägenheten innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion, dels att arbetet utförs i lägenheten och avser sådana åtgärder som bostadsrättshavaren svarar för, s.k. inre underhåll. En lägenhet som upplåtits till en medlem eller delägare i en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag likställs med lägenhet som upplåtits med bostadsrätt. Rotavdrag lämnas inte för nybyggnation. För att undvika kringgående av denna begränsning omfattar avdraget inte om- och tillbyggnader som görs på nybyggda småhus under de första fem åren efter småhusets färdigställande. Skattereduktion ges inte för arbete för vilket försäkrings-ersättning har lämnats eller för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd har lämnats från staten, en kommun eller en region. Detta gäller oavsett i vilken form stödet lämnats. Om det i anslutning till arbete för vilket försäkringsersättning eller stöd från stat, kommun eller region har lämnats även utförs arbete för vilket ersättning eller stöd inte lämnats kan däremot rotavdrag ges för det andra arbetet, om detta uppfyller förutsättningarna i övrigt. Eftersom husavdragets subvention riktas mot arbete omfattar avdraget bara kostnader för arbete, inklusive mervärdesskatt, och inte kostnader för material, utrustning och resor. Det förekommer att vissa utförare debiterar en särskild administrativ avgift för hantering av begäran om utbetalning enligt fakturamodellen. En sådan avgift ger inte heller rätt till skattereduktion.

Fakturamodellen Det finns tre olika spår inom systemet med rut- och rotavdrag. Den enskilde kan anlita en näringsidkare, anlita en privatperson eller få tjänsterna tillhandahållna som en skattepliktig löneförmån av sin arbetsgivare. När det gäller anlitande av näringsidkare krävs att näringsidkaren (utföraren) när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut är godkänd för F-skatt (eller, om arbetet utförs utanför Sverige och utföraren inte har bedrivit näringsverksamhet i Sverige, har intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt). När en näringsidkare anlitas är skattereduktionen 50 procent av arbetskostnaden för rutavdrag och 30 procent för rotavdrag. Sedan köparen betalat 50 procent av arbetskostnaden för rutarbete eller 70 procent för rotarbeten betalar Skatteverket resterande 50 respektive 30 procent av arbetskostnaden till näringsidkaren på dennes begäran. Systemet med att näringsidkaren bara debiterar en del av arbetskostnaden och får resten av Skatteverket kallas fakturamodellen. När Skatteverket betalar ut pengar till en näringsidkare enligt fakturamodellen tillgodoräknas den enskilde en preliminär skattereduktion. Den enskilde begär därefter slutlig skattereduktion i sin inkomstdeklaration. Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats. Preliminär och slutlig skattereduktion kan aldrig överstiga 50 000 kronor per skattskyldig och år. En preliminär skattereduktion tillgodoräknas i den ordning som den registreras. Slutlig skattereduktion för arbeten för vilka preliminär skattereduktion har tillgodoräknats tillgodoräknas med ett belopp motsvarande den preliminära skattereduktionen. Om köparen vid beskattningen inte har tillräckligt med slutlig skatt att räkna av mot den preliminära skattereduktion som tillgodoräknats löpande under året får han eller hon betala ytterligare skatt. En sådan påverkan på köparens slutliga skatt påverkar dock inte gjorda utbetalningar till utförare. Beskattningsåret 2017 fick ca 30 000 skattskyldiga en lägre slutlig skattereduktion än vad som preliminärt tillgodoräknats. Sammanlagt blev deras slutliga skattereduktion 63 miljoner kronor lägre än den preliminära skattereduktionen. Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats. Syftet med detta är att i någon mån tillgodose utförarnas intresse av vetskap om köparens aktuella skattemässiga situation, vilket även ligger i köparens intresse, se propositionen Skattereduktion för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder (prop. 2008/09:178 s. 45). Köparen kan ladda ner detta meddelande via Skatteverkets e-tjänst eller verkets app, beställa det på telefon eller få ett intyg vid besök på något av Skatteverkets servicekontor. En begäran om skattereduktion med tillämpning av fakturamodellen ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då utgifter för utfört hushållsarbete har betalats.

Utbetalning och återbetalning enligt fakturamodellen Om köparen har betalat minst 50 procent av utgiften för rutarbete respektive minst 70 procent av utgiften för rotarbete har utföraren rätt att begära utbetalning från Skatteverket med belopp motsvarande mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för arbetet inklusive mervärdesskatt och den faktiska betalning som köparen har gjort för arbetet. Den del som utföraren inte har fått betalt för motsvarar i princip köparens skattereduktion. I de fall köparen har betalat mer än 50 procent respektive mer än 70 procent av utgiften kan utföraren begära utbetalning från Skatteverket med högst det belopp som motsvarar differensen mellan den totala utgiften för arbetet och det belopp som köparen har betalat. En utförare får begära utbetalning från Skatteverket efter det att arbetet har utförts och betalats. Det finns inte något krav på att hela arbetet måste vara slutfört innan någon debitering av köparen, och begäran om utbetalning från Skatteverket, kan ske. Utföraren kan således få utbetalning även för successiva tillhandahållanden av arbeten som han eller hon har fått betalt för. En begäran om utbetalning ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet betalades. Anledningen till detta är att underlaget för skattereduktionen ska kunna förtryckas i inkomstdeklarationen, se propositionen Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete (prop. 2008/09:77 s. 39). Efter den 31 januari mister en utförare sin möjlighet att få utbetalning från Skatteverket för arbete som betalats av köparen föregående år. En begäran om utbetalning som kommer in efter detta datum ska således avvisas. Eftersom begäran förutsätter att arbetet är utfört, måste utförandet ha skett senast den 31 januari. Om utförandet sker den 1 februari eller senare kan begäran om utbetalning inte prövas. Begäran ska lämnas elektroniskt. De närmare formerna för lämnande av elektronisk begäran om utbetalning regleras i Skatteverkets föreskrifter om begäran om utbetalning för hushållsarbete (SKVFS 2014:22). Begäran ska vara undertecknad av utföraren eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för utföraren. En begäran som lämnats för en utförare som är juridisk person, anses ha lämnats av utföraren, om det inte var uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda utföraren. Skatteverket ska snarast fatta beslut om utbetalning och så snart som möjligt skriftligen meddela köparen om beslutet. Utbetalning ska göras till utförarens bank- eller kreditmarknadsföretagskonto. I detta inryms även ett koncernkonto som är avsett för bland andra utföraren, även om kontot tillhör ett annat företag i koncernen (jfr prop. 2014/15:10 s. 30). Om Skatteverket helt eller delvis vägrar utbetalning kan såväl utföraren som köparen överklaga beslutet hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. En vägrad utbetalning kan bero på att köparen redan har uppnått taket om 50 000 kronor för skattereduktion eller på att någon annan förutsättning för rätt till skattereduktion brister, som t.ex. att den utförda tjänsten inte omfattas av avdragssystemet eller att företagaren inte har ett godkännande för Fskatt.

Om Skatteverket har betalat ut ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska mottagaren snarast underrätta Skatteverket om denna utbetalning. Om utbetalning har skett av ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska Skatteverket snarast besluta att det felaktiga beloppet ska betalas tillbaka. En utbetalning är felaktig så snart någon av förutsättningarna för utbetalning brister. Det kan t.ex. handla om att det inte är fråga om ett sådant arbete som omfattas av avdrag eller att lämnad uppgift om köparens betalning inte är korrekt. Det kan också vara fråga om att Skatteverket har gjort en felregistrering av belopp eller personnummer. Om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska utföraren snarast underrätta Skatteverket om denna återbetalning. Om en sådan återbetalning till köparen har skett, ska Skatteverket snarast besluta att återbetalning ska ske med ett belopp som motsvarar vad som betalats tillbaka till köparen. Utföraren och annan mottagare som fått en felaktig utbetalning ska ges tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs, om det inte är uppenbart obehövligt. Ett beslut om återbetalning får inte meddelas efter utgången av det sjätte året efter det beskattningsår som utbetalningen avser. Detta korresponderar med tidsfristen för efterbeskattning, där Skatteverkets beslut som huvudregel måste meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut. En utförare som begär utbetalning eller underrättar Skatteverket om felaktig utbetalning ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning eller återbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Avsikten är att Skatteverket, på förekommen anledning i ett enskilt fall eller genom t.ex. ett stickprovsförfarande, ska kunna göra vissa kontroller i syfte att säkerställa att utbetalningar sker på korrekta grunder (prop. 2008/09:77 s. 43). Skyldigheten uppkommer så snart begäran eller underrättelsen gjorts och kvarstår även efter att Skatteverket fattat beslut i ärendet. Skyldigheten kan således t.ex. åberopas när Skatteverket i efterhand vill granska riktigheten av en redan beslutad utbetalning. Granskningen kan, efter överenskommelse, ske på plats hos utföraren. Det finns inget hinder mot att en sådan granskning sker samtidigt som en revision enligt skatteförfarandelagen. Det finns vidare inget formellt hinder mot att Skatteverket i ett enskilt fall till någon som uppges vara köpare av husarbete riktar frågor kring underlag och andra uppgifter som lämnats av en utförare. Återbetalning görs genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning. Återbetalningen anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot. Återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket fattat beslutet om återbetalning. Kostnadsränta tas ut på sådant belopp som ska betalas tillbaka efter beslut av Skatteverket. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med dagen för Skatteverkets beslut om återbetalning. Kostnadsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen. Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis efterge kravet på ränta. Ett sådant skäl kan t.ex. vara att en 25

felaktig utbetalning orsakats av ett misstag hos Skatteverket. Det är inte en förutsättning för eftergift att utföraren begär detta. Skatteverket är oförhindrat att på eget initiativ pröva frågan om eftergift. Återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket fattat beslutet om återbetalning. Om återbetalning inte görs i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Av 3 § förordningen (2009:201) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete framgår att indrivning inte behöver begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt. Ett beslut om återbetalning gäller inte omedelbart och får därför verkställas först sedan det fått laga kraft (se 3 kap. 23 § utsökningsbalken). Överklagandetiden för beslut om återbetalning och andra beslut enligt lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete är tre veckor, vilket följer av 44 § förvaltningslagen (2017:900).

5 En skattereduktion för installation av

grön teknik

5.1 Stödsystem ersätts med en skattereduktion

Regeringens förslag: En ny skattereduktion för installation för grön teknik införs. Skattereduktionen ersätter stödet till fysiska personer enligt förordningen om statligt stöd till solceller, förordningen om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi och förordningen om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser tillstyrker eller har inget att invända mot att förslaget genomförs. Bland dessa kan nämnas Datainspektionen, Konkurrensverket och Skatteverket . Förslaget avstyrks av Ekonomistyrningsverket och Villaägarnas Riksförbund. Flera remissinstanser har lämnat synpunkter på promemorians förslag. Energiföretagen Sverige anför bl.a. att föreslagna stöd i stället bör omfattas av rotavdraget och att det specifika stödet till solcellerna bör fasas ut. Vidare framhåller Energiföretagen Sverige att det är principiellt tveksamt att i praktiken lämna statsbidrag genom en skattereduktion. Detta bryter mot de grundläggande bruttoredovisningsprinciperna gällande statsbudgeten där bidrag inte bör lämnas på statsbudgetens inkomstsida och kan urholka den årliga budgetprövning som görs av anslagen på statsbudgetens utgiftssida. Ekonomistyrningsverket avstyrker förslaget och anför att riktade stöd ska belasta budgetens utgiftssida, inte budgetens inkomstsida. Konjunkturinstitutet finner det problematiskt att kostnaderna för subventioner blir mindre synliga då förslaget transformerar subventionen till ett avdrag. Konjunkturinstitutet ifrågasätter även behovet av ett stöd till solceller. Näringslivets Skattedelegation framhåller att skattereduktionen innebär ännu ett avsteg från ett generellt skattesystem utan alltför många särlösningar, vilket i sin tur leder till ökad komplexitet och

risk för minskad förståelse för skattesystemet. Omläggningen kan också innebära sämre transparens för finanspolitiken, eftersom stöd i huvudsak redovisas på statsbudgetens utgiftssida. Villaägarnas Riksförbund avstyrker förslaget och förordar att stödet i stället ska omfattas av det befintliga rotavdraget och att rotavdraget i stället utökas. Sveriges advokatsamfund finner det problematiskt att samma lagstiftningsteknik som för rot- och rutavdragen ska tillämpas på ett regelverk som synes ha ett helt annat syfte. I tidigare regelverk har endast arbetskostnader varit föremål för skattereduktion och inte utgifter för material. Detta befaras leda till nya gränsdragningsproblem vilket kan ge upphov till skatteprocesser med i sammanhanget små belopp. Skälen för regeringens förslag: Investeringsstödet för solceller har fått en kraftigt ökad budget under de senaste åren. Energimyndigheten fördelade 967 miljoner kronor till länsstyrelserna för solcellsstödet under 2018, vilket var en knapp dubblering jämfört med 2017 (586 miljoner kronor). Efter förslag i Vårändringsbudgeten för 2019 (prop. 2018/19:99) anvisades anslaget Energiteknik ytterligare 300 miljoner kronor. För att fortsätta genomföra satsningen på stöd till solceller och mot bakgrund av det stora intresset för solceller har anslaget ökats med ytterligare 300 miljoner kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1). 30 procent av sökta medel för stödet till solceller bedöms gå till privatpersoner. Tillströmningen av ansökningar har gjort att ansökningarna regelmässigt beloppsmässigt överträffat anslagna medel, vilket fått till följd att enskilda fått vänta på beslut om stöd till nästa och ibland till och med nästnästa årsbudget. En skattereduktion minskar den slutliga skatten genom avräkning mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Den enskilde kan därför genom skattereduktion få en subvention oberoende av en anslagsnivå. Detta under förutsättning att han eller hon har skatt i tillräcklig omfattning att reducera – ett eventuellt outnyttjat reduktionsbelopp kan inte sparas för att räknas av ett efterföljande år. Att subventionen på detta sätt görs till en rättighet som är oberoende av anslag kan medföra en starkare stimulanseffekt än vad som varit fallet med stödet. Förslaget är därför att ersätta stöd med en skattereduktion för fysiska personer. Förslaget berör inte stöd som lämnas till några andra mottagare än fysiska personer. Det framstår som naturligt att låta denna nya skattereduktion ersätta även stödet till lagring av egenproducerad elenergi. Investering i solceller skapar ett behov av och kommer i de flesta fall att vara en förutsättning för lagring av egenproducerad el. Subventionen av solcellerna är således drivande för subventionen av energilagring. Även stödet till laddningspunkter till elfordon bör inkluderas i skattereduktionen. De olika stöden till solceller, lagring och laddningspunkter har i dag delvis olika utformningar i fråga om såväl stödnivåer som kriterier för stöden. Av administrativa skäl och för att förenkla för både de enskilda som gör investeringarna och för de företag som tillhandahåller dessa installationer bör skattereduktionen göras så enhetlig som möjligt. Några remissinstanser, däribland Ekonomistyrningsverket , har uppgett att omvandlingen av stöden till en skattereduktion är problematisk eftersom det ges sämre möjligheter för uppföljning och granskning än vid statligt stöd genom anslagsmedel. Regeringen instämmer i uppfattningen 27

att stöd på budgetens inkomstsida normalt bör undvikas och åtminstone regelbundet behöver prövas. I detta fall bedöms det av bl.a. administrativa orsaker likväl finnas övervägande skäl att ersätta stöden med en skattereduktion. Till skillnad från vad bl.a. Villaägarnas Riksförbund anför bör skattereduktionen för installation för grön teknik dock inte omfattas av ett utökat rotavdrag. Enligt regeringen bör det tydligt framgå att stödet är särreglerat i syfte att främja installationer för grön teknik. En viss differentiering bör dock göras i fråga om skattereduktionens storlek (se avsnitt 5.6 om subventionsgrader). Sveriges advokatsamfund har framfört att det genom vald lagstiftningsteknik finns risk för nya gränsdragningsproblem. Det ligger i sakens natur att gränsdragningsproblem kan uppstå när en ny skattereduktion införs. Enligt regeringens mening är dock den föreslagna skattereduktionen tillräckligt tydligt avgränsad mot andra skattereduktioner, såsom skattereduktion för rotarbete. Jämfört med dagens stödsystem innebär skattereduktionen för installation av grön teknik en förenkling.

5.2 En skattereduktion med fakturamodell

Regeringens förslag: Skattereduktionen för installation för grön teknik utformas som ett system med en s.k. fakturamodell med preliminär och slutlig skattereduktion. Fakturamodellen innebär att en privatperson som köper installation av grön teknik endast behöver betala en del av kostnaden till utföraren. Resterande belopp utgör en skattelättnad för köparen och tillgodoräknas denne som preliminär skattereduktion i samband med att motsvarande belopp utbetalas till utföraren efter begäran hos Skatteverket. Skatteverket administrerar preliminär och slutlig skattereduktion samt utbetalning till utförare. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flera remissinstanser välkomnar att en skattereduktion för grön teknik införs enligt fakturamodellen. BIL Sweden AB framför att systemet skapar en osäkerhet för säljare och köpare gällande möjligheten till skattereduktion samt bidrar till ökad administration och en ökad risk för utföraren som ska ansöka om skattereduktionen hos Skatteverket. Skälen för regeringens förslag: Det nuvarande systemet med stöd för installation av solcellsanläggningar innebär att den som låter installera solceller måste betala hela kostnaden och särskilt ansöka om stöd i efterhand. Det har även förekommit långa väntetider för att få besked om stöd. En vanlig skattereduktion fungerar på motsvarande sätt att hela kostnaden betalas och att subventionen erhålls i efterhand efter en begäran om skattereduktion, vilken tillgodoräknas i beslutet om slutlig skatt för beskattningsåret. Köparen kan då få ligga ute med pengarna i upp till 23 månader, beroende på när beslutet om slutlig skatt fattas. För rut- och rotavdrag finns sedan den 1 juli 2009 den s.k. fakturamodellen, som beskrivits närmare i avsnitt 4.2. Den innebär att köparen får skattelättnaden direkt i samband med köpet av hushållsarbetet om köparen kommer överens med utföraren att endast ett belopp motsvarande

en del av arbetskostnaden ska betalas. Resterande del av arbetskostnaden utgör köparens skattelättnad och behöver därför inte betalas av köparen. Utföraren får full betalning för sitt arbete genom att begära utbetalning av den resterande delen från Skatteverket. I samband med att Skatteverket gör utbetalningen till utföraren tillgodoräknas köparen preliminär skattereduktion med motsvarande belopp. Den slutliga skattereduktionen motsvarar preliminär skattereduktion och begärs i inkomstdeklarationen där underlaget för skattereduktionen kan förtryckas på deklarationsblanketten eftersom Skatteverket redan har uppgifter om detta. Fakturamodellen innebär en administrativ förenkling för köparen jämfört med skattereduktion i allmänhet. Som BIL Sweden AB framför innebär fakturamodellen även en viss påfrestning på utförarnas likviditet (som dock i viss mån torde kunna motverkas genom val av kredittider gentemot köparna) samt visst administrativt merarbete. Detta kan vara besvärligt för mindre företag men måste samtidigt ställas i relation till de fördelar som utförarna får genom att köparna direkt vid köpet erhåller en skattereduktion. Regeringen anser att fördelarna med fakturamodellen överväger nackdelarna och skattereduktionen för installation av grön teknik bör därför utformas enligt denna modell. Det kan i sammanhanget framhållas att det redan nu förekommer att personer vid installation av solceller gör rotavdrag med tillämpning av fakturamodellen i avvaktan på ett beviljande av stöd för solcellsanläggningen.

5.3 Krav för godkännande för F-skatt

Regeringens förslag: För rätt till skattereduktion för installation av grön teknik krävs att den som utför installationen är godkänd för Fskatt. Om installationen har utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren när avtalet om installationen träffas eller när ersättningen betalas ut ha ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Företagarna ifrågasätter ett generellt krav på Fskatt eftersom frånvaron av F-skatt inte behöver innebära att företaget är oseriöst. Kravet begränsar utbudet av tjänster i branschen och förslaget bör därför inte generellt utesluta de företag som avstått från ett godkännande för F-skatt. Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 4.1 finns för rätt till stöd till solcellssystem och laddningspunkter till elfordon krav på godkännande för F-skatt eller intyg eller annan handling utvisande motsvarande kontroll i hemlandet för den som utför åtgärden. Bestämmelserna om rut- och rotavdrag innehåller krav på godkännande för F-skatt eller intyg om motsvarande kontroll. Krav på F-skatt har även tidigare uppställts för rätt till de tidsbegränsade rotavdrag som reglerades i lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus och lagen (2004:752) om skattereduktion för utgifter för

byggnadsarbete på bostadshus. Detta för att gynna seriösa företag, uppnå bättre kontrollmöjligheter och motverka anlitande av svart arbetskraft (se prop. 1992/93:150 bilaga 6 s. 6 och prop. 2006/07:94 s. 47). Företagarna har framfört att även om ett godkännande för F-skatt är att rekommendera bör inte ett sådant generellt krav finnas. Enligt regeringens mening bör dock samma krav på godkännande för F-skatt alternativt intyg eller annan handling som uppställs för rätt till för rut- och rotavdrag ställas även beträffande den nya skattereduktionen för installation av grön teknik.

Lagförslag Förslaget föranleder att en ny paragraf, 67 kap. 43 §, införs i inkomstskattelagen.

5.4 Skattereduktionens omfattning

Regeringens förslag: Underlaget för skattereduktionen för installation av grön teknik utgörs av utgifter för material och arbete för installation av grön teknik. Installationen måste ha utförts i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Med installation av grön teknik avses följande. 1. Installation av nätanslutet solcellssystem eller, om installationen är hänförlig till en byggnad under uppförande, av solcellssystem som ska anslutas till elnätet. För ett system för samtidig produktion av solel och solvärme gäller att elproduktionen måste uppgå till minst 20 procent av systemets beräknade sammanlagda årliga el- och värmeproduktion. 2. Installation av system för lagring av egenproducerad elenergi som är kopplat till en sådan anläggning för egenproduktion av förnybar el som är ansluten till eller, om installationen är hänförlig till en byggnad under uppförande, som ska anslutas till elnätet och där systemet bidrar till att a) lagra elenergi för användning vid ett annat tillfälle än produktionstillfället, och b) öka den årliga andelen egenproducerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet. 3. Installation av laddningspunkt till elfordon som är förberedd för elmätning och debitering av elkostnad och utrustas med minst de uttag eller anslutningsdon som beskrivs i a) standarden EN 62196-2 för elfordon av typ 2, eller b) standarden EN 62196-3 för elfordon av typ Combo 2. Som installation av grön teknik räknas bara installation som är hänförlig till 1. ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion, 2. en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt och som innehas av den som begär skattereduktion, eller 3. en byggnad under uppförande som ägs av den som begär skattereduktion och som när den är uppförd ska vara ett småhus eller en ägarlägenhet.

Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxerings lagen ska likställas med ägare. Som installation av grön teknik räknas inte åtgärder för vilka skatte reduktion för hushållsarbete gjorts. Inte heller arbete eller material för vilket lämnats försäkringsersättning eller bidrag eller annat ekonomiskt stöd från staten, en kommun eller en region räknas in i underlaget för skattereduktion. Skattereduktion för hushållsarbete ges inte för åtgärder för vilket skattereduktion för installation av grön teknik gjorts.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Promemorian innehåller inget förslag om att skattereduktion ska kunna beviljas för installation av grön teknik i en byggnad under uppförande. Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Energimarknadsinspektionen , Installatörsföretagen , Naturskyddsföreningen och Svensk Solenergi , anför att skattereduktionen för grön teknik bör utvidgas till att även omfatta andra åtgärder än de som anges i promemorian. Till dessa hör åtgärder för energieffektivisering i byggnader, styrutrustning av värmelaster och solvärme. Länsstyrelsen i Norrbottens län och Power Circle anser att möjligheten till skattereduktion för installation av lagring av elenergi inte bör begränsas till egenproducerad el. Energiföretagen och Installatörsföretagen anser att det är olämpligt att i lagen reglera vilken typ av standarder som laddningspunkter för elfordon ska uppfylla eftersom teknikutvecklingen riskerar att göra lagen inaktuell. Solelkommissionen, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation och Svensk Solenergi förordar att hela fakturabeloppet bör utgöra underlag för skattereduktionen. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation anför att även resekostnaden bör inräknas för att ge rättvis kompensation för installationer på landsbygden. Solelkommissionen , Svensk Solenergi och Sveriges Energiföreningars Riksorganisation anför att det bör förtydligas att skattereduktionen även gäller för hus nyare än fem år. Skälen för regeringens förslag: De nuvarande stöden till privatpersoner till solcellssystem, lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkter till elfordon föreslås ersättas av en skattereduktion för installation av grön teknik. Flera remissinstanser, däribland Energimarknadsinspektionen , Installatörsföretagen , Naturskyddsföreningen och Svensk Solenergi , anser att skattereduktionen även ska omfatta andra installationer eller åtgärder än dessa. Länsstyrelsen i Norrbottens län och Power Circle anser vidare att möjligheten till skattereduktion för installation av lagring av elenergi inte bör begränsas till egenproducerad el. En utvidgning av skattereduktionen utöver de installationer som respektive stöd avser ryms dock inte inom ramen för detta lagstiftningsärende. Det finns anledning att framöver överväga om den nya skattereduktionen även ska omfatta annan grön teknik. Skattereduktionen bör alltså omfatta samma slags installationer som respektive stöd. I enlighet med det föreslås de definitioner av de stödberättigande åtgärderna som finns i de olika stödförordningarna i allt väsentligt överföras till skattereduktionens bestämmelser om skattereduktionens omfattning. I promemorian föreslogs att rätten till skattereduktion ska kopplas till en befintlig bostad som ägs eller innehas med bostadsrätt. Enligt de

nuvarande stöden ställs dock inget krav på att det finns en befintlig bostad vid själva installationen. Enligt regeringens bedömning bör det inte heller ställas något sådant krav för skattereduktion för installation av grön teknik, utan skattereduktion bör kunna beviljas även om en installation är hänförlig till en byggnad under uppförande. Installation av grön teknik föreslås avse följande tre åtgärder. 1. Installation av nätanslutet solcellssystem eller, om installationen är hänförlig till en byggnad under uppförande, av solcellssystem som ska anslutas till elnätet. För ett system för samtidig produktion av solel och solvärme gäller att elproduktionen måste uppgå till minst 20 procent av systemets beräknade sammanlagda årliga el- och värmeproduktion. 2. Installation av system för lagring av egenproducerad elenergi som är kopplat till en anläggning för egenproduktion av förnybar el som är ansluten till eller, om installationen är hänförlig till en byggnad under uppförande, som ska anslutas till elnätet och där systemet bidrar till att a) lagra elenergi för användning vid ett annat tillfälle än produktionstillfället, och b) öka den årliga andelen egenproducerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet. 3. Installation av laddningspunkt till elfordon som är förberedd för elmätning och debitering av elkostnad och utrustas med minst de uttag eller anslutningsdon för elfordon av typ 2 som beskrivs i standarden EN 62196-2 eller av typ Combo 2 som beskrivs i standarden EN 62196-3. Definitionerna är avsedda att ha samma betydelse inom den nya skattereduktionen som enligt de tre stödförordningarna. Standarden för uttag och anslutningsdon är de som anges i punkt 1.2 i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Av artikel 4.4 i direktivet framgår att medlemsstaterna ska säkerställa att nyare snabba laddningsstationer för elfordon, med undantag för trådlösa eller induktiva enheter, uppfyller åtminstone de specifikationerna. Energiföretagen och Installatörsföretagen anser att det är olämpligt att i lagen reglera vilken typ av standarder som laddningspunkter för elfordon ska uppfylla eftersom teknikutvecklingen riskerar att göra lagen inaktuell. Regeringen anser dock att det i lagen bör preciseras vilket uttag eller anslutningsdon för elfordon som installationen ska innehålla för att den ska kunna ligga till grund för skattereduktion och att de föreslagna standarderna är relevanta. Som framgår av avsnitt 4.1 lämnas de nuvarande stöden till solcellssystem, lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkter till elfordon för kostnader för material och arbete. För solcellssystem lämnas stöd även för projekteringskostnader. Till skillnad från vad Solelkommissionen , Sveriges Energiföreningars Riksorganisation och Svensk Solenergi anför bör skattereduktionen för installation av grön teknik på motsvarande sätt bara omfatta utgifter för material och arbete. Som arbetsoch materialkostnader räknas även mervärdesskatten på arbete och material. Det bedöms däremot inte vara relevant med en särskild post för projekteringskostnader för installationer av aktuellt slag riktade till privatpersoner. Någon motsvarande post finns t.ex. inte beträffande rotavdraget.

Att subventionen är riktad mot arbete och material innebär att dessa kostnader måste särskiljas från eventuella övriga kostnader som t.ex. kostnader för utrustning och resor, oavsett om arbetet utförs till fast pris eller på löpande räkning. Med kostnader för arbete och material avses de av utföraren debiterade kostnaderna för arbetet och materialet, inklusive mervärdesskatt. I kostnaden ingår således också utförarens vinstpålägg. Rut- och rotavdragen är inte begränsade till åtgärder i Sverige. Vid rutavdragets införande bedömdes att en skattereduktion som endast omfattar tjänster som utförs i Sverige med största sannolikhet strider mot EU:s regler om fri rörlighet (prop. 2006/07:94 s. 38). Samma bedömning gjordes vid rotavdragets införande (prop. 2008/09:178 s. 29). En begränsning av skattereduktionen för installation av grön teknik till arbeten utförda inom landets gränser bedöms på motsvarande sätt strida mot EU:s regler om fri rörlighet. Skattereduktionen föreslås därför utöver åtgärder utförda i Sverige även omfatta åtgärder utförda utomlands men inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Det ska dock i sammanhanget framhållas att skattereduktionen påverkar skatteintäkterna först om den enskilde betalar kommunal eller statlig inkomstskatt, kommunal fastighetsavgift eller statlig fastighetsskatt i Sverige. På motsvarande sätt som gäller för rotavdrag bör rätten till skattereduktion kopplas till en bostad som ägs eller innehas med bostadsrätt. Som installation av grön teknik föreslås därför räknas installation som är hänförlig till ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion, eller en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt och som innehas av den som begär skattereduktion. När det gäller installation av grön teknik som är hänförlig till en byggnad under uppförande bör utöver detta gälla att byggnaden när den är uppförd ska vara ett småhus eller en ägarlägenhet. Omständigheter relevanta för att bedöma om en byggnad under uppförande uppfyller dessa villkor kan exempelvis vara om bygglov har beviljats för ett småhus eller om avtalet mellan ägaren av byggnaden som håller på att uppföras och den som utför arbetet avser uppförande av ett sådant hus. Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare. Att en installation ska vara hänförlig till ett småhus, en ägarlägenhet eller en lägenhet som upplåts med bostadsrätt innebär att installationen enbart ska avse den aktuella bostaden (se avsnitt 5.5). Installationen ska vara kopplad till det aktuella småhuset eller lägenheten och nyttan av installationen ska enbart tillfalla småhuset eller lägenheten. Om installationen avser solceller ska exempelvis den el som solcellerna producerar enbart komma det aktuella småhuset eller lägenheten till godo. Om installationen i stället avser lagring av egenproducerad elenergi är det bara det aktuella hushållets egenproducerade el som ska kunna lagras och den lagrade elen ska bara kunna användas av detta hushåll. Om installationen slutligen avser laddningspunkt för elfordon ska laddningspunkten enbart disponeras av hushållet som äger det aktuella småhuset eller den aktuella ägarlägenheten eller innehar den aktuella lägenheten med bostadsrätt. När det gäller en installation som är hänförlig till en byggnad under uppförande ska nyttan av installationen enbart tillfalla småhuset eller ägarlägenheten när byggnaden är uppförd. Däremot finns inget krav på att installationen genomförs i eller på den aktuella bostaden eller byggnaden under uppförande. Ett solcellssystem 33

eller en laddningspunkt kan t.ex. byggas på tomtmark till ett småhus. En installation kan också göras i nära anslutning till en ägarlägenhet eller en lägenhet som innehas med bostadsrätt. Ett exempel kan vara en laddningspunkt som installeras vid en parkeringsplats som disponeras av en innehavare av en lägenhet som upplåts med bostadsrätt. Om exempelvis ett solcellssystem anläggs på taket till en bostadsrättsförenings hyreshus och elen som produceras kommer flera lägenheter till del kan kostnader för installationen däremot inte ligga till grund för skattereduktion för grön teknik. Stöden till solcellssystem, lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkter till elfordon lämnas inte för åtgärder som har fått offentligt stöd eller för vilka rotavdrag gjorts. Motsvarande bör gälla även för skattereduktionen för installation av grön teknik. På motsvarande sätt som åtgärder för vilka rotavdrag gjorts inte bör ge rätt till skattereduktion för installation av grön teknik bör givetvis åtgärder för vilka den nya skattereduktionen tillgodoräknats inte kunna ge rätt till rotavdrag. Det ska således inte vara möjligt att t.ex. få rotavdrag för arbetskostnader för en åtgärd och dessutom skattereduktion för installation av grön teknik för materialkostnader för samma åtgärd. Det är bara kombination av rotavdrag och skattereduktion för grön teknik för en och samma åtgärd som exkluderas. Om det i anslutning till en åtgärd för vilket rotavdrag ges även utförs en annan åtgärd finns det däremot inget som hindrar att skattereduktion för installation av grön teknik ges för den andra åtgärden, om denna uppfyller förutsättningarna i övrigt. På motsvarande sätt som gäller för rotavdrag bör inte heller åtgärder för vilka försäkringsersättning lämnats omfattas av skattereduktionen för installation av grön teknik. Ett villkor för skattereduktion för om- eller tillbyggnad av ett småhus är att arbetet inte utförs de första fem åren efter det att huset byggdes färdigt (67 kap. 13 c § 4 inkomstskattelagen enligt nuvarande lydelse). Det bör inte införas något motsvarande villkor för rätt till skattereduktion för installation av grön teknik. Som nämns ovan i detta avsnitt bör skattereduktion kunna beviljas även om en installation är hänförlig till en byggnad under uppförande.

Lagförslag Förslaget föranleder att fyra nya paragrafer, 67 kap. 36 och 38 – 40 §§, införs i inkomstskattelagen samt att en ny punkt 4 införs i 67 kap. 13 c § samma lag.

5.5 Krav på var installationen utförs

Regeringens förslag: För rätt till skattereduktion krävs att den utförda installationen är hänförlig till hushållet för den som begär skattereduktion eller dennes förälder. Föräldern ska vara bosatt i Sverige. Om installationen är hänförlig till en byggnad under uppförande krävs att den utförda installationen ska vara hänförlig till hushållet för den som begär skattereduktion eller dennes förälder när byggnaden är uppförd.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Promemorian innehåller inget förslag avseende installation hänförlig till byggnad under uppförande. Remissinstanserna: Skatteverket anser att det i allmänmotiveringen bör förtydligas att den som begär skattereduktion för installation för grön teknik hänförlig till hushållet för dennes förälder ska vara ägare till hela eller del av den bostad där föräldern bor för att kunna ha rätt till skattereduktion. Skälen för regeringens förslag: För rätt till rotavdrag (liksom för rätt till rutavdrag) krävs att det utförda arbetet är hänförligt till köparens eller dennes förälders hushåll. Föräldern ska vara bosatt i Sverige. Motsvarande bör gälla för skattereduktionen för installation av grön teknik, med hänsyn till skattereduktionens snarlikhet med rotavdraget. Detta krav bör även gälla om installationen är hänförlig till en byggnad under uppförande, dvs. den utförda installationen ska vara hänförlig till hushållet för den som begär skattereduktion eller dennes förälder när byggnaden är uppförd. Som Skatteverket påpekar bör det för rätt till skattereduktion för installation av grön teknik hänförlig till förälders hushåll, liksom för rotavdrag, krävas att den som begär skattereduktionen måste äga hela eller en del av den bostad som föräldern bor i (se avsnitt 5.4).

Lagförslag Förslaget föranleder att en ny paragraf, 67 kap. 41 §, införs i inkomstskattelagen.

5.6 Skattereduktionens storlek

Regeringens förslag: Skattereduktion för installation av grön teknik ges med 15 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna för installation av solceller och med 50 procent av de debiterade arbetsoch materialkostnaderna för installation av lagring av egenproducerad elenergi och installation av laddningspunkt till elfordon. Skattereduktionen får för ett beskattningsår uppgå till högst 50 000 kronor. Ordningsmässigt räknas skattereduktionen av direkt efter skattereduktionen för hushållsarbete och direkt före skattereduktionen för gåva. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian lämnades inget förslag på i vilken ordning skattereduktion för installation av grön teknik ska göras. Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser tillstyrker eller har inga synpunkter på bedömningen. Några remissinstanser har synpunkter på skattereduktionens storlek. Installatörsföretagen och Svensk Solenergi efterfrågar ett förtydligande att skattereduktionen endast gäller för installation för grön teknik och därmed är fristående från andra skattereduktioner. Svensk Solenergi efterfrågar vidare förtydligande om takbeloppet om 50 000 kronor gäller per person och år. Installatörsföretagen uppger att det maximala takbeloppet bör uppgå till 100 000 kronor per person och år. Naturvårdsverket är kritiskt till föreslaget takbelopp och förordar att det höjs. Sannolikheten bedöms annars som stor att taknivån i många fall kommer att begränsa bidragen 35

och att styreffekten därmed försvagas. Näringslivets Skattedelegation , vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig till, påpekar att det i promemorian inte finns något förslag om hur skattereduktionen för grön teknik förhåller sig till övriga skattereduktioner. Med hänsyn till att de åtgärder som omfattas av förslaget även kan omfattas av reglerna för skattereduktion för hushållsarbete synes det lämpligt att inordna skattereduktionen för grön teknik i anslutning till denna reduktion. Skatteverket gör samma iakttagelse men anser att det mest lämpliga är att placera skattereduktionen för installation av grön teknik efter skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.

Skälen för regeringens förslag

Skattereduktionens storlek Frågan är vilken subventionsgrad som bör väljas för skattereduktionen. De tre olika stöden som skattereduktionen ska ersätta har alla olika subventionsnivåer och maximala stödbelopp. Det till omfattningen största av de tre stöd till privatpersoner som den nya skattereduktionen för installation av grön teknik är avsedd att ersätta är stödet till solceller. Under 2019 uppgick utbetalningen av investeringsstödet till solceller till privatpersoner sammantaget till 223 miljoner kronor fördelat på 6 201 stödmottagare. När stödet infördes den 1 juli 2009 var subventionsgraden 60 procent. Den har därefter sänkts vid flera tillfällen och uppgår nu till 20 procent. Övergången till en skattereduktion, som är en rättighetsbaserad stödform, givet att det finns skatt att reducera, garanterar att en subvention kommer att fås och det i direkt samband med att installationen av solceller görs. Det bedöms komma att stimulera till en ökad utbyggnad av solceller. Energimyndigheten bedömer i sin kortsiktsprognos t.ex. att den installerade solelkapaciteten i Sverige kommer att öka med drygt 40 procent per år de närmaste åren. Samtidigt minskar kostnaden för att investera i solceller, vilket framhållits av såväl myndigheten som branschorganisationen Svensk solenergi. Det finns därför skäl att sänka subventionsgraden. Nedåt begränsas subventionens styrande verkan av rotavdraget. För beräkning för arbetskostnad vid installation av solvärmesystem i samband med totalentreprenad till fast pris har Skatteverket godtagit att utföraren och kunden enligt schablon beräknar arbetskostnaden till 30 procent av totalkostnaden, vilket med rotavdragets subventionsgrad för arbetskostnader om 30 procent motsvarar en subventionsgrad för totalkostnaden om 9 procent. Bedömningen är att med en subventionsgrad för solceller om 15 procent kvarstår tillräcklig styrande verkan jämfört med rotavdragets nivå samtidigt som eventuella ökningar av de offentligfinansiella kostnaderna till följd av en hög tillväxt i antalet solelinstallationer åtminstone begränsas något. I takt med att kostnaden för att investera i solceller fortsätter sjunka med prognostiserad teknikutveckling bör subventionsgraden successivt minskas. För solcellsstödet är det nuvarande beloppstaket 1 200 000 kronor per system, vilket motsvarar stödberättigande kostnader på 6 000 000 kronor med en subventionsgrad på 20 procent. I figur 1 jämförs stödberättigande kostnader för det investeringsstöd som 2017 – 2019 gick till privatpersoner. Som figuren visar har under de tre senaste åren 75 procent eller mer av 36 stödet gått till anläggningar med stödberättigande kostnader upp till ca

200 000 kronor. Därmed framstår det som rimligt att takbeloppet justeras ned avsevärt när skattereduktionen endast utgår till privatpersoner. Ett takbelopp om 50 000 kronor täcker vid en subventionsgrad om 15 procent, som framgår av figuren, in de flesta normalstora anläggningar som kan komma ifråga för privatpersoners bostäder. Då utgår full subvention till anläggningar med stödberättigade kostnader upp till och med 333 333 kronor. Stöd utgår även till större anläggningar, men stödet kommer då att begränsas av takbeloppet. Ingen investering i solceller berättigar enligt förslaget till mer än 50 000 kronor i skattereduktion.

Figur 1 Lådagram: investeringsstöd till solceller 2017 – 2019

Anm.: Strecket i lådan visar medianvärdet och krysset medelvärdet. Höjden på lådan visar hur 50 procent av observationerna fördelar sig kring medianvärdet, dvs. nedre kant på lådan motsvarar nedre kvartil och övre kant övre kvartil. De T-formade ändarna visar resterande 25 procent av värdena till minimum respektive maximum (exklusive extremvärden). Med n avses antalet observationer. Källa: Energimyndigheten.

För investeringsstödet till solceller finns även ett tak som innebär att de stödberättigade kostnaderna som högst får uppgå till 37 000 kronor per kilowatt (exkl. mervärdesskatt). Det takbeloppet bedöms dock inte, annat än i undantagsfall, innebära en faktisk begränsning för stödmottagarna. År 2019 uppgick det genomsnittliga stödet per kilowatt installerad toppeffekt för privatpersoner till 3 286 kronor. Någon motsvarande begränsning anses därför inte vara motiverad för den skattereduktion som föreslås här. De andra två stöden är till omfattningen avsevärt mindre och har högre subventionsnivåer. Stödet till energilagring uppgick 2019 till ca 15 miljoner kronor och stödet till laddningspunkter 2018 till ca 26 miljoner kronor. Subventionsgraden för energilagringsstödet uppgår till 60 procent och takbeloppet till 50 000 kronor, medan subventionsgraden för laddningspunktsstödet uppgår till 50 procent med ett takbelopp på 10 000 kronor (se tabell 1).

Tabell 1 Stöd till privatpersoner för solceller, lagring av

egenproducerad energi samt installation av laddningspunkt

till elfordon

Nuvarande stödregler Utfall 2019

Subventions- Takbelopp Stöd- Antal Utbetalt grad (%) (kr) belopp, stöd- belopp, genom- mot- tot. snitt (kr) tagare (mnkr) Solceller 20 1 200 000 36 000 6 201 223 Energilagring 1 60 50 000 48 405 (312) (15) Laddningspunkt 50 10 000 7 717 3 338 26 2 Anm.: 1 Avser 2017 – 2019 (inom parantes: bedömning för 2019). 2 Avser 2018. Källor: Energimyndigheten, Naturvårdsverket och egna beräkningar.

För att inte urholka den styrande effekten för stöden till energilagring och laddningspunkter bedöms det som nödvändigt att inte ha samma subventionsgrad för dessa stöd som för solceller. Av administrativa skäl och för att minimera gränsdragningsproblem samt minska risken för fel bör skattereduktionen använda samma subventionsnivå för såväl energilagring som laddningspunkter. Bedömningen är att det inte är nödvändigt att fortsätta med oförändrad subventionsgrad för energilagring. Subventionsgraden för stödet till energilagring föreslås anpassas till subventionsgraden för laddningspunkter eftersom stödet till energilagring nu har funnits några år och marknaden därmed bör ha kommit igång. Efterfrågan på energilagring kan också i stor utsträckning förväntas drivas av antalet installerade solelanläggningar. Behovet av att jämna ut förbrukning genom t.ex. batterilagring är nära förknippat med egenproducerad el i solelanläggningar. I och med att utbyggnaden av solel bedöms öka kraftigt, kan detta förväntas leda till en betydande ökning även av efterfrågan på energilagring. Ur ett offentligfinansiellt perspektiv kan det därmed vara motiverat att sänka subventionsgraden även för stödet till energilagring. Subventionsgraden i skattereduktionen föreslås därmed uppgå till 50 procent för såväl energilagring som laddningspunkter. I takt med att kostnaden för att investera i energilagring respektive laddningspunkter bör subventionsgraden successivt minskas. Takbeloppet föreslås vara gemensamt för alla installationer som omfattas av reglerna om skattereduktion för installation för grön teknik. Till skillnad från Installatörsföretagen och Naturvårdsverket anser regeringen att takbeloppet bör uppgå till 50 000 kronor per person och år för hela skattereduktionen, oavsett vilken åtgärd det är som utförs inom ramen för skattereduktionen. Takbeloppet är då avsevärt lägre än nuvarande nivå för solcellsstödet, vilket också Solelkommissionen påpekar i sitt remissvar, oförändrat för energilagringsstödet och avsevärt högre för stödet till laddningspunkter.

Ordningen för skattereduktionen Näringslivets Skattedelegation , vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig till, och Skatteverket har uppmärksammat att det i promemorian inte finns något förslag på i vilken ordning skattereduktion för installation av 38 grön teknik ska göras i förhållande till de andra skattereduktionerna.

I 67 kap. 2 § första stycket inkomstskattelagen anges i vilken ordning de olika skattereduktionerna ska göras i förhållande till varandra. Således ska skattereduktion göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, (enligt förslag i prop. 2019/20:175) boende i vissa områden (regional skattereduktion), underskott av kapital, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning. Precis som rotavdraget avser skattereduktionen för installation av grön teknik åtgärder som vidtas i eller i nära anslutning till en bostad. På så sätt liknar skattereduktionen rotavdraget. Av systematiska skäl är det därför lämpligt att låta skattereduktionen komma i anslutning till skattereduktionen för hushållsarbete rent ordningsmässigt. Som redogjorts för ovan framgår av 67 kap. 2 § inkomstskattelagen i vilken ordning de olika skattereduktionerna ska göras i förhållande till varandra. Sedan 67 kap. infördes (prop. 2008/09:77) har bestämmelserna i kapitlet, med undantag för skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden (regional skattereduktion), följt samma ordning som de anges i 2 §, trots att ordningen i kapitlet saknar rättslig betydelse. Med åren har emellertid antalet skattereduktioner ökat, vilket medför att den omnumrering som skulle krävas för att upprätthålla bestämmelsernas ordning i enlighet med 2 § snarare gör det svårare än lättare att navigera i kapitlet. En struktur som följer 2 § bör därför inte upprätthållas. De nya bestämmelserna i 67 kap. inkomstskattelagen bör i stället placeras sist i kapitlet.

Lagförslag Förslaget föranleder ändringar i 67 kap. 2 § inkomstskattelagen samt att en ny paragraf, 67 kap. 45 §, införs i inkomstskattelagen.

5.7 Köparens betalning till utföraren och utförararens begäran till Skatteverket om utbetalning

Regeringens förslag: Köpare och utförare kan komma överens om att betalning endast ska göras med 85 respektive 50 procent av arbets- och materialkostnaderna inklusive mervärdesskatt. För rätt till skattereduktion krävs att den utförda installationen av grön teknik har betalats elektroniskt. Betalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen om betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt. En utförare ska kunna begära utbetalning från Skatteverket med ett belopp motsvarande den del av installationen av grön teknik (inklusive mervärdesskatt) som köparen inte har betalat, dock högst med tre sjuttondelar av det belopp som köparen har betalat om det är fråga om installation av solceller och med högst samma belopp som köparen har betalat om det är fråga om installation av system för lagring av egenproducerad elenergi eller installation av laddningspunkt. Utbetalning ska kunna begäras först när installationen har utförts och betalats.

Utförarens begäran om utbetalning ska lämnas elektroniskt och ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet betalades. Begäran ska vara undertecknad av utföraren eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för utföraren. Begäran ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren, 2. personnummer eller samordningsnummer i de fall sådant nummer finns för köparen, 3. småhusets eller ägarlägenhetens beteckning eller beteckningen på lägenheten som upplåtits med bostadsrätt, samt vad gäller lägenheten som upplåtits med bostadsrätt även föreningens eller bolagets organisationsnummer eller motsvarande, 4. debiterad ersättning för installation av grön teknik, debiterad ersättning för annat än installation av grön teknik, betalt belopp för installation av grön teknik och den dag som betalningen för installationen kommit utföraren tillhanda, 5. vad installationen av grön teknik avsett och antalet arbetade timmar, och 6. det belopp som utföraren begär som utbetalning från Skatteverket.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian lämnades inte förslag på att utförarens begäran om utbetalning även ska innehålla uppgift om vilken bostad installationen är hänförlig till. Remissinstanserna: Skatteverket anför att det i utförarens begäran om utbetalning även bör lämnas uppgifter om vilken bostad installationen är hänförlig till. Skälen för regeringens förslag: Fakturamodellen innebär att köparen betalar en del av fakturan för ett arbete medan Skatteverket betalar resterande del till utföraren. Som redogjorts för i avsnitt 5.6 föreslås subventionsgraden vara 15 procent för installation av solceller respektive 50 procent för installation av lagring av egenproducerad elenergi och installation av laddningspunkter. Köpare och utförare kan komma överens om att betalning av arbets- och materialkostnader inklusive mervärdesskatt endast ska göras med 85 procent för installation av solceller och med 50 procent för installation av system för lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkter. Det är givetvis även möjligt att betala mer. Det kan framför allt aktualiseras om köparen inte har tillräckligt med utrymme för skattereduktion för att täcka upp för hela mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för arbete och material och de minst 85 respektive 50 procent av ersättningen som köparen behöver betala själv. En sådan situation kan t.ex. uppkomma om den enskilde har låg skatt som inte räcker för full skattereduktion eller om den debiterade ersättningen för installation av grön teknik är så hög att maximal skattereduktion understiger 15 respektive 50 procent av dessa kostnader. En utbetalning från Skatteverket får dock högst uppgå till tre sjuttondelar av det belopp som köparen har betalat om det är fråga om installation av solceller och med högst samma belopp som köparen har

betalat om det är fråga om installation av lagring av egenproducerad elenergi eller installation av laddningspunkt. Detta säkerställer att utbetalningen och därmed subventionsgraden inte överstiger avsedda 15 respektive 50 procent i en situation då köparen har betalat mindre än 85 respektive 50 procent av de debiterade kostnaderna för installationen. Den 1 januari 2020 infördes ett krav på elektronisk betalning för rätt till skattereduktion för hushållsarbete vid anlitande av en näringsidkare. Syftet är att motverka felaktiga utbetalningar enligt fakturamodellen genom de ökade kontrollmöjligheter som ges med transaktioner som är dokumenterade genom en oberoende part (se prop. 2019/20:1 Budgetpropositionen för 2020, Förslag till statens budget för 2020, finansplan och skattefrågor s. 209). Motsvarande bör gälla även för fakturamodellen för den nu föreslagna skattereduktionen. Förslaget är därför att betalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen om betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt. Exempel på en elektronisk betalning är en betalning med kontokort, inbetalningskort, bank-id och Swish. Däremot omfattas exempelvis inte betalning med check, som är ett löpande skuldebrev, som löses in av innehavaren och som medför en utbetalning där uppgift om mottagare inte behöver anges. Inte heller utgör betalning med kryptovalutor, såsom bitcoin och liknande betalningslösningar, en elektronisk betalning eftersom sådana betalningar inte förmedlas av en betaltjänstleverantör enligt betaltjänstlagen vilket innebär att information om avsändare, mottagare, belopp eller tidpunkt inte kan identifieras. Efter att en installation av grön teknik har utförts och betalats kan utföraren begära utbetalning av resterande debiterat belopp från Skatteverket. Skatteverkets utbetalning får uppgå till högst tre sjuttondelar av det belopp som köparen har betalat om det är fråga om installation av solceller och högst samma belopp som köparen har betalat om det är fråga om installation av lagring av egenproducerad elenergi eller installation av laddningspunkt (i båda fallen inklusive mervärdesskatt). Utbetalningen blir då maximalt 15 respektive 50 procent av den sammanlagda betalningen från köparen och Skatteverket, vilket motsvarar skattereduktionens två olika procentsatser enligt förslaget i avsnitt 5.6. Precis som beskrivits i avsnitt 4.2 avseende fakturamodellen för rut- och rotavdrag är det möjligt för en utförare att få utbetalning även för successiva tillhandahållanden av åtgärder som han eller hon har fått betalt för. Begäran om utbetalning ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter aktuellt beskattningsår. Detta för att underlaget för skattereduktionen ska kunna förtryckas i inkomstdeklarationen. Om arbetet utförs och köparens betalning sker under 2021 (beskattningsåret) ska begäran om utbetalning komma in till Skatteverket senast den 31 januari 2022. Om arbetet däremot utförs under 2021 och köparens betalning sker under 2022 (beskattningsåret) ska begäran om utbetalning i stället komma in till Skatteverket senast den 31 januari 2023. Efter detta datum mister en utförare sin möjlighet att få utbetalning från Skatteverket. En ansökan som kommer in efter detta datum ska avvisas. I en begäran om utbetalning enligt fakturamodellen för rut- och rotavdrag ska utföraren enligt lagen (2009:194) om förfarandet vid 41

skattereduktion för hushållsarbete, utöver uppgift om det belopp som begärs utbetalat, lämna uppgifter om sig själv, köparen, vilken bostad installationen är hänförlig till, det utförda arbetet och debiterade och betalade belopp. Uppgiftslämnandet bör ha motsvarande omfattning beträffande nu aktuell fakturamodell. De uppgifter som bör lämnas är därför 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren, 2. personnummer eller samordningsnummer i de fall sådant nummer finns för köparen, 3. småhusets eller ägarlägenhetens beteckning eller beteckningen på lägenheten som upplåtits med bostadsrätt, samt vad gäller lägenheten som upplåtits med bostadsrätt även föreningens eller bolagets organisationsnummer eller motsvarande, 4. debiterad ersättning för installation av grön teknik, debiterad ersättning för annat än installation av grön teknik, betalt belopp för installation av grön teknik och den dag som betalningen för installationen kommit utföraren tillhanda, 5. vad installationen av grön teknik avsett och antalet arbetade timmar, och 6. det belopp som utföraren begär som utbetalning från Skatteverket. När det gäller uppgifter om vilken typ av installation som har utförts bör det överlämnas till Skatteverket att meddela verkställighetsföreskrifter om denna indelning. Motsvarande ordning gäller för rut- och rotavdrag enligt 4 § förordningen (2009:201) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Skatteverket har i sina föreskrifter (SKVFS 2014:22) om begäran om utbetalning för hushållsarbete föreskrivit en indelning för rutoch rotarbete i begäran om utbetalning. Precis som beträffande begäran om utbetalning enligt fakturamodellen för rut- och rotavdrag ska begäran om utbetalning enligt nu föreslagen fakturamodell lämnas elektroniskt. Skatteverket bör meddela verkställighetsföreskrifter om lämnande av elektronisk begäran om utbetalning. Beträffande rut- och rotavdrag finns en sådan reglering i Skatteverkets ovan nämnda föreskrifter om begäran om utbetalning för hushållsarbete.

Lagförslag Förslaget föranleder att en ny paragraf, 67 kap. 42 §, införs i inkomstskattelagen. Förslaget föranleder även 6 – 9 §§ i den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

5.8 Skatteverkets utbetalning till utföraren

Regeringens förslag: Skatteverket ska till en utförare som högst kunna betala ut 50 000 kronor per köpare och beskattningsår, dvs. ett belopp som motsvarar köparens maximala preliminära skattereduktion. Utbetalning ska göras till utförarens bank- eller kreditmarknadsföretagskonto. Skatteverket ska snarast fatta beslut om utbetalning.

Skatteverket ska så snart som möjligt meddela köparen om beslut om utbetalning. Den som begär utbetalning ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Utföraren ska ges tillfälle att yttra sig innan ett ärende avgörs, om det inte är uppenbart obehövligt. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt i denna fråga. Skälen för regeringens förslag: Skatteverket ska till en eller flera utförare kunna betala ut högst 50 000 kronor per köpare och år, vilket motsvarar maximal skattereduktion enligt förslaget i avsnitt 5.6. Det innebär, i likhet med vad som gäller för fakturamodellen för rut- och rotavdrag, att utbetalning ska vägras i de fall Skatteverket kan konstatera att köparen redan har tillgodoräknats preliminär skattereduktion med belopp motsvarande maximal skattereduktion. En utförare av installation av grön teknik får se till att avtalsvägen förbehålla sig rätten att kräva köparen på ytterligare betalning i händelse av att Skatteverket vägrar utbetalning. En sådan avtalsreglering kan även bli aktuell för att täcka in situationer där Skatteverket återkräver en utbetald ersättning för att förutsättningarna för skattereduktion inte är uppfyllda (se avsnitt 5.9). Som framgår av avsnitt 5.7 kan begäran om utbetalning och därmed Skatteverkets beslut om utbetalning högst avse ett belopp som uppgår till högst tre sjuttondelar av det belopp som köparen har betalat om det är fråga om installation av solceller och med högst samma belopp som köparen har betalat om det är fråga om installation av system för lagring av egenproducerad elenergi eller installation av laddningspunkt. Den som begär utbetalning ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Syftet är, precis som beträffande motsvarande bestämmelse i fakturamodellen för rut- och rotavdrag, att möjliggöra för Skatteverket att vid behov kunna göra vissa kontroller för att säkerställa att utbetalningar sker på korrekta grunder. Skatteverket ska snarast fatta beslut om utbetalning. Detta skyndsamhetskrav gäller oavsett om beslutet innebär att utbetalning ska ske eller att utbetalning, helt eller delvis, ska vägras. Utbetalning ska göras till utförarens bank- eller kreditmarknadsföretagskonto. Utföraren ska ges tillfälle att yttra sig innan ett ärende avgörs, om det inte är uppenbart obehövligt. Med att det är uppenbart obehövligt avses en situation när beslutet är av så självklar karaktär att ett yttrande från den enskilde inte skulle kunna medföra ett bättre beslutsunderlag.

Lagförslag Förslaget föranleder 10, 11, 18 och 19 §§ i den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

5.9 Återbetalning av utbetalda medel

Regeringens förslag: Den som har fått en utbetalning från Skatteverket utan att vara berättigad till den ska snarast underrätta Skatteverket om denna utbetalning. Om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska utföraren snarast underrätta Skatteverket om denna återbetalning. Den som underrättar Skatteverket om återbetalning ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för återbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Om någon har fått en utbetalning utan att vara berättigad till den, ska Skatteverket snarast besluta att det felaktigt utbetalda beloppet ska betalas tillbaka till Skatteverket. Om utföraren till köparen återbetalar ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska Skatteverket snarast besluta att återbetalning ska ske med ett belopp som motsvarar vad som betalats tillbaka till köparen. Utföraren och annan mottagare av en felaktig utbetalning ska ges tillfälle att yttra sig innan ett ärende avgörs, om det inte är uppenbart obehövligt. Skatteverkets beslut om återbetalning ska meddelas före utgången av det sjätte året efter det beskattningsår som utbetalningen avser. Om Skatteverket har beslutat om återbetalning ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen. Skatteverket ska så snart som möjligt meddela köparen om ett beslut om återbetalning. Beslut om återbetalning gäller omedelbart. Skatteverket får under vissa förutsättningar bevilja anstånd med återbetalningen. Återbetalning ska ske genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning och göras senast den sista dagen i månaden efter den månad som Skatteverket fattat beslutet om återbetalning. Om återbetalning inte görs i rätt tid, ska fordringen lämnas för indrivning. Regeringen får meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Kostnadsränta tas ut på belopp som ska betalas tillbaka efter beslut av Skatteverket. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med dagen för Skatteverkets beslut om återbetalning. Räntan beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen. Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis avstå från kravet på ränta. Betalningssäkring får ske för att säkerställa återbetalning. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Skatteverket föreslår bl.a. att kostnadsränta ska kunna tas ut även för tid som infaller efter det att myndigheten fattat beslut om återbetalning samt under anståndstidens gång. Vidare borde kostnadsränta endast kunna tas ut på obetalda belopp. Skatteverket anser även att det bör förtydligas om anståndstiden kan medges som längst under tre månader oavsett orsaken till anstånd, eller om anståndstiden ska bestämmas med hänvisning till orsaken till anstånd. Skälen för regeringens förslag: Om en utbetalning till en utförare har skett utan att förutsättningarna för utbetalning, dvs. i praktiken förut-

sättningarna för skattereduktion för köparen, egentligen varit uppfyllda måste detta kunna korrigeras. En sådan situation behöver inte uppkomma på grund av att utföraren lämnat medvetet felaktiga uppgifter utan kan bero på t.ex. en missuppfattning av vilket arbete som berättigar till skattereduktion eller ett administrativt misstag hos utföraren eller Skatteverket. En felaktig utbetalning kan vidare tänkas uppkomma genom att Skatteverket betalar ett belopp till helt fel mottagare, som kanske inte ens utför installation av grön teknik. Korrigering bör även kunna ske om en utförare, på grund av att det ursprungliga kravet mot köparen av någon anledning måste korrigeras, till köparen betalar tillbaka ett belopp som tidigare har legat till grund för ett beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket. Det föreslås därför att om någon har fått en utbetalning utan att vara berättigad till den, ska det felaktigt utbetalda beloppet betalas tillbaka. Återbetalning ska också ske om en utförare till köparen betalar tillbaka ersättning som tidigare har legat till grund för en begäran om utbetalning av belopp från Skatteverket. Som komplement till detta föreslås en underrättelseskyldighet i förhållande till Skatteverket för dels utförare som till köparen betalar tillbaka ersättning som tidigare har legat till grund för begäran om utbetalning, dels utförare och andra som mottagit ett felaktigt utbetalat belopp. Den som underrättar Skatteverket om återbetalning ska, på motsvarande sätt som den som begär utbetalning (se avsnitt 5.8), ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Skatteverket ska när frågan om återbetalning aktualiseras snarast fatta beslut i frågan. Till denna prövning kopplas en kommuniceringsskyldighet för Skatteverket, så att utföraren och annan som är skyldig att underrätta Skatteverket om en felaktig utbetalning ges möjlighet att framföra sina synpunkter innan Skatteverket fattar ett beslut. Utföraren och annan som är skyldig att underrätta Skatteverket bör därför ges tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs, om det inte är uppenbart obehövligt. Om Skatteverket beslutar om återbetalning ska köparens tillgodoräknade preliminära skattereduktion minskas med belopp motsvarande återbetalningsbeloppet. Skatteverket ska så snart som möjligt meddela köparen om Skatteverket fattar ett beslut om återbetalning. Precis som enligt fakturamodellen för rut- och rotavdrag bör tidsfristen för Skatteverkets möjlighet att besluta om återbetalning korrespondera med tidsfristen för efterbeskattning med avseende på köparens felaktigt tillgodoräknade slutliga skattereduktion. Skatteverkets beslut om återbetalning ska därför meddelas före utgången av det sjätte året efter det beskattningsår som utbetalningen avser. Kostnadsränta tas ut på belopp som ska betalas tillbaka efter beslut av Skatteverket. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med dagen för Skatteverkets beslut om återbetalning. Räntan beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis avstå från kravet på ränta. Skatteverket har bl.a. föreslagit att kostnadsränta ska kunna tas ut för tid som infaller efter det att myndigheten fattat beslut om återbetalning samt under anståndstidens gång. Regeringen anser att reglerna om skattereduktion bör vara så lika som möjligt, i syfte att uppnå enhetliga 45

regelverk. Som ledning för de föreslagna bestämmelserna om kostnadsränta har således befintliga och föreslagna regler om bl.a. rutavdraget använts. Det föreslås alltså att kostnadsränta ska tas ut från den dag beloppet betalades ut till och med dagen för Skatteverkets beslut om återbetalning. Den period under vilken kostnadsränta ska tas ut får anses vara tillräcklig i detta sammanhang. Skatteverket har vidare anfört att kostnadsränta endast borde kunna tas ut på obetalda belopp. Här bör nämnas att ett beslut om återbetalning avser det belopp som har betalats ut felaktigt och som inte har betalats tillbaka vid tidpunkten för beslutet. Det är det beloppet som föreslås kunna räntebeläggas från den dag beloppet betalades ut till och med dagen för Skatteverkets beslut om återbetalning. Avsikten är således inte att betalda belopp ska räntebeläggas. Återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket fattat beslutet om återbetalning. Återbetalning ska ske genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning. Om återbetalning inte görs i rätt tid, ska fordringen lämnas för indrivning. Regeringen bör ges rätt att meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. En sådan rätt finns beträffande fakturamodellen för rut- och rotavdrag. Enligt 3 § förordningen (2009:201) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete behöver indrivning inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt. Precis som är fallet beträffande fakturamodellen för rut- och rotavdrag föreslås betalningssäkring kunna ske för att säkerställa återbetalning. Betalningssäkring förutsätter bl.a. att det finns en påtaglig risk för att den betalningsskyldige undandrar sig att betala fordringen och att åtgärden är proportionerlig. Beslut om återbetalning inom ramen för fakturamodellen för rut- och rotavdrag är i dag inte omedelbart verkställbara. Endast beslut om betalningssäkring är omedelbart verkställbara. Regeringen har i lagrådsremissen Utvidgat rutavdrag och höjt tak för rutavdraget föreslagit att beslut om återbetalning av felaktigt utbetalda belopp ska gälla omedelbart. Förslaget om omedelbar verkställbarhet har motiverats bl.a. av att ett relativt stort antal beslut om återbetalning avseende felaktiga utbetalningar inte följs och att det förekommer problem med att delge återbetalningsbeslut. I anslutning till förslaget om omedelbar verkställbarhet föreslås i lagrådsremissen även att vissa av bestämmelserna i skatteförfarandelagen om anstånd i tillämpliga delar ska gälla för beslut om återbetalning. Det rör sig om bestämmelserna om ansökan om anstånd (63 kap. 2 §), ändringsanstånd (63 kap. 4 § första stycket), anstånd för att undvika betydande skada (63 kap. 5 §), anståndstid (63 kap. 6 §), anstånd på grund av synnerliga skäl (63 kap. 15 §) och anstånd som är till fördel för det allmänna (63 kap. 23 §). Även skatteförfarandelagens bestämmelser om att anstånd ska beviljas med skäligt belopp (63 kap. 16 §), ställande av säkerhet (63 kap. 8 – 10 §§), återkallande av anstånd, nedsättande av anståndsbelopp och krävande av säkerhet för fortsatt anstånd (63 kap. 22 §) och när säkerhet tas i anspråk (71 kap. 1 §) föreslås gälla för beslut om återbetalning.

Den nu föreslagna fakturamodellen för skattereduktion för installation av grön teknik bör i allt väsentligt överensstämma med nuvarande fakturamodell. Med förebild i förslagen i ovan nämnda lagrådsremiss föreslås det därför att beslut om återbetalning inom ramen för fakturamodellen för skattereduktion för installation av grön teknik ska gälla omedelbart. Av rättssäkerhetsskäl bör det även på motsvarande sätt, och i samma situationer, finnas möjligheter till anstånd med återbetalning. Det innebär att anstånd kan medges t.ex. när det är tveksamt hur stort belopp som kommer att behöva betalas eller där betalning före laga kraft skulle medföra betydande skadeverkningar eller annars framstå som oskäligt. Skatteverket har önskat förtydliganden när det gäller anståndstiden. I detta sammanhang bör det nämnas att det av 63 kap. 6 § SFL framgår att anståndstiden för ändringsanstånd enligt 4 § och anstånd för att undvika betydande skada enligt 5 § ska bestämmas till längst tre månader efter dagen för beslutet i den fråga som har föranlett anståndet. I syfte att uppnå en enhetlig reglering föreslås det att dessa bestämmelser om anståndstid ska gälla för alla typer av anstånd som kan beviljas med betalning av återbetalning av felaktigt utbetalda belopp, dvs. även anstånd enligt 63 kap. 15 och 23 §§ SFL.

Lagförslag Förslaget föranleder 12 – 24 §§ i den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

5.10 Preliminär skattereduktion

Regeringens förslag: Köparen tillgodoräknas preliminär skattereduktion motsvarande det belopp som Skatteverket har betalat ut till utföraren. Preliminär skattereduktion tillgodoräknas i den ordning som registrering sker. Skatteverket meddelar löpande köparen dels vilka preliminära skattereduktioner som har tillgodoräknats, dels total tillgodoräknad skattereduktion. Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktion som tillgodoräknats hittills under året. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt i denna fråga. Skälen för regeringens förslag: I de fall en köpare och en utförare kommer överens om att köparen inte ska betala den del av utgiften för installation av grön teknik som utgör köparens skattelättnad, kan utföraren begära att få utbetalning från Skatteverket i enlighet med vad som beskrivits i avsnitt 5.7. Det belopp som Skatteverket utbetalar till utföraren tillgodoräknas köparen som en preliminär skattereduktion. Den preliminära skattereduktionen utgör en form av förtida återbetalning av köparens slutliga skatt. Skattelättnaden tillgodoräknas alltså köparen redan under beskattningsåret. För att det ska bli aktuellt med preliminär skattereduktion för köparen krävs alltså att Skatteverket har gjort en utbetalning till utföraren i fråga om köparens utgifter för installation av grön teknik. Om utföraren av 47

någon anledning inte begär utbetalning från Skatteverket tillgodoräknas köparen inte någon preliminär skattereduktion. Det är först när slutlig skattereduktion begärs i inkomstdeklarationen som Skatteverket gör prövningen om slutlig skattereduktion ska ges eller inte. Förutsättningarna för tillgodoräknande av slutlig skattereduktion beskrivs i avsnitt 5.11. Det skulle kunna förekomma att två eller flera utförare kommer in med begäran om utbetalning gällande en och samma köpare ungefär samtidigt och köparens gräns för preliminär skattereduktion passeras genom full utbetalning enligt respektive begäran. I ett sådant fall bör, precis som i fråga om rut- och rotavdrag, gälla att den preliminära skattereduktion som först har registrerats har företräde framför en senare. Den totala reduktionen får dock aldrig överstiga maximal skattereduktion, dvs. 50 000 kronor. Skatteverket ska så snart som möjligt meddela köparna om utbetalning (jfr avsnitt 5.8 angående meddelande till köparen om beslut i fråga om utbetalning). Köparen får därigenom en kvittens från Skatteverket när en utbetalning har skett till utföraren. Skatteverkets meddelande ska även innehålla en uppgift om total tillgodoräknad preliminär skattereduktion. En sådan uppgift gör det lättare för en köpare att hålla reda på när taket för preliminär skattereduktion nås. Köparen ansvarar själv för den del av arbetsersättningen som inte regleras via systemet med utbetalning och preliminär skattereduktion. En annan fördel med löpande meddelanden om preliminär skattereduktion är att eventuellt missbruk av systemet kan påpekas av köparen direkt till Skatteverket. Fakturamodellen för rut- och rotavdrag innehåller en bestämmelse om att Skatteverket på begäran av köparen ska lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktion som tillgodoräknats hittills under året. Syftet med ett sådant meddelande är att köparen på ett enkelt sätt ska kunna redovisa för utföraren hur stor preliminär skattereduktion som finns kvar att disponera (prop. 2008/09:178 s. 45). Detta fyller en funktion eftersom utföraren inte själv kan kontrollera hur mycket som har utnyttjats som preliminär skattereduktion genom att Skatteverket lämnar uppgift om utnyttjad preliminär skattereduktion till utföraren, eftersom den uppgiften omfattas av skattesekretessen enligt 27 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). En motsvarande bestämmelse om lämnande av särskilt meddelande föreslås även för den nu aktuella fakturamodellen för skattereduktion för installation av grön teknik.

Lagförslag Förslaget föranleder 16 – 18 §§ i den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

5.11 Slutlig skattereduktion

Regeringens förslag: Slutlig skattereduktion tillgodoräknas med ett belopp motsvarande tillgodoräknad preliminär skattereduktion. Köparen begär slutlig skattereduktion i sin inkomstdeklaration för det

aktuella beskattningsåret. Skattereduktionen hänförs till det beskattningsår då köparen har betalat installationen av grön teknik. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt i denna fråga. Skälen för regeringens förslag: Fakturamodellen innebär att skattereduktion ges med ett belopp motsvarande den tillgodoräknade preliminära skattereduktionen. I vissa fall kan det uppkomma situationer när rättelser görs och utföraren betalar tillbaka en del eller hela ersättningen till köparen. Det kan t.ex. bli aktuellt om det upprättas en kreditfaktura eller annan handling på grund av att det ursprungliga kravet måste korrigeras. I dessa fall ska gjord betalning anses vara nettobetalningen under beskattningsåret. I de fall då utföraren har fått utbetalning från Skatteverket, dvs. köparen har fått preliminär skattereduktion (se avsnitt 5.10), tillgodoräknas slutlig skattereduktion med 15 respektive 50 procent av kostnaderna för installationen. Den slutliga skattereduktionen får dock aldrig överstiga den preliminära skattereduktion som har tillgodoräknats. Skattereduktionen grundar sig på att den skattskyldige haft en utgift för den utförda installationen. Skattereduktionen bör därför, precis som är fallet med fakturamodellen för rut- och rotavdrag, hänföras till det beskattningsår då köparen betalat utgiften. Begäran om skattereduktion görs i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då den utförda installationen har betalats. På motsvarande sätt som för rut- och rotavdrag bör Skatteverket ges möjlighet att förtrycka underlaget för skattereduktion på köparens inkomstdeklaration. Den slutliga skattereduktionen för installation av grön teknik minskar köparens slutliga skatt. När den slutliga skatten beräknas ska Skatteverket till den slutliga skatten lägga den preliminära skattereduktionen. I normalfallet kommer då den preliminära skattereduktionen att ”kvittas” mot den slutliga skattereduktionen. Det innebär att ingen ytterligare utbetalning till köparen kommer att göras. Den preliminära skattereduktionen har tillgodoräknats köparen genom att Skatteverket har betalat motsvarande belopp direkt till utföraren som betalning för utförd installation av grön teknik. Om köparen vid beskattningen inte har tillräckligt med slutlig skatt för att få slutlig skattereduktion med motsvarande belopp som den preliminära skattereduktion som tillgodoräknats löpande under året kommer han eller hon att få betala ytterligare skatt.

Lagförslag Förslaget föranleder att två nya paragrafer, 67 kap. 37 och 44 §§, införs i inkomstskattelagen. Förslaget föranleder även ändring i 31 kap. 33 § och 56 kap. 9 § skatteförfarandelagen.

5.12 Överklagande av Skatteverkets beslut

Regeringens förslag: Skatteverkets beslut enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik överklagas hos

allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt i denna fråga. Skälen för regeringens förslag: Precis som enligt nuvarande fakturamodell för rut- och rotavdrag bör det finnas en möjlighet för en utförare att överklaga ett beslut av Skatteverket att helt eller delvis avslå en begäran om utbetalning (se avsnitt 5.7) eller att avvisa begäran för att den inkommit för sent (jfr avsnitt 5.7 om tidsfristen för begäran om utbetalning). Utföraren kan även klaga på beslut om återbetalning och beslut om att avstå från kostnadsränta (se avsnitt 5.9). Även Skatteverkets beslut rörande anstånd (se avsnitt 5.9) ska kunna överklagas. Ett beslut av Skatteverket att överlämna en fordran som avser återbetalning till indrivning kan emellertid inte överklagas. Besluten enligt lagen är administrativa beslut som överklagas enligt de vanliga bestämmelserna i förvaltningslagen (2017:900). De frågor som kan bli föremål för domstolsprövning är av enklare karaktär, varför prövningstillstånd bör krävas vid överklagande till kammarrätten. Ett beslut av Skatteverket rörande en begäran om utbetalning har en direkt påverkan på köparens preliminära skattereduktion. Även köparen har därför möjlighet att överklaga ett beslut att helt eller delvis vägra utbetalning eller att avvisa en begäran om utbetalning. Även ett beslut om återbetalning påverkar köparens preliminära skattereduktion om återbetalningen sker innan slutlig skatt har beslutats, varför även ett sådant beslut kan överklagas av köparen. Sedan slutlig skatt har beslutats påverkar en återbetalning normalt köparen indirekt genom en omprövning på initiativ av Skatteverket av beskattningen för det aktuella beskattningsåret, och köparen har möjlighet att föra talan mot det beslutet. Frågan om avstående från kostnadsränta påverkar bara utförarens situation och kan inte sägas angå köparen på ett sätt som ger denne en rätt att överklaga.

Lagförslag Förslaget föranleder 25 § i den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

5.13 Vilka som ska ha rätt till skattereduktion

Regeringens förslag: Rätt till skattereduktion för installation av grön teknik har de som 1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, 2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och 3. har haft utgifter för utförd installation av grön teknik. Rätt till skattereduktion har även de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 inkomstskattelagen, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder,

uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Dödsbon har rätt till skattereduktion för installation av grön teknik som har utförts före dödsfallet. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Lantbrukarnas Riksförbund och Solelkommissionen, uppger att skattereduktionen även bör omfatta andra än privatpersoner. Lantbrukarnas Riksförbund förordar att skattereduktionen även bör omfatta juridiska personer eftersom potentialen för bl.a. storskaliga solcellssystem är stor på landsbygden och intresset för att investera i förnybar energi är stort bland svenska lantbrukare. Lantbrukarnas Riksförbund framhåller även att de nuvarande stöden för juridiska personer, exempelvis investeringsstödet för solceller, har en inbyggd osäkerhet eftersom de är beroende av anslagna medel som kan variera kraftigt från år till år eller upphöra med kort varsel. Naturvårdsverket anser att stöden till investeringsstöden för grön teknik till kommuner, företag, bostadsrättsföreningar och andra organisationer är fortsatt viktiga och bör finnas kvar. Installatörsföretagen anser att förslaget bör kompletteras med motsvarande incitament även för professionella fastighetsägare. Länsstyrelsen i Norrbottens län och Länsstyrelsen i Västra Götalands län anför att stöd bör utökas till att även avse företag och kommuner. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation och Svensk Solenergi efterfrågar förtydliganden avseende vad som gäller för bostadsrättsföreningar och den individuella bostadsrättsinnehavaren. Skälen för regeringens förslag: I promemorian föreslogs att endast fysiska personer ska kunna få skattereduktion för installation av grön teknik. Flera remissinstanser har framfört att skattereduktionen även bör omfatta andra än privatpersoner så att även t.ex. bostadsrättsföreningar och andra juridiska personer kan ta del av stödet. Som anförts i avsnitt 5.1 ska den föreslagna skattereduktionen för installation av grön teknik ersätta vissa stöd som är riktade till fysiska personer. Det är således endast fysiska personer som kommer att kunna få skattereduktionen. De ska vidare ha haft utgifter för utförd installation av grön teknik. Inte minst med hänsyn till skattereduktionens snarlikhet med rotavdrag bör personkretsen avgränsas på samma sätt som gäller för rutoch rotavdraget. Såsom vidare framgår i avsnitt 5.4 innebär detta att t.ex. en bostadsrättsförening inte omfattas av skattereduktionen men att en bostadsrättsinnehavare har möjligt att begära skattereduktion för installationer hänförliga till den lägenhet som upplåts med bostadsrätt. Bostadsrättsinnehavaren ska dock själv ha haft utgiften för installationen och nyttan av installationen får endast komma bostadsrättsinnehavarens hushåll till del. Därmed faller installationer som utförs i gemensamma utrymmen i bostadsrättsföreningen och där nyttan av installationen tillfaller fler än bostadsrättsinnehavaren bort. Skattereduktionen bör således omfatta individer som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år och som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret. Rätten till skattereduktion bör på motsvarande sätt även gälla de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 inkomstskattelagen, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott

som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Den kategori som avses här är utomlands bosatta som begärt att få sina tjänsteinkomster beskattade enligt inkomstskattelagen i stället för enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta samt skattskyldiga som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för inkomster från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige. Med överskott av förvärvsinkomster avses summan av tjänsteintäkter och intäkter av näringsverksamhet efter avdrag för kostnader i respektive inkomstslag. Det ankommer på den skattskyldige att ange vilka inkomster denne uppbär utomlands. Skattereduktion kan även ges till ett dödsbo om installationen av grön teknik har utförts före dödsfallet. Betalningen kan däremot ha gjorts av dödsboet.

Lagförslag Förslaget föranleder att en ny paragraf, 67 kap. 36 §, införs i inkomstskattelagen. Förslaget föranleder även en ändring i 67 kap. 1 § inkomstskattelagen.

5.14 Omkostnadsbeloppet vid kapitalvinstberäkning

Regeringens förslag: Vid beräkning av kapitalvinst ska utgifter för installation av grön teknik inte ingå i omkostnadsbeloppet till den del skattereduktion har tillgodoräknats för installationen. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt i denna fråga. Skälen för regeringens förslag: Vid försäljning av en fastighet eller en bostadsrätt gäller enligt huvudregeln i 44 kap. 13 § inkomstskattelagen att kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med utgifterna för avyttringen och omkostnadsbeloppet. I 44 kap. 14 § inkomstskattelagen definieras omkostnadsbeloppet som utgifter för anskaffning (anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för förbättring (förbättringsutgifter). Av 44 kap. 14 § andra stycket framgår att utgifter för rotavdragsgrundande arbete inte ingår i omkostnadsbeloppet till den del skattereduktion har tillgodoräknats. Det betyder att om den skattskyldige t.ex. har haft utgifter för rotarbete om sammanlagt 100 000 kronor och tillgodoräknats skattereduktion med 30 000 kronor för arbetet, kan dessa 30 000 kronor inte ingå i omkostnadsbeloppet. Resterande 70 000 kronor, dvs. det belopp som utgör den faktiska arbetskostnaden för den skattskyldige, ingår däremot. Att det belopp som motsvaras av skattereduktionen inte ska ingå i omkostnadsbeloppet har motiverats med att den skattskyldige inte kan sägas ha haft utgiften i fråga (prop. 2008/09:178 s. 48). Detta resonemang är tillämpligt även beträffande skattereduktionen för installation av grön teknik. Det bör därför anges i 44 kap. 14 § inkomstskattelagen att inte heller skattereduktion för installation av grön teknik ska beaktas vid beräkning av omkostnadsbeloppet.

Lagförslag Förslaget föranleder ändringar i 44 kap. 14 § inkomstskattelagen.

5.15 Utvidgad brottskatalog i lagen om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet

Regeringens förslag: Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ska även omfatta sådana bedrägeribrott där gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt i denna fråga. Skälen för regeringens förslag: Sedan 1998 har Skatteverket i uppgift att medverka i vissa brottsutredningar samt att bedriva underrättelseverksamhet avseende viss brottslighet. Den brottsbekämpande verksamheten bedrivs inom skattebrottsenheten, som är organisatoriskt skild från andra verksamheter inom Skatteverket. Bestämmelser om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet finns i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. Medverkan i brottsutredningar sker på begäran av och under ledning av åklagare medan underrättelseverksamheten bedrivs självständigt av Skatteverket. Verksamheten är begränsad till vissa brott som har anknytning till Skatteverkets övriga verksamhet, den s.k. brottskatalogen. I dag omfattar brottskatalogen bl.a. skattebrott och bokföringsbrott. En brottslighet som ansetts ha ett klart samband med Skatteverkets verksamhet är bedrägeribrott med koppling till bestämmelserna om skattereduktion för hushållsarbete, dvs. rut- och rotavdragen (se prop. 2016/17:89 s. 42). Detta uttrycks i 1 § första stycket 5 lagen om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet så att Skatteverkets verksamhet enligt lagen omfattar brott enligt 9 kap. 1 – 3 och 11 §§ brottsbalken, om gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. De paragrafer i brottsbalken som det hänvisas till omfattar olika grader av bedrägeribrott samt försök, förberedelse och stämpling till bedrägeribrott. Även sådana bedrägerier som begås genom att förorsaka felaktiga utbetalningar inom den nu föreslagna fakturamodellen för skattereduktion för installation av grön teknik har ett klart samband med Skatteverkets verksamhet. Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet föreslås därför även omfatta bedrägeribrott där gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik. Förslaget syftar till att Skatteverket ska kunna bedriva förebyggande verksamhet samt underrättelse- och utredningsverksamhet mot dessa bedrägeribrott. På så sätt kan Skatteverkets särskilda kompetens inom detta sakområde tillvaratas i det brottsbekämpande arbetet.

Lagförslag Förslaget föranleder ändring i 1 § lagen om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet.

5.16 Personuppgiftsbehandling

Regeringens bedömning: Den behandling av personuppgifter som förslaget om skattereduktion för installation av grön teknik ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning. Den befintliga reglering som finns på personuppgiftsområdet utgör tillräcklig reglering för den personuppgiftsbehandling som detta förslag föranleder hos Skatteverket. Det behöver således inte införas någon ytterligare reglering om denna behandling. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Skatteverket anser att det inte räcker att klargöra att det saknas behov av att införa ytterligare reglering om personuppgiftsbehandling. Enligt Skatteverket behöver det även klargöras att gällande sekretessbestämmelser är tillräckliga, vilket myndigheten anser att de är. Skälen för regeringens bedömning: I denna promemoria föreslås ett införande av en skattereduktion för installation av grön teknik. Den som utför en installation av grön teknik behöver i begäran om utbetalning lämna uppgifter om köparen (se avsnitt 5.7). Förslaget medför att personuppgifter måste behandlas av utföraren och därefter av Skatteverket i beskattningsdatabasen. Förslaget ger således upphov till en sådan personuppgiftsbehandling som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan kallad EU:s dataskyddsförordning. EU:s dataskyddsförordning är i alla delar bindande och direkt tillämplig i samtliga EU:s medlemsländer och ska tillämpas fr.o.m. den 25 maj 2018. Förordningen utgör den generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU. För Skatteverkets personuppgiftsbehandling i beskattningsverksamheten gäller även lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet som innehåller bestämmelser som kompletterar dataskyddsförordningen. Vissa av bestämmelserna i lagen gäller också vid behandling av uppgifter om juridiska personer och avlidna (se 1 kap. 1 § andra stycket). Behandling hos enskilda (i detta fall utförare av installationer av grön teknik) av sådana uppgifter bedöms ha rättslig grund på det sätt som krävs enligt artikel 6 i EU:s dataskyddsförordning. Den rättsliga grunden för behandlingen hos utförarna i detta fall är i första hand att den är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse på det sätt som anges i artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen. Förpliktelsen ifråga innebär att vid begäran om utbetalning lämna uppgift om köparen och dennes köp av installationen. Kravet på rättslig grund är därmed uppfyllt. Grunden för behandlingen är vidare fastställd i den nationella rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen. Den rättsliga grunden framgår av förslaget 54 till lag om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

De uppgifter som kommer att behandlas är inte sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Behandlingen hos utförarna är mot denna bakgrund förenlig med dataskyddsförordningen. När utföraren har lämnat en begäran om utbetalning till Skatteverket behöver myndigheten behandla personuppgifterna i beskattningsdatabasen. Den rättsliga grunden för behandlingen hos Skatteverket är i första hand att den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning (artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning). Den aktuella grunden för behandlingen är fastställd i den nationella rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen. Den rättsliga grunden är fastställd i förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket och i den föreslagna lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik. Inte heller hos Skatteverket är de uppgifter som kommer att behandlas sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Av 1 kap. 4 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet framgår att uppgifter bl.a. får behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för fastställande av underlag samt för bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter samt för revision och annan kontrollverksamhet. Av 2 kap. 2 § lagen framgår vidare att i beskattningsdatabasen får uppgifter behandlas om personer som omfattas av verksamhet enligt 1 kap. 4 § 1 – 9. Av bestämmelsen framgår också att uppgifter om andra personer får behandlas om det behövs för handläggningen av ett ärende. I 2 kap. 3 § och i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet finns bestämmelser om vilka uppgifter som får behandlas i beskattningsdatabasen. Den behandling av uppgifter avseende de skattskyldiga köparna och utförarna som förslaget ger upphov till hos Skatteverket behövs för bestämmande av skatt och för kontroll av densamma och är tillåten enligt de angivna bestämmelserna. Det eventuella integritetsintrång som personuppgiftsbehandlingen medför bedöms stå i proportion till ändamålet att ge de som låter installera grön teknik möjlighet till en skattelättnad. Sammanfattningsvis görs bedömningen att den personuppgiftsbehandling som förslaget om skattereduktion för installation av grön teknik ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning. Den befintliga reglering som finns på personuppgiftsområdet utgör tillräcklig reglering för den personuppgiftsbehandling som detta förslag föranleder hos Skatteverket. Det behöver således inte införas någon ytterligare reglering om denna behandling. Det kan tilläggas att regeringen, i likhet med Skatteverket , anser att gällande sekretessbestämmelser i 17 och 27 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är tillräckliga för att upprätthålla sekretesskyddet för såväl den enskilde som för Skatteverkets verksamhet för inspektion, kontroll och annan tillsyn i anledning av den skattereduktion som föreslås.

5.17 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik och övriga lagändringar ska träda i kraft den 1 januari 2021. Bestämmelserna om skattereduktion i inkomstskattelagen ska tillämpas på installation av grön teknik som har utförts och betalats efter den 31 december 2020. Bestämmelserna i skatteförfarandelagen ska tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Solelkommissionen uppger att det, med hänsyn till den långa handläggningstid som råder för investeringsstödet för solceller, är av största vikt att få övergångsregler på plats mellan de två systemen, för att marknaden inte ska stanna av under 2020 eller att enskilda inte får något ansökt stöd. De som utför installation och betalning innan januari 2021 bör därför ändå få rätt till skattereduktion. Skälen för regeringens förslag: De föreslagna ändringarna innebär förenklingar för privatpersoner som köper installation av grön teknik. Detta intresse ska samtidigt vägas mot Skatteverkets faktiska möjligheter att hantera den nya skattereduktionen med fakturamodell och berörda branschers behov av tid för anpassning. En lämplig avvägning är att den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik och övriga lagändringar träder i kraft den 1 januari 2021. De nya bestämmelserna om skattereduktion i inkomstskattelagen bör tillämpas på arbeten som har utförts och betalats efter den 31 december 2020. Eftersom skattereduktionen hänförs till det beskattningsår då betalning skett (se avsnitt 5.11) bör bestämmelserna i skatteförfarandelagen därmed tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

6 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet har i sitt remissvar bedömt att konsekvensanalysen uppfyller kraven i förordningen. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att bedöma andra effekter än de offentligfinansiella effekterna kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

6.1 Syfte och alternativa lösningar

Enligt den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (januariavtalet) ska ett nytt avdrag för grön teknik införas. Syftet med förslaget är att möjliggöra för enskilda som investerar i grön teknik att få subventionen för investeringen redan i samband med köpet och därmed undvika en situation där subventionen uteblir eller försenas på grund av att beviljade anslag inte förmår matcha ansökningarna om stöd beloppsmässigt. Ett rättighetsbaserat stöd som en skattereduktion minskar bl.a. osäkerheten om att stöd kommer att utgå. En sådan stödutformning kan därmed i sig leda till ökade incitament att investera i solceller. Ett alternativ till införandet av en särskild skattereduktion är att ytterligare höja anslaget till stöd till solceller. Ett anslagsbaserat stöd är generellt mer gynnsamt (under förutsättning att anslagna medel räcker till) för köpare av grön teknik som har så låg slutlig skatt att full skattereduktionen inte kan ges. Högre anslag skulle dock inte undanröja risken för att stödansökningarna beloppsmässigt överträffar anslagna medel. Det skulle även fortsatt innebära en längre väntan på att få del av subventionen för de individer som får stöd beviljat än vad som är fallet med en skattereduktion med fakturamodell. Utökade resurser för handläggningen av stödansökningar skulle kunna förkorta väntetiderna i nuvarande stödsystem. Förenklad handläggning av just privatpersoners ansökningar skulle kunna förkorta väntetiderna ytterligare. Att koncentrera handläggningen av privatpersoners stödansökningar till en myndighet skulle möjligen också bidra till förkortade väntetider, jämfört med nuvarande ordning då samtliga länsstyrelser svarar för handläggningen av stöd till solceller och installationer för lagring av el. Men även om väntetiderna i nuvarande system skulle kunna kortas ned, kvarstår risken att anslagna medel tar slut. Sammantaget framstår den valda lösningen därför som den bästa.

6.2 Offentligfinansiella effekter

Även om den föreslagna skattereduktionen har utformats för att ungefär motsvara nuvarande anslagsnivåer uppstår en offentligfinansiell kostnad eftersom det saknas anslag för stöden till solceller, energilagring respektive laddningspunkter för 2021 och framåt. Skattereduktionen innebär att en skatteutgift uppstår som minskar statens skatteintäkter fr.o.m. 2021. Skattereduktionen beräknas sammantaget minska statens skatteintäkter med 0,20 miljarder kronor per år. Av detta svarar stödet till solceller för 0,16 miljarder kronor och stöden till energilagring och laddningspunkter för 0,01 respektive 0,03 miljarder kronor. Genom att skattereduktionen syftar till att stimulera till ytterligare investeringar i solceller, energilagring och laddningspunkter kan de offentligfinansiella kostnaderna öka i framtiden. Kostnaden för en skattereduktion begränsas inte som de nuvarande stöden av anslagets storlek. Exempelvis bedömer Energimyndigheten i den s.k. kortsikts-

prognosen att solelproduktionen kommer att öka med ca 40 procent per år de närmaste åren. Om solcells- och energilagringsandelarna i skattereduktionen uppvisar en motsvarande utveckling kan skatteutgiften komma att uppgå till en halv miljard kronor på några års sikt. Så som Energiföretagen Sverige påpekar i sitt remissvar kan denna växande trend förväntas fortsätta även i ett längre tidsperspektiv. En liknande trend kan även förväntas för efterfrågan på laddningspunkter, vilket kan kopplas till omställningen av fordonsflottan till en ökad andel laddningsbara bilar.

6.3 Effekter för företagen

De företag som utför installationer av grön teknik får med fakturamodellen en administrativ börda i form av att begära utbetalning från Skatteverket. Som konstaterats i avsnitt 5.2 förekommer det dock redan i dag att personer vid installation av solceller gör rotavdrag med tillämpning av fakturamodellen i avvaktan på ett beviljande av stöd för solcellsanläggningen. En motsvarande fakturamodell kommer därför för vissa företag inte att innebära någon ökning av den administrativa bördan. Tvärtom kan bördan i sådana fall minska eftersom berörda företag inte behöver lägga administration på återbetalning av utbetalda medel inom ramen för rotavdragets fakturamodell när köparna får del av solcellsstödet. För de företag som använder sig av fakturamodellen bedöms den administrativa tidsåtgången i genomsnitt till fyra minuter per redovisningstillfälle, vilket är i linje med de bedömningar som har gjorts tidigare för fakturamodellen. Denna bedömning utgår från Tillväxtverkets databas för företagens administrativa kostnader (MALIN). Med hjälp av Tillväxtverkets konsekvensutredningsverktyg Regelräknaren kan kostnadsökningen per redovisningstillfälle beräknas till 28 kronor (för en redovisningsekonom med en månadslön på 36 500 kronor). Antalet redovisningstillfällen kan med 2019 års volymer för stöden till solceller, energilagring och laddningspunkter uppskattas till 10 000. Den totala ökningen av företagens administrativa kostnader beräknas baserat på denna volym till 280 000 kronor. Om antalet redovisningstillfällen i praktiken blir högre, ökar också företagens administrativa kostnader i motsvarande utsträckning. De finns flera olika typer av företag som är verksamma inom solenergiområdet. Baserat på information på branschorganisationen Svensk solenergis webbplats bedöms ett hundratal företag vara verksamma som installatörer, tillverkare och importörer av solceller, eller säljer produkter och tjänster avseende solenergi (inklusive lagringslösningar). Det finns även ett antal elhandelsföretag som säljer produkter och tjänster avseende solenergi. Elhandelsföretagen köper även överskjutande elproduktion och elnätbolagen ersätter solcellsproducenter för s.k. nätnytta. Flera av dessa företag säljer även laddningslösningar, men det finns även andra aktörer som säljer laddboxar (se exempelvis elkraftbranschens intresseorganisation Power Circles webbplats). I första hand bedöms det handla om små företag som direkt påverkas av den föreslagna regeländringen. Eftersom utföraren måste vända sig till Skatteverket för att få en viss del av det utförda arbetet betalt uppkommer en fördröjning innan hela fakturan

är betald. Företagen har dock möjlighet att kompensera sig för detta genom sina val av kredittider gentemot köparna. Sammantaget innebär, så som bl.a. Bil Sweden AB påpekar, förslaget en viss påfrestning på utförarnas likviditet samt visst administrativt merarbete. Regelrådet önskar tydliggöranden vad avser påverkan på konkurrensförhållandena för de berörda företagen och om särskild hänsyn tagits till vid reglernas utformning. Den ökade administrativa bördan kan vara särskilt besvärligt för mindre företag, samtidigt är skatteregler generella och gäller oavsett företagens storlek. Dessa effekter måste dock ställas i relation till de fördelar som utförarna får genom att köparna direkt vid köpet erhåller skattereduktion med upp till 50 procent av arbetskostnaden. Övergången till skattereduktion förväntas bidra till att öka efterfrågan från privatpersoner på berörda företags produkter och tjänster. Därmed bedöms berörda företag konkurrensförutsättningar stärkas i det marknadssegment som påverkas av den föreslagna regeländringen.

6.4 Effekter för enskilda och offentlig sektor

Stöden till privatperson till solceller, lagring av egenproducerad elenergi och laddningsstolpar ersätts med en skattereduktion med fakturamodell, där den enskilde inte betalar hela kostnaden till företaget som utför installationen. Det innebär dels att den enskilde kan få subventionen redan i samband med köpet i stället för efter en ibland utdragen handläggningstid, dels att den enskilde för att få subventionen inte är beroende av befintliga anslag för året. Skattereduktionen medför administrativa fördelar för den enskilde, liksom en likviditetsmässig fördel under förutsättning att personen i fråga har tillräckligt mycket slutlig skatt att reducera. Skattereduktionens storlek i ett enskilt fall kan vidare innebära att subventionen reduceras jämfört med vad som hade varit fallet med de stöd som skattereduktionen föreslås ersätta. Det gäller framför allt för stödet till solceller för vilka såväl subventionsgraden som takbeloppet blir lägre, men även beträffande subventionsgraden för stödet till lagring av egenproducerad elenergi som sänks från 60 procent till 50 procent. Förslaget bedöms inte ge upphov till några betydande effekter för den verksamhet som bedrivs i offentlig sektor.

6.5 Effekter för miljön

Förslaget bedöms bidra till miljömålen begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö, men kan även, så som Länsstyrelserna i Norrbottens och Västra Götalands län påpekar, kopplas till det globala målet hållbar energi för alla. Detta genom att stöd ges till sådana aktiviteter som bidrar till omställning bort från fossila bränslen och till lokal solelproduktion med lagring av producerad energi och till installation av laddningspunkter. För att skapa större delaktighet i omställningen är det viktigt att förenkla för investeringar i grön teknik.

6.6 Effekter för myndigheter och allmänna förvaltningsdomstolarna

Effekter för länsstyrelserna, Boverket, Naturvårdsverket och Statens energimyndighet Skattereduktionen ersätter tre olika stöd till privatpersoner, varav två administreras av länsstyrelserna och ett av Naturvårdsverket medan Boverket sköter utbetalningen av ett av stöden. Förslaget innebär således en minskad arbetsbelastning för dessa myndigheter, vilket länsstyrelserna i Norrbotten respektive Västra Götalands län också påpekar i sina remissvar. Beträffande stöden till solceller och lagring av egenproducerad elenergi medför ändringen även en minskad arbetsbelastning för Statens energimyndighet som i dag utgör tillsynsmyndighet och hanterar överklaganden avseende beslut om dessa stöd.

Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna Skattereduktionen för installation av grön teknik kommer att innebära ökade kostnader för Skatteverket för dels hanteringen av utbetalningar enligt fakturamodellen, dels själva skattereduktionen som sådan. Därutöver tillkommer kostnader för systemanpassningar, anpassning av blanketter och broschyrer samt andra informationsinsatser. Det är Skatteverket som bedömer behovet av och genomför eventuella informationsinsatser vid regeländringar. Förslaget om en utvidgad brottskatalog i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet kan innebära en viss ökning av Skatteverkets ärenden i den mån bedrägeribrott av aktuellt slag förekommer. Skattereduktionen för installation av grön teknik kan ge upphov till en viss ökning av arbetsbelastningen hos de allmänna förvaltningsdomstolarna, vilket i sin tur ökar domstolarnas kostnader. Förslaget bedöms dock endast påverka måltillströmningen marginellt. Samtidigt innebär slopandet av stöden till privatpersoner till solceller och lagring av egenproducerad elenergi en minskad måltillströmning avseende överklaganden av beslut om sådant stöd, vilket minskar arbetsbelastning och kostnader. Frågan om vilka åtgärder som omfattas av skattereduktionen är ny men i övrigt är den föreslagna fakturamodellen i allt väsentligt lik den fakturamodell för rut- och rotavdrag som Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna redan haft att hantera och där praxis hunnit utvecklas i mer än tio års tid. Sammantaget uppskattas Skatteverkets engångskostnader till 5,7 miljoner kronor och de årliga löpande kostnaderna till 5,9 miljoner kronor (år 1), 5,7 miljoner kronor (år 2), 5,5 miljoner kronor (år 3), 5,2 miljoner kronor (år 4) och 5 miljoner kronor (fr.o.m. år 5). Skatteverkets kostnader och eventuell ökning av domstolarnas kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

6.7 Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med det EU-rättsliga regelverket.

6.8 Övriga effekter

Naturvårdsverket efterfrågar i sitt remissvar en analys av hur inkomstfördelningen kan påverkas av en övergång från ett stöd på utgiftssidan till en skattereduktion. Det är sannolikt främst individer i de högsta inkomstgrupperna som investerar i solceller med tillhörande lagringskapacitet eller har behov av laddningslösningar för elbilar. Förslaget om en skattereduktion för installation av grön teknik kommer således främst att påverka hushåll med högre inkomster och därmed påverkas också fördelningen av disponibel inkomst. Vidare kan förslaget väntas öka männens individuella inkomst mer än kvinnornas vilket minskar den ekonomiska jämställdheten något. Män har generellt högre inkomster än kvinnor och effekten förstärks om det i högre grad är mannen i hushållet som ansöker om skattereduktionen. Den föreslagna skattereduktionen för installation av grön teknik ersätter de statliga stöd som getts till solcellssystem, lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkter till elfordon och det finns det skäl att anta att det i stort sett är samma grupper som erhållit dessa stöd som kommer att ta del av den föreslagna skattereduktionen. Det betyder att förslaget generellt inte väntas medföra någon materiell förändring i fördelningen av hushållens ekonomiska resurser jämfört med ett statligt stöd. För enskilda med låg slutlig skatt, vilket gäller fler kvinnor än män, finns det dock en risk att det inte finns tillräckligt mycket slutlig skatt att reducera för att full subvention ska utgå. Det gäller särskilt i de fall då den enskilde har andra skattereduktioner som redan minskat dennes slutliga skatt. Förslaget bedöms inte påverka sysselsättningen.

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik

1 § Paragrafen anger lagens innehåll.

2 § Paragrafen ger hänvisningar till bestämmelserna om skattereduktion för installation av grön teknik i 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

3 § I paragrafen anges att termer och uttryck som används i lagen har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inget annat anges.

4 § Paragrafen pekar ut Skatteverket som den myndighet som ska fatta beslut enligt lagen. 61

5 § I paragrafen anges att uppgifter om belopp ska anges i hela krontal så att öretal faller bort. Det gäller såväl utbetalningar och återbetalningar som preliminär skattereduktion och kostnadsränta.

6 § I paragrafen anges vem som kan begära utbetalning från Skatteverket enligt 8 §. Den som utfört installationen av grön teknik måste uppfylla kriterierna enligt 67 kap. 43 § inkomstskattelagen (1999:1229). Av nämnda bestämmelse framgår att utföraren ska vara godkänd för F-skatt. Har arbetet utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige krävs i stället att utföraren har ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt. I båda fallen krävs att köparen inte har betalat hela installationen av grön teknik.

7 § Paragrafen reglerar utbetalningens storlek. Av första stycket framgår att utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för installationen av grön teknik inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för installationen till utföraren. Med ersättningen för installationen avses ersättning för arbete och material. Utbetalningen får alltså inte avse utgifter för t.ex. resor eller utrustning. Av andra stycket första punkten framgår att om utbetalningen avser en sådan installation som anges i 67 kap. 38 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), dvs. installation av ett nätanslutet solcellssystem, får utbetalningen uppgå till högst tre sjuttondelar av det belopp som köparen har betalat. Utbetalningen blir alltså maximalt 15 procent av vad köparen och Skatteverket betalat sammanlagt. I övriga fall, dvs. när utbetalningen avser installation av system för lagring av egenproducerad elenergi eller installation av laddningspunkt till elfordon, får utbetalningen enligt andra stycket andra punkten uppgå till högst samma belopp som köparen har betalat. Utbetalningen blir då maximalt 50 procent av den sammanlagda betalningen från köparen och Skatteverket. Dessa begränsningar aktualiseras i fall då köparen har betalat mindre än 85 respektive 50 procent av de totala debiterade kostnaderna för arbete och material inklusive mervärdesskatt. I tredje stycket finns en uttrycklig bestämmelse som anger att i de fall som köparen har tillgodoräknats maximal preliminär skattereduktion, 50 000 kronor (se 16 § tredje stycket), ska ingen utbetalning till utföraren göras. Det kan innebära att en utbetalning vägras helt eller delvis.

8 § Av första stycket framgår att arbetet, utöver att ha betalats, måste ha utförts för att utbetalning ska kunna begäras. Av andra stycket framgår att en begäran om utbetalning från Skatteverket ska lämnas i elektronisk form. Begäran om utbetalning ska göras 62 senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet betalades (i

praktiken kalenderår, eftersom det är köparens beskattningsår som avses och fysiska personers beskattningsår alltid är kalenderår). Detta innebär att i de fallen utföraren har fått en förskottsbetalning från köparen år 1 och arbetet har utförts år 2 kan utbetalning från Skatteverket inte begäras förrän år 2 och då senast den 31 januari. Eftersom det följer av första stycket att begäran förutsätter att arbetet är utfört, måste utförandet i sådant fall ha skett senast den 31 januari. Om utförandet sker den 1 februari eller senare kan begäran om utbetalning inte prövas. Enligt tredje stycket ska begäran om utbetalning vara undertecknad av utföraren eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för utföraren. Fjärde stycket innehåller en presumtionsregel som innebär att en begäran som lämnats för en utförare som är juridisk person, anses ha lämnats av utföraren, om det inte var uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda utföraren.

9 § I paragrafen anges vad en begäran om utbetalning ska innehålla. I första punkten anges att begäran ska innehålla uppgifter om utförarens namn, adress samt organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer i de fall sådant nummer finns. I andra punkten anges att begäran ska innehålla uppgift om köparens personnummer eller samordningsnummer i de fall sådant nummer finns. I tredje punkten anges att begäran ska innehålla uppgifter om vilken bostad installationen är hänförlig till. Kravet på att begäran ska innehålla uppgifter om småhusets eller ägarlägenhetens beteckning omfattar även beteckningen för sådana byggnader under uppförande som avses i 67 kap. 39 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229). I fjärde punkten anges att begäran ska innehålla uppgifter om den debiterade ersättningen för installationen av grön teknik (inklusive mervärdesskatt), debiterad ersättning för annat än installation av grön teknik, det belopp köparen har betalat för installation, samt den dag som betalningen har kommit utföraren tillhanda. Med ersättning för annat än installation av grön teknik avses t.ex. ersättning för resor och maskinkostnader liksom eventuell administrativ avgift för utförarens hantering av begäran om utbetalning. I femte punkten anges att begäran ska innehålla uppgifter om vad installationen avsett och antalet arbetade timmar. I sjätte punkten anges att begäran ska innehålla uppgift om det belopp som utföraren begär som utbetalning från Skatteverket.

10 § Paragrafen innehåller ett skyndsamhetskrav när det gäller Skatteverkets handläggning av en begäran om utbetalning. Skatteverket ska snarast fatta beslut om sådan utbetalning som avses i 7 §. Skatteverkets beslut kan innebära att en begäran om utbetalning medges eller helt eller delvis vägras. Det kan också vara fråga om att en begäran om utbetalning avvisas såsom för sent inkommen (jfr 8 § andra stycket).

11 § Paragrafen anger att utbetalning ska göras till utförarens bank- eller kreditmarknadsföretagskonto. Har utföraren inte anmält ett sådant konto är utbetalning således inte möjlig. I begreppet utförarens bank- eller kreditmarknadsföretagskonto inryms ett koncernkonto som är avsett för bland andra utföraren, även om kontot tillhör ett annat företag i koncernen.

12 § Av paragrafen framgår att om Skatteverket har gjort en utbetalning av ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det är den som erhållit utbetalningen skyldig att snarast underrätta Skatteverket. Det kan t.ex. handla om att utbetalningen skett till någon som inte alls utfört någon installation av grön teknik eller att mottagaren visserligen är korrekt men att det utbetalade beloppet är felaktigt. En underrättelse ska även ske om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket. Att den som mottagit utbetalningen i dessa situationer blir återbetalningsskyldig framgår av 13 §.

13 § Paragrafen behandlar återbetalningsskyldigheten för belopp som utbetalats till utförare eller någon annan. I första stycket anges att om Skatteverket har betalat ut ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska Skatteverket snarast besluta att det felaktigt utbetalda beloppet ska betalas tillbaka. Det felaktigt utbetalda beloppet kan, beroende på felets omfattning, utgöras av en gjord utbetalning i dess helhet eller av endast en del av en utbetalning. En utbetalning är felaktig så snart någon av förutsättningarna för utbetalning brister. Det kan t.ex. handla om att det inte är fråga om ett sådant arbete som anges i 67 kap. 38 § inkomstskattelagen (1999:1229) eller att lämnad uppgift om köparens betalning inte är korrekt. Det kan också t.ex. vara fråga om att Skatteverket har gjort en felregistrering av belopp eller personnummer. Av andra stycket framgår att återbetalning också ska beslutas om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket. Återbetalning ska då ske med ett belopp som motsvarar vad som har betalats tillbaka till köparen. Av tredje stycket framgår att Skatteverkets beslut om återbetalning måste meddelas före utgången av det sjätte året efter det beskattningsår som utbetalningen avser. Efter denna tid kan Skatteverket inte längre fatta beslut om återbetalning. Av 12 § framgår att mottagaren är skyldig att lämna underrättelser till Skatteverket om felaktiga utbetalningar och att en utförare är skyldig att underrätta Skatteverket om återbetalningar till köparen.

14 § Paragrafen anger att återbetalning ska ske genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning. Återbetalningen anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot.

15 § I paragrafen anges att återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad som Skatteverket har fattat beslutet om återbetalning.

16 § Av första stycket framgår att köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med ett lika stort belopp som Skatteverket har beslutat att betala ut till den som utfört arbetet. I andra stycket anges att om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 13 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med ett belopp motsvarande den beslutade återbetalningen. Det är inte en förutsättning för minskning av den preliminära skattereduktionen att återbetalning faktiskt har hunnit ske, utan det räcker med att Skatteverket fattat ett beslut om återbetalning. Av tredje stycket framgår att den sammanlagda preliminära skattereduktionen enligt första stycket inte får överstiga 50 000 kronor för ett beskattningsår.

17 § Paragrafen anger i vilken ordningsföljd som preliminär skattereduktion ska tillgodoräknas. Bestämmelsen innebär att preliminär skattereduktion ska tillgodoräknas i den ordning som den har registrerats av Skatteverket. Regeln har praktisk betydelse endast i de fall den preliminära skattereduktionen inte har passerat det högsta tillåtna beloppet på 50 000 kronor och det ungefär samtidigt kommer in en begäran om utbetalning från flera utförare, och detta tillsammans gör att den totala preliminära skattereduktionen kommer att överstiga 50 000 kronor.

18 § Av paragrafen framgår att Skatteverket så snart som möjligt ska meddela köparen av installation av grön teknik om beslut om utbetalning och återbetalning. Genom en sådan ordning ges den skattskyldige möjlighet att fortlöpande få uppgift om den skattereduktion som har tillgodoräknats. Den skattskyldige ges även möjlighet att ifrågasätta gjorda eller vägrade utbetalningar. Vilka uppgifter som ett sådant meddelande ska innehålla framgår av andra stycket . Bestämmelsen i tredje stycket innebär att köparen alltid har möjlighet att hos Skatteverket begära att få ett meddelande om vad den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats enligt 16 § uppgår till. I de fall då någon preliminär skattereduktion inte tillgodoräknats ska meddelandet innehålla uppgift om att skattereduktionen uppgår till noll kronor.

19 § I paragrafen anges att den som begär utbetalning eller underrättar Skatteverket om en felaktig utbetalning ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning eller återbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen.

20 § Innan ett ärende om utbetalning, återbetalning eller avstående från kostnadsränta avgörs ska Skatteverket ge utföraren eller någon annan som är skyldig att underrätta Skatteverket enligt 12 § första stycket tillfälle att yttra sig om det inte är uppenbart obehövligt. Med att den som ärendet gäller inte behöver få tillfälle att yttra sig om det är uppenbart obehövligt avses en situation när beslutet är av så självklar karaktär att ett yttrande från den enskilde inte skulle kunna medföra ett bättre beslutsunderlag. I fråga om rätten att få del av uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan gäller att kommunikation bara får underlåtas i de särskilt angivna situationer som framgår av tredje stycket . Det som avses är uppgifter som har tillförts av Skatteverket eller av tredje man. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

21 § Kostnadsränta tas ut på en av Skatteverket beslutad återbetalning av tidigare utbetalat belopp. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med dagen för Skatteverkets beslut om återbetalning. Kostnadsräntan beräknas efter en räntesats motsvarande basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Om det finns särskilda skäl får Skatteverket helt eller delvis avstå från kravet på ränta. Ett sådant skäl kan t.ex. vara att en felaktig utbetalning orsakats av ett misstag hos Skatteverket. Det är inte en förutsättning för avstående att utföraren begär detta. Skatteverket är således oförhindrat att på eget initiativ pröva frågan om avstående.

22 § I paragrafen anges att ett beslut om återbetalning gäller omedelbart. Detta innebär att beslutet inte behöver få laga kraft för att få göras gällande och verkställas enligt utsökningsbalken. Det innebär t.ex. att skyldigheten att betala den fordran som har fastställts i ett beslut om återbetalning inte påverkas av ett överklagande. Att ett beslut om återbetalning gäller omedelbart innebär dock inte att den som beslutet gäller omgående måste betala fordran för att undvika indrivning. Återbetalning ska göras senast den förfallodag som följer av 15 §. Anstånd med att betala fordran kan även beviljas enligt 23 §.

23 § Enligt paragrafen ska bestämmelserna om anstånd i 63 kap. 2 §, 4 § första stycket, 5 – 6, 8 – 10, 15 – 16, 22 och 23 §§ samt 71 kap. 1 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244) tillämpas på beslut om återbetalning. Det innebär bl.a. att anstånd kan beviljas om det är tveksamt hur stort belopp som kommer att behöva betalas, om ett beslut om återbetalning har överklagats och betalning skulle medföra betydande skadeverkningar eller annars framstå som oskäligt, om det annars finns synnerliga skäl för anstånd samt om anstånd kan antas vara till fördel för det allmänna. Vidare gäller bl.a. att anstånd i vissa fall bara kan ges om säkerhet ställs.

24 § Om återbetalning inte görs i rätt tid (jfr 15 §), ska återbetalningskravet lämnas för indrivning. Indrivningsåtgärderna regleras i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet ske enligt utsökningsbalken. Regeringen ges rätt att föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Tredje stycket innebär att bestämmelserna om betalningssäkring i 46 kap. 2, 5 – 7 och 9 – 22 §§, 68 kap. 1 §, 69 kap. 13 – 18 §§ och 71 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244) är tillämpliga på återbetalningar. Bestämmelser om överklagande av förvaltningsrättens beslut finns i 33 § förvaltningsprocesslagen (1971:291).

25 § Paragrafen anger att Skatteverkets beslut enligt lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol och att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. De beslut som kan överklagas är beslut om utbetalning, återbetalning, avstående från kostnadsränta och anstånd med återbetalning. Tillgodoräknande av preliminär skattereduktion enligt 16 § och överlämnande av obetald återbetalning till indrivning enligt 24 § är inte särskilda beslut som kan överklagas. Av 44 § förvaltningslagen (2017:900) följer att överklagandetiden är tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet. Köparen får normalt del av ett beslut om utbetalning eller återbetalning genom en underrättelse enligt 18 §.

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet

1 § I paragrafen regleras vilka brott som omfattas av Skatteverkets verksamhet enligt lagen. Av första stycket femte punkten framgår att bedrägeribrotten i 9 kap. 1 – 3 och 11 §§ brottsbalken omfattas, om gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt bl.a. lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. I denna punkt görs ett tillägg som innebär att verksamheten även kommer att omfatta sådana bedrägeribrott där gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik. Ändringen medför att Skatteverkets skattebrottsenhet kommer att ha möjlighet att arbeta mot bedrägerier som begås genom att förorsaka felaktiga utbetalningar från Skatteverket inom ramen för fakturamodellen för skattereduktion avseende installation av grön teknik.

7.3 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

1 kap.

11 § Paragrafen kompletteras med en hänvisning till de nya bestämmelserna om skattereduktion för installation av grön teknik i 67 kap.

16 § Paragrafen innehåller hänvisningar till vissa förfarandelagar på beskattningens område. Den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik läggs till i uppräkningen.

44 kap.

14 § Ändringen i andra stycket i paragrafen innebär att utgifter för installation av grön teknik, till den del skattereduktion har tillgodoräknats för arbetet och materialet, inte ska räknas som anskaffnings- eller förbättringsutgifter vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Skattereduktionen uppgår till 15 eller 50 procent av arbets- och materialkostnaderna, beroende på vilken typ av installation det är fråga om. Det är endast denna del av arbets- och materialkostnaderna som inte får räknas som anskaffnings- eller förbättringsutgift.

67 kap.

1 § I paragrafens första stycke ges upplysningar om vilka bestämmelser i kapitlet som reglerar skattereduktion för fysiska respektive juridiska personer. Ändringen är en följd av att nya bestämmelser införs och innebär att en hänvisning görs till bestämmelserna om skattereduktion för installation för grön teknik.

2 § I paragrafens första stycke anges i vilken ordning skattereduktionerna ska göras när en skattskyldig har rätt till flera skattereduktioner. Bestämmelsen har kompletterats så att det framgår att skattereduktion för installation av grön teknik ska göras efter skattereduktion för hushållsarbete men före skattereduktion för gåva.

13 c § Paragrafen anger i vilka fall arbete inte ska räknas som hushållsarbete i lagen. Uppräkningen kompletteras med en ny fjärde punkt enligt vilken arbete för vilket skattereduktion för installation av grön teknik gjorts inte räknas som hushållsarbete.

36 § Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vilka personer som efter begäran kan få skattereduktion för installation av grön teknik. Av första stycket första punkten framgår att personen måste ha fyllt minst 18 år under beskattningsåret. Av andra punkten i samma stycke

framgår att personen ska ha varit obegränsat skattskyldig under någon del av beskattningsåret. Av tredje punkten framgår att det dels krävs att man har betalat för installationen, dels att installationen faktiskt har utförts. Denna reglering motsvaras av regleringen för utförarens begäran om utbetalning i 8 § första stycket lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik, se kommentaren till den paragrafen. Till vilket beskattningsår skattereduktionen ska hänföras styrs dock endast av vilket år betalning gjorts – se kommentaren till 37 § samt avsnitt 5.10. Av andra stycket framgår att skattereduktion även kan tillgodoräknas vissa begränsat skattskyldiga personer. Det rör sig om sådana begränsat skattskyldiga som har skattepliktiga inkomster enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, dvs. utomlands bosatta som begärt att få sina tjänsteinkomster beskattade enligt inkomstskattelagen i stället för enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta samt skattskyldiga som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för inkomster från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige. Överskottet av förvärvsinkomster i Sverige, dvs. sådana som ska beskattas här, ska uteslutande eller så gott som uteslutande utgöra den skattskyldiges sammanlagda överskott av förvärvsinkomster från Sverige och andra länder. Med överskott av förvärvsinkomster avses summan av tjänsteintäkter och intäkter av näringsverksamhet efter avdrag för kostnader i respektive inkomstslag. Det ankommer på den skattskyldige att ange vilka inkomster denne uppbär utomlands. Av tredje stycket framgår att skattereduktion även kan ges till ett dödsbo om installationen av grön teknik har utförts före dödsfallet. Rätten till skattereduktionen är oberoende av om utgiften för det utförda arbetet har betalats före eller efter dödsfallet. Med utgifter för installation av grön teknik avses enligt fjärde stycket utgifter för arbete och material (inklusive mervärdesskatt) som är hänförliga till installationen.

37 § Paragrafen, som är ny, anger när begäran om skattereduktion ska göras. Detta ska ske i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då utgifterna för den utförda installationen av grön teknik har betalats.

38 § I paragrafen, som är ny, anges vad som avses med installation av grön teknik. De olika definitionerna i första stycket har samma betydelse här som i förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller, förordningen (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi och förordningen (2017:1318) om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon. En installation av grön teknik kan enligt 39 § vara hänförlig till såväl en befintlig bostad som en byggnad under uppförande. En installation som avses i första eller andra punkten som är hänförlig till en byggnad under uppförande förutsätter att solcellssystemet respektive anläggningen för egenproduktion av förnybar el ska anslutas till elnätet för att det ska anses vara en installation av grön teknik. För att detta villkor ska vara uppfyllt krävs dels att det finns förutsättningar för att ansluta systemet eller anläggningen till elnätet när byggnaden är uppförd, dels att ägaren till byggnaden har den avsikten. Om installationen 69

exempelvis hänför sig till en byggnad under uppförande på en fastighet där det saknas möjlighet att ansluta byggnader till elnätet, och en sådan möjlighet sannolikt inte heller kommer att finnas när byggnaden är uppförd, kan villkoret inte anses uppfyllt. Installationen ska enligt andra stycket ha utförts i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

39 § Paragrafen, som är ny, reglerar placeringen av en installation. Av första stycket första och andra punkterna framgår att installationen ska vara hänförlig till ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion, eller en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt och som innehas av den som begär skattereduktion. Av 2 kap. 15 § framgår bl.a. att med småhus och ägarlägenhet avses egendom av de slag som avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Vad som utgör småhus respektive ägarlägenhet framgår av 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen. Installationen kan också, enligt tredje punkten , vara hänförlig till en byggnad under uppförande som ägs av den som begär skattereduktion om byggnaden när den är uppförd ska vara ett småhus eller en ägarlägenhet. Av andra stycket framgår att som ägare enligt första stycket 1 avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen ska likställas med ägare.

40 § Paragrafen, som är ny, anger i vilka fall åtgärder inte ska räknas som installation av grön teknik i lagen. Av första punkten ska inte åtgärder för vilka skattereduktion för hushållsarbete gjorts räknas som installation av grön teknik. Enligt andra punkten räknas inte heller arbete för vilket försäkringsersättning lämnats. Enligt tredje punkten ska inte heller arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller en region räknas som installation av grön teknik.

41 § Av paragrafen, som är ny, framgår att för rätt till skattereduktion för en installation hänförlig till ett småhus, en ägarlägenhet eller en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt krävs att den utförda installationen är hänförlig till hushållet för den som begär skattereduktionen eller dennes förälders hushåll ( första stycket ). Om installationen i stället är hänförlig till en byggnad under uppförande krävs för rätt till skattereduktion att den utförda installationen ska vara hänförlig till hushållet för den som begär skattereduktion eller dennes förälder när byggnaden är uppförd ( andra stycket ). 2 kap. 22 § är tillämplig i fråga om vad som avses med förälder. I fråga om en förälder krävs att föräldern är bosatt i Sverige.

42 § I paragrafen, som är ny, uppställs ett krav på att den utförda installationen av grön teknik ska ha betalats elektroniskt för rätt till skattereduktion. Betalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt. Exempel på en sådan elektronisk betalning är en betalning med 70 inbetalningskort, kontokort, bank-id och Swish.

43 § Enligt paragrafen, som är ny, ska den som utför installationen av grön teknik vara godkänd för F-skatt antingen när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut. Om installationen har utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren när avtalet om installationen träffas eller när ersättningen betalas ut ha ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt.

44 § Av den nya paragrafen framgår att underlaget för skattereduktion består av den preliminära skattereduktion som, enligt 16 § första stycket lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik, har tillgodoräknats för beskattningsåret, dvs. ett belopp motsvarande den utbetalning till utföraren som Skatteverket har beslutat om.

45 § Av den nya paragrafens första stycke framgår att skattereduktionen uppgår till ett belopp som motsvarar den preliminära skattereduktion som avses i 44 § första stycket. Genom hänvisningen i 44 § första stycket till 16 § första stycket lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik, framgår att vad som avses är ett belopp motsvarande den utbetalning till utföraren som Skatteverket har beslutat om. I andra stycket anges att den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

7.4 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

31 kap.

33 § Ändringen innebär att den som begär skattereduktion för installation av grön teknik ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen i inkomstdeklarationen.

56 kap.

9 § I tredje stycket införs en ny fjärde punkt som innebär att preliminär skattereduktion enligt den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik ska läggas till den slutliga skatten. Ändringen innebär att nuvarande fjärde och femte punkterna i samma stycke blir femte och sjätte punkterna .

Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian

Skattereduktion för installation av grön teknik

I promemorian föreslås en ny skattereduktion för privatpersoner för installation av grön teknik. Skattereduktionen ersätter de nuvarande stöden till fysiska personer enligt förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller, förordningen (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi och förordningen (2017:1318) om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon. Skattereduktionen ges för arbets- och materialkostnader. Reduktionen utformas med en fakturamodell av motsvarande slag som den som finns för rut- och rotavdrag så att köparna kan få del av skattelättnaden redan vid köpet. I promemorian föreslås vidare att Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet även ska omfatta bedrägeribrott, om gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik och att Skatteverket ska vara skyldigt att anmäla dessa brott till åklagare. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Bestämmelserna om skattereduktion i inkomstskattelagen tillämpas på installation av grön teknik som har utförts och betalats efter den 31 december 2020. Bestämmelserna i skatteförfarandelagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

Bilaga 2 Promemorians lagförslag

Förslag till lag om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § I denna lag finns bestämmelser om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik enligt 67kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

Hänvisningar

2 § I 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om – vilka som kan få skattereduktion (34 §), – begäran om skattereduktion (35 §), – definitioner (36 och 37 §§), – villkor för skattereduktion (38 och 39 §§), – underlag för skattereduktion (40 §), och – skattereduktionens storlek (41 §).

Definitioner

3 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inget annat anges.

Beslutande myndighet

4 § Beslut enligt denna lag fattas av Skatteverket.

Belopp

5 § Uppgifter om belopp ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.

Begäran om utbetalning från Skatteverket

Vem som får begära utbetalning från Skatteverket

6 § Om den som kan ha rätt till skattereduktion för installation av grön teknik (köparen) inte har betalat hela utgiften för installationen, får en sådan utförare som anges i 67 kap. 39 § inkomstskattelagen (1999:1229) begära utbetalning från Skatteverket enligt 8 §.

Utbetalningens storlek

7 § Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för installation av grön teknik inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för installationen till utföraren före begäran om utbetalning.

Bilaga 2 Utbetalningen får dock uppgå till högst 1. tre sjuttondelar av det belopp som köparen har betalat om utbetalningen avser sådan installation som anges i 67 kap. 36 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), och 2. samma belopp som köparen har betalat om utbetalningen avser sådan installation som anges i 67 kap. 36 § första stycket 2 eller 3 samma lag. Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 50 000 kronor för ett beskattningsår.

Begäran om utbetalning

8 § Utbetalning får begäras efter det att installationen av grön teknik har utförts och betalats. Begäran ska lämnas elektroniskt och ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet betalades. Begäran ska vara undertecknad av utföraren eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för utföraren. En begäran som lämnats för en utförare som är juridisk person, anses ha lämnats av utföraren, om det inte var uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda utföraren.

9 § En begäran om utbetalning ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren, 2. personnummer eller samordningsnummer i de fall sådant nummer finns för köparen, 3. debiterad ersättning för installation av grön teknik, debiterad ersättning för annat än installation av grön teknik, betalt belopp för installation av grön teknik och den dag som betalningen för installationen kommit utföraren tillhanda, 4. vad installationen av grön teknik avsett och antalet arbetade timmar, och 5. det belopp som utföraren begär som utbetalning från Skatteverket.

Skatteverkets beslut om utbetalning

10 § Skatteverket ska snarast fatta beslut om sådan utbetalning som avses i 7 §.

11 § Utbetalning ska göras till utförarens bank- eller kreditmarknadsföretagskonto.

Återbetalning

Underrättelse om felaktig utbetalning och om återbetalning till köpare

12 § Om Skatteverket har betalat ut ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska mottagaren snarast underrätta Skatteverket om denna utbetalning.

Om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare har Bilaga 2 legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska utföraren snarast underrätta Skatteverket om denna återbetalning.

Beslut om återbetalning

13 § Om Skatteverket har betalat ut ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska Skatteverket snarast besluta att det felaktigt utbetalda beloppet ska betalas tillbaka. Om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska verket snarast besluta att återbetalning ska ske med ett belopp som motsvarar vad som betalats tillbaka till köparen. Ett beslut om återbetalning får inte meddelas efter utgången av det sjätte året efter det beskattningsår som utbetalningen avser.

14 § Beslut om återbetalning enligt denna lag gäller omedelbart.

Inbetalning till konto

15 § Återbetalning ska göras genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning enligt denna lag. Återbetalningen anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot.

16 § Återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket fattat beslutet om återbetalning.

Preliminär skattereduktion

Den preliminära skattereduktionens storlek

17 § Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 10 § beslutat om till utföraren. Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 13 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen. Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

I vilken ordning olika belopp ska tillgodoräknas

18 § Preliminär skattereduktion ska tillgodoräknas i den ordning som Skatteverket registrerar utbetalda belopp enligt 17 § första stycket.

Skatteverkets meddelande till köparen

19 § Skatteverket ska så snart som möjligt skriftligen underrätta köparen av installationen av grön teknik om 1. beslut enligt 10 § om utbetalning, och 2. beslut enligt 13 § om återbetalning. Meddelandet ska innehålla uppgifter om

Bilaga 2 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren eller annan mottagare som avses i 12 § första stycket, 2. utbetalt belopp till eller återbetalt belopp från respektive utförare eller annan mottagare som avses i 12 § första stycket, och 3. den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats köparen enligt 17 §. Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats enligt 17 §. Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats enligt 17 §.

Utredning

20 § Den som begär utbetalning enligt 8 § eller underrättar Skatteverket om felaktig utbetalning enligt 12 § ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning eller återbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen.

Tillfälle att yttra sig

21 § Ett ärende får inte avgöras till nackdel för utföraren eller annan mottagare som avses i 12 § första stycket utan att denne har fått tillfälle att yttra sig i ärendet. Om det är uppenbart obehövligt, behöver den som ärendet gäller inte få tillfälle att yttra sig. Om ett ärende har tillförts uppgifter av någon annan, får det bara avgöras om den som ärendet gäller har underrättats om uppgifterna och fått tillfälle att yttra sig över dem. Andra stycket gäller inte om 1. avgörandet inte är till nackdel för den som ärendet gäller, 2. uppgiften saknar betydelse eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att den som ärendet gäller underrättas och får tillfälle att yttra sig, 3. det finns risk att en underrättelse skulle göra det avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller 4. avgörandet inte kan skjutas upp. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Ränta

22 § Kostnadsränta tas ut på sådant belopp som enligt 13 § ska betalas tillbaka efter beslut av Skatteverket. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med dagen för Skatteverkets beslut enligt 13 §. Kostnadsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis avstå från 76 kravet på ränta.

Verkställighet och betalningssäkring Bilaga 2

23 § Om återbetalning enligt denna lag inte görs i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Regeringen får meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet ske enligt utsökningsbalken. I fråga om återbetalning enligt denna lag gäller vad som sägs om betalningssäkring i 46 kap. 2, 5 – 7 och 9 – 22 §§, 68 kap. 1 §, 69 kap. 13 – 18 §§ och 71 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

24 § I fråga om beslut om återbetalning enligt denna lag gäller vad som sägs om anstånd i 63 kap. 2, 4 – 6, 8 – 10, 15 – 16, 22 och 23 §§ samt 71 kap. 1 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244) i tillämpliga delar.

Överklagande

25 § Skatteverkets beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet 1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § 2 Skatteverkets verksamhet enligt denna lag omfattar brott enligt 1. skattebrottslagen (1971:69), 2. 30 kap. 1 § första stycket 4 aktiebolagslagen (2005:551), 3. 11 § tredje stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., 4. 4 kap. 6 b §, 14 kap. 1 – 4 och 10 §§ och 15 kap. 10 – 13 §§ brottsbalken, om gärningen avser uppgift eller handling i ärende hos Skatteverket, 5. 9 kap. 1 – 3 och 11 §§ brotts- 5. 9 kap. 1 – 3 och 11 §§ brottsbalken, om gärningen har samband balken, om gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet med Skatteverkets verksamhet enligt lagen (2009:194) om enligt lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, hushållsarbete eller lagen (2020:000) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik , 6. 11 kap. 5 § brottsbalken, 7. lagen (2014:836) om näringsförbud, 8. folkbokföringslagen (1991:481), samt 9. lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Skatteverket får medverka vid undersökning också i fråga om annat brott än som anges i första stycket, om åklagaren finner att det finns särskilda skäl för detta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2017:453. 2 Senaste lydelse 2019:317.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

1 Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 1 kap. 11 och 16 §§, och 44 kap. 14 § och 67 kap. 13 c § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas tio nya paragrafer, 67 kap. 34 – 43 §§, och närmast före 67 kap. 34, 35, 36, 39, 42 och 43 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 11 § Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkning av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. Bestämmelser om skatte- Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, reduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitets- sjukersättning och aktivitetsersättning, allmän pensionsavgift, ersättning, allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, gåva sjöinkomst, hushållsarbete, gåva , och mikroproduktion av förnybar el mikroproduktion av förnybar el och finns i 67 kap. installation av grön teknik finns i 67 kap.

16 § 3 Bestämmelser om – förfarandet vid uttag av skatten – förfarandet vid uttag av skatten finns i skatteförfarandelagen finns i skatteförfarandelagen (2011:1244), och (2011:1244), – förfarandet vid skattereduktion – förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete finns i lagen för hushållsarbete finns i lagen (2009:194) om förfarandet vid (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete . skattereduktion för hushållsarbete , och – förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik finns i lagen (2020:000) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2019:454. 3 Senaste lydelse 2015:775.

Bilaga 2 44 kap. 14 § 4 Med omkostnadsbelopp avses, om inte annat föreskrivs, utgifter för anskaffning (anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för förbättring (förbättringsutgifter). Utgifter för arbete enligt 67 kap. Utgifter för arbete och material 13 a och 13 b §§ ska inte ingå i enligt 67 kap. 13 a , 13 b och 36 §§ omkostnadsbeloppet till den del ska inte ingå i omkostnadsbeloppet skattereduktion har tillgodoräknats till den del skattereduktion har enligt 67 kap. tillgodoräknats enligt 67 kap.

67 kap.

13 c § 5 Som hushållsarbete räknas inte 1. arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §, 2. arbete för vilket försäkringsersättning lämnats, 3. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller en region, 4. arbete för vilket skatte reduktion för installation av grön teknik gjorts, 4 . om- eller tillbyggnad av ett 5 . om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut för de fem första inte har tagits ut för de fem första kalenderåren efter beräknat värde- kalenderåren efter beräknat värdeår, eller år, eller 5 . sådana tjänster som anges i 6 . sådana tjänster som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 5 7 kap. 1 § andra stycket 5 mervärdesskattelagen (1994:200). mervärdesskattelagen (1994:200).

Installation av grön teknik

Vilka som kan få skattereduktion

34 § Rätt till skattereduktion enligt 35 – 41 §§ har efter begäran de som 1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, 2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och 3. har haft utgifter för utförd installation av grön teknik. Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är

4 Senaste lydelse 2009:536. 5 Senaste lydelse 2019:907.

begränsat skattskyldiga enligt Bilaga 2 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för installation av grön teknik som har utförts före dödsfallet. Utgifterna för installation av grön teknik utgörs av det debiterade beloppet för arbete och material inklusive mervärdesskatt.

Begäran om skattereduktion

35 § En begäran om skattereduktion för installation av grön teknik ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då utgifter för installation av grön teknik har betalats.

Definitioner

36 § Med installation av grön teknik avses vid tillämpningen av detta kapitel följande slags installa tioner. 1. Installation av nätanslutet solcellssystem. För ett system för samtidig produktion av solel och solvärme gäller att elproduktionen måste uppgå till minst 20 procent av systemets beräknade sammanlagda årliga el- och värmeproduktion. 2. Installation av system för lagring av egenproducerad el energi som är kopplat till en anläggning för egenproduktion av förnybar el som är ansluten till elnätet och där systemet bidrar till att

Bilaga 2 a) lagra elenergi för användning vid ett annat tillfälle än produktionstillfället, och b) öka den årliga andelen egen producerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet. 3. Installation av laddningspunkt till elfordon som är förberedd för elmätning och debitering av el kostnad och utrustas med minst de uttag eller anslutningsdon som beskrivs i a) standarden EN 62196-2 för elfordon av typ 2, eller b) standarden EN 62196-3 för elfordon av typ Combo. Installationen ska ha utförts i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

37 § Som installation av grön teknik räknas bara installation som är hänförlig till 1. ett småhus, en tomtmark till ett småhus, eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion, eller 2. en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt och som innehas av den som begär skattereduktion. Med ägare enligt första stycket 1 avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare.

38 § Som installation av grön teknik räknas inte 1. åtgärder för vilka skattereduktion för hushållsarbete gjorts, 2. åtgärder för vilka försäkringsersättning lämnats, eller 3. åtgärder för vilka bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller en region.

Villkor för skattereduktion Bilaga 2

39 § För rätt till skattereduktion krävs att den utförda installationen är hänförlig till hushållet för den som begär skattereduktion eller dennes förälder. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige.

40 § För rätt till skattereduktion krävs att den utförda installationen har betalats elektroniskt. Betalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt.

41 § För rätt till skattereduktion krävs också att den som utför installationen av grön teknik (utföraren) är godkänd för F-skatt när avtalet om installationen träffas eller när ersättningen betalas ut. Om installationen har utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren när avtalet om installationen träffas eller när ersättningen betalas ut ha ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för Fskatt.

Underlag för skattereduktion

42 § Underlag för skattereduktion består av belopp som har legat till grund för preliminär skattereduktion som har tillgodoräknats för beskattningsåret enligt 17 § 83

Bilaga 2 första stycket lagen (2020:000) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

Skattereduktionens storlek

43 § Skattereduktionen uppgår till belopp motsvarande den prelimi nära skattereduktion som avses i 42 §. Den sammanlagda skattereduk tionen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. De nya bestämmelserna i 67 kap. 34 – 41 §§ tillämpas på installation av grön teknik som har utförts och betalats efter den 31 december 2020.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 31 kap. 33 § och 56 kap. 9 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

31 kap.

1 33 § Den som begär skattereduktion Den som begär skattereduktion för hushållsarbete, gåva eller för hushållsarbete, gåva , mikromikroproduktion av förnybar el produktion av förnybar el eller enligt 67 kap. 11 – 33 §§ inkomst- installation av grön teknik enligt skattelagen (1999:1229) ska lämna 67 kap. 11 – 41 §§ inkomstskatteuppgift om underlaget för skatte- lagen (1999:1229) ska lämna uppreduktionen. gift om underlaget för skattereduktionen. I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas.

56 kap.

9 § 2 Efter att ett beslut om slutlig skatt har fattats ska Skatteverket beräkna om den som beslutet gäller ska betala skatt eller tillgodoräknas skatt (slutskatteberäkning). Från den slutliga skatten ska avdrag göras för 1.debiterad F-skatt och särskild A-skatt, 2. avdragen A-skatt, 3. A-skatt som ska betalas på grund av beslut enligt 59 kap. 3 § andra stycket, 4. skatt som har förts över från en stat som Sverige har träffat överenskommelse med om att ta ut och föra över skatt, 5. skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. som har betalats för den tid under beskattningsåret då den som beslutet gäller har varit obegränsat skattskyldig i Sverige, 6. skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta som har betalats, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen, och 7. skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. som har betalats, om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen. Till den slutliga skatten ska följande belopp läggas:

1 Senaste lydelse 2019:455. 2 Senaste lydelse 2015:918.

Bilaga 2 1. skatt som har betalats tillbaka enligt 64 kap. 5 § första stycket, 2. skatt som har förts över till en annan stat enligt 64 kap. 7 och 8 §§, 3. preliminär skattereduktion enligt 17 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, 4. preliminär skattereduktion enligt 17 § lagen (2020:000) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik, 4 . skattetillägg som har beslutats 5 . skattetillägg som har beslutats med anledning av beslut om slutlig med anledning av beslut om slutlig skatt, och skatt, och 5 . förseningsavgift som har 6 . förseningsavgift som har beslutats för att en inkomst- beslutats för att en inkomstdeklaration inte har kommit in i rätt deklaration inte har kommit in i rätt tid. tid.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden kommit in från BIL Sweden, Boverket, Datainspektionen, Domstolsverket, Ekonomistyrningsverket, Elsäkerhetsverket, Energiföretagen Sverige, Energimarknadsinspektionen, Företagarna, Förvaltningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Umeå, Installatörsföretagen, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Lantbrukarnas Riksförbund, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Näringslivets Skattedelegation, Power Circle AB, Regelrådet, Skatteverket, Solelkommissionen, Statens energimyndighet, Statskontoret, Svensk Solenergi, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, Tillväxtverket och Villaägarnas Riksförbund. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att yttra sig: Elbil Sverige, Gröna bilister, Konsumenternas energimarknadsbyrå, Näringslivets Regelnämnd NNR och Svenska Elektrikerförbundet. Yttrande har dessutom kommit in från 100% Förnybart, 2030- Sekretariatet, Bengt Stridh, Byggföretagen, Byggmaterialindustrierna, Companion Kalmar Län, E.On Sverige AB, El- och belysningsföretagen i Sverige AB, Fastighetsägarna, Innovationsföretagen, Ludvig & Co, Riksbyggen, Svensk Ventilation, Swedisol AB och Vattenfall AB.