MSBFS 2024:11

Utgivare: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Beslutad: 2024-10-23
Ikraftträdande: 2025-01-01
Utkom från trycket: 2024-12-06

Genomför EU-direktiv

32008L0068

1 § Denna författning, med bilagorna 1 och S, utgör föreskrifter för transport av farligt gods på järnväg (RID-S).

2 § Bilaga 1 till denna författning återger det samlade innehållet i bilagan till bihang C (RID) till fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF). Vissa avsnitt i del 1 i bilaga 1 till denna författning har markerats med grå bakgrund. Dessa avsnitt är inte föreskrifter utan har införts i syfte att i ett sammanhang återge det samlade innehållet i RID. I bilaga S finns särskilda nationella bestämmelser för transport av farligt gods på järnväg. Bilagan innehåller dels tvingande bestämmelser utöver vad som föreskrivs i bilaga 1, dels bestämmelser om undantag från vad som föreskrivs i bilaga 1.

3 § Farligt gods får endast transporteras i godståg förutom 1. farligt gods som är godkänt för transport enligt bilagorna 1 och S och som uppfyller relevanta maximala kvantiteter och speciella villkor för transport i andra tåg än godståg. 2. farligt gods som transporteras enligt speciella villkor enligt bilaga 1, som handbagage, inskrivet resgods eller i eller ombord på fordon.

Undantag i enskilda fall

4 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får, undantagsvis och förutsatt att säkerheten inte äventyras, utfärda individuella tillstånd för sådana transporter av farligt gods som inte är tillåtna enligt denna författning eller för att utföra sådana transporter på andra villkor än de som gäller enligt denna

___________________________________________________________________________ 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13-59, Celex 32008L0068), senast ändrat genom Kommissionens direktiv 2024/1762/EU av den 5 juni 2024, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/1535/EU av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 17.9.2015, s. 1–15, Celex 32015L1535). 2 Förordningen senast ändrad 2022:1163.

MSBFS

2024:11

författning. Transporterna ska vara tydligt definierade och tidsbegränsade samt utföras i Sverige.

Definitioner

5 § I denna författning används följande begrepp med nedan angiven betydelse. behöriga organ De organ som regeringen föreskriver i 9 § förordningen (2006:311) om transport av farligt gods.

fördragsstat Medlemsstat till OTIF som tillämpar bihang C (RID) till fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF).

inrikes transport Sådana transporter som har sin början och slut i Sverige och som uteslutande sker inom landet.

Kontroll genom behöriga organ

6 § I följande delar ska provning, kontroll, certifiering, eller annan bedömning utföras av behöriga organ. Del 1 i bilaga 1, avsnitt - 1.2 avseende definitionen av återvunnet plastmaterial, samt - 1.8.7.1, 1.8.7.2, 1.8.7.3, 1.8.7.4, 1.8.7.5 utom där behörig myndighet anges, 1.8.7.6, 1.8.7.7, 1.8.7.8 och 1.8.8. Del 4 i bilaga 1, avsnitt - 4.1.3.6.2, 4.1.4.1 avseende förpackningsinstruktion P200, (10), särbestämmelse ac, (12) 1.1, 1.5 dock ej Anm , 1.6 – 2.4, - 4.2.1.7 – 4.2.1.9.1, 4.2.5.3 avseende särbestämmelse TP10, TP16, TP24 och TP41, samt - 4.3.3.2.5. Del 6 i bilaga 1, avsnitt - 6.1.1.4 avseende nya förpackningar, 6.1.1.2, 6.1.3.1, 6.1.3.7, 6.1.5.1.1, 6.1.5.1.3, 6.1.5.1.5, 6.1.5.1.8, 6.1.5.1.10, 6.1.5.2.5, - 6.2.1.6.1 (utom Anm 1), 6.2.1.7.2 utom där behörig myndighet anges, 6.2.1.8, 6.2.2.4, 6.2.2.5.2.1 första stycket, 6.2.2.5.2.2, 6.2.2.6.2.1 första meningen, 6.2.2.12, 6.2.3.6.1, - 6.3.2.1, 6.3.2.2, 6.3.4.2, 6.3.4.3, 6.3.5.1.1, 6.3.5.1.3, 6.3.5.1.5, 6.3.5.1.7, 6.3.5.1.8, - 6.5.1.1.2, 6.5.2, 6.5.4.1 avseende nya och renoverade IBC-behållare, 6.5.4.4.4, 6.5.6.1.1, 6.5.6.2.1, 6.5.6.2.3, 6.5.6.3.4, - 6.6.1.2, 6.6.1.3, 6.6.3.1, 6.6.5.1.1, 6.6.5.1.3, 6.6.5.1.5, 6.6.5.1.7, 6.6.5.1.8, - 6.7.2.2.14, 6.7.2.3 – 6.7.2.18, 6.7.2.19.4, 6.7.2.19.5, 6.7.2.19.9, 6.7.2.19.10, 6.7.3.2.11, 6.7.3.3.3.1 – 6.7.3.15.3, 6.7.3.15.9, 6.7.3.15.10, 6.7.4.2.8 – 6.7.4.14.3, 6.7.4.14.10, 6.7.4.14.11, 6.7.5.11.1, 6.7.5.12.7,

MSBFS

2024:11

- 6.8.1.5 utom där behörig myndighet anges, 6.8.2.1.16 – 6.8.2.3.3 utom sista meningen, 6.8.2.3.4, 6.8.2.4.1, 6.8.2.4.2, 6.8.2.4.5, 6.8.3.4.4, 6.8.3.4.6, 6.8.3.4.7, 6.8.3.4.8, 6.8.3.4.13, 6.8.3.4.14, 6.8.3.4.18, 6.8.3.5.10, 6.8.4 avseende särbestämmelse TA4, TT2 och TT9, 6.8.5.2.2, - 6.9.2.2.2.4, 6.9.2.2.3.2, 6.9.2.2.3.15, 6.9.2.3.1, 6.9.2.7.1.3 utom (d), samt - 6.10.4. Del 7 i bilaga 1, avsnitt - 7.3.3.2.7 avseende särbestämmelse AP11, punkt 4.

Erkännande av utländskt godkännande

7 § Förpackningar, behållare och tankar som är godkända i enlighet med RID i annan fördragsstat får användas i Sverige för transport av sådant farligt gods för vilket godkännandet gäller. ______________

1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2025, då Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2022:4) om transport av farligt gods på järnväg (RID-S) ska upphöra att gälla. 2. De upphävda föreskrifterna får helt eller delvis tillämpas i stället för denna författning till och med den 30 juni 2025. 3. Andra övergångsbestämmelser till denna författning finns i - bilaga 1, kapitel 1.6, och - bilaga S, kapitel 19.1.

______________

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

ANNA PSAROULIS

Josefine Gullö Avdelningen för räddningstjänst och skydd av befolkningen (RB)

Bilaga 1

Del 1

Allmänna bestämmelser

Kapitel 1.1

Giltighetsområde och tillämpning

1.1.1 Struktur

RID/RID-S består av sju delar, med varje del indelad i kapitel och varje kapitel i avsnitt och delavsnitt (se innehållsförteckningen). Inom varje del ingår numret på delen i kapitel-, avsnitts- och delavsnittsnumreringen, exempelvis är avsnitt 1 i kapitel 2 inom del 4 numrerat ”4.2.1”.

1.1.2 Giltighetsområde

1.1.2.1 RID anger, vad avser artikel 1 i bihang C: (a) sådant farligt gods, som är uteslutet från internationell/inrikes transport, (b) sådant farligt gods, som är tillåtet för internationell/inrikes transport, och de bestämmelser (inklusive undantag) som gäller för sådant gods, särskilt med avseende på: - klassificering av godset, tillsammans med klassificeringskriterier och tillämpliga provningsmetoder, - användning av förpackningar (inklusive samemballering), - användning av tankar (inklusive deras fyllning), - rutiner vid avsändning (inklusive etikettering och märkning av kollin och transportmedel, samt handlingar och nödvändiga uppgifter), - bestämmelser för tillverkning, provning och godkännande av förpackningar och tankar, - användning av transportmedel (inklusive lastning, samlastning och lossning). För transport i enlighet med RID gäller, förutom bihang C, tillämpliga bestämmelser i övriga bilagor till COTIF, särskilt de som anges i bihang B för transport som utförs enligt ett transportavtal. 1.1.2.2 För transport av farligt gods i tåg annat än godståg enligt artikel 5 § 1 a) i bihang C ska bestämmelserna i kapitel 7.6 och 7.7 tillämpas. 1.1.2.3 För transport av farligt gods som handbagage, inskrivet resgods eller i/på fordon enligt artikel 5 § 1 b) i bihang C ska endast bestämmelserna i 1.1.3.8 tillämpas. 1.1.2.4 (Borttagen.)

1.1.3 Undantag

1.1.3.1 Undantag som har samband med hur transporten genomförs

Bestämmelserna i RID/RID-S gäller inte för:

(a) (i) transport av farligt gods som privatpersoner utför, om detta gods är förpackat för detaljhandelsförsäljning och är avsett för personligt bruk eller hushållsbruk eller för sport och fritid, under förutsättning att åtgärder vidtas som förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden. När sådant gods utgörs av brandfarliga vätskor som transporteras i återfyllningsbara behållare, fyllda av eller åt privatpersoner, får totalmängden per behållare inte överstiga 60 l. Farligt gods i IBCbehållare, storförpackningar eller tankar betraktas inte som förpackat för detaljhandelsförsäljning,

(ii) transport av farligt gods som privatpersoner utför utifrån de begränsningar som definierats i (a) (i) och som ursprungligen var avsett för personligt bruk eller hushållsbruk eller för sport och fritid och som transporteras som avfall. Detta inkluderar sådant farligt gods som inte längre är förpackat i originalförpackningar för detaljhandelsförsäljning, under förutsättning att åtgärder har vidtagits som förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden,

(b) (Borttagen.)

(c) transport som genomförs av företag i samband med deras huvudverksamhet, såsom leveranser till eller returleveranser från byggarbetsplatser eller anläggningsområden eller i samband med mätningar, reparationer eller underhållsarbete, i mängder som inte överstiger 450 liter per förpackning, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, och inte heller överstiger de i 1.1.3.6 angivna högsta tillåtna totalmängderna. Åtgärder ska vidtas som förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden. Undantagen i detta stycke gäller inte för klass 7.

Transport som genomförs av sådana företag för deras förrådshållning eller interna eller externa distribution faller dock inte under denna undantagsregel,

(d) transport som genomförs av behöriga myndigheter för räddningsinsatser eller under deras övervakning, om den är nödvändig i samband med räddningsinsatser, särskilt transport som genomförs för att samla in och bortskaffa farligt gods som berörts av ett tillbud eller en olycka och förflytta det till närmaste lämpliga säkra plats,

(e) transport vid nödsituationer för att rädda människoliv eller till skydd för miljön, förutsatt att alla åtgärder vidtas för ett fullständigt säkert genomförande av dessa transporter.

(f) transport av tömda, ej rengjorda stationära lagringskärl, vilka har innehållit gaser i klass 2, grupp A, O eller F, ämnen i förpackningsgrupp II eller III som tillhör klass 3 eller 9, eller pesticider i förpackningsgrupp II eller III som tillhör klass 6.1, under följande villkor:

- Alla öppningar med undantag av tryckavlastningsanordningar (där sådana installerats) är lufttätt förslutna.

- Åtgärder har vidtagits för att förhindra läckage av innehåll under normala transportförhållanden.

- Lasten är fastsatt på medar, i häckar eller i andra hanteringsanordningar, respektive på vagnen eller i containern på ett sådant sätt att den inte kan lossna eller röra sig under normala transportförhållanden.

Detta undantag gäller inte stationära lagringskärl, vilka har innehållit okänsliggjorda explosivämnen eller ämnen, vilka ej är tillåtna för transport enligt RID/RID-S.

Anm För radioaktiva ämnen, se även 1.7.1.4.

1.1.3.2 Undantag i samband med transport av gaser

Bestämmelserna i RID/RID-S gäller inte för transport av:

(a) gaser som finns i bränsletankar eller behållare i järnvägsfordon som genomför en transport och som är till för deras framdrivning eller drift av deras utrustning vilken används under transporten eller är avsedd för användning under transporten (t.ex. kylanläggning),

Anm En container med utrustning för användning under transport som är fäst på ett järnvägsfordon, betraktas som en integrerad del av järnvägsfordonet och omfattas av samma undantag som gäller för bränslet som krävs för driften av utrustningen.

(b) (Borttagen.)

(c) gaser i grupperna A och O (enligt 2.2.2.1), när gasens tryck i kärlet eller tanken uppgår till högst 200 kPa (2 bar) vid 20 ºC, och gasen inte är en kondenserad eller kyld kondenserad gas. Det innefattar alla slag av kärl eller tankar, t.ex. även maskin- och apparatdelar,

Anm Detta undantag gäller inte för lampor. För lampor, se 1.1.3.10.

(d) gaser i utrustningsdetaljer för fordonets drift (t.ex. brandsläckare), även sådana ingående i reservdelar (t.ex. gasfyllda fordonsdäck). Detta undantag gäller även vid transport av gasfyllda fordonsdäck,

(e) gaser i särskilda anordningar i vagnar eller transporterade fordon som utgör last och som är nödvändiga för drift av sådana särskilda anordningar under transporten (kylapparater, fiskbehållare, uppvärmningsapparater m.fl.) samt reservkärl i sådana anordningar eller tömda, ej rengjorda utbyteskärl, som transporteras i samma vagn eller fordon,

(f) gaser i livsmedel (utom UN 1950), inklusive kolsyrade drycker, och

(g) gaser i bollar avsedda för användning inom idrott.

(h) (Borttagen.)

1.1.3.3 Undantag i samband med transport av flytande bränsle

Bestämmelserna i RID/RID-S gäller inte för transport av:

(a) bränsle som finns i bränsletankar i järnvägsfordon som genomför en transport, och som är till för deras framdrivning eller drift av deras utrustning vilken används under transporten eller är avsedd för användning under transporten (t.ex. kylanläggning),

(b) (Borttagen.)

1.1.3.4 Undantag i samband med särbestämmelser eller med farligt gods som förpackats

i begränsade eller reducerade mängder

Anm För radioaktiva ämnen, se även 1.7.1.4.

1.1.3.4.1 Transport av visst farligt gods undantas genom vissa särbestämmelser i kapitel 3.3 helt eller delvis från bestämmelserna i RID/RID-S. Detta undantag gäller om särbestämmelsen är upptagen i tabellposten för det farliga godset ifråga i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (6).

1.1.3.4.2 Visst farligt gods kan undantas under förutsättning att bestämmelserna i kapitel 3.4 är uppfyllda.

1.1.3.4.3 Visst farligt gods kan undantas under förutsättning att bestämmelserna i kapitel 3.5 är uppfyllda.

1.1.3.5 Undantag i samband med tömda, ej rengjorda förpackningar

Tömda, ej rengjorda förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, som innehållit ämnen i klasserna 2, 3, 4.1, 5.1, 6.1, 8 och 9 omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om ändamålsenliga åtgärder vidtagits för att eliminera eventuella faror. Farorna anses eliminerade när ändamålsenliga åtgärder vidtagits för att undanröja farorna hos klasserna 1-9.

1.1.3.6 Högsta tillåtna totalmängd per vagn eller storcontainer

1.1.3.6.1 (Tills vidare blank.)

1.1.3.6.2 (Tills vidare blank.)

1.1.3.6.3 Om farligt gods i enlighet med 1.1.3.1 (c) tillhörande samma transportkategori transporteras i samma vagn eller storcontainer, så gäller i kolumn (3) i följande tabell angiven högsta tillåtna totalmängd per vagn eller storcontainer.

Transport Ämnen eller föremål Högsta

-kategori Förpackningsgrupp eller klassificeringskod/-grupp eller tillåtna

UN-nummer totalmängd

per vagn

eller stor-

container

(1) (2) (3)

0 Klass 1: 1.1L, 1.2L, 1.3L och UN 0190 0 Klass 3: UN 3343 Klass 4.2: Ämnen som tillhör förpackningsgrupp I Klass 4.3: UN 1183, 1242, 1295, 1340, 1390, 1403, 1928, 2813, 2965, 2968, 2988, 3129, 3130, 3131, 3132, 3134, 3148, 3396, 3398 och 3399 Klass 5.1: UN 2426 Klass 6.1: UN 1051, 1600, 1613, 1614, 2312, 3250 och 3294 Klass 6.2: UN 2814, 2900 och 3549 Klass 7: UN 2912-2919, 2977, 2978 och 3321-3333 Klass 8: UN 2215 (MALEINSYRAANHYDRID, SMÄLT) Klass 9: UN 2315, 3151, 3152 och 3432 samt föremål som innehåller sådana ämnen eller blandningar och tömda, ej rengjorda förpackningar, som innehållit ämnen i denna transportkategori, med undantag av sådana som klassificerats som UN 2908. 1 Ämnen som tillhör förpackningsgrupp I och inte tilldelats 20 transportkategori 0 samt ämnen och föremål i följande klasser: Klass 1: 1.1B-1.1J a) , 1.2B-1.2J, 1.3C, 1.3G, 1.3H, 1.3J och 1.5D a) Klass 2: Grupperna T, TC a) , TO, TF, TOC a) och TFC Aerosoler: grupperna C, CO, FC, T, TF, TC, TO, TFC och TOC Kemikalier under tryck: UN 3502, 3503, 3504 och 3505 Klass 4.1: UN 3221-3224 Klass 5.2: UN 3101-3104 2 Ämnen som tillhör förpackningsgrupp II och inte tilldelats 333 transportkategori 0, 1 eller 4 samt ämnen och föremål i följande klasser: Klass 1: 1.4B-1.4G och 1.6N Klass 2: Grupp F Aerosoler: grupp F Kemikalier under tryck: UN 3501 Klass 4.1: UN 3225-3230, 3531 och 3532 Klass 4.3: UN 3292 Klass 5.1: UN 3356 Klass 5.2: UN 3105-3110 Klass 6.1: UN 1700, 2016 och 2017 och ämnen som tillhör förpackningsgrupp III Klass 6.2: UN 3291 Klass 9: UN 3090, 3091, 3245, 3480, 3481, 3536, 3551 och 3552 3 Ämnen som tillhör förpackningsgrupp III och inte tilldelats 1000 transportkategori 0, 2 eller 4 samt ämnen och föremål i följande klasser: Klass 2: Grupperna A och O Aerosoler: grupperna A och O Kemikalier under tryck: UN 3500 Klass 3: UN 3473 Klass 4.3: UN 3476 Klass 8: UN 2794, 2795, 2800, 3028, 3477, 3506 och 3554 Klass 9: UN 2990 och 3072 4 Klass 1: 1.4S obegränsat Klass 2: UN 3537-3539 Klass 3: UN 3540 Klass 4.1: UN 1331, 1345, 1944, 1945, 2254, 2623 och 3541 Klass 4.2: UN 1361 och 1362 i förpackningsgrupp III och 3542 Klass 4.3: UN 3543 Klass 5.1: UN 3544 Klass 5.2: UN 3545 Klass 6.1: UN 3546

Transport Ämnen eller föremål Högsta

-kategori Förpackningsgrupp eller klassificeringskod/-grupp eller tillåtna

UN-nummer totalmängd

per vagn

eller stor-

container

(1) (2) (3)

Klass 7: UN 2908-2911 4 (forts.) Klass 8: UN 3547 Klass 9: UN 3268, 3499, 3508, 3509, 3548 och 3559 och tömda, ej rengjorda förpackningar, som innehållit farliga ämnen med undantag av sådana som omfattas av transportkategori 0. För UN 0081, 0082, 0084, 0241, 0331, 0332, 0482, 1005 och 1017 utgör högsta tillåtna totalmängd a) per vagn eller storcontainer 50 kg.

I ovanstående tabell betyder ”högsta tillåtna totalmängd per vagn eller storcontainer”:

- för föremål, totalvikten av föremålen i kg utan förpackningar (för föremål i klass 1, nettovikten av explosivämnet i kg, samt för farligt gods i maskiner och utrustningar vilka är angivna i RID/RID-S, totalmängden av det farliga gods de innehåller i kg respektive liter),

- för fasta ämnen, kondenserade gaser, kylda kondenserade gaser och lösta gaser, nettovikten i kg,

- för vätskor, det totala innehållet farligt gods i liter,

- för komprimerade gaser, adsorberade gaser och kemikalier under tryck, kärlets vattenvolym i liter.

1.1.3.6.4 När farligt gods, som tillhör skilda transportkategorier, transporteras i samma vagn eller storcontainer, får summan av:

- mängden ämnen och föremål i transportkategori 1, multiplicerad med 50,

- mängden av i fotnot a) till tabellen i 1.1.3.6.3 upptagna ämnen och föremål i transportkategori 1, multiplicerad med 20,

- mängden ämnen och föremål i transportkategori 2, multiplicerad med 3, och

- mängden ämnen och föremål i transportkategori 3

inte överstiga ett beräknat värde av 1000.

1.1.3.6.5 Avseende tillämpningen av detta delavsnitt så ska farligt gods som är undantaget i enlighet med 1.1.3.1 (a) och (d) – (f), 1.1.3.2 -1.1.3.5, 1.1.3.7, 1.1.3.8, 1.1.3.9 och 1.1.3.10 inte medräknas.

1.1.3.7 Undantag för transport av elektriska lagrings- och produktionssystem

Bestämmelserna i RID/RID-S gäller inte för elektriska lagrings- och produktionssystem (t.ex. litiumbatterier, elektriska kondensatorer, asymmetriska kondensatorer, metallhydridlagringssystem och bränsleceller):

(a) som är inbyggda i ett järnvägsfordon med vilket transport utförs, och som är till för deras framdrivning eller drift av deras utrustning,

(b) som för driftens skull ingår i en utrustning, vilken används under transporten eller är avsedd för användning under transporten (t.ex. bärbar dator), förutom för utrustning som t.ex. datalogger och GPS-sändare som fästs på eller placerats i kollin, overpack, containrar eller lastutrymmen, vilka endast omfattas av bestämmelserna i 5.5.4.

1.1.3.8 Tillämpning av undantagen för transport av farligt gods som handbagage,

inskrivet resgods eller i/på fordon

Anm 1 Ytterligare inskränkningar i järnvägsföretagets privaträttsliga transportvillkor berörs inte av följande krav.

Anm 2 För blandade tåg (kombinerad passagerar- och godstransport) se kapitel 7.7.

För transport av farligt gods som handbagage, inskrivet resgods eller i/på fordon ska undantagen som anges i 1.1.3.1, 1.1.3.2 (c) – (g), 1.1.3.4, 1.1.3.5, 1.1.3.7 och 1.1.3.10 gälla.

1.1.3.9 Undantag för farligt gods som används för kylning eller konditionering

Farligt gods som enbart är kvävande (vilka tränger undan syret som normalt finns i luften) och som används i vagnar eller containrar för kylning eller konditionering, omfattas endast av bestämmelserna i avsnitt 5.5.3.

1.1.3.10 Undantag i samband med transport av lampor som innehåller farligt gods

Följande lampor omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S förutsatt att de inte innehåller radioaktiva ämnen och inte innehåller kvicksilver i mängder som överstiger de som anges i särbestämmelse 366 i kapitel 3.3:

(a) Lampor som samlas in direkt från privatpersoner och hushåll för transport till en uppsamlingsplats eller återvinningsanläggning.

Anm Detta inkluderar även lampor som medförs av privatpersoner till en första uppsamlingsplats, och efterföljande transport till en annan uppsamlingsplats, mellanliggande bearbetningsanläggning eller återvinningsanläggning.

(b) Lampor som innehåller högst 1 g farligt gods och är förpackade så att den totala mängden farligt gods per kolli inte överstiger 30 g, förutsatt att:

(i) lamporna är tillverkade i enlighet med ett certifierat kvalitetsledningssystem,

Anm ISO 9001 får användas i detta syfte.

och

(ii) varje lampa är antingen individuellt förpackad i innerförpackningar, separerad från övriga lampor genom skiljeväggar eller är omgiven av stötdämpande material för att skydda lamporna, och är förpackade i kraftiga ytterförpackningar som uppfyller de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1.1 och som klarar ett fallprov på 1,2 meter.

(c) Begagnade, skadade eller defekta lampor innehållande högst 1 g farligt gods vardera och högst 30 g farligt gods per kolli när de transporteras från en uppsamlingsplats eller återvinningsanläggning. Lamporna ska vara förpackade i kraftiga ytterförpackningar som förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden. Ytterförpackningarna ska uppfylla de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1.1 och ska klara ett fallprov på 1,2 meter.

(d) Lampor som innehåller gaser i grupperna A och O (enligt 2.2.2.1) förutsatt att de är förpackade så att splittereffekter förorsakade av att lampan går sönder förblir inneslutet i kollit.

Anm För lampor som innehåller radioaktiva ämnen, se 2.2.7.2.2.2 (b).

1.1.4 Andra bestämmelsers tillämpning

1.1.4.1 Allmänt

1.1.4.1.1 Internationell transport på en fördragsstats territorium kan lyda under bestämmelser eller förbud som utfärdats i enlighet med artikel 3 i bihang C, av andra skäl än de som avser säkerhet under transport. Sådana bestämmelser eller förbud ska kungöras på lämpligt sätt

1.1.4.1.2 (Tills vidare blank)

1.1.4.1.3 (Tills vidare blank)

1.1.4.2 Transport i en transportkedja som innefattar sjö- eller lufttransport

1.1.4.2.1 Kollin, containrar, bulkcontainrar, UN-tankar, tankcontainrar och MEG-containrar samt vagnar som innehåller en komplett last av kollin med ett och samma ämne eller föremål, vilka inte fullständigt uppfyller bestämmelserna för förpackning, samemballering, märkning och etikettering av kollin eller placering av storetiketter och orangefärgad märkning enligt RID/RID-S, men dock uppfyller bestämmelserna i IMDG-koden eller ICAO:s tekniska anvisningar, får om transportkedjan innefattar sjöeller lufttransport transporteras på följande villkor:

(a) kollin ska, om deras märkning och etikettering inte motsvarar RID/RID-S, förses med märkning och etikettering enligt bestämmelserna i IMDG-koden eller ICAO:s tekniska anvisningar,

(b) för samemballering i ett kolli gäller bestämmelserna i IMDG-koden eller ICAO:s tekniska anvisningar,

(c) för transport i en transportkedja som innefattar sjötransport ska containrar, bulkcontainrar, UN-tankar, tankcontainrar eller MEG-containrar eller vagnar som innehåller en komplett last av kollin med ett och samma ämne eller föremål, i den mån de inte är försedda med orangefärgad märkning och storetiketter enligt kapitel 5.3 i RID/RID-S, samt vagnar som innehåller en vagnslast kollin med ett och samma godsslag märkas och förses med storetiketter enligt kapitel 5.3 i IMDG-koden. För tömda, ej rengjorda UN-tankar, tankcontainrar och MEGcontainrar gäller detta också för efterföljande transport till en rengöringsstation.

Detta undantag gäller inte för gods som enligt klass 1-9 i RID/RID-S klassificerats som farligt gods, men som enligt bestämmelserna i IMDG-koden eller ICAO:s tekniska anvisningar inte räknas som farligt gods.

Anm Vid transport enligt 1.1.4.2.1 se även 5.4.1.1.7 för uppgifter i godsdeklarationen. Vid containertransport se även 5.4.2 för stuvningsintyg.

1.1.4.2.2 (Tills vidare blank.)

1.1.4.2.3 (Tills vidare blank.).

1.1.4.3 Användning av tankar av IMO-typ godkända för sjötransport

Tankar av IMO-typ (typ 1, 2, 5 och 7) som inte uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.7 eller 6.8, men som tillverkats och godkänts före 1 januari 2003 enligt bestämmelserna i IMDG-koden (amdt 29-98) får användas även i fortsättningen under förutsättning att de uppfyller tillämpliga kontroll- och provningsbestämmelser i IMDG-koden 1) . Dessutom ska de uppfylla bestämmelserna som motsvarar instruktionerna i kapitel 3.2, kolumn (10) och (11) i tabell A, och bestämmelserna i kapitel 4.2 i RID/RID-S är uppfyllda. Se även 4.2.0.1 i IMDG-koden.

1.1.4.4 Kombitrafik

1.1.4.4.1 Farligt gods får även transporteras i kombitrafik under följande villkor:

Vägfordon och deras innehåll som överlämnas till transport i kombitrafik ska uppfylla bestämmelserna i ADR/ADR-S.

Följande är dock inte tillåtet:

- explosivämnen i klass 1, samhanteringsgrupp A (UN 0074, 0113, 0114, 0129, 0130, 0135, 0224 och 0473),

- självreaktiva ämnen i klass 4.1 som kräver temperaturkontroll (UN 3231-3240),

- polymeriserande ämnen i klass 4.1 som kräver temperaturkontroll (UN 3533 och 3534)

- polymeriserande ämnen i klasserna 1-8 i förpackningar eller IBC-behållare med en självaccelererande polymerisationstemperatur (SAPT) som är ≤ 50 °C och polymeriserande ämnen i tankar med en SAPT som är ≤ 45 °C, och som därmed kräver temperaturkontroll,

- organiska peroxider i klass 5.2 som kräver temperaturkontroll (UN 3111-3120),

- svaveltrioxid i klass 8 med en renhetsgrad av minst 99,95 % och som transporteras utan inhibitorer i tank (UN 1829).

1.1.4.4.2 Storetiketter, märkningar eller orangefärgade skyltar på vagnar som transporterar vägfordon

Vagnar behöver inte förses med storetiketter, märkningar eller orangefärgade skyltar i följande fall:

1) Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) har gett ut riktlinjer för fortsatt användning av befintliga tankar av IMO-typ och tankfordon för transport av farligt gods (Guidance on the continued use of existing IMO type portable tanks and road tank vehicles for the transport of dangerous goods) som cirkulär CCC.1/Circ.3. Riktlinjerna återfinns på IMO:s webbplats med adressen www.imo.org.

(a) när vägfordon är försedda med storetiketter, märkningar eller orangefärgade skyltar i enlighet med kapitel 5.3 eller 3.4 i ADR/ADR-S,

(b) när storetiketter, märkningar eller orangefärgade skyltar inte är föreskrivna för vägfordon (t.ex. i enlighet med 1.1.3.6 eller Anm i 5.3.2.1.5 i ADR/ADR-S).

1.1.4.4.3 Transport av släpvagnar som innehåller kollin

Om en släpvagn skiljs från dess dragfordon, ska släpvagnen även framtill förses med orangefärgad skylt i enlighet med 5.3.2 i ADR/ADR-S och märkning i enlighet med kapitel 3.4 i ADR/ADR-S, motsvarande den som fästs baktill. Den orangefärgade skylten behöver däremot inte fästas framtill på släpvagnen, om motsvarande storetiketter har fästs på släpvagnens båda långsidor.

1.1.4.4.4 Upprepning av storetiketter, märkningar eller orangefärgade skyltar på vagnar som transporterar vägfordon

Om storetiketterna, märkningarna eller orangefärgade skyltarna som fästs enligt 1.1.4.4.2 inte är synliga från utsidan av vagnen, ska de fästas på vagnens båda långsidor.

1.1.4.4.5 Information i godsdeklarationen

Vid transport i kombitrafik i enlighet med detta delavsnitt, ska följande anges i godsdeklarationen:

”TRANSPORT ENLIGT 1.1.4.4.”

Vägfordonet och det farliga godset som transporteras på det, ska identifieras i godsdeklarationen (se 5.4.0.1).

Vid transport av tankar eller farligt gods i bulk för vilken ADR/ADR-S föreskriver orangefärgade skyltar med farlighetsnummer, ska farlighetsnumret anges före UNnumret och bokstäverna ”UN” i godsdeklarationen.

1.1.4.4.6 Övriga bestämmelser i RID/RID-S påverkas inte.

1.1.4.5 Transport som sker på annat sätt än på järnväg

1.1.4.5.1 Om vagnen, som används för en transport som omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, tillryggalägger en del av transportsträckan på annat sätt än på järnväg, ska för denna del av transportsträckan endast de nationella eller internationella bestämmelser tillämpas, som i förekommande fall gäller för transport av farligt gods med det transportslag som vagnen transporteras med.

1.1.4.5.2 Berörda fördragsstater till RID får avtala om att tillämpa bestämmelserna i RID, i förekommande fall kompletterade med tilläggsbestämmelser, för en delsträcka där vagnen transporteras på annat sätt än på järnväg, i den mån sådana avtal mellan fördragsstater till RID inte kommer i konflikt med reglerna i de internationella överenskommelserna för transport av farligt gods med det transportslag med vilket vagnen transporteras på delsträckan i fråga.

Sådana avtal ska meddelas av den fördragsstat till RID som tagit initiativ till att avtalet tecknats, till OTIF:s sekretariat, som sprider kännedom om dem till fördragsstaterna . 2)

1.1.4.5.3 (Tills vidare blank.)

1.1.4.6 Sändningar till eller genom territorier hos en fördragsstat till SMGS

Om en transport enligt SMGS bilaga 2 följer en transport enligt RID/RID-S, ska bestämmelserna i SMGS bilaga 2 tillämpas för denna del av transporten.

I detta fall ska märkning av förpackningar, overpack, cisternvagnar och tankcontainrar utföras enligt RID/RID-S och informationen i transportdokumentet 3) och handlingar kopplade till transportdokumentet föreskrivna i RID/RID-S ska, förutom de språk som föreskrivs i RID/RID-S, dessutom anges på kinesiska eller ryska, såvida inte avtal träffade mellan de länder som berörs av transporten föreskriver annat.

1.1.4.7 Återfyllningsbara tryckkärl godkända av USA:s transportdepartement (DOT)

Anm För transport i enlighet med 1.1.4.7, se även 5.4.1.1.24.

1.1.4.7.1 Import av gaser

Återfyllningsbara tryckkärl som är godkända av USA:s transportdepartement och tillverkade och provade i enlighet med standarder angivna i del 178, Specifications for Packagings of Title 49, Transportation, of the Code of Federal Regulations (CFR) och som får transporteras i en transportkedja i enlighet med 1.1.4.2, får transporteras från platsen för mellanlagring vid transportkedjans slutpunkt till slutanvändaren.

1.1.4.7.2 Export av gaser och tömda, ej rengjorda tryckkärl

Återfyllningsbara tryckkärl som är godkända av USA:s transportdepartement och tillverkade i enlighet med standarder angivna i del 178, Specifications for Packagings of Title 49, Transportation, of the Code of Federal Regulations (CFR), får endast fyllas och transporteras i syfte att exporteras till länder som inte är fördragsstater till RID förutsatt att följande bestämmelser är uppfyllda:

(a) fyllningen av tryckkärlen ska uppfylla tillämpliga bestämmelser i USA:s Code of Federal Regulations (CFR),

(b) tryckkärlen ska vara märka och etiketterade i enlighet med kapitel 5.2,

(c) tryckkärlen ska uppfylla bestämmelserna i 4.1.6.12 och 4.1.6.13. Tryckkärl får inte fyllas om tidpunkten för nästa återkommande kontroll har passerat, men de får, efter det att det fastställda intervallet löpt ut, transporteras för att föras till kontroll, inklusive alla mellanliggande transporter.

1.1.5 Tillämpning av standarder

När tillämpningen av en standard krävs och det finns motstridigheter mellan standarden och bestämmelserna i RID/RID-S, har bestämmelserna i RID/RID-S

2) De enligt detta stycke tecknade avtalen finns på OTIF:s hemsida (http://otif.org/en/?page_id=176). 3) The International Rail Transport Committee (CIT) utger ”CIM/SMGS Consignment Note Manual (GLV-CIM/SMGS)” som innehåller modellen för fraktsedel enligt CIM och SMGS-överenskommelsen om transport och bestämmelser om genomförande (se www.cit-rail.org).

företräde. De bestämmelser i standarden som inte strider mot bestämmelserna i RID/RID-S ska tillämpas enligt standarden, inklusive bestämmelser i alla andra standarder eller delar av standarder som anges under normativa referenser/hänvisningar.

Anm En standard tillhandahåller detaljer om hur bestämmelserna i RID/RID-S ska uppfyllas och kan innehålla ytterligare krav utöver bestämmelserna i RID/RID-S.

Kapitel 1.2

Definitioner, måttenheter och förkortningar

1.2.1 Definitioner

Anm 1 I detta avsnitt har alla allmänna och särskilda definitioner införts.

Anm 2 De begrepp som förekommer i definitionerna i detta avsnitt, och som är föremål för en motsvarande definition, är angivna med kursiv text.

I RID/RID-S avser:

A

Aerosol eller aerosolbehållare : Ett föremål som består av ett ej påfyllningsbart kärl, som uppfyller bestämmelserna i 6.2.6, är tillverkat av metall, glas eller plast, innehåller en komprimerad, kondenserad eller under tryck löst gas med eller utan ett flytande, pastaformigt eller pulverformigt ämne, och är utrustat med en utsläppsanordning, som möjliggör trycktömning av innehållet i form av en suspension av fasta eller flytande partiklar i en gas , i form av skum, pasta eller pulver eller i flytande eller gasformigt tillstånd.

Animalt material : Djurkadaver, kroppsdelar från djur, animaliska biprodukter, livsmedel med animaliskt ursprung eller foder med animaliskt ursprung.

Användare av tankcontainer eller UN-tank : Företag i vars namn tankcontainern eller UN-tanken används.

Användare av cisternvagn

4) : Företag i vars namn cisternvagnen registrerats eller i övrigt godkänts för trafik.

Användningslivslängd för gasflaskor och storflaskor av kompositmaterial: Den längsta tid i antal år som en gasflaska eller storflaska får användas.

Arbetstryck :

(a) för en komprimerad gas: Det utvecklade trycket i ett fyllt tryckkärl vid en referenstemperatur på 15°C,

(b) för UN 1001 acetylen, löst: Det beräknade utvecklade trycket vid en enhetlig referenstemperatur på 15 °C i en acetylengasflaska som innehåller det specificerade lösningsmedlet och det högsta innehållet av acetylen,

(c) för UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel: Det arbetstryck som beräknades för den motsvarande gasflaskan för UN 1001 acetylen, löst. Anm För tankar, se definitionen för högsta arbetstryck.

4) Termen ”användare” motsvarar termen ”fordonsinnehavare” som avses enligt definitionen i bilaga G till COTIF (ATMF) och artikel 3s i järnvägssäkerhetsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004 om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändringar av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg) och artikel 2s i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen.

Avfall : Ämnen, lösningar, blandningar eller föremål, för vilka ingen omedelbar användning avses, men som transporteras till upparbetning, deponi eller avlägsnande genom förbränning eller andra bortskaffningssätt.

Avmonterbar tank : Tank , anpassad till vagnens anordningar, och som endast kan tas av genom att lossa fästanordningarna.

Avsändare : Med avsändare förstås ett företag som avsänder farligt gods för egen eller annans räkning. Om en transport utförs i enlighet med ett transportavtal ska med avsändare förstås den som är avsändare enligt transportavtalet.

B

Batterivagn : En vagn som innehåller element, vilka är förbundna med ett samlingsrör och är varaktigt fastsatta på denna vagn . Som element i en batterivagn räknas gasflaskor , storflaskor , tryckfat och gasflaskpaket , liksom tankar för gaser definierade i 2.2.2.1.1 med en kapacitet över 450 liter.

Bedömning av överensstämmelse : Processen med att granska en produkt för bedömning av överensstämmelse mot bestämmelserna i 1.8.6 och 1.8.7 beträffande typprovning, tillverkningskontroll och första kontroll.

Begränsande system för transport av radioaktiva ämnen: Den av konstruktören fastställda och av behörig myndighet godkända sammansättningen av fissila ämnen och förpackningskomponenter, som är avsedd att upprätthålla kriticitetssäkerheten.

Behållare (för klass 1): Som inner - eller mellanförpackning använda lådor , flaskor, burkar, fat , kannor eller hylsor samt deras förslutning sanordningar av alla slag.

Behållarskal (för alla slags IBC-behållare utom för integrerade IBC-behållare ): Den egentliga behållaren , inklusive öppningar och deras förslutningar , men utan driftsutrustning .

Behörig myndighet : Myndighet eller annat organ som förordnas som sådan i varje stat i varje enskilt fall enligt landets lagstiftning.

Brandfarlig beståndsdel ( för aerosolbehållare ): Brandfarliga vätskor, brandfarliga fasta ämnen eller brandfarliga gaser och gasblandningar som definieras i Anmärkningarna 1 till 3 under avsnitt 31.1.3 i del 3 i Testhandboken . Denna benämning omfattar inte pyrofora, självupphettande eller vattenreaktiva ämnen. Den kemiska förbränningsvärmen ska bestämmas genom en av följande metoder: ASTM D 240, ISO/FDIS 13943:1999 (E/F) 86.1-86.3 eller NFPA 30B.

Bricka (klass 1): En skiva av metall, plast, papp eller annat ändamålsenligt material, som sätts in i inner- , mellan- , eller ytterförpackningar och därigenom möjliggör en kompakt stuvning i dessa förpackningar . Ytan av brickan får utformas så att föremål eller förpackningar som sätts i hålls säkert på plats och kan separeras från varandra.

Bränslecell : En elektrokemisk anordning som omvandlar kemisk energi hos bränsle till elektrisk energi, värme eller reaktionsprodukter.

Bränslecellsmotor : En anordning som används för att driva utrustning, bestående av en bränslecell och dess bränsle, antingen integrerat i eller skiljt från bränslecellen , inklusive alla tillbehör nödvändiga för att fylla dess funktion.

Bulkcontainer : Ett behållarsystem (inklusive eventuell innerbeklädnad (liner) eller invändig beläggning), som är avsett för transport av fasta ämnen i direkt kontakt med behållarsystemet. Förpackningar , IBC-behållare , storförpackningar och tankar omfattas inte.

En bulkcontainer:

- är av varaktigt slag och tillräckligt motståndskraftig för upprepad användning,

- är särskilt konstruerad för att underlätta transport av gods med ett eller flera transportmedel utan mellanliggande omlastning,

- är försedd med anordningar som underlättar hanteringen,

- har en kapacitet på minst 1,0 m 3 .

Exempel på bulkcontainrar är containrar , offshorebulkcontainrar , lastväxlar- eller liftdumpercontainrar, silor för gods i bulk, växelflak , trågformade containrar , rullcontainrar, lastutrymmen i vagnar .

Anm Denna definition omfattar endast bulkcontainrar som uppfyller kraven i kapitel 6.11.

Flexibel bulkcontainer : En flexibel container med en kapacitet på högst 15 m 3 , innefattande innerbeklädnader (liners) samt fastsatta hanteringsanordningar och driftsutrustningar.

Presenningsförsedd bulkcontainer : En upptill öppen bulkcontainer med styvt golv (inklusive trattformad botten), styva sidoväggar, styva gavlar och en icke-styv övertäckning.

Sluten bulkcontainer : En fullständigt sluten bulkcontainer med styvt tak, styva sidoväggar, styva gavlar och styvt golv (inklusive trattformad botten). Begreppet innefattar bulkcontainrar med öppningsbart tak, öppningsbara sidoväggar eller öppningsbara gavlar, som kan tillslutas under transport. Slutna bulkcontainrar får vara försedda med öppningar som medger utbyte av ångor och gaser med omgivande luft och som under normala transportförhållanden förhindrar att det fasta innehållet kommer ut och att regn- eller skvättvatten tränger in.

Bärgningsförpackning : Specialförpackning, i vilken skadade, defekta, otäta eller icke överensstämmande kollin med farligt gods eller sådant farligt gods som spridits eller läckt ut kan placeras för transport till återvinning eller bortskaffande.

Bärgningsstorförpackning: en specialförpackning som,

(a) är konstruerad för mekanisk hantering, och

(b) har en nettovikt över 400 kg eller en kapacitet över 450 liter, men en volym av högst 3,0 m , 3

i vilken skadade, defekta, otäta eller icke överensstämmande kollin med farligt gods eller sådant farligt gods som spillts eller läckt ut kan placeras för transport till återvinning eller bortskaffande.

Bärgningstryckkärl : Ett tryckkärl med en vattenvolym av högst 3000 liter i vilken skadade, defekta, otäta eller icke överensstämmande tryckkärl placeras för transport t.ex. till återvinning eller bortskaffande.

C

Cisternvagn : Vagn för transport av vätskor , gasformiga, pulverformiga eller granulerade ämnen, som består av en konstruktion med en eller flera tankar och deras utrustning och underrede, vilket är försett med sina egna utrustningsdetaljer (hjulställ, fjädring, drag- och stötanordning, broms och skyltar). Anm Som cisternvagn räknas också vagn med avmonterbar tank. Container : En transportutrustning (ramkonstruktion eller liknande utrustning) som - är av varaktigt slag och tillräckligt motståndskraftig för upprepad användning, - är särskilt konstruerad för att underlätta transport av gods med ett eller flera transportmedel utan omlastning av innehållet, - är försedd med anordningar, vilka underlättar säkring och hantering, särskilt vid överflyttning från ett transportmedel till ett annat, - är konstruerad så att fyllning och tömning underlättas, - har en invändig volym på minst 1 m 3 , med undantag av containrar för transport av radioaktiva ämnen. Dessutom: Presenningsförsedd container : En öppen container försedd med presenning till skydd för lasten. Sluten container : En fullständigt sluten container med styvt tak, styva sidoväggar, styva gavlar och styvt golv. Begreppet innefattar containrar med öppningsbart tak, såvida taket kan tillslutas under transporten . Småcontainer : En container med en invändig volym av högst 3,0 m . 3 Storcontainer (ISO-container) : (a) En container som inte motsvarar definitionen av småcontainer , (b) i CSC:s mening en container med en av de fyra nedre ytterhörnen begränsad basyta (i) på minst 14 m (150 kvadratfot), eller 2 (ii) på minst 7 m (75 kvadratfot) när den är utrustad med övre hörnbeslag. 2 Öppen container : En container med öppet tak eller ett containerflak. Ett växelflak är en container , som enligt EN 283 (utgåva 1991) uppvisar följande kännetecken:

- den är i fråga om mekanisk hållfasthet konstruerad uteslutande för transport med vagn eller fordon i land- eller färjetrafik, - den är inte staplingsbar, - den kan ställas av fordonet med fordonets egen utrustning på stödben och åter lyftas på. Anm Begreppet container omfattar inte vanliga förpackningar, IBC-behållare, tankcontainrar eller vagnar. Dock får en container användas som förpackning vid transport av radioaktiva ämnen.

D

Dammtät förpackning : Förpackning som är ogenomsläpplig mot torrt innehåll, inklusive finpulveriserade fasta ämnen som uppstått under transporten . Diameter (för tankskal): Diametern på insidan av tankskalet . Dosrat: miljödosekvivalenten eller riktningsdosekvivalenten, beroende på vilken som är tillämplig, per tidsenhet, uppmätt på en specifik punkt. Driftsutrustning : (a) Hos en tank : fyllnings- och tömningsanordningar, luftningsanordningar, säkerhets-, uppvärmnings- och värmeskyddsanordningar samt mätinstrument, (b) hos element i en batterivagn eller MEG-container : fyllnings- och tömningsanordningar inklusive samlingsrörssystem, säkerhetsanordningar samt mätinstrument, (c) hos IBC-behållare : fyllnings- och tömningsanordningar och eventuella tryckutjämnings- eller luftningsanordningar, säkerhetsanordningar, uppvärmningsanordningar och värmeisolering samt mätinstrument, (d) hos tryckkärl : förslutning (ar), samlingsrör, rörledningar, porösa, absorberande eller adsorberande material samt alla strukturdelar för t.ex. hantering. Anm För UN-tankar, se kapitel 6.7. Dunk : Förpackning av metall eller plast med fyrkantigt eller flersidigt tvärsnitt med en eller flera öppningar.

E

ECE-reglemente: Se UN-reglemente . Engångsbehållare för gas : Ej påfyllningsbart kärl som har en vattenvolym på högst 1000 ml för behållare av metall och högst 500 ml för behållare av syntetiskt material eller glas och som innehåller en gas eller gas blandning under tryck. Den kan vara utrustad med en ventil.

F

Farlig reaktion : (a) Förbränning och/eller avsevärd värmeutveckling, (b) utveckling av brandfarliga, kvävningsframkallande, oxiderande och/eller giftiga gaser , (c) uppkomst av frätande ämnen, (d) uppkomst av instabila ämnen, eller (e) farlig tryckstegring (endast för tankar ). Farligt gods : Ämnen och föremål vars transport enligt RID/RID-S är antingen förbjuden eller tillåten endast under vissa angivna villkor. Fast tank : En tank med kapacitet över 1000 liter, som är varaktigt fäst på en vagn (som därigenom blir en cisternvagn ) eller utgör en integrerad del av underredet till en sådan vagn . Fast ämne : (a) Ett ämne med smältpunkt eller smältstart över 20 °C vid ett tryck av 101,3 kPa, eller (b) ett ämne som enligt provningsmetoden ASTM D 4359-90 inte är flytande eller som enligt kriterierna i den i 2.3.4 beskrivna provningsmetoden (penetrometermetoden) för bestämning av flytbarhet är tjockflytande. Fat : Cylindrisk förpackning av metall, papp, plast, plywood eller annat ändamålsenligt material och med plana eller välvda gavlar. Detta begrepp omfattar även förpackningar av annan form, t.ex. runda förpackningar med kägelformad hals eller spannformade förpackningar . Utanför detta begrepp faller trätunnor och dunkar . Fiberarmerad plast : Material bestående av fibrös och/eller partikelformig förstärkning som finns i en härdplast eller en termoplastisk polymer (matris). Flampunkt : Den lägsta temperaturen hos en vätska , vid vilken dess ångor bildar en antändbar blandning med luft. Flexibel bulkcontainer : Se bulkcontainer . Flexibel IBC-behållare : En IBC-behållare som består av ett behållarskal , försett med ändamålsenlig driftsutrustning och hanteringsanordningar , som är bildat av folie, väv eller annat flexibelt material eller av kombinationer av material av detta slag och om så krävs med invändig beläggning eller innerbeklädnad (liner). FN:s modellregelverk : Modellregelverk, som finns i bihang till 23:e reviderade utgåvan av FN-rekommendationerna för transport av farligt gods, utgiven av Förenta Nationerna (ST/SG/AC.10/1/Rev.23).

Fyllare : Företag som fyller farligt gods i en tank ( cisternvagn , vagn med avmonterbar tank, UN-tank eller tankcontainer ), i en batterivagn eller MEGcontainer , eller i en vagn , storcontainer eller småcontainer för transport i bulk .

Fyllnadsgrad : Förhållandet, uttryckt i %, av volymen vätska eller fast ämne fyllt vid 15°C i inneslutningen och volymen hos inneslutningen förberedd för användning.

Fyllningsförhållande : Förhållandet mellan gasens vikt och vikten hos vatten vid 15°C, som helt fyller en inneslutning förberedd för användning.

Fyllningstryck : Det högsta tryck, som faktiskt utvecklas vid tryckfyllning av tank (se även kalkyltryck , tömningstryck , högsta arbetstryck och provtryck ).

Företag : Fysisk person, juridisk person med eller utan förvärvssyfte, förening eller sammanslutning av personer utan juridisk status med eller utan förvärvssyfte samt offentlig inrättning, oavsett om denna förfogar över egen juridisk status eller är beroende av en myndighet med juridisk status.

Förpackare : Företag som fyller farligt gods i förpackningar , inklusive storförpackningar och IBC-behållare , och i förekommande fall förbereder kollin för transport .

Förpackning : Ett eller flera kärl och alla övriga beståndsdelar och material, som behövs för att kärlen ska fylla sin behållarfunktion och andra säkerhetsfunktioner (se även bärgningsförpackning , dammtät förpackning , förpackning av tunnplåt, IBCbehållare , innerförpackning , integrerad förpackning , mellanförpackning , rekonditionerad förpackning , renoverad förpackning , sammansatt förpackning, storförpackning , ytterförpackning och återanvänd förpackning ).

Förpackning av tunnplåt : Förpackning med runt, elliptiskt, fyrkantigt eller flersidigt tvärsnitt (även koniskt) samt förpackning med kägelformad hals eller spannformad förpackning av metall med en väggtjocklek under 0,5 mm (t.ex. vitplåt), med plana eller välvda gavlar och med en eller flera öppningar, som inte omfattas av definitionen för fat eller dunk .

Förpackningsgrupp : En grupp i vilken vissa ämnen för förpackningsändamål inplaceras på grund av sin farlighetsgrad under transporten . Förpackningsgrupperna har följande betydelse, som beskrivs närmare i del 2:

förpackningsgrupp I: mycket farliga ämnen, förpackningsgrupp II: farliga ämnen, förpackningsgrupp III: mindre farliga ämnen.

Förslutning : En anordning som tjänar till att försluta öppningen i ett kärl .

Anm För tryckkärl är förslutningar till exempel ventiler, tryckavlastningsanordningar, manometrar eller nivåmätare.

G

Gas : Ämne som

(a) har ett ångtryck över 300 kPa (3 bar) vid 50ºC, eller

(b) är fullständigt gasformigt vid 20ºC och normalt atmosfärstryck på 101,3 kPa.

Gasflaska : Tryckkärl med vattenvolym upp till 150 liter.

Gasflaska med gjuten skyddskapsel (overmoulded): En gasflaska avsedd för transport av kondenserad petroleumgas (LPG ) med en vattenvolym som inte överstiger 13 liter, bestående av en svetsad gasflaskbehållare av stål som är omsluten av en icke avtagbar helgjuten skyddskapsel av cellplast.

Gasflaskpaket : Ett tryckkärl bestående av en enhet av fast sammanbundna gasflaskor eller gasflaskbehållare, som är förbundna med varandra med ett samlingsrör och transporteras som en odelbar enhet. Den totala vattenvolymen får inte överstiga 3000 liter. För gasflaskpaket som är avsedda för transport av giftiga gaser i klass 2 (grupper som enligt 2.2.2.1.3 börjar med bokstaven T) är vattenvolymen begränsad till 1000 liter.

Gaskärl : Se Tryckkärl .

Gasol : se kondenserad petroleumgas.

Genom eller till för transport av radioaktiva ämnen: Genom eller till de länder som en sändning transporteras, men uttryckligen utesluter länder som sändningen ”passerar över” vid lufttransport, förutsatt att det inte finns planerade mellanlandningar i dessa länder.

Globalt harmoniserat system för klassificering och etikettering av kemiska

produkter (GHS) : Den tionde reviderade utgåvan av Förenta Nationernas publikation i dokument ST/SG/AC.10/30/Rev.10.

Godkännande

Multilateralt godkännande för transport av radioaktiva ämnen: Ett godkännande, som utfärdas av berörd behörig myndighet i ursprungslandet för konstruktionen eller förflyttningen och, i de fall sändningen ska transporteras genom eller till något annat land, även av behörig myndighet i detta land.

Unilateralt godkännande för transport av radioaktiva ämnen: Ett godkännande av en konstruktion , vilket endast behöver utfärdas av behörig myndighet i ursprungslandet för konstruktionen . Är ursprungslandet inte fördragsstat till RID så kräver godkännandet bekräftelse av en behörig myndighet i en fördragsstat till RID (se 6.4.22.8).

Godsdeklaration : Fraktsedel enligt transportavtal (se CIM ), vagndokument enligt Allmänt nyttjandeavtal för godsvagnar (GCU – General Contract of Use for Wagons) 5) eller annan godsdeklaration enligt bestämmelserna i avsnitt 5.4.1.

H

Hanteringsanordning (för flexibla IBC-behållare ): Lyftband, sling, öglor eller ramar, vilka är fästa på behållarskalet av IBC-behållaren eller utgör en del av detta.

Hålltid: Tiden som åtgår från att initialt fyllt tillstånd erhållits tills att trycket på

5) Utgiven av GCU Bureau, Avenue Louise, 500, BE–1050 Bryssel, www.gcubureau.org.

grund av värmeinflöde har stigit till det lägsta inställda trycket på tryckbegränsningsanordning på tankar som är avsedda för transport av kylda kondenserade gaser.

Anm För UN-tankar, se 6.7.4.1.

Högsta arbetstryck (övertryck) : Det största av de tre följande värdena som kan uppstå i toppen av tanken i driftläge:

(a) det högsta effektiva tryck, som är tillåtet i tanken under fyllning (högsta tillåtna fyllningstryck ),

(b) det högsta effektiva tryck, som är tillåtet i tanken under tömning (högsta tillåtna tömningstryck ), och

(c) av innehållet (inklusive eventuellt förekommande andra gaser) framkallat effektivt övertryck i tanken vid högsta drifttemperatur.

Om inget annat föreskrivs i kapitel 4.3 så får värdet på detta arbetstryck inte vara mindre än ångtrycket (absoluttryck) av innehållet vid 50°C.

För tankar med säkerhetsventiler (med eller utan sprängbleck), med undantag av tankar för transport av komprimerade, kondenserade eller lösta gaser i klass 2, är högsta arbetstryck dock lika med det föreskrivna öppningstrycket hos dessa säkerhetsventiler.

(Se även fyllningstryck, kalkyltryck , provtryck och tömningstryck ).

Anm 1 Högsta arbetstryck är inte tillämpligt för tankar som töms med självtryck enligt 6.8.2.1.14 (a).

Anm 2 För UN-tankar , se kapitel 6.7.

Anm 3 För slutna kryokärl , se Anm till 6.2.1.3.6.5.

Högsta nettovikt : Högsta nettovikten av innehållet i en enskild förpackning eller högsta summan av vikterna hos innerförpackningarna och deras innehåll, uttryckt i kg.

Högsta normala arbetstryck : för transport av radioaktiva ämnen: Det högsta trycket över lufttrycket vid genomsnittlig havsnivå, som skulle utvecklas i inneslutningssystemet under ett år under de temperatur- och solinstrålningsbetingelser som motsvarar omgivningsförhållanden utan ventilation, yttre kylning med hjälpsystem eller operativa åtgärder under transport .

Högsta tillåtna bruttovikt:

(a) (För alla slag av IBC-behållare ): summan av vikten hos IBC-behållaren med all driftsutrustning och strukturdelar och högsta tillåtna nettovikten,

(b) (för tankar): summan av tankens taravikt och den för transporten högsta tillåtna lasten.

Anm För UN-tankar , se kapitel 6.7.

Högsta (maximal) kapacitet : Den högsta invändiga volymen hos kärl eller förpackningar , inklusive storförpackningar och IBC-behållare , uttryckt i m eller liter. 3

I

IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material” : En av utgåvorna av dessa bestämmelser enligt följande: (a) För utgåvorna 1985 och 1985 (i ändrad version 1990): IAEA Safety Series No. 6, (b) För utgåva 1996: IAEA Safety Series No. ST-1, (c) För utgåva 1996 (reviderad): IAEA Safety Series No. TS-R-1 (ST-1, Revised), (d) För utgåvorna 1996 (i ändrad version 2003), 2005 och 2009: IAEA Safety Standards Series No. TS-R-1, (e) För utgåva 2012: IAEA Safety Standards Series No. SSR-6, (f) För utgåva 2018: IAEA Safety Standards Series No. SSR-6 (Rev.1). IBC-behållare : Styv eller flexibel transporterbar förpackning , som inte är upptagen i kapitel 6.1 och: (a) har en kapacitet av (i) högst 3,0 m 3 för fasta ämnen och vätskor i förpackningsgrupp II och III, (ii) högst 1,5 m 3 för fasta ämnen i förpackningsgrupp I, om dessa är förpackade i flexibla IBC-behållare, IBC-behållare av plast, integrerade IBC-behållare, eller IBC-behållare av papp eller trä, (iii) högst 3,0 m 3 för fasta ämnen i förpackningsgrupp I, om dessa är förpackade i IBC-behållare av metall , (iv) högst 3,0 m för radioaktiva ämnen i klass 7, 3 (b) är konstruerad för mekanisk hantering, (c) kan klara påkänningarna vid hantering och transport , vilket ska verifieras genom de i kapitel 6.5 angivna provningarna, (se även flexibel IBC-behållare, IBC-behållare av trä, IBC-behållare av papp, integrerad IBC-behållare med innerbehållare av plast, IBC-behållare av metall och IBC-behållare av styv plast ). Anm 1 UN-tankar eller tankcontainrar , som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.7 eller 6.8, räknas inte som IBC-behållare . Anm 2 IBC-behållare , som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.5, räknas inte som container i RID/RID-S:s mening. IBC-behållare av metall : En IBC-behållare , som består av ett behållarskal av metall samt ändamålsenlig driftsutrustning och strukturdelar .

IBC-behållare av papp : En IBC-behållare , som består av ett behållarskal av papp med eller utan åtskilda övre och nedre gavlar, i förekommande fall med innerbeklädnad (men inga innerförpackningar ), samt ändamålsenlig driftsutrustning och strukturdelar .

IBC-behållare av styv plast : En IBC-behållare , som består av ett behållarskal av styv plast som kan ha strukturdelar och ändamålsenlig driftsutrustning .

IBC-behållare av trä : En IBC-behållare av trä består av ett styvt eller hopfällbart behållarskal av trä med innerbeklädnad (men inga innerförpackningar ) samt ändamålsenlig driftsutrustning och strukturdelar .

Regelbundet underhåll av flexibla IBC-behållare : Utförande av regelbundet arbete på flexibla IBC-behållare av plast eller flexibla IBC-behållare av textilväv, såsom

(a) rengöring,

(b) utbyte av delar som inte är inbyggda, såsom ej integrerade invändiga beklädnader och förslutningsförbindelser, med delar som överensstämmer med tillverkarens ursprungliga specifikationer,

förutsatt att sådant arbete inte försämrar den flexibla IBC-behållarens behållarfunktion och inte förändrar konstruktionstypen.

Regelbundet underhåll av styva IBC-behållare : Utförande av regelbundet arbete på IBC-behållare av metall eller styv plast eller integrerade IBC-behållare , såsom

(a) rengöring,

(b) avmontering och återinsättning eller ersättning av förslutningar till behållarskalet (inklusive tillhörande tätningar) eller driftsutrustningen , motsvarande tillverkarens ursprungliga specifikationer och förutsatt att IBC-behållarens täthet kontrolleras, eller

(c) återställning av strukturdelar , vilka inte direkt har funktionen att innesluta farligt gods eller upprätthålla ett tömningstryck, för att återställa överensstämmelsen med den provade behållartypen (t.ex. riktning av stödben eller lyftanordningar), förutsatt att IBC-behållarens funktion som behållare inte påverkas.

Renoverad IBC-behållare : En IBC-behållare av metall eller styv plast eller en integrerad IBC-behållare :

(a) som tillkommit genom framställning av en UN-behållartyp som uppfyller bestämmelserna, utgående från en typ som inte motsvarat dessa bestämmelser, eller

(b) som tillkommit genom omvandling av en UN-behållartyp, som uppfyller bestämmelserna, till en annan som uppfyller samma bestämmelser.

Renoverade IBC-behållare omfattas av samma bestämmelser i RID/RID-S som en ny IBC-behållare av samma slag (se även definitionen på behållartyp i 6.5.6.1.1).

Reparerad IBC-behållare : En IBC-behållare av metall eller styv plast eller en integrerad IBC-behållare , som på grund av en stöt eller av annat skäl (t.ex. korrosion, försprödning eller andra tecken på nedsatt hållfasthet gentemot den provade

behållartypen) har återställts så att den återigen motsvarar den provade behållartypen och är i stånd att klara typprovningen. För RID/RID-S räknas ersättning av den styva innerbehållaren i en integrerad IBC-behållare med en som motsvarar den ursprungliga behållartypen från samma tillverkare som reparation. Detta begrepp innefattar dock inte regelbundet underhåll av styva IBC-behållare . Behållarskalet till en IBC-behållare av styv plast och innerbehållaren till en integrerad IBC-behållare är inte reparerbara. Flexibla IBC-behållare får inte repareras, såvida inte behörig myndighet tillåter detta.

ICAO:s tekniska instruktioner : Tekniska instruktioner för säker transport av farligt gods med flyg, komplettering till bihang 18 till Chicagoöverenskommelsen för internationell luftfart (Chicago, 1944), utgiven av internationella organisationen för civil luftfart (ICAO) , Montreal.

IMDG-koden (International Maritime Dangerous Goods Code) : Internationell kod för transport av farligt gods på fartyg, tillämpningsbestämmelser till kapitel VII del A av den internationella överenskommelsen av 1974 till skydd av människoliv till sjöss (SOLAS-konventionen), utgiven av internationella sjöfartsorganisationen (IMO) , London.

Innerbeklädnad : Ett slangformat hölje eller en säck , som sätts in i en förpackning , inklusive storförpackning eller IBC-behållare , men inte utgör en beståndsdel av den. Förslutningsanordningar för dess öppningar ingår.

Innerförpackning : Förpackning , vars transport kräver en ytterförpackning .

Innerkärl : Kärl , som behöver en ytterförpackning för att fylla sin behållarfunktion.

Innerkärl för ett slutet kryokärl: Det tryckkärl som är avsett för att innehålla den kylda, kondenserade gasen.

Inneslutningssystem för transport av radioaktiva ämnen: Sammansättning av komponenter i förpackningen på sätt som specificerats av konstruktören och som är avsedd att förhindra att radioaktiva ämnen kommer ut under transporten .

Integrerad förpackning : Förpackning bestående av en ytterförpackning och ett innerkärl , tillverkad så att innerkärlet är integrerat med ytterförpackningen . När den en gång ihopmonterats så bildar den en odelbar enhet, vilken som sådan fylls, lagras, transporteras och töms.

Anm Begreppet ” innerkärl ” som används för integrerade förpackningar ska inte förväxlas med begreppet ” innerförpackning ” som används för sammansatta förpackningar . Som exempel är innerdelen av en 6HA1, integrerad förpackning (plast), ett sådant innerkärl eftersom den normalt inte är konstruerad för att ha en behållarfunktion utan sin ytterförpackning och därmed är den ingen innerförpackning .

Där ett material anges i parentes efter begreppet ” integrerad förpackning ”, syftar det till innerkärlet .

Integrerad IBC-behållare med innerbehållare av plast : En IBC-behållare som består av en ram i form av ett styvt yttre hölje runt en plastinnerbehållare med driftsutrustning eller andra strukturdelar . Den är konstruerad så att innerbehållaren och det yttre höljet efter sammansättning bildar en odelbar enhet, vilken som sådan fylls, lagras, transporteras eller töms.

Anm När uttrycket ”plast” används i samband med innerbehållare för integrerade IBC-behållare, innefattar det andra polymera material såsom gummi.

J

Järnvägsfordon: Ett fordon som är lämpligt att rulla på egna hjul på räls med eller utan egen dragkraft.

Järnvägsinfrastruktur : Järnvägar och fasta anläggningar, som är nödvändiga för trafik med järnvägsfordon och för trafiksäkerheten.

Järnvägsinfrastrukturförvaltning : Varje offentlig inrättning eller varje företag, till vilket särskilt överlåtits att bygga upp och underhålla järnvägsinfrastrukturen samt organisation av driftlednings- och säkerhetssystem.

K

Kalkyltryck : Fiktivt tryck, vilket ska vara minst lika högt som provtrycket, som i mer eller mindre grad kan överstiga arbetstrycket beroende på farlighetsgraden hos det transporterade ämnet. Kalkyltrycket används enbart vid bestämning av väggtjockleken i tankskalet , varvid utvändiga och invändiga förstärkningsanordningar lämnas utan avseende (se också fyllningstryck , högsta arbetstryck , provtryck och tömningstryck ).

Anm För UN-tankar, se kapitel 6.7.

Kapacitet hos tankskal eller tankfack : För tankar är volymen, tankskalets eller tankfackets totala invändiga volym i liter eller m 3 . Om det på grund av tankskalets eller tankfackets form eller konstruktion inte är möjligt att fylla det fullständigt, ska den mindre kapaciteten användas för att bestämma fyllnadsgrad och tankmärkning.

Kolli : Slutprodukten av förpackningsprocessen i transportfärdigt skick, som består av förpackningen , storförpackningen eller IBC-behållaren och dess innehåll. Begreppet omfattar tryckkärl enligt definition i detta avsnitt samt föremål, som pga. sin storlek, vikt eller utformning får transporteras oförpackade eller i vaggor, korgar eller hanteringsanordningar. Med undantag för transport av radioaktiva ämnen, gäller begreppet varken gods som transporteras i bulk eller ämnen som transporteras i tank .

Anm För radioaktiva ämnen, se 2.2.7.2, 4.1.9.1.1 och kapitel 6.4.

Kombitrafik : Transport av vägfordon i en kombinerad väg-/järnvägstransport. Denna definition innefattar även rullande landsväg (lastning av vägfordon (beledsagade eller inte beledsagade) på vagnar konstruerade för denna typ av transport).

Komplett last : Last som kommer från en avsändare för vilken användningen av en vagn eller storcontainer är exklusivt reserverad, och där all lastning och lossning sker enligt avsändarens eller mottagarens anvisningar.

Anm 1 Motsvarande begrepp finns även för radioaktiva ämnen.

Anm 2 Definitionen omfattar termen ”vagnslast” som används i andra bilagor till COTIF och i andra järnvägsbestämmelser.

Komplett last för transport av radioaktiva ämnen : En vagn eller storcontainer används uteslutande av en enda avsändare , varvid samtliga rutiner rörande lastning, lossning och förflyttning utförs enligt avsändarens eller mottagarens anvisningar, när detta krävs i RID/RID-S.

Komprimerad naturgas (CNG): Komprimerad gas som består av naturgas med hög halt metan tillordnad UN 1971.

Kondenserad naturgas (LNG): Kyld kondenserad gas som består av naturgas med hög halt metan tillordnad UN 1972.

Kondenserad petroleumgas (LPG – Liquefied Petroleum Gas): Under lågt tryck kondenserad gas som består av en eller flera lätta kolväten vilka endast tillordnats UN 1011, 1075, 1965, 1969 eller 1978 och som i huvudsak består av propan, propen, butan, butanisomerer, buten med spår av andra kolvätegaser.

Anm 1 Brandfarliga gaser som tillordnats andra UN-nummer ska inte betraktas som LPG.

Anm 2 För UN 1075, Se Anm 2 under 2F, UN 1965, i tabellen för kondenserade gaser i 2.2.2.3.

Konstruktion för transport av radioaktiva ämnen: En beskrivning av ett fissilt ämne undantaget enligt 2.2.7.2.3.5 (f), ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, ett radioaktivt ämne med liten spridbarhet, ett kolli eller en förpackning , som medför att det blir fullt identifierbart. Beskrivningen kan innehålla specifikationer, konstruktionsritningar, rapporter som redovisar överensstämmelse med bestämmelserna och annat relevant underlag.

Konstruktionsstål : Stål med en minimibrottgräns mellan 360 N/mm 2 och 440 N/mm 2 .

Anm För UN-tankar , se kapitel 6.7.

Konstruktionslivslängd för gasflaskor och storflaskor av kompositmaterial: Den längsta tid (i antal år) som en gasflaska eller storflaska är konstruerad och godkänd för enligt tillämplig standard.

Kontrollorgan : Ett av behörig myndighet godkänt oberoende kontroll- och provningsorgan.

Kontrolltemperatur : Den högsta temperatur vid vilken en organisk peroxid, ett självreaktivt ämne eller ett polymeriserande ämne kan transporteras säkert.

Korg : Ytterförpackning som uppvisar en genombruten yta.

Kriticitetssäkerhetsindex (CSI (Critical Safety Index) ) för transport av radioaktiva ämnen: Ett tal som är tillordnat ett kolli , en overpack eller en container innehållande fissila ämnen och som används för att kontrollera ansamlingen av kollin , overpack eller containrar innehållande fissila ämnen.

Kritisk temperatur : Den temperatur över vilken ett ämne inte kan förekomma i flytande form.

Kvalitetssäkring : Ett systematiskt tillsyns- och kontrollprogram, som tillämpas av en organisation eller organ, med målsättningen att de i RID/RID-S föreskrivna säkerhetsbestämmelserna uppfylls i praktiken.

Kärl : Produktinneslutning som kan fyllas med och innehålla ämnen eller föremål, inklusive alla slags förslutningsanordningar. Tankskal omfattas inte av denna definition (se även engångsbehållare för gas , tryckkärl , innerkärl , slutet kryokärl, öppet kryokärl och styv innerbehållare ).

L

Lastare : Företag som

(a) lastar förpackat farligt gods , småcontainrar, UN-tankar eller vägfordon i eller på en vagn eller en container ,

(b) lastar en container , bulkcontainer , MEG-container, tankcontainer eller UN-tank på en vagn .

Lastbärare (CTU): Vägfordon, vagn , container , tankcontainer , UN - tank eller MEG container .

Lastning : Alla åtgärder som utförs av lastaren enligt definitionen av lastare .

Ledningssystem för transport av radioaktiva ämnen: verktyg eller system som är direkt relaterade eller interagerande för att fastställa riktlinjer och mål och möjliggöra att målen uppnås på ett funktionellt och effektivt sätt.

Lossare : Företag som

(a) flyttar en container , bulkcontainer , MEG-container , tankcontainer, UN-tank eller vägfordon från en vagn ,

(b) lastar av förpackat farligt gods , småcontainrar eller UN-tankar ut ur eller från en vagn eller en container ,

(c) lossar farligt gods från en tank ( cisternvagn , avmonterbar tank , UN-tank eller tankcontainer ) eller från en batterivagn eller MEG-container eller från en vagn , en storcontainer eller småcontainer för transport i bulk eller en bulkcontainer .

Lossning : Åtgärder som utförs av lossaren enligt definitionen av lossare .

Lufttätt försluten tank : En tank

- som inte är utrustad med säkerhetsventiler , sprängbleck, andra liknande säkerhetsanordningar, vakuumventiler eller tvångsmanövrerande luftningsventiler ,

- som är utrustad med säkerhetsventiler vilka föregås av ett sprängbleck enligt 6.8.2.2.10, men som inte är utrustad med vakuumventiler eller tvångsmanövrerande luftningsventiler ,

En tank för transport av vätskor med ett kalkyltryck på minst 4 bar eller för transport av fasta ämnen (pulverformiga eller granulerade) oberoende av kalkyltryck, betraktas också som lufttätt försluten om:

- den är utrustad med säkerhetsventiler , vilka föregås av ett sprängbleck enligt 6.8.2.2.10, och vakuumventiler eller tvångsmanövrerande luftningsventiler , i enlighet med kraven i 6.8.2.2.3, eller

- som inte är utrustad med säkerhetsventiler , sprängbleck eller andra liknande säkerhetsanordningar, men är utrustad med vakuumventiler eller tvångsmanövrerande luftningsventiler i enlighet med kraven i 6.8.2.2.3.

Låda : Fyrkantig eller flersidig förpackning med hela väggar av metall, trä, plywood, träfibermaterial, papp, plast eller annat ändamålsenligt material. Såvida inte förpackningens integritet äventyras under transporten , så får små öppningar tas upp för att underlätta hantering eller öppnande eller för att uppfylla klassificeringskriterier.

M

MEG-container : En transportutrustning som består av element som är förbundna med varandra med ett samlingsrör och som är monterade i en ram. Som element räknas gasflaskor , storflaskor , tryckfat eller gasflaskpaket samt tankar för gaser definierade i 2.2.2.1.1 med kapacitet över 450 liter.

Anm Beträffande UN-MEG-containrar, se kapitel 6.7.

Mellanförpackning : Förpackning som befinner sig mellan innerförpackningar eller föremål och en ytterförpackning .

Metallhydridlagringssystem : Ett helt komplett vätgaslagringssystem, inklusive tryckkärlsbehållare, metallhydrid, tryckavlastningsanordning, avstängningsventil, driftsutrustning och invändiga komponenter som endast används för transport av vätgas.

Mottagare : Mottagaren enligt transportavtalet. Betecknar mottagaren enligt de för transportavtalet gällande bestämmelserna en tredje part, så räknas denna som mottagaren i RID/RID-S:s mening. Sker transporten utan transportavtal så är mottagaren det företag , som övertar det farliga godset vid ankomsten.

N

Nettovikt explosivt ämne (NEM (Net Explosive Mass) ) : Den totala nettovikten av explosiva ämnen utan förpackningar, höljen, etc. (Uttrycken NEQ (Net Explosive Quantity), NEC (Net Explosive Contents) och NEW (Net Explosive Weight) används ofta för att uttrycka samma sak).

Neutronstrålningsdetektor: En utrustning som detekterar neutronstrålning. En sådan utrustning kan innehålla en gas som är hermetiskt innesluten i ett tillslutet elektronrör som omvandlar neutronstrålning till en mätbar elektrisk signal.

N.O.S. (Not Otherwise Specified) : En samlingsbenämning, till vilka sådana ämnen, blandningar, lösningar eller föremål kan ordnas, som

(a) inte är uttryckligen nämnda med namn i kapitel 3.2, tabell A, och

(b) har kemiska, fysikaliska och/eller andra farliga egenskaper, som motsvarar den klass, den klassificeringskod, den förpackningsgrupp och den benämning som N.O.S.-beteckningen har.

Nödtemperatur : Den temperatur vid vilken nödåtgärder ska koppas in i händelse av förlorad temperaturkontroll.

O

Offshorebulkcontainer : En container för gods i bulk, som är särskilt konstruerad för upprepad användning för transport till, från och mellan offshoreanläggningar. En offshorebulkcontainer konstrueras och tillverkas enligt de riktlinjer för godkännande av offshorecontainrar för hantering i öppen sjö, som fastställts av internationella sjöfartsorganisationen (IMO) i dokument MSC/Circ.860. Overpack : En omslutning som används för att innehålla ett eller flera kollin och för att bilda en enhet som är lättare att hantera och stuva under transport . I fråga om radioaktiva ämnen kan en overpack endast användas av en enskild avsändare . Exempel på overpack är: (a) en lastplatta, exempelvis en pall, på vilken flera kollin ställs eller staplas och säkras med plastband, krymp- eller sträckfilm eller på andra ändamålsenliga sätt, eller (b) en yttre skydds förpackning , exempelvis en låda eller korg .

P

Plastväv (för flexibla IBC-behållare ): Material av dragna band eller enkeltrådar av lämplig plast. Presenningsförsedd bulkcontainer : Se Bulkcontainer . Presenningsförsedd container : Se Container . Presenningsförsedd vagn : Öppen vagn som är försedd med övertäckning som skydd för lasten. Provtryck : Tryck som ska användas vid tryckprovning vid första eller återkommande kontroll (se även fyllningstryck , högsta arbetstryck, kalkyltryck och tömningstryck ). Anm För UN-tankar , se kapitel 6.7.

R

Radioaktivt innehåll för transport av radioaktiva ämnen: Det radioaktiva ämnet tillsammans med alla kontaminerade eller aktiverade fasta ämnen , vätskor och gaser inuti förpackningen . Referensstål : Stål med minsta brottgräns lika med 370 N/mm och garanterad minsta 2 brottförlängning lika med 27 %. Regelbundet underhåll av flexibla IBC-behållare : Se IBC-behållare . Regelbundet underhåll av styva IBC-behållare : Se IBC-behållare .

Rekonditionerad förpackning : Förpackning , särskilt

(a) fat av metall

(i) som rengjorts så att konstruktionsmaterialen återfått sitt ursprungliga utseende, varvid alla rester av det tidigare innehållet liksom invändig och utvändig korrosion samt utvändiga beläggningar och etikettering avlägsnats,

(ii) som återförts till sin ursprungliga form och sin ursprungliga profil, varvid falsarna (om sådana finns) riktats och tätats och alla packningar, som inte är integrerade delar av förpackningen , bytts ut, och

(iii) som undersökts efter rengöring men före ommålning, varvid förpackningar ska avvisas, som har synliga småhål, en väsentlig minskning av godstjockleken, utmattning av metall, skadade gängor eller förslutningar eller andra betydande brister.

(b) fat eller dunkar av plast

(ii) vars packningar, som inte är integrerade delar av förpackningen , bytts ut, och

(iii) som efter rengöring undersökts, varvid förpackningar ska avvisas, som har synliga skador, såsom sprickor, veck eller brottställen, skadade gängor eller förslutningar eller andra betydande brister.

Renoverad förpackning : Förpackning , särskilt

(a) fat av metall

(i) som tillkommit genom framställning av en FN-förpackningstyp som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.1, utgående från en typ som inte motsvarat dessa bestämmelser,

(ii) som tillkommit genom omvandling av en FN-förpackningstyp, som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.1, till en annan som uppfyller samma bestämmelser, eller

(iii) hos vilket fast inbyggda konstruktionskomponenter bytts ut (t.ex. fasta gavlar).

(b) fat av plast

(i) som tillkommit genom omvandling av en FN-förpackningstyp till en annan (t.ex. 1H1 till 1H2), eller

(ii) hos vilket fast inbyggda konstruktionskomponenter bytts ut.

Renoverade fat omfattas av samma bestämmelser i kapitel 6.1, som gäller för nya fat av samma typ.

Renoverad IBC-behållare : Se IBC-behållare .

Renoverad storförpackning : se Storförpackning .

Reparerad IBC-behållare : Se IBC-behållare.

S

Självaccelererande sönderfallstemperatur (SADT) : Den lägsta temperatur vid vilken ett ämne kan sönderfalla under självacceleration i förpackning, IBC-behållare eller tank som överlämnas för transport. SADT ska vara bestämd i enlighet med testmetoderna angivna i del II, avsnitt 28 i testhandboken .

Självaccelererande polymerisationstemperatur (SAPT) : Den lägsta temperatur vid vilken ett ämne kan polymerisera under självacceleration i förpackning , IBC-behållare eller tank som överlämnas för transport . SAPT ska vara bestämd i överensstämmelse med testmetoderna framtagna för självaccelererande sönderfallstemperatur för självreaktiva ämnen i enlighet med del II, avsnitt 28 i testhandboken .

Samlingsbenämning : Benämning för en definierad grupp av ämnen eller föremål (se 2.1.1.2 B, C och D).

Sammansatt förpackning : För transporten sammansatt förpackning , som består av en eller flera innerförpackningar , som enligt 4.1.1.5 placeras i en ytterförpackning .

Anm När uttrycket ” innerförpackning ” används för sammansatta förpackningar ska detta inte förväxlas med begreppet ” innerkärl ” som används för integrerade förpackningar .

Skyddad IBC-behållare (för IBC-behållare av metall ): En IBC-behållare , som är försedd med extra skydd mot stötar. Detta skydd kan t.ex. bestå av en flerskikts- (sandwich-) eller dubbelväggskonstruktion eller av en ram med galler av metall.

Skyddsbeklädnad (för tankar): Innerbeklädnad (liner) eller invändig beläggning som skyddar det metalliska tankmaterialet mot de ämnen som ska transporteras.

Anm Denna definition gäller inte för en innerbeklädnad (liner) eller invändig beläggning som endast används för att skydda ämnet som ska transporteras.

Slamsugartank : Tankcontainer eller växeltank , i första hand använd för transport av farligt avfall , med särskilda konstruktionsdetaljer och/eller utrustning enligt kapitel 6.10, för att underlätta fyllning och tömning av avfall.

En tank som helt uppfyller kraven i kapitel 6.7 eller 6.8 räknas inte som slamsugartank .

Sluten bulkcontainer : Se Bulkcontainer .

Sluten container : Se Container .

Slutet kryokärl : Ett värmeisolerat tryckkärl för kylda kondenserade gaser med vattenvolym högst 1000 liter.

Småcontainer : Se Container .

Spole (klass 1): En anordning av plast, trä, papp, metall eller annat ändamålsenligt material, som består av en spindel och i förekommande fall av sidoväggar vid vardera änden av spindeln. Ämnen och föremål ska kunna upplindas på spolen och i förekommande fall säkras av sidoväggarna.

Storcontainer : Se Container .

Storflaska : Sömlöst tryckkärl eller transportabelt tryckkärl av kompositmaterial med vattenvolym över 150 liter upp till och med 3000 liter.

Storförpackning : En förpackning som består av en ytterförpackning som innehåller föremål eller innerförpackningar ,

(a) är konstruerad för mekanisk hantering, och

(b) har en nettovikt över 400 kg eller en kapacitet över 450 liter, men en volym av högst 3,0 m 3 .

Renoverad storförpackning : En storförpackning av metall eller styv plast:

(a) som tillkommit genom framställning av en UN-behållartyp som uppfyller bestämmelserna, utgående från en typ som inte motsvarat dessa bestämmelser, eller

(b) som tillkommit genom omvandling av en UN-behållartyp som uppfyller bestämmelserna, till en annan som uppfyller samma bestämmelser.

Renoverade storförpackningar omfattas av samma bestämmelser i RID/RID-S som en ny storförpackning av samma typ (se även definitionen på typ i 6.6.5.1.2).

Återanvänd storförpackning : En storförpackning som ska återfyllas och som efter undersökning befunnits fri från sådana brister som inverkar på dess förmåga att klara funktionsprovningen. Denna definition omfattar särskilt sådana storförpackningar, som återfylls med likadant eller liknande kompatibelt gods och transporteras inom distributionskedjor som står under kontroll av produktens avsändare .

Strukturdelar :

(a) Hos tanken på en cisternvagn : på ut- eller insidan av tankskalet fästa förstyvningselement och detaljer för infästning eller skydd,

(b) hos tanken på en tankcontainer : på ut- eller insidan av tankskalet fästa förstyvningselement och detaljer för infästning, skydd eller stabilisering,

(c) hos element i en batterivagn eller MEG-container : på ut- eller insidan av tankskalet eller kärlet fästa förstyvningselement och detaljer för infästning, skydd eller stabilisering,

(d) hos IBC-behållare (utom flexibla IBC-behållare ): förstärknings-, fäst-, hanterings-, skydds-, eller stabiliseringsdetaljer på behållarskalet (jämte pallsockeln för integrerade IBC-behållare med innerbehållare av plast ).

Anm För UN-tankar , se kapitel 6.7.

Strålningsnivå : Se Dosrat .

Strålningsdetektorsystem : En anordning som innehåller strålningsdetektorer som komponenter.

Styv innerbehållare : (för integrerade IBC-behållare ): Behållare som bibehåller sin vanliga form i tomt tillstånd, utan att förslutningarna är på sin plats och utan stöd av det yttre höljet. Innerbehållare som inte är styva räknas som flexibla.

Säck : Flexibel förpackning av papper, plastfolie, textil, vävt material eller annat ändamålsenligt material.

Säkerhetsventil : En fjäderbelastad anordning som aktiveras automatiskt av trycket och är avsedd att skydda tanken mot ett otillåtet invändigt övertryck.

Säkerställande av att bestämmelserna iakttas (radioaktiva ämnen): Ett systematiskt program av åtgärder som tillämpas av behörig myndighet med målet att säkerställa att bestämmelserna i RID/RID-S tillämpas i praktiken.

Sändning : Ett enskilt kolli eller flera kollin eller en last med farligt gods , som en avsändare överlämnar till transport .

T

Tank : Ett tankskal med driftsutrustning och strukturdelar . När termen tank används separat avser den en tankcontainer , UN-tank , avmonterbar tank eller cisternvagn enligt definitionen i detta avsnitt, inklusive tankar som utgör element i batterivagnar eller MEG-containrar .

Tankcontainer : En transportutrustning som motsvarar definitionen för container och som består av ett tankskal och utrustningsdetaljer, inklusive anordningar som medger omlastning av tankcontainern utan väsentlig förändring av dess jämviktsläge och som används för transport av gaser, vätskor , pulverformiga eller granulerade ämnen och som, när den används för transport av gaser definierade i 2.2.2.1.1, har en kapacitet över 0,45 m (450 liter). 3

Anm IBC-behållare som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.5 räknas inte som tankcontainrar .

Extra stor tankcontainer : En tankcontainer med en kapacitet större än 40 000 liter.

Tankdokumentation : Ett underlag som innehåller all väsentlig teknisk information om en tank , batterivagn eller en MEG-container , såsom de certifikat och intyg som anges i 6.8.2.3, 6.8.2.4 och 6.8.3.4.

Tankskal : Den del av en tank vilken innesluter ämnet, inklusive öppningar och förslutningar, men utan driftsutrustning och utvändiga strukturdelar.

Anm För UN-tankar se kapitel 6.7.

Teknisk benämning : En vedertagen kemisk benämning, i förekommande fall en vedertagen biologisk benämning eller annan benämning som brukar användas i vetenskapliga och tekniska handböcker, tidskrifter och texter (se 3.1.2.8.1.1).

Testhandboken : Åttonde reviderade utgåvan av handboken för provning och kriterier, Förenta Nationernas publikation med titeln ” Manual of Tests and Criteria ” (ST/SG/AC.10/11/Rev.8).

Transport : Förflyttning av farligt gods , inklusive därav förorsakade uppehåll och av trafiken förorsakad lagring av det farliga godset i vagnar , tankar och containrar före, under och efter förflyttningen.

Denna definition innefattar också mellanlagring av farligt gods för att byta transportsätt eller transportmedel (omlastning). Detta under förutsättning att transporthandlingar kan uppvisas på begäran, i vilka avsändnings- och mottagningsort framgår, samt att kollin och tankar inte öppnas under mellanlagringen – utom vid kontroll av behörig myndighet .

Transport i bulk : Transport av oförpackade fasta ämnen eller föremål i vagnar, containrar eller bulkcontainrar . Begreppet avser varken gods som transporteras som kollin eller ämnen som transporteras i tank .

Transportindex (TI (Transport Index) ) för transport av radioaktiva ämnen: Ett tal som är tillordnat ett kolli , en overpack eller en container eller oförpackat LSA-I eller SCO-I eller SCO-III och som används för att kontrollera strålningsexponeringen.

Transportmedel : Ett vägfordon eller en vagn för transport på väg eller järnväg.

Transportör : Företag som genomför transport , med eller utan transportavtal.

Tryckfat : Svetsat tryckkärl med en vattenvolym över 150 liter till och med 1000 liter (t.ex. cylindriskt kärl med rullskenor, klotformiga kärl på medar).

Tryckkärl : Ett transportabelt kärl avsett för att innehålla ämnen under tryck, inklusive dess förslutning(ar) och annan driftsutrustning, och är ett samlingsbegrepp för gasflaska , storflaska , tryckfat , slutet kryokärl, metallhydridlagringssystem, gasflaskpaket och bärgningstryckkärl .

Tryckkärls behållare : En gasflaska, en storflaska, ett tryckfat eller ett bärgningstryckkärl utan förslutningar eller annan driftsutrustning, men inklusive varaktigt fästa anordningar (t.ex. halsring eller fotring).

Anm Termerna ”gasflaskbehållare”, ”tryckfatsbehållare” och ”storflaskbehållare” används också.

Trätunna : Förpackning av naturträ med runt tvärsnitt och välvda väggar, och som består av stavar och gavlar och är försedd med tunnband.

Tvångsmanövrerad luftningsventil : Ventil på tankar med bottentömning, som är förbunden med bottenventilen och öppnas under drift endast för luftning av tanken vid fyllning och tömning.

Täckt vagn : Vagn med fasta eller rörliga väggar eller tak.

Täthetsprovning : Provning för att bestämma täthet hos en tank , förpackning eller IBC-behållare samt tillbehör och förslutningsanordningar.

Anm För UN-tankar , se kapitel 6.7.

Tömningstryck : Det högsta tryck, som utvecklas vid trycktömning av en tank (se även fyllningstryck , högsta arbetstryck , kalkyltryck och provtryck ).

U

Underhållsansvarig enhet (ECM) : Enhet som är ansvarig för underhåll av en vagn i enlighet med enhetliga regler om tekniskt godkännande av järnvägsmateriel som används i internationell trafik (ATMF - bihang G till COTIF) och som är certifierad enligt bilaga A till ATMF. 6)

UN-nummer : Fyrställigt tal som utgör ett nummer för att identifiera ämnen eller föremål enligt FN:s modellregelverk .

UN-reglemente (tidigare ECE-reglemente ) : Ett reglemente knutet till Överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska bestämmelser för utrustning för hjulförsedda fordon och komponenter som kan sättas fast eller användas på hjulförsedda fordon och villkoren för ömsesidigt erkännande av godkännanden utfärdade enligt dessa bestämmelser (1958, i gällande version).

UN-tank : En multimodal tank som, när den används för transport av gaser definierade i 2.2.2.1.1, har en kapacitet över 450 liter, och som motsvarar definitionen i kapitel 6.7 eller IMDG-koden och är angiven i kolumn (10) i tabell A, kapitel 3.2, med en UN-tankinstruktion (T-kod).

Utvecklat tryck : Trycket av innehållet i ett tryckkärl vid temperatur- och diffusionsjämvikt.

V

Vagn : Ett järnvägsfordon utan egen dragkraft och som är avsett för transport av gods (se även batterivagn, täckt vagn, öppen vagn, presenningsförsedd vagn och cisternvagn) .

Vakuumventil : En fjäderbelastad anordning som aktiveras automatiskt av trycket och är avsedd att skydda tanken mot ett otillåtet invändigt undertryck.

Vikt av ett kolli : Bruttovikten av kollit , om inget annat anges.

Vägfordon: motorfordon, transportenhet med trailer (dvs. påhängsvagn eller släpvagn), släpvagn eller påhängsvagn enligt ADR/ADR-S på vilka farligt gods är lastat.

6) När det gäller delar som är kopplade till underhållsansvarig enhet (ECM) och deras certifiering, överensstämmer Bihang G till COTIF (ATMF) med europeisk lagstiftning, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 av den 11 maj 2016 om järnvägssäkerhet (Artikel 14, punkterna 1-5) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 av den 11 maj 2016 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (Artikel 47, punkt 3, bokstaven f). När det gäller systemet för certifiering av enheter som ansvarar för underhåll, är Bilaga A till ATMF likvärdigt med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/779 av den 16 maj 2019 om fastställande av detaljerade bestämmelser om ett system för certifiering av enheter som ansvarar för underhåll av fordon enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 445/2011.

Vätska : Ett ämne som vid 50 °C har ett ångtryck av högst 300 kPa (3 bar), som inte är fullständigt gasformigt vid 20 °C och ett tryck av 101,3 kPa och som

(a) har en smältpunkt eller initial smältpunkt vid högst 20 °C vid ett tryck av 101,3 kPa, eller

(b) är flytande enligt provningsmetoden ASTM D 4359-90, eller

(c) inte är pastaartad enligt kriterierna i den beskrivna provningsmetoden (penetrometermetoden) för bestämning av flytbarhet i 2.3.4.

Anm Med transport i vätskeform menas i tankbestämmelserna:

- transport av vätskor enligt ovanstående definition, eller

- transport av fasta ämnen , som avlämnas till transport i smält tillstånd.

Växeltank : En tank monterad på växelflak , vilken räknas som en tankcontainer .

Växelflak : Se container .

Y

Ytterförpackning : Yttre skyddet i en integrerad eller sammansatt förpackning , inklusive absorberande och stötdämpande material och alla andra beståndsdelar som behövs för att innesluta och skydda innerkärl eller innerförpackningar .

Å

Återanvänd förpackning : En förpackning som efter undersökning befunnits fri från sådana brister som inverkar på dess förmåga att klara funktionsprovningen. Denna definition omfattar särskilt sådana förpackningar , som återfylls med likadant eller liknande kompatibelt gods och transporteras inom distributionsnät, som står under tillsyn av produktens avsändare .

Återanvänd storförpackning : se Storförpackning .

Återvunnet plastmaterial : Material som återvunnits från använda industriförpackningar eller från annat plastmaterial som har försorterats och förberetts för bearbetning till nya förpackningar, inklusive IBC-behållare . De specifika egenskaperna hos återvunnet material som används för tillverkning av nya förpackningar, inklusive IBC-behållare , ska vara säkerställda och regelbundet dokumenterade som en del av ett kvalitetssystem godtaget av behörig myndighet. Kvalitetssystemet ska innehålla dels en beskrivning av en ändamålsenlig försortering, dels en verifiering av att varje parti av återvunnet plastmaterial, som är av homogen sammansättning, överensstämmer med materialspecifikationerna (smältindex, densitet och draghållfasthetsegenskaper), hos förpackningstypen som tillverkats av sådant återvunnet material. Detta inkluderar kunskap om materialet från vilket den återvunna plasten har sitt ursprung, så väl som kännedom om plastmaterialets tidigare användning, inklusive tidigare innehåll, om den tidigare användningen kan försämra förmågan hos nya förpackningar , inklusive IBC-behållare , tillverkade av detta material. Därutöver ska förpacknings- eller IBC-tillverkarens kvalitetssystem enligt 6.1.1.4 eller 6.5.4.1 innefatta genomförande av lämpliga mekaniska typprovningar enligt 6.1.5 eller 6.5.6 på förpackningar eller IBC-behållare tillverkade av varje parti

av återvunnet plastmaterial. Vid denna provning får staplingsstyrkan visas genom en lämplig dynamisk kompressionsprovning i stället för en statisk lastprovning.

Anm Standarden ISO 16103:2005 ”Förpackningar – Transportförpackningar för farligt gods – återvunnet plastmaterial” ger ytterligare vägledning om förfarandet som kan användas för att godkänna användningen av återvunnet plastmaterial. Denna vägledning har utvecklats genom erfarenheter från tillverkningen av fat och dunkar från återvunnet plastmaterial och kan behöva anpassas för andra typer av förpackningar , IBC-behållare och storförpackningar som är tillverkade av återvunnet plastmaterial.

Ö

Öppen container : Se Container .

Öppen vagn : Vagn med eller utan gavel- och sidoväggar, vars lastytor är öppna.

Öppet kryokärl : Ett värmeisolerat transportabelt kärl för kylda kondenserade gaser , som hålls vid atmosfärstryck genom kontinuerlig avluftning av den kylda kondenserade gasen .

1.2.2 Måttenheter

1.2.2.1 I RID/RID-S gäller följande måttenheter 7) .

Alternativ Samband mellan

Storhet SI-enhet

godtagen enhet enheterna

Längd m (meter) - - Area m 2 (kvadratmeter) - - Volym m 3 (kubikmeter) l (liter) 9) 1 l = 10 -3 m 3 Tid s (sekund) min (minut) 1 min = 60 s h (timme) 1 h = 3 600 s d (dygn) 1 d = 86 400 s Massa kg (kilogram) g (gram) 1 g = 10 -3 kg t (ton) 1 t = 10 3 kg Densitet kg/m 3 kg/l 1 kg/l = 10 3 kg/m 3 Temperatur K (kelvin) ºC (grader Celsius) 0 ° C = 273,15 K Temperaturskillnad K (kelvin) ºC (grader Celsius) 1 ° C = 1 K Kraft N (newton) - 1 N = 1 kg · m/s 2 Tryck Pa (pascal) bar 1 bar = 10 Pa 5 Spänning N/m 2 N/mm 2 1 N/mm 2 = 1 MPa Arbete J (joule) kWh (kilowattimme) 1 kWh = 3,6 MJ Energi J (joule) - 1 J = 1 N · m = 1 W · s Värmemängd J (joule) eV (elektronvolt) 1 eV = 0,1602 · 10 J -18 Effekt W (watt) - 1 W = 1 J/s = 1 N · m/s Resistans Ω (ohm) - 1 Ω = 1 kg · m · s · A 2 -3 -2 (elektriskt motstånd) Kinematisk viskositet m 2 /s mm 2 /s 1 mm 2 /s = 10 -6 m 2 /s Dynamisk viskositet Pa · s mPa · s 1 mPa · s = 10 -3 Pa · s Aktivitet Bq (becquerel) Dosekvivalent Sv (sievert)

Följande avrundade siffror tillämpas för omräkning till SI-enheter av de hittills använda enheterna: 7)

Kraft Mekanisk spänning 1 kg = 9,807 N 1 kg/mm 2 = 9,807 N/mm 2 1 N = 0,102 kg 1 N/mm = 0,102 kg/mm 2 2

Tryck 1 Pa = 1 N/m 2 = 10 -5 bar = 1,02 · 10 -5 kg/cm 2 = 0,75 · 10 -2 torr 1 bar = 10 5 Pa = 1,02 kg/cm 2 = 750 torr 1 kg/cm = 9,807 · 10 Pa = 0,9807 bar = 736 torr 2 4 1 torr = 1,33 · 10 2 Pa = 1,33 · 10 -3 bar = 1,36 · 10 -3 kg/cm 2

Energi, arbete, värmemängd 1 J = 1 Nm = 0,278 · 10 -6 kWh = 0,102 kgm = 0,239 · 10 -3 kcal 1 kWh = 3,6 · 10 6 J = 367 · 10 3 kgm = 860 kcal 1 kgm = 9,807 J = 2,72 · 10 -6 kWh = 2,34 · 10 -3 kcal 1 kcal = 4,19 · 10 3 J = 1,16 · 10 -3 kWh = 427 kgm

Effekt Kinematisk viskositet 1 W = 0,102 kgm/s = 0,86 kcal/h 1 m 2 /s = 10 4 St (stokes) 1 kgm/s = 9,807 W = 8,43 kcal/h 1 St = 10 -4 m 2 /s 1 kcal/h = 1,16 W = 0,119 kgm/s

Dynamisk viskositet 1 Pa · s = 1 Ns/m = 10 P (poise) = 0,102 kgs/m 2 2 1 P = 0,1 Pa · s = 0,1 Ns/m 2 = 1,02 · 10 -2 kgs/m 2 1 kgs/m 2 = 9,807 Pa · s = 9,807 Ns/m 2 = 98,07 P

8) Det internationella enhetssystemet (SI: Système International d'Unités) är resultatet av beslut som fattats vid den allmänna konferensen för mått och vikt (Conférence Générale des Poids et Mesures; adress: Pavillon de Breteuil, Parc de St-Cloud, F-92310 Sèvres).

9) Förkortningen ”L” för liter tillåts också i stället för förkortningen ”l” då förväxling kan ske i maskinskriven text.

Tiopotenser, positiva och negativa, av en enhet kan bildas med hjälp av prefix, som har följande betydelse och placeras framför enheten:

Faktor Prefix Tecken 1 000 000 000 000 000 000 = 10 18 triljon exa E 1 000 000 000 000 000 = 10 peta P 15 1 000 000 000 000 = 10 12 biljon tera T 1 000 000 000 = 10 9 miljard giga G 1 000 000 = 10 6 miljon mega M 1 000 = 10 tusen kilo k 3 100 = 10 2 hundra hekto h 10 = 10 tio deka da 1 0,1 = 10 -1 tiondel deci d 0,01 = 10 -2 hundradel centi c 0,001 = 10 -3 tusendel milli m 0,000 001 = 10 -6 miljondel mikro µ 0,000 000 001 = 10 -9 miljarddel nano n 0,000 000 000 001 = 10 -12 biljondel piko p 0,000 000 000 000 001 = 10 -15 femto f 0,000 000 000 000 000 001 = 10 -18 triljondel atto a

Anm 10 = en billion i av FN använda engelska språket. Analogt = 10 en 9 -9 billiondel.

1.2.2.2 Om inte annat uttryckligen anges avser tecknet ”%” följande i RID/RID-S:

(a) i fråga om blandningar av fasta ämnen eller vätskor, liksom lösningar eller fasta ämnen som fuktats med vätska: viktandelen i procent, beräknad på blandningens, lösningens eller det fuktade fasta ämnets totala vikt,

(b) i fråga om blandningar av komprimerade gaser: då fyllning sker under tryck, den i procent angivna volymandelen, beräknad på gasblandningens totala volym. Då fyllning sker efter vikt, den i procent angivna viktandelen, beräknad på gasblandningens totala vikt,

(c) i fråga om blandningar av kondenserade gaser eller lösta gaser anges viktandelen i procent, beräknad på blandningens totala vikt.

1.2.2.3 Alla tryck som avser kärl (t.ex. provtryck, invändigt tryck, säkerhetsventilers öppningstryck) anges alltid som övertryck (tryck överstigande lufttrycket). Ämnens ångtryck anges däremot alltid som absolut tryck.

1.2.2.4 Anges i RID/RID-S en viss fyllnadsgrad för kärl eller tankar så avser denna en temperatur hos ämnet av 15ºC, om ingen annan temperatur nämns.

1.2.3 Lista över förkortningar

I RID/RID-S används förkortningar, akronymer och förkortade benämningar av regelverk med följande betydelse:

A

ADN: Europeisk överenskommelse för internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar ( Accord européen relatif au transport international des marchandises dangereuses par voies de navigation intérieures ).

ADR : Överenskommelse för internationell transport av farligt gods på väg, inklusive de temporära avvikelser, som undertecknats av alla stater som berörs av transporten (Accord relatif au transport international des marchandises dangereuses par route) . ASTM : American Society for Testing and Materials (ASTM International, 100 Barr Harbor Drive, PO Box C700, West Conshohocken, PA 19428-2959, USA, www.astm.org).

C

CGA : Compressed Gas Association 8484 Westpark Drive, Suite 220, McLean, Virginia 22102, USA, www.cganet.com. CIM : Enhetliga rättsregler för avtal om internationell järnvägsbefordran av gods (bihang B till Fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF)), med ändringar ( Contrat de transport international ferroviaire de marchandises) . CMR : Konvention om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (Genève, den 19 maj 1956), med ändringar ( Convention relative au contrat de transport international de marchandises par route ). CNG : Komprimerad naturgas (Compressed Natural Gas) (se 1.2.1). CSC : Internationell konvention om säkra containrar (Genève, 1972), med ändringar, utgiven av den internationella sjöfartsorganisationen (IMO) i London. CSI : Kriticitetssäkerhetsindex (Criticality Safety Index) (se 1.2.1).

E

ECM : Underhållsansvarig enhet (se 1.2.1). EIGA : European Industrial Gas Association (30 Avenue de l’Astronomie, 1210 Bryssel, Belgien, www.eiga.eu). EN (-standard) : Europeisk standard, publicerad av den europeiska standardiseringsorganisationen (CEN) (CEN, Avenue Marnix 17, B-1000 Bryssel, Belgien, www.cen.eu).

F

FRP : Fiberarmerad plast (se 1.2.1).

G

GHS : Globalt harmoniserat system för klassificering och etikettering av kemiska produkter (Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals) (se 1.2.1).

I

IAEA : Det internationella atomenergiorganet (International Atomic Energy Agency, P.O. Box 100, 1400 Wien, Österrike, www.iaea.org). IBC : Intermediate Bulk Container (se 1.2.1).

ICAO : Den internationella organisationen för civil luftfart (International Civil Aviation Organization, 999 University Street, Montreal, Quebec H3C 5H7, Kanada, www.icao.org). IMDG : Se definitionen för IMDG-koden i 1.2.1. IMO : Den internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization, 4 Albert Embankment, London SE1 7SR, Storbritannien, www.imo.org). ISO (-standard) : Internationell standard, publicerad av den internationella standardiseringsorganisationen (International Organization for Standardization, 1 rue de Varembé, CH-1204 Genève 20, Schweiz, www.iso.org).

L

LNG : Kondenserad naturgas (Liquefied Natural Gas) (se 1.2.1). LPG : Kondenserad petroleumgas (Liquefied Petroleum Gas) (se 1.2.1). LSA (-material): Ämnen med låg specifik aktivitet (Low Specific Activity material) (se 2.2.7.1.3).

M

MEG-container : Multiple-Element Gas Container (se 1.2.1).

N

N.O.S. : Not Otherwise Specified (se 1.2.1).

O

OTIF : Mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik (Intergovernmental Organisation for International Carriage by Rail, Gryphenhübeliweg 30, 3006 Bern, Schweiz) ( Organisation intergouvernementale pour les transports internationaux ferroviaires ).

S

SADT : Självaccelererande sönderfallstemperatur (Self-Accelerating Decomposition Temperature) (se 1.2.1). SAPT : Självaccelererande polymerisationstemperatur (Self-Accelerating Polymerization Temperature) (se 1.2.1). SCO : Ytkontaminerat föremål (Surface Contaminated Object) (se 2.2.7.1.3). SMGS : Överenskommelsen om internationell godstrafik på järnväg utgiven av Organisationen för samarbete mellan järnvägar (OSJD) (Organisation for Cooperation between Railways, ul. Hoza, 63/67 00-681 Warsawa, Polen, www.en.osjd.org). SMGS Bilaga 2 : Bestämmelser om transport av farligt gods i bilaga 2 till SMGS.

T

TI : Transportindex (Transport Index) (se 1.2.1).

U

UIC : Internationella järnvägsunionen (International Union of Railways, 16 rue Jean Rey, 75015 Paris, Frankrike, www.uic.org) ( Union internationale des chemins de fer ). UNECE : FN:s ekonomiska kommission för Europa (United Nations Economic Commission for Europe, Palais des Nations, 8-14 avenue de la Paix, 1211 Genève 10, Schweiz, www.unece.org).

Kapitel 1.3

Utbildning av personer delaktiga vid transport av farligt gods

1.3.1 Giltighetsområde och tillämpning

De personer som är sysselsatta hos delaktiga enligt 1.4, och vars arbetsområde omfattar transport av farligt gods, ska vara utbildade i de krav som transport av farligt gods ställer på deras arbets- och ansvarsområde. Anställda ska vara utbildade i enlighet med 1.3.2 innan de ges ansvar. Uppgifter som de ännu inte har fått föreskriven utbildning för, får de endast utföra under direkt överinseende av utbildad person. Utbildningen ska även innehålla de särskilda bestämmelser för skydd av transporter med farligt gods som tas upp i kapitel 1.10. Anm 1 För utbildning av säkerhetsrådgivare, se 1.8.3 istället för detta avsnitt. Anm 2 (Tills vidare blank) Anm 3 För utbildning avseende klass 7, se även 1.7.2.5.

1.3.2 Utbildningens uppläggning

Allt efter ansvar och uppgifter hos vederbörande ska utbildningen genomföras på följande sätt:

1.3.2.1 Allmän utbildning

Personalen ska vara förtrogen med de allmänna villkoren i bestämmelserna för transport av farligt gods.

1.3.2.2 Funktionsspecifik utbildning

Personalen ska vara utbildad om de bestämmelser som reglerar transport av farligt gods motsvarande deras uppgifter och ansvar. I de fall när transporten av farligt gods omfattar flera transportslag ska personalen vara medveten om de bestämmelser som gäller för andra transportslag. Personalen hos transportören och hos den som sköter driften av järnvägsinfrastrukturen ska dessutom vara utbildad i järnvägstrafikfrågor. Denna utbildning ska ske i form av en grundläggande utbildning och en verksamhetsbaserad påbyggnadsutbildning. (a) Grundläggande utbildning för all personal: All personal ska vara utbildad i betydelsen av etiketter och orangefärgade skyltar. Därutöver ska rapporteringsförfarandet vid avvikelser vara känt för personalen. (b) Verksamhetsbaserad påbyggnadsutbildning för driftpersonal som är direkt delaktig i transport av farligt gods: Utöver den under (a) beskrivna grundläggande utbildningen ska personalen vara utbildad beroende på arbetsområde.

Personalen enligt 1.3.2.2.1 ska ha genomgått verksamhetsbaserad påbyggnadsutbildning enligt indelningen i 1.3.2.2.2.

1.3.2.2.1 För indelning av personal i de olika kategorierna gäller nedanstående tabell:

Kategori Beskrivning av kategorin Personal

1 Driftpersonal, som är direkt delaktig i Lokförare, rangerare eller transport av farligt gods personal med motsvarande funktion 2 Personal som ansvarar för teknisk Vagnmästare eller personal med kontroll av de vagnar som används för motsvarande funktion transport av farligt gods 3 Personal som ansvarar för ledning Tågtrafikledare, ställverksoch styrning av järnvägs- och ranger- medarbetare, medarbetare i tjänsten samt ledningspersonal inom ledningscentraler eller personal järnvägsinfrastrukturförvaltningen med motsvarande funktion

1.3.2.2.2 Verksamhetsbaserad påbyggnadsutbildning ska omfatta åtminstone följande ämnesområden:

(a) Förare eller personal med motsvarande funktion i kategori 1:

- sätt att få tillgång till nödvändig information om tågsammansättningen, förekomsten av farligt gods och vilken plats sådant gods befinner sig på i tåget,

- slag av avvikelse,

- agerande i kritiska situationer vid avvikelser, vidtagande av åtgärder till skydd av det egna tåget och trafiken på angränsande spår.

Rangerare eller personal med motsvarande funktion i kategori 1:

- rangeretiketternas betydelse enligt förlaga 13 och 15 i RID/RID-S (se 5.3.4.2),

- skyddsavstånd vid gods i klass 1 enligt 7.5.3 i RID/RID-S,

- slag av avvikelse.

(b) Vagnmästare eller personal med motsvarande funktion i kategori 2:

- genomförande av kontroll i överensstämmelse med bihang 9 till General Contract of Use for Wagons (GCU) 10) – Conditions for the technical transfer inspection of wagons,

- genomförande av kontrollerna beskrivna i 1.4.2.2.1 (endast för personal som utför den i 1.4.2.2.1 i RID/RID-S beskrivna kontrollen),

- identifiering av avvikelser.

10) Utgiven av GCU Bureau, Avenue Louise, 500, BE-1050 Bryssel, www.gcubureau.org.

(c) Tågtrafikledare, ställverksmedarbetare, medarbetare i ledningscentraler eller personal med motsvarande funktion i kategori 3: - att bemästra kritiska situationer vid avvikelser, - interna nödlägesplaner för rangerbangårdar enligt kapitel 1.11 i RID/RID-S,

1.3.2.3 Säkerhetsutbildning

I motsvarighet till de möjliga riskerna för skador till följd av tillbud vid transport av farligt gods och dess lastning och lossning ska personalen vara utbildad om de risker och faror som farligt gods kan medföra. Utbildningens mål ska vara att ge personalen kännedom om säker hantering och nödåtgärder. 1.3.2.4 För att ta hänsyn till ändrade bestämmelser ska utbildningen regelbundet kompletteras med uppdateringskurser.

1.3.3 Dokumentation

Arbetsgivaren ska förvara dokumentation över utbildning som har erhållits enligt detta kapitel och ska på begäran göra dokumentation tillgänglig för den anställda eller behörig myndighet. Dokumentationen ska förvaras av arbetsgivaren under den tidsperiod som behörig myndighet har fastställt. Dokumentation över utbildning ska styrkas då en ny anställning börjar.

Kapitel 1.4

Skyldigheter hos delaktiga

1.4.1 Allmänna säkerhetsåtgärder

1.4.1.1 De som är delaktiga i transport av farligt gods ska vidta nödvändiga åtgärder, allt efter arten och omfattningen av de faror som kan förutses, för att förhindra skador och för att begränsa en eventuell skada så långt möjligt. De ska under alla omständigheter uppfylla de bestämmelser i RID/RID-S som gäller för dem.

1.4.1.2 Delaktiga ska i händelse av en möjlig förestående fara för den allmänna säkerheten utan dröjsmål meddela räddningstjänst och förse dem med den information som behövs för insatsen.

1.4.1.3 RID får närmare föreskriva vissa skyldigheter för delaktiga.

Under förutsättning att de i 1.4.2 och 1.4.3 beskrivna skyldigheter uppfylls får en fördragsstat i sin nationella lagstiftning överföra en utsedd delaktigs skyldigheter till en eller flera andra delaktiga, om den bedömer att detta inte medför någon minskning av säkerhetsnivån. Dessa avvikelser ska meddelas av fördragsstaten till OTIF:s sekretariat, som meddelar övriga fördragsstater för kännedom.

Bestämmelserna i 1.2.1, 1.4.2 och 1.4.3 om definition av delaktiga och deras skyldigheter berör inte bestämmelserna i landets lagstiftning beträffande rättsliga påföljder (straffbarhet, häktning osv.) som kommer av att den aktuelle delaktige är t.ex. juridisk person, fysisk person, för egen räkning verksam person, arbetsgivare eller person med anställningsförhållande.

1.4.2 Huvuddelaktigas skyldigheter

Anm 1 Olika delaktiga som har tilldelats skyldigheter enligt detta avsnitt kan vara ett och samma företag. Dessutom kan verksamheten och motsvarande skyldigheter hos en delaktig antas av olika företag.

Anm 2 Beträffande radioaktiva ämnen, se även 1.7.6.

1.4.2.1 Avsändare

1.4.2.1.1 Avsändaren av farligt gods har skyldighet att överlämna en sändning till transport som uppfyller bestämmelserna i RID/RID-S. Inom ramen för 1.4.1 ska avsändaren särskilt:

(a) försäkra sig om att det farliga godset är klassificerat och tillåtet för transport enligt RID/RID-S,

(b) överlämna till transportören nödvändiga uppgifter och information samt eventuellt nödvändiga godsdeklarationer och tillhörande handlingar (tillstånd, godkännanden, upplysningar, intyg osv.) med särskild hänsyn tagen till bestämmelserna i kapitel 5.4 och tabellerna i del 3,

(c) använda endast förpackningar, storförpackningar, IBC-behållare och tankar (cisternvagnar, batterivagnar, vagnar med avmonterbara tankar, UN-tankar tankcontainrar eller MEG-containrar), vilka är godkända och lämpliga för transport av farligt gods samt försedda med den märkning som föreskrivs i RID/RID-S,

(d) uppfylla bestämmelser om försändningssätt och transportrestriktioner,

(e) se till att även tömda, ej rengjorda och ej avgasade tankar (cisternvagnar, vagnar med avmonterbara tankar, batterivagnar, MEG-containrar, UN-tankar och tankcontainrar) eller tömda, ej rengjorda vagnar och containrar för transport i bulk har storetiketter, märkning och etiketter enligt kapitel 5.3 och att tömda, ej rengjorda tankar är lika väl förslutna och täta som i fyllt tillstånd,

(f) försäkra sig om, när kylda kondenserade gaser transporteras i tankar, att den faktiska hålltiden är bestämd, eller, vid transport av tömda, ej rengjorda tankar, försäkra sig om att trycket har reducerats tillräckligt lågt.

1.4.2.1.2 Tar avsändaren tjänster från andra delaktiga (förpackare, lastare, fyllare osv.) i anspråk, ska denne vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att sändningen uppfyller bestämmelserna i RID/RID-S. Avsändaren kan dock i fall som anges i 1.4.2.1.1 (a), (b), (c) och (e) förlita sig på de upplysningar och uppgifter som ställts till dennes förfogande av andra delaktiga.

1.4.2.1.3 Om avsändaren handlar på tredje parts uppdrag så ska denne skriftligen informera avsändaren om att farligt gods ingår och ställa de uppgifter och handlingar till förfogande som avsändaren behöver för att fullgöra sina åtaganden.

1.4.2.2 Transportör

1.4.2.2.1 Inom ramen för 1.4.1 ska transportören som vid avsändningsstället övertar det farliga godset särskilt:

(a) kontrollera om det farliga gods som ska transporteras är tillåtet för transport enligt RID/RID-S,

(b) försäkra sig om att all information föreskriven i RID/RID-S för det farliga godset som ska transporteras har ställts till förfogande av avsändaren före transport, att föreskrivna underlag bifogats godsdeklarationen, eller om elektronisk databehandlingsteknik (EDP) eller elektronisk dataöverföringsteknik (EDI) används istället för skriftliga handlingar, att informationen åtminstone motsvarar skriftliga handlingar beträffande åtkomst under transporten,

(c) försäkra sig om att vagnar och last inte uppvisar några synliga brister, otätheter eller sprickor, att inga utrustningsdetaljer fattas osv., genom en visuell kontroll,

(d) försäkra sig om att det datum som anges för nästa kontroll av cisternvagnar, batterivagnar, vagnar med avmonterbar tank, UN-tankar, tankcontainrar och MEG-containrar inte har passerat,

Anm Tankar, batterivagnar och MEG-containrar får dock, efter utgången av detta slutdatum, transporteras enligt bestämmelserna i 4.1.6.10 (för batterivagnar och MEG-containrar vars element är tryckkärl), 4.2.4.4, 4.3.2.3.7, 4.3.2.4.4, 6.7.2.19.6, 6.7.3.15.6 eller 6.7.4.14.6.

(e) kontrollera att vagnarna inte är överlastade,

(f) försäkra sig om att storetiketter, märkningar och orangefärgade skyltar som är föreskrivna för vagnarna i kapitel 5.3 är fastsatta,

(g) försäkra sig om att utrustning som föreskrivs i de skriftliga instruktionerna finns i förarutrymmet.

Detta ska genomföras på grundval av transportdokument och följesedlar genom visuell kontroll av vagnen eller containern och, när så är tillämpligt, lasten.

Bestämmelserna i detta stycke räknas som uppfyllda vid tillämpning av, IRS 40471-3 (Kontroll som ska utföras vid försändning av farligt gods), avsnitt 5 , publicerad av 11) UIC.

1.4.2.2.2 Transportören får dock i fall som anges i 1.4.2.2.1 (a), (b), (d), (e) och (f) förlita sig på de upplysningar och uppgifter som ställts till dennes förfogande av andra delaktiga. När det gäller 1.4.2.2.1 (c) får transportören förlita sig på vad som har intygats i ”stuvningsintyget för containrar/fordon” som tillhandahållits i enlighet med 5.4.2.

1.4.2.2.3 Om transportören enligt 1.4.2.2.1 konstaterar en överträdelse av bestämmelserna i RID/RID-S så får denne inte transportera sändningen innan bestämmelserna uppfyllts.

1.4.2.2.4 Om under transporten en överträdelse konstateras, som kan inverka på transportsäkerheten så ska sändningen stoppas så fort som möjligt, med hänsyn tagen till trafiksäkerhetskrav, säker uppställning av sändningen och allmänhetens säkerhet.

Transporten får fortsätta först när bestämmelserna är uppfyllda. Myndighet som är behörig för resterande del av transporten kan ge tillstånd för fortsatt transport.

Kan bestämmelserna inte uppfyllas och om inget tillstånd ges för resterande del av transporten, ska behörig myndighet tillhandahålla nödvändig administrativ assistans åt transportören. Detta gäller också om transportören meddelar myndigheten att de farliga egenskaperna hos för transport överlämnat gods inte påpekats för denne, och att transportören på grundval av särskilt för transportavtalet gällande rätt önskar lossa, destruera eller oskadliggöra godset.

1.4.2.2.5 Transportören ska se till att den som ansvarar för den nyttjade järnvägsinfrastrukturen när som helst under transporten kan få omedelbar och obegränsad tillgång till den information, som behövs för att uppfylla kraven i 1.4.3.6 (b).

Anm Formerna för hur sådana uppgifter ska tillhandahållas ska finnas beskrivna i villkoren för nyttjande av järnvägsinfrastrukturen.

1.4.2.2.6 Transportören ska förse föraren med skriftliga instruktioner föreskrivna i 5.4.3.

1.4.2.2.7 Innan tågfärden påbörjas ska transportören informera föraren om att farligt gods finns ombord och var i tåget detta har placerats.

Bestämmelserna i detta stycke anses uppfyllda om bihangen A, B och C till IRS 40472 ("Braking sheet, consist list for locomotive drivers and requirements for the exchange of data necessary to the operation of freight rail services") tillämpas. 12)

1.4.2.2.8 Transportören ska försäkra sig om att informationen som ges till den underhållsansvariga enheten (ECM), endera direkt eller via användaren av cisternvagnen, enligt definitionen i 15 § 3 i Bihang G till COTIF (ATMF) och i Bilaga A till ATMF även omfattar tanken och dess utrustning.

11) Utgåva av IRS (International Railway Solution) giltig från och med den 1 januari 2025. 12) Utgåva av IRS (International Railway Solution) giltig från och med september 2022.

1.4.2.3 Mottagare

1.4.2.3.1 Mottagaren är ålagd att inte utan tvingande skäl fördröja mottagandet av godset och att efter lossningen kontrollera att de bestämmelser i RID/RID-S som berör mottagaren är uppfyllda. 1.4.2.3.2 En vagn eller container får endast återsändas eller återanvändas först då bestämmelserna om lossning i RID/RID-S är uppfyllda. 1.4.2.3.3 Om mottagaren tar tjänster från andra delaktiga (lossnings- och rengöringspersonal, saneringsplats osv. ) i anspråk, ska mottagaren vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att bestämmelserna i 1.4.2.3.1 och 1.4.2.3.2 i RID/RID-S är uppfyllda.

1.4.3 Andra delaktigas skyldigheter

Nedan anges exempel på andra delaktiga och deras skyldigheter. De andra delaktigas skyldigheter framgår av 1.4.1 ovan, såvida de vet eller borde veta att de utövar sina uppgifter inom ramen för en transport som omfattas av RID/RID-S.

1.4.3.1 Lastare

1.4.3.1.1 Inom ramen för 1.4.1 har lastaren särskilt följande skyldigheter. Lastaren (a) får endast överlämna farligt gods till transportören om det är tillåtet för transport enligt RID/RID-S, (b) ska vid överlämnande av förpackat farligt gods eller ej rengjorda, tömda förpackningar för transport kontrollera om förpackningen är skadad. Lastaren får inte överlämna ett kolli, vars förpackning är skadad, och i synnerhet otät så att farligt gods kommer ut eller kan komma ut, till transport, förrän när bristerna har eliminerats. Detsamma gäller för tömda, ej rengjorda förpackningar, (c) ska uppfylla de särskilda bestämmelserna för lastning och hantering, (d) ska, om lastaren överlämnar farligt gods till transportören för direkt transport, uppfylla bestämmelserna för storetiketter, märkning och orangefärgade skyltar på vagnen eller storcontainern enligt kapitel 5.3, (e) ska vid lastning av kollin beakta samlastningsförbud, även med avseende på farligt gods som redan finns i vagnen eller storcontainern, samt bestämmelser för separering av livsmedel, andra konsumtionsvaror och djurfoder. 1.4.3.1.2 Lastaren kan dock i fall som anges i 1.4.3.1.1 (a), (d) och (e) förlita sig på de upplysningar och uppgifter som ställts till hans förfogande av andra delaktiga.

1.4.3.2 Förpackare

Inom ramen för 1.4.1 ska förpackaren särskilt iaktta: (a) förpackningsbestämmelserna och bestämmelserna om samemballering, samt (b) om förpackare förbereder kollin för transport: bestämmelserna om märkning och etikettering av kollin.

1.4.3.3 Fyllare

Inom ramen för 1.4.1 har fyllaren särskilt följande skyldigheter. Fyllaren

(a) ska inför fyllning av tank förvissa sig om att tankar och deras utrustningsdetaljer är i tekniskt felfritt skick,

(b) ska försäkra sig om att det datum som anges för nästa kontroll av cisternvagnar, batterivagnar, vagnar med avmonterbar tank, UN-tankar, tankcontainrar och MEG-containrar inte har passerat,

(d) ska vid fyllning av tank iaktta bestämmelser avseende farligt gods i omedelbart angränsande tankfack,

(e) ska vid fyllning av tank hålla tillåten fyllnadsgrad, tillåtet fyllningsförhållande eller tillåtet viktinnehåll per liter av kapaciteten, beroende på vad som är tillämpligt för ämnet som fylls,

(f) ska efter fyllning av tanken, säkerställa att alla förslutningar har stängts och att inget läckage förekommer,

(g) ska se till att det inte finns farliga rester av det farliga godset utanpå de fyllda tankarna,

(h) ska, när denne förbereder farligt gods för transport, se till att storetiketter, märkningar, orangefärgade skyltar och etiketter såväl som rangeringsetiketter är fastsatta på tankar, vagnar och på containrar enligt bestämmelserna i kapitel 5.3,

(i) ska före och efter fyllning av kondenserad gas i cisternvagnar iaktta de särskilda kontrollbestämmelser som gäller i detta fall,

(j) ska vid fyllning av vagnar eller containrar med farligt gods i bulk kontrollera att tillämpliga bestämmelser i kapitel 7.3 är uppfyllda.

Anm Fyllaren ska fastställa rutiner för att säkerställa att denne fullgör alla sina skyldigheter. Som hjälp för fyllare av cisternvagnar att fullgöra sina skyldigheter vad gäller säkerhet, och särskilt med avseende på cisternvagnens täthet mot läckage, finns riktlinjer i form av checklistor för cisternvagnar avsedda för vätskor och gaser att tillgå på OTIF:s hemsida (http://otif.org/en/?page_id=1103).

1.4.3.4 Användare av tankcontainer eller UN-tank

Inom ramen för 1.4.1 ska användare av tankcontainer eller UN-tank särskilt tillse att

(a) bestämmelserna om konstruktion, utrustning, kontroll och provning samt märkning beaktas,

(b) underhåll av tankskal och deras tillbehör genomförs på ett sätt som säkerställer att tankcontainern eller UN-tanken under normala driftpåkänningar uppfyller bestämmelserna i RID/RID-S fram till nästa kontrolltillfälle,

(c) en revisionskontroll genomförs, närhelst säkerheten hos tankskalet eller dess tillbehör kan påverkas genom reparation, ombyggnad eller olycka.

1.4.3.5 Användare av cisternvagn

Inom ramen för 1.4.1 ska användare av cisternvagn särskilt se till att : 13) (a) bestämmelserna om konstruktion, utrustning, kontroll och provning samt märkning beaktas, (b) en revisionskontroll genomförs, närhelst säkerheten hos tankskalet eller dess utrustning kan påverkas genom reparation, ombyggnad eller olycka, (c) resultatet av åtgärderna som krävs i (a) och (b) är införda i tankdokumentationen, (d) underhållsansvarig enhet (ECM) som utpekats för cisternvagnen har ett giltigt certifikat som omfattar cisternvagnar för farligt gods, (e) informationen som lämnas till den underhållsansvariga enheten (ECM) enligt definitionen i 15 § 3 i Bihang G till COTIF (ATMF) och i Bilaga A till ATMF även omfattar tanken och dess utrustning.

1.4.3.6 Järnvägsinfrastrukturförvaltning

Inom ramen för 1.4.1 har järnvägsinfrastrukturförvaltningen i synnerhet följande åtaganden. Denna ska tillse att (a) interna nödlägesplaner för rangerbangårdar enligt kapitel 1.11 upprättas, (b) när som helst under transporten och utan dröjsmål ha obegränsad tillgång till följande information: - tågsammansättning i form av vagnsnummer på varje vagn och vagnstyp om detta inte framgår av vagnsnumret, - UN-nummer för det farliga gods som transporteras i eller på varje vagn, i den mån krav finns att de ska anges i godsdeklarationen, eller information som visar närvaron av farligt gods i begränsade mängder om det farliga godset transporteras förpackat endast i begränsade mängder enligt kapitel 3.4 så att märkning av vagnen eller storcontainern enligt kapitel 3.4 krävs, - varje vagns position i tåget (vagnsordning). Dessa uppgifter får endast delges de parter som behöver dem för syften som avser säkerhet, transportskydd eller räddningsinsatser. Anm Formerna för hur sådana uppgifter ska tillhandahållas ska finnas beskrivna i villkoren för nyttjande av järnvägsinfrastrukturen.

13) Användaren av cisternvagnen får överföra organisationen för kontroller enligt kapitel 6.8 till en underhållsansvarig enhet (ECM).

1.4.3.7 Lossare

1.4.3.7.1 Inom ramen för 1.4.1 ska lossaren särskilt:

(a) försäkra sig om att rätt gods lossas genom att jämföra relevant information på godsdeklarationen med informationen på kollin, containrar, tankar, MEGcontainrar eller vagnar,

(b) före och under lossning kontrollera om förpackningar, tankar, vagnar eller containrar är skadade i sådan omfattning att det skulle äventyra lossningsprocessen. Om så är fallet, ska lossning inte utföras förrän lämpliga åtgärder har vidtagits,

(d) omedelbart efter lossning av tankar, vagnar eller containrar,

(i) avlägsna eventuella farliga rester som under lossningsprocessen har fäst på utsidan av tankar, vagnar eller containrar, och

(ii) säkerställa att ventiler och inspektionsöppningar är stängda,

(e) säkerställa att föreskriven rengöring och sanering av vagnar eller containrar utförs, och

(f) säkerställa att storetiketter, märkningar och orangefärgade skyltar som fästs enligt kapitel 5.3 inte längre visas på vagnar och containrar som är fullständigt lossade, rengjorda, avgasade och sanerade.

Anm Lossaren ska fastställa rutiner för att säkerställa att denne fullgör alla sina skyldigheter. Som hjälp för lossare av cisternvagnar att fullgöra sina skyldigheter vad gäller säkerhet, och särskilt med avseende på cisternvagnens täthet mot läckage, finns riktlinjer i form av checklistor för cisternvagnar avsedda för vätskor och gaser att tillgå på OTIF:s hemsida (http://otif.org/en/?page_id=1103).

1.4.3.7.2 Om lossaren tar tjänster från andra delaktiga (rengöringspersonal, saneringsplats osv.) i anspråk, ska lossaren vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att bestämmelserna i RID/RID-S är uppfyllda.

1.4.3.8 Underhållsansvarig (ECM)

Inom ramen för 1.4.1 ska underhållsansvarig (ECM) särskilt se till att:

(a) underhåll av tankar och deras utrustning utförs på ett sådant sätt att för att försäkra att under normala transportförhållanden cisternvagnen uppfyller kraven i RID/RID-S,

(b) informationen enligt definitionen i 15 § 3 i Bihang G till COTIF (ATMF) och i Bilaga A till ATMF även omfattar tanken och dess utrustning,

Kapitel 1.5

Avvikelser

1.5.1 Temporära avvikelser

1.5.1.1 Fördragsstaternas behöriga myndigheter får sinsemellan direkt komma överens om att tillåta vissa transporter på deras territorier under temporär avvikelse från bestämmelserna i RID, såvida säkerheten inte äventyras därigenom. Sådana avvikelser ska av den myndighet som tar initiativet till den temporära avvikelsen meddelas OTIF:s sekretariat, som förmedlar dem till fördragsstaterna för kännedom . 14)

Anm Särskild överenskommelse enligt 1.7.4 räknas inte som temporär avvikelse i detta avsnitts mening.

1.5.1.2 Giltighetstiden för en temporär avvikelse får vara högst fem år från det datum den träder i kraft. Den temporära avvikelsen upphör automatiskt att gälla från det datum då motsvarande ändring av RID träder i kraft.

1.5.1.3 Transporter enligt temporära avvikelser är transporter i enlighet med bihang C till COTIF.

1.5.2 Militära sändningar

För militära sändningar, dvs. sändningar med ämnen eller föremål i klass 1 som tillhör militären eller för vilka den är ansvarig gäller andra bestämmelser (se 5.2.1.5, 5.2.2.1.8, 5.3.1.1.2 och 5.4.1.2.1 (f) samt 7.2.4, särbestämmelse W2).

14) De överenskomna temporära avvikelserna enligt detta avsnitt finns på OTIF:s hemsida (http://otif.org/en/?page_id=176).

Kapitel 1.6

Övergångsbestämmelser

1.6.1 Allmänt

1.6.1.1 Om inget annat föreskrivs, får ämnen och föremål som omfattas av RID/RID-S transporteras till och med den 30 juni 2025 enligt de fram till den 31 december 2024 gällande bestämmelserna i RID/RID-S . 15)

Anm Beträffande uppgifter i godsdeklarationen, se 5.4.1.1.12.

1.6.1.2 (Borttagen.)

1.6.1.3 Ämnen och föremål i klass 1, som tillhör en fördragsstats militära styrkor och förpackats före den 1 januari 1990 i överensstämmelse med de då gällande bestämmelserna i RID/RID-S 16) , får transporteras efter den 31 december 1989, såvida förpackningarna är oskadade och det anges i godsdeklarationen att det rör sig om militärt gods, som förpackats före den 1 januari 1990. Övriga bestämmelser som gäller för denna klass från och med den 1 januari 1990 ska uppfyllas.

1.6.1.4 Ämnen och föremål i klass 1, som förpackats mellan den 1 januari 1990 och 31 december 1996 i överensstämmelse med de under denna tid gällande bestämmelserna i RID/RID-S 17) , får transporteras efter den 31 december 1996, såvida förpackningarna är oskadade och det anges i godsdeklarationen att det rör sig om gods i klass 1, som förpackats mellan den 1 januari 1990 och den 31 december 1996.

1.6.1.5 IBC-behållare som konstruerats enligt de fram till den 1 januari 1999 gällande bestämmelserna i marginalnummer 405 (5) och 555 (3), men inte uppfyller de från den 1 januari 1999 gällande bestämmelserna i dessa marginalnummer får användas även i fortsättningen.

1.6.1.6 IBC-behållare, som tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de fram till den 30 juni 2001 gällande bestämmelserna i marginalnummer 3612 (1), men inte uppfyller de från den 1 juli 2001 gällande bestämmelserna i 6.5.2.1.1 beträffande teckenhöjd på bokstäver, siffror och symboler, får användas även i fortsättningen.

1.6.1.7 Typgodkännanden för fat, dunkar och integrerade förpackningar av högmolekylärt eller medelmolekylärt polyeten, som utfärdats före den 1 juli 2005 enligt de fram till den 31 december 2004 gällande bestämmelserna i 6.1.5.2.6, men inte uppfyller bestämmelserna i 4.1.1.21, förblir giltiga fram till den 31 december 2009. Alla förpackningar som tillverkats och märkts på grundval av dessa typgodkännanden får användas även i fortsättningen fram till utgången av sin i 4.1.1.15 fastställda användningstid.

1.6.1.8 Befintliga orangefärgade skyltar, som uppfyller de fram till den 31 december 2004 gällande bestämmelserna i 5.3.2.2, får användas till och med den 31 december 2026 förutsatt att kraven i 5.3.2.2.1 och 5.3.2.2.2 om att skylt, siffror och bokstäver ska förbli fastsatta oavsett vagnens position eller läge är uppfyllda.

15) Den RID-version som gäller från och med den 1 januari 2023. 16) Den RID-version som gäller från och med den 1 maj 1985. 17) Den RID-version som gäller från och med den 1 januari 1990, 1 januari 1993 och 1 januari 2005.

1.6.1.9 (Tills vidare blank.)

1.6.1.10 (Borttagen.)

1.6.1.11 Typgodkännanden för fat, dunkar och integrerade förpackningar av högmolekylärt eller medelmolekylärt polyeten och för IBC-behållare av högmolekylärt polyeten, som utfärdats före den 1 juli 2007 enligt de fram till den 31 december 2006 gällande bestämmelserna i 6.1.6.1(a), men inte motsvarar de från den 1 januari 2007 gällande bestämmelserna i 6.1.6.1(a), är tills vidare giltiga.

1.6.1.12 (Tills vidare blank.)

1.6.1.13 (Borttagen.)

1.6.1.14 IBC-behållare som tillverkats före den 1 januari 2011 och som motsvarar en konstruktionstyp som inte klarat vibrationsprovningen enligt 6.5.6.13 eller som inte behövde uppfylla kriterierna i 6.5.6.9.5 (d) vid tidpunkten då fallprovet genomfördes, får användas även i fortsättningen.

1.6.1.15 IBC-behållare som tillverkats, renoverats eller reparerats före den 1 januari 2011, behöver inte märkas med högsta tillåtna staplingsbelastning i enlighet med 6.5.2.2.2. Sådana IBC-behållare, som inte är märkta enligt 6.5.2.2.2, får fortsatt användas efter 31 december 2010, men ska märkas enligt 6.5.2.2.2 om de renoveras eller repareras efter detta datum. IBC-behållare som tillverkats, renoverats eller reparerats mellan den 1 januari 2011 och den 31 december 2016 och som är märkta med högsta tillåtna staplingslast i enlighet med 6.5.2.2.2 gällande till den 31 december 2014, får användas även i fortsättningen.

1.6.1.16- 1.6.1.20 (Borttagna.)

1.6.1.21 (Tills vidare blank.)

1.6.1.22 (Borttagen.)

1.6.1.23 (Tills vidare blank.)

1.6.1.24- 1.6.1.25 (Borttagna.)

1.6.1.26 Storförpackningar tillverkade eller renoverade före den 1 januari 2014 och som inte motsvarar kraven i 6.6.3.1 gällande höjden på bokstäver, siffror och symboler, tillämpliga från och med den 1 januari 2013, får användas även i fortsättningen. Storförpackningar tillverkade eller renoverade före den 1 januari 2015 behöver inte märkas med högsta tillåtna tillämpliga staplingslast enligt 6.6.3.3. Sådana storförpackningar, som inte är märkta enligt 6.6.3.3, får användas även efter den 31 december 2014, men de måste märkas enligt 6.6.3.3 om de renoveras efter detta datum. Storförpackningar tillverkade eller renoverade mellan den 1 januari 2011 och den 31 december 2016 och som är märkta med högsta tillåtna staplingslast i enlighet med 6.6.3.3 gällande till och med den 31 december 2014, får användas även i fortsättningen.

1.6.1.27 Inneslutningar integrerade i utrustning eller maskiner, som innehåller flytande bränslen med UN 1202, 1203, 1223, 1268, 1863 och 3475 och som tillverkats före den 1 juli 2013, men som inte motsvarar bestämmelserna i punkt (a) i särbestämmelse 363

i kapitel 3.3 giltiga från och med den 1 januari 2013, får användas även i fortsättningen.

1.6.1.28 (Borttagen.)

1.6.1.29 Litiumceller och litiumbatterier tillverkade enligt en typ som motsvarar bestämmelserna i delavsnitt 38.3 i testhandboken, tredje omarbetade utgåvan, ändring 1 eller annan efterföljande revidering och ändring tillämplig vid tidpunkten för typprovningen, får transporteras även i fortsättningen om inte annat anges i RID/RID-S.

Litiumceller och litiumbatterier tillverkade före den 1 juli 2003 och som uppfyller bestämmelserna i testhandboken, tredje omarbetade utgåvan, får transporteras även i fortsättningen om alla övriga tillämpliga bestämmelser är uppfyllda.

1.6.1.30- 1.6.1.32 (Borttagna.)

1.6.1.33 Elektrokemiska dubbelskiktskondensatorer tillordnade UN 3499 som är tillverkade före den 1 januari 2014, behöver inte märkas med energilagringskapaciteten i Wh som krävs enligt kapitel 3.3, särbestämmelse 361 punkt (e).

1.6.1.34 Asymmetriska kondensatorer tillordnade UN 3508 som är tillverkade före den 1 januari 2016, behöver inte märkas med energilagringskapaciteten i Wh som krävs enligt kapitel 3.3, särbestämmelse 372 punkt (c).

1.6.1.35 (Tills vidare blank.)

1.6.1.36 (Tills vidare blank.)

1.6.1.37- 1.6.1.42 (Borttagna.)

1.6.1.43 Fordon som definieras i särbestämmelserna 388 och 669 i kapitel 3.3 och som har registrerats eller tagits i bruk före 1 juli 2017, och deras utrustning som är avsedd för användning under transport, som uppfyller kraven i RID/RID-S tillämpliga till och med 31 december 2016 men som innehåller litiumceller eller -batterier som inte uppfyller bestämmelserna i 2.2.9.1.7.1, får fortsatt transporteras som last i enlighet med bestämmelserna i särbestämmelse 666 i kapitel 3.3.

1.6.1.44 (Borttagen.)

1.6.1.45 Fördragsstater får fortsätta att utfärda intyg för säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods som motsvarar den förlaga som var gällande den 31 december 2018, istället för den förlaga som motsvarar bestämmelserna i 1.8.3.18 som gäller från och med den 1 januari 2019. Sådana intyg får användas tills deras giltighetstid på fem år löper ut.

1.6.1.46 (Borttagen.)

1.6.1.47 (Borttagen.)

1.6.1.48 (Tills vidare blank.)

1.6.1.49 Märkningen som visas i figur 5.2.1.9.2 och som var gällande till och med den 31 december 2022, får fortsatt användas till och med den 31 december 2026.

1.6.1.50 För föremål som uppfyller definitionen för SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRONISKA, enligt beskrivningen i 2.2.1.4 Ordlista på benämningar och som har tilldelats UN 0511, 0512 och 0513, får benämningen för SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRISKA (UN 0030, 0255 och 0456) användas till och med den 30 juni 2025.

1.6.1.51 Lim, färg och färgrelaterat material, tryckfärg och tryckfärgsrelaterat material och hartslösning, vilka tillordnats UN 3082 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FLYTANDE, N.O.S., förpackningsgrupp III, i enlighet med 2.2.9.1.10.6 som en följd av bestämmelserna i 2.2.9.1.10.5 och som innehåller minst 0,025 % av följande ämnen, 18) ett och ett eller sammantaget:

- 4,5-diklor-2-oktyl-2H-isotiazol-3-on (DCOIT),

- oktilinon (OIT), och

- zinkpyrition (ZnPT),

får, till och med den 30 juni 2027 transporteras i förpackningar tillverkade av stål, aluminium, annan metall eller plast som inte uppfyller bestämmelserna i 4.1.1.3, när de transporteras i mängder om högst 30 liter per förpackning på följande sätt:

(a) som pallast, i pallboxar eller enhetslaster, t.ex. enkelförpackningar som ställs eller staplas på en pall och är säkrade till pallen med band, sträck- eller krympfilm eller annan lämplig metod, eller

(b) som innerförpackningar i sammansatta förpackningar med en högsta nettovikt av 40 kg.

1.6.1.52 Innerbehållare i integrerade IBC-behållare som tillverkats före den 1 juli 2021 i enlighet med 6.5.2.2.4 i de till och med den 31 december 2020 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller kraven i 6.5.2.2.4 tillämpliga från den 1 januari 2021 beträffande de märkningar på innerbehållarna som inte är tydligt synliga för kontroll på grund av ytterhöljets konstruktion, får användas tills deras föreskrivna användningstid enligt 4.1.1.15 löper ut.

1.6.1.53 (Borttagen.)

1.6.1.54 Skänkar för transport av smält aluminium klassificerat som UN 3257, vilka har tillverkats och godkänts före den 1 juli 2025 i enlighet med bestämmelserna i nationell lagstiftning men som inte uppfyller bestämmelserna för tillverkning och godkännande i AP11 i 7.3.3.2.7 tillämpliga från den 1 januari 2025 får fortsatt användas med godkännande från behörig myndighet i de länder där skänkarna används.

1.6.1.55 Ämnen som tillordnats UN 1835 eller 3560 får transporteras till och med den 31 december 2026 i enlighet med de klassificeringsbestämmelser och transportvillkor i RID/RID-S som var tillämpliga till och med den 31 december 2024 för UN 1835 TETRAMETYLAMMONIUMHYDROXIDLÖSNING.

18) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1182 av den 19 maj 2020 om ändring, för anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, av del 3 i bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (ATP15 till CLP), tillämplig från och med den 1 mars 2022.

1.6.1.56 Ämnen som tillordnats UN 3423 får transporteras till och med den 31 december 2026 i enlighet med de klassificeringsbestämmelser och transportvillkor i RID/RID-S som var tillämpliga till och med den 31 december 2024.

1.6.1.57 Förpackningar tillverkade före den 1 januari 2027 som inte uppfyller bestämmelserna i 6.1.3.1 tillämpliga från och med den 1 januari 2025 gällande märkning på ej avtagbara komponenter, får fortsatt användas.

1.6.2 Tryckkärl och kärl för klass 2

1.6.2.1 Kärl som tillverkats före den 1 januari 1997 och inte motsvarar de från den 1 januari 1997 gällande bestämmelserna i RID/RID-S, men för vilka transport var tillåten enligt till och med den 31 december 1996 gällande bestämmelser i RID/RID -S, får fortsatt användas efter detta datum, såvida de uppfyller de bestämmelser för återkommande kontroll som återfinns i förpackningsinstruktionerna P200 och P203.

1.6.2.2 (Borttagen.)

1.6.2.3 Kärl för ämnen i klass 2 som tillverkats före den 1 januari 2003 får efter den 1 januari 2003 vara märkta enligt de till och med den 31 december 2002 gällande bestämmelserna.

1.6.2.4 Tryckkärl som konstruerats och tillverkats enligt tekniska normer, vilka enligt 6.2.5 inte längre är godtagna, får användas även i fortsättningen.

1.6.2.5 Tryckkärl och deras förslutningar som konstruerats och tillverkats enligt standarder som var giltiga vid tillverkningstillfället enligt bestämmelser i RID/RID -S som då var tillämpliga (se 6.2.4), får användas även i fortsättningen, såvida inte särskilda övergångsbestämmelser begränsar användningen.

1.6.2.6 Tryckkärl för ämnen som inte omfattas av klass 2, som inte uppfyller bestämmelserna i 4.1.3.6 gällande från och med den 1 januari 2009, men som tillverkats före 1 juli 2009 i enlighet med bestämmelserna i 4.1.4.4 som gällde fram till och med den 31 december 2008, får användas även i fortsättningen förutsatt att bestämmelserna i 4.1.4.4 som gällde fram till och med den 31 december 2008 iakttas.

1.6.2.7 (Borttagen.)

1.6.2.8 (Borttagen.)

1.6.2.9 Bestämmelserna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 (10), särbestämmelse v, tillämpliga fram till och med den 31 december 2010, får av fördragsstater till RID tillämpas på gasflaskor tillverkade före den 1 januari 2015.

1.6.2.10 Återfyllningsbara svetsade gasflaskor av stål för transport av UN 1011, 1075, 1965, 1969 eller 1978, som i enlighet med bestämmelserna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 (10), särbestämmelse v, tillämpliga fram till den 31 december 2010, har fått intervallet 15 år för återkommande kontroll beviljat av behörig myndighet i landet (länderna) för transport, får även fortsättningsvis genomgå återkommande kontroll enligt dessa bestämmelser.

1.6.2.11 Engångsbehållare för gas som tillverkats och förberetts för transport före den 1 januari 2013 och för vilka bestämmelserna i 1.8.6, 1.8.7 eller 1.8.8 om bedömning av överensstämmelse av engångsbehållare för gas inte har tillämpats får fortfarande

transporteras efter detta datum förutsatt att alla övriga tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S är uppfyllda.

1.6.2.12 Bärgningstryckkärl får tillverkas och godkännas i enlighet med nationella bestämmelser fram till och med den 31 december 2013. Bärgningstryckkärl som tillverkats och godkänts i enlighet med nationella bestämmelser före den 1 januari 2014 får användas även i fortsättningen efter godkännande av behörig myndighet i de länder där de används.

1.6.2.13 Gasflaskpaket som är tillverkade före den 1 juli 2013 och som inte är märkta i enlighet med 6.2.3.9.7.2 och 6.2.3.9.7.3 tillämpliga från och med den 1 januari 2013 eller 6.2.3.9.7.2 tillämplig från och med den 1 januari 2015, får användas till nästa återkommande kontroll och provning som sker efter den 1 juli 2015.

1.6.2.14 Gasflaskor som är tillverkade före den 1 januari 2016 i enlighet med 6.2.3 och med en specifikation godkänd av behöriga myndigheter i de länder där de transporteras och används, men inte i enlighet med ISO 11513:2011 eller ISO 9809-1:2010 vilket krävs i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P208 (1), får användas för transport av adsorberade gaser under förutsättning att de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.6.1 är uppfyllda.

1.6.2.15 Gasflaskpaket som har återkommande kontrollerats och provats före den 1 juli 2015 och som inte är märkta i enlighet med 6.2.3.9.7.3 tillämplig från och med den 1 januari 2015, får användas till nästa återkommande kontroll och provning som sker efter den 1 juli 2015.

1.6.2.16 - 1.6.2.17 (Borttagna.)

1.6.2.18 Slutna kryokärl som tillverkats före den 1 juli 2023 som uppfyllde bestämmelserna om första kontroll och provning i 6.2.1.5.2 tillämpliga till och med den 31 december 2022, men som inte uppfyller bestämmelserna om första kontroll och provning i 6.2.1.5.2 som är tillämpliga från och med den 1 januari 2023, får användas även i fortsättningen.

1.6.2.19 Gasflaskor för acetylen som tillverkats före den 1 juli 2023 men som inte är märkta i enlighet med 6.2.2.7.3 (k) eller (l) tillämpliga från och med den 1 januari 2023, får användas till nästa återkommande kontroll och provning som sker efter den 1 juli 2023.

1.6.2.20 Förslutningar på återfyllningsbara tryckkärl som tillverkats före den 1 juli 2023 men som inte är märkta i enlighet med 6.2.2.11 eller 6.2.3.9.8 tillämpliga från och med den 1 januari 2023, får användas även i fortsättningen.

1.6.2.21 - 1.6.2.22 (Borttagna.)

1.6.2.23 Kraven i Anm 3 i 6.2.1.6.1 tillämpliga till och med den 31 december 2024 får fortsatt användas till och med den 31 december 2026.

1.6.2.24 För transport av gaser med UN 1006, 1013, 1046 och 1066 i gasflaskor med en produkt av provtryck och kapacitet av högst 15,2 MPa·liter (152 bar·liter), får bestämmelserna i särbestämmelse 653 i kapitel 3.3, tillämpliga till och med den 31 december 2024, användas till och med den 31 december 2026.

1.6.3 Cisternvagnar och batterivagnar

1.6.3.1 (Borttagen.)

1.6.3.2 (Borttagen.)

1.6.3.3 Cisternvagnar vars tankskal tillverkats innan de från och med den 1 oktober 1978 gällande bestämmelserna trädde i kraft, får användas tills vidare förutsatt att deras väggtjocklek och utrustning uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.8.

1.6.3.3.1 (Borttagen.)

1.6.3.3.2 (Borttagen.)

1.6.3.3.3 (Borttagen.)

1.6.3.3.4 Cisternvagnar för transport av gaser i klass 2 vars tankskal tillverkats mellan den 1 januari 1971 och den 31 december 1975, får användas till och med den 31 december 2025 förutsatt att tankarnas utrustning, men inte deras väggtjocklek, uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.8.

1.6.3.3.5 Cisternvagnar för transport av gaser i klass 2 vars tankskal tillverkats mellan den 1 januari 1976 och den 30 september 1978, får användas till och med den 31 december 2029 förutsatt att tankarnas utrustning, men inte deras väggtjocklek, uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.8.

1.6.3.4 Cisternvagnar, som tillverkats före den 1 januari 1988 enligt de till och med den 31 december 1987 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 1988 gällande bestämmelserna får användas tills vidare. Detta gäller också cisternvagnar, som inte är märkta med den från och med den 1 januari 1988 föreskrivna uppgiften om tankmaterial enligt bihang XI, 1.6.1.

1.6.3.5 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 1993 enligt de till och med den 31 december 1992 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 1993 gällande bestämmelserna får användas även i fortsättningen.

1.6.3.6 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 1995 enligt de till och med den 31 december 1994 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 1995 gällande bestämmelserna får användas även i fortsättningen.

1.6.3.7 Cisternvagnar för transport av brandfarliga vätskor med flampunkt över 55 °C till och med 60 °C och som tillverkats före den 1 januari 1997 enligt de till och med den 31 december 1996 gällande bestämmelserna i bihang XI, 1.2.7, 1.3.8 och 3.3.3, men inte uppfyller de från den 1 januari 1997 gällande bestämmelserna i dessa stycken, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.8 Om vissa officiella transportbenämningar för gaser ändrats på grund av ändringar i RID/RID-S, är det inte nödvändigt att ändra benämningarna på tankskylten eller på själva tankskalet (se 6.8.3.5.2 eller 6.8.3.5.3), förutsatt att benämningarna för gaserna på cisternvagnar, batterivagnar och vagnar med avmonterbara tankar eller på skyltarna (se 6.8.3.5.6 (b) eller (c)) anpassas vid nästa återkommande kontroll.

1.6.3.9 (Tills vidare blank.)

1.6.3.10 (Tills vidare blank.)

1.6.3.11 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 1997 enligt de till och med den 31 december 1996 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 1997 gällande bestämmelserna i bihang XI, 3.3.3 och 3.3.4, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.12 (Borttagen.)

1.6.3.13 (Borttagen.)

1.6.3.14 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 1999 enligt de till och med den 31 december 1998 gällande bestämmelserna i bihang XI, 5.3.6.3, men inte uppfyller de från den 1 januari 1999 gällande bestämmelserna i bihang XI, 5.3.6.3, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.15 (Borttagen.)

1.6.3.16 För cisternvagnar och batterivagnar som tillverkats före den 1 januari 2007 men inte uppfyller bestämmelserna i 4.3.2 samt 6.8.2.3, 6.8.2.4 och 6.8.3.4 om tankdokumentation, ska en sammanställning av handlingar för tankdokumentationen ha påbörjats senast vid den första återkommande kontrollen efter den 30 juni 2007.

1.6.3.17 (Borttagen.)

1.6.3.18 Cisternvagnar och batterivagnar som tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de till och med den 30 juni 2001 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 juli 2001 gällande bestämmelserna, får användas även i fortsättningen.

De ska dock märkas med tillämplig tankkod och tillämplig alfanumerisk kod TC och TE för särbestämmelserna enligt 6.8.4.

1.6.3.19 (Tills vidare blank.)

1.6.3.20 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 juli 2003 enligt de till och med den 31 december 2002 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller kraven i 6.8.2.1.7 tillämpliga från den 1 januari 2003 och särbestämmelse TE15 i 6.8.4 (b) tillämpliga från den 1 januari 2003 till och med den 31 december 2006, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.21 (Borttagen.)

1.6.3.22 Cisternvagnar med tankskal av aluminiumlegeringar, som tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de till och med den 31 december 2002 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 januari 2003 gällande bestämmelserna, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.23 (Borttagen.)

1.6.3.24 Cisternvagnar för transport av frätande gaser, UN 1052, UN 1790 och UN 2073, som tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de till och med den 31 december 2002 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 januari 2003 gällande bestämmelserna i 6.8.5.1.1 (b), får användas även i fortsättningen.

1.6.3.25 (Borttagen.)

1.6.3.26 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 2007 enligt de till och med den 31 december 2006 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 januari 2007 gällande bestämmelserna avseende märkning med utvändigt beräkningstryck enligt 6.8.2.5.1, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.27 (a) För cisternvagnar och batterivagnar som inte är utrustade med centralkopplingar

- för gaser i klass 2 med klassificeringskoder som innehåller bokstäverna T, TF, TC, TO, TFC eller TOC, och

- för ämnen i klass 3 till och med 8, vilka transporteras i flytande form och har tilldelats tankkoden L15CH, L15DH eller L21DH i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (12),

som tillverkats före den 1 januari 2005 ska anordningar enligt särbestämmelse TE22 i 6.8.4 kunna klara en energiupptagning per vagnsände på minst 500 kJ.

(b) Cisternvagnar och batterivagnar som inte är utrustade med centralkopplingar

- för gaser i klass 2 med klassificeringskoder som endast innehåller bokstaven F, och

- för ämnen i klass 3 till och med 8, vilka transporteras i flytande form och har tilldelats tankkod L10BH, L10CH eller L10DH i kolumn (12) i tabell A, kapitel 3.2,

som tillverkats före den 1 januari 2007, men inte uppfyller de från den 1 januari 2007 gällande bestämmelserna i 6.8.4, särbestämmelse TE22, får användas även i fortsättningen.

Cisternvagnar och batterivagnar som tillverkats före den 1 juli 2015 utrustade med centralkopplingar men som inte uppfyller de från den 1 januari 2015 gällande bestämmelserna i 6.8.4, särbestämmelse TE22, får användas även i fortsättningen för transport av dessa gaser och ämnen.

1.6.3.28 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 2005 enligt de till och med den 31 december 2004 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.2.1, andra stycket, ska modifieras senast vid nästa ombyggnad eller nästa reparation, såvida det är praktiskt möjligt och det utförda arbetet kräver demontering av konstruktionen.

1.6.3.29 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 2005, men inte uppfyller de från den 1 januari 2005 gällande bestämmelserna i 6.8.2.2.4, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.30 (Tills vidare blank.)

1.6.3.31 Cisternvagnar och tankar som utgör element i batterivagnar som konstruerats och tillverkats enligt tekniska normer som vid tillverkningstillfället var godtagna enligt bestämmelser i 6.8.2.7 som var tillämpliga vid denna tidpunkt, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.32 Cisternvagnar

- för gaser i klass 2 med klassificeringskoder som innehåller bokstäverna T, TF, TC, TO, TFC eller TOC, och

- för ämnen i klass 3 till och med 8, vilka har tilldelats tankkoden L15CH, L15DH eller L21DH i kolumn (12) i tabell A, kapitel 3.2,

som tillverkats före den 1 januari 2007, men inte uppfyller de från den 1 januari 2007 gällande bestämmelserna i 6.8.4 (b), särbestämmelse TE25, får användas tills vidare.

Cisternvagnar för transport av gaserna UN 1017 klor, UN 1749 klortrifluorid, UN 2189 diklorsilan, UN 2901 bromklorid och UN 3057 trifluoracetylklorid, hos vilka godstjockleken i gavlarna inte uppfyller särbestämmelse TE25 (b), ska dock ha utrustats med anordningar enligt särbestämmelse TE25 (a), (c) eller (d).

1.6.3.33 Cisternvagnar och batterivagnar för gaser i klass 2 som tillverkats före den 1 januari 1986 enligt de bestämmelser som gällde till och med den 31 december 1985, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.3.1.6 beträffande buffertar, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.34 (Tills vidare blank.)

1.6.3.35 (Borttagen.)

1.6.3.36 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 2011 enligt de till och med den 31 december 2010 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller de från och med den 1 januari 2011 gällande bestämmelserna i 6.8.2.1.29, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.37 (Borttagen.)

1.6.3.38 Cisternvagnar och batterivagnar konstruerade och tillverkade i enlighet med standarder tillämpliga vid tidpunkten för tillverkningen (se 6.8.2.6 och 6.8.3.6) enligt vid den tidpunkten tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S, får användas även i fortsättningen, såvida inte särskilda övergångsbestämmelser begränsar användningen.

1.6.3.39 Cisternvagnar tillverkade före den 1 juli 2011 enligt de till och med den 31 december 2010 gällande bestämmelserna i 6.8.2.2.3, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.2.3, tredje stycket, om placering av flamspärr eller flamskydd, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.40 (Borttagen.)

1.6.3.41 Cisternvagnar tillverkade före den 1 juli 2013 enligt de till och med den 31 december 2012 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller de från den 1 januari 2013 gällande bestämmelserna om märkning i 6.8.3.5.6, får fortsatt vara märkta enligt bestämmelserna som gällde till och med den 31 december 2012 fram till den nästa återkommande kontroll som kommer att ske efter den 1 juli 2013.

1.6.3.42 (Borttagen.)

1.6.3.43 Cisternvagnar tillverkade före den 1 januari 2012 enligt de till och med den 31 december 2012 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.6 angående standarderna EN 14432:2006 och EN 14433:2006 tillämpliga från och med den 1 januari 2011, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.44 (Tills vidare blank.)

1.6.3.45 Cisternvagnar för kylda kondenserade gaser som tillverkats före den 1 juli 2017 enligt de till och med den 31 december 2016 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller de från och med den 1 januari 2017 gällande bestämmelserna i 6.8.3.4.10, 6.8.3.4.11 och 6.8.3.5.4, får användas till nästkommande kontroll som sker efter den 1 juli 2017. Dessförinnan får den faktiska hålltiden, för att uppfylla bestämmelserna i 4.3.3.5 och 5.4.1.1.2.2 (d), beräknas utan att referenshålltiden används.

1.6.3.46 Cisternvagnar tillverkade före den 1 januari 2017 enligt de till och med den 31 december 2016 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller de från och med den 1 januari 2017 gällande bestämmelserna i 6.8.2.1.23, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.47 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 juli 2019, utrustade med säkerhetsventiler som uppfyller bestämmelserna som gällde fram till och med den 31 december 2018 men som inte uppfyller sista stycket i bestämmelserna i 6.8.3.2.9 gällande deras konstruktion eller skydd, tillämpliga från den 1 januari 2019, får användas till nästa mellanliggande eller återkommande kontroll efter den 1 januari 2021.

1.6.3.48 Oavsett bestämmelserna i särbestämmelse TU42 i 4.3.5 tillämpliga från och med den 1 januari 2019, får cisternvagnar med skal av aluminiumlegering, inklusive sådana med skyddsbeklädnad, som användes före den 1 januari 2019 för transport av ämnen med ett pH-värde mindre än 5.0 eller mer än 8.0, fortsatt användas för sådana ämnen fram till och med den 31 december 2026.

1.6.3.49 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 juli 2019 i enlighet med de bestämmelser som gällde till och med den 31 december 2018, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.2.10 om sprängtrycket för sprängbleck tillämpliga från och med den 1 januari 2019, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.50 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 juli 2019 i enlighet med bestämmelserna i 6.8.2.2.3 som gällde till och med den 31 december 2018, men som inte uppfyller näst sista stycket i bestämmelserna i 6.8.2.2.3 om placering av flamskydd på luftningsutrustning tillämpliga från och med den 1 januari 2019, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.51 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 juli 2019 i enlighet med de bestämmelser som gällde till och med den 31 december 2018, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.1.23 om kontroll av tankgavlarnas svetsfogar tillämpliga från och med den 1 januari 2019, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.52 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 juli 2019 i enlighet med de bestämmelser som gällde till och med den 31 december 2018, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.2.11 tillämpliga från och med den 1 januari 2019, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.53 Certifikat om typgodkännande utfärdade före den 1 juli 2019 i enlighet med de bestämmelser som gällde till och med den 31 december 2018 för cisternvagnar och batterivagnar, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.3.1 om att ange nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik på den stat där 19) godkännandet har utfärdats samt ett registreringsnummer, tillämpliga från och med den 1 januari 2019, får användas även i fortsättningen.

19) Nationalitetsbeteckning för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

1.6.3.54 De förfaranden som använts av behörig myndighet för att godkänna kontrollanter/sakkunniga som bedriver verksamhet som rör cisternvagnar avsedda för transport av andra ämnen än de som TA4 och TT9 i 6.8.4 gäller för, och som uppfyller de till och med den 31 december 2022 gällande bestämmelserna i kapitel 6.8, men som inte uppfyller bestämmelserna i 1.8.6 som är tillämpliga för kontrollorgan från och med den 1 januari 2023, får användas till och med den 31 december 2032.

Anm Termen “kontrollant”/”sakkunnig” har ersatts av termen “kontrollorgan”.

1.6.3.55 Certifikat om typgodkännande för cisternvagnar avsedda för transport av andra ämnen än de som TA4 och TT9 i 6.8.4 gäller för, utfärdade före den 1 juli 2023 i överensstämmelse med bestämmelserna i kapitel 6.8, men som inte uppfyller bestämmelserna i 1.8.7 som är tillämpliga från och med den 1 januari 2023, får användas tills deras giltighetstid löper ut.

1.6.3.56 (Tills vidare blank.)

1.6.3.57 Cisternvagnar tillverkade före den 1 januari 2024 i enlighet med de bestämmelser som gällde till och med den 31 december 2022, men som inte uppfyller bestämmelserna om säkerhetsventiler i 6.8.3.2.9 tillämpliga från och med den 1 januari 2023, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.58 Förfaranden som använts av behörig myndighet för godkännande av kontrollanter/sakkunniga, genomförande av kontroller av cisternvagnar och ömsesidigt erkännande av sådana kontroller i enlighet med bestämmelserna i 6.8.2.4.6 som gällde fram till och med den 31 december 2022, men som inte uppfyller bestämmelserna tillämpliga från och med den 1 januari 2023, får användas till och med den 31 december 2032.

Anm Under denna period ska OTIF:s sekretariat fortsätta att publicera en lista över godkända kontrollanter/sakkunniga för att utföra provningar och kontroller av tankarna på cisternvagnar i enlighet med bestämmelserna i 6.8.2.4.6 som gällde fram till den 31 december 2022 oberoende av listan i enlighet med 1.8.6.2.4 tillämplig från och med den 1 januari 2023.

1.6.3.59 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 juli 2023 enligt de till och med den 31 december 2022 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller kraven i särbestämmelse TE26 i 6.8.4 (b) tillämpliga från den 1 januari 2023 får användas även i fortsättningen.

1.6.3.60 Cisternvagnar som redan är utrustade med säkerhetsventiler som uppfyller bestämmelserna i 6.8.3.2.9 tillämpliga från och med den 1 januari 2023, behöver inte förses med märkningar i enlighet med 6.8.3.2.9.6 förrän vid nästa mellanliggande eller återkommande kontroll som sker efter den 31 december 2023.

1.6.3.61 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 juli 2025 enligt de till och med den 31 december 2024 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller de från den 1 januari 2025 gällande bestämmelserna i 6.8.2.2.11, får användas även i fortsättningen.

1.6.4 Tankcontainrar, UN-tankar och MEG-containrar

1.6.4.1 Tankcontainrar som tillverkats före den 1 januari 1988 enligt de till och med den 31 december 1987 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 1988 gällande bestämmelserna, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.2 Tankcontainrar som tillverkats före den 1 januari 1993 enligt de till och med den 31 december 1992 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 1993 gällande bestämmelserna, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.3 Tankcontainrar som tillverkats före den 1 januari 1995 enligt de till och med den 31 december 1994 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 1995 gällande bestämmelserna, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.4 Tankcontainrar för transport av brandfarliga vätskor med flampunkt över 55 ºC till och med 60 ºC, som tillverkats före den 1 januari 1997 enligt de till och med den 31 december 1996 gällande bestämmelserna i bihang X, 1.2.7, 1.3.8 och 3.3.3 men inte uppfyller de från den 1 januari 1997 gällande bestämmelserna i dessa stycken, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.5 Om vissa officiella transportbenämningar för gaser ändrats på grund av ändringar i RID/RID-S, är det inte nödvändigt att ändra benämningarna på tankskylten eller på själva tankskalet (se 6.8.3.5.2 eller 6.8.3.5.3), förutsatt att benämningarna för gaserna på tankcontainrar och MEG-containrar eller på skyltarna (se 6.8.3.5.6 (b) eller (c)) anpassas vid nästa återkommande kontroll.

1.6.4.6 Tankcontainrar som tillverkats före den 1 januari 2007 enligt de till och med den 31 december 2006 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 januari 2007 gällande bestämmelserna avseende märkning med utvändigt beräkningstryck enligt 6.8.2.5.1, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.7 Tankcontainrar som tillverkats före den 1 januari 1997 enligt de till och med den 31 december 1996 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 1997 gällande bestämmelserna i bihang X, 3.3.3 och 3.3.4, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.8 Tankcontainrar som tillverkats före den 1 januari 1999 enligt de till och med den 31 december 1998 gällande bestämmelserna i bihang X, 5.3.6.3, men inte uppfyller de från den 1 januari 1999 gällande bestämmelserna i bihang X, 5.3.6.3, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.9 Tankcontainrar och MEG-containrar som konstruerats och tillverkats enligt tekniska normer, vilka vid tillverkningstillfället var godtagna enligt de vid denna tidpunkt tillämpliga bestämmelserna i 6.8.2.7, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.10 (Borttagen.)

1.6.4.11 (Tills vidare blank.)

1.6.4.12 Tankcontainrar och MEG-containrar som tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de till och med den 30 juni 2001 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 juli 2001 gällande bestämmelserna, får användas även i fortsättningen. De ska dock märkas med tillämplig tankkod och tillämplig alfanumerisk kod TC och TE för särbestämmelserna enligt 6.8.4.

1.6.4.13 Tankcontainrar som tillverkats före den 1 juli 2003 enligt bestämmelserna som gällde till och med den 31 december 2002, men som inte uppfyller kraven i 6.8.2.1.7 tillämpliga från den 1 januari 2003 och särbestämmelse TE 15 i 6.8.4 (b) tillämplig från den 1 januari 2003 till och med den 31 december 2006, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.14 Tankcontainrar för transport av frätande gaser, UN 1052, UN 1790 och UN 2073, som tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de till och med den 31 december 2002 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 2003 gällande bestämmelserna i 6.8.5.1.1 (b), får användas även i fortsättningen.

1.6.4.15 (Borttagen.)

1.6.4.16 (Borttagen.)

1.6.4.17 (Borttagen.)

1.6.4.18 För tankcontainrar och MEG-containrar som tillverkats före den 1 januari 2007 men som inte uppfyller bestämmelserna i 4.3.2 samt 6.8.2.3, 6.8.2.4 och 6.8.3.4 om tankdokumentation, ska en sammanställning av handlingar för tankdokumentationen ha påbörjats senast vid den första återkommande kontrollen efter den 30 juni 2007.

1.6.4.19 (Borttagen.)

1.6.4.20 Slamsugartankar som utgör tankcontainrar, som tillverkats före den 1 januari 2005 enligt de till och med den 31 december 2004 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 januari 2005 gällande bestämmelserna i 6.10.3.9, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.21- 1.6.4.29 (Tills vidare blanka.)

1.6.4.30 UN-tankar och UN-MEG-containrar, vilka inte uppfyller de från den 1 januari 2007 gällande bestämmelserna men tillverkas enligt ett före den 1 januari 2008 utfärdat typgodkännandecertifikat, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.31 (Borttagen.)

1.6.4.32 (Borttagen.)

1.6.4.33 Med avvikelse från bestämmelserna i 4.3.2.2.4, får tankcontainrar för transport av kondenserade och kylda kondenserade gaser som uppfyller tillämpliga tillverkningsbestämmelser i RID/RID-S men som före den 1 januari 2009 var indelade med skiljeväggar eller skvalpskott i fack större än 7500 l, fortsättningsvis fyllas till över 20 % och under 80 % av sin kapacitet.

1.6.4.34 (Borttagen.)

1.6.4.35 (Borttagen.)

1.6.4.36 (Borttagen.)

1.6.4.37 UN-tankar och MEG-containrar tillverkade före den 1 januari 2012, enligt de till och med den 31 december 2010 gällande bestämmelserna om märkning i 6.7.2.20.1, 6.7.3.16.1, 6.7.4.15.1 eller 6.7.5.13.1, får användas även i fortsättningen, förutsatt att övriga tillämpliga bestämmelser är uppfyllda i RID/RID-S gällande från den 1 januari 2011, inklusive bestämmelserna i 6.7.2.20.1 (g) om märkning på tankskylten med symbolen ”S” när tankskalet eller tankfacket är indelat med skvalpskott i fack med en kapacitet på högst 7500 l.

1.6.4.38 (Borttagen.)

1.6.4.39 Tankcontainrar och MEG-containrar konstruerade och tillverkade i enlighet med standarder tillämpliga vid tidpunkten för tillverkningen (se 6.8.2.6 och 6.8.3.6) enligt vid den tidpunkten tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S, får användas även i fortsättningen, såvida inte särskilda övergångsbestämmelser begränsar användningen.

1.6.4.40 Tankcontainrar tillverkade före den 1 juli 2011 enligt de till och med den 31 december 2010 gällande bestämmelserna i 6.8.2.2.3, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.2.3, tredje stycket, om placering av flamspärr eller flamskydd, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.41 (Borttagen.)

1.6.4.42 Tankcontainrar tillverkade före den 1 juli 2013 enligt de till och med den 31 december 2012 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller de från den 1 januari 2013 gällande bestämmelserna om märkning i 6.8.2.5.2 eller 6.8.3.5.6, får fortsatt vara märkta enligt bestämmelserna som gällde till och med den 31 december 2012 fram till den nästa återkommande kontroll som kommer att ske efter den 1 juli 2013.

1.6.4.43 UN-tankar och MEG-containrar tillverkade före den 1 januari 2014 behöver inte uppfylla kraven i 6.7.2.13.1 (f), 6.7.3.9.1 (e), 6.7.4.8.1 (e) och 6.7.5.6.1 (d) gällande märkningen av tryckavlastningsanordningar.

1.6.4.44 (Borttagen.)

1.6.4.45 (Borttagen.)

1.6.4.46 Tankcontainrar tillverkade före den 1 januari 2012 enligt de till och med den 31 december 2012 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.6 angående standarderna EN 14432:2006 och EN 14433:2006 tillämpliga från och med den 1 januari 2011, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.47 Tankcontainrar för kylda kondenserade gaser tillverkade före den 1 juli 2017 enligt de till och med den 31 december 2016 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller de från den 1 januari 2017 gällande bestämmelserna i 6.8.3.4.10, 6.8.3.4.11 och 6.8.3.5.4, får användas till nästkommande kontroll som sker efter den 1 juli 2017. Dessförinnan får den faktiska hålltiden, för att uppfylla bestämmelserna i 4.3.3.5 och 5.4.1.2.2 (d), beräknas utan att referenshålltiden används.

1.6.4.48 Tankcontainrar tillverkade före den 1 juli 2017 enligt de till och med den 31 december 2016 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.1.23 tillämpliga från och med den 1 januari 2017, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.49 Tankcontainrar som tillverkats före den 1 juli 2019, utrustade med säkerhetsventiler som uppfyller kraven i bestämmelserna som gällde fram till och med den 31 december 2018, men som inte uppfyller bestämmelserna i sista stycket i 6.8.3.2.9 om deras konstruktion eller skydd tillämpliga från den 1 januari 2019, får användas fram till nästa mellanliggande eller återkommande kontroll efter den 1 januari 2021.

1.6.4.50 Oavsett bestämmelserna i särbestämmelse TU42 i 4.3.5 tillämpliga från och med den 1 januari 2019, får tankcontainrar med skal av aluminiumlegering, inklusive sådana med skyddsbeklädnad, som användes före den 1 januari 2019 för transport av ämnen med ett pH-värde mindre än 5.0 eller mer än 8.0, fortsatt användas för sådana ämnen fram till och med den 31 december 2026.

1.6.4.51 Tankcontainrar som tillverkats före den 1 juli 2019 i enlighet med de bestämmelser som gällde till och med den 31 december 2018, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.2.10 om sprängtrycket för sprängbleck tillämpliga från och med den 1 januari 2019, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.52 Tankcontainrar som tillverkats före den 1 juli 2019 i enlighet med bestämmelserna i 6.8.2.2.3 som gällde till och med den 31 december 2018, men som inte uppfyller bestämmelserna i näst sista stycket i 6.8.2.2.3 om flamskydd på luftningsutrustning tillämpliga från och med den 1 januari 2019, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.53 Tankcontainrar som tillverkats före den 1 juli 2019 i enlighet med de bestämmelser som gällde till och med den 31 december 2018, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.1.23 om kontroll av tankgavlarnas svetsfogar tillämpliga från och med den 1 januari 2019, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.54 Tankcontainrar som tillverkats före den 1 juli 2019 i enlighet med de bestämmelser som gällde till och med den 31 december 2018, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.2.11 tillämpliga från och med den 1 januari 2019, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.55 Tankcontainrar av fiberarmerad plast som är tillverkade före den 1 juli 2021 i enlighet med de bestämmelser som gällde till och med den 31 december 2020, men som inte uppfyller bestämmelserna gällande märkning med tankkod i 6.9.6.1 20) tillämpliga från och med den 1 januari 2021 får, fram till nästa återkommande kontroll som utförs efter den 1 juli 2021, vara märkta i enlighet med de bestämmelser som var tillämpliga till och med den 31 december 2020.

1.6.4.56 Tankcontainrar som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.3.4.6 (b) tillämpliga från och med den 1 januari 2023, får användas även i fortsättningen under förutsättning att en mellanliggande kontroll utförs minst vart sjätte år efter varje återkommande kontroll som utförs efter den 1 juli 2023.

1.6.4.57 Förutom vad gäller andra strecksatsen i andra stycket i 6.8.1.5, får de förfaranden som använts av behörig myndighet för att godkänna kontrollanter/sakkunniga som bedriver verksamhet som rör tankcontainrar avsedda för transport av andra ämnen än de som TA4 och TT9 i 6.8.4 gäller för, och som uppfyller de till och med den 31 december 2022 gällande bestämmelserna i kapitel 6.8, men som inte uppfyller bestämmelserna i 1.8.6 som är tillämpliga för kontrollorgan från och med den 1 januari 2023, användas till och med den 31 december 2032.

Anm Termen “kontrollant/sakkunnig” har ersatts av termen “kontrollorgan”.

1.6.4.58 Certifikat om typgodkännande för tankcontainrar avsedda för transport av andra ämnen än de som TA4 och TT9 i 6.8.4 gäller för, utfärdade före den 1 juli 2023 i överensstämmelse med bestämmelserna i kapitel 6.8, men som inte uppfyller bestämmelserna i 1.8.7 som är tillämpliga från och med den 1 januari 2023, får användas tills deras giltighetstid löper ut.

1.6.4.59 Tankcontainrar av fiberarmerad plast tillverkade före den 1 juli 2033, i enlighet med bestämmelserna i kapitel 6.9 som gällde till och med den 31 december 2022, får användas även i fortsättningen i enlighet med bestämmelserna i kapitel 4.4 som gällde till och med den 31 december 2022.

20) Utgåva av RID/RID-S gällande från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2022.

1.6.4.60 Tankcontainrar tillverkade före den 1 januari 2024, i enlighet med de till och med den 31 december 2022 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller bestämmelserna om säkerhetsventiler i 6.8.3.2.9 som gäller från och med den 1 januari 2023, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.61 Tankcontainrar tillverkade före den 1 juli 2023 enligt de till och med den 31 december 2022 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller bestämmelserna i andra och tredje stycket i 6.8.2.2.4, tillämpliga från den 1 januari 2023 får användas även i fortsättningen.

1.6.4.62 Extra stora tankcontainrar tillverkade före den 1 juli 2023 enligt de till och med den 31 december 2022 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller bestämmelserna om minsta godstjocklek hos tankskalet i tredje stycket i 6.8.2.1.18, tillämpliga från den 1 januari 2023 får användas även i fortsättningen.

1.6.4.63 Tankcontainrar tillverkade före den 1 juli 2023 enligt de till och med den 31 december 2022 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller kraven i särbestämmelse TE26 i 6.8.4 (b) tillämpliga från den 1 januari 2023 får användas även i fortsättningen.

1.6.4.64 Tankcontainrar som redan är utrustade med säkerhetsventiler som uppfyller bestämmelserna i 6.8.3.2.9 tillämpliga från och med den 1 januari 2023, behöver inte förses med märkningar i enlighet med 6.8.3.2.9.6 förrän vid nästa mellanliggande eller återkommande kontroll som sker efter den 31 december 2023.

1.6.4.65 Tankcontainrar som tillverkats före den 1 juli 2025 enligt de till och med den 31 december 2024 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller de från den 1 januari 2025 gällande bestämmelserna i 6.8.2.2.11, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.66 UN-tankar som tillverkats före den 1 januari 2027 enligt de till och med den 31 december 2024 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller de från den 1 januari 2025 gällande bestämmelserna i 6.7.4.15.1.(i) (iv), får användas även i fortsättningen.

1.6.5 (Tills vidare blank.)

1.6.6 Klass 7

1.6.6.1 Kollin för vilka inget konstruktionsgodkännande av behörig myndighet krävts

enligt utgåvorna 1985 och 1985 (i ändrad version 1990), 1996, 1996 (ändrad),

1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the

Safe Transport of Radioactive Material”

Kollin för vilka det inte krävs konstruktionsgodkännande av behörig myndighet (undantagna kollin, industrikollin av typ IP-1, IP-2 och IP-3 samt kollin av typ A), ska uppfylla alla tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S, förutom att: (a) kollin som uppfyller bestämmelserna i utgåvorna 1985 eller 1985 (i ändrad version 1990) av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”: (i) får fortsatt transporteras förutsatt att de förbereddes för transport före den 31 december 2003 och uppfyller bestämmelserna i 1.6.6.2.3 om de är tillämpliga, eller (ii) får fortsatt användas förutsatt att alla följande villkor är uppfyllda: - de inte har konstruerats för att innehålla uranhexafluorid, - tillämpliga bestämmelser i 1.7.3 är uppfyllda, - aktivitetsgränserna och klassificeringskriterierna i 2.2.7 är uppfyllda, - bestämmelserna och kontrollerna för transport i delarna 1, 3, 4, 5 och 7 är uppfyllda, och - förpackningen inte har tillverkats eller ändrats efter den 31 december 2003. (b) Kollin som uppfyller bestämmelserna i utgåvorna 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”: (i) får fortsatt transporteras förutsatt att de förbereddes för transport före den 31 december 2025 och uppfyller bestämmelserna i 1.6.6.2.3, om de är tillämpliga, eller (ii) får fortsatt användas förutsatt att alla följande villkor är uppfyllda: - tillämpliga bestämmelser i 1.7.3 är uppfyllda, - aktivitetsgränserna och klassificeringskriterierna i 2.2.7 är uppfyllda, - bestämmelserna och kontrollerna för transport i delarna 1, 3, 4, 5 och 7 är uppfyllda, och - förpackningen inte har tillverkats eller ändrats efter den 31 december 2025.

1.6.6.2 Kollikonstruktioner som godkänts enligt bestämmelserna i utgåvorna 1985, 1985

(i ändrad version 1990) 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005,

2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive

Material”

1.6.6.2.1 Kollin för vilka det krävs konstruktionsgodkännande av behörig myndighet ska uppfylla alla tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S förutom att:

(a) Förpackningar som tillverkats i enlighet med en kollikonstruktion godkänd av behörig myndighet enligt bestämmelserna i utgåvorna 1985 eller 1985 (i ändrad version 1990) av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, får fortsatt användas förutsatt att alla följande villkor är uppfyllda:

(i) kollikonstruktionen har erhållit multilateralt godkännande,

(ii) tillämpliga bestämmelser i 1.7.3 är uppfyllda,

(iii) aktivitetsgränserna och klassificeringskriterierna i 2.2.7 är uppfyllda, och

(iv) bestämmelserna och kontrollerna för transport i delarna 1, 3, 4, 5 och 7 är uppfyllda.

(v) (Tills vidare blank.)

(b) Förpackningar som tillverkats i enlighet med en kollikonstruktion godkänd av behörig myndighet enligt bestämmelserna i utgåvorna 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, får fortsatt användas förutsatt att alla följande villkor är uppfyllda:

(i) kollikonstruktionen har erhållit multilateralt godkännande efter den 31 december 2025,

(ii) tillämpliga bestämmelser i 1.7.3 är uppfyllda,

(iii) aktivitetsgränserna och materialrestriktioner i 2.2.7 är uppfyllda, och

(iv) bestämmelserna och kontrollerna för transport i delarna 1, 3, 4, 5 och 7 är uppfyllda.

1.6.6.2.2 Ingen nytillverkning får påbörjas av förpackningar som tillverkats enligt en kollikonstruktion som uppfyller bestämmelserna i utgåvorna 1985 och 1985 (i ändrad version 1990) av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”.

1.6.6.2.3 Ingen nytillverkning av förpackningar som tillverkats enligt en kollikonstruktion som uppfyller bestämmelserna i utgåvorna 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material” får påbörjas efter den 31 december 2028.

1.6.6.3 Kollin som undantas från bestämmelserna för fissila ämnen enligt 2011 och 2013

års utgåvor av RID/RID-S (utgåva 2009 av IAEA ”Regulations for the Safe

Transport of Radioactive Material”)

Kollin som innehåller fissila ämnen som är klassificerade som ”undantaget fissilt” enligt 2.2.7.2.3.5 (a) (i) eller (iii) enligt 2011 och 2013 års utgåvor av RID/RID-S

(paragraferna 417 (a) (i) eller (iii) i utgåva 2009 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”) och som har förberetts för transport före den 31 december 2014, får fortsätta att transporteras och får fortsätta att klassificeras som ”ej fissilt” eller ”undantaget fissilt” förutom att de viktbegränsningar per sändning som anges i tabell 2.2.7.2.3.5 i dessa utgåvor ska tillämpas på vagnen. Sändningen ska transporteras som komplett last.

1.6.6.4 Radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet, godkända enligt utgåvorna 1985

eller 1985 (i ändrad version 1990), 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version

2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of

Radioactive Material”

Radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet som tillverkats enligt en konstruktion som har fått unilateralt godkännande av behörig myndighet enligt utgåvorna 1985, 1985 (i ändrad version 1990), 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, får fortsatt användas under förutsättning att det föreskrivna ledningssystemet enligt 1.7.3 uppfylls. Ingen nytillverkning får ske av radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet som tillverkats enligt en konstruktion som har fått unilateralt godkännande av behörig myndighet enligt utgåvorna 1985 eller 1985 (i ändrad version 1990) av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”. Ingen nytillverkning av radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet som tillverkats enligt en konstruktion som har fått unilateralt godkännande av behörig myndighet enligt utgåvorna 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material” får påbörjas efter den 31 december 2025.

Kapitel 1.7

Allmänna bestämmelser för radioaktiva ämnen

1.7.1 Giltighetsområde och tillämpning

Anm 1 I händelse av en radiologisk nödsituation under transport av radioaktiva ämnen, ska bestämmelser fastställda av berörda nationella och/eller internationella organisationer iakttas för att skydda människor, egendom och miljö. Detta innefattar förberedelser för beredskap och nödåtgärder fastställda i enlighet med nationella och/eller internationella krav och på ett konsekvent och koordinerat sätt till den nationella och/eller internationella beredskapen.

Anm 2 Förberedelserna för beredskap och nödåtgärder ska vara baserade på ett anpassat tillvägagångssätt och beakta de identifierade farorna och deras potentiella konsekvenser tillsammans med uppkomsten av andra farliga ämnen som kan bildas i en reaktion mellan innehållet i en sändning och omgivningen i händelse av en radiologisk nödsituation. Vägledning för fastställande av sådana förberedelser anges i ”Preparedness and Response for a Nuclear or Radiological Emergency”, IAEA Safety Standards Series No. GSR Part 7, IAEA, Wien (2015), “Criteria for Use in Preparedness and Response for a Nuclear or Radiological Emergency”, IAEA Safety Standards Series No. GSG-2, IAEA, Wien (2011), “Arrangements for Preparedness for a Nuclear or Radiological Emergency”, IAEA Safety Standards Series No. GS-G-2.1, IAEA, Wien (2007), och “Arrangements for the Termination of a Nuclear or Radiological Emergency”, IAEA Safety Standards Series No. GSG-11, IAEA, Wien (2018).

1.7.1.1 RID/RID-S fastställer säkerhetsstandarder, som möjliggör tillräcklig kontroll av faror från strålning, kriticitet och värme för människor, egendom och miljö, i den mån dessa har samband med transport av radioaktiva ämnen. RID/RID-S är baserad på den 18:e utgåvan av IAEA:s “Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”. Rådgivande text finns i ”Advisory Material for the IAEA Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material (utgåva 2018)”, IAEA Safety Standards Series No. SSG-26 (Rev.1), IAEA, Wien (2019).

1.7.1.2 Syftet för RID/RID-S är att fastställa bestämmelser som ska vara uppfyllda för att garantera säkerheten och skydda människor, egendom och miljö mot skadlig påverkan av joniserande strålning under transport av radioaktiva ämnen. Detta skydd uppnås genom krav på:

(a) inneslutning av det radioaktiva innehållet,

(b) kontroll av yttre dosrater,

(d) att skador orsakade av värme motverkas.

Dessa krav uppnås för det första genom tillämpning av ett anpassat tillvägagångssätt för att begränsa innehållet i kollin och vagnar och för att ställa upp standarder, som tillämpas för aktuella kollikonstruktioner beroende på faran med det radioaktiva innehållet. För det andra uppnås de genom att villkor ställs på konstruktion och

användning av kollin och på underhåll av förpackningar, inklusive hänsyn till slag av radioaktivt innehåll. För det tredje uppnås de genom att kräva administrativ kontroll vilket, i tillämpliga fall, inkluderar godkännande av behörig myndighet. Slutligen tillhandahålls ytterligare skydd genom planering och förberedelser för nödåtgärder för att skydda människor, egendom och miljö.

1.7.1.3 RID/RID-S gäller för transport av radioaktiva ämnen på järnväg, inklusive sådan transport som är förknippad med användningen av radioaktiva ämnen. Villkor för transport innefattar alla aktiviteter och åtgärder som har samband med förflyttning av radioaktiva ämnen och omfattas av densamma. Det innefattar såväl konstruktion, tillverkning, underhåll och reparation av förpackningar som förberedelse, avsändning, lastning, transport med transportbetingat mellanuppehåll, lossning och ankomst till den slutliga bestämmelseorten av last med radioaktiva ämnen och kollin. För funktionskriterierna i RID/RID-S tillämpas en stegvis ansats karakteriserad av tre nivåer:

(a) rutinmässiga transportförhållanden (fria från tillbud),

(b) normala transportförhållanden (tillbud),

1.7.1.4 Bestämmelserna i RID/RID-S gäller inte för följande:

(a) Radioaktiva ämnen som är en integrerad beståndsdel av transportmedlet.

(b) Radioaktiva ämnen som transporteras inom anläggningar där lämpliga säkerhetsbestämmelser är i kraft och där transporten inte sker på väg eller järnväg.

(c) Radioaktiva ämnen som implanterats eller inkorporerats i personer eller levande djur för diagnostiska eller terapeutiska ändamål.

(d) Radioaktiva ämnen i eller på en person som ska transporteras för medicinsk behandling på grund av att personen oavsiktligt eller avsiktligt fått i sig radioaktiva ämnen eller blivit kontaminerad.

(e) Radioaktiva ämnen ingående i konsumentartiklar med föreskriftsenligt godkännande och som saluförts till den slutliga användaren.

(f) I naturen förekommande ämnen och malmer som innehåller naturligt förekommande radionuklider (vilka kan ha bearbetats) under förutsättning att ämnets aktivitetskoncentration inte överstiger 10 gånger de värden som anges i tabell 2.2.7.2.2.1 eller beräknats enligt 2.2.7.2.2.2 (a) och 2.2.7.2.2.3 - 2.2.7.2.2.6 För i naturen förekommande ämnen och malmer som innehåller naturligt förekommande radionuklider som inte befinner sig i sekulär jämvikt ska beräkningen av aktivitetskoncentrationen utföras enligt 2.2.7.2.2.4.

(g) Icke-radioaktiva fasta föremål, med förekomst av radioaktiva ämnen på någon yta i mängder som inte överstiger det gränsvärde som framgår av definitionen för kontamination i 2.2.7.1.2.

1.7.1.5 Särskilda bestämmelser för transport av undantagna kollin

1.7.1.5.1 Undantagna kollin som kan innehålla radioaktiva ämnen i begränsad mängd, instrument, tillverkade föremål eller tömda förpackningar enligt 2.2.7.2.4.1 omfattas endast av följande bestämmelser i del 5 till och med del 7:

(a) tillämpliga bestämmelser i 5.1.2.1, 5.1.3.2, 5.1.5.2.2, 5.1.5.2.3, 5.1.5.4, 5.2.1.10, 5.4.1.2.5.1 (f) (i) och (ii), 5.4.1.2.5.1 (i), 7.5.11 CW33 (3.1), (4.3), (5.1) – (5.4) och (6), och

(b) bestämmelserna för undantagna kollin i 6.4.4,

utom när det radioaktiva ämnet har andra farliga egenskaper och ska klassificeras i en annan klass än klass 7 i enlighet med kapitel 3.3, särbestämmelse 290 eller 369, där bestämmelserna som räknas upp i (a) och (b) ovan endast gäller när de är tillämpliga och i tillägg till de bestämmelser som gäller för den andra klassen.

1.7.1.5.2 Undantagna kollin omfattas av tillämpliga bestämmelser i alla andra delar av RID/RID-S.

1.7.2 Strålskyddsprogram

1.7.2.1 Transport av radioaktiva ämnen ska omfattas av ett systematiskt upplagt strålskyddsprogram med målet att säkerhetsställa ett tillräckligt beaktande av strålskyddsåtgärder.

1.7.2.2 Persondoser ska ligga under tillämpliga dosgränser. Skydd och säkerhet ska optimeras så att storleken på dos till individer, antalet exponerade personer samt sannolikheten att förorsaka exponering hålls så låg som rimligt möjligt, med hänsyn tagen till ekonomiska och sociala faktorer, och med begränsningen att exponeringen av enskilda personer ska vara föremål för dosrestriktioner. En strukturerad och systematisk metodik ska väljas, varvid hänsyn ska tas till samspelet mellan transporten och andra verksamheter.

1.7.2.3 Slag och omfattning av åtgärder som inkluderas i strålskyddsprogrammet ska stå i relation till storleken av och sannolikheten för strålningsexponering. Programmet ska innefatta bestämmelserna i 1.7.2.2, 1.7.2.4, 1.7.2.5 och 7.5.11 särbestämmelse CW33 (1.1). Dokumentation av strålskyddsprogrammet ska på begäran stå till respektive behörig myndighets förfogande för granskning.

1.7.2.4 För yrkesmässig exponering som härrör från verksamhet med transport, där det uppskattas att den effektiva dosen antingen:

(a) sannolikt ligger mellan 1 och 6 mSv per år, ska ett program genomföras för bestämning av doser genom dosövervakning av arbetsplatsen eller individuell dosövervakning, eller

(b) sannolikt kan överstiga 6 mSv per år, ska en individuell dosövervakning genomföras.

När dosövervakning av arbetsplatsen eller individuell dosövervakning genomförs så ska tillämplig registrering ske.

Anm För yrkesmässig exponering som härrör från transportverksamhet där det kan anses som osannolikt att den effektiva dosen kan komma att överstiga 1 mSv

per år, behövs varken särskilda arbetsrutiner, noggrann övervakning, dosbedömningsprogram eller uppföljning på individnivå.

1.7.2.5 Personal (se särbestämmelse CW33, Anm 3, i 7.5.11) ska vara ändamålsenligt utbildade i strålskydd inkluderande de försiktighetsåtgärder som ska iakttas för att begränsa deras yrkesmässiga exponering och exponeringen av andra människor som kan bli berörda på grund av deras verksamhet.

1.7.3 Ledningssystem

Ett ledningssystem som baseras på internationella, nationella eller andra standarder som är godtagbara av behörig myndighet, ska fastställas och genomföras för alla verksamheter inom tillämpningsområdet för RID/RID-S, vilka beskrivs i 1.7.1.3, för att säkerställa att tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S följs. Intyg om att konstruktionsspecifikationerna är fullständigt uppfyllda ska ställas till behörig myndighets förfogande. Tillverkaren, avsändaren eller användaren ska vara beredd:

(a) att bereda möjlighet för inspektion under tillverkning och användning, och

(b) att visa för behörig myndighet att bestämmelserna i RID/RID-S är uppfyllda.

Där godkännande från behörig myndighet krävs, ska ett sådant godkännande beakta och vara villkorat på ett sätt som är betingat av tillräckligheten hos ledningssystemet.

1.7.4 Särskild överenskommelse

1.7.4.1 Med särskild överenskommelse avses de bestämmelser, godkända av behörig myndighet, enligt vilka sändningar som inte uppfyller alla krav som gäller för radioaktiva ämnen i RID/RID-S får transporteras.

Anm Särskild överenskommelse räknas inte som temporär avvikelse enligt 1.5.1.

1.7.4.2 Sändningar där överensstämmelse med någon bestämmelse för radioaktiva ämnen inte är möjlig, får endast transporteras enligt särskild överenskommelse. Förutsatt att behörig myndighet är övertygad om att överensstämmelse med bestämmelserna för radioaktiva ämnen inte är möjlig, och att fastlagd säkerhetsstandard som krävs av RID/RID-S har verifierats på andra sätt än enligt bestämmelserna i RID/RID-S, så kan behörig myndighet medge transport enligt särskild överenskommelse för en enskild sändning eller för en planerad serie av flera sändningar. Den totalt uppnådda säkerhetsnivån vid transport ska vara minst likvärdig med den som erhålls vid uppfyllande av alla tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S. För internationella sändningar av detta slag krävs multilateralt godkännande.

1.7.5 Radioaktiva ämnen med andra farliga egenskaper

Vid dokumentation, förpackning, etikettering, märkning, märkning med storetiketter, stuvning, lastseparering och transport ska utöver de radioaktiva och fissila egenskaperna hänsyn tas till andra farliga egenskaper hos kollits innehåll, såsom explosivitet, brandfarlighet, benägenhet till självantändning, kemisk giftighet och frätande verkan, så att alla tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S uppfylls.

1.7.6 Överskridna gränsvärden

1.7.6.1 Vid överskridande av något gränsvärde i RID/RID-S för dosrat eller kontamination

(a) ska, utifrån vad som är tillämpligt, avsändaren, transportören, mottagaren och andra aktörer involverade i transporten och som kan ha påverkats, informeras om överskridandet av: (i) transportören, om överskridandet konstateras under transporten, eller (ii) mottagaren, om överskridandet konstateras vid mottagandet, (b) ska beroende på omständigheterna avsändaren, transportören eller mottagaren (i) vidta omedelbara åtgärder för att mildra konsekvenserna av överskridandet, (ii) undersöka överskridandet och dess orsaker, omständigheter och konsekvenser, (iii) vidta lämpliga åtgärder för att eliminera orsakerna och omständigheterna som lett till överskridandet och förhindra återuppträdande av orsaker och omständigheter liknande de som lett till överskridandet, och (iv) meddela behöriga myndigheter om orsakerna till överskridandet och om de korrigerande eller förebyggande åtgärder som vidtagits eller ska vidtas, (c) ska meddelande till avsändaren och till behöriga myndigheter om överskridandet ske så snart som möjligt, och omedelbart, om en situation där bestrålning som kräver nödåtgärder utvecklats eller utvecklar sig.

Kapitel 1.8

Åtgärder för kontroll och annat stöd för att uppfylla

säkerhetsbestämmelserna

1.8.1 Myndighetskontroll av farligt gods

1.8.1.1 Fördragsstaternas behöriga myndigheter får på sitt territorium när som helst kontrollera på ort och ställe om bestämmelserna för transport av farligt gods är uppfyllda, inklusive, enligt 1.10.1.5, bestämmelserna om åtgärder för transportskydd.

Dessa kontroller ska dock genomföras utan fara för personer, egendom och miljö och utan påtaglig störning av järnvägstrafiken.

1.8.1.2 De som är delaktiga vid transport av farligt gods (kapitel 1.4) ska inom ramen för sina skyldigheter direkt ge behörig myndighet, och dem denna utser, de upplysningar som krävs för att genomföra kontroll.

1.8.1.3 Behörig myndighet får också för kontrolländamål göra besiktning i verksamheten hos företag som är delaktiga (kapitel 1.4) vid transport av farligt gods, gå igenom underlag och för provning ta ut prov av det farliga godset eller förpackningarna, i den mån detta inte utgör någon säkerhetsrisk. Delaktiga vid transport av farligt gods (kapitel 1.4) ska hålla vagnar, vagnsdetaljer samt utrustning och tillbehör tillgängliga för kontrolländamål så långt detta är möjligt och rimligt. Behörig myndighet får, såvida det bedöms nödvändigt, utse en person i företaget som medföljer den behöriga myndighetens representant.

1.8.1.4 Konstaterar behörig myndighet att bestämmelserna i RID inte uppfylls, så får den förbjuda sändningen eller avbryta transporten, till dess att de konstaterade bristerna eliminerats, eller vidta andra lämpliga åtgärder. Stoppet kan ske på ort och ställe eller på en av myndigheten av säkerhetsskäl vald annan plats. Sådana åtgärder får inte otillbörligt störa järnvägstrafiken.

1.8.2 Myndighetssamråd

1.8.2.1 Fördragsstater ska assistera varandra vid genomförandet av RID.

1.8.2.2 Om det på en fördragsstats territorium uppstår en säkerhetsrisk, genom svåra eller upprepade regelöverträdelser av ett företag med säte på en annan fördragsstats territorium, så ska dessa överträdelser anmälas till den behöriga myndigheten i den fördragsstat, på vars territorium företaget har sitt säte. Behörig myndighet i den fördragsstat på vars territorium svåra eller upprepade regelöverträdelser har konstaterats får anhålla hos behörig myndighet i den fördragsstat på vars territorium företaget har sitt säte om att gentemot den eller de felande ta till lämpliga åtgärder. Överförande av personanknutna uppgifter är endast tillåtet i den mån detta är nödvändigt för att beivra svåra eller upprepade överträdelser.

1.8.2.3 Den myndighet som fått sådan anhållan meddelar behörig myndighet i den fördragsstat, på vars territorium överträdelserna konstaterats, vilka åtgärder som i förekommande fall vidtagits gentemot företaget.

1.8.3 Säkerhetsrådgivare

*)

1.8.3.1 Alla företag vars verksamhet omfattar avsändning eller transport av farligt gods på järnväg eller med sådan transport sammanhängande förpackning, lastning, fyllning eller lossning ska utse en eller flera säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods, vars uppgift består i att hjälpa till att förebygga de risker för personer, egendom och miljö som uppkommer genom sådan verksamhet.

1.8.3.2 Fördragsstaternas behöriga myndigheter kan besluta att dessa bestämmelser inte gäller företag,

(a) vars verksamhet omfattar transport av farligt gods med transportmedel som tillhör militären eller lyder under militärens ansvar, eller

(b) vars verksamhet omfattar mängder per vagn vilka inte överstiger de angivna gränsvärdena i 1.1.3.6, 1.7.1.4 och kapitel 3.3, 3.4 och 3.5, eller

(c) vars huvud- eller biverksamhet inte består av avsändning, transport eller med sådan relaterad förpackning, fyllning, lastning eller lossning av farligt gods, men som tillfälligt utför inrikes avsändning, transport eller med sådan relaterad förpackning, fyllning, lastning eller lossning av farligt gods, med endast mycket liten fara eller miljörisk.

1.8.3.3 Säkerhetsrådgivarens huvuduppgift är att under företagsledarens ansvar och inom ramen för företagets verksamhet ta fram metoder och rutiner som underlättar genomförandet av verksamheten i enlighet med gällande bestämmelser och på ett ur säkerhetssynpunkt optimalt sätt.

Säkerhetsrådgivarens uppgifter i samband med företagets verksamhet omfattar i synnerhet att:

- se till att bestämmelserna för transport av farligt gods iakttas,

- ge råd till företaget vid aktiviteter i samband med transport av farligt gods,

- upprätta en årsrapport till företagsledningen eller i förekommande fall till en lokal myndighet om företagets verksamhet med avseende på transport av farligt gods. Rapporterna ska arkiveras i fem år och på begäran uppvisas för nationell myndighet.

Därutöver omfattar säkerhetsrådgivarens uppgifter särskilt kontroll av nedanstående rutiner och metoder, med avseende på den berörda verksamheten i företaget:

- metoder som beaktar efterlevnaden av bestämmelserna för identifiering av transporterat farligt gods,

- rutiner i företaget vid anskaffning av transportmedel för att ta hänsyn till särskilda krav som gäller för det farliga gods som transporteras,

- metoder för kontroll av den utrustning som används för transport, vid förpackning, fyllning, lastning eller lossning av farligt gods,

*) Området regleras genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2015:9) om säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods, eller författning som har trätt i dess ställe.

- anpassad utbildning av berörda arbetstagare i företaget, inklusive utbildning om ändringar i bestämmelserna, och registrering av sådan utbildning i personalakten,

- införande av lämpliga omedelbara åtgärder vid eventuella olyckor eller tillbud som kan riskera säkerheten under transport, vid förpackning, fyllning, lastning eller lossning av farligt gods,

- genomförande av undersökningar och om så krävs upprättande av rapporter om olyckor, tillbud eller svåra regelöverträdelser, som konstateras under transport, vid förpackning, fyllning, lastning eller lossning av farligt gods,

- införande av lämpliga åtgärder för att förhindra att nya olycksfall, tillbud eller svåra överträdelser inträffar eller återupprepas,

- hänsyn till lagar och förordningar och särskilda krav för transport av farligt gods vid urval och användning av underleverantörer eller annan tredje part,

- kontroll av huruvida den personal som utför avsändning, transport, förpackning, fyllning, lastning eller lossning av farligt gods har utförliga arbetsbeskrivningar och instruktioner,

- införande av åtgärder för att öka medvetenheten om farorna vid transport, förpackning, fyllning, lastning och lossning av farligt gods,

- införande av åtgärder för att kontrollera att de handlingar och säkerhetsutrustning som krävs medförs i transportmedlet och att de uppfyller gällande bestämmelser,

- införande av åtgärder för att kontrollera att bestämmelserna för förpackning, fyllning, lastning och lossning iakttas,

- förekomst av skyddsplan enligt 1.10.3.2.

1.8.3.4 Säkerhetsrådgivarens funktion kan innehas av företagsledaren, av en person med andra uppgifter i företaget eller av en person som inte tillhör företaget, i den mån vederbörande har faktisk möjlighet att uppfylla säkerhetsrådgivarens uppgifter.

1.8.3.5 Varje berört företag ska på begäran meddela namnet på sin säkerhetsrådgivare till behörig myndighet eller motsvarande av fördragsstaten utsett organ.

1.8.3.6 Säkerhetsrådgivare ska ansvara för att efter ett olycksfall, som sker under en av det aktuella företaget genomförd transport eller under en av företaget utförd förpackning, fyllning, lastning eller lossning, varvid människor, egendom eller miljö kommit till skada, efter inskaffande av alla relevanta uppgifter att en olycksrapport upprättas till företagsledningen eller i förekommande fall till lokal myndighet. Denna olycksfallsrapport ersätter inte företagsledningens rapporter, som ska upprättas enligt andra internationella eller inrikes förordningar.

1.8.3.7 Säkerhetsrådgivare ska inneha ett giltigt intyg för transport på järnväg. Intyget utfärdas av behörig myndighet eller av fördragsstaten för ändamålet utsett organ.

1.8.3.8 För att få intyget ska den sökande genomgå utbildning, som bestyrks genom examination godkänd av behörig myndighet i fördragsstaten.

1.8.3.9 Genom utbildning ska kandidaten främst få tillräcklig kännedom om riskerna med transport förpackning, fyllning, lastning eller lossning av farligt gods, tillämpliga

lagar, förordningar och bestämmelser samt tillräcklig kännedom om de i 1.8.3.3 beskrivna uppgifterna. 1.8.3.10 Examinationen genomförs av behörig myndighet eller ett av denna utsett examinationsorgan. Examinationsorganet får inte vara utbildningsorganisatör. Utnämning av examinationsorgan sker i skriftlig form. Detta tillstånd kan vara tidsbegränsat och ska baseras på följande kriterier: - examinationsorganets kompetens, - specifikation av de av examinationsorganet föreslagna examinationsmetoderna, inklusive, om nödvändigt, infrastruktur och organisation av elektroniska utbildningar i enlighet med 1.8.3.12.5, om sådan genomförs, - åtgärder för att säkerställa examinationens objektivitet, - examinationsorganets oberoende gentemot alla fysiska eller juridiska personer som anlitar säkerhetsrådgivare. 1.8.3.11 Syftet med examinationen är att verifiera att kandidaten besitter en tillräcklig kunskapsnivå för att uppfylla en säkerhetsrådgivares uppgifter enligt 1.8.3.3 och därigenom få det i 1.8.3.7 beskrivna intyget. Examinationen ska omfatta minst följande sakområden: (a) kännedom om konsekvenser av olyckor i samband med transport av farligt gods och kännedom om de viktigaste olycksorsakerna, (b) bestämmelser i nationell lagstiftning samt i internationella överenskommelser som i synnerhet berör följande områden: - klassificering av farligt gods (metoder för klassificering av lösningar och blandningar, struktur hos ämnesförteckningen, klasser av farligt gods och klassificeringskriterierna, egenskaper hos transporterade farliga ämnen och föremål, fysikaliska och kemiska samt toxikologiska egenskaper), - allmänna bestämmelser för förpackningar och bestämmelser för tankar (slag, kodning, märkning, tillverkning, första och återkommande kontroll), - märkning och etikettering, applicering av storetiketter och märkning med orangefärgade skyltar (märkning och etikettering av kollin samt applicering och avlägsnande av storetiketter och orangefärgade skyltar), - obligatoriska uppgifter i godsdeklarationen, - försändningssätt och försändningsvillkor (komplett last, transport i bulk, transport i IBC-behållare, transport i containrar, transport i tankar), - transport av passagerare, - förbud och försiktighetsåtgärder vid samlastning, - separation av gods, - begränsning av transporterad mängd och undantagna mängder,

- hantering och säkring av last (förpackning, fyllning – fyllnadsgrad eller fyllningsförhållande utifrån vad som är tillämpligt, lastning och lossning, stuvning och separation), - rengöring respektive avgasning före förpackning, fyllning, lastning och efter lossning - utbildning av trafikpersonal och fordonsbesättning, - handlingar som ska medföras (godsdeklarationer, skriftliga instruktioner, kopior av eventuella undantag eller avvikelser, övriga handlingar), - skriftliga instruktioner (verkställande av instruktionerna och skyddsutrustning för fordonsbesättningen), - utsläpp av miljöskadliga ämnen vid drift eller olycksfall, - bestämmelser för transportutrustning.

1.8.3.12 Examination

1.8.3.12.1 Examinationen ska bestå av ett skriftligt prov som kan kompletteras med ett muntligt prov. 1.8.3.12.2 Den behöriga myndigheten eller ett examinationsorgan som utsetts av den behöriga myndigheten ska övervaka varje examination. Fusk ska förhindras så långt det är möjligt. Kandidatens identitet ska säkerställas. Användningen av andra dokument än internationella eller nationella bestämmelser i det skriftliga provet är inte tillåtet. Alla handlingar från examinationen ska registreras och bevaras som utskrift eller elektroniskt som en fil. 1.8.3.12.3 Elektroniska media får användas endast om de tillhandahålls av examinationsorganet. Kandidaten får under inga omständigheter lägga till information till tillhandahållen elektronisk media, utan kandidaten får endast svara på de ställda frågorna i provet. 1.8.3.12.4 Det skriftliga provet ska bestå av två delar: (a) Kandidaterna ska få ett frågeformulär. Det ska bestå av minst 20 öppna frågor vilka omfattar åtminstone de ämnesområden som framgår av de i 1.8.3.11 nämnda sakområdena. Flervalsfrågor är dock också möjliga. I detta fall motsvarar två flervalsfrågor en öppen fråga. Inom dessa områden ska följande ägnas särskild uppmärksamhet: - allmänna förebyggande- och säkerhetsåtgärder, - klassificering av farligt gods, - allmänna bestämmelser för förpackningar, tankar, tankcontainrar, cisternvagnar osv., - märkning med varningsmärken, etiketter och storetiketter, - uppgifter i godsdeklarationen,

- hantering och säkring av lasten, - utbildning av trafikpersonal respektive besättning, - handlingar och godsdeklarationer som ska medföras, - skriftliga instruktioner - bestämmelser för transportutrustning. (b) Kandidaterna ska bearbeta en fallstudie över en av de i 1.8.3.3 beskrivna uppgifterna för säkerhetsrådgivare för att visa sin förmåga att utföra en säkerhetsrådgivares uppgifter. 1.8.3.12.5 Skriftlig examination får utföras, helt eller delvis, elektroniskt där svaren registreras och utvärderas med hjälp av elektronisk databehandling (EDP), under förutsättning att följande villkor är uppfyllda: (a) hårdvaran och mjukvaran ska vara kontrollerad och godkänd av behörig myndighet eller av ett examinationsorgan som utsetts av behörig myndighet, (b) lämplig teknisk funktion ska vara säkerställd. Rutiner om och hur examinationen kan fortsätta vid ett fel på den elektroniska utrustningen eller programvaran ska finnas. Inga hjälpmedel får finnas tillgängliga på den elektroniska svarsutrustningen (t.ex. elektronisk sökfunktion) och den utrustning som tillhandhålls enligt 1.8.3.12.3 får inte göra det möjligt för kandidater att kommunicera med någon annan enhet under examinationen, (c) slutresultatet för varje kandidat ska registreras/loggas. Bedömningen av resultaten ska vara transparent. 1.8.3.13 Fördragsstaterna kan besluta att kandidater som ska arbeta för företag, som har specialiserat sig på transport av vissa slags farligt gods, endast examineras på de områden som berör deras verksamhet. Vid dessa godsslag handlar det om gods i - klass 1 - klass 2 - klass 7 - klass 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 5.2, 6.1, 6.2, 8 och 9 - UN 1202, 1203, 1223, 3475 och flygbränsle klassificerat som UN 1268 eller 1863 I intyget enligt 1.8.3.7 ska tydligt anges att det är giltigt endast för de i detta stycke nämnda slagen av farligt gods, för vilka säkerhetsrådgivaren har examinerats under de i 1.8.3.12 angivna betingelserna. 1.8.3.14 Behörig myndighet eller examinationsorganet ska allt eftersom sammanställa en förteckning över de frågor som används i examinationen. 1.8.3.15 Intyget enligt 1.8.3.7 ska utfärdas i enlighet med förlagan i 1.8.3.18 och accepteras av alla fördragsstater.

med avseende på tillämpliga bestämmelser i RID, samt adresser dit respektive ansökningar ska ställas. OTIF:s sekretariat ska sammanställa en lista ur den erhållna informationen och hålla den uppdaterad. Det ska skicka ut listan och ändringar av den till fördragsstaterna.

1.8.5 Rapportering av olyckor och tillbud med farligt gods

1.8.5.1 Om det vid lastning, fyllning, transport eller lossning av farligt gods på en fördragsstats område inträffar en allvarlig olycka eller tillbud, är respektive lastare, fyllare, transportör, lossare, mottagare eller i förekommande fall infrastrukturförvaltare skyldiga att se till att en rapport enligt den föreskrivna förlagan i 1.8.5.4 sänds till behörig myndighet hos fördragsstaten i fråga senast en månad efter det inträffade. 1.8.5.2 Fördragsstaten i fråga ska om så krävs vidarebefordra en rapport till OTIF:s sekretariat för information till andra fördragsstater. 1.8.5.3 En olycka eller tillbud är rapporteringspliktig enligt 1.8.5.1 då farligt gods släppts ut, då det funnits omedelbar fara för utsläpp, en person-, egendoms- eller miljöskada har inträffat eller då myndigheter har varit delaktiga och ett eller flera av följande kriterier är uppfyllda: Med personskada avses en händelse vid vilken dödsfall eller en skada står i direkt samband med det transporterade farliga godset och där skadan leder till (a) intensivvård, (b) en sjukhusvistelse på minst ett dygn eller (c) oförmåga att arbeta under minst tre sammanhängande dagar. Med utsläpp avses en händelse då farligt gods kommit ut med minst (a) 50 kg eller liter i transportkategori 0 eller 1, (b) 333 kg eller liter i transportkategori 2, eller (c) 1000 kg eller liter i transportkategori 3 eller 4. Kriteriet för utsläpp är också uppfyllt om det funnits direkt fara för utsläpp i ovannämnda mängder. I regel gäller detta när inneslutningen på grund av skador inte längre är lämplig för den efterföljande transporten eller av andra skäl inte är tillräcklig säker (t.ex. då en tank eller container deformerats, vält eller varit utsatt för brand i dess nära omgivning). Om farligt gods i klass 6.2 är inblandat gäller rapporteringsplikten utan mängdbegränsning. Om radioaktiva ämnen är inblandat i en olycka eller tillbud gäller följande kriterier för utsläppet: (a) varje läckage av radioaktiva ämnen ur kollin,

(b) exponering som leder till att gränsvärdena i normerna till skydd för arbetstagare och allmänhet mot joniserande strålning överskrids (”Radiation Protection and Safety of Radiation Sources: International Basic Safety Standards”, IAEA Safety Standards Series No. GSR Part 3, IAEA, Wien (2014)), eller

(c) då det finns skäl anta att det inträffat en betydande försämring av kollits säkerhetsfunktioner (inneslutning, skärmning, värmeskydd eller kriticitet), som kan ha medfört att kollit blivit olämpligt för fortsatt transport utan ytterligare säkerhetsåtgärder.

Anm Se bestämmelser för obeställbara sändningar i 7.5.11, särbestämmelse CW 33 (6).

Med egendoms- eller miljöskada avses ett utsläpp av farligt gods, oavsett mängd, då en uppskattad skadekostnad överstiger 50 000 Euro. Skador på direkt inblandade transportmedel med farligt gods och på trafikslagets infrastruktur ska inte ingå i denna beräkning. Med delaktighet av myndighet menas en händelse med farligt gods när en myndighet eller räddningstjänst deltagit och det medfört utrymning av personer eller avspärrning av allmänna transportleder (väg/järnväg) under minst tre timmar på grund av farorna med det farliga godset.

Om nödvändigt kan behörig myndighet kräva ytterligare information om en rapporteringspliktig olycka eller tillbud.

1.8.5.4 Förlaga för rapport över olyckor och tillbud vid transport av farligt gods

Rapport över olyckor och tillbud vid transport av farligt gods enligt avsnitt 1.8.5

i RID/ADR

(Denna förstasida avlägsnas av behörig myndighet innan rapporten lämnas vidare)

6. Inblandat farligt gods

UN- Klass Förpack- Uppskattad Slag av Material i Typ av skada på nummer nings- mängd utläckt inneslutning inneslutningen inneslutningen 1) 3) 4) grupp produkt (kg eller l) 2)

1) För farligt gods som omfattas av en samlingsbenämning, 2) För radioaktiva ämnen i klass 7 ska värdena enligt för vilken särbestämmelse 274 gäller, ska dessutom den kriterierna i 1.8.5.3 anges. tekniska benämningen anges. 3) Ange tillämpligt nummer: 4) Ange tillämpligt nummer: 1 Förpackning 10 Batterifordon 1 Läckage 2 IBC-behållare 11 Vagn med avmonterbara 2 Brand 3 Storförpackning tankar 3 Explosion 4 Småcontainer 12 Växeltank 4 Konstruktionsskada 5 Vagn 13 Storcontainer 6 Fordon 14 Tankcontainer 7 Cisternvagn 15 MEG-container 8 Tankfordon 16 UN-tank 9 Batterivagn 17 MEMU 18 Extra stor tankcontainer

7. Händelsens orsak (om den är entydigt känd)

 Tekniska brister  Lastsäkring  Driftproblem (järnvägsdrift)

8. Konsekvenser av händelsen

Personskador i samband med aktuellt farligt gods:  Döda (antal: .. )  Skadade (antal: .. )

Utsläpp:  Ja  Nej  Omedelbar fara för utsläpp

Egendoms-/miljöskador:  Uppskattat skadeomfång < 50 000 Euro  Uppskattat skadeomfång > 50 000 Euro

Delaktighet av myndighet:  Ja   utrymning av personer under minst tre timmar, föranledd av det farliga godset  avspärrning av allmänna transportleder under minst tre timmar, föranledd av det farliga godset

 Nej

Om nödvändigt kan behörig myndighet kräva ytterligare information i saken.

1.8.6 Administrativ styrning av de verksamheter som beskrivs i 1.8.7 och 1.8.8

Anm 1 I detta avsnitt har nedanstående begrepp följande betydelse:

- ”godkänt kontrollorgan” är ett kontrollorgan som har godkänts av behörig myndighet att utföra olika typer av verksamheter enligt 1.8.6.1, och

- ”erkänt kontrollorgan” är ett kontrollorgan som har godkänts av en annan behörig myndighet.

Anm 2 Ett kontrollorgan kan förordnas av behörig myndighet att agera som behörig myndighet (se definitionen för behörig myndighet i 1.2.1).

1.8.6.1 Allmänna bestämmelser

Behörig myndighet i en fördragsstat till RID får godkänna kontrollorgan att utföra följande verksamheter: bedömning av överensstämmelse, återkommande kontroll, mellanliggande kontroll, revisionskontroll, verifiering av idrifttagande samt godkännande och övervakning av den interna kontrolltjänst som är tillämplig i kapitel 6.2 och 6.8.

1.8.6.2 Behörig myndighets skyldigheter

1.8.6.2.1 När behörig myndighet godkänner ett kontrollorgan att utföra den verksamhet som anges i 1.8.6.1, ska ackrediteringen av kontrollorganet utföras enligt bestämmelserna för typ A i EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3).

När behörig myndighet godkänner ett kontrollorgan att utföra återkommande kontroll på tryckkärl enligt kapitel 6.2, ska ackrediteringen av kontrollorganet utföras enligt bestämmelserna för typ A eller typ B i EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3).

Ackrediteringen ska omfatta all verksamhet som ingår i godkännandet.

När behörig myndighet själv utför kontrollorganets uppgifter, ska den behöriga myndigheten uppfylla bestämmelserna i 1.8.6.3. När behörig myndighet däremot har utsett ett kontrollorgan för att agera som den behöriga myndigheten, ska det utpekade organet vara ackrediterat enligt standard EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3) typ A.

1.8.6.2.2 Godkännande av kontrollorgan

1.8.6.2.2.1 Kontrollorgan av typ A ska godkännas enligt nationell lagstiftning och utgöra en juridisk person i den fördragsstat till RID där ansökan om godkännande gjordes.

Kontrollorgan av typ B ska godkännas enligt nationell lagstiftning och utgöra en del av en juridisk person som tillhandahåller gas i den fördragsstat till RID där ansökan om godkännande gjordes.

1.8.6.2.2.2 Den behöriga myndigheten ska säkerställa att kontrollorganet fortlöpande uppfyller villkoren för sitt godkännande, och ska dra tillbaka godkännandet om villkoren inte är uppfyllda. Om däremot ackrediteringen tillfälligt återkallas är godkännandet endast återkallat under den tid som ackrediteringen är återkallad.

100

1.8.6.2.2.3 Ett kontrollorgan som startar en ny verksamhet kan godkännas temporärt. Innan ett sådant godkännande ska behörig myndighet säkerställa att kontrollorganet uppfyller bestämmelserna i 1.8.6.3.1. För att få fortsätta med den nya verksamheten ska kontrollorganet ackrediteras enligt EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3) under sitt första verksamhetsår.

1.8.6.2.3 Övervakning av kontrollorgan

1.8.6.2.3.1 På samtliga ställen där kontrollorgan utövar verksamhet, ska den behöriga myndighet som godkände kontrollorganet säkerställa övervakning av dennes verksamhet, vilket inkluderar övervakning på plats. Den behöriga myndigheten ska dra in eller begränsa omfattningen av det utfärdade godkännandet om det godkända kontrollorganets verksamhet inte längre överensstämmer med det utfärdade godkännandet eller kraven i 1.8.6.3.1, eller om inte de förfaranden som är angivna i bestämmelserna i RID/RID-S följs.

Anm Kontrollorganets övervakning av underentreprenörer som nämns i 1.8.6.3.3 ska också ingå i övervakningen av kontrollorganet.

1.8.6.2.3.2 Om godkännandet av kontrollorganet dragits in eller begränsats eller om kontrollorganet har lagt ner sin verksamhet, ska behörig myndighet vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att handlingar antigen behandlas av ett annat kontrollorgan eller förblir åtkomliga.

1.8.6.2.4 Informationsskyldighet

1.8.6.2.4.1 Fördragsstater till RID ska publicera sina nationella förfaranden för bedömning, utpekande och övervakning av kontrollorgan, samt om förändringar i denna information.

1.8.6.2.4.2 Behörig myndighet i fördragsstat till RID ska publicera en uppdaterad lista över samtliga kontrollorgan som denne har godkänt, inklusive kontrollorgan som godkänts temporärt som beskrivet i 1.8.6.2.2.3. Denna lista ska innehålla minst följande information:

(a) kontrollorganets namn samt adress(er) till dennes kontor,

(b) omfattningen av den verksamhet som ingår i kontrollorganets godkännande,

(c) bekräftelse på att kontrollorganet är ackrediterat enligt EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3) av det nationella ackrediteringsorganet och att ackrediteringen täcker omfattningen av den verksamhet som ingår i kontrollorganets godkännande,

(d) kontrollorganets märke eller stämpel, som specificeras i kapitel 6.2 och 6.8, och märket för samtliga interna kontrolltjänster som godtagits av kontrollorganet.

En referens till denna lista ska finnas på OTIF:s hemsida.

1.8.6.2.4.3 Ett kontrollorgan som har godkänts av en behörig myndighet kan erkännas av en annan behörig myndighet.

Om en behörig myndighet vill anlita ett kontrollorgan som redan är godkänt av en annan behörig myndighet för att utföra verksamhet som relaterar till bedömning av överensstämmelse och kontroll i dennes ställe, ska den behöriga myndigheten lägga

101

till detta kontrollorgan, omfattningen av den verksamhet för vilken den erkänts samt vilken behörig myndighet som har godkänt kontrollorganet i den lista som nämns i 1.8.6.2.4.2. Denna information ska lämnas till OTIF:s sekretariat. Om godkännandet dras tillbaka eller tillfälligt dras in så är erkännandet inte längre giltigt. Anm I detta sammanhang ska avtal om ömsesidigt erkännande mellan fördragsstater till RID respekteras.

1.8.6.3 Kontrollorganens skyldigheter

1.8.6.3.1 Allmänna bestämmelser Kontrollorganet ska: (a) ha en organisationsstruktur med lämplig personal som har tillräcklig utbildning, kompetens och erfarenhet för att kunna utföra sina tekniska uppgifter på ett tillfredsställande sätt, (b) ha tillgång till ändamålsenlig och lämplig anläggning och utrustning, (c) arbeta oberoende och vara fri från påverkan som kan förhindra detta, (d) säkerställa affärsmässig sekretess beträffande företagsmässigt och äganderättsligt skyddad verksamhet hos tillverkare och andra organ, (e) upprätthålla en tydlig gräns mellan den egentliga funktionen som kontrollorgan och sådana uppgifter som inte relaterar till den verksamheten, (f) tillämpa ett dokumenterat kvalitetssystem motsvarande det i EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3), (g) säkerställa att de tester och kontroller som specificeras i tillämpliga standarder och i RID/RID-S utförs, (h) upprätthålla ett effektivt och ändamålsenligt rapporterings- och redovisningssystem i enlighet med 1.8.7 och 1.8.8, (i) vara fri från affärsmässiga eller ekonomiska påtryckningar och personal ska inte ges ersättning utifrån antalet genomförda kontroller eller resultaten från dessa, (j) inneha en ansvarsförsäkring som täcker de risker som finns i den verksamhet som bedrivs, Anm Detta är inte nödvändigt om fördragsstaten till RID påtar sig ansvaret i enlighet med nationell lagstiftning. (k) ha personer som är ansvariga för att genomföra kontrollerna som: (i) inte är direkt involverade i konstruktion, tillverkning, leverans, installation, inköp, ägandeskap, användning eller underhåll av den produkt (tryckkärl, tank, batterivagn eller MEG-container) som ska kontrolleras, (ii) har erhållit utbildning inom all den verksamhet för vilken kontrollorganet har godkänts,

102

(iii) har relevanta kunskaper, tekniska färdigheter och förståelse för gällande bestämmelser, gällande standarder och för tillämpliga bestämmelser i del 4 och 6,

(iv) har förmågan att upprätta certifikat, dokumentation och rapporter som visar att bedömningar har utförts,

(v) har tystnadsplikt vad gäller information som erhållits i samband med utfört arbete eller genom nationell bestämmelse som ger tillgång till sådan, utom gentemot behöriga myndigheter i den fördragsstat till RID där verksamheten utförs. På förfrågan från andra kontrollorgan får information delas i den mån det är nödvändigt för att kontroll och provning ska kunna genomföras.

Bestämmelserna ovan anses vara uppfyllda när ackreditering är genomförd enligt standard EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3).

1.8.6.3.2 Operativa skyldigheter

1.8.6.3.2.1 Behörig myndighet eller kontrollorgan ska utföra bedömning av överensstämmelse, återkommande kontroll, mellanliggande kontroll, revisionskontroll och verifiering av idrifttagande på ett proportionerligt sätt och undvika onödiga belastningar. Behörig myndighet eller kontrollorgan ska, när de utför sin verksamhet, ta hänsyn till de berörda företagens storlek, typ av bransch och hur de är organiserade, teknikens komplexitet och produktionens seriemässiga karaktär.

1.8.6.3.2.2 Den behöriga myndigheten eller kontrollorganet ska respektera den grad av noggrannhet och skyddsnivå som krävs för att tillämpliga bestämmelser i del 4 och 6 ska uppfyllas.

1.8.6.3.2.3 Om behörig myndighet eller kontrollorgan konstaterar att en tillverkare inte uppfyller kraven i del 4 eller 6, ska den eller det begära att tillverkaren vidtar lämpliga korrigerande åtgärder och ska dessförinnan inte utfärda ett certifikat om typgodkännande eller certifikat om första kontroll och provning.

1.8.6.3.3 Delegering av kontrolluppgifter

Anm Följande bestämmelser gäller endast för kontrollorgan av typ A. Kontrollorgan av typ B får inte delegera verksamhet som de har blivit godkända för. För interna kontrolltjänster, se 1.8.7.7.2.

1.8.6.3.3.1 Om ett kontrollorgan använder tjänster från en underentreprenör för att utföra specifika uppgifter i samband med sin verksamhet, ska underentreprenören bedömas och övervakas av kontrollorganet eller vara ackrediterad separat. Vid separat ackreditering ska underentreprenören vara ackrediterad i enlighet med standarden EN ISO/IEC 17025:2017 (utom avsnitt 8.1.3) eller EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3) som ett oberoende och opartiskt provningslaboratorium eller kontrollorgan för att kunna utföra provningsuppgifter i enlighet med sin ackreditering. Kontrollorganet ska säkerställa och övervaka att underentreprenören uppfyller bestämmelserna för de delegerade uppgifterna med samma kompetens- och säkerhetsnivå som är fastställd för kontrollorganet (se 1.8.6.3.1). Kontrollorganet ska informera behörig myndighet om ovan nämnda arrangemang.

1.8.6.3.3.2 Kontrollorganet ska ta det fulla ansvaret för uppgifter som sådana underentreprenörer utför, oavsett var de utför uppgifterna.

103

1.8.6.3.3.3 Kontrollorgan av typ A får endast delegera delar av de respektive verksamheter som den har. I varje fall ska kontrollorganet självt utföra bedömning och utfärda certifikat.

1.8.6.3.3.4 Verksamhet får inte delegeras utan tillåtelse av tillverkaren, ägaren eller användaren.

1.8.6.3.3.5 Kontrollorganet ska se till att behörig myndighet har tillgång till relevanta dokument rörande bedömning av de kvalifikationer och det arbete som har utförts av ovan nämnda underentreprenör.

1.8.6.3.4 Informationsskyldigheter

Varje kontrollorgan ska informera den behöriga myndighet som har godkänt det, om följande:

(a) avslag, begränsningar och tillfällig eller slutgiltig återkallelse av certifikat om typgodkännande, med undantag av när bestämmelserna i 1.8.7.2.2.2 är tillämpliga,

(b) omständigheter som inverkar på omfattningen av och villkoren för godkännandet beviljat av behörig myndighet,

(d) begäran från behöriga myndigheter som övervakar överensstämmelse enligt detta avsnitt om att erhålla information om genomförd verksamhet,

(e) på begäran, information om all verksamhet som genomförts inom ramen för sitt godkännande inklusive delegerade uppgifter

(f) tillstånd till en intern kontrolltjänst eller tillfälliga tillstånd till en intern kontrolltjänst eller slutliga återkallelser av en intern kontrolltjänst.

1.8.7 Förfarande för bedömning av överensstämmelse, utfärdande av certifikat

om typgodkännande och kontroller

Anm 1 I detta avsnitt betyder ”relevant organ” ett sådant organ som avses i kapitel 6.2 och 6.8.

Anm 2 I detta avsnitt betyder ”tillverkare” det företag som bär ansvaret inför den behöriga myndigheten för samtliga delar i bedömningen av överensstämmelse, och för att säkerställa att konstruktionen överensstämmer med det namn och märke som framgår i godkännandena och på märkningarna. Det är inte nödvändigt att företaget är direkt involverat i alla delar av tillverkningen av den produkt (se 1.8.7.1.5) som är föremål för bedömningen av överensstämmelse.

1.8.7.1 Allmänna bestämmelser

1.8.7.1.1 Förfarandet i 1.8.7 ska tillämpas enligt kapitel 6.2 och 6.8.

Om behörig myndighet själv utför uppgifterna ska denne uppfylla bestämmelserna i detta avsnitt.

1.8.7.1.2 Varje ansökan om

104

(a) typprovning i enlighet med 1.8.7.2.1, (b) utfärdande av typgodkännande i enlighet med 1.8.7.2.2, (c) övervakning av tillverkning i enlighet med 1.8.7.3, eller (d) första kontroll och provningar i enlighet med 1.8.7.4, ska lämnas in av tillverkaren till en behörig myndighet eller ett kontrollorgan, beroende på vad som är tillämpligt, i överensstämmelse med kapitel 6.2 och 6.8. Varje ansökan om (e) verifiering av idrifttagande i enlighet med 1.8.7.5, eller (f) återkommande kontroll, mellanliggande kontroll och revisionskontroll i enlighet med 1.8.7.6, ska lämnas in av ägaren eller dennes utsedda representant, eller av användaren eller dennes utsedda representant, till en behörig myndighet eller ett kontrollorgan. När en intern kontrolltjänst är godkänd för (c), (d) eller (f), är det inte nödvändigt att lämna in ansökan för (c), (d) eller (f). 1.8.7.1.3 Ansökan ska innehålla: (a) sökandens namn och adress enligt 1.8.7.1.2, (b) ett skriftligt intygande att samma ansökan inte lämnats in till någon annan behörig myndighet eller kontrollorgan, (c) tillämplig teknisk dokumentation i 1.8.7.8, (d) en redogörelse som ger behörig myndighet eller kontrollorgan, beroende på vad som är tillämpligt, tillgång till platserna för tillverkning, kontroll, provning och lagring som tillhandahåller all nödvändig information för bedömning av överensstämmelse och kontrolländamål och för att denne ska kunna utföra sin uppgift. 1.8.7.1.4 När en tillverkare eller ett företag som innehar en provningsanläggning tillåts att upprätta en intern kontrolltjänst enligt 6.2.2.12, 6.2.3.6.1, 6.8.1.5.3 (b) eller 6.8.1.5.4 (b), ska den på ett tillfredsställande sätt för kontrollorganet visa att den interna kontrolltjänsten kan utföra kontroller i överensstämmelse med 1.8.7. 1.8.7.1.5 Certifikat om typgodkännande, kontrollintyg och produktrapporter (tryckkärl, tankar, driftutrustning och sammansättning av elementen, strukturdelar och driftutrustning hos batterivagn eller MEG-containrar), inklusive den tekniska dokumentationen, ska förvaras:

105

(a) av tillverkaren under en period om minst 20 år räknat från typgodkännandets utgångsdatum,

(b) av den utfärdande behöriga myndigheten eller det utfärdande kontrollorganet under en period om minst 20 år räknat från utfärdandedatumet,

1.8.7.2 Typprovning och utfärdande av certifikat om typgodkännande

1.8.7.2.1 Typprovning

1.8.7.2.1.1 Tillverkaren ska:

(a) gällande tryckkärl, ställa representativa exemplar ur den avsedda produktionen till kontrollorganets förfogande. Kontrollorganet får begära ytterligare exemplar, om detta krävs av provningsprogrammet,

(b) gällande tankar, batterivagnar eller MEG-containrar, ge tillgång till prototypen för typprovning

(c) gällande driftutrustning, ställa representativa exemplar ur den avsedda produktionen till kontrollorganets förfogande. Kontrollorganet får begära ytterligare exemplar om detta krävs av provningsprogrammet.

Anm Resultat från bedömningar och provningar enligt andra bestämmelser eller standarder får beaktas.

1.8.7.2.1.2 Kontrollorganet ska:

(a) undersöka den tekniska dokumentationen angiven i 1.8.7.8.1, för att verifiera att konstruktionen uppfyller tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S och att prototypen eller prototypserien har tillverkats i överensstämmelse med den tekniska dokumentationen och är representativ för konstruktionen,

(b) genomföra undersökningar och provningar, eller genomföra undersökningarna och verifiera provningsförhållandena och övervaka provningarna på plats, så som anges i RID/RID-S inklusive de tillämpliga standarderna, för att fastställa att bestämmelserna tillämpats och uppfyllts, och att de av tillverkaren använda metoderna uppfyller bestämmelserna,

(c) kontrollera certifikat för material utfärdade av tillverkaren/-na av material gentemot tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S,

(d) om tillämpligt, godkänna metoderna för att utföra varaktiga förband eller kontrollera om de tidigare har godkänts samt verifiera om den personal som utför de varaktiga förbanden och den oförstörande provningen, är kvalificerad eller godkänd,

(e) komma överens med tillverkaren om platsen/-erna där undersökningar och nödvändiga provningar ska utföras.

Kontrollorganet ska utfärda en typprovningsrapport till tillverkaren.

106

1.8.7.2.2 Utfärdande av certifikat för typgodkännande

Typgodkännanden godkänner produkters konstruktion inom giltighetstiden för godkännandet.

1.8.7.2.2.1 Om typen uppfyller alla tillämpliga bestämmelser, ska behörig myndighet eller kontrollorganet utfärda ett certifikat om typgodkännande till tillverkaren i överensstämmelse med kapitel 6.2 och 6.8.

Detta certifikat ska innehålla:

(a) utfärdarens namn och adress,

(b) uppgift om behörig myndighet under vilken certifikatet är utfärdat,

(d) en referens till den utgåva av RID/RID-S och de standarder som ligger till grund för typprovningen,

(e) alla resultat som provningen ställer krav på,

(f) uppgifterna som finns i dokumenten för typprovningen enligt 1.8.7.8.1, nödvändiga för identifiering av typ och varianter, så som definieras i aktuell standard. Dokumenten, eller en lista som specificerar dokumenten, som innehåller uppgifterna, ska inkluderas i eller bifogas till certifikatet.

(g) referens till typprovningsrapporten/-erna,

(h) typgodkännandets längsta giltighetstid, och

(i) eventuella specifika bestämmelser i enlighet med kapitel 6.2 och 6.8.

1.8.7.2.2.2 Typgodkännandet får vara giltigt i högst tio år. Om tillämpliga tekniska bestämmelser i RID/RID-S har ändrats under denna period, så att den godkända typen inte längre är i överensstämmelse med dem, så är typgodkännandet inte längre giltigt. Vidare är typgodkännandet inte längre giltigt om datumet som anges i kolumn (3) i tabellen i 6.2.2.1 och 6.2.2.3 eller i kolumn (5) i tabellen i 6.2.4.1, 6.8.2.6.1 och 6.8.3.6 har passerats under denna tioårsperiod. Det ska då återkallas av den behöriga myndighet eller det kontrollorgan som utfärdade certifikatet för typgodkännande.

Anm Sista datum för att återkalla befintliga typgodkännanden anges i kolumn (5) i tillämplig tabell i 6.2.4.1, 6.8.2.6.1 eller 6.8.3.6.

Om ett typgodkännande har gått ut eller återkallats, är tillverkning av produkter enligt det typgodkännandet inte längre tillåten.

Anm Tillämpliga bestämmelser om användning, återkommande kontroll och mellanliggande kontroll av produkter som ingår i det utgångna eller återkallade typgodkännandet, ska fortfarande gälla för de produkter som är tillverkade före utgången eller återkallandet, såvida de får användas även i fortsättningen.

Typgodkännanden får förnyas efter en ny typprovning. Resultaten från föregående typprovning ska beaktas i de fall provningarna uppfyller bestämmelser i RID/RID-S,

107

inklusive de standarder som gäller vid tidpunkten för förnyandet. Förnyelse är inte tillåten om typgodkännandet har återkallats.

Anm Typprovning vid förnyelse får utföras av ett annat kontrollorgan än det som utfärdade det ursprungliga typgodkännandet.

Komplettering av ett befintligt typgodkännande (t.ex. för tryckkärl, mindre ändringar såsom tillägg av ytterligare storlekar eller volymer, vilka inte påverkar överensstämmelsen, eller för tankar, se 6.8.2.3.3) varken förlänger eller förändrar certifikatets ursprungliga giltighet.

1.8.7.2.2.3 Om en ändring utförs på en produkt med ett giltigt, utgånget eller indraget typgodkännande, ska tillämplig typprovning, provning, kontroll och godkännande begränsas till de delar av produkten som har ändrats.

Ändringen ska uppfylla de bestämmelser i RID/RID-S som var tillämpliga vid tiden för ändringen. För alla delar av produkten som inte påverkas av ändringen är dokumentationen från det ursprungliga typgodkännandet fortfarande gällande.

En ändring får omfatta en eller flera produkter som omfattas av samma typgodkännande.

När en ändrad produkt uppfyller alla tillämpliga bestämmelser ska behörig myndighet eller kontrollorgan i någon fördragsstat till RID, i överensstämmelse med kapitel 6.2 och 6.8, utfärda ett kompletterande godkännandecertifikat till ägaren eller användaren som omfattar ändringarna. För tankar, batterifordon eller MEG-containrar, ska en kopia sparas som en del av tankdokumentationen.

1.8.7.3 Övervakning av tillverkning

1.8.7.3.1 Tillverkaren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att tillverkningsprocessen motsvarar tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S och i certifikatet för typgodkännande, den tekniska dokumentationen enligt 1.8.7.8.3 och rapporter.

1.8.7.3.2 Tillverkningsprocessen ska genomgå en granskning av det aktuella organet.

Det relevanta organet ska:

(a) verifiera överensstämmelse mot den tekniska dokumentationen angiven i 1.8.7.8.3 och med tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S och i certifikatet om typgodkännande och rapporter,

(b) verifiera att tillverkningsprocessen producerar produkter i överensstämmelse med de krav och den dokumentation som ska uppfyllas,

(d) om tillämpligt, verifiera att den personal som utför varaktiga förband och oförstörande provningar, är kvalificerad eller godkänd,

(e) komma överens med tillverkaren om platsen för utförande av undersökningar och nödvändiga provningar, och

108

(f) skriftligen dokumentera resultatet av sin granskning av tillverkaren.

1.8.7.4 Första kontroll och provningar

1.8.7.4.1 Tillverkaren ska: (a) fästa de märkningar som anges i RID/RID-S, (b) förse det relevanta organet med den tekniska dokumentationen angiven i 1.8.7.8.4. 1.8.7.4.2 Det relevanta organet ska: (a) genomföra undersökningar och provningar, eller genomföra undersökningarna och verifiera provningsförhållandena samt övervaka provningarna på plats, för att säkerställa att produkten har tillverkats i överensstämmelse med typgodkännandet och tillämpliga bestämmelser, (b) kontrollera de intyg som tillverkarna har tillhandahållit, (c) utfärda första kontroll- och provningsrapport avseende den detaljerade provningen och granskningen som genomförts och den granskade tekniska dokumentationen, (d) utfärda ett certifikat om första kontroll och provning och fästa sitt märke i de fall tillverkaren uppfyller bestämmelserna, och (e) kontrollera om typgodkännandet förblir giltigt efter att tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S (inklusive angivna standarder) som är relevanta för typgodkännandet har ändrats. Om typgodkännandet inte längre är giltigt ska relevant organ utfärda en rapport om återkallande och informera behörig myndighet eller kontrollorganet som utfärdade certifikatet om typgodkännande. Certifikatet i (d) och rapporten i (c) får omfatta ett antal produkter av samma typ (gruppcertifikat eller grupprapport). 1.8.7.4.3 Certifikatet i 1.8.7.4.2 ska minst innehålla: (a) kontrollorganets namn och adress och namn på och adress till den interna kontrolltjänsten när så är tillämpligt, (b) tillverkarens namn och adress, (c) platsen för den första kontrollen, (d) en referens till den utgåva av RID/RID-S och standarder som använts vid första kontroll och provning, (e) resultat av kontroller och provningar, (f) uppgifter för identifiering av kontrollerad produkt/-er, som minst serienummer eller för ej återfyllningsbara gasflaskor, chargenumret, och (g) typgodkännandets nummer, och

109

(h) referens till certifikatet om godkännande av den interna kontrolltjänsten när så är tillämpligt.

1.8.7.5 Verifiering av idrifttagande

1.8.7.5.1 Om verifiering av idrifttagande krävs av behörig myndighet enligt 6.8.1.5.5, ska ägaren eller användaren anlita ett enskilt kontrollorgan att utföra verifieringen av idrifttagningen och tillhandahålla denne det certifikat om typgodkännande och den tekniska dokumentationen som anges i 1.8.7.8.4.

1.8.7.5.2 Kontrollorganet ska granska dokumentationen och:

(a) genomföra externa kontroller (t.ex. märkning, skick),

(b) verifiera överensstämmelse med certifikat om typgodkännande,

(d) verifiera att övergångsbestämmelserna i 1.6.3 eller 1.6.4 har uppfyllts.

1.8.7.5.3 Kontrollorganet ska utfärda en rapport om verifiering av idrifttagande som innehåller resultaten av bedömningen. På begäran ska ägaren eller användaren ska tillhandahålla denna rapport till den behöriga myndighet som kräver verifieringen av idrifttagning, och till det eller de kontrollorgan som ansvarar för efterföljande kontroller och provningar.

Om verifieringen av idrifttagning misslyckas ska avvikelserna åtgärdas och en ny verifiering av idrifttagning godkännas innan tanken tas i bruk.

Det kontrollorgan som ansvarar för verifieringen av idrifttagningen ska utan dröjsmål informera sin behöriga myndighet om eventuella avslag 21) .

1.8.7.6 Återkommande kontroll, mellanliggande kontroll och revisionskontroll

1.8.7.6.1 Det relevanta organet ska:

(a) utföra identifiering och verifiera överensstämmelse med dokumentationen,

(b) genomföra kontroller och provningar, eller genomföra kontrollerna och verifiera provningsförhållandena och övervaka provningarna på plats för att kontrollera att bestämmelserna är uppfyllda,

21) I ett sådant fall ska den behöriga myndigheten också informera den nationella säkerhetsmyndigheten (NSA) i den berörda fördragsstaten till RID, som också är en medlemsstat i Europeiska unionen, i syfte att utvärdera de uppföljningsåtgärder som ska vidtas av NSA i enlighet med artikel 26 i direktiv (EU) 2016/797 om att fordon eller fordonstyper inte uppfyller väsentliga krav och artikel 7.4 i genomförandeförordning (EU) 2018/545 om "delning information om tekniska och operativa frågor som är relevanta för utfärdandet av ett fordonstyptillstånd och/eller ett fordonstillstånd för utsläppande på marknaden.

I fördragsstater till RID som också är fördragsstater till ATMF men inte medlemsstater i Europeiska unionen, ska den behöriga myndigheten också informera den behöriga myndigheten i den mening som avses i artikel 5 i ATMF:s enhetliga regler, i syfte att utvärdera behovet av uppföljningsåtgärder, särskilt i enlighet med artikel 10a i ATMF:s enhetliga regler om bristande efterlevnad av fordons- eller fordonstyper och, i förekommande fall, i enlighet med artikel 8a i APTU:s enhetliga regler om brister i UTP förväntas.

110

(c) utfärda rapporter och certifikat, beroende på vad som är tillämpligt, över resultat av kontroller och provningar, vilka även får omfatta flera produkter, och

(d) säkerställa att föreskriven märkning är fastsatt.

1.8.7.6.2 Ägaren eller användaren ska förvara rapporter från återkommande kontroll av tryckkärl tills åtminstone nästa återkommande kontroll.

Anm För tankar, se bestämmelser om tankdokumentation i 4.3.2.1.7.

1.8.7.7 Godkännande och övervakning av intern kontrolltjänst

1.8.7.7.1 När en intern kontrolltjänst används enligt 6.2.2.12, 6.2.3.6.1, 6.8.1.5.3 (b) eller 6.8.1.5.4 (b), ska tillverkaren eller provningsanläggningen:

(a) införa ett kvalitetssystem för den interna kontrolltjänsten, innefattande tekniska rutiner för de kontroller och provningar som dokumenterats enligt 1.8.7.8.6 och ställa dessa under tillsyn,

(b) uppfylla de åtaganden som det godkända kvalitetssystemet medför och säkerställa att kvalitetssystemet förblir tillfredsställande och effektivt, särskilt:

(i) utse utbildad och kompetent personal för den interna kontrolltjänsten, och

(ii) fästa kontrollorganets märkning eller stämpel, enligt kapitel 6.2 och 6.8, och märkningen för den interna kontrolltjänsten när så är tillämpligt på produkten för att säkerställa spårbarhet.

1.8.7.7.2 Kontrollorganet ska genomföra en första revision på varje plats. Om denna är tillfredsställande, ska kontrollorganet informera den behöriga myndigheten om godkännandet av den interna kontrolltjänsten och utfärda ett certifikat om godkännande för en tidsperiod om högst tre år. Följande bestämmelser ska uppfyllas:

(a) revisionen ska genomföras på varje plats för att bekräfta att de kontroller och provningar som genomförts på produkten överensstämmer med bestämmelserna i RID/RID-S,

(b) kontrollorganet får ge fullmakt åt den interna kontrolltjänsten att fästa kontrollorganets märke eller stämpel, enligt kapitel 6.2 eller 6.8, på varje godkänd produkt,

(c) godkännandet får förnyas efter en tillfredsställande revision på varje plats utförd under det sista året innan godkännandet löper ut. Den nya giltighetstiden ska börja med det föregående godkännandets utgångsdatum,

(d) de kontrollanter hos kontrollorganet som genomför revisionen ska ha kompetens att utföra bedömning av överensstämmelse för den produkt som kvalitetssystemet omfattar, och att bedöma själva kvalitetssystemet, och

(e) den interna kontrolltjänsten ska vara involverad i verksamheten i sådan grad att det säkerställer den kompetensnivå som behövs.

Endast i särskilda fall får den interna kontrolltjänsten lägga ut delar av sin verksamhet på en underentreprenör om detta har godkänts av det kontrollorgan som den har godkänts av. Underentreprenören ska, i tillägg, vara ackrediterad enligt EN ISO/IEC

111

17025:2017 (utom avsnitt 8.1.3) eller EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3) som ett oberoende och opartiskt provningslaboratorium eller kontrollorgan för att utföra provningsuppgifter i enlighet med dess ackreditering.

1.8.7.7.3 Certifikatet om godkännande ska minst innehålla:

(a) kontrollorganets namn och adress, (b) tillverkarens eller provningsanläggningens namn och adress och adress till samtliga platser för intern kontrolltjänst,

(c) en referens till den utgåva av RID/RID-S som har legat till grund för godkännandet av den interna kontrolltjänsten, och standard/-er eller tekniska normer enligt 6.2.5 som använts vid första kontroll och provning eller återkommande kontroll,

(d) referensen till rapporten från den första revisionen,

(e) om nödvändigt, ytterligare information för att bestämma omfattningen av den interna kontrolltjänsten (t.ex. produkternas typgodkännanden för första kontroll och provning),

(f) märket för den interna kontrolltjänsten, om tillämpligt, och

(g) godkännandets utgångsdatum.

1.8.7.7.4 Kontrollorganet ska genomföra återkommande revisioner på varje plats under godkännandets giltighetstid för att säkerställa att den interna kontrolltjänsten upprätthåller och tillämpar kvalitetssystemet, innefattande de tekniska rutinerna. Följande bestämmelser ska uppfyllas:

(a) revisionerna ska genomföras minst var sjätte månad,

(b) kontrollorganet får kräva ytterligare besök, utbildning, tekniska förändringar, ändringar av kvalitetssystemet, begränsa eller förbjuda de kontroller och provningar som genomförs av den interna kontrolltjänsten,

(c) kontrollorganet ska bedöma alla ändringar i kvalitetssystemet och besluta om det ändrade kvalitetssystemet fortfarande uppfyller bestämmelserna för en första revision, eller om en fullständig förnyad bedömning krävs,

(d) de kontrollanter hos kontrollorganet som genomför revision ska ha kompetens att utföra bedömning av överensstämmelse för den produkt som kvalitetssystemet omfattar, och att bedöma själva kvalitetssystemet, och

(e) kontrollorganet ska delge tillverkaren eller provningsanläggningen, beroende på vad som är tillämpligt, och den interna kontrolltjänsten en revisionsrapport och, om provning har skett, en provningsrapport.

1.8.7.7.5 Vid avvikelser från tillämpliga bestämmelser ska kontrollorganet säkerställa att korrigerande åtgärder vidtas. Om de korrigerande åtgärderna inte vidtas inom rimlig tid, ska kontrollorganet tillfälligt återkalla eller helt återta godkännandet för den interna kontrolltjänsten. Meddelande om återkallande eller återtagande ska överföras till behörig myndighet. Tillverkaren eller provningsanläggningen, beroende på vad som är tillämpligt, och den interna kontrolltjänsten ska förses med en rapport i vilken de detaljerade orsakerna för det beslut som kontrollorganet fattat ska anges.

112

1.8.7.8 Dokumentation

Den tekniska dokumentationen ska möjliggöra en bedömning av överensstämmelse med relevanta bestämmelser. 1.8.7.8.1 Dokumentation för typprovning Tillverkaren ska ställa följande underlag till förfogande, utifrån vad som är tillämpligt: (a) förteckning över de standarder som använts för konstruktion och tillverkning, (b) beskrivning av konstruktionstypen inklusive alla varianter, (c) instruktioner enligt relevant kolumn i kapitel 3.2, tabell A, eller en förteckning över det farliga gods som får transporteras i vissa dedikerade produkter, (d) översiktlig monteringsritning eller monteringsritningar, (e) detaljerade ritningar, inklusive de i beräkningarna använda måtten på produkten driftsutrustningen, strukturdelarna, märkningen och etiketteringen som är nödvändiga för att verifiera överensstämmelse, (f) beräkningsprotokoll, resultat och slutsatser, (g) förteckning över driftsutrustning med relevant teknisk data och information om säkerhetsutrustning, med beräkning av avblåsningskapacitet om relevant, (h) förteckning över material som krävs enligt tillverkningsstandard som använts för varje konstruktionsdel, komponent, liner, driftsutrustning och strukturdel och motsvarande materialspecifikationer eller motsvarande försäkran om överensstämmelse med RID/RID-S, (i) godkänd behörighet av arbetsmetoder för att utföra varaktiga förband, (j) beskrivning av värmebehandlingsmetoden/-erna, och (k) metoder, beskrivningar och protokoll, för alla relevanta provningar som är angivna i standarder eller i RID/RID-S, för typgodkännande och för tillverkning. 1.8.7.8.2 Dokumentation för utfärdande av certifikat för typgodkännande Tillverkaren ska ställa följande till förfogande, om tillämpligt: (a) förteckning över de standarder som används för konstruktion och tillverkning, (b) beskrivning av typen, inklusive alla varianter, (c) instruktioner enligt relevant kolumn i kapitel 3.2, tabell A, eller en förteckning över det farliga gods som får transporteras i vissa dedikerade produkter, (d) översiktlig montageritning/-ar, (e) förteckning över material som är i direkt kontakt med det farliga godset,

113

(f) förteckning över driftsutrustningen, (g) typprovningsrapporten, (h) ytterligare dokumentation som anges i 1.8.7.8.1 på begäran från den behöriga myndigheten eller kontrollorganet. 1.8.7.8.3 Dokumentation för övervakning av tillverkning Tillverkaren ska ställa följande till förfogande, om tillämpligt: (a) den dokumentation som anges i 1.8.7.8.1 och 1.8.7.8.2, (b) kopia av certifikat om typgodkännande, (c) tillverkningsmetoder, inklusive provningsmetoder, (d) tillverkningsprotokoll, (e) godkänd behörighet av personal som utför varaktiga förband, (f) godkänd behörighet av personal som utför oförstörande provning, (g) rapporter över förstörande och oförstörande provning, (h) värmebehandlingsprotokoll, och (i) kalibreringsprotokoll. 1.8.7.8.4 Dokumentation för första kontroll och provning och för verifiering av idrifttagning Tillverkaren vad gäller första kontroll och provning, och ägaren eller användaren vad gäller verifiering av idrifttagande, ska ställa följande till förfogande, om lämpligt: (a) den dokumentation som anges i 1.8.7.8.1, 1.8.7.8.2 och 1.8.7.8.3, (b) materialcertifikat för produkten och alla komponenter, inklusive driftsutrustningen, (c) försäkran om överensstämmelse för driftsutrustningen, och (d) en försäkran om överensstämmelse, inklusive beskrivning av produkten och samtliga varianter som antagits från typgodkännandet. 1.8.7.8.5 Dokumentation för återkommande, mellanliggande kontroll och revisionskontroll Ägaren eller användaren, eller dennes utsedda representant, ska ställa följande till förfogande, om tillämpligt: (a) för tryckkärl, dokumentation som anger särskilda krav i de fall det krävs i standarder för tillverkning, återkommande kontroller och provningar, (b) för tankar (i) tankdokumentationen, och

114

(ii) relevanta dokument som anges i 1.8.7.8.1 – 1.8.7.8.4 på begäran av kontrollorganet. 1.8.7.8.6 Dokumentation för övervakning av intern kontrolltjänst Den interna kontrolltjänsten ska ställa till förfogande dokumentationen angående kvalitetssystemet, om tillämpligt: (a) organisationsstruktur och ansvarsförhållanden, (b) relevanta instruktioner för kontroll och provning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring och arbetsmetoder, samt de systematiska rutiner som kommer att användas, (c) kvalitetsredovisning, såsom kontrollrapporter, provnings- och kalibreringsdata och certifikat, (d) ledningens granskning för att försäkra sig om att kvalitetssystemet förblir effektivt efter revisionerna enligt 1.8.7.7, (e) rutin som beskriver hur kundkrav och föreskrifter uppfylls, (f) rutin för styrning av dokument och dess revision, (g) förfarande för hantering av icke överensstämmande produkter, och (h) utbildningsprogram och kvalificeringsförfarande för berörd personal.

1.8.8 Förfarande för bedömning av överensstämmelse av engångsbehållare för

gas

Vid bedömning av överensstämmelse av engångsbehållare för gas ska ett av följande förfaranden tillämpas: (a) förfarandet i avsnitt 1.8.7 för tryckkärl som inte är UN-tryckkärl, med undantag av 1.8.7.6, eller (b) förfarandet i delavsnitten 1.8.8.1 till 1.8.8.7.

1.8.8.1 Allmänna bestämmelser

1.8.8.1.1 Övervakning av tillverkning ska utföras av ett Xa-organ och provningar enligt 6.2.6 ska utföras antingen av detta Xa-organ, eller ett av detta organ godkänt IS; för definition av Xa-organ och IS, se 6.2.3.6.1. Bedömning av överensstämmelse ska utföras av behörig myndighet i en fördragsstat till RID, dennes representant eller dennes godkända kontrollorgan. 1.8.8.1.2 Vid tillämpning av 1.8.8 ska sökanden under eget ansvar visa, försäkra och förklara engångsbehållarna för gas överensstämmelse med bestämmelserna i 6.2.6 samt övriga tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S.

115

1.8.8.1.3 Sökanden ska

(a) genomföra typprovning av varje typ av engångsbehållare för gas (inklusive material som ska användas och varianter av typen, t.ex. volymer, tryck, ritningar, samt förslutnings- och utsläppsanordningar) enligt 1.8.8.2,

(b) tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning enligt 1.8.8.3,

(d) ansöka om godkännande av kvalitetssystemet för övervakning av tillverkning och provning, hos ett eget valt Xa-organ i fördragsstaten till RID; är sökanden inte etablerad i en fördragsstat till RID, ska denne innan första transport berör en fördragsstat till RID, ställa ansökan till ett Xa-organ i en fördragsstat till RID,

(e) om ett eller flera andra företag slutmonterar engångsbehållare för gas av delar tillverkade av sökanden, ska sökanden tillhandahålla skriftliga instruktioner om hur engångsbehållarna ska monteras och fyllas för att uppfylla bestämmelserna i sökandens typintyg.

1.8.8.1.4 Då sökande och företag som monterar och/eller fyller engångsbehållare för gas enligt sökandes instruktioner, på ett tillfredsställande sätt kan visa överensstämmelse med bestämmelserna i 1.8.7.7, med undantag av 1.8.7.7.1 (b)(ii) och 1.8.7.7.2 (b), för Xaorganet, får de upprätta en intern kontrolltjänst som utför delar av eller all kontroll och provning enligt 6.2.6.

1.8.8.2 Typprovning

1.8.8.2.1 Sökanden ska för varje typ av engångsbehållare för gas upprätta en teknisk dokumentation innehållande de tekniska standarder som tillämpas. Om den sökande väljer att tillämpa en standard som inte finns angiven i 6.2.6, ska standarden bifogas dokumentationen.

1.8.8.2.2 Sökanden ska hålla teknisk dokumentation och prover av typen tillgängligt för Xaorganet under produktionen och därefter under en period av minst 5 år räknat från den sista produktionsdagen av engångsbehållare för gas enligt det typintyget.

1.8.8.2.3 Sökanden ska efter noggrann provning utfärda ett typprovningsintyg, med en längsta giltighetstid av högst 10 år; sökanden ska bifoga detta intyg till dokumentationen. Intyget tillåter sökanden att under denna tidsperiod tillverka engångsbehållare för gas av den typen.

1.8.8.2.4 Om tillämpliga tekniska bestämmelser i RID/RID-S (inklusive angivna standarder) har ändrats under denna period, så att typen inte längre är i överensstämmelse med dem, ska sökanden återkalla sitt typintyg och informera Xa-organet.

1.8.8.2.5 Sökanden får efter noggrann och fullständig granskning förnya intyget ytterligare en period av högst 10 år.

1.8.8.3 Övervakning av tillverkning

1.8.8.3.1 Metoden för typprovning liksom tillverkningsprocessen ska granskas av Xa-organet för att säkerställa att den av sökanden godkända typen och tillverkade produkter är i överensstämmelse med bestämmelserna i typprovningsintyget och tillämpliga

116

bestämmelser i RID/RID-S. Om 1.8.8.1.3 (e) är tillämpligt, ska företag som monterar och fyller produkter ingå i denna granskning.

1.8.8.3.2 Sökanden ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att tillverkningsprocessen uppfyller tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S och i sitt typprovningsintyg med bilagor. Om 1.8.8.1.3 (e) är tillämpligt, ska företag som slutmonterar och fyller produkter ingå i dessa åtgärder.

1.8.8.3.3 Xa-organet ska:

(a) granska överensstämmelsen av den sökandes typprovning och överensstämmelsen av typen av engångsbehållare för gas mot den tekniska dokumentationen angiven i 1.8.8.2,

(b) granska att tillverkningsprocessen producerar produkter i överensstämmelse med krav och dokumentation; om ett eller flera andra företag slutmonterar engångsbehållare för gas av delar tillverkade av sökanden, ska Xa-organet även granska att engångsbehållarna efter slutmontering och fyllning är i fullständig överensstämmelse med alla tillämpliga bestämmelser och att den sökandes instruktioner tillämpats korrekt,

(d) dokumentera resultatet av sin granskning.

1.8.8.3.4 Om Xa-organets resultat visar att den sökandes typprovningsintyg eller tillverkningsprocess inte är i överensstämmelse, ska organet kräva lämpliga korrigerande åtgärder eller återkalla intyget från sökanden.

1.8.8.4 Täthetsprovning

1.8.8.4.1 Sökanden och företag som slutmonterar och fyller engångsbehållare för gas enligt den sökandes instruktioner ska:

(a) utföra provningar enligt 6.2.6,

(b) dokumentera provningsresultat,

(c) utfärda certifikat om överensstämmelse för engångsbehållare för gas, endast om de är i fullständig överensstämmelse med bestämmelserna i typprovningen och tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S, samt har klarat provningarna som krävs enligt 6.2.6,

(d) för slumpvis kontroll av Xa-organet, förvara dokumentation enligt 1.8.8.7 under produktionen och därefter under en period av minst 5 år räknat från den sista produktionsdagen av engångsbehållare för gas som tillhör typgodkännandet,

(e) fästa en varaktig och läsbar märkning som identifierar typ av engångsbehållare, sökanden och tidpunkt för tillverkning eller partinummer; om det på grund av begränsad tillgänglig yta inte är möjligt att fästa märkningen fullständigt på engångsbehållarens kropp, ska sökanden på engångsbehållaren fästa en varaktig etikett med informationen eller placera den tillsammans med engångsbehållaren i en innerförpackning.

117

1.8.8.4.2 Xa-organet ska: (a) med slumpvisa intervall genomföra nödvändiga undersökningar och provningar, dock åtminstone kort efter tillverkningsstart av en typ av engångsbehållare för gas och därefter åtminstone vart tredje år, i syfte att granska att den sökandes metod för typprovning liksom tillverkning och provning, utförs i enlighet med typprovningsintyget och tillämpliga bestämmelser, (b) kontrollera intyg, vilka har tillhandahållits av sökanden, (c) utföra provningar enligt 6.2.6, eller godkänna provningsprogram respektive intern provningstjänst som ska utföra provningarna. 1.8.8.4.3 Certifikatet ska minst innehålla: (a) namn och adress på sökanden och, när slutmontering inte utförs av sökanden utan av företag i enlighet med skriftliga instruktioner från sökanden, namn och adress på dessa företag, (b) hänvisning till använd utgåva av RID/RID-S och standard-/er för tillverkning och provningar, (c) resultat av kontroller och provningar, (d) uppgifter för märkning enligt kraven i 1.8.8.4.1 (e). 1.8.8.5 (Tills vidare blank.)

1.8.8.6 Övervakning av intern kontrolltjänst

Om sökanden eller företaget som monterar och/eller fyller engångsbehållare för gas, har upprättat en intern kontrolltjänst, ska bestämmelserna i 1.8.7.7, med undantag av 1.8.7.7.1 (b)(ii) och 1.8.7.7.2 (b), tillämpas. Företag som monterar och/eller fyller engångsbehållare för gas ska uppfylla bestämmelserna som är tillämpliga för sökanden.

1.8.8.7 Dokumentation

Bestämmelserna i 1.8.7.8.1, 1.8.7.8.2, 1.8.7.8.3, 1.8.7.8.4 och 1.8.7.8.6 ska tillämpas.

118

Kapitel 1.9

Transportrestriktioner genom behörig myndighet

1.9.1 En fördragsstat får för internationell järnvägstransport av farligt gods på sitt territorium tillämpa vissa kompletterande bestämmelser, som inte återfinns i RID/RID-S, förutsatt att dessa kompletterande bestämmelser

- är sådana som anges i 1.9.2,

- inte strider mot bestämmelserna i 1.1.2.1 (b),

- är införda i fördragsstaternas nationella lagstiftning för att tillämpas i samma utsträckning för inrikes järnvägstransport av farligt gods på fördragsstatens territorium,

- inte innebär förbud mot järnvägstransport inom fördragsstatens hela territorium av farligt gods som omfattas av bestämmelserna.

1.9.2 De kompletterande bestämmelser som nämns i 1.9.1 är:

(a) extra säkerhetskrav eller inskränkningar för transporter,

- som utnyttjar vissa strukturer, såsom broar eller tunnlar , 22)

- som utnyttjar anordningar för kombitrafik används, t.ex. omlastningsanordningar, eller

- som börjar eller slutar i hamnar, på bangårdar eller andra transportterminaler.

(b) bestämmelser, genom vilka transport av visst farligt gods på sträckor med speciella och lokala risker, såsom sträckor genom bostadsområden, miljökänsliga områden, kommersiella centra eller industriområden med farliga anläggningar, är förbjuden eller underställd särskilda villkor, t.ex. driftåtgärder (nedsatt hastighet, vissa färdtider, mötesförbud, osv.). Behörig myndighet ska såvitt möjligt ange ersättningssträckor för sådana sträckor som ej får användas eller för vilka särskilda villkor gäller.

(c) särskilda bestämmelser, i vilka förbjudna eller vissa föreskrivna sträckor anges, eller bestämmelser att iaktta vid tillfälliga uppehåll i samband med vid extrema väderförhållanden, jordbävning, olyckor, demonstrationer, civila eller militära oroligheter.

1.9.3 Tillämpningen av de kompletterande bestämmelserna enligt 1.9.2 (a) och (b) förutsätter att behörig myndighet verifierar att åtgärderna är nödvändiga 23)24) :

22) För transport genom tunneln under engelska kanalen och genom tunnlar med liknande karaktär, se även bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av de 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar, publicerat i Europeiska unionens officiella tidning nr L 260, den 30 september 2008, s 13. 23) Allmänna riktlinjer för beräkning av risker i samband med järnvägstransport av farligt gods, antagna av RID:s expertkommitté den 24 november 2005, kan hämtas på OTIF:s webbplats (http://otif.org/en/?page_id=1103)). 24) Riktlinjer för multimodal transport (Inland TDG Risk Management Framework) finns på EU-kommissionens hemsida, Generaldirektoratet för transport och rörlighet (https://ec.europa.eu/transport/themes/dangerous_good/risk_management_framework_en) eller direkt på hemsidan för

119

1.9.4 Behörig myndighet i den fördragsstat som på sitt territorium tillämpar de kompletterande bestämmelserna enligt 1.9.2 (a) och (b), ska som regel i förväg underrätta OTIF:s sekretariat om nämnda bestämmelser, varvid OTIF:s sekretariat ska meddela övriga fördragsstater.

1.9.5 Oavsett bestämmelserna i föregående avsnitt får fördragsstaterna utfärda särskilda säkerhetsbestämmelser för internationell järnvägstransport av farligt gods, såvida inte området i fråga omfattas av RID/RID-S. Detta gäller särskilt för

- tågtrafik,

- driftregler för transportrelaterad verksamhet, såsom rangering eller uppställning,

- infordran av uppgifter om det transporterade farliga godset,

förutsatt att dessa bestämmelser är införda i fördragsstaternas nationella lagstiftning och även gäller för inrikes järnvägstransport av farligt gods på fördragsstatens territorium.

Dessa särskilda bestämmelser får inte beröra de områden som omfattas av RID/RID-S och i synnerhet inte de i 1.1.2.1 (a) och 1.1.2.1 (b) angivna områdena.

Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA) (https://www.era.europa.eu/activities/transport-dangerous-goods/inlandtdg_en).

120

Kapitel 1.10

Bestämmelser om transportskydd

Anm Med transportskydd och skydd avses i detta kapitel de försiktighetsåtgärder som ska vidtas för att minimera stöld eller obehörigt förfarande med farligt gods, som kan skada personer, egendom eller miljö.

1.10.1 Allmänna bestämmelser

1.10.1.1 Alla personer som medverkar vid transport av farligt gods ska uppmärksamma bestämmelserna i detta kapitel om transportskydd i den utsträckning det är motiverat med hänsyn till deras ansvar.

1.10.1.2 Farligt gods får endast överlämnas för transport till transportörer, vars identitet fastställts på lämpligt sätt.

1.10.1.3 Områden inom terminaler för mellanlagring, platser för mellanlagring, fordonsdepåer, hamnområden och rangerbangårdar, som används för mellanlagring av farligt gods, ska vara ordentligt skyddade, väl belysta och så långt möjligt och lämpligt, ej tillgängliga för allmänheten.

1.10.1.4 Vid transport av farligt gods ska varje besättningsmedlem medföra identitetshandling med foto.

1.10.1.5 Kontroller enligt 1.8.1 ska omfatta lämpliga åtgärder för transportskydd.

1.10.1.6 (Tills vidare blank.)

1.10.2 Utbildning om transportskydd

1.10.2.1 Utbildningen och uppdateringskurserna enligt kapitel 1.3 ska även omfatta transportskydd. Uppdateringskurserna om transportskydd kan omfatta mer än ändringar i bestämmelserna.

1.10.2.2 Utbildningen ska behandla olika typer av risker för kränkning av transportskyddet, hur man upptäcker sådana risker och metoder för att minimera dem. Utbildningen ska också omfatta vilka åtgärder som ska vidtas vid kränkning av skyddet. Den ska förmedla sådana kunskaper om skyddsplaner (när så är tillämpligt), som motsvarar var och ens ansvars- och arbetsområde, och roll vid genomförande av dessa planer.

1.10.2.3 Utbildningen ska tillhandahållas eller styrkas då en ny anställning påbörjas som omfattar transport av farligt gods och ska regelbundet kompletteras med uppdateringskurser.

1.10.2.4 Arbetsgivaren ska dokumentera all utbildning om transportskydd som har erhållits och ska på begäran göra dem tillgängliga för den anställda eller behörig myndighet. Dokumentationen ska förvaras av arbetsgivaren under den tidsperiod som behörig myndighet har fastställt.

121

1.10.3 Bestämmelser för farligt gods med hög riskpotential

Anm I tillägg till bestämmelserna om transportskydd i RID/RID-S, får behöriga myndigheter genomföra ytterligare bestämmelser om skydd av andra skäl än säkerhet under transport (se också Bihang C till COTIF). För att inte försvåra internationell och multimodal transport genom olika skyddsmärkningar för explosiva ämnen och föremål, rekommenderas att sådana märkningar överensstämmer med en internationellt harmoniserad standard (t.ex. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/43/EG).

1.10.3.1 Definition av farligt gods med hög riskpotential

1.10.3.1.1 Som farligt gods med hög riskpotential definieras i denna föreskrift sådant gods, som kan missbrukas vid terrorbrott och då leda till svåra konsekvenser, till exempel förlust av åtskilliga människoliv och storskalig förstörelse eller, särskilt avseende klass 7, storskalig samhällsekonomisk störning.

1.10.3.1.2 Farligt gods med hög riskpotential i andra klasser än klass 7 är sådant som anges i tabell 1.10.3.1.2 nedan och som transporteras i större mängder än de som anges i tabellen.

Tabell 1.10.3.1.2: Förteckning över farligt gods med hög riskpotential

Klass Riskgrupp Ämne eller föremål Mängd

Tank Bulk Kolli

(liter)

c)

(kg)

d)

(kg)

1 1.1 Explosiva ämnen och föremål 0 a) a) 1.2 Explosiva ämnen och föremål 0 a) a) 1.3 Explosiva ämnen och föremål i samhante- 0 a) a) ringsgrupp C 1.4 Explosiva ämnen och föremål med UN 0104, 0 a) a) 0237, 0255, 0267, 0289, 0361, 0365, 0366, 0440, 0441, 0455, 0456, 0500, 0512 och 0513 1.5 Explosiva ämnen och föremål 0 0 a) 1.6 Explosiva ämnen och föremål 0 a) a) 2 Brandfarliga,ej giftiga gaser 3000 a) b) (klassificeringskoder, som endast innehåller bokstäverna F eller FC) Giftiga gaser (klassificeringskoder, som 0 a) 0 innehåller bokstäverna T, TF, TC, TO, TFC eller TOC) med undantag av aerosolbehållare 3 Brandfarliga vätskor i förpackningsgrupp I 3000 a) b) och II Okänsliggjorda flytande explosivämnen 0 a) 0 4.1 Okänsliggjorda explosivämnen a) a) 0 4.2 Ämnen i förpackningsgrupp I 3000 a) b) 4.3 Ämnen i förpackningsgrupp I 3000 a) b)

122

Klass Riskgrupp Ämne eller föremål Mängd

Tank Bulk Kolli

(liter)

c)

(kg)

d)

(kg)

5.1 Oxiderande vätskor i förpackningsgrupp I 3000 a) b) Perklorater, ammoniumnitrat, 3000 3000 b) ammoniumnitratbaserade gödselmedel samt ammoniumnitratemulsioner eller -suspensioner eller -geler 6.1 Giftiga ämnen i förpackningsgrupp I 0 0 a) 6.2 Smittförande ämnen i kategori A 0 0 a) (UN 2814 och 2900, förutom animalt material) och medicinskt avfall i kategori A (UN 3549) 8 Frätande ämnen i förpackningsgrupp I 3000 a) b)

a) Ej tillämpligt. b) Oavsett mängd gäller inte bestämmelserna i 1.10.3. Ett angivet värde i denna kolumn gäller endast om transport i tank är tillåten enligt kolumn (10) eller c) (12) i tabell A, kapitel 3.2. För ämnen som inte är tillåtna för transport i tank, saknar uppgiften i denna kolumn betydelse. d) Ett angivet värde i denna kolumn gäller endast om transport i bulk är tillåten enligt kolumn (10) eller (17) i tabell A, kapitel 3.2. För ämnen som inte är tillåtna för transport i bulk, saknar uppgiften i denna kolumn betydelse.

1.10.3.1.3 För farligt gods i klass 7 är radioaktiva ämnen med hög riskpotential sådana ämnen vars aktivitet är lika med eller större än ett gränsvärde för transportskydd på 3000 A 2 för varje enskilt kolli (se även 2.2.7.2.2.1) utom för följande radionuklider vars gränsvärde för transportskydd anges i tabell 1.10.3.1.3 nedan.

Tabell 1.10.3.1.3: Gränsvärden för transportskydd för specifika radionuklider

Ämne Radionuklid Gränsvärde för transportskydd (TBq) Americium Am-241 0.6 Guld Au-198 2 Kadmium Cd-109 200 Californium Cf-252 0.2 Curium Cm-244 0.5 Kobolt Co-57 7 Kobolt Co-60 0.3 Cesium Cs-137 1 Järn Fe-55 8000 Germanium Ge-68 7 Gadolinium Gd-153 10 Iridium Ir-192 0.8 Nickel Ni-63 600 Palladium Pd-103 900 Prometium Pm-147 400 Polonium Po-210 0.6 Plutonium Pu-238 0.6 Plutonium Pu-239 0.6 Radium Ra-226 0.4 Rutenium Ru-106 3 Selen Se-75 2

123

Ämne Radionuklid Gränsvärde för transportskydd (TBq) Strontium Sr-90 10 Tallium Tl-204 200 Tulium Tm-170 200 Ytterbium Yb-169 3

1.10.3.1.4 För att beräkna om gränsvärdet för transportskydd har nåtts eller överskridits för blandningar av radionuklider, summeras kvoterna av varje radionuklids aktivitet. Summan för respektive radionuklid divideras sedan med radionuklidens gränsvärde för transportskydd. Om summan av kvoterna är mindre än 1 har blandningens gränsvärde för radioaktivitet varken uppnåtts eller överskridits.

Beräkning kan göras med formeln:

A ∑ < 1 i i T i

där:

A i = är aktiviteten hos radionuklid i som förekommer i ett kolli (TBq)

T i = är gränsvärdet för transportskydd för radionuklid i (TBq).

1.10.3.1.5 När radioaktiva ämnen har sekundärfaror tillhörande andra klasser, ska även kriterierna i tabell 1.10.3.1.2 beaktas (se även 1.7.5).

1.10.3.2 Skyddsplaner

1.10.3.2.1 Transportörer, avsändare och andra delaktiga i transport av farligt gods med hög riskpotential (se tabell 1.10.3.1.2) eller radioaktiva ämnen med hög riskpotential (se 1.10.3.1.3), enligt 1.4.2 och 1.4.3, ska upprätta, införa och följa skyddsplaner som minst omfattar de punkter som anges i 1.10.3.2.2.

1.10.3.2.2 En skyddsplan ska minst omfatta:

(a) särskild fördelning av ansvar inom transportskyddsområdet till personer som har kompetens och sakkunskap inom området och har befogenhet att genomföra tilldelade uppgifter,

(b) förteckning över sådant farligt gods eller typer av farligt gods som verksamheten hanterar,

(c) översikt över rutiner i verksamheten med en bedömning av de risker för kränkning av skyddet som kan uppkomma på grund av verksamheten, till exempel vid transportuppehåll, förvaring av farligt gods i vagnar, tankar eller containrar före, under och efter förflyttning samt vid mellanlagring av farligt gods vid byte av transportsätt eller transportmedel (omlastning),

(d) tydlig beskrivning av de åtgärder som ska vidtas för att minska risken för kränkning av skyddet, motsvarande de delaktigas ansvar och skyldigheter, inom följande områden:

- utbildning,

124

- transportskyddspolicy (till exempel åtgärder vid förhöjd hotbild, kontroll i samband med anställning av personal, osv.),

- driftrutiner (till exempel vägval om detta är känt, åtkomst till farligt gods under mellanlagring (jämför (c)), närhet till utsatt infrastruktur, osv.),

- utrustning och resurser som ska användas för att minska riskerna för kränkning av skyddet,

(e) effektiva och uppdaterade metoder för rapportering och för åtgärder vid hot, nedsatt transportskydd eller tillbud,

(f) metoder för värdering och test av skyddsplanerna och metoder för återkommande revision och uppdatering av planerna,

(g) åtgärder för att säkerställa det fysiska skyddet av den transportinformation skyddsplanen innehåller, och

(h) åtgärder för att säkerställa att spridningen av skyddsplanens information om transportrutiner begränsas till de personer som behöver den. Dessa åtgärder får inte strida mot de krav på information som i övrigt föreskrivs i RID/RID-S.

Anm Transportörer, avsändare och mottagare ska samarbeta med varandra och med behöriga myndigheter för att utbyta information om hot, vidta lämpliga brottsskyddsåtgärder och agera mot incidenter.

1.10.3.3 Anordningar, utrustning eller system ska användas för att skydda mot stöld av tåg eller vagnar som transporterar farligt gods med hög riskpotential (se tabell 1.10.3.1.2) eller radioaktiva ämnen med hög riskpotential (se 1.10.3.1.3) och dess last. Åtgärder ska vidtas för att säkerställa att de alltid är inkopplade och i funktion. Tillämpningen av dessa skyddsåtgärder får inte hindra insatser i nödlägen.

Anm Om det är lämpligt och utrustning finns installerad, bör telemetrisystem eller andra system eller anordningar användas för att övervaka förflyttning av farligt gods med hög riskpotential (se tabell 1.10.3.1.2) eller radioaktiva ämnen med hög riskpotential (se 1.10.3.1.3).

1.10.4 Bestämmelserna i 1.10.1, 1.10.2 och 1.10.3 gäller inte när mängderna transporterade i kollin på en vagn eller i en storcontainer inte överstiger de mängder som anges i 1.1.3.6.3, utom för farligt gods i klass 1 med hög riskpotential (i enlighet med 1.10.3.1) samt utom för undantagna kollin i klass 7 med UN 2910 och 2911 om aktivitetsnivån överstiger A 2 -värdet. Dessutom gäller inte kraven i 1.10.1, 1.10.2 och 1.10.3 när mängderna som transporteras i tankar eller i bulk i en vagn eller container inte överstiger de mängder som anges i 1.1.3.6.3. Dessutom gäller inte bestämmelserna i detta kapitel för transport av UN 2912 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-I) och UN 2913 RADIOAKTIVT ÄMNE, YTKONTAMINERADE FÖREMÅL (SCO-I).

1.10.5 För radioaktiva ämnen anses bestämmelserna i detta kapitel uppfyllda, om bestämmelserna i ”The Convention on the Physical Protection of Nuclear Material” (INFCIRC/274/Rev.1, IAEA, Wien (1980)) och IAEA:s cirkulär ”Nuclear Security Recommendations on Physical Protection of Nuclear Material and Nuclear Facilities” (INFCIRC/225/Rev.5, IAEA, Wien (2011)) tillämpas.

125

Kapitel 1.11

Interna nödlägesplaner för rangerbangårdar

För transport av farligt gods på rangerbangårdar ska interna nödlägesplaner upprättas. Nödlägesplanerna ska medföra att vid olyckor eller tillbud på rangerbangårdar alla delaktiga samarbetar på ett samordnat sätt och att olyckans eller tillbudets konsekvenser på människoliv eller miljö blir så små som möjligt. Bestämmelserna i detta kapitel anses som uppfyllda vid tillämpning av IRS 20201 (Transport av farligt gods – handledning för nödlägesplanering på rangerbangårdar) 25) publicerad av UIC.

25) Utgåva av IRS (International Railway Solution) giltig från och med den 1 juni 2024.

127

Del 2

Klassificering

Kapitel 2.1

Allmänna bestämmelser

2.1.1 Inledning

2.1.1.1 I RID/RID-S förekommer följande klasser av farligt gods:

Klass 1 Explosiva ämnen och föremål Klass 2 Gaser Klass 3 Brandfarliga vätskor Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen, polymeriserande ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen Klass 4.2 Självantändande ämnen Klass 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten Klass 5.1 Oxiderande ämnen Klass 5.2 Organiska peroxider Klass 6.1 Giftiga ämnen Klass 6.2 Smittförande ämnen Klass 7 Radioaktiva ämnen Klass 8 Frätande ämnen Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål

2.1.1.2 Varje benämning i de olika klasserna har tilldelats ett UN-nummer. Följande slags benämningar används:

A. Individuella benämningar för väldefinierade ämnen eller föremål, inklusive benämningar för ämnen som täcker flera isomerer, t.ex.:

UN 1090 ACETON UN 1104 AMYLACETAT UN 1194 ETYLNITRIT, LÖSNING

B. Gruppbenämningar för en väldefinierad grupp av ämnen eller föremål, som inte är N.O.S.-benämningar, t.ex.:

UN 1133 LIM UN 1266 PARFYMPRODUKTER UN 2757 KARBAMATPESTICID, FAST, GIFTIG UN 3101 ORGANISK PEROXID TYP B, FLYTANDE

C. Specifika N.O.S.-benämningar som omfattar en grupp ämnen eller föremål av en viss kemisk eller teknisk struktur, vilka inte är benämnda på annat sätt, t.ex:

UN 1477 NITRATER, OORGANISKA, N.O.S. UN 1987 ALKOHOLER, N.O.S.

D. Allmänna N.O.S.-benämningar som omfattar en grupp ämnen eller föremål som har en eller flera farliga egenskaper och inte är benämnda på annat sätt, t.ex.:

UN 1325 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S. UN 1993 BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S.

Benämningarna definierade under B, C och D beskrivs som samlingsbenämningar.

131

2.1.1.3 Med undantag för ämnen i klasserna 1, 2, 5.2, 6.2 och 7 och andra än självreaktiva ämnen i klass 4.1 är ämnena för förpackningsändamål inplacerade i förpackningsgrupper beroende på sin farlighetsgrad:

- Förpackningsgrupp I Mycket farliga ämnen

- Förpackningsgrupp II Farliga ämnen

- Förpackningsgrupp III Mindre farliga ämnen

Förpackningsgruppen eller -grupperna som ett ämne inplacerats i finns angivna i kapitel 3.2, tabell A.

Föremål är inte inplacerade i förpackningsgrupper. För förpackningsändamål anges specifika provningskrav för förpackningen i den tillämpliga förpackningsinstruktionen.

2.1.2 Principer för klassificering

2.1.2.1 Farligt gods, som omfattas av rubriken till en klass, definieras efter sina egenskaper enligt 2.2.x.1 i motsvarande klass. Tilldelning av farligt gods till en klass och en förpackningsgrupp sker enligt de i samma delavsnitt 2.2.x.1 angivna kriterierna. Tillordning av en eller flera sekundärfaror till ett farligt ämne eller föremål sker enligt kriterierna för den klass eller de klasser som motsvarar riskerna i fråga, så som anges i lämpligt delavsnitt 2.2.x.1.

2.1.2.2 Alla benämningar på farligt gods förtecknas i kapitel 3.2, tabell A i UNnummerordning. Tabellen innehåller betydelsefull information om godset, såsom benämning, klass, förpackningsgrupp(er), etiketter, förpacknings- och transportbestämmelser. Namngivna ämnen i kolumn (2) i tabell A i kapitel 3.2 ska transporteras enligt deras gällande klassificering i tabell A eller enligt villkoren angivna i 2.1.2.8.

Anm En alfabetisk förteckning över dessa benämningar har sammanställts av sekretariatet och återges i tabell B i kapitel 3.2. Denna tabell är en icke officiell del av RID/RID-S.

2.1.2.3 Ett ämne kan innehålla tekniska föroreningar (t.ex. från tillverkningsprocessen) eller tillsatser för stabilitet eller andra ändamål som inte påverkar ämnets klassificering. Ämnen som är namngivna, dvs. är förtecknade med individuell benämning i kapitel 3.2, tabell A, och innehåller tekniska föroreningar eller tillsatser för stabilitet eller andra ändamål som påverkar klassificeringen, ska däremot anses vara lösningar eller blandningar (se 2.1.3.3).

2.1.2.4 Farligt gods som förtecknas eller definieras i 2.2.x.2 i respektive klass är inte tillåtet för transport.

2.1.2.5 Gods som inte är namngivet, dvs. gods som inte förtecknas med egen benämning i kapitel 3.2 tabell A och inte förtecknas eller definieras i något av de ovannämnda delavsnitten 2.2.x.2 ska tillordnas tillämplig klass enligt förfarandet i 2.1.3. Dessutom ska eventuell sekundärfara och eventuell förpackningsgrupp bestämmas. När väl klassen, den eventuella sekundärfaran och eventuella förpackningsgruppen har klarlagts så ska tillämpligt UN-nummer bestämmas. I beslutsträden i 2.2.x.3 (förteckning över samlingsbenämningar) i slutet på varje klass är aktuella parametrar för att välja tillämplig samlingsbenämning (UN-nummer) angivna. I samtliga fall ska

132

den mest specifika samlingsbenämningen som täcker egenskaperna hos ämnet eller föremålet väljas enligt den rangordning som anges i 2.1.1.2 med bokstäverna B, C och D. Endast om ämnet eller föremålet inte kan tillordnas en benämning av typ B eller C enligt 2.1.1.2, får det klassificeras under en benämning av typ D.

2.1.2.6 Baserat på testmetoderna i kapitel 2.3 och kriterierna angivna i 2.2.x.1 i de klasser, där sådana är fastställda, kan man finna att ett i kapitel 3.2, tabell A, namngivet ämne, lösning eller blandning i en viss klass inte uppfyller kriterierna för den klassen. I så fall tillhör ämnet, lösningen eller blandningen inte klassen i fråga.

2.1.2.7 För klassificeringen räknas ämnen med en smältpunkt eller begynnelsesmältpunkt vid högst 20°C och ett tryck av 101,3 kPa som vätskor. Ett visköst ämne, för vilket en specifik smältpunkt inte kan bestämmas, ska genomgå testmetoden ASTM D 4359-90 eller testet för att bestämma flytbarhet (penetrometertestet) enligt 2.3.4.

2.1.2.8 En avsändare som, baserat på testdata, har identifierat att ett namngivet ämne i kolumn (2) i tabell A i kapitel 3.2 uppfyller klassificeringskriterier för en klass som inte anges i kolumn 3(a) eller (5) i tabell A i kapitel 3.2, får med godkännande av behörig myndighet avsända ämnet:

– under den mest lämpliga samlingsbenämningen förtecknad i delavsnitten 2.2.x.3 som återger alla faror; eller

– under samma UN-nummer och benämning, men med ytterligare farokommunikation som på lämpligt sätt återger den tillkommande sekundärfaran(orna) (dokumentation, etikett, storetikett) under förutsättning att klassen är oförändrad och att alla andra transportvillkor (t.ex. begränsad mängd, förpacknings- och tankbestämmelser) är samma som de transportvillkor som normalt gäller för ämnen med samma kombination av faror som för ämnet som anges i tabell A.

Anm 1 Den behöriga myndighet som utfärdar godkännandet kan vara behörig myndighet i en fördragsstat till RID, vilken även får acceptera ett godkännande utfärdat av en behörig myndighet i ett land som inte är fördragsstat till RID förutsatt att godkännandet har utfärdats i enlighet med de rutiner som är tillämpliga enligt RID, ADR, ADN, IMDG-koden och ICAO-TI.

Anm 2 När en behörig myndighet utfärdar sådana godkännanden, ska myndigheten informera FN:s subkommitté för transport av farligt gods och framlägga ett lämpligt förslag för att ändra förteckningen av farligt gods i FN:s modellregelverk. Om föreslagen ändring inte antas så bör myndigheten dra tillbaka sitt godkännande.”.

Anm 3 Vid transport enligt 2.1.2.8, se även 5.4.1.1.20.

2.1.3 Klassificering av ämnen som inte är namngivna, inklusive lösningar och

blandningar (såsom beredningar och avfall)

2.1.3.1 Ämnen, inklusive lösningar och blandningar, som inte är namngivna ska klassificeras beroende på sin farlighetsgrad enligt kriterierna i 2.2.x.1 i de olika klasserna. De faror ett ämne innehar ska bestämmas utifrån dess fysikaliska, kemiska och fysiologiska egenskaper. Sådana egenskaper ska också beaktas, när praktisk erfarenhet medför en striktare klassificering.

133

2.1.3.2 Ett ämne som inte är namngivet i kapitel 3.2, tabell A, och som innebär en enda fara, ska klassificeras i tillämplig klass under en samlingsbenämning angiven i 2.2.x.3 i den klassen.

2.1.3.3 En lösning eller blandning som motsvarar klassificeringskriterierna i RID/RID-S som består av ett enda dominerande ämne som namnges i kapitel 3.2, tabell A, och ett eller flera ämnen som inte omfattas av RID/RID-S eller spår av ett eller flera ämnen som namnges i kapitel 3.2, tabell A, ska tillordnas UN-nummer och officiell transportbenämning för det dominerande ämnet som namnges i kapitel 3.2, tabell A, såvida inte:

(a) lösningen eller blandningen namnges i kapitel 3.2, tabell A,

(b) benämning och beskrivning av ämnet som namnges i kapitel 3.2, tabell A, särskilt anger att det endast gäller för det rena ämnet,

(c) lösningens eller blandningens klass, klassificeringskod, förpackningsgrupp eller fysikaliska tillstånd skiljer sig från motsvarande egenskaper hosämnet som namnges i kapitel 3.2, tabell A, eller

(d) lösningens eller blandningens farliga egenskaper kräver att andra åtgärder vid räddningsinsats än de som krävs för ämnet som namnges i kapitel 3.2, tabell A.

I dessa övriga fall, med undantag av (a), ska lösningen eller blandningen klassificeras som ämnen som inte namnges i relevant klass under en samlingsbenämning som anges i 2.2.x.3 i den klass som tar hänsyn till de eventuella sekundärfarorna hos lösningen eller blandningen, såvida lösningen eller blandningen inte uppfyller kriterierna i någon klass, vilket innebär att de inte omfattas av RID/RID-S.

2.1.3.4 Lösningar och blandningar, som innehåller ett ämne med någon av de i 2.1.3.4.1 eller 2.1.3.4.2 angivna benämningarna, ska klassificeras enligt de villkor som beskrivs i dessa stycken.

2.1.3.4.1 Lösningar och blandningar, som innehåller ett av följande namngivna ämnen, ska alltid klassificeras under samma benämning som ämnet de innehåller, förutsatt att lösningarna eller blandningarna inte har de farliga egenskaper som anges i 2.1.3.5.3:

- klass 3

UN 1921 PROPYLENIMIN, STABILISERAD, UN 3064 NITROGLYCERIN, LÖSNING I ALKOHOL, med mer än 1 % men högst 5 % nitroglycerin

- klass 6.1

UN 1051 VÄTECYANID (CYANVÄTE), STABILISERAD, med mindre än 3 % vatten, UN 1185 ETYLENIMIN, STABILISERAD, UN 1259 NICKELKARBONYL, UN 1613 VÄTECYANID (CYANVÄTE, CYANVÄTESYRA), VATTENLÖSNING med högst 20 % vätecyanid, UN 1614 VÄTECYANID (CYANVÄTE), STABILISERAD, med mindre än 3 % vatten och absorberat av ett inert, poröst material, UN 1994 JÄRNKARBONYL, UN 2480 METYLISOCYANAT,

134

UN 2481 ETYLISOCYANAT, UN 3294 VÄTECYANID (CYANVÄTE), LÖSNING I ALKOHOL med högst 45 % vätecyanid

- klass 8

UN 1052 FLUORVÄTE, VATTENFRITT, UN 1744 BROM eller UN 1744 BROM, LÖSNING, UN 1790 FLUORVÄTESYRA med över 85 % fluorväte, UN 2576 FOSFOROXIBROMID, SMÄLT

2.1.3.4.2 Lösningar och blandningar som innehåller ett av följande namngivna ämnen i klass 9:

UN 2315 POLYKLORERADE BIFENYLER, FLYTANDE, UN 3151 POLYHALOGENERADE BIFENYLER, FLYTANDE, UN 3151 POLYHALOGENERADE TERFENYLER, FLYTANDE, UN 3151 HALOGENERADE MONOMETYLDIFENYLMETANER, FLYTANDE UN 3152 POLYHALOGENERADE BIFENYLER, FASTA, UN 3152 POLYHALOGENERADE TERFENYLER, FASTA, UN 3152 HALOGENERADE MONOMETYLDIFENYLMETANER, FASTA, eller UN 3432 POLYKLORERADE BIFENYLER, FASTA

ska alltid klassificeras under samma benämning i klass 9, förutsatt att

- de inte innehåller någon ytterligare farlig komponent, med undantag av beståndsdelar i förpackningsgrupp III från klass 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 6.1 eller 8, och

- de inte har de farliga egenskaper som beskrivs i 2.1.3.5.3.

2.1.3.4.3 Använda föremål, såsom transformatorer och kondensatorer, som innehåller en lösning eller blandning som nämns i 2.1.3.4.2, ska alltid klassificeras under samma benämning i klass 9 förutsatt att:

(a) de inte innehåller några ytterligare farliga beståndsdelar, med undantag av polyhalogenerade dibensodioxiner och dibensofuraner i klass 6.1 eller beståndsdelar med förpackningsgrupp III i klass 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 6.1 eller 8, och

(b) de inte har någon av de farliga egenskaper som beskrivs i 2.1.3.5.3 (a) – (g) och (i).

2.1.3.5 Ämnen som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, men har mer än en farlig egenskap, samt lösningar och blandningar som motsvarar klassificeringskriterierna i RID/RID-S och som innehåller flera farliga ämnen ska klassificeras under en samlingsbenämning (se 2.1.2.5) och en till de farliga egenskaperna svarande förpackningsgrupp i tillämplig klass. Sådan klassificering efter farliga egenskaper ska utföras på följande sätt:

2.1.3.5.1 De fysikaliska, kemiska och fysiologiska egenskaperna bestäms genom mätning eller beräkning, och ämnet, blandningen eller lösningen klassificeras enligt kriterierna i 2.2.x.1 för de olika klasserna.

135

2.1.3.5.2 Om denna bestämning inte är möjlig utan oskäliga kostnader eller arbete (som för vissa avfall), ska lösningen eller blandningen tillordnas den klass till vilken den beståndsdel hör som medför den dominerande faran.

2.1.3.5.3 Faller de farliga egenskaperna hos ett ämne, lösning eller blandning inom mer än en av nedanstående klasser eller ämnesgrupper, ska ämnet, lösningen eller blandningen tillordnas den klass eller ämnesgrupp som motsvarar den dominerande faran, i enlighet med följande rangordning:

(a) ämnen i klass 7 (bortsett från radioaktiva ämnen i undantagna kollin, med undantag av UN 3507 URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI, för vilka särbestämmelse 290 i kapitel 3.3 är tillämplig, där de andra farliga egenskaperna överväger),

(b) ämnen i klass 1,

(d) flytande okänsliggjorda explosivämnen i klass 3,

(e) självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen i klass 4.1,

(f) pyrofora ämnen i klass 4.2,

(g) ämnen i klass 5.2,

(h) ämnen i klass 6.1 som uppfyller kriterierna för giftighet vid inandning i förpackningsgrupp I (Ämnen som uppfyller klassificeringskriterierna för klass 8 och vars giftighet vid inandning av damm och dimma (LC 50 ) motsvarar förpackningsgrupp I, men vars giftighet vid förtäring eller hudkontakt endast motsvarar förpackningsgrupp III eller lägre, ska tillordnas klass 8.),

(i) smittförande ämnen i klass 6.2.

2.1.3.5.4 Om ämnets farliga egenskaper omfattas av mer än en klass eller ämnesgrupp, som inte är medtagen i 2.1.3.5.3, ska ämnet klassificeras enligt samma metod, men tillämplig klass ska väljas enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10.

2.1.3.5.5 Om ämnet som ska transporteras är avfall med en sammansättning som inte är fullständigt känd, får det tillordnas UN-nummer och förpackningsgrupp i enlighet med 2.1.3.5.2 grundat på avsändarens kunskap om avfallet, inklusive alla tillgängliga tekniska och säkerhetsmässiga data som krävs i gällande säkerhets- och miljölagstiftning . 1)

Vid osäkerhet ska högsta faronivån användas.

Om det ändå, grundat på kunskaper om avfallets sammansättning och de identifierade beståndsdelarnas fysikaliska och kemiska egenskaper, kan påvisas att avfallets egenskaper inte motsvarar egenskaperna för förpackningsgrupp I, så får avfallet

1) Till dessa rättsliga bestämmelser hör till exempel kommissionens beslut 2000/532/EG av den 3 maj 2000 om ersättning av beslut 94/3/EG om en förteckning över avfall i enlighet med artikel 1 (a) i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall, och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall i enlighet med artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall (EG:s officiella tidning nr L 226, 6 september 2000, s. 3, med ändring) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EU:s officiella tidning nr. L312, 22 november 2008, s. 3-30, med ändring).

136

emellertid placeras i den lämpligaste N.O.S.-benämningen i förpackningsgrupp II. Om det däremot är känt att avfallet enbart har miljöfarliga egenskaper, får det tilldelas förpackningsgrupp III i UN 3077 eller 3082.

Detta förfarande får inte tillämpas på avfall, som innehåller ämnen angivna i 2.1.3.5.3, ämnen i klass 4.3, ämnen omnämnda i 2.1.3.7 eller ämnen som inte är tillåtna för transport enligt 2.2.x.2.

2.1.3.6 Den mest passande samlingsbenämningen (se 2.1.2.5) ska alltid användas, dvs. en allmän N.O.S.-benämning får endast användas om en gruppbenämning eller specifik N.O.S.-benämning inte går att använda.

2.1.3.7 Lösningar och blandningar av oxiderande ämnen eller ämnen som är oxiderande som sekundärfara kan ha explosiva egenskaper. I så fall är de inte tillåtna för transport såvida de inte uppfyller bestämmelserna för klass 1. För fasta ammoniumnitratbaserade gödselmedel, se även 2.2.51.2.2, trettonde och fjortonde strecksatserna, samt testhandboken, del III, avsnitt 39.

2.1.3.8 Ämnen i klass 1–6.2, 8 och 9, utom UN 3077 eller 3082, vilka uppfyller kriterierna i 2.2.9.1.10, betraktas som miljöfarliga ämnen utöver faror enligt klass 1–6.2, 8 och 9. Andra ämnen som enbart uppfyller kriterierna i 2.2.9.1.10, ska tillordnas UN 3077 eller 3082.

2.1.3.9 Avfall som inte uppfyller kriterierna för klassificering i klasserna 1–9, men som omfattas av Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall får transporteras under UN 3077 eller 3082.

137

2.1.3.10 Tabell över dominerande fara

Klass & förpack- 6.1 I 6.1 I 4.1 II 4.1 III 4.2 II 4.2 III 4.3 I 4.3 II 4.3 III 5.1 I 5.1 II 5.1 III 6.1 II 6.1 III 8 I 8 II 8 III 9 nings- dermal oral grupp sol liq sol liq sol liq sol liq sol liq sol liq sol liq 3 I 4.1 3 I 4.1 3 I 4.2 3 I 4.2 3 I 4.3 I 4.3 I 4.3 I 5.1 I 3 I 5.1 I 3 I 5.1 I 3 I 3 I 3 I 3 I 3 I 3 I 3 I 3 I 3 I

sol liq sol liq sol liq sol liq sol liq sol liq sol liq 3 II 4.1 3 II 4.1 3 II 4.2 3 II 4.2 3 II 4.3 I 4.3 II 4.3 II 5.1 I 3 I 5.1 II 3 II 5.1 II 3 II 3 I 3 I 3 II 3 II 8 I 3 II 3 II 3 II

sol liq sol liq sol liq sol liq sol liq sol liq sol liq 3 III 4.3 I 4.3 II 4.3 III 6.1 I 6.1 I 6.1 II 3 III* ) 4.1 3 II 4.1 3 III 4.2 3 II 4.2 3 III 5.1 I 3 I 5.1 II 3 II 5.1 III 3 III 8 I 8 II 3 III 3 III

sol liq sol liq 4.1 sol liq sol liq 4.1 II 4.2 II 4.2 II 4.3 I 4.3 II 4.3 II 5.1 I 4.1 II 4.1 II 6.1 I 6.1 I 4.1 II 6.1II II 6.1II 8 I 4.1 II 8 II 4.1 II 8 II 4.1 II

sol liq sol liq 4.1 III 4.2 II 4.2 III 4.3 I 4.3 II 4.3 III 5.1 I 4.1 II 4.1 III 6.1 I 6.1 I 6.1 II 4.1III 6.1III 8 I 8 II 4.1 III 8 III 4.1 III

4.2 II 4.3 I 4.3 II 4.3 II 5.1 I 4.2 II 4.2 II 6.1 I 6.1 I 4.2 II 4.2 II 8 I 4.2 II 4.2 II 4.2 II

4.2 III 4.3 I 4.3 II 4.3 III 5.1 I 5.1 II 4.2 III 6.1 I 6.1 I 6.1 II 4.2 III 8 I 8 II 4.2 III 4.2 III 138 4.3 I 5.1 I 4.3 I 4.3 I 6.1 I 4.3 I 4.3 I 4.3 I 4.3 I 4.3 I 4.3 I 4.3 I

4.3 II 5.1 I 4.3 II 4.3 II 6.1 I 4.3 I 4.3 I 4.3 II 8 I 4.3 II 4.3 II 4.3 II

4.3 III 5.1 I 5.1 II 4.3 III 6.1 I 6.1 I 6.1 II 4.3 III 8 I 8 II 4.3 III 4.3 III

5.1 I 5.1 I 5.1 I 5.1 I 5.1 I 5.1 I 5.1 I 5.1 I 5.1 I

5.1 II 6.1 I 5.1 I 5.1 II 5.1 II 8 I 5.1 II 5.1 II 5.1 II

5.1 III 6.1 I 6.1 I 6.1 II 5.1 III 8 I 8 II 5.1 III 5.1 III

6.1 I sol liq 6.1 I 6.1 I 6.1 I dermal 6.1 I 8 I 6.1 I sol liq 6.1 I 6.1 I 6.1 I oral 6.1 I 8 I 6.1 II sol liq 6.1 II 6.1 II 6.1 II inhal 6.1 I 8 I 6.1 II sol liq sol liq 6.1 II 6.1 II dermal 6.1 I 8 I 6.1 II 8 II 6.1 II sol liq 8 I 6.1 II 6.1 II oral 6.1 II 8 II sol = fasta ämnen och blandningar 6.1 III liq = flytande ämnen, blandningar och lösningar 8 I 8 II 8 III 6.1 III

dermal = giftigt vid absorption genom huden 8 I 8 I oral = giftigt vid förtäring 8 II inhal = giftigt vid inandning 8 II * ) För pesticider klass 6.1 8 III 8 III

Anm 1 Exempel på användning av tabellen

Klassificering av ett enskilt ämne

Beskrivning av ämnet som ska klassificeras:

En inte namngiven amin, som motsvarar både kriterierna för klass 3, förpackningsgrupp II, och kriterierna för klass 8, förpackningsgrupp I.

Tillvägagångssätt:

Skärningspunkten mellan rad 3 II och kolumn 8 I ger 8 I. Denna amin ska således tillordnas klass 8, under UN 2734 AMINER, FLYTANDE, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA N.O.S. eller UN 2734 POLYAMINER, FLYTANDE, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA N.O.S., förpackningsgrupp I.

Klassificering av en blandning

Beskrivning av blandningen som ska klassificeras:

En blandning som består av en brandfarlig vätska i klass 3, förpackningsgrupp III, ett giftigt ämne i klass 6.1, förpackningsgrupp II, och en frätande vätska i klass 8, förpackningsgrupp I.

Tillvägagångssätt:

Skärningspunkten mellan rad 3 III och kolumn 6.1 II ger 6.1 II.

Skärningspunkten mellan rad 6.1 II och kolumn 8 I ger 8 I LIQ.

Denna inte närmare definierade blandning ska således tillordnas klass 8, närmare bestämt under UN 2922 FRÄTANDE VÄTSKA, GIFTIG N.O.S., förpackningsgrupp I.

Anm 2 Exempel på inplacering av blandningar och lösningar i en klass och förpackningsgrupp:

En lösning av fenol i klass 6.1, förpackningsgrupp II, i bensen i klass 3, förpackningsgrupp II, ska tillordnas klass 3, förpackningsgrupp II. Med ledning av fenols giftighet inplaceras lösningen i klass 3, förpackningsgrupp II, under benämningen UN 1992 BRANDFARLIG VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S.

En fast blandning av natriumarsenat i klass 6.1, förpackningsgrupp II, och natriumhydroxid i klass 8, förpackningsgrupp II, ska tillordnas klass 6.1, förpackningsgrupp II, under benämningen UN 3290 GIFTIGT OORGANISKT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, N.O.S.

En lösning av naftalin, rå eller raffinerat, i klass 4.1, förpackningsgrupp III, i bensin i klass 3, förpackningsgrupp II, ska tillordnas klass 3, förpackningsgrupp II, under benämningen UN 3295 KOLVÄTEN FLYTANDE, N.O.S.

139

En blandning av kolväten, klass 3, förpackningsgrupp III, och polyklorerade bifenyler (PCB), klass 9, förpackningsgrupp II, ska tillordnas klass 9, förpackningsgrupp II, under benämningen UN 2315 POLYKLORERADE BIFENYLER (PCB) FLYTANDE eller UN 3432 POLYKLORERADE BIFENYLER (PCB), FASTA.

En blandning av propylenimin i klass 3 och polyklorerade bifenyler (PCB) i klass 9, förpackningsgrupp II, ska tillordnas klass 3 under benämningen UN 1921 PROPYLENIMIN, STABILISERAD.

2.1.4 Klassificering av prover

2.1.4.1 Om klassen för ett ämne är osäker och ämnet transporteras för ytterligare test, ska klassificering göras till en preliminär klass, officiell transportbenämning och UNnummer baserat på avsändarens kännedom om ämnet och med tillämpning av

(a) klassificeringskriterierna i kapitel 2.2, och

(b) bestämmelserna i detta kapitel.

Den mest stränga förpackningsgruppen för den valda officiella transportbenämningen ska väljas.

Vid tillämpning av denna bestämmelse ska den officiella transportbenämningen kompletteras med ordet ”PROV” (t.ex. ”BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S., PROV”). I de fall då det finns en officiell transportbenämning (t.ex. ”UN 3167 GASPROV, EJ UNDER TRYCK, BRANDFARLIG, N.O.S.”) för ett prov av ett ämne, som man antar motsvarar bestämda klassificeringskriterier, ska den officiella transportbenämningen användas. Om en N.O.S.-benämning används för transport av ett prov, behöver inte den officiella transportbenämningen kompletteras med den tekniska benämningen, som det föreskrivs i kapitel 3.3, särbestämmelse 274.

2.1.4.2 Ämnesprover ska transporteras i överensstämmelse med de tillämpliga bestämmelserna för den preliminärt tillordnade officiella transportbenämningen, förutsatt att

(a) ämnet inte är förbjudet för transport enligt 2.2.x.2 i kapitel 2.2 eller kapitel 3.2,

(b) ämnet inte uppfyller kriterierna för klass 1, och inte heller är ett smittförande eller radioaktivt ämne,

(c) ämnet uppfyller bestämmelserna i 2.2.41.1.15 respektive 2.2.52.1.9 om det rör sig om ett självreaktivt ämne respektive en organisk peroxid,

(d) provet transporteras i en sammansatt förpackning med en nettovikt på högst 2,5 kg per kolli,

(e) provet inte samemballeras med annat gods i ett kolli.

2.1.4.3 Prover av energetiska ämnen i testsyfte

2.1.4.3.1 Prover av organiska ämnen som har en eller flera funktionella grupper som anges i tabellerna A6.1 och/eller A6.3 i bilaga 6 ( Screening Procedures ) i testhandboken, får transporteras under UN 3224 (självreaktivt fast ämne, typ C) eller UN 3223

140

(självreaktiv vätska, typ C) i klass 4.1, utifrån vad som är tillämpligt, under förutsättning att:

(a) Proverna inte innehåller några:

(i) kända eller avsiktliga explosiva ämnen inklusive deras syntetiska prekursorer,

(ii) ämnen som uppvisar explosiva effekter vid testning, eller

(iii) föreningar som tillverkats för att framkalla en explosiv eller pyroteknisk effekt.

(b) För blandningar, komplexa eller salter av oorganiska oxiderande ämnen i klass 5.1 med organiskt material, så är koncentrationen av oorganiska oxiderande ämnen:

(i) mindre än 15 vikt-% om ämnet tillhör förpackningsgrupp I (hög fara) eller II (medelfara), eller

(ii) mindre än 30 vikt-% om ämnet tillhör förpackningsgrupp III (låg fara).

(d) Provet inte förpackas tillsammans med annat gods, och

(e) provet förpackas i enlighet med förpackningsinstruktion P520 och särbestämmelse PP94 eller PP95 i 4.1.4.1, utifrån vilken som är tillämplig.

2.1.5 Klassificering av föremål som innehåller farligt gods, n.o.s.

Anm För föremål som inte har en officiell transportbenämning och som endast innehåller farligt gods inom de tillåtna mängderna för begränsad mängd angiven (för det specifika ämnet i föremålet) i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (7a) får UN 3363 och särbestämmelserna 301 och 672 i kapitel 3.3 tillämpas.

2.1.5.1 Föremål som innehåller farligt gods får klassificeras enligt bestämmelserna i RID/RID-S under den officiella transportbenämningen för det farliga gods de innehåller eller i enlighet med detta avsnitt.

I detta avsnitt innefattar ”föremål” även maskiner, utrustning eller annan apparatur som innehåller en eller flera typer av farligt gods (eller rester därav) som är en integrerad del av föremålet, nödvändigt för dess funktion och som inte kan avlägsnas vid transport.

En innerförpackning ska inte betraktas som ett föremål.

2.1.5.2 Föremålen får dessutom innehålla celler eller batterier. Litiummetall-, litiumjon- och natriumjonceller och -batterier som är “integrerade” i föremålet ska vara av en typ som för vilken det verifierats att den uppfyller provningskraven i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3. För föremål som innehåller produktionsprototyper av litiummetall-, litiumjon- eller natriumjonceller eller -batterier som transporteras för provning eller för föremål som innehåller litiummetall-, litiumjon- eller natriumjonceller eller -batterier i produktionsserier på högst 100 celler eller batterier, gäller kraven i särbestämmelse 310 i kapitel 3.3.

141

2.1.5.3 Detta avsnitt gäller inte för föremål som redan har en mer specifik officiell transportbenämning i tabell A i kapitel 3.2.

2.1.5.4 Detta avsnitt gäller inte för farligt gods i klass 1, 6.2, 7 eller för föremål innehållande radioaktiva ämnen. Däremot gäller detta avsnitt för föremål med explosiva ämnen som har uteslutits från klass 1 i enlighet med 2.2.1.1.8.2.

2.1.5.5 Föremål som innehåller farligt gods ska tillordnas relevant klass utifrån de faror som gäller för det farliga gods som finns i föremålet och när det är tillämpligt ska tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10 användas. Om farligt gods klassificerat i klass 9 finns i föremålet, ska allt annat farligt gods i föremålet anses vara utgöra en större fara.

2.1.5.6 När föremålet endast innehåller en typ av farligt gods, utgörs den eventuella sekundärfaran eller -farorna av de faroetiketter som anges i kolumn 5 i tabell A i kapitel 3.2 för det farliga godset i föremålet. I de fall föremålet innehåller ytterligare farligt gods, betraktas dessa faror (primära) som sekundärfaror. Om föremålet innehåller mer än en typ av farligt gods och dessa kan reagera farligt med varandra under transporten, ska varje typ av farligt gods inneslutas separat (se 4.1.1.6).

2.1.6 Klassificering av tömda, ej rengjorda uttjänta förpackningar

Tömda, ej rengjorda förpackningar, storförpackningar eller IBC-behållare, eller delar därav, som transporteras för bortskaffande eller materialåtervinning, annat än rekonditionering, reparation, regelbundet underhåll, renovering eller återanvändning, får tillordnas UN 3509 om de uppfyller kraven för denna benämning.

142

Kapitel 2.2

Särskilda bestämmelser för de enskilda klasserna

2.2.1 Klass 1 Explosiva ämnen och föremål

2.2.1.1 Kriterier

2.2.1.1.1 Klass 1 omfattar:

(a) Explosiva ämnen: Fasta eller flytande ämnen (eller blandningar av ämnen) som genom kemisk reaktion kan alstra gaser med sådan temperatur, sådant tryck och sådan hastighet att de kan skada omgivningen.

Pyrotekniska ämnen: Explosiva ämnen avsedda att framkalla en effekt genom värme, ljus, ljud, gas eller rök eller en kombination av dessa som resultat av icke detonativa självunderhållande exoterma kemiska reaktioner.

Anm 1 Ämnen som inte själva är explosiva men som kan bilda en explosiv blandning av gas, ånga eller damm är inte ämnen i klass 1.

Anm 2 Undantagna från klass 1 är vatten- eller alkoholfuktade explosivämnen, där halten vatten respektive alkohol överstiger angivna gränsvärden, samt explosivämnen med mjukgörare - dessa explosivämnen tillordnas klass 3 eller 4.1 - samt explosivämnen som på grund av sin dominerande farliga egenskap tillordnas klass 5.2.

(b) Explosiva föremål: Föremål som innehåller ett eller flera explosivämnen eller pyrotekniska ämnen.

Anm Föremål som innehåller explosivämnen eller pyrotekniska ämnen i så liten mängd eller av sådant slag, att en oavsiktlig antändning eller initiering av dem under transport inte skulle ge upphov till någon verkan utanför föremålet genom splitter, brand, dimma, rök, värme eller högt ljud, omfattas inte av bestämmelserna för klass 1.

(c) Ämnen och föremål, som inte nämns under (a) eller (b) ovan men som tillverkas med avsikt att framkalla en explosiv eller pyroteknisk effekt.

I klass 1 är följande definitioner tillämpliga:

Explosiv eller pyroteknisk effekt enligt (c): effekt skapad genom självunderhållande exoterma kemiska reaktioner inklusive stötar, tryckvågor, sönderdelning, splitter och kaststycken, värme, ljus, ljud, gas och rök.

Flegmatiserat : ett ämne (eller ”flegmatiseringsmedel”) har tillsatts ett explosivämne för att öka dess säkerhet vid hantering och transport. Flegmatiseringsmedlet gör explosivämnet okänsligt, eller mindre känsligt, för följande händelser: värme, stöt, krock, slag eller friktion. Typiska flegmatiseringsmedel inkluderar, men är inte begränsade till: vax, papper, vatten, polymerer (t.ex. klor-fluor-polymerer), alkohol och oljor (t.ex. vaselin och paraffin).

143

2.2.1.1.2 Ämnen eller föremål som har eller som misstänks ha explosiva egenskaper ska undersökas för klassificering till klass 1 enligt de tester, metoder och kriterier som anges i del I av testhandboken.

Ett ämne eller föremål som tillhör klass 1 får tillåtas för transport endast om det har tillordnats en officiell transportbenämning eller N.O.S.-benämning enligt kapitel 3.2, tabell A, samt uppfyller kriterierna i testhandboken.

2.2.1.1.3 Ämnen och föremål i klass 1 ska vara tillordnade ett UN-nummer och en officiell transportbenämning eller N.O.S.-benämning som finns angiven i kapitel 3.2, tabell A. Tolkningen av benämningen på ämnen och föremål i kapitel 3.2, tabell A, ska grundas på ordlistan i 2.2.1.4.

Prov av nya eller existerande explosiva ämnen eller föremål, med undantag av tändämne, som transporteras för bland annat testning, klassificering, forskning och utveckling, kvalitetskontroll eller som kommersiella prov, får ges benämningen ”UN 0190 PROV, EXPLOSIVÄMNE”.

Tillordning av ämnen och föremål, som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till en N.O.S.-benämning i klass 1 eller benämningen ”UN 0190 PROV, EXPLOSIVÄMNE”, samt tillordning av vissa ämnen, för vilka transporten är avhängig av ett särskilt tillstånd från behörig myndighet enligt särbestämmelserna i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 6, ska utföras av behörig myndighet i avsändarlandet. Den behöriga myndigheten ska även skriftligen godkänna transportvillkoren för sådana ämnen och föremål. Om avsändarlandet inte är en fördragsstat till RID, ska klassificeringen och villkoren för transporten godkännas av behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av sändningen.

2.2.1.1.4 Ämnen och föremål i klass 1 ska tillordnas en riskgrupp enligt 2.2.1.1.5 och en samhanteringsgrupp enligt 2.2.1.1.6. Riskgruppen ska bestämmas på grundval av resultaten av de tester som beskrivs i 2.3.0 och 2.3.1 med tillämpning av definitionerna i 2.2.1.1.5. Samhanteringsgruppen ska bestämmas enligt definitionen i 2.2.1.1.6. Numret på riskgruppen tillsammans med den bokstav som anger samhanteringsgruppen bildar klassificeringskoden.

2.2.1.1.5 Definition av riskgrupper

Riskgrupp 1.1 Ämnen och föremål med risk för massexplosion (en massexplosion är en explosion som påverkar så gott som hela lasten praktiskt taget samtidigt).

Riskgrupp 1.2 Ämnen och föremål med risk för splitter och kaststycken men inte för massexplosion.

Riskgrupp 1.3 Ämnen och föremål med risk för brand, och mindre risk för tryckvåg, splitter och kaststycken men inte för massexplosion,

(a) vars förbränning ger upphov till avsevärd strålningsvärme, eller

(b) vilka brinner efter varandra och ger upphov till mindre verkningar genom tryckvåg eller splitter och kaststycken.

Riskgrupp 1.4 Ämnen och föremål med endast obetydlig explosionsrisk i händelse av antändning eller initiering under transport. Verkningarna är i stort sett begränsade till kollit och det kan inte förväntas splitter av

144

betydande storlek eller utbredning. Brand utifrån får inte förorsaka praktiskt taget samtidig explosion av så gott som hela kollits innehåll.

Riskgrupp 1.5 Mycket okänsliga ämnen med risk för massexplosion men med mycket liten sannolikhet för initiering eller för övergång från brand till detonation under normala transportförhållanden. Ett minimikrav är att de inte får explodera vid test med yttre brand.

Riskgrupp 1.6 Extremt okänsliga föremål utan risk för massexplosion. Föremålen innehåller till övervägande del extremt okänsliga ämnen och där sannolikheten för oavsiktlig antändning eller utbredning är försumbar.

Anm Faran med föremål i riskgrupp 1.6 är begränsad till explosion av enstaka föremål.

2.2.1.1.6 Definition av samhanteringsgrupper för ämnen och föremål

A Tändämne

B Föremål som innehåller tändämne och färre än två effektiva säkringsanordningar. Vissa föremål såsom sprängkapslar, apterade sprängkapslar och tändhattar ingår, även om de inte innehåller något tändämne.

C Krut (utom svartkrut) eller annat deflagrerande explosivämne eller föremål som innehåller sådant explosivämne.

D Sprängämne, svartkrut eller föremål som innehåller sprängämne, i samtliga fall utan tändsystem och utan drivladdning, eller föremål som innehåller tändämne och som har två eller fler effektiva säkringsanordningar.

E Föremål som innehåller sprängämne utan tändsystem, men med drivladdning (annan än sådan som innehåller brandfarlig vätska eller gel eller hypergola (spontantändande) vätskor).

F Föremål som innehåller sprängämne med eget tändsystem, med drivladdning (annan än sådan som innehåller brandfarlig vätska eller gel eller hypergola (spontantändande) vätskor) eller utan drivladdning.

G Pyrotekniskt ämne, eller föremål innehållande pyrotekniskt ämne, eller föremål som innehåller både explosivämne och lyssats, brandsats, tårgassats eller röksats (utom föremål som aktiveras av vatten eller innehåller vit fosfor, fosfider, pyrofort ämne, brandfarlig vätska eller gel eller hypergola (spontantändande) vätskor).

H Föremål som innehåller både explosivämne och vit fosfor.

J Föremål som innehåller både explosivämne och brandfarlig vätska eller gel.

K Föremål som innehåller både explosivämne och giftigt kemiskt medel.

L Explosivämne eller föremål som innehåller explosivämne med särskild risk (t.ex. beroende på aktivering vid kontakt med vatten eller på närvaro av hypergola

145

(spontantändande) vätskor, fosfider eller pyrofort ämne) som kräver separation av varje enskilt slag.

N Föremål som till övervägande del innehåller extremt okänsliga ämnen.

S Ämnen eller föremål så förpackade eller utformade att all verkan genom vådatändning, oavsiktlig initiering eller oavsiktlig funktion begränsas till kollit, såvida inte kollit har skadats av brand. I så fall är dock all verkan av tryckvåg eller splitter och kaststycken så begränsad att brandbekämpning eller andra nödåtgärder i kollits omedelbara närhet inte väsentligt inskränks eller förhindras.

Anm 1 Ett ämne eller föremål i en specificerad förpackning, får tillordnas endast en samhanteringsgrupp. Eftersom kriteriet för samhanteringsgrupp S är empiriskt, är inplacering i denna grupp obligatoriskt kopplad till test för tillordning av en klassificeringskod.

Anm 2 Föremål i samhanteringsgrupp D eller E får monteras eller samemballeras med egna tändsystem, förutsatt att dessa system har åtminstone två, av varandra oberoende, säkringsanordningar för att förhindra en explosion i händelse av en oavsiktlig antändning av tändsystemet. Sådana föremål och kollin ska tillordnas samhanteringsgrupp D eller E.

Anm 3 Föremål i samhanteringsgrupp D eller E får samemballeras med egna tändsystem, vilka inte har två, av varandra oberoende, säkringar (dvs. tändmedel i samhanteringsgrupp B), förutsatt att de uppfyller bestämmelsen för samemballering MP 21 i 4.1.10. Sådana kollin ska tillordnas samhanteringsgrupp D eller E.

Anm 4 Föremål får monteras eller samemballeras med egna tändsystem, förutsatt att dessa inte kan bringas till funktion under normala transportförhållanden.

Anm 5 Föremål i samhanteringsgrupperna C, D och E får samemballeras. Sådana kollin ska tillordnas samhanteringsgrupp E.

2.2.1.1.7 Tillordning av fyrverkeriartiklar i riskgrupper

2.2.1.1.7.1 Fyrverkerier ska normalt tillordnas riskgrupperna 1.1, 1.2, 1.3 eller 1.4, baserat på testdata från testserie 6 i testhandboken. Däremot ska:

(a) vattenfall som innehåller ”knallsats” (se Anm 2 i 2.2.1.1.7.5) tillordnas 1.1G oavsett resultaten från testserie 6,

(b) men eftersom utbudet av fyrverkerier är mycket omfattande och tillgången på testresurser kan vara begränsad, får tillordningen av riskgrupper även ske enligt metoden i 2.2.1.1.7.2.

2.2.1.1.7.2 Tillordning av fyrverkerier till UN 0333, 0334, 0335 eller 0336, samt tillordning av föremål till UN 0431 om dessa används för sceneffekter som uppfyller definitionen för artikeltyp och specifikationen för 1.4G i tabellen för klassificering av fyrverkeriartiklar i 2.2.1.1.7.5, kan ske baserat på överensstämmelse med klassificeringstabellen för fyrverkeriartiklar i 2.2.1.1.7.5, utan att test enligt testserie 6 behöver genomföras. En sådan tillordning ska ske med godkännande av behörig myndighet. Föremål som inte förtecknas i tabellen ska klassificeras utgående från testdata från testserie 6.

146

Anm 1 Tillägg av andra typer av fyrverkeriartiklar till kolumn 1 i tabellen i 2.2.1.1.7.5 får endast göras baserat på fullständiga testdata, som framlagts för FN:s subkommitté för transport av farligt gods för granskning.

Anm 2 Testdata från behörig myndighet som bekräftar eller motsäger tillordningen av fyrverkerier som specificeras i kolumn 4 i tabellen i 2.2.1.1.7.5 i riskgrupper enligt kolumn 5, ska delges FN:s subkommitté för transport av farligt gods för kännedom.

2.2.1.1.7.3 Då fyrverkeriartiklar ur mer än en riskgrupp samemballeras i samma kolli, ska de klassificeras utgående från den farligaste riskgruppen, såvida inte testdata från testserie 6 ger annat resultat.

2.2.1.1.7.4 Klassificeringen som anges i tabellen i 2.2.1.1.7.5 gäller enbart föremål som förpackats i lådor av papp (4G).

2.2.1.1.7.5 Tabell för klassificering av fyrverkeriartiklar utan testdata 2) .

Anm 1 Referenser till procentsatser i tabellen gäller vikten av alla pyrotekniska ämnen (t.ex. raketmotorer, drivladdningar, isärskjutningsladdningar och effektladdningar), om inte annat anges.

Anm 2 Uttrycket ”knallsats” som används i tabellen, refererar till pyrotekniska ämnen i pulverform eller som pyrotekniska enheter, så som de förekommer i fyrverkerier, som används i vattenfall, eller för att framkalla en akustisk knalleffekt eller som isärskjutningsladdning, eller drivladdning såvida:

(a) det inte kan visas med knallsatstestet (HSL Flash Composition Test) i bilaga 7 i testhandboken att tiden för tryckstegringen överstiger 6 ms för 0,5 g av ett pyrotekniskt ämne, eller

(b) det pyrotekniska ämnet ger ett negativt resultat “-” i USA:s knallsatstest (US Flash Composition Test) i bilaga 7 i testhandboken.

Anm 3 Dimensioner i mm avser:

(a) För sfäriska bomber och bomber av typen ”peanut shell” (svenskt namn saknas men kan beskrivas som seriebomb eller ”jordnötsbomb”) diametern hos bomben.

(b) För cylinderbomber längden hos bomben.

(c) För fyrverkeribomber, romerska ljus, stjärnrör eller eldbägare innerdiametern hos röret som är en del av eller innehåller fyrverkeriartikeln.

(d) För lösa eldbägare eller eldbägare innerdiametern hos det rör som är avsett att innehålla eldbägaren.

2) Denna tabell innehåller en förteckning över klassificeringar av fyrverkeriartiklar, vilken kan användas i avsaknad av testdata från testserie 6 (se 2.2.1.1.7.2).

147

Typ Innefattar: / Synonym: Definition Specifikation Klassificering

Bomb, sfärisk Bomb: Föremål med eller utan drivladdning, med Alla salutbomber 1.1G eller cylindrisk flerstegsbomb, fördröjningsstubin och isärskjutningsladdning, Stjärnbomb: ≥ 180 mm 1.1G pigmentbomb, pyroteknisk(a) enhet(er) eller löst pyrotekniskt Stjärnbomb: < 180 mm med > 25 % 1.1G fallskärmsbomb, rökbomb, ämne, konstruerad för att avfyras från rör knallsats som lös sats och/eller stjärnbomb knalleffekt (engelska: Shell spherical or Stjärnbomb: < 180 mm med ≤ 25 % 1.3G cylindrical, aerial shell, knallsats som lös sats och/eller colour shell, dye shell, multiknalleffekt break shell, multi-effect shell, Stjärnbomb: ≤ 50 mm eller ≤ 60 g 1.4G nautical shell, parachute pyrotekniskt ämne med ≤ 2 % knallsats shell, smoke shell, star shell) som lös sats och/eller knalleffekt Salutbomb: maroon, salut, ljudbomb (engelska: maroon, salute, sound shell, thunderclap, 148 aerial shell kit) Svensk synonym saknas. Anordning med två eller flera sfäriska bomber Den farligaste bomben styr klassificeringen Kan beskrivas som serie- i ett gemensamt hölje, vilken skjuts upp med bomb eller ”jordnötsbomb”. en gemensam drivladdning med separata, (engelska: peanut shell) externa fördröjningsstubiner Fyrverkeribomb: Sammansättning av en sfärisk eller cylindrisk Alla salutbomber 1.1G (engelska: preloaded mortar, bomb inuti ett rör, från vilken Stjärnbomb: ≥ 180 mm 1.1G shell in mortar) fyrverkeribomben är avsedd att avfyras. Stjärnbomb: > 25 % knallsats som lös 1.1G Artikeln är klar att avskjutas. sats och/eller knalleffekt Stjärnbomb: > 50 mm och < 180 mm 1.2G Stjärnbomb: ≤ 50 mm eller ≤ 60 g 1.3G pyrotekniskt ämne med ≤ 25 % knallsats som lös sats och/eller knalleffekt Bomb med bomber Föremål utan drivladdning, med > 120 mm 1.1G (sfäriska) fördröjningsstubin och isärskjutningsladdning, (Procentangivelser för som innehåller salutbomber och inert material denna artikel är och är konstruerat för att avfyras från ett rör bruttovikten av fyrverkeriartikeln)

Typ Innefattar: / Synonym: Definition Specifikation Klassificering

Bomb, sfärisk Föremål utan drivladdning, med ≤ 120 mm 1.3G eller cylindrisk fördröjningsstubin och isärskjutningsladdning, (forts.) som innehåller salutbomber med ≤ 25 g knallsats per knallenhet, med ≤ 33 % knallsats och ≥ 60 % inert material och är konstruerat för att avfyras från ett rör Föremål utan drivladdning, med > 300 mm 1.1G fördröjningsstubin och isärskjutningsladdning, som innehåller stjärnbomber och/eller pyrotekniska enheter och är konstruerat för att avfyras från ett rör Föremål utan drivladdning, med > 200 mm och ≤ 300 mm 1.3G fördröjningsstubin och isärskjutningsladdning, som innehåller stjärnbomber ≤ 70 mm och/eller pyrotekniska enheter med ≤ 25 % knallsats och ≤ 60 % pyroteknisk t ämne och är 149 konstruerat för att avfyras från ett rör Föremål med drivladdning och med ≤ 200 mm 1.3G fördröjningsstubin och isärskjutningsladdning, som innehåller stjärnbomber ≤ 70 mm och/eller pyrotekniska enheter med ≤ 25 % knallsats och ≤ 60 % pyroteknisk t ämne och är konstruerat för att avfyras från ett rör Kombinations- Fyrverkeribatteri, multirör, Sammansättning av flera element av samma Den farligaste fyrverkeritypen styr klassificeringen fyrverkeri/ bombtårta, smällarbatteri, eller olika typ, som motsvarar någon av de fyrverkeritårta saluttårta fyrverkerityper som finns listade i denna tabell, (engelska: med en eller två antändningspunkter Battery/combination, barrage, bombardos, cakes, finale box, flowerbed, hybrid, multiple tubes, shell cakes, banger batteries, flash banger batteries)

Typ Innefattar: / Synonym: Definition Specifikation Klassificering

Romerskt ljus Bombrör Rör, som innehåller en serie pyrotekniska Innerdiameter ≥ 50 mm, med knallsats, 1.1G (engelska: Roman candle, enheter, växelvis bestående av pyrotekniskt eller < 50 mm med > 25 % knallsats exhibition candle, candle, ämne, drivladdning och överföringsstubin Innerdiameter ≥ 50 mm, utan knallsats 1.2G bombettes) Innerdiameter < 50 mm med ≤ 25 % 1.3G knallsats Innerdiameter ≤ 30 mm, varje 1.4G pyroteknisk enhet ≤ 25 g och ≤ 5 % knallsats Stjärnrör Enskotts romerskt ljus Rör, som innehåller en pyroteknisk enhet Innerdiameter ≤ 30 mm och pyroteknisk 1.3G (engelska: Shot tube, single bestående av pyrotekniskt ämne, drivladdning enhet > 25 g, eller > 5 % och ≤ 25 % shot Roman candle, small och är med eller utan överföringsstubin knallsats preloaded mortar) Innerdiameter ≤ 30 mm, pyroteknisk 1.4G enhet ≤ 25 g och ≤ 5 % knallsats Raket Signalraket, visselraket, Hylsa, som innehåller pyrotekniskt ämne Endast effekt från knallsats 1.1G flaskraket och/eller pyrotekniska enheter, utrustad med Knallsats > 25 % av det pyrotekniska 1.1G 150 (engelska: rocket, avalanche pinne eller annan anordning för att stabilisera ämnet rocket, signal rocket, flykten och konstruerad för uppstigning i luften Pyrotekniskt ämne > 20 g och knallsats ≤ 1.3G whistling rocket, bottle rocket, 25 % sky rocket, missile type rocket, ≤ 20 g pyroteknisk t ämne, 1.4G table rocket) isärskjutningsladdning av svartkrut och ≤ 0,13 g knallsats per knall och ≤ 1 g totalt Eldbägare Eldbägare utan Rör som innehåller drivladdning och > 25 % knallsats, som lös sats och/eller 1.1G uppskjutningsrör, lösa pyrotekniska enheter avsett för placering på som knalleffekter eldbägare eller fastsättning i marken. Huvudeffekten ≥ 180 mm och ≤ 25 % knallsats, som lös 1.1G (engelska: Mine, pot-a-feu, består av uppskjutning av alla pyrotekniska sats och/eller som knalleffekter ground mine, bag mine, enheter i ett moment, vilket ger en vidsträckt < 180 mm och ≤ 25 % knallsats, som lös 1.3G cylinder mine) visuell och/eller akustisk effekt i luften, eller: sats och/eller som knalleffekter ≤ 150 g pyroteknisk t ämne med ≤ 5 % 1.4G Tyg- eller papperspåse eller tyg- eller knallsats, som lös sats och/eller papperscylinder som innehåller drivladdning knalleffekter. Varje pyroteknisk enhet och pyrotekniska enheter och är avsedd för att ≤ 25 g, varje knalleffekt < 2 g, varje sättas i ett rör och är konstruerad för att eventuell visseleffekt ≤ 3 g fungera som eldbägare

Typ Innefattar: / Synonym: Definition Specifikation Klassificering

Fontän Bengalisk eld, isfackla, Icke-metallisk behållare som innehåller ett ≥ 1 kg pyroteknisk t ämne 1.3G tändrör hoppressat eller komprimerad pyrotekniskt < 1 kg pyrotekniskt ämne 1.4G (engelska: Fountain, ämne, vilken framkallar gnistor och flammor volcanos, gerbs, lances, Bengal fire, flitter sparkle, Anm Fontäner avsedda att framkalla en cylindrical fountains, cone vertikal kaskad eller ridå av gnistor fontains, illuminating torch) räknas som vattenfall (se raden nedanför). Vattenfall Kaskader, ”droppar” Pyroteknisk fontän avsedd att framkalla en innehåller knallsats oavsett resultaten av 1.1G (engelska: Showers) vertikal kaskad eller ridå av gnistor testserie 6 (se 2.2.1.1.7.1 (a)) innehåller inte knallsats 1.3G Tomtebloss Tomtebloss avsedda att Metalltråd, delvis belagd (vid ena änden) med Perkloratbaserade tomtebloss: > 5 g per 1.3G hållas i handen, tomtebloss långsamt brinnande pyrotekniskt ämne med bloss eller > 10 bloss per förpackning som ej är avsedda att hållas eller utan tändknopp Perkloratbaserade tomtebloss: ≤ 5 g per 1.4G i handen, julgransbloss bloss eller ≤ 10 bloss per förpackning. (engelska: Sparkler, Nitratbaserade tomtebloss: ≤ 30 g per 151 Handheld sparklers, non- bloss handheld sparklers, wire sparklers) Bengalisk sticka Trästicka med pyrosats, Icke-metallisk sticka, delvis belagd (vid ena Perkloratbaserade stickor: > 5 g per 1.3G guldregntändsticka, änden) med långsamt brinnande pyrotekniskt sticka eller > 10 stickor per förpackning blomsterregntändsticka ämne och konstruerad för att hållas i handen Perkloratbaserade stickor: ≤ 5 g per 1.4G (engelska: Bengal stick, sticka och ≤ 10 stickor per förpackning. dipped stick) Nitratbaserade stickor: ≤ 30 g per sticka Party-, bords- Bordsbomber, rökeffekt, Anordning, avsedd att åstadkomma en mycket Ryska smällare och dragsnören får 1.4G och dimeffekt, dragsnöre, begränsad visuell och/eller akustisk effekt och innehålla upp till 1,6 mg silverfulminat; småfyrverkeri knallsnöre, partypoppers, som innehåller små mängder pyrotekniskt dragsnören och partypoppers får ryska smällare och/eller explosivt ämne innehålla upp till 16 mg blandning av (engelska: Low hazard kaliumklorat och röd fosfor; andra fireworks and novelties, table artiklar får innehålla upp till 5 g bombs, throwdowns, pyrotekniskt ämne, dock ingen knallsats crackling granules, smokes, fog, snakes, glow worm, serpents, snaps, party poppers)

Typ Innefattar: / Synonym: Definition Specifikation Klassificering

Marksnurror Helikopter, humla, Icke-metallisk hylsa (en eller flera), som Pyrotekniskt ämne per enhet > 20 g, 1.3G eller marksnurra innehåller en gas- eller gnistbildande innehållande ≤ 3 % knallsats som uppstigande (engelska: spinner, aerial pyrotekniskt ämne, med eller utan knalleffekt, eller visslingsalstrande sats marksnurror spinner, helicopter, chaser, ljudframkallande sats och med eller utan ≤ 5 g ground spinner) påsatta vingar Pyrotekniskt ämne per enhet ≤ 20 g, 1.4G innehållande ≤ 3 % knallsats som knalleffekt, eller visslingsalstrande sats ≤ 5 g Fyrverkerisolar Inga andra svenska Anordning med drivhylsor, som innehåller ett Totalt pyrotekniskt ämne ≥ 1 kg, ingen 1.3G synonymer förekommer pyrotekniskt ämne och är utrustade med en knalleffekt, varje eventuell visseleffekt (engelska: Wheels, catherine fästanordning som möjliggör rotation ≤ 25 g och ≤ 50 g visslingsalstrande sats wheels, saxon) per sol Totalt pyrotekniskt ämne < 1 kg, ingen 1.4G knalleffekt, varje eventuell visseleffekt ≤ 5 g och ≤ 10 g visslingsalstrande sats per sol 152 Flygande krona Inga andra svenska Hylsor som innehåller drivladdningar och Totalt pyrotekniskt ämne > 200 g eller 1.3G synonymer förekommer gnist-, flam- och/eller ljudalstrande pyrotekniskt ämne per drivenhet > 60 g, (engelska: Aerial wheel, pyrotekniska ämnen och som fixerats vid en knallsats som knalleffekt ≤ 3 %, varje flying saxon, UFO’s, rising stödjande ring eventuell visseleffekt ≤ 25 g och ≤ 50 g crown) visslingsalstrande sats per krona Totalt pyrotekniskt ämne < 200 g och 1.4G pyrotekniskt ämne per drivenhet < 60 g, knallsats som knalleffekt ≤ 3 %, varje eventuell visseleffekt ≤ 5 g och ≤ 10 g visslingsalstrande sats per krona Fyrverkerisatser Inomhusfyrverkerisats; Förpackning med mer än en fyrverkerityp, där Den farligaste fyrverkeritypen styr klassificeringen. fyrverkeriblandning varje typ motsvarar någon av dem, som (engelska: display selection förtecknas i denna tabell box, display selection pack, garden selection box, indoor selection box, assortment)

Typ Innefattar: / Synonym: Definition Specifikation Klassificering

Smatterband Inga andra svenska Sammansättning av rör (papper eller kartong) Varje rör ≤ 140 mg knallsats eller ≤ 1 g 1.4G synonymer förekommer avsedda för att framkalla en knalleffekt, svartkrut (engelska: firecracker, sammanlänkade av en fyrverkarstubin celebration roll, string cracker) Smällare Salut, kinapuff, knallskott, Icke-metalliskt rör, innehållande en knallsats Knallsats per enhet > 2 g 1.1G ett-öres avsedd att ge en knalleffekt Knallsats per enhet ≤ 2 g och per 1.3G (engelska: banger, salute, innerförpackning ≤ 10 g flash banger, lady cracker) Knallsats per enhet ≤ 1 g och per 1.4G innerförpackning ≤ 10 g eller svartkrut per enhet ≤ 10 g

153

2.2.1.1.8 Uteslutning ur klass 1

2.2.1.1.8.1 Ett föremål eller ämne får uteslutas ur klass 1 genom testresultat och definitionen av klass 1 genom godkännande av behörig myndighet i en fördragstat till RID, vilken även får acceptera ett godkännande utfärdat av en behörig myndighet i ett land som inte är fördragsstat till RID förutsatt att godkännandet har utfärdats i enlighet med de rutiner som är tillämpliga enligt RID, ADR, ADN, IMDG-koden och ICAO-TI.

2.2.1.1.8.2 Med godkännande av behörig myndighet enligt 2.2.1.1.8.1, får ett föremål uteslutas ur klass 1 när tre oförpackade prov av föremålet testas genom att vart och ett individuellt aktiveras med antingen sitt eget tändsystem eller ett externt system så att föremålet uppnår sin avsedda funktion och alla tre prov uppfyller följande testkriterier:

(a) Temperaturen på externa ytor får inte vara högre än 65 °C. En kortvarig temperaturtopp upp till 200 °C är tillåten,

(b) Det yttre höljet får inte brytas sönder eller sönderdelas eller föremål och därav avlossade delar får inte röra sig mer än 1 m i någon riktning,

Anm Om föremålets hållbarhet kan påverkas av utvändig brand, ska dessa kriterier undersökas genom brandtest. En sådan metod finns beskriven i ISO 14451-2 där en uppvärmningshastighet på 80 K/min används.

(d) Ingen blixt eller flamma får avges som kan antända ett material såsom ett pappersark på 80 ± 10 g/m 2 som är i kontakt med föremålet, och

(e) Ingen alstring av rök, gaser eller damm i sådana mängder att sikten, i en 1 m 3 stor kammare som utrustats med lämpliga ventilationspaneler, inte minskas med mer än 50 % mätt med en kalibrerad ljusmätare (lux) eller radiometer, placerad 1 m från en konstant ljuskälla vilken placerats i mittpunkten på motsatt vägg. De generella anvisningar som finns i ISO 5659-1 för provning av optisk densitet samt i avsnitt 7.5 i ISO 5659-2 för det fotometriska systemet får användas, men även liknande metoder för mätning av optisk densitet får användas. En lämplig huv som täcker bakdel och sidorna av ljusmätaren ska användas för att minska effekterna av spridande eller läckande ljus som inte utsänds direkt från ljuskällan.

Anm 1 Om det visar sig att ingen eller mycket lite rök observeras under testerna avseende kriterierna i (a), (b), (c) eller (d), får testet som beskrivs i (e) utelämnas.

Anm 2 Behörig myndighet får kräva att tester genomförs av förpackat föremål, om det har bedömts att föremålet, förpackat för transport, kan utgöra en större fara.

2.2.1.1.9 Klassificeringsdokument

2.2.1.1.9.1 När behörig myndighet klassificerar ett föremål eller ett ämne i klass 1 ska denna klassificering bekräftas skriftligt till den sökande.

2.2.1.1.9.2 Dokumentation från behörig myndighet får vara i vilken form som helst och får bestå av mer än en sida under förutsättning att sidnumrering anges i följd. Dokumentet ska ha en specifik referens.

154

2.2.1.1.9.3 Den information som tillhandahålls ska vara lätt att identifiera och den ska vara läsbar och varaktig.

2.2.1.1.9.4 Exempel på information som kan ingå i klassificeringsdokumenten är följande:

(a) namnet på den behöriga myndigheten och de bestämmelser i nationell lagstiftning enligt vilken myndigheten har utsetts som behörig,

(b) de transportslag eller nationella bestämmelser för vilka klassificeringsdokumentet är tillämplig,

(c) bekräftelse på att klassificeringen har godkänts, genomförts eller överenskommits i enlighet med FN:s modellregelverk eller enligt relevanta bestämmelser för respektive transportslag,

(d) namn och adress på den juridiska person som klassificeringen har meddelats till och eventuell företagsregistrering som specifikt identifierar ett bolag eller annan juridisk person enligt nationell lagstiftning,

(e) den benämning de explosiva ämnena och föremålen kommer att ha när de släpps ut på marknaden eller när de tillhandahålls för transport,

(f) officiell transportbenämning, UN-nummer, klass, riskgrupp och motsvarande samhanteringsgrupp för de explosiva ämnena och föremålen,

(g) när det är tillämpligt, den högsta nettovikten av explosiva ämnen och föremål i kollit eller föremålet,

(h) namn, underskrift, stämpel, sigill eller annan identifikation av den person som godkänts av den behöriga myndigheten för att utfärda klassificeringsdokumentet ska vara tydligt synlig,

(i) när säkerheten vid transport eller när riskgrupp bedöms vara beroende av förpackningen, ska förpackningsmärkningen anges eller en beskrivning av de tillåtna:

- innerförpackningarna

- mellanförpackningarna

- ytterförpackningarna

(j) klassificeringsdokumentet anger artikelnummer, lagernummer eller annan identifierande hänvisning de explosiva ämnen och föremål kommer ha när de släpps ut på marknaden eller när de tillhandahålls på annat sätt för transport,

(k) namn och adress på den juridiska person som tillverkat de explosiva ämnena och föremålen och en företagsregistrering som specifikt identifierar ett bolag eller annan juridisk person enligt nationell lagstiftning,

(l) ytterligare information om tillämplig förpackningsinstruktion och särbestämmelser för förpackning där detta är tillämpligt,

(m) grunden för att ange klassificeringen, dvs. om det skett på grundval av testresultat, angiven klassificering (default) för fyrverkerier, i analogi med redan

155

klassificerade explosiva ämnen och föremål, genom definition i tabell A i kapitel 3.2, etc.

(n) eventuella särskilda villkor eller begränsningar som den behöriga myndigheten anser vara relevanta för säkerheten för transport av explosiva ämnen och föremål, farokommunikation och för internationella transporter,

(o) utgångsdatumet för klassificeringsdokumentet anges om den behöriga myndigheten anser ett datum vara lämpligt.

2.2.1.2 Ämnen och föremål som inte får transporteras

2.2.1.2.1 Explosivämnen som enligt kriterierna i testhandboken, del I, uppvisar en otillåtet hög känslighet eller hos vilka en spontan reaktion kan uppstå, och explosiva ämnen och föremål som inte kan tillordnas någon angiven benämning eller N.O.S.-benämning i kapitel 3.2 tabell A, får inte transporteras.

2.2.1.2.2 Ämnen i samhanteringsgrupp A (1.1A, UN 0074, 0113, 0114, 0129, 0130, 0135, 0224 och 0473) får inte transporteras på järnväg.

Föremål i samhanteringsgrupp K (1.2K, UN 0020 och 1.3K, UN 0021) får inte transporteras.

2.2.1.3 Förteckning över samlingsbenämningar

Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämne eller föremål

(se 2.2.1.1.4)

1.1A 0473 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. (får inte transporteras på järnväg, se 2.2.1.2.2) 1.1B 0461 KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S. 1.1C 0474 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0497 DRIVMEDEL, FLYTANDE 0498 DRIVMEDEL, FAST 0462 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 1.1D 0475 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0463 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 1.1E 0464 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 1.1F 0465 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 1.1G 0476 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 1.1L 0357 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0354 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 1.2B 0382 KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S. 1.2C 0466 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 1.2D 0467 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 1.2E 0468 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 1.2F 0469 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 1.2L 0358 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0248 ANORDNINGAR, VATTENAKTIVERBARA, med central-, separerings- eller drivladdning 0355 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 1.3C 0132 DEFLAGRERANDE METALLSALTER AV AROMATISKA NITROFÖRENINGAR, N.O.S. 0477 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0495 DRIVMEDEL, FLYTANDE 0499 DRIVMEDEL, FAST 0470 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 1.3G 0478 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 1.3L 0359 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0249 ANORDNINGAR, VATTENAKTIVERBARA, med central-, separerings- eller drivladdning 0356 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.

156

Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämne eller föremål

(se 2.2.1.1.4)

1.4B 0350 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0383 KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S. 1.4C 0479 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0501 DRIVMEDEL, FAST 0351 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 1.4D 0480 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0352 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 1.4E 0471 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 1.4F 0472 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 1.4G 0485 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0353 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 1.4S 0481 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0349 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0384 KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S. 1.5D 0482 EXPLOSIVÄMNEN, MYCKET OKÄNSLIGA (ÄMNEN, EVI) N.O.S. 1.6N 0486 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, EXTREMT OKÄNSLIGA (FÖREMÅL, EEI) N.O.S. 0190 PROV, EXPLOSIVÄMNE, annat än tändämne Anm Riskgruppen och samhanteringsgruppen bestäms i samråd med behörig myndighet och enligt principerna i 2.2.1.1.4.

2.2.1.4 Ordlista på benämningar

Anm 1 Beskrivningarna i denna ordlista är inte avsedda att ersätta testförfarandena, inte heller att bestämma faroklassificeringen av ett ämne eller föremål i klass 1. Inplaceringen i rätt riskgrupp och ett beslut om inplacering i samhanteringsgrupp S ska baseras på test av produkten i enlighet med testhandboken, del I eller ske i analogi med liknande produkter som har testats och inplacerats enligt metodiken i testhandboken.

Anm 2 Efter den officiella transportbenämningen ska aktuellt UN-nummer (kapitel 3.2, tabell A, kolumn 1) anges. Beträffande klassificeringskod, se 2.2.1.1.4.

AKTIVATORER, EXPLOSIVA, UN 0275, 0276, 0323, 0381 Föremål konstruerade att utföra mekaniska rörelser. De består av en hylsa med en laddning av explosivämne och eget tändsystem. Deflagrationsgaserna åstadkommer uppblåsning, orsakar linjär eller roterande rörelse, påverkar funktionen hos membran, ventiler eller brytare eller skjuter ut fästelement eller släckmedel.

ANORDNINGAR, VATTENAKTIVERBARA, med central-, separerings- eller drivladdning, UN 0248, 0249 Föremål vars funktion beror på en fysikalisk-kemisk reaktion hos deras innehåll med vatten.

Anskjutningsammunition, se PROVNINGSAMMUNITION

ANTÄNDMEDEL, UN 0316, 0317, 0368 Föremål som innehåller komponenter med tändmedel och är avsedda att åstadkomma en deflagration i ammunition. De innehåller mekaniskt, elektriskt, kemiskt eller hydrostatiskt aktiverbara anordningar för att starta deflagrationen. De innehåller vanligtvis säkringsanordningar.

ANTÄNDNINGSRÖR, UN 0103 Föremål som består av ett metallrör med en kärna av deflagrerande explosivämne.

157

ANTÄNDNINGSTRÅD, UN 0066 Föremål som består antingen av textilgarn, överdraget med svartkrut eller annan pyroteknisk blandning och omslutet av ett flexibelt skyddshölje, eller av en kärna av svartkrut omgiven av ett flexibelt textilskikt. Det brinner i sin längdriktning med öppen låga och används för att överföra tändning från en anordning till en laddning eller tändanordning.

BERGSPRÄCKNINGSANORDNINGAR, EXPLOSIVA, utan sprängkapsel, för oljeborrhål, UN 0099 Föremål som består av en hylsa innehållande sprängämne utan tändanordning. De används för att spräcka berg runt ett borrschakt för att underlätta oljeflödet ur berget.

BLANDSPRÄNGÄMNE TYP A, UN 0081 Ämnen som består av flytande organiska nitrater, såsom nitroglycerin, eller en blandning av sådana ämnen med ett eller flera av följande ämnen: nitrocellulosa, ammoniumnitrat eller andra oorganiska nitrater, aromatiska nitroföreningar eller brännbara material, såsom trämjöl eller aluminiumpulver. De kan dessutom innehålla inerta ämnen såsom kiselgur eller mindre tillsatser såsom färgpigment och stabilisatorer. Sådana sprängämnen har pulverformig, gelatinartad eller elastisk konsistens. Benämningen omfattar även dynamit, spränggelatin och gelatinerad dynamit.

BLANDSPRÄNGÄMNE TYP B, UN 0082, 0331 Ämnen som består av

(a) en blandning av ammoniumnitrat eller andra oorganiska nitrater med explosivämnen, såsom trinitrotoluen (TNT), med eller utan andra ämnen som trämjöl och aluminiumpulver, eller

(b) en blandning av ammoniumnitrat eller andra oorganiska nitrater med andra brännbara ämnen som inte är explosiva.

I båda fallen får de innehålla inerta komponenter såsom kiselgur och tillsatser såsom färgpigment och stabilisatorer. Sådana explosivämnen får inte innehålla nitroglycerin, liknande flytande organiska nitrater eller klorater.

BLANDSPRÄNGÄMNE TYP C, UN 0083 Ämnen som består av en blandning av antingen kalium- eller natriumklorat eller kalium-, natrium- eller ammoniumperklorat med organiska nitroföreningar eller brännbara ämnen, såsom trämjöl, aluminiumpulver eller kolväten. De kan dessutom innehålla inerta ämnen, såsom kiselgur, och tillsatser, såsom färgpigment och stabilisatorer. Sådana explosivämnen får inte innehålla nitroglycerin eller liknande flytande organiska nitrater.

BLANDSPRÄNGÄMNE TYP D, UN 0084 Ämnen som består av en blandning av nitrerade organiska föreningar och brännbara ämnen såsom kolväten och aluminiumpulver. De kan innehålla inerta ämnen såsom kiselgur och tillsatser såsom färgpigment och stabilisatorer. Sådana explosivämnen får inte innehålla nitroglycerin, liknande flytande organiska nitrater, klorater eller ammoniumnitrat. Benämningen innefattar generellt plastiska sprängämnen.

BLANDSPRÄNGÄMNE TYP E, UN 0241, 0332 Ämnen som innehåller vatten som en avgörande beståndsdel och hög halt av ammoniumnitrat eller andra oxidationsmedel, som är helt eller delvis lösta. De övriga komponenterna kan vara nitroföreningar, såsom trinitrotoluen, kolväten eller

158

aluminiumpulver. De kan innehålla inerta ämnen såsom kiselgur och tillsatser såsom färgpigment och stabilisatorer. Benämningen innefattar emulsionssprängämnen, slurrysprängämnen och vattengelsprängämnen.

BLIXTLJUSPATRONER, UN 0049, 0050 Föremål som består av hylsa, tändelement och blixtljussats, allt samlat i en enhet och klart för användning.

BLIXTLJUSPULVER, UN 0094, 0305 Pyrotekniskt ämne som vid antändning avger ett intensivt ljus.

BLOSS, YTTÄCKANDE, UN 0092, 0418, 0419 Föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och är utformade för att användas på marken för belysning, identifiering, signalering eller varning.

BOMBER, med sprängladdning, UN 0034, 0035 Föremål med explosivämne som fälls från flygplan, utan tändmedel eller med tändmedel, som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar.

BOMBER, med sprängladdning, UN 0033, 0291 Föremål med explosivämne som fälls från flygplan, med tändmedel, som har färre än två effektiva säkringsanordningar.

BOMBER, INNEHÅLLANDE BRANDFARLIG VÄTSKA, med sprängladdning, UN 0399, 0400 Föremål som fälls från flygplan och består av en behållare med brandfarlig vätska och en sprängladdning.

BRANDAMMUNITION, med eller utan centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, UN 0009, 0010, 0300 Ammunition som innehåller en brandsats. Utom när satsen i sig själv är ett explosivämne, innehåller den även en eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning.

BRANDAMMUNITION, vätska eller gel, med centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, UN 0247 Ammunition som innehåller flytande eller gelformigt brandämne. Utom när brandämnet i sig självt är ett explosivämne, innehåller den även en eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning.

BRANDAMMUNITION, MED VIT FOSFOR, med centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, UN 0243, 0244 Ammunition som innehåller vit fosfor som brandämne. Den innehåller även en eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning.

BRANDSLÄCKNINGSUTRUSTNING med pyrotekniskt genererade aerosoler, UN 0514 Föremål som innehåller ett pyrotekniskt ämne, men inte något annat farligt gods, och som är avsedda att sprida ett brandsläckningsmedel (eller aerosol) när de är aktiverade.

159

CENTRALLADDNINGAR, explosiva, UN 0043 Föremål som består av en liten explosivämnesladdning för att öppna projektiler eller annan ammunition för att sprida ut innehållet.

DETONERANDE STUBIN, flexibel, UN 0065, 0289 Föremål som består av en kärna av detonerande explosivämne i en omslutning av textiltråd med eller utan överdrag av plast. Överdraget behövs inte om omslutningen är dammtät.

DETONERANDE STUBIN, rörstubin, UN 0102, 0290 Föremål som består av en kärna av detonerande explosivämne i ett rör av mjuk metall med eller utan skyddsskikt.

DETONERANDE STUBIN MED SVAG VERKAN, rörstubin, UN 0104 Föremål som består av en kärna av detonerande explosivämne i ett rör av mjuk metall med eller utan skyddsskikt. Mängden explosivämne är så liten att endast svag verkan märks utanför stubinen.

DRIVLADDNINGAR FÖR ARTILLERIPJÄSER, UN 0242, 0279, 0414 Drivladdningar i alla former för separat laddning av ammunition för artilleripjäser.

DRIVLADDNINGAR, UN 0271, 0272, 0415, 0491 Föremål som består av en drivladdning i godtycklig form med eller utan hölje. De är avsedda som beståndsdelar i raketmotorer eller för att reducera luftmotståndets inverkan hos projektiler.

DRIVLADDNINGSHYLSOR, BRÄNNBARA, TOMMA, UTAN TÄNDHATT, UN 0446, 0447 Föremål som består av en patronhylsa, tillverkad delvis eller helt av nitrocellulosa.

DRIVMEDEL, FAST, UN 0498, 0499, 0501 Ämnen som består av fast deflagrerande explosivämne och används för framdrivning.

DRIVMEDEL, FLYTANDE, UN 0495, 0497 Ämnen som består av flytande deflagrerande explosivämne och används för framdrivning.

EXPLOSIVA NITAR, UN 0174 Föremål som består av små laddningar av explosivämne inuti en metallnit.

EXPLOSIVÄMNEN, MYCKET OKÄNSLIGA, (ÄMNEN EVI), N.O.S., UN 0482 Ämnen med fara för massexplosion, men som är så okänsliga att vid normala transportförhållanden sannolikheten är mycket låg för antändning eller övergång från brand till detonation, och som har klarat testserie 5.

FOTOBOMBER, UN 0038 Föremål med explosivämne, som fälls från flygplan för att avge ett kortvarigt intensivt ljus för fotografering. De innehåller en laddning av sprängämne utan eget tändsystem eller med tändsystem som har minst två effektiva säkringsanordningar.

FOTOBOMBER, UN 0037 Föremål med explosivämne, som fälls från flygplan för att avge ett kortvarigt intensivt ljus för fotografering. De innehåller en laddning av sprängämne med eget tändsystem, som har färre än två effektiva säkringsanordningar.

160

FOTOBOMBER, UN 0039, 0299 Föremål med explosivämne, som fälls från flygplan för att avge ett kortvarigt intensivt ljus för fotografering. De innehåller blixtljuspulver.

FYRVERKARSTUBIN, EJ DETONERANDE, UN 0101 Föremål som består av bomullsgarn impregnerat med fint svartkrut. De brinner med synlig låga och används i tändkedjor till fyrverkerier m.m.

FYRVERKERIER, UN 0333, 0334, 0335, 0336, 0337 Pyrotekniska föremål avsedda för nöjesändamål.

FÖREMÅL, EXPLOSIVA, EXTREMT OKÄNSLIGA (FÖREMÅL EEI), UN 0486 Föremål som i huvudsak innehåller ytterst okänsliga ämnen, där sannolikheten för oavsiktlig antändning eller överföring vid normala transportförhållanden är försumbar, och som har klarat testserie 7.

FÖREMÅL, PYROFORA, UN 0380 Föremål som innehåller ett pyrofort ämne (som har förmåga att självantända vid kontakt med luft) och ett explosivämne eller explosiv komponent. Föremål som innehåller vit fosfor omfattas inte av denna definition.

FÖREMÅL, PYROTEKNISKA, för tekniska ändamål, UN 0428, 0429, 0430, 0431, 0432 Föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och används för tekniska ändamål såsom värmealstring, gasgenerering, sceneffekter m.m.

Anm Följande föremål omfattas inte av denna benämning utan anges separat i ordlistan: all slags ammunition, EXPLOSIVA UTLÖSNINGSANORDNINGAR, FYRVERKERIER, KNALLSIGNALER FÖR JÄRNVÄG, YTTÄCKANDE BLOSS, LUFTBLOSS, SIGNALPATRONER, EXPLOSIVA LINAVSKÄRARE, SIGNALBLOSS HAND, RÖKSIGNALER, NÖDSIGNALER för fartyg, EXPLOSIVA NITAR.

FÖRSTÄRKNINGSLADDNINGAR, MED SPRÄNGKAPSEL, UN 0225, 0268 Föremål som består av sprängämne med eget tändsystem. De används för att öka sprängkapslars eller detonerande stubins initieringsförmåga.

FÖRSTÄRKNINGSLADDNINGAR, UTAN SPRÄNGKAPSEL, UN 0042, 0283 Föremål som består av sprängämne utan eget tändsystem. De används för att öka sprängkapslars eller detonerande stubins initieringsförmåga.

FÖRSTÖRELSELADDNINGAR, UN 0048 Föremål som innehåller en laddning av sprängämne i en hylsa av papp, plast, metall eller annat material. Föremålen saknar eget tändsystem eller har tändsystem med minst två effektiva säkringsanordningar.

Anm Följande föremål omfattas inte av denna definition utan upptas separat i ordlistan: BOMBER, PROJEKTILER, MINOR m.m.

Gasgeneratorer för krockkuddar, krockkuddemoduler eller bältesförsträckare, se SÄKERHETSUTRUSTNING PYROTEKNISK.

161

GRANATER, hand- eller gevärs-, med sprängladdning, UN 0284, 0285 Föremål vilka är avsedda att kastas för hand eller avfyras med gevär. De saknar eget tändsystem eller har tändsystem med minst två effektiva säkringsanordningar.

GRANATER, hand- eller gevärs-, med sprängladdning, UN 0292, 0293 Föremål vilka är avsedda att kastas för hand eller avfyras med gevär. De innehåller eget tändsystem med färre än två effektiva säkringsanordningar.

HEXOLIT (HEXOTOL), torr eller fuktad med mindre än 15 viktprocent vatten, UN 0118 Ämne som består av en fullständig blandning av cyklotrimetylentrinitramin (RDX) och trinitrotoluen (TNT). Benämningen innefattar även ”Composition B”.

HEXOTONAL, UN 0393 Ämne som består av en fullständig blandning av cyklotrimetylentrinitramin (RDX), trinitrotoluen (TNT) och aluminium.

KNALLADDNINGAR, EXPLOSIVA, UN 0374, 0375 Föremål som består av en laddning av sprängämne utan eget tändsystem eller med eget tändsystem som har åtminstone två verksamma säkringar. De fälls överbord från fartyg och exploderar antingen då de uppnår ett förutbestämt djup eller då de når havsbotten.

KNALLADDNINGAR, EXPLOSIVA UN 0204, 0296 Föremål som består av en laddning av sprängämne med eget tändsystem med färre än två verksamma säkringar. De fälls överbord från fartyg och exploderar antingen då de uppnår ett förutbestämt djup eller då de når havsbotten.

KNALLSIGNALER FÖR JÄRNVÄG, UN 0192, 0193, 0492, 0493 Föremål som innehåller ett pyrotekniskt ämne, vilket exploderar med en ljudlig knall då föremålet krossas. De är avsedda att placeras på järnvägsspår.

KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S., UN 0382, 0383, 0384, 0461 Föremål med explosivämne, avsett att överföra detonation eller deflagration inom en tändkedja.

KRUT, RÖKSVAGT, UN 0160, 0161, 0509 Ämnen som är baserade på nitrocellulosa och används som drivladdningskrut. Begreppet omfattar drivämnen såsom singelbaskrut (nitrocellulosa (NC)), dubbelbaskrut (som NC med nitroglycerin (NG)) och trippelbaskrut (som NC/NG/nitroguanidin).

Anm Gjutna eller pressade laddningar eller karduser av röksvagt krut anges under benämningen DRIVLADDNINGAR FÖR ARTILLERIPJÄSER eller DRIVLADDNINGAR.

KRUTMASSA (KRUTPASTA), FUKTAD, med minst 17 viktprocent alkohol, KRUTMASSA (KRUTPASTA), FUKTAD, med minst 25 viktprocent vatten, UN 0433, 0159 Ämne som består av nitrocellulosa impregnerad med högst 60 viktprocent nitroglycerin, andra flytande organiska nitrater eller blandningar av dessa.

162

KRUTSTUBIN, normalbrinnande, UN 0105 Föremål som består av en kärna av fint granulerat svartkrut, omsluten av flexibel textilväv med ett eller flera yttre skyddsöverdrag. Vid tändning brinner den med en förutbestämd hastighet utan någon yttre explosiv verkan.

LADDNINGAR FÖR SPRÄNGFOGNING, KOMMERSIELLA, utan sprängkapsel, UN 0442, 0443, 0444, 0445 Föremål som består av en laddning av detonerande explosivämne utan tändmedel och används för sprängfogning, sprängplätering, sprängformning eller andra metallurgiska processer.

LINAVSKÄRARE, EXPLOSIVA, UN 0070 Föremål som består av en knivliknande anordning som pressas mot ett städ genom en liten laddning av deflagrerande explosivämne.

LINKASTARRAKETER, UN 0238, 0240, 0453 Föremål med raketmotor som är utformade för att dra ut en lina.

LUFTBLOSS, UN 0093, 0403, 0404, 0420, 0421 Föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och är konstruerade att fällas från flygplan för belysning, identifiering, signalering eller varning.

LYSAMMUNITION, med eller utan centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, UN 0171, 0254, 0297 Ammunition som är konstruerad att avge en intensiv ljuskälla för att lysa upp ett område. Benämningen omfattar lysgranater, -patroner och -projektiler samt lys- och målidentifikationsbomber.

Anm Följande föremål omfattas inte av denna definition, utan anges separat i ordlistan: YTTÄCKANDE BLOSS OCH LUFTBLOSS, SIGNALPATRONER, SIGNALBLOSS HAND, NÖDSIGNALER FÖR FARTYG.

MINOR, med sprängladdning, UN 0137, 0138 Föremål som normalt består av behållare av metall eller sammansatta material vilka innehåller sprängämne, utan eget tändsystem eller med eget tändsystem som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att utlösas då fartyg, fordon eller personer passerar. Benämningen omfattar även s.k. ”Bangalore torpedos” (typ av röjningstorped).

MINOR, med sprängladdning, UN 0136, 0294 Föremål som normalt består av behållare av metall eller sammansatta material vilka innehåller sprängämne, med eget tändsystem som har färre än två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att utlösas då fartyg, fordon eller personer passerar. Benämningen omfattar även s.k. ”Bangalore torpedos” (typ av röjningstorped).

NÖDSIGNALER, för fartyg, UN 0194, 0195, 0505, 0506 Föremål som innehåller pyrotekniska ämnen konstruerade att avge signaler i form av en knall, lågor eller rök eller någon kombination av dessa.

OKTOLIT (OKTOL), torr eller fuktad med mindre än 15 viktprocent vatten, UN 0266 Ämne som består av en fullständig blandning av cyklotetrametylentetranitramin (HMX) och trinitrotoluen (TNT).

163

OKTONAL, UN 0496 Ämne som består av en fullständig blandning av cyklotetrametylentetranitramin (HMX), trinitrotoluen (TNT) och aluminium.

PATRONER FÖR OLJEBORRHÅL, UN 0277, 0278 Föremål som består av en tunnväggig hylsa av papp, metall eller annat material och som endast innehåller en drivladdning vilken är avsedd att skjuta ut härdade projektiler för att perforera rörväggarna i oljeborrhål.

Anm RSV-LADDNINGAR omfattas inte av denna definition utan anges separat i ordlistan.

PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning, UN 0006, 0321, 0412 Ammunition som består av en projektil med sprängladdning, utan eget tändsystem eller med tändsystem som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar, samt av en drivladdning med eller utan tändare. Benämningen omfattar även sammansatt ammunition, delvis sammansatt ammunition och separat laddad ammunition då komponenterna är samemballerade.

PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning, UN 0005, 0007, 0348 Ammunition som består av en projektil med sprängladdning med tändsystem som har färre än två effektiva säkringsanordningar, samt av en drivladdning med eller utan tändare. Benämningen omfattar även sammansatt ammunition, delvis sammansatt ammunition och separat laddad ammunition då komponenterna är samförpackade.

PATRONER FÖR VAPEN, FULLPROJEKTIL UN 0012, 0328, 0339, 0417 Ammunition som består av en projektil utan sprängladdning och en drivladdning med eller utan tändhatt. Föremålen får innehålla spårljus under förutsättning att huvudfaran härrör från drivladdningen.

PATRONER FÖR VAPEN, LÖS AMMUNITION, UN 0014, 0326, 0327, 0338, 0413 Ammunition som består av en sluten patronhylsa med central- eller kanttändning och en laddning av röksvagt krut eller svartkrut utan projektil. De avger en kraftig knall och används för övningsändamål och salutering, som drivladdningar, till startpistoler m.m. Benämningen omfattar även lös ammunition.

PATRONER, HANDELDVAPEN, LÖS AMMUNITION, UN 0014, 0327, 0338 Ammunition som består av en sluten patronhylsa med central- eller kanttändning och en laddning av röksvagt krut eller svartkrut, utan projektil. Patronerna är avsedda att avfyras från vapen med kaliber högst 19,1 mm. De avger en kraftig knall och används för övningsändamål och salutering, som drivladdning, till startpistoler m.m.

PATRONER, HANDELDVAPEN, UN 0012, 0339, 0417 Ammunition som består av en patronhylsa med central- eller kanttändning och innehåller både drivladdning och projektil. Den är konstruerad att användas till vapen med en kaliber av högst 19,1 mm. Hagelpatroner av alla kalibrar omfattas av denna benämning.

Anm Denna benämning omfattar inte PATRONER, HANDELDVAPEN, LÖS AMMUNITION. Dessa är angivna separat. Vissa patroner för militära handeldvapen omfattas inte av denna benämning. Dessa är angivna under PATRONER FÖR VAPEN, FULLPROJEKTIL.

164

PATRONER FÖR VERKTYG, LÖS AMMUNITION, UN 0014 Föremål i verktyg som består av en sluten patronhylsa med central- eller kanttändning, med eller utan en laddning av röksvagt eller svart krut utan projektil.

Patroner med drivspegel, se AKTIVATORER, EXPLOSIVA

PATRONHYLSOR, TOMMA, MED TÄNDHATT, UN 0055, 0379 Föremål som består av en patronhylsa av metall, plast eller annat icke brännbart material i vilket tändhatten är den enda explosiva komponenten.

PENTYTOL, torr eller fuktad med mindre än 15 viktprocent vatten, UN 0151 Ämne som består av en fullständig blandning av pentaerytritoltetranitrat (PETN) och trinitrotoluen (TNT).

PERFORERINGSANORDNINGAR, MED RSV-LADDNING, för oljeborrhål, utan sprängkapsel, UN 0124, 0494 Föremål som består av stålrör eller metallband i vilka införts laddningar med riktad sprängverkan utan eget tändsystem, förbundna med varandra med detonerande stubin.

PROJEKTILER, barlastade, med spårljus, UN 0345, 0424, 0425 Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs, gevär eller annat handeldvapen.

PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning, UN 0346, 0347 Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs. De saknar eget tändsystem eller har tändsystem med minst två effektiva säkringsanordningar. De används för spridning av färg för markering eller andra inerta ämnen.

PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning, UN 0426, 0427 Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs. De innehåller eget tändsystem med färre än två effektiva säkringsanordningar. De används för spridning av färg för markering eller andra inerta ämnen.

PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning, UN 0434, 0435 Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs, gevär eller annat handeldvapen. De används för spridning av färg för markering eller andra inerta ämnen.

PROJEKTILER, med sprängladdning, UN 0168, 0169, 0344 Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs. De saknar eget tändsystem eller har tändsystem med minst två effektiva säkringsanordningar.

PROJEKTILER, med sprängladdning, UN 0167, 0324 Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs. De innehåller eget tändsystem med färre än två effektiva säkringsanordningar.

PROV, EXPLOSIVÄMNE, annat än tändämne, UN 0190 Nya eller existerande explosiva ämnen och föremål som ännu inte har tillordnats en benämning i kapitel 3.2, tabell A, och som transporteras enligt instruktioner från behörig myndighet, vanligtvis i små mängder, bl.a. i testnings-, klassificerings-, forsknings- och utvecklingssyfte, för kvalitetskontroll eller som kommersiella prov.

165

Anm Explosiva ämnen och föremål som redan tillordnats en annan benämning i kapitel 3.2, tabell A, omfattas inte av denna definition.

PROVNINGSSAMMUNITION, UN 0363 Ammunition som innehåller pyrotekniska ämnen och används för utprovning av funktion och styrka hos ny ammunition, nya vapendelar eller vapensystem.

RAKETER, med inert stridsdel, UN 0183, 0502 Föremål som består av en raketmotor och en overksam stridsdel. Benämningen omfattar även robotar.

RAKETER, med separeringsladdning, UN 0436, 0437, 0438 Föremål som består av en raketmotor och en laddning som stöter ut nyttolasten från rakethuvudet. Benämningen omfattar även robotar.

RAKETER, med sprängladdning, UN 0181, 0182 Föremål som består av en raketmotor och en stridsdel utan eget tändsystem eller med tändsystem som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar. Benämningen omfattar även robotar.

RAKETER, med sprängladdning, UN 0180, 0295 Föremål som består av en raketmotor och en stridsdel med eget tändsystem med färre än två effektiva säkringsanordningar. Benämningen omfattar även robotar.

RAKETMOTORER, UN 0186, 0280, 0281, 0510 Föremål som består av en drivladdning, vanligtvis ett fast drivmedel, i en cylinder med ett eller flera munstycken (dysor). De är avsedda att driva en raket eller robot.

RAKETMOTORER MED HYPERGOLA (spontantändande) VÄTSKOR, med eller utan separeringsladdning, UN 0250, 0322 Föremål som består av en cylinder med ett eller flera munstycken (dysor) och innehåller hypergola (spontantändande om de båda vätskorna blandas) drivmedel. De är avsedda att driva en raket eller robot.

RSV-LADDNINGAR, FLEXIBLA, LINJÄRA, UN 0237, 0288 Föremål som består av en V-formad kärna av sprängämne, överdragen med en flexibel mantel.

RSV-LADDNINGAR, utan sprängkapsel, UN 0059, 0439, 0440, 0441 Föremål som består av en hylsa med en laddning av sprängämne med en hålighet som är infodrad med ett styvt material och utan eget tändsystem. De är avsedda att framkalla en kraftig riktad sprängverkan.

RÖKAMMUNITION, med eller utan centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, UN 0015, 0016, 0303 Ammunition som innehåller rökalstrande ämnen såsom klorsulfonsyrablandning, titantetraklorid eller en rökalstrande pyroteknisk sats baserad på hexakloretan eller röd fosfor. Utom när rökämnet i sig självt är ett explosivämne, innehåller ammunitionen även en eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning. Benämningen omfattar rökgranater.

Anm RÖKSIGNALER ingår inte i denna definition utan anges separat i ordlistan.

166

RÖKAMMUNITION, VIT FOSFOR, med centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, UN 0245, 0246 Ammunition som innehåller vit fosfor som rökalstrande ämne. Den innehåller även en eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning. Benämningen omfattar rökgranater.

RÖKSIGNALER, UN 0196, 0197, 0313, 0487, 0507 Föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och som alstrar rök. De kan även innehålla anordningar som avger ljudsignaler.

SIGNALBLOSS, HAND, UN 0191, 0373 Bärbara föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och avger synliga signaler eller varningar. Denna benämning omfattar också små yttäckande bloss, såsom räddningsfacklor för bilar, järnvägsbloss och små fartygsnödfacklor.

SIGNALPATRONER, UN 0054, 0312, 0405 Föremål avsedda att avge färgade bloss eller andra signaler och avfyras från signalpistoler m.m.

SJUNKBOMBER, UN 0056 Föremål som består av ett fat eller projektil med en laddning av sprängämne, utan eget tändsystem eller med tändsystem som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att detonera under vatten.

SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRISKA, apterade, UN 0030, 0255, 0456 Föremål särskilt avsedda för initiering av civila sprängämnen. Sprängkapslarna kan vara med eller utan fördröjningselement. Elektriska sprängkapslar utlöses med elektrisk ström.

SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRONISKA, programmerbara, UN 0511, 0512, 0513 Sprängkapslar med förhöjda säkerhets- och brottskyddande funktioner, som använder elektroniska komponenter för överföring av avfyrningssignal med validerade kommandon och skyddad kommunikation. Sprängkapslar av denna typ kan inte initieras på andra sätt.

SPRÄNGKAPSLAR FÖR AMMUNITION, UN 0073, 0364, 0365, 0366 Föremål som består av små metall- eller plaströr och innehåller explosivämnen såsom blyazid, pentyl eller kombinationer av explosivämnen. De är avsedda för att utlösa tändkedjor.

SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA, UN 0029, 0267, 0455 Föremål särskilt utformade för initiering av civila sprängämnen. Sprängkapslarna kan vara med eller utan fördröjningselement. Icke-elektriska sprängkapslar aktiveras av stötvågsledare, blixtrör, krutstubin, andra antändningsmedel eller flexibel detonerande stubin. Benämningen omfattar också detonerande överföringsenhet utan detonerande stubin.

SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA, APTERADE, UN 0360, 0361, 0500 Icke-elektriska sprängkapslar som är apterad med krutstubin, stötvågsledare, blixtrör eller detonerande stubin och aktiveras av dessa. De kan vara sprängkapslar med eller utan fördröjningselement. Benämningen innefattar även detonerande överföringsenhet med detonerande stubin.

167

SPRÄNGLADDNINGAR, PLASTBUNDNA, UN 0457, 0458, 0459, 0460 Föremål som består av en plastbunden laddning av sprängämne, tillverkade i speciell form utan hölje, och som saknar eget tändsystem. De är avsedda som komponenter till ammunition, såsom stridsdelar.

SPÅRLJUS FÖR AMMUNITION, UN 0212, 0306 Förseglade föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och syftar till att göra projektilbanor synliga.

STRIDSDELAR, RAKET, med centralladdning eller separeringsladdning, UN 0370 Föremål som består av en inert nyttolast och en liten laddning av detonerande eller deflagrerande explosivämne utan eget tändsystem eller med tändsystem som har minst två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att anslutas till en raket för att sprida inert material. Benämningen omfattar även stridsdelar för robot.

STRIDSDELAR, RAKET, med centralladdning eller separeringsladdning, UN 0371 Föremål som består av en inert nyttolast och en liten laddning av detonerande eller deflagrerande explosivämne med eget tändsystem som har färre än två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att anslutas till en raket för att sprida inert material. Benämningen omfattar även stridsdelar för robot.

STRIDSDELAR, RAKET, med sprängladdning, UN 0286, 0287 Föremål som består av sprängämne utan eget tändsystem eller med tändsystem som har minst två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att anslutas till en raket. Benämningen omfattar även stridsdelar för robot.

STRIDSDELAR, RAKET, med sprängladdning, UN 0369 Föremål som består av sprängämne med eget tändsystem som har färre än två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att anslutas till en raket. Benämningen omfattar även stridsdelar för robot.

STRIDSDELAR, TORPED, med sprängladdning, UN 0221 Föremål som består av sprängämne utan eget tändsystem eller med tändsystem som har minst två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att anslutas till en torped.

STUBINTÄNDARE, UN 0131 Föremål med varierande utformning som aktiveras genom friktion, slag eller elektricitet och som används för tändning av krutstubin.

SVARTKRUT, (VAPENKRUT), som korn eller pulver, UN 0027 Ämne som består av en fullständig blandning av träkol eller annat kol och antingen kaliumnitrat eller natriumnitrat med eller utan svavel.

SVARTKRUT (VAPENKRUT), PRESSAT eller SOM TABLETTER, UN 0028 Ämne som består av format svartkrut.

Svartkrutsstubin, se KRUTSTUBIN

SÄKERHETSUTRUSTNING, PYROTEKNISK, UN 0503 Föremål som innehåller explosiva ämnen eller farligt gods i andra klasser och som används i fordon, fartyg eller luftfartyg för att förbättra det personliga skyddet för människor. Exempel på sådana föremål är gasgeneratorer för krockkuddar, krockkuddemoduler, bältesförsträckare samt pyromekanisk anordning. Pyromekaniska anordningar är sammansatta komponenter med syfte att till exempel separera, låsa eller att fungera som fastlåsningsanordning.

168

TORPEDER, med sprängladdning, UN 0451 Föremål som består av ett icke explosivt drivsystem, som driver torpeden genom vattnet, och en stridsdel utan eget tändsystem eller med tändsystem som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar.

TORPEDER, med sprängladdning, UN 0329 Föremål som består av ett explosivt drivsystem, som driver torpeden genom vattnet, och en stridsdel utan eget tändsystem eller med tändsystem som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar.

TORPEDER, med sprängladdning, UN 0330 Föremål som består av ett explosivt eller icke explosivt drivsystem, som driver torpeden genom vattnet, en stridsdel och tändsystem som har färre än två effektiva säkringsanordningar.

TRITONAL, UN 0390 Ämne som består av trinitrotoluen (TNT) blandat med aluminium.

TÅRGASAMMUNITION, med central-, separerings- eller drivladdning, UN 0018, 0019, 0301 Ammunition som innehåller tårgasalstrande ämne. Den innehåller även en eller flera av följande komponenter: ett pyrotekniskt ämne, drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning.

TÄNDHATTAR, UN 0044, 0377, 0378 Föremål som består av metall- eller plastkapslar vilka innehåller en liten mängd av en tändämnesblandning som lätt antänds genom slag. De används som tändmedel i handeldvapenpatroner och som slagtändare för drivladdningar.

TÄNDPATRONER, UN 0319, 0320, 0376 Föremål som består av en tändsats och en hjälpladdning av deflagrerande explosivämne, såsom svartkrut, för antändning av drivladdningar i drivladdningshylsor för kanoner m.m.

TÄNDRÖR, UN 0106, 0107, 0257, 0367 Föremål som innehåller explosiva komponenter och är avsedda att åstadkomma en detonation i ammunition. De innehåller mekaniskt, elektriskt, kemiskt eller hydrostatiskt aktiverbara anordningar för att starta detonationen. De innehåller vanligtvis säkringsanordningar.

TÄNDRÖR, med säkringar, UN 0408, 0409, 0410 Föremål som innehåller explosiva komponenter och är avsedda att åstadkomma en detonation i ammunition. De innehåller mekaniskt, elektriskt, kemiskt eller hydrostatiskt aktiverbara anordningar för att starta detonationen. Tändröret ska innehålla minst två effektiva säkringsanordningar.

UTLÖSNINGSANORDNINGAR, EXPLOSIVA, UN 0173 Föremål som består av en liten laddning av explosivämne med eget tändsystem och säkringssprint eller säkringsögla. Det används för att snabbt utlösa anordningar genom att åtskilja eller avlägsna säkringssprinten eller säkringsöglan.

VÄTSKERAKETER, med sprängladdning, UN 0397, 0398 Föremål som består av en med flytande bränsle fylld cylinder med ett eller flera munstycken (dysor) samt en stridsdel. Benämningen omfattar även robotar.

169

VÄTSKERAKETMOTORER, UN 0395, 0396 Föremål som består av flytande bränsle i en cylinder försedd med ett eller flera munstycken (dysor). De är avsedda att driva en raket eller robot.

VÄTSKETORPEDER, med eller utan sprängladdning, UN 0449 Föremål som består av antingen ett flytande explosivt drivsystem, som driver torpeden genom vattnet, med eller utan stridsdel, eller av ett flytande, icke explosivt drivsystem, som förflyttar torpeden genom vattnet, med stridsdel.

VÄTSKETORPEDER, med inert stridsdel, UN 0450 Föremål som består av ett flytande explosivt drivsystem, som driver torpeden genom vattnet, och med en blind (overksam) stridsdel.

ÖVERFÖRINGSLADDNINGAR, UN 0060 Föremål som består av en liten demonterbar laddning, och som placeras i utrymmet mellan tändröret och huvudsprängladdningen i projektiler.

ÖVERFÖRINGSTÄNDARE, UN 0121, 0314, 0315, 0325, 0454 Föremål som innehåller ett eller flera explosivämnen med syftet att åstadkomma en deflagration i en tändkedja. Föremålen utlöses kemiskt, elektriskt eller mekaniskt.

Anm Följande föremål omfattas inte av denna definition utan anges separat i denna ordlista: ANTÄNDNINGSTRÅD, ANTÄNDNINGSRÖR, FYRVERKARSTUBIN, ANTÄNDMEDEL, STUBINTÄNDARE, TÄNDHATTAR OCH TÄNDPATRONER.

ÖVNINGSAMMUNITION, UN 0362, 0488 Ammunition utan huvudsprängladdning (verkansdel) men med centralladdning eller separeringsladdning. Vanligtvis ingår även tändrör och drivladdning.

Anm ÖVNINGSGRANATER ingår inte i denna definition utan anges separat i ordlistan.

ÖVNINGSGRANATER, hand eller gevär, UN 0110, 0372, 0318, 0452 Föremål utan huvudsprängladdning, vilka är avsedda att kastas för hand eller avfyras med gevär. De innehåller en tändanordning och får innehålla en markeringsladdning.

170

2.2.2 Klass 2 Gaser

2.2.2.1 Kriterier

2.2.2.1.1 Klass 2 omfattar rena gaser, gasblandningar och blandningar av en eller flera gaser med ett eller flera andra ämnen samt föremål innehållande sådana ämnen. Gaser är ämnen som: (a) vid 50 °C har ett ångtryck över 300 kPa (3 bar), eller (b) är fullständigt gasformiga vid 20 °C och normaltrycket 101,3 kPa (1,013 bar). Anm 1 UN 1052 FLUORVÄTE är dock ett ämne i klass 8. Anm 2 En ren gas får innehålla andra beståndsdelar, som härrör från produktionsprocessen eller har tillsatts för att upprätthålla produktens stabilitet, förutsatt att halten av dessa beståndsdelar inte ändrar gasens klassificering eller transportbestämmelser, exempelvis fyllningsförhållande, fyllningstryck eller provtryck. Anm 3 N.O.S.-benämningarna i 2.2.2.3 kan innefatta både rena gaser och blandningar. 2.2.2.1.2 Ämnen och föremål i klass 2 indelas enligt följande: 1. Komprimerad gas: Gas som när den är förpackad under tryck för transport är fullständigt gasformig vid -50 °C. Denna kategori innefattar alla gaser med kritisk temperatur högst -50 °C. 2. Kondenserad gas: Gas som när den är förpackad under tryck för transport är delvis flytande vid temperaturer över -50 °C. Skillnad görs mellan: - under högt tryck kondenserad gas: gas med kritisk temperatur över -50 °C men högst +65 °C, - under lågt tryck kondenserad gas: gas med kritisk temperatur över +65 °C. 3. Kyld kondenserad gas: Gas som när den är förpackad för transport är delvis flytande på grund av sin låga temperatur. 4. Löst gas: Gas som när den är förpackad under tryck för transport är löst i vätskefas i ett lösningsmedel. 5. Aerosolbehållare och engångsbehållare för gas. 6. Andra föremål som innehåller gas under tryck. 7. Icke trycksatta gaser som omfattas av särskilda bestämmelser (gasprover). 8. Kemikalier under tryck: Vätskor, pastor eller pulver, trycksatta med en drivgas som uppfyller definitionen för en komprimerad eller kondenserad gas och blandningar av dessa gaser.

171

9. Adsorberad gas : gas som när den är förpackad för transport har adsorberats i ett fast poröst material vilket ger ett inre tryck på mindre än 101,3 kPa vid 20 °C och mindre än 300 kPa vid 50 °C.

2.2.2.1.3 Ämnen och föremål (utom aerosolbehållare och kemikalier under tryck) i klass 2 tillordnas en av nedanstående grupper, motsvarande deras farliga egenskaper:

A kvävningsframkallande O oxiderande F brandfarlig T giftig TF giftig, brandfarlig TC giftig, frätande TO giftig, oxiderande TFC giftig, brandfarlig, frätande TOC giftig, oxiderande, frätande

Om gaser och gasblandningar enligt dessa kriterier har farliga egenskaper som kan tillordnas mer än en grupp, har de grupper som betecknas med bokstaven T högre prioritet än övriga grupper. Grupper betecknade med bokstaven F kommer före grupper betecknade med A eller O.

Anm 1 I FN:s modellregelverk, IMDG-koden och ICAO:s tekniska instruktioner inplaceras gaserna efter sin huvudsakliga farlighet i en av följande tre delklasser.

Delklass 2.1: brandfarliga gaser (vilket motsvarar grupper betecknade med den versala bokstaven F).

Delklass 2.2: icke brandfarliga, icke giftiga gaser (vilket motsvarar grupper betecknade med de versala bokstäverna A eller O)

Delklass 2.3: giftiga gaser (vilket motsvarar grupper betecknade med versala bokstaven T, dvs. T, TF, TC, TO, TFC och TOC)

Anm 2 Engångsbehållare för gas (UN 2037) ska, beroende på den fara innehållet utgör, tillordnas grupperna A till TOC. För aerosolbehållare (UN 1950) se 2.2.2.1.6. För kemikalier under tryck (UN 3500-3505), se 2.2.2.1.7.

Anm 3 Frätande gaser räknas som giftiga och inplaceras därför i grupp TC, TFC eller TOC.

2.2.2.1.4 Om en blandning tillhörande klass 2, som är namngiven i kapitel 3.2, tabell A, motsvarar andra kriterier än dem som anges i 2.2.2.1.2 och 2.2.2.1.5, så ska blandningen inplaceras enligt kriterierna och tillordnas en lämplig N.O.S.-benämning.

2.2.2.1.5 Ämnen och föremål (utom aerosolbehållare och kemikalier under tryck) i klass 2 som inte namnges i kapitel 3.2, tabell A, ska enligt 2.2.2.1.2 och 2.2.2.1.3 tillordnas en i 2.2.2.3 angiven samlingsbenämning. Följande kriterier gäller:

Kvävningsframkallande gaser

Gaser som inte är oxiderande, brandfarliga eller giftiga och som normalt späder ut eller tränger undan syre i atmosfären.

172

Brandfarliga gaser

Gaser som vid 20 °C och normaltrycket 101,3 kPa:

(a) är antändbara i en blandning med luft vid en koncentration av högst 13 volymprocent, eller

(b) har ett brännbarhetsområde i luft om minst 12 procentenheter oberoende av den undre brännbarhetsgränsen.

Brandfarligheten ska bestämmas genom test eller beräkning enligt metoder antagna av ISO (se ISO 10156:2017).

Om tillgängliga data är otillräckliga för att dessa metoder ska kunna tillämpas, får test utföras enligt jämförbara metoder, godkända av behörig myndighet i avsändarlandet.

Om avsändarlandet inte är en fördragsstat till RID, ska metoderna godkännas av behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av sändningen.

Oxiderande gaser

Gaser som i allmänhet genom att avge syre i högre grad än luft, kan förorsaka eller bidra till förbränning av andra ämnen. Dessa är rena gaser eller gasblandningar med en oxiderande förmåga större än 23,5%, fastställd enligt metoder angivna i ISO 10156:2017.

Giftiga gaser

Anm Gaser som helt eller delvis uppfyller kriterierna för giftighet på grund av sina frätande egenskaper ska klassificeras som giftiga. Se även kriterierna under rubriken ”Frätande gaser” för uppgift om en eventuell frätande verkan som sekundärfara.

Gaser som:

(a) är kända för att vara så giftiga eller frätande för människan att de utgör en hälsofara, eller

(b) förmodas vara giftiga eller frätande för människan, eftersom de har ett LC 50 -värde för akut giftighet på högst 5 000 ml/m (ppm) vid test enligt 2.2.61.1. 3

För klassificering av gasblandningar (inklusive ångor av ämnen i andra klasser) kan följande formel användas:

1 LC 50 giftig ( blandning ) = f n ∑ i i = 1 T i

där:

f i = molbråket för beståndsdelen ”i” i blandningen.

173

T i = toxicitetsindex för beståndsdelen ”i” i blandningen. Ti motsvarar LC 50 värdet enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P 200. Om inget LC 50 -värde är upptaget i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P 200, ska ett i vetenskaplig litteratur tillgängligt LC 50 -värde användas. Om LC 50 -värdet inte är känt, fastställs toxicitetsindex med hjälp av det lägsta LC 50 -värdet för ämnen med liknande fysiologiska och kemiska effekter eller genom test, om det är det enda möjliga sättet.

Frätande gaser

Gaser eller gasblandningar som helt uppfyller kriterierna för giftighet på grund av sina frätande egenskaper ska klassificeras som giftiga med frätande verkan som sekundärfara. En gasblandning som anses som giftig på grund av kombinationen av frätande och giftiga egenskaper har frätande verkan som sekundärfara då blandningen erfarenhetsmässigt är känd för att skada hud, ögon och slemhinnor eller då LC 50 värdet för blandningens frätande beståndsdelar är högst 5 000 ml/m 3 (ppm), när LC 50 beräknas enligt formeln:

1 LC frätande (blandning ) = f 50 n ∑ ci i = 1 T ci

där:

f ci = molbråket för den frätande beståndsdelen ”i” i blandningen

T ci = toxicitetsindex för den frätande beståndsdelen ”i” i blandningen. T ci motsvarar LC 50 -värdet enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P 200. Om inget LC 50 -värde är upptaget i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P 200, ska ett i vetenskaplig litteratur tillgängligt LC 50 -värde användas. Om LC 50 -värdet inte är känt, fastställs toxicitetsindex med hjälp av det lägsta LC 50 -värdet för ämnen med liknande fysiologiska och kemiska effekter eller genom test, om det är det enda möjliga sättet.

2.2.2.1.6 Aerosolbehållare

Aerosolbehållare (UN 1950) tillordnas en av nedanstående grupper, motsvarande deras farliga egenskaper:

A kvävningsframkallande O oxiderande F brandfarlig T giftig C frätande CO frätande, oxiderande FC brandfarlig, frätande TF giftig, brandfarlig TC giftig, frätande TO giftig, oxiderande TFC giftig, brandfarlig, frätande TOC giftig, oxiderande, frätande

Klassificeringen av aerosolbehållare beror på vilket slags innehåll den har.

174

Anm Gaser som motsvarar definitionen av giftiga gaser enligt 2.2.2.1.5 och gaser som identifieras som ”Betraktas som självantändande (pyrofor)” genom fotnot c) till Tabell 2 i förpackningsinstruktion P200, får inte användas som drivgas i aerosolbehållare. Aerosolbehållare med innehåll som beträffande giftighet och frätande verkan motsvarar kriterierna för förpackningsgrupp I får inte transporteras (se även 2.2.2.2.2).

Följande kriterier gäller:

(a) Tillordning till grupp A görs då innehållet inte motsvarar kriterierna för någon annan grupp enligt (b) – (f) nedan.

(b) Tillordning till grupp O görs då aerosolbehållaren innehåller en oxiderande gas enligt 2.2.2.1.5.

(c) Tillordning till grupp F görs då innehållet har över 85 viktprocent brandfarliga beståndsdelar och det kemiska förbränningsvärmet uppgår till minst 30 kJ/g.

Tillordning till grupp F görs inte om innehållet har högst 1 viktprocent brandfarliga beståndsdelar och det kemiska förbränningsvärmet är under 20 kJ/g.

I övriga fall ska aerosolbehållare provas avseende brandfarlighet i överensstämmelse med testerna som beskrivs i testhandboken, del III, avdelning 31. Mycket brandfarliga och brandfarliga aerosoler ska tillordnas till grupp F.

Anm Brandfarliga beståndsdelar är brandfarliga vätskor, brandfarliga fasta ämnen eller de brandfarliga gaser eller gasblandningar som definieras i testhandboken, del III, delavsnitt 31.1.3, anmärkning 1–3. Denna beteckning omfattar inte pyrofora, självupphettande eller vattenreaktiva ämnen. Det kemiska förbränningsvärmet ska bestämmas med någon av följande metoder: ASTM D 240, ISO/FDIS 13943:1999 (E/F) 86.1– 86.3 eller NFPA 30B.

(d) Tillordning till grupp T görs då innehållet, med undantag av aerosolbehållarnas drivgaser, är tillordnat klass 6.1, förpackningsgrupp II eller III.

(e) Tillordning till grupp C görs då innehållet, med undantag av aerosolbehållarnas drivgaser, motsvarar kriterierna för klass 8, förpackningsgrupp II eller III.

(f) Om kriterierna för mer än en grupp av O, F, T och C är uppfyllda sker tillordning till grupperna CO, FC, TF, TC, TO, TFC respektive TOC.

2.2.2.1.7 Kemikalier under tryck

Kemikalier under tryck (UN 3500-3505) tillordnas en av nedanstående grupper, motsvarande deras farliga egenskaper:

A kvävningsframkallande F brandfarlig T giftig C frätande FC brandfarlig, frätande TF giftig, brandfarlig

175

Klassificeringen beror på de farliga egenskaperna hos beståndsdelarna i de olika tillstånden:

- drivgasen, - vätskan, eller - det fasta ämnet.

Anm 1 Gaser, som uppfyller definitionen för giftiga gaser eller för oxiderande gaser enligt 2.2.2.1.5 eller gaser som identifieras som “Betraktas som självantändande (pyrofor)” genom fotnot c) till Tabell 2 i förpackningsinstruktion P200 i 4.1.4.1, får inte användas som drivgas i kemikalier under tryck.

Anm 2 Kemikalier under tryck med innehåll som uppfyller kriterier för förpackningsgrupp I för giftighet eller frätande egenskaper eller med innehåll som uppfyller både kriterierna för förpackningsgrupp II eller III för giftighet och förpackningsgrupp II eller III för frätande egenskaper, är inte tillåtna för transport under dessa UN-nummer.

Anm 3 Kemikalier under tryck med beståndsdelar som uppfyller egenskaperna för klass 1, flytande okänsliggjorda explosivämnen i klass 3, självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen i klass 4.1, klass 4.2, klass 4.3, klass 5.1, klass 5.2, klass 6.2 eller klass 7, får inte användas för transport under dessa UN-nummer.

Anm. 4 En kemikalie under tryck i en aerosolbehållare ska transporteras under UN 1950.

Följande kriterier gäller:

(a) Tillordning till grupp A görs då innehållet inte motsvarar kriterierna för någon annan grupp enligt (b) – (e) nedan.

(b) Tillordning till F görs om en av beståndsdelarna, vilken kan vara ett rent ämne eller en blandning, ska klassificeras som brandfarlig. Brandfarliga beståndsdelar är brandfarliga vätskor och flytande blandningar, brandfarliga fasta ämnen och fasta blandningar eller brandfarliga gaser och gasblandningar som uppfyller följande kriterier:

(i) en brandfarlig vätska är en vätska med en flampunkt på högst 93 °C,

(ii) ett brandfarligt fast ämne är ett fast ämne som uppfyller kriterierna i 2.2.41.1,

(iii) en brandfarlig gas är en gas som uppfyller kriterierna i 2.2.2.1.5.

(c) Tillordning till grupp T görs då innehållet, med undantag av drivgasen, klassificeras som farligt gods i klass 6.1, förpackningsgrupp II eller III.

(d) Tillordning till grupp C görs då innehållet, med undantag av drivgasen, klassificeras som farligt gods i klass 8, förpackningsgrupp II eller III.

(e) Om kriterierna för två grupper av grupperna F, T och C är uppfyllda sker tillordning till grupperna FC respektive TF.

176

2.2.2.2 Gaser som inte är tillåtna för transport

2.2.2.2.1 Kemiskt instabila gaser i klass 2 får endast transporteras om nödvändiga försiktighetsåtgärder har vidtagits för att förhindra möjlighetenatt farligt sönderfall eller polymerisation sker under normala transportförhållanden eller om de transporteras i enlighet med särbestämmelse (r) i förpackningsinstruktion P200 (10) i 4.1.4.1, beroende på vad som är tillämpligt. För de försiktighetsåtgärder som krävs för att förhindra polymerisation, se särbestämmelse 386 i kapitel 3.3. Utifrån detta ska det även särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen som främjar sådana reaktioner. Om temperaturkontroll krävs för att förhindra att ett ämne polymeriserar (t.ex. för ett ämne i en förpackning eller IBC- behållare med en SAPT som är ≤ 50 °C, eller i en tank med en SAPT som är ≤ 45 °C), får inte ämnet tas emot för transport.

2.2.2.2.2 Följande ämnen och blandningar är inte tillåtna för transport:

- UN 2186 KLORVÄTE, KYLD, FLYTANDE,

- UN 2421 DIKVÄVETRIOXID (KVÄVETRIOXID),

- UN 2455 METYLNITRIT,

- kylda kondenserade gaser som inte kan tillordnas klassificeringskod 3A, 3O eller 3F,

- lösta gaser som inte kan tillordnas UN 1001, 1043, 2073 eller 3318. För UN 1043, se särbestämmelse 642,

- aerosolbehållare, i vilka gaser, som enligt 2.2.2.1.5 är giftiga eller enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 är pyrofora, används som drivgaser,

- aerosolbehållare med innehåll som beträffande sin giftighet eller frätande verkan motsvarar kriterierna för förpackningsgrupp I (se 2.2.61 och 2.2.8),

- engångsbehållare för gas, som innehåller mycket giftiga gaser (LC 50 -värde under 200 ppm) eller som enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 är pyrofora.

2.2.2.3 Förteckning över samlingsbenämningar

Komprimerade gaser

Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet

ringskod

1A 1956 KOMPRIMERAD GAS, N.O.S. 1O 3156 KOMPRIMERAD GAS, OXIDERANDE, N.O.S. 1F 1964 KOLVÄTEGASBLANDNING, KOMPRIMERAD, N.O.S. 1954 KOMPRIMERAD GAS, BRANDFARLIG, N.O.S. 1T 1955 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, N.O.S. 1TF 1953 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 1TC 3304 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S. 1TO 3303 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, N.O.S. 1TFC 3305 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. 1TOC 3306 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, FRÄTANDE, N.O.S.

177

Kondenserade gaser

Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet

ringskod

2A 1058 KONDENSERADE GASER, ej brandfarliga, trycksatta med kväve, koldioxid eller luft 1078 KÖLDMEDIUM, N.O.S. exempelvis blandningar av gaser, markerade med bokstaven R..., vilka som: Blandning F1 har ett ångtryck vid 70 °C av högst 1,3MPa (13 bar) och en densitet vid 50 °C som är minst lika med värdet för diklorfluormetan (1,30 kg/l), Blandning F2 har ett ångtryck vid 70 °C av högst 1,9MPa (19 bar) och en densitet vid 50 °C som är minst lika med värdet för diklordifluormetan (1,21 kg/l); Blandning F3 har ett ångtryck vid 70 °C av högst 3,0 MPa (30 bar) och en densitet vid 50 °C som är minst lika med värdet för klordifluormetan (1,09 kg/l). Anm Triklorfluormetan (köldmedium R 11) 1,1,2-triklor-1,2,2-trifluoretan (köldmedium R 113) 1,1,1-triklor-2,2,2-trifluoretan (köldmedium R 113a) 1-klor-1,2,2-trifluoretan (köldmedium R 133) och 1-klor-1,1,2-trifluoretan (köldmedium R 133b) är ämnen som inte tillhör klass 2. De kan dock ingå i blandningarna F1 till F3. 1968 INSEKTICID, GAS, N.O.S.

3163 KONDENSERAD GAS, N.O.S.

2O 3157 KONDENSERAD GAS, OXIDERANDE, N.O.S.

2F 1010 BUTADIENER, STABILISERADE, eller BUTADIENER OCH KOLVÄTEN, BLANDNING, STABILISERAD, som innehåller mer än 20 % butadiener. 1060 METYLACETYLEN- OCH PROPADIENBLANDNING, STABILISERAD, såsom blandningar av metylacetylen och propadien med kolväten, vilka som: Blandning P1 ej innehåller mer än 63 vol% metylacetylen och propadien och ej mer än 24 vol% propan och propylen, där den procentuella andelen mättade C 4 -kolväten ej understiger 14 vol%; och som Blandning P2 ej innehåller mer än 48 vol% metylacetylen och propadien och ej mer än 50 vol% propan och propylen, där den procentuella andelen mättade C 4 -kolväten ej understiger 5 vol%, liksom blandningar av propadien med 1 till 4 % metylacetylen.

178

Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet

ringskod

2F (forts) 1965 KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, N.O.S., exempelvis blandningar, vilka som: Blandning A har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 1,1 MPa (11 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,525 kg/l; Blandning A01 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 1,6 MPa (16 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,516 kg/l; Blandning A02 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 1,6 MPa (16 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,505 kg/l; Blandning A0 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 1,6 MPa (16 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,495 kg/l; Blandning A1 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 2,1 MPa (21 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,485 kg/l; Blandning B1 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 2,6 MPa (26 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,474 kg/l; Blandning B2 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 2,6 MPa (26 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,463 kg/l; Blandning B har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 2,6 MPa (26 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,450 kg/l; Blandning C har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 3,1 MPa (31 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,440 kg/l. Anm 1 När det gäller ovannämnda blandningar är det tillåtet att använda följande inom handeln brukliga benämningar för att beskriva dessa ämnen: för blandning A, A01, A02 och A0: BUTAN, för blandning C: PROPAN. Anm 2 UN 1075 PETROLEUMGASER, KONDENSERADE får anges som alternativ till UN 1965 KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, N.O.S., vid en transport som föregår eller följer en sjö- eller lufttransport. 3354 INSEKTICID, GAS, BRANDFARLIG, N.O.S. 3161 KONDENSERAD GAS, BRANDFARLIG, N.O.S. 2T 1967 INSEKTICID, GAS, GIFTIG, N.O.S. 3162 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, N.O.S. 2TF 3355 INSEKTICID, GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 3160 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 2TC 3308 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S. 2TO 3307 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, N.O.S. 2TFC 3309 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. 2TOC 3310 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, FRÄTANDE, N.O.S.

Kylda, kondenserade gaser

Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet

ringskod

3A 3158 GAS, KYLD, FLYTANDE, N.O.S. 3O 3311 GAS, KYLD, FLYTANDE, OXIDERANDE, N.O.S. 3F 3312 GAS, KYLD, FLYTANDE, BRANDFARLIG, N.O.S.

Lösta gaser

Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet

ringskod

4 Endast de ämnen som anges i kapitel 3.2, tabell A, är tillåtna för transport

179

Aerosolbehållare och engångsbehållare för gas

Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet

ringskod

5 1950 AEROSOLER 2037 ENGÅNGSBEHÅLLARE FÖR GAS, utan utsläppsanordning, ej påfyllningsbara

Andra föremål som innehåller gas under tryck

Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet

ringskod

6A 2857 KYLMASKINER innehållande ej brandfarliga, ej giftiga gaser eller ammoniaklösningar (UN 2672) 3164 FÖREMÅL, PNEUMATISKA TRYCKSATTA (innehållande ej brandfarlig gas) eller 3164 FÖREMÅL, HYDRAULISKA TRYCKSATTA (innehållande ej brandfarlig gas) 3538 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER EJ BRANDBARLIG, EJ GIFTIG GAS, N.O.S. 6F 3150 SMÅ ANORDNINGAR MED KOLVÄTEGAS som drivmedel, med utsläppsanordning eller 3150 REFILLER MED KOLVÄTEGAS FÖR SMÅ ANORDNINGAR, med utsläppsanordning 3358 KYLMASKINER innehållande brandfarlig, ej giftig kondenserad gas 3478 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, innehållande kondenserad, brandfarlig gas 3478 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING, innehållande kondenserad, brandfarlig gas 3478 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, FÖRPACKADE MED UTRUSTNING, innehållande kondenserad, brandfarlig gas 3479 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, innehållande väte i en metallhydrid 3479 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING, innehållande väte i en metallhydrid 3479 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, FÖRPACKADE MED UTRUSTNING, innehållande väte i en metallhydrid 3529 FÖRBRÄNNINGSMOTOR, MED BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL 3529 MOTOR, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL 3529 MASKIN, FÖRBRÄNNING, MED BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL 3529 MASKIN, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL 3537 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER BRANDFARLIG GAS, N.O.S. 6T 3539 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER GIFTIG GAS, N.O.S.

Gasprover

181

2.2.3 Klass 3 Brandfarliga vätskor

2.2.3.1 Kriterier

2.2.3.1.1 Klass 3 omfattar ämnen samt föremål innehållande ämnen i denna klass, vilka

- är vätskor i enlighet med (a) i definitionen av ”vätska” i 1.2.1,

- har ett ångtryck på högst 300 kPa (3 bar) vid 50 °C och inte är fullständigt gasformiga vid 20 °C och normaltrycket 101,3 kPa,

- har en flampunkt på högst 60 °C (för motsvarande test se 2.3.3.1).

Klass 3 omfattar även vätskor och fasta ämnen i smält tillstånd med flampunkt över 60 °C och som transporteras eller överlämnas för transport medan de är upphettade till en temperatur som är lika med eller högre än deras flampunkt. Dessa ämnen tillordnas UN 3256.

Klass 3 omfattar även flytande okänsliggjorda explosivämnen. Flytande okänsliggjorda explosivämnen är explosivämnen som är lösta eller suspenderade i vatten eller andra vätskor för att bilda en homogen, flytande blandning i syfte att undertrycka deras explosiva egenskaper. I kapitel 3.2, tabell A, motsvarar de benämningarna i UN 1204, 2059, 3064, 3343, 3357, 3379 och 3555.

Anm 1 Ämnen med flampunkt över 35 °C, som enligt kriterierna i testhandboken, del III, avsnitt 32.5.2, inte underhåller självständig förbränning, är inte ämnen i klass 3. Överlämnas de däremot för transport och transporteras, medan de är upphettade till en temperatur lika med eller högre än deras flampunkt, tillhör de klass 3.

Anm 2 Med avsteg från 2.2.3.1.1 räknas dieselbränsle, dieselolja, gasolja eller eldningsolja (lätt) inklusive syntetiskt framställda produkter med flampunkt över 60 °C upp till högst 100 °C som ämne i klass 3, UN 1202.

Anm 3 Brandfarliga vätskor som vid inandning är mycket giftiga, definierade i 2.2.61.1.4 till 2.2.61.1.9, och giftiga ämnen med en flampunkt på 23 °C eller högre är ämnen tillhörande klass 6.1 (se 2.2.61.1). Vätskor som vid inandning är mycket giftiga har tillägget ”giftig vid inandning” i den officiella transportbenämningen i kolumn (2) eller genom särbestämmelse 354 i kolumn (6) i tabell A i kapitel 3.2.

Anm 4 Vätskor och beredningar som används som pesticider, och som är mycket giftiga, giftiga eller mindre giftiga och har flampunkt 23 °C eller däröver, tillhör klass 6.1 (se 2.2.61.1).

2.2.3.1.2 Ämnen och föremål i klass 3 indelas enligt följande:

F Brandfarliga vätskor utan sekundärfara och föremål som innehåller sådana ämnen

F1 Brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60 °C F2 Brandfarliga vätskor med flampunkt över 60 °C, som överlämnas för transport eller transporteras upphettade till eller över sin flampunkt (ämnen med förhöjd temperatur) F3 Föremål som innehåller brandfarliga vätskor

182

FT Brandfarliga vätskor, giftiga

FT1 Brandfarliga vätskor, giftiga FT2 Pesticider

FC Brandfarliga vätskor, frätande

FTC Brandfarliga vätskor, giftiga, frätande

D Flytande okänsliggjorda explosivämnen

2.2.3.1.3 Ämnen och föremål tillordnade klass 3, är angivna i kapitel 3.2, tabell A. Ämnen som inte anges i kapitel 3.2, tabell A ska ges tillämplig benämning i 2.2.3.3 och inplaceras i relevant förpackningsgrupp enligt bestämmelserna i detta avsnitt. Brandfarliga vätskor ska, beroende på den farlighetsgrad de representerar vid transport, inplaceras i en av följande förpackningsgrupper:

Förpackningsgrupp Flampunkt (sluten degel) Initial kokpunkt

I - ≤ 35 ºC

II < 23 ºC > 35 ºC a)

III a) ≥ 23 ºC och ≤ 60 ºC > 35 ºC

a) Se även 2.2.3.1.4.

För en vätska med sekundärfaror ska hänsyn tas till förpackningsgruppen som bestäms i överensstämmelse med tabellen ovan och förpackningsgruppen som bestämts på grundval av sekundärfaran/-farorna. Klassificeringen och förpackningsgruppen ska sedan bestämmas i enlighet med tabellen över dominerande fara i 2.1.3.10.

2.2.3.1.4 Viskösa brandfarliga vätskor, såsom färg, emaljlack, lack, fernissa, lim och polermedel, med en flampunkt under 23 °C får inplaceras i förpackningsgrupp III i enlighet med metoderna i testhandboken, del III, avsnitt 32.3, under förutsättning att:

(a) viskositeten 3) och flampunkten ska överensstämma med följande tabell:

3) Bestämning av viskositeten: Då ämnet i fråga är icke-newtonskt eller då bestämning av viskositeten med hjälp av utloppsbägare är olämplig, ska en viskosimeter med variabel skjuvhastighet användas för bestämning av ämnets dynamiska viskositetskoefficient vid 23 ºC för olika skjuvhast igheter. De erhållna värdena ska presenteras som en funktion till skjuvhastigheten och extrapoleras mot en skjuvhastighet lika med noll (0). Den på detta sätt bestämda dynamiska viskositeten, dividerad med densiteten, ger den fiktiva kinematiska viskositeten vid en skjuvhastighet nära noll (0).

183

Extrapolerad Utloppstid t i Utloppsrörs- Flampunkt

kinematisk sekunder diameter (sluten degel)

viskositet ν (vid (mm) °C

skjuvhastighet

nära 0)

mm /s vid 23°C

2

20 < ν ≤ 80 20 < t ≤ 60 4 över 17 80 < ν ≤ 135 60 < t ≤ 100 4 över 10 135 < ν ≤ 220 20 < t ≤ 32 6 över 5 220 < ν ≤ 300 32 < t ≤ 44 6 över -1 300 < ν ≤ 700 44 < t ≤ 100 6 över -5 700 < ν 100 < t 6 ingen gräns

(b) lösningsmedlets avskilda genomskinliga skikt uppgår till mindre än 3 % vid test av lösningsmedlets separeringsförmåga,

(d) ämnena är förpackade i kärl med en kapacitet på högst 450 liter.

Anm Dessa bestämmelser gäller också för blandningar med högst 20 % nitrocellulosa med en kvävehalt på högst 12,6 % i torrsubstansen. Blandningar med över 20 % men högst 55 % nitrocellulosa med en kvävehalt på högst 12,6 % i torrsubstansen är ämnen tillordnade UN 2059.

Blandningar med flampunkt under 23 °C

- med över 55 % nitrocellulosa, oberoende av kvävehalten, eller

- med högst 55 % nitrocellulosa med en kvävehalt över 12,6 % i torrsubstansen

tillhör klass 1 (UN 0340 eller 0342) eller klass 4.1 (UN 2555, 2556 eller 2557).

2.2.3.1.5 Viskösa vätskor

2.2.3.1.5.1 Viskösa vätskor, med undantag av vad som anges i 2.2.3.1.5.2, som:

- har en flampunkt på 23 °C eller högre upp till högst 60 °C,

- inte är giftiga, frätande eller miljöfarliga,

- inte innehåller mer än 20 % nitrocellulosa förutsatt att nitrocellulosan inte innehåller mer än 12,6 % kväve i torrsubstansen, och

- är förpackade i kärl med en kapacitet på högst 450 liter,

omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om:

(a) vid test av lösningsmedlets separeringsförmåga (se testhandboken, del III, delavsnitt 32.5.1), höjden av det avskilda skiktet av lösningsmedel är mindre än 3 % av den totala höjden, och

184

(b) utloppstiden i viskositetstestet (se testhandboken, del III, delavsnitt 32.4.3), med en utloppsrördiameter på 6 mm är minst:

(i) 60 sekunder, eller

(ii) 40 sekunder om den viskösa vätskan innehåller högst 60 % ämnen i klass 3.

2.2.3.1.5.2 Viskösa vätskor som även är miljöfarliga, men uppfyller alla andra kriterier i 2.2.3.2.5.1, omfattas inte av några andra bestämmelser i RID/RID-S under förutsättning att de transporteras i enkelförpackningar eller sammansatta förpackningar med en nettomängd per enkel- eller innerförpackning av högst 5 l, och att förpackningarna uppfyller de allmänna bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2 och 4.1.1.4 - 4.1.1.8.

2.2.3.1.6 Om ämnen i klass 3 på grund av tillsatser övergår till andra farokategorier än de som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar eller lösningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.

Anm Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar och avfall), se även 2.1.3.

2.2.3.1.7 Utgående från testmetoderna i 2.3.3.1 och 2.3.4 samt kriterierna i 2.2.3.1.1 kan också avgöras om en lösning eller en blandning, som är namngiven eller som innehåller ett nämnt ämne, har sådana egenskaper att lösningen eller blandningen inte omfattas av bestämmelserna för denna klass (se även 2.1.3).

2.2.3.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport

2.2.3.2.1 Vätskor i klass 3, som lätt bildar peroxider (såsom eter eller vissa heterocykliska syrehaltiga ämnen) får inte transporteras om peroxidhalten, beräknad som väteperoxid (H 2 O 2 ), överstiger 0,3 %. Peroxidhalten ska bestämmas enligt bestämmelserna i 2.3.3.3.

2.2.3.2.2 Kemiskt instabila ämnen i klass 3 får endast transporteras om nödvändiga försiktighetsåtgärder vidtagits för att förhindra möjligheten att farligt sönderfall eller polymerisation sker under normala transportförhållanden. För de försiktighetsåtgärder som krävs för att förhindra polymerisation, se särbestämmelse 386 i kapitel 3.3. Utifrån detta ska även särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen som gynnar sådana reaktioner. Om temperaturkontroll krävs för att förhindra att ett ämne polymeriserar (t.ex. för ett ämne i en förpackning eller IBC-behållare med en SAPT som är ≤ 50 °C , eller i en tank med en SAPT som är ≤ 45 °C), får inte ämnet tas emot för transport.

2.2.3.2.3 Flytande okänsliggjorda explosivämnen som inte är angivna i kapitel 3.2, tabell A, är inte tillåtna för transport som ämnen i klass 3.

185

2.2.3.3 Förteckning över samlingsbenämningar

Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämne eller föremål

Brandfarliga 1133 LIM med brandfarlig vätska vätskor och föremål 1136 STENKOLSTJÄREDESTILLAT, BRANDFARLIGA som innehåller 1139 TÄCKLÖSNING (inklusive ytbehandlingar eller sådana ämnen ytbeklädnader som används för industriella ändamål, såsom underredsbehandling av fordon eller innerbeklädnad av fat eller tunnor) 1197 EXTRAKT, FLYTANDE, för smaksättning eller arom 1210 TRYCKFÄRG, brandfarlig, eller 1210 TRYCKFÄRGSRELATERAT MATERIAL, brandfarliga (inklusive tryckfärgsförtunning och -lösningsmedel) 1263 FÄRG (inkl färg, lack, emaljlack, bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande spackel och flytande lackgrund) eller 1263 FÄRGRELATERAT MATERIAL (inkl färgförtunning och lösningsmedel) 1266 PARFYMPRODUKTER, med brandfarligt lösningsmedel F1 1293 TINKTURER, MEDICINSKA 1306 TRÄIMPREGNERINGSMEDEL, FLYTANDE 1866 HARTSLÖSNING, brandfarlig 1999 TJÄROR, FLYTANDE, inklusive vägoljor och bitumenlösningar 3269 POLYESTERHARTSSATS, flytande huvudkomponent 3065 ALKOHOLHALTIGA DRYCKER utan sekundär 1224 KETONER, FLYTANDE, N.O.S. fara F 1268 PETROLEUMDESTILLAT, N.O.S. 1268 PETROLEUMPRODUKTER, N.O.S. 1987 ALKOHOLER, N.O.S. 1989 ALDEHYDER, N.O.S. 2319 TERPENKOLVÄTEN, N.O.S. 3271 ETRAR, N.O.S. 3272 ESTRAR, N.O.S. 3295 KOLVÄTEN, FLYTANDE, N.O.S. 3336 MERKAPTANER, FLYTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3336 MERKAPTANBLANDNING, FLYTANDE, BRANDFARLIG, N.O.S. 1993 BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S.

3256 VÄTSKA, FÖRHÖJD TEMPERATUR, BRANDFARLIG, ämne med förhöjd N.O.S., med flampunkt över 60 ° C, vid eller över dess temperatur F2 flampunkt

3473 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE eller 3473 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING eller 3473 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE FÖRPACKADE MED UTRUSTNING 3528 FÖRBRÄNNINGSMOTOR, MED BRANDFARLIG VÄTSKA föremål F3 SOM DRIVMEDEL eller 3528 MOTOR, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM DRIVMEDEL eller 3528 MASKIN, FÖRBRÄNNING, MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM DRIVMEDEL eller 3528 MASKIN, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM DRIVMEDEL 3540 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S.

186

Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämne eller föremål

(forts)

1228 MERKAPTANER, FLYTANDE, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. 1228 MERKAPTANBLANDNING, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIGA, N.O.S. 1986 ALKOHOLER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. FT1 1988 ALDEHYDER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. 2478 ISOCYANATER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. 2478 ISOCYANATERLÖSNING, BRANDFARLIG, GIFTIG, N.O.S. 3248 LÄKEMEDEL (MEDICIN), FLYTANDE, BRANDFARLIGT, GIFTIGT, N.O.S. 3273 NITRILER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. Giftig FT 1992 BRANDFARLIG VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S.

2758 KARBAMATPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2760 ARSENIKHALTIG PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2762 KLORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2764 TRIAZINPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2772 TIOKARBAMATPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2776 KOPPARHALTIG PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2778 KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2780 SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2782 BIPYRIDILIUMPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2784 FOSFORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2787 TENNORGANISK PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, pesticid GIFTIG (flampunkt under 3024 KUMARINDERIVATPESTICID, FLYTANDE, 23 o C) FT2 BRANDFARLIG, GIFTIG 3346 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 3350 PYRETROID PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 3021 PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, N.O.S. Anm Klassificering av en pesticid under någon benämning ska göras på grundval av den aktiva komponenten, pesticidens fysikaliska tillstånd och alla eventuellt förekommande sekundärfaror.

3469 FÄRG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE (inkl färg, lack, emaljlack, bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande spackel och flytande lackgrund) eller 3469 FÄRGRELATERAT MATERIAL, BRANDFARLIGT, FRÄTANDE (inkl färgförtunning och -lösningsmedel) 2733 AMINER, BRANDFARLIGA, FRÄTANDE, N.O.S. Frätande FC 2733 POLYAMINER, BRANDFARLIGA, FRÄTANDE, N.O.S. 2985 KLORSILANER, BRANDFARLIGA, FRÄTANDE, N.O.S. 3274 ALKOHOLATER, LÖSNING i alkohol, N.O.S. 2924 BRANDFARLIG VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S.

Giftig, frätande FTC 3286 BRANDFARLIG VÄTSKA, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S.

3343 NITROGLYCERIN, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, FLYTANDE, BRANDFARLIG, N.O.S. med högst 30 vikt-% Okänsliggjord explosiv vätska D nitroglycerin 3357 NITROGLYCERIN, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, FLYTANDE, med mer än 2 vikt-% men högst 30 vikt-% nitroglycerin 3379 OKÄNSLIGGJORT EXPLOSIVÄMNE, FLYTANDE, N.O.S.

187

2.2.41 Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen,

polymeriserande ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen

2.2.41.1 Kriterier

2.2.41.1.1 Klass 4.1 omfattar brandfarliga ämnen och föremål, okänsliggjorda explosivämnen, vilka är fasta ämnen enligt (a) i definitionen för ”fast” i 1.2.1, och självreaktiva fasta och flytande ämnen och polymeriserande ämnen. Följande är tillordnade klass 4.1: - brandfarliga fasta ämnen och föremål (se 2.2.41.1.3 - 2.2.41.1.8), - självreaktiva fasta ämnen eller vätskor (se 2.2.41.1.9 - 2.2.41.1.16), - fasta okänsliggjorda explosivämnen (se 2.2.41.1.18), - ämnen relaterade till självreaktiva ämnen (se 2.2.41.1.19), - polymeriserande ämnen (se 2.2.41.1.20). 2.2.41.1.2 Ämnen och föremål av klass 4.1 indelas enligt följande: F Brandfarliga fasta ämnen, utan sekundärfara, och föremål som innehåller sådana ämnen F1 organiska ämnen F2 organiska ämnen i smält form F3 oorganiska ämnen F4 föremål FO Brandfarliga oxiderande fasta ämnen FT Brandfarliga fasta ämnen, giftiga FT1 organiska ämnen, giftiga FT2 oorganiska ämnen, giftiga FC Brandfarliga fasta ämnen, frätande FC1 organiska ämnen, frätande FC2 oorganiska ämnen, frätande D Fasta okänsliggjorda explosivämnen utan sekundärfara DT Fasta okänsliggjorda explosivämnen, giftiga SR Självreaktiva ämnen SR1 ämnen som ej fordrar temperaturkontroll SR2 ämnen som fordrar temperaturkontroll (ej tillåtna för transport på järnväg) PM Polymeriserande ämnen PM1 ämnen som ej fordrar temperaturkontroll

188

PM2 ämnen som fordrar temperaturkontroll (ej tillåtna för transport på järnväg)

Brandfarliga fasta ämnen

Definitioner och egenskaper

2.2.41.1.3 Brandfarliga fasta ämnen är lätt brännbara fasta ämnen och fasta ämnen som kan antändas genom friktion.

Lätt brännbara fasta ämnen är pulverformiga, korniga eller pastaartade ämnen, som är farliga om de lätt kan antändas genom en kortvarig kontakt med en tändkälla, t.ex. en brinnande tändsticka, och lågorna snabbt sprider sig. Faran kan då uppkomma inte endast av branden utan också av giftiga förbränningsprodukter. Metallpulver är särskilt farligt på grund av svårigheten att släcka en brand, då normala släckmedel som koldioxid eller vatten kan förvärra faran.

Metallpulver är pulver av metall eller metallegeringar.

Klassificering

2.2.41.1.4 Ämnen och föremål tillordnade klass 4.1 som brandfarliga fasta ämnen är angivna i kapitel 3.2, tabell A. Tillordning av organiska ämnen och föremål som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till tillämplig benämning i 2.2.41.3 enligt bestämmelserna i kapitel 2.1, kan ske utgående från erfarenhet eller från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.2. Klassificeringen av oorganiska ämnen som inte är namngivna, ska ske på grundval av resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.2, varvid hänsyn även ska tas till erfarenheter om det leder till en striktare klassificering.

2.2.41.1.5 Då ämnen och föremål, som inte är namngivna, tillordnas någon av benämningarna i 2.2.41.3, utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.2, gäller följande kriterier:

(a) Pulverformiga, granulerade eller pastaartade ämnen, utom metallpulver, ska klassificeras som lättantändliga ämnen i klass 4.1 om de lätt kan antändas vid kortvarig kontakt med en tändkälla (t.ex. brinnande tändsticka) och lågan sprider sig snabbt, brinntiden är kortare än 45 sekunder längs en mätsträcka av 100 mm, eller brinnhastigheten är högre än 2,2 mm/s,

(b) Metallpulver ska tillordnas klass 4.1 om de kan antändas av en låga och reaktionen sprider sig över hela provet inom högst 10 minuter.

Fasta ämnen som kan antändas genom friktion ska analogt med existerande benämningar (till exempel tändstickor) eller i överensstämmelse med tillämplig särbestämmelse tillordnas klass 4.1.

2.2.41.1.6 Med tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.2, och kriterierna i 2.2.41.1.4 och 2.2.41.1.5 kan det även konstateras om ett namngivet ämne har sådana egenskaper att det inte omfattas av bestämmelserna för denna klass.

2.2.41.1.7 Om ämnen i klass 4.1 på grund av tillsatser övergår till andra farokategorier än de som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.

189

Anm Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar och avfall), se även 2.1.3. Inplacering i förpackningsgrupper 2.2.41.1.8 Brandfarliga fasta ämnen tillordnade olika benämningar i kapitel 3.2, tabell A, ska utgående från testerna i testhandboken, del III, avsnitt 33.2, inplaceras i förpackningsgrupp II eller III enligt följande kriterier: (a) Lättantändliga fasta ämnen vilka vid test har en brinntid kortare än 45 sekunder längs en mätsträcka av 100 mm ska inplaceras i: (i) förpackningsgrupp II, om lågan passerar det fuktade området, (ii) förpackningsgrupp III, om det fuktade området stoppar lågan under minst fyra minuter. (b) Metallpulver ska inplaceras i: (i) förpackningsgrupp II, om reaktionen utbreder sig över provets hela längd inom högst fem minuter vid testet, (ii) förpackningsgrupp III, om reaktionen utbreder sig över provets hela längd på längre tid än fem minuter vid testet. För fasta ämnen som kan antändas genom friktion sker inplaceringen i förpackningsgrupp analogt med existerande ämnen eller i överensstämmelse med tillämplig särbestämmelse.

Självreaktiva ämnen

Definitioner 2.2.41.1.9 I RID/RID-S är självreaktiva ämnen termiskt instabila ämnen som kan sönderfalla kraftigt exotermt, även utan medverkan av syre. Ämnen betraktas inte som självreaktiva ämnen i klass 4.1, om: a) de är explosivämnen enligt kriterierna för klass 1, b) de är oxiderande ämnen enligt klassificeringsförfarandet för klass 5.1 (se 2.2.51.1), med undantag av att blandningar av oxiderande ämnen som innehåller minst 5 % brännbara organiska ämnen ska genomgå klassificeringsförfarandet som anges i Anm 2 , c) de är organiska peroxider enligt kriterierna för klass 5.2 (se 2.2.52.1), d) deras sönderfallsvärme är lägre än 300 J/g, eller e) deras självaccelererande sönderfallstemperatur (SADT) (se Anm 3 nedan) är över 75 °C för ett kolli om 50 kg, Anm 1 Sönderfallsvärmen kan bestämmas genom valfri internationellt erkänd metod, t.ex. DSC (Differential Scanning Calorimetry) och adiabatisk kalorimetri.

190

Anm 2 Blandningar av oxiderande ämnen som uppfyller kriterierna för klass 5.1, vilka innehåller minst 5 % brännbara organiska ämnen och inte uppfyller kriterierna som nämns i (a), (c), (d) eller (e) ovan, ska genomgå klassificeringsförfarandet för självreaktiva ämnen.

En blandning som uppvisar egenskaperna för ett självreaktivt ämne, typ B till F, ska klassificeras som ett självreaktivt ämne i klass 4.1.

En blandning som enligt principen i testhandboken, del II, avsnitt 20.4.3 (g), uppvisar egenskaperna för ett självreaktivt ämne, typ G, betraktas ur klassificeringssynpunkt som ett ämne i klass 5.1 (se 2.2.51.1).

Anm 3 Den självaccelererande sönderfallstemperaturen (SADT) är den lägsta temperatur vid vilken ett ämne i förpackning i transportfärdigt skick kan sönderfalla exotermt. Nödvändiga bestämmelser för att bestämma SADT ges i testhandboken, del II, kapitel 20 och avsnitt 28.4.

Anm 4 Ämnen vilka uppvisar egenskaper för självreaktiva ämnen ska klassificeras som sådana, även om dessa ämnen uppvisar positivt testresultat enligt 2.2.42.1.5 för tillordning till klass 4.2.

Egenskaper

2.2.41.1.10 Sönderfall av självreaktiva ämnen kan utlösas av värme, kontakt med katalytiska föroreningar (t.ex. syror, tungmetallföreningar, baser), friktion eller stöt. Sönderfallshastigheten ökar med temperaturen och varierar för olika ämnen. Sönderfall kan leda till utveckling av giftiga gaser eller ångor, speciellt då ingen antändning sker. För vissa självreaktiva ämnen ska temperaturen kontrolleras. Vissa självreaktiva ämnen kan sönderfalla explosionsartat, framför allt då de är inneslutna. Denna egenskap kan modifieras genom tillsats av spädmedel eller genom användning av lämplig förpackning. Vissa självreaktiva ämnen brinner häftigt. Självreaktiva ämnen är exempelvis vissa föreningar av de typer som nämns nedan:

alifatiska azoföreningar (-C-N=N-C-) organiska azider (-C-N 3 ) diazoniumsalter (-CN 2 + Z-) N-nitrosoföreningar (-N-N=O) aromatiska sulfonylhydrazider (-SO 2 -NH-NH 2 )

Denna uppräkning är inte fullständig. Ämnen med andra reaktiva grupper och vissa blandningar av ämnen kan ha liknande egenskaper.

Klassificering

2.2.41.1.11 Självreaktiva ämnen indelas i sju typer beroende på deras farlighetsgrad. De går från typ A, som inte är tillåten för transport i den förpackning i vilken den är provad, till typ G, som inte omfattas av bestämmelserna för självreaktiva ämnen i klass 4.1. Klassificeringen av självreaktiva ämnen av typ B till och med F är direkt relaterad till högsta tillåtna mängd i en förpackning. De principer som ska tillämpas vid klassificering, samt tillämpliga klassificeringsmetoder, testmetoder och kriterier och en mall för lämplig testrapport finns angivna i testhandboken, del II.

2.2.41.1.12 Självreaktiva ämnen som för närvarande har klassificerats och som för närvarande är tillåtna att transporteras i förpackningar är angivna i 2.2.41.4, de som för närvarande är tillåtna att transporteras i IBC-behållare är angivna i 4.1.4.2,

191

förpackningsinstruktion IBC520, och de som för närvarande är tillåtna att transporteras i tankar enligt kapitel 4.2 är angivna i 4.2.5.2, UN-tankinstruktion T23. Varje angivet tillåtet ämne är tillordnad en gruppbenämning i kapitel 3.2, tabell A (UN 3221 till 3240), och tillämpliga sekundärfaror och anmärkningar med relevant transportinformation är angivna.

Samlingsbenämningarna anger:

- typ (B till och med F) av självreaktiva ämnen, se 2.2.41.1.11,

- aggregationstillstånd (flytande/fast) och

- temperaturkontroll (när så krävs), se 2.2.41.1.17.

Klassificering av i 2.2.41.4 angivna självreaktiva ämnen sker utgående från det tekniskt rena ämnet (såvida inte en lägre koncentration än 100 % har särskilt angetts).

2.2.41.1.13 Klassificeringen av självreaktiva ämnen som inte är angivna i 2.2.41.4, 4.1.4.2, förpackningsinstruktion IBC520, eller 4.2.5.2, UN-tankinstruktion T23, samt deras tillordning till en samlingsbenämning, ska utföras av behörig myndighet i avsändarlandet med en testrapport som underlag. Godkännandeintyget ska innehålla klassificering och tillämpliga transportvillkor. Om avsändarlandet inte är en fördragsstat till RID, ska klassificeringen och transportvillkoren godkännas av behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av sändningen.

2.2.41.1.14 Aktiveringsämnen, såsom zinkföreningar, får tillsättas vissa självreaktiva ämnen för att förändra deras reaktivitet. Beroende på typ och koncentration av aktiveringsämnet, kan detta medföra en minskning av den termiska stabiliteten och en förändring av de explosiva egenskaperna. Om någon av dessa egenskaper ändras, ska den nya beredningen bedömas enligt klassificeringsanvisningarna.

2.2.41.1.15 Prover av självreaktiva ämnen och beredningar av självreaktiva ämnen som inte anges i 2.2.41.4, för vilka fullständiga testdata inte är tillgängliga och som ska transporteras för vidare test och utvärdering, ska tillordnas en passande benämning för självreaktiva ämnen av typ C, under följande förutsättning:

- av tillgänglig information framgår att provet inte är farligare än ett självreaktivt ämne av typ B,

- provet är förpackat enligt förpackningsmetod OP2 och dess vikt per vagn uppgår till högst 10 kg,

Prov som fordrar temperaturkontroll får inte transporteras på järnväg.

Åtgärd för att okänsliggöra

2.2.41.1.16 För att åstadkomma en säker transport av självreaktiva ämnen okänsliggörs de ofta med spädmedel. Där en procentsats av ett ämne föreskrivs, avses viktprocent, avrundat till närmaste heltal. Vid användning av spädmedel ska det självreaktiva ämnet genomgå test med spädmedlet i den koncentration och form som används vid transport. Spädmedel, som möjliggör att självreaktiva ämnen kan koncentreras i farlig utsträckning i händelse av läckage från en förpackning, får inte användas. Spädmedlet ska vara kompatibelt med det självreaktiva ämnet. I detta avseende är fasta eller flytande spädmedel kompatibla, om de inte har någon skadlig inverkan på det självreaktiva ämnets termiska stabilitet och typ av farlighet.

192

2.2.41.1.17 (Tills vidare blank)

Fasta okänsliggjorda explosivämnen

2.2.41.1.18 Fasta okänsliggjorda explosivämnen är ämnen som fuktats med vatten eller alkohol eller spätts med andra ämnen för att hämma deras explosiva egenskaper. I kapitel 3.2, tabell A, representeras de av UN 1310, 1320, 1321, 1322, 1336, 1337, 1344, 1347, 1348, 1349, 1354, 1355, 1356, 1357, 1517, 1571, 2555, 2556, 2557, 2852, 2907, 3317, 3319, 3344, 3364, 3365, 3366, 3367, 3368, 3369, 3370, 3376, 3380 och 3474.

Ämnen relaterade till självreaktiva ämnen

2.2.41.1.19 Ämnen som (a) har blivit tillfälligt inordnade i klass 1 enligt testserie 1 och 2 men undantagna från klass 1 enligt testserie 6, (b) inte är självreaktiva ämnen i klass 4.1, och (c) inte är ämnen i klass 5.1 eller 5.2 ska tillordnas klass 4.1. UN 2956, 3241, 3242 och 3251 är sådana benämningar.

Polymeriserande ämnen

Definitioner och egenskaper 2.2.41.1.20 Polymeriserande ämnen är ämnen som, utan stabilisering, är benägna att genomgå en starkt exoterm reaktion som resulterar i bildandet av större molekyler eller som resulterar i bildandet av polymerer under förhållanden som normalt förekommer i transport. Sådana ämnen är att betrakta som polymeriserande ämnen i klass 4.1 när: (a) deras självaccelererande polymerisationstemperatur (SAPT) är 75 °C eller lägre under de villkor (med eller utan kemisk stabilisering vid överlämnandet för transport) och i den förpackning, IBC-behållare eller tank som ämnet eller blandningen transporteras, (b) de uppvisar en reaktionsvärme på mer än 300 J/g, och (c) de inte uppfyller några andra kriterier för att tillordnas klasserna 1 - 8. En blandning som uppfyller kriterierna för ett polymeriserande ämne ska klassificeras som ett polymeriserande ämne i klass 4.1. Bestämmelser för temperaturkontroll 2.2.41.1.21 (Tills vidare blank.)

2.2.41.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport

2.2.41.2.1 Kemiskt instabila ämnen i klass 4.1 får transporteras endast om nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förhindra att de sönderfaller eller polymeriserar på ett sätt som medför fara under transport. Därför ska det särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen som främjar sådana reaktioner.

193

2.2.41.2.2 Brandfarliga fasta ämnen, oxiderande, som är tillordnade UN 3097 får inte transporteras, såvida de inte uppfyller bestämmelserna för klass 1 (se även 2.1.3.7). 2.2.41.2.3 Följande ämnen är inte tillåtna för transport: - självreaktiva ämnen typ A (se testhandboken, del II, stycke 20.4.2 (a)), - fosforsulfider som inte är rena från gul och vit fosfor, - andra fasta okänsliggjorda explosivämnen än de som anges i kapitel 3.2, tabell A, - oorganiska brandfarliga ämnen i smält tillstånd, utom UN 2448 SVAVEL, SMÄLT. Följande ämnen är inte tillåtna för transport på järnväg: - bariumazid med vattenhalt under 50 viktprocent. - självreaktiva ämnen med SADT ≤ 55 ° C, vilka därför fordrar temperaturkontroll: UN 3231 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP B, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3232 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP B, TEMPERATURKONTROLLERAT, UN 3233 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP C, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3234 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP C, TEMPERATURKONTROLLERAT, UN 3235 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP D, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3236 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP D, TEMPERATURKONTROLLERAT, UN 3237 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP E, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3238 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP E, TEMPERATURKONTROLLERAT, UN 3239 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP F, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3240 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP F, TEMPERATURKONTROLLERAT, - polymeriserande ämnen i förpackningar eller IBC-behållare med en SAPT som är ≤ 50°C och polymeriserande ä mnen i tankar med en SAPT som är ≤ 45°C), vilka därför fordrar temperaturkontroll:

194

UN 3533 POLYMERISERANDE ÄMNE, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAT, N.O.S. och

UN 3534 POLYMERISERANDE ÄMNE, FLYTANDE, TEMPERATURKONTROLLERAT, N.O.S.

2.2.41.3 Förteckning över samlingsbenämningar

Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

Brandfarliga 3527 POLYESTERHARTSSATS, fast huvudkomponent fasta ämnen, 3175 FASTA ÄMNEN INNEHÅLLANDE BRANDFARLIG självreaktiva VÄTSKA, N.O.S. ämnen och 1353 FIBRER, IMPREGNERADE MED LÅGNITRERAD okänsliggjorda NITROCELLULOSA, N.O.S. eller explosivämnen organiska F1 1353 VÄV, IMPREGNERADE MED LÅGNITRERAD NITROCELLULOSA, N.O.S. utan 1325 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, ORGANISKT, sekundärfara N.O.S.

organiska, F2 3176 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, ORGANISKT, smälta SMÄLT, N.O.S.

a) b) 3089 METALLPULVER, BRANDFARLIGT, N.O.S. 3181 METALLSALTER AV ORGANISKA FÖRENINGAR, oorganiska F3 BRANDFARLIGA, N.O.S. Brandfarliga F 3182 METALLHYDRIDER, BRANDFARLIGA, N.O.S. c) fasta ämnen 3178 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, OORGANISKT, N.O.S.

föremål F4 3541 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, N.O.S.

oxiderande FO 3097 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S. (Inte tillåtet för transport, se 2.2.41.2.2)

organiska FT1 2926 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, GIFTIGT, ORGANISKT, N.O.S.

giftiga FT

3179 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, GIFTIGT, oorganiska FT2 OORGANISKT, N.O.S.

organiska FC1 2925 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, ORGANISKT, N.O.S.

frätande FC

3180 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, oorganiska FC2 OORGANISKT, N.O.S.

3319 NITROGLYCERIN, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, FAST, N.O.S., med mer än 2 vikt-% men högst 10 vikt-% nitroglycerin 3344 PENTAERYTRITTETRANITRAT (PENTAERITRITOLTETRANITRAT, PETN), BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, FAST, N.O.S., med mer än 10 vikt-% men högst 20 vikt-% PETN Fasta utan sekundärfara D 3380 OKÄNSLIGGJORT EXPLOSIVÄMNE, FAST, N.O.S.

okänsliggjorda

explosivämnen

Endast de ämnen som anges i tabell A i kapitel 3.2 giftiga DT är tillåtna för transport som ämnen i klass 4.1

195

Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

(forts)

SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP A SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP A (inte tillåtet för transport, se 2.2.41.2.3) 3221 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP B 3222 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP B 3223 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP C 3224 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP C 3225 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP D fordrar ej temperaturkontroll SR1 3226 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP D 3227 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP E 3228 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP E 3229 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP F 3230 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP F

SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP G SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP G Självreaktiva (omfattas inte av bestämmelserna för klass 4.1, se ämnen SR 2.2.41.1.11)

3231 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP B, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3232 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP B, TEMPERATURKONTROLLERAT (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3233 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP C, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3234 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP C, TEMPERATURKONTROLLERAT (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3235 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP D, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3236 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP D, TEMPERATURKONTROLLERAT fordrar temperaturkontroll SR2 (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3237 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP E, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3238 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP E, TEMPERATURKONTROLLERAT (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3239 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP F TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3240 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP F, TEMPERATURKONTROLLERAT (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3)

fordrar ej temperaturkontroll PM1 3531 POLYMERISERANDE ÄMNE, FAST, STABILISERAT, N.O.S. Polymeriserande 3532 POLYMERISERANDE ÄMNE, FLYTANDE, ämnen PM STABILISERAT, N.O.S.

3533 POLYMERISERANDE ÄMNE, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAT, N.O.S. fordrar temperaturkontroll PM2 (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3534 POLYMERISERANDE ÄMNE, FLYTANDE, TEMPERATURKONTROLLERAT, N.O.S. (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3)

a) Metaller och metallegeringar i pulverform eller annan brandfarlig form, som är självantändliga, är ämnen i klass 4.2. b) Metaller och metallegeringar i pulverform eller annan brandfarlig form, som utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 4.3. c) Metallhydrider som utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 4.3. Aluminiumborhydrid eller aluminiumborhydrid i apparater är ett ämne i klass 4.2, UN 2870.

2.2.41.4 Förteckning över för närvarande tillordnade självreaktiva ämnen i

förpackningar

De i kolumnen ”Förpackningsmetod” angivna koderna ”OP1” till ”OP8” hänvisar till

förpackningsmetoderna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P520 (se även 4.1.7.1).

Självreaktiva ämnen som ska transporteras ska motsvara klassificeringen. För ämnen

(%) metod ning)

2-(N,N-ETOXIKARBONYL- 62 3236 Inte tillåtet för transport FENYLAMINO)-3-METOXI-4- (N-METYL-N-CYKLO- HEXYLAMINO)-BENSEN- DIAZONIUM-ZINKKLORID FENYLGLYOXYLNITRILOXIM- 82-91 OP8 3227 (10) [(O,O-DIETYL)FOSFOROTIOAT] ( Z- (FOXIM eller O,O-DIETYL-O- isomer ) CYANOBENSYLIDENAMINOOXITI OFOSFAT) N-FORMYL-2-(NITROMETYLEN)- 100 3236 Inte tillåtet för transport 1,3-PERHYDROTIAZIN 2-(2-HYDROXIETOXI)- 100 3236 Inte tillåtet för transport 1-(PYRROLIDIN-1-YL)-BENSEN-4- DIAZONIUMZINKKLORID 3-(2-HYDROXIETOXI)- 100 3236 Inte tillåtet för transport 4-(PYRROLIDIN-1-YL)-BENSEN- DIAZONIUMZINKKLORID (7-METOXY-5- 88-100 OP7 3230 (11) METYLBENSOTIOFEN-2- YL)BORSYRA 2-(N,N-METYLAMINOETYL- 96 3236 Inte tillåtet för transport KARBONYL)-4-(3,4-DIMETYL- FENYLSULFONYL)-BENSEN- DIAZONIUM-VÄTESULFAT 4-METYLBENSENSULFONYL- 100 OP7 3226 HYDRAZID 3-METYL-4-(PYRROLIDIN-1-YL)- 95 3234 Inte tillåtet för transport BENSENDIAZONIUM- TETRAFLUOROBORAT NATRIUM-2-DIAZO-1-NAFTOL- 100 OP7 3226 4-SULFONAT NATRIUM-2-DIAZO-1-NAFTOL-5- 100 OP7 3226 SULFONAT 4-NITROSOFENOL 100 3236 Inte tillåtet för transport SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, PROV OP2 3223 (8) SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, PROV, 3233 Inte tillåtet för transport TEMPERATURKONTROLLERAD SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, OP2 3224 (8) PROV SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, 3234 Inte tillåtet för transport PROV, TEMPERATURKONTROLLERAT TETRAMINOPALLADIUM-(II)- 100 3234 Inte tillåtet för transport NITRAT

Anmärkningar:

(1) (Tills vidare blank).

(2) Etikett ”EXPLOSIV” krävs (förlaga nr 1, se 5.2.2.2.2).

199

(3) Azodikarbonamidberedningar, som uppfyller kriterierna i testhandboken del II, stycke 20.4.2 c). (4) (Tills vidare blank). (5) Azodikarbonamidberedningar, som uppfyller kriterierna i testhandboken del II, stycke 20.4.2 d). (6) (Tills vidare blank). (7) Med ett kompatibelt spädmedel med en kokpunkt av minst 150°C. (8) Se 2.2.41.1.15. (9) Denna benämning avser blandningar av 2-DIAZO-1-NAFTOL-4- SVAVELSYRAESTER och 2-DIAZO-1-NAFTOL-5- SVAVELSYRAESTER, som uppfyller kriterierna i testhandboken del II, stycke 20.4.2 d). (10) Denna benämning avser den tekniska blandningen i n-butanol inom de angivna koncentrationsgränserna för (Z)-isomeren. (11) Den tekniska föreningen med de specificerade koncentrationsgränserna får innehålla högst 12 % vatten och högst 1 % organiska föroreningar.

200

2.2.42 Klass 4.2 Självantändande ämnen

2.2.42.1 Kriterier

2.2.42.1.1 Klass 4.2 omfattar:

- pyrofora ämnen, dvs. ämnen inklusive blandningar och lösningar (fasta eller flytande), som även i små mängder antänds inom 5 minuter vid kontakt med luft. Dessa ämnen utgör de lättast självantändande ämnena i klass 4.2,

- självupphettande ämnen och föremål, dvs. ämnen och föremål inklusive blandningar och lösningar, som vid kontakt med luft är benägna till temperaturhöjning utan energitillförsel. Dessa ämnen kan fatta eld endast i stora kvantiteter (flera kg) och efter en längre tid (timmar eller dagar).

2.2.42.1.2 Ämnen och föremål i klass 4.2 indelas enligt följande:

S Självantändande ämnen, utan sekundärfara, och föremål som innehåller sådana ämnen

S1 Organiska vätskor S2 Organiska fasta ämnen S3 Oorganiska vätskor S4 Oorganiska fasta ämnen S5 Metallorganiska ämnen S6 Föremål

SW Självantändande ämnen, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, och föremål som innehåller sådana ämnen

SW1 Ämnen SW2 Föremål

SO Självantändande oxiderande ämnen

ST Självantändande giftiga ämnen

ST1 Organiska giftiga vätskor ST2 Organiska giftiga fasta ämnen ST3 Oorganiska giftiga vätskor ST4 Oorganiska giftiga fasta ämnen

SC Självantändande frätande ämnen

SC1 Organiska frätande vätskor SC2 Organiska frätande fasta ämnen SC3 Oorganiska frätande vätskor SC4 Oorganiska frätande fasta ämnen

Egenskaper

2.2.42.1.3 Självupphettning av ett ämne är en process där ämnet gradvis reagerar med syre (i luft) och genererar värme. Om mängden av den utvecklade värmen är större än den bortförda, stiger ämnets temperatur, vilket efter en induktionstid kan leda till självantändning och förbränning.

201

Klassificering

2.2.42.1.4 Ämnen och föremål tillordnade klass 4.2 är angivna i kapitel 3.2, tabell A. Tillordning av ämnen och föremål som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till tillämpliga specifika N.O.S.-benämningar i 2.2.42.3 enligt bestämmelserna i kapitel 2.1 kan ske utgående från erfarenhet eller resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.4. Tillordning till allmänna N.O.S.-benämningar i klass 4.2 ska ske utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.4, varvid hänsyn ska tas även till erfarenheter om det leder till en striktare klassificering.

2.2.42.1.5 Då ämnen och föremål, som inte är namngivna, tillordnas någon av benämningarna i 2.2.42.3, utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.4, gäller följande kriterier:

(a) självantändande (pyrofora) fasta ämnen ska tillordnas klass 4.2 när antändning sker vid fall från 1 m höjd eller inom 5 minuter därefter,

(b) självantändande (pyrofora) vätskor ska tillordnas klass 4.2 när:

(i) de antänds inom 5 minuter, uthällda på ett inert underlag, eller

(ii) i händelse av negativt resultat enligt (i), om de efter uthällning på ett torrt räfflat filterpapper (Whatman nr 3) antänder detta eller åstadkommer förkolning inom 5 minuter,

(c) ämnen, hos vilka det i ett kubiskt prov med 10 cm sida vid en testtemperatur av 140 °C inom 24 timmar sker en självantändning eller temperaturhöjning till över 200 °C, ska tillordnas klass 4.2. Kriteriet baseras på självantändningstemperaturen hos träkol som är 50 °C för ett kubiskt prov på 27 m 3 . Ämnen som för en volym av 27 m 3 har en självantändningstemperatur över 50 °C, ska inte omfattas av klass 4.2.

Anm 1 Ämnen som transporteras i förpackningar med volym högst 3 m 3 omfattas inte av klass 4.2, förutsatt att det vid test vid 120 °C av ett kubiskt prov med 10 cm sida inte sker någon självantändning eller temperaturhöjning till över 180 °C på 24 timmar.

Anm 2 Ämnen som transporteras i förpackningar med volym högst 450 liter omfattas inte av klass 4.2, förutsatt att det vid test vid 100 °C av ett kubiskt prov med 10 cm sida inte sker någon självantändning eller temperaturhöjning till över 160 °C på 24 timmar.

Anm 3 Eftersom metallorganiska ämnen beroende på sina egenskaper kan klassificeras i klasserna 4.2 eller 4.3 med tillkommande sekundärfaror, ges i 2.3.5 ett särskilt flödesschema för klassificering av dessa ämnen.

2.2.42.1.6 Om ämnen i klass 4.2 på grund av tillsatser övergår till andra farokategorier än de som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.

Anm Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar och avfall), se även 2.1.3.

202

2.2.42.1.7 Med tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.4, och kriterierna i 2.2.42.1.5 kan det även konstateras om ett namngivet ämne har sådana egenskaper att det inte omfattas av bestämmelserna för denna klass.

Inplacering i förpackningsgrupper

2.2.42.1.8 Ämnen och föremål tillordnade olika benämningar i kapitel 3.2, tabell A, ska utgående från testerna i testhandboken, del III, avsnitt 33.4, inplaceras i förpackningsgrupp I, II eller III enligt följande kriterier:

(a) Självantändande (pyrofora) ämnen ska inplaceras i förpackningsgrupp I.

(b) Självupphettande ämnen och föremål, hos vilka det i ett kubiskt prov med 2,5 cm sida vid en testtemperatur av 140 °C inom 24 timmar sker en självantändning eller temperaturhöjning till över 200 °C, ska inplaceras i förpackningsgrupp II.

Ämnen med självantändningstemperatur över 50 °C för en volym av 450 liter ska inte inplaceras i förpackningsgrupp II.

(c) Måttligt självupphettande ämnen, hos vilka det i ett kubiskt prov med 2,5 cm sida inte inträffar det som beskrivs under (b) ovan under de betingelser som anges där, men där det i ett kubiskt prov med 10 cm sida vid en testtemperatur av 140 °C inom 24 timmar sker en självantändning eller temperaturhöjning till över 200 °C, ska inplaceras i förpackningsgrupp III.

2.2.42.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport

Följande ämnen är inte tillåtna för transport:

- UN 3255 tert-BUTYLHYPOKLORIT

- självupphettande oxiderande ämnen, som tillordnas UN 3127, såvida de inte uppfyller bestämmelserna för klass 1 (se även 2.1.3.7).

2.2.42.3 Förteckning över samlingsbenämningar

Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

Självantänd- 2845 PYROFOR VÄTSKA, ORGANISK, N.O.S. ande ämnen flytande S1 3183 SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, ORGANISK, och föremål N.O.S.

som innehåller

sådana ämnen organiska 1373 FIBRER, ANIMALISKA, VEGETABILISKA eller SYNTETISKA, N.O.S., impregnerade med olja eller 1373 VÄV, ANIMALISKA, VEGETABILISKA eller SYNTETISKA, N.O.S., impregnerade med olja. 2006 PLAST PÅ NITROCELLULOSABAS, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. fasta S2 3313 ORGANISKA PIGMENT, SJÄLVUPPHETTANDE 2846 PYROFORT FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S. 3088 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S.

utan S

sekundär- 3194 PYROFOR VÄTSKA, OORGANISK, N.O.S. fara flytande S3 3186 SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, ORGANISK, N.O.S. 1383 PYROFOR METALL, N.O.S. eller oorganiska 1383 PYROFOR LEGERING, N.O.S. 1378 METALLKATALYSATOR, FUKTAD, med synligt överskott av vätska fasta S4 2881 METALLKATALYSATOR, TORR 3189 METALLPULVER, SJÄLVUPPHETTANDE, a) N.O.S.

203

Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

(forts) 3205 ALKOHOLATER AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, N.O.S. 3200 PYROFORT OORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S. 3190 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, OORGANISKT, N.O.S.

3391 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST metall- 3392 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, organiska S5 FLYTANDE 3400 SJÄLVUPPHETTANDE METALLORGANISKT ÄMNE, FAST

föremål S6 3542 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER SJÄLVANTÄNDANDE ÄMNE, N.O.S.

ämnen SW1 3393 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST, VATTENREAKTIVT Vattenreaktiva 3394 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE, VATTENREAKTIVT

föremål SW2

(Ingen samlingsbenämning med denna klassificeringskod är tillgänglig, vid behov sker tillordning till en samlingsbenämning med en klassificeringskod, som bestäms enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10.)

Oxiderande SO 3127 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S. (inte tillåtet för transport, se 2.2.42.2)

flytande ST1 3184 SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, GIFTIG, ORGANISK, N.O.S.

organiska

fasta ST2 3128 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, GIFTIGT, ORGANISKT, N.O.S.

Giftiga ST

flytande ST3 3187 SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, GIFTIG, OORGANISK, N.O.S.

oorganiska

fasta ST4 3191 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, GIFTIGT, OORGANISKT, N.O.S.

flytande SC1 3185 SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, FRÄTANDE, ORGANISK, N.O.S.

organiska

fasta SC2 3126 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, FRÄTANDE, ORGANISKT, N.O.S.

Frätande SC

flytande SC3 3188 SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, FRÄTANDE, OORGANISK, N.O.S.

oorganiska

3206 ALKOHOLATER AV ALKALIMETALLER, SJÄLVUPPHETTANDE, FRÄTANDE, N.O.S. fasta SC4 3192 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, FRÄTANDE, OORGANISKT, N.O.S.

Damm och pulver av metaller, som inte är giftigt eller självantändande, men som utvecklar a) brandfarliga gaser vid kontakt med vatten, är ämnen i klass 4.3.

204

2.2.43 Klass 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten

2.2.43.1 Kriterier

2.2.43.1.1 Klass 4.3 omfattar ämnen som vid reaktion med vatten utvecklar brandfarliga gaser vilka kan bilda explosiva blandningar med luft, samt föremål som innehåller sådana ämnen. 2.2.43.1.2 Ämnen och föremål av klass 4.3 indelas enligt följande: W Ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, utan sekundärfara, samt föremål som innehåller sådana ämnen W1 Vätskor W2 Fasta ämnen W3 Föremål WF1 Brandfarliga vätskor som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser WF2 Brandfarliga fasta ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser WS Självantändande fasta ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser WO Oxiderande fasta ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser WT Giftiga ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser WT1 Vätskor WT2 Fasta ämnen WC Frätande ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser WC1 Vätskor WC2 Fasta ämnen WFC Brandfarliga frätande ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser Egenskaper 2.2.43.1.3 Vissa ämnen utvecklar i kontakt med vatten brandfarliga gaser, som kan bilda explosiva blandningar med luft. Sådana blandningar antänds lätt av alla vanliga tändkällor, till exempel öppen eld, gnistor från verktyg eller oskyddade lampor. De tryckvågor och lågor som då uppstår kan utsätta människor och miljö för fara. Testmetoden som refereras till i 2.2.43.1.4 tillämpas för att konstatera om ett ämnes reaktion med vatten leder till utveckling av en riskabel mängd av eventuellt brandfarliga gaser. Denna testmetod får inte tillämpas för pyrofora ämnen. Klassificering 2.2.43.1.4 Ämnen och föremål tillordnade klass 4.3 är angivna i kapitel 3.2 tabell A. Tillordning av ämnen och föremål, som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till tillämpliga benämningar i 2.2.43.3 enligt bestämmelserna i kapitel 2.1 sker utgående från resultat

205

av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.5, varvid hänsyn ska tas även till erfarenheter om det leder till en striktare klassificering.

2.2.43.1.5 Då ämnen och föremål som inte är namngivna tillordnas någon av benämningarna i 2.2.43.3 utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.5, gäller följande kriterier:

Ett ämne ska tillordnas klass 4.3, om

(a) den utvecklade gasen självantänder under någon fas av testet, eller

(b) mängden utvecklad brandfarlig gas per timme överstiger 1 liter per kg av ämnet.

Anm Eftersom metallorganiska ämnen beroende på sina egenskaper kan klassificeras i klasserna 4.2 eller 4.3 med tillkommande sekundärfaror, ges i 2.3.5 ett särskilt flödesschema för klassificering av dessa ämnen.

2.2.43.1.6 Om ämnen i klass 4.3 på grund av tillsatser övergår till andra farokategorier än de som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.

Anm Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar och avfall), se även 2.1.3.

2.2.43.1.7 Med tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.5, och kriterierna i 2.2.43.1.5 kan det även konstateras om ett nämnt ämne har sådana egenskaper att det inte omfattas av bestämmelserna för denna klass.

Inplacering i förpackningsgrupper

2.2.43.1.8 Ämnen och föremål tillordnade olika benämningar i kapitel 3.2, tabell A, ska utgående från testerna i testhandboken, del III, avsnitt 33.5, inplaceras i förpackningsgrupp I, II eller III enligt följande kriterier:

(a) i förpackningsgrupp I inplaceras alla ämnen som vid rumstemperatur reagerar häftigt med vatten, varvid den utvecklade gasen i regel kan självantända, eller som vid rumstemperatur reagerar lätt med vatten, varvid mängden utvecklad brandfarlig gas är minst 10 liter per kg ämne under någon enda minut,

(b) i förpackningsgrupp II inplaceras alla ämnen som vid rumstemperatur reagerar lätt med vatten, varvid maximala mängden utvecklad brandfarlig gas är minst 20 liter per kg ämne per timme, och som inte uppfyller inplaceringskriterierna för förpackningsgrupp I,

(c) i förpackningsgrupp III inplaceras alla ämnen som vid rumstemperatur reagerar långsamt med vatten, varvid maximala mängden utvecklad brandfarlig gas överstiger 1 liter per kg ämne per timme, och som inte uppfyller inplaceringskriterierna för förpackningsgrupp I eller II.

2.2.43.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport

Vattenreaktiva oxiderande ämnen, tillordnade UN 3133 är inte tillåtna för transport, såvida de inte uppfyller bestämmelserna för klass 1 (se även 2.1.3.7).

206

2.2.43.3 Förteckning över samlingsbenämningar

Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

Ämnen som utvecklar 1389 ALKALIMETALLAMALGAM, FLYTANDE brandfarlig gas vid kontakt 1391 ALKALIMETALLDISPERSION med vatten och 1391 DISPERSION AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER

föremål som

innehåller

sådana ämnen

1392 AMALGAM AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, FLYTANDE flytande W1 1420 KALIUMMETALLEGERINGAR, FLYTANDE 1421 ALKALIMETALLEGERING, FLYTANDE, N.O.S. 1422 KALIUMNATRIUMLEGERINGAR, FLYTANDE 3148 VATTENREAKTIV VÄTSKA, N.O.S. 3398 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE

utan W 1390 ALKALIMETALLAMIDER sekundärfara 1393 LEGERING AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, N.O.S. 1409 METALLHYDRIDER, VATTENREAKTIVA, N.O.S. 2813 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, N.O.S. 3170 BIPRODUKTER FRÅN ALUMINIUMSMÄLTNING eller fasta a) W2 3170 BIPRODUKTER FRÅN ALUMINIUMÅTERSMÄLTNING 3208 METALLISKT ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S. 3401 ALKALIMETALLAMALGAM, FAST 3402 JORDALKALIMETALLAMALGAM, FAST 3403 KALIUMMETALLEGERINGAR, FASTA 3404 KALIUMNATRIUMLEGERINGAR, FASTA 3395 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST

3292 BATTERIER SOM INNEHÅLLER METALLISKT NATRIUM ELLER NATRIUMLEGERINGAR eller föremål W3 3292 CELLER SOM INNEHÅLLER METALLISKT NATRIUM ELLER NATRIUMLEGERINGAR 3543 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER ÄMNE SOM VID KONTAKT MED VATTEN UTVECKLAR BRANDFARLIG GAS, N.O.S.

3399 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE, BRANDFARLIGT Flytande, brandfarliga WF1 3482 ALKALIMETALLDISPERSION, BRANDFARLIG eller 3482 DISPERSION AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, BRANDFARLIG

Fasta, brandfarliga WF2 3132 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, N.O.S. 3396 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST, BRANDFARLIGT

3209 METALLISKT ÄMNE, VATTENREAKTIVT, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. Fasta, självupphettande b) WS 3135 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. 3397 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST, SJÄLVUPPHETTANDE

Fasta, oxiderande WO 3133 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S. (inte tillåtet för transport, se 2.2.43.2)

flytande WT1 3130 VATTENREAKTIV VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S.

Giftiga WT

fasta WT2 3134 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, GIFTIGT, N.O.S.

flytande WC1 3129 VATTENREAKTIV VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S.

Frätande WC

fasta WC2 3131 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, N.O.S.

2988 KLORSILANER, VATTENREAKTIVA, BRANDFARLIGA, FRÄTANDE, N.O.S. (ingen annan samlingsbenämning med denna klassificeringskod är tillgänglig, vid behov sker tillordning till en samlingsbenämning med en klassificeringskod, som bestäms Brandfarliga, frätande c) WFC enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10)

Metaller och metallegeringar, som inte utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, inte är a) pyrofora eller självupphettande, men dock lättantändliga, är ämnen i klass 4.1. Jordalkalimetaller och jordalkalimetallegeringar i pyrofor form är ämnen i klass 4.2. Damm och pulver av metaller i pyrofort tillstånd är ämnen i klass 4.2. Metaller och metallegeringar i pyrofort tillstånd är ämnen i klass 4.2. Föreningar av fosfor med tungmetaller som järn, koppar, etc. omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. Metaller och metallegeringar i pyrofort tillstånd är ämnen i klass 4.2. b)

207

c) Klorsilaner med flampunkt under 23°C, som inte utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 3. Klorsilaner med flampunkt 23°C eller däröver, som inte utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 8.

208

2.2.51 Klass 5.1 Oxiderande ämnen

2.2.51.1 Kriterier

2.2.51.1.1 Klass 5.1 omfattar ämnen som inte nödvändigtvis är brännbara, men som kan orsaka brand eller underhålla brand hos andra ämnen, oftast genom att avge syre, samt föremål som innehåller sådana ämnen.

2.2.51.1.2 Ämnen i klass 5.1 och föremål som innehåller sådana ämnen indelas enligt följande:

O Oxiderande ämnen utan sekundärfara, eller föremål som innehåller sådana ämnen

O1 Vätskor O2 Fasta ämnen O3 Föremål

OF Oxiderande fasta ämnen, brandfarliga

OS Oxiderande fasta ämnen, självupphettande

OW Oxiderande fasta ämnen, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser

OT Oxiderande giftiga ämnen

OT1 Vätskor OT2 Fasta ämnen

OC Oxiderande frätande ämnen

OC1 Vätskor OC2 Fasta ämnen

OTC Oxiderande giftiga frätande ämnen

2.2.51.1.3 Ämnen och föremål tillordnade klass 5.1 är angivna i kapitel 3.2, tabell A. Tillordning av ämnen och föremål som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till tillämpliga benämningar i 2.2.51.3 enligt bestämmelserna i kapitel 2.1 kan ske utgående från resultat av tester, metoder och kriterier i 2.2.51.1.6 – 2.2.51.1.10 och testhandboken, del III, avsnitt 34.4 eller, för fast ammoniumnitratbaserade gödselmedel, avsnitt 39 med hänsyn tagen till restriktionerna i 2.2.51.2.2, trettonde och fjortonde strecksatsen. Om testresultaten skiljer sig från känd erfarenhet, ska bedömning grundad på sådan erfarenhet ha företräde framför testresultaten.

2.2.51.1.4 Om ämnen i klass 5.1 på grund av tillsatser övergår till andra farokategorier än de som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.

Anm Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar och avfall), se även 2.1.3.

2.2.51.1.5 Med tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 34.4 eller, för fasta ammoniumnitratbaserade gödselmedel, avsnitt 39, och kriterierna i 2.2.51.1.6 –

209

2.2.51.1.10 kan det även konstateras om ett nämnt ämne har sådana egenskaper att det inte omfattas av bestämmelserna för denna klass.

Oxiderande fasta ämnen

Klassificering

2.2.51.1.6 Då oxiderande fasta ämnen som inte är namngivna tillordnas någon av benämningarna i 2.2.51.3 utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 34.4.1 (Test O.1) eller som alternativ delavsnitt 34.4.3 (Test O.3), gäller följande kriterier:

(a) I Test O.1 ska ett fast ämne tillordnas klass 5.1 när det, i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 antänds eller brinner eller uppvisar en lika lång eller kortare genomsnittlig brinntid som en blandning av kaliumbromat och cellulosa med viktförhållandet 3:7, eller

(b) I Test O.3 ska ett fast ämne tillordnas klass 5.1 när det, i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1, uppvisar en lika lång eller längre genomsnittlig brinnhastighet än den genomsnittliga brinnhastigheten som hos en blandning av kalciumperoxid och cellulosa med viktförhållandet 1:2.

2.2.51.1.7 Fasta ammoniumnitratbaserade gödselmedel ska dock klassificeras i enlighet med förfarandet i testhandboken, del III, avsnitt 39.

Inplacering i förpackningsgrupper

2.2.51.1.8 Oxiderande fasta ämnen tillordnade olika benämningar i kapitel 3.2 tabell A, ska utgående från testerna i testhandboken, del III, delavsnitt 34.4.1 (Test O.1) eller delavsnitt 34.4.3 (Test O.3), inplaceras i förpackningsgrupp I, II eller III enligt följande kriterier:

(a) Test O.1

(i) förpackningsgrupp I: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en kortare genomsnittlig brinntid än den genomsnittliga brinntiden hos en blandning av kaliumbromat och cellulosa med viktförhållandet 3:2,

(ii) förpackningsgrupp II: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en lika lång eller kortare genomsnittlig brinntid än den genomsnittliga brinntiden hos en blandning av kaliumbromat och cellulosa med viktförhållandet 2:3 och inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I,

(iii) förpackningsgrupp III: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en lika lång eller kortare genomsnittlig brinntid än den genomsnittliga brinntiden hos en blandning av kaliumbromat och cellulosa med viktförhållandet 3:7 och inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I och II.

(b) Test O.3

(i) förpackningsgrupp I: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en längre genomsnittlig brinnhastighet

210

än den genomsnittliga brinnhastigheten hos en blandning av kalciumperoxid och cellulosa med viktförhållandet 3:1,

(ii) förpackningsgrupp II: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en lika lång eller längre genomsnittlig brinnhastighet än den genomsnittliga brinnhastigheten hos en blandning av kalciumperoxid och cellulosa med viktförhållandet 1:1 och inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I,

(iii) förpackningsgrupp III: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en lika lång eller längre genomsnittlig brinnhastighet än den genomsnittliga brinnhastigheten hos en blandning av kalciumperoxid och cellulosa med viktförhållandet 1:2 och inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I och II.

Oxiderande vätskor

Klassificering

2.2.51.1.9 Då oxiderande vätskor som inte är namngivna tillordnas någon av benämningarna i 2.2.51.3 utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 34.4.2, gäller följande kriterier:

En vätska ska tillordnas klass 5.1, när den i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 1:1 uppvisar ett tryck av minst 2070 kPa och en kortare eller lika lång tryckstegringstid som en blandning av 65-procentig salpetersyra i vattenlösning och cellulosa med viktförhållandet 1:1.

Inplacering i förpackningsgrupper

2.2.51.1.10 Oxiderande vätskor tillordnade olika benämningar i kapitel 3.2 tabell A, ska utgående från testerna i testhandboken, del III, delavsnitt 34.4.2, inplaceras i förpackningsgrupp I, II eller III enligt följande kriterier:

(a) förpackningsgrupp I: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 1:1 självantänder eller uppvisar en kortare genomsnittlig tryckstegringstid än en blandning av 50-procentig perklorsyra och cellulosa med viktförhållandet 1:1,

(b) förpackningsgrupp II: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 1:1 uppvisar en lika lång eller kortare genomsnittlig tryckstegringstid än en blandning av natriumklorat i 40-procentig vattenlösning och cellulosa med viktförhållandet 1:1 och inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I,

(c) förpackningsgrupp III: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 1:1 uppvisar en lika lång eller kortare genomsnittlig tryckstegringstid än en blandning av 65-procentig salpetersyra i vattenlösning och cellulosa med viktförhållandet 1:1 och inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I och II.

2.2.51.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport

2.2.51.2.1 Kemiskt instabila ämnen i klass 5.1 får transporteras endast om nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förhindra att de sönderfaller eller polymeriserar på ett sätt som medför fara under transport. Därför ska det även särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen som främjar sådana reaktioner.

211

2.2.51.2.2 Följande ämnen och blandningar är inte tillåtna för transport:

- oxiderande fasta ämnen, självupphettande, som tillordnas UN 3100, oxiderande fasta ämnen, vattenreaktiva, som tillordnas UN 3121 samt oxiderande fasta ämnen, brandfarliga, som tillordnas UN 3137, såvida de inte uppfyller bestämmelserna för klass 1 (se även 2.1.3.7),

- ej stabiliserad väteperoxid eller ej stabiliserade vattenlösningar av väteperoxid med mer än 60 % väteperoxid,

- tetranitrometan som innehåller brännbara föroreningar,

- lösningar av perklorsyra med över 72 viktprocent syra eller blandningar av perklorsyra med annan vätska än vatten,

- lösning av klorsyra med över 10 % klorsyra eller blandningar av klorsyra med annan vätska än vatten,

- andra halogenerade fluorföreningar än UN 1745 BROMPENTAFLUORID, UN 1746 BROMTRIFLUORID och UN 2495 JODPENTAFLUORID i klass 5.1 eller UN 1749 KLORTRIFLUORID och UN 2548 KLORPENTAFLUORID i klass 2,

- ammoniumklorat och dess vattenlösningar samt blandningar av ett klorat med ett ammoniumsalt,

- ammoniumklorit och dess vattenlösningar samt blandningar av en klorit med ett ammoniumsalt,

- hypokloritblandningar med ett ammoniumsalt,

- ammoniumbromat och dess vattenlösningar samt blandningar av ett bromat med ett ammoniumsalt,

- ammoniumpermanganat och dess vattenlösningar samt blandningar av ett permanganat med ett ammoniumsalt,

- ammoniumnitrat med mer än 0,2 % brännbara ämnen (inklusive alla organiska ämnen som kolekvivalent), utom när det utgör beståndsdel i ett ämne eller föremål i klass 1,

- ammoniumnitratbaserade gödselmedel med sammansättningar som leder till utgångsruta 4, 6, 8, 15, 31 eller 33 i flödesschemat i avsnitt 39.5.1 i testhandboken, del III, avsnitt 39, såvida de inte har tilldelats ett lämpligt UNnummer i Klass 1,

- ammoniumnitratbaserade gödselmedel med sammansättningar som leder till utgångsruta 20, 23 eller 39 i flödesschemat i avsnitt 39.5.1 i testhandboken, del III, avsnitt 39, såvida de inte har tilldelats ett lämpligt UN-nummer i Klass 1 eller, under förutsättning att lämpligheten för transport har bevisats och att detta har godkänts av behörig myndighet, ett lämpligt UN-nummer i Klass 5.1 annat än UN 2067,

Anm . Begreppet ”behörig myndighet” avser den behöriga myndigheten i ursprungslandet. Om ursprungslandet inte är fördragsstat till RID, ska

212

behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av transporten godkänna klassificeringen och villkoren för transporten

- ammoniumnitrit och dess vattenlösningar samt blandningar av en oorganisk nitrit med ett ammoniumsalt,

- blandningar av kaliumnitrat eller natriumnitrit med ett ammoniumsalt.

2.2.51.3 Förteckning över samlingsbenämningar

Sekundärfara Klassifice- UN-nr Benämning på ämnen och föremål

ringskod

Oxiderande ämnen och 3210 KLORATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. föremål som innehåller 3211 PERKLORATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. sådana ämnen 3213 BROMATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3214 PERMANGANATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. flytande O1 3216 PERSULFATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3218 NITRATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3219 NITRITER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3139 OXIDERANDE VÄTSKA, N.O.S.

1450 BROMATER, OORGANISKA, N.O.S. 1461 KLORATER, OORGANISKA, N.O.S. 1462 KLORITER, OORGANISKA, N.O.S. utan 1477 NITRATER, OORGANISKA, N.O.S. sekundärfara 1481 PERKLORATER, OORGANISKA, N.O.S. O fasta O2 1482 PERMANGANATER, OORGANISKA, N.O.S. 1483 PEROXIDER, OORGANISKA, N.O.S. 2627 NITRITER, OORGANISKA, N.O.S. 3212 HYPOKLORITER, OORGANISKA, N.O.S. 3215 PERSULFATER, OORGANISKA, N.O.S. 1479 OXIDERANDE FAST ÄMNE, N.O.S.

3356 SYREGENERATOR, KEMISK föremål O3 3544 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER OXIDERANDE ÄMNE, N.O.S.

Fasta, brandfarliga OF 3137 OXIDERANDE FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, N.O.S. (inte tillåtet för transport, se 2.2.51.2)

Fasta, självupphettande OS 3100 OXIDERANDE FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. (inte tillåtet för transport, se 2.2.51.2)

Fasta, vattenreaktiva OW 3121 OXIDERANDE FAST ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S. (inte tillåtet för transport, se 2.2.51.2)

flytande OT1 3099 OXIDERANDE VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S.

Giftiga OT

fasta OT2 3087 OXIDERANDE FAST ÄMNE, GIFTIGT, N.O.S.

flytande OC1 3098 OXIDERANDE VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S.

Frätande OC

fasta OC2 3085 OXIDERANDE FAST ÄMNE, FRÄTANDE, N.O.S.

213

2.2.52 Klass 5.2 Organiska peroxider

2.2.52.1 Kriterier

2.2.52.1.1 Klass 5.2 omfattar organiska peroxider och beredningar med organiska peroxider.

2.2.52.1.2 Ämnen i klass 5.2 indelas enligt följande:

P1 Organiska peroxider, fordrar ej temperaturkontroll

P2 Organiska peroxider, fordrar temperaturkontroll (inte tillåtna för transport på järnväg)

Definition

2.2.52.1.3 Organiska peroxider är organiska ämnen som innehåller den bivalenta -O-Ostrukturen och som kan anses som derivat av väteperoxid, där den ena eller båda väteatomerna har ersatts av organiska radikaler.

Egenskaper

2.2.52.1.4 Organiska peroxider kan sönderfalla exotermt vid normal eller förhöjd temperatur. Sönderfallet kan utlösas av värme, kontakt med föroreningar (t.ex. syror, tungmetallföreningar, aminer), friktion eller stöt. Sönderfallshastigheten ökar med temperaturen och är beroende av den organiska peroxidens sammansättning. Vid sönderfallet kan hälsofarliga eller brandfarliga gaser eller ångor utvecklas. Vissa organiska peroxider kan sönderfalla explosionsartat, särskilt om de är inneslutna. Denna egenskap kan modifieras genom tillsats av spädmedel eller genom användning av lämpliga förpackningar. Många organiska peroxider brinner häftigt. Det ska undvikas att organiska peroxider kommer i kontakt med ögonen. Redan efter mycket kortvarig kontakt orsakar vissa organiska peroxider allvarliga skador på hornhinna och hud.

Anm Testmetoder för att avgöra brandfarlighet hos organiska peroxider finns i testhandboken, del III, avsnitt 32.4. Eftersom organiska peroxider kan reagera häftigt när de upphettas rekommenderas att vid bestämning av deras flampunkt använda små provmängder enligt beskrivning i ISO 3679:1983.

Klassificering

2.2.52.1.5 Alla organiska peroxider ska betraktas som tillhörande klass 5.2, såvida inte beredningen med den organiska peroxiden

(a) innehåller högst 1,0 % aktivt syre vid högst 1,0 % väteperoxidhalt,

(b) innehåller högst 0,5 % aktivt syre vid en väteperoxidhalt över 1,0 %, dock högst 7,0 %.

Anm Halten aktivt syre (%) i en organisk peroxidberedning ges av formeln

 c  16 ∑ × n × i  i   m i 

där

214

n i = antal peroxigrupper per molekyl av organisk peroxid ”i”, c i = koncentration (viktprocent) av organisk peroxid ”i”, m i = molekylvikt av organisk peroxid ”i”.

2.2.52.1.6 Organiska peroxider indelas i sju typer beroende på deras farlighetsgrad. De går från typ A, som inte är tillåten för transport i den förpackning i vilken den är provad, till typ G, som inte omfattas av bestämmelserna i klass 5.2. Klassificeringen av typ B till F är direkt relaterad till högsta tillåtna mängd i ett kolli. Principerna för klassificering av ämnen som inte är nämnda i 2.2.52.4, finns angivna i testhandboken, del II.

2.2.52.1.7 Organiska peroxider som för närvarande har klassificerats och som för närvarande är tillåtna att transporteras i förpackningar är angivna i 2.2.52.4, de som för närvarande är tillåtna att transporteras i IBC-behållare är angivna i 4.1.4.2, förpackningsinstruktion IBC520, och de som för närvarande är tillåtna att transporteras i tankar enligt kapitel 4.2 och 4.3 är angivna i 4.2.5.2, UNtankinstruktion T23. Varje angivet tillåtet ämne är tillordnad en gruppbenämning i kapitel 3.2, tabell A (UN 3101 till 3120), och tillämpliga sekundärfaror och anmärkningar med relevant transportinformation är angivna.

Gruppbenämningarna anger:

- typ (B till och med F) av organisk peroxid, se 2.2.52.1.6,

- aggregationstillstånd (flytande/fast).

Blandningar av dessa beredningar får likställas med den typ av organisk peroxid som den farligaste komponenten motsvarar och transporteras enligt de villkor som gäller för denna typ. Om emellertid två stabila beståndsdelar kan bilda en termiskt mindre stabil blandning, ska den självaccelererande sönderfallstemperaturen (SADT) fastställas.

2.2.52.1.8 Klassificering av organiska peroxider, som inte är angivna i 2.2.52.4, 4.1.4.2, förpackningsinstruktion IBC520 eller 4.2.5.2, UN-tankinstruktion T23, samt deras tillordning till en samlingsbenämning, ska utföras av behörig myndighet i avsändarlandet. Godkännandeintyget ska innehålla klassificering och tillämpliga transportvillkor. Om avsändarslandet inte är en fördragsstat till RID, ska klassificeringen och transportvillkoren godkännas av behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av sändningen.

2.2.52.1.9 Prover av organiska peroxider eller beredningar av sådana, som inte är nämnda i 2.2.52.4, för vilka fullständiga testdata inte är tillgängliga och som ska transporteras för vidare test och utvärdering, ska tillordnas en passande benämning för organiska peroxider av typ C, under följande förutsättning:

- av tillgänglig information framgår att provet inte är farligare än en organisk peroxid typ B,

- provet är förpackat enligt förpackningsmetod OP2 och mängden per vagn uppgår till högst 10 kg,

Prov som fordrar temperaturkontroll får inte transporteras på järnväg.

215

Åtgärd för att okänsliggöra organiska peroxider

2.2.52.1.10 För att åstadkomma en säker transport av organiska peroxider, okänsliggörs de ofta med organiska vätskor eller fasta ämnen, oorganiska fasta ämnen eller vatten. Där en procentsats av ett ämne föreskrivs, avses viktprocent, avrundat till närmaste heltal. I princip ska den organiska peroxiden okänsliggöras så att den inte koncentreras i farlig utsträckning om spill skulle uppstå.

2.2.52.1.11 Om inget annat föreskrivs för någon enskild organisk peroxidberedning, ska följande definitioner gälla för spädmedel som används för att okänsliggöra:

- spädmedel typ A är organiska vätskor med kokpunkt lägst 150 °C, som är kompatibla med den organiska peroxiden. Spädmedel typ A får användas för att okänsliggöra alla organiska peroxider;

- spädmedel typ B är organiska vätskor med kokpunkt under 150 °C, dock lägst 60 °C, och flampunkt lägst 5 °C, som är kompatibla med den organiska peroxiden.

Spädmedel typ B får användas för flegmatisering av organiska peroxider förutsatt att vätskans kokpunkt är minst 60 °C högre än den självaccelererande sönderfallstemperaturen (SADT) i ett kolli på 50 kg.

2.2.52.1.12 Andra spädmedel än typ A eller B får tillsättas till i 2.2.52.4 angivna organiska peroxidberedningar, förutsatt att de är kompatibla med dessa. Ersättning helt eller delvis av spädmedel av typ A eller typ B med annat spädmedel med annorlunda egenskaper kräver dock ny utvärdering av beredningen enligt det normala klassificeringsförfarandet för klass 5.2.

2.2.52.1.13 Vatten får endast tillsättas för att okänsliggöra sådana organiska peroxider, vilka i 2.2.52.4 eller i tillstånd från behörig myndighet enligt 2.2.52.1.8 betecknas ”med vatten” eller som ”stabil dispersion i vatten”. Prover och beredningar av organiska peroxider som inte är angivna i 2.2.52.4 får likaså okänsliggöras med vatten förutsatt att villkoren i 2.2.52.1.9 är uppfyllda.

2.2.52.1.14 Organiska och oorganiska fasta ämnen får användas för att okänsliggöra organiska peroxider förutsatt att de är kompatibla med dessa. Vätskor och fasta ämnen räknas som kompatibla om de inte menligt påverkar vare sig termisk stabilitet eller farlighetstyp hos den organiska peroxidberedningen.

2.2.52.1.15 (Tills vidare blank)

2.2.52.1.16 (Tills vidare blank)

2.2.52.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport

Följande organiska peroxider är inte tillåtna för transport enligt villkoren för klass 5.2:

- organiska peroxider typ A (se testhandboken, del II, stycke 20.4.3 (a))

Följande organiska peroxider som fordrar temperaturkontroll får inte transporteras på järnväg:

- organiska peroxider typ B och C med en självaccelererande sönderfallstemperatur (SADT) på högst 50 ° C:

216

UN 3111 ORGANISK PEROXID TYP B, VÄTSKA, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3112 ORGANISK PEROXID TYP B, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3113 ORGANISK PEROXID TYP C, VÄTSKA, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3114 ORGANISK PEROXID TYP C, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD, - organiska peroxider av typ D, som vid uppvärmning under inneslutning visar häftig eller måttlig reaktion, med SADT högst 50 ° C, eller som vid uppvärmning under inneslutning visar svag eller ingen reaktion, med SADT högst 45 ° C: UN 3115 ORGANISK PEROXID TYP D, VÄTSKA, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3116 ORGANISK PEROXID TYP D, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD, - organiska peroxider av typ E och F med SADT högst 45 ° C: UN 3117 ORGANISK PEROXID TYP E, VÄTSKA, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3118 ORGANISK PEROXID TYP E, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3119 ORGANISK PEROXID TYP F, VÄTSKA, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3120 ORGANISK PEROXID TYP F, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD.

217

2.2.52.3 Förteckning över samlingsbenämningar

Klassificeringskod UN-nr .2.4.1.2Benämning på ämnen och föremål

Organiska peroxider ORGANISK PEROXID TYP A, FLYTANDE (inte tillåten för transport, se 2.2.52.2) ORGANISK PEROXID TYP A, FAST (inte tillåten för transport, se 2.2.52.2) 3101 ORGANISK PEROXID TYP B, FLYTANDE 3102 ORGANISK PEROXID TYP B, FAST 3103 ORGANISK PEROXID TYP C, FLYTANDE 3104 ORGANISK PEROXID TYP C, FAST fordrar ej P1 3105 ORGANISK PEROXID TYP D, FLYTANDE temperaturkontroll 3106 ORGANISK PEROXID TYP D, FAST 3107 ORGANISK PEROXID TYP E, FLYTANDE 3108 ORGANISK PEROXID TYP E, FAST 3109 ORGANISK PEROXID TYP F, FLYTANDE 3110 ORGANISK PEROXID TYP F, FAST ORGANISK PEROXID TYP G, FLYTANDE (omfattas inte av bestämmelserna för klass 5.2, se 2.2.52.1.6) ORGANISK PEROXID TYP G, FAST (omfattas inte av bestämmelserna för klass 5.2, se 2.2.52.1.6) 3545 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER ORGANISK PEROXID, N.O.S.

3111 ORGANISK PEROXID TYP B, FLYTANDE, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3112 ORGANISK PEROXID TYP B, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3113 ORGANISK PEROXID TYP C, FLYTANDE, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3114 ORGANISK PEROXID TYP C, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) fordrar 3115 ORGANISK PEROXID TYP D, FLYTANDE, temperaturkontroll P2 TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3116 ORGANISK PEROXID TYP D, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3117 ORGANISK PEROXID TYP E, FLYTANDE, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3118 ORGANISK PEROXID TYP E, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3119 ORGANISK PEROXID TYP F, FLYTANDE, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3120 ORGANISK PEROXID TYP F, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2)

1)

(%)

PEROXIÄTTIKSYRA, TYP F, stabiliserad ≤ 43 OP8 3109 13), 16), 19) PINANYLHYDROPEROXID > 56-100 OP7 3105 13) “ ≤ 56 ≥ 44 OP8 3109 POLYETER-POLY-tert-BUTYLPEROXIKARBONAT ≤ 52 ≥ 48 OP8 3107 1,1,3,3-TETRAMETYLBUTYLHYDROPEROXID ≤ 100 OP7 3105 1,1,3,3-TETRAMETYLBUTYLPEROXI-2 ETYLHEXANOAT ≤ 100 3115 Inte tillåtet för transport 1,1,3,3-TETRAMETYLBUTYLPEROXINEODEKANOAT ≤ 72 ≥ 28 3115 Inte tillåtet för transport " ≤ 52 (som stabil 3119 Inte tillåtet för transport dispersion i vatten) 1,1,3,3-TETRAMETYLBUTYLPEROXIPIVALAT ≤ 77 ≥ 23 3115 Inte tillåtet för transport 3,6,9-TRIETYL-3,6,9-TRIMETYL-1,4,7-TRIPEROXONAN ≤ 42 ≥ 58 OP7 3105 28) " ≤ 17 ≥ 18 ≥ 65 OP8 3110

Anmärkningar (se sista kolumnen i tabell 2.2.52.4):

227 1) Spädmedel typ B får alltid ersättas med spädmedel typ A. Kokpunkten för spädmedel typ B ska vara åtminstone 60°C högre än SADT för den organiska peroxiden.

2) Aktivt syre ≤ 4,7 %.

3) Etikett ”EXPLOSIV” enligt förlaga 1 (se 5.2.2.2.2) krävs.

4) Spädmedel får ersättas med di-tert-butylperoxid.

5) Aktivt syre ≤ 9 %.

6) (Tills vidare blank.)

7) (Tills vidare blank.)

8) Aktivt syre > 10 % och ≤ 10,7 %, med eller utan vatten.

9) Aktivt syre ≤ 10 %, med eller utan vatten.

10) Aktivt syre ≤ 8,2 %, med eller utan vatten. 11) Se 2.2.52.1.9. 12) Upp till 2000 kg per kärl, tillordnade benämningen ORGANISK PEROXID TYP F utgående från storskaletest. 13) Etikett ”FRÄTANDE” enligt förlaga 8 (se 5.2.2.2.2) krävs. 14) Beredningar av peroxiättiksyra, som uppfyller kriterierna i testhandboken, stycke 20.4.3 (d). 15) Beredningar av peroxiättiksyra, som uppfyller kriterierna i testhandboken, stycke 20.4.3 (e). 16) Beredningar av peroxiättiksyra, som uppfyller kriterierna i testhandboken, stycke 20.4.3 (f). 17) Genom tillsättning av vatten minskas den termiska stabiliteten hos denna organiska peroxid. 228 18) För koncentrationer under 80 % krävs ingen etikett ”FRÄTANDE” enligt förlaga 8 (se 5.2.2.2.2). 19) Blandningar med väteperoxid, vatten och syra (syror). 20) Med spädmedel typ A, med eller utan vatten. 21) Med ≥ 25 viktprocent spädmedel typ A, dessutom med etylbensen. 22) Med ≥ 19 viktprocent spädmedel typ A, dessutom med metylisobu tylketon. 23) Med < 6 % di-tert-butylperoxid. 24) Med ≤ 8 % 1 -isopropylhydroperoxi-4-isopropylhydroxibensen. 25) Spädmedel typ B med kokpunkt > 110°C. 26) Hydroperoxidhalt < 0,5 %.

27) För koncentrationer över 56 % krävs etikett ”FRÄTANDE” enligt förlaga 8 (se 5.2.2.2.2). 28) Tillgängligt aktivt syre ≤ 7,6 % i spädmedel typ A med 95 %-ig avkokning i temperaturintervallet 200°C - 260°C. 29) Omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S för klass 5.2 30) Spädmedel typ B med kokpunkt > 130°C. 31) Aktivt syre ≤ 6,7 %. 32) Aktivt syre ≤ 4,15 %. 33) Tillgängligt syre ≤ 10 %. 34) Summan av spädmedel typ A och vatten ≥ 55 %, dessutom med metyletylketon. 229

2.2.61 Klass 6.1 Giftiga ämnen

2.2.61.1 Kriterier

2.2.61.1.1 Klass 6.1 omfattar ämnen för vilka det av erfarenhet är känt eller efter djurförsök kan befaras att de vid påverkan vid ett enstaka tillfälle eller under kort tid av relativt små mängder, genom inandning, hudabsorption eller förtäring, kan vara hälsoskadliga eller leda till döden hos människor.

Anm Genetiskt modifierade mikroorganismer och organismer ska tillordnas denna klass om de uppfyller villkoren för den.

2.2.61.1.2 Ämnen och föremål i klass 6.1 indelas enligt följande:

T Giftiga ämnen, utan sekundärfara, och föremål som innehåller sådana ämnen

T1 Organiska vätskor T2 Organiska fasta ämnen T3 Metallorganiska ämnen T4 Oorganiska vätskor T5 Oorganiska fasta ämnen T6 Pesticider, flytande T7 Pesticider, fasta T8 Prover T9 Övriga giftiga ämnen T10 Föremål

TF Giftiga brandfarliga ämnen och föremål som innehåller sådan ämnen

TF1 Vätskor TF2 Vätskor, vilka används som pesticider TF3 Fasta ämnen TF4 Föremål

TS Giftiga självupphettande fasta ämnen

TW Giftiga ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser

TW1 Vätskor TW2 Fasta ämnen

TO Giftiga oxiderande ämnen

TO1 Vätskor TO2 Fasta ämnen

TC Giftiga frätande ämnen och föremål som innehåller sådana ämnen

TC1 Organiska vätskor TC2 Organiska fasta ämnen TC3 Oorganiska vätskor TC4 Oorganiska fasta ämnen TC5 Föremål

TFC Giftiga brandfarliga frätande ämnen

230

TFW Giftiga ämnen, brandfarliga, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser

Definitioner

2.2.61.1.3 För RID/RID-S gäller:

LD 50 -värde (dödlig mediandos) för akut giftighet vid förtäring är den statistiskt härledda engångsmängd av ett ämne som vid oralt intag förväntas leda till död inom 14 dagar hos 50 procent av unga, vuxna albinoråttor. LD 50 -värdet anges som vikten av provämnet genom försöksdjurets kroppsvikt (mg/kg).

LD 50 -värde för akut giftighet vid hudabsorption är den mängd av ett ämne som vid kontinuerlig kontakt under 24 h på bar hud hos albinokaniner med största sannolikhet dödar hälften av djuren i gruppen inom 14 dagar. Antalet djur som omfattas av försöket ska vara tillräckligt stort för att resultatet ska bli statistiskt signifikant och motsvara god farmakologisk sed. Resultatet anges i mg per kg kroppsvikt.

LC 50 -värde för akut giftighet vid inandning är den koncentration av ånga, dimma eller damm som när den kontinuerligt andas in under 1 h av en grupp unga, vuxna albinoråttor, hanar och honor, med största sannolikhet dödar hälften av djuren i gruppen inom 14 dagar. Ett fast ämne ska testas om det finns risk för att minst 10 % av den totala vikten är damm i inandningsbar form, t.ex. när partiklarnas aerodynamiska diameter är högst 10 µm. Ett flytande ämne ska genomgå test, om det finns risk för att det kan uppstå dimma från en läckande transportbehållare. I ett för test förberett prov ska över 90 viktprocent av både fasta och flytande ämnen vara partiklar som kan andas in, så som beskrivs ovan. Resultatet anges i mg per liter luft för damm och dimma och i ml per m 3 luft (ppm) för ånga.

Klassificering och inplacering i förpackningsgrupper

2.2.61.1.4 Ämnen i klass 6.1 ska efter sin farlighetsgrad vid transport inplaceras i någon av följande förpackningsgrupper:

Förpackningsgrupp I: mycket giftiga ämnen Förpackningsgrupp II: giftiga ämnen Förpackningsgrupp III: mindre giftiga ämnen

2.2.61.1.5 Ämnen, lösningar, blandningar och föremål som tillhör klass 6.1 är angivna i kapitel 3.2, tabell A. Tillordning av ämnen, lösningar och blandningar som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, med tillämplig benämning i 2.2.61.3 och förpackningsgrupp enligt bestämmelserna i kapitel 2.1 ska ske enligt kriterierna i 2.2.61.1.6 - 2.2.61.1.11.

2.2.61.1.6 Vid bedömningen av giftighetsgraden ska erfarenhet av förgiftningsfall hos människor ligga till grund. Vidare ska hänsyn tas till särskilda egenskaper hos ämnet i fråga, såsom flytande form, hög flyktighet, stor sannolikhet för sorption genom huden och särskilda biologiska verkningar.

2.2.61.1.7 Om det inte finns erfarenheter från människor ska giftighetsgraden fastställas genom utvärdering av djurförsök enligt följande tabell:

231

Giftighet vid Giftighet vid inandning Förpack- Giftighet vid förtäring hudabsorption LD 50 av damm och dimma ningsgrupp LD 50 (mg/kg) (mg/kg) LC 50 (mg/l) I ≤ 5 ≤ 50 ≤ 0,2 II > 5 och ≤ 50 > 50 och ≤ 200 > 0,2 och ≤ 2 a) III > 50 och ≤ 300 > 200 och ≤ 1000 > 2 och ≤ 4

a) Ämnen med tårgasliknande egenskaper ska inplaceras i förpackningsgrupp II, även om uppgifter om dess giftighet motsvarar förpackningsgrupp III.

2.2.61.1.7.1 När ett ämne har olika grader av giftighet vid två eller flera tillförselsätt ska klassificeringen grundas på den högsta giftighetsgraden.

2.2.61.1.7.2 Ämnen som uppfyller kriterierna för klass 8 och uppvisar en giftighet vid inandning av damm eller dimma (LC 50 ) som motsvarar förpackningsgrupp I, får endast tillordnas klass 6.1 om giftigheten vid förtäring eller hudabsorption motsvarar åtminstone förpackningsgrupp I eller II. I annat fall ska ämnet om så krävs tillordnas klass 8 (se 2.2.8.1.4.5).

2.2.61.1.7.3 Kriterierna för ett ämnes giftighet vid inandning av dimma eller damm är baserade på LC 50 -värden vid en exponering under 1 h. När sådana värden finns tillgängliga ska de användas. Om emellertid endast LC 50 -värden för exponering 4 h finns tillgängliga kan dessa värden multipliceras med fyra och resultatet användas i stället för ovanstående kriterium, dvs. LC 50 (4 h) × 4 anses likvärdigt med LC 50 (1 h).

Giftighet vid inandning av ångor

2.2.61.1.8 Vätskor som avger giftiga ångor ska tillordnas följande grupper där ”V” är den mättade ångans koncentration uttryckt i ml/m 3 luft (flyktighet) vid 20 °C och standardatmosfärstryck:

Förpackningsgrupp

mycket giftiga I V 10 × LC och LC 1 000 ml/m 3 ≥ 50 50 ≤ giftiga II V ≥ LC och LC ≤ 3 000 ml/m 3 50 50 och kriterierna för förpackningsgrupp I inte är uppfyllda mindre giftiga III a) V ≥ 1/5 × LC och LC ≤ 5 000 ml/m 3 50 50 och kriterierna för förpackningsgrupp I eller II inte är uppfyllda

a) Ämnen med tårgasliknande egenskaper ska inplaceras i förpackningsgrupp II, även om värdena för deras giftighet motsvarar kriterierna för förpackningsgrupp III.

Dessa kriterier är baserade på LC 50 -värden vid exponering 1 h, och sådana värden ska användas, där de finns tillgängliga.

Om emellertid endast LC 50 -värden för exponering 4 h finns tillgängliga kan dessa värden multipliceras med två och resultatet användas i stället för ovanstående kriterium, dvs. LC 50 (4 h) × 2 anses likvärdigt med LC 50 (1 h).

232

Gränslinjer för förpackningsgrupper - giftighet vid inandning av ångor

Inte farligt för transport

Förpackningsgrupp III x Förpackningsgrupp II x

3 l/m

m

50 LC

Förpackningsgrupp I x

3 Flyktighet ml/m

I denna figur presenteras kriterierna i grafisk form för att underlätta klassificeringen. På grund av den begränsade noggrannheten vid användning av grafisk framställning ska emellertid ämnen som hamnar på eller nära en skiljelinje kontrolleras med hjälp av de siffermässiga kriterierna.

Blandningar av vätskor

2.2.61.1.9 Blandningar av vätskor som är giftiga vid inandning ska inplaceras i förpackningsgrupper med beaktande av nedanstående uppgifter:

2.2.61.1.9.1 Om LC 50 -värdet är känt för varje giftigt ämne som ingår i blandningen, kan förpackningsgruppen bestämmas enligt följande:

(a) Beräkning av LC 50 för blandningen:

1 LC ( blandning ) = f 50 n ∑ i i = 1 LC 50 i där:

f i = molbråket för beståndsdelen ”i” i blandningen,

233

LC 50i = medelvärdet av dödlig koncentration för ingående beståndsdel ”i”, i ml/m . 3

(b) Beräkning av flyktighet för varje beståndsdel i blandningen:

10 6 V = P × (ml/m ) 3 i i 101 , 3

där:

P i = partialtrycket för beståndsdelen ”i” i kPa vid 20 °C och standardatmosfärtryck.

V n R ∑ = i i = 1 LC 50 i

(d) De beräknade värdena på LC 50 (blandning) och R används sedan för att bestämma vilken förpackningsgrupp blandningen hör till:

förpackningsgrupp I: R ≥ 10 och LC (blandning) ≤ 1000 ml/m 3 50 ,

förpackningsgrupp II: R ≥ 1 och LC (blandning) ≤ 3000 ml/m 3 50 , om blandningen inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I,

förpackningsgrupp III: R ≥ 1/5 och LC (blandning) ≤ 5000 ml/m 3 50 , om blandningen inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I eller II.

2.2.61.1.9.2 Saknas uppgift om LC 50 -värde för de giftiga beståndsdelarna kan blandningen inplaceras i en förpackningsgrupp med nedan beskrivna förenklade test av tröskeltoxicitet som grund. I så fallet ska den strängaste förpackningsgruppen bestämmas och användas vid transport av blandningen.

2.2.61.1.9.3 En blandning inplaceras i förpackningsgrupp I endast om den uppfyller följande båda kriterier:

(a) Ett prov av vätskeblandningen sprayas och späds ut med luft för att få en testatmosfär av 1000 ml/m vätskespray i luft. Tio albinoråttor (fem hanar och 3 fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 14 dagar ska blandningen antas ha ett LC 50 -värde på 1000 ml/m 3 eller mindre.

(b) Ett prov av ångan i jämvikt med vätskeblandningen späds ut med nio volymsdelar luft för att få en testatmosfär. Tio albinoråttor (fem hanar och fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 14 dagar ska blandningen antas ha en flyktighet som är lika med eller större än 10 gånger blandningens LC 50 -värde.

234

2.2.61.1.9.4 En blandning inplaceras i förpackningsgrupp II endast om den uppfyller följande båda kriterier men inte kriterierna för förpackningsgrupp I:

(a) Ett prov av vätskeblandningen sprayas och späds ut med luft för att få en testatmosfär av 3000 ml/m vätskespray i luft. Tio albinoråttor (fem hanar och 3 fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 14 dagar ska blandningen antas ha ett LC 50 -värde på 3000 ml/m eller mindre. 3

(b) Ett prov av ångan i jämvikt med vätskeblandningen används för att bilda en testatmosfär. Tio albinoråttor (fem hanar och fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 14 dagar ska blandningen antas ha en flyktighet som är lika med eller större än blandningens LC 50 -värde.

2.2.61.1.9.5 En blandning inplaceras i förpackningsgrupp III endast om den uppfyller följande två kriterier men inte kriterierna för förpackningsgrupp I eller II:

(a) Ett prov av vätskeblandningen sprayas och späds ut med luft för att få en testatmosfär av 5000 ml/m 3 vätskespray i luft. Tio albinoråttor (fem hanar och fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 14 dagar ska blandningen antas ha ett LC 50 -värde på 5000 ml/m 3 eller mindre.

(b) Ångkoncentrationen (flyktigheten) för vätskeblandningen mäts. Är den lika med eller större än 1000 ml/m 3 ska blandningen antas ha en flyktighet som är lika med eller större än 1/5 av blandningens LC 50 -värde.

Beräkningsmetoder för blandningars giftighet vid förtäring och hudabsorption

2.2.61.1.10 För klassificering av blandningar i klass 6.1 och bestämning av korrekt förpackningsgrupp i enlighet med kriterierna för giftighet vid förtäring och hudabsorption (se 2.2.61.1.3) måste blandningens akuta LD 50 -värde beräknas.

2.2.61.1.10.1 När en blandning innehåller endast ett aktivt ämne vars LD 50 -värde är känt kan, om tillförlitliga uppgifter om akut giftighet vid förtäring och hudabsorption saknas, blandningens LD 50 -värden för förtäring och hudabsorption bestämmas enligt följande:

LD − värdet hos den aktiva substansen LD − värdet hos blandninge n = 50 50 × 100 den aktiva substansen s halt i viktproce nt

2.2.61.1.10.2 Om en blandning innehåller mer än en aktiv komponent kan blandningens LD 50 -värde för förtäring och hudabsorption bestämmas på tre sätt. Den rekommenderade metoden är att ta fram tillförlitliga värden för akut giftighet vid förtäring och hudabsorption för den aktuella blandningen som ska transporteras. Om tillförlitliga, noggranna värden inte är tillgängliga, får en av följande metoder användas:

(a) klassificering av beredningen efter den farligaste beståndsdelen i blandningen under antagandet att komponenten har samma koncentration som den totala koncentrationen av alla aktiva beståndsdelar,

235

(b) tillämpning av formeln:

C A C C 100 + B + ... + Z = T A T B T Z T M

där:

TM = blandningens LD 50 -värde vid förtäring.

Anm Formeln kan även användas för giftighet vid hudabsorption, under förutsättning att information finns tillgänglig och är av samma slag för alla ingående beståndsdelar. Användning av denna formel tar inte hänsyn till eventuella potentierings- eller skyddseffekter.

Klassificering av pesticider (bekämpningsmedel)

2.2.61.1.11 Alla aktiva pesticidbeståndsdelar och beredningar av dessa, för vilka LC 50 - eller LD 50 värdena är kända och som har klassificerats i klass 6.1, ska inplaceras i enlighet med kriterierna i 2.2.61.1.6 – 2.2.61.1.9 i motsvarande förpackningsgrupp. Ämnen och beredningar som uppvisar sekundärfaror ska klassificeras enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10 med inplacering i motsvarande förpackningsgrupp.

2.2.61.1.11.1 Om LD 50 -värdet för en pesticidberedning avseende förtäring eller hudabsorption inte är känt, men LD 50 -värdena för de aktiva ämnena är kända, så kan LD 50 -värdet för beredningen tas fram genom tillämpning av metoderna i 2.2.61.1.10.

Anm LD 50 -värden för giftigheten hos ett visst antal vanliga pesticider kan fås från senaste utgåvan av dokumentet ”The WHO Recommended Classification of Pesticides by Hazard and Guidelines to Classification”, som kan beställas från Världshälsoorganisationen (WHO), International Programme on Chemical Safety, CH-1211 Genève 27. Även om detta dokument kan användas som uppgiftskälla för LD 50 -värden för pesticider, får dock klassifikationssystemet som anges där inte användas för klassificering för transport av pesticider eller bestämning av förpackningsgrupp, som ska ske enligt bestämmelserna i RID/RID-S.

2.2.61.1.11.2 Den officiella transportbenämningen för en pesticid ska väljas med den aktiva beståndsdelen, pesticidens aggregationstillstånd och alla eventuellt förekommande sekundärfaror som grund (se 3.1.2).

2.2.61.1.12 Om ämnen i klass 6.1 på grund av tillsatser övergår till andra farlighetskategorier än de som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.

Anm För klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar och avfall), se även 2.1.3.

2.2.61.1.13 Utgående från kriterierna i 2.2.61.1.6 – 2.2.61.1.11 kan också avgöras om en lösning eller en blandning, som är namngiven eller innehåller ett namngivet ämne, har sådana

236

egenskaper att lösningen eller blandningen inte omfattas av bestämmelserna för denna klass.

2.2.61.1.14 Ämnen, lösningar och blandningar, med undantag av ämnen och beredningar vilka används som pesticider, som inte klassificeras som akut giftiga i kategori 1, 2 eller 3 enligt EG-förordning 1272/2008 , får anses vara ämnen som inte omfattas av klass 4) 6.1.

2.2.61.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport

2.2.61.2.1 Kemiskt instabila ämnen i klass 6.1 får endast transporteras om nödvändiga försiktighetsåtgärder har vidtagits för att förhindra möjligheten att farligt sönderfall eller polymerisation sker under normala transportförhållanden. För de försiktighetsåtgärder som krävs, se särbestämmelse 386 i kapitel 3.3. Utifrån detta ska det även särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen som främjar sådana reaktioner. Om temperaturkontroll krävs för att förhindra att ett ämne polymeriserar (t.ex. för ett ämne i en förpackning eller IBC-behållare med en SAPT som är ≤ 50 °C, eller i en tank m ed en SAPT som är ≤ 45 °C), får inte ämnet tas emot för transport.

2.2.61.2.2 Följande ämnen och blandningar är inte tillåtna för transport:

- vätecyanid, vattenfritt, och vätecyanidlösningar (blåsyralösningar), som inte uppfyller villkoren för UN 1051, 1613, 1614 och 3294,

- andra metallkarbonyler än UN 1259 NICKELKARBONYL och UN 1994 JÄRNKARBONYL med flampunkt under 23°C,

- 2,3,7,8-TETRAKLORDIBENSO-1,4-DIOXIN (TCDD) i koncentrationer som räknas som mycket giftiga enligt kriterierna i 2.2.61.1.7,

- UN 2249 DIKLORDIMETYLETER, SYMMETRISK,

- beredningar av fosfider utan tillsatser för att motverka utveckling av giftiga brandfarliga gaser.

Följande ämnen får inte transporteras på järnväg:

- bariumazid, torr eller med mindre än 50 % vatten eller alkohol,

- UN 0135 KVICKSILVERFULMINAT, FUKTAT.

4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiv 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändrad förordning (EG) nr 1907/2006, publicerade i Europeiska unionens officiella tidning nr L 353, av 31 december 2008, s1- 1355.

237

2.2.61.3 Förteckning över samlingsbenämningar

Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

Giftiga ämnen utan sekundärfara 1583 KLORPIKRIN, BLANDNING, N.O.S.

och föremål som innehåller

sådana ämnen

1602 FÄRGÄMNE, FLYTANDE, GIFTIGT, N.O.S. eller 1602 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. 1693 TÅRGASÄMNE, FLYTANDE, N.O.S. 1851 LÄKEMEDEL (MEDICIN), FLYTANDE, GIFTIGT, N.O.S. 2206 ISOCYANATER, GIFTIGA, N.O.S. eller 2206 ISOCYANATLÖSNING, GIFTIG, N.O.S. 3140 ALKALOIDER, FLYTANDE, N.O.S. eller 3140 ALKALOIDSALTER, FLYTANDE, N.O.S. 3142 DESINFEKTIONSMEDEL, FLYTANDE, GIFTIGT, N.O.S.

flytande

a) T1 3144 NIKOTINFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. eller 3144 NIKOTINBEREDNING, FLYTANDE, N.O.S. 3172 TOXINER, UTVUNNA FRÅN LEVANDE MATERIAL, FLYTANDE N.O.S. 3276 NITRILER, FLYTANDE, GIFTIGA, N.O.S. 3278 FOSFORORGANISK FÖRENING, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. 2810 GIFTIG VÄTSKA, ORGANISK, N.O.S. 3381 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC 50 värde om högst 200 ml/m 3 och mättad ångkoncentration om minst 500 LC 50 3382 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC 50 värde om högst 1000 ml/m 3 och mättad ångkoncentration om minst 10 LC 50

organiska

1544 ALKALOIDER, FASTA, N.O.S. eller 1544 ALKALOIDSALTER, FASTA, N.O.S. 1601 DESINFEKTIONSMEDEL, FAST, GIFTIGT, N.O.S. 1655 NIKOTINFÖRENING, FAST, N.O.S. eller 1655 NIKOTINBEREDNING, FAST, N.O.S fast a) b) T2 3448 TÅRGASÄMNE, FAST, N.O.S. 3143 FÄRGÄMNE, FAST, GIFTIGT, N.O.S. eller 3143 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FAST, GIFTIG, N.O.S. 3249 LÄKEMEDEL (MEDICIN), FAST, GIFTIGT, N.O.S. 3439 NITRILER, FASTA, GIFTIGA, N.O.S. 3462 TOXINER, UTVUNNA FRÅN LEVANDE MATERIAL, FASTA N.O.S. 3464 FOSFORORGANISK FÖRENING, FAST, GIFTIG, N.O.S. 2811 GIFTIGT FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S.

2026 FENYLKVICKSILVERFÖRENING, N.O.S 2788 ORGANISK TENNFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. 3146 ORGANISK TENNFÖRENING, FAST, N.O.S. 3280 ORGANISK ARSENIKFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. 3465 ORGANISK ARSENIKFÖRENING, FAST, N.O.S.

organometalliska

c) d)

T3 3281 METALLKARBONYLER, FLYTANDE, N.O.S. 3466 METALLKARBONYLER, FASTA, N.O.S. 3282 METALLORGANISK FÖRENING, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. 3467 METALLORGANISK FÖRENING, FAST, GIFTIG, N.O.S.

238

Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

Giftiga ämnen utan sekundärfara och föremål som

innehåller sådana ämnen (forts.)

1556 ARSENIKFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S., oorganisk, inklusive arsenater, n.o.s., arseniter, n.o.s. och arseniksulfider, n.o.s. 1935 CYANIDLÖSNING, N.O.S.

flytande

)

e T4 2024 KVICKSILVERFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. 3141 ANTIMONFÖRENING, OORGANISK, FLYTANDE, N.O.S. 3287 GIFTIG OORGANISK VÄTSKA, N.O.S. 3440 SELENFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S 3381 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC 50 värde om högst 200 ml/m 3 och mättad ångkoncentration om minst 500 LC 50 3382 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC 50 värde om högst 1000 ml/m 3 och mättad ångkoncentration om minst 10 LC 50

1549 ANTIMONFÖRENING, OORGANISK, FAST, N.O.S. oorganiska 1557 ARSENIKFÖRENING, FAST, N.O.S., oorganisk inklusive arsenater, n.o.s., arseniter, n.o.s. och arseniksulfider, n.o.s. 1564 BARIUMFÖRENING, N.O.S. 1566 BERYLLIUMFÖRENING, N.O.S. 1588 CYANIDER, OORGANISKA, FASTA N.O.S. 1707 TALLIUMFÖRENING, N.O.S. 2025 KVICKSILVERFÖRENING, FAST, N.O.S. 2291 BLYFÖRENING, LÖSLIG, N.O.S.

fasta

f) g)

T5 2570 KADMIUMFÖRENING 2630 SELENATER eller 2630 SELENITER 2856 KISELFLUORIDER, N.O.S. 3283 SELENFÖRENING, FAST, N.O.S. 3284 TELLURFÖRENING, N.O.S. 3285 VANADINFÖRENING, N.O.S. 3288 GIFTIGT OORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S.

2992 KARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 2994 ARSENIKHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 2996 KLORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 2998 TRIAZINPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3006 TIOKARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3010 KOPPARHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3012 KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG

flytande

h)

T6 3014 SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3016 BIPYRIDYLPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3018 FOSFORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3020 TENNORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3026 KUMARINDERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3348 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG pesticider 3352 PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 2902 PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S.

2757 KARBAMATPESTICID, FAST, GIFTIG 2759 ARSENIKHALTIG PESTICID, FAST, GIFTIG 2761 KLORORGANISK PESTICID, FAST, GIFTIG 2763 TRIAZINPESTICID, FAST, GIFTIG 2771 TIOKARBAMATPESTICID, FAST, GIFTIG 2775 KOPPARHALTIG PESTICID, FAST, GIFTIG 2777 KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FAST, GIFTIG 2779 SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FAST, GIFTIG fasta h) T7 2781 BIPYRIDYLPESTICID, FAST, GIFTIG 2783 FOSFORORGANISK PESTICID, FAST, GIFTIG 2786 TENNORGANISK PESTICID, FAST, GIFTIG 3027 KUMARINDERIVATPESTICID, FAST, GIFTIG 3048 ALUMINIUMFOSFIDPESTICID 3345 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FAST, GIFTIG 3349 PYRETROIDPESTICID, FAST, GIFTIG 2588 PESTICID, FAST, GIFTIG, N.O.S.

prover T8 3315 KEMISKT PROV, GIFTIGT

3243 FASTA ÄMNEN, SOM INNEHÅLLER GIFTIG VÄTSKA, andra giftiga ämnen i) T9 N.O.S.

föremål T10 3546 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER GIFTIGT ÄMNE, N.O.S.

239

Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

Giftiga ämnen med sekundärfara och föremål som

innehåller sådana ämnen

3071 MERKAPTANER, FLYTANDE, GIFTIGA, BRANDFARLIGA, N.O.S. eller 3071 MERKAPTANERBLANDNING, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 3080 ISOCYANATER, GIFTIGA, BRANDFARLIGA, N.O.S. eller 3080 ISOCYANATLÖSNING, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. flytande j) k) TF1 3275 NITRILER, GIFTIGA, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3279 FOSFORORGANISK FÖRENING, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 2929 GIFTIG VÄTSKA, BRANDFARLIG, ORGANISK, N.O.S. 3383 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, N.O.S. med ett LC -värde om högst 200 ml/m 3 50 och mättad ångkoncentration om minst 500 LC 50 3384 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, N.O.S. med ett LC -värde om högst 1000 ml/m 3 50 och mättad ångkoncentration om minst 10 LC 50

Brand- TF

farliga 2991 KARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 2993 ARSENIKHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 2995 KLORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 2997 TRIAZINPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3005 TIOKARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3009 KOPPARHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3011 KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG pesticider 3013 SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FLYTANDE, (flampunkt lägst 23°C) TF2 GIFTIG, BRANDFARLIG 3015 BIPYRIDYLPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3017 FOSFORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3019 TENNORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3025 KUMARINDERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3347 FENOXYIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3351 PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 2903 PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S.

fasta TF3 2930 GIFTIGT FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, ORGANISKT, N.O.S. 3535 GIFTIGT FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, OORGANISKT, N.O.S.

föremål TF4 1700 TÅRGASLJUS

Självupphettande, fasta c) TS 3124 GIFTIGT FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S.

3123 GIFTIG VÄTSKA, VATTENREAKTIV, N.O.S. flytande TW1 3385 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, N.O.S. med ett LC -värde om högst 200 ml/m 3 50 och mättad ångkoncentration om minst 500 LC 50 3386 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, N.O.S. med ett LC -värde om högst 1000 ml/m 3 50 och mättad ångkoncentration om minst 10 LC 50

Vattenreaktiva

d)

TW

fasta l) TW2 3125 GIFTIGT FAST ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S.

3122 GIFTIG VÄTSKA, OXIDERANDE, N.O.S. flytande TO1 3387 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, OXIDERANDE, N.O.S. med ett LC -värde om högst 200 ml/m 3 50 och mättad ångkoncentration om minst 500 LC 50 3388 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, OXIDERANDE, N.O.S. med ett LC -värde om högst 1000 ml/m 3 50 och mättad ångkoncentration om minst 10 LC 50

Oxiderande m) TO

fasta TO2 3086 GIFTIGT FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S.

240

Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

Giftiga ämnen med sekundärfara och föremål som

innehåller sådana ämnen (forts.)

3277 KLORFORMIATER, GIFTIGA, FRÄTANDE, N.O.S. 3361 KLORSILANER, GIFTIGA, FRÄTANDE, N.O.S. 2927 GIFTIG VÄTSKA, FRÄTANDE, ORGANISK, N.O.S. flytande TC1 3389 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC -värde om högst 200 ml/m 3 50 och mättad ångkoncentration om minst 500 LC 50 3390 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC -värde om högst 1000 ml/m 3 50 och mättad ångkoncentration om minst 10 LC 50

organiska

fasta TC2 2928 GIFTIGT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, ORGANISKT, N.O.S.

Frätande

n)

TC

3289 GIFTIG OORGANISK VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S. flytande TC3 3389 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, FRÄTANDE, N.O.S. 3 med ett LC 50 -värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC 50 3390 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC -värde om högst 1000 ml/m 3 50 och mättad ångkoncentration om minst 10 LC 50

oorganiska

3290 GIFTIGT OORGANISKT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, fasta TC4 N.O.S.

(Ingen samlingsbenämning med denna klassificeringskod är tillgänglig, vid behov sker tillordning till en samlingsbenämning med

föremål TC5

en klassificeringskod, som bestäms enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10.)

2742 KLORFORMIATER, GIFTIGA, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3362 KLORSILANER, GIFTIGA, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3488 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC 50 -värde om högst 200

Brandfarliga, frätande TFC

3 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC 50 3489 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC 50 -värde om högst 1000 ml/m 3 och mättad ångkoncentration om minst 10 LC 50

3490 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, BRANDFARLIG, N.O.S. med ett LC 50 -värde om högst 200 Brandfarliga, vattenreaktiva TFW ml/m 3 och mättad ångkoncentration om minst 500 LC 50 3491 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, BRANDFARLIG, N.O.S. med ett LC 50 -värde om högst 1000 ml/m 3 och mättad ångkoncentration om minst 10 LC 50

a) Ämnen och beredningar som innehåller alkaloider eller nikotin och används som pesticider tillhör UN 2588 PESTICID, FAST, GIFTIG, N.O.S., UN 2902 PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. eller UN 2903 PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. b) Aktiva ämnen och utstrykningar eller blandningar, avsedda för laboratorie- och försöksändamål samt för tillverkning av läkemedel, med andra ämnen ska klassificeras med hänsyn till giftigheten (se 2.2.61.1.7 - 2.2.61.1.11). c) Mindre giftiga självupphettande ämnen och självantändande metallorganiska föreningar är ämnen i klass 4.2. d) Mindre giftiga ämnen, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, och metallorganiska föreningar, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, är ämnen i klass 4.3. e) Kvicksilverfulminat, fuktat med minst 20 viktprocent vatten, eller blandning av alkohol och vatten är ett ämne i klass 1, UN 0135 och får inte transporteras på järnväg. f) Ferricyanider, ferrocyanider samt alkali- och ammoniumtiocyanater (rodanider) omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. g) Blysalter och blypigment som efter blandning med 0,07 M saltsyra i förhållandet 1:1000 och omrört i en timme vid en temperatur av 23°C ±2°C uppvisar en löslighet av högst 5 % omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. h) Föremål impregnerade med denna pesticid, exempelvis papptallrikar, pappersremsor, bomullsbollar eller skivor i plastmaterial, i lufttätt förslutna höljen omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. Blandningar av fasta ämnen som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S men innehåller giftiga i) vätskor, får transporteras som UN 3243 utan att dessförinnan klassificeringskriterierna för klass 6.1 tillämpats, förutsatt att ingen överskottsvätska är synlig vid lastning eller när förpackningen, vagnen eller containern försluts. Varje förpackning ska motsvara en typ som klarat täthetsprovning för förpackningsgrupp II. Denna benämning får inte användas för fasta ämnen som innehåller vätska i förpackningsgrupp I.

241

j) Mycket giftiga och giftiga brandfarliga vätskor med en flampunkt under 23 °C är ämnen tillhörande klass 3 utom de vätskor som vid inandning är mycket giftiga, definierade i 2.2.61.1.4 till 2.2.61.1.9. Vätskor som vid inandning är mycket giftiga har tillägget ”giftig vid inandning” i den officiella transportbenämningen i kolumn (2) eller genom särbestämmelse 354 i kolumn (6) i tabell A i kapitel 3.2. k) Mindre giftiga brandfarliga vätskor med flampunkt 23°C till och med 60°C, med undantag av pesticider, är ämnen i klass 3. l) Metallfosfider med UN 1360, 1397, 1432, 1714, 2011 och 2013 är ämnen i klass 4.3. m) Mindre giftiga ämnen med oxiderande verkan är ämnen i klass 5.1. n) Mindre giftiga svagt frätande ämnen är ämnen i klass 8.

242

2.2.62 Klass 6.2 Smittförande ämnen

2.2.62.1 Kriterier

2.2.62.1.1 Klass 6.2 omfattar smittförande ämnen. Smittförande ämnen avser i RID/RID-S ämnen som är kända för att innehålla patogener eller som kan misstänkas innehålla patogener. Patogener är mikroorganismer (inklusive bakterier, virus, parasiter och svampar) eller andra smittförande substanser, exempelvis prioner, som kan orsaka sjukdomar hos människor eller djur.

Anm 1 Genetiskt modifierade mikroorganismer och organismer, biologiska produkter, diagnostiska prover och levande djur som avsiktligt infekterats ska tillordnas denna klass om de uppfyller villkoren för den.

Transport av levande djur som är oavsiktligt eller naturligt infekterade omfattas endast av relevanta övriga bestämmelser i ursprungs-, avsändar-, transit- respektive destinationsländerna.

Anm 2 Toxiner från växter, djur eller bakterier som inte innehåller smittförande ämnen eller organismer eller inte ingår i sådana, är ämnen i klass 6.1, UN 3172 eller 3462.

2.2.62.1.2 Klass 6.2 indelas enligt följande:

I1 Smittförande ämnen, farliga för människor

I2 Smittförande ämnen, farliga endast för djur

I3 Smittförande avfall

I4 Biologiska ämnen

Definitioner

2.2.62.1.3 För RID/RID-S gäller:

Biologiska produkter är produkter från levande organismer, som tillverkas och distribueras i överensstämmelse med bestämmelser från tillämpliga nationella myndigheter, vilka kan utge särskilda godkännandebestämmelser. Produkterna används antingen för att förebygga, behandla eller diagnostisera sjukdomar hos människor eller djur eller tillhörande utvecklings-, experiment- eller forskningsändamål. De innefattar, men är inte begränsade till, färdiga produkter och halvfabrikat, såsom vaccin.

Kulturer är resultatet av en process, vid vilken patogener avsiktligt förökas. Definitionen omfattar inte prover tagna från människor eller djur enligt definition i detta avsnitt.

Medicinskt eller smittförande avfall är avfall som kommer från medicinsk behandling av människor, veterinärmedicinsk behandling av djur eller från biologisk forskning.

Patientprover är prover, som tagits direkt från människor eller djur, som innefattar, men inte är begränsat till, exkrement, sekret, blod eller blodkomponenter, vävnad, provsticka, provremsa eller liknande med vävnadsprov samt kroppsdelar som

243

transporteras i forsknings- eller diagnossyfte, för undersökning, behandling eller profylax.

Klassificering

2.2.62.1.4 Smittförande ämnen ska tillordnas klass 6.2 och beroende på egenskaper UN 2814, 2900, 3291, 3373 eller 3549.

Smittförande ämnen delas in i följande kategorier:

2.2.62.1.4.1 Kategori A: Ett smittförande ämne som transporteras i en form som kan framkalla permanent invaliditet eller livshotande eller dödlig sjukdom hos annars friska människor eller djur som exponeras för det. Exempel på ämnen som uppfyller dessa kriterier anges i tabellen i detta delavsnitt.

Anm Exponering sker då ett smittförande ämne kommer ut ur sin skyddande förpackning och i fysisk kontakt med människor eller djur.

(a) Smittförande ämnen som uppfyller dessa kriterier och som kan orsaka sjukdom hos människor eller såväl hos människor som hos djur ska tillordnas UN 2814. Smittförande ämnen som endast kan orsaka sjukdom hos djur ska tillordnas UN 2900.

(b) Tillordning till UN 2814 eller 2900 ska baseras på känd anamnes och symptom hos den insjuknade människan eller djuret, lokala endemiska förhållanden eller professionell bedömning angående det individuella tillståndet för den insjuknade människan eller djuret.

Anm 1 Den officiella transportbenämningen för UN 2814 är ”SMITTFÖRANDE ÄMNE, SOM PÅVERKAR MÄNNISKOR”. Den officiella transportbenämningen för UN 2900 är ”SMITTFÖRANDE ÄMNE, SOM endast PÅVERKAR DJUR”.

benämning

Getkoppsvirus (endast kulturer) Swine Vesicular Disease-virus (endast kulturer) Vesikulär stomatit-virus (endast kulturer)

2.2.62.1.4.2 Kategori B: Ett smittförande ämne som inte uppfyller kriterierna för att omfattas av kategori A. Smittförande ämnen i kategori B ska tillordnas till UN 3373.

Anm Den officiella transportbenämningen för UN 3373 är ”BIOLOGISKT ÄMNE, KATEGORI B”.

2.2.62.1.5 Undantag

2.2.62.1.5.1 Ämnen som inte innehåller smittförande ämnen eller ämnen som har låg sannolikhet att orsaka sjukdom hos människor eller djur omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, såvida de inte uppfyller kriterier för att inkluderas i någon annan klass.

2.2.62.1.5.2 Ämnen som innehåller mikroorganismer, vilka inte är patogena för människor eller djur, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, såvida de inte uppfyller kriterierna för att inkluderas i någon annan klass.

2.2.62.1.5.3 Ämnen i en form där alla patogener har neutraliserats eller inaktiverats så att de inte längre utgör en hälsorisk, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, såvida de inte uppfyller kriterierna för att inkluderas i någon annan klass.

Anm Medicinsk utrustning som är tömd på kvarvarande vätska anses motsvara kraven i detta delavsnitt och omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

2.2.62.1.5.4 Ämnen där koncentrationen av patogener ligger på en naturligt förekommande nivå (inklusive livsmedel och vattenprover) och som inte kan antas medföra en betydande infektionsrisk, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, såvida de inte uppfyller kriterierna för att inkluderas i någon annan klass.

2.2.62.1.5.5 Torkat blod som insamlats genom att applicera en bloddroppe på ett absorberande material omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

2.2.62.1.5.6 Prov i samband med screeningtester av blod i avföring omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

2.2.62.1.5.7 Blod eller blodbeståndsdelar, som har samlats in för transfusion eller för beredning av blodprodukter som ska användas vid transfusion eller transplantation, och vävnader eller organ som är avsedda för transplantation såväl som prover som har tagits i för dessa ändamål omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

2.2.62.1.5.8 Prover, tagna från människor eller djur (patientprover), som det är minimal sannolikhet att patogener förekommer i, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om provet transporteras i en förpackning som förhindrar läckage och är märkt med ”UNDANTAGET MEDICINSKT PROV” respektive ”UNDANTAGET VETERINÄRMEDICINSKT PROV”

Förpackningen anses motsvara ovanstående bestämmelser, om den uppfyller följande villkor:

246

(a) Förpackningen består av tre delar:

(i) Ett eller flera täta primärkärl.

(ii) En tät sekundärförpackning.

(iii) En ytterförpackning med tillräcklig hållfasthet med avseende på dess kapacitet, vikt och avsedda användning, där åtminstone en sida minst ska ha måtten 100 mm × 100 mm.

(b) För vätskor ska ett absorberande material med tillräcklig kapacitet för att absorbera hela innehållet placeras mellan primärkärl och sekundärförpackning på ett sådant sätt att om det inträffar ett läckage eller utsläpp under transport, ska vätskan inte nå ytterförpackningen eller inverka menligt på det stötdämpande materialet.

(c) Då flera bräckliga primärkärl placeras i en sekundärförpackning, ska de antingen slås in var för sig eller separeras från varandra så att ömsesidig kontakt förhindras.

Anm 1 Ett visst mått av sakkunnig bedömning krävs för att avgöra om ett ämne kan undantas enligt bestämmelserna i detta delavsnitt. Bedömningen ska grundas på känd anamnes, symptom och individuella omständigheter hos patienten eller djuret i fråga, och lokala endemiska förhållanden. Exempel på prover som kan transporteras enligt bestämmelserna i detta delavsnitt är bland annat blod- eller urinprover för att kontrollera kolesterolvärden, blodsockervärden, hormonvärden eller prostataspecifikt antigen (PSA), prover som krävs för att övervaka funktionen hos organ, såsom hjärta, lever eller njurar hos människor eller djur med icke-smittsamma sjukdomar, eller för terapeutisk kontroll av läkemedel, prover som tagits för försäkrings- eller anställningsändamål, i syfte att konstatera närvaro av droger eller alkohol, graviditetstest, biopsier för att upptäcka cancer och bestämning av antikroppar hos människor eller djur då infektionsmisstanke saknas (t.ex. utvärdering av vaccinrelaterad immunitet, diagnos av autoimmun sjukdom, m.m.).

Anm 2 Vid transport med flyg av prover som är undantagna enligt detta delavsnitt ska förpackningarna uppfylla bestämmelserna i (a) till och med (c).

2.2.62.1.5.9 Med undantag av:

(a) medicinskt avfall (UN 3291 och 3549),

(b) medicinska apparater eller utrustningar som förorenats med eller som innehåller smittförande ämnen i kategori A (UN 2814 eller 2900), och

(c) medicinska apparater eller utrustningar som förorenats med eller som innehåller annat farligt gods som uppfyller definitionen för annan faroklass,

omfattas medicinska apparater eller utrustningar som kan vara förorenade med eller som kan innehålla smittförande ämnen och som transporteras för desinfektion, rengöring, sterilisering, reparation, eller för utvärdering av utrustning, inte av andra bestämmelser i RID/RID-S än i detta delavsnitt förutsatt att de förpackas i förpackningar konstruerade och tillverkade så att de, under normala

247

transportförhållanden, inte går sönder, punkteras eller läcker ut innehåll. Förpackningar ska vara konstruerade för att uppfylla tillverkningsbestämmelserna i 6.1.4 eller 6.6.4.

Dessa förpackningar ska uppfylla de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1.1 och 4.1.1.2, och kunna kvarhålla de medicinska apparaterna och utrustningarna om de släpps från en höjd av 1,2 m.

Förpackningarna ska märkas med ”ANVÄND MEDICINSK UTRUSTNING” eller ”ANVÄND MEDICINSK APPARATUR”. Om en overpack används, ska en sådan overpack förses med likadan märkning, såvida inte märkningarna förblir synliga.

2.2.62.1.6 - 2.2.62.1.8 (Tills vidare blanka.)

2.2.62.1.9 Biologiska produkter

I RID/RID-S indelas biologiska produkter i följande grupper:

(a) sådana produkter, som tillverkas och förpackas i överensstämmelse med behöriga nationella myndigheters bestämmelser, transporteras till slutlig förpackning eller distribution och används av medicinsk personal eller av enskilda för behandling. Ämnen i denna grupp omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S,

(b) sådana produkter, som inte omfattas av (a) och där det är känt eller rimligt att anta att de innehåller smittförande ämnen, och som uppfyller kriterierna för att inkluderas i kategori A eller B. Ämnen i denna grupp ska efter egenskaper tillordnas till UN 2814, 2900 eller 3373.

Anm Hos några officiellt godkända biologiska produkter förekommer en biologisk risk endast i vissa delar av världen. I detta fall kan behörig myndighet föreskriva att dessa biologiska produkter ska uppfylla de lokala bestämmelserna för smittförande ämnen eller vidta andra restriktioner.

2.2.62.1.10 Genetiskt modifierade mikroorganismer och organismer

Genetiskt modifierade mikroorganismer som inte motsvarar definitionen av smittförande ämnen ska klassificeras enligt 2.2.9.

2.2.62.1.11 Medicinskt eller smittförande avfall

2.2.62.1.11.1 Medicinskt eller smittförande avfall som innehåller:

(a) smittförande ämnen i kategori A ska tillordnas UN 2814, 2900 eller 3549, beroende på vad som är tillämpligt. Fast mediciniskt avfall som innehåller smittförande ämnen i kategori A som uppkommit från medicinsk behandling av människor eller veterinärmedicinsk behandling av djur, får tilldelas UN 3549. UN 3549 får inte användas för avfall från biologisk forskning eller för avfall i flytande form,

(b) smittförande ämnen i kategori B ska tillordnas UN 3291.

Anm 1 Den officiella transportbenämningen för UN 3549 är ”MEDICINSKT AVFALL, KATEGORI A, SOM PÅVERKAR MÄNNISKOR, fast” eller

248

MEDICINSKT AVFALL, KATEGORI A, SOM endast PÅVERKAR DJUR, fast”.

Anm 2 Medicinskt eller smittförande avfall, som enligt den europeiska avfallsförteckningen i bilagan till Europakommissionens beslut 2000/532/EG med ändringar tilldelats nummer 18 01 03 (avfall från 5) sjukvård och veterinärverksamhet och/eller därmed förknippad forskning – avfall från förlossningsavdelningar, diagnos, behandling eller förebyggande av sjukdomar hos människor – avfall där det ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara) eller 18 02 02 (avfall från sjukvård och veterinärverksamhet och/eller därmed förknippad forskning – avfall från forskning, diagnos, behandling eller förebyggande av djursjukdomar – avfall där det ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara), ska enligt bestämmelserna som framlagts i detta delavsnitt, klassificeras på grundval av den medicinska eller veterinärmedicinska diagnosen rörande patienten eller djuret.

2.2.62.1.11.2 Medicinskt eller smittförande avfall, där det finns skäl att anta att det är låg sannolikhet för närvaro av smittförande ämnen ska tillordnas UN 3291. Vid beslutet får internationella, regionala eller nationella förteckningar över avfallskategorier användas.

Anm 1 Den officiella transportbenämningen för UN 3291 är ”SMITTFÖRANDE AVFALL, OSPECIFICERAT, N.O.S.” eller ”(BIO)MEDICINSKT AVFALL, N.O.S.” eller ”FÖRESKRIFTSENLIGT MEDICINSKT AVFALL, N.O.S.”

Anm 2 Oavsett de ovan angivna klassificeringskriterierna omfattas medicinskt eller smittförande avfall, som enligt den europeiska avfallsförteckningen i bilagan till Europakommissionens beslut 2000/532/EG 5) med ändringar tillordnats nummer 18 01 04 (avfall från sjukvård och veterinärverksamhet och/eller därmed förknippad forskning – avfall från förlossningsavdelningar, diagnos, behandling eller förebyggande av sjukdomar hos människor – annat avfall där det inte ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara (t.ex. förband, gipsbandage, linne, engångskläder, blöjor)) eller 18 02 03 (avfall från sjukvård och veterinärverksamhet och/eller därmed förknippad forskning – avfall från forskning, diagnos, behandling eller förebyggande av djursjukdomar – avfall där det inte ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara) inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

2.2.62.1.11.3 Dekontaminerat medicinskt eller smittförande avfall, som tidigare innehållit smittförande ämnen, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om de inte uppfyller kriterier för att inkluderas i någon annan klass.

2.2.62.1.11.4 (Borttagen.)

5) Kommissionens beslut 2000/532/EG av den 3 maj 2000, om ersättning av beslut 94/3/EG om en förteckning över avfall i enlighet med artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall (ersatt av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG av den 5 april 2006 Europeiska unionens officiella tidning nr L114 den 27 april 2006, s 9) och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall i enlighet med artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall (Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L226, den 6 september 2000, s 3).

249

2.2.62.1.12 Smittade djur

2.2.62.1.12.1 Levande djur får inte användas för att transportera smittförande ämnen, såvida inte det är omöjligt att transportera dessa på något annat sätt. Levande djur som avsiktligt infekterats, och där det är känt att de innehåller eller misstänks innehålla ett smittförande ämne, får endast transporteras under villkor godkända av behörig myndighet.

Anm Godkännandet från de behöriga myndigheterna ska utfärdas utifrån relevanta bestämmelser för transport av levande djur, med beaktande av de aspekter som anges för farligt gods. De myndigheter som är behöriga för att upprätta dessa villkor och bestämmelser ska utses på nationell nivå.

Om det inte finns ett godkännande från behörig myndighet i en fördragsstat till RID, får behörig myndighet i en fördragsstat till RID godta ett godkännande som har utfärdats av behörig myndighet i en icke fördragsstat till RID.

Bestämmelser för transport av boskap finns t.ex. i rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport (Europeiska unionens officiella tidning nr L 3 den 5 januari 2005), med ändringar.

2.2.62.1.12.2 (Borttagen.)

2.2.62.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport

Levande ryggradsdjur eller ryggradslösa djur får inte användas som bärare av smittförande ämnen, såvida de inte kan transporteras på annat sätt eller transporten har godkänts av behörig myndighet (se 2.2.62.1.12.1).

2.2.62.3 Förteckning över samlingsbenämningar

Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

Smittförande ämnen

smittförande ämnen,

farliga för människor I1 2814 SMITTFÖRANDE ÄMNE, SOM PÅVERKAR MÄNNISKOR

smittförande ämnen,

farliga endast för djur I2 2900 SMITTFÖRANDE ÄMNE, SOM endast PÅVERKAR DJUR 3291 SMITTFÖRANDE AVFALL, OSPECIFICERAT, N.O.S. eller smittförande avfall I3 3291 (BIO)MEDICINSKT AVFALL, N.O.S. eller 3291 FÖRESKRIFTSREGLERAT MEDICINSKT AVFALL, N.O.S. 3549 MEDICINSKT AVFALL, KATEGORI A, SOM PÅVERKAR MÄNNISKOR, fast, eller 3549 MEDICINSKT AVFALL, KATEGORI A, SOM endast PÅVERKAR DJUR, fast biologiska ämnen I4 3373 BIOLOGISKT ÄMNE, KATEGORI B

250

2.2.7 Klass 7 Radioaktiva ämnen

2.2.7.1 Definitioner

2.2.7.1.1 Radioaktiva ämnen : Ämnen som innehåller radionuklider där både aktivitetskoncentrationen och totalaktiviteten per sändning överstiger de i 2.2.7.2.2.1 – 2.2.7.2.2.6 angivna värdena. 2.2.7.1.2 Kontamination Kontamination : Närvaron av ett radioaktivt ämne på en yta i mängder över 0,4 Bq/cm 2 för beta- och gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet eller 0,04 Bq/cm 2 för alla andra alfastrålare. Löst vidhäftande kontamination : Kontamination som kan lösgöras från ytan under rutinmässiga transportförhållanden. Fast vidhäftande kontamination : All annan kontamination än löst vidhäftande kontamination. 2.2.7.1.3 Definitioner av särskilda begrepp

A 1 och A 2

A 1 : Aktivitetsvärdet för radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet förtecknat i tabell 2.2.7.2.2.1 eller härlett enligt 2.2.7.2.2.2, som används för bestämning av gränsvärden för aktivitet för bestämmelserna i RID/RID-S. A 2 : Aktivitetsvärdet för radioaktiva ämnen, förutom för radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet, förtecknat i tabell 2.2.7.2.2.1 eller härlett enligt 2.2.7.2.2.2, och som används för bestämning av gränsvärden för aktivitet för bestämmelserna i RID/RID-S. Alfastrålare med låg radiotoxicitet : Naturligt uran; utarmat uran; naturligt torium; uran-235 eller uran-238; torium-232; torium-228 och torium-230 när dessa förekommer i malm eller i fysikaliska eller kemiska koncentrat; eller alfastrålare med en halveringstid kortare än tio dagar. Fissila nuklider avser uran-233, uran-235, plutonium-239 och plutonium-241. Fissila ämnen avser ämnen som innehåller någon av de fissila nukliderna. Definitionen av fissila ämnen omfattar inte följande: (a) obestrålat naturligt uran eller obestrålat utarmat uran, (b) naturligt uran eller utarmat uran som endast bestrålats i termiska reaktorer, (c) ämnen med mindre än totalt 0,25 g fissila nuklider, (d) alla kombinationer av (a), (b) och/eller (c). Dessa undantag gäller bara när det inte finns några andra ämnen med fissila nuklider i kollit eller i sändningen om dessa skickas oförpackade.

251

Obestrålat torium : Torium som innehåller högst 10 g uran-233 per gram -7 torium-232.

Obestrålat uran : Uran som innehåller högst 2 × 10 Bq plutonium per gram uran- 3 235, högst 9 × 10 Bq klyvningsprodukter per gram uran-235 och högst 5 × 10 g 6 -3 uran-236 per gram uran-235.

Radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet : Antingen

(a) ett icke spridbart, fast radioaktivt ämne, eller

(b) en försluten kapsel som innehåller radioaktiva ämnen.

Radioaktivt ämne med liten spridbarhet : Antingen ett fast radioaktivt ämne eller ett fast radioaktivt ämne i en försluten kapsel, som har begränsad spridbarhet och inte är i pulverform.

Specifik aktivitet hos en radionuklid : Aktiviteten per massenhet av radionukliden. Den specifika aktiviteten hos ett ämne: Aktiviteten per massenhet av ämnet, i vilket radionukliden är väsentligen likformigt fördelad.

Anm Termerna ”aktivitetskoncentration” och ”specifik aktivitet” är synonymer i RID/RID-S mening.

Uran – naturligt, utarmat, anrikat

Naturligt uran : Uran (som får vara kemiskt separerat) med den i naturen förekommande sammansättningen av uranisotoper (ca 99,28 viktprocent uran-238 och 0,72 viktprocent uran-235).

Utarmat uran : Uran med lägre viktandel uran-235 än naturligt uran.

Anrikat uran : Uran med en viktandel uran-235 över 0,72 %.

I samtliga fall förekommer en mycket liten viktandel uran-234.

Ytkontaminerat föremål (SCO (Surface Contaminated Object) ) : Fast föremål som inte är radioaktivt i sig självt, men där radioaktiva ämnen förekommer på dess yta.

Ämnen med låg specifik aktivitet (LSA (Low Specific Activity) ) : Ett radioaktivt ämne med begränsad specifik egenaktivitet eller ett radioaktivt ämne för vilket gränsvärdena för den uppskattade specifika medelaktiviteten gäller. Yttre skärmningsmaterial som omger LSA-ämnet ska inte beaktas vid bestämning av den uppskattade specifika medelaktiviteten.

2.2.7.2 Klassificering

2.2.7.2.1 Allmänna bestämmelser

2.2.7.2.1.1 Radioaktiva ämnen ska tillordnas ett av de angivna UN-numren i tabell 2.2.7.2.1.1 i enlighet med bestämmelserna i 2.2.7.2.4 och 2.2.7.2.5, med beaktande av de ämnesegenskaper som bestämts i 2.2.7.2.3.

252

Tabell 2.2.7.2.1.1: Tillordning av UN-nummer

UN-nr. Officiell transportbenämning och beskrivning

a)

Undantagna kollin (1.7.1.5) UN 2908 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – TÖMD FÖRPACKNING UN 2909 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – FÖREMÅL TILLVERKADE AV NATURLIGT URAN eller UTARMAT URAN eller NATURLIGT TORIUM UN 2910 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – BEGRÄNSAD MÄNGD UN 2911 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – INSTRUMENT eller FÖREMÅL UN 3507 URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI mindre än 0,1 kg per kolli, ej fissilt eller undantaget fissilt b), c) Radioaktiva ämnen med låg specifik aktivitet (2.2.7.2.3.1) UN 2912 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-I), ej fissilt eller undantaget fissilt b) UN 3321 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-II), ej fissilt eller undantaget fissilt b) UN 3322 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-III), ej fissilt eller undantaget fissilt b) UN 3324 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-II), FISSILT UN 3325 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-III), FISSILT Ytkontaminerade föremål (2.2.7.2.3.2) UN 2913 RADIOAKTIVT ÄMNE, YTKONTAMINERADE FÖREMÅL (SCO-I, SCO-II eller SCO-III), ej fissilt eller undantaget fissilt b) UN 3326 RADIOAKTIVT ÄMNE, YTKONTAMINERADE FÖREMÅL (SCO-I eller SCO-II), FISSILT Kollin av typ A (2.2.7.2.4.4) UN 2915 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, ej av speciell beskaffenhet, ej fissilt eller undantaget fissilt b) UN 3327 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, FISSILT, ej av speciell beskaffenhet UN 3332 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, SPECIELL BESKAFFENHET, ej fissilt eller undantaget fissilt b) UN 3333 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, SPECIELL BESKAFFENHET, FISSILT Kollin av typ B(U) (2.2.7.2.4.6) UN 2916 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(U), ej fissilt eller undantaget fissilt b) UN 3328 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(U), FISSILT Kollin av typ B(M) (2.2.7.2.4.6) UN 2917 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(M), ej fissilt eller undantaget fissilt b) UN 3329 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(M), FISSILT Kollin av typ C (2.2.7.2.4.6) UN 3323 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP C, ej fissilt eller undantaget fissilt b) UN 3330 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP C, FISSILT Särskild överenskommelse (2.2.7.2.5) UN 2919 RADIOAKTIVT ÄMNE, TRANSPORTERAT ENLIGT SÄRSKILD ÖVERENSKOMMELSE, ej fissilt eller undantaget fissilt b) UN 3331 RADIOAKTIVT ÄMNE, TRANSPORTERAT ENLIGT SÄRSKILD ÖVERENSKOMMELSE, FISSILT

Den officiella transportbenämningen anges i kolumnen ”Officiell transportbenämning och beskrivning” och är begränsad a) till den del som anges med versaler. För UN 2909, 2911, 2913 och 3326 där alternativa officiella transportbenämningar är separerade med ordet ”eller” ska endast den relevanta officiella transportbenämningen användas. b) Termen ”undantaget fissilt” omfattar enbart ämnen som är undantagna enligt 2.2.7.2.3.5. c) För UN-nummer 3507, se även särbestämmelse 369 i kapitel 3.3.

253

UN-nr. Officiell transportbenämning och beskrivning

a)

Uranhexafluorid (2.2.7.2.4.5) UN 2977 RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, FISSILT UN 2978 RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, ej fissilt eller undantaget fissilt b) UN 3507 URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI mindre än 0,1 kg per kolli, ej fissilt eller undantaget fissilt b), c)

2.2.7.2.2 Bestämning av grundläggande värden för radionuklider

2.2.7.2.2.1 Följande grundläggande värden för enskilda radionuklider finns angivna i tabell 2.2.7.2.2.1:

(a) A 1 och A 2 i TBq,

(b) gränsvärden för aktivitetskoncentration för undantagna ämnen i Bq/g, och

Tabell 2.2.7.2.2.1: Grundläggande radionuklidvärden för enskilda radionuklider

Radionuklid A 1 A 2 Gränsvärde för Gränsvärde för

Mg-28 Al-28 Ar-42 K-42 Ca-47 Sc-47 Ti-44 Sc-44 Fe-52 Mn-52m Fe-60 Co-60m Zn-69m Zn-69 Ge-68 Ga-68

262

Rb-83 Kr-83m Sr-82 Rb-82 Sr-90 Y-90 Sr-91 Y-91m Sr-92 Y-92 Y-87 Sr-87m Zr-95 Nb-95m Zr-97 Nb-97m, Nb-97 Mo-99 Tc-99m Tc-95m Tc-95 Tc-96m Tc-96 Ru-103 Rh-103m Ru-106 Rh-106 Pd-103 Rh-103m Ag-108m Ag-108 Ag-110m Ag-110 Cd-115 In-115m In-114m In-114 Sn-113 In-113m Sn-121m Sn-121 Sn-126 Sb-126m Te-118 Sb-118 Te-127m Te-127 Te-129m Te-129 Te-131m Te-131 Te-132 I-132 I-135 Xe-135m Xe-122 I-122 Cs-137 Ba-137m Ba-131 Cs-131 Ba-140 La-140 Ce-144 Pr-144m, Pr-144 Pm-148m Pm-148 Gd-146 Eu-146 Dy-166 Ho-166 Hf-172 Lu-172 W-178 Ta-178 W-188 Re-188 Re-189 Os-189m Os-194 Ir-194 Ir-189 Os-189m Pt-188 Ir-188 Hg-194 Au-194 Hg-195m Hg-195 Pb-210 Bi-210 Pb-212 Bi-212, Tl-208, Po-212 Bi-210m Tl-206 Bi-212 Tl-208, Po-212 At-211 Po-211 Rn-222 Po-218, Pb-214, At-218, Bi-214, Po-214 Ra-223 Rn-219, Po-215, Pb-211, Bi-211, Po-211, Tl-207 Ra-224 Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208, Po-212 Ra-225 Ac-225, Fr-221, At-217, Bi-213, Tl-209, Po-213, Pb-209 Ra-226 Rn-222, Po-218, Pb-214, At-218, Bi-214, Po-214 Ra-228 Ac-228

263

Ac-225 Fr-221, At-217, Bi-213, Tl-209, Po-213, Pb-209 Ac-227 Fr-223 Th-228 Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208, Po-212 Th-234 Pa-234m, Pa-234 Pa-230 Ac-226, Th-226, Fr-222, Ra-222, Rn-218, Po-214 U-230 Th-226, Ra-222, Rn-218, Po-214 U-235 Th-231 Pu-241 U-237 Pu-244 U-240, Np-240m Am-242m Am-242, Np-238 Am-243 Np-239 Cm-247 Pu-243 Bk-249 Am-245 Cf-253 Cm-249 b) Modernuklider med sönderfallsprodukter i sekulär jämvikt är redovisade nedan (endast aktiviteten hos modernukliden ska beaktas).

Sr-90 Y-90 Zr-93 Nb-93m Zr-97 Nb-97 Ru-106 Rh-106 Ag-108m Ag-108 Cs-137 Ba-137m Ce-144 Pr-144 Ba-140 La-140 Bi-212 Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64) Pb-210 Bi-210, Po-210 Pb-212 Bi-212, Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64) Rn-222 Po-218, Pb-214, Bi-214, Po-214 Ra-223 Rn-219, Po-215, Pb-211, Bi-211, Tl-207 Ra-224 Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64) Ra-226 Rn-222, Po-218, Pb-214, Bi-214, Po-214, Pb-210, Bi-210, Po-210 Ra-228 Ac-228 Th-228 Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64) Th-229 Ra-225, Ac-225, Fr-221, At-217, Bi-213, Po-213, Pb-209 Th (nat) 6) Ra-228, Ac-228, Th-228, Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 (0,36), Po- 212 (0,64) Th-234 Pa-234m U-230 Th-226, Ra-222, Rn-218, Po-214 U-232 Th-228, Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64) U-235 Th-231 U-238 Th-234, Pa-234m U (nat) 6) Th-234, Pa-234m, U-234, Th-230, Ra-226, Rn-222, Po-218, Pb-214, Bi-214, Po 214, Pb-210, Bi-210, Po-210 Np-237 Pa-233 Am-242m Am-242 Am-243 Np-239

Mängden kan bestämmas genom mätning av sönderfallshastigheten eller av dosraten på ett föreskrivet c) avstånd från strålkällan. Dessa värden gäller endast för uranföreningar, som både under normala och olycksrelaterade d) transportförhållanden antar den kemiska formen UF 6 , UO 2 F 2 och UO 2 (NO 3 ) 2 . e) Dessa värden gäller endast för uranföreningar, som både under normala och olycksrelaterade transportförhållanden antar den kemiska formen UO 3 , UF 4 och UCl 4 samt sexvärda föreningar. f) Dessa värden gäller för alla uranföreningar, som inte nämnts i d) och e) ovan. g) Dessa värden gäller endast för obestrålat uran.

2.2.7.2.2.2 För enskilda radionuklider:

(a) som inte är förtecknade i tabell 2.2.7.2.2.1, ska bestämning av de nämnda grundläggande radionuklidvärdena i 2.2.7.2.2.1 kräva multilateralt godkännande.

6) För Th (naturlig) är modernukliden Th-232 och för U (naturlig) är modernukliden U-238.

264

För dessa radionuklider ska gränsvärdena för aktivitetskoncentration för undantagna ämnen och gränsvärden för aktivitet för undantagna sändningar beräknas i enlighet med de principer som fastställts i normerna till skydd för arbetstagare och allmänhet mot joniserande strålning (”Radiation Protection and Safety of Radiation Sources: International Basic Safety Standards”, IAEA Safety Standards Series No. GSR Part 3, IAEA, Wien (2014)). Det är tillåtet att använda ett A 2 -värde som beräknats med användning av en doskoefficient för tillämplig lungabsorbtionstyp enligt rekommendationer från Internationella strålskyddskommissionen (ICRP, International Commission on Radiological Protection), såvida hänsyn tas till varje radionuklids kemiska former såväl under normala som olycksrelaterade transportförhållanden. Alternativt får radionuklidvärdena i tabell 2.2.7.2.2.2 användas utan godkännande av behörig myndighet.

(b) i instrument eller föremål där det radioaktiva ämnet är inneslutet i eller inkluderat som en integrerad del av instrumentet eller annat tillverkat föremål och som uppfyller 2.2.7.2.4.1.3 (c), är alternativa grundläggande värden för enskilda radionuklider, andra än som anges i tabell 2.2.7.2.2.1 för gränsvärden för aktivitet för en undantagen sändning, tillåtna och kräver multilateralt godkännande. Sådana alternativa gränsvärden för aktivitet för en undantagen sändning ska beräknas i enlighet med de principer som fastställts i normerna till skydd för arbetstagare och allmänhet mot joniserande strålning (GSR Del 3),

Tabell 2.2.7.2.2.2: Grundläggande radionuklidvärden för obekanta radionuklider

eller blandningar

Radioaktivt innehåll A 1 A 2 Gränsvärde för Gränsvärde för

aktivitetskoncentration aktivitet för

för undantagna ämnen undantagna

sändningar

(TBq) (TBq) (Bq)

(Bq/g)

Endast förekomst av nuklider, 0,1 0,02 1 × 10 1 1 × 10 4 som emitterar beta- eller gammastrålning är känd Förekomst av nuklider som 0,2 9 × 1 × 10 -1 1 × 10 3 emitterar alfastrålning men inte 10 -5 neutronstrålning är känd Förekomst av nuklider som 0,001 9 × 1 × 10 -1 1 × 10 3 emitterar neutronstrålning är 10 -5 känd, eller inga relevanta data är tillgängliga

2.2.7.2.2.3 Vid beräkning av A 1 och A 2 för en radionuklid som inte återfinns i tabell 2.2.7.2.2.1 ska en radioaktiv sönderfallskedja, i vilken radionukliderna finns i sina naturligt förekommande proportioner och i vilken ingen sönderfallsprodukt har en halveringstid som antingen är längre än 10 dygn eller längre än ursprungsnukliden, anses som en enda radionuklid. Den aktivitet som ska beaktas och det A 1 - eller A 2 -värde som ska användas är värdena för kedjans ursprungsnuklid. För radioaktiva sönderfallskedjor i vilka någon sönderfallsprodukt har en halveringstid antingen längre än 10 dygn eller längre än halveringstiden för ursprungsnukliden, ska ursprungsnukliden tillsammans med sådana sönderfallsprodukter betraktas som en blandning av olika radionuklider.

265

2.2.7.2.2.4 För blandningar av radionuklider kan de i 2.2.7.2.2.1 nämnda grundläggande radionuklidvärdena bestämmas enligt följande:

1 Χ m = f(i) Σ i X(i) där:

f(i) är andelen aktivitet eller aktivitetskoncentration av radionuklid ”i” i blandningen,

X(i) är det tillämpliga A 1 - eller A 2 -värdet eller gränsvärdet för aktivitetskoncentrationen för undantaget ämne eller gränsvärdet för aktivitet för en undantagen sändning för tillämplig radionuklid ”i”, och

X m är för blandningar det härledda A 1 - eller A 2 -värdet eller gränsvärdet för aktivitetskoncentrationen för undantaget ämne eller gränsvärdet för aktivitet för en undantagen sändning.

2.2.7.2.2.5 När identiteten hos varje radionuklid är känd men de individuella aktiviteterna för några radionuklider inte är kända, får radionukliderna sammanställas i grupper och det lägsta tillämpliga A 1 - eller A 2 -värdet i respektive grupp användas vid tillämpning av formlerna i 2.2.7.2.2.4 och 2.2.7.2.4.4. Utgångspunkt för gruppindelningen kan vara den totala alfaaktiviteten och den totala beta/gammaaktiviteten om dessa är kända, varvid de lägsta radionuklidvärdena för alfastrålare respektive beta-/gammastrålare ska användas.

2.2.7.2.2.6 För enstaka radionuklider eller radionuklidblandningar, för vilka inga relevanta data finns, ska värdena från tabell 2.2.7.2.2.2 användas.

2.2.7.2.3 Bestämning av andra ämnesegenskaper

2.2.7.2.3.1 Ämnen med låg specifik aktivitet (LSA)

2.2.7.2.3.1.1 (Tills vidare blank.)

2.2.7.2.3.1.2 LSA-material ska indelas i en av följande tre grupper:

(a) LSA-I

(i) malmer av uran och torium och koncentrat av sådana malmer samt andra malmer, som innehåller i naturen förekommande radionuklider,

(ii) naturligt uran, utarmat uran, naturligt torium eller deras föreningar eller blandningar, som är obestrålade och i fast eller flytande form,

(iii) radioaktiva ämnen för vilka A 2 -värdet är obegränsat. Fissila ämnen får endast inkluderas om de är undantagna enligt 2.2.7.2.3.5, eller

(iv) andra radioaktiva ämnen i vilka aktiviteten är likformigt fördelad och den beräknade genomsnittliga specifika aktiviteten inte överstiger 30 gånger värdet av den angivna aktivitetskoncentrationen i 2.2.7.2.2.1 - 2.2.7.2.2.6. Fissila ämnen får endast inkluderas om de är undantagna enligt 2.2.7.2.3.5.

266

(b) LSA-II

(i) vatten med en tritiumkoncentration av upp till 0,8 TBq/l,

(ii) andra ämnen i vilka aktiviteten är likformigt fördelad och den beräknade genomsnittliga specifika aktiviteten inte överstiger 10 A /g för fasta ämnen -4 2 och gaser och 10 A /g för vätskor. -5 2

Fasta ämnen (t.ex. solidifierat avfall, aktiverade ämnen), med undantag av ämnen i pulverform, hos vilka

(i) de radioaktiva ämnena är likformigt fördelade i ett fast föremål eller en samling av fasta föremål eller väsentligen likformigt fördelade i ett fast kompakt bindemedel (som betong, bitumen och keramik), och

(ii) den beräknade genomsnittliga specifika aktiviteten hos det fasta ämnet, utan hänsyn till skärmningsmaterialet, inte överstiger 2 × 10 -3 A 2 /g.

2.2.7.2.3.1.3 - 2.2.7.2.3.1.5 (Borttagna.)

2.2.7.2.3.2 Ytkontaminerat föremål (SCO), bestämning av grupper

SCO indelas i en av följande tre grupper:

(a) SCO-I: Ett fast föremål, på vilket:

(i) den löst vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som medelvärde över 300 cm 2 (eller på totala ytan om den är mindre än 300 cm 2 ) inte överstiger 4 Bq/cm 2 för beta- och gammastrålare samt alfastrålare med låg radiotoxicitet, eller 0,4 Bq/cm 2 för alla andra alfastrålare, och

(ii) den fast vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som medelvärde över 300 cm (eller på totala ytan om den är mindre än 300 cm ) 2 2 inte överstiger 4 × 10 4 Bq/cm 2 för beta- och gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet, eller 4 × 10 Bq/cm för alla andra alfastrålare, och 3 2

(iii) summan av löst vidhäftande och fast vidhäftande kontamination på den icke åtkomliga ytan, som medelvärde över 300 cm (eller på totala ytan om den är 2 mindre än 300 cm ) inte överstiger 4 × 10 Bq/cm för beta- och 2 4 2 gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet, eller 4 × 10 Bq/cm 3 2 för alla andra alfastrålare.

(b) SCO-II: Ett fast föremål på vars yta antingen den fast vidhäftande eller den löst vidhäftande kontaminationen överstiger de tillämpliga gränsvärdena för SCO-I i (a) ovan och på vilket:

(i) den löst vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som medelvärde över 300 cm 2 (eller på totala ytan om den är mindre än 300 cm 2 ) inte överstiger 400 Bq/cm för beta- och gammastrålare och alfastrålare med 2 låg radiotoxicitet, eller 40 Bq/cm 2 för alla andra alfastrålare, och

267

(ii) den fast vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som medelvärde över 300 cm (eller på totala ytan om den är mindre än 300 cm ) 2 2 inte överstiger 8 × 10 Bq/cm för beta- och gammastrålare och alfastrålare 5 2 med låg radiotoxicitet, eller 8 × 10 Bq/cm för alla andra alfastrålare, och 4 2

(iii) summan av löst vidhäftande och fast vidhäftande kontamination på den icke åtkomliga ytan, som medelvärde över 300 cm (eller på totala ytan om den är 2 mindre än 300 cm ) inte överstiger 8 × 10 Bq/cm för beta- och 2 5 2 gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet, eller 8 × 10 Bq/cm 4 2 för alla andra alfastrålare.

(c) SCO-III: Ett stort fast föremål som på grund av sin storlek inte kan transporteras i någon kollityp som anges i RID/RID-S och för vilka:

(i) alla öppningar är förseglade för att förhindra utsläpp av radioaktiva ämnen under de villkor som definieras i 4.1.9.2.4 (e),

(ii) insidan av föremålet är så torrt som möjligt,

(iii) den löst vidhäftande kontaminationen på utsidorna inte överstiger gränserna som anges i 4.1.9.1.2, och

(iv) summan av löst vidhäftande och fast vidhäftande kontamination på den icke åtkomliga ytan, som medelvärde över 300 cm 2 inte överstiger 8 × 10 5 Bq/cm 2 för beta- och gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet, eller 8 × 10 4 Bq/cm 2 för alla andra alfastrålare.

2.2.7.2.3.3 Radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet

2.2.7.2.3.3.1 Ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet ska ha åtminstone en dimension på minst 5 mm. Om en försluten kapsel utgör beståndsdel av det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet, ska kapseln vara tillverkad så att den endast kan öppnas genom att den förstörs. För konstruktionen av ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet krävs unilateralt godkännande.

2.2.7.2.3.3.2 Ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet ska vara beskaffat eller konstruerat så att det när det genomgått tester enligt 2.2.7.2.3.3.4 – 2.2.7.2.3.3.8 uppfyller följande bestämmelser:

(a) det får vid de tillämpliga stötkänslighets-, slag- och böjprovningen enligt 2.2.7.2.3.3.5 (a), (b), (c) och 2.2.7.2.3.3.6 (a) varken brytas eller splittras,

(b) det får under den tillämpliga upphettningsprovningen enligt 2.2.7.2.3.3.5 (d) eller 2.2.7.2.3.3.6 (b) varken smälta eller spridas,

(c) aktiviteten i vatten får efter urlakningstest enligt 2.2.7.2.3.3.7 och 2.2.7.2.3.3.8 inte överstiga 2 kBq, alternativt får för slutna källor läckagehastigheten vid den volumetriska täthetsprovningsmetoden enligt ISO 9978: 1992, ”Radiation Protection – Sealed Radioactive Sources – Leakage Test Methods”, inte överstiga det tillämpliga och av behörig myndighet accepterade gränsvärdet.

2.2.7.2.3.3.3 Verifiering av att funktionskriterierna i 2.2.7.2.3.3.2 är uppfyllda ska ske i enlighet med 6.4.12.1 och 6.4.12.2.

268

2.2.7.2.3.3.4 Provobjekt som utgör eller simulerar radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet ska genomgå stötkänslighetsprovning, slagprovning, böjprovning och upphettningsprovning enligt 2.2.7.2.3.3.5 eller den alternativa provningen enligt 2.2.7.2.3.3.6. För varje provningsmoment får ett nytt provobjekt användas. I anslutning till varje provningsmoment ska provobjektet genomgå urlakningsprovning eller volumetrisk täthetsprovning enligt en metod som är minst lika känslig som de metoder som beskrivs i 2.2.7.2.3.3.7 för icke spridbara, fasta ämnen eller i 2.2.7.2.3.3.8 för inkapslade ämnen.

2.2.7.2.3.3.5 Tillämpliga provningsmetoder är:

(a) Stötkänslighetsprovning: provobjektet ska falla från 9 m höjd på ett anslagsfundament. Anslagsfundamentet ska vara utformat enligt 6.4.14.

(b) Slagprovning: provobjektet läggs på en blyplatta som ligger på ett glatt fast underlag. Det ges ett slag med den plana änden av en stålstång, så att verkan motsvarar fritt fall av 1,4 kg från 1 m höjd. Nedre ändan av stången ska ha en diameter på 25 mm och kanterna avrundas till en radie på (3,0 ± 0,3) mm. Blyet med en Vickershårdhet på 3,5-4,5 och en tjocklek på högst 25 mm ska täcka en större yta än provobjektet. För varje provning ska en ny blyplatta användas. Stången ska träffa provobjektet så att största möjliga skada inträffar.

(c) Böjprovning: provningen gäller endast för långa, tunna strålkällor med en minsta längd av 10 cm och ett förhållande mellan längd och minsta bredd på minst 10. Provobjektet spänns in styvt och vågrätt, så att hälften av dess längd är utanför inspänningen. Provobjektet ska riktas så att det får största möjliga skada, när dess fria ände får ett slag med den plana sidan av en stålstång. Stången ska träffa provobjektet så att verkan av slaget motsvarar fritt fall av 1,4 kg från 1 m höjd. Nedre ändan av stången ska ha en diameter på 25 mm och kanterna avrundas till en radie på (3,0 ± 0,3) mm.

(d) Upphettningsprovning: provobjektet ska upphettas i luft till 800°C och hållas vid denna temperatur i 10 min, varefter det får svalna.

2.2.7.2.3.3.6 Provobjekt som utgör eller simulerar radioaktiva ämnen inneslutna i en tät kapsel får undantas från:

(a) de föreskrivna provningarna i 2.2.7.2.3.3.5 (a) och (b), såvida provobjekten i stället genomgår stötkänslighetsprovning enligt ISO 2919:2012 ”Kärnenergi - Slutna radioaktiva strålkällor - Allmänna krav och klassificering” (Radiation Protection-Sealed Radioactive Sources-General requirements and classification):

(i) stötkänslighetsprovning (impact test) för klass 4 om massan av det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet är mindre än 200g,

(ii) stötkänslighetsprovning (impact test) för klass 5 om massan av det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet är lika med eller mer än 200 g men mindre än 500 g,

(b) den föreskrivna provningen i 2.2.7.2.3.3.5 (d), om provobjekten genomgår alternativ upphettningsprovning (temperature test) för klass 6 enligt ISO 2919:2012 ”Kärnenergi - Slutna radioaktiva strålkällor - Allmänna krav och klassificering” (Radiation Protection-Sealed Radioactive Sources-General requirements and classification).

269

2.2.7.2.3.3.7 För provobjekt som utgör eller simulerar icke spridbara, fasta ämnen ska följande urlakningsprovning genomföras:

(a) Provobjektet ska under 7 dagar nedsänkas i vatten vid rumstemperatur. Den vattenvolym som används för provningen ska vara tillräckligt stor, så att den fria volymen av det ej absorberade och obundna vattnet vid sjudagarsperiodens slut fortfarande uppgår till minst 10 % av volymen hos den fasta provobjektet. Vattnet ska inledningsvis ha ett pH-värde på 6-8 och en högsta ledningsförmåga av 1 mS/m vid 20°C.

(b) Vattnet och provobjektet ska sedan värmas till en temperatur på (50 ± 5) °C och hållas vid den temperaturen i 4 timmar.

(d) Sedan ska provobjektet lagras minst 7 dagar i stillastående luft vid minst 30 °C och relativ fuktighet minst 90 %.

(e) Provobjektet sänks sedan ner i vatten med samma beskaffenhet som i (a) och vattnet och provobjektet värms till (50 ± 5)°C och hålls vid den temperaturen i 4 timmar.

(f) Därefter ska vattnets aktivitet bestämmas.

2.2.7.2.3.3.8 För provobjekt som representerar eller simulerar radioaktiva ämnen i en sluten kapsel, ska antingen urlakningsprovning eller volumetrisk täthetsprovning genomföras enligt följande:

(a) Urlakningsprovningen ska bestå av följande steg:

(i) Provobjektet ska nedsänkas i vatten vid rumstemperatur. Vattnet ska inledningsvis ha ett pH-värde på 6-8 och en högsta ledningsförmåga på 1 mS/m vid 20 °C.

(ii) Vattnet och provobjektet värms sedan till en temperatur på (50 ± 5) °C och hålls vid den temperaturen i 4 timmar.

(iii) Därefter ska vattnets aktivitet bestämmas.

(iv) Sedan ska provobjektet lagras minst 7 dagar i stillastående luft vid minst 30°C och relativ fuktighet minst 90 %.

(v) Momenten enligt (i), (ii) och (iii) upprepas.

(b) Den alternativa volumetriska täthetsprovningen ska omfatta något av de i ISO 9978:1992 ”Radiation Protection – Sealed Radioactive Sources – Leakage Test Methods” beskrivna provningarna, under förutsättning att de är acceptabla av behörig myndighet.

2.2.7.2.3.4 Radioaktiva ämnen med liten spridbarhet

2.2.7.2.3.4.1 Konstruktionen för radioaktivt ämne med liten spridbarhet kräver multilateralt godkännande. Radioaktiva ämnen med liten spridbarhet ska vara beskaffade så att den totala mängden radioaktiva ämnen i ett kolli, med beaktande av bestämmelserna i

270

6.4.8.14, uppfyller följande bestämmelser:

(a) dosraten på ett avstånd av 3 m från det oskärmade materialet får inte överstiga 10 mSv/h,

(b) vid provning angiven i 6.4.20.3 och 6.4.20.4 får det luftburna utsläppet i gas- och partikelform av upp till 100µm aerodynamisk ekvivalent diameter inte överstiga 100A 2 . Ett separat provobjekt får användas för varje provning, och

(c) vid provningen angiven i 2.2.7.2.3.4.3 får aktiviteten i vatten inte överstiga 100A 2 . Vid tillämpning av denna provning ska hänsyn tas till effekterna av skadorna från provningarna angivna i (b) ovan.

2.2.7.2.3.4.2 Radioaktiva ämnen med liten spridbarhet ska provas enligt följande:

Ett provobjekt som utgör eller simulerar radioaktivt ämne med liten spridbarhet, ska genomgå den utvidgade värmeprovningen enligt 6.4.20.3 och stötprovningen angiven i 6.4.20.4. För varje provningsmoment får ett nytt provobjekt användas. I anslutning till varje provningsmoment ska provobjektet genomgå urlakningsprovningen angivet i 2.2.7.2.3.4.3. Efter varje provningsmoment ska avgöras om de tillämpliga bestämmelserna i 2.2.7.2.3.4.1 har uppfyllts.

2.2.7.2.3.4.3 Ett fast materialprov, som representerar det totala innehållet i kollit, ska nedsänkas i vatten under sju dagar vid rumstemperatur. Den vattenvolym som används för testet ska vara tillräckligt stor, så att den fria volymen av det ej absorberade och obundna vattnet vid sjudagarsperiodens slut fortfarande uppgår till minst 10 % av volymen hos det fasta provobjektet. Vattnet ska inledningsvis ha ett pH-värde på 6-8 och en högsta ledningsförmåga av 1 mS/m vid 20°C. Efter den sju dagar långa nedsänkningen av provet ska totala aktiviteten hos den fria vattenvolymen mätas.

2.2.7.2.3.4.4 Verifiering av att funktionskriterierna i 2.2.7.2.3.4.1, 2.2.7.2.3.4.2 och 2.2.7.2.3.4.3 är uppfyllda ska ske i enlighet med 6.4.12.1 och 6.4.12.2.

2.2.7.2.3.5 Fissila ämnen

Fissila ämnen och kollin som innehåller fissila ämnen ska klassificeras under aktuell benämning som ”FISSILT” i enlighet med tabell 2.2.7.2.1.1, såvida de inte är undantagna genom en av bestämmelserna i punkterna (a) till (f) nedan och transporteras enligt kraven i avsnitt 7.5.11 CW33 (4.3). Alla bestämmelser gäller endast för ämnen i kollin som uppfyller kraven i 6.4.7.2 om det inte särskilt anges i bestämmelsen att oförpackat ämne är tillåtet.

(a) Uran som är anrikat med avseende på uran-235 till högst 1 viktprocent och med ett totalt innehåll av plutonium och uran-233 som inte överstiger 1 % av vikten av uran 235, förutsatt att de fissila nukliderna är väsentligen homogent fördelade i hela materialet. Dessutom får uran-235 inte vara geometriskt fördelat som ett gitter, om det är närvarande i metall-, oxid- eller karbidform.

(b) Flytande lösningar av uranylnitrat, anrikat med avseende på uran-235 till högst 2 viktprocent, med ett totalt innehåll av plutonium och uran-233, som inte överstiger 0,002 % av uranets vikt, och med ett atomförhållande mellan mängden kväve och uran (N/U) minst lika med 2.

271

(i) det finns högst 3,5 g uran-235 per kolli, (ii) det totala innehållet av plutonium och uran-233 per kolli inte överstiger 1 % av vikten av uran-235, (iii) de begränsningar för sändningen som anges i avsnitt 7.5.11 CW33 (4.3) (c) följs vid transport av kollit. (d) fissila nuklider som har en total massa på högst 2,0 g per kolli under förutsättning att de begränsningar för sändningen som anges i avsnitt 7.5.11 CW33 (4.3) (d) följs vid transport av kollit, (e) fissila nuklider med en total massa på högst 45 g i förpackad eller oförpackad form under förutsättning att de krav som anges i avsnitt 7.5.11 CW33 (4.3) (e) följs, (f) ett fissilt ämne som uppfyller kraven i avsnitt 7.5.11 CW33 (4.3) (b), 2.2.7.2.3.6 och 5.1.5.2.1. 2.2.7.2.3.6 Fissila ämnen som är undantagna från klassificeringen som ”FISSILT” enligt 2.2.7.2.3.5 (f) ska vara underkritiskt utan att kontroll av ansamling behövs under förutsättning att följande villkor uppfylls: (a) villkoren i 6.4.11.1 (a), (b) villkor likvärdiga med de krav som anges i 6.4.11.12 (b) och 6.4.11.13 (b) för kollin. 2.2.7.2.4 Klassificering av kollin eller oförpackade ämnen Mängden radioaktiva ämnen i ett kolli får inte överstiga de nedan angivna gränsvärdena. 2.2.7.2.4.1 Klassificering som undantaget kolli 2.2.7.2.4.1.1 Ett kolli får klassificeras som ett undantaget kolli om det uppfyller ett av följande villkor: (a) det är ett tömt kolli som har innehållit radioaktiva ämnen, (b) det innehåller instrument eller föremål som inte överstiger de gränsvärden för aktivitet som anges i kolumn (2) och (3) i tabell 2.2.7.2.4.1.2, (c) det innehåller föremål tillverkade av naturligt uran, utarmat uran eller naturligt torium, (d) det innehåller radioaktiva ämnen som inte överstiger de gränsvärden för aktivitet som anges i kolumn (4) i tabell 2.2.7.2.4.1.2, eller (e) det innehåller mindre än 0,1 kg uranhexafluorid som inte överstiger de gränsvärden för aktivitet som anges i kolumn (4) i tabell 2.2.7.2.4.1.2. 2.2.7.2.4.1.2 Ett kolli som innehåller radioaktiva ämnen får klassificeras som undantaget kolli förutsatt att dosraten i någon punkt på kollits utvändiga yta inte överstiger 5 µSv/h.

272

Tabell 2.2.7.2.4.1.2: Gränsvärden för aktivitet för undantagna kollin

Innehållets fysikaliska Instrument och föremål Ämnen

tillstånd Gränsvärde per Gränsvärde per Gränsvärde per kolli

a)

föremål

a)

kolli

a)

Fasta ämnen: 10 -2 A A 10 -3 av speciell beskaffenhet 1 1 A 1 10 A A 10 A -2 -3 av annan form 2 2 2 Vätskor 10 -3 A 10 -1 A 10 -4 2 2 A 2 Gaser: 2 x 10 -2 A 2 x 10 -1 A 2 x 10 -2 tritium 2 2 A 2 10 -3 A 10 -2 A 10 -3 av speciell beskaffenhet 1 1 A 1 10 -3 A 10 -2 A 10 -3 av annan form 2 2 A 2

a) För radionuklidblandningar se 2.2.7.2.2.4 – 2.2.7.2.2.6.

2.2.7.2.4.1.3 Radioaktiva ämnen som är inneslutna i ett instrument eller annat föremål eller utgör en komponent därav, får tillordnas UN 2911 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – INSTRUMENT eller FÖREMÅL under förutsättning att:

(a) dosraten på 10 cm avstånd från varje punkt på den utvändiga ytan av varje oförpackat instrument eller föremål inte överstiger 0,1 mSv/h,

(b) varje instrument eller tillverkat föremål är försett med märkningen ”RADIOACTIVE”, på dess utvändiga yta med undantag av följande:

(i) radioluminiscenta klockor eller apparater,

(ii) konsumentprodukter, som antingen fått ett föreskriftsmässigt godkännande i enlighet med 1.7.1.4 (e) eller var för sig inte överskrider gränsvärdet för aktivitet för en undantagen sändning i kolumn 5 i tabell 2.2.7.2.2.1, förutsatt att sådana produkter transporteras i ett kolli som på sin insida är försett med märkningen ”RADIOACTIVE”, på ett sådant sätt att en varning för närvaron av radioaktiva ämnen syns då kollit öppnas, och

(iii) andra instrument och föremål som är för små för att förses med märkningen “RADIOACTIVE”, under förutsättning att de transporteras i ett kolli som på sin insida är försett med märkningen ”RADIOACTIVE” på ett sådant sätt att en varning för närvaron av radioaktiva ämnen syns då kollit öppnas.

(c) de aktiva ämnena är fullständigt inneslutna av icke-aktiva beståndsdelar (en anordning vars enda funktion består i att omsluta radioaktiva ämnen räknas inte som instrument eller föremål),

(d) de angivna gränsvärdena i kolumn 2 och 3 i tabell 2.2.7.2.4.1.2 innehålls för varje enskilt föremål och för varje kolli, och

(e) (Tills vidare blank.)

(f) om kollit innehåller fissilt ämne, gäller en av bestämmelserna i 2.2.7.2.3.5 (a) till (f).

2.2.7.2.4.1.4 Radioaktiva ämnen i andra former än de som anges i 2.2.7.2.4.1.3 och med en aktivitet som inte överstiger gränsvärdena i kolumn 4 i tabell 2.2.7.2.4.1.2, får tillordnas

273

UN 2910 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – BEGRÄNSAD MÄNGD under förutsättning att:

(a) kollit håller innehållet inneslutet under rutinmässiga transportförhållanden,

(b) kollit är märkt ”RADIOACTIVE” på antingen:

(i) en invändig yta, så att en tydlig varning för närvaron av radioaktiva ämnen syns när kollit öppnas, eller

(ii) på utsidan av kollit när det är olämpligt att påföra märkningen på en invändig yta, och

2.2.7.2.4.1.5 Uranhexafluorid som inte överstiger gränsvärdena i kolumn (4) i tabell 2.2.7.2.4.1.2 får klassificeras som UN 3507 URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI, mindre än 0,1 kg per kolli, ej fissilt eller undantaget fissilt, under förutsättning att:

(a) massan av uranhexafluorid i kollit är mindre än 0,1 kg,

(b) villkoren i 2.2.7.2.4.5.2 och 2.2.7.2.4.1.4 (a) och (b) är uppfyllda.

2.2.7.2.4.1.6 Föremål tillverkade av naturligt uran, utarmat uran eller naturligt torium och föremål i vilka obestrålat naturligt uran, obestrålat utarmat uran eller obestrålat naturligt torium är de enda radioaktiva ämnena, får tillordnas UN 2909 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – FÖREMÅL TILLVERKADE AV NATURLIGT URAN eller AV UTARMAT URAN eller AV NATURLIGT TORIUM, under förutsättning att den utvändiga ytan av uranet eller toriumet omges av ett inaktivt hölje av metall eller annat motståndskraftigt material.

2.2.7.2.4.1.7 En tömd förpackning som förut innehållit radioaktiva ämnen får tillordnas UN 2908 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – TÖMD FÖRPACKNING under förutsättning att:

(a) förpackningen är i gott skick och säkert försluten,

(b) den utvändiga ytan hos uran eller torium i förpackningskonstruktionen har ett inaktivt hölje av metall eller annat motståndskraftigt material,

(i) 400 Bq/cm för beta- och gammastrålare samt för alfastrålare med låg 2 radiotoxicitet, och

(ii) 40 Bq/cm för alla andra alfastrålare, 2

(d) de etiketter som i förekommande fall satts på förpackningen i överensstämmelse med 5.2.2.1.11.1 inte längre är synliga, och

(e) om förpackningen har innehållit fissilt ämne, gäller en av bestämmelserna i 2.2.7.2.3.5 (a) till (f) eller en av bestämmelserna för undantag i 2.2.7.1.3.

274

2.2.7.2.4.2 Klassificering som ämnen med låg specifik aktivitet (LSA) Radioaktiva ämnen får bara klassificeras som LSA-ämnen om definitionen av LSA i 2.2.7.1.3 och villkoren i 2.2.7.2.3.1, 4.1.9.2 och 7.5.11 särbestämmelse CW33 (2) är uppfyllda. 2.2.7.2.4.3 Klassificering som ytkontaminerade föremål (SCO) Radioaktiva ämnen får bara klassificeras som SCO-föremål om definitionen av SCO i 2.2.7.1.3 och villkoren i 2.2.7.2.3.2, 4.1.9.2 och 7.5.11 särbestämmelse CW33 (2) är uppfyllda. 2.2.7.2.4.4 Klassificering som kollin av typ A Kollin som innehåller radioaktiva ämnen får klassificeras som kollin av typ A förutsatt att följande bestämmelser uppfylls: Kollin av typ A får inte innehålla högre aktiviteter än något av följande: (a) radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet – A 1 (b) alla andra radioaktiva ämnen – A 2 . För blandningar av radionuklider, vars identiteter och aktiviteter är kända ska följande villkor tillämpas för det radioaktiva innehållet i ett kolli av typ A: B(i) C(j) Σ i + Σ j ≤ 1 A 1 (i) A 2 (j) där: B(i) är aktiviteten hos radionuklid ”i” som radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, A 1 (i) är A 1 -värdet för radionuklid ”i”, C(j) är aktiviteten hos radionuklid ”j” som inte är radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, A 2 (j) är A 2 -värdet för radionuklid ”j”. 2.2.7.2.4.5 Klassificering av uranhexafluorid 2.2.7.2.4.5.1 Uranhexafluorid får endast tillordnas: (a) UN 2977 RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, FISSILT, (b) UN 2978 RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, ej fissilt eller undantaget fissilt, eller (c) UN 3507 URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI mindre än 0,1 kg per kolli, ej fissilt eller undantaget fissilt.

275

2.2.7.2.4.5.2 Innehållet i ett kolli som innehåller uranhexafluorid ska uppfylla följande krav: (a) för UN 2977 och 2978 får vikten av uranhexafluorid inte avvika från den som kollikonstruktionen är tillåten för, och för UN 3507 ska vikten uranhexafluorid vara mindre än 0,1 kg, (b) vikten av uranhexafluorid får inte vara större än ett värde som skulle kunna leda till ett tomrum på mindre än 5 % vid den högsta temperatur hos kollit som anges för de anläggningssystem där kollit ska användas, och (c) uranhexafluoriden ska vara i fast form och det invändiga trycket får inte ligga över atmosfärstrycket när det lämnas för transport. 2.2.7.2.4.6 Klassificering som kollin av typ B(U), typ B(M) eller typ C 2.2.7.2.4.6.1 Kollin som inte klassificerats på annat sätt enligt 2.2.7.2.4 (2.2.7.2.4.1 – 2.2.7.2.4.5), ska klassificeras i överensstämmelse med godkännandecertifikatet för kollit utfärdat av behörig myndighet i konstruktionens ursprungsland. 2.2.7.2.4.6.2 Innehållet i ett kolli av typ B(U), typ B(M) eller typ C ska motsvara det som specificerats i godkännandecertifikatet. 2.2.7.2.5 Särskilda överenskommelser Radioaktiva ämnen ska klassificeras som transport enligt särskild överenskommelse om de avses transporteras enligt 1.7.4.

276

2.2.8 Klass 8 Frätande ämnen

2.2.8.1 Definitioner, allmänna bestämmelser och kriterier

2.2.8.1.1 Frätande ämnen är ämnen som, genom kemisk inverkan, orsakar oåterkalleliga skador på huden, eller, som vid läckage, kommer att väsentligt skada, eller till och med förstöra, annat gods eller transportmedlet. Klass 8 omfattar också ämnen som först vid kontakt med vatten bildar frätande vätskor eller med naturlig luftfuktighet utvecklar frätande ånga eller dimma.

2.2.8.1.2 För ämnen och blandningar som är frätande på hud anges allmänna klassificeringsbestämmelser i avsnitt 2.2.8.1.4. Begreppet frätande på hud avser upphov av irreversibel skada på huden, det vill säga synlig nekros (vävnadsdöd) genom epidermis (överhud) och i dermis (läderhud) som inträffar efter att huden exponerats för ett ämne eller en blandning.

2.2.8.1.3 Vätskor och fasta ämnen som kan bli flytande under transporten och som inte bedöms vara frätande på hud, ska hänsyn fortfarande tas till deras korrosionsverkan på vissa metallytor i enlighet med kriterierna i 2.2.8.1.5.3 (c) (ii).

2.2.8.1.4 Allmänna klassificeringsbestämmelser

2.2.8.1.4.1 Ämnen och föremål i klass 8 indelas enligt följande:

C1-C11 Frätande ämnen utan sekundärfara och föremål som innehåller sådana ämnen

C1-C4 Sura ämnen

C1 Oorganiska vätskor C2 Oorganiska fasta ämnen C3 Organiska vätskor C4 Organiska fasta ämnen

C5-C8 Basiska ämnen

C5 Oorganiska vätskor C6 Oorganiska fasta ämnen C7 Organiska vätskor C8 Organiska fasta ämnen

C9-C10 Övriga frätande ämnen

C9 Vätskor C10 Fasta ämnen

C11 Föremål

CF Frätande brandfarliga ämnen

CF1 Vätskor CF2 Fasta ämnen

277

CS Frätande självupphettande ämnen CS1 Vätskor CS2 Fasta ämnen CW Frätande ämnen som, i kontakt med vatten, utvecklar brandfarliga gaser CW1 Vätskor CW2 Fasta ämnen CO Frätande oxiderande ämnen CO1 Vätskor CO2 Fasta ämnen CT Frätande giftiga ämnen och föremål som innehåller sådana ämnen CT1 Vätskor CT2 Fasta ämnen CT3 Föremål CFT Frätande brandfarliga giftiga vätskor COT Frätande giftiga oxiderande ämnen 2.2.8.1.4.2 Ämnen och blandningar i klass 8 ska utifrån sin farlighetsgrad vid transport inplaceras i någon av följande förpackningsgrupper: (a) Förpackningsgrupp I: mycket farliga ämnen och blandningar, (b) Förpackningsgrupp II: farliga ämnen och blandningar, (c) Förpackningsgrupp III: mindre farliga ämnen och blandningar. 2.2.8.1.4.3 Inplacering av ämnen angivna i kapitel 3.2, tabell A, i förpackningsgrupperna i klass 8 har genomförts på erfarenhetsunderlag, med hänsyn tagen till ytterligare faktorer, såsom fara vid inandning (se 2.2.8.1.4.5) och reaktionsförmåga med vatten (inklusive uppkomst av farliga sönderfallsprodukter). 2.2.8.1.4.4 Nya ämnen och blandningar kan tilldelas förpackningsgrupper utifrån den exponeringstid som behövs för att åstadkomma irreversibel skada på huden enligt kriterierna i 2.2.8.1.5. För blandningar kan de alternativa kriterierna i 2.2.8.1.6 användas. 2.2.8.1.4.5 Ett ämne eller blandning som uppfyller kriterierna för klass 8 och som har en giftighet vid inandning av damm eller dimma (LC 50 ) motsvarande förpackningsgrupp I, men där giftigheten vid förtäring eller hudabsorption motsvarar förpackningsgrupp III eller lägre, ska tillordnas klass 8 (se 2.2.61.1.7.2). 2.2.8.1.5 Inplacering av ämnen och blandningar i förpackningsgrupper 2.2.8.1.5.1 Existerande human- och djurdata inklusive information från enstaka eller upprepad exponering ska i första hand användas vid utvärdering, eftersom detta ger information direkt kopplad till effekterna på hud.

278

2.2.8.1.5.2 Vid inplacering i förpackningsgrupper i enlighet med 2.2.8.1.4.4 ska hänsyn tas till erfarenheter från oavsiktlig faroexponering av människor. Saknas sådana erfarenheter ska klassificering ske med testresultat enligt OECD:s riktlinjer 404 , 435 , 431 , 7) 8) 9) 430 som underlag. Ett ämne eller blandning som är fastställd som ej frätande i 10) enlighet en av dessa riklinjer eller klassificerad som ej frätande i enlighet med OECD:s testriktlinje 439 är fastställt som ej frätande, får utan ytterligare provning 11) anses vara ej frätande på hud i RID/RID-S mening. Om resultaten från testerna indikerar att ämnet eller blandningen är frätande och inte ska vara tillordnad förpackningsgrupp I, men där testmetoden inte visar en avgörande skillnad mellan förpackningsgrupp II och III, ska ämnet eller blandningen tillordnas förpackningsgrupp II. Om testresultaten visar att ämnet eller blandningen är frätande, men testmetoden visar ingen avgörande skillnad mellan förpackningsgrupper, ska ämnet eller blandningen tillordnas förpackningsgrupp I om inga andra testresultat visar en annan förpackningsgrupp.

2.2.8.1.5.3 Förpackningsgrupper tillordnas frätande ämnen i enlighet med följande kriterier (se tabell 2.2.8.1.5.3):

(a) I förpackningsgrupp I inplaceras ämnen som efter en exponeringstid av högst 3 minuter förorsakar irreversibel skada på intakt hudvävnad under en observationsperiod på upp till och med 60 minuter efter exponeringstillfället.

(b) I förpackningsgrupp II inplaceras ämnen som efter en exponeringstid av mer än 3 minuter och högst 60 minuter förorsakar fullständig vävnadsdöd under en observationsperiod på upp till och med 14 dagar efter exponeringstillfället.

(i) som efter en exponeringstid av mer än 60 minuter och högst 4 timmar förorsakar irreversibel skada på intakt hudvävnad under en observationsperiod på upp till och med 14 dagar efter exponeringstillfället,

(ii) som inte antas förorsaka irreversibel skada på intakt hudvävnad, men vars korrosionshastighet på antingen stål- eller aluminiumytor överstiger 6,25 mm per år vid en testtemperatur på 55 °C, vid test på båda materialen. För testet ska för stål användas typ S235JR+CR (1.0037 respektive St 37-2), S275J2G3+CR (1.0144 respektive St 44-3), ISO 3574, Unified Numbering System (UNS) G10200 eller SAE 1020, och för aluminium de obelagda typerna 7075-T6 eller AZ5GU-T6. En godtagbar testmetod finns beskriven i testhandboken, del III, avsnitt 37.

Anm När det vid ett första test på antingen stål eller aluminium konstateras att det testade ämnet är frätande, behöver det efterföljande testet inte utföras.

7) OECD Guideline for the testing of chemicals No. 404 ”Acute Dermal Irritation/Corrosion” 2015. 8) OECD Guideline for the testing of chemicals No. 435 ”in Vitro Membrane Barrier Test Methode for Skin Corrosion” 2015. 9) OECD Guideline for the testing of chemicals No. 431 ”In Vitro Skin Corrosion: Reconstructed human epidermis (RHE) test method” 2016. 10) OECD Guideline for the testing of chemicals No. 430 ”In Vitro Skin Corrosion: Transcutaneous Electrical Resistance Test Method (TER)” 2015. 11) OECD Guideline for the testing of chemicals No. 439 “In Vitro Skin Irritation: Reconstructed Human Epidermis Test Method” 2015”.

279

Tabell 2.2.8.1.5.3: Tabell som sammanfattar kriterierna i 2.2.8.1.5.3

Förpacknings- Exponering- Observations- Effekt

grupp stid period

I ≤ 3 min ≤ 60 min Irreversibel skada på intakt hudvävnad

II > 3 min ≤ 1 h ≤ 14 d Irreversibel skada på intakt hudvävnad III > 1 h ≤ 4 h ≤ 14 d Irreversibel skada på intakt hudvävnad III - - Korrosionshastighet på antingen stål eller aluminiumytor överstiger 6,25 mm per år vid en testtemperatur på 55 ºC vid test på båda materialen

2.2.8.1.6 Alternativ metod för inplacering av blandningar i förpackningsgrupper: Stegvis metod

2.2.8.1.6.1 Allmänna bestämmelser

För blandningar är det nödvändigt att ta fram eller härleda information som tillåter att kriterierna kan användas på blandningen i syfte att klassificera och inplacera blandningarna i förpackningsgrupper. Metoden för klassificering och inplacering i förpackningsgrupper sker stegvis och är beroende av vilken slags information som finns om själva blandningen, för liknande blandningar och/eller för de ingående beståndsdelarna. Flödesschemat i figur 2.2.8.1.6.1 nedan beskriver metodiken som ska följas.

Figur 2.2.8.1.6.1: Stegvis metod för klassificering och tilldelning av

förpackningsgrupp till frätande blandningar

Klassificera och tilldela Finns testdata tillgängliga Använd kriterier Ja förpackningsgrupp för blandningen som helhet? i 2.2.8.1.5

Nej

Finns tillräckliga data för Använd överbryggnings- Klassificera och tilldela Ja liknande blandningar för att principerna i 2.2.8.1.6.2 förpackningsgrupp uppskatta de frätande farorna på hud?

Nej

Finns data för frätande verkan Använd beräkningsmetod i Klassificera och tilldela Ja på hud för alla beståndsdelar? 2.2.8.1.6.3 förpackningsgrupp

2.2.8.1.6.2 Överbryggningsprinciper

När en blandning inte har testats för sin frätande verkan på hud, men där det finns tillräckliga data för både de individuella beståndsdelarna och för liknande testade blandningar för att tillfredsställande klassificera blandningen och tilldela en förpackningsgrupp, används dessa data i enlighet med följande överbryggningsprinciper. Detta säkerställer att klassificeringsprocessen använder tillgängliga data i största möjliga utsträckning för att karaktärisera farorna hos blandningen.

280

(a) Utspädning: Om en testad blandning är utspädd med ett spädmedel som inte uppfyller kriterierna för klass 8 och som inte påverkar förpackningsgruppen hos övriga beståndsdelar, får den nya utspädda blandningen tilldelas samma förpackningsgrupp som den ursprungliga testade blandningen.

Anm I vissa fall kan utspädningen av en blandning eller ett ämne leda till en ökning av de frätande egenskaperna. Om så är fallet får inte denna överbryggningsprincip användas.

(b) Produktionspartier: Om de frätande egenskaperna på hud för ett testat parti av en blandning kan antas vara väsentligen likvärdig med den av ett annat ej testat parti av samma kommersiella produkt, om den tillverkats eller stått under tillsyn av samma tillverkare, såvida det inte finns anledning att tro att en betydande variation i partiet finns så att de frätande egenskaperna på hud för det ej testade partiet har ändrats. I så fall är det nödvändigt med en ny klassificering.

(c) Koncentration hos blandningar med förpackningsgrupp I: Om en testad blandning som uppfyller kriterierna för inplacering i förpackningsgrupp I koncentreras ytterligare, får den ej testad blandningen med högre koncentration tillordnas förpackningsgrupp I utan ytterligare test.

(d) Interpolering inom en förpackningsgrupp: För tre blandningar (A, B och C) med samma beståndsdelar, om blandningarna A och B har testats och tillhör samma förpackningsgrupp för frätande verkan på hud och om den ej testade blandningen C innehåller samma beståndsdelar i klass 8 som blandningarna A och B, men har en koncentration av beståndsdelar i klass 8 som ligger mellan koncentrationerna i blandningarna A och B, så kan blandning C antas tillhöra samma förpackningsgrupp som A och B.

(e) Väsentligen likartade blandningar: Antag följande:

(i) två blandningar: (A+B) och (C+B),

(ii) koncentrationen av beståndsdel B är densamma i båda blandningarna,

(iii) koncentrationen av beståndsdel A i blandningen (A+B) är lika hög som koncentrationen av beståndsdel C i blandningen (C+B),

(iv) data om frätande egenskaper för beståndsdelarna A och C finns tillgängliga och är i princip likartade, dvs. de tillhör samma förpackningsgrupp för frätande verkan på hud och påverkar inte de frätande egenskaperna hos B.

Om blandningen (A+B) eller (C+B) redan har klassificerats utifrån testdata, så får den andra blandningen tilldelas samma förpackningsgrupp.

2.2.8.1.6.3 Beräkningsmetod baserad på klassificeringen av ämnena

2.2.8.1.6.3.1 När en blandning inte har testats för bestämning av dess frätande verkan på hud och tillräckliga data saknas för liknande blandningar, ska de frätande egenskaperna hos ämnena i blandningen beaktas för att klassificera och tilldela en förpackningsgrupp. Användning av beräkningsmetoden är endast tillåten när det inte finns några synergieffekter som gör blandningen mer frätande än summan av dess ingående ämnen. Denna begränsning gäller bara när förpackningsgrupp II eller III skulle tilldelas blandningen.

281

2.2.8.1.6.3.2 När beräkningsmetoden används, ska alla beståndsdelar i klass 8 som har en koncentration på minst 1 % beaktas, eller lägre än 1 % om beståndsdelarna fortfarande är relevanta för att klassificera blandningen som frätande på hud.

2.2.8.1.6.3.3 För att bestämma om en blandning innehåller frätande ämnen ska anses vara en frätande blandning och för att tilldela en förpackningsgrupp, ska beräkningsmetoden i flödesschemat i figur 2.2.8.1.6.3 användas. För denna beräkningsmetod gäller de allmänna koncentrationsgränserna, där 1 % används i första steget för utvärderingen av ämnen i förpackningsgrupp I och där 5 % används i de övriga tillämpliga stegen.

2.2.8.1.6.3.4 När en specifik koncentrationsgräns (SCL) tilldelas ett ämne genom dess benämning i tabell A i kapitel 3.2 eller i en särbestämmelse, ska denna gräns användas istället för de allmänna koncentrationsgränserna (GCL).

2.2.8.1.6.3.5 För detta syfte ska summeringsformeln anpassas i varje steg i beräkningsmetoden. Det innebär att den allmänna koncentrationsgränsen ska bytas ut mot den specifika koncentrationsgränsen som tilldelats ämnet eller ämnena (SCL i ), när så är tillämpligt, och den anpassade formeln är ett viktat medelvärde av de olika koncentrationsgränserna som tilldelats de olika ämnena i blandningen.

𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃 1 𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃 2 𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃 𝑖𝑖 + + ⋯ + ≥ 1 𝑃𝑃𝐺𝐺𝐺𝐺 𝑆𝑆𝐺𝐺𝐺𝐺 2 𝑆𝑆𝐺𝐺𝐺𝐺 𝑖𝑖

Där:

PGx i = koncentrationen av ämne 1, 2… i i blandningen, tilldelad förpackningsgrupp x (I, II eller III)

GCL = allmän koncentrationsgräns

SCL i = specifik koncentrationsgräns tilldelad ämne i

Kriteriet för en förpackningsgrupp är uppfyllt när resultatet av beräkningen är ≥ 1. De allmänna koncentrationsgränserna som används vid utvärderingen i varje steg av beräkningsmetoden är de som anges i figur 2.2.8.1.6.3.

Exempel på användning av ovanstående formel anges i anmärkningen nedan.

Anm Exempel på användning av ovanstående formel

Exempel 1: En blandning innehåller ett frätande ämne med en koncentration på 5 % tillordnat förpackningsgrupp I utan en specifik koncentrationsgräns:

5 Beräkning för förpackningsgrupp I: = 1  tillordnas klass 8, 5 ( 𝐺𝐺𝐺𝐺𝐺𝐺 ) förpackningsgrupp I.

Exempel 2: En blandning innehåller tre ämnen som är frätande på hud. Två av dem (A och B) har specifika koncentrationsgränser och för den tredje (C) kan den allmänna koncentrationsgränsen användas. Det övriga innehållet i blandningen behöver inte beaktas.

282

Specifik Specifik Specifik Koncentration Ämne X i blandningen koncentrationsgräns koncentrationsgräns koncentrationsgräns (konc) i och dess förpacknings- (SCL) för (SCL) för (SCL) för blandningen i grupp i klass 8 förpackningsgrupp förpackningsgrupp förpackningsgrupp % I II III

A, tillordnad 3 30% Ingen Ingen förpackningsgrupp I

B, tillordnad 2 20% 10% Ingen förpackningsgrupp I C, tillordnad 10 Ingen Ingen Ingen förpackningsgrupp III

3 ( 𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐴𝐴 ) 2 ( 𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐵𝐵 ) Beräkning för förpackningsgrupp I: + = 0,2 < 1 30 ( 𝑆𝑆𝐺𝐺𝐺𝐺 𝑃𝑃𝐺𝐺𝑃𝑃 ) 20 ( 𝑆𝑆𝐺𝐺𝐺𝐺 𝑃𝑃𝐺𝐺𝑃𝑃 ) Kriteriet för förpackningsgrupp I är inte uppfyllt.

3 ( 𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐴𝐴 ) 2 ( 𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐵𝐵 ) Beräkning för förpackningsgrupp II: + = 0,8 < 1 5 ( 𝐺𝐺𝐺𝐺𝐺𝐺 𝑃𝑃𝐺𝐺 𝑃𝑃𝑃𝑃 ) 10 ( 𝑆𝑆𝐺𝐺𝐺𝐺 𝑃𝑃𝐺𝐺 𝑃𝑃𝑃𝑃 ) Kriteriet för förpackningsgrupp II är inte uppfyllt.

3 ( 𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐴𝐴 ) 2 ( 𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐵𝐵 ) 10 ( 𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐺𝐺 ) Beräkning för förpackningsgrupp III: + + = 3 ≥ 1 5 ( 𝐺𝐺𝐺𝐺𝐺𝐺 𝑃𝑃𝐺𝐺𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃 ) 5 ( 𝐺𝐺𝐺𝐺𝐺𝐺 𝑃𝑃𝐺𝐺 𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃 ) 5 𝐺𝐺𝐺𝐺𝐺𝐺 𝑃𝑃𝐺𝐺 𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃 )

Kriteriet för förpackningsgrupp III är uppfyllt och blandningen ska tillordnas klass 8,

förpackningsgrupp III.

Figur 2.2.8.1.6.3: Beräkningsmetod

2.2.8.1.7 Om ämnen i klass 8 på grund av tillsatser övergår till andra farlighetskategorier än de

som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar eller

lösningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.

283

Anm För klassificering av lösningar och blandningar (såsom beredningar och avfall), se även 2.1.3.

2.2.8.1.8 Utgående från kriterierna i 2.2.8.1.6 kan också avgöras om en lösning eller en blandning, som är nämnd eller innehåller ett nämnt ämne, har sådana egenskaper att lösningen eller blandningen inte omfattas av bestämmelserna för denna klass.

Anm UN 1910 kalciumoxid och UN 2812 natriumaluminat, förtecknade i FN:s modellregelverk, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

2.2.8.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport

2.2.8.2.1 Kemiskt instabila ämnen i klass 8 får endast transporteras om nödvändiga försiktighetsåtgärder har vidtagits för att förhindra möjligheten att farligt sönderfall eller polymerisation sker under normala transportförhållanden. För de försiktighetsåtgärder som krävs för att förhindra polymerisation, se särbestämmelse 386 i kapitel 3.3. Utifrån detta ska det särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen som främjar sådana reaktioner. Om temperaturkontroll krävs för att förhindra att ett ämne polymeriserar (t.ex. för ett ämne i en förpackning eller IBCbehållare med en SAPT som är ≤ 50 °C , eller i en tank med en SAPT som är ≤ 45 °C), får inte ämnet tas emot för transport.

2.2.8.2.2 Följande ämnen är inte tillåtna för transport:

- UN 1798 NITROHYDROKLORSYRA,

- kemiskt instabila blandningar av avfallssvavelsyra,

- kemiskt instabila blandningar av nitrersyra eller ej denitrerade avfallsblandsyror,

- perklorsyra, vattenlösning med mer än 72 viktprocent ren syra eller blandningar av perklorsyra med andra vätskor än vatten.

Följande ämne är inte tillåtet för transport på järnväg:

- svaveltrioxid, med en renhetsgrad av minst 99,95 %, utan inhibitorer (icke stabiliserad).

284

2.2.8.3 Förteckning över samlingsbenämningar

Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

Frätande ämnen utan sekundärfara och föremål

som innehåller sådana ämnen

2584 ALKYLSULFONSYROR, FLYTANDE med mer än 5 % fri svavelsyra, eller 2584 ARYLSULFONSYROR, FLYTANDE med mer än 5 % fri svavelsyra 2693 BISULFITER, VATTENLÖSNING, N.O.S. flytande C1 2837 BISULFATER, VATTENLÖSNING, (VÄTESULFATER, VATTENLÖSNING) 3264 FRÄTANDE SUR OORGANISK VÄTSKA, N.O.S.

oorganiska

1740 VÄTEDIFLUORIDER, FASTA, N.O.S. 2583 ALKYLSULFONSYROR, FASTA med mer än 5 % fri fasta C2 svavelsyra, eller 2583 ARYLSULFONSYROR, FASTA med mer än 5 % fri svavelsyra 3260 FRÄTANDE SURT OORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S.

Sura ämnen 2586 ALKYLSULFONSYROR, FLYTANDE med högst 5 % fri svavelsyra, eller 2586 ARYLSULFONSYROR, FLYTANDE med högst 5 % fri svavelsyra flytande C3 2987 KLORSILANER, FRÄTANDE, N.O.S. 3145 ALKYLFENOLER, FLYTANDE, N.O.S. (inklusive C2 - C12 homologer) 3265 FRÄTANDE SUR ORGANISK VÄTSKA, N.O.S.

organiska 2430 ALKYLFENOLER, FASTA, N.O.S. (inklusive C2-C12homologer) 2585 ALKYLSULFONSYROR, FASTA, med högst 5 % fri fasta C4 svavelsyra eller 2585 ARYLSULFONSYROR, FASTA, med högst 5 % fri svavelsyra 3261 FRÄTANDE SURT ORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S.

1719 FRÄTANDE ALKALISK VÄTSKA, N.O.S. flytande C5 2797 BATTERIVÄTSKA, ALKALISK 3266 FRÄTANDE BASISK OORGANISK VÄTSKA, N.O.S.

oorganiska

3262 FRÄTANDE BASISKT OORGANISKT FAST ÄMNE, fasta C6 N.O.S.

2735 AMINER, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S. eller Basiska flytande C7 2735 POLYAMINER, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S ämnen 3267 FRÄTANDE BASISK ORGANISK VÄTSKA, N.O.S.

organiska

3259 AMINER, FASTA, FRÄTANDE, N.O.S. eller fasta C8 3259 POLYAMINER, FASTA, FRÄTANDE, N.O.S. 3263 FRÄTANDE BASISKT ORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S.

1903 DESINFEKTIONSMEDEL, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S. 2801 FÄRGÄMNE, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S. eller flytande C9 2801 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S. 3066 FÄRG (inkl färg, lack, emaljlack, bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande spackel och flytande lackgrund) eller 3066 FÄRGRELATERAT MATERIAL (inkl färgförtunning och -lösningsmedel) 1760 FRÄTANDE VÄTSKA, N.O.S.

Andra

frätande 3147 FÄRGÄMNE, FAST, FRÄTANDE, N.O.S. eller ämnen 3147 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FAST, FRÄTANDE, fasta a) C10 N.O.S. 3244 FASTA ÄMNEN, SOM INNEHÅLLER FRÄTANDE VÄTSKA, N.O.S. 1759 FRÄTANDE FAST ÄMNE, N.O.S.

285

Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

(forts) 1774 BRANDSLÄCKARLADDNING, frätande vätska 2028 RÖKBOMBER, ICKE-EXPLOSIVA, med frätande vätska utan drivanordning 2794 BATTERIER, VÅTA, FYLLDA MED SYRA för lagring av elektricitet 2795 BATTERIER, VÅTA, FYLLDA MED ALKALISK Föremål C11 LÖSNING för lagring av elektricitet 2800 BATTERIER, VÅTA, SLUTNA för lagring av elektricitet 3028 BATTERIER, TORRA, INNEHÅLLANDE KALIUMHYDROXID I FAST FORM, för lagring av elektricitet 3477 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE innehållande frätande ämnen, eller 3477 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING innehållande frätande ämnen, eller 3477 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE FÖRPACKADE MED UTRUSTNING innehållande frätande ämnen 3547 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER FRÄTANDE ÄMNE, N.O.S.

Frätande ämnen med sekundärfara och föremål 3470 FÄRG, FRÄTANDE, BRANDFARLIG (inkl färg, lack, som innehåller sådana ämnen emaljlack, bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande spackel och flytande lackgrund) eller 3470 FÄRGRELATERAT MATERIAL, FRÄTANDE, BRANDFARLIGT (inkl färgförtunning och -lösningsmedel)

flytande

b)

CF1 2734 FRÄTANDE AMINER, BRANDFARLIGA, FLYTANDE, N.O.S. eller 2734 FRÄTANDE POLYAMINER, BRANDFARLIGA, FLYTANDE, N.O.S. 2986 KLORSILANER, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. Brandfarliga CF 2920 FRÄTANDE VÄTSKA, BRANDFARLIG, N.O.S.

fasta CF2 2921 FRÄTANDE FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, N.O.S.

flytande CS1 3301 FRÄTANDE VÄTSKA, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S.

Självupphettande CS

3095 FRÄTANDE FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, fasta CS2 N.O.S.

flytande b) CW1 3094 FRÄTANDE VÄTSKA, VATTENREAKTIV, N.O.S.

Vattenreaktiva CW

fasta CW2 3096 FRÄTANDE FAST ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S.

flytande CO1 3093 FRÄTANDE VÄTSKA, OXIDERANDE, N.O.S.

Oxiderande CO

fasta CO2 3084 FRÄTANDE FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S.

3471 VÄTEDIFLUORIDER, LÖSNING, N.O.S. flytande c) CT1 2922 FRÄTANDE VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S.

Giftiga

d)

CT

fasta

e)

CT2 2923 FRÄTANDE FAST ÄMNE, GIFTIGT, N.O.S.

föremål CT3 3506 KVICKSILVER I TILLVERKADE FÖREMÅL

Brandfarliga, giftiga, flytande d) CFT Ingen samlingsbenämning med denna klassificeringskod är tillgänglig, vid behov sker tillordning till en samlingsbenämning med en klassificeringskod, som bestäms enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10.

Ingen samlingsbenämning med denna klassificeringskod är tillgänglig, vid behov sker tillordning till en samlingsbenämning med en klassificeringskod, som oxiderande, giftiga d)e) COT bestäms enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10. a) Blandningar av fasta ämnen som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, med frätande vätskor får transporteras under UN 3244, utan tillämpning av klassificeringskriterierna för klass 8, förutsatt att ingen överskottsvätska syns vid tidpunkten för lastning eller när förpackningen, vagnen eller containern försluts. Förpackningar ska motsvara en typ som klarat täthetsprovningen för förpackningsgrupp II. b) Klorsilaner som utvecklar brandfarliga gaser med vatten eller i fuktig luft är ämnen i klass 4.3. c) Klorformiater med övervägande giftiga egenskaper är ämnen i klass 6.1. d) Frätande ämnen som enligt 2.2.61.1.4 - 2.2.61.1.9 är mycket giftiga vid inandning, är ämnen i klass 6.1. e) UN 1690 NATRIUMFLUORID, FAST, UN 1812 KALIUMFLUORID, FAST, UN 2505 AMMONIUMFLUORID, UN 2674 NATRIUMFLUOROSILIKAT, UN 2856 FLUOROSILIKATER, N.O.S., UN 3415 NATRIUMFLUORIDLÖSNING och UN 3422 KALIUMFLUORIDLÖSNING är ämnen i klass 6.1.

286

2.2.9 Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål

2.2.9.1 Kriterier

2.2.9.1.1 Klass 9 omfattar ämnen och föremål som utgör en fara under transport, vilken inte omfattas av definitionen för andra klasser. 2.2.9.1.2 Ämnen och föremål i klass 9 indelas enligt följande: M1 Ämnen som kan vara hälsofarliga vid inandning som fint damm M2 Ämnen och föremål, som i händelse av brand kan bilda dioxiner M3 Ämnen som avger brandfarliga ångor M4 Litiumbatterier och natriumjonbatterier M5 Livräddningsutrustning M6 – M8 Miljöfarliga ämnen M6 Vattenförorenande vätskor M7 Vattenförorenande fasta ämnen M8 Genetiskt modifierade mikroorganismer och organismer M9 – M10 Ämnen med förhöjd temperatur M9 Vätskor M10 Fasta ämnen M11 Övriga ämnen och föremål som utgör en fara under transport men inte omfattas av definitionen för någon annan klass 2.2.9.1.3 Definitioner och klassificering Ämnen och föremål tillordnade klass 9, är angivna i kapitel 3.2 tabell A. Tillordning av ämnen, inklusive blandningar som inte är namngivna i kapitel 3.2 tabell A, med tillämplig benämning i denna tabell eller 2.2.9.3 sker i överensstämmelse med 2.2.9.1.4 - 2.2.9.1.8, 2.2.9.1.10, 2.2.9.1.11, 2.2.9.1.13 och 2.2.9.1.14. 2.2.9.1.4 Ämnen som kan vara hälsofarliga vid inandning som fint damm Ämnen som kan vara hälsofarliga vid inandning som fint damm omfattar asbest och asbesthaltiga blandningar. 2.2.9.1.5 Ämnen och föremål, som i händelse av brand kan bilda dioxiner Ämnen och föremål, som i händelse av brand kan bilda dioxiner omfattar polyklorerade bifenyler (PCB), terfenyler (PCT), polyhalogenerade bifenyler och terfenyler samt blandningar som innehåller dessa ämnen, och föremål såsom transformatorer, kondensatorer och andra föremål, som innehåller sådana ämnen eller blandningar. Anm Blandningar som innehåller högst 50 mg/kg PCB eller PCT, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

287

2.2.9.1.6 Ämnen som avger brandfarliga ångor

Ämnen som avger brandfarliga ångor omfattar polymerer, som innehåller brandfarliga vätskor med flampunkt upp till 55 °C.

2.2.9.1.7 Litiumbatterier och natriumjonbatterier

2.2.9.1.7.1 Litiumbatterier

Litiumbatterier ska uppfylla följande krav, utom när annat föreskrivs i RID/RID-S (t.ex. för prototypbatterier och små produktionsserier enöigt särbestämmelse 310 eller för skadade batterier enligt särbestämmelse 376).

Anm För UN 3536 LITIUMBATTERIER INSTALLERADE I LASTBÄRARE, se särbestämmelse 389 i kapitel 3.3.

Celler och batterier, celler och batterier i utrustning eller celler och batterier förpackade med utrustning, som innehåller någon form av litium ska tillordnas UN 3090, 3091, 3480 eller 3481 beroende på vilket som är tillämpligt. De får transporteras enligt dessa benämningar om de uppfyller följande bestämmelser:

(a) varje cell eller batteri ska vara av en typ för vilken det verifierats att den uppfyller alla provningskrav i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3,

Anm Batterier ska vara av en typ som uppfyller provningskraven i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3, oavsett om de celler som batteriet består av uppfyller provningarna.

(b) varje cell och batteri måste vara försedda med en ventileringsanordning mot inre övertryck eller vara utformade så att våldsam bristning förhindras under normala transportförhållanden,

(d) varje batteri med flera celler eller med parallellkopplade celler ska vara utrustade med effektiva anordningar som förhindrar en farlig bakström (t.ex. dioder och säkringar osv.),

(e) celler och batterier ska tillverkas enligt ett kvalitetsledningsprogram som innehåller:

(i) en beskrivning av organisationsstruktur och personalens ansvar för konstruktion och produktkvalitet,

(ii) tillämpliga instruktioner som ska användas för kontroll och provning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt arbetsrutiner,

(iii) tillverkningskontroll med lämpliga åtgärder för att förhindra och upptäcka inre kortslutning vid tillverkning av celler,

(iv) kvalitetsredovisningar som kontrollrapporter, provnings- och kalibreringsdata och intyg. Provningsdata ska förvaras och på begäran uppvisas för behörig myndighet,

288

(v) ledningens granskning för att säkerställa att kvalitetsledningsprogrammet fungerar effektivt,

(vi) rutin för styrning av dokument och dess revision,

(vii) sätt för att kontrollera celler eller batterier som inte överensstämmer med typen provad enligt (a),

(viii) utbildningsprogram och kvalificeringsförfarande för berörd personal, och

(ix) metoder för att kontroller att slutprodukten är fri från skador.

Anm Interna kvalitetsledningsprogram är tillåtna. Tredjepartcertifiering är inte nödvändig, men metoderna angivna i (i)-(ix) ovan ska vara ordentligt dokumenterade och spårbara. En kopia av kvalitetsledningsprogrammet ska på begäran uppvisa för behörig myndighet.

(f) Litiumbatterier, som innehåller både primära litiummetallceller och laddningsbara litiumjonceller, som inte är konstruerade för att laddas från extern källa (se särbestämmelse 387) ska uppfylla följande villkor:

(i) De laddningsbara litiumjoncellerna kan endast laddas från de primära litiummetallcellerna,

(ii) Överladdning av laddningsbara litiumjonceller är förhindrad genom deras konstruktion,

(iii) Batteriet har provats som ett primärt litiumbatteri,

(iv) Cellerna i batteriet ska vara av en typ som uppfyller respektive provningskrav i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3,

(g) Förutom för knappceller installerade i utrustning (inklusive kretskort), ska tillverkare och efterföljande distributörer av celler eller batterier tillverkade efter den 30 juni 2003 kunna tillhandahålla den testsammanfattning som specificeras i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3, stycke 38.3.5.

Anm Termen “kunna tillhandahålla” innebär att tillverkare och efterföljande distributörer ska säkerställa att testsammanfattningen är tillgänglig så att avsändare eller andra personer i leveranskedjan kan kontrollera att kraven uppfylls.

Litiumbatterier omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om de uppfyller kraven i särbestämmelse 188 i kapitel 3.3.

2.2.9.1.7.2 Natriumjonbatterier

Celler och batterier, celler och batterier i utrustning eller celler och batterier förpackade med utrustning, och som innehåller natriumjoner, där både den positiva och negativa elektroden är interkalations eller adsorptions-interkalationsföreningar, tillverkade utan metalliskt natrium (eller natriumlegering) i någon av elektroderna och med en organisk icke-vattenhaltig förening som elektrolyt, ska tillordnas UN 3551 eller 3552, beroende på vilket som är tilllämpligt.

289

Anm Interkalerat natrium existerar antingen som joner eller i kvasi-atomär form med elektrodmaterialets gitter.

De får transporteras under dessa benämningar om de uppfyller följande bestämmelser:

(a) varje cell eller batteri ska vara av en typ för vilken det verifierats att den uppfyller tillämpliga provningskrav i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3,

Anm Batterier ska vara av en typ som uppfyller provningskraven i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3, oavsett om de celler som batteriet består av uppfyller provningarna.

(b) varje cell och batteri måste vara försedda med en ventileringsanordning mot inre övertryck eller vara utformade så att våldsam bristning förhindras under normala transportförhållanden.

(d) varje batteri med flera celler eller med parallellkopplade celler ska vara utrustade med effektiva anordningar som förhindrar en farlig bakström (t.ex. dioder och säkringar osv.),

(e) celler och batterier ska tillverkas enligt ett kvalitetsledningsprogram utifrån vad som anges i 2.2.9.1.7.1 (e)(i) - (ix),

(f) tillverkare och efterföljande distributörer av celler eller batterier ska kunna tillhandahålla den testsammanfattning som specificeras i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3, stycke 38.3.5,

Natriumjonbatterier omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om de uppfyller kraven i särbestämmelse 188 eller 400 i kapitel 3.3.

2.2.9.1.8 Livräddningsutrustning

Livräddningsutrustning omfattar livräddningsutrustning och motorfordonskomponenter, som motsvarar definitionerna i kapitel 3.3, särbestämmelse 235 eller 296.

2.2.9.1.9 (Borttagen.)

2.2.9.1.10 Vattenförorenande ämnen: Miljöfarliga ämnen (vattenmiljön)

2.2.9.1.10.1 Allmänna definitioner

2.2.9.1.10.1.1 Miljöfarliga ämnen omfattar bland annat flytande eller fasta vattenförorenande ämnen samt lösningar och blandningar med sådana ämnen (som beredningar och avfall).

I 2.2.9.1.10 innebär

290

Ämne : Kemiskt grundämne och dess föreningar i naturlig eller framställd form, inklusive tillsatser som är nödvändiga för att bevara en produkts stabilitet samt eventuella föroreningar från tillverkningsprocessen, men med undantag av lösningsmedel som kan avskiljas från ämnet utan inverkan på ämnets stabilitet eller dess sammansättning.

2.2.9.1.10.1.2 När ämnen och blandningar klassificeras med avseende på miljöeffekter, är det nödvändigt att kartlägga deras fara för vattenmiljön. Med vattenmiljön avses här både de vattenlevande organismerna och det akvatiska ekosystem som de är en del av . 12) Faran identifieras därför utifrån ämnets eller blandningens toxicitet i vattenmiljön, även om denna vid behov ska ändras genom att ytterligare information om nedbrytning och bioackumulering beaktas.

2.2.9.1.10.1.3 Följande klassificeringsförfarande är avsett att tillämpas för alla ämnen och blandningar, men i några fall, t.ex. för metaller och svårlösliga oorganiska föreningar, kan det krävas särskilda riktlinjer 13) .

2.2.9.1.10.1.4 Följande definitioner gäller för de förkortningar och begrepp som används i detta avsnitt:

BCF: biokoncentrationsfaktor, BOD: biokemiskt syrebehov, COD: kemiskt syrebehov, GLP: god laboratoriesed, EC x : koncentrationen som är förenad med x % effekt, EC 50 : den verksamma koncentration av ämnet, som orsakar 50 % av den maximala effekten, ErC 50 : EC 50 -värdet uttryckt som minskning av tillväxthastigheten, K ow : fördelningskoefficient oktanol/vatten, LC 50 : den koncentration av ett ämne i vatten som leder till döden hos 50 % (hälften) i en grupp försöksdjur, L(E)C 50 : LC 50 eller EC 50 , NOEC: nolleffektkoncentrationen (No Observed Effect Concentration): testkoncentrationen omedelbart under den lägst testade koncentrationen med statistiskt säkerställd skadlig effekt. NOEC har ingen statistiskt säkerställd skadlig effekt i jämförelse med kontrollprovet, OECD-riktlinjer: riktlinjer för tester utgivna av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD Test Guidelines).

2.2.9.1.10.2 Definitioner och krav på uppgiftsunderlag

2.2.9.1.10.2.1 Grundelementen för klassificering med avseende på effekter på vattenmiljön är:

(a) akut toxicitet i vattenmiljön,

(b) kronisk toxicitet i vattenmiljön,

(d) nedbrytbarhet (biotisk eller kemisk) av organiska kemikalier.

12) Detta innefattar inte vattenförorenande ämnen för vilka det kan vara nödvändigt att beakta effekterna utanför vattenmiljön, t.ex. folkhälsan. 13) Dessa återfinns i bilaga 10 till GHS.

291

2.2.9.1.10.2.2 Även om data från internationellt harmoniserade testmetoder föredras, får i praktiken även data från nationella metoder användas i den mån de kan anses likvärdiga. I allmänhet har det beslutats att data för toxiciteten hos söt- och havsvattenarter kan anses som likvärdiga data och ska företrädesvis tas fram genom användning av OECD-riktlinjerna eller från metoder, som är likvärdiga enligt principerna för god laboratoriesed (GLP). Om det inte finns några sådana uppgifter ska klassificeringen baseras på bästa tillgängliga data.

2.2.9.1.10.2.3 Akut toxicitet i vattenmiljön : ett ämnes inneboende förmåga att skada en organism vid en kortvarig exponering för ämnet i vattenmiljö.

Akut (kortvarig) fara : i klassificeringssyfte, ett ämnes farlighet orsakad av dess akuta toxicitet för en organism under kortvarig exponering av kemikalien i vattenmiljö.

Akut toxicitet i vattenmiljön ska normalt bestämmas genom användning av ett 96timmars LC 50 -värde för fisk (OECD 203 eller likvärdig metod), ett 48-timmars EC 50 värde för kräftdjur (OECD 202 eller likvärdig metod) och/eller ett 72- eller 96timmars EC 50 -värde för alger (OECD 201 eller likvärdig metod). Dessa arter räknas som representativa för alla vattenorganismer och hänsyn får också tas till data om andra arter, t.ex. andmatsväxter, om testmetoden är lämplig.

2.2.9.1.10.2.4 Kronisk toxicitet i vattenmiljön : ett ämnes inneboende förmåga att orsaka skadliga effekter på vattenlevande organismer i samband med exponering som bestäms i förhållande till organismens livscykel.

Fara för skadliga långtidseffekter : i klassificeringssyfte, ett ämnes farlighet orsakad av dess kroniska toxicitet efter långvarig exponering i vattenmiljö.

Det finns färre data om kronisk toxicitet än om akut toxicitet, och totalt sett är testmetoderna inte så standardiserade. Data som bestämts enligt OECD-metod 210 (fisk i tidigt levnadsstadium) eller 211 (reproduktion av dafnior) och 201 (hämmad algtillväxt) kan godtas. Andra verifierade och internationellt erkända tester kan också användas. NOEC-värden eller andra motsvarande EC x -värden ska användas.

2.2.9.1.10.2.5 Bioackumulering innebär nettoresultatet vad gäller upptag, omvandling och eliminering av ett ämne i en organism där alla exponeringsvägar är medräknade (t.ex. luft, vatten, sediment/mark och livsmedel).

Potentiell bioackumulerbarhet ska normalt bestämmas genom användning av fördelningskoefficienten oktanol/vatten, vanligen beskriven som log K ow , bestämd enligt OECD-riktlinje 107, 117 eller 123. Även om detta representerar en potential för bioackumulering, ger en experimentellt bestämd biokoncentrationsfaktor (BCF) ett bättre mått och ska föredras om den är tillgänglig. BCF ska bestämmas enligt OECD 305.

2.2.9.1.10.2.6 Nedbrytning : organiska molekylers sönderfall i mindre molekyler och slutligen till koldioxid, vatten och salter.

Nedbrytning i miljön kan ske biotiskt eller kemiskt (t.ex. genom hydrolys) och de använda kriterierna återspeglar denna omständighet. Snabb biologisk nedbrytning konstateras enklast genom användning av biologisk lättnedbrytbarhet (A–F) i OECDriktlinje 301. Att dessa riktlinjer uppfylls kan betraktas som indikator på snabb nedbrytning i de flesta miljöer. Dessa är riktlinjer för test i sötvatten och följaktligen

292

har även användning av resultat från OECD 306 inkluderats, vilka är bättre lämpade för test i havsmiljö. I den mån sådana uppgifter inte är tillgängliga, gäller att förhållandet BOD 5 (5 dygn)/COD ≥ 0,5 räknas som indikation på snabb nedbrytning. Kemisk nedbrytning, såsom hydrolys, kemisk och biotisk primärnedbrytning, nedbrytning i icke-akvatiska media och verifierad snabb nedbrytning i miljön kan alla bidra till att bestämma snabb nedbrytning . 14)

Ämnen räknas som snabbt nedbrytbara i miljön om följande kriterier är uppfyllda:

(a) i undersökningar avseende biologisk lättnedbrytbarhet inom 28 dygn uppnås följande nedbrytningsnivåer:

(i) tester baserade på upplöst organiskt kol: 70 %,

(ii) tester baserade på syreupptagning eller koldioxidbildning: 60 % av teoretiskt maximivärde.

Dessa värden för biologisk nedbrytbarhet ska ha erhållits inom 10 dygn efter att nedbrytningen börjat, då räknas nedbrytningens början som den tidpunkt, vid vilken 10 % av ämnet brutits ned såvida inte ämnet är identifierat som ett komplext ämne bestående av flera komponenter med liknande strukturella beståndsdelar. I detta fall, och när det finns tillräckliga motiv, får värdet tillämpas efter 28 dagar oavsett om tidsvillkoret inom 10 dygn uppnåtts eller inte 15) , eller

(b) i de fall endast BOD- och COD-data är tillgängliga, när förhållandet BOD 5 /COD ≥ 0,5, eller

(c) om andra övertygande vetenskapliga bevis är tillgängliga för verifiering av att ämnet kan brytas ned inom en tidsrymd av 28 dygn till ett värde över 70 % i vattenmiljön (biotisk och/eller kemisk).

2.2.9.1.10.3 Klassificeringskriterier och kategorier

2.2.9.1.10.3.1 Ämnen ska tillordnas miljöfarliga ämnen (vattenmiljö), om de motsvarar kriterierna för kategorierna akut 1, kronisk 1 eller kronisk 2 enligt tabell 2.2.9.1.10.3.1. Kriterierna beskriver klassificeringskategorierna i detalj. De är schematiskt sammanfattade i tabell 2.2.9.1.10.3.2.

Tabell 2.2.9.1.10.3.1: Kategorier för ämnen som är farliga för vattenmiljön (se Anm 1 )

(a) Akut fara (för vattenmiljön)

Kategori akut 1: (se Anm 2 )

96 h LC 50 (för fisk) ≤ 1 mg/l och/eller 48 h EC 50 (för kräftdjur) ≤ 1 mg/l och/eller 72 eller 96 h ErC 50 (för alger eller andra vattenväxter) ≤ 1 mg/l (se Anm 3 )

(b) Fara för skadliga långtidseffekter (för vattenmiljön) (se även figur 2.2.9.1.10.3.1)

14) Särskild vägledning för tolkning av data ges i kapitel 4.1 och GHS bilaga 9. 15) Se kapitel 4.1 och bilaga 9, avsnitt A9.4.2.2.3 i GHS.

293

(i) Ej snabbt nedbrytbara ämnen (se Anm 4), för vilka det finns tillräcklig

data om kronisk toxicitet

Kategori kronisk 1: (se Anm 2 )

Kroniskt NOEC eller EC x (för fisk) ≤ 0,1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller EC x (för kräftdjur) ≤ 0,1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller EC x (för alger eller andra ≤ 0,1 mg/l vattenväxter)

Kategori kronisk 2:

Kroniskt NOEC eller EC x (för fisk) ≤ 1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller EC x (för kräftdjur) ≤ 1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller EC x (för alger eller andra ≤ 1 mg/l vattenväxter)

(ii) Snabbt nedbrytbara ämnen för vilka det finns tillräcklig data om

kronisk toxicitet

Kategori kronisk 1: (se Anm 2 ) Kroniskt NOEC eller EC x (för fisk) ≤ 0,01 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller EC x (för kräftdjur) ≤ 0,01 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller EC x (för alger eller andra ≤ 0,01 mg/l vattenväxter)

Kategori kronisk 2:

294

(iii) Ämnen för vilka tillräcklig data om kronisk toxicitet inte är tillgänglig

Kategori kronisk 1: (se Anm 2 ) 96 h LC 50 (för fisk) ≤ 1 mg/l och/eller 48 h EC 50 (för kräftdjur) ≤ 1 mg/l och/eller 72 eller 96 h ErC 50 (för alger eller andra vattenväxter) ≤ 1 mg/l (se Anm 3 ) och ämnet är inte snabbt nedbrytbart och/eller den experimentellt fastställda BCF ≥ 500 (eller om värdet på BCF saknas används log K ow ≥ 4) (se Anm 4 och 5 ).

Kategori kronisk 2:

96 h LC 50 (för fisk) > 1 till ≤ 10 mg/l och/eller 48 h EC 50 (för kräftdjur) > 1 till ≤ 10 mg/l och/eller 72 eller 96 h ErC 50 (för alger eller andra vattenväxter) > 1 till ≤ 10 mg/l (se Anm 3 ) och ämnet är ej snabbt nedbrytbart och/eller den experimentellt fastställda BCF ≥ 500 (eller om värdet på BCF saknas används log K ow ≥ 4) (se Anm 4 och 5 ).

Anm 1 Fisk, kräftdjur och alger testas som representanter för flera trofinivåer och taxa. Testmetoderna är i hög grad standardiserade. Data för andra organismer får även användas, förutsatt att de representerar likvärdiga arter och testresultatmått.

Anm 2 När ett ämne klassificeras akut 1 och/eller kronisk 1 är det samtidigt nödvändigt att ange lämplig multiplikationsfaktor (M-faktor) (se 2.2.9.1.10.4.6.4) för användning av sammanräkningsmetoden.

Anm 3 När toxiciteten för alger ErC 50 (= EC 50 (tillväxthastighet)) ligger mer än 100 gånger lägre än den näst mest känsliga arten och resulterar i klassificering endast baserad på denna effekt, ska det övervägas om den är representativ för toxiciteten för vattenväxter. När det kan visas att så inte är fallet, ska en fackmässig bedömning ligga till grund för att besluta om klassificering. Klassificeringen ska baseras på värdet för ErC 50 . Om grunden till EC 50 värdet inte anges eller inget ErC 50 -värde registrerats ska klassificeringen baseras på det lägsta tillgängliga EC 50 -värdet.

Anm 4 Brist på förmåga att brytas ner snabbt baseras antingen på bristande biologisk lättnedbrytbarhet eller andra bevis på bristande förmåga att brytas ner snabbt. Om inte användbara data för nedbrytbarhet är tillgänglig, varken experimentellt fastställd eller uppskattad, ska ämnet anses vara ej snabbt nedbrytbar.

Anm 5 Potentiell bioackumulerbarhet, bas erad på experimentellt härledd BCF ≥ 500 eller, om värdet på BCF saknas, log K ow ≥ 4 , förutsatt att K ow är en lämplig deskriptor för ämnets potentiella bioackumulerbarhet. Uppmätta log K ow värden har prioritet före uppskattade värden och uppmätta BCF-värden har prioritet före log K ow -värden.

295

Figur 2.2.9.1.10.3.1: Kategorier för ämnen som har skadliga långtidseffekter för

vattenmiljön

Finns lämpliga data om kronisk ja Klassificera enligt kriterierna i tabell toxicitet för alla 2.2.9.1.10.3.1 (b) (i) eller 2.2.9.1.10.3.1 (b) (ii) tre trofinivåer? Se beroende på information om snabb nedbrytbarhet Anm 2 till tabell 2.2.9.1.10.3.1.

nej

Bedöm såväl: (a) enligt kriterierna i tabell 2.2.9.1.10.3.1 (b) (i) eller 2.2.9.1.10.3.1 (b) (ii) (beroende på Finns lämpliga information om snabb nedbrytbarhet), som data om kronisk ja toxicitet för en (b) (om det finns lämpliga data om akut toxicitet eller två för de andra trofinivåerna) enligt kriterierna i trofinivåer? tabell 2.2.9.1.10.3.1 (b) (iii),

och klassificera enligt det strängaste resultatet

nej

ja Finns lämpliga Klassificera enligt kriterierna i tabell data om akut 2.2.9.1.10.3.1 (b) (iii) toxicitet?

296

2.2.9.1.10.3.2 Klassificeringsschemat i tabell 2.2.9.1.10.3.2 sammanfattar klassificeringskriterierna för ämnen.

Tabell 2.2.9.1.10.3.2: Klassificeringsschema för ämnen som är farliga för

vattenmiljön

Klassificeringskategorier

Akut fara Fara för skadliga långtidseffekter

(se Anm 1) (se Anm 2 )

Lämpliga data om kronisk toxicitet finns Lämpliga data om

kronisk toxicitet

Ej snabbt nedbrytbara Snabbt nedbrytbara

finns inte

ämnen ämnen

(se Anm 1 ) (se Anm 3 ) (se Anm 3 )

Kategori: akut 1 Kategori: kronisk 1 Kategori: kronisk 1 Kategori: kronisk 1

L(E)C 50 ≤ 1,00 NOEC eller EC X ≤ 0,1 NOEC eller EC X ≤ 0,01 L(E)C 50 ≤ 1,00 och brist på förmåga att brytas ner snabbt och/eller BCF ≥ 500 eller, om värde på BCF saknas, log K OW ≥ 4

Kategori: kronisk 2 Kategori: kronisk 2 Kategori: kronisk 2

0,1 < NOEC eller EC X ≤ 1 0,01 < NOEC eller EC X ≤ 1 1,00 < L(E)C 50 ≤ 10 ,0 och brist på förmåga att brytas ner snabbt och/eller BCF ≥ 500 eller, om värde på BCF saknas, log K OW ≥ 4

Anm 1 Akut fara baserad på L(E)C 50 -värden i mg/l för fisk, kräftdjur och/eller alger eller andra vattenväxter (eller kvantitativa struktur-aktivitetssamband (Quantitative Structure Activity Relationships (QSAR)), om experimentella data saknas ). 16)

Anm 2 Ämnen ska klassificeras i de olika kategorierna för kronisk toxicitet, såvida det inte finns lämpliga data om kronisk toxicitet för alla tre trofinivåer över vattenlösligheten eller över 1 mg/l. (Med ”lämplig” avses data som i tillräcklig grad omfattar aktuellt resultatmått. Detta innebär i allmänhet uppmätt testdata, men för att undvika onödiga tester kan det från fall till fall även innebära uppskattade data, t.ex. (Q)SAR, eller för uppenbara fall expertbedömning).

Anm 3 Kronisk toxicitet baserad på NOEC eller motsvarande EC X -värden i mg/l för fisk eller kräftdjur eller andra erkända enheter för kronisk toxicitet.

2.2.9.1.10.4 Kategorier och kriterier för klassificering av blandningar

2.2.9.1.10.4.1 Klassificeringssystemet för blandningar omfattar de klassificeringskategorier som används för ämnen, dvs. kategorierna akut 1 samt kronisk 1 och 2. För att använda alla tillgängliga data för klassificering av blandningens farliga egenskaper för vattenmiljön, görs följande antagande, som tillämpas i förekommande fall:

De ”relevanta beståndsdelarna” i en blandning är de som förekommer i en koncentration av minst 0,1 viktprocent för beståndsdelar klassificerade som akut och/eller kronisk 1, samt minst 1 viktprocent för andra beståndsdelar, såvida inte det

16) Särskild vägledning finns i kapitel 4.1, delavsnitt 4.1.2.13, och bilaga 9, avsnitt A9.6, i GHS.

297

förmodas (t.ex. när det rör sig om mycket toxiska beståndsdelar, se 2.2.9.1.10.4.6.4) att en beståndsdel som förekommer i en koncentration under 0,1 %, ändå kan vara relevant för klassificeringen av blandningen på grund av dess vattenförorenande egenskaper.

2.2.9.1.10.4.2 Klassificeringen sker stegvis och är beroende av vilken slags information som finns om själva blandningen och de ingående ämnena. Den stegvisa ansatsen omfattar följande element:

(a) klassificering baserade på testade blandningar,

(b) klassificering baserad på överbryggningsprinciper,

Nedanstående figur 2.2.9.1.10.4.2 beskriver metodiken att följa.

Figur 2.2.9.1.10.4.2: Stegvis ansats för klassificering av blandningar, beroende på

deras farliga egenskaper (akuta och skadliga långtidseffekter) för vattenmiljön

För blandningen som helhet finns testdata om toxiciteten i vatten tillgängliga

Klassificering efter akut Nej Ja fara eller fara för skadliga långtidseffekter (2.2.9.1.10.4.3)

För uppskattning av Klassificering efter akut farorna finns tillräckligt Ja Användning av överbryggningsprinciper fara eller fara för med data om liknande (2.2.9.1.10.4.4) skadliga långtidseffekter blandningar Nej Användning av sammanräkningsmetoden (2.2.9.1.10.4.6.1–2.2.9.1.10.4.6.4) med användning av: (a) procentsats av alla beståndsdelar som tillordnats kategorin kronisk toxicitet För alla relevanta Ja beståndsdelar finns (b) procentsats av beståndsdelar som Klassificering efter akut antingen data om tillordnats kategorin akut toxicitet fara eller fara för toxiciteten I vattenmiljön skadliga långtidseffekter eller klassificeringsdata (c) procentsats av beståndsdelar med data om akut toxicitet. Användning av additionsformlerna (2.2.9.1.10.4.5.2) och konvertera det härledda L(E)C50 eller EqNOECm till aktuell kategori för akuta eller skadliga Nej

Användning av Användning av sammanräkningsmetoden Klassificering efter akut tillgängliga data om och additionsformeln (2.2.9.1.10.4.6.1– fara eller fara för kända beståndsdelars 2.2.9.1.10.4.6.4) och tillämpning av skadliga långtidseffekter farliga egenskaper 2.2.9.1.10.4.6.5

298

2.2.9.1.10.4.3 Klassificering av blandningar när toxicitetsdata finns tillgängliga för hela blandningen

2.2.9.1.10.4.3.1 Om blandningen i sig har testats med avseende på toxicitet i vattenmiljön, ska denna information användas för att klassificera blandningen enligt kriterierna som är överenskomna för ämnen. Klassificeringen baseras normalt sett på uppgifter om fisk, kräftdjur och alger/växter (se 2.2.9.1.10.2.3 och 2.2.9.1.10.2.4). Om lämpliga data för akut eller kronisk toxicitet saknas för blandningen i sig, ska ”överbryggningsprinciper” eller ”sammanräkningsmetod” tillämpas (se 2.2.9.1.10.4.4 till 2.2.9.1.10.4.6).

2.2.9.1.10.4.3.2 Klassificering av blandningars fara för skadliga långtidseffekter kräver ytterligare information om nedbrytbarhet och i vissa fall bioackumulering. Det finns inga data om nedbrytbarhet och bioackumulering för blandningar i sig. Tester av nedbrytbarhet och bioackumulering hos blandningar används inte då de vanligtvis är svåra att tolka och sådana tester är endast användbara för enskilda ämnen.

2.2.9.1.10.4.3.3 Klassificering i kategori akut 1

(a) Om det finns lämpliga testdata om akut toxicitet (LC 50 eller EC 50 ) för blandningen som helhet och L(E)C 50 ≤ 1 mg/l:

Klassificera blandningen i akut 1 enligt tabell 2.2.9.1.10.3.1 (a).

(b) Om det finns testdata om akut toxicitet (LC 50 (s) eller EC 50 (s)) för blandningen som helhet (normalt för alla tre trofinivåer) och L(E)C 50 (s) > 1 mg/l, eller över vattenlöslighet:

Blandningen behöver inte klassificeras avseende akut fara enligt RID/RID-S.

2.2.9.1.10.4.3.4 Klassificering i kategori kronisk 1 och 2

(a) Om det finns lämpliga data om kronisk toxicitet (EC x eller NOEC) för blandningen som helhet och EC x eller NOEC hos den testade blandningen är ≤ 1 mg/l:

(i) klassificera blandningen i kronisk 1 eller kronisk 2 enligt tabell 2.2.9.1.10.3.1 (b) (ii) (snabbt nedbrytbar) om tillgänglig information leder till slutsatsen att alla relevanta beståndsdelar i blandningen är snabbt nedbrytbara.

Anm I det fall EC x eller NOEC hos den testade blandningen är >0,1 mg/l, behöver blandningen inte klassificeras avseende fara för skadliga långtidseffekter enligt RID/RID-S.

(ii) klassificera blandningen i kronisk 1 eller kronisk 2 i alla övriga fall enligt tabell 2.2.9.1.10.3.1 (b) (i) (ej snabbt nedbrytbar).

(b) Om det finns lämpliga data om kronisk toxicitet (EC x eller NOEC) för blandningen som helhet och EC x (s) eller NOEC(s) hos den testade blandningen är > 1 mg/l, eller över vattenlöslighet för alla tre trofinivåer:

Blandningen behöver inte klassificeras avseende fara för skadliga långtidseffekter enligt RID/RID-S.

299

2.2.9.1.10.4.4 Klassificering av blandningar om det inte finns toxicitetsdata om blandningen som helhet: Överbryggningsprinciper

2.2.9.1.10.4.4.1 Om blandningen i sig inte har testats med avseende på fara för vattenmiljön men det finns tillräckliga data om de enskilda beståndsdelarna och liknande testade blandningar för att korrekt definiera farorna med blandningen, ska dessa data användas i enlighet med nedanstående fastställda överbryggningsprinciper. Detta säkerställer att tillgängliga data, i största möjliga mån, används vid klassificeringsförfarandet för karakterisering av blandningens farlighet, utan ytterligare behov av djurförsök.

2.2.9.1.10.4.4.2 Utspädning

Om en ny blandning erhålls genom att en testad blandning eller ett ämne späds med ett spädmedel med samma eller lägre faroklassificering än den minst giftiga beståndsdelen i den ursprungliga blandningen, och som inte förväntas påverka andra beståndsdelars farliga egenskaper, ska den nya blandningen klassificeras i samma kategori som den ursprungliga blandningen eller det ursprungliga ämnet. Alternativt får metoden som beskrivs i 2.2.9.1.10.4.5 tillämpas.

2.2.9.1.10.4.4.3 Produktionspartier

Klassificeringen med avseende på fara för vattenmiljön av ett testat parti av en blandning ska antas vara väsentligen likvärdig med den av ett annat ej testat parti av samma kommersiella produkt, om den tillverkats eller stått under tillsyn av samma tillverkare, såvida det inte finns anledning att tro att en betydande variation i partiet finns så att faroklassificeringen för vattenmiljön ändras. I så fall är det nödvändigt med en ny klassificering.

2.2.9.1.10.4.4.4 Koncentration hos blandningar som tillordnats de striktaste klassificeringskategorierna (kronisk 1 och akut 1)

Om en testad blandning klassificerats i kategorin kronisk 1 och/eller akut 1, och beståndsdelar av blandningen som klassificerats i kategorin kronisk toxicitet 1 och/eller akut 1 koncentreras ytterligare utan att testas, så ska blandningen med den högre koncentrationen klassificeras i samma kategori som den ursprungliga testade blandningen utan ytterligare test.

2.2.9.1.10.4.4.5 Interpolering inom en toxicitetskategori

För tre blandningar (A, B och C) med samma beståndsdelar: om blandningarna A och B har testats och tillhör samma toxicitetskategori, och om den ej testade blandningen C innehåller samma toxikologiskt aktiva beståndsdelar som blandningarna A och B, men har en koncentration av toxikologiskt aktiva beståndsdelar som ligger mellan koncentrationerna i blandningarna A och B, så kan blandning C antas tillhöra samma kategori som A och B.

2.2.9.1.10.4.4.6 Väsentligen likartade blandningar

Antag följande:

(a) två blandningar:

(i) A + B,

300

(ii) C + B,

(b) koncentrationen av beståndsdel B är i stort sett samma i båda blandningarna,

(d) data om faror för vattenmiljön för av beståndsdelarna A och C finns tillgängliga och i princip likartade, dvs. beståndsdelarna omfattas av samma kategori och det förväntas inte att de påverkar toxiciteten i vattenmiljön av beståndsdel B.

Om blandning (i) eller (ii) redan har klassificerats utifrån testdata, så kan den andra blandningen placeras i samma kategori.

2.2.9.1.10.4.5 Klassificering av blandningar när toxicitetsdata finns tillgängliga för alla beståndsdelar eller endast för några beståndsdelar i blandningen

2.2.9.1.10.4.5.1 Klassificeringen av blandningar ska grundas på en sammanräkning av koncentrationerna av dess klassificerade beståndsdelar. Andelen beståndsdelar klassificerade för akut fara eller fara för skadliga långtidseffekter förs direkt in i sammanräkningsmetoden. En närmare beskrivning finns i 2.2.9.1.10.4.6.1 – 2.2.9.1.10.4.6.4.

2.2.9.1.10.4.5.2 Blandningar kan skapas genom kombination av såväl klassificerade beståndsdelar (akut 1 och/eller kronisk 1 och 2), som andra beståndsdelar för vilka adekvata testdata om toxicitet finns tillgängliga. Om adekvata toxicitetsdata finns för mer än en beståndsdel i blandningen beräknas den kombinerade toxiciteten för dessa beståndsdelar genom nedanstående additionsformler (a) eller (b) beroende på arten av toxicitetsdata.

(a) Baserat på akut toxicitet i vattenmiljön

∑ C C ∑ i = i L ( E ) C 50 m n L ( E ) C 50 i

där:

C i = koncentrationen av beståndsdel i (angivet som viktprocent),

L(E)C 50i = (mg/l) LC 50 eller EC 50 för beståndsdel i,

n = antalet beståndsdelar, varvid i går från 1 till n,

L(E)C 50m = L(E)C 50 för den del av blandningen där testdata finns.

Den beräknade toxiciteten ska användas för att placera den delen av blandningen i kategorin för akut fara som sedan används i sammanräkningsmetoden.

(b) Baserat på kronisk toxicitet i vattenmiljön

∑ ∑ C + C C C ∑ ∑ i j j = i + EqNOEC m n NOEC i n 0 , 1 ⋅ NOEC j

301

där

C i = koncentrationen av beståndsdel i (angivet som viktprocent) avseende snabbt nedbrytbara beståndsdelar,

C j = koncentrationen av beståndsdel j (angivet som viktprocent) avseende ej snabbt nedbrytbara beståndsdelar,

NOEC i = NOEC (eller andra erkända enheter för kronisk toxicitet) för beståndsdel i avseende snabbt nedbrytbara beståndsdelar, i mg/l,

NOEC j = NOEC (eller andra erkända enheter för kronisk toxicitet) för beståndsdel j avseende ej snabbt nedbrytbara beståndsdelar, i mg/l,

n = antalet beståndsdelar, varvid i och j går från 1 till n,

EqNOEC m = NOEC-ekvivalent för den del av blandningen där testdata finns.

Toxicitetsekvivalenten speglar således det faktum att ej snabbt nedbrytbara ämnen klassificeras i en farokategori strängare än snabbt nedbrytbara ämnen.

Den beräknade toxicitetsekvivalenten ska användas för att placera den delen av blandningen i kategorin för fara för skadliga långtidseffekter enligt kriterierna för snabbt nedbrytbara ämnen (tabell 2.2.9.1.10.3.1 (b) (iii)), som sedan används i sammanräkningsmetoden.

2.2.9.1.10.4.5.3 När additionsformeln används för en del av blandningen är det bäst att beräkna toxiciteten för denna del genom att för varje beståndsdel använda toxicitetsvärden för samma taxonomiska grupp (t.ex. fisk, kräftdjur, alger) och sedan använda den högsta toxiciteten (det lägsta värdet) som erhålls (dvs. använda den mest känsliga av de tre taxonomiska grupperna). Om det för varje beståndsdel inte finns några toxicitetsdata för samma taxonomiska grupp, väljs toxicitetsvärdet för varje beståndsdel på samma sätt som när det gäller klassificering av ämnen, dvs. den högsta toxiciteten (från den känsligaste testorganismen) används. Den beräknade akuta och kroniska toxiciteten ska sedan användas för att bedöma om denna del av blandningen ska klassificeras akut 1 och/eller kronisk 1 eller 2 utifrån samma kriterier som för ämnen.

2.2.9.1.10.4.5.4 Om en blandning klassificerats på mer än ett sätt, ska den metod som ger den strängaste klassificeringen användas.

2.2.9.1.10.4.6 Sammanräkningsmetoden

2.2.9.1.10.4.6.1 Klassificeringsförfarande

I regel väger en strängare eller högre klassificering tyngre än en lägre, dvs. en klassificering i kronisk 1 väger tyngre än en klassificering i kronisk 2. I vårt exempel innebär det alltså att klassificeringen redan är klar om resultatet är kronisk 1. En högre klassificering än så finns inte. Med avseende på fara för skadliga långtidseffekter är det därför inte nödvändigt att gå vidare med klassificeringen.

302

2.2.9.1.10.4.6.2 Klassificering i kategorin akut 1

2.2.9.1.10.4.6.2.1 Först beaktas alla beståndsdelar klassificerade i kategorin akut 1. Om summan av koncentrationerna (i %) av dessa beståndsdelar multiplicerat med deras respektive Mfaktor är större än eller lika med 25 %, ska hela blandningen klassificeras i akut 1. Om resultatet av beräkningen ger en klassificering av blandningen i kategorin akut 1 är klassificeringsförfarandet därmed slutfört.

2.2.9.1.10.4.6.2.2 Klassificeringen av blandningar med avseende på akut fara utgående från summan av koncentrationerna av klassificerade beståndsdelar sammanfattas i tabell 2.2.9.1.10.4.6.2.2 nedan.

Tabell 2.2.9.1.10.4.6.2.2: Klassificering av blandningar med avseende på akuta

faror, utgående från summan av koncentrationen av klassificerade beståndsdelar

Summa av koncentrationen (i %) av Blandning klassificerad som: beståndsdelar klassificerade som: Akut 1 × M ≥ 25 % Akut 1 a)

För förklaring av faktorn M, se 2.2.9.1.10.4.6.4. a)

2.2.9.1.10.4.6.3 Klassificering i kategorierna kronisk 1 och 2

2.2.9.1.10.4.6.3.1 Först ska alla beståndsdelar som klassificerats kronisk 1 beaktas. Om summan av koncentrationerna (i %) av dessa beståndsdelar multiplicerat med deras respektive Mfaktor är större eller lika med 25 %, ska hela blandningen klassificeras kronisk 1. Detta innebär att klassificeringen är klar.

2.2.9.1.10.4.6.3.2 Om blandningen inte klassificeras kronisk 1, ska kronisk 2 övervägas. Om summan av koncentrationerna (i %) av alla beståndsdelar som klassificerats kronisk 1 multiplicerat med deras respektive M-faktor multiplicerat med 10, plus summan av koncentrationerna (i %) av alla beståndsdelar som klassificerats kronisk 2 är större eller lika med 25 %, ska blandningen klassificeras kronisk 2. Detta innebär att klassificeringen är klar.

2.2.9.1.10.4.6.3.3 Klassificering av blandningar med avseende på deras fara för skadliga långtidseffekter utgående från summan av koncentrationerna av klassificerade beståndsdelar, sammanfattas i nedanstående tabell 2.2.9.1.10.4.6.3.3.

Tabell 2.2.9.1.10.4.6.3.3: Klassificering av blandningar med avseende på fara för

skadliga långtidseffekter, utgående från summan av koncentrationerna av

klassificerade beståndsdelar

Summa av koncentrationerna (i %) av Blandning klassificerad som: beståndsdelar klassificerade som: Kronisk 1 × M ≥ 25 % Kronisk 1 a) (M × 10 × kronisk 1) + kronisk 2 ≥ 25 % Kronisk 2

a) För förklaring av faktorn M, se 2.2.9.1.10.4.6.4.

2.2.9.1.10.4.6.4 Blandningar med mycket toxiska beståndsdelar

Beståndsdelar klassificerade akut 1 eller kronisk 1 med akut toxicitet som ligger under 1 mg/l och/eller kronisk toxicitet som ligger under 0,1 mg/l (om ej snabbt nedbrytbar)

303

och 0,01 mg/l (om snabbt nedbrytbar) bidrar till blandningens toxicitet även vid låga koncentrationer och ges ökad betydelse då sammanräkningsmetoden av klassificerade beståndsdelar ska användas. För en blandning som innehåller beståndsdelar klassificerade akut 1 eller kronisk 1 ska något av följande användas: Den stegvisa metoden i 2.2.9.1.10.4.6.2 och 2.2.9.1.10.4.6.3 där man använder en viktad summa genom att multiplicera koncentrationerna för beståndsdelarna som klassificerats akut 1 respektive kronisk 1 med en faktor i stället för att bara summera procentandelarna. Detta innebär att koncentrationen av akut 1 i den vänstra kolumnen i tabell 2.2.9.1.10.4.6.2.2 och koncentrationen av kronisk 1 i den vänstra kolumnen i tabell 2.2.9.1.10.4.6.3.3 multipliceras med respektive faktor. Vilka multiplikationsfaktorer som ska användas för dessa beståndsdelar beror på toxicitetsvärdet enligt tabell 2.2.9.1.10.4.6.4 nedan. Vid klassificeringen av en blandning som innehåller beståndsdelar klassificerade akut 1 eller kronisk 1 måste den ansvarige således veta vilken M-faktor som ska användas för att kunna använda sammanräkningsmetoden av klassificerade beståndsdelar. Alternativt kan additionsformeln användas (se 2.2.9.1.10.4.5.2), förutsatt att det finns toxicitetsdata för alla mycket toxiska beståndsdelar i blandningen samt övertygande belägg för att alla övriga beståndsdelar, inklusive sådana för vilka det inte finns några specifika uppgifter avseende akut och/eller kronisk toxicitet, har låg eller ingen toxicitet och att de inte avsevärt bidrar till blandningens miljöfarliga egenskaper.

Tabell 2.2.9.1.10.4.6.4: Multiplikationsfaktorer för mycket toxiska beståndsdelar

i blandningar

Akut toxicitet Multiplikations- Kronisk toxicitet Multiplikationsfaktor

faktor (M) (M)

L(E)C 50 -värde NOEC-värde Ej snabbt Snabbt

nedbryt- nedbryt-

bara bara

bestånds- bestånds-

delar delar

0,1 < L(E)C 50 ≤ 1 1 0,01 < NOEC ≤ 0,1 1 - 0,01 < L(E)C 50 ≤ 0,1 10 0,001 < NOEC ≤ 0,01 10 1 0,001 < L(E)C 50 ≤ 0,01 100 0,0001 < NOEC ≤ 0,001 100 10 0,0001 < L(E)C 50 ≤ 0,001 1000 0,00001 < NOEC ≤ 0,0001 1000 100 0,00001 < L(E)C 50 ≤ 0,0001 10000 0,000001 < NOEC ≤ 0,00001 10000 1000 (Fortsättning i intervall om en faktor 10) (Fortsättning i intervall om en faktor 10)

2.2.9.1.10.4.6.5 Klassificering av blandningar med beståndsdelar utan användbar information

Om det inte finns någon användbar information avseende akut toxicitet eller fara för skadliga långtidseffekter för vattenmiljön för en eller flera relevanta beståndsdelar, kan blandningen inte placeras i en eller flera bestämda farokategorier. I detta fall ska blandningen klassificeras enbart utifrån kända beståndsdelar.

2.2.9.1.10.5 Ämnen eller blandningar klassificerade som miljöfarliga ämnen (vattenmiljön) enligt EG-förordning 1272/2008 17)

Om data för klassificering enligt kriterierna i 2.2.9.1.10.3 och 2.2.9.1.10.4 inte är tillgängliga, gäller att ett ämne eller blandning:

17) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiv 67/548/EEG eller 1999/45/EG publicerat i (Europeiska unionens officiella tidning nr L 353, av 31 december 2008, s.1-1355).

304

(a) ska klassificeras som ett miljöfarligt ämne (vattenmiljön) om det måste tillordnas kategori(erna) Akut 1, Kronisk 1 eller Kronisk 2 enligt EG-förordning 1272/2008 , 16)

(b) får betraktas som ett ej miljöfarligt ämne (vattenmiljön) om det inte måste tillordnas en sådan kategori enligt ovan nämnda förordning.

2.2.9.1.10.6 Klassificering av ämnen eller blandningar som miljöfarliga ämnen (vattenmiljön) enligt bestämmelserna i 2.2.9.1.10.3, 2.2.9.1.10.4 eller 2.2.9.1.10.5

Ämnen eller blandningar som klassificeras som miljöfarliga (vattenmiljön) och inte motsvarar kriterierna för någon annan klass eller annat ämne inom klass 9 i RID/RID- S, ska benämnas:

UN 3077 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FAST, N.O.S., eller UN 3082 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FLYTANDE, N.O.S.

De ska inplaceras i förpackningsgrupp III.

2.2.9.1.11 Genetiskt modifierade mikroorganismer eller organismer

Genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) och genetiskt modifierade organismer (GMO) är mikroorganismer och organismer i vilka det genetiska materialet avsiktligt har förändrats genom gentekniska metoder på ett sätt som inte förekommer i naturen. De ska tillordnas klass 9 (UN 3245), om de inte motsvarar definitionen för giftiga ämnen eller smittförande ämnen, men kan förändra djur, växter eller mikrobiologiska ämnen på ett sätt som normalt inte kommer av naturlig fortplantning.

Anm 1 Genetiskt modifierade mikroorganismer och genetiskt modifierade organismer som är smittförande, tillhör klass 6.2, UN 2814, UN 2900 eller UN 3373.

Anm 2 GMM eller GMO omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, om de godkänts för användning av behöriga myndigheter i ursprungs-, transit- och destinationsländerna 18) .

Anm 3 Farmaceutiska produkter (såsom vacciner) som är förpackade på ett sätt som gör dem redo för att användas, inklusive sådana som ingår i kliniska prövningar, och som innehåller genetiskt modifierade mikroorganismer eller organismer, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

Anm 4 Genetiskt modifierade levande djur som i enlighet med det aktuella vetenskapliga kunskapsläget inte har en känd patogen effekt på människor, djur och växter, och transporteras i kärl som är lämpliga för att på ett säkert sätt förhindra att djuren kommer ut och att obehöriga har åtkomst till dem, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. Bestämmelserna som International Air Transport Association (IATA) har angett för lufttransport, “Live Animals Regulations, LAR”, kan användas som riktlinjer för lämpliga kärl för transport av levande djur.

18) Se särskilt del C i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 106 av 17 april 2001, sid. 8-14), och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 268 av 18 oktober 2003, s.1-23)vari tillståndsförfarandet för Europeiska Gemenskapen fastställs.

305

Anm 5 Levande djur får inte användas som bärare av genetiskt modifierade mikroorganismer i klass 9, med undantag av om ämnet i fråga inte kan transporteras på annat sätt. Genetiskt modifierade levande djur ska transporteras enligt villkor fastställda av behöriga myndigheter i ursprungsoch destinationsländerna. 2.2.9.1.12 (Tills vidare blank.) 2.2.9.1.13 Ämnen med förhöjd temperatur Ämnen med förhöjd temperatur omfattar ämnen som transporteras eller lämnas till transport i flytande form vid eller över 100 °C, dock under deras flampunkt, om de har en sådan. De omfattar även fasta ämnen som transporteras eller lämnas till transport vid eller över 240 °C. Anm Ämnen med förhöjd temperatur får tillordnas klass 9 endast när de inte motsvarar kriterierna för någon annan klass. 2.2.9.1.14 Övriga ämnen och föremål som utgör en fara under transport men inte omfattas av definitionen för någon annan klass De olika ämnena och föremålen som nämns nedan och som inte omfattas av definitionen för någon annan klass, är tillordnade klass 9: - fast ammoniakförening med flampunkt under 60 °C - mindre farlig ditionit - mycket lättflyktig vätska - ämne, som avger skadliga ångor - ämnen som innehåller allergener - kemisatser, reagenssatser och första förbandssats - elektrokemiska dubbelskiktskondensatorer (med en energilagringskapacitet större än 0,3 Wh) - fordon, motorer och maskiner, förbränning - föremål som innehåller övrigt farligt gods Anm Följande ämnen och föremål, som anges i FN:s modellregelverk, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S: UN 1845 Koldioxid, fast (torris) , 19) UN 2216 Fiskmjöl (fiskrester), stabiliserat, UN 2807 Magnetiskt material, UN 3334 Vätska som omfattas av luftfartsbestämmelser, n.o.s., UN 3335 Fast ämne som omfattas av luftfartsbestämmelser, n.o.s.

19) För UN 1845, koldioxid, fast (torris), se 5.5.3.

306

2.2.9.1.15 Inplacering i förpackningsgrupper

När så anges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 4, inplaceras ämnen och föremål i klass 9 i

en av följande förpackningsgrupper beroende på sin farlighetsgrad:

Förpackningsgrupp II: farliga ämnen,

Förpackningsgrupp III: mindre farliga ämnen.

2.2.9.2 Ämnen och föremål som inte är tillåtna för transport

Följande ämnen och föremål är inte tillåtna för transport:

- litiumbatterier och natriumjonbatterier, som inte uppfyller villkoren i kapitel 3.3,

särbestämmelse 188, 230, 310, 636 eller 670,

- tömda, ej rengjorda uppsamlingsbehållare för föremål såsom transformatorer,

kondensatorer och hydraulisk utrustning, vilka innehåller ämnen i UN 2315,

3151, 3152 eller 3432.

2.2.9.3 Förteckning över benämningar

Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

Ämnen som kan vara hälsofarliga vid 2212 ASBEST, AMFIBOL (amosit, tremolit, aktinolit, inandning som fint damm antofyllit, krokidolit) M1 2590 ASBEST, KRYSOTIL

2315 POLYKLORERADE BIFENYLER, FLYTANDE 3432 POLYKLORERADE BIFENYLER, FASTA Ämnen och föremål som, i händelse av brand, M2 3151 POLYHALOGENERADE BIFENYLER, FLYTANDE kan bilda dioxiner eller 3151 HALOGENERADE MONOMETYLDIFENYLMETANER, FLYTANDE eller 3151 POLYHALOGENERADE TERFENYLER, FLYTANDE 3152 POLYHALOGENERADE BIFENYLER, FASTA eller 3152 HALOGENERADE MONOMETYLDIFENYLMETANER, FASTA eller 3152 POLYHALOGENERADE TERFENYLER, FASTA

2211 POLYMERKULOR, EXPANDERBARA som utvecklar brandfarliga ångor Ämnen som avger brandfarliga ångor M3 3314 GJUTMASSA AV PLASTFÖRENING som massa deg, blad eller i sprutad/pressad form, som avger brandfarliga ångor

3090 LITIUMMETALLBATTERIER(inklusive litiumlegeringsbatterier) Litiumbatterier och natriumjonbatterier M4 3091 LITIUMMETALLBATTERIER I UTRUSTNING eller 3091 LITIUMMETALLBATTERIER FÖRPACKADE MED UTRUSTNING (inklusive litiumlegeringsbatterier) 3480 LITIUMJONBATTERIER (inklusive litiumjonpolymerbatterier) 3481 LITIUMJONBATTERIER I UTRUSTNING (inklusive litiumjon-polymerbatterier), eller 3481 LITIUMJONBATTERIER, FÖRPACKADE MED UTRUSTNING (inklusive litiumjon-polymerbatterier) 3536 LITIUMBATTERIER INSTALLERADE I LASTBÄRARE litiumjonbatterier eller litiummetallbatterier 3551 NATRIUMJONBATTERIER med organisk elektrolyt 3552 NATRIUMJONBATTERIER I UTRUSTNING, med organisk elektrolyt, eller 3552 NATRIUMJONBATTERIER FÖRPACKADE MED UTRUSTNING, med organisk elektrolyt

2990 LIVRÄDDNINGSUTRUSTNING, SJÄLVUPPBLÅSANDE såsom nödrutschkana och överlevnadsutrustning för flygplan och livräddningsutrustning för fartyg

307

Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

(forts)

Livräddningsutrustning M5 3072 LIVRÄDDNINGSUTRUSTNING, EJ SJÄLVUPPBLÅSANDE, innehållande farligt gods som utrustning 3268 SÄKERHETSUTRUSTNING, elektriskt initierad 3559 BRANDSLÄCKNINGSUTRUSTNING med pyrotekniskt genererade aerosoler

flytande M6 3082 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FLYTANDE, N.O.S.

vattenförorenande

fasta M7 3077 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FAST, N.O.S.

Miljöfarliga 3245 GENETISKT MODIFIERADE MIKROORGANISMER ämnen genetiskt modifierade mikro- M8 eller organismer och organismer 3245 GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER

flytande M9 3257 VÄTSKA, FÖRHÖJD TEMPERATUR, N.O.S., vid eller över 100 ºC och under dess flampunkt (inkl smälta metaller, smälta salter, etc.)

Upphettade ämnen

3258 FASTA ÄMNEN, FÖRHÖJD TEMPERATUR, fasta M10 N.O.S., vid eller över 240 ºC

Endast följande ämnen och föremål i kapitel 3.2, tabell A, med denna klassificeringskod, omfattas av bestämmelserna i klass 9. 1841 AMMONIAKACETALDEHYD Övriga ämnen och föremål som utgör en fara 1931 ZINKDITIONIT (ZINKHYDROSULFIT) under transport, men som inte omfattas av 1941 DIBROMDIFLUORMETAN någon annan klass M11 1990 BENSALDEHYD 2071 AMMONIUMNITRATBASERADE GÖDSELMEDEL 2969 RICINFRÖN eller 2969 RICINMJÖL eller 2969 RICINFRÖKAKOR eller 2969 RICINFLINGOR 3166 FORDON MED BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL eller 3166 FORDON MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM DRIVMEDEL eller 3166 FORDON, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL eller 3166 FORDON, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM DRIVMEDEL 3171 FORDON, BATTERIDRIVET eller UTRUSTNING, BATTERIDRIVEN 3316 KEMISATS 3316 REAGENSSATS eller 3316 FÖRSTA FÖRBANDSSATS 3359 GASBEHANDLAD LASTBÄRARE 3363 FARLIGT GODS I FÖREMÅL eller FARLIGT GODS I MASKINER eller FARLIGT GODS I UTRUSTNING 3499 KONDENSATOR, ELEKTROKEMISKT DUBBELSKIKT (med en energilagringskapacitet större än 0,3 Wh) 3508 KONDENSATOR, ASYMMETRISK (med en energilagringskapacitet större än 0,3 Wh) 3509 FÖRPACKNINGAR, UTTJÄNTA, TÖMDA, EJ RENGJORDA 3530 FÖRBRÄNNINGSMOTOR, eller 3530 MASKIN, FÖRBRÄNNING 3556 FORDON, DRIVET AV LITIUMJONBATTERIER 3557 FORDON, DRIVET AV LITIUMMETALLBATTERIER 3558 FORDON, DRIVET AV NATRIUMJONBATTERIER 3548 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER ÖVRIGT FARLIGT GODS, N.O.S.

308

Kapitel 2.3

Testmetoder

2.3.0 Allmänt

Såvida inget annat föreskrivs i kapitel 2.2 eller i detta kapitel, motsvarar de testmetoder som används för klassificering av farligt gods dem som beskrivs i testhandboken.

2.3.1 Utsvettningstest för blandsprängämnen av typ A

2.3.1.1 UN 0081 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP A, som innehåller mer än 40 % flytande salpetersyraester, ska förutom det i testhandboken nämnda testet även genomgå följande utsvettningstest.

2.3.1.2 Apparaturen (fig 1-3) som krävs för utsvettningstest av blandsprängämnen består av en ihålig bronscylinder. Cylindern som i ena änden är tillsluten med en platta av samma metall har en innerdiameter på 15,7 mm och ett djup av 40 mm. Den har 20 hål med vardera 0,5 mm diameter (fyra rader om fem hål) runt manteln. En på en längd av 48 mm cylindriskt utformad bronskolv, vars totala längd är 52 mm, kan glida in i den vertikalt ställda cylindern. Kolven vars diameter är 15,6 mm, belastas med en vikt på 2 220 g så att ett tryck av 120 kPa (1,2 bar) verkar på cylinderns bottenyta.

2.3.1.3 En liten sträng av 5 till 8 g av sprängämnet, 30 mm lång och 15 mm i diameter, viras in i mycket fin gasväv och placeras i cylindern. Kolven med belastning placeras sedan på den så att sprängämnet utsätts för ett tryck av 120 kPa (1,2 bar).

Tiden som förflyter tills små oljedroppar (nitroglycerin) kan iakttas i mynningen på cylinderhålen noteras.

2.3.1.4 Sprängämnet anses uppfylla kraven om de första oljedropparna visar sig först efter mer än fem minuter när testet utförts vid temperaturen 15-25 °C.

309

Utsvettningstest av blandsprängämnen

14 4 3 24 120º

88 Fig. 1: Klockformig belastningstyngd, vikt 2 220 g, upphängningsbar på bronskolven 4 2 56

100 106 120º

Fig. 2: Cylindrisk bronskolv, mått i mm

15,6

20 Fig. 3: Ihålig bronscylinder, tillsluten 15.7 40 5 5 55 i ena änden, horisontal- och vertikalprojektion, 1 mått i mm 5 5

Fig. 1 - 3 (1) Fyra rader med fem hål med diameter 0,5 mm (2) Koppar (3) Blyplatta med centrerad kon på undersidan 1 (4) Fyra öppningar, ca.46 mm x 56 mm, likformigt fördelade runt omkretsen

310

2.3.2 Tester för blandningar av nitrerad cellulosa i klass 1 och klass 4.1

2.3.2.1 För att bestämma kriterierna för nitrocellulosa ska Bergmann-Junk-testet eller metylviolettpapperstestet i bilaga 10 i testhandboken genomföras (se särbestämmelse 393 och 394 i kapitel 3.3). Om det inför Bergmann-Junk-testet är tveksamt att antändningstemperaturen är betydligt högre än 132°C, eller högre än 134,5°C inför metylviolettpapperstestet, ska testet gällande antändningstemperatur som anges i 2.3.2.5 utföras innan dessa tester genomförs. Om antändningstemperaturen är högre än 180°C för blandningar av nitrocellulosa eller högre än 170°C för plasticerad nitrocellulosa, kan Bergmann-Junk-testet eller metylviolettpapperstestet genomföras säkert.

2.3.2.2 Före test enligt 2.3.2.5 ska proverna torkas under minst 15 timmar vid rumstemperatur i en vakuumexsickator beskickad med smält och granulerad kalciumklorid. Provet ska bredas ut i ett tunt skikt, varvid prov, som varken är pulverformiga eller trådiga, ska antingen brytas, rivas eller skäras i små bitar. Trycket i exsickatorn ska hållas under 6,5 kPa (0,065 bar).

2.3.2.3 Före torkning som sker enligt villkoren i 2.3.2.2 ovan ska plasticerad nitrocellulosa förtorkas i ett väl ventilerat torkskåp, inställt på en temperatur av 70 °C, till dess att viktförlusten under 15 minuter understiger 0,3 % av ursprungsvikten.

2.3.2.4 Lågnitrerad nitrocellulosa ska först förtorkas enligt villkoren i 2.3.2.3 ovan, varefter torkningen avslutas genom förvaring minst 15 timmar i en med koncentrerad svavelsyra laddad exsickator.

2.3.2.5 Antändningstemperatur (se 2.3.2.1)

(a) Antändningstemperaturen bestäms genom upphettning av 0,2 g ämne inneslutet i ett provrör av glas, som nedsänks i Woods metallbad. Provröret placeras i badet då detta har uppnått 100 °C. Badets temperatur ökas sedan med 5 °C per minut.

(b) Provröret ska ha följande dimensioner:

längd 125 mm invändig diameter 15 mm godstjocklek 0,5 mm

och ska nedsänkas till ett djup av 20 mm.

(c) Testet upprepas tre gånger och varje gång noteras den temperatur vid vilken ämnet antänds samt om förbränningen sker långsamt eller snabbt och om deflagration eller detonation sker.

(d) Den lägsta temperatur som konstateras vid de tre testerna utgör antändningstemperaturen.

2.3.3 Tester av brandfarliga vätskor i klass 3, 6.1 och 8

2.3.3.1 Bestämning av flampunkt

2.3.3.1.1 Följande metoder får användas för att bestämma flampunkten hos brandfarliga vätskor:

311

Internationella standarder:

ISO 1516 (Bestämning av flamma/ingen flamma – Sluten degel med jämviktsmetod) ISO 1523 (Flampunktsbestämning – Sluten degel med jämviktsmetod) ISO 2719 (Bestämning av flampunkt – Sluten degel enligt Pensky-Martens) ISO 13736 (Bestämning av flampunkt – Sluten degel enligt Abel) ISO 3679 (Bestämning av flampunkt – Snabb jämviktsmetod med sluten degel) ISO 3680 (Bestämning av flamma/ingen flamma – Snabb jämviktsmetod)

Nationella standarder:

American Society for Testing Materials International, 100 Barr Harbor Drive, PO Box C700, West Conshohocken, Pennsylvania, USA 19428-2959 :

ASTM D3828-07a, Standard Test Methods for Flash Point by Small Scale Closed-Cup Tester ASTM D56-05, Standard Test Method for Flash Point by Tag Closed-Cup Tester ASTM D3278-96(2004)e1, Standard Test Methods for Flash Point of Liquids by Small Scale Closed-Cup Apparatus ASTM D93-08, Standard Test Methods for Flash Point by Pensky-Martens Closed- Cup Tester

Association française de normalisation, AFNOR, 11, rue de Pressensé, F-93571 La Plaine Saint-Denis Cedex :

Fransk standard NF M 07 - 019 Franska standarder NF M 07 - 011 / NF T 30 - 050 / NF T 66 - 009 Fransk standard NF M 07 - 036

Deutsches Institut für Normung, Burggrafenstr. 6, D-10787 Berlin :

Standard DIN 51755 (flampunkter under 65 °C)

State Committee of the Council of Ministers for Standardization, RUS-113813, GSP, Moscow, M-49 Leninsky Prospect, 9 :

GOST 12.1.044-84

2.3.3.1.2 För att bestämma flampunkten för färg, lim och liknande trögflytande produkter innehållande lösningsmedel får endast apparater och testmetoder användas som är lämpliga för flampunktsbestämning hos trögflytande vätskor och motsvarar följande standarder:

(a) internationell standard ISO 3679:1983,

(b) internationell standard ISO 3680:1983,

(d) internationella standarder EN ISO 13736 och EN ISO 2719, metod B.

2.3.3.1.3 Standarderna angivna i 2.3.3.1.1 får endast användas för de flampunktsintervall som anges dem. Risken för kemisk reaktion mellan ämnet och provhållaren ska tas i beaktande vid val av standard. Apparaturen ska, såvida säkerheten är tillgodosedd, placeras på en dragfri plats. Av säkerhetsskäl ska en metod där små provmängder om

312

ca 2 ml användas, tillämpas för organiska peroxider och självreaktiva ämnen (även kända som energetiska ämnen), eller för giftiga ämnen.

2.3.3.1.4 När flampunkten bestäms genom en ojämviktsmetod till 23 °C ± 2 °C eller 60 °C ± 2 °C, ska detta resultat verifieras för respektive temperaturområde med en jämviktsmetod.

2.3.3.1.5 Om oenighet råder om klassificeringen av en brandfarlig vätska, ska klassificeringen som avsändaren föreslagit accepteras, under förutsättning att en kontroll av vätskans flampunkt ger ett värde som inte avviker mer än 2 °C från de i 2.2.3.1 angivna gränsvärdena (23 °C respektive 60 °C). Om avvikelsen är mer än 2 °C, ska ännu en kontroll ske och då gäller det lägsta av de då erhållna värdena.

2.3.3.2 Bestämning av initial kokpunkt

Följande metoder får användas för att bestämma initial kokpunkt hos brandfarliga vätskor:

Internationella standarder:

ISO 3924 (Petroleumprodukter – Bestämning av kokintervall – Gaskromatografisk metod) ISO 4626 (Volatile organic liquids – Determination of boiling range of organic solvents used as raw materials) ISO 3405 (Petroleumprodukter – Bestämning av destillationsegenskaper vid atmosfäriskt tryck)

Nationella standarder:

American Society for Testing Materials International, 100 Barr Harbor Drive, PO Box C700, West Conshohocken, Pennsylvania, USA 19428-2959 :

ASTM D86-07a, Standard Test Method for Distillation of Petroleum Products at Atmospheric Pressure ASTM D1078-05, Standard Test Method for Distillation Range of Volatile Organic Liquids

Ytterligare godtagbara metoder:

Metod A.2 beskriven i del A i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 . 20)

20) Kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 av den 30 maj 2008 om testmetoder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) (Europeiska unionens officiella tidning nr L 142, den 31 maj 2008, s. 1-739).

313

2.3.3.3 Test för bestämning av peroxidhalt

En kvantitet p (ca 5 g uppvägt på 0,01 g när) av den vätska som ska kontrolleras hälls i en Erlenmeyerkolv, 20 cm ättiksyreanhydrid och omkring 1 g pulvriserad fast 3 kaliumjodid tillsätts och omrörning sker. Efter tio minuter värms vätskan till omkring 60 °C under tre minuter, den får sedan svalna under fem minuter och 25 cm vatten 3 tillsätts. Efter en halvtimme titreras den frigjorda joden med en 0,1 N lösning av natriumtiosulfat utan att någon indikator tillsätts. Fullständig avfärgning visar att reaktionen är avslutad. Om n utgör antalet cm nödvändig tiosulfatlösning, erhålls den 3 procentuella peroxidhalten i provet (beräknad som H 2 O 2 ) genom formeln:

17 n 100 p

2.3.4 Test för bestämning av flytbarhet

För att bestämma flytbarheten hos flytande, trögflytande eller pastaartade ämnen och blandningar ska följande testmetod användas.

2.3.4.1 Testutrustning

Penetrometer enligt ISO 2137:1985, med en styrtapp på 47,5 g ± 0,05 g, siktskiva av duralumin med koniska hål och en vikt på 102,5 g ± 0,05 g (se figur 1), penetrometerkärl med en invändig diameter på 72 mm - 80 mm för upptagning av provet.

2.3.4.2 Testmetod

Provet ska hällas i penetrometerkärlet minst 30 minuter före mätningen. Kärlet försluts tätt och lagras i vila fram till mätningen. Provet upphettas i det tätt förslutna penetrationskärlet till 35 °C ± 0,5 °C och placeras på penetrometerbordet direkt före mätningen (högst 2 min). Siktskivans spets S sätts nu mot vätskeytan och penetrationsdjupet mäts som funktion av tiden.

2.3.4.3 Utvärdering av testresultatet

Ett ämne är pastaartat om, sedan spetsen S satts mot provets yta, den på mätutrustningen avlästa penetrationen

(a) efter en belastningstid på 5 s ± 0,1 s, är mindre än 15,0 mm ± 0,3 mm, eller

(b) efter en belastningstid på 5 s ± 0,1 s, är större än 15,0 mm ± 0,3 mm, men tillkommande penetration efter ytterligare 55 s ± 0,5 s är mindre än 5,0 mm ± 0,5 mm.

Anm Hos prov med flytgräns är det ofta omöjligt att få en plan yta i penetrometerkärlet och därmed få tydliga begynnelsevillkor för mätningen vid ansättning av siktskivans spets S. För somliga prov kan dessutom siktskivans rörelse orsaka en elastisk deformation av ytan, vilket felaktigt visar en större penetration under de första sekunderna. I dessa fall kan utvärdering enligt (b) ovan vara ändamålsenlig.

314

Figur 1: Penetrometer

Ej specificerade toleranser är ± 0,1 mm. 315

2.3.5 Klassificering av metallorganiska ämnen i klasserna 4.2 och 4.3

2.3.5.1 Metallorganiska ämnen kan tillordnas till klass 4.2 respektive 4.3, beroende på deras fastställda egenskaper enligt testerna N.1-N.5 i testhandboken, del III, avsnitt 33, i överensstämmelse med det i figur 2.3.5 återgivna flödesdiagrammet.

Anm 1 Beroende på deras övriga egenskaper och tabellen över dominerande fara (se 2.1.3.10) kan metallorganiska ämnen tillordnas till andra klasser.

Anm 2 Brandfarliga lösningar med metallorganiska föreningar, i koncentrationer som inte är självantändande eller, som vid kontakt med vatten, inte utvecklar brandfarliga gaser i farliga mängder, ingår i klass 3.

316

Figur 2.3.5: Flödesdiagram för tillordning av metallorganiska ämnen till

klasserna 4.2 och 4.3

a)b)

Metallorganiskt fast ämne/beredning/lösnin Pyrofort metallorganiskt nej fast ämne, UN 3391

Pyrofort metallorganiskt flytande ämne, UN Är det ett Är det ett flytande 3392 pyrofort ämne? ja vattenreaktivt Test N.2 (fast) ämne? Test N.3 (flytande) Test N.5 fast Pyrofort metallorganiskt fast ämne, vattenreaktivt, UN 3393 nej ja Pyrofort metallorganiskt flytande flytande ämne, vattenreaktivt, UN 3394

nej Vattenreaktivt metallorganiskt fast ämne, UN 3395 Är det ett ja brandfarligt Vattenreaktivt metallfast ämne? organiskt fast ämne, Test N.1 brandfarligt, UN 3396

nej

Är det ett ja Vattenreaktivt metallsjälvupphetorganiskt fast ämne, tande ämne? ja självupphettande, Test N.4 UN 3397

Är det ett ja Klass 4.3, PG I, II vattenreaktivt nej Vattenreaktivt metalleller III. Är det ett ämne? organiskt flytande fast ämne? Test N.5 ämne, UN 3398

Innehåller nej ja ämnet ett lösnings- Vattenreaktivt metallnej medel med flampunkt organiskt flytande < 60 °C? ämne, brandfarligt, UN 3399

Är det ett själv- ja Självupphettande upphettande metallorganiskt fast fast ämne? ämne, UN 3400 Test N.4

nej

Ämnet omfattas inte av klass 4.2 eller 4.3

Testmetoderna N.1-N.5 finns i testhandboken, del III, avsnitt 33. a) b) Om tillämpligt och om ett test är påkallat med hänsyn till reaktionsegenskaperna, ska egenskaperna hos klasserna 6.1 och 8 bestämmas enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10.

317

Del 3

Förteckning över farligt gods,

särbestämmelser och undantag för farligt

gods förpackat i begränsade

och reducerade mängder

Kapitel 3.1

Allmänt

3.1.1 Inledning

Utöver de bestämmelser som är angivna eller hänvisade till i tabellerna i denna del ska de allmänna bestämmelserna i varje del, kapitel och avsnitt beaktas. Dessa allmänna bestämmelser är inte angivna i tabellerna. Om en allmän bestämmelse står i motsatsförhållande till en särbestämmelse så har särbestämmelsen företräde.

3.1.2 Officiell transportbenämning

Anm Beträffande officiell transportbenämning som används för transport av prover, se 2.1.4.1.

3.1.2.1 Den officiella transportbenämningen är den del av benämningen som på bästa sätt beskriver godset i kapitel 3.2, tabell A och visas med versaler (med tillägg av siffror, grekiska bokstäver, ”sec-”, ”tert-” och bokstäverna ”m-”, ”n-”, ”o-” och ”p-”, som utgör en del av benämningen). Efter den officiella transportbenämningen kan en alternativ officiell transportbenämning anges inom parentes, t.ex. ETANOL (ETYLALKOHOL). Delar av en benämning, som anges med små bokstäver, betraktas inte som beståndsdel i den officiella transportbenämningen.

3.1.2.2 När flera olika specifika benämningar finns angivna för ett och samma UN-nummer och dessa är åtskilda med “eller” i gemener eller är åtskilda med kommatecken, ska endast den mest relevanta benämningen anges i godsdeklarationen och på kollin. Detta är särskilt fallet när flera olika benämningar uppträder under ett och samma UNnummer. Följande exempel åskådliggör valet av officiell transportbenämning i sådana fall:

(a) UN 1057 TÄNDARE eller REFILLER TILL TÄNDARE - den officiella transportbenämningen är den av nedanstående benämningar som är lämpligast:

TÄNDARE REFILLER TILL TÄNDARE

(b) UN 2793 METALLISKT JÄRN som BORRSPÅN, FRÄSSPÅN, SVARVSPÅN, BEARBETNINIGSSPÅN i en form benägen till självupphettning. Som officiell transportbenämning väljs den av nedanstående benämningar som är lämpligast:

METALLISKT JÄRN, BORRSPÅN METALLISKT JÄRN, FRÄSSPÅN METALLISKT JÄRN, SVARVSPÅN METALLISKT JÄRN, BEARBETNINGSSPÅN

3.1.2.3 Den officiella transportbenämningen får användas i singular eller plural. Om denna benämning innehåller begrepp för närmare precisering, är dessutom ordningen av dessa begrepp i godsdeklarationen eller i märkningen av kollina valfri. Till exempel ”DIMETYLAMIN, VATTENLÖSNING” får alternativt skrivas ”VATTENLÖSNING AV DIMETYLAMIN”. För gods i klass 1 får handelsnamn eller militära benämningar användas, vilka innehåller den officiella transportbenämningen kompletterad med beskrivande text.

321

3.1.2.4 Många ämnen har separata benämningar för flytande och fast form (se definitioner av vätska och fast ämne i 1.2.1) och så även för det fasta ämnet och lösningen. Dessa är tillordnade olika UN-nummer som inte nödvändigtvis kommer efter varandra . 1)

3.1.2.5 Om ett ämne, som enligt definitionen i 1.2.1 är ett fast ämne, överlämnas för transport i smält tillstånd, ska den officiella transportbenämningen kompletteras med ”SMÄLT”, såvida inte detta redan förekommer med versaler i den i kapitel 3.2 tabell A angivna benämningen (t.ex. ALKYLFENOL, FAST, N.O.S., SMÄLT).

3.1.2.6 Med undantag av självreaktiva ämnen och organiska peroxider och med undantag av de fall där uttrycket ”STABILISERAD” anges med stora bokstäver i benämningen i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (2), ska för ett ämne uttrycket ”STABILISERAD” läggas till som en del av den officiella transportbenämningen (t.ex. ”GIFTIG VÄTSKA, ORGANISK, N.O.S., STABILISERAD”), om det på grund av bestämmelserna i 2.2.x.2 skulle vara förbjudet för transport utan stabilisering eftersom det har förmåga att under normala transportförhållanden reagera på ett farligt sätt.

Om temperaturkontroll tillämpas för stabilisering av ett sådant ämne för att förebygga utveckling av farligt övertryck eller extrem värmeutveckling eller när kemisk stabilisering används i kombination med temperaturkontroll, gäller följande:

(a) För vätskor och fasta ämnen: vätskor och fasta ämnen som kräver temperaturkontroll 2) är ej tillåtna för transport på järnväg.

(b) (Tills vidare blank.)

3.1.2.7 Hydrater får transporteras under den officiella transportbenämningen för det vattenfria ämnet.

3.1.2.8 Gruppbenämningar eller N.O.S.-benämningar (”not otherwise specified”)

3.1.2.8.1 De officiella transportbenämningarna för samlingsbenämningar och N.O.S.benämningar, till vilka särbestämmelse 274 eller 318 tillordnats i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (6), ska kompletteras med godsets tekniska benämning, såvida ingen nationell lag eller internationell överenskommelse förbjuder exakt beskrivning av ämnen som är reglerade. För explosiva ämnen och föremål i klass 1 får beskrivningen av det farliga godset kompletteras med ytterligare beskrivning som anger handelsnamn eller militära benämningar. De tekniska benämningarna ska anges inom parentes omedelbart efter den officiella transportbenämningen. En ändamålsenlig precisering, såsom ”innehåller” eller ”innehållande” eller andra betecknande uttryck, såsom ”blandning”, ”lösning” osv. samt procentandelen av den tekniska beståndsdelen får likaså användas. Exempel: ”UN 1993 BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S. (innehåller xylen och bensen), 3, II”.

3.1.2.8.1.1 Den tekniska benämningen ska vara en vedertagen kemisk benämning eller biologisk benämning eller annan benämning som brukar användas i vetenskapliga och tekniska handböcker, tidskrifter och texter. Handelsnamn får inte användas för detta ändamål.

1) Detaljer framgår av den alfabetiska förteckningen (kapitel 3.2, tabell B), t.ex.: NITROXYLEN, FLYTANDE 6.1 1665 NITROXYLEN, FAST 6.1 3447 Detta innefattar alla ämnen (inklusive ämnen som stabiliseras med kemiska inhibitorer), vars temperatur för 2) självaccelererande sönderfall (SADT) eller självaccelererande polymeriseringstemperatur (SAPT) uppgår till högst 50 °C i den omslutning som används för transporten.

322

För pesticider får endast allmänt brukliga ISO-benämningar, andra benämningar enligt ”The WHO Recommended Classification of Pesticides by Hazard and Guidelines to Classification” eller benämningar på aktiv substans användas.

3.1.2.8.1.2 När en blandning av farligt gods eller föremål som innehåller farligt gods beskrivs med en av de N.O.S.- eller gruppbenämningar, till vilka särbestämmelse 274 är tillordnad i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (6), behöver inte fler än de två beståndsdelar som är avgörande för blandningens eller föremålets fara eller faror anges, utom för ämnen som är reglerade och där en exakt beskrivning är förbjuden i nationell lag eller internationella överenskommelser. Om kollit som innehåller en blandning är försett med etikett för sekundärfara, ska en av de båda inom parentes angivna tekniska benämningarna vara namnet på den beståndsdel, som kräver användning av etiketten för sekundärfara.

Anm Se 5.4.1.2.2.

3.1.2.8.1.3 Exempel på hur den officiella transportbenämningen för en N.O.S.-benämning kompletteras med den tekniska benämningen är:

UN 2902 PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. (drazoxolon)

UN 3394 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE, VATTENREAKTIVT (trimetylgallium).

UN 3540 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S. (pyrrolidin).

3.1.2.8.1.4 För UN 3077 och 3082 får den tekniska benämningen vara ett namn som visas med versaler i kolumn (2) i tabell A i kapitel 3.2, under förutsättning att detta namn inte innehåller ”N.O.S.” och att särbestämmelse 274 inte har tillordnats. Det namn som bäst beskriver ämnet eller blandningen ska användas, t.ex.:

UN 3082 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FLYTANDE, N.O.S. (FÄRG)

UN 3082 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FLYTANDE, N.O.S. (PARFYMPRODUKTER).

3.1.3 Lösningar eller blandningar

Anm När ett ämne särskilt namnges i kapitel 3.2, tabell A, ska det vid transport identifieras genom den officiella transportbenämningen i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (2). Sådana ämnen kan innehålla tekniska föroreningar (t.ex. från tillverkningsprocessen) eller tillsatser för stabilitet eller andra ändamål som inte påverkar klassificeringen. Ämnen som är namngivna och innehåller tekniska föroreningar eller tillsatser för stabilitet eller andra ändamål som däremot påverkar klassificeringen, ska dock anses vara lösningar eller blandningar (se 2.1.3.3).

3.1.3.1 Lösningar eller blandningar omfattas inte av RID/RID-S om lösningens eller blandningens egenskaper, form eller fysikaliska tillstånd inte uppfyller kriterierna, inklusive kriterier från mänskliga erfarenheter, för att ingå i någon klass.

3.1.3.2 En lösning eller blandning som motsvarar klassificeringskriterierna i RID/RID-S som består av ett enda dominerande ämne som namnges i kapitel 3.2, tabell A, och ett eller flera ämnen som inte omfattas av RID/RID-S eller spår av ett eller flera ämnen som namnges i kapitel 3.2, tabell A, ska tillordnas UN-nummer och officiell

323

transportbenämning för det dominerande ämnet som namnges i kapitel 3.2, tabell A, såvida inte:

(a) lösningen eller blandningen namnges i kapitel 3.2, tabell A,

(b) benämning och beskrivning av ämnet som namnges i kapitel 3.2, tabell A, särskilt anger att de endast gäller för det rena ämnet,

(d) lösningens eller blandningens farliga egenskaper kräver andra åtgärder vid räddningsinsats än de som krävs för ämnet som namnges i kapitel 3.2, tabell A.

De beskrivande orden ”LÖSNING” respektive ”BLANDNING” ska läggas till som en del av den officiella transportbenämningen, t.ex. ”ACETON, LÖSNING”. Därutöver får även blandningens eller lösningens koncentration anges efter grundbeskrivningen, t.ex. ”ACETON, LÖSNING, 75 %”.

3.1.3.3 En lösning eller blandning som motsvarar klassificeringskriterierna i RID/RID-S som inte namnges i kapitel 3.2, tabell A, och består av två eller flera farliga gods, ska tillordnas en benämning vars officiella transportbenämning, beskrivning, klass, klassificeringskod och förpackningsgrupp som noggrannast beskriver lösningen eller blandningen.

324

Kapitel 3.2

Förteckning över farligt gods

3.2.1 Tabell A: Förteckning över farligt gods i UN-nummerordning

Förklaringar

Varje rad i tabell A i detta kapitel behandlar i regel det eller de ämnen eller föremål, som omfattas av ett visst UN-nummer. Om ämnen eller föremål, som hör till ett och samma UN-nummer, har olika kemiska eller fysikaliska egenskaper eller transportbestämmelser, kan emellertid flera på varandra följande rader användas för dessa UN-nummer.

Varje kolumn i tabell A ägnas åt ett bestämt tema, som anges i nedanstående förklarande anmärkningar. Skärningspunkten mellan kolumner och rader innehåller information om det i kolumnen ifråga behandlade tema för det eller de ämnen eller föremål som hör till motsvarande rad:

- de fyra första cellerna identifierar till raden hörande ämnen eller föremål (särbestämmelserna i kolumn (6) kan ange ytterligare information med avseende på detta),

- de följande cellerna anger tillämpliga särbestämmelser, antingen som fullständig information eller i kodform. Koderna hänvisar till detaljerad information, som finns i den del eller det kapitel, avsnitt eller delavsnitt, som anges i nedanstående förklarande anmärkningar. En tom cell betyder antingen att inga särskilda bestämmelser finns och endast de allmänna bestämmelserna är tillämpliga eller att en i de förklarande anmärkningarna angiven transportinskränkning gäller. En alfanumerisk kod som börjar med bokstäverna ”SP” hänvisar till en särbestämmelse i kapitel 3.3 när den används i denna tabell.

Det hänvisas inte till de tillämpliga allmänna bestämmelserna i motsvarande celler. De nedanstående förklarande anmärkningarna under rubrikerna till varje kolumn, anger den del eller det kapitel, avsnitt eller delavsnitt där bestämmelserna återfinns.

Förklarande anmärkningar för varje kolumn:

Kolumn (1) UN-nummer

Denna kolumn innehåller UN-numret

- för det farliga ämnet eller föremålet, om ett eget särskilt UN-nummer har tillordnats ämnet eller föremålet, eller

- för gruppbenämning eller N.O.S.-benämning, till vilken inte namngivna ämnen eller föremål har tillordnats enligt kriterierna i del 2 (”beslutsträden”).

Kolumn (2) Benämning och beskrivning

Denna kolumn innehåller i versaler benämningen på ämnet eller föremålet, om ett eget UN-nummer har tillordnats ämnet eller föremålet, eller den grupp- eller N.O.S. benämning, som ämnet eller föremålet tillordnats enligt kriterierna i del 2 (”beslutsträden”). Denna benämning ska användas som den officiella

325

transportbenämningen eller, när lämpligt, som en del av den officiella transportbenämningen (se 3.1.2 för ytterligare detaljer om den officiella transportbenämningen). Efter den officiella transportbenämningen har tillfogats en beskrivande text med små bokstäver, för att förklara omfattningen av benämningen i de fall där klassificeringsoch/eller transportvillkor för ämnet eller föremålet under vissa omständigheter kan vara olika.

Kolumn (3a) Klass

Denna kolumn innehåller numret på klassen, vars definition omfattar det farliga ämnet eller föremålet. Numret på klassen tillordnas enligt metoderna och kriterierna i del 2.

Kolumn (3b) Klassificeringskod

Denna kolumn innehåller klassificeringskoden för det farliga ämnet eller föremålet. - För farliga ämnen eller föremål i klass 1 består koden av numret på riskgruppen och bokstaven för den samhanteringsgrupp, som tillordning sker till enligt metoderna och kriterierna i 2.2.1.1.4. - För farliga ämnen eller föremål i klass 2 består koden av en siffra och en eller flera bokstäver för gruppen av farliga egenskaper, vilka förklaras i 2.2.2.1.2 och 2.2.2.1.3. - För farliga ämnen eller föremål i klass 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 5.2, 6.1, 6.2 och 9 förklaras koden i 2.2.x.1.2 1) . - För farligt gods eller föremål i klass 8 förklaras koderna i 2.2.8.1.4.1. - Farliga ämnen eller föremål i klass 7 har ingen klassificeringskod.

Kolumn (4) Förpackningsgrupp

Denna kolumn innehåller numret på förpackningsgruppen (I, II eller III), som är tillordnad det farliga ämnet. Dessa nummer på förpackningsgrupper tillordnas på grundval av metoderna och kriterierna i del 2. Föremål och vissa ämnen har inte inplacerats i någon förpackningsgrupp. Förpackningsgrupper kan också tillordnas utifrån särbestämmelser i kapitel 3.3 som finns angivna i kolumn (6).

Kolumn (5) Etiketter

Denna kolumn innehåller numret för förlagan till de etiketter/storetiketter (se 5.2.2.2 och 5.3.1.7), som ska placeras på kollin, containrar, tankcontainrar, UN-tankar, MEGcontainrar, cisternvagnar, vagnar med avmonterbara tankar, batterivagnar och vagnar. De för vissa ämnen inom parentes angivna rangeringsetiketterna enligt förlaga 13 och 15 (se 5.3.4) ska användas för märkning enbart i följande fall: - klass 1: på båda sidor av vagnar, vid transport som komplett last av dessa ämnen,

1) x = numret på det farliga ämnets eller föremålets klass, i förekommande fall utan punkt.

326

- klass 2: på båda sidor av cisternvagnar, batterivagnar, vagnar med avmonterbara tankar och vagnar, på vilka tankcontainrar, MEG-containrar eller UN-tankar transporteras.

Dock betecknar ”7X” för ämnen eller föremål i klass 7 en etikett enligt förlaga nr 7A, 7B respektive 7C beroende på kategori (se 5.1.5.3.4 och 5.2.2.1.11.1) eller en storetikett enligt förlaga 7D (se 5.3.1.1.3 och 5.3.1.7.2). De allmänna bestämmelserna för placering av etiketter/storetiketter (t ex etiketternas nummer, plats där de ska placeras) finns för kollin och småcontainrar i 5.2.2.1 och för storcontainrar, tankcontainrar, MEG-containrar, UN-tankar, cisternvagnar, vagnar med avmonterbara tankar, batterivagnar och vagnar i 5.3.1.

Anm Ovannämnda etiketteringsbestämmelser kan ändras genom de i kolumn (6) angivna särbestämmelserna.

Kolumn (6) Särbestämmelser

Denna kolumn innehåller den numeriska koden för de särbestämmelser som ska uppfyllas. Dessa bestämmelser avser ett brett register av temaområden, som huvudsakligen har samband med innehållet i kolumnerna (1) - (5) (t.ex. transportförbud, undantag från bestämmelserna, förklaringar till klassificeringen av vissa former av det farliga godset ifråga samt ytterligare bestämmelser för etikettering och märkning) och är förtecknade i kapitel 3.3 i nummerordning. Innehåller kolumn (6) ingen notering, gäller inga särbestämmelser utöver innehållet i kolumnerna (1) - (5) för det farliga godset ifråga.

Kolumn (7a) Begränsade mängder

Denna kolumn innehåller högsta tillåtna mängd per innerförpackning eller föremål vid transport av farligt gods i begränsade mängder enligt kapitel 3.4.

Kolumn (7b) Reducerade mängder

Denna kolumn innehåller en alfanumerisk kod med följande innebörd:

- ”E0” betyder att inga undantag från bestämmelserna i RID/RID-S finns för det farliga godset förpackat i reducerade mängder,

- de övriga alfanumeriska koderna som börjar med bokstäverna ”E” betyder att bestämmelserna i RID/RID-S inte är tillämpliga om de angivna villkoren i kapitel 3.5 är uppfyllda.

Kolumn (8) Förpackningsinstruktioner

Denna kolumn innehåller den alfanumeriska koden för tillämpliga förpackningsinstruktioner:

- den alfanumeriska koden som börjar med bokstaven ”P” avser förpackningsinstruktioner för förpackningar och kärl (utom IBC-behållare och storförpackningar), och den som börjar med bokstaven ”R” avser förpackningsinstruktioner för tunnplåtsförpackningar. Dessa är förtecknade i 4.1.4.1 i nummerordning och anger tillåtna förpackningar och kärl. Dessa anger också vilka av de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 och vilka av de särskilda förpackningsbestämmelserna i 4.1.5, 4.1.6, 4.1.7, 4.1.8 och 4.1.9 som ska uppfyllas. Om kolumn (8) inte innehåller någon kod som

327

börjar med bokstaven ”P” eller ”R”, får det farliga godset ifråga inte transporteras i förpackningar.

- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”IBC” avser förpackningsinstruktioner för IBC-behållare. Dessa är förtecknade i 4.1.4.2 i nummerordning och anger tillåtna IBC-behållare. Dessa anger också vilka av de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 och vilka av de särskilda förpackningsbestämmelserna i 4.1.5, 4.1.6, 4.1.7, 4.1.8 och 4.1.9 som ska uppfyllas. Om kolumn (8) inte innehåller någon kod som börjar med bokstäverna ”IBC”, får det farliga godset ifråga inte transporteras i IBCbehållare.

- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”LP” avser förpackningsinstruktionerna för storförpackningar. Dessa är förtecknade i 4.1.4.3 i nummerordning och anger tillåtna storförpackningar. Dessa anger också vilka av de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 och vilka av de särskilda förpackningsbestämmelserna i 4.1.5, 4.1.6, 4.1.7, 4.1.8 och 4.1.9 som ska uppfyllas. Om kolumn (8) inte innehåller någon kod som börjar med bokstäverna ”LP”, får det farliga godset ifråga inte transporteras i storförpackningar.

Anm Ovannämnda förpackningsinstruktioner kan ändras genom de i kolumn (9a) angivna särbestämmelserna för förpackningar.

Kolumn (9a) Särbestämmelser för förpackningen

Denna kolumn innehåller den alfanumeriska koden för tillämpliga särbestämmelser för förpackningen:

- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”PP” eller ”RR” avser de särbestämmelser som också ska uppfyllas för förpackningar och kärl (utom IBCbehållare och storförpackningar). Dessa är förtecknade i 4.1.4.1 i slutet av motsvarande förpackningsinstruktion i kolumn (8) (med bokstaven ”P” eller ”R”). Om kolumn (9a) inte innehåller någon kod som börjar med bokstäverna ”PP” eller ”RR”, gäller inte särbestämmelserna i slutet av motsvarande förpackningsinstruktion.

- den alfanumeriska koden som börjar med bokstaven ”B” eller bokstäverna ”BB” avser de särbestämmelser som också ska uppfyllas för IBC-behållare. Dessa är förtecknade i 4.1.4.2 i slutet av motsvarande förpackningsinstruktion i kolumn (8) (med bokstäverna ”IBC”). Om kolumn (9a) inte innehåller någon kod som börjar med bokstaven ”B” eller bokstäverna ”BB”, gäller inte särbestämmelserna i slutet av motsvarande förpackningsinstruktion.

- den alfanumeriska koden som börjar med bokstaven ”L” eller bokstäverna ”LL” avser de särbestämmelser som också ska uppfyllas för storförpackningar. Dessa är förtecknade i 4.1.4.3 i slutet av motsvarande förpackningsinstruktion i kolumn (8) (med bokstäverna ”LP”). Om kolumn (9a) inte innehåller någon kod som börjar med bokstaven ”L”, gäller inte särbestämmelserna i slutet av motsvarande förpackningsinstruktion.

Kolumn (9b) Särskilda bestämmelser för samemballering

Denna kolumn innehåller den alfanumeriska koden för tillämpliga särskilda bestämmelser för samemballering. Dessa koder som börjar med bokstäverna ”MP” är

328

förtecknade i 4.1.10 i nummerordning. Om kolumn (9b) inte innehåller någon kod som börjar med bokstäverna ”MP”, gäller endast de allmänna bestämmelserna (se 4.1.1.5 och 4.1.1.6).

Kolumn (10) Instruktioner för UN-tankar och bulkcontainrar

Denna kolumn innehåller en alfanumerisk kod, som enligt 4.2.5.2.1 - 4.2.5.2.4 och 4.2.5.2.6, är tillordnad en instruktion för UN-tankar. Denna instruktion för UN-tankar motsvarar de minst stränga tankbestämmelserna, som är tillåtna för transport av ämnet i fråga i UN-tankar. Koder som betecknar övriga tillåtna instruktioner för UN-tankar för transport av ämnet, finns i 4.2.5.2.5. Om ingen kod är angiven är transport i UNtankar inte tillåten, såvida inte behörig myndighet gett tillstånd enligt 6.7.1.3.

De allmänna bestämmelserna för konstruktion, tillverkning, utrustning, typgodkännande, kontroll och märkning av UN-tankar återfinns i kapitel 6.7. De allmänna bestämmelserna för användning (t.ex. fyllning) återfinns i 4.2.1 - 4.2.4.

För UN-tankar med tankskal FRP, se kapitel 6.9.

Angivelsen ”(M)” betyder att ämnet får transporteras i UN-MEG-containrar.

Anm Ovannämnda bestämmelser kan ändras genom de i kolumn (11) angivna särbestämmelserna.

Denna kolumn kan även innehålla den alfanumeriska kod som börjar med bokstäverna ”BK”, vilken avser de i kapitel 6.11 beskrivna bulkcontainertyperna som får användas för transport av gods i bulk enligt 7.3.1.1 (a) och 7.3.2.

Kolumn (11) Särbestämmelser för UN-tankar och bulkcontainrar

Denna kolumn innehåller den alfanumeriska koden för särbestämmelser som också ska uppfyllas för UN-tankar. Dessa koder, som börjar med bokstäverna ”TP”, avser särbestämmelser för tillverkning eller användning av dessa UN-tankar. De återfinns i 4.2.5.3.

Anm Dessa särbestämmelser gäller inte bara för UN-tankar specificerade i kolumn (10), utan i den mån de är tekniskt tillämpbara även för UN-tankar som får användas enligt tabellen i 4.2.5.2.5.

Kolumn (12) Tankkoder för RID-tankar

Denna kolumn innehåller en alfanumerisk kod, som beskriver en tanktyp enligt 4.3.3.1.1 (för gaser i klass 2) eller 4.3.4.1.1 (för ämnen i klasserna 3 till 9). Denna tanktyp motsvarar de minst stränga tankbestämmelserna, som är tillåtna för transport av ämnet i fråga i RID-tankar. Koderna som beskriver övriga tillåtna tanktyper är förtecknade i 4.3.3.1.2 (för gaser i klass 2) eller 4.3.4.1.2 (för ämnen i klasserna 3 till 9). Om ingen kod är angiven är transport i RID-tankar inte tillåten.

Om i denna kolumn en tankkod för fasta ämnen (S) och för flytande ämnen (L) är angiven, betyder det att detta ämne får överlämnas till transport i fast eller flytande (smält) tillstånd. I allmänhet gäller denna bestämmelse för ämnen med smältpunkt mellan 20 °C och 180 °C.

329

Om i denna kolumn endast en tankkod för flytande ämnen (L) är angiven för ett fast ämne, innebär det att ämnet endast överlämnas för tanktransport i flytande (smält) tillstånd.

De allmänna bestämmelserna för tillverkning, utrustning, typgodkännande, kontroll och märkning, som inte är angivna i tankkoden, återfinns i 6.8.1, 6.8.2, 6.8.3 och 6.8.5. De allmänna bestämmelserna för användning (t.ex. högsta fyllnadsgrad eller fyllningsförhållande, utifrån vad som är tillämpligt, minsta provtryck) återfinns i 4.3.1 - 4.3.4.

Angivelsen ”(M)” efter tankkoden innebär att ämnet även får transporteras i batterivagnar eller MEG-containrar.

Angivelsen ”(+)” efter tankkoden innebär att alternativ användning av tankar endast är tillåten om det finns angivet i typgodkännandecertifikatet.

För slamsugartankar, se 4.5.1 och kapitel 6.10.

Anm Ovannämnda bestämmelser kan ändras genom de i kolumn (13) angivna särbestämmelserna.

Kolumn (13) Särbestämmelser för RID-tankar

Denna kolumn innehåller alfanumeriska koder för de särbestämmelser som också ska uppfyllas för RID-tankar:

- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TU” avser särbestämmelser för användning av dessa tankar. De återfinns i 4.3.5,

- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TC” avser särbestämmelser för tillverkning av dessa tankar. De återfinns i 6.8.4 (a),

- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TE” avser särbestämmelser för utrustning av dessa tankar. De återfinns i 6.8.4 (b),

- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TA” avser särbestämmelser för typgodkännande av dessa tankar. De återfinns i 6.8.4 (c),

- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TT” avser särbestämmelser för kontroll av dessa tankar. De återfinns i 6.8.4 (d),

- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TM” avser särbestämmelser för märkning av dessa tankar. De återfinns i 6.8.4 (e).

Anm Dessa särbestämmelser gäller inte bara för tankar specificerade i kolumn (12), utan i den mån de är tekniskt tillämpbara även för tankar som får användas enligt hierarkierna i 4.3.3.1.2 och 4.3.4.1.2.

Kolumn (14) (Tills vidare blank.)

Kolumn (15) Transportkategori

Denna kolumn innehåller en numerisk kod för undantag av transporter, som genomförs av företag i samband med deras huvudverksamhet. Koderna för de enskilda

330

transportkategorierna är förtecknade i nummerordning i 1.1.3.1 (c)). Om ingen transportkategori har tilldelats, anges detta med ett streck ”-”.

Kolumn (16) Särbestämmelser för transport av kollin

Denna kolumn innehåller de alfanumeriska koderna för särbestämmelser för transport av kollin. Dessa koder som börjar med bokstaven ”W” är förtecknade i 7.2.4. Allmänna bestämmelser för transport av kollin återfinns i kapitel 7.1 och 7.2.

Anm Dessutom ska särbestämmelser för lastning, lossning och hantering i kolumn (18) beaktas.

Kolumn (17) Särbestämmelser för transport i bulk

Denna kolumn innehåller de alfanumeriska koderna för tillämpliga särbestämmelser för transport i bulk. Dessa koder som börjar med bokstäverna ”VC” samt ”AP” är förtecknade i 7.3.3. Om ingen särbestämmelse med koden ”VC” eller referens till särskilt avsnitt finns angiven i denna kolumn som uttryckligen tillåter detta transportsätt, och om ingen särbestämmelse med koden ”BK” eller referens till särskilt avsnitt finns angiven i kolumn (10) som uttryckligen tillåter detta transportsätt, får det farliga godset i fråga inte transporteras i bulk. Allmänna bestämmelser och tilläggsbestämmelser avseende transport i bulk finns i kapitel 7.1 och 7.3.

Anm Dessutom ska särbestämmelser för lastning, lossning och hantering i kolumn (18) beaktas.

Kolumn (18) Särbestämmelser för transport – lastning , lossning och

hantering

Denna kolumn innehåller de alfanumeriska koderna för tillämpliga särbestämmelser för lastning, lossning samt hantering. Dessa koder som börjar med bokstäverna ”CW” är förtecknade i 7.5.11. Om ingen kod är angiven, gäller endast de allmänna bestämmelserna (se 7.5.1 - 7.5.4 och 7.5.8).

Kolumn (19) Expressgods

Denna kolumn innehåller de alfanumeriska koderna för tillämpliga särbestämmelser för transport som expressgods. Dessa koder som börjar med bokstäverna ”CE” är förtecknade i kapitel 7.6 i nummerordning. Om kolumn (19) inte innehåller någon kod som börjar med bokstäverna ”CE”, får det farliga godset i fråga inte transporteras som expressgods.

Kolumn (20) Farlighetsnummer

Denna kolumn innehåller ett nummer som för ämnen och föremål i klasserna 2 till och med 9 består av två eller tre siffror (i vissa fall föregångna av bokstaven X), och som för ämnen och föremål i klass 1 består av klassificeringskoden (se kolumn (3b)). Detta nummer ska enligt 5.3.2.1 anges på den övre delen av den orangefärgade skylten. Innebörden av detta farlighetsnummer förklaras i 5.3.2.3.

331

Tabell A

Förteckning över farligt gods i UN-

nummerordning

UN-nr Benämning och beskrivning Klass Klassi- Förpack- Etiketter Sär- Begränsade och Förpackning UN-tankar och RID-tank Transport- Särbestämmelser för Express- Farlighets-

ficerings- nings- bestäm- reducerade bulkcontainrar kategori transport gods nummer

kod grupp melser mängder

Förpack- Särbe- Bestäm- Instruk- Sär- Tankkod Sär- Kollin Bulk Lastning,

nings- stämmel- melser tioner bestäm- bestäm- lossning

instruk- ser för för sam- melser melser och han-

tioner förpack- emballe- tering

ningen ring

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

UN-nr Benämning och beskrivning Klass Klassi- Förpack- Etiketter Sär- Begränsade och Förpackning UN-tankar och RID-tank Transport- Särbestämmelser för Express- Farlighets-

ficerings- nings- bestäm- reducerade bulkcontainrar kategori transport gods nummer

kod grupp melser mängder

Förpack- Särbe- Bestäm- Instruk- Sär- Tankkod Sär- Kollin Bulk Lastning,

nings- stämmel- melser tioner bestäm- bestäm- lossning

instruk- ser för för sam- melser melser och han-

tioner förpack- emballe- tering

ningen ring

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

1328 HEXAMETYLENTETRAMIN 4.1 F1 III 4.1 5 kg E1 P002 MP10 T1 TP33 SGAV 3 W1 VC1 CE11 40 IBC08 B3 VC2 R001 1330 MANGANRESINAT 4.1 F3 III 4.1 5 kg E1 P002 MP11 T1 TP33 SGAV 3 W1 VC1 CE11 40 IBC06 VC2 R001 1331 TÄNDSTICKOR, "STRIKE ANYWHERE" 4.1 F1 III 4.1 293 5 kg E0 P407 PP27 MP12 4 W1 CE11 40 1332 METALDEHYD 4.1 F1 III 4.1 5 kg E1 P002 MP10 T1 TP33 SGAV 3 W1 VC1 CE11 40 IBC08 B3 VC2 LP02 R001 1333 CERIUM, plattor, tackor, stänger 4.1 F3 II 4.1 1 kg E2 P002 MP11 2 W1 CE10 40 IBC08 B4 1334 NAFTALEN, RÅ eller NAFTALEN, RAFFINERAD 4.1 F1 III 4.1 501 5 kg E1 P002 MP10 T1 TP33 SGAV 3 W1 VC1 CE11 40 IBC08 B3 BK1 VC2 LP02 BK2 AP1 R001 BK3 1336 NITROGUANIDIN (PIKRIT), FUKTAD med minst 20 vikt-% vatten 4.1 D I 4.1 28 0 E0 P406 MP2 1 W1 40 1337 NITROSTÄRKELSE, FUKTAD med minst 4.1 D I 4.1 28 0 E0 P406 MP2 1 W1 40 20 vikt-% vatten 1338 FOSFOR, AMORF 4.1 F3 III 4.1 5 kg E1 P410 MP11 T1 TP33 SGAV 3 W1 VC1 CE11 40 IBC08 B3 VC2 364 R001

1339 FOSFORHEPTASULFID fri från gul och vit fosfor 4.1 F3 II 4.1 602 1 kg E2 P410 MP11 T3 TP33 SGAN 2 W1 CE10 40 IBC04 1340 FOSFORPENTASULFID fri från gul och vit fosfor 4.3 WF2 II 4.3+4.1 602 500 g E2 P410 MP14 T3 TP33 SGAN 0 W1 CW23 CE10 423 IBC04 1341 FOSFORSESKVISULFID fri från gul och vit fosfor 4.1 F3 II 4.1 602 1 kg E2 P410 MP11 T3 TP33 SGAN 2 W1 CE10 40 IBC04 1343 FOSFORTRISULFID fri från gul och vit fosfor 4.1 F3 II 4.1 602 1 kg E2 P410 MP11 T3 TP33 SGAN 2 W1 CE10 40 IBC04 1344 TRINITROFENOL (PIKRINSYRA), FUKTAD med minst 30 vikt-% 4.1 D I 4.1 28 0 E0 P406 PP26 MP2 1 W1 40 vatten 1345 GUMMIRESTER eller GUMMISHODDY, pulvriserat eller granulerat, 4.1 F1 II 4.1 1 kg E2 P002 MP11 T3 TP33 SGAN 4 W1 CE10 40 högst 840 mikrometer och med gummiinnehåll som överstiger 45% IBC08 B4

1346 KISELPULVER, AMORFT 4.1 F3 III 4.1 32 5 kg E1 P002 MP11 T1 TP33 SGAV 3 W1 VC1 CE11 40 IBC08 B3 VC2 LP02 R001 1347 SILVERPIKRAT, FUKTAD med minst 30 vikt-% vatten 4.1 D I 4.1 28 0 E0 P406 PP25 MP2 1 W1 40 PP26 1348 NATRIUMDINITRO-o-KRESOLAT, FUKTAD med minst 15 vikt-% 4.1 DT I 4.1+6.1 28 0 E0 P406 PP26 MP2 1 W1 CW28 46 vatten 1349 NATRIUMPIKRAMAT, FUKTAD med minst 4.1 D I 4.1 28 0 E0 P406 PP26 MP2 1 W1 40 20 vikt-% vatten 1350 SVAVEL (även svavelblomma) 4.1 F3 III 4.1 242 5 kg E1 P002 MP11 T1 TP33 SGAV 3 W1 VC1 CE11 40 IBC08 B3 BK1 VC2 LP02 BK2 R001 BK3 1352 TITANPULVER, FUKTAT med minst 25 vikt-% vatten 4.1 F3 II 4.1 586 1 kg E2 P410 PP40 MP11 T3 TP33 SGAN 2 W1 CE10 40 IBC06 1353 FIBRER, IMPREGNERADE MED LÅGNITRERAD 4.1 F1 III 4.1 502 5 kg E1 P410 MP11 3 W1 CE11 40 NITROCELLULOSA, N.O.S. eller VÄV, IMPREGNERAD MED IBC08 B3 LÅGNITRERAD NITROCELLULOSA, N.O.S. R001 1354 TRINITROBENSEN, FUKTAD med minst 30 vikt-% vatten 4.1 D I 4.1 28 0 E0 P406 MP2 1 W1 40 1355 TRINITROBENSOESYRA, FUKTAD med minst 4.1 D I 4.1 28 0 E0 P406 MP2 1 W1 40 30 vikt-% vatten

UN-nr Benämning och beskrivning Klass Klassi- Förpack- Etiketter Sär- Begränsade och Förpackning UN-tankar och RID-tank Transport- Särbestämmelser för Express- Farlighets-

ficerings- nings- bestäm- reducerade bulkcontainrar kategori transport gods nummer

kod grupp melser mängder

Förpack- Särbe- Bestäm- Instruk- Sär- Tankkod Sär- Kollin Bulk Lastning,

nings- stämmel- melser tioner bestäm- bestäm- lossning

instruk- ser för för sam- melser melser och han-

tioner förpack- emballe- tering

ningen ring

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

1356 TRINITROTOLUEN (TNT), FUKTAD med minst 4.1 D I 4.1 28 0 E0 P406 MP2 1 W1 40 30 vikt-% vatten 1357 UREANITRAT, FUKTAD med minst 20 vikt-% vatten 4.1 D I 4.1 28 0 E0 P406 MP2 1 W1 40 227 1358 ZIRKONIUMPULVER, FUKTAT med minst 4.1 F3 II 4.1 586 1 kg E2 P410 PP40 MP11 T3 TP33 SGAN 2 W1 CE10 40 25 vikt-% vatten IBC06 1360 KALCIUMFOSFID 4.3 WT2 I 4.3+6.1 0 E0 P403 MP2 1 W1 CW23 X462 CW28 1361 KOL eller KIMRÖK, animaliskt eller vegetabiliskt ursprung 4.2 S2 II 4.2 0 E0 P002 PP12 MP14 T3 TP33 SGAN TU11 2 W1 CE10 40 IBC06 W13 1361 KOL eller KIMRÖK, animaliskt eller vegetabiliskt ursprung 4.2 S2 III 4.2 665 0 E0 P002 PP12 MP14 T1 TP33 SGAV 4 W1 VC1 CE11 40 IBC08 B3 W13 VC2 LP02 AP1 R001 1362 AKTIVT KOL 4.2 S2 III 4.2 646 0 E1 P002 PP11 MP14 T1 TP33 SGAV 4 W1 VC1 CE11 40 IBC08 B3 VC2 LP02 AP1 R001 1363 KOPRA 4.2 S2 III 4.2 0 E0 P003 PP20 MP14 BK2 3 W1 VC1 CE11 40 IBC08 B3 B6 VC2 LP02 AP1 R001 365 1364 BOMULLSAVFALL, OLJIGA 4.2 S2 III 4.2 0 E0 P003 PP19 MP14 3 W1 VC1 CE11 40

IBC08 B3 B6 VC2 LP02 AP1 R001 1365 BOMULL, VÅT 4.2 S2 III 4.2 0 E0 P003 PP19 MP14 3 W1 VC1 CE11 40 IBC08 B3 B6 VC2 LP02 AP1 R001 1369 p-NITROSODIMETYLANILIN 4.2 S2 II 4.2 0 E2 P410 MP14 T3 TP33 SGAN 2 W1 CE10 40 IBC06 1372 Fibrer av animaliskt ursprung eller fibrer av vegetabiliskt ursprung, 4.2 S2 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S OMFATTAS INTE AV RID/RID-S brända, våta eller fuktiga 1373 FIBRER eller VÄV, ANIMALISKA, VEGETABILISKA eller 4.2 S2 III 4.2 0 E0 P410 MP14 T1 TP33 3 W1 VC1 CE11 40 SYNTETISKA, N.O.S., impregnerade med olja IBC08 B3 VC2 R001 AP1 1374 FISKMJÖL (FISKRESTER), EJ STABILISERAD 4.2 S2 II 4.2 300 0 E2 P410 MP14 T3 TP33 2 W1 CE10 40 IBC08 B4 1376 JÄRNOXID, FÖRBRUKAD eller JÄRNSVAMP, FÖRBRUKAD, från 4.2 S4 III 4.2 592 0 E0 P002 MP14 T1 TP33 SGAV 3 W1 VC1 CE11 40 kolgasrening IBC08 B3 BK2 VC2 LP02 AP1 R001 1378 METALLKATALYSATOR, FUKTAD, med synligt överskott av vätska 4.2 S4 II 4.2 274 0 E0 P410 PP39 MP14 T3 TP33 SGAN 2 W1 CE10 40 IBC01 1379 PAPPER, BEHANDLAT MED OMÄTTAD OLJA, ofullständigt torkat 4.2 S2 III 4.2 0 E0 P410 MP14 3 W1 VC1 CE11 40 (inklusive karbonpapper) IBC08 B3 VC2 R001 AP1 1380 PENTABORAN 4.2 ST3 I 4.2+6.1 0 E0 P601 MP2 L21DH TU14 TU38 0 W1 CW28 333 TC1 TE21 TE22 TE25 TM1 1381 FOSFOR, VIT eller GUL, I VATTEN eller I LÖSNING 4.2 ST3 I 4.2+6.1 503 0 E0 P405 MP2 T9 TP3 TP31 L10DH(+) TU14 TU16 0 W1 CW28 46 TU21 TU38 TE3 TE21 TE22 TE25

UN-nr Benämning och beskrivning Klass Klassi- Förpack- Etiketter Sär- Begränsade och Förpackning UN-tankar och RID-tank Transport- Särbestämmelser för Express- Farlighets-

ficerings- nings- bestäm- reducerade bulkcontainrar kategori transport gods nummer

kod grupp melser mängder

Förpack- Särbe- Bestäm- Instruk- Sär- Tankkod Sär- Kollin Bulk Lastning,

nings- stämmel- melser tioner bestäm- bestäm- lossning

instruk- ser för för sam- melser melser och han-

tioner förpack- emballe- tering

ningen ring

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

2574 TRIKRESYLFOSFAT, med mer än 3 % orto-isomerer 6.1 T1 II 6.1 100 ml E4 P001 MP15 T7 TP2 L4BH TU15 2 CW13 CE5 60 IBC02 CW28 CW31 2576 FOSFOROXIBROMID, SMÄLT 8 C1 II 8 0 E0 T7 TP3 L4BN 2 80 2577 FENYLACETYLKLORID 8 C3 II 8 1 L E2 P001 MP15 T7 TP2 L4BN 2 CE6 80 IBC02 2578 FOSFORTRIOXID 8 C2 III 8 5 kg E1 P002 MP10 T1 TP33 SGAV 3 VC1 CE11 80 IBC08 B3 VC2 LP02 AP7 R001 2579 PIPERAZIN 8 C8 III 8 5 kg E1 P002 MP10 T1 TP33 SGAV 3 VC1 CE11 80 IBC08 B3 L4BN VC2 LP02 AP7 R001 2580 ALUMINIUMBROMIDLÖSNING 8 C1 III 8 5 L E1 P001 MP19 T4 TP1 L4BN 3 W12 CE8 80 IBC03 LP01 R001 2581 ALUMINIUMKLORIDLÖSNING 8 C1 III 8 5 L E1 P001 MP19 T4 TP1 L4BN TU42 3 W12 CE8 80 IBC03 LP01 R001 420 2582 JÄRNTRIKLORID (JÄRN(III)KLORID), LÖSNING 8 C1 III 8 5 L E1 P001 MP19 T4 TP1 L4BN TU42 3 W12 CE8 80

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

ningen ring

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

ningen ring

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

ningen ring

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

3131 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, N.O.S. 4.3 WC2 I 4.3+8 274 0 E0 P403 MP2 T9 TP7 TP33 S10AN TU4 TU14 0 W1 CW23 X482 L10DH TU22 TU38 TE21 TE22 TM2 3131 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, N.O.S. 4.3 WC2 II 4.3+8 274 500 g E2 P410 MP14 T3 TP33 SGAN 0 W1 CW23 CE10 482 IBC06 3131 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, N.O.S. 4.3 WC2 III 4.3+8 274 1 kg E1 P410 MP14 T1 TP33 SGAN 0 W1 CW23 CE11 482 IBC08 B4 R001 3132 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, N.O.S. 4.3 WF2 I 4.3+4.1 274 0 E0 P403 MP2 0 W1 CW23 X423 IBC99 3132 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, N.O.S. 4.3 WF2 II 4.3+4.1 274 500 g E2 P410 MP14 T3 TP33 SGAN TU14 TE21 0 W1 CW23 423 IBC04 L4DH TM2 3132 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, N.O.S. 4.3 WF2 III 4.3+4.1 274 1 kg E1 P410 MP14 T1 TP33 SGAN TU14 TE21 0 W1 CW23 423 IBC06 L4DH TM2 3133 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S. 4.3 WO EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT 3134 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, GIFTIGT, N.O.S. 4.3 WT2 I 4.3+6.1 274 0 E0 P403 MP2 0 W1 CW23 X462 CW28 3134 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, GIFTIGT, N.O.S. 4.3 WT2 II 4.3+6.1 274 500 g E2 P410 MP14 T3 TP33 SGAN 0 W1 CW23 CE10 462 IBC05 CW28 3134 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, GIFTIGT, N.O.S. 4.3 WT2 III 4.3+6.1 274 1 kg E1 P410 MP14 T1 TP33 SGAN 0 W1 CW23 CE11 462 IBC08 B4 CW28 450 R001

3135 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. 4.3 WS I 4.3+4.2 274 0 E0 P403 MP2 1 W1 CW23 X423

3135 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. 4.3 WS II 4.3+4.2 274 0 E2 P410 MP14 T3 TP33 SGAN TU14 TE21 2 W1 CW23 423 IBC05 L4DH TM2 3135 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. 4.3 WS III 4.3+4.2 274 0 E1 P410 MP14 T1 TP33 SGAN TU14 TE21 3 W1 CW23 423 IBC08 B4 L4DH TM2 3136 TRIFLUORMETAN, KYLD, FLYTANDE 2 3A 2.2 593 120 ml E1 P203 MP9 T75 TP5 RxBN TU19 TA4 3 W5 CW9 CE2 22 (+13) TT9 TM6 CW11 CW36 3137 OXIDERANDE FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, N.O.S. 5.1 OF EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT 3138 ETEN, ACETYLEN OCH PROPEN (ETYLEN, ACETYLEN OCH 2 3F 2.1 0 E0 P203 MP9 T75 TP5 RxBN TU18 TU38 2 W5 CW9 CE2 223 PROPYLEN), BLANDNING, KYLD, FLYTANDE, med minst (+13) TE22 TE26 CW11 71,5 % eten, högst 22,5 % acetylen och högst 6 % propen TA4 TT9 CW36 TM6 3139 OXIDERANDE VÄTSKA, N.O.S. 5.1 O1 I 5.1 274 0 E0 P502 MP2 1 CW24 55 3139 OXIDERANDE VÄTSKA, N.O.S. 5.1 O1 II 5.1 274 1 L E2 P504 MP2 2 CW24 CE6 50 IBC02 3139 OXIDERANDE VÄTSKA, N.O.S. 5.1 O1 III 5.1 274 5 L E1 P504 MP2 3 CW24 CE8 50 IBC02 R001 3140 ALKALOIDER, FLYTANDE, N.O.S. eller ALKALOIDSALTER, 6.1 T1 I 6.1 43 0 E5 P001 MP8 L10CH TU14 TU15 1 CW13 66 FLYTANDE, N.O.S. 274 MP17 TU38 TE21 CW28 TE22 CW31 3140 ALKALOIDER, FLYTANDE, N.O.S. eller ALKALOIDSALTER, 6.1 T1 II 6.1 43 100 ml E4 P001 MP15 L4BH TU15 2 CW13 CE5 60 FLYTANDE, N.O.S. 274 IBC02 CW28 CW31 3140 ALKALOIDER, FLYTANDE, N.O.S. eller ALKALOIDSALTER, 6.1 T1 III 6.1 43 5 L E1 P001 MP19 L4BH TU15 2 W12 CW13 CE8 60 FLYTANDE, N.O.S. 274 IBC03 CW28 LP01 CW31 R001 3141 ANTIMONFÖRENING, OORGANISK, FLYTANDE, N.O.S. 6.1 T4 III 6.1 45 5 L E1 P001 MP19 L4BH TU15 2 W12 CW13 CE8 60 274 IBC03 CW28 512 LP01 CW31 R001

UN-nr Benämning och beskrivning Klass Klassi- Förpack- Etiketter Sär- Begränsade och Förpackning UN-tankar och RID-tank Transport- Särbestämmelser för Express- Farlighets-

ficerings- nings- bestäm- reducerade bulkcontainrar kategori transport gods nummer

kod grupp melser mängder

Förpack- Särbe- Bestäm- Instruk- Sär- Tankkod Sär- Kollin Bulk Lastning,

nings- stämmel- melser tioner bestäm- bestäm- lossning

instruk- ser för för sam- melser melser och han-

tioner förpack- emballe- tering

ningen ring

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

3142 DESINFEKTIONSMEDEL, FLYTANDE, GIFTIGT, N.O.S. 6.1 T1 I 6.1 274 0 E5 P001 MP8 L10CH TU14 TU15 1 CW13 66 MP17 TU38 TE21 CW28 TE22 CW31 3142 DESINFEKTIONSMEDEL, FLYTANDE, GIFTIGT, N.O.S. 6.1 T1 II 6.1 274 100 ml E4 P001 MP15 L4BH TU15 2 CW13 CE5 60 IBC02 CW28 CW31 3142 DESINFEKTIONSMEDEL, FLYTANDE, GIFTIGT, N.O.S. 6.1 T1 III 6.1 274 5 L E1 P001 MP19 L4BH TU15 2 W12 CW13 CE8 60 IBC03 CW28 LP01 CW31 R001 3143 FÄRGÄMNE, FAST, GIFTIGT, N.O.S. eller 6.1 T2 I 6.1 274 0 E5 P002 MP18 T6 TP33 S10AH TU15 TU38 1 W10 CW13 66 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FAST, GIFTIG, N.O.S. IBC07 L10CH TE22 CW28 CW31 3143 FÄRGÄMNE, FAST, GIFTIGT, N.O.S. eller 6.1 T2 II 6.1 274 500 g E4 P002 MP10 T3 TP33 SGAH TU15 2 W11 CW13 CE9 60 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FAST, GIFTIG, N.O.S. IBC08 B4 L4BH CW28 CW31 3143 FÄRGÄMNE, FAST, GIFTIGT, N.O.S. eller 6.1 T2 III 6.1 274 5 kg E1 P002 MP10 T1 TP33 SGAH TU15 2 VC1 CW13 CE11 60 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FAST, GIFTIG, N.O.S. IBC08 B3 L4BH VC2 CW28 LP02 AP7 CW31 R001 3144 NIKOTINFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. eller 6.1 T1 I 6.1 43 0 E5 P001 MP8 L10CH TU14 TU15 1 CW13 66 NIKOTINBEREDNING, FLYTANDE, N.O.S. 274 MP17 TU38 TE21 CW28 451 TE22 CW31

3144 NIKOTINFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. eller 6.1 T1 II 6.1 43 100 ml E4 P001 MP15 L4BH TU15 2 CW13 CE5 60 NIKOTINBEREDNING, FLYTANDE, N.O.S. 274 IBC02 CW28 CW31 3144 NIKOTINFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. eller 6.1 T1 III 6.1 43 5 L E1 P001 MP19 L4BH TU15 2 W12 CW13 CE8 60 NIKOTINBEREDNING, FLYTANDE, N.O.S. 274 IBC03 CW28 LP01 CW31 R001 3145 ALKYLFENOLER, FLYTANDE, N.O.S. 8 C3 I 8 0 E0 P001 MP8 T14 TP2 L10BH TU38 TE22 1 88 (inklusive C2 - C12 homologer) MP17 3145 ALKYLFENOLER, FLYTANDE, N.O.S. 8 C3 II 8 1 L E2 P001 MP15 T11 TP2 TP27 L4BN 2 CE6 80 (inklusive C2 - C12 homologer) IBC02 3145 ALKYLFENOLER, FLYTANDE, N.O.S. 8 C3 III 8 5 L E1 P001 MP19 T7 TP1 L4BN 3 W12 CE8 80 (inklusive C2 - C12 homologer) IBC03 TP28 LP01 R001 3146 ORGANISK TENNFÖRENING, FAST, N.O.S. 6.1 T3 I 6.1 43 0 E5 P002 MP18 T6 TP33 S10AH TU14 TU15 1 W10 CW13 66 274 IBC07 L10CH TU38 TE21 CW28 TE22 CW31 3146 ORGANISK TENNFÖRENING, FAST, N.O.S. 6.1 T3 II 6.1 43 500 g E4 P002 MP10 T3 TP33 SGAH TU15 2 W11 CW13 CE9 60 274 IBC08 B4 L4BH CW28 CW31 3146 ORGANISK TENNFÖRENING, FAST, N.O.S. 6.1 T3 III 6.1 43 5 kg E1 P002 MP10 T1 TP33 SGAH TU15 2 VC1 CW13 CE11 60 274 IBC08 B3 L4BH VC2 CW28 LP02 AP7 CW31 R001 3147 FÄRGÄMNE, FAST, FRÄTANDE, N.O.S. eller 8 C10 I 8 274 0 E0 P002 MP18 TP6 TP33 S10AN TU38 TE22 1 W10 88 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FAST, FRÄTANDE, N.O.S. IBC07 L10BH 3147 FÄRGÄMNE, FAST, FRÄTANDE, N.O.S. eller 8 C10 II 8 274 1 kg E2 P002 MP10 T3 TP33 SGAN 2 W11 CE10 80 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FAST, FRÄTANDE, N.O.S. IBC08 B4 L4BN 3147 FÄRGÄMNE, FAST, FRÄTANDE, N.O.S. eller 8 C10 III 8 274 5 kg E1 P002 MP10 T1 TP33 SGAV 3 VC1 CE11 80 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FAST, FRÄTANDE, N.O.S. IBC08 B3 L4BN VC2 LP02 AP7 R001

UN-nr Benämning och beskrivning Klass Klassi- Förpack- Etiketter Sär- Begränsade och Förpackning UN-tankar och RID-tank Transport- Särbestämmelser för Express- Farlighets-

ficerings- nings- bestäm- reducerade bulkcontainrar kategori transport gods nummer

kod grupp melser mängder

Förpack- Särbe- Bestäm- Instruk- Sär- Tankkod Sär- Kollin Bulk Lastning,

nings- stämmel- melser tioner bestäm- bestäm- lossning

instruk- ser för för sam- melser melser och han-

tioner förpack- emballe- tering

ningen ring

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

3235 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, TYP D, 4.1 SR2 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAD 3236 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP D, 4.1 SR2 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAT 3237 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, TYP E, 4.1 SR2 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAD 3238 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP E, 4.1 SR2 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAT 3239 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, TYP F, 4.1 SR2 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAD 3240 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP F, 4.1 SR2 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAT 3241 2-BROM-2-NITROPROPAN-1,3-DIOL 4.1 SR1 III 4.1 638 5 kg E1 P520 PP22 MP2 3 W1 CW14 CE11 40 IBC08 B3 3242 AZODIKARBONAMID 4.1 SR1 II 4.1 215 1 kg E0 P409 MP2 T3 TP33 2 W1 CW14 CE10 40 638 3243 FASTA ÄMNEN, SOM INNEHÅLLER GIFTIG VÄTSKA, N.O.S. 6.1 T9 II 6.1 217 500 g E4 P002 PP9 MP10 T3 TP33 SGAH TU15 2 VC1 CW13 CE5 60 274 IBC02 BK1 VC2 CW28 601 BK2 AP7 CW31 3244 FASTA ÄMNEN, SOM INNEHÅLLER FRÄTANDE VÄTSKA, N.O.S. 8 C10 II 8 218 1 kg E2 P002 PP9 MP10 T3 TP33 SGAV 2 VC1 CE10 80 274 IBC05 BK1 VC2 BK2 AP7 457 3245 GENETISKT MODIFIERADE MIKROORGANISMER eller 9 M8 9 219 0 E0 P904 MP6 2 CW13 90 GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER 637 IBC08 CW17 CW18 CW26 CW28 CW31 3245 GENETISKT MODIFIERADE MIKROORGANISMER eller 9 M8 9+2.2 219 0 E0 P904 MP6 2 CW13 90 GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER, i kylt flytande kväve 637 IBC08 CW17 CW18 CW26 CW28 CW31 3246 METANSULFONYLKLORID 6.1 TC1 I 6.1+8 354 0 E0 P602 MP8 T20 TP2 L10CH TU14 TU15 1 CW13 668 MP17 TU38 TE21 CW28 TE22 CW31 3247 NATRIUMPEROXOBORAT, VATTENFRI 5.1 O2 II 5.1 1 kg E2 P002 MP2 T3 TP33 SGAN TU3 2 W11 CW24 CE10 50 IBC08 B4 3248 LÄKEMEDEL (MEDICIN), FLYTANDE, BRANDFARLIGT, GIFTIGT, 3 FT1 II 3+6.1 220 1 L E2 P001 MP19 L4BH TU15 2 CW13 CE7 336 N.O.S. 221 CW28 601 3248 LÄKEMEDEL (MEDICIN), FLYTANDE, BRANDFARLIGT, GIFTIGT, 3 FT1 III 3+6.1 220 5 L E1 P001 MP19 L4BH TU15 3 CW13 CE4 36 N.O.S. 221 R001 CW28 601 3249 LÄKEMEDEL (MEDICIN), FAST, GIFTIGT, N.O.S. 6.1 T2 II 6.1 221 500 g E4 P002 PP6 MP10 T3 TP33 SGAH TU15 2 CW13 CE9 60 601 L4BH CW28 CW31 3249 LÄKEMEDEL (MEDICIN), FAST, GIFTIGT, N.O.S. 6.1 T2 III 6.1 221 5 kg E1 P002 PP6 MP10 T1 TP33 SGAH TU15 2 VC1 CW13 CE11 60 601 LP02 L4BH VC2 CW28 R001 AP7 CW31 3250 KLORÄTTIKSYRA, SMÄLT 6.1 TC1 II 6.1+8 0 E0 T7 TP3 L4BH TU15 TC4 0 CW13 68 TP28 CW31 3251 ISOSORBID-5-MONONITRAT 4.1 SR1 III 4.1 226 5 kg E0 P409 MP2 3 W1 CW14 CE11 40 638 3252 DIFLUORMETAN (KÖLDMEDIUM R 32) 2 2F 2.1 662 0 E0 P200 MP9 T50 PxBN(M) TU38 TE22 2 CW9 CE3 23 (+13) (M) TA4 TT9 CW10 TM6 CW36

UN-nr Benämning och beskrivning Klass Klassi- Förpack- Etiketter Sär- Begränsade och Förpackning UN-tankar och RID-tank Transport- Särbestämmelser för Express- Farlighets-

ficerings- nings- bestäm- reducerade bulkcontainrar kategori transport gods nummer

kod grupp melser mängder

Förpack- Särbe- Bestäm- Instruk- Sär- Tankkod Sär- Kollin Bulk Lastning,

nings- stämmel- melser tioner bestäm- bestäm- lossning

instruk- ser för för sam- melser melser och han-

tioner förpack- emballe- tering

ningen ring

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

3287 GIFTIG OORGANISK VÄTSKA, N.O.S. 6.1 T4 III 6.1 274 5 L E1 P001 MP19 T7 TP1 L4BH TU15 2 W12 CW13 CE8 60 IBC03 TP28 CW28 LP01 CW31 R001 3288 GIFTIGT OORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S. 6.1 T5 I 6.1 274 0 E5 P002 MP18 T6 TP33 S10AH TU14 TU15 1 W10 CW13 66 IBC07 L10CH TU38 TE21 CW28 TE22 CW31 3288 GIFTIGT OORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S. 6.1 T5 II 6.1 274 500 g E4 P002 MP10 T3 TP33 SGAH TU15 2 W11 CW13 CE9 60 IBC08 B4 L4BH CW28 CW31 3288 GIFTIGT OORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S. 6.1 T5 III 6.1 274 5 kg E1 P002 MP10 T1 TP33 SGAH TU15 2 VC1 CW13 CE11 60 IBC08 B3 L4BH VC2 CW28 LP02 AP7 CW31 R001 3289 GIFTIG OORGANISK VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S. 6.1 TC3 I 6.1+8 274 0 E5 P001 MP8 T14 TP2 TP27 L10CH TU14 TU15 1 CW13 668 315 MP17 TU38 TE21 CW28 TE22 CW31 3289 GIFTIG OORGANISK VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S. 6.1 TC3 II 6.1+8 274 100 ml E4 P001 MP15 T11 TP2 TP27 L4BH TU15 2 CW13 CE5 68 IBC02 CW28 CW31 3290 GIFTIGT OORGANISKT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, N.O.S. 6.1 TC4 I 6.1+8 274 0 E5 P002 MP18 T6 TP33 S10AH TU15 TU38 1 W10 CW13 668 IBC05 L10CH TE22 CW28 462 CW31

3290 GIFTIGT OORGANISKT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, N.O.S. 6.1 TC4 II 6.1+8 274 500 g E4 P002 MP10 T3 TP33 SGAH TU15 2 W11 CW13 CE5 68 IBC06 L4BH CW28 CW31 3291 SMITTFÖRANDE AVFALL, OSPECIFICERAT, N.O.S. eller 6.2 I3 6.2 565 0 E0 P621 MP6 BK2 2 W9 VC3 CW13 CE14 606 (BIO)MEDICINSKT AVFALL, N.O.S. eller FÖRESKRIFTSENLIGT IBC620 CW28 MEDICINSKT AVFALL, N.O.S. LP621 CW31 3291 SMITTFÖRANDE AVFALL, OSPECIFICERAT, N.O.S. eller 6.2 I3 6.2+2.2 565 0 E0 P621 MP6 2 W9 CW13 CE14 606 (BIO)MEDICINSKT AVFALL, N.O.S. eller FÖRESKRIFTSENLIGT IBC620 CW18 MEDICINSKT AVFALL, N.O.S. i kylt flytande kväve LP621 CW28

3292 BATTERIER SOM INNEHÅLLER METALLISKT NATRIUM ELLER 4.3 W3 4.3 239 0 E0 P408 2 W1 CW23 CE2 423 NATRIUMLEGERING eller CELLER SOM INNEHÅLLER 295 METALLISKT NATRIUM ELLER NATRIUMLEGERINGAR 401 3293 HYDRAZIN, VATTENLÖSNING, med högst 6.1 T4 III 6.1 566 5 L E1 P001 MP19 T4 TP1 L4BH TU15 2 W12 CW13 CE8 60 37 vikt-% hydrazin IBC03 CW28 LP01 CW31 R001 3294 VÄTECYANID (CYANVÄTE), LÖSNING I ALKOHOL med högst 6.1 TF1 I 6.1+3 610 0 E0 P601 MP8 T14 TP2 L15DH(+) TU14 TU15 0 CW13 663 45% vätecyanid MP17 TU38 TE21 CW28 TE22 TE25 CW31 3295 KOLVÄTEN, FLYTANDE, N.O.S. 3 F1 I 3 500 ml E3 P001 MP7 T11 TP1 TP8 L4BN 1 33 MP17 TP28 3295 KOLVÄTEN, FLYTANDE, N.O.S. (ångtryck vid 50°C över 110 kPa) 3 F1 II 3 640C 1 L E2 P001 MP19 T7 TP1 TP8 L1.5BN 2 CE7 33 TP28 3295 KOLVÄTEN, FLYTANDE, N.O.S. (ångtryck vid 50°C högst 110 kPa) 3 F1 II 3 640D 1 L E2 P001 MP19 T7 TP1 TP8 LGBF 2 CE7 33 IBC02 TP28 R001 3295 KOLVÄTEN, FLYTANDE, N.O.S. 3 F1 III 3 5 L E1 P001 MP19 T4 TP1 LGBF 3 W12 CE4 30 IBC03 TP29 LP01 R001 3296 HEPTAFLUORPROPAN (KÖLDMEDIUM R 227) 2 2A 2.2 662 120 ml E1 P200 MP9 T50 PxBN(M) TA4 TT9 3 CW9 CE3 20 (+13) (M) TM6 CW10 CW36

UN-nr Benämning och beskrivning Klass Klassi- Förpack- Etiketter Sär- Begränsade och Förpackning UN-tankar och RID-tank Transport- Särbestämmelser för Express- Farlighets-

ficerings- nings- bestäm- reducerade bulkcontainrar kategori transport gods nummer

kod grupp melser mängder

Förpack- Särbe- Bestäm- Instruk- Sär- Tankkod Sär- Kollin Bulk Lastning,

nings- stämmel- melser tioner bestäm- bestäm- lossning

instruk- ser för för sam- melser melser och han-

tioner förpack- emballe- tering

ningen ring

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

3297 ETYLENOXID (ETENOXID) OCH KLORTETRAFLUORETAN, 2 2A 2.2 392 120 ml E1 P200 MP9 T50 PxBN(M) TA4 TT9 3 CW9 CE3 20 BLANDNING, med högst 8,8 % etylenoxid (+13) 662 (M) TM6 CW10 CW36 3298 ETYLENOXID (ETENOXID) OCH PENTAFLUORETAN, 2 2A 2.2 392 120 ml E1 P200 MP9 T50 PxBN(M) TA4 TT9 3 CW9 CE3 20 BLANDNING, med högst 7,9 % etylenoxid (+13) 662 (M) TM6 CW10 CW36 3299 ETYLENOXID (ETENOXID) OCH TETRAFLUORETAN, 2 2A 2.2 392 120 ml E1 P200 MP9 T50 PxBN(M) TA4 TT9 3 CW9 CE3 20 BLANDNING, med högst 5,6 % etylenoxid (+13) 662 (M) TM6 CW10 CW36 3300 ETYLENOXID (ETENOXID) OCH KOLDIOXIDBLANDNING, med 2 2TF 2.3+2.1 0 E0 P200 MP9 (M) PxBH(M) TU38 TE22 1 CW9 263 över 87 % etylenoxid (+13) TE25 TA4 CW10 TT9 TM6 CW36 3301 FRÄTANDE VÄTSKA, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. 8 CS1 I 8+4.2 274 0 E0 P001 MP8 L10BH TU38 TE22 1 884 MP17 3301 FRÄTANDE VÄTSKA, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. 8 CS1 II 8+4.2 274 0 E2 P001 MP15 L4BN 2 CE6 84 3302 2-DIMETYLAMINOETYLAKRYLAT, STABILISERAD 6.1 T1 II 6.1 386 100 ml E4 P001 MP15 T7 TP2 L4BH TU15 2 CW13 CE5 60 676 IBC02 CW28 CW31 3303 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, N.O.S. 2 1TO 2.3+5.1 274 0 E0 P200 MP9 (M) CxBH(M) TU6 TU38 1 CW9 265 (+13) TE22 TE25 CW10 TA4 TT9 CW36 3304 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S. 2 1TC 2.3+8 274 0 E0 P200 MP9 (M) CxBH(M) TU6 TU38 1 CW9 268 463 (+13) TE22 TE25 CW10

TA4 TT9 CW36 3305 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, 2 1TFC 2.3+2.1 274 0 E0 P200 MP9 (M) CxBH(M) TU6 TU38 1 CW9 263 N.O.S. +8 TE22 TE25 CW10 (+13) TA4 TT9 CW36 3306 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, FRÄTANDE, 2 1TOC 2.3+5.1 274 0 E0 P200 MP9 (M) CxBH(M) TU6 TU38 1 CW9 265 N.O.S. +8 TE22 TE25 CW10 (+13) TA4 TT9 CW36 3307 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, N.O.S. 2 2TO 2.3+5.1 274 0 E0 P200 MP9 (M) PxBH(M) TU6 TU38 1 CW9 265 (+13) TE22 TE25 CW10 TA4 TT9 CW36 TM6 3308 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S. 2 2TC 2.3+8 274 0 E0 P200 MP9 (M) PxBH(M) TU6 TU38 1 CW9 268 (+13) TE22 TE25 CW10 TA4 TT9 CW36 TM6 3309 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, 2 2TFC 2.3+2.1 274 0 E0 P200 MP9 (M) PxBH(M) TU6 TU38 1 CW9 263 N.O.S. +8 TE22 TE25 CW10 (+13) TA4 TT9 CW36 TM6 3310 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, FRÄTANDE, 2 2TOC 2.3+5.1 274 0 E0 P200 MP9 (M) PxBH(M) TU6 TU38 1 CW9 265 N.O.S. +8 TE22 TE25 CW10 (+13) TA4 TT9 CW36 TM6 3311 GAS, KYLD, FLYTANDE, OXIDERANDE, N.O.S. 2 3O 2.2+5.1 274 0 E0 P203 MP9 T75 TP5 RxBN TU7 TU19 3 W5 CW9 CE2 225 (+13) TP22 TA4 TT9 CW11 TM6 CW36 3312 GAS, KYLD, FLYTANDE, BRANDFARLIG, N.O.S. 2 3F 2.1 274 0 E0 P203 MP9 T75 TP5 RxBN TU18 TU38 2 W5 CW9 CE2 223 (+13) TE22 TE26 CW11 TA4 TT9 CW36 TM6 3313 ORGANISKA PIGMENT, SJÄLVUPPHETTANDE 4.2 S2 II 4.2 0 E2 P002 MP14 T3 TP33 SGAV 2 W1 CE10 40 IBC08 B4

UN-nr Benämning och beskrivning Klass Klassi- Förpack- Etiketter Sär- Begränsade och Förpackning UN-tankar och RID-tank Transport- Särbestämmelser för Express- Farlighets-

ficerings- nings- bestäm- reducerade bulkcontainrar kategori transport gods nummer

kod grupp melser mängder

Förpack- Särbe- Bestäm- Instruk- Sär- Tankkod Sär- Kollin Bulk Lastning,

nings- stämmel- melser tioner bestäm- bestäm- lossning

instruk- ser för för sam- melser melser och han-

tioner förpack- emballe- tering

ningen ring

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

3313 ORGANISKA PIGMENT, SJÄLVUPPHETTANDE 4.2 S2 III 4.2 0 E1 P002 MP14 T1 TP33 SGAV 3 W1 CE11 40 IBC08 B3 LP02 R001 3314 GJUTMASSA AV PLASTFÖRENING, som massa, deg, blad eller i 9 M3 III inga 207 5 kg E1 P002 PP14 MP10 3 VC1 CW31 CE11 90 sprutad/pressad form, som avger brandfarliga ångor 633 IBC08 B3 B6 VC2 CW36 675 R001 AP2 3315 KEMISKT PROV, GIFTIGT 6.1 T8 I 6.1 250 0 E0 P099 MP8 1 CW13 66 MP17 CW28 CW31 3316 KEMISATS eller REAGENSSATS eller FÖRSTA FÖRBANDSSATS 9 M11 9 251 se SP se SP P901 Se SP 90 340 251 340 671 671 3317 2-AMINO-4,6-DINITROFENOL, FUKTAD, med minst 20 vikt-% 4.1 D I 4.1 28 0 E0 P406 PP26 MP2 1 W1 40 vatten 3318 AMMONIAKLÖSNING i vatten, densitet mindre än 0,880 kg/l vid 2 4TC 2.3+8 23 0 E0 P200 MP9 T50 PxBH(M) TU38 TE22 1 CW9 268 15°C, med över 50 % ammoniak (+13) (M) TE25 TA4 CW10 TT9 TM6 3319 NITROGLYCERIN, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, FAST, 4.1 D II 4.1 28 0 E0 P099 MP2 2 W1 CE10 40 N.O.S., med mer än 2 vikt-% men högst 10 vikt-% nitroglycerin 272 IBC99 274 3320 NATRIUMBORHYDRID OCH NATRIUMHYDROXID, LÖSNING, 8 C5 II 8 1 L E2 P001 MP15 T7 TP2 L4BN 2 CE6 80 464 med högst 12 vikt-% natriumborhydrid och högst 40 vikt-% IBC02

natriumhydroxid 3320 NATRIUMBORHYDRID OCH NATRIUMHYDROXID, LÖSNING, 8 C5 III 8 5 L E1 P001 MP19 T4 TP2 L4BN 3 W12 CE8 80 med högst 12 vikt-% natriumborhydrid och högst 40 vikt-% IBC03 natriumhydroxid LP01 R001 3321 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-II), ej fissilt 7 7X 172 0 E0 se 2.7 se T5 TP4 S2,65AN(+) TU36 TT7 0 CW33 CE15 70 eller undantaget fissilt 317 och 4.1.9 4.1.9.1.3 L2,65CN(+) TM7 325 336 3322 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-III), ej fissilt 7 7X 172 0 E0 se 2.7 se T5 TP4 S2,65AN(+) TU36 TT7 0 CW33 CE15 70 eller undantaget fissilt 317 och 4.1.9 4.1.9.1.3 L2,65CN(+) TM7 325 336 3323 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP C, 7 7X 172 0 E0 se 2.7 se 0 CW33 CE15 70 ej fissilt eller undantaget fissilt 317 och 4.1.9 4.1.9.1.3 325 3324 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-II), FISSILT 7 7X+7E 172 0 E0 se 2.7 se 0 CW33 CE15 70 326 och 4.1.9 4.1.9.1.3 336 3325 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-III), 7 7X+7E 172 0 E0 se 2.7 se 0 CW33 CE15 70 FISSILT 326 och 4.1.9 4.1.9.1.3 336 3326 RADIOAKTIVT ÄMNE, YTKONTAMINERADE FÖREMÅL (SCO-I 7 7X+7E 172 0 E0 se 2.7 se 0 CW33 CE15 70 eller SCO-II), FISSILT 326 och 4.1.9 4.1.9.1.3

3327 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, FISSILT, ej av speciell 7 7X+7E 172 0 E0 se 2.7 se 0 CW33 CE15 70 beskaffenhet 326 och 4.1.9 4.1.9.1.3

3328 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(U), FISSILT 7 7X+7E 172 0 E0 se 2.7 se 0 CW33 CE15 70 326 och 4.1.9 4.1.9.1.3 337 3329 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(M), FISSILT 7 7X+7E 172 0 E0 se 2.7 se 0 CW33 CE15 70 326 och 4.1.9 4.1.9.1.3 337

UN-nr Benämning och beskrivning Klass Klassi- Förpack- Etiketter Sär- Begränsade och Förpackning UN-tankar och RID-tank Transport- Särbestämmelser för Express- Farlighets-

ficerings- nings- bestäm- reducerade bulkcontainrar kategori transport gods nummer

kod grupp melser mängder

Förpack- Särbe- Bestäm- Instruk- Sär- Tankkod Sär- Kollin Bulk Lastning,

nings- stämmel- melser tioner bestäm- bestäm- lossning

instruk- ser för för sam- melser melser och han-

tioner förpack- emballe- tering

ningen ring

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

3330 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP C, FISSILT 7 7X+7E 172 0 E0 se 2.7 se 0 CW33 CE15 70 326 och 4.1.9 4.1.9.1.3

3331 RADIOAKTIVT ÄMNE, TRANSPORTERAT ENLIGT SÄRSKILD 7 7X+7E 172 0 E0 se 2.7 se 0 CW33 CE15 70 ÖVERENSKOMMELSE, FISSILT 326 och 4.1.9 4.1.9.1.3

3332 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, SPECIELL 7 7X 172 0 E0 se 2.7 se 0 CW33 CE15 70 BESKAFFENHET, ej fissilt eller undantaget fissilt 317 och 4.1.9 4.1.9.1.3

3333 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, SPECIELL 7 7X+7E 172 0 E0 se 2.7 se 0 CW33 CE15 70 BESKAFFENHET, FISSILT och 4.1.9 4.1.9.1.3

3334 Vätska som omfattas av luftfartsbestämmelser, n.o.s. 9 M11 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 3335 Fast ämne som omfattas av luftfartsbestämmelser, n.o.s. 9 M11 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 3336 MERKAPTANER, FLYTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. eller 3 F1 I 3 274 0 E0 P001 MP7 T11 TP2 L4BN 1 33 MERKAPTANBLANDNING, FLYTANDE, BRANDFARLIG, N.O.S. MP17

3336 MERKAPTANER, FLYTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. eller 3 F1 II 3 274 1 L E2 P001 MP19 T7 TP1 TP8 L1,5BN 2 CE7 33 MERKAPTANBLANDNING, FLYTANDE, BRANDFARLIG, N.O.S. 640C TP28 (ångtryck vid 50°C över 110 kPa) 3336 MERKAPTANER, FLYTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. eller 3 F1 II 3 274 1 L E2 P001 MP19 T7 TP1 TP8 LGBF 2 CE7 33 MERKAPTANBLANDNING, FLYTANDE, BRANDFARLIG, N.O.S. 640D IBC02 TP28 465 (ångtryck vid 50°C högst 110 kPa) R001

3336 MERKAPTANER, FLYTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. eller 3 F1 III 3 274 5 L E1 P001 MP19 T4 TP1 LGBF 3 W12 CE4 30 MERKAPTANBLANDNING, FLYTANDE, BRANDFARLIG, N.O.S. IBC03 TP29 LP01 R001 3337 KÖLDMEDIUM R 404A (pentafluoretan, 1,1,1-trifluoretan och 2 2A 2.2 662 120 ml E1 P200 MP9 T50 PxBN(M) TA4 TT9 3 CW9 CE3 20 1,1,1,2-tetrafluoretan, icke-azeotrop blandning med ca 44 % (+13) (M) TM6 CW10 pentafluoretan och 52 % 1,1,1-trifluoretan) CW36 3338 KÖLDMEDIUM R 407A (difluormetan, pentafluormetan och 1,1,1,2- 2 2A 2.2 662 120 ml E1 P200 MP9 T50 PxBN(M) TA4 TT9 3 CW9 CE3 20 tetrafluoretan, icke-azeotrop blandning med ca 20 % difluormetan (+13) (M) TM6 CW10 och 40 % pentafluoretan) CW36 3339 KÖLDMEDIUM R 407B (difluormetan, pentafluoretan och 1,1,1,2- 2 2A 2.2 662 120 ml E1 P200 MP9 T50 PxBN(M) TA4 TT9 3 CW9 CE3 20 tetrafluoretan, icke-azeotrop blandning med ca 10 % difluoretan och (+13) (M) TM6 CW10 70 % pentafluoretan) CW36 3340 KÖLDMEDIUM R 407C (difluormetan, pentafluoretan och 1,1,1,2- 2 2A 2.2 662 120 ml E1 P200 MP9 T50 PxBN(M) TA4 TT9 3 CW9 CE3 20 tetrafluoretan, icke-azeotrop blandning med ca 23 % difluormetan (+13) (M) TM6 CW10 och 25 % pentafluoretan) CW36 3341 TIOUREADIOXID 4.2 S2 II 4.2 0 E2 P002 MP14 T3 TP33 SGAV 2 W1 CE10 40 IBC06 3341 TIOUREADIOXID 4.2 S2 III 4.2 0 E1 P002 MP14 T1 TP33 SGAV 3 W1 CE11 40 IBC08 B3 LP02 R001 3342 XANTATER 4.2 S2 II 4.2 0 E2 P002 MP14 T3 TP33 SGAV 2 W1 CE10 40 IBC06 3342 XANTATER 4.2 S2 III 4.2 0 E1 P002 MP14 T1 TP33 SGAV 3 W1 CE11 40 IBC08 B3 LP02 R001 3343 NITROGLYCERIN, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, FLYTANDE, 3 D 3 28 0 E0 P099 MP2 0 30/33 BRANDFARLIG, N.O.S. med högst 30 vikt-% nitroglycerin 274 278 3344 PENTAERYTRITTETRANITRAT 4.1 D II 4.1 28 0 E0 P099 MP2 2 W1 CE10 40 (PENTAERYTRITOLTETRANITRAT, PETN), BLANDNING, 272 OKÄNSLIGGJORD, FAST, N.O.S., med mer än 10 vikt-% men 274 högst 20 vikt-% PETN

UN-nr Benämning och beskrivning Klass Klassi- Förpack- Etiketter Sär- Begränsade och Förpackning UN-tankar och RID-tank Transport- Särbestämmelser för Express- Farlighets-

ficerings- nings- bestäm- reducerade bulkcontainrar kategori transport gods nummer

kod grupp melser mängder

Förpack- Särbe- Bestäm- Instruk- Sär- Tankkod Sär- Kollin Bulk Lastning,

nings- stämmel- melser tioner bestäm- bestäm- lossning

instruk- ser för för sam- melser melser och han-

tioner förpack- emballe- tering

ningen ring

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

3345 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FAST, GIFTIG 6.1 T7 I 6.1 61 0 E5 P002 MP18 T6 TP33 S10AH TU14 TU15 1 W10 CW13 CE12 66 274 IBC07 L10CH TU38 TE21 CW28 648 TE22 CW31

3345 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FAST, GIFTIG 6.1 T7 II 6.1 61 500 g E4 P002 MP10 T3 TP33 SGAH TU15 2 W11 CW13 CE9 60 274 IBC08 B4 L4BH CW28 CE12 648 CW31 3345 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FAST, GIFTIG 6.1 T7 III 6.1 61 5 kg E1 P002 MP10 T1 TP33 SGAH TU15 2 VC1 CW13 CE11 60 274 IBC08 B3 L4BH VC2 CW28 CE12 648 LP02 AP7 CW31 R001 3346 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, 3 FT2 I 3+6.1 61 0 E0 P001 MP7 T14 TP2 TP27 L10CH TU14 TU15 1 CW13 336 BRANDFARLIG, GIFTIG, flampunkt under 23 °C 274 MP17 TU38 TE21 CW28 TE22 3346 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, 3 FT2 II 3+6.1 61 1 L E2 P001 MP19 T11 TP2 TP27 L4BH TU15 2 CW13 CE7 336 BRANDFARLIG, GIFTIG, flampunkt under 23 °C 274 IBC02 CW28 R001 3347 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, 6.1 TF2 I 6.1+3 61 0 E5 P001 MP8 T14 TP2 TP27 L10CH TU14 TU15 1 CW13 CE12 663 BRANDFARLIG, flampunkt minst 23 °C 274 MP17 TU38 TE21 CW28 TE22 CW31 3347 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, 6.1 TF2 II 6.1+3 61 100 ml E4 P001 MP15 T11 TP2 TP27 L4BH TU15 2 CW13 CE5 63 BRANDFARLIG, flampunkt minst 23 °C 274 IBC02 CW28 CE12 466 CW31

3347 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, 6.1 TF2 III 6.1+3 61 5 L E1 P001 MP19 T7 TP2 TP28 L4BH TU15 2 W12 CW13 CE8 63 BRANDFARLIG, flampunkt minst 23 °C 274 IBC03 CW28 CE12 R001 CW31 3348 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 6.1 T6 I 6.1 61 0 E5 P001 MP8 T14 TP2 TP27 L10CH TU14 TU15 1 CW13 CE12 66 274 MP17 TU38 TE21 CW28 648 TE22 CW31 3348 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 6.1 T6 II 6.1 61 100 ml E4 P001 MP15 T11 TP2 TP27 L4BH TU15 2 CW13 CE5 60 274 IBC02 CW28 CE12 648 CW31 3348 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 6.1 T6 III 6.1 61 5 L E1 P001 MP19 T7 TP2 TP28 L4BH TU15 2 W12 CW13 CE8 60 274 IBC03 CW28 CE12 648 LP01 CW31 R001 3349 PYRETROIDPESTICID, FAST, GIFTIG 6.1 T7 I 6.1 61 0 E5 P002 MP18 T6 TP33 S10AH TU14 TU15 1 W10 CW13 CE12 66 274 IBC07 L10CH TU38 TE21 CW28 648 TE22 CW31 3349 PYRETROIDPESTICID, FAST, GIFTIG 6.1 T7 II 6.1 61 500 g E4 P002 MP10 T3 TP33 SGAH TU15 2 W11 CW13 CE9 60 274 IBC08 B4 L4BH CW28 CE12 648 CW31 3349 PYRETROIDPESTICID, FAST, GIFTIG 6.1 T7 III 6.1 61 5 kg E1 P002 MP10 T1 TP33 SGAH TU15 2 VC1 CW13 CE11 60 274 IBC08 B3 L4BH VC2 CW28 CE12 648 LP02 AP7 CW31 R001 3350 PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 3 FT2 I 3+6.1 61 0 E0 P001 MP7 T14 TP2 TP27 L10CH TU14 TU15 1 CW13 336 flampunkt under 23 °C 274 MP17 TU38 TE21 CW28 TE22 3350 PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 3 FT2 II 3+6.1 61 1 L E2 P001 MP19 T11 TP2 TP27 L4BH TU15 2 CW13 CE7 336 flampunkt under 23 °C 274 IBC02 CW28 R001 3351 PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, 6.1 TF2 I 6.1+3 61 0 E5 P001 MP8 T14 TP2 TP27 L10CH TU14 TU15 1 CW13 CE12 663 flampunkt minst 23 °C 274 MP17 TU38 TE21 CW28 TE22 CW31 3351 PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, 6.1 TF2 II 6.1+3 61 100 ml E4 P001 MP15 T11 TP2 TP27 L4BH TU15 2 CW13 CE5 63 flampunkt minst 23 °C 274 IBC02 CW28 CE12 CW31

UN-nr Benämning och beskrivning Klass Klassi- Förpack- Etiketter Sär- Begränsade och Förpackning UN-tankar och RID-tank Transport- Särbestämmelser för Express- Farlighets-

ficerings- nings- bestäm- reducerade bulkcontainrar kategori transport gods nummer

kod grupp melser mängder

Förpack- Särbe- Bestäm- Instruk- Sär- Tankkod Sär- Kollin Bulk Lastning,

nings- stämmel- melser tioner bestäm- bestäm- lossning

instruk- ser för för sam- melser melser och han-

tioner förpack- emballe- tering

ningen ring

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

3351 PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, 6.1 TF2 III 6.1+3 61 5 L E1 P001 MP19 T7 TP2 TP28 L4BH TU15 2 W12 CW13 CE8 63 flampunkt minst 23 °C 274 IBC03 CW28 CE12 R001 CW31 3352 PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 6.1 T6 I 6.1 61 0 E5 P001 MP8 T14 TP2 TP27 L10CH TU14 TU15 1 CW13 CE12 66 274 MP17 TU38 TE21 CW28 648 TE22 CW31 3352 PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 6.1 T6 II 6.1 61 100 ml E4 P001 MP15 T11 TP2 TP27 L4BH TU15 2 CW13 CE5 60 274 IBC02 CW28 CE12 648 CW31 3352 PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 6.1 T6 III 6.1 61 5 L E1 P001 MP19 T7 TP2 TP28 L4BH TU15 2 W12 CW13 CE8 60 274 IBC03 CW28 CE12 648 LP01 CW31 R001 3354 INSEKTICID, GAS, BRANDFARLIG, N.O.S. 2 2F 2.1 274 0 E0 P200 MP9 (M) PxBN(M) TU38 TE22 2 CW9 CE3 23 (+13) 662 TA4 TT9 CW10 TM6 CW36 3355 INSEKTICID, GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 2 2TF 2.3+2.1 274 0 E0 P200 MP9 (M) PxBH(M) TU6 TU38 1 CW9 263 (+13) TE22 TE25 CW10 TA4 TT9 CW36 TM6 3356 SYREGENERATOR, KEMISK 5.1 O3 5.1 284 0 E0 P500 MP2 2 CW24 50 3357 NITROGLYCERIN, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, FLYTANDE, 3 D II 3 28 0 E0 P099 MP2 2 CE7 33 467 N.O.S., med högst 30 vikt-% nitroglycerin 274

288 3358 KYLMASKINER innehållande brandfarlig, ej giftig kondenserad gas 2 6F 2.1 291 0 E0 P003 PP32 MP9 2 CW9 CE2 23

3359 GASBEHANDLAD LASTBÄRARE 9 M11 302 - 3360 Fibrer, vegetabiliska, torra 4.1 F1 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 3361 KLORSILANER, GIFTIGA, FRÄTANDE, N.O.S. 6.1 TC1 II 6.1+8 274 0 E0 P010 MP15 T14 TP2 TP 7 L4BH TU15 2 CW13 CE5 68 TP27 CW28 CW31 3362 KLORSILANER, GIFTIGA, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. 6.1 TFC II 6.1+3+8 274 0 E0 P010 MP15 T14 TP2 TP7 L4BH TU15 2 CW13 CE5 638 TP27 CW28 CW31 3363 FARLIGT GODS I FÖREMÅL eller FARLIGT GODS I MASKINER 9 M11 9 301 0 E0 P907 eller FARLIGT GODS I UTRUSTNING 672 3364 TRINITROFENOL (PIKRINSYRA), FUKTAD med minst 10 vikt-% 4.1 D I 4.1 28 0 E0 P406 PP24 MP2 1 W1 40 vatten 3365 TRINITROKLORBENSEN (PIKRYLKLORID), FUKTAD med minst 4.1 D I 4.1 28 0 E0 P406 PP24 MP2 1 W1 40 10 vikt-% vatten 3366 TRINITROTOLUEN, (TNT), FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 4.1 D I 4.1 28 0 E0 P406 PP24 MP2 1 W1 40 3367 TRINITROBENSEN, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 4.1 D I 4.1 28 0 E0 P406 PP24 MP2 1 W1 40 3368 TRINITROBENSOESYRA, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 4.1 D I 4.1 28 0 E0 P406 PP24 MP2 1 W1 40 3369 NATRIUMDINITRO-o-KRESOLAT, FUKTAD med minst 10 vikt-% 4.1 DT I 4.1+6.1 28 0 E0 P406 PP24 MP2 1 W1 CW13 46 vatten CW28 3370 UREANITRAT, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 4.1 D I 4.1 28 0 E0 P406 PP78 MP2 1 W1 40 3371 2-METYLBUTANAL 3 F1 II 3 1 L E2 P001 MP19 T4 TP1 LGBF 2 CE7 33 IBC02 R001 3373 BIOLOGISKT ÄMNE, KATEGORI B 6.2 I4 6.2 319 0 E0 P650 T1 TP1 L4BH TU15 TU37 - CE14 606 3373 BIOLOGISKT ÄMNE, KATEGORI B (animalt material) 6.2 I4 6.2 319 0 E0 P650 T1 TP1 L4BH TU15 TU37 - CE14 606 BK1 BK2

3374 ACETYLEN, UTAN LÖSNINGSMEDEL 2 2F 2.1 662 0 E0 P200 MP9 2 CW9 CE3 239 CW10 CW36

UN-nr Benämning och beskrivning Klass Klassi- Förpack- Etiketter Sär- Begränsade och Förpackning UN-tankar och RID-tank Transport- Särbestämmelser för Express- Farlighets-

ficerings- nings- bestäm- reducerade bulkcontainrar kategori transport gods nummer

kod grupp melser mängder

Förpack- Särbe- Bestäm- Instruk- Sär- Tankkod Sär- Kollin Bulk Lastning,

nings- stämmel- melser tioner bestäm- bestäm- lossning

instruk- ser för för sam- melser melser och han-

tioner förpack- emballe- tering

ningen ring

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

3375 AMMONIUMNITRAT, EMULSION eller SUSPENSION eller GEL, 5.1 O1 II 5.1 309 0 E2 P505 MP2 T1 TP1 TP9 LGAV(+) TU3 TU12 2 CW24 50 flytande, mellanprodukt för tillverkning av sprängämnen IBC02 B16 TP17 TP32 TU39 TE10 TE23 TA1 TA3 3375 AMMONIUMNITRAT, EMULSION eller SUSPENSION eller GEL, 5.1 O2 II 5.1 309 0 E2 P505 B16 MP2 T1 TP1 TP9 SGAV(+) TU3 TU12 2 CW24 50 fast, mellanprodukt för tillverkning av sprängämnen IBC02 TP17 TP32 TU39 TE10 TE23 TA1 TA3 3376 4-NITROFENYLHYDRAZIN, med minst 30 vikt-% vatten 4.1 D I 4.1 28 0 E0 P406 PP26 MP2 1 W1 CE10 40 3377 NATRIUMPERBORATMONOHYDRAT 5.1 O2 III 5.1 5 kg E1 P002 MP10 T1 TP33 SGAV TU3 3 VC1 CW24 CE11 50 IBC08 B3 BK1 VC2 LP02 BK2 AP6 R001 BK3 AP7 3378 NATRIUMKARBONATPEROXIHYDRAT 5.1 O2 II 5.1 1 kg E2 P002 MP10 T3 TP33 SGAV TU3 2 W11 VC1 CW24 CE10 50 IBC08 B4 BK1 VC2 BK2 AP6 AP7 3378 NATRIUMKARBONATPEROXIHYDRAT 5.1 O2 III 5.1 5 kg E1 P002 MP10 T1 TP33 SGAV TU3 3 VC1 CW24 CE11 50 IBC08 B3 BK1 VC2 LP02 BK2 AP6 R001 BK3 AP7 3379 OKÄNSLIGGJORT EXPLOSIVÄMNE, FLYTANDE, N.O.S. 3 D I 3 274 0 E0 P099 MP2 1 33 468 311

3380 OKÄNSLIGGJORT EXPLOSIVÄMNE, FAST, N.O.S. 4.1 D I 4.1 274 0 E0 P099 MP2 1 W1 40 311 394 3381 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC 50 -värde om 6.1 T1 eller I 6.1 274 0 E0 P601 MP8 T22 TP2 L15CH TU14 TU15 1 CW13 66 högst 200 ml/m 3 och mättad ångkoncentration om minst 500 LC 50 T4 MP17 TU38 TE21 CW28 TE22 TE25 CW31

3382 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC 50 -värde om 6.1 T1 eller I 6.1 274 0 E0 P602 MP8 T20 TP2 L10CH TU14 TU15 1 CW13 66 högst 1000 ml/m 3 och mättad ångkoncentration om minst 10 LC 50 T4 MP17 TU38 TE21 CW28 TE22 CW31

3383 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, N.O.S. med ett 6.1 TF1 I 6.1+3 274 0 E0 P601 MP8 T22 TP2 L15CH TU14 TU15 1 CW13 663 3 MP17 TU38 TE21 CW28 LC 50 -värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC 50 TE22 TE25 CW31

3384 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, N.O.S. med ett 6.1 TF1 I 6.1+3 274 0 E0 P602 MP8 T20 TP2 L10CH TU14 TU15 1 CW13 663 LC 50 -värde om högst 1000 ml/m3 och mättad ångkoncentration om MP17 TU38 TE21 CW28 minst 10 LC 50 TE22 CW31 3385 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, N.O.S. med 6.1 TW1 I 6.1+4.3 274 0 E0 P601 MP8 T22 TP2 L15CH TU14 TU15 1 CW13 623 3 MP17 TU38 TE21 CW28 ett LC 50 -värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC 50 TE22 TE25 CW31

3386 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, N.O.S. med 6.1 TW1 I 6.1+4.3 274 0 E0 P602 MP8 T20 TP2 L10CH TU14 TU15 1 CW13 623 ett LC 50 -värde om högst 1000 ml/m 3 och mättad ångkoncentration MP17 TU38 TE21 CW28 om minst 10 LC 50 TE22 CW31 3387 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, OXIDERANDE, N.O.S. med ett 6.1 TO1 I 6.1+5.1 274 0 E0 P601 MP8 T22 TP2 L15CH TU14 TU15 1 CW13 665 3 MP17 TU38 TE21 CW28 LC 50 -värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC 50 TE22 TE25 CW31

3388 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, OXIDERANDE, N.O.S. med ett 6.1 TO1 I 6.1+5.1 274 0 E0 P602 MP8 T20 TP2 L10CH TU14 TU15 1 CW13 665 LC 50 -värde om högst 1000 ml/m 3 och mättad ångkoncentration om MP17 TU38 TE21 CW28 minst 10 LC 50 TE22 CW31 3389 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, FRÄTANDE, N.O.S. med ett 6.1 TC1 eller I 6.1+8 274 0 E0 P601 MP8 T22 TP2 L15CH TU14 TU15 1 CW13 668 3 TC3 MP17 TU38 TE21 CW28 LC 50 -värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC 50 TE22 TE25 CW31

UN-nr Benämning och beskrivning Klass Klassi- Förpack- Etiketter Sär- Begränsade och Förpackning UN-tankar och RID-tank Transport- Särbestämmelser för Express- Farlighets-

ficerings- nings- bestäm- reducerade bulkcontainrar kategori transport gods nummer

kod grupp melser mängder

Förpack- Särbe- Bestäm- Instruk- Sär- Tankkod Sär- Kollin Bulk Lastning,

nings- stämmel- melser tioner bestäm- bestäm- lossning

instruk- ser för för sam- melser melser och han-

tioner förpack- emballe- tering

ningen ring

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

3466 METALLKARBONYLER, FASTA, N.O.S. 6.1 T3 II 6.1 274 500 g E4 P002 MP10 T3 TP33 SGAH TU15 2 W11 CW13 CE9 60 562 IBC08 B4 L4BH CW28 CW31 3466 METALLKARBONYLER, FASTA, N.O.S. 6.1 T3 III 6.1 274 5 kg E1 P002 MP10 T1 TP33 SGAH TU15 2 VC1 CW13 CE11 60 562 IBC08 B3 L4BH VC2 CW28 LP02 AP7 CW31 R001 3467 METALLORGANISK FÖRENING, FAST, GIFTIG, N.O.S. 6.1 T3 I 6.1 274 0 E5 P002 MP18 T6 TP33 S10AH TU14 TU15 1 W10 CW13 66 562 IBC07 L10CH TU38 TE21 CW28 TE22 CW31 3467 METALLORGANISK FÖRENING, FAST, GIFTIG, N.O.S. 6.1 T3 II 6.1 274 500 g E4 P002 MP10 T3 TP33 SGAH TU15 2 W11 CW13 CE9 60 562 IBC08 B4 L4BH CW28 CW31 3467 METALLORGANISK FÖRENING, FAST, GIFTIG, N.O.S. 6.1 T3 III 6.1 274 5 kg E1 P002 MP10 T1 TP33 SGAH TU15 2 VC1 CW13 CE11 60 562 IBC08 B3 L4BH VC2 CW28 LP02 AP7 CW31 R001 3468 VÄTE I ETT METALLHYDRIDLAGRINGSSYSTEM eller VÄTE I ETT 2 1F 2.1 321 0 E0 P205 MP9 2 CW9 CE3 23 METALLHYDRIDLAGRINGSSYSTEM I UTRUSTNING eller VÄTE I 356 CW10 ETT METTALLHYDRIDLAGRINGSSYSTEM FÖRPACKADE MED CW36 UTRUSTNING 3469 FÄRG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE (inklusive färg, lack, emaljlack, 3 FC I 3+8 163 0 E0 P001 MP7 T11 TP2 L10CH TU14 TU38 1 338 475 bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande spackel och flytande 367 MP17 TP27 TE21 TE22

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

3504 KEMIKALIE UNDER TRYCK, BRANDFARLIG, GIFTIG, N.O.S. 2 8TF 2.1+6.1 274 0 E0 P206 PP89 MP9 T50 TP4 1 CW9 CE2 263 659 TP40 CW10 CW12 CW28 CW36 3505 KEMIKALIE UNDER TRYCK, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. 2 8FC 2.1+8 274 0 E0 P206 PP89 MP9 T50 TP4 1 CW9 CE2 238 659 TP40 CW10 CW12 CW36 3506 KVICKSILVER I TILLVERKADE FÖREMÅL 8 CT3 8+6.1 366 5 kg E0 P003 PP90 MP15 3 CW13 CE11 86 CW28 3507 URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET 6.1 I 6.1 +8 317 0 E0 P603 1 se SP 369 687 KOLLI mindre än 0,1 kg per kolli, ej fissilt eller undantaget fissilt 369 3508 KONDENSATOR, ASSYMETRISK (med en energilagringskapacitet 9 M11 9 372 0 E0 P003 4 CE2 90 större än 0,3 Wh) 3509 FÖRPACKNINGAR, UTTJÄNTA, TÖMDA, EJ RENGJORDA 9 M11 9 663 0 E0 P003 RR9 BK2 4 VC1 90 IBC08 BB3 VC2 LP02 LL1 AP10 3510 ADSORBERAD GAS, BRANDFARLIG, N.O.S. 2 9F 2.1 274 0 E0 P208 MP9 2 CW9 CE3 23 CW10 CW36 3511 ADSORBERAD GAS, N.O.S. 2 9A 2.2 274 0 E0 P208 MP9 3 CW9 CE3 20 478 CW10

CW36 3512 ADSORBERAD GAS, GIFTIG, N.O.S. 2 9T 2.3 274 0 E0 P208 MP9 1 CW9 26 CW10 CW36 3513 ADSORBERAD GAS, OXIDERANDE, N.O.S. 2 9O 2.2 +5.1 274 0 E0 P208 MP9 3 CW9 CE3 25 CW10 CW36 3514 ADSORBERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 2 9TF 2.3 +2.1 274 0 E0 P208 MP9 1 CW9 263 CW10 CW36 3515 ADSORBERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, N.O.S. 2 9TO 2.3 +5.1 274 0 E0 P208 MP9 1 CW9 265 CW10 CW36 3516 ADSORBERAD GAS, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S. 2 9TC 2.3 +8 274 0 E0 P208 MP9 1 CW9 268 379 CW10 CW36 3517 ADSORBERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, 2 9TFC 2.3 +2.1 274 0 E0 P208 MP9 1 CW9 263 N.O.S. +8 CW10 CW36 3518 ADSORBERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, FRÄTANDE, N.O.S. 2 9TOC 2.3 +5.1 274 0 E0 P208 MP9 1 CW9 265 +8 CW10 CW36 3519 BORTRIFLUORID, ADSORBERAD 2 9TC 2.3 +8 0 E0 P208 MP9 1 CW9 268 CW10 CW36 3520 KLOR, ADSORBERAD 2 9TOC 2.3 +5.1 0 E0 P208 MP9 1 CW9 265 +8 CW10 CW36 3521 KISELTETRAFLUORID, ADSORBERAD 2 9TC 2.3 +8 0 E0 P208 MP9 1 CW9 268 CW10 CW36 3522 ARSIN, ADSORBERAD 2 9TF 2.3 +2.1 0 E0 P208 MP9 1 CW9 263 CW10 CW36

UN-nr Benämning och beskrivning Klass Klassi- Förpack- Etiketter Sär- Begränsade och Förpackning UN-tankar och RID-tank Transport- Särbestämmelser för Express- Farlighets-

ficerings- nings- bestäm- reducerade bulkcontainrar kategori transport gods nummer

kod grupp melser mängder

Förpack- Särbe- Bestäm- Instruk- Sär- Tankkod Sär- Kollin Bulk Lastning,

nings- stämmel- melser tioner bestäm- bestäm- lossning

instruk- ser för för sam- melser melser och han-

tioner förpack- emballe- tering

ningen ring

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

3523 GERMAN, ADSORBERAD 2 9TF 2.3 +2.1 0 E0 P208 MP9 1 CW9 263 CW10 CW36 3524 FOSFORPENTAFLUORID, ADSORBERAD 2 9TC 2.3 +8 0 E0 P208 MP9 1 CW9 268 CW10 CW36 3525 FOSFIN, ADSORBERAD 2 9TF 2.3 +2.1 0 E0 P208 MP9 1 CW9 263 CW10 CW36 3526 SELENVÄTE, ADSORBERAD 2 9TF 2.3 +2.1 0 E0 P208 MP9 1 CW9 263 CW10 CW36 3527 POLYESTERHARTSSATS, fast huvudkomponent 4.1 F1 II 4.1 236 5kg se SP P412 2 CE10 40 340 340 3527 POLYESTERHARTSSATS, fast huvudkomponent 4.1 F1 III 4.1 236 5kg se SP P412 3 CE11 40 340 340 3528 FÖRBRÄNNINGSMOTOR, MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM 3 F3 3 363 0 E0 P005 - 30 DRIVMEDEL eller MOTOR, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG 667 VÄTSKA SOM DRIVMEDEL eller MASKIN, FÖRBRÄNNING, MED 669 BRANDFARLIG VÄTSKA SOM DRIVMEDEL eller MASKIN, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM DRIVMEDEL 479 3529 FÖRBRÄNNINGSMOTOR, MED BRANDFARLIG GAS SOM 2 6F 2.1 363 0 E0 P005 - 23

DRIVMEDEL eller MOTOR, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG 667 GAS SOM DRIVMEDEL eller MASKIN, FÖRBRÄNNING, MED 669 BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL eller MASKIN, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL

3530 FÖRBRÄNNINGSMOTOR, eller MASKIN, FÖRBRÄNNING 9 M11 9 363 0 E0 P005 - 90 667 669 3531 POLYMERISERANDE ÄMNE, FAST, STABILISERAT, N.O.S. 4.1 PM1 III 4.1 274 0 E0 P002 PP92 T7 TP4 SGAN(+) TU30 2 W7 CW22 CE10 40 386 IBC07 B18 TP6 TE11 676 TP33 3532 POLYMERISERANDE ÄMNE, FLYTANDE, STABILISERAT, N.O.S. 4.1 PM1 III 4.1 274 0 E0 P001 PP93 T7 TP4 L4BN(+) TU30 2 W7 CW22 CE6 40 386 IBC03 B19 TP6 TE11 676 3533 POLYMERISERANDE ÄMNE, FAST, 4.1 PM2 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAT, N.O.S. 3534 POLYMERISERANDE ÄMNE, FLYTANDE, 4.1 PM2 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAT, N.O.S. 3535 GIFTIGT FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, OORGANISKT, N.O.S. 6.1 TF3 I 6.1 +4.1 274 0 E5 P002 MP18 T6 TP33 1 W10 CW13 664 IBC99 CW28 CW31 3535 GIFTIGT FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, OORGANISKT, N.O.S. 6.1 TF3 II 6.1 +4.1 274 500 g E4 P002 MP10 T3 TP33 SGAH TU15 2 W11 CW13 CE9 64 IBC08 B4 CW28 CW31 3536 LITIUMBATTERIER INSTALLERADE I LASTBÄRARE 9 M4 9 389 0 E0 2 90 litiumjonbatterier eller litiummetallbatterier 3537 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER BRANDFARLIG GAS, N.O.S. 2 6F Se 274 0 E0 P006 4 CW13 CE3 5.2.2.1.12 310 LP03 CW28 673 3538 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER EJ BRANDFARLIG, EJ GIFTIG 2 6A Se 274 0 E0 P006 4 CW13 CE3 5.2.2.1.12 GAS, N.O.S. 310 LP03 CW28 396 673 3539 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER GIFTIG GAS, N.O.S. 2 6T Se 274 0 E0 P006 4 CW13 CE3 5.2.2.1.12 673 LP03 CW28

UN-nr Benämning och beskrivning Klass Klassi- Förpack- Etiketter Sär- Begränsade och Förpackning UN-tankar och RID-tank Transport- Särbestämmelser för Express- Farlighets-

ficerings- nings- bestäm- reducerade bulkcontainrar kategori transport gods nummer

kod grupp melser mängder

Förpack- Särbe- Bestäm- Instruk- Sär- Tankkod Sär- Kollin Bulk Lastning,

nings- stämmel- melser tioner bestäm- bestäm- lossning

instruk- ser för för sam- melser melser och han-

tioner förpack- emballe- tering

ningen ring

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

3540 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S. 3 F3 Se 274 0 E0 P006 4 CW13 CE3 5.2.2.1.12 310 LP03 CW28 673 3541 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, 4.1 F4 Se 274 0 E0 P006 4 CW13 CE3 5.2.2.1.12 N.O.S. 310 LP03 CW28 673 3542 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER SJÄLVANTÄNDANDE ÄMNE, 4.2 S6 Se 274 0 E0 P006 4 CW13 CE3 5.2.2.1.12 N.O.S. 673 LP03 CW28

3543 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER ÄMNE SOM UTVECKLAR 4.3 W3 Se 274 0 E0 P006 4 CW13 CE3 BRANDFARLIG GAS VID KONTAKT MED VATTEN, N.O.S. 5.2.2.1.12 673 LP03 CW28

3544 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER OXIDERANDE ÄMNE, N.O.S. 5.1 O3 Se 274 0 E0 P006 4 CW13 CE3 5.2.2.1.12 673 LP03 CW28

3545 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER ORGANISK PEROXID, N.O.S. 5.2 P1 Se 274 0 E0 P006 4 CW13 CE3 5.2.2.1.12 673 LP03 CW28

3546 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER GIFTIGT ÄMNE, N.O.S. 6.1 T10 Se 274 0 E0 P006 4 CW13 CE3 5.2.2.1.12 310 LP03 CW28 673 3547 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER FRÄTANDE ÄMNE, N.O.S. 8 C11 Se 274 0 E0 P006 4 CW13 CE3 5.2.2.1.12 310 LP03 CW28 480 673 3548 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER ÖVRIGT FARLIGT GODS, N.O.S. 9 M11 Se 274 0 E0 P006 4 CW13 CE3 5.2.2.1.12 310 LP03 CW28 673 3549 MEDICINSKT AVFALL, KATEGORI A, SOM PÅVERKAR 6.2 I3 6.2 395 0 E0 P622 MP2 0 W9 CW13 CE14 606 MÄNNISKOR, fast eller MEDICINSKT AVFALL, KATEGORI A, SOM LP622 CW18 endast PÅVERKAR DJUR, fast CW26 CW28 3550 KOBOLTDIHYDROXIDPULVER, med minst 10 % inandningsbara 6.1 T5 I 6.1 0 E5 P002 MP18 T6 TP33 S10AH TU15 1 W15 CW13 66 partiklar IBC07 B20 CW28 CW31 3551 NATRIUMJONBATTERIER med organisk elektrolyt 9 M4 9A 188 0 E0 P903 2 CE2 90 230 P908 310 P909 348 P910 376 P911 377 LP903 400 LP904 401 LP905 636 LP906 677 3552 NATRIUMJONBATTERIER I UTRUSTNING eller 9 M4 9A 188 0 E0 P903 2 CE2 90 NATRIUMJONBATTERIER FÖRPACKADE MED UTRUSTNING, 230 P908 med organisk elektrolyt 310 P909 348 P910 360 P911 376 LP903 377 LP904 400 LP905 401 LP906 670 677 3553 DISILAN 2 2F 2.1 632 0 E0 P200 MP9 (M) PxBN(M) TU38 TE22 2 CW9 23 (+13) 662 TA4 TT9 CW10 TM6 CW36 3554 GALLIUM I TILLVERKADE FÖREMÅL 8 C11 8 366 5 kg E0 P003 PP90 MP10 3 CE11 80

UN-nr Benämning och beskrivning Klass Klassi- Förpack- Etiketter Sär- Begränsade och Förpackning UN-tankar och RID-tank Transport- Särbestämmelser för Express- Farlighets-

ficerings- nings- bestäm- reducerade bulkcontainrar kategori transport gods nummer

kod grupp melser mängder

Förpack- Särbe- Bestäm- Instruk- Sär- Tankkod Sär- Kollin Bulk Lastning,

nings- stämmel- melser tioner bestäm- bestäm- lossning

instruk- ser för för sam- melser melser och han-

tioner förpack- emballe- tering

ningen ring

3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3 5.2.2 3.3 3.4 3.5.1.2 4.1.4 4.1.4 4.1.10 4.2.5.2 4.2.5.3 4.3 4.3.5, 6.8.4 1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3 7.5.11 7.6 5.3.2.3

7.3.2 (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) (9a) (9b) (10) (11) (12) (13) (15) (16) (17) (18) (19) (20)

3555 TRIFLUORMETYLTETRAZOLNATRIUMSALT I ACETON, med 3 D II 3 28 0 E0 P303 PP26 MP2 2 CW14 33 minst 68 vikt-% aceton CW29 3556 FORDON, DRIVET AV LITIUMJONBATTERIER 9 M11 9A 388 0 E0 P912 - 666 667 669 3557 FORDON, DRIVET AV LITIUMMETALLBATTERIER 9 M11 9A 388 0 E0 P912 - 666 667 669 3558 FORDON, DRIVET AV NATRIUMJONBATTERIER 9 M11 9A 388 0 E0 P912 - 404 666 667 669 3559 BRANDSLÄCKNINGSUTRUSTNING med pyrotekniskt genererade 9 M5 9 407 0 E0 P902 4 CE2 90 aerosoler 3560 TETRAMETYLAMMONIUMHYDROXID, VATTENLÖSNING med 6.1 TC1 I 6.1+8 279 0 E5 P001 MP8 T14 TP2 L10CH TU14 1 CW13 668 minst 25% tetrametylammoniumhydroxid 408 MP17 TU15 CW28 TU38 CW31 TE21 TE22 481

3.2.2 Tabell B: Förteckning över farligt gods i alfabetisk ordning

Benämningarna på ämnen och föremål anges i alfabetisk ordning varvid inledande siffror eller prefix, såsom o-, m-, p-, n-, sec-, tert-, N-, alfa-, omega-, cis-, trans-, ej beaktas. Prefixen Bis- och Iso- har dock beaktats i den alfabetiska ordningen.

Kolumn ”NHM-kod” (Nomenclature Harmonisée Marchandises – Harmoniserad

godsförteckning)

I denna kolumn anges godsets NHM-kod enligt den harmoniserade godsförteckningen (IRS (International Railway Solution) 20221 1) publicerad av UIC). NHM-koden består av åtta siffror. Koderna som visas i denna tabell är begränsad till sex siffror, vilket föreskrivs i CIM-fraktsedeln. Då NHM-koden för det farliga godset bestäms enligt principer som avviker från klassificeringsförfarandet i RID/RID-S är det inte alltid möjligt att för en ämnesbeteckning få fram en enda NHM-kod. Detta gäller i synnerhet gruppbenämningarna och N.O.S.-benämningarna. I dessa fall kan den riktiga NHMkoden endast hittas om den kemiska eller tekniska benämningen på godset är känd. Om den riktiga NHM-koden endast kan anges ofullständigt, är istället för de saknade siffrorna plustecken (”+”) angivna. I de fall då flera NHM-koder kommer ifråga anges i kolumner för NHM-kod två passande koder, varvid den tidigast passande koden anges först.

OTIF:s sekretariat har tilldelat NHM-koderna med stor noggrannhet. Det finns emellertid ingen garanti för att innehållet och de tekniska detaljerna är helt felfritt.

Uppgifterna i denna kolumn är inte rättsligt bindande

1) NHM-koderna kan hämtas på UIC:s webbplats under http://www.uic.org/spip.php?article2485.

483

Tabell B

Förteckning över farligt gods i alfabetisk

ordning

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

ACETAL 1088 291100 ACETALDEHYD 1089 291212 ACETALDEHYDOXIM 2332 292800 ACETON 1090 291411 ACETONCYANHYDRIN, STABILISERAD 1541 292690 ACETONITRIL 1648 292690 ACETONOLJOR 1091 380700 ACETYLBROMID 1716 291590 ACETYLEN, LÖST 1001 290129 ACETYLEN, UTAN LÖSNINGSMEDEL 3374 290129 Acetylentetrabromid 2504 29034+ ACETYLJODID 1898 291590 ACETYLKLORID 1717 291590 ACETYLMETYLKARBINOL 2621 291519 ADIPONITRIL 2205 292690 ADSORBERAD GAS, N.O.S. 3511 ++++++ ADSORBERAD GAS, BRANDFARLIG, N.O.S. 3510 ++++++ ADSORBERAD GAS, GIFTIG, N.O.S. 3512 ++++++ ADSORBERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 3514 ++++++ ADSORBERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. 3517 ++++++ ADSORBERAD GAS, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S. 3516 ++++++ ADSORBERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, N.O.S. 3515 ++++++ ADSORBERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, FRÄTANDE, N.O.S. 3518 ++++++ ADSORBERAD GAS, OXIDERANDE, N.O.S. 3513 ++++++ AEROSOLER 1950 ++++++ Aerosolgranat 0514 842410 3559 842410 AKRIDIN 2713 293399 AKROLEIN, DIMER, STABILISERAD 2607 293299 AKROLEIN, STABILISERAD 1092 291219 AKRYLAMID, FAST 2074 292419 AKRYLAMID, LÖSNING 3426 292419 AKRYLNITRIL, STABILISERAD 1093 292610 AKRYLSYRA, STABILISERAD 2218 291611 Aktinolit 2212 252400 AKTIVATORER, EXPLOSIVA 0381 930630 AKTIVATORER, EXPLOSIVA 0275 930630 AKTIVATORER, EXPLOSIVA 0276 930630 AKTIVATORER, EXPLOSIVA 0323 930630 AKTIVT KOL 1362 380210 ALDEHYDER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. 1988 2912++ ALDEHYDER, N.O.S. 1989 2912++ ALDOL 2839 291249 ALKALIMETALLAMALGAM, FAST 3401 285300 ALKALIMETALLAMALGAM, FLYTANDE 1389 285300 ALKALIMETALLAMIDER 1390 285300 ALKALIMETALLDISPERSION 1391 280511 ALKALIMETALLDISPERSION, BRANDFARLIG 3482 280519 ALKALIMETALLEGERING, FLYTANDE, N.O.S. 1421 280519 ALKALOIDER, FASTA, N.O.S. 1544 2939++ ALKALOIDER, FLYTANDE, N.O.S. 3140 2939++ ALKALOIDSALTER, FASTA, N.O.S. 1544 2939++ ALKALOIDSALTER, FLYTANDE, N.O.S. 3140 2939++ ALKOHOLATER AV ALKALIMETALLER, SJÄLVUPPHETTANDE, 3206 290519 FRÄTANDE, N.O.S. ALKOHOLATER AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, N.O.S. 3205 290519 ALKOHOLATER, LÖSNING i alkohol, N.O.S. 3274 290519 ALKOHOLER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. 1986 2905++ ALKOHOLER, N.O.S. 1987 2905++ ALKOHOLHALTIGA DRYCKER, med mer än 70 volym-% alkohol 3065 2208++ ALKYLFENOLER, FASTA, N.O.S. (inklusive C2 - C12 homologer) 2430 290719 ALKYLFENOLER, FLYTANDE, N.O.S. (inklusive C2 - C12 homologer) 3145 290719

ALKYLSULFONSYROR, FASTA, med högst 5 % fri svavelsyra 2585 290410 ALKYLSULFONSYROR, FASTA, med mer än 5 % fri svavelsyra 2583 290410 ALKYLSULFONSYROR, FLYTANDE, med högst 5 % fri svavelsyra 2586 290410 ALKYLSULFONSYROR, FLYTANDE, med mer än 5 % fri svavelsyra 2584 290410 ALKYLSVAVELSYROR 2571 290410 ALLYLACETAT 2333 291539 ALLYLALKOHOL 1098 290529 ALLYLAMIN 2334 292119 ALLYLBROMID 1099 29036+ ALLYLETYLETER 2335 290919 ALLYLFORMIAT 2336 291513 ALLYLGLYCIDYLETER 2219 291090 ALLYLISOTIOCYANAT, STABILISERAD 1545 293090 ALLYLJODID 1723 29036+ ALLYLKLORFORMIAT 1722 291590

485

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

ALLYLKLORID (3-Klorpropen) 1100 290329 ALLYLTRIKLORSILAN, STABILISERAD 1724 293100 ALUMINIUMBORHYDRID 2870 285000 ALUMINIUMBORHYDRID I APPARATER 2870 285000 ALUMINIUMBROMID, VATTENFRI 1725 282759 ALUMINIUMBROMIDLÖSNING 2580 282759 ALUMINIUMFOSFID 1397 284800 ALUMINIUMFOSFIDPESTICID 3048 284800 ALUMINIUMHYDRID 2463 285000 ALUMINIUMKARBID 1394 284990 ALUMINIUMKISELJÄRNPULVER 1395 760120 ALUMINIUMKISELPULVER, EJ YTBELAGT 1398 285000 ALUMINIUMKLORID, VATTENFRI 1726 282732 ALUMINIUMKLORIDLÖSNING 2581 282732 ALUMINIUMNITRAT 1438 283429 ALUMINIUMPULVER, EJ YTBELAGT 1396 760310 ALUMINIUMPULVER, YTBELAGT 1309 760310 ALUMINIUMRESINAT 2715 380620 AMALGAM AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, FAST 3402 285300 AMALGAM AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, FLYTANDE 1392 285300 AMINER, BRANDFARLIGA, FRÄTANDE, N.O.S. 2733 2921++ AMINER, FASTA, FRÄTANDE, N.O.S. 3259 2921++ AMINER, FLYTANDE, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S 2734 2921++ AMINER, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S 2735 2921++ 2-AMINO-5-DIETYLAMINPENTAN 2946 292129 2-AMINO-4,6-DINITROFENOL, FUKTAD, med minst 20 vikt-% vatten 3317 292229 2-(2-AMINOETOXI)ETANOL 3055 292250 AMINOFENOLER (o-, m-, p-) 2512 292229 2-AMINO-4-KLORFENOL 2673 292229 N-AMINOETYLPIPERAZIN 2815 293399 AMINOPYRIDINER (o-, m-, p-) 2671 29333+ AMMONIAK, VATTENFRI 1005 281410 AMMONIAKACETALDEHYD 1841 292219 AMMONIAKLÖSNING i vatten, densitet mindre än 0,880 kg/l vid 15°C, 3318 281420 med över 50 % ammoniak AMMONIAKLÖSNING i vatten, densitet mindre än 0,880 kg/l vid 15 °C, 2073 281420 med över 35 % men högst 50 % ammoniak AMMONIAKLÖSNING i vatten, relativ densitet mellan 0,880 och 0,957 2672 281420 vid 15 °C, med över 10 % men högst 35 % ammoniak AMMONIUMARSENAT 1546 284290 AMMONIUMBISULFAT 2506 283329 AMMONIUMDIKROMAT 1439 284150 AMMONIUMDINITRO-o-KRESOLAT, FAST 1843 290890 AMMONIUMDINITRO-o-KRESOLATLÖSNING 3424 290890 AMMONIUMFLUORID 2505 282611 AMMONIUMKISELFLUORID 2854 282690 AMMONIUMMETAVANADAT 2859 284190 AMMONIUMNITRAT 0222 310230 310510 AMMONIUMNITRAT med högst 0,2 % brännbara ämnen, inklusive alla 1942 310230 ingående organiska ämnen beräknade som kol, med uteslutande av 310510 varje annat tillsatt ämne AMMONIUMNITRAT, EMULSION, mellanprodukt för tillverkning av 3375 360200 sprängämnen AMMONIUMNITRAT, FLYTANDE (het koncentrerad lösning) 2426 310230 AMMONIUMNITRAT, GEL, mellanprodukt för tillverkning av 3375 360200 sprängämnen AMMONIUMNITRAT, SUSPENSION, mellanprodukt för tillverkning av 3375 360200 sprängämnen AMMONIUMNITRATBASERADE GÖDSELMEDEL 2067 310520 AMMONIUMNITRATHALTIGT GÖDSELMEDEL 2067 310520 AMMONIUMNITRATBASERADE GÖDSELMEDEL 2071 310520 AMMONIUMNITRATHALTIGT GÖDSELMEDEL 2071 310520 AMMONIUMPERKLORAT 1442 282990 AMMONIUMPERKLORAT 0402 282990 AMMONIUMPERSULFAT 1444 283340 AMMONIUMPIKRAT, FUKTAD, med minst 10 vikt-% vatten 1310 290890 AMMONIUMPIKRAT, torr eller fuktad med mindre än 10 vikt-% vatten 0004 290890 AMMONIUMPOLYSULFIDLÖSNING 2818 283090 AMMONIUMPOLYVANADAT 2861 284190 AMMONIUMSULFIDLÖSNING 2683 283090 AMMONIUMVÄTEDIFLUORID, FAST 1727 282611 AMMONIUMVÄTEDIFLUORIDLÖSNING 2817 282611 AMMONIUMVÄTESULFAT 2506 283329 AMMUNITION, GIFTIG, ICKE EXPLOSIV, utan centralladdning eller 2016 930690 separeringsladdning, ej apterad AMMUNITION, GIFTIG, med central-, separerings- eller drivladdning 0020 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT AMMUNITION, GIFTIG, med central-, separerings- eller drivladdning 0021 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT

486

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

Amosit 2212 252400 AMYLACETATER 1104 291590 AMYLAMIN 1106 292119 AMYLBUTYRATER 2620 291590 n-AMYLEN 1108 290129 AMYLFORMIATER 1109 291513 AMYLKLORID 1107 290319 AMYLMERKAPTANER 1111 293090 n-AMYLMETYLKETON 1110 291419 AMYLNITRATER 1112 292090 AMYLNITRIT 1113 292090 AMYLSYRAFOSFAT 2819 291990 AMYLTRIKLORSILAN 1728 293100 ANILIN 1547 292141 ANILINHYDROKLORID 1548 292141 ANISIDINER 2431 292229 ANISOL 2222 290930 ANISOYLKLORID 1729 291899 ANORDNINGAR VATTENAKTIVERBARA, med central-, separerings- 0249 930690 eller drivladdning ANORDNINGAR, VATTENAKTIVERBARA, med central-, separerings- 0248 930690 eller drivladdning Anskjutningsammunition 0363 930690 ANTIKNACKNINGSMEDEL FÖR MOTORBRÄNSLE 1649 293100 ANTIKNACKNINGSMEDEL FÖR MOTORBRÄNSLE, BRANDFARLIGT 3483 381111 ANTIMONFÖRENING, OORGANISK, FAST, N.O.S. 1549 28++++ ANTIMONFÖRENING, OORGANISK, FLYTANDE, N.O.S. 3141 28++++ ANTIMONKALIUMTARTRAT 1551 291813 ANTIMONLAKTAT 1550 291811 ANTIMONPENTAFLUORID 1732 282619 ANTIMONPENTAKLORID, FLYTANDE 1730 282739 ANTIMONPENTAKLORIDLÖSNING 1731 282739 ANTIMONPULVER 2871 811010 ANTIMONTRIKLORID 1733 282739 ANTIMONVÄTE 2676 285000 Antofyllit 2212 252400 ANTÄNDMEDEL 0316 3603+0 ANTÄNDMEDEL 0317 3603+0 ANTÄNDMEDEL 0368 3603+0 ANTÄNDNINGSRÖR 0103 3603+0 ANTÄNDNINGSTRÅD 0066 3603+0 ARGON, KOMPRIMERAD 1006 280421 ARGON, KYLD, FLYTANDE 1951 280421 ARSENIK 1558 280480 ARSENIKHALTIG PESTICID, FAST, GIFTIG 2759 3808++ ARSENIKHALTIG PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 2760 3808++ flampunkt under 23 °C ARSENIKHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 2994 3808++ ARSENIKHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, 2993 3808++ flampunkt minst 23 °C ARSENIKBROMID 1555 281290 ARSENIKDAMM 1562 280480 ARSENIKFÖRENING, FAST, N.O.S., oorganisk, inklusive arsenater, 1557 284290 n.o.s., arseniter, n.o.s. och arseniksulfider, n.o.s. ARSENIKFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S., oorganisk, inklusive 1556 284290 arsenater, n.o.s., arseniter, n.o.s. och arseniksulfider, n.o.s. ARSENIKPENTOXID 1559 282590 ARSENIKSYRA, FAST 1554 281119 ARSENIKSYRA, FLYTANDE 1553 281119 ARSENIKTRIKLORID 1560 281210 ARSENIKTRIOXID 1561 282590 ARSENIKVÄTE 2188 285000 ARSIN 2188 285000 ARSIN, ADSORBERAD 3522 285000 ARYLSULFONSYROR, FASTA, med högst 5 % fri svavelsyra 2585 290410 ARYLSULFONSYROR, FASTA, med mer än 5 % fri svavelsyra 2583 290410 ARYLSULFONSYROR, FLYTANDE, med högst 5 % fri svavelsyra 2586 290410 ARYLSULFONSYROR, FLYTANDE, med mer än 5 % fri svavelsyra 2584 290410 ASBEST, AMFIBOL 2212 252400 ASBEST, KRYSOTIL 2590 252400 Avfall, som innehåller brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60°C 3175 ++++++ AZODIKARBONAMID 3242 292700 BARIUM 1400 292700 BARIUMAZID, FUKTAD med minst 50 vikt-% vatten. 1571 285000 BARIUMAZID, torr eller fuktad med mindre än 50 vikt-% vatten 0224 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT 282990 BARIUMBROMAT 2719 282990 BARIUMCYANID 1565 283719 BARIUMFÖRENING, N.O.S. 1564 ++++++

487

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

BARIUMHYPOKLORIT, med mer än 22 % aktivt klor 2741 282890 BARIUMKLORAT, FAST 1445 282919 BARIUMKLORATLÖSNING 3405 282919 BARIUMLEGERINGAR, PYROFORA 1854 280519 BARIUMNITRAT 1446 283429 BARIUMOXID 1884 281630 BARIUMPERKLORAT, FAST 1447 282990 BARIUMPERKLORATLÖSNING 3406 282990 BARIUMPERMANGANAT 1448 284169 BARIUMPEROXID 1449 281640 Batteridrivet fordon 3171 870+++ Batteridriven utrustning 3171 850+++ Batterier, natrium/nickelklorid 3292 8506++ Batterier, nickelmetallhydrid 3496 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 850680 BATTERIER SOM INNEHÅLLER METALLISKT NATRIUM ELLER 3292 8506++ NATRIUMLEGERINGAR BATTERIER, TORRA, INNEHÅLLANDE KALIUMHYDROXID I FAST 3028 8507++ FORM, för lagring av elektricitet BATTERIER, VÅTA, FYLLDA MED ALKALISK LÖSNING för lagring av 2795 8507++ elektricitet BATTERIER, VÅTA, FYLLDA MED SYRA, för lagring av elektricitet 2794 8507++ BATTERIER, VÅTA, SLUTNA, för lagring av elektricitet 2800 8507++ BATTERISYRA, FLYTANDE 2796 280700 BATTERIVÄTSKA, ALKALISK 2797 2825++ BENSALDEHYD 1990 291221 BENSEN 1114 270710 BENSENSULFONYLKLORID 2225 290490 BENSIDIN 1885 292159 BENSIN 1203 272+00 BENSOKINON 2587 291469 BENSONITRIL 2224 292690 BENSOTRIFLUORID 2338 290399 BENSOTRIKLORID 2226 290399 BENSOYLKLORID 1736 291632 BENSYLBROMID 1737 290399 BENSYLDIMETYLAMIN 2619 292149 BENSYLIDENKLORID 1886 290399 BENSYLJODID 2653 290399 BENSYLKLORFORMIAT 1739 291590 BENSYLKLORID 1738 290399 Beredningar, som innehåller brandfarliga vätskor med flampunkt högst 3175 ++++++ 60°C BERGSPRÄCKNINGSANORDNINGAR, EXPLOSIVA, utan 0099 930690 sprängkapsel, för oljeborrhål BERYLLIUMPULVER 1567 811212 BERYLLIUMFÖRENING, N.O.S. 1566 28++++ BERYLLIUMNITRAT 2464 283429 Bhusa 1327 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 121300 BICYKLO-(2,2,1)-HEPTA-2,5-DIEN, STABILISERAD 2251 290219 (BIO)MEDICINSKT AVFALL, N.O.S. 3291 382530 BIOLOGISKT ÄMNE, KATEGORI B 3373 ++++++ BIPRODUKTER FRÅN ALUMINIUMSMÄLTNING 3170 262040 BIPRODUKTER FRÅN ALUMINIUMÅTERSMÄLTNING 3170 262040 BIPYRIDYLPESTICID, FAST, GIFTIG 2781 380893 BIPYRIDYLPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 2782 380893 flampunkt under 23 °C BIPYRIDYLPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3016 380893 BIPYRIDYLPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG , 3015 380893 flampunkt minst 23 °C BISULFATER, VATTENLÖSNING 2837 283329 BISULFITER, VATTENLÖSNING, N.O.S. 2693 283220 Bitumenlösningar vid eller över 100 °C och under sin flampunkt 3257 271490 Bitumenlösningar med flampunkt över 60°C, vid eller över sin flampunkt 3256 271490 Bitumenlösningar med flampunkt högst 60 °C 1999 271490 Blandning F1 1078 38276+ Blandning F2 1078 38276+ Blandning F3 1078 38276+ Blandning av butadiener och kolväten, stabiliserad, som innehåller mer 1010 290129 än 20% butadiener BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP A 0081 360100 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP B 0082 360200 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP B 0331 360200 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP C 0083 360200 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP D 0084 360200 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP E 0241 360200 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP E 0332 360200 BLIXTLJUSPATRONER 0049 360490 BLIXTLJUSPATRONER 0050 360490

488

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

BLIXTLJUSPULVER 0094 360490 BLIXTLJUSPULVER 0305 360490 BLOSS, YTTÄCKANDE 0092 360490 BLOSS, YTTÄCKANDE 0418 360490 BLOSS, YTTÄCKANDE 0419 360490 BLYACETAT 1616 291529 BLYARSENATER 1617 284290 BLYARSENITER 1618 284290 BLYAZID, FUKTAD, med minst 20 vikt-% vatten eller blandning av 0129 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT vatten och alkohol BLYCYANID 1620 283719 BLYDIOXID 1872 282490 BLYFOSFIT, DIBASISK 2989 283510 BLYFÖRENING, LÖSLIG, N.O.S. 2291 28++++ BLYNITRAT 1469 283429 BLYPERKLORAT, FAST 1470 282990 BLYPERKLORATLÖSNING 3408 282990 BLYSTYFNAT, FUKTAD, med minst 20 vikt-% vatten eller blandning av 0130 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT vatten och alkohol BLYSULFAT med mer än 3 % fri syra 1794 283329 BLYTRINITRORESORCINAT, FUKTAD, med minst 20 vikt-% vatten 0130 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT eller blandning av vatten och alkohol BOMBER INNEHÅLLANDE BRANDFARLIG VÄTSKA, med 0399 930690 sprängladdning BOMBER INNEHÅLLANDE BRANDFARLIG VÄTSKA, med 0400 930690 sprängladdning BOMBER, med sprängladdning 0033 930690 BOMBER, med sprängladdning 0034 930690 BOMBER, med sprängladdning 0035 930690 BOMBER, med sprängladdning 0291 930690 BOMULL, VÅT 1365 520100 520300 BOMULLSAVFALL, OLJIGA 1364 5202++ BORAT OCH KLORATBLANDNING 1458 284290 BORNEOL 1312 290619 Bordtennisbollar 2000 950640 BORTRIBROMID 2692 281290 BORTRIFLUORID 1008 284200 BORTRIFLUORID, ADSORBERAD 3519 281290 BORTRIFLUORIDDIETYLETERAT 2604 284200 BORTRIFLUORIDDIHYDRAT 2851 281290 BORTRIFLUORIDDIMETYLETERAT 2965 294200 BORTRIFLUORID-PROPIONSYRAKOMPLEX, FAST 3420 294200 BORTRIFLUORID-PROPIONSYRAKOMPLEX, FLYTANDE 1743 850680 BORTRIFLUORID-ÄTTIKSYRAKOMPLEX, FAST 3419 294200 BORTRIFLUORID-ÄTTIKSYRAKOMPLEX, FLYTANDE 1742 294200 BORTRIKLORID 1741 281210 BRANDAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller 0009 930690 drivladdning BRANDAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller 0010 930690 drivladdning BRANDAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller 0300 930690 drivladdning BRANDAMMUNITION, VIT FOSFOR, med central-, separerings- eller 0243 930690 drivladdning BRANDAMMUNITION, VIT FOSFOR, med central-, separerings- eller 0244 930690 drivladdning BRANDAMMUNITION, vätska eller gel, med central-, separerings- eller 0247 930690 drivladdning BRANDFARLIG VÄTSKA, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S. 3286 ++++++ BRANDFARLIG VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S. 2924 ++++++ BRANDFARLIG VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S. 1992 ++++++ BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S. (ångtryck vid 50°C över 175 kPa) 1993 ++++++ BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, OORGANISKT, N.O.S. 3180 28++++ BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, ORGANISKT, N.O.S. 2925 29++++ BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, GIFTIGT, OORGANISKT, N.O.S. 3179 28++++ BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, GIFTIGT, ORGANISKT, N.O.S. 2926 29++++ BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, OORGANISKT, N.O.S. 3178 28++++ BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S. 1325 29++++ BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, ORGANISKT, SMÄLT, N.O.S. 3176 29++++ BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S. 3097 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT BRANDSLÄCKNINGSUTRUSTNING med pyrotekniskt genererade 0514 842410 aerosoler BRANDSLÄCKNINGSUTRUSTNING med pyrotekniskt genererade 3559 842410 aerosoler BRANDSLÄCKARE, med komprimerad eller kondenserad gas 1044 842410 BRANDSLÄCKARLADDNING, frätande vätska 1774 381300 BRASTÄNDARE, FASTA med brandfarlig vätska 2623 360690 BROM eller BROMLÖSNING 1744 280130

489

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

BROMACETON 1569 291470 BROMACETYLBROMID 2513 291590 BROMATER, OORGANISKA, N.O.S. 1450 282990 BROMATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3213 282990 BROMBENSEN 2514 290399 BROMBENSYLCYANIDER, FASTA 3449 292690 BROMBENSYLCYANIDER, FLYTANDE 1694 292690 1-BROMBUTAN 1126 29036+ 2-BROMBUTAN 2339 29036+ 2-BROMETYLETYLETER 2340 290919 BROMKLORID 2901 281210 BROMKLORMETAN 1887 290379 1-BROM-3-KLORPROPAN 2688 290379 1-BROM-3-METYLBUTAN 2341 29036+ BROMMETYLPROPANER 2342 29036+ BROMNITROBENSENER, FASTA 3459 290490 BROMNITROBENSENER, FLYTANDE 2732 290490 2-BROM-2-NITROPROPAN-1,3-DIOL 3241 290559 BROMOFORM 2515 29036+ BROMPENTAFLUORID 1745 281290 2-BROMPENTAN 2343 29036+ BROMPROPANER 2344 29036+ 3-BROMPROPYN 2345 29036+ BROMTRIFLUORETYLEN 2419 290378 BROMTRIFLUORID 1746 281290 BROMTRIFLUORMETAN 1009 290376 BROMVÄTESYRA 1788 281119 BROMÄTTIKSYRA, FAST 3425 291590 BROMÄTTIKSYRA, LÖSNING 1938 291590 BRUCIN 1570 2939++ BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, innehållande brandfarlig vätska 3473 8473++ BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, innehållande frätande ämnen 3477 8473++ BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, innehållande kondenserad brandfarlig 3478 8473++ gas BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, innehållande vattenreaktiva ämnen 3476 8473++ BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, innehållande väte i en metallhydrid 3479 8473++ BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING eller 3473 847+++ BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE FÖRPACKADE MED UTRUSTNING, innehållande brandfarliga vätskor BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING eller 3477 847+++ BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE FÖRPACKADE MED UTRUSTNING, innehållande frätande ämnen BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING eller 3478 847+++ BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE FÖRPACKADE MED UTRUSTNING, innehållande kondenserad brandfarlig gas BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING eller 3476 847+++ BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE FÖRPACKADE MED UTRUSTNING, innehållande vattenreaktiva ämnen BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING eller 3479 847+++ BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE FÖRPACKADE MED UTRUSTNING, innehållande väte i en metallhydrid Bränslecellsfordon, med brandfarlig gas som drivmedel 3166 870+++ Bränslecellsfordon, med brandfarlig vätska som drivmedel 3166 870+++ Bränslecellsmotor, med brandfarlig gas som drivmedel 3529 8407++ Bränslecellsmotor, med brandfarlig vätska som drivmedel 3528 8407++ BRÄNSLETANK TILL HYDRAULAGGREGAT AVSETT FÖR 3165 880730 FLYGPLAN (med en blandning av vattenfri hydrazin och metylhydrazin) (drivmedel M86) BUTADIENER, STABILISERADE (1,2-butadien) 1010 290129 BUTADIENER, STABILISERADE (1,3-butadien) 1010 290129 BUTADIENER OCH KOLVÄTEN, BLANDNING, STABILISERAD som 1010 290129 innehåller mer än 20% butadiener BUTAN 1011 290110 271113 BUTANDION 2346 291419 BUTANOLER 1120 290514 290513 2-BUTANON 1193 291412 BUTEN 1012 290123 1-buten 1012 290123 cis-2-buten 1012 290123 trans-2-buten 1012 290123 Butener, blandning 1012 200123 BUTYLACETATER 1123 291533 291539 BUTYLAKRYLATER, STABILISERADE 2348 291612 n-BUTYLAMIN 1125 292119 N-BUTYLANILIN 2738 292142

490

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

BUTYLBENSENER 2709 290290 n-butylbromid 1126 29036+ tert-BUTYLCYKLOHEXYLKLORFORMIAT 2747 291590 1,2-BUTYLENOXID, STABILISERAD 3022 291090 n-BUTYLFORMIAT 1128 291513 tert-BUTYLHYPOKLORIT 3255 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT N-n-BUTYLIMIDAZOL 2690 293329 n-BUTYLISOCYANAT 2485 292910 tert-BUTYLISOCYANAT 2484 292910 N-BUTYLKLORFORMIAT 2743 291590 BUTYLMERKAPTAN 2347 293090 n-BUTYLMETAKRYLAT, STABILISERAD 2227 291614 BUTYLMETYLETER 2350 290919 BUTYLNITRITER 2351 292090 BUTYLPROPIONATER 1914 291550 BUTYLSYRAFOSFAT 1718 291990 BUTYLTOLUENER 2667 290290 BUTYLTRIKLORSILAN 1747 293100 5-tert-BUTYL-2,4,6-TRINITRO-m-XYLEN 2956 290420 BUTYLVINYLETER, STABILISERAD 2352 290919 1,4-BUTYNDIOL 2716 290539 BUTYRALDEHYD 1129 291219 BUTYRALDOXIM 2840 292800 BUTYRSYRAANHYDRID 2739 291590 BUTYRONITRIL 2411 292690 BUTYRSYRA 2820 291560 BUTYRYLKLORID 2353 291590 Bältesförsträckare 0503 870895 Bältesförsträckare 3268 ++++++ CELLER SOM INNEHÅLLER METALLISKT NATRIUM ELLER 3292 8506++ NATRIUMLEGERINGAR CELLULOID i block, stänger, blad, rör etc., dock inte rester 2000 391290 CELLULOID, RESTER 2002 391590 CENTRALLADDNINGAR, explosiva 0043 930690 CERIUM, plattor, tackor, stänger 1333 280530 CERIUM, spånor eller pulver (kornigt) 3078 280530 284610 CESIUM 1407 280519 CESIUMHYDROXID 2682 282590 CESIUMHYDROXIDLÖSNING 2681 282590 CESIUMNITRAT 1451 283429 CYANBROMID 1889 285300 CYANIDER, OORGANISKA, FASTA N.O.S. 1588 283719 CYANIDLÖSNING, N.O.S. 1935 283719 CYANKLORID, STABILISERAD 1589 285300 CYANURKLORID 2670 293369 CYANVÄTE, LÖSNING I ALKOHOL med högst 45% vätecyanid 3294 281119 CYANVÄTE, STABILISERAD med mindre än 3 % vatten och 1614 281119 absorberat av ett inert, poröst material CYANVÄTE, STABILISERAD, med mindre än 3 % vatten 1051 281119 CYANVÄTE, VATTENLÖSNING med högst 20 % vätecyanid 1613 281112 CYANVÄTESYRA, VATTENLÖSNING med högst 20 % vätecyanid 1613 281112 CYKLOBUTAN 2601 290219 CYKLOBUTYLKLORFORMIAT 2744 291590 1,5,9-CYKLODODEKATRIEN 2518 290219 CYKLOHEPTAN 2241 290219 CYKLOHEPTATRIEN 2603 290219 CYKLOHEPTEN 2242 290219 CYKLOHEXAN 1145 290211 CYKLOHEXANON 1915 291422 CYKLOHEXEN 2256 290219 CYKLOHEXENYLTRIKLORSILAN 1762 293100 CYKLOHEXYLACETAT 2243 291539 CYKLOHEXYLAMIN 2357 292130 CYKLOHEXYLISOCYANAT 2488 292910 CYKLOHEXYLMERKAPTAN 3054 293090 CYKLOHEXYLTRIKLORSILAN 1763 293100 CYKLOOKTADIENER 2520 290219 CYKLOOKTADIENFOSFINER 2940 293100 CYKLOOKTATETRAEN 2358 290219 CYKLONIT I BLANDNING MED 0391 360200 CYKLOTETRAMETYLENTETRANITRAMIN (OKTOGEN, HMX), FUKTAD, med minst 15 vikt-% vatten eller DESENSIBILISERAD med minst 10 vikt-% desensibiliseringsmedel CYKLONIT, OKÄNSLIGGJORD 0483 293369 CYKLONIT, FUKTAD med minst 15 vikt-% vatten 0072 293369 CYKLOPENTAN 1146 290219 CYKLOPENTANOL 2244 290619

491

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

CYKLOPENTANON 2245 291429 CYKLOPENTEN 2246 290219 CYKLOPROPAN 1027 290219 CYKLOTETRAMETYLENTETRANITRAMIN, OKÄNSLIGGJORD 0484 293369 CYKLOTETRAMETYLENTETRANITRAMIN, FUKTAD med minst 15 0226 293369 vikt-% vatten CYKLOTRIMETYLENTRINITRAMIN I BLANDNING MED 0391 360200 CYKLOTETRAMETYLENTETRANITRAMIN (OKTOGEN, HMX), FUKTAD, med minst 15 vikt-% vatten eller DESENSIBILISERAD med minst 10 vikt-% desensibiliseringsmedel CYKLOTRIMETYLENTRINITRAMIN, OKÄNSLIGGJORD 0483 293369 CYKLOTRIMETYLENTRINITRAMIN, FUKTAD med minst 15 vikt-% 0072 293369 vatten DEFLAGRERANDE METALLSALTER AV AROMATISKA 0132 290890 NITROFÖRENINGAR, N.O.S. DEKABORAN 1868 285000 DEKAHYDRONAFTALEN 1147 290219 n-DEKAN 2247 290110 DESINFEKTIONSMEDEL, FAST, GIFTIGT, N.O.S. 1601 380894 DESINFEKTIONSMEDEL, FLYTANDE, GIFTIGT, N.O.S. 3142 380894 DESINFEKTIONSMEDEL, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S. 1903 380894 DETONERANDE STUBIN MED SVAG VERKAN, rörstubin 0104 3603+0 DETONERANDE STUBIN, flexibel 0065 3603+0 DETONERANDE STUBIN, flexibel 0289 3603+0 DETONERANDE STUBIN, rörstubin 0102 3603+0 DETONERANDE STUBIN, rörstubin 0290 3603+0 DEUTERIUM, KOMPRIMERAD 1957 2845++ DIACETONALKOHOL, kemiskt ren 1148 291440 DIACETONALKOHOL, teknisk 1148 291440 DIALLYLAMIN 2359 292119 DIALLYLETER 2360 290919 4,4-DIAMINDIFENYLMETAN 2651 292159 2,4-DIAMINOTOLUEN, FAST 1709 292151 2,4-DIAMINOTOLUENLÖSNING 3418 292151 DI-n-AMYLAMIN 2841 292119 DIAZODINITROFENOL, FUKTAD, med minst 0074 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT 40 vikt-% vatten eller blandning av vatten och alkohol DIBENSYLDIKLORSILAN 2434 293100 DIBORAN 1911 285000 1,2-DIBROM-3-BUTANON 2648 291470 DIBROMDIFLUORMETAN 1941 290378 DIBROMKLORPROPANER 2872 290379 DIBROMMETAN 2664 29036+ DI-n-BUTYLAMIN 2248 292119 DIBUTYLETANOLAMIN 2873 292219 DIBUTYLETRAR 1149 290919 DICYAN 1026 292690 DICYKLOHEXYLAMIN 2565 292130 DICYKLOHEXYLAMMONIUMNITRIT 2687 292130 DICYKLOPENTADIEN 2048 290219 1,2-DI-(DIMETYLAMINO)-ETAN 2372 292129 DIDYMIUMNITRAT 1465 283429 DIESELBRÄNSLE 1202 274100 DIESELOLJA 1202 274100 DIETOXIMETAN 2373 291100 3,3-DIETOXIPROPEN 2374 291100 N,N-DIETYLANILIN 2432 292142 DIETYLAMIN 1154 292119 2-DIETYLAMINOETANOL 2686 292219 3-DIETYLAMINOPROPYLAMIN 2684 292129 DIETYLBENSEN 2049 290290 DIETYLDIKLORSILAN 1767 293100 DIETYLENGLYKOLDINITRAT, OKÄNSLIGGJORD, med minst 25 vikt- 0075 292090 % icke-flyktigt, vattenolösligt flegmatiseringsmedel DIETYLENTRIAMIN 2079 292129 DIETYLETER 1155 290911 N,N-DIETYLETYLENDIAMIN 2685 292129 DIETYLKARBONAT 2366 292090 DIETYLKETON 1156 291419 DIETYLSULFAT 1594 292090 DIETYLSULFID 2375 293090 DIETYLTIOFOSFORYLKLORID 2751 292019 DIFENYLAMINKLORARSIN 1698 293499 DIFENYLDIKLORSILAN 1769 293100 DIFENYLKLORARSIN, FAST 3450 293100 DIFENYLKLORARSIN, FLYTANDE 1699 293100 DIFENYLMETYLBROMID 1770 290399 1,1-DIFLUORETAN 1030 29034+

492

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

1,1-DIFLUORETEN (1,1-DIFLUORETYLEN) 1959 29034+ DIFLUORFOSFORSYRA, VATTENFRI 1768 281119 DIFLUORMETAN 3252 29034+ 2,3-DIHYDROPYRAN 2376 293299 DIISOBUTYLAMIN 2361 292119 DIISOBUTYLEN, ISOMERISKA FÖRENINGAR 2050 290129 DIISOBUTYLKETON 1157 291419 DIISOOKTYLSYRAFOSFAT 1902 291990 DIISOPROPYLAMIN 1158 292119 DIISOPROPYLETER 1159 290919 DIKETEN, STABILISERAD 2521 293220 1,3-DIKLORACETON 2649 291470 DIKLORACETYLKLORID 1765 291590 DIKLORANILINER, FASTA 3442 292142 DIKLORANILINER, FLYTANDE 1590 292142 o-DIKLORBENSEN 1591 290399 2,2-DIKLORDIETYLETER 1916 290919 DIKLORDIFLUORMETAN 1028 290377 DIKLORDIFLUORMETAN OCH 1,1-DIFLUORETAN, AZEOTROP 2602 382478 BLANDNING med ca 74% diklordifluormetan Diklordifluormetan och etylenoxid, blandning 3070 380850 DIKLORDIMETYLETER, SYMMETRISK 2249 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT 1,1-DIKLORETAN 2362 290319 1,2-DIKLORETEN 1150 290329 1,2-DIKLORETYLEN 1150 290329 DIKLORFENYLISOCYANATER 2250 292910 DIKLORFENYLTRIKLORSILAN 1766 293100 DIKLORFLUORMETAN 1029 290379 DIKLORISOCYANURSYRA, TORR 2465 293369 DIKLORISOCYANURSYRASALTER 2465 293369 DIKLORISOPROPYLETER 2490 290919 DIKLORMETAN 1593 290312 1,1-DIKLOR-1-NITROETAN 2650 290490 DIKLORPENTANER 1152 290319 1,2-DIKLORPROPAN 1279 290319 1,3-DIKLOR-2-PROPANOL 2750 290559 DIKLORPROPENER 2047 290329 DIKLORSILAN 2189 281290 1,2-DIKLOR-1,1,2,2-TETRAFLUORETAN 1958 290377 DIKLORÄTTIKSYRA 1764 291540 DIKVÄVEOXID 1070 281129 DIKVÄVEOXID, KYLD, FLYTANDE 2201 281129 DIKVÄVETETROXID 1067 281129 KVÄVETRIOXID 2421 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT 1,1-DIMETOXIETAN 2377 291100 1,2-DIMETOXIETAN 2252 290919 N,N-DIMETYLANILIN 2253 292142 DIMETYLAMIN, VATTENFRI 1032 292111 DIMETYLAMIN, VATTENLÖSNING 1160 292111 2-DIMETYLAMINOACETONITRIL 2378 292690 2-DIMETYLAMINOETANOL 2051 292219 2-DIMETYLAMINOETYLAKRYLAT, STABILISERAD 3302 292219 2-DIMETYLAMINOETYLMETAKRYLAT, STABILISERAD 2522 292219 2,3-DIMETYLBUTAN 2457 290110 1,3-DIMETYLBUTYLAMIN 2379 292119 DIMETYLCYKLOHEXANER 2263 290219 N,N-DIMETYLCYKLOHEXYLAMIN 2264 292130 DIMETYLDIETOXISILAN 2380 293100 DIMETYLDIKLORSILAN 1162 293100 DIMETYLDIOXANER 2707 293299 DIMETYLDISULFID 2381 293090 DIMETYLETER 1033 290919 N,N-DIMETYLFORMAMID 2265 292419 DIMETYLHYDRAZIN, OSYMMETRISK 1163 292800 DIMETYLHYDRAZIN, SYMMETRISK 2382 292800 DIMETYLKARBAMOYLKLORID 2262 292419 N,N-DIMETYLKARBAMOYLKLORID 2262 292419 DIMETYLKARBONAT 1161 292090 2,2-DIMETYLPROPAN 2044 290110 DIMETYL-N-PROPYLAMIN 2266 292119 N-N-DIMETYLPROPYLAMIN 2266 292119 DIMETYLSULFAT 1595 292090 DIMETYLSULFID 1164 293090 DIMETYLTIOFOSFORYLKLORID 2267 292019 DINATRIUMTRIOXOSILIKAT (DINATRIUMMETASILIKAT) 3253 283911 DINGU 0489 360200 DINITROANILINER 1596 292142 DINITROBENSENER, FASTA 3443 290420

493

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

DINITROBENSENER, FLYTANDE 1597 290420 DINITROFENOL, FUKTAD med minst 15 vikt-% vatten 1320 290890 DINITROFENOL, LÖSNING 1599 280890 DINITROFENOL, torr eller fuktad med mindre än 15 vikt-% vatten 0076 280890 DINITROFENOLATER av alkalimetaller, torra eller fuktade med mindre 0077 280890 än 15 vikt-% vatten DINITROFENOLATER, FUKTADE med minst 15 vikt-% vatten 1321 290890 DINITROGLYKOLURIL 0489 360200 DINITROKLORBENSENER, FASTA 3441 290490 DINITROKLORBENSENER, FLYTANDE 1577 290490 DINITRO-o-KRESOL 1598 290890 DINITRORESORCIN, torr eller fuktad med mindre än 15 vikt-% vatten 0078 280890 DINITRORESORCINOL, FUKTAD med minst 15 vikt-% vatten 1322 290890 DINITROSOBENSEN 0406 290420 DINITROTOLUENER, FASTA 3454 290420 DINITROTOLUENER, FLYTANDE 2038 290420 DINITROTOLUENER, SMÄLTA 1600 290420 DIOXAN 1165 293299 DIOXOLAN 1166 293299 DIPENTEN 2052 290219 DIPIKRYLAMIN 0079 292144 DIPIKRYLSULFID, FUKTAD, med minst 10 vikt-% vatten 2852 280890 DIPIKRYLSULFID, torr eller fuktad med mindre än 10 vikt-% vatten 0401 280890 DIPROPYLAMIN 2383 292119 DI-n-PROPYLETER 2384 290919 DIPROPYLKETON 2710 291419 DISILAN 3553 290110 DISPERSION AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER 1391 280511 DISPERSION AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, 3482 280519 BRANDFARLIG DIVINYLETER, STABILISERAD 1167 290919 DODECYLTRIKLORSILAN 1771 293100 DRIVLADDNINGAR 0271 930690 DRIVLADDNINGAR 0272 930690 DRIVLADDNINGAR 0415 930690 DRIVLADDNINGAR 0491 930690 DRIVLADDNINGAR FÖR ARTILLERIPJÄSER 0242 930690 DRIVLADDNINGAR FÖR ARTILLERIPJÄSER 0279 930690 DRIVLADDNINGAR FÖR ARTILLERIPJÄSER 0414 930690 DRIVLADDNINGSHYLSOR, BRÄNNBARA, TOMMA, UTAN TÄNDHATT 0446 930690 DRIVLADDNINGSHYLSOR, BRÄNNBARA, TOMMA, UTAN TÄNDHATT 0447 930690 DRIVMEDEL, FAST 0498 360100 DRIVMEDEL, FAST 0499 360100 DRIVMEDEL, FAST 0501 360100 DRIVMEDEL, FLYTANDE 0497 360200 DRIVMEDEL, FLYTANDE 0495 360200 Drivmedel M86 3165 880730 ELDNINGSOLJA, LÄTT (flampunkt högst 60 °C) 1202 274300 ENGÅNGSBEHÅLLARE FÖR GAS, utan utsläppsanordning, ej 2037 ++++++ påfyllningsbara EPIBROMHYDRIN 2558 291090 EPIKLORHYDRIN 2023 291030 1,2-EPOXI-3-ETOXIPROPAN 2752 291090 ESTRAR, N.O.S. 3272 29++++ ETAN 1035 290110 271129 ETAN, KYLD, FLYTANDE 1961 290110 ETANOL 1170 220710 2208++ ETANOLAMIN eller ETANOLAMINLÖSNING 2491 292211 ETANOLLÖSNING 1170 220710 2208++ ETANOL- OCH BENSINBLANDNING, med mer än 10 % etanol 3475 272200 272400 ETEN 1962 290121 ETEN, KYLD, FLYTANDE 1038 290121 ETEN, ACETYLEN OCH PROPEN, BLANDNING, KYLD, FLYTANDE, 3138 271119 med minst 71,5 % eten, högst 22,5 % acetylen och högst 6 % propen

ETENKLORHYDRIN 1135 290559 ETENOXID 1040 291010 ETENOXID MED KVÄVE upp till ett totalt tryck av 1 MPa (10 bar) vid 1040 291010 50°C ETENOXID OCH DIKLORDIFLUORMETAN, BLANDNING, med högst 3070 380850 12,5 % etenoxid ETENOXID OCH KLORTETRAFLUORETAN, BLANDNING, med högst 3297 380850 8,8 % etenoxid ETENOXID OCH KOLDIOXID, BLANDNING, med högst 9 % etenoxid 1952 380850

494

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

ETENOXID OCH KOLDIOXID, BLANDNING, med mer än 9 % dock 1041 380850 högst 87 % etenoxid ETENOXID OCH KOLDIOXIDBLANDNING, med över 87 % etenoxid 3300 380850 ETENOXID OCH PENTAFLUORETAN, BLANDNING, med högst 7,9 % 3298 380850 etenoxid ETENOXID OCH PROPYLENOXID, BLANDNING, med högst 30 % 2983 291020 etenoxid 291010 ETENOXID OCH TETRAFLUORETAN, BLANDNING, med högst 5,6 % 3299 380850 etenoxid ETRAR, N.O.S. 3271 2909++ ETYLACETAT 1173 291531 ETYLACETYLEN, STABILISERAD 2452 290129 ETYLAKRYLAT, STABILISERAD 1917 291612 ETYLALKOHOL 1170 220710 2208++ ETYLALKOHOLLÖSNING 1170 220710 2208++ ETYLAMIN 1036 292119 ETYLAMIN, VATTENLÖSNING, med minst 50 vikt-% och högst 70 vikt- 2270 292119 % etylamin ETYLAMYLKETON 2271 291419 2-ETYLANILIN 2273 292149 N-ETYLANILIN 2272 292142 ETYLBENSEN 1175 290260 N-ETYL-N-BENSYLANILIN 2274 292149 N-ETYLBENSYLTOLUIDINER, FASTA 3460 292149 N-ETYLBENSYLTOLUIDINER, FLYTANDE 2753 292149 ETYLBORAT 1176 292090 ETYLBROMACETAT 1603 291590 ETYLBROMID 1891 29036+ 2-ETYLBUTANOL 2275 290519 2-ETYLBUTYLACETAT 1177 291539 ETYLBUTYLETER 1179 290919 2-ETYLBUTYRALDEHYD 1178 291219 ETYLBUTYRAT 1180 291560 ETYLDIKLORARSIN 1892 293100 ETYLDIKLORSILAN 1183 293100 ETYLEN 1962 290121 ETYLEN, ACETYLEN OCH PROPYLEN, BLANDNING, KYLD, 3138 271119 FLYTANDE, med minst 71,5 % etylen, högst 22,5 % acetylen och högst 6 % propylen ETYLENDIAMIN 1604 292121 ETYLENDIBROMID 1605 290362 ETYLENDIKLORID 1184 380850 ETYLENGLYKOLDIETYLETER 1153 290919 ETYLENGLYKOLMONOETYLETER 1171 290944 ETYLENGLYKOLMONOETYLETERACETAT 1172 291539 ETYLENGLYKOLMONOMETYLETER 1188 290942 ETYLENGLYKOLMONOMETYLETERACETAT 1189 291539 ETYLENIMIN, STABILISERAD 1185 293399 ETYLENKLORHYDRIN 1135 290559 ETYLENOXID 1040 291010 ETYLENOXID MED KVÄVE upp till ett totalt tryck av 1 MPa (10 bar) vid 1040 291010 50°C ETYLENOXID OCH DIKLORDIFLUORMETAN, BLANDNING, med 3070 380850 högst 12,5 % etylenoxid ETYLENOXID OCH KLORTETRAFLUORETAN, BLANDNING, med 3297 380850 högst 8,8 % etylenoxid ETYLENOXID OCH KOLDIOXID, BLANDNING, med högst 9 % 1952 380850 etylenoxid ETYLENOXID OCH KOLDIOXID, BLANDNING, med mer än 9 % dock 1041 380850 högst 87 % etylenoxid ETYLENOXID OCH KOLDIOXIDBLANDNING, med över 87 % 3300 380850 etylenoxid ETYLENOXID OCH PENTAFLUORETAN, BLANDNING, med högst 7,9 3298 380850 % etylenoxid ETYLENOXID OCH PROPYLENOXID (PROPENOXID), BLANDNING, 2983 291020 med högst 30 % etylenoxid 291010 ETYLENOXID OCH TETRAFLUORETAN, BLANDNING, med högst 5,6 3299 380850 % etylenoxid ETYLETER 1155 290911 ETYLFENYLDIKLORSILAN 2435 293100 ETYLFLUORID 2453 29034+ ETYLFORMIAT 1190 291513 ETYLORTOFORMIAT 2524 291590 2-ETYLHEXYLAMIN 2276 292119 2-ETYLHEXYLKLORFORMIAT 2748 291590 ETYLISOBUTYRAT 2385 291560 ETYLISOCYANAT 2481 292910

495

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

ETYLKLORACETAT 1181 291540 ETYLKLORFORMIAT 1182 291590 ETYLKLORID 1037 290311 ETYL-2-KLORPROPIONAT 2935 291590 ETYLKLORTIOFORMIAT 2826 293090 ETYLKROTONAT 1862 291690 ETYLLAKTAT 1192 291811 ETYLMERKAPTAN 2363 293090 ETYLMETAKRYLAT, stabiliserad 2277 291614 ETYLMETYLETER 1039 290919 ETYLMETYLKETON 1193 291412 5-ETYL-2-METYLPYRIDIN 2300 29333+ ETYLNITRITLÖSNING 1194 292090 ETYLOXALAT 2525 291711 1-ETYLPIPERIDIN 2386 29333+ ETYLPROPIONAT 1195 291550 ETYLPROPYLETER 2615 290919 N-ETYLTOLUIDINER 2754 292143 ETYLTRIKLORSILAN 1196 293100 ETYLVINYLETER, STABILISERAD 1302 290919 ETYLVINYLETER 3154 290919 EXPLOSIVA NITAR 0174 930690 EXPLOSIVÄMNEN, MYCKET OKÄNSLIGA (ÄMNEN, EVI), N.O.S. 0482 360200 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0357 360200 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0358 360200 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0359 360200 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0473 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0474 360200 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0475 360200 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0476 360200 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0477 360200 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0478 360200 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0479 360200 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0480 360200 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0481 360200 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0485 360200 Extrakt, aromatiska, flytande 1197 3302++ Extrakt, smakämnen, flytande 1197 3302++ EXTRAKT, FLYTANDE, för smaksättning och arom 1197 3302++ FARLIGT GODS I FÖREMÅL 3363 8+++++ FARLIGT GODS I MASKINER 3363 8+++++ FARLIGT GODS I UTRUSTNING 3363 8+++++ Fast ämne som omfattas av luftfartsbestämmelser, n.o.s. 3335 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S ++++++ FAST ÄMNE, FÖRHÖJD TEMPERATUR, N.O.S., vid eller över 240°C 3258 ++++++ FASTA ÄMNEN eller blandningar av fasta ämnen (såsom beredningar 3175 ++++++ och avfall) INNEHÅLLANDE BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S., med flampunkt högst 60°C FASTA ÄMNEN, SOM INNEHÅLLER FRÄTANDE VÄTSKA, N.O.S. 3244 ++++++ FASTA ÄMNEN, SOM INNEHÅLLER GIFTIG VÄTSKA, N.O.S. 3243 ++++++ FENACYLBROMID 2645 291470 FENETIDINER 2311 292229 FENOL, FAST 1671 290711 FENOL, LÖSNING 2821 290711 270760 FENOL, SMÄLT 2312 290711 FENOLATER, FASTA 2905 290810 FENOLATER, FLYTANDE 2904 290810 FENOLSULFONSYRA, FLYTANDE 1803 290899 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FAST, GIFTIG 3345 380893 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, 3346 380893 BRANDFARLIG, GIFTIG, flampunkt under 23 °C FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3348 380893 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, 3347 380893 BRANDFARLIG, flampunkt minst 23 °C FENYLACETONITRIL, FLYTANDE 2470 292690 FENYLACETYLKLORID 2577 291639 FENYLENDIAMINER (o-, m-, p-) 1673 292151 FENYLFOSFORDIKLORID 2798 293100 FENYLFOSFORTIODIKLORID 2799 292014 FENYLHYDRAZIN 2572 292800 FENYLISOCYANAT 2487 292910 FENYLKARBYLAMINKLORID 1672 292529 FENYLKLORFORMIAT 2746 291590 FENYLKVICKSILVER(II)HYDROXID 1894 295200 FENYLKVICKSILVER(II)NITRAT 1895 295200 FENYLKVICKSILVERACETAT 1674 295200 FENYLKVICKSILVERFÖRENING, N.O.S. 2026 295200 FENYLMERKAPTAN 2337 293090

496

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

2-FENYLPROPEN 2303 290290 FENYLTRIKLORSILAN 1804 293100 FERRIARSENAT 1606 284290 FERRIARSENIT 1607 284290 FERROARSENAT 1608 284290 FERROCERIUM 1323 360690 Fibrer av animaliskt ursprung, brända, våta eller fuktiga 1372 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 5+++++ Fibrer av vegetabiliskt ursprung, brända, våta eller fuktiga 1372 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 5+++++ Fibrer, vegetabiliska, torra 3360 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 5+++++ FIBRER, ANIMALISKA, VEGETABILISKA eller SYNTETISKA, N.O.S., 1373 ++++++ impregnerade med olja FIBRER, IMPREGNERADE MED LÅGNITRERAD NITROCELLULOSA, 1353 590390 N.O.S. 5+++++ FILMER PÅ NITROCELLULOSABAS, gelatinerade, ej rester 1324 3706++ FINKELOLJA 1201 290519 FISKMJÖL, EJ STABILISERAD 1374 230120 Fiskmjöl, stabiliserad 2216 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 230120 FISKRESTER, EJ STABILISERAD 1374 230120 Fiskrester, stabiliserad 2216 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 230120 FLUOR, KOMPRIMERAD 1045 280130 FLUORANILINER 2941 292142 FLUORBENSEN 2387 290399 FLUORBORSYRA 1775 281119 FLUORFOSFORSYRA, VATTENFRI 1776 281119 FLUORKISELSYRA 1778 281119 FLUORSULFONSYRA 1777 281119 FLUORTOLUENER 2388 290399 FLUORVÄTESYRA 1790 281111 FLUORVÄTESYRA OCH SVAVELSYRABLANDNING 1786 281119 FLUORÄTTIKSYRA 2642 291590 FLYGFOTOGEN FÖR TURBINMOTOR (ångtryck vid 50°C över 175 1863 ++++++ kPa) FORDON, BATTERIDRIVET 3171 870+++ FORDON, DRIVET AV LITIUMJONBATTERIER 3556 870+++ FORDON, DRIVET AV LITIUMMETALLBATTERIER 3557 870+++ FORDON, DRIVET AV NATRIUMJONBATTERIER 3558 870+++ FORDON, MED BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL 3166 870+++ FORDON, MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM DRIVMEDEL 3166 870+++ FORDON, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG GAS SOM 3166 870+++ DRIVMEDEL FORDON, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM 3166 870+++ DRIVMEDEL FORMALDEHYDLÖSNING, BRANDFARLIG 1198 291211 FORMALDEHYD, LÖSNING, med minst 25% fomaldehyd 2209 291211 9-FOSFABICYKLONONANER 2940 293100 FOSFIN 2199 284800 FOSFIN, ADSORBERAD 3525 284800 FOSFOR, AMORF 1338 280470 FOSFOR, GUL, I VATTEN eller LÖSNING 1381 280470 FOSFOR, GUL, TORR 1381 280470 FOSFOR, VIT, I VATTEN eller I LÖSNING 1381 280470 Fosfor, gul, smält 2447 280470 FOSFOR, VIT, SMÄLT 2447 280470 FOSFOR, VIT, TORR 1381 280470 FOSFORHEPTASULFID fri från gul och vit fosfor 1339 281390 FOSFORORGANISK FÖRENING, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 3279 ++++++ FOSFORORGANISK FÖRENING, FAST, GIFTIG, N.O.S. 3464 ++++++ FOSFORORGANISK FÖRENING, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. 3278 ++++++ FOSFORORGANISK PESTICID, FAST, GIFTIG 2783 3808++ FOSFORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, 2784 3808++ GIFTIG, flampunkt under 23 °C FOSFORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3018 3808++ FOSFORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, 3017 3808++ BRANDFARLIG, flampunkt minst 23 °C FOSFOROXIBROMID 1939 281290 FOSFOROXIBROMID, SMÄLT 2576 281290 FOSFOROXIKLORID 1810 281212 FOSFORPENTABROMID 2691 281290 FOSFORPENTAFLUORID 2198 281290 FOSFORPENTAFLUORID, ADSORBERAD 3524 281290 FOSFORPENTAKLORID 1806 281214 FOSFORPENTASULFID fri från gul och vit fosfor 1340 281390 FOSFORPENTOXID 1807 280910 FOSFORSESKVISULFID fri från gul och vit fosfor 1341 281390 FOSFORSYRA, FAST 3453 280920 FOSFORSYRA, LÖSNING 1805 280920 FOSFORSYRLIGHET 2834 281119 FOSFORTRIBROMID 1808 281290

497

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

FOSFORTRIKLORID 1809 281213 FOSFORTRIOXID 2578 281129 FOSFORTRISULFID fri från gul och vit fosfor 1343 281390 FOSFORVÄTE 2199 284800 FOSGEN 1076 281211 FOTOBOMBER 0037 930690 FOTOBOMBER 0038 930690 FOTOBOMBER 0039 930690 FOTOBOMBER 0299 930690 FOTOGEN 1223 273100 FRÄTANDE ALKALISK VÄTSKA, N.O.S. 1719 282590 FRÄTANDE BASISK OORGANISK VÄTSKA, N.O.S. 3266 28++++ FRÄTANDE BASISK ORGANISK VÄTSKA, N.O.S. 3267 29++++ FRÄTANDE BASISKT OORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S. 3262 28++++ FRÄTANDE BASISKT ORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S. 3263 29++++ FRÄTANDE FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, N.O.S. 2921 ++++++ FRÄTANDE FAST ÄMNE, GIFTIGT, N.O.S. 2923 ++++++ FRÄTANDE FAST ÄMNE, N.O.S. 1759 ++++++ FRÄTANDE FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S. 3084 ++++++ FRÄTANDE FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. 3095 ++++++ FRÄTANDE FAST ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S. 3096 ++++++ FRÄTANDE SUR OORGANISK VÄTSKA, N.O.S. 3264 28++++ FRÄTANDE SUR ORGANISK VÄTSKA, N.O.S. 3265 29++++ FRÄTANDE SURT OORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S. 3260 28++++ FRÄTANDE SURT ORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S. 3261 29++++ FRÄTANDE VÄTSKA, BRANDFARLIG, N.O.S. 2920 ++++++ FRÄTANDE VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S. 2922 ++++++ FRÄTANDE VÄTSKA, N.O.S. 1760 ++++++ FRÄTANDE VÄTSKA, OXIDERANDE, N.O.S. 3093 ++++++ FRÄTANDE VÄTSKA, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. 3301 ++++++ FRÄTANDE VÄTSKA, VATTENREAKTIV, N.O.S. 3094 ++++++ FRÖKAKOR, med högst 1,5 vikt-% olja och högst 11 vikt-% fukt 2217 230+++ FRÖKAKOR, som innehåller mer än 1,5 vikt-% olja och högst 1386 230+++ 11 vikt-% fukt FTALSYRAANHYDRID, med mer än 0,05 % maleinsyraanhydrid 2214 291735 FUMARYLKLORID 1780 291719 FURALDEHYDER 1199 293212 FURAN 2389 293219 FURFURYLALKOHOL 2874 293213 FURFURYLAMIN 2526 293219 FYRVERKARSTUBIN , EJ DETONERANDE 0101 3603+0 FYRVERKERIER 0333 2.2.1.1.7 360410 FYRVERKERIER 0335 2.2.1.1.7 360410 FYRVERKERIER 0336 2.2.1.1.7 360410 FYRVERKERIER 0334 2.2.1.1.7 360410 FYRVERKERIER 0337 360410 FÄRG (inklusive färg, lack, emaljlack, bets, shellack, fernissa, 1263 3208++ polermedel, flytande spackel och lackfärg) FÄRG (inklusive färg, lack, emaljlack, bets, shellack, fernissa, 3066 3208++ polermedel, flytande spackel och lackfärg) FÄRG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE (inklusive färg, lack, emaljlack, 3469 3208++ bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande spackel och lackfärg) FÄRG, FRÄTANDE, BRANDFARLIG (inklusive färg, lack, emaljlack, 3470 3208++ bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande spackel och lackfärg) FÄRGRELATERAT MATERIAL (inklusive färgförtunning och - 1263 381400 lösningsmedel) FÄRGRELATERAT MATERIAL (inklusive färgförtunning och - 3066 3208++ lösningsmedel) FÄRGRELATERAT MATERIAL, FRÄTANDE, BRANDFARLIGT 3470 3208++ (inklusive färgförtunning och -lösningsmedel) FÄRGRELATERAT MATERIAL, BRANDFARLIGT, FRÄTANDE 3469 3208++ (inklusive färgförtunning och -lösningsmedel) FÄRGÄMNE, FAST, FRÄTANDE, N.O.S. 3147 32++++ FÄRGÄMNE, FAST, GIFTIGT, N.O.S. 3143 32++++ FÄRGÄMNE, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S. 2801 32++++ FÄRGÄMNE, FLYTANDE, GIFTIGT, N.O.S. 1602 32++++ FÄRGÄMNESKOMPONENT, FAST, FRÄTANDE, N.O.S. 3147 ++++++ FÄRGNINGSKOMPONENT, FAST, GIFTIG, N.O.S. 3143 ++++++ FÄRGÄMNESKOMPONENT, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S. 2801 ++++++ FÄRGÄMNESKOMPONENT, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. 1602 ++++++ Förbränningsmotor eller fordon med brandfarlig gas som drivmedel eller 3166 8407++ fordon med brandfarlig vätska som drivmedel FÖREMÅL, EXPLOSIVA, EXTREMT OKÄNSLIGA (FÖREMÅL, EEI) 0486 930690 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0349 930690 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0350 930690 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0351 930690 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0352 930690 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0353 930690

498

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0354 930690 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0355 930690 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0356 930690 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0462 930690 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0463 930690 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0464 930690 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0465 930690 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0466 930690 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0467 930690 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0468 930690 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0469 930690 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0470 930690 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0471 930690 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0472 930690 FÖREMÅL, HYDRAULISKT TRYCKSATTA (innehållande ej brandfarlig 3164 ++++++ gas) FÖREMÅL, PNEUMATISKT TRYCKSATTA (innehållande ej brandfarlig 3164 ++++++ gas) FÖREMÅL, PYROFORA 0380 930690 FÖREMÅL, PYROTEKNISKA, för tekniska ändamål 0428 360490 FÖREMÅL, PYROTEKNISKA, för tekniska ändamål 0429 360490 FÖREMÅL, PYROTEKNISKA, för tekniska ändamål 0430 360490 FÖREMÅL, PYROTEKNISKA, för tekniska ändamål 0431 360490 FÖREMÅL, PYROTEKNISKA, för tekniska ändamål 0432 360490 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER BRANDFARLIG GAS, N.O.S. 3537 ++++++ FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER EJ BRANDFARLIG, EJ GIFTIG GAS, 3538 ++++++ N.O.S. FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER GIFTIG GAS, N.O.S. 3539 ++++++ FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S. 3540 ++++++ FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, N.O.S. 3541 ++++++

FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER SJÄLVANTÄNDANDE ÄMNE, N.O.S. 3542 ++++++

FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER ÄMNE SOM UTVECKLAR 3543 ++++++ BRANDFARLIG GAS VID KONTAKT MED VATTEN, N.O.S. FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER OXIDERANDE ÄMNE, N.O.S. 3544 ++++++ FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER ORGANISK PEROXID, N.O.S. 3545 ++++++ FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER GIFTIGT ÄMNE, N.O.S. 3546 ++++++ FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER FRÄTANDE ÄMNE, N.O.S. 3547 ++++++ FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER ÖVRIGT FARLIGT GODS, N.O.S. 3548 ++++++ FÖRESKRIFTSENLIGT MEDICINSKT AVFALL, N.O.S. 3291 382530 FÖRPACKNINGAR, UTTJÄNTA, TÖMDA, EJ RENGJORDA 3509 ++++++ FÖRSTA FÖRBANDSSATS 3316 382200 FÖRSTÄRKNINGSLADDNINGAR MED SPRÄNGKAPSEL 0225 3603+0 FÖRSTÄRKNINGSLADDNINGAR, MED SPRÄNGKAPSEL 0268 3603+0 FÖRSTÄRKNINGSLADDNINGAR, utan sprängkapsel 0042 3603+0 FÖRSTÄRKNINGSLADDNINGAR, utan sprängkapsel 0283 3603+0 FÖRSTÖRELSELADDNINGAR 0048 930690 GALLIUM 2803 811291 GALLIUM I TILLVERKADE FÖREMÅL 3554 811292 GAS, KYLD, FLYTANDE, BRANDFARLIG, N.O.S. 3312 ++++++ GAS, KYLD, FLYTANDE, N.O.S. 3158 ++++++ GAS, KYLD, FLYTANDE, OXIDERANDE, N.O.S. 3311 ++++++ GASBEHANDLAD LASTBÄRARE 3359 ++++++ Gasgeneratorer för krockkuddar 0503 870895 Gasgeneratorer för krockkuddar 3268 ++++++ GASPROV, EJ TRYCKSATT, BRANDFARLIGT, N.O.S., ej kyld 3167 ++++++ flytande GASPROV, EJ TRYCKSATT, GIFTIGT, BRANDFARLIGT, N.O.S., ej 3168 ++++++ kyld flytande GASPROV, EJ TRYCKSATT, GIFTIGT, N.O.S. ej kyld flytande 3169 ++++++ GENETISKT MODIFIERADE MIKROORGANISMER 3245 300249 GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER 3245 ++++++ GERMAN 2192 285000 GERMAN, ADSORBERAD 3523 285000 GERMANIUMVÄTE 2192 285000 GIFTIG OORGANISK VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S. 3289 28++++ GIFTIG OORGANISK VÄTSKA, N.O.S. 3287 28++++ GIFTIG VÄTSKA, BRANDFARLIG, ORGANISK, N.O.S. 2929 29++++ GIFTIG VÄTSKA, FRÄTANDE, ORGANISK, N.O.S. 2927 29++++ GIFTIG VÄTSKA, ORGANISK, N.O.S. 2810 29++++ GIFTIG VÄTSKA, OXIDERANDE, N.O.S. 3122 ++++++ GIFTIG VÄTSKA, VATTENREAKTIV, N.O.S. 3123 ++++++ GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC 50 -värde om 3381 ++++++ 3 högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC 50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC 50 -värde om 3382 ++++++ 3 högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC 50

499

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, N.O.S. med ett 3383 ++++++ 3 LC 50 -värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC 50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, N.O.S. med ett 3384 ++++++ 3 LC 50 -värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC 50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, 3488 ++++++ 3 N.O.S. med ett LC 50 -värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC 50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, 3489 ++++++ 3 N.O.S. med ett LC 50 -värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC 50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC 50 - 3389 ++++++ 3 värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC 50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC 50 - 3390 ++++++ 3 värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC 50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, OXIDERANDE, N.O.S. med ett 3387 ++++++ 3 LC 50 -värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC 50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, OXIDERANDE, N.O.S. med ett 3388 ++++++ 3 LC 50 -värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC 50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, N.O.S. med ett 3385 ++++++ 3 LC 50 -värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC 50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, N.O.S. med ett 3386 ++++++ 3 LC 50 -värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC 50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, 3490 ++++++ 3 BRANDFARLIG, N.O.S. med ett LC 50 -värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC 50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, 3491 ++++++ 3 BRANDFARLIG, N.O.S. med ett LC 50 -värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC 50 GIFTIGT FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, OORGANISKT, N.O.S. 3535 ++++++ GIFTIGT FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, ORGANISKT, N.O.S. 2930 29++++ GIFTIGT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, ORGANISKT, N.O.S. 2928 29++++ GIFTIGT FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S. 2811 29++++ GIFTIGT FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S. 3086 ++++++ GIFTIGT FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. 3124 ++++++ GIFTIGT FAST ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S. 3125 ++++++ GIFTIGT OORGANISKT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, N.O.S. 3290 28++++ GIFTIGT OORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S. 3288 28++++ GJUTMASSA AV PLASTFÖRENING, som massa, deg, blad eller i 3314 39++++ sprutad/pressad form, som avger brandfarliga ångor 290559 GLYCEROL-alfa-MONOKLORHYDRIN 2689 290550 GLYCIDYLALDEHYD (GLYCIDALDEHYD) 2622 291249 GRANATER, hand- eller gevärs-, med sprängladdning 0284 930690 GRANATER, hand- eller gevärs-, med sprängladdning 0285 930690 GRANATER, hand- eller gevärs-, med sprängladdning 0292 930690 GRANATER, hand- eller gevärs-, med sprängladdning 0293 930690 GUANIDINNITRAT 1467 292529 GUANYLNITROSAMINOGUANYLIDENHYDRAZIN, FUKTAD med 0113 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT minst 30 vikt-% vatten GUANYLNITROSAMINOGUANYLTETRAZEN, FUKTAD, med minst 30 0114 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT vikt-% vatten eller blandning av vatten och alkohol GUMMILÖSNING (ångtryck vid 50°C över 175 kPa) 1287 400520 GUMMIRESTER, pulvriserat eller granulerat, högst 840 mikrometer och 1345 400400 med gummiinnehåll som överstiger 45% GUMMISHODDY, pulvriserat eller granulerat, högst 840 mikrometer och 1345 400400 med gummiinnehåll som överstiger 45% GÖDSELMEDEL, LÖSNING, med fri ammoniak 1043 281420 310510 HAFNIUMPULVER, FUKTAT med minst 25 vikt-% vatten 1326 8112++ HAFNIUMPULVER, TORRT 2545 8112++ Halm 1327 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 121300 HALOGENERADE MONOMETYLDIFENYLMETANER, FASTA 3152 290399 HALOGENERADE MONOMETYLDIFENYLMETANER, FLYTANDE 3151 290399 HARTSLÖSNING, brandfarlig 1866 380690 HARTSOLJA 1286 380690 HELIUM, KOMPRIMERAD 1046 280429 HELIUM, KYLD, FLYTANDE 1963 280429 HEPTAFLUORPROPAN 3296 29034+

500

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

n-HEPTALDEHYD 3056 291219 HEPTANER 1206 290110 n-HEPTEN 2278 290129 HEXADECYLTRIKLORSILAN 1781 293100 HEXADIENER 2458 290129 HEXAETYLTETRAFOSFAT 1611 291990 HEXAETYLTETRAFOSFAT OCH KOMPRIMERAD GAS, BLANDNING 1612 291990 HEXAFLUORACETON 2420 291470 HEXAFLUORACETONHYDRAT, FAST 3436 291470 HEXAFLUORACETONHYDRAT, FLYTANDE 2552 291470 HEXAFLUORETAN 2193 29034+ HEXAFLUORFOSFORSYRA 1782 281119 HEXAFLUORPROPEN 1858 29034+ HEXAFLUORPROPYLEN 1858 29034+ HEXAKLORACETON 2661 291470 HEXAKLORBENSEN 2729 290399 HEXAKLORBUTADIEN 2279 290329 HEXAKLORCYKLOPENTADIEN 2646 290389 HEXAKLOROFEN 2875 290819 HEXALDEHYD 1207 291219 HEXAMETYLENDIAMIN, FAST 2280 292122 HEXAMETYLENDIAMINLÖSNING 1783 292122 HEXAMETYLENDIISOCYANAT 2281 292910 HEXAMETYLENIMIN 2493 293399 HEXAMETYLENTETRAMIN 1328 293399 HEXANER 1208 290110 HEXANITRODIFENYLAMIN (DIPIKRYLAMIN 0079 292144 HEXANITROSTILBEN 0392 290420 HEXANOLER 2282 290519 1-HEXEN 2370 290129 HEXOGEN I BLANDNING MED 0391 360200 CYKLOTETRAMETYLENTETRANITRAMIN (OKTOGEN, HMX), FUKTAD, med minst 15 vikt-% vatten eller DESENSIBILISERAD med minst 10 vikt-% desensibiliseringsmedel HEXOGEN, OKÄNSLIGGJORD 0483 293369 HEXOGEN, FUKTAD med minst 15 vikt-% vatten 0072 293369 HEXOLIT, torr eller fuktad med mindre än 15 vikt-% vatten 0118 360200 HEXOTOL, torr eller fuktad med mindre än 15 vikt-% vatten 0118 360200 HEXOTONAL 0393 360200 HEXYL 0079 292144 HEXYLTRIKLORSILAN 1784 293100 HMX, OKÄNSLIGGJORD 0484 293369 HMX, FUKTAD med minst 15 vikt-% vatten 0226 293369 HYDRAZIN, VATTENFRI 2029 282510 HYDRAZIN, VATTENLÖSNING med över 37 vikt-% hydrazin 2030 282510 HYDRAZIN, VATTENLÖSNING, med högst 37 vikt-% hydrazin 3293 282510 HYDRAZIN, VATTENLÖSNING, BRANDFARLIG, med över 37 vikt-% 3484 282510 hydrazin 1-HYDROXIBENSOTRIAZOL, VATTENFRI, torr eller fuktad med 0508 293399 mindre än 20 vikt-% vatten 1-HYDROXIBENSOTRIAZOLMONOHYDRAT 3474 293399 HYDROXYLAMINSULFAT 2865 282510 HYPOKLORITER, OORGANISKA, N.O.S. 3212 282890 HYPOKLORITLÖSNING 1791 282890 Hö 1327 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 121300 3,3-IMINO-DI-PROPYLAMIN 2269 292129 INSEKTICID, GAS, BRANDFARLIG, N.O.S. 3354 3808++ INSEKTICID, GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 3355 3808++ INSEKTICID, GAS, GIFTIG, N.O.S. 1967 3808++ INSEKTICID, GAS, N.O.S. 1968 3808++ ISOBUTAN 1969 271113 290110 ISOBUTEN 1055 290123 ISOBUTANOL 1212 290514 ISOBUTYLALKOHOL 1212 290514 ISOBUTYLAKRYLAT, STABILISERAD 2527 291612 ISOBUTYLALDEHYD 2045 291219 ISOBUTYLAMIN 1214 292119 ISOBUTYLEN 1055 290123 ISOBUTYLFORMIAT 2393 291513 ISOBUTYLISOBUTYRAT 2528 291560 ISOBUTYLISOCYANAT 2486 292910 ISOBUTYLMETAKRYLAT, STABILISERAD 2283 291614 ISOBUTYLPROPIONAT 2394 291550 ISOBUTYLVINYLETER, STABILISERAD 1304 290919 ISOBUTYRALDEHYD 2045 291219 ISOBUTYRONITRIL 2284 292690 ISOBUTYRSYRA 2529 291560

501

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

ISOBUTYRYLKLORID 2395 291590 ISOCYANATBENSOTRIFLUORIDER 2285 292910 ISOCYANATER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. 2478 292910 ISOCYANATER, GIFTIGA, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3080 292910 ISOCYANATER, GIFTIGA, N.O.S. 2206 292910 ISOCYANATLÖSNING, BRANDFARLIG, GIFTIG, N.O.S. 2478 292910 ISOCYANATLÖSNING, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 3080 292910 ISOCYANATLÖSNING, GIFTIG, N.O.S. 2206 292910 ISOFORONDIAMIN 2289 292229 ISOFORONDIISOCYANAT 2290 292910 ISOHEPTENER 2287 290129 ISOHEXENER 2288 290129 ISOOKTENER 1216 290129 ISOPENTENER 2371 290129 ISOPREN, STABILISERAD 1218 290124 ISOPROPANOL 1219 290512 ISOPROPYLALKOHOL 1219 290512 ISOPROPENYLACETAT 2403 291539 ISOPROPENYLBENSEN 2303 290290 ISOPROPYLACETAT 1220 291539 ISOPROPYLAMIN 1221 292119 ISOPROPYLBENSEN 1918 290270 ISOPROPYLBUTYRAT 2405 291560 ISOPROPYLISOBUTYRAT 2406 291560 ISOPROPYLISOCYANAT 2483 292910 ISOPROPYLKLORACETAT 2947 291540 ISOPROPYLKLORFORMIAT 2407 291590 ISOPROPYL-2-KLORPROPIONAT 2934 291590 ISOPROPYLNITRAT 1222 292090 ISOPROPYLPROPIONAT 2409 291550 ISOPROPYLSYRAFOSFAT 1793 291990 ISOSORBIDDINITRAT, BLANDNING, med minst 60% laktos, mannos, 2907 293299 stärkelse eller kalciumvätefosfat ISOSORBID-5-MONONITRAT 3251 293299 ISÄTTIKA 2789 291521 JOD 3495 280120 2-JODBUTAN 2390 29036+ JODMETYLPROPANER 2391 29036+ JODMONOKLORID, FAST 1792 281210 JODMONOKLORID, FLYTANDE 3498 281210 JODPENTAFLUORID 2495 281290 JODPROPANER 2392 29036+ JODVÄTE, VATTENFRI 2197 281119 JODVÄTESYRA 1787 281119 JÄRNKARBONYL 1994 293100 JÄRN(III)KLORID, LÖSNING 2582 282733 JÄRNKLORID, VATTENFRI 1773 282733 JÄRN(III)NITRAT 1466 283429 JÄRNOXID, FÖRBRUKAD 1376 282110 JÄRNSVAMP, FÖRBRUKAD, från kolgasrening 1376 282110 JÄRNTRIKLORID, LÖSNING 2582 282733 KADMIUMFÖRENING 2570 ++++++ KAKODYLSYRA 1572 293100 KALCIUM 1401 280512 KALCIUM, PYROFORT 1855 280512 KALCIUMARSENAT 1573 284290 KALCIUMARSENAT OCH KALCIUMARSENIT, BLANDNING, FAST 1574 284290 KALCIUMCYANAMID med mer än 0,1 vikt-% kalciumkarbid 1403 310290 KALCIUMCYANID 1575 283719 KALCIUMDITIONIT 1923 283190 KALCIUMFOSFID 1360 284800 KALCIUMHYDRID 1404 285000 KALCIUMHYDROSULFIT 1923 283190 KALCIUMHYPOKLORIT, BLANDNING, TORR med över 10 % men 2208 282810 högst 39 % aktivt klor KALCIUMHYPOKLORIT, BLANDNING, TORR med över 39 % aktivt 1748 282810 klor (8,8 % aktivt syre) KALCIUMHYPOKLORIT, BLANDNING, TORR, FRÄTANDE med över 3486 282810 10 % men högst 39 % aktivt klor KALCIUMHYPOKLORIT, BLANDNING, TORR, FRÄTANDE med över 3485 282810 39 % aktivt klor (8,8 % aktivt syre) KALCIUMHYPOKLORIT, HYDRATISERAD med minst 5,5 % men 2880 282810 högst 16 % vatten KALCIUMHYPOKLORIT, HYDRATISERAD BLANDNING med minst 2880 282810 5,5 % men högst 16 % vatten KALCIUMHYPOKLORIT, HYDRATISERAD, FRÄTANDE med minst 5,5 3487 282810 % men högst 16 % vatten

502

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

KALCIUMHYPOKLORIT, HYDRATISERAD BLANDNING, FRÄTANDE 3487 282810 med minst 5,5 % men högst 16 % vatten KALCIUMHYPOKLORIT, TORR med över 39 % aktivt klor (8,8 % aktivt 1748 282810 syre) KALCIUMHYPOKLORIT, TORR, FRÄTANDE med över 39 % aktivt klor 3485 282810 (8,8 % aktivt syre) KALCIUMKARBID 1402 284910 KALCIUMKLORAT 1452 282919 KALCIUMKLORAT, VATTENLÖSNING 2429 282919 KALCIUMKLORIT 1453 282890 KALCIUMLEGERINGAR, PYROFORA 1855 280512 KALCIUMMANGANKISEL 2844 285000 KALCIUMNITRAT 1454 283429 Kalciumoxid 1910 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 282590 282220 KALCIUMPERKLORAT 1455 282990 KALCIUMPERMANGANAT 1456 284169 KALCIUMPEROXID 1457 282590 KALCIUMRESINAT 1313 380620 KALCIUMRESINAT, NEDSMÄLT 1314 380690 KALCIUMSILICID 1405 285000 KALCIUMVÄTESULFIT 1923 283190 Kalilut 1814 281520 KALIUM 2257 280519 KALIUMARSENAT 1677 284290 KALIUMARSENIT 1678 284290 KALIUMBORHYDRID 1870 285000 KALIUMBROMAT 1484 282990 KALIUMCYANID, FAST 1680 283719 KALIUMCYANIDLÖSNING 3413 283719 KALIUMDITIONIT 1929 283190 KALIUMFLUORACETAT 2628 291590 KALIUMFLUORID, FAST 1812 282619 KALIUMFLUORIDLÖSNING 3422 282619 KALIUMFOSFID 2012 284800 KALIUMHYDROSULFIT 1929 283190 KALIUMHYDROXID, FAST 1813 281520 KALIUMHYDROXIDLÖSNING 1814 281520 KALIUMKISELFLUORID 2655 282690 KALIUMKLORAT 1485 282919 KALIUMKLORAT, VATTENLÖSNING 2427 282919 KALIUMKOPPARCYANID 1679 283720 KALIUMKVICKSILVER(II)JODID 1643 285200 KALIUMMETALLEGERINGAR, FASTA 3403 280519 KALIUMMETALLEGERINGAR, FLYTANDE 1420 280519 KALIUMMETAVANADAT 2864 284190 KALIUMMONOXID 2033 282590 KALIUM-NATRIUMLEGERINGAR, FASTA 3404 280519 KALIUM-NATRIUMLEGERINGAR, FLYTANDE 1422 280519 KALIUMNITRAT 1486 283421 KALIUMNITRAT OCH NATRIUMNITRIT, BLANDNING 1487 283421 283410 KALIUMNITRIT 1488 283410 KALIUMPERKLORAT 1489 282990 KALIUMPERMANGANAT 1490 284161 KALIUMPEROXID 1491 281530 KALIUMPERSULFAT 1492 283340 KALIUMSULFID, HYDRATISERAD med minst 30 % kristallvatten 1847 283090 KALIUMSULFID, med mindre än 30 % kristallvatten 1382 293090 KALIUMSULFID, VATTENFRI 1382 283090 KALIUMSUPEROXID 2466 281530 KALIUMVÄTEDIFLUORID, FAST 1811 282619 KALIUMVÄTEDIFLUORIDLÖSNING 3421 282619 KALIUMVÄTESULFAT 2509 283329 KALIUMVÄTESULFIT 1929 283190 Kalomel 2025 285200 KAMFER, syntetisk 2717 291249 KAMFEROLJA 1130 151560 KAPRONSYRA 2829 291590 KARBAMATPESTICID, FAST, GIFTIG 2757 3808++ KARBAMATPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 2758 3808++ flampunkt under 23 °C KARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 2992 3808++ KARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, 2991 3808++ flampunkt minst 23 °C KARBONYLFLUORID 2417 281290 KARBONYLSULFID 2204 285300 Kaustiksoda 1823 281511

503

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

KEMIKALIE UNDER TRYCK, N.O.S. 3500 380000 KEMIKALIE UNDER TRYCK, BRANDFARLIG, N.O.S. 3501 380000 KEMIKALIE UNDER TRYCK, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. 3505 380000 KEMIKALIE UNDER TRYCK, BRANDFARLIG, GIFTIG, N.O.S. 3504 380000 KEMIKALIE UNDER TRYCK, FRÄTANDE, N.O.S. 3503 380000 KEMIKALIE UNDER TRYCK, GIFTIG, N.O.S. 3502 380000 KEMISATS 3316 382200 KEMISKT PROV, GIFTIGT 3315 ++++++ KETONER, FLYTANDE, N.O.S. 1224 2914++ KIMRÖK, animaliskt eller vegetabiliskt ursprung 1361 280300 KINOLIN 2656 293349 KISELFLUORIDER, N.O.S. 2856 282690 KISELJÄRN med minst 30 vikt-% men mindre än 90 vikt-% kisel 1408 720221 KISELLITIUM 1417 285000 KISELPULVER, AMORFT 1346 280461 KISELTETRAFLUORID 1859 281290 KISELTETRAFLUORID, ADSORBERAD 3521 281290 KISELTETRAKLORID 1818 281210 KISELVÄTE 2203 285000 KLOR 1017 280110 KLOR, ADSORBERAD 3520 280110 KLORACETALDEHYD 2232 291300 KLORACETOFENON, FAST 1697 291470 KLORACETOFENON, FLYTANDE 3416 291470 KLORACETON, STABILISERAD 1695 291470 KLORACETONITRIL 2668 292690 KLORACETYLKLORID 1752 291590 KLORAL, VATTENFRI, STABILISERAD 2075 291300 KLORANILINER, FASTA 2018 292142 KLORANILINER, FLYTANDE 2019 292142 KLORANISIDINER 2233 292229 KLORAT OCH MAGNESIUMKLORID I BLANDNING, FAST 1459 284290 KLORAT OCH MAGNESIUMKLORID I BLANDNING, LÖSNING 3407 284290 KLORATER, OORGANISKA, N.O.S. 1461 282919 KLORATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3210 282919 KLORBENSEN 1134 290399 KLORBENSOTRIFLUORIDER 2234 290399 KLORBENSYLKLORIDER, FASTA 3427 290399 KLORBENSYLKLORIDER, FLYTANDE 2235 290399 KLORBUTANER 1127 290319 KLORDIFLUORBROMMETAN 1974 290376 1-KLOR-1,1-DIFLUORETAN 2517 290379 KLORDIFLUORMETAN 1018 290379 KLORDIFLUORMETAN OCH KLORPENTAFLUORETAN, 1973 382478 BLANDNING, med bestämd kokpunkt och ca 49 % klordifluormetan KLORDIMETYLETER 1239 290919 2-KLORETANAL 2232 291300 KLORFENOLATER, FASTA 2905 290819 KLORFENOLATER, FLYTANDE 2904 290810 KLORFENOLER, FASTA 2020 290810 KLORFENOLER, FLYTANDE 2021 290810 KLORFENYLTRIKLORSILAN 1753 293100 KLORFORMIATER, GIFTIGA, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. 2742 291590 KLORFORMIATER, GIFTIGA, FRÄTANDE, N.O.S. 3277 291590 KLORITER, OORGANISKA, N.O.S. 1462 282890 KLORITLÖSNING 1908 282890 KLORKRESOLER, FASTA 3437 290819 KLORKRESOLER, LÖSNING 2669 290810 KLORMETYLETYLETER 2354 290919 3-KLOR-4-METYLFENYLISOCYANAT, FAST 3428 292910 3-KLOR-4-METYLFENYLISOCYANAT, FLYTANDE 2236 292910 KLORMETYLKLORFORMIAT 2745 291590 KLORNITROANILINER 2237 292142 KLORNITROBENSENER, FASTA 1578 290490 KLORNITROBENSENER, FLYTANDE 3409 290490 4-KLOR-3-NITROBENSOTRIFLUORID 2307 290490 KLORNITROTOLUENER, FASTA 3457 290490 KLORNITROTOLUENER, FLYTANDE 2433 290490 KLOROFORM 1888 290313 KLOROPREN, STABILISERAD 1991 290329 KLORORGANISK PESTICID, FAST, GIFTIG 2761 380891 KLORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 2762 380891 flampunkt under 23 °C KLORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 2996 380891 KLORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, 2995 380891 flampunkt minst 23 °C KLORPENTAFLUORETAN 1020 290377 KLORPENTAFLUORID 2548 281290

504

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

KLORPIKRIN 1580 290491 KLORPIKRIN- OCH METYLBROMIDBLANDNING med över 2 % 1581 290491 klorpikrin KLORPIKRIN- OCH METYLKLORIDBLANDNING 1582 290491 KLORPIKRIN, BLANDNING, N.O.S. 1583 290491 KLORPLATINSYRA, FAST 2507 281119 1-KLORPROPAN 1278 290319 2-KLORPROPAN 2356 290319 3-KLOR-1-PROPANOL 2849 290559 2-KLORPROPEN 2456 290329 2-KLORPROPIONSYRA, FAST 2511 291590 2-KLORPROPIONSYRA, LÖSNING 2511 291590 2-KLORPYRIDIN 2822 29333+ KLORSILANER, BRANDFARLIGA, FRÄTANDE, N.O.S. 2985 293100 KLORSILANER, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. 2986 293100 KLORSILANER, FRÄTANDE, N.O.S. 2987 293100 KLORSILANER, GIFTIGA, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3362 293100 KLORSILANER, GIFTIGA, FRÄTANDE, N.O.S. 3361 293100 KLORSILANER, VATTENREAKTIVA, BRANDFARLIGA, FRÄTANDE, 2988 293100 N.O.S. KLORSULFONSYRA, med eller utan svaveltrioxid 1754 280620 KLORSYRA, VATTENLÖSNING, med högst 10 % klorsyra 2626 281119 1-KLOR-1,2,2,2-TETRAFLUORETAN 1021 290379 KLORTOLUENER 2238 290399 KLORTOLUIDINER, FASTA 2239 292143 KLORTOLUIDINER, FLYTANDE 3429 292143 4-KLOR-o-TOLUIDINHYDROKLORID, FAST 1579 292143 4-KLOR-o-TOLUIDINHYDROKLORIDLÖSNING 3410 292143 1-KLOR-2,2,2-TRIFLUORETAN 1983 290379 KLORTRIFLUORID 1749 281210 KLORTRIFLUORMETAN 1022 290377 KLORTRIFLUORMETAN OCH TRIFLUORMETAN, AZEOTROP 2599 382471 BLANDNING, med ca 60 % klortrifluormetan KLORVÄTE, KYLD, FLYTANDE 2186 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT KLORVÄTESYRA 1789 280610 KLORÄTTIKSYRA, FAST 1751 291540 KLORÄTTIKSYRA, SMÄLT 3250 291540 KLORÄTTIKSYRALÖSNING 1750 291540 KNALLADDNINGAR, EXPLOSIVA 0374 360490 KNALLADDNINGAR, EXPLOSIVA 0375 360490 KNALLADDNINGAR, EXPLOSIVA 0204 360490 KNALLADDNINGAR, EXPLOSIVA 0296 360490 KNALLSIGNALER FÖR JÄRNVÄG 0192 360490 KNALLSIGNALER FÖR JÄRNVÄG 0193 360490 KNALLSIGNALER FÖR JÄRNVÄG 0492 360490 KNALLSIGNALER FÖR JÄRNVÄG 0493 360490 KOBOLTDIHYDROXIDPULVER, med minst 10 % inandningsbara 3550 290377 partiklar KOBOLTNAFTENATER, PULVER 2001 382420 KOBOLTRESINAT, UTFÄLLD 1318 380620 KOL, animaliskt eller vegetabiliskt ursprung 1361 280300 KOLDIOXID 1013 281121 Koldioxid, fast 1845 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S förutom avsnitt 5.5.3 281121 KOLDIOXID, KYLD, FLYTANDE 2187 281121 KOLDISULFID 1131 281310 KOLGAS, KOMPRIMERAD 1023 270500 KOLMONOXID, KOMPRIMERAD 1016 281129 KOLTETRABROMID 2516 29036+ KOLTETRAKLORID 1846 290314 KOLVÄTEGASBLANDNING, KOMPRIMERAD, N.O.S. 1964 271129 KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, N.O.S. som blandning 1965 271119 A, A01, A02, A0, A1, B1, B2, B eller C 271113 KOLVÄTEN, FLYTANDE, N.O.S. 3295 290+++ KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S. 0382 3603+0 KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S. 0383 3603+0 KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S. 0384 3603+0 KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S. 0461 3603+0 KOMPRIMERAD GAS, BRANDFARLIG, N.O.S. 1954 ++++++ KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. 3305 ++++++

KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 1953 ++++++ KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S. 3304 ++++++ KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, N.O.S. 1955 ++++++ KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, FRÄTANDE, N.O.S. 3306 ++++++ KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, N.O.S. 3303 ++++++ KOMPRIMERAD GAS, N.O.S. 1956 ++++++ KOMPRIMERAD GAS, OXIDERANDE, N.O.S. 3156 ++++++

505

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

KONDENSATOR, ASSYMETRISK (med en energilagringskapacitet 3508 8532++ större än 0,3 Wh) KONDENSATOR, ELEKTROKEMISKT DUBBELSKIKT (med en 3499 8532++ energilagringskapacitet större än 0,3 Wh) (Ultrakondensator, Superkondensator) KONDENSERAD GAS, BRANDFARLIG, N.O.S. 3161 ++++++ KONDENSERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. 3309 ++++++ KONDENSERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 3160 ++++++ KONDENSERAD GAS, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S. 3308 ++++++ KONDENSERAD GAS, GIFTIG, N.O.S. 3162 ++++++ KONDENSERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, FRÄTANDE, N.O.S. 3310 ++++++ KONDENSERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, N.O.S. 3307 ++++++ KONDENSERAD GAS, N.O.S. 3163 ++++++ KONDENSERAD GAS, OXIDERANDE, N.O.S. 3157 ++++++ KONDENSERADE GASER, ej brandfarliga, trycksatta med kväve, 1058 ++++++ koldioxid eller luft KOPPARACETOARSENIT 1585 294200 KOPPARARSENIT 1586 284290 KOPPARHALTIG PESTICID, FAST, GIFTIG 2775 380892 KOPPARHALTIG PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 2776 380892 flampunkt under 23 °C KOPPARHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3010 380892 KOPPARHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, 3009 380892 flampunkt minst 23 °C KOPPARCYANID 1587 283719 KOPPARETYLENDIAMINLÖSNING 1761 292121 KOPPARKLORAT 2721 282919 KOPPARKLORID 2802 282739 KOPRA 1363 120300 KRESOLER, FASTA 3455 270760 290712 KRESOLER, FLYTANDE 2076 270760 290712 KRESYLSYRA 2022 270760 290712 KRILLMJÖL 3497 030700 Krockkuddemoduler 0503 870895 Krockkuddemoduler 3268 ++++++ Krokidolit 2212 252400 KROMFLUORID, FAST 1756 282619 KROMFLUORIDLÖSNING 1757 282619 KROMNITRAT 2720 283429 KROMOXIKLORID 1758 282749 KROMSVAVELSYRA 2240 280700 KROMSYRALÖSNING 1755 281910 KROMTRIOXID, VATTENFRI (fast kromsyra) 1463 281910 KROTONALDEHYD 1143 291219 KROTONSYRA, FAST 2823 291619 KROTONSYRA, FLYTANDE 3472 291619 KROTONYLEN 1144 290129 KRUT, RÖKSVAGT 0160 360100 KRUT, RÖKSVAGT 0161 360100 KRUT, RÖKSVAGT 0509 360200 KRUTMASSA (KRUTPASTA), FUKTAD, med minst 17 vikt-% alkohol 0433 360100 KRUTMASSA (KRUTPASTA), FUKTAD, med minst 25 vikt-% vatten 0159 360100 KRUTSTUBIN, normalbrinnande 0105 3603+0 KRYPTON, KOMPRIMERAD 1056 280429 KRYPTON, KYLD, FLYTANDE 1970 280429 KUMARINDERIVATPESTICID, FAST, GIFTIG 3027 380899 KUMARINDERIVATPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 3024 380899 flampunkt under 23 °C KUMARINDERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3026 380899 KUMARINDERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, 3025 380899 flampunkt minst 23 °C Kumen 1918 290270 KUMENER 2046 290290 Kungsvatten 1798 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT KVICKSILVER 2809 280540 KVICKSILVER I TILLVERKADE FÖREMÅL 3506 2852++ KVICKSILVER(II)ACETAT 1629 285200 KVICKSILVER(II)AMMONIUMKLORID 1630 285200 KVICKSILVER(II)ARSENAT 1623 285200 KVICKSILVER(II)BENSOAT 1631 285200 KVICKSILVERBROMIDER 1634 285200 KVICKSILVERCYANID 1636 285200 KVICKSILVERFULMINAT, FUKTAD, med minst 20 vikt-% vatten eller 0135 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT 285200 blandning av vatten och alkohol KVICKSILVERFÖRENING, FAST, N.O.S. 2025 285200 KVICKSILVERFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. 2024 285200

506

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

KVICKSILVERGLUKONAT 1637 285200 KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FAST, GIFTIG 2777 380850 KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, 2778 380850 GIFTIG, flampunkt under 23 °C KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3012 380850 KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, 3011 380850 BRANDFARLIG, flampunkt minst 23 °C KVICKSILVERJODID 1638 285200 KVICKSILVER(II)KALIUMCYANID 1626 285200 KVICKSILVER(II)KALIUMJODID 1643 285200 Kvicksilver(I)klorid 2025 285200 KVICKSILVER(II)KLORID 1624 285200 KVICKSILVER(I)NITRAT 1627 285200 KVICKSILVER(II)NITRAT 1625 285200 KVICKSILVERNUKLEAT 1639 285200 KVICKSILVEROLEAT 1640 285200 KVICKSILVEROXICYANID, OKÄNSLIGGJORD 1642 285200 KVICKSILVEROXID 1641 285200 KVICKSILVERSALICYLAT 1644 285200 KVICKSILVER(II)SULFAT 1645 285200 KVICKSILVERTIOCYANAT 1646 283800 KVÄVE, KOMPRIMERAD 1066 280430 KVÄVE, KYLD, FLYTANDE 1977 280430 KVÄVEDIOXID 1067 281129 KVÄVEOXID OCH DIKVÄVETETRAOXIDBLANDNING, 1975 281129 (KVÄVEMONOXID OCH KVÄVEDIOXID, BLANDNING) KVÄVEOXID, KOMPRIMERAD 1660 281129 KVÄVETRIFLUORID 2451 281290 KVÄVETRIOXID 2421 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT KYLMASKINER innehållande brandfarlig, ej giftig kondenserad gas 3358 ++++++ KYLMASKINER, innehållande ej brandfarliga, ej giftiga, flytande gas- 2857 8418++ eller ammoniaklösningar (UN 2672) KÖLDMEDIUM N.O.S. som blandning F1, F2 eller F3 1078 38276+ KÖLDMEDIUM R 12 1028 290377 KÖLDMEDIUM R12B1 1974 290376 KÖLDMEDIUM R 13 1022 290377 KÖLDMEDIUM R 13B1 1009 290376 KÖLDMEDIUM R14 1982 29034+ KÖLDMEDIUM R 21 1029 290379 KÖLDMEDIUM R 22 1018 290379 KÖLDMEDIUM R 23 1984 2903++ KÖLDMEDIUM R 32 3252 29034+ KÖLDMEDIUM R 40 1063 290311 KÖLDMEDIUM R 41 2454 29036+ KÖLDMEDIUM R 114 1958 29034+ KÖLDMEDIUM R 115 1020 290377 KÖLDMEDIUM R 116 2193 29034+ KÖLDMEDIUM R 124 1021 290379 KÖLDMEDIUM R 125 3220 29034+ KÖLDMEDIUM R 133A 1983 290379 KÖLDMEDIUM R 134A 3159 29034+ KÖLDMEDIUM R 142B 2517 290379 KÖLDMEDIUM R 143A 2035 29034+ KÖLDMEDIUM R 152a 1030 29034+ KÖLDMEDIUM R 161 2453 29034+ KÖLDMEDIUM R 218 2424 29034+ KÖLDMEDIUM R 227 3296 29034+ KÖLDMEDIUM RC 318 1976 290389 KÖLDMEDIUM R 404A (pentafluoretan, 1,1,1-trifluoretan och 1,1,1,2- 3337 382478 tetrafluoretan, icke-azeotrop blandning med ca 44 % pentafluoretan och 52 % 1,1,1-trifluoretan) KÖLDMEDIUM R 407A (difluormetan, pentafluormetan och 1,1,1,2- 3338 382478 tetrafluoretan, icke-azeotrop blandning med ca 20 % difluormetan och 40 % pentafluoretan) KÖLDMEDIUM R 407B (difluormetan, pentafluoretan och 1,1,1,2- 3339 382478 tetrafluoretan, icke-azeotrop blandning med ca 10 % difluoretan och 70 % pentafluoretan) KÖLDMEDIUM R 407C (difluormetan, pentafluoretan och 1,1,1,2- 3340 382478 tetrafluoretan, icke-azeotrop blandning med ca 23 % difluormetan och 25 % pentafluoretan) KÖLDMEDIUM R 500 2602 382478 KÖLDMEDIUM R 502 1973 382478 KÖLDMEDIUM R 503 2599 382471 KÖLDMEDIUM R 1113 1082 290377 KÖLDMEDIUM R 1132A 1959 29034+ KÖLDMEDIUM R 1216 1858 29034+ KÖLDMEDIUM R 1318 2422 29034+ Lacknafta 1300 272100

507

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

LADDNINGAR FÖR SPRÄNGFOGNING, KOMMERSIELLA, utan 0442 930690 sprängkapsel LADDNINGAR FÖR SPRÄNGFOGNING, KOMMERSIELLA, utan 0443 930690 sprängkapsel LADDNINGAR FÖR SPRÄNGFOGNING, KOMMERSIELLA, utan 0444 930690 sprängkapsel LADDNINGAR FÖR SPRÄNGFOGNING, KOMMERSIELLA, utan 0445 930690 sprängkapsel LEGERING AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, N.O.S. 1393 280511 LIM, med brandfarlig vätska (ångtryck vid 50°C över 175 kPa) 1133 35069+ LINAVSKÄRARE, EXPLOSIVA 0070 930690 LINKASTARRAKETER 0238 930690 LINKASTARRAKETER 0240 930690 LINKASTARRAKETER 0453 930690 LITIUM 1415 280519 LITIUMALUMINIUMHYDRID 1410 285000 LITIUMALUMINIUMHYDRID I ETER 1411 285000 LITIUMBORHYDRID 1413 285000 LITIUMHYDRID 1414 285000 LITIUMHYDRID, FAST, GJUTEN 2805 285000 LITIUMHYDROXID 2680 282520 LITIUMHYDROXIDLÖSNING 2679 282520 LITIUMHYPOKLORIT, BLANDNING 1471 282890 LITIUMHYPOKLORIT, TORR 1471 282890 LITIUMBATTERIER, PRIMÄRA (litiummetall och litiumlegering) 3090 850650 LITIUMBATTERIER, PRIMÄRA, FÖRPACKADE MED UTRUSTNING 3091 850650 (litiummetall och litiumlegering) LITIUMBATTERIER, PRIMÄRA,I UTRUSTNING (litiummetall och 3091 850650 litiumlegering) LITIUMBATTERIER INSTALLERADE I LASTBÄRARE litiumjonbatterier 3536 850650 eller litiummetallbatterier LITIUMJONBATTERIER (inklusive litiumjonpolymerbatterier) 3480 850760 LITIUMJONBATTERIER FÖRPACKADE MED UTRUSTNING 3481 8507++ (inklusive litiumjonpolymerbatterier) LITIUMJONBATTERIER I UTRUSTNING (inklusive 3481 8507++ litiumjonpolymerbatterier) LITIUMKISELJÄRN 2830 285000 LITIUMMETALLBATTERIER (inklusive litiumlegeringsbatterier) 3090 850650 LITIUMMETALLBATTERIER FÖRPACKADE MED UTRUSTNING 3091 850650 (inklusive litiumlegeringsbatterier) LITIUMMETALLBATTERIER I UTRUSTNING (inklusive 3091 850650 litiumlegeringsbatterier) LITIUMNITRAT 2722 283429 LITIUMNITRID 2806 285000 LITIUMPEROXID 1472 282590 LIVRÄDDNINGSUTRUSTNING, EJ SJÄLVUPPBLÅSANDE, 3072 630720 innehållande farligt gods som utrustning LIVRÄDDNINGSUTRUSTNING, SJÄLVUPPBLÅSANDE 2990 630720 LONDON PURPLE 1621 284800 LUFT, KOMPRIMERAD 1002 285300 LUFT, KYLD, FLYTANDE 1003 285300 LUFTBLOSS 0093 360490 LUFTBLOSS 0403 360490 LUFTBLOSS 0404 360490 LUFTBLOSS 0420 360490 LUFTBLOSS 0421 360490 LYSAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller 0171 930690 drivladdning LYSAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller 0254 930690 drivladdning LYSAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller 0297 930690 drivladdning LÄKEMEDEL, FAST, GIFTIGT, N.O.S. 3249 300+++ LÄKEMEDEL, FLYTANDE, BRANDFARLIGT, GIFTIGT, N.O.S. 3248 300+++ LÄKEMEDEL, FLYTANDE, GIFTIGT, N.O.S. 1851 300+++ MAGNESIUM i pellets, spånor eller remsor 1869 8104++ MAGNESIUMALUMINIUMFOSFID 1419 284800 MAGNESIUMARSENAT 1622 284290 MAGNESIUMBROMAT 1473 282990 MAGNESIUMDIAMID 2004 285300 MAGNESIUMFOSFID 2011 284800 MAGNESIUMGRANULAT, YTBELAGT, kornstorlek minst 149 2950 810430 mikrometer MAGNESIUMHYDRID 2010 285000 MAGNESIUMKISELFLUORID 2853 282690 MAGNESIUMKLORAT 2723 282919 MAGNESIUMLEGERINGAR med mer än 50 % magnesium i pellets, 1869 8104++ spånor eller remsor MAGNESIUMNITRAT 1474 283429

508

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

MAGNESIUMPERKLORAT 1475 282990 MAGNESIUMPEROXID 1476 281610 MAGNESIUMPULVER 1418 810430 MAGNESIUMSILICID 2624 285000 Magnetiskt material 2807 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S ++++++ MALEINSYRAANHYDRID 2215 291714 MALEINSYRAANHYDRID, SMÄLT 2215 291714 MALONITRIL 2647 292690 MANEB eller MANEBBEREDNING med minst 60 vikt-% maneb 2210 382490 MANEB, STABILISERAD eller MANEBBEREDNING, STABILISERAD 2968 382490 mot självupphettning MASKIN, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG GAS SOM 3529 8407++ DRIVMEDEL MASKIN, FÖRBRÄNNING, MED BRANDFARLIG GAS SOM 3529 8407++ DRIVMEDEL MASKIN, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM 3528 8407++ DRIVMEDEL MASKIN, FÖRBRÄNNING, MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM 3528 8407++ DRIVMEDEL MASKIN, FÖRBRÄNNING 3530 8407++ MANGANNITRAT 2724 283429 MANGANRESINAT 1330 380690 MANNITOLHEXANITRAT, FUKTAD, med minst 40 vikt-% vatten eller 0133 292090 en blandning av alkohol och vatten MEDICIN, FAST, GIFTIG, N.O.S. 3249 300+++ MEDICIN, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, N.O.S. 3248 300+++ MEDICIN, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. 1851 300+++ MEDICINSKT AVFALL, KATEGORI A, SOM PÅVERKAR 3549 382530 MÄNNISKOR, fast MEDICINSKT AVFALL, KATEGORI A, SOM endast PÅVERKAR 3549 382530 DJUR, fast MEDICINSKT AVFALL, N.O.S. 3291 382530 MEMBRANFILTER AV NITROCELLULOSA, med högst 12,6 % kväve, 3270 392099 torrvikt MERKAPTANBLANDNING, FLYTANDE, BRANDFARLIG, N.O.S 3336 293090 MERKAPTANBLANDNING, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 1228 293090 N.O.S MERKAPTANBLANDNING, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, 3071 293090 N.O.S. MERKAPTANER, FLYTANDE, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. 1228 293090 MERKAPTANER, FLYTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3336 293090 MERKAPTANER, FLYTANDE, GIFTIGA, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3071 293090 5-MERKAPTOTETRAZOL-1-ÄTTIKSYRA 0448 293499 MESITYLOXID 1229 291419 METAKRYLALDEHYD, STABILISERAD 2396 291219 METAKRYLONITRIL, STABILISERAD 3079 292690 METAKRYLSYRA, STABILISERAD 2531 291613 METALDEHYD 1332 291250 METALLHYDRIDER, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3182 285000 METALLHYDRIDER, VATTENREAKTIVA, N.O.S. 1409 285000 METALLISKT JÄRN, BEARBETNINGSSPÅN i en form benägen till 2793 720441 självupphettning METALLISKT JÄRN, BORRSPÅN i en form benägen till 2793 720441 självupphettning METALLISKT JÄRN, FRÄSSPÅN i en form benägen till 2793 720441 självupphettning METALLISKT JÄRN, SVARVSPÅN i en form benägen till 2793 720441 självupphettning METALLISKT ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S. 3208 ++++++ METALLISKT ÄMNE, VATTENREAKTIVT, SJÄLVUPPHETTANDE, 3209 ++++++ N.O.S. METALLKARBONYLER, FASTA, N.O.S. 3466 293100 METALLKARBONYLER, FLYTANDE, N.O.S. 3281 293100 METALLKATALYSATOR, FUKTAD, med synligt överskott av vätska 1378 38151+ METALLKATALYSATOR, TORR 2881 81++++ METALLORGANISK FÖRENING 3207 293100 METALLORGANISK FÖRENING, FAST, GIFTIG, N.O.S. 3467 293100 METALLORGANISK FÖRENING, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. 3282 293100 METALLPULVER, BRANDFARLIGT, N.O.S. 3089 81++++ METALLPULVER, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. 3189 81++++ METALLSALTER AV ORGANISKA FÖRENINGAR, BRANDFARLIGA, 3181 29++++ N.O.S. METAN, KOMPRIMERAD 1971 271121 METAN, KYLD, FLYTANDE 1972 271111 METANOL 1230 290511 METANSULFONYLKLORID 3246 290490 METOXIMETYLISOCYANAT 2605 292910 4-METOXI-4-METYLPENTAN-2-ON 2293 291450

509

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

1-METOXI-2-PROPANOL 3092 290949 METYLACETAT 1231 291539 METYLACETYLEN- OCH PROPADIENBLANDNING, STABILISERAD 1060 271119 som blandning P1 eller blandning P2 METYLAKRYLAT, STABILISERAD 1919 291612 METYLAL 1234 291100 METYLALLYLALKOHOL 2614 290519 METYLALLYLKLORID 2554 290329 METYLAMIN, VATTENFRI 1061 292111 METYLAMIN, VATTENLÖSNING 1235 292111 METYLAMYLACETAT 1233 291590 N-METYLANILIN 2294 292142 alfa-METYLBENSYLALKOHOL, FAST 3438 290629 alfa-METYLBENSYLALKOHOL, FLYTANDE 2937 290629 METYLBROMACETAT 2643 291590 METYLBROMID OCH ETYLENDIBROMID, BLANDNING, FLYTANDE 1647 29036+ METYLBROMID, med högst 2 % klorpikrin 1062 29036+ 2-METYLBUTANAL 3371 290110 3-METYLBUTAN-2-ON 2397 291419 2-METYL-1-BUTEN 2459 290129 2-METYL-2-BUTEN 2460 290129 3-METYL-1-BUTEN 2561 290129 N-METYLBUTYLAMIN 2945 292119 METYL-tert-BUTYLETER 2398 290919 METYLBUTYRAT 1237 291560 METYLCYKLOHEXAN 2296 290219 METYLCYKLOHEXANOLER, brandfarliga 2617 290612 METYLCYKLOHEXANON 2297 291422 METYLCYKLOPENTAN 2298 290219 METYLDIKLORACETAT 2299 291590 METYLDIKLORSILAN 1242 293100 METYLETYLKETON 1193 291412 2-METYL-5-ETYLPYRIDIN 2300 29333+ METYLFENYLDIKLORSILAN 2437 293100 METYLFLUORID 2454 29036+ METYLFORMIAT 1243 291513 2-METYLFURAN 2301 293219 2-METYL-2-HEPTANTIOL 3023 293090 5-METYLHEXAN-2-ON 2302 291419 METYLHYDRAZIN 1244 292800 METYLISOBUTYLKARBINOL 2053 290519 METYLISOBUTYLKETON 1245 291413 METYLISOCYANAT 2480 292910 METYLISOPROPENYLKETON, STABILISERAD 1246 291419 METYLISOTIOCYANAT 2477 293090 METYLISOVALERAT 2400 291560 METYLJODID 2644 29036+ METYLKLORACETAT 2295 291540 METYLKLORFORMIAT 1238 291590 METYLKLORID 1063 290311 METYLKLORID OCH METYLENKLORID, BLANDNING 1912 290319 METYL-2-KLORPROPIONAT 2933 291590 METYLKLORSILAN 2534 293100 METYLMAGNESIUMBROMID I ETYLETER 1928 293100 METYLMERKAPTAN 1064 293090 METYLMETAKRYLAT, MONOMER, STABILISERAD 1247 291614 4-METYLMORFOLIN (N-METYLMORFOLIN) 2535 293499 METYLNITRIT 2455 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT METYLORTOSILIKAT 2606 292090 METYLPENTADIEN 2461 290129 2-METYLPENTAN-2-OL 2560 290519 1-METYLPIPERIDIN 2399 29333+ 2-metylpropen 1055 290123 METYLPROPIONAT 1248 291550 METYLPROPYLETER 2612 290919 METYLPROPYLKETON 1249 291419 Metylpyridiner 2313 29333+ METYLTETRAHYDROFURAN 2536 293219 METYLTRIKLORACETAT 2533 291540 METYLTRIKLORSILAN 1250 293100 alfa-METYLVALERALDEHYD 2367 291219 METYLVINYLETER, STABILISERAD 1087 290919 METYLVINYLETER 3153 290919 METYLVINYLKETON, STABILISERAD 1251 291419 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FAST, N.O.S. 3077 ++++++ MILJÖFARLIGT ÄMNE, FLYTANDE, N.O.S. 3082 ++++++ MINOR, med sprängladdning 0294 930690 MINOR, med sprängladdning 0136 930690

510

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

MINOR, med sprängladdning 0137 930690 MINOR, med sprängladdning 0138 930690 MOLYBDENPENTAKLORID 2508 282739 Monoklorbensen 1134 290399 MORFOLIN 2054 293499 MOTOR, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG GAS SOM 3529 8407++ DRIVMEDEL MOTOR, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM 3528 8407++ DRIVMEDEL Motor, förbränning 3530 8407++ Motor, förbränning, med brandfarlig gas som drivmedel 3529 8407++ Motor, förbränning, med brandfarlig vätska som drivmedel 3528 8407++ MYRSYRA med mer än 85 vikt-% syra 1779 291511 MYRSYRA med minst 5 vikt-% och högst 85 vikt-% syra 3412 291511 MYSKXYLEN 2956 290420 Mysorit 2212 252400 NAFTALEN, RAFFINERAD 1334 290290 NAFTALEN, RÅ 1334 290290 NAFTALEN, SMÄLT 2304 290290 alfa-NAFTYLAMIN 2077 292145 beta-NAFTYLAMIN, FAST 1650 292145 beta-NAFTYLAMINLÖSNING 3411 292145 NAFTYLTIOUREA 1651 293090 NAFTYLUREA 1652 292421 NATRIUM 1428 280511 Natriumaluminat, fast 2812 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 284110 NATRIUMALUMINATLÖSNING 1819 284110 NATRIUMALUMINIUMHYDRID 2835 285000 NATRIUMAMMONIUMVANADAT 2863 284190 NATRIUMARSANILAT 2473 293100 NATRIUMARSENAT 1685 284290 NATRIUMARSENIT, FAST 2027 284290 NATRIUMARSENIT, VATTENLÖSNING 1686 284290 NATRIUMAZID 1687 285000 NATRIUMBORHYDRID 1426 285000 NATRIUMBORHYDRID OCH NATRIUMHYDROXID, LÖSNING, med 3320 285000 högst 12 vikt-% natriumborhydrid och högst 40 vikt-% natriumhydroxid

NATRIUMBROMAT 1494 282990 NATRIUMCYANID, FAST 1689 283711 NATRIUMCYANIDLÖSNING 3414 283711 NATRIUMDINITRO-o-KRESOLAT, FUKTAD med minst 15 vikt-% vatten 1348 290890 NATRIUMDINITRO-o-KRESOLAT, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 3369 290890 NATRIUMDINITRO-o-KRESOLAT, torr eller fuktad med mindre än 15 0234 290890 vikt-% vatten NATRIUMDITIONIT 1384 283110 NATRIUMFLUORACETAT 2629 291590 NATRIUMFLUORID, FAST 1690 282611 NATRIUMFLUORIDLÖSNING 3415 282611 NATRIUMFOSFID 1432 284800 NATRIUMHYDRID 1427 285000 NATRIUMHYDROSULFIT 1384 283110 NATRIUMHYDROXID, FAST 1823 281511 NATRIUMHYDROXIDLÖSNING 1824 281512 NATRIUMJONBATTERIER med organisk elektrolyt 3551 8506++ NATRIUMJONBATTERIER FÖRPACKADE MED UTRUSTNING med 3552 8506++ organisk elektrolyt NATRIUMJONBATTERIER I UTRUSTNING med organisk elektrolyt 3552 8506++ NATRIUMKAKODYLAT 1688 293100 NATRIUMKARBONATPEROXIHYDRAT 3378 283699 NATRIUMKISELFLUORID 2674 282690 NATRIUMKLORACETAT 2659 291540 NATRIUMKLORAT 1495 282911 NATRIUMKLORAT, VATTENLÖSNING 2428 282911 NATRIUMKLORIT 1496 282890 NATRIUMKOPPAR(I)CYANID, FAST 2316 283720 NATRIUMKOPPAR(I)CYANID, LÖSNING 2317 283720 NATRIUMMETYLAT 1431 290519 NATRIUMMETYLAT, LÖSNING i alkohol 1289 290519 NATRIUMMONOXID 1825 282590 NATRIUMNITRAT 1498 310250 NATRIUMNITRAT OCH KALIUMNITRAT, BLANDNINGAR 1499 283429 NATRIUMNITRIT 1500 283410 NATRIUMPENTAKLORFENOLAT 2567 280819 NATRIUMPERBORATMONOHYDRAT 3377 284030 NATRIUMPERKLORAT 1502 282990 NATRIUMPERMANGANAT 1503 284169 NATRIUMPEROXID 1504 281530

511

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

NATRIUMPEROXOBORAT, VATTENFRI 3247 284030 NATRIUMPERSULFAT 1505 283340 NATRIUMPIKRAMAT, FUKTAD med minst 20 vikt-% vatten 1349 292229 NATRIUMPIKRAMAT, torr eller fuktad med mindre än 20 vikt-% vatten 0235 292229

NATRIUMSULFID, HYDRATISERAD med minst 30 % kristallvatten 1849 283010 NATRIUMSULFID, VATTENFRI eller NATRIUMSULFID med mindre än 1385 283010 30 % kristallvatten NATRIUMSUPEROXID 2547 281530 NATRIUMVÄTEDIFLUORID 2439 282611 NATRIUMVÄTESULFID, HYDRATISERAD, med minst 25 % 2949 283010 kristallvatten NATRIUMVÄTESULFID, med mindre än 25% kristallvatten 2318 283010 NATRONKALK med mer än 4% natriumhydroxid 1907 282590 Natronlut 1824 281512 NATURGAS, KOMPRIMERAD, med hög metanhalt 1971 271121 NATURGAS, KYLD, FLYTANDE, med hög metanhalt 1972 271111 NEON, KOMPRIMERAD 1065 280429 NEON, KYLD, FLYTANDE 1913 280429 NICKELCYANID 1653 283719 NICKELKARBONYL 1259 293100 NICKELNITRAT 2725 283429 NICKELNITRIT 2726 283410 NIKOTIN 1654 293999 NIKOTINBEREDNING, FAST, N.O.S. 1655 293999 NIKOTINBEREDNING, FLYTANDE, N.O.S. 3144 293999 NIKOTINFÖRENING, FAST, N.O.S. 1655 293999 NIKOTINFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. 3144 293999 NIKOTINHYDROKLORID, FAST 3444 293999 NIKOTINHYDROKLORID, FLYTANDE eller LÖSNING 1656 293999 NIKOTINSALICYLAT 1657 293999 NIKOTINSULFAT, FAST 3445 293999 NIKOTINSULFAT, LÖSNING 1658 293999 NIKOTINTARTRAT 1659 293999 NITRATER, OORGANISKA, N.O.S. 1477 283429 NITRATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3218 283429 NITRERSYRABLANDNING med högst 50 % salpetersyra 1796 280800 NITRERSYRABLANDNING med över 50 % salpetersyra 1796 280800 NITRERSYRABLANDNING, ANVÄND med högst 50 % salpetersyra 1826 382590 NITRERSYRABLANDNING, ANVÄND med mer än 50 % salpetersyra 1826 382490 NITRILER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. 3273 292690 NITRILER, GIFTIGA, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3275 292690 NITRILER, FASTA, GIFTIGA, N.O.S. 3439 292690 NITRILER, FLYTANDE, GIFTIGA, N.O.S. 3276 292690 NITRITER, OORGANISKA, N.O.S. 2627 283410 NITRITER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3219 283410 NITROANILINER (o-, m-, p-) 1661 292142 NITROANISOLER, FASTA 3458 290930 NITROANISOLER, FLYTANDE 2730 290930 NITROBENSEN 1662 290420 NITROBENSENSULFONSYRA 2305 290490 5-NITROBENSOTRIAZOL 0385 290490 NITROBENSOTRIFLUORIDER, FASTA 3431 290490 NITROBENSOTRIFLUORIDER, FLYTANDE 2306 290490 NITROCELLULOSA MED ALKOHOL (minst 25 vikt-% och högst 12,6 2556 391220 % kväve (torrvikt)) NITROCELLULOSA MED VATTEN (minst 25 vikt-%) 2555 391220 NITROCELLULOSA med högst 12,6 % kväve (torrvikt), BLANDNING 2557 391220 MED eller UTAN MJUKNINGSMEDEL, MED eller UTAN PIGMENT NITROCELLULOSA, fuktad med minst 25 vikt-% alkohol 0342 391220 NITROCELLULOSA, omodifierad eller mjukgjord med mindre än 18 vikt- 0341 391220 % mjukningsmedel NITROCELLULOSA, PLASTICERAD, med minst 18 vikt-% 0343 391220 mjukningsmedel NITROCELLULOSA, torr eller fuktad med mindre än 25 vikt-% vatten 0340 391220 (eller alkohol) NITROCELLULOSALÖSNING, BRANDFARLIG med högst 12,6 % 2059 391220 kväve, torrvikt, och högst 55 % nitrocellulosa NITROETAN 2842 290420 NITROFENOLER (o-, m-, p-) 1663 290890 4-NITROFENYLHYDRAZIN med minst 30 vikt-% vatten 3376 292800 NITROGLYCERIN, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, FAST, N.O.S., 3319 292090 med mer än 2 vikt-% men högst 10 vikt-% nitroglycerin NITROGLYCERIN, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, FLYTANDE, 3343 292090 BRANDFARLIG, N.O.S. med högst 30 vikt-% nitroglycerin NITROGLYCERIN, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, FLYTANDE, 3357 292090 N.O.S. med högst 30 vikt-% nitroglycerin NITROGLYCERIN, LÖSNING I ALKOHOL, med högst 1 % nitroglycerin 1204 300390

512

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

NITROGLYCERIN, LÖSNING I ALKOHOL, med mer än 1 % men högst 0144 360200 10 % nitroglycerin NITROGLYCERIN, LÖSNING I ALKOHOL, med mer än 1 % men högst 3064 292090 5 % nitroglycerin NITROGLYCERIN, OKÄNSLIGGJORT, med minst 40 vikt-% icke- 0143 360200 flyktigt, vattenlösligt flegmatiseringsmedel NITROGUANIDIN, FUKTAD med minst 20 vikt-% vatten 1336 292990 NITROGUANIDIN, torr eller fuktad med mindre än 20 vikt-% vatten 0282 292990 NITROHYDROKLORSYRA 1798 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT NITROKRESOLER, FASTA 2446 290890 NITROKRESOLER, FLYTANDE 3434 290890 NITROMANNIT, FUKTAD, med minst 40 vikt-% vatten eller en 0133 292090 blandning av alkohol och vatten NITROMANNITOL, FUKTAD, med minst 40 vikt-% vatten eller en 0133 292090 blandning av alkohol och vatten NITROMETAN 1261 290420 NITRONAFTALEN 2538 290420 NITROPROPANER 2608 290420 p-NITROSODIMETYLANILIN 1369 292990 NITROSTÄRKELSE, FUKTAD med minst 20 vikt-% vatten 1337 350510 NITROSTÄRKELSE, torr eller fuktad med mindre än 20 vikt-% vatten 0146 350510 NITROSYLKLORID 1069 281210 NITROSYLSVAVELSYRA, FAST 3456 281119 NITROSYLSVAVELSYRA, FLYTANDE 2308 281119 NITROTOLUENER, FASTA 3446 290420 NITROTOLUENER, FLYTANDE 1664 290420 NITROTOLUIDINER (MONO) 2660 292143 NITROTRIAZOLON 0490 360200 NITROUREA 0147 292419 NITROURINÄMNE 0147 292419 NITROXYLENER, FASTA 3447 290420 NITROXYLENER, FLYTANDE 1665 290420 NONANER 1920 290110 NONYLTRIKLORSILAN 1799 293100 2,5-NORBORNADIEN, STABILISERAD 2251 290219 NTO 0490 360200 NÖDSIGNALER, för fartyg 0194 360490 NÖDSIGNALER, för fartyg 0195 360490 NÖDSIGNALER, för fartyg 0505 360490 NÖDSIGNALER, för fartyg 0506 360490 OKTADECYLTRIKLORSILAN 1800 293100 OKTADIEN 2309 290129 OKTAFLUORBUT-2-EN 2422 29034+ OKTAFLUORCYKLOBUTAN 1976 290389 OKTAFLUORPROPAN 2424 29034+ OKTANER 1262 290110 OKTOGEN, OKÄNSLIGGJORD 0484 293369 OKTOGEN, FUKTAD med minst 15 vikt-% vatten 0226 293369 OKTOL, torr eller fuktad med mindre än 15 vikt-% vatten 0266 360200 OKTOLIT, torr eller fuktad med mindre än 15 vikt-% vatten 0266 360200 OKTONAL 0496 360200 OKTYLALDEHYDER 1191 291219 OKTYLTRIKLORSILAN 1801 293100 OKÄNSLIGGJORT EXPLOSIVÄMNE, FAST, N.O.S. 3380 360200 OKÄNSLIGGJORT EXPLOSIVÄMNE, FLYTANDE, N.O.S. 3379 360200 Oleum 1831 280700 OLJEGAS, KOMPRIMERAD 1071 271129 ORGANISK ARSENIKFÖRENING, FAST, N.O.S. 3465 293100 ORGANISK ARSENIKFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. 3280 293100 ORGANISK FOSFORFÖRENING, FAST, GIFTIG, N.O.S. 3464 ++++++ ORGANISK FOSFORFÖRENING, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. 3278 ++++++ ORGANISK FOSFORFÖRENING, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 3279 ++++++ ORGANISK PEROXID TYP B, FAST 3102 29++++ ORGANISK PEROXID TYP B, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD 3112 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT ORGANISK PEROXID TYP B, FLYTANDE 3101 29++++ ORGANISK PEROXID TYP B, FLYTANDE, 3111 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAD ORGANISK PEROXID TYP C, FAST 3104 29++++ ORGANISK PEROXID TYP C, FAST, 3114 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAD ORGANISK PEROXID TYP C, FLYTANDE 3103 29++++ ORGANISK PEROXID TYP C, FLYTANDE, 3113 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAD ORGANISK PEROXID TYP D, FAST 3106 29++++ ORGANISK PEROXID TYP D, FAST, 3116 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAD ORGANISK PEROXID TYP D, FLYTANDE 3105 29++++ ORGANISK PEROXID TYP D, FLYTANDE, 3115 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAD

513

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

ORGANISK PEROXID TYP E, FAST 3108 29++++ ORGANISK PEROXID TYP E, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD 3118 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT ORGANISK PEROXID TYP E, FLYTANDE 3107 29++++ ORGANISK PEROXID TYP E, FLYTANDE, 3117 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAD ORGANISK PEROXID TYP F, FAST 3110 29++++ ORGANISK PEROXID TYP F, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD 3120 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT ORGANISK PEROXID TYP F, FLYTANDE 3109 29++++ ORGANISK PEROXID TYP F, FLYTANDE, 3119 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAD ORGANISK TENNFÖRENING, FAST, N.O.S. 3146 293100 ORGANISK TENNFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. 2788 293100 ORGANISKA PIGMENT, SJÄLVUPPHETTANDE 3313 320+++ OSMIUMTETROXID 2471 284390 OXIDERANDE FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, N.O.S. 3137 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT OXIDERANDE FAST ÄMNE, FRÄTANDE, N.O.S. 3085 ++++++ OXIDERANDE FAST ÄMNE, GIFTIGT, N.O.S. 3087 ++++++ OXIDERANDE FAST ÄMNE, N.O.S. 1479 ++++++ OXIDERANDE FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. 3100 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT OXIDERANDE FAST ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S. 3121 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT OXIDERANDE VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S. 3098 ++++++ OXIDERANDE VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S. 3099 ++++++ OXIDERANDE VÄTSKA, N.O.S. 3139 ++++++ OXYGEN, KOMPRIMERAD 1072 280440 OXYGEN, KYLD, FLYTANDE 1073 280440 PAPPER, BEHANDLAT MED OMÄTTAD OLJA, ofullständigt torkat 1379 481160 (inklusive karbonpapper) PARAFORMALDEHYD 2213 291260 PARALDEHYD 1264 291250 PARFYMPRODUKTER, med brandfarligt lösningsmedel (ångtryck vid 1266 330300 50°C över 175 kPa) PATRONER, HANDELDVAPEN 0339 930621 930630 PATRONER, HANDELDVAPEN 0417 930621 930630 PATRONER, HANDELDVAPEN, LÖS AMMUNITION 0327 930621 930630 PATRONER, HANDELDVAPEN, LÖS AMMUNITION 0338 930621 930630 PATRONER FÖR OLJEBORRHÅL 0277 930630 PATRONER FÖR OLJEBORRHÅL 0278 930630 PATRONER FÖR VAPEN, FULLPROJEKTIL 0339 930621 930630 PATRONER FÖR VAPEN, FULLPROJEKTIL 0417 930621 930630 PATRONER FÖR VAPEN, LÖS AMMUNITION 0327 930621 930630 PATRONER FÖR VAPEN, LÖS AMMUNITION 0338 930621 930630 PATRONER FÖR VAPEN, FULLPROJEKTIL 0328 930621 930630 PATRONER FÖR VAPEN, FULLPROJEKTIL 0012 930621 930630 PATRONER FÖR VAPEN, LÖS AMMUNITION 0326 930621 930630 PATRONER FÖR VAPEN, LÖS AMMUNITION 0413 930621 930630 PATRONER FÖR VAPEN, LÖS AMMUNITION 0014 930621 930630 PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning 0005 930621 930630 PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning 0006 930621 930630 PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning 0007 930621 930630 PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning 0321 930621 930630 PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning 0348 930621 930630 PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning 0412 930621 930630 PATRONER FÖR VAPEN, LÖS AMMUNITION 0014 930621 930630 PATRONER FÖR VERKTYG, LÖS AMMUNITION 0014 930621 930630 Patroner med drivspegel 0275 930630 Patroner med drivspegel 0276 930630 Patroner med drivspegel 0323 930630 Patroner med drivspegel 0381 930630

514

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

PATRONER, HANDELDVAPEN 0012 930630 930621 PATRONER, HANDELDVAPEN, LÖS AMMUNITION 0014 930630 930621 PATRONHYLSOR, TOMMA, MED TÄNDHATT 0055 930690 PATRONHYLSOR, TOMMA, MED TÄNDHATT 0379 930690 PENTABORAN 1380 285000 PENTAERYTRITOLTETRANITRAT, FUKTAD, med minst 25 vikt-% 0150 292090 vatten, eller OKÄNSLIGGJORT med minst 15 vikt-% desensibiliseringsmedel PENTAERYTRITOLTETRANITRAT, med minst 7 vikt-% vax 0411 292090 PENTAERYTRITOLTETRANITRAT, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, 3344 292090 FAST, N.O.S., med mer än 10 vikt-% men högst 20 vikt-% PETN PENTAERYTRITTETRANITRAT, FUKTAD, med minst 25 vikt-% 0150 292090 vatten, eller OKÄNSLIGGJORT med minst 15 vikt-% PENTAERYTRITTETRANITRAT, med minst 7 vikt-% vax 0411 292090 PENTAERYTRITTETRANITRAT, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, 3344 292090 FAST, N.O.S., med mer än 10 vikt-% men högst 20 vikt-% PETN PENTAFLUORETAN 3220 29034+ PENTAKLORETAN 1669 290319 PENTAKLORFENOL 3155 290811 PENTAMETYLHEPTAN 2286 290110 PENTAN-2,4-DION 2310 291419 PENTANER, flytande 1265 290110 PENTANOLER 1105 290519 1-PENTEN 1108 290129 PENT-1-EN 1108 290129 1-PENTOL 2705 290529 PENTYTOL, torr eller fuktad med mindre än 15 vikt-% vatten 0151 360200 PERFLUOR 3154 290919 PERFLUOR 3153 290919 PERFORERINGSANORDNINGAR, MED RSV-LADDNING, för 0124 930690 oljeborrhål, utan sprängkapsel PERFORERINGSLADDNINGAR, utan sprängkapsel, för oljeborrhål 0494 930690 PERKLORATER, OORGANISKA, N.O.S. 1481 282990 PERKLORATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3211 282990 PERKLORETYLEN 1897 290323 PERKLORMETYLMERKAPTAN 1670 293090 PERKLORSYRA, med högst 50 vikt-% syra. 1802 281119 PERKLORSYRA, med över 50 vikt-% men högst 72 vikt-% syra 1873 281119 PERKLORYLFLUORID 3083 281210 PERMANGANATER, OORGANISKA, N.O.S. 1482 284169 PERMANGANATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3214 284169 PEROXIDER, OORGANISKA, N.O.S. 1483 282590 PERSULFATER, OORGANISKA, N.O.S. 3215 283340 PERSULFATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3216 283340 PESTICID, FAST, GIFTIG, N.O.S. 2588 3808++ PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, N.O.S., flampunkt 3021 3808++ under 23 °C PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S., flampunkt 2903 3808++ minst 23 °C PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. 2902 3808++ PETN, FUKTAD, med minst 25 vikt-% vatten, eller OKÄNSLIGGJORD 0150 292090 med minst 15 vikt-% desensibiliseringsmedel PETN, med minst 7 vikt-% vax 0411 292090 PETN, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, FAST, N.O.S., med mer än 3344 292090 10 vikt-% men högst 20 vikt-% PETN PETROLEUMDESTILLAT, N.O.S. 1268 27++++ PETROLEUMGASER, KONDENSERADE 1075 271119 PETROLEUMPRODUKTER, N.O.S. 1268 27++++ PIKOLINER 2313 29333+ PIKRAMID 0153 292142 PIKRINSYRA, torr eller fuktad med mindre än 30 vikt-% vatten 0154 290890 PIKRINSYRA, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 3364 290890 PIKRINSYRA, FUKTAD med minst 30 vikt-% vatten 1344 290899 PIKRIT, FUKTAD med minst 20 vikt-% vatten 1336 292990 PIKRIT, torr eller fuktad med mindre än 20 vikt-% vatten 0282 292990 PIKRYLKLORID 0155 290490 PIKRYLKLORID, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 3365 290490 alfa-PINEN 2368 290219 PINE OIL 1272 380590 PIPERAZIN 2579 293359 PIPERIDIN 2401 293332 PLAST PÅ NITROCELLULOSABAS, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. 2006 391290 POLYAMINER, BRANDFARLIGA, FRÄTANDE, N.O.S. 2733 2921++ POLYAMINER, FASTA, FRÄTANDE, N.O.S. 3259 2921++ POLYAMINER, FLYTANDE, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S 2734 2921++ POLYAMINER, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S 2735 2921++

515

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

POLYESTERHARTSSATS, fast huvudkomponent 3527 3907++ POLYESTERHARTSSATS, flytande huvudkomponent 3269 3907++ POLYHALOGENERADE BIFENYLER, FASTA 3152 290399 POLYHALOGENERADE BIFENYLER, FLYTANDE 3151 290399 POLYHALOGENERADE TERFENYLER, FASTA 3152 290399 POLYHALOGENERADE TERFENYLER, FLYTANDE 3151 290399 POLYKLORERADE BIFENYLER, FASTA 3432 290399 POLYKLORERADE BIFENYLER, FLYTANDE 2315 290399 POLYMERISERANDE ÄMNE, FAST, STABILISERAT, N.O.S. 3531 39++++ POLYMERISERANDE ÄMNE, FAST, 3533 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAT, N.O.S. POLYMERISERANDE ÄMNE, FLYTANDE, STABILISERAT, N.O.S. 3532 39++++ POLYMERISERANDE ÄMNE, FLYTANDE, 3534 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAT, N.O.S. POLYMERKULOR, EXPANDERBARA som utvecklar brandfarliga ångor 2211 390311 Preparat, som innehåller brandfarliga vätskor med flampunkt högst 3175 ++++++ 60°C PROJEKTILER, barlastade med spårljus 0424 930690 PROJEKTILER, barlastade med spårljus 0425 930690 PROJEKTILER, barlastade med spårljus 0345 930690 PROJEKTILER, med central- eller separeringsladdning 0347 930690 PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning 0346 930690 PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning 0426 930690 PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning 0427 930690 PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning 0434 930690 PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning 0435 930690 PROJEKTILER, med sprängladdning 0167 930690 PROJEKTILER, med sprängladdning 0168 930690 PROJEKTILER, med sprängladdning 0169 930690 PROJEKTILER, med sprängladdning 0324 930690 PROJEKTILER, med sprängladdning 0344 930690 PROPADIEN, STABILISERAD 2200 290129 PROPAN 1978 271112 n-PROPANOL 1274 290512 PROPANTIOLER 2402 293090 PROPEN 1077 290122 PROPENOXID 1280 291020 PROPIONALDEHYD 1275 291219 PROPIONITRIL 2404 292690 PROPIONSYRA med minst 10 vikt-% och mindre än 90 vikt-% syra 1848 291550 PROPIONSYRA med minst 90 vikt-% syra 3463 291550 PROPIONSYRAANHYDRID 2496 291590 PROPIONYLKLORID 1815 291590 n-PROPYLACETAT 1276 291539 PROPYLALKOHOL, NORMAL 1274 290512 PROPYLAMIN 1277 292119 n-PROPYLBENSEN 2364 290290 PROPYLEN 1077 290122 1,2-PROPYLENDIAMIN 2258 292129 PROPYLENIMIN, STABILISERAD 1921 293399 PROPYLENKLORHYDRIN 2611 290559 PROPYLENOXID 1280 291020 PROPYLENTETRAMER 2850 290129 PROPYLFORMIATER 1281 291513 n-PROPYLISOCYANAT 2482 292910 n-PROPYLKLORFORMIAT 2740 291590 Propylklorid 1278 290319 n-PROPYLNITRAT 1865 292090 PROPYLTRIKLORSILAN 1816 293100 PROV, EXPLOSIVÄMNE, annat än tändämne 0190 360200 PROVNINGSAMMUNITION 0363 930690 PULVER AV MAGNESIUMLEGERINGAR 1418 810430 PYRETROIDPESTICID, FAST, GIFTIG 3349 380891 PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 3350 380891 flampunkt under 23 °C PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3352 380891 PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, 3351 380891 flampunkt minst 23 °C PYRIDIN 1282 293331 PYROFOR FAST ÄMNE, OORGANISK, N.O.S. 3200 28++++ PYROFOR LEGERING, N.O.S. 1383 81++++ PYROFOR METALL, N.O.S. 1383 81++++ PYROFOR VÄTSKA, OORGANISK, N.O.S. 3194 28++++ PYROFOR VÄTSKA, ORGANISK, N.O.S. 2845 29++++ PYROFORT FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S. 2846 29++++ PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST 3391 293100 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE 3392 293100 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST, VATTENREAKTIVT 3393 293100

516

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE, 3394 293100 VATTENREAKTIVT PYROSULFURYLKLORID 1817 281210 PYRROLIDIN 1922 293399 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, ej av speciell beskaffenhet, ej 2915 284+++ fissilt eller undantaget fissilt RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, FISSILT, ej av speciell 3327 284+++ beskaffenhet RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, SPECIELL 3332 284+++ BESKAFFENHET, ej fissilt eller undantaget fissilt RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, SPECIELL 3333 284+++ BESKAFFENHET, FISSILT RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(M), ej fissilt eller undantaget 2917 284+++ fissilt RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(M), FISSILT 3329 284+++ RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(U), ej fissilt eller undantaget 2916 284+++ fissilt RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(U), FISSILT 3328 284+++ RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP C, ej fissilt eller undantaget fissilt 3323 284+++

RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP C, FISSILT 3330 284+++ RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-I), ej fissilt 2912 284+++ eller undantaget fissilt RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-II), ej fissilt 3321 284+++ eller undantaget fissilt RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-II), FISSILT 3324 284+++ RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-III), ej fissilt 3322 284+++ eller undantaget fissilt RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-III), FISSILT 3325 284+++ RADIOAKTIVT ÄMNE, TRANSPORTERAT ENLIGT SÄRSKILD 2919 284+++ ÖVERENSKOMMELSE, ej fissilt eller undantaget fissilt RADIOAKTIVT ÄMNE, TRANSPORTERAT ENLIGT SÄRSKILD 3331 284+++ ÖVERENSKOMMELSE, FISSILT RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI - BEGRÄNSAD MÄNGD 2910 284+++ RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI - FÖREMÅL 2909 284+++ TILLVERKADE AV NATURLIGT URAN eller UTARMAT URAN eller NATURLIGT TORIUM RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI - INSTRUMENT eller 2911 284+++ FÖREMÅL RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI - TÖMD FÖRPACKNING 2908 284+++ RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, ej fissilt eller undantaget 2978 284+++ fissilt RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, FISSILT 2977 2844 RADIOAKTIVT ÄMNE, YTKONTAMINERADE FÖREMÅL (SCO-I, SCO- 2913 284+++ II eller SCO-III), ej fissilt eller undantaget fissilt RADIOAKTIVT ÄMNE, YTKONTAMINERADE FÖREMÅL (SCO-I eller 3326 284+++ SCO-II), FISSILT RAKETER, med inert stridsdel 0502 930690 RAKETER, med inert stridsdel 0183 930690 RAKETER, med separeringsladdning 0436 930690 RAKETER, med separeringsladdning 0437 930690 RAKETER, med separeringsladdning 0438 930690 RAKETER, med sprängladdning 0180 930690 RAKETER, med sprängladdning 0181 930690 RAKETER, med sprängladdning 0182 930690 RAKETER, med sprängladdning 0295 930690 RAKETMOTORER 0186 930690 RAKETMOTORER 0280 930690 RAKETMOTORER 0281 930690 RAKETMOTORER 0510 930690 RAKETMOTORER, MED HYPERGOLA (spontantändande) VÄTSKOR, 0250 930690 med eller utan separeringsladdning RAKETMOTORER, MED HYPERGOLA (spontantändande) VÄTSKOR, 0322 930690 med eller utan separeringsladdning RDX I BLANDNING MED CYKLOTETRAMETYLENTETRANITRAMIN 0391 360200 (OKTOGEN, HMX), FUKTAD, med minst 15 vikt-% vatten eller DESENSIBILISERAD med minst 10 vikt-% desensibiliseringsmedel RDX, OKÄNSLIGGJORD 0483 293369 RDX, FUKTAD med minst 15 vikt-% vatten 0072 293369 REAGENSSATS 3316 382200 REFILLER TILL TÄNDARE, innehållande brandfarlig gas 1057 961390 RESORCINOL 2876 290721 RESTSYRA 1906 282590 RICINFLINGOR 2969 120730 RICINFRÖKAKOR 2969 120730 RICINFRÖN 2969 120730 RICINMJÖL 2969 120730 RSV-LADDNINGAR, FLEXIBLA, LINJÄRA 0237 3603+0

517

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

RSV-LADDNINGAR, FLEXIBLA, LINJÄRA 0288 3603+0 RSV-LADDNINGAR, utan sprängkapsel 0059 930690 RSV-LADDNINGAR, utan sprängkapsel 0440 930690 RSV-LADDNINGAR, utan sprängkapsel 0439 930690 RSV-LADDNINGAR, utan sprängkapsel 0441 930690 RUBIDIUM 1423 280519 RUBIDIUMHYDROXID 2678 282590 RUBIDIUMHYDROXIDLÖSNING 2677 282590 Rubidiumnitrat 1477 283429 RÅOLJA 1267 270900 RÅOLJA, SVAVELRIK, BRANDFARLIG, GIFTIG 3494 270900 RÖKAMMUNITION med eller utan central-, separerings- eller 0303 930690 drivladdning RÖKAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller 0015 930690 drivladdning RÖKAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller 0016 930690 drivladdning RÖKAMMUNITION, VIT FOSFOR, med central-, separerings- eller 0245 930690 drivladdning RÖKAMMUNITION, VIT FOSFOR, med central-, separerings- eller 0246 930690 drivladdning RÖKBOMBER, ICKE-EXPLOSIVA, med frätande vätska utan 2028 930690 drivanordning RÖKSIGNALER 0196 360490 RÖKSIGNALER 0197 360490 RÖKSIGNALER 0313 360490 RÖKSIGNALER 0487 360490 RÖKSIGNALER 0507 360490 SALPETERSYRA, annan än röd rykande, med mindre än 65 % ren syra 2031 280800 SALPETERSYRA, annan än röd rykande, med minst 65 % men högst 2031 280800 70 % ren syra SALPETERSYRA, annan än röd rykande, med mer än 70 % ren syra 2031 280800 SALPETERSYRA, RÖD RYKANDE 2032 280800 SALTSYRA 1789 280610 SELENATER 2630 284290 SELENDISULFID 2657 281390 SELENFÖRENING, FAST, N.O.S. 3283 ++++++ SELENFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. 3440 ++++++ SELENHEXAFLUORID 2194 281290 SELENITER 2630 284290 SELENOXIKLORID 2879 281210 SELENSYRA 1905 281119 SELENVÄTE, ADSORBERAD 3526 281119 SELENVÄTE, VATTENFRI 2202 281119 SIGNALBLOSS, HAND 0191 360490 SIGNALBLOSS, HAND 0373 360490 SIGNALPATRONER 0054 360490 SIGNALPATRONER 0312 360490 SIGNALPATRONER 0405 360490 SILAN 2203 285000 SILVERARSENIT 1683 284329 SILVERCYANID 1684 284329 SILVERNITRAT 1493 284321 SILVERPIKRAT, FUKTAD med minst 30 vikt-% vatten 1347 284329 SJUNKBOMBER 0056 930690 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, TYP B, TEMPERATURKONTROLLERAD 3231 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, TYP B 3221 ++++++ SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, TYP C 3223 ++++++ SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, TYP D 3225 ++++++ SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, TYP D, TEMPERATURKONTROLLERAD 3235 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, TYP E 3227 ++++++ SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, TYP E, TEMPERATURKONTROLLERAD 3237 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, TYP F 3229 ++++++ SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, TYP F, TEMPERATURKONTROLLERAD 3239 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT SJÄLVREAKTIV VÄTSKA,TYP C, TEMPERATURKONTROLLERAD 3233 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP B 3222 ++++++ SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP B, 3232 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAT SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP C 3224 ++++++ SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP C, 3234 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAT SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP D 3226 ++++++ SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP D, 3236 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAT SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP E 3228 ++++++ SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP E, 3238 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAT SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP F 3230 ++++++

518

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP F, 3240 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAT SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, FRÄTANDE, OORGANISKT, 3192 28++++ N.O.S. SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, FRÄTANDE, ORGANISKT, 3126 29++++ N.O.S. SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, GIFTIGT, OORGANISKT, N.O.S. 3191 28++++ SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, GIFTIGT, ORGANISKT, N.O.S. 3128 29++++ SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, OORGANISKT, N.O.S. 3190 28++++ SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S. 3088 29++++ SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S. 3127 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT SJÄLVUPPHETTANDE METALLORGANISKT ÄMNE, FAST 3400 293100 Självupphettande pigment, organiska 3313 320+++ SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, FRÄTANDE, OORGANISK, N.O.S. 3188 28++++ SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, FRÄTANDE, ORGANISK, N.O.S. 3185 29++++ SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, GIFTIG, OORGANISK, N.O.S. 3187 28++++ SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, GIFTIG, ORGANISK, N.O.S. 3184 29++++ SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, OORGANISK, N.O.S. 3186 28++++ SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, ORGANISK, N.O.S. 3183 29++++ SKIFFEROLJA 1288 270900 274900 Släckgranat 0514 842410 3559 842410 SMITTFÖRANDE AVFALL, OSPECIFICERAT, N.O.S. 3291 382530 SMITTFÖRANDE ÄMNE, SOM endast PÅVERKAR DJUR 2900 300+++ SMITTFÖRANDE ÄMNE, SOM PÅVERKAR MÄNNISKOR 2814 300+++ SMÅ ANORDNINGAR MED KOLVÄTEGAS SOM DRIVMEDEL, med 3150 ++++++ utsläppsanordning, eller REFILLER MED KOLVÄTEGAS FÖR SMÅ ANORDNINGAR, med utsläppsanordning SPRÄNGKAPSLAR FÖR AMMUNITION 0073 3603+0 SPRÄNGKAPSLAR FÖR AMMUNITION 0364 3603+0 SPRÄNGKAPSLAR FÖR AMMUNITION 0365 3603+0 SPRÄNGKAPSLAR FÖR AMMUNITION 0366 3603+0 SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRISKA, apterade 0030 360360 SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRISKA, apterade 0255 360360 SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRISKA, apterade 0456 360360 SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRONISKA, programmerbara 0511 360360 SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRONISKA, programmerbara 0512 360360 SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRONISKA, programmerbara 0513 360360 SPRÄNGKAPSLAR, ICKE ELEKTRISKA 0029 3603+0 SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA 0267 3603+0 SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA 0455 3603+0 SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA, apterade 0360 3603+0 SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA, apterade 0361 3603+0 SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA, apterade 0500 3603+0 SPRÄNGLADDNINGAR, PLASTBUNDNA 0457 930690 SPRÄNGLADDNINGAR, PLASTBUNDNA 0458 930690 SPRÄNGLADDNINGAR, PLASTBUNDNA 0459 930690 SPRÄNGLADDNINGAR, PLASTBUNDNA 0460 930690 SPÅRLJUS FÖR AMMUNITION 0212 360490 SPÅRLJUS FÖR AMMUNITION 0306 360490 STENKOLSTJÄREDESTILLAT 1136 2707++ STIBIN 2676 285000 STORMTÄNDSTICKOR 2254 360500 STRIDSDELAR, RAKET med sprängladdning 0369 930690 STRIDSDELAR, RAKET med centralladdning eller separeringsladdning 0370 930690 STRIDSDELAR, RAKET med centralladdning eller separeringsladdning 0371 930690 STRIDSDELAR, RAKET med sprängladdning 0286 930690 STRIDSDELAR, RAKET med sprängladdning 0287 930690 STRIDSDELAR, TORPED med sprängladdning 0221 930690 STRONTIUMARSENIT 1691 284290 STRONTIUMFOSFID 2013 284800 STRONTIUMKLORAT 1506 282919 STRONTIUMNITRAT 1507 283429 STRONTIUMPERKLORAT 1508 282990 STRONTIUMPEROXID 1509 281640 STRYKNIN eller STRYKNINSALTER 1692 2939++ STUBINTÄNDARE 0131 3603+0 STYFNINSYRA, torr eller fuktad med mindre än 20 vikt-% vatten eller 0219 290890 en blandning av alkohol och vatten STYFNINSYRA, FUKTAD, med minst 20 vikt-% vatten eller en 0394 290890 blandning av vatten och alkohol STYRENMONOMER, STABILISERAD 2055 290250 SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FAST, GIFTIG 2779 38089+ SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FLYTANDE, 2780 38089+ BRANDFARLIG, GIFTIG, flampunkt under 23 °C SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3014 38089+

519

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, 3013 38089+ BRANDFARLIG, flampunkt minst 23 °C SULFAMINSYRA 2967 281119 SULFURYLFLUORID 2191 281290 SULFURYLKLORID 1834 281210 Superkondensator 3499 8532++ SVARTKRUT (VAPENKRUT), som korn eller pulver 0027 360200 SVARTKRUT, PRESSAT eller SOM TABLETTER 0028 360200 Svartkrutsstubin 0105 3603+0 SVAVEL (även svavelblomma) 1350 250300 SVAVEL, SMÄLT 2448 250300 SVAVELDIOXID 1079 281123 SVAVELHEXAFLUORID 1080 281290 SVAVELKLORIDER 1828 281216 SVAVELSYRA, ANVÄND 1832 382590 SVAVELSYRA, med högst 51 % syra 2796 280700 SVAVELSYRA, med över 51 % syra 1830 280700 SVAVELSYRA, RYKANDE 1831 280700 SVAVELSYRLIGHET 1833 281119 SVAVELTETRAFLUORID 2418 281290 SVAVELTRIOXID, STABILISERAD 1829 281129 SVAVELVÄTE 1053 281119 SYRE, KOMPRIMERAD 1072 280440 SYRE, KYLD, FLYTANDE 1073 280440 SYREDIFLUORID, KOMPRIMERAD 2190 281290 SYREGENERATOR, KEMISK 3356 ++++++ SÄKERHETSTÄNDSTICKOR (häfte, brev, eller ask) 1944 360500 SÄKERHETSUTRUSTNING, PYROTEKNISK 0503 870895 SÄKERHETSUTRUSTNING, elektriskt initierad 3268 ++++++ Talk (magnesiumsilikat) med tremolit och/eller aktinolit 2212 252400 TALLIUMFÖRENING, N.O.S. 1707 ++++++ TALLIUMKLORAT 2573 282990 TALLIUMNITRAT 2727 283429 TELLURFÖRENING, N.O.S. 3284 28++++ TELLURHEXAFLUORID 2195 281290 TENNFOSFIDER 1433 284800 TENN(IV)KLORID, VATTENFRI 1827 282739 TENN(IV)KLORIDPENTAHYDRAT 2440 282739 TENNORGANISK PESTICID, FAST, GIFTIG 2786 3808++ TENNORGANISK PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 2787 3808++ flampunkt under 23 °C TENNORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3020 3808++ TENNORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, 3019 3808++ flampunkt minst 23 °C TENNTETRAKLORID, VATTENFRI 1827 282739 TENNTETRAKLORIDPENTAHYDRAT 2440 282739 TERPENKOLVÄTEN N.O.S. 2319 290219 TERPENTIN 1299 380510 TERPENTINERSÄTTNING 1300 272100 TERPINOLEN 2541 3805++ TETRABROMETAN 2504 29034+ TETRACEN, FUKTAD, med minst 30 vikt-% vatten eller blandning av 0114 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT vatten och alkohol Tetraetylbly 1649 293100 TETRAETYLDITIOPYROFOSFAT 1704 292019 TETRAETYLENPENTAMIN 2320 292129 TETRAETYLSILIKAT 1292 292024 1,1,1,2-TETRAFLUORETAN 3159 29034+ TETRAFLUORETEN, STABILISERAD 1081 29034+ TETRAFLUORETYLEN, STABILISERAD 1081 29034+ TETRAFLUORMETAN 1982 29034+ 1,2,3,6-TETRAHYDROBENSALDEHYD 2498 291229 TETRAHYDROFTALSYRAANHYDRIDER, med mer än 0,05 % 2698 293499 maleinsyraanhydrid TETRAHYDROFURAN 2056 293211 TETRAHYDROFURFURYLAMIN 2943 293219 1,2,3,6-TETRAHYDROPYRIDIN 2410 29333+ TETRAHYDROTIOFEN 2412 293490 1,1,2,2-TETRAKLORETAN 1702 290319 TETRAKLORETYLEN 1897 290323 TETRAMETYLAMMONIUMHYDROXID, FAST 3423 292390 TETRAMETYLAMMONIUMHYDROXID, VATTENLÖSNING 1835 292390 TETRAMETYLAMMONIUMHYDROXID, VATTENLÖSNING 3560 292390 Tetrametylbly 1649 293100 TETRAMETYLSILAN 2749 293100 TETRANITROANILIN 0207 292142 TETRANITROMETAN 1510 290420 TETRAPROPEN 2850 290129

520

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

TETRAPROPYLORTOTITANAT 2413 292090 1H-TETRAZOL 0504 293399 TETRAZOL-1-ÄTTIKSYRA 0407 293399 TETRYL 0208 292990 Textilavfall, vått 1857 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 5+++++ 4-TIAPENTANAL 2785 293090 TINKTURER, MEDICINSKA 1293 300390 TIOFEN 2414 293499 TIOFOSFORYLKLORID 1837 281210 TIOFOSGEN 2474 293090 TIOGLYKOL 2966 293090 TIOGLYKOLSYRA 1940 293090 TIOKARBAMATPESTICID, FAST, GIFTIG 2771 380893 TIOKARBAMATPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 2772 380893 flampunkt under 23 °C TIOKARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3006 380893 TIOKARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, 3005 380893 flampunkt minst 23 °C TIOMJÖLKSYRA 2936 293090 TIONYLKLORID 1836 281217 TIOUREADIOXID 3341 293090 TIOÄTTIKSYRA 2436 293090 TITANDISULFID 3174 283090 TITANHYDRID 1871 285000 TITANPULVER, FUKTAT med minst 25 vikt-% vatten 1352 810820 TITANPULVER, TORRT 2546 810820 TITANSVAMPGRANULAT 2878 810820 TITANSVAMPPULVER 2878 810820 TITANTETRAKLORID 1838 282739 TITANTRIKLORID, PYROFOR eller TITANTRIKLORIDBLANDNING, 2441 282739 PYROFOR TITANTRIKLORIDBLANDNING 2869 282739 Tjärkolsdestillat, brandfarliga 1136 2707++ TJÄROR, FLYTANDE, inklusive vägoljor och bitumenlösningar, med 1999 271490 flampunkt högst 60 °C TNT, torr eller fuktad med mindre än 30 vikt-% vatten 0209 290420 TNT, FUKTAD med minst 30 vikt-% vatten 1356 290420 TNT, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 3366 290420 TNT I BLANDNING MED HEXANITROSTILBEN 0388 290420 TNT I BLANDNING MED TRINITROBENSEN 0388 290420 TNT I BLANDNING MED TRINITROBENSEN OCH 0389 290420 HEXANITROSTILBEN TOLUEN 1294 270420 TOLUENDIISOCYANAT 2078 292910 TOLUIDINER, FASTA 3451 292143 TOLUIDINER, FLYTANDE 1708 292143 TORPEDER, med sprängladdning 0330 930690 TORPEDER, med sprängladdning 0329 930690 TORPEDER, med sprängladdning 0451 930690 Torris 1845 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S förutom avsnitt 5.5.3 281121 TOXINER, UTVUNNA FRÅN LEVANDE MATERIAL, FASTA, N.O.S. 3462 30024+ TOXINER, UTVUNNA FRÅN LEVANDE MATERIAL, FLYTANDE, N.O.S 3172 30024+ Trasor, oljiga 1856 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 5+++++ Tremolit 2212 252400 TRIALLYLAMIN 2610 292119 TRIALLYLBORAT 2609 292090 TRIAZINPESTICID, FAST, GIFTIG 2763 380893 TRIAZINPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, flampunkt 2764 380893 under 23 °C TRIAZINPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 2998 380893 TRIAZINPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, flampunkt 2997 380893 minst 23 °C TRIBUTYLAMIN 2542 3808++ TRIBUTYLFOSFAN 3254 293100 Tricin 0394 290890 TRIETYLAMIN 1296 292119 TRIETYLENTETRAMIN 2259 292129 TRIETYLFOSFIT 2323 292024 TRIFLUORACETYLKLORID 3057 291590 1,1,1-TRIFLUORETAN 2035 29034+ TRIFLUORKLORETEN, STABILISERAD 1082 290345 TRIFLUORKLORETYLEN, STABILISERAD 1082 290377 TRIFLUORMETAN 1984 2903++ TRIFLUORMETAN, KYLD, FLYTANDE 3136 29034+ 2-TRIFLUORMETYLANILIN 2942 292143 3-TRIFLUORMETYLANILIN 2948 292143 TRIFLUORMETYLTETRAZOLNATRIUMSALT I ACETON, med minst 3555 2921++ 68 vikt-% aceton

521

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

TRIFLUORÄTTIKSYRA 2699 291590 TRIISOBUTEN 2324 290129 TRIISOPROPYLBORAT 2616 292090 TRIKLORACETYLKLORID 2442 291590 TRIKLORBENSENER, FLYTANDE 2321 290399 TRIKLORBUTEN 2322 290329 1,1,1-TRIKLORETAN 2831 290319 TRIKLORETYLEN 1710 290322 TRIKLORISOCYANURSYRA, TORR 2468 293369 TRIKLORSILAN 1295 281290 TRIKLORÄTTIKSYRA 1839 291540 TRIKLORÄTTIKSYRA, LÖSNING 2564 291540 TRIKRESYLFOSFAT, med mer än 3% orto-isomerer 2574 291990 TRIMETYLACETYLKLORID 2438 291590 TRIMETYLAMIN, VATTENFRI 1083 292111 TRIMETYLAMIN, VATTENLÖSNING, med högst 50 vikt-% trimetylamin 1297 292111 1,3,5-TRIMETYLBENSEN 2325 290290 TRIMETYLBORAT 2416 292090 TRIMETYLCYKLOHEXYLAMIN 2326 292130 TRIMETYLFOSFIT 2329 292023 TRIMETYLHEXAMETYLENDIAMINER 2327 292129 TRIMETYLHEXAMETYLENDIISOCYANAT (och isomera blandningar) 2328 292910

TRIMETYLKLORSILAN 1298 293100 TRINITROANILIN 0153 292142 TRINITROANISOL 0213 290930 TRINITROBENSEN, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 3367 290420 TRINITROBENSEN, FUKTAD med minst 30 vikt-% vatten 1354 290420 TRINITROBENSEN, torr eller fuktad med mindre än 30 vikt-% vatten 0214 290420

TRINITROBENSENSULFONSYRA 0386 290490 TRINITROBENSOESYRA, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 3368 291639 TRINITROBENSOESYRA, FUKTAD med minst 30 vikt-% vatten 1355 291639 TRINITROBENSOESYRA, torr eller fuktad med mindre än 30 vikt-% 0215 291639 vatten TRINITROFENETOL 0218 290890 TRINITROFENOL, torr eller fuktad med mindre än 30 vikt-% vatten 0154 290890

TRINITROFENOL, FUKTAD med minst 30 vikt-% vatten 1344 290899 TRINITROFENOL, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 3364 290890 TRINITROFENYLMETYLNITRAMIN 0208 292990 TRINITROFLUORENON 0387 291470 TRINITROKLORBENSEN 0155 290490 TRINITROKLORBENSEN, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 3365 290490 TRINITRO-m-KRESOL 0216 290890 TRINITRONAFTALEN 0217 290420 TRINITRORESORCINOL, torr eller fuktad med mindre än 20 vikt-% 0219 290890 vatten eller en blandning av alkohol och vatten TRINITRORESORCINOL, FUKTAD, med minst 20 vikt-% vatten eller 0394 290890 en blandning av vatten och alkohol TRINITROTOLUEN I BLANDNING MED HEXANITROSTILBEN 0388 290420 TRINITROTOLUEN I BLANDNING MED TRINITROBENSEN 0388 290420 TRINITROTOLUEN I BLANDNING MED TRINITROBENSEN OCH 0389 290420 HEXANITROSTILBEN TRINITROTOLUEN, torr eller fuktad med mindre än 30 vikt-% vatten 0209 290420 TRINITROTOLUEN, FUKTAD med minst 30 vikt-% vatten 1356 290420 TRINITROTOLUEN, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 3366 290420 TRIPROPYLAMIN 2260 292129 TRIPROPEN (TRIPROPYLEN) 2057 290129 TRIS-(1-AZIRIDINYL)-FOSFINOXID, LÖSNING 2501 293399 TRITONAL 0390 360200 Trotyl, torr eller fuktad med mindre än 30 vikt-% vatten 0209 290420 Trotyl, fuktad med minst 10 vikt-% vatten 3366 290420 Trotyl, fuktad med minst 30 vikt-% vatten 1356 290420 TRYCKFÄRG, brandfarlig 1210 3215++ TRYCKFÄRGSRELATERAT MATERIAL (inklusive tryckfärgsförtunning 1210 3215++ och -lösningsmedel), brandfarliga TRYCKLUFT 1002 285300 TRÄIMPREGNERINGSMEDEL, FLYTANDE (ångtryck vid 50°C över 1306 380700 110 kPa men högst 175 kPa) TÅRGASAMMUNITION, ICKE-EXPLOSIV, utan centralladdning eller 2017 930690 separeringsladdning, ej apterad. TÅRGASAMMUNITION, med central-, separerings- eller drivladdning 0019 930690

TÅRGASAMMUNITION, med central-, separerings- eller drivladdning 0018 930690

TÅRGASAMMUNITION, med central-, separerings- eller drivladdning 0301 930690

522

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

TÅRGASLJUS 1700 930690 TÅRGASÄMNE, FAST, N.O.S. 3448 ++++++ TÅRGASÄMNE, FLYTANDE, N.O.S. 1693 ++++++ TÄCKLÖSNING (inklusive ytbehandlingar eller ytbeklädnader som 1139 321000 används för industriella ändamål, såsom underredsbehandling av fordon eller innerbeklädnad av fat eller tunnor) TÄNDARE, innehållande brandfarlig gas 1057 961390 TÄNDHATTAR 0044 3603+0 TÄNDHATTAR 0377 3603+0 TÄNDHATTAR 0378 3603+0 TÄNDPATRONER 0319 3603+0 TÄNDPATRONER 0320 3603+0 TÄNDPATRONER 0376 3603+0 TÄNDRÖR 0106 3603+0 TÄNDRÖR 0107 3603+0 TÄNDRÖR 0257 3603+0 TÄNDRÖR 0367 3603+0 TÄNDRÖR, med säkringar 0408 3603+0 TÄNDRÖR, med säkringar 0409 3603+0 TÄNDRÖR, med säkringar 0410 3603+0 TÄNDSTICKOR, "STRIKE ANYWHERE" 1331 360500 TÄNDSTICKOR, VAX 1945 360500 Ultrakondensator 3499 8532++ UNDEKAN 2330 290110 UREANITRAT, FUKTAD med minst 20 vikt-% vatten 1357 292419 UREANITRAT, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 3370 292419 UREANITRAT, torr eller fuktad med mindre än 20 vikt-% vatten 0220 290200 UREAVÄTEPEROXID 1511 292419 URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI 3507 2844++ mindre än 0,1 kg per kolli, ej fissilt eller undantaget fissilt UTLÖSNINGSANORDNINGAR, EXPLOSIVA 0173 3603+0 UTRUSTNING, BATTERIDRIVEN 3171 850+++ VALERALDEHYD 2058 291219 VALERYLKLORID 2502 291590 VANADINFÖRENING, N.O.S. 3285 ++++++ VANADINOXITRIKLORID 2443 282749 VANADINPENTOXID, ej smält 2862 282530 VANADINTETRAKLORID 2444 282739 VANADINTRIKLORID 2475 282739 VANADYLSULFAT 2931 283329 VAPENKRUT, PRESSAT eller SOM TABLETTER 0028 360200 VATTENREAKTIV VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S. 3129 ++++++ VATTENREAKTIV VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S. 3130 ++++++ VATTENREAKTIV VÄTSKA, N.O.S. 3148 ++++++ VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, N.O.S. 3132 ++++++ VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, N.O.S. 3131 ++++++ VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, GIFTIGT, N.O.S. 3134 ++++++ VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, N.O.S. 2813 ++++++ VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S. 3133 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. 3135 ++++++ VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST 3395 293100 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST, 3396 293100 BRANDFARLIGT VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST, 3397 293100 SJÄLVUPPHETTANDE VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE 3398 293100 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE, 3399 293100 BRANDFARLIGT Vaxtändstickor 1945 360500 VINYLACETAT, STABILISERAD 1301 291532 VINYLBROMID, STABILISERAD 1085 29034+ VINYLBUTYRAT, STABILISERAD 2838 291560 VINYLFLUORID, STABILISERAD 1860 29034+ VINYLIDENKLORID, STABILISERAD 1303 290329 VINYLKLORACETAT 2589 291540 VINYLKLORID, STABILISERAD 1086 290321 VINYLPYRIDINER, STABILISERADE 3073 29333+ VINYLTOLUENER, STABILISERADE 2618 290290 VINYLTRIKLORSILAN 1305 293100 VOLFRAMHEXAFLUORID 2196 282619 Vägoljor vid eller över 100 °C och under sin flampunkt 3257 271490 Vägoljor med flampunkt över 60°C, vid eller över sin flampunkt 3256 271490 Vägoljor med flampunkt högst 60 °C 1999 271490 VÄTE I ETT METALLHYDRIDLAGRINGSSYSTEM 3468 285000 VÄTE OCH METAN, BLANDNING, KOMPRIMERAD 2034 271129 VÄTE, KOMPRIMERAD 1049 280410 VÄTE, KYLD, FLYTANDE 1966 280410 VÄTEBROMID, VATTENFRI 1048 281119

523

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

VÄTECYANID, STABILISERAD, med mindre än 3 % vatten 1051 281119 VÄTECYANID, STABILISERAD med mindre än 3 % vatten och 1614 281119 absorberat av ett inert, poröst material VÄTECYANID, LÖSNING I ALKOHOL med högst 45% vätecyanid 3294 281119 VÄTECYANID, VATTENLÖSNING med högst 20 % vätecyanid 1613 281112 VÄTEDIFLUORIDER, FASTA, N.O.S. 1740 282619 VÄTEDIFLUORIDER, LÖSNING, N.O.S. 3471 282619 VÄTEFLUORID, VATTENFRI 1052 281111 VÄTEJODID, VATTENFRI 2197 281119 VÄTEKLORID, VATTENFRI 1050 280610 VÄTEPEROXID OCH PEROXIÄTTIKSYRA I BLANDNING, 3149 284700 STABILISERAD, med syra(or), vatten och högst 5 % peroxiättiksyra VÄTEPEROXID, STABILISERAD 2015 284700 VÄTEPEROXID, VATTENLÖSNING, med minst 20 % men högst 60 % 2014 284700 väteperoxid (tillräckligt stabiliserad) VÄTEPEROXID, VATTENLÖSNING, med minst 8 % men mindre än 20 2984 284700 % väteperoxid (tillräckligt stabiliserad) 300490 VÄTEPEROXID, VATTENLÖSNING, STABILISERAD, med över 60 % 2015 284700 men högst 70 % väteperoxid VÄTEPEROXID, VATTENLÖSNING, STABILISERAD, med över 70 % 2015 284700 väteperoxid VÄTESULFATER, VATTENLÖSNING 2837 283329 Vätska som omfattas av luftfartsbestämmelser, n.o.s. 3334 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S ++++++ VÄTSKA, FÖRHÖJD TEMPERATUR, BRANDFARLIG, N.O.S. med 3256 271490 flampunkt över 60°C, vid eller över sin flampunkt VÄTSKA, FÖRHÖJD TEMPERATUR, N.O.S. vid eller över 100°C men 3257 271490 under sin flampunkt (inklusive smälta metaller, smälta salter, etc.)

VÄTSKERAKETER, med sprängladdning 0397 930690 VÄTSKERAKETER, med sprängladdning 0398 930690 VÄTSKERAKETMOTORER 0395 930690 VÄTSKERAKETMOTORER 0396 930690 VÄTSKETORPEDER, med eller utan sprängladdning 0449 930690 VÄTSKETORPEDER, med inert stridsdel 0450 930690 VÄV, ANIMALISKA, VEGETABILISKA eller SYNTETISKA, N.O.S., 1373 ++++++ impregnerade med olja VÄV, IMPREGNERAD MED LÅGNITRERAD NITROCELLULOSA, 1353 590390 N.O.S. 5+++++ XANTATER 3342 293090 XENON 2036 280429 XENON, KYLD, FLYTANDE 2591 280429 XYLENER 1307 29024+ 270730 XYLENOLER, FASTA 2261 290719 XYLENOLER, FLYTANDE 3430 290719 XYLIDINER, FASTA 1711 292149 XYLIDINER, FLYTANDE 1711 292149 XYLYLBROMID, FAST 3417 290399 XYLYLBROMID, FLYTANDE 1701 290399 Ullavfall, vått 1387 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 5+++++ ZINKAMMONIUMNITRIT 1512 283410 ZINKARSENAT 1712 284290 ZINKARSENAT OCH ZINKARSENIT, BLANDNING 1712 284290 ZINKARSENIT 1712 284290 ZINKASKA 1435 262011 ZINKBROMAT 2469 282990 ZINKCYANID 1713 283719 ZINKDAMM 1436 790310 ZINKDITIONIT 1931 283190 ZINKFOSFID 1714 284800 ZINKHYDROSULFIT 1931 283190 ZINKKISELFLUORID 2855 282690 ZINKKLORAT 1513 282919 ZINKKLORIDLÖSNING 1840 282736 ZINKKLORID, VATTENFRI 2331 282736 ZINKNITRAT 1514 283429 ZINKPERMANGANAT 1515 284169 ZINKPEROXID 1516 281700 ZINKPULVER 1436 790310 ZINKRESINAT 2714 380620 ZIRKONIUM UPPSLAMMAT I BRANDFARLIG VÄTSKA (ångtryck vid 1308 8109++ 50°C över 175 kPa) ZIRKONIUM, TORR, lindad tråd, plåtar, band (tunnare än 254 2858 8109++ mikrometer, men minst 18 mikrometer) ZIRKONIUM, TORR, plåtar, band eller lindad tråd (tunnare än 18 2009 8109++ mikrometer) ZIRKONIUMHYDRID 1437 285000 ZIRKONIUMNITRAT 2728 283429 ZIRKONIUMPIKRAMAT, FUKTAD med minst 20 vikt-% vatten 1517 292229

524

Benämning och beskrivning UN-nr Anm NHM-kod

ZIRKONIUMPIKRAMAT, torr eller fuktad med mindre än 20 vikt-% 0236 292229 vatten ZIRKONIUMPULVER, FUKTAT med minst 25 vikt-% vatten 1358 8109++ ZIRKONIUMPULVER, TORR T 2008 8109++ ZIRKONIUMRESTER 1932 8109++ ZIRKONIUMTETRAKLORID 2503 282739 ÄTTIKSYRAANHYDRID 1715 291524 ÄTTIKSYRALÖSNING med mer än 10 vikt-% men högst 80 vikt-% syra 2790 291521 ÄTTIKSYRALÖSNING med mer än 80 vikt-% syra 2789 291521 ÖVERFÖRINGSLADDNINGAR 0060 930690 ÖVERFÖRINGSTÄNDARE 0121 3603+0 ÖVERFÖRINGSTÄNDARE 0314 3603+0 ÖVERFÖRINGSTÄNDARE 0315 3603+0 ÖVERFÖRINGSTÄNDARE 0325 3603+0 ÖVERFÖRINGSTÄNDARE 0454 3603+0 ÖVNINGSAMMUNITION 0362 930690 ÖVNINGSAMMUNITION 0488 930690 ÖVNINGSGRANATER, hand eller gevär 0110 930690 ÖVNINGSGRANATER, hand eller gevär 0318 930690 ÖVNINGSGRANATER, hand eller gevär 0372 930690 ÖVNINGSGRANATER, hand eller gevär 0452 930690

525

Kapitel 3.3

Särbestämmelser för vissa ämnen eller föremål

3.3.1 Om det i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (6), anges att en särbestämmelse gäller för ett ämne eller föremål, så beskrivs respektive särbestämmelses innebörd och krav nedan. När en särbestämmelse innehåller ett krav på kollimärkning ska bestämmelserna i 5.2.1.2 (a) och (b) vara uppfyllda. Om den föreskrivna märkningen kräver en specifik formulering angiven inom citattecken, till exempel "LITIUMBATTERIER FÖR BORTSKAFFANDE", ska storleken på märkningen vara minst 12 mm, om inget annat anges i särbestämmelsen eller på något annat ställe i RID/RID-S.

16 Prover av nya eller existerande explosiva ämnen eller föremål avsedda för bl.a. provning, klassificering, forskning och utveckling, kvalitetskontroll eller varuprov, får transporteras enligt anvisning av behörig myndighet (se 2.2.1.1.3). Explosiva prover som inte är fuktade eller flegmatiserade ska begränsas till 10 kg i små förpackningar enligt anvisning av behörig myndighet. Explosiva prover som är fuktade eller flegmatiserade är begränsade till 25 kg.

23 Detta ämne är brandfarligt endast under extrema brandbetingelser i slutna utrymmen.

28 Detta ämne får endast transporteras enligt bestämmelserna för klass 3 eller klass 4.1 om det är förpackat så att spädmedlets procenthalt inte sjunker under det angivna värdet någon gång under transporten (se 2.2.3.1.1 och 2.2.41.1.18). I de fall spädmedlet inte är angivet, ska ämnet vara förpackat så att mängden explosivämne inte överskrider det angivna värdet.

32 Detta ämne i annan form omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

37 Detta ämne omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om det är ytbelagt.

38 Detta ämne omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om det innehåller högst 0,1 viktsprocent kalciumkarbid.

39 Detta ämne omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om det innehåller mindre än 30 viktsprocent eller minst 90 viktsprocent kisel.

43 Om dessa ämnen överlämnas till transport som pesticider ska de transporteras under tillämplig pesticidbenämning och i överensstämmelse med gällande bestämmelser för pesticider (se 2.2.61.1.10 - 2.2.61.1.11.2).

45 Antimonsulfider och -oxider med ett arsenikinnehåll på högst 0,5 % av totala massan omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

47 Ferricyanider och ferrocyanider omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

48 Innehåller detta ämne mer än 20 % cyanvätesyra är ämnet inte tillåtet för transport.

59 Dessa ämnen omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om de innehåller högst 50 % magnesium.

60 Ämnet är inte tillåtet för transport vid högre koncentration än 72 %.

527

61 Teknisk benämning som kompletterar den officiella transportbenämningen ska vara den allmänt brukliga av ISO upptagna benämningen (se ISO 1750:1981 ”Pesticides and other agrochemicals – common names” , med ändring), annan benämning som upptas i WHO ”Recommended Classification of Pesticides by Hazard and Guidelines to Classification” eller benämningen på den aktiva substansen (se även 3.1.2.8.1 och 3.1.2.8.1.1).

62 Detta ämne omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om det innehåller högst 4 % natriumhydroxid.

65 Väteperoxid i vattenlösning innehållande mindre än 8 % väteperoxid omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

66 Cinnober (kvicksilversulfid (HgS)) omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID- S.

103 Ammoniumnitrit och blandningar av en oorganisk nitrit med ett ammoniumsalt är ej tillåtna för transport.

105 Nitrocellulosa som motsvarar beskrivningen av UN 2556 eller 2557 får tillordnas klass 4.1.

113 Transport av kemiskt instabila blandningar är inte tillåten.

119 Kylmaskiner omfattar maskiner och annan utrustning, som är speciellt konstruerade för att hålla livsmedel eller andra produkter vid en låg temperatur i ett inre utrymme, samt klimatanläggningar. Kylmaskiner och komponenter till kylmaskiner omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, om de innehåller mindre än 12 kg gas av klass 2, grupp A eller O enligt 2.2.2.1.3, eller mindre än 12 liter ammoniaklösning (UN 2672).

Anm Vid transport får värmepumpar betraktas som kylmaskiner.

122 Sekundärfaror samt UN-nummer (gruppbenämningar) för alla för närvarande klassificerade beredningar av organiska peroxider är angivna i 2.2.52.4, i 4.1.4.2, förpackningsinstruktion IBC520 och i 4.2.5.2.6, UN-tankinstruktion T23.

123 (Tills vidare blank.)

127 Ett annat inert ämne eller en annan inert blandning får användas under förutsättning att dessa inerta ämnen har samma egenskaper för att okänsliggöra.

131 Det okänsliggjorda ämnet måste vara klart okänsligare än torr PETN.

135 Natriumdihydratsalt av diklorisocyanursyra motsvarar inte kriterierna för klass 5.1 och omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S såvida det inte motsvarar kriterierna för någon annan klass.

138 p-Brombensylcyanid omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

141 Ämnen som har genomgått nödvändig värmebehandling, så att de under transporten inte medför någon fara, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

528

142 Sojabönsmjöl, vilket har extraherats med lösningsmedel och innehåller högst 1,5 % olja och 11 % fukt och praktiskt taget inga brandfarliga lösningsmedel, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

144 Vattenlösning med högst 24 volymprocent alkohol omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

145 Alkoholhaltiga drycker i förpackningsgrupp III omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, om de transporteras i behållare på högst 250 liter.

152 Klassificeringen av detta ämne beror på partikelstorleken och förpackningen, gränsvärden har hittills inte fastställts experimentellt. Tillämplig klassificering ska ske enligt bestämmelserna i 2.2.1.

153 Denna benämning gäller endast om det verifieras genom provning att ämnena varken är brännbara i kontakt med vatten eller visar tendens till självantändning, och att den utvecklade gasblandningen inte är brandfarlig.

162 (Borttagen.)

163 Ett ämne som är namngivet i kapitel 3.2, tabell A, får inte transporteras under denna benämning. Ämnen, som transporteras under denna benämning, får innehålla högst 20 % nitrocellulosa, förutsatt att nitrocellulosan innehåller högst 12,6 % kväve (i torrsubstansen).

168 Asbest som är inbäddat eller bundet i ett naturligt eller syntetiskt bindemedel (såsom cement, plast, asfalt, hartser eller mineraler), så att den under transporten inte kan avge en skadlig mängd asbestfibrer som inandas, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. Färdiga produkter, vilka innehåller asbest och inte uppfyller denna bestämmelse omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, om de förpackas så att de under transporten inte kan frigöra en skadlig mängd asbestfibrer som kan inandas.

169 Ftalsyraanhydrid i fast form och tetrahydroftalsyraanhydrid med högst 0,05 % maleinsyraanhydrid omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. Ftalsyraanhydrid med högst 0,05 % maleinsyraanhydrid, som överlämnas för transport eller transporteras i smält tillstånd uppvärmt över sin flampunkt, ska tillordnas UN 3256.

172 När ett radioaktivt ämne har en eller flera sekundärfaror:

(a) ska ämnet inplaceras i förpackningsgrupp I, II eller III, om tillämpligt, genom användning av kriterierna för förpackningsgrupp som anges i del 2 utifrån den dominerande sekundärfaran,

(b) ska kollin förses med etiketter som motsvarar varje sekundärfara som finns hos ämnet. Motsvarande storetiketter ska placeras på lastbärare i enlighet med tillämpliga bestämmelser enligt avsnitt 5.3.1,

(c) ska, avseende dokumentation och kollimärkning, den officiella transportbenämningen kompletteras med namn på de beståndsdelar som till övervägande delen orsakar sekundärfaran (eller farorna) inom parentes,

529

(d) ska numret på etikettförlagan för varje sekundärfara anges inom parentes efter numret på klassen ”7” i godsdeklarationen och när en förpackningsgrupp har fastställts ska även denna anges i godsdeklarationen enligt kravet i 5.4.1.1.1 (d).

För förpackning, se även 4.1.9.1.5.

177 Bariumsulfat omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

178 Denna beteckning får endast användas med medgivande av behörig myndighet i avsändarlandet (se 2.2.1.1.3) och endast då ingen annan lämplig beteckning finns i kapitel 3.2, tabell A.

181 Kollin med detta ämne ska dessutom förses med en etikett enligt förlaga nr 1 (se 5.2.2.2.2), om inte behörig myndighet i avsändarlandet har godkänt att denna etikett utelämnas för det provade förpackningsslaget, eftersom provningsresultat har visat att ämnet inte uppvisar explosiva egenskaper i en sådan förpackning (se 5.2.2.1.9).

182 Gruppen alkalimetaller omfattar grundämnena litium, natrium, kalium, rubidium och cesium.

183 Gruppen alkaliska jordartsmetaller omfattar grundämnena magnesium, kalcium, strontium och barium.

186 (Borttagen.)

188 Celler och batterier som överlämnas till transport omfattas inte av övriga bestämmelser i RID/RID-S om följande bestämmelser är uppfyllda:

(a) en litiummetallcell eller litiumlegeringscell innehåller högst 1 g litium och en cell med litiumjoner eller natriumjoner har en nominell energi i wattimmar om högst 20 Wh,

Anm När litiumbatterier i överensstämmelse med 2.2.9.1.7.1 (f) transporteras enligt denna särbestämmelse, får den totala mängden litium i alla litiummetallceller i batteriet inte överstiga 1,5 g och den totala kapaciteten för alla litiumjonceller som finns i batteriet får inte överstiga 10Wh (se särbestämmelse 387).

(b) ett litiummetallbatteri eller litiumlegeringsbatteri innehåller en totalmängd på högst 2 g litium och ett litiumjonbatteri eller natriumjonbatteri har en nominell energi i wattimmar om högst 100Wh. Litiumjonbatterier och natriumjonbatterier som omfattas av denna bestämmelse ska vara märkta med nominell energi i wattimmar på ytterhöljet, förutom litiumjonbatterier tillverkade före den 1 januari 2009,

530

(c) varje litiumcell eller -batteri uppfyller bestämmelserna i 2.2.9.1.7.1 (a), (e), (f) om tillämpligt och (g) och varje natriumjoncell eller -batteri uppfyller bestämmelserna i 2.2.9.1.7.2 (a), (e) och (f),

(d) celler och batterier ska, om de inte är inbyggda i utrustning, vara förpackade i innerförpackningar som fullständigt omsluter cellen eller batteriet. Celler och batterier ska vara skyddade så att kortslutning förhindras. Detta innefattar skydd mot kontakt med elektriskt ledande material i samma förpackning som skulle kunna leda till kortslutning. Innerförpackningarna ska förpackas i kraftiga ytterförpackningar som överensstämmer med bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2 och 4.1.1.5,

(e) celler och batterier som är inbyggda i utrustning, ska vara skyddade mot skador och kortslutning och utrustningen ska vara försedd med effektiva anordningar för att förhindra oavsiktlig aktivering. Denna bestämmelse gäller inte för anordningar som är avsedda att vara aktiva under transport (RFID-transpondrar, klockor, sensorer, etc.) och som inte kan generera farlig värmeutveckling. När batterier är inbyggda i utrustning, ska utrustningen vara förpackad i kraftiga ytterförpackningar som tillverkats av ändamålsenligt material med tillräcklig styrka och lämplig konstruktion i förhållande till förpackningens kapacitet och avsedda användningsområde, såvida inte batteriet har ett likvärdigt skydd från utrustningen den är inbyggd i.

(f) varje kolli ska förses med lämplig märkning för batterier, som visas i 5.2.1.9.

Detta krav gäller inte för (i) kollin som innehåller knappcellsbatterier installerade i utrustning (inklusive kretskort), och

(ii) kollin som innehåller högst fyra celler installerade i utrustning eller högst två batterier installerade i utrustning, i de fall sändningen innehåller högst två kollin.

När kollin placerats i en overpack, ska märkningen för batterier antingen vara väl synlig eller återges på utsidan av overpack som då även ska märkas med uttrycket ”OVERPACK”. Bokstäverna i uttrycket ”OVERPACK” ska vara minst 12 mm höga.

Anm Kollin som innehåller litiumbatterier som förpackats i överensstämmelse med del 4, kapitel 11, förpackningsinstruktion 695 eller 968, avsnitt IB i ICAO:s tekniska instruktioner och är försedda med märkningen enligt 5.2.1.9 (märkningen för batterier) och etikett enligt 5.2.2.2.2 etikettförlaga nr 9A, ska anses uppfylla bestämmelserna i denna särbestämmelse.

(g) såvida cellerna eller batterierna inte är inbyggda i utrustning, ska varje kolli kunna klara ett fallprov från 1,2 m höjd i kollits alla orienteringsriktningar utan att cellerna eller batterierna i kollit skadas, utan förskjutning av innehållet som leder till beröring mellan batterierna (eller cellerna) och utan att innehållet kommer ut, och

(h) såvida cellerna eller batterierna inte är inbyggda i utrustning eller förpackade med utrustning, får bruttovikten på kollin inte överstiga 30 kg.

531

I de ovan beskrivna bestämmelserna och i hela RID/RID-S avses med ”litiummängd” vikten litium i anoden i en litiummetallcell eller litiumlegeringscell. När “utrustning” används i denna särbestämmelse avses utrustning där cellerna eller batterierna är elektrisk strömkälla för dess funktion.

Det finns olika benämningar för litiummetallbatterier och litiumjonbatterier för att underlätta transport av dessa batterier vid vissa transportsätt och för att olika räddningsinsatser ska kunna tillämpas.

Ett batteri med endast en cell, definierad enligt testhandboken, del III, delavsnitt 38.3.2.3 betraktas som en ”cell” och ska transporteras utifrån denna särbestämmelse enligt kraven för ”celler”.

190 Aerosolbehållare ska vara försedda med ett skydd mot oavsiktlig tömning. Aerosolbehållare med en kapacitet på högst 50 ml som endast innehåller icke giftiga ämnen omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

191 Engångsbehållare för gas med en kapacitet på högst 50 ml, som inte innehåller några giftiga ämnen, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

193 Denna benämning får endast användas för ammoniumnitratbaserade gödselmedel. De ska vara klassificerade enligt förfarandet i testhandboken, del III, avsnitt 39. Gödselmedel som uppfyller kriterierna för detta UN-nummer omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

194 Gruppbenämningens UN-nummer för varje för närvarande klassificerat självreaktivt ämne anges i 2.2.41.4.

196 Beredningar, som i laboratorieförsök varken detonerar i kaviterat tillstånd eller deflagrerar, inte reagerar vid upphettning under inneslutning och inte uppvisar någon explosionsförmåga, får transporteras under denna benämning. Beredningen ska också vara termiskt stabil (dvs. temperaturen för självaccelererande sönderfall (SADT) för ett kolli på 50 kg uppgår till minst 60 °C). Beredningar som inte motsvarar dessa kriterier ska transporteras enligt bestämmelserna för klass 5.2. (se 2.2.52.4).

198 Nitrocellulosa, lösningar, med högst 20 % nitrocellulosa, får transporteras som färg, parfymprodukter eller tryckfärg (se UN 1210, 1263, 1266, 3066, 3469 och 3470).

199 Blyföreningar, som, om de är blandade i förhållandet 1:1000 med 0,07M saltsyra och omrörda under en timme i en temperatur på 23 ºC ± 2 °C, uppvisar en löslighet på högst 5 %, (se ISO 3711:1990, “Lead chromate pigments and lead chromate – molybdate pigments – specifications and methods of test”) ”) räknas som icke lösliga och omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S såvida de inte motsvarar kriterierna för placering i någon annan klass.

201 Tändare och refiller till tändare ska uppfylla bestämmelserna i det land där de fyllts. De ska vara utrustade med ett skydd mot oavsiktlig tömning. Gasens vätskefas får inte överstiga 85 % av kärlets kapacitet vid 15 °C. Kärlen och deras förslutningsanordningar ska motstå ett invändigt tryck, som motsvarar dubbla trycket av den kondenserade kolvätegasen vid temperaturen 55 °C. Ventilmekanismerna och tändanordningarna ska vara tätt förslutna, omslutna med tejp eller säkrade med andra medel, eller också vara konstruerade så att

532

manövrering eller läckage av innehåll under transporten förhindras. Tändare får inte innehålla mer än 10 g kondenserad kolvätegas. Refiller till tändare får inte innehålla mer än 65 g kondenserad kolvätegas.

Anm För förbrukade tändare som insamlats separat, se kapitel 3.3, särbestämmelse 654.

203 Denna benämning får inte användas för UN 2315 polyklorerade bifenyler, flytande, eller UN 3432 polyklorerade bifenyler, fasta.

204 (Borttagen.)

205 Denna benämning får inte användas för UN 3155 pentaklorfenol.

207 Gjutmassa av plastföreningar får vara tillverkade av polystyren, polymetylmetakrylat eller någon annan polymer.

208 Den kommersiella kvaliteten av kalciumnitrathaltigt gödselmedel, som huvudsakligen består av ett dubbelsalt (kalciumnitrat och ammoniumnitrat), vilket innehåller högst 10 % ammoniumnitrat och minst 12 % kristallvatten, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

210 Toxiner från växter, djur eller bakterier som innehåller smittförande ämnen eller toxiner som ingår i smittförande ämnen är ämnen i klass 6.2.

215 Denna benämning gäller endast för tekniskt rent ämne eller för beredningar med detta ämne som har en SADT på över 75 ºC. Därför gäller den inte för beredningar som är självreaktiva (för självreaktiva ämnen, se 2.2.41.4). Homogena blandningar med högst 35 viktprocent azodikarbonamid och minst 65 % av ett inert ämne omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, såvida inte kriterierna för någon annan klass uppfylls.

216 Blandningar av fasta ämnen som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, med brandfarliga vätskor får transporteras under denna benämning utan tillämpning av klassificeringskriterierna för klass 4.1, förutsatt att ingen fri vätska syns vid lastning av ämnet eller förslutning av förpackningen eller lastbäraren. Tätt förslutna småförpackningar och föremål, som innehåller mindre än 10 ml av en brandfarlig vätska i förpackningsgrupp II eller III absorberad i ett fast ämne, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, förutsatt att förpackningen eller föremålet inte innehåller någon fri vätska.

217 Blandningar av fasta ämnen, som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID- S, med giftiga vätskor får transporteras under denna benämning utan tillämpning av klassificeringskriterierna för klass 6.1, förutsatt att ingen fri vätska syns vid lastning av ämnet eller förslutning av förpackningen eller lastbäraren. Denna benämning får inte användas för fasta ämnen, som innehåller ett flytande ämne i förpackningsgrupp I.

218 Blandningar av fasta ämnen, som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID- S, med frätande vätskor får transporteras under denna benämning utan tillämpning av klassificeringskriterierna för klass 8, förutsatt att ingen fri vätska syns vid lastning av ämnet eller förslutning av förpackningen eller lastbäraren.

219 Genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) och genetiskt modifierade organismer (GMO, som är förpackade och märkta i enlighet med 4.1.4.1,

533

förpackningsinstruktion P904, omfattas inte av några andra bestämmelser i RID/RID-S.

Om GMM eller GMO motsvarar kriterierna för klass 6.1 eller 6.2 (se 2.2.61.1 och 2.2.62.1), ska bestämmelserna i RID/RID-S om transport av giftiga ämnen eller smittförande ämnen tillämpas.

220 Omedelbart efter den officiella transportbenämningen ska endast den tekniska benämningen för den brandfarliga flytande beståndsdelen i lösningen eller blandningen anges inom parentes.

221 Ämnen som omfattas av denna benämning får inte tillhöra förpackningsgrupp I.

224 Ämnet ska under normala transportbetingelser förbli flytande, om det inte kan visas genom provning att känsligheten inte är större i fryst tillstånd än i flytande form. Vid temperaturer över -15 ºC får det inte frysa.

225 Brandsläckare som omfattas av denna benämning får vara utrustad med sprängpatron för att säkerställa dess funktion (sprängpatron för mekanisk drivning enligt klassificering 1.4C eller 1.4S), utan att tillhörigheten till klass 2, grupp A eller O enligt avsnitt 2.2.2.1.3, därigenom förändras, förutsatt att totalmängden deflagrerande explosivämnen (drivmedel) omfattar högst 3,2 g per brandsläckare.

Brandsläckare ska tillverkas, provas, godkännas och märkas enligt bestämmelserna som tillämpas i tillverkningslandet.

Anm ”Bestämmelser som tillämpas i tillverkningslandet” innebär de bestämmelser som är tillämpliga i tillverkningslandet eller i användarlandet.

Brandsläckare under denna benämning inkluderar:

(a) bärbara brandsläckare för manuell hantering och användning,

Anm Denna benämning gäller för bärbara brandsläckare även om vissa komponenter som är nödvändiga för deras funktion (t.ex. slangar och munstycken) är temporärt borttagna, så länge säkerheten hos den trycksatta behållaren med släckmedel inte äventyras och brandsläckarna fortsatt identifieras som bärbara brandsläckare.

(b) brandsläckare för installation i luftfartyg,

(d) brandsläckarutrustning monterad på hjul eller på hjulförsedda plattformar eller enheter, som dras eller förflyttas som en släpvagn, och

(e) brandsläckare bestående av ett icke rullbart tryckfat och utrustning, och som hanteras med till exempel gaffeltruck eller lyftkran vid lastning eller lossning.

Anm Tryckkärl som innehåller gaser för användning i ovan nämnda brandsläckare eller för användning i stationära brandsläckningssystem ska uppfylla kraven i kapitel 6.2 och alla andra bestämmelser som är

534

tillämpliga för det aktuella farliga godset när dessa tryckkärl transporteras separat.

226 Beredningar av dessa ämnen som innehåller minst 30 % icke flyktiga, icke brandfarliga medel för att okänsliggöra omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

227 Efter att ha okänsliggjorts med vatten och oorganiska inerta ämnen får urinämnesnitrathalten inte överskrida 75 viktsprocent och blandningen får inte vid provning enligt testserie 1(a) i testhandboken, del I, kunna bringas till detonation.

228 Blandningar som inte motsvarar kriterierna för brandfarliga gaser (se 2.2.2.1.5) ska transporteras under UN 3163.

230 Litiumceller och -batterier får transporteras enligt denna benämning om de uppfyller bestämmelserna i 2.2.9.1.7.1. Natriumjonceller och -batterier får transporteras enligt denna benämning om de uppfyller bestämmelserna i 2.2.9.1.7.2.

235 Denna benämning gäller föremål, som innehåller explosivämnen i klass 1 och som även kan innehålla farligt gods i andra klasser. Föremålen används till personligt skydd i fordon, fartyg eller luftfartyg, till exempel gasgeneratorer för krockkuddar, krockkuddemoduler, bältesförsträckare samt pyromekanisk utrustning.

236 Polyesterhartssatser består av en huvudkomponent (endera klass 3 eller klass 4.1, förpackningsgrupp II eller III) och ett aktiveringsmedel (organisk peroxid). Den organiska peroxiden ska vara av typ D, E eller F och får inte fordra någon temperaturkontroll. Förpackningsgruppen enligt de kriterier för klass 3 eller klass 4.1, utifrån vad som är tillämpligt, som tillämpas på huvudkomponenten ska vara II eller III. De angivna mängdbegränsningarna i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (7a) avser huvudkomponenten.

237 Membranfiltren inklusive papperssiktarken och överdrags- och förstärkningsmaterial etc. som finns under transporten, får inte vid någon av de i testhandboken del 1 testserie 1(a) beskrivna provningarna tendera att överföra en detonation.

Därutöver kan behörig myndighet utgående från resultat av lämpliga provningar av förbränningshastighet med beaktande av standardprovningar i testhandboken del III, avsnitt 33.2 fastställa att membranfilter av nitrocellulosa i den form de avses transporteras inte omfattas av de för brandfarliga fasta ämnen i klass 4.1 gällande bestämmelserna.

238 (a) Batterier räknas som läckagesäkra om de klarar nedan angivna vibrationsoch tryckprovning utan vätskeläckage.

Vibrationsprovning : Batteriet spänns fast på provplattan i en vibrationsmaskin och utsätts för en enkel sinusformad rörelse med amplituden 0,8 mm (1,6 mm totalutslag). Frekvensen varieras mellan 10 Hz och 55 Hz i steg om 1 Hz/min. Hela frekvensområdet genomlöps i båda riktningar på 95 ± 5 minuter för varje montering (vibrationsriktning) av batteriet. Batteriet provas lika länge i tre olika lägen med mot varandra

535

vinkelräta vibrationsriktningar (innefattande ett läge då eventuella fyllnings- och ventilationsöppningar är uppochner).

Tryckprovning : Efter utfört vibrationsprov lagras batteriet i sex timmar vid 24 ºC ± 4 ºC medan det utsätts för en tryckdifferens på minst 88 kPa. Batteriet provas under minst sex timmar i vart och ett av tre lägen med mot varandra vinkelräta lodriktningar (innefattande ett läge då eventuella fyllnings- och ventilationsöppningar är uppochner).

(b) Läckagesäkra batterier omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, om elektrolyten vid en temperatur av 55 ºC i händelse av brott eller sprickor i behållaren inte läcker, ingen fri vätska finns som kan komma ut och polerna hos batteriet i förpackning i transportfärdigt skick är säkrade mot kortslutning.

239 Batterier eller celler får inte innehålla andra farliga ämnen än natrium, svavel och/eller natriumföreningar (t.ex. natriumpolysulfider och natriumtetrakloraluminater). Batterier eller celler som har sådan temperatur att det natrium de innehåller kan bli flytande får överlämnas till transport endast med tillstånd av behörig myndighet i avsändarlandet och enligt villkor fastställda av denna. Om avsändarlandet inte är en fördragsstat till RID ska behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av sändningen godkänna tillståndet och transportvillkoren.

Celler ska bestå av tätt förslutna metallhus, vilka fullständigt omsluter de farliga ämnena och är tillverkade och förslutna så att innehållet under normala transportbetingelser inte kan komma ut.

Batterier ska bestå av celler som är fullständigt inneslutna och säkrade i ett metallhus, vilket är tillverkat och tillslutet så att under normala transportbetingelser utflöde av farliga ämnen förhindras.

240 (Borttagen.)

241 Beredningen ska framställas så att den förblir homogen och det inte sker någon separation under transport. Bestämmelserna i RID/RID-S omfattar inte beredningar med låg halt av nitrocellulosa, vilka inte uppvisar farliga egenskaper när de genomgår provning för bestämning av deras förmåga till detonation, deflagration eller explosion vid uppvärmning i ett slutet kärl enligt metoder i testserie 1(a), 2(b) och 2(c) i testhandboken, del I, och inte heller uppträder som brandfarliga fasta ämnen om de genomgår provning enligt test N.1 i testhandboken, del III, avsnitt 33.2.4 (för dessa provningar ska ämnet om nödvändigt malas och siktas till kornstorleken högst 1,25 mm).

242 Svavel omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S när det bearbetats till en speciell form (t.ex. pärlor, granulat, pellets, tabletter eller flingor).

243 Bensin för användning i motorer med gnisttändning (t.ex. i bilar, stationära motorer och andra motorer) ska oavsett variationer i flyktighet tillordnas denna benämning.

244 Denna benämning omfattar t.ex. aluminiumslagg, aluminiumskimmings, begagnade katoder, begagnade behållarinklädnader och aluminiumsaltslagg.

536

247 Alkoholhaltiga drycker med mer än 24 volymprocent men högst 70 volymprocent alkohol får, om transporten ingår i tillverkningsprocessen, med avvikelse från bestämmelserna i kapitel 6.1, transporteras i träfat med en kapacitet över 250 liter men högst 500 liter, som där så är tillämpligt uppfyller de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, under följande villkor:

(a) träfatens täthet ska kontrolleras före fyllning,

(b) för vätskans expansion ska ett tillräckligt tomrum (minst 3 %) lämnas,

(d) träfaten ska transporteras i containrar, som uppfyller kraven i konventionen om säkra containrar (CSC). Varje träfat ska fästas i en särskild vagga och kilas fast med lämpliga medel så att varje förskjutning under transporten är utesluten.

249 Ferrocerium som är stabiliserat mot korrosion och innehåller minst 10 % järn, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

250 Denna benämning får endast användas för prov av kemiska ämnen, som tagits för analysändamål i samband med tillämpning av överenskommelsen om förbud mot utveckling, tillverkning, lagring och användning av kemiska vapen och destruktion av sådana vapen. Transport av ämnen som omfattas av denna benämning, ska ske enligt den metodsekvens och de procedurer för skydd och säkerhet, som bestämts av Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons (OPCW), (i Sverige: ISP - Inspektionen för strategiska produkter).

Det kemiska provet får transporteras först efter att behörig myndighet eller generaldirektören för OPCW (i Sverige: ISP - Inspektionen för strategiska produkter) utfärdat godkännande och om provet uppfyller följande bestämmelser:

(a) det ska förpackas i enlighet med förpackningsinstruktion 623 i ICAO:s tekniska instruktioner,

(b) vid transport ska ett exemplar av godkännandehandlingen för transporten, i vilken mängdrestriktioner och förpackningsbestämmelser finns angivna, bifogas godsdeklarationen.

251 Benämningen KEMISATS, REAGENSSATS eller FÖRSTA FÖRBANDSSATS avser lådor, kassetter m.m. som innehåller små mängder farligt gods att användas i exempelvis medicinskt syfte eller analys-, provningseller reparationssyfte. Sådana satser får endast innehålla farligt gods som är tillåtna som:

(a) Reducerade mängder som inte överskrider den mängd som anges med koden i kolumn (7b) i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2, under förutsättning att nettomängden per innerförpackning och nettomängden per kolli inte överstiger den som föreskrivs i 3.5.1.2 och 3.5.1.3, eller

(b) Begränsade mängder som anges i kolumn (7a) i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2, under förutsättning att nettomängden per innerförpackning inte överstiger 250 ml eller 250 g.

537

Beståndsdelar av sådana satser får inte reagera farligt med varandra (se definition av farlig reaktion i 1.2.1). Totalmängden farligt gods i en sats får inte överstiga 1 liter eller 1 kg. Vid färdigställandet av den godsdeklaration som anges i 5.4.1.1.1, ska den förpackningsgrupp som anges i godsdeklarationen vara den striktaste av de förpackningsgrupper som gäller för de enskilda ämnen som ingår i satsen. När satsen innehåller farligt gods som inte har inplacerats i någon förpackningsgrupp behöver ingen förpackningsgrupp anges i godsdeklarationen. Satser som transporteras på vagnar, i syfte att användas till första hjälpen eller användning på plats, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. Kemisatser, reagenssatser och första förbandssatser som innehåller farligt gods i innerförpackningar i mängder, som inte överstiger mängdbegränsningarna för begränsade mängder som gäller för respektive ämne i enlighet med kapitel 3.2, tabell A, kolumn (7a), får transporteras enligt bestämmelserna i kapitel 3.4. 252 (1) Heta koncentrerade ammoniumnitratlösningar får transporteras under denna benämning förutsatt att: (a) lösningen innehåller högst 93 % ammoniumnitrat, (b) lösningen innehåller minst 7 % vatten, (c) lösningen innehåller högst 0,2 % brännbara ämnen, (d) lösningen innehåller inga klorföreningar i sådana mängder att halten kloridjoner överstiger 0,02 %, (e) pH-värdet för en 10 %-ig vattenlösning av ämnet ligger mellan 5 och 7, mätt vid 25 ºC, och (f) den högsta tillåtna transporttemperaturen för lösningen är 140 ºC. (2) Dessutom omfattas inte heta koncentrerade ammoniumnitratlösningar av bestämmelserna i RID/RID-S förutsatt att: (a) lösningen innehåller högst 80 % ammoniumnitrat, (b) lösningen innehåller högst 0,2 % brännbara ämnen, (c) ammoniumnitratet förblir löst under alla transportförhållanden, och (d) lösningen inte uppfyller kriterierna för någon annan klass. 266 Detta ämne får inte transporteras, om det innehåller mindre alkohol, vatten eller flegmatiseringsmedel än angivet, såvida inte behörig myndighet har utfärdat ett särskilt tillstånd (se 2.2.1.1). 267 Blandsprängämne, typ C, som innehåller klorater, ska separeras från explosivämnen som innehåller ammoniumnitrat eller andra ammoniumsalter.

538

270 Vattenlösningar av oorganiska fasta nitrater i klass 5.1 motsvarar inte kriterierna för klass 5.1, om koncentrationen av ämnen i lösningen vid den lägsta temperaturen under transporten inte överstiger 80 % av mättnadsgränsen.

271 Laktos, glukos eller liknande ämnen får användas som medel för att okänsliggöra förutsatt att ämnet innehåller minst 90 viktsprocent medel för att okänsliggöra. Behörig myndighet kan godkänna att dessa blandningar klassificeras i klass 4.1 baserat på provning enligt testserie 6(c) i testhandboken, del I, avsnitt 16, som genomförs på minst tre förpackningar i transportfärdigt skick. Blandningar innehållande minst 98 viktsprocent medel för att okänsliggöra omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. Kollin innehållande blandningar med minst 90 viktsprocent medel för att okänsliggöra behöver inte förses med etikett enligt förlaga nr 6.1.

272 Detta ämne får transporteras enligt bestämmelserna för klass 4.1 endast med särskilt tillstånd av behörig myndighet (se UN 0143 eller UN 0150 beroende på vad som är tillämpligt).

273 Maneb eller beredningar med maneb, som är stabiliserade mot självupphettning, behöver inte tillordnas klass 4.2, om det kan visas genom provning att en kubisk volym av 1 m 3 av ämnet inte självantänder och att temperaturen i mitten av provet inte överstiger 200 °C, om provet hålls vid en konstant temperatur av minst 75 °C ± 2 °C under en period av 24 timmar.

274 Bestämmelserna i 3.1.2.8 gäller.

278 Detta ämne får klassificeras och transporteras endast med behörig myndighets tillstånd, utgående från resultat av provningarna enligt testserie 2 och en provning enligt testserie 6(c) i testhandboken, del I, på kollin i transportfärdigt skick (se 2.2.1.1). Behörig myndighet ska fastställa förpackningsgrupp med kriterierna i 2.2.3 och den för testserie 6(c) använda förpackningstypen som underlag.

279 I stället för en strikt tillämpning av klassificeringskriterierna i RID/RID-S har detta ämne klassificerats eller inplacerats i en förpackningsgrupp baserat på erfarenhetsmässig påverkan på människan.

280 Denna benämning gäller för säkerhetsutrustning i fordon, fartyg eller luftfartyg, till exempel gasgeneratorer för krockkuddar, krockkuddemoduler, bältesförsträckare samt pyromekanisk utrustning, som innehåller farligt gods i klass 1 eller andra klasser, när de transporteras som komponenter och när dessa föremål har provats i transportfärdigt skick i överensstämmelse med testserie 6(c) i del I i testhandboken utan att någon explosion i anordningen, sönderdelning av anordningens hölje eller av tryckkärlet och varken splitterverkan eller termisk reaktion har kunnat konstateras, som skulle kunnat förhindra brandbekämpningsåtgärder eller andra nödlägesåtgärder i den omedelbara omgivningen. Denna benämning gäller inte för livräddningsutrustning beskriven i särbestämmelse 296 (UN 2990 och 3072) eller för brandsläckningsutrustning med pyrotekniskt genererade aerosoler beskrivna i särbestämmelse 407 (UN 0514 och 3559).

282 (Borttagen.)

539

283 Föremål som innehåller gas och används som stötdämpare, inklusive stötenergiabsorberande anordningar eller tryckluftfjädring omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, förutsatt att:

(a) föremålen har en gasbehållare med kapacitet högst 1,6 liter och ett laddningstryck på högst 280 bar, varvid produkten av kapaciteten (liter) och laddningstryck (bar) inte överstiger 80 (dvs. 0,5 liter gasutrymme och 160 bar laddningstryck, 1 liter gasutrymme och 80 bar laddningstryck, 1,6 liter gasutrymme och 50 bar laddningstryck, 0,28 liter gasutrymme och 280 bar laddningstryck),

(b) föremålen har ett sprängtryck, som hos produkter med en kapacitet hos gasbehållaren på högst 0,5 liter motsvarar minst det fyrfaldiga laddningstrycket och hos produkter med en kapacitet hos gasbehållaren över 0,5 liter minst det femfaldiga laddningstrycket vid 20 °C,

(d) föremålen tillverkas i enlighet med en kvalitetssäkringsstandard som kan godkännas av behörig myndighet, och

(e) konstruktionstypen har genomgått en brandprovning som verifierar att det invändiga trycket i föremålet avlastas genom en smältsäkring eller annan tryckavlastningsanordning, så att föremålet inte kan splittras eller slungas iväg.

Beträffande tillbehör för fordonsdrift, se även 1.1.3.2 (d).

284 En syregenerator, kemisk, som innehåller oxiderande ämnen ska uppfylla följande villkor:

(a) Generatorn, om den innehåller en anordning för utlösning av explosivämnen, får transporteras under denna benämning endast om den uteslutits ur klass 1 enligt Anm till 2.2.1.1.1 (b).

(b) Generatorn ska oförpackad klara ett fallprov från 1,8 m höjd mot en styv, icke fjädrande, plan och horisontell yta i den position som har störst sannolikhet att ge skada, utan läckage av innehåll och utan att den aktiveras.

(c) När en generator är utrustad med en aktiveringsanordning ska den ha minst två effektiva säkringsanordningar mot oavsiktlig aktivering.

286 Membranfilter av nitrocellulosa som omfattas av denna benämning och har en vikt av högst 0,5 g omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, om de förekommer ett och ett i ett föremål eller i ett tätt förslutet paket.

288 Dessa ämnen får klassificeras och transporteras endast med behörig myndighets tillstånd, utgående från resultat av provningarna enligt testserie 2 och en provning enligt testserie 6(c) i testhandboken, del I, på kollin i transportfärdigt skick (se 2.2.1.1).

289 Säkerhetsutrustning, elektriskt initierad, och säkerhetsutrustning, pyroteknisk, som är monterade i vagnar, fordon, fartyg eller luftfartyg eller i monteringsfärdiga komponenter, som rattstänger, dörrpaneler, säten etc. omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

540

290 Om detta radioaktiva ämne uppfyller definitioner och kriterier för någon annan uppräknad klass i del 2, ska det klassificeras i enlighet med följande:

(a) Om ämnet uppfyller kriterierna för farligt gods i reducerade mängder enligt kapitel 3.5, ska förpackningarna vara i enlighet med 3.5.2 och uppfylla provningsbestämmelserna i 3.5.3. Alla övriga bestämmelser tillämpliga på radioaktivt ämne, undantaget kolli, enligt 1.7.1.5, ska tillämpas utan hänvisning till den andra klassen.

(b) Om mängden överstiger gränserna angivna i 3.5.1.2, ska ämnet klassificeras i enlighet med den dominerande sekundärfaran. Godsdeklarationen ska beskriva ämnet med UN-nummer och officiell transportbenämning tillämplig för den andra klassen, kompletterad med tillämplig benämning på det radioaktiva undantagna kollit enligt kapitel 3.2, tabell A, kolumn (2), och ämnet ska transporteras enligt bestämmelserna tillämpliga för det UN-numret. Nedan anges ett exempel på hur uppgifterna anges i godsdeklarationen:

”UN 1993 Brandfarlig vätska, n.o.s. (etanol- och toluenblandning), Radioaktivt ämne, undantaget kolli – begränsad mängd, 3, PG II”.

Därutöver gäller bestämmelserna i 2.2.7.2.4.1.

(c) Bestämmelserna i kapitel 3.4 om transport av farligt gods förpackat i begränsade mängder gäller inte för ämnen som är klassificerade enligt (b).

(d) Om ämnet uppfyller en särbestämmelse som undantar det från alla bestämmelser om farligt gods i övriga klasser, ska det klassificeras i enlighet med tillämpligt UN-nummer i klass 7 och alla bestämmelser i 1.7.1.5 gäller.

291 Kondenserade brandfarliga gaser ska innehållas i komponenter till kylaggregat. Dessa komponenter ska vara konstruerade och provade för minst tre gånger arbetstrycket hos kylaggregatet. Kylaggregaten ska vara konstruerade och tillverkade så att under normala transportbetingelser den kondenserade gasen innehålls och risk för brott eller sprickor hos komponenter under tryck kan uteslutas. Kylaggregat och komponenter till kylaggregat som innehåller mindre än 12 kg gas omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

Anm Vid transport får värmepumpar betraktas som kylmaskiner.

292 (Borttagen.)

293 För tändstickor gäller följande definitioner:

(a) Stormtändstickor är tändstickor, vars huvud är försett med en friktionskänslig tändsats och en pyroteknisk sats, som brinner med liten eller ingen låga men med stark hetta.

(b) Säkerhetständstickor är tändstickor, som är kombinerade eller förbundna med brevet eller asken och endast kan antändas mot en preparerad yta genom friktion.

541

(d) Vaxtändstickor är tändstickor, som genom friktion kan antändas mot såväl en preparerad som en fast yta.

295 Det är inte nödvändigt att förse varje batteri med märkning och etiketter, om motsvarande märkning och etikett placerats på pallasten.

296 Dessa benämningar gäller för livräddningsutrustning, såsom livflottar, flytvästar eller självuppblåsande rutschbanor. UN 2990 omfattar självuppblåsande livräddningsutrustning och UN 3072 icke-självuppblåsande livräddningsutrustning. Livräddningsutrustning får innehålla:

(a) signalutrustningar (klass 1), vilka kan innefatta rök- och lyssignalammunition och är placerade i förpackningar, som skyddar dem mot oavsiktlig utlösning,

(b) endast UN 2990 får innehålla patroner – drivanordningar i riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp S – för självuppblåsningsmekanismen, förutsatt att mängden explosivämne per räddningsutrustning inte överstiger 3,2 g,

(d) batterier (ackumulatorer) (klass 8) och litiumbatterier eller natriumjonbatterier (klass 9),

(e) första hjälpen-utrustningar eller reparationsutrustningar, som innehåller små mängder farligt gods (t.ex. ämnen i klass 3, 4.1, 5.2, 8 eller 9), eller

(f) tändstickor av alltändartyp, som är placerade i förpackningar, vilka skyddar dem mot oavsiktlig antändning.

Livräddningsutrustning förpackad i kraftiga och styva ytterförpackningar med en total bruttovikt på maximalt 40 kg, som inte innehåller farligt gods förutom komprimerad eller kondenserad gas i klass 2, grupp A eller grupp O, i kärl med en kapacitet som inte överstiger 120 ml och som är installerade med enda syfte att aktivera livräddningsutrustningen, omfattas inte av kraven i RID/RID-S.

298 (Borttagen.)

300 Fiskmjöl, fiskrester eller krillmjöl får inte lastas om temperaturen vid lastningstillfället överstiger 35 °C eller är 5 °C över omgivningstemperaturen, varvid det högsta värdet gäller.

301 Denna benämning gäller endast för föremål såsom maskiner, apparatur eller utrustning som innehåller rester av farligt gods eller som är en ”integrerad” del av föremålen. Den får inte användas för föremål för vilka en transportbenämning redan finns i tabell A i kapitel 3.2. Föremål som transporteras enligt denna benämning får endast innehålla farligt gods som är godkända att transporteras enligt bestämmelserna i kapitel 3.4 (begränsad mängd). Mängden farligt gods i föremålet får inte överstiga mängdbegränsningarna för begränsade mängder som gäller för respektive ämne i föremålet enligt kapitel 3.2, tabell A, kolumn (7a). Om föremålet innehåller

542

mer än ett ämne som är farligt gods ska varje ämne vara inneslutet för att förhindra att de reagerar farligt med varandra under transporten (se 4.1.1.6). När det är nödvändigt att säkerställa att flytande farligt gods hålls kvar ska riktningspilar fästas på två motsatta vertikala sidor med pilarna i rätt riktning enligt 5.2.1.10.

302 Gasbehandlade lastbärare (CTU) som inte innehåller något annat farligt gods, omfattas endast av bestämmelserna i 5.5.2.

303 Kärl ska tillordnas klassificeringskoden för den gas eller gasblandning de innehåller, vilken bestäms enligt bestämmelserna i 2.2.2.

304 Denna benämning får endast användas för transport av ej aktiverade batterier som innehåller kaliumhydroxid, torr, och är avsedda att aktiveras före användning genom att lämplig mängd vatten tillsätts till varje enskild cell.

305 Dessa ämnen omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S vid koncentrationer om högst 50 mg/kg.

306 Denna benämning får endast användas för ämnen som är för okänsliga för inplacering i klass 1 vid provning enligt testserie 2 (se testhandboken, del I).

307 Denna benämning får endast användas för ammoniumnitratbaserade gödselmedel. De ska vara klassificerade i enlighet med förfarandet i testhandboken, del III, avsnitt 39 med förbehåll för begränsningarna i 2.2.51.2.2, trettonde och fjortonde strecksatsen. När begreppet ”behörig myndighet” anges i avsnitt 39 avses den behöriga myndigheten i ursprungslandet. Om ursprungslandet inte är fördragsstat till RID, ska behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av transporten godkänna klassificeringen och villkoren för transporten.

309 Denna benämning gäller för ej känsliggjorda emulsioner, suspensioner och geler, som huvudsakligen består av en blandning av ammoniumnitrat och bränsle, avsedda för framställning av blandsprängämne typ E efter en obligatorisk förbearbetning före användning.

Blandningen för emulsioner har följande typiska sammansättning: 60-85 % ammoniumnitrat, 5-30 % vatten, 2-8 % bränsle, 0,5-4 % emulgeringsmedel, 0-10 % lösliga flamskyddsmedel samt spårtillsatser. Ammoniumnitrat får delvis ersättas med andra oorganiska nitratsalter.

Blandningen för suspensioner och geler har följande typiska sammansättning: 60-85 % ammoniumnitrat, 0-5 % natrium- eller kaliumperklorat, 0-17 % hexaminnitrat eller monometylaminnitrat, 5-30 % vatten, 2-15 % bränsle, 0,5-4 % förtjockningsmedel, 0-10 % lösliga flamskyddsmedel samt spårtillsatser. Ammoniumnitrat får delvis ersättas med andra oorganiska nitratsalter.

Ämnena ska klara kriterierna för klassificering som AMMONIUMNITRAT, EMULSION, SUSPENSION eller GEL, mellanprodukt för tillverkning av sprängämnen (ANE) i testserie 8 i testhandboken, del I, avsnitt 18, och godkännas av behörig myndighet.

310 Celler och batterier från produktionsserier på högst 100 celler eller batterier, eller produktionsprototyper av celler eller batterier när dessa prototyper

543

transporteras för provning, ska uppfylla bestämmelserna i 2.2.9.1.7.1 med undantag av (a), (e)(vii), (f)(iii) om tillämplig, (f)(iv) om tillämplig och (g).

Anm ”Transporteras för provning” inkluderar, men är inte begränsat till provning angiven i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3, integrationsoch prestandaprovning av produkten.

Dessa celler och batterier ska vara förpackade enligt förpackningsinstruktion P910 i 4.1.4.1 eller LP905 i 4.1.4.3, utifrån vad som är tillämpligt.

Föremål (UN 3537, 3538, 3540, 3541, 3546, 3547 eller 3548) får innehålla sådana celler eller batterier förutsatt att tillämpliga delar i förpackningsinstruktion P006 i 4.1.4.1 eller LP03 i 4.1.4.3, utifrån vad som är tillämpligt, är uppfyllda.

Godsdeklarationen ska innehålla följande information: ”TRANSPORT ENLIGT SÄRBESTÄMMELSE 310”.

Skadade eller defekta celler, batterier, eller celler och batterier i utrustning ska transporteras enligt särbestämmelse 376.

Celler, batterier, eller celler och batterier i utrustning som transporteras för bortskaffande eller återvinning får förpackas enligt särbestämmelse 377 och förpackningsinstruktion P909 i 4.1.4.1.

311 Ämnena får endast transporteras under denna benämning med behörig myndighets tillstånd, baserat på resultatet av tillämplig provning enligt testhandboken, del I. Förpackningen ska säkerställa att procenthalten lösningsmedel inte vid något tillfälle under transporten sjunker under det i behörig myndighets tillstånd fastställda värdet.

312 (Borttagen.)

313 (Borttagen.)

314 (a) Dessa ämnen är benägna att sönderfalla exotermt vid förhöjd temperatur. Sönderfallet kan utlösas av värme eller föroreningar (t.ex. pulverformiga metaller (järn, mangan, kobolt, magnesium) och deras föreningar).

(b) Under transporten får dessa ämnen inte utsättas för direkt solstrålning eller värmekällor och de ska lastas av på tillräckligt ventilerade platser.

315 Denna benämning får inte användas för ämnen i klass 6.1, som motsvarar de i 2.2.61.1.8 beskrivna kriterierna för förpackningsgrupp I beträffande giftighet vid inandning.

316 Denna benämning gäller endast för kalciumhypoklorit, torr, som transporteras i form av tabletter, som inte smular sig.

317 ”Undantaget fissilt” gäller endast för fissila ämnen och kollin som innehåller fissila ämnen som är undantagna i enlighet med 2.2.7.2.3.5.

318 För dokumentationsändamål ska den officiella transportbenämningen kompletteras med teknisk benämning (se 3.1.2.8). Om de smittförande ämnen som ska transporteras inte är kända, men det finns misstanke om att de

544

motsvarar kriterierna för att ingå i kategori A och för tillordning till UN 2814 eller 2900, ska texten ”Misstanke om smittförande ämne i kategori A” anges efter den officiella transportbenämningen inom parentes i godsdeklarationen.

319 Ämnen och kollin, som förpackas respektive märks i överensstämmelse med förpackningsinstruktion P650 omfattas inte av några ytterligare bestämmelser i RID/RID-S.

320 (Borttagen.)

321 Dessa lagringssystem ska alltid förutsättas innehålla väte.

322 Om detta gods är i form av tabletter som inte smular sig, ska det inplaceras i förpackningsgrupp III.

323 (Tills vidare blank.)

324 Detta ämne måste stabiliseras vid koncentrationer om högst 99 %.

325 För uranhexafluorid, ej fissilt eller undantaget fissilt, ska ämnet tillordnas UN 2978.

326 För uranhexafluorid, fissilt, ska ämnet tillordnas UN 2977.

327 Förbrukade aerosolbehållare och förbrukade engångsbehållare för gas som skickas i enlighet med 5.4.1.1.3.1, får, för rekonditionering eller bortskaffande, transporteras som UN 1950 eller 2037, beroende på vilket som är tillämpligt. De behöver inte vara skyddade mot förskjutning och oavsiktlig tömning, förutsatt att åtgärder vidtagits för att förhindra farlig tryckstegring eller uppkomst av en farlig atmosfär. Förbrukade aerosolbehållare, som inte läcker eller är kraftigt deformerade, ska förpackas enligt förpackningsinstruktion P207 och särbestämmelse PP87, eller förpackningsinstruktion LP200 och särbestämmelse L2. Förbrukade engångsbehållare för gas, som inte läcker eller är kraftigt deformerade, ska förpackas enligt förpackningsinstruktion P003 och särbestämmelse PP17 och PP96 eller förpackningsinstruktion LP200 och särbestämmelse L2. Läckande eller kraftigt deformerade aerosolbehållare och engångsbehållare för gas ska transporteras i bärgningstryckkärl eller bärgningsförpackningar, förutsatt att lämpliga åtgärder vidtagits för att förhindra farlig tryckstegring.

Anm Vid sjötransporter får förbrukade aerosolbehållare och förbrukade engångsbehållare för gas inte transporteras i slutna containrar.

Förbrukade engångsbehållare för gas som varit fyllda med icke brandfarliga, icke giftiga gaser i klass 2, grupp A eller O och som har punkterats, omfattas inte av RID/RID-S.

328 Denna benämning gäller för bränslecellsbehållare, även när de finns i utrustning eller förpackats med utrustning. Bränslecellsbehållare som är inbyggda i ett bränslecellssystem eller ingår som komponent i ett sådant system, räknas som bränsleceller i utrustning. En bränslecellsbehållare är ett föremål i vilket bränsle lagras för injicering i bränslecellen genom en eller flera ventiler som styr bränslemängden. Bränslecellsbehållare, även när de finns i utrustning, ska vara konstruerade och tillverkade så att läckage av bränsle under normala transportförhållanden förhindras.

545

Konstruktionstyper för bränslecellsbehållare där vätskor används som bränsle, ska genomgå en tryckprovning med ett tryck av 100 kPa (övertryck) utan att läckage uppstår.

Med undantag av bränslecellsbehållare som innehåller väte i en metallhydrid och som ska uppfylla kraven i särbestämmelse 339, ska det visas att varje konstruktionstyp av bränslecellsbehållare klarar ett fallprov från höjden 1,2 m mot en styv yta i den orientering som troligast leder till skada på inneslutningssystemet utan läckage av innehåll.

När bränslecellssystemet innehåller litiummetall-, litiumjon- eller natriumjonbatterier, ska sändningen avsändas enligt denna benämning och enligt UN 3091 LITIUMMETALLBATTERIER I UTRUSTNING, UN 3481 LITIUMJONBATTERIER I UTRUSTNING eller UN 3552 NATRIUMJONBATTERIER I UTRUSTNING, beroende på vilken som är tillämplig.

329 (Tills vidare blank.)

330 (Borttagen.)

331 (Tills vidare blank.)

332 Magnesiumnitrathexahydrat omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

333 Etanol- och bensinblandningar för användning i gnisttändande motorer (t.ex. i bilar, stationära motorer och andra motorer) ska tillordnas denna benämning oavsett varierande flyktighet.

334 En bränslecellsbehållare får innehålla en aktivator förutsatt att den är utrustad med två oberoende anordningar som förhindrar oavsiktlig blandning av aktivatorn och bränslet under transport.

335 Blandningar av fasta ämnen som inte omfattas av RID/RID-S, med miljöfarliga vätskor eller fasta ämnen, ska tillordnas UN 3077 och får transporteras under denna benämning förutsatt att ingen fri vätska är synlig vid tidpunkten när ämnet lastas eller när förpackningen eller lastbäraren försluts. Varje lastbärare ska vara tät när de används för bulktransport. Om fri vätska är synlig vid tidpunkten när ämnet lastas eller när förpackningen eller lastbäraren försluts, ska blandningen tillordnas UN 3082. Tätt förslutna småförpackningar och föremål som innehåller mindre än 10 ml av en miljöfarlig vätska absorberad i ett fast material men utan fri vätska i förpackningen eller föremålet, eller som innehåller mindre än 10 g av ett miljöfarligt fast ämne, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

336 Vid lufttransport får ett enskilt kolli med obrännbara fasta LSA-II- eller LSA- III-ämnen inte innehålla större aktivitet än 3000 A 2 .

337 Vid lufttransport får kollin av typ B(U) och typ B(M) inte innehålla större aktiviteter än följande:

(a) för radioaktiva ämnen med liten spridbarhet: aktiviteter större än vad som kollikonstruktionen godkänts för i enlighet med godkännandecertifikatet,

546

(b) för radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet: 3000 A 1 eller 100 000 A 2 , beroende på vilket värde som är lägst, eller

338 Varje bränslecellsbehållare som transporteras under denna benämning och som konstruerats för att innehålla en kondenserad, brandfarlig gas ska:

(a) kunna motstå ett tryck som motsvarar minst dubbla jämviktstrycket hos innehållet vid 55 °C, utan att läckage eller brott uppstår,

(b) inte innehålla mer än 200 ml kondenserad, brandfarlig gas vars ångtryck inte får överstiga 1000 kPa vid 55 °C, och

339 Bränslecellsbehållare som innehåller väte i en metallhydrid och transporteras under denna benämning, ska ha en vattenvolym om högst 120 ml.

Trycket i bränslecellsbehållare får inte överstiga 5 MPa vid 55 °C. Konstruktionstypen ska, utan att läckage eller brott uppstår, motstå ett tryck som motsvarar dubbla kalkyltrycket för behållaren vid 55 °C eller 200 kPa högre tryck än kalkyltrycket för behållaren vid 55 °C, beroende på vilket av de båda värdena som är högst. I fallprovningen och provningen med växelvis vätefyllning och -tömning betecknas trycket vid vilken provningen genomförs som ”minimisprängtryck hos höljet”.

Bränslecellsbehållare ska fyllas i enlighet med förfarandet som angivits av tillverkaren. Tillverkaren ska lämna följande information med varje bränslecellsbehållare:

(a) kontrollförfaranden som ska utföras för första fyllning och före återfyllning av bränslecellsbehållaren,

(b) säkerhetsåtgärder och potentiella risker som ska beaktas,

(d) lägsta och högsta tryckintervall,

(e) lägsta och högsta temperaturintervall, och

(f) övriga bestämmelser som ska uppfyllas vid första fyllning och återfyllning, inklusive typ av utrustning som ska användas vid första fyllning och återfyllning.

Bränslecellsbehållarna ska vara konstruerade och tillverkade så att läckage av bränsle förhindras under normala transportförhållanden. Varje typ av bränslecellsbehållare, inklusive de som är integrerade i en bränslecell, ska genomgå följande provningar med godkänt resultat:

Fallprovning

Ett fallprov från 1,8 m höjd mot en icke fjädrande yta i fyra olika orienteringar:

547

(a) vertikalt, mot den ände där avstängningsventilen sitter,

(b) vertikalt, mot den ände som är motstående den ände där avstängningsventilen sitter,

(d) i 45° vinkel mot den ände där avstängningsventilen sitter.

När behållaren fylls upp till sitt nominella fyllningstryck får inget läckage konstateras, vilket undersökts med hjälp av tvållösning eller på annat likvärdigt sätt vid alla möjliga läckagepunkter. Därefter ska bränslecellsbehållare sättas under hydrostatiskt tryck tills den förstörs. Det registrerade sprängtrycket ska överstiga 85 % av minimisprängtrycket för höljet.

Brandprovning

En bränslecellsbehållare som är fylld med väte till sin nominella volym, ska genomgå en omvälvande brandprovning. Behållartypen, som får ha en inbyggd ventileringsanordning, bedöms ha klarat brandprovningen om:

(a) det invändiga trycket sjunker till 0 bars övertryck utan att behållaren spricker, eller

(b) behållaren utstår branden i minst 20 minuter utan att spricka.

Provning med växelvis vätgasfyllning och -tömning

Denna provning ska säkerställa att påkänningsgränsvärdena för en bränslecellsbehållartyp inte överskrids under användning.

Bränslecellsbehållaren ska fyllas från högst 5 % av den nominella vätgasvolymen och upp till minst 95 % av denna volym och återigen tömmas ner till högst 5 % av den nominella volymen. Det nominella fyllningstrycket ska användas vid fyllning och temperaturen ska hållas inom driftstemperaturintervallet. Den växelvisa fyllningen och tömningen ska genomföras minst 100 gånger.

Efter den växelvisa fyllnings- och tömningsprovningen ska bränslecellsbehållaren fyllas med vätgas och den vattenvolym som undanträngts av behållaren ska mätas. Behållartypen bedöms ha klarat provningen med växelvis vätgasfyllning och -tömning om vattenvolymen som undanträngts av den provade behållaren inte överstiger den vattenvolym som undanträngs av en icke provad behållare fylld till 95 % av sin nominella volym och trycksatt till 75 % av minimisprängtrycket för höljet.

Täthetsprovning i produktionen

Varje bränslecellsbehållare ska täthetsprovas vid 15 °C ± 5 °C under det att den är satt under tryck med sitt nominella fyllningstryck. Inget läckage får konstateras när alla möjliga läckagepunkter har undersökts med hjälp av tvållösning eller på annat likvärdigt sätt.

Varje bränslecellsbehållare ska märkas varaktigt med följande uppgifter:

548

(a) nominellt fyllningstryck i MPa,

(b) tillverkarens serienummer för bränslecellsbehållaren eller ett unikt identifieringsnummer, och

340 Kemisatser, reagenssatser, första förbandssatser och polyesterhartssatser, vilka innehåller farliga ämnen i innerförpackningar i mängder som inte överstiger de angivna mängdbegränsningar för reducerade mängder som gäller för de enskilda ämnena enligt kapitel 3.2, tabell A, kolumn (7b), får transporteras enligt kapitel 3.5. Trots att enskilda ämnen i klass 5.2 inte är tillåtna enligt kapitel 3.2, tabell A, kolumn (7b) som reducerade mängder, är ämnena tillåtna i dessa satser och tillordnas koden E2 (se 3.5.1.2).

341 (Tills vidare blank.)

342 Innerbehållare av glas (t.ex. ampuller eller kapslar) avsedda endast för användning i steriliseringsutrustning och som innehåller mindre än 30 ml etylenoxid per innerbehållare och högst 300 ml per ytterförpackning, får transporteras enligt bestämmelserna i kapitel 3.5 trots att ”E0” anges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (7b), förutsatt att:

(a) varje innerbehållare av glas efter fyllning har fastställts vara tät genom nedsänkning i ett varmvattenbad, där temperatur och provningsvaraktighet ska vara tillräckliga för att säkerställa att ett invändigt tryck uppnås i nivå med etylenoxids ångtryck vid 55 °C. Innerbehållare av glas som uppvisar tecken på läckage, deformation eller andra defekter vid denna provning får inte transporteras enligt villkoren i denna särbestämmelse,

(b) utöver förpackningen som krävs enligt 3.5.2, varje innerbehållare av glas placeras i en förseglad plastpåse som är kompatibel med etylenoxid och kan kvarhålla innehållet i händelse av att innerbehållaren av glas brister eller läcker, och

(c) varje innerbehållare av glas är skyddad på ett sätt som förhindrar punktering av plastpåsen (t.ex. av skyddshylsor eller stötdämpande material) i händelse av att förpackningen skadas (t.ex. genom att krossas).

343 Denna benämning gäller för råolja som innehåller svavelväte i tillräckligt hög koncentration så att ångor som avges från råoljan kan utgöra en fara vid inandning. Förpackningsgruppen ska bestämmas på grundval av brandfarlighet och fara vid inandning, i enlighet med farlighetsgrad.

344 Bestämmelserna i 6.2.6 ska uppfyllas.

345 Denna gas i öppna kryokärl med kapacitet om högst 1 liter tillverkade med dubbla väggar av glas, vars utrymme mellan inner- och ytterväggen är lufttomt (vakuumisolerat), omfattas inte av RID/RID-S förutsatt att varje kärl transporteras i en ytterförpackning innehållande lämpligt stötdämpande eller absorberande material för att skydda det mot stötar.

549

346 Öppna kryokärl som uppfyller bestämmelserna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P203, och som inte innehåller farligt gods förutom UN 1977 kväve, kyld, flytande, vilket är fullständigt absorberat i ett poröst material, omfattas inte av några andra bestämmelser i RID/RID-S.

347 Denna benämning får endast användas om testserie 6(d) i testhandboken, del I, har visat att alla farliga effekter orsakade av funktion begränsas av kollit.

348 Litiumbatterier tillverkade efter den 31 december 2011 och natriumjonbatterier tillverkade efter den 31 december 2025, ska vara märkta med nominell energi i wattimmar på ytterhöljet.

349 Blandningar av hypoklorit med ett ammoniumsalt får inte transporteras. UN 1791 hypokloritlösning är ett ämne i klass 8.

350 Ammoniumbromat och dess vattenlösningar samt blandningar av bromat med ett ammoniumsalt får inte transporteras.

351 Ammoniumklorat och dess vattenlösningar samt blandningar av klorat med ett ammoniumsalt får inte transporteras.

352 Ammoniumklorit och dess vattenlösningar samt blandningar av klorit med ett ammoniumsalt får inte transporteras.

353 Ammoniumpermanganat och dess vattenlösningar samt blandningar av permanganat med ett ammoniumsalt får inte transporteras.

354 Detta ämne är giftigt vid inandning.

355 Gasflaskor för syrgas avsedda för användning i nödsituationer, vilka transporteras under denna benämning, får vara utrustade med sprängpatron (aktivatorer i riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp C eller S) utan att tillhörigheten till klass 2 därigenom förändras, förutsatt att totalmängden deflagrerande explosivämnen (drivmedel) omfattar högst 3,2 g per syrgasflaska. Gasflaskor i transportfärdigt skick utrustade med sprängpatroner ska vara försedda med en effektiv säkringsanordning för att förhindra oavsiktlig initiering.

356 Metallhydridlagringssystem som är avsedda för montering i vagnar, fordon, fartyg, maskiner, motorer eller luftfartyg, ska godkännas av behörig myndighet i tillverkningslandet innan de får tas emot för transport. Godsdeklarationen ska 1) innehålla uppgift om att kollit godkänts av behörig myndighet i tillverkningslandet eller så ska en kopia av tillståndet från behörig myndighet i 1) tillverkningslandet bifogas varje sändning. 1)

357 Råolja som innehåller svavelväte i tillräckligt hög koncentration så att ångor som avges från råoljan kan utgöra en fara vid inandning, ska avsändas under benämningen UN 3494 RÅOLJA, SVAVELRIK, BRANDFARLIG, GIFTIG.

358 Nitroglycerin, lösning i alkohol med över 1 % men högst 5 % nitroglycerin, får klassificeras i klass 3 och tillordnas UN 3064 under förutsättning att alla krav i förpackningsinstruktion P300 i 4.1.4.1 är uppfyllda.

1) Om tillverkningslandet inte är en fördragsstat till RID, ska behörig myndighet i en fördragsstat till RID erkänna godkännandet.

550

359 Nitroglycerin, lösning i alkohol med över 1 % men högst 5 % nitroglycerin, ska klassificeras i klass 1 och tillordnas UN 0144 om inte alla krav i förpackningsinstruktion P300 i 4.1.4.1 är uppfyllda.

360 Fordon som endast drivs av litiummetall-, litiumjon- eller natriumjonbatterier ska tillordnasUN 3556 FORDON, DRIVET AV LITIUMJONBATTERIER eller UN 3557 FORDON, DRIVET AV LITIUMMETALLBATTERIER eller UN 3558 FORDON, DRIVET AV NATRIUMJONBATTERIER, beroende på vilket som är tillämpligt. Litiumbatterier installerade i lastbärare som endast är konstruerade för att ge ström utanför lastbäraren ska tillordnas UN 3536 LITIUMBATTERIER INSTALLERADE I LASTBÄRARE litiumjonbatterier eller litiummetallbatterier.

361 Denna benämning är tillämplig på elektrokemiska dubbelskiktskondensatorer med en energilagringskapacitet högre än 0,3 Wh. Kondensatorer med en energilagringskapacitet av högst 0,3 Wh omfattas inte av RID/RID-S. Energilagringskapaciteten avser den energi som kan lagras i kondensatorn, beräknad från den nominella spänningen och kapacitansen. Samtliga kondensatorer för vilka denna benämning är tillämplig, inklusive kondensatorer innehållande en elektrolyt som inte uppfyller klassificeringskriterierna för någon klass av farligt gods, ska uppfylla följande villkor:

(a) kondensatorer som inte är installerade i utrustning ska transporteras i oladdat tillstånd. Kondensatorer som är installerade i utrustning ska transporteras antingen i oladdat tillstånd eller vara skyddade mot kortslutning,

(b) varje kondensator ska vara skyddad mot potentiell risk för kortslutning under transport på följande sätt:

(i) om kondensatorns energilagringskapacitet är högst 10 Wh eller om energilagringskapaciteten hos varje kondensator i en modul är högst 10 Wh, ska kondensatorn eller modulen skyddas mot kortslutning eller förses med ett metallband som förbinder polerna, och

(ii) om kondensatorns energilagringskapacitet eller energilagringskapaciteten hos en kondensator i en modul är högre än 10 Wh, ska kondensatorn eller modulen förses med ett metallband som förbinder polerna,

(d) kondensatorer ska konstrueras och tillverkas så att tryck som byggs upp vid användning kan avlastas på ett säkert sätt med hjälp av en ventileringsanordning eller en försvagning i kondensatorns ytterhölje. Vätska som avges vid ventilering ska hållas kvar av förpackningen eller utrustningen i vilken kondensatorn är installerad, och

(e) kondensatorer ska märkas med energilagringskapaciteten i Wh.

Kondensatorer som innehåller elektrolyt vilken inte uppfyller klassificeringskriterierna för någon klass av farligt gods, även när de är installerade i utrustning, omfattas inte av övriga bestämmelser i RID/RID-S.

551

Kondensatorer som innehåller elektrolyt vilken uppfyller klassificeringskriterierna för någon klass av farligt gods, med en energilagringskapacitet på högst 10 Wh, omfattas inte av övriga bestämmelser i RID/RID-S, förutsatt att de utan förpackning klarar ett fallprov från höjden 1,2 m mot en styv yta utan förlust av innehåll.

Kondensatorer som innehåller elektrolyt vilken uppfyller klassificeringskriterierna för någon klass av farligt gods, som inte är installerade i utrustning och som har en energilagringskapacitet högre än 10 Wh, omfattas av RID/RID-S.

Kondensatorer installerade i utrustning och som innehåller en elektrolyt vilken uppfyller klassificeringskriterierna för någon klass av farligt gods, omfattas inte av övriga bestämmelser i RID/RID-S, förutsatt att utrustningen förpackas i kraftiga ytterförpackningar som tillverkats av ändamålsenligt material med tillräcklig styrka och lämplig konstruktion i förhållande till förpackningens avsedda användningsområde och så att oavsiktlig aktivering av kondensatorn förhindras under transport. Stora, robusta utrustningar som innehåller kondensatorer får överlämnas för transport oförpackade eller på pallar om kondensatorerna ges motsvarande skydd av utrustningen i vilken de är installerade.

Anm Kondensatorer som genom sin konstruktion bibehåller en polspänning (t.ex. asymmetriska kondensatorer) tillhör inte denna benämning.

362 (Tills vidare blank.)

363 Denna benämning får endast användas när villkoren i denna särbestämmelse är uppfyllda. Inga andra bestämmelser i RID/RID-S gäller.

(a) Denna benämning gäller även för motorer eller maskiner som drivs av bränsle klassificerat som farligt gods via förbränningssystem eller bränsleceller (t.ex. förbränningsmotorer, generatorer, kompressorer, turbiner, värmesystem, etc.) förutom fordonsutrustning som tillordnats UN 3166 angiven i särbestämmelse 666.

Anm Denna benämning gäller inte för utrustning som anges i 1.1.3.2 (a), (d) och (e), 1.1.3.3 och 1.1.3.7.

(b) Motorer och maskiner som är tomma på flytande eller gasformigt bränsle och som inte innehåller annat farligt gods, omfattas inte av RID/RID-S.

Anm 1 En motor eller maskin anses vara tom på flytande bränsle när tanken för det flytande bränslet har tömts och motorn eller maskinen inte kan drivas på grund av brist på bränsle. Motor eller maskinkomponenter såsom bränsleledningar, bränslefilter och injektorer behöver inte rengöras, tömmas eller avgasas för att betraktas tomma på flytande bränslen. Dessutom behöver bränsletanken inte rengöras eller avgasas.

Anm 2 En motor eller maskin anses vara tom på gasformiga bränslen när bränsletankarna med gas är tomma på vätska (för kondenserade gaser), det positiva trycket i tankarna inte

552

överstiger 2 bar och avstängningskranen för bränslet- eller skiljeventilen är stängd och säkrad.

(c) Motorer och maskiner som innehåller bränslen som uppfyller klassificeringskriterierna för klass 3 ska tillordnas UN 3528 FÖRBRÄNNINGSMOTOR, MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM DRIVMEDEL eller UN 3528 MOTOR, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM DRIVMEDEL eller UN 3528 MASKIN, FÖRBRÄNNING, MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM DRIVMEDEL eller UN 3528 MASKIN, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM DRIVMEDEL, beroende på vilken som är tillämplig.

(d) Motorer och maskiner som innehåller bränslen som uppfyller klassificeringskriterierna för brandfarliga gaser i klass 2 ska tillordnas UN 3529 FÖRBRÄNNINGSMOTOR, MED BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL eller UN 3529 MOTOR, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL eller UN 3529 MASKIN, FÖRBRÄNNING, MED BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL eller UN 3529 MASKIN, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL, beroende på vilken som är tillämplig.

Motorer och maskiner som drivs av både en brandfarlig gas och en brandfarlig vätska ska avsändas enligt lämpliga UN 3529.

(e) Motorer och maskiner som innehåller flytande bränslen som uppfyller klassificeringskriterierna i 2.2.9.1.10 för miljöfarliga ämnen och som inte uppfyller klassificeringskriterierna för någon annan klass, ska tillordnas UN 3530 FÖRBRÄNNINGSMOTOR eller UN 3530 MASKIN MED FÖRBRÄNNING, beroende på vilken som är tillämplig.

(f) Motorer och maskiner får innehålla annat farligt gods än bränslen (t.ex. batterier, brandsläckare, ackumulatorer med komprimerad gas eller säkerhetsanordningar) som krävs för deras funktion eller driftsäkerhet utan att omfattas av några ytterligare krav för detta farliga gods, om inte annat anges i RID/RID-S. Däremot ska litiumbatterier uppfylla bestämmelserna i 2.2.9.1.7.1, förutom att (a), (e)(vii), (f)(iii) om tillämplig, (f)(iv) om tillämplig och (g) inte behöver tillämpas när batterier från produktionsserier på högst 100 celler eller batterier, eller produktionsprototyper av celler eller batterier när dessa prototyper transporteras för provning, är installerade i maskiner eller motorer. Dessutom ska natriumjonbatterier uppfylla bestämmelserna i 2.2.9.1.7.2, förutom att (a), (e) och (f) inte behöver tillämpas när batterier från produktionsserier på högst 100 celler eller batterier, eller produktionsprototyper av celler eller batterier när dessa prototyper transporteras för provning, är installerade i maskiner eller motorer.

(g) Motorn eller maskinen, inklusive inneslutningar som innehåller farligt gods, ska överensstämma med de tillverkningskrav som anges av den behöriga myndigheten i tillverkningslandet . 2)

Till exempel, överensstämmelse med relevanta bestämmelser i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av 2) den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG, publicerat i Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L157 den 9 juni 2006, s 24-86.

553

(h) Eventuella ventiler eller öppningar (t.ex. ventilationsanordningar) ska vara stängda under transport.

(i) Motorerna eller maskinerna ska vara orienterade på ett sätt som förhindrar oavsiktligt utsläpp av farligt gods och vara säkrad genom lämpliga åtgärder för att hålla maskinen eller utrustningen på plats på ett sätt som förhindrar all förskjutning under transport som skulle kunna ändra dess orientering eller orsaka att den blir skadad.

(j) För UN 3528 och UN 3530:

När motorn eller maskinen innehåller mer än 60 liter flytande bränsle och har en kapacitet på mer än 450 l men högst 3 000 liter, ska den etiketteras på två motstående sidor i enlighet med 5.2.2.

När motorn eller maskinen innehåller mer än 60 liter flytande bränsle och har en kapacitet på mer än 3 000 liter, ska den förses med storetiketter på två motsatta sidor. Storetiketterna ska motsvara dem som föreskrivs i kolumn (5) i tabell A i kapitel 3.2. De ska överensstämma med specifikationen i 5.3.1.7 och placeras mot en bakgrund med kontrasterande färg eller uppvisa antingen en streckad eller en heldragen yttre begränsningslinje.

Anm För motorer och maskiner med en kapacitet på mer än 450 liter men som innehåller högst 60 liter flytande bränsle, är etikettering och märkning med storetiketter enligt ovanstående krav tillåten.

(k) För UN 3529:

När bränsletanken hos motorn eller maskinen har en vattenvolym på mer än 450 l men högst 1 000 liter, ska den etiketteras på två motstående sidor i enlighet med 5.2.2.

När bränsletanken hos motorn eller maskinen har en vattenvolym på mer än 1 000 l, ska den förses med storetiketter på två motsatta sidor. Storetiketterna ska motsvara dem som föreskrivs i kolumn (5) i tabell A i kapitel 3.2. De ska överensstämma med specifikationen i 5.3.1.7 och placeras mot en bakgrund med kontrasterande färg eller uppvisa antingen en streckad eller en heldragen yttre begränsningslinje.

(l) En godsdeklaration i enlighet med 5.4.1 krävs endast när motorn eller maskinen, tillhörande UN 3528 och 3530, innehåller mer än 1000 liter flytande bränsle, eller när bränsletanken tillhörande UN 3529 har en vattenvolym på mer än 1000 liter.

Godsdeklarationen ska dessutom innehålla följande text ” TRANSPORT ENLIGT SÄRBESTÄMMELSE 363”.

(m) Bestämmelserna angivna i förpackningsinstruktion P005 i 4.1.4.1 ska vara uppfyllda.

364 Detta föremål får endast transporteras enligt bestämmelserna i kapitel 3.4 om kollit, i transportfärdigt skick, klarar provningen enligt testserie 6(d) i testhandboken, del I, enligt behörig myndighets avgörande.

554

365 För tillverkade instrument och föremål som innehåller kvicksilver eller gallium, se UN 3506 eller 3554, beroende på vilket som är tillämpligt.

366 Tillverkade föremål och instrument som innehåller högst 1 kg kvicksilver eller gallium, omfattas inte av RID/RID-S.

367 Avseende dokumentation:

Den officiella transportbenämningen “Färgrelaterat material” får användas för sändningar av kollin som innehåller både ”Färg” och ”Färgrelaterat material”.

Den officiella transportbenämningen “Färgrelaterat material, frätande, brandfarligt” får användas för sändningar av kollin som innehåller både ”Färg, frätande, brandfarlig” och ”Färgrelaterat material, frätande, brandfarligt”.

Den officiella transportbenämningen “Färgrelaterat material, brandfarligt, frätande” får användas för sändningar av kollin som innehåller både ”Färg, brandfarlig, frätande” och ”Färgrelaterat material, brandfarligt, frätande”.

Den officiella transportbenämningen “Tryckfärgsrelaterat material” får användas för sändningar av kollin som innehåller både ”Tryckfärg” och ”Tryckfärgsrelaterat material”.

368 Avseende ej fissilt eller undantaget fissilt uranhexafluorid, ska ämnet klassificeras under UN 3507 eller 2978.

369 I enlighet med 2.1.3.5.3 (a) ska detta radioaktiva ämne i undantaget kolli med giftiga och frätande egenskaper klassificeras i klass 6.1 med en radioaktiv och frätande sekundärfara.

Uranhexafluorid får klassificeras under denna benämning endast om villkoren i 2.2.7.2.4.1.2, 2.2.7.2.4.1.5, 2.2.7.2.4.5.2 och, för undantaget fissilt ämne, villkoren i 2.2.7.2.3.5 är uppfyllda.

Förutom tillämpliga bestämmelser för transport av ämnen i klass 6.1 med en frätande sekundärfara, gäller dessutom bestämmelserna i 5.1.3.2, 5.1.5.2.2, 5.1.5.4.1 (b), 7.5.11 CW33 (3.1), (5.1) - (5.4) och (6).

Etiketten för klass 7 krävs inte.

370 Denna benämning gäller endast för ammoniumnitrat som uppfyller ett av följande kriterier:

(a) ammoniumnitrat med mer än 0,2 % brännbara ämnen, inklusive alla ingående organiska ämnen beräknade som kol, med uteslutande av varje annat tillsatt ämne, eller

(b) ammoniumnitrat med högst 0,2 % brännbara ämnen, inklusive alla ingående organiska ämnen beräknade som kol, med uteslutande av varje annat tillsatt ämne, och som ger ett positivt resultat vid provning enligt testserie 2 (se testhandboken, del I). Se även UN 1942.

Denna benämning ska inte användas för ammoniumnitrat för vilken en officiell transportbenämning redan finns i tabell A i kapitel 3.2 inklusive

555

ammoniumnitrat blandad med oljebränsle (ANFO) eller någon av de kommersiella kvaliteterna av ammoniumnitrat.

371 (1) Denna benämning gäller även för föremål som innehåller ett litet tryckkärl med utsläppsanordning. Sådana föremål ska uppfylla följande krav:

(a) vattenvolymen hos tryckkärlet får inte överstiga 0,5 liter och arbetstrycket får inte överstiga 25 bar vid 15 °C,

(b) minsta sprängtrycket hos tryckkärlet ska vara åtminstone fyra gånger gasens tryck vid 15 °C,

(c) varje föremål ska vara tillverkat så att oavsiktlig avskjutning eller utsläpp undviks under normal hantering, förpackning, transport och användning. Detta får uppfyllas genom att en ytterligare låsningsanordning kopplas till aktivatorn,

(d) varje föremål ska vara tillverkat så att farliga projektiler från tryckkärlet eller delar av tryckkärlet förhindras,

(e) varje tryckkärl ska vara tillverkad av ett material som inte splittras vid brott,

(f) föremålets konstruktionstyp ska genomgå en brandprovning. För denna provning ska bestämmelserna i 16.6.1.2 förutom punkten (g), 16.6.1.3.1 – 16.6.1.3.4, 16.6.1.3.6, 16.6.1.3.7 (b) och 16.6.1.3.8 i testhandboken följas. Det ska kunna verifieras att föremålets tryck avlastas genom en smältsäkring eller annan tryckavlastningsanordning på ett sådant sätt att tryckkärlet inte splittras och att föremålet eller splitter från föremålet inte slungas iväg mer än 10 meter,

(g) föremålets konstruktionstyp ska genomgå följande test: En mekanism för igångsättning ska användas för att initiera ett föremål i mitten av förpackningen. Det får inte förekomma någon verkan på utsidan av kollit, till exempel så att kollit brister eller så att metallsplitter eller kärl går igenom förpackningen.

(2) Tillverkaren ska ta fram teknisk dokumentation för konstruktionstypen, över tillverkningsprocedur såväl som över provningarna och deras resultat. Tillverkaren ska ha rutiner som säkerställer att föremål som tillverkas i serie är gjorda av bra kvalitet, motsvarar konstruktionstypen och uppfyller kraven i (1). Tillverkaren ska kunna överlämna sådan information till behörig myndighet vid begäran.

372 Denna benämning gäller för asymmetriska kondensatorer med en energilagringskapacitet högre än 0,3 Wh. Kondensatorer med en energilagringskapacitet av högst 0,3 Wh omfattas inte av RID/RID-S.

Energilagringskapaciteten avser den energi som kan lagras i en kondensator, beräknad utifrån följande ekvation:

Wh = 1/2C (U 2 - U 2 N R L ) × (1/3600),

556

med användning av den nominella kapacitansen (C N ), märkspänningen (U R ) och lägsta begränsningsspänningen (U L ).

Alla asymmetriska kondensatorer som omfattas av denna benämning ska uppfylla följande villkor:

(a) kondensatorer eller moduler ska vara skyddade mot kortslutning,

(b) kondensatorer ska vara konstruerade och tillverkade så att tryck som byggs upp vid användning kan avlastas på ett säkert sätt med hjälp av en ventileringsanordning eller en försvagning i kondensatorns ytterhölje. Vätska som avges vid ventilering ska hållas kvar av förpackningen eller utrustningen i vilken kondensatorn är installerad,

(d) kondensatorer som innehåller en elektrolyt som uppfyller klassificeringskriterierna för någon klass av farligt gods ska vara konstruerade för att motstå en tryckdifferens på 95 kPa,

Kondensatorer som innehåller en elektrolyt vilken inte uppfyller klassificeringskriterierna för någon klass av farligt gods, även när de är konfigurerade i en modul eller är installerade i utrustning, omfattas inte av övriga bestämmelser i RID/RID-S.

Kondensatorer som innehåller en elektrolyt vilken uppfyller klassificeringskriterierna för någon klass av farligt gods, med en energilagringskapacitet på högst 20 Wh, även när de är konfigurerade i en modul, omfattas inte av övriga bestämmelser i RID/RID-S, förutsatt att kondensatorerna utan förpackning klarar ett fallprov från höjden 1,2 m mot en styv yta utan förlust av innehåll.

Kondensatorer som innehåller en elektrolyt vilken uppfyller klassificeringskriterierna för någon klass av farligt gods, som inte är installerade i utrustning och som har en energilagringskapacitet högre än 20 Wh, omfattas av RID/RID-S.

Anm Oavsett bestämmelserna i denna särbestämmelse ska asymmetriska nickel-kolkondensatorer som innehåller alkaliska elektrolyter i klass 8 transporteras under UN 2795 BATTERIER, VÅTA, FYLLDA MED ALKALISK LÖSNING.

557

373 Neutronstrålningsdetektorer innehållande icke trycksatt bortrifluoridgas får transporteras under denna benämning under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

(a) Varje strålningsdetektor ska uppfylla följande villkor:

(i) absoluttrycket får inte överstiga 105 kPa vid 20 °C,

(ii) mängden gas får inte överstiga 13 g,

(iii) detektorn ska tillverkas under ett dokumenterat kvalitetssystem,

Anm ISO 9001 får användas för detta syfte.

(iv) varje neutronstrålningsdetektor ska vara gjord av en svetsad metallkonstruktion sammanfogad till keramiskt foder genom lödning av metallen. Dessa detektorer ska ha ett minsta sprängtryck av 1800 kPa som visas genom typprovning, och

(v) varje detektor ska täthetsprovas utifrån en standard av 1 × 10 -10 cm 3 /s före fyllning.

(b) Strålningsdetektorer som transporteras som individuella komponenter ska transporteras enligt följande:

(i) detektorer ska vara förpackade i en försluten innerbeklädd mellanförpackning av plast innehållande tillräckligt med absorberande eller adsorberande material för att absorbera eller adsorbera hela gasinnehållet,

(ii) de ska förpackas i en kraftig ytterförpackning. Det färdiga kollit ska kunna klara ett fallprov på 1,8 meter utan att gas läcker ut från detektorerna.

(iii) den totala mängden gas från alla detektorer i ett kolli får inte överstiga 52 g.

(c) Fullständiga system av neutronstrålningsdetektorer bestående av detektorer som uppfyller villkoren i punkt (a) ska transporteras enligt följande:

(i) detektorerna ska inneslutas i ett förslutet kraftigt ytterhölje,

(ii) ytterhöljet ska innehålla tillräckligt med absorberande eller adsorberande material för att kunna absorbera eller adsorbera hela innehållet av gas,

(iii) de fullständiga systemen ska förpackas i kraftiga ytterförpackningar som ska klara ett fallprov på 1,8 meter utan läckage, såvida ett systems ytterhölje inte kan erbjuda motsvarande skydd.

Förpackningsinstruktion P200 i delavsnitt 4.1.4.1 är inte tillämpligt.

Godsdeklarationen ska innehålla följande information: ”TRANSPORT ENLIGT SÄRBESTÄMMELSE 373”.

558

Neutronstrålningsdetektorer som innehåller högst 1 g bortrifluorid, inklusive sådana med lödda glasfogar, omfattas inte av RID/RID-S under förutsättning att de uppfyller kraven i punkt (a) och är förpackade enligt punkt (b). Strålningsdetektorsystem som innehåller sådana detektorer omfattas inte av RID/RID-S under förutsättning att de är förpackade enligt punkt (c).

374 (Tills vidare blank.)

375 När dessa ämnen transporteras i enkelförpackningar eller sammansatta förpackningar med en nettomängd per enkel- eller innerförpackning av högst 5 l för vätskor eller en nettovikt per enkel- eller innerförpackning av högst 5 kg för fasta ämnen, omfattas de inte av några andra bestämmelser i RID/RID-S under förutsättning att förpackningarna uppfyller de allmänna bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2 och 4.1.1.4 till 4.1.1.8.

376 Litiummetall-, litiumjon- eller natriumjonceller eller -batterier som har konstaterats vara så skadade eller defekta så att de inte längre överensstämmer med den typ som har provats enligt tillämpliga bestämmelser i testhandboken, ska följa kraven i denna särbestämmelse.

Denna särbestämmelse omfattar, men är inte begränsad till, följande:

- celler eller batterier som konstaterats som felaktiga av säkerhetsskäl,

- celler eller batterier som har läckt vätska eller gas,

- celler eller batterier som inte kan undersökas före transport, eller

- celler eller batterier som har bestående fysiska och mekaniska skador.

Anm Vid utvärdering av en cell eller ett batteri som skadat eller defekt, ska en utvärdering eller bedömning genomföras baserad på säkerhetskriterier från tillverkaren av cellen, batteriet eller produkten eller av en teknisk expert med kunskap om cellens eller batteriets säkerhetsfunktioner. En utvärdering eller bedömning får inkludera, men är inte begränsad till, följande kriterier:

(a) akut fara, såsom gas, brand eller läckage av elektrolyt,

(b) användningen eller den felaktiga användningen av cellen eller batteriet,

(d) yttre eller inre skydd mot kortslutning, såsom spännings- eller isoleringsåtgärder,

(e) tillståndet hos cellens eller batteriets säkerhetsfunktioner, eller

(f) skador på någon av de inre säkerhetskomponenterna, såsom batteristyrenheten (battery management system).

559

Celler och batterier ska transporteras enligt bestämmelserna som är tillämpliga för UN 3090, 3091, 3480, 3481, 3551 och 3552, beroende på vilket som är tillämpligt, med undantag av särbestämmelse 230 och av vad som anges i denna särbestämmelse.

Celler och batterier ska vara förpackade enligt förpackningsinstruktion P908 i 4.1.4.1 eller LP904 i 4.1.4.3, utifrån vad som är tillämpligt.

Celler och batterier identifierade som skadade eller defekta och som är benägna att snabbt falla isär, reagera farligt, alstra lågor eller generera farlig värmeutveckling eller avge giftiga, frätande eller brandfarliga gaser eller ångor under normala transportförhållanden ska förpackas och transporteras enligt förpackningsinstruktion P911 i 4.1.4.1 eller LP906 i 4.1.4.3, utifrån vad som är tillämpligt. Alternativ förpackning och/eller transportvillkor får godkännas av den behöriga myndigheten i någon fördragsstat till RID, vilken även får acceptera ett godkännande utfärdat av en behörig myndighet i ett land som inte är fördragsstat till RID förutsatt att godkännandet har utfärdats i enlighet med de rutiner som är tillämpliga enligt RID, ADR, ADN, IMDG-koden eller ICAO-TI.

Kollin ska märkas med ”SKADADE/DEFEKTA LITIUMJONBATTERIER”, ”SKADADE/DEFEKTA LITIUMMETALLBATTERIER” eller ”SKADADE/DEFEKTA NATRIUMJONBATTERIER”, utifrån vad som är tillämpligt.

Godsdeklarationen ska innehålla följande information ”Transport enligt särbestämmelse 376”,

Om tillämpligt, ska en kopia av behörig myndighets godkännande bifogas transporten.

377 Litiummetall-, litiumjon- och natriumjonceller och -batterier samt utrustning som innehåller sådana celler och batterier, som transporteras för bortskaffande eller återvinning, förpackade tillsammans med eller utan litiumfria eller natriumjonfria batterier, får förpackas enligt förpackningsinstruktion P909 i 4.1.4.1.

Dessa celler och batterier omfattas inte av bestämmelserna i 2.2.9.1.7.1 (a) – (g) eller 2.2.9.1.7.2 (a) – (f), utifrån vad som är tillämpligt.

Kollin ska märkas med ”LITIUMBATTERIER FÖR BORTSKAFFANDE”,”LITIUMBATTERIER FÖR ÅTERVINNING”, ”NATRIUMJONBATTERIER FÖR BORTSKAFFANDE” eller ”NATRIUMJONBATTERIER FÖR ÅTERVINNING”, utifrån vad som är tillämpligt.

Batterier som har konstaterats vara skadade eller defekta ska transporteras enligt särbestämmelse 376.

378 Neutronstrålningsdetektorer innehållande denna gas i ej återfyllningsbara tryckkärl vilka inte uppfyller kraven i kapitel 6.2 och förpackningsinstruktion P200 i 4.1.4.1 får transporteras under denna benämning under förutsättning att:

(a) Arbetstrycket i varje kärl inte överstiger 50 bar,

(b) Kärlets kapacitet inte överstiger 12 liter,

560

(c) Varje kärl har ett minsta sprängtryck av minst 3 gånger arbetstrycket när en avlastningsanordning finns och minst 4 gånger arbetstrycket när ingen avlastningsanordning finns, (d) Varje kärl är tillverkat av material som inte splittras vid brott, (e) Varje detektor är tillverkad enligt ett dokumenterat kvalitetssystem, Anm ISO 9001 får användas för detta syfte. (f) Detektorer transporteras i kraftiga ytterförpackningar. Det färdiga kollit ska kunna klara ett fallprov på 1,2 meter utan skada på detektorn eller att ytterförpackningen brister. Utrustning som innehåller en detektor ska förpackas i en kraftig ytterförpackning om inte detektorn har ett likvärdigt skydd av utrustningen som den är inbyggd i, och (g) Godsdeklarationen ska innehålla följande information: ”TRANSPORT ENLIGT SÄRBESTÄMMELSE 378. Strålningsdetektorer, inklusive detektorer i strålningsdetektionssystem, omfattas inte av några andra bestämmelser i RID/RID-S om detektorerna uppfyller kraven i (a) till (f) ovan och kapaciteten hos detektorkärlen inte överstiger 50 ml. 379 Vattenfri ammoniak adsorberad eller absorberad i ett fast ämne som ingår i fördelningssystem för ammoniak eller kärl som är avsedda att utgöra en del av sådana system omfattas inte av de övriga bestämmelser i RID/RID-S om följande villkor är uppfyllda: (a) Adsorptionen eller absorptionen uppvisar följande egenskaper: (i) Trycket vid en temperatur av 20 °C i behållaren är mindre än 0,6 bar, (ii) Trycket vid en temperatur av 35 °C i behållaren är mindre än 1 bar, (iii) Trycket vid en temperatur av 85 °C i behållaren är mindre än 12 bar. (b) Det adsorberande eller absorberande materialet får inte ha farliga egenskaper som anges i klasserna 1 till 8, (c) Den högsta tillåtna mängden i ett kärl får vara 10 kg ammoniak, och (d) Kärl innehållande adsorberad eller absorberad ammoniak ska uppfylla följande villkor: (i) Kärl ska vara av ett material som är kompatibelt med ammoniak enligt ISO 11114-1:2020, (ii) Kärl och deras stängningsanordningar ska vara lufttätt förslutna och kunna hålla kvar den ammoniak som utvecklas, (iii) Varje kärl ska kunna motstå det tryck som utvecklas vid 85 °C med en volymetrisk expansion på högst 0,1%,

561

(iv) Varje kärl ska vara försett med en anordning som gör det möjligt för att avgasa utan våldsamt brott, explosion eller splitter när trycket överstiger 15 bar, och

(v) Varje kärl skall kunna motstå ett tryck på 20 bar utan läckage när tryckavlastningsanordningen är inaktiverad.

När kärlen transporteras i en ammoniakbehållare ska de vara anslutna till behållaren på ett sådant sätt att de sammankopplade kärlen och behållaren kan garanteras ha samma styrka som en ensam behållare.

Den mekaniska hållfastheten som nämns i denna särbestämmelse ska provas med en prototyp av ett kärl och/eller en behållare som fylls till nominell volym genom att temperaturen ökas tills de angivna trycken uppnås.

Testresultaten ska dokumenteras, vara spårbara och på begäran meddelas till berörda myndigheter.

380 (Tills vidare blank.)

381 (Tills vidare blank.)

382 Polymerkulor får framställas av polystyren, polymetylmetakrylat eller annat polymert material. När det kan visas att inga brandfarliga ångor, vilka orsakar en brandfarlig atmosfär, utvecklas enligt U1-testet (testmetod för ämnen som kan avge brandfarliga ångor) i del III, avsnitt 38.4.4 i testhandboken, så behöver polymerkulor, expanderbara, inte klassificeras till detta UN-nummer. Detta test bör endast utföras när omklassificering av ett ämne är aktuellt.

383 Bordtennisbollar tillverkade av celluloid omfattas inte av RID/RID-S i det fall nettovikten av varje boll är högst 3,0 g och den sammanlagda nettovikten av bordtennisbollar per kolli inte överstiger 500 g.

384 (Tills vidare blank.)

385 (Borttagen.)

386 Ämnen som stabiliserats genom temperaturkontroll är inte tillåtna för transport på järnväg. Där kemisk stabilisering blir ineffektiv vid lägre temperaturer under den förväntade transporttiden, är transport på järnväg inte tillåten. När kemisk stabilisering används, ska den som överlämnar förpackningen, IBC-behållaren eller tanken för transport säkerställa att stabiliseringsnivån är tillräcklig för att förhindra att ämnet polymeriserar i förpackningen, IBC-behållaren eller tanken när bulklasten håller en medeltemperatur på 50 °C, eller en medeltemperatur på 45°C i en UN-tank. För att göra detta fastställande ska vissa faktorer beaktas och inkluderar, men är inte begränsade till, kapacitet och geometri av förpackningen, IBC-behållaren eller tanken och effekten av eventuell isolering, ämnets temperatur när det överlämnas för transport, restiden och omgivningstemperaturer som är typiska för resan (hänsyn tas även till tiden på året), effektiviteten och andra egenskaper hos stabilisatorn som används, tillämpliga operativa åtgärder ålagda genom bestämmelser (t.ex. krav för att skydda ämnet från värmekällor, inklusive annan last transporterad vid en temperatur över omgivningstemperaturen) och alla andra relevanta faktorer.

562

387 Litiumbatterier som överensstämmer med 2.2.9.1.7.1 (f) och som innehåller både primära litiummetallceller och laddningsbara litiumjonceller ska tillordnas UN 3090 eller 3091 beroende på vad som är tillämpligt. När sådana batterier transporteras enligt särbestämmelse 188, får den totala mängden litium i alla litiummetallceller i batteriet inte överstiga 1,5 g och den totala kapaciteten får inte överstiga 10 Wh för alla litiumjonceller som finns i batteriet.

388 Benämningar för UN 3166 gäller fordon med förbränningsmotor eller bränslecellsmotor med brandfarlig vätska eller gas som drivmedel.

Fordon som drivs av en bränslecellsmotor ska tilldelas benämningen UN 3166 FORDON, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL eller UN 3166 FORDON, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM DRIVMEDEL beroende på vilken som är tillämplig. Dessa benämningar omfattar även hybridelektriska fordon som drivs med både en bränslecell och en förbränningsmotor med våta batterier, natriumbatterier, primära litiumbatterier eller litiumjonbatterier och som transporteras med batterierna installerade.

Andra fordon som innehåller en förbränningsmotor ska tilldelas benämningen UN 3166 FORDON, MED BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL eller UN 3166 FORDON, MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM DRIVMEDEL beroende på vilken som är tillämplig. Dessa benämningar omfattar även hybridelektriska fordon som drivs med både en förbränningsmotor och våta batterier, natriumbatterier, litiummetallbatterier eller litiumjonbatterier och som transporteras med batterierna installerade.

Om ett fordon drivs av en brandfarlig vätska och en förbränningsmotor med brännbar gas ska den tilldelas UN 3166 FORDON, MED BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL.

UN 3171 gäller endast för fordon och utrustning, som drivs av våta batterier, natriummetallbatterier eller batterier med natriumlegering, som transporteras med dessa batterier installerade.

UN 3556 FORDON, DRIVET AV LITIUMJONBATTERIER, UN 3557 FORDON, DRIVET AV LITIUMMETALLBATTERIER och UN 3558 FORDON, DRIVET AV NATRIUMJONBATTERIER, beroende på vilket som är tillämpligt, gäller för fordon som drivs av litiumjon-, litiummetall- eller natriumjonbatterier, som transporteras med batterierna installerade.

I denna särbestämmelse anses fordon vara anordningar som är självgående och konstruerade att transportera en eller flera personer eller gods. Exempel på sådana fordon är bilar, motorcyklar, skotrar, tre- eller fyrhjuliga fordon eller motorcyklar, lastbilar, lok, cyklar (cyklar med elmotor) och andra fordon av denna typ (t.ex. självbalanserande fordon eller fordon utan sittplats), rullstolar, åkgräsklippare, självgående jordbruks- och anläggningsmaskiner, båtar och luftfartyg. När fordon transporteras i en förpackning, får vissa delar av fordonet, förutom batteriet, lossas från ramen för att de ska få plats i förpackningen.

Exempel på utrustning är gräsklippare, städmaskiner eller modellbåtar och modellflygplan. Utrustning som drivs av litiummetallbatterier eller litiumjonbatterier ska tillordnas UN 3091 LITIUMMETALLBATTERIER I UTRUSTNING eller UN 3091 LITIUMMETALLBATTERIER FÖRPACKADE MED UTRUSTNING eller UN 3481

563

LITIUMJONBATTERIER I UTRUSTNING eller UN 3481 LITIUMJONBATTERIER FÖRPACKADE MED UTRUSTNING beroende på vilken som är tillämplig. Litiumjonbatterier eller litiummetallbatterier installerade i lastbärare och som endast är konstruerade för att ge ström utanför lastbäraren ska tillordnas UN 3536 LITIUMBATTERIER INSTALLERADE I LASTBÄRARE litiumjonbatterier eller litiummetallbatterier.

Farligt gods så som batterier, krockkuddar, brandsläckare, ackumulatorer med komprimerad gas, säkerhetsutrustning och andra komponenter som är integrerade i fordonet och som är nödvändiga för fordonets drift eller för förarens och passagerarens säkerhet, ska vara säkert installerade i fordonet och omfattas inte av övriga bestämmelser i RID/RID-S. Däremot ska litiumbatterier uppfylla bestämmelserna i 2.2.9.1.7.1, förutom att (a), (e)(vii), (f)(iii) om tillämplig, (f)(iv) om tillämplig och (g) inte behöver tillämpas när batterier från produktionsserier på högst 100 celler eller batterier, eller produktionsprototyper av celler eller batterier när dessa prototyper transporteras för provning, är installerade i fordon. Dessutom ska natriumjonbatterier uppfylla bestämmelserna i 2.2.9.1.7.2, förutom att (a), (e) och (f) inte behöver tillämpas när batterier från produktionsserier på högst 100 celler eller batterier, eller produktionsprototyper av celler eller batterier när dessa prototyper transporteras för provning, är installerade i fordon.

Om ett litiumbatteri som är installerat i ett fordon är skadat eller defekt ska fordonet transporteras enligt villkoren i särbestämmelse 667 (c).

389 Denna benämning gäller endast för litiumjonbatterier eller litiummetallbatterier installerade i lastbärare och där batterierna enbart är konstruerade för att ge ström utanför lastbäraren. Litiumbatterierna ska uppfylla bestämmelserna i 2.2.9.1.7.1 (a) till (g) och innehålla nödvändiga system för att förhindra överladdning och urladdning mellan batterierna. Batterierna ska fästas säkert på insidan av lastbäraren (t.ex. genom placering i ställ, häckar, skåp, m.fl.) på sådant sätt att kortslutning förhindras, oavsiktlig drift, och nämnvärd förskjutning i förhållande till lastbäraren under stötar och belastningar och vibrationer som normalt förekommer under transport. Farligt gods nödvändigt för säker och korrekt drift av lastbäraren (t.ex., brandsläckningssystem och luftcirkulationssystem), ska vara ordentligt säkrade eller installeras i lastbäraren och omfattas inte av övriga bestämmelser i RID/RID-S. Farligt gods som inte är nödvändigt för en säker och korrekt drift av lastbäraren får inte transporteras i lastbäraren.

Batterierna inuti lastbäraren omfattas inte av bestämmelserna för märkning eller etikettering. Lastbäraren ska förses med orangefärgade skyltar enligt 5.3.2.2 och storetiketter i enlighet med 5.3.1.1 på två motsatta sidor.

390 När ett kolli innehåller en kombination av litiumbatterier i utrustning och litiumbatterier förpackade med utrustning, gäller följande krav beträffande märkning av kolli och dokumentation:

(a) Kollit ska vara märkt med ”UN 3091” eller ”UN 3481”, beroende på vad som är tillämpligt. Om ett kolli innehåller både litiumjonbatterier och litiummetallbatterier förpackade med utrustning eller i utrustning, ska kollit vara märkt på det sätt som krävs för båda batterityperna. Däremot behöver knappceller installerade i utrustning (inklusive kretskort) inte beaktas.

564

(b) Godsdeklarationen ska ange ”UN 3091 LITIUMMETALLBATTERIER FÖRPACKADE MED UTRUSTNING” eller ”UN 3481 LITIUMJONBATTERIER FÖRPACKADE MED UTRUSTNING”, beroende på vad som är tillämpligt. Om ett kolli innehåller både litiumjonbatterier och litiummetallbatterier förpackade med utrustning eller i utrustning, ska det i godsdeklarationen anges både ”UN 3091 LITIUMMETALLBATTERIER FÖRPACKADE MED UTRUSTNING” och ”UN 3481 LITIUMJONBATTERIER FÖRPACKADE MED UTRUSTNING”.

391 (Tills vidare blank.)

392 För transport av inneslutningssystem för gasbränsle konstruerade för att monteras i fordon och som innehåller denna gas, behöver bestämmelserna i 4.1.4.1, kapitel 6.2 i RID/RID-S inte tillämpas när de transporteras för bortskaffande, återvinning, reparation, kontroll, underhåll eller från där de tillverkas till en fordonsmonteringsanläggning, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

(a) Inneslutningssystem för gasbränsle ska uppfylla kraven i standarderna eller bestämmelserna för bränsletankar för fordon, om tillämpligt. Exempel på tillämpliga standarder och bestämmelser är:

LPG-tankar

UN-reglemente nr 67 Revision 2 Enhetliga bestämmelser för: I. Godkännande av specifik utrustning för de motorfordon av kategori M och N som använder motorgaser i sitt framdrivningssystem. II. Godkännande av ett fordon av kategori M och N som är försett med specifik utrustning för användning av motorgaser i sitt framdrivningssystem med avseende på installering av sådan utrustning. UN-reglemente nr 115 Enhetliga regler vid typgodkännande av I. Specifik LPG-utrustning för eftermontering i motorfordon för att dessa skall kunna använda LPG som bränsle. II. Specifik CNGutrustning för eftermontering i motorfordon för att dessa skall kunna använda CNG som bränsle.

CNG- och LNG-tankar

UN-reglemente nr 110 Enhetliga bestämmelser om typgodkännande av I. Specifika komponenter i motorfordon som använder komprimerad naturgas (CNG) och/eller kyld, kondenserad naturgas (LNG) i sina framdrivningssystem. II. Fordon med avseende på installation av specifika komponenter av godkänd typ för användande av komprimerad naturgas (CNG) och/eller kyld, kondenserad naturgas (LNG) i sina framdrivningssystem. UN-reglemente nr 115 Enhetliga regler vid typgodkännande av I. Specifik LPG-utrustning för eftermontering i motorfordon för att dessa skall kunna använda LPG som bränsle. II. Specifik CNGutrustning för eftermontering i motorfordon för att dessa skall kunna använda CNG som

565

bränsle. ISO 11439:2013 Gasflaskor - Högtrycksflaskor för bränsletankar till naturgasdrivna motorfordon ISO 15500-Serier Vägfordon - Komponenter till bränslesystem för komprimerad naturgas – flera delar tillämpliga ANSI NGV 2 Compressed natural gas vehicle fuel containers CSA B51 Part 2:2014 Boiler, pressure vessel, and pressure piping code Part 2 Requirements for high-pressure cylinders for on-board storage of fuels for automotive vehicles

Trycktankar för väte

Global Technical Regulation (GTR) Global technical regulation on hydrogen and No. 13 fuel cell vehicles (ECE/TRANS/180/Add.13). ISO/TS 15869:2009 Gaseous hydrogen and hydrogen blends - Land vehicle fuel tanks EG-förordning nr 79/2009 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 79/2009 av den 14 januari 2009 om typgodkännande av vätgasdrivna motorfordon och om ändring av direktiv 2007/46/EG. EU-förordning nr 406/2010 Kommissionens förordning (EU) nr 406/2010 av den 26 april 2010 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 79/2009 om typgodkännande av vätgasdrivna fordon UN Regulation No. 134 Uniform provisions concerning the approval of motor vehicles and their components with regard to the safety-related performance of hydrogen-fuelled vehicles (HFCV) CSA B51 Part 2: 2014 Boiler, pressure vessel, and pressure piping code - Part 2: Requirements for highpressure cylinders for on-board storage of fuels for automotive vehicles

Gastankar konstruerade och tillverkade enligt tidigare versioner av relevanta standarder eller bestämmelser för gastankar för motorfordon som var tillämpliga vid tidpunkten för certifieringen av de fordon för vilka gastankarna var konstruerade och tillverkade kan fortsätt att transporteras,

(b) Inneslutningssystem för gasbränsle ska vara täta och får inte uppvisa några tecken på yttre skador som kan påverka deras säkerhet.

Anm 1 Kriterierna kan hittas i standard ISO 11623:2015 Gasflaskor - Återkommande kontroll och provning av flaskor av kompositmaterial (eller ISO DIS 19078:2013 Gas cylinders – Inspection of the cylinder installation, and requalification of high pressure cylinders for the on-board storage of natural gas as a fuel for automotive vehicles).

Anm 2 Om inneslutningssystemen för gasbränsle inte är täta eller är överfyllda eller om de uppvisar skador som kan påverka deras säkerhet (t.ex i händelse av säkerhetsrelaterad återkallelse), får de bara transporteras i bärgningstryckkärl som överensstämmer med RID/RID-S.

566

(c) Om inneslutningssystemet för gasbränsle är utrustat med två eller flera ventiler kopplade i serie, ska två ventiler vara förslutna så att de är gastäta under normala transportförhållanden. Om endast en ventil finns eller om endast en ventil fungerar, ska alla öppningar, med undantag av tryckavlastningsanordningens öppning, vara så förslutna att det är gastätt under normala transportförhållanden.

(d) Inneslutningssystemen för gasbränsle ska transporteras så att blockering av tryckavlastningsanordningen förhindras eller så att skador på ventiler och andra trycksatta delar av systemet med gasbränslebehållare inte kan uppkomma, för att förhindra oavsiktligt utsläpp av gas under normala transportförhållanden. Systemen med gasbränslebehållare ska lastsäkras så att förskjutning, rullning eller vertikala rörelser förhindras.

(e) Ventilerna ska vara skyddade enligt bestämmelserna i 4.1.6.8 (a) till (e).

(f) Med undantag för inneslutningssystemen för gasbränsle som är borttagna för bortskaffande, återvinning, reparation, kontroll, underhåll, ska inneslutningssystemen vara fyllda till högst 20% av deras nominella fyllningsförhållande eller nominell arbetstryck, utifrån vad som är tillämpligt.

(g) Oavsett bestämmelserna i kapitel 5.2, när inneslutningssystemen för gasbränsle avsänds i en hanteringsanordning, får märkningar och etiketter fästas på hanteringsanordningen, och

(h) Oavsett bestämmelserna i 5.4.1.1.1 (f) kan information om totala mängden farligt gods ersättas med följande information:

(i) Antalet inneslutningssystemen för gasbränsle, och

(ii) om kondenserad gas finns i inneslutningssystemen för gasbränsle ska nettovikten i kg av gasen i varje inneslutningssystem för gasbränsle anges och om komprimerad gas finns i inneslutningssystemen för gasbränsle ska vattenvolym i liter hos varje inneslutningssystem anges följt av det nominella arbetstrycket.

Exempel på information i godsdeklarationen:

Exempel 1 : ”UN 1971 NATURGAS, KOMPRIMERAD, 2.1, 1 Inneslutningssystem för gasbränsle på totalt 50 liter, 200 bar”.

Exempel 2 : ”UN 1965 KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, N.O.S., 2.1, 3 Inneslutningssystem för gasbränsle, vardera innehåller 15 kg nettovikt gas”.

393 Nitrocellulosan ska uppfylla kriterierna i Bergmann-Junk-testet eller metylviolettpapperstestet i bilaga 10 i testhandboken. Testerna i typ 3(c) behöver inte genomföras.

394 Nitrocellulosan ska uppfylla kriterierna i Bergmann-Junk-testet eller metylviolettpapperstestet i bilaga 10 i testhandboken.

567

395 Denna benämning ska endast användas för fast medicinskt avfall i kategori A som transporteras för bortskaffande.

396 Stora robusta föremål får transporteras med anslutna gasflaskor som har öppna ventiler oavsett vad som anges i 4.1.6.5 förutsatt att:

(a) gasflaskorna innehåller kvävgas med UN 1066 eller komprimerad gas med UN 1956 eller komprimerad luft med UN 1002,

(b) gasflaskorna är anslutna till föremålet genom tryckregulatorer och fasta rörledningar på ett sådant sätt att gastrycket (övertryck) i föremålet inte överstiger 35 kPa (0,35 bar),

(c) gasflaskorna är säkert installerade så att de inte kan flytta sig i förhållande till föremålet och att de är utrustade med starka och trycktåliga slangar och rörledningar,

(d) gasflaskorna, tryckregulatorerna, rörledningarna och andra komponenter är skyddade mot skador och stötar under transporten genom träkorgar eller andra lämpliga anordningar,

(e) godsdeklarationen innehåller följande information: ”Transport enligt särbestämmelse 396”,

(f) lastbärare som innehåller föremål som transporteras tillsammans med gasflaskor med öppna ventiler och som innehåller en gas som medför risk för kvävning, är väl ventilerade och märkta i enlighet med 5.5.3.6.

397 Blandningar av kväve och syre med minst 19,5 % och högst 23,5 % syre får transporteras under denna benämning om inga andra oxiderande gaser finns närvarande. Det krävs ingen etikett för sekundärfaran i klass 5.1 (förlaga 5.1, se 5.2.2.2.2) när koncentrationen av syre ligger inom dessa gränsvärden.

398 Denna benämning gäller för blandningar av butener, 1-buten, cis-2-buten och trans-2-buten. För isobuten, se UN 1055.

Anm För tilläggsinformation som ska läggas till i godsdeklarationen, se 5.4.1.2.2 (e).

399 (Tills vidare blank.)

400 Natriumjonceller och -batterier och natriumjonceller och –batterier i eller förpackade med utrustning, som förberetts och överlämnats för transport, omfattas inte av några andra bestämmelser i RID/RID-S om följande bestämmelser är uppfyllda:

(a) Celler eller batterier ska vara kortslutna på ett sätt så att cellen eller batteriet inte innehåller elektrisk energi. Kortslutningen av cellen eller batteriet ska vara lätt att verifiera (t.ex. kortslutningsskena (”busbar”) mellan polerna),

(b) varje cell eller batteri uppfyller bestämmelserna i 2.2.9.1.7.2 (a), (b), (d), (e) och (f),

568

(d) såvida cellerna eller batterierna inte är inbyggda i utrustning, ska varje kolli kunna klara ett fallprov från 1,2 m höjd i kollits alla orienteringsriktningar utan att cellerna eller batterierna i kollit skadas, utan förskjutning av innehållet som leder till beröring mellan batterierna (eller cellerna) och utan att innehållet kommer ut,

(e) celler och batterier som är inbyggda i utrustning, är skyddade mot skador. När batterier är inbyggda i utrustning, ska utrustningen vara förpackad i kraftiga ytterförpackningar som tillverkats av ändamålsenligt material med tillräcklig styrka och lämplig konstruktion i förhållande till förpackningens kapacitet och avsedda användningsområde, såvida inte batteriet har ett likvärdigt skydd från utrustningen den är inbyggd i,

(f) varje cell, även när den är en komponent i ett batteri, innehåller endast farligt gods som är tillåtet att transporteras enligt bestämmelserna i kapitel 3.4 och i en mängd som inte överstiger mängden som anges i kolumn (7a) i tabell A, kapitel 3.2.

401 Natriumjonceller och -batterier med organisk elektrolyt ska transporteras som UN 3551 eller 3552, utifrån vilket som är tillämpligt. Natriumjonceller och -batterier med vattenbaserad alkalisk elektrolyt ska transporteras som UN 2795. Batterier som innehåller metalliskt natrium eller natriumlegering ska transporteras som UN 3292.

402 Ämnen som transporteras under denna benämning ska ha ett ångtryck på högst 1,1 MPa (11 bar) vid 70 °C och en densitet på minst 0,525 kg/l vid 50 °C.

403 Membranfilter av nitrocellulosa som omfattas av denna benämning, med ett innehåll av nitrocellulosa på högst 53 g/m 2 och en nettovikt av nitrocellulosa på högst 300 g per innerförpackning, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID- S om följande villkor är uppfyllda:

(a) De är förpackade med ett separationsskikt av papper som har en vikt på minst 80 g/m 2 som placerats mellan varje lager av membranfilter av nitrocellulosa,

(b) De är förpackade för att bibehålla orienteringen av membranfiltren av nitrocellulosa och separationsskikten av papper i någon av följande konfigurationer:

(i) Rullar tätt lindade och förpackade i plastfolie med en ytvikt på minst 80 g/m eller aluminiumpåsar med en syrepermeabilitet på högst 0,1 2 % i enlighet med standarden ISO 15105-1:2007,

(ii) Ark förpackade i papp med en ytvikt på minst 250 g/m² eller aluminiumpåsar med en syrepermeabilitet på högst 0,1 % i enlighet med standarden ISO 15105-1:2007,

(iii) Runda filter förpackade i skivhållare eller förpackningar av papp med en ytvikt på minst 250 g/m² eller förpackade en och en i påsar av papper- och plastmaterial med en ytvikt på minst 100 g/m².

404 Fordon som drivs av natriumjonbatterier och som inte innehåller något annat farligt gods, omfattas inte av övriga bestämmelser i RID-RID-S, om batteriet är

569

kortslutet på ett sätt så att batteriet inte innehåller elektrisk energi. Kortslutningen av batteriet ska vara lätt att verifiera (t.ex. kortslutningsskena (”busbar”) mellan polerna).

405 (Tills vidare blank.)

406 Ämnen under denna benämning får transporteras i enlighet med bestämmelserna om begränsad mängd enligt kapitel 3.4 vid transport i tryckkärl som innehåller högst 1 000 ml. Tryckkärlen ska uppfylla kraven i förpackningsinstruktion P200 i delavsnitt 4.1.4.1 och ha en produkt av provtryck och kapacitet av högst 15,2 MPa·liter (152 bar·liter). Tryckkärlen får inte vara förpackade tillsammans med annat farligt gods.

407 Brandsläckningsutrustning med pyrotekniskt genererade aerosoler är föremål som innehåller ett pyrotekniskt ämne, men inte något annat farligt gods, och som är avsedda att sprida ett brandsläckningsmedel (eller aerosol) när de är aktiverade. Dessa föremål, förpackade för transport, ska uppfylla kriterierna för riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp S, när de provats i enlighet med testserie 6(c) i avsnitt 16, del 1, i testhandboken. Anordningen ska transporteras antingen med aktiveringsfunktionen borttagen eller utrustad med minst två oberoende säkerhetsmekanismer för att förhindra oavsiktlig aktivering.

Brandsläckningsutrustning med pyrotekniskt genererade aerosoler får endast tillordnas klass 9, UN 3559 när följande tilläggsbestämmelser är uppfyllda:

(a) Anordningen uppfyller uteslutningskriterierna i 2.2.1.1.8.2 (b), (c) och (d),

(b) Brandsläckningsmedlet anses vara säkert för utrymmen där personer normalt befinner sig, i överenstämmelse med internationella eller regionala standarder (t.ex. NFPA 2010, USA:s brandskyddsförenings standard för stationära aerosolbaserade brandsläckarsystem),

(c) Föremålet är förpackat på ett sådant sätt att när det aktiverats, överstiger inte temperaturerna 200 °C på utsidan av kollit,

(d) Denna benämning används endast med godkännande från den behöriga myndigheten i tillverkningslandet . 3)

Denna benämning gäller inte för ”SÄKERHETSUTRUSTNING, elektriskt initierad” beskriven i särbestämmelse 280 (UN 3268).

408 Denna benämning gäller endast för vattenlösningar bestående av vatten, tetrametylammoniumhydroxid (TMAH) och högst 1 % av andra beståndsdelar. Andra beredningar som innehåller tetrametylammoniumhydroxid ska tilldelas en tillämplig gruppbenämning eller N.O.S.-benämning (t.ex. UN 2927 GIFTIG VÄTSKA, FRÄTANDE, ORGANISK, N.O.S.), förutom följande:

(a) andra beredningar som innehåller ett ytaktivt ämne med en koncentration större än 1 % och minst 8,75 % tetrametylammoniumhydroxid ska tilldelas UN 2927 GIFTIG VÄTSKA, FRÄTANDE, ORGANISK, N.O.S., förpackningsgrupp I, och

3) Om tillverkningslandet inte är en fördragsstat till RID, ska godkännandet erkännas av behörig myndighet i en fördragsstat till RID.

570

(b) andra beredningar som innehåller ett ytaktivt ämne med en koncentration större än 1 % och mer än 2,38 men mindre än 8,75 % tetrametylammoniumhydroxid ska tilldelas UN 2927 GIFTIG VÄTSKA, FRÄTANDE, ORGANISK, N.O.S., förpackningsgrupp II.

409 (Tills vidare blanka.) -499

500 (Borttagen.)

501 Naftalen, smält, se UN 2304.

502 UN 2006 plast på nitrocellulosabas, självupphettande, N.O.S. och UN 2002 celluloidrester, är ämnen i klass 4.2.

503 Fosfor, vit, smält, se UN 2447.

504 UN 1847 kaliumsulfid, hydratiserad med minst 30 % kristallvatten, UN 1849 natriumsulfid, hydratiserad med minst 30 % kristallvatten och UN 2949 natriumvätesulfid, hydratiserad med minst 25 % kristallvatten, är ämnen i klass 8.

505 UN 2004 magnesiumdiamid är ett ämne i klass 4.2.

506 Alkaliska jordartsmetaller och legeringar av sådana i pyrofor form är ämnen i klass 4.2.

UN 1869 magnesium eller magnesiumlegeringar med över 50 % magnesium som pellets, spån eller band är ämnen i klass 4.1.

507 UN 3048 aluminiumfosfid-pesticider med tillsatser för att fördröja utveckling av giftiga brandfarliga gaser är ämnen i klass 6.1.

508 UN 1871 titanhydrid och UN 1437 zirkoniumhydrid är ämnen i klass 4.1. UN 2870 aluminiumborhydrid är ett ämne i klass 4.2.

509 UN 1908 kloritlösning är ett ämne i klass 8.

510 UN 1755 kromsyra, lösning, är ett ämne i klass 8.

511 UN 1625 kvicksilver(II)nitrat, UN 1627 kvicksilver(I)nitrat och UN 2727 talliumnitrat är ämnen i klass 6.1. Toriumnitrat, fast, uranylnitrathexahydratlösning och uranylnitrat, fast, är ämnen i klass 7.

512 UN 1730 antimonpentaklorid, flytande, UN 1731 antimonpentakloridlösning, UN 1732 antimonpentafluorid och UN 1733 antimontriklorid är ämnen i klass 8.

513 UN 0224 bariumazid, torr eller fuktad med mindre än 50 viktsprocent vatten, är inte tillåtet för järnvägstransport. UN 1571 bariumazid, fuktad med minst 50 viktsprocent vatten, är ett ämne i klass 4.1. UN 1854 bariumlegeringar, pyrofora, är ämnen i klass 4.2. UN 1445 bariumklorat, fast, UN 1446 bariumnitrat, UN 1447 bariumperklorat, fast, UN 1448 bariumpermanganat, UN 1449 bariumperoxid, UN 2719 bariumbromat, UN 2741 bariumhypoklorit med

571

över 22 % aktivt klor, UN 3405 bariumkloratlösning och UN 3406 bariumperkloratlösning är ämnen i klass 5.1. UN 1565 bariumcyanid och UN 1884 bariumoxid är ämnen i klass 6.1.

514 UN 2464 berylliumnitrat är ett ämne i klass 5.1.

515 UN 1581 klorpikrin och metylbromid, blandning, och UN 1582 klorpikrin och metylklorid, blandning, är ämnen i klass 2.

516 UN 1912 metylklorid och metylenklorid, blandning, är ett ämne i klass 2.

517 UN 1690 natriumfluorid, fast, UN 1812 kaliumfluorid, fast, UN 2505 ammoniumfluorid, UN 2674 natriumfluorosilikat, UN 2856 fluorosilikater n.o.s., UN 3415 natriumfluoridlösning och UN 3422 kaliumfluoridlösning är ämnen i klass 6.1.

518 UN 1463 kromtrioxid, vattenfri (kromsyra, fast) är ett ämne i klass 5.1.

519 UN 1048 vätebromid, vattenfritt, är ett ämne i klass 2.

520 UN 1050 väteklorid, vattenfritt, är ett ämne i klass 2.

521 Fasta kloriter och hypokloriter är ämnen i klass 5.1.

522 UN 1873 perklorsyra, vattenlösning med mer än 50 viktsprocent men högst 72 viktsprocent ren syra är ett ämne i klass 5.1. Perklorsyra, vattenlösning med mer än 72 viktsprocent ren syra eller blandningar av perklorsyra med någon annan vätska än vatten får inte transporteras.

523 UN 1382 kaliumsulfid, vattenfri, 1385 natriumsulfid, vattenfri och hydrater av dessa med mindre än 30 % kristallvatten, samt 2318 natriumvätesulfid med mindre än 25 % kristallvatten är ämnen i klass 4.2.

524 UN 2858 färdiga zirkoniumprodukter med en tjocklek av minst 18 µm är ämnen i klass 4.1.

525 Lösningar av oorganiska cyanider med en totalhalt cyanidjoner över 30 % ska inplaceras i förpackningsgrupp I, med en totalhalt cyanidjoner över 3 % men högst 30 % i förpackningsgrupp II och med en totalhalt cyanidjoner över 0,3 % men högst 3 % i förpackningsgrupp III.

526 UN 2000 celluloid är ett ämne i klass 4.1.

528 UN 1353 fibrer och väv, impregnerade med lågnitrerad cellulosa, ej självupphettande, är ämnen i klass 4.1.

529 UN 0135 kvicksilverfulminat, fuktat, med minst 20 viktsprocent vatten eller blandning av vatten och alkohol, är inte tillåtet för järnvägstransport. Kvicksilver(I)klorid (kalomel) är ett ämne i klass 6.1 (UN 2025).

530 UN 3293 hydrazin, vattenlösning med högst 37 viktsprocent hydrazin, är ett ämne i klass 6.1.

531 Blandningar med flampunkt under 23 °C med mer än 55 % nitrocellulosa med godtycklig kvävehalt, eller med högst 55 % nitrocellulosa med en kvävehalt

572

över 12,6 % i torrsubstansen, är ämnen i klass 1 (se UN 0340 eller UN 0342) eller klass 4.1 (UN 2555, 2556 eller 2557). 532 (Borttagen.) 533 UN 1198 formaldehydlösning, brandfarlig, är ett ämne i klass 3. Formaldehydlösningar, ej brandfarliga, med mindre än 25 % formaldehyd omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 534 Trots att bensin under vissa klimatförhållanden kan ha ett ångtryck vid 50 °C över 110 kPa (1,10 bar) men ej över 150 kPa (1,50 bar), ska ämnet fortsatt anses motsvara ett ämne med ångtryck av högst 110 kPa (1,10 bar) vid 50 °C. 535 UN 1469 blynitrat, UN 1470 blyperklorat, fast, och UN 3408 blyperkloratlösning är ämnen i klass 5.1. 536 Naftalen, fast, se UN 1334. 537 UN 2869 titantriklorid, blandning, ej självantändande, är ett ämne i klass 8. 538 Svavel (i fast form), se UN 1350. 539 Lösningar av isocyanater med flampunkt lägst 23 °C är ämnen i klass 6.1. 540 UN 1326 hafniumpulver, fuktat, UN 1352 titanpulver, fuktat eller UN 1358 zirkoniumpulver, fuktat med minst 25 % vatten, är ämnen i klass 4.1. 541 Nitrocellulosablandningar vars vatten-, alkohol- eller mjukgörarhalt är lägre än angivna gränsvärden är ämnen i klass 1. 542 Talk med tremolit och/eller aktinolit omfattas av denna benämning. 543 (Borttagen.) 544 UN 1032 dimetylamin, vattenfri, UN 1036 etylamin, UN 1061 metylamin, vattenfri, och UN 1083 trimetylamin, vattenfri, är ämnen i klass 2. 545 UN 0401 dipikrylsulfid, fuktad med mindre än10 viktsprocent vatten är ett ämne i klass 1. 546 UN 2009 zirkonium, torrt, färdig plåt, band eller lindad tråd, tunnare än 18 µm, är ett ämne i klass 4.2. Zirkonium, torrt, färdig plåt, band eller lindad tråd med tjocklek minst 254 µm, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 547 UN 2210 maneb eller UN 2210 manebberedning i självupphettande form är ämnen i klass 4.2. 548 Klorsilaner, som utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 4.3. 549 Klorsilaner med flampunkt under 23 °C, som inte utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 3. Klorsilaner med flampunkt 23 °C och däröver, som inte utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 8.

573

550 UN 1333 cerium i plattor, tackor eller stänger är ett ämne i klass 4.1.

551 Lösningar av dessa isocyanater med flampunkt under 23 °C är ämnen i klass 3.

552 Metaller och metallegeringar i pulverform eller annan brandfarlig form, som är självantändliga, är ämnen i klass 4.2. Metaller och metallegeringar i pulverform eller annan brandfarlig form, som utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 4.3.

553 Denna blandning av väteperoxid och perättiksyra, blandning, stabiliserad får vid laboratorieprovning (se testhandboken, del II, avsnitt 20) varken detonera när den är i kaviterat tillstånd eller visar några deflagrationstendenser. Den får heller inte visa några sönderfallseffekter vid upphettning under inneslutning. Den får inte visa någon explosiv kraft. Formuleringen ska vara termiskt stabil (självaccelererande sönderfallstemperatur, SADT, 60 °C eller högre för ett kolli som väger 50 kg). Ämnen som används för att göra formuleringen mer okänslig ska vara förenliga med perättiksyra. Ämnen som inte uppfyller dessa kriterier räknas som ämnen i klass 5.2 (se testhandboken, del II, stycke 20.4.3 (g)).

554 Metallhydrider som utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 4.3. UN 2870 aluminiumborhydrid eller UN 2870 aluminiumborhydrid i utrustning är ett ämne i klass 4.2.

555 Damm och pulver av metaller, ej giftiga, i ej självantändande form, som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten, är ämnen i klass 4.3.

556 (Borttagen.)

557 Damm och pulver av metaller i pyrofort tillstånd är ämnen i klass 4.2.

558 Metaller och metallegeringar i pyrofort tillstånd är ämnen i klass 4.2. Metaller och metallegeringar som vid kontakt med vatten inte utvecklar brandfarliga gaser och inte är pyrofora eller självupphettande, men däremot lättantändliga, är ämnen i klass 4.1.

559 (Borttagen.)

560 En vätska, förhöjd temperatur, n.o.s., vid eller över 100 °C (inklusive smälta metaller, smälta salter) och ett ämne med en flampunkt, vid en temperatur under sin flampunkt, är ett ämne i klass 9 (UN 3257).

561 Klorformiater med huvudsakligen frätande egenskaper är ämnen i klass 8.

562 Självantändande metallorganiska föreningar är ämnen i klass 4.2. Vattenreaktiva metallorganiska föreningar, brandfarliga, är ämnen i klass 4.3.

563 UN 1905 selensyra är ett ämne i klass 8.

564 UN 2443 vanadinoxitriklorid, UN 2444 vanadintetraklorid och UN 2475 vanadintriklorid är ämnen i klass 8.

565 Denna benämning gäller för ospecificerat avfall, vilka härstammar från humaneller veterinärmedicinsk behandling av människor/djur eller från biologisk forskning, och som har låg sannolikhet för att innehålla ämnen i klass 6.2. Sanerat sjukvårdsavfall eller avfall som härstammar från biologisk forskning

574

och innehållit smittförande ämnen, omfattas inte av bestämmelserna för klass 6.2.

566 UN 2030 hydrazin, vattenlösning, med över 37 viktsprocent hydrazin är ett ämne i klass 8.

567 (Borttagen.)

568 Bariumazid med vattenhalt under angivet gränsvärde är tillordnat klass 1, UN 0224 och är inte tillåtet för järnvägstransport.

569-579 (Tills vidare blanka.)

580 (Borttagen.)

581 Denna benämning omfattar blandningar av propadien med 1-4% metylacetylen samt följande blandningar:

Innehåll, volymprocent Tillåten teknisk

Metylacetylen Propan och C4-mättade benämning för att

Blandning

och propadien, propen, kolväten, uppfylla kraven i

högst högst minst 5.4.1.1

P1 63 24 14 “Blandning P1” P2 48 50 5 “Blandning P2”

582 Denna benämning omfattar bl.a. blandningar av gaser markerade med bokstaven R..., med följande egenskaper:

Blandning Högsta ångtryck Lägsta densitet Tillåten teknisk benämning

vid 70 °C (MPa) vid 50 °C (kg/l) för att uppfylla kraven i

5.4.1.1

F 1 1,3 1,30 “Blandning F1” F 2 1,9 1,21 “Blandning F2” F 3 3,0 1,09 “Blandning F3”

Anm 1 Triklorfluormetan (köldmedium R 11), 1,1,2-triklor-1,2,2-trifluoretan (köldmedium R 113), 1,1,1-triklor-2,2,2-trifluoretan (köldmedium R 113a), 1-klor-1,2,2-trifluoretan (köldmedium R 133) och1-klor-1,1,2trifluoretan (köldmedium R 133b) tillhör inte klass 2. De kan emellertid ingå i sammansättningen av blandningarna F1-F3.

Anm 2 Referensdensiteterna i tabellen motsvarar densiteten hos diklorfluorometan (1,30 kg/l), diklordifluormetan (1,21 kg/l) samt klordifluormetan (1,09 kg/l).

583 Denna benämning omfattar bl.a. blandningar av gaser, med följande egenskaper:

575

Blandning Högsta Lägsta Tillåten teknisk

ångtryck vid densitet vid benämning

(a)

för att

70 °C (MPa) 50 °C (kg/l) uppfylla kraven i 5.4.1.1

A 1,1 0,525 “Blandning A” eller “Butan” A01 1,6 0,516 “Blandning A01” eller “Butan” A02 1,6 0,505 “Blandning A02” eller “Butan” A0 1,6 0,495 “Blandning A0” eller “Butan” A1 2,1 0,485 “Blandning A1” B1 2,6 0,474 “Blandning B1” B2 2,6 0,463 “Blandning B2” B 2,6 0,450 “Blandning B” C 3,1 0,440 “Blandning C” eller “Propan” (a) För transport i tank får handelsnamnen ”butan” och ”propan” endast användas som komplement.

584 Denna gas omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, om

- den innehåller högst 0,5 % luft i gasformigt tillstånd,

- den innehålls i metallkapslar (kolsyrepatroner) utan defekter som kan försämra deras hållfasthet,

- tätheten hos kapselns förslutning har kontrollerats,

- kapseln innehåller högst 25 g av denna gas, och

- kapseln innehåller högst 0,75 g av denna gas per cm 3 volym.

585 (Borttagen.)

586 Hafnium-, titan- och zirkoniumpulver måste innehålla ett synligt vattenöverskott. Hafnium-, titan- och zirkoniumpulver, fuktat, mekaniskt framställt med en partikelstorlek av minst 53 µm, eller kemiskt framställt med en partikelstorlek av minst 840 µm, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

587 Bariumtitanat och bariumstearat omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

588 Aluminiumbromid och aluminiumklorid i fast hydratiserad form omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

589 (Borttagen.)

590 Järn(III)klorid-hexahydrat omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

591 Blysulfat med högst 3 % fri syra omfattas inte av bestämmelserna för klass 8 i RID/RID-S.

592 Tömda, ej rengjorda förpackningar, inklusive tömda IBC-behållare och tömda storförpackningar, tömda cisternvagnar, tömda avmonterbara tankar, tömda UN-

576

tankar, tömda tankcontainrar och tömda småcontainrar, som har innehållit detta ämne, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 593 Denna gas, när den används för att kyla gods som inte uppfyller kriterierna för någon klass, t.ex. medicinska eller biologiska prover, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S förutom vad som anges i 5.5.3, om den innesluts i dubbelväggiga kärl (Dewar-flaskor) som uppfyller bestämmelserna i förpackningsinstruktion P 203 punkt (6) för öppna kryokärl i 4.1.4.1. 594 Följande föremål, tillverkade och fyllda i enlighet med bestämmelser som tillämpas i tillverkningslandet, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S: (a) UN 1044 brandsläckare, försedda med skydd mot oavsiktlig uttömning, när: - de är förpackade i en kraftig ytterförpackning, eller - de är stora brandsläckare som uppfyller kraven i särbestämmelse för förpackning PP91 i förpackningsinstruktion P003 i 4.1.4.1, (b) UN 3164 pneumatiskt eller hydrauliskt trycksatta föremål, som genom kraftupptagning, formstyvhet eller konstruktion är dimensionerade mot påkänningar som överstiger det invändiga gastrycket, när de är förpackade i en kraftig ytterförpackning. Anm ”Bestämmelser som tillämpas i tillverkningslandet” innebär de bestämmelser som är tillämpliga i tillverkningslandet eller i användarlandet. 596 Kadmiumpigment, såsom kadmiumsulfider, kadmiumsulfoselenider och kadmiumsalter av högre fettsyror (t.ex. kadmiumstearat) omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 597 Ättiksyra, lösningar med högst 10 viktsprocent ren syra, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 598 Följande batterier omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S: (a) Nya batterier när de är: - säkrade mot skador, förskjutning eller vältning, - försedda med hanteringsanordningar, om de inte är staplade på t.ex. lastpallar, - fria från farliga rester av lut eller syror på utsidan, - säkrade mot kortslutning. (b) Förbrukade batterier när de är: - fria från skador på ytterhöljet, - säkrade mot läckage, förskjutning, vältning eller skador, t.ex. staplade på lastpallar,

577

- fria från farliga rester av lut eller syror på utsidan, - säkrade mot kortslutning. ”Förbrukade batterier” avser sådana som efter normal användning transporteras till återvinning. 599 (Borttagen.) 600 Vanadinpentoxid, smält och stelnad, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 601 Farmaceutiska produkter (läkemedel), färdiga för användning, som är tillverkade och förpackade för detalj- eller partihandel eller för distribution för personligt bruk eller hushållsbruk, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 602 Fosforsulfider, som inte är fria från vit eller gul fosfor, får inte transporteras. 603 Vätecyanid, vattenfri, som inte uppfyller villkoren för UN 1051 eller UN 1614, får inte transporteras. Vätecyanid (blåsyra) med mindre än 3 % vatten är stabilt, om pH-värdet uppgår till 2,5 ± 0,5 och vätskan är klar och färglös. 604- 606 (Borttagna.) 607 Blandningar av kaliumnitrater och natriumnitriter med ett ammoniumsalt får inte transporteras. 608 (Borttagen.) 609 Tetranitrometan, som inte är fritt från brännbara föroreningar, får inte transporteras. 610 Detta ämne får inte transporteras, om det innehåller över 45 % cyanväte. 611 Ammoniumnitrat med mer än 0,2 % brännbara ämnen (inklusive organiska ämnen beräknade som kolekvivalent) får inte transporteras, utom som beståndsdel i ett ämne eller föremål i klass 1. 612 (Tills vidare blank.) 613 Lösning av klorsyra med över 10 % klorsyra eller blandningar av klorsyra med någon annan vätska än vatten får inte transporteras. 614 2,3,7,8-tetraklordibenso-1,4-dioxin (TCDD) i koncentrationer som räknas som mycket giftiga enligt kriterierna i 2.2.61.1 får inte transporteras. 615 (Tills vidare blank.) 616 Ämnen med en halt av flytande salpetersyraestrar över 40 % ska klara den i 2.3.1 nämnda utsvettningsprovningen. 617 Förutom sprängämnesslag ska sprängämnets handelsnamn anges på kollit.

578

618 I kärl med 1,2-butadien får syrekoncentrationen i gasfasen uppgå till högst 50 ml/m3.

619- 622 (Tills vidare blanka.)

623 UN 1829 svaveltrioxid ska vara stabiliserad genom tillsats av en inhibitor. Svaveltrioxid med minst 99,95 % renhet, ej stabiliserad (utan inhibitor), får inte transporteras på järnväg. Svaveltrioxid med minst 99,95 % renhet får även utan inhibitor transporteras på väg i tankar, förutsatt att dess temperatur hålls vid lägst 32,5 °C.

625 Kollin med dessa föremål ska märkas tydligt med ”UN 1950 AEROSOLER”.

626- 631 (Tills vidare blanka.)

632 Detta ämne räknas som självantändande (pyrofort).

633 Kollin och småcontainrar med detta ämne ska förses med följande märkning: ”Förvaras åtskilt från antändningskällor”. Denna märkning ska anges på ett officiellt språk i avsändarlandet, och, om detta språk inte är tyska, franska, engelska eller italienska, dessutom på tyska, franska, engelska eller italienska, såvida inte annat anges i någon överenskommelse mellan de länder som berörs av transporten.

634 (Borttagen.)

635 Kollin med dessa föremål måste förses med etikett enligt förlaga nr 9 endast om föremålet är helt inneslutet i förpackningen, i lådor eller andra anordningar som förhindrar snabb identifiering av föremålet.

636 Litiumceller och -batterier eller natriumjonceller och -batterier med bruttovikt på högst 500 g vardera eller litiumjon- eller natriumjonceller med en nominell energi i wattimmar om högst 20 Wh, litiumjon- eller natriumjonbatterier med en nominell energi i wattimmar om högst 100 Wh, litiummetallceller med högst 1 g litium och litiummetallbatterier med en totalmängd på högst 2 g litium, som inte sitter i utrustning, som samlas in och överlämnas för transport till sortering, bortskaffande eller återvinning tillsammans med eller utan andra celler eller batterier, omfattas inte av några andra bestämmelser i RID/RID-S inklusive särbestämmelse 376, 2.2.9.1.7.1 och 2.2.9.1.7.2 vid transport till mellanliggande bearbetningsanläggningar, om de uppfyller följande villkor:

(a) cellerna och batterierna är förpackade enligt förpackningsinstruktion P909 i 4.1.4.1 med undantag av tilläggsbestämmelserna 1 och 2,

(b) det finns ett kvalitetssystem för att säkerställa att totalmängden litiumceller och -batterier och natriumjonceller och -batterier per vagn eller storcontainer inte överstiger 333 kg,

Anm Totalmängden av litiumceller och -batterier och natriumjonceller och -batterier i blandningen av batterier får uppskattas genom en statistisk metod som ingår i kvalitetssystemet. En kopia av

579

kvalitetssystemsdokumentationen ska på begäran uppvisas för behörig myndighet.

(c) Kollin är märkta ”LITIUMBATTERIER FÖR BORTSKAFFANDE”, ”LITIUMBATTERIER FÖR ÅTERVINNING”, ”NATRIUMJONBATTERIER FÖR BORTSKAFFANDE” eller ”NATRIUMJONBATTERIER FÖR ÅTERVINNING”, utifrån vad som är tillämpligt.

637 Genetiskt modifierade mikroorganismer och genetiskt modifierade organismer är sådana som inte är farliga för människor och djur, men som kan förändra djur, växter, mikrobiologiska ämnen och ekosystem på ett sätt som inte kan inträffa naturligt.

Genetiskt modifierade mikroorganismer och genetiskt modifierade organismer omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om de godkänts för användning av behöriga myndigheter i avsändar-, transit- och destinationsländerna 4) .

Levande ryggradsdjur eller ryggradslösa djur får inte användas som bärare av ämnen som tillordnats detta UN-nummer, med undantag av om ämnet i fråga inte kan transporteras på annat sätt.

638 Ämnen som har samband med självreaktiva ämnen (se 2.2.41.1.19).

639 Se 2.2.2.3, klassificeringskod 2F, UN 1965, Anm 2.

640 De fysikaliska och kemiska egenskaper som nämns i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (2), leder vid transport av ämnet i RID-tankar till olika tankkoder för en och samma förpackningsgrupp.

För identifiering av dessa fysikaliska och kemiska egenskaper hos en produkt som transporteras i tank, ska endast vid transport i RID-tank följande uppgift tillfogas till den föreskrivna informationen i godsdeklarationen:

”Särbestämmelse 640X”, där X är den versal som återfinns i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (6), efter hänvisningen till särbestämmelse 640.

Denna uppgift kan utelämnas vid transport i en tanktyp, som uppfyller minst de högsta kraven för en viss förpackningsgrupp och ett visst UN-nummer.

642 Såvida det inte är tillåtet enligt 1.1.4.2, får denna benämning enligt FN:s modellregelverk inte användas för transport av gödselmedel i lösning med fri ammoniak. I övrigt, för transport av ammoniaklösning, se UN 2073, 2672 och 3318.

643 Asfalt baserad på sand eller stenkross omfattas inte av bestämmelserna i klass 9.

644 (Borttagen.)

645 Den i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (3b) angivna klassificeringskoden får endast användas när behörig myndighet i en fördragsstat till RID har gett sitt tillstånd

4) Se särskilt del C i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (Europeiska gemenskapernas officiella tidning, nr L 106, av den 17 april 2001, s 8-14), i vilken tillståndsproceduren för EG fastställs.

580

före transporten. Tillståndet ska vara skriftligt i form av ett certifikat om klassificering (se 5.4.1.2.1 (g)) och ska innehålla en unik beteckning. När tillordning till en riskgrupp sker enligt proceduren i 2.2.1.1.7.2, kan behörig myndighet kräva att den angivna klassificeringen ska verifieras baserad på provningsdata erhållna från testserie 6 i testhandboken, del I, avsnitt 16.

646 Kol som är aktiverat genom vattenånga omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

647 Transport av vinäger och ättiksyra av livsmedelskvalitet med högst 25 viktprocent ren syra omfattas endast av följande bestämmelser:

(a) Förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, samt tankar ska vara tillverkade av rostfritt stål eller plast, som är varaktigt korrosionsbeständiga gentemot vinäger och ättiksyra av livsmedelskvalitet.

(b) Förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, samt tankar ska minst en gång per år genomgå en visuell kontroll av ägaren. Resultat av denna kontroll ska protokollföras och sparas minst ett år. Skadade förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, och tankar får inte fyllas.

(c) Förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, samt tankar ska fyllas så att avsett innehåll inte spills ut eller häftar vid utsidan.

(d) Packningar och förslutningar ska vara resistenta mot vinäger och ättiksyra av livsmedelskvalitet. Förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, samt tankar ska av förpackaren och/eller fyllaren förslutas så tätt att under normala transportförhållanden inget av innehållet kommer ut.

(e) Sammansatta förpackningar med innerförpackning av glas eller plast (se 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P 001) får användas, om de uppfyller de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.4, 4.1.1.5, 4.1.1.6, 4.1.1.7 och 4.1.1.8.

Övriga bestämmelser i RID/RID-S gäller inte.

648 Föremål impregnerade med denna pesticid, exempelvis papptallrikar, pappersremsor, bomullsbollar eller skivor i plastmaterial, i lufttätt förslutna höljen omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

649 (Borttagen.)

650 Avfall som består av förpackningsrester samt stelnade och flytande färgrester får transporteras under bestämmelserna för UN 1263, förpackningsgrupp II, eller UN 3082, beroende på vad som är tillämpligt. Utöver bestämmelserna för UN 1263, förpackningsgrupp II, och UN 3082 får avfall även förpackas och transporteras enligt följande:

(a) Avfallet får vara förpackat enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P002 eller 4.1.4.2, förpackningsinstruktion IBC06. Samemballering av avfall klassificerat som UN 1263 och vattenbaserat färgavfall klassificerat som UN 3082 är tillåten.

581

(b) Avfallet får vara förpackat i flexibla IBC-behållare 13H3, 13H4 och 13H5 i overpack med hela väggar.

(c) Provning av de under (a) och (b) angivna förpackningarna och IBCbehållarna får utföras enligt bestämmelserna i kapitel 6.1 respektive 6.5 för fasta ämnen med provningskrav för förpackningsgrupp II.

Provningen ska genomföras på förpackningar och IBC-behållare, som är fyllda med ett representativt urval av avfallet, i transportfärdigt skick.

(d) Transport i bulk på öppna vagnar med hela väggar, vagnar med hela väggar och presenning, slutna containrar med hela väggar eller presenningsförsedda storcontainrar med hela väggar är tillåten. Avfall klassificerat som UN 1263 får blandas och lastas tillsammans med vattenbaserat färgavfall klassificerat som UN 3082 i samma vagn eller container. Om lasten blandas, ska hela innehållet klassificeras som UN 1263. Vagnpåbyggnader eller containrar ska vara täta eller tätas, exempelvis med hjälp av en ändamålsenlig och tillräckligt hållfast innerbeklädnad.

(e) Om avfallet transporteras enligt villkoren i denna särbestämmelse, ska godset deklareras enligt 5.4.1.1.3.1 i godsdeklarationen, med tillämpliga UN-nummer på följande vis: ”UN 1263 AVFALL, FÄRG, 3, II”, ”UN 1263 AVFALL, FÄRG, 3, PG II”, ”UN 3082 AVFALL MILJÖFARLIGT ÄMNE, FLYTANDE, N.O.S. (FÄRG), 9, III”, eller ”UN 3082 AVFALL MILJÖFARLIGT ÄMNE, FLYTANDE, N.O.S. (FÄRG), 9, PG III”.

651- 652 (Tills vidare blanka.)

653 (Borttagen.)

654 Förbrukade tändare som insamlas åtskilt och sänds enligt 5.4.1.1.3.1, får transporteras under denna benämning om syftet är bortskaffning. De behöver inte vara skyddade mot oavsiktlig tömning, förutsatt att åtgärder vidtagits för att förhindra farlig tryckstegring eller uppkomst av en farlig atmosfär.

Förbrukade tändare, med undantag av otäta eller kraftigt deformerade, ska förpackas enligt förpackningsinstruktion P003. Dessutom gäller följande bestämmelser:

- endast styva förpackningar med högsta kapacitet på 60 liter får användas,

- förpackningarna ska fyllas med vatten eller annat lämpligt skyddsmaterial för att förhindra all form av antändning,

- under normala transportförhållanden ska alla tändanordningar på tändarna vara fullständigt täckta av skyddsmaterial,

- förpackningarna ska vara tillräckligt ventilerade för att förhindra uppkomst av en brandfarlig atmosfär och tryckstegring,

582

- kollina får endast transporteras i ventilerade eller öppna vagnar eller containrar.

Otäta eller kraftigt deformerade tändare ska transporteras i bärgningsförpackningar, förutsatt att lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra farlig tryckstegring.

Anm Särbestämmelse 201 och särbestämmelserna för förpackning PP84 och RR5 i förpackningsinstruktion P002 i 4.1.4.1 gäller inte för förbrukade tändare.

655 Gasflaskor som är konstruerade, tillverkade, godkända och märkta i enlighet med direktiv 97/23/EG 5) eller 2014/68/EU 6) och används för andningsapparater, får transporteras utan att uppfylla kapitel 6.2 förutsatt att de genomgår kontroller och provningar enligt 6.2.1.6.1 och att intervallen mellan provningarna enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200, inte överskrids. Trycket som ska användas vid vätsketryckprovningen är det tryck som anges på gasflaskan i enlighet med direktiv 97/23/EG eller 2014/68/EU 6) . 5)

656 (Borttagen.)

657 Denna benämning ska endast användas för det tekniskt rena ämnet. För blandningar av beståndsdelar i gasol (LPG), se UN 1965 eller se UN 1075 tillsammans med Anm 2 i 2.2.2.3.

658 UN 1057 TÄNDARE som uppfyller standarden EN ISO 9994:2019 ”Cigarettändare – Säkerhetskrav” och UN 1057 REFILLER TILL TÄNDARE, får transporteras genom att endast tillämpa bestämmelserna i avsnitt 3.4.1 (a) – (h), 3.4.2 (med undantag av den angivna totala bruttovikten på 30 kg), 3.4.3 (med undantag av den angivna totala bruttovikten på 20 kg), 3.4.11 och 3.4.12 under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

(a) den totala bruttovikten hos varje kolli får inte överstiga 10 kg,

(b) högst 100 kg bruttovikt av sådana kollin får transporteras i en vagn eller storcontainer, och

(c) varje ytterförpackning ska vara tydligt och varaktigt märkt med ”UN 1057 TÄNDARE” eller ”UN 1057 REFILLER TILL TÄNDARE”, enligt vad som är tillämpligt.

659 Ämnen som har tilldelats PP86 eller TP7 i kolumn (9a) och kolumn (11) i Tabell A i kapitel 3.2 och som därmed kräver att luft avlägsnas från gasfasutrymmet, ska inte transporteras under detta UN-nummer utan ska transporteras under det UN-nummer som har tillordnats respektive ämne i tabell A i kapitel 3.2.

Anm Se även 2.2.2.1.7.

5) Europaparlamentets och rådets direktiv 97/23/EG av den 29 maj 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tryckbärande anordningar (PED) (Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 181, 9 juli 1997 s. 0001 – 0055). 6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/68/EU av den 15 maj 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av tryckbärande anordningar (PED) (Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 189, 27 juni 2014 s.164 – 259).

583

660 (Borttagen.)

661 (Borttagen.)

662 Gasflaskor som inte överensstämmer med bestämmelserna i kapitel 6.2 och som uteslutande används i fartyg och luftfartyg, får transporteras i syfte att fyllas eller kontrolleras samt för efterföljande återleverans under förutsättning att gasflaskorna har konstruerats och tillverkats i enlighet med en standard som godtagits av behörig myndighet i godkännandelandet och att alla övriga relevanta bestämmelser i RID/RID-S är uppfyllda, inklusive följande bestämmelser:

(a) gasflaskorna ska transporteras med ett ventilskydd i överensstämmelse med 4.1.6.8,

(b) gasflaskorna ska vara märkta och etiketterade enligt 5.2.1 och 5.2.2, och

Godsdeklarationen ska innehålla följande information: ”TRANSPORT ENLIGT SÄRBESTÄMMELSE 662”.

663 Denna benämning får endast användas för förpackningar, storförpackningar eller IBC-behållare, eller delar av dessa, som har innehållit farligt gods som transporteras för bortskaffande, återvinning eller omhändertagande av material, annat än rekonditionering, reparation, regelbundet underhåll, renovering eller återanvändning, och som har tömts så att endast rester av det farliga godset finns kvar på förpackningsdelarna när de lämnas för transport.

Tillämpningsområde:

Rester som finns kvar i uttjänta, tömda, ej rengjorda förpackningar får endast vara farligt gods i klass 3, 4.1, 5.1, 6.1, 8 eller 9. Dessutom får resterna av det farliga godset inte vara:

- Ämnen tillhörande förpackningsgrupp I eller som har ”0” angivet i kolumn (7a) i tabell A i kapitel 3.2, eller

- Ämnen klassificerade som okänsliggjorda explosiva ämnen i klass 3 eller 4.1, eller

- Ämnen klassificerade som självreaktiva ämnen i klass 4.1, eller

- Radioaktiva ämnen, eller

- Asbest (UN 2212 och 2590), polyklorerade bifenyler (UN 2315 och 3432), halogenerade monometyldifenylmetaner och polyhalogenerade bifenyler eller polyhalogenerade terfenyler (UN 3151 och 3152).

Allmänna bestämmelser

Uttjänta, tömda, ej rengjorda förpackningar med rester av farligt gods som har primär eller sekundär fara i klass 5.1, får inte förpackas i samma

584

ytterförpackning eller lastas som bulk med andra uttjänta, tömda, ej rengjorda förpackningar med rester av farligt gods som har en fara i någon annan klass.

Rutiner för sorteringsmetoder ska vara införda på lastningsplatsen för att säkerställa att bestämmelserna som gäller för denna benämning efterföljs.

Anm Alla övriga bestämmelser i RID/RID-S gäller.

664 (Tills vidare blank.)

665 Kol, koks och antracit som, när de transporteras i bulk, uppfyller klassificeringskriterierna för klass 4.2, förpackningsgrupp III, får även transporteras i öppna vagnar eller containrar, förutsatt att:

(a) kolet överförs direkt från utvinning till vagnen eller containern (utan mätning av temperaturen), eller

(b) temperaturen i lasten inte överstiger 60 °C under eller omedelbart efter lastning av vagnen eller containern. Fyllaren ska, med lämpliga mätmetoder, försäkra sig om och dokumentera att den högsta tillåtna temperaturen hos lasten inte överskrids under lastning av vagnar eller containrar.

Avsändaren ska säkerställa att följande information är införd i dokument som medföljer sändningen (till exempel ”bill of lading”(sjöfraktsedel), ”air waybill”(flygfraktsedel) eller CMR-/CIM-fraktsedel):

”TRANSPORT ENLIGT SÄRBESTÄMMELSE 665 I RID/RID-S”.

Övriga bestämmelser i RID/RID-S gäller inte.

666 Fordon och batteridriven utrustning som anges i särbestämmelse 388 liksom varje farligt gods som de innehåller och som är nödvändigt för deras funktion eller funktionen hos deras utrustning, omfattas inte av övriga bestämmelser i RID/RID-S när de transporteras som last, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

(a) för fordon som drivs med flytande bränslen ska ventilerna mellan motor eller utrustning och bränsletank vara stängda under transporten, såvida de inte behöver vara öppna för att utrustningen ska fungera. I förekommande fall ska fordonen lastas upprätt och säkras mot vältning,

(b) för fordon som drivs med gasformiga bränslen ska ventilen mellan gastank och motor vara stängd och den elektriciteten frånkopplad, såvida den inte måste vara inkopplad för att utrustningen ska fungera,

(c) metallhydridlagringssystem ska vara godkända av behörig myndighet i tillverkningslandet. Om tillverkningslandet inte är fördragsstat till RID ska godkännandet intygas av den behöriga myndigheten i en fördragsstat till RID.

(d) bestämmelserna i (a) och (b) gäller inte för fordon som är tömda på vätska eller gasformiga bränslen.

585

(e) fordon som är helt inneslutna i förpackningar, korgar eller på något annat sätt som förhindrar identifiering, omfattas av bestämmelserna om märkning och etikettering i kapitel 5.2

Som alternativ för fordon drivna av natriumjonbatterier, se särbestämmelse 404.

Anm 1 Ett fordon anses vara tomt på flytande bränsle när tanken för det flytande bränslet har tömts och fordonet inte kan köras på grund av brist på bränsle. Fordonskomponenter såsom bränsleledningar, bränslefilter och spridare behöver inte rengöras, tömmas eller avgasas för att betraktas tomma på flytande bränslen. Dessutom behöver bränsletanken inte rengöras eller avgasas.

Anm 2 Ett fordon anses vara tomt på gasformiga bränslen när bränsletankarna med gas är tomma på vätska (för kondenserade gaser), trycket i tankarna inte överstiger 2 bar och avstängningskranen eller avstängningsventilen för bränslet är stängd och säkrad.

667 (a) (Borttagen.)

(b) Bestämmelserna i 2.2.9.1.7.1 och 2.2.9.1.7.2 gäller inte litiumceller eller batterier eller natriumjonceller eller -batterier installerade i skadade eller defekta fordon, motorer eller maskiner. I dessa fall gäller följande villkor:

(i) Om skadan eller defekten inte har någon väsentlig inverkan på säkerheten i cellen eller batteriet, får skadade och defekta fordon, motorer eller maskiner, transporteras enligt villkoren i särbestämmelse 363 eller 666, beroende på vad som är tillämpligt,

(ii) Om skadan eller defekten har en betydande säkerhetsmässig inverkan på cellen eller batteriet ska litiumcellen eller -batteriet eller natriumjoncellen eller -batteriet monteras bort och transporteras enligt särbestämmelse 376.

Om det inte är möjligt att säkert montera bort cellen eller batteriet eller om det inte är möjligt att kontrollera status för cellen eller batteriet kan fordonet, motorn eller maskinen bogseras eller transporteras enligt (i).

(c) De rutiner som beskrivs i (b) gäller även för skadade litiumceller eller -batterier eller natriumjonceller eller -batterier i fordon, motorer eller maskiner.

668 Ämnen som används vid applicering av vägmarkeringar och bitumen eller liknande produkter som används för att reparera sprickor och skrevor i existerande vägbeläggning, och som transporteras vid förhöjd temperatur, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

(a) Ämnen uppfyller inte kriterierna för någon annan klass än klass 9.

(b) Temperaturen på den utvändiga ytan på grytan (kok) överstiger inte 70 °C.

586

(d) Grytan (kok) får ha en kapacitet av högst 3000 liter.

669 En påhängsvagn eller släpvagn med tillhörande utrustning som är avsedd att användas under transporten och som drivs av ett flytande eller gasformigt bränsle eller ett elektriskt lagrings- och produktionssystem, ska tillordnas UN 3166, 3171, 3556, 3557 eller 3558, beroende på vilket som är tillämpligt och omfattas av samma villkor som anges för dessa UN-nummer när påhängsvagnen eller släpvagnen med utrustning transporteras som last på en vagn. Den totala kapaciteten hos de tankar som innehåller flytande bränsle får inte överstiga 500 liter.

670 (a) Litiumceller och -batterier och natriumjonceller och -batterier inbyggda i utrustning från privata hushåll som samlas in och överlämnas för transport till sanering, demontering, återvinning eller bortskaffande får transporteras utan att bestämmelserna i RID/RID-S tillämpas, inklusive särbestämmelse 376, delavsnitt 2.2.9.1.7.1 och 2.2.9.1.7.2, när:

(i) de inte är den huvudsakliga strömkällan för driften av den utrustning de är installerade i,

(ii) utrustningen de är installerade i inte innehåller någon annan litiumcell eller -batteri eller natriumjoncell eller -batteri som används som huvudsaklig strömkälla, och

(iii) de har ett skydd från utrustningen de är installerade i.

Exempel på celler och batterier som omfattas av punkten (a) är knappceller som används för dataminnet i hushållsutrustning (till exempel kylskåp, tvättmaskiner, diskmaskiner eller i annan elektrisk eller elektronisk utrustning).

(b) Litiumceller och -batterier och natriumjonceller och -batterier i utrustning från privata hushåll som inte uppfyller kraven i punkten (a) som samlats in och överlämnats för transport till sanering, demontering, återvinning eller bortskaffande får transporteras till mellanliggande bearbetningsanläggningar utan att bestämmelserna i RID/RID-S tillämpas, inklusive särbestämmelse 376, delavsnitt 2.2.9.1.7.1 och 2.2.9.1.7.2, om följande villkor är uppfyllda:

(i) utrustningen är förpackad enligt förpackningsinstruktion P909 i 4.1.4.1 med undantag av tilläggsbestämmelserna 1 och 2, eller utrustningen är förpackad i kraftiga ytterförpackningar, till exempel särskilt konstruerade insamlingsbehållare, som uppfyller följande krav:

- Förpackningarna ska vara tillverkade av ändamålsenligt material med tillräcklig styrka och lämplig konstruktion i förhållande till förpackningens kapacitet och avsedda användningsområde. Förpackningarna behöver inte uppfylla kraven i 4.1.1.3.

- Lämpliga åtgärder ska vidtas för att minimera skador på utrustningen när förpackningen fylls och hanteras, till exempel med användning av gummimattor, och

587

- Förpackningarna ska vara tillverkade och förslutna så de inte läcker vid transport, t.ex. med lock, ha kraftiga innerbeklädnader eller vara övertäckta vid transport. Öppningar som är konstruerade för fyllning är tillåtna om de är tillverkade för att förhindra läckage.

(ii) Det finns ett kvalitetssystem för att säkerställa att totalmängden litiumceller och -batterier och natriumjonceller och -batterier i varje vagn eller storcontainer inte överstiger 333 kg.

Anm Totalmängden av litiumceller och -batterier och natriumjonceller och -batterier i utrustning från privata hushåll får uppskattas genom en statistisk metod som ingår i kvalitetssystemet. En kopia av det dokumenterade kvalitetssystemet ska på begäran uppvisas för behörig myndighet.

(iii) Kollin är märkta “LITIUMBATTERIER FÖR BORTSKAFFANDE”, ”LITIUMBATTERIER FÖR ÅTERVINNING”, ”NATRIUMJONBATTERIER FÖR BORTSKAFFANDE” eller ”NATRIUMJONBATTERIER FÖR ÅTERVINNING”, utifrån vad som är tillämpligt. Om utrustning som innehåller litiumceller eller -batterier eller natriumjonceller eller -batterier transporteras oförpackad eller på pallar i enlighet med förpackningsinstruktion P909 (3) i 4.1.4.1, får denna märkning som alternativ påföras på utsidan av vagnarna eller storcontainrarna.

Anm ”Utrustning från privata hushåll” innefattar även utrustning som kommer från kommersiella, industriella, institutionella och övriga källor, som utifrån egenskaper och mängd motsvarar utrustning från privata hushåll. Utrustning som är lika användbar för privata hushåll som för andra icke privata användare ska anses vara utrustning från privata hushåll.

671 Avseende tillämpningen av högsta tillåtna totalmängd per vagn eller storcontainer (se 1.1.3.6), ska transportkategori bestämmas i förhållande till förpackningsgruppen (se 3:e stycket i särbestämmelse 251):

- Transportkategori 3 för satser tilldelade förpackningsgrupp III,

- Transportkategori 2 för satser tilldelade förpackningsgrupp II,

- Transportkategori 1 för satser tilldelade förpackningsgrupp I.

Satser som enbart innehåller farligt gods som inte har inplacerats i någon förpackningsgrupp ska tilldelas transportkategori 2 vid färdigställande av godsdeklaration.

672 Föremål, såsom maskiner, apparatur och utrustning, som transporteras under denna benämning och i överensstämmelse med särbestämmelse 301 omfattas inte av några bestämmelser i RID/RID-S förutsatt att de är antingen:

- förpackade i en kraftig ytterförpackning tillverkade av lämpligt material och av tillräcklig hållfasthet och konstruktion i förhållande till

588

förpackningens kapacitet och avsedda användning samt uppfyller de tillämpliga bestämmelserna i 4.1.1.1, eller

- transporterade utan ytterförpackning om föremålen är tillverkade och konstruerade så att behållarna som innehåller det farliga godset ger tillräckligt skydd.

673 För transport av detta föremål behöver bestämmelserna i kapitel 1.10 och 5.3, avsnitt 5.4.3 och kapitel 7.2 inte uppfyllas.

674 Denna särbestämmelse gäller för återkommande kontroll och provning av gasflaskor med gjuten skyddskapsel enligt 1.2.1.

Gasflaskor med gjuten skyddskapsel som omfattas av 6.2.3.5.3.1 ska genomgå återkommande kontroll och provning enligt 6.2.1.6.1, anpassad genom följande alternativa metod:

- Ersätt provning som krävs i 6.2.1.6.1 (d) genom alternativa förstörande provningar.

- Utför ytterligare specifika förstörande provningar relaterade till egenskaperna hos gasflaskor med gjuten skyddskapsel.

Förfarande och bestämmelserna för denna alternativa metod beskrivs nedan.

Alternativ metod:

(a) Allmänt

Följande krav gäller för gasflaskor med gjuten skyddskapsel som serietillverkats och som grundats på svetsade gasflaskbehållare av stål enligt EN 1442:2017, EN 14140:2014 + AC:2015 eller rådets direktiv 84/527/EEC, bilaga 1, del 1 till 3. Konstruktionen av den gjutna skyddskapseln ska förhindra att vatten tränger in till innergasflaskbehållaren av stål. Konverteringen av denna gasflaskbehållare till en gasflaska med gjuten skyddskapsel ska överensstämma med de relevanta kraven i EN 1442:2017 och EN 14140:2014 + AC:2015.

Gasflaskor med gjuten skyddskapsel ska vara utrustade med självstängande ventil.

(b) Baspopulation

En baspopulation av gasflaskor med gjuten skyddskapsel definieras som produktionen av gasflaskor från endast en tillverkare av gasflaskor med gjuten skyddskapsel som använder nya innergasflaskbehållare av stål som tillverkats av endast en tillverkare inom ett kalenderår, baserat på samma konstruktionstyp, samma material och produktionsprocesser.

Inom ovan definierade baspopulation, ska gasflaskor med gjuten skyddskapsel som tillhör olika ägare separeras i specifika subgrupper, en per ägare.

589

Om hela baspopulationen ägs av en ägare, är subgruppen lika med baspopulationen.

(d) Spårbarhet

Märkningar på innergasflaskbehållaren av stål enligt 6.2.3.9 ska upprepas på den gjutna skyddskapseln. Dessutom ska varje gasflaska med gjuten skyddskapsel vara försedd med en individuell varaktig elektronisk identifieringsanordning. De detaljerade egenskaperna hos gasflaskorna med gjuten skyddskapsel ska registreras av ägaren i en central databas. Databasen ska användas för att:

- Identifiera de specifika subgrupperna,

- Ställa till förfogande till kontrollorgan, fyllningsstationer och behöriga myndigheter de specifika tekniska egenskaperna hos flaskorna som består av åtminstone följande: serienummer, stålflaskbehållarens produktionsserie, den gjutna skyddskapselns produktionsserie, datum för den gjutna skyddskapseln,

- Identifiera flaskan genom att länka den elektroniska anordningen till databasen med serienumret,

- Kontrollera flaskans individuella historik och bestämma åtgärder (t.ex. fyllning, provtagning, omprovning, återkallelse),

- Dokumentera utförda åtgärder inklusive datum och adress för var åtgärderna gjordes.

Registrerade data ska hållas tillgänglig av ägaren till gasflaskorna med gjuten skyddskapsel för subgruppernas hela livstid.

(e) Urvalsdragningen för statistisk bedömning

Urvalsdragningen ska vara slumpmässig bland en subgrupp enligt definitionen i punkt (c). Storleken på varje urval per subgrupp ska överensstämma med tabellen i punkt (g).

(f) Provningsrutiner för förstörande provning

Kontroll och provning som krävs i 6.2.1.6.1 ska utföras med undantag av (d) som ska ersättas med följande provningsrutin:

- Sprängprovning (enligt EN 1442:2017 eller EN 14140:2014 + AC:2015).

Dessutom ska följande provningar genomföras:

- Vidhäftningsprovning (enligt EN 1442:2017 eller EN 14140:2014 + AC:2015);

- Flagnings- och korrosionsprovning (enligt EN ISO 4628-3:2016).

590

Vidhäftningsprovning, flagnings- och korrosionsprovning, och sprängprovning ska utföras på varje anknutet urval enligt tabellen i punkt (g) och ska utföras efter de tre första åren i drift och därefter vart femte år.

(g) Statistisk utvärdering av provningsresultat - Metod och minimikrav

Rutiner för statistisk utvärdering enligt de relaterade avslagsskriterierna beskrivs enligt följande.

Intervall för Typ av prov Standard Avslagsskriterier Urvalsdragning

provning (år) ur en subgrupp

Efter 3 års drift Sprängprovning EN Punkten för sprängtrycket för 3 3 Q eller (se (f)) 1442:2017 det representativa urvalet Q/200 måste ligga över den nedre gränsen för toleransintervallet beroende på på provresultatdiagrammet vilken som är lägre och Ω ≥ 1 + Ω × k3(n;p;1- α ) a) m s med minst 20 per subgrupp Inget individuellt provresultat (Q) ska vara mindre än provtrycket Flagnings- och EN ISO 4628- Max korrosionsgrad: Q/1 000 korrosionsprovning 3:2016 Ri2 Vidhäftning av ISO 2859- Vidhäftningsvärde> 0.5 Se ISO 2859- Polyuretan 1:1999 + N/mm² 1:1999 + A1:2011 A1:2011 EN tillämpad för 1442:2017 Q/1000 EN 14140:2014 + AC:2015 Vart 5:e år Sprängprovning EN Punkten för sprängtrycket för 6 3 Q därefter 1442:2017 det representativa urvalet eller (se (f)) måste ligga över den nedre Q/100 beroende gränsen för toleransintervallet på vilken som är på provresultatdiagrammet lägre Ω ≥ 1 + Ω × k3(n;p;1- α ) och a m s med minst 40 Inget individuellt provresultat per subgrupp Q ska vara mindre än provtrycket Flagnings- och EN ISO 4628- Max korrosionsgrad: Q/1 000 korrosionsprovning 3:2016 Ri2

Vidhäftning av ISO 2859- Vidhäftningsvärde> 0.5 Se ISO 2859polyuretan 1:1999 + N/mm² 1:1999 + A1:2011 A1:2011 EN tillämpad för 1442:2017 Q/1000 EN 14140:2014 + AC:2015

a) Punkten för sprängtrycket (BPP) för det representativa urvalet används för utvärdering av provresultat med hjälp av provresultatdiagrammet för urvalet:

591

Steg 1: Bestämning av punkten för sprängtrycket (BPP) för ett representativt urval. Varje urval representeras av en punkt vars koordinater är medelvärdet av sprängprovningsresultat och standardavvikelsen för sprängprovningsresultat, var och en normaliserad till det relevanta provtrycket.

BPP: (Ωs = s/PH ; Ωm = x/PH )

med x: medelvärde för urvalet, s: standardavvikelse för urvalet, PH: provtryck Steg 2: Plotta i provresultatdiagram för urvalet Varje BPP plottas i ett provresultatdiagram för urvalet med följande axlar: - X-axeln : Standardavvikelse normaliserad för provtryck ( Ωs ) - Y-axeln : Medelvärde normaliserat för provtryck ( Ωm ) Steg 3: Bestämning av den relevanta nedre gränsen för toleransintervallet i provresultatdiagram för urvalet Resultatet av sprängtrycket ska först kontrolleras enligt Joint Test (multidirectional test) genom att använda en signifikansnivå av α=0.05 (se punkt 7 i ISO 5479:1997) för att bestämma om fördelningen av resultat för varje urval är normalfördelad eller inte. - För normalfördelning, bestämningen av den relevanta nedre gränsen för tolerans anges i steg 3.1. - För en icke- normal fördelning anges bestämningen av den relevanta nedre gränsen för tolerans i steg 3.2. Steg 3.1: Nedre gränsen för toleransintervallet för resultat som följer en normal fördelning Enligt standarden ISO 16269 - 6: 2014, och med beaktande att variansen är okänd, ska det unilaterala statistiska toleransintervallet övervägas för en konfidensnivå på 95 % och en andel av baspopulationen som motsvarar 99,9999 %. Genom tillämpning i provresultatdiagrammet representeras den nedre gränsen för toleransintervallet av en linje med konstant överlevnadskvot (survival rate) som anges av formeln:

Ωm = 1 + Ωs × k3(n;p;1 - α )

med k3: faktorfunktion av n, p och 1- α, p: andel av baspopulationen vald för toleransinter vallet (99.9999 %), 1- α: konfidensintervall (95 %),

592

n: urvalsstorlek.

Värdet för k3 som är avsett för Normalfördelningar ska tas från tabellen vid slutet av steg 3.

Steg 3.2: Nedre gränsen för toleransintervallet för resultat som följer ickenormalfördelning

Det unilaterala statistiska toleransintervallet ska beräknas fö r en konfidensnivå på 95 % och en andel av baspopulationen som motsvarar 99,9999 %.

Den nedre gränsen för tolerans representeras av en linje med konstant överlevnadskvot (survival rate) som anges av en formel i föregående steg 3.1, med faktorer k3 basera de och beräkna de på egenskaperna hos en Weibull fördelning.

Värdet för k3 som är avsett för Weibull - fördelning ska tas från tabellen nedan vid slutet av steg 3.

Tabell för k3

p=99.9999% och (1 - α)=0.95

Urv alsstorlek , n Normalfördelning , k3 Weibull - fördelning, k3

20 6,901 16,021 22 6,765 15,722 24 6,651 15,472 26 6,553 15,258 28 6,468 15,072 30 6,393 14,909 35 6,241 14,578 40 6,123 14,321 45 6,028 14,116 50 5,949 13,947 60 5,827 13,683 70 5,735 13,485 80 5,662 13,329 90 5,603 13,203 100 5,554 13,098 150 5,393 12,754 200 5,300 12,557 250 5,238 12,426 300 5,193 12,330 400 5,131 12,199 500 5,089 12,111 1000 4,988 11,897 ∞ 4,753 11,408

Anm Om urvalsstorleken är mellan två värden ska den närmaste nedre urvalsstorleken väljas.

593

(h) Åtgärder om toleranskriterierna inte är uppfyllda

Om ett resultat av sprängprovning, flagnings- och korrosionsprovning eller vidhäftningsprovning inte överensstämmer med kriterierna i tabellen i punkt (g) ska den berörda subgruppen av gasflaskor med gjuten skyddskapsel åtskiljas av ägaren för ytterligare undersökningar och flaskorna får inte fyllas eller göras tillgänglig för transport och användning.

Efter medgivande av den behöriga myndigheten eller Xa-organet som utfärdat typgodkännandet ska ytterligare prov utföras för att fastställa orsaken till underkännandet.

Om grundorsaken inte kan bevisas vara begränsad till den berörda subgruppen av ägaren ska den behöriga myndigheten eller Xa-organet vidta åtgärder avseende hela baspopulationen och eventuellt andra produktionsår.

Om grundorsaken kan visa sig vara begränsad till en del av den berörda subgruppen, får ej berörda delar godkännas av den behöriga myndigheten att åter sättas i drift. Det ska bevisas att ingen individuell gasflaska med gjuten skyddskapsel som åter sättas i drift påverkas.

(i) Krav på fyllningsstationer

Ägaren ska tillhandahålla dokumentation för den behöriga myndigheten om att fyllningsstationer:

- Uppfyller bestämmelserna i förpackningsinstruktion P200 (7) i 4.1.4.1 och att kraven i standarden för kontroll av fyllning som hänvisas till i tabellen i P200 (11) i 4.1.4.1 är uppfyllda och korrekt tillämpade,

- Har lämpliga medel för att identifiera gasflaskor med gjuten skyddskapsel via den elektroniska identifieringsanordningen,

- Har tillgång till databasen som nämns i (d);

- Har kapacitet att uppdatera databasen,

- Tillämpar kvalitetssystem enligt ISO 9000 (serien) eller liknade som ska vara certifierat av ett ackrediterat oberoende organ godkänt av behörig myndighet.

675 Kollin som innehåller detta farliga gods får inte samlastas med ämnen och föremål tillhörande klass 1, förutom de som tillhör 1.4S.

676 För transport av kollin som innehåller polymeriserande ämnen, behöver bestämmelserna i särbestämmelse 386 inte tillämpas när kollina transporteras för bortskaffande eller återvinning under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

594

(a) Före lasting ska en undersökning ha visat att det inte är någon större skillnad mellan temperaturen på kollits utsida och den omgivande temperaturen,

(b) Transporten är genomförd inom 24 timmar från undersökningen i (a),

(c) Kollina är skyddade från direkt solljus och från påverkan av andra värmekällor (t.ex. annan last som transporteras med högre temperatur än den omgivande) under transport,

(d) De omgivande temperaturerna under transport är lägre än 45 °C,

(e) Vagnar och containrar är tillräckligt ventilerade, och

(f) Ämnena är förpackade i kollin med en högsta volym på 1 000 liter.

Vid bedömningen av ämnena inför transport utifrån villkoren i denna särbestämmelse, får ytterligare åtgärder övervägas för att förhindra farlig polymerisation, till exempel tillsatsen av inhibitorer.

677 Celler och batterier som i enlighet med särbestämmelse 376 är identifierade som skadade eller defekta och är benägna att snabbt falla isär, reagera farligt, alstra lågor eller generera farlig värmeutveckling eller avge giftiga, frätande eller brandfarliga gaser eller ångor under normala transportförhållanden, ska tilldelas transportkategori ”0”. I godsdeklarationen ska informationen ”Transport enligt särbestämmelse 376” kompletteras med orden ”Transportkategori 0”.

678 Avfall bestående av föremål och material som kontaminerats med asbest i fri form (UN 2212 och 2590) som inte är inbäddat eller bundet i ett bindemedel som förhindrar att utsläpp av skadliga mängder inandningsbar asbest sker, får transporteras i enlighet med bestämmelserna i kapitel 7.3 under förutsättning att följande bestämmelser är uppfyllda:

(a) avfallet transporteras endast från den plats där det uppkommit till en anläggning för slutligt omhändertagande. Mellan dessa två platser är endast mellanliggande lagringsaktiviteter, utan vare sig omlastningar eller överflyttningar av containersäckarna, tillåtna,

(b) avfallet tillhör någon av dessa kategorier:

(i) fast avfall från vägarbeten, inklusive avfall från asfaltfräsning kontaminerad med fri asbest och liknande rester från sopning,

(ii) jord kontaminerad med asbest i fri form,

(iii) föremål (t.ex. möbler) kontaminerade med asbest i fri form från skadade strukturer eller byggnader,

(iv) material från skadade strukturer eller byggnader kontaminerat med asbest i fri form som, på grund av sin volym eller vikt, inte kan förpackas i enlighet med den förpackningsinstruktion som gäller för det UN-nummer som används (UN 2212 eller 2590, utifrån vad som är tillämpligt), eller

595

(v) avfall från byggarbetsplatser kontaminerat med asbest i fri form från rivning eller renoverade strukturer eller byggnader som, på grund av sin storlek eller vikt, inte kan förpackas i enlighet med den förpackningsinstruktion som gäller för det UN-nummer som används (UN 2212 eller 2590, utifrån vad som är tillämpligt).

(c) avfall som omfattas av dessa bestämmelser får inte blandas eller lastas med annat asbestinnehållande avfall eller annat farligt eller icke farligt avfall,

(d) varje sändning ska betraktas som komplett last enligt definitionen i avsnitt 1.2.1, och

(e) godsdeklarationen ska överensstämma med kraven i 5.4.1.1.4.

596

Kapitel 3.4

Farligt gods förpackat i begränsade mängder

3.4.1 Detta kapitel innehåller bestämmelserna som är tillämpliga vid transport av farligt gods i vissa klasser förpackat i begränsade mängder. Tillämplig mängdbegränsning för innerförpackningar respektive föremål anges för varje ämne i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (7a). Därutöver är mängden ”0” angiven i denna kolumn för varje ämne som inte är tillåtet att transporteras i enlighet med detta kapitel.

Farligt gods förpackat i sådana begränsade mängder, vilka uppfyller bestämmelserna i detta kapitel, omfattas inte av några andra bestämmelser i RID/RID-S, förutom relevanta bestämmelser i:

(a) Del 1: kapitel 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5, 1.6, 1.8 och 1.9,

(b) Del 2,

(d) Del 4: delavsnitt 4.1.1.1, 4.1.1.2 och 4.1.1.4 – 4.1.1.8,

(e) Del 5: delavsnitt 5.1.2.1 (a) (i) och (b), 5.1.2.2, 5.1.2.3, 5.2.1.10 och avsnitt 5.4.2,

(f) Del 6: bestämmelser om tillverkning i avsnitt 6.1.4 samt delavsnitt 6.2.5.1 och 6.2.6.1 – 6.2.6.3,

(g) Del 7: kapitel 7.1 samt avsnitt 7.2.1, 7.2.2, 7.5.1 (med undantag av delavsnitt 7.5.1.4), 7.5.2.4, 7.5.7 och 7.5.8.

3.4.2 Farligt gods får endast förpackas i innerförpackningar som placeras i lämpliga ytterförpackningar. Mellanförpackningar får användas. Dessutom ska föremål som tillhör riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp S, uppfylla samtliga bestämmelser i 4.1.5. Innerförpackningar behöver emellertid inte användas för transport av föremål, såsom aerosolbehållare eller ”engångsbehållare för gas”. Kollits totala bruttovikt får inte överstiga 30 kg.

3.4.3 Utom för föremål som tillhör riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp S, godtas sträck- eller krympfilmade brickor, vilka uppfyller villkoren i 4.1.1.1, 4.1.1.2 och 4.1.1.4 – 4.1.1.8, som ytterförpackningar för föremål eller innerförpackningar innehållande farligt gods, vilka transporteras enligt detta kapitel. Bräckliga innerförpackningar eller sådana som lätt kan punkteras, såsom kärl av glas, porslin, stengods eller vissa plaster, ska placeras i lämpliga mellanförpackningar som uppfyller bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2 och 4.1.1.4 – 4.1.1.8 och vara konstruerade så att de uppfyller bestämmelserna om tillverkning i 6.1.4. Kollits totala bruttovikt får inte överstiga 20 kg.

3.4.4 Vätskor i klass 8, förpackningsgrupp II, förpackade i innerförpackningar av glas, porslin eller stengods, ska vara inneslutna i en kompatibel och styv mellanförpackning.

3.4.5 (Tills vidare blank.)

3.4.6 (Tills vidare blank.)

597

3.4.7 Märkning av kollin innehållande begränsade mängder

3.4.7.1 Kollin innehållande farligt gods i begränsade mängder ska, med undantag för lufttransport, vara försedda med märkningen i figur 3.4.7.1:

Märkning av kollin innehållande begränsade mängder

Märkningen ska vara väl synlig, läsbar och tåla väderpåfrestningar utan att dess funktion påverkas nämnvärt.

Märkningen ska ha formen av en kvadrat vinklad 45° (diamantformad). Den övre och undre delen samt begränsningslinjen ska vara svart. Den centrala ytan ska vara vit eller ha en lämplig kontrasterande bakgrund. Minsta dimension ska vara 100 mm × 100 mm och den yttre begränsningslinjen som bildar diamantformen ska vara minst 2 mm bred. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas i figuren.

3.4.7.2 Om kollits storlek kräver det, får de yttre dimensionerna som visas i figur 3.4.7.1 minskas till som minst 50 mm × 50 mm förutsatt att märkningen förblir tydligt synlig. Bredden på kvadratens begränsningslinje får minskas till 1 mm.

3.4.8 Märkning av kollin innehållande begränsade mängder förpackade i

överensstämmelse med bestämmelserna i ICAO:s tekniska instruktioner,

del 3, kapitel 4

3.4.8.1 Kollin innehållande farligt gods i begränsade mängder förpackade i överensstämmelse med bestämmelserna i ICAO:s tekniska instruktioner, del 3, kapitel 4, får vara försedda med märkningen i figur 3.4.8.1 för att visa överensstämmelse med dessa bestämmelser:

598

Märkning av kollin innehållande begränsade mängder i överensstämmelse med bestämmelserna i ICAO:s tekniska instruktioner, del 3, kapitel 4

Märkningen ska vara väl synlig, läsbar och tåla väderpåfrestningar utan att dess funktion påverkas nämnvärt.

Märkningen ska ha formen av en kvadrat vinklad 45° (diamantformad). Den övre och undre delen samt begränsningslinjen, ska vara svart. Den centrala ytan ska vara vit eller ha en lämplig kontrasterande bakgrund. Minsta dimension ska vara 100 mm × 100 mm och den yttre begränsningslinjen som bildar diamantformen ska vara minst 2 mm bred. Symbolen ”Y” ska placeras i centrum av märkningen och vara tydligt synlig. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas i figuren.

3.4.8.2 Om kollits storlek kräver det, får de yttre dimensionerna som visas i figur 3.4.8.1 minskas till som minst 50 mm × 50 mm förutsatt att märkningen förblir tydligt synlig. Bredden på kvadratens begränsningslinje får minskas till 1 mm. Symbolen ”Y” ska fortfarande ha samma ungefärliga proportion till övriga mått enligt vad som visas i figur 3.4.8.1.

3.4.9 Kollin innehållande farligt gods som är försedda med märkningen enligt 3.4.8 med eller utan ytterligare etiketter eller märkningar för lufttransport, ska anses uppfylla bestämmelserna i avsnitt 3.4.1 utifrån vad som är tillämpligt samt bestämmelserna i avsnitt 3.4.2 – 3.4.4 och behöver inte förses med märkningen enligt 3.4.7.

3.4.10 Kollin innehållande farligt gods i begränsade mängder som har försetts med märkningen i 3.4.7 och som överensstämmer med bestämmelserna i ICAO:s tekniska instruktioner, inklusive alla etiketter och märkningar som krävs enligt del 5 och 6, ska anses uppfylla bestämmelserna i avsnitt 3.4.1 utifrån vad som är tillämpligt samt bestämmelserna i avsnitt 3.4.2 – 3.4.4.

3.4.11 Användning av overpack

För en overpack som innehåller farligt gods förpackat i begränsade mängder gäller följande:

Om inte märkningar som representerar allt farligt gods i en overpack är synliga ska en overpack vara:

599

(a) märkt med uttrycket ”OVERPACK”. Bokstäverna i ”OVERPACK” ska vara minst 12 mm höga. Märkningen ska anges på ett av avsändarlandets officiella språk och, om det språket inte är engelska, franska eller tyska, dessutom på engelska, franska eller tyska, såvida inte avtal mellan länderna som berörs av transporten föreskriver annat, och

(b) märkt med de märkningar som krävs enligt detta kapitel.

Förutom för lufttransport gäller övriga bestämmelser i 5.1.2.1 endast om en overpack innehåller annat farligt gods som inte förpackats i begränsade mängder och då endast med avseende på detta andra farliga gods.

3.4.12 Före transport ska avsändare av farligt gods förpackat i begränsade mängder informera transportören på ett spårbart sätt om total bruttovikt av sådant gods som lämnas för transport.

Lastare av farligt gods förpackat i begränsade mängder ska ta hänsyn till bestämmelserna i 3.4.13 – 3.4.15 om märkning.

3.4.13 (a) Vagnar som transporterar farligt gods förpackat i begränsade mängder ska vara märkta enligt 3.4.15 på båda långsidorna, såvida vagnen inte innehåller annat farligt gods för vilket märkning med storetiketter enligt 5.3.1 krävs. I det senare fallet får vagnen märkas enbart med storetiketter eller med både storetiketterna enligt 5.3.1 och märkningar i enlighet med 3.4.15.

(b) Storcontainrar som innehåller farligt gods förpackat i begränsade mängder, ska vara märkta enligt 3.4.15 på alla fyra sidorna, såvida storcontainern inte innehåller annat farligt gods för vilket märkning med storetiketter enligt 5.3.1 krävs. I det senare fallet får storcontainern märkas enbart med storetiketter eller med både storetiketterna enligt 5.3.1 och märkningar i enlighet med 3.4.15. Om märkningen som placerats på storcontainrarna inte är synlig utanför den lastade vagnen, ska samma märkning även placeras på vagnens båda långsidor.

3.4.14 Märkningen som anges i 3.4.13 får utelämnas om den totala bruttovikten av kollin som innehåller farligt gods förpackat i begränsade mängder inte överstiger 8 ton per vagn eller storcontainer.

3.4.15 Märkningarna som anges i 3.4.13 ska överensstämma med den föreskrivna märkningen i 3.4.7 förutom att deras minsta dimension ska vara 250 mm × 250 mm. Dessa märkningar ska avlägsnas eller täckas över om inget farligt gods i begränsad mängd transporteras.

600

Kapitel 3.5

Farligt gods förpackat i reducerade mängder

3.5.1 Reducerade mängder

3.5.1.1 Reducerade mängder av farligt gods i vissa klasser, utom föremål, som uppfyller bestämmelserna i detta kapitel, omfattas inte av några andra bestämmelser i RID/RID- S med undantag av:

(a) bestämmelserna om utbildning i kapitel 1.3,

(b) klassificeringsmetoderna och kriterierna för förpackningsgrupp i del 2,

Anm För radioaktiva ämnen i undantagna kollin gäller kraven i 1.7.1.5.

3.5.1.2 För farligt gods som får transporteras i reducerade mängder i överensstämmelse med detta kapitel, anges en alfanumerisk kod i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (7b) enligt följande:

Kod Högsta nettomängd per Högsta nettomängd per

innerförpackning (i gram för fasta ytterförpackning (i gram för fasta ämnen och i ml för vätskor och gaser) ämnen och i ml för vätskor och gaser, eller summan av gram och ml vid samemballering) E0 Ej tillåten i reducerade mängder E1 30 1000 E2 30 500 E3 30 300 E4 1 500 E5 1 300

För gaser avser den angivna volymen för innerförpackningen den vattenvolym som ryms i innerkärlet och volymen som anges för ytterförpackningar avser den sammanlagda vattenvolymen hos samtliga innerförpackningar i en enskild ytterförpackning. 3.5.1.3 Om farligt gods i reducerade mängder har tillordnats olika koder, ska den totala mängden i varje ytterförpackning vid samemballering begränsas till det värde som motsvarar den mest restriktiva koden.

3.5.1.4 Reducerade mängder av farligt gods som har tilldelats koderna E1, E2, E4 och E5 och som har en högsta nettomängd farligt gods per innerförpackning som inte överstiger 1 ml för vätskor och gaser samt 1 g för fasta ämnen och där den högsta nettomängden farligt gods per ytterförpackning inte överstiger 100 g för fasta ämnen eller 100 ml för vätskor och gaser, omfattas endast av följande bestämmelser:

(a) bestämmelserna i 3.5.2 , förutom att det inte krävs någon mellanförpackning om innerförpackningarna är säkert förpackade i en ytterförpackning med stötdämpande material så att de inte går sönder, punkteras eller att innehållet

601

läcker ut under normala transportförhållanden, samt att för vätskor ska ytterförpackningen innehålla tillräckligt med absorberande material för att absorbera det totala innehållet i innerförpackningarna, och

(b) bestämmelserna i 3.5.3.

3.5.2 Förpackningar

Förpackningar som används för transport av farligt gods i reducerade mängder ska uppfylla följande bestämmelser:

(a) det ska finnas en innerförpackning och varje innerförpackning ska vara tillverkad av plast (med minst 0,2 mm tjocklek när den används för vätskor) eller av glas, porslin, stengods, lergods eller metall (se även 4.1.1.2) och förslutningen hos varje innerförpackning ska vara säkert fastsatt med tråd, tejp eller andra effektiva medel. Kärl med en hals med gjuten skruvgänga ska ha ett tätt skruvlock. Förslutningarna ska vara beständiga mot innehållet,

(b) varje innerförpackning ska vara säkert förpackad i en mellanförpackning med stötdämpande material så att den inte går sönder, punkteras eller att innehållet läcker ut under normala transportförhållanden. För flytande farligt gods ska mellanförpackningen eller ytterförpackningen innehålla tillräckligt med absorberande material för att absorbera det totala innehållet i innerförpackningarna. När det placeras i mellanförpackningen får det absorberande materialet utgöra det stötdämpande materialet. Det farliga godset får inte reagera farligt med det stötdämpande, absorberande materialet och förpackningsmaterialet eller inverka menligt på materialens hållfasthet eller funktion Oberoende av sin orientering, ska kollit kunna hålla kvar innehållet fullständigt i händelse av läckage eller att det skadas,

(c) mellanförpackningen ska förpackas i en stadig, styv ytterförpackning (trä, papp eller annat material av likvärdig styrka),

(d) varje kollityp ska uppfylla bestämmelserna i 3.5.3,

(e) varje kolli ska vara tillräckligt stort för att ha plats för all nödvändig märkning, och

(f) overpack får användas och får även innehålla kollin med farligt gods eller gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S.

3.5.3 Provning av kollin

3.5.3.1 Med innerförpackningar fyllda till minst 95 % av sin kapacitet för fasta ämnen och minst 98% för vätskor, ska det färdiga kollit färdigställt för transport kunna klara följande sakenligt dokumenterade provningar utan bristningar och läckage hos någon innerförpackning och utan väsentlig minskning av effektivitet:

(a) Fall mot en styv, icke fjädrande, plan och horisontell yta från höjden 1,8 m:

(i) om provningsföremålet har formen av en låda, ska det släppas i var och en av följande fallorienteringar:

- platt mot lådans botten,

602

- platt mot lådans översida,

- platt mot den längsta sidan,

- platt mot den kortaste sidan,

- mot ett hörn.

(ii) om provningsföremålet har formen av ett fat, ska det släppas i var och en av följande fallorienteringar:

- diagonalt mot toppgavelsfalsen, med tyngdpunkt rakt ovanför islagspunkten,

- diagonalt mot bottengavelsfalsen,

- platt mot sidan.

Anm Vart och ett av ovanstående moment får genomföras på olika men identiska kollin.

(b) En kraft pålagd på ovansidan under 24 h, som motsvarar totalvikten av identiska kollin staplade till höjden 3 m (inklusive provningsföremålet).

3.5.3.2 Vid provning får de ämnen som ska transporteras i förpackningen ersättas med andra ämnen, så länge detta inte förvanskar provningsresultaten. Ersätts fasta ämnen med andra ämnen, ska dessa ha likadana fysikaliska egenskaper (vikt, partikelstorlek, etc.) som det ämne som ska transporteras. När ett annat ämne används vid fallprovningen för vätskor, ska det ha jämförbar relativ densitet (specifik vikt) och viskositet med det ämne som ska transporteras.

3.5.4 Märkning av kollin

3.5.4.1 Kollin som innehåller farligt gods i reducerade mängder och som är förberedda i överensstämmelse med detta kapitel, ska vara varaktigt och tydligt märkta med den märkning som anges i 3.5.4.2. Det första eller enda numret på varningsetiketten som anges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (5) för varje slag av farligt gods, ska anges i märkningen. Om avsändarens eller mottagarens namn inte angivits på kollit, ska märkningen även innehålla denna information.

603

3.5.4.2 Märkning för reducerade mängder

ion 100 ens m di um m ini M

Minimum dimension 100 mm

Märkning för reducerade mängder

Det första eller enda numret på varningsetiketten (primärfaran) som anges i kapitel 3.2, tabell A, * kolumn (5) ska anges här. Namnet på avsändaren eller mottagaren ska anges här om informationen inte angivits på annat ställe ** på kollit.

Märkningen ska ha formen av en kvadrat. Ram med parallella, snedställda streck och symbol ska ha samma färg, svart eller röd, på vit eller annan lämplig kontrasterande bakgrund. Minsta dimension ska vara 100 mm × 100 mm. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas i figuren.

3.5.4.3 Användning av overpack

För en overpack som innehåller farligt gods förpackat i reducerade mängder gäller följande:

Om inte märkningar som representerar allt farligt i en overpack är synliga, ska overpack vara:

(a) märkt med uttrycket ”OVERPACK”. Bokstäverna i ”OVERPACK” ska vara minst 12 mm höga. Märkningen ska anges på ett av avsändarlandets officiella språk och om språket inte är engelska, franska eller tyska, dessutom på engelska franska eller tyska, såvida inte avtal mellan länderna som berörs av transporten föreskriver annat, och

(b) märkt enligt märkningskraven i detta kapitel.

Övriga bestämmelser i 5.1.2.1 gäller endast om annat farligt gods som inte förpackats i reducerade mängder återfinns i en overpack och då endast med avseende på det andra godset.

604

3.5.5 Största antalet kollin i en vagn eller container

Antalet kollin i en vagn eller container får inte överstiga 1000.

3.5.6 Dokumentation

Om farligt gods i reducerade mängder åtföljs av ett eller flera dokument (till exempel ”bill of lading”(sjöfraktsedel), ”air waybill”(flygfraktsedel) eller CMR-/CIMfraktsedel), ska noteringen ”FARLIGT GODS I REDUCERADE MÄNGDER” samt antalet kollin anges i minst ett av dessa dokument.

605

Del 4

Bestämmelser för förpackningar och

tankar

Kapitel 4.1

Användning av förpackningar, inklusive IBC-behållare och

storförpackningar

Anm Förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, som är märkta enligt 6.1.3, 6.2.2.7, 6.2.2.8, 6.2.2.9, 6.2.2.10, 6.3.4, 6.5.2 eller 6.6.3 men som är godkända i en stat som inte är fördragsstat till RID, får användas för transport enligt RID/RID-S.

4.1.1 Allmänna bestämmelser för förpackning av farligt gods i förpackningar,

inklusive IBC-behållare och storförpackningar

Anm Vid förpackning av gods i klass 2, 6.2 och 7, gäller allmänna bestämmelser i detta avsnitt endast om detta är angivet i 4.1.8.2 (klass 6.2, UN 2814 och 2900), 4.1.9.1.5 (klass 7) och i de tillämpliga förpackningsinstruktionerna i 4.1.4 (P201, P207 och LP200 för klass 2 samt P620, P621, P622, IBC620, LP621 och LP622 för klass 6.2).

4.1.1.1 Farligt gods ska förpackas i förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, av god kvalitet. De ska vara tillräckligt hållfasta så att de motstår de stötar och belastningar som kan uppträda under normala transportförhållanden, inklusive omlastning mellan lastbärare och mellan lastbärare och lagerlokaler samt förflyttning från pall eller overpack för efterföljande manuell eller mekanisk hantering. Förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, ska vara tillverkade och förslutna så att kollin i transportfärdigt skick inte läcker vid normala transportförhållanden, särskilt inte på grund av vibrationer, temperaturväxlingar eller ändringar i fuktighet eller tryck (t.ex. framkallade av höjdskillnader). Förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar ska vara förslutna enligt tillverkarens anvisningar. Under transporten får inga farliga rester häfta vid utsidan av förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar. Dessa bestämmelser gäller i tillämpliga fall både nya, återanvända, rekonditionerade och renoverade förpackningar, nya, återanvända, reparerade och renoverade IBC-behållare samt nya, återanvända eller renoverade storförpackningar.

4.1.1.2 De delar av en förpackning, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, som har direkt kontakt med farligt gods:

a) får inte angripas eller påtagligt försvagas av det farliga godset,

b) får inte ge upphov till någon farlig effekt, t.ex. katalysera en reaktion eller reagera med det farliga godset, och

c) får inte tillåta permeation av farligt gods som kan utgöra fara under normala transportförhållanden.

De ska om så behövs ha lämplig invändig beläggning eller behandling.

Anm Beträffande kemisk kompatibilitet hos plastförpackningar, inklusive IBCbehållare, av polyeten, se 4.1.1.21.

609

4.1.1.3 Typprovning

4.1.1.3.1 Om inget annat föreskrivs i RID/RID-S ska alla förpackningar, inklusive IBCbehållare och storförpackningar, men med undantag av innerförpackningar, motsvara en typ som med godkänt resultat provats enligt tillämpliga bestämmelser i 6.1.5, 6.3.5, 6.5.6 eller 6.6.5.

4.1.1.3.2 Förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, får motsvara en eller fler typer som med godkänt resultat provats och får förses med fler än en märkning.

4.1.1.4 När förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, fylls med vätskor, ska ett ofyllt utrymme lämnas för att säkerställa att vätskans utvidgning, på grund av temperaturer som kan uppträda under transport, inte framkallar vare sig läckage av vätska eller bestående deformation av förpackningen. Om inga särskilda bestämmelser finns, får inte förpackningar vara fullständigt fyllda med vätska vid en temperatur av 55 ºC. I en IBC-behållare ska dock finnas tillräckligt ofyllt utrymme för att säkerställa att högst 98 % av dess vattenvolym är fylld vid en medeltemperatur av 50 °C. Om inget annat anges för klassen ska fyllnadsgraden vid en fyllningstemperatur av 15 °C uppgå till högst:

antingen

(a) Ämnets kokpunkt < 60 ≥ 60 ≥ 100 ≥ 200 ≥ 300 (begynnelsekokpunkt) ° C < 100 < 200 < 300 Fyllnadsgrad i procent av förpackningens kapacitet 90 92 94 96 98

eller 98 (b) Fyllnadsgrad = % av förpackningens kapacitet. 1 + α ( 50 − t F )

I denna formel avser α medelkoefficienten för vätskans volymetriska expansion mellan 15 °C och 50 °C, dvs. för en största temperaturstegring av 35 °C.

d - d α beräknas enligt formeln: α = 15 50 35 × d 50

där d och d är vätskans relativa densitet 1) 15 50 vid 15 °C respektive 50 °C och t F vätskans medeltemperatur vid fyllningstillfället.

4.1.1.5 Innerförpackningar ska förpackas i en ytterförpackning så att de under normala transportförhållanden inte kan gå sönder eller punkteras, eller innehållet läcka ut i ytterförpackningen. Innerförpackningar som innehåller vätskor ska förpackas så att deras förslutningar är riktade uppåt och placeras i ytterförpackningar i överensstämmelse med den i 5.2.1.10 beskrivna orienteringsmärkningen. Bräckliga innerförpackningar eller sådana som lätt kan gå sönder eller punkteras, såsom förpackningar av glas, porslin eller stengods, vissa plastmaterial m.m., ska bäddas in i ytterförpackningen med lämpliga stötdämpande material. Läcker innehållet ut får de skyddande egenskaperna hos det stötdämpande materialet eller ytterförpackningen inte försämras nämnvärt.

1) Uttrycket ”relativ densitet” (d) betraktas som synonymt med ”densitet” och används genomgående i texten.

610

4.1.1.5.1 När ytterförpackningen i en sammansatt förpackning eller en storförpackning genomgått godkända prov med olika slag av innerförpackningar får även olika sådana innerförpackningar samemballeras i ytterförpackningen eller storförpackningen. Dessutom är följande förändringar av innerförpackningarna tillåtna utan ytterligare provningar av kollit, så länge likvärdiga prestanda bibehålls:

(a) Innerförpackningar med likadana eller mindre dimensioner får användas under förutsättning att:

(i) innerförpackningarna motsvarar karaktären hos de provade innerförpackningarna (exempelvis formen: runda, rektangulära),

(ii) materialet i innerförpackningarna (glas, plast, metall etc.) uppvisar samma eller högre hållfasthet mot stötar och staplingskrafter, jämfört med den ursprungligen provade innerförpackningen,

(iii) innerförpackningarna har likadana eller mindre öppningar och förslutningen är utformad på liknande sätt (t.ex. skruvlock, friktionslock),

(iv) ytterligare stötdämpande material används i tillräcklig mängd för att fylla ut hålrum och förhindra nämnvärd förskjutning hos innerförpackningarna, och

(v) innerförpackningarna är orienterade på samma sätt i ytterförpackningen som i det provade kollit.

(b) Färre provade innerförpackningar eller andra typer av innerförpackningar enligt (a) får användas, förutsatt att tillräckligt med stötdämpande material tillsätts för att fylla ut hålrum och förhindra nämnvärd förskjutning av innerförpackningarna.

4.1.1.5.2 Användning av ytterligare förpackningar i en ytterförpackning (t.ex. en mellanförpackning eller en behållare i en föreskriven innerförpackning) utöver vad som krävs i förpackningsinstruktionerna är tillåten under förutsättning att alla relevanta krav följs, inklusive de i 4.1.1.3, och om tillämpligt, lämplig stötdämpning sker för att förhindra rörelse i förpackningen.

4.1.1.5.3 För transport av avfall, med undantag av föremål, får innerförpackningar av olika storlekar och former, som innehåller vätskor och fasta ämnen, förpackas tillsammans i en ytterförpackning, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

(a) avfallet som transporteras i varje innerförpackning är inte klassificerat i klass 1, 2, 6.2 eller 7,

(b) med undantag från 4.1.1.5, 4.1.1.5.1, 4.1.1.5.2, 4.1.1.21, 4.1.3.1 - 4.1.3.5, 4.1.3.7, 4.1.4, 6.1.5.2.1, 6.5.6.1.2 och 6.6.5.2.1:

(i) ytterförpackningen är någon av följande typer:

- 1H2, 1A2, 3A2, 3H1, 3H2, 4A eller 4H2,

-11A, 11H1 eller 11H2,

-50A eller 50H,

(ii) ytterförpackningen är provad för förpackningsgrupp I,

611

(iii) ytterförpackningen behöver inte vara provad enligt provningarna som krävs för förpackningar som är avsedda att innehålla vätskor, men ska kunna kvarhålla vätskor under normala transportförhållanden,

(iv) det ska finnas tillräckligt med stötdämpande material för att förhindra nämnvärd förskjutning hos innerförpackningarna under normala transportförhållanden,

(v) om ytterförpackningen innehåller innerförpackningar som lätt kan gå sönder, såsom förpackningar av glas, porslin eller stengods, eller icke täta innerförpackningar, ska ytterförpackningen ha försetts med ett material som håller kvar all fri vätska som kan läcka ut från innerförpackningarna under transporten, t.ex. absorberande material eller annat likvärdigt sätt som håller kvar vätskan,

(vi) för ytterförpackningar av polyeten ska tillräcklig kemisk kompatibilitet anses vara bevisad om den kemiska kompatibiliteten hos materialet i ytterförpackningen har verifierats med samtliga modellvätskor som är beskrivna i 6.1.6.1 som en del av typprovningen och godkännandet av en förpackning av samma material med kod 1H1 eller 3H1.

(c) beroende på avfallet som identifierats i varje innerförpackning, får innerförpackningarna endast förpackas tillsammans i en lämplig ytterförpackning av kompetent personal som är utbildad i enlighet med 1.3.2.2, med användning av instruktioner eller rutiner som säkerställer överensstämmelse med 4.1.1.6 och bestämmelserna om samemballering i 4.1.10.4,

(d) avfallet som innesluts i en ytterförpackning är klassificerat till det mest korrekta UN-numret. Fler än ett UN-nummer får användas vid behov. Med avvikelse från 5.1.4, ska den enda märkningen och etiketteringen på ytterförpackningen motsvara den eller de UN-nummer som angivits på ytterförpackningen.

4.1.1.6 Farligt gods får inte förpackas tillsammans med vare sig annat farligt gods eller annat gods i samma ytterförpackning eller storförpackning, om de kan reagera farligt med varandra (se definition av ”farlig reaktion” i 1.2.1).

Anm Angående särskilda bestämmelser för samemballering se 4.1.10.

4.1.1.7 Förslutningar till förpackningar innehållande fuktade eller utspädda ämnen ska vara sådana att halten vätska (vatten, lösningsmedel eller medel för att okänsliggöra) inte sjunker under de föreskrivna gränsvärdena under transport.

4.1.1.7.1 Om två eller flera förslutningssystem är placerade i serie i en IBC-behållare ska systemet närmast det transporterade ämnet förslutas först.

4.1.1.8 Om gas avges från innehållet i ett kolli (genom temperaturstegring eller av andra orsaker) och det därigenom kan uppstå ett övertryck, får förpackningen eller IBCbehållaren förses med en avluftningsanordning, förutsatt att den avgivna gasen inte orsakar fara, på grund av t.ex. sin giftighet, brandfarlighet eller den utsläppta mängden.

En avluftningsanordning ska finnas om det kan bildas ett farligt övertryck på grund av ämnenas normala sönderfall. Avluftningsanordningen ska vara utformad så att den med förpackningen eller IBC-behållaren i det läge den avses ha under transporten och under normala transportförhållanden hindrar att innehållet läcker ut eller att främmande ämnen tränger in.

612

Anm Avluftning av kolli är inte tillåten vid lufttransport.

4.1.1.8.1 Vätskor får endast fyllas i innerförpackningar, som har tillräcklig hållfasthet mot det invändiga tryck som kan uppstå under normala transportförhållanden.

4.1.1.9 Nya, renoverade eller återanvända förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, eller rekonditionerade förpackningar, reparerade eller regelbundet underhållna IBC-behållare ska klara tillämpliga provningar som föreskrivs i 6.1.5, 6.3.5, 6.5.6 eller 6.6.5. Innan den fylls och lämnas till transport ska varje förpackning, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, granskas för att konstatera att den är fri från korrosion, förorening eller annan skada, och varje IBC-behållare kontrolleras med avseende på avsedd funktion hos driftsutrustningen. En förpackning, som visar tecken på nedsatt hållfasthet i jämförelse med den godkända typen, får inte längre användas, eller ska rekonditioneras så att den kan klara typprovningarna. En IBCbehållare som visar tecken på nedsatt hållfasthet i jämförelse med den godkända typen får inte längre användas, eller ska repareras eller underhållas så att den kan klara typprovningarna.

4.1.1.10 Vätskor får endast fyllas i förpackningar, inklusive IBC-behållare, som har tillräcklig hållfasthet mot det invändiga tryck som kan uppstå under normala transportförhållanden. Förpackningar och IBC-behållare, på vilka provtrycket vid vätsketryckprovningen enligt 6.1.3.1 (d) respektive 6.5.2.2.1 är angivet i märkningen, får fyllas endast med en vätska vars ångtryck:

(a) är sådant att det totala övertrycket i förpackningen eller IBC-behållaren (dvs. ämnets ångtryck plus partialtrycket av luft eller andra inerta gaser, minus 100 kPa) vid 55 °C, uppmätt på basis av en högsta fyllnadsgrad enligt 4.1.1.4 och en fyllningstemperatur av 15 °C, inte överstiger 2/3 av det i märkningen angivna provtrycket,

(b) vid 50 °C är mindre än 4/7 av summan av det i märkningen angivna provtrycket och 100 kPa, eller

IBC-behållare som är avsedda för transport av vätskor får inte användas för transport av vätskor med ett ångtryck över 110 kPa (1,1 bar) vid 50 °C eller 130 kPa (1,3 bar) vid 55 °C.

Exempel på provtryck, som ska anges på förpackningar, inklusive

IBC-behållare, och som har beräknats enligt 4.1.1.10 (c):

UN-nr Ämnesnamn Klass Förpack- V p55 V p55 (V p55 ×1,5) Lägsta Lägsta prov-

nings- (kPa) ×1,5 minus 100 provtryck tryck som

grupp (kPa) enligt ska anges

(kPa)

6.1.5.5.4 (c) på förpack-

(kPa) ningen (kPa)

2056 Tetrahydrofuran 3 II 70 105 5 100 100 2247 n-Dekan 3 III 1,4 2,1 -97,9 100 100 1593 Diklormetan 6.1 III 164 246 146 146 150 1155 Dietyleter 3 I 199 299 199 199 250

Anm 1 För rena vätskor kan ångtrycket vid 55 °C (V p55 ) ofta hämtas i tabeller, som publicerats i vetenskaplig litteratur.

613

Anm 2 De i tabellen angivna minimiprovtrycken avser endast tillämpning av uppgifterna i 4.1.1.10 (c), vilket innebär att det angivna provtrycket ska vara högre än 1,5 gånger ångtrycket vid 55 °C minus 100 kPa. Om t.ex. provtrycket för n-dekan bestäms enligt 6.1.5.5.4 (a) kan minimiprovtrycket bli lägre.

Anm 3 För dietyleter uppgår det enligt 6.1.5.5.5 föreskrivna minimiprovtrycket till 250 kPa.

4.1.1.11 Tömda förpackningar, inklusive tömda IBC-behållare och tömda storförpackningar, som har innehållit farligt gods, omfattas av samma bestämmelser som fyllda förpackningar, såvida inte åtgärder vidtagits för att eliminera alla faror.

Anm När sådana förpackningar transporteras för bortskaffande eller materialåtervinning får de också transporteras som UN 3509 under förutsättning att alla villkoren i särbestämmelse 663 i kapitel 3.3 är uppfyllda.

4.1.1.12 Varje förpackning enligt kapitel 6.1 som är avsedd att innehålla vätskor, ska med godkänt resultat genomgå lämplig täthetsprovning. Denna provning är en del av kvalitetssystemet angivet i 6.1.1.4, vilket visar förmågan att uppfylla tillämpliga provningskrav enligt 6.1.5.4.3:

(a) före första användning för transport,

(b) efter renovering eller rekonditionering av förpackningar innan de återanvänds för transport,

För denna provning är det inte nödvändigt att förse förpackningen med dess förslutningar. Innerkärlet till en integrerad förpackning får provas utan ytterförpackning, förutsatt att provningsresultaten inte påverkas. Provningen krävs inte för:

- innerförpackningar till sammansatta förpackningar eller storförpackningar,

- innerkärl till integrerade förpackningar (glas, porslin eller stengods), som är märkta med symbolen ”RID/ADR” enligt 6.1.3.1 (a) (ii),

- förpackningar av tunnplåt, som är märkta med symbolen ”RID/ADR” enligt 6.1.3.1 (a) (ii).

4.1.1.13 Förpackningar, inklusive IBC-behållare, för fasta ämnen, som kan bli flytande vid de temperaturer som troligen uppträder under transporten, ska kvarhålla ett sådant ämne även i flytande form.

4.1.1.14 Förpackningar, inklusive IBC-behållare, för pulverformiga eller granulerade ämnen ska vara dammtäta eller försedda med en innerbeklädnad.

4.1.1.15 Om inget annat fastställts av behörig myndighet, uppgår den tillåtna användningstiden för fat och dunkar av plast, IBC-behållare av styv plast och integrerade IBC-behållare med innerbehållare av plast för transport av farligt gods till fem år, räknat från tillverkningsdatum, utom då en kortare användningstid föreskrivs på grund av det transporterade ämnets egenskaper.

614

Anm Användningstiden för integrerade IBC-behållare utgår från tillverkningsdatumet för innerbehållaren.

4.1.1.16 Då is används för kylning, får isen inte påverka förpackningens funktion.

4.1.1.17 (Borttagen.)

4.1.1.18 Explosiva ämnen och föremål, självreaktiva ämnen och organiska peroxider

Om inget annat föreskrivs i RID/RID-S ska de förpackningar, IBC-behållare och storförpackningar som används för gods i klass 1, självreaktiva ämnen i klass 4.1 eller organiska peroxider i klass 5.2 uppfylla bestämmelserna för den mellersta farlighetsgruppen (förpackningsgrupp II).

4.1.1.19 Användning av bärgningsförpackningar och bärgningsstorförpackningar

4.1.1.19.1 Skadade, defekta, läckande eller ej föreskriftsmässiga kollin eller farligt gods som har spillts eller läckt ut får transporteras i bärgningsförpackningar enligt 6.1.5.1.11 och i bärgningsstorförpackningar enligt 6.6.5.1.9. Detta förhindrar inte användning av en större förpackning, en IBC-behållare av typen 11A eller en storförpackning av lämpligt slag och med lämpliga provningskrav och i enlighet med villkoren i 4.1.1.19.2 och 4.1.1.19.3.

4.1.1.19.2 Lämpliga åtgärder ska vidtas för att förhindra alltför stora rörelser av de skadade eller läckande kollina inne i bärgningsförpackningen eller bärgningsstorförpackningen. Om bärgningsförpackningen eller bärgningsstorförpackningen innehåller vätskor ska en tillräcklig mängd inert absorberande material tillsättas för att eliminera förekomsten av fri vätska.

4.1.1.19.3 Lämpliga åtgärder ska vidtas för att förebygga farlig tryckökning.

4.1.1.20 Användning av bärgningstryckkärl

4.1.1.20.1 I händelse av skadade, defekta, läckande eller icke överensstämmande tryckkärl får bärgningstryckkärl enligt 6.2.3.11 användas.

Anm Ett bärgningstryckkärl får användas som overpack i enlighet med 5.1.2. Vid användning som overpack ska märkning vara i enlighet med 5.1.2.1 istället för 5.2.1.3.

4.1.1.20.2 Tryckkärl ska placeras i ett bärgningstryckkärl av lämplig storlek. Flera tryckkärl får endast placeras i samma bärgningstryckkärl om innehållet är känt och de inte kan reagera farligt med varandra (se 4.1.1.6). I detta fall får den sammanlagda vattenvolymen hos de tryckkärl som är placerade i bärgningstryckkärlet inte överstiga 3 000 liter. Lämpliga åtgärder ska vidtas för att förhindra att tryckkärlen kan röra sig inuti bärgningstryckkärlet, t.ex. genom sektionering, säkring eller stötdämpande material.

4.1.1.20.3 Tryckkärl får endast placeras i ett bärgningstryckkärl om:

(a) bärgningstryckkärlet uppfyller 6.2.3.11 och en kopia av godkännandecertifikatet är tillgängligt,

(b) delar av bärgningstryckkärlet som är eller sannolikt kommer vara i direkt kontakt med det farliga godset inte angrips eller försvagas av det farliga godset och inte

615

orsakar en farlig reaktion (t.ex. katalysera en reaktion eller reagera med det farliga godset), och

(c) innehållet i de inneslutna tryckkärlen är begränsat i tryck och volym, så att trycket för bärgningstryckkärlet vid 65 °C inte överstiger provtrycket för bärgningstryckkärlet om tryckkärlen helt skulle tömmas inuti bärgningstryckkärlet (för gaser, se förpackningsinstruktion P200 (3) i 4.1.4.1). Reduceringen av den användbara vattenvolymen för bärgningstryckkärlet, t.ex. genom inneslutande utrustning och stötdämpande material, ska tas i beaktande.

4.1.1.20.4 Vid transport ska bärgningstryckkärlet förses med officiell transportbenämning, UNnummer föregått av bokstäverna ”UN” och föreskrivna etiketter för kollin enligt kapitel 5.2, tillämpliga för det farliga godset i de inneslutna tryckkärlen.

4.1.1.20.5 Efter varje användning ska bärgningstryckkärlet rengöras, avgasas och kontrolleras visuellt invändigt och utvändigt. De ska genomgå återkommande kontroll och provning i enlighet med 6.2.3.5 minst vart femte år.

4.1.1.21 Verifiering av den kemiska kompatibiliteten hos förpackningar, inklusive IBC-

behållare, av plast genom utbyte av fyllningsämnena med modellvätskor

4.1.1.21.1 Tillämpningsområde

För förpackningar av polyeten enligt 6.1.5.2.6 och för IBC-behållare av polyeten enligt 6.5.6.3.5 får den kemiska kompatibiliteten mot fyllningsämnena inordnade under modellvätskor verifieras genom att de i 4.1.1.21.3 - 4.1.1.21.5 fastställda metoderna följs och förteckningen i tabell 4.1.1.21.6 tillämpas, förutsatt att konstruktionstypen klarat typprovningen med dessa modellvätskor enligt 6.1.5 eller 6.5.6 under beaktande av 6.1.6 och uppfyllt förutsättningarna i 4.1.1.21.2. Om utbyte av fyllningsämnet enligt detta avsnitt inte är möjligt, ska den kemiska kompatibiliteten provas genom typprovning enligt 6.1.5.2.5 eller laboratorieprovning enligt 6.1.5.2.7 för förpackningar, respektive enligt 6.5.6.3.3 eller 6.5.6.3.6 för IBC-behållare.

Anm Oberoende av bestämmelserna i detta avsnitt avgörs användbarheten av förpackningar, inklusive IBC-behållare, för ett bestämt fyllningsämne av inskränkningarna i kapitel 3.2, tabell A, och förpackningsinstruktionerna i kapitel 4.1.

4.1.1.21.2 Förutsättningar

Fyllningsämnets relativa densitet får inte överstiga den som använts vid bestämning av fallhöjd enligt 6.1.5.3.5 eller 6.5.6.9.4 för den med godkänt resultat utförda fallprovningen och vid bestämning av vikten enligt 6.1.5.6 eller, om så krävs enligt 6.5.6.6, för den med godkänt resultat utförda staplingsprovningen med modellvätskorna. Fyllningsämnets ångtryck vid 50 °C eller 55 °C får inte överstiga det som använts vid bestämning av trycket enligt 6.1.5.5.4 eller 6.5.6.8.4.2 för den med godkänt resultat utförda vätsketryckprovningen med modellvätskorna. I det fall att fyllningsämnet är utbytt med en kombination av modellvätskor, får respektive värden hos fyllningsämnet inte överstiga de minimivärden hos modellvätskorna, som framgår av använda fallhöjder, staplingsvikter och invändiga provtryck.

Exempel: UN 1736 bensoylklorid är utbytt med kombinationen av modellvätskor ”blandning av kolväten och vätmedelslösning”. Bensoylklorid har ett ångtryck vid 50 °C på 0,34 kPa och en relativ densitet på ca 1,2 kg/l. Ofta utförs typprovningen av fat och dunkar vid den lägsta provningsnivån som krävs. I praktiken utförs

616

staplingsprovningen på respektive förpackningsslag med belastning som motsvarar relativ densitet 1,0 för blandningen av kolväten och relativ densitet 1,2 för vätmedelslösningen (se definition av modellvätskor i 6.1.6). Följaktligen kan i ett sådant fall den kemiska kompatibiliteten mot bensoylklorid hos den på så sätt provade förpackningstypen inte betraktas som verifierad, eftersom provningsnivån för den aktuella förpackningstypen med modellvätskan ”blandning av kolväten” inte är tillräckligt hög. (Eftersom i de flesta fall det använda provtrycket i vätsketryckprovningen uppgår till minst 100 kPa, täcks ångtrycket hos bensoylklorid i tillräcklig utsträckning av en sådan provningsnivå enligt 4.1.1.10.)

Alla beståndsdelar av ett fyllningsämne, som kan vara en lösning, blandning eller beredning, såsom vätmedel i rengörings- eller desinfektionsmedel, ska tas med i utbytesförfarandet, oavsett om de är farliga eller ofarliga komponenter.

4.1.1.21.3 Utbytesförfarande

Följande steg ska följas när fyllningsämnen ska bytas ut mot angivna ämnen eller grupper av ämnen enligt förteckningen i tabell 4.1.1.21.6 (se även flödesschemat i figur 4.1.1.21.1).

(a) Klassificera fyllningsämnet enligt metoder och kriterier i del 2 (bestämning av UN-nummer och förpackningsgrupp).

(b) Om det återfinns där, sök UN-numret i kolumn 1 i tabell 4.1.1.21.6.

(c) Om det finns mer än en benämning för detta UN-nummer, välj den rad som överensstämmer med uppgifterna om förpackningsgrupp, koncentration, flampunkt, närvaro av ofarliga beståndsdelar osv., enligt från den i kolumn 2a, 2b och 4 givna informationen för UN-numret i fråga.

Om detta inte är möjligt, ska den kemiska kompatibiliteten verifieras enligt 6.1.5.2.5 eller 6.1.5.2.7 för förpackningar, respektive 6.5.6.3.3 eller 6.5.6.3.6 för IBC-behållare (för vattenhaltiga lösningar, se dock 4.1.1.21.4).

(d) Om det enligt stycke (a) bestämda UN-numret och förpackningsgruppen hos fyllningsämnet inte förekommer i utbytesförteckningen, ska den kemiska kompatibiliteten verifieras för förpackningar enligt 6.1.5.2.5 eller 6.1.5.2.7 och för IBC-behållare enligt 6.5.6.3.3 eller 6.5.6.3.6.

(e) Om kolumn 5 i den aktuella raden innehåller texten ”regel för samlingsbenämningar” ska det vidare förfarandet ske enligt denna regel, beskriven i 4.1.1.21.5.

(f) Den kemiska kompatibiliteten hos fyllningsämnet betraktas som verifierad, om de i 4.1.1.21.1 och 4.1.1.21.2 nämnda bestämmelserna har iakttagits, fyllningsämnet är utbytt med en modellvätska eller en kombination av modellvätskor i kolumn 5, och förpackningen är typgodkänd för dessa modellvätskor.

617

Figur 4.1.1.21.1: Flödesschema för utbyte av fyllningsämnen med modellvätskor

Klassificering av ämnet enligt del 2 i syfte att bestämma UN-nummer och förpackningsgrupp

Finns UN-nummer och nej Ytterligare provning förpackningsgrupp i krävs (se 4.1.1.21.1) utbytesförteckningen?

ja Kemisk kompatibilitet betraktas som verifierad, om typprovningen med Är ämnet eller angivna modellvätskor av ja Är en modellvätska eller kombi- ja ämnesgruppen förpackningen/IBCnation av sådana angiven i namngiven i behållaren gett godkänt utbytesförteckningen? utbytesförteckningen? resultat, detta gäller i förekommande fall även för vattenhaltiga lösningar av ämnet nej nej

Fortsättning i ”regeln för samlingsbenämningar”

4.1.1.21.4 Vattenhaltiga lösningar

Vattenhaltiga lösningar av ämnen eller ämnesgrupper, som enligt 4.1.1.21.3 är utbytbara med en eller flera modellvätskor, kan likaså utbytas med ifrågavarande modellvätskor om följande villkor är iakttagna:

(a) den vattenhaltiga lösningen kan enligt kriterierna i 2.1.3.3 tillordnas samma UNnummer som det i utbytesförteckningen angivna ämnet, och

(b) den vattenhaltiga lösningen finns inte särskilt angiven på någon annan plats i utbytesförteckningen i 4.1.1.21.6, och

Exempel: Vattenhaltiga lösningar av UN 1120 tert-butanol:

- Rent tert-butanol är tillordnad modellvätskan ättiksyra i utbytesförteckningen.

- Vattenhaltiga lösningar av tert-butanol kan enligt 2.1.3.3 klassificeras under benämningen UN 1120 BUTANOLER, eftersom egenskaperna hos vattenhaltiga lösningar av tert-butanol inte skiljer sig från dem hos det farliga ämnet beträffande klass, fysikaliskt tillstånd eller förpackningsgrupp. Därutöver framgår inget särskilt av uppgifterna under benämningen UN 1120 BUTANOLER om att de endast gäller för det rena eller tekniskt rena ämnet, dessutom är vattenhaltiga lösningar av detta ämne inte särskilt förtecknade i kapitel 3.2, tabell A eller i utbytesförteckningen.

- UN 1120 BUTANOLER reagerar under normala transportförhållanden inte med vatten.

618

Följaktligen kan en vattenhaltig lösning av UN 1120 tert-butanol utbytas med modellvätskan ättiksyra.

4.1.1.21.5 Regel för samlingsbenämningar

Vid utbyte av fyllningsämnen, för vilket texten ”regel för samlingsbenämningar” är angiven i kolumn 5, ska följande steg och villkor iakttas (se även flödesschema i figur 4.1.1.21.2):

(a) Genomför utbytesförfarandet för varje enskild farlig beståndsdel i lösningen, blandningen eller beredningen enligt 4.1.1.21.3 under beaktande av förutsättningarna i 4.1.1.21.2. Vid generiska benämningar kan sådana beståndsdelar utelämnas, där det är känt att de inte har skadlig inverkan på HDpolyeten (t.ex. fasta pigment i UN 1263 FÄRG eller FÄRGRELATERAT MATERIAL).

(b) En lösning, blandning eller beredning kan inte utbytas med någon modellvätska, om

(i) UN-nummer och förpackningsgrupp för en eller flera av de farliga beståndsdelarna inte finns i utbytesförteckningen, eller

(ii) texten ”regel för samlingsbenämningar” är angiven för en eller flera av de farliga beståndsdelarna i kolumn 5 i utbytesförteckningen, eller

(iii) (med undantag av UN 2059 NITROCELLULOSALÖSNING, BRANDFARLIG) klassificeringskoden för en eller flera av de farliga beståndsdelarna avviker från den för lösningen, blandningen eller beredningen.

(c) Om alla farliga beståndsdelar är angivna i utbytesförteckningen och deras klassificeringskoder är samma som för lösningen, blandningen eller beredningen, och alla farliga beståndsdelar är utbytbara med samma modellvätska respektive samma kombination av modellvätskor i kolumn 5, så betraktas den kemiska kompatibiliteten hos lösningen, blandningen eller beredningen som verifierad, om hänsyn tagits till 4.1.1.21.1 och 4.1.1.21.2.

(d) Om alla farliga beståndsdelar är angivna i utbytesförteckningen och deras klassificeringskoder är samma som för lösningen, blandningen eller beredningen, men olika modellvätskor är angivna i kolumn 5, så betraktas den kemiska kompatibiliteten hos lösningen, blandningen eller beredningen som verifierad endast för de nedan angivna kombinationerna av modellvätskor, om hänsyn tagits till 4.1.1.21.1 och 4.1.1.21.2:

(i) vatten/salpetersyra (55 %), med undantag av oorganiska syror med klassificeringskod C1, som är utbytbara med modellvätskan vatten,

(ii) vatten/vätmedelslösning,

(iii) vatten/ättiksyra,

(iv) vatten/blandning av kolväten,

(v) vatten/n-butylacetat – med n-butylacetat mättad vätmedelslösning.

619

(e) Inom ramen för denna regel betraktas den kemiska kompatibiliteten för andra kombinationer av modellvätskor än de som nämns i (d) liksom för de i (b) nämnda fallen som ej verifierad. Den kemiska kompatibiliteten ska då verifieras på annat sätt (se 4.1.1.21.3 (d)).

Exempel 1: Blandning av UN 1940 TIOGLYKOLSYRA (50 %) och UN 2531 METAKRYLSYRA, STABILISERAD (50 %), blandningens klassificering: UN 3265 FRÄTANDE SUR ORGANISK VÄTSKA, N.O.S.

- Såväl beståndsdelarnas UN-nummer som blandningens UN-nummer är angivna i utbytesförteckningen.

- Såväl de båda beståndsdelarna som blandningen har samma klassificeringskod, C3.

- UN 1940 TIOGLYKOLSYRA är utbytbar med modellvätskan ättiksyra och UN 2531 METAKRYLSYRA, STABILISERAD med modellvätskan n-butylacetat/nbutylacetat mättad vätmedelslösning. Enligt (d) är detta ingen tillåten kombination av modellvätskor. Den kemiska kompatibiliteten mot blandningen ska därför verifieras på annat sätt.

Exempel 2: Blandning av UN 1793 ISOPROPYLSYRAFOSFAT (50 %) och UN 1803 FENOLSULFONSYRA, FLYTANDE (50 %), blandningens klassificering: UN 3265 FRÄTANDE SUR ORGANISK VÄTSKA, N.O.S.

- Såväl beståndsdelarnas UN-nummer som blandningens UN-nummer är angivna i utbytesförteckningen.

- Såväl de båda beståndsdelarna som blandningen har samma klassificeringskod, C3.

- UN 1793 ISOPROPYLSYRAFOSFAT är utbytbar med modellvätskan vätmedelslösning och UN 1803 FENOLSULFONSYRA, FLYTANDE med modellvätskan vatten. Enligt (d) är detta en av de tillåtna kombinationerna av modellvätskor. Följaktligen betraktas den kemiska kompatibiliteten mot denna blandning som verifierad, om förpackningen är typgodkänd för modellvätskorna vätmedelslösning och vatten.

620

Figur 4.1.1.21.2: Flödesschema för ”Regel för samlingsbenämningar”

Enskilda och samlingsbenämningar, lösningar, blandningar och beredningar med texten ”regel för samlingsbenämningar” i utbytesförteckningen.

Finns benämningar på nej alla beståndsdelar i lösningen, blandningen eller beredningen upptagna i utbytesförteckningen?

Har alla beståndsdelar nej samma klassificeringskod som lösningen, blandningen eller beredningen?

Är alla beståndsdelar nej Är alla beståndsdelar nej Ytterligare provning utbytbara med samma var för sig eller i kombination krävs (se 4.1.1.21.1) modellvätska resp utbytbara med någon av kombination av nedanstående kombinationer av modellvätskor? modellvätskor?

ja ja

Verifiering av kemisk kompatibilitet betraktas som giltig, om typprovningen av förpackningen/IBC-behållaren godkänts med angivna modellvätskor

Tillåtna kombinationer av modellvätskor:

– vatten/salpetersyra (55 %), med undantag av oorganiska syror med klassificeringskod C1, som är utbytbara med modellvätskan vatten, – vatten/vätmedelslösning, – vatten/ättiksyra, – vatten/blandning av kolväten, – vatten/n-butylacetat –n-butylacetat mättad vätmedelslösning.

621

4.1.1.21.6 Utbytesförteckning I följande tabell (utbytesförteckning) är de farliga ämnena ordnade efter sina UNnummer. I regel behandlar varje rad ett farligt ämne, respektive en enskild eller samlingsbenämning, som omfattas av ett visst UN-nummer. Dock kan flera på varandra följande rader användas för samma UN-nummer, om ämnen, som hör till ett och samma UN-nummer, har olika ämnesnamn (t.ex. enskilda isomerer av en ämnesgrupp), olika kemiska eller fysikaliska egenskaper eller olika transportbestämmelser. I så fall anges den enskilda benämningen eller samlingsbenämningen inom förpackningsgruppen sist i denna radföljd. Kolumnerna 1-4 i tabell 4.1.1.21.6, som har en liknande struktur som tabell A i kapitel 3.2, används för att identifiera ämnet för ändamålet med detta avsnitt. Den sista kolumnen betecknar modellvätskor med vilka ämnet kan utbytas. Förklarande anmärkningar för varje kolumn:

Kolumn (1) UN-nummer

Denna kolumn innehåller UN-numret - för det farliga ämnet, om ett eget särskilt UN-nummer har tillordnats ämnet, eller - för gruppbenämningen, till vilken inte namngivna ämnen har tillordnats enligt kriterierna i del 2 (”beslutsträden”).

Kolumn (2a) Officiell transportbenämning eller teknisk benämning

Denna kolumn innehåller benämningen på ämnet respektive enskilda benämningar som kan täcka olika isomerer, eller samlingsbenämningar. Den angivna benämningen kan avvika från den officiella transportbenämningen.

Kolumn (2b) Beskrivning

Denna kolumn innehåller en beskrivande text för att förklara användningsområdet för benämningen i de fall där klassificeringen, transportvillkoren och/eller den kemiska kompatibiliteten för ämnet är olika.

Kolumn (3a) Klass

Denna kolumn innehåller numret på klassen, vars definition omfattar det farliga ämnet. Detta nummer på klassen tillordnas enligt metoderna och kriterierna i del 2.

Kolumn (3b) Klassificeringskod

Denna kolumn innehåller klassificeringskoden för det farliga ämnet, enligt metoderna och kriterierna i del 2.

Kolumn (4) Förpackningsgrupp

Denna kolumn innehåller numret på förpackningsgruppen (I, II eller III), som är tillordnad det farliga ämnet enligt metoderna och kriterierna i del 2. Vissa föremål och ämnen har inte inplacerats i någon förpackningsgrupp.

622

Kolumn (5) Modellvätska

Denna kolumn innehåller antingen en modellvätska eller en kombination av modellvätskor, med vilka ämnet kan utbytas, eller så visar den på ”regeln för samlingsbenämningar” enligt 4.1.1.21.5.

Tabell 4.1.1.21.6: Utbytesförteckning

UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska

benämning fice- nings-

eller rings- grupp teknisk benämning kod

3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3

(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)

1090 Aceton 3 F1 II Blandning av kolväten

Endast tillämplig då det har visats att ämnets permeation från det avsedda kollit har en godtagbar nivå. 1093 Akrylnitril, stabiliserad 3 FT1 I N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1104 Amylacetater Rena isomerer och 3 F1 III N-butylacetat/med nisomerblandning butylacetat mättad vätmedelslösning 1105 Pentanoler Rena isomerer och 3 F1 II/III N-butylacetat/med nisomerblandning butylacetat mättad vätmedelslösning 1106 Amylaminer Rena isomerer och 3 FC II/III Blandning av kolväten och isomerblandning vätmedelslösning 1109 Amylformiater Rena isomerer och 3 F1 III N-butylacetat/med nisomerblandning butylacetat mättad vätmedelslösning 1120 Butanoler Rena isomerer och 3 F1 II/III Ättiksyra isomerblandning 1123 Butylacetater Rena isomerer och 3 F1 II/III N-butylacetat/med nisomerblandning butylacetat mättad vätmedelslösning 1125 n-Butylamin 3 FC II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 1128 n-Butylformiat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1129 Butyraldehyd 3 F1 II Blandning av kolväten

1133 Lim Med brandfarlig vätska 3 F1 I/II/III Regel för samlingsbenämningar 1139 Täcklösning inklusive ytbehandlingar 3 F1 I/II/III Regel för eller ytbeklädnader som samlingsbenämningar används för industriella ändamål, såsom underredsbehandling av fordon eller innerbeklädnad av fat eller tunnor 1145 Cyklohexan 3 F1 II Blandning av kolväten

1146 Cyklopentan 3 F1 II Blandning av kolväten

623

UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska

benämning fice- nings-

eller rings- grupp teknisk benämning kod

3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3

(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)

1153 Etylenglykoldietyleter 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning och blandning av kolväten 1154 Dietylamin 3 FC II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 1158 Diisopropylamin 3 FC II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 1160 Dimetylamin, 3 FC II Blandning av kolväten och vattenlösning vätmedelslösning 1165 Dioxan 3 F1 II Blandning av kolväten

1170 Etanol (etylalkohol) Vattenlösning 3 F1 II/III Ättiksyra

eller etanollösning

(etylalkohollösning)

1171 Etylenglykol- 3 F1 III N-butylacetat/med nmonoetyleter butylacetat mättad vätmedelslösning och blandning av kolväten 1172 Etylenglykol- 3 F1 III N-butylacetat/med nmonoetyleteracetat butylacetat mättad vätmedelslösning och blandning av kolväten 1173 Etylacetat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1177 2-Etylbutylacetat 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1178 2-Etylbutyraldehyd 3 F1 II Blandning av kolväten

1180 Etylbutyrat 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1188 Etylenglykol- 3 F1 III N-butylacetat/med nmonometyleter butylacetat mättad vätmedelslösning och blandning av kolväten 1189 Etylenglykol- 3 F1 III N-butylacetat/med nmonometyleteracetat butylacetat mättad vätmedelslösning och blandning av kolväten 1190 Etylformiat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1191 Oktylaldehyder Rena isomerer och 3 F1 III Blandning av kolväten isomerblandning 1192 Etyllaktat 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1195 Etylpropionat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1197 Extrakt, flytande , för 3 F1 II/III Regel för smaksättning eller arom samlingsbenämningar 1198 Formaldehydlösning, Vattenlösning, flampunkt 3 FC III Ättiksyra brandfarlig 23 - 60 °C

624

UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska

benämning fice- nings-

eller rings- grupp teknisk benämning kod

3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3

(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)

1202 Dieselbränsle eller som överensstämmer 3 F1 III Blandning av kolväten dieselolja med standard EN 590:2013 + A1:2017 eller med flampunkt högst 100 °C 1202 Gasolja Flampunkt högst 100 °C 3 F1 III Blandning av kolväten

1202 Eldningsolja, lätt Extra lätt 3 F1 III Blandning av kolväten

1202 Eldningsolja, lätt som överensstämmer 3 F1 III Blandning av kolväten med standard EN 590:2013 + A1:2017 eller med flampunkt högst 100 °C 1203 Bensin 3 F1 II Blandning av kolväten

1206 Heptaner Rena isomerer och 3 F1 II Blandning av kolväten isomerblandning 1207 Hexaldehyd n-hexaldehyd 3 F1 III Blandning av kolväten

1208 Hexaner Rena isomerer och 3 F1 II Blandning av kolväten isomerblandning 1210 Tryckfärg eller Brandfarliga, inkl 3 F1 I/II/III Regel för tryckfärgsrelaterat tryckfärgsförtunning samlingsbenämningar material och -lösningsmedel 1212 Isobutanol 3 F1 III Ättiksyra

(isobutylalkohol)

1213 Isobutylacetat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1214 Isobutylamin 3 FC II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 1216 Isooktener Rena isomerer och 3 F1 II Blandning av kolväten isomerblandning 1219 Isopropanol 3 F1 II Ättiksyra

(isopropylalkohol)

1220 Isopropylacetat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1221 Isopropylamin 3 FC I Blandning av kolväten och vätmedelslösning 1223 Fotogen 3 F1 III Blandning av kolväten

1224 3,3-dimetyl-2-butanon 3 F1 II Blandning av kolväten

1224 Ketoner, flytande, 3 F1 II/III Regel för n.o.s. samlingsbenämningar 1230 Metanol 3 FT1 II Ättiksyra

1231 Metylacetat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1233 Metylamylacetat 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1235 Metylamin, 3 FC II Blandning av kolväten och vattenlösning vätmedelslösning 1237 Metylbutyrat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning

625

UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska

benämning fice- nings-

eller rings- grupp teknisk benämning kod

3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3

(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)

1247 Metylmetakrylat, 3 F1 II N-butylacetat/med nmonomer, stabiliserad butylacetat mättad vätmedelslösning 1248 Metylpropionat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1262 Oktaner Rena isomerer och 3 F1 II Blandning av kolväten isomerblandning 1263 Färg eller färgrelaterat Inkl färg, lack, emaljlack, 3 F1 I/II/III Regel för material bets, shellack, fernissa, samlingsbenämningar polermedel, flytande spackel och flytande lackgrund resp inkl färgförtunning och lösningsmedel 1265 Pentaner N-pentan 3 F1 II Blandning av kolväten

1266 Parfymprodukter Med brandfarligt 3 F1 II/III Regel för lösningsmedel samlingsbenämningar 1268 Stenkolstjärenafta Ångtryck vid 50 °C högst 3 F1 II Blandning av kolväten 110 kPa 1268 Petroleumdestillat, 3 F1 I/II/III Regel för n.o.s. eller samlingsbenämningar

petroleumprodukter,

n.o.s.

1274 n-Propanol 3 F1 II/III Ättiksyra

(propylalkohol,

normal)

1275 Propionaldehyd 3 F1 II Blandning av kolväten

1276 n-Propylacetat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1277 Propylamin N-propylamin 3 FC II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 1281 Propylformiater Rena isomerer och 3 F1 II N-butylacetat/med nisomerblandning butylacetat mättad vätmedelslösning 1282 Pyridin 3 F1 II Blandning av kolväten

1286 Hartsolja 3 F1 II/III Regel för samlingsbenämningar 1287 Gummilösning 3 F1 II/III Regel för samlingsbenämningar 1296 Trietylamin 3 FC II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 1297 Trimetylamin, Med högst 50 vikt-% 3 FC I/II/III Blandning av kolväten och vattenlösning trimetylamin vätmedelslösning 1301 Vinylacetat, 3 F1 II N-butylacetat/med nstabiliserad butylacetat mättad vätmedelslösning 1306 Träimpregneringsmed 3 F1 II/III Regel för el, flytande samlingsbenämningar 1547 Anilin 6.1 T1 II Ättiksyra

1590 Dikloraniliner, flytande Rena isomerer och 6.1 T1 II Ättiksyra isomerblandning

626

UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska

benämning fice- nings-

eller rings- grupp teknisk benämning kod

3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3

(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)

1602 Färgämne, flytande, 6.1 T1 I/II/III Regel för giftigt, n.o.s. eller samlingsbenämningar

färgämneskomponent,

flytande, giftig, n.o.s . 1604 Etylendiamin 8 CF1 II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 1715 Ättiksyraanhydrid 8 CF1 II Ättiksyra

1717 Acetylklorid 3 FC II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1718 Butylsyrafosfat 8 C3 III Vätmedelslösning

1719 Vätesulfid Vattenlösning 8 C5 III Ättiksyra

1719 Frätande alkalisk Oorganisk 8 C5 II/III Regel för vätska, n.o.s. samlingsbenämningar 1730 Antimonpentaklorid, Ren 8 C1 II Vatten

flytande

1736 Bensoylklorid 8 C3 II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 1750 Klorättiksyralösning Vattenlösning 6.1 TC1 II Ättiksyra

1750 Klorättiksyralösning Blandningar av mono- 6.1 TC1 II Ättiksyra och diklorättiksyra 1752 Kloracetylklorid 6.1 TC1 I N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1755 Kromsyralösning Vattenlösning med 8 C1 II/III Salpetersyra högst 30 % kromsyra 1760 Cyanamid Vattenlösning med 8 C9 II Vatten högst 50 % cyanamid 1760 O,O-Dietylditiofosforsyra 8 C9 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1760 O,O-Diisopropyl- 8 C9 II N-butylacetat/med nditiofosforsyra butylacetat mättad vätmedelslösning 1760 O,O-Di-n-propyl- 8 C9 II N-butylacetat/med nditiofosforsyra butylacetat mättad vätmedelslösning 1760 Frätande vätska, n.o.s. Flampunkt över 60 °C 8 C9 I/II/III Regel för samlingsbenämningar 1761 Kopparetylendiaminlö Vattenlösning 8 CT1 II/III Blandning av kolväten och sning vätmedelslösning 1764 Diklorättiksyra 8 C3 II Ättiksyra

1775 Fluorborsyra Vattenlösning med 8 C1 II Vatten högst 50 % fluorborsyra 1778 Fluorkiselsyra 8 C1 II Vatten

1779 Myrsyra Med mer än 85 vikt-% 8 CF1 II Ättiksyra syra 1783 Hexametylendiamin- Vattenlösning 8 C7 II/III Blandning av kolväten och lösning vätmedelslösning 1787 Jodvätesyra Vattenlösning 8 C1 II/III Vatten

1788 Bromvätesyra Vattenlösning 8 C1 II/III Vatten

627

UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska

benämning fice- nings-

eller rings- grupp teknisk benämning kod

3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3

(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)

1789 Klorvätesyra (saltsyra) Högst 38-procentig 8 C1 II/III Vatten vattenlösning 1790 Fluorvätesyra Med högst 60 % 8 CT1 II Vatten. Användningstid högst vätefluorid 2 år 1791 Hypokloritlösning Vattenlösning, i handeln 8 C9 II/III Salpetersyra och vanligen med vätmedel vätmedelslösning *) 1791 Hypokloritlösning Vattenlösning 8 C9 II/III Salpetersyra *)

*) För UN 1791: Provning endast med avluftningsanordning. Vid provning med modellvätskan salpetersyra ska en syrabeständig avluftningsanordning och en syrabeständig tätning användas. Om provning sker direkt med hypokloritlösningar, är även avluftningsanordningar och tätningar från samma konstruktionstyp tillåtna, vilka är beständiga mot hypoklorit (t.ex. silikongummi) men inte mot salpetersyra. 1793 Isopropylsyrafosfat 8 C3 III Vätmedelslösning

1802 Perklorsyra Vattenlösning med 8 CO1 II Vatten högst 50 vikt-% syra 1803 Fenolsulfonsyra, Isomerblandning 8 C3 II Vatten

flytande

1805 Fosforsyralösning 8 C1 III Vatten

1814 Kaliumhydroxid- Vattenlösning 8 C5 II/III Vatten

lösning

1824 Natriumhydroxid- Vattenlösning 8 C5 II/III Vatten

lösning

1830 Svavelsyra Med över 51 % syra 8 C1 II Vatten

1832 Svavelsyra, använd Kemiskt stabil 8 C1 II Vatten

1833 Svavelsyrlighet 8 C1 II Vatten

1835 Tetrametylammonium Vattenlösning, flampunkt 8 C7 II Vatten hydroxidlösning över 60 °C 1840 Zinkkloridlösning Vattenlösning 8 C1 III Vatten

1848 Propionsyra Med minst 10 vikt-% och 8 C3 III N-butylacetat/med nmindre än 90 vikt-% butylacetat mättad syra vätmedelslösning 1862 Etylkrotonat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1863 Flygfotogen 3 F1 I/II/III Blandning av kolväten

1866 Hartslösning Brandfarlig 3 F1 I/II/III Regel för samlingsbenämningar 1902 Diisooktylsyrafosfat 8 C3 III Vätmedelslösning

1906 Restsyra 8 C1 II Salpetersyra

1908 Kloritlösning Vattenlösning 8 C9 II/III Ättiksyra

1914 Butylpropionater 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1915 Cyklohexanon 3 F1 III Blandning av kolväten

1917 Etylakrylat, 3 F1 II N-butylacetat/med nstabiliserad butylacetat mättad vätmedelslösning

628

UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska

benämning fice- nings-

eller rings- grupp teknisk benämning kod

3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3

(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)

1919 Metylakrylat, 3 F1 II N-butylacetat/med nstabiliserad butylacetat mättad vätmedelslösning 1920 Nonaner Rena isomerer och 3 F1 III Blandning av kolväten isomerblandning, flampunkt 23 - 60°C 1935 Cyanidlösning, n.o.s. Oorganisk 6.1 T4 I/II/III Vatten

1940 Tioglykolsyra 8 C3 II Ättiksyra

1986 Alkoholer, 3 FT1 I/II/III Regel för brandfarliga, giftiga, samlingsbenämningar

n.o.s.

1987 Cyklohexanol Tekniskt ren 3 F1 III Ättiksyra

1987 Alkoholer, n.o.s. 3 F1 II/III Regel för samlingsbenämningar 1988 Aldehyder, 3 FT1 I/II/III Regel för brandfarliga, giftiga, samlingsbenämningar

n.o.s.

1989 Aldehyder, n.o.s. 3 F1 I/II/III Regel för samlingsbenämningar 1992 2,6-cis-dimetylmorfolin 3 FT1 III Blandning av kolväten

1992 Brandfarlig vätska, 3 FT1 I/II/III Regel för giftig, n.o.s. samlingsbenämningar 1993 Propionsyrevinylester 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1993 (1-metoxi-2-propyl)- 3 FT1 III N-butylacetat/med nacetat butylacetat mättad vätmedelslösning 1993 Brandfarlig vätska, 3 F1 I/II/III Regel för n.o.s. samlingsbenämningar 2014 Väteperoxid, Med minst 5.1 OC1 II Salpetersyra vattenlösning 20 % men högst 60 % väteperoxid (tillräckligt stabiliserad) 2022 Kresylsyra Flytande blandning av 6.1 TC1 II Ättiksyra kresoler, xylenoler och metylfenoler 2030 Hydrazin, Med minst 37 vikt-% 8 CT1 II Vatten vattenlösning men högst 64 vikt-% hydrazin 2030 Hydrazinhydrat Vattenlösning med 64 8 CT1 II Vatten vikt-% hydrazin 2031 Salpetersyra Annan än röd rykande, 8 CO1 II Salpetersyra med högst 55 % ren syra 2045 Isobutyraldehyd 3 F1 II Blandning av kolväten

(isobutylaldehyd)

2050 Diisobutylen, 3 F1 II Blandning av kolväten

isomeriska föreningar

2053 Metylisobutylkarbinol 3 F1 III Ättiksyra

2054 Morfolin 8 CF1 I Blandning av kolväten

2057 Tripropen 3 F1 II/III Blandning av kolväten

629

UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska

benämning fice- nings-

eller rings- grupp teknisk benämning kod

3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3

(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)

2058 Valeraldehyd Rena isomerer och 3 F1 II Blandning av kolväten isomerblandning 2059 Nitrocellulosalösning, 3 D I/II/III Regel för brandfarlig samlingsbenämningar: Till skillnad från normalt förfarande får denna regel tillämpas på alla lösningsmedel med klassificeringskod F1 2075 Kloral, vattenfri, 6.1 T1 II Vätmedelslösning

stabiliserad

2076 Kresoler, flytande Rena isomerer och 6.1 TC1 II Ättiksyra isomerblandning 2078 Toluendiisocyanat Flytande 6.1 T1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2079 Dietylentriamin 8 C7 II Blandning av kolväten

2209 Formaldehyd, lösning Vattenlösning med 37 % 8 C9 III Ättiksyra formaldehyd, metanolhalt 8-10 % 2209 Formaldehyd, lösning Vattenlösning med minst 8 C9 III Vatten 25 % formaldehyd 2218 Akrylsyra, stabiliserad 8 CF1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2227 N-butylmetakrylat, 3 F1 III N-butylacetat/med nstabiliserad butylacetat mättad vätmedelslösning 2235 Klorbensylklorider, Para-klorbensylklorid 6.1 T2 III Blandning av kolväten

flytande

2241 Cykloheptan 3 F1 II Blandning av kolväten

2242 Cyklohepten 3 F1 II Blandning av kolväten

2243 Cyklohexylacetat 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2244 Cyklopentanol 3 F1 III Ättiksyra

2245 Cyklopentanon 3 F1 III Blandning av kolväten

2247 N-dekan 3 F1 III Blandning av kolväten

2248 Di-n-butylamin 8 CF1 II Blandning av kolväten

2258 1,2-propylendiamin 8 CF1 II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2259 Trietylentetramin 8 C7 II Vatten

2260 Tripropylamin 3 FC III Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2263 Dimetylcyklohexaner Rena isomerer och 3 F1 II Blandning av kolväten isomerblandning 2264 N,N- 8 CF1 II Blandning av kolväten och dimetylcyklohexyl- vätmedelslösning

amin

2265 N,N-dimetylformamid 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning

630

UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska

benämning fice- nings-

eller rings- grupp teknisk benämning kod

3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3

(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)

2266 N-N- 3 FC II Blandning av kolväten och dimetylpropylamin vätmedelslösning 2269 3,3-imino-di- 8 C7 III Blandning av kolväten och propylamin vätmedelslösning 2270 Etylamin, Med minst 3 FC II Blandning av kolväten och vattenlösning 50 vikt-% och högst 70 vätmedelslösning vikt-% etylamin, flampunkt under 23 °C, frätande eller svagt frätande 2275 2-etylbutanol 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2276 2-etylhexylamin 3 FC III Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2277 Etylmetakrylat, 3 F1 II N-butylacetat/med nstabiliserad butylacetat mättad vätmedelslösning 2278 N-hepten 3 F1 II Blandning av kolväten

2282 Hexanoler Rena isomerer och 3 F1 III N-butylacetat/med nisomerblandning butylacetat mättad vätmedelslösning 2283 Isobutylmetakrylat, 3 F1 III N-butylacetat/med nstabiliserad butylacetat mättad vätmedelslösning 2286 Pentametylheptan 3 F1 III Blandning av kolväten

2287 Isoheptener 3 F1 II Blandning av kolväten

2288 Isohexener 3 F1 II Blandning av kolväten

2289 Isoforondiamin 8 C7 III Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2293 4-metoxi-4- 3 F1 III Blandning av kolväten

metylpentan-2-on

2296 Metylcyklohexan 3 F1 II Blandning av kolväten

2297 Metylcyklohexanon Rena isomerer och 3 F1 III Blandning av kolväten isomerblandning 2298 Metylcyklopentan 3 F1 II Blandning av kolväten

2302 5-metylhexan-2-on 3 F1 III Blandning av kolväten

2308 Nitrosylsvavelsyra, 8 C1 II Vatten

flytande

2309 Oktadien 3 F1 II Blandning av kolväten

2313 Pikoliner Rena isomerer och 3 F1 III Blandning av kolväten isomerblandning 2317 Natriumkoppar(I)cyan- Vattenlösning 6.1 T4 I Vatten

id, lösning

2320 Tetraetylenpentamin 8 C7 III Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2324 Triisobuten Blandning av C12- 3 F1 III Blandning av kolväten monoolefiner, flampunkt 23 - 60°C

631

UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska

benämning fice- nings-

eller rings- grupp teknisk benämning kod

3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3

(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)

2326 Trimetylcyklohexyl- 8 C7 III Blandning av kolväten och amin vätmedelslösning 2327 Trimetylhexametylen- Rena isomerer och 8 C7 III Blandning av kolväten och diaminer isomerblandning vätmedelslösning 2330 Undekan 3 F1 III Blandning av kolväten

2336 Allylformiat 3 FT1 I N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2348 Butylakrylater, Rena isomerer och 3 F1 III N-butylacetat/med nstabiliserade isomerblandning butylacetat mättad vätmedelslösning 2357 Cyklohexylamin Flampunkt 23 - 60°C 8 CF1 II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2361 Diisobutylamin 3 FC III Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2366 Dietylkarbonat 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2367 Alfa-metylvaleraldehyd 3 F1 II Blandning av kolväten

2370 1-hexen 3 F1 II Blandning av kolväten

2372 1,2-di-(dimetylamino)- 3 F1 II Blandning av kolväten och etan vätmedelslösning 2379 1,3-dimetylbutylamin 3 FC II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2383 Dipropylamin 3 FC II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2385 Etylisobutyrat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2393 Isobutylformiat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2394 Isobutylpropionat Flampunkt 23 - 60°C 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2396 Metakrylaldehyd, 3 FT1 II Blandning av kolväten

stabiliserad

2400 Metylisovalerat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2401 Piperidin 3 CF1 I Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2403 Isopropenylacetat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2405 Isopropylbutyrat 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2406 Isopropylisobutyrat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning

632

UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska

benämning fice- nings-

eller rings- grupp teknisk benämning kod

3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3

(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)

2409 Isopropylpropionat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2410 1,2,3,6- 3 F1 II Blandning av kolväten

tetrahydropyridin

2427 Kaliumklorat, 5.1 O1 II/III Vatten

vattenlösning

2428 Natriumklorat, 5.1 O1 II/III Vatten

vattenlösning

2429 Kalciumklorat, 5.1 O1 II/III Vatten

vattenlösning

2436 Tioättiksyra 3 F1 II Ättiksyra

2457 2,3-dimetylbutan 3 F1 II Blandning av kolväten

2490 Etanolamin 8 C7 III Vätmedelslösning

2491 Etanolamin, lösning Vattenlösning 8 C7 III Vätmedelslösning

2496 Propionsyraanhydrid 8 C3 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2524 Etylortoformiat 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2526 Furfurylamin 3 FC III Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2527 Isobutylakrylat, 3 F1 III N-butylacetat/med nstabiliserad butylacetat mättad vätmedelslösning 2528 Isobutylisobutyrat 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2529 Isobutyrsyra 3 FC III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2531 Metakrylsyra, 8 C3 II N-butylacetat/med nstabiliserad butylacetat mättad vätmedelslösning 2542 Tributylamin 6.1 T1 II Blandning av kolväten

2560 2-metylpentan-2-ol 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2564 Triklorättiksyra, Vattenlösning 8 C3 II/III Ättiksyra

lösning

2565 Dicyklohexylamin 8 C7 III Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2571 Etylsvavelsyra 8 C3 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2571 Alkylsvavelsyror 8 C3 II Regel för samlingsbenämningar 2580 Aluminiumbromid- Vattenlösning 8 C1 III Vatten

lösning

2581 Aluminiumklorid- Vattenlösning 8 C1 III Vatten

lösning

2582 Järntriklorid, lösning Vattenlösning 8 C1 III Vatten

633

UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska

benämning fice- nings-

eller rings- grupp teknisk benämning kod

3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3

(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)

2584 Metansulfonsyra Med mer än 8 C1 II Vatten 5 % fri svavelsyra 2584 Alkylsulfonsyror, Med mer än 8 C1 II N-butylacetat/med nflytande 5 % fri svavelsyra butylacetat mättad vätmedelslösning 2584 Bensensulfonsyra Med mer än 8 C1 II Vatten 5 % fri svavelsyra 2584 Toluensulfonsyra. Med mer än 8 C1 II Vatten 5 % fri svavelsyra 2584 Arylsulfonsyror, Med mer än 8 C1 II N-butylacetat/med nflytande 5 % fri svavelsyra butylacetat mättad vätmedelslösning 2586 Metansulfonsyra Med mer än 8 C3 III Vatten 5 % fri svavelsyra 2586 Alkylsulfonsyror, Med högst 8 C3 III N-butylacetat/med nflytande 5 % fri svavelsyra butylacetat mättad vätmedelslösning 2586 Bensensulfonsyra Med högst 8 C3 III Vatten 5 % fri svavelsyra 2586 Toluensulfonsyra. Med högst 8 C3 III Vatten 5 % fri svavelsyra 2586 Arylsulfonsyror, Med högst 8 C3 III N-butylacetat/med nflytande 5 % fri svavelsyra butylacetat mättad vätmedelslösning 2610 Triallylamin 3 FC III Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2614 Metylallylalkohol 3 F1 III Ättiksyra

2617 Metylcyklohexanoler Rena isomerer och 3 F1 III Ättiksyra isomerblandning, flampunkt 23 - 60°C 2619 Bensyldimetylamin 8 CF1 II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2620 Amylbutyrater Rena isomerer och 3 F1 III N-butylacetat/med nisomerblandning, butylacetat mättad flampunkt 23 - 60°C vätmedelslösning 2622 Glycidylaldehyd Flampunkt under 23 °C 3 FT1 II Blandning av kolväten

2626 Klorsyra, Med högst 10 % 5.1 O1 II Salpetersyra vattenlösning klorsyra 2656 Kinolin Flampunkt över 60 °C 6.1 T1 III Vatten

2672 Ammoniaklösning I vatten, relativ densitet 8 C5 III Vatten mellan 0,880 och 0,957 vid 15 °C, med över 10 % men högst 35 % ammoniak 2683 Ammoniumsulfid- Vattenlösning, flampunkt 8 CFT II Ättiksyra lösning 23 - 60°C 2684 3-dietylamino- 3 FC III Blandning av kolväten och propylamin vätmedelslösning 2685 N,n-dietyletylendiamin 8 CF1 II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2693 Bisulfiter, Oorganiska 8 C1 III Vatten

vattenlösning, n.o.s.

634

UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska

benämning fice- nings-

eller rings- grupp teknisk benämning kod

3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3

(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)

2707 Dimetyldioxaner Rena isomerer och 3 F1 II/III Blandning av kolväten isomerblandning 2733 Aminer, brandfarliga, 3 FC I/II/III Blandning av kolväten och frätande, n.o.s. e ller vätmedelslösning

polyaminer,

brandfarliga, frätande,

n.o.s.

2734 Di-sec-butylamin 8 CF1 II Blandning av kolväten

2734 Aminer, flytande, 8 CF1 I/II Blandning av kolväten och frätande, brandfarliga, vätmedelslösning n.o.s. eller polyaminer,

flytande, frätande,

brandfarliga, n.o.s.

2735 Aminer, flytande, 8 C7 I/II/III Blandning av kolväten och frätande, n.o.s. eller vätmedelslösning

polyaminer, flytande,

frätande, n.o.s.

2739 Butyrsyraanhydrid 8 C3 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2789 Isättika eller Vattenlösning med mer 8 CF1 II Ättiksyra ättiksyralösning än 80 vikt-% syra 2790 Ättiksyralösning Vattenlösning med mer 8 C3 II/III Ättiksyra än 10 vikt-% men högst 80 vikt-% syra 2796 Svavelsyra Med högst 51 % syra 8 C1 II Vatten

2797 Batterivätska, alkalisk Kalium/natriumhydroxid, 8 C5 II Vatten vattenlösning 2810 2-klor-6-fluorbensylklorid Stabiliserad 6.1 T1 III Blandning av kolväten

2810 2-fenyletanol 6.1 T1 III Ättiksyra

2810 Etylenglykol- 6.1 T1 III Ättiksyra monohexyleter 2810 Giftig vätska, 6.1 T1 I/II/III Regel för organisk, n.o.s. samlingsbenämningar 2815 N-aminoetylpiperazin 8 CT1 III Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2818 Ammoniumpolysulfid- Vattenlösning 8 CT1 II/III Ättiksyra

lösning

2819 Amylsyrafosfat 8 C3 III Vätmedelslösning

2820 Butyrsyra N-butyrsyra 8 C3 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2821 Fenol, lösning Vattenlösning, giftig, ej 6.1 T1 II/III Ättiksyra alkalisk 2829 Kapronsyra N-kapronsyra 8 C3 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2837 Bisulfater, 8 C1 II/III Vatten

vattenlösning

2838 Vinylbutyrat, 3 F1 II N-butylacetat/med nstabiliserad butylacetat mättad vätmedelslösning 2841 Di-n-amylamin 3 FT1 III Blandning av kolväten och vätmedelslösning

635

UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska

benämning fice- nings-

eller rings- grupp teknisk benämning kod

3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3

(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)

2850 Propylentetramer Blandning av C12- 3 F1 III Blandning av kolväten (Tetrapropen) monoolefiner, flampunkt 23 - 60°C 2873 Dibutyletanolamin N,N-di-n- 6.1 T1 III Ättiksyra butylaminoetanol 2874 Furfurylalkohol 6.1 T1 III Ättiksyra

2920 O,O-dietyl- Flampunkt 23 - 60°C 8 CF1 II N-butylacetat/med nditiofosforsyra butylacetat mättad vätmedelslösning 2920 O,O-dimetyl- Flampunkt 23 - 60°C 8 CF1 II Vätmedelslösning ditiofosforsyra 2920 Bromväte 33-procentig lösning i 8 CF1 II Vätmedelslösning isättika 2920 Tetrametylammonium- Vattenlösning, flampunkt 8 CF1 II Vatten hydroxid 23 - 60°C 2920 Frätande vätska, 8 CF1 I/II Regel för brandfarlig, n.o.s. samlingsbenämningar 2922 Ammoniumsulfid Vattenlösning, flampunkt 8 CT1 II Vatten 23 - 60°C 2922 Kresoler Vattenhaltig alkalisk 8 CT1 II Ättiksyra lösning, blandning av natrium- och kaliumkresolat 2922 Fenol Vattenhaltig alkalisk 8 CT1 II Ättiksyra lösning, blandning av natrium- och kaliumfenolat 2922 Natriumvätedifluorid Vattenlösning 8 CT1 III Vatten

2922 Frätande vätska, giftig, 8 CT1 I/II/III Regel för n.o.s. samlingsbenämningar 2924 Brandfarlig vätska, Svagt frätande 3 FC I/II/III Regel för frätande, n.o.s. samlingsbenämningar 2927 Giftig vätska, frätande, 6.1 TC1 I/II Regel för organisk, n.o.s. samlingsbenämningar 2933 Metyl-2-klorpropionat 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2934 Isopropyl-2- 3 F1 III N-butylacetat/med nklorpropionat butylacetat mättad vätmedelslösning 2935 Etyl-2-klorpropionat 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2936 Tiomjölksyra 6.1 T1 II Ättiksyra

2941 Fluoraniliner Rena isomerer och 6.1 T1 III Ättiksyra isomerblandning 2943 Tetrahydrofurfuryl- 3 F1 III Blandning av kolväten

amin

2945 N-metylbutylamin 3 FC II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2946 2-amino-5- 6.1 T1 III Blandning av kolväten och dietylaminpentan vätmedelslösning 2947 Isopropylkloracetat 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning

636

UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska

benämning fice- nings-

eller rings- grupp teknisk benämning kod

3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3

(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)

2984 Väteperoxid, Med minst 5.1 O1 III Salpetersyra vattenlösning 8 % men mindre än 20 % väteperoxid (tillräckligt stabiliserad) 3056 N-heptaldehyd 3 F1 III Blandning av kolväten

3065 Alkoholhaltiga drycker Med mer än 3 F1 II/III Ättiksyra 24 volym-% alkohol 3066 Färg eller färgrelaterat Inkl färg, lack, emalj, 8 C9 II/III Regel för material bets, shellack, fernissa, samlingsbenämningar polermedel, flytande spackel och lackfärg eller inkl förtunning och lösningsmedel 3079 Metakrylonitril, 6.1 TF1 I N-butylacetat/med nstabiliserad butylacetat mättad vätmedelslösning 3082 sec-alkohol(C 6 - 9 M6 III N-butylacetat/med n- C 17 )poly(3-6)etoxylat butylacetat mättad vätmedelslösning och blandning av kolväten 3082 Alkohol(C 12 -C 15 )poly(1- 9 M6 III N-butylacetat/med n- 6)etoxylat butylacetat mättad vätmedelslösning och blandning av kolväten 3082 Alkohol(C 13 -C 15 )poly(1- 9 M6 III N-butylacetat/med n- 6)etoxylat butylacetat mättad vätmedelslösning och blandning av kolväten 3082 Kresyldifenylfosfat 9 M6 III Vätmedelslösning

3082 Decylakrylat 9 M6 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning och blandning av kolväten 3082 Di-n-butylftalat 9 M6 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning och blandning av kolväten 3082 Diisobutylftalat 9 M6 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning och blandning av kolväten 3082 Flygturbinbränsle JP-5 Flampunkt över 60 °C 9 M6 III Blandning av kolväten

3082 Flygturbinbränsle JP-7 Flampunkt över 60°C 9 M6 III Blandning av kolväten

3082 Isodecyldifenylfosfat 9 M6 III Vätmedelslösning

3082 Kolväten Flytande, flampunkt över 9 M6 III Regel för 60 °C, miljöfarliga samlingsbenämningar 3082 Kreosot av trätjära Flampunkt över 60 °C 9 M6 III Blandning av kolväten

3082 Kreosot av stenkolstjära Flampunkt över 60 °C 9 M6 III Blandning av kolväten

3082 Metylnaftalin Isomerblandning, 9 M6 III Blandning av kolväten flytande 3082 Stenkolstjära Flampunkt över 60 °C 9 M6 III Blandning av kolväten

3082 Stenkolstjärenafta Flampunkt över 60 °C 9 M6 III Blandning av kolväten

637

UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska

benämning fice- nings-

eller rings- grupp teknisk benämning kod

3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3

(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)

3082 Triarylfosfater n.o.s. 9 M6 III Vätmedelslösning

3082 Trikresylfosfat Med högst 3 % orto- 9 M6 III Vätmedelslösning isomer 3082 Trixylenylfosfat 9 M6 III Vätmedelslösning

3082 Zinkalkylditiofosfat C3-C14 9 M6 III Vätmedelslösning

3082 Zinkarylditiofosfat C7-C16 9 M6 III Vätmedelslösning

3082 Miljöfarligt ämne, 9 M6 III Regel för flytande, n.o.s. samlingsbenämningar 3099 Oxiderande vätska, 5.1 OT1 I/II/III Regel för giftig, n.o.s. samlingsbenämningar 3101 Organisk peroxid typ flytande 5.2 P1 N-butylacetat/med n- 3103 B, C, D, E eller F, butylacetat mättad 3105 flytande eller organisk vätmedelslösning och 3107 peroxid typ B, C, D, E blandning av kolväten och 3109 eller F, flytande , salpetersyra**) 3111 temperatur- 3113 kontrollerad 3115 3117 3119 **) För UN 3101, 3103, 3105, 3107, 3109, 3111, 3113, 3115, 3117, 3119 (tert-butylhydroperoxid med över 40 % peroxidhalt och peroxiättiksyror är undantagna): Alla organiska peroxider i tekniskt ren form och i lösning med lösningsmedel, som med avseende på sin kompatibilitet täcks av modellvätskan ”blandning av kolväten” i denna förteckning. Resistensen hos avluftningsanordningar och tätningar gentemot organiska peroxider kan även verifieras oberoende av typprovningen genom laboratorieförsök med salpetersyra. De organiska peroxiderna UN 3111, 3113, 3115, 3117 och 3119 är förbjudna för järnvägstransport. 3145 Butylfenoler flytande, n.o.s. 8 C3 I/II/III Ättiksyra

3145 Alkylfenoler, flytande, Inkl C2 - C12 homologer 8 C3 I/II/III N-butylacetat/med nn.o.s. butylacetat mättad vätmedelslösning 3149 Väteperoxid och Med UN 2790 ättiksyra, 5.1 OC1 II Vätmedelslösning och peroxiättiksyra i UN 2796 svavelsyra salpetersyra blandning, stabiliserad och/eller UN 1805 fosforsyra, vatten och högst 5 % peroxiättiksyra 3210 Klorater, oorganiska, 5.1 O1 II/III Vatten

vattenlösning, n.o.s.

3211 Perklorater, 5.1 O1 II/III Vatten

oorganiska,

vattenlösning, n.o.s.

3213 Bromater, oorganiska, 5.1 O1 II/III Vatten

vattenlösning, n.o.s.

3214 Permanganater, 5.1 O1 II Vatten

oorganiska,

vattenlösning, n.o.s.

3216 Persulfater, 5.1 O1 III Vätmedelslösning

oorganiska,

vattenlösning, n.o.s.

3218 Nitrater, oorganiska, 5.1 O1 II/III Vatten

vattenlösning, n.o.s.

3219 Nitriter, oorganiska, 5.1 O1 II/III Vatten

vattenlösning, n.o.s.

3264 Koppar(II)klorid Vattenlösning, svagt 8 C1 III Vatten frätande

638

UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska

benämning fice- nings-

eller rings- grupp teknisk benämning kod

3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3

(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)

3264 Hydroxylaminosulfat 25 % vattenlösning 8 C1 III Vatten

3264 Fosforsyrlighet Vattenlösning 8 C1 III Vatten

3264 Frätande sur Flampunkt över 60 °C 8 C1 I/II/III Regel för oorganisk vätska, samlingsbenämningar, ej n.o.s. tillämplig på blandningar som innehåller komponenter med följande UN-nummer: 1830, 1832, 1906 och 2308 3265 Metoxiättiksyra 8 C3 I N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3265 Allylbärnstenssyra- 8 C3 II N-butylacetat/med nanhydrid butylacetat mättad vätmedelslösning 3265 Ditioglykolsyra 8 C3 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3265 Butylfosfat Blandning av mono- och 8 C3 III Vätmedelslösning dibutylfosfat 3265 Kaprylsyra 8 C3 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3265 Isovaleriansyra 8 C3 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3265 Pelargonsyra 8 C3 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3265 Pyrodruvsyra 8 C3 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3265 Valeriansyra 8 C3 III Ättiksyra

3265 Frätande sur organisk Flampunkt över 60°C 8 C3 I/II/III Regel för vätska, n.o.s. samlingsbenämningar 3266 Natriumhydrosulfid Vattenlösning 8 C5 II Ättiksyra

3266 Natriumsulfid Vattenlösning, svagt 8 C5 III Ättiksyra frätande 3266 Frätande basisk Flampunkt över 60°C 8 C5 I/II/III Regel för oorganisk vätska, samlingsbenämningar n.o.s . 3267 2,2’-(butylimino)- 8 C7 II Blandning av kolväten och bisetanol vätmedelslösning 3267 Frätande basisk Flampunkt över 60°C 8 C7 I/II/III Regel för organisk vätska, n.o.s. samlingsbenämningar 3271 Etylenglykolmonobutyl- Flampunkt 60 °C 3 F1 III Ättiksyra eter 3271 Etrar, n.o.s . 3 F1 II/III Regel för samlingsbenämningar 3272 Akrylsyratert-butylester 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning

639

UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska

benämning fice- nings-

eller rings- grupp teknisk benämning kod

3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3

(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)

3272 Isobutylpropionat Flampunkt under 23 °C 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3272 Metylvalerat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3272 Trimetylortoformiat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3272 Etylvalerat 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3272 Isobutylisovalerat 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3272 N-amylpropionat 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3272 N-butylbutyrat 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3272 Metyllaktat 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3272 Estrar, n.o.s. 3 F1 II/III Regel för samlingsbenämningar 3287 Natriumnitrit 40% vattenlösning 6.1 T4 III Vatten

3287 Giftig oorganisk 6.1 T4 I/II/III Regel för vätska, n.o.s. samlingsbenämningar 3291 Smittförande avfall, Flytande 6.2 I3 Vatten

ospecificerat, n.o.s.

3293 Hydrazinvattenlösning med högst 6.1 T4 III Vatten 37 vikt-% hydrazin 3295 Heptaner n.o.s. 3 F1 II Blandning av kolväten

3295 Nonaner Flampunkt under 23 °C 3 F1 II Blandning av kolväten

3295 Dekaner n.o.s. 3 F1 III Blandning av kolväten

3295 1,2,3-Trimetylbenzen 3 F1 III Blandning av kolväten

3295 Kolväten, flytande, 3 F1 I/II/III Regel för n.o.s. samlingsbenämningar 3405 Bariumkloratlösning Vattenlösning 5.1 OT1 II/III Vatten

3406 Bariumperklorat- Vattenlösning 5.1 OT1 II/III Vatten

lösning

3408 Blyperkloratlösning Vattenlösning 5.1 OT1 II/III Vatten

3413 Kaliumcyanidlösning Vattenlösning 6.1 T4 I/II/III Vatten

3414 Natriumcyanidlösning Vattenlösning 6.1 T4 I/II/III Vatten

3415 Natriumfluoridlösning Vattenlösning 6.1 T4 III Vatten

3422 Kaliumfluoridlösning Vattenlösning 6.1 T4 III Vatten

4.1.1.21.7 Med undantag från 4.1.1.21.1, får flytande avfall som klassificerats enligt 2.1.3.5.5 fyllas i förpackningar av polyeten under förutsättning att förpackningarna har klarat

640

provningarna med samtliga modellvätskor som anges i 6.1.6.1. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för den förpackningsgrupp som tilldelats i enlighet med 2.1.3.5.5.

Baserat på kunskapen om sammansättningen av det flytande avfallet, är den tillåtna användningstiden för denna förpackning två och ett halvt år räknat från tillverkningsdatumet, oavsett vad som anges i 4.1.1.15, om avfallet innehåller ämnen som kan försvaga polyetenförpackningen (t.ex. vissa klorerade föreningar).

4.1.2 Allmänna tilläggsbestämmelser för användning av IBC-behållare

4.1.2.1 Om IBC-behållare används för transport av vätskor med flampunkt högst 60 °C (sluten degel) eller pulver som är benäget att orsaka dammexplosion, ska åtgärder vidtas för att förhindra farlig elektrostatisk uppladdning.

4.1.2.2 IBC-behållare av metall, styv plast och integrerade IBC-behållare ska enligt 6.5.4.4 eller 6.5.4.5 genomgå tillämplig provning och kontroll:

- innan den tas i drift,

- därefter, för olika fall, i intervall om högst två och ett halvt eller fem år,

- efter reparation eller renovering före återanvändning till transport.

En IBC-behållare får inte fyllas och överlämnas för transport efter utgångsdatumet för den senaste återkommande provningen eller kontrollen. Dock får en IBC-behållare som fyllts före utgångsdatum för den senaste återkommande provningen eller kontrollen, transporteras inom en tidsperiod av högst tre månader efter utgångsdatum för den senaste återkommande provningen eller kontrollen. Dessutom får en IBCbehållare transporteras efter utgångsdatum för den senaste återkommande provningen eller kontrollen:

(a) efter tömning men före rengöring, i syfte att genomföra nästa föreskrivna provning eller kontroll före återfyllning, och

(b) om inget annat fastställts av behörig myndighet, under en tidsperiod av högst sex månader efter utgångsdatum för den senaste återkommande provningen eller kontrollen, för att möjliggöra återsändning av farligt gods eller restprodukter för korrekt bortskaffande eller återvinning.

Anm Beträffande uppgifter i godsdeklarationen, se 5.4.1.1.11.

4.1.2.3 IBC-behållare 31HZ2 ska vara fyllda till minst 80 % av det yttre höljets volym.

4.1.2.4 Med undantag av de fall då regelbundet underhåll av IBC-behållare av metall eller styv plast, integrerad IBC-behållare eller flexibel IBC-behållare genomförs av IBCbehållarens ägare, vars hemland och namn eller godkända märke är varaktigt fäst på IBC-behållaren, ska den som utför regelbundet underhåll av IBC-behållare placera följande varaktiga märkning på IBC-behållaren nära tillverkarens UNtypgodkännandemärkning:

(a) landet i vilket det regelbundna underhållet utförts, och

(b) namn eller godkänt märke för den som utfört det regelbundna underhållet.

641

4.1.3 Allmänna bestämmelser för förpackningsinstruktioner

4.1.3.1 De förpackningsinstruktioner som gäller för farligt gods i klasserna 1 till och med 9 är angivna i avsnitt 4.1.4. De indelas i tre delavsnitt efter de förpackningsslag för vilka de gäller:

Delavsnitt 4.1.4.1 för förpackningar utom IBC-behållare och storförpackningar: dessa förpackningsinstruktioner är betecknade med en alfanumerisk kod som börjar med bokstaven ”P”, eller med bokstaven ”R” om det handlar om en RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifik förpackning,

Delavsnitt 4.1.4.2 för IBC-behållare: dessa förpackningsinstruktioner är betecknade med en alfanumerisk kod som börjar med bokstäverna ”IBC”,

Delavsnitt 4.1.4.3 för storförpackningar: dessa förpackningsinstruktioner är betecknade med en alfanumerisk kod som börjar med bokstäverna ”LP”.

I allmänhet anges i förpackningsinstruktionerna att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 respektive 4.1.3 ska tillämpas. Förpackningsinstruktionerna kan i tillämpliga fall också kräva överensstämmelse med de särskilda bestämmelserna i avsnitten 4.1.5, 4.1.6, 4.1.7, 4.1.8 eller 4.1.9. I förpackningsinstruktionerna för vissa ämnen eller föremål kan även särbestämmelser för förpackningen vara angivna. Dessa betecknas likaså med en alfanumerisk kod som börjar med en av följande bokstäver:

”PP” för förpackningar utom IBC-behållare och storförpackningar, eller ”RR” om det handlar om RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifika särbestämmelser,

”B” för IBC-behållare, eller ”BB” om det handlar om RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifika särbestämmelser,

”L” för storförpackningar, eller ”LL” om det handlar om RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifika särbestämmelser.

Om inget annat föreskrivits ska varje förpackning uppfylla tillämpliga bestämmelser i del 6. I allmänhet anger förpackningsinstruktionerna inget om kompatibilitet, varför användaren inte får välja ut någon förpackning utan att kontrollera om ämnet är kompatibelt med det valda förpackningsmaterialet (t.ex. är glaskärl olämpliga för de flesta fluorider). Om kärl av glas tillåts i förpackningsinstruktionerna är förpackningar av porslin, ler- och stengods också tillåtna.

4.1.3.2 Kapitel 3.2, tabell A, kolumn 8 innehåller för varje föremål eller ämne de förpackningsinstruktioner som ska tillämpas. Kolumn 9a innehåller de för enskilda ämnen eller föremål tillämpliga särbestämmelserna för förpackningen, och kolumn 9b innehåller särbestämmelser för samemballering (se 4.1.10).

4.1.3.3 I varje förpackningsinstruktion finns, där så är tillämpligt, tillåtna enkelförpackningar och sammansatta förpackningar angivna. För sammansatta förpackningar anges tillåtna ytterförpackningar, innerförpackningar och om tillämpligt högsta tillåtna mängd för varje inner- eller ytterförpackning. Högsta nettovikt och högsta kapacitet definieras i 1.2.1. När förpackningar som inte behöver uppfylla kraven i 4.1.1.3 (t.ex. korgar, pallar) är tillåtna i en förpackningsinstruktion eller i särbestämmelserna angivna i tabell A i kapitel 3.2, omfattas inte dessa förpackningar av vikt- eller

642

volymbegränsningarna som normalt gäller för förpackningar som motsvarar kraven i kapitel 6.1, såvida inte något annat anges i relevant förpackningsinstruktion eller särbestämmelse.

4.1.3.4 Följande förpackningar får inte användas, om de ämnen som ska transporteras kan bli flytande under transporten:

Förpackningar:

Fat: 1D och 1G

Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2 Säckar: 5L1, 5L2, 5L3, 5H1, 5H2, 5H3, 5H4, 5M1 och 5M2 Integrerade förpackningar: 6HC, 6HD1, 6HD2, 6HG1, 6HG2, 6PC, 6PD1, 6PD2, 6PG1, 6PG2 och 6PH1

Storförpackningar:

Storförpackningar av mjukplast: 51H (ytterförpackning)

IBC-behållare:

För ämnen i förpackningsgrupp I: Alla slag av IBC-behållare

För ämnen i förpackningsgrupp II och III:

IBC-behållare av trä: 11C, 11D och 11F IBC-behållare av papp: 11G Flexibla IBC-behållare: 13H1, 13H2, 13H3, 13H4, 13H5, 13L1, 13L2, 13L3, 13L4, 13M1 och 13M2 Integrerade IBC-behållare: 11HZ2 och 21HZ2

I detta avseende räknas ämnen och blandningar av ämnen, som har en smältpunkt på högst 45 °C, som fasta ämnen, vilka kan bli flytande under transporten.

4.1.3.5 Om förpackningsinstruktionerna i detta kapitel tillåter användning av ett särskilt slag av förpackning (t.ex. 4G, 1A2), får förpackningar med samma förpackningskod, kompletterad med bokstäverna ”V”, ”U” eller ”W” enligt bestämmelserna i del 6 (t.ex. 4GV, 4GU eller 4GW, respektive 1A2V, 1A2U eller 1A2W), också användas, om de uppfyller samma villkor och inskränkningar som är tillämpliga för användning av detta slag av förpackning enligt gällande förpackningsinstruktioner. Exempelvis får en sammansatt förpackning, märkt med förpackningskoden ”4GV”, användas i stället för en sammansatt förpackning märkt med ”4G” om bestämmelserna i gällande förpackningsinstruktion med avseende på slag av innerförpackningar och mängdbegränsningar iakttas.

4.1.3.6 Tryckkärl för vätskor och fasta ämnen

4.1.3.6.1 Om inget annat anges i RID är tryckkärl, förutsatt att tryckkärlen uppfyller

(a) tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.2, eller

643

(b) de i tillverkningslandet tillämpade nationella eller internationella standarderna för utformning, konstruktion, tillverkning och kontroll, förutsatt att bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls och gasflaskor, storflaskor, tryckfat, gasflaskpaket och bärgningstryckkärl av metall är konstruerade så att sprängförhållandet (sprängtrycket dividerat med provtrycket) uppgår till minst

(i) 1,50 för återfyllningsbara tryckkärl

(ii) 2,00 för ej återfyllningsbara tryckkärl

tillåtna för transport av alla vätskor och fasta ämnen, med undantag av explosiva ämnen och föremål, termiskt instabila ämnen, organiska peroxider, självreaktiva ämnen, ämnen, hos vilka det genom uppkomst av en kemisk reaktion kan utvecklas ett avsevärt tryck, och radioaktiva ämnen (såvida dessa inte är tillåtna enligt 4.1.9).

Detta delavsnitt är inte tillämpligt på de ämnen som anges i 4.1.4.1 förpackningsinstruktion P200, tabell 3.

4.1.3.6.2 Varje konstruktionstyp av tryckkärl ska vara godkänd av behörig myndighet i tillverkningslandet eller enligt bestämmelserna i kapitel 6.2.

4.1.3.6.3 Om inget annat anges, ska tryckkärl med ett minsta provtryck på 0,6 MPa användas.

4.1.3.6.4 Om inget annat anges, får tryckkärl vara försedda med en tryckavlastningsanordning för nödläge, som är konstruerad så att sprängning vid överfyllnad eller brand förhindras.

Förslutningsventilerna hos tryckkärl ska vara utformade och konstruerade så att de antingen i sig själva klarar skador utan läckage av innehåll eller är skyddade genom någon av de i 4.1.6.8 (a)-(e) angivna metoderna mot skador, som kan leda till oavsiktligt utflöde av innehåll.

4.1.3.6.5 Fyllnadsgraden får inte överstiga 95 % av tryckkärlets kapacitet vid 50 °C. Det ska återstå tillräckligt mycket ofyllt utrymme för att säkerställa att tryckkärlet inte är helt fyllt med vätska vid temperaturen 55 °C.

4.1.3.6.6 Om inget annat anges, ska tryckkärl genomgå återkommande kontroll vart femte år. Den återkommande kontrollen ska omfatta utvändig undersökning, invändig undersökning eller en av behörig myndighet godkänd alternativ metod, tryckprovning eller med behörig myndighets tillstånd en lika effektiv oförstörande provning, och besiktning av alla tillbehör (t.ex. täthet hos förslutningsventilerna, tryckavlastningsventiler för nödläge eller smältsäkringarna). Tryckkärl får inte fyllas efter att intervallet för återkommande kontroll löpt ut, men de får dock transporteras. Reparation av tryckkärl ska uppfylla bestämmelserna i 4.1.6.11.

4.1.3.6.7 Före fyllning ska förpackaren genomföra kontroll av tryckkärlet och försäkra sig om att tryckkärlet är godkänt för ämnet som ska transporteras och att bestämmelserna i RID/RID-S är uppfyllda. Efter fyllning ska förslutningsventilerna stängas och förbli stängda under transporten. Avsändaren ska kontrollera att förslutningarna och annan utrustning inte läcker.

4.1.3.6.8 Återfyllningsbara tryckkärl får inte fyllas med ett ämne, som skiljer sig från det tidigare innehållet, såvida inte nödvändiga åtgärder vidtagits för sådant byte av användning.

644

4.1.3.6.9 Märkning av tryckkärl för vätskor och fasta ämnen enligt 4.1.3.6 (dem som inte uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.2) ska ske i överensstämmelse med tillverkningslandets behöriga myndighets bestämmelser.

4.1.3.7 Förpackningar eller IBC-behållare, som inte är uttryckligen tillåtna i tillämplig förpackningsinstruktion, får inte användas för transport av ett ämne eller föremål, såvida inte en temporär avvikelse från dessa bestämmelser enligt 1.5.1 har överenskommits mellan fördragsstater till RID.

4.1.3.8 Oförpackade föremål med undantag av föremål i klass 1

4.1.3.8.1 Om stora och robusta föremål inte kan förpackas enligt bestämmelserna i kapitel 6.1 eller 6.6, och de måste transporteras tömda, ej rengjorda och oförpackade, kan behörig myndighet i avsändarlandet 2) medge sådan transport. Då ska behörig myndighet ta hänsyn till att:

(a) stora och robusta föremål ska vara tillräckligt motståndskraftiga för att hålla för stötar och belastningar som kan uppträda under normala transportförhållanden, inklusive omlastning mellan lastbärare och mellan lastbärare och lagerlokaler samt förflyttning från pall för efterföljande manuell eller mekanisk hantering,

(b) alla förslutningar och öppningar ska vara tillslutna så att de under normala transportförhållanden förhindrar att innehållet kommer ut på grund av vibrationer, temperaturväxlingar eller ändringar i fuktighet eller tryck (t.ex. framkallade av höjdskillnader). Inga farliga rester får häfta vid utsidan av stora och robusta föremål,

(i) inte får angripas eller påtagligt försvagas av det farliga godset, och

(ii) inte får ge upphov till någon farlig effekt, t.ex. katalysera en reaktion eller reagera med det farliga godset.

(d) stora och robusta föremål som innehåller vätskor, ska vara lastade och säkrade så att läckage av vätska eller bestående deformation av förpackningen förebyggs,

(e) de är fästa på vaggor eller korgar, i andra hanteringsanordningar eller på lastbäraren på ett sådant sätt att de under normala transportförhållanden inte kan komma loss.

4.1.3.8.2 Oförpackade föremål, som är godkända av behörig myndighet enligt bestämmelserna i 4.1.3.8.1, omfattas av bestämmelserna för avsändning i del 5. Avsändaren av sådana föremål ska dessutom se till att en kopia av ett sådant tillstånd bifogas godsdeklarationen.

Anm Ett stort och robust föremål kan vara en flexibel drivmedelstank, en militär utrustning, en maskin eller en utrustning, som innehåller farligt gods som överstiger de begränsade mängderna enligt 3.4.1.

2) Är avsändarlandet fördragsstat till RID, avses behörig myndighet i det första land som är fördragsstat till RID som berörs av sändningen.

645

4.1.4 Förteckning över förpackningsinstruktioner

Anm Även om följande förpackningsinstruktioner har samma numrering som används i IMDG-koden och i FN:s modellregelverk kan vissa avvikelser förekomma.

4.1.4.1 Instruktioner för användning av förpackningar (utom IBC-behållare och

storförpackningar)

P001 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (VÄTSKOR) P001

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:

Sammansatta förpackningar Högsta kapacitet/nettovikt (se

4.1.3.3)

Innerförpackningar Ytterförpackningar Förpack- Förpack- Förpack-

nings- nings- nings-

grupp I grupp II grupp III

glas 10 l Fat plast 30 l stål (1A1, 1A2) 250 kg 400 kg 400 kg metall 40 l aluminium (1B1, 1B2) 250 kg 400 kg 400 kg annan metall (1N1, 1N2) 250 kg 400 kg 400 kg plast (1H1, 1H2) 250 kg 400 kg 400 kg plywood (1D) 150 kg 400 kg 400 kg papp (1G) 75 kg 400 kg 400 kg

Lådor

stål (4A) 250 kg 400 kg 400 kg aluminium (4B) 250 kg 400 kg 400 kg annan metall (4N) 250 kg 400 kg 400 kg trä (4C1, 4C2) 150 kg 400 kg 400 kg plywood (4D) 150 kg 400 kg 400 kg träfibermaterial (4F) 75 kg 400 kg 400 kg papp (4G) 75 kg 400 kg 400 kg cellplast (4H1) 60 kg 60 kg 60 kg styv plast (4H2) 150 kg 400 kg 400 kg

Dunkar

stål (3A1, 3A2) 120 kg 120 kg 120 kg aluminium (3B1, 3B2) 120 kg 120 kg 120 kg plast (3H1, 3H2) 120 kg 120 kg 120 kg

Enkelförpackningar

Fat

stål med fast topp (1A1) 250 l 450 l 450 l stål med avtagbar topp (1A2) 250 l 450 l 450 l a) aluminium med fast topp (1B1) 250 l 450 l 450 l aluminium med avtagbar topp (1B2) 250 l a) 450 l 450 l metall, annan än stål eller aluminium, med fast topp (1N1) 250 l 450 l 450 l metall, annan än stål eller aluminium, med avtagbar topp (1N2) 250 l 450 l 450 l a) plast med fast topp (1H1) 250 l 450 l 450 l plast med avtagbar topp (1H2) 250 l a) 450 l 450 l

Dunkar

stål med fast topp (3A1) 60 l 60 l 60 l stål med avtagbar topp (3A2) 60 l a) 60 l 60 l aluminium med fast topp (3B1) 60 l 60 l 60 l aluminium med avtagbar topp (3B2) 60 l a) 60 l 60 l plast med fast topp (3H1) 60 l 60 l 60 l plast med avtagbar topp (3H2) 60 l a) 60 l 60 l a) Endast ämnen med viskositet över 2680 mm 2 /s är tillåtna.

646

P001 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (VÄTSKOR) (FORTS.) P001

Enkelförpackningar (forts.) Högsta kapacitet/nettovikt (se

4.1.3.3)

Integrerade förpackningar

plastkärl i ett fat av stål, aluminium eller plast (6HA1, 6HB1, 6HH1) 250 l 250 l 250 l plastkärl i ett fat av papp eller plywood (6HG1, 6HD1) 120 l 250 l 250 l plastkärl i en korg eller låda av stål eller aluminium eller plastkärl i en låda 60 l 60 l 60 l av trä, plywood, papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 eller 6HH2) glaskärl i ett fat av stål, aluminium, papp, plywood, cellplast eller styv 60 l 60 l 60 l plast (6PA1, 6PB1, 6PG1, 6PD1, 6PH1 eller 6PH2) eller i en korg eller låda av stål eller aluminium, i en låda av trä eller papp eller i en flätad korg (6PA2, 6PB2, 6PC, 6PG2 eller 6PD2) Tryckkärl , under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls.

Tilläggsbestämmelse

För ämnen i klass 3, förpackningsgrupp III, som avger små mängder koldioxid och kväve, ska förpackningarna vara försedda med en luftningsanordning.

Särbestämmelser för förpackningen

PP1 För UN 1133, 1210, 1263 och 1866 samt lim, tryckfärg, tryckfärgsrelaterat material, färg, färgrelaterat material och hartslösningar som tillordnas UN 3082, behöver förpackningar av metall eller plast för ämnen i förpackningsgrupp II och III, i mängder om högst 5 liter per förpackning, inte uppfylla provningarna i kapitel 6.1 om de transporteras: (a) som pallast, i pallboxar eller enhetslaster, t.ex. enkelförpackningar som ställs på en pall eller staplas och säkras på pallen med band, sträck- eller krympfilm eller annan lämplig metod, eller (b) som innerförpackningar i sammansatta förpackningar med en högsta nettovikt av 40 kg. PP2 För UN 3065 får fat av trä med högsta kapacitet 250 liter och som inte uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.1 användas. PP4 För UN 1774 ska förpackningarna motsvara provningskraven för förpackningsgrupp II. PP5 För UN 1204 ska förpackningarna vara konstruerade så att en explosion genom stegring av det invändiga trycket inte är möjlig. Gasflaskor, storflaskor och tryckfat får inte användas för dessa ämnen. PP6 (Borttagen.) PP10 För UN 1791, förpackningsgrupp II, ska förpackningen vara försedd med en luftningsanordning. PP31 För UN 1131 ska förpackningarna vara lufttätt förslutna. PP33 För UN 1308, förpackningsgrupp I och II, tillåts endast sammansatta förpackningar med en högsta bruttovikt av 75 kg. PP81 För UN 1790 med över 60 %, dock högst 85 % vätefluorid och UN 2031 med över 55 % salpetersyra uppgår den tillåtna användningstiden för de fat och dunkar av plast som används som enkelförpackning till två år från tillverkningsdatum. PP93 För UN 3532 ska förpackningar vara konstruerade och tillverkade så att gas eller ånga kan avges för att förhindra tryckökning som skulle kunna rämna förpackningarna om stabilisering upphör.

RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifika särbestämmelser för förpackningen

RR2 För UN 1261 är förpackningar med avtagbar topp inte tillåtna.

647

P002 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FASTA ÄMNEN) P002

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:

Sammansatta förpackningar Högsta nettovikt (se 4.1.3.3)

Innerförpackningar Ytterförpackningar Förpack- Förpack- Förpack-

nings- nings- nings-

grupp I grupp II grupp III

glas 10 kg Fat plast a) 50 kg stål (1A1, 1A2) 400 kg 400 kg 400 kg metall 50 kg aluminium (1B1, 1B2) 400 kg 400 kg 400 kg papper 50 kg annan metall (1N1, 1N2) 400 kg 400 kg 400 kg a),b),c) papp a),b),c) 50 kg plast (1H1, 1H2) 400 kg 400 kg 400 kg plywood (1D) 400 kg 400 kg 400 kg papp (1G) 400 kg 400 kg 400 kg

Lådor

stål (4A) 400 kg 400 kg 400 kg aluminium (4B) 400 kg 400 kg 400 kg annan metall (4N) 400 kg 400 kg 400 kg trä (4C1) 250 kg 400 kg 400 kg trä med dammtäta väggar (4C2) 250 kg 400 kg 400 kg plywood (4D) 250 kg 400 kg 400 kg träfibermaterial (4F) 125 kg 400 kg 400 kg papp (4G) 125 kg 400 kg 400 kg cellplast (4H1) 60 kg 60 kg 60 kg styv plast (4H2) 250 kg 400 kg 400 kg

Dunkar

stål (3A1, 3A2) 120 kg 120 kg 120 kg aluminium (3B1, 3B2) 120 kg 120 kg 120 kg plast (3H1, 3H2) 120 kg 120 kg 120 kg

Enkelförpackningar

Fat

stål (1A1 eller 1A2 ) 400 kg 400 kg 400 kg d) aluminium (1B1 eller 1B2 d) ) 400 kg 400 kg 400 kg metall, annan än stål eller aluminium (1N1 eller 1N2 ) 400 kg 400 kg 400 kg d) plast (1H1 eller 1H2 d) ) 400 kg 400 kg 400 kg papp (1G) e) 400 kg 400 kg 400 kg plywood (1D) e) 400 kg 400 kg 400 kg

Dunkar

stål (3A1 eller 3A2 d) ) 120 kg 120 kg 120 kg aluminium (3B1 eller 3B2 d) ) 120 kg 120 kg 120 kg plast (3H1 eller 3H2 d) ) 120 kg 120 kg 120 kg

Lådor

stål (4A) e) ej tillåtet 400 kg 400 kg aluminium (4B) e) ej tillåtet 400 kg 400 kg annan metall (4N) e) ej tillåtet 400 kg 400 kg trä (4C1) e) ej tillåtet 400 kg 400 kg plywood (4D) e) ej tillåtet 400 kg 400 kg träfibermaterial (4F) e) ej tillåtet 400 kg 400 kg trä med dammtäta väggar (4C2) e) ej tillåtet 400 kg 400 kg papp (4G) e) ej tillåtet 400 kg 400 kg styv plast (4H2) ej tillåtet 400 kg 400 kg e)

Säckar

Säckar (5H3, 5H4, 5L3, 5M2) ej tillåtet 50 kg 50 kg e) a) Dessa innerförpackningar ska vara dammtäta. b) Dessa innerförpackningar får inte användas om ämnena kan bli flytande under transporten (se 4.1.3.4). c) Dessa innerförpackningar får inte användas för ämnen i förpackningsgrupp I. d) Dessa förpackningar får inte användas för ämnen i förpackningsgrupp I, som kan bli flytande under transporten (se 4.1.3.4). Dessa förpackningar får inte användas för ämnen som kan bli flytande under transporten (se 4.1.3.4). e)

648

P002 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FASTA ÄMNEN) (FORTS.) P002

Förpack- Förpack- Förpack

nings- nings- nings-

grupp I grupp II grupp III

Integrerade förpackningar

plastkärl i ett fat av stål, aluminium, plywood, papp eller plast (6HA1, 6HB1, 6HD1 , 6HG1 eller 6HH1) 400 kg 400 kg 400 kg e) e) plastkärl i en korg eller låda av stål eller aluminium eller plastkärl i en låda av trä, plywood, papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2 e) , 75 kg 75 kg 75 kg 6HG2 e) eller 6HH2) glaskärl i ett fat av stål, aluminium, papp eller plywood (6PA1, 6PB1, 6PG1 e) eller 6PD1 e) ) eller i en korg eller låda av stål eller aluminium, i en låda av trä eller papp eller i en flätad korg (6PA2, 6PB2, 6PC, 6PG2 e) eller 6PD2 e) ) eller i en förpackning av cellplast eller styv plast (6PH1 eller 6PH2 e) ) 75 kg 75 kg 75 kg

Tryckkärl , under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls.

Särbestämmelser för förpackningen

PP6 (Borttagen.) PP7 UN 2000 CELLULOID får även transporteras oförpackad på pallar, inslagen i plastfilm och säkrad med lämpliga medel, såsom stålband, som komplett last i täckta vagnar eller slutna containrar. Bruttovikten hos en pall får inte överstiga 1000 kg. PP8 För UN 2002 ska förpackningarna vara konstruerade så att en explosion inte är möjlig genom stegring av det invändiga trycket. Gasflaskor, storflaskor och tryckfat får inte användas för dessa ämnen. PP9 För UN 3175, 3243 och 3244 ska förpackningarna motsvara en typ, som har klarat täthetsprovningen för förpackningsgrupp II. För UN 3175 är täthetsprovningen inte nödvändig då vätskorna är helt absorberade i fast material förpackat i tätt förslutna säckar. PP11 För UN 1309, förpackningsgrupp III och UN 1362 är säckar 5H1, 5L1 och 5M1 tillåtna, om dessa har en overpack i form av plastsäckar och är sträck- eller krympfilmade på pall. PP12 För UN 1361, 2213 och 3077 är säckar 5H1, 5L1 och 5M1 tillåtna, om dessa transporteras i täckta vagnar eller slutna containrar. PP13 För föremål med UN 2870 är endast sammansatta förpackningar tillåtna, vilka uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp I. PP14 För UN 2211, 2698 och 3314 behöver förpackningarna inte genomgå provningarna enligt kapitel 6.1. PP15 För UN 1324 och 2623 ska förpackningarna uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp III. PP20 För UN 2217 får vilket dammtätt och rivsäkert kärl som helst användas. PP30 För UN 2471 är innerförpackningar av papper eller papp inte tillåtna. PP34 För UN 2969 RICINFRÖN (hela bönor) är säckar 5H1, 5L1 och 5M1 tillåtna. PP37 För UN 2212 och 2590 är säckar 5M1 tillåtna. Alla slags säckar ska transporteras i täckta vagnar eller slutna containrar eller placeras i slutna, styva overpack. PP38 För UN 1309, förpackningsgrupp II är säckar tillåtna endast i täckta vagnar eller slutna containrar. PP84 För UN 1057 ska styva ytterförpackningar som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II användas. Förpackningarna ska konstrueras, tillverkas och utrustas så att rörelse, ofrivillig antändning av anordningarna eller ofrivilligt utsläpp av brandfarlig gas eller vätska förhindras. Anm Förbrukade tändare vilka insamlas åtskilt, se kapitel 3.3, särbestämmelse 654. PP92 För UN 3531 ska förpackningar vara konstruerade och tillverkade så att gas eller ånga kan avges för att förhindra tryckökning som skulle kunna rämna förpackningarna i det fall stabiliseringen upphör.

RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifika särbestämmelser för förpackningen

RR5 Oavsett bestämmelserna i särbestämmelse PP84, behöver endast de allmänna bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2 och 4.1.1.5 - 4.1.1.7 uppfyllas om kollits bruttovikt är högst 10 kg. Anm Förbrukade tändare vilka insamlas åtskilt, se kapitel 3.3, särbestämmelse 654. d) Dessa förpackningar får inte användas för ämnen i förpackningsgrupp I, som kan bli flytande under transporten (se 4.1.3.4). e) Dessa förpackningar får inte användas för ämnen som kan bli flytande under transporten (se 4.1.3.4).

649

P003 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P003

Det farliga godset ska placeras i lämpliga ytterförpackningar. Förpackningarna ska uppfylla bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.4 och 4.1.1.8 samt 4.1.3 och vara konstruerade så att de uppfyller konstruktionsbestämmelserna i 6.1.4. Ytterförpackningar ska användas som är tillverkade av lämpligt material och har tillräcklig hållfasthet med hänsyn till deras kapacitet och avsedda användning. Vid tillämpning av denna förpackningsinstruktion för transport av föremål eller innerförpackningar till sammansatta förpackningar ska förpackningen vara konstruerad och tillverkad så att oavsiktlig tömning av föremålen förhindras under normala transportförhållanden.

Särbestämmelser för förpackningen

PP16 UN 2800 BATTERIER, VÅTA SLUTNA ska vara skyddade mot kortslutning och säkert förpackade i kraftiga ytterförpackningar. Anm 1 Läckagesäkra batterier, som är nödvändiga för funktionen hos en mekanisk eller elektronisk utrustning och utgör en beståndsdel i denna, ska vara säkert fästa i utrustningens batterihållare och vara skyddade mot skador och kortslutning. Anm 2 För begagnade batterier (UN 2800) se P801. PP17 För UN 2037 får kollin med förpackning av papp inte överstiga nettovikten 55 kg eller 125 kg nettovikt för annan förpackning. PP19 För UN 1364 och 1365 är transport i balar tillåten. PP20 För UN 1363, 1386, 1408 och 2793 får vilket dammtätt och rivsäkert kärl som helst användas. PP32 UN 2857 och 3358 och robusta föremål tillordnade UN 3164 får transporteras oförpackade, i korgar eller i lämpliga overpack. Anm De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3). PP87 (Borttagen.) PP88 (Borttagen.) PP90 För UN 3506 och 3554 ska förslutna innerbeklädnader eller säckar av helt tätt och punkteringsbeständigt material som är ogenomträngligt för kvicksilver eller gallium, beroende på vad som är tillämpligt användas, som, oavsett kollits position eller orientering förhindrar läckage. PP91 För UN 1044 får stora brandsläckare också transporteras oförpackade under förutsättning att bestämmelserna i 4.1.3.8.1 (a) - (e) är uppfyllda, ventilerna är skyddade med en av metoderna enligt 4.1.6.8 (a) - (d) och annan utrustning monterad på brandsläckaren är skyddad för att förhindra oavsiktlig aktivering. I denna särbestämmelse för förpackningen avser “stor brandsläckare” brandsläckare som beskrivs i punkterna (c) - (e) i särbestämmelse 225 i kapitel 3.3. PP96 För UN 2037 förbrukade engångsbehållare för gas transporterade i enlighet med särbestämmelse 327 i kapitel 3.3, ska förpackningarna vara tillräckligt ventilerade för att förhindra uppkomsten av farlig atmosfär och tryckökning.

RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifika särbestämmelser för förpackningen

RR6 För UN 2037 får föremål av metall vid transport som eller komplett last även förpackas enligt följande: Föremålen ska samlas till enheter på brickor och hållas i rätt läge med ett ändamålsenligt plasthölje. Dessa enheter ska staplas och säkras på lämpligt sätt på pallar. RR9 För UN 3509 behöver förpackningar inte uppfylla kraven i 4.1.1.3. Förpackningar som uppfyller bestämmelserna i 6.1.4 och som gjorts täta eller försetts med en tät och punkteringsbeständig innerbeklädnad eller säck ska användas. När de enda resterna är fasta ämnen som inte är benägna att övergå i flytande form vid temperaturer som kan förväntas vid transport, får flexibla förpackningar användas. När det finns flytande rester ska styva förpackningar användas som kan hålla kvar vätskan (t.ex. med hjälp av absorberande material). Innan den fylls och överlämnas för transport ska varje förpackning granskas för att se till att den är fri från korrosion, förorening eller annan skada. Varje förpackning som visar tecken på nedsatt hållfasthet får inte användas längre (mindre bucklor och revor anses inte ge nedsatt hållfasthet). Förpackningar avsedda för transport av uttjänta förpackningar som är tömda men inte rengjorda med rester av klass 5.1, ska vara tillverkade eller anpassade så att godset inte kan komma i kontakt med trä eller något annat brännbart material.

650

P004 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P004

Denna instruktion gäller för UN 3473, 3476, 3477, 3478 och 3479 Följande förpackningar är tillåtna: (1) för bränslecellsbehållare, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.3, 4.1.1.6 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat: 1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2, Dunkar: 3A2, 3B2, 3H2. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. (2) För bränslecellsbehållare förpackade med utrustning: kraftiga ytterförpackningar som uppfyller de allmänna bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.6 och 4.1.3. När bränslecellsbehållare förpackas med utrustning, ska de förpackas i innerförpackningar eller placeras med stötdämpande material eller skiljevägg(ar) i ytterförpackningen så att bränslecellsbehållarna är skyddade mot skador som kan uppkomma genom förflyttning eller placering av innehållet i ytterförpackningen. Utrustningen ska vara säkrad så att den inte kan förskjutas i ytterförpackningen. I denna förpackningsinstruktion avser ”utrustning” en anordning som för dess funktion är beroende av de bränslecellsbehållare som den är förpackade tillsammans med. (3) För bränslecellsbehållare i utrustning: kraftiga ytterförpackningar som uppfyller de allmänna bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.6 och 4.1.3. Stora robusta föremål (se 4.1.3.8) som innehåller bränslecellsbehållare, får transporteras oförpackade. För bränslecellsbehållare i utrustning, ska hela systemet vara skyddat mot kortslutning och oavsiktlig aktivering. Anm Förpackningarna tillåtna i (2) och (3) får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3).

P005 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P005

Denna instruktion gäller för UN 3528, 3529 och 3530 Det krävs ingen ytterförpackning om motorn eller maskinen är tillverkad och konstruerad så att inneslutningen med det farliga godset är tillräckligt skyddad. Farligt gods i motorer eller maskiner ska i annat fall förpackas i ytterförpackningar tillverkade av lämpligt material och av tillräcklig hållfasthet och konstruktion i förhållande till förpackningens kapacitet och avsedda användning, och uppfylla de tillämpliga bestämmelserna i 4.1.1.1, eller så ska de säkras så att de inte kan lossna under normala transportförhållanden, till exempel i vaggor, korgar eller andra hanteringsanordningar. Anm De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3). Dessutom ska inneslutningen monteras i motorn eller maskinen på sådant sätt att skador på inneslutningen med det farliga godset förhindras under normala transportförhållanden. I det fall inneslutningen med flytande farligt gods skadas får inget läckage av det farliga godset från motorn eller maskinen ske (en tät beklädnad (liner) får användas för att uppfylla detta krav). Inneslutningar med farligt gods ska vara installerade, säkrade eller stötdämpade för att förhindra att de går sönder eller läcker och så att deras rörelser i motorn eller maskinen kan kontrolleras under normal transportförhållanden. Stötdämpande material får inte reagera farligt med innehållet i inneslutningen. Ett läckage av innehållet får inte nämnvärt försämra de skyddande egenskaperna hos det stötdämpande materialet.

Tilläggsbestämmelse

Annat farligt gods (till exempel batterier, brandsläckare, gasackumulatorer med komprimerad gas eller säkerhetsutrustning) som krävs för användningen eller för säker drift av motorn eller maskinen ska vara säkert fastsatt i motorn eller maskinen.

651

P006 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P006

Denna instruktion gäller för UN 3537 – 3548 (1) Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat (1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G) Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2) Dunkar (3A2, 3B2, 3H2) Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. (2) Dessutom är följande förpackningar tillåtna för robusta föremål: Kraftiga ytterförpackningar tillverkade av ändamålsenligt material med tillräcklig styrka och lämplig konstruktion i förhållande till förpackningens kapacitet och avsedda användningsområde. Förpackningarna ska uppfylla bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.8 samt 4.1.3 för att uppnå ett skydd som åtminstone är likvärdigt med det som fås i kapitel 6.1. Föremål får transporteras oförpackade eller på pall om det farliga godset får ett likvärdigt skydd av föremålet som godset är inbyggt i. Anm De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3). (3) Dessutom ska följande villkor vara uppfyllda: (a) Behållare med vätskor eller fasta ämnen i föremålen ska tillverkas av ändamålsenligt material och säkras i föremålet så att de, under normala transportförhållanden, inte går sönder, punkteras eller läcker ut innehåll i föremålet eller i ytterförpackningen, (b) Behållare som har förslutningar och innehåller vätskor, ska förpackas så att förslutningarna är riktade uppåt. Behållarna ska dessutom kunna klara provningskraven i 6.1.5.5 om provning med invändigt tryck (vätsketryckprovning), (c) Behållare som lätt kan gå sönder eller punkteras, såsom kärl av glas, porslin eller stengods, vissa plastmaterial m.m. ska bäddas in i ytterförpackningen. Läcker innehållet ut får de skyddande egenskaperna hos föremålet eller ytterförpackningen inte försämras nämnvärt, (d) Behållare med gas i föremålen, ska uppfylla kraven i avsnitt 4.1.6 och kapitel 6.2 utifrån vad som är tillämpligt eller kunna ge ett skydd likvärdigt det som uppnås i förpackningsinstruktion P200 eller P208, (e) När det inte finns någon behållare i föremålet, ska föremålet helt innesluta de farliga ämnena och förhindra att de läcker ut under normala transportförhållanden. (4) Föremålen ska förpackas så att förskjutning och oavsiktlig aktivering förhindras under normala transportförhållanden. (5) Föremål som innehåller produktionsprototyper av litiumceller eller -batterier eller natriumjonceller eller batterier när dessa prototyper transporteras för provning eller litiumceller eller -batterier eller natriumjonceller eller -batterier från produktionsserier på högst 100 celler eller batterier som är av en typ som inte uppfyller provningskraven i testhandboken, del III, avsnitt 38.3, ska dessutom uppfylla följande: (a) Förpackningar ska uppfylla kraven i stycke (1) i denna förpackningsinstruktion, (b) Lämpliga åtgärder ska vidtas för att minimera påverkan av vibrationer och stötar och förhindra förskjutning av föremålet i kollit som kan leda till ytterligare skador och farliga betingelser under transport. När stötdämpande material används för att uppfylla detta krav, ska det vara svårbrännbart och icke elektriskt ledande. (c) Brännbarheten hos det stötdämpande materialet ska bedömas enligt en standard som godtagits i landet där förpackningen är konstruerad eller tillverkad. (d) Föremålet får transporteras oförpackat i enligt villkor fastställda av behörig myndighet i en fördragsstat till RID, vilken även får acceptera ett godkännande utfärdat av en behörig myndighet i ett land som inte är fördragsstat till RID förutsatt att godkännandet har utfärdats i enlighet med de rutiner som är tillämpliga enligt RID, ADR, ADN, IMDG-koden och ICAO-TI. Ytterligare villkor som kan övervägas i proceduren för godkännande inkluderar, men är inte begränsade till: (i) Föremålet ska vara tillräckligt hållfast så att de motstår de stötar och belastningar som normalt kan uppträda under transport, inklusive omlastning mellan lastbärare och mellan lastbärare och lagerlokaler samt förflyttning från pall för efterföljande manuell eller mekanisk hantering, och (ii) Föremålet ska säkras i vaggor, korgar eller andra hanteringsanordningar så att det inte kan lossna under normala transportförhållanden.

652

P010 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P010

Följande förpackningar är tillåtna under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:

Sammansatta förpackningar

Innerförpackningar Ytterförpackningar Högsta nettovikt (se 4.1.3.3)

glas 1 l Fat stål 40 l stål (1A1, 1A2) 400 kg plast (1H1, 1H2) 400 kg plywood (1D) 400 kg papp (1G) 400 kg

Lådor

stål (4A) 400 kg trä (4C1, 4C2) 400 kg plywood (4D) 400 kg träfibermaterial (4F) 400 kg papp (4G) 400 kg cellplast (4H1) 60 kg styv plast (4H2) 400 kg

Enkelförpackningar Högsta kapacitet (se 4.1.3.3)

Fat

stål med fast topp (1A1) 450 l

Dunkar

stål med fast topp (3A1) 60 l

Integrerade förpackningar

plastkärl i ett fat av stål (6HA1) 250 l

Tryckkärl av stål , under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 är uppfyllda.

P099 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P099

Endast förpackningar som har godkänts av behörig myndighet får användas för detta slags gods. Med varje sändning ska en kopia av behörig myndighets godkännande bifogas, eller så ska godsdeklarationen innehålla uppgift om att förpackningen är godkänd av behörig myndighet.

P101 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P101

Endast förpackningar som har godkänts av behörig myndighet i avsändarlandet får användas. Är avsändarlandet inte fördragsstat till RID ska förpackningen godkännas av behörig myndighet i den första RID-fördragsstat som berörs av transporten. Anm Beträffande uppgifter i godsdeklarationen, se 5.4.1.2.1 (e).

653

P111 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P111

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Krävs inte Lådor papper, vattenbeständigt stål (4A) plast aluminium (4B) textilväv, gummibelagd annan metall (4N) trä, ordinära (4C1)

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)

Särbestämmelser för förpackningen

655

P112c FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (torrt, pulverformigt fast ämne 1.1D) P112c

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Säckar Lådor

papper, flerskikts, vattenbeständigt papper, flerskikts, vatten- stål (4A) plast beständigt, med inner- aluminium (4B) plastväv beläggning annan metall (4N) plast trä, ordinära (4C1)

Behållare

trä med dammtäta väggar (4C2) papp Behållare plywood (4D) metall metall träfibermaterial (4F) plast plast papp (4G) trä trä styv plast (4H2)

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)

Tilläggsbestämmelser

1. Vid användning av fat som ytterförpackningar behövs inga innerförpackningar. 2. Förpackningarna ska vara dammtäta.

Särbestämmelser för förpackningen

PP26 För UN 0004, 0076, 0078, 0154, 0216, 0219 och 0386 ska förpackningarna vara blyfria. PP46 För UN 0209 för flingformigt eller granulerat TNT i torrt tillstånd och högsta nettovikt 30 kg rekommenderas dammtäta säckar (5H2). PP48 För UN 0504 får inga förpackningar av metall användas. Förpackningar av annat material med en liten mängd metall, till exempel förslutningar av metall eller andra utrustningsdetaljer av metall som anges i 6.1.4, anses inte vara förpackningar av metall.

P113 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P113

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Krävs inte Lådor papper stål (4A) plast aluminium (4B) textilväv, gummerad annan metall (4N) Behållare trä, ordinära (4C1) papp trä med dammtäta väggar (4C2) metall plywood (4D) plast träfibermaterial (4F) trä papp (4G) styv plast (4H2)

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)

Tilläggsbestämmelser

Förpackningarna ska vara dammtäta.

Särbestämmelser för förpackningen

PP49 För UN 0094 och 0305 får en innerförpackning innehålla högst 50 g av ämnet. PP50 För UN 0027 behövs inga innerförpackningar om fat används som ytterförpackningar. PP51 För UN 0028 får omslag av kraftpapper eller vaxat papper användas som innerförpackning.

656

P114a FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (fuktat fast ämne) P114a

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Säckar Lådor

plast plast stål (4A) textilväv textilväv, med beklädnad eller metall, annan än stål eller plastväv beläggning av plast aluminium (4N) trä, ordinära (4C1)

Behållare Behållare

trä med dammtäta väggar (4C2) metall metall plywood (4D) plast plast träfibermaterial (4F) trä Fackinredning papp (4G) trä styv plast (4H2)

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)

Tilläggsbestämmelser

Vid användning av täta fat med avtagbar topp som ytterförpackningar behövs inga mellanförpackningar.

Särbestämmelser för förpackningen

PP26 För UN 0077, 0132, 0234, 0235 och 0236 ska förpackningarna vara blyfria. PP43 För UN 0342 behövs inga innerförpackningar om fat av metall (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1 eller 1N2) eller plast (1H1 eller 1H2) används som ytterförpackningar.

P114b FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (torrt fast ämne) P114b

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Krävs inte Lådor kraftpapper trä, ordinära (4C1) plast trä med dammtäta väggar (4C2) textilväv, dammtät plywood (4D) plastväv, dammtät träfibermaterial (4F) papp (4G)

Behållare

papp Fat metall stål(1A1, 1A2) papper aluminium (1B1, 1B2) plast annan metall (1N1, 1N2) plastväv, dammtät plywood (1D) trä papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)

Särbestämmelser för förpackningen

PP26 För UN 0077, 0132, 0234, 0235 och 0236 ska förpackningarna vara blyfria. PP48 För UN 0508 och 0509 får metallförpackningar inte användas. Förpackningar av annat material med en liten mängd metall, till exempel förslutningar av metall eller andra utrustningsdetaljer av metall som anges i 6.1.4, anses inte vara förpackningar av metall. PP50 För UN 0160, 0161 och 0508 behövs inga innerförpackningar om fat används som ytterförpackningar. PP52 Om fat av metall (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1 eller 1N2) används som ytterförpackning för UN 0160 och 0161, så ska de vara tillverkade så att explosionsfara på grund av stegring av det invändiga trycket av inre eller yttre orsaker förhindras.

657

P115 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P115

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Behållare Säckar Lådor

Plast plast i behållare av metall trä, ordinära (4C1) trä trä med dammtäta väggar (4C2)

Fat

plywood (4D) Metall träfibermaterial (4F)

Behållare

Fat

trä stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)

Särbestämmelser för förpackningen

PP45 För UN 0144 behövs inga mellanförpackningar PP53 Vid användning av lådor som ytterförpackningar för UN 0075, 0143, 0495 och 0497 ska innerförpackningarna vara förslutna med inkapslade skruvförslutningar och deras kapacitet får inte överstiga 5 liter. Innerförpackningarna ska omges med absorberande, obrännbart stötdämpande material. Mängden av absorberande stötdämpande material ska vara tillräcklig för att fullständigt absorbera vätskeinnehållet. Metallbehållarna ska skyddas gentemot varandra med stötdämpande material. Om lådor används som ytterförpackning är nettovikten av drivmedel begränsad till 30 kg per kolli. PP54 Vid användning av fat som ytterförpackningar och fat som mellanförpackningar för UN 0075, 0143, 0495 och 0497 ska mellanförpackningarna omges med obrännbart, absorberande stötdämpande material, i en mängd som är tillräcklig för att fullständigt absorbera vätskeinnehållet. I stället för inneroch mellanförpackningar får en integrerad förpackning användas, som består av ett plastkärl i ett fat av metall. Nettovolymen drivmedel får inte uppgå till mer än 120 liter per kolli. PP55 För UN 0144 ska absorberande stötdämpande material tillsättas. PP56 För UN 0144 får metallkärl användas som innerförpackningar. PP57 För UN 0075, 0143, 0495 och 0497 ska säckar användas som mellanförpackningar, då lådor används som ytterförpackningar. PP58 För UN 0075, 0143, 0495 och 0497 ska fat användas som mellanförpackningar, då fat används som ytterförpackningar. PP59 För UN 0144 får lådor av papp (4G) användas som ytterförpackningar. PP60 För UN 0144 får fat av aluminium med avtagbar topp (1B1 och 1B2) samt fat av metall, annan än stål eller aluminium (1N1 och 1N2) inte användas.

658

P116 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P116

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Krävs inte Säckar papper, vatten- och oljebeständigt plastväv (5H1, 5H2, 5H3) plast papper, flerskikts, vattenbeständigt textilväv, med innerbeklädnad eller (5M2) beläggning av plast plastfolie (5H4) plastväv, dammtät textilväv, dammtät (5L2) textilväv, vattenbeständig (5L3)

Behållare

papp, vattenbeständig Lådor metall stål (4A) plast aluminium (4B) trä, dammtät annan metall (4N) trä, ordinära (4C1)

Omslag

trä med dammtäta väggar (4C2) papper, vattenbeständigt plywood (4D) vaxat papper träfibermaterial (4F) plast papp (4G) styv plast (4H2)

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)

Dunkar

stål (3A1, 3A2) plast (3H1, 3H2)

Särbestämmelser för förpackningen

PP61 För UN 0082, 0241, 0331 och 0332 behövs inga innerförpackningar, om täta fat med avtagbar topp används som ytterförpackningar. PP62 För UN 0082, 0241, 0331 och 0332 behövs inga innerförpackningar, om explosivämnet är inneslutet i ett material, som är ogenomträngligt för vätska. PP63 För UN 0081 behövs inga innerförpackningar, om ämnet är inneslutet i styv plast, som är ogenomträngligt för salpetersyraestrar. PP64 För UN 0331 behövs inga innerförpackningar, om säckar (5H2, 5H3 eller 5H4) används som ytterförpackningar. PP65 (Borttagen.) PP66 För UN 0081 får inga säckar användas som ytterförpackningar.

659

P130 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P130

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Krävs inte Krävs inte Lådor stål (4A) aluminium (4B) annan metall (4N) trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) plywood (4D) träfibermaterial (4F) papp (4G) cellplast (4H1) styv plast (4H2)

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)

Särbestämmelser för förpackningen

PP67 Följande bestämmelser gäller för UN 0006, 0009, 0010, 0015, 0016, 0018, 0019, 0034, 0035, 0038, 0039, 0048, 0056, 0137, 0138, 0168, 0169, 0171, 0181, 0182, 0183, 0186, 0221, 0243, 0244, 0245, 0246, 0254, 0280, 0281, 0286, 0287, 0297, 0299, 0300, 0301, 0303, 0321, 0328, 0329, 0344, 0345, 0346, 0347, 0362, 0363, 0370, 0412, 0424, 0425, 0434, 0435, 0436, 0437, 0438, 0451, 0488, 0502 och 0510: Stora och robusta explosiva föremål som normalt är avsedda för militär användning och utan eget tändsystem eller vars tändsystem har minst två effektiva säkringsanordningar får transporteras oförpackade. Om dessa föremål innehåller drivladdningar eller är självdrivande ska deras tändsystem skyddas mot störningar som kan uppträda under normala transportförhållanden. Är resultat vid provning av ett oförpackat föremål enligt provserie 4 i testhandboken negativt, kan föremålet transporteras oförpackat. Sådana oförpackade föremål får fästas i vaggor eller placeras i en korg eller annan lämplig hanterings-, lagrings- eller utskjutningsanordning, så att de inte kan lossna under normala transportförhållanden. Anm De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3).

P131 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P131

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Krävs inte Lådor papper stål (4A) plast aluminium (4B) annan metall (4N)

Behållare

trä, ordinära (4C1) papp trä med dammtäta väggar (4C2) metall plywood (4D) plast träfibermaterial (4F) trä papp (4G) Spolar styv plast (4H2)

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)

Särbestämmelser för förpackningen

PP68 För UN 0029, 0267 och 0455 får inte säckar och spolar användas som innerförpackningar.

660

P132a FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P132a

(föremål som består av ett slutet hölje av metall, plast eller papp och innehåller ett detonerande

explosivämne eller består av ett plastbundet detonerande explosivämne)

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Krävs inte Krävs inte Lådor stål (4A) aluminium (4B) annan metall (4N) trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) plywood (4D) träfibermaterial (4F) papp (4G) styv plast (4H2)

P132b FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (föremål utan slutet hölje) P132b

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Behållare Krävs inte Lådor papp stål (4A) metall aluminium (4B) plast annan metall (4N) trä trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2)

Omslag

plywood (4D) papper träfibermaterial (4F) plast papp (4G) styv plast (4H2)

P133 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P133

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Behållare Behållare Lådor

papp papp stål (4A) metall metall aluminium (4B) plast plast annan metall (4N) trä trä trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2)

Brickor utrustade med

plywood (4D)

fackinredning

träfibermaterial (4F) papp papp (4G) plast styv plast (4H2) trä

Tilläggsbestämmelser

Behållare behövs som mellanförpackning endast om innerförpackningarna är brickor.

Särbestämmelser för förpackningen

PP69 För UN 0043, 0212, 0225, 0268 och 0306 får inte brickor användas som innerförpackningar.

661

P134 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P134

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Krävs inte Lådor vattenbeständiga stål (4A) aluminium (4B)

Behållare

annan metall (4N) papp trä, ordinära (4C1) metall trä med dammtäta väggar (4C2) plast plywood (4D) trä träfibermaterial (4F) Omslag papp (4G) wellpapp cellplast (4H1) Hylsor styv plast (4H2) Papp

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)

P135 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P135

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Krävs inte Lådor papper stål (4A) plast aluminium (4B) annan metall (4N)

Behållare

trä, ordinära (4C1) papp trä med dammtäta väggar (4C2) metall plywood (4D) plast träfibermaterial (4F) trä papp (4G) Omslag cellplast (4H1) papper styv plast (4H2) plast

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)

662

P136 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P136

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Krävs inte Lådor plast stål (4A) textilväv aluminium (4B) annan metall (4N)

Lådor

trä, ordinära (4C1) papp trä med dammtäta väggar (4C2) plast plywood (4D) trä träfibermaterial (4F) Fackinredning i papp (4G) ytterförpackningen styv plast (4H2)

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)

P137 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P137

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Krävs inte Lådor plast stål (4A) aluminium (4B)

Lådor

annan metall (4N) papp trä, ordinära (4C1) trä trä med dammtäta väggar (4C2) Hylsor plywood (4D) papp träfibermaterial (4F) metall papp (4G) plast styv plast (4H2)

Fackinredning i Fat

ytterförpackningen stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)

Särbestämmelser för förpackningen

PP70 Om för UN 0059, 0439, 0440 och 0441 RSV-laddningarna förpackas en och en, ska de koniska urtagen riktas neråt och kollit ska märkas som visas i figurerna i 5.2.1.10.1.1 eller 5.2.1.10.1.2. Om laddningarna förpackas parvis ska deras koniska urtag vändas mot varandra, för att minimera effekten i händelse av oavsiktlig funktion.

663

P138 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P138

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Krävs inte Lådor Plast stål (4A) aluminium (4B) annan metall (4N) trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) plywood (4D) träfibermaterial (4F) papp (4G) styv plast (4H2)

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)

Tilläggsbestämmelse

Om föremålens ändar är förslutna behövs inga innerförpackningar.

P139 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P139

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Krävs inte Lådor plast stål (4A) aluminium (4B)

Behållare

annan metall (4N) papp trä, ordinära (4C1) metall trä med dammtäta väggar (4C2) plast plywood (4D) trä träfibermaterial (4F) Spolar papp (4G) Omslag styv plast (4H2) kraftpapper

Fat

plast stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)

Särbestämmelser för förpackningen

PP71 För UN 0065, 0102, 0104, 0289 och 0290 ska stubinens ändar vara förslutna, t.ex. med hjälp av en förslutningsanordning, som är så stadigt tillsluten att inget explosivämne kan komma ut. Ändarna på flexibel detonerande stubin ska vara infästa. PP72 För UN 0065 och 0289 behövs inga innerförpackningar, om föremålen finns på rullar.

664

P140 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P140

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Krävs inte Lådor Plast stål (4A) aluminium (4B)

Behållare

annan metall (4N) trä trä, ordinära (4C1) Spolar trä med dammtäta väggar (4C2) Omslag plywood (4D) kraftpapper träfibermaterial (4F) plast papp (4G) styv plast (4H2)

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)

Särbestämmelser för förpackningen

PP73 Om ändarna på UN 0105 är förslutna behövs inga innerförpackningar. PP74 Förpackningen för UN 0101 ska vara dammtät, såvida inte fyrverkarstubinen befinner sig i en hylsa av papper och hylsans båda ändar är täckta med avtagbara lock. PP75 För UN 0101 får inga lådor eller fat av stål, aluminium eller annan metall användas.

P141 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P141

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Behållare Krävs inte Lådor papp stål (4A) metall aluminium (4B) plast annan metall (4N) trä trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2)

Brickor utrustade med

plywood (4D)

fackinredning

träfibermaterial (4F) plast papp (4G) trä styv plast (4H2)

Fackinredning i

Fat

ytterförpackningen

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)

665

P142 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P142

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Krävs inte Lådor papper stål (4A) plast aluminium (4B) annan metall (4N)

Behållare

trä, ordinära (4C1) papp trä med dammtäta väggar (4C2) metall plywood (4D) plast träfibermaterial (4F) trä papp (4G) Omslag styv plast (4H2) papper

Fat

Brickor utrustade med stål (1A1, 1A2) fackinredning aluminium (1B1, 1B2) plast annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)

P143 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P143

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Krävs inte Lådor kraftpapper stål (4A) plast aluminium (4B) textilväv annan metall (4N) textilväv, gummerad trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2)

Behållare

plywood (4D) papp träfibermaterial (4F) metall papp (4G) plast styv plast (4H2) trä

Fat

Brickor utrustade med

stål (1A1, 1A2)

fackinredning

aluminium (1B1, 1B2) plast annan metall (1N1, 1N2) trä plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)

Tilläggsbestämmelse

Istället för ovannämnda inner- och ytterförpackningar får integrerade förpackningar (6HH2) (plastkärl i en låda av styv plast) användas.

Särbestämmelser för förpackningen

PP76 Om för UN 0271, 0272, 0415 och 0491 förpackningar av metall används, så ska de vara tillverkade så att explosionsfara på grund av stegring av det invändiga trycket av inre eller yttre orsaker förhindras.

666

P144 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P144

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Behållare Krävs inte Lådor papp stål (4A) metall aluminium (4B) plast annan metall (4N) trä trä, ordinära (4C1) med inklädnad av metall

Fackinredning i

plywood (4D) med inklädnad av

ytterförpackningen

metall träfibermaterial (4F) med inklädnad av metall cellplast (4H1) styv plast (4H2)

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plast (1H1, 1H2)

Särbestämmelse för förpackningen

PP77 För UN 0248 och 0249 ska förpackningarna vara skyddade mot vatteninträngning. Om vattenaktiverade anordningar transporteras oförpackade, ska de innehålla minst två av varandra oberoende skyddsåtgärder för att förhindra inträngning av vatten. Anm De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3).

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P200

Förpackningsslag: Gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket Gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket är tillåtna, om de särskilda förpackningsbestämmelserna i 4.1.6, bestämmelserna nedan under (1) till (9) och, när det anges i kolumnen ”särbestämmelse för förpackningen” i tabell 1,2 eller 3, tillämpliga bestämmelser nedan under (10) är uppfyllda.

Allmänt

(1) Tryckkärl ska vara så förslutna och täta att läckage av gas inte kan ske. (2) Tryckkärl, som innehåller giftiga ämnen med LC -värde högst 200 ml/m (ppm) enligt tabell, får inte vara 3 50 utrustade med någon tryckavlastningsanordning. UN-tryckkärl för transport av UN 1013 koldioxid och UN 1070 dikväveoxid ska vara utrustade med tryckavlastningsanordning. (3) Följande tre tabeller omfattar komprimerade gaser (tabell 1), kondenserade och lösta gaser (tabell 2) och ämnen som inte omfattas av klass 2 (tabell 3). De innehåller uppgifter om: (a) UN-nummer, benämning och beskrivning samt ämnets klassificeringskod, (b) LC 50 -värdet för giftiga ämnen, (c) de med bokstaven ”X” betecknade slag av tryckkärl, som är godkända för ämnet, (d) längsta tillåtna kontrollintervall för återkommande kontroll av tryckkärlen, Anm För tryckkärl av kompositmaterial ska det längsta kontrollintervallet vara 5 år. Kontrollintervallet får förlängas till den tid som fastställts i Tabellerna 1 och 2 (dvs. upp till 10 år) om det godkänts av den behöriga myndighet eller av det organ som utsetts av denna myndighet som har utfärdat typgodkännandet. (e) minimiprovtryck för tryckkärlen, (f) tryckkärlens högsta arbetstryck för komprimerade gaser (om inget värde anges får arbetstrycket inte överstiga två tredjedelar av provtrycket) eller högsta tillåtna fyllningsförhållande beroende av provtryck för kondenserade och lösta gaser, (g) särbestämmelserna för förpackningen, vilka gäller för ämnet i fråga.

Provtryck, fyllningsförhållanden och bestämmelser om fyllning

(4) Minsta provtryck uppgår till 1 MPa (10 bar). (5) Tryckkärl får aldrig fyllas över den i nedanstående bestämmelser tillåtna gränsen:

667

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P200

(a) För komprimerade gaser får arbetstrycket inte överstiga två tredjedelar av tryckkärlens provtryck. Inskränkningar med avseende på denna övre gräns för arbetstrycket finns angivna i (10), särbestämmelse för förpackning ”o”. Det invändiga trycket vid 65 °C får aldrig överstiga provtrycket. (b) För under högt tryck kondenserade gaser ska fyllningsförhållandet väljas så att det vid 65 °C utvecklade trycket inte överstiger tryckkärlens provtryck. Användning av andra provtryck och fyllningsförhållanden än i tabellen är tillåten med undantag av de fall då (10), särbestämmelsen för förpackning ”o” gäller, förutsatt att: (i) kriteriet i (10), särbestämmelse för förpackning ”r” är uppfyllt i tillämpliga fall, eller (ii) det ovannämnda kriteriet är uppfyllt i alla övriga fall. För under högt tryck kondenserade gaser eller gasblandningar, för vilka motsvarande uppgifter inte är tillgängliga, ska högsta tillåtna fyllningsförhållande (FR) fastställas enligt följande: − 4 FR = 8 , 5 × 10 × d g × P h

där: FR = högsta tillåtna fyllningsförhållande (kg/l) d = gasdensitet (vid 15 C, 1 bar) (kg/m 3 g ° ) P h = lägsta provtryck (bar) Om gasens densitet är okänd, ska högsta tillåtna fyllningsförhållande fastställas enligt följande: − 3 P h × MM × 10 FR = R × 338 där: FR = högsta tillåtna fyllningsförhållande (kg/l) P h = lägsta provtryck (bar) MM = molmassa (g/mol) R = 8,31451 10 -2 bar l mol -1 K -1 × ⋅ ⋅ ⋅ (allmänna gaskonstanten) För gasblandningar beräknas den genomsnittliga molmassan med hänsyn till volymkoncentrationerna hos de olika beståndsdelarna. (c) För under lågt tryck kondenserade gaser är innehållets högsta tillåtna fyllningsförhållande lika med 0,95 gånger densiteten för vätskefasen vid 50 °C (i kg/l), dessutom får vätskefasen inte helt fylla tryckkärlet vid temperatur upp till 60 °C. Tryckkärlets provtryck är minst lika med vätskans ångtryck vid 65 °C, minus 100 kPa (1 bar). För under lågt tryck kondenserade gaser eller gasblandningar, för vilka motsvarande uppgifter inte är tillgängliga, ska högsta tillåtna fyllningsförhållande (FR) fastställas enligt följande: FR = (0,0032 × BP – 0,24) × d 1 där: FR = högsta tillåtna fyllningsförhållande (kg/l) BP = kokpunkt (K) d 1 = vätskans densitet vid kokpunkten (kg/l). (d) För UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel, se stycke (10), särbestämmelse för förpackning ”p”. (e) För kondenserade gaser trycksatta med komprimerade gaser måste hänsyn tas till båda komponenterna (den kondenserade gasen och den komprimerade gasen) vid beräkningen av det invändiga trycket i tryckkärlet. Innehållets högsta tillåtna fyllningsförhållande får inte överstiga 0,95 gånger densiteten för vätskefasen vid 50 °C (i kg/l), dessutom får vätskefasen inte helt fylla tryckkärlet vid temperatur upp till 60 °C. Efter fyllning får det invändiga trycket vid 65 °C inte överstiga tryckkärlens provtryck. Hänsyn ska tas till ångtryck och den volymetriska expansionen hos alla ämnen i tryckkärlen. Om inga experimentella data finns tillgängliga, ska följande steg genomföras: (i) Beräkning av ångtrycket hos den kondenserade gasen och av partialtrycket hos den komprimerade gasen vid 15 °C (fyllningstemperatur), (ii) Beräkning av den volymetriska expansionen hos vätskefasen vid upphettning från 15 °C till 65 °C och beräkning av den återstående volymen hos gasfasen, (iii) Beräkning av partialtrycket hos den komprimerade gasen vid 65 °C med hänsyn till den volymetriska expansionen hos vätskefasen, Anm Kompressibilitetsfaktorn hos den komprimerade gasen vid 15 °C och vid 65 °C ska beaktas.

668

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P200

(iv) Beräkning av ångtrycket hos den kondenserade gasen vid 65 °C, (v) Totaltrycket är summan av ångtrycket hos den kondenserade gasen och partialtrycket hos den komprimerade gasen vid 65 °C, (vi) Beaktande av lösligheten för den komprimerade gasen vid 65 °C i vätskefasen, Provtrycket för tryckkärlet får inte understiga det beräknade totaltrycket minus 100 kPa (1 bar). Om lösligheten för den komprimerade gasen i den kondenserade gasen inte är känd för beräkningen, får provtrycket beräknas utan att lösligheten för gasen (punkten (vi)) beaktas. (6) Andra provtryck och fyllningsförhållanden får användas under förutsättning att de uppfyller de allmänna bestämmelserna i (4) och (5) ovan. (7) (a) Fyllning av tryckkärl får endast ske vid särskilt utrustade platser och utföras av kvalificerad personal samt enligt ändamålsenliga metoder. Metoderna ska innefatta kontroll av följande: (i) överensstämmelse hos kärl och utrustningsdetaljer med RID/RID-S, (ii) kompatibilitet hos kärl och utrustningsdetaljer med produkten som ska transporteras, (iii) frånvaro av skador som kan påverka säkerheten, (iv) iakttagande av fyllningsförhållande eller fyllningstryck, beroende på vilket av de båda som är tillämpligt, (v) märkning och påskrifter. (b) Gasol (LPG) som ska fyllas i gasflaskor ska vara av hög kvalitet och detta anses vara uppfyllt om gasolen (LPG) som ska fyllas överensstämmer med begränsningarna för korrosivitet enligt ISO 9162:1989.

Återkommande kontroll

(8) Återfyllningsbara tryckkärl ska genomgå återkommande kontroll enligt bestämmelserna i 6.2.1.6 respektive 6.2.3.5. (9) Om inga särskilda ämnesrelaterade bestämmelser återfinns i nedanstående tabell, ska återkommande kontroll utföras: (a) vart femte år på tryckkärl för transport av gaser med klassificeringskod 1T, 1TF, 1TO, 1TC, 1TFC, 1TOC, 2T, 2TO, 2TF, 2TC, 2TFC, 2TOC, 4A, 4F och 4TC, (b) vart femte år på tryckkärl för transport av ämnen i andra klasser, (c) vart tionde år på tryckkärl för transport av gaser med klassificeringskod 1A, 1O, 1F, 2A, 2O och 2F. För tryckkärl av kompositmaterial ska det längsta tillåtna kontrollintervallet vara 5 år. Kontrollintervallet får förlängas till den tid som fastställts i Tabellerna 1 och 2 (dvs. upp till 10 år) om det har godkänts av denna behöriga myndighet eller av det organ som utsetts av den myndighet som har utfärdat typgodkännandet.

Särbestämmelser för förpackning

(10) Materialkompatibilitet a: Tryckkärl av aluminiumlegeringar får inte användas. b: Ventiler av koppar får inte användas. c: Metalldelar, som kan komma i kontakt med innehållet, får innehålla högst 65 % koppar. d: När tryckkärl av stål eller tryckkärl av kompositmaterial med liner av stål används, är endast kärl försedda med märkningen ”H” enligt 6.2.2.7.4 (p) tillåtna. Bestämmelser för giftiga ämnen med LC -värde högst 200 ml/m 3 50 (ppm) k: Ventilöppningar ska vara försedda med tryckhållande gastäta pluggar eller blindmuttrar vars gängor passar ventilöppningarnas gängor och som är tillverkade av ett material som inte angrips av innehållet i tryckkärlet. Varje gasflaska i ett gasflaskpaket ska vara utrustad med en separat ventil, som ska vara stängd under transporten. Efter fyllning ska samlingsröret tömmas, rengöras och tillslutas. Gasflaskpaket som innehåller UN 1045 fluor, komprimerad, får ha skiljeventiler på grupper av gasflaskor med högst 150 l vattenvolym i stället för en skiljeventil på varje gasflaska. Gasflaskor och enskilda gasflaskor i ett gasflaskpaket ska ha ett provtryck på minst 200 bar och en minsta godstjocklek på 3,5 mm för aluminiumlegering respektive 2 mm för stål. Enskilda gasflaskor som inte uppfyller detta krav ska transporteras i en styv ytterförpackning, som ger tillräckligt skydd åt gasflaskan och dess armatur samt motsvarar provningskraven för förpackningsgrupp I. Tryckfat ska ha en minsta godstjocklek enligt vad behörig myndighet anger. Tryckkärl får inte vara utrustade med tryckavlastningsanordning. Vattenvolymen hos gasflaskor och separata gasflaskor i ett paket ska vara begränsad till högst 85 liter.

669

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P200

Varje ventil ska kunna motstå tryckkärlets provtryck och vara direkt ansluten till tryckkärlet genom antingen en konisk gänga eller annat sätt som uppfyller kraven i ISO 10692-2:2001. Varje ventil ska antingen vara av en typ utan packning med operforerat membran eller av en typ som förhindrar läckage genom eller bakom packningen. Transport i kapslar är inte tillåten. Varje tryckkärl ska täthetsprovas efter fyllning. Bestämmelser för vissa gaser l: UN 1040 etylenoxid får även förpackas i lufttätt förslutna innerförpackningar av glas eller metall, som placeras med ändamålsenligt stötdämpande material i lådor av papp, trä eller metall, vilka uppfyller kraven för förpackningsgrupp I. Högsta tillåtna mängd i innerförpackningar av glas uppgår till 30 g och högsta tillåtna mängd i innerförpackningar av metall 200 g. Efter fyllning ska varje förpackning täthetsprovas genom nedsänkning i ett varmvattenbad, varvid temperatur och provningsvaraktighet ska vara tillräckliga för att säkerställa att ett invändigt tryck i nivå med etylenoxids ångtryck vid 55 °C uppnås. Högsta nettovikt i en ytterförpackning får inte överstiga 2,5 kg. m: Tryckkärlen ska fyllas till ett arbetstryck som inte överstiger 5 bar. n: Gasflaskor och enskilda gasflaskor i ett gasflaskpaket får innehålla högst 5 kg av gasen. När gasflaskpaket innehållande UN 1045 fluor, komprimerad, är indelade i grupper av gasflaskor enligt särbestämmelsen för förpackning ”k” får varje grupp innehålla högst 5 kg av gasen. o: Det i tabellerna angivna arbetstrycket eller fyllningsförhållandet får aldrig överskridas. p: För UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374, acetylen, utan lösningsmedel: Gasflaskorna ska vara fyllda med ett homogent monolitiskt poröst material. Arbetstrycket och mängden acetylen får inte överstiga de i godkännandet eller i ISO 3807-1:2000 respektive ISO 3807-2:2000 eller ISO 3807:2013 angivna värdena. För UN 1001 acetylen, löst: Gasflaskorna ska innehålla en i godkännandet fastställd mängd aceton eller lämpligt lösningsmedel (se ISO 3807-1:2000 respektive ISO 3807-2:2000 eller ISO 3807:2013). Gasflaskor som är förbundna med ett samlingsrör ska transporteras upprättstående. Alternativt för UN 1001 acetylen, löst: Gasflaskor som inte är UN-tryckkärl får vara fyllda med ett ej monolitiskt poröst material. Arbetstrycket, mängden acetylen och mängden lösningsmedel får inte överstiga de i godkännandet angivna värdena. Längsta tillåtna intervall mellan återkommande kontroller av gasflaskorna får inte överstiga fem år. q: Ventilöppningarna på tryckkärl för pyrofora gaser eller brandfarliga gasblandningar, som innehåller över 1 % pyrofora föreningar, ska vara försedda med gastäta pluggar eller blindmuttrar, vilka ska vara tillverkade av ett material som inte angrips av innehållet i tryckkärlet. Om dessa tryckkärl är förbundna i ett paket med ett samlingsrör, ska varje tryckkärl vara utrustat med en separat ventil, som ska vara stängd under transporten, och samlingsrörets ventil vara försedd med en tryckhållande gastät plugg eller blindmutter. Gastäta pluggar eller blindmuttrar ska ha gängor som passar ventilöppningarnas gängor. Transport i kapslar är inte tillåten. r: Fyllningsförhållandet för denna gas ska begränsas så att trycket inte överstiger två tredjedelar av tryckkärlets provtryck i händelse av fullständigt sönderfall. ra: Denna gas får även förpackas i kapslar under följande villkor: (a) vikten hos gasen får inte överstiga 150 g per kapsel, (b) kapslarna ska vara fria från fel som kan reducera deras hållfasthet, (c) förslutningens täthet ska säkerställas genom en ytterligare anordning (lock, blindmutter, försegling, ombindning osv.), som är lämpad för att förhindra läckage i förslutningssystemet under transport, och (d) kapslarna ska placeras i en ytterförpackning med tillräcklig hållfasthet. Ett kolli får väga högst 75 kg. s: Tryckkärl av aluminiumlegeringar: (a) får endast vara utrustade med ventiler av mässing eller rostfritt stål, och (b) ska vara rengjorda från kolväteföroreningar och får inte vara förorenade med olja. UN-tryckkärl ska vara rengjorda enligt ISO 11621:1997. ta: (Tills vidare blank.) Återkommande kontroll u: Intervallet mellan återkommande kontroller får förlängas till 10 år för tryckkärl av aluminiumlegeringar. Denna avvikelse får användas för UN-tryckkärl endast då legeringen i tryckkärlet genomgått provning för spänningskorrosion enligt ISO 7866:2012 + Cor. 1:2014.

670

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P200

ua: Intervallet mellan återkommande kontroller får förlängas till 15 år för gasflaskor av aluminiumlegeringar och gasflaskpaket av sådana gasflaskor om bestämmelserna i stycke (13) i denna förpackningsinstruktion tillämpas. Detta gäller inte för gasflaskor som är tillverkade av aluminiumlegering AA 6351. För blandningar får bestämmelse ”ua” tillämpas under förutsättning att alla enskilda gaser i blandningen har tilldelats ”ua” i Tabell 1 eller Tabell 2. v: (1) Intervallet mellan återkommande kontroller av gasflaskor av stål, utom för återfyllningsbara svetsade gasflaskor av stål för UN 1011, 1075, 1965, 1969 eller 1978, får förlängas till 15 år:

(a) med medgivande av behöriga myndigheter i de länder där den återkommande kontrollen och transporten sker, och (b) i överensstämmelse med kraven i en teknisk norm eller standard godtagen av behörig myndighet. (2) För återfyllningsbara svetsade gasflaskor av stål för UN 1011, 1075, 1965, 1969 eller 1978, får intervallet förlängas till 15 år om bestämmelserna i stycke (12) i denna förpackningsinstruktion tillämpas. va: För sömlösa gasflaskor av stål som är utrustade med restgasventiler (RPVs) (se anmärkning nedan) som har konstruerats och provats i överensstämmelse med EN ISO 15996:2005 + A1:2007 eller EN ISO 15996:2017 och för gasflaskpaket av sömlösa gasflaskor av stål utrustade med huvudventil(er) med resttrycksanordning som har provats i överenstämmelse med EN ISO 15996:2005 + A1:2007 eller EN ISO 15996:2017, får intervallet mellan återkommande kontroller förlängas till 15 år om bestämmelserna i stycke (13) i denna förpackningsinstruktion tillämpas. För blandningar får bestämmelse ”va” tillämpas under förutsättning att alla enskilda gaser i blandningen har tilldelats ”va” i Tabell 1 eller Tabell 2. Anm : Med “restgasventil” (RPV) menas en förslutning som innefattar en resttryckanordning som förhindrar inträngning av föroreningar genom att en positiv tryckdifferens bibehålls mellan trycket i gasflaskan och ventilöppningen. För att förhindra återflöde av vätska till gasflaskan från en källa med högre tryck ska en backventilfunktion (NRV) endera integreras i resttrycksanordningen eller vara en separat anordning i gasflaskans ventil, till exempel en regulator. Bestämmelser för N.O.S.-benämningar och blandningar z: Materialen i tryckkärlen och deras utrustningsdetaljer ska vara kompatibla med innehållet och får inte bilda skadliga eller farliga föreningar med detta. Provtrycket och fyllningsförhållandet ska beräknas enligt tillämpliga bestämmelser i (5). Giftiga ämnen med LC50 högst 200 ml/m3 får inte transporteras i storflaskor, tryckfat eller MEGcontainrar och ska uppfylla särbestämmelse för förpackning ”k”. UN 1975 kväveoxid- och dikvävetetraoxidblandning, får dock transporteras i tryckfat. Tryckkärl som innehåller pyrofora gaser eller brandfarliga blandningar av gaser med över 1 % pyrofora föreningar ska uppfylla särbestämmelse för förpackning ”q”. Nödvändiga åtgärder för att förhindra farliga reaktioner (t.ex. polymerisering, sönderfall) under transport ska vidtas. Om nödvändigt ska stabilisering genomföras eller en inhibitor tillsättas. Blandningar med UN 1911 diboran ska fyllas till ett sådant tryck att två tredjedelar av tryckkärlets provtryck inte överskrids i händelse av fullständigt sönderfall av diboranet. Blandningar med UN 2192 german, med undantag av blandningar med upp till 35 % german i väte eller kväve eller upp till 28 % german i helium eller argon, ska fyllas till ett tryck sådant att två tredjedelar av tryckkärlets provtryck inte överskrids i händelse av fullständigt sönderfall av germanet. Blandningar av fluor och kväve med en fluorkoncentration under 35 volymprocent får fyllas i tryckkärl upp till högsta tillåtna arbetstryck om partialtrycket av fluor inte överstiger 3.1 MPa (31 bar) absoluttryck. 31 𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎 (bar) < − 1 𝑥𝑥 𝑓𝑓 där: x f = fluorkoncentrationen i volymprocent/100.

671

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P200

Blandningar av fluor och inerta gaser med en fluorkoncentration under 35 volymprocent får fyllas i tryckkärl upp till högsta tillåtna arbetstryck om partialtrycket av fluor inte överstiger 3.1 MPa (31 bar) absoluttryck, och dessutom med beaktande av koefficienten för kväveekvivalenten i enlighet med ISO 10156:2017 när partialtrycket beräknas. 31 𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎 ( 𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎 ) < �𝑥𝑥 𝑓𝑓 + 𝐾𝐾 𝑘𝑘 × 𝑥𝑥 𝑘𝑘 � − 1 𝑥𝑥 𝑓𝑓

där: x f = fluorkoncentrationen i volymprocent/100, K k = koefficienten för ekvivalenten av en inert gas i relation till kväve (koefficienten för kväveekvivalenten), x k = koncentrationen av inert gas i volymprocent/100. Däremot får arbetstrycket för blandningen av fluor och inert gas inte överstiga 20 MPa (200 bar). Minimiprovtrycket för tryckkärlen för blandningar av fluor och inert gas motsvarar 1,5 gånger arbetstrycket eller 20 MPa (200 bar), av vilka det högsta värdet ska tillämpas. Bestämmelser för ämnen som inte omfattas av klass 2 ab: Tryckkärlen ska uppfylla följande villkor: (a) Tryckprovning ska även omfatta en invändig kontroll av tryckkärlen samt en kontroll av utrustningsdetaljer. (b) Därutöver ska de kontrolleras vartannat år med lämplig mätutrustning (t.ex. ultraljud) med avseende på korrosion och utrustningsdetaljernas tillstånd. (c) Godstjockleken får inte understiga 3 mm. ac: Kontroll och provning ska ske under överinseende av en av behörig myndighet godkänd kontrollant. ad: Tryckkärlen ska uppfylla följande villkor: (a) De ska vara dimensionerade efter ett beräkningstryck på minst 2,1 MPa (21 bar). (b) Utöver uppgifterna för återfyllningsbara kärl ska följande uppgifter anges väl läsbart och varaktigt: (i) UN-nummer och den i 3.1.2 givna officiella transportbenämningen för ämnet, (ii) högsta tillåtna fyllningsvikt och kärlets taravikt med utrustningsdetaljer, vilka har satts fast vid tiden för fyllningen, eller bruttovikten. (11) Bestämmelserna i denna förpackningsinstruktion räknas som uppfyllda vid tillämpning av nedanstående standarder: Tillämplig på Referens Dokumentets titel bestämmelse (7) EN 13365:2002 Gasflaskor – Flaskpaket för komprimerade och kondenserade gaser + A1:2005 (exklusive acetylen) – Kontroll vid fyllning (7) EN ISO Gasflaskor – Gasflaskor för komprimerade och kondenserade gaser 24431:2016 (exklusive acetylen) – Kontroll vid fyllning (7) (a) ISO Gasflaskor - Återfyllningsbara svetsade stålflaskor för gasol (LPG) - Kontroll 10691:2004 före, under och efter fyllning (7) (a) ISO Gasflaskor - Flaskpaket för komprimerade och kondenserade gaser 11755:2005 (exklusive acetylen) - kontroll vid fyllning (7) (a) och (10) p EN ISO Gasflaskor – Acetylenflaskor – Villkor och kontroll vid fyllning 11372:2011 (7) (a) och (10) p EN ISO Gasflaskor – Flaskpaket för acetylen – Villkor och kontroll vid fyllning 13088:2012 + A1:2020 (7) EN 1439:2021 Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) - Kontroll av gasflaskor för gasol (LPG) före, under och efter fyllning (7) EN 13952:2017 Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) – Påfyllning av gasolflaskor

672

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P200

(12) Ett intervall på 15 år för återkommande kontroll av återfyllningsbara svetsade gasflaskor av stål, får beviljas i enlighet med stycke (10), särbestämmelse v (2), om följande bestämmelser tillämpas.

1. Allmänna bestämmelser

1.1 Vid tillämpning av detta avsnitt får behörig myndighet inte delegera sina uppgifter och skyldigheter till Xb-organ (kontrollorgan av typ B) eller till IS (intern kontrolltjänst) (för definitionerna av kontrollorganen Xb och IS, se 6.2.3.6.1). 1.2 Ägaren av gasflaskorna ska ansöka hos behörig myndighet om beviljande av intervallet 15 år och ska visa att kraven i paragraferna 2, 3 och 4 är uppfyllda. 1.3 Gasflaskor tillverkade sedan den 1 januari 1999 ska ha tillverkats i överensstämmelse med följande standarder: - EN 1442, eller - EN 13322-1, eller - rådets direktiv 84/527/EEG a) , bilaga 1, del 1 till 3, enligt vad som gäller i tabell 6.2.4. Andra gasflaskor, som har tillverkats före den 1 januari 2009 i överensstämmelse med RID/RID-S i enlighet med en teknisk norm godtagen av nationell behörig myndighet, får godkännas för intervallet 15 år om de uppvisar likvärdig säkerhet med de bestämmelser i RID/RID-S som var gällande vid tidpunkten för ansökan. 1.4 Ägaren ska framlägga dokumentation till behörig myndighet som visar att gasflaskorna är i överensstämmelse med bestämmelserna i paragraf 1.3. Behörig myndighet ska kontrollera att dessa villkor är uppfyllda. 1.5 Behörig myndighet ska kontrollera huruvida bestämmelserna i paragraf 2 och 3 är uppfyllda och korrekt tillämpade. Om samtliga bestämmelser är uppfyllda ska behörig myndighet godkänna intervallet 15 år för gasflaskorna. I godkännandet ska det tydligt framgå vilken typ av gasflaska (enligt vad som anges i typgodkännandet) eller grupp av gasflaskor (se Anm) som omfattas. Godkännandet ska lämnas till ägaren, behörig myndighet ska behålla en kopia. Ägaren ska behålla dokumenten så länge gasflaskorna är godkända för intervallet 15 år. Anm En grupp av gasflaskor definieras av tidpunkterna för tillverkning av identiska gasflaskor över en tidsperiod, under vilken de tillämpliga bestämmelserna i RID/RID-S och den tekniska normen godtagen av behörig myndighet inte har ändrats med avseende på det tekniska innehållet. Exempel: Gasflaskor av identisk konstruktion och volym, tillverkade enligt bestämmelserna i RID/RID-S tillämpliga mellan den 1 januari 1985 och den 31 december 1988 och enligt en teknisk norm godtagen av behörig myndighet tillämplig för samma tidsperiod, bildar en grupp enligt bestämmelserna i detta stycke. 1.6 Behörig myndighet ska på lämpligt sätt övervaka ägaren av gasflaskorna avseende efterlevnad av bestämmelserna i RID/RID-S och godkännandet, dock åtminstone vart tredje år eller när ändringar av procedurerna införs.

2. Bestämmelser för användning

2.1 Gasflaskor som har beviljats intervallet 15 år för återkommande kontroll, får endast fyllas på fyllningsstationer som tillämpar ett dokumenterat kvalitetssystem för att säkerställa att samtliga bestämmelser i stycke (7) i denna förpackningsinstruktion och krav och ansvar enligt EN 1439:2021 (eller EN 1439:2017 till och med den 31 december 2024) och EN 13952:2017 är uppfyllda och korrekt tillämpade. 2.2 Behörig myndighet ska verifiera att dessa krav är uppfyllda och på lämpligt sätt kontrollera detta, dock åtminstone vart tredje år eller när ändringar av procedurerna införs. 2.3 Ägaren ska förse behörig myndighet med dokumentation som visar att fyllningsstationerna är i överensstämmelse med bestämmelserna i paragraf 2.1. 2.4 Om fyllningsstationen är lokaliserad i en annan fördragsstat till RID, ska ägaren vid begäran från behörig myndighet tillhandahålla kompletterande dokumentation som visar att fyllningsstationen på motsvarande sätt övervakas av behörig myndighet i den fördragsstaten till RID. 2.5 För att förhindra invändig korrosion ska gasflaskor endast fyllas med gaser av hög kvalitet med mycket låg potentiell förorening. Detta anses vara uppfyllt om gaserna överensstämmer med begränsningarna för korrosivitet enligt ISO 9162:1989.

a) Rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om svetsade, olegerade gasflaskor av stål. Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 300, den 19 november 1984.

673

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P200

3. Bestämmelser om kvalificering och återkommande kontroll

3.1 Gasflaskor av en typ eller grupp som redan används, för vilka intervallet 15 år är beviljat och på vilka intervallet 15 år har tillämpats, ska genomgå återkommande kontroll enligt 6.2.3.5. Anm För definition av grupp av gasflaskor, se Anm i paragraf 1.5. 3.2 Om en gasflaska med intervallet 15 år vid återkommande kontroll inte klarar vätsketryckprovningen, t.ex. genom att sprängas eller läcka, ska ägaren undersöka och sammanställa en rapport över orsaken till felet och om andra gasflaskor (t.ex. av samma typ eller grupp) är berörda. I det senare fallet ska ägaren informera behörig myndighet. Behörig myndighet ska därefter besluta om lämpliga åtgärder och informera behöriga myndigheter i samtliga fördragsstater till RID om dessa. 3.3 Om invändig korrosion, enligt definition i tillämpad standard (se paragraf 1.3), har upptäckts, ska gasflaskan tas ur drift och får inte beviljas en förlängd tidsperiod för fyllning och transport. 3.4 Gasflaskor som har beviljats intervallet 15 år får endast utrustas med ventiler som, enligt EN 13152:2001 + A1.2003, EN 13153:2001 + A1:2003, EN ISO 14245:2010, EN ISO 14245;2019, EN ISO 14245:2021, EN ISO 15995:2010, EN ISO 15995:2019 eller EN ISO 15995:2021, är konstruerade och tillverkade för en användningstid av minst 15 år. Efter återkommande kontroll ska gasflaskan utrustas med ny ventil, utom avseende manuellt styrda ventiler som har renoverats eller kontrollerats enligt EN 14912:2022, vilka får monteras tillbaka om de är lämpliga för användning i ytterligare en period av 15 år. Renovering eller kontroll får endast utföras av tillverkaren av ventilerna eller enligt tillverkarens tekniska instruktioner av ett för arbetet kvalificerat företag som arbetar enligt ett dokumenterat kvalitetssystem.

4. Märkning

Gasflaskor som har beviljats intervallet 15 år för återkommande kontroll i enlighet med detta stycke, ska dessutom tydligt och läsbart märkas med ”P15Y”. Denna märkning ska avlägsnas om gasflaskan inte längre är godkänd för intervallet 15 år. Anm Denna märkning gäller inte för gasflaskor som omfattas av övergångsbestämmelserna i 1.6.2.9, 1.6.2.10 eller bestämmelserna i stycke (10), särbestämmelse v (1), i denna förpackningsinstruktion.

(13) Ett intervall av 15 år för återkommande kontroll av sömlösa gasflaskor av stål och aluminiumlegeringar och gasflaskpaket av sådana gasflaskor får beviljas i enlighet med särbestämmelse ”ua” eller ”va” i stycke (10), om följande bestämmelser tillämpas:

1. Allmänna bestämmelser

b) Rådets direktiv av den 17 september 1984 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om sömlösa gasflaskor av stål, publicerat i Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 300, av den 19 november 1984. c) Rådets direktiv av den 17 september 1984 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om sömlösa olegerade och legerade aluminiumgasflaskor, publicerat i Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 300, av den 19 november 1984.

674

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P200

1.4 Gasflaskpaket ska tillverkas så att kontakt mellan gasflaskorna längs längdaxeln av gasflaskorna inte orsakar yttre korrosion. Stöd och surrningsband ska vara sådana att risken för korrosion av gasflaskorna minimeras. Stötdämpande material som används i stödet ska endast tillåtas om de har behandlats för att eliminera vattenabsorbtion. Exempel på lämpliga material är vattenbeständigt remtyg och gummi. 1.5 Ägaren ska framlägga dokumentation till behörig myndighet som visar att gasflaskorna är i överensstämmelse med bestämmelserna i paragraf 1.3. Behörig myndighet ska kontrollera att dessa villkor är uppfyllda. 1.6 Behörig myndighet ska kontrollera om bestämmelserna i paragraf 2 och 3 är uppfyllda och korrekt tillämpade. Om samtliga bestämmelser är uppfyllda ska behörig myndighet godkänna intervallet 15 år för återkommande kontroll för gasflaskorna eller gasflaskpaketen. I godkännandet ska det tydligt framgå vilken grupp av gasflaskor (se Anm ) som omfattas. Godkännandet ska överlämnas till ägaren, den behöriga myndighet en ska behålla en kopia. Ägaren ska behålla dokumenten så länge gasflaskorna är godkända för intervallet 15 år. Anm : En grupp av gasflaskor definieras av tidpunkterna för tillverkning av identiska gasflaskor över en tidsperiod, under vilken de tillämpliga bestämmelserna i RID/RID-S och den tekniska normen godtagen av behörig myndighet inte har ändrats med avseende på det tekniska innehållet. Exempel: Gasflaskor av identisk konstruktion och volym, tillverkade enligt bestämmelserna i RID/RID-S tillämpliga mellan den 1 januari 1985 och den 31 december 1988 och enligt en teknisk norm godtagen av behörig myndighet tillämplig för samma tidsperiod, bildar en grupp enligt bestämmelserna i detta stycke. 1.7 Ägaren ska säkerställa efterlevnad av tillämpliga bestämmelserna i RID/RID -S och i godkännandet och ska på begäran kunna uppvisa detta för behörig myndighet, men åtminstone vart tredje år eller när betydande ändringar av procedurerna införs.

2. Bestämmelser för användning

2.1 Gasflaskor eller gasflaskpaket som har beviljats intervallet 15 år för återkommande kontroll, får endast fyllas på fyllningsstationer som tillämpar ett dokumenterat och certifierat kvalitetssystem för att säkerställa att samtliga bestämmelser i stycke (7) i denna förpackningsinstruktion och att krav och ansvar enligt EN ISO 24431:2016 eller EN 13365:2002, beroende på vilken som är tillämplig, är uppfyllda och korrekt tillämpade. Kvalitetssystemet enligt ISO 9000 (serien) eller liknade ska vara certifierat av ett ackrediterat oberoende organ godkänt av behörig myndighet. Detta inkluderar rutiner för kontroll före och efter fyllning och för fyllningsprocessen för gasflaskor, gasflaskpaket och ventiler. 2.2 Gasflaskor av aluminiumlegeringar och gasflaskpaket av sådana gasflaskor utan restgasventiler (RPV:s) som har beviljats ett intervall av 15 år för den återkommande kontrollen ska kontrolleras före varje fyllning enligt en dokumenterad procedur som åtminstone ska innehålla följande: (a) Öppna gasflaskans ventil eller huvudventilen för gasflaskpaketet för att kontrollera resttryck, (b) Om gas avges får gasflaskan eller gasflaskpaketet fyllas, (c) Om ingen gas avges ska gasflaskans eller gasflaskpaketets invändiga skick kontrolleras för att avgöra om det finns föroreningar, (d) Om ingen förorening upptäcks, får gasflaskan eller gasflaskpaketet fyllas. (e) Om förorening har upptäckts ska korrigerande åtgärder vidtas. 2.3 För sömlösa gasflaskor av stål som är utrustade med restgasventiler (RPV:s) och gasflaskpaket utrustade med huvudventil(er) med resttrycksanordning som beviljats ett intervall av 15 år för den återkommande kontrollen ska kontrolleras före varje fyllning enligt en dokumenterad procedur som åtminstone ska innehålla följande: (a) Öppna gasflaskans ventil eller huvudventilen för gasflaskpaketet för att kontrollera resttryck, (b) Om gas avges får gasflaskan eller gasflaskpaketet fyllas, (c) Om ingen gas avges ska funktionen på resttrycksanordningen kontrolleras, (d) Om kontrollen visar att resttrycksanordningen har bibehållit trycket får gasflaskan eller gasflaskpaketet får fyllas, (e) Om kontrollen visar att resttrycksanordningen inte har bibehållit trycket ska gasflaskans eller gasflaskpaketets invändiga skick kontrolleras för att avgöra om det finns föroreningar: (i) Om ingen förorening upptäcks, får gasflaskan eller gasflaskpaketet fyllas efter reparation eller utbyte av resttrycksanordningen, (ii) Om kontaminering har upptäckts ska korrigerande åtgärder vidtas.

675

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P200

2.4 För att förhindra invändig korrosion ska gasflaskor och gasflaskpaket endast fyllas med gaser av hög kvalitet med mycket låg sannolikhet att vara förorenade. Detta anses vara uppfyllt om kompatibiliteten mellan gaserna och materialet är godtagbar enligt EN ISO 11114-1:2020 +A1:2023 och EN ISO 11114-2:2021 och om gaskvaliteten följer specifikationerna i EN ISO 14175:2008 eller, för gaser som inte anges i standarden, har en renhet på minst 99,5 volymprocent och ett maximalt fuktinnehåll på 40 ml/m 3 (ppm). För dikväveoxid ska renheten vara minst 98 volymprocent och fuktinnehållet maximalt 70 ml/m 3 (ppm). 2.5 Ägaren ska säkerställa att kraven i paragraferna 2.1 - 2.4 är uppfyllda och vid begäran från behörig myndighet tillhandahålla dokumentation på detta, men åtminstone vart tredje år eller när betydande ändringar av procedurerna införs. 2.6 Om fyllningsstationen är lokaliserad i en annan fördragsstat till RID, ska ägaren vid begäran från behörig myndighet tillhandahålla kompletterande dokumentation som visar att fyllningsstationen på motsvarande sätt övervakas av behörig myndighet i den fördragsstaten till RID. Se även 1.2.

3. Bestämmelser för kvalificering och återkommande kontroll

3.1 Gasflaskor och gasflaskpaket som redan används och för vilka villkoren i paragraf 2 har uppfyllts från datumet för den senaste återkommande kontrollen och som godkänts av behörig myndighet, kan få kontrollintervallet utökat till 15 år från datumet för den senaste återkommande kontrollen. I annat fall ska byte av kontrollintervall från tio till femton år ske vid den återkommande kontrollen. Rapporten från den återkommande kontrollen ska ange att gasflaskan eller gasflaskpaketet ska vara utrustad med en restgasventil utifrån vad som är tillämpligt. Annan dokumentation får också godtas av den behöriga myndigheten. 3.2 Om en gasflaska med intervallet 15 år inte klarar vätsketryckprovningen genom att brista eller läcka eller att en allvarlig defekt upptäcks vid en oförstörande prövning (NDT) vid den återkommande kontrollen, ska ägaren undersöka och sammanställa en rapport över orsaken till felet och om andra gasflaskor (t.ex. av samma typ eller grupp) är berörda. I det senare fallet ska ägaren informera behörig myndighet. Behörig myndighet ska därefter besluta om lämpliga åtgärder och informera behöriga myndigheter i samtliga fördragsstater till RID. 3.3 Om invändig korrosion och andra fel enligt definition i standarder om återkommande kontroll angivna i 6.2.4 har upptäckts, ska gasflaskan tas ur drift och får inte beviljas en förlängd tidsperiod för fyllning och transport. 3.4 Gasflaskor eller gasflaskpaket som har beviljats intervallet 15 år för återkommande kontroll får endast utrustas med ventiler som är konstruerade och tillverkade enligt EN 849 eller EN ISO 10297 enligt vad som gällde vid tidpunkten för tillverkning (se även tabell 6.2.4.1). Efter återkommande kontroll ska ny ventil monteras, utom för ventiler som har renoverats eller kontrollerats enligt EN ISO 22434:2022 vilka får monteras tillbaka.

4. Märkning

Gasflaskor och gasflaskpaket som har beviljats intervallet 15 år för återkommande kontroll i enlighet med detta stycke ska ha datum (år) för nästa återkommande kontroll enligt avsnitt 5.2.1.6 (c) och ska dessutom tydligt och läsbart märkas med ”P15Y”. Denna märkning ska avlägsnas om gasflaskan eller gasflaskpaketen inte längre är godkänd för intervallet 15 år för återkommande kontroll.

676

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P200

Tabell 1: Komprimerade gaser

UN- Benämning och beskrivning -

- ts - r

nr 3 or or - l k e) ) ng

ce l-

l/m fat sk t yc rbe ar äm fö ni

ifi kod sk sk rol val d) ) e)

la ke tr r) a st

m la fla (b ser ck

ss yck pa ter (år ov ta be

la 50 asf or asf (ba el pa

rings Tr G Kont in Pr yck

K LC G St tr Sär m

för

Högs

1002 LUFT, KOMPRIMERAD (TRYCKLUFT) 1A X X X X 10 ua, va 1006 ARGON, KOMPRIMERAD 1A X X X X 10 ua, va 1016 KOLMONOXID, KOMPRIMERAD 1TF 3760 X X X X 5 u 1023 KOLGAS, KOMPRIMERAD 1TF X X X X 5 1045 FLUOR, KOMPRIMERAD 1TOC 185 X X 5 200 30 a, k, n, o 1046 HELIUM, KOMPRIMERAD 1A X X X X 10 ua, va 1049 VÄTE, KOMPRIMERAD 1F X X X X 10 d, ua, va 1056 KRYPTON, KOMPRIMERAD 1A X X X X 10 ua, va 1065 NEON, KOMPRIMERAD 1A X X X X 10 ua, va 1066 KVÄVE, KOMPRIMERAD 1A X X X X 10 ua, va 1071 OLJEGAS, KOMPRIMERAD 1TF X X X X 5 1072 SYRE (OXYGEN), KOMPRIMERAD 1O X X X X 10 s, ua, va 1612 HEXAETYLTETRAFOSFAT OCH 1T X X X X 5 z KOMPRIMERAD GAS, BLANDNING 1660 KVÄVEOXID, KOMPRIMERAD 1TOC 115 X X 5 225 33 k, o 1953 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, 1TF ≤ 5000 X X X X 5 z BRANDFARLIG, N.O.S. 1954 KOMPRIMERAD GAS, BRANDFARLIG, 1F X X X X 10 ua, va, z N.O.S. 1955 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, N.O.S. 1T ≤ 5000 X X X X 5 z 1956 KOMPRIMERAD GAS, N.O.S. 1A X X X X 10 ua, va, z 1957 DEUTERIUM, KOMPRIMERAD 1F X X X X 10 d, ua, va 1964 KOLVÄTEGAS, BLANDNING, 1F X X X X 10 ua, va, z KOMPRIMERAD, N.O.S. 1971 METAN, KOMPRIMERAD eller 1F X X X X 10 ua, va NATURGAS, KOMPRIMERAD, med hög metanhalt 2034 VÄTE OCH METAN, BLANDNING, 1F X X X X 10 d, ua, va KOMPRIMERAD 2190 SYREDIFLUORID, KOMPRIMERAD 1TOC 2,6 X X 5 200 30 a, k, n, o 3156 KOMPRIMERAD GAS, OXIDERANDE, 1O X X X X 10 ua, va, z N.O.S. 3303 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, 1TO ≤ 5000 X X X X 5 z OXIDERANDE, N.O.S. 3304 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, 1TC ≤ 5000 X X X X 5 z FRÄTANDE, N.O.S. 3305 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, 1TFC ≤ 5000 X X X X 5 z BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. 3306 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, 1TOC ≤ 5000 X X X X 5 z OXIDERANDE, FRÄTANDE, N.O.S.

d) Ej tillämplig för tryckkärl av kompositmaterial. e) Om ingen notering finns får arbetstrycket inte överstiga två tredjedelar av provtrycket.

677

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P200

Tabell 2: Kondenserade och lösta gaser

UN- Benämning och beskrivning -

- 3 - - r

nr or or l- l k ng

ce l/m fat sk yc nde äm fö ni

ifi kod sk sk et rol val d) ) r)

la tr ings lla st

m la fla ser ck

ss yck pak ter (år ov (ba lln be

50 or asf hå el pa

la rings asf Tr Kont in

K LC G St G Pr Fy m

för Sär för

1001 ACETYLEN, LÖST 4F X X 10 60 c, p 1005 AMMONIAK, VATTENFRI 2TC 4000 X X X X 5 29 0,54 b, ra 1008 BORTRIFLUORID 2TC 864 X X X X 5 225 0,715 a 300 0,86 a 1009 BROMTRIFLUORMETAN 2A X X X X 10 42 1,13 ra (KÖLDMEDIUM R 13B1) 120 1,44 ra 250 1,60 ra 1010 BUTADIENER, STABILISERADE 2F X X X X 10 10 0,59 ra (1,2-butadien), eller 1010 BUTADIENER, STABILISERADE 2F X X X X 10 10 0,55 ra (1,3-butadien), eller

1010 BUTADIENER OCH KOLVÄTEN, 2F X X X X 10 10 0,50 ra, v, z BLANDNING, STABILISERAD 1011 BUTAN 2F X X X X 10 10 0,52 ra, v 1012 BUTEN (butenblandning), eller 2F X X X X 10 10 0,50 ra, z 1012 BUTEN (1-buten) eller 2F X X X X 10 10 0,53 ra 1012 BUTEN (cis-2-buten) eller 2F X X X X 10 10 0,55 ra 1012 BUTEN (trans-2-buten) 2F X X X X 10 10 0,54 ra 1013 KOLDIOXID 2A X X X X 10 190 0,68 ra, ua, va 250 0,76 ra, ua, va 1017 KLOR 2TOC 293 X X X X 5 22 1,25 a, ra 1018 KLORDIFLUORMETAN (KÖLDMEDIUM 2A X X X X 10 27 1,03 ra R 22) 1020 KLORPENTAFLUORETAN 2A X X X X 10 25 1,05 ra (KÖLDMEDIUM R 115) 1021 1-KLOR-1,2,2,2-TETRAFLUORETAN 2A X X X X 10 11 1,20 ra (KÖLDMEDIUM R 124) 1022 KLORTRIFLUORMETAN 2A X X X X 10 100 0,83 ra (KÖLDMEDIUM R 13) 120 0,90 ra 190 1,04 ra 250 1,11 ra 1026 DICYAN 2TF 350 X X X X 5 100 0,70 ra, u 1027 CYKLOPROPAN 2F X X X X 10 18 0,55 ra 1028 DIKLORDIFLUORMETAN 2A X X X X 10 16 1,15 ra (KÖLDMEDIUM R 12) 1029 DIKLORFLUORMETAN (KÖLDMEDIUM 2A X X X X 10 10 1,23 ra R 21) 1030 1,1-DIFLUORETAN (KÖLDMEDIUM 2F X X X X 10 16 0,79 ra R 152a) 1032 DIMETYLAMIN, VATTENFRI 2F X X X X 10 10 0,59 b, ra 1033 DIMETYLETER 2F X X X X 10 18 0,58 ra 1035 ETAN 2F X X X X 10 95 0,25 ra 120 0,30 ra 300 0,40 ra 1036 ETYLAMIN 2F X X X X 10 10 0,61 b, ra 1037 ETYLKLORID 2F X X X X 10 10 0,80 a, ra 1039 ETYLMETYLETER 2F X X X X 10 10 0,64 ra 1040 ETYLENOXID eller 2TF 2900 X X X X 5 15 0,78 l, ra ETYLENOXID MED KVÄVE upp till ett högsta tillåtna totaltryck av 1 MPa (10 bar) vid 50 °C 1041 ETYLENOXID OCH KOLDIOXID, 2F X X X X 10 190 0,66 ra BLANDNING, med över 9 % men 250 0,75 ra högst 87 % etenoxid 1043 GÖDSELMEDEL, LÖSNING, med fri TRANSPORT FÖRBJUDEN ammoniak 1048 VÄTEBROMID, VATTENFRI 2TC 2860 X X X X 5 60 1,51 a, d, ra

678

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P200

Tabell 2: Kondenserade och lösta gaser

UN- Benämning och beskrivning -

- 3 - - r

nr or or l- l k ng

ce l/m fat sk yc nde äm fö ni

ifi kod sk sk et rol val d) ) r)

la tr ings lla st

m la fla ser ck

ss yck pak ter (år ov (ba lln be

50 or asf hå el pa

la rings asf Tr Kont in

K LC G St G Pr Fy m

för Sär för

1050 VÄTEKLORID, VATTENFRI 2TC 2810 X X X X 5 100 0,30 a, d, ra 120 0,56 a, d, ra 150 0,67 a, d, ra 200 0,74 a, d, ra 1053 SVAVELVÄTE 2TF 712 X X X X 5 48 0,67 d, ra, u 1055 ISOBUTEN 2F X X X X 10 10 0,52 ra 1058 KONDENSERADE GASER, ej 2A X X X X 10 ra, z brandfarliga, överlagrade med kväve, koldioxid eller luft. 1060 METYLACETYLEN OCH PROPADIEN, 2F X X X X 10 c, ra, z BLANDNING, STABILISERAD Propadien med 1 - 4 % metylacetylen X X X X 10 22 0,52 c, ra Blandning P1 X X X X 10 30 0,49 c, ra Blandning P2 X X X X 10 24 0,47 c, ra 1061 METYLAMIN, VATTENFRI 2F X X X X 10 13 0,58 b, ra 1062 METYLBROMID, med högst 2 % klor- 2T 850 X X X X 5 10 1,51 a pikrin 1063 METYLKLORID (KÖLDMEDIUM R 40) 2F X X X X 10 17 0,81 a, ra 1064 METYLMERKAPTAN 2TF 1350 X X X X 5 10 0,78 d, ra, u 1067 DIKVÄVETETROXID (KVÄVEDIOXID) 2TOC 115 X X X 5 10 1,30 k 1069 NITROSYLKLORID 2TC 35 X X 5 13 1,10 k, ra 1070 DIKVÄVEOXID 2O X X X X 10 180 0,68 ua, va 225 0,74 ua, va 250 0,75 ua, va 1075 PETROLEUMGASER, KONDENS- 2F X X X X 10 v, z ERADE 1076 FOSGEN 2TC 5 X X X 5 20 1,23 a, k, ra 1077 PROPEN 2F X X X X 10 27 0,43 ra 1078 KÖLDMEDIUM N.O.S. 2A X X X X 10 ra, z BLANDNING F1 X X X X 10 12 1,23 ra, z BLANDNING F2 X X X X 10 18 1,15 ra, z BLANDNING F3 X X X X 10 29 1,03 ra, z 1079 SVAVELDIOXID 2TC 2520 X X X X 5 12 1,23 ra 1080 SVAVELHEXAFLUORID 2A X X X X 10 70 1,06 ra, ua, va 140 1,34 ra, ua, va 160 1,38 ra, ua, va 1081 TETRAFLUORETEN, STABILISERAD 2F X X X X 10 200 m, o, ra 1082 TRIFLUORKLORETEN, STABILISERAD 2TF 2000 X X X X 5 19 1,13 ra, u (KÖLDMEDIUM R 1113) 1083 TRIMETYLAMIN, VATTENFRI 2F X X X X 10 10 0,56 b, ra 1085 VINYLBROMID, STABILISERAD 2F X X X X 10 10 1,37 a, ra 1086 VINYLKLORID, 2F X X X X 10 12 0,81 a, ra STABILISERAD 1087 METYLVINYLETER, 2F X X X X 10 10 0,67 ra STABILISERAD 1581 KLORPIKRIN OCH METYLBROMID, 2T 850 X X X X 5 10 1,51 a BLANDNING med över 2 % klorpikrin 1582 KLORPIKRIN OCH METYLKLORID, 2T f) X X X X 5 17 0,81 a BLANDNING 1589 CYANKLORID, STABILISERAD 2TC 80 X X 5 20 1,03 k 1741 BORTRIKLORID 2TC 2541 X X X X 5 10 1,19 a, ra 1749 KLORTRIFLUORID 2TOC 299 X X X X 5 30 1,40 a 1858 HEXAFLUORPROPEN (KÖLDMEDIUM 2A X X X X 10 22 1,11 ra R 1216) f) Betraktas som giftig. LC 50 -värdet ännu inte bestämt.

679

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P200

Tabell 2: Kondenserade och lösta gaser

UN- Benämning och beskrivning -

- 3 - - r

nr or or l- l k ng

ce l/m fat sk yc nde äm fö ni

ifi kod sk sk et rol val d) ) r)

la tr ings lla st

m la fla ser ck

ss yck pak ter (år ov (ba lln be

50 or asf hå el pa

la rings asf Tr Kont in

K LC G St G Pr Fy m

för Sär för

1859 KISELTETRAFLUORID, 2TC 922 X X X X 5 200 0,74 a KOMPRIMERAD 300 1,10 a 1860 VINYLFLUORID, STABILISERAD 2F X X X X 10 250 0,64 a, ra 1911 DIBORAN 2TF 80 X X 5 250 0,07 d, k, o 1912 METYLKLORID OCH 2F X X X X 10 17 0,81 a, ra METYLENKLORID, BLANDNING 1952 ETYLENOXID OCH KOLDIOXID, 2A X X X X 10 190 0,66 ra BLANDNING med högst 9 % etylenoxid 250 0,75 ra 1958 1,2-DIKLOR-1,1,2,2- 2A X X X X 10 10 1,30 ra TETRAFLUORETAN (KÖLDMEDIUM R 114) 1959 1,1-DIFLUORETEN (KÖLDMEDIUM 2F X X X X 10 250 0,77 ra R 1132A) 1962 ETEN 2F X X X X 10 225 0,34 300 0,38 1965 KOLVÄTEGASBLANDNING, 2F X X X X 10 g) ra, v, z KONDENSERAD, N.O.S., såsom Blandning A 10 10 0,50 ra, v, z Blandning A 01 10 15 0,49 ra, v, z Blandning A 02 10 15 0,48 ra, v, z Blandning A 0 10 15 0,47 ra, v, z Blandning A 1 10 20 0,46 ra, v, z Blandning B 1 10 25 0,45 ra, v, z Blandning B 2 10 25 0,44 ra, v, z Blandning B 10 25 0,43 ra, v, z Blandning C 10 30 0,42 ra, v, z g) För blandningar av gaser med UN 1965 är högsta tillåtna fyllningsförhållande:

Densitet vid 50 °C i kg/l 0,440 0,450 0,463 0,474 0,485 0,495 0,505 0,516 0,525 n te te 0,50 ci Blandning A pa MVP 1,1 MPa (11 bar) ka 0,49 v Blandning A01 a MVP 1,6 MPa (16 bar) er 0,48 lit Blandning A02 er MVP 1,6 MPa (16 bar) p 0,47 de Blandning A0 an MVP 1,6 MPa (16 bar) 0,46 åll rh Blandning A1 fö MVP 2,1 MPa (21 bar) gs 0,45 in Blandning B1 ln MVP 2,6 MPa (26 bar) yl 0,44 a f Blandning B2 tn lå MVP 2,6 MPa (26 bar) 0,43 til Blandning B sta MVP 2,6 MPa (26 bar) ög 0,42 H Blandning C MVP 3,1 MPa (31 bar) MVP = högsta ångtryck vid 70°C

Anm Diagrammet ovan kan användas för att bestämma korrekt fyllningsförhållande för blandningarna som anges i 2.2.2.3.

680

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P200

Tabell 2: Kondenserade och lösta gaser

UN- Benämning och beskrivning -

- 3 - - r

nr or or l- l k ng

ce l/m fat sk yc nde äm fö ni

ifi kod sk sk et rol val d) ) r)

la tr ings lla st

m la fla ser ck

ss yck pak ter (år ov (ba lln be

50 or asf hå el pa

la rings asf Tr Kont in

K LC G St G Pr Fy m

för Sär för

1967 INSEKTICID, GAS, GIFTIG, N.O.S. 2T X X X X 5 z 1968 INSEKTICID, GAS, N.O.S. 2A X X X X 10 ra, z 1969 ISOBUTAN 2F X X X X 10 10 0,49 ra, v 1973 KLORDIFLUORMETAN OCH 2A X X X X 10 31 1,01 ra KLORPENTAFLUORETAN, BLANDNING, med konstant kokpunkt och ca 49 % klordifluormetan (KÖLDMEDIUM R 502) 1974 KLORDIFLUORBROMMETAN 2A X X X X 10 10 1,61 ra (KÖLDMEDIUM R 12B1) 1975 KVÄVEOXID OCH 2TOC 115 X X X 5 k, z DIKVÄVETETRAOXID, BLANDNING (KVÄVEMONOXID OCH KVÄVEDIOXID, BLANDNING) 1976 OKTAFLUORCYKLOBUTAN 2A X X X X 10 11 1,32 ra (KÖLDMEDIUM RC 318) 1978 PROPAN 2F X X X X 10 23 0,43 ra, v 1982 TETRAFLUORMETAN (KÖLDMEDIUM 2A X X X X 10 200 0,71 R 14) 300 0,90 1983 1-KLOR-2,2,2-TRIFLUORETAN 2A X X X X 10 10 1,18 ra (KÖLDMEDIUM R 133A) 1984 TRIFLUORMETAN (KÖLDMEDIUM 2A X X X X 10 190 0,88 ra R 23) 250 0,96 ra 2035 1,1,1-TRIFLUORETAN (KÖLDMEDIUM 2F X X X X 10 35 0,73 ra R 143A) 2036 XENON 2A X X X X 10 130 1,28 2044 2,2-DIMETYLPROPAN 2F X X X X 10 10 0,53 ra 2073 AMMONIAKLÖSNING, i vatten, relativ 4A densitet under 0,880 vid 15 °C, - med över 35 % och högst 40 % X X X X 5 10 0,80 b ammoniak - med över 40 % och högst 50 % X X X X 5 12 0,77 b ammoniak 2188 ARSIN (ARSENIKVÄTE) 2TF 178 X X 5 42 1,10 d, k 2189 DIKLORSILAN 2TFC 314 X X X X 5 10 0,90 a 200 1,08 a 2191 SULFURYLFLUORID 2T 3020 X X X X 5 50 1,10 u 2192 GERMAN h) 2TF 620 X X X X 5 250 0,064 d, q, r, ra 2193 HEXAFLUORETAN (KÖLDMEDIUM 2A X X X X 10 200 1,13 R 116) 2194 SELENHEXAFLUORID 2TC 50 X X 5 36 1,46 k, ra 2195 TELLURHEXAFLUORID 2TC 25 X X 5 20 1,00 k, ra 2196 VOLFRAMHEXAFLUORID 2TC 218 X X X X 5 10 3,08 a, ra 2197 VÄTEJODID, VATTENFRI 2TC 2860 X X X X 5 23 2,25 a, d, ra 2198 FOSFORPENTAFLUORID 2TC 261 X X X X 5 200 0,90 300 1,25 2199 FOSFIN h) 2TF 20 X X 5 225 0,30 d, k, q, 250 0,45 ra d, k, q, ra 2200 PROPADIEN, STABILISERAD 2F X X X X 10 22 0,50 ra 2202 SELENVÄTE, VATTENFRI 2TF 51 X X 5 31 1,60 k 2203 SILAN h) 2F X X X X 10 225 0,32 q 250 0,36 q 2204 KARBONYLSULFID 2TF 1700 X X X X 5 30 0,87 ra, u 2417 KARBONYLFLUORID 2TC 360 X X X X 5 200 0,47 300 0,70 2418 SVAVELTETRAFLUORID 2TC 40 X X 5 30 0,91 a, k, ra h) Betraktas som självantändande (pyrofor).

681

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P200

Tabell 2: Kondenserade och lösta gaser

UN- Benämning och beskrivning -

- 3 - - r

nr or or l- l k ng

ce l/m fat sk yc nde äm fö ni

ifi kod sk sk et rol val d) ) r)

la tr ings lla st

m la fla ser ck

ss yck pak ter (år ov (ba lln be

50 or asf hå el pa

la rings asf Tr Kont in

K LC G St G Pr Fy m

för Sär för

2419 BROMTRIFLUORETYLEN 2F X X X X 10 10 1,19 ra 2420 HEXAFLUORACETON 2TC 470 X X X X 5 22 1,08 ra 2421 DIKVÄVETRIOXID 2TOC TRANSPORT FÖRBJUDEN 2422 OKTAFLUORBUT-2-EN (KÖLDMEDIUM 2A X X X X 10 12 1,34 ra R 1318) 2424 OKTAFLUORPROPAN (KÖLDMEDIUM 2A X X X X 10 25 1,04 ra R 218) 2451 KVÄVETRIFLUORID 2O X X X X 10 200 0,50 2452 ETYLACETYLEN, STABILISERAD 2F X X X X 10 10 0,57 c, ra 2453 ETYLFLUORID (KÖLDMEDIUM R 161) 2F X X X X 10 30 0,57 ra 2454 METYLFLUORID, (KÖLDMEDIUM R 41) 2F X X X X 10 300 0,63 ra 2455 METYLNITRIT 2A TRANSPORT FÖRBJUDEN 2517 1-KLOR-1,1-DIFLUORETAN 2F X X X X 10 10 0,99 ra (KÖLDMEDIUM R 142B) 2534 METYLKLORSILAN 2TFC 2810 X X X X 5 ra, z 2548 KLORPENTAFLUORID 2TOC 122 X X 5 13 1,49 a, k 2599 KLORTRIFLUORMETAN OCH 2A X X X X 10 31 0,12 ra TRIFLUORMETAN, AZEOTROP 42 0,17 ra BLANDNING, med ca 60 % 100 0,64 ra klortrifluormetan (KÖLDMEDIUM R 503) 2601 CYKLOBUTAN 2F X X X X 10 10 0,63 ra 2602 DIKLORDIFLUORMETAN OCH 1,1- 2A X X X X 10 22 1,01 ra DIFLUORETAN, AZEOTROP BLANDNING med ca 74% diklordifluormetan (KÖLDMEDIUM R 500) 2676 STIBIN (ANTIMONVÄTE) 2TF 178 X X 5 200 0,49 k, r, ra 2901 BROMKLORID 2TOC 290 X X X X 5 10 1,50 a 3057 TRIFLUORACETYLKLORID 2TC 10 X X X 5 17 1,17 k, ra 3070 ETYLENOXID OCH 2A X X X X 10 18 1,09 ra DIKLORDIFLUORMETAN, BLANDNING, med högst 12,5 % etylenoxid 3083 PERKLORYLFLUORID 2TO 770 X X X X 5 33 1,21 u 3153 PERFLUOR(METYLVINYL)ETER 2F X X X X 10 20 0,75 ra 3154 PERFLUOR(ETYLVINYL)ETER 2F X X X X 10 10 0,98 ra 3157 KONDENSERAD GAS, OXIDERANDE, 2O X X X X 10 z N.O.S. 3159 1,1,1,2-TETRAFLUORETAN 2A X X X X 10 18 1,05 ra (KÖLDMEDIUM R 134A) 3160 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, 2TF ≤ 5000 X X X X 5 ra, z BRANDFARLIG, N.O.S. 3161 KONDENSERAD GAS, BRANDFARLIG, 2F X X X X 10 ra, z N.O.S, 3162 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, N.O.S. 2T ≤ 5000 X X X X 5 z 3163 KONDENSERAD GAS, N.O.S. 2A X X X X 10 ra, z 3220 PENTAFLUORETAN (KÖLDMEDIUM 2A X X X X 10 49 0,95 ra R 125) 35 0,87 ra 3252 DIFLUORMETAN 2F X X X X 10 48 0,78 ra (KÖLDMEDIUM GAS R 32) 3296 HEPTAFLUORPROPAN 2A X X X X 10 13 1,21 ra (KÖLDMEDIUM R 227) 3297 ETYLENOXID OCH 2A X X X X 10 10 1,16 ra KLORTETRAFLUORETAN, BLANDNING, med högst 8,8 % etylenoxid 3298 ETYLENOXID OCH 2A X X X X 10 26 1,02 ra PENTAFLUORETAN, BLANDNING, med högst 7,9 % etylenoxid 3299 ETYLENOXID OCH 2A X X X X 10 17 1,03 ra TETRAFLUORETAN, BLANDNING, med högst 5,6 % etylenoxid

682

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P200

Tabell 2: Kondenserade och lösta gaser

UN- Benämning och beskrivning -

- 3 - - r

nr or or l- l k ng

ce l/m fat sk yc nde äm fö ni

ifi kod sk sk et rol val d) ) r)

la tr ings lla st

m la fla ser ck

ss yck pak ter (år ov (ba lln be

50 or asf hå el pa

la rings asf Tr Kont in

K LC G St G Pr Fy m

för Sär för

3300 ETYLENOXID OCH KOLDIOXID, 2TF > 2900 X X X X 5 28 0,73 ra BLANDNING, med över 87 % etylenoxid 3307 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, 2TO ≤ 5000 X X X X 5 z OXIDERANDE, N.O.S. 3308 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, 2TC ≤ 5000 X X X X 5 ra, z FRÄTANDE, N.O.S. 3309 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, 2TFC ≤ 5000 X X X X 5 ra, z BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. 3310 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, 2TOC ≤ 5000 X X X X 5 z OXIDERANDE, FRÄTANDE, N.O.S. 3318 AMMONIAKLÖSNING i vatten, relativ 4TC X X X X 5 b densitet under 0,880 vid 15 °C, med över 50 % ammoniak 3337 KÖLDMEDIUM R 404A (pentafluoretan, 2A X X X X 10 36 0,82 ra 1,1,1-trifluoretan och 1,1,1,2tetrafluoretan, icke-azeotrop blandning med ca 44 % pentafluoretan och 52 % 1,1,1-trifluoretan) 3338 KÖLDMEDIUM R 407A (difluormetan, 2A X X X X 10 32 0,94 ra pentafluormetan och 1,1,1,2tetrafluoretan, icke-azeotrop blandning med ca 20 % difluormetan och 40 % pentafluoretan) 3339 KÖLDMEDIUM R 407B (difluormetan, 2A X X X X 10 33 0,93 ra pentafluoretan och 1,1,1,2-tetrafluoretan, icke-azeotrop blandning med ca 10 % difluormetan och 70 % pentafluoretan) 3340 KÖLDMEDIUM R 407C (difluormetan, 2A X X X X 10 30 0,95 ra pentafluoretan och 1,1,1,2-tetrafluoretan, icke-azeotrop blandning med ca 23 % difluormetan och 25 % pentafluoretan) 3354 INSEKTICID, GAS, BRANDFARLIG, 2F X X X X 10 ra, z N.O.S. 3355 INSEKTICID, GAS, GIFTIG, 2TF X X X X 5 ra, z BRANDFARLIG, N.O.S. 3374 ACETYLEN, UTAN LÖSNINGSMEDEL 2F X X 5 60 c, p 3553 DISILAN h) 2F X X X X 10 225 0,39 q

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P200

Tabell 3: Ämnen som inte omfattas av klass 2

UN- Benämning och beskrivning -

- 3 - - r

nr or or l- l k ng

ce l/m fat sk nde äm fö ni

ss kod sk sk et val yc r)

ifi rol

d)

r) tr ings lla st

la m fla fla fla ser ck

ss yck ter (å ov (ba lln be

K 50 or as pak hå el pa

la rings as Tr Kont in

K LC G G Pr Fy m

St för Sär för

1051 VÄTECYANID, STABILISERAD, med 6.1 TF1 40 X X 5 100 0,55 k mindre än 3 % vatten 1052 VÄTEFLUORID, VATTENFRI 8 CT1 1307 X X X 5 10 0,84 a, ab, ac 1745 BROMPENTAFLUORID 5.1 OTC 25 X X X 5 10 i) k, ab, ad 1746 BROMTRIFLUORID 5.1 OTC 50 X X X 5 10 i) k, ab, ad 2495 JODPENTAFLUORID 5.1 OTC 120 X X X 5 10 i) k, ab, ad Ett tomt utrymme på 8 volyms-% är föreskriven. i)

683

P201 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P201

Denna förpackningsinstruktion gäller för UN 3167, 3168 och 3169. Följande förpackningar är tillåtna: (1) Gasflaskor och gaskärl som uppfyller av behörig myndighet godkända bestämmelser för tillverkning, provning och fyllning. (2) Följande sammansatta förpackningar, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Ytterförpackningar: Fat: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2. Innerförpackningar: (a) för ej giftiga gaser, lufttätt förslutna innerförpackningar av glas eller metall med en högsta tillåtna kapacitet av 5 liter per kolli, (b) för giftiga gaser, lufttätt förslutna innerförpackningar av glas eller metall med en högsta tillåtna kapacitet av 1 liter per kolli. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp III.

P202 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P202

(Tills vidare blank.)

P203 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P203

Denna instruktion gäller för kylda kondenserade gaser i klass 2.

Bestämmelser för slutna kryokärl

(1) De särskilda bestämmelserna i 4.1.6 ska vara uppfyllda. (2) Bestämmelserna i kapitel 6.2 ska vara uppfyllda. (3) Slutna kryokärl ska vara isolerade så att de inte blir täckta med frost. (4) Provtryck Kylda kondenserade gaser ska fyllas i slutna kryokärl med följande lägsta provtryck: (a) För slutna kryokärl med vakuumisolering ska provtrycket vara lägst 1,3 gånger summan av högsta invändiga tryck i det fyllda kärlet, inklusive det invändiga trycket under fyllning och tömning, plus 100 kPa (1 bar), (b) för andra slutna kryokärl ska provtrycket vara lägst 1,3 gånger högsta invändiga tryck i det fyllda kärlet, varvid hänsyn ska tas till det tryck som utvecklas under fyllning och tömning. (5) Fyllning För ej brandfarliga, ej giftiga, kylda kondenserade gaser (klassificeringskod 3A och 3O), får volymen av vätskefasen vid fyllningstemperaturen och ett tryck av 100 kPa (1 bar) inte överstiga 98 % av vattenvolymen för tryckkärlet. För brandfarliga kylda kondenserade gaser (klassificeringskod 3F) ska gas som är fylld i kärlet ligga under den nivå vid vilken, om innehållet värms upp till en temperatur där ångtrycket är samma som öppningstrycket för tryckavlastningsanordningen, vätskefasens volym når 98 % av vattenvolymen vid den temperaturen. (6) Tryckavlastningsanordningar Slutna kryokärl ska vara utrustade med minst en tryckavlastningsanordning. (7) Kompatibilitet Material som används för att säkerställa tätheten hos fogar eller underhåll av förslutningsanordningar ska vara kompatibla med innehållet. Om kärlen är avsedda för transport av oxiderande gaser (klassificeringskod 3O), får dessa material inte reagera farligt med dessa gaser. (8) Återkommande kontroll (a) Kontrollintervallen mellan de återkommande kontrollerna av tryckavlastningsventiler i enlighet med 6.2.1.6.3 får inte överstiga fem år. (b) Intervall för återkommande kontroll av slutna icke UN kryokärl enligt 6.2.3.5.2 ska inte överstiga 10 år.

684

P203 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P203

Bestämmelser för öppna kryokärl

Endast följande icke oxiderande kylda kondenserade gaser med klassificeringskod 3A får transporteras i öppna kryokärl: UN 1913, 1951, 1963, 1970, 1977, 2591, 3136 och 3158. När dessa gaser används som kylmedel, ska bestämmelserna i 5.5.3 tillämpas. Öppna kryokärl ska vara tillverkade så att de uppfyller följande bestämmelser: (1) Kärlen ska vara konstruerade, tillverkade, provade och utrustade så att de motstår alla förhållanden, inklusive utmattning, som de kommer att utsättas för under normal användning och normala transportförhållanden. (2) Kapaciteten får högst vara 450 liter. (3) Kärlet ska ha en dubbelväggig konstruktion, vars utrymme mellan inner- och ytterväggen är lufttomt (vakuumisolerat). Isoleringen ska förhindra att rimfrost bildas på utsidan av kärlet. (4) Konstruktionsmaterialen ska ha lämpliga mekaniska egenskaper vid drifttemperaturen. (5) Material som är i direkt kontakt med farligt gods, får inte angripas eller försvagas av det farliga godset som avses att transporteras och får inte ge upphov till någon farlig effekt, t.ex. katalysera en reaktion eller reagera med det farliga godset. (6) Kärl av glas med dubbelväggig konstruktion ska placeras i en ytterförpackning med lämpliga stötdämpande eller absorberande material, vilken motstår tryck och stötar som kan uppkomma vid normala transportförhållanden. (7) Kärlet ska vara konstruerat för att förbli i upprätt läge under transport, t.ex. ha en bas vars mindre horisontella dimension är större än tyngdpunktshöjden av ett fullständigt fyllt kärl, eller vara monterat i kardansk upphängning. (8) Kärlens öppningar ska vara försedda med gasgenomsläppliga anordningar, som förhindrar att vätska stänker ut, och vara så utformade att de förblir på plats under transport. (9) Öppna kryokärl ska vara försedda med följande märkning, permanent fastsatt, t.ex. genom prägling, gravering eller etsning: (a) tillverkarens namn och adress, (b) typnummer eller typbeteckning, (c) serie- eller chargenummer, (d) UN-nummer och officiell transportbenämning för gaser vilka kärlet är avsett för, (e) kärlets kapacitet i liter.

P204 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P204

(Borttagen)

P205 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P205

Denna instruktion gäller för UN 3468. (1) Metallhydridlagringssystem ska uppfylla de särskilda förpackningsbestämmelserna i 4.1.6. (2) Endast tryckkärl med en vattenvolym ej överstigande 150 liter och med ett högsta utvecklat tryck ej överstigande 25 MPa omfattas av denna förpackningsinstruktion. (3) Metallhydridlagringssystem som uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.2 om tillverkning och provning av tryckkärl innehållande gas, är tillåtna endast för transport av vätgas. (4) Då tryckkärl av stål eller tryckkärl av kompositmaterial med liner av stål används, får endast kärl som enligt 6.2.2.9.2 (j) är försedda med märkningen ”H” användas. (5) Metallhydridlagringssystem ska uppfylla driftvillkor, konstruktionskriterier, nominella volymer, typprovningar, provning av partier, rutinprovningar, provtryck, nominella fyllningstryck och bestämmelser om tryckavlastningsanordningar för transportabla metallhydridlagringssystem angivna i ISO 16111:2008 eller ISO 16111:2018 (Transportable gas storage devices – Hydrogen absorbed in reversible metal hydride), och deras överensstämmelse och godkännande ska bedömas i enlighet med 6.2.2.5.

685

P205 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P205

(6) Metallhydridlagringssystem ska fyllas med vätgas vid ett tryck ej överstigande det nominella fyllningstrycket, vilket anges i de permanenta märkningarna på systemet enligt ISO 16111:2008 eller ISO 16111:2018. (7) Bestämmelserna om återkommande kontroll av metallhydridlagringssystem ska överensstämma med ISO 16111:2008 eller ISO 16111:2018 och genomföras i enlighet med 6.2.2.6 och intervallet mellan återkommande kontroller får vara högst 5 år. Se 6.2.2.4 för att bestämma vilken standard som är tillämplig vid tiden för den återkommande kontrollen och provningen.

P206 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P206

Denna instruktion gäller för UN 3500, 3501, 3502, 3503, 3504 och 3505. Om inget annat anges i RID/RID-S, är gasflaskor och tryckfat som uppfyller tillämpliga krav i kapitel 6.2 tillåtna. (1) De särskilda förpackningsbestämmelserna i 4.1.6 ska vara uppfyllda. (2) Det längsta tillåtna kontrollintervallet för återkommande kontroll är 5 år. (3) Gasflaskor och tryckfat ska fyllas så att den icke gasformiga fasen vid 50 °C utgör högst 95 % av vattenvolymen och så att de inte är fullständigt fyllda vid 60 °C. Efter fyllning får det invändiga trycket vid 65 °C inte överstiga gasflaskornas och tryckfatens provtryck. Hänsyn ska tas till ångtryck och den volymetriska expansionen hos alla ämnena i gasflaskorna och tryckfaten. För vätskor trycksatta med en komprimerad gas måste hänsyn tas till båda komponenterna (vätskan och den komprimerade gasen) vid beräkningen av det invändiga trycket i tryckkärlet. Om inga experimentella data finns tillgängliga, ska följande steg genomföras: (a) Beräkning av ångtrycket hos vätskan och av partialtrycket hos den komprimerade gasen vid 15 °C (fyllningstemperatur), (b) Beräkning av den volymetriska expansionen hos vätskefasen vid upphettning från 15 °C till 65 °C och beräkning av den återstående volymen hos gasfasen, (c) Beräkning av partialtrycket hos den komprimerade gasen vid 65 °C med hänsyn till den volymetriska expansionen hos vätskefasen, Anm Kompressibilitetsfaktorn hos den komprimerade gasen vid 15 °C och vid 65 °C ska beaktas. (d) Beräkning av ångtrycket hos vätskan vid 65 °C, (e) Totaltrycket är summan av ångtrycket hos vätskan och partialtrycket hos den komprimerade gasen vid 65 °C, (f) Beaktande av lösligheten för den komprimerade gasen vid 65 °C i vätskefasen, Provtrycket för gasflaskorna eller tryckfaten får inte understiga det beräknade totaltrycket minus 100 kPa (1 bar). Om lösligheten för den komprimerade gasen i vätskefasen inte är känd för beräkningen, får provtrycket beräknas utan att lösligheten för gasen (punkten (f)) beaktas. (4) Minimiprovtrycket för drivgas ska vara i enlighet med P200, men får inte vara lägre än 20 bar.

Tilläggsbestämmelser

Gasflaskor och tryckfat får inte överlämnas för transport när de är kopplade till sprayutrustning såsom en slang med spraymunstycke.

Särbestämmelser för förpackningen

PP89 För UN 3501, 3502, 3503, 3504 och 3505 får ej återfyllningsbara gasflaskor, oavsett 4.1.6.9 (b), ha en vattenvolym i liter som överstiger 1000 liter dividerat med provtrycket utryckt i bar, förutsatt att kapacitets- och tryckrestriktioner i tillverkningsstandarden är i överensstämmelse med avsnitt 1 i ISO 11118:2015 + Amd 1:2019, vilken begränsar högsta tillåtna kapacitet till 50 liter. PP97 För brandsläckningsmedel tillordnade UN 3500 är det längsta tillåtna kontrollintervall för återkommande kontroll av tryckkärlen 10 år. De får transporteras i storflaskor med en vattenvolym på högst 450 l och som uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.2.

686

P207 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P207

Denna förpackningsinstruktion gäller för UN 1950. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (a) Fat: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. (b) Styva ytterförpackningar med högsta nettovikt enligt följande: papp: 55 kg annat än papp: 125 kg Bestämmelserna i 4.1.1.3 behöver inte vara uppfyllda. Förpackningarna ska vara konstruerade och tillverkade så att oönskad förskjutning av aerosolbehållarna och oavsiktlig tömning förhindras under normala transportförhållanden.

Särbestämmelse för förpackningen

PP87 För UN 1950 förbrukade aerosolbehållare som transporteras enligt särbestämmelse 327, ska förpackningarna vara försedda med något material som håller kvar all fri vätska som kan läcka ut under transporten, t.ex. absorberande material. Förpackningen ska vara tillräckligt ventilerad för att förhindra uppkomsten av farlig atmosfär och tryckökning.

RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifika särbestämmelser för förpackningen

RR6 För UN 1950 får föremål av metall vid transport som komplett last även förpackas enligt följande: Föremålen ska samlas till enheter på brickor och hållas i rätt läge med ett ändamålsenligt plasthölje. Dessa enheter ska staplas och säkras på lämpligt sätt på pallar.

P208 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P208

Denna instruktion gäller för adsorberade gaser i klass 2. (1) Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.6.1 är uppfyllda: Gasflaskor angivna i kapitel 6.2 och enligt ISO 11513:2011, ISO 11513:2019, ISO 9809-1:2010 eller ISO 9809-1:2019. (2) Trycket i varje fylld gasflaska ska vara lägre än 101.3 kPa vid 20 ° C och lägre än 300 kPa vid 50 ° C. (3) Lägsta provtryck för gasflaskan ska vara 21 bar. (4) Lägsta sprängtryck för gasflaskan ska vara 94,5 bar. (5) Det invändiga trycket vid 65 °C i gasflaskan får aldrig överstiga provtrycket för gasflaskan. (6) Det adsorberande materialet ska vara kompatibelt med gasflaskan och får inte bilda skadliga eller farliga föreningar med gasen som ska adsorberas. Gasen i kombination med det adsorberande materialet får inte angripa eller försvaga gasflaskan eller orsaka en farlig reaktion (t.ex. katalysera en reaktion). (7) Kvaliteten på det adsorberande material ska kontrolleras vid tidpunkten för varje fyllning för att säkerställa att trycket och de kemiska beständighetsbestämmelserna i denna förpackningsinstruktion följs varje gång ett kolli med adsorberad gas överlämnas för transport. (8) Det adsorberande materialet får inte uppfylla kriterierna för någon klass i RID/RID-S. (9) Bestämmelser för gasflaskor och förslutningar som innehåller giftiga ämnen med LC 50 -värde högst 200 ml/m 3 (ppm) (se tabell 1) ska vara enligt följande: (a) Ventilöppningar ska vara försedda med tryckhållande gastäta pluggar eller blindmuttrar vars gängor passar ventilöppningarnas gängor. (b) Varje ventil ska antingen vara av en typ utan packning med operforerat membran eller av en typ som förhindrar läckage genom eller bakom packningen. (c) Varje gasflaska och förslutning ska täthetsprovas efter fyllning. (d) Varje ventil ska kunna motstå gasflaskans provtryck och vara direkt ansluten till gasflaskan genom antingen en konisk gänga eller annat sätt som uppfyller kraven i ISO 10692-2:2001. (e) Gasflaskor och ventiler får inte vara utrustade med tryckavlastningsanordning. (10) Ventilöppningar för gasflaskor som innehåller pyrofora gaser ska vara försedda med tryckhållande gastäta pluggar eller blindmuttrar vars gängor passar ventilöppningarnas gängor. (11) Förfaranden för fyllning ska vara enligt bilaga A i ISO 11513:2011 (giltig till och med den 31 december 2024) eller Bilaga A i ISO 11513:2019.

687

P208 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P208

(12) Längsta tid för återkommande kontroll är fem år. (13) Särbestämmelser för förpackningen som gäller för ämnet i fråga (se tabell 1). Materialkompatibilitet a: Gasflaskor av aluminiumlegeringar får inte användas. d: När gasflaskor av stål används, är endast kärl försedda med märkningen ”H” enligt 6.2.2.7.4 (p) tillåtna. Bestämmelser för vissa gaser r: Fyllningsförhållandet för denna gas ska begränsas så att trycket inte överstiger två tredjedelar av gasflaskans provtryck i händelse av fullständigt sönderfall. Materialkompatibilitet för adsorberade gaser med n.o.s.-benämningar z: Materialen i gasflaskorna och deras utrustningar ska vara kompatibla med innehållet och får inte bilda skadliga eller farliga föreningar med innehållet.

Tabell 1: Adsorberade gaser

LC 50 Särbestämmelser

UN-nr Benämning och beskrivning Klassificeringskod

ml/m 3 för förpackningen

3510 ADSORBERAD GAS, BRANDFARLIG, N.O.S. 9F z 3511 ADSORBERAD GAS, N.O.S. 9A z 3512 ADSORBERAD GAS, GIFTIG, N.O.S. 9T ≤ 5000 z 3513 ADSORBERAD GAS, OXIDERANDE, N.O.S. 9O z 3514 ADSORBERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 9TF ≤ 5000 z 3515 ADSORBERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, N.O.S. 9TO ≤ 5000 z 3516 ADSORBERAD GAS, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S. 9TC ≤ 5000 z ADSORBERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, 3517 9TFC ≤ 5000 z N.O.S. ADSORBERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, FRÄTANDE, 3518 9TOC ≤ 5000 z N.O.S. 3519 BORTRIFLUORID, ADSORBERAD 9TC 387 a 3520 KLOR, ADSORBERAD 9TOC 293 a 3521 KISELTETRAFLUORID, ADSORBERAD 9TC 450 a 3522 ARSIN (ARSENIKVÄTE), ADSORBERAD 9TF 20 d 3523 GERMAN, ADSORBERAD 9TF 620 d, r 3524 FOSFORPENTAFLUORID, ADSORBERAD 9TC 190 3525 FOSFIN, ADSORBERAD 9TF 20 d 3526 SELENVÄTE, VATTENFRI, ADSORBERAD 9TF 2

P209 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P209

Denna förpackningsinstruktion gäller för UN 3150 små anordningar med kolvätegas som drivmedel, med utsläppsanordning, eller UN 3150 refiller med kolvätegas för små anordningar, med utsläppsanordning. (1) De särskilda bestämmelserna i 4.1.6 ska uppfyllas då de är tillämpliga. (2) Föremålen ska uppfylla bestämmelserna i det land där de fyllts. (3) Anordningar och refiller ska förpackas i ytterförpackningar enligt 6.1.4, som är provade och godkända enligt kapitel 6.1 för förpackningsgrupp II.

P300 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P300

Denna instruktion gäller för UN 3064. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Sammansatta förpackningar som består av burkar av metall med en kapacitet av högst 1 liter som innerförpackningar och lådor av trä (4C1, 4C2, 4D eller 4F) som ytterförpackning, vilken innehåller högst 5 liter lösning.

Tilläggsbestämmelser

1. Burkar av metall ska vara fullständigt omgivna av absorberande stötdämpande material. 2. Lådor av trä ska invändigt vara fullständigt klädda med ett lämpligt vatten- och nitroglycerintätt material.

688

P301 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P301

Denna instruktion gäller för UN 3165. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.4, 4.1.1.5, 4.1.1.6 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Ett tryckkärl av aluminium, som består av en cylinder med påsvetsade gavlar. Huvudbehållaren för drivmedlet inuti detta kärl ska bestå av en svetsad aluminiumblåsa med en högsta invändig volym av 46 liter. Ytterkärlet ska ha ett minsta beräkningstryck av 1275 kPa och ett minsta sprängtryck av 2755 kPa. Varje kärl ska täthetsprovas under tillverkningen och före avsändning. Det får inte vara otätt. Den kompletta invändiga enheten ska vara säkert förpackad med ett obrännbart stötdämpande material, såsom vermiculit, i en kraftig, tätt försluten ytterförpackning av metall som effektivt skyddar all utrustning. Högsta drivmedelsmängd per huvudbehållare och kolli uppgår till 42 liter. (2) Tryckkärl av aluminium Huvudbehållaren för drivmedlet inuti detta kärl ska bestå av ett ångtätt svetsat drivmedelsfack med en blåsa av elastomer med en högsta invändig volym av 46 liter. Tryckkärlet ska ha ett minsta beräkningstryck av 2860 kPa och ett minsta sprängtryck av 5170 kPa. Varje kärl ska täthetsprovas under tillverkningen och före avsändning och vara säkert förpackat med ett obrännbart stötdämpande material, såsom vermiculit, i en kraftig, tätt försluten ytterförpackning av metall som effektivt skyddar all utrustning. Högsta drivmedelsmängd per huvudbehållare och kolli uppgår till 42 liter.

P302 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P302

Denna instruktion gäller för UN 3269. Följande sammansatta förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Ytterförpackningar: Fat: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2. Innerförpackningar: Aktiveringsmedlet (organisk peroxid) ska begränsas till 125 per innerförpackning ml för vätskor och 500 g per innerförpackning för fasta ämnen. Grundprodukten och aktiveringsmedlet ska vara förpackade i skilda innerförpackningar. Komponenterna får placeras i samma ytterförpackning förutsatt att de inte reagerar farligt med varandra i händelse av läckage. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II eller III i överensstämmelse med de kriterier i klass 3 som tillämpas på grundprodukten.

P303 PACKING INSTRUCTION P303

Denna instruktion gäller för UN 3555. Följande förpackningar är tillåtna om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 samt 4.1.5.12 är uppfyllda: Fat av plast med fast topp (1H1) med en högsta kapacitet på 250 liter.

Särbestämmelser för förpackningen

PP26 För UN 3555 ska förpackningarna vara blyfria.

689

P400 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P400

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls. De ska vara av stål och genomgå en första kontroll och en vart tionde år återkommande kontroll med ett tryck på minst 1 MPa (10 bar) (övertryck). Under transport ska vätskan befinna sig under ett skikt av inert gas med ett övertryck på minst 20 kPa (0,2 bar). (2) Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F eller 4G), fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1D eller 1G) eller dunkar (3A1, 3A2, 3B1 eller 3B2), vilka innehåller lufttätt förslutna burkar av metall med innerförpackningar av glas eller metall, med en kapacitet av högst 1 liter vardera och som har förslutning med tätning. Innerförpackningar ska ha skruvförslutningar eller förslutningar som är fysiskt fixerade genom en anordning som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. Innerförpackningarna ska från alla sidor vara omgivna av ett torrt, absorberande, obrännbart material i tillräcklig mängd för att absorbera hela innehållet. Innerförpackningarna får fyllas till högst 90 % av sin kapacitet. Ytterförpackningarna får ha en högsta nettovikt av 125 kg. (3) Fat av stål, aluminium eller annan metall (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1 eller 1N2), dunkar (3A1, 3A2, 3B1 eller 3B2) eller lådor (4A, 4B eller 4N) med en högsta nettovikt på vardera 150 kg, vilka innehåller lufttätt förslutna burkar av metall, med en volym på högst 4 liter vardera och som har förslutning med tätning. Innerförpackningar ska ha skruvförslutningar eller förslutningar som är fysiskt fixerade genom en anordning som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. Innerförpackningarna ska från alla sidor vara omgivna av ett torrt, absorberande, obrännbart material i tillräcklig mängd för att absorbera hela innehållet. De olika lagren av innerförpackningar ska vara skilda från varandra förutom av det stötdämpande materialet även genom fackinredning. Innerförpackningarna får fyllas till högst 90 % av sin kapacitet.

Särbestämmelse för förpackningen

PP86 För UN 3392 och 3394 ska luft avlägsnas från ångfasutrymmet med kväve eller på annat sätt.

P401 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P401

RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifik särbestämmelse för förpackningen

RR7 För UN 1183, 1242, 1295 och 2988 ska tryckkärlen dock provas vart femte år.

690

P402 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P402

RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifika särbestämmelser för förpackningen

RR4 För UN 3130 ska öppningar i kärlet vara noggrant förslutna genom två anordningar i serie, varav en ska vara påskruvad eller fäst på likvärdigt sätt. RR7 För UN 3129 ska tryckkärlen dock provas vart femte år.

RR8 För UN 1389, 1391, 1411, 1421, 1928, 3129, 3130, 3148 och 3482 ska tryckkärlen dock provas i en första kontroll och återkommande kontroll med ett minsta provtryck på 1 MPa (10 bar).

P403 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P403

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:

Sammansatta förpackningar Högsta nettovikt

Innerförpackning Ytterförpackningar

ar

glas 2 kg Fat plast 15 kg stål (1A1, 1A2) 400 kg metall 20 kg aluminium (1B1, 1B2) 400 kg annan metall (1N1, 1N2) 400 kg Innerförpackningar plast (1H1, 1H2) 400 kg ska vara lufttätt plywood (1D) 400 kg förslutna papp (1G) 400 kg (exempelvis

Lådor

genom tejpning stål (4A) 400 kg eller aluminium (4B) 400 kg skruvförslutning). annan metall (4N) 400 kg trä (4C1) 250 kg trä med dammtäta väggar (4C2) 250 kg plywood (4D) 250 kg träfibermaterial (4F) 125 kg papp (4G) 125 kg cellplast (4H1) 60 kg styv plast (4H2) 250 kg

Dunkar

stål (3A1, 3A2) 120 kg aluminium (3B1, 3B2) 120 kg plast (3H1, 3H2) 120 kg

691

P403 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P403

Enkelförpackningar Högsta nettovikt

Fat

stål (1A1, 1A2) 250 kg aluminium (1B1, 1B2) 250 kg metall, annan än stål eller aluminium (1N1, 1N2) 250 kg plast (1H1, 1H2) 250 kg

Dunkar

stål (3A1, 3A2) 120 kg aluminium (3B1, 3B2) 120 kg plast (3H1, 3H2) 120 kg

Integrerade förpackningar

plastkärl i ett fat av stål eller aluminium (6HA1 eller 6HB1) 250 kg plastkärl i ett fat av, papp, plast eller plywood (6HG1, 6HH1 eller 6HD1) 75 kg plastkärl i en korg eller låda av stål eller aluminium eller plastkärl i en låda av trä, plywood, papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 eller 6HH2) 75 kg Tryckkärl , under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls

Tilläggsbestämmelse

Förpackningarna ska vara lufttätt förslutna.

Särbestämmelse för förpackningen

PP83 (Borttagen.)

P404 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P404

Denna instruktion gäller för pyrofora fasta ämnen (UN 1383, 1854, 1855, 2008, 2441, 2545, 2546, 2846, 2881, 3200, 3391 och 3393). Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Sammansatta förpackningar: Ytterförpackningar: Fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G) Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2). Innerförpackningar: Kärl av metall med en högsta nettovikt av vardera högst 15 kg. Innerförpackningarna ska vara lufttätt förslutna. Glaskärl, med en högsta nettovikt av vardera 1 kg, som har förslutning med tätning, omgivna av stötdämpande materiel från alla sidor och inneslutna i lufttätt förslutna burkar av metall.

Ytterförpackningarna får ha en högsta nettovikt av 125 kg. Innerförpackningar ska ha skruvförslutningar eller förslutningar som är fysiskt fixerade genom en anordning som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. (2) Förpackningar av metall: Fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2) Dunkar (3A1, 3A2, 3B1 och 3B2). Högsta bruttovikt: 150 kg. (3) Integrerade förpackningar: Plastkärl i ett fat av stål eller aluminium (6HA1 eller 6HB1). Högsta bruttovikt: 150 kg. (4) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls.

Särbestämmelser för förpackningen

PP86 För UN 3391 och 3393 ska luft avlägsnas från ångfasutrymmet med kväve eller på annat sätt.

692

P405 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P405

Denna instruktion gäller för UN 1381. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) För UN 1381, FOSFOR, I VATTEN (a) Sammansatta förpackningar: Ytterförpackningar: Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D eller 4F). Högsta nettovikt: 75 kg. Innerförpackningar: (i) lufttätt förslutna burkar av metall med en nettovikt av högst 15 kg, eller (ii) innerförpackningar av glas, med en nettovikt på högst 2 kg, som från alla sidor är omgivna av ett torrt, absorberande, obrännbart material i tillräcklig mängd för att absorbera hela innehållet, eller (b) Fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1 eller 1N2). Högsta nettovikt: 400 kg, Dunkar (3A1 eller 3B1): Högsta nettovikt: 120 kg. Dessa förpackningar ska klara den i 6.1.5.4 beskrivna täthetsprovningen med provningskraven för förpackningsgrupp II. (2) För UN 1381 FOSFOR, TORR: (a) i smält form: fat (1A2, 1B2 eller 1N2), med en nettovikt av högst 400 kg, eller (b) i projektiler eller i föremål med fast mantel, när dessa transporteras utan komponenter från klass 1: enligt behörig myndighet fastställd förpackning.

P406 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P406

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Sammansatta förpackningar: Ytterförpackningar: (4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2, 1G, 1D, 1H1, 1H2, 3H1 eller 3H2) Innerförpackningar: vattenbeständiga förpackningar. (2) Fat av plast, plywood eller papp: (1H2, 1D eller 1G) eller lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G och 4H2) med vattenbeständig innersäck, innerbeklädnad av plastfolie eller vattenbeständig invändig beläggning. (3) Fat av metall (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1 eller 1N2), fat av plast (1H1 eller 1H2), dunkar av metall (3A1, 3A2, 3B1 eller 3B2), dunkar av plast (3H1 eller 3H2), plastkärl i fat av stål eller aluminium (6HA1 eller 6HB1), plastkärl i fat av papp, plast eller plywood (6HG1, 6HH1 eller 6HD1), plastkärl i korg eller låda av stål eller aluminium eller i låda av trä, plywood, papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 eller 6HH2).

Tilläggsbestämmelser:

1. Förpackningarna ska vara konstruerade och tillverkade så att läckage av vatten, alkohol eller medel för att okänsliggöra förhindras. 2. Förpackningarna ska vara tillverkade och förslutna så att explosionsövertryck eller tryckstegring på mer än 300 kPa (3 bar) förhindras.

Särbestämmelser för förpackningen

PP24 För UN 2852, 3364, 3365, 3366, 3367, 3368 och 3369 får mängden ämne inte överstiga 500 g per kolli. PP25 För UN 1347 får mängden ämne inte överstiga 15 kg per kolli. PP26 För UN 1310, 1320, 1321, 1322, 1344, 1347, 1348, 1349, 1517, 2907, 3317 och 3376 ska förpackningarna vara blyfria. PP48 För UN 3474 får metallförpackningar inte användas. Förpackningar av annat material med en liten mängd metall, till exempel förslutningar av metall eller andra utrustningsdetaljer av metall som anges i 6.1.4, anses inte vara förpackningar av metall. PP78 För UN 3370 får mängden ämne inte överstiga 11,5 kg per kolli. PP80 För UN 2907 ska förpackningarna uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. Förpackningar som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp I får inte användas.

693

P407 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P407

Denna instruktion gäller för UN 1331, 1944, 1945 och 2254. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Ytterförpackningar: Fat: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2. Innerförpackningar Tändstickor ska förpackas tätt i säkert förslutna innerförpackningar för att förhindra oavsiktlig antändning under normala transportförhållanden. Kollits högsta bruttovikt får inte överstiga 45 kg, med undantag av lådor av papp, vars högsta bruttovikt inte får överstiga 30 kg. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp III.

Särbestämmelse för förpackningen

PP27 UN 1331 TÄNDSTICKOR, ”STRIKE ANYWHERE”, får inte förpackas tillsammans med annat farligt gods i samma ytterförpackning, med undantag av säkerhetständstickor eller vaxtändstickor, vilka ska vara förpackade i skilda innerförpackningar. Innerförpackningar får innehålla högst 700 tändstickor, ”strike anywhere”.

P408 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P408

Denna instruktion gäller för UN 3292. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) För celler: Fat: 1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A2, 3B2 och 3H2. Det ska finnas tillräckligt med stötdämpande material för att förhindra såväl kontakt mellan cellerna eller mellan celler och ytterförpackningens insidor som farliga rörelser hos cellerna inne i ytterförpackningen under transport. Förpackningarna ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. (2) Batterier: får transporteras oförpackade eller i skyddsförpackning (t.ex. helt tillslutna skyddsförpackningar eller i spjälkorgar av trä). Polerna får inte belastas med vikten av andra batterier eller av annat med batterierna förpackat material. Förpackningar behöver inte uppfylla kraven i 4.1.1.3. Anm De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3).

Tilläggsbestämmelse:

Celler och batterier ska vara skyddade mot kortslutning och isolerade på sådant sätt att kortslutning förhindras.

P409 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P409

Denna instruktion gäller för UN 2956, 3242 och 3251. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Fat av papp (1G), som får vara försett med en innerbeklädnad eller invändig beläggning, högsta nettovikt 50 kg. (2) Sammansatta förpackningar: enkel innersäck av plast i en låda av papp (4G), högsta nettovikt 50 kg. (3) Sammansatta förpackningar: innerförpackningar av plast med en högsta nettovikt på vardera 5 kg i en låda av papp (4G) eller ett fat av papp (1G), högsta nettovikt 25 kg.

694

P410 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P410

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:

Sammansatta förpackningar Högsta nettovikt

Innerförpackningar Ytterförpackningar Förpacknings- Förpacknings-

grupp II grupp III

glas 10 kg Fat plast a) 30 kg stål (1A1, 1A2) 400 kg 400 kg metall 40 kg aluminium (1B1, 1B2) 400 kg 400 kg papper a),b) 10 kg annan metall (1N1, 1N2) 400 kg 400 kg papp 10 kg plast (1H1, 1H2) 400 kg 400 kg a),b) plywood (1D) 400 kg 400 kg papp (1G) 400 kg 400 kg a)

Lådor

stål (4A) 400 kg 400 kg aluminium (4B) 400 kg 400 kg annan metall (4N) 400 kg 400 kg trä (4C1) 400 kg 400 kg trä med dammtäta väggar (4C2) 400 kg 400 kg plywood (4D) 400 kg 400 kg träfibermaterial (4F) 400 kg 400 kg papp (4G) a) 400 kg 400 kg cellplast (4H1) 60 kg 60 kg styv plast (4H2) 400 kg 400 kg

Dunkar

stål (3A1, 3A2) 120 kg 120 kg aluminium (3B1, 3B2) 120 kg 120 kg plast (3H1, 3H2) 120 kg 120 kg a) Dessa förpackningar ska vara dammtäta. b) Dessa innerförpackningar får inte användas om ämnena kan bli flytande under transporten.

695

P410 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P410

Enkelförpackningar Högsta nettovikt

Förpacknings- Förpacknings-

grupp II grupp III

Fat

stål (1A1 eller 1A2) 400 kg 400 kg aluminium (1B1 eller 1B2) 400 kg 400 kg metall, annan än stål eller aluminium (1N1 eller 1N2) 400 kg 400 kg plast (1H1 eller 1H2) 400 kg 400 kg

Dunkar

stål (3A1 eller 3A2) 120 kg 120 kg aluminium (3B1 eller 3B2) 120 kg 120 kg plast (3H1 eller 3H2) 120 kg 120 kg

Lådor

stål (4A) c) 400 kg 400 kg aluminium (4B) 400 kg 400 kg c) annan metall (4N) c) 400 kg 400 kg trä (4C1) c) 400 kg 400 kg plywood (4D) c) 400 kg 400 kg träfibermaterial (4F) 400 kg c) 400 kg trä med dammtäta väggar (4C2) c) 400 kg 400 kg papp (4G) 400 kg c) 400 kg styv plast (4H2) c) Säckar 50 kg 50 kg Säckar (5H3, 5H4, 5L3, 5M2) c),d)

Integrerade förpackningar

plastkärl i ett fat av stål, aluminium, plywood, papp eller plast (6HA1, 400 kg 400 kg 6HB1, 6HD1, 6HG1 eller 6HH1) plastkärl i en korg eller låda av stål eller aluminium eller i en låda av trä, 75 kg 75 kg plywood, papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 eller 6HH2) glaskärl i ett fat av stål, aluminium, plywood eller papp (6PA1, 6PB1, 75 kg 75 kg 6PD1 eller 6PG1) eller i en korg eller låda av stål eller aluminium, i en låda av trä eller papp eller i en flätad korg (6PA2, 6PB2, 6PC, 6PG2 eller 6PD2) eller i en förpackning av cellplast eller styv plast (6PH1 eller 6PH2) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls. Dessa förpackningar får inte användas för ämnen som kan bli flytande under transporten. c) d) För ämnen i förpackningsgrupp II får dessa förpackningar endast användas när transporten sker i täckt vagn eller sluten container.

Särbestämmelser för förpackningen

PP39 För UN 1378 krävs en luftningsanordning vid användning av förpackningar av metall. PP40 För UN 1326, 1352, 1358, 1395, 1396, 1436, 1437, 1871, 2805 och 3182 förpackningsgrupp II är säckar inte tillåtna. PP83 (Borttagen.)

P411 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P411

Denna instruktion gäller för UN 3270. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat: 1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A2, 3B2 och 3H2, förutsatt att en explosion på grund av invändig tryckstegring inte kan inträffa. Den högsta nettovikten får inte överstiga 30 kg.

696

P412 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P412

Denna instruktion gäller för UN 3527 Följande sammansatta förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Ytterförpackningar: Fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D och 1G) Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2) Dunkar (3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2) (2) Innerförpackningar: (a) Aktiveringsmedlet (organisk peroxid) ska begränsas till 125 ml per innerförpackning för vätskor och 500 g per innerförpackning för fasta ämnen. (b) Grundprodukten och aktiveringsmedlet ska vara förpackade i skilda innerförpackningar. Komponenterna får placeras i samma ytterförpackning förutsatt att de inte reagerar farligt med varandra i händelse av läckage. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II eller III i överensstämmelse med de kriterier i klass 4.1 som tillämpas på grundprodukten.

P500 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P500

Denna instruktion gäller för UN 3356. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat: 1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A2, 3B2 och 3H2. Förpackningarna ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. Generatorer ska transporteras i ett kolli som i fall en generator aktiveras inuti kollit uppfyller följande krav: (a) andra generatorer i kollit får inte aktiveras, (b) förpackningsmaterialet får inte antändas, och (c) temperaturen på kollits utsida får inte överstiga 100 °C.

697

P501 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P501

Denna instruktion gäller för UN 2015. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:

Sammansatta förpackningar Innerförpackningar Ytterförpackningar

högsta kapacitet högsta nettovikt

Lådor (4A, 4B, 4N 4C1, 4C2, 4D, 4H2) eller fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D) eller dunkar (3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1, 3H2) med innerförpackningar av glas, plast eller 5 l 125 kg metall Låda av papp (4G) eller fat av papp (1G) med innerförpackningar av plast eller metall, var och en i en säck av plast 2 l 50 kg

Enkelförpackningar Högsta kapacitet

Fat

stål (1A1) 250 l aluminium (1B1) 250 l metall, annan än stål eller aluminium (1N1) 250 l plast (1H1) 250 l

Dunkar

stål (3A1) 60 l aluminium (3B1) 60 l plast (3H1) 60 l

Integrerade förpackningar

plastkärl i ett fat av stål eller aluminium (6HA1 eller 6HB1) 250 l plastkärl i ett fat av papp, plast eller plywood (6HG1, 6HH1 eller 6HD1) 250 l plastkärl i en korg eller låda av stål eller aluminium eller plastkärl i en låda av trä, plywood, 60 l papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 eller 6HH2) glaskärl i ett ytterfat av stål, aluminium, papp eller plywood (6PA1, 6PB1, 6PG1 eller 60 l 6PD1) eller i en ytterlåda av stål, aluminium, trä eller papp eller i en flätad ytterkorg (6PA2, 6PB2, 6PC, 6PG2 eller 6PD2) eller i en ytterförpackning av cellplast eller styvplast (6PH1 eller 6PH2)

Tilläggsbestämmelser

1. Förpackningarnas högsta fyllnadsgrad uppgår till 90 %. 2. Förpackningarna ska vara försedda med luftningsanordning.

P502 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P502

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:

Sammansatta förpackningar Högsta nettovikt

Innerförpackningar Ytterförpackningar

glas 5 l Fat metall 5 l stål (1A1, 1A2) 125 kg plast 5 l aluminium (1B1, 1B2) 125 kg annan metall (1N1, 1N2) 125 kg plywood (1D) 125 kg papp (1G) 125 kg plast (1H1, 1H2) 125 kg

Lådor

stål (4A) 125 kg aluminium (4B) 125 kg annan metall (4N) 125 kg trä (4C1) 125 kg trä med dammtäta väggar (4C2) 125 kg plywood (4D) 125 kg träfibermaterial (4F) 125 kg papp (4G) 125 kg cellplast (4H1) 60 kg styv plast (4H2) 125 kg

698

P502 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P502

Enkelförpackningar Högsta kapacitet

Fat

stål (1A1) 250 l aluminium (1B1) 250 l plast (1H1) 250 l

Dunkar

stål (3A1) 60 l aluminium (3B1) 60 l plast (3H1) 60 l

Integrerade förpackningar

plastkärl i ett fat av stål eller aluminium (6HA1 eller 6HB1) 250 l plastkärl i ett fat av, papp, plast eller plywood (6HG1, 6HH1 eller 6HD1) 250 l plastkärl i en korg eller låda av stål eller aluminium eller plastkärl i en låda 60 l av trä, plywood, papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 eller 6HH2) glaskärl i ett ytterfat av stål, aluminium, papp eller plywood (6PA1, 6PB1, 60 l 6PG1 eller 6PD1) eller i en ytterlåda av stål, aluminium, trä eller papp eller i en flätad ytterkorg (6PA2, 6PB2, 6PC, 6PG2 eller 6PD2) eller i en ytterförpackning av cellplast eller styvplast (6PH1 eller 6PH2)

Särbestämmelse för förpackningen

PP28 För UN 1873 ska de delar av förpackningarna som är i direkt kontakt med perklorsyra vara tillverkade av glas eller plast.

P503 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P503

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:

Sammansatta förpackningar Högsta nettovikt

Innerförpackningar Ytterförpackningar

glas 5 kg Fat metall 5 kg stål (1A1, 1A2) 125 kg plast 5 kg aluminium (1B1, 1B2) 125 kg annan metall (1N1, 1N2) 125 kg plywood (1D) 125 kg papp (1G) 125 kg plast (1H1, 1H2) 125 kg

Lådor

stål (4A) 125 kg aluminium (4B) 125 kg annan metall 125 kg trä (4C1) 125 kg trä med dammtäta väggar (4C2) 125 kg plywood (4D) 125 kg träfibermaterial (4F) 125 kg papp (4G) 40 kg cellplast (4H1) 60 kg styv plast (4H2) 125 kg

Enkelförpackningar

Fat av metall (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1 eller 1N2) med en högsta nettovikt av 250 kg. Fat av papp (1G) eller plywood (1D) med innerbeklädnad och en högsta nettovikt av 200 kg.

699

P504 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P504

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:

Sammansatta förpackningar Högsta nettovikt

(1) Glaskärl med högsta kapacitet 5 liter i ytterförpackning 1A1, 1A2, 1B1, 75 kg 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2. 75 kg (2) Plastkärl med högsta kapacitet 30 liter i ytterförpackning 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G 125 kg eller 4H2. (3) Kärl av metall med högsta kapacitet 40 liter i ytterförpackning 1G, 4F eller 225 kg 4G. (4) Kärl av metall med högsta kapacitet 40 liter i ytterförpackning 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D eller 4H2.

Enkelförpackningar Högsta kapacitet

Fat

stål, med fast topp (1A1) 250 l stål, med avtagbar topp (1A2) 250 l aluminium, med fast topp (1B1) 250 l aluminium, med avtagbar topp (1B2) 250 l metall, annan än stål eller aluminium, med fast topp (1N1) 250 l metall, annan än stål eller aluminium, med avtagbar topp (1N2) 250 l plast, med fast topp (1H1) 250 l plast, med avtagbar topp (1H2) 250 l

Dunkar

stål, med fast topp (3A1) 60 l stål, med avtagbar topp (3A2) 60 l aluminium, med fast topp (3B1) 60 l aluminium, med avtagbar topp (3B2) 60 l plast, med fast topp (3H1) 60 l plast, med avtagbar topp (3H2) 60 l

Integrerade förpackningar

plastkärl i ett fat av stål eller aluminium (6HA1 eller 6HB1) 250 l plastkärl i ett fat av papp, plast eller plywood (6HG1, 6HH1 eller 6HD1) 120 l plastkärl i en korg eller låda av stål eller aluminium eller i en låda av trä, 60 l plywood, papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 eller 6HH2) glaskärl i ett ytterfat av stål, aluminium, papp eller plywood (6PA1, 6PB1, 60 l 6PG1 eller 6PD1) eller i en ytterlåda av stål, aluminium, trä eller papp eller i en flätad ytterkorg (6PA2, 6PB2, 6PC, 6PG2 eller 6PD2) eller i en ytterförpackning av cellplast eller styvplast (6PH1 eller 6PH2)

Särbestämmelser för förpackningen

PP10 För UN 2014, 2984 och 3149 ska förpackningarna vara försedda med avluftningsanordning.

700

P505 Förpackningsinstruktion P505

Denna instruktion gäller för UN 3375. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:

Högsta kapacitet/ högsta nettovikt

Sammansatta förpackningar

Innerförpackningar Ytterförpackningar

glas 5 l Lådor plast 5 l aluminium (4B) 125 kg metall 5 l trä (4C1) 125 kg trä med dammtäta väggar (4C2) 125 kg plywood (4D) 125 kg papp (4G) 125 kg styv plast (4H2) 125 kg

Fat

aluminium, med avtagbar topp (1B2) 125 kg papp (1G) 125 kg metall, annan än stål eller 125 kg aluminium, med avtagbar topp (1N2) plast, med avtagbar topp (1H2) 125 kg plywood (1D) 125 kg

Dunkar

aluminium, med avtagbar topp (3B2) 125 kg plast, med avtagbar topp (3H2) 125 kg

Enkelförpackningar

Fat

aluminium (1B1, 1B2) 250 l plast (1H1,1H2) 250 l

Dunkar

aluminium (3B1, 3B2) 60 l plast (3H1, 3H2) 60 l

Integrerade förpackningar

plastkärl i ett ytterfat av aluminium (6HB1) 250 l plastkärl i ett ytterfat av papp, plast eller plywood (6HG1, 6HH1 eller 250 l 6HD1) plastkärl i en ytterkorg eller ytterlåda av aluminium eller plastkärl i en 60 l ytterlåda av trä, plywood, papp eller styv plast (6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 eller 6HH2) glaskärl i ett ytterfat av aluminium, papp eller plywood (6PB1, 6PG1, 60 l 6PD1) eller i ett ytterkärl av cellplast eller styv plast (6PH1 eller 6PH2) eller i en ytterkorg eller ytterlåda av aluminium eller i en ytterlåda av trä eller papp eller i en flätad ytterkorg (6PB2, 6PC, 6PG2 or 6PD2)

701

P520 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P520

Denna instruktion gäller för organiska peroxider i klass 5.2 och självreaktiva ämnen i klass 4.1. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.7.1 är uppfyllda: Förpackningsmetoderna betecknas OP1 till och med OP8. De för de enskilda, för närvarande klassificerade organiska peroxiderna och självreaktiva ämnena tillämpliga förpackningsmetoderna är förtecknade i 2.2.41.4 och 2.2.52.4. De för varje förpackningsmetod angivna mängderna är de högsta tillåtna mängderna per kolli. Följande förpackningar är tillåtna: (1) sammansatta förpackningar med lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2), fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1G, 1H1, 1H2 och 1D) eller dunkar (3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2) som ytterförpackning, (2) fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1G, 1H1, 1H2 och 1D) och dunkar (3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2) som enkelförpackningar, (3) integrerade förpackningar med innerkärl av plast (6HA1, 6HA2, 6HB1, 6HB2, 6HC, 6HD1, 6HD2, 6HG1, 6HG2, 6HH1 och 6HH2).

Högsta tillåtna mängd per förpackning/kolli för förpackningsmetoderna OP1-OP8

OP1 OP2

a)

OP3 OP4

a)

OP5 OP6 OP7 OP8

Högsta tillåtna vikt (kg) för fasta ämnen 0,5 0,5/10 5 5/25 25 50 50 400 b) och för sammansatta förpackningar (flytande och fasta ämnen) Högsta tillåtna innehåll i liter för vätskor 0,5 - 5 - 30 60 60 225 c) d)

Tilläggsbestämmelser

1. Förpackningar av metall inklusive innerförpackningar i sammansatta förpackningar och ytterförpackningar i sammansatta förpackningar eller integrerade förpackningar får endast användas för förpackningsmetoderna OP7 och OP8. 2. I sammansatta förpackningar får glaskärl endast användas som innerförpackningar, varvid högsta tillåtna mängd per kärl uppgår till 0,5 kg för fasta ämnen och 0,5 liter för vätskor. 3. I sammansatta förpackningar får stötdämpande material inte vara lättantändligt. 4. Förpackningar för en organisk peroxid eller ett självreaktivt ämne för vilken en etikett för sekundärfara ”EXPLOSIV” (förlaga 1, se 5.2.2.2.2) krävs, ska också uppfylla bestämmelserna i 4.1.5.10 och 4.1.5.11.

Särbestämmelser för förpackningen

PP21 För vissa självreaktiva ämnen av typ B eller C (UN 3221, 3222, 3223, 3224, 3231, 3232, 3233 och 3234) ska en mindre förpackning än vad som tillåts i förpackningsmetod OP5 eller OP6 användas (se 4.1.7 och 2.2.41.4). PP22 UN 3241 2-BROM-2-NITROPROPAN-1,3-DIOL ska förpackas i överensstämmelse med förpackningsmetod OP6. PP94 Mycket små mängder av energetiska prov enligt 2.1.4.3, får transporteras enligt UN 3223 eller 3224, beroende på vilket som är tillämpligt, under förutsättning att: (a) endast sammansatta förpackningar med ytterförpackningar bestående av lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2) används, (b) proverna transporteras i mikrotiterplattor gjorda av plast, glas, porslin eller stengods som innerförpackning, (c) den högsta mängden per individuell brunn inte överstiger 0,01 g för fasta ämnen eller 0,01 ml för vätskor, (d) den högsta nettomängden per ytterförpackning är 20 g för fasta ämnen eller 20 ml för vätskor, eller att summan av gram och milliliter vid samemballering inte överstiger 20, och (e) när torris eller flytande kväve används som kylmedel ur kvalitetskontrollsyfte, uppfylls kraven i avsnitt 5.5.3. Innerförpackningen ska förses med invändig säkring för att förbli i sitt ursprungliga läge. Inner- och ytterförpackningarnas funktion får inte påverkas av köldmediets temperatur eller av de temperaturer och tryck som kan uppstå om kylningen upphör. a) Om två värden är angivna gäller det första för den högsta tillåtna nettovikten per innerförpackning och det andra för den högsta tillåtna nettovikten för hela kollit. b) 60 kg för dunkar/200 kg för lådor och, för fasta ämnen, 400 kg i sammansatta förpackningar med lådor som ytterförpackning (4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2) och med innerförpackningar av plast eller papp med högsta nettovikt 25 kg. c) Viskösa ämnen behandlas som fasta ämnen, om de inte uppfyller kriterierna i definitionen för vätska i 1.2.1. d) 60 liter för dunkar.

702

P520 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P520

PP95 Små mängder av energetiska prov enligt 2.1.4.3, får transporteras enligt UN 3223 eller 3224, beroende på vilket som är tillämpligt, under förutsättning att: (a) ytterförpackningen består av wellpapp av typen 4G med minsta dimensionerna 60 cm (längd) x 40,5 cm (bredd) x 30 cm (höjd) och med minsta väggtjocklek på 1,3 cm, (b) det enskilda ämnet innesluts i en innerförpackning av glas eller plast med kapacitet av högst 30 ml placerad i en skumdyna av expanderbar polyeten med en tjocklek på minst 130 mm och med densiteten 18 ± 1 g/l, (c) innerförpackningarna placerade i skumdynan är separerade från varandra med ett avstånd på minst 40 mm samt minst 70 mm från väggen på ytterförpackningen. Kollit får innehålla upp till två lager av sådana skumdynor, där varje dyna får innehålla upp till 28 innerförpackningar, (d) den högsta mängden i varje innerförpackning inte överstiger 1 g för fasta ämnen och 1 ml för vätskor, (e) den högsta nettomängden per ytterförpackning är 56 g för fasta ämnen eller 56 ml för vätskor, eller att summan av gram och milliliter vid samemballering inte överstiger 56, och (f) när torris eller flytande kväve används som kylmedel ur kvalitetskontrollsyfte, uppfylls kraven i avsnitt 5.5.3. Innerförpackningen ska förses med invändig säkring för att förbli i sitt ursprungliga läge. Inner- och ytterförpackningarnas funktion får inte påverkas av köldmediets temperatur eller av de temperaturer och tryck som kan uppstå om kylningen upphör.

P600 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P600

Denna instruktion gäller för UN 1700, 2016 och 2017. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G), Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H2). Ytterförpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. Föremålen ska förpackas separat och skiljas från varandra genom fackinredning, skiljeväggar, innerförpackningar eller stötdämpande material, för att förhindra oavsiktlig initiering under normala transportförhållanden. Högsta nettovikt: 75 kg.

703

P601 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P601

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda och förpackningarna är lufttätt förslutna: (1) Sammansatta förpackningar med bruttovikt högst 15 kg, bestående av: (a) en eller flera innerförpackningar av glas med mängd om högst 1 liter vardera, som är fyllda till högst 90 % av sin kapacitet. Förslutningen till varje innerförpackning ska vara fysiskt fixerad genom en anordning, som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. Innerförpackningarna ska placeras en och en i (b) kärl av metall, tillsammans med stötdämpande material och absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera det totala innehållet i innerförpackningarna av glas, och som ytterligare förpackas i (c) ytterförpackningar 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2. (2) Sammansatta förpackningar med innerförpackningar av metall eller plast, vars kapacitet inte överstiger 5 liter och som är förpackade en och en med absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera det totala innehållet, samt inert stötdämpande material i ytterförpackningar 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2 med en högsta bruttovikt av 75 kg. Innerförpackningarna får fyllas till högst 90 % av sin kapacitet. Förslutningen till varje innerförpackning ska vara fysiskt fixerad genom en anordning, som förmår att förhindra att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. (3) Förpackningar som består av: Ytterförpackningar: Fat av stål eller plast (1A1, 1A2, 1H1 eller 1H2), som provats enligt provningsbestämmelserna i 6.1.5 med en vikt motsvarande det sammansatta kollits vikt, antingen som förpackning avsedd att innehålla innerförpackningar, eller som enkelförpackning för fasta ämnen eller vätskor, och märkt i enlighet med detta. Innerförpackningar: Fat och integrerade förpackningar (1A1, 1B1, 1N1, 1H1 eller 6HA1), som motsvarar bestämmelserna i kapitel 6.1 för enkelförpackningar och uppfyller följande krav: (a) vätsketryckprovningen ska genomföras med ett tryck av minst 300 kPa (3 bar), (b) täthetsprovningarna i samband med konstruktion och tillverkning ska genomföras med ett provtryck av 30 kPa (0,3 bar), (c) de ska vara isolerade från ytterfatet genom användning av ett inert stötdämpande material, vilket omger innerförpackningen på alla sidor, (d) deras kapacitet får inte överstiga 125 liter, (e) förslutningarna ska vara skruvförslutningar, som (i) är fysiskt fixerade genom en anordning, som förmår att förhindra att förslutningen slås av eller lossnar genom slag eller vibrationer under transporten, och (ii) är utrustade med en locktätning, (f) ytter- och innerförpackningarna ska med högst två och ett halvt års intervall genomgå återkommande täthetsprovning enligt (b), (g) den sammansatta förpackningen ska åtminstone vart tredje år genomgå en visuell kontroll, som godtas av behörig myndighet, (h) ytter- och innerförpackningen ska lätt läsbart och varaktigt märkas med: (i) datum (månad, år) för första och senast genomförda återkommande provning och visuell kontroll, (ii) stämpel för den kontrollant som genomfört provningar och visuella kontroller. (4) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls. De ska genomgå en första kontroll och en vart tionde år återkommande kontroll med ett tryck på minst 1 MPa (10 bar) (övertryck). Tryckkärlen får inte vara utrustade med tryckavlastningsanordningar. Varje tryckkärl som innehåller en vid inandning giftig vätska med LC -värde högst 200 ml/m 3 50 (ppm) ska vara förslutet med en plugg eller en förslutningsventil, som ska uppfylla följande krav: (a) Varje förslutningsplugg eller förslutningsventil ska vara förbunden direkt med tryckkärlet genom en konisk gänga och ska kunna klara tryckkärlets provtryck utan skador eller läckage. (b) Varje förslutningsventil ska vara av packningslös typ med operforerat membran, med undantag för frätande ämnen får ventilen vara av packningstyp med en anordning som gjorts gastät med hjälp av ett tätningslock, fäst med tätning på ventilhuset eller på tryckkärlet, för att förhindra utflöde av ämnen genom eller förbi packningen. (c) Varje utloppsöppning på förslutningsventiler ska tätas med ett skruvlock eller en stabil gängplugg och inert tätningsmaterial. (d) Konstruktionsmaterialen för tryckkärlet, förslutningsventiler, förslutningspluggar, utloppslock, tätningskitt och packningar ska vara kompatibla med varandra och med innehållet. Varje tryckkärl vars godstjocklek på något ställe är mindre än 2,0 mm, och varje tryckkärl, som inte är utrustat med ventilskydd, ska transporteras i en ytterförpackning. Tryckkärl får inte vara försedda med samlingsrör eller vara förbundna med varandra.

704

P601 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P601

Särbestämmelser för förpackningen

PP82 (Borttagen.)

RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifika särbestämmelser för förpackningen

RR3 (Borttagen.) RR7 För UN 1251 ska tryckkärlen dock provas vart femte år. RR10 UN 1614 ska, när ämnet är helt absorberat av ett inert poröst material, förpackas i metallkärl med högst 7,5 liters kapacitet, vilka placeras i trälådor på ett sådant sätt att de inte kan komma i kontakt med varandra. Kärlen ska vara fullständigt utfyllda med det porösa materialet, som inte ens vid långvarig användning får sjunka samman och bilda farliga hålrum om kärlet utsätts för vibrationer och temperaturer upp till 50°C.

P602 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P602

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda och förpackningarna är lufttätt förslutna: (1) Sammansatta förpackningar med bruttovikt högst 15 kg, bestående av: (a) en eller flera innerförpackningar av glas med mängd om högst 1 liter vardera, som är fyllda till högst 90 % av sin kapacitet. Förslutningen till varje innerförpackning ska vara fysiskt fixerad genom en anordning, som förmår att förhindra att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. Innerförpackningarna ska placeras en och en i (b) kärl av metall, tillsammans med stötdämpande material och absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera det totala innehållet i innerförpackningarna av glas, och som ytterligare förpackas i (c) ytterförpackningar 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2. (2) Sammansatta förpackningar med innerförpackningar av metall eller plast, som är förpackade en och en med absorberande material, i tillräcklig mängd för att absorbera det totala innehållet, samt inert stötdämpande material i ytterförpackningar 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2 med en högsta bruttovikt av 75 kg. Innerförpackningarna får fyllas till högst 90 % av sin kapacitet. Förslutningen till varje innerförpackning ska vara fysiskt fixerad genom en anordning, som förmår att förhindra att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. Innerförpackningarnas kapacitet får inte överstiga 5 liter. (3) Fat och integrerade förpackningar (1A1, 1B1, 1N1, 1H1, 6HA1 eller 6HH1), som uppfyller följande krav: (a) vätsketryckprovningen ska genomföras med ett tryck av minst 300 kPa (3 bar), (b) täthetsprovningarna i samband med konstruktion och tillverkning ska genomföras med ett provtryck av 30 kPa (0,3 bar). (c) förslutningarna ska vara skruvförslutningar, som (i) är fysiskt fixerade genom en anordning, som förmår att förhindra att förslutningen slås av eller lossnar genom slag eller vibrationer under transporten, och (ii) är utrustade med en locktätning. (4) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls. De ska genomgå en första kontroll och en vart tionde år återkommande kontroll med ett tryck på minst 1 MPa (10 bar) (övertryck). Tryckkärlen får inte vara utrustade med tryckavlastningsanordningar. Varje tryckkärl som innehåller en vid inandning giftig vätska med LC -värde högst 200 ml/m 3 50 (ppm) ska vara förslutet med en plugg eller en förslutningsventil, som ska uppfylla följande krav: (a) Varje förslutningsplugg eller förslutningsventil ska vara förbunden direkt med tryckkärlet genom en konisk gänga och ska kunna klara tryckkärlets provtryck utan skador eller läckage. (b) Varje förslutningsventil ska vara av packningslös typ med operforerat membran, med undantag av att för frätande ämnen får ventilen vara av packningstyp med en anordning som gjorts gastät med hjälp av ett tätningslock, fäst med tätning på ventilhuset eller på tryckkärlet, för att förhindra utflöde av ämnen genom eller förbi packningen. (c) Varje utloppsöppning på förslutningsventiler ska avtätas med ett skruvlock eller en stabil gängplugg och inert tätningsmaterial. (d) Konstruktionsmaterialen för tryckkärlet, förslutningsventiler, förslutningspluggar, utloppslock, tätningskitt och packningar ska vara kompatibla med varandra och med innehållet. Varje tryckkärl, vars godstjocklek på något ställe är mindre än 2,0 mm, och varje tryckkärl, som inte är utrustat med ventilskydd, ska transporteras i ytterförpackning. Tryckkärl får inte vara försedda med samlingsrör eller vara förbundna med varandra.

705

P603 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P603

Denna instruktion gäller för UN 3507. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda och särbestämmelserna för förpackningen i 4.1.9.1.2, 4.1.9.1.4 och 4.1.9.1.7 är uppfyllda: Förpackningar som består av: (a) ett eller flera primärkärl i metall eller plast, i (b) en eller flera täta styva sekundärförpackningar, i (c) en styv ytterförpackning: Fat: 1A1, 1B2, 1N2, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A2, 3B2 och 3H2.

Tilläggsbestämmelser

1. Primära innerkärl ska förpackas i sekundärförpackningar så att de, under normala transportförhållanden, inte går sönder, punkteras eller läcker ut innehåll i sekundärförpackningen. Sekundärförpackningarna ska placeras i ytterförpackningarna med lämpligt stötdämpande material för att förhindra rörelse. Om flera kärl placeras i en sekundärförpackning, ska de antingen slås in var för sig eller separeras från varandra, så att kontakt inte förekommer. 2. Innehållet ska uppfylla bestämmelserna i 2.2.7.2.4.5.2. 3. Bestämmelserna i 6.4.4 ska vara uppfyllda. 4. I fråga om undantaget fissilt material ska angivna begränsningar i 2.2.7.2.3.5 vara uppfyllda.

706

P620 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P620

Denna instruktion gäller för UN 2814 och 2900. Följande förpackningar är tillåtna, om de särskilda bestämmelserna i 4.1.8 är uppfyllda: Förpackningar, som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.3 och är godkända enligt dessa, och vilka består av: (a) innerförpackningar som består av: (i) ett eller flera täta kärl som primärkärl, (ii) en tät sekundärförpackning, (iii) med undantag för smittförande fasta ämnen, absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera hela innehållet mellan primärkärlen och sekundärförpackningen. Om flera kärl placeras i en sekundärförpackning, ska de antingen slås in var för sig eller separeras från varandra, så att kontakt inte förekommer, (b) en styv ytterförpackning: Fat: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2. Det minsta utvändiga måttet får inte vara mindre än 100 mm.

Tilläggsbestämmelser

1. Innerförpackningar, som innehåller smittförande ämnen, får inte sammanföras med innerförpackningar som innehåller andra slag av gods. Kompletta kollin får placeras i overpack enligt bestämmelserna i 1.2.1 och 5.1.2. En sådan overpack får innehålla torris. När torris eller andra kylmedel som utgör en risk för kvävning används för kylning, ska bestämmelserna i 5.5.3 tillämpas. 2. Frånsett undantagssändningar, t.ex. vid sändning av hela organ, som kräver en särskild förpackning, gäller följande bestämmelser: (a) Ämnen som försänds vid omgivningstemperatur eller förhöjd temperatur: primärkärlen ska vara av glas, metall eller plast. Effektiva medel för att säkerställa tät förslutning ska finnas, t.ex. genom värmeförsegling, kantförstärkt propp eller metallflänsförslutning. Om skruvlock används ska de förstärkas med effektiva medel, t.ex. med tejp, paraffinförseglingstejp eller för ändamålet tillverkad låssäkring. (b) Ämnen som försänds nedkylda eller frysta: omkring sekundärförpackningen eller alternativt i en overpack med ett eller flera kompletta kollin, vilka är märkta enligt 6.3.3, ska is, torris eller annat kylmedel placeras. För att sekundärförpackningen eller kollina ska förbli säkert i sitt ursprungliga läge, efter att isen smält eller torrisen förångats, ska invändig säkring anordnas. Vid användning av is ska ytterförpackning eller overpack vara täta. När torris eller andra kylmedel som utgör en risk för kvävning används för kylning, ska bestämmelserna i 5.5.3 tillämpas. Vid användning av torris ska koldioxid kunna avgå från ytterförpackningen eller en overpack. Primärkärlets och sekundärförpackningens funktion får inte påverkas av temperaturen hos det använda köldmedlet. (c) Ämnen som försänds i flytande kväve: primärkärl av plast ska användas, som är beständiga mot mycket låga temperaturer. När flytande kväve används för kylning, ska bestämmelserna i 5.5.3 tillämpas. Sekundärförpackningen ska likaså vara beständig mot mycket låga temperaturer och behöver i de flesta fall vara anpassad till de enskilda primärkärlen. Bestämmelserna för transport av flytande kväve ska likaså uppfyllas. Primärkärlets och sekundärförpackningens funktion får inte påverkas av temperaturen hos det flytande kvävet. (d) Lyofiliserade ämnen får också transporteras i primärkärl som ska vara hopsmälta ampuller av glas eller med gummiproppar tillslutna kolvar av glas med metalltätningar. 3. Oberoende av den avsedda temperaturen för sändningen ska primärkärlet eller sekundärförpackningen kunna motstå ett invändigt tryck, som motsvarar en tryckdifferens på minst 95 kPa, utan att läckage uppstår. Primärkärlet eller sekundärförpackningen ska även kunna motstå temperaturer i intervallet -40 °C till och med +55 °C. 4. Annat farligt gods får inte samemballeras med smittförande ämnen i klass 6.2, såvida dess innehåll inte är nödvändigt för att hålla liv i de smittförande ämnena, stabilisera dem eller förhindra nedbrytning av dem eller för att neutralisera farorna med dem. Farligt gods i klass 3, 8 eller 9 får förpackas i mängder om högst 30 ml i varje primärkärl som innehåller smittförande ämnen. Dessa små mängder av farligt gods i klass 3, 8 eller 9 omfattas inte av några ytterligare bestämmelser i RID/RID-S om de förpackas i enlighet med denna förpackningsinstruktion. 5. Alternativa förpackningar för transport av animalt material får godkännas av behörig myndighet i avsändarlandet a) enligt bestämmelserna i 4.1.8.7. a) Är avsändarlandet inte fördragsstat till RID, avses behörig myndighet i den första fördragsstaten till RID som berörs av sändningen.

707

P621 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P621

Denna instruktion gäller för UN 3291. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, utom 4.1.1.15, och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Förutsatt att det finns tillräcklig mängd absorberande material för att absorbera de vätskor som finns i förpackningen och att förpackningen kan kvarhålla vätskor: Fat: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II för fasta ämnen. (2) För kollin som innehåller större mängder vätskor: Fat: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D och 1G, Dunkar: 3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2, Integrerade förpackningar: 6HA1, 6HB1, 6HG1, 6HH1, 6HD1, 6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2, 6HH2, 6PA1, 6PB1, 6PG1, 6PD1, 6PH1, 6PH2, 6PA2, 6PB2, 6PC, 6PG2 eller 6PD2. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II för vätskor.

Tilläggsbestämmelser

Förpackningar som är avsedda för vassa eller spetsiga föremål, såsom glasskärvor eller nålar, ska vara punkteringsbeständiga och kunna kvarhålla vätskor under provningsbetingelserna i kapitel 6.1.

P622 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P622

Denna instruktion gäller för avfall med UN 3549 som transporteras för bortskaffande. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

metall metall Lådor stål (4A) plast plast aluminium (4B) metall annan än stål eller aluminium (4N) plywood (4D) papp (4G) styv plast (4H2)

Fat

stål (1A2) aluminium (1B2) metall annan än stål eller aluminium (1N2) plywood (1D) papp (1G) plast (1H2)

Dunkar

stål (3A2) aluminium (3B2) plast (3H2) Ytterförpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp I för fasta ämnen.

708

P622 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P622

Tilläggsbestämmelser

1. Bräckliga föremål ska vara inneslutna i antingen en styv innerförpackning eller styv mellanförpackning. 2. Innerförpackningar som innehåller vassa eller spetsiga föremål såsom glasskärvor eller nålar ska vara styva och punkteringsbeständiga. 3. Innerförpackningen, mellanförpackningen och ytterförpackningen ska kunna kvarhålla vätskor. Ytterförpackningar som inte är konstruerade att kvarhålla vätskor ska vara försedda med en innerbeklädnad eller på annat lämpligt sätt vara utrustade för att kvarhålla vätskor. 4. Innerförpackningen och/eller mellanförpackningen får vara flexibel. När flexibla förpackningar används ska de klara slaghållfasthetsprovning av åtminstone 165 g enligt ISO 7765-1:1988 ” Plast - Film och folie - Bestämning av slaghållfasthet med fallande dommetoden - Del 1: Trappstegsmetoder (ISO 7765-1:1988)” och rivhållfasthetsprovning av åtminstone 480 g i både parallella och vinkelräta plan med avseende på påsens längd enligt ISO 6383-2:1983 ”Plast - Film och folie - Bestämning av rivhållfasthet - Del 2: Elmendorfmetoden”. Nettovikten av varje flexibel innerförpackning får vara högst 30 kg. 5. Varje flexibel mellanförpackning får endast innehålla en innerförpackning. 6. Innerförpackningar som innehåller en liten mängd fri vätska får placeras i mellanförpackningar förutsatt att det finns tillräckligt med absorberande eller stelnande material i inner- eller mellanförpackningen för att absorbera vätskan eller så att all närvarande vätska stelnar. Lämpligt absorberande material som klarar temperaturerna och vibrationerna som kan uppstå under normala transportförhållanden ska användas. 7. Mellanförpackningar ska placeras i ytterförpackningarna med lämpligt stötdämpande material och/eller absorberande material.

P650 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P650

Denna instruktion gäller för UN 3373. (1) Förpackningarna ska vara av god kvalitet och tillräckligt motståndskraftiga för att hålla för de stötar och belastningar som kan uppträda under normala transportförhållanden, inklusive omlastning mellan lastbärare och mellan lastbärare och lagerlokaler samt förflyttning från pall eller overpack för efterföljande manuell eller mekanisk hantering. Förpackningarna ska vara tillverkade och förslutna så att kollin i transportfärdigt skick inte läcker vid normala transportförhållanden på grund av vibrationer, temperaturväxlingar eller ändringar i fuktighet eller tryck. (2) Förpackningen ska bestå av minst tre komponenter: (a) ett primärkärl, (b) en sekundärförpackning, och (c) en ytterförpackning varvid antingen sekundärförpackningen eller ytterförpackningen ska vara styv. (3) Primärkärlen ska förpackas i sekundärförpackningar så att de inte under normala transportförhållanden går sönder, punkteras eller läcker ut innehåll i sekundärförpackningen. Sekundärförpackningarna ska placeras i ytterförpackningarna med lämpligt stötdämpande material. Läckage av innehåll får inte inverka menligt på det stötdämpande materialets skyddande egenskaper eller på ytterförpackningen. (4) Vid transport ska märkningen nedan placeras på utsidan av ytterförpackningen mot en kontrasterande bakgrund. Den ska vara tydligt synlig och läsbar. Märkningen ska formen av en kvadrat vinklad 45°, minsta dimension på 50 mm × 50 mm, linjebredden ska vara minst 2 mm och bokstäver och siffror ska vara minst 6 mm höga.

Bredvid den kvadratformade märkningen ska den officiella transportbenämningen ”BIOLOGISKT ÄMNE, KATEGORI B” anges på ytterförpackningen med minst 6 mm höga bokstäver. (5) Åtminstone en av ytterförpackningens sidor ska ha en minsta dimension på 100 mm × 100 mm.

709

P650 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P650

(6) Det kompletta kollit ska kunna klara ett fall på 1,2 m oavsett orientering utan läckage från primärkärl(en), vilka ska förbli skyddade av det absorberande materialet, om sådant krävs, i sekundärförpackningen. Anm Denna ”förmåga” får verifieras genom provning, bedömning eller erfarenhet. (7) För vätskor gäller att: (a) primärkärl ska vara täta, (b) sekundärförpackningen ska vara tät, (c) om flera bräckliga primärkärl placeras i en sekundärförpackning, ska de antingen slås in var för sig eller separeras från varandra, så att kontakt förhindras, (d) mellan primärkärlet och sekundärförpackningarna ska absorberande material placeras. Det absorberande materialet ska vara tillräckligt för att ta upp hela den mängd som finns i primärkärlet/en, så att läckage av vätska inte inverkar menligt på det dämpande materialet eller ytterförpackningen, och (e) primärkärlet eller sekundärförpackningen ska kunna motstå ett invändigt tryck på 95 kPa (0,95 bar), utan att läckage uppstår. Anm Denna ”förmåga” får verifieras genom provning, bedömning eller erfarenhet. (8) För fasta ämnen gäller att: (a) primärkärl ska vara dammtäta, (b) sekundärförpackningen ska vara dammtät, (c) om flera bräckliga primärkärl placeras i en sekundärförpackning, ska de antingen slås in var för sig eller separeras från varandra, så att kontakt förhindras, och (d) om det är oklart huruvida det kan finnas resterande vätska i primärkärlet under transporten, ska en för vätskor lämpad förpackning med absorberande material användas. (9) Nedkylda eller frysta prover: is, torris och flytande kväve (a) Då torris eller flytande kväve används för kylning ska bestämmelserna i 5.5.3 tillämpas. När is används ska den placeras omkring sekundärförpackningarna, i ytterförpackningen eller i en overpack. Sekundärförpackningen ska förses med invändig säkring för att förbli i sitt ursprungliga läge. Vid användning av is ska ytterförpackning eller overpack vara täta, och (b) primärkärlet och sekundärförpackningen får inte påverkas i sin funktion av temperaturen hos det använda kylmedlet eller av de temperaturer och tryck som kan uppstå om kylningen bortfaller. (10) Om kollin placeras i en overpack ska den i denna förpackningsinstruktion föreskrivna kollimärkningen antingen vara klart synlig eller återges på en overpacks utsida. (11) Smittsamma ämnen, som tillordnats UN 3373 och som förpackats i enlighet med denna förpackningsinstruktion, och kollin, som är märkta i enlighet med denna förpackningsinstruktion, omfattas inte av några andra bestämmelser i RID/RID-S. (12) Förpackningstillverkare och efterföljande distributörer ska till avsändaren eller den person som gör i ordning kollit (t.ex. patient) överlämna tydliga instruktioner för fyllning och förslutning av sådana förpackningar för att kollit ska kunna förberedas på rätt sätt inför transport. (13) Annat farligt gods får inte samemballeras med smittförande ämnen i klass 6.2, såvida dess innehåll inte är nödvändigt för att hålla liv i de smittförande ämnena, för att stabilisera dem, för att förhindra nedbrytning av dem eller för att neutralisera riskerna med dem. Farligt gods i klass 3, 8 eller 9 får förpackas i mängder om högst 30 ml i varje primärkärl som innehåller smittförande ämnen. Om dessa små mängder av farligt gods förpackas med smittförande ämnen i överensstämmelse med denna förpackningsinstruktion, behöver övriga bestämmelser i RID/RID-S inte vara uppfyllda. (14) Om ämnen kommit ut och spridits i en lastbärare får denna användas igen först efter grundlig rengöring och i förekommande fall desinfektion eller avgiftning. Alla andra föremål och gods som transporterats i samma lastbärare ska kontrolleras med avseende på eventuell förorening.

Tilläggsbestämmelse

Alternativa förpackningar för transport av animalt material får godkännas av behörig myndighet i avsändarlandet a) enligt bestämmelserna i 4.1.8.7. a) Är avsändarlandet inte fördragsstat till RID, avses behörig myndighet i det första land som är fördragsstat till RID som berörs av sändningen.

710

P800 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P800

Denna instruktion gäller för UN 2803 och 2809. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 är uppfyllda, (2) kolvar eller flaskor av stål med skruvförslutning och en kapacitet av högst 3 liter, eller (3) sammansatta förpackningar, som uppfyller följande bestämmelser: (a) innerförpackningarna ska vara av glas, metall eller styv plast och varje innerförpackning ska vara lämpad för att innehålla vätskor med en högsta nettovikt av 15 kg, (b) innerförpackningarna ska vara förpackade med tillräckligt med stötdämpande material för att förhindra att de går sönder, (c) för antingen innerförpackningarna eller ytterförpackningarna ska förslutna innerbeklädnader eller säckar av helt tätt och punkteringsbeständigt material som är ogenomträngligt för innehållet användas, som, oavsett kollits position eller orientering förhindrar läckage, (d) följande ytterförpackningar och högsta nettovikter är tillåtna:

Ytterförpackningar Högsta nettovikt

Fat

stål (1A1, 1A2) 400 kg metall, annan än stål eller aluminium (1N1, 1N2) 400 kg plast (1H1, 1H2) 400 kg plywood (1D) 400 kg papp (1G) 400 kg

Lådor

stål (4A) 400 kg metall, annan än stål och aluminium (4N) 400 kg trä (4C1) 250 kg trä med dammtäta väggar (4C2) 250 kg plywood (4D) 250 kg träfibermaterial (4F) 125 kg papp (4G) 125 kg cellplast (4H1) 60 kg styv plast (4H2) 125 kg

Särbestämmelse för förpackningen

PP41 Om det är nödvändigt att transportera UN 2803 GALLIUM vid låg temperatur för att hålla det i fullständigt fast form, får de ovan angivna förpackningarna omges av en stadig vattenbeständig ytterförpackning, som innehåller torris eller annat kylmedel. När torris eller andra kylmedel som utgör en kvävningsrisk används för kylning, ska bestämmelserna i 5.5.3 tillämpas. Om kylmedel används ska alla ovan angivna för förpackningen använda material vara kemiskt och fysikaliskt motståndskraftiga mot köldmedlet och slaghållfasta vid det använda köldmedlets låga temperatur. Används torris ska gasformig koldioxid kunna avgå ur ytterförpackningen. Invändig säkring ska finnas för att förhindra förflyttning efter att kylmedlet har försvunnit.

711

P801 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P801

Denna instruktion gäller för UN 2794, 2795 och 3028 och för begagnade batterier med UN 2800. Följande förpackningar är tillåtna, om de bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.6 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Styva ytterförpackningar, korgar av trä eller pallar Dessutom ska följande villkor vara uppfyllda: (a) För staplade batterier ska varje lager åtskiljas av ett skikt av icke elektriskt ledande material, (b) Batteriernas poler får inte utsättas för vikten av andra ovanpå liggande enheter, (c) Batterierna ska vara förpackade eller säkrade så att oavsiktlig rörelse förhindras, (d) Batterierna får inte läcka under normala transportförhållanden eller så ska lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra att elektrolyt läcker ut från kollit (t.ex. individuellt förpackade batterier eller andra lika effektiva metoder), och (e) Batterierna ska vara skyddade mot kortslutning. (2) Batteribehållare av stål eller plast får även användas vid transport av begagnade batterier. Dessutom ska följande villkor vara uppfyllda: (a) Batteribehållarna ska vara beständiga mot elektrolyten som batterierna innehåller, (b) Batteribehållarna får inte lastas med batterier ovanför höjden på sina väggar, (c) Utsidan av batteribehållaren ska vara fri från rester av elektrolyt som finns i batterierna, (d) Under normala transportförhållanden får ingen elektrolyt läcka från batteribehållarna, (e) Åtgärder ska vidtas för att säkerställa att fyllda batteribehållare inte förlorar sitt innehåll, (f) Åtgärder ska vidtas för att förhindra kortslutning (t.ex. att batterierna är urladdade eller att batteripolerna är individuellt skyddade), och (g) Batteribehållarna ska antingen: (i) vara täckta, eller (ii) transporteras i täckta eller presenningsförsedda vagnar eller containrar. Anm Förpackningarna tillåtna i (1) och (2) får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3).

P801a FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P801a

(Borttagen.)

P802 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P802

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Sammansatta förpackningar: ytterförpackningar: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2, högsta nettovikt: 75 kg, innerförpackningar: av glas eller plast, högsta kapacitet 10 liter. (2) Sammansatta förpackningar: ytterförpackningar: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2, högsta nettovikt: 125 kg, innerförpackningar: av metall, högsta kapacitet 40 liter. (3) Integrerade förpackningar: glaskärl i ett ytterfat av stål, aluminium eller plywood (6PA1, 6PB1 eller 6PD1) eller i ytterlåda av stål eller aluminium eller trä eller i en flätad ytterkorg (6PA2, 6PB2, 6PC eller 6PD2) eller i en ytterförpackning av styv plast (6PH2), högsta kapacitet: 60 liter. (4) Fat av stål (1A1), med högsta kapacitet 250 liter. (5) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 är uppfyllda.

712

P803 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P803

Denna instruktion gäller för UN 2028. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Fat (1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G), (2) lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H2). Förpackningarna ska motsvara provningskraven för förpackningsgrupp II. Föremålen ska vara förpackade ett och ett och skilda från varandra genom fackinredning, skiljeväggar, innerförpackningar eller stötdämpande material, för att förhindra oavsiktlig initiering under normala transportförhållanden. Högsta nettovikt: 75 kg.

P804 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P804

Denna instruktion gäller för UN 1744. Följande förpackningar är tillåtna under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda och förpackningarna är lufttätt förslutna: (1) Sammansatta förpackningar med bruttovikt högst 25 kg, bestående av (a) en eller flera innerförpackningar av glas med kapacitet av högst 1.3 liter vardera, som är fyllda till högst 90 % av sin kapacitet. Förslutningen till varje innerförpackning ska vara fysiskt fixerad genom en anordning som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. Innerförpackningarna ska placeras en och en i (b) kärl av metall eller styv plast, tillsammans med stötdämpande och absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera det totala innehållet i innerförpackningarna av glas, och som ytterligare förpackas i (c) ytterförpackningar 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2. (2) Sammansatta förpackningar bestående av innerförpackningar av metall eller polyvinyldifluorid (PVDF) som inte får vara större än 5 l och som är förpackade en och en med absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera hela innehållet och inert stötdämpande material i ytterförpackningar 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2, med bruttovikt på högst 75 kg. Innerförpackningarna får fyllas till högst 90 % av sin kapacitet. Förslutningen till varje innerförpackning ska vara fysiskt fixerad genom en anordning som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. (3) Förpackningar bestående av: Ytterförpackningar: Fat av stål eller plast (1A1, 1A2, 1H1, eller 1H2) som provats enligt provningsbestämmelserna i 6.1.5 med en vikt motsvarande det sammansatta kollits vikt, antingen som förpackning avsedd att innehålla innerförpackningar eller som enkelförpackning avsedd för fasta ämnen eller vätskor, och märkt i enlighet med detta. Innerförpackningar: Fat och integrerade förpackningar (1A1, 1B1, 1N1, 1H1 eller 6HA1) som motsvarar bestämmelserna i kapitel 6.1 för enkelförpackningar och uppfyller följande krav: (a) vätsketryckprovningen ska genomföras med ett tryck av minst 300 kPa (3 bar) (övertryck), (b) täthetsprovningarna i samband med konstruktion och tillverkning ska genomföras med ett provtryck av 30 kPa (0,3 bar), (c) de ska vara isolerade från ytterfatet genom användning av ett inert stötdämpande material, vilket omger innerförpackningen på alla sidor, (d) deras kapacitet får inte överstiga 125 l, (e) förslutningarna ska vara skruvförslutningar, som (i) är fysiskt fixerade genom en anordning som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom slag eller vibrationer under transporten, och (ii) är utrustade med en locktätning, (f) ytter- och innerförpackningarna ska genomgå återkommande täthetsprovning enligt (b) med högst två och ett halvt års intervall, och

713

P804 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P804

(g) ytter- och innerförpackningarna ska märkas läsbart och varaktigt med: (i) datum (månad, år) för första och senast genomförda återkommande provning och kontroll av innerförpackningen, (ii) namnet eller godkänd symbol för den kontrollant som utfört provning och kontroll. (4) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls. (a) De ska genomgå en första kontroll och vart tionde år en återkommande kontroll med ett tryck på minst 1 MPa (10 bar) (övertryck). (b) De ska genomgå en återkommande invändig kontroll och täthetsprovning med högst två och ett halvt års intervall. (c) De får inte vara utrustade med tryckavlastningsanordningar. (d) Varje tryckkärl ska vara förslutet med en förslutningsplugg eller en eller flera förslutningsventiler, som är utrustade med en ytterligare förslutningsanordning. (e) Konstruktionsmaterialen för tryckkärlet, förslutningsventiler, förslutningspluggar, utloppslock, tätningskitt och packningar ska vara kompatibla med varandra och med innehållet.

P900 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P900

(Tills vidare blank.)

P901 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P901

Denna instruktion gäller för UN 3316. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för den förpackningsgrupp som hela kemi-, reagens- eller första förbandssatsen är tillordnad (särbestämmelse 251 i kapitel 3.3). När satsen endast innehåller farligt gods som inte tilldelats någon förpackningsgrupp, ska förpackningar motsvara provningskraven för förpackningsgrupp II. Högsta tillåtna mängd farligt gods per ytterförpackning: 10 kg, där vikten av den koldioxid, fast (torris), som används som för kylning får räknas bort. Om torris används som kylmedel, ska bestämmelserna i 5.5.3 tillämpas.

Tilläggsbestämmelser

Farliga ämnen i kemi-, reagens- eller första förbandssatser ska förpackas i innerförpackningar och vara skyddade från andra ämnen som kemi-, reagens- eller första förbandssatserna innehåller.

P902 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P902

Denna instruktion gäller för UN 3268 och 3559. (1) Förpackade föremål: Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat: 1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A2, 3B2 och 3H2. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp III. Förpackningarna ska vara konstruerade och tillverkade så att förskjutning av föremålen och oavsiktlig aktivering förhindras under normala transportförhållanden. (2) Oförpackade föremål: Utom för UN 3559, får föremålen även transporteras oförpackade i särskilt utrustade hanteringsanordningar eller lastbärare när de flyttas till, från eller mellan tillverkningsställe och en monteringsanläggning samt mellanliggande platser där hantering sker.

Tilläggsbestämmelse

Tryckkärl ska uppfylla behörig myndighets bestämmelser för de ämnen som tryckkärlet innehåller.

714

P903 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P903

Denna instruktion gäller för UN 3090, 3091, 3480, 3481, 3551 och 3552. När ”utrustning” används i denna förpackningsinstruktion avses utrustning där cellerna eller batterierna är elektrisk strömkälla för dess funktion. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) För celler och batterier: Fat: 1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A2, 3B2, 3H2. Celler eller batterier ska förpackas i förpackningar så att cellerna eller batterierna är skyddade mot skador som kan uppkomma genom förflyttning eller placering av cellerna eller batterierna i förpackningen. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. (2) Dessutom, för en cell eller ett batteri med en bruttovikt på 12 kg eller mer med ett motståndskraftigt, stöttåligt hölje: (a) kraftiga ytterförpackningar, (b) i skyddsinneslutningar (t.ex. helt tillslutna skyddsförpackningar eller i spjälkorgar av trä), eller (c) pall eller andra hanteringsanordningar. Celler eller batterier ska vara säkrade mot oavsiktlig rörelse och polerna får inte belastas med vikten av ovanpå staplade element. Förpackningar behöver inte uppfylla kraven i 4.1.1.3. (3) För celler eller batterier förpackade med utrustning: Förpackningar som uppfyller kraven i stycke (1) i denna förpackningsinstruktion, som sedan placeras med utrustningen i en ytterförpackning, eller förpackningar som helt innesluter cellerna eller batterierna, som sedan placeras med utrustningen i en förpackning som uppfyller kraven i stycke (1) i denna förpackningsinstruktion. Utrustningen ska vara säkrad så att den inte kan förskjutas i ytterförpackningen. (4) För celler eller batterier i utrustning: Kraftiga ytterförpackningar tillverkade av ändamålsenligt material med tillräcklig styrka och lämplig konstruktion i förhållande till förpackningens kapacitet och avsedda användningsområde. De ska vara tillverkade på sådant sätt att oavsiktlig drift under transporten förhindras. Förpackningar behöver inte uppfylla kraven i 4.1.1.3. Stor utrustning får överlämnas för transport oförpackad eller på pall om celler eller batterier får ett likvärdigt skydd av utrustningen som de är inbyggda i. I avsiktligt aktivt tillstånd, får anordningar såsom RFID-transpondrar (RFID-taggar), klockor och temperaturlogger, som inte kan generera farlig värmeutveckling, transporteras i kraftiga ytterförpackningar. Anm För transport i en transportkedja som inkluderar flygtransport ska dessa anordningar, när de är aktiva, uppfylla definierade standarder för elektromagnetisk strålning för att säkerställa att driften av anordningarna inte stör flygplanssystemen. (5) För förpackningar som innehåller både celler eller batterier förpackade med utrustning och i utrustning: (a) För celler och batterier, förpackningar som helt innesluter cellerna eller batterierna, som sedan placeras med utrustningen i en förpackning som uppfyller kraven i stycke (1) i denna förpackningsinstruktion, eller (b) Förpackningar som uppfyller kraven i stycke (1) i denna förpackningsinstruktion, som sedan placeras med utrustningen i en kraftig ytterförpackning tillverkad av ändamålsenligt material med tillräcklig styrka och lämplig konstruktion i förhållande till förpackningens kapacitet och avsedda användningsområde. Ytterförpackningen ska vara tillverkad på sådant sätt att oavsiktlig drift under transporten förhindras och behöver inte uppfylla kraven i 4.1.1.3. Utrustningen ska vara säkrad så att den inte kan förskjutas i ytterförpackningen. I avsiktligt aktivt tillstånd, får anordningar såsom RFID-transpondrar (RFID-taggar), klockor och temperaturlogger, som inte kan generera farlig värmeutveckling, transporteras i kraftiga ytterförpackningar. Anm För transport i en transportkedja som inkluderar flygtransport ska dessa anordningar, när de är aktiva, uppfylla definierade standarder för elektromagnetisk strålning för att säkerställa att driften av anordningarna inte stör flygplanssystemen. Anm Förpackningarna tillåtna i (2), (4) och (5) får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3).

Tilläggsbestämmelse

Celler och batterier ska vara skyddade mot kortslutning.

715

P903a FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P903a

(Borttagen.)

P903b FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P903b

(Borttagen.)

P904 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P904

Denna instruktion gäller för UN 3245. Följande förpackningar är tillåtna: (1) Förpackningar som uppfyller bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.4, 4.1.1.8 och 4.1.3, och är så konstruerade att de uppfyller konstruktionsbestämmelserna i 6.1.4. Ytterförpackningar ska användas som är tillverkade av lämpligt material och har tillräcklig hållfasthet med hänsyn till deras kapacitet och avsedda användning. Vid tillämpning av denna förpackningsinstruktion för transport av innerförpackningar till sammansatta förpackningar ska förpackningen vara konstruerad och tillverkad så att oavsiktlig tömning förhindras under normala transportförhållanden. (2) Förpackningar, som inte behöver uppfylla provningsbestämmelserna för förpackningar i del 6, men som uppfyller följande bestämmelser: (a) Innerförpackning som består av: (i) primärkärl och sekundärförpackning, primärkärlen eller sekundärförpackningarna ska vara täta för vätskor och för fasta ämnen, (ii) för vätskor, absorberande material placerat mellan primärkärlet och sekundärförpackningen. Det absorberande materialet ska vara tillräckligt för att absorbera det totala innehållet i primärkärlen, så att läckage av vätska inverkar menligt på det dämpande materialet eller ytterförpackningen, (iii) om flera bräckliga primärkärl placeras i en sekundärförpackning, ska de antingen slås in var för sig eller separeras från varandra så att kontakt förhindras. (b) En ytterförpackning ska vara tillräckligt motståndskraftig med avseende på sin kapacitet, vikt och avsett användningsområde, och dess minsta utvändiga dimension ska uppgå till minst 100 mm.

Vid transport ska märkningen nedan placeras på utsidan av ytterförpackningen mot en kontrasterande bakgrund. Den ska vara tydligt synlig och läsbar. Märkningen ska ha formen av en kvadrat vinklad 45°, minsta dimension på 50 mm × 50 mm, linjebredden ska vara minst 2 mm och bokstäver och siffror ska vara minst 6 mm höga.

Tilläggsbestämmelser

Om torris eller flytande kväve används som kylmedel ska bestämmelserna i 5.5.3 tillämpas. Om is används ska den placeras omkring sekundärförpackningarna, i ytterförpackning eller i overpack. För att sekundärförpackningen ska förbli säker i sitt ursprungliga läge ska invändig säkring anordnas. Vid användning av is ska ytterförpackning eller overpack vara täta.

716

P905 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P905

Denna instruktion gäller för UN 2990 och 3072. Alla lämpliga förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda, med undantag av att förpackningen inte behöver uppfylla bestämmelserna i del 6. Anm De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3). Om livräddningsanordningarna är tillverkade för inbyggnad i styva väderbeständiga yttre skydd (som för räddningsbåtar) eller utgör innehåll i dessa, får de transporteras oförpackade.

Tilläggsbestämmelser

1. Alla farliga ämnen och föremål, som ingår som utrustning i anordningarna, ska skyddas mot oavsiktlig rörelse och dessutom ska: (a) signalutrustning i klass 1 förpackas i innerförpackningar av plast eller papp, (b) ej brandfarliga och ej giftiga gaser ska inneslutas i av behörig myndighet föreskrivna gasflaskor, vilka får vara anslutna med anordningarna, (c) batterier (ackumulatorer) (klass 8) och litiumbatterier och natriumjonbatterier (klass 9) vara urkopplade eller elektriskt isolerade och säkrade mot spill av vätska, och (d) små mängder av annat farligt gods (t.ex. klasserna 3, 4.1 och 5.2) förpackas i kraftiga innerförpackningar. 2. Förberedelserna för transport och för förpackning ska innefatta åtgärder för att förhindra oavsiktlig uppblåsning av anordningarna.

P906 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P906

Denna instruktion gäller för UN 2315, 3151, 3152 och 3432. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) För vätskor och fasta ämnen som innehåller eller är förorenade med PCB, polyhalogenerade bifenyler, polyhalogenerade terfenyler eller halogenerade monometyldifenylmetaner: Förpackningar enligt förpackningsinstruktion P001 eller P002, utifrån vad som är tillämpligt, (2) för transformatorer, kondensatorer och andra föremål: (a) Förpackningar enligt förpackningsinstruktion P001 respektive P002. Föremålen ska skyddas med lämpligt stötdämpande material mot oavsiktlig rörelse under normala transportförhållanden, eller (b) täta förpackningar som klarar att, utöver föremålen, rymma åtminstone 1,25 gånger volymen av flytande PCB, polyhalogenerade bifenyler, polyhalogenerade terfenyler eller halogenerade monometyldifenylmetaner som de innehåller. I förpackningarna ska finnas tillräckligt med absorberande material för att kunna absorbera minst 1,1 gånger volymen av den vätska som föremålen innehåller. I allmänhet ska transformatorer och kondensatorer transporteras i täta förpackningar av metall som klarar att, utöver transformatorer och kondensatorer, rymma åtminstone 1,25 gånger volymen av den vätska som de innehåller. Anm De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3). Oavsett ovan angivna bestämmelser får fasta ämnen och vätskor som inte är förpackade enligt förpackningsinstruktion P001 eller P002, samt oförpackade transformatorer och kondensatorer transporteras i transportmedel, som är utrustade med ett tätt kar av metall med en minimihöjd av 800 mm, vilket innehåller absorberande inert material i tillräcklig mängd för att absorbera åtminstone 1,1 gånger volymen av eventuell fri vätska. Anm De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3).

Tilläggsbestämmelse

För tätning av transformatorer och kondensatorer ska lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra läckage under normala transportförhållanden.

717

P907 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P907

Denna instruktion gäller för föremål, såsom maskiner, utrustning och apparatur, med UN 3363. Det krävs ingen ytterförpackning om föremålet är tillverkat och konstruerat så att behållarna med det farliga godset är tillräckligt skyddade. Föremål innehållande farligt gods ska i annat fall förpackas i ytterförpackningar tillverkade av lämpligt material och av tillräcklig hållfasthet och konstruktion i förhållande till förpackningens kapacitet och avsedda användning, och uppfylla de tillämpliga bestämmelserna i 4.1.1.1. Behållare med farligt gods ska uppfylla de allmänna bestämmelserna 4.1.1, förutom att 4.1.1.3, 4.1.1.4, 4.1.1.12 och 4.1.1.14 inte behöver tillämpas. För ej brandfarliga och ej giftiga gaser ska innerflaskan eller behållaren, dess innehåll och fyllnadsförhållande uppfylla bestämmelser som anges av behörig myndighet i landet där flaskan eller behållaren fyllts. Dessutom ska behållarna monteras i föremålet på sådant sätt att skador på behållaren med det farliga godset förhindras under normala transportförhållanden. I det fall behållaren med flytande eller fast farligt gods skadas får inget läckage av det farliga godset från föremålet ske (en tät beklädnad (liner) får användas för att uppfylla detta krav). Behållare med farligt gods ska vara installerade, säkrade eller stötdämpade för att förhindra att de går sönder eller läcker och så att deras rörelser i föremålet kan kontrolleras under normal transportförhållanden. Stötdämpande material får inte reagera farligt med innehållet i behållarna. Ett läckage av innehållet får inte nämnvärt försämra de skyddande egenskaperna hos det stötdämpande materialet. Anm De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3).

P908 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P908

Denna instruktion gäller för skadade eller defekta celler och batterier, inklusive sådana i utrustning, med UN 3090, 3091, 3480, 3481, 3551 och 3552. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: För celler och batterier samt utrustning som innehåller celler och batterier: Fat (1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G) Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2) Dunkar (3A2, 3B2, 3H2) Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. Förpackningarna ska även uppfylla följande krav: (a) Varje skadad eller defekt cell eller batteri eller utrustning som innehåller sådana celler eller batterier ska vara individuellt förpackade ett och ett i en innerförpackning och vara placerade i en ytterförpackning. Innerförpackningen eller ytterförpackningen ska vara tät för att förhindra eventuellt läckage av elektrolyt. (b) Varje innerförpackning ska omges av ett svårbrännbart och icke elektriskt ledande värmeisolerande material i tillräcklig mängd för att skydda mot farlig värmeutveckling. (c) Förslutna förpackningar ska, i tillämpliga fall, vara utrustade med en avluftningsanordning. (d) Lämpliga åtgärder ska vidtas för att minimera påverkan av vibrationer och stötar och förhindra förskjutning av celler eller batterier i kollit som kan leda till ytterligare skador och farliga betingelser under transport. Svårbrännbart och icke elektriskt ledande stötdämpande material kan användas för att uppfylla detta krav. (e) Brännbarheten hos det värmeisolerande materialet och det stötdämpande materialet, ska bedömas enligt en standard som godtagits i landet där förpackningen är konstruerad eller tillverkad. För läckande celler eller batterier ska inert absorberande material i tillräcklig mängd användas i inner- eller ytterförpackningen för att absorbera eventuellt läckage av elektrolyt. När en cell eller ett batteri har en nettovikt på mer än 30 kg får endast en cell eller ett batteri förpackas i varje ytterförpackning.

Tilläggsbestämmelse

Celler och batterier ska vara skyddade mot kortslutning.

718

P909 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P909

Denna instruktion gäller för UN 3090, 3091, 3480, 3481, 3551 och 3552 som transporteras för bortskaffande eller till återvinning, endera förpackade tillsammans med eller utan andra batterier (icke litium): (1) Celler och batterier ska förpackas enligt följande: (a) Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat: 1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H2, och Dunkar: 3A2, 3B2, 3H2. (b) Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. (c) Förpackningar av metall ska förses med icke elektriskt ledande material i beklädnad (liner) (t.ex. plast) med tillräcklig hållfasthet för sitt användningsområde. (2) Litiumjon- eller natriumjonceller med en nominell energi i wattimmar om högst 20 Wh, litiumjon- eller natriumjonbatterier med en nominell energi i wattimmar om högst 100 Wh, litiummetallceller som innehåller högst 1 g litium och litiummetallbatterier som innehåller en totalmängd på högst 2 g litium får däremot förpackas enligt följande: (a) I kraftiga ytterförpackningar upp till en bruttovikt av 30 kg och som uppfyller de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, utom 4.1.1.3, och 4.1.3. (b) Förpackningar av metall ska förses med icke elektriskt ledande material i beklädnad (liner) (t.ex. plast) med tillräcklig hållfasthet för sitt användningsområde. (3) För celler eller batterier i utrustning får kraftiga ytterförpackningar tillverkade av ändamålsenligt material med tillräcklig styrka och lämplig konstruktion i förhållande till förpackningens kapacitet och avsedda användningsområde användas. Förpackningar behöver inte uppfylla kraven i 4.1.1.3. Utrustning får även överlämnas för transport oförpackad eller på pall om celler eller batterier skyddas på likvärdigt sätt av utrustningen som den är inbyggd i. (4) Dessutom för celler eller batterier med en bruttovikt på 12 kg eller mer med ett motståndskraftigt, stöttåligt hölje får kraftiga ytterförpackningar tillverkade av ändamålsenligt material med tillräcklig styrka och lämplig konstruktion i förhållande till förpackningens kapacitet och avsedda användningsområde användas. Förpackningar behöver inte uppfylla kraven i 4.1.1.3 Anm Förpackningarna tillåtna i (3) och (4) får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3).

Tilläggsbestämmelse

1. Celler eller batterier ska vara konstruerade eller förpackade så att kortslutning och farlig värmeutveckling förhindras. 2. Skydd mot kortslutning och farlig värmeutveckling omfattar, men är inte begränsad till, (a) individuellt skydd av batteriernas poler, (b) innerförpackningar för att förhindra kontakt mellan celler och batterier, (c) batterier med infällda poler konstruerade för skydd mot kortslutning, eller (d) användning av icke elektriskt ledande och svårbrännbart stötdämpande material för att fylla upp tomrum mellan celler och batterier i förpackningen. 3. Celler och batterier ska vara säkrade i ytterförpackningen för att förhindra alltför stora rörelser under transport (t.ex. genom användning av icke elektriskt ledande och svårbrännbart stötdämpande material eller genom användning av en tät försluten plastpåse ).

719

P910 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P910

Denna instruktion gäller för produktionsserier av UN 3090, 3091, 3480, 3481, 3551 och 3552 på högst 100 celler eller batterier och för produktionsprototyper av celler eller batterier när dessa prototyper transporteras till provning. Följande förpackningar är tillåtna om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) För celler och batterier samt sådana förpackade med utrustning: Fat (1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D och 1G) Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2) Dunkar (3A2, 3B2, 3H2) Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II och uppfylla följande krav: (a) Batterier och celler, inklusive utrustning, av olika storlekar, former eller vikter, ska vara förpackade i en ytterförpackning av godkänd typ enligt listan ovan förutsatt att den totala bruttovikten för kollit inte överstiger den bruttovikt som förpackningen har provats med. (b) Varje cell eller batteri ska vara individuellt förpackat ett och ett i en innerförpackning och placeras i en ytterförpackning. (c) Varje innerförpackning ska omges av ett tillräckligt svårbrännbart och icke elektriskt ledande värmeisolerande material i tillräcklig mängd för att skydda mot farlig värmeutveckling. (d) Lämpliga åtgärder ska vidtas för att minimera påverkan av vibrationer och stötar och förhindra förskjutning av celler eller batterier i kollit som kan leda till skador och farliga betingelser under transport. Svårbrännbart och icke elektriskt ledande stötdämpande material kan användas för att uppfylla detta krav. (e) Brännbarheten hos det värmeisolerande materialet och det stötdämpande materialet, ska bedömas enligt en standard som godtagits i landet där förpackningen är konstruerad eller tillverkad. (f) När en cell eller ett batteri har en nettovikt på mer än 30 kg får endast en cell eller ett batteri förpackas i varje ytterförpackning. (2) För celler eller batterier i utrustning: Fat (1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D och 1G) Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2) Dunkar (3A2, 3B2 och 3H2) Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II och uppfylla följande krav: (a) Utrustning av olika storlekar, former eller vikter, ska vara förpackade i en ytterförpackning av godkänd typ enligt listan ovan förutsatt att den totala bruttovikten för kollit inte överstiger den bruttovikt som förpackningen har provats med, (b) Utrustningen ska vara tillverkad eller förpackad på sådant sätt att oavsiktlig drift under transporten förhindras, (c) Lämpliga åtgärder ska vidtas för att minimera påverkan av vibrationer och stötar och förhindra förskjutning av utrustningen i kollit som kan leda till skador och farliga betingelser under transport. När stötdämpande material används för att uppfylla detta krav, ska materialet vara svårbrännbart och icke elektriskt ledande, och (d) Brännbarheten hos det stötdämpande materialet ska bedömas enligt en standard som godtagits i landet där förpackningen är konstruerad eller tillverkad. (3) Utrustningen eller batterierna får transporteras oförpackade enligt villkor fastställda av behörig myndighet i en fördragsstat till RID, vilken även får acceptera ett godkännande utfärdat av en behörig myndighet i ett land som inte är fördragsstat till RID förutsatt att godkännandet har utfärdats i enlighet med de rutiner som är tillämpliga enligt RID, ADR, ADN, IMDG-koden och ICAO-TI. Ytterligare villkor som kan övervägas i proceduren för godkännande inkluderar, men är inte begränsade till: (a) Utrustningen eller batteriet ska vara tillräckligt hållfast så att de motstår de stötar och belastningar som normalt kan uppträda under transport, inklusive omlastning mellan lastbärare och mellan lastbärare och lagerlokaler samt förflyttning från pall för efterföljande manuell eller mekanisk hantering, och (b) Utrustningen eller batteriet ska säkras i vaggor, korgar eller andra hanteringsanordningar så att det inte kan lossna under normala transportförhållanden. Anm De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3).

720

P910 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P910

Tilläggsbestämmelse

Cellerna och batterierna ska vara skyddade mot kortslutning. Skydd mot kortslutning omfattar, men är inte begränsad till, (a) individuellt skydd av batteriernas poler, (b) innerförpackningar för att förhindra kontakt mellan celler och batterier, (c) batterier med infällda poler konstruerade för skydd mot kortslutning, eller (d) användning av icke elektriskt ledande och svårbrännbart stötdämpande material för att fylla upp tomrum mellan celler eller batterier i förpackningen.

P911 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P911

Denna instruktion gäller för skadade eller defekta celler och batterier med UN 3090, 3091, 3480, 3481, 3551 och 3552 som är benägna att snabbt falla isär, reagera farligt, alstra lågor eller generera farlig värmeutveckling eller avge giftiga, frätande eller brandfarliga gaser eller ångor under normala transportförhållanden. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: För celler och batterier samt utrustning som innehåller celler och batterier: Fat (1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G) Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2) Dunkar (3A2, 3B2, 3H2) Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp I. (1) Förpackningen ska kunna uppfylla följande tilläggsbestämmelser vid provningen om cellerna eller batterierna snabbt faller isär, reagerar farligt, alstrar lågor eller genererar farlig värmeutveckling eller avger giftiga, frätande eller brandfarliga gaser eller ångor: (a) Temperaturen på kollits utsida får inte vara högre än 100 °C. En kortvarig temperaturtopp upp till 200 °C är tillåten, (b) Ingen flamma får gå igenom kollit, (c) Inga projektiler får avges från kollit, (d) Funktionen hos kollit ska bibehållas, (e) Förpackningarna ska ha ett system för gashantering (t.ex. filtersystem, luftcirkulation, inneslutning för gas, gastät förpackning, etc.), beroende på vad som är lämpligt. (2) Tilläggsbestämmelserna för provningen av förpackningar ska verifieras genom ett test som fastställs av behörig myndighet i en fördragsstat till RID, vilken också får godkänna ett test som fastställts av en behörig myndighet som inte är fördragsstat till RID förutsatt att fastställandet har utfärdats i enlighet med de rutiner som är tillämpliga enligt RID, ADR, ADN, IMDG-koden och ICAO-TI a) . En verifikationsrapport ska göras tillgänglig på begäran. Som ett minimikrav ska cellens eller batteriets namn, cellens eller batteriets nummer, vikt, typ, energiinnehåll hos cellen eller batteriet, förpackningsidentifikation och testdata enligt den verifieringsmetod som fastställs av behörig myndighet anges i verifikationsrapporten. (3) Då torris eller flytande kväve används för kylning ska bestämmelserna i 5.5.3 tillämpas. Inner- och ytterförpackningens funktion får inte påverkas i sin funktion av temperaturen hos det använda köldmedlet eller av de temperaturer och tryck som kan uppstå om kylningen bortfaller.

Tilläggsbestämmelse

Cellerna och batterierna ska vara skyddade mot kortslutning.

721

P911 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS.) P911

a) Följande kriterier, om tillämpligt, kan användas vid utvärdering av förpackningen: (a) Utvärderingen ska genomföras enligt ett kvalitetsledningssystem (som t.ex. beskrivs i 2.2.9.1.7.1 (e)) som möjliggör spårbarhet till testresultat, referensdata och använda bedömningsmodeller, (b) Listan över förväntade faror vid en termisk rusning (thermal runaway) hos cell- eller batteritypen, i det skick som den transporteras (t.ex. användning av innerförpackning, laddningsnivå (SOC), användning av tillräcklig mängd svårbrännbart, icke elektriskt ledande, absorberande, stötdämpande material etc.), ska vara tydligt identifierbar och kvantifierad. Referenslistan över möjliga faror hos celler och batterier (t.ex. snabbt sönderfall, farlig reaktion, alstring av lågor eller generering av farlig värmeutveckling eller avgivande av giftiga, frätande eller brandfarliga gaser eller ångor) kan användas för detta syfte. Kvantifieringen av dessa faror ska baseras på tillgänglig vetenskaplig litteratur, (c) Förpackningens inneslutningseffekter måste bestämmas och karaktäriseras utifrån det befintliga skyddets karaktär och tillverkningsmaterialets egenskaper. En lista över tekniska egenskaper och ritningar ska anvä ndas som stöd för utvärderingen (densitet kg·m -3 ], specifik värmekapacitet [J·kg -1 ·K - 1 ], värmevärde [kJ·kg -1 ], värmeledningsförmåga [W·m -1 ·K -1 ], smälttemperatur och antändningstemperatur [K], värmeöverföringskoefficient i ytterförpackningen [W·m -2 ·K -1 ]), (d) Provningen och stödberäkningar ska utvärdera resultatet av en termisk rusning (thermal runaway) hos cellen eller batteriet inuti förpackningen vid normala transportförhållanden, (e) Om laddningstillstånd (SOC) hos cellen eller batteriet är okänd, ska utvärderingen göras med utgångspunkt från det högsta möjliga laddningstillstånd (SOC) som motsvarar cellens eller batteriets normala användningsförhållanden, (f) De omgivande förhållanden där förpackningen kan användas eller transporteras ska finnas beskrivna (tillsammans med möjliga konsekvenser för miljön av gas- eller rökutsläpp, från t.ex. ventilation eller andra metoder) utifrån systemet för gashantering hos förpackningen, (g) Provningarna eller modellberäkningarna ska beakta ett “worst case scenario” för initiering och spridning av en termisk rusning (thermal runaway) i cellen eller batteriet. Detta scenario inkluderar det värsta möjliga som kan ske under det normala transportförhållandet, den högsta värmeutstrålningen och alstring av lågor vid en möjlig fortplantning av reaktionen, (h) Konsekvenserna från scenarierna ska utvärderas över en tidsperiod som täcker alla möjliga konsekvenser (t.ex. en period av 24 timmar). (i) I det fall en förpackning innehåller flera batterier och flera utrustningar som innehåller batterier, ska ytterligare krav beaktas, såsom maximalt antal batterier och utrustningar, totalt maximalt energiinnehåll hos batterierna samt konfigurationen inne i kollit, inklusive separationsmetoder och skydd av delarna.

P912 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P912

Denna instruktion gäller för UN 3556, 3557 och 3558. Fordonet ska vara säkrat i en kraftig styv ytterförpackning tillverkad av ändamålsenligt material med tillräcklig styrka och lämplig konstruktion i förhållande till förpackningens kapacitet och avsedda användningsområde. Det ska vara tillverkat på sådant sätt att oavsiktlig drift under transporten förhindras. Förpackningar behöver inte uppfylla kraven i 4.1.1.3. Fordonet ska vara säkrat så det hålls kvar i ytterförpackningen och inte kan förskjutas under transporten, vilket skulle kunna förändra positionen eller orsaka skador på batteriet i fordonet. Fordon som transporteras i en förpackning får ha vissa delar, förutom batteriet, demonterade från fordonsramen för att fordonet ska få plats i förpackningen. Anm Förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3). Fordon med en individuell nettovikt på 30 kg eller mer: (a) får lastas i korgar eller säkras på pallar, (b) får transporteras oförpackade förutsatt att fordonet förblir upprätt under transporten utan ytterligare stöd och att fordonet kan tillhandahålla tillräckligt skydd för batteriet så att inga skador kan uppstå på batteriet, eller (c) får, om de kan välta under transporten (t.ex. motorcyklar), transporteras oförpackade i en lastbärare som är försedd med utrustning, såsom stag, ramar eller ställningar, som förhindrar att fordonet välter under transporten.

722

R001 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION R001

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:

Förpackningar av tunnplåt Högsta kapacitet/högsta nettovikt

Förpackningsgrupp Förpackningsgrupp Förpackningsgrupp

I II III

av stål, med fast topp (0A1) ej tillåten 40 l/50 kg 40 l/50 kg av stål, med avtagbar topp (0A2) a) ej tillåten 40 l/50 kg 40 l/50 kg Anm 1 Denna instruktion gäller för fasta och flytande ämnen, under förutsättning att förpackningstypen är på motsvarande sätt provad och märkt. Anm 2 För ämnen i klass 3, förpackningsgrupp II, får dessa förpackningar användas endast för sådana ämnen som inte har någon sekundärfara och ett ångtryck av högst 110 kPa vid 50 °C samt för mindre giftiga pesticider i klass 3, förpackningsgrupp II. a) Ej tillåten för UN 1261 NITROMETAN.

4.1.4.2 Instruktioner för användning av IBC-behållare

IBC01 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC01

Följande IBC-behållare är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: IBC-behållare av metall (31A, 31B och 31N).

RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifika särbestämmelser för förpackningen

BB1 För UN 3130 ska kärlens öppningar vara väl förslutna med två anordningar i serie, varav en ska vara fastskruvad eller säkrad på likvärdigt sätt.

IBC02 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC02

Följande IBC-behållare är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: IBC-behållare av metall (31A, 31B och 31N), IBC-behållare av styv plast (31H1 och 31H2), integrerade IBC-behållare (31HZ1).

Särbestämmelse för förpackningen

B5 För UN 1791, 2014, 2984 och 3149 ska IBC-behållare vara försedda med en anordning för ventilation under transporten. Inloppet till ventilationsanordningen ska vid högsta fyllnadsgrad befinna sig i behållarens ångfas under transporten. B7 UN 1222 och 1865 är inte tillåtna i IBC-behållare med kapacitet över 450 liter på grund av explosionsfaran vid transport i stora mängder. B8 Detta ämne får inte transporteras i ren form i IBC-behållare, då det är känt att det har ett ångtryck över 110 kPa vid 50 °C eller över 130 kPa vid 55 °C. B15 För UN 2031 med mer än 55 % salpetersyra, är tillåten användningstid för IBC-behållare av styv plast och styva innerbehållare av plast i integrerade IBC-behållare två år efter tillverkningsdatum. B16 För UN 3375 är IBC-behållare av typerna 31A och 31N inte tillåtna utan godkännande av behörig myndighet.

RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifika särbestämmelser för förpackningen

BB2 För UN 1203 får oberoende av särbestämmelse 534 (se 3.3.1) IBC-behållare användas endast om det faktiska ångtrycket uppgår till högst 110 kPa vid 50 °C eller högst 130 kPa vid 55 °C. BB4 För UN 1133, 1139, 1197, 1210, 1263, 1266, 1286, 1287, 1306, 1866, 1993 och 1999, tillordnade förpackningsgrupp III enligt 2.2.3.1.4, är IBC-behållare med en kapacitet större än 450 liter inte tillåtna.

723

IBC03 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC03

Särbestämmelse för förpackningen

B8 Detta ämne får inte transporteras i ren form i IBC-behållare, då det är känt att det har ett ångtryck över 110 kPa vid 50 °C eller över 130 kPa vid 55 °C. B19 För UN 3532 ska IBC-behållare vara konstruerade och tillverkade så att gas eller ånga kan avges för att förhindra tryckökning som skulle kunna rämna IBC-behållarna i det fall stabiliseringen upphör.

IBC04 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC04

Följande IBC-behållare är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: IBC-behållare av metall (11A, 11B, 11N, 21A, 21B, 21N, 31A, 31B och 31N).

IBC05 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC05

IBC06 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC06

Tilläggsbestämmelse

Då fasta ämnen kan bli flytande under transport, se 4.1.3.4.

Särbestämmelser för förpackningen

B12 För UN 2907 ska IBC-behållarna uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. IBC-behållare som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp I får inte användas.

IBC07 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC07

Följande IBC-behållare är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: IBC-behållare av metall (11A, 11B, 11N, 21A, 21B, 21N, 31A, 31B och 31N), IBC-behållare av styv plast (11H1, 11H2, 21H1, 21H2, 31H1 och 31H2), integrerade IBC-behållare (11HZ1, 11HZ2, 21HZ1, 21HZ2 och 31HZ1), IBC-behållare av trä (11C, 11D och 11F).

Tilläggsbestämmelser

1. Då fasta ämnen kan bli flytande under transport, se 4.1.3.4. 2. Innerbeklädnad till IBC-behållare av trä ska vara dammtät.

Särbestämmelser för förpackningen

B18 För UN 3531 ska IBC-behållare vara konstruerade och tillverkade så att gas eller ånga kan avges för att förhindra tryckökning som skulle kunna rämna IBC-behållarna i det fall stabiliseringen upphör. B20 UN 3550 får transporteras i flexibla IBC-behållare (13H3 eller 13H4) med dammtät innerbeklädnad (liner) för att förhindra spridning av damm under transport.

724

IBC08 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC08

Tilläggsbestämmelse

Då fasta ämnen kan bli flytande under transport, se 4.1.3.4.

Särbestämmelser för förpackningen

B3 Flexibla IBC-behållare ska vara dammtäta och vattenbeständiga, eller försedda med dammtät och vattenbeständig beklädnad. B4 Flexibla IBC-behållare, IBC-behållare av papp och IBC-behållare av trä ska vara dammtäta och vattenbeständiga, eller försedda med dammtät och vattenbeständig beklädnad. B6 För UN 1363, 1364, 1365, 1386, 1408, 1841, 2211, 2217, 2793 och 3314 behöver IBC-behållare inte uppfylla provningskraven i kapitel 6.5. B13 Anm För UN 1748, 2208, 2880, 3485, 3486 och 3487 är sjötransport i IBC-behållare förbjuden enligt IMDG-koden.

RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifika särbestämmelser för förpackningen

BB3 För UN 3509 behöver IBC-behållare inte uppfylla kraven i 4.1.1.3. IBC-behållare som uppfyller bestämmelser i 6.5.5 och som gjorts täta eller försetts med en tät och punkteringsbeständig innerbeklädnad eller säck, ska användas. När de enda resterna är fasta ämnen som inte är benägna att övergå i flytande form vid temperaturer som kan förväntas vid transport får flexibla IBC-behållare användas. När det finns flytande rester, ska styva IBC-behållare användas som kan hålla kvar vätskan (t.ex. med hjälp av absorberande material). Innan den fylls och överlämnas för transport ska varje IBC-behållare granskas för att konstatera att den är fri från korrosion, förorening eller annan skada. Varje förpackning som visar tecken på nedsatt hållfasthet ska inte längre användas (mindre bucklor och revor anses inte ge nedsatt hållfasthet) IBC-behållare avsedda för transport av uttjänta förpackningar som är tömda men inte rengjorda med rester av klass 5.1, ska vara tillverkade eller anpassade så att godset inte kan komma i kontakt med trä eller något annat brännbart material.

IBC99 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC99

Endast IBC-behållare som har godkänts av behörig myndighet får användas för detta slags gods. Med varje sändning ska en kopia av behörig myndighets godkännande bifogas, eller så ska godsdeklarationen innehålla uppgift om att förpackningen är godkänd av behörig myndighet.

725

IBC100 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC100

Denna instruktion gäller för UN 0082, 0222, 0241, 0331 och 0332. Följande IBC-behållare är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda: IBC-behållare av metall (11A, 11B, 11N, 21A, 21B, 21N, 31A, 31B och 31N), flexibla IBC-behållare (13H2, 13H3, 13H4, 13L2, 13L3, 13L4 och 13M2), IBC-behållare av styv plast (11H1, 11H2, 21H1, 21H2, 31H1 och 31H2), integrerade IBC-behållare (11HZ1, 11HZ2, 21HZ1, 21HZ2, 31HZ1 och 31HZ2).

Tilläggsbestämmelser

1. IBC-behållare får användas endast för fritt flytande ämnen. 2. Flexibla IBC-behållare får användas endast för fasta ämnen.

Särbestämmelser för förpackningen

B3 För UN 0222 ska flexibla IBC-behållare vara dammtäta och vattenbeständiga eller vara försedda med dammtät och vattenbeständig beklädnad. B9 För UN 0082 får denna förpackningsinstruktion endast användas då ämnena består av blandningar av ammoniumnitrat eller andra oorganiska nitrater med andra brännbara ämnen, som inte utgör explosiva beståndsdelar. Sådana explosivämnen får inte innehålla nitroglycerin, liknande flytande organiska nitrater eller klorater. IBC-behållare av metall är inte tillåtna. B10 För UN 0241 får denna förpackningsinstruktion endast användas för ämnen, som innehåller vatten som avgörande beståndsdel och höga halter av ammoniumnitrat eller andra oxiderande ämnen, varav några eller alla befinner sig i lösning. De andra beståndsdelarna får innehålla kolväten eller aluminiumpulver, men inga nitroföreningar såsom trinitrotoluen (TNT). IBC-behållare av metall är inte tillåtna. B17 För UN 0222 är IBC-behållare av metall inte tillåtna.

726

IBC520 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC520

Denna instruktion gäller för organiska peroxider och självreaktiva ämnen av typ F. Följande IBC-behållare är tillåtna för nedan förtecknade sammansättningar, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.7.2 är uppfyllda. Beredningar som inte anges i 2.2.41.4 eller i 2.2.52.4, men som är förtecknade nedan får också transporteras förpackade enligt förpackningsmetod OP8 i förpackningsinstruktion P520 i 4.1.4.1. För sammansättningar, som inte är förtecknade nedan, får endast IBC-behållare godkända av behörig myndighet användas (se 4.1.7.2.2).

UN-nr Organisk peroxid Slag av Högsta Kontroll- Nöd-

IBC mängd tempe- tempe-

(liter/kg) ratur ratur

3109 ORGANISK PEROXID, TYP F, FLYTANDE tert-butylhydroperoxid, högst 72 % med vatten 31A 1250 31HA1 1000 tert-butylkumylperoxid 31HA1 1000 tert-butylperoxiacetat, högst 32 % i spädmedel typ A 31A 1250 31HA1 1000 tert-butylperoxibensoat, högst 32 % i spädmedel typ A 31A 1250 tert-butylperoxi-3,5,5-trimetylhexanoat, högst 37 % i 31A 1250 spädmedel typ A 31HA1 1000 1,1-di-(tert-butylperoxi)-cyklohexan, högst 37 % i 31A 1250 spädmedel typ A kumylhydroperoxid, högst 90 % i spädmedel typ A 31HA1 1250 dibensoylperoxid, högst 42 % som stabil dispersion i vatten 31H1 1000 di-tert-butylperoxid, högst 52 % i spädmedel typ A 31A 1250 31HA1 1000 1,1-di-(tert-butylperoxi)cyklohexan, högst 42 % i spädmedel 31H1 1000 typ A dilauroylperoxid, högst 42 %, stabil dispersion i vatten 31HA1 1000 isopropylkumylhydroperoxid, högst 72 % i spädmedel typ A 31HA1 1250 p-mentylhydroperoxid, högst 72 % i spädmedel typ A 31HA1 1250 peroxiättiksyra, stabiliserad, högst 17 % 31H1 1500 31HA1 1500 31A 1500 31H2 1500 2,5-dimetyl-2,5-di-(tert-butylperoxi)hexan, högst 52 % i 31HA1 1000 spädmedel typ A 3,6,9-trietyl-3,6,9-trimetyl-1,4,7-triperoxonan, högst 27 % i 31HA1 1000 spädmedel typ A 3110 ORGANISK PEROXID, TYP F, FAST dikumylperoxid 31A 2000 31H1 31HA1

Tilläggsbestämmelser

1. IBC-behållare ska vara försedda med en anordning för avluftning under transporten. Inloppet till ventilationsanordningen ska vid högsta fyllnadsgrad befinna sig i behållarens ångfas under transporten. 2. För att undvika en explosionsartad sprängning av IBC-behållare av metall eller integrerade IBC-behållare med hel metallvägg ska ventilationsanordningarna för nödläge vara konstruerade så att alla sönderfallsprodukter och ångor leds bort, vilka utvecklas vid självaccelererande sönderfall eller brandpåverkan under en tidsrymd av minst en timme, beräknat enligt den formel som ges i 4.2.1.13.8 eller i 6.8.4, särbestämmelse TE 12.

727

IBC620 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC620

Denna instruktion gäller för UN 3291. Följande IBC-behållare är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, utom 4.1.1.15, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: Styva, täta IBC-behållare som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II.

Tilläggsbestämmelser

1. Det ska finnas tillräcklig mängd absorberande material för att absorbera den totala mängd vätskor som finns i IBC-behållaren. 2. IBC-behållaren ska kunna kvarhålla vätskor. 3. IBC-behållare som är avsedda för vassa eller spetsiga föremål, såsom glasskärvor eller nålar, ska vara beständiga mot punktering.

4.1.4.3 Instruktioner för användning av storförpackningar

LP01 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (vätskor) LP01

Följande storförpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:

Innerförpackning Storförpackning som Förpacknings- Förpacknings- Förpacknings-

ytterförpackning grupp I grupp II grupp III

glas 10 liter stål (50A) plast 30 liter aluminium (50B) metall 40 liter metall annan än stål eller aluminium (50N) Ej tillåten Ej tillåten Högsta kapacitet: styv plast (50H) 3 m 3 trä (50C) plywood (50D) träfibermaterial (50F) styv papp (50G)

LP02 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (fasta ämnen) LP02

Följande storförpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:

Innerförpackning Storförpackning som Förpacknings- Förpacknings- Förpacknings-

ytterförpackning grupp I grupp II grupp III

glas 10 kg stål (50A) plast 50 kg aluminium (50B) b) metall 50 kg metall annan än stål eller papper a),b) 50 kg aluminium (50N) Ej tillåten Ej tillåten Högsta kapacitet: papp a),b) 50 kg styv plast (50H) 3 m 3 flexibel plast (51H) c) trä (50C) plywood (50D) träfibermaterial (50F) styv papp (50G)

Särbestämmelse för förpackningen

L2 (Borttagen.) L3 För UN 2208 och 3486 är sjötransport i storförpackningar förbjuden. a) Dessa innerförpackningar får inte användas om ämnena kan bli flytande under transporten. b) Dessa innerförpackningar ska vara dammtäta. c) Får användas endast med flexibla innerförpackningar.

728

LP02 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (fasta ämnen) (FORTS.) LP02

RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifika särbestämmelser för förpackningen

LL1 För UN 3509 behöver storförpackningar inte uppfylla kraven i 4.1.1.3. Storförpackningar som uppfyller bestämmelser i 6.6.4 och som gjorts täta eller försetts med en tät och punkteringsbeständig innerbeklädnad eller säck, ska användas. När de enda resterna är fasta ämnen som inte är benägna att övergå i flytande form vid temperaturer som kan förväntas vid transport får flexibla storförpackningar användas. När det finns flytande rester, ska styva storförpackningar användas som kan hålla kvar vätskan (t.ex. med hjälp av absorberande material). Innan den fylls och överlämnas för transport ska varje storförpackning granskas för att konstatera att den är fri från korrosion, förorening eller annan skada. Varje förpackning som visar tecken på nedsatt hållfasthet får inte längre användas (mindre bucklor och repor anses inte ge nedsatt hållfasthet) Storförpackningar avsedda för transport av uttjänta förpackningar som är tömda men inte rengjorda med rester av klass 5.1, ska vara tillverkade eller anpassade så att godset inte kan komma i kontakt med trä eller något annat brännbart material.

729

LP03 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP03

Denna instruktion gäller för UN 3537 – 3548. (1) Följande storförpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Styva storförpackningar som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II, tillverkade av: stål (50A), aluminium (50B), metall annan än stål eller aluminium (50N), styv plast (50H), trä (50C), plywood (50D), träfibermaterial (50F), styv papp (50G). (2) Dessutom ska följande villkor vara uppfyllda: (a) Behållare med vätskor eller fasta ämnen i föremålen ska tillverkas av ändamålsenligt material och säkras i föremålet så att de, under normala transportförhållanden, inte går sönder, punkteras eller läcker ut innehåll i föremålet eller i ytterförpackningen, (b) Behållare som har förslutningar och innehåller vätskor, ska förpackas så att förslutningarna är riktade uppåt. Behållarna ska dessutom kunna klara provningskraven i 6.1.5.5 om provning med invändigt tryck (vätsketryckprovning), (c) Behållare som lätt kan gå sönder eller punkteras, såsom kärl av glas, porslin eller stengods, vissa plastmaterial m.m. ska bäddas in i ytterförpackningen. Läcker innehållet ut får de skyddande egenskaperna hos föremålet eller ytterförpackningen inte försämras nämnvärt, (d) Behållare i föremål som innehåller gaser, ska uppfylla kraven i avsnitt 4.1.6 och kapitel 6.2 utifrån vad som är tillämpligt eller kunna ge ett skydd likvärdigt förpackningsinstruktion P200 eller P208, (e) När det inte finns någon behållare i föremålet, ska föremålet helt innesluta de farliga ämnena och förhindra att de läcker ut under normala transportförhållanden. (3) Föremålen ska förpackas så att förskjutning och oavsiktlig aktivering förhindras under normala transportförhållanden. (4) Föremål som innehåller produktionsprototyper av litiumceller eller -batterier eller natriumjonceller eller -batterier när dessa prototyper transporteras för provning eller litiumceller eller -batterier från produktionsserier på högst 100 celler eller batterier som är av en typ som inte uppfyller provningskraven i testhandboken, del III, avsnitt 38.3, ska dessutom uppfylla följande: (a) Förpackningar ska uppfylla kraven i stycke (1) i denna förpackningsinstruktion, (b) Lämpliga åtgärder ska vidtas för att minimera påverkan av vibrationer och stötar och förhindra förskjutning av föremålet i kollit som kan leda till ytterligare skador och farliga betingelser under transport. När stötdämpande material används för att uppfylla detta krav, ska det vara svårbrännbart och icke elektriskt ledande. (c) Brännbarheten hos det stötdämpande materialet ska bedömas enligt en standard som godtagits i landet där förpackningen är konstruerad eller tillverkad.

LP99 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP99

Endast storförpackningar som har godkänts av behörig myndighet får användas för detta slags gods. Med varje sändning ska en kopia av behörig myndighets godkännande bifogas, eller så ska godsdeklarationen innehålla uppgift om att förpackningen är godkänd av behörig myndighet.

730

LP101 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP101

Följande storförpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackning Mellanförpackning Storförpackning som ytterförpackning

Krävs inte Krävs inte stål (50A) aluminium (50B) metall annan än stål eller aluminium (50N) styv plast (50H) trä (50C) plywood (50D) träfibermaterial (50F) styv papp (50G)

Särbestämmelser för förpackningen

L1 Följande gäller för UN 0006, 0009, 0010, 0015, 0016, 0018, 0019, 0034, 0035, 0038, 0039, 0048, 0056, 0137, 0138, 0168, 0169, 0171, 0181, 0182, 0183, 0186, 0221, 0243, 0244, 0245, 0246, 0254, 0280, 0281, 0286, 0287, 0297, 0299, 0300, 0301, 0303, 0321, 0328, 0329, 0344, 0345, 0346, 0347, 0362, 0363, 0370, 0412, 0424, 0425, 0434, 0435, 0436, 0437, 0438, 0451, 0488, 0502 och 0510: Stora och robusta föremål med explosivämne, som normalt är avsedda för militär användning och inte innehåller tändsystem eller vars tändsystem är försedda med minst två effektiva säkringsanordningar, får transporteras oförpackat. Om föremålen innehåller drivladdningar eller drivs av sig själva, ska deras tändsystem skyddas mot sådana belastningar som kan initiera tändsystemen under normala transportförhållanden. Om resultatet av genomförda provningar i provserie 4 på ett oförpackat föremål är negativt, kan föremålet transporteras oförpackat. Sådana oförpackade föremål får fästas på vaggor eller placeras i korgar eller andra lämpliga hanteringsanordningar.

LP102 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP102

Följande storförpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackning Mellanförpackning Storförpackning som ytterförpackning

Säckar Krävs inte stål (50A) vattenbeständiga aluminium (50B) metall annan än stål eller aluminium (50N) Behållare styv plast (50H) papp trä (50C) metall plywood (50D) plast träfibermaterial (50F) trä styv papp (50G)

Omslag

wellpapp

Hylsor

papp

731

LP200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP200

Denna instruktion gäller för UN 1950 och 2037. Följande storförpackningar är tillåtna för aerosolbehållare och engångsbehållare för gas, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Styva storförpackningar som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II, tillverkade av: stål (50A) aluminium (50B) metall, annan än stål och aluminium (50N) styv plast (50H) trä (50C) plywood (50D) träfibermaterial (50F) styv papp (50G)

Särbestämmelse för förpackningen

L2 Storförpackningarna ska vara konstruerade och tillverkade så att farlig förskjutning och oavsiktlig tömning förhindras under normal transportförhållanden. För förbrukade aerosolbehållare som transporteras enligt särbestämmelse 327, ska storförpackningarna vara försedda med material som håller kvar all fri vätska som kan läcka ut under transporten, t.ex. absorberande material. För förbrukade aerosolbehållare och förbrukade engångsbehållare för gas, ska storförpackningarna vara tillräckligt ventilerad för att förhindra uppkomsten av farlig atmosfär och tryckökning

LP621 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP621

Denna instruktion gäller för UN 3291. Följande storförpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) För sjukvårdsavfall som är förpackat i innerförpackningar: styva, täta storförpackningar, som motsvarar bestämmelserna i kapitel 6.6 för fasta ämnen och uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II, förutsatt att det finns tillräcklig mängd absorberande material för att absorbera de vätskor som finns i storförpackningen, och att storförpackningen kan kvarhålla vätskor. (2) För kollin som innehåller större mängder vätskor: styva storförpackningar, som motsvarar bestämmelserna i kapitel 6.6 för vätskor och uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II.

Tilläggsbestämmelse

Storförpackningar som är avsedda för vassa eller spetsiga föremål, såsom glasskärvor eller nålar, ska vara punkteringsbeständiga och kunna kvarhålla vätskor under provningsbetingelserna i kapitel 6.6.

LP622 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP622

Denna instruktion gäller för avfall med UN 3549 som transporteras för bortskaffande. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

metall metall stål (50A) plast plast aluminium (50B) metall annan än stål eller aluminium (50N) plywood (50D) styv papp (50G) styv plast (50H) Ytterförpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp I för fasta ämnen.

a)

Följande kriterier, om tillämpligt, kan användas för utvärdering av storförpackningen: (a) Utvärderingen ska genomföras enligt ett kvalitetsledningssystem (som t.ex. beskrivs i 2.2.9.1.7.1 (e) som möjliggör spårbarhet till testresultat, referensdata och använda bedömningsmodeller, (b) Listan över förväntade faror vid en termisk rusning (thermal runaway) hos batteritypen, under de förutsättningar den transporteras (t.ex. användning av innerförpackning, laddningstillstånd (SOC), användning av tillräcklig mängd svårbrännbart, icke elektriskt ledande, absorberande, stötdämpande material etc.), ska vara tydligt identifierbar och kvantifierad. Referenslistan över möjliga faror hos batterier (t.ex. snabbt sönderfall, farlig reaktion, alstring av lågor eller generering av farlig värmeutveckling eller avgivande av giftiga, frätande eller brandfarliga gaser eller ångor) kan användas för detta syfte. Kvantifieringen av denna fara ska baseras på tillgänglig vetenskaplig litteratur, (c) Förpackningens inneslutningseffekter måste bestämmas och karaktäriseras utifrån det befintliga skyddets karaktär och tillverkningsmaterialets egenskaper. En lista över tekniska egenskaper och ritningar ska användas som stöd för utvärderingen ([densitet kg·m -3 ], specifik värmekapacitet [J·kg -1 ·K - 1 ], värmevärde [kJ·kg -1 ], värmeledningsförmåga [W·m -1 ·K -1 ], smälttemperatur och antä ndningstemperatur [K], värmeöverföringskoefficient i ytterförpackningen [W·m -2 ·K -1 ], …], …), (d) Provningen och stödberäkningar ska utvärdera resultatet av en termisk rusning (thermal runaway) hos batteriet inuti storförpackningen vid normala transportförhållanden, (e) Om laddningstillstånd (SOC) hos batteriet är okänd, ska utvärderingen göras med utgångspunkt från det högsta möjliga laddningstillstånd (SOC) som motsvarar normala användningsförhållanden för batteriet, (f) De omgivande förhållanden där storförpackningen kan användas eller transporteras, ska finnas beskrivna (tillsammans med möjliga konsekvenser för miljön av gas- eller rökutsläpp, från t.ex. ventilation eller andra metoder) enligt systemet för gashantering hos storförpackningen, (g) Provningarna eller modellberäkningarna ska beakta ett “worst case scenario” för initiering och spridning av en termisk rusning (thermal runaway) i batteriet. Detta scenario inkluderar det värsta möjliga som kan ske under det normala transportförhållandet, den högsta värmeutstrålningen och alstring av lågor vid en möjlig fortplantning av reaktionen, (h) Konsekvenserna från scenarierna ska utvärderas över en tidsperiod som täcker alla möjliga konsekvenser (t.ex. en period av 24 timmar). (i) I det fall förpackningen innehåller flera batterier och flera utrustningar som innehåller batterier, ska ytterligare krav beaktas, såsom maximalt antal batterier och utrustningar, totalt maximalt energiinnehåll hos batterierna samt konfigurationen inne i kollit, inklusive separationsmetoder och skyddet av delarna.

4.1.4.4 (Borttagen.)

4.1.5 Särskilda förpackningsbestämmelser för gods i klass 1

4.1.5.1 De allmänna bestämmelserna i 4.1.1 ska vara uppfyllda.

4.1.5.2 Alla förpackningar för klass 1 ska vara konstruerade och utförda så att:

(a) de explosiva ämnena och föremålen skyddas, läckage av dem förhindras och ingen ökad risk för oönskad antändning uppstår under normala transportförhållanden, inklusive förutsägbara ändringar i temperatur, fuktighet eller tryck,

(b) det kompletta kollit kan hanteras säkert under normala transportförhållanden,

(c) kollina klarar belastning genom stapling, som kan förutses under normala transportförhållanden, utan att farorna som följer med de explosiva ämnena och föremålen ökar, förpackningarnas förmåga att innehålla gods inte påverkas eller kollina deformeras så att deras hållfasthet minskar eller att det leder till instabilitet i staplar med sådana kollin.

4.1.5.3 Alla explosiva ämnen och föremål, i transportfärdigt skick, ska klassificeras enligt de beskrivna metoderna i 2.2.1.

738

4.1.5.4 Gods i klass 1 ska förpackas i överensstämmelse med motsvarande förpackningsinstruktion som anges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 8 och är beskriven i 4.1.4.

4.1.5.5 Om inget annat anges i RID/RID-S ska förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, överensstämma med tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.5 eller 6.6 och uppfylla provningsbestämmelserna för förpackningsgrupp II.

4.1.5.6 Förslutningsanordning till förpackningar för flytande explosivämnen ska ge dubbelt skydd mot läckage.

4.1.5.7 Förslutningsanordning till fat av metall ska ha lämplig packning. Om förslutningsanordningen har gängor ska inträngning av explosivämnen i gängorna förhindras.

4.1.5.8 Vattenlösliga explosiva ämnen ska förpackas i vattenbeständiga förpackningar. Förpackningar till fuktade eller okänsliggjorda ämnen ska vara förslutna så att koncentrationsförändringar under transport förhindras.

4.1.5.9 (Tills vidare blank.)

4.1.5.10 Spik, häftklammer och annan förslutningsanordning av metall utan skyddsöverdrag får inte tränga genom ytterförpackningen, såvida inte de explosiva varorna skyddas effektivt av innerförpackningen mot kontakt med metallen.

4.1.5.11 Innerförpackningar, distansmaterial och stötdämpande material liksom placeringen av explosiva ämnen eller föremål i kollin ska utföras så att de explosiva ämnena och föremålen inte kan spridas i ytterförpackningen under normala transportförhållanden. Metalldelar på föremål med explosivämne får inte komma i kontakt med metallförpackningarna. Explosiva föremål som inte är inneslutna i ett yttre omslag, ska separeras från varandra för att förhindra friktion och stötar. Stötdämpande material, brickor, skiljeväggar i ytter- eller innerförpackningen, formpressade detaljer eller behållare får användas för detta ändamål.

4.1.5.12 Förpackningar ska vara tillverkade av material som är kompatibla med de explosiva ämnen eller föremål som finns i kollit och ogenomsläppliga gentemot dem, på ett sådant sätt att varken växelverkan mellan de explosiva ämnena eller föremålen och materialen i förpackningen eller läckage ur förpackningen orsakar att de explosiva ämnena eller föremålen inverkar på transportsäkerheten eller att riskgrupp eller samhanteringsgrupp förändras.

4.1.5.13 Inträngning av explosivämnen i mellanrummen i fogarna på falsade förpackningar av metall ska förhindras.

4.1.5.14 För plastförpackningar får det inte finnas risk för uppkomst eller ansamling av sådana mängder statisk elektricitet, att en urladdning kan förorsaka initiering, antändning eller funktion av de förpackade explosiva ämnena eller föremålen.

4.1.5.15 Stora och robusta explosiva föremål som normalt är avsedda för militär användning och utan eget tändsystem eller vars tändsystem har minst två effektiva säkringsanordningar får transporteras oförpackade. Om dessa föremål innehåller drivladdningar eller är självdrivande ska deras tändsystem skyddas mot störningar som kan uppträda under normala transportförhållanden. Är resultat vid provning av ett oförpackat föremål enligt provserie 4 i testhandboken negativt, kan föremålet

739

transporteras oförpackat. Sådana oförpackade föremål får fästas i vaggor eller placeras i en korg eller annan lämplig hanterings-, lagrings- eller utskjutningsanordning, så att de inte kan lossna under normala transportförhållanden.

När sådana stora explosiva föremål, inom ramen för kontroll av deras funktionssäkerhet och lämplighet, provats med metoder som uppfyller kraven i RID/RID-S, och föremålen klarat dessa provningar, kan behörig myndighet godkänna att sådana föremål transporteras enligt RID/RID -S.

4.1.5.16 Explosiva ämnen får inte förpackas i inner- eller ytterförpackningar där skillnader i inre eller yttre tryck, beroende på termiska eller andra effekter, skulle kunna orsaka en explosion eller att förpackningen bryts sönder.

4.1.5.17 Om lösa explosivämnen eller explosivämnen i ett föremål som saknar eller endast delvis är försett med hölje kan komma i kontakt med insidan av metallförpackningar (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 4A, 4B, 4N och behållare av metall), ska metallförpackningen förses med innerbeklädnad eller invändig beläggning (se 4.1.1.2).

4.1.5.18 Förpackningsinstruktion P101 får användas för alla explosiva ämnen och föremål, såvida förpackningen är godkänd av behörig myndighet, oberoende av om förpackningen motsvarar den i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 8 tillordnade förpackningsinstruktionen eller inte.

4.1.6 Särskilda förpackningsbestämmelser för gods i klass 2 och för gods i

andra klasser som tillordnats förpackningsinstruktion P200

4.1.6.1 Detta avsnitt innehåller allmänna bestämmelser för användning av tryckkärl och öppna kryokärl för transport av ämnen i klass 2 och gods i andra klasser som är tillordnade förpackningsinstruktion P200 (t.ex. UN 1051 cyanväte, stabiliserat). Tryckkärl ska vara tillverkade och förslutna så att innehållet inte kan läcka ut under normala transportförhållanden, inklusive vibrationer, temperaturväxlingar och ändringar i fuktighet eller tryck (t.ex. på grund av höjdskillnader).

4.1.6.2 Delar av tryckkärl eller öppna kryokärl som har direkt kontakt med farligt gods får inte angripas eller försvagas av sådant farligt gods och får inte ge upphov till någon farlig effekt (t.ex. katalysera en reaktion eller reagera med det farliga godset) (se även förteckning över standarder i slutet av detta avsnitt).

4.1.6.3 Tryckkärl och deras förslutningar samt öppna kryokärl, som ska innehålla gas eller gasblandning, ska väljas enligt bestämmelserna i 6.2.1.2 och bestämmelserna i tillämpliga förpackningsinstruktioner i 4.1.4.1. Detta stycke gäller även tryckkärl som ingår i MEG-containrar och batterivagnar.

4.1.6.4 Byte av användning av återfyllningsbara tryckkärl ska innefatta tömnings-, rengörings- och avgasningsåtgärder i den utsträckning som är nödvändig för säker drift (se även förteckning över standarder i slutet av detta avsnitt). Dessutom får ett tryckkärl, som tidigare innehållit ett frätande ämne i klass 8 eller ett ämne i någon annan klass med sekundärfara frätande, inte användas för transport av ett ämne i klass 2, såvida inte den angivna kontrollen i 6.2.1.6 respektive 6.2.3.5 har utförts.

4.1.6.5 Före fyllning ska förpackaren genomföra en kontroll av tryckkärlet eller det öppna kryokärlet och försäkra sig om att kärlet är godkänt för ämnet och, avseende en kemikalie under tryck, för drivgasen, som ska transporteras och att bestämmelserna är uppfyllda. Avstängningsventiler ska stängas efter fyllning och förbli stängda under transporten. Avsändaren ska verifiera att förslutningar och utrustning inte läcker.

740

Anm Avstängningsventiler som monterats på individuella gasflaskor i gasflaskpaket får vara öppna under transport, såvida inte ämnet som transporteras omfattas av särbestämmelsen för förpackning ”k” eller ”q” i förpackningsinstruktion P200.

4.1.6.6 Tryckkärl och öppna kryokärl ska fyllas under de arbetstryck, fyllningsförhållanden och bestämmelser som anges i den förpackningsinstruktion som gäller för ämnet som fylls och där den lägsta tryckklassen hos varje komponent ska beaktas. Driftsutrustning som har en tryckklass som är lägre än för andra komponenter ska oavsett uppfylla 6.2.1.3.1. Reaktiva gaser och gasblandningar ska fyllas till ett tryck som innebär att tryckkärlets arbetstryck inte överskrids om gasen genomgår fullständigt sönderfall.

4.1.6.7 Tryckkärl och deras förslutningar ska uppfylla bestämmelserna för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning angivna i kapitel 6.2. Om ytterförpackningar är föreskrivna, ska tryckkärlen och de öppna kryokärlen förpackas säkert och stadigt i dem. Om inget annat föreskrivs i de enskilda förpackningsinstruktionerna, får en eller flera innerförpackningar placeras i en ytterförpackning.

4.1.6.8 Ventilerna och andra komponenter som fortsatt ska vara anslutna till ventilen under transport (t.ex. hanteringsanordningar eller adaptrar) ska konstrueras och tillverkas så att de i sig har förmåga att motstå skador utan att innehållet läcker ut, eller så ska de vara skyddade genom en eller flera av följande metoder mot skador som kan förorsaka att tryckkärlets innehåll oavsiktligt läcker ut (se även förteckning över standarder i slutet av detta avsnitt):

(a) ventilerna är placerade inuti tryckkärlets hals och skyddas av en påskruvad plugg eller en skyddskåpa,

(b) ventilerna är skyddade med skyddskåpor eller andra skydd. Skyddskåporna ska vara försedda med avluftningshål med tillräckligt tvärsnitt, så att gaserna kan försvinna om ventilerna blir otäta,

(d) tryckkärlen transporteras i skyddsramar (t.ex. gasflaskor i paket), eller

(e) tryckkärlen transporteras i skyddslådor. För UN-tryckkärl ska förpackningen i transportfärdigt skick kunna klara den i 6.1.5.3 angivna fallprovningen med provningskraven för förpackningsgrupp I.

4.1.6.9 Ej återfyllningsbara tryckkärl:

(a) ska transporteras i en ytterförpackning, såsom en låda, korg eller brickor med sträck- eller krympfilm,

(b) ska om de fyllts med brandfarlig eller giftig gas ha en vattenvolym på högst 1,25 liter,

(d) får inte repareras efter att ha tagits i bruk.

741

4.1.6.10 Återfyllningsbara tryckkärl, med undantag av slutna kryokärl, ska genomgå återkommande kontroll i enlighet med bestämmelserna i 6.2.1.6 eller 6.2.3.5.1 för icke UN-tryckkärl och tillämplig förpackningsinstruktion P200, P205, P206 eller P208. Tryckavlastningsventiler för slutna kryokärl omfattas av återkommande kontroll enligt bestämmelserna i 6.2.1.6.3 och förpackningsinstruktion P203. Tryckkärl får inte fyllas om tidpunkten för nästa återkommande kontroll har passerat, men de får, efter det att det fastställda intervallet löpt ut, transporteras för att föras till kontroll eller bortskaffande, inklusive alla mellanliggande transporter.

4.1.6.11 Reparationer ska utföras i överensstämmelse med bestämmelserna för tillverkning och provning i tillämpliga konstruktions- och tillverkningsstandarder och är tillåtna endast om detta anges i motsvarande standarder för återkommande kontroll, som förtecknats i kapitel 6.2. Tryckkärl, med undantag av yttre manteln på slutna kryokärl, får inte genomgå reparation av nedanstående brister:

(a) sprickor eller andra fel i svetsfogar,

(b) sprickor i kärlväggen,

4.1.6.12 Tryckkärl får inte överlämnas för fyllning:

(a) om de är så kraftigt skadade att tryckkärlets eller dess driftsutrustnings fullgoda skick kan påverkas,

(b) om inte tryckkärlet och dess driftsutrustning har kontrollerats och konstaterats fungera väl,

4.1.6.13 Fyllda tryckkärl får inte överlämnas för transport:

(a) om de är otäta,

(b) om de är så kraftigt skadade att tryckkärlets eller dess driftsutrustnings fullgoda skick kan påverkas,

(d) om föreskriven märkning för godkännande, återkommande kontroll och fyllning inte är läslig.

4.1.6.14 På begäran av behörig myndighet ska ägare förse myndigheten med all nödvändig information för att visa tryckkärlens överensstämmelse, på ett språk som enkelt kan förstås av behörig myndighet. Ägare ska, på begäran av myndigheten, samarbeta med den angående alla åtgärder som vidtas för att eliminera brister i överensstämmelsen hos de tryckkärl de äger.

4.1.6.15 För UN-tryckkärl ska de ISO-standarder och EN ISO-standarder som räknas upp i tabell 4.1.6.15.1, utom EN ISO 14245 och EN ISO 15995, tillämpas. För information om vilka standarder som ska användas vid tidpunkten för tillverkning av utrustningen, se 6.2.2.3.

742

För andra tryckkärl anses bestämmelserna i 4.1.6 som uppfyllda om de relevanta standarderna i tabell 4.1.6.15.1 tillämpas. För information om vilka standarder som ska användas för tillverkning av ventiler med inbyggt skydd, se 6.2.4.1. För information om vilka standarder som ska tillämpas vid tillverkning av ventilskyddskåpor och ventilkåpor, se tabell 4.1.6.15.2.

Tabell 4.1.6.15.1: Standarder för UN-tryckkärl och icke UN-tryckkärl

Tillämpligt på Referens Titel på dokumentet

delavsnitt

4.1.6.2 EN ISO 11114- Gasflaskor – Kompatibilitet mellan material i gasflaska 1:2020 +A1:2023 respektive ventil med gasinnehåll – Del 1: Metalliska material EN ISO 11114- Gasflaskor – Kompatibilitet mellan material i gasflaska 2:2021 respektive i ventil med gasinnehåll – Del 2: Icke-metalliska material 4.1.6.4 ISO 11621:1997 Gasflaskor – Procedurer för byte av gasslag eller EN ISO 11621:2005 4.1.6.8 Avsnitt 4.6.2 i EN Gasflaskor – Gasflaskventiler – Specifikationer och Ventiler med inbyggt ISO 10297:2006 typprovning skydd eller avsnitt 5.5.2 i EN ISO 10297:2014 eller avsnitt 5.5.2 i EN ISO 10297:2014 +A1:2017 eller avsnitt 5.4.2 i EN ISO 10297:2024 Avsnitt 5.3.8 i EN Specifikation och provning av ventiler för gasolflaskor – 13152:2001 Självstängande +A1:2003 Avsnitt 5.3.7 i EN Specifikation och provning av ventiler för gasolflaskor – 13153:2001 Manuellt styrda +A1:2003 Avsnitt 5.9 i EN Gasflaskor - Specifikationer och provning för gasflaskventiler ISO 14245:2010 för gasol (LPG) - Självstängande eller avsnitt 5.9 i EN ISO 14245:2019 eller avsnitt 5.9 i EN ISO 14245:2021 Avsnitt 5.10 i EN Gasflaskor - Specifikationer och provning för gasflaskventiler ISO 15995:2010 för gasol (LPG) - Manuellt manövrerade eller avsnitt 5.9 i EN ISO 15995:2019 eller avsnitt 5.9 i EN ISO 15995:2021 Avsnitt 5.4.2 i EN Gasflaskor – Självstängande gasflaskventiler – ISO 17879:2017 Specifikationer och typprovning (ISO 17879:2017) Avsnitt 7.4 i EN Gasflaskor – Ej återfyllningsbara metalliska gasflaskor – 12205:2001 eller Specifikationer och provningsmetoder avsnitt 9.2.5 i EN ISO 11118:2015 eller avsnitt 9.2.5 i EN ISO 11118:2015 + A1:2020

743

Tillämpligt på Referens Titel på dokumentet

delavsnitt

4.1.6.8 (b) ISO 11117:1998 Gasflaskor – Ventilkåpor och ventilskydd – Konstruktion, eller EN ISO tillverkning och provning 11117:2008 +Cor 1:2009 eller EN ISO 11117:2019 EN 962:1996 Gasflaskor – Ventilskyddskåpor och ventilkåpor för +A2:2000 industriella och medicinska gasflaskor – Beräkning, konstruktion och provning 4.1.6.8 (c) Bestämmelser för kragar och permanenta skyddsåtgärder som används som ventilskydd enligt 4.1.6.8 (c) finns i relevanta standarder för konstruktion av tryckkärlsbehållare (se 6.2.2.3 för UN-tryckkärl och 6.2.4.1 för icke UN-tryckkärl). 4.1.6.8 (b) and (c) ISO 16111:2008 Transportable gas storage devices – Hydrogen absorbed in eller ISO reversible metal hydride 16111:2018

Tabell 4.1.6.15.2: Tillverkningsdatum tillämpliga för ventilskyddskåpor och kåpor monterade på icke UN-tryckkärl

Referens Titel på dokumentet Tillämplig för

tillverkning

ISO 11117:1998 Gasflaskor - Ventilkåpor och ventilskydd för industriella och Till och med 31 medicinska gasflaskor - Konstruktion, tillverkning och provning december 2014 EN ISO 11117: Gasflaskor - Ventilkåpor och ventilskydd - Konstruktion, Till och med 31 2008 + Cor 1:2009 tillverkning och provning december 2024 EN ISO Gasflaskor - Ventilkåpor och ventilskydd - Konstruktion, Tillsvidare 11117:2019 tillverkning och provning EN 962:1996 Gasflaskor – Ventilskyddskåpor och ventilkåpor för industriella Till och med 31 +A2:2000 och medicinska gasflaskor – Beräkning, konstruktion och december 2014 provning

4.1.7 Särskilda förpackningsbestämmelser för organiska peroxider i klass 5.2

och självreaktiva ämnen i klass 4.1

4.1.7.0.1 För organiska peroxider ska alla kärl vara ”effektivt förslutna”. Om ett avsevärt invändigt tryck kan uppstå i ett kolli på grund av gasutveckling, får en luftningsanordning sättas fast, förutsatt att den utströmmande gasen inte innebär någon fara, i annat fall ska fyllningsförhållandet begränsas. Luftningsanordningar ska vara konstruerade så att inget flytande ämne kan komma ut då kollit är i upprätt läge och att inträngning av föroreningar förhindras. Eventuell ytterförpackning ska vara konstruerad så att den inte inverkar på luftningsanordningens funktion.

4.1.7.1 Användning av förpackningar (utom IBC-behållare)

4.1.7.1.1 Förpackningar för organiska peroxider och självreaktiva ämnen ska överensstämma med bestämmelserna i kapitel 6.1 och uppfylla provningsbestämmelserna för förpackningsgrupp II.

4.1.7.1.2 Förpackningsmetoderna för organiska peroxider och självreaktiva ämnen är angivna i förpackningsinstruktion P520 och betecknas OP1 till OP8. De för varje förpackningsmetod angivna mängderna representerar de högsta tillåtna mängderna per kolli.

4.1.7.1.3 För alla redan klassificerade organiska peroxider och självreaktiva ämnen är tillämpliga förpackningsmetoder förtecknade i tabellerna i 2.2.41.4 och 2.2.52.4.

744

4.1.7.1.4 För nya organiska peroxider, nya självreaktiva ämnen eller nya beredningar av redan klassificerade organiska peroxider eller av redan klassificerade självreaktiva ämnen ska lämplig förpackningsmetod bestämmas enligt följande:

(a) ORGANISK PEROXID TYP B eller SJÄLVREAKTIVT ÄMNE TYP B:

Förpackningsmetod OP5 ska tillämpas om den organiska peroxiden (eller det självreaktiva ämnet) uppfyller kriterierna i testhandboken stycke 20.4.3 (b) (respektive 20.4.2 (b)) i en godkänd förpackning enligt förpackningsmetoden i fråga. Kan den organiska peroxiden (eller det självreaktiva ämnet) endast uppfylla dessa kriterier i en mindre förpackning än den som tillåts i förpackningsmetod OP5 (dvs. i en av de i OP1-OP4 förtecknade förpackningarna) ska motsvarande förpackningsmetod med det lägre OP-numret tillämpas.

(b) ORGANISK PEROXID TYP C eller SJÄLVREAKTIVT ÄMNE TYP C:

Förpackningsmetod OP6 ska tillämpas om den organiska peroxiden (eller det självreaktiva ämnet) uppfyller kriterierna i testhandboken stycke 20.4.3 (c) (respektive 20.4.2 (c)) i en godkänd förpackning enligt förpackningsmetoden i fråga. Kan den organiska peroxiden (eller det självreaktiva ämnet) endast uppfylla dessa kriterier i en mindre förpackning än den som tillåts i förpackningsmetod OP6 ska motsvarande förpackningsmetod med det lägre OPnumret tillämpas.

För denna typ av organisk peroxid eller självreaktivt ämne ska förpackningsmetod OP7 tillämpas.

(d) ORGANISK PEROXID TYP E eller SJÄLVREAKTIVT ÄMNE TYP E:

För denna typ av organisk peroxid eller självreaktivt ämne ska förpackningsmetod OP8 tillämpas.

(e) ORGANISK PEROXID TYP F eller SJÄLVREAKTIVT ÄMNE TYP F:

För denna typ av organisk peroxid eller självreaktivt ämne ska förpackningsmetod OP8 tillämpas.

4.1.7.2 Användning av IBC-behållare

4.1.7.2.1 Alla redan klassificerade organiska peroxider, som är angivna i förpackningsinstruktion IBC 520 får transporteras i IBC-behållare enligt denna förpackningsinstruktion. IBC-behållare ska överensstämma med bestämmelserna i kapitel 6.5 och uppfylla provningsbestämmelserna för förpackningsgrupp II.

4.1.7.2.2 Andra organiska peroxider och självreaktiva ämnen av typ F får transporteras i IBCbehållare under villkor fastställda av behörig myndighet i avsändarlandet, om den behöriga myndigheten på grundval av provningar verifierar att en sådan transport kan genomföras på ett säkert sätt. Provningarna ska visa följande:

745

(a) bekräftelse av att den organiska peroxiden (eller det självreaktiva ämnet) motsvarar principerna för klassificering i testhandboken stycke 20.4.3 (f) (respektive 20.4.2 (f)), med alternativet box F i figur 20.1 (b) i handboken,

(b) bekräftelse av kompatibiliteten med alla material som normalt kan komma i kontakt med ämnet under transporten,

(d) om så krävs dimensionering av tryckavlastningsanordningar och avlastningsanordningar för nödläge, och

(e) fastställande av eventuellt särbestämmelser som krävs och som är nödvändiga för säker transport av ämnet.

Är avsändarlandet inte fördragsstat till RID, så ska dessa villkor godkännas av behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av transporten.

4.1.7.2.3 Självaccelererande sönderfall och brandpåverkan ska beaktas som nödlägen. För att undvika explosionsartad sprängning av IBC-behållare av metall eller integrerade IBCbehållare med metallhölje ska anordningar för tryckavlastning i nödläge vara konstruerade så att alla sönderfallsprodukter och ångor leds bort, vilka utvecklas vid självaccelererande sönderfall eller brandpåverkan under en tid av minst en timme, beräknade enligt den i 4.2.1.13.8 angivna formeln.

4.1.8 Särskilda förpackningsbestämmelser för smittförande ämnen i klass 6.2

4.1.8.1 Avsändaren av smittförande ämnen ska säkerställa, att kollina är förberedda så att de når sin bestämmelseort i gott skick och inte utgör någon fara för personer eller djur under transporten.

4.1.8.2 Definitionerna i 1.2.1 och de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1.1 - 4.1.1.17, med undantag av 4.1.1.10 - 4.1.1.12 och 4.1.1.15, gäller för kollin med smittförande ämnen. Flytande ämnen får endast fyllas i förpackningar, som är tillräckligt hållfasta mot sådant invändigt tryck som kan utvecklas under normala transportförhållanden.

4.1.8.3 En detaljerad innehållsförteckning ska finnas mellan sekundärförpackningen och ytterförpackningen. Om de smittförande ämnen som ska transporteras inte är kända, men det finns misstanke om att de motsvarar kriterierna för att ingå i kategori A, ska texten ”Misstanke om smittförande ämne i kategori A” anges inom parentes efter den officiella transportbenämningen i dokumentet i ytterförpackningen.

4.1.8.4 Innan en tömd förpackning skickas tillbaka till avsändaren eller skickas till en annan mottagare ska den desinficeras eller steriliseras för att utesluta alla risker. Etiketter och märkningar som visar att förpackningen har innehållet smittförande ämnen ska tas bort eller göras oläslig.

4.1.8.5 Så länge likvärdiga prestanda bibehålls får följande varianter av primärkärl placeras i en sekundärförpackning, utan ytterligare provning av det kompletta kollit:

(a) Primärkärl av motsvarande eller mindre storlek än de provade primärkärlen, får användas under förutsättning att:

746

(i) primärkärlen är av liknande utförande som det provade primärkärlet (exempelvis formen: runda, rektangulära),

(ii) materialet i primärkärlen (t.ex. glas, plast, metall) uppvisar samma eller högre hållfasthet mot stötar och staplingskrafter jämfört med det provade primärkärlet,

(iii) primärkärlen har likadana eller mindre öppningar och förslutningen är utformad på liknande sätt (t.ex. skruvlock, propp),

(iv) ytterligare stötdämpande material används i tillräcklig mängd för att fylla ut hålrum och förhindra nämnvärd förskjutning av primärkärlen,

(v) primärkärlen är orienterade på samma sätt i sekundärförpackningen som i det provade kollit.

(b) Ett mindre antal provade primärkärl eller andra typer av primärkärl enligt (a) får användas under förutsättning att tillräckligt med stötdämpande material tillsätts för att fylla ut hålrum och förhindra nämnvärd förskjutning hos primärkärlen.

4.1.8.6 Delavsnitten 4.1.8.1 - 4.1.8.5 gäller endast för smittförande ämnen i kategori A (UN 2814 och 2900). De gäller inte för UN 3373 BIOLOGISKT ÄMNE, KATEGORI B (se 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P650), eller för UN 3291 SMITTFÖRANDE AVFALL, OSPECIFICERAT, N.O.S. eller (BIO)MEDICINSKT AVFALL, N.O.S. eller FÖRESKRIFTSENLIGT MEDICINSKT AVFALL, N.O.S.

4.1.8.7 För transport av animalt material får förpackningar eller IBC-behållare som inte är uttryckligen tillåtna i tillämpliga förpackningsinstruktioner inte användas för transport av ett ämne eller föremål, såvida inte behörig myndighet i avsändarlandet 3) särskilt har godkänt det och att följande förutsättningar är uppfyllda:

(a) Den alternativa förpackningen överensstämmer med de allmänna bestämmelserna i denna del.

(b) Den alternativa förpackningen uppfyller bestämmelserna i del 6, om förpackningsinstruktionen i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 8 anger det.

(c) Behörig myndighet i avsändarlandet avgör om den alternativa förpackningen ger 3) minst samma säkerhetsnivå som om ämnet hade förpackats enligt en metod, som finns angiven i den särskilda förpackningsinstruktionen i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 8.

(d) Med varje sändning ska en kopia av behörig myndighets godkännande bifogas, eller så ska godsdeklarationen innehålla uppgift om att förpackningen är godkänd av behörig myndighet.

4.1.9 Särskilda förpackningsbestämmelser för radioaktiva ämnen

4.1.9.1 Allmänt

4.1.9.1.1 Radioaktiva ämnen, förpackningar och kollin ska uppfylla bestämmelserna i kapitel 6.4. Mängden av radioaktiva ämnen i ett kolli får inte överstiga de angivna

3) Är avsändarlandet inte fördragsstat till RID, avses behörig myndighet i det första land som är fördragsstat till RID som berörs av sändningen.

747

begränsningarna i 2.2.7.2.2, 2.2.7.2.4.1, 2.2.7.2.4.4, 2.2.7.2.4.5, 2.2.7.2.4.6, särbestämmelse 336 i kapitel 3.3 och 4.1.9.3. De typer av kollin för radioaktiva ämnen som omfattas av RID/RID-S är följande: (a) undantaget kolli (se 1.7.1.5), (b) industrikolli av typ 1 (typ IP-1), (c) industrikolli av typ 2 (typ IP-2), (d) industrikolli av typ 3 (typ IP-3), (e) kolli av typ A, (f) kolli av typ B(U), (g) kolli av typ B(M), (h) kolli av typ C. Kollin som innehåller fissila ämnen eller uranhexafluorid omfattas av ytterligare bestämmelser. 4.1.9.1.2 Löst vidhäftande kontamination på utsidan av ett kolli ska vara så låg som det är praktiskt möjligt och får under rutinmässiga transportförhållanden inte överstiga följande gränsvärden: (a) 4 Bq/cm 2 för beta- och gammastrålare samt för alfastrålare med låg radiotoxicitet, (b) 0,4 Bq/cm 2 för alla andra alfastrålare. Dessa gränsvärden är tillämpbara, som medelvärde över varje area av 300 cm 2 av varje del av ytan. 4.1.9.1.3 Ett kolli får inte innehålla några andra föremål än sådana som är nödvändiga för användningen av det radioaktiva ämnet. Växelverkan mellan dessa föremål och kollit i fråga får under de för kollikonstruktionen tillämpliga transportförhållandena inte reducera kollits säkerhet. 4.1.9.1.4 Såvida inget annat föreskrivs i 7.5.11, särbestämmelse CW33, får nivån från löst vidhäftande kontamination på utsidan och insidan av overpack, containrar och vagnar inte överstiga de i 4.1.9.1.2 angivna gränsvärdena. Detta krav gäller inte för de invändiga ytorna hos containrar som används som förpackningar, oavsett om de är lastade eller tomma. 4.1.9.1.5 För radioaktiva ämnen med andra farliga egenskaper ska kollikonstruktionen ta hänsyn till dessa egenskaper. Radioaktiva ämnen med sekundärfara, förpackade i kollin vilka inte behöver vara godkända av behörig myndighet, ska transporteras i förpackningar, IBC-behållare, tankar eller bulkcontainrar som fullständigt uppfyller bestämmelserna i tillämpligt kapitel i del 6 samt de för denna sekundärfara tillämpliga bestämmelserna i kapitel 4.1, 4.2 eller 4.3. 4.1.9.1.6 Innan en förpackning används första gången för att transportera radioaktiva ämnen, ska det fastställas att den har tillverkats i enlighet med konstruktionsspecifikationerna

748

för att säkerställa överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S och i gällande godkännandecertifikat. Följande krav ska också vara uppfyllda, om de är tillämpliga:

(a) Om inneslutningssystemets kalkyltryck överstiger 35 kPa (övertryck), ska det kontrolleras att inneslutningssystemet för varje förpackning överensstämmer med de godkända konstruktionskraven beträffande systemets förmåga att bibehålla sin täthet under detta tryck.

(b) För varje förpackning som är avsedd att användas som ett kolli av typ B(U), typ B(M) eller typ C samt för varje förpackning som är avsedd att innehålla fissila ämnen ska det kontrolleras att dess strålskärm och inneslutningssystem och, om så krävs, dess värmeledningsförmåga och begränsande system ligger inom de gränser som är tillämpliga eller specificerade för den godkända konstruktionen.

(c) För varje förpackning som är avsedd att innehålla fissila ämnen, ska det kontrolleras att effektiviteten hos dess karaktäristiska funktioner med avseende på kriticitetssäkerhet ligger inom de gränser som är tillämpliga eller som anges för konstruktionen och särskilt då neutronabsorbatorer uttryckligen ingår för att uppfylla bestämmelserna i 6.4.11.1, ska kontroll utföras för att bekräfta närvaron och fördelningen av dessa neutronabsorbatorer.

4.1.9.1.7 Före varje sändning av ett kolli ska det kontrolleras att kollit varken innehåller:

(a) radionuklider som avviker från vad som anges för kollikonstruktionen, eller

(b) innehåll som till form, fysikaliskt eller kemiskt tillstånd avviker från vad som anges för kollikonstruktionen.

4.1.9.1.8 Före varje sändning av ett kolli ska det säkerställas att alla krav i tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S och i gällande godkännandecertifikat är uppfyllda. Följande krav ska också uppfyllas, om tillämpliga:

(a) Det ska kontrolleras att lyftdon som inte uppfyller bestämmelserna i 6.4.2.2 har monterats bort eller på annat sätt gjorts obrukbara för att lyfta kollit i enlighet med 6.4.2.3.

(b) Varje kolli av typ B(U), typ B(M) och typ C ska förvaras tills dess jämviktstillstånd har uppnåtts i tillräcklig omfattning för att verifiera överensstämmelse med temperatur- och tryckbestämmelserna, såvida inte undantag från dessa krav har fått unilateralt godkännande.

(c) Varje kolli av typ B(U), typ B(M) och typ C ska kontrolleras genom besiktning eller lämpliga provningar så att alla förslutningar, ventiler eller andra öppningar i inneslutningssystemet, genom vilka det radioaktiva innehållet skulle kunna komma ut, är ordentligt förslutna och i förekommande fall förseglade på det sätt som gjordes för att visa överensstämmelse med bestämmelserna i 6.4.8.8 och 6.4.10.3.

(d) För kollin som innehåller fissila ämnen ska den angivna mätningen i 6.4.11.5 (b) och de angivna provningarna för kontroll av förslutningen av varje kolli i 6.4.11.8 genomföras.

(e) För kollin avsedda att användas för förflyttning efter lagring ska det säkerställas att alla förpackningskomponenter och allt radioaktivt innehåll har bibehållits

749

under lagringen på ett sätt så att kraven som anges i relevanta bestämmelser i RID/RID-S och i tillämpliga godkännandecertifikat har uppfyllts.

4.1.9.1.9 Avsändaren ska också inneha en kopia av instruktioner för korrekt förslutning av kollit och andra förberedelser före transport innan någon transport enligt villkoren i dessa certifikat sker.

4.1.9.1.10 Utom för sändningar som komplett last får transportindex för varje enskilt kolli eller overpack inte överstiga 10 och kriticitetssäkerhetsindex för varje enskilt kolli eller overpack inte överstiga 50.

4.1.9.1.11 Utom för kollin och overpack transporterade som komplett last enligt 7.5.11, särbestämmelse CW33 (3.5) (a), får den högsta dosraten i någon punkt på ytan av ett kolli eller overpack inte överstiga 2 mSv/h.

4.1.9.1.12 Den högsta dosraten får inte i någon punkt på ytan av ett som komplett last transporterat kolli, eller ett som komplett last transporterat overpack, överstiga 10 mSv/h.

4.1.9.2 Bestämmelser och kontrollåtgärder för transport av radioaktiva ämnen med låg

specifik aktivitet (LSA-material) och ytkontaminerade föremål (SCO)

4.1.9.2.1 Mängden av LSA-material eller SCO i ett kolli av typ IP-1, typ IP-2, typ IP-3 eller föremål eller samling av föremål, vilket som är tillämpligt, ska begränsas så att den externa dosraten på ett avstånd av 3 m från det oskärmade materialet, föremålet eller samlingen av föremål inte överstiger 10 mSv/h.

4.1.9.2.2 För LSA-material och SCO, som utgör eller innehåller fissila ämnen, som inte är undantagna enligt 2.2.7.2.3.5, ska tillämpliga bestämmelser i 7.5.11, särbestämmelse CW33 (4.1) och (4.2) vara uppfyllda.

4.1.9.2.3 För LSA-material och SCO som utgör eller innehåller fissila ämnen ska tillämpliga bestämmelser i 6.4.11.1 vara uppfyllda.

4.1.9.2.4 LSA-material och SCO i grupperna LSA-I, SCO-I och SCO-III får transporteras oförpackade under följande villkor:

(a) alla oförpackade ämnen, utom malm som uteslutande innehåller naturligt förekommande radionuklider, ska transporteras så att inget av innehållet frigörs från vagnen och ingen strålskärmning går förlorad under rutinmässiga transportförhållanden,

(b) varje vagn ska transporteras som komplett last, såvida den inte transporterar endast SCO-I, på vilka kontaminationen på åtkomliga och icke åtkomliga ytor inte överstiger 10 gånger det tillämpliga värdet enligt definitionen av kontamination i 2.2.7.1.2,

(c) när det kan antas för SCO-I att det finns löst vidhäftande kontamination på icke åtkomliga ytor överstigande de fastställda värdena i 2.2.7.2.3.2 (a) (i), så ska åtgärder vidtas som säkerställer att radioaktiva ämnen inte kan frigöras i vagnarna,

(d) oförpackade fissila ämnen ska uppfylla kraven i 2.2.7.2.3.5 (e), och

750

(e) FÖR SCO-III:

(i) Transport ska ske som komplett last.

(ii) Stapling är inte tillåten.

(iii) Alla aktiviteter som är förknippade med förflyttningen, inklusive strålskydd, nödåtgärder och särskilda försiktighetsmått eller särskilda administrativa eller operativa kontroller som ska användas under transport, ska finnas beskrivna i en transportplan. Transportplanen ska visa att den övergripande säkerhetsnivån vid transport åtminstone är likvärdig med den som skulle erhållas om kraven i 6.4.7.14 (endast för testet som anges i 6.4.15.6, föregånget av testerna som anges i 6.4.15.2 och 6.4.15.3) hade uppfyllts.

(iv) Kraven i 6.4.5.1 och 6.4.5.2 för ett kolli av Typ IP-2 ska vara tillgodosedda, förutom att den maximala skada som avses i 6.4.15.4 får fastställas utifrån bestämmelserna i transportplanen, och kraven i 6.4.15.5 är inte tillämpliga.

(v) Föremålet och strålskärmningar är säkrade i transportmedlet enligt 6.4.2.1.

(vi) Sändningen omfattas av kravet på multilateralt godkännande.

4.1.9.2.5 LSA-material och SCO ska om inget annat föreskrivs i 4.1.9.2.4 förpackas enligt nedanstående tabell.

Tabell 4.1.9.2.5: Bestämmelser för typ av industrikollin innehållande LSA-

material och SCO

Radioaktivt innehåll Typ av industrikolli

Komplett last Ej komplett last

LSA-I fast a) Typ IP-1 Typ IP-1 flytande Typ IP-1 Typ IP-2 LSA-II fast Typ IP-2 Typ IP-2 flytande och gasformigt Typ IP-2 Typ IP-3 LSA-III Typ IP-2 Typ IP-3 SCO-I Typ IP-1 Typ IP-1 a) SCO-II Typ IP-2 Typ IP-2

a) Under angivna villkor i 4.1.9.2.4 får LSA-I och SCO-I transporteras oförpackade.

4.1.9.3 Kollin som innehåller fissila ämnen

Innehållet i kollin med fissila ämnen ska överensstämma med vad som anges för kollikonstruktionen i RID/RID-S eller i godkännandecertifikatet.

4.1.10 Särskilda bestämmelser för samemballering

4.1.10.1 Om samemballering är tillåten enligt bestämmelserna i detta avsnitt, får farligt gods samemballeras med annat farligt gods eller annat gods i sammansatta förpackningar enligt 6.1.4.21, förutsatt att de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra och att övriga tillämpliga bestämmelser i detta avsnitt är uppfyllda.

751

Anm 1 Se även 4.1.1.5 och 4.1.1.6. Anm 2 För radioaktiva ämnen se 4.1.9. 4.1.10.2 Med undantag av kollin som endast innehåller gods i klass 1 eller ämnen i klass 7, får ett kolli som innehåller blandat samemballerat gods vid användning av lådor av trä eller papp som ytterförpackning väga högst 100 kg. 4.1.10.3 Såvida tillämplig särbestämmelse i 4.1.10.4 inte föreskriver annat, får farligt gods i samma klass och samma klassificeringskod samemballeras. 4.1.10.4 Följande särbestämmelser, om de är angivna för en benämning i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 9b, ska tillämpas för samemballering av gods, som tillordnats denna benämning, med annat gods i ett kolli: MP1 Får endast samemballeras med gods av samma typ och samma samhanteringsgrupp. MP2 Får inte samemballeras med annat gods. MP3 Endast samemballering av UN 1802 med UN 1873 är tillåten. MP4 Får inte samemballeras vare sig med gods i övriga klasser eller med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S. Är emellertid denna organiska peroxid en härdare eller flerkomponentsystem för ämnen i klass 3, är samemballering med dessa ämnen i klass 3 tillåten. MP5 UN 2814 och 2900 får samemballeras i en sammansatt förpackning enligt förpackningsinstruktion P620. De får inte samemballeras med annat gods, vilket dock inte gäller för UN 3373 biologiskt ämne, kategori B, som är förpackat enligt förpackningsinstruktion P650, eller för ämnen som medförpackas för kylning, t.ex. is, torris eller kylt kondenserat kväve. MP6 Får inte samemballeras med annat gods. Detta gäller dock inte för ämnen som medförpackas för kylning, t.ex. is, torris eller kylt kondenserat kväve. MP7 Får samemballeras i mängder om högst 5 liter per innerförpackning - med gods som omfattas av en annan klassificeringskod i samma klass, såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra. MP8 Får samemballeras i mängder om högst 3 liter per innerförpackning - med gods som omfattas av en annan klassificeringskod i samma klass, såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra.

752

MP9 Får samemballeras med - annat gods i klass 2, - gods i övriga klasser, såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, i en ytterförpackning avsedd för sammansatta förpackningar enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra. MP10 Får samemballeras i mängder om högst 5 kg per innerförpackning - med gods som omfattas av en annan klassificeringskod i samma klass, eller med gods i övriga klasser, såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra. MP11 Får samemballeras i mängder om högst 5 kg per innerförpackning - med gods som omfattas av en annan klassificeringskod i samma klass, eller med gods i övriga klasser (med undantag av ämnen i förpackningsgrupp I eller II i klass 5.1), såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra. MP12 Får samemballeras i mängder om högst 5 kg per innerförpackning - med gods som omfattas av en annan klassificeringskod i samma klass, eller med gods i övriga klasser (med undantag av ämnen i förpackningsgrupp I eller II i klass 5.1), såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra. Kollin får väga högst 45 kg. Vid användning av en låda av papp som ytterförpackning får kollit väga högst 27 kg.

753

MP13 Får samemballeras i mängder om högst 3 kg per innerförpackning och kolli - med gods som omfattas av en annan klassificeringskod i samma klass, eller med gods i övriga klasser, såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra. MP14 Får samemballeras i mängder om högst 6 kg per innerförpackning - med gods som omfattas av en annan klassificeringskod i samma klass, eller med gods i övriga klasser, såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra. MP15 Får samemballeras i mängder om högst 3 liter per innerförpackning - med gods som omfattas av en annan klassificeringskod i samma klass, eller med gods i övriga klasser, såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra. MP16 (Tills vidare blank.) MP17 Får samemballeras i mängder om högst 0,5 liter per innerförpackning och 1 liter per kolli - med gods i övriga klasser, med undantag av klass 7, såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra. MP18 Får samemballeras i mängder om högst 0,5 kg per innerförpackning och 1 kg per kolli - med gods i övriga klasser, med undantag av klass 7, såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S,

754

i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra.

MP19 Får samemballeras i mängder om högst 5 liter per innerförpackning

- med gods som omfattas av en annan klassificeringskod i samma klass, eller med gods i övriga klasser, såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller

- med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S,

i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra.

MP20 Får samemballeras med ämnen med samma UN-nummer.

Får inte samemballeras med gods i klass 1 med olika UN-nummer, såvida inte detta tillåts enligt särbestämmelse MP24 för samemballering.

Får inte samemballeras med gods i övriga klasser, eller med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S.

MP21 Får samemballeras med föremål med samma UN-nummer.

Får inte samemballeras med gods i klass 1, med olika UN-nummer, med undantag av:

(a) egna tändsystem förutsatt att

(i) tändsystemen inte kan initieras under normala transportförhållanden, eller

(ii) dessa tändsystem innehåller åtminstone två effektiva säkringsanordningar, som förhindrar utlösning av en explosion i händelse av oavsiktlig funktion av tändsystemet, eller

(iii) för tändsystem, som inte innehåller minst två effektiva säkringsanordningar (dvs. tändsystem som är tillordnade samhanteringsgrupp B) en oavsiktlig funktion av tändsystemet medför enligt uppfattningen hos behörig myndighet i avsändarlandet ingen explosion av något föremål under normala 4) transportförhållanden, och

(b) föremål i samhanteringsgrupp C, D och E.

Får inte samemballeras med gods i övriga klasser, eller med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S.

Vid samemballering ska hänsyn tas till en eventuell ändring av kollinas klassificering enligt bestämmelserna i 2.2.1.1.

För beteckning av godset i godsdeklarationen, se 5.4.1.2.1 (b).

4) Är avsändarlandet inte fördragsstat till RID, avses behörig myndighet i det första land som är fördragsstat till RID som berörs av sändningen.

755

MP22 Får samemballeras med föremål med samma UN-nummer. Får inte samemballeras med gods i klass 1 med olika UN-nummer, med undantag av: (a) egna tändsystem, förutsatt att dessa inte kan initieras under normala transportförhållanden, (b) föremål i samhanteringsgrupp C, D och E, (c) om detta tillåts enligt särbestämmelse MP24 för samemballering. Får inte samemballeras med gods i övriga klasser, eller med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S. Vid samemballering ska hänsyn tas till en eventuell ändring av kollinas klassificering enligt bestämmelserna i 2.2.1.1. För beteckning av godset i godsdeklarationen, se 5.4.1.2.1 (b). MP23 Får samemballeras med föremål med samma UN-nummer. Får inte samemballeras med gods i klass 1 med olika UN-nummer, med undantag av: (a) egna tändsystem, förutsatt att dessa inte kan initieras under normala transportförhållanden, (b) om tillåts enligt särbestämmelse MP24 för samemballering. Får inte samemballeras med gods i övriga klasser, eller med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S. Vid samemballering ska hänsyn tas till en eventuell ändring av kollinas klassificering enligt bestämmelserna i 2.2.1.1. För beteckning av godset i godsdeklarationen, se 5.4.1.2.1 (b). MP24 Får samemballeras i ett kolli med gods med i nedanstående tabell förtecknade UN-nummer under följande villkor: - om bokstaven ”A” anges i tabellen, får gods med dessa UN-nummer samemballeras utan särskild viktbegränsning, - om bokstaven ”B” anges i tabellen, får gods med dessa UN-nummer samemballeras upp till en totalvikt av explosivämnen av 50 kg. Vid samemballering ska hänsyn tas till en eventuell ändring av kollinas klassificering enligt bestämmelserna i 2.2.1.1. För beteckning av godset i godsdeklarationen, se 5.4.1.2.1 (b).

756

UN-nr

0012 0014 0027 0028 0044 0054 0160 0161 0186 0191 0194 0195 0197 0238 0240 0312 0333 0334 0335 0336 0337 0373 0405 0428 0429 0430 0431 0432 0505 0506 0507 0509

0012 A 0014 A 0027 B B B B B 0028 B B B B B 0044 B B B B B 0054 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0160 B B B B B 0161 B B B B B 0186 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0191 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0194 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0195 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0197 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0238 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0240 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0312 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0333 A A A A 0334 A A A A 0335 A A A A 0336 A A A A 0337 A A A A 0373 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0405 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0428 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0429 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0430 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0431 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0432 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0505 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0506 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0507 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0509 B B B B B

757

Kapitel 4.2

Användning av UN-tankar och UN-MEG-containrar

Anm 1 Beträffande cisternvagnar, avmonterbara tankar, tankcontainrar och växeltankar med tankskal av metall, samt batterivagnar och MEG-containrar (utom UN-MEG-containrar), se kapitel 4.3; beträffande slamsugartankar, se kapitel 4.5.

Anm 2 UN-tankar och UN-MEG-containrar märkta enligt tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.7, men som är typgodkända i en stat som inte är fördragsstat till RID eller godkända i enlighet med kapitel 6.7 i IMDG-koden, får också användas för transport enligt RID/RID-S.

4.2.1 Allmänna bestämmelser för användning av UN-tankar för transport av

ämnen i klass 1 och klass 3 till och med 9

4.2.1.1 Detta avsnitt anger allmänna bestämmelser för användning av UN-tankar för transport av ämnen i klass 1, 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 5.2, 6.1, 6.2, 7, 8 och 9. Utöver dessa allmänna bestämmelser ska UN-tankar uppfylla kraven för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning som beskrivs i 6.7.2. Ämnen ska transporteras i UN-tankar som överensstämmer med tillämplig instruktion (T1 till och med T23), angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10, och beskriven i 4.2.5.2.6 och särbestämmelser för UN-tankar för varje ämne i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11 och beskrivna i 4.2.5.3.

4.2.1.2 Under transport ska UN-tankar vara tillräckligt skyddade mot skador på tankskalet och driftsutrustningen av stötar i sidled och längsled samt vältning. Om tanken med sin driftsutrustning är byggd för att motstå stötar och vältning, behöver den inte skyddas på detta sätt. Exempel på sådant skydd ges i 6.7.2.17.5.

4.2.1.3 Vissa ämnen är kemiskt instabila. De får transporteras endast om nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förhindra att de sönderfaller, omvandlas eller polymeriserar på ett sätt som medför fara under transport. Därför ska även särskilt kontrolleras att tankskalen inte innehåller ämnen som kan befrämja sådana reaktioner.

4.2.1.4 Temperaturen på den utvändiga ytan av tankskalet, med undantag av öppningar och förslutningar, eller av värmeisoleringen får inte överstiga 70 °C under transport. Tankskalet ska om så krävs vara värmeisolerat.

4.2.1.5 Tömda, ej rengjorda och ej gasfria UN-tankar ska uppfylla samma krav som UNtankar fyllda med det ursprungliga ämnet.

4.2.1.6 Ämnen får inte transporteras i samma eller angränsande tankfack om de kan reagera farligt med varandra (se definition av ”farlig reaktion” i 1.2.1).

4.2.1.7 Typgodkännandecertifikatet, provningsrapporten och intyget som visar resultaten av första kontroll för varje UN-tank utfärdat av behörig myndighet eller av denna utsett organ ska förvaras av myndigheten eller organet samt av ägaren. Ägare ska kunna uppvisa dessa handlingar på begäran av behörig myndighet.

4.2.1.8 Såvida inte benämningen på de ämnen som transporteras finns på metallskylten enligt 6.7.2.20.2 ska en kopia av intyget som beskrivs i 6.7.2.18.1 finnas tillgängligt på begäran av behörig myndighet eller av denna utsett organ och omedelbart kunna uppvisas av avsändare, mottagare eller representant, efter vad som är lämpligt.

759

4.2.1.9 Fyllnadsgrad

4.2.1.9.1 Innan fyllning ska fyllaren se till att lämplig UN-tank används och att UN-tanken inte fylls med ämnen som i kontakt med tankmaterial, packningar, utrustning och skyddsbeklädnad kan reagera på ett farligt sätt med dessa och bilda farliga produkter eller avsevärt försvaga materialet. Avsändaren kan behöva konsultera tillverkaren av ämnet i samråd med behörig myndighet för vägledning om ämnets kompatibilitet med materialen i UN-tanken.

4.2.1.9.1.1 UN-tankar får inte fyllas över vad som föreskrivs i 4.2.1.9.2 - 4.2.1.9.6. Tillämpligheten av 4.2.1.9.2, 4.2.1.9.3 eller 4.2.1.9.5.1 på enskilda ämnen anges i tillämpliga tankinstruktioner för UN-tankar eller särbestämmelser för UN-tankar i 4.2.5.2.6 eller 4.2.5.3 och kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10 eller 11.

4.2.1.9.2 Högsta fyllnadsgrad (i %) för allmän användning bestäms av formeln:

97 Fyllnadsgrad = 1 + α t( R − t F )

4.2.1.9.3 Högsta fyllnadsgrad (i %) för vätskor i klass 6.1 och klass 8 i förpackningsgrupp I och II och vätskor med ett absolut ångtryck över 175 kPa (1,75 bar) vid 65 °C bestäms av formeln:

95 Fyllnadsgrad = 1 + α t( R − t F )

4.2.1.9.4 I dessa formler anger α medelkoefficienten för vätskans volymutvidgning mellan medeltemperaturen hos vätskan vid fyllning (t F ) och högsta medeltemperatur hos bulken under transporten (t R ) (båda i °C). För vätskor som transporteras under omgivningsbetingelser ska α beräknas enligt formeln

d 15 − d 50 α = 35 × d 50

där d 15 och d 50 är vätskans densitet vid 15 °C respektive 50 °C.

4.2.1.9.4.1 Högsta medeltemperatur hos bulken (t R ) ska väljas till 50 °C, dock får för transport under tempererade eller extrema klimatförhållanden behörig myndighet medge en lägre eller kräva en högre temperatur, efter vad som är påkallat.

4.2.1.9.5 Kraven i 4.2.1.9.2 - 4.2.1.9.4.1 gäller inte UN-tankar som innehåller ämnen vilka hålls vid en temperatur över 50 °C under transporten (t.ex. med hjälp av en uppvärmningsanordning). För UN-tankar utrustade med en uppvärmningsanordning, ska en temperaturreglering användas för att säkerställa att högsta fyllnadsgrad blir högst 95 % under hela transporten.

4.2.1.9.5.1 Högsta fyllnadsgrad (i %) för fasta ämnen, som transporteras över sin smältpunkt, och vätskor, som transporteras vid förhöjd temperatur, bestäms av formeln:

d 95 R Fyllnadsgrad = d F

760

där d F och d R är vätskans densitet vid medeltemperaturen hos vätskan vid fyllning respektive högsta medeltemperatur hos bulken under transporten. 4.2.1.9.6 UN-tankar får inte överlämnas för transport: (a) med en fyllnadsgrad, för vätskor med viskositet under 2 680 mm /s vid 20 °C 2 eller vid ämnets maximitemperatur under transport för uppvärmda ämnen, på över 20 % och under 80 % såvida inte tankarna är indelade med skiljeväggar eller skvalpskott i utrymmen på högst 7 500 liter, (b) med rester av tidigare transporterat gods, häftande vid utsidan av tanken eller driftsutrustningen, (c) om de läcker eller är skadade i sådan utsträckning att funktionen hos UN-tanken eller dess lyft- eller säkringsanordningar kan påverkas, eller (d) om inte driftsutrustningen har kontrollerats och konstaterats fungera väl. 4.2.1.9.7 Gaffeltunnlar hos UN-tankar ska blockeras när tanken fyllts. Denna bestämmelse gäller inte UN-tankar som enligt 6.7.2.17.4 inte behöver vara försedda med möjlighet att blockera gaffeltunnlarna.

4.2.1.10 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 3 i UN-tankar

4.2.1.10.1 Alla UN-tankar avsedda för transport av brandfarliga vätskor ska vara förslutna och utrustade med tryckavlastningsanordningar enligt 6.7.2.8 - 6.7.2.15. 4.2.1.10.1.1 För UN-tankar avsedda endast för användning på land, får öppna ventilationssystem användas om detta är tillåtet enligt kapitel 4.3.

4.2.1.11 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 4.1 (utom självreaktiva

ämnen), 4.2 eller 4.3 i UN-tankar

(Tills vidare blank.) Anm För självreaktiva ämnen i klass 4.1, se 4.2.1.13.1.

4.2.1.12 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 5.1 i UN-tankar

(Tills vidare blank.)

4.2.1.13 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 5.2 och självreaktiva ämnen

i klass 4.1 i UN-tankar

4.2.1.13.1 Varje ämne ska ha provats och en rapport ha överlämnats till behörig myndighet i avsändarlandet för godkännande. Anmälan om detta ska skickas till behörig myndighet i mottagarlandet. Anmälan ska innehålla relevant transportinformation och rapporten med provningsresultat. Provningarna som genomförs ska innefatta följande obligatoriska moment: (a) att visa kompatibiliteten hos alla material som normalt är i kontakt med ämnet under transport,

761

(b) att ta fram underlag för konstruktion av tryckavlastningsanordningar och avlastningsanordningar för nödläge, med hänsyn till UN-tankens konstruktionsegenskaper.

Varje tilläggskrav som krävs för säker transport av ämnet ska beskrivas tydligt i rapporten.

4.2.1.13.2 Följande krav gäller UN-tankar avsedda för transport av organiska peroxider, typ F, eller självreaktiva ämnen, typ F, med en självaccelererande sönderfallstemperatur (SADT) av 55 °C eller däröver. I händelse av motstridighet ska dessa krav ha företräde gentemot dem som anges i 6.7.2. Nödlägen som ska beaktas är självaccelererande sönderfall av ämnet och brandomvälvning så som beskrivs se 4.2.1.13.8.

4.2.1.13.3 Ytterligare krav för transport av organiska peroxider eller självreaktiva ämnen med SADT under 55 °C i UN-tankar ska anges av behörig myndighet i avsändarlandet. Anmälan om detta ska skickas till behörig myndighet i mottagarlandet.

4.2.1.13.4 UN-tanken ska konstrueras för ett provtryck på minst 0,4 MPa (4 bar).

4.2.1.13.5 UN-tankar ska vara utrustade med temperatursensorer.

4.2.1.13.6 UN-tankar ska vara utrustade med tryckavlastningsanordningar och avlastningsanordningar för nödläge. Vakuumventiler får också användas. Tryckavlastningsanordningar ska träda i funktion vid tryck som bestäms utifrån både ämnets egenskaper och UN-tankens konstruktionsegenskaper. Smältsäkringar är inte tillåtna i tanken.

4.2.1.13.7 Tryckavlastningsanordningar ska bestå av fjäderbelastade ventiler, inställda för att förhindra signifikant tryckökning inuti UN-tanken från sönderfallsprodukter och ångor, som avges vid en temperatur av 50 °C. Kapacitet och öppningstryck hos avlastningsventilerna ska baseras på resultat från provningarna som anges i 4.2.1.13.1. Öppningstrycket får emellertid aldrig sättas så att vätska kan komma ut genom ventilerna om tanken välter.

4.2.1.13.8 Avlastningsanordningar för nödläge får vara av fjäderbelastad typ eller sprängbleck, eller en kombination av båda, konstruerade för att leda bort alla sönderfallsprodukter och avgivna ångor under en tid av minst en timmes total brandomvälvning, enligt beräkning med följande formel:

q = 70961 F A 0,82

där:

q = värmeupptagning (W)

A = vätt yta (m ) 2

F = isoleringsfaktor

762

F = 1 för oisolerade tankar, eller U ( 923 − T ) F = för isolerade tankar 47032 där: K = värmeledningsförmågan hos isolerskiktet (W m K ) -1 -1 L = isolerskiktets tjocklek (m) U = K/L = värmegenomgångstal hos isoleringen (W m K ) -2 -1 T = temperaturen hos ämnet vid avlastningsbetingelserna (K) Öppningstrycket hos avlastningsanordningarna för nödläge ska vara högre än det som anges i 4.2.1.13.7 och baserat på resultat av provningarna som beskrivs i 4.2.1.13.1. Avlastningsanordningarna för nödläge ska dimensioneras så att högsta trycket i tanken aldrig överstiger dennas provtryck. Anm Ett exempel på en metod för att bestämma storleken på avlastningsanordningar för nödläge ges i bihang 5 i testhandboken. 4.2.1.13.9 För isolerade UN-tankar ska kapacitet och inställning av avlastningsanordningar för nödläge bestämmas under antagande av förlust av isolering från 1 % av ytans area. 4.2.1.13.10 Vakuumventiler och fjäderbelastade ventiler ska vara försedda med flamskydd. Vederbörlig uppmärksamhet ska ägnas åt minskningen i avlastningskapacitet orsakad av flamskyddet. 4.2.1.13.11 Driftsutrustning såsom ventiler och utvändig rördragning ska ordnas så att inget av ämnet finns i dem efter fyllning av UN-tanken. 4.2.1.13.12 UN-tankar kan vara antingen isolerade eller skyddade av en solskärm. Om ämnets SADT i tanken är 55 °C eller lägre, eller UN-tanken är byggd av aluminium, ska UNtanken vara fullständigt isolerad. Den utvändiga ytan ska vara vitmålad eller utförd i blank metall. 4.2.1.13.13 Fyllnadsgraden får inte överstiga 90 % vid 15 °C. 4.2.1.13.14 Märkningen som föreskrivs i 6.7.2.20.2 ska inkludera UN-nummer och teknisk benämning med godkänd koncentration av aktuellt ämne. 4.2.1.13.15 Organiska peroxider och självreaktiva ämnen särskilt förtecknade i UNtankinstruktion T23 i 4.2.5.2.6 får transporteras i UN-tankar.

4.2.1.14 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 6.1 i UN-tankar

(Tills vidare blank.)

4.2.1.15 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 6.2 i UN-tankar

(Tills vidare blank.)

763

4.2.1.16 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 7 i UN-tankar

4.2.1.16.1 UN-tankar som använts för transport av radioaktiva ämnen får inte användas för transport av annat gods.

4.2.1.16.2 Fyllnadsgraden för UN-tankar får inte överstiga 90 % eller alternativt ett annat värde, vilket fastställts av behörig myndighet.

4.2.1.17 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 8 i UN-tankar

4.2.1.17.1 Tryckavlastningsanordningar för UN-tankar som används för transport av ämnen i klass 8 ska kontrolleras med högst ett års intervall.

4.2.1.18 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 9 i UN-tankar

4.2.1.18.1 (Tills vidare blank.)

4.2.1.19 Tilläggsbestämmelser för transport av fasta ämnen vid en temperatur över deras

smältpunkt

4.2.1.19.1 Fasta ämnen, som transporteras eller överlämnas för transport vid en temperatur över sin smältpunkt, och till vilka ingen UN-tankinstruktion tillordnats i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (10), eller för vilka den tillordnade UN-tankinstruktionen inte avser transport vid temperaturer över smältpunkten, får transporteras i UN-tankar, under förutsättning att de fasta ämnena omfattas av klass 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 6.1, 8 eller 9 och inte har någon sekundärfara förutom i klass 6.1 eller 8, och att de inplacerats i förpackningsgrupp II eller III.

4.2.1.19.2 Om inget annat anges i kapitel 3.2, tabell A, ska UN-tankar, som används för att transportera dessa fasta ämnen vid temperaturer över deras smältpunkt, uppfylla bestämmelserna i UN-tankinstruktion T4 för fasta ämnen i förpackningsgrupp III eller UN-tankinstruktion T7 för fasta ämnen i förpackningsgrupp II. En UN-tank som ger samma eller högre säkerhetsnivå får väljas i enlighet med 4.2.5.2.5. Högsta fyllnadsgraden (i %) ska bestämmas i enlighet med 4.2.1.9.5 (särbestämmelse TP3).

4.2.2 Allmänna bestämmelser för användning av UN-tankar för transport av ej

kylda kondenserade gaser och kemikalier under tryck

4.2.2.1 Detta avsnitt anger allmänna bestämmelser för användning av UN-tankar för transport av ej kylda kondenserade gaser och kemikalier under tryck.

4.2.2.2 UN-tankar ska uppfylla bestämmelserna för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning som beskrivs i 6.7.3. Ej kylda kondenserade gaser och kemikalier under tryck ska transporteras i UN-tankar som överensstämmer med instruktion T50, enligt beskrivning i 4.2.5.2.6, och med särbestämmelser för UN-tankar för vissa ej kylda kondenserade gaser i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11, enligt beskrivning i 4.2.5.3.

4.2.2.3 Under transport ska UN-tankar vara tillräckligt skyddade mot skador på tankskalet och driftsutrustningen av stötar i sidled och längsled och vältning. Om tanken med sin driftsutrustning är byggd för att motstå stötar samt vältning, behöver den inte skyddas på detta sätt. Exempel på sådant skydd ges i 6.7.3.13.5.

4.2.2.4 Vissa ämnen är kemiskt instabila. De får transporteras endast om nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förhindra att de sönderfaller, omvandlas eller polymeriserar på ett

764

sätt som medför fara under transport. Därför ska även särskilt kontrolleras att tankskalen inte innehåller ämnen som kan befrämja sådana reaktioner.

4.2.2.5 Såvida inte benämningen på de gaser som transporteras finns på metallskylten enligt 6.7.3.16.2 ska en kopia av intyget som beskrivs i 6.7.3.14.1 finnas tillgängligt på begäran av behörig myndighet och omedelbart kunna uppvisas av avsändare, mottagare eller representant, efter vad som är lämpligt.

4.2.2.6 Tömda, ej rengjorda och ej gasfria UN-tankar ska uppfylla samma krav som UNtankar fyllda med den ursprungliga ej kylda kondenserade gasen.

4.2.2.7 Fyllning

4.2.2.7.1 Innan fyllning ska UN-tanken granskas för att säkerställa att den är godkänd för den ej kylda kondenserade gas eller drivgasen för kemikalien under tryck som ska transporteras, och att UN-tanken inte lastas med ej kylda kondenserade gaser eller kemikalier under tryck, som i kontakt med material i tankskalet, packningar, driftsutrustning och eventuell skyddsinklädnad kan reagera på ett farligt sätt med dessa och bilda farliga produkter eller avsevärt försvaga materialet. Under fyllning ska temperaturen hos den ej kylda kondenserade gasen eller drivgasen för kemikalien under tryck ligga inom beräkningstemperaturområdets gränser.

4.2.2.7.2 Högsta fyllningsförhållande av ej kyld kondenserad gas (kg/l tankkapacitet) får inte överstiga densiteten hos den ej kylda kondenserade gasen vid 50 °C, multiplicerad med 0,95. Dessutom får tanken inte vara stumfylld med vätska vid 60 °C.

4.2.2.7.3 UN-tankar får inte fyllas över sin högsta tillåtna bruttovikt och specificerad högsta tillåtna lastvikt för varje gas som ska transporteras.

4.2.2.8 UN-tankar får inte överlämnas för transport:

(a) med ett fyllningsvillkor som kan medföra en oacceptabel hydraulisk kraft, beroende på skvalp inuti UN-tanken,

(b) om de är otäta,

(c) om de är skadade i sådan utsträckning att funktionen hos UN-tanken eller dess lyft- eller säkringsanordningar kan påverkas, eller

(d) om inte driftsutrustningen har kontrollerats och konstaterats fungera väl.

4.2.2.9 Gaffeltunnlar hos UN-tankar ska blockeras när tanken fyllts. Denna bestämmelse gäller inte UN-tankar som enligt 6.7.3.13.4 inte behöver vara försedda med möjlighet att blockera gaffeltunnlarna.

4.2.3 Allmänna bestämmelser för användning av UN-tankar för transport av

kylda kondenserade gaser

4.2.3.1 Detta avsnitt anger allmänna bestämmelser för användning av UN-tankar för transport av kylda kondenserade gaser.

4.2.3.2 UN-tankar ska uppfylla bestämmelserna för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning som beskrivs i 6.7.4. Kylda kondenserade gaser ska transporteras i UNtankar som överensstämmer med instruktion T75, enligt beskrivning i 4.2.5.2.6, och

765

med särbestämmelser för UN-tankar angivna för varje ämne i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11, enligt beskrivning i 4.2.5.3.

4.2.3.3 Under transport ska UN-tankar vara tillräckligt skyddade mot skador på tankskalet och driftsutrustningen av stötar i sidled och längsled och vältning. Om tanken med sin driftsutrustning är byggd för att motstå stötar och vältning, behöver den inte skyddas på detta sätt. Exempel på sådant skydd ges i 6.7.4.12.5.

4.2.3.4 Såvida inte benämningen på de gaser som transporteras finns på metallskylten enligt 6.7.4.15.2 ska en kopia av intyget som beskrivs i 6.7.4.13.1 finnas tillgängligt på begäran av behörig myndighet och omedelbart kunna uppvisas av avsändare, mottagare eller representant, efter vad som är lämpligt.

4.2.3.5 Tömda, ej rengjorda och ej gasfria UN-tankar ska uppfylla samma krav som UNtankar fyllda med det ursprungliga ämnet.

4.2.3.6 Fyllning

4.2.3.6.1 Innan fyllning ska UN-tanken granskas för att säkerställa att den är godkänd för den kylda kondenserade gas som ska transporteras, och att UN-tanken inte är lastad med kylda kondenserade gaser som i kontakt med material i tankskalet, packningar, driftsutrustning och eventuell skyddsinklädnad kan reagera på ett farligt sätt med dessa och bilda farliga produkter eller avsevärt försvaga materialet. Under fyllning ska temperaturen hos den kylda kondenserade gasen ligga inom beräkningstemperaturområdets gränser.

4.2.3.6.2 Då den initiala mängden gas som är fylld i tankskalet ska uppskattas ska nödvändig hålltid för den avsedda transporten beaktas, inklusive alla förseningar som kan inträffa. Initial mängd gas som är fylld i tankskalet, med undantag av vad som anges i 4.2.3.6.3 och 4.2.3.6.4, ska vara sådan att om innehållet, helium oräknat, skulle höjas till en temperatur, vid vilken ångtrycket är lika med högsta tillåtna arbetstryck, så får inte volymen som upptas av vätska överstiga 98 %.

4.2.3.6.3 Tankar avsedda för transport av helium får fyllas upp till men inte över inloppet till tryckavlastningsanordningen.

4.2.3.6.4 En högre initial mängd gas som är fylld i tankskalet kan tillåtas, förutsatt godkännande av behörig myndighet, om avsedd varaktighet hos transporten är avsevärt kortare än hålltiden.

4.2.3.7 Faktisk hålltid

4.2.3.7.1 Faktisk hålltid ska beräknas för varje transport enligt en metod som godtagits av behörig myndighet, baserat på följande:

(a) referenshålltiden för den kylda kondenserade gas som ska transporteras (se 6.7.4.2.8.1) (angiven på skylten som beskrivs i 6.7.4.15.1),

(b) faktisk fyllnadsdensitet,

(d) lägsta inställda tryck på tryckavlastningsanordningarna

766

4.2.3.7.2 Faktisk hålltid ska märkas antingen på själva UN-tanken eller på en metallskylt som är stadigt fäst på UN-tanken, enligt 6.7.4.15.2.

4.2.3.7.3 Datumet då den faktiska hålltiden löper ut ska vara infört i godsdeklarationen (se 5.4.1.2.2 (d)).

4.2.3.8 UN-tankar får inte överlämnas för transport:

(a) med ett fyllningsvillkor som kan medföra en oacceptabel hydraulisk kraft, beroende på skvalp inuti tanken,

(b) om de är otäta,

(c) om de är skadade i sådan utsträckning att funktionen hos UN-tanken eller dess lyft- eller säkringsanordningar kan påverkas,

(d) om inte driftsutrustningen har kontrollerats och konstaterats fungera väl,

(e) om faktisk hålltid för den kylda kondenserade gas som transporteras inte har bestämts i enlighet med 4.2.3.7 och UN-tanken inte är märkt i enlighet med 6.7.4.15.2, eller

(f) om transporttiden, inberäknat alla förseningar som kan uppstå, överstiger den faktiska hålltiden.

4.2.3.9 Gaffeltunnlar hos UN-tankar ska blockeras när tanken är fylld. Denna bestämmelse gäller inte UN-tankar som enligt 6.7.4.12.4 inte behöver vara försedda med möjlighet att blockera gaffeltunnlarna.

4.2.4 Allmänna bestämmelser för användning av UN-MEG-containrar

4.2.4.1 Detta avsnitt anger allmänna bestämmelser för användning av de i 6.7.5 angivna MEG-containrarna för transport av ej kylda gaser.

4.2.4.2 MEG-containrar ska uppfylla bestämmelserna för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning som beskrivs i 6.7.5. MEG-containerns element ska återkommande kontrolleras enligt bestämmelserna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200, och 6.2.1.6.

4.2.4.3 Under transport ska MEG-containrar vara skyddade mot skador på elementen och driftsutrustningen av stötar i sidled och längsled och vältning. Om elementen och driftsutrustningen är byggda för att motstå stötar och vältning, behöver de inte skyddas på detta sätt. Exempel på sådant skydd ges i 6.7.5.10.4.

4.2.4.4 Bestämmelserna för återkommande kontroll av MEG-containrar finns angivna i 6.7.5.12. MEG-containern eller dess element får efter utgången av intervallet för återkommande kontroll inte trycksättas eller fyllas, men får transporteras även efter utgången av detta intervall.

4.2.4.5 Fyllning

4.2.4.5.1 Innan fyllning ska MEG-containern granskas för att säkerställa att den är godkänd för den gas som ska transporteras och att tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S är uppfyllda.

767

4.2.4.5.2 Elementen i MEG-containern ska fyllas enligt de arbetstryck, fyllningsförhållanden och fyllningsbestämmelser, som är angivna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200, för den gas som ska fyllas i enskilda element. En MEG-container eller en grupp av element får aldrig, som en enhet, fyllas över det lägsta arbetstrycket hos något av elementen.

4.2.4.5.3 MEG-containrar får inte fyllas över sin högsta tillåtna bruttovikt.

4.2.4.5.4 Skiljeventilerna ska stängas efter fyllning och förbli stängda under transport. Giftiga gaser (gaser i grupperna T, TF, TC, TO, TFC och TOC) får endast transporteras i MEG-containrar, i vilka varje element är utrustat med en skiljeventil.

4.2.4.5.5 Öppningar för fyllning ska förslutas med blindmuttrar eller pluggar. Efter fyllning ska förslutningarnas och utrustningens täthet kontrolleras av fyllaren.

4.2.4.5.6 MEG-containrar får inte överlämnas för fyllning:

(a) om de är skadade i sådan utsträckning att funktionen hos tryckkärlen eller dessas strukturdelar eller driftsutrustning kan påverkas,

(b) om inte tryckkärlen och dessas strukturdelar eller driftsutrustning har kontrollerats och konstaterats fungera väl, eller

4.2.4.6 Fyllda MEG-containrar får inte överlämnas för transport:

(a) om de är otäta,

(b) om de är skadade i sådan utsträckning att funktionen hos tryckkärlen eller dessas strukturdelar eller driftsutrustning kan påverkas,

(c) om inte tryckkärlen och dessas strukturdelar eller driftsutrustning har kontrollerats och konstaterats fungera väl, eller

(d) om föreskriven märkning för godkännande, återkommande kontroll och fyllning inte är läslig.

4.2.4.7 Tömda, ej rengjorda och ej avgasade MEG-containrar ska uppfylla samma bestämmelser som MEG-containrar, som är fyllda med det tidigare transporterade ämnet.

4.2.5 UN-tankinstruktioner och särskilda bestämmelser för UN-tankar

4.2.5.1 Allmänt

4.2.5.1.1 Detta avsnitt omfattar UN-tankinstruktioner och särbestämmelser för farligt gods som är tillåtet för transport i UN-tankar. Varje UN-tankinstruktion kännetecknas av en alfanumerisk beteckning (t.ex. T1). Kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10 visar vilken UNtankinstruktion som ska användas för varje ämne som är tillåtet för transport i UNtank. Om ingen UN-tankinstruktion finns i kolumn 10 för en viss farligt godsbenämning är transport av ämnet i fråga i UN-tank inte tillåten, såvida inte behörig myndighets tillstånd har utfärdats, så som beskrivs i 6.7.1.3. Särbestämmelser för UNtankar är tillordnade vissa ämnen i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11. Varje

768

särbestämmelse för UN-tankar kännetecknas av en alfanumerisk beteckning (t.ex. TP1). En förteckning över särbestämmelser för UN-tankar ges i 4.2.5.3.

Anm Gaser som är tillåtna för transport i MEG-containrar har bokstaven ”M” angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10.

4.2.5.2 UN-tankinstruktioner

4.2.5.2.1 UN-tankinstruktioner gäller för farligt gods i klass 1 till och med 9. UNtankinstruktionerna ger specifik information om bestämmelser för UN-tankar gällande vissa ämnen. Dessa bestämmelser ska uppfyllas utöver de allmänna bestämmelserna i detta kapitel och kapitel 6.7 eller kapitel 6.9.

4.2.5.2.2 För ämnen i klass 1 och klass 3 till och med 9 anger UN-tankinstruktionerna tillämpligt minsta provtryck, minsta godstjocklek i tankskalet, krav på bottenöppningar och på tryckavlastning. I T23 finns självreaktiva ämnen i klass 4.1 och organiska peroxider i klass 5.2 förtecknade vilka får transporteras i UN-tank.

4.2.5.2.3 Ej kylda kondenserade gaser är tillordnade UN-tankinstruktion T50. T50 anger högsta tillåtna arbetstryck, krav på öppningar under vätskenivån, krav på tryckavlastning och krav på högsta fyllningsförhållande för ej kylda kondenserade gaser, som är tillåtna för transport i UN-tankar.

4.2.5.2.4 Kylda kondenserade gaser är tillordnade UN-tankinstruktion T75.

4.2.5.2.5 Bestämning av tillämplig UN-tankinstruktion

Om en viss UN-tankinstruktion är angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10 för en viss farligt gods-benämning, får även andra UN-tankar användas, som har högre minsta provtryck, större godstjocklek och striktare användning av bottentömning och tryckavlastningsanordningar. Följande riktlinjer avser bestämning av vilka UN-tankar som kan användas för transport av vissa ämnen:

769

Angiven UN-tank- Annan tillåten UN-tankinstruktion

instruktion

T2, T3, T4, T5, T6, T7, T8, T9, T10, T11, T12, T13, T14, T15, T16, T17, T1 T18, T19, T20, T21, T22 T4, T5, T7, T8, T9, T10, T11, T12, T13, T14, T15, T16, T17, T18, T19, T2 T20, T21, T22 T3 T4, T5, T6, T7, T8, T9, T10, T11, T12, T13, T14, T15, T16, T17, T18, T19, T20, T21, T22 T4 T5, T7, T8, T9, T10, T11, T12, T13, T14, T15, T16, T17, T18, T19, T20, T21, T22 T5 T10, T14, T19, T20, T22 T7, T8, T9, T10, T11, T12, T13, T14, T15, T16, T17, T18, T19, T20, T21, T6 T22 T7 T8, T9, T10, T11, T12, T13, T14, T15, T16, T17, T18, T19, T20, T21, T22 T8 T9, T10, T13, T14, T19, T20, T21, T22 T9 T10, T13, T14, T19, T20, T21, T22 T10 T14, T19, T20, T22 T11 T12, T13, T14, T15, T16, T17, T18, T19, T20, T21, T22 T12 T14, T16, T18, T19, T20, T22 T13 T14, T19, T20, T21, T22 T14 T19, T20, T22 T15 T16, T17, T18, T19, T20, T21, T22 T16 T18, T19, T20, T22 T17 T18, T19, T20, T21, T22 T18 T19, T20, T22 T19 T20, T22 T20 T22 T21 T22 T22 Ingen T23 Ingen 4.2.5.2.6 UN-tankinstruktioner UN-tankinstruktionerna anger kraven på en UN-tank, som används för transport av ett visst ämne. UN-tankinstruktion T1 till och med T22 anger tillämpliga minsta provtryck, minsta godstjocklek hos tankskalet (i mm referensstål) eller minsta godstjocklek för UN-tankar av fiberarmerad plast (FRP) samt bestämmelserna för tryckavlastningsanordningar och bottenöppningar.

770

T1 - T22 UN-TANKINSTRUKTIONER T1 -T22

Dessa UN-tankinstruktioner gäller för flytande och fasta ämnen i klass 1 och klass 3 till och med 9. Allmänna bestämmelser i 4.2.1 och bestämmelserna i 6.7.2 ska vara uppfyllda. Instruktionerna för UN-tankar med tankskal av fiberarmerad plast gäller för ämnen i klasserna 1, 3, 5.1, 6.1, 6.2, 8 och 9. Dessutom gäller bestämmelserna i kapitel 6.9.

UN-tank- Minsta provtryck Minsta godstjocklek Tryckav- Botten-

instruktion (bar) (mm referensstål för lastningskrav öppningar

a) b)

tankskal av metalliska (se 6.7.2.8) (se 6.7.2.6)

material)

(se 6.7.2.4)

T1 1,5 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.2 T2 1,5 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.3 T3 2,65 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.2 T4 2,65 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.3 T5 2,65 Se 6.7.2.4.2 Se 6.7.2.8.3 Ej tillåtna T6 4 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.2 T7 4 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.3 T8 4 Se 6.7.2.4.2 Normala Ej tillåtna T9 4 6 mm Normala Ej tillåtna T10 4 6 mm Se 6.7.2.8.3 Ej tillåtna T11 6 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.3 T12 6 Se 6.7.2.4.2 Se 6.7.2.8.3 Se 6.7.2.6.3 T13 6 6 mm Normala Ej tillåtna T14 6 6 mm Se 6.7.2.8.3 Ej tillåtna T15 10 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.3 T16 10 Se 6.7.2.4.2 Se 6.7.2.8.3 Se 6.7.2.6.3 T17 10 6 mm Normala Se 6.7.2.6.3 T18 10 6 mm Se 6.7.2.8.3 Se 6.7.2.6.3 T19 10 6 mm Se 6.7.2.8.3 Ej tillåtna T20 10 8 mm Se 6.7.2.8.3 Ej tillåtna T21 10 10 mm Normala Ej tillåtna T22 10 10 mm Se 6.7.2.8.3 Ej tillåtna

a) Där uttrycket ”normala” anges, gäller samtliga bestämmelser i 6.7.2.8, med undantag av 6.7.2.8.3. Då denna kolumn anger ”Ej tillåtna”, är bottenöppningar inte tillåtna om ämnet som ska transporteras b) är en vätska (se 6.7.2.6.1). Om ämnet som ska transporteras är ett fast ämne vid alla temperaturer som uppträder vid normala transportförhållanden, är bottenöppningar som överensstämmer med bestämmelserna i 6.7.2.6.2 tillåtna.

771

T23 UN-TANKINSTRUKTION T23

Denna UN-tankinstruktion gäller självreaktiva ämnen i klass 4.1 och organiska peroxider i klass 5.2. Beredningarna som inte anges i 2.2.41.4 eller i 2.2.52.4, men som är förtecknade nedan får också transporteras i förpackningar enligt OP8 (se förpackningsinstruktion P520 i 4.1.4.1). Allmänna bestämmelser i 4.2.1 och bestämmelserna i 6.7.2 ska uppfyllas. De tillämpliga ytterligare bestämmelserna i 4.2.1.13 som avser självreaktiva ämnen i klass 4.1 och organiska peroxider i klass 5.2 ska också uppfyllas.

UN-nr Ämne Minsta Minsta gods- Botten- Tryckavlast- Fyllnads-

provtryck tjocklek (mm öppningar ningsanord- grad

(bar) referensstål) ningar

3109 ORGANISK 4 Se Se Se Se PEROXID, TYP F, 6.7.2.4.2 6.7.2.6.3 6.7.2.8.2 4.2.1.13.13 FLYTANDE 4.2.1.13.6 4.2.1.13.7 tert-Butylhydroperoxid a) , högst 72 % 4.2.1.13.8 med vatten tert-Butyl hydroperoxid, högst 56 % i spädmedel typ B b) Kumylhydroperoxid, högst 90 % i spädmedel typ A Di-tert-butylperoxid, högst 32 % i spädmedel typ A Isopropylkumylhydroperoxid, högst 72 % i spädmedel typ A p-Mentylhydroperoxid, högst 72 % i spädmedel typ A Pinanylhydroperoxid, högst 56 % i spädmedel typ A

3110 ORGANISK 4 Se Se Se Se PEROXID, TYP F, 6.7.2.4.2 6.7.2.6.3 6.7.2.8.2 4.2.1.13.13 FAST 4.2.1.13.6 4.2.1.13.7 Dikumylperoxid c) 4.2.1.13.8 3229 SJÄLVREAKTIV 4 Se Se Se Se VÄTSKA, TYP F 6.7.2.4.2 6.7.2.6.3 6.7.2.8.2 4.2.1.13.13 4.2.1.13.6 4.2.1.13.7 4.2.1.13.8 3230 SJÄLVREAKTIVT 4 Se Se Se Se FAST ÄMNE, TYP F 6.7.2.4.2 6.7.2.6.3 6.7.2.8.2 4.2.1.13.13 4.2.1.13.6 4.2.1.13.7 4.2.1.13.8 a) Förutsatt att åtgärder vidtagits för att uppnå en ekvivalent säkerhet motsvarande 65 % tertbutylhydroperoxid och 35 % vatten. b) Spädmedel typ B är tert-Butylalkohol. c) Högsta mängd per UN-tank: 2000 kg.

772

T50 UN-TANKINSTRUKTION T50

a) ”Små” avser tankar med tankskal med diameter högst 1,5 m, ”stora” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m utan isolering eller solskärm (se 6.7.3.2.12), ”solskärm” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m och med solskärm (se 6.7.3.2.12), ”isolerade” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m och med isolering (se 6.7.3.2.12), (se definitionen för ”beräkningsreferenstemperatur” i 6.7.3.1). b) Uttrycket ”normala” i kolumnen för tryckavlastningsanordningar innebär att sprängbleck enligt 6.7.3.7.3 inte krävs. c) För UN 3500, 3501, 3502, 3503, 3504 och 3505 gäller fyllnadsgrad istället för högsta fyllningsförhållande

T75 UN-TANKINSTRUKTION T75

Denna UN-tankinstruktion gäller för kylda kondenserade gaser. Allmänna bestämmelser i 4.2.3 och bestämmelserna i 6.7.4 ska uppfyllas.

4.2.5.3 Särbestämmelser för UN-tankar

Särbestämmelser för UN-tankar är tillordnade vissa ämnen för att ange krav som är tillägg till eller ersätter dem som ges i UN-tankinstruktionerna eller bestämmelserna i kapitel 6.7. Särbestämmelser för UN-tankar markeras med koden TP och är tillordnade bestämda ämnen i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11. Följande är en förteckning över särbestämmelserna för UN-tankar:

778

TP1 Fyllningsbegränsningarna föreskrivna i 4.2.1.9.2 får inte överskridas 97 (fyllnadsgrad = ). 1 + α t( R − t F )

TP2 Fyllningsbegränsningarna föreskrivna i 4.2.1.9.3 får inte överskridas 95 (fyllnadsgrad = ). 1 + α t( R − t F )

TP3 Den maximala fyllnadsgraden (i %) för fasta ämnen som transporteras över sin smältpunkt och för vätskor med förhöjd temperatur ska bestämmas i överensstämmelse med 4.2.1.9.5.

TP4 Fyllnadsgraden för UN-tankar får inte överstiga 90 %, om inte annat värde godkänts av behörig myndighet (se 4.2.1.16.2).

TP5 Fyllningsrestriktioner som föreskrivs i 4.2.3.6 ska uppfyllas.

TP6 För att förhindra att tanken brister vid någon omständighet, inklusive omvälvning av brand, ska den vara försedd med tryckavlastningsanordningar, som är tillräckliga i förhållande till tankens kapacitet och arten av det transporterade ämnet. Anordningen ska också vara kompatibel med ämnet.

TP7 Luft ska elimineras från gasfasutrymmet med kväve eller på annat sätt.

TP8 Provtrycket får minskas till 1,5 bar, när flampunkten hos de transporterade ämnena är över 0 °C.

TP9 Ett ämne med denna beskrivning får transporteras i UN-tank endast med godkännande från behörig myndighet.

TP10 En blybeklädnad, minst 5 mm tjock, vilken ska kontrolleras årligen, eller annat lämpligt beklädnadsmaterial, som godkänts av behörig myndighet, krävs. I syfte att genomföra den obligatoriska provningen eller kontrollen innan återfyllning, får en tömd men ej rengjord UN-tank överlämnas för transport under en tidsperiod av högst tre månader efter att slutdatumet för den senaste kontrollen av beklädnaden har löpt ut.

TP11 (Tills vidare blank.)

TP12 (Borttagen.)

TP13 (Tills vidare blank.)

TP14 (Tills vidare blank.)

TP15 (Tills vidare blank.)

TP16 Tanken ska utrustas med en särskild anordning för att förhindra undertryck och onormalt tryck under normala transportförhållanden. Denna anordning ska vara godkänd av behörig myndighet. Tryckavlastningsanordning ska uppfylla bestämmelserna i 6.7.2.8.3 för att förhindra kristallisering av produkten i anordningen.

779

TP17 Endast oorganiska obrännbara material får användas för värmeisolering av tanken.

TP18 Temperaturen ska hållas mellan 18 °C och 40 °C. UN-tankar som innehåller stelnad metakrylsyra får inte återupphettas under transporten.

TP19 Vid tiden för tillverkning ska den minsta godstjockleken som bestäms enligt 6.7.3.4 ökas med 3 mm som marginal mot korrosion. Godstjockleken ska kontrolleras med ultraljud med intervall mittemellan återkommande vätsketryckprovningar och får aldrig vara mindre än den minsta godstjockleken bestämd enligt 6.7.3.4.

TP20 Detta ämne får endast transporteras i isolerade tankar under kvävgasatmosfär.

TP21 Godstjockleken ska vara minst 8 mm. Tankar ska vara vätsketryckprovade och invändigt kontrollerade med intervall som inte överstiger 2,5 år.

TP22 Smörjmedel för fogar och andra anordningar ska vara kompatibla med syre.

TP23 (Borttagen.)

TP24 UN-tanken får utrustas med en anordning, som vid maximal fyllning sitter i gasfasutrymmet på tanken, för att förhindra att onormalt tryck utvecklas på grund av långsamt sönderfall av det transporterade ämnet. Denna anordning ska också förhindra att en oacceptabel mängd läcker ut om tanken skulle välta eller att främmande material kommer in i tanken. Anordningen ska vara godkänd av behörig myndighet eller av denna utsett organ.

TP25 (Tills vidare blank.)

TP26 Vid transport under uppvärmning ska uppvärmningsanordningen vara placerad utanför tankskalet. För UN 3176 gäller detta krav endast om ämnet reagerar på ett farligt sätt med vatten.

TP27 En UN-tank med ett minsta provtryck av 4 bar får användas om det visas att ett provtryck av 4 bar eller lägre är godtagbart enligt definitionen på provtryck i 6.7.2.1.

TP28 En UN-tank med ett minsta provtryck av 2,65 bar får användas om det visas att ett provtryck av 2,65 bar eller lägre är godtagbart enligt definitionen på provtryck i 6.7.2.1.

TP29 En UN-tank med ett minsta provtryck av 1,5 bar får användas om det visas att ett provtryck av 1,5 bar eller lägre är godtagbart enligt definitionen på provtryck i 6.7.2.1.

TP30 Detta ämne ska transporteras i isolerade tankar.

TP31 Detta ämne får transporteras i tankar endast i fast form.

TP32 UN-tankar får användas för UN 0331, 0332 och 3375 under följande villkor:

780

(a) För att undvika onödig instängdhet ska varje UN-tank av metall eller fiberarmerad plast vara utrustad med en fjäderbelastad tryckavlastningsanordning, ett sprängbleck eller en smältsäkring. Utlösningstrycket respektive sprängtrycket får vara högst 2,65 bar för UN-tankar med lägsta provtryck över 4 bar.

(b) För UN 3375 ska lämpligheten för transport i tank visas. En metod för att konstatera lämpligheten är provningsmetod 8 (d) i provningsserie 8 (se testhandboken, del 1, delavsnitt 18.7).

(c) Ämnen får inte vara kvar i UN-tanken under en tid som kan medföra klumpbildning. Lämpliga åtgärder ska vidtas för att förhindra klumpbildning och vidhäftning av ämnen i tanken (t.ex. rengöring osv.).

TP33 UN-tankinstruktionen som tilldelats detta ämne gäller granulerade och pulverformiga ämnen och fasta ämnen, som lastas och lossas vid temperaturer över sin smältpunkt men kyls och transporteras i fast form. För fasta ämnen som transporteras över sin smältpunkt, se 4.2.1.19.

TP34 UN-tankar behöver inte utsättas för krockprovningen enligt 6.7.4.14.1 om de på skylten som anges i 6.7.4.15.1 är märkta ”EJ AVSEDD FÖR JÄRNVÄGSTRANSPORT” med en textstorlek på minst 10 cm på båda sidor av det yttre höljet.

TP35 (Borttagen.)

TP36 Smältsäkringar i ång-/gasfasutrymmet får användas på UN-tankar.

TP37 (Borttagen.)

TP38 (Borttagen.)

TP39 (Borttagen.)

TP40 UN-tankar får inte transporteras när sprayutrustning är inkopplad.

TP41 Efter överenskommelse med behörig myndighet får den 2,5-årsvisa invändiga kontrollen utelämnas eller ersättas med andra kontrollförfaranden, förutsatt att UN-tanken är avsedd för transport av metallorganiska ämnen till vilka denna tanksärbestämmelse för UN-tankar har tilldelats. Denna kontroll krävs däremot när villkoren i 6.7.2.19.7 är uppfyllda.

TP42 UN-tankar är inte tillåtna för transport av cesium- eller rubidiumdispersioner.

781

Kapitel 4.3

Användning av cisternvagnar, avmonterbara tankar,

tankcontainrar och växeltankar med tankskal av metall, samt

batterivagnar och MEG-containrar

Anm Beträffande UN-tankar och UN-MEG-containrar, se kapitel 4.2; beträffande slamsugartankar, se kapitel 4.5.

4.3.1 Giltighetsområde

4.3.1.1 Bestämmelser som upptar hela sidbredden avser både cisternvagnar, avmonterbara tankar och batterivagnar, samt tankcontainrar, växeltankar och MEG-containrar. Bestämmelser som finns i en av spalterna avser endast: - cisternvagnar, avmonterbara tankar och batterivagnar (vänstra spalten), - tankcontainrar, växeltankar och MEG-containrar (högra spalten). 4.3.1.2 Dessa bestämmelser avser cisternvagnar, avmonterbara tankar och tankcontainrar, växeltankar och MEGbatterivagnar, containrar, använda för transport av ämnen i form av gas, vätska, pulver eller granulat. 4.3.1.3 I 4.3.2 anges de bestämmelser som ska tillämpas på cisternvagnar, avmonterbara tankar, tankcontainrar och växeltankar, avsedda för transport av ämnen i alla klasser, och på batterivagnar och MEG-containrar, avsedda för transport av gaser i klass 2. Avsnitt 4.3.3 och 4.3.4 innehåller särbestämmelser som tillägg eller modifiering till bestämmelserna i 4.3.2. 4.3.1.4 För krav beträffande tillverkning, utrustning, typgodkännande, kontroll och provning samt märkning, se kapitel 6.8. 4.3.1.5 För övergångsbestämmelser avseende detta kapitel, se 1.6.3. 1.6.4.

4.3.2 Bestämmelser för alla klasser

4.3.2.1 Användning

4.3.2.1.1 Ett ämne som omfattas av RID/RID-S får transporteras i cisternvagnar, avmonterbara tankar, batterivagnar, tankcontainrar, växeltankar och MEG-containrar endast när en tankkod finns angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12, enligt 4.3.3.1.1 och 4.3.4.1.1. 4.3.2.1.2 Typ av tank, batterivagn och MEG-container som krävs anges i kodform i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12. Identifikationskoderna som finns där utgörs av bokstäver eller siffror i en bestämd ordning. Förklaringar till de fyra delarna i koden ges i 4.3.3.1.1 (då ämnet som ska transporteras tillhör klass 2) och i 4.3.4.1.1 (då ämnet som ska transporteras tillhör klasserna 3 till och med 9) . 1) 1) Ett undantag har gjorts för tankar avsedda för transport av ämnen i klass 5.2 eller 7 (se 4.3.4.1.3).

783

4.3.2.1.3 Typ som krävs enligt 4.3.2.1.2 motsvarar de minst strikta konstruktionsbestämmelserna som är acceptabla för det farliga ämnet i fråga, såvida inget annat krävs i detta kapitel eller i kapitel 6.8. Det är möjligt att använda tankar som motsvarar koder, vilka föreskriver högre minsta kalkyltryck eller striktare krav för fyllnings- eller tömningsöppningar eller för säkerhetsventiler/-anordningar (se 4.3.3.1.1 för klass 2 och 4.3.4.1.1 för klasserna 3 till och med 9).

4.3.2.1.4 För vissa ämnen gäller för tankar, batterivagnar och MEG-containrar tilläggsbestämmelser, vilka ingår som särbestämmelser i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 13.

4.3.2.1.5 Tankar, batterivagnar och MEG-containrar får inte lastas med andra farliga ämnen än dem, vars transport de godkänts för enligt 6.8.2.3.2 och som inte tenderar att i kontakt med material i tankskalet, packningar, utrustning och skyddsbeklädnad reagera på ett farligt sätt med dessa (se ”farlig reaktion” i 1.2.1), bilda farliga produkter eller avsevärt försvaga dessa material 2) .

4.3.2.1.6 Livsmedel får transporteras i tankar som använts för farliga ämnen, endast om nödvändiga åtgärder vidtagits för att förhindra hälsorisker.

4.3.2.1.7 Tankdokumentationen ska förvaras av ägaren eller brukaren, som på begäran ska kunna uppvisa handlingarna för behörig myndighet

och denne ska försäkra sig om att den är tillgänglig för underhållsansvarig enhet (ECM).

Tankdokumentationen, inklusive Tankdokumentationen relevant information om ECM:s åtgärder,

ska föras under tankens hela livslängd och förvaras fram till 15 månader efter att tanken tagits ur drift.

Om byte av ägare eller brukare sker under tankens livslängd, ska tankdokumentationen överlämnas utan fördröjning till den nye ägaren respektive brukaren.

Kopior av tankdokumentationen och alla nödvändiga handlingar ska tillhandahållas kontrollorganet inför provningar och kontroller enligt 6.8.2.4.5 eller 6.8.3.4.18 inför återkommande kontroll eller revisionskontroll.

Anm Alternativt får tankdokumentationen förvaras i elektronisk form.

4.3.2.2 Fyllnadsgrad

4.3.2.2.1 Följande fyllnadsgrad får inte överskridas i tankar avsedda för transport av vätska vid omgivningstemperatur:

2) Det kan bli nödvändigt att konsultera tillverkaren av ämnet och behörig myndighet för rådgivning om ämnets kompatibilitet med materialen i tanken, batterivagnen eller MEG-containern.

784

(a) För brandfarliga ämnen, miljöfarliga ämnen och brandfarliga miljöfarliga ämnen utan andra faror (t.ex. giftiga eller frätande) i tankar med luftningsutrustning eller med säkerhetsventiler (även när de föregås av sprängbleck):

100 fyllnadsgrad = % av kapaciteten 1 + α ( 50 − t F )

(b) För giftiga eller frätande ämnen (antingen de är brandfarliga eller miljöfarliga eller ej) i tankar med luftningsutrustning eller med säkerhetsventiler (även när de föregås av sprängbleck):

98 fyllnadsgrad = % av kapaciteten 1 + α ( 50 − t F )

(c) För brandfarliga ämnen, miljöfarliga ämnen och för mindre giftiga eller mindre frätande ämnen (antingen de är brandfarliga eller miljöfarliga eller ej) i lufttätt förslutna tankar utan säkerhetsventil:

97 fyllnadsgrad = % av kapaciteten 1 + α ( 50 − t F )

(d) För starkt giftiga, giftiga, starkt frätande eller frätande ämnen (antingen de är brandfarliga eller miljöfarliga eller ej) i lufttätt förslutna tankar utan säkerhetsventil:

95 fyllnadsgrad = % av kapaciteten 1 + α ( 50 − t F )

4.3.2.2.2 I dessa formler anger α medelkoefficienten för vätskans volymetriska expansion mellan 15 °C och 50 °C, dvs. för en högsta temperaturvariation av 35 °C.

α beräknas enligt formeln:

d 15 − d 50 α = 35 × d 50

där d 15 och d 50 är vätskans densitet vid 15 °C respektive 50 °C och t F vätskans medeltemperatur vid fyllningstillfället.

4.3.2.2.3 Bestämmelserna i 4.3.2.2.1 (a) - (d) ovan är inte tillämpliga på tankar som transporterar vätskor vid en temperatur över 50 °C. Fyllnadsgraden för:

(a) flytande ämnen som transporteras vid en temperatur över 50 °C,

(b) flytande ämnen som fylls vid en temperatur under 50 °C, men som är avsedda att värmas över 50 °C under transporten, och

ska vid transportens början vara sådan att tanken inte vid något tillfälle under transporten är fylld över 95 %.

785

Den högsta fyllnadsgraden ska bestämmas genom följande formel:

d Fyllnadsgrad = r 95 av kapaciteten d f

där d f och d r är densiteter för ämnet vid medeltemperaturen under fyllning respektive den maximala medeltemperaturen för innehållet under transport.

För tankar med uppvärmningsanordning ska temperaturen regleras så att den högsta fyllnadsgraden på 95 % av kapaciteten inte överskrids vid något tillfälle under transporten.

4.3.2.2.4 (Tills vidare blank.) Tankskal för transport av ämnen i flytande form eller kondenserade eller kylda kondenserade gaser, som inte är indelade genom skiljeväggar eller skvalpskott i fack på högst 7 500 liter, ska vara fyllda till antingen minst 80 % eller högst 20 % av sin kapacitet.

Denna bestämmelse gäller inte för: - vätskor med en kinematisk viskositet vid 20 °C av minst 2680 mm2/s, - smälta ämnen med en kinematisk viskositet vid fyllningstemperaturen av minst 2680 mm2/s, - UN 1963 HELIUM, KYLD, FLYTANDE och UN 1966 VÄTE, KYLD, FLYTANDE.

4.3.2.3 Drift

4.3.2.3.1 Godstjockleken i tankskalet får under dess användningstid aldrig understiga minimivärdet föreskrivet i

6.8.2.1.17 - 6.8.2.1.18. 6.8.2.1.17 - 6.8.2.1.20.

4.3.2.3.2 (Tills vidare blank.) Under transport ska tankcontainrar/MEGcontainrar lastas på den transporterande vagnen så att de är tillräckligt skyddade mot stötar i sidled och längsled samt mot vältning av anordningar på den transporterande vagnen eller på själva tankcontainern/MEG-containern 3) . Om tankcontainern/MEG-containern med sin driftsutrustning är byggd för att motstå stötar och vältning behöver den inte skyddas på detta sätt.

Exempel på skydd av tankar: 3) - skydd mot sidledes stöt kan exempelvis bestå av längsgående balkar som skyddar tanken på båda sidor i nivå med mittlinjen, - skydd mot vältning kan exempelvis bestå av förstärkningsringar eller balkar, fästa vinkelrätt mot ramens riktning, - skydd mot stöt bakifrån kan exempelvis bestå av en stötfångare eller en ram.

786

4.3.2.3.3 Under fyllning och tömning av tankar, batterivagnar och MEG-containrar ska lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra utsläpp av farliga mängder gas och ånga. Tankar, batterivagnar och MEG-containrar ska vara förslutna så att innehållet inte kan komma ut okontrollerat. Öppningar i tankar med bottentömning ska tillslutas med gängade pluggar, blindflänsar eller andra likvärdiga anordningar. Efter fyllning ska fyllaren försäkra sig om att alla förslutningar på tankar, batterivagnar och MEGcontainrar är i stängt läge och att inget läckage sker. Detta gäller också stigrörets övre delar.

4.3.2.3.4 När flera förslutningssystem är installerade i serie, ska det som är närmast det transporterade ämnet stängas först.

4.3.2.3.5 Inga farliga rester av det påfyllda ämnet får häfta vid utsidan av tanken under transport.

4.3.2.3.6 Ämnen som kan reagera farligt med varandra får inte transporteras i angränsande tankfack.

Ämnen som kan reagera farligt med varandra, får transporteras i angränsande tankfack om dessa fack är skilda genom en vägg med tjocklek minst lika med den hos själva tankskalet. De får även transporteras separerade av ett tomt utrymme eller ett tomt fack mellan de lastade facken.

4.3.2.3.7 Cisternvagnar, avmonterbara tankar, batterivagnar, tankcontainrar, växeltankar och MEG-containrar får inte fyllas eller överlämnas för transport efter datumet som angetts för kontroll som krävs enligt 6.8.2.4.2, 6.8.2.4.3, 6.8.3.4.6 och 6.8.3.4.12 har gått ut.

Cisternvagnar, avmonterbara tankar, batterivagnar, tankcontainrar, växeltankar och MEG-containrar som fyllts innan datumet som angetts för nästa kontroll får däremot transporteras:

(a) under en tidsperiod av högst en månad efter datumet som angetts, om nästa kontroll som ska genomföras är en återkommande kontroll i enlighet med 6.8.2.4.2, 6.8.3.4.6 (a) och 6.8.3.4.12,

(b) under en tidsperiod av högst tre månader efter utgången av datumet som angetts, om nästa kontroll som ska genomföras är en återkommande kontroll i enlighet med 6.8.2.4.2, 6.8.3.4.6 (a) och 6.8.3.4.12 för att transportera det farliga godset till bortskaffande eller återvinning, såvida behörig myndighet inte har godkänt annat. En hänvisning till detta undantag ska anges i godsdeklarationen,

(c) under en tidsperiod av högst tre månader efter datumet som angetts, om nästa kontroll som ska genomföras är en mellanliggande kontroll i enlighet med 6.8.2.4.3, 6.8.3.4.6 (b) och 6.8.3.4.12.

4.3.2.4 Tömda, ej rengjorda tankar, batterivagnar och MEG-containrar

Anm För tömda, ej rengjorda tankar, batterivagnar och MEG-containrar kan särbestämmelserna TU1, TU2, TU4, TU16 och TU35 i 4.3.5 vara tillämpliga.

4.3.2.4.1 Inga farliga rester av det påfyllda ämnet får häfta vid utsidan av tanken under transport.

787

4.3.2.4.2 För att accepteras för transport ska tömda, ej rengjorda tankar, batterivagnar och MEG-containrar vara förslutna på samma sätt och täta i samma utsträckning som om de vore fyllda.

4.3.2.4.3 Om tömda, ej rengjorda tankar, batterivagnar och MEG-containrar inte är förslutna på samma sätt och täta i samma utsträckning som om de vore fyllda, och om bestämmelserna i RID/RID-S inte kan uppfyllas, ska de transporteras med vederbörlig hänsyn till tillräcklig säkerhet till närmaste lämpliga plats där rengöring eller reparation kan ske.

Transporten är tillräckligt säker om lämpliga åtgärder har vidtagits för att hålla likvärdig säkerhet jämförbar med bestämmelserna i RID/RID-S och för att förhindra okontrollerat utsläpp av farligt gods.

4.3.2.4.4 Tömda, ej rengjorda cisternvagnar, avmonterbara tankar, batterivagnar, tankcontainrar, växeltankar och MEG-containrar får även transporteras för att genomgå kontroll efter att intervallen som anges i 6.8.2.4.2 och 6.8.2.4.3 har gått ut.

4.3.3 Särskilda bestämmelser för klass 2

4.3.3.1 Kodning av tankar och tankhierarki

4.3.3.1.1 Kodning av tankar, batterivagnar och MEG-containrar

De fyra delar av tankkoden, som ges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12, har följande betydelse:

Del Beskrivning Tankkod

1 Typ av tank, batterivagn C = tank, batterivagn eller MEG-container för eller MEG-container komprimerade gaser P = tank, batterivagn eller MEG-container för kondenserade gaser eller lösta gaser R = tank för kylda kondenserade gaser 2 Kalkyltryck X = värdet på minsta provtryck som krävs enligt tabell i 4.3.3.2.5, eller 22 = minsta kalkyltryck i bar 3 Öppningar (se 6.8.2.2 och B = tank med fyllnings- eller tömningsöppningar i 6.8.3.2) botten med tre förslutningar, eller batterivagn eller MEG-container med öppningar under vätskeytan eller för komprimerade gaser C = tank med fyllnings- eller tömningsöppningar i toppen med tre förslutningar, med endast rengöringsöppningar under vätskeytan D = tank med fyllnings- eller tömningsöppningar i toppen med tre förslutningar, eller batterivagn eller MEG-container utan öppningar under vätskeytan 4 Säkerhetsventil/ N = tank, batterivagn eller MEG-container med -anordning säkerhetsventil enligt 6.8.3.2.9 eller 6.8.3.2.10 som inte är lufttätt försluten H = lufttätt försluten tank, batterivagn eller MEGcontainer (se 1.2.1)

Anm 1 Särbestämmelse TU17 angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 13 för vissa gaser betyder att gasen endast får transporteras i batterivagnar eller MEGcontainrar, vars element utgörs av kärl.

788

Anm 2 Särbestämmelse TU40 angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn B för vissa gaser, betyder att gasen endast får transporteras i batterivagnar eller MEGcontainrar vars element utgörs av sömlösa kärl.

Anm 3 Trycken som anges på själva tanken eller på en panel får inte understiga värdet på ”X” eller minsta kalkyltryck.

4.3.3.1.2 Tankhierarki

Tankkod Andra tankkoder som är tillåtna för ämnen enligt denna kod

C*BN C#BN, C#CN, C#DN, C#BH, C#CH, C#DH C*BH C#BH, C#CH, C#DH C*CN C#CN, C#DN, C#CH, C#DH C*CH C#CH, C#DH C*DN C#DN, C#DH C*DH C#DH P*BN P#BN, P#CN, P#DN, P#BH, P#CH, P#DH P*BH P#BH, P#CH, P#DH P*CN P#CN, P#DN, P#CH, P#DH P*CH P#CH, P#DH P*DN P#DN, P#DH P*DH P#DH R*BN R#BN, R#CN, R#DN R*CN R#CN, R#DN R*DN R#DN

Siffran representerad av # ska vara minst lika med siffran representerad av *.

Anm Denna hierarki tar inte hänsyn till eventuella särbestämmelser (se 4.3.5 och 6.8.4) för enskilda benämningar.

4.3.3.2 Fyllningsvillkor och provtryck

4.3.3.2.1 För tankar för komprimerade gaser ska provtrycket uppgå till minst 1,5 gånger det i 1.2.1 definierade arbetstrycket för tryckkärl.

4.3.3.2.2 Provtrycket för tankar för:

- under högt tryck kondenserade gaser och

- lösta gaser

ska vara sådant att vid fyllning av tankskalet till dess maximala fyllningsförhållande trycket av innehållet vid 55 °C för tankar med värmeisolering, respektive 65 °C för tankar utan värmeisolering, inte överstiger provtrycket.

4.3.3.2.3 Provtrycket för tankar för under lågt tryck kondenserade gaser ska:

(a) för tankar med värmeisolering motsvara minst vätskans ångtryck vid 60 °C, minskat med 0,1 MPa (1 bar), men minst vara 1 MPa (10 bar),

789

(b) för tankar utan värmeisolering motsvara minst vätskans ångtryck vid 65 °C, minskat med 0,1 MPa (1 bar), men minst vara 1 MPa (10 bar).

Högsta tillåtna fyllningsförhållande beräknas enligt följande:

Högsta tillåtna fyllningsförhållande = 0,95 × vätskefasens densitet vid 50 °C (kg/l).

Dessutom får gasfasen ej försvinna under 60 °C.

Om tankens diameter inte överstiger 1,5 m ska värdena på provtryck och högsta tillåtna fyllningsförhållande i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 tillämpas.

4.3.3.2.4 Provtrycket för tankar avsedda för transport av kylda kondenserade gaser ska vara minst 1,3 gånger det högsta arbetstryck som anges på tanken, dock minst 300 kPa (3 bar). För tankar med vakuumisolering ska provtrycket vara minst 1,3 gånger det högsta arbetstrycket ökat med 100 kPa (1 bar).

MPa bar MPa bar kg/l

25 250 0,99 19 190 0,87 25 250 0,95 2034 VÄTE OCH METAN, BLANDNING, 1F Se 4.3.3.2.1 KOMPRIMERAD 2035 1,1,1-TRIFLUORETAN (KÖLDMEDIUM R 2F 2,8 28 3,2 32 0,79 143A) 2036 XENON 2A 12 120 1,30 13 130 1,24 2044 2,2-DIMETYLPROPAN 2F 1 10 1 10 0,53 2073 AMMONIAKLÖSNING, i vatten, relativ 4A densitet mindre än 0,880 vid 15 ºC med över 35 % men högst 40 % ammoniak 4A 1 10 1 10 0,80

med över 40 % men högst 50 % ammoniak 4A 1,2 12 1,2 12 0,77

2187 KOLDIOXID, KYLD, FLYTANDE 3A Se 4.3.3.2.4 2189 DIKLORSILAN 2TFC 1 10 1 10 0,90 2191 SULFURYLFLUORID 2T 5 50 5 50 1,10 2193 HEXAFLUORETAN (KÖLDMEDIUM R 116) 2A 16 160 1,28 20 200 1,34 20 200 1,10 2197 VÄTEJODID, VATTENFRI 2TC 1,9 19 2,1 21 2,25 2200 PROPADIEN, STABILISERAD 2F 1,8 18 2,0 20 0,50 2201 DIKVÄVEOXID, KYLD, FLYTANDE 3O Se 4.3.3.2.4 2203 SILAN b) 2F 22,5 225 22,5 225 0,32 25 250 25 250 0,36 2204 KARBONYLSULFID 2TF 2,7 27 3,0 30 0,84 2417 KARBONYLFLUORID 2TC 20 200 20 200 0,47 30 300 30 300 0,70 2419 BROMTRIFLUORETYLEN 2F 1 10 1 10 1,19 2420 HEXAFLUORACETON 2TC 1,6 16 1,8 18 1,08 2422 OKTAFLUORBUT-2-EN (KÖLDMEDIUM R 2A 1 10 1 10 1,34 1318) 2424 OKTAFLUORPROPAN (KÖLDMEDIUM R 2A 2,1 21 2,3 23 1,07 218) 2451 KVÄVETRIFLUORID 2O 20 200 20 200 0,50 30 300 30 300 0,75 2452 ETYLACETYLEN, STABILISERAD 2F 1 10 1 10 0,57 2453 ETYLFLUORID (KÖLDMEDIUM R 161) 2F 2,1 21 2,5 25 0,57 2454 METYLFLUORID, (KÖLDMEDIUM R 41) 2F 30 300 30 300 0,36 2517 1-KLOR-1,1-DIFLUORETAN 2F 1 10 1 10 0,99 (KÖLDMEDIUM R 142B) 2591 XENON, KYLD, FLYTANDE 3A Se 4.3.3.2.4 2599 KLORTRIFLUORMETAN OCH 2A 3,1 31 3,1 31 0,11 TRIFLUORMETAN, AZEOTROP 4,2 42 0,21 BLANDNING, med ca 60 % klortrifluormetan 10 100 0,76 (KÖLDMEDIUM R 503) 4,2 42 0,20 10 100 0,66 2601 CYKLOBUTAN 2F 1 10 1 10 0,63 2602 DIKLORDIFLUORMETAN OCH 1,1- 2A 1,8 18 2 20 1,01 DIFLUORETAN, AZEOTROP BLANDNING med ca 74 % diklordifluormetan (KÖLDMEDIUM R 500) 2901 BROMKLORID 2TOC 1 10 1 10 1,50 3057 TRIFLUORACETYLKLORID 2TC 1,3 13 1,5 15 1,17 3070 ETYLENOXID OCH DIKLORDIFLUOR- 2A 1,5 15 1,6 16 1,09 METAN, BLANDNING, med högst 12,5 % etylenoxid 3083 PERKLORYLFLUORID 2TO 2,7 27 3,0 30 1,21

794

UN- Benämning Klass- Lägsta provtryck för tankar Tillåtet

nr ifice- viktinnehåll

Med värme- Utan värme-

rings- per liter av

isolering isolering

kod kapaciteten

MPa bar MPa bar kg/l

3136 TRIFLUORMETAN, KYLD, FLYTANDE 3A Se 4.3.3.2.4 3138 ETEN, ACETYLEN OCH PROPEN, 3F Se 4.3.3.2.4 BLANDNING, KYLD, FLYTANDE, med minst 71,5 % eten, högst 22,5 % acetylen och högst 6 % propen 3153 PERFLUOR(METYLVINYL) ETER 2F 1,4 14 1,5 15 1,14 3154 PERFLUOR(ETYLVINYL)ETER 2F 1 10 1 10 0,98 3156 KOMPRIMERAD GAS, OXIDERANDE, 1O Se 4.3.3.2.1 eller 4.3.3.2.2 N.O.S. 3157 KONDENSERAD GAS, OXIDERANDE, 2O Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 N.O.S. 3158 GAS, KYLD, FLYTANDE, N.O.S. 3A Se 4.3.3.2.4 3159 1,1,1,2-TETRAFLUORETAN 2A 1,6 16 1,8 18 1,04 (KÖLDMEDIUM R 134A) 3160 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, 2TF Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 BRANDFARLIG, N.O.S. a) 3161 KONDENSERAD GAS, BRANDFARLIG, 2F Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 N.O.S. 3162 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, N.O.S. a) 2T Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 3163 KONDENSERAD GAS, N.O.S. 2A Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 3220 PENTAFLUORETAN (KÖLDMEDIUM R 2A 4,1 41 4,9 49 0,95 125) 3252 DIFLUORMETAN (KÖLDMEDIUM R 32) 2F 3,9 39 4,3 43 0,78 3296 HEPTAFLUORPROPAN (KÖLDMEDIUM R 2A 1,4 14 1,6 16 1,20 227) 3297 ETYLENOXID OCH 2A 1 10 1 10 1,16 KLORTETRAFLUORETAN, BLANDNING, med högst 8,8 % etylenoxid 3298 ETYLENOXID OCH PENTAFLUORETAN, 2A 2,4 24 2,6 26 1,02 BLANDNING, med högst 7,9 % etylenoxid 3299 ETYLENOXID OCH TETRAFLUORETAN, 2A 1,5 15 1,7 17 1,03 BLANDNING, med högst 5,6 % etylenoxid 3300 ETYLENOXID OCH KOLDIOXID, 2TF 2,8 28 2,8 28 0,73 BLANDNING, med över 87 % etylenoxid 3303 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, 1TO Se 4.3.3.2.1 eller 4.3.3.2.2 OXIDERANDE, N.O.S. a) 3304 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, 1TC Se 4.3.3.2.1 eller 4.3.3.2.2 FRÄTANDE, N.O.S. a) 3305 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, 1TFC Se 4.3.3.2.1 eller 4.3.3.2.2 BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. a) 3306 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, 1TOC Se 4.3.3.2.1 eller 4.3.3.2.2 OXIDERANDE, FRÄTANDE, N.O.S. a) 3307 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, 2TO Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 OXIDERANDE, N.O.S. a) 3308 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, 2TC Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 FRÄTANDE, N.O.S. a) 3309 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, 2TFC Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. a) 3310 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, 2TOC Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 OXIDERANDE, FRÄTANDE, N.O.S. a) 3311 GAS, KYLD, FLYTANDE, OXIDERANDE, 3O Se 4.3.3.2.4 N.O.S. 3312 GAS, KYLD, FLYTANDE, BRANDFARLIG, 3F Se 4.3.3.2.4 N.O.S. 3318 AMMONIAKLÖSNING i vatten, relativ 4TC Se 4.3.3.2.2 densitet under 0,880 vid 15 °C, med över 50 % ammoniak 3337 KÖLDMEDIUM R 404A 2A 2,9 29 3,2 32 0,84 3338 KÖLDMEDIUM R 407A 2A 2,8 28 3,2 32 0,95 3339 KÖLDMEDIUM R 407B 2A 3,0 30 3,3 33 0,95

795

UN- Benämning Klass- Lägsta provtryck för tankar Tillåtet

nr ifice- viktinnehåll

Med värme- Utan värme-

rings- per liter av

isolering isolering

kod kapaciteten

MPa bar MPa bar kg/l

3340 KÖLDMEDIUM R 407C 2A 2,7 27 3,0 30 0,95 3354 INSEKTICID, GAS, BRANDFARLIG, N.O.S. 2F Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 3355 INSEKTICID, GAS, GIFTIG, 2TF Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 BRANDFARLIG, N.O.S. a)

a) Tillåtet om LC 50 är minst 200 ppm. b) Räknas som självantändande (pyrofor).

4.3.3.3 Drift

4.3.3.3.1 Om tankar, batterivagnar eller MEG-containrar är godkända för flera olika gaser, ska byte av gas innefatta tömning, rengöring och avgasning i den utsträckning som krävs för säker användning.

4.3.3.3.2 (Borttagen.)

4.3.3.3.3 Alla element i batterivagnar eller MEG-containrar ska innehålla en och samma gas.

4.3.3.3.4 När det yttre övertrycket kan vara större än tankens motståndskraft mot yttre tryck (t.ex. till följd av låg omgivningstemperatur), ska lämpliga åtgärder vidtas, t.ex. att fylla tanken med kväve eller annan inert gas för att bibehålla tillräckligt tryck i tanken, för att skydda tankar som innehåller under lågt tryck kondenserade gaser mot deformation.

4.3.3.4 Kontrollbestämmelser för fyllning av (Tills vidare blank.)

cisternvagnar för kondenserad gas

4.3.3.4.1 Kontrollåtgärder före fyllning (Tills vidare blank.)

(a) Det ska kontrolleras huruvida uppgifterna för den transporterade gasen på tankskylten (se 6.8.2.5.1 och 6.8.3.5.1 - 6.8.3.5.5) överensstämmer med uppgifterna på litteraskylten (se 6.8.2.5.2, 6.8.3.5.6 och 6.8.3.5.7).

Cisternvagnar avsedda för växelvis användning ska särskilt kontrolleras för att säkerställa att, om klapptavlor används, korrekta klapptavlor är synliga på vagnens båda sidor och säkrade med anordningar enligt 6.8.3.5.7.

Lastgränserna på litteraskylten får inte i något fall överskrida den högsta tillåtna fyllningsvikten på märkskylten.

(b) Senaste last ska fastställas, antingen genom uppgifter i godsdeklarationen

796

eller genom analys. Vid behov ska tanken rengöras.

(c) Restlastens vikt ska fastställas (t.ex. genom vägning), och hänsyn ska tas till denna vid bestämning av fyllnadsmängden, så att cisternvagnen inte blir överfylld eller överlastad.

(d) Tätheten hos tankskalet och utrustningsdelarna samt deras funktionsduglighet ska kontrolleras.

4.3.3.4.2 Fyllningsförlopp (Tills vidare blank.)

Vid fyllningen ska cisternvagnens hanteringsanvisningar följas.

4.3.3.4.3 Kontrollåtgärder efter fyllning (Tills vidare blank.)

(a) Efter fyllning ska kontrolleras med krönta kontrollinstrument (t.ex. genom vägning på krönt våg) om vagnen är överfylld eller överlastad.

Överfyllda eller överlastade cisternvagnar ska omedelbart tömmas så att den tillåtna fyllnadsmängden uppnås utan att fara uppstår.

(b) Partialtrycket av inerta gaser i gasfasen får uppgå till högst 0,2 MPa (2 bar) och övertrycket i gasfasen får överstiga den flytande gasens absoluta ångtryck vid vätskefasens temperatur med högst 0,1 MPa (1 bar) (för UN 1040 ETYLENOXID MED KVÄVE gäller dock ett högsta totaltryck på 1 MPa (10 bar) vid 50 ° C).

(c) Efter lastningen ska på vagnar med bottentömning kontrolleras att de invändiga avstängningsanordningarna är tillräckligt stängda.

(d) Före fastsättandet av blindflänsar eller andra lika effektiva anordningar ska ventilernas täthet kontrolleras. Eventuella läckage ska avhjälpas genom lämpliga åtgärder.

(e) Vid ventilernas utlopp ska blindflänsar eller andra lika effektiva

797

anordningar sättas fast. Dessa förslutningar ska vara försedda med lämpliga tätningar. De ska förslutas med användning av alla element som är avsedda för konstruktionstypen i fråga. (f) Som avslutning ska en visuell slutkontroll av vagnen, dess utrustning och märkning genomföras, och det ska kontrolleras att inget av innehållet läcker ut. 4.3.3.5 Faktisk hålltid ska beräknas, för varje transport av en tank innehållande en kyld kondenserad gas, baserat på följande: (a) referenshålltiden för den kylda kondenserade gas som ska transporteras (se 6.8.3.4.10) angiven på skylten som beskrivs i 6.8.3.5.4, (b) faktisk fyllnadsdensitet, (c) faktiskt fyllningstryck, (d) lägsta inställda tryck på tryckavlastningsanordningen(arna), (e) nedbrytning av isolationsmaterialet 4) . Anm ISO 21014:2006 ”Cryogenic vessels – Cryogenic insulation performance” beskriver metoder för bestämning av isolationsegenskaperna hos kryokärl och ger en metod för att beräkna hålltiden. Datum för när den faktiska hålltiden upphör ska anges i godsdeklarationen (se 5.4.1.2.2 (d)). Bestämmelserna i 4.3.3.5 behöver inte tillämpas för tömda, ej rengjorda tankar. 4.3.3.6 Tankar får inte överlämnas för transport: (a) med ett fyllningsvillkor som kan medföra en oacceptabel hydraulisk kraft, beroende på skvalp inuti tanken, (b) om de är otäta, (c) om de är skadade i sådan utsträckning att funktionen hos tanken eller dess lyft- eller säkringsanordningar kan påverkas, (d) om inte driftsutrustningen har kontrollerats och konstaterats fungera väl, och för kylda kondenserade gaser: (e) om faktisk hålltid för den gas som transporteras inte har bestämts,

4) Vägledning finns i dokumentet ”Methods to prevent the premature activation of relief devices on tanks” från European Industrial Gases Association (EIGA) och är tillgänglig på www.eiga.eu.

798

(f) om transporttiden, inberäknat alla förseningar som kan uppstå, överstiger den faktiska hålltiden.

(g) om trycket inte är stabilt och har sänkts till en nivå så att den faktiska hålltiden kan uppnås , 4)

(h) när de är tömda ej rengjorda, såvida trycket inte har sänkts till en nivå som säkerställer att tryckavlastningsanordningarna inte aktiveras under transport . 4)

4) Vägledning finns i dokumentet ”Methods to prevent the premature activation of relief devices on tanks” från European Industrial Gases Association (EIGA) och är tillgänglig på www.eiga.eu.

799

4.3.4 Särskilda bestämmelser för klass 3 till och med 9

4.3.4.1 Kodning, systematiserad tillordning av tankar och tankhierarki

4.3.4.1.1 Kodning av tankar

De fyra delar av tankkoden som ges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12 har följande betydelse:

Del Beskrivning Tankkod

1 Typ av tank L = tank för ämnen i flytande form (vätskor eller fasta ämnen som överlämnas till transport i smält tillstånd) S = tank för ämnen i fast form (pulver eller granulat) 2 Kalkyltryck G = minsta kalkyltryck enligt de allmänna bestämmelserna i 6.8.2.1.14, eller 1,5; 2,65; 4; 10; 15 eller 21 = minsta kalkyltryck i bar (se 6.8.2.1.14) 3 Öppningar (se 6.8.2.2.2) A = tank med fyllnings- och tömningsöppningar i botten med två förslutningar B = tank med fyllnings- och tömningsöppningar i botten med tre förslutningar C = tank med fyllnings- och tömningsöppningar i toppen med endast rengöringsöppningar under vätskeytan D = tank med fyllnings- och tömningsöppningar i toppen utan öppningar under vätskeytan 4 Säkerhetsventiler/ V = tank med luftningsutrustning, enligt 6.8.2.2.6, men -anordningar ingen anordning som förhindrar att lågor breder ut sig, eller tank som inte är beständig mot tryckstötar orsakad av explosion F = tank med luftningsutrustning, enligt 6.8.2.2.6, försett med anordning som förhindrar att lågor breder ut sig, eller tank som är beständig mot tryckstötar orsakad av explosion N = tank utan luftningsutrustning enligt 6.8.2.2.6 och inte lufttätt försluten H = lufttätt försluten tank (se definition i 1.2.1)

4.3.4.1.2 Systematiserad tillordning av tankkoder till ämnesgrupper och tankhierarki

och grupper av tillåtna ämnen för tankkod LGAV, LGBV, LGBF, L1,5BN, L4BN, L4BH, L10BH och L10CH

L21DH 4.2 S1 I S3 I SW1 I ST3 I och grupper av tillåtna ämnen för tankkod LGAV, LGBV, LGBF, L1,5BN, L4BN, L4BH, L4DH, L10BH, L10CH, L10DH och L15CH

d) Ämnen med ett LC50-värde om högst 200 ml/m3 och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 ska tilldelas tankkod L15CH. e) Ämnen som innehåller fluorvätesyra ska tilldelas denna tankkod förutom fluorvätesyra med mer än 85 % vätefluorid. f) Ämnen med ett LC50-värde om högst 200 ml/m3 och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 ska tilldelas denna tankkod.

803

Systematiserad tillordning

Tankkod Grupp av tillåtna ämnen

Klass Klassificeringskod Förpackningsgrupp

Fasta ämnen

SGAV 4.1 F1 III F3 III 4.2 S2 II, III 4.2 S4 III 5.1 O2 II, III 8 C2 II, III C4 III C6 III C8 III C10 II, III CT2 III 9 M7 III M11 II, III SGAN 4.1 F1 II F3 II FT1 II, III FT2 II, III FC1 II, III FC2 II, III 4.2 S2 II S4 II, III ST2 II, III ST4 II, III SC2 II, III SC4 II, III 4.3 W2 II, III WF2 II WS II, III WT2 II, III WC2 II, III 5.1 O2 II, III OT2 II, III OC2 II, III 8 C2 II C4 II C6 II C8 II C10 II CF2 II CS2 II CW2 II CO2 II CT2 II 9 M3 III och grupper av tillåtna ämnen för tankkod SGAV SGAH 6.1 T2 II, III T3 II, III T5 II, III T7 II, III T9 II TF3 II TS II TW2 II TO2 II TC2 II TC4 II 9 M1 II, III och grupper av tillåtna ämnen för tankkod SGAV och SGAN S4AH 9 M2 II och grupper av tillåtna ämnen för tankkod SGAV, SGAN och SGAH

804

Systematiserad tillordning

Tankkod Grupp av tillåtna ämnen

Klass Klassificeringskod Förpackningsgrupp

S10AN 8 C2 I C4 I C6 I C8 I C10 I CF2 I CS2 I CW2 I CO2 I CT2 I och grupper av tillåtna ämnen för tankkod SGAV och SGAN S10AH 6.1 T2 I T3 I T5 I T7 I TS I TW2 I TO2 I TC2 I TC4 I och grupper av tillåtna ämnen för tankkod SGAV, SGAN, SGAH och S10AN

Tankhierarki

Tankar med andra tankkoder än dem som nämns i denna tabell eller i kapitel 3.2, tabell A, får även användas, förutsatt att varje element (siffervärde eller bokstav) i del 1 till 4 i dessa andra tankkoder motsvarar samma eller högre säkerhetsnivå i förhållande till motsvarande element i den i kapitel 3.2, tabell A, angivna tankkoden, närmare bestämt enligt följande stigande ordningsföljd:

Del 1: typ av tank S → L

Del 2: kalkyltryck G → 1,5 → 2,65 → 4 → 10 → 15 → 21 bar

Del 3: öppningar A → B → C → D

Del 4: säkerhetsventiler/-anordningar V → F → N → H

Till exempel:

- En tank med tankkoden L10CN är tillåten för transport av ett ämne som har tillordnats tankkoden L4BN.

- En tank med tankkoden L4BN är tillåten för transport av ett ämne som har tillordnats tankkoden SGAN.

Anm Hierarkin tar inte hänsyn till eventuella särbestämmelser (se 4.3.5 och 6.8.4) för enskilda benämningar.

805

4.3.4.1.3 Följande ämnen och ämnesgrupper, för vilka ett plustecken (+) anges efter tankkoden i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12, omfattas av särskilda bestämmelser. I det fallet är alternativ användning av tanken för andra ämnen och ämnesgrupper endast tillåten då detta specificerats i typgodkännandecertifikatet. Under iakttagande av de i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 13 angivna särbestämmelserna får högvärdigare tankar användas enligt bestämmelserna i slutet av 4.3.4.1.2.

Kraven för dessa tankar ges av följande tankkoder, kompletterade av tillämpliga särbestämmelser angivna i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 13:

Klass UN-nr Namn och beskrivning Tankkod

4.1 2448 SVAVEL, SMÄLT LGBV 3531 POLYMERISERANDE ÄMNE, FAST, STABILISERAT, SGAN N.O.S. 3532 POLYMERISERANDE ÄMNE, FLYTANDE, L4BN STABILISERAT, N.O.S. 4.2 1381 FOSFOR, VIT eller GUL, TORR, I VATTEN eller I LÖSNING L10DH 2447 FOSFOR, VIT, SMÄLT 4.3 1389 ALKALIMETALLAMALGAM, FLYTANDE 1391 ALKALIMETALLDISPERSION eller DISPERSION AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER 1392 AMALGAM AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, FLYTANDE 1415 LITIUM 1420 KALIUMMETALLEGERINGAR, FLYTANDE 1421 ALKALIMETALLEGERING, FLYTANDE, N.O.S. 1422 KALIUM-NATRIUMLEGERINGAR, FLYTANDE 1428 NATRIUM L10BN 2257 KALIUM 3401 ALKALIMETALLAMALGAM, FAST 3402 AMALGAM AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, FAST 3403 KALIUMMETALLEGERINGAR, FASTA 3404 KALIUM-NATRIUMLEGERINGAR, FASTA 3482 ALKALIMETALDISPERSION eller DISPERSION AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, BRANDFARLIG 1407 CESIUM L10CH 1423 RUBIDIUM 1402 KALCIUMKARBID, PG I S2,65AN 5.1 1873 PERKLORSYRA, med över 50 viktsprocent men högst 72 L4DN viktsprocent syra 2015 VÄTEPEROXID, VATTENLÖSNING, STABILISERAD, L4DV med över 70 % väteperoxid 2014 VÄTEPEROXID, VATTENLÖSNING, med minst 20 % men högst 60 % väteperoxid 2015 VÄTEPEROXID, VATTENLÖSNING, STABILISERAD, med över 60 % men högst 70 % väteperoxid L4BV 2426 AMMONIUMNITRAT, FLYTANDE (het koncentrerad lösning) 3149 VÄTEPEROXID OCH PEROXIÄTTIKSYRA I BLANDNING, STABILISERAD 3375 AMMONIUMNITRAT, EMULSION eller SUSPENSION LGAV eller GEL, flytande 3375 AMMONIUMNITRAT, EMULSION eller SUSPENSION SGAV eller GEL, fast

806

Klass UN-nr Namn och beskrivning Tankkod

5.2 3109 ORGANISK PEROXID TYP F, FLYTANDE L4BN 3110 ORGANISK PEROXID TYP F, FAST S4AN 6.1 1613 VÄTECYANID, VATTENLÖSNING (CYANVÄTE, CYANVÄTESYRA), VATTENLÖSNING) L15DH 3294 VÄTECYANID (CYANVÄTE), LÖSNING I ALKOHOL 7 a) Alla ämnen Specialtankar Minimikrav för vätskor L2,65CN Minimikrav för fasta ämnen S2,65AN 8 1052 VÄTEFLUORID, VATTENFRI 1744 BROM eller BROMLÖSNING L21DH 1790 FLUORVÄTESYRA med mer än 85 % vätefluorid 1791 HYPOKLORITLÖSNING L4BV 1908 KLORITLÖSNING

Oavsett de allmänna bestämmelserna i detta stycke får tankar som används för a) radioaktiva ämnen även användas för transport av annat gods, förutsatt att bestämmelserna i 5.1.3.2 är uppfyllda.

4.3.4.1.4 (Tills vidare blank.) Tankcontainrar och växeltankar avsedda för transport av flytande avfall, som uppfyller kraven i kapitel 6.10 och är utrustade med två förslutningar i enlighet med 6.10.3.2, ska tillordnas tankkoden L4AH. Om tankarna i fråga är utrustade för växelvis transport av flytande och fasta ämnen, ska de tillordnas kombinationen av koderna L4AH+S4AH.

4.3.4.2 Allmänna bestämmelser

4.3.4.2.1 Om varma ämnen har lastats får inte temperaturen på utsidan av tankskalet, med undantag av öppningar och förslutningar, eller värmeisoleringen överstiga 70 °C under transport.

4.3.4.2.2 Förbindelserör mellan tankarna i flera (Tills vidare blank.) oberoende men sammankopplade cisternvagnar (t.ex. i komplett tåg) ska vara tömda under transport.

4.3.4.2.3 Om tankar som är godkända för (Tills vidare blank.) kondenserade gaser i klass 2 även är godkända för vätskor i andra klasser, ska den i 5.3.5 anvisade orangefärgade bandet täckas över eller på annat sätt göras oigenkännlig under transport av sådana vätskor, så att den inte längre är synlig.

Vid transport av dessa vätskor får inte heller uppgifterna enligt 6.8.3.5.6 (b) eller (c) på cisternvagnens båda sidor eller på litteraskyltarna längre vara synliga.

807

4.3.5 Särbestämmelser

Följande särbestämmelser gäller då de anges vid en benämning i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 13:

TU1 Tankarna får inte överlämnas för transport innan ämnet har stelnat fullständigt och täckts med en inert gas. Tömda, ej rengjorda tankar som har innehållit dessa ämnen ska fyllas med inert gas.

TU2 Ämnet ska täckas med en inert gas. Tömda, ej rengjorda tankar som har innehållit dessa ämnen ska fyllas med inert gas.

TU3 Tankskalets insida och alla delar som kan komma i kontakt med ämnet ska hållas rena. Inget smörjmedel som kan bilda farliga föreningar med ämnet får användas till pumpar, ventiler eller annan utrustning.

TU4 Under transport ska dessa ämnen täckas med en inert gas med ett övertryck på minst 50 kPa (0,5 bar).

Tömda, ej rengjorda tankar, som innehållit dessa ämnen, ska då de överlämnas för transport vara fyllda med en inert gas med ett övertryck på minst 50 kPa (0,5 bar).

TU5 (Tills vidare blank.)

TU6 Ej tillåtet för transport i tankar, batterivagnar eller MEG-containrar om LC 50 värdet är under 200 ppm.

TU7 Material för att åstadkomma täthet i fogar eller för underhåll av förslutningar ska vara kompatibla med innehållet.

TU8 En tank av aluminiumlegering får inte användas för transport såvida inte tanken uteslutande används för sådan transport och acetaldehyden är fri från syra.

TU9 UN 1203 BENSIN med ett ångtryck vid 50 °C över 110 kPa (1,1 bar) men inte över 150 kPa (1,5 bar) får även transporteras i tankar, som är konstruerade enligt 6.8.2.1.14 (a) och som har utrustning som överensstämmer med 6.8.2.2.6.

TU10 (Tills vidare blank.)

TU11 Under fyllning får temperaturen hos detta ämne inte överstiga 60 °C. En högsta fyllningstemperatur av 80 °C är tillåten under förutsättning att pyrande glöd förhindras och följande villkor är uppfyllda. Efter fyllning ska tankarna trycksättas (t.ex. med tryckluft) för att kontrollera tätheten. Det ska tillses att ingen trycksänkning sker under transporten. Innan tömning ska det kontrolleras att trycket i tankarna fortfarande är över atmosfärstryck. Om så inte är fallet ska en inert gas ledas in i tankarna före tömning.

TU12 I händelse av ändrad användning ska tankskal och tillbehör noggrant rengöras från alla rester före och efter transport av detta ämne.

TU13 Tankar ska vara fria från föroreningar vid fyllningstillfället. Driftsutrustning såsom ventiler och yttre rörledningar ska tömmas efter fyllning och tömning.

808

TU14 Locket som skyddar förslutningarna ska vara låst under transport.

TU15 Tankar får inte användas för transport av livsmedel, konsumtionsvaror eller djurfoder.

TU16 Tömda, ej rengjorda tankar ska när de överlämnas för transport vara fyllda med ett skyddsmedium som uppfyller något av följande:

Skyddsmedium Fyllnadsgrad av Tilläggsbestämmelser för vatten transport vid låg omgivningstemperatur Kväve a) - - Vatten och kväve - a) Vatten Minst 96 % och Vattnet ska innehålla tillräckligt högst 98 % med frostskyddsmedel för att undvika att vattnet fryser. Frostskyddsmedlet ska vara fritt från korrosiv verkan och inte kunna reagera med ämnet.

a) Tanken ska fyllas med kväve så att trycket, även efter avkylning, aldrig faller under atmosfärstrycket. Tanken ska vara gastätt försluten.

Följande ska anges i godsdeklarationen:

”Tank fylld med _______ 5) i enlighet med särbestämmelse TU16”.

TU17 Får endast transporteras i batterivagnar eller MEG-containrar, vars element består av tryckkärl.

TU18 Fyllnadsgraden ska förbli under den nivå, vid vilken volymen av vätskan, om innehållet värms till en temperatur där ångtrycket blir lika med öppningstrycket för säkerhetsventilen, skulle uppgå till 95 % av tankens kapacitet vid den temperaturen. Bestämmelsen i 4.3.2.3.4 ska inte tillämpas.

TU19 Tankar får fyllas till 98 % vid aktuell fyllningstemperatur och fyllningstryck. Bestämmelsen i 4.3.2.3.4 ska inte tillämpas.

TU20 (Tills vidare blank.)

5) Ange namn på skyddsmediet/skyddsmedierna. När tanken är fylld med vatten ska dess vikt anges i kg, och vid förekomst av kväve ska dess tryck anges i MPa eller bar.

809

TU21 Ämnet ska skyddas med ett skyddsmedium på följande sätt:

Skyddsmedium Vattenskikt i Fyllnadsgrad av Tilläggsbestämmelser tanken ämnet för transport vid låg (inklusive omgivningstemperatur eventuellt vatten) vid en temperatur av 60 ˚C får inte överstiga: Kväve a) - 96 % - Vatten och - 98 % Vattnet ska innehålla kväve tillräckligt med a) Vatten Minst 12 cm 98 % frostskyddsmedel för att undvika att vattnet fryser. Frostskyddsmedlet ska vara fritt från korrosiv verkan och inte kunna reagera med ämnet. a) Det återstående utrymmet i tanken ska fyllas med kväve så att trycket, även efter avkylning, aldrig faller under atmosfärstrycket. Tanken ska vara gastätt försluten.

TU22 Tankar får inte fyllas till mer än 90 % av sin kapacitet, och för vätskor ska ett utrymme på 5 % lämnas tomt när vätskan har en medeltemperatur av 50 °C.

TU23 Fyllningen får inte överstiga 0,93 kg per liter tankkapacitet, om fyllning sker efter vikt. Om fyllning sker efter volym, får fyllnadsgraden inte överstiga 85 %.

TU24 Fyllningen får inte överstiga 0,95 kg per liter tankkapacitet, om fyllning sker efter vikt. Om fyllning sker efter volym, får fyllnadsgraden inte överstiga 85 %.

TU25 Fyllningen får inte överstiga 1,14 kg per liter tankkapacitet, om fyllning sker efter vikt. Om fyllning sker efter volym, får fyllnadsgraden inte överstiga 85 %.

TU26 Fyllnadsgraden får inte överstiga 85 %.

TU27 Tankar får inte fyllas till mer än 98 % av sin kapacitet.

TU28 Tankar får inte fyllas till mer än 95 % av sin kapacitet vid en referenstemperatur av 15 °C.

TU29 Tankar får inte fyllas till mer än 97 % av sin kapacitetoch maximitemperaturen efter fyllning får inte överstiga 140 °C.

TU30 Tankar ska fyllas så som angetts i provningsrapporten för typgodkännande av tanken, men får inte fyllas till mer än 90 % av sin kapacitet.

TU31 Tankar får inte fyllas till mer än 1 kg per liter tankkapacitet.

810

TU32 Tankar får inte fyllas till mer än 88 % av sin kapacitet.

TU33 Tankar ska fyllas till minst 88 % och högst 92 % av sin kapacitet, eller till 2,86 kg per liter tankkapacitet.

TU34 Tankar får inte fyllas till mer än 0,84 kg per liter tankkapacitet.

TU35 Tömda, ej rengjorda cisternvagnar, avmonterbara tankar och tankcontainrar, som innehållit dessa ämnen, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, om lämpliga åtgärder vidtagits för att eliminera eventuella faror.

TU36 Fyllnadsgraden enligt 4.3.2.2 vid referenstemperaturen 15 °C får inte överstiga 93 % av kapaciteten.

TU37 Transport i tank är begränsad till ämnen som innehåller patogener men egentligen inte utgör någon allvarlig fara, och mot vilka det finns effektiva behandlingsmetoder och förebyggande åtgärder till förfogande, så att faran för infektionsöverföring är begränsad (måttlig individrisk och låg samhällsrisk), även om ämnena kan orsaka allvarlig infektion vid exponering.

TU38 Tillvägagångssätt efter att energi- (Tills vidare blank.) upptagningselement aktiverats .

Efter plastisk deformation av energiupptagningselement enligt 6.8.4, särbestämmelse TE22, ska cisternvagnen eller batterivagnen efter undersökning föras direkt till reparationsverkstad.

Om cisternvagnen eller batterivagnen i lastat tillstånd kan absorbera rangerstötar, av det slag som kan uppträda i normal järnvägstrafik, t ex efter utbyte av befintliga energiupptagningsbuffertar mot normala buffertar eller efter att de skadade energiupptagningselementen tillfälligt blockerats, får den efter undersökning flyttas till tömning och därefter till reparationsverkstad.

Cisternvagnen eller batterivagnen ska förses med en upplysning om att energiupptagningselementen är ur funktion.

TU39 Lämpligheten för transport av ämnet i tank ska visas. Metoden för att konstatera lämpligheten ska vara godkänd av behörig myndighet. En metod är provningsmetod 8 (d) i provningsserie 8 (se testhandboken, del 1, delavsnitt 18.7).

Ämnen får inte vara kvar i tanken under en tid som kan medföra klumpbildning. Lämpliga åtgärder ska vidtas för att förhindra klumpbildning och vidhäftning av ämnen i tanken (t.ex. rengöring osv.).

811

TU40 Får endast transporteras i batterivagnar eller MEG-containrar vars element består av sömlösa kärl.

TU41 (Tills vidare blank.)

TU42 Tankar med skal av aluminiumlegering, inklusive sådana med skyddsbeklädnad, ska endast användas för ämnen där pH-värdet är 5.0 och upp till och med 8.0.

TU43 I syfte att genomföra den obligatoriska provningen eller kontrollen innan återfyllning, får en tömd men ej rengjord tank överlämnas för transport under en tidsperiod av högst tre månader efter att slutdatumet för den senaste kontrollen av beklädnaden har löpt ut (se särbestämmelse TT2 i 6.8.4 (d)).

812

Kapitel 4.4

(Borttagen.) 813

Kapitel 4.5

Användning av slamsugartankar

Anm Beträffande UN-tankar och UN-MEG-containrar, se kapitel 4.2; beträffande cisternvagnar, avmonterbara tankar, tankcontainrar och växeltankar med tankskal av metall, samt batterivagnar och MEG-containrar (utom UN- MEG-containrar), se kapitel 4.3.

4.5.1 Användning

4.5.1.1 Avfall som består av ämnen i klass 3, 4.1, 5.1, 6.1, 6.2, 8 och 9 får transporteras i slamsugartankar som överensstämmer med kapitel 6.10, om transport i tankcontainrar eller växeltankar tillåts enligt kapitel 4.3.

Avfall som består av ämnen tillordnade tankkod L4BH i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12 eller till någon annan tankkod som tillåts under tankhierarkin i 4.3.4.1.2 får transporteras i slamsugartankar med bokstaven ”A” eller ”B” i position 3 i tankkoden.

4.5.1.2 Ämnen som inte är avfall får transporteras i slamsugartankar om de uppfyller villkoren som anges i 4.5.1.1.

4.5.2 Drift

4.5.2.1 Bestämmelserna i kapitel 4.3 (förutom de i 4.3.2.2.4 och 4.3.2.3.3) gäller för transport i slamsugartankar och kompletteras av bestämmelserna i 4.5.2.2 - 4.5.2.6 nedan.

4.5.2.2 För transport av vätskor som motsvarar flampunktskriterierna i klass 3, ska slamsugartankar fyllas genom fyllningsrör som leder in i tanken på en låg nivå. Åtgärder ska vidtas för att minimera spraybildning.

4.5.2.3 När brandfarliga vätskor med flampunkt under 23 °C töms med tryckluft är högsta tillåtna tryck 100 kPa (1 bar).

4.5.2.4 Användning av tankar som är försedda med en invändig kolv som fungerar som fackvägg är tillåten endast om ämnena på vardera sidan av väggen (kolven) inte reagerar farligt med varandra (se 4.3.2.3.6).

4.5.2.5 Det ska säkerställas att befintliga sugarmar inte rubbas ur sitt viloläge vid normala transportförhållanden.

4.5.2.6 När en kompressor/vakuumpump, som kan utgöra en tändkälla, används för att fylla eller tömma brandfarliga vätskor, ska skyddsåtgärder vidtas för att undvika antändning av ämnet eller för att undvika utbredning av effekterna av en antändning utanför själva tanken.

815

Del 5

Bestämmelser för avsändning

Kapitel 5.1

Allmänna bestämmelser

5.1.1 Tillämpning och allmänna bestämmelser

Denna del innehåller bestämmelser för avsändning av farligt gods med avseende på märkning, etikettering och dokumentation samt i förekommande fall tillstånd för avsändande och förhandsmeddelande.

5.1.2 Användning av overpack

5.1.2.1 (a) Om inte märkningar och etiketter som krävs enligt kapitel 5.2, förutom 5.2.1.3 - 5.2.1.6, 5.2.1.7.2 – 5.2.1.7.8 och 5.2.1.10, som representerar allt farligt gods i en overpack är synliga, ska en overpack vara:

(i) märkt med uttrycket ”OVERPACK”. Bokstäverna i ”OVERPACK” ska vara minst 12 mm höga. Märkningen ska anges på ett av avsändarlandets officiella språk och, om det språket inte är engelska, franska eller tyska, dessutom på engelska, franska eller tyska, såvida inte avtal mellan länderna som berörs av transporten föreskriver annat, och

(ii) etiketterad och märkt med UN-nummer och andra märkningar enligt vad som krävs för kollin i kapitel 5.2, förutom 5.2.1.3 - 5.2.1.6, 5.2.1.7.2 - 5.2.1.7.8 och 5.2.1.10, för varje slag av farligt gods som finns i en overpack. Varje tillämplig etikett eller märkning behöver bara fästas en gång.

Etikettering av overpack med radioaktiva ämnen ska vara enligt 5.2.2.1.11.

(b) Riktningspilarna i 5.2.1.10 ska fästas på två motsatta sidor av overpack med kollin vilka ska märkas enligt 5.2.1.10.1, såvida inte märkningen förblir synlig.

5.1.2.2 Varje kolli med farligt gods som förses med en overpack ska uppfylla alla tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S. Den avsedda funktionen hos varje enskild förpackning får inte försämras av en overpack.

5.1.2.3 Varje kolli som är försett med den i 5.2.1.10 beskrivna orienteringsmärkningen och placerat i en overpack eller i en storförpackning, ska vara orienterat i enlighet med denna märkning.

5.1.2.4 Samlastningsförbud gäller även för en overpack.

5.1.3 Tömda, ej rengjorda förpackningar (inklusive IBC-behållare och

storförpackningar), tömda tankar, tömda vagnar och tömda containrar

för transport i bulk

5.1.3.1 Tömda förpackningar (inklusive IBC-behållare och storförpackningar), tankar (inklusive cisternvagnar, batterivagnar, avmonterbara tankar, UN-tankar, tankcontainrar och MEG-containrar), vagnar och containrar för transport i bulk som är ej rengjorda, avgasade eller dekontaminerade, som har innehållit farligt gods i de olika klasserna med undantag av klass 7, ska vara försedda med samma märkning och etiketter eller storetiketter som i fyllt tillstånd.

Anm Beträffande dokumentation, se kapitel 5.4.

819

5.1.3.2 Containrar, tankar och IBC-behållare, såväl som andra förpackningar och overpack som använts för transport av radioaktiva ämnen, får inte användas för lagring eller transport av annat gods, såvida de inte dekontaminerats till ett värde under 0,4 Bq/cm 2 för beta- och gammastrålare samt för alfastrålare med låg radiotoxicitet, och ett värde under 0,04 Bq/cm för alla andra alfastrålare. 2

5.1.4 Samemballering

Om två eller flera sorters farligt gods förpackas tillsammans i samma ytterförpackning ska kollit vara försett med föreskrivna etiketter och märkning för varje sorts gods. Om en och samma etikett föreskrivs för olika sorters gods, behöver den endast sättas fast en gång.

5.1.5 Allmänna bestämmelser för klass 7

5.1.5.1 Godkännande av förflyttning och förhandsmeddelande

5.1.5.1.1 Allmänt

Utöver det i kapitel 6.4 beskrivna godkännandet av kollikonstruktioner krävs under vissa omständigheter även ett multilateralt godkännande för förflyttning (5.1.5.1.2 och 5.1.5.1.3). Under vissa omständigheter krävs också ett förhandsmeddelande av förflyttningen till behörig myndighet (5.1.5.1.4).

5.1.5.1.2 Förflyttningsgodkännande

Multilateralt godkännande krävs för:

(a) förflyttning av kollin av typ B(M) som inte överensstämmer med bestämmelserna i 6.4.7.5 eller som är konstruerade för tillfällig, kontrollerad avluftning,

(b) förflyttning av kollin av typ B(M) innehållande radioaktiva ämnen vars aktivitet är större än 3000 A 1 , eller 3000 A 2 , vilket som är tillämpligt, eller 1000 TBq, varvid det lägsta av dessa värden gäller,

(c) förflyttning av kollin innehållande fissila ämnen om summan av kriticitetssäkerhetsindex för kollina överstiger 50 i en enskild vagn eller container och

(d) (Tills vidare blank.)

(e) förflyttningen av SCO-III.

Behörig myndighet kan genom ett särskilt villkor i kollikonstruktionscertifikatet (se 5.1.5.2.1) medge förflyttning in i eller genom landet i fråga utan förflyttningsgodkännande.

5.1.5.1.3 Förflyttningsgodkännande enligt särskild överenskommelse

Behörig myndighet får godkänna bestämmelser enligt vilka sändningar som inte uppfyller alla tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S, får transporteras enligt särskild överenskommelse (se 1.7.4).

820

5.1.5.1.4 Förhandsmeddelande

Förhandsmeddelande till behörig myndighet föreskrivs i följande fall:

(a) Före den första förflyttningen av ett kolli som kräver godkännande av behörig myndighet ska avsändaren kontrollera att kopior av alla tillämpliga certifikat av behöriga myndigheter som krävs för kollikonstruktionen, skickas till de behöriga myndigheterna i avsändarlandet för förflyttningen och de behöriga myndigheterna i varje land som sändningen kommer att transporteras till eller genom. Avsändaren behöver inte invänta bekräftelse från den behöriga myndigheten, och denna behöver inte heller bekräfta mottagandet av certifikatet.

(b) Vid var och en av följande typer av förflyttningar:

(i) kollin av typ C innehållande radioaktiva ämnen vars aktivitet är större än 3000 A 1 , eller 3000 A 2 , vilket som är tillämpligt, eller 1000 TBq, varvid det lägsta av dessa värden gäller,

(ii) kollin av typ B(U) innehållande radioaktiva ämnen vars aktivitet är större än 3000 A 1 , eller 3000 A 2 , vilket som är tillämpligt eller 1000 TBq, varvid det lägsta av dessa värden gäller,

(iii) kollin av typ B(M),

(iv) förflyttning enligt särskild överenskommelse,

ska avsändaren förhandsmeddela behöriga myndigheter i avsändarlandet för förflyttningen och de behöriga myndigheterna i varje land som sändningen transporteras i eller genom. Sådant förhandsmeddelande ska vara behörig myndighet tillhanda innan förflyttningen påbörjas, och om möjligt minst sju dagar innan.

(c) Avsändaren behöver inte sända separat förhandsmeddelande om nödvändig information har angetts i ansökan om förflyttningsgodkännande (se 6.4.23.2).

(d) Förhandsmeddelande ska innehålla:

(i) tillräckliga uppgifter för att möjliggöra identifieringen av kollit inklusive alla tillämpliga certifikatnummer och igenkänningsmärken,

(ii) uppgifter om datum för förflyttning, förväntat ankomstdatum och avsedd färdväg,

(iii) namnen på de radioaktiva ämnena eller nukliderna,

(iv) beskrivning av det radioaktiva ämnets fysikaliska och kemiska tillstånd, eller uppgift om att det rör sig om ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet eller ett radioaktivt ämne med liten spridbarhet, och

(v) den maximala aktiviteten av det radioaktiva innehållet under transporten uttryckt i becquerel (Bq) med tillämpligt tecken för SI-prefix (se 1.2.2.1). För fissila ämnen får den totala massan av det fissila ämnet (eller i förekommande fall för blandningar, massan av varje fissil nuklid) i gram (g) eller multiplar av gram anges i stället för aktiviteten.

821

5.1.5.2 Certifikat utfärdade av behörig myndighet

5.1.5.2.1 Certifikat utfärdade av behörig myndighet krävs för följande: (a) konstruktion av (i) radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet, (ii) radioaktiva ämnen med liten spridbarhet, (iii) fissila ämnen som är undantagna enligt 2.2.7.2.3.5 (f), (iv) kollin med 0,1 kg eller mer uranhexafluorid, (v) kollin med fissila ämnen, såvida dessa inte är undantagna enligt 2.2.7.2.3.5, 6.4.11.2 eller 6.4.11.3, (vi) kollin av typ B(U) och typ B(M), (vii) kollin av typ C, (b) särskilda överenskommelser, (c) vissa förflyttningar (se 5.1.5.1.2), (d) bestämning av de grundläggande radionuklidvärden som det hänvisas till i 2.2.7.2.2.1 för enskilda radionuklider som inte finns angivna i tabell 2.2.7.2.2.1 (se 2.2.7.2.2.2 (a)), (e) alternativa gränsvärden för aktivitet för en undantagen sändning av instrument eller föremål (se 2.2.7.2.2.2 (b)). Certifikatet ska styrka att tillämpliga bestämmelser är uppfyllda, och vid konstruktionsgodkännanden ska kollikonstruktionen tilldelas ett igenkänningsmärke. Godkännandecertifikaten för kollikonstruktionen och för förflyttning får sammanfattas i ett enda certifikat. Certifikat och ansökningar om certifikaten ska uppfylla bestämmelserna i 6.4.23. 5.1.5.2.2 Avsändaren ska inneha en kopia av alla nödvändiga certifikat. 5.1.5.2.3 För kollikonstruktioner för vilka det inte krävs att behörig myndighet utfärdar ett godkännandecertifikat, ska avsändaren på begäran av behörig myndighet ställa dokumentation som visar kollikonstruktionens överensstämmelse med alla tillämpliga bestämmelser, till förfogande för granskning.

5.1.5.3 Bestämning av transportindex (TI) och kriticitetssäkerhetsindex (CSI)

5.1.5.3.1 Transportindex (TI) för ett kolli, en overpack eller en container, för oförpackat LSA-I, SCO-I eller SCO-III ska bestämmas enligt följande: (a) Bestäm högsta dosraten i millisievert per timme (mSv/h) på ett avstånd av 1 m från den utvändiga ytan på kollit, en overpack, containern, eller från oförpackat LSA-I, SCO-I eller SCO-III. Det erhållna värdet multipliceras med 100.

822

För uran- och toriummalmer och koncentrat av dessa får följande värden antas som den högsta dosraten i varje punkt på avståndet 1 m från den utvändiga ytan:

0,4 mSv/h för malmer och fysikaliska koncentrat av uran eller torium, 0,3 mSv/h för kemiska toriumkoncentrat, 0,02 mSv/h för kemiska urankoncentrat utom uranhexafluorid.

(b) För tankar, containrar, och för oförpackat LSA-I, SCO-I och SCO-III ska värdet som erhålls enligt (a) multipliceras med tillämplig faktor ur nedanstående tabell 5.1.5.3.1.

(c) Värdena som erhålls enligt (a) och (b) ska avrundas uppåt till en decimal (t.ex. så att 1,13 blir 1,2), med undantaget att ett värde på 0,05 eller mindre får sättas lika med noll och resultatet utgör TI.

Tabell 5.1.5.3.1: Multiplikationsfaktorer för tankar, containrar och oförpackat

LSA-I, SCO-I och SCO-III

Lastens yta Multiplikationsfaktor

upp till och med 1 m 2 1 större än 1 m till och med 5 m 2 2 2 större än 5 m 2 till och med 20 m 2 3 större än 20 m 10 2

a) Största uppmätta tvärsnittsyta hos lasten.

5.1.5.3.2 TI för varje styv overpack, container eller transportmedel ska bestämmas som summan av TI för alla medförda kollin. För en förflyttning från en ensam avsändare får avsändaren bestämma TI genom direkt mätning av dosraten. TI för en icke styv overpack ska bestämmas endast som summan av TI för alla kollin i overpack.

5.1.5.3.3 Kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för varje overpack eller varje container ska bestämmas som summan av CSI för alla ingående kollin. Samma förfarande ska tillämpas för bestämning av totalsumman av CSI i en sändning eller i en vagn.

5.1.5.3.4 Kollin, overpack och containrar ska inplaceras i någon av kategorierna I-VIT, II GUL eller III-GUL i överensstämmelse med de villkor som anges i tabell 5.1.5.3.4 och med följande bestämmelser:

(a) Vid bestämning av tillämplig kategori för ett kolli, overpack eller container ska hänsyn tas till såväl transportindex som dosrat på ytan. Då transportindex överensstämmer med villkoren för en kategori, medan dosraten på ytan överensstämmer med en annan kategori, ska kollit, overpack eller container inplaceras i den högre kategorin. För detta ändamål ska kategori I-VIT betraktas som den lägsta kategorin.

(b) TI ska bestämmas enligt den metod som anges i 5.1.5.3.1 och 5.1.5.3.2.

(c) Om dosraten på ytan är högre än 2 mSv/h, ska kollit eller en overpack transporteras som komplett last och enligt tillämpliga bestämmelser i 7.5.11, särbestämmelse CW 33 (3.5) (a).

823

(d) Ett kolli som transporteras enligt särskild överenskommelse ska inplaceras i kategori III-GUL, enligt bestämmelserna i 5.1.5.3.5.

(e) En overpack eller container som innehåller kollin som transporteras enligt särskild överenskommelse ska inplaceras i kategori III-GUL, enligt bestämmelserna i 5.1.5.3.5.

Tabell 5.1.5.3.4: Kategorier för kollin, overpack eller containrar

Villkor

Transportindex (TI) Högsta dosrat i någon punkt på den Kategori

utvändiga ytan

a) Högst 0,005 mSv/h I-VIT 0 a) II-GUL Större än 0 men ej större än 1 Över 0,005 mSv/h men högst 0,5 mSv/h Större än 1 men ej större än 10 Över 0,5 mSv/h men högst 2 mSv/h III-GUL Större än 10 Över 2 mSv/h men högst 10 mSv/h III-GUL b)

a) Om uppmätt transportindex är högst 0,05 får värdet sättas till noll enligt 5.1.5.3.1 (c). b) Ska även transporteras som komplett last utom för containrar (se tabell D i CW33 (3.3) i 7.5.11).

5.1.5.3.5 Vid all internationell transport av kollin, för vilka det krävs behörig myndighets godkännande av konstruktion eller förflyttning och för vilka olika godkännandetyper gäller i de olika länderna som berörs av förflyttningen, ska märkningen ske i överensstämmelse med godkännandeintyget från ursprungslandet för konstruktionen eller förflyttningen.

5.1.5.4 Särskilda bestämmelser för undantagna kollin innehållande radioaktiva ämnen i

klass 7

5.1.5.4.1 Undantagna kollin innehållande radioaktiva ämnen i klass 7 ska märkas tydligt och varaktigt på förpackningens utsida med:

(a) UN-nummer föregånget av bokstäverna ”UN”,

(b) uppgift om antingen avsändarens eller mottagarens namn och adress, eller båda, och

5.1.5.4.2 Bestämmelserna om dokumentation i kapitel 5.4 gäller inte för undantagna kollin innehållande radioaktiva ämnen i klass 7, med undantag av följande:

(a) UN-numret föregånget av bokstäverna ”UN” och avsändarens och mottagarens namn och adress samt, om tillämpligt, igenkänningsmärket för varje behörig myndighets godkännandecertifikat (se 5.4.1.2.5.1 (g)) ska anges i ett transportdokument såsom ”bill of lading” (sjöfraktsedel), ”air waybill” (flygfraktsedel) eller CMR/CIM-fraktsedel.

(b) Tillämpliga bestämmelserna i 5.4.1.2.5.1 (g), 5.4.1.2.5.3 och 5.4.1.2.5.4 gäller.

5.1.5.4.3 Tillämpliga bestämmelserna i 5.2.1.7.8 och 5.2.2.1.11.5 gäller.

824

5.1.5.5 Sammanfattning av bestämmelserna för godkännande och förhandsmeddelande

Anm 1 Före den första förflyttningen av ett kolli som kräver konstruktionsgodkännande av behörig myndighet ska avsändaren kontrollera att en kopia av kollikonstruktionscertifikatet har skickats till behöriga myndigheter i alla berörda länder (se 5.1.5.1.4 (a)).

Anm 2 Förhandsmeddelande krävs, om innehållet är över 3000 A 1 respektive 3000 A 2 eller 1000 TBq (se 5.1.5.1.4 (b)).

Anm 3 Multilateralt förflyttningsgodkännande krävs, om innehållet är över 3000 A 1 respektive 3000 A 2 eller 1000 TBq eller om intermittent kontrollerad tryckavlastning tillåts (se 5.1.5.1).

Anm 4 Se bestämmelser för godkännande och förhandsmeddelande för det kolli som används för transport av ämnet i fråga.

Objekt UN-nr Godkännande av Förhands- Hänvisning

behörig myndighet meddelande

krävs av avsända-

ren till

behöriga

myndigheter

Avsändar- Berörda

i avsändar-

land länder

a)

landet och

berörda län-

der

a)

före

förflyttning

Beräkning av ej listade A 1 - - Ja ja nej 2.2.7.2.2.2 och A 2 -värden (a), 5.1.5.2.1 (d) Undantaget kolli 2908, 2909, - - kollikonstruktion 2910, 2911 nej nej nej - förflyttning nej nej nej LSA-material och SCO 2912, 2913, b) b) industrikolli typ 1, 2 eller 3, ej 3321, 3322 fissilt och undantaget fissilt, - kollikonstruktion nej nej nej - förflyttning nej nej nej Kolli av typ A b) , ej fissilt och 2915, 3332 undantaget fissilt, - kollikonstruktion nej nej nej - förflyttning nej nej nej Kolli av typ B(U) b) , ej fissilt 2916 5.1.5.1.4 (b) och undantaget fissilt, 5.1.5.2.1 (a) - kollikonstruktion ja nej se Anm 1 6.4.22.2 - förflyttning nej nej se Anm 2 Kolli av typ B(M) , ej fissilt 2917 5.1.5.1.4 (b) b) och undantaget fissilt, 5.1.5.2.1 (a) - kollikonstruktion ja ja nej 5.1.5.1.2 - förflyttning se Anm 3 se Anm 3 ja 6.4.22.3 Kolli av typ C b) , ej fissilt och 3323 5.1.5.1.4 (b) undantaget fissilt, 5.1.5.2.1 (a) - kollikonstruktion ja nej se Anm 1 6.4.22.2 - förflyttning nej nej se Anm 2 Kolli med fissilt ämne 2977, 3324, 5.1.5.2.1 (a) - kollikonstruktion 3325, 3326, ja c) ja c) nej 5.1.5.1.2 - förflyttning 3327, 3328, 6.4.22.4 - Summan av kriticitets- 3329, 3330, säkerhetsindex högst 50 3331, 3333 nej d) nej d) se Anm 2 - Summan av kriticitetssäkerhetsindex över 50 ja ja se Anm 2

825

Objekt UN-nr Godkännande av Förhands- Hänvisning

behörig myndighet meddelande

krävs av avsända-

ren till

behöriga

myndigheter

Avsändar- Berörda

i avsändar-

land länder

a)

landet och

berörda län-

der

a)

före

förflyttning

Radioaktivt ämne av speciell 1.6.6.4 beskaffenhet 5.1.5.2.1 (a) - konstruktion - ja nej nej 6.4.22.5 - förflyttning se Anm 4 se Anm 4 se Anm 4 se Anm 4 Radioaktivt ämne med liten 5.1.5.2.1 (a) spridbarhet 6.4.22.5 - konstruktion - ja nej nej - förflyttning se Anm 4 se Anm 4 se Anm 4 se Anm 4 Kolli innehållande 0,1 kg eller 5.1.5.2.1 (a) mer uranhexafluorid 6.4.22.1 - kollikonstruktion - ja nej nej - förflyttning se Anm 4 se Anm 4 se Anm 4 se Anm 4 Särskild överenskommelse 1.7.4.2 - förflyttning 2919, 3331 ja ja ja 5.1.5.2.1 (b) 5.1.5.1.4 (b) Godkända se 1.6.6 se 1.6.6 se Anm 1 1.6.6.2 kollikonstruktioner, som 5.1.5.1.4 (b) omfattas av övergångs- 5.1.5.2.1 (a) bestämmelser 5.1.5.1.2 6.4.22.9 Alternativa gränsvärden för - ja ja nej 5.1.5.2.1 (e), aktivitet för en undantagen 6.4.22.7 sändning av instrument eller föremål Fissilt ämne undantaget - ja ja nej 5.1.5.2.1 (a) enligt 2.2.7.2.3.5 (f) (iii), 6.4.22.6

a) Länder, från, genom eller till vilka sändningen transporteras. b) Om det radioaktiva innehållet består av fissila ämnen, som inte är undantagna från kraven för kollin innehållande fissila ämnen, så ska bestämmelserna för kollin innehållande fissila ämnen tillämpas (se 6.4.11). c) För kollikonstruktioner innehållande fissila ämnen kan det även krävas godkännande enligt någon av de andra punkterna i tabellen. d) För förflyttningar kan dock krävas godkännande enligt någon av de andra punkterna i tabellen.

826

Kapitel 5.2

Märkning och etikettering

5.2.1 Märkning av kollin

Anm 1 Beträffande märkning med avseende på tillverkning, kontroll och godkännande av förpackningar, storförpackningar, tryckkärl och IBCbehållare, se del 6.

Anm 2 Enligt GHS så får ett GHS-piktogram som inte krävs enligt RID/RID-S endast visas vid transport som en del av en fullständig GHS-etikett och inte fristående (se GHS 1.4.10.4.4).

5.2.1.1 Såvida inget annat föreskrivs i RID/RID-S, ska alla kollin förses tydligt och varaktigt med godsets UN-nummer, föregånget av bokstäverna ”UN”. UN-numret och bokstäverna “UN” ska vara minst 12 mm höga, utom för förpackningar med en kapacitet av högst 30 liter eller med en nettovikt på högst 30 kg samt för gasflaskor med en vattenvolym av högst 60 liter där storleken ska vara minst 6 mm höga och utom för förpackningar med en kapacitet av högst 5 liter eller en nettovikt på högst 5 kg där denna märkning ska vara av lämplig storlek. När det gäller oförpackade föremål ska märkningen placeras på föremålet eller dess stativ, hanterings- lagringseller avskjutningsanordning.

5.2.1.2 All märkning, föreskriven i detta kapitel, ska:

(a) vara väl synlig och läsbar,

(b) tåla väderpåfrestningar utan att dess funktion påverkas nämnvärt.

5.2.1.3 Bärgningsförpackningar, inklusive bärgningsstorförpackningar, och bärgningstryckkärl ska förses med tilläggsmärkningen ”BÄRGNING”. Bokstäverna i märkningen ”BÄRGNING” ska vara minst 12 mm höga.

5.2.1.4 IBC-behållare med kapacitet över 450 liter samt storförpackningar ska förses med märkning på två motstående sidor.

5.2.1.5 Tilläggsbestämmelser för gods i klass 1

Kollin med gods i klass 1 ska dessutom vara försedda med den enligt 3.1.2 angivna officiella transportbenämningen. Denna märkning ska vara angiven väl läsbart och outplånligt på ett eller flera språk, där ett språk ska vara engelska, franska eller tyska, såvida inte avtal mellan av transporten berörda länder föreskriver annat.

Vid militära försändelser enligt 1.5.2 som transporteras som komplett last får kolli istället för den officiella transportbenämningen vara försedda med behörig militär myndighets föreskrivna beteckningar.

5.2.1.6 Tilläggsbestämmelser för gaser i klass 2

På återfyllningsbara kärl ska anges väl läsbart och varaktigt:

(a) UN-numret och gasens eller gasblandningens officiella transportbenämning enligt 3.1.2,

827

för gaser som tillordnats en N.O.S.-benämning behöver utöver UN-nummer endast gasens tekniska benämning anges, 1)

för gasblandningar behöver endast de två beståndsdelar anges, vilka är avgörande för farorna,

(b) för komprimerade gaser, som fylls efter vikt, och kondenserade gaser: antingen högsta tillåtna fyllningsvikt och kärlets taravikt inklusive de utrustningsdetaljer, som var monterade vid tidpunkten för fyllningen, eller bruttovikten,

Dessa uppgifter kan antingen präglas på tryckkärlet eller anges på en varaktig skylt eller etikett, som är fäst på tryckkärlet, eller genom en vidhäftande och tydligt synlig märkning, t.ex. genom lackering eller annan likvärdig metod.

Anm 1 Se även 6.2.2.7.

Anm 2 För ej återfyllningsbara kärl, se 6.2.2.8.

5.2.1.7 Särskilda bestämmelser för märkning av radioaktiva ämnen

5.2.1.7.1 Varje kolli ska på förpackningens utsida vara tydligt och varaktigt märkt med uppgift om antingen avsändarens eller mottagarens namn och adress, eller båda. Varje overpack ska vara tydligt och varaktigt märkt på utsidan med uppgift om antingen avsändarens eller mottagarens namn och adress, eller båda, såvida inte dessa märkningar är tydligt synliga på samtliga kollin som denna overpack innehåller.

5.2.1.7.2 Varje kolli, utom undantagna kollin, ska på utsidan vara tydligt och varaktigt märkt med UN-nummer, föregånget av bokstäverna ”UN”, och den officiella transportbenämningen. Märkning av undantagna kollin ska ske enligt 5.1.5.4.1.

5.2.1.7.3 Varje kolli med bruttovikt över 50 kg ska ha tillåten bruttovikt tydligt och varaktigt märkt på utsidan av förpackningen.

5.2.1.7.4 Varje kolli, som

(a) överensstämmer med konstruktionen för ett kolli av typ IP-1, typ IP-2 eller typ IP-3 ska förses med märkningen ”TYP IP-1” (TYPE IP-1), ”TYP IP-2” (TYPE IP-2) respektive ”TYP IP-3” (TYPE IP-3) tydligt och varaktigt på utsidan av förpackningen.

(b) överensstämmer med konstruktionen för ett kolli av typ A ska förses med märkningen ”TYP A” (TYPE A) tydligt och varaktigt på utsidan av förpackningen.

I stället för den tekniska benämningen får någon av följande benämningar användas: 1) - För UN 1078 KÖLDMEDIUM, N.O.S.: blandning F1, blandning F2, blandning F3. - För UN 1060 METYLACETYLEN- OCH PROPADIENBLANDNING, STABILISERAD: blandning P1, blandning P2. - För UN 1965 KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, N.O.S.: blandning A eller butan, blandning A01 eller butan, blandning A02 eller butan, blandning A0 eller butan, blandning A1, blandning B1, blandning B2, blandning B, blandning C eller propan. - För UN 1010 BUTADIENER, STABILISERADE: 1,2-butadien, stabiliserad, 1,3-butadien, stabiliserad. - För UN 1012 BUTEN: 1-buten, cis-2-buten, trans-2-buten, butenblandningar.

828

(c) överensstämmer med konstruktionen för ett kolli av typ IP-2 eller typ IP-3 eller ett kolli av typ A ska på utsidan av förpackningen förses tydligt och varaktigt med ursprungslandets nationalitetsbeteckning som används för motorfordon i internationell vägtrafik och märkas med antingen tillverkarens namn eller annan 2) av behörig myndighet i ursprungslandet för konstruktionstypen fastställd identifiering av förpackningen.

5.2.1.7.5 Varje kolli som överensstämmer med en kollikonstruktion som är godkänd enligt ett eller flera av delavsnitten 1.6.6.2.1, 5.1.5.2.1, 6.4.22.1 - 6.4.22.4 och 6.4.23.4 - 6.4.23.7, ska vara tydligt och varaktigt märkt på utsidan av kollit med följande uppgifter:

(a) det av behörig myndighet tilldelade igenkänningsmärket för den kollikonstruktionen,

(b) ett serienummer som medger entydig identifiering av enskilda förpackningar som överensstämmer med kollikonstruktionen,

(c) ”TYP B(U)” (TYPE B(U)), ”TYP B(M)” (TYPE B(M)) eller ”TYP C” (TYPE C) för ett kolli av typ B(U), typ B(M) eller typ C.

5.2.1.7.6 Varje kolli som överensstämmer med en kollikonstruktion av typ B(U), typ B(M) eller typ C ska vara märkt på utsidan av den yttersta behållaren som är brand- och vattenbeständig med den nedan avbildade symbolen för joniserande strålning, genom stansning, prägling eller annat sätt som är beständigt mot brand och vatten.

Symbol för joniserande strålning. Proportionerna baseras på en inre cirkel med radien X. X ska vara minst 4 mm.

Märkning som angetts på kollit i enlighet med kraven i 5.2.1.7.4 (a) och (b) samt 5.2.1.7.5 (c) och som är kopplad till en kollityp som inte har samband med UN-numret

2) Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

829

och den officiella transportbenämningen tillordnad sändningen ska avlägsnas eller täckas över.

5.2.1.7.7 Om LSA-I- eller SCO-I-material placerats i behållare eller förpackningsmaterial och transporteras som komplett last enligt 4.1.9.2.4 ska utsidan av behållarna eller förpackningsmaterialen förses med texten ”RADIOAKTIV LSA-I” (RADIOACTIVE LSA-I), respektive ”RADIOAKTIV SCO-I” (RADIOACTIVE SCO-I).

5.2.1.7.8 Vid all internationell transport av kollin, för vilka det krävs behörig myndighets godkännande av konstruktion eller förflyttning och för vilka olika godkännandetyper gäller i de olika länderna som berörs av förflyttningen, ska märkningen ske i överensstämmelse med godkännandeintyget från ursprungslandet för konstruktionen eller förflyttningen.

5.2.1.8 Särskilda bestämmelser för märkning av miljöfarliga ämnen

5.2.1.8.1 Kollin med miljöfarliga ämnen som motsvarar kriterierna i 2.2.9.1.10, ska vara varaktigt märkta med märkningen för miljöfarliga ämnen angiven i 5.2.1.8.3, med undantag av enkelförpackningar och sammansatta förpackningar, om dessa enkelförpackningar eller innerförpackningar i sammansatta förpackningar innehåller:

- högst mängden 5 l för vätskor, eller

- högst nettovikten 5 kg för fasta ämnen.

5.2.1.8.2 Märkningen för miljöfarliga ämnen ska placeras intill den föreskrivna märkningen enligt 5.2.1.1. Bestämmelserna i 5.2.1.2 och 5.2.1.4 ska uppfyllas.

5.2.1.8.3 Märkningen för miljöfarliga ämnen ska motsvara figur 5.2.1.8.3.

Figur 5.2.1.8.3: Märkning för miljöfarliga ämnen

Märkningen ska ha formen av en kvadrat vinklad 45° (diamantformad). Symbolen (fisk och träd) ska vara svart på vit eller lämplig kontrasterande bakgrund. Minsta dimension ska vara 100 mm × 100 mm och ytterlinjen som bildar diamantformen ska vara minst 2 mm bred. Om storleken på kollit så kräver får dimensionerna ovan minskas, förutsatt att märkningen förblir tydligt synlig. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas.

Anm Utöver bestämmelserna att förpackningar ska förses med märkningen för miljöfarliga ämnen gäller bestämmelser för etikettering i 5.2.2.

830

5.2.1.9 Märkning för batterier

5.2.1.9.1 Kollin som innehåller litiumceller eller -batterier eller natriumjonceller eller -batterier iordningställda för transport enligt särbestämmelse 188 eller 400 i kapitel 3.3 ska vara märkta enligt figur 5.2.1.9.2.

5.2.1.9.2 Märkningen ska visa UN-numret föregånget av bokstäverna ”UN”, dvs. ”UN 3090” för litiummetallceller eller -batterier, ”UN 3480” för litiumjonceller eller -batterier eller ”UN 3551” för natriumjonceller eller -batterier. När celler eller batterier är inbyggda i, eller förpackade med utrustning, ska UN-numret anges föregånget av bokstäverna ”UN”, dvs. ”UN 3091”, ”UN 3481” eller UN 3552, beroende på vad som är tillämpligt. När ett kolli innehåller celler eller batterier klassificerade under olika UN-nummer, ska alla tillämpliga UN-nummer anges på en eller flera märkningar.

Figur 5.2.1.9.2: Märkning för batterier

* Plats för UN-nummer

Märkningen ska ha formen av en rektangel eller kvadrat med randad kant. Bredden ska vara minst 100 mm och höjden ska vara minst 100 mm och minsta bredd på den randade kanten ska vara 5 mm. Symbolen (grupp av batterier, ett skadat med en brinnande flamma, ovanför UN-numret eller numren) ska vara svart på vit eller lämplig kontrasterande bakgrund. Den randade kanten ska vara röd. Om storleken på kollit kräver det får märkningen minskas till som minst 100 mm på bredden och 70 mm på höjden. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas.

5.2.1.10 Riktningspilar

5.2.1.10.1 Om inget annat föreskrivs i 5.2.1.10.2 ska

(a) sammansatta förpackningar med innerförpackningar innehållande vätskor,

(b) enkelförpackningar, som är utrustade med luftningsanordningar,

831

(d) maskiner eller utrustning som innehåller flytande farligt gods när det är nödvändigt att säkerställa att vätskan hålls kvar (se särbestämmelse 301 i kapitel 3.3),

vara tydligt märkta med pilar för kollits orientering, som liknar nedanstående figur eller uppfyller specifikationen i ISO-standard 780:1997. Riktningspilarna ska placeras på två motsatta sidor av kollit, med pilarna visande uppåt. De ska vara rektangulära och så stora att de i förhållande till kollits storlek är tydligt synliga. Det är valfritt att ha en rektangulär avgränsning runt pilarna.

Figur 5.2.1.10.1.1 Figur 5.2.1.10.1.2

eller

Två svarta eller röda pilar på vit eller på lämpligt sätt kontrasterande bakgrund. Den rektangulära avgränsningen är valfri. Alla delar i märkningen ska vara i ungefärlig proportion så som visas i figuren.

5.2.1.10.2 Riktningspilar krävs inte för kollin med:

(a) ytterförpackningar som innehåller tryckkärl, med undantag av slutna eller öppna kryokärl,

(b) ytterförpackningar som innehåller farligt gods i innerförpackningar med volym högst 120 ml vardera, med en tillräcklig mängd absorberande material mellan inner- och ytterförpackningarna för att uppta hela vätskeinnehållet,

(d) kollin av typ IP-2, typ IP-3, typ A, typ B(U), typ B(M) eller typ C som innehåller radioaktiva ämnen i klass 7,

(e) ytterförpackningar som innehåller föremål som är täta i alla lägen (t.ex. alkohol eller kvicksilver i termometrar, aerosolbehållare m.m.), eller

(f) ytterförpackningar som innehåller lufttätt förslutna innerförpackningar innehållande högst 500 ml vardera.

5.2.1.10.3 På ett kolli som är märkt i överensstämmelse med detta avsnitt får inga pilar visas för andra syften än att ange rätt kolliorientering.

832

5.2.2 Etikettering av kollin

Anm I fråga om etikettering räknas småcontainrar som kollin.

5.2.2.1 Etiketteringsbestämmelser

5.2.2.1.1 Om ett ämne eller föremål anges i kapitel 3.2, tabell A, ska de i kolumn 5 angivna etiketterna sättas fast, såvida inte annat är angivet genom en särbestämmelse i kolumn 6.

5.2.2.1.2 I stället för etiketter får även permanenta varningsmärken sättas fast, som exakt motsvarar föreskrivna förlagor.

5.2.2.1.3 - 5.2.2.1.5 (Tills vidare blanka.)

5.2.2.1.6 Frånsett bestämmelserna i 5.2.2.2.1.2 ska varje etikett

(a) placeras på samma sida av kollit, såvida kollits dimensioner medger detta. När det gäller kollin med gods i klass 1 eller 7 ska de placeras i närheten av märkningen med den officiella transportbenämningen,

(b) placeras på kollit så att de inte täcks eller skyms av någon del av förpackningen, någon detalj som är fäst på förpackningen, någon annan etikett eller någon märkning,

Om ett kollis form är för oregelbunden eller kollit för litet, så att etiketten inte kan sättas fast på ett tillfredsställande vis, får den fästas vid kollit med ett snöre eller på annat lämpligt sätt.

5.2.2.1.7 IBC-behållare med kapacitet över 450 liter samt storförpackningar ska förses med etiketter på två motstående sidor.

5.2.2.1.8 Särskilda bestämmelser för etikettering av kollin med explosiva ämnen och föremål med explosivämne vid transport som militär sändning

Vid transport av militär sändning enligt 1.5.2 som komplett last behöver kollina inte vara försedda med de i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 5 föreskrivna etiketterna, under förutsättning att i 7.5.2 föreskrivna samlastningsförbud iakttas, utgående från uppgiften i godsdeklarationen enligt 5.4.1.2.1 (f).

5.2.2.1.9 Särskilda bestämmelser för etikettering av självreaktiva ämnen och organiska peroxider

(a) Etiketten enligt förlaga nr 4.1 visar också att produkten kan vara brandfarlig, så någon etikett enligt förlaga nr 3 behövs därför inte. För självreaktiva ämnen av typ B ska dessutom en etikett enligt förlaga nr 1 användas, såvida inte behörig myndighet har godkänt att denna etikett kan utelämnas för en viss förpackning, eftersom provningsresultat har visat att det självreaktiva ämnet inte uppvisar något explosivt beteende i en sådan förpackning.

(b) Etiketten enligt förlaga nr 5.2 visar också att produkten kan vara brandfarlig, så någon etikett enligt förlaga nr 3 behövs därför inte. Dessutom ska följande etiketter användas:

833

(i) för organiska peroxider av typ B en etikett enligt förlaga nr 1, såvida inte behörig myndighet har godkänt att denna etikett kan utelämnas för en viss förpackning, eftersom provningsresultat har visat att den organiska peroxiden inte uppvisar något explosivt beteende i en sådan förpackning,

(ii) en etikett enligt förlaga nr 8, om ämnet motsvarar kriterierna för förpackningsgrupp I eller II i klass 8.

För namngivna självreaktiva ämnen och organiska peroxider är etiketter som ska användas angivna i förteckningen i 2.2.41.4 respektive 2.2.52.4.

5.2.2.1.10 Särskilda bestämmelser för etikettering av kollin med smittförande ämnen

Utöver etikett enligt förlaga nr 6.2 ska kollin med smittförande ämnen vara försedda med alla andra etiketter som krävs på grund av innehållets egenskaper.

5.2.2.1.11 Särskilda bestämmelser för etikettering av radioaktiva ämnen

5.2.2.1.11.1 Bortsett från när förstorade varningsetiketter enligt 5.3.1.1.3 används, ska varje kolli, overpack och container som innehåller radioaktiva ämnen vara försedd med etiketter enligt tillämplig förlaga nr 7A, 7B eller 7C i enlighet med tillämplig kategori. Etiketterna ska fästas på utsidan på två motstående sidor av ett kolli eller overpack eller på alla fyra utsidorna av en container eller tank. Alla kollin, overpack och containrar innehållande fissila ämnen, utom fissila ämnen som enligt bestämmelserna i 2.2.7.2.3.5, ska dessutom vara försedda med etiketter enligt förlaga nr 7E, vilka i tillämpliga fall ska placeras bredvid etiketterna som motsvarar tillämplig förlaga nr 7A, 7B eller 7C. Etiketterna får inte skymma märkningen som anges i 5.2.1. Etiketter som inte har samband med innehållet ska avlägsnas eller täckas över.

5.2.2.1.11.2 Etiketter enligt tillämplig förlaga nr 7A, 7B och 7C ska kompletteras med följande information:

(a) Innehåll:

(i) Utom för LSA-I material ska namnet på radionukliderna enligt tabell 2.2.7.2.2.1 anges med där angivna beteckningar. För blandningar av radionuklider ska de mest begränsande nukliderna anges så långt utrymmet på raden tillåter. Gruppbeteckningen för LSA eller SCO ska anges efter namnet på radionukliderna. Beteckningarna ”LSA-II”, ”LSA-III”, ”SCO-I” och ”SCO-II” ska användas för detta ändamål.

(ii) För LSA-I behövs endast beteckningen ”LSA-I”, namnet på radionukliden behövs inte.

(b) Aktivitet:

Den maximala aktiviteten hos det radioaktiva innehållet under transport uttryckt i becquerel (Bq) med tillämpligt tecken för SI-prefix (se 1.2.2.1). För fissila ämnen får den totala massan av fissila nuklider uttryckt i gram (g), eller multiplar därav, användas i stället för aktivitet.

(c) För overpack och containrar ska ”innehåll” och ”aktivitet” på etiketten motsvara de uppgifterna som krävs i (a) och (b), varvid summering ska ske för hela innehållet i en overpack eller containern. Detta gäller inte för etiketter på

834

overpack eller containrar innehållande blandad last av kollin med olika radionuklider, här får angivelsen lyda ”Se godsdeklaration”.

(d) Transportindex: det bestämda talet enligt 5.1.5.3.1 och 5.1.5.3.2 (utom för kategori I-VIT).

5.2.2.1.11.3 Varje etikett enligt förlaga nr 7E ska kompletteras med det kriticitetssäkerhetsindex (CSI) som anges i det godkännandecertifikat som gäller i de länder som transporten går igenom eller till och som utfärdats av behörig myndighet eller det CSI som anges i 6.4.11.2 eller 6.4.11.3.

5.2.2.1.11.4 För overpack och containrar ska summan av kriticitetssäkerhetsindex för alla kollin de innehåller anges på etiketten enligt förlaga nr 7E.

5.2.2.1.11.5 Vid all internationell transport av kollin, för vilka det krävs behörig myndighets godkännande för kollikonstruktionen eller för förflyttningen och för vilka det gäller olika godkännandetyper i de olika länderna som berörs av förflyttningen, ska etiketteringen ske i överensstämmelse med godkännandeintyget från ursprungslandet för kollikonstruktionen.

5.2.2.1.12 Särskilda bestämmelser för etikettering av föremål som innehåller farligt gods och tillhör UN 3537, 3538, 3539, 3540, 3541, 3542, 3543, 3544, 3545, 3546, 3547 och 3548

5.2.2.1.12.1 Kollin som innehåller föremål eller föremål som transporteras oförpackade ska vara försedda med etiketter enligt 5.2.2.1 som motsvarar den fara som har fastställts enligt 2.1.5. I de fall dessa föremål dessutom innehåller litiumbatterier eller natriumjonbatterier, krävs inte märkningen för batterier eller etikett nr 9A.

5.2.2.1.12.2 När det krävs för att säkerställa att föremål som innehåller flytande farligt gods hålls upprätt, ska riktningspilar som uppfyller 5.2.1.10.1 fästas och vara synliga på minst två motsatta sidor av kollit eller det oförpackade föremålet, med pilarna uppåt.

5.2.2.2 Bestämmelser för etiketter

5.2.2.2.1 Etiketter ska uppfylla nedanstående bestämmelser och med avseende på färg, symboler och allmän utformning motsvara förlagorna i 5.2.2.2.2. Motsvarande förlagor som är föreskrivna för andra transportslag, med mindre avvikelser som inte påverkar varningsetikettens uppenbara betydelse, är också tillåtna.

Anm I vissa fall framställs etiketterna i 5.2.2.2.2 med en streckad ytterlinje enligt 5.2.2.2.1.1. Denna krävs inte, om etiketterna placeras mot en bakgrund med kontrasterande färg.

835

5.2.2.2.1.1 Etiketter ska vara utformade enligt figur 5.2.2.2.1.1.

Figur 5.2.2.2.1.1: Etikett för klass

  

 



* I det nedre hörnet anges klass, eller för klasserna 4.1, 4.2 och 4.3 siffran 4, eller för klasserna 6.1 och 6.2 siffran 6.

** Tilläggsinformation i form av text/siffror/symbol/bokstäver ska (om den är obligatorisk) eller får (om den är frivillig) anges i den nedre halvan.

*** I den övre halvan anges klassymbolen eller, för riskgrupperna 1.4, 1.5 och 1.6, numret för riskgruppen och för förlaga nr 7E uttrycket ”FISSILE”.

5.2.2.2.1.1.1 Etiketterna ska placeras mot en bakgrund med kontrasterande färg eller avgränsas med antingen en streckad eller en heldragen yttre begränsningslinje.

5.2.2.2.1.1.2 Etiketter ska ha formen av en kvadrat vinklad 45° (diamantformad). Minsta dimension ska vara 100 mm x 100 mm. De ska vara försedda med en linje som löper parallellt med och ungefär 5 mm innanför den ytterkant som bildar diamantformen. Linjen i etikettens övre halva ska ha samma färg som symbolen och i den nedre halvan ska linjen ha samma färg som klassnumret eller riskgruppen som anges i etikettens nedre hörn. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas. (Se 5.2.2.2.2 för de olika förlagorna.)

5.2.2.2.1.1.3 Om kollits storlek kräver det, får dimensionerna minskas, proportionellt, förutsatt att symboler och andra komponenter/delar/beståndsdelar i etiketten förblir tydligt synliga. När det gäller gasflaskor ska dimensionerna överensstämma med 5.2.2.2.1.2.

5.2.2.2.1.2 Gasflaskor för klass 2 får, om det är nödvändigt på grund av deras form, position och fastsättningssystem för transport, vara försedda med etiketter som motsvarar de som beskrivs i detta avsnitt och i tillämpliga fall märkning för miljöfarliga ämnen, vilka har minskats i storlek i enlighet med dimensionerna som anges i ISO 7225:2005 ”Gasflaskor – Varningsetiketter”, så att de kan placeras på gasflaskans ickecylindriska del (bröstet).

Anm När diametern på gasflaskan är för liten för att den förminskade etiketten ska kunna placeras på den icke-cylindriska övre delen på flaskan, får den förminskade etiketten placeras på den cylindriska delen.

836

Oavsett bestämmelserna i 5.2.2.1.6 får etiketterna och märkningen för miljöfarliga ämnen (se 5.2.1.8.3) överlappa varandra i högst den utsträckning som anges i standarden ISO 7225:2005. Dock ska etiketterna för primärfaran och siffrorna på alla etiketter vara helt synliga och symbolerna förbli igenkännliga.

Tömda, ej rengjorda tryckkärl för gaser i klass 2 får transporteras med gamla eller skadade etiketter för återfyllnings- respektive kontrolländamål och för att få ny etikett enligt gällande bestämmelser eller för bortskaffande av tryckkärlet.

5.2.2.2.1.3 Med undantag av etiketter för riskgrupperna 1.4, 1.5 och 1.6 i klass 1, ska övre halvan av etiketten innehålla symbolen och den nedre halvan ska innehålla:

(a) för klasserna 1, 2, 3, 5.1, 5.2, 7, 8 och 9, klassens nummer,

(b) för klasserna 4.1, 4.2 och 4.3, siffran ”4”,

För etikettförlaga nr 9A ska den övre halvan av etiketten endast innehålla de sju lodräta ränderna i symbolen och den nedre halvan ska enbart innehålla batterigruppen i symbolen samt numret på klassen.

Förutom för etikett nr 9A får etiketterna enligt 5.2.2.2.1.5 innehålla en text, såsom UN-numret eller en textbeskrivning av faran (t.ex. ”brandfarlig”), under förutsättning att texten inte skymmer eller påverkar andra föreskrivna delar av etiketten.

5.2.2.2.1.4 Dessutom, med undantag av riskgrupperna 1.4, 1.5 och 1.6, ska numret på riskgruppen och ämnets eller föremålets samhanteringsgrupp anges i nedre halvan av etiketter för klass 1. På etiketter för riskgrupperna 1.4, 1.5 och 1.6 anges riskgruppens nummer i övre halvan och numret på klassen samt bokstaven för samhanteringsgruppen i nedre halvan.

5.2.2.2.1.5 På etiketter, utom etiketter för klass 7, får en eventuell text i området under bildsymbolen (utöver klassens nummer) endast omfatta frivilliga uppgifter om farans art och de försiktighetsåtgärder som ska iakttas vid hantering.

5.2.2.2.1.6 Symboler, text och siffror ska vara tydligt läsliga och outplånliga. De ska finnas i svart på alla etiketter utom på:

(a) etiketter för klass 8, där eventuell text och klassens nummer ska anges i vitt,

(b) etiketter med grön, röd eller blå bakgrund, där symboler, text och siffror får anges i vitt,

(d) etiketter enligt förlaga 2.1, fästa på gasflaskor och engångsbehållare för kondenserade petroleumgaser (LPG), där symbol, text och siffror vid tillräcklig kontrastverkan får anges med samma färg som kärlet.

5.2.2.2.1.7 Etiketter ska kunna tåla väderpåfrestningar utan att dess informationsvärde nämnvärt påverkas.

837

5.2.2.2.2 Förlagor för etiketter

Etikett

enligt

Riskgrupp eller kategori Symbol och symbolfärger Bakgrund Siffra i nedre hörnet Förlagor för etiketter Anmärkning

förlaga (och dess färg)

nr.

Klass 1: Explosiva ämnen och föremål

1 Riskgrupp 1.1, 1.2 och 1.3 Exploderande bomb: svart Orange 1 Plats för angivelse  (svart) av riskgrupp – anges inte när den explosiva egenskapen utgör sekundärfara

Plats för angivelse av  samhanteringsgrupp – anges inte när den explosiva egenskapen utgör sekundärfara 838 1.4 Riskgrupp 1.4 1.4: svart Orange 1 Plats för angivelse av  Siffror ska ha en teckenhöjd av 30 mm och en (svart) samhanteringsgrupp tjocklek av 5 mm (för en etikett 100 mm × 100 mm)

1.5 Riskgrupp 1.5 1.5: svart Orange 1 Plats för angivelse av  Siffror ska ha en teckenhöjd av 30 mm och en (svart) samhanteringsgrupp tjocklek av 5 mm (för en etikett 100 mm × 100 mm)

1.6 Riskgrupp 1.6 1.6: svart Orange 1 Plats för angivelse av  Siffror ska ha en teckenhöjd av 30 mm och en (svart) samhanteringsgrupp tjocklek av 5 mm (för en etikett 100 mm × 100 mm)

Etikett

Siffra i nedre

enligt Riskgrupp Symbol och

Bakgrund hörnet (och Förlagor för etiketter Anmärkning

förlaga eller kategori symbolfärger

dess färg)

nr.

Klass 2: Gaser

2.1 Brandfarliga Flamma: svart eller Röd 2 gaser vit (utom så som (svart eller anges i 5.2.2.2.1.6 vit) (utom så (d)) som anges i 5.2.2.2.1.6 (d)) 2.2 Ej Gasflaska: svart Grön 2 brandfarliga, eller vit (svart eller ej giftiga vit) gaser

839 2.3 Giftiga Dödskalle med Vit 2 gaser korsade benknotor: (svart) svart

Klass 3: Brandfarliga vätskor

3 - Flamma: svart eller Röd 3 vit (svart eller vit)

Etikett

Siffra i nedre

enligt Riskgrupp Symbol och

Bakgrund hörnet (och Förlagor för etiketter Anmärkning

förlaga eller kategori symbolfärger

dess färg)

nr.

Klass 4.1: Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen, polymeriserande ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen

4.1 - Flamma: svart Vit med 7 lodräta röda ränder 4 - (svart)

Klass 4.2: Självantändande ämnen

4.2 - Flamma: svart Övre halvan vit, nedre halvan röd 4 - (svart)

840

Klass 4.3: Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten

4.3 - Flamma: svart Blå 4 eller vit (svart eller vit)

Klass 5.1: Oxiderande ämnen

5.1 - Flamma över Gul 5.1 cirkel: (svart) svart

Etikett

Siffra i nedre

enligt Riskgrupp Symbol och

Bakgrund hörnet (och Förlagor för etiketter Anmärkning

förlaga eller kategori symbolfärger

dess färg)

nr.

Klass 5.2: Organiska peroxider

5.2 - Flamma: svart Övre halvan röd, nedre halvan gul 5.2 eller vit (svart)

Klass 6.1: Giftiga ämnen

6.1 - Dödskalle med Vit 6 korsade (svart) benknotor: svart

841

Klass 6.2: Smittförande ämnen

6.2 - Cirkel överlagrad Vit 6 På etikettens nedre med tre (svart) halva får skärformade “INFECTIOUS tecken: svart SUBSTANCE” och “In case of damage or leakage immediately notify Public Health Authority” anges med svart text

Etikett Siffra i

Riskgrupp

enligt Symbol och nedre Anmärkning

eller Bakgrund Förlagor för etiketter

förlaga symbolfärger hörnet (och

kategori

nr. dess färg)

Klass 7: Radioaktiva ämnen

7A Kategori I Strålnings- Vit 7 Text (obligatorisk), svart på - VIT symbol: (svart) etikettens nedre halva: svart “RADIOACTIVE” “CONTENTS ...” “ACTIVITY ...” Efter ordet ”RADIOACTIVE” följer ett lodrätt rött streck 7B Kategori II Strålnings- Övre halvan gul med vit kant, nedre halvan 7 Text (obligatorisk), svart på - GUL symbol: vit (svart) etikettens nedre halva: Svart “RADIOACTIVE” “CONTENTS ...” “ACTIVITY ...” I ett fält med svart inramning: 842 ”TRANSPORT INDEX” Efter ordet ”RADIOACTIVE” följer två lodräta röda streck 7C Kategori Strålningssymbol: Övre halvan gul med vit kant, nedre halvan 7 Text (obligatorisk), svart på III - GUL svart vit (svart) etikettens nedre halva: “RADIOACTIVE” “CONTENTS ...” “ACTIVITY ...” I ett fält med svart inramning: ”TRANSPORT INDEX” Efter ordet ”RADIOACTIVE” följer tre lodräta röda streck 7E Fissila - Vit 7 Text (obligatorisk), svart på ämnen (svart) etikettens övre halva: “FISSILE” I ett fält med svart inramning på etikettens nedre halva: ”CRITICALITY SAFETY INDEX”

Etikett

Siffra i nedre

enligt Riskgrupp Symbol och Anmärkning

Bakgrund hörnet (och Förlagor för etiketter

förlaga eller kategori symbolfärger

dess färg)

nr.

Klass 8: Frätande ämnen

8 - Vätskor som Övre halvan vit, nedre halvan svart med vit kant 8 hälls ur två (vit) provrör och angriper en hand och ett metallstycke: svart

Klass 9: Övriga farliga ämnen och föremål

9 - 7 lodräta Vit 9 ränder på övre understruken halvan: svart (svart)

843 9A - 7 lodräta Vit 9 ränder på övre understruken halvan: svart (svart) Grupp av batterier, ett skadat och med en brinnande flamma på nedre halvan: svart

Kapitel 5.3

Storetiketter och märkning

Anm 1 Beträffande storetiketter och märkning på containrar, bulkcontainrar, MEGcontainrar, tankcontainrar och UN-tankar för transport i en transportkedja som innefattar en sjötransport, se även 1.1.4.2.1.

Anm 2 Enligt GHS så får ett GHS-piktogram som inte krävs enligt RID/RID-S endast visas vid transport som en del av en fullständig GHS-etikett och inte fristående (se GHS 1.4.10.4.4).

Anm 3 Lastväxlar- eller liftdumpercontainrar för gods i bulk som inte uppfyller kapitel 6.11 bedöms vara containrar i detta kapitel.

5.3.1 Storetiketter

5.3.1.1 Allmänna bestämmelser

5.3.1.1.1 När och på det sätt som krävs i detta avsnitt, ska storetiketter fästas på utsidan av storcontainrar, bulkcontainrar, MEG-containrar, tankcontainrar, UN-tankar och vagnar. Storetiketterna ska motsvara dem som föreskrivs i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 5 och i förekommande fall kolumn 6, för det farliga gods som finns i storcontainern, bulkcontainrarna, MEG-containern, tankcontainern, UN-tanken eller vagnen och ska överensstämma med specifikationen i 5.3.1.7. Storetiketterna ska placeras mot en bakgrund med kontrasterande färg eller uppvisa antingen en streckad eller en heldragen yttre begränsningslinje. Storetiketterna ska vara väderbeständiga och säkerställa en varaktig märkning under hela transporten.

Anm Beträffande rangeringsetiketter enligt förlaga nr 13 och 15, se emellertid 5.3.4

5.3.1.1.2 För klass 1 ska samhanteringsgrupper inte anges på storetiketterna om ämnen som tillhör två eller fler samhanteringsgrupper transporteras i vagnen eller storcontainern.

Vagnar eller storcontainrar, i vilka ämnen eller föremål i olika riskgrupper transporteras, ska endast ha storetiketter som överensstämmer med förlagan för den farligaste riskgruppen i följande rangordning:

1.1 (farligast), 1.5, 1.2, 1.3, 1.6, 1.4 (minst farlig).

När ämnen i 1.5D transporteras med ämnen eller föremål i riskgrupp 1.2, ska vagnen eller storcontainern förses med storetiketter för riskgrupp 1.1. Storetiketter krävs inte för transport av explosiva ämnen och föremål i riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp S.

Vagnar och storcontainrar i vilka kollin transporteras som militära försändelser enligt 1.5.2 och som enligt 5.2.2.1.8 inte bär varningsetiketter, ska förses med storetiketter, angivna i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 5, på båda långsidorna på vagnar och på alla fyra sidorna på storcontainrar.

5.3.1.1.3 För klass 7 ska storetiketten för primär fara överensstämma med förlaga nr 7D, som visas i 5.3.1.7.2. Denna storetikett krävs inte för vagnar eller storcontainrar i vilka undantagna kollin transporteras.

845

Då både etiketter och storetiketter för klass 7 skulle krävas på vagnar, storcontainrar, MEG-containrar, tankcontainrar eller UN-tankar får en förstorad etikett, motsvarande den etikett som krävs enligt förlaga nr 7A, 7B eller 7C, visas i stället för storetikett enligt förlaga nr 7D för att motsvara båda ändamålen. I detta fall får dimensionerna inte understiga 250 mm x 250 mm.

5.3.1.1.4 För klass 9 ska storetiketten motsvara etiketten enligt förlaga nr 9 i 5.2.2.2.2, eftersom etiketten enligt förlaga nr 9A inte ska användas som storetikett.

5.3.1.1.5 Storcontainrar, MEG-containrar, tankcontainrar, UN-tankar eller vagnar med gods i mer än en klass behöver inte bära en storetikett för sekundärfaran, om den fara som representeras av storetiketten i fråga redan anges av en annan storetikett för primäreller sekundärfaran.

5.3.1.1.6 Storetiketter som inte har något samband med transporterat farligt gods eller rester därav, ska avlägsnas eller täckas över.

5.3.1.1.7 När storetiketterna är fästa på klapptavlor, ska de vara konstruerade och säkrade så att de inte kan vikas ner eller lossna från hållaren under transporten (särskilt på grund av stötar eller oavsiktliga händelser).

5.3.1.2 Storetiketter för storcontainrar, bulkcontainrar, MEG-containrar,

tankcontainrar och UN-tankar

Storetiketterna ska fästas på båda sidor och på varje gavel av storcontainern, bulkcontainern, MEG-containern, tankcontainern eller UN-tanken och på två motstående sidor på flexibla bulkcontainrar. Om tankcontainern eller UN-tanken har flera tankfack, i vilka olika slag av farligt gods transporteras, ska tillämpliga storetiketter sättas på båda långsidorna på respektive tankfack och på båda gavlarna. Om alla tankfack ska förses med likadana storetiketter, behöver storetiketterna endast placeras en gång på vardera långsidan och på båda gavlarna på tankcontainern eller UN-tanken.

5.3.1.3 Storetiketter för vagnar på vilka storcontainrar, bulkcontainrar, MEG-

containrar, tankcontainrar eller UN-tankar transporteras

Anm För storetiketter på vagnar som används för kombitrafik, se 1.1.4.4.

Om storetiketterna på storcontainrar, bulkcontainrar, MEG-containrar, tankcontainrar eller UN-tankar inte är synliga utanför vagnen ska likadana storetiketter också fästas på vagnens båda långsidor. I övrigt behöver inga storetiketter fästas på vagnen.

5.3.1.4 Storetiketter för vagnar som används för transport i bulk, cisternvagnar,

batterivagnar och vagnar med avmonterbara tankar

5.3.1.4.1 Storetiketter ska fästas på båda långsidorna. Om cisternvagnen eller den på vagnen transporterade avmonterbara tanken har flera tankfack, i vilka två eller flera slag av farligt gods transporteras, ska tillämpliga storetiketter sättas på båda långsidorna i höjd med respektive tankfack. Om alla tankfack får samma storetikett, behöver storetiketterna endast placeras en gång på vardera långsidan.

När fler än en storetikett är föreskriven för samma tankfack, ska storetiketterna sättas intill varandra.

5.3.1.4.2 (Tills vidare blank.)

846

5.3.1.4.3 (Tills vidare blank.)

5.3.1.5 Storetiketter för vagnar som endast transporterar kollin

Storetiketter ska fästas på båda långsidorna.

5.3.1.6 Storetiketter för tömda cisternvagnar, batterivagnar, MEG-containrar,

tankcontainrar och UN-tankar, samt på tömda vagnar och storcontainrar för

transport i bulk

Tömda, ej rengjorda, ej avgasade eller ej avgiftade cisternvagnar, vagnar med avmonterbara tankar, batterivagnar, MEG-containrar, tankcontainrar och UN-tankar, samt tömda, ej rengjorda eller ej avgiftade vagnar och storcontainrar för transport i bulk ska vara försedda med de storetiketter som krävs för den föregående lasten

5.3.1.7 Beskrivning av storetiketter

5.3.1.7.1 Med undantag av vad som anges i 5.3.1.7.2 om storetiketten för klass 7 och i 5.3.6.2 om märkning för miljöfarliga ämnen, ska en storetikett utformas enligt figur 5.3.1.7.1.

Figur 5.3.1.7.1: Storetikett (utom för klass 7)

Storetiketten ska ha formen av en kvadrat vinklad 45° (diamantformad). Minsta dimension ska vara 250 mm x 250 mm (till storetikettens ytterkant). Linjen innanför ytterkanten ska vara 12,5 mm från storetikettens ytterkant och löpa parallellt med denna. Färgen på denna linje samt på symbolen ska motsvara den i etiketten för det farliga godset i fråga. Klass eller riskgrupp samt symbol och siffror ska vara placerade och dimensionerade i proportion till vad som beskrivs i 5.2.2.2 för motsvarande klass eller riskgrupp för det farliga godset i fråga. Storetiketten ska visa numret på klassen eller riskgruppen (och för gods i klass 1 bokstaven för samhanteringsgrupp), på det sätt som föreskrivs i 5.2.2.2 för motsvarande etikett för det farliga godset i fråga, med siffror som är minst 25 mm höga. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas (se 5.2.2.2.2 för de olika förlagorna).

Avvikelserna som specificeras i 5.2.2.2.1, andra meningen, 5.2.2.2.1.3, tredje meningen och 5.2.2.2.1.5 för etiketter gäller även för storetiketter. Bestämmelserna i 5.2.2.1.2 är också tillämpliga.

847

5.3.1.7.2 Storetikett för klass 7 ska vara minst 250 mm × 250 mm, med en svart linje 5 mm innanför kanten och parallell med denna och i övrigt enligt figuren nedan (förlaga nr 7D). Siffran ”7” ska vara minst 25 mm hög. Bakgrundsfärgen på etikettens övre halva ska vara gul och på nedre halvan vit, medan färgen på strålningssymbolen och skriften ska vara svart. Användning av ordet ”RADIOACTIVE” på nedre halvan är valfri för att möjliggöra att denna storetikett i stället används för att visa tillämpligt UN-nummer för sändningen.

Storetikett för radioaktiva ämnen i klass 7

(Nr 7D)

5 m m

10 mm MINIMUM

RADIOACTIVE MIN N IM SIO UM EN 250 D

7

IM IM m m D EN m m UM SIO IM 250 N MIN

Symbol (strålningssymbol): svart. Bakgrund: övre halvan gul med vit bård, nedre halvan vit. Nedre halvan ska visa ordet ”RADIOACTIVE” eller alternativt tillämpligt UN-nummer, och siffran ”7” i nedre hörnet.

5.3.1.7.3 För tankcontainrar och UN-tankar med en kapacitet av högst 3 m får storetiketter 3 ersättas med etiketter enligt 5.2.2.2. Om dessa etiketter inte är synliga utanför vagnen ska storetiketter i enlighet med 5.3.1.7.1 fästas på vagnens båda långsidor.

5.3.1.7.4 Om vagnens storlek och konstruktion är sådana att tillgänglig yta är otillräcklig för att fästa föreskrivna storetiketter, får storetiketternas dimensioner minskas till 150 mm × 150 mm. I detta fall är övriga mått som angetts för symboler, linjer, siffror och bokstäver inte tillämpliga.

5.3.2 Märkning med orangefärgad skylt

5.3.2.1 Allmänna bestämmelser för orangefärgad skyltning

Anm För märkning med orangefärgade skyltar på vagnar som används för kombitrafik, se 1.1.4.4.

5.3.2.1.1 Vid transport av farligt gods, som i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 20 har ett farlighetsnummer angivet, ska en rektangulär orangefärgad skylt enligt 5.3.2.2.1 placeras på sådant sätt att den är tydligt synlig på vardera långsidan av

- en cisternvagn,

- en batterivagn,

848

- en vagn med avmonterbara tankar, - en tankcontainer, - en MEG-container, - en UN-tank, - en vagn för transport i bulk, - en små- eller storcontainer för transport i bulk, - en vagn eller container som transporterar förpackade radioaktiva ämnen med endast ett UN-nummer och som måste transporteras som komplett last och utan annat farligt gods. Denna skylt ska även placeras på lastbärare i vilka litiumbatterier har installerats (UN 3536). Denna skylt får även placeras på vardera långsidan av vagnar, som innehåller en komplett last av kollin med ett och samma ämne eller föremål. 5.3.2.1.2 Den orangefärgade skylten ska ange farlighetsnummer och UN-nummer enligt 5.3.2.2.2, som anges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 20 respektive kolumn 1 för det ämne som transporteras. Om flera olika ämnen transporteras i åtskilda tankar eller tankfack i en cisternvagn, batterivagn, vagn med avmonterbara tankar, tankcontainer, MEG-container eller UN-tank, ska avsändaren placera den i 5.3.2.1.1 angivna orangefärgade skylten med tillhörande nummer på båda sidorna av varje tank eller tankfack, parallellt med vagnens, tankcontainerns eller UN-tankens längdaxel, på ett sådant sätt att de är tydligt synliga. 5.3.2.1.3 (Tills vidare blank.) 5.3.2.1.4 (Tills vidare blank.) 5.3.2.1.5 När de föreskrivna orangefärgade skyltarna enligt 5.3.2.1.1 har placerats på containrar, bulkcontainrar, tankcontainrar, MEG-containrar eller UN-tankar, men inte är tydligt synliga utanför vagnen, ska likadana skyltar också vara placerade på vagnens båda långsidor. Anm Denna bestämmelse behöver inte tillämpas för vagnar som transporterar containrar för transport i bulk, tankar och MEG-containrar med kapacitet av högst 3000 liter. 5.3.2.1.6 (Borttagen.) 5.3.2.1.7 Bestämmelserna i 5.3.2.1.1 - 5.3.2.1.5 gäller även för tömda, ej rengjorda, ej avgasade eller ej sanerade - cisternvagnar, - batterivagnar, - vagnar med avmonterbara tankar,

849

- tankcontainrar,

- UN-tankar och

- MEG-containrar,

samt för tömda, ej rengjorda eller ej sanerade vagnar, storcontainrar och småcontainrar för transport i bulk.

5.3.2.1.8 Orangefärgade skyltar som inte har koppling till farligt gods som transporteras, eller rester av detta, ska avlägsnas eller övertäckas. Om skyltarna täcks över ska övertäckningen vara fullständig även efter 15 minuters omvälvande brand.

5.3.2.2 Beskrivning av de orangefärgade skyltarna

5.3.2.2.1 De orangefärgade skyltarna får vara reflekterande och ska ha 40 cm bredd, 30 cm höjd och en 15 mm bred svart ram. Det använda materialet ska vara väderbeständigt och säkerställa en varaktig märkning. Skyltarna får inte lossna från sin fastsättning vid 15 minuters omvälvande brand. De ska förbli fastsatta oavsett vagnens position eller läge.

De orangefärgade skyltarna får ersättas med självhäftande folie, målning eller annat likvärdigt utförande. Denna alternativa märkning ska uppfylla de krav som anges i detta avsnitt, med undantag av de i 5.3.2.2.1 och 5.3.2.2.2 angivna bestämmelserna om brandhärdighet.

Anm Kulören hos den orangefärgade skyltningen ska under normala användningsförhållanden ha kromaticitetskoordinater belägna i den del av kromaticitetsdiagrammet som begränsas genom sammanbindning av punkter med följande koordinater:

Kromaticitetskoordinater för punkter i hörnen av ytan i kromaticitetsdiagrammet

X 0,52 0,52 0,578 0,618

Y 0,38 0,40 0,422 0,38

Luminansfaktor hos hos icke-reflekterande färg: β ≥ 0,22, hos reflekterande färg β > 0,12.

Referenscentrum E, standardljus C, belysningsgeometri 45°/0°

Reflektionsförmåga hos den reflekterande färgen, under en infallsvinkel på 5° och en observationsvinkel på 0,2°, minst 20 candela per lux och per m 2 .

5.3.2.2.2 Farlighetsnumret och UN-numret ska bestå av svarta siffror med 100 mm höjd och 15 mm stapelbredd. Farlighetsnumret ska vara inskrivet på skyltens övre del och UN-numret på nedre delen. De ska avdelas med en 15 mm bred, horisontell, svart mittlinje (se 5.3.2.2.3). Farlighetsnumret och UN-numret ska vara outplånliga och förbli läsliga efter 15 minuters omvälvande brand. Utbytbara siffror och bokstäver på skyltar med vilka farlighetsnumret och UN-numret visas, ska förbli fastsatta under transporten oavsett vagnens position eller läge.

850

Farlighetsnumret och UN-numret ska vara outplånliga och förbli läsliga efter 15 minuters omvälvande brand.

5.3.2.2.3 Exempel på orangefärgad skylt med farlighetsnummer och UN-nummer

Bakgrund : orange. Ram, horisontell linje och siffror : svarta och 15 mm breda.

5.3.2.2.4 Alla mått som anges i detta delavsnitt får ha en tolerans på ±10 %.

5.3.2.2.5 När den orangefärgade skylten eller den alternativa märkningen som anges i 5.3.2.2.1 är fastsatt på klapptavlor, ska dessa vara konstruerade och säkrade så att de inte kan vikas ner eller lossna från hållaren under transporten (särskilt på grund av stötar eller oavsiktliga händelser).

5.3.2.3 Betydelsen av farlighetsnummer

5.3.2.3.1 För ämnen i klasserna 2 till och med 9 består farlighetsnumret av två eller tre siffror.

Siffrorna hänvisar allmänt till följande faror:

2 Gasutveckling på grund av tryck eller kemisk reaktion 3 Brandfarlighet hos vätskor (ångor) och gaser, eller självupphettande vätska 4 Brandfarlighet hos fasta ämnen eller självupphettande fast ämne 5 Oxiderande (brandunderstödjande) verkan 6 Giftighet eller smittfara 7 Radioaktivitet 8 Frätande egenskaper 9 Risk för spontan, häftig reaktion

Anm Förutom risk för spontan häftig reaktion, omfattar siffran 9 även möjlig explosionsfara, farlig sönderfalls- eller polymerisationsreaktion med avsevärd värmeutveckling eller utveckling av brandfarliga och/eller giftiga gaser utifrån ett ämnes egenskaper.

851

En fördubbling av en siffra visar på en förstärkning av motsvarande fara.

När faran hos ett visst ämne kan beskrivas tillräckligt med endast en siffra följs denna av en nolla.

Följande sifferkombinationer har emellertid särskild betydelse: 22, 323, 333, 362, 382, 423, 44, 446, 462, 482, 539, 606, 623, 642, 823, 842, 90 och 99 (se 5.3.2.3.2 nedan).

Om farlighetsnumret föregås av bokstaven ”X” innebär detta att ämnet reagerar farligt med vatten. För sådana ämnen får vatten endast användas efter bedömning av sakkunnig.

För ämnen och föremål i klass 1 ska klassificeringskoden enligt kapitel 3.2, tabell A, kolumn 3b, användas som farlighetsnummer. Klassificeringskoden består av

- riskgrupp enligt 2.2.1.1.5 och

- bokstav för samhanteringsgrupp enligt 2.2.1.1.6.

5.3.2.3.2 De i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 20 uppräknade farlighetsnumren har följande betydelse:

20 kvävningsframkallande gas eller gas utan sekundärfara 22 kyld kondenserad gas, kvävningsframkallande 223 kyld kondenserad gas, brandfarlig 225 kyld kondenserad gas, oxiderande (brandunderstödjande) 23 brandfarlig gas 238 brandfarlig gas, frätande 239 brandfarlig gas som spontant kan leda till en häftig reaktion 25 oxiderande (brandunderstödjande) gas 26 giftig gas 263 giftig gas, brandfarlig 265 giftig gas, oxiderande (brandunderstödjande) 268 giftig gas, frätande 28 frätande gas 285 frätande gas, oxiderande (brandunderstödjande)

30 brandfarlig vätska (flampunkt minst 23 ºC och högst 60 ºC), eller brandfarlig vätska eller fast ämne i smält tillstånd med flampunkt över 60 ºC, uppvärmd till en temperatur lika med eller över flampunkten, eller självupphettande vätska 323 brandfarlig vätska som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas X323 brandfarlig vätska som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas 3) 33 mycket brandfarlig vätska (flampunkt under 23 ºC) 333 självantändande vätska X333 självantändande vätska som reagerar farligt med vatten 3) 336 mycket brandfarlig vätska, giftig 338 mycket brandfarlig vätska, frätande X338 mycket brandfarlig vätska, frätande, som reagerar farligt med vatten 3) 339 mycket brandfarlig vätska som spontant kan leda till en häftig reaktion 36 brandfarlig vätska (flampunkt minst 23 ºC och högst 60 ºC), mindre giftig, eller självupphettande vätska, giftig

3) Vatten får endast användas efter godkännande av sakkunnig.

852

362 brandfarlig vätska, giftig, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas X362 brandfarlig vätska, giftig, som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas 3) 368 brandfarlig vätska, giftig, frätande 38 brandfarlig vätska (flampunkt minst 23 ºC och högst 60 ºC), frätande 382 brandfarlig vätska, frätande, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas X382 brandfarlig vätska, frätande, som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas 3) 39 brandfarlig vätska som spontant kan leda till en häftig reaktion

40 brandfarligt eller självreaktivt eller självupphettande fast ämne eller polymeriserande ämne 423 fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller brandfarligt fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller självupphettande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas X423 fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller brandfarligt fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller självupphettande fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas 3) 43 självantändande (pyrofort) fast ämne X432 självantändande (pyrofort) fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas 3) 44 brandfarligt fast ämne i smält tillstånd vid förhöjd temperatur 446 brandfarligt fast ämne, giftigt, i smält tillstånd vid förhöjd temperatur 46 brandfarligt eller självupphettande fast ämne, giftigt 462 giftigt fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas X462 fast ämne som reagerar farligt med vatten så att giftiga gaser bildas 3) 48 brandfarligt eller självupphettande fast ämne, frätande 482 frätande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas X482 fast ämne som reagerar farligt med vatten så att frätande gaser bildas 3)

50 oxiderande (brandunderstödjande) ämne 539 brandfarlig organisk peroxid 55 starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne 556 starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, giftigt 558 starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, frätande 559 starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion 56 oxiderande (brandunderstödjande) ämne, giftigt 568 oxiderande (brandunderstödjande) ämne, giftigt, frätande 58 oxiderande (brandunderstödjande) ämne, frätande 59 oxiderande (brandunderstödjande) ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion

60 giftigt eller mindre giftigt ämne 606 smittförande ämne 623 giftig vätska, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas 63 giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 ºC och högst 60 ºC) 638 giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 ºC och högst 60 ºC), frätande

3) Vatten får endast användas efter godkännande av sakkunnig.

853

639 giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt högst 60 ºC), som spontant kan leda till en häftig reaktion 64 giftigt fast ämne, brandfarligt eller självupphettande 642 giftigt fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas 65 giftigt, oxiderande (brandunderstödjande) ämne 66 mycket giftigt ämne 663 mycket giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt högst 60 ºC) 664 mycket giftigt fast ämne, brandfarligt eller självupphettande 665 mycket giftigt ämne, oxiderande (brandunderstödjande) 668 mycket giftigt ämne, frätande X668 mycket giftigt ämne, frätande, som reagerar farligt med vatten 3) 669 mycket giftigt ämne som spontant kan leda till en häftig reaktion 68 giftigt ämne, frätande 687 giftigt ämne, frätande, radioaktivt 69 giftigt eller mindre giftigt ämne som spontant kan leda till en häftig reaktion

70 radioaktivt ämne 768 radioaktivt ämne, giftigt, frätande

80 frätande eller svagt frätande ämne X80 frätande eller svagt frätande ämne som reagerar farligt med vatten 3) 823 frätande vätska som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas 83 frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 ºC och högst 60 ºC) X83 frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 ºC och högst 60 ºC), som reagerar farligt med vatten 3) 836 frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 ºC och högst 60 ºC) och giftigt 839 frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 ºC och högst 60 ºC), som spontant kan leda till en häftig reaktion X839 frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 ºC och högst 60 ºC), som spontant kan leda till en häftig reaktion och som reagerar farligt med vatten 3) 84 frätande fast ämne, brandfarligt eller självupphettande 842 frätande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas 85 frätande eller svagt frätande ämne, oxiderande (brandunderstödjande) 856 frätande eller svagt frätande ämne, oxiderande (brandunderstödjande) och giftigt 86 frätande eller svagt frätande ämne, giftigt 88 mycket frätande ämne X88 mycket frätande ämne som reagerar farligt med vatten 3) 883 mycket frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 ºC och högst 60 ºC) 884 mycket frätande fast ämne, brandfarligt eller självupphettande 885 mycket frätande ämne, oxiderande (brandunderstödjande) 886 mycket frätande ämne, giftigt X886 mycket frätande ämne, giftigt, som reagerar farligt med vatten 3) 89 frätande eller svagt frätande ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion

90 miljöfarligt ämne; övriga farliga ämnen 99 olika farliga ämnen som transporteras vid förhöjd temperatur

3) Vatten får endast användas efter godkännande av sakkunnig.

854

5.3.3 Märkning för ämnen som transporteras vid förhöjd temperatur

Cisternvagnar, tankcontainrar, UN-tankar, specialvagnar eller storcontainrar eller särskilt utrustade vagnar eller storcontainrar som innehåller ett ämne som transporteras eller överlämnas för transport i flytande form vid eller över 100 °C, eller i fast form vid eller över 240 °C, ska på båda långsidorna av vagnar och på alla fyra sidorna av storcontainrar, tankcontainrar och UN-tankar ha den märkning som visas i figur 5.3.3.

Figur 5.3.3: Märkning för ämnen som transporteras vid förhöjd temperatur

Märkningen ska vara en liksidig triangel och färgen ska vara röd. Minsta dimension på sidorna ska vara 250 mm. För tankcontainrar eller UN-tankar med en kapacitet på högst 3000 liter och med en tillgänglig yta som är otillräcklig för att fästa de föreskrivna märkningarna, får sidornas dimensioner minskas till 100 mm. Märkningen ska vara väderbeständig och säkerställa en varaktig märkning under hela transporten. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas i figuren.

5.3.4 Rangeringsetikett enligt förlaga nr 13 och 15

5.3.4.1 Allmänna bestämmelser

De allmänna bestämmelserna i 5.3.1.1.1 och 5.3.1.1.6 samt delavsnitt 5.3.1.3 till 5.3.1.6 gäller även för rangeringsetiketter enligt förlaga nr 13 och 15.

I stället för rangeringsetiketter får även outplånlig rangeringsmärkning sättas fast, vilken exakt motsvarar föreskrivna förlagor. Dessa märkningar behöver endast visa en eller flera röda trianglar med svarta utropstecken (bredd minst 100 mm, höjd minst 70 mm).

855

5.3.4.2 Specifikation av rangeringsetiketter enligt förlaga nr 13 och 15

Rangeringsetiketter enligt förlaga nr 13 och 15 har formen av en rektangel med minst standardformat A7 (74 mm × 105 mm).

Nr 13 Nr 15 Växlas försiktigt Förbud mot skjutsning och släppning från vall. Ska framföras av tillkopplat lok. Får inte utsättas för stöt och ska skyddas mot stötar från andra vagnar.

! ! m m ! m m 74 74 ! st st in in m m

minst 105 mm minst 105 mm

Röd triangel med svart utropstecken Tre röda trianglar med svart utropstecken

5.3.5 Orangefärgat band

Cisternvagnar för kondenserade, kylda kondenserade eller lösta gaser ska märkas med ett kontinuerligt, cirka 30 cm brett, icke-reflekterande orangefärgat band , som går 4) runt tanken i höjd med tankens centrumlinje.

5.3.6 Märkning för miljöfarliga ämnen

5.3.6.1 När en storetikett ska fästas enligt bestämmelserna i 5.3.1, ska storcontainrar, bulkcontainrar, MEG-containrar, tankcontainrar, UN-tankar och vagnar med miljöfarliga ämnen som motsvarar kriterierna i 2.2.9.1.10 dessutom märkas med den angivna märkningen för miljöfarliga ämnen i 5.2.1.8.3. Detta gäller inte för de undantag som räknas upp i 5.2.1.8.1.

5.3.6.2 Märkningen för miljöfarliga ämnen för storcontainrar, bulkcontainrar, MEGcontainrar, tank-containrar, UN-tankar och vagnar ska överensstämma med beskrivningen i 5.2.1.8.3 och figur 5.2.1.8.3, förutom att dess minsta dimension ska vara 250 mm x 250 mm. För tankcontainrar eller UN-tankar med en kapacitet på högst 3000 liter och med en tillgänglig yta som är otillräcklig för att fästa de föreskrivna märkningarna, får dimensionerna minskas till 100 mm x 100 mm. Övriga bestämmelser rörande storetiketter i 5.3.1 ska anpassas och tillämpas.

4) Se Anm i 5.3.2.2.1.

856

Kapitel 5.4

Dokumentation

5.4.0 Allmänna bestämmelser

5.4.0.1 Om inget annat anges ska föreskrivna handlingar enligt detta kapitel medföras vid varje transport av gods reglerad av RID/RID-S.

Informationen som föreskrivs i detta kapitel gällande det farliga gods som transporteras, ska vara tillgänglig under transport så att allt gods per vagn och vagnen kan identifieras i handlingen.

Dessutom gäller att när farligt gods transporteras i storcontainrar, tankcontainrar, UNtankar eller vägfordon, ska dessa också vara identifierade i godsdeklarationen och informationen kopplat till godset ska anges per storcontainer, tankcontainer, UN-tank eller vägfordon, utifrån vad som är tillämpligt.

5.4.0.2 Användning av elektronisk databehandlingsteknik (EDP) eller elektronisk dataöverföringsteknik (EDI) är tillåten till stöd för eller i stället för skriftliga handlingar, såvida de använda metoderna för att registrera, lagra och bearbeta elektroniska data uppfyller juridiska krav med avseende på beviskraft och åtminstone motsvarar skriftliga handlingar beträffande åtkomst under transporten.

5.4.0.3 Då transportinformationen om farligt gods lämnas till transportören i form av EDPeller EDI-teknik, ska avsändaren kunna ge informationen till transportören som en skriftlig handling, med informationen angiven i den ordningsföljd som föreskrivs i detta kapitel.

5.4.1 Godsdeklaration för transport av farligt gods och tillhörande information

5.4.1.1 Allmänna uppgifter som ska finnas i godsdeklarationen

5.4.1.1.1 Godsdeklarationen (en eller flera) ska innehålla följande uppgifter för varje ämne eller föremål som överlämnas till transport:

(a) UN-nummer, föregånget av bokstäverna ”UN”,

(b) den enligt 3.1.2 bestämda officiella transportbenämningen, när så behövs (se 3.1.2.8.1) kompletterad med teknisk benämning inom parentes (se 3.1.2.8.1.1),

Om andra nummer på etikettförlagorna än 1, 1.4, 1.5, 1.6, 13 och 15 är angivna i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 5, ska de anges inom parentes efter klassificeringskoden,

- för radioaktiva ämnen i klass 7: numret på klassen ”7”,

Anm För radioaktiva ämnen med sekundärfara, se även kapitel 3.3, särbestämmelse 172.

857

- för batterier med UN-nummer 3090, 3091, 3480, 3481, 3551 och 3552 samt batteridrivna fordon med UN-nummer 3556, 3557 och 3558: numret på klassen ”9”,

- för andra ämnen och föremål i andra klasser: i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 5, angivna eller enligt en särbestämmelse i kolumn 6 tillämpliga nummer på etikettförlagorna, med undantag av rangeretiketten enligt förlaga 13. Om flera nummer på etikettförlagor finns angivna ska numren efter det första anges inom parentes. För ämnen och föremål för vilka det inte finns några nummer på etikettförlagor angivna i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 5, ska i stället klassen anges enligt kolumn 3a,

(d) i förekommande fall förpackningsgruppen, som är tillordnad ämnet, och som får föregås av bokstäverna ”PG” (t.ex. ”PG II”) eller de initialer som motsvarar uttrycket ”förpackningsgrupp” på de enligt 5.4.1.4.1 använda språken,

Anm För radioaktiva ämnen i klass 7 med sekundärfaror, se kapitel 3.3, särbestämmelse 172 (d).

(e) i förekommande fall antal kollin och en beskrivning av dem (se även artikel 7 § 1 (h) och (i) i CIM). UN-förpackningskoder får användas endast som komplettering till beskrivningen av förpackningsslaget (t.ex. en låda (4G)),

Anm Uppgift om antal, typ och kapacitet för varje innerförpackning i en sammansatt förpackning behöver inte anges.

(f) totalmängden av allt farligt gods med olika UN-nummer, olika officiella transportbenämningar eller olika förpackningsgrupper (som volym eller som bruttovikt eller nettovikt beroende på vad som är tillämpligt),

Anm 1 (Tills vidare blank.)

Anm 2 För farligt gods i apparater eller utrustning som är närmare beskrivna i RID/RID-S, ska innehållet av den totala mängden av det farliga godset anges i kg respektive liter.

(g) avsändarens namn och adress (se även artikel 7 § 1 (b) i CIM),

(h) mottagarens/mottagarnas namn och adress (se även artikel 7 § 1 (g) i CIM),

(i) eventuella uppgifter som krävs enligt villkoren för någon särskild överenskommelse,

(j) om märkning är föreskriven enligt 5.3.2.1 ska farlighetsnumret anges före UNnumret och bokstäverna ”UN” (se punkten (a)). Farlighetsnumret ska också anges om vagnar med komplett last innehållande kollin med endast en typ av ämne eller föremål är försedda med märkning enligt 5.3.2.1.

Platsen och ordningsföljden för de uppgifter som ska återfinnas i godsdeklarationen får väljas fritt, (a), (b), (c) och (d) ska dock anges i den ovan angivna ordningsföljden (dvs. (a), (b), (c), (d)) utan ytterligare uppgifter inskjutna, med undantag av sådana som RID/RID-S anger.

Exempel på godkänd beskrivning av farligt gods är:

858

- ”UN 1098 ALLYLALKOHOL, 6.1 (3), I” eller - ”UN 1098 ALLYLALKOHOL, 6.1 (3), PG I”. Om märkning enligt 5.3.2.1 är föreskriven, ska (a), (b), (c), (d) och (j) anges i ordningsföljden (j), (a), (b), (c), (d) utan ytterligare uppgifter inskjutna, med undantag av sådana som RID/RID-S anger. Exempel på godkänd beskrivning av farligt gods med hänsyn tagen till märkningen enligt 5.3.2.1 är: - ”663, UN 1098 ALLYLALKOHOL, 6.1 (3), I” eller - ”663, UN 1098 ALLYLALKOHOL, 6.1 (3), PG I”. 5.4.1.1.2 De uppgifter som krävs i godsdeklarationen ska vara tydligt läsbara. Även om versaler används i kapitel 3.1 och i kapitel 3.2, tabell A för att ange de uppgifter som ska utgöra den officiella transportbenämningen och även om versaler och gemener används i detta kapitel för att ange föreskrivna uppgifter i godsdeklarationen, så gäller valfri användning av versaler och gemener för de obligatoriska uppgifterna i godsdeklarationen. 5.4.1.1.3 Särskilda bestämmelser för avfall 5.4.1.1.3.1 Om avfall som innehåller farligt gods (utom radioaktivt avfall) transporteras, ska den officiella transportbenämningen föregås av uttrycket ”AVFALL”, såvida detta uttryck inte redan är en del av den officiella transportbenämningen, t.ex. - ”UN 1230 AVFALL METANOL, 3 (6.1), II”, eller - ”UN 1230 AVFALL METANOL, 3 (6.1), PG II”, eller - ”UN 1993 AVFALL BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S. (toluen och etanol), 3, II”, eller - ”UN 1993 AVFALL BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S. (toluen och etanol), 3, PG II”, eller när en märkning enligt 5.3.2.1 krävs: - ”336, UN 1230 AVFALL METANOL, 3 (6.1), II”, eller - ”336, UN 1230 AVFALL METANOL, 3 (6.1), PG II”. Om bestämmelsen för avfall i 2.1.3.5.5 tillämpas, ska beskrivningen av det farliga godset som krävs enligt 5.4.1.1.1 (a) – (d) kompletteras med följande: - ”AVFALL ENLIGT 2.1.3.5.5” (t.ex. ”UN 3264 FRÄTANDE SUR OORGANISK VÄTSKA, N.O.S., 8, II, AVFALL ENLIGT 2.1.3.5.5”). Om bestämmelserna för avfall i 2.1.3.5.5 tillämpas, behöver inte den tekniska benämningen enligt kapitel 3.3, särbestämmelse 274, anges.

859

5.4.1.1.3.2 Om det inte är möjligt att avgöra den exakta mängden avfall vid lastningstillfället får mängden enligt 5.4.1.1.1 (f) uppskattas i följande fall och under följande villkor: (a) För förpackningar: en förteckning över förpackningarna, inklusive typ av förpackningar och nominell volym, är bifogad godsdeklarationen, (b) För containrar: uppskattningen baseras på deras nominella volym och annan tillgänglig information (t.ex. typ av avfall, genomsnittlig densitet, fyllnadsgrad), (c) För slamsugare: uppskattningen är motiverad (t.ex. med hjälp av en uppskattning från avsändaren eller genom vagnens utrustning). En sådan uppskattning av mängden är inte tillåten: - vid tillämpning av undantag där den exakta mängden är avgörande (t.ex. 1.1.3.6), - för avfall som innehåller ämnen angivna i 2.1.3.5.3 (med undantag av UN 3291 smittförande avfall, ospecificerat, n.o.s. eller (bio)medicinskt avfall, n.o.s. eller föreskriftsenligt medicinskt avfall, n.o.s. i förpackning som uppfyller P621) eller ämnen i klass 4.3, - för tankar, andra än slamsugartankar. Följande ska anges i godsdeklarationen: ”MÄNGDEN UPPSKATTAD I ENLIGHET MED 5.4.1.1.3.2” 5.4.1.1.3.3 Särbestämmelser för transport av avfall i innerförpackningar förpackade tillsammans i en ytterförpackning För transport i enlighet med 4.1.1.5.3, ska följande anges i godsdeklarationen: ”TRANSPORT ENLIGT 4.1.1.5.3”. Ytterligare information enligt kraven i 5.4.1.1.3.2 behöver inte anges. Till exempel: "UN 1993 AVFALL BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S., 3, III, “TRANSPORT ENLIGT 4.1.1.5.3". Information i godsdeklarationen i enlighet med 5.4.1.1, ska vara baserad på det eller de UN-nummer som angivits på ytterförpackningen i enlighet med 4.1.1.5.3 (d). Det tekniska namnet som föreskrivs i särbestämmelse 274 i kapitel 3.3 behöver inte anges. 5.4.1.1.4 Särskilda bestämmelser för avfall kontaminerat med fri asbest (UN 2212 och 2590) När särbestämmelse 678 tillämpas, ska följande anges i godsdeklarationen: ”TRANSPORT ENLIGT SÄRBESTÄMMELSE 678”. Beskrivningen av avfall transporterat i enlighet med särbestämmelse 678 (b) i kapitel 3.3 ska läggas till i den beskrivning av det farliga godset som krävs i 5.4.1.1.1 (a) – (d), och (j). Följande dokument ska också bifogas godsdeklarationen:

860

(a) En kopia av det tekniska formuläret för den typ av containersäck som används, på tillverkarens eller distributörens brevhuvud, som anger förpackningens mått och dess högsta lastvikt.

(b) En kopia av lossningsrutinerna i enlighet med tilläggsbestämmelse CW38 i 7.5.11, utifrån vad som är tillämpligt.

5.4.1.1.5 Särskilda bestämmelser för bärgningsförpackningar inklusive bärgningsstorförpackningar och bärgningstryckkärl

När farligt gods transporteras i en bärgningsförpackning i enlighet med 4.1.1.19, inklusive bärgningsstorförpackningar, större förpackningar eller storförpackningar av lämpligt slag och med lämpliga provningskrav för att användas som bärgningsförpackning, ska följande anges i godsdeklarationen efter beskrivningen av godset: ”BÄRGNINGSFÖRPACKNING”.

När farligt gods transporteras i ett bärgningstryckkärl i enlighet med 4.1.1.20, ska följande anges i godsdeklarationen efter beskrivningen av godset: ”BÄRGNINGSTRYCKKÄRL”.

5.4.1.1.6 Särskilda bestämmelser för tömda, ej rengjorda inneslutningar

5.4.1.1.6.1 För tömda, ej rengjorda inneslutningar som innehåller rester av farligt gods i andra klasser än klass 7, ska följande uttryck anges före eller efter beskrivningen av farligt gods enligt 5.4.1.1.1 (j) och (a) – (d): ”TÖMD, EJ RENGJORD” eller ”RESTER, SENASTE INNEHÅLL”. 5.4.1.1.1 (f) är inte tillämplig.

5.4.1.1.6.2 Den särskilda bestämmelsen i 5.4.1.1.6.1 får ersättas av bestämmelserna i 5.4.1.1.6.2.1 respektive 5.4.1.1.6.2.2.

5.4.1.1.6.2.1 För tömda, ej rengjorda förpackningar, som innehåller rester av farligt gods i andra klasser än klass 7, inklusive tömda, ej rengjorda kärl för gaser med kapacitet av högst 1000 liter, ersätts uppgifterna enligt 5.4.1.1.1 (a), (b), (c), (d), (e), (f) och (j) av uttrycket ”TÖMD FÖRPACKNING”, ”TÖMT KÄRL”, ”TÖMD IBC- BEHÅLLARE”, eller ”TÖMD STORFÖRPACKNING”, beroende på vad som är tillämpligt, följt av uppgifterna enligt 5.4.1.1.1 (c) för senaste last.

Exempel:

- ”TÖMD FÖRPACKNING, 6.1 (3)”.

Dessutom, i det fall:

(a) den senaste lasten var farligt gods i klass 2, får de i 5.4.1.1.1 (c) föreskrivna uppgifterna ersättas med klassens nummer, ”2”.

(b) den senaste lasten var farligt gods i klasserna 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 5.2, 6.1, 8 eller 9, får de i 5.4.1.1.1 (c) föreskrivna uppgifterna om den senaste lasten ersättas med orden ”MED RESTER AV […]” följt av klass(er) och sekundärfara (-faror) som motsvarar resterna, i klassvis ordning.

Exempel: Tömda, ej rengjorda förpackningar med rester av klass 3 transporterade tillsammans med tömda, ej rengjorda förpackningar med rester av klass 8 med sekundärfaran 6.1, får anges på följande sätt:

861

”TÖMDA FÖRPACKNINGAR, MED RESTER AV 3, 6.1, 8”.

5.4.1.1.6.2.2 För tömda, ej rengjorda inneslutningar, andra än förpackningar, som innehåller rester av farligt gods i andra klasser än klass 7, samt tömda, ej rengjorda kärl för gaser med kapacitet över 1000 liter ska uppgifterna enligt 5.4.1.1.1 (a)-(d) och (j) föregås av uttrycket ”TÖMD CISTERNVAGN”, ”TÖMT TANKFORDON”, ”TÖMD AVMONTERBAR TANK”, ”TÖMD BATTERIVAGN”, ”TÖMT BATTERIFORDON”, ”TÖMD UN-TANK”, ”TÖMD TANKCONTAINER”, ”TÖMD MEG-CONTAINER”, ”TÖMD VAGN”, ”TÖMT FORDON”, ”TÖMD CONTAINER” eller ”TÖMT KÄRL”, beroende på vad som är tillämpligt, följt av uttrycket ”SENASTE LAST”. Därutöver har 5.4.1.1.1 (f) ingen tillämpning.

Exempel:

- ”TÖMD CISTERNVAGN, SENASTE LAST: 663, UN 1098 ALLYLALKOHOL, 6.1 (3), I” eller

- ”TÖMD CISTERNVAGN, SENASTE LAST: 663, UN 1098 ALLYLALKOHOL 6.1 (3), PG I”.

5.4.1.1.6.2.3 (Tills vidare blank.)

5.4.1.1.6.3 (a) Om tömda, ej rengjorda tankar, batterivagnar eller MEG-containrar transporteras enligt bestämmelserna i 4.3.2.4.3 till närmaste lämpliga plats, där rengöring eller reparation kan utföras, ska följande anges i godsdeklarationen:

”TRANSPORT ENLIGT 4.3.2.4.3”.

(b) Om tömda, ej rengjorda vagnar, vägfordon eller containrar transporteras enligt bestämmelserna i 7.5.8.1 till närmaste lämpliga plats, där rengöring eller reparation kan utföras, ska följande anges i godsdeklarationen:

”TRANSPORT ENLIGT 7.5.8.1”.

5.4.1.1.6.4 Vid transport av cisternvagnar, avmonterbara tankar, batterivagnar, tankcontainrar och MEG-containrar enligt bestämmelserna i 4.3.2.4.4 ska följande anges i godsdeklarationen:

”TRANSPORT ENLIGT 4.3.2.4.4”.

5.4.1.1.7 Särskilda bestämmelser för transporter i en transportkedja som innefattar en sjö- eller 5) lufttransport

Vid transport enligt 1.1.4.2.1 ska följande anges i godsdeklarationen:

”TRANSPORT ENLIGT 1.1.4.2.1”.

5.4.1.1.8 (Tills vidare blank.)

5) Vid transport i en transportkedja, som innehåller sjö- eller lufttransport, får en kopia av den använda dokumentationen (t.ex. blanketten för multimodal transport av farligt gods enligt 5.4.5) för sjö- eller lufttransporten bifogas godsdeklarationen. Sådana dokument ska ha samma storlek som godsdeklarationen. Om blanketten för multimodal transport av farligt gods enligt 5.4.5 bifogas godsdeklarationen, kan uppgifterna om det farliga godset som finns på den blanketten utelämnas från godsdeklarationen, dock ska i så fall hänvisning till detta tilläggsblad göras i motsvarande ruta i godsdeklarationen.

862

5.4.1.1.9 Särskilda bestämmelser för kombitrafik Anm För uppgifter i godsdeklarationen, se 1.1.4.4.5. 5.4.1.1.10 (Tills vidare blank.) 5.4.1.1.11 Särskilda bestämmelser för transport av IBC-behållare, tankar, batterivagnar, UNtankar och MEG-containrar efter utgångsdatum för den senaste återkommande provningen eller kontrollen Vid transport enligt 4.1.2.2 (b), 4.3.2.3.7 (b), 6.7.2.19.6.1 (b), 6.7.3.15.6.1 (b) eller 6.7.4.14.6.1 (b) ska följande anges i godsdeklarationen: ”TRANSPORT ENLIGT 4.1.2.2 (b)”, ”TRANSPORT ENLIGT 4.3.2.3.7 (b)”, ”TRANSPORT ENLIGT 6.7.2.19.6.1 (b)”, ”TRANSPORT ENLIGT 6.7.3.15.6.1 (b)”, eller ”TRANSPORT ENLIGT 6.7.4.14.6.1 (b)”, beroende på vad som är tillämpligt. 5.4.1.1.12 Särskilda bestämmelser för transport enligt övergångsbestämmelser Vid transport enligt 1.6.1.1 ska följande anges i godsdeklarationen: ”TRANSPORT ENLIGT DEN FRAM TILL 1 JANUARI 2025 GÄLLANDE RID/RID-S”. 5.4.1.1.13 (Tills vidare blank.) 5.4.1.1.14 Särskilda bestämmelser för transport av ämnen med förhöjd temperatur Om den officiella transportbenämningen för ett ämne, som transporteras eller överlämnas för transport i flytande form vid en temperatur på minst 100 °C eller i fast form vid en temperatur på minst 240 °C, inte beskriver att det rör sig om ett ämne som transporteras vid förhöjd temperatur (t.ex. genom användning av uttrycket ”SMÄLT” eller ”FÖRHÖJD TEMPERATUR” som en del av den officiella transportbenämningen), ska uttrycket ”HETT” läggas till omedelbart före den officiella transportbenämningen. 5.4.1.1.15 Särskilda bestämmelser för transport av ämnen som är stabiliserade genom kemisk stabilisering Om det inte redan utgör en del av den officiella transportbenämningen ska ordet ”STABILISERAD” läggas till den officiella transportbenämningen om stabilisering sker enbart genom kemisk stabilisering (se även 3.1.2.6). 5.4.1.1.16 (Borttagen.) 5.4.1.1.17 Särskilda bestämmelser för transport av fasta ämnen i bulkcontainrar enligt 6.11.4 När fasta ämnen transporteras i bulkcontainrar enligt 6.11.4, ska följande anges i godsdeklarationen (se Anm i början av 6.11.4):

863

”BULKCONTAINER BK(X) GODKÄND AV BEHÖRIG MYNDIGHET I ...”. 6)

5.4.1.1.18 Särskilda bestämmelser för transport av miljöfarliga ämnen (vattenmiljön)

När ett ämne som tillhör en av klasserna 1 till 9 uppfyller klassificeringskriterierna i 2.2.9.1.10, ska godsdeklarationen innehålla tilläggsinformationen ”MILJÖFARLIGT” eller ”VATTENFÖRORENANDE ÄMNE/MILJÖFARLIGT”. Detta tilläggskrav gäller inte för UN 3077 och 3082 eller för undantagen som anges i 5.2.1.8.1.

Vid transport i en transportkedja som innefattar sjötransport får informationen ”MARINE POLLUTANT” (enligt 5.4.1.4.3 i IMDG-koden) anges.

5.4.1.1.19 Särskilda bestämmelser för transport av uttjänta förpackningar, tömda men inte rengjorda, med rester av farligt gods (UN 3509)

För uttjänta förpackningar, tömda men inte rengjorda, med rester av farligt gods ska den officiella transportbenämningen som anges i 5.4.1.1.1 (b) kompletteras med uttrycket ”(MED RESTER AV […])” följt av den eller de klasser och den eller de sekundärfaror som motsvarar resternas faror i klassvis ordning. 5.4.1.1.1 (f) är inte tillämplig.

Exempel: Uttjänta förpackningar, tömda men inte rengjorda, med rester av klass 4.1 som förpackas tillsammans med uttjänta förpackningar som är tömda men inte rengjorda med rester av klass 3, med sekundärfaran 6.1, ska anges på följande sätt i godsdeklarationen:

”UN 3509 FÖRPACKNINGAR, UTTJÄNTA, TÖMDA, EJ RENGJORDA (MED RESTER AV 3, 4.1, 6.1), 9”.

5.4.1.1.20 Särskilda bestämmelser för transport av ämnen klassificerade enligt 2.1.2.8

För transport enligt 2.1.2.8 ska följande anges i godsdeklarationen:

”KLASSIFICERAD ENLIGT 2.1.2.8”.

5.4.1.1.21 Information som krävs i särskilda fall enligt andra delar i RID/RID-S

När ytterligare information är nödvändig enligt bestämmelserna i kapitel 3.3, 3.5, 4.1, 4.2, 4.3 och 5.5 ska denna information anges i godsdeklarationen.

5.4.1.1.22 (Tills vidare blank.)

5.4.1.1.23 Särskilda bestämmelser för transport av ämnen som transporteras i smält tillstånd

När ett ämne, som är fast i enlighet med definitionen i 1.2.1, överlämnas för transport i smält tillstånd, ska uttrycket ”SMÄLT” läggas till den officiella transportbenämningen, såvida det inte redan utgör en del av den officiella transportbenämningen (se 3.1.2.5).

6) (x) ska ersättas med ”1” eller ”2” beroende på vad som är tillämpligt.

864

5.4.1.1.24 Särskilda bestämmelser för återfyllningsbara tryckkärl godkända av "US Department of Transportation" (DOT)

För transport i enlighet med 1.1.4.7 ska följande anges i godsdeklarationen:

”TRANSPORT I ENLIGHET MED 1.1.4.7.1”, eller

”TRANSPORT I ENLIGHET MED 1.1.4.7.2”, beroende på vad som är tillämpligt.

5.4.1.2 Tilläggsuppgifter eller särskilda uppgifter som krävs för vissa klasser

5.4.1.2.1 Särskilda bestämmelser för klass 1

(a) I godsdeklarationen ska anges, utöver uppgifterna enligt 5.4.1.1.1 (f):

- total nettovikt i kg av explosivt innehåll 7) för varje ämne eller föremål som har ett eget UN-nummer,

- total nettovikt i kg av explosivt innehåll 7) för alla ämnen och föremål som är upptagna i godsdeklarationen.

(b) Vid samemballering av två olika godsslag ska godsbeskrivningen innehålla UNnummer enligt kapitel 3.2, tabell A, kolumn 1 och benämningen som anges med versaler i kolumn 2 för samtliga ämnen eller föremål. Om fler än två olika godsslag finns i samma kolli enligt 4.1.10, särbestämmelse MP1, MP2, MP20 - MP24, ska UN-nummer för alla ämnen och föremål som finns i kollit anges på följande sätt i godsbeskrivningen: ”GODS MED UN-NUMMER ...”

(c) Vid transport av ämnen och föremål, som tillordnats en N.O.S.-benämning eller benämningen ”0190 PROV, EXPLOSIVÄMNE”, eller förpackats enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P101, ska till godsdeklarationen bifogas en kopia av behörig myndighets godkännande med tillhörande transportvillkor. Detta ska upprättas på ett av avsändarlandets officiella språk samt, om detta språk inte är engelska, franska, tyska eller italienska, dessutom på engelska, franska, tyska eller italienska, såvida inte avtal mellan av transporten berörda länder föreskriver annat,

(d) Om kollin med ämnen och föremål i samhanteringsgrupp B och D enligt bestämmelserna i 7.5.2.2 lastas tillsammans i en vagn, ska en kopia av behörig myndighets godkännande av skyddsutrymme eller skyddsomslutningssystem enligt 7.5.2.2, fotnot , bifogas godsdeklarationen. a)

Detta ska upprättas på ett av avsändarlandets officiella språk samt, om detta språk inte är engelska, franska, tyska eller italienska, dessutom på engelska, franska, tyska eller italienska, såvida inte avtal mellan av transporten berörda länder föreskriver annat,

(e) När explosiva ämnen eller föremål transporteras i förpackningar som uppfyller förpackningsinstruktion P101 ska det i godsdeklarationen finnas uppgiften: ”FÖRPACKNINGEN ÄR GODKÄND AV BEHÖRIG MYNDIGHET I (beteckningen för den stat (nationalitetsbeteckningen som används för

7) För föremål avser ”explosivt innehåll” det explosivämne som föremålet innehåller.

865

motorfordon i internationell vägtrafik ) på vars uppdrag den behöriga 8) myndigheten agerar) (se 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P101).

(f) Vid militära sändningar enligt 1.5.2, får av behörig militär myndighet föreskrivna beteckningar användas i stället för beteckningar enligt kapitel 3.2 tabell A.

Vid transport av militära sändningar, för vilka avvikande villkor enligt 5.2.1.5, 5.2.2.1.8 och 5.3.1.1.2 samt 7.2.4, särbestämmelse W2, gäller, ska ”MILITÄR FÖRSÄNDELSE” anges i godsdeklarationen.

(g) Vid transport av fyrverkerier med UN-nummer 0333, 0334, 0335, 0336 och 0337 ska följande anges i godsdeklarationen:

”Klassificeringen av fyrverkeri genom behörig myndighet i XX med fyrverkeribeteckningen XX/YYZZZZ”.

Certifikatet om klassificering behöver inte medfölja sändningen, men avsändaren ska i kontrollsyfte göra det tillgängligt för transportören eller behöriga myndigheter. Certifikatet om klassificering, eller en kopia av det, ska upprättas på ett av avsändarlandets officiella språk samt, om detta språk inte är engelska, franska, tyska eller italienska, dessutom på engelska, franska, tyska eller italienska.

Anm 1 Godsets handelsnamn eller tekniska benämning får anges som tillägg till den officiella transportbenämningen i godsdeklarationen.

Anm 2 Klassificeringsbeteckningen ska bestå av den fördragsstat till RID som har godkänt klassificeringskoden enligt särbestämmelse 645 i 3.3.1, angiven med nationalitetsbeteckningen som används för motorfordon i internationell vägtrafik 8) (XX), identifiering av behörig myndighet (YY) och ett unikt referensnummer (ZZZZ). Exempel på klassificeringsbeteckningar är:

GB/HSE123456 D/BAM1234

5.4.1.2.2 Tilläggsbestämmelser för klass 2

(a) Vid transport av blandningar (se 2.2.2.1.1) i cisternvagnar, batterivagnar, vagnar med avmonterbara tankar, UN-tankar, tankcontainrar eller MEG-containrar ska blandningens sammansättning anges i volymprocent eller viktprocent. Beståndsdelar som utgör mindre än 1 % behöver inte anges (se även 3.1.2.8.1.2). Blandningens sammansättning behöver inte anges när tekniska benämningar som tillåts genom särbestämmelserna 581, 582 eller 583 används som komplement till den officiella transportbenämningen.

(b) Vid transport av gasflaskor, storflaskor, tryckfat, kryokärl och gasflaskpaket under villkoren i 4.1.6.10, ska följande uppgift anges i godsdeklarationen:

”TRANSPORT ENLIGT 4.1.6.10”.

(c) Vid transport i cisternvagn, som lastats utan föregående rengöring, ska som godsvikt i godsdeklarationen anges summan av den påfyllda vikten och resten av

8) Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. enligt Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

866

föregående last. Detta motsvarar totalvikten hos den lastade cisternvagnen minus vagnens egenvikt. Dessutom får en notering ”PÅFYLLD VIKT ... KG” göras.

(d) Vid transport av cisternvagnar, tankcontainrar eller UN-tankar med kylda kondenserade gaser ska avsändaren i godsdeklarationen ange datum när den faktiska hålltiden upphör, på följande sätt:

”HÅLLTIDEN UPPHÖR …….(DD/MM/YYYY),

(e) För transport av UN 1012 ska godsdeklarationen innehålla namnet på den specifika gas som transporteras (se särbestämmelse 398 i kapitel 3.3) inom parentes efter den officiella transportbenämningen.

5.4.1.2.3 Tilläggsbestämmelser för självreaktiva ämnen i klass 4.1 och organiska peroxider i klass 5.2

5.4.1.2.3.1 (Tills vidare blank.)

5.4.1.2.3.2 För vissa självreaktiva ämnen i klass 4.1 och för vissa organiska peroxider i klass 5.2, där behörig myndighet har tillåtit att för en viss förpackning etiketten enligt förlaga nr 1 kan utelämnas (se 5.2.2.1.9) ska följande anges i godsdeklarationen:

”ETIKETT ENLIGT FÖRLAGA NR 1 KRÄVS EJ”.

5.4.1.2.3.3 Om självreaktiva ämnen och organiska peroxider transporteras under förhållanden för vilka godkännande krävs (för självreaktiva ämnen se 2.2.41.1.13 och 4.1.7.2.2, för organiska peroxider se 2.2.52.1.8, 4.1.7.2.2 samt särbestämmelse TA2 i 6.8.4) ska en notering enligt följande exempel göras i godsdeklarationen:

”TRANSPORT ENLIGT 2.2.52.1.8”.

En kopia av behörig myndighets godkännande med tillhörande transportvillkor ska bifogas godsdeklarationen. Detta ska upprättas på ett av avsändarlandets officiella språk samt, om detta språk inte är engelska, franska, tyska eller italienska, dessutom på engelska, franska, tyska eller italienska, såvida inte avtal mellan av transporten berörda länder föreskriver annat.

5.4.1.2.3.4 Om ett prov av ett självreaktivt ämne (se 2.2.41.1.15) eller en organisk peroxid (se 2.2.52.1.9) transporteras, ska en notering enligt följande exempel göras i godsdeklarationen:

”TRANSPORT ENLIGT 2.2.52.1.9”.

5.4.1.2.3.5 Vid transport av självreaktiva ämnen av typ G (se testhandboken, del II, stycke 20.4.2 (g)) får följande notering göras i godsdeklarationen:

”EJ SJÄLVREAKTIVT ÄMNE I KLASS 4.1”.

Vid transport av organiska peroxider av typ G (se testhandboken, del II, stycke 20.4.3 (g)) får följande notering göras i godsdeklarationen:

”EJ ÄMNE I KLASS 5.2”.

867

5.4.1.2.4 Tilläggsbestämmelser för klass 6.2

Förutom uppgift om mottagare (se 5.4.1.1.1 (h)), ska namn och telefonnummer till en ansvarig person anges.

5.4.1.2.5 Tilläggsbestämmelser för klass 7

5.4.1.2.5.1 För varje sändning med ämnen i klass 7 ska om tillämpligt följande uppgifter anges i angiven ordningsföljd i godsdeklarationen, omedelbart efter uppgifterna enligt 5.4.1.1.1 (a)-(c):

(a) namnet eller symbolen för varje radionuklid eller, för blandningar av radionuklider, en tillämplig allmän beteckning eller en förteckning över de mest begränsande nukliderna,

(b) en beskrivning av ämnets fysikaliska och kemiska tillstånd eller en uppgift om att det rör sig om ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet eller ett radioaktivt ämne med liten spridbarhet. För det kemiska tillståndet är en allmän beskrivning tillräcklig. För radioaktiva ämnen med sekundärfaror, se kapitel 3.3, särbestämmelse 172, punkt (c),

(c) maximal aktivitet hos det radioaktiva innehållet under transporten i becquerel (Bq) med tillämpligt tecken för SI-prefix (se 1.2.2.1). För fissila ämnen får den totala massan av det fissila ämnet (eller i förekommande fall för blandningar, massan av varje fissil nuklid) i gram (g) eller multiplar därav anges i stället för aktivitet,

(d) kategorin hos kollit, overpack eller container, som tillordnats enligt 5.1.5.3.4, dvs. I-VIT, II-GUL eller III-GUL,

(e) TI bestämt enligt 5.1.5.3.1 och 5.1.5.3.2 utom för kategori I-VIT),

(f) för fissila ämnen:

(i) som sänds enligt ett av undantagen i 2.2.7.2.3.5 (a) – (f), en hänvisning till detta delavsnitt,

(ii) som sänds enligt 2.2.7.2.3.5 (c) – (e), den totala massan fissila nuklider,

(iii) i ett kolli för vilken en av bestämmelserna i 6.4.11.2 (a) – (c) eller 6.4.11.3 tillämpas, en hänvisning till detta delavsnitt,

(iv) kriticitetssäkerhetsindex, om tillämpligt.

(g) igenkänningsmärket för varje godkännandecertifikat från behörig myndighet (radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet, radioaktiva ämnen med liten spridbarhet, fissila ämnen undantagna enligt 2.2.7.2.3.5 (f), särskild överenskommelse, kollikonstruktion eller förflyttning) såvida tillämpligt på sändningen,

(h) för sändningar med mer än ett kolli ska för varje kolli anges de i 5.4.1.1.1 och i styckena (a)-(g) föreskrivna uppgifterna. För kollin i en overpack, en container eller en vagn ska en detaljerad redovisning av innehållet i varje kolli i en overpack, containern eller vagnen och i förekommande fall innehållet i varje overpack, container eller vagn i sändningen bifogas. Om enskilda kollin ska

868

avlägsnas ur en overpack, containern eller vagnen vid en mellanliggande lossningsplats, ska tillhörande transporthandlingar finnas tillgängliga,

(i) om en sändning transporteras som komplett last, noteringen ”KOMPLETT LAST” (EXCLUSIVE USE SHIPMENT),

(j) för LSA-II eller LSA-III material och för SCO-I, SCO-II och SCO-III, totalaktivitet hos sändningen som multipel av A 2 -värdet. För radioaktiva ämnen med obegränsat A 2 -värde, ska multipeln av A 2 vara noll.

5.4.1.2.5.2 Avsändaren ska i godsdeklarationen ange åtgärder, som transportören i förekommande fall ska vidta. Dessa uppgifter ska vara skrivna på de språk som transportör eller behörig myndighet bedömer som nödvändiga, och innehålla åtminstone följande information:

(a) ytterligare åtgärder vid lastning, stuvning, transport, hantering och lossning av kollit, en overpack eller containern, inklusive särskilda stuvningsbestämmelser för avledning av värme, (se 7.5.11, särbestämmelse CV33 (3.2)) eller uppgift om att sådana åtgärder inte behövs,

(b) inskränkningar med avseende på transportslag eller vagn och nödvändiga uppgifter om befodringsväg,

5.4.1.2.5.3 Vid all internationell transport av kollin, för vilka det krävs behörig myndighets godkännande av kollikonstruktionen eller förflyttningen och för vilka det gäller olika godkännandetyper i de olika länderna som berörs av förflyttningen, ska den i 5.4.1.1.1 föreskrivna angivelsen av UN-nummer och officiell transportbenämning ske i överensstämmelse med godkännandeintyget från ursprungslandet för kollikonstruktionen eller förflyttningen.

5.4.1.2.5.4 De certifikat som krävs från behörig myndighet behöver inte nödvändigtvis bifogas sändningen. Avsändaren ska hålla dem tillgängliga för transportören före lastning och lossning.

5.4.1.3 (Tills vidare blank.)

5.4.1.4 Utformning och språk som ska användas

5.4.1.4.1 Utöver informationen som krävs i 5.4.1.1 och 5.4.1.2 ska godsdeklarationen förses med ett kryss i relevant ruta om godsdeklarationen kräver detta, som till exempel CIM-fraktsedel eller vagnsedel i enlighet med GCU (” 9) General Contract of Use for Wagons ”). Godsdeklarationen ska fyllas i på ett eller flera språk, varvid ett av dessa ska vara engelska, franska eller tyska, såvida inte avtal slutna mellan av transporten berörda länder föreskriver annat,

5.4.1.4.2 För sändningar, som på grund av förbud i 7.5.2 inte får samlastas i en vagn eller container, ska separata godsdeklarationer ställas ut.

9) Publicerad av GCU Bureau, Avenue, 500, BE-1050 Brussels, www.gcubureau.org.

869

Utöver godsdeklarationen rekommenderas vid transport som omfattar flera transportslag användning av dokument enligt det i 5.4.5 visade exemplet . 10)

5.4.1.5 Ej farligt gods

När gods som är namngivet i kapitel 3.2, tabell A, inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S eftersom de bedöms som icke farliga enligt del 2, får avsändaren för detta ändamål till exempel ange följande i transporthandlingen (t.ex. fraktsedeln):

”EJ GODS I KLASS …”

Anm Denna bestämmelse kan i synnerhet användas när avsändaren anser att sändningen på grund av det transporterade godsets kemiska egenskaper (t.ex. lösningar eller blandningar) eller på grund av att godset i fråga enligt andra bestämmelser räknas som farligt, skulle kunna bli föremål för kontroll under transporten.

10) För användning av detta dokument kan motsvarande rekommendationer från FN:s (UNECE)grupp för underlättande av handelsrutiner och elektronisk handel (UN/CEFACT) framhållas, särskilt rekommendation nr 1 (FN:s formulärutkast för handelsdokument) (ECE/TRADE/137, utgåva 81.3), FN:s formulärutkast för handelsdokument – Vägledning för tillämpning (ECE/TRADE/270, utgåva 2002, rekommendation nr 11 (dokumentationsaspekter vid internationell transport av farligt gods) (ECE/TRADE/204, utgåva 96.1, under revision) och rekommendation nr 22 (formulärutkast för standardiserade transportanvisningar) (ECE/TRADE/168, utgåva 96.1). Se även UN/CEFACT:s sammanfattning av rekommendationer för underlättande av handelsrutiner (ECE/TRADE/346, utgåva 2006) och FN:s katalog för handelsdataelement (UNTDED) (ECE/TRADE/362, utgåva 2005).

870

5.4.2 Stuvningsintyg för containrar/fordon

Om en transport av farligt gods i container följs av en sjötransport, ska ett stuvningsintyg för containrar/fordon enligt avsnitt 5.4.2 i IMDG-koden lämnas 11), 12) till transportören till sjöss av de som är ansvariga för att stuva containern.

Uppgifterna i godsdeklarationen enligt 5.4.1 och nämnda stuvningsintyg för containrar/fordon får sammanställas i en och samma handling (se till exempel 5.4.5). Om uppgifterna är sammanställda i en handling är det tillräckligt med en försäkran i godsdeklarationen att lastningen av containern eller fordonet har utförts i enlighet med för respektive transportslag tillämpliga bestämmelser, samt uppgift om den person som ansvarar för stuvningsintyget för containrar/fordon.

Om en transport av farligt gods i ett fordon följs av en sjötransport, får ett stuvningsintyg för containrar/fordon enligt avsnitt 5.4.2 i IMDG-koden 11), 12) också bifogas godsdeklarationen.

Anm I detta avsnitt omfattas vagn i termen ”fordon”.

11) Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), internationella arbetsorganisationen (ILO) och FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) har också angett riktlinjer för lastning av gods i transportenheter och motsvarande utbildning, vilka publicerats av IMO (”IMO/ILO/UN-ECE Code of Practice for Packing of Cargo Transport Units (CTU Code)”). 12) Avsnitt 5.4.2 i IMDG-koden (utgåva 40-20) föreskriver följande: ”5.4.2 Stuvningsintyg för containrar/fordon 5.4.2.1 Om farligt gods stuvas eller lastas i en container eller ett fordon, ska de som ansvarar för stuvningen av containern eller fordonet utfärda ett stuvningsintyg. Intyget ska ange containern/fordonets identifieringsnummer och intyga att stuvningen utförts enligt nedanstående villkor: .1 Containern/fordonet var rent, torrt och uppenbart lämpligt för stuvning av godset. .2 Kollin som ska separeras från varandra enligt tillämpliga separeringsbestämmelser har inte stuvats tillsammans i containern/fordonet (såvida inte tillstånd getts av behörig myndighet enligt 7.3.4.1 (i IMDGkoden)). .3 Alla kollin har kontrollerats med avseende på yttre skador och endast felfria kollin har lastats. .4 Fat har stuvats upprätt, såvida inget annat godkänts av den behöriga myndigheten, och allt gods har lastats på ett riktigt sätt och vid behov säkrats tillräckligt med surrningsmaterial för att passa transportmedlen för den avsedda rutten. .5 Gods lastat i bulk har fördelats jämnt i containern/fordonet. .6 För sändningar innehållande gods i klass 1 med undantag av riskgrupp 1.4: containern/fordonet är i konstruktionsmässigt felfritt skick enligt 7.1.2 (i IMDG-koden). .7 Containern/fordonet och kollina är korrekt märkta, etiketterade och försedda med storetiketter. .8 När ämnen som utgör en kvävningsrisk används i syfte att kyla eller konditionera (såsom koldioxid, fast(torris) (UN 1845) eller kväve, kyld, flytande (UN 1977) eller argon, kyld, flytande (UN 1951)) ska containern/fordonet vara märkt på utsidan i enlighet med 5.5.3.6 (i IMDG-koden), och .9 En godsdeklaration enligt 5.4.1 (i IMDG-koden) har mottagits för varje sändning med farligt gods som är lastad i containern/fordonet. Anm Stuvningsintyg för containrar/fordon krävs inte för UN-tankar. 5.4.2.2 Informationen som krävs i godsdeklarationen och stuvningsintyget för containern/fordonet får sammanföras i en enda handling. I annat fall ska dessa dokument häftas samman. Om informationen är sammanförd i en enda handling, ska denna handling ha en undertecknad försäkran, med ordalydelsen: ”It is declared that the packing of the goods into the container/vehicle has been carried out in accordance with the applicable provisions”. Denna försäkran ska vara daterad och personen som undertecknar denna försäkran ska vara identifierad i handlingen. Underskrifter i faksimil är tillåtna, om tillämpliga lagar och bestämmelser stöder den rättsliga giltigheten av faksimilunderskrifter. 5.4.2.3 Om stuvningsintyget för containrar/fordon ställs till transportörens förfogande genom elektronisk databehandlings- teknik (EDP) eller elektronisk dataöverföringsteknik (EDI), får underskrifter vara elektroniska eller ersättas med att underskriftsberättigade personers namn anges (med versaler). 5.4.2.4 Då stuvningsintyget för containrar/fordon om farligt gods lämnas till transportören genom EDP-teknik eller EDIteknik och det farliga godset därefter lämnas över till en transportör som kräver skriftlig transportdokumentation om det farliga godset, ska transportören säkerställa att den skriftliga dokumentationen innehåller noteringen ”Original togs emot elektroniskt” och namnet på undertecknaren ska anges med versaler.”.

871

5.4.3 Skriftliga instruktioner

5.4.3.1 Som hjälp vid nödsituation som kan inträffa under transport, ska skriftliga instruktioner i den utformning som anges i 5.4.3.4 medföras i förarutrymmet och vara lätt åtkomliga.

5.4.3.2 Innan färden påbörjas ska dessa instruktioner tillhandahållas av transportören och överlämnas till föraren(arna) på ett språk som föraren(arna) kan läsa och förstå. Transportören ska försäkra sig om att föraren förstår instruktionerna och kan utföra dem på rätt sätt.

5.4.3.3 Innan färden påbörjas ska föraren studera de skriftliga instruktionerna angående detaljer om vilka åtgärder som ska vidtas i händelse av en olycka eller nödsituation och med hänsyn tagen till den information som transportören gett föraren om vilket gods som är lastat.

5.4.3.4 De skriftliga instruktionerna bör överensstämma med följande fyrsidiga förlaga beträffande utformning och innehåll.

872

SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT RID

Åtgärder i händelse av olycka eller tillbud som omfattar eller sannolikt omfattar farligt gods Vid olycka eller tillbud som inträffar under transport, ska förarna vidta följande åtgärder, förutsatt att det är säkert och lämpligt a) : - Få tåg/spärrfärd/växling till stopp på ett lämpligt ställe, med hänsyn till typen av fara (t.ex. brand, förlust av last), lokala förhållanden (t.ex. tunnel, tätbebyggt område) och möjlighet till räddningsinsats (tillgänglighet, evakuering), i förekommande fall i överenskommelse med järnvägsinfrastrukturförvaltningen, - Sätta loket ur drift enligt handhavandeinstruktionen, - Undvik källor till antändning, särskilt rökning, använd inte elektroniska cigaretter eller liknande produkter och starta inte någon elektrisk utrustning, - Beakta tilläggsanvisningar i efterföljande tabell för faror hos allt gods som berörs. Farorna motsvaras av numret på varningsetikettens förlaga och märkningen som godset har tilldelas under transport, - Informera järnvägsinfrastrukturförvaltningen eller räddningstjänsten och lämna så mycket upplysningar som möjligt om olyckan eller tillbudet och om inblandat farligt gods, med hänsyn till transportörens instruktioner. - Håll information om det farliga godset som transporteras (om nödvändigt, godsdeklarationerna) lätt tillgängligt när räddningstjänsten anländer, eller gör den tillgänglig genom elektronisk dataöverföringsteknik (EDI), - Ta på föreskriven varningsklädsel när loket lämnas, - Använd ytterligare skyddsutrustning om det är nödvändigt, - Håll avstånd till olyckan eller tillbudet, uppmana andra personer att bege sig därifrån och följ insatsledningens instruktioner (interna och externa), - Gå inte i eller vidrör inte utspillda ämnen. Undvik att andas in gaser, rök, damm och ångor genom att inte vistas på läsidan, - Ta av kläder som har förorenats och ta hand om dem på ett säkert sätt.

a) Specifikationer som anges i järnvägsrättsliga eller -operativa föreskrifter ska beaktas.

873

Tilläggsanvisningar för förare om de farliga egenskaperna hos farligt gods efter klass och om åtgärder som beror på rådande omständigheter

Varningsetiketter och storetiketter, beskrivning av Faroegenskaper Tilläggsanvisningar

faror

(1) (2) (3)

Explosiva ämnen och föremål Kan ha varierande egenskaper och effekter som Ta skydd och stå inte nära massdetonation, risk för splitter, tryckvåg, intensiv fönster brand/strålningsvärme, upphov till starkt ljus, högt ljud eller rök. Känsliga för stötar och/eller slag och/eller värme

1 1.5 1.6 Explosiva ämnen och föremål Viss risk för explosion eller brand Ta skydd

1.4 Brandfarliga gaser Risk för brand Ta skydd Risk för explosion Undvik lågt belägna områden Kan vara trycksatt Risk för kvävning Kan orsaka bränn- och/eller köldskador Inneslutningar kan explodera vid upphettning 2.1 Ej brandfarliga, ej giftiga gaser Risk för kvävning Ta skydd Kan vara trycksatt Undvik lågt belägna områden Kan orsaka köldskador Inneslutningar kan explodera vid upphettning

2.2 Giftiga gaser Risk för förgiftning Ta skydd Kan vara trycksatt Undvik lågt belägna områden Kan orsaka bränn- och/eller köldskador Inneslutningar kan explodera vid upphettning

2.3 Brandfarliga vätskor Risk för brand Ta skydd Risk för explosion Undvik lågt belägna områden Inneslutningar kan explodera vid upphettning

3 3

3 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen, Risk för brand. Brandfarligt eller brännbart ämne kan polymeriserande ämnen och fasta okänsliggjorda antändas av värme, gnistor eller lågor explosivämnen Kan innehålla självreaktiva ämnen som sönderfaller under kraftig värmeutveckling vid tillförsel av värme, kontakt med andra ämnen (som syror, tungmetallföreningar eller aminer), friktion eller stötar. Detta kan ge upphov till utveckling av skadliga och brandfarliga gaser och ångor eller självantändning 4 Inneslutningar kan explodera vid upphettning Risk att okänsliggjorda explosivämnen exploderar om den okänsliggörande tillsatsen försvinner 4.1 Självantändande ämnen Risk för brand genom självantändning om kollin är skadade eller innehåll spillts ut Kan reagera häftigt med vatten

4 4.2 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med Risk för brand och explosion vid kontakt med vatten vatten

4 4

4.3

874

Tilläggsanvisningar för förare om de farliga egenskaperna hos farligt gods efter klass och om åtgärder som beror på rådande omständigheter

Varningsetiketter och storetiketter, beskrivning av Faroegenskaper Tilläggsanvisningar

faror

(1) (2) (3)

Oxiderande ämnen Risk för häftig reaktion, antändning och explosion i kontakt med brännbara eller brandfarliga ämnen

5.1

5.1 Organiska peroxider Risk för sönderfall under kraftig värmeutveckling vid förhöjd temperatur, kontakt med andra ämnen (som syror, tungmetallföreningar eller aminer), friktion eller stötar. Detta kan ge upphov till utveckling av skadliga och brandfarliga gaser och ångor eller självantändning

5.2 5.2

5.2 Giftiga ämnen Risk för förgiftning vid inandning, hudkontakt eller förtäring Fara för vattenmiljön eller avloppssystemet

6.1 Smittförande ämnen Risk för smitta. Kan orsaka allvarlig sjukdom hos människor eller djur Fara för vattenmiljön eller avloppssystemet

6.2 Radioaktiva ämnen Risk vid förtäring och inandning och för joniserande Begränsa exponeringstiden strålning

7A 7B

RADIOACTIVE

7

7C 7D Fissila ämnen Risk för nukleär kedjereaktion

7E Frätande ämnen Risk för frätskador Kan reagera häftigt med varandra, med vatten och med andra ämnen Ämnen som läckt ut kan utveckla frätande ångor Fara för vattenmiljön eller avloppssystemet

8 Övriga farliga ämnen och föremål Risk för brännskador Risk för brand Risk för explosion Fara för vattenmiljön eller avloppssystemet

9 9A Anm 1 För farligt gods med flera faror och vid samlastat gods, ska varje tillämplig fara beaktas.

Anm 2 Tilläggsanvisningarna i kolumn (3) får anpassas så att de motsvarar de klasser av farligt gods som ska transporteras och det sätt på vilket detta transporteras, och, om nödvändigt, kompletteras enligt existerande nationella specifikationer.

875

Tilläggsanvisningar för förare om de farliga egenskaperna hos farligt gods angivna genom märkningar och om åtgärder som beror på rådande

omständigheter

Märkning Faroegenskaper Tilläggsanvisningar

(1) (2) (3)

Fara för vattenmiljön eller avloppssystemet

Miljöfarliga ämnen Risk för brännskador Undvik kontakt med heta delar av vagnen eller containern och med ämnen som läckt ut Ämnen som transporteras vid förhöjd temperatur

Utrustning för personligt skydd, vilken ska medföras i förarutrymmet

Följande utrustning a) ska medföras i förarutrymmet: - bärbar ljuskälla, för föraren: - lämplig varningsklädsel.

a) Utrustningen som ska medföras ska, om nödvändigt, kompletteras enligt existerande nationella specifikationer.

876

5.4.4 Bevarande av transportinformation om farligt gods

5.4.4.1 Avsändaren och transportören ska bevara en kopia av godsdeklarationen och tilläggsinformation och handlingar som anges i RID/RID-S under en period av minst tre månader. 5.4.4.2 Om handlingarna lagras elektroniskt eller i ett datasystem, ska avsändaren och transportören kunna återge dem i tryckt form.

5.4.5 Exempel på formulär för multimodal transport av farligt gods

Exempel på ett formulär som får användas för multimodal transport av farligt gods som kombinerad handling för godsdeklaration och stuvningsintyg.

877

FORMULÄR FÖR MULTIMODAL TRANSPORT AV FARLIGT GODS

1. Avsändare 2. Godsdeklarationsnummer

3. Sida 1 av … sidor 4. Transportörens referensnummer

5. Speditörens referensnummer

6. Mottagare 7. Transportör (ifylles av transportören) m (o

upp gr

ngs kni k.

AVSÄNDARDEKLARATION

pac ver Härmed intygar jag att innehållet I denna sändning är fullständigt och noggrant beskrivet av nedan angivna officiella transportbenämning och för egel s, är rätt klassificerat, förpackat, märkt och etiketterat, och att det enligt la r tillämpliga internationella och nationella bestämmelser i alla avseenden las el k befinner sig i ett för transporten lämpligt tillstånd. ng, tion 8. Denna sändning uppfyller föreskrivna gränsvärden för 9. Övrig hanteringsinformation ni na (stryk det ej tillämpliga) m er enä int PASSAGERAR- OCH FRAKTFLYG ENDAST FRAKTFLYG tb ler or el sp la 10. Fartygs-/flight nummer och 11. Hamn/lastningsplats

ran l t ionel datum iel nat 12. Hamn/lossningsplats 13. Bestämmelseort fic e , of nd (hö er la gr 14. Transportmärkning * Antal och slag av kollin, godsbeskrivning Bruttovikt (kg) Nettovikt Volym (m 3 ) m gäl a k s i ant um -n iv N kr en es : U ra es för nda

ang om d i s ka r, s fte var e s t) nd ppgi ja öl a u F dr S: an D O la al T G ch G LI ) o

AR inns F R an f Ö * F såd 15. Containerns märknings- 16. Sigillnummer 17. Mått och typ av 18. Taravikt (kg) 19. Total bruttovikt nummer/Fordonets container/fordon (taravikt inräknad) (kg) registreringsnummer

STUVNINGSINTYG 21. MOTTAGNINGSBEKRÄFTELSE Härmed förklarar jag att ovan beskrivet gods stuvats i Ovan beskrivna antal kollin/containrar/släp har mottagits i gott skick, med undantag av ovan angiven container/ovan angivet fordon enligt följande: NOTERINGAR AV MOTTAGANDE ORGANISATION: gällande bestämmelser**. SKA FÖR VARJE LASTNING I CONTAINER/FORDON KOMPLETTERAS OCH UNDERTECKNAS AV DEN PERSON SOM ÄR ANSVARIG FÖR STUVNINGEN/LASTNINGEN 20. Firmanamn Transportörens namn 22. Firmanamn (för avsändaren som iordningställer detta dokument)

Den intygandes namn och funktion Fordonets registreringsnummer Den intygandes namn och funktion

Ort och datum Underskrift och datum Ort och datum

Den intygandes underskrift FORDONSFÖRARENS UNDERSKRIFT Den intygandes underskrift

** Se 5.4.2.

878

FORMULÄR FÖR MULTIMODAL TRANSPORT AV FARLIGT GODS Fortsättning

1. Avsändare 2. Godsdeklarationsnummer

3. Sida 2 av … sidor 4. Transportörens referensnummer

5. Speditörens referensnummer

14. Transportmärkning * Antal och slag av kollin, godsbeskrivning Bruttovikt (kg) Nettovikt Volym (m 3 )

m (o

upp gr

ngs kni k. pac ver gel för re s, la las el k ng, tion ni na m er enä int tb ler or sp la el

ran l t ionel (hö at gr iel fic e n a k ant , of nd er la en m gäl um s i ra nda -n iv N kr d i : U es s es för var ang om t)

ka r, s e s fte nd ppgi ja Föl a u dr S: an OD la al T G ch LIG ) o AR inns F ÖR an f

* F såd

879

Kapitel 5.5

Särskilda bestämmelser

5.5.1 (Borttagen.)

5.5.2 Särskilda bestämmelser för gasbehandlade lastbärare (UN 3359)

5.5.2.1 Allmänt

5.5.2.1.1 Lastbärare som är behandlade med gas (UN 3359) och som inte innehåller annat farligt gods, omfattas inte av några andra bestämmelser i RID/RID-S förutom bestämmelserna i detta kapitel. 5.5.2.1.2 Då den gasbehandlade lastbäraren förutom gasbehandlingsmedel även är lastad med farligt gods, gäller dessutom alla för godset tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S (inklusive storetiketter, märkning och dokumentation), utöver bestämmelserna i detta kapitel. 5.5.2.1.3 Endast lastbärare som kan förslutas så att utsläpp av gas är reducerat till ett minimum får användas för transport av gasbehandlad last.

5.5.2.2 Utbildning

Personer som är involverade i hantering av gasbehandlade lastbärare ska vara utbildade motsvarande deras ansvar.

5.5.2.3 Märkning och storetiketter

5.5.2.3.1 En varningsmärkning enligt 5.5.2.3.2 ska placeras vid varje ingång på en gasbehandlad lastbärare, på ett väl synligt ställe för personer som öppnar eller går in i lastbäraren. Denna märkning ska finnas kvar på lastbäraren tills dess att följande bestämmelser är uppfyllda: (a) den gasbehandlade lastbäraren har ventilerats för att ta bort skadliga koncentrationer av gasbehandlingsmedlet, och (b) det gasbehandlade godset eller materialet har lossats. 5.5.2.3.2 Varningsmärkningen för gasbehandling ska vara utformad enligt figur 5.5.2.3.2.

881

Figur 5.5.2.3.2: Varningsmärkning för gasbehandlad lastbärare

FARA

mm DENNA ENHET ÄR BEHANDLAD MED GAS 300 MED ( gasbehandlingsmedel* ) TILLSATT DEN sion en ( datum* ) im d ( tidpunkt* ) um m VENTILERAD DEN ( datum* ) ini M

TILLTRÄDE FÖRBJUDET

* Tillämpliga uppgifter införs Minimum dimension 400 mm

Märkningen ska vara rektangulär. Dess dimensioner ska vara minst 400 mm bred och 300 mm hög och den yttre begränsningslinjen ska vara minst 2 mm bred. Märkningen ska vara i svart mot vit bakgrund och bokstävernas höjd minst 25 mm. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas i figuren.

5.5.2.3.3 Om den gasbehandlade lastbäraren har ventilerats fullständigt antingen genom att enhetens dörrar har öppnats eller genom mekanisk ventilering efter gasbehandling, ska datumet för ventilering anges på varningsmärkningen för gasbehandling.

5.5.2.3.4 När den gasbehandlade lastbäraren har ventilerats och lossats, ska varningsmärkningen för gasbehandling tas bort.

5.5.2.3.5 Storetiketter enligt förlaga nr 9 (se 5.2.2.2.2) ska inte fästas på gasbehandlade lastbärare såvida de inte krävs för andra ämnen eller föremål i klass 9 förpackade däri.

5.5.2.4 Dokumentation

5.5.2.4.1 Handlingar kopplade till transport av gasbehandlade lastbärare och som inte har ventilerats fullständigt före transporten ska innehålla följande uppgifter:

(a) ”UN 3359, GASBEHANDLAD LASTBÄRARE, 9” eller ”UN 3359 GASBEHANDLAD LASTBÄRARE, klass 9”,

(b) datum och tidpunkt för gasbehandlingen, och

Dessa uppgifter ska anges på ett av avsändarlandets officiella språk och, om det språket inte är engelska, franska, tyska eller italienska, dessutom på engelska, franska, tyska eller italienska, såvida inte överenskommelser träffade mellan av transporten berörda länder föreskriver annat.

5.5.2.4.2 Handlingarna får vara i vilken form som helst förutsatt att de innehåller uppgifterna i 5.5.2.4.1. Dessa uppgifter ska vara lätta att identifiera, läsbara och varaktiga.

882

5.5.2.4.3 Instruktioner för borttagning av rester av gasbehandlingsmedlet inklusive uppgifter om den (i förekommande fall) använda gasbehandlingsutrustningen ska tillhandahållas.

5.5.2.4.4 Det behövs ingen handling om den gasbehandlade lastbäraren har ventilerats fullständigt och datumet för ventileringen har angetts på varningsmärkningen (se 5.5.2.3.3 och 5.5.2.3.4).

5.5.3 Särskilda bestämmelser för transport av torris (UN 1845) och för kollin,

vagnar och containrar innehållande ämnen som medför risk för kvävning

när dessa används i syfte att kyla eller konditionera (såsom torris (UN

1845) eller kväve, kyld, flytande (UN 1977) eller argon, kyld, flytande (UN

1951) eller kväve)

Anm I detta avsnitt får termen ”konditionering” användas i bredare omfattning och inkluderar även skyddsmedium.

5.5.3.1 Giltighetsområde

5.5.3.1.1 Detta avsnitt gäller inte för ämnen som kan användas i syfte att kyla eller konditionera i de fall de utgör last av transport av farligt gods, utom för transport av torris (UN 1845). Om de utgör last ska de transporteras under tillämplig benämning i tabell A i kapitel 3.2 i enlighet med de bestämmelser för transport som gäller för ämnet i fråga.

För UN 1845 gäller alla bestämmelser för transport som anges i detta avsnitt, utom 5.5.3.3.1, för alla typer av transport, som kylmedel, som konditioneringsmedel eller som last. Inga andra bestämmelser i RID/RID-S gäller vid transport av UN 1845.

5.5.3.1.2 Detta avsnitt är inte tillämpligt för gaser i kylsystem.

5.5.3.1.3 Farligt gods som används i syfte att kyla eller konditionera tankar eller MEGcontainrar under transport omfattas inte av detta avsnitt.

5.5.3.1.4 Vagnar och containrar som innehåller ämnen som används i syfte att kyla eller konditionera inkluderar vagnar och containrar med kollin som innehåller ämnen som används i syfte att kyla eller konditionera liksom vagnar och containrar med oförpackade ämnen som används i syfte att kyla eller konditionera.

5.5.3.1.5 Delavsnitt 5.5.3.6 och 5.5.3.7 gäller endast när det finns en faktisk risk för kvävning i vagnen eller containern. Det är berörd personal i transporten som ska bedöma denna risk, med beaktande av farorna hos det aktuella ämnet som används i syfte att kyla eller konditionera, mängden av ämnet som transporteras, hur lång tid transporten pågår, vilken typ av inneslutning som används och de koncentrationsgränser för gasen som anges i anmärkningen till 5.5.3.3.3.

5.5.3.2 Allmänt

5.5.3.2.1 Vagnar och containrar i vilka torris (UN 1845) transporteras eller som innehåller ämnen som under transport används i syfte att kyla eller konditionera (annat än gasbehandling) omfattas inte av några andra bestämmelser i RID/RID-S förutom bestämmelserna i detta avsnitt.

883

5.5.3.2.2 Då farligt gods lastas i vagnar och containrar som innehåller ämnen som används i syfte att kyla eller konditionera, gäller alla för godset tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S i tillägg till bestämmelserna i detta avsnitt.

5.5.3.2.3 (Tills vidare blank.)

5.5.3.2.4 Personer som är involverade i hantering eller transport av vagnar och containrar i vilka torris (UN 1845) transporteras eller som innehåller ämnen som används i syfte att kyla eller konditionera ska vara utbildade motsvarande deras ansvar.

5.5.3.3 Kollin innehållande torris (UN 1845) eller kyl- eller konditioneringsmedel

5.5.3.3.1 Förpackat farligt gods som kräver kylning eller konditionering, tilldelat förpackningsinstruktion P203, P620, P650 eller P800 i 4.1.4.1, ska uppfylla tillämpliga krav i förpackningsinstruktionen.

5.5.3.3.2 För förpackat farligt gods som kräver kylning eller konditionering tilldelat andra förpackningsinstruktioner, ska kollit kunna motstå mycket låga temperaturer och inte påverkas eller påtagligt försvagas av kyl- eller konditioneringsmedlet. Kollin ska vara konstruerade och tillverkade så att gas kan avgå för att förhindra en tryckökning som skulle kunna rämna förpackningen. Farligt gods ska förpackas så att rörelser förhindras efter avlägsnandet av kyl- och konditioneringsmedel.

5.5.3.3.3 Kollin innehållande torris (UN 1845) eller kyl- eller konditioneringsmedel ska transporteras i väl ventilerade vagnar och containrar. Märkning enligt 5.5.3.6 krävs inte i sådana fall.

Ventilation krävs inte medan märkning enligt 5.5.3.6 krävs, om:

- gasutbyte mellan lastutrymmet och utrymmen som är tillgängliga under transport har förhindrats, eller

- lastutrymmet utgörs av isolerad, kyld eller mekaniskt kyld utrustning, t.ex. så som det definieras i Överenskommelse om internationell transport av lättfördärvliga livsmedel och om specialutrustning för sådan transport (ATP)- Agreement on the International Carriage of Perishable Foodstuffs and on the Special Equipment to be Used for such Carriage (ATP), och är separerat från tillgängliga utrymmen under transport.

Anm I detta avseende innebär “väl ventilerade” en atmosfär där koncentrationen av koldioxid understiger 0,5 volymprocent och koncentrationen av syre överstiger 19,5 volymprocent.

5.5.3.4 Märkning av kollin innehållande torris (UN 1845) eller kyl- eller

konditioneringsmedel

5.5.3.4.1 Kollin innehållande torris (UN 1845) som utgör last ska märkas ”KOLDIOXID, FAST” eller ”TORRIS” medan kollin innehållande farligt gods som används i syfte att kyla eller konditionera ska märkas med den officiella transportbenämning som anges i tabell A i kapitel 3.2 för det farliga godset följt av tillämpligt uttryck ”SOM KYLMEDEL” eller ”SOM KONDITIONERINGSMEDEL” på ett officiellt språk i avsändarlandet. Om detta språk inte är engelska, franska, tyska eller italienska, ska märkningen dessutom skrivas på engelska, franska, tyska eller italienska, såvida inte annat föreskrivs genom internationella överenskommelser mellan de länder som berörs av transporten.

884

5.5.3.4.2 Märkningarna ska vara varaktiga, läsbara samt placerade på ett sådant ställe och vara, i förhållande till förpackningen, av sådan storlek att de är väl synliga.

5.5.3.5 Vagnar och containrar innehållande oförpackad torris

5.5.3.5.1 Vid användning av oförpackad torris får den inte komma i direkt kontakt med en vagns eller en containers metallstruktur för att undvika försprödning av metallen. Åtgärder ska vidtas för att tillgodose tillräcklig isolering mellan torrisen och vagnen eller containern genom minst 30 mm separering (t.ex. genom användning av lämpliga material med låg värmeledningsförmåga såsom träplankor, pallar, etc.).

5.5.3.5.2 Om torris placeras omkring kollin, ska åtgärder vidtas för att säkerställa att kollina förblir i deras ursprungliga läge under transport när torrisen har förångats.

5.5.3.6 Märkning av vagnar och containrar

5.5.3.6.1 Vagnar och containrar innehållande torris (UN 1845) eller farligt gods som används i syfte att kyla eller konditionera och som inte är väl ventilerade ska förses med en varningsmärkning enligt 5.5.3.6.2. Märkningen ska placeras vid varje ingång och på ett ställe som är väl synligt för personer som öppnar eller går in i vagnen eller containern. Märkningen ska finnas kvar på vagnen eller containern tills dess att följande bestämmelser är uppfyllda:

(a) vagnen eller containern har ventilerats för att ta bort skadliga koncentrationer av torris (UN 1845) eller kyl- eller konditioneringsmedel, och

(b) torrisen (UN 1845) eller det kylda eller konditionerade godset har lossats.

Så länge vagnen eller containern är märkt måste nödvändiga försiktighetsåtgärder vidtas innan tillträde sker. Behovet av att ventilera genom lastdörrarna, eller på annat sätt (t.ex. mekanisk ventilation), måste utvärderas och inkluderas i utbildningen av de personer som är involverade.

885

5.5.3.6.2 Varningsmärkningen ska vara utformad enligt figur 5.5.3.6.2.

Figur 5.5.3.6.2: Varningsmärkning för vagnar och containrar innehållande

kvävningsframkallande ämnen

* Här införs den officiella transportbenämningen som anges i kolumn (2), tabell A i kapitel 3.2 eller namnet på den kvävningsframkallande gas som används som kylmedel/konditioneringsmedel. Bokstäverna ska vara i versaler, vara på samma rad och vara minst 25 mm höga. Om längden på benämningen är för lång för att få plats på en och samma rad så får bokstävernas storlek minskas till den största storlek de kan ha för att få plats. Till exempel: ”KOLDIOXID, FAST (TORRIS)”. Ytterligare information såsom ”SOM KYLMEDEL” eller ”SOM KONDITIONERINGSMEDEL” får läggas till.

Märkningen ska vara rektangulär, minst 150 mm bred och minst 250 mm hög. Uttrycket ”WARNING” ska vara i röd eller vit text, med minst 25 mm höga bokstäver. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas i figuren.

Uttrycket ”WARNING” och uttrycken ”SOM KYLMEDEL” eller ”SOM KONDITIONERINGSMEDEL”, beroende på vad som är tillämpligt, ska vara angivna på ett officiellt språk i avsändarlandet. Om detta språk inte är engelska, franska, tyska eller italienska ska de dessutom anges på engelska, franska, tyska eller italienska, såvida inte annat föreskrivs genom internationella överenskommelser mellan de länder som berörs av transporten.

5.5.3.7 Dokumentation

5.5.3.7.1 Handlingar (såsom ”bill of lading” (sjöfraktsedel), ”cargo manifest” eller CMR-/CIMfraktsedel) kopplade till transport av vagnar eller containrar som innehåller eller har innehållit torris (UN 1845) eller ämnen som används i syfte att kyla eller konditionera

886

och som inte har ventilerats fullständigt före transporten, ska innehålla följande uppgifter:

(a) UN-numret föregånget av bokstäverna ”UN”, och

(b) den officiella transportbenämning som anges i tabell A i kapitel 3.2 följd av när tillämpligt uttryck ”SOM KYLMEDEL” eller ”SOM KONDITIONERINGSMEDEL” angivet på ett officiellt språk i avsändarlandet. Om detta språk inte är engelska, franska, tyska eller italienska, ska uttrycket dessutom anges på engelska, franska, tyska eller italienska, såvida inte annat föreskrivs genom internationella överenskommelser mellan de länder som berörs av transporten.

Till exempel: UN 1845, KOLDIOXID, FAST, SOM KYLMEDEL.

5.5.3.7.2 Transporthandlingen får vara i vilken form som helst, förutsatt att den innehåller uppgifterna i 5.5.3.7.1. Dessa uppgifter ska vara lätta att identifiera, läsbara och varaktiga.

5.5.4 Farligt gods i utrustning som används eller är avsedd att användas under

transport, fäst på eller placerat i kollin, overpack, containrar eller

lastutrymmen

5.5.4.1 Farligt gods (t.ex. litiumbatterier, bränsleceller) monterat i utrustning för t.ex. datalogger eller GPS-sändare, som fästs på eller placerats i kollin, overpack, containrar eller lastutrymmen omfattas inte av några bestämmelser i RID/RID-S förutom följande:

(a) utrustningen ska användas eller vara avsedd för att användas under transport,

(b) det farliga godset i utrustningen (t.ex. litiumbatterier, bränsleceller) ska uppfylla alla bestämmelser om tillverkning och provning som anges i RID/RID-S, och

5.5.4.2 När sådan utrustning med farligt gods transporteras som en avsändning, ska relevant UN-nummer i tabell A i kapitel 3.2 användas och alla tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S gäller.

887

Del 6

Bestämmelser för tillverkning och provning

av förpackningar, IBC-behållare,

storförpackningar, tankar och

bulkcontainrar

Kapitel 6.1

Bestämmelser för tillverkning och provning av förpackningar

6.1.1 Allmänt

6.1.1.1 Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte: (a) kollin med radioaktiva ämnen i klass 7, om inget annat föreskrivits (se 4.1.9), (b) kollin med smittförande ämnen i klass 6.2, om inget annat föreskrivits (se Anm under rubriken för kapitel 6.3 och förpackningsinstruktionerna P621 och P622 i 4.1.4.1), (c) tryckkärl med gaser i klass 2, (d) kollin vars nettovikt är över 400 kg, (e) förpackningar för vätskor, andra än sammansatta förpackningar, som har en kapacitet över 450 liter. 6.1.1.2 Bestämmelserna om förpackningar i 6.1.4 är baserade på förpackningar som för närvarande är i bruk. För att ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling får förpackningar vars specifikationer avviker från dem i 6.1.4 användas, under förutsättning att de är lika effektiva, godkända av behörig myndighet och klarar att uppfylla kraven i 6.1.1.3 och 6.1.5. Andra metoder för provningar än de som beskrivs i detta kapitel är tillåtna, under förutsättning att de är likvärdiga och godkända av behörig myndighet. 6.1.1.3 Varje förpackning som är avsedd att innehålla vätskor, ska med godkänt resultat genomgå lämplig täthetsprovning. Denna provning är en del av kvalitetssystemet angivet i 6.1.1.4, vilket visar förmågan att uppfylla tillämpliga provningskrav enligt 6.1.5.4.3: (a) innan den används för transport för första gången, (b) innan den åter används för transport efter renovering eller rekonditionering. Vid denna provning behöver förpackningarna inte vara utrustade med sina egna förslutningar. Innerförpackningen i en integrerad förpackning får provas utan sin ytterförpackning under förutsättning att provningsresultaten inte påverkas. Denna provning krävs inte för: - innerförpackningar i sammansatta förpackningar, - innerkärl i integrerade förpackningar (glas, porslin eller stengods) som enligt 6.1.3.1 (a) (ii) är märkta med symbolen ”RID/ADR”, - förpackningar av tunnplåt som enligt 6.1.3.1 (a) (ii) är märkta med symbolen ”RID/ADR”.

891

6.1.1.4 Förpackningarna ska vara tillverkade, rekonditionerade och provade enligt ett kvalitetssystem som godtagits av behörig myndighet för att säkerställa att varje förpackning uppfyller bestämmelserna i detta kapitel.

Anm Standarden ISO 16106:2020, Förpackningar för farligt gods, bulkbehållare och stora förpackningar – Riktlinjer för tillämpning av ISO 9001, ger ytterligare vägledning om förfarandet.

6.1.1.5 Tillverkare och återförsäljare av förpackningar ska lämna information om vilka metoder som ska följas samt en beskrivning av typ och dimension hos förslutningarna (inklusive nödvändiga packningar) och alla andra komponenter som är nödvändiga för att säkerställa att kolli i transportfärdigt skick uppfyller tillämpliga provningar i detta kapitel.

6.1.2 Kod för att beteckna förpackningstyp

6.1.2.1 Koden består av:

(a) en siffra som anger förpackningsslaget, t.ex. fat eller dunk, följd av

(b) en eller flera versaler som anger material, t.ex. stål eller trä, i förekommande fall följda av

6.1.2.2 För integrerade förpackningar ska i kodens andra position två versaler i följd användas. Den första anger innerkärlets material och den andra ytterförpackningens material.

6.1.2.3 För sammansatta förpackningar ska endast koden för ytterförpackningen användas.

6.1.2.4 Bokstäverna ”T”, ”V” eller ”W” får följa efter förpackningskoden. Bokstaven ”T” betecknar en bärgningsförpackning enligt 6.1.5.1.11. Bokstaven ”V” betecknar en specialförpackning enligt 6.1.5.1.7. Bokstaven ”W” visar att förpackningen, trots att den är av det slag som koden anger, är tillverkad enligt en specifikation som avviker från den som ges i 6.1.4 och anses likvärdig i enlighet med bestämmelserna i 6.1.1.2.

6.1.2.5 Följande siffror ska användas för förpackningsslagen:

1 Fat 2 (Tills vidare blank) 3 Dunk 4 Låda 5 Säck 6 Integrerad förpackning 7 (Tills vidare blank) 0 Förpackning av tunnplåt

6.1.2.6 Följande versala bokstäver ska användas för att ange typ av material:

A Stål (alla typer och ytbehandlingar) B Aluminium C Trä D Plywood F Träfibermaterial

892

G Papp H Plastmaterial L Textilväv M Papper, flerskikts N Metall (annan än stål eller aluminium) P Glas, porslin eller stengods

Anm Uttrycket ”plast” innefattar även andra polymera material, såsom gummi.

6.1.2.7 Följande tabell visar vilka koder som ska användas för att beteckna förpackningstypen, beroende på förpackningsslag, material som används vid tillverkningen samt förpackningskategori. Den ger också hänvisning till de delavsnitt där respektive bestämmelser finns att läsa:

Förpackningsslag Material Förpackningskategori Kod Delavsnitt 1. Fat A. Stål fast topp 1A1 6.1.4.1 avtagbar topp 1A2 B. Aluminium fast topp 1B1 6.1.4.2 avtagbar topp 1B2 D. Plywood 1D 6.1.4.5 G. Papp (fiber) 1G 6.1.4.7 H. Plast fast topp 1H1 6.1.4.8 avtagbar topp 1H2 N. Metall, annan än stål fast topp 1N1 6.1.4.3 eller aluminium avtagbar topp 1N2 2. (Tills vidare blank) 3. Dunkar A. Stål fast topp 3A1 6.1.4.4 avtagbar topp 3A2 B. Aluminium fast topp 3B1 6.1.4.4 avtagbar topp 3B2 H. Plast fast topp 3H1 6.1.4.8 avtagbar topp 3H2 4. Lådor A. Stål – 4A 6.1.4.14 B. Aluminium – 4B 6.1.4.14 C. Trä ordinära 4C1 6.1.4.9 med dammtäta väggar 4C2 D. Plywood – 4D 6.1.4.10 F. Träfibermaterial – 4F 6.1.4.11 G. Papp – 4G 6.1.4.12 H. Plast cellplast 4H1 6.1.4.13 styv plast 4H2 N. Metall, annan än stål 4N 6.1.4.14 eller aluminium 5. Säckar H. Plastväv utan innerbeklädnad eller 5H1 6.1.4.16 invändig beläggning dammtäta 5H2 vattenbeständiga 5H3 H. Plastfolie – 5H4 6.1.4.17 L. Textilväv utan innerbeklädnad eller 5L1 6.1.4.15 invändig beläggning dammtäta 5L2 vattenbeständiga 5L3 M. Papper flerskikts 5M1 6.1.4.18 flerskikts, vattenbeständigt 5M2

893

Förpackningsslag Material Förpackningskategori Kod Delavsnitt 6. Integrerade H. Plastkärl i fat av stål 6HA1 6.1.4.19 förpackningar i korg eller låda av stål 6HA2 i fat av aluminium 6HB1 i korg eller låda av 6HB2 aluminium i låda av trä 6HC i fat av plywood 6HD1 i låda av plywood 6HD2 i fat av papp eller 6HG1 pappersfiber i låda av papp 6HG2 i fat av plast 6HH1 i låda av styv plast 6HH2 P. Kärl av glas, porslin i fat av stål 6PA1 6.1.4.20 eller stengods i korg eller låda av stål 6PA2 i fat av aluminium 6PB1 i korg eller låda av 6PB2 aluminium i låda av trä 6PC i fat av plywood 6PD1 i flätad korg 6PD2 i fat av papp eller 6PG1 pappersfiber i låda av papp 6PG2 i ytterförpackning av 6PH1 cellplast i ytterförpackning av styv 6PH2 plast 7. (Tills vidare blank.) 0. Förpackningar A. Stål fast topp 0A1 6.1.4.22 av tunnplåt avtagbar topp 0A2

6.1.3 Märkning

Anm 1 Märkningarna anger att förpackningen som har dem motsvarar en provad och godkänd förpackningstyp och uppfyller de bestämmelser i detta kapitel, som avser tillverkningen men inte användningen av förpackningen. Således behöver inte märkningen nödvändigtvis betyda att förpackningen får användas för vilket ämne som helst. Förpackningsslaget (t.ex. fat av stål), högsta tillåtna kapacitet eller vikt liksom eventuella särskilda bestämmelser finns angivna för varje ämne i kapitel 3.2, tabell A.

Anm 2 Märkningen är avsedd att vara till hjälp för tillverkare av förpackningar, rekonditionerare, förpackningsanvändare, transportörer och myndigheter. Vid användning av en ny förpackning är originalmärkningen ett sätt för tillverkaren att identifiera förpackningstypen och visa på vilka provningsbestämmelser den uppfyller.

Anm 3 Märkningen ger inte alltid fullständiga detaljer, exempelvis om provningsnivån, varför det kan bli nödvändigt att ta hänsyn till denna synpunkt genom referens till provningsintyg, provningsrapport eller till en

894

förteckning över provade och godkända förpackningar. T.ex. får en förpackning, som är märkt med X eller Y, användas för ämnen till vilka en förpackningsgrupp med en lägre farlighetsgrad associerats, och vars högsta tillåtna relativa densitet , angiven i provningsbestämmelserna i 6.1.5, 1) bestämts med hänsyn till respektive faktor 1,5 eller 2,25. Således kan förpackningar för förpackningsgrupp I, provade för produkter med en relativ densitet av 1,2 användas som förpackning i förpackningsgrupp II för produkter med en relativ densitet av 1,8 eller som förpackning i förpackningsgrupp III för produkter med relativ densitet av 2,7 förutsatt att alla funktionskriterier fortfarande uppfylls med produkter med den högre relativa densiteten.

6.1.3.1 Varje förpackning, som är avsedd för användning enligt RID/RID-S, ska vara försedd med en varaktig och läsbar märkning på en icke avtagbar del, placerad så, och med sådan storlek i förhållande till förpackningen, att den är väl synlig. På kollin med en bruttovikt över 30 kg ska märkningen, eller en dubblett av denna, finnas på ovansidan eller någon av förpackningens sidor. Bokstäver, siffror och symboler ska vara minst 12 mm höga, med undantag för förpackningar med en kapacitet av högst 30 liter eller en nettovikt på högst 30 kg där de ska vara minst 6 mm höga, och med undantag för förpackningar med en kapacitet av högst 5 liter eller en nettovikt på högst 5 kg där de ska vara av passande storlek.

Märkningen ska bestå av:

(a) (i) FN:s förpackningssymbol

Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitlen 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.11. Denna symbol får inte användas för förpackningar som motsvarar de förenklade villkoren i 6.1.1.3, 6.1.5.3.1 (e), 6.1.5.3.5 (c), 6.1.5.4, 6.1.5.5.1 och 6.1.5.6 (se även (ii) nedan). För förpackningar av metall, på vilka märkningen sker genom prägling, får i stället för symbolen bokstäverna ”UN” användas, eller

(ii) symbolen ”RID/ADR” för integrerade förpackningar (glas, porslin eller stengods) och förpackningar av tunnplåt som överensstämmer med de förenklade villkoren (se 6.1.1.3, 6.1.5.3.1 (e), 6.1.5.3.5 (c), 6.1.5.4, 6.1.5.5.1 och 6.1.5.6).

Anm Förpackningar som är märkta med denna symbol, är godkända för transport på väg, järnväg eller inre vattenvägar som omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, ADR/ADR-S respektive ADN. De är inte utan vidare godkända för transport med andra transportslag eller för transport på väg, järnväg eller inre vattenvägar som omfattas av andra bestämmelser.

(b) koden som betecknar förpackningsslaget enligt 6.1.2,

1) Uttrycket ”relativ densitet” (d) betraktas som synonymt med ”densitet” och används genomgående i texten.

895

(i) en bokstav som anger den eller de förpackningsgrupper för vilka förpackningstypen provats och godkänts:

X för förpackningsgrupp I, II och III Y för förpackningsgrupp II och III Z för endast förpackningsgrupp III

(ii) för förpackningar utan innerförpackningar avsedda för vätskor, uppgift om den relativa densiteten (avrundad till en decimal) för vilken förpackningstypen har provats, angivelsen kan dock utelämnas om relativa densiteten är högst 1,2. På förpackningar avsedda för fasta ämnen eller för innerförpackningar, uppgift om högsta bruttovikt i kg.

På förpackningar av tunnplåt, vilka enligt 6.1.3.1 (a) (ii) är märkta med symbolen ”RID/ADR”, avsedda att innehålla ämnen vars viskositet vid 23 ºC är över 200 mm 2 /s, uppgift om högsta bruttovikt i kg,

(d) antingen en bokstav ”S” när förpackningen är avsedd för fasta ämnen eller för innerförpackningar, eller uppgift om provtrycket i kPa, avrundat nedåt till närmaste tiotal kPa, när förpackningen (med undantag av sammansatta förpackningar) är avsedd för vätskor och med godkänt resultat har genomgått en vätsketryckprovning,

bokstaven ”S” för förpackningar av tunnplåt, vilka enligt 6.1.3.1 (a) (ii) är märkta med symbolen ”RID/ADR”, avsedda för vätskor vars viskositet vid 23 °C är över 200 mm 2 /s.

(e) de två sista siffrorna i tillverkningsåret. Förpackningar av typ 1H och 3H ska dessutom märkas med uppgift om tillverkningsmånad. Denna del av märkningen kan även sättas på ett annat ställe än övriga uppgifter. Ett lämpligt sätt är följande:

* De två sista siffrorna i tillverkningsåret får visas på detta ställe. I detta fall och när klockan är placerad intill UN-märkningen, behöver tillverkningsåret inte anges i UN-märkningen. När klockan däremot inte har placerats intill UN-märkningen, ska de två sista siffrorna i tillverkningsåret i UNmärkningen och i klockan vara identiska.

Anm Andra märkningsmetoder som återger motsvarande information är också tillåtna förutsatt att märkningen är varaktig, synlig och läsbar.

(f) beteckningen för den stat där märkningstillståndet utfärdats, angiven med nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik 2) ,

2) Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

896

(g) namn på tillverkaren eller annan av behörig myndighet fastställd märkning för att identifiera förpackningen.

6.1.3.2 Förutom den i 6.1.3.1 beskrivna varaktiga märkningen ska nya fat av metall med en kapacitet över 100 liter vara försedda med den i 6.1.3.1 (a) - (e) angivna märkningen på bottengaveln, tillsammans med uppgift om nominell godstjocklek åtminstone i manteln (i mm, ± 0,1 mm), i permanent form (t.ex. genom prägling). Om den nominella godstjockleken är mindre i någon av gavlarna än i manteln, ska respektive nominella godstjocklek i övre gavel, mantel och bottengavel anges permanent (t.ex. genom prägling) på bottengaveln, t.ex. ”1,0-1,2-1,0” eller ”0,9-1,0-1,0”. Nominell godstjocklek hos metallen ska bestämmas enligt respektive ISO-standard, t.ex. ISO 3574:1999 för stål. Den i 6.1.3.1 (f) och (g) angivna märkningen får inte sättas fast permanent, såvida inte annat anges i 6.1.3.5.

6.1.3.3 Varje förpackning, med undantag av dem som nämns i 6.1.3.2, som kan komma att genomgå en rekonditioneringsprocess, ska märkas permanent med uppgifter enligt 6.1.3.1 (a) - (e). En märkning anses permanent om den klarar en rekonditioneringsprocess (t.ex. prägling). Denna permanenta märkning får användas på förpackningar istället för den i 6.1.3.1 beskrivna varaktiga märkningen, dock inte på fat av metall med en kapacitet över 100 liter.

6.1.3.4 På renoverade fat av metall behöver den föreskrivna märkningen inte nödvändigtvis vara permanent, om varken ändring av förpackningstypen eller utbyte eller borttagning av fasta komponenter genomförts. Andra renoverade fat av metall ska vara försedda med märkning enligt 6.1.3.1 (a) - (e) i permanent form (t.ex. genom prägling) på övre gaveln eller på manteln.

6.1.3.5 Fat av metall gjorda av material (exempelvis rostfritt stål) som är konstruerade för flergångsbruk får vara försedda med märkning enligt 6.1.3.1 (f) och (g) i permanent form (t.ex. genom prägling).

6.1.3.6 Märkningen enligt 6.1.3.1 gäller endast för en förpackningstyp eller en typserie. Olika slags ytbehandlingar kan innefattas i samma förpackningstyp.

Vid en ”typserie” rör det sig om förpackningar av samma konstruktion, godstjocklek, material och tvärsnitt, som avviker från den godkända förpackningstypen endast genom en lägre höjd.

Kärlens förslutningar ska motsvara dem som anges i provningsrapporten.

6.1.3.7 Märkningen ska placeras i den ordning som följer av punkterna i 6.1.3.1. Varje märkning enligt dessa stycken och i förekommande fall i 6.1.3.8 (h) - (j), ska vara tydligt avskild, t.ex. genom ett snedstreck eller ett mellanrum, för att lätt kunna identifieras. Se 6.1.3.11 för exempel.

Ytterligare märkningar godkänd av behörig myndighet, ska fortfarande göra det möjligt att identifiera annan märkning som krävs i 6.1.3.1.

6.1.3.8 Efter rekonditionering av förpackningar ska den som utfört rekonditioneringen sätta fast i ordningsföljd, varaktiga märkningar som anger:

897

(h) beteckningen för den stat i vilken rekonditioneringen utförts, angiven med nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik , 2)

(i) rekonditionerarens namn eller annan av behörig myndighet fastställd identifikation av förpackningen,

(j) rekonditioneringsåret, bokstaven ”R” och, på de förpackningar som med godkänt resultat genomgått täthetsprovning enligt 6.1.1.3, dessutom bokstaven ”L”.

6.1.3.9 Om den föreskrivna märkningen enligt 6.1.3.1 (a) - (d) inte syns efter rekonditioneringen, vare sig på övre gaveln eller på manteln hos fat av metall, ska den som utfört rekonditioneringen fästa denna på ett varaktigt sätt, följt av den föreskrivna märkningen enligt 6.1.3.8 (h), (i) och (j). Denna märkning får inte ange högre prestanda än vad den ursprungliga förpackningstypen blivit provad och märkt för.

6.1.3.10 Förpackningar tillverkade av återvunnet plastmaterial enligt definition i 1.2.1 ska märkas med ”REC”. Denna märkning ska vara placerad intill den föreskrivna märkningen i 6.1.3.1.

6.1.3.11 Exempel på märkning av nya förpackningar

4G/Y145/S/02 enligt 6.1.3.1 (a) (i), (b), (c), (d) och (e) för en ny låda av papp enligt 6.1.3.1 (f) och (g) NL/VL823

1A1/Y1.4/150/98 enligt 6.1.3.1 (a) (i), (b), (c), (d) och (e) för ett nytt fat av stål NL/VL824 enligt 6.1.3.1 (f) och (g) för transport av flytande ämnen

1A2/Y150/S/01 enligt 6.1.3.1 (a) (i), (b), (c), (d) och (e) för ett nytt fat av stål NL/VL825 enligt 6.1.3.1 (f) och (g) för transport av fasta ämnen eller innerförpackningar

4HW/Y136/S/98 enligt 6.1.3.1 (a) (i), (b), (c), (d) och (e) för en ny låda av plast NL/VL826 enligt 6.1.3.1 (f) och (g) med likvärdig specifikation

1A2/Y/100/01 enligt 6.1.3.1 (a) (i), (b), (c), (d) och (e) för ett renoverat fat av enligt 6.1.3.1 (f) och (g) stål för transport av USA/MM5 flytande ämnen

RID/ADR/0A1/Y100/89 enligt 6.1.3.1 (a) (ii), (b), (c), (d) och (e) för nya förpackningar NL/VL123 enligt 6.1.3.1 (f) och (g) av tunnplåt med fast topp

RID/ADR/0A2/Y20/S/04 enligt 6.1.3.1 (a) (ii), (b), (c), (d) och (e) för nya förpackningar enligt 6.1.3.1 (f) och (g) av tunnplåt med NL/VL124 avtagbar topp, avsedda för fasta ämnen eller för flytande ämnen vars viskositet är högre än 200 mm 2 /s vid 23 °C

898

6.1.3.12 Exempel på märkning av rekonditionerade förpackningar

1A1/Y1.4/150/97 enligt 6.1.3.1 (a) (i), (b), (c), (d) och (e) enligt 6.1.3.8 (h), (i) och (j) NL/RB/01 RL

1A2/Y150/S/99 enligt 6.1.3.1 (a) (i), (b), (c), (d) och (e) enligt 6.1.3.8 (h), (i) och (j) USA/RB/00 R

6.1.3.13 Exempel på märkning av bärgningsförpackningar

1A2T/Y300/S/01 enligt 6.1.3.1 (a) (i), (b), (c), (d) och (e) USA/abc enligt 6.1.3.1 (f) och (g)

Anm Den märkning som i 6.1.3.11, 6.1.3.12 och 6.1.3.13 visas som exempel får sättas på en eller flera rader, förutsatt att den korrekta ordningsföljden respekteras.

6.1.3.14 När en förpackning motsvarar en eller fler provade typer av förpackningar, inklusive en eller fler provade typer av IBC-behållare eller storförpackningar, får förpackningen ha fler än en märkning för att visa de tillämpliga provningskraven som har uppfyllts. När fler än en märkning anges på en förpackning, ska märkningarna vara placerade nära varandra och varje märkning ska visas i sin helhet.

6.1.3.15 Verifiering

Genom att sätta fast märkning enligt 6.1.3.1 bekräftas att serietillverkade förpackningar motsvarar den godkända förpackningstypen och att de villkor som anges i godkännandet har uppfyllts.

6.1.4 Bestämmelser för förpackningar

6.1.4.0 Allmänna bestämmelser

Permeation av ämnen inneslutna i förpackningen får inte utgöra någon fara under normala transportförhållanden.

6.1.4.1 Fat av stål

1A1 med fast topp 1A2 med avtagbar topp

6.1.4.1.1 Mantel och gavlar ska vara tillverkade av ändamålsenlig stålplåt och ha tillräcklig tjocklek för fatets kapacitet och avsedda användningsområde.

Anm För fat av kolstål är ”ändamålsenliga” stål de upptagna i standarderna ISO 3573:1999 (Hot rolled carbon steel sheet of commercial and drawing qualities) och ISO 3574:1999 (Cold-reduced carbon steel sheet of commercial and drawing qualities). För fat av kolstål med en kapacitet under 100 liter är ”ändamålsenliga” stål utöver de upptagna i ovan nämnda standarder även de upptagna i standarderna ISO 11949:1995 (Cold reduced electrolytic tinplate), ISO 11950:1995 (Cold reduced electrolytic chromium/chromium oxide coated steel) och ISO 11951:1995 (Cold reduced blackplate in coil form for the production of tinplate or electrolytic chromium/chromium oxide-coated steel).

899

6.1.4.1.2 Mantelfogar i fat avsedda att innehålla mer än 40 liter vätska ska vara svetsade. Mantelfogar i fat avsedda att innehålla fasta ämnen eller högst 40 liter vätska ska vara maskinellt falsade eller svetsade.

6.1.4.1.3 Förbanden mellan gavlarna och manteln ska vara maskinellt falsade eller svetsade. Separata förstärkningsband får användas.

6.1.4.1.4 Fat får vara försedda med rullband, endera expanderade eller påpressade. Om påpressade rullband används, ska de omsluta manteln tätt och vara fästa så att de inte kan flytta sig. Rullband får inte fästas med punktsvetsning.

6.1.4.1.5 Diametern hos öppningar för fyllning, tömning och ventilation i manteln eller gavlarna på fat med fast topp (1A1) får inte vara större än 7 cm. Fat med större öppningar räknas som fat med avtagbar topp (1A2). Förslutningar till mantel- eller gavelöppningar i fat ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och täta under normala transportförhållanden. Flänsar får fästas genom maskinell falsning eller svetsning. Förslutningarna ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement, såvida de inte i sig själva är täta.

6.1.4.1.6 Förslutningsanordningar på fat med avtagbar topp (1A2) ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och faten täta under normala transportförhållanden. Avtagbara gavlar ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement.

6.1.4.1.7 Om de material som används till mantel, gavlar, förslutningar och utrustningsdetaljer inte är tåliga mot de ämnen som ska transporteras, ska insidan förses med ändamålsenlig skyddsbeläggning eller ytbehandling. Sådana invändiga beläggningar eller ytbehandlingar ska behålla sina skyddande egenskaper under normala transportförhållanden.

6.1.4.1.8 Fatens maximala kapacitet: 450 liter.

6.1.4.1.9 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.2 Fat av aluminium

1B1 med fast topp 1B2 med avtagbar topp

6.1.4.2.1 Mantel och gavlar ska tillverkas av aluminium med minst 99 % renhetsgrad eller av en aluminiumlegering. Materialet ska vara ändamålsenligt och ha tillräcklig tjocklek för fatets kapacitet och avsett användningsområde.

6.1.4.2.2 Alla fogar ska vara svetsade. Kantfogar ska, om sådana finns, vara förstärkta genom användning av särskilda förstärkningsringar.

6.1.4.2.3 Fat får vara försedda med rullband, endera expanderade eller påpressade. Om påpressade rullband används, ska de omsluta manteln tätt och vara fästa så att de inte kan flytta sig. Rullband får inte fästas med punktsvetsning.

6.1.4.2.4 Diametern hos öppningar för fyllning, tömning och ventilation i manteln eller gavlarna på fat med fast topp (1B1) får inte vara större än 7 cm. Fat med större öppningar räknas som fat med avtagbar topp (1B2). Förslutningar till mantel- eller gavelöppningar i fat ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och täta under normala transportförhållanden. Flänsar ska svetsas fast, och svetsfogen ska

900

bilda ett tätt förband. Förslutningarna ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement, såvida de inte i sig själva är täta.

6.1.4.2.5 Förslutningsanordningar på fat med avtagbar topp (1B2) ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och faten täta under normala transportförhållanden. Avtagbara gavlar ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement.

6.1.4.2.6 Om de material som används till mantel, gavlar, förslutningar och utrustningsdetaljer inte är tåliga mot de ämnen som ska transporteras, ska insidan förses med ändamålsenlig skyddsbeläggning eller ytbehandling. Sådana invändiga beläggningar eller ytbehandlingar ska behålla sina skyddande egenskaper under normala transportförhållanden.

6.1.4.2.7 Fatens maximala kapacitet: 450 liter.

6.1.4.2.8 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.3 Fat av metall, annan än stål eller aluminium

1N1 med fast topp 1N2 med avtagbar topp

6.1.4.3.1 Mantel och gavlar ska tillverkas av annan metall eller annan metallegering än stål eller aluminium. Materialet ska vara ändamålsenligt och ha tillräcklig tjocklek för fatets kapacitet och avsett användningsområde.

6.1.4.3.2 Kantfogar ska, om sådana finns, vara förstärkta genom användning av särskilda förstärkningsringar. Fogar ska vara utförda (svetsade, lödda etc.) med för den använda metallen eller metallegeringen aktuell teknik.

6.1.4.3.3 Fat får vara försedda med rullband, endera expanderade eller påpressade. Om påpressade rullband används, ska de omsluta manteln tätt och vara fästa så att de inte kan flytta sig. Rullband får inte fästas med punktsvetsning.

6.1.4.3.4 Diametern hos öppningar för fyllning, tömning och ventilation i manteln eller gavlarna på fat med fast topp (1N1) får inte vara större än 7 cm. Fat med större öppningar räknas som fat med avtagbar topp (1N2). Förslutningar till mantel- eller gavelöppningar i fat ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och täta under normala transportförhållanden. Flänsar ska fästas (svetsas, lödas etc.) med för den använda metallen eller metallegeringen aktuell teknik, för att säkerställa att fogen är tät. Förslutningarna ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement, såvida de inte i sig själva är täta.

6.1.4.3.5 Förslutningsanordningar på fat med avtagbar topp (1N2) ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och faten täta under normala transportförhållanden. Avtagbara gavlar ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement.

6.1.4.3.6 Om de material som används till mantel, gavlar, förslutningar och utrustningsdetaljer inte är tåliga mot de ämnen som ska transporteras, ska insidan förses med ändamålsenlig skyddsbeläggning eller ytbehandling. Sådana invändiga beläggningar eller ytbehandlingar ska behålla sina skyddande egenskaper under normala transportförhållanden.

6.1.4.3.7 Fatens maximala kapacitet: 450 liter.

901

6.1.4.3.8 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.4 Dunkar av stål eller aluminium

3A1 av stål, med fast topp 3A2 av stål, med avtagbar topp 3B1 av aluminium, med fast topp 3B2 av aluminium, med avtagbar topp

6.1.4.4.1 Plåten i mantel och gavlar ska vara av stål; av aluminium med minst 99 % renhetsgrad, eller av en aluminiumbaserad legering. Materialet ska vara ändamålsenligt och ha tillräcklig tjocklek med hänsyn till dunkens kapacitet och avsett användningsområde.

6.1.4.4.2 Kantfogar på alla dunkar av stål ska vara maskinellt falsade eller svetsade. Mantelfogar på dunkar av stål avsedda att innehålla mer än 40 liter vätska ska vara svetsade. Mantelfogar på dunkar av stål avsedda för högst 40 liter vätska ska vara mekaniskt falsade eller svetsade. På dunkar av aluminium ska alla fogar vara svetsade. Fogarna längs dunkens böjda kanter ska i förekommande fall vara förstärkta med en separat förstärkningsring.

6.1.4.4.3 Diametern hos öppningar i dunkar med fast topp (3A1 och 3B1) får inte vara större än 7 cm. Dunkar med större öppningar räknas som dunkar med avtagbar topp (3A2 och 3B2). Förslutningar ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och täta under normala transportförhållanden. Förslutningarna ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement, såvida de inte i sig själva är täta.

6.1.4.4.4 Om de material som används till mantel, topp och botten, förslutningar och utrustningsdetaljer inte är tåliga mot det ämne som ska transporteras, ska insidan förses med ändamålsenlig invändig skyddsbeläggning eller lämplig ytbehandling. Sådan invändig beläggning eller ytbehandling ska behålla sina skyddande egenskaper under normala transportförhållanden.

6.1.4.4.5 Dunkarnas maximala kapacitet: 60 liter.

6.1.4.4.6 Maximal nettovikt: 120 kg.

6.1.4.5 Fat av plywood

6.1.4.5.1 Ingående trävirke ska vara väl lagrat, handelstorrt och fritt från brister som kan inverka på fatets duglighet för avsett användningsområde. Om annat material än plywood används för tillverkning av gavlarna, ska det ha egenskaper som är likvärdiga med plywood.

6.1.4.5.2 Plywooden som används för manteln ska bestå av minst två skikt och för gavlarna av minst tre skikt. De enskilda skikten ska limmas ihop med vattenfast lim och med fiberriktningen korsvis.

6.1.4.5.3 Utformningen av fatets mantel, gavlar och deras fogar ska vara anpassade till fatets kapacitet och avsett användningsområde.

6.1.4.5.4 För att förhindra läckage av innehåll ska locken innerbeklädas med kraftpapper eller annat likvärdigt material, som ska fästas säkert på locket och täcka kanten runt om.

902

6.1.4.5.5 Fatens maximala kapacitet: 250 liter.

6.1.4.5.6 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.6 (Borttagen.)

6.1.4.7 Fat av papp (fiberfat)

6.1.4.7.1 Fatets mantel ska bestå av flera skikt av kraftigt papper eller papp (inte well), fastlimmade eller hoppressade, och får innehålla ett eller flera skyddande lager av bitumen, vaxat kraftpapper, metallfolie, plast, osv.

6.1.4.7.2 Gavlarna ska bestå av trä, papp, metall, plywood, plast eller annat ändamålsenligt material och får innehålla ett eller flera skyddande lager av bitumen, vaxat kraftpapper, metallfolie, plast osv.

6.1.4.7.3 Utformningen av fatets mantel, gavlar och förband ska anpassas till fatets kapacitet och avsett användningsområde.

6.1.4.7.4 Den färdigtillverkade förpackningen ska vara tillräckligt vattenbeständig för att skikten inte ska separera under normala transportförhållanden.

6.1.4.7.5 Fatens maximala kapacitet: 450 liter.

6.1.4.7.6 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.8 Fat och dunkar av plast

1H1 fat med fast topp 1H2 fat med avtagbar topp 3H1 dunkar med fast topp 3H2 dunkar med avtagbar topp

6.1.4.8.1 Förpackningen ska tillverkas av ändamålsenligt plastmaterial och dess hållfasthet ska vara anpassad till kapacitet och avsett användningsområde. Utom för återvunnet plastmaterial enligt definition i 1.2.1 får inget begagnat material användas, annat än produktionsrester eller plastgranulat från samma tillverkningsprocess. Förpackningen ska vara tillräckligt motståndskraftig mot åldring och kvalitetsminskning, som beror antingen på innehållet eller på ultraviolett strålning. Varken eventuell permeation av innehållet eller återvunnet plastmaterial använd för tillverkning av nya förpackningar får utgöra någon fara under normala transportförhållanden.

6.1.4.8.2 Krävs skydd mot ultraviolett strålning, ska det tillgodoses genom tillsats av kimrök eller andra ändamålsenliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser får inte påverkas av innehållet och ska behålla sin effekt under förpackningens hela användningstid. Används kimrök, pigment eller stabilisatorer som skiljer sig från vad som använts vid tillverkningen av den provade konstruktionstypen, är omprovning inte nödvändig så länge kimrökhalten är högst 2 viktsprocent eller pigmentinnehållet är högst 3 viktsprocent. Innehållet av stabilisatorer för ultraviolett strålning är inte begränsat.

903

6.1.4.8.3 Tillsatser för andra ändamål än skydd mot ultraviolett strålning får blandas i plastmaterialet under förutsättning att de inte försämrar förpackningsmaterialets kemiska och fysikaliska egenskaper. I så fall behöver inte provningen göras om.

6.1.4.8.4 Godstjockleken ska genomgående anpassas till förpackningens kapacitet och användningsområde, varvid hänsyn ska tas till påkänningarna i varje enskild punkt.

6.1.4.8.5 Diametern hos öppningar för fyllning, tömning och ventilation i manteln eller gavlarna på fat med fast topp (1H1) och dunkar med fast topp (3H1) får inte vara större än 7 cm. Fat och dunkar med större öppningar räknas som fat eller dunkar med avtagbar topp (1H2 och 3H2). Förslutningar till mantel- eller gavelöppningar i fat eller dunkar ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och täta under normala transportförhållanden. Förslutningarna ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement, såvida de inte i sig själva är täta.

6.1.4.8.6 Förslutningsanordningar hos fat och dunkar med avtagbar topp (1H2 och 3H2) ska vara utformade och fästa så att de håller sig fast förslutna och täta under normala transportförhållanden. Till alla avtagbara gavlar ska packningar användas, såvida inte fatet eller dunken i sig själv är tät när den avtagbara toppen sätts fast på rätt sätt.

6.1.4.8.7 För brandfarliga vätskor utgör största tillåtna permeation 0,008 g per liter och timme vid 23 ºC (se 6.1.5.7).

6.1.4.8.8 (Borttagen.)

6.1.4.8.9 Fatens och dunkarnas maximala kapacitet:

1H1 och 1H2: 450 liter, 3H1 och 3H2: 60 liter.

6.1.4.8.10 Maximal nettovikt:

1H1 och 1H2: 400 kg, 3H1 och 3H2: 120 kg.

6.1.4.9 Lådor av trä

4C1 ordinära 4C2 med dammtäta väggar

6.1.4.9.1 Det använda virket ska vara väl lagrat, handelstorrt och fritt från brister så att väsentlig reducering av hållfastheten hos enskilda delar av lådan förhindras. Hållfastheten hos det använda materialet liksom tillverkningssättet ska vara anpassade till lådans kapacitet och avsett användningsområde. Ovansidor och bottnar får vara av vattenfast träfibermaterial, som hårdfiberskiva eller spånskiva, eller annan ändamålsenlig konstruktion.

6.1.4.9.2 Fästelement ska tåla de vibrationer som uppstår under normala transportförhållanden. Spikning i ändträ i träets fiberriktning ska undvikas så långt som möjligt. De skarvar som riskerar stora påfrestningar ska utföras genom användning av återbockad eller kamgängad spik eller likvärdiga fästelement.

6.1.4.9.3 Lådor 4C2: Varje del av lådan ska vara i ett stycke eller likvärdigt. Delar anses likvärdiga med ett stycke när någon av följande limförbandstyper används:

904

Lindermannfog (laxstjärt), spontade fogar, överlappsfogar eller stumfogar med minst två korrugerade metallfästelement i varje fog.

6.1.4.9.4 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.10 Lådor av plywood

6.1.4.10.1 Den använda plywooden ska bestå av minst tre skikt. Den ska vara tillverkad av väl lagrat, svarvat, skuret eller sågat faner, handelstorrt och fritt från brister som kan försvaga lådans hållfasthet. Det använda materialets hållfasthet och tillverkningssättet ska vara anpassade till lådans kapacitet och avsett användningsområde. De enskilda skikten ska vara hoplimmade med vattenfast lim. Andra ändamålsenliga material kan användas tillsammans med plywood för tillverkning av lådorna. Lådorna ska vara spikade eller fästade till hörnposter eller gavlar eller sättas ihop med andra likvärdiga fästelement.

6.1.4.10.2 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.11 Lådor av träfibermaterial

6.1.4.11.1 Lådväggarna ska bestå av vattenbeständiga träfibermaterial, såsom hårdfiberplattor eller spånplattor eller andra ändamålsenliga sorter. Det använda materialets hållfasthet och tillverkningssättet ska vara anpassade till lådans kapacitet och avsett användningsområde.

6.1.4.11.2 Övriga delar av lådan får bestå av andra ändamålsenliga material.

6.1.4.11.3 Lådorna ska vara stadigt sammanfogade med lämpliga metoder.

6.1.4.11.4 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.12 Lådor av papp (inklusive wellpapp)

6.1.4.12.1 Solid papp eller dubbelsidig wellpapp (enwell eller flerwell) ska användas, som är av hög kvalitet, vilken är anpassad till lådans kapacitet och avsett användningsområde. Ytans vattenavvisande egenskaper ska vara sådana att viktökningen, mätt under en 30 minuter lång provning av vattenabsorptionen enligt Cobbmetoden, blir högst 155 g/m 2 (se ISO 535:2014). Pappen ska ha tillräcklig böjhållfasthet. Den ska vara tillskuren, veckad utan bristningar och slitsad så att den inte knäcks vid hopfogningen, och ytan inte rivs sönder eller buktar ut för mycket. Vågskikten hos wellpappen ska vara stadigt limmade till planskikten.

6.1.4.12.2 Lådornas gavlar kan ha träram eller vara helt av trä eller annat ändamålsenligt material. Förstärkningar av träribbor eller andra ändamålsenliga material får användas.

6.1.4.12.3 Lådornas fogar ska vara tejpade, överlappande och limmade eller överlappande och häftade med metallklammer. Överlappsfogar ska ha tillräckligt stor överlappning.

905

6.1.4.12.4 Där förslutningen utförs genom limning eller tejpning ska ett vattenfast bindemedel användas.

6.1.4.12.5 Lådans dimensioner ska vara anpassade till innehållet.

6.1.4.12.6 Högsta nettovikt: 400 kg.

6.1.4.13 Lådor av plastmaterial

4H1 av cellplast 4H2 av styv plast

6.1.4.13.1 Lådorna ska tillverkas av ändamålsenliga plastmaterial och deras hållfasthet ska vara anpassad till kapacitet och avsett användningsområde. Förutom återvunnet plastmaterial enligt definitionen i 1.2.1, får inget använt material användas annat än produktionsrester eller söndermalet material från samma tillverkningsprocess. Lådorna ska vara tillräckligt beständiga mot åldring och nedbrytning, orsakad antingen av innehållet eller av ultraviolett strålning.

6.1.4.13.2 Lådor av cellplast ska bestå av två formade cellplastdelar, en underdel med urholkning för innerförpackningar och en överdel som med god passning täcker underdelen. Både under och överdelen ska vara utformade så att innerförpackningarna sitter stadigt. Innerförpackningarnas lock får inte komma i kontakt med insidan av lådans överdel.

6.1.4.13.3 För transport ska lådor av cellplast vara förslutna med självhäftande tejp, med tillräcklig draghållfasthet för att hindra att lådan går upp. Tejpen ska vara vattenfast och dess bindemedel får inte reagera med cellplasten i lådan. Andra likvärdiga förslutningsanordningar får användas.

6.1.4.13.4 För lådor av styv plast ska eventuellt nödvändigt skydd mot ultraviolett strålning tillgodoses genom tillsats av kimrök eller andra ändamålsenliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser får inte påverkas av innehållet och ska behålla sin effekt under lådans hela användningstid. Används kimrök, pigment eller stabilisatorer som skiljer sig från vad som använts vid tillverkningen av den provade konstruktionstypen, är omprovning inte nödvändig så länge kimrökhalten är högst 2 viktsprocent eller pigmentinnehållet är högst 3 viktsprocent. Innehållet av stabilisatorer för ultraviolett strålning är inte begränsat.

6.1.4.13.5 Tillsatser för andra ändamål än skydd mot ultraviolett strålning får blandas i plastmaterialet under förutsättning att de inte ogynnsamt påverkar förpackningsmaterialets kemiska och fysikaliska egenskaper. I så fall behöver inte provningen göras om.

6.1.4.13.6 Lådor av styv plast ska ha förslutningsanordningar av ändamålsenligt material med tillräcklig hållfasthet och utformade så att de förhindrar att lådan öppnas oavsiktligt.

6.1.4.13.7 (Borttagen.)

6.1.4.13.8 Maximal nettovikt:

4H1: 60 kg, 4H2: 400 kg.

906

6.1.4.14 Lådor av stål, aluminium eller annan metall

4A av stål 4B av aluminium 4N metall, annan än stål eller aluminium 6.1.4.14.1 Metallens hållfasthet och lådornas tillverkning ska vara anpassade till lådornas kapacitet och avsett användningsområde. 6.1.4.14.2 Lådorna ska vid behov vara innerbeklädda med papp eller filtstoppning eller ha innerbeklädnad eller invändig beläggning av ändamålsenligt material. Om en dubbelfalsad metallinsats används, ska åtgärder vidtas för att hindra att ämnen, i synnerhet explosivämnen, tränger in i fogarnas springor. 6.1.4.14.3 Förslutningar av alla ändamålsenliga typer godtas. De ska förbli tillslutna under normala transportförhållanden. 6.1.4.14.4 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.15 Säckar av textilväv

5L1 utan innerbeklädnad eller invändig beläggning 5L2 dammtäta 5L3 vattenbeständiga 6.1.4.15.1 Textilier som används ska vara av god kvalitet. Vävens styrka och säckens tillverkning ska vara anpassade till säckens kapacitet och avsett användningsområde. 6.1.4.15.2 Säckar, dammtäta (5L2): Säcken ska göras dammtät t.ex. med hjälp av: (a) papper klistrat på säckens insida med ett vattenfast bindemedel, t.ex. bitumen, (b) plastfolie som klistras på säckens insida, eller (c) en eller flera innerbeklädnader av papper eller plast. 6.1.4.15.3 Säckar, vattenbeständiga (5L3): Säcken ska göras tät mot inträngande fukt t.ex. med hjälp av: (a) separat innerbeklädnad av vattenbeständigt papper (t.ex. vaxat kraftpapper, tjärat papper eller plastbelagt kraftpapper), (b) plastfolie som klistras på säckens insida, eller (c) en eller flera innerbeklädnader av plast. 6.1.4.15.4 Maximal nettovikt: 50 kg.

6.1.4.16 Säckar av plastväv

5H1 utan innerbeklädnad eller invändig beläggning 5H2 dammtäta 5H3 vattenbeständiga

907

6.1.4.16.1 Säckarna ska vara tillverkade av sträckta band eller sträckt enkeltråd av ändamålsenligt plastmaterial. Materialets styrka och säckens tillverkning ska vara anpassade till säckens kapacitet och avsedda användningsområde.

6.1.4.16.2 Om väven är planvävd, ska säckarna tillverkas genom att botten och ena sidan sys ihop eller hopfogas på annat sätt. Om väven är rundvävd ska botten tillslutas genom sömnad, vävning eller annan metod med samma hållfasthet.

6.1.4.16.3 Säckar, dammtäta (5H2): Säcken ska göras dammtät t.ex. med hjälp av:

(a) papper eller plastfolie som klistrats på säckens insida, eller

(b) en eller flera separata innerbeklädnader av papper eller plast.

6.1.4.16.4 Säckar, vattenbeständiga (5H3): Säcken ska göras tät mot inträngande fukt t.ex. med hjälp av:

(a) separat innerbeklädnad av vattenbeständigt papper (t.ex. vaxat kraftpapper, på båda sidor tjärat papper eller plastbelagt kraftpapper),

(b) plastfolie som klistras på säckens insida eller utsida, eller

6.1.4.16.5 Maximal nettovikt: 50 kg.

6.1.4.17 Säckar av plastfolie

5H4

6.1.4.17.1 Säckarna ska vara tillverkade av ändamålsenligt plastmaterial. Materialets styrka och säckens tillverkning ska vara anpassade till säckens kapacitet och avsedda användningsområde. Fogar och förslutningar ska tåla de tryck- och stötpåkänningar som uppträder under normala transportförhållanden.

6.1.4.17.2 Maximal nettovikt: 50 kg.

6.1.4.18 Säckar av papper

5M1 flerskikts 5M2 flerskikts, vattenbeständiga

6.1.4.18.1 Säckarna ska vara tillverkade av ändamålsenligt kraftpapper eller likvärdigt papper med minst tre skikt, varvid mellanskiktet får bestå av en med de yttre pappersskikten förbunden armeringsväv samt lim. Papperets styrka och säckens tillverkning ska vara anpassade till säckens kapacitet och avsedda användningsområde. Fogar och förslutningar ska vara dammtäta.

6.1.4.18.2 Papperssäckar 5M2: För att hindra fukt från att tränga in, ska en säck med fyra eller fler skikt göras vattentät, antingen genom att använda ett vattenbeständigt skikt i ett av de två yttersta skikten, eller genom att ett vattenbeständigt skikt av lämpligt spärrmaterial placeras mellan de två yttersta skikten. En säck med tre skikt ska göras vattentät genom att använda ett vattenbeständigt papper som yttersta skikt. När det finns en risk att det avsedda innehållet reagerar med fukt, eller när det packas i fuktigt tillstånd, ska det finnas ett vattenbeständigt papper eller skikt, t.ex. dubbelt tjärat

908

kraftpapper, plastbelagt kraftpapper, plastfilmsbeläggning på säckens insida eller ett eller flera insidesbeläggningar av plast, även i direktkontakt med innehållet. Fogar och förslutningar ska vara vattentäta.

6.1.4.18.3 Maximal nettovikt: 50 kg.

6.1.4.19 Integrerade förpackningar (plast)

6HA1 plastkärl i fat av stål 6HA2 plastkärl i korg eller låda av stål 6HB1 plastkärl i fat av aluminium 6HB2 plastkärl i korg eller låda av aluminium 6HC plastkärl i låda av trä 6HD1 plastkärl i fat av plywood 6HD2 plastkärl i låda av plywood 6HG1 plastkärl i fat av papp eller pappersfiber 6HG2 plastkärl i låda av papp 6HH1 plastkärl i fat av plast 6HH2 plastkärl i låda av styv plast

6.1.4.19.1 Innerkärl

6.1.4.19.1.1 För innerkärl av plast gäller bestämmelserna i 6.1.4.8.1 och 6.1.4.8.4 - 6.1.4.8.7.

6.1.4.19.1.2 Innerkärl av plast ska passa väl i ytterförpackningen, vilken inte får ha någon utstående del som kan skava på plasten.

6.1.4.19.1.3 Innerkärlets maximala kapacitet:

6HA1, 6HB1, 6HD1, 6HG1, 6HH1: 250 liter. 6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2, 6HH2: 60 liter.

6.1.4.19.1.4 Maximal nettovikt:

6HA1, 6HB1, 6HD1, 6HG1, 6HH1: 400 kg. 6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2, 6HH2: 75 kg.

6.1.4.19.2 Ytterförpackning

6.1.4.19.2.1 Plastkärl i fat av stål (6HA1) eller aluminium (6HB1). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.1 eller 6.1.4.2.

6.1.4.19.2.2 Plastkärl i korg eller låda av stål (6HA2) eller aluminium (6HB2). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.14.

6.1.4.19.2.3 Plastkärl i låda av trä (6HC). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.9.

6.1.4.19.2.4 Plastkärl i fat av plywood (6HD1). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.5.

6.1.4.19.2.5 Plastkärl i låda av plywood (6HD2). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.10.

909

6.1.4.19.2.6 Plastkärl i fat av papp eller pappersfiber (6HG1). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.7.1 - 6.1.4.7.4.

6.1.4.19.2.7 Plastkärl i låda av papp (6HG2). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.12.

6.1.4.19.2.8 Plastkärl i fat av plast (6HH1). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.8.1 - 6.1.4.8.6.

6.1.4.19.2.9 Plastkärl i låda av styv plast (inklusive korrugerad plast) (6HH2). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.13.1 och 6.1.4.13.4 - 6.1.4.13.6.

6.1.4.20 Integrerade förpackningar (glas, porslin eller stengods)

6PA1 kärl i fat av stål 6PA2 kärl i korg eller låda av stål 6PB1 kärl i fat av aluminium 6PB2 kärl i korg eller låda av aluminium 6PC kärl i låda av trä 6PD1 kärl i fat av plywood 6PD2 kärl i flätad korg 6PG1 kärl i fat av papp eller pappersfiber 6PG2 kärl i låda av papp 6PH1 kärl i ytterförpackning av cellplast 6PH2 kärl i ytterförpackning av styv plast

6.1.4.20.1 Innerkärl

6.1.4.20.1.1 Kärlet ska vara format på lämpligt sätt (cylindriskt eller päronformat) och tillverkat av ett material av god kvalitet och fritt från brister som kan minska kärlets hållfasthet. Väggarna ska ha tillräcklig tjocklek överallt och vara fria från inre spänningar.

6.1.4.20.1.2 Skruvgängade plastförslutningar, inslipade glasproppar eller andra likvärdiga förslutningar ska användas vid förslutning av kärlet. Alla delar av förslutningen som kan komma i kontakt med innehållet i kärlet ska vara beständiga mot innehållet. Åtgärder ska vidtas för att säkerställa att förslutningarna passar väl och är täta samt att de hålls på plats och är så säkrade att de inte går upp under transport. Om förslutningar med luftningsanordning är nödvändiga, ska de svara mot 4.1.1.8.

6.1.4.20.1.3 Kärlen ska sättas fast i ytterförpackningarna med stötdämpande och/eller absorberande material.

6.1.4.20.1.4 Kärlens maximala kapacitet: 60 liter.

6.1.4.20.1.5 Maximal nettovikt: 75 kg.

6.1.4.20.2 Ytterförpackning

6.1.4.20.2.1 Kärl i fat av stål (6PA1). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.1. Den hos detta förpackningsslag nödvändiga avtagbara toppen får emellertid vara utformad som en huv.

6.1.4.20.2.2 Kärl i korg eller låda av stål (6PA2). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.14. För cylindriska kärl ska ytterförpackningen nå

910

högre i vertikal riktning än kärlet och dettas förslutning. Omsluter en korgformad ytterförpackning ett päronformat kärl och är anpassad till kärlets form så ska ytterförpackningen förses med en skyddande täckanordning (huv).

6.1.4.20.2.3 Kärl i fat av aluminium (6PB1). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.2.

6.1.4.20.2.4 Kärl i korg eller låda av aluminium (6PB2). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.14.

6.1.4.20.2.5 Kärl i låda av trä (6PC). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.9.

6.1.4.20.2.6 Kärl i fat av plywood (6PD1). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.5.

6.1.4.20.2.7 Kärl i flätad korg (6PD2). Korgarna ska vara korrekt tillverkade av material av god kvalitet. De ska förses med en skyddande täckanordning (huv) så att skador på kärlet undviks.

6.1.4.20.2.8 Kärl i fat av papp eller pappersfiber (6PG1). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.7.1 - 6.1.4.7.4.

6.1.4.20.2.9 Kärl i låda av papp (6PG2). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.12.

6.1.4.20.2.10 Kärl med ytterförpackning av cellplast eller styv plast (6PH1 eller 6PH2). För materialen i dessa båda ytterförpackningar gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.13. Ytterförpackningar av styv plast ska tillverkas av polyeten med hög densitet eller annat jämförbart plastmaterial. Den avtagbara toppen på detta förpackningsslag får dock vara utformad som en huv.

6.1.4.21 Sammansatta förpackningar

För ytterförpackningar gäller respektive tillämpliga bestämmelser i 6.1.4.

Anm Angående vilka ytter- och innerförpackningar som ska användas, se respektive förpackningsinstruktioner i kapitel 4.1.

6.1.4.22 Förpackningar av tunnplåt

0A1 med fast topp 0A2 med avtagbar topp

6.1.4.22.1 Plåten i mantel och gavlar ska vara av ändamålsenligt stål, med tjocklek anpassad till förpackningarnas kapacitet och avsedda användningsområde.

6.1.4.22.2 Fogarna ska vara svetsade, åtminstone dubbelt falsade eller utförda enligt någon annan metod som ger samma styrka och täthet.

6.1.4.22.3 Invändig beläggning av zink, tenn, lack eller liknande ska vara motståndskraftig och häfta vid plåten överallt, även vid förslutningarna.

911

6.1.4.22.4 Diametern hos öppningar för fyllning, tömning och ventilation i manteln eller gavlarna på förpackningar med fast topp (0A1) får inte vara större än 7 cm. Förpackningar med större öppningar räknas som förpackningar med avtagbar topp (0A2).

6.1.4.22.5 Förslutningar på förpackningar med fast topp (0A1) ska antingen vara av skruvgängad typ eller kunna sättas fast med en anordning som är skruvgängad eller på annat sätt likvärdig. Förslutningsanordningar på förpackningar med avtagbar topp (0A2) ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och förpackningarna täta under normala transportförhållanden.

6.1.4.22.6 Förpackningarnas maximala kapacitet: 40 liter.

6.1.4.22.7 Maximal nettovikt: 50 kg.

6.1.5 Bestämmelser för provning av förpackningar

6.1.5.1 Genomförande och upprepning av provningar

6.1.5.1.1 Varje förpackningstyp ska genomgå de beskrivna provningarna i 6.1.5 enligt metoder fastställda och godkända av den behöriga myndighet som medger tilldelning av märkning och varje förpackningstyp ska dessutom godkännas av denna behöriga myndighet.

6.1.5.1.2 Innan en förpackning används ska förpackningstypen ha klarat de föreskrivna provningarna i detta kapitel. En förpackningstyp definieras av dess konstruktion, storlek, material, materialtjocklek, tillverkningssätt och monteringssätt men kan även innefatta olika ytbehandlingar. Hit räknas också förpackningar som skiljer sig från typen endast genom sin lägre höjd.

6.1.5.1.3 Provningarna ska genomföras på exemplar ur produktionen, med intervall som fastställs av behörig myndighet. Sker sådan provning på förpackningar av papper eller papp räknas konditionering i aktuell miljö som likvärdig med de bestämmelser som anges i 6.1.5.2.3.

6.1.5.1.4 Provningarna ska även upprepas efter ändring av konstruktion, material eller tillverkningssätt för förpackningarna.

6.1.5.1.5 Behörig myndighet kan medge selektiv provning av förpackningar som endast marginellt skiljer sig från en redan provad typ, t.ex. förpackningar som innehåller innerförpackningar av mindre storlek eller lägre nettovikt, eller förpackningar som fat, lådor och säckar, där ett eller flera yttermått har reducerats något.

6.1.5.1.6 (Tills vidare blank.)

Anm För villkoren att använda olika innerförpackningar i en ytterförpackning och tillåtna variationer hos sådana innerförpackningar, se 4.1.1.5.1. Dessa villkor begränsar inte användningen av innerförpackningar när 6.1.5.1.7 tillämpas.

6.1.5.1.7 Föremål eller innerförpackningar av valfri typ för fasta eller flytande ämnen får packas tillsammans och transporteras i en ytterförpackning, utan att de har genomgått provning, om följande förutsättningar är uppfyllda:

(a) ytterförpackningen, med bräckliga innerkärl (t.ex. av glas) innehållande vätska, ska ha genomgått godkänd provning enligt 6.1.5.3 med en fallhöjd motsvarande förpackningsgrupp I,

912

(b) den totala bruttovikten på innerförpackningarna får inte överstiga hälften av bruttovikten på de innerförpackningar som använts vid den i (a) nämnda fallprovningen,

(c) tjockleken hos det stötdämpande materialet mellan innerförpackningarna, respektive mellan innerförpackningarna och ytterväggen, får inte minskas så att den ligger under motsvarande tjocklek i den ursprungligen provade förpackningen. Om en ensam innerförpackning använts vid den ursprungliga provningen får tjockleken av det stötdämpande materialet mellan innerförpackningarna inte vara mindre än vad den var mellan innerförpackningarna och ytterväggen vid den ursprungliga provningen. Om färre eller mindre innerförpackningar används (jämfört med dem som använts vid fallprovningen) ska tillräckligt med stötdämpande material tillföras för att fylla ut hålrum,

(d) ytterförpackningen ska i tomt tillstånd ha klarat den i 6.1.5.6 beskrivna staplingsprovningen. Den sammanlagda vikten av likadana kollin bestäms av totalvikten av innerförpackningarna som använts vid den i (a) omtalade fallprovningen,

(e) innerförpackningar som innehåller vätska ska vara fullständigt inbäddade i ett absorberande material av tillräcklig mängd för att kunna absorbera deras totala vätskeinnehåll,

(f) om ytterförpackningen är avsedd att innehålla innerförpackningar för vätskor eller fasta ämnen vilka inte är täta, krävs någon form av tät beläggning, plastsäck eller annat likvärdigt komplement, som i händelse av läckage håller kvar det flytande eller fasta innehållet. För förpackningar som innehåller vätskor ska det i (e) föreskrivna absorberande materialet finnas innanför detta kvarhållande skikt,

(g) förpackningarna ska vara försedda med märkning enligt bestämmelserna i 6.1.3, av vilken framgår att förpackningarna genomgått funktionsprovning för förpackningsgrupp I för sammansatta förpackningar. Högsta bruttovikten, som anges i kilogram, ska motsvara summan av vikten på ytterförpackningen och halva vikten av de i fallprovningen enligt (a) använda innerförpackningarna. Märkningen ska även innehålla bokstaven ”V” enligt 6.1.2.4.

6.1.5.1.8 Behörig myndighet har rätt att när som helst kräva att det visas genom provning enligt detta avsnitt, att förpackningar ur serietillverkningen uppfyller bestämmelserna för typprovningen. Rapport över sådan provning ska arkiveras för kontrolländamål.

6.1.5.1.9 Om innerbehandling eller invändig beläggning krävs av säkerhetsskäl ska den behålla sina skyddande egenskaper även efter provningen.

6.1.5.1.10 Under förutsättning att provningsresultatens giltighet inte påverkas och efter godkännande av behörig myndighet får flera provningsmoment genomföras med ett och samma provföremål.

6.1.5.1.11 Bärgningsförpackningar

Bärgningsförpackningar (se 1.2.1) ska vara provade och märkta enligt de bestämmelser som gäller för förpackningar i förpackningsgrupp II avsedda för transport av fasta ämnen eller innerförpackningar, med undantag av följande:

913

(a) vid provningens genomförande ska vatten användas som provningsmedium och förpackningarna ska vara fyllda till minst 98 % av sin maximala kapacitet. Det är tillåtet att placera tyngder, såsom säckar med blyhagel, för att uppnå den totalvikt som krävs hos kollit, under förutsättning att provningsresultaten inte påverkas av tyngdernas placering. Alternativt får fallhöjden vid fallprovningen varieras enligt 6.1.5.3.5 (b),

(b) förpackningarna ska dessutom ha klarat täthetsprovning vid 30 kPa. Resultatet av provningen ska anges i provningsrapporten som beskrivs i 6.1.5.8, och

6.1.5.2 Förberedelser för provning av förpackningar

6.1.5.2.1 Provningar ska genomföras med förpackningar i transportfärdigt skick, inklusive innerförpackningar i sammansatta förpackningar. Innerförpackningar och innerkärl eller fristående kärl och enkelförpackningar, dock inte säckar, ska fyllas till minst 98 % av sin maximala kapacitet för vätskor eller minst 95 % för fasta ämnen. Säckar ska fyllas till den högsta vikt de får användas för. För sammansatta förpackningar där innerförpackningarna är avsedda att innehålla såväl flytande som fasta ämnen krävs separata provningar för båda typerna av innehåll. De ämnen eller föremål för vilka förpackningarna är avsedda får ersättas med andra ämnen eller föremål så länge detta inte förvanskar provningsresultaten. Ersätts fasta ämnen med andra ämnen ska dessa ha likadana fysikaliska egenskaper (vikt, partikelstorlek etc.) som det ämne som ska transporteras. Det är tillåtet att placera tyngder, såsom säckar med blyhagel, för att uppnå den totalvikt som krävs hos kollit, under förutsättning att provningsresultaten inte påverkas av tyngdernas placering.

6.1.5.2.2 När ett ersättningsämne används vid fallprovningen för vätskor, ska det ha likartad relativ densitet och viskositet som det ämne som ska transporteras. Under förutsättningarna i 6.1.5.3.5 får även vatten användas för fallprovningen.

6.1.5.2.3 Förpackningar av papper eller papp ska konditioneras under minst 24 h i en atmosfär med kontrollerad temperatur och relativ luftfuktighet. Av följande tre alternativ ska då ett väljas. Den rekommenderade atmosfären är (23 ± 2) ºC och (50 ± 2) % relativ luftfuktighet. De två andra alternativen är (20 ± 2) ºC och (65 ± 2) % relativ luftfuktighet eller (27 ± 2) ºC och (65 ± 2) % relativ luftfuktighet.

Anm Medelvärdena ska hamna inom dessa gränser. Kortvariga fluktuationer och mätningsbegränsningar kan orsaka att individuella mätningar varierar med upp till ±5 % relativ luftfuktighet utan att det har signifikant inverkan på provningsresultatens reproducerbarhet.

6.1.5.2.4 (Tills vidare blank.)

6.1.5.2.5 Fat och dunkar av plast enligt 6.1.4.8, och om så krävs integrerade förpackningar (plast) enligt 6.1.4.19, ska för verifiering av tillräcklig kemisk beständighet gentemot vätskor genomgå en lagring vid rumstemperatur i sex månader. Under denna tid ska provföremålen stå fyllda med det gods de är avsedda att transportera.

Under de första och sista 24 h av lagringen ska provföremålen placeras med förslutningen nedåt. För förpackningar med ventilationsanordning görs detta dock endast under fem minuter. Efter lagringen ska provföremålen genomgå de provningar som föreskrivs i 6.1.5.3 - 6.1.5.6.

914

För innerkärl i integrerade förpackningar (plast) krävs ingen verifiering av kemisk beständighet, om det är känt att plastmaterialets hållfasthet inte förändras påtagligt under inverkan av innehållet.

Med påtaglig förändring av hållfastheten menas:

(a) tydlig försprödning, eller

(b) en betydande minskning i elasticitet, såvida den inte är förenad med minst motsvarande ökning av töjningen vid belastning.

Om plastmaterialets egenskaper har fastställts med andra metoder, kan den ovannämnda beständighetsprovningen utgå. Sådana metoder ska vara minst likvärdiga med den ovan beskrivna beständighetsprovningen och godtagna av behörig myndighet.

Anm Beträffande fat och dunkar av plast samt integrerade förpackningar (plast) av polyeten, se även 6.1.5.2.6.

6.1.5.2.6 För fat och dunkar av polyeten enligt 6.1.4.8 samt, om så krävs, integrerade förpackningar av polyeten enligt 6.1.4.19, får den kemiska kompatibiliteten med fyllningsämnen inordnade enligt 4.1.1.21 verifieras med hjälp av modellvätskor enligt följande (se 6.1.6).

Modellvätskorna är representativa för skademekanismerna på polyeten, vilket innebär uppmjukning genom svällning, spänningssprickor, molekylnedbrytande reaktioner och kombinationer av dessa. Tillräcklig kemisk kompatibilitet hos förpackningarna kan verifieras genom lagring under tre veckor vid 40 ºC med respektive modellvätska. När vatten är modellvätska, är lagring enligt denna metod inte nödvändig. Lagring krävs inte för provföremål med modellvätskorna vätmedelslösning och ättiksyra, som används till staplingsprovning.

Under de första och sista 24 h av lagringen ska provföremålen placeras med förslutningen nedåt. För förpackningar med avluftningsanordning görs detta dock endast under fem minuter. Efter lagringen ska provföremålen genomgå de provningar som föreskrivs i 6.1.5.3 - 6.1.5.6.

Kompatibilitetsprovningen för tertiär butylhydroperoxid med mer än 40 % peroxidhalt och för peroxiättiksyror i klass 5.2 får inte utföras med modellvätskor. För dessa ämnen ska tillräcklig kemisk kompatibilitet hos provföremålen kontrolleras genom en sexmånaders lagring vid rumstemperatur med de ämnen som avses transporteras i förpackningarna.

Resultat av förfarandet enligt detta stycke med förpackningar av polyeten kan gälla även för en likadan förpackningstyp, vars innervägg är fluorbelagd.

6.1.5.2.7 Om förpackningar av polyeten enligt 6.1.5.2.6 har klarat provningen enligt 6.1.5.2.6, kan fyllningsämnen andra än de som utbytts enligt 4.1.1.21 godkännas. Sådant godkännande ska baseras på laboratorieundersökningar som styrker att inverkan av 4) sådana ämnen på provföremålen är mindre än inverkan av modellvätskorna, varvid

4) Laboratoriemetoder för verifiering av kemisk beständighet hos polyeten, enligt definition i 6.1.5.2.6, gentemot fyllningsämnena (ämnen, blandningar och beredningar) i relation till modellvätskor enligt 6.1.6, se riktlinjer i den icke rättsligt verkande delen i RID-texten publicerad av OTIF:s sekretariat.

915

hänsyn ska tas till tillämpliga nedbrytningsmekanismer. Samma villkor som i 4.1.1.21.2 gäller i fråga om relativa densiteter och ångtryck.

6.1.5.2.8 Förutsatt att hållfasthetsegenskaperna hos innerförpackningarna av plast i sammansatta förpackningar inte påtagligt förändras under inverkan av innehållet, är verifiering av kemisk beständighet inte nödvändig. Med påtaglig förändring av hållfastheten menas:

(a) tydlig försprödning, eller

(b) en betydande minskning i elasticitet, såvida den inte är förenad med minst motsvarande ökning av töjningen vid belastning.

6.1.5.3 Fallprovning

5)

6.1.5.3.1 Antal provföremål (per förpackningstyp och tillverkare) samt fallorientering

För andra än platta fall ska tyngdpunkten ligga lodrätt över anslagspunkten.

Om i ett visst fallförsök mer än en orientering är möjlig, ska den orientering väljas vid vilken risken för brott på förpackningen är som störst.

Förpackning Antal provföremål Fallorientering

per provnings-

moment

(a) Fat av stål Sex Första fallprovningsmomentet (med tre Fat av aluminium (tre för varje provföremål): förpackningen ska träffa Fat av metall (annan än fallprovnings- anslagsplattan diagonalt mot gavelstål eller aluminium) moment) falsen, eller, om sådan inte finns, på en Dunkar av stål kant eller runtgående fog. Dunkar av aluminium Andra fallprovningsmomentet (med de Fat av plywood övriga tre provföremålen): förpack- Fat av papp (fiberfat) ningen ska träffa anslagsplattan med Fat och dunkar av plast den svagaste delen som inte provats Integrerade förpack- vid det första momentet, t.ex. ningar i fatform förslutningen, eller för vissa cylindriska Förpackningar av fat den svetsade längsgående tunnplåt mantelfogen.

(b) Lådor av trä Fem Första fallprovningsmomentet: Lådor av plywood (ett för varje platt mot lådans botten. Lådor av träfiber- fallprovnings- Andra fallprovningsmomentet: material moment) platt mot lådans ovansida. Lådor av papp Tredje fallprovningsmomentet: Lådor av plastmaterial platt mot ena långsidan. Lådor av stål eller Fjärde fallprovningsmomentet: aluminium platt mot ena kortsidan. Integrerade förpackningar i lådform Femte fallprovningsmomentet: mot ett hörn. (c) Säckar – enskikts med Tre Första fallprovningsmomentet: sidosöm (tre fallprovnings- platt mot säckens bredsida. moment med Andra fallprovningsmomentet: varje säck) platt mot en av säckens smala sidor Tredje fallprovningsmomentet: mot säckbotten. (d) Säckar – enskikts utan Tre Första fallprovningsmomentet: sidosöm eller flerskikts (två fallprovnings- platt mot säckens bredsida.

5) Se ISO 2248.

916

Förpackning Antal provföremål Fallorientering

per provnings-

moment

moment med Andra fallprovningsmomentet: varje säck) mot säckbotten. (e) Integrerade förpack- Tre Förpackningen ska träffa anslagsningar (glas, porslin (ett för varje plattan diagonalt mot bottenfalsen eller eller stengods) som har fallprovnings- om sådan fals inte finns på en runtfat- eller lådform och moment) gående fog eller bottenkant. enligt 6.1.3.1 (a) (ii) är märkta med symbolen ”RID/ADR”.

6.1.5.3.2 Särskilda förberedelser av provföremålet för fallprovningen

För nedan listade förpackningar ska provföremålet och dess innehåll konditioneras till en temperatur av -18 ºC eller lägre:

(a) fat av plast (se 6.1.4.8),

(b) dunkar av plast (se 6.1.4.8),

(d) integrerade förpackningar (plast) (se 6.1.4.19), och

(e) sammansatta förpackningar med innerförpackningar av plast, med undantag av säckar och påsar av plast för fasta ämnen och föremål.

Konditioneras provföremålen på detta sätt, behöver konditioneringen enligt 6.1.5.2.3 inte ske. Provvätskor ska hållas i flytande form, om så behövs genom tillsats av frostskyddsmedel.

6.1.5.3.3 Förpackningar med avtagbar topp för vätskor får inte genomgå fallprovning förrän 24 h efter fyllning och förslutning, för att ta hänsyn till eventuell relaxation i packningen.

6.1.5.3.4 Anslagsplattan

Anslagsplattan ska ha en icke fjädrande och horisontell yta och

- vara fast inbyggd och tillräckligt massiv så att den inte kan förskjutas,

- vara plan, varvid ytan ska vara fri från punktvisa brister som kan påverka provningsresultaten,

- vara tillräckligt styv, så att den inte deformeras under provningsförhållandena och inte kan skadas under provningen, och

- vara tillräckligt stor för att säkerställa att kollit som ska provas faller helt och hållet på ytan.

6.1.5.3.5 Fallhöjd

För fasta ämnen och flytande ämnen om provningen genomförs med det fasta eller flytande ämne som ska transporteras, eller med ett annat ämne med väsentligen samma fysikaliska egenskaper:

917

Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III 1,8 m 1,2 m 0,8 m

För flytande ämnen i enkelförpackningar och för innerförpackningar i sammansatta förpackningar, om provningen genomförs med vatten:

Anm Begreppet vatten innefattar vatten/frostskyddsmedellösningar med relativ densitet 0,95 för provningen vid -18 °C.

(a) när ämnet som ska transporteras har en relativ densitet av högst 1,2:

Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III 1,8 m 1,2 m 0,8 m

(b) när ämnet som ska transporteras har en relativ densitet över 1,2 ska fallhöjden beräknas utgående från den relativa densiteten av detta ämne, avrundad uppåt till en decimal enligt följande:

Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III relativ densitet × 1,5 (m) relativ densitet × 1,0 (m) relativ densitet × 0,67 (m)

(c) för förpackningar av tunnplåt för transport av ämnen med viskositet vid 23 °C över 200 mm 2 /s (vilket motsvarar en utloppstid av 30 sekunder ur en standardbägare med en mynning med 6 mm diameter enligt ISO 2431:1993), som enligt 6.1.3.1 (a) (ii) är märkta med symbolen ”RID/ADR”:

(i) för ämnen som ska transporteras, vars relativa densitet är högst 1,2:

Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III 0,6 m 0,4 m

(ii) för ämnen som ska transporteras, vars relativa densitet är över 1,2 ska fallhöjden beräknas utgående från den relativa densiteten hos detta ämne, avrundad uppåt till en decimal, enligt följande:

Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III relativ densitet × 0,5 (m) relativ densitet × 0,33 (m)

6.1.5.3.6 Kriterier för godkännande av provresultat

6.1.5.3.6.1 Varje förpackning som innehåller vätska ska vara tät efter utjämning mellan det invändiga och det utvändiga trycket. För innerförpackningar i sammansatta förpackningar eller integrerade förpackningar (glas, porslin, stengods), som enligt 6.1.3.1 (a) (ii) är märkta med symbolen ”RID/ADR”, är sådan tryckutjämning dock inte nödvändig.

6.1.5.3.6.2 Om en förpackning för fasta ämnen genomgått en fallprovning och med sin övre gavel träffat anslagsplattan, har den klarat provningen om innehållet hålls kvar fullständigt av en innerförpackning (t.ex. en säck av plast) eller ett innerkärl, även om förslutningen med bibehållen återhållande funktion inte längre är dammtät.

6.1.5.3.6.3 Förpackningen eller ytterförpackningen i integrerade eller sammansatta förpackningar får inte uppvisa sådana skador som kan inverka på transportsäkerheten. Innerkärl,

918

innerförpackningar eller föremål ska finnas kvar helt och hållet i ytterförpackningen och inget innehåll får läcka ur innerkärl(en) eller innerförpackning(arna). 6.1.5.3.6.4 Varken det yttersta skiktet i en säck eller en ytterförpackning får uppvisa sådana skador som kan inverka på transportsäkerheten. 6.1.5.3.6.5 Ett litet utflöde av innehåll från någon förslutning vid själva anslaget räknas inte som underkännande av förpackningen, under förutsättning att fortsatt läckage inte förekommer. 6.1.5.3.6.6 För förpackningar för klass 1 tillåts inga bristningar, som kan möjliggöra spill av fritt explosivämne eller av föremål med explosivämne från ytterförpackningen.

6.1.5.4 Täthetsprovning

Täthetsprovning ska genomföras på alla förpackningar avsedda för vätskor, men krävs dock inte för: - innerförpackningar i sammansatta förpackningar, - innerkärl i integrerade förpackningar (glas, porslin eller stengods) som enligt 6.1.3.1 (a) (ii) är märkta med symbolen ”RID/ADR”, - förpackningar av tunnplåt som enligt 6.1.3.1 (a) (ii) är märkta med symbolen ”RID/ADR” och avsedda för ämnen vars viskositet vid 23 °C är över 200 mm 2 /s. 6.1.5.4.1 Antal provföremål: Tre provföremål för varje förpackningstyp och tillverkare. 6.1.5.4.2 Särskilda förberedelser av provföremål för provningen Förslutningar med ventilationsanordningar ska ersättas med liknande förslutningar utan ventilationsanordning eller så ska ventilationsanordningarna tillslutas tätt. 6.1.5.4.3 Provningsmetod och tillämpligt provtryck Förpackningarna inklusive deras förslutningar ska hållas under vatten i 5 minuter medan de utsätts för ett invändigt luftövertryck. Sättet att hålla dem under vatten får inte påverka provningsresultaten. Följande lufttryck ska användas: Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III Minst 30 kPa (0,3 bar) Minst 20 kPa (0,2 bar) Minst 20 kPa (0,2 bar) Andra metoder får användas, om de är minst lika effektiva. 6.1.5.4.4 Kriterium för godkännande av provningsresultat Inget läckage får förekomma.

919

6.1.5.5 Provning med invändigt tryck (vätsketryckprovning)

6.1.5.5.1 Förpackningar som ska provas

Vätsketryckprovning ska genomföras på alla förpackningstyper av metall och plast samt på alla integrerade förpackningar avsedda att innehålla vätskor. Provning krävs dock inte för:

- innerförpackningar i sammansatta förpackningar,

- innerkärl i integrerade förpackningar (glas, porslin eller stengods), märkta med symbolen ”RID/ADR” enligt 6.1.3.1(a) (ii),

- förpackningar av tunnplåt, märkta med symbolen ”RID/ADR” enligt 6.1.3.1 (a) (ii), och avsedda för ämnen vars viskositet vid 23 °C är över 200 mm /s. 2

6.1.5.5.2 Antal provföremål: Tre provföremål för varje förpackningstyp och tillverkare.

6.1.5.5.3 Särskilda förberedelser av förpackningarna för provningen

Förslutningar med ventilationsanordningar ska ersättas med liknande förslutningar utan ventilationsanordning eller så ska ventilationsanordningarna tillslutas tätt.

6.1.5.5.4 Provningsmetod och tillämpligt provtryck

Förpackningar av metall och integrerade förpackningar (glas, porslin eller stengods) ska tillsammans med sina förslutningar utsättas för provtrycket under fem minuter. Förpackningar av plast och integrerade förpackningar (plast) ska tillsammans med sina förslutningar utsättas för provtrycket under 30 minuter. Provtrycket är det som enligt 6.1.3.1 (d) ska anges i märkningen. Sättet på vilket förpackningen hålls på plats får inte påverka provningsresultaten. Provtrycket ska appliceras kontinuerligt och jämnt och ska hållas konstant under hela provningstiden. Det tryck (övertryck) som ska användas bestäms enligt någon av följande metoder och ska vara lägst:

(a) det totala trycket uppmätt inuti förpackningen (dvs. vätskans ångtryck plus partialtryck från luft eller inerta gaser minus 100 kPa) vid 55 °C, multiplicerat med en säkerhetsfaktor av 1,5. Detta totalövertryck ska bestämmas på grundval av högsta fyllnadsgrad enligt 4.1.1.4 och en fyllningstemperatur av 15 °C, eller

(b) 1,75 gånger vätskans ångtryck vid 50 °C och resultatet minskat med 100 kPa, dock med ett minsta provtryck av 100 kPa, eller

6.1.5.5.5 Dessutom ska förpackningar som är avsedda att innehålla vätskor i förpackningsgrupp I provas under fem eller 30 minuter med ett minsta provtryck av 250 kPa. Provningstiden beror på vilket material förpackningen är tillverkad av.

6.1.5.5.6 Kriterium för godkänd provning

Ingen förpackning får läcka.

920

6.1.5.6 Staplingsprovning

Staplingsprovning ska genomföras med alla förpackningstyper, med undantag av säckar och ej staplingsbara integrerade förpackningar (glas, porslin eller stengods) som enligt 6.1.3.1 (a) (ii) är märkta med symbolen ”RID/ADR”.

6.1.5.6.1 Antal provföremål: Tre provföremål för varje förpackningstyp och tillverkare.

6.1.5.6.2 Provningsmetod

Provföremålet ska utsättas för en kraft som verkar på ovansidans hela yta och motsvarar totalvikten av likadana kollin, som kan staplas på den under transport. I de fall innehållet i provföremålet är en vätska vars relativa densitet skiljer sig från det avsedda flytande ämnets densitet, ska kraftens storlek beräknas med avseende på det sistnämnda ämnet. Staplingshöjden inklusive provföremålet ska vara minst 3 meter. Provningstiden ska vara 24 h, med undantag för fat och dunkar av plast och integrerade förpackningar av typ 6HH1 och 6HH2 avsedda för vätskor, vilka ska utsättas för staplingsprovning under 28 dygn och vid en temperatur av minst 40 °C.

Vid provning enligt 6.1.5.2.5 ska avsett innehåll användas. Vid provning enligt 6.1.5.2.6 ska staplingsprovningen genomföras med en modellvätska.

6.1.5.6.3 Kriterier för godkänd provning

Inget provföremål får läcka. I integrerade eller sammansatta förpackningar får inget läckage av innehållet förekomma från innerkärlen eller innerförpackningarna. Provföremålen får inte uppvisa skador, som kan äventyra transportsäkerheten, eller deformationer som kan nedsätta hållfastheten eller orsaka instabilitet i staplar. Plastförpackningar ska kylas till rumstemperatur innan bedömning av resultatet görs.

6.1.5.7 Kompletterande permeationsprovning för fat och dunkar av plast enligt 6.1.4.8

samt för integrerade förpackningar (plast) – utom förpackningsslag 6HA1 –

enligt 6.1.4.19, avsedda för transport av vätskor med flampunkt ≤ 60 °C.

Förpackningar av polyeten ska genomgå denna provning endast för godkännande för bensen, toluen, xylen eller blandningar och beredningar innehållande dessa ämnen.

6.1.5.7.1 Antal provföremål: Tre förpackningar per förpackningstyp och tillverkare.

6.1.5.7.2 Särskilda förberedelser av provföremål för provningen

Provföremålen ska förlagras, antingen med det ämne som ska transporteras, enligt 6.1.5.2.5, eller för förpackningar av polyeten med modellvätskan blandning av kolväten (lacknafta) enligt 6.1.5.2.6.

6.1.5.7.3 Provningsmetod

Provföremålen, fyllda med det ämne förpackningarna ska godkännas för, ska vägas före och efter 28 dagars lagring vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet. För förpackningar av polyeten får provningen utföras med modellvätskan blandning av kolväten (lacknafta) i stället för bensen, toluen eller xylen.

6.1.5.7.4 Kriterium för godkänd provning

Permeationen får inte överstiga 0,008 g per liter och timme.

921

6.1.5.8 Provningsrapport

6.1.5.8.1 En provningsrapport med minst följande uppgifter ska upprättas och vara tillgänglig för användare av förpackningen:

1. provningsorganets namn och adress, 2. uppdragsgivarens namn och adress (där så är tillämpligt), 3. ett unikt identifieringsnummer på provningsrapporten, 4. datum för provningsrapporten, 5. förpackningstillverkaren, 6. beskrivning av förpackningstypen (t.ex. dimensioner, material, förslutningar, godstjocklek) inklusive tillverkningsmetoden (t.ex. formblåsning), eventuellt kompletterad med ritningar och fotografier, 7. maximal kapacitet, 8. karakteristiska egenskaper hos innehållet vid provningen, t.ex. viskositet, relativ densitet hos vätskor och partikelstorlek hos fasta ämnen. För plastförpackningar som omfattas av provning med invändigt tryck (vätsketryckprovning) enligt 6.1.5.5, ska temperaturen på vattnet som använts anges. 9. beskrivning av provningen och provningsresultaten, och 10. provningsrapporten ska signeras med angivande av namn och befattning.

6.1.5.8.2 Provningsrapporten ska innehålla en redogörelse om att kollit i transportfärdigt skick har provats i enlighet med tillämpliga bestämmelser i detta avsnitt och att provningsrapporten kan bli ogiltig om andra förpackningssätt eller andra beståndsdelar i förpackningen används. Ett exemplar av provningsrapporten ska finnas tillgänglig för behörig myndighet.

6.1.6 Modellvätskor för verifiering av kemisk kompatibilitet hos förpackningar

av polyeten, inklusive IBC-behållare, enligt 6.1.5.2.6 respektive 6.5.6.3.5

6.1.6.1 Följande modellvätskor får användas för detta plastmaterial:

(a) Vätmedelslösning för ämnen som har kraftigt spänningssprickutlösande verkan på polyeten, i synnerhet för alla lösningar och beredningar innehållande vätmedel.

En vattenlösning med antingen 1 % alkylbensensulfonat eller 5 % nonylfenoletoxylat ska användas, förlagrad minst 14 dagar i 40 °C innan den används vid provning. Ytspänningen hos lösningen ska vara mellan 31 och 35 mN/m vid 23 °C.

Staplingsprovning ska utföras på grundval av en relativ densitet av minst 1,2.

En beständighetsprovning med ättiksyra är inte nödvändig, om tillräcklig kemisk kompatibilitet visas med vätmedelslösning.

För ämnen, som verkar mer spänningssprickutlösande på polyeten än vätmedelslösningen, får tillräcklig kemisk kompatibilitet verifieras genom en treveckors förlagring vid 40 °C enligt 6.1.5.2.6, men då med avsett innehåll.

(b) Ättiksyra för ämnen och beredningar som verkar spänningssprickutlösande på polyeten, i synnerhet för monokarboxylsyror och envärdiga alkoholer.

Ättiksyra i en koncentration av 98-100 % ska användas.

922

Relativ densitet = 1,05.

Staplingsprovet ska utföras på grundval av en relativ densitet av minst 1,1.

För ämnen, som i högre grad än ättiksyra orsakar att polyeten sväller, upp till högst 4 % viktökning, får tillräcklig kemisk kompatibilitet verifieras genom en treveckors förlagring vid 40 °C enligt 6.1.5.2.6, men då med avsett innehåll.

(c) n-butylacetat/vätmedelslösning mättad med n-butylacetat för ämnen och beredningar vilka orsakar att polyeten sväller med upp till cirka 4 % viktökning och samtidigt har spänningssprickutlösande verkan, i synnerhet för växtskyddsmedel, flytande färger och vissa estrar. n-butylacetat i 98-100 % koncentration ska användas vid förlagring enligt 6.1.5.2.6.

För staplingsprovningen enligt 6.1.5.6 ska användas ett provningsmedium bestående av 1-10 % vattenlösning av vätmedel blandad med 2 % n-butylacetat enligt (a) ovan.

Staplingsprovning ska utföras på grundval av en relativ densitet av minst 1,0.

För ämnen, som i högre grad än n-butylacetat orsakar att polyeten sväller, upp till högst 7,5 % viktökning, får tillräcklig kemisk kompatibilitet verifieras genom en treveckors förlagring vid 40 °C enligt 6.1.5.2.6, men då med avsett innehåll.

(d) Blandning av kolväten (lacknafta) för ämnen och beredningar vilka orsakar att polyeten sväller, i synnerhet för kolväten, vissa estrar och ketoner.

En blandning av kolväten med kokpunkt mellan 160 °C och 220 °C, relativ densitet 0,78-0,80, flampunkt över 50 °C och aromatinnehåll mellan 16 % och 21 % ska användas.

Staplingsprovning ska utföras på grundval av en relativ densitet av minst 1,0.

För ämnen, som orsakar att polyeten sväller med mer än 7,5 % viktökning, får tillräcklig kemisk kompatibilitet verifieras genom en treveckors förlagring vid 40 °C enligt 6.1.5.2.6, men då med avsett innehåll.

(e) Salpetersyra för alla ämnen och beredningar vilka orsakar en högst lika stor oxiderande verkan eller molekylär nedbrytning på polyeten som salpetersyra med 55 % koncentration.

Salpetersyra med en koncentration av minst 55 % ska användas.

Staplingsprovning ska utföras på grundval av en relativ densitet av minst 1,4.

För ämnen som orsakar kraftigare oxidering eller molekylär nedbrytning än 55 % salpetersyra gäller 6.1.5.2.5.

Användningstiden ska i sådana fall bestämmas genom observation av graden av skada (t.ex. två år för salpetersyra med minst 55 % koncentration).

(f) Vatten för ämnen som inte angriper polyeten i de fall som nämns i (a) - (e), i synnerhet för oorganiska syror och lutar, vattenlösningar av salter, flervärda alkoholer samt vattenlösningar av organiska ämnen.

923

Staplingsprovning ska utföras på grundval av en relativ densitet av minst 1,2. Typprovning med vatten krävs inte om tillräcklig kemisk kompatibilitet har visats med vätmedelslösning eller salpetersyra.

924

Kapitel 6.2

Bestämmelser för tillverkning och provning av tryckkärl,

aerosolbehållare, engångsbehållare för gas och

bränslecellsbehållare för kondenserad brandfarlig gas

Anm Aerosolbehållare, engångsbehållare för gas samt bränslecellsbehållare för kondenserad brandfarlig gas omfattas inte av bestämmelserna i 6.2.1 till 6.2.5.

6.2.1 Allmänna bestämmelser

6.2.1.1 Konstruktion och tillverkning

6.2.1.1.1 Tryckkärl ska vara konstruerade, tillverkade, provade och utrustade på ett sådant sätt att de tål alla de påkänningar, inklusive utmattning, de kan utsättas för under normala transportförhållanden och avsedd användning.

6.2.1.1.2 (Tills vidare blank.)

6.2.1.1.3 Minsta godstjocklek får aldrig vara mindre än den godstjocklek, som anges i tekniska normer för konstruktion och tillverkning.

6.2.1.1.4 För svetsade tryckkärl får endast metaller av svetsbar kvalitet svetsas.

6.2.1.1.5 För tryckkärlsbehållare och gasflaskpaket ska provtrycket vara enligt förpackningsinstruktion P200 i 4.1.4.1, eller för kemikalier under tryck enligt förpackningsinstruktion P206 i 4.1.4.1. För slutna kryokärl ska provtrycket vara enligt förpackningsinstruktion P203 i 4.1.4.1. För metallhydridlagringssystem ska provtrycket vara enligt förpackningsinstruktion P205 i 4.1.4.1. För en gasflaskbehållare för adsorberad gas ska provtrycket vara enligt förpackningsinstruktion P208 i 4.1.4.1.

6.2.1.1.6 Gasflaskor eller gasflaskbehållare som är sammansatta i paket, ska vara försedda med en bärande konstruktion och sammanhållna som en enhet. Gasflaskor eller gasflaskbehållare ska vara säkrade så att rörelser avseende hela konstruktionen och rörelser som kan leda till koncentration av skadliga lokala spänningar förhindras. Samlingsrörsystemet (t.ex. samlingsrör, ventiler och manometrar) ska konstrueras och tillverkas så att de är skyddade mot skador genom stötar och mot påkänningar, som uppträder under normala transportförhållanden. Samlingsrör ska ha minst samma provtryck som gasflaskorna. För giftiga kondenserade gaser ska varje gasflaskbehållare ha en individuell avstängningsventil, för att säkerställa att varje gasflaska kan fyllas separat och att inget ömsesidigt utbyte av innehåll i gasflaskan kan ske under transport.

Anm Giftiga kondenserade gaser har klassificeringskod 2T, 2TF, 2TC, 2TO, 2TFC eller 2TOC.

6.2.1.1.7 Kontakt mellan olika metaller, som kan leda till skador genom galvanisk reaktion, ska undvikas.

925

6.2.1.1.8 Tilläggsbestämmelser för tillverkning av slutna kryokärl för kylda kondenserade gaser

6.2.1.1.8.1 För varje tryckkärl ska den använda metallens mekaniska egenskaper inklusive slagseghet och böjkoefficient verifieras.

Anm Beträffande slagseghet innehåller 6.8.5.3 detaljer om provningskrav som får användas.

6.2.1.1.8.2 Tryckkärlen ska vara värmeisolerade. Värmeisoleringen ska skyddas mot stötar av en omgivande mantel. Är utrymmet mellan innerkärl och mantel lufttomt (vakuumisolering) ska manteln konstrueras så att den håller för ett beräknat utvändigt tryck på minst 100 kPa (1 bar) i överensstämmelse med vedertagna tekniska normer, eller ett beräknat kritiskt deformationstryck på minst 200 kPa (2 bar) övertryck, utan kvarstående deformation. Om manteln är gastätt försluten (t.ex. vid vakuumisolering) ska en anordning förebygga att det vid otillräcklig gastäthet hos innerkärlet eller dess driftsutrustning uppstår ett farligt tryck i isoleringsskiktet. Anordningen ska förhindra inträngning av fukt i isoleringen.

6.2.1.1.8.3 Slutna kryokärl som är konstruerade för transport av kylda kondenserade gaser med kokpunkt under -182°C vid atmosfärstryck, får inte innehålla material som kan reagera med syre eller syreanrikad atmosfär på ett farligt sätt, om sådana material finns i delar av värmeisoleringen där det finns risk för kontakt med syre eller någon syreanrikad vätska.

6.2.1.1.8.4 Slutna kryokärl ska vara konstruerade och tillverkade med ändamålsenliga lyft- och säkringsanordningar.

6.2.1.1.9 Tilläggsbestämmelser för tillverkning av acetylenflaskor

Gasflaskbehållare för UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374, acetylen, utan lösningsmedel, ska vara fyllda med ett likformigt fördelat poröst material av sådant slag som uppfyller bestämmelser och provningar angivna i en standard eller teknisk norm som godtagits av behörig myndighet, och som:

(a) inte angriper gasflaskbehållaren eller bildar skadliga eller farliga föreningar, varken med acetylenet eller med lösningsmedlet i UN 1001, och

(b) förmår förhindra att ett sönderfall av acetylenet utbreder sig i det porösa materialet.

För UN 1001 ska lösningsmedlet vara kompatibelt med de delar av gasflaskan som det kommer i kontakt med.

6.2.1.2 Material

6.2.1.2.1 Material för tillverkning av tryckkärl som har direkt kontakt med farligt gods, får inte angripas eller försvagas av det farliga godset avsett för transport och får inte ge upphov till någon farlig effekt, t.ex. katalysera en reaktion eller reagera med det farliga godset.

6.2.1.2.2 Tryckkärl ska vara tillverkade av material som anges i de tekniska standarderna för konstruktion och tillverkning och i den tillämpliga förpackningsinstruktionen för de ämnen som är avsedda att transporteras i tryckkärlen. Materialen ska vara okänsliga mot sprödbrott och spänningskorrosion, så som anges i de tekniska standarderna för konstruktion och tillverkning.

926

6.2.1.3 Driftsutrustning

6.2.1.3.1 Driftsutrustning under tryck, med undantag av poröst, absorberande eller adsorberande material, tryckavlastningsanordningar, manometrar eller nivåmätare, ska vara konstruerade och tillverkade så att sprängtrycket motsvarar minst 1,5 gånger tryckkärlets provtryck.

6.2.1.3.2 Driftsutrustningen ska vara placerad eller konstruerad så att skador och oavsiktligt öppnande förhindras, som kan ge upphov till att tryckkärlets innehåll kommer ut under normala hanterings- och transportförhållanden. Alla förslutningar ska vara skyddade på samma sätt som krävs för ventiler i 4.1.6.8. Den samlingsrörledning som leder till avstängningsventilerna ska vara tillräckligt flexibel för att skydda avstängningsventilerna och rörledningen mot att klippas av och att innehållet kommer ut.

6.2.1.3.3 Tryckkärl som inte kan hanteras manuellt eller rullas, ska vara försedda med hanteringsanordningar (medar, öglor, hakar), som säkerställer betryggande hantering av kärlen med mekaniska hjälpmedel och är fästa så att de varken försvagar kärlen eller orsakar otillåtna spänningar i dessa.

6.2.1.3.4 Individuella tryckkärl ska vara utrustade med tryckavlastningsanordningar enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 (2) eller P205, eller enligt 6.2.1.3.6.4 och 6.2.1.3.6.5. Tryckavlastningsanordningarna ska vara konstruerade så att inga främmande ämnen kan tränga in och inga gaser läcka ut och att inget farligt övertryck kan bildas. Då tryckavlastningsanordningarna är monterade på horisontella tryckkärl som är fyllda med brandfarlig gas och sammansatta genom samlingsrör, ska de vara anordnade så att avblåsning kan ske fritt ut i luften och så att den utströmmande gasen inte påverkar själva tryckkärlet under normala transportförhållanden.

6.2.1.3.5 Tryckkärl, som fylls efter volym, ska vara försedda med nivåindikering.

6.2.1.3.6 Tilläggsbestämmelser för slutna kryokärl

6.2.1.3.6.1 Varje fyllnings- och tömningsöppning i ett slutet kryokärl för transport av brandfarliga kylda kondenserade gaser ska vara försedda med minst två av varandra oberoende avstängningsanordningar i serie, där den första ska vara en avstängningsventil och den andra en blindfläns eller likvärdig anordning.

6.2.1.3.6.2 I rörsektioner som kan tillslutas i båda ändar, och där vätska kan bli instängd, ska ett system för automatisk tryckavlastning finnas för att förhindra onormal tryckstegring i rörsystemet.

6.2.1.3.6.3 Varje anslutning till ett slutet kryokärl ska vara tydligt märkt för att ange dess funktion (t.ex. ångfas eller vätskefas).

6.2.1.3.6.4 Tryckavlastningsanordningar

6.2.1.3.6.4.1 Varje slutet kryokärl ska vara utrustat med minst en tryckavlastningsanordning. Tryckavlastningsanordningen ska vara av en typ som håller för dynamiska påkänningar, inklusive vätskeskvalp.

6.2.1.3.6.4.2 Slutna kryokärl får parallellt med fjäderbelastade anordningar dessutom vara försedda med ett sprängbleck för att uppfylla bestämmelserna i 6.2.1.3.6.5.

927

6.2.1.3.6.4.3 Anslutningarna för tryckavlastningsanordningarna ska vara tillräckligt dimensionerade så att nödvändig avblåsningsmängd obehindrat kan nå tryckavlastningsanordningen.

6.2.1.3.6.4.4 Alla ingående öppningar till tryckavlastningsanordningarna ska befinna sig i det slutna kryokärlets ångfas vid maximala fyllningsbetingelser. Anordningarna ska monteras så att den utströmmande ångan töms utan hinder.

6.2.1.3.6.5 Avblåsningskapacitet och inställning av tryckavlastningsanordningar

Anm I samband med tryckavlastningsanordningar för slutna kryokärl betyder högsta tillåtna arbetstryck det högsta tillåtna effektiva övertrycket i det fyllda slutna kryokärlets topp under drift, inklusive det högsta effektiva trycket under fyllning och tömning.

6.2.1.3.6.5.1 Tryckavlastningsanordningarna ska öppna automatiskt vid ett tryck på minst högsta tillåtna arbetstrycket och vara helt öppna vid ett tryck lika med 110 % av högsta tillåtna arbetstrycket. Dessa anordningar ska efter utsläppet stänga vid ett tryck som inte är lägre än 10 % under öppningstrycket och ska förbli stängda vid alla lägre tryck.

6.2.1.3.6.5.2 Sprängbleck ska vara inställda så att de brister vid ett nominellt tryck som är det lägre av antingen provtrycket eller 150 % av högsta tillåtna arbetstryck.

6.2.1.3.6.5.3 I händelse av förlust av vakuum i ett vakuumisolerat slutet kryokärl, ska den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos tryckavlastningsanordningarna vara tillräcklig för att trycket (inklusive tryckstegring) i det slutna kryokärlet inte ska överstiga 120 % av högsta tillåtna arbetstryck.

6.2.1.3.6.5.4 Nödvändig kapacitet hos tryckavlastningsanordningarna ska beräknas enligt en vedertagen teknisk norm som godtagits av behörig myndighet 1) .

6.2.1.4 Godkännande av tryckkärl

6.2.1.4.1 Tryckkärlens överensstämmelse ska bedömas vid tidpunkten för tillverkning vilket krävs enligt behörig myndighet. Den tekniska dokumentationen ska omfatta såväl fullständig specifikation om konstruktion och tillverkning, och fullständig dokumentation över tillverkning och provning.

6.2.1.4.2 Kvalitetssystemet ska uppfylla behörig myndighets bestämmelser.

6.2.1.4.3 Tryckkärlsbehållare och innerkärl i slutna kryokärl ska kontrolleras, provas och godkännas av ett kontrollorgan.

6.2.1.4.4 För återfyllningsbara flaskor, tryckfat och storflaskor får bedömningen av överensstämmelse av behållaren och förslutning(ar) utföras separat. I dessa fall krävs inte någon ytterligare bedömning av det slutliga montaget.

För gasflaskpaket, får gasflaskbehållaren och ventil(erna) bedömas separat, men då krävs en ytterligare bedömning av det slutliga montaget.

För slutna kryokärl får innerkärlen och förslutningarna bedömas separat, men då krävs en ytterligare bedömning av det slutliga montaget.

1) Se till exempel CGA publikation S-1.2-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 2 – Cargo and Portable Tanks for Compressed Gases” och S-1.1-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 1 – Cylinders for Compressed Gases”.

928

För acetylenflaskor ska bedömning av överensstämmelse innefatta endera: (a) en bedömning av överensstämmelse som täcker både gasflaskbehållaren och det inneslutna porösa materialet, eller (b) En separat bedömning av överensstämmelse för det tomma gasflaskbehållaren och en bedömning av överensstämmelse som täcker både gasflaskbehållaren och det inneslutna materialet.

6.2.1.5 Första kontroll och provning

6.2.1.5.1 Nya tryckkärl, med undantag av slutna kryokärl, metallhydridlagringssystem och gasflaskpaket, ska under och efter tillverkningen genomgå provning och kontroll enligt tillämpliga konstruktionsstandarder vedertagna tekniska normer, som omfattar följande: På ett lämpligt urval av tryckkärlsbehållare utförs: (a) provning av materialets mekaniska egenskaper, (b) kontroll av minsta godstjocklek, (c) kontroll av materialets homogenitet i varje tillverkad charge, (d) utvändig och invändig kontroll, (e) kontroll av gängor som används för att montera förslutningar, (f) kontroll av överensstämmelsen med konstruktionsstandarden. På alla tryckkärlsbehållare utförs: (g) vätsketryckprovning. Tryckkärlsbehållaren ska uppfylla acceptanskriterierna som anges i den tekniska standarden eller tekniska normen för konstruktion och tillverkning. Anm Efter medgivande av behörig myndighet får vätsketryckprovningen ersättas av en provning med gas, om ett sådant förfarande inte medför någon fara. (h) kontroll och bedömning av tillverkningsfel och antingen reparation eller kassation av tryckkärlsbehållaren. För svetsade tryckkärlsbehållare ska svetsfogarnas kvalitet ges särskild uppmärksamhet, (i) kontroll av märkningen på tryckkärlsbehållaren, (j) dessutom på gasflaskbehållare för UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel, kontroll av det porösa materialets tillstånd och riktiga applicering samt i förekommande fall mängden lösningsmedel. På ett lämpligt urval av förslutningar: (k) kontroll av materialen, (l) kontroll av dimensioner,

929

(m) kontroll av renhet, (n) kontroll av det slutliga montaget, (o) kontroll av märkningar som ska finnas. På alla förslutningar: (p) täthetsprovning. 6.2.1.5.2 Slutna kryokärl ska genomgå kontroll och provning under och efter tillverkning i enlighet med tillämpliga konstruktionsstandarder eller vedertagna tekniska normer, som omfattar följande: På ett lämpligt urval av innerkärl: (a) provning av konstruktionsmaterialets mekaniska egenskaper, (b) kontroll av minsta godstjocklek, (c) utvändig och invändig kontroll, (d) kontroll av överensstämmelsen med konstruktionsstandarden eller den tekniska normen, (e) kontroll av svetsar ska utföras med radiografi, ultraljud eller annan lämplig oförstörande provningsmetod i enlighet med den tillämpliga standarden eller tekniska normen för konstruktion och tillverkning. På alla innerkärl: (f) vätsketryckprovning. Innerkärlet ska uppfylla acceptanskriterierna som anges i standarden eller tekniska normen för konstruktion och tillverkning. Anm Efter medgivande av behörig myndighet får vätsketryckprovningen ersättas av en provning med gas, om ett sådant förfarande inte medför någon fara. (g) kontroll och bedömning av tillverkningsfel och antingen reparation eller kassering av innerkärlet, (h) kontroll av märkningarna. På ett lämpligt urval av förslutningar: (i) kontroll av materialen, (j) kontroll av dimensioner, (k) kontroll av renhet, (l) kontroll av det slutliga montaget, (m) kontroll av märkningar som ska finnas.

930

På alla förslutningar: (n) täthetsprovning. På ett lämpligt urval av kompletta slutna kryokärl: (o) provning av driftsutrustningen så att den fungerar tillfredsställande, (p) kontroll av överensstämmelsen med standarden eller den tekniska normen för konstruktion. På alla kompletta slutna kryokärl: (q) täthetsprovning. 6.2.1.5.3 För metallhydridlagringssystem ska det kontrolleras att kontroller och provningar angivna i 6.2.1.5.1 (a), (b), (c), (d), (e) om tillämpligt, (f), (g), (h) och (i) har genomförts på ett lämpligt urval av tryckkärlsbehållare som används i systemet. Därutöver ska ett lämpligt urval av metallhydridlagringssystem genomgå kontroller och provningar angivna i 6.2.1.5.1 (c) och (f), samt, i förekommande fall, i 6.2.1.5.1 (e), och kontroll av det utvändiga skicket på metallhydridlagringssystemet. Dessutom ska alla metallhydridlagringssystem genomgå första kontroll och provning enligt 6.2.1.5.1 (h) och (i) samt även täthetsprovning och funktionskontroll av driftsutrustningen. 6.2.1.5.4 För gasflaskpaket ska gasflaskbehållaren och förslutningar genomgå den första kontroll och provning som anges i 6.2.1.5.1. Ett lämpligt urval av ramar ska belastningsprovas till två gånger den maximala bruttovikten av gasflaskpaketen. Dessutom ska alla samlingsrör i gasflaskpaketet genomgå vätsketryckprovning och hela det kompletta gasflaskpaketet ska genomgå täthetsprovning. Anm Efter medgivande av behörig myndighet får vätsketryckprovningen ersättas av en provning med gas, om ett sådant förfarande inte medför någon fara.

6.2.1.6 Återkommande kontroll och provning

6.2.1.6.1 Återfyllningsbara tryckkärl, med undantag av kryokärl, ska genomgå återkommande kontroller och provningar av ett kontrollorgan som är godkänt av behörig myndighet i enlighet med följande: (a) kontroll av tryckkärlets utvändiga skick och verifiering av utrustning och utvändiga märkningar, (b) kontroll av tryckkärlets invändiga skick (t.ex. genom invändig granskning, verifiering av minsta godstjocklek), (c) kontroll av gängorna endera: (i) om det finns tecken på korrosion, eller (ii) om förslutningar eller annan driftsutrustning har avlägsnats,

931

(d) vätsketryckprovning av tryckkärlsbehållaren samt, när det behövs, verifiering av materialegenskaperna med lämplig provning,

(e) kontroll av driftsutrustning vid återtagning i drift. Denna kontroll får utföras separat från kontrollen av tryckkärlsbehållaren, och

(f) täthetsprovning av gasflaskpaketen efter sammansättningen.

Anm 1 Efter medgivande av behörig myndighet får vätsketryckprovningen ersättas av en provning med gas, om ett sådant förfarande inte medför fara.

Anm 2 För sömlösa gasflaskbehållare och storflaskbehållare av stål får kontrollen enligt 6.2.1.6.1 (b) och vätsketryckprovningen enligt 6.2.1.6.1 (d) ersättas med en metod som överensstämmer med ISO 16148:2016 +Amd 1:2020 Gasflaskor – återfyllningsbara sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål – Akustisk emissionsprovning (AT) och ultraljudskontroll (UT) för återkommande kontroll och provning.

Anm 3 Kontrollen av det invändiga skicket enligt 6.2.1.6.1 (b) och vätsketryckprovningen enligt 6.2.1.6.1 (d) får ersättas av ultraljudstest som utförs enligt ISO 18119:2018 +Amd 1:2021 för sömlösa gasflaskbehållare av stål eller aluminiumlegeringar.

Anm 4 För gasflakspaket ska vätsketryckprovningen enligt (d) ovan utföras på gasflaskbehållaren och på samlingsrören.

Anm 5 Beträffande intervall för återkommande kontroll och provning, se förpackningsinstruktion P200 i 4.1.4.1, eller för kemikalier under tryck, förpackningsinstruktion P206 i 4.1.4.1.

6.2.1.6.2 Gasflaskor avsedda för transport av UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel, behöver endast kontrolleras enligt 6.2.1.6.1 (a), (c) och (e). Dessutom ska det porösa materialets tillstånd (t.ex. sprickor, tomutrymme upptill, uppluckring, sättning) kontrolleras.

6.2.1.6.3 Tryckavlastningsventiler för slutna kryokärl ska genomgå återkommande kontroller och provningar.

6.2.1.7 Krav på tillverkaren

6.2.1.7.1 Tillverkaren ska vara tekniskt skicklig och inneha alla resurser som krävs för en tillfredsställande tillverkning av tryckkärl, i synnerhet avses kvalificerad personal:

(a) för att övervaka hela tillverkningsprocessen,

(b) för sammanfogning av material, och

6.2.1.7.2 Kompetensprövning av tillverkare av tryckkärlsbehållare och innerkärlen i slutna kryokärl ska alltid utföras av ett kontrollorgan, som godkänts av behörig myndighet i godkännandelandet. Kompetensprövning av tillverkare av förslutningar ska utföras när behörig myndighet kräver det. Denna prövning ska utföras endera vid första typgodkännandet eller vid produktionskontroll och godkännande.

932

6.2.1.8 Krav på kontrollorgan

6.2.1.8.1 Kontrollorgan ska vara oberoende från tillverkarföretag och uppvisa nödvändig kompetens för att utföra den provning, kontroll och godkännande som krävs.

6.2.2 Bestämmelser för UN-tryckkärl

Utöver de allmänna bestämmelserna i 6.2.1 ska UN-tryckkärl uppfylla tillämpliga bestämmelser i detta avsnitt, inklusive standarder. Tillverkning av nya tryckkärl eller driftsutrustning är inte tillåten enligt någon standard i 6.2.2.1 och 6.2.2.3 efter det datum som anges i den högra kolumnen i tabellerna.

Anm 1 UN-tryckkärl tillverkade enligt standarder som var tillämpliga vid datumet för tillverkning får fortsätta att användas om bestämmelserna för återkommande kontroll i RID/RID-S följs.

Anm 2 När EN ISO-versioner av nedanstående ISO-standarder finns, får dessa användas för att uppfylla bestämmelserna i 6.2.2.1, 6.2.2.2, 6.2.2.3 och 6.2.2.4.

6.2.2.1 Konstruktion, tillverkning och första kontroll och provning

Anm 1 I de standarder som hänvisas till ovan ska gasflaskbehållare av kompositmaterial vara konstruerade för en konstruktionslivslängd på minst 15 år.

Anm 2 Gasflaskbehållare av kompositmaterial med en konstruktionslivslängd på mer än 15 år får inte fyllas senare än 15 år efter tillverkningsdatum om inte konstruktionen har klarat ett provningsprogram för användningslivslängd. Programmet ska vara en del av det första typgodkännandet och ange kontroller och provningar som visar att gasflaskbehållaren av kompositmaterial som tillverkats förutsätter att vara säkra ända till slutet på deras konstruktionslivslängd. Provningsprogrammet för användningslängd och resultaten ska vara godkända av behörig myndighet i det land som är

935

ansvarigt för det första godkännandet av gasflaskkonstruktionen. Användningslivslängden för en gasflaskbehållare av kompositmaterial får inte utökas efter den första godkända konstruktionslivslängden för flaskan.

6.2.2.1.2 För konstruktion, tillverkning och första kontroll och provning av UNstorflaskbehållare gäller nedanstående standarder, med undantag av att bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara enligt 6.2.2.5:

Referens Dokumentets titel Tillämplig för

tillverkning

ISO 11120:1999 Gasflaskor – Återfyllningsbara sömlösa storflaskor av stål, för Till och med transport av komprimerad gas, med vattenkapacitet mellan den 31 150 l och 3000 l – Konstruktion, tillverkning och provning december Anm Anmärkningen som avser faktorn F i avsnitt 7.1 i 2022 standarden får inte tillämpas på UN-storflaskor. ISO 11120:2015 Gasflaskor – Återfyllningsbara sömlösa storflaskor av stål Tillsvidare med vattenkapacitet mellan 150 l och 3000 l – Konstruktion, tillverkning och provning ISO 11119- Gasflaskor - Återfyllningsbara flaskor och storflaskor av Till och med 1:2012 kompositmaterial – Konstruktion, tillverkning och provning den 31 - Del 1: Dellindade fiberförstärkta gasflaskor och storflaskor december av kompositmaterial, med kapacitet till och med 450 l 2028 ISO 11119- Gasflaskor - Konstruktion, tillverkning och provning for Tillsvidare 1:2020 återfyllningsbara flaskor och storflaskor av kompositmaterial - Del 1: Dellindade fiberförstärkta gasflaskor och storflaskor av kompositmaterial, med kapacitet till och med 450 l ISO 11119- Gasflaskor - Återfyllningsbara flaskor och storflaskor av Till och med 2:2012 + Amd kompositmaterial – Konstruktion, tillverkning och provning den 31 1:2014 - Del 2: Hellindade fiberförstärkta flaskor och storflaskor av december kompositmaterial med metallisk lastbärande innerbehållare, 2028 med kapacitet till och med 450 l ISO 11119- Gasflaskor - Konstruktion, tillverkning och provning för Tillsvidare 2:2020 återfyllningsbara flaskor och storflaskor av kompositmaterial - Del 2: Hellindade fiberförstärkta flaskor och storflaskor av kompositmaterial med metallisk lastbärande innerbehållare, med kapacitet till och med 450 l ISO 11119- Gasflaskor - Återfyllningsbara flaskor och storflaskor av Till och med 3:2013 kompositmaterial – Konstruktion, tillverkning och provning den 31 - Del 3: Hellindade fiberförstärkta flaskor och storflaskor av december kompositmaterial med metallisk och icke metallisk ej 2028 lastbärande innerbehållare, med kapacitet till och med 450 l Anm Denna standard får inte användas för gasflaskor utan liner tillverkade av två delar som sammanfogats. ISO 11119- Gasflaskor - Konstruktion, tillverkning och provning för Tillsvidare 3:2020 återfyllningsbara flaskor och storflaskor av kompositmaterial - Del 3: Hellindade fiberförstärkta flaskor och storflaskor av kompositmaterial med metallisk och icke metallisk ej lastbärande innerbehållare, med kapacitet till och med 450 l ISO 11515: 2013 Gas cylinders – Refillable composite reinforced tubes of water Till och med capacity between 450 l and 3 000 l – Design, construction den 31 and testing december 2026

936

Referens Dokumentets titel Tillämplig för

tillverkning

ISO 11515:2013 Gasflaskor - Återfyllningsbara förstärkta storflaskor av Tillsvidare + Amd 1:2018 kompositmaterial med vattenkapacitet från 450 l till och med 3000 l - Beräkning, konstruktion och provning ISO 9809-1:2019 Gasflaskor - Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor och Tillsvidare storflaskor av stål - Konstruktion, tillverkning och provning - Del 1: Gasflaskor och storflaskor av seghärdningsstål med brottgräns mindre än 1 100 MPa ISO 9809-2:2019 Gasflaskor - Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor och Tillsvidare storflaskor av stål - Konstruktion, tillverkning och provning - Del 2: Gasflaskor och storflaskor av seghärdningsstål med brottgräns större än eller lika med 1 100 MPa ISO 9809-3:2019 Gasflaskor - Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor och Tillsvidare storflaskor av stål - Konstruktion, tillverkning och provning - Del 3: Gasflaskor och storflaskor av normaliserat stål

Anm 1 I de standarder som hänvisas till ovan ska storflaskbehållare av kompositmaterial vara konstruerade för en konstruktionslivslängd på minst 15 år.

Anm 2 Storflaskbehållare av kompositmaterial med en konstruktionslivslängd på mer än 15 år får inte fyllas 15 år efter tillverkningsdatum såvida inte konstruktionen har genomgått och klarat ett provningsprogram för användningslivslängd. Programmet ska vara en del av det ursprungliga typgodkännandet och ska ange de kontroller och provningar som visar att storflaskbehållare av kompositmaterial som tillverkats i enlighet med detta fortsätter att vara säkra ända till slutet av deras konstruktionslivslängd. Provningsprogrammet för användningslivslängd och resultaten ska vara godkända av behörig myndighet i det land som är ansvarigt för det ursprungliga godkännandet av storflaskkonstruktionen. Användningslivslängden för en storflaskbehållare av kompositmaterial får inte utökas längre än den ursprungliga godkända konstruktionslivslängden.

6.2.2.1.3 För konstruktion, tillverkning och första kontroll och provning av UN-gasflaskor för acetylen gäller nedanstående standarder, med undantag av att bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara i enligt med 6.2.2.5:

För gasflaskbehållaren:

Referens Dokumentets titel Tillämplig för

tillverkning

6.2.2.1.5 För konstruktion, tillverkning och första kontroll och provning av UNmetallhydridlagringssystem gäller nedanstående standard, med undantag av att

938

bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara enligt 6.2.2.5:

tillverkning

ISO 21172- Gasflaskor - Svetsade tryckfat av stål med kapacitet till och Till och med 1:2015 med 3000 l - Konstruktion och tillverkning - Del 1: Tryckfat den 31 med volym till och med 1000 l december Anm Oavsett avsnitt 6.3.3.4 i denna standard, får svetsade 2026 tryckfat av stål med kupade gavlar konvexa mot trycket användas vid transport av frätande ämnen under förutsättning att alla tillämpliga krav i RID/RID-S är uppfyllda. ISO 21172- Gasflaskor - Svetsade tryckfat av stål med kapacitet till och Tillsvidare 1:2015 + Amd med 3000 l - Konstruktion och tillverkning - Del 1: Tryckfat 1:2018 med volym till och med 1000 l ISO 4706:2008 Gas cylinders – Refillable welded steel cylinders – Test Tillsvidare pressure 60 bar and below ISO 18172- Gasflaskor - Återfyllningsbara svestade flaskor av rostfritt stål Tillsvidare 1:2007 - Del 1: Provtryck 6 MPa och lägre

6.2.2.1.9 För konstruktion, tillverkning och första kontroll och provning av icke återfyllningsbara UN-gasflaskor gäller nedanstående standarder med undantag av att bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara i enlighet med 6.2.2.5.

Referens Dokumentets titel Tillämplig för

tillverkning

ISO 11118:1999 Gasflaskor - Ej återfyllningsbara metalliska gasflaskor - Till och med Specifikation och provningsmetoder den 31 december 2020 ISO 13340:2001 Gasflaskor - Ventiler för ej återfyllningsbara gasflaskor - Till och med Specifikation för prototypprovning den 31 december 2020 ISO 11118:2015 Gasflaskor – Ej återfyllningsbara metalliska gasflaskor – Till och med Specifikationer och testmetoder den 31 december 2026 ISO 11118:2015 Gasflaskor – Ej återfyllningsbara metalliska gasflaskor – Tillsvidare +Amd 1:2019 Specifikationer och testmetoder

6.2.2.2 Material

Utöver de materialbestämmelser som anges i standarderna för konstruktion och tillverkning och de angivna begränsningarna i tillämplig förpackningsinstruktion för

940

gasen eller gaserna som ska transporteras (t.ex. förpackningsinstruktion P 200 eller P 205 i 4.1.4.1), gäller följande standarder för materialets kompatibilitet:

Referens Dokumentets titel

ISO 11114- Gasflaskor – Kompatibilitet mellan material i gasflaska respektive ventil med 1:2020 gasinnehåll – Del 1: Metalliska material ISO 11114- Gasflaskor – Kompatibilitet mellan material i gasflaska respektive ventil med 2:2021 gasinnehåll – Del 2: Icke-metalliska material

6.2.2.3 Förslutningar och deras skydd

Följande standarder gäller för konstruktion, tillverkning och första kontroll och provning av förslutningarna och deras skydd:

Referens Dokumentets titel Tillämplig för

tillverkning

ISO 11117:1998 Gasflaskor – Ventilkåpor och ventilskydd - Konstruktion, Till och med tillverkning och provning den 31 december 2014 ISO 11117:2008 Gasflaskor – Ventilkåpor och ventilskydd – Konstruktion, Till och med + Cor 1:2009 tillverkning och provning den 31 december 2026 ISO 11117:2019 Gasflaskor – Ventilkåpor och ventilskydd – Konstruktion, Tillsvidare tillverkning och provning ISO 10297:1999 Gas cylinders – Refillable gas cylinder valves – Specification Till och med and type testing den 31 december 2008 ISO 10297:2006 Gas cylinders – Refillable gas cylinder valves – Specification Till och med and type testing den 31 december 2020 ISO 10297:2014 Gasflaskor – Gasflaskventiler – Specifikation och typprovning Till och med den 31 december 2022 ISO 10297:2014 Gasflaskor – Gasflaskventiler – Specifikationer och Tillsvidare + Amd 1:2017 typprovning ISO 14246:2014 Gasflaskor – Gasflaskventiler – Tillverkningsprovning och Till och med kontroller den 31 december 2024 ISO 14246:2014 Gasflaskor – Gasflaskventiler – Tillverkningsprovning och Tillsvidare + Amd 1:2017 kontroller ISO 17871:2015 Gasflaskor - Gasflaskventiler för snabb tömning - Till och med Specifikationer och typprovning den 31 Anm Denna standard får inte användas för brandfarliga december gaser. 2026 ISO 17871:2020 Gasflaskor - Gasflaskventiler för snabb tömning - Tillsvidare Specifikationer och typprovning

941

Referens Dokumentets titel Tillämplig för

tillverkning

ISO 17879:2017 Gasflaskor - Självstängande gasflaskventiler - Specifikationer Tillsvidare och typprovning Anm Denna standard får inte tillämpas på självstängande ventiler i acetylenflaskor. ISO 23826:2021 Gasflaskor - Kulventiler - Specifikation och provning Tillsvidare

För UN-metallhydridlagringssystem gäller bestämmelserna angivna i nedanstående standard för förslutningarna och deras skydd:

Referens Dokumentets titel Tillämplig för

tillverkning

6.2.2.4 Återkommande kontroll och provning

Följande standarder gäller vid återkommande kontroll och provning av UN-tryckkärl:

Referens Dokumentets titel Tillämplig

ISO 6406:2005 Periodic inspection and testing of seamless steel gas Till och med cylinders den 31 december 2024 ISO 18119:2018 Gasflaskor - Sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål och Till och med av aluminiumlegering - Återkommande kontroll och provning den 31 december 2026 ISO 18119:2018 Gasflaskor - Sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål och Tillsvidare + Amd 1:2021 av aluminiumlegering - Återkommande kontroll och provning ISO 10460:2005 Gasflaskor – Svetsade gasflaskor av kolstål – Återkommande Till och med kontroll och provning den 31 Anm Reparation av svetsfogar enligt avsnitt 12.1 i denna december standard är inte tillåten. Reparationer av svetsfogar 2024 enligt avsnitt 12.2 kräver godkännande av den behöriga myndigheten som har godkänt organet för återkommande kontroll i enlighet med 6.2.2.6. ISO 10460:2018 Gasflaskor - Svetsade gasflaskor av aluminiumlegeringar, Tillsvidare kolstål och rostfritt stål - Återkommande kontroll och provning ISO 10461:2005 Gasflaskor - Sömlösa gasflaskor av olegerat och legerat Till och med +Amd 1:2006 aluminium - Återkommande kontroll och provning den 31 december 2024 ISO 10462:2013 Gasflaskor – Acetylenflaskor – Återkommande kontroll och Till och med underhåll den 31 december 2024 ISO 10462:2013 Gasflaskor – Acetylenflaskor – Återkommande kontroll och Tillsvidare + Amd 1:2019 underhåll

942

Referens Dokumentets titel Tillämplig

ISO 11513:2011 Gasflaskor - Återfyllningsbara svetsade stålflaskor Till och med innehållande material för lagring av gas vid sub-atmosfäriskt den 31 tryck (exklusive acetylen) - Konstruktion, tillverkning, december provning, användning och återkommande kontroll 2024 ISO 11513:2019 Gasflaskor - Återfyllningsbara svetsade stålflaskor Tillsvidare innehållande material för lagring av gas vid sub-atmosfäriskt tryck (exklusive acetylen) - Konstruktion, tillverkning, provning, användning och återkommande kontroll ISO 11623:2015 Gasflaskor - Återkommande kontroll och provning av flaskor Tillsvidare av kompositmaterial ISO 22434:2006 Gasflaskor - Kontroll och underhåll av ventiler för gasflaskor Tillsvidare Anm . Dessa krav får uppfyllas vid andra tidpunkter än vid den återkommande kontrollen och provningen av UNgasflaskor. ISO 20475:2018 Gasflaskor - Flaskpaket - Återkommande kontroll och Tillsvidare provning ISO 23088:2020 Gasflaskor - Återkommande kontroll och provning av Tillsvidare svetsade tryckfat av stål - Med kapacitet till och med 1000 l

Följande standarder gäller vid återkommande kontroll och provning av UNmetallhydridlagringssystem:

Referens Dokumentets titel Tillämplig

ISO 16111:2008 Transportable gas storage devices – Hydrogen absorbed in Till och med reversible metal hydride den 31 december 2024 ISO 16111:2018 Transportable gas storage devices – Hydrogen absorbed in Tillsvidare reversible metal hydride

6.2.2.5 System för bedömning av överensstämmelse och godkännande för tillverkning av

UN-tryckkärl

6.2.2.5.0 Definitioner

I detta delavsnitt avses med:

Granskning : Verifiering genom undersökningar eller framläggande av objektiva bevis av att fastställda krav har uppfyllts.

Konstruktionstyp : En i en särskild tryckkärlsstandard fastställd tryckkärlstyp.

System för bedömning av överensstämmelse : Ett system för behörig myndighets godkännande av en tillverkare, vilket omfattar typgodkännande av tryckkärlet, godkännande av tillverkarens kvalitetssäkringssystem och godkännande av kontrollorganen.

Anm I detta delavsnitt, när separat bedömning används, avser termen ”tryckkärl” tryckkärl, tryckkärlsbehållare, innerkärl i det slutna kryokärlet eller förslutning, beroende på vad som är lämpligt.

6.2.2.5.1 Kraven i 6.2.2.5 ska användas vid bedömningar av överensstämmelse av tryckkärlen. Delavsnitt 6.2.1.4.4 innehåller detaljer om vilka delar på tryckkärlen som får bedömas

943

separat. Däremot får kraven i 6.2.2.5 ersättas av krav som anges av behörig myndighet i följande fall:

(a) bedömning av överensstämmelse av förslutningar,

(b) bedömning av överensstämmelse av de kompletta gasflaskpaketen under förutsättning att bedömningarna av överensstämmelse av gasflaskbehållaren har utförts i enlighet med kraven i 6.2.2.5, och

(c) bedömning av överensstämmelse av de kompletta slutna kryokärlen under förutsättning att bedömning av överensstämmelse av innerkärlet har utförts i enlighet med kraven i 6.2.2.5.

6.2.2.5.2 Allmänna bestämmelser

Behörig myndighet

6.2.2.5.2.1 Den behöriga myndighet som godkänner tryckkärlet ska godkänna systemet för bedömning av överensstämmelse för att säkerställa att tryckkärlen uppfyller bestämmelserna i RID/RID-S. I de fall då behörig myndighet som godkänner ett tryckkärl inte är tillverkningslandets behöriga myndighet ska godkännandelandets och tillverkningslandets nationalitetsmärkning anges i tryckkärlets märkning (se 6.2.2.7 och 6.2.2.8).

Godkännandelandets behöriga myndighet ska på begäran framlägga bevis för att systemet för bedömning av överensstämmelse är uppfyllt för motsvarande behöriga myndighet i användarlandet.

6.2.2.5.2.2 Behörig myndighet får helt eller delvis delegera sina uppgifter i systemet för bedömning av överensstämmelse.

6.2.2.5.2.3 Behörig myndighet ska se till att en aktuell förteckning över godkända kontrollorgan och deras märkning samt godkända tillverkare och deras märkning finns tillgänglig.

Kontrollorgan

6.2.2.5.2.4 Kontrollorganet ska vara godkänt av behörig myndighet för kontroll av tryckkärl och ska:

(a) ha en organisationsstruktur med lämplig personal som har tillräcklig utbildning, kompetens och erfarenhet, och som kan utföra sina tekniska uppgifter på tillfredsställande sätt,

(b) ha tillgång till ändamålsenlig och lämplig anläggning och utrustning,

(d) iaktta affärsmässig sekretess beträffande företagsmässigt och äganderättsligt skyddad verksamhet hos tillverkaren och andra kontrollorgan,

(e) dra en tydlig gräns mellan den egentliga funktionen som kontrollorgan och andra orelaterade funktioner,

(f) tillämpa ett dokumenterat kvalitetssystem,

944

(g) säkerställa att provningar och kontroller, angivna i tillämplig tryckkärlsstandard och enligt RID/RID-S utförs, och (h) upprätthålla ett effektivt och ändamålsenligt rapporterings- och redovisningssystem enligt 6.2.2.5.6. 6.2.2.5.2.5 Kontrollorganet ska genomföra typgodkännande, provning och kontroll av tryckkärlsproduktionen samt utfärda intyg för att verifiera överensstämmelse med tillämplig tryckkärlsstandard (se 6.2.2.5.4 och 6.2.2.5.5). Tillverkare 6.2.2.5.2.6 Tillverkaren ska: (a) arbeta enligt ett dokumenterat kvalitetssystem enligt 6.2.2.5.3, (b) ansöka om typgodkännande enligt 6.2.2.5.4, (c) välja ett kontrollorgan från den av godkännandelandets behöriga myndighet upprättade förteckningen över godkända kontrollorgan, och (d) spara redovisning enligt 6.2.2.5.6. Provningslaboratorium 6.2.2.5.2.7 Provningslaboratoriet ska ha: (a) en organisationsstruktur med personal i tillräckligt antal och med tillräcklig kompetens och erfarenhet, och (b) ändamålsenlig och lämplig anläggning och utrustning för att utföra de i tillverkningsstandarden föreskrivna provningarna på ett för kontrollorganet godtagbart sätt. 6.2.2.5.3 Tillverkarens kvalitetssystem 6.2.2.5.3.1 Kvalitetssystemet ska innefatta alla moment, krav och bestämmelser som antagits av tillverkaren. Det ska dokumenteras på ett systematiskt och noggrant sätt i form av skriftliga principer, metoder och anvisningar. Innehållet ska särskilt omfatta tillräckliga beskrivningar av: (a) organisationsstruktur och personalens ansvar för konstruktion och produktkvalitet, (b) för tryckkärlens konstruktion använd teknik, processer och metoder för konstruktionskontroll och -granskning, (c) relevant tryckkärlstillverkning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt arbetsrutiner som kommer att användas, (d) kvalitetsredovisningar som kontrollrapporter, provnings- och kalibreringsdata, (e) ledningens uppföljningar till följd av revisionen enligt 6.2.2.5.3.2 för att säkerställa kvalitetssystemets effektiva funktion,

945

(f) metod som beskriver sättet att uppfylla kundkraven, (g) metod för kontroll av dokument och revidering av dessa, (h) sätt för att kontrollera icke överensstämmande tryckkärl, inköpta detaljer, halvfabrikat och färdiga detaljer, och (i) utbildningsprogram och kvalificeringsförfarande för berörd personal. 6.2.2.5.3.2 Revision av kvalitetssystemet Kvalitetssystemet ska genomgå en första bedömning för att fastställa om det uppfyller kraven i 6.2.2.5.3.1 på ett för behörig myndighet godtagbart sätt. Tillverkaren ska anmälas resultatet av revisionen. Anmälan ska omfatta slutsatserna av revisionen och eventuellt nödvändiga korrigerande åtgärder. Återkommande revisioner ska genomföras på ett för behörig myndighet godtagbart sätt för att se till att tillverkaren upprätthåller och tillämpar kvalitetssystemet. Rapporter över den återkommande revisionen ska tillhandahållas tillverkaren. 6.2.2.5.3.3 Upprätthållande av kvalitetssystemet Tillverkaren ska upprätthålla kvalitetssystemet i den godkända formen så att det förblir ändamålsenligt och effektivt. Tillverkaren ska upplysa behörig myndighet, som har godkänt kvalitetssystemet, om planerade ändringar. De föreslagna ändringarna ska utvärderas för att fastställa om det förändrade kvalitetssystemet fortsatt uppfyller kraven i 6.2.2.5.3.1. 6.2.2.5.4 Godkännandeförfarande Första typgodkännande 6.2.2.5.4.1 Första typgodkännandet ska bestå av ett godkännande av tillverkarens kvalitetssystem och ett godkännande av konstruktionen av det tryckkärl som ska tillverkas. En ansökan om ett första typgodkännande ska uppfylla kraven i 6.2.2.5.4.2 - 6.2.2.5.4.6 och 6.2.2.5.4.9. 6.2.2.5.4.2 En tillverkare, som avser att tillverka tryckkärl enligt en tryckkärlsstandard och RID/RID-S, ska ansöka om, få och spara ett typgodkännandecertifikat, som utfärdas av godkännandelandets behöriga myndighet för minst en tryckkärlstyp enligt det angivna förfarandet i 6.2.2.5.4.9. Detta certifikat ska på begäran visas för behörig myndighet i användarlandet. 6.2.2.5.4.3 En ansökan ska göras för varje produktionsanläggning och ska omfatta följande: (a) tillverkarens namn och officiella adress och, om ansökan framläggs av en befullmäktigad representant, dennes namn och adress, (b) adressen till produktionsanläggningen (om den avviker från ovanstående), (c) namn och titel på den eller dem som ansvarar för kvalitetssystemet,

946

(d) tryckkärlens benämning och tillämpliga tryckkärlsstandarder, (e) upplysningar om ett eventuellt avslag av en annan behörig myndighet på en liknande ansökan om typgodkännande, (f) namn på kontrollorganet för typgodkännandet, (g) dokumentation över produktionsanläggningen, så som beskrivs i 6.2.2.5.3.1, och (h) den för typgodkännandet nödvändiga tekniska dokumentation, som ska möjliggöra granskning av tryckkärlens överensstämmelse med bestämmelserna i tillämplig konstruktionsstandard för tryckkärl. Den tekniska dokumentationen ska täcka konstruktion och tillverkningsförfarande och om det krävs för bedömningen åtminstone omfatta följande: (i) standard för tryckkärlskonstruktionen samt ritningar över konstruktion och tillverkning, av vilka i förekommande fall detaljer och tillverkningselement framgår, (ii) nödvändiga beskrivningar och förklaringar för att förstå ritningarna och den avsedda användningen av tryckkärlet, (iii) en förteckning över standarder som behövs för en fullständig beskrivning av tillverkningsförfarandet, (iv) konstruktionsberäkningar och materialspecifikationer, och (v) provningsrapporter för typgodkännandet, i vilka resultaten av de enligt 6.2.2.5.4.9 genomförda undersökningarna och provningarna är beskrivna. 6.2.2.5.4.4 En första revision enligt 6.2.2.5.3.2 ska genomföras på ett för behörig myndighet godtagbart sätt. 6.2.2.5.4.5 Om tillverkaren nekas godkännande ska behörig myndighet framlägga skriftliga detaljerade skäl för ett sådant avslag. 6.2.2.5.4.6 Efter godkännandet ska ändringar av information, som meddelats avseende det första godkännandet enligt 6.2.2.5.4.3, framläggas för behörig myndighet. Efterföljande typgodkännanden 6.2.2.5.4.7 En ansökan om ett efterföljande typgodkännande ska uppfylla kraven i 6.2.2.5.4.8 och 6.2.2.5.4.9, under förutsättning att tillverkaren har ett första typgodkännande. I detta fall ska tillverkarens kvalitetssystem enligt 6.2.2.5.3 ha godkänts vid det första typgodkännandet och vara tillämpligt för den nya konstruktionstypen. 6.2.2.5.4.8 Ansökan ska omfatta: (a) tillverkarens namn och officiella adress och, om ansökan framläggs av en befullmäktigad representant, dennes namn och adress, (b) upplysningar om ett eventuellt avslag av en annan behörig myndighet på en liknande ansökan om typgodkännande, (c) bevis på att det första typgodkännandet har utdelats, och

947

(d) den i 6.2.2.5.4.3 (h) beskrivna tekniska dokumentationen. Tillvägagångssätt för typgodkännande 6.2.2.5.4.9 Kontrollorganet ska: (a) granska den tekniska dokumentationen för att fastställa om (i) konstruktionstypen överensstämmer med tillämpliga bestämmelser i standarden, och (ii) prototypserien har tillverkats i överensstämmelse med den tekniska dokumentationen och är representativ för konstruktionstypen, (b) granska om produktionskontroller enligt bestämmelserna i 6.2.2.5.5 har genomförts, (c) utifrån vad som krävs i standarden eller den tekniska normen för tryckkärl, genomföra eller övervaka provningarna på dessa tryckkärl som är nödvändiga för typgodkännandet, (d) genomföra eller ha genomfört de i tryckkärlsstandarden angivna kontrollerna och provningarna för att fastställa om (i) standarden har tillämpats och är uppfylld, och (ii) tillverkarens metoder uppfyller standardens krav, och (e) säkerställa att de olika typkontrollerna och typprovningarna genomförs på ett korrekt och kompetent sätt. Efter att prototypprovning genomförts med tillfredsställande resultat och alla tillämpliga krav i 6.2.2.5.4 uppfyllts, ska ett typgodkännandecertifikat utfärdas, vilket ska innehålla tillverkarens namn och adress, resultat och slutsatser från undersökningen och nödvändiga uppgifter för identifiering av konstruktionstypen. Om det inte var möjligt att noggrant utvärdera kompatibiliteten hos materialen i tillverkningen med tryckkärlens innehåll när certifikatet utfärdades, ska ett utlåtande införas i typgodkännandecertifikatet som anger att bedömningen av överensstämmelse inte var fullständig. Om tillverkaren nekas godkännande ska behörig myndighet framlägga skriftliga detaljerade skäl för ett sådant avslag. 6.2.2.5.4.10 Ändringar av godkända konstruktionstyper Tillverkaren ska: (a) antingen underrätta den behöriga myndigheten om ändringar av den godkända konstruktionstypen, såvida dessa ändringar inte utgör någon ny konstruktion enligt definitionerna i tryckkärlsstandarden, (b) eller ansöka om ett efterföljande typgodkännande, om dessa ändringar innebär en ny konstruktion enligt den tillämpliga tryckkärlsstandarden. Detta kompletterande

948

godkännande ska utfärdas i form av ett tillägg till det ursprungliga typgodkännandecertifikatet.

6.2.2.5.4.11 Den behöriga myndigheten ska på begäran informera andra behöriga myndigheter om typgodkännandet, ändringar av godkännandet och indragna godkännanden.

6.2.2.5.5 Produktionskontroll och godkännande av tryckkärl

Allmänna bestämmelser

Ett kontrollorgan eller dess representant ska utföra kontroll och utfärda intyg på varje tryckkärl. Det kontrollorgan som väljs ut av tillverkaren för kontroll och provning under produktionen får vara ett annat än det kontrollorgan som anlitats för provning för typgodkännande.

Under förutsättning att det kan visas på ett för kontrollorganet godtagbart sätt att tillverkaren förfogar över utbildade och sakkunniga kontrollanter, som är oberoende från tillverkningsprocessen, får kontrollen genomföras av dessa kontrollanter. I detta fall ska tillverkaren bevara en redovisning av kontrollanternas utbildning.

Kontrollorganet ska verifiera att tillverkarens kontroll och de provningar som utförs på tryckkärlen fullständigt uppfyller standarden och bestämmelserna i RID/RID-S. Skulle bristande överensstämmelse konstateras i samband med denna kontroll och provning kan tillståndet för att genomföra kontroll med tillverkarens kontrollanter dras in.

Tillverkaren ska efter kontrollorganets godkännande avge en försäkran om överensstämmelse med den godkända konstruktionstypen. Placering av godkännandemärkningen på tryckkärlet räknas som försäkran om att tryckkärlet uppfyller tillämpliga tryckkärlsstandarder och kraven i detta system för bedömning av överensstämmelse och i RID/RID-S. På varje godkänt tryckkärl ska kontrollorganet eller tillverkaren på kontrollorganets uppdrag fästa tryckkärlets godkännandemärkning och kontrollorganets registrerade symbol.

Innan tryckkärlen fylls ska ett av kontrollorganet och tillverkaren undertecknat intyg om överensstämmelse utfärdas.

6.2.2.5.6 Redovisning

Tillverkaren och kontrollorganet ska spara redovisning av typgodkännande och intyg om överensstämmelse i minst 20 år.

6.2.2.6 Godkännandesystem för återkommande kontroll och provning av UN-tryckkärl

6.2.2.6.1 Definitioner

I detta delavsnitt gäller följande definitioner:

Godkännandesystem : Ett system för behörig myndighets godkännande av ett organ, som utför återkommande kontroll och provning av tryckkärl (nedan kallat ”organ för återkommande kontroll och provning”), inklusive godkännande av detta organs kvalitetssystem.

949

6.2.2.6.2 Allmänna bestämmelser Behörig myndighet 6.2.2.6.2.1 Behörig myndighet ska upprätta ett godkännandesystem för att säkerställa att den återkommande kontrollen och provningen av tryckkärl uppfyller bestämmelserna i RID/RID-S. I de fall då den behöriga myndighet som godkänner ett organ för återkommande kontroll och provning av tryckkärl inte är behörig myndighet i det land som har godkänt tryckkärlets tillverkare, så ska godkännandelandets märkning för återkommande kontroll och provning anges i märkningen av tryckkärlet (se 6.2.2.7). Godkännandelandets behöriga myndighet för återkommande kontroll och provning ska på begäran framlägga bevis på överensstämmelse med detta godkännandesystem, inklusive protokoll från den återkommande kontrollen och provningen, för motsvarande behöriga myndighet i användarlandet. Godkännandelandets behöriga myndighet kan dra in godkännandecertifikatet enligt 6.2.2.6.4.1 vid påvisad avvikelse från godkännandesystemet. 6.2.2.6.2.2 Behörig myndighet får helt eller delvis delegera sina uppgifter i detta godkännandesystem. 6.2.2.6.2.3 Behörig myndighet ska se till att en aktuell förteckning över godkända organ för återkommande kontroll och provning och deras märkning finns tillgänglig. Organ för återkommande kontroll och provning 6.2.2.6.2.4 Organ för återkommande kontroll och provning ska vara godkänt av behörig myndighet och ska: (a) ha en organisationsstruktur med lämplig personal med tillräcklig utbildning, kompetens och erfarenhet för att utföra sina tekniska uppgifter på tillfredsställande sätt, (b) ha tillgång till ändamålsenlig och lämplig anläggning och utrustning, (c) arbeta oberoende och vara fri från påverkan som kan förhindra detta, (d) iaktta affärsmässig sekretess, (e) dra en tydlig gräns mellan den egentliga funktionen som organ för återkommande kontroll och provning och andra orelaterade funktioner, (f) tillämpa ett dokumenterat kvalitetssystem enligt 6.2.2.6.3, (g) ansöka om godkännande enligt 6.2.2.6.4 (h) säkerställa att återkommande kontroller och provningar utförs enligt 6.2.2.6.5, och (i) upprätthålla ett effektivt och ändamålsenligt rapporterings- och redovisningssystem i överensstämmelse med 6.2.2.6.6.

950

6.2.2.6.3 Kvalitetssystem och revision av organet för återkommande kontroll och provning 6.2.2.6.3.1 Kvalitetssystem Kvalitetssystemet ska innefatta alla moment, krav och bestämmelser som antagits av organet för återkommande kontroll och provning. Det ska dokumenteras på ett systematiskt och noggrant sätt i form av skriftliga principer, metoder och anvisningar. Kvalitetssystemet ska omfatta: (a) en beskrivning av organisationsstruktur och ansvar, (b) tillämpliga instruktioner som ska användas för kontroll och provning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt arbetsrutiner, (c) kvalitetsredovisningar som kontrollrapporter, provnings- och kalibreringsdata och intyg, (d) ledningens uppföljning till följd av revisionen enligt 6.2.2.6.3.2 för att säkerställa kvalitetssystemets effektiva funktion, (e) en metod för kontroll av dokument och revidering av dessa, (f) medel för kontroll av icke överensstämmande tryckkärl, och (g) utbildningsprogram och kvalificeringsförfarande för berörd personal. 6.2.2.6.3.2 Revision Organet för återkommande kontroll och provning och dess kvalitetssystem ska genomgå en revision för att fastställa om kraven i RID/RID-S uppfylls på ett för behörig myndighet godtagbart sätt. En revision ska utföras som del av det inledande godkännandeförfarandet (se 6.2.2.6.4.3). En revision kan krävas som del i förfarandet för ändring av godkännandet (se 6.2.2.6.4.6). Återkommande revisioner ska genomföras på ett för behörig myndighet godtagbart sätt för att se till att organet för återkommande kontroll och provning fortsatt uppfyller bestämmelserna i RID/RID-S. Organet för återkommande kontroll och provning ska anmälas resultatet av revisionen. Anmälan ska omfatta slutsatserna av revisionen och eventuellt nödvändiga korrigerande åtgärder. 6.2.2.6.3.3 Upprätthållande av kvalitetssystemet Organet för återkommande kontroll och provning ska upprätthålla kvalitetssystemet i den godkända formen så att det förblir ändamålsenligt och effektivt. Organet för återkommande kontroll och provning ska upplysa behörig myndighet, som har godkänt kvalitetssystemet, om planerade ändringar, enligt förfarandet för ändring av godkännande enligt 6.2.2.6.4.6.

951

6.2.2.6.4 Godkännandeförfarande för organ för återkommande kontroll och provning

Första godkännande

6.2.2.6.4.1 Ett organ som avser att utföra återkommande kontroll och provning av tryckkärl enligt en tryckkärlsstandard och RID/RID-S, ska ansöka om, få och spara ett godkännandecertifikat som utfärdas av behörig myndighet.

Detta certifikat ska på begäran visas för behörig myndighet i användarlandet.

6.2.2.6.4.2 En ansökan ska göras för varje organ för återkommande kontroll och provning och ska omfatta följande:

(a) namn och adress till organet för återkommande kontroll och provning och, om ansökan framläggs av en befullmäktigad representant, dennes namn och adress,

(b) adress till varje anläggning som utför återkommande kontroll och provning,

(d) tryckkärlens benämning, metoderna för återkommande kontroll och provning och tillämpliga tryckkärlsstandarder, som kvalitetssystemet omfattar,

(e) dokumentation över varje anläggning och utrustning samt det i 6.2.2.6.3.1 beskrivna kvalitetssystemet,

(f) kvalificerings- och utbildningsförteckning för den personal som utför återkommande kontroll och provning, och

(g) upplysningar om ett eventuellt avslag av en annan behörig myndighet på en liknande ansökan om godkännande.

6.2.2.6.4.3 Behörig myndighet ska:

(a) granska den tekniska dokumentationen för att fastställa om metoderna överensstämmer med bestämmelserna i respektive tryckkärlsstandarder och i RID/RID-S, och

(b) utföra en revision enligt 6.2.2.6.3.2 för att fastställa om kontroller och provningar utförts enligt bestämmelserna i respektive tryckkärlsstandarder och i RID/RID-S på ett för behörig myndighet godtagbart sätt.

6.2.2.6.4.4 Efter att revisionen genomförts med tillfredsställande resultat och uppfyllande av alla bestämmelser i 6.2.2.6.4, ska ett godkännandecertifikat utfärdas. Det ska omfatta kontrollorganets namn och det registrerade märket, adress till varje anläggning och nödvändiga uppgifter för identifiering av den godkända verksamheten (t.ex. tryckkärlens benämning, metoder för återkommande kontroll och provning samt tryckkärlsstandarder).

6.2.2.6.4.5 Om organet för återkommande kontroll och provning nekas godkännande, ska behörig myndighet framlägga skriftliga detaljerade skäl för ett sådant avslag.

952

Ändringar av godkännanden av organ för återkommande kontroll och provning

6.2.2.6.4.6 Efter godkännandet ska organet för återkommande kontroll och provning underrätta den behöriga myndigheten som utfärdat godkännandet om alla ändringar av den information som inlämnades enligt 6.2.2.6.4.2 inom ramen för det första godkännandet.

Sådana ändringar ska bedömas för att fastställa om bestämmelserna i respektive tryckkärlsstandarder och i RID/RID-S uppfylls. En revision enligt 6.2.2.6.3.2 kan krävas. Behörig myndighet ska skriftligen godta eller avslå dessa ändringar, och om nödvändigt ska ett ändrat godkännandecertifikat utfärdas.

6.2.2.6.4.7 Den behöriga myndigheten ska på begäran informera andra behöriga myndigheter om första godkännanden, ändringar av godkännanden och indragna godkännanden.

6.2.2.6.5 Återkommande kontroll och provning samt intygande

Märkning för återkommande kontroll och provning som placeras på tryckkärlet räknas som en försäkran om att tryckkärlet uppfyller tillämpliga tryckkärlsstandarder och RID/RID-S. Organet för återkommande kontroll och provning ska fästa märkningen för återkommande kontroll och provning, inklusive sitt registrerade märke på varje godkänt tryckkärl (se 6.2.2.7.7).

Innan tryckkärlet fylls, ska ett dokument utfärdas av organet för återkommande kontroll och provning, i vilket intygas att tryckkärlet blivit godkänt vid den återkommande kontrollen och provningen.

6.2.2.6.6 Redovisning

Organet för återkommande kontroll och provning ska spara protokollen från återkommande kontroll och provning av tryckkärl (både godkända och underkända), inklusive platsen för kontrollanläggningen, i minst 15 år.

Ägaren till ett tryckkärl ska bevara ett identiskt protokoll fram till nästa återkommande kontroll och provning, såvida inte tryckkärlet permanent tas ur bruk.

6.2.2.7 Märkning av återfyllningsbara UN-tryckkärl

Anm Bestämmelser om märkning av UN-metallhydridlagringssystem anges i 6.2.2.9, bestämmelser om märkning av UN-gasflaskpaket anges i 6.2.2.10 och bestämmelser om märkning av förslutningar anges i 6.2.2.11.

6.2.2.7.1 Återfyllningsbara UN-tryckkärlsbehållare och slutna kryokärl ska förses med tydlig och läsbar godkännande-, drift- och tillverkningsmärkning. Sådan märkning ska vara permanent fastsatt (t.ex. genom prägling, gravering eller etsning). Märkningen ska finnas på tryckkärlsbehållarens bröst, överdel eller hals, eller på en permanent fäst del på tryckkärlet (t.ex. påsvetsad krage eller för ett slutet kryokärl, en korrosionsbeständig skylt påsvetsad på den yttre manteln).

Med undantag av UN-förpackningssymbolen ska märkningens storlek minst vara 5 mm för tryckkärl med en diameter av minst 140 mm och 2,5 mm för tryckkärl med en diameter under 140 mm. UN-förpackningssymbolens höjd ska minst vara 10 mm för tryckkärl med en diameter av minst 140 mm och 5 mm för tryckkärl med en diameter under 140 mm.

953

6.2.2.7.2 Följande godkännandemärkning ska fästas:

(a) UN-förpackningssymbolen

Denna symbol får inte användas i annat syfte än att intyga att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UN-tank eller MEG-container uppfyller relevanta bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.11. Denna symbol får inte användas för tryckkärl, som endast uppfyller bestämmelserna i 6.2.3 - 6.2.5 (se 6.2.3.9).

(b) den tekniska standard som använts för konstruktion, tillverkning och kontroll (t.ex. ISO 9809-1),

Anm För acetylenflaskor ska standarden ISO 3807 också ingå i märkningen.

(c) bokstäver för att ange godkännandeland, genom nationalitetsbeteckningen som används på fordon i internationell vägtrafik , 2)

Anm För denna märkning avser godkännandelandet den stat som har godkänt den första kontrollen och provningen av det enskilda tryckkärlet vid tillverkningstidpunkten.

(d) kontrollorganets märke eller stämpel, som är registrerad hos behörig myndighet i landet där tillståndet för märkning utfärdats,

(e) datum för första kontroll genom uppgift om året (fyra siffror), följt av månad (två siffror), skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”).

Anm När en acetylenflaska är bedömd för överensstämmelse i enlighet med 6.2.1.4.4 (b) och kontrollorganen för gasflaskbehållaren och acetylenflaskan är olika, krävs deras respektive märkning (d). Endast datumet för den första kontrollen (e) av den kompletta acetylenflaskan krävs. Om kontrollorganet i godkännandelandet som är ansvarigt för den första kontrollen och den första provningen är olika, ska en andra märkning (c) påföras.

6.2.2.7.3 Följande driftsmärkning ska fästas:

(f) provtryck i bar, föregånget av bokstäverna ”PH” och följt av bokstäverna ”BAR”,

(g) det tomma tryckkärlets vikt inklusive alla varaktigt fästa delar (t.ex. halsring, fotring, osv.) i kilogram, följd av bokstäverna ”KG”. Denna vikt får inte innefatta vikten av förslutning(ar), ventilskyddskåpa eller ventilskydd, eventuell ytbeläggning eller poröst material för acetylen. Vikten ska uttryckas med tre signifikanta siffror, avrundad uppåt. För gasflaskor med vikt under 1 kg, ska vikten uttryckas med två signifikanta siffror, avrundad uppåt. För tryckkärl för UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel, ska minst en decimal anges efter decimalkommat respektive minst två decimaler för tryckkärl med vikt under 1 kg,

954

(h) garanterad minsta godstjocklek hos tryckkärlet i millimeter, följd av bokstäverna ”MM”. Denna märkning behövs inte för tryckkärl med vattenvolym högst 1 liter eller för flaskor av kompositmaterial eller för slutna kryokärl,

(i) för tryckkärl för komprimerade gaser, UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel, arbetstrycket i bar, föregånget av bokstäverna ”PW”. För slutna kryokärl högsta tillåtna arbetstryck, föregånget av bokstäverna ”MAWP”,

Anm När en gasflaskbehållare är avsedd för användning som en acetylenflaska (inklusive det porösa materialet), krävs inte märkningen för arbetstrycket förrän acetylenflaskan är komplett.

(j) för tryckkärl för kondenserade, kylda kondenserade gaser och lösta gaser, tryckkärlets vattenvolym i liter, uttryckt med tre signifikanta siffror, avrundad nedåt, och följd av bokstaven ”L”. Är värdet för minsta eller nominell vattenvolym ett heltal får decimalerna försummas,

(k) för gasflaskor för UN 1001 acetylen, löst:

(i) taran i kilogram bestående av totalvikten av den tomma gasflaskbehållaren, driftsutrustningen (inklusive poröst material) som inte tas bort under fyllning, eventuell ytbeläggning, lösningsmedlet och mättningsgasen, uttryckt med tre signifikanta siffror, avrundad nedåt, och följd av bokstäverna ”KG”. Minst en decimal ska anges efter decimalkommat. För tryckkärl med totalvikt under 1 kg ska vikten anges med minst två decimaler, avrundade nedåt,

(ii) identifikationen av det porösa materialet (t.ex. namn eller varumärke), och

(iii) totalvikten av den fyllda acetylenflaskan i kilogram följd av bokstäverna ”KG”,

(l) för tryckkärl för UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel:

(i) taran i kilogram bestående av totalvikten av den tomma gasflaskbehållaren, driftsutrustningen (inklusive poröst material) som inte tas bort under fyllning och eventuell ytbeläggning, uttryckt med tre signifikanta siffror, avrundad nedåt, och följd av bokstäverna ”KG”. Minst en decimal ska anges efter decimalkommat. För tryckkärl med totalvikt under 1 kg ska vikten anges med minst två decimaler, avrundade nedåt,

(ii) identifikationen av det porösa materialet (t.ex. namn eller varumärke), och

(iii) totalvikten av den fyllda acetylenflaskan i kilogram följd av bokstäverna ”KG”,

6.2.2.7.4 Följande tillverkningsmärkning ska fästas:

(m) identifikation av flaskgängan (t.ex. 25E). Denna märkning behövs inte för slutna kryokärl,

Anm Information om märkningar som får användas för att identifiera gängor på gasflaskor anges i ISO/TR 11364, Gasflaskor - Sammanställning av nationella och internationella halsgängor till

955

ventilanslutningar/gasflaskor och deras system av identifiering och märkning.

(n) det av behörig myndighet registrerade märket för tillverkaren. Är tillverkningslandet inte samma som godkännandelandet ska tillverkarens märke föregås av bokstäver för tillverkningslandet, angivna genom nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik . Beteckningen för landet och tillverkarens märke ska skiljas åt av ett 2) tomrum eller ett snedstreck,

Anm För acetylenflaskor krävs endast märket för tillverkaren av den kompletta acetylenflaskan om tillverkaren av acetylenflaskan och tillverkaren av gasflaskbehållaren är olika.

(o) det av tillverkaren tilldelade serienumret,

(p) för tryckkärl av stål och tryckkärl av kompositmaterial med liner av stål, som är avsedda för gaser med risk för väteförsprödning, bokstaven ”H”, som anger stålets beständighet (se ISO 11114-1:2020),

(q) för gasflaskor och storflaskor av kompositmaterial med en begränsad konstruktionslivslängd, bokstäverna ”FINAL” följt av konstruktionslivslängden med uppgift om år (fyra siffror), följt av månad (två siffror), skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”),

(r) för gasflaskor och storflaskor av kompositmaterial med en begränsad konstruktionslivslängd längre än 15 år och för gasflaskor och storflaskor med en obegränsad konstruktionslivslängd, bokstäverna ”SERVICE” följt av datumet 15 år från datumet för tillverkning (första kontroll) med uppgift om år (fyra siffror), följt av månad (två siffror), skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”).

Anm När den första konstruktionstypen har klarat provningsprogrammet för användningslivslängd enligt 6.2.2.1.1 Anm 1 eller 6.2.2.1.2 Anm 2 , krävs inte längre denna märkning för första användningslivslängd för framtida produktion. Märkningen för första användningslivslängd ska göras oläslig på gasflaskor och storflaskor av en konstruktionstyp som har uppfyllt kraven i provningsprogrammet för användningslivslängd.

6.2.2.7.5 Den ovan angivna märkningen ska vara placerad i tre grupper:

- Tillverkningsmärkningen ska utgöra den översta gruppen och ska visas i den ordning som anges i 6.2.2.7.4 utom för märkningar beskrivna i 6.2.2.7.4 (q) och (r) vilka ska placeras i anslutning till märkningarna för återkommande kontroll och provning enligt 6.2.2.7.7.

- Driftsmärkningen i 6.2.2.7.3 ska utgöra den mellersta gruppen och provtrycket (f) ska omedelbart föregås av arbetstrycket (i), när sådant föreskrivs.

- Godkännandemärkningen ska utgöra den nedersta gruppen och ska visas i den ordning som anges i 6.2.2.7.2.

Nedanstående är ett exempel på märkning av en gasflaska.

956

(m) (n) (o) (p)

25E D MF 765432 H

(i) (f) (g) (j) (h)

PW200 PH300BAR 62,1KG 50L 5,8MM

(a) (b) (c) (d) (e)

ISO 9809-1 F IB 2000/12

6.2.2.7.6 Annan märkning är tillåten på andra ställen än sidoväggen, förutsatt att den placeras i lågpåkända områden och inte har storlek och djup som kan leda till skadliga spänningskoncentrationer. På slutna kryokärl får sådan märkning anges på en separat skylt som är fäst på den yttre manteln. Sådan märkning får inte strida mot den föreskrivna märkningen.

6.2.2.7.7 Utöver den föregående märkningen ska varje återfyllningsbart tryckkärl som uppfyller bestämmelserna för återkommande kontroll och provning i 6.2.2.4, vara försett med en märkning, som innehåller följande uppgifter:

(a) nationalitetsbokstav (-bokstäver) för det land som godkänt det organ som genomfört den återkommande kontrollen och provningen, genom nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik 3) . Denna märkning är inte nödvändig om godkännandet utfärdats av behörig myndighet i samma land som där tillverkningsgodkännandet utfärdats,

(b) det registrerade märket för det av behörig myndighet godkända organet för återkommande kontroll och provning,

(c) datum för återkommande kontroll och provning, angivet med år (två siffror), följt av månad (två siffror) skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”). För att ange året får även fyra siffror användas.

Ovan angiven märkning ska åskådliggöras i angiven ordningsföljd.

6.2.2.7.8 Märkningarna enligt 6.2.2.7.7 får ingraveras på en metallring som sätts fast på gasflaskan eller tryckfatet när ventilen monteras och som endast kan avlägsnas genom att ventilen demonteras från gasflaskan eller tryckfatet.

6.2.2.7.9 (Borttagen.)

6.2.2.8 Märkning av ej återfyllningsbara UN-gasflaskor

6.2.2.8.1 Ej återfyllningsbara UN-gasflaskor ska vara försedda med tydlig och läsbar godkännandemärkning och särskild märkning för gaser och gasflaskor. Sådan märkning ska vara permanent fastsatt på gasflaskan (t.ex. genom schablonskrift, prägling, gravering eller etsning). Märkningen ska, såvida den inte fästs med schablon, finnas på gasflaskbehållarens bröst, överdel eller hals, eller på en permanent fäst del på gasflaskan (t.ex. påsvetsad krage). Med undantag av UN-förpackningssymbolen och påskriften ”FÅR EJ ÅTERFYLLAS” ska märkningens storlek minst vara 5 mm

3) Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

957

för gasflaskor med en diameter av minst 140 mm och 2,5 mm för gasflaskor med en diameter under 140 mm. UN-förpackningssymbolens höjd ska minst vara 10 mm för gasflaskor med en diameter av minst 140 mm och 5 mm för gasflaskor med en diameter under 140 mm. Påskriften ”FÅR EJ ÅTERFYLLAS” ska minst ha storleken 5 mm.

6.2.2.8.2 De i 6.2.2.7.2 - 6.2.2.7.4 angivna märkningarna med undantag av (g), (h) och (m) ska fästas. Serienumret (o) får ersättas med chargenummer. Därutöver ska påskriften ”FÅR EJ ÅTERFYLLAS” anges med en bokstavshöjd på minst 5 mm.

6.2.2.8.3 Bestämmelserna i 6.2.2.7.5 gäller.

Anm På ej återfyllningsbara gasflaskor får, med hänsyn till deras storlek, denna permanenta märkning ersättas med en etikett.

6.2.2.8.4 Annan märkning är tillåten på andra ställen än sidoväggen, förutsatt att den placeras i lågpåkända områden och inte har storlek och djup som kan leda till skadliga spänningskoncentrationer. Sådan märkning får inte strida mot den föreskrivna märkningen.

6.2.2.9 Märkning av UN-metallhydridlagringssystem

6.2.2.9.1 UN-metallhydridlagringssystem ska vara försedda med tydlig och läsbar märkning enligt nedan. Sådan märkning ska vara permanent fastsatt på metallhydridlagringssystemet (t.ex. genom prägling, gravering eller etsning). Märkningen ska finnas på metallhydridlagringssystemets bröst, överdel eller hals, eller på en permanent fast del på metallhydridlagringssystemet. Med undantag av UNförpackningssymbolen ska märkningens storlek minst vara 5 mm för metallhydridlagringssystem med minsta totalmått 140 mm eller över och 2,5 mm för metallhydridlagringssystem med minsta totalmått under 140 mm. UNförpackningssymbolens höjd ska minst vara 10 mm för metallhydridlagringssystem med minsta totalmått 140 mm eller över och 5 mm för metallhydridlagringssystem med minsta totalmått under 140 mm.

6.2.2.9.2 Följande märkning ska fästas:

(a) UN-förpackningssymbolen

Denna symbol får inte användas i något annat syfte än att intyga att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.11,

(b) ”ISO 16111” (den tekniska standard som använts för konstruktion, tillverkning och kontroll),

(c) bokstäver för att ange godkännandeland, genom nationalitetsbeteckningen som används på fordon i internationell vägtrafik , 4)

Anm För denna märkning avser godkännandelandet den stat som har godkänt den första kontrollen och provningen av det enskilda systemet vid tillverkningstidpunkten.

4) Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

958

(d) kontrollorganets märke eller stämpel, som är registrerad hos behörig myndighet i landet där tillståndet för märkning utfärdats,

(e) datum för första kontroll genom uppgift om året (fyra siffror), följt av månad (två siffror), skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”),

(f) kärlets provtryck i bar, föregånget av bokstäverna ”PH” och följt av bokstäverna ”BAR”,

(g) metallhydridlagringssystemets nominella fyllningstryck i bar, föregånget av bokstäverna ”RCP” och följt av bokstäverna ”BAR”,

(h) det av behörig myndighet registrerade märket för tillverkaren. Är tillverkningslandet inte samma som godkännandelandet ska tillverkarens märke föregås av bokstäver för tillverkningslandet, angivna genom nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik 6) . Beteckningen för landet och tillverkarens märke ska skiljas åt av ett tomrum eller ett snedstreck,

(i) det av tillverkaren tilldelade serienumret,

(j) för tryckkärl av stål och tryckkärl av kompositmaterial med liner av stål, bokstaven ”H”, som anger stålets beständighet (se ISO 11114-1:2020), och

(k) för metallhydridlagringssystem med begränsad livslängd, utgångsdatum, angivet med bokstäverna ”FINAL” följt av året (fyra siffror), följt av månad (två siffror), skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”).

Godkännandemärkningen enligt (a) till (e) ovan, ska åskådliggöras i angiven ordningsföljd. Provtrycket (f) ska omedelbart föregås av det nominella fyllningstrycket (g). Tillverkningsmärkningen enligt (h) till (k) ovan, ska åskådliggöras i angiven ordningsföljd.

6.2.2.9.3 Annan märkning är tillåten på andra ställen än sidoväggen, förutsatt att den placeras i lågpåkända områden och inte har storlek och djup som kan leda till skadliga spänningskoncentrationer. Sådan märkning får inte strida mot den föreskrivna märkningen.

6.2.2.9.4 Utöver den föregående märkningen ska varje metallhydridlagringssystem som uppfyller bestämmelserna om återkommande kontroll och provning i 6.2.2.4, vara försett med en märkning, som innehåller följande uppgifter:

(a) nationalitetsbokstav (-bokstäver) för det land som godkänt det organ som genomfört den återkommande kontrollen och provningen, angivna genom nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik 4) Denna märkning är inte nödvändig om godkännandet utfärdats av behörig myndighet i samma land som där tillverkningsgodkännandet utfärdats,

(b) det registrerade märket för det av behörig myndighet godkända organet för återkommande kontroll och provning,

959

6.2.2.10 Märkning av UN-gasflaskpaket

6.2.2.10.1 Enskilda gasflaskbehållare i ett gasflaskpaket ska vara märkta enligt 6.2.2.7. Enskilda förslutningar i ett gasflaskpaket ska vara märkta enligt 6.2.2.11. 6.2.2.10.2 Återfyllningsbara UN-gasflaskpaket ska förses med tydlig och läsbar godkännande-, drifts- och tillverkningsmärkning. Sådan märkning ska vara permanent fastsatt (t.ex. genom prägling, gravering eller etsning) på en skylt permanent fastsatt på gasflaskpaketets ram. Med undantag av UN-förpackningssymbolen, ska märkningens höjd vara minst 5 mm. UN-förpackningssymbolens höjd ska vara minst 10 mm. 6.2.2.10.3 Följande märkningar ska fästas: (a) Godkännandemärkningen som anges i 6.2.2.7.2 (a), (b), (c), (d) och (e), (b) Driftsmärkningen som anges i 6.2.2.7.3 (f), (i), (j) och totalvikten av ramen och alla permanent fästa delar (gasflaskbehållare och driftsutrustning). Paket avsedda för transport av UN 1001 acetylen, löst och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel ska märkas med taran som specificeras i avsnitt B.4.2 i ISO 10961:2010, och (c) Tillverkningsmärkningen som anges i 6.2.2.7.4 (n), (o) och, i tillämpliga fall, (p). 6.2.2.10.4 Märkningarna ska vara placerade i tre grupper: (a) Tillverkningsmärkningen ska utgöra den översta gruppen och ska visas i den ordning som anges i 6.2.2.10.3 (c), (b) Driftsmärkningen i 6.2.2.10.3 (b) ska utgöra den mellersta gruppen och driftsmärkningen angiven i 6.2.2.7.3 (f) ska omedelbart föregås av driftsmärkningen angiven i 6.2.2.7.3 (i) när sådan föreskrivs, (c) Godkännandemärkningen ska utgöra den nedersta gruppen och ska visas i den ordning som anges i 6.2.2.10.3 (a).

6.2.2.11 Märkning av förslutningar för återfyllningsbara UN-tryckkärl

För förslutningar ska följande permanenta märkningar fästas tydligt och läsbart (t.e.x. genom prägling, gravering eller etsning): (a) tillverkarens identifikationsmärke, (b) konstruktionsstandard eller beteckning för konstruktionsstandard, (c) tillverkningsdatum (år och månad eller år och vecka), och (d) kontrollorganets märke som är ansvarigt för första kontroll och provning, om tillämpligt.

960

Ventilens provtryck ska anges när detta är lägre än provtrycket som finns angivet genom värdet för ventilens fyllningsanslutning.

6.2.2.12 Likvärdiga förfaranden för bedömning av överensstämmelse och återkommande

kontroll och provning

Bestämmelserna för UN-tryckkärl i 6.2.2.5 och 6.2.2.6 anses som uppfyllda om följande förfaranden tillämpas:

Förfarande Relevant organ

Typprovning och utfärdande av typgodkännandecertifikat Xa (1.8.7.2) a) Tillverkningskontroll (1.8.7.3) och första kontroll och Xa eller IS provning (1.8.7.4) Återkommande kontroll (1.8.7.6) Xa eller Xb eller IS a) När ett kontrollorgan har pekats ut av behörig myndighet för att utfärda typgodkännandecertifikatet, ska typprovning vara utförd av detta kontrollorgan

Varje förfarande som definieras i tabellen ska utföras av ett enskilt relevant organ enligt tabellen.

För separata bedömningar av överensstämmelse (t.ex. gasflaskbehållare och förslutning), se 6.2.1.4.4.

Xa avser behörig myndighet eller kontrollorgan som uppfyller 1.8.6.3 och ackrediterade enligt EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3) typ A.

Xb avser kontrollorgan som uppfyller 1.8.6.3 och ackrediterade enligt EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3) typ B, och som arbetar uteslutande för ägaren eller den som ansvarar för tryckkärlen.

IS avser en intern kontrolltjänst hos tillverkaren eller en verksamhet med provningsanläggning under övervakning av ett kontrollorgan som uppfyller 1.8.6.3 och ackrediterade enligt EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3) typ A. Den interna kontrolltjänsten ska vara oberoende från konstruktionsprocess, tillverkningsarbete, reparation och underhåll.

Om en intern kontrolltjänst har använts för den första kontrollen och provningen, ska märkningen angiven i 6.2.2.7.2 (d) kompletteras med märket för den interna kontrolltjänsten.

Om en intern kontrolltjänst har utfört den återkommande kontrollen, ska märkningen angiven i 6.2.2.7.7 (b) kompletteras med märket för den interna kontrolltjänsten.

6.2.3 Bestämmelser för icke UN-tryckkärl

6.2.3.1 Konstruktion och tillverkning

6.2.3.1.1 Tryckkärl och deras förslutningar, som inte är konstruerade, tillverkade, kontrollerade, provade och godkända enligt bestämmelserna i 6.2.2 ska vara konstruerade, tillverkade, kontrollerade, provade och godkända i enlighet med de allmänna bestämmelserna i 6.2.1 med komplettering eller ändring i enlighet med bestämmelserna i detta avsnitt samt 6.2.4 eller 6.2.5.

961

6.2.3.1.2 Godstjockleken ska normalt bestämmas genom beräkning, som vid behov kompletteras med experimentell spänningsanalys. Godstjockleken kan även bestämmas med experimentella metoder. Lämpliga konstruktionsberäkningar för tryckkärlen eller tryckkärlsbehållaren inklusive alla permanent fästa delar (t.ex. halsring, fotring, etc.) ska utföras för att säkerställa säkerheten hos de berörda tryckkärlen. Den minsta godstjocklek som krävs för att motstå ett visst tryck ska beräknas, med särskild hänsyn till: - kalkyltrycken, vilka inte får vara lägre än provtrycket, - beräkningstemperaturer som ger tillräckliga säkerhetsmarginaler, - högsta spänningar och spänningskoncentrationer, då så krävs, - faktorer som har samband med materialegenskaperna. 6.2.3.1.3 För svetsade tryckkärl får endast metaller av svetsbar kvalitet användas för vilka tillräcklig slagseghet vid en omgivningstemperatur av -20°C kan garanteras. 6.2.3.1.4 För slutna kryokärl ska slagsegheten fastställas, vilket krävs enligt 6.2.1.1.8.1 genom provning enligt metoderna i 6.8.5.3. 6.2.3.1.5 Acetylenflaskor får inte förses med smältsäkringar eller några andra tryckavlastningsanordningar. 6.2.3.2 (Tills vidare blank.)

6.2.3.3 Driftsutrustning

6.2.3.3.1 Driftsutrustningen ska motsvara bestämmelserna i 6.2.1.3. 6.2.3.3.2 Tryckfat får vara utrustade med öppningar för fyllning och tömning och ytterligare öppningar för nivåmätare, manometer eller avlastningsanordningar. Antalet öppningar ska minimeras för att medge säker drift. Tryckfat får även vara försedda med en inspektionsöppning, som ska vara tillsluten med en effektiv förslutning. 6.2.3.3.3 Om gasflaskor är försedda med en anordning för att förhindra rullning, får denna inte utgöra en del av ventilhuven. 6.2.3.3.4 Rullbara tryckfat ska vara försedda med rullband eller annat skydd mot skador som kan uppkomma vid rullning (t.ex. genom att korrosionsbeständig metall sprutats på tryckkärlets utsida). 6.2.3.3.5 Gasflaskpaket ska förses med lämpliga anordningar för säker hantering och transport. 6.2.3.3.6 Om nivåmätare, manometer eller tryckavlastningsanordningar är monterade, ska de skyddas på samma sätt som krävs för ventiler i 4.1.6.8.

6.2.3.4 Första kontroll och provning

6.2.3.4.1 Nya tryckkärl ska under och efter tillverkningen genomgå provning och kontroll enligt bestämmelserna i 6.2.1.5.

962

6.2.3.4.2 Särskilda bestämmelser för tryckkärlsbehållare av aluminiumlegeringar

(a) Utöver den beskrivna första kontrollen i 6.2.1.5.1 ska även en kontroll av benägenhet hos tryckkärlsbehållarens innerväggar för interkristallin korrosion utföras, om det används en kopparhaltig aluminiumlegering eller en magnesiumeller manganhaltig aluminiumlegering med en magnesiumhalt över 3,5 % eller en manganhalt under 0,5 %.

(b) Provning av aluminium-kopparlegeringen ska genomföras av tillverkaren i anslutning till behörig myndighets godkännande av ny legering samt därefter som tillverkningskontroll för varje ny gjutning.

(c) Provning av aluminium-magnesiumlegeringen ska genomföras av tillverkaren i anslutning till behörig myndighets godkännande av ny legering och av tillverkningsprocessen. I händelse av ändring av legeringens sammansättning eller av tillverkningsprocessen ska provningen upprepas.

6.2.3.5 Återkommande kontroll och provning

6.2.3.5.1 Återkommande kontroll och provning ska utföras enligt 6.2.1.6.

Anm 1 Efter medgivande av behörig myndighet i det landet, som utfärdat typgodkännandet, får vätsketryckprovningen av svetsade gasflaskbehållare av stål för gaser med UN 1965 kolvätegasblandning, kondenserad, n.o.s. med kapacitet under 6,5 liter ersättas av en annan provning som tillgodoser en likvärdig säkerhetsnivå.

Anm 2 För sömlösa gasflaskbehållare och storflaskbehållare av stål får kontrollen enligt 6.2.1.6.1 (b) och vätsketryckprovningen enligt 6.2.1.6.1 (d) ersättas av en metod som överensstämmer med EN ISO 16148:2016 +A1:2020 ”Gasflaskor - Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål - Akustik emissionsprovning (AT) och ultraljudskontroll (UT) för återkommande kontroll och provning”.

Anm 3 Kontrollen enligt 6.2.1.6.1 (b) och vätsketryckprovningen enligt 6.2.1.6.1 (d) får ersättas av ultraljudskontroll, som utförs i enlighet med EN ISO 18119:2018 +A1:2021 för sömlösa gasflaskbehållare och storflaskbehållare av stål eller sömlösa aluminiumlegeringar. Oavsett avsnitt B.1 i denna standard ska gasflaskbehållare och storflaskbehållare vars godstjocklek understiger minsta tillåtna godstjocklek underkännas.

6.2.3.5.2 Slutna kryokärl ska återkommande kontrolleras och provas enligt intervall angivna i förpackningsinstruktion P203 (8) (b) i 4.1.4.1 enligt följande:

(a) kontroll av tryckkärlets utvändiga skick och verifiering av driftsutrustning och utvändiga märkningar,

(b) täthetsprovning.

6.2.3.5.3 Allmänna bestämmelser för alternativa kontroller för återkommande kontroll och provning enligt 6.2.3.5.1

6.2.3.5.3.1 Detta delavsnitt gäller endast för tryckkärl konstruerade och tillverkade enligt standarder angivna i 6.2.4.1 eller en teknisk norm enligt 6.2.5, vars inneboende

963

egenskaper för konstruktionen av tryckkärlen förhindrar tillämpning av kontroll enligt (b) eller (d) vid återkommande kontroll och provning som krävs i 6.2.1.6.1 eller förhindrar att resultaten ska kunna utvärderas. För sådana tryckkärl ska dessa kontroller ersättas av alternativa metoder som är relaterade till egenskaperna för den specifika konstruktionen som anges i 6.2.3.5.4, och enligt specifikationerna i en särbestämmelse i kapitel 3.3 eller i en standard angiven i 6.2.4.2. De alternativa metoderna ska ange vilka kontroller och provningar enligt 6.2.1.6.1 (b) och (d) som ska ersättas. De alternativa metoderna i kombination med de återstående kontrollerna enligt 6.2.1.6.1 (a) till (e) ska säkerställa en säkerhetsnivå som minst är likvärdig med säkerhetsnivån för tryckkärl av liknande storlek och användning som genomgår återkommande kontroll och provning enligt 6.2.3.5.1. De alternativa metoderna ska dessutom innehålla följande delar: - En beskrivning av relevanta slag av tryckkärl, - Rutinen för provningarna, - Specifikationerna av acceptanskriterierna, - En beskrivning av de åtgärder som ska vidtas om tryckkärlen inte uppfyller kriterierna. 6.2.3.5.3.2 Oförstörande provning som en alternativ metod Kontrollerna angivna i 6.2.3.5.3.1 ska kompletteras med eller ersättas av en (eller flera) oförstörande provningsmetod som genomförs på varje individuellt tryckkärl. 6.2.3.5.3.3 Förstörande provning som en alternativ metod Om ingen oförstörande provningsmetod leder till en likvärdig säkerhetsnivå, ska de kontroller som anges i 6.2.3.5.3.1, med undantag av kontrollen av invändigt skick som anges i 6.2.1.6.1 (b), kompletteras med eller ersättas av en (eller flera) förstörande provningsmetod i kombination med dess statistiska utvärdering. Utöver de ovan beskrivna delarna, ska den specificerade metoden för förstörande provning dokumenteras med följande delar: - En beskrivning av relevant baspopulation av tryckkärl, - En rutin för slumpmässigt urval av individuella tryckkärl som ska provas, - En rutin för statistisk utvärdering av provningsresultaten inklusive avslagskriterierna, - En specifikation för periodiciteten av förstörande provningar, - En beskrivning av de åtgärder som ska vidtas om acceptanskriterierna är uppfyllda, men en säkerhetsrelaterad degradering av materialegenskaperna har observerats, vilken ska användas för att bestämma användningslivslängden,

964

- En statistisk bedömning av säkerhetsnivån som uppnås med den alternativa metoden.

6.2.3.5.4 Gasflaskor med gjuten skyddskapsel som omfattas av 6.2.3.5.3.1 ska genomgå återkommande kontroll och provning enligt särbestämmelse 674 i kapitel 3.3.

6.2.3.6 Godkännande av tryckkärl

6.2.3.6.1 Förfarandet för bedömning av överensstämmelse och återkommande kontroll i 1.8.7 ska genomföras av relevant organ enligt nedanstående tabell.

Förfarande Relevant organ

Typprovning och utfärdande av typgodkännandecertifikat Xa (1.8.7.2) a) Tillverkningskontroll (1.8.7.3) och första kontroll och Xa eller IS provning (1.8.7.4) Återkommande kontroll (1.8.7.6) Xa eller Xb eller IS a) Typgodkännandecertifikatet ska utfärdas av det kontrollorgan som genomförde typprovningen.

Varje förfarande som definieras i tabellen ska utföras av ett enskilt relevant organ enligt tabellen.

För separata bedömningar av överensstämmelse (till exempel gasflaskbehållare och förslutningar, se 6.2.1.4.4) För ej återfyllningsbara tryckkärl får inte separata typgodkännandecertifikat utfärdas för vare sig gasflaskbehållaren eller förslutning.

Xa avser behörig myndighet eller kontrollorgan som uppfyller 1.8.6.3 och är ackrediterade enligt EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3) typ A.

Xb avser kontrollorgan som uppfyller 1.8.6.3 och är ackrediterade enligt EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3) typ B, och som arbetar uteslutande för ägaren eller den som ansvarar för tryckkärlen.

IS avser en intern kontrolltjänst hos tillverkaren eller en verksamhet med provningsanläggning under övervakning av ett kontrollorgan som uppfyller 1.8.6.3 och är ackrediterade enligt EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3) typ A. Den interna kontrolltjänsten ska vara oberoende från konstruktionsprocess, tillverkningsarbete, reparation och underhåll.

Om en intern kontrolltjänst har använts för den första kontrollen och provningen, ska märkningen angiven i 6.2.2.7.2 (d) kompletteras med märket för den interna kontrolltjänsten.

Om en intern kontrolltjänst har utfört den återkommande kontrollen, ska märkningen angiven i 6.2.2.7.7 (b) kompletteras med märket för den interna kontrolltjänsten.

6.2.3.6.2 Om godkännandelandet inte är fördragsstat till RID eller en fördragspart till ADR, ska behörig myndighet som nämns i 6.2.1.7.2 vara behörig myndighet i en RIDfördragsstat eller fördragspart till ADR.

6.2.3.7 Krav på tillverkare

6.2.3.7.1 Tillämpliga bestämmelser i 1.8.7 ska uppfyllas.

965

6.2.3.8 Krav på kontrollorgan

Bestämmelserna i 1.8.6.3 ska uppfyllas.

6.2.3.9 Märkning av återfyllningsbara tryckkärl

6.2.3.9.1 Märkningen ska uppfylla 6.2.2.7 med följande avvikelser.

6.2.3.9.2 UN-förpackningssymbolen angiven i 6.2.2.7.2 (a) och bestämmelserna i 6.2.2.7.4 (q) och (r) får inte tillämpas.

6.2.3.9.3 Bestämmelser i 6.2.2.7.3 (j) ska ersättas med följande:

(j) Vattenvolymen hos tryckkärlet i liter, följd av bokstaven ”L”. För tryckkärl för kondenserade gaser ska vattenvolymen anges med tre signifikanta siffror, avrundad nedåt. Är värdet för minsta eller nominell vattenvolym ett heltal får decimalerna försummas.

Bestämmelser i 6.2.2.7.4 (n) ska ersättas med följande:

(n) Tillverkarens märke. När tillverkningslandet inte är samma som godkännandelandet, ska tillverkarens märke föregås av bokstäver för tillverkningslandet angivna genom nationalitetsbeteckningen som används på fordon i internationell vägtrafik 5) . Beteckningen för landet och tillverkarens märke ska skiljas åt av ett mellanslag eller ett snedstreck.

6.2.3.9.4 Märkningen angiven i 6.2.2.7.3 (g) och (h) samt 6.2.2.7.4 (m) behövs inte för tryckkärl för UN 1965 kolvätegasblandning, kondenserad, n.o.s.

6.2.3.9.5 Vid märkning med datum enligt 6.2.2.7.7 (c) behöver månad inte anges för gaser, för vilka intervallet mellan återkommande kontroller är 10 år eller mer (se 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 och P203).

6.2.3.9.6 Märkningarna i enlighet med 6.2.2.7.7 får ingraveras på en ring av lämpligt material som sätts fast på gasflaskan eller tryckfatet när ventilen monteras och som endast kan avlägsnas genom att ventilen demonteras från gasflaskan eller tryckfatet.

6.2.3.9.7 Märkning av gasflaskpaket

6.2.3.9.7.1 Enskilda gasflaskor i ett gasflaskpaket ska märkas enligt 6.2.3.9.1 - 6.2.3.9.6.

6.2.3.9.7.2 Märkningen av gasflaskpaket ska uppfylla 6.2.2.10.2 och 6.2.2.10.3, förutom att UNförpackningssymbolen angiven i 6.2.2.7.2 (a) inte får fästas.

6.2.3.9.7.3 Utöver den föregående märkningen ska varje gasflaskpaket som uppfyller bestämmelserna för återkommande kontroll och provning i 6.2.4.2 vara försett med en märkning som innehåller följande uppgifter:

5) Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

966

vägtrafik . Denna märkning är inte nödvändig om godkännandet utfärdats av 5) behörig myndighet i samma land som där tillverkningsgodkännandet utfärdats,

(b) det registrerade märket för det av behörig myndighet godkända organet för återkommande kontroll och provning,

Ovan angiven märkning ska åskådliggöras i angiven ordningsföljd endera på skylten som är angiven i 6.2.2.10.2 eller på en separat skylt som är permanent fastsatt på gasflaskpaketets ram.

6.2.3.9.8 Märkning av förslutningar för återfyllningsbara tryckkärl

6.2.3.9.8.1 Märkning ska vara i enlighet med 6.2.2.11.

6.2.3.10 Märkning av ej återfyllningsbara gasflaskor

6.2.3.10.1 Märkningen ska uppfylla 6.2.2.8 med undantag av att UN-förpackningssymbolen angiven i 6.2.2.7.2 (a) inte får fästas.

6.2.3.11 Bärgningstryckkärl

6.2.3.11.1 För att tillåta säker hantering och bortskaffande av tryckkärl som transporteras i bärgningstryckkärl, får konstruktionen bestå av utrustning som normalt inte används för gasflaskor eller tryckfat, såsom luckor eller snabböppningsanordningar och öppningar i den cylindriska delen.

6.2.3.11.2 Instruktioner för säker hantering och användning av bärgningstryckkärl ska tydligt framgå av dokumentationen i ansökan till behörig myndighet i godkännandelandet och den ska vara en del av godkännandecertifikatet. I godkännandecertifikatet ska det framgå vilka tryckkärl som är tillåtna för transport i bärgningstryckkärlet. Dessutom ska en förteckning inkluderas där tillverkningsmaterialet som kan antas komma i kontakt med det farliga godset inkluderas.

6.2.3.11.3 En kopia av godkännandecertifikatet ska av tillverkaren överlämnas till ägaren av bärgningstryckkärlet.

6.2.3.11.4 Märkning av bärgningstryckkärl enligt 6.2.3 ska bestämmas av behörig myndighet i godkännandelandet med beaktande av lämpliga bestämmelser om märkning i 6.2.3.9. Märkningen ska innehålla vattenvolym och provtryck hos bärgningstryckkärlet.

6.2.4 Bestämmelser för icke UN-tryckkärl som konstruerats, tillverkats och

provats i överensstämmelse med angivna standarder

Anm Personer eller organ som är identifierade i standarderna som ansvariga enligt RID/RID-S, ska uppfylla bestämmelserna i RID/RID-S.

967

6.2.4.1 Konstruktion, tillverkning och första kontroll och provning

Sedan den 1 januari 2009 är det obligatoriskt att använda en angiven standard. Undantag behandlas i 6.2.5

Certifikat om typgodkännande ska utfärdas i enlighet med 1.8.7. Vid utfärdande av ett certifikat om typgodkännande, ska en standard som är tillämplig enligt kolumn (4) väljas från nedanstående tabell. Om fler än en standard får tillämpas, ska endast en av dem väljas.

Kolumn (3) anger de delavsnitt i kapitel 6.2 som standarden överensstämmer med.

Kolumn (5) anger det senaste datumet vid vilket existerande typgodkännanden ska återkallas enligt1.8.7.2.2.2. Om inget datum är angivet gäller typgodkännandet tills giltighetstiden löper ut.

Standarderna ska tillämpas i enlighet med 1.1.5. De ska tillämpas i sin helhet om inget annat anges i nedanstående tabell.

Tillämpningsområdet för varje standard anges i avsnittet om tillämpning i varje standard såvida inget annat anges i tabellen nedan.

Anm När orden “gasflaska”, “storflaska” och “tryckfat” används i dessa standarder innefattas inte förslutningar förutom när det gäller ej återfyllningsbara gasflaskor.

Referens Dokumentets titel Kraven Tillämplig på Sista datum

som nya typgod- för att

För konstruktion och tillverkning av förslutningar

EN 849:1996 Gasflaskor – Ventiler – Specifikation och 6.2.3.1 och Till och med Den 31 (utom bilaga A) typprovning 6.2.3.3 den 30 juni december 2014 2003 EN 849:1996 + Gasflaskor – Ventiler – Specifikation och 6.2.3.1 och Till och med Den 31 A2:2001 typprovning 6.2.3.3 den 30 juni december 2016 2007 EN 1626:2008 Kryokärl - Ventiler för kryogen 6.2.3.1 och Tillsvidare (utom ventil användning 6.2.3.4 kategori B) Anm Denna standard är även tillämpbar för ventiler som används för transport av UN 1972 (METAN, KYLD, FLYTANDE eller NATURGAS, KYLD, FLYTANDE). EN ISO Gasflaskor – Gasflaskventiler – 6.2.3.1 och Mellan 1 januari 10297:2006 Specifikationer och typprovning 6.2.3.3 2009 och 31 december 2018 EN ISO Gasflaskor - Gasflaskventiler - 6.2.3.1 och Mellan 1 januari 10297:2014 Specifikationer och typprovning 6.2.3.3 2015 och 31 december 2020 EN ISO Gasflaskor - Gasflaskventiler - 6.2.3.1 och Mellan 1 januari 10297:2014 Specifikationer och typprovning 6.2.3.3 2019 och 31 +A1:2017 december 2026 EN ISO Gasflaskor – Gasflaskventiler – 6.2.3.1 och Tillsvidare 10297:2024 Specifikationer och typprovning 6.2.3.3 EN 13152:2001 Specifikation och provning av ventiler för 6.2.3.1 och Mellan 1 januari gasolflaskor – Självstängande 6.2.3.3 2005 och 31 december 2010 EN 13152:2001 + Specifikation och provning av ventiler för 6.2.3.1 och Mellan 1 januari A1:2003 gasolflaskor – Självstängande 6.2.3.3 2009 och 31 december 2014

975

Referens Dokumentets titel Kraven Tillämplig på Sista datum

som nya typgod- för att

standarden kännanden återkalla

överensstä eller existerande

mmer med förnyelser typgod-

kännanden

(1) (2) (3) (4) (5)

EN 13153:2001 Specifikation och provning av ventiler för 6.2.3.1 och Mellan 1 januari gasolflaskor – Manuellt styrda 6.2.3.3 2005 och 31 december 2010 EN 13153:2001 + Specifikation och provning av ventiler för 6.2.3.1 och Mellan 1 januari A1:2003 gasolflaskor – Manuellt styrda 6.2.3.3 2009 och 31 december 2014 EN ISO Gasflaskor - Ventiler för ej 6.2.3.1 och Mellan 1 januari 31 december 13340:2001 återfyllningsbara gasflaskor - 6.2.3.3 2009 och 31 2018 Specifikation för prototypprovning (ISO december 2017 13340:2001) EN 13648-1:2008 Kryokärl - Säkerhetsanordningar till 6.2.3.1 och Tillsvidare skydd mot skadligt tryck - Del 1: 6.2.3.4 Säkerhetsventiler för kryogen användning EN ISO Gasflaskor - Specifikationer och 6.2.3.1 och Mellan 1 januari 14245:2010 provning för gasflaskventiler för gasol 6.2.3.3 2013 och 31 (LPG) - Självstängande december 2022 EN ISO Gasflaskor - Specifikationer och 6.2.3.1 och Mellan 1 januari 14245:2019 provning för gasflaskventiler för gasol 6.2.3.3 2021 och 31 (LPG) - Självstängande december 2024 EN ISO Gasflaskor - Specifikationer och 6.2.3.1 och Tillsvidare 14245:2021 provning av gasflaskventiler för gasol 6.2.3.3 (LPG) - Självstängande EN ISO Gasflaskor - Specifikationer och 6.2.3.1 och Mellan 1 januari 15995:2010 provning för gasflaskventiler för gasol 6.2.3.3 2013 och 31 (LPG) - Manuellt manövrerade december 2022 EN ISO Gasflaskor - Specifikationer och 6.2.3.1 och Mellan 1 januari 15995:2019 provning för gasflaskventiler för gasol 6.2.3.3 2021 och 31 (LPG) - Manuellt manövrerade december 2024 EN ISO Gasflaskor - Specifikationer och 6.2.3.1 och Tillsvidare 15995:2021 provning av gasflaskventiler för gasol 6.2.3.3 (LPG) - Manuellt manövrerade Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) - Mellan 1 januari 6.2.3.1 och EN 13175:2014 Specifikation och provning av ventiler 2017 och 31 6.2.3.3 och utrustning för gasoltankar december 2022 EN 13175:2019 Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) - Mellan 1 januari 6.2.3.1 och (utom avsnitt Specifikation och provning av ventiler 2021 och 31 6.2.3.3 6.1.6) och utrustning för gasoltankar december 2024 Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) - EN 13175:2019 + 6.2.3.1 och Specifikation och provning av ventiler Tillsvidare A1:2020 6.2.3.3 och utrustning för gasoltankar EN ISO Gasflaskor – Gasflaskventiler för 6.2.3.1, Mellan 1 januari 17871:2015 snabbtömning - Specifikationer och 6.2.3.3 och 2017 och 31 typprovning 6.2.3.4 december 2021 EN ISO Gasflaskor – Gasflaskventiler för snabb 6.2.3.1, Mellan den 1 17871:2015 + tömning – Specifikationer och 6.2.3.3 och januari 2019 A1:2018 typprovning 6.2.3.4 och 31 december 2024 EN ISO Gasflaskor – Gasflaskventiler för snabb 6.2.3.1, Tillsvidare 17871:2020 tömning – Specifikationer och 6.2.3.3 och typprovning 6.2.3.4

976

Referens Dokumentets titel Kraven Tillämplig på Sista datum

som nya typgod- för att

standarden kännanden återkalla

överensstä eller existerande

mmer med förnyelser typgod-

kännanden

(1) (2) (3) (4) (5)

EN 13953:2015 Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) 6.2.3.1, Mellan 1 januari – Säkerhetsventiler för återfyllningsbara 6.2.3.3 och 2017 och 31 gasolflaskor 6.2.3.4 december 2024 Anm Den sista meningen i tillämpningsområdet gäller inte. EN 13953:2020 Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) - 6.2.3.1, Tillsvidare Säkerhetsventil för återfyllningsbara 6.2.3.3 och gasolflaskor 6.2.3.4 EN ISO Gasflaskor - Gasflaskventiler - 6.2.3.1 och Mellan 1 januari 14246:2014 Tillverkningsprovning och kontroller 6.2.3.4 2015 och 31 december 2020 EN ISO Gasflaskor - Gasflaskventiler - 6.2.3.1 och Mellan den 1 14246:2014 Tillverkningsprovning och kontroller 6.2.3.4 januari 2019 +A1:2017 och 31 december 2024 EN ISO Gasflaskor - Gasflaskventiler - 6.2.3.1 och Tillsvidare 14246:2022 Tillverkningsprovning och kontroller 6.2.3.4 EN ISO Gasflaskor – Självstängande 6.2.3.1 och Tillsvidare 17879:2017 gasflaskventiler – Specifikationer och 6.2.3.4 typprovning EN 14129:2014 Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) - 6.2.3.1, Tillsvidare (utom Säkerhetsventil för gasoltankar 6.2.3.3 och anmärkningen i Anm Denna standard är tillämplig för 6.2.3.4 avsnitt 3.11) tryckfat. EN ISO Gasflaskor - Kulventiler - Specifikation 6.2.3.1 och Obligatorisk 23826:2021 och provning 6.2.3.3 från och med den 1 januari 2025 EN 13799:2022 Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) - 6.2.3.1 och Tillsvidare Innehållsmätare för gasoltankar 6.2.3.3

6.2.4.2 Återkommande kontroll och provning

Standarderna som anges i nedanstående tabell ska tillämpas enligt kolumn 3 vid återkommande kontroll och provning av tryckkärl för att uppfylla bestämmelserna i 6.2.3.5. Standarderna ska tillämpas i enlighet med 1.1.5.

Det är obligatoriskt att använda en angiven standard.

Då ett tryckkärl är konstruerat i enlighet med bestämmelserna i 6.2.5 ska återkommande kontroll genomföras enligt den i förekommande fall angivna metoden i typgodkännandet.

Standarder ska tillämpas i sin helhet om inget annat anges i nedanstående tabell. Om flera standarder är angivna som obligatoriska för tillämpning av samma bestämmelser, ska endast en av standarderna tillämpas. Tillämpningsområdet för varje standard anges i avsnittet om tillämpning i varje standard såvida inget annat anges i tabellen nedan.

977

Referens Dokumentets titel Tillämplig

(1) (2) (3)

EN 1251-3:2000 Kryogena kärl – Vakuumisolerade kärl med volym ej över 1000 l – Del 3: Till och med Driftskrav den 31 december 2024 EN ISO 21029- Kryogena kärl - Transportabla vakuumisolerade kärl med volym ej över Obligatorisk 2:2015 1000 liter - Del 2: Driftskrav från och med Anm Oavsett avsnitt 14 i denna standard, ska tryckavlastningsventiler den 1 januari återkommande kontrolleras och provas med intervall om högst 2025 fem år EN ISO Gasflaskor – Sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål och av Till och med 18119:2018 aluminiumlegeringar - Återkommande kontroll och provning den 31 Anm Oavsett avsnitt B.1 i denna standard ska gasflaskor och december 2024 storflaskor vars godstjocklek understiger minsta tillåtna godstjocklek underkännas. EN ISO Gasflaskor - Sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål och av Obligatorisk 18119:2018 aluminiumlegering - Återkommande kontroll och provning från och med +A1:2021 Anm Oavsett avsnitt B.1 i denna standard ska gasflaskor och den 1 januari storflaskor vars godstjocklek understiger minsta tillåtna 2025 godstjocklek underkännas. EN ISO Gasflaskor – Acetylenflaskor – Återkommande kontroll och underhåll – Tillsvidare 10462:2013 + Tillägg 1 A1:2019 EN ISO Gasflaskor - Svetsade gasflaskor av aluminiumlegeringar, kolstål och Tillsvidare 10460:2018 rostfritt stål - Återkommande kontroll och provning EN ISO Gasflaskor – Återkommande kontroll och provning av flaskor av Till och med 11623:2015 kompositmaterial den 31 december 2026 EN ISO Gasflaskor – Återkommande kontroll och provning av flaskor av Tillsvidare 11623:2023 kompositmaterial EN ISO Gasflaskor – Kontroll och underhåll av ventiler för gasflaskor Till och med 22434:2011 den 31 december 2024 EN ISO Gasflaskor – Kontroll och underhåll av ventiler för gasflaskor Obligatorisk 22434:2022 från och med den 1 januari 2025 EN 14876:2007 Gasflaskor – Återkommande kontroll och provning av svetsade tryckfat Till och med av stål den 31 december 2024 EN ISO Gasflaskor - Återkommande kontroll och provning av svetsade tryckfat Obligatorisk 23088:2020 av stål - Med kapacitet till och med 1000 l från och med den 1 januari 2025 EN 14912:2015 Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) – Kontroll och underhåll av Till och med ventiler för gasolflaskor vid återkommande kontroll av gasflaskor den 31 december 2024 EN 14912:2022 Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) – Kontroll och underhåll av Obligatorisk ventiler för gasolflaskor vid återkommande kontroll av gasflaskor från och med den 1 januari 2025 EN 1440:2016 + Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) – Traditionella svetsade och Tillsvidare A1:2018 + lödda återfyllningsbara gasflaskor av stål för gasol (LPG) – A2:2020 (utom Återkommande kontroll bilaga C) EN 16728:2016 Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) - Andra än traditionella svetsade Tillsvidare +A1:2018 + och lödda återfyllningsbara gasflaskor av stål för gasol (LPG) - A2:2020 Återkommande kontroll

978

Referens Dokumentets titel Tillämplig

(1) (2) (3)

EN 15888:2014 Gasflaskor – Flaskpaket – Återkommande kontroll och provning Till och med den 31 december 2024 EN ISO Gasflaskor - Flaskpaket - Återkommande kontroll och provning Obligatorisk 20475:2020 från och med den 1 januari 2025

6.2.5 Bestämmelser för icke UN-tryckkärl som inte konstruerats, tillverkats och

provats i överensstämmelse med angivna standarder

För att ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling, eller om inga standarder är angivna i 6.2.2 eller 6.2.4, eller för att ta hänsyn till vissa aspekter som inte har förutsetts i någon i 6.2.2 eller 6.2.4 angiven standard, kan behörig myndighet godta tillämpning av en teknisk norm som säkerställer samma säkerhetsnivå.

Utfärdande organ ska i typgodkännandet ange vilken metod som ska användas för återkommande kontroll om standarderna angivna i 6.2.2 eller 6.2.4 inte är tillämpliga eller inte ska användas.

Så snart som 6.2.2 eller 6.2.4 refererar till en ny standard som kan tillämpas, ska behörig myndighet återkalla sitt godkännande av motsvarande godtagna tekniska norm. En övergångsperiod som gäller fram till ikraftträdandet av nästa utgåva av RID/RID-S får tillämpas.

Behörig myndighet ska skicka en förteckning över de tekniska normer den godtar till OTIF:s sekretariat och ska även uppdatera förteckningen vid ändringar. Förteckningen ska innehålla följande uppgifter: Normens namn och datum, vad normen omfattar och uppgift om var den kan anskaffas. Sekretariatet ska göra denna information tillgänglig på sin webbplats.

En standard som har antagits för att anges i en kommande utgåva av RID/RID-S, får av behörig myndighet godtas för användning utan att informera OTIF-sekretariatet.

Bestämmelserna i 6.2.1 och 6.2.3 samt följande bestämmelser ska dock vara uppfyllda.

Anm I detta avsnitt räknas hänvisning till tekniska standarder i 6.2.1 som hänvisning till tekniska normer.

6.2.5.1 Material

Följande bestämmelser innehåller exempel på material som får användas för att uppfylla kraven på material i 6.2.1.2:

(a) kolstål för komprimerade, kondenserade, kylda kondenserade eller lösta gaser, samt för ämnen som inte omfattas av klass 2 och är upptagna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200, tabell 3,

(b) legerat stål (specialstål), nickel, nickellegering (t.ex. monel) för komprimerade, kondenserade, kylda kondenserade eller lösta gaser, samt för ämnen som inte omfattas av klass 2 och är upptagna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200, tabell 3,

979

(c) koppar för: (i) gaser med klassificeringskod 1A, 1O, 1F och 1TF, vars fyllningstryck vid en temperatur av 15 °C inte överstiger 2 MPa (20 bar), (ii) gaser med klassificeringskod 2A och dessutom UN 1033 dimetyleter, UN 1037 etylklorid, UN 1063 metylklorid, UN 1079 svaveldioxid, UN 1085 vinylbromid, UN 1086 vinylklorid och UN 3300 etylenoxid och koldioxid, blandning, med mer än 87 % etylenoxid, (iii) gaser med klassificeringskod 3A, 3O och 3F, (d) aluminiumlegering: se 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 (10), särbestämmelse ”a”, (e) kompositmaterial för komprimerade, kondenserade, kylda kondenserade och lösta gaser, (f) plastmaterial för kylda kondenserade gaser, och (g) glas för gaser med klassificeringskod 3A, utom UN 2187 koldioxid, kyld, flytande eller blandningar med koldioxid, kyld, flytande, och för gaser med klassificeringskod 3O.

6.2.5.2 Driftsutrustning

(Tills vidare blank.)

6.2.5.3 Gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket av metall

Spänningen i metallen vid den mest påkända punkten i tryckkärlsbehållaren får vid provtrycket inte överstiga 77 % av garanterad minsta sträckgräns (R e ). Med sträckgräns menas den spänning som åstadkommer en kvarstående förlängning med 2 ‰ (dvs. 0,2 %), eller för austenitiska stål 1 %, av provstavens mätlängd. Anm För plåt ska provstaven tas ut tvärs valsriktningen. Brottförlängningen ska bestämmas på en provstav med cirkulärt tvärsnitt, varvid mätlängden l mellan ritsarna är fem gånger stavdiametern d (l = 5d), om provstavar med rektangulärt tvärsnitt används, ska mätlängden l beräknas med formeln: l = 5 , 65 F 0 där F o utgör provstavens ursprungliga tvärsnittsarea. Tryckkärl ska vara tillverkade av lämpliga material, som vid temperaturer mellan - 20°C och +50°C inte är benägna till sprödbrott och okänsliga för spänningskorrosion. Svetsfogar ska vara fackmässigt utförda och erbjuda fullständig säkerhet.

980

6.2.5.4 Tilläggsbestämmelser för tryckkärl av aluminiumlegeringar för komprimerade,

kondenserade och lösta gaser och för ej trycksatta gaser med särskilda villkor

(gasprover), samt för föremål som innehåller gas under tryck, dock inte

aerosolbehållare och engångsbehållare för gas

6.2.5.4.1 Material i tryckkärlsbehållare av aluminiumlegering ska uppfylla följande krav:

A B C D

Brottgräns, R i MPa (= N/mm ) 49–186 196–372 196–372 343–490 2 m Sträckgräns, R i MPa (= N/mm 2 e ) 10–167 59–314 137–334 206–412 (kvarstående förlängning λ = 0,2 %) Brottförlängning (l = 5d) i % 12–40 12–30 12–30 11–16 Bockprov (dornens diameter n = 5 n = 6 n = 6 n = 7 d = n × e, e är provstavens tjocklek) (R m ≤ 98) (R m ≤ 325) (R m ≤ 325) (R m ≤ 392) n = 6 n = 7 n = 7 n = 8 (R m > 98) (R m > 325) (R m > 325) (R m > 392) Aluminium Associations serienummer a) 1 000 5 000 6 000 2 000

a) Se ”Aluminium Standards and Data”, 5:e upplagan, januari 1976, utgiven av Aluminium Association, 750 Third Avenue, New York.

De faktiska egenskaperna beror på sammansättningen av legeringen i fråga samt tryckkärlsbehållarens slutliga bearbetning, men oberoende av vilken legering som används ska tryckkärlsbehållarens godstjocklek beräknas med någon av följande formler:

P × D P × D e = eller e MPa = bar 2 × R e 20 × R + P e MPa + P bar ,1 3 ,1 3

där:

e = kärlväggens minsta tjocklek i mm

P MPa = provtrycket i MPa

P bar = provtrycket i bar

D = kärlets nominella yttre diameter i mm, och

R = garanterade minsta 0,2 % sträckgräns i MPa (N/mm ) 2 e

Det värde på garanterade minsta sträckgräns (R e ), som sätts in i formeln får inte överstiga 0,85 gånger den garanterade minsta brottgränsen (R m ), oberoende av vilken legering som används.

Anm 1 Ovannämnda egenskaper baseras på tidigare erfarenhet av följande materials användning i kärl:

Kolumn A: Aluminium, olegerat, 99,5 % rent.

Kolumn B: Legeringar av aluminium och magnesium.

981

Kolumn C: Legeringar av aluminium, kisel och magnesium, såsom ISO/R209 Al-Si-Mg (Aluminium Association 6351).

Kolumn D: Legeringar av aluminium, koppar och magnesium.

Anm 2 Brottförlängningen bestäms på provstavar med cirkulärt tvärsnitt, varvid mätlängden l ska vara fem gånger provstavens diameter d (l = 5d), om provstavar med rektangulärt tvärsnitt används, ska mätlängden l beräknas med formeln:

l = 5 , 65 F 0

där:

F o utgör provstavens ursprungliga tvärsnittsarea.

Anm 3 (a) Bockprovningen (se figuren) ska utföras på provstavar som erhållits genom att dela ett ringformat stycke av kärlet i två lika delar med bredden 3e, dock minst 25 mm. Provstavarna får endast bearbetas på kanterna.

(b) Bockprovningen ska utföras mellan en dorn med diametern (d) och två stödrullar med ett inbördes avstånd av (d+3e). Under provningen får avståndet mellan provstavens innersidor ej överstiga dornens diameter.

(d) Förhållandet (n) mellan dornens diameter och provstavens tjocklek ska motsvara de värden som anges i tabellen.

Figur över bockprovning

6.2.5.4.2 Ett lägre minsta värde på brottförlängningen godtas, under förutsättning att ytterligare en provningsmetod, som godkänts av behörig myndighet i tillverkningslandet, visar att säkerheten under transport är lika betryggande som hos kärl som är producerade med utgångspunkt från värdena i tabellen i 6.2.5.4.1 (se även EN ISO 7866:2012 + A1:2020).

982

6.2.5.4.3 Minsta godstjocklek i tryckkärlets tunnaste punkt ska vara följande: - vid kärldiameter under 50 mm; minst 1,5 mm, - vid kärldiameter från 50 till och med 150 mm; minst 2 mm, - vid kärldiameter över 150 mm; minst 3 mm. 6.2.5.4.4 Kärlets ändar ska ha halvsfärisk, elliptisk eller torisfärisk form, de ska erbjuda samma säkerhet som kärlet i övrigt.

6.2.5.5 Tryckkärl av kompositmaterial

Gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket av kompositmaterial ska vara konstruerade så att sprängindex (sprängtryck dividerat med provtryck) är minst: - 1,67 för bandförstärkta kärl - 2,00 för fullständigt omlindade kärl

6.2.5.6 Slutna kryokärl

Följande bestämmelser gäller för konstruktion av slutna kryokärl för kylda kondenserade gaser: 6.2.5.6.1 Om icke-metalliska material används, får de inte vara benägna till sprödbrott vid den lägsta drifttemperaturen för tryckkärlet och dess utrustningsdetaljer. 6.2.5.6.2 Tryckavlastningsanordningarna ska vara tillverkade så att de fungerar felfritt även vid deras lägsta drifttemperatur. Funktionssäkerheten vid denna temperatur ska fastställas och kontrolleras genom provning av varje anordning eller genom ett urval av anordningar av samma konstruktionstyp. 6.2.5.6.3 Kärlens öppningar och tryckavlastningsanordningar ska vara utförda så att vätska inte kan stänka ut.

6.2.6 Allmänna bestämmelser för aerosolbehållare, engångsbehållare för gas

och bränslecellsbehållare för kondenserad brandfarlig gas

6.2.6.1 Konstruktion och tillverkning

6.2.6.1.1 Aerosolbehållare (UN 1950 aerosoler) innehållande endast en gas eller en gasblandning och UN 2037 engångsbehållare för gas ska vara av metall. Detta krav gäller inte för aerosolbehållare och engångsbehållare för gas med en kapacitet av högst 100 ml för UN 1011 butan. Andra aerosolbehållare med UN 1950 ska vara av metall, plast eller glas. Kärl av metall, med en ytterdiameter av minst 40 mm, ska ha konkav botten. 6.2.6.1.2 Kärl av metall får ha en kapacitet av högst 1000 ml, medan kärl av syntetiskt material eller glas får ha en kapacitet av högst 500 ml. 6.2.6.1.3 Alla kärltyper (aerosolbehållare eller engångsbehållare) ska innan de tas i bruk genomgå en vätsketryckprovning enligt 6.2.6.2.

983

6.2.6.1.4 Utsläppsanordningar och spridningsanordningar på aerosolbehållare (UN 1950 aerosoler) och ventilerna på UN 2037 engångsbehållare för gas ska säkerställa tät förslutning av kärlen och ska skyddas mot oavsiktligt öppnande. Ventiler och spridningsanordningar som tillsluts endast genom det invändiga trycket är inte tillåtna.

6.2.6.1.5 Det invändiga trycket hos aerosolbehållare får vid 50 °C inte överskrida 1,2 MPa (12 bar) vid användning av brandfarliga vätskor, 1,32 MPa (13,2 bar) vid användning av ej brandfarliga kondenserade gaser och 1,5 MPa (15 bar) vid användning av ej brandfarliga komprimerade eller lösta gaser. Vid en blandning av flera gaser gäller den strängaste gränsen. De ska vara fyllda så att vätskefasen vid 50 °C är högst 95 % av deras kapacitet. Engångsbehållare för gas ska uppfylla provtrycket och bestämmelser om fyllning i förpackningsinstruktion P200 i 4.1.4.1. Dessutom ska produkten av provtryck och vattenvolym inte överstiga 30 bar·liter för kondenserade gaser eller 54 bar·liter för komprimerade gaser och provtrycket får inte överstiga 250 bar för kondenserade gaser eller 450 bar för komprimerade gaser.

6.2.6.2 Vätsketryckprovning

6.2.6.2.1 Det invändiga tryck (provtryck) som ska användas ska vara 1,5 gånger det invändiga trycket vid 50 °C, dock minst 1 MPa (10 bar).

6.2.6.2.2 Vätsketryckprovning ska utföras på minst fem tomma kärl av varje typ:

(a) upp till det angivna provtrycket, varvid varken läckage eller synlig kvarstående deformation får uppträda, och

(b) upp till läckage eller sprängning, varvid först en eventuell konkav botten ska bukta ut och kärlet därefter börjar läcka eller sprängs först när trycket nått minst 1,2 gånger provtrycket.

6.2.6.3 Täthetsprovning

Alla fyllda aerosolbehållare eller engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare ska genomgå provning i ett varmvattenbad enligt 6.2.6.3.1 eller godkänt vattenbadsalternativ enligt 6.2.6.3.2.

6.2.6.3.1 Provning i varmvattenbad

6.2.6.3.1.1 Badets temperatur och provningstid ska vara så att det invändiga trycket uppnår det invändiga tryck som skulle ha uppnåtts vid 55 °C (50 °C om vätskefasen inte överstiger 95 % av aerosolbehållarens, engångsbehållaren för gas eller bränslecellsbehållarens kapacitet vid 50 °C). Om innehållet är värmekänsligt eller om aerosolbehållarna, engångsbehållarna för gas eller bränslecellsbehållarna är tillverkade av plast som mjuknar vid denna provningstemperatur, ska temperaturen hos vattenbadet ställas in mellan 20 °C och 30 °C, men då ska dessutom 1 av 2000 aerosolbehållare, engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare provas vid den högre temperaturen.

6.2.6.3.1.2 Varken läckage eller kvarstående deformation får uppstå hos en aerosolbehållare, engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare, med undantag av aerosolbehållare, engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare av plast, vilka får deformeras genom att de blir mjuka förutsatt att de förblir täta.

984

6.2.6.3.2 Alternativa metoder Med godkännande av behörig myndighet får alternativa metoder som medför likvärdig säkerhetsnivå användas under förutsättning att bestämmelserna i 6.2.6.3.2.1 och, 6.2.6.3.2.2 eller 6.2.6.3.2.3 när så är tillämpligt, är uppfyllda. 6.2.6.3.2.1 Kvalitetssystem Fyllare av aerosolbehållare, engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare och tillverkare av delar till sådana behållare ska ha ett kvalitetssystem. Kvalitetssystemet ska innehålla rutiner för att säkerställa att alla aerosolbehållare, engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare som är otäta eller deformerade sorteras bort och inte överlämnas till transport. Kvalitetssystemet ska innehålla: (a) en beskrivning av organisationsstruktur och ansvar, (b) tillämpliga instruktioner som ska användas för kontroll och provning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt arbetsrutiner, (c) kvalitetsredovisningar som kontrollrapporter, provnings- och kalibreringsdata och intyg, (d) ledningens genomgång för att säkerställa kvalitetssystemets effektiva funktion, (e) metod för kontroll av dokument och revidering av dessa, (f) medel för kontroll av icke överensstämmande aerosolbehållare, engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare, (g) utbildningsprogram och kvalificeringsförfarande för berörd personal, (h) rutiner för att kontrollera att inga skador finns på slutprodukten. Kvalitetssystemet ska genomgå en första revision samt återkommande revisioner på ett för behörig myndighet godtagbart sätt. Dessa revisioner ska säkerställa att det godkända systemet är och förblir ändamålsenligt och effektivt. Alla ändringar som föreslås för det godkända systemet ska i förväg anmälas till behörig myndighet. 6.2.6.3.2.2 Aerosolbehållare 6.2.6.3.2.2.1 Tryck- och täthetsprovning av aerosolbehållare före fyllning Varje tom aerosolbehållare ska utsättas för ett tryck som ska vara minst lika högt som det som förväntas i en fylld aerosolbehållare vid 55 °C (50 °C om vätskefasen inte överstiger 95 % av aerosolbehållarens kapacitet vid 50 °C). Detta ska uppgå till minst två tredjedelar av kalkyltrycket för aerosolbehållaren. Om en aerosolbehållare vid provtrycket visar tecken på läckage om minst 3,3 × 10 mbar l/s, deformationer eller -2 andra brister, ska den sorteras bort. 6.2.6.3.2.2.2 Kontroll av aerosolbehållare efter fyllning Före fyllning ska fyllaren kontrollera att krympningsutrustningen är rätt inställd och att korrekt drivgas används.

985

Varje fylld aerosolbehållare ska vägas och genomgå täthetsprovning. Utrustningen för att bestämma läckage ska vara tillräcklig känslig för att vid 20 °C detektera ett läckage ner till 2,0 × 10 mbar l/s. -3

Varje fylld aerosolbehållare som visar tecken på läckage, deformation eller övervikt ska sorteras bort.

6.2.6.3.2.3 Engångsbehållare för gas och bränslecellsbehållare

6.2.6.3.2.3.1 Tryckprovning av engångsbehållare för gas och bränslecellsbehållare

Varje engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare ska utsättas för ett tryck som ska vara minst lika högt som det som förväntas i en fylld behållare vid 55 °C (50 °C om vätskefasen inte överstiger 95 % av behållarens kapacitet vid 50 °C). Detta provtryck ska vara det som anges för engångsbehållaren för gas eller bränslecellsbehållaren och ska uppgå till minst två tredjedelar av kalkyltrycket för engångsbehållaren för gas eller bränslecellsbehållaren. Om någon engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare vid tryckprovning visar tecken på läckage om minst 3,3 × 10 -2 mbar l/s, deformationer eller andra brister, ska den sorteras bort.

6.2.6.3.2.3.2 Täthetsprovning av engångsbehållare för gas och bränslecellsbehållare

Före fyllning och förslutning ska fyllaren säkerställa att förslutningar (om det finns några) och tillhörande förslutningsanordningar är förslutna på lämpligt sätt och att korrekt gas används.

Varje fylld engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare ska vara kontrollerad med avseende på korrekt gasvikt och vara täthetsprovad. Utrustningen för att bestämma läckage ska vara tillräcklig känslig för att vid 20 °C detektera ett läckage ner till 2,0 × 10 -3 mbar l/s.

Varje engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare som har en gasvikt som inte överensstämmer med angiven viktbegränsning eller som visar tecken på läckage eller deformation, ska sorteras bort.

6.2.6.3.3 Efter godkännande av behörig myndighet får aerosolbehållare och engångsbehållare för gas undantas från bestämmelserna i 6.2.6.3.1 och 6.2.6.3.2 om det krävs att de är sterila men kan påverkas skadligt av provning i vattenbad, förutsatt att:

(a) de innehåller ej brandfarlig gas och antingen

(i) innehåller andra ämnen som utgör beståndsdelar i farmaceutiska produkter avsedda för medicinska eller veterinärmedicinska ändamål eller liknande,

(ii) innehåller andra ämnen som används i tillverkningsprocessen av farmaceutiska produkter, eller

(iii) används i medicinska eller veterinärmedicinska områden eller liknande,

(b) en likvärdig säkerhetsnivå uppnås genom att tillverkaren tillämpar alternativa metoder för att konstatera läckage och tryckhållfasthet, såsom heliumdetektering och provning i vattenbad av ett statistiskt urval om minst 1 av 2000 behållare ur varje tillverkningsomgång, och

986

(c) de farmaceutiska produkterna som avses enligt (a) (i) och (iii) ovan tillverkas under tillsyn av en statlig hälsoförvaltning. Om behörig myndighet kräver det, ska principerna om god tillverkningspraxis (GMP, Good Manufacturing Practice) som tagits fram av Världshälsoorganisationen WHO följas 8)

6.2.6.4 Hänvisning till standard

Bestämmelserna i detta avsnitt anses uppfyllda vid tillämpning av nedanstående standarder:

- för UN 1950 aerosoler: bilaga till rådets direktiv 75/324/EEG , som anpassats 9) och är tillämplig vid datum för tillverkning,

- för UN 2037 engångsbehållare för gas, innehållande UN 1965 kolvätegasblandning, kondenserad, N.O.S.: EN 417:2012 Gasflaskor – Engångsbehållare för gasol – Mått, krav, provning och märkning,

- för UN 2037 engångsbehållare för gas, innehållande icke giftiga, icke brandfarliga komprimerade eller kondenserade gaser: EN 16509:2014 Gasflaskor – Ej återfyllningsbara, små transportabla, stålflaskor med kapacitet till och med 120 ml innehållande komprimerade eller kondenserade gaser (kompakta flaskor) – Konstruktion, tillverkning, fyllning och provning. Utöver märkningen som krävs i denna standard ska engångsbehållare för gas märkas med “UN 2037/EN 16509.

8) WHO-publikation ”Quality assurance of pharmaceuticals. A compendium of guidelines and related materials. Volume 2: Good manufacturing practices and inspection”. 9) Rådets direktiv 75/324/EEG av den 20 maj 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar beträffande aerosolbehållare, publicerat i Europeiska Gemenskapernas officiella tidning nr L 147 den 9 juni 1975.

987

Kapitel 6.3

Bestämmelser för konstruktion och provning av förpackningar

för smittförande ämnen av kategori A i klass 6.2 (UN 2814 och

2900)

Anm Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte förpackningar som används för transport av ämnen i klass 6.2 enligt förpackningsinstruktion P621 i 4.1.4.1.

6.3.1 Allmänt

6.3.1.1 Bestämmelserna i detta kapitel gäller för förpackningar för transport av smittförande ämnen av kategori A, UN 2814 och 2900.

6.3.2 Bestämmelser för förpackningar

6.3.2.1 Bestämmelserna i detta avsnitt är baserade på förpackningar som för närvarande är i bruk på det sätt som de definieras i 6.1.4. För att ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling, får förpackningar användas vars specifikationer avviker från dem i detta kapitel, under förutsättning att de är lika effektiva, godkända av behörig myndighet och klarar att uppfylla kraven beskrivna i 6.3.5. Andra provningar än de som beskrivs i RID/RID-S är tillåtna, under förutsättning att de är likvärdiga och godkända av behörig myndighet.

6.3.2.2 Förpackningarna ska vara tillverkade och provade enligt ett kvalitetssystem som godtagits av behörig myndighet för att säkerställa att varje förpackning uppfyller bestämmelserna i detta kapitel.

Anm Standarden ISO 16106:2020, Förpackningar för farligt gods, bulkbehållare och stora förpackningar - Riktlinjer för tillämpning av ISO 9001, innehåller tillfredsställande riktlinjer om metoder som får tillämpas.

6.3.2.3 Tillverkare och återförsäljare av förpackningar ska lämna information om vilka metoder som ska följas samt en beskrivning av typ och dimension hos förslutningarna (inklusive nödvändiga packningar) och alla andra komponenter som är nödvändiga för att säkerställa att kollin i transportfärdigt skick klarar tillämpliga provningar i detta kapitel.

6.3.3 Kod för att beteckna förpackningstyp

6.3.3.1 Koderna för beteckning av förpackningstyp är angivna i 6.1.2.7.

6.3.3.2 Bokstaven ”U” eller ”W” kan anges efter förpackningskoden. Bokstaven ”U” betecknar en specialförpackning enligt 6.3.5.1.6. Bokstaven ”W” betecknar att förpackningen, trots att den är av det slag som koden anger, är tillverkad enligt en specifikation som avviker från den som ges i 6.1.4 och anses likvärdig i enlighet med bestämmelserna i 6.3.2.1.

6.3.4 Märkning

989

Anm 2 Märkningen är avsedd att vara till hjälp för tillverkare av förpackningar, rekonditionerare, användare av förpackningar, transportörer och myndigheter.

Anm 3 Märkningen ger inte alltid fullständiga uppgifter om, exempelvis provningsnivån, etc., varför det kan bli nödvändigt att ta ytterligare hänsyn till referenser som t.ex. provningsintyg, provningsrapport eller till en förteckning över provade och godkända förpackningar.

6.3.4.1 Varje förpackning som är avsedd för användning enligt RID/RID-S, ska vara försedd med en varaktig och läsbar märkning, placerad, och med sådan storlek i förhållande till förpackningen, så att den är väl synlig. På kollin med en bruttovikt över 30 kg ska märkningen, eller en kopia av denna, finnas på ovansidan eller på någon av förpackningens sidor. Bokstäver, siffror och symboler ska vara minst 12 mm höga, med undantag för förpackningar med en kapacitet av högst 30 liter eller en nettovikt på högst 30 kg där de ska vara minst 6 mm höga, och med undantag för förpackningar med en kapacitet av högst 5 liter eller en nettovikt på högst 5 kg där de ska vara av passande storlek.

6.3.4.2 En förpackning som uppfyller bestämmelserna i detta avsnitt och i avsnitt 6.3.5 ska märkas med:

(a) FN:s förpackningssymbol,

Denna symbol får inte användas i annat syfte än att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.11,

(b) koden som betecknar förpackningsslaget enligt bestämmelserna i 6.1.2,

(d) de två sista siffrorna i tillverkningsåret,

(e) beteckningen för den stat där märkningstillståndet utfärdats, angiven med nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik , 1)

(f) namn på tillverkaren eller annan av behörig myndighet fastställd märkning för att identifiera förpackningen, och

(g) på förpackningar som uppfyller bestämmelserna i 6.3.5.1.6, bokstaven ”U” direkt efter den i (b) föreskrivna märkningen.

6.3.4.3 Texten ska skrivas i den ordning som följer av punkterna (a) - (g) i 6.3.4.2. Varje del i märkningen enligt dessa punkter ska vara tydligt avskild, t.ex. genom ett snedstreck eller ett mellanrum, för att lätt kunna identifieras. Se 6.3.4.4 för exempel.

Ytterligare märkningar godkänd av behörig myndighet, ska fortfarande göra det möjligt att identifiera annan märkning som krävs i 6.3.4.1.

1) Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

990

6.3.4.4 Exempel på märkning:

4G/KLASS 6.2/06/ enligt 6.3.4.2 (a), (b), (c) och (d) enligt 6.3.4.2 (e) och (f) S/SP-9989-ERIKSSON

6.3.5 Bestämmelser för provning av förpackningar

6.3.5.1 Genomförande och upprepning av provningar

6.3.5.1.1 Varje förpackningstyp ska genomgå den beskrivna provningen i detta avsnitt enligt metoder fastställda och godkända av den behöriga myndighet som medger tilldelning av märkning och varje förpackningstyp ska dessutom godkännas av denna behöriga myndighet.

6.3.5.1.2 Innan en förpackning används ska förpackningstypen ha klarat de föreskrivna provningarna i detta kapitel. En förpackningstyp definieras av dess konstruktion, storlek, material, materialtjocklek, tillverkningssätt och monteringssätt men kan även innefatta olika ytbehandlingar. Hit räknas också förpackningar som skiljer sig från typen endast genom sin lägre höjd.

6.3.5.1.3 Provningarna ska genomföras på exemplar ur produktionen, med intervall som fastställs av behörig myndighet.

6.3.5.1.4 Provningarna ska även upprepas efter ändring av konstruktion, material eller tillverkningssätt för förpackningarna.

6.3.5.1.5 Behörig myndighet kan medge selektiv provning av förpackningar som endast marginellt skiljer sig från en redan provad typ, t.ex. förpackningar som innehåller primärkärl av mindre storlek eller lägre nettovikt, eller förpackningar som fat och lådor, där ett eller flera yttermått har reducerats något.

6.3.5.1.6 Primärkärl av alla slag får samlas i en sekundärförpackning och utan provning transporteras i en styv ytterförpackning under följande förutsättningar:

(a) den styva ytterförpackningen ska ha klarat provningarna enligt 6.3.5.2.2 innehållande bräckliga primärkärl (t.ex. av glas),

(b) primärkärlens sammanlagda bruttovikt får inte överstiga halva bruttovikten av de primärkärl som använts vid fallprovningen enligt (a),

(c) tjockleken av det stötdämpande materialet mellan primärkärl och mellan primärkärl och sekundärförpackning får inte vara mindre än motsvarande i den ursprungligen provade förpackningen. Om endast ett primärkärl använts i den ursprungliga provningen, får tjockleken av det stötdämpande materialet mellan primärkärlen inte vara mindre än den mellan sekundärförpackning och primärkärl vid den ursprungliga provningen. När antingen färre eller mindre primärkärl används, jämfört med betingelserna vid fallprovningen, ska ytterligare stötdämpande material användas för att fylla hålrummen,

(d) styva ytterförpackningar som är tomma, ska klara staplingsprovningen enligt 6.1.5.6. Den totala vikten av likadana kollin ska motsvara den sammanlagda vikten av förpackningarna som används vid fallprovningen enligt (a),

991

(e) primärkärl innehållande vätskor ska vara inbäddade i tillräcklig mängd absorptionsmedel för att absorbera primärkärlens hela vätskeinnehåll,

(f) om den styva ytterförpackningen är avsedd att innehålla primärkärl för vätskor och själv inte är vätsketät, eller om den är avsedd att innehålla primärkärl för fasta ämnen och själv inte är dammtät, ska åtgärder vidtas, i form av en tät beklädnad, en plastsäck eller annat lika effektivt inneslutningssätt, för att vid läckage hålla inne alla flytande eller fasta ämnen,

(g) utöver märkningen enligt 6.3.4.2 (a) - (f) ska förpackningarna förses med märkning enligt 6.3.4.2 (g).

6.3.5.1.7 Behörig myndighet har rätt att när som helst kräva att det visas genom provning enligt detta avsnitt, att förpackningar ur serietillverkningen uppfyller bestämmelserna för typprovningen.

6.3.5.1.8 Under förutsättning att provningsresultatens giltighet inte påverkas och efter godkännande av behörig myndighet får flera provningsmoment genomföras med ett och samma provföremål.

6.3.5.2 Förberedelser för provning av förpackningar

6.3.5.2.1 Provföremålen ska förberedas som för transport, förutom att ett flytande eller fast smittförande ämne ska ersättas med vatten eller, när en konditionering vid -18 °C föreskrivs, med en blandning av vatten och frostskyddsmedel. Varje primärkärl ska fyllas till minst 98 % av sin maximala kapacitet.

Anm Begreppet vatten innefattar vatten-/frostskyddsmedelslösning med relativ densitet på minst 0,95 för provning vid -18 °C.

6.3.5.2.2 Obligatoriska provningsmoment och antal provföremål

Provningsmoment som krävs för olika förpackningsslag

Förpackningsslag Föreskrivna provningar

a

Styv ytter- Primärkärl Begjutning Konditione- Fall Ytterligare Penetration Stapling

förpackning Plast Annat med vatten ring i kyla 6.3.5.3 fall 6.3.5.4 6.1.5.6

6.3.5.3.5.1 6.3.5.3.5.2 6.3.5.3.5.3

Antal Antal Antal Antal Antal Antal

provföre- provföre- provföre- provföre- provföre- provföre-

mål mål mål mål mål mål

x 5 5 10 2 Låda av papp x 5 0 5 2 Obligatoriskt Fat av papp x 3 3 6 2 Obligatoriskt på tre prov– (fiber) x 3 0 3 2 på ett prov– föremål vid x 0 5 5 föremål när 2 provning av Låda av plast x 0 5 5 förpack- 2 en “U”-märkt x 0 3 3 ningen är 2 förpackning Fat/dunk av avsedd att enligt plast x 0 3 3 2 innehålla 6.3.5.1.6 för Lådor av x 0 5 5 2 torris. särskilda annat material x 0 0 5 2 bestämmelser. Fat/dunk av x 0 3 3 2 annat material x 0 0 3 2

a

“Förpackningsslag” kategoriserar förpackningar för provningsändamål efter förpackningens utseende och dess materialegenskaper.

992

Anm 1 I de fall primärkärlet är tillverkat av minst två material, avgör det material som lättast tenderar att skadas, vilken provning som ska tillämpas. Anm 2 Materialet i sekundärförpackningen beaktas inte vid val av provning eller konditionering för provningen. Förklaring till tabellen Om förpackningen som ska provas består av en ytterlåda av papp med ett primärkärl av plast, ska fem provföremål genomgå begjutningsprovning med vatten (se 6.3.5.3.5.1) före fallprovningen och ytterligare fem provföremål ska konditioneras till -18 °C (se 6.3.5.3.5.2) före fallprovningen. Om förpackningen är avsedd att innehålla torris, ska ett extra enstaka provföremål genomgå fallprovning enligt 6.3.5.3.5.3. Förpackningar förberedda för transport ska utsättas för provningarna enligt 6.3.5.3 och 6.3.5.4. För ytterförpackningar relaterar rubrikerna i tabellen till papp eller liknande material vars funktionsförmåga kan påverkas av fukt, till plaster som kan bli spröda vid låg temperatur och till andra material, som metall, vars funktionsförmåga inte påverkas av fukt eller temperatur.

6.3.5.3 Fallprovning

Fallhöjd och anslagsplatta 6.3.5.3.1 Provningsföremål ska utsättas för provning med fritt fall från en höjd av 9 m mot en icke fjädrande, horisontell, plan, massiv och styv yta enligt bestämmelserna i 6.1.5.3.4. 6.3.5.3.2 Antal provningsföremål och fallorientering 6.3.5.3.2.1 När provningsföremålet har formen av en låda, ska fem provföremål fallprovas, en i vardera av följande fallorienteringar: (a) platt mot lådans botten, (b) platt mot lådans översida, (c) platt mot den längsta sidan, (d) platt mot den kortaste sidan, (e) mot ett hörn. 6.3.5.3.2.2 När provningsföremålet har formen av ett fat eller en dunk, ska tre provföremål fallprovas, en i vardera av följande fallorienteringar: (a) diagonalt mot toppgavelskanten, med tyngdpunkt rakt ovanför islagspunkten, (b) diagonalt mot bottengavelskanten/bottens kant, (c) platt mot kärlet eller sidan. 6.3.5.3.3 Även om provföremålet ska släppas med föreskriven orientering, är det tillåtet islaget sker med en annan riktning av aerodynamiska skäl.

993

6.3.5.3.4 Efter lämplig fallserie, får primärkärl, som ska förbli skyddade av stötdämpande material i sekundärförpackningen, inte läcka.

6.3.5.3.5 Särskilda förberedelser av provföremålen för fallprovning

6.3.5.3.5.1 Papp – begjutningsprovning med vatten

Ytterförpackning av papp: Provföremålet ska duschas med vatten under minst en timme, så att regnpåverkan motsvarande cirka 50 mm per timme simuleras. De ska därpå utsättas för den beskrivna provningen i 6.3.5.3.1.

6.3.5.3.5.2 Plast – konditionering i kyla

Primärkärl eller ytterförpackning av plast: Temperaturen hos provföremålet och dess innehåll ska sänkas till -18 °C eller lägre under minst 24 timmar, och inom 15 minuter efter uttagningen ur konditioneringsmiljön ska provningsföremålet utsättas för provningen i 6.3.5.3.1. när provföremålet innehåller torris, får konditioneringstiden kortas av till 4 timmar.

6.3.5.3.5.3 Kollin som är avsedda att innehålla torris – extra fallprovning

Om förpackningen är avsedd att innehålla torris ska ytterligare en fallprovning enligt 6.3.5.3.1, och i förekommande fall till 6.3.5.3.5.1 eller 6.3.5.3.5.2, utföras. Ett provföremål ska lagras till dess att all torris försvunnit och därefter utsättas för fall i någon av de beskrivna orienteringarna i 6.3.5.3.2.1 eller 6.3.5.3.2.2, utifrån vad som är tillämpligt, som innebär störst risk att förpackningen brister.

6.3.5.4 Penetrationsprovning

6.3.5.4.1 Förpackningar med en bruttovikt om högst 7 kg

Provföremålet ska placeras på en hård och slät yta. En cylindrisk stång av stål med en vikt av minst 7 kg, en diameter på 38 mm och en anslagsändyta med en kantradie av högst 6 mm (se figur 6.3.5.4.2), ska släppas vertikalt i fritt fall från en höjd av 1 m, räknat från anslagsytan på stången till träffytan på provföremålet. Ett provföremål ska placeras med bottenytan nedåt. Ett andra provföremål ska placeras vinkelrätt i förhållande till det första. Vid varje försök ska stången vara riktad mot primärkärlet i förpackningen. Penetration av sekundärförpackningen är tillåten, förutsatt att det inte sker något läckage från primärkärlet.

6.3.5.4.2 Förpackningar med en bruttovikt över 7 kg

Provföremålet ska släppas mot änden på en cylindrisk stång av stål. Stången ska vara fäst vertikalt på en hård och slät yta. Den ska ha en diameter på 38 mm och dess anslagsändyta ska ha en kantradie av högst 6 mm (se figur 6.3.5.4.2). Stången ska skjuta ut från ytan med minst lika mycket som avståndet mellan primärkärlets (kärlens) medelpunkt och den utvändiga ytan på ytterförpackningen, dock minst 200 mm. Ett provföremål ska släppas med ovansidan neråt från en höjd av 1 m, räknat från stångens anslagsyta. Ett andra provföremål ska släppas från samma höjd, vinkelrätt i förhållande till det första. Vid varje försök ska förpackningen vara riktad så att stången har möjlighet att penetrera primärkärlen. Vid varje fallförsök är penetration av sekundärförpackningen tillåten, förutsatt att primärkärlen inte uppvisar något läckage.

994

Figur 6.3.5.4.2

radie ≤ 6 mm

6.3.5.5 Provningsrapport

6.3.5.5.1 En skriftlig provningsrapport som innehåller minst följande uppgifter, ska upprättas och vara tillgänglig för användarna av förpackningen:

1. provningsorganets namn och adress, 2. uppdragsgivarens namn och adress (där så är tillämpligt), 3. ett unikt identifieringsnummer på provningsrapporten, 4. datum för provningen och för provningsrapporten, 5. tillverkare av förpackningen, 6. beskrivning av förpackningstypen (t.ex. dimensioner, material, förslutningar, godstjocklek) inklusive tillverkningsmetoden (t.ex. formblåsning), eventuellt kompletterad med ritningar och fotografier, 7. maximal kapacitet, 8. innehållet vid provningen, 9. beskrivning av provningen och dess resultat, och 10. provningsrapporten ska undertecknas med angivande av undertecknarens namn och befattning.

6.3.5.5.2 Provningsrapporten ska innehålla en redogörelse om att förpackningen i transportfärdigt skick har provats i överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser i detta kapitel och att provningsrapporten kan bli ogiltig om andra förpackningssätt eller andra beståndsdelar i förpackningen används. Ett exemplar av provningsrapporten ska finnas tillgänglig för behörig myndighet.

995

Kapitel 6.4

Bestämmelser för tillverkning, provning och godkännande av

kollin för radioaktiva ämnen och för godkännanden av sådana

ämnen

6.4.1 (Tills vidare blank.)

6.4.2 Allmänna bestämmelser

6.4.2.1 Ett kolli ska vara konstruerat så i förhållande till sin vikt, volym och form att det kan transporteras enkelt och säkert. Dessutom ska kollit vara konstruerat så att det kan säkras ordentligt i eller på vagnen under transport.

6.4.2.2 Konstruktionen ska vara sådan att lyftanordningar på kollit inte fallerar vid användning på avsett sätt och att, om detta ändå skulle inträffa, förmågan hos kollit att uppfylla andra bestämmelser i RID/RID-S inte påverkas. Konstruktionen ska innefatta en tillräcklig säkerhetsmarginal för att ta hänsyn till ryck vid lyft.

6.4.2.3 Fästanordningar eller andra detaljer på kollits utsida som kan användas för att lyfta det, ska vara konstruerade så att de antingen bär upp kollits vikt i enlighet med bestämmelserna i 6.4.2.2 eller kunna avmonteras eller på annat sätt göras oanvändbara under transporten.

6.4.2.4 Så långt det är praktiskt möjligt ska förpackningen konstrueras så att utvändiga ytor saknar utskjutande delar och lätt kan dekontamineras.

6.4.2.5 Så långt det är praktiskt möjligt ska kollits utsida vara utformad så att vatten inte kan samlas och kvarhållas.

6.4.2.6 Ingenting som tillfogas kollit vid transporttillfället utan att utgöra en del av kollit får försämra dess säkerhet.

6.4.2.7 Kollit ska kunna motstå påverkan av acceleration, vibration eller resonans, som kan uppstå under rutinmässiga transportförhållanden, utan försämring av funktionen av förslutningsanordningarna hos de olika kärlen eller skicket hos kollit som helhet. Särskilt ska muttrar, bultar och andra fästanordningar vara konstruerade så att de inte oavsiktligt kan lossna eller gå förlorade, ens efter upprepat användande.

6.4.2.8 Vid konstruktionen av kollit ska hänsyn tas till åldringsfaktorer.

6.4.2.9 Materialen i förpackningen och dess komponenter och strukturdelar ska vara fysikaliskt och kemiskt kompatibla med varandra och med det radioaktiva innehållet. Hänsyn ska även tas till materialens egenskaper under bestrålning.

6.4.2.10 Alla ventiler genom vilka det radioaktiva innehållet skulle kunna komma ut, ska skyddas mot obehörig användning.

6.4.2.11 Konstruktionen av kollit ska ta hänsyn till omgivande temperatur och tryck som kan förekomma under rutinmässiga transportförhållanden.

6.4.2.12 Ett kolli ska vara så konstruerat att skärmningens effekt är tillräckligt stor för att säkerställa, under rutinmässiga transportförhållanden och med det maximala radioaktiva innehåll som kollit är konstruerat för att innehålla, att dosraten på kollits

997

utvändiga yta inte på något ställe överstiger de värden som anges i 2.2.7.2.4.1.2, 4.1.9.1.11 och 4.1.9.1.12, beroende på vad som är tillämpligt, med beaktande av 7.5.11 CW33 (3.3) (b) och (3.5). 6.4.2.13 För radioaktiva ämnen med andra farliga egenskaper ska konstruktionen av kollit ta hänsyn till dessa egenskaper, se 2.1.3.5.3 och 4.1.9.1.5. 6.4.2.14 Tillverkare och återförsäljare av förpackningar ska lämna information om vilka metoder som ska följas samt en beskrivning av typ och dimension hos förslutningarna (inklusive nödvändiga packningar) och alla andra komponenter som är nödvändiga för att säkerställa att kolli i transportfärdigt skick uppfyller tillämpliga provningar i detta kapitel. 6.4.3 (Tills vidare blank.)

6.4.4 Bestämmelser för undantagna kollin

Ett undantaget kolli ska vara konstruerat så att kraven i 6.4.2.1–6.4.2.13 uppfylls och dessutom kraven i 6.4.7.2 om kollit innehåller fissila ämnen tillåtna genom en av bestämmelserna i 2.2.7.2.3.5 (a)-(f).

6.4.5 Bestämmelser för industrikollin

6.4.5.1 Kollin av typ IP-1, typ IP-2 och typ IP-3 ska uppfylla bestämmelserna i 6.4.2 och 6.4.7.2. 6.4.5.2 Kolli av typ IP-2 ska om det utsätts för provningen enligt 6.4.15.4 och 6.4.15.5 förhindra: (a) förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet, och (b) en mer än 20-procentig ökning av den högsta dosraten på alla utvändiga ytor på kollit. 6.4.5.3 Kolli av typ IP-3 ska uppfylla bestämmelserna i 6.4.7.2 - 6.4.7.15.

6.4.5.4 Alternativa bestämmelser för kollin av typ IP-2 och typ IP-3

6.4.5.4.1 Kollin får användas som kollin av typ IP-2 förutsatt att: (a) de uppfyller bestämmelserna i 6.4.5.1, (b) de är konstruerade så att bestämmelserna som anges för förpackningsgrupp I eller II i kapitel 6.1 uppfylls, och (c) de, när de utsätts för provningarna som krävs för förpackningsgrupp I eller II enligt kapitel 6.1, förhindrar: (i) förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet, och (ii) en mer än 20-procentig ökning av den högsta dosraten på alla utvändiga ytor på kollit.

998

6.4.5.4.2 UN-tankar får även användas som kollin av typ IP-2 och IP-3 förutsatt att:

(a) de uppfyller bestämmelserna i 6.4.5.1,

(b) de är konstruerade så att bestämmelserna som anges i kapitel 6.7 uppfylls och så att de motstår ett provtryck på 265 kPa, och

(c) de är konstruerade så att en extra skärmning, som de kan förses med, ska kunna motstå de statiska och dynamiska påkänningarna vid hantering och rutinmässiga transportförhållanden och förhindra en mer än 20-procentig ökning av den högsta dosraten på alla utvändiga ytor på UN-tankarna.

6.4.5.4.3 Tankar, som inte är UN-tankar, får även användas som kollin av typ IP-2 och IP-3 för transport LSA-I och LSA-II, så som beskrivs i tabell 4.1.9.2.5, förutsatt att:

(a) de uppfyller bestämmelserna i 6.4.5.1,

(b) de är konstruerade så att bestämmelserna som anges i kapitel 6.8 uppfylls, och

(c) de är konstruerade så att varje extra skärmning som förekommer kan motstå de statiska och dynamiska påkänningarna vid hantering och rutinmässiga transportförhållanden och så att en ökning med mer än 20 % av den högsta dosraten på alla utvändiga ytor på tanken förhindras.

6.4.5.4.4 Containrar som har egenskapen varaktig omslutning, får även användas som kollin av typ IP-2 eller IP-3 förutsatt att:

(a) det radioaktiva innehållet begränsas till fasta ämnen,

(b) de uppfyller bestämmelserna i 6.4.5.1, och

(c) de är konstruerade i överensstämmelse med ISO 1496-1:1990: ”Series 1 Containers – Specifications and Testing – Part 1: General Cargo Containers” och efterföljande ändringar 1:1993, 2:1998, 3:2005, 4:2006 och 5:2006, med undantag av dimensioner och totalvikt. De ska konstrueras så, att om de utsätts för provningarna föreskrivna i standarden och de accelerationer, som uppstår under rutinmässiga transportförhållanden, ska de förhindra:

(i) förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet, och

(ii) en mer än 20-procentig ökning av den högsta dosraten på alla utvändiga ytor på containrarna.

6.4.5.4.5 IBC-behållare av metall får även användas som kollin av typ IP-2 och IP-3 förutsatt att:

(a) de uppfyller bestämmelserna i 6.4.5.1, och

(b) de är konstruerade så att bestämmelserna som anges för förpackningsgrupp I eller II i kapitel 6.5 uppfylls och så att de, om de utsätts för de föreskrivna provningsmomenten i kapitel 6.5 men med fallprovningen utförd i den orientering som leder till största möjliga skada, förhindrar följande:

(i) förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet, och

999

(ii) en mer än 20-procentig ökning av den högsta dosraten på alla utvändiga ytor på IBC-behållarna.

6.4.6 Bestämmelser för kollin innehållande uranhexafluorid

6.4.6.1 Kollin som är konstruerade för att innehålla uranhexafluorid ska uppfylla bestämmelserna som hänför sig till ämnets radioaktiva och fissila egenskaper föreskrivna på andra ställen i RID/RID-S. Om inget annat medges i 6.4.6.4, ska uranhexafluorid i mängder om 0,1 kg eller mer även förpackas och transporteras enligt bestämmelserna i ISO 7195:2005 ”Nuclear Energy – Packaging of uranium hexafluoride (UF 6 ) for transport” (Kärnenergi – Transportbehållare för uranhexafluorid (UF 6 )) och bestämmelserna i 6.4.6.2 och 6.4.6.3.

6.4.6.2 Varje kolli konstruerat för att innehålla 0,1 kg eller mer uranhexafluorid ska vara konstruerat så att kollit motstår:

(a) hållfasthetsprovningen enligt 6.4.21.5 utan läckage och utan otillåtna spänningar, enligt ISO 7195:2005, förutom vad som tillåts i 6.4.6.4,

(b) fallprovningen enligt 6.4.15.4, utan förlust eller spridning av uranhexafluorid, och

6.4.6.3 Kollin konstruerade för att innehålla 0,1 kg eller mer uranhexafluorid, får inte vara försedda med tryckavlastningsanordning.

6.4.6.4 Förutsatt att det finns ett multilateralt godkännande får kollin konstruerade för att innehålla 0,1 kg eller mer uranhexafluorid transporteras, om kollina är konstruerade:

(a) enligt andra internationella eller nationella standarder än ISO 7195:2005, förutsatt att likvärdig säkerhetsnivå bibehålls, och/eller

(b) att tåla ett provtryck på mindre än 2,76 MPa i enlighet med 6.4.21.5 utan läckage och utan otillåtna spänningar, och/eller

I alla avseenden ska bestämmelserna i 6.4.6.1 - 6.4.6.3 uppfyllas.

6.4.7 Bestämmelser för kollin av typ A

6.4.7.1 Kollin av typ A ska vara konstruerade så att de uppfyller de allmänna bestämmelserna i 6.4.2 och 6.4.7.2 - 6.4.7.17.

6.4.7.2 Kollits minsta utvändiga mått överallt ska vara minst 10 cm.

6.4.7.3 Kollits utsida ska vara försedd med en anordning, exempelvis en försegling, som inte går lätt att bryta och som i obrutet tillstånd ska utgöra bevis för att kollit inte har öppnats.

6.4.7.4 Fästanordningar på kollit ska vara konstruerade så att krafterna i dem, under såväl normala som olycksrelaterade transportförhållanden, inte försämrar kollits förmåga att uppfylla bestämmelserna i RID/RID-S.

1000

6.4.7.5 Konstruktionen av kollit ska ta hänsyn till temperaturer som sträcker sig från -40 °C till +70 °C för förpackningens komponenter. Hänsyn ska tas till vätskors frystemperaturer och till möjlig försämring av förpackningsmaterialens egenskaper inom det angivna temperaturintervallet.

6.4.7.6 Konstruktion och tillverkningsmetoder ska vara i överensstämmelse med nationella eller internationella standarder eller andra bestämmelser, som kan godtas av behörig myndighet.

6.4.7.7 Konstruktionen ska innefatta ett inneslutningssystem, säkert förslutet med en förslutningsförordning som inte kan öppnas oavsiktligt eller på grund av tryck som kan uppkomma inuti kollit.

6.4.7.8 Radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet får betraktas som en komponent av inneslutningssystemet.

6.4.7.9 Om ett inneslutningssystem utgör en separat del av kollit, ska inneslutningssystemet kunna förslutas säkert med en förslutningsanordning som är oberoende av andra delar av förpackningen.

6.4.7.10 Konstruktionen av komponenter i inneslutningssystemet ska i tillämpliga fall ta hänsyn till radiolytisk sönderdelning av vätskor och andra känsliga material samt gasbildning genom kemiska reaktioner och radiolys.

6.4.7.11 Inneslutningssystemet ska hålla kvar det radioaktiva innehållet vid en sänkning av det omgivande trycket till 60 kPa.

6.4.7.12 Alla ventiler förutom tryckavlastningsventiler ska vara utrustade med ett hölje som fångar upp eventuellt läckage från ventilen.

6.4.7.13 En strålskärm som omsluter en komponent av kollit, som är specificerad som en del av inneslutningssystemet, ska vara konstruerad så att komponenten ej oavsiktligt kan frigöras från skärmen. Om strålskärmen tillsammans med en dylik komponent utgör en separat enhet, ska strålskärmen kunna förslutas säkert med en förslutningsanordning som är oberoende av andra delar av förpackningen.

6.4.7.14 Ett kolli ska vara konstruerat så att om det blev utsatt för provningarna enligt 6.4.15, skulle det förhindra:

(a) förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet, och

(b) en mer än 20-procentig ökning av den högsta dosraten på alla utvändiga ytor på kollit.

6.4.7.15 Konstruktionen av ett kolli, som är avsett för radioaktiva vätskor, ska ha ett expansionsutrymme för att ta upp temperaturvariationer i innehållet, dynamiska effekter och fyllningsrörelser.

Kollin av typ A för vätskor

6.4.7.16 Ett kolli av typ A konstruerat för att innehålla radioaktiva ämnen i vätskeform ska dessutom:

1001

(a) uppfylla bestämmelserna i 6.4.7.14 (a) ovan, om kollit utsätts för provningarna enligt 6.4.16, och

(b) antingen

(i) vara försett med tillräcklig mängd absorberande material för att absorbera två gånger volymen av vätskeinnehållet. Sådant absorberande material ska vara placerat så att det kommer i kontakt med vätskan i händelse av läckage, eller

(ii) vara försett med ett inneslutningssystem, bestående av primära inre och sekundära yttre inneslutningskomponenter, konstruerat för att inom de sekundära yttre inneslutningskomponenterna fullständigt innesluta vätskeinnehållet och säkerställa att vätskeinnehållet hålls på plats, även om de primära inre komponenterna läcker.

Kollin av typ A för gaser

6.4.7.17 Ett kolli av typ A avsett för gaser ska förhindra förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet om kollit utsätts för provningen enligt 6.4.16, utom för ett kolli av typ A konstruerat för gasformigt tritium eller för ädelgaser.

6.4.8 Bestämmelser för kollin av typ B(U)

6.4.8.1 Kollin av typ B(U) ska vara konstruerade så att bestämmelserna i 6.4.2 och 6.4.7.2 - 6.4.7.15, med undantag av 6.4.7.14 (a), samt dessutom bestämmelserna i 6.4.8.2 - 6.4.8.15 uppfylls.

6.4.8.2 Under de omgivningsförhållanden som anges i 6.4.8.5 och 6.4.8.6 ska ett kolli, under normala transportförhållanden och verifierat genom provning enligt 6.4.15, vara konstruerat så att värmen som utvecklats i kollit av det radioaktiva innehållet inte kan påverka kollit på ett sådant sätt att det inte längre uppfyller tillämpliga bestämmelser om inneslutning och skärmning om det lämnas utan tillsyn under en vecka. Särskilt ska effekter av värme uppmärksammas, vilket kan orsaka en eller flera av följande:

(a) förändring av det radioaktiva ämnets interna disposition, den geometriska formen eller det fysikaliska tillståndet hos det radioaktiva innehållet, eller, om det radioaktiva materialet är inkapslat eller inneslutet i en behållare (till exempel kapslade bränsleelement), orsaka att inkapslingen, behållaren eller det radioaktiva materialet deformeras eller smälter,

(b) försämring av förpackningens effektivitet genom ojämn värmeutvidgning eller sprickbildning eller leda till smältning av materialet i strålskärmen,

6.4.8.3 Ett kolli ska konstrueras så att, under de omgivningsförhållanden som anges i 6.4.8.5 och i frånvaro av solinstrålning, temperaturen på kollits åtkomliga ytor inte överstiger 50 °C, såvida det inte transporteras som komplett last.

6.4.8.4 Högsta temperaturen på alla ytor, som är lätt åtkomliga under transport av ett kolli som komplett last, får inte överstiga 85 °C i frånvaro av solinstrålning, under de omgivningsförhållanden som anges i 6.4.8.5. Sköldar eller skärmar avsedda att skydda personer får tas med i beräkningen utan att dessa sköldar eller skärmar behöver utsättas för någon provning.

1002

6.4.8.5 Omgivningstemperaturen ska antas vara 38 °C.

6.4.8.6 Solinstrålningsbetingelser ska antas vara de som anges i tabell 6.4.8.6.

Tabell 6.4.8.6: Data för solinstrålning

Fall Form eller läge hos ytan Solinstrålning under 12 timmar per dag (W/m ) 2 1 Plan yta som transporteras i vågrätt läge – riktad 0 nedåt 2 Plan yta som transporteras i vågrätt läge – riktad 800 uppåt 3 Ytor som transporteras i lodrätt läge 200 a) 4 Andra nedåtriktade ytor (ej vågräta) 200 a) 5 Alla andra ytor 400 a)

a) Alternativt får en sinusfunktion användas med en antagen absorptionskoefficient, varvid effekterna av eventuell reflektion från närliggande föremål försummas.

6.4.8.7 Ett kolli med ett värmeskydd för att uppfylla bestämmelserna för värmeprovningen i 6.4.17.3 ska konstrueras så att skyddet förblir effektivt om kollit utsätts för provningarna enligt 6.4.15 och 6.4.17.2 (a) och (b), eller i tillämpliga fall enligt 6.4.17.2 (b) och (c). Sådant skydd på kollits utsida får inte försämras genom rivning, skärning, glidning, nötning eller ovarsam hantering.

6.4.8.8 Ett kolli ska vara så konstruerat att om det utsätts:

(a) för provningarna enligt 6.4.15, det begränsar förlusten av radioaktivt innehåll till högst 10 -6 A 2 per timme, och

(b) för provningarna enligt 6.4.17.1, 6.4.17.2 (b), 6.4.17.3 och 6.4.17.4 och antingen provningen i

(i) 6.4.17.2 (c), när kollit har en vikt på högst 500 kilo, en total densitet på högst 1000 kg/m baserad på yttermåtten och ett radioaktivt innehåll, som inte 3 utgörs av radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, över 1000 A 2 , eller

(ii) 6.4.17.2 (a), för alla andra kollin,

så skulle det uppfylla följande bestämmelser:

- skärmningens effekt ska förbli tillräckligt stor för att säkerställa att dosraten en meter från kollits utvändiga yta inte överstiger 10 mSv/h med det maximala radioaktiva innehåll som kollit är konstruerat för att innehålla, och

- den samlade förlusten av radioaktivt innehåll under en vecka får inte överstiga 10 A 2 för krypton-85 och A 2 för alla andra radionuklider.

Där blandningar av olika radionuklider är närvarande, ska bestämmelserna i 2.2.7.2.2.4 – 2.2.7.2.2.6 tillämpas, förutom att för krypton-85 får ett effektivt A 2 (i)värde lika med 10 A 2 användas. I fallet (a) ovan ska bestämningen ta hänsyn till gränsvärdena för löst vidhäftande yttre kontamination i 4.1.9.1.2.

1003

6.4.8.9 Ett kolli för radioaktivt innehåll med aktivitet över 10 A ska konstrueras så att inget 5 2 brott i inneslutningssystemet uppstår, om kollit utsätts för den utvidgade vattennedsänkningsprovningen enligt 6.4.18.

6.4.8.10 Uppfyllande av de tillåtna gränsvärdena för aktivitetsutsläpp får varken bero på filter eller på ett mekaniskt kylningssystem.

6.4.8.11 Inneslutningssystemet hos ett kolli får inte innehålla en tryckavlastningsanordning, genom vilket radioaktiva ämnen kan läcka ut till omgivningen under provningsbetingelserna i 6.4.15 och 6.4.17.

6.4.8.12 Ett kolli ska konstrueras så att vid högsta normala arbetstryck och då det utsätts för provningen enligt 6.4.15 och 6.4.17, spänningarna i inneslutningssystemet inte uppnår värden som försämrar kollit så att det inte längre uppfyller tillämpliga bestämmelser.

6.4.8.13 Ett kolli får inte ha ett högsta normala arbetstryck som överstiger ett övertryck på 700 kPa.

6.4.8.14 Ett kolli som innehåller radioaktiva ämnen med liten spridbarhet, ska vara konstruerat så att det radioaktiva ämnets prestanda inte påverkas skadligt av tillförda anordningar som inte utgör beståndsdelar av det radioaktiva ämnet eller av invändiga komponenter i förpackningen.

6.4.8.15 Ett kolli ska konstrueras för en omgivningstemperatur från -40 °C till +38 °C.

6.4.9 Bestämmelser för kollin av typ B(M)

6.4.9.1 Kollin av typ B(M) ska uppfylla kraven för kollin av typ B(U) angivna i 6.4.8.1. För kollin som kommer att transporteras uteslutande inom ett visst land eller uteslutande mellan vissa länder, får andra villkor antas än de som anges i 6.4.7.5, 6.4.8.4 - 6.4.8.6 och 6.4.8.9 - 6.4.8.15 ovan, efter godkännande av behöriga myndigheter i dessa länder. Bestämmelserna för kollin av typ B(U) i 6.4.8.4 och 6.4.8.9 - 6.4.8.15 ska uppfyllas så långt som möjligt.

6.4.9.2 Återkommande tryckutjämning av kollin av typ B(M) kan tillåtas under transport, förutsatt att övervakningsåtgärder för tryckutjämningen är godtagbara för berörd behörig myndighet.

6.4.10 Bestämmelser för kollin av typ C

6.4.10.1 Kollin av typ C ska vara konstruerade så att de uppfyller bestämmelserna i 6.4.2 samt 6.4.7.2 - 6.4.7.15, med undantag av 6.4.7.14 (a), och bestämmelserna i 6.4.8.2 - 6.4.8.6, 6.4.8.10 - 6.4.8.15 samt 6.4.10.2 - 6.4.10.4.

6.4.10.2 Ett kolli ska kunna uppfylla bedömningskriterierna som anges för provning i 6.4.8.8 (b) och 6.4.8.12 efter att ha varit nedgrävt i marken i en miljö som definieras av en värmeledningsförmåga på 0,33 W/mK och en temperatur på 38 °C i stationärt tillstånd. Begynnelsevillkoren för bedömningen ska antas vara att värmeisolering på kollit förblir intakt, att kollit är vid högsta normala arbetstryck och att omgivningstemperaturen är 38 °C.

6.4.10.3 Ett kolli ska vara så konstruerat att, om det vore vid det högsta normala arbetstrycket och utsätts för:

1004

(a) provningarna enligt 6.4.15, det begränsar förlusten av radioaktivt innehåll till högst 10 A per timme, och -6 2 (b) provningsserierna enligt 6.4.20.1, (i) skärmningens effekt förblir tillräckligt stor för att säkerställa att dosraten en meter från kollits utvändiga yta inte överstiger 10 mSv/h med det maximala radioaktiva innehåll som kollit är konstruerat för att innehålla, och (ii) den samlade förlusten av radioaktivt innehåll under en vecka inte överstiger 10 A 2 för krypton-85 och inte överstiger A 2 för alla andra radionuklider. Där blandningar av olika radionuklider är närvarande, ska bestämmelserna i 2.2.7.2.2.4 - 2.2.7.2.2.6 tillämpas, förutom att för krypton-85 får ett effektivt A 2 (i) värde lika med 10 A 2 användas. I fallet (a) ovan ska bedömningen ta hänsyn till gränsvärdena för yttre kontamination i 4.1.9.1.2. 6.4.10.4 Ett kolli ska konstrueras så att inget brott i inneslutningssystemet uppstår, om kollit utsätts för den utvidgade vattennedsänkningsprovningen enligt 6.4.18.

6.4.11 Bestämmelser för kollin som innehåller fissila ämnen

6.4.11.1 Fissila ämnen ska transporteras så att: (a) underkriticitet råder under rutinmässiga, normala och olycksrelaterade transportförhållanden. Särskilt ska hänsyn tas till följande omständigheter: (i) vatten som läcker in i eller ut ur kollin, (ii) förlust av funktion hos inbyggda neutronabsorbatorer eller moderatorer, (iii) förändring av innehållets placering antingen inuti kollit eller som resultat av läckage ur kollit, (iv) minskning av avstånd inuti eller mellan kollin, (v) kollin som blir nedsänkta i vatten eller begravda i snö, (vi) temperaturändringar, och (b) följande bestämmelser uppfylls: (i) bestämmelserna i 6.4.7.2 utom för oförpackade ämnen när det särskilt tillåts enligt 2.2.7.2.3.5 (e), (ii) bestämmelser på annat ställe i RID/RID-S, vilka beror på ämnenas radioaktiva egenskaper, (iii) bestämmelserna i 6.4.7.3, såvida ämnet inte är undantaget genom 2.2.7.2.3.5, (iv) bestämmelserna i 6.4.11.4 – 6.4.11.14, såvida ämnet inte är undantaget genom 2.2.7.2.3.5, 6.4.11.2 eller 6.4.11.3. 6.4.11.2 Kollin som innehåller fissila ämnen som uppfyller bestämmelserna i (d) och en av bestämmelserna i (a) – (c) nedan är undantagna från kraven i 6.4.11.4 - 6.4.11.14.

1005

(a) Kollin som innehåller fissila ämnen i någon form under förutsättning att: (i) minsta yttermått hos varje enskilt kolli är minst 10 cm, (ii) kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för kollit har beräknats genom följande formel: vikt av uran − 235 i kolli (g) vikt av andra fissila nuklider* i kolli (g) CSI = 50 x 5 x ( + ) Z 280 * Plutonium får ha vilken isotopsammansättning som helst under förutsättning att mängden av Pu-241 är mindre än mängden av Pu-240 i kollit. där värden för Z hämtas från tabell 6.4.11.2, (iii) kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för varje kolli inte överstiger 10. (b) Kollin som innehåller fissila ämnen i någon form under förutsättning att: (i) minsta yttermått hos varje enskilt kolli är minst 30 cm, (ii) kollit, efter att ha utsatts för provningarna enligt 6.4.15.1 – 6.4.15.6: - håller kvar sitt innehåll av fissila ämnen, - har bibehållna yttre dimensioner på minst 30 cm överallt på kollit, - det förhindrar att en kub med sidan 10 cm kan penetrera kollit, (iii) kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för kollit har beräknats genom följande formel: vikt av uran − 235 i kolli (g) vikt av andra fissila nuklider* i kolli (g) CSI = 50 x 2 x ( + ) Z 280 * Plutonium får ha vilken isotopsammansättning som helst under förutsättning att mängden av Pu-241 är mindre än mängden av Pu-240 i kollit. där värden för Z hämtas från tabell 6.4.11.2, (iv) kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för varje enskilt kolli inte överstiger 10. (c) Kollin som innehåller fissila ämnen i någon form under förutsättning att: (i) minsta yttermått hos varje enskilt kolli är minst 10 cm, (ii) kollit, efter att ha utsatts för provningarna enligt 6.4.15.1 – 6.4.15.6: - håller kvar sitt innehåll av fissila ämnen, - har bibehållna yttre dimensioner på minst 10 cm överallt på kollit, - det förhindrar att en kub med sidan 10 cm kan penetrera kollit.

1006

(iii) kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för kollit har beräknats genom följande formel: vikt av uran − 235 i kolli (g) vikt av andra fissila nuklider* i kolli (g) CSI = 50 x 2 x ( + ) 450 280

* Plutonium får ha vilken isotopsammansättning som helst under förutsättning att mängden av Pu-241 är mindre än mängden av Pu-240 i kollit. (iv) den totala vikten av fissila nuklider i varje kolli inte överstiger 15 g.

(d) Den totala vikten av beryllium, vätehaltiga ämnen anrikade med deuterium, grafit och andra allotropa former av kol i ett enskilt kolli får inte vara större än vikten av fissila nuklider i detta kolli, förutom när den totala koncentrationen av dessa ämnen inte överstiger 1 g per 1000 g i någon del av ämnet. Beryllium i kopparlegeringar upp till 4 % av den totala vikten av legeringen behöver inte beaktas.

Tabell 6.4.11.2 – Värden för Z vid beräkning av kriticitetssäkerhetsindex

enligt 6.4.11.2

Anrikning

a)

Z

Uran anrikat upp till 1,5% 2200 Uran anrikat upp till 5 % 850 Uran anrikat upp till 10 % 660 Uran anrikat upp till 20 % 580 Uran anrikat upp till 100 % 450 a) Om ett kolli innehåller uran med varierande anrikning av U-235, ska det värde som motsvarar den högsta anrikningen användas för Z.

6.4.11.3 Kollin som innehåller högst 1000 g plutonium är undantagna från tillämpningen av 6.4.11.4 – 6.4.11.14 under förutsättning att:

(a) högst 20 viktprocent av plutoniumet är fissila nuklider,

(b) kriticitetssäkerhetsindexet hos kollit har beräknats genom följande formel:

vikt av plutonium (g) CSI = 50 x 2 x 1000

(c) om uran finns närvarande tillsammans med plutonium får vikten av uran inte vara högre än 1 viktprocent av plutoniumet.

6.4.11.4 Där kemisk eller fysikalisk form, isotopsammansättning, vikt eller koncentration, modereringsförhållande eller densitet eller geometrisk konfiguration är okänd, ska bestämningarna i 6.4.11.8 - 6.4.11.13 utföras med antagandet att varje okänd parameter har det värde, som i överensstämmelse med vid bestämningen kända förhållanden och parametrar ger maximal neutronmultiplikation.

6.4.11.5 För bestrålat kärnbränsle ska bestämningarna i 6.4.11.8 - 6.4.11.13 baseras på en isotopsammansättning som har visats ge endera:

(a) maximal neutronmultiplikation under tidigare bestrålning, eller

1007

(b) en konservativ uppskattning av neutronmultiplikationen vid bedömningen av kollit. Efter bestrålning men innan förflyttning ska en mätning utföras för att verifiera konservatismen i isotopsammansättningen.

6.4.11.6 Kollit ska efter att ha utsatts för provningen enligt 6.4.15:

(a) ha bibehållna yttre dimensioner på minst 10 cm överallt på kollit, och

(b) förhindra inträngning av en kub med sidlängden 10 cm.

6.4.11.7 Kollit ska konstrueras för en omgivningstemperatur av -40 °C till +38 °C, såvida inte behörig myndighet anger annat i certifikatet för godkännandecertifikatet för kollikonstruktionen.

6.4.11.8 För ett enskilt kolli ska antas att vatten kan läcka in i eller ut ur alla tomma utrymmen i kollit, inklusive sådana inne i inneslutningssystemet. Om konstruktionen emellertid innefattar särskilda anordningar för att förhindra sådant läckage av vatten in i eller ut ur bestämda tomma utrymmen, även som ett resultat av fel, får frånvaro av läckage antas med avseende på dessa utrymmen. Sådana särskilda anordningar ska omfatta någon av följande:

(a) flera högeffektiva barriärer mot vatten, där minst två förblir vattentäta om kollit utsätts för provning enligt 6.4.11.13 (b), väl utvecklad kvalitetsstyrning vid tillverkning, underhåll och reparation av förpackningar samt provning för att kontrollera förslutningen av kollit före varje förflyttning, eller

(b) för kollin innehållande enbart uranhexafluorid med en högsta anrikning av 5 viktsprocent uran-235:

(i) kollin, där det efter provning enligt 6.4.11.13 (b) inte finns någon fysisk kontakt mellan ventilen eller pluggen och någon annan del av förpackningen, utom vid dess ursprungliga fästpunkt, och där dessutom ventilerna eller pluggarna förblir täta efter provning enligt 6.4.17.3, och

(ii) väl utvecklad kvalitetsstyrning vid tillverkning, underhåll och reparation av förpackningar, i förening med provning för att kontrollera förslutningen av kollit före varje förflyttning.

6.4.11.9 Det ska antas att det begränsande systemet är tätt reflekterat av minst 20 cm vatten eller en större reflektion som ytterligare kan fås av förpackningsmaterialet. Emellertid, när det kan visas att det begränsande systemet stannar i förpackningen efter provning enligt 6.4.11.13 (b) får en tät reflektion hos kollit av minst 20 cm vatten antas i 6.4.11.10 (c).

6.4.11.10 Kollit ska vara underkritiskt under förhållandena i 6.4.11.8 och 6.4.11.9, under de betingelser hos kollit som ger maximal neutronmultiplikation, i överensstämmelse med följande punkter:

(a) rutinmässiga transportförhållanden (fria från tillbud),

(b) provning enligt 6.4.11.12 (b),

6.4.11.11 (Tills vidare blank.)

1008

6.4.11.12 För normala transportförhållanden ska ett tal ”N” härledas, sådant att fem gånger ”N” kollin för den uppställning och de betingelser hos kollina som ger maximal neutronmultiplikation, ska vara underkritiska med hänsyn till följande:

(a) ingenting får finnas mellan kollina, och kolliuppställningen ska reflekteras på alla sidor av minst 20 cm vatten, och

(b) tillståndet hos kollina ska vara deras bedömda eller verifierade skick sedan de utsatts för provning enligt 6.4.15.

6.4.11.13 För olycksrelaterade transportförhållanden ska ett tal ”N” härledas, sådant att två gånger ”N” kollin för den uppställning och de betingelser hos kollina som ger maximal neutronmultiplikation, ska vara underkritiska med hänsyn till följande:

(a) moderering av vätehaltigt material mellan kollina, och kolliuppställningen reflekterad på alla sidor av minst 20 cm vatten,

(b) provning enligt 6.4.15 följd av det mest begränsande av följande:

(i) provning enligt 6.4.17.2 (b) och antingen 6.4.17.2 (c) för kollin med en vikt av högst 500 kg och en total densitet av högst 1000 kg/m 3 baserat på yttermåtten, eller 6.4.17.2 (a) för alla andra kollin, följd av provning enligt 6.4.17.3 och avslutat med provning enligt 6.4.19.1 - 6.4.19.3, eller

(ii) provning enligt 6.4.17.4, och

(c) om någon del av det fissila ämnet kommer ut från inneslutningssystemet efter provning enligt 6.4.11.13 (b), ska det antas att fissila ämnen kommer ut från varje kolli i uppställningen och alla fissila ämnen ska ordnas i den konfiguration och moderering som ger maximal neutronmultiplikation med tät reflektion av minst 20 cm vatten.

6.4.11.14 Kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för kollin med fissila ämnen ska bestämmas genom att dividera talet 50 med det minsta av de båda värdena för N som härleds enligt 6.4.11.12 och 6.4.11.13 (dvs. CSI = 50/N). Värdet på kriticitetssäkerhetsindex kan vara noll, förutsatt att ett obegränsat antal kollin är underkritiska (dvs. N är i båda fallen i praktiken oändlig).

6.4.12 Provningsmetoder och verifiering av överensstämmelse

6.4.12.1 Verifiering av överensstämmelse med funktionskraven i 2.2.7.2.3.3.1, 2.2.7.2.3.3.2, 2.2.7.2.3.4.1, 2.2.7.2.3.4.2, 2.2.7.2.3.4.3 och 6.4.2 - 6.4.11 ska ske med någon av nedan angivna metoder, eller genom en kombination av dessa:

(a) utförande av provningar med provföremål som representerar radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet eller radioaktiva ämnen med liten spridbarhet eller med prototyper eller provexemplar av förpackningen, där innehållet i provföremålet eller förpackningen vid provningarna så långt möjligt ska simulera det förväntade radioaktiva innehållet och provföremål eller förpackningar som ska provas ska förberedas på det sätt som de överlämnas för transport,

(b) hänvisning till tidigare tillfredsställande och tillräckligt likartad verifiering,

1009

(c) utförande av provning med modeller i lämplig skala, vilka har alla egenskaper som är väsentliga från undersökningssynpunkt, om teknisk erfarenhet har visat att resultat från sådana provningar är lämpliga för konstruktionsändamål. När en skalmodell används ska hänsyn tas till att vissa provningsparametrar, såsom diametern hos penetrationsstången eller staplingsbelastningen, behöver korrigeras,

(d) beräkning eller motiverat resonemang, när beräkningsmetoder och parametrar är allmänt erkända för att vara tillförlitliga eller konservativa.

6.4.12.2 Efter att provföremålet, prototypen eller provförpackningen har utsatts för provningarna, ska lämpliga metoder för utvärdering användas för att säkerställa att bestämmelserna för provningsmetoderna har uppfyllts i överensstämmelse med de funktions- och acceptanskriterier som anges i 2.2.7.2.3.3.1, 2.2.7.2.3.3.2, 2.2.7.2.3.4.1, 2.2.7.2.3.4.2, 2.2.7.2.3.4.3 och 6.4.2 - 6.4.11.

6.4.12.3 Alla provföremål ska granskas före provning för att identifiera och notera brister eller skador, inklusive följande:

(a) avvikelser från konstruktionen,

(b) defekter i tillverkningen,

(d) deformation av enskilda delar.

Inneslutningssystemet i kollit ska vara entydigt specificerat. Provföremålets utvändiga delar ska märkas entydigt så att hänvisning kan göras enkelt och otvetydigt till vilken del som helst i provföremålet.

6.4.13 Provning av inneslutningssystemets och skärmningens integritet samt

utvärdering av kriticitetssäkerhet

Efter varje provning eller grupp av provningar eller sekvens av tillämpliga provningar, beroende på vad som är tillämpligt, enligt 6.4.15 - 6.4.21:

(a) ska brister och skador identifieras och noteras,

(b) ska det avgöras huruvida inneslutningssystemets och skärmningens integritet har bevarats i den utsträckning som krävs i 6.4.2 - 6.4.11 för kollit som provats, och

(c) ska det för kollin innehållande fissila ämnen avgöras om de antaganden och förutsättningar är uppfyllda, som använts i de bedömningar som krävs i enlighet med 6.4.11.1 - 6.4.11.14 för ett eller flera kollin.

6.4.14 Träffyta för fallprovning

Träffytan för fallprovningen enligt 2.2.7.2.3.3.5 (a), 6.4.15.4, 6.4.16 (a), 6.4.17.2 och 6.4.20.2 ska vara en plan, horisontell yta av sådant slag, att en ökning av dess motstånd mot förskjutning eller deformation efter träff av provföremålet inte skulle leda till nämnvärt större skador på provföremålet.

1010

6.4.15 Provning för att verifiera förmågan att motstå normala

transportförhållanden

6.4.15.1 Provningsmomenten är: vattenbesprutningsprovning, fallprovning, staplingsprovning och penetrationsprovning. Provexemplar av kollit ska utsättas för fallprovning, staplingsprovning och penetrationsprovning, och ska i varje moment föregås av vattenbesprutningsprovningen. Ett provexemplar får användas för alla momenten, förutsatt att bestämmelserna i 6.4.15.2 är uppfyllda.

6.4.15.2 Tidsintervallet mellan avslutning av vattenbesprutningsprovningen och det följande provningsmomentet ska vara sådant att vattnet har absorberats i största möjliga utsträckning, utan att provexemplarets utsida påtagligt har torkat. Om inget annat är motiverat ska detta intervall sättas till två timmar, om vattenbesprutningen sker från fyra riktningar samtidigt. Ingen mellanliggande paus får förekomma om vattenbesprutningen sker från var och en av de fyra riktningarna efter varandra.

6.4.15.3 Vattenbesprutningsprovning: provexemplaret ska utsättas för en vattenbesprutningsprovning som simulerar exponering för regn med ungefär 50 mm per timme under minst en timme.

6.4.15.4 Fallprovning: provexemplaret ska falla på träffytan så att det erhåller maximal skada med avseende på de säkerhetskarakteristika som ska provas.

(a) Fallhöjden, mätt från provexemplarets lägsta punkt till träffytans yta, ska vara minst lika med avståndet som anges i tabell 6.4.15.4 för tillämplig vikt. Träffytan ska vara utformad enligt 6.4.14.

(b) För rektangulära kollin av papp eller trä med en vikt av högst 50 kg, ska ett separat provexemplar utsättas för ett fritt fall mot varje hörn från en höjd av 0,3 meter.

(c) För cylindriska kollin av papp med en vikt av högst 100 kg, ska ett separat provexemplar utsättas för ett fritt fall mot varje kvadrant av båda kanterna från en höjd av 0,3 meter.

Tabell 6.4.15.4: Fallhöjd för provning av kollin för normala

transportförhållanden

Kollivikt (kg) Fallhöjd (m)

Kollivikt < 5000 1,2 5000 ≤ kollivikt < 10000 0,9 10000 ≤ kollivikt < 15000 0,6 15000 ≤ kollivikt 0,3

6.4.15.5 Staplingsprovning: Såvida inte förpackningens form effektivt förhindrar stapling, ska provexemplaret under 24 timmar utsättas för en kompressionsbelastning lika med det största av följande:

(a) motsvarande till 5 gånger kollits högsta vikt,

(b) motsvarigheten till 13 kPa, multiplicerat med den vertikalt projicerade kolliarean.

1011

Belastningen ska läggas likformigt på två motsatta sidor av provexemplaret, där den ena ska vara bottenytan på vilken kollit normalt vilar.

6.4.15.6 Penetrationsprovning: provexemplaret ska placeras på en styv, plan, horisontell yta som inte rör sig påtagligt under provningen.

(a) En stång med diametern 3,2 cm, en halvsfärisk ändyta och vikten 6 kg ska släppas så att den faller med sin längdaxel vertikal mot mitten av provexemplarets svagaste del, varvid den om den tränger igenom tillräckligt långt kommer att träffa inneslutningssystemet. Stången får inte deformeras påtagligt vid provningen.

(b) Fallhöjden för stången, mätt från dess nedre ändyta till den avsedda islagspunkten på provexemplarets översta yta, ska vara 1 meter.

6.4.16 Tilläggsprovning av kollin av typ A för vätskor och gaser

Ett provexemplar eller separata provexemplar ska utsättas för vart och ett av följande provningsmoment, såvida det inte kan verifieras att ett provningsmoment är strängare för provexemplaret ifråga än det andra, i vilket fall ett provexemplar ska utsättas för det strängaste provningsmomentet.

(a) Fallprovning: provexemplaret ska falla mot träffytan så att inneslutningssystemet erhåller största möjliga skada. Fallhöjden mätt från provexemplarets lägsta del till träffytan ska vara 9 meter. Träffytan ska vara utförd enligt 6.4.14.

(b) Penetrationsprovning: provexemplaret ska utsättas för provning enligt 6.4.15.6, varvid fallhöjden ska ökas till 1,7 m från 1 meter som anges i 6.4.15.6 (b).

6.4.17 Provning för att verifiera förmågan att motstå olycksrelaterade

transportförhållanden

6.4.17.1 Provexemplaret ska utsättas för den samlade effekten av provningsmomenten enligt 6.4.17.2 och 6.4.17.3, i den ordningen. Efter provningarna ska antingen detta provexemplar eller ett separat provexemplar genomgå vattennedsänkningsprovningen enligt 6.4.17.4 och i tillämpliga fall 6.4.18.

6.4.17.2 Mekanisk provning: den mekaniska provningen består av tre olika fallprovningsmoment. Varje provexemplar ska utsättas för tillämplig fallprovning enligt 6.4.8.8 eller 6.4.11.13. Provningsmomentens ordningsföljd ska vara sådan, att när den mekaniska provningen är avslutad, ska provexemplaret har fått sådana skador, som kommer att leda till största möjliga skada i den efterföljande värmeprovningen.

(a) Vid fallprovning I ska provexemplaret falla mot träffytan så att det erhåller största möjliga skada, och fallhöjden mätt från provexemplarets lägsta punkt till träffytan ska vara 9 meter. Träffytan ska vara utformad enligt 6.4.14.

(b) Vid fallprovning II ska provexemplaret falla mot en stång, som är fast monterad vinkelrätt mot träffytan, så att det erhåller största möjliga skada. Fallhöjden mätt från den avsedda islagspunkten på provexemplaret till stångens översta yta ska vara 1 meter. Stången ska vara av solitt kolstål med cirkulärt tvärsnitt, 15,0 ± 0,5 cm i diameter och 20 cm lång, såvida inte en längre stång skulle orsaka större skada, i vilket fall en stång med tillräcklig längd för att orsaka största möjliga skada ska användas. Övre ändytan av stången ska vara plan och horisontell, med

1012

kanten avrundad till en radie på högst 6 mm. Träffytan på vilken stången monteras ska vara utformad enligt 6.4.14.

(c) Vid fallprovning III ska provexemplaret utsättas för en dynamisk krossprovning genom att det placeras på träffytan så att det erhåller största möjliga skada vid fall av en vikt på 500 kg från 9 m mot provexemplaret. Vikten ska bestå av en solid kolstålsplatta, 1 meter × 1 meter, och den ska falla med horisontell orientering. Nedre ändytan av stålplattan ska ha sina kanter och hörn rundade till en radie av högst 6 mm. Fallhöjden ska mätas från plattans undersida till provexemplarets högsta punkt. Träffytan på vilken provexemplaret vilar ska vara utformad enligt 6.4.14.

6.4.17.3 Värmeprovning: provexemplaret ska vara i termisk jämvikt vid en omgivningstemperatur på 38 °C, vid solinstrålningsbetingelser enligt tabell 6.4.8.6 och vid den högsta värmeeffekten orsakad av det radioaktiva innehållet enligt kolliprototypen. Alternativt får någon av dessa parametrar ha andra värden före och under provningen, förutsatt att tillbörlig hänsyn tas till dem under den följande bedömningen av påverkan på kollit.

Värmeprovningen ska sedan bestå av:

(a) Exponering av ett provexemplar under 30 minuter för en termisk miljö som ger ett värmeflöde åtminstone likvärdigt med det från en brand i en kolväte/luftblandning i tillräckligt lugna omgivningsbetingelser för att ge ett minsta medelemissionstal för flamman på 0,9 och en medeltemperatur på minst 800 °C, helt omvärvande provexemplaret, med en absorbans för ytan av 0,8 eller det värde som kollit kan visas ha om det exponeras för den angivna branden.

(b) Exponering av provexemplaret för en omgivningstemperatur av 38 °C, solinstrålningsbetingelser enligt tabell 6.4.8.6 och högsta beräkningsvärdet för den av det radioaktiva innehållet i kollit genererade värmeeffekten, tillräckligt länge för att säkerställa att temperaturerna i provexemplaret minskar i alla delar i provexemplaret och/eller närmar sig det ursprungliga jämviktstillståndet. Alternativt får dessa parametrar ha andra värden efter att uppvärmningen upphört, förutsatt att tillbörlig hänsyn tas till dem under den följande bedömningen av påverkan på kollit.

Under och efter provningen får inte provexemplaret kylas ner artificiellt och all förbränning av material i provexemplaret ska tillåtas att fortsätta.

6.4.17.4 Vattennedsänkningsprovning: provexemplaret ska nedsänkas under en vattenpelare på minst 15 meter under en tid av minst åtta timmar i den orientering som kommer att ge största möjliga skada. För demonstrationsändamål ska ett utvändigt övertryck på minst 150 kPa anses uppfylla dessa villkor.

6.4.18 Utvidgad vattennedsänkningsprovning för kollin av typ B(U) och typ

B(M) innehållande mer än 10

5 A 2 och för kollin av typ C

Utvidgad vattennedsänkningsprovning: provexemplaret ska nedsänkas under en vattenpelare på minst 200 meter under en tid av minst en timme. För demonstrationsändamål ska ett utvändigt övertryck på minst 2 MPa anses uppfylla dessa villkor.

1013

6.4.19 Vattenläckageprovning för kollin som innehåller fissila ämnen

6.4.19.1 När vattenläckage in i eller ut ur kollin har antagits i den omfattning som ger största reaktivitet för bedömningen enligt 6.4.11.8 - 6.4.11.13 är kollina undantagna från provning.

6.4.19.2 Innan provexemplaret utsätts för nedanstående vattenläckageprovningen, ska det utsättas för provning enligt 6.4.17.2 (b) och enligt kraven i 6.4.11.13 antingen 6.4.17.2 (a) eller (c) samt provning enligt 6.4.17.3.

6.4.19.3 Provexemplaret ska nedsänkas under en vattenpelare på minst 0,9 meter under en tid av minst åtta timmar och i den orientering vid vilken största möjliga läckage förväntas.

6.4.20 Provningar för kollin av typ C

6.4.20.1 Provföremål ska utsättas för effekten av var och en av följande provningsserier i angiven ordning:

(a) provningarna som anges i 6.4.17.2 (a), 6.4.17.2 (c), 6.4.20.2 och 6.4.20.3, och

(b) provningen som anges i 6.4.20.4.

Separata provföremål får användas för vardera av serierna (a) och (b).

6.4.20.2 Punkterings-/rivprovning: Provföremålet ska utsättas för den skadebringande effekten av en vertikal fast provkropp av kolstål. Orienteringen hos provkollit och islagspunkten på kollits yta ska vara sådan att den orsakar största möjliga skada vid avslutning av provningsserien enligt 6.4.20.1 (a).

(a) Provföremålet, som representerar ett kolli med en vikt under 250 kg, ska placeras på en träffyta och utsättas för en provkropp med vikten 250 kg som faller från höjden 3 m ovanför avsedd islagspunkt. För denna provning ska provkroppen vara en cylindrisk stång med 20 cm diameter, med islagsänden utformad som en stympad rät cirkulär kon med följande mått: 30 cm höjd och 2,5 cm diameter vid toppen, varvid dess kant avrundas till en radie på högst 6 mm. Träffytan som provföremålet placeras på ska vara utförd enligt 6.4.14.

(b) För kollin med en vikt på 250 kg eller mer ska provkroppens basyta placeras på en träffyta och provföremålet släppas mot provkroppen. Fallhöjden, mätt från islagspunkten på provföremålet till provkroppens ovansida, ska vara 3 m. För denna provning ska provkroppen ha samma egenskaper och mått som specificerats i (a) ovan, utom att provkroppens längd och vikt ska vara sådan att den orsakar största möjliga skada på provföremålet. Träffytan som provkroppens basyta placeras på ska vara utförd enligt 6.4.14.

6.4.20.3 Utvidgad värmeprovning: Betingelserna för denna provning ska vara så som anges i 6.4.17.3, utom att exponeringen för värme ska ske under en tid av 60 minuter.

6.4.20.4 Stötprovning: Provföremålet ska utsättas för en stöt mot en träffyta med en hastighet på minst 90 m/s, i den orientering som orsakar störst skada. Träffytan ska vara utförd enligt 6.4.14, med undantag av att träffytan får ha godtycklig orientering så länge ytan står vinkelrätt mot provobjektets islagsriktning.

1014

6.4.21 Kontroll av förpackningar avsedda för 0,1 kg eller mer uranhexafluorid

6.4.21.1 Varje tillverkad förpackning och dess driftsutrustning och strukturdelar ska antingen tillsammans eller separat genomgå en första kontroll innan den tas i bruk och därefter ska återkommande kontroll genomföras. Dessa kontroller ska genomföras och intygas i samråd med behörig myndighet.

6.4.21.2 Den första kontrollen består av kontroll av konstruktionsegenskaper, hållfasthetsprovning, täthetsprovning, vattenvolymsbestämning och funktionskontroll av driftsutrustningen.

6.4.21.3 De återkommande kontrollerna ska bestå av en visuell besiktning, hållfasthetsprovning, täthetsprovning och funktionskontroll av driftsutrustningen. Intervallet mellan återkommande kontroller ska uppgå till högst fem år. Förpackningar som inte kontrollerats inom femårsintervallet, ska före transport undersökas enligt ett av behörig myndighet godkänt program. De får åter fyllas först efter att det fullständiga programmet för återkommande kontroll avslutats.

6.4.21.4 Kontrollen av konstruktionsegenskaperna ska verifiera överensstämmelsen med konstruktionstypens specifikationer och tillverkningsprogrammet.

6.4.21.5 I den första hållfasthetsprovningen ska förpackningar konstruerade för att innehålla 0,1 kg eller mer uranhexafluorid utsättas för en vätsketryckprovning vid ett invändigt tryck på 1,38 MPa, eller högre, men när provtrycket är mindre än 2,76 MPa behöver prototypen ett multilateralt godkännande. För återkommande provning av förpackningar får annan likvärdig oförstörande provning användas under förutsättning att multilateralt godkännande erhålls.

6.4.21.6 Täthetsprovning ska genomföras enligt en metod som möjliggör detektering av läckor i inneslutningssystemet med en känslighet på 0,1 Pa l/s (10 bar l/s). -6

6.4.21.7 Vattenvolymsbestämningen av förpackningarna ska utföras med en noggrannhet av ±0,25 % vid en referenstemperatur på 15 °C. Volymen ska anges på den i 6.4.21.8 beskrivna skylten.

6.4.21.8 På varje förpackning ska en skylt av ej korroderande metall placeras varaktigt på en lättillgänglig plats. Sättet att sätta fast skylten får inte försämra förpackningens hållfasthet. På skylten ska åtminstone nedanstående uppgifter finnas instansade eller angivna med något liknande förfarande:

- igenkänningsmärke,

- tillverkarens serienummer,

- högsta arbetstryck,

- provtryck,

- innehåll: uranhexafluorid,

- kapacitet i liter,

- högsta tillåtna vikt för fyllning med uranhexafluorid,

- taravikt,

1015

- datum (månad, år) för första kontroll och senast utförda återkommande kontroll,

- kontrollstämpel från den kontrollant som utfört kontrollen.

6.4.22 Konstruktionsgodkännande av kollin och ämnen

6.4.22.1 För konstruktionsgodkännande av kollin som innehåller 0,1 kg eller mer uranhexafluorid gäller att:

(a) varje kollikonstruktion som uppfyller bestämmelserna i 6.4.6.4 kräver multilateralt godkännande,

(b) för varje kollikonstruktion, som uppfyller bestämmelserna i 6.4.6.1 - 6.4.6.3, krävs unilateralt godkännande av behörig myndighet i ursprungslandet för kollikonstruktionen, såvida inte multilateralt godkännande föreskrivs på något annat ställe i RID.

6.4.22.2 Varje kollikonstruktion av typ B(U) och typ C kräver unilateralt godkännande, utom för:

(a) en kollikonstruktion för fissila ämnen, vilken även omfattas av 6.4.22.4, 6.4.23.7 och 5.1.5.2.1, som kräver multilateralt godkännande, och

(b) en kollikonstruktion av typ B(U) för radioaktivt ämne med liten spridbarhet, som kräver multilateralt godkännande.

6.4.22.3 Varje kollikonstruktion av typ B(M), inklusive sådana för fissila ämnen som även omfattas av 6.4.22.4, 6.4.23.7 och 5.1.5.2.1, och sådana för radioaktivt ämne med liten spridbarhet kräver multilateralt godkännande.

6.4.22.4 Varje kollikonstruktion för fissila ämnen som inte är undantagna genom någon av punkterna 2.2.7.2.3.5 (a) – (f), 6.4.11.2 och 6.4.11.3 kräver multilateralt godkännande.

6.4.22.5 Konstruktionen av ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet kräver unilateralt godkännande. En konstruktion för radioaktivt ämne med liten spridbarhet kräver multilateralt godkännande (se även 6.4.23.8).

6.4.22.6 Konstruktionen av ett fissilt ämne undantaget från klassificeringen ”FISSILT” enligt 2.2.7.2.3.5 (f) kräver multilateralt godkännande.

6.4.22.7 Alternativa gränsvärden för aktivitet för en undantagen sändning av instrument eller föremål enligt 2.2.7.2.2.2 (b) kräver multilateralt godkännande.

6.4.22.8 En konstruktion som kräver unilateralt godkännande och har sitt ursprung i ett land som är fördragsstat till RID ska vara godkänd av behörig myndighet i det landet. Om landet där kollit har konstruerats inte är fördragsstat till RID, får transport ske under förutsättning att:

(a) landet i fråga har utfärdat ett intyg, som visar att kollikonstruktionen uppfyller de tekniska bestämmelserna i RID/RID-S och att detta intyg är kontrasignerat av behörig myndighet i en fördragsstat till RID,

1016

(b) kollikonstruktionen godkänns av behörig myndighet i en fördragsstat till RID då inget intyg har bifogats och det inte finns något kollikonstruktionsgodkännande från en fördragsstat till RID. 6.4.22.9 Beträffande konstruktioner godkända enligt övergångsbestämmelser, se 1.6.6.

6.4.23 Ansökan och godkännande för transport av radioaktiva ämnen

6.4.23.1 (Tills vidare blank.)

6.4.23.2 Ansökningar om förflyttningsgodkännande

6.4.23.2.1 En ansökan om förflyttningsgodkännande ska innehålla: (a) tidsperioden för förflyttningen, för vilken godkännande söks, (b) aktuellt radioaktivt innehåll, avsedda transportsätt, typ av vagn och sannolik eller föreslagen transportsträcka, samt (c) utförliga uppgifter om hur försiktighetsåtgärder och administrativ kontroll eller operativa åtgärder, angivna i godkännandecertifikatet för kollikonstruktionen, om tillämpligt, utfärdade enligt 5.1.5.2.1 (a) (v), (vi) eller (vii), ska verkställas. 6.4.23.2.2 En ansökan om förflyttningsgodkännande av SCO-III ska innehålla: (a) en redogörelse för i vilka avseenden och av vilka skäl sändningen anses vara SCO-III, (b) motivering till varför SCO-III har valts som visar att: (i) ingen lämplig förpackning existerar för tillfället, (ii) varken konstruktion och/eller tillverkning av en förpackning eller segmentering av föremålet är praktiskt, tekniskt eller ekonomiskt möjlig, (iii) inga andra uppenbara alternativ existerar, (c) en detaljerad beskrivning av föreslaget radioaktivt innehåll med uppgift om dess fysikaliska och kemiska tillstånd samt arten av angiven strålning, (d) en detaljerad redogörelse om konstruktionen av SCO-III, inklusive fullständiga ritningar och materialdatablad och tillverkningsmetoder, (e) all nödvändig information som visar behörig myndighet att kraven i 4.1.9.2.4 (e) och i 7.5.11, CW33 (2) är uppfyllda, om de är tillämpliga, (f) en transportplan, (g) en beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.7.3. 6.4.23.3 En ansökan om förflyttningsgodkännande enligt särskild överenskommelse ska innehålla alla uppgifter som krävs för att försäkra behörig myndighet om att den totala säkerhetsnivån under transporten är åtminstone likvärdig med den som skulle råda, om alla tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S vore uppfyllda.

1017

Ansökan ska också innehålla:

(a) en redogörelse för i vilka avseenden och av vilka skäl sändningen inte kan göras i full överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S, och

(b) en redogörelse för särskilda försiktighetsåtgärder eller särskild administrativ kontroll eller operativa åtgärder som ska genomföras under transporten för att kompensera för att tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S inte uppfylls.

6.4.23.4 En ansökan om godkännande av kollin av typ B(U) eller typ C ska innehålla:

(a) en detaljerad beskrivning av det föreslagna radioaktiva innehållet med uppgift om dess fysikaliska och kemiska tillstånd samt arten av avgiven strålning,

(b) en detaljerad redogörelse för konstruktionen, inklusive fullständiga tekniska ritningar, materialdatablad och tillverkningsmetoder,

(c) en redogörelse för utförda provningar och resultaten av dessa, eller verifiering med beräkningsmetoder eller på annat sätt av att konstruktionen uppfyller tillämpliga bestämmelser,

(d) föreslagna drift- och underhållsinstruktioner för förpackningen,

(e) om kollit är konstruerat för ett högsta normala arbetstryck över 100 kPa övertryck, uppgifter om material som används för tillverkning av inneslutningssystemet, prover som ska tas och provningar som ska genomföras,

(f) Om kollit ska användas för förflyttning efter lagring, en motivering av de hänsynstaganden som gjorts till åldringsfaktorer i säkerhetsanalysen och inom de föreslagna drifts- och underhållsinstruktionerna,

(g) om det föreslagna radioaktiva innehållet är bestrålat kärnbränsle, redogörelse och motivering för alla antaganden som gjorts i säkerhetsanalysen avseende bränslets egenskaper, samt beskrivning av varje mätning som ska utföras före förflyttning i enlighet med 6.4.11.5 (b),

(h) alla särskilda stuvningsbestämmelser som är nödvändiga för att åstadkomma en säker värmeavledning från kollit, med hänsyn till de olika transportslag som ska användas och typ av vagnar eller container,

(i) en reproducerbar illustration, högst 21 cm × 30 cm, som visar kollits uppbyggnad,

(j) en beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.7.3, och

(k) för kollin som ska användas för förflyttning efter lagring, ett program för gapanalys som beskriver en systematisk procedur för en återkommande utvärdering av ändringar av gällande bestämmelser, ändringar i teknisk kunskap och ändringar av kollikonstruktionens tillstånd under lagring.

6.4.23.5 En ansökan om godkännande av en kollikonstruktion av typ B(M) ska utöver uppgifterna som krävs för kollin av typ B(U) i 6.4.23.4 innehålla:

(a) en förteckning över de i 6.4.7.5, 6.4.8.4 - 6.4.8.6 och 6.4.8.9 - 6.4.8.15 angivna bestämmelser, som kollit inte uppfyller,

1018

(b) varje föreslagen ytterligare åtgärd som ska vidtas under transport, och som inte är föreskriven i RID/RID-S, men som är nödvändig för att tillgodose kollits säkerhet eller kompensera för de brister som anges i (a),

(c) uppgift om restriktioner med avseende på transportslag och särskilda lastnings-, transport-, lossnings- eller hanteringsrutiner, och

(d) ett utlåtande om de olika typerna av omgivningsbetingelser (temperatur, solinstrålning) som kan förväntas under transporten och som tagits hänsyn till vid konstruktionen.

6.4.23.6 Ansökan om godkännande av kollikonstruktioner som innehåller 0,1 kg eller mer uranhexafluorid ska innehålla all information som behövs för att försäkra behörig myndighet att konstruktionen uppfyller de tillämpliga bestämmelserna i 6.4.6.1 och en beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.7.3.

6.4.23.7 En ansökan om godkännande av kolli för fissila ämnen ska innehålla all information som behövs för att försäkra behörig myndighet att konstruktionen uppfyller de tillämpliga bestämmelserna i 6.4.11.1 och en beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.7.3.

6.4.23.8 En ansökan om godkännande av konstruktion av radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet och av radioaktivt ämne med liten spridbarhet ska innehålla:

(a) en detaljerad beskrivning av de radioaktiva ämnena eller innehållet, om det är inkapslat, speciellt ska uppgifter om fysikaliskt och kemiskt tillstånd ingå,

(b) en detaljerad beskrivning av konstruktionen för kapslar som används,

(c) en rapport över utförda provningar och resultaten av dessa, eller verifiering med beräkningar av att det radioaktiva ämnet uppfyller funktionskraven eller verifiering på annat sätt av att det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet eller det radioaktiva ämnet med liten spridbarhet uppfyller tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S,

(d) en beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.7.3, och

(e) alla förslag till åtgärder som ska vidtas före förflyttning av radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet eller radioaktiva ämnen med liten spridbarhet.

6.4.23.9 En ansökan om godkännande av konstruktion av fissilt ämne undantaget från klassificeringen ”FISSILT” i enlighet med tabell 2.2.7.2.1.1, enligt 2.2.7.2.3.5 (f) ska innehålla:

(a) en detaljerad beskrivning av ämnet, speciellt ska uppgifter om fysikaliskt och kemiskt tillstånd ingå,

(b) ett utlåtande över utförda provningar och resultaten av dessa, eller verifiering genom beräkningsmetoder som visar att det radioaktiva ämnet uppfyller bestämmelserna som anges i 2.2.7.2.3.6,

(d) ett utlåtande om särskilda åtgärder som ska vidtas före förflyttningen.

1019

6.4.23.10 En ansökan om godkännande av alternativa gränsvärden för aktivitet för undantagen sändning av instrument eller föremål ska innehålla följande uppgifter:

(a) identifiering och en detaljerad beskrivning av instrumentet eller föremålet, dess avsedda användningsområden och den eller de radionuklider som ingår,

(b) maximal aktivitet hos den eller de radionuklider som finns i instrumentet eller föremålet,

(d) fysikaliskt och kemiskt tillstånd hos den eller de radionuklider som finns i instrumentet eller föremålet,

(e) detaljer om tillverkning och konstruktion av instrumentet eller föremålet, speciellt avseende inneslutning och skärmning av radionukliden vid rutinmässiga, normala och olycksrelaterade transportförhållanden,

(f) det ledningssystem som används, inklusive kvalitetsprovningen och verifieringsrutinerna som tillämpas på de radioaktiva strålkällorna, komponenterna och slutprodukterna för att säkerställa att den angivna maximala aktiviteten för det radioaktiva ämnet eller de maximala dosraterna som angetts för instrumentet eller föremålet inte överskrids samt att instrumenten eller föremålen har tillverkats enligt konstruktionsspecifikationerna,

(g) maximalt antal instrument eller föremål som förväntas bli förflyttade vid varje avsändning och årligen,

(h) dosbedömningar i enlighet med de principer och metoder som fastställts i normerna till skydd för arbetstagare och allmänhet mot joniserande strålning (”Radiation Protection and Safety of Radiation Sources: International Basic Safety Standards”, IAEA Safety Standards Series No. GSR Part 3, IAEA, Wien (2014)), inklusive individdoser för transportpersonal och personer ur allmänheten samt, om tillämpligt, kollektivdoser som uppkommer vid rutinmässiga, normala och olycksrelaterade transportförhållanden, baserade på representativa transportscenarier som sändningarna utsätts för.

6.4.23.11 Varje godkännandecertifikat utfärdat av behörig myndighet ska ges ett igenkänningsmärke. Märkningen ska vara av följande allmänna slag: VRI/nummer/typbeteckning

(a) Såvida inget annat anges i 6.4.23.12 (b) representerar VRI registreringsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik 1) för det land som utfärdat certifikatet,

(b) numret ska tilldelas av behörig myndighet och vara unikt. Det får endast avse en bestämd konstruktion eller en bestämd förflyttning eller alternativt gränsvärde för aktivitet för en undantagen sändning. Igenkänningsmärket för förflyttningsgodkännandet ska vara tydligt relaterat till igenkänningsmärket för konstruktionsgodkännandet,

1020

(c) följande typbeteckningar ska användas i nedanstående ordningsföljd för att ange slag av utfärdade godkännandecertifikat: AF kollikonstruktion av typ A för fissila ämnen B(U) kollikonstruktion av typ B(U) [B(U)F för fissila ämnen] B(M) kollikonstruktion av typ B(M) [B(M)F för fissila ämnen] C kollikonstruktion av typ C (CF för fissila ämnen) IF industrikollikonstruktion för fissila ämnen S radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet LD radioaktivt ämne med liten spridbarhet FE fissila ämnen som uppfyller kraven i 2.2.7.2.3.6 T förflyttning X särskild överenskommelse AL alternativa gränsvärden för aktivitet för undantagen sändning av instrument eller föremål För kollikonstruktioner för ej fissil eller undantagen fissil uranhexafluorid, där ingen av beteckningarna ovan är tillämplig, ska följande typbeteckningar användas: H(U) unilateralt godkännande H(M) multilateralt godkännande, 6.4.23.12 Dessa typbeteckningar ska användas som följer: (a) Varje certifikat och varje kolli ska förses med tillämpligt igenkänningsmärke, som omfattar de i 6.4.23.11 (a), (b) och (c) föreskrivna symbolerna, med undantag av att för kollin ska endast tillämpligt igenkänningsmärke för konstruktionen visas efter det andra snedstrecket, dvs. ”T” eller ”X” ska inte förekomma i märkningen på kollit. När konstruktionsgodkännande och förflyttningsgodkännande är kombinerade, behöver inte tillämplig typbeteckning upprepas. Till exempel: A/132/B(M)F: en kollikonstruktion av typ B(M) godkänd för fissila ämnen, som kräver multilateralt godkännande, för vilken den behöriga myndigheten i Österrike har tilldelat konstruktionsnummer 132 (som ska anges både på kollit och i kollikonstruktionscertifikatet), A/132/B(M)FT: förflyttningsgodkännande utfärdat för ett kolli med den ovan beskrivna märkningen (införs endast i certifikatet),

1021

A/137/X: ett godkännande enligt särskild överenskommelse, utfärdat av den behöriga myndigheten i Österrike, för vilket nummer 137 har tilldelats (anges endast i certifikatet),

A/139/IF: en industrikollikonstruktion för fissila ämnen godkänd av den behöriga myndigheten i Österrike, för vilken nummer 139 har tilldelats (som ska anges både på kollit och i kollikonstruktionscertifikatet),

A/145/H(U): en kollikonstruktion för undantagen fissil uranhexafluorid godkänd av den behöriga myndigheten i Österrike, för vilken nummer 145 har tilldelats (som ska anges både på kollit och i kollikonstruktionscertifikatet).

(b) Där multilateralt godkännande ges genom bekräftelse av originalcertifikatet i enlighet med 6.4.23.20 ska endast den märkning användas, som tilldelats av ursprungslandet för konstruktionen eller förflyttningen. Där multilateralt godkännande ges genom att länder i tur och ordning utfärdar certifikat, ska varje certifikat uppvisa tillämpligt igenkänningsmärke och kollikonstruktionen som godkänts på detta sätt ska vara försett med alla tillämpliga igenkänningsmärken.

Till exempel:

A/132/B(M)F

CH/28/B(M)F

utgör igenkänningsmärket för ett kolli som ursprungligen godkänts av Österrike och därefter godkänts i ett separat certifikat av Schweiz. Ytterligare igenkänningsmärken torde placeras på liknande sätt på kollit,

(c) Revision av ett certifikat ska anges med ett uttryck inom parentes efter igenkänningsmärket på certifikatet. Till exempel skulle A/132/B(M)F (Rev.2) beteckna revision 2 av det österrikiska kollikonstruktionscertifikatet, eller A/132/B(M)F (Rev.0) det ursprungliga utfärdandet av det österrikiska kollikonstruktionscertifikatet. För ursprungliga utfärdanden är angivelsen inom parentes inte obligatorisk och andra uttryck såsom ”första utfärdande” får också användas istället för ”Rev.0”. Revisionsnummer för certifikat får endast utges av det land som utfärdat det ursprungliga kollikonstruktionscertifikatet,

(d) ytterligare symboler (vilka kan krävas i nationella bestämmelser) får läggas till inom parentes i slutet av märkningen, till exempel A/132/B(M)F (SP503),

(e) det är inte nödvändigt att ändra igenkänningsmärket på förpackningen varje gång en revision av kollikonstruktionscertifikatet har skett. Sådan ommärkning krävs endast i de fall när revisionen av kollikonstruktionscertifikatet medför en förändring av typbeteckningsbokstäverna för kollikonstruktionen efter det andra snedstrecket.

6.4.23.13 Varje godkännandecertifikat för radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet eller radioaktivt ämne med liten spridbarhet utfärdat av behörig myndighet ska innehålla följande uppgifter:

(a) typ av certifikat,

1022

(b) behörig myndighets igenkänningsmärke, (c) utfärdandedatum och giltighetstid, (d) förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, enligt vilken det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet eller det radioaktiva ämnet med liten spridbarhet är godkända, (e) tillverkarbeteckning för det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet eller det radioaktiva ämnet med liten spridbarhet, (f) en beskrivning av det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet eller det radioaktiva ämnet med liten spridbarhet, (g) en beskrivning av konstruktionen för det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet eller det radioaktiva ämnet med liten spridbarhet, vilken kan innefatta hänvisning till ritningar, (h) en beskrivning av det radioaktiva innehållet, inkluderande aktivitet och i förekommande fall fysikaliskt och kemiskt tillstånd, (i) en beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.7.3, (j) hänvisning till information som sökanden lämnat beträffande särskilda åtgärder som ska vidtas före förflyttningen, (k) om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet, (l) signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet. 6.4.23.14 Varje godkännandecertifikat för ämnen undantagna från klassificeringen ”FISSILT” utfärdat av behörig myndighet ska innehålla följande information: (a) typ av certifikat, (b) behörig myndighets igenkänningsmärke, (c) utfärdandedatum och giltighetstid, (d) förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, enligt vilken undantaget är godkänt, (e) en beskrivning av det undantagna ämnet, (f) begränsande specifikationer för det undantagna ämnet, (g) en beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.7.3, (h) hänvisning till information som sökanden lämnat beträffande särskilda åtgärder som ska vidtas före förflyttningen, (i) om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet,

1023

(j) signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet, (k) referenser till dokumentation som visar att 2.2.7.2.3.6 uppfylls. 6.4.23.15 Varje godkännandecertifikat för en särskild överenskommelse utfärdat av behörig myndighet ska innehålla följande uppgifter: (a) typ av certifikat, (b) behörig myndighets igenkänningsmärke, (c) utfärdandedatum och giltighetstid, (d) transportsätt, (e) alla restriktioner beträffande transportsätt, typ av vagn eller container och alla nödvändiga uppgifter om befodringsväg, (f) förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, enligt vilken den särskilda överenskommelsen är godkänd, (g) följande text: ”Detta certifikat befriar inte avsändaren från att uppfylla de eventuella krav som ställs av de länder som kollit transporteras genom eller in i”, (h) hänvisning till certifikat för alternativt radioaktivt innehåll, validering av annan behörig myndighet eller ytterligare tekniska data eller uppgifter, som bedöms nödvändiga av behörig myndighet, (i) beskrivning av förpackningen genom hänvisning till ritningar eller specifikation av konstruktionen. Om det bedöms nödvändigt av behörig myndighet ska också en reproducerbar illustration bifogas, som är högst 21 cm × 30 cm och visar kollits uppbyggnad, kompletterad med en kort beskrivning av förpackningen, inkluderande tillverkningsmaterial, bruttovikt, huvudyttermått och utseende, (j) specifikation av det tillåtna radioaktiva innehållet, inklusive alla begränsningar av det radioaktiva innehållet som inte framgår tydligt av förpackningens art. Den ska innefatta fysikaliskt och kemiskt tillstånd, aktivitet (inklusive aktivitet för de olika isotoperna där så är tillämpligt), massan i gram (för fissila ämnen eller, i förekommande fall, varje fissil nuklid) och ett konstaterande huruvida det är fråga om radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, radioaktivt ämne med liten spridbarhet eller fissilt ämne undantaget enligt 2.2.7.2.3.5 (f), om det är tillämpligt, (k) dessutom för kollin för fissila ämnen: (i) en detaljerad beskrivning av det tillåtna radioaktiva innehållet, (ii) värdet på kriticitetssäkerhetsindex, (iii) hänvisning till dokumentation som verifierar kriticitetssäkerheten hos kollit,

1024

(iv) de särskilda anordningar, som ligger till grund för att frånvaro av vatten i vissa tomma utrymmen har antagits i kriticitetsbedömningen, (v) den hänsyn som tagits (baserad på 6.4.11.5 (b)) till förändring av neutronmultiplikationen, som antas i kriticitetsbedömningen som resultat av verkliga bestrålningsdata, och (vi) det omgivningstemperaturintervall för vilket den särskilda överenskommelsen har godkänts, (l) en detaljerad förteckning på alla kompletterande åtgärder som krävs för förberedelse, lastning, transport, lossning och hantering av sändningen, inklusive särskilda stuvningsbestämmelser för säker avledning av värme, (m) skäl för transport enligt särskild överenskommelse, om det bedöms vara nödvändigt av behörig myndighet, (n) beskrivning av de kompenserande åtgärder som ska vidtas som resultat av att förflyttningen sker enligt särskild överenskommelse, (o) hänvisning till uppgifter som sökanden gett för användning av förpackningen eller med särskilda åtgärder att vidta före förflyttningen, (p) beskrivning av de omgivningsbetingelser som antagits vid konstruktionen, i de fall dessa inte överensstämmer med dem som anges i 6.4.8.5, 6.4.8.6 och 6.4.8.15 i tillämplig omfattning, (q) alla nödåtgärder som bedöms nödvändiga av behörig myndighet, (r) en beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.7.3, (s) om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet samt transportörens identitet, (t) signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet. 6.4.23.16 Varje godkännandecertifikat för en förflyttning utfärdat av behörig myndighet ska innehålla följande uppgifter: (a) typ av certifikat, (b) behörig myndighets igenkänningsmärke, (c) utfärdandedatum och giltighetstid, (d) förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, enligt vilken förflyttningen är godkänd, (e) alla restriktioner beträffande transportsätt, typ av vagn eller container och alla nödvändiga vägvalsanvisningar, (f) följande text:

1025

”Detta certifikat befriar inte avsändaren från att uppfylla alla föreskrifter i de länder, genom eller in i vilka kollit transporteras”, (g) en detaljerad förteckning på all kompletterande åtgärder som krävs för förberedelse, lastning, transport, lossning och hantering av sändningen, inklusive särskilda stuvningsbestämmelser för säker avledning av värme eller uppehållande av kriticitetssäkerhet, (h) hänvisning till uppgifter som sökanden lämnat beträffande särskilda åtgärder som ska vidtas före förflyttningen, (i) hänvisning till tillämpliga kollikonstruktionscertifikat, (j) specifikation av det tillåtna radioaktiva innehållet, inklusive alla begränsningar på det radioaktiva innehållet som inte framgår tydligt av förpackningens utformning. Den ska innefatta fysikaliskt och kemiskt tillstånd, total aktivitet (inklusive aktivitet för de olika isotoperna, om så är tillämpligt), massan i gram (för fissila ämnen eller, i förekommande fall, varje fissil nuklid) och huruvida det är fråga om radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, radioaktivt ämne med liten spridbarhet eller fissilt ämne undantaget enligt 2.2.7.2.3.5 (f), om det är tillämpligt, (k) alla nödåtgärder som bedöms nödvändiga av behörig myndighet, (l) beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.7.3, (m) om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet, (n) signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet. 6.4.23.17 Varje kollikonstruktionscertifikat utfärdat av behörig myndighet ska innehålla följande information: (a) typ av certifikat, (b) behörig myndighets igenkänningsmärke, (c) utfärdandedatum och giltighetstid, (d) alla tillämpliga restriktioner beträffande transportsätt, (e) förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, enligt vilken kollikonstruktionen är godkänd, (f) följande text: ”Detta certifikat befriar inte avsändaren från att uppfylla alla eventuella föreskrifter i de länder, genom eller in i vilka kollit transporteras”, (g) hänvisning till certifikat för alternativt radioaktivt innehåll, validering av annan behörig myndighet eller ytterligare tekniska data eller uppgifter, som bedöms tillämpliga av behörig myndighet,

1026

(h) medgivande om tillåtelse för förflyttning, i de fall förflyttningsgodkännande krävs enligt 5.1.5.1.2, och om ett sådant medgivande är lämpligt,

(i) tillverkarbeteckning på förpackningen,

(j) en beskrivning av förpackningen genom hänvisning till ritningar eller specifikation av konstruktionen. Om det bedöms nödvändigt av behörig myndighet ska också en reproducerbar illustration bifogas, som är högst 21 cm × 30 cm och visar kollits uppbyggnad, kompletterad med en kort beskrivning av förpackningen, inkluderande tillverkningsmaterial, bruttovikt, huvudyttermått och utseende,

(k) uppgifter om konstruktion genom hänvisning till ritningar,

(l) specifikation av det tillåtna radioaktiva innehållet, inklusive alla begränsningar på det radioaktiva innehållet som inte framgår tydligt av förpackningens utformning. Den ska innefatta fysikaliskt och kemiskt tillstånd, total aktivitet (inklusive aktivitet för de olika isotoperna där så är tillämpligt), massan i gram (för fissila ämnen den totala massan av fissila nuklider eller, i förekommande fall, massan för varje fissil nuklid) och huruvida det är fråga om radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, radioaktivt ämne med liten spridbarhet eller fissilt ämne undantaget enligt 2.2.7.2.3.5 (f), om det är tillämpligt,

(m) beskrivning av inneslutningssystemet,

(n) för kollikonstruktioner innehållande fissila ämnen som kräver multilateralt godkännande av kollikonstruktionen i enlighet med 6.4.22.4:

(i) en detaljerad beskrivning av det tillåtna radioaktiva innehållet,

(ii) beskrivning av det begränsande systemet,

(iii) värdet på kriticitetssäkerhetsindex,

(iv) hänvisning till dokumentation som verifierar kriticitetssäkerheten hos kollit,

(v) de särskilda anordningar, som ligger till grund för att frånvaro av vatten i vissa tomma utrymmen har antagits i kriticitetsbedömningen,

(vi) den hänsyn som tagits (baserad på 6.4.11.5 (b)) till förändring av neutronmultiplikationen, som antages i kriticitetsbedömningen som resultat av verkliga bestrålningsdata, och

(vii) det omgivningstemperaturintervall för vilket kollikonstruktionen har godkänts,

(o) för kollin av typ B(M), en förteckning över de bestämmelser i 6.4.7.5, 6.4.8.4, 6.4.8.5, 6.4.8.6 och 6.4.8.9 - 6.4.8.15 som kollit inte uppfyller, och all kompletterande information, som kan vara till nytta för andra behöriga myndigheter,

(p) för kollikonstruktioner som omfattas av övergångsbestämmelser i 1.6.6.2.1, en beskrivning som specificerar de krav i RID/RID-S gällande från och med den 1 januari 2021 som kollit inte uppfyller,

1027

(q) för kollin som innehåller mer än 0,1 kg uranhexafluorid, i förekommande fall uppgift om vilka delar av bestämmelserna i 6.4.6.4 som är tillämpliga och all ytterligare information som kan vara till nytta för andra behöriga myndigheter, (r) en detaljerad förteckning på alla kompletterande åtgärder, som krävs för förberedelse, lastning, transport, lossning och hantering av sändningen, inklusive särskilda stuvningsbestämmelser för säker avledning av värme, (s) hänvisning till uppgifter som sökanden lämnat för användning av förpackningen eller särskilda åtgärder som ska vidtas före förflyttningen, (t) uppgift om de omgivningsbetingelser som antagits vid konstruktionen, i de fall dessa inte överensstämmer med dem som anges i 6.4.8.5, 6.4.8.6 och 6.4.8.15, om tillämpliga, (u) en beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.7.3, (v) alla nödåtgärder som bedöms nödvändiga av behörig myndighet, (w) om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet, (x) signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet. 6.4.23.18 Varje godkännandecertifikat för alternativa gränsvärden för aktivitet för en undantagen sändning av instrument eller föremål utfärdat av behörig myndighet enligt 5.1.5.2.1 (d) ska innehålla följande information: (a) typ av certifikat, (b) behörig myndighets igenkänningsmärke, (c) utfärdandedatum och giltighetstid, (d) förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, enligt vilken undantaget är godkänt, (e) identifikation av instrumentet eller föremålet, (f) en beskrivning av instrumentet eller föremålet, (g) konstruktionsspecifikationer för instrumentet eller föremålet, (h) en beskrivning av radionukliden eller radionukliderna och de godkända alternativa gränsvärdena för aktivitet för en undantagen sändning av instrument eller föremål, (i) referenser till dokumentation som visar att 2.2.7.2.2.2 (b) uppfylls, (j) om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet, (k) signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet.

1028

6.4.23.19 Behörig myndighet ska informeras om serienumret på varje förpackning som tillverkats enligt en kollikonstruktionstyp som myndigheten godkänt enligt 1.6.6.2.1, 1.6.6.2.2, 6.4.22.2, 6.4.22.3 och 6.4.22.4.

6.4.23.20 Multilateralt godkännande kan ske genom en bekräftelse av originalcertifikatet som utfärdats av den behöriga myndigheten i ursprungslandet för konstruktionen eller förflyttningen. Sådan bekräftelse kan ske i form av en påskrift på originalcertifikatet eller genom utfärdande av en separat bekräftelse, bilaga, tillägg eller dylikt av den behöriga myndigheten i det land genom eller in i vilket förflyttningen sker.

1029

Kapitel 6.5

Bestämmelser för tillverkning och provning av IBC-behållare

6.5.1 Allmänna bestämmelser

6.5.1.1 Tillämpningsområde

6.5.1.1.1 Bestämmelserna i detta kapitel avser IBC-behållare, vars användning för transport av visst farligt gods uttryckligen tillåts enligt de i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 8 angivna förpackningsinstruktionerna. UN-tankar och tankcontainrar som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.7 respektive 6.8 räknas inte som IBC-behållare. IBCbehållare som uppfyller bestämmelserna i detta kapitel räknas inte som containrar i RID/RID-S.

6.5.1.1.2 Bestämmelserna om IBC-behållare i 6.5.3 är baserade på de IBC-behållare som för närvarande är i bruk. För att ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling, får IBC-behållare vars specifikationer avviker från dem i 6.5.3 och 6.5.5 användas, under förutsättning att de är lika effektiva, godkända av behörig myndighet och klarar att uppfylla kraven i 6.5.4 och 6.5.6. Andra metoder för kontroll och provning än de som beskrivs i RID/RID-S är tillåtna, under förutsättning att de är likvärdiga och godkända av behörig myndighet.

6.5.1.1.3 Konstruktion, utrustning, provning, märkning och användning av IBC-behållare ska uppfylla kraven ställda av behörig myndighet i det land där behållarna godkänts.

Anm Parter som genomför kontroller och provningar i andra länder efter att IBCbehållaren har tagits i drift, behöver inte vara godkända av behörig myndighet i godkännandelandet, men kontroll och provningar ska genomföras enligt de bestämmelser som anges i godkännandet för IBC-behållaren.

6.5.1.1.4 Tillverkare och återförsäljare av IBC-behållare ska lämna information om vilka metoder som ska följas samt en beskrivning av typ och dimension hos förslutningarna (inklusive nödvändiga packningar) och alla andra komponenter som är nödvändiga för att säkerställa att IBC-behållare i transportfärdigt skick uppfyller tillämpliga provningar i detta kapitel.

6.5.1.2 (Tills vidare blank.)

6.5.1.3 (Tills vidare blank.)

6.5.1.4 Kodsystem för märkning av IBC-behållare

6.5.1.4.1 Koden ska bestå av två siffror, som beskrivs under (a), följda av en eller flera versaler, som motsvarar material enligt förteckning (b), samt, i den mån det anges i något enskilt avsnitt, en siffra som betecknar en variant av IBC-behållare.

(a)

Slag För fasta ämnen vid fyllning eller tömning För vätskor

genom självtryck under ett tryck över

10 kPa (0,1 bar)

styv 11 21 31 flexibel 13 - -

1031

(b) Material

A Stål (alla typer och ytbehandlingar) B Aluminium C Trä D Plywood F Träfibermaterial G Papp H Plastmaterial L Textilväv M Papper, flerskikts N Metall (annan än stål eller aluminium)

6.5.1.4.2 För integrerade IBC-behållare ska i kodens andra position två versaler användas, där den första anger innerbehållarens material och den andra ytterförpackningens material.

6.5.1.4.3 Koderna nedan hör till följande behållarslag:

Material Varianter Kod Delavsnitt

metalliska 6.5.5.1 A. stål för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck 11A för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck 21A för vätskor 31A B. aluminium för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck 11B för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck 21B för vätskor 31B N. annan för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck 11N metall för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck 21N för vätskor 31N flexibla 6.5.5.2 H. plastmaterial plastväv, utan invändig beläggning eller innerbeklädnad 13H1 plastväv, ytbelagd 13H2 plastväv med innerbeklädnad 13H3 plastväv ytbelagd och med innerbeklädnad 13H4 plastfolie 13H5 L. textilväv utan invändig beläggning eller innerbeklädnad 13L1 ytbelagd 13L2 med innerbeklädnad 13L3 ytbelagd och med innerbeklädnad 13L4 M. papper flerskikts 13M1 flerskikts, vattenbeständigt 13M2 styv plast 6.5.5.3 H. styv plast för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, 11H1 med strukturdelar för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, 11H2 fribärande för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck, med 21H1 strukturdelar för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck, 21H2 fribärande för vätskor, med strukturdelar 31H1 för vätskor, fribärande 31H2

1032

Material Varianter Kod Delavsnitt

integrerade 6.5.5.4 HZ. integrerad, för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, 11HZ1 med med innerbehållare av styv plast innerbehållare av plast a) för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, 11HZ2 med innerbehållare av flexibel plast för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck, med 21HZ1 innerbehållare av styv plast för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck, med 21HZ2 innerbehållare av flexibel plast för vätskor, med innerbehållare av styv plast 31HZ1 för vätskor, med innerbehållare av flexibel plast 31HZ2 papp 6.5.5.5 G. papp för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck 11G trämaterial 6.5.5.6 C. trä för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, 11C med innerbeklädnad D. plywood för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, 11D med innerbeklädnad F. träfiber- för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, 11F material med innerbeklädnad

a) Denna kod ska kompletteras genom att ersätta bokstaven Z med en versal enligt 6.5.1.4.1 (b) som betecknar materialet i ytterhöljet.

6.5.1.4.4 IBC-behållarkoden kan kompletteras med bokstaven ”W”. Bokstaven W visar att IBCbehållaren visserligen tillhör det med koden i fråga betecknade IBC-behållarslaget, men är tillverkad enligt en specifikation som avviker från den som ges i 6.5.5 och anses likvärdig i enlighet med bestämmelserna i 6.5.1.1.2.

6.5.2 Märkning

6.5.2.1 Grundläggande märkning

6.5.2.1.1 Varje IBC-behållare som är tillverkad och avsedd för användning enligt RID/RID-S ska vara försedd med en varaktig och läsbar märkning, placerad så att den är tydligt synlig. Bokstäver, siffror och symboler ska vara minst 12 mm höga och ange följande uppgifter:

(a) FN:s förpackningssymbol,

Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.11. För IBC-behållare av metall, på vilka märkningen sker genom stansning eller prägling, får i stället för symbolen bokstäverna ”UN” användas,

(b) koden som betecknar behållarslaget enligt 6.5.1.4,

(i) X för förpackningsgrupp I, II och III (gäller endast IBC-behållare för fasta ämnen)

(ii) Y för förpackningsgrupp II och III,

1033

(iii) Z för endast förpackningsgrupp III,

(d) tillverkningsmånad och -år (de två sista siffrorna),

(e) beteckningen för den stat där märkningstillståndet utfärdats, angiven med nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik , 1)

(f) namn eller symbol för tillverkaren och eventuell annan av behörig myndighet fastställd märkning för aktuell IBC-behållare,

(g) belastning vid staplingsprovningen i kg. För IBC-behållare som inte konstruerats för stapling ska siffran ”0” anges,

(h) högsta tillåtna bruttovikt i kg.

Den grundläggande märkningen ovan ska anges i den ordningsföljd som visas i punkterna ovan. Den märkning som föreskrivs i 6.5.2.2, liksom all annan märkning utfärdad av behörig myndighet, ska placeras så att de grundläggande märkningarna utan svårighet kan identifieras.

Varje märkning enligt styckena (a) - (h) och enligt 6.5.2.2, ska vara tydligt avskild, t.ex. genom ett snedstreck eller ett mellanrum, för att lätt kunna identifieras.

6.5.2.1.2 IBC-behållare tillverkade av återvunnet plastmaterial enligt definitionen i 1.2.1 ska vara märkta med ”REC”. För styva IBC-behållare ska denna märkning vara placerad intill den föreskrivna märkningen i 6.5.2.1.1. För innerbehållare av plast i en IBCbehållare ska detta märke vara placerad intill den föreskriva märkningen i 6.5.2.2.4.

6.5.2.1.3 Exempel på märkning av olika slag av IBC-behållare enligt 6.5.2.1.1 (a)-(h):

11A/Y/0299 IBC-behållare av stål för transport av fasta ämnen, NL/Mulder 007 som töms genom självtryck / för förpackningsgrupp 5500/1500 II och III / tillverkad februari 1999 / typgodkänd i Nederländerna / tillverkad av företaget Mulder enligt en behållartyp, till vilken behörig myndighet tilldelat serienumret 007 / använd belastning vid staplingsprovningen i kg / högsta tillåtna bruttovikt i kg.

13H3/Z/0301 Flexibel IBC-behållare för transport av fasta ämnen, som töms genom självtryck, tillverkad av plastväv F/Meunier 1713 med innerbeklädnad, ej konstruerad för stapling. 0/1500

31H1/Y/0499 IBC-behållare av styv plast för transport av vätskor, tillverkad av plast och med en bärande struktur, som GB/9099 håller för staplingsbelastning. 10800/1200

31HA1/Y/0501 Integrerad IBC-behållare för transport av vätskor, D/Müller 1683 med styv innerbehållare av plast och ytterhölje av stål. 10800/1200

1034

11C/X/0102 IBC-behållare av trä för transport av fasta ämnen, med innerbeklädnad / typgodkänd för fasta ämnen i S/Aurigny 9876 förpackningsgrupp I, II och III. 3000/910

6.5.2.1.4 När en IBC-behållare motsvarar en eller fler provade typer av IBC-behållare, inklusive en eller fler provade typer av förpackningar eller storförpackningar, får IBCbehållaren ha fler än en märkning för att visa de tillämpliga provningskraven som har uppfyllts. När fler än en märkning anges på en IBC-behållare, ska märkningarna vara placerade nära varandra och varje märkning ska visas i sin helhet.

6.5.2.2 Tilläggsmärkning

6.5.2.2.1 Alla IBC-behållare ska förutom den i 6.5.2.1 föreskrivna märkningen vara försedda med följande uppgifter, vilka får sättas på en skylt av korrosionsbeständigt material, som är varaktigt fäst på ett för kontroll lättillgängligt ställe:

Tilläggsmärkning Behållarslag metall styv plast integrerad papp trä Kapacitet i liter vid 20 °C × × × a) Taravikt i kg × × × × × a) Provtryck i kPa eller i bar , × × a) om tillämpligt Högsta tillåtna fyllnings- × × × /tömningstryck i kPa eller i bar , om tillämpligt a) Använt material för × behållare och minsta godstjocklek i mm Datum för senaste × × × täthetsprovning (månad och år), om tillämpligt Datum för senaste kontroll × × × (månad och år) Tillverkarens serienummer ×

a) Använda måttenheter ska anges.

6.5.2.2.2 Högsta tillåtna staplingslast som är tillämplig ska anges med en symbol enligt figur 6.5.2.2.2.1 eller figur 6.5.2.2.2.2. Symbolen ska vara varaktig och tydligt synlig.

Figur 6.5.2.2.2.1 Figur 6.5.2.2.2.2

IBC-behållare som får staplas IBC-behållare som inte får staplas

1035

Minsta dimension ska vara 100 mm × 100 mm. Bokstäver och siffror som anger vikten, ska vara minst 12 mm höga. Arean inom de markeringar som indikeras av de dimensionerande pilarna ska vara fyrkantig. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas. Den vikt som anges ovanför symbolen, får inte vara större än den vid typprovningen pålagda lasten (se 6.5.6.6.4) dividerad med 1,8.

Anm Bestämmelserna i 6.5.2.2.2 gäller för alla IBC-behållare som tillverkas, repareras eller renoveras från och med den 1 januari 2011 (se även 1.6.1.15).

6.5.2.2.3 Förutom den i 6.5.2.1 föreskrivna märkningen får flexibla IBC-behållare förses med en illustration som visar rekommenderade lyftmetoder.

6.5.2.2.4 Innerbehållaren i en integrerad IBC-behållare, ska kunna identifieras med hjälp av märkningarna enligt 6.5.2.1.1 (b), (c), (d) där detta datum är tillverkningsdatum för innerbehållare av plast, (e) och (f). FN:s förpackningssymbol får inte användas. Märkningarna ska placeras i den ordningsföljd som anges i 6.5.2.1.1. De ska vara varaktiga och läsbara samt placerade på en plats så att de är tydligt synliga vid kontroll när innerbehållaren har placerats i ytterhöljet. När märkningarna på innerbehållaren inte är tydligt synliga vid kontroll på grund av ytterhöljets konstruktion, ska en kopia av de märkningar som krävs på innerbehållaren vara placerad på ytterhöljet föregången av ordet ”Innerbehållare”. Denna kopia ska vara varaktig, läsbar och placerad på en plats så att den är tydligt synlig vid kontroll.

Tillverkningsdatumet för innerbehållaren av plast får alternativt märkas på innerbehållaren i anslutning till övrig märkning. I detta fall får datumet utelämnas från resten av märkningarna. Exempel på lämplig märkningsmetod är följande:

Anm 1 Andra märkningsmetoder som återger motsvarande information är också tillåtna förutsatt att märkningen är varaktig, synlig och läsbar.

Anm 2 Tillverkningsdatumet för innerbehållaren får avvika från det datum för tillverkning (se 6.5.2.1, reparation (se 6.5.4.5.3) eller renovering (se 6.5.2.4) som den integrerade IBC-behållaren har märkts med.

6.5.2.2.5 Om ytterhöljet på integrerade IBC-behållare kan tas bort för transport i tömt tillstånd (t.ex. för retursändning av en IBC-behållare till avsändaren för återanvändning), ska alla avmonterbara delar i avtaget skick märkas med tillverkningsmånad och -år och tillverkarens namn eller symbol eller eventuell annan av behörig myndighet fastställd märkning av IBC-behållaren (se 6.5.2.1.1 (f)).

6.5.2.3 Överensstämmelse med behållartypen

Märkningen anger att IBC-behållarna motsvarar en med godkänt resultat provad behållartyp, och att de i typgodkännandebeviset angivna villkoren är uppfyllda.

1036

6.5.2.4 Märkning av renoverade integrerade IBC-behållare (31HZ1)

Märkning enligt 6.5.2.1.1 och 6.5.5.2 ska tas bort från den ursprungliga IBCbehållaren eller göras permanent oläslig och nya märkningar ska placeras på IBCbehållare som renoverats i enlighet med RID/RID-S.

6.5.3 Tillverkningsbestämmelser

6.5.3.1 Allmänna bestämmelser

6.5.3.1.1 IBC-behållare ska vara beständiga eller tillräckligt skyddade mot miljöbetingade skador.

6.5.3.1.2 IBC-behållare ska vara konstruerade och förslutna så att inget av innehållet kan läcka under normala transportförhållanden, vilka innefattar inverkan av vibrationer, temperaturförändringar, fukt eller tryck.

6.5.3.1.3 IBC-behållare och deras förslutningar ska tillverkas av material som är beständiga mot innehållet, eller skyddas invändigt så att dessa material:

(a) inte angrips av innehållet på ett sådant sätt att användning av behållaren medför fara,

(b) inte orsakar någon reaktion eller sönderfall av innehållet, eller genom inverkan av innehållet bildar hälsovådliga eller farliga föreningar.

6.5.3.1.4 Packningar, där sådana används, ska tillverkas av material som inte angrips av behållarens innehåll.

6.5.3.1.5 All driftsutrustning ska placeras eller skyddas så att risken för läckage av innehållet vid skador under hantering eller transport blir så liten som möjligt.

6.5.3.1.6 IBC-behållare, deras tillbehör samt deras driftsutrustning och strukturdelar ska vara konstruerade för att motstå det invändiga trycket av innehållet och påkänningarna vid normala hanterings- och transportförhållanden, utan läckage av innehållet. IBCbehållare, som är avsedda för stapling, ska vara konstruerade för det. Alla lyft och fastsättningsanordningar på IBC-behållare ska ha tillräcklig hållfasthet för att motstå normala hanterings- och transportförhållanden utan nämnvärd deformation eller skada, och vara placerade så att inga alltför höga påkänningar uppstår i någon del av behållaren.

6.5.3.1.7 Om en IBC-behållare består av ett behållarskal i en ram ska den konstrueras så att:

(a) behållarskalet inte skrapar eller skaver mot ramen och skadas på så sätt,

(b) behållarskalet alltid förblir inom ramen,

(c) utrustningsdetaljer är fästa på ett sådant sätt att de inte kan skadas, om förbanden mellan behållarskal och ram medger relativ utvidgning eller förskjutning.

6.5.3.1.8 Om IBC-behållaren är utrustad med bottentömningsventil ska denna kunna säkras i stängt läge, och hela tömningssystemet ska vara effektivt skyddat mot skador. Ventiler som stängs med spak ska kunna säkras mot oavsiktligt öppnande, och öppet respektive stängt läge ska vara lätt att identifiera. På IBC-behållare för vätskor ska

1037

utloppsöppningen vara försedd med en ytterligare förslutningsanordning, t.ex. en blindfläns eller en likvärdig anordning.

6.5.4 Provning, typgodkännande och kontroll

6.5.4.1 Kvalitetssäkring: IBC-behållare ska vara tillverkade, renoverade, reparerade och provade enligt ett kvalitetssystem som godtagits av behörig myndighet för att säkerställa att varje tillverkad, renoverad eller reparerad IBC-behållare uppfyller bestämmelserna i detta kapitel. Anm Standarden ISO 16106:2020, Förpackningar för farligt gods, bulkbehållare och stora förpackningar – Riktlinjer för tillämpning av ISO 9001, ger ytterligare vägledning om förfarandet. 6.5.4.2 Provningar: IBC-behållarna ska genomgå typprovningen och i förekommande fall första och återkommande kontroll och provning enligt 6.5.4.4. 6.5.4.3 Typgodkännande: För alla IBC-behållartyper ska ett typgodkännandebevis och en märkning (enligt bestämmelserna i 6.5.2) tilldelas, varigenom det bekräftas att behållartypen inklusive dess utrustning uppfyller provningsbestämmelserna.

6.5.4.4 Kontroll och provning

Anm Se även 6.5.4.5 om provning och kontroll på reparerade IBC-behållare. 6.5.4.4.1 IBC-behållare av metall, styv plast och integrerade IBC-behållare ska genomgå för behörig myndighet godtagbar kontroll: (a) innan de tas i drift (även efter renovering) och därefter i intervall om högst fem år och med avseende på: (i) överensstämmelse med den godkända behållartypen, inklusive märkningen, (ii) invändigt och utvändigt skick, (iii) funktionsduglighet hos driftsutrustningen. En eventuell värmeisolering behöver endast avlägsnas i den mån det behövs för en korrekt undersökning av behållarskalet. (b) i intervall om högst två och ett halvt år med avseende på: (i) utvändigt skick, (ii) funktionsduglighet hos driftsutrustningen. En eventuell värmeisolering behöver endast avlägsnas i den mån det behövs för en korrekt undersökning av behållarskalet. Varje IBC-behållare ska i alla avseenden motsvara sin konstruktionstyp. 6.5.4.4.2 Varje IBC-behållare av metall, styv plast och integrerade IBC-behållare för vätskor, eller fasta ämnen som fylls eller töms under tryck, ska genomgå lämplig täthetsprovning. Denna provning är en del av kvalitetssystemet angivet i 6.5.4.1, vilket visar förmågan att uppfylla tillämpliga provningskrav enligt 6.5.6.7.3:

1038

(a) före första användning för transport, (b) i intervall om högst två och ett halvt år. För denna provning ska IBC-behållaren vara utrustad med den första bottenförslutningen. Innerkärlet i en integrerad IBC-behållare får provas utan sitt ytterhölje, förutsatt att provningsresultaten inte påverkas. 6.5.4.4.3 En rapport över varje kontroll eller provning ska sparas av IBC-behållarens ägare åtminstone fram till nästa kontroll respektive provning. Rapporten ska innehålla resultaten av kontrollen eller provningen och ange den som genomfört kontrollen eller provningen (se även märkningsbestämmelserna i 6.5.2.2.1). 6.5.4.4.4 Behörig myndighet kan när som helst kräva verifiering att IBC-behållare uppfyller bestämmelserna för typprovning genom provning enligt detta kapitel.

6.5.4.5 Reparerade IBC-behållare

6.5.4.5.1 När en IBC-behållare har skadats på grund av en stöt (t.ex. vid en olycka) eller annan orsak, ska den repareras eller på annat sätt återställas (se definition för ”regelbundet underhåll av IBC-behållare” i 1.2.1) för att motsvara konstruktionstypen. Skadade behållarskal till IBC-behållare av styv plast och skadade innerkärl till integrerade IBCbehållare ska bytas ut. 6.5.4.5.2 Utöver annan provning och kontroll enligt RID/RID-S ska en IBC-behållare, då den reparerats, genomgå fullständig provning och kontroll enligt 6.5.4.4, och de föreskrivna provningsrapporterna ska utfärdas. 6.5.4.5.3 Den som genomför provning och kontroll efter reparation ska märka IBC-behållaren i närheten av tillverkarens UN-märkning med följande varaktiga uppgifter: (a) landet i vilket provning och kontroll genomförts, (b) namn eller godkänd symbol för den som genomfört provning och kontroll, (c) datum (månad, år) för provning och kontroll. 6.5.4.5.4 För enligt 6.5.4.5.2 genomförd provning och kontroll kan det antas att den uppfyller bestämmelserna för den återkommande kontroll som ska genomföras med två och ett halvt års respektive fem års intervall.

6.5.5 Särskilda bestämmelser för IBC-behållare

6.5.5.1 Särskilda bestämmelser för IBC-behållare av metall

6.5.5.1.1 Dessa bestämmelser är tillämpliga på IBC-behållare av metall avsedda för transport av fasta ämnen eller vätskor. Det finns tre slags IBC-behållare av metall: (a) IBC-behållare för transport av fasta ämnen som fylls eller töms genom självtryck (11A, 11B, 11N), (b) IBC-behållare för transport av fasta ämnen som fylls eller töms genom ett övertryck större än 10 kPa (0,1 bar) (21A, 21B, 21N),

1039

(c) IBC-behållare för transport av vätskor (31A, 31B, 31N). 6.5.5.1.2 Behållarskalet ska tillverkas av ändamålsenlig formbar metall, vars svetsbarhet är utan anmärkning. Svetsförband ska utföras fackmässigt och ge fullständig säkerhet. Materialets prestanda vid låga temperaturer ska beaktas där så är tillämpligt. 6.5.5.1.3 Försiktighet ska iakttas för att undvika skador genom galvanisk inverkan orsakad av kontakt mellan olikartade metaller. 6.5.5.1.4 IBC-behållare av aluminium för transport av brandfarliga vätskor får inte ha rörliga delar, såsom lock, förslutningar m.m., tillverkade av oskyddat rostbenäget stål, som kan orsaka en farlig reaktion vid kontakt genom friktion eller slag mot aluminiummaterialet. 6.5.5.1.5 IBC-behållare av metall ska tillverkas av ett metalliskt material som uppfyller följande krav: (a) för stål ska brottförlängningen, i procent, vara lägst 10 000/R m , med ett absolut minimum på 20 %. Här är R m garanterad minsta brottgräns hos det använda materialet i N/mm 2 . (b) för aluminium och legeringar därav ska brottförlängningen, i procent, vara lägst 10 000/(6R m ), med ett absolut minimum på 8 %. Provstavar för bestämning av brottförlängningen ska tas tvärs valsriktningen och vara infästa så att L 0 = 5d eller L 0 = 5 ,65√A där: L 0 = provstavens mätlängd före provning, d = diametern, A = provstavens tvärsnittsarea. 6.5.5.1.6 Minimigodstjocklek IBC-behållare av metall med en kapacitet över 1500 l ska uppfylla följande krav på minimigodstjocklek: (a) för ett referensstål som har en produkt R m × A 0 = 10 000 ska godstjockleken vara minst:

Godstjocklek (e) mm

Behållarslag: 11A, 11B, 11N 21A, 21B, 21N, 31A, 31B, 31N

oskyddad skyddad oskyddad skyddad

e = C/2000+1,5 e = C/2000+1,0 e = C/1000+1,0 e = C/2000+1,5 där: A 0 = minsta förlängning (i procent) hos det använda referensstålet vid brott under dragspänning (se 6.5.5.1.5),

1040

C = kapacitet i liter.

(b) för andra metaller än det i (a) nämnda referensstålet beräknas minimigodstjockleken med följande formel:

21 , 4 × e e = 0 1 R × A 3 m 1 1

e 1 = likvärdig godstjocklek som krävs för den använda metallen (i mm),

e o = minsta godstjocklek som krävs för referensstålet (i mm),

R = garanterad minsta brottgräns hos den använda metallen (i N/mm 2 m1 )

A 1 = minimiförlängning (i procent) hos den använda metallen vid brott under dragspänning (se 6.5.5.1.5).

Godstjockleken får dock aldrig vara under 1,5 mm.

(c) För beräkningsändamål enligt (b) är den garanterade minsta brottgränsen för den använda metallen (R m1 ) det i nationella eller internationella materialstandarder fastställda minimivärdet. För austenitiska stål får det enligt materialstandard definierade minimivärdet på R m dock höjas med upp till 15 %, om ett högre värde framgår av materialintyget. Finns ingen standard för materialet i fråga, motsvarar värdet på R m det i materialintyget angivna värdet.

6.5.5.1.7 Bestämmelser för tryckavlastning: IBC-behållare för vätskor ska kunna avlufta en tillräcklig mängd ånga för att undvika att behållarskalet brister under inverkan av brand. Detta kan åstadkommas genom konventionella tryckavlastningsanordningar eller andra konstruktiva medel. Öppningstrycket hos dessa anordningar får uppgå till högst 65 kPa (0,65 bar) och minst det beräknade totalövertrycket i behållaren, dvs. innehållets ångtryck plus partialtrycket hos luft eller andra inerta gaser vid 55 °C, minskat med 100 kPa (1 bar), beräknat utgående från maximal fyllnadsgrad enligt 4.1.1.4. De nödvändiga tryckavlastningsanordningarna ska placeras i gasfasutrymmet.

6.5.5.2 Särskilda bestämmelser för flexibla IBC-behållare

6.5.5.2.1 Dessa bestämmelser gäller för flexibla IBC-behållare av följande slag:

13H1 plastväv, utan invändig beläggning eller innerbeklädnad 13H2 plastväv, ytbelagd 13H3 plastväv, med innerbeklädnad 13H4 plastväv, ytbelagd och med innerbeklädnad 13H5 plastfolie 13L1 textilväv, utan invändig beläggning eller innerbeklädnad 13L2 textilväv, ytbelagd 13L3 textilväv, med innerbeklädnad 13L4 textilväv, ytbelagd och med innerbeklädnad 13M1 papper, flerskikts 13M2 papper, flerskikts, vattenbeständigt

Flexibla IBC-behållare är uteslutande avsedda för fasta ämnen.

1041

6.5.5.2.2 Behållarskalen ska tillverkas av ändamålsenliga material. Materialets styrka och utformningen av den flexibla IBC-behållaren ska vara anpassade till dess kapacitet och avsedda användning.

6.5.5.2.3 Alla material, som används för tillverkning av flexibla IBC-behållare av behållarslagen 13M1 och 13M2, ska efter fullständig nedsänkning i vatten i minst 24 timmar behålla minst 85 % av den ursprungliga draghållfastheten hos materialet, uppmätt efter konditionering till jämvikt vid högst 67 % relativ luftfuktighet.

6.5.5.2.4 Fogning ska utföras med stygn, svetsning, limning eller annan likvärdig metod. Alla sydda fogar ska säkras.

6.5.5.2.5 Flexibla IBC-behållare ska uppvisa tillräcklig beständighet mot åldring och nedbrytning, orsakad av ultraviolett strålning, klimatiska förhållanden eller innehållet, för att vara ändamålsenliga för sin avsedda användning.

6.5.5.2.6 För flexibla IBC-behållare av plast, för vilka det krävs skydd mot ultraviolett strålning, ska detta ordnas genom tillsats av kimrök eller andra lämpliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser ska vara kompatibla med innehållet och behålla sin verkan under behållarens hela användningstid. Vid användning av kimrök, pigment eller stabilisatorer, som skiljer sig från dem som använts vid tillverkningen av typprovningsexemplaren, behöver omprovning inte göras, om förändringen i halten kimrök, pigment eller stabilisatorer inte försämrar materialets fysikaliska egenskaper.

6.5.5.2.7 Tillsatsmedel kan blandas i behållarmaterialet för att förbättra beständigheten mot åldring eller för andra ändamål, förutsatt att de inte försämrar de fysikaliska eller kemiska egenskaperna hos materialet.

6.5.5.2.8 Återvunnet material från använda behållare får inte användas vid tillverkning av nya IBC-behållare. Produktionsöverskott eller rester från samma tillverkningsprocess får dock användas. Delar som tillbehör och pallsocklar får återanvändas, förutsatt att de inte på något sätt skadats vid tidigare användning.

6.5.5.2.9 På fyllda behållare får förhållandet mellan höjd och bredd vara högst 2:1.

6.5.5.2.10 Innerbeklädnad ska bestå av ändamålsenligt material. Hållfastheten hos det använda materialet och utformningen av innerbeklädnaden ska vara anpassade till IBCbehållarens kapacitet och avsedda användningsområde. Förband och förslutningar ska vara dammtäta och i stånd att stå emot de tryck och stötar som kan uppträda under normala förhållanden vid transport och hantering.

6.5.5.3 Särskilda bestämmelser för IBC-behållare av styv plast

6.5.5.3.1 Dessa bestämmelser gäller för IBC-behållare av styv plast för transport av fasta ämnen eller vätskor. Följande slag av IBC-behållare av styv plast finns:

11H1 för fasta ämnen, som fylls eller töms med självtryck, försedda med strukturdelar, som är konstruerade för att ta upp hela belastningen vid stapling av IBC-behållaren 11H2 för fasta ämnen, som fylls eller töms med självtryck, fribärande 21H1 för fasta ämnen, som fylls eller töms under tryck, försedda med strukturdelar, som är konstruerade för att ta upp hela belastningen vid stapling av IBCbehållaren 21H2 för fasta ämnen, som fylls eller töms under tryck, fribärande

1042

31H1 för vätskor, försedda med strukturdelar, konstruerade för att ta upp hela belastningen vid stapling av IBC-behållaren 31H2 för vätskor, fribärande

6.5.5.3.2 Behållarskalet ska tillverkas av ändamålsenligt plastmaterial med känd sammansättning och dess styrka ska vara anpassad till dess kapacitet och avsedda användning. Förutom återvunnet plastmaterial enligt definitionen i 1.2.1, får inget använt material användas annat än produktionsrester eller söndermalet material från samma tillverkningsprocess. Materialet ska på lämpligt sätt vara resistent mot åldring och nedbrytning, som kan orsakas av innehållet eller i förekommande fall av ultraviolett strålning. I förekommande fall ska hänsyn tas till prestanda vid låga temperaturer. Permeation av innehåll får inte utgöra någon fara under normala transportförhållanden.

6.5.5.3.3 Om det krävs skydd mot ultraviolett strålning, ska detta tillgodoses genom tillsats av kimrök eller andra lämpliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser ska vara förenliga med innehållet och behålla sin verkan under behållarens hela användningstid. Vid användning av kimrök, pigment eller stabilisatorer, som skiljer sig från dem som nyttjats vid tillverkningen av typprovningsexemplaren, behöver omprovning inte göras om förändringen i halten kimrök, pigment eller stabilisatorer inte försämrar materialets fysikaliska egenskaper.

6.5.5.3.4 Tillsatser kan blandas i behållarmaterialet för att förbättra beständigheten mot åldring eller för andra ändamål, förutsatt att de inte försämrar de fysikaliska eller kemiska egenskaperna.

6.5.5.4 Särskilda bestämmelser för integrerade IBC-behållare med innerbehållare av

plast

6.5.5.4.1 Dessa bestämmelser gäller för integrerade IBC-behållare av följande slag, avsedda för transport av flytande och fasta ämnen:

11HZ1 integrerad IBC-behållare med styv innerbehållare av plast för fasta ämnen, som fylls eller töms med självtryck 11HZ2 integrerad IBC-behållare med flexibel innerbehållare av plast för fasta ämnen, som fylls eller töms med självtryck 21HZ1 integrerad IBC-behållare med styv innerbehållare av plast för fasta ämnen, som fylls eller töms under tryck 21HZ2 integrerad IBC-behållare med flexibel innerbehållare av plast för fasta ämnen, som fylls eller töms under tryck 31HZ1 integrerad IBC-behållare med styv innerbehållare av plast för vätskor 31HZ2 integrerad IBC-behållare med flexibel innerbehållare av plast för vätskor

Koden ska kompletteras genom ersättning av bokstaven Z med en versal enligt 6.5.1.4.1 (b), som anger vilket materialslag som används i ytterhöljet.

6.5.5.4.2 Innerbehållaren är inte avsedd att ha någon egen inneslutningsfunktion utan sitt ytterhölje. En styv innerbehållare innebär en behållare som bibehåller sin vanliga form i tomt tillstånd, utan att förslutningar är på plats och utan stöd av ytterhöljet. Innerbehållare som inte är styva räknas som flexibla.

6.5.5.4.3 Ytterhöljet består i regel av styvt material utformat så att det skyddar innerbehållaren från fysiska skador under hantering och transport, men det är inte konstruerat för att ensamt kunna innesluta produkten. I förekommande fall innefattas även bottenpallen.

1043

6.5.5.4.4 En integrerad IBC-behållare, vars ytterhölje helt omsluter innerbehållaren, ska vara utformad så att innerbehållarens felfria tillstånd lätt kan bedömas efter täthetsprovningen och vätsketryckprovningen.

6.5.5.4.5 Kapaciteten hos IBC-behållare av typ 31HZ2 ska vara begränsad till 1 250 liter.

6.5.5.4.6 Innerbehållaren ska tillverkas av ändamålsenligt plastmaterial med känd sammansättning och dess styrka ska vara anpassad till dess kapacitet och avsedda användning. Förutom återvunnet plastmaterial enligt definitionen i 1.2.1, får inget använt material användas annat än produktionsrester eller söndermalet material från samma tillverkningsprocess. Materialet ska på lämpligt sätt vara resistent mot åldring och nedbrytning, som kan orsakas av innehållet eller i förekommande fall av ultraviolett strålning. I förekommande fall ska hänsyn tas till prestanda vid låga temperaturer. Permeation av innehåll får inte utgöra någon fara under normala transportförhållanden.

6.5.5.4.7 Om det krävs skydd mot ultraviolett strålning, ska detta tillgodoses genom tillsats av kimrök eller andra lämpliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser ska vara förenliga med innehållet och behålla sin verkan under innerbehållarens hela användningstid. Vid användning av kimrök, pigment eller stabilisatorer, som skiljer sig från dem som nyttjats vid tillverkningen av typprovningsexemplaren, behöver omprovning inte göras om förändringen i halten kimrök, pigment eller stabilisatorer inte försämrar materialets fysikaliska egenskaper.

6.5.5.4.8 Tillsatsmedel kan blandas i materialet till innerbehållarna för att förbättra beständigheten mot åldring eller för andra ändamål, förutsatt att de inte försämrar materialets fysikaliska eller kemiska egenskaper.

6.5.5.4.9 Innerbehållare för IBC-behållare av typ 31HZ2 ska bestå av minst tre folieskikt.

6.5.5.4.10 Materialets hållfasthet och ytterhöljets konstruktion ska vara anpassade till den integrerade IBC-behållarens kapacitet och avsedda användningsområde.

6.5.5.4.11 Ytterhöljet får inte ha några utstående delar som kan skada innerbehållaren.

6.5.5.4.12 Ytterhöljen av metall ska tillverkas av ändamålsenligt metalliskt material med tillräcklig tjocklek.

6.5.5.4.13 Ytterhöljen av trä ska bestå av väl lagrat, handelstorrt och vara fritt från brister, så att väsentlig nedsättning av hållfastheten hos någon enskild del av höljet förhindras. Topp- och bottendelar får bestå av vattenbeständiga träfibermaterial, såsom träfiberskivor, spånskivor eller andra ändamålsenliga sorter.

6.5.5.4.14 Ytterhöljen av plywood ska bestå av väl lagrat, svarvat, skuret eller sågat faner, handelstorrt och vara fritt från brister, så att väsentlig nedsättning av hållfastheten hos höljet förhindras. De enskilda skikten ska vara hoplimmade med vattenfast lim. För tillverkning av höljet får också andra lämpliga material användas tillsammans med plywood. Höljenas väggar ska vara spikade eller häftade till hörnposter eller gavlar eller sammanfogas med andra ändamålsenliga metoder.

6.5.5.4.15 Väggarna i ytterhöljen av träfibermaterial ska bestå av vattenbeständiga träfibermaterial, såsom spånskivor, träfiberskivor eller andra ändamålsenliga material. Övriga delar av höljena får bestå av andra ändamålsenliga material.

1044

6.5.5.4.16 För ytterhöljen av papp ska kraftig solidpapp eller kraftig dubbelsidig wellpapp (enwell eller flerwell) av god kvalitet användas, vilken är anpassad till höljets kapacitet och avsedda användningsområde. Ytans vattenbeständighet ska vara sådan att viktökningen under en 30 minuter lång provning av vattenabsorptionen enligt Cobbmetoden blir högst 155 g/m (se ISO 535:2014). Pappen ska ha tillräcklig 2 böjhållfasthet. Den ska vara tillskuren, veckad utan bristningar och slitsad så att den inte knäcks vid hopfogningen, och ytan inte rivs sönder eller buktar ut för mycket. Vågskikten hos wellpappen ska vara stadigt limmade till planskikten.

6.5.5.4.17 Gavlar på ytterhöljen av papp får ha träram eller vara helt av trä. Förstärkningar av träribbor får användas.

6.5.5.4.18 Fogarna i ytterhöljen av papp ska vara tejpade, överlappande och limmade eller överlappande och häftade med metallklammer. Överlappsfogar ska ha tillräckligt stor överlappning. Där förslutningen utförs genom limning eller tejpning ska ett vattenfast bindemedel användas.

6.5.5.4.19 Består ytterhöljet av plast så gäller motsvarande bestämmelser i 6.5.5.4.6 - 6.5.5.4.8, och i så fall gäller bestämmelserna, som är tillämpliga för innerbehållare, för ytterhöljet till integrerade IBC-behållare.

6.5.5.4.20 Ytterhöljet till en IBC-behållare av typ 31HZ2 ska omsluta alla sidor av innerbehållaren.

6.5.5.4.21 En pallsockel som utgör en fast beståndsdel av IBC-behållaren eller en löstagbar pall ska vara lämpad för mekanisk hantering av den till högsta tillåtna bruttovikt fyllda IBC-behållaren.

6.5.5.4.22 En löstagbar pall eller pallsockel ska vara konstruerad så att deformation av IBCbehållarens botten, som kan orsaka skador vid hanteringen, undviks.

6.5.5.4.23 När en löstagbar pall används ska ytterhöljet vara stadigt fäst till pallen så att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Ovansidan ska dessutom vara fri från ojämnheter som kan skada IBC-behållaren.

6.5.5.4.24 För att höja staplingsförmågan får exempelvis trästöttor användas som förstärkningsanordningar, vilka emellertid ska befinna sig utanför innerbehållaren.

6.5.5.4.25 På IBC-behållare avsedda för stapling ska den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt. Sådana IBC-behållare ska vara utformade så att belastningen inte upptas av innerbehållaren.

6.5.5.5 Särskilda bestämmelser för IBC-behållare av papp

6.5.5.5.1 Dessa bestämmelser gäller för IBC-behållare av papp för transport av fasta ämnen, vilka fylls eller töms med självtryck. Behållarslaget är 11G.

6.5.5.5.2 IBC-behållare av papp får inte vara utrustade med anordningar för topplyft.

6.5.5.5.3 Behållarskalet ska vara tillverkat av stadig solidpapp eller stadig dubbelsidig wellpapp (enwell eller flerwell) av god kvalitet och som är anpassad till behållarens kapacitet och avsedda användning. Ytans vattenavvisande egenskaper ska vara sådana att viktökningen, mätt under en 30 minuter lång provning av vattenabsorptionen enligt Cobbmetoden, blir högst 155 g/m 2 (se ISO 535:2014). Pappen ska ha tillräcklig böjhållfasthet. Den ska vara tillskuren, veckad utan bristningar och slitsad så att den

1045

inte knäcks vid hopfogningen, och ytan inte rivs sönder eller buktar ut för kraftigt. Vågskikten hos wellpappen ska vara stadigt limmade till planskikten.

6.5.5.5.4 Väggarna, inklusive ovansida och botten, ska ha en punkteringshållfasthet på minst 15 J, uppmätt enligt ISO 3036:1975.

6.5.5.5.5 Behållarskalets fogar ska ha tillräcklig överlappning och ska vara tejpade, limmade, häftade med metallklammer eller andra minst lika bra fästsystem. Om fogarna limmas eller tejpas ska ett vattenfast bindemedel användas. Metallklammer ska passera igenom alla delar som ska fästas och vara utformade eller skyddade så att innerbeklädnaden varken skavs eller punkteras av dem.

6.5.5.5.6 Innerbeklädnad ska vara tillverkad av ändamålsenligt material. Det använda materialets hållfasthet och beklädnadens utformning ska vara anpassade till IBCbehållarens kapacitet och avsedda användningsområde. Fogar och förslutningar ska vara dammtäta och i stånd till att motstå de tryck- och stötpåkänningar som uppkommer vid normala hanterings- och transportförhållanden.

6.5.5.5.7 En pallsockel, som utgör en fast beståndsdel av IBC-behållaren, såväl som en löstagbar pall ska vara lämpad för mekanisk hantering av den till högsta tillåtna bruttovikt fyllda IBC-behållaren.

6.5.5.5.8 En löstagbar pall eller pallsockel ska vara konstruerad för att undvika deformation av IBC-behållarens botten, som kan orsaka skador vid hanteringen.

6.5.5.5.9 När en löstagbar pall används ska behållarskalet vara stadigt fäst till pallen så att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Ovansidan ska dessutom vara fri från ojämnheter som kan skada IBC-behållaren.

6.5.5.5.10 För att höja staplingsförmågan får exempelvis trästöttor användas som förstärkningsanordningar, vilka emellertid ska befinna sig utanför innerbehållaren.

6.5.5.5.11 På IBC-behållare avsedda för stapling ska den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt.

6.5.5.6 Särskilda bestämmelser för IBC-behållare av trä

6.5.5.6.1 Dessa bestämmelser gäller för IBC-behållare av trä för transport av fasta ämnen, som fylls eller töms med självtryck. Följande behållarslag finns:

11C trä med innerbeklädnad 11D plywood med innerbeklädnad 11F träfibermaterial med innerbeklädnad

6.5.5.6.2 IBC-behållare av trä får inte vara utrustade med anordningar för topplyft.

6.5.5.6.3 Hållfastheten hos det använda materialet liksom tillverkningssättet ska vara anpassade till behållarens kapacitet och avsedda användningsområde.

6.5.5.6.4 Består behållarskalet av trävirke ska detta vara väl lagrat, handelstorrt och fritt från brister så att väsentlig nedsättning av hållfastheten hos enskilda delar av behållaren förhindras. Varje del av IBC-behållaren ska vara i ett stycke eller därmed likvärdigt. Delar anses likvärdiga med ett stycke när lämplig limförbandstyp, som exempelvis Lindermannfog (laxstjärt), spontade fogar, överlappsfogar eller stumfogar med minst två korrugerade metallfästelement i varje fog, eller annan lika effektiv metod används.

1046

6.5.5.6.5 Om behållarskalet är av plywood ska denna bestå av minst tre skikt och vara tillverkad av väl lagrat, svarvat, skuret eller sågat faner, handelstorrt och fritt från brister som kan försämra behållarskalets hållfasthet. De enskilda skikten ska vara hoplimmade med vattenfast lim. Andra ändamålsenliga material kan användas tillsammans med plywood för tillverkning av behållarskalen.

6.5.5.6.6 Består behållarskalet av träfibermaterial, som spånskivor, träfiberskivor eller andra ändamålsenliga typer, ska detta vara vattenbeständigt.

6.5.5.6.7 Väggskivor i IBC-behållare ska vara stadigt spikade eller häftade till hörnposter eller gavlar eller hopfogade med andra likaså ändamålsenliga medel.

6.5.5.6.8 Innerbeklädnad ska vara tillverkad av ändamålsenligt material. Det använda materialets hållfasthet och beklädnadens utformning ska vara anpassade till IBCbehållarens kapacitet och avsedda användningsområde. Fogar och förslutningar ska vara dammtäta och i stånd till att motstå de tryck- och stötpåkänningar som uppkommer vid normala hanterings- och transportförhållanden.

6.5.5.6.9 En pallsockel, som utgör en fast beståndsdel av IBC-behållaren, såväl som en löstagbar pall ska vara lämpad för mekanisk hantering av den till högsta tillåtna bruttovikt fyllda IBC-behållaren.

6.5.5.6.10 En löstagbar pall eller pallsockel ska vara konstruerad för att undvika deformation av IBC-behållarens botten, som kan orsaka skador vid hanteringen.

6.5.5.6.11 När en löstagbar pall används ska behållarskalet vara stadigt fäst till pallen så att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Ovansidan ska dessutom vara fri från ojämnheter som kan skada IBC-behållaren.

6.5.5.6.12 För att höja staplingsförmågan får exempelvis trästöttor användas som förstärkningsanordningar, vilka emellertid ska befinna sig utanför innerbehållaren.

6.5.5.6.13 På IBC-behållare avsedda för stapling ska den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt.

6.5.6 Provningsbestämmelser för IBC-behållare

6.5.6.1 Genomförande och upprepning av provningar

6.5.6.1.1 Innan en IBC-behållare används ska varje behållartyp ha klarat den beskrivna provningen i detta kapitel och ha godkänts av den behöriga myndighet som medger tilldelning av märkning. En behållartyp bestäms av konstruktionssättet, storleken, det använda materialet och dettas tjocklek, tillverkningssättet och utrustningen för fyllning och tömning. Den kan emellertid inbegripa olika ytbehandlingar. Hit räknas också IBC-behållare, som skiljer sig från typen endast genom att yttermåtten är mindre.

6.5.6.1.2 Provningar ska genomföras med IBC-behållare i transportfärdigt skick. IBC-behållare ska fyllas enligt vad som anges i respektive avsnitt. De ämnen för vilka behållarna är avsedda får ersättas med andra ämnen så länge detta inte förvanskar provningsresultaten. Ersätts fasta ämnen med andra ämnen ska dessa ha likadana fysikaliska egenskaper (vikt, partikelstorlek etc.) som det ämne som ska transporteras. Det är tillåtet att placera tyngder, såsom säckar med blyhagel, för att uppnå den totalvikt som krävs hos kollit, under förutsättning att provningsresultaten inte påverkas av tyngdernas placering.

1047

6.5.6.2 Typprovning

6.5.6.2.1 För varje behållartyp, storlek, godstjocklek och tillverkningssätt ska en enda IBCbehållare med godkänt resultat genomgå provningarna enligt delavsnitten 6.5.6.4 - 6.5.6.13 i den ordning som anges i 6.5.6.3.7. Dessa typprovningsmoment ska genomföras i enlighet med behörig myndighets krav.

6.5.6.2.2 För att påvisa tillräcklig kemisk kompatibilitet med innehållet eller modellvätskorna enligt 6.5.6.3.3 eller 6.5.6.3.5 för IBC-behållare av styv plast av typ 31H2 och för integrerade IBC-behållare av typ 31HH1 och 31HH2, får en andra IBC-behållare användas, om dessa IBC-behållare är konstruerade för stapling. I så fall ska båda IBCbehållarna utsättas för förlagringen.

6.5.6.2.3 Behörig myndighet kan medge selektiv provning av IBC-behållare som endast marginellt skiljer sig från den provade typen, t.ex. då ett eller flera yttermått har reducerats något.

6.5.6.2.4 Om löstagbara pallar används för provningarna, ska den enligt 6.5.6.14 upprättade provningsrapporten innehålla en teknisk beskrivning av de använda pallarna.

6.5.6.3 Förberedelse av IBC-behållare för provning

6.5.6.3.1 IBC-behållare av papper, IBC-behållare av papp och integrerade IBC-behållare med ytterhölje av papp ska konditioneras i minst 24 h i en atmosfär med reglerad temperatur och relativ luftfuktighet. Det finns tre alternativ varav ett ska väljas. Den rekommenderade atmosfären är (23 ± 2) ºC och (50 ± 2) % relativ luftfuktighet. De två andra alternativen är (20 ± 2) ºC och (65 ± 2) % relativ luftfuktighet eller (27 ± 2) ºC och (65 ± 2) % relativ luftfuktighet.

Anm Medelvärdena ska ligga inom dessa gränsvärden. Kortvariga variationer och mätningsbegränsningar kan leda till avvikelser i mätvärdena om ±5 % för den relativa luftfuktigheten, utan att det har signifikant betydelse för provningarnas reproducerbarhet.

6.5.6.3.2 Ytterligare åtgärder ska vidtas för att säkerställa att det plastmaterial som används vid tillverkning av IBC-behållare av styv plast (typ 31H1 och 31H2) och integrerade IBCbehållare (typ 31HZ1 och 31HZ2) överensstämmer med bestämmelserna i 6.5.5.3.2 - 6.5.5.3.4 respektive 6.5.5.4.6 - 6.5.5.4.8.

6.5.6.3.3 För verifiering av tillräcklig kemisk beständighet mot innehållet ska IBC-behållare avsedda för provning utsättas för en sex månaders förlagring, under vilken provföremålen ska vara fyllda med avsett innehåll eller med ämnen som man vet har minst likartad spänningssprickutlösande, svällande eller nedbrytande verkan på respektive plastmaterial. Efter förlagringen ska provföremålen genomgå de i tabellen i 6.5.6.3.7 uppräknade provningsmomenten.

6.5.6.3.4 När tillfredsställande egenskaper hos plastmaterialet fastställts på andra sätt, behöver ovanstående beständighetsprovning inte utföras. Sådana metoder ska åtminstone vara likvärdiga med beständighetsprovningen ovan och vara godkända av behörig myndighet.

6.5.6.3.5 För IBC-behållare av styv plast av polyeten (typ 31H1 och 31H2) enligt 6.5.5.3 och integrerade IBC-behållare med innerbehållare av plast av polyeten (typ 31HZ1 och

1048

31HZ2) enligt 6.5.5.4, får den kemiska kompatibiliteten mot fyllningsämnena, vilka inordnas enligt 4.1.1.21, verifieras med modellvätskor (se 6.1.6) enligt följande.

Modellvätskorna är representativa för skademekanismerna på polyeten, vilket innebär uppmjukning genom svällning, spänningssprickor, molekylnedbrytande reaktioner och kombinationer av dessa.

Tillräcklig kemisk kompatibilitet hos IBC-behållarna kan verifieras genom lagring under tre veckor vid 40 ºC av de föreskrivna prototyperna med respektive modellvätska. När vatten är modellvätska, är lagring enligt denna metod inte nödvändig. Lagring behövs inte heller för provföremål som används i staplingsprovning för modellvätskorna vätmedelslösning och ättiksyra. Efter lagringen ska provföremålen genomgå de provningar som föreskrivs i 6.5.6.4 - 6.5.6.9.

Resultat av förfarandet enligt detta stycke med IBC-behållare av polyeten kan gälla även för en likadan behållartyp, vars innervägg är fluorbelagd.

6.5.6.3.6 För IBC-behållartyper av polyeten enligt 6.5.6.3.5, som har klarat provningen enligt 6.5.6.3.5, får den kemiska kompatibiliteten mot innehållet även bestämmas med hjälp av laboratorieundersökningar 2) , vilka styrker att inverkan av sådana ämnen på provföremålen är mindre än inverkan av modellvätskorna, varvid hänsyn ska tas till tillämpliga nedbrytningsmekanismer. Samma villkor som i 4.1.1.21.2 gäller i fråga om relativa densiteter och ångtryck.

6.5.6.3.7 Nödvändiga typprovningsmoment och deras ordningsföljd

IBC-typ vibra- botten- topp- stap- täthet vätske- fall riv- vält- upprikt-

tion lyft lyft ling tryck ning ning ning

f) a) b) c) Metall: 11A,11B,11N - 1 a) 2 3 - - 4 e) - - - 21A,21B,21N - 1 2 3 4 5 6 - - a) e) 31A,31B,31N 1 2 a) 3 4 5 6 7 e) - - - Flexibla d) - - x c) x - - x x x x Styv plast: 11H1, 11H2 - 1 a) 2 3 - - 4 - - - 21H1, 21H2, - 1 a) 2 3 4 5 6 - - - 31H1, 31H2 1 2 a) 3 4 g) 5 6 7 - - - Integrerade: 11HZ1, 1 a) 2 3 - - 4 e) - - - 11HZ2 21HZ1, 21HZ2 1 2 3 4 5 6 - - a) e) 31HZ1, 1 2 a) 3 4 g) 5 6 7 e) 31HZ2 - - - Papp 1 - 2 - - 3 - - - Trä 1 - 2 - - 3 - - a) För IBC-behållare konstruerade för att hanteras på detta sätt. b) När IBC-behållaren är konstruerad för att staplas.

Laboratoriemetoder för verifiering av kemisk kompatibilitet hos polyeten, enligt definition i 6.5.6.3.5, gentemot 2) fyllningsämnena (ämnen, blandningar och beredningar) i relation till modellvätskor enligt 6.1.6, se riktlinjer i den icke rättsligt verkande delen i RID-texten publicerad av OTIF:s sekretariat.

1049

c) När IBC-behållaren är konstruerad för att lyftas från toppen eller från sidan. d) De obligatoriska provningsmomenten visas med x. En IBC-behållare som genomgått ett provningsmoment får användas för andra provningsmoment i valfri ordningsföljd. e) En annan IBC-behållare av samma behållartyp får användas för fallprovningen. f) En annan IBC-behållare av samma behållartyp får användas för vibrationsprovningen. g) Den andra IBC-behållaren enligt 6.5.6.2.2 får användas utom ordningsföljden, direkt efter förlagringen.

6.5.6.4 Bottenlyftprovning

6.5.6.4.1 Tillämpningsområde

För alla IBC-behållare av papp och av trä, samt för alla typer av IBC-behållare som är försedda med någon anordning för att lyftas från botten, som typprovningsmoment.

6.5.6.4.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

Behållaren ska fyllas. En last ska läggas på och fördelas jämnt. Vikten av den fyllda IBC-behållaren och den pålagda lasten ska motsvara 1,25 gånger den maximalt tillåtna bruttovikten.

6.5.6.4.3 Provningsmetod

IBC-behållaren ska höjas och sänkas två gånger med en gaffeltruck, vars gafflar är centrerade och med ett inbördes avstånd som är lika med tre fjärdedelar av anfartssidans bredd (såvida inte införingspunkterna är markerade). Gafflarna ska skjutas in till tre fjärdedelar av behållarens djup. Provningen ska upprepas från varje möjlig anfartssida.

6.5.6.4.4 Kriterier för godkänd provning

Ingen bestående deformation av IBC-behållaren, inklusive eventuell pallsockel, som kan försämra transportsäkerheten, och inget läckage av innehåll.

6.5.6.5 Topplyftprovning

6.5.6.5.1 Tillämpningsområde

För alla slag av IBC-behållare som är konstruerade för lyft ovanifrån eller vad gäller flexibla IBC-behållare lyft ovanifrån eller från sidan, som typprovningsmoment.

6.5.6.5.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

IBC-behållare av metall, IBC-behållare av styv plast och integrerade IBC-behållare ska fyllas. En last ska läggas på och fördelas jämnt. Vikten av den fyllda IBCbehållaren och den pålagda lasten ska motsvara 2 gånger den maximalt tillåtna bruttovikten. Flexibla IBC-behållare ska fyllas med ett representativt ämne och därefter belastas till sex gånger sin högsta tillåtna bruttovikt, varvid lasten ska fördelas jämnt.

6.5.6.5.3 Provningsmetod

IBC-behållare av metall och flexibla IBC-behållare ska lyftas på det sätt de konstruerats för, tills de hänger fritt över golvet, och sedan hållas fem minuter i denna position.

1050

IBC-behållare av styv plast och integrerade IBC-behållare ska

(a) lyftas under fem minuter i vardera paret av diagonalt motsatta lyftanordningar, så att lyftkrafterna verkar vertikalt, och

(b) lyftas under fem minuter i vardera paret av diagonalt motsatta lyftanordningar, så att lyftkrafterna verkar mot behållarens mittpunkt i 45º vinkel mot lodlinjen.

6.5.6.5.4 För flexibla IBC-behållare får även andra minst lika effektiva metoder för topplyftprovningen och för förberedelserna användas.

6.5.6.5.5 Kriterier för godkänd provning

(a) IBC-behållare av metall, IBC-behållare av styv plast, integrerade IBC-behållare: IBC-behållaren förblir säker under normala tranportförhållanden, ingen konstaterbar bestående deformation av IBC-behållaren, inklusive eventuell pallsockel och inget läckage av innehåll.

(b) Flexibla IBC-behållare: Ingen skada på behållaren eller dess lyftanordningar som gör IBC-behållaren oduglig för transport eller hantering och inget läckage av innehåll.

6.5.6.6 Staplingsprovning

6.5.6.6.1 Tillämpningsområde

För alla slag av IBC-behållare som är konstruerade för stapling, som typprovningsmoment.

6.5.6.6.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

IBC-behållaren ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt. Om densiteten hos den produkt som används för provningen inte medger detta, ska en tilläggsbelastning läggas på, så att IBC-behållaren kan provas vid sin högsta tillåtna bruttovikt, varvid lasten ska fördelas jämnt.

6.5.6.6.3 Provningsmetod

(a) IBC-behållaren ska placeras med botten på ett horisontellt och hårt underlag och utsättas för en likformigt fördelad pålagd provningsbelastning (se 6.5.6.6.4). För IBC-behållare av hårdplast av sorten 31H2 och integrerade IBC-behållare av sorterna 31HH1 och 31HH2 ska staplingsprovning genomföras med avsett fyllningsämne eller en modellvätska (se 6.1.6) enligt 6.5.6.3.3 eller 6.5.6.3.5, varvid den andra behållaren sätts in efter förlagringen enligt 6.5.6.2.2. IBCbehållarna ska utsättas för provningsbelastningen minst:

(i) fem minuter för IBC-behållare av metall,

(ii) 28 dygn i 40 ºC för IBC-behållare av styv plast av typ 11H2, 21H2 och 31H2, samt för integrerade IBC-behållare med ett ytterhölje av plast som bär upp staplingslasten (dvs. av typ 11HH1, 11HH2, 21HH1, 21HH2, 31HH1 och 31HH2),

(iii) 24 timmar för alla andra slag av IBC-behållare.

1051

(b) Provningsbelastningen ska föras på enligt någon av följande metoder: (i) en eller flera IBC-behållare av samma typ, fyllda till sin högsta tillåtna bruttovikt staplas ovanpå provningsexemplaret, (ii) lämpliga vikter placeras på en plan platta eller på en reproduktion av IBCbehållarens botten, vilken läggs ovanpå provningsexemplaret. 6.5.6.6.4 Beräkning av pålagd provningsbelastning Belastningen som placeras på IBC-behållaren ska vara minst 1,8 gånger den sammanlagda högsta tillåtna bruttovikten av det antal likadana behållare som får staplas på IBC-behållaren under transport. 6.5.6.6.5 Kriterier för godkänd provning (a) Alla IBC-behållare utom flexibla IBC-behållare: Ingen bestående deformation av IBC-behållaren, inklusive eventuell pallsockel, som kan försämra transportsäkerheten, och inget läckage av innehåll. (b) Flexibla IBC-behållare: Ingen skada på behållarskalet, som kan försämra transportsäkerheten, och inget läckage av innehåll.

6.5.6.7 Täthetsprovning

6.5.6.7.1 Tillämpningsområde För alla slag av IBC-behållare för transport av vätskor eller av fasta ämnen som fylls eller töms under tryck, som typprovningsmoment och återkommande provning. 6.5.6.7.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning Provningen ska genomföras innan eventuell värmeisolering sätts fast. Ventilförslutningar ska antingen ersättas med liknande ej ventilerade förslutningar eller så ska förslutningen förslutas lufttätt. 6.5.6.7.3 Provningsmetod och provtryck Provningen ska utföras under minst 10 minuter med tryckluft vid ett övertryck av minst 20 kPa (0,2 bar). IBC-behållarens lufttäthet ska bestämmas med lämplig metod, t.ex. genom mätning av lufttrycksdifferensen, nedsänkning av IBC-behållaren i vatten eller för IBC-behållare av metall bestrykning av fogar och förband med en såplösning. I fallet nedsänkning ska en korrigeringsfaktor för det hydrostatiska trycket tillämpas. 6.5.6.7.4 Kriterier för godkänd provning Inget läckage.

6.5.6.8 Provning med invändigt tryck (vätsketryckprovning)

6.5.6.8.1 Tillämpningsområde För alla slag av IBC-behållare för transport av vätskor eller av fasta ämnen som fylls eller töms under tryck, som typprovningsmoment.

1052

6.5.6.8.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning Provningen ska genomföras innan eventuell värmeisolering sätts fast. Tryckavlastningsanordningar ska sättas ur funktion eller tas bort, och de öppningar som uppstår tillslutas. 6.5.6.8.3 Provningsmetod Provningen ska pågå i minst 10 minuter med ett tryck som inte får vara mindre än det i 6.5.6.8.4 angivna trycket. IBC-behållaren får inte ha mekaniskt stöd under provningen. 6.5.6.8.4 Provtryck 6.5.6.8.4.1 IBC-behållare av metall: (a) för IBC-behållare av typ 21A, 21B och 21N avsedda för fasta ämnen i förpackningsgrupp I: ett provtryck på 250 kPa (2,5 bar), (b) för IBC-behållare av typ 21A, 21B, 21N, 31A, 31B och 31N avsedda för ämnen i förpackningsgrupp II och III: ett provtryck på 200 kPa (2 bar), (c) därutöver för IBC-behållare av typ 31A, 31B och 31N: ett provtryck på 65 kPa (0,65 bar). Denna provning ska genomföras före provningen med 200 kPa (2 bar). 6.5.6.8.4.2 IBC-behållare av styv plast och integrerade IBC-behållare: (a) för IBC-behållare av typ 21H1, 21H2, 21HZ1 och 21HZ2: ett provtryck på 75 kPa (0,75 bar). (b) för IBC-behållare av typ 31H1, 31H2, 31HZ1 och 31HZ2: det vid vart tillfälle högsta av de båda värden, där det ena bestäms enligt någon av följande metoder (i) det totala övertrycket uppmätt i IBC-behållaren (dvs. ångtrycket av ämnet som ska transporteras och partialtrycket av luften eller andra inerta gaser, minus 100 kPa) vid 55 ºC, multiplicerat med en säkerhetsfaktor av 1,5. Detta totalövertryck ska bestämmas på grundval av högsta fyllnadsgrad enligt 4.1.1.4 och en fyllningstemperatur av 15 ºC, (ii) 1,75 gånger ångtrycket vid 50 ºC hos ämnet som ska transporteras, därefter minus 100 kPa, dock minst 100 kPa, (iii) 1,5 gånger ångtrycket vid 55 ºC hos ämnet som ska transporteras, därefter minus 100 kPa, dock minst 100 kPa, och det andra bestäms enligt följande metod: (iv) det dubbla statiska trycket hos ämnet som ska transporteras, dock lägst det dubbla statiska vattentrycket. 6.5.6.8.5 Kriterier för godkänd provning (a) för IBC-behållare av slagen 21A, 21B, 21N, 31A, 31B och 31N när dessa utsätts för provtrycket enligt 6.5.6.8.4.1 (a) eller (b): inget läckage får uppstå,

1053

(b) för IBC-behållare av slagen 31A, 31B och 31N när dessa utsätts för provtrycket enligt 6.5.6.8.4.1 (c): varken någon varaktig deformation, varigenom IBCbehållaren blir oduglig för transport, eller något läckage får uppstå,

(c) för IBC-behållare av styv plast och integrerade IBC-behållare: varken någon varaktig deformation, varigenom IBC-behållaren blir oduglig för transport, eller något läckage får uppstå.

6.5.6.9 Fallprovning

6.5.6.9.1 Tillämpningsområde

På alla slags IBC-behållare som typprovningsmoment.

6.5.6.9.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

(a) IBC-behållare av metall: IBC-behållaren ska för fasta ämnen fyllas till minst 95 %, och för vätskor till minst 98 % av sin maximala kapacitet. Tryckavlastningsanordningar ska sättas ur funktion eller tas bort, och de öppningar som uppstår tillslutas.

(b) flexibla IBC-behållare: IBC-behållaren ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt, varvid innehållet ska fördelas jämnt.

(c) IBC-behållare av styv plast och integrerade IBC-behållare: IBC-behållaren ska för fasta ämnen fyllas till minst 95 %, och för vätskor till minst 98 % av sin maximala kapacitet. Tryckavlastningsanordningar får sättas ur funktion eller tas bort, och de öppningar som uppstår tillslutas. Provningen av IBC-behållaren ska äga rum efter att temperaturen hos provföremålet och dess innehåll sänkts till -18 ºC eller kallare. Såvida provföremålen för integrerade IBC-behållare förberetts på detta sätt kan den i 6.5.6.3.1 föreskrivna konditioneringen slopas. De vätskor som används för provningen ska hållas i flytande form, eventuellt genom tillsats av frostskyddsmedel. Konditioneringen kan slopas om materialen uppvisar tillräcklig formbarhet och draghållfasthet i låg temperatur.

(d) IBC-behållare av papp eller trä: behållaren ska fyllas till minst 95 % av sin maximala kapacitet.

6.5.6.9.3 Provningsmetod

IBC-behållaren ska släppas med botten mot en icke fjädrande, horisontell, plan, massiv och styv yta enligt bestämmelserna i 6.1.5.3.4 på ett sådant sätt att behållaren slår emot på det ställe på botten som bedöms svagast.

IBC-behållare med en kapacitet av högst 0,45 m ska dessutom släppas enligt följande: 3

(a) IBC-behållare av metall: på det svagaste stället, bortsett från det ställe på bottenytan som testades i första fallprovningsmomentet,

(b) flexibla IBC-behållare: på den svagaste sidan,

(c) IBC-behållare av styv plast, integrerade IBC-behållare samt IBC-behållare av papp och trä: platt mot ena sidan, platt på ovandelen och mot ett hörn.

Samma IBC-behållare eller en annan av samma typ får användas för varje fallprov.

1054

6.5.6.9.4 Fallhöjd För fasta ämnen och flytande ämnen om provningen genomförs med det fasta eller flytande ämne som ska transporteras, eller med ett annat ämne med väsentligen samma fysikaliska egenskaper: Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III 1,8 m 1,2 m 0,8 m För flytande ämnen, om provningen genomförs med vatten: (a) när ämnet som ska transporteras har en relativ densitet av högst 1,2: Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III 1,2 m 0,8 m (b) när ämnet som ska transporteras har en relativ densitet över 1,2 ska fallhöjden beräknas utgående från den relativa densiteten (d) av detta ämne, avrundad uppåt till en decimal enligt följande: Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III d × 1,0 m d × 0,67 m 6.5.6.9.5 Kriterier för godkänd provning (a) IBC-behållare av metall: inget läckage av innehållet, (b) Flexibla IBC-behållare: inget läckage av innehållet. Ett litet utflöde av innehåll från någon förslutning eller söm vid islaget räknas inte som underkännande av behållaren, under förutsättning att fortsatt läckage inte förekommer efter att IBCbehållaren lyfts upp från golvet. (c) IBC-behållare av styv plast, integrerade IBC-behållare samt IBC-behållare av papp och trä: inget läckage av innehållet. Ett litet utflöde av innehåll från någon förslutning vid islaget räknas inte som underkännande av behållaren, under förutsättning att fortsatt läckage inte förekommer. (d) Alla IBC-behållare: ingen skada som skulle göra IBC-behållaren osäker att transportera för bärgning eller bortskaffande och inget läckage av innehållet. Dessutom ska IBC-behållaren vara i stånd att lyftas med lämpliga medel, så att den befinner sig fritt över marken under fem minuter. Anm Kriteriet i (d) gäller för konstruktionstyper av IBC-behållare som tillverkas från och med den 1 januari 2011.

6.5.6.10 Rivprovning

6.5.6.10.1 Tillämpningsområde På alla slags flexibla IBC-behållare som typprovningsmoment.

1055

6.5.6.10.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning IBC-behållaren ska fyllas till minst 95 % av sin kapacitet och till sin högsta tillåtna bruttovikt, med innehållet jämnt fördelat. 6.5.6.10.3 Provningsmetod När IBC-behållaren befinner sig på golvet ska bredsidan helt genomskäras med en kniv till en 100 mm lång skåra i 45º vinkel mot storsäckens huvudaxel, mitt emellan behållarens bottenyta och innehållets översta nivå. Behållaren ska sedan utsättas för en jämnt fördelad pålagd belastning motsvarande två gånger den högsta tillåtna bruttovikten. Belastningen ska verka under minst fem minuter. IBC-behållare konstruerade att lyftas uppifrån eller från sidan ska sedan den pålagda belastningen avlägsnats lyftas tills den blir fri från golvet och hållas i detta läge i fem minuter. 6.5.6.10.4 Kriterier för godkänd provning Skåran får ej utbreda sig mer än 25 % av sin ursprungslängd.

6.5.6.11 Vältningsprovning

6.5.6.11.1 Tillämpningsområde På alla slags flexibla IBC-behållare som typprovningsmoment. 6.5.6.11.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning IBC-behållaren ska fyllas till minst 95 % av sin kapacitet och till sin högsta tillåtna bruttovikt, med innehållet jämnt fördelat. 6.5.6.11.3 Provningsmetod IBC-behållaren ska vältas så att valfri del av dess överdel faller på en styv, icke fjädrande, jämn, plan och horisontell yta. 6.5.6.11.4 Vältningshöjd Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III 1,8 m 1,2 m 0,8 m 6.5.6.11.5 Kriterier för godkänd provning Inget läckage av innehåll. Ett litet utflöde av innehåll från någon förslutning eller söm vid islaget räknas inte som underkännande av behållaren, under förutsättning att fortsatt läckage inte förekommer.

6.5.6.12 Uppriktningsprovning

6.5.6.12.1 Tillämpningsområde För alla flexibla IBC-behållare, konstruerade för att lyftas från toppen eller sidan, som typprovningsmoment.

1056

6.5.6.12.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

IBC-behållaren ska fyllas till minst 95 % av sin kapacitet och till sin maximalt tillåtna bruttovikt, med innehållet jämnt fördelat.

6.5.6.12.3 Provningsmetod

IBC-behållaren ska liggande på sidan lyftas i en lyftanordning, eller i två lyftanordningar om det finns fyra, med en hastighet av minst 0,1 m/s tills den hänger i upprätt läge, fritt över golvet.

6.5.6.12.4 Kriterier för godkänd provning

Ingen skada på IBC-behållaren eller dess lyftanordningar varigenom den blir oduglig för transport eller hantering.

6.5.6.13 Vibrationsprovning

6.5.6.13.1 Tillämpningsområde

Som typprovning för alla IBC-behållare som används för vätskor.

Anm Denna provning gäller alla typer av IBC-behållare som tillverkas efter den 31 december 2010 (se även 1.6.1.14).

6.5.6.13.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

En IBC-behållare ska väljas ut slumpmässigt som provföremål, utrustas och förslutas som för en transport. IBC-behållaren ska fyllas med vatten till minst 98 % av sin maximala kapacitet.

6.5.6.13.3 Provningsmetod och varaktighet

6.5.6.13.3.1 IBC-behållaren ska placeras i mitten av provningsmaskinens plattform, som har en vertikal, sinusformad, dubbel amplitud (förskjutning topp-till-topp) på 25 mm ± 5 %. Om det behövs ska fästanordningar finnas på plattformen för att förhindra att provföremålet rör sig horisontellt bort från plattformen utan att inskränka den vertikala rörelsen.

6.5.6.13.3.2 Provningen ska genomföras under en timme vid en frekvens som medför att en del av IBC-behållarens botten tillfälligt lyfter från vibrationsplattformen tillräckligt kraftigt för att en distansplatta av metall ska tidvis kunna skjutas in fullständigt i minst en punkt mellan IBC-behållarens botten och vibrationsplattformen. Det kan bli nödvändigt att anpassa frekvensen efter ursprungsvärdet för att förhindra att resonanssvängningar uppstår i förpackningen. Inte desto mindre ska provningsfrekvensen alltjämt möjliggöra det i detta stycke beskrivna införandet av distansplattan av metall under IBC-behållaren. Den ständiga möjligheten att skjuta in distansplattan av metall är ett nödvändigt krav för att klara provningen. Den distansplatta av metall som används vid denna provning, ska ha en tjocklek på minst 1,6 mm, en bredd på minst 50 mm och ha tillräcklig längd för att den ska kunna skjutas in minst 100 mm mellan IBC-behållaren och vibrationsplattformen för provningens genomförande.

1057

6.5.6.13.4 Kriterier för godkänd provning

Inget läckage eller bristningar får konstateras. Dessutom får ingen bristning eller kollaps av strukturella utrustningsdetaljer, såsom brott i svetsförband eller trasiga fästelement konstateras.

6.5.6.14 Provningsrapport

6.5.6.14.1 En provningsrapport med minst följande uppgifter ska upprättas och vara tillgänglig för den som använder IBC-behållaren:

1. provningsorganets namn och adress, 2. uppdragsgivarens namn och adress (där så är tillämpligt), 3. ett unikt identifieringsnummer på provningsrapporten, 4. datum för provningsrapporten, 5. tillverkare av IBC-behållaren, 6. beskrivning av behållartypen (t.ex. dimensioner, material, förslutningar, godstjocklek) inklusive tillverkningsmetoden (t.ex. formblåsning), eventuellt kompletterad med ritningar och fotografier, 7. maximal kapacitet, 8. karakteristiska egenskaper hos innehållet vid provningen, t.ex. viskositet och relativ densitet hos vätskor och partikelstorlek hos fasta ämnen. För IBCbehållare av styv plast eller integrerade IBC-behållare som genomgår vätsketryckprovningen i 6.5.6.8 ska temperaturen på vattnet som använts anges. 9. beskrivning av provningen och dess resultat, och 10. provningsrapporten ska undertecknas med angivande av undertecknarens namn och befattning.

6.5.6.14.2 Provningsrapporten ska innehålla en redogörelse om, att behållaren i transportfärdigt skick har provats i enlighet med tillämpliga bestämmelser i detta kapitel, och att provningsrapporten kan bli ogiltig vid användning av andra förpackningssätt eller andra beståndsdelar i förpackningen. Ett exemplar av provningsrapporten ska finnas tillgänglig för behörig myndighet.

1058

Kapitel 6.6

Bestämmelser för tillverkning och provning av

storförpackningar

6.6.1 Allmänt

6.6.1.1 Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte:

(a) förpackningar för klass 2, med undantag av storförpackningar för föremål, inklusive aerosoler,

(b) förpackningar för klass 6.2, med undantag av storförpackningar för smittförande avfall med UN 3291,

6.6.1.2 Storförpackningar ska vara tillverkade, provade och renoverade enligt ett kvalitetssystem som godtagits av behörig myndighet för att säkerställa att varje tillverkad eller renoverad storförpackning uppfyller bestämmelserna i detta kapitel.

Anm Standarden ISO 16106:2020, Förpackningar för farligt gods, bulkbehållare och stora förpackningar – Riktlinjer för tillämpning av ISO 9001, ger ytterligare vägledning om förfarandet.

6.6.1.3 De särskilda bestämmelserna för storförpackningar i 6.6.4 är baserade på storförpackningar som för närvarande är i bruk. För att ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling får storförpackningar vars specifikationer avviker från dem i 6.6.4 användas, under förutsättning att de är lika effektiva, godkända av behörig myndighet och klarar att uppfylla kraven i 6.6.5. Andra metoder för provning än dem som beskrivs i RID/RID-S är tillåtna, under förutsättning att de är likvärdiga och godkända av behörig myndighet.

6.6.1.4 Tillverkare och återförsäljare av förpackningar ska lämna information om vilka metoder som ska följas samt en beskrivning av typ och dimension hos förslutningarna (inklusive nödvändiga packningar) och alla andra komponenter som är nödvändiga för att säkerställa att kolli i transportfärdigt skick uppfyller tillämpliga provningar i detta kapitel.

6.6.2 Kod för att beteckna slag av storförpackning

6.6.2.1 Koden för storförpackningar består av:

(a) två siffror:

50 för styva storförpackningar, eller 51 för flexibla storförpackningar, och

(b) en versal som anger material, t.ex. stål eller trä, enligt förteckning i 6.1.2.6.

6.6.2.2 Storförpackningskoden kan kompletteras med bokstäverna ”T” eller ”W”. Bokstaven ”T” betecknar en bärgningsstorförpackning enligt 6.6.5.1.9. Bokstaven W visar att storförpackningen, trots att den är av det slag som koden anger, är tillverkad enligt en

1059

specifikation som avviker från den som ges i 6.6.4 men anses likvärdig i enlighet med bestämmelserna i 6.6.1.3.

6.6.3 Märkning

6.6.3.1 Grundläggande märkning

Varje storförpackning som är tillverkad och avsedd för användning enligt dessa bestämmelser ska vara försedd med en varaktig och läsbar märkning, placerad så att den är tydligt synlig. Bokstäver, siffror och symboler ska vara minst 12 mm höga och ange följande uppgifter:

(a) FN:s förpackningssymbol,

Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.11. För storförpackningar av metall, på vilka märkningen sker genom stansning eller prägling, får i stället för symbolen bokstäverna ”UN” användas,

(b) koden ”50” för styva storförpackningar, eller ”51” för flexibla storförpackningar, följd av materialslag enligt 6.5.1.4.1 (b),

X för förpackningsgrupp I, II och III Y för förpackningsgrupp II och III Z för endast förpackningsgrupp III

(d) tillverkningsmånad och -år (de två sista siffrorna),

(e) beteckningen för den stat där märkningstillståndet utfärdats, angiven med nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik 1) ,

(f) namn eller symbol för tillverkaren och eventuell annan av behörig myndighet fastställd märkning för aktuell storförpackning,

(g) belastning vid staplingsprovningen i kg. För storförpackningar som inte konstruerats för stapling ska siffran ”0” anges,

(h) högsta tillåtna bruttovikt i kg.

Denna grundläggande märkning ska placeras i ordningsföljd enligt ovan.

Varje del i märkningen enligt (a) - (h), ska vara tydligt åtskilt, t.ex. genom ett snedstreck eller ett mellanrum, för att underlätta identifiering.

1060

6.6.3.2 Exempel på märkning

50A/X/0501/N/PQRS Storförpackning av stål, tillåten för stapling, 2500/1000 belastning vid staplingsprovning 2500 kg, högsta bruttovikt 1000 kg. 50AT/Y/05/01/B/PQRS Bärgningsstorförpackning av stål, tillåten för stapling, belastning vid staplingsprovning: 2500 2500/1000 kg, högsta bruttovikt 1000 kg.

50H/Y/0402/D/ABCD 987 Storförpackning av plast, som inte får staplas, högsta bruttovikt 800 kg. 0/800

51H/Z/0601/S/1999 Flexibel storförpackning, som inte får staplas, högsta bruttovikt 500 kg. 0/500

6.6.3.3 Högsta tillåtna staplingslast som är tillämplig ska anges med en symbol enligt figur 6.6.3.3.1 eller figur 6.6.3.3.2. Symbolen ska vara varaktig och tydligt synlig.

Figur 6.6.3.3.1 Figur 6.6.3.3.2

Storförpackning som får staplas Storförpackning som inte får staplas

Minsta dimension ska vara 100 mm × 100 mm. Bokstäver och siffror som anger vikten ska vara minst 12 mm höga. Arean inom de markeringar som indikeras av de dimensionella pilarna ska vara fyrkantig. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas. Den vikt som anges ovanför symbolen får inte vara större än den vid typprovningen pålagda lasten (se 6.6.5.3.3.4) dividerad med 1,8.

6.6.3.4 När en storförpackning motsvarar en eller fler provade typer av storförpackningar, inklusive en eller fler provade typer av förpackningar eller IBC-behållare, får storförpackningen ha fler än en märkning för att visa de tillämpliga provningskraven som har uppfyllts. När fler än en märkning anges på en storförpackning, ska märkningarna vara placerade nära varandra och varje märkning ska visas i sin helhet.

6.6.4 Särskilda bestämmelser för storförpackningar

6.6.4.1 Särskilda bestämmelser för storförpackningar av metall

50 A stål 50 B aluminium 50 N metall (annan än stål eller aluminium)

1061

6.6.4.1.1 Storförpackningen ska tillverkas av ändamålsenlig formbar metall, vars svetsbarhet är utan anmärkning. Svetsförband ska utföras fackmässigt och ge fullständig säkerhet. Materialets prestanda vid låga temperaturer ska beaktas där så är tillämpligt.

6.6.4.1.2 Försiktighet ska iakttas för att undvika skador genom galvanisk inverkan orsakad av kontakt mellan olikartade metaller.

6.6.4.2 Särskilda bestämmelser för flexibla storförpackningar

51H flexibel plast 51M papper

6.6.4.2.1 Storförpackningen ska tillverkas av ändamålsenliga material. Materialets styrka och utformningen av den flexibla storförpackningen ska vara anpassade till dess kapacitet och avsedda användning.

6.6.4.2.2 Alla material, som används för tillverkning av flexibla storförpackningar av typ 51M, ska efter fullständig nedsänkning i vatten i minst 24 timmar behålla minst 85 % av den ursprungliga draghållfastheten hos materialet, uppmätt efter konditionering till jämvikt vid högst 67 % relativ luftfuktighet.

6.6.4.2.3 Fogning ska utföras med stygn, svetsning, limning eller annan likvärdig metod. Alla sydda fogar ska säkras.

6.6.4.2.4 Flexibla storförpackningar ska uppvisa tillräcklig beständighet mot åldring och nedbrytning, orsakad av ultraviolett strålning, klimatiska förhållanden eller innehållet, för att vara ändamålsenliga för sin avsedda användning.

6.6.4.2.5 För flexibla storförpackningar av plast, för vilka det krävs skydd mot ultraviolett strålning, ska detta ordnas genom tillsats av kimrök eller andra lämpliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser ska vara förenliga med innehållet och behålla sin verkan under storförpackningens hela användningstid. Vid användning av kimrök, pigment eller stabilisatorer, som skiljer sig från dem som använts vid tillverkningen av typprovningsexemplaren, behöver omprovning inte göras om förändringen i halten kimrök, pigment eller stabilisatorer inte försämrar materialets fysikaliska egenskaper.

6.6.4.2.6 Tillsatser kan blandas i materialet i storförpackningen för att förbättra beständigheten mot åldring eller för andra ändamål, förutsatt att de inte försämrar de fysikaliska eller kemiska egenskaperna.

6.6.4.2.7 På fyllda storförpackningar får förhållandet mellan höjd och bredd vara högst 2:1.

6.6.4.3 Särskilda bestämmelser för storförpackningar av styv plast

50H styv plast

6.6.4.3.1 Storförpackningar ska tillverkas av ändamålsenligt plastmaterial med känd sammansättning och deras styrka ska vara anpassad till deras kapacitet och avsedda användning. Materialet ska på lämpligt sätt vara resistent mot åldring och nedbrytning, som kan orsakas av innehållet eller i förekommande fall av ultraviolett strålning. I förekommande fall ska hänsyn tas till prestanda vid låga temperaturer. Permeation av innehåll får inte utgöra någon fara under normala transportförhållanden.

6.6.4.3.2 Om det krävs skydd mot ultraviolett strålning, ska detta tillgodoses genom tillsats av kimrök eller andra lämpliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser ska vara

1062

förenliga med innehållet och behålla sin verkan under storförpackningens hela användningstid. Vid användning av kimrök, pigment eller stabilisatorer, som skiljer sig från dem som nyttjats vid tillverkningen av typprovningsexemplaren, behöver omprovning inte göras om förändringen i halten kimrök, pigment eller stabilisatorer inte försämrar materialets fysikaliska egenskaper.

6.6.4.3.3 Tillsatser får blandas i materialet i storförpackningar för att förbättra beständigheten mot åldring eller för andra ändamål, förutsatt att de inte försämrar de fysikaliska eller kemiska egenskaperna.

6.6.4.4 Särskilda bestämmelser för storförpackningar av papp

50G styv papp

6.6.4.4.1 Storförpackning ska vara tillverkad av stadig solidpapp eller stadig dubbelsidig wellpapp (enwell eller flerwell) av god kvalitet och som är anpassad till storförpackningens kapacitet och avsedda användning. Ytans vattenavvisande egenskaper ska vara sådana att viktökningen, mätt under en 30 minuter lång provning av vattenabsorptionen enligt Cobbmetoden, blir högst 155 g/m 2 (se ISO 535:2014). Pappen ska ha tillräcklig böjhållfasthet. Den ska vara tillskuren, veckad utan bristningar och slitsad så att den inte knäcks vid hopfogningen och ytan inte rivs sönder eller buktar ut för kraftigt. Vågskikten hos wellpappen ska vara stadigt limmade till planskikten.

6.6.4.4.2 Väggarna, inklusive ovansida och botten, ska ha en punkteringshållfasthet på minst 15 J, uppmätt enligt ISO 3036:1975.

6.6.4.4.3 Fogar i ytterförpackningen hos storförpackningar ska ha tillräcklig överlappning och ska vara tejpade, limmade, häftade med metallklammer eller andra minst lika bra fästsystem. Om fogarna limmas eller tejpas ska ett vattenfast bindemedel användas. Metallklammer ska passera igenom alla delar som ska fästas och vara utformade eller skyddade så att innerbeklädnaden varken skavs eller punkteras av dem.

6.6.4.4.4 En pallsockel, som utgör en fast beståndsdel av storförpackningen, såväl som en löstagbar pall ska vara lämpad för mekanisk hantering av den till högsta tillåtna bruttovikt fyllda storförpackningen.

6.6.4.4.5 En löstagbar pall eller pallsockel ska vara konstruerad för att undvika deformation av storförpackningens botten, som kan orsaka skador vid hanteringen.

6.6.4.4.6 När en löstagbar pall används ska storförpackningen vara stadigt fäst till pallen så att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Ovansidan ska dessutom vara fri från ojämnheter som kan skada storförpackningen.

6.6.4.4.7 För att höja staplingsförmågan får exempelvis trästöttor användas som förstärkningsanordningar, vilka emellertid ska vara utanför innerbeklädnaden.

6.6.4.4.8 På storförpackningar avsedda för stapling ska den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt.

6.6.4.5 Särskilda bestämmelser för storförpackningar av trä

50C trä 50D plywood 50F träfibermaterial

1063

6.6.4.5.1 Hållfastheten hos det använda materialet liksom tillverkningssättet ska vara anpassade till storförpackningens kapacitet och användningsområde.

6.6.4.5.2 Består storförpackningen av trävirke ska detta vara väl lagrat, handelstorrt och fritt från brister så att väsentlig reducering av hållfastheten hos enskilda delar av storförpackningen förhindras. Varje del av storförpackningen ska vara i ett stycke eller därmed likvärdigt. Delar anses likvärdiga med ett stycke när lämplig limförbandstyp, som exempelvis Lindermannfog (laxstjärt), spontade fogar, överlappsfogar eller stumfogar med minst två korrugerade metallfästelement i varje fog, eller annan lika effektiv metod används.

6.6.4.5.3 Om storförpackningen är av plywood ska denna bestå av minst tre skikt och vara tillverkad av väl lagrat, svarvat, skuret eller sågat faner, handelstorrt och fritt från brister som kan försämra storförpackningens hållfasthet. De enskilda skikten ska vara hoplimmade med vattenfast lim. Andra ändamålsenliga material kan användas tillsammans med plywood för tillverkning av storförpackningarna.

6.6.4.5.4 Består storförpackningen av träfibermaterial, som spånskivor, träfiberskivor eller andra ändamålsenliga typer, ska detta vara vattenbeständigt.

6.6.4.5.5 Väggskivor i storförpackningen ska vara stadigt spikade eller häftade till hörnposter eller gavlar eller hopfogade med andra ändamålsenliga medel.

6.6.4.5.6 En pallsockel, som utgör en fast beståndsdel av storförpackningen, såväl som en löstagbar pall ska vara lämpad för mekanisk hantering av den till högsta tillåtna bruttovikt fyllda storförpackningen.

6.6.4.5.7 En löstagbar pall eller pallsockel ska vara konstruerad för att undvika deformation av storförpackningens botten, som kan orsaka skador vid hanteringen.

6.6.4.5.8 När en löstagbar pall används ska storförpackningen vara stadigt fäst till pallen så att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Ovansidan ska dessutom vara fri från ojämnheter som kan skada storförpackningen.

6.6.4.5.9 För att höja staplingsförmågan får exempelvis trästöttor användas som förstärkningsanordningar, vilka emellertid ska vara utanför innerbeklädnaden.

6.6.4.5.10 På storförpackningar avsedda för stapling ska den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt.

6.6.5 Provningsbestämmelser för storförpackningar

6.6.5.1 Genomförande och upprepning av provningar

6.6.5.1.1 Varje storförpackningstyp ska genomgå den beskrivna provningen i 6.6.5.3 enligt metoder fastställda och godkända av den behöriga myndighet som medger tilldelning av märkning och varje förpackningstyp ska dessutom godkännas av denna behöriga myndighet.

6.6.5.1.2 Innan en storförpackning används ska förpackningstypen ha klarat de föreskrivna provningarna i detta kapitel. En storförpackningstyp bestäms av dess konstruktion, storlek, material, materialtjocklek, tillverkningssätt och monteringssätt men kan även innefatta olika ytbehandlingar. Hit räknas också storförpackningar som skiljer sig från typen endast genom sin lägre höjd.

1064

6.6.5.1.3 Provningarna ska genomföras på exemplar ur produktionen, med intervall som fastställs av behörig myndighet. Sker sådan provning på storförpackningar av papp räknas konditionering i aktuell miljö som likvärdig med de bestämmelser som anges i 6.6.5.2.4.

6.6.5.1.4 Provningarna ska även upprepas efter ändring av konstruktion, material eller tillverkningssätt för storförpackningarna.

6.6.5.1.5 Behörig myndighet kan medge selektiv provning av storförpackningar som endast marginellt skiljer sig från en redan provad typ, t.ex. med innerförpackningar av mindre storlek eller lägre nettovikt, eller storförpackningar där ett eller flera yttermått har reducerats något.

6.6.5.1.6 (Tills vidare blank.)

Anm För bestämmelserna för att placera olika innerförpackningar i en ytterförpackning och tillåtna variationer hos sådana innerförpackningar, se 4.1.1.5.1.

6.6.5.1.7 Behörig myndighet har rätt att när som helst kräva att det visas genom provning enligt detta avsnitt, att storförpackningar ur serietillverkningen uppfyller bestämmelserna för typprovningen.

6.6.5.1.8 Under förutsättning att provningsresultatens giltighet inte påverkas och efter godkännande av behörig myndighet får flera provningsmoment genomföras med ett och samma provföremål.

6.6.5.1.9 Bärgningsstorförpackning

Bärgningsstorförpackningar ska vara provade och märkta enligt de bestämmelser som gäller för storförpackningar i förpackningsgrupp II avsedda för transport av fasta ämnen eller innerförpackningar, med undantag av följande:

(a) Vid provningens genomförande ska vatten användas som provningsmedium och bärgningsstorförpackningarna ska vara fyllda till minst 98 % av sin maximala kapacitet. För att uppnå den nödvändiga totalvikten hos kollit får t.ex. påsar med blyhagel läggas i, så länge de placeras på ett sätt som inte påverkar provningsresultaten. Alternativt får fallhöjden vid fallprovningen varieras enligt 6.6.5.3.4.4.2 (b),

(b) Bärgningsstorförpackningarna ska dessutom ha klarat täthetsprovning vid 30 kPa. Resultatet av provningen ska anges i provningsrapporten som beskrivs i 6.6.5.4, och

6.6.5.2 Förberedelser för provning

6.6.5.2.1 Provning ska genomföras med storförpackningar i transportfärdigt skick, inklusive innerförpackningar eller föremål som ska transporteras. Innerförpackningar ska fyllas till minst 98 % av sin maximala kapacitet för vätskor eller minst 95 % för fasta ämnen. För storförpackningar där innerförpackningarna är avsedda att innehålla såväl flytande som fasta ämnen krävs separata provningar för båda typer av innehåll. Ämnen i

1065

innerförpackningar eller föremål för vilka storförpackningarna är avsedda får ersättas med andra ämnen eller föremål så länge detta inte förvanskar provningsresultaten. Om andra innerförpackningar eller föremål används ska dessa ha likadana fysikaliska egenskaper (vikt etc.) som de innerförpackningar eller föremål som ska transporteras. Det är tillåtet att placera tyngder, såsom säckar med blyhagel, för att uppnå den totalvikt som krävs hos kollit, under förutsättning att provningsresultaten inte påverkas av tyngdernas placering.

6.6.5.2.2 När ett ersättningsämne används vid fallprovningen för vätskor, ska detta ha jämförbar relativ densitet och viskositet som det ämne som ska transporteras. Vatten får också användas vid fallprovning för vätskor enligt villkoren i 6.6.5.3.4.4.

6.6.5.2.3 Storförpackningar av plast och storförpackningar som innehåller innerförpackningar av plast, med undantag av säckar avsedda för fasta ämnen eller föremål, ska fallprovas när provföremålet och dess innehåll konditionerats till en temperatur av -18 ºC eller lägre. Denna konditionering kan utgå om materialen i fråga har tillräcklig seghet och draghållfasthet vid låg temperatur. Konditioneras provföremålen på detta sätt, behöver konditioneringen enligt 6.6.5.2.4 inte ske. Provvätskor ska hållas i flytande form, om så behövs genom tillsats av frostskyddsmedel.

6.6.5.2.4 Storförpackningar av papp ska konditioneras under minst 24 h i en atmosfär med kontrollerad temperatur och relativ luftfuktighet. Av följande tre alternativ ska då ett väljas.

Den rekommenderade atmosfären är (23 ± 2) ºC och (50 ± 2) % relativ luftfuktighet. De två andra alternativen är (20 ± 2) ºC och (65 ± 2) % relativ luftfuktighet eller (27 ± 2) ºC och (65 ± 2) % relativ luftfuktighet.

6.6.5.3 Provningsbestämmelser

6.6.5.3.1 Bottenlyftprovning

6.6.5.3.1.1 Tillämpningsområde

För alla typer av storförpackningar, som är försedda med anordningar för att lyftas från botten, som typprovningsmoment.

6.6.5.3.1.2 Förberedelse av storförpackningen för provning

Storförpackningen ska fyllas till 1,25 gånger sin maximalt tillåtna bruttovikt med lasten jämnt fördelad.

6.6.5.3.1.3 Provningsmetod

Storförpackningen ska höjas och sänkas två gånger med en gaffeltruck, vars gafflar är centrerade och med ett inbördes avstånd som är lika med tre fjärdedelar av anfartssidans bredd (såvida inte införingspunkterna är markerade). Gafflarna ska skjutas in till tre fjärdedelar av behållarens djup. Provningen ska upprepas från varje möjlig anfartssida.

1066

6.6.5.3.1.4 Kriterier för godkänd provning Ingen bestående deformation av storförpackningen, som kan försämra transportsäkerheten, och inget läckage av innehåll. 6.6.5.3.2 Topplyftprovning 6.6.5.3.2.1 Tillämpningsområde För alla typer av storförpackningar, som är konstruerade för lyft ovanifrån och är försedda med lyftanordningar, som typprovningsmoment. 6.6.5.3.2.2 Förberedelse av storförpackningen för provning Storförpackningen ska fyllas till två gånger sin högsta tillåtna bruttovikt. En flexibel storförpackning ska fyllas till sex gånger sin högsta tillåtna bruttovikt, varvid lasten ska fördelas jämnt. 6.6.5.3.2.3 Provningsmetod Storförpackningen ska lyftas på det sätt den konstruerats för, tills den hänger fritt över golvet, och sedan hållas fem minuter i denna position. 6.6.5.3.2.4 Kriterier för godkänd provning (a) Alla typer av storförpackningar förutom flexibla: Ingen bestående deformation av storförpackningen, inklusive eventuell pallsockel, som kan försämra transportsäkerheten, och inget läckage av innehåll. (b) Flexibla storförpackningar: Ingen skada på storförpackningen eller dess lyftanordningar som gör storförpackningen oduglig för transport eller hantering, och inget läckage av innehåll. 6.6.5.3.3 Staplingsprovning 6.6.5.3.3.1 Tillämpningsområde För alla slag av storförpackningar som är konstruerade för att staplas på varandra, som typprovningsmoment. 6.6.5.3.3.2 Förberedelse av storförpackningen för provning Storförpackningen ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt. 6.6.5.3.3.3 Provningsmetod Storförpackningen ska placeras med botten på ett horisontellt och hårt underlag och utsättas för en likformigt fördelad pålagd provningsbelastning (se 6.6.5.3.3.4) under minst fem minuter. Storförpackningar av trä, papp och plast ska utsättas för belastningen under minst 24 timmar.

1067

6.6.5.3.3.4 Beräkning av pålagd provningsbelastning Belastningen som placeras på storförpackningen ska vara 1,8 gånger den sammanlagda högsta tillåtna bruttovikten av det antal likadana storförpackningar som får staplas på storförpackningen under transport. 6.6.5.3.3.5 Kriterier för godkänd provning (a) Alla slags storförpackningar utom flexibla storförpackningar: Ingen bestående deformation av storförpackningen, inklusive eventuell pallsockel, som kan försämra transportsäkerheten, och inget läckage av innehåll. (b) Flexibla storförpackningar: Ingen skada på förpackningen som försämrar transportsäkerheten, och inget läckage av innehåll. 6.6.5.3.4 Fallprovning 6.6.5.3.4.1 Tillämpningsområde För alla slag av storförpackningar som typprovningsmoment. 6.6.5.3.4.2 Förberedelse av storförpackningen för provning Storförpackningen ska fyllas enligt 6.6.5.2.1. 6.6.5.3.4.3 Provningsmetod Storförpackningen ska släppas mot en icke fjädrande, horisontell, plan, massiv och styv yta enligt bestämmelserna i 6.1.5.3.4 på ett sådant sätt att storförpackningen slår emot på det ställe på botten som bedöms svagast. 6.6.5.3.4.4 Fallhöjd Anm Storförpackningar för ämnen och föremål i klass 1 ska provas på nivån för förpackningsgrupp II. 6.6.5.3.4.4.1 För innerförpackningar innehållande fasta eller flytande ämnen eller föremål, om provningen genomförs med det fasta eller flytande ämnet eller föremålet som ska transporteras, eller med ett annat ämne eller föremål med väsentligen samma egenskaper: Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III 1,8 m 1,2 m 0,8 m 6.6.5.3.4.4.2 För innerförpackningar innehållande flytande ämnen, om provningen genomförs med vatten: (a) när ämnet som ska transporteras har en relativ densitet av högst 1,2: Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III 1,8 m 1,2 m 0,8 m

1068

(b) när ämnet som ska transporteras har en relativ densitet över 1,2 ska fallhöjden beräknas utgående från den relativa densiteten (d) av detta ämne, avrundad uppåt till en decimal, enligt följande:

Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III d × 1,5 m d × 1,0 m d × 0,67 m

6.6.5.3.4.5 Kriterier för godkänd provning

6.6.5.3.4.5.1 Storförpackningen får inte uppvisa någon skada, som kan inverka på transportsäkerheten. Inget innehåll får läcka ur innerförpackningar eller föremål.

6.6.5.3.4.5.2 För storförpackningar för klass 1 tillåts inga bristningar, som kan möjliggöra spill av löst explosivämne eller av föremål med explosivämne från storförpackningen.

6.6.5.3.4.5.3 Om en storförpackning genomgått en fallprovning, har den klarat provningen om innehållet hålls kvar fullständigt, även om förslutningen inte längre är dammtät.

6.6.5.4 Typgodkännande och provningsrapport

6.6.5.4.1 För varje typ av storförpackning ska ett typgodkännandecertifikat med märkning (enligt 6.6.3) utfärdas, som intygar att förpackningstypen och dess utrustning uppfyller provningsbestämmelserna.

6.6.5.4.2 En provningsrapport med minst följande uppgifter ska upprättas och göras tillgänglig för den som använder förpackningen:

1. provningsorganets namn och adress, 2. uppdragsgivarens namn och adress (där så är tillämpligt), 3. ett unikt identifieringsnummer på provningsrapporten, 4. datum för provningsrapporten, 5. tillverkaren av storförpackningen, 6. beskrivning av storförpackningstypen (t.ex. dimensioner, material, förslutningar, godstjocklek) och/eller fotografier, 7. maximal kapacitet/högsta tillåtna bruttovikt, 8. karakteristiska egenskaper hos innehållet vid provningen, t.ex. typ och beskrivning av använda innerförpackningar eller föremål, 9. beskrivning av provningen och dess resultat, och 10. provningsrapporten ska undertecknas med angivande av undertecknarens namn och befattning.

6.6.5.4.3 Provningsrapporten ska innehålla en redogörelse om, att storförpackningen i transportfärdigt skick har provats i enlighet med tillämpliga bestämmelser i detta kapitel, och att provningsrapporten kan bli ogiltig vid användning av andra förpackningssätt eller andra beståndsdelar i förpackningen. Ett exemplar av provningsrapporten ska finnas tillgänglig för behörig myndighet.

1069

Kapitel 6.7

Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och

provning av UN-tankar och UN-MEG-containrar

Anm 2 Bestämmelserna i detta kapitel gäller även för UN-tankar med tankskal av fiberarmerad plast (FRP) i enlighet med vad som anges i kapitel 6.9.

6.7.1 Tillämpning och allmänna bestämmelser

6.7.1.1 Bestämmelserna i detta kapitel gäller UN-tankar avsedda för transport av farligt gods och MEG-containrar för transport av ej kylda gaser i klass 2 med alla transportslag. Utöver bestämmelserna i detta kapitel, och såvida inget annat föreskrivs, ska tillämpliga krav i den internationella konventionen för säkra containrar (CSC), 1972, i gällande version, uppfyllas av alla UN-tankar och MEG-containrar som motsvarar definitionen av ”container” i konventionen. Ytterligare bestämmelser kan gälla för offshoretankar och MEG-containrar som hanteras i öppen sjö.

6.7.1.2 För att ta hänsyn till vetenskapliga och tekniska framsteg får de tekniska bestämmelserna i detta kapitel ersättas med alternativa arrangemang (”alternative arrangements”, AA). Dessa alternativa arrangemang ska erbjuda en säkerhetsnivå som inte är lägre än den som ges av bestämmelserna i detta kapitel, med avseende på kompatibilitet med transporterade ämnen och förmåga hos UN-tanken och MEGcontainern att motstå stöt, belastning och brand. För internationell transport ska UNtankar och MEG-containrar som är byggda med alternativa arrangemang vara godkända av tillämpliga behöriga myndigheter.

6.7.1.3 Om ett ämne inte har tillordnats en UN-tankinstruktion (T1 - T23, T50 eller T75) i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10, får ett interimsgodkännande för transport utfärdas av behörig myndighet i avsändarlandet. Godkännandet ska innefattas i transporthandlingarna för sändningen och innehålla minst den information, som normalt anges i instruktionerna för UN-tankar och de villkor under vilka ämnet ska transporteras.

6.7.2 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av

UN-tankar avsedda för transport av ämnen i klass 1 och klass 3 till och

med 9

6.7.2.1 Definitioner

I detta avsnitt gäller följande definitioner:

Alternativt arrangemang : ett godkännande som utfärdas av behörig myndighet för en UN-tank eller en MEG-container, som är konstruerad, tillverkad och provad enligt tekniska bestämmelser eller provningsmetoder, vilka avviker från dem som angetts i detta kapitel.

Beräkningstemperaturområde : ska för tankskalet vara mellan -40 °C och +50 °C för ämnen som transporteras under omgivningsbetingelser. För de andra ämnen som

1071

hanteras vid förhöjd temperatur ska beräkningstemperaturen vara minst lika med högsta temperaturen hos ämnet under fyllning, tömning eller transport. Strängare beräkningstemperaturer ska övervägas för UN-tankar som utsätts för strängare klimatbetingelser.

Beräkningstryck : Trycket som används i beräkningar enligt en erkänd tryckkärlskod. Beräkningstrycket får inte vara lägre än det högsta av följande tryck:

(a) högsta effektiva tryck som är tillåtet i tanken under fyllning eller tömning, eller

(b) summan av:

(i) ämnets absoluta ångtryck (i bar) vid 65 °C, minus 1 bar,

(ii) partialtrycket (i bar) av luft och andra gaser i expansionsutrymmet, bestämt med en högsta temperatur i utrymmet på 65 °C och en utvidgning av vätskan på grund av en ökning av medeltemperaturen hos bulken på t r - t f (t f = fyllningstemperatur, vanligtvis 15 °C, t r = 50 °C, högsta medeltemperatur hos bulken), och

(iii) ett vätskepelartryck som bestäms baserat på de statiska krafter som anges i 6.7.2.2.12, dock minst 0,35 bar, eller

Driftsutrustning : mätinstrument och anordningar för fyllning, tömning, luftning, säkerhet, uppvärmning, kylning och isolering.

Finkornstål : stål som har en ferritisk kornstorlek av högst 6 vid bestämning enligt ASTM E 112-96 eller enligt definition i EN 10028-3, del 3.

Högsta tillåtna arbetstryck : ett tryck minst lika med det högsta av följande tryck, uppmätt överst i tanken i driftläge:

(a) högsta effektiva tryck som är tillåtet i tanken under fyllning eller tömning, eller

(b) högsta effektiva tryck som tanken är konstruerad för och som inte får vara lägre än summan av:

(i) ämnets absoluta ångtryck (i bar) vid 65 °C, minus 1 bar, och

Högsta tillåtna bruttovikt : summan av taravikten hos UN-tanken och den tyngsta last som tillåts för transport.

Konstruktionsstål : stål med garanterad minsta brottgräns på mellan 360 N/mm och 2 440 N/mm 2 och garanterad minsta brottförlängning enligt 6.7.2.3.3.3.

1072

Offshoretank : En transporterbar tank, som är särskilt konstruerad för upprepad användning för transport till, från och mellan offshoreanläggningar. En offshoretank konstrueras och tillverkas enligt de riktlinjer för godkännande av offshorecontainrar för hantering i öppen sjö, som fastställts av internationella sjöfartsorganisationen (IMO) i dokument MSC/Circ.860.

Provtryck : Högsta övertrycket överst i tankskalet under vätsketryckprovningen, minst lika med 1,5 gånger beräkningstrycket. Minimiprovtrycket för UN-tankar avsedda för vissa ämnen anges i tillämplig UN-tankinstruktion i 4.2.5.2.6.

Referensstål : stål med brottgräns på 370 N/mm och brottförlängning på 27 %. 2

Smältsäkring : ej återstängande tryckavlastningsanordning som aktiveras termiskt.

Strukturdelar : element för förstyvning, fastsättning, skydd och stabilitet utanför tankskalet.

Tankskal : den del av UN-tanken som innehåller ämnet som ska transporteras (själva tanken) inklusive öppningar och deras förslutningar, men utan driftsutrustning och utvändiga strukturdelar.

Täthetsprovning : en provning där gas används för att utsätta tankskalet och dess driftsutrustning för ett effektivt övertryck på minst 25 % av högsta tillåtna arbetstrycket.

UN-tank : en tank för flera transportslag, vilken används för transport av ämnen i klass 1 och klass 3 till 9. UN-tanken innefattar ett tankskal, försett med driftsutrustning och strukturdelar som behövs för transport av farligt gods. UN-tanken ska kunna fyllas och tömmas utan att strukturdelar tas bort. Den ska ha stabiliserande element utanför tankskalet och kunna lyftas fullastad. I första hand ska den konstrueras för att lyftas ombord på ett vägfordon, en järnvägsvagn, ett oceangående fartyg eller ett fartyg som går i inre vattenväg och vara utrustad med medar, beslag eller tillbehör för att möjliggöra mekanisk hantering. Tankfordon, cisternvagnar, ickemetalliska tankar (förutom UN-tankar av fiberarmerad plast (FRP), se kapitel 6.9) och IBC-behållare räknas inte som UN-tankar.

6.7.2.2 Allmänna bestämmelser för konstruktion och tillverkning

6.7.2.2.1 Tankskal ska vara konstruerade och tillverkade i överensstämmelse med bestämmelserna i en tryckkärlskod som godkänts av behörig myndighet. Tankskal ska tillverkas av metalliska material som är lätt formbara. Materialen ska i princip överensstämma med nationella eller internationella materialstandarder. För svetsade tankskal får endast ett material användas, vars svetsbarhet har fullständigt klarlagts. Svetsar ska vara fackmässigt utförda och ge fullständig säkerhet. När tillverkningsprocessen eller materialen så kräver, ska tankskal genomgå en värmebehandling för att garantera tillräcklig seghet i svetsfogen och i den värmepåverkade zonen. Vid val av material ska beräkningstemperaturområdet beaktas med hänsyn till risken för sprödbrott och spänningskorrosion samt slagsegheten. När finkornstål använts får det garanterade värdet på sträckgränsen vara högst 460 N/mm 2 och det garanterade värdet på övre brottgränsen får vara högst 725 N/mm enligt 2 materialspecifikation. Aluminium får användas som konstruktionsmaterial endast när det anges i en särbestämmelse för UN-tankar, som tillordnats ett visst ämne i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11, eller med godkännande av behörig myndighet. När aluminium är tillåtet, ska det vara isolerat för att förhindra påtaglig försämring av dess fysikaliska egenskaper när det utsätts för en värmebelastning på 110 kW/m 2 under en

1073

period på minst 30 minuter. Isoleringen ska förbli effektiv vid alla temperaturer under 649 °C och ska inneslutas av ett material med en smältpunkt på minst 700 °C. Materialen i UN-tankar ska vara lämpliga för de yttre miljöbetingelser som kan uppkomma under transport.

6.7.2.2.2 Tankskal, armatur och rörsystem hos UN-tankar ska tillverkas av material som är:

(a) i hög grad motståndskraftiga mot de ämnen som avses transporteras, eller

(b) ordentligt passiviserade eller neutraliserade genom kemiska reaktioner, eller

6.7.2.2.3 Packningar ska vara av material som inte påverkas av ämnena som avses transporteras.

6.7.2.2.4 Om tankskalen har innerbeklädnad, får denna inte påverkas nämnvärt av ämnena som avses transporteras, och den ska vara homogen, inte porös, fri från perforeringar, tillräckligt elastisk och anpassad till tankens värmeutvidgningsegenskaper. Beklädnaden i tankskal, armatur och rörsystem ska vara i ett stycke och gå runt ytan på flänsar. När utvändig armatur är svetsad på tanken, ska beklädnaden gå i ett stycke genom den och runt ytan på utvändiga flänsar.

6.7.2.2.5 Fogar och sömmar i innerbeklädnaden ska åstadkommas genom att smälta ihop materialet eller med andra lika effektiva metoder.

6.7.2.2.6 Kontakt mellan olika metaller, som kan resultera i skador genom galvanisk verkan, ska undvikas.

6.7.2.2.7 Materialen i UN-tanken, inklusive alla anordningar, packningar, beklädnader och tillbehör, får inte menligt påverka ämnena som avses transporteras i UN-tanken.

6.7.2.2.8 UN-tankar ska vara konstruerade och tillverkade med underrede som utgör ett säkert underlag vid transport och med lämpliga lyft- och surrningsbeslag.

6.7.2.2.9 UN-tankar ska vara konstruerade för att utan förlust av innehåll motstå åtminstone det invändiga tryck som beror på innehållet och de statiska, dynamiska och termiska belastningar, som uppstår under normala hanterings- och transportbetingelser. Av konstruktionen ska framgå att hänsyn tagits till utmattningseffekter, orsakade av upprepade sådana belastningar under UN-tankens förväntade livslängd.

6.7.2.2.9.1 För UN-tankar avsedda för användning offshore ska hänsyn tas till de dynamiska påkänningar som kan uppstå vid hantering i öppen sjö.

6.7.2.2.10 Ett tankskal, som ska utrustas med vakuumventil, ska vara konstruerat så att det utan bestående deformation motstår ett utvändigt övertryck på minst 0,21 bar över det invändiga trycket. Vakuumventilen ska ställas in så att den öppnar vid ett undertryck på högst -0,21 bar, såvida inte tankskalet är konstruerat för ett högre utvändigt övertryck, varvid vakuumventilens öppningstryck inte får vara högre än det undertryck tanken är konstruerad för. Tankskal, som endast används för transport av fasta (pulverformiga eller granulerade) ämnen i förpackningsgrupp II eller III, som inte övergår i vätskeform under transporten, får med tillstånd av behörig myndighet konstrueras för ett lägre utvändigt övertryck. I detta fall ska vakuumventilen ställas in så att den öppnar vid detta lägre tryck. Ett tankskal, som inte ska utrustas med

1074

vakuumventil, ska vara konstruerat så att det utan bestående deformation motstår ett utvändigt övertryck på minst 0,4 bar över det invändiga trycket.

6.7.2.2.11 Vakuumventiler, som används på UN-tankar, avsedda för transport av ämnen som motsvarar flampunktskriterierna i klass 3, inklusive ämnen med förhöjd temperatur som transporteras vid eller över sin flampunkt, ska förhindra omedelbar inträngning av lågor i tankskalet eller så ska UN-tanken ha ett tankskal som kan motstå en invändig explosion, orsakad av att lågor trängt in i tankskalet, utan att tanken blir otät.

6.7.2.2.12 UN-tankar och deras fastsättningsanordningar ska med högsta tillåtna last kunna uppta följande separat verkande statiska krafter:

(a) i färdriktningen: två gånger högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) 1) ,

(b) horisontellt, vinkelrätt mot färdriktningen: högsta tillåtna bruttovikten (om färdriktningen inte är klart bestämd, två gånger högsta tillåtna bruttovikten), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) 1) ,

(d) lodrätt nedåt: två gånger högsta tillåtna bruttovikten (sammanlagd last inklusive verkan av tyngdkraften), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) 1) .

6.7.2.2.13 Under var och en av krafterna i 6.7.2.2.12 ska säkerhetsfaktorn vara följande:

(a) för metaller med tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till garanterad sträckgräns eller

(b) för metaller utan tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till den garanterade 0,2 % förlängningsgränsen (1 % förlängningsgräns för austenitiska stål).

6.7.2.2.14 Värdena på sträckgräns eller förlängningsgräns ska vara enligt nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används, får de angivna minimivärdena för sträckgräns eller förlängningsgräns enligt materialstandard ökas med upp till 15 %, om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen materialstandard finns för metallen ifråga ska det använda värdet på sträckgräns eller förlängningsgräns vara godkänt av behörig myndighet.

6.7.2.2.15 UN-tankar ska kunna jordas elektriskt, om de är avsedda för transport av ämnen som motsvarar flampunktskriterierna i klass 3, inklusive ämnen med förhöjd temperatur som transporteras vid eller över sin flampunkt. Åtgärder ska vidtas för att förhindra farlig elektrostatisk urladdning.

6.7.2.2.16 När det krävs för vissa ämnen i en UN-tankinstruktion, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10, och beskriven i 4.2.5.2.6, eller i en särbestämmelse för UN-tankar, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11, och beskriven i 4.2.5.3, ska UN-tankar vara försedda med extra skydd, som kan bestå av större godstjocklek hos tankskalet eller högre provtryck, där den större godstjockleken eller det högre provtrycket ska bestämmas mot bakgrund av den inneboende fara som följer med transport av de aktuella ämnena.

1) För beräkningsändamål: g = 9,81 m/s 2 .

1075

6.7.2.2.17 Värmeisolering i direkt kontakt med tankskal avsett för transport av ämnen med förhöjd temperatur ska ha en antändningstemperatur som är minst 50 °C högre än den högsta temperatur tanken har konstruerats för.

6.7.2.3 Konstruktionskriterier

6.7.2.3.1 Tankskal ska ha en konstruktion som kan spänningsanalyseras matematiskt eller experimentellt med töjningsgivare eller med andra metoder som godkänts av behörig myndighet.

6.7.2.3.2 Tankskal ska konstrueras och tillverkas så att de motstår ett provtryck vid vätsketryckprovningen på minst 1,5 gånger beräkningstrycket. För vissa ämnen finns särskilda bestämmelser i tillämplig tankinstruktion, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10, och beskriven i 4.2.5.2.6, eller i en särbestämmelse för UN-tankar, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11, och beskriven i 4.2.5.3. Observera bestämmelserna i 6.7.2.4.1 - 6.7.2.4.10 om minsta godstjocklek hos tankskalen.

6.7.2.3.3 För metaller med tydlig sträckgräns, eller garanterad förlängningsgräns (0,2 % i allmänhet eller 1 % för austenitiska stå l) får den primära membranspänningen σ (sigma) i tankskalet vid provtrycket inte överstiga det lägsta av värdena 0,75 R e eller 0,50 R m , där:

R = sträckgräns i N/mm 2 e eller 0,2 % förlängningsgräns, eller för austenitiska stål 1 % förlängningsgräns,

R = minsta brottgräns i N/mm 2 m .

6.7.2.3.3.1 Värdena på R e och R m som ska användas, ska vara minimivärden angivna i nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används, får de i materialstandarderna angivna minimivärdena för R e eller R m ökas med upp till 15 %, om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen materialstandard finns för metallen ifråga ska det använda värdet på R e eller R m vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ.

6.7.2.3.3.2 Stål med ett förhållande R e /R m över 0,85 får inte användas för tillverkning av svetsade tankskal. Värdena på R e och R m som ska användas för att bestämma detta förhållande ska vara de värden som anges i materialintyget.

6.7.2.3.3.3 Stål som används för tillverkning av tankskal ska ha en brottförlängning i procent på minst 10 000/R m , dock med ett absolut minimum på 16 % för finkornstål och 20 % för andra stål. Aluminium och aluminiumlegeringar som används för tillverkning av tankar ska ha en brottförlängning i procent på minst 10 000/6R m , dock med ett absolut minimum på 12 %.

6.7.2.3.3.4 För bestämning av faktiska materialvärden ska observeras att för plåt ska dragprovstavens axel vara i rät vinkel (transversell) mot valsningsriktningen. Brottförlängningen ska mätas på provstavar med rektangulärt tvärsnitt enligt ISO 6892:1998 med 50 mm mätlängd.

6.7.2.4 Minsta godstjocklek

6.7.2.4.1 Minsta godstjocklek ska vara den största tjockleken som erhålls av:

(a) minimitjockleken bestämd enligt bestämmelserna i 6.7.2.4.2 - 6.7.2.4.10,

1076

(b) minimitjockleken bestämd enligt den godkända tryckkärlskoden och med hänsyn till bestämmelserna i 6.7.2.3, och

(c) minimitjockleken, enligt en UN-tankinstruktion, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10, och beskriven i 4.2.5.2.6, eller en särbestämmelse för UN-tankar, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11, och beskriven i 4.2.5.3.

6.7.2.4.2 Mantel, gavlar och manluckor på tankar med diameter högst 1,80 m ska vara minst 5 mm tjocka för referensstål eller ha likvärdig tjocklek för den metall som ska användas. Tankskal med diameter över 1,80 m ska vara minst 6 mm tjocka med undantag av att för pulverformiga eller granulära fasta ämnen i förpackningsgrupp II eller III får kravet på minimitjocklek minskas till minst 5 mm tjocklek i referensstål eller likvärdig tjocklek för den metall som ska användas.

6.7.2.4.3 När det finns extra skydd mot skada på tankskalet, får UN-tankar med provtryck under 2,65 bar ha minimigodstjockleken reducerad i proportion till skyddet i fråga, med godkännande av behörig myndighet. Dock ska tankar med diameter under 1,80 m vara minst 3 mm tjocka för referensstål eller ha likvärdig tjocklek för den metall som ska användas. Tankar med diameter över 1,80 m ska vara minst 4 mm tjocka för referensstål eller ha likvärdig tjocklek för den metall som ska användas.

6.7.2.4.4 Godstjockleken på mantel, gavlar och manluckor hos tankskal ska vara minst 3 mm, oavsett konstruktionsmaterial.

6.7.2.4.5 Det extra skydd som anges i 6.7.2.4.3 får utformas som ett komplett utvändigt strukturellt skydd, såsom en ändamålsenlig ”sandwich”-konstruktion med den yttre manteln fastsatt vid tankskalet, en dubbelväggskonstruktion eller inneslutning av tankskalet i ett fullständigt ramverk med längs- och tvärgående balkar.

6.7.2.4.6 Likvärdig tjocklek hos en metall, annan än tjockleken som krävs för referensstålet i 6.7.2.4.2 ska bestämmas med följande formel:

21 , 4 e e = 0 1 R × A 3 m 1 1

där:

e 1 = likvärdig godstjocklek (i mm) som krävs för den metall som ska användas,

e 0 = minsta godstjocklek (i mm) för referensstålet, enligt tillämplig tankinstruktion, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10, och beskriven i 4.2.5.2.6, eller särbestämmelse för UN-tankar, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11, och beskriven i 4.2.5.3,

R = garanterad minsta brottgräns (i N/mm ) för den metall som ska användas (se 2 m1 6.7.2.3.3),

A 1 = minsta brottförlängning (i procent) för den metall som ska användas, enligt nationell och internationell standard.

6.7.2.4.7 När en minsta godstjocklek på 8 mm eller 10 mm anges i tillämplig UNtankinstruktion i 4.2.5.2.6 ska observeras att dessa tjocklekar är baserade på egenskaperna hos referensstålet och en tankdiameter på 1,80 m. När en annan metall

1077

än konstruktionsstål (se 6.7.2.1) används eller om tankens diameter är över 1,80 m ska godstjockleken bestämmas med följande formel:

21 , 4 e d e = 0 1 1 1 , 8 R × A 3 m 1 1

där:

e 1 = ekvivalent godstjocklek (i mm) som krävs för den metall som ska användas,

d 1 = tankskalets diameter (i m), dock minst 1,80 m,

R = garanterad minsta brottgräns (i N/mm 2 m1 ) för den metall som ska användas (se 6.7.2.3.3),

A 1 = minsta brottförlängning (i procent) för den metall som ska användas, enligt nationell och internationell standard.

6.7.2.4.8 Godstjockleken får aldrig vara mindre än vad som anges i 6.7.2.4.2, 6.7.2.4.3 och 6.7.2.4.4. Alla delar av tankskalet ska ha en minimitjocklek enligt 6.7.2.4.2 - 6.7.2.4.4. Denna tjocklek gäller exklusive eventuella korrosionstillägg.

6.7.2.4.9 När konstruktionsstål används (se 6.7.2.1) krävs ingen beräkning med formeln i 6.7.2.4.6.

6.7.2.4.10 Det får inte finnas någon plötslig förändring av plåttjocklek där gavlarna är fästa vid tankskalets mantel.

6.7.2.5 Driftsutrustning

6.7.2.5.1 Driftsutrustning ska vara placerad så att den skyddas mot risken att slitas av eller skadas under hantering och transport. När förbandet mellan tankskal och ram medger relativ rörelse mellan delarna, ska utrustningen fästas så att sådan rörelse inte medför skador på delarna. Den utvändiga tömningsarmaturen (röranslutningar, avstängningsanordningar), den invändiga avstängningsventilen och dess säte ska skyddas mot risken att slitas av av yttre krafter (till exempel med användning av skjuvsektioner). Fyllnings- och tömningsanordningar (med flänsar och skruvproppar) och alla skyddskåpor ska kunna säkras mot att öppnas oavsiktligt.

6.7.2.5.2 Alla öppningar i tankskalet, avsedda för fyllning eller tömning av UN-tanken ska vara försedda med en manuellt manövrerad avstängningsventil, placerad så nära tankskalet som är praktiskt möjligt. Andra öppningar, med undantag av öppningar som leder till avluftnings- eller tryckavlastningsanordningar, ska vara utrustade med antingen en avstängningsventil eller annat lämpligt förslutningssätt, placerat så nära tankskalet som är praktiskt möjligt.

6.7.2.5.3 Alla UN-tankar ska vara försedda med ett manhål eller annan inspektionsöppning med lämplig storlek för att medge invändig kontroll och tillräcklig åtkomst för underhåll

1078

och reparation av tankens inre. Fackindelade UN-tankar ska ha ett manhål eller annan inspektionsöppning för varje fack.

6.7.2.5.4 Så långt det är praktiskt möjligt ska utvändig armatur finnas samlad i grupper. För isolerade UN-tankar ska anslutningar upptill omges av en uppsamlingsreservoar med lämplig dränering.

6.7.2.5.5 Varje anslutning till en UN-tank ska vara tydligt märkt för att ange dess funktion.

6.7.2.5.6 Varje avstängningsventil eller annat förslutningssätt ska konstrueras och tillverkas för ett nominellt tryck minst lika med högsta tillåtna arbetstryck i tankskalet med hänsyn till förväntade temperaturer under transport. Alla avstängningsventiler med skruvad spindel ska stängas med en medurs rattrörelse. För andra avstängningsventiler ska läge (öppen och stängd) och stängningsriktning vara tydligt markerade. Alla avstängningsventiler ska konstrueras för att förhindra oavsiktlig öppning.

6.7.2.5.7 Inga rörliga delar, såsom lock, förslutningsanordningar etc. får tillverkas av oskyddat rostbenäget stål, om de kan komma i kontakt genom friktion eller slag med UN-tankar av aluminium, avsedda för transport av ämnen som motsvarar flampunktskriterierna i klass 3, inklusive ämnen med förhöjd temperatur som transporteras vid eller över sin flampunkt.

6.7.2.5.8 Rörsystem ska konstrueras, tillverkas och installeras så att risk för skada genom värmeutvidgning och -sammandragning eller mekanisk stöt och vibration undviks. Alla rör ska vara av lämpligt metalliskt material. Svetsade rörskarvar ska användas då det är möjligt.

6.7.2.5.9 Skarvar i kopparrör ska hårdlödas eller ha ett lika starkt metallförband. Smältpunkten hos lödningsmaterialen ska vara lägst 525 °C. Skarvarna får inte reducera rörsystemets styrka, vilket kan inträffa vid gängskärning.

6.7.2.5.10 Sprängtrycket hos alla rör och röranslutningar ska vara minst lika med det högsta av antingen fyra gånger högsta tillåtna arbetstryck hos tanken eller fyra gånger det tryck som de kan utsättas för i drift genom inverkan av en pump eller annan utrustning (utom säkerhetsventiler).

6.7.2.5.11 Sega metaller ska användas vid tillverkning av förslutningsanordningar, ventiler och tillbehör.

6.7.2.5.12 Värmesystem ska vara konstruerade eller kontrollerade så att ett ämne inte kan nå en temperatur vid vilket trycket överstiger tankens högsta tillåtna arbetstryck eller orsakar andra faror (t.ex. farligt termiskt sönderfall).

6.7.2.5.13 Värmesystem ska vara konstruerade eller kontrollerade så att spänningen till invändiga uppvärmningsanordningar inte är tillgänglig såvida inte uppvärmningsanordningarna är fullständigt nedsänkta. Temperaturen på ytan av uppvärmningsanordningarna för den invändiga värmeutrustningen eller temperaturen på tanksskalet för den yttre värmeutrustningen får aldrig överstiga 80 % av självantändningstemperaturen (i °C) för ämnet som transporteras.

6.7.2.5.14 Om ett elektriskt värmesystem är installerat på insidan av tanken, ska det vara utrustat med en jordfelsbrytare som löser ut vid mindre än 100 mA.

1079

6.7.2.5.15 Elektriska kopplingsskåp monterade på tankar får inte ha direkt anslutning till tankens insida och ska ge ett skydd som åtminstone motsvarar IP56 enligt IEC 144 eller IEC 529.

6.7.2.6 Bottenöppningar

6.7.2.6.1 Vissa ämnen får inte transporteras i UN-tankar med bottenöppningar. När tillämplig UN-tankinstruktion, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10, och beskriven i 4.2.5.2.6, visar att bottenöppningar är förbjudna, får det inte finnas några öppningar under vätskenivån i tanken, när den är fylld till sin högsta tillåtna fyllnadsgrad. När en befintlig öppning förseglas, ska detta åstadkommas genom invändig och utvändig svetsning av en platta mot tankskalet.

6.7.2.6.2 Bottentömningsutlopp för UN-tankar som transportera vissa fasta, kristalliserbara eller högviskösa ämnen ska vara utrustade med minst två av varandra oberoende avstängningsanordningar, monterade i serie. Konstruktionen av utrustningen ska tillfredsställa behörig myndighet eller av denna utsett organ och ska innefatta:

(a) en utvändig avstängningsventil placerad så nära tankskalet som är praktiskt möjligt, och som har et sådant utförande att oavsiktlig öppning genom stöt eller oavsiktlig handling förhindras, och

(b) en vätsketät förslutning i änden på tömningsröret, vilken kan vara en bultad blindfläns eller ett skruvlock.

6.7.2.6.3 Alla öppningar för bottentömning, med undantag av vad som föreskrivs i 6.7.2.6.2, ska vara utrustade med tre av varandra oberoende avstängningsanordningar, monterade i serie. Konstruktionen av utrustningen ska tillfredsställa behörig myndighet eller av denna utsett organ och ska innefatta:

(a) en självstängande invändig avstängningsventil, dvs. en avstängningsventil innanför tankskalet eller inne i en svetsad fläns eller dess motfläns, sådan att:

(i) reglagen för manövrering av ventilen är konstruerade så att all oavsiktlig öppning genom stöt eller annan ovarsam åtgärd förhindras,

(ii) ventilen kan manövreras uppifrån eller nerifrån,

(iii) om möjligt ventilens inställning (öppen eller stängd) ska kunna avgöras från marken,

(iv) med undantag av UN-tankar med kapacitet på högst 1000 liter, det går att stänga ventilen från en åtkomlig plats på UN-tanken, som är avsides belägen från själva ventilen, och

(v) ventilen ska vara fortsatt funktionsduglig i händelse av skada på dess utvändiga manöverorgan,

(b) en utvändig avstängningsventil placerad så nära tankskalet som är praktiskt möjligt, och

1080

6.7.2.6.4 För tank med beklädnad får den invändiga avstängningsventilen som krävs i 6.7.2.6.3 (a) ersättas av en extra utvändig avstängningsventil. Tillverkaren ska uppfylla kraven från behörig myndighet eller av denna utsett organ.

6.7.2.7 Säkerhetsanordningar

6.7.2.7.1 Alla UN-tankar ska vara utrustade med minst en tryckavlastningsanordning. Alla sådana ska vara konstruerade, tillverkade och märkta på sätt som tillfredsställer behörig myndighet eller av denna utsett organ.

6.7.2.8 Tryckavlastningsanordningar

6.7.2.8.1 Alla UN-tankar med en kapacitet på minst 1 900 liter och alla oberoende fack i en UN-tank med sådan kapacitet ska vara försedda med en eller flera tryckavlastningsanordningar av fjäderbelastad typ och får dessutom ha ett sprängbleck eller smältsäkring parallellt med de fjäderbelastade anordningarna, utom när detta är förbjudet genom hänvisning till 6.7.2.8.3 i tillämplig UN-tankinstruktion i 4.2.5.2.6. Tryckavlastningsanordningarna ska ha tillräcklig kapacitet för att förhindra att tankskalet brister på grund av övertryck eller vakuum, som uppkommer av fyllning, tömning eller uppvärmning av innehållet.

6.7.2.8.2 Tryckavlastningsanordningar ska konstrueras så att inträngning av främmande ämnen, vätskeläckage och utveckling av farligt övertryck förhindras.

6.7.2.8.3 När det krävs för vissa ämnen i en UN-tankinstruktion, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10, och beskriven i 4.2.5.2.6, ska UN-tankar ha en tryckavlastningsanordning som är godkänd av behörig myndighet. Såvida inte UN-tanken uteslutande är avsedd för transport av ett enda ämne och är utrustad med godkänd tryckavlastningsanordning av ett material som är kompatibelt med detta ämne, ska tryckavlastningsanordningen bestå av ett sprängbleck, följt av en fjäderbelastad tryckavlastningsanordning. Om ett sprängbleck monteras i serie med den nödvändiga tryckavlastningsanordningen, ska utrymmet mellan sprängblecket och tryckavlastningsanordningen förses med en manometer eller annan lämplig indikeringsanordning för detektering av brott, porer eller läckage i sprängblecket, som skulle kunna orsaka felfunktion hos tryckavlastningssystemet. Sprängblecket ska brista vid ett nominellt tryck som är 10 % över öppningstrycket hos anordningen.

6.7.2.8.4 Alla UN-tankar med kapacitet under 1 900 liter ska vara försedda med en tryckavlastningsanordning, som får vara ett sprängbleck om detta uppfyller bestämmelserna i 6.7.2.11.1. Om ingen fjäderbelastad tryckavlastningsventil används, ska sprängblecket inställas på att brista vid ett nominellt tryck lika med provtrycket. Därutöver får även smältsäkringar som uppfyller 6.7.2.10.1 användas.

6.7.2.8.5 Om tanken är utrustad för trycktömning ska inloppsledningen vara försedd med lämplig tryckavlastningsanordning, som öppnas vid ett tryck högst lika med tankskalets högsta tillåtna arbetstryck, och en avstängningsventil placerad så nära tankskalet som är praktiskt möjligt.

6.7.2.9 Inställning av tryckavlastningsanordningar

6.7.2.9.1 Det ska observeras att tryckavlastningsanordningar endast får träda i funktion under onormala temperaturstegringsbetingelser, för att tanken inte ska utsättas för onödiga tryckvariationer under normala transportförhållanden (se 6.7.2.12.2).

1081

6.7.2.9.2 Tryckavlastningsanordningen som krävs ska inställas på att öppna vid ett nominellt tryck på fem sjättedelar av provtrycket för tankskal som har ett provtryck på högst 4,5 bar och 110 % av två tredjedelar av provtrycket för tankskal med ett provtryck över 4,5 bar. Efter utsläpp ska anordningen stänga vid ett tryck högst 10 % under öppningstrycket. Anordningen ska förbli stängd vid alla lägre tryck. Denna bestämmelse utesluter inte användning av vakuumventiler eller en kombination av tryckavlastnings- och vakuumventiler.

6.7.2.10 Smältsäkringar

6.7.2.10.1 Smältsäkringar ska träda i funktion vid en temperatur mellan 100 °C och 149 °C under förutsättning att trycket i tankskalet vid smälttemperaturen inte överstiger provtrycket. De ska placeras överst i tankskalet med sina inlopp i ångfasutrymmet och när de används i transportsäkerhetssyften får de inte avskärmas från utvändig värme. Smältsäkringar får inte användas på UN-tankar med ett provtryck över 2,65 bar, såvida det inte anges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11, särbestämmelse TP36. Smältsäkringar som används på UN-tankar avsedda för transport av ämnen med förhöjd temperatur ska konstrueras för att träda i funktion vid en temperatur som är högre än den högsta temperatur som uppträder under transport och ska tillfredsställa kraven från behörig myndighet eller av denna utsett organ.

6.7.2.11 Sprängbleck

6.7.2.11.1 Om inget annat föreskrivs i 6.7.2.8.3 ska sprängbleck ställas in för att brista vid ett nominellt tryck lika med provtrycket genom hela beräkningstemperaturområdet. Särskild uppmärksamhet ska ges bestämmelserna i 6.7.2.5.1 och 6.7.2.8.3 om sprängbleck används.

6.7.2.11.2 Sprängbleck ska vara anpassade till det undertryck som kan uppstå i UN-tanken.

6.7.2.12 Kapacitet hos tryckavlastningsanordningar

6.7.2.12.1 De fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar som krävs i 6.7.2.8.1 ska ha en minsta avblåsningsarea likvärdig med ett munstycke på 31,75 mm diameter. Eventuella vakuumventiler ska ha en avblåsningsarea på minst 284 mm 2 .

6.7.2.12.2 Den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos tryckavlastningssystemet (med hänsyn tagen till det minskade flödet om UN-tanken är utrustad med sprängbleck följt av fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar eller om de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna är utrustade med en anordning som hindrar inträngning av lågor), under förhållanden med UN-tanken fullständigt omvärvd av lågor, ska vara tillräcklig för att begränsa trycket i tanken till 20 % över öppningstrycket hos tryckbegränsningsanordningen. Tryckavlastningsanordningar för nödläge får användas för att uppnå den totala föreskrivna avblåsningskapaciteten. Dessa anordningar kan vara smältsäkringar, fjäderbelastade anordningar eller sprängbleck eller en kombination av fjäderbelastad anordning och sprängbleck. Den totala nödvändiga kapaciteten hos avlastningsanordningarna kan bestämmas genom användning av formeln i 6.7.2.12.2.1 eller tabellen i 6.7.2.12.2.3.

6.7.2.12.2.1 För att bestämma den totala nödvändiga kapaciteten hos avlastningsanordningen, vilken ska anses vara summan av de olika anordningarnas individuella kapacitet, ska följande formel användas:

1082

FA 0 , 82 ZT Q = 12 , 4 LC M där: Q = minsta avblåsningskapacitet i kubikmeter luft per sekund (m /s) som krävs 3 vid normalbetingelserna 1 bar och 0 °C (273 K), F = en koefficient med följande värde: för oisolerade tankar: F = 1, för isolerade tankar: F = U(649 - t)/13,6, dock aldrig mindre än 0,25, där: U = värmeöverföringskoefficienten hos isoleringen i kWm -2 K -1 , vid 38 °C t = faktisk temperatur hos ämnet under fyllning (i °C); om denna temperatur är okänd sätts t = 15 °C: Det ovan angivna värdet på F för isolerade tankar får användas, förutsatt att isoleringen uppfyller bestämmelserna i 6.7.2.12.2.4, A = total utvändig yta hos tankskalet i kvadratmeter, Z = gaskompressibilitetsfaktorn under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingelser) (om denna faktor är okänd sätts Z = 1,0), T = absolut temperatur i Kelvin (°C + 273) ovanför tryckavlastningsanordningen under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingelser), L = ångbildningsvärme hos vätskan i kJ/kg under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingelser), M = molekylvikt hos den utsläppta gasen, C = en konstant som härleds ur en av följande formler som funktion av förhållandet k mellan specifika värmetal: c p k = c v där: c p är det specifika värmet vid konstant tryck, och c v är det specifika värmet vid konstant volym. När k > 1:

1083

k + 1  2  k − 1 C = k    k + 1 

När k = 1 eller k är okänt:

1 C = = 0 , 607 e

där e är den matematiska konstanten 2,7183.

C kan även hämtas ur följande tabell:

k C k C k C

1,00 0,607 1,26 0,660 1,52 0,704 1,02 0,611 1,28 0,664 1,54 0,707 1,04 0,615 1,30 0,667 1,56 0,710 1,06 0,620 1,32 0,671 1,58 0,713 1,08 0,624 1,34 0,674 1,60 0,716 1,10 0,628 1,36 0,678 1,62 0,719 1,12 0,633 1,38 0,681 1,64 0,722 1,14 0,637 1,40 0,685 1,66 0,725 1,16 0,641 1,42 0,688 1,68 0,728 1,18 0,645 1,44 0,691 1,70 0,731 1,20 0,649 1,46 0,695 2,00 0,770 1,22 0,652 1,48 0,698 2,20 0,793 1,24 0,656 1,50 0,701

6.7.2.12.2.2 Som alternativ till formeln ovan får tankar konstruerade för transport av vätskor ha sina avlastningsventiler dimensionerade enligt tabellen i 6.7.2.12.2.3. Denna tabell förutsätter ett isoleringsvärde på F = 1 och ska korrigeras i motsvarande grad när tankskalet är isolerat. Andra värden som använts för framtagning av denna tabell är:

M = 86,7 T = 394 K L = 334,94 kJ/kg C = 0,607 Z = 1

1084

6.7.2.12.2.3 Minsta avblåsningskapacitet i nödläge, Q, i kubikmeter luft per sekund vid 1 bar och 0 °C (273 K)

A Q A Q

Exponerad yta (m ) (m /s luft) Exponerad yta (m ) (m /s luft)

2 3 2 3

2 0,230 37,5 2,539 3 0,320 40 2,677 4 0,405 42,5 2,814 5 0,487 45 2,949 6 0,565 47,5 3,082 7 0,641 50 3,215 8 0,715 52,5 3,346 9 0,788 55 3,476 10 0,859 57,5 3,605 12 0,998 60 3,733 14 1,132 62,5 3,860 16 1,263 65 3,987 18 1,391 67,5 4,112 20 1,517 70 4,236 22,5 1,670 75 4,483 25 1,821 80 4,726 27,5 1,969 85 4,967 30 2,115 90 5,206 32,5 2,258 95 5,442 35 2,400 100 5,676

6.7.2.12.2.4 Isoleringssystem som används för att minska avblåsningskapaciteten ska vara godkända av behörig myndighet eller av denna utsett organ. I samtliga fall ska isoleringssystem som är godkända för detta ändamål:

(a) förbli effektiva vid alla temperaturer upp till 649 °C, och

(b) ha ett hölje av ett material med smältpunkt på minst 700 °C.

6.7.2.13 Märkning av tryckavlastningsanordningar

6.7.2.13.1 Varje tryckavlastningsanordning ska vara tydligt och varaktigt märkt med följande:

(a) öppningstrycket (i bar eller kPa) eller öppningstemperaturen (i °C),

(b) tillåten tolerans för öppningstrycket hos fjäderbelastade anordningar,

(d) tillåten temperaturtolerans för smältsäkringar,

(e) den nominella avblåsningskapaciteten hos de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna, sprängblecken eller smältsäkringarna i kubikmeter luft per sekund (m 3 /s), och

(f) avblåsningsarean hos de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna, sprängblecken och smältsäkringarna i mm 2 .

När det låter sig göras ska följande information också anges:

1085

(g) tillverkarens namn och aktuellt artikelnummer för tryckavlastningsanordningen.

6.7.2.13.2 Nominella avblåsningskapaciteten som anges på de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna ska bestämmas enligt ISO 4126-1:2004 och ISO 4126-7:2004.

6.7.2.14 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar

6.7.2.14.1 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar ska ha tillräcklig storlek för att tillåta nödvändigt flöde att passera utan hinder till säkerhetsventilen. Ingen avstängningsventil får installeras mellan tankskalet och tryckavlastningsanordningarna, utom då dubbla anordningar finns för underhåll eller andra skäl, och avstängningsventilerna till de anordningar som vid tillfället används är låsta i öppet läge eller avstängningsventilerna är kopplade så att åtminstone en av de dubbla anordningarna alltid är i bruk. Det får inte finnas något hinder i en öppning, som leder till en avluftningsanordning eller tryckavlastningsanordning, som kan hindra eller stänga av flödet från tankskalet till den anordningen. Utblåsningsledning från tryckavlastningsanordningen ska när sådan används avge den utsläppta ångan eller vätskan till atmosfären med ett minimum av tryckfall i ledningen.

6.7.2.15 Placering av tryckavlastningsanordningar

6.7.2.15.1 Varje inlopp till tryckavlastningsanordningar ska vara beläget ovanpå tankskalet i ett läge så nära mitten av tanken, sett i längs- och tvärsriktningen, som praktiskt är möjligt. Alla inlopp till tryckavlastningsanordningar ska under maximala fyllningsbetingelser vara belägna i ångfasutrymmet i tanken, och anordningarna ska monteras så att den utströmmande ångan töms utan hinder. För brandfarliga ämnen ska den utströmmande ångan ledas bort från tanken på ett sådant sätt att den inte kan träffa tankskalet. Skyddsanordningar som avleder ångflödet är tillåtna, förutsatt att de inte minskar den nödvändiga avblåsningskapaciteten.

6.7.2.15.2 Åtgärder ska vidtas för att förhindra åtkomst till tryckavlastningsordningarna av obehöriga och för att skydda anordningarna från skada som orsakas av att tanken välter.

6.7.2.16 Mätarutrustning

6.7.2.16.1 Nivåmätare av glas och annat bräckligt material, vilka är i direkt förbindelse med innehållet i tanken, får inte användas.

6.7.2.17 Tankunderrede, ramar, lyft- och surrningsbeslag för UN-tankar

6.7.2.17.1 UN-tankar ska konstrueras och tillverkas med ett underrede som ger ett säkert underlag vid transport. Hänsyn ska härvid tas till krafterna som anges i 6.7.2.2.12 och säkerhetsfaktorn som anges i 6.7.2.2.13 vid konstruktionen. Medar, ramar, vaggor eller andra liknande strukturer är tillåtna.

6.7.2.17.2 De sammanlagda spänningarna som orsakas av tankens montering (t.ex. vaggor, ram etc.) och tanklyft- och surrningsbeslag får inte orsaka för höga spänningar i någon del av tankskalet. Permanenta lyft- och surrningsbeslag ska fästas på alla UN-tankar. Helst ska de fästas på underredet men får också monteras på förstärkningsplattor som är fästa i tankens stödpunkter.

6.7.2.17.3 Vid konstruktion av underreden och ramar ska hänsyn tas till effekterna av miljöbetingad korrosion.

1086

6.7.2.17.4 Gaffeltunnlar ska kunna tillslutas. Utrustning för tillslutning av gaffeltunnlar ska utgöra en permanent del av ramen eller vara permanent fäst vid ramen. Tankar med ett fack och med en längd under 3,65 meter behöver inte ha tillslutna gaffeltunnlar, under förutsättning att:

(a) tankskalet inklusive all armatur är väl skyddat från att träffas av truckgafflarna och

(b) avståndet mellan gaffeltunnlarnas mittlinjer är minst lika med UN-tankens halva maximilängd.

6.7.2.17.5 När UN-tankar inte är skyddade under transport enligt 4.2.1.2, ska tankskalet och driftsutrustningen skyddas mot skador som uppstår på grund av sidledes eller längsgående stöt eller vältning. Utvändig armatur ska skyddas så att utflöde av tankinnehåll efter stöt eller vältning av tanken på dess armatur förhindras. Exempel på skyddsåtgärder:

(a) skydd mot sidledes stöt, som kan bestå av längsgående balkar vilka skyddar tankskalet på båda sidor i nivå med mittlinjen,

(b) skydd av UN-tanken mot vältning, vilket kan bestå av förstärkningsringar eller stänger, fästa tvärs över ramen,

(d) skydd av tankskalet mot skada genom stöt eller vältning genom användning av en ISO-ram i enlighet med ISO 1496-3:1995.

6.7.2.18 Typgodkännande

6.7.2.18.1 Behörig myndighet eller av denna utsett organ ska utfärda ett typgodkännandecertifikat för varje ny konstruktionstyp. Detta certifikat ska utvisa att UN-tanken har undersökts av myndigheten, är lämplig för sitt avsedda ändamål och motsvarar bestämmelserna i detta kapitel och i förekommande fall bestämmelserna för ämnen i kapitel 4.2 och tabell A i kapitel 3.2. När en serie UN-tankar tillverkas utan förändring av konstruktionen, ska certifikatet gälla för hela serien. Certifikatet ska hänvisa till typprovningsrapporten, ämnena eller ämnesgrupperna som är tillåtna för transport, materialen för tillverkning av tankskal och beklädnad (om sådan finns) och ett godkännandenummer. Typgodkännandenumret ska bestå av nationalitetsbeteckningen för den stat på vars territorium typgodkännandet utfärdats, dvs. angiven med nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik , och ett registreringsnummer. Eventuella alternativa 2) arrangemang enligt 6.7.1.2 ska framgå av certifikatet. Ett typgodkännande kan gälla för godkännande av mindre UN-tankar, tillverkade av material av samma slag och tjocklek, med samma tillverkningsteknik och med identiska underreden samt likvärdiga förslutningsanordningar och andra tillbehör.

6.7.2.18.2 Typprovningsrapporten för typgodkännande ska innefatta åtminstone följande:

(a) resultaten av tillämplig ramprovning enligt ISO 1496-3:1995,

1087

(b) resultaten av första kontroll och provning i 6.7.2.19.3, och

6.7.2.19 Kontroll och provning

6.7.2.19.1 UN-tankar som uppfyller definitionen på container i den internationella konventionen för säkra containrar (CSC) av 1972, med ändringar, får inte användas, såvida de inte har kvalificeringstestats med framgång, genom att en representativ prototyp av varje konstruktionstyp utsatts för krockprovningen beskriven i testhandboken, del IV, avsnitt 41.

6.7.2.19.2 Tankskal och tillbehör på varje UN-tank ska kontrolleras innan de tas i bruk för första gången (första kontroll och provning) och därefter med högst fem års intervall (femårsvis återkommande kontroll och provning) med en mellanliggande återkommande kontroll och provning (2,5-årsvis återkommande kontroll och provning) mitt emellan de femårsvisa återkommande kontrollerna och provningarna. Sådan 2,5-årsvis kontroll får genomföras inom tre månader före eller efter angivet datum. En revisionskontroll ska genomföras oavsett datum för senaste återkommande kontroll och provning där så är nödvändigt enligt 6.7.2.19.7.

6.7.2.19.3 Första kontroll och provning av en UN-tank ska innefatta en tillverkningskontroll, en invändig och utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till ämnena som ska transporteras, och en tryckprovning. Innan UN-tanken tas i bruk, ska också en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftsutrustning genomföras. När tankskalet och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans.

6.7.2.19.4 Femårsvis återkommande kontroll och provning ska innefatta en invändig och utvändig kontroll och som regel en vätsketryckprovning. För tankar som endast används för transport av fasta ämnen, andra än giftiga och frätande ämnen som inte övergår i vätskefas under transporten, får vätsketryckprovningen ersättas av en lämplig metod för tryckprovning vid 1,5 gånger högsta tillåtna arbetstryck, efter godkännande av behörig myndighet. Skärmning, värmeisolering och liknande ska avlägsnas endast i den utsträckning som behövs för tillförlitlig uppskattning av UNtankens tillstånd. När tankskalet och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans.

6.7.2.19.5 Mellanliggande 2,5-årsvis återkommande kontroll och provning ska åtminstone innefatta en invändig och utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till ämnena som ska transporteras, en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftsutrustning. Skärmning, värmeisolering och liknande ska avlägsnas endast i den utsträckning som behövs för tillförlitlig uppskattning av UN-tankens tillstånd. För UN-tankar avsedda för transport av ett enda ämne får den 2,5-årsvisa invändiga kontrollen utelämnas eller ersättas med andra kontrollförfaranden fastställda av behörig myndighet eller av denna utsett organ.

6.7.2.19.6 Kontroll och provning av UN-tankar och fyllning efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll och provning

6.7.2.19.6.1 En UN-tank får inte fyllas och överlämnas för transport efter utgångsdatum för den senaste femårsvisa eller 2,5-årsvisa återkommande kontroll och provning som krävs enligt 6.7.2.19.2. Dock får en UN-tank som fyllts före utgångsdatum för senaste återkommande kontroll och provning transporteras under en period som inte får

1088

överstiga tre månader efter utgångsdatum. Därutöver får en UN-tank transporteras efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll:

(a) efter tömning men före rengöring, för att genomföra nästa obligatoriska kontroll före återfyllning, och

(b) såvida inte behörig myndighet godkänt annat, under en period som inte får överstiga 6 månader efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll, för att medge retur av farligt gods för bortskaffande eller återvinning. Hänvisning till detta undantag ska finnas i godsdeklarationen.

6.7.2.19.6.2 Förutom vad som anges i 6.7.2.19.6.1 får UN-tankar som har missat tidsramen för den planerade femårs- eller 2,5-årsvisa återkommande kontrollen och provningen endast fyllas och överlämnas för transport när en ny femårsvis återkommande kontroll och provning har genomförts enligt 6.7.2.19.4.

6.7.2.19.7 Revisionskontroll är nödvändig när UN-tanken uppvisar tecken på skadade eller korroderade områden eller läckage eller annat tillstånd som visar på en brist som kan påverka UN-tankens hållfasthet och funktion. Omfattningen av revisionskontrollen ska avgöras av skadans storlek eller UN-tankens grad av försämring. Den ska innefatta åtminstone den 2,5-årsvisa kontrollen enligt 6.7.2.19.5.

6.7.2.19.8 Invändig och utvändig kontroll ska säkerställa att:

(a) tankskalet har kontrollerats med avseende på gropfrätning, korrosion, nötning, bucklor, deformationer, defekter i svetsar eller något annat tillstånd inklusive läckage som kan göra UN-tanken osäker vid transport. Godstjockleken ska kontrolleras genom lämplig mätmetod om den invändiga eller utvändiga kontrollen tyder på att godstjockleken har minskat,

(b) rörsystem, ventiler, uppvärmnings-/kylsystem och packningar har kontrollerats med avseende på korroderade områden, defekter och andra tillstånd inklusive läckage, som kan göra UN-tanken osäker för fyllning, tömning eller transport,

(d) felande eller lösa bultar eller muttrar på flänsanslutningar eller blindflänsar ersätts eller dras åt,

(e) alla säkerhetsanordningar och -ventiler är fria från korrosion, deformation eller någon skada eller defekt som kan förhindra deras normala funktion. Fjärrstyrda säkerhetsanordningars och självstängande avstängningsanordningars funktionsduglighet ska kontrolleras,

(f) beklädnad, om sådan finns, har kontrollerats i enlighet med kriterier som angetts av tillverkaren,

(g) märkningar som krävs på UN-tanken är läsliga och i enlighet med tillämpliga bestämmelser, och

(h) ram, underrede och anordningar för lyft av UN-tanken är i tillfredsställande skick.

6.7.2.19.9 Kontroll och provning enligt 6.7.2.19.1, 6.7.2.19.3, 6.7.2.19.4, 6.7.2.19.5 och 6.7.2.19.7 ska utföras eller bevittnas av en kontrollant, som är godkänd av behörig

1089

myndighet eller av denna utsett organ. När tryckprovning utgör en del av kontrollen, ska provtrycket vara det som anges på skylten på UN-tanken. UN-tanken ska medan den är trycksatt kontrolleras med avseende på läckor i tankskalet, rörsystemet och utrustningen. 6.7.2.19.10 Alltid när skärning, bränning eller svetsning har utförts på tankskalet ska arbetet vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ, med beaktande av tryckkärlskoden som använts vid tillverkning av tankskalet. En tryckprovning med det ursprungliga provtrycket ska genomföras efter att arbetet är färdigt. 6.7.2.19.11 När felaktigheter upptäcks, som kan sätta säkerheten i fara, får UN-tanken inte åter tas i bruk förrän den har reparerats och provningen har gjorts om med godkänt resultat.

6.7.2.20 Märkning

6.7.2.20.1 Varje UN-tank ska förses med en korrosionsbeständig metallskylt permanent fäst på tanken på ett framträdande ställe, lätt åtkomligt för kontroll. När på grund av tankspecifika omständigheter skylten inte kan fästas permanent på tankskalet, ska detta märkas med åtminstone den information som krävs i tryckkärlskoden. Åtminstone följande information ska märkas på skylten genom prägling eller liknande metod: (a) ägarinformation (i) ägarens registreringsnummer, (b) tillverkningsinformation (i) tillverkningsland, (ii) tillverkningsår, (iii) tillverkarens namn eller märke, (iv) tillverkarens serienummer, (c) godkännandeinformation (i) FN:s förpackningssymbol

1090

(v) bokstäverna ”AA”, om typen är godkänd enligt alternativa arrangemang (se 6.7.1.2), (vi) tryckkärlskod som tankskalet har konstruerats efter, (d) tryck (i) högsta tillåtna arbetstryck (i bar eller kPa (övertryck)) , 3) (ii) provtryck (i bar eller kPa (övertryck)) , 3) (iii) datum för första tryckprovning (månad och år), (iv) identifieringsmärket för kontrollanten som bevittnat första tryckprovning, (v) utvändigt beräkningstryck 4) (i bar eller kPa (övertryck)) 3) , (vi) högsta tillåtna arbetstryck för uppvärmnings-/kylsystem (i bar eller kPa (övertryck)) 3) (om tillämpligt), (e) temperaturer (i) beräkningstemperaturområde (i °C) 3) , (f) material (i) material i tankskal och referens till materialstandarder, (ii) likvärdig tjocklek i referensstål (i mm) 3) , (iii) material i beklädnad (om tillämpligt), (g) volym (i) tankens vattenvolym vid 20 °C (i liter) 3) , denna uppgift ska följas av bokstaven ”S” om tankskalet är indelat genom skvalpskott i sektioner om högst 7 500 liters kapacitet, (ii) vattenvolym för varje tankfack vid 20 °C (i liter) (om tillämpligt, för 3) fackindelade tankar), denna uppgift ska följas av bokstaven ”S” om tankfacket är indelat genom skvalpskott i sektioner om högst 7 500 liters kapacitet, (h) återkommande kontroll och provning (i) typ av senaste återkommande kontroll (2,5-årsvis, femårsvis eller revisionskontroll), (ii) datum för senaste återkommande kontroll (månad och år),

3) Använd enhet ska anges. 4) Se 6.7.2.2.10.

1091

(iii) provtryck (i bar eller kPa (övertryck)) vid senaste återkommande kontroll 3) (om tillämpligt),

(iv) identifieringsmärket för det auktoriserade organet som utfört eller bevittnat senaste kontroll.

Figur 6.7.2.20.1: Exempel på märkningsskylt

Ägarens registreringsnummer

TILLVERKNINGSINFORMATION

Tillverkningsland Tillverkningsår Tillverkare Tillverkarens serienummer

GODKÄNNANDEINFORMATION

Godkännandeland Auktoriserat organ för typgodkännandet Typgodkännandenummer ”AA" (om tillämpligt) Kod för konstruktion av tankskalet (tryckkärlskod)

TRYCK

Högsta tillåtna arbetstryck bar eller kPa Provtryck bar eller kPa Datum för första Kontrollantens (mm/åååå) tryckprovning: stämpel: Utvändigt beräkningstryck bar eller kPa Högsta tillåtna arbetstryck för uppvärmningsbar eller kPa /kylsystem (om tillämpligt)

TEMPERATURER

Beräkningstemperaturområde °C till °C

MATERIAL

Material i tankskal och referens till materialstandarder Likvärdig tjocklek i referensstål mm Material i beklädnad (om tillämpligt)

VOLYM

Tankens vattenvolym vid 20 °C liter ”S” (om tillämpligt) Vattenvolym för tackfack ___ vid 20 °C (om liter ”S” (om tillämpligt) tillämpligt, för fackindelade tankar)

ÅTERKOMMANDE KONTROLL

Kontrollant- Kontrollant- Typ av Datum för ens stämpel Typ av Datum för ens stämpel kontroll kontroll och kontroll kontroll och provtryck a) provtryck a) bar bar (mm/åååå) eller (mm/åååå) eller kPa kPa

Provtryck, om tillämpligt. a)

6.7.2.20.2 Följande information ska märkas varaktigt antingen på själva UN-tanken eller på en metallskylt som är fast förbunden med tanken:

Brukarens namn

UN-tankinstruktion i enlighet med 4.2.5.2.6

1092

Anm Beträffande identifiering av ämnen som transporteras, se även del 5. 6.7.2.20.3 Om en UN-tank är konstruerad och godkänd för hantering i öppen sjö, ska texten ”OFFSHORE PORTABLE TANK” sättas på skylten.

6.7.3 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av

UN-tankar avsedda för transport av ej kylda kondenserade gaser

Anm Dessa krav gäller även för UN-tankar avsedda för transport av kemikalier under tryck (UN 3500, 3501, 3502, 3503, 3504 och 3505).

6.7.3.1 Definitioner

I detta avsnitt gäller följande definitioner: Alternativt arrangemang : ett godkännande som utfärdas av behörig myndighet för en UN-tank eller en MEG-container, som är konstruerad, tillverkad och provad enligt tekniska bestämmelser eller provningsmetoder, vilka avviker från dem som angetts i detta kapitel. Beräkningsreferenstemperatur : den temperatur vid vilken innehållets ångtryck bestäms för att beräkna högsta tillåtna arbetstryck. Beräkningsreferenstemperaturen ska vara lägre än den kritiska temperaturen hos den ej kylda kondenserade gasen eller den kondenserade drivgasen hos kemikalier under tryck som avses transporteras, för att säkerställa att gasen alltid är flytande. Detta värde är för varje UN-tank enligt följande: (a) tankskal med diameter högst 1,5 m: 65 °C, (b) tankskal med diameter över 1,5 m: (i) utan isolering eller solskärm: 60 °C, (ii) med solskärm (se 6.7.3.2.12): 55 °C, och (iii) med isolering (se 6.7.3.2.12): 50 °C. Beräkningstemperaturområde : ska för tankskalet vara mellan -40 °C och +50 °C för ej kylda kondenserade gaser som transporteras under omgivningsbetingelser. Strängare beräkningstemperaturer ska övervägas för UN-tankar som utsätts för strängare klimatbetingelser. Beräkningstryck : Trycket som används i beräkningar som krävs av en erkänd tryckkärlskod. Beräkningstrycket får inte vara lägre än det högsta av följande tryck: (a) högsta effektiva tryck som är tillåtet i tanken under fyllning eller tömning, eller (b) summan av: (i) högsta effektiva arbetstryck som tanken är konstruerad för enligt (b) i definitionen för högsta tillåtna arbetstryck (se ovan), och (ii) ett vätskepelartryck som bestäms utgående från de statiska krafter som anges i 6.7.3.2.9, dock minst 0,35 bar.

1093

Driftsutrustning : mätinstrument och anordningar för fyllning, tömning, luftning, säkerhet och isolering.

Fyllningsdensitet : Medelvikten av ej kyld kondenserad gas per liter tankvolym (kg/l). Fyllningsdensiteten ges i UN-tankinstruktion T50 i 4.2.5.2.6.

Högsta tillåtna arbetstryck : ett tryck minst lika med det högsta av följande tryck, uppmätt överst i tanken i driftläge, dock aldrig under 7 bar:

(a) högsta effektiva övertryck som är tillåtet i tanken under fyllning eller tömning, eller

(b) högsta effektiva tryck som tanken är konstruerad för, vilket ska vara:

(i) för en ej kyld kondenserad gas, angiven i UN-tankinstruktion T50 i 4.2.5.2.6, högsta tillåtna arbetstryck (i bar) som anges i UN-tankinstruktion T50 för gasen i fråga,

(ii) för andra ej kylda kondenserade gaser, minst lika med summan av:

- absoluta ångtrycket (i bar) för den ej kylda kondenserade gasen vid beräkningsreferenstemperaturen, minus 1 bar, och

- partialtrycket (i bar) av luft och andra gaser i expansionsutrymmet, bestämt med beräkningsreferenstemperaturen och en utvidgning av vätskan på grund av en ökning av medeltemperaturen hos bulken på t R t F (t F = fyllningstemperatur, vanligtvis 15 °C, t R = 50 °C, högsta medeltemperatur hos bulken).

(iii) för kemikalier under tryck, högsta tillåtna arbetstryck (i bar) angivet i UNtankinstruktion T50 för vätskefasen av drivgasen angiven i T50 i 4.2.5.2.6.

Högsta tillåtna bruttovikt : summan av taravikten hos UN-tanken och den tyngsta last som tillåts för transport.

Konstruktionsstål : stål med garanterad minsta brottgräns på mellan 360 N/mm och 2 440 N/mm 2 och garanterad minsta brottförlängning enligt 6.7.3.3.3.3.

Provtryck : Högsta övertrycket i översta delen av tankskalet under vätsketryckprovning.

Referensstål : stål med brottgräns på 370 N/mm och brottförlängning på 27 %. 2 Strukturdelar: element för förstyvning, fastsättning, skydd och stabilitet utanför tankskalet.

Tankskal : den del av UN-tanken som innehåller den ej kylda kondenserade gas som ska transporteras (själva tanken) inklusive öppningar och deras förslutningar, men utan driftsutrustning och utvändiga strukturdelar.

Täthetsprovning : en provning där gas används för att utsätta tankskalet och dess driftsutrustning för ett effektivt övertryck på minst 25 % av högsta tillåtna arbetstrycket.

UN-tank : en tank för flera transportslag med kapacitet över 450 liter, vilken används för transport av ej kylda kondenserade gaser i klass 2. UN-tanken innefattar ett

1094

tankskal, försett med driftsutrustning och strukturdelar som behövs för transport av gaser. UN-tanken ska kunna fyllas och tömmas utan att strukturdelar tas bort. Den ska ha stabiliserande element utanför tankskalet och kunna lyftas fullastad. I första hand ska den konstrueras för att lyftas ombord på ett vägfordon, en järnvägsvagn, ett oceangående fartyg eller ett fartyg som går i inre vattenväg och vara utrustad med medar, beslag eller tillbehör för att möjliggöra mekanisk hantering. Tankfordon, cisternvagnar, ickemetalliska tankar, IBC-behållare, gasflaskor och storflaskor räknas inte som UN-tankar.

6.7.3.2 Allmänna bestämmelser för konstruktion och tillverkning

6.7.3.2.1 Tankskal ska konstrueras och tillverkas i överensstämmelse med bestämmelserna i en tryckkärlskod som godkänts av behörig myndighet. Tankskal ska tillverkas av metalliska material som är lätt formbara. Materialen ska i princip överensstämma med nationella eller internationella materialstandarder. För svetsade tankskal får endast material användas, vars svetsbarhet har fullständigt klarlagts. Svetsar ska vara fackmässigt utförda och ge fullständig säkerhet. När tillverkningsprocessen eller materialen så kräver, ska tankskal genomgå en värmebehandling för att garantera tillräcklig seghet i svetsfogen och i den värmepåverkade zonen. Vid val av material ska hänsyn tas till beräkningstemperaturområdet med avseende på risken för sprödbrott och spänningskorrosion samt slagsegheten. När finkornstål använts får det garanterade värdet på sträckgränsen vara högst 460 N/mm 2 och det garanterade värdet på övre brottgränsen får vara högst 725 N/mm 2 enligt materialspecifikation. Materialen i UN-tankar ska vara lämpliga för de yttre miljöbetingelser som kan uppkomma under transport.

6.7.3.2.2 Tankskal, armatur och rörsystem hos UN-tankar ska tillverkas av material som är:

(a) i hög grad motståndskraftiga mot de ej kylda kondenserade gaser som avses transporteras, eller

(b) ordentligt passiviserade eller neutraliserade genom kemiska reaktioner.

6.7.3.2.3 Packningar ska vara av material som är kompatibla med de ej kylda kondenserade gaser som avses transporteras.

6.7.3.2.4 Kontakt mellan olika metaller, som kan resultera i skador genom galvanisk verkan, ska undvikas.

6.7.3.2.5 Materialen i UN-tanken, inklusive alla anordningar, packningar och tillbehör, får inte menligt påverka de ej kylda kondenserade gaser som avses transporteras i UN-tanken.

6.7.3.2.6 UN-tankar ska vara konstruerade och tillverkade med underrede som utgör ett säkert underlag vid transport och med lämpliga lyft- och surrningsbeslag.

6.7.3.2.7 UN-tankar ska vara konstruerade för att utan förlust av innehåll motstå åtminstone det invändiga tryck som beror på innehållet och de statiska, dynamiska och termiska belastningar, som uppstår under normala hanterings- och transportbetingelser. Av konstruktionen ska framgå att hänsyn tagits till utmattningseffekter, orsakade av upprepade sådana belastningar under UN-tankens förväntade livslängd.

6.7.3.2.8 Tankskal ska konstrueras för att motstå ett utvändigt tryck på minst 0,4 bar övertryck över det invändiga trycket utan bestående deformation. När tanken kommer att utsättas för ett avsevärt vakuum innan fyllning eller under tömning ska den konstrueras för att

1095

motstå ett utvändigt tryck på minst 0,9 bar övertryck över det invändiga trycket och ska provas vid det trycket.

6.7.3.2.9 UN-tankar och deras fastsättningsanordningar ska med högsta tillåtna last kunna absorbera följande separat verkande statiska krafter:

(a) i färdriktningen: två gånger högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) , 5)

(d) lodrätt nedåt: två gånger högsta tillåtna bruttovikten (sammanlagd last inklusive verkan av tyngdkraften), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) 5) .

6.7.3.2.10 Under var och en av krafterna i 6.7.3.2.9 ska säkerhetsfaktorn vara följande:

(a) för metaller med tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till garanterad sträckgräns eller

(b) för metaller utan tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till den garanterade 0,2 % förlängningsgränsen (1 % förlängningsgräns för austenitiska stål).

6.7.3.2.11 Värdena på sträckgräns eller förlängningsgräns ska vara enligt nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används, får de angivna minimivärdena för sträckgräns eller förlängningsgräns enligt materialstandard ökas med upp till 15 %, om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen materialstandard finns för metallen ifråga ska det använda värdet på sträckgräns eller förlängningsgräns vara godkänt av behörig myndighet.

6.7.3.2.12 När tankskal avsedda för transport av ej kylda kondenserade gaser är försedda med värmeisolering, ska värmeisoleringssystemet uppfylla följande bestämmelser:

(a) det ska bestå av en solskärm som täcker minst den övre tredjedelen, dock inte mer än övre halvan av tankskalets yta, och skiljs från tankskalet av en luftspalt på cirka 40 mm, eller

(b) det ska bestå av en fullständig beklädnad med tillräcklig tjocklek av isolerande material, skyddade så att fuktupptagning och skador förhindras under normala transportbetingelser, och så att en värmeöverföringskoefficient på högst 0,67 Wm K erhålls, -2 -1

(c) när isoleringshöljet är så slutet att det är gastätt ska en anordning finnas som förhindrar att farligt tryck utvecklas i isoleringsskiktet i händelse av otillräcklig gastäthet hos tankskalet eller dess tillbehör, och

(d) värmeisoleringen får inte förhindra åtkomst till armatur och tömningsanordningar.

5) För beräkningsändamål: g = 9,81 m/s 2

1096

6.7.3.2.13 UN-tankar avsedda för transport av brandfarliga ej kylda kondenserade gaser ska kunna jordas elektriskt.

6.7.3.3 Konstruktionskriterier

6.7.3.3.1 Tankskal ska ha cirkulärt tvärsnitt.

6.7.3.3.2 Tankskal ska konstrueras och tillverkas så att de motstår ett provtryck på minst 1,3 gånger beräkningstrycket. Vid konstruktionen av tankskalet ska hänsyn tas till minimivärdena på högsta tillåtna arbetstryck som ges i UN-tankinstruktion T50 i 4.2.5.2.6 för varje ej kyld kondenserad gas avsedd för transport. Observera bestämmelserna i 6.7.3.4 om minsta godstjocklek hos tankskalen.

6.7.3.3.3 För stål med tydlig sträckgräns, eller garanterad förlängningsgräns (0,2 % i allmänhet eller 1 % för austen itiska stål) får den primära membranspänningen σ (sigma) i tankskalet inte överstiga det lägsta värdet av 0,75 R e eller 0,50 R m vid provtrycket, där:

R = sträckgräns i N/mm 2 e eller 0,2 % förlängningsgräns, eller för austenitiska stål 1 % förlängningsgräns,

R = minsta brottgräns i N/mm 2 m .

6.7.3.3.3.1 Värdena på R e och R m som ska användas, ska vara minimivärden angivna i nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används, får de i materialstandarderna angivna minimivärdena för R e eller R m ökas med upp till 15 %, om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen materialstandard finns för stålet ifråga ska det använda värdet på R e eller R m vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ.

6.7.3.3.3.2 Stål med ett förhållande R e /R m över 0,85 får inte användas för tillverkning av svetsade tankskal. Värdena på R e och R m som ska användas för att bestämma detta förhållande ska vara de värden som anges i materialintyget.

6.7.3.3.3.3 Stål som används för tillverkning av tankskal ska ha en brottförlängning i procent på minst 10 000/R m , dock med ett absolut minimum på 16 % för finkornstål och 20 % för andra stål.

6.7.3.3.3.4 För bestämning av faktiska materialvärden ska observeras att för plåt ska dragprovstavens axel vara i rät vinkel (transversell) mot valsningsriktningen. Brottförlängningen ska mätas på provstavar med rektangulärt tvärsnitt enligt ISO 6892:1998 med 50 mm mätlängd.

6.7.3.4 Minsta godstjocklek

6.7.3.4.1 Minsta godstjocklek ska vara den största tjockleken som erhålls av:

(a) minimitjockleken bestämd enligt bestämmelserna i 6.7.3.4, och

(b) minimitjockleken bestämd enligt den godkända tryckkärlskoden och med hänsyn till bestämmelserna i 6.7.3.3.

Dessutom ska hänsyn tas till varje relevant särbestämmelse för UN-tankar angiven i kolumn (11) i tabell A i kapitel 3.2 och beskriven i 4.2.5.3.

1097

6.7.3.4.2 Mantel, gavlar och manluckor på tankar med diameter högst 1,80 m ska vara minst 5 mm tjocka för referensstål eller ha likvärdig tjocklek för det stål som ska användas. Tankar med diameter över 1,80 m ska vara minst 6 mm tjocka för referensstål eller ha likvärdig tjocklek för det stål som ska användas.

6.7.3.4.3 Godstjockleken på mantel, gavlar och manluckor hos tankskal ska vara minst 4 mm, oavsett konstruktionsmaterial.

6.7.3.4.4 Likvärdig tjocklek hos ett stål, annan än tjockleken som krävs för referensstålet i 6.7.3.4.2 ska bestämmas med följande formel:

21 , 4 e e = 0 1 R × A 3 m 1 1

där:

e 1 = likvärdig godstjocklek (i mm) som krävs för det stål som ska användas,

e 0 = minsta godstjocklek (i mm) för referensstålet, angiven i 6.7.3.4.2,

R = garanterad minsta brottgräns (i N/mm 2 m1 ) för det stål som ska användas (se 6.7.3.3.3),

A 1 = garanterad minsta brottförlängning (i %) för det stål som ska användas, enligt nationell eller internationell standard.

6.7.3.4.5 Godstjockleken får aldrig vara mindre än vad som anges i 6.7.3.4.1 - 6.7.3.4.3. Alla delar av tankskalet ska ha en minimitjocklek enligt 6.7.3.4.1 - 6.7.3.4.3. Denna tjocklek gäller exklusive eventuella korrosionstillägg.

6.7.3.4.6 När konstruktionsstål används (se 6.7.3.1) krävs ingen beräkning med formeln i 6.7.3.4.4.

6.7.3.4.7 Det får inte finnas någon plötslig förändring av plåttjocklek där gavlarna är fästa vid tankskalets mantel.

6.7.3.5 Driftsutrustning

6.7.3.5.1 Driftsutrustning ska vara placerad så att den skyddas mot risken att slitas av eller skadas under hantering och transport. När förbandet mellan tankskal och ram medger relativ rörelse mellan delarna, ska utrustningen fästas så att sådan rörelse inte medför skador på delarna. Den utvändiga tömningsarmaturen (röranslutningar, avstängningsanordningar), den invändiga avstängningsventilen och dess säte ska skyddas mot risken att slitas av av yttre krafter (till exempel med användning av skjuvsektioner). Fyllnings- och tömningsanordningar (med flänsar och skruvproppar) och alla skyddskåpor ska kunna säkras mot att öppnas oavsiktligt.

6.7.3.5.2 Alla öppningar i tankskalet med diameter över 1,5 mm, med undantag av öppningar för tryckavlastningsanordningar, inspektionsöppningar och tillslutna pysöppningar, ska vara försedda med minst tre av varandra oberoende avstängningsanordningar i serie, där den första ska vara en invändig avstängningsventil, rörbrottsventil eller likvärdig anordning, den andra en utvändig avstängningsventil och den tredje en blindfläns eller likvärdig anordning.

1098

6.7.3.5.2.1 När en UN-tank är försedd med rörbrottsventil ska denna vara monterad så att dess säte är inne i tankskalet eller innanför en svetsad fläns, eller om den är monterad utvändigt ska dess fästen vara konstruerade så att dess funktion bibehålls i händelse av stöt. Rörbrottsventilerna ska väljas ut och monteras så att de stänger automatiskt när det av tillverkaren angivna märkflödet uppnås. Anslutningar och tillbehör som leder till eller från en sådan ventil ska ha kapacitet för ett flöde över märkflödet för rörbrottsventilen.

6.7.3.5.3 För öppningar för fyllning och tömning ska den första avstängningsanordningen vara en invändig avstängningsventil och den andra en avstängningsventil, placerad på ett tillgängligt ställe på varje tömnings- och fyllningsrör.

6.7.3.5.4 För bottenöppningar för fyllning och tömning i UN-tankar använda för transport av brandfarliga och/eller giftiga ej kylda kondenserade gaser eller kemikalier under tryck ska den invändiga avstängningsventilen vara av snabbstängande typ, som stänger automatiskt i händelse av oavsiktlig rörelse hos UN-tanken under fyllning eller tömning eller vid omvälvning av brand. Utom för UN-tankar med en kapacitet av högst 1000 liter, ska denna anordning även kunna manövreras med fjärrkontroll.

6.7.3.5.5 Förutom öppningar för fyllning, tömning och gastryckutjämning får tankskal ha öppningar i vilka mätare, termometrar och manometrar kan monteras. Anslutningar för sådana instrument ska tillverkas av lämpliga svetsade stutsar eller fickor och får inte vara iskruvade anslutningar genom tankskalet.

6.7.3.5.6 Alla UN-tankar ska vara försedda med ett manhål eller annan inspektionsöppning med lämplig storlek för att medge invändig kontroll och tillräcklig åtkomst för underhåll och reparation av tankens inre.

6.7.3.5.7 Så långt det är möjligt ska utvändig armatur finnas samlad i grupper.

6.7.3.5.8 Varje anslutning till en UN-tank ska vara tydligt märkt för att ange dess funktion.

6.7.3.5.9 Varje avstängningsventil eller annat förslutningssätt ska konstrueras och tillverkas för ett nominellt tryck minst lika med högsta tillåtna arbetstryck i tankskalet med hänsyn till förväntade temperaturer under transport. Alla avstängningsventiler med skruvad spindel ska stängas med en medurs rattrörelse. För andra avstängningsventiler ska läge (öppen och stängd) och stängningsriktning vara tydligt markerade. Alla avstängningsventiler ska konstrueras för att förhindra oavsiktlig öppning.

6.7.3.5.10 Rörsystem ska konstrueras, tillverkas och installeras så att risk för skada genom värmeutvidgning och -sammandragning eller mekanisk stöt och vibration undviks. Alla rör ska vara av lämpligt metalliskt material. Svetsade rörskarvar ska användas då så är möjligt.

6.7.3.5.11 Skarvar i kopparrör ska hårdlödas eller ha ett lika starkt metallförband. Smältpunkten hos lödningsmaterialen ska vara lägst 525 °C. Skarvarna får inte reducera rörsystemets styrka, vilket kan inträffa vid gängskärning.

6.7.3.5.12 Sprängtrycket hos alla rör och röranslutningar ska vara minst lika med det högsta av följande två värden: antingen fyra gånger högsta tillåtna arbetstryck hos tanken eller fyra gånger det tryck som de kan utsättas för i drift genom inverkan av en pump eller annan utrustning (utom säkerhetsventiler).

1099

6.7.3.5.13 Sega metaller ska användas vid tillverkning av förslutningsanordningar, ventiler och tillbehör.

6.7.3.6 Bottenöppningar

6.7.3.6.1 Vissa ej kylda kondenserade gaser får inte transporteras i UN-tankar med bottenöppningar, när det anges i UN-tankinstruktion T50 i 4.2.5.2.6 att bottenöppningar är förbjudna. Det får inte finnas några öppningar under vätskenivån i tanken, när den är fylld till sin högsta tillåtna fyllningsgräns.

6.7.3.7 Tryckavlastningsanordningar

6.7.3.7.1 UN-tankar ska vara försedda med en eller flera fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar. Tryckavlastningsanordningarna ska öppna automatiskt vid ett tryck på minst högsta tillåtna arbetstrycket och vara helt öppna vid ett tryck lika med 110 % av högsta tillåtna arbetstrycket. Dessa anordningar ska efter utsläppet stängas vid ett tryck, som är lägst 10 % under öppningstrycket, och ska förbli stängda vid alla lägre tryck. Tryckavlastningsanordningarna ska vara av en typ som motstår dynamiska krafter inklusive vätskeskvalp. Sprängbleck som inte är monterade i serie med en fjäderbelastad tryckavlastningsanordning är inte tillåtna.

6.7.3.7.2 Tryckavlastningsanordningar ska konstrueras så att inträngning av främmande ämnen, gasläckage och utveckling av farligt övertryck förhindras.

6.7.3.7.3 UN-tankar avsedda för transport av vissa ej kylda kondenserade gaser upptagna i UNtankinstruktion T50 i 4.2.5.2.6 ska ha en tryckavlastningsanordning som är godkänd av behörig myndighet. Såvida inte UN-tanken uteslutande är avsedd för transport av ett enda ämne och är utrustad med godkänd tryckavlastningsanordning av ett material som är kompatibelt med detta ämne, ska tryckavlastningsanordningen bestå av ett sprängbleck, följt av en fjäderbelastad tryckavlastningsanordning. Mellan sprängblecket och tryckavlastningsanordningen ska finnas en manometer eller annan lämplig indikeringsanordning för detektering av brott, porer eller läckage i sprängblecket, som skulle kunna orsaka felfunktion hos tryckavlastningssystemet. Sprängblecket ska brista vid ett nominellt tryck som är 10 % över öppningstrycket hos anordningen.

6.7.3.7.4 För UN-tankar, som är avsedda för transport av olika gaser, ska tryckavlastningsanordningen öppnas vid det tryck som anges i 6.7.3.7.1 för den gas som har det högsta värdet på högsta tillåtna arbetstryck av de gaser som får transporteras i UN-tanken.

6.7.3.8 Kapacitet hos tryckavlastningsanordningar

6.7.3.8.1 Den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos avlastningsanordningarna ska vara tillräcklig så att trycket (inklusive tryckackumulering) inuti tanken inte överstiger 120 % av det högsta tillåtna arbetstrycket, i det fall UN-tanken är fullständigt omvälvd av lågor. Fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar ska användas för att uppnå den föreskrivna avblåsningskapaciteten. För UN-tankar, som är avsedda för transport av olika gaser, ska den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos avlastningsanordningarna beräknas för den gas som kräver den högsta avblåsningskapaciteten av de gaser som får transporteras i UN-tanken.

6.7.3.8.1.1 För att bestämma den totala nödvändiga kapaciteten hos avlastningsanordningen, vilken ska anses vara summan av de olika anordningarnas individuella kapacitet, ska följande formel användas:

1100

FA 0 , 82 ZT Q = 12 , 4 LC M där: Q = minsta avblåsningskapacitet i kubikmeter luft per sekund (m /s) som krävs 3 vid normalbetingelserna 1 bar och 0 °C (273 K), F = en koefficient med följande värde: för oisolerade tankar: F = 1, för isolerade tankar: F = U(649 - t)/13,6, dock aldrig mindre än 0,25, där: U = värmeöverföringskoefficienten hos isoleringen i kWm -2 K -1 , vid 38 °C t = faktisk temperatur hos ämnet under fyllning (i °C), om denna temperatur är okänd sätts t = 15 °C: Det ovan angivna värdet på F för isolerade tankar får användas, förutsatt att isoleringen uppfyller bestämmelserna i 6.7.3.8.1.2, där: A = total utvändig yta hos tankskalet i kvadratmeter, Z = gaskompressibilitetsfaktorn under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingelser) (om denna faktor är okänd sätts Z = 1,0), T = absolut temperatur i Kelvin (°C + 273) ovanför tryckavlastningsanordningen under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingelser), L = ångbildningsvärme hos vätskan i kJ/kg under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingelser), M = molekylvikt hos den utsläppta gasen, C = en konstant som härleds ur en av följande formler som funktion av förhållandet k mellan specifika värmetal: c p k = c v där: c p är det specifika värmet vid konstant tryck, och c v är det specifika värmet vid konstant volym. När k > 1:

1101

k + 1  2  k − 1 C = k    k + 1 

När k = 1 eller k är okänt:

1 C = = 0 , 607 e

där e är den matematiska konstanten 2,7183.

C kan även hämtas ur följande tabell:

K C k C K C

Anm Denna formel gäller endast för ej kylda kondenserade gaser som har kritisk temperatur klart över temperaturen i ackumulerat tillstånd. För gaser som har kritisk temperatur nära eller under temperaturen i ackumulerat tillstånd ska hänsyn tas till gasens övriga termodynamiska egenskaper vid bestämningen av tryckavlastningsanordningens avblåsningskapacitet (se exempelvis CGA S-1.2-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 2 – Cargo and Portable Tanks for Compressed Gases”).

6.7.3.8.1.2 Isoleringssystem som används för att minska avblåsningskapaciteten ska vara godkända av behörig myndighet eller av denna utsett organ. I samtliga fall ska isoleringssystem som är godkända för detta ändamål:

(a) förbli effektiva vid alla temperaturer upp till 649 °C, och

(b) ha ett hölje av ett material med smältpunkt på minst 700 °C.

6.7.3.9 Märkning av tryckavlastningsanordningar

6.7.3.9.1 Varje tryckavlastningsanordning ska vara enkelt och varaktigt märkt med följande:

(a) öppningstrycket (i bar eller kPa),

(b) tillåten tolerans för tömningstrycket hos fjäderbelastade anordningar,

1102

(d) den nominella avblåsningskapaciteten hos anordningen i kubikmeter luft per sekund (m /s), och 3

(e) avblåsningsarean hos de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna och sprängblecken i mm . 2

När det låter sig göras ska följande information också visas:

(f) tillverkarens namn och aktuellt artikelnummer för tryckavlastningsanordningen.

6.7.3.9.2 Nominella avblåsningskapaciteten som anges på tryckavlastningsanordningar ska bestämmas enligt ISO 4126-1:2004 och ISO 4126-7:2004.

6.7.3.10 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar

Anslutningar till tryckavlastningsanordningar ska ha tillräcklig storlek för att tillåta nödvändigt flöde att passera utan hinder till säkerhetsventilen. Ingen avstängningsventil får installeras mellan tankskalet och tryckavlastningsanordningarna, utom då dubbla anordningar finns för underhåll eller andra skäl, och avstängningsventilerna till de anordningar som vid tillfället används är låsta i öppet läge eller avstängningsventilerna är kopplade så att åtminstone en av de dubbla anordningarna alltid är i bruk och i skick att uppfylla bestämmelserna i 6.7.3.8. Det får inte finnas något hinder i en öppning, som leder till en avluftningsanordning eller tryckavlastningsanordning, som kan hindra eller stänga av flödet från tankskalet till den anordningen. Utblåsningsledning från tryckavlastningsanordningen ska när sådan används avge den utsläppta ångan eller vätskan till atmosfären med ett minimum av tryckfall i ledningen.

6.7.3.11 Placering av tryckavlastningsanordningar

6.7.3.11.1 Varje inlopp till tryckavlastningsanordningar ska vara beläget ovanpå tankskalet i ett läge så nära mitten av tanken, sett i längs- och tvärsriktningen, som möjligt. Alla inlopp till tryckavlastningsanordningar ska under maximala fyllningsbetingelser vara belägna i ångfasutrymmet i tanken, och anordningarna ska monteras så att den utströmmande ångan töms utan hinder. För brandfarliga ej kylda kondenserade gaser ska den utströmmande ångan ledas bort från tanken på ett sådant sätt att den inte kan träffa tankskalet. Skyddsanordningar som avleder ångflödet är tillåtna, förutsatt att de inte minskar den nödvändiga avblåsningskapaciteten.

6.7.3.11.2 Åtgärder ska vidtas för att förhindra åtkomst till tryckavlastningsordningarna av obehöriga och för att skydda anordningarna från skada som orsakas av att tanken välter.

6.7.3.12 Mätarutrustning

Såvida inte en UN-tank är avsedd att fyllas efter vikt ska den vara utrustad med en eller flera nivåmätare. Nivåmätare av glas och annat bräckligt material, vilka är i direkt förbindelse med innehållet i tanken, får inte användas.

6.7.3.13 Tankunderrede, ramar, lyft- och surrningsbeslag för UN-tankar

6.7.3.13.1 UN-tankar ska konstrueras och tillverkas med ett underrede som ger ett säkert underlag vid transport. Hänsyn ska härvid tas till krafterna som anges i 6.7.3.2.9 och säkerhetsfaktorn som anges i 6.7.3.2.10 vid konstruktionen. Medar, ramar, vaggor eller andra liknande strukturer är tillåtna.

1103

6.7.3.13.2 De sammanlagda spänningarna som orsakas av tankens montering (t.ex. vaggor, ram etc.) och tanklyft- och surrningsbeslag får inte orsaka för höga spänningar i någon del av tankskalet. Permanenta lyft- och surrningsbeslag ska fästas på alla UN-tankar. Helst ska de fästas på underredet men får också monteras på förstärkningsplattor som är fästa i tankens stödpunkter.

6.7.3.13.3 Vid konstruktion av underreden och ramar ska hänsyn tas till effekterna av miljöbetingad korrosion.

6.7.3.13.4 Gaffeltunnlar ska kunna tillslutas. Utrustning för tillslutning av gaffeltunnlar ska utgöra en permanent del av ramen eller vara permanent fäst vid ramen. Tankar med ett fack och med en längd under 3,65 meter behöver inte ha tillslutna gaffeltunnlar, under förutsättning att:

(a) tankskalet inklusive all armatur är väl skyddat från att träffas av truckgafflarna och

(b) avståndet mellan gaffeltunnlarnas mittlinjer är minst lika med UN-tankens halva maximilängd.

6.7.3.13.5 När UN-tankar inte är skyddade under transport enligt 4.2.2.3, ska tankskalet och driftsutrustningen skyddas mot skador som uppstår på grund av sidledes eller längsgående stöt eller vältning. Utvändig armatur ska skyddas så att utflöde av tankinnehåll efter stöt eller vältning av tanken på dess armatur förhindras. Exempel på skyddsåtgärder:

(a) skydd mot sidledes stöt, vilket kan bestå av längsgående balkar som skyddar tankskalet på båda sidor i nivå med mittlinjen,

(b) skydd av UN-tanken mot vältning, vilket kan bestå av förstärkningsringar eller stänger, fästa tvärs över ramen,

(d) skydd av tankskalet mot skada genom stöt eller vältning genom användning av en ISO-ram i enlighet med ISO 1496-3:1995.

6.7.3.14 Typgodkännande

6.7.3.14.1 Behörig myndighet eller av denna utsett organ ska utfärda ett typgodkännandecertifikat för varje ny konstruktionstyp. Detta certifikat ska utvisa att UN-tanken har undersökts av myndigheten, är lämplig för sitt avsedda ändamål och motsvarar bestämmelserna i detta kapitel och i förekommande fall bestämmelserna för gaser som anges i UN-tankinstruktion T50 i 4.2.5.2.6. När en serie UN-tankar tillverkas utan förändring av konstruktionen, ska certifikatet gälla för hela serien. Certifikatet ska hänvisa till typprovningsrapporten, de gaser som är tillåtna för transport, materialen för tillverkning av tankskalet och ett typgodkännandenummer. Typgodkännandenumret ska bestå av nationalitetsbeteckningen för den stat på vars territorium godkännandet utfärdats, dvs. angiven med nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik , och ett registreringsnummer. 6) Eventuella alternativa arrangemang enligt 6.7.1.2 ska framgå av certifikatet. Ett typgodkännande kan gälla för godkännande av mindre UN-tankar tillverkade av

6) Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

1104

material av samma slag och tjocklek, med samma tillverkningsteknik och med identiska underreden samt likvärdiga förslutningsanordningar och andra tillbehör.

6.7.3.14.2 Typprovningsrapporten för typgodkännande ska innefatta åtminstone följande:

(a) resultaten av tillämplig ramprovning angiven i ISO 1496-3:1995,

(b) resultaten av första kontroll och provning enligt 6.7.3.15.3, och

6.7.3.15 Kontroll och provning

6.7.3.15.1 UN-tankar som uppfyller definitionen på container i den internationella konventionen för säkra containrar (CSC) av 1972, med ändringar, får inte användas, såvida de inte har kvalificeringstestats med framgång, genom att en representativ prototyp av varje konstruktionstyp utsatts för krockprovningen beskriven i testhandboken, del IV, avsnitt 41.

6.7.3.15.2 Tankskal och tillbehör på varje UN-tank ska kontrolleras innan de tas i bruk för första gången (första kontroll och provning) och därefter med högst fem års intervall (femårsvis återkommande kontroll och provning) med en mellanliggande återkommande kontroll och provning (2,5-årsvis återkommande kontroll och provning) mitt emellan de femårsvisa återkommande kontrollerna och provningarna. Sådan 2,5-årsvis kontroll får genomföras tre månader före eller efter angivet datum. En revisionskontroll ska genomföras oavsett datum för senaste återkommande kontroll och provning där så är nödvändigt enligt 6.7.3.15.7.

6.7.3.15.3 Första kontroll och provning av en UN-tank ska innefatta en tillverkningskontroll, en invändig och utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till de ej kylda kondenserade gaser som ska transporteras, och en tryckprovning med användning av ett provtryck enligt 6.7.3.3.2. Tryckprovningen får utföras som vattentryckprovning eller med användning av annan vätska eller gas med tillstånd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. Innan UN-tanken tas i bruk, ska också en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftsutrustning genomföras. När tankskalet och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans. Alla svetsar i tankskalet, som utsätts för full spänningsnivå, ska kontrolleras under installationskontrollen genom radiografi, ultraljud eller annan oförstörande provningsmetod. Detta gäller inte ytterskal.

6.7.3.15.4 Femårsvis återkommande kontroll och provning ska innefatta en invändig och utvändig kontroll och som regel en vätsketryckprovning. Skärmning, värmeisolering och liknande ska avlägsnas endast i den utsträckning som behövs för tillförlitlig uppskattning av UN-tankens tillstånd. När tankskalet och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans.

6.7.3.15.5 Mellanliggande 2,5-årsvis återkommande kontroll och provning ska åtminstone innefatta en invändig och utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till de ej kylda kondenserade gaser som ska transporteras, en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftsutrustning. Skärmning, värmeisolering och liknande ska avlägsnas endast i den utsträckning som behövs för tillförlitlig uppskattning av UN-tankens tillstånd. För UN-tankar avsedda för transport av en enda ej kyld kondenserad gas får den 2,5-årsvisa invändiga

1105

kontrollen utelämnas eller ersättas med andra kontrollförfaranden fastställda av behörig myndighet eller av denna utsett organ.

6.7.3.15.6 Kontroll och provning av UN-tankar och fyllning efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll och provning

6.7.3.15.6.1 En UN-tank får inte fyllas och överlämnas för transport efter utgångsdatum för den senaste femårsvisa eller 2,5-årsvisa återkommande kontroll och provning som krävs enligt 6.7.3.15.2. Dock får en UN-tank som fyllts före utgångsdatum för senaste återkommande kontroll och provning transporteras under en period som inte får överstiga tre månader efter utgångsdatum. Därutöver får en UN-tank transporteras efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll:

(a) efter tömning men före rengöring, för att genomföra nästa obligatoriska kontroll före återfyllning, och

6.7.3.15.6.2 Förutom vad som anges i 6.7.3.15.6.1 får UN-tankar som har missat tidsramen för den planerade femårs- eller 2,5-årsvisa återkommande kontrollen och provningen endast fyllas och överlämnas för transport när en ny femårsvis återkommande kontroll och provning har genomförts enligt 6.7.3.15.4.

6.7.3.15.7 Revisionskontroll är nödvändig när UN-tanken uppvisar tecken på skadade eller korroderade områden, läckage eller annat tillstånd som visar på en brist som kan påverka UN-tankens hållfasthet och funktion. Omfattningen av revisionskontrollen ska avgöras av skadans storlek eller UN-tankens grad av försämring. Den ska innefatta åtminstone den 2,5-årsvisa kontrollen enligt 6.7.3.15.5.

6.7.3.15.8 Invändig och utvändig kontroll ska säkerställa att:

(b) rörsystem, ventiler och packningar har kontrollerats med avseende på korroderade områden, defekter och andra tillstånd inklusive läckage, som kan göra UN-tanken osäker för fyllning, tömning eller transport,

(d) felande eller lösa bultar eller muttrar på flänsanslutningar eller blindflänsar ersätts eller dras åt,

1106

(f) märkningar som krävs på UN-tanken är läsliga och i enlighet med tillämpliga bestämmelser, och

(g) ram, underrede och anordningar för lyft av UN-tanken är i tillfredsställande skick.

6.7.3.15.9 Kontroll och provning enligt 6.7.3.15.1, 6.7.3.15.3, 6.7.3.15.4, 6.7.3.15.5 och 6.7.3.15.7 ska utföras eller bevittnas av en kontrollant, som är godkänd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. När tryckprovning utgör en del av kontrollen, ska provtrycket vara det som anges på skylten på UN-tanken. UN-tanken ska medan den är trycksatt kontrolleras med avseende på läckor i tankskalet, rörsystemet och utrustningen.

6.7.3.15.10 Alltid när skärning, bränning eller svetsning har utförts på tankskalet ska arbetet vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ, med beaktande av tryckkärlskoden som använts vid tillverkning av tankskalet. En tryckprovning med det ursprungliga provtrycket ska genomföras efter att arbetet är färdigt.

6.7.3.15.11 När felaktigheter upptäcks, som kan sätta säkerheten i fara, får UN-tanken inte åter tas i bruk förrän den har reparerats och tryckprovningen har gjorts om med godkänt resultat.

6.7.3.16 Märkning

6.7.3.16.1 Varje UN-tank ska förses med en korrosionsbeständig metallskylt permanent fäst på tanken på ett framträdande ställe, lätt åtkomligt för kontroll. När på grund av tankspecifika omständigheter skylten inte kan fästas permanent på tankskalet, ska detta märkas med åtminstone den information som krävs i tryckkärlskoden. Åtminstone följande information ska märkas på skylten genom prägling eller liknande metod:

(a) ägarinformation

(i) ägarens registreringsnummer,

(b) tillverkningsinformation

(i) tillverkningsland,

(ii) tillverkningsår,

(iii) tillverkarens namn eller märke,

(iv) tillverkarens serienummer,

(i) FN:s förpackningssymbol

1107

(ii) godkännandeland, (iii) auktoriserat organ för typgodkännandet, (iv) typgodkännandenummer, (v) bokstäverna ”AA”, om typen är godkänd enligt alternativa arrangemang (se 6.7.1.2), (vi) tryckkärlskod som tankskalet har konstruerats efter, (d) tryck (i) högsta tillåtna arbetstryck (i bar eller kPa (övertryck)) , 7) (ii) provtryck (i bar eller kPa (övertryck)) 7) , (iii) datum för första tryckprovning (månad och år), (iv) identifieringsmärket för kontrollanten som bevittnat första tryckprovning, (v) utvändigt beräkningstryck 8) (i bar eller kPa (övertryck)) 7) , (e) temperaturer (i) beräkningstemperaturområde (i °C) 7) , (ii) beräkningsreferenstemperatur (i °C) 7) , (f) material (i) material i tankskal och referens till materialstandarder, (ii) likvärdig tjocklek i referensstål (i mm) 7) , (g) volym (i) tankens vattenvolym vid 20 °C (i liter) , 7) (h) återkommande kontroll och provning (i) typ av senaste återkommande kontroll (2,5-årsvis, femårsvis eller revisionskontroll), (ii) datum för senaste återkommande kontroll (månad och år), (iii) provtryck (i bar eller kPa (övertryck)) vid senaste återkommande kontroll 7) (om tillämpligt),

7) Använd enhet ska anges. 8) Se 6.7.3.2.8. 7) Använd enhet ska anges.

1108

(iv) identifieringsmärket för det auktoriserade organet som utfört eller bevittnat senaste kontroll.

Figur 6.7.3.16.1: Exempel på märkningsskylt

Ägarens registreringsnummer

TILLVERKNINGSINFORMATION

Tillverkningsland Tillverkningsår Tillverkare Tillverkarens serienummer

GODKÄNNANDEINFORMATION

Godkännandeland Auktoriserat organ för typgodkännandet Typgodkännandenummer ”AA" (om tillämpligt) Kod för konstruktion av tankskalet (tryckkärlskod)

TRYCK

Högsta tillåtna arbetstryck bar eller kPa Provtryck bar eller kPa Datum för första Kontrollantens (mm/åååå) tryckprovning: stämpel: Utvändigt beräkningstryck bar eller kPa

TEMPERATURER

Beräkningstemperaturområde °C till °C Beräkningsreferenstemperatur °C

MATERIAL

Material i tankskal och referens till materialstandarder Likvärdig tjocklek i referensstål mm

VOLYM

Tankens vattenvolym vid 20 °C liter

ÅTERKOMMANDE KONTROLL

a) Provtryck, om tillämpligt.

6.7.3.16.2 Följande information ska märkas varaktigt antingen på själva UN-tanken eller på en metallskylt som är fast förbunden med tanken:

Brukarens namn Benämning på ej kylda kondenserade gaser godkända för transport

UN-tankinstruktion i enlighet med 4.2.5.2.6

Anm Beträffande märkning av ej kylda kondenserade gaser som transporteras, se även del 5.

6.7.3.16.3 Om en UN-tank är konstruerad och godkänd för hantering i öppen sjö, ska texten ”OFFSHORE PORTABLE TANK” sättas på skylten.

1109

6.7.4 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av

UN-tankar avsedda för transport av kylda kondenserade gaser

6.7.4.1 Definitioner

I detta avsnitt gäller följande definitioner:

Driftsutrustning : mätinstrument och anordningar för fyllning, tömning, luftning, säkerhet, trycksättning, kylning och värmeisolering.

Hålltid : Tiden som åtgår från att initialt fyllt tillstånd erhållits tills att trycket på grund av värmeinflöde har stigit till det lägsta inställda trycket på tryckbegränsningsanordningen.

Högsta tillåtna arbetstryck : det högsta tillåtna effektiva övertrycket i översta delen av en lastad UN-tank under drift, inklusive högsta effektiva övertrycket under fyllning eller tömning.

Högsta tillåtna bruttovikt : summan av taravikten hos UN-tanken och den tyngsta last som tillåts för transport.

Lägsta beräkningstemperatur : den temperatur som används för konstruktion och tillverkning av tankskalet, högst lika med den lägsta (kallaste) temperatur (drifttemperatur) innehållet har under normala fyllnings-, tömnings- och transportförhållanden.

Provtryck : Högsta övertrycket i översta delen av tankskalet under tryckprovning.

Referensstål : stål med brottgräns på 370 N/mm 2 och brottförlängning på 27 %.

Strukturdelar : element för förstyvning, fastsättning, skydd och stabilitet utanför tankskalet.

Tank : en konstruktion som normalt består av antingen:

(a) ett ytterskal och ett eller flera inre tankskal, där utrymmet mellan tankskal och ytterskal är lufttomt (vakuumisolering) och kan innehålla ett värmeisoleringssystem, eller

(b) ett ytterskal och ett inre tankskal med ett mellanliggande skikt av fast isoleringsmaterial (t.ex. cellplast).

Tankskal : den del av UN-tanken som innehåller den kylda kondenserade gas som ska transporteras (själva tanken) inklusive öppningar och deras förslutningar, men utan driftsutrustning och strukturdelar.

Täthetsprovning : en provning där gas används för att utsätta tankskalet och dess driftsutrustning för ett effektivt övertryck på minst 90 % av högsta tillåtna arbetstrycket.

1110

UN-tank : en värmeisolerad tank för flera transportslag med kapacitet över 450 liter, försedd med driftsutrustning och strukturdelar som krävs för transport av kylda kondenserade gaser. UN-tanken ska kunna fyllas och tömmas utan att strukturdelar tas bort. Den ska ha stabiliserande element utanför tankskalet och kunna lyftas fullastad. I första hand ska den konstrueras för att lyftas ombord på ett vägfordon, en järnvägsvagn, ett oceangående fartyg eller ett fartyg som går i inre vattenväg och vara utrustad med medar, beslag eller tillbehör för att möjliggöra mekanisk hantering. Tankfordon, cisternvagnar, ickemetalliska tankar, IBC-behållare, gasflaskor och storflaskor räknas inte som UN-tankar.

Ytterskal : yttre isoleringsöverdrag eller hölje, som kan utgöra en del av isoleringssystemet.

6.7.4.2 Allmänna bestämmelser för konstruktion och tillverkning

6.7.4.2.1 Tankskal ska konstrueras och tillverkas i överensstämmelse med bestämmelserna i en tryckkärlskod som godkänts av behörig myndighet. Tankskal och ytterskal ska tillverkas av metalliska material som är lätt formbara. Ytterskal ska tillverkas av stål. Ickemetalliska material får användas för infästning och stöd mellan tankskal och ytterskal, förutsatt att deras materialegenskaper vid lägsta beräkningstemperatur har visats vara tillräckliga. Materialen ska i princip överensstämma med nationella eller internationella materialstandarder. För svetsade tankskal och ytterskal får endast material användas, vars svetsbarhet har fullständigt klarlagts. Svetsar ska vara fackmässigt utförda och ge fullständig säkerhet. När tillverkningsprocessen eller materialen så kräver, ska tankskal genomgå en värmebehandling för att garantera tillräcklig seghet i svetsfogen och i den värmepåverkade zonen. Vid val av material ska hänsyn tas till lägsta beräkningstemperatur med avseende på risken för sprödbrott, väteförsprödning och spänningskorrosion samt materialets slagseghet. När finkornstål använts ska det garanterade värdet på sträckgränsen vara högst 460 N/mm 2 och det garanterade värdet på övre brottgränsen ska vara högst 725 N/mm 2 enligt materialspecifikation. Material i UN-tankar ska vara lämpliga för de yttre miljöbetingelser som kan uppkomma under transport.

6.7.4.2.2 Alla delar av en UN-tank, inklusive armatur, packningar och rörsystem, vilka normalt kan förväntas komma i kontakt med den kylda kondenserade gas som transporteras, ska vara kompatibla med denna

6.7.4.2.3 Kontakt mellan olika metaller, som kan resultera i skador genom galvanisk verkan, ska undvikas.

6.7.4.2.4 Värmeisoleringssystemet ska omfatta en fullständig övertäckning av tankskalet med effektivt isoleringsmaterial. Utvändig isolering ska skyddas av ett ytterskal för att förhindra inträngning av fukt eller annan skada under normala transportförhållanden.

6.7.4.2.5 När ett ytterskal är så slutet att det är gastätt ska en anordning finnas för att förhindra att farligt tryck utvecklas i isoleringsutrymmet.

6.7.4.2.6 UN-tankar avsedda för transport av kylda kondenserade gaser med en kokpunkt under -182 °C vid atmosfärstryck får inte innehålla material, som kan reagera farligt med syre eller syreberikad atmosfär, när de befinner sig i värmeisoleringen och det finns risk för kontakt med syre eller syreberikad vätska.

6.7.4.2.7 Isoleringsmaterialets kvalitet får inte försämras onormalt under drift.

1111

6.7.4.2.8 En referenshålltid ska bestämmas för varje kyld kondenserad gas avsedd för transport i en UN-tank.

6.7.4.2.8.1 Referenshålltiden ska bestämmas med en av behörig myndighet godtagen metod, utgående från följande faktorer:

(a) effektiviteten hos isoleringssystemet, bestämd enligt 6.7.4.2.8.2,

(b) lägsta öppningstryck hos tryckavlastningsanordningar,

(d) en antagen omgivningstemperatur på 30 °C,

(e) de fysikaliska egenskaperna hos de enskilda kylda kondenserade gaser som avses transporteras.

6.7.4.2.8.2 Effektiviteten hos värmeisoleringssystemet (värmeinflöde i watt) ska bestämmas genom typprovning av UN-tanken enligt en av behörig myndighet godtagen metod. Denna provning ska bestå av antingen:

(a) en provning med konstant tryck (till exempel vid atmosfärstryck), då förlusten av kyld kondenserad gas mäts under ett visst tidsintervall, eller

(b) en provning med slutet system, då tryckstegringen i tankskalet mäts under ett visst tidsintervall.

När en provning med konstant tryck utförs, ska hänsyn tas till variationer i atmosfärstrycket. För båda provningarna ska korrektion göras för eventuella variationer av omgivningstemperaturen från det antagna referensvärdet på 30 °C

Anm Beträffande bestämning av faktisk hålltid före varje transport hänvisas till 4.2.3.7.

6.7.4.2.9 Ytterskalet hos en vakuumisolerad dubbelväggig tank ska ha antingen ett utvändigt beräkningstryck på minst 100 kPa (1 bar), beräknat enligt en vedertagen teknisk norm, eller ett beräknat kritiskt kollapstryck på minst 200 kPa (2 bar). In- och utvändiga förstärkningar får tas med vid beräkning av ytterskalets förmåga att motstå utvändigt tryck.

6.7.4.2.10 UN-tankar ska vara konstruerade och tillverkade med underrede som utgör ett säkert underlag vid transport och med lämpliga lyft- och surrningsbeslag.

6.7.4.2.11 UN-tankar ska vara konstruerade för att utan förlust av innehåll motstå åtminstone det invändiga tryck som beror på innehållet och de statiska, dynamiska och termiska belastningar, som uppstår under normala hanterings- och transportbetingelser. Av konstruktionen ska framgå att hänsyn tagits till utmattningseffekter, orsakade av upprepade sådana belastningar under UN-tankens förväntade livslängd.

6.7.4.2.12 UN-tankar och deras fastsättningsanordningar ska, med största tillåtna last, kunna absorbera följande separat verkande statiska krafter:

1112

(a) i färdriktningen: två gånger högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) , 9)

(d) lodrätt nedåt: två gånger högsta tillåtna bruttovikten (sammanlagd last inklusive verkan av tyngdkraften), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) . 9)

6.7.4.2.13 Under var och en av krafterna i 6.7.4.2.12 ska säkerhetsfaktorn vara följande:

(a) för metaller med tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till garanterad sträckgräns och

(b) för metaller utan tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till den garanterade 0,2 % förlängningsgränsen (1 % förlängningsgräns för austenitiska stål).

6.7.4.2.14 Värdena på sträckgräns eller förlängningsgräns ska vara enligt nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används får de angivna minimivärdena för sträckgräns eller förlängningsgräns enligt materialstandard ökas med upp till 15 %, om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen materialstandard finns för metallen ifråga, eller om ickemetalliska material används, ska det använda värdet på sträckgräns eller förlängningsgräns vara godkänt av behörig myndighet.

6.7.4.2.15 UN-tankar avsedda för transport av kylda kondenserade brandfarliga gaser ska kunna jordas elektriskt.

6.7.4.3 Konstruktionskriterier

6.7.4.3.1 Tankskal ska ha cirkulärt tvärsnitt.

6.7.4.3.2 Tankskal ska konstrueras och tillverkas så att de motstår ett provtryck på minst 1,3 gånger högsta tillåtna arbetstrycket. För tankskal med vakuumisolering ska provtrycket vara minst 1,3 gånger summan av högsta tillåtna arbetstrycket och 100 kPa (1 bar). Provtrycket får aldrig understiga 300 kPa (3 bar) övertryck. Observera bestämmelserna i 6.7.4.4.2 - 6.7.4.4.7 om minsta godstjocklek hos tankskalen.

6.7.4.3.3 För stål med tydlig sträckgräns eller garanterad förlängningsgräns (0,2 % i allmänhet eller 1 % för austenitiska stål) får den primära membranspänningen σ (sigma) i tankskalet inte överstiga det lägsta värdet av 0,75 R e eller 0,50 R m vid provtrycket, där:

R = sträckgräns i N/mm eller 0,2 % förlängningsgräns, eller för austenitiska stål 2 e 1 % förlängningsgräns.

R = minsta brottgräns i N/mm . 2 m

9) För beräkningsändamål: g = 9,81 m/s 2

1113

6.7.4.3.3.1 Värdena på R e och R m som ska användas ska vara minimivärden angivna i nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används får de i materialstandarderna angivna minimivärdena för R e eller R m ökas med upp till 15 % om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen materialstandard finns för metallen ifråga ska det använda värdet på R e eller R m vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ.

6.7.4.3.3.2 Stål med ett förhållande R e /R m över 0,85 får inte användas för tillverkning av svetsade tankar. Värdena på R e och R m som ska användas för att bestämma detta förhållande ska vara de värden som anges i materialintyget.

6.7.4.3.3.3 Stål som används för tillverkning av tankskal ska ha en brottförlängning i procent på minst 10 000/R m , dock med ett absolut minimum på 16 % för finkornstål och 20 % för andra stål. Aluminium och aluminiumlegeringar som används för tillverkning av tankar ska ha en brottförlängning i procent på minst 10 000/6R m , dock med ett absolut minimum på 12 %.

6.7.4.3.3.4 För bestämning av faktiska materialvärden ska observeras att för plåt ska dragprovstavens axel vara i rät vinkel (transversell) mot valsningsriktningen. Brottförlängningen ska mätas på provstavar med rektangulärt tvärsnitt enligt ISO 6892:1998 med 50 mm mätlängd.

6.7.4.4 Minsta godstjocklek

6.7.4.4.1 Minsta godstjocklek ska vara den största tjockleken som erhålls av:

(a) minimitjockleken bestämd enligt bestämmelserna i 6.7.4.4.2 - 6.7.4.4.7,

(b) minimitjockleken bestämd enligt den godkända tryckkärlskoden och med hänsyn till bestämmelserna i 6.7.4.3.

6.7.4.4.2 Tankskal med diameter högst 1,80 m ska ha minst 5 mm godstjocklek för referensstål eller likvärdig tjocklek för den metall som ska användas. Tankskal med diameter över 1,80 m ska ha minst 6 mm godstjocklek för referensstål eller likvärdig tjocklek för den metall som ska användas.

6.7.4.4.3 Tankskal hos vakuumisolerade tankar med diameter högst 1,80 m ska ha minst 3 mm godstjocklek för referensstål eller likvärdig tjocklek för den metall som ska användas. Sådana tankskal med diameter över 1,80 m ska ha minst 4 mm godstjocklek för referensstål eller likvärdig tjocklek för den metall som ska användas.

6.7.4.4.4 För vakuumisolerade tankar ska den sammanlagda tjockleken hos ytterskalet och tankskalet motsvara minimitjockleken som föreskrivs i 6.7.4.4.2, varvid tjockleken hos själva tankskalet ska vara minst lika med minimitjockleken som föreskrivs i 6.7.4.4.3.

6.7.4.4.5 Tankskal ska ha minst 3 mm tjocka väggar, oavsett konstruktionsmaterialet.

6.7.4.4.6 Likvärdig tjocklek hos en metall med undantag av tjockleken som krävs för referensstålet i 6.7.4.4.2 och 6.7.4.4.3 ska bestämmas med följande formel:

21 , 4 e e = 0 1 R × A 3 m 1 1

1114

där:

e 1 = likvärdig godstjocklek (i mm) som krävs för den metall som ska användas,

e 0 = minsta godstjocklek (i mm) för referensstålet, angiven i 6.7.4.4.2 och 6.7.4.4.3,

R = garanterad minsta brottgräns (i N/mm ) för den metall som ska användas (se 2 m1 6.7.4.3.3),

A 1 = garanterad minsta brottförlängning (i %) för den metall som ska användas, enligt nationell och internationell standard.

6.7.4.4.7 Godstjockleken får aldrig vara mindre än vad som anges i 6.7.4.4.1 - 6.7.4.4.5. Alla delar av tankskalet ska ha en minimitjocklek enligt 6.7.4.4.1 - 6.7.4.4.6. Denna tjocklek gäller exklusive eventuella korrosionstillägg.

6.7.4.4.8 Det får inte finnas någon plötslig förändring av plåttjocklek där gavlarna är fästa vid tankskalets mantel.

6.7.4.5 Driftsutrustning

6.7.4.5.1 Driftsutrustning ska vara placerad så att den skyddas mot risken att slitas av eller skadas under hantering och transport. När förbandet mellan tankskal och ram medger relativ rörelse mellan delarna, ska utrustningen fästas så att sådan rörelse inte medför skador på delarna. Den utvändiga tömningsarmaturen (röranslutningar, avstängningsanordningar), avstängningsventilen och dess säte ska skyddas mot risken att slitas loss av yttre krafter (till exempel med användning av skjuvsektioner). Fyllnings- och tömningsanordningar (med flänsar och skruvproppar) och alla skyddskåpor ska kunna säkras mot att öppnas oavsiktligt.

6.7.4.5.2 Alla öppningar för fyllning och tömning i UN-tankar använda för transport av brandfarliga kylda kondenserade gaser ska vara försedda med minst tre av varandra oberoende avstängningsanordningar i serie, där den första ska vara en avstängningsventil placerad så nära ytterskalet som möjligt, den andra en avstängningsventil och den tredje en blindfläns eller likvärdig anordning. Avstängningsanordningen närmast ytterskalet ska vara av snabbstängande typ, som stänger automatiskt i händelse av oavsiktlig rörelse hos UN-tanken under fyllning eller tömning eller omvälvning av brand. Denna anordning ska även kunna manövreras med fjärrkontroll.

6.7.4.5.3 Alla öppningar för fyllning och tömning i UN-tankar använda för transport av ej brandfarliga kylda kondenserade gaser ska vara försedda med minst två av varandra oberoende avstängningsanordningar i serie, där den första ska vara en avstängningsventil placerad så nära ytterskalet som möjligt och den andra en blindfläns eller likvärdig anordning.

6.7.4.5.4 I rörsektioner som kan tillslutas i båda ändar och där vätska kan bli instängd ska ett system för automatisk tryckavlastning finnas för att förhindra onormal tryckstegring i rörsystemet.

6.7.4.5.5 Vakuumisolerade tankar behöver inte ha inspektionsöppningar.

6.7.4.5.6 Så långt det är möjligt ska utvändig armatur finnas samlad i grupper.

1115

6.7.4.5.7 Varje anslutning till en UN-tank ska vara tydligt märkt för att ange dess funktion.

6.7.4.5.8 Varje avstängningsventil eller annat förslutningssätt ska konstrueras och tillverkas för ett nominellt tryck minst lika med högsta tillåtna arbetstryck i tankskalet med hänsyn till förväntade temperaturer under transport. Alla avstängningsventiler med skruvad spindel ska stängas med en medurs rattrörelse. För andra avstängningsventiler ska läge (öppen och stängd) och stängningsriktning vara tydligt markerade. Alla avstängningsventiler ska konstrueras för att förhindra oavsiktlig öppning.

6.7.4.5.9 När tryckstegringsenheter används ska vätske- och gasanslutningarna till en sådan vara försedda med en ventil så nära ytterskalet som praktiskt är möjligt för att förhindra förlust av innehåll i händelse av skada på tryckstegringsenheten.

6.7.4.5.10 Rörsystem ska konstrueras, tillverkas och installeras så att risk för skada genom värmeutvidgning och -sammandragning eller mekanisk stöt och vibration undviks. Alla rör ska vara av lämpligt material. För att förhindra läckage på grund av brand, ska endast stålrör och svetsade rörskarvar användas mellan ytterskalet och anslutningen till den första förslutningen på utloppen. Sättet att montera förslutningen på denna anslutning ska uppfylla kraven från behörig myndighet eller av denna utsett organ. På andra ställen ska rörskarvar vara svetsade då så krävs.

6.7.4.5.11 Skarvar i kopparrör ska hårdlödas eller ha ett lika starkt metallförband. Smältpunkten hos lödningsmaterialen ska vara lägst 525 °C. Skarvarna får inte reducera rörsystemets styrka, vilket kan inträffa vid gängskärning.

6.7.4.5.12 Konstruktionsmaterialen till ventiler och tillbehör ska ha tillfredsställande egenskaper vid UN-tankens lägsta drifttemperatur.

6.7.4.5.13 Sprängtrycket hos alla rör och röranslutningar ska vara minst lika med det högsta av följande två värden: antingen fyra gånger högsta tillåtna arbetstryck hos tanken eller fyra gånger det tryck som de kan utsättas för i drift genom inverkan av en pump eller annan utrustning (utom säkerhetsventiler).

6.7.4.6 Tryckavlastningsanordningar

6.7.4.6.1 Alla tankskal ska vara försedda med minst två av varandra oberoende fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar. Tryckavlastningsanordningarna ska öppna automatiskt vid ett tryck på minst högsta tillåtna arbetstrycket och vara helt öppna vid ett tryck lika med 110 % av högsta tillåtna arbetstrycket. Dessa anordningar ska efter utsläppet stänga vid ett tryck som är lägst 10 % under öppningstrycket och ska förbli stängda vid alla lägre tryck. Tryckavlastningsanordningarna ska vara av en typ som motstår dynamiska krafter inklusive vätskeskvalp.

6.7.4.6.2 Tankar för ej brandfarliga kylda kondenserade gaser och väte får dessutom ha sprängbleck parallellt med de fjäderbelastade anordningarna, enligt vad som anges i 6.7.4.7.2 och 6.7.4.7.3.

6.7.4.6.3 Tryckavlastningsanordningar ska konstrueras så att inträngning av främmande ämnen, gasläckage och utveckling av farligt övertryck förhindras.

6.7.4.6.4 Tryckavlastningsanordningar ska vara godkända av behörig myndighet eller av denna utsett organ.

1116

6.7.4.7 Kapacitet och inställning hos tryckavlastningsanordningar

6.7.4.7.1 I händelse av förlust av vakuum i en vakuumisolerad tank eller förlust av 20 % av isoleringen i en tank isolerad med fasta material, ska den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos avlastningsanordningarna vara tillräcklig för att trycket (inklusive ackumulering) i tanken inte ska överstiga 120 % av högsta tillåtna arbetstryck.

6.7.4.7.2 För ej brandfarliga kylda kondenserade gaser (utom syre) och väte får denna kapacitet uppnås genom användning av sprängbleck parallellt med de anordningar som krävs. Sprängbleck ska brista vid ett nominellt tryck lika med tankens provtryck.

6.7.4.7.3 Under de omständigheter som beskrivs i 6.7.4.7.1 och 6.7.4.7.2 tillsammans med fullständig omvälvning av brand ska den sammanlagda kapaciteten hos alla installerade tryckavlastningsanordningar vara tillräcklig för att begränsa trycket i tanken till provtrycket.

6.7.4.7.4 Nödvändig kapacitet hos avlastningsanordningarna ska beräknas enligt en vedertagen teknisk norm som godtagits av behörig myndighet 10) .

6.7.4.8 Märkning av tryckavlastningsanordningar

6.7.4.8.1 Varje tryckavlastningsanordning ska vara enkelt och varaktigt märkt med följande:

(a) öppningstrycket (i bar eller kPa),

(b) tillåten tolerans för tömningstrycket för fjäderbelastade anordningar,

(d) den nominella avblåsningskapaciteten hos anordningen i kubikmeter luft per sekund (m 3 /s), och

(e) avblåsningsarean hos de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna och sprängblecken i mm 2 .

När det låter sig göras ska följande information också visas:

(f) tillverkarens namn och aktuellt artikelnummer för tryckavlastningsanordningen.

6.7.4.8.2 Nominella avblåsningskapaciteten som anges på tryckavlastningsanordningar ska bestämmas enligt ISO 4126-1:2004 och ISO 4126-7:2004.

6.7.4.9 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar

6.7.4.9.1 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar ska ha tillräcklig storlek för att tillåta nödvändigt flöde att passera utan hinder till säkerhetsventilen. Ingen avstängningsventil får installeras mellan tankskalet och tryckavlastningsanordningarna, utom då dubbla anordningar finns för underhåll eller andra skäl, och avstängningsventilerna till de anordningar som vid tillfället används är låsta i öppet läge eller avstängningsventilerna är kopplade så att de alltid kan uppfylla bestämmelserna i 6.7.4.7. Det får inte finnas något hinder i en öppning, som leder till

10) Se exempelvis CGA S-1.2-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 2 – Cargo and Portable Tanks for Compressed Gases”.

1117

en avluftningsanordning eller tryckavlastningsanordning, som kan hindra eller stänga av flödet från tankskalet till den anordningen. Utblåsningsledning från tryckavlastningsanordningen ska när sådan används avge den utsläppta ångan eller vätskan till atmosfären med ett minimum av tryckfall i ledningen.

6.7.4.10 Placering av tryckavlastningsanordningar

6.7.4.10.1 Varje inlopp till tryckavlastningsanordningar ska vara beläget ovanpå tankskalet i ett läge så nära mitten av tanken, sett i längs- och tvärsriktningen, som möjligt. Alla inlopp till tryckavlastningsanordningar ska under maximala fyllningsbetingelser vara belägna i ångfasutrymmet i tanken, och anordningarna ska monteras så att den utströmmande ångan töms utan hinder. För kylda kondenserade gaser ska den utströmmande ångan ledas bort från tanken på ett sådant sätt att den inte kan träffa tankskalet. Skyddsanordningar som avleder ångflödet är tillåtna, förutsatt att de inte minskar den nödvändiga avblåsningskapaciteten.

6.7.4.10.2 Åtgärder ska vidtas för att förhindra åtkomst till tryckavlastningsordningarna av obehöriga och för att skydda anordningarna från skada som orsakas av att tanken välter.

6.7.4.11 Mätarutrustning

6.7.4.11.1 Såvida inte en UN-tank är avsedd att fyllas efter vikt ska den vara utrustad med en eller flera nivåmätare. Nivåmätare av glas och annat bräckligt material, vilka är i direkt förbindelse med innehållet i tanken, får inte användas.

6.7.4.11.2 En anslutning för vakuummätare ska finnas i ytterskalet till vakuumisolerade UNtankar.

6.7.4.12 Tankunderrede, ramar, lyft- och surrningsbeslag för UN-tankar

6.7.4.12.1 UN-tankar ska konstrueras och tillverkas med ett underrede för att ge ett säkert underlag vid transport. Hänsyn ska härvid tas till krafterna som anges i 6.7.4.2.12 och säkerhetsfaktorn som anges i 6.7.4.2.13 vid konstruktionen. Medar, ramar, vaggor eller andra liknande strukturer är tillåtna.

6.7.4.12.2 De sammanlagda spänningarna som orsakas av tankens montering (t.ex. vaggor, ram etc.) och tanklyft- och surrningsbeslag får inte orsaka för höga spänningar i någon del av tankskalet. Permanenta lyft- och surrningsbeslag ska fästas på alla UN-tankar. Helst ska de fästas på underredet men får också monteras på förstärkningsplattor som är fästa i tankens stödpunkter.

6.7.4.12.3 Vid konstruktion av underreden och ramar ska hänsyn tas till effekterna av miljöbetingad korrosion.

6.7.4.12.4 Gaffeltunnlar ska kunna tillslutas. Utrustning för tillslutning av gaffeltunnlar ska utgöra en permanent del av ramen eller vara permanent fäst vid ramen. Tankar med ett fack och med en längd under 3,65 meter behöver inte ha tillslutna gaffeltunnlar, under förutsättning att:

(a) tankskalet inklusive all armatur är väl skyddat från att träffas av truckgafflarna, och

(b) avståndet mellan gaffeltunnlarnas mittlinjer är minst lika med UN-tankens halva maximilängd.

1118

6.7.4.12.5 När UN-tankar inte är skyddade under transport enligt 4.2.3.3, ska tankskalet och driftsutrustningen skyddas mot skador som uppstår på grund av sidledes eller längsgående stöt eller vältning. Utvändig armatur ska skyddas så att utflöde av tankinnehåll efter stöt eller vältning av tanken på dess armatur förhindras. Exempel på skyddsåtgärder:

(a) skydd mot sidledes stöt, vilket kan bestå av längsgående balkar som skyddar tankskalet på båda sidor i nivå med mittlinjen,

(b) skydd av UN-tanken mot vältning, vilket kan bestå av förstärkningsringar eller av stänger fästa tvärs över ramen,

(d) skydd av tanken mot skada genom stöt eller vältning genom användning av en ISO-ram i enlighet med ISO 1496-3:1995,

(e) skydd av tanken mot stöt eller vältning genom ytterskalet till vakuumisoleringen.

6.7.4.13 Typgodkännande

6.7.4.13.1 Behörig myndighet eller av denna utsett organ ska utfärda ett typgodkännandecertifikat för varje ny konstruktionstyp. Detta certifikat ska visa att UN-tanken har undersökts av myndigheten, är lämplig för sitt avsedda ändamål och motsvarar bestämmelserna i detta kapitel. När en serie UN-tankar tillverkas utan förändring av konstruktionen, ska certifikatet gälla för hela serien. Certifikatet ska hänvisa till typprovningsrapporten, de kylda kondenserade gaser som är tillåtna för transport, materialen för tillverkning av tankskalet och ytterskalet och ett typgodkännandenummer. Typgodkännandenumret ska bestå av nationalitetsbeteckningen för den stat på vars territorium godkännandet utfärdats, dvs. angiven med nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik 11) , och ett registreringsnummer. Eventuella alternativa arrangemang enligt 6.7.1.2 ska framgå av certifikatet. Ett typgodkännande kan gälla för godkännande av mindre UN-tankar tillverkade av material av samma slag och tjocklek, med samma tillverkningsteknik och med identiska underreden samt likvärdiga förslutningsanordningar och andra tillbehör.

6.7.4.13.2 Typprovningsrapporten för typgodkännande ska innefatta åtminstone följande:

(a) resultaten av tillämplig ramprovning angiven i ISO 1496-3:1995,

(b) resultaten av första kontroll och provning enligt 6.7.4.14.3, och

6.7.4.14 Kontroll och provning

6.7.4.14.1 UN-tankar, som uppfyller definitionen på container i den internationella konventionen för säkra containrar (CSC) av 1972, med ändringar, får inte användas, såvida de inte har kvalificeringstestats med framgång, genom att en representativ prototyp av varje

11) Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

1119

konstruktionstyp utsatts för krockprovningen beskriven i testhandboken, del IV, avsnitt 41.

6.7.4.14.2 Tankskal och tillbehör på varje UN-tank ska kontrolleras innan de tas i bruk för första gången (första kontroll och provning) och därefter med högst fem års intervall (femårsvis återkommande kontroll och provning) med en mellanliggande återkommande kontroll och provning (2,5-årsvis återkommande kontroll och provning) mitt emellan de femårsvisa återkommande kontrollerna och provningarna. Sådan 2,5-årsvis kontroll och provning får genomföras tre månader före eller efter angivet datum. En revisionskontroll ska genomföras oavsett datum för senaste återkommande kontroll och provning där så är nödvändigt enligt 6.7.4.14.7.

6.7.4.14.3 Första kontroll och provning av en UN-tank ska innefatta en tillverkningskontroll, en invändig och utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till de kylda kondenserade gaser som ska transporteras, och en tryckprovning med användning av ett provtryck enligt 6.7.4.3.2. Tryckprovningen får utföras som en vattentryckprovning eller med användning av annan vätska eller gas med tillstånd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. Innan UN-tanken tas i bruk, ska också en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftsutrustning genomföras. När tankskalet och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans. Alla svetsar i tankskalet, som utsätts för full spänningsnivå, ska kontrolleras under installationskontrollen genom radiografi, ultraljud eller annan oförstörande provningsmetod. Detta gäller inte ytterskal.

6.7.4.14.4 Femårsvis och 2,5-årsvis återkommande kontroll och provning ska innefatta en utvändig kontroll av tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till de kylda kondenserade gaser som ska transporteras, en täthetsprovning, en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftsutrustning och en vakuumavläsning där så är tillämpligt. För icke vakuumisolerade tankar ska ytterskal och isolering avlägsnas under den 2,5-årsvis och femårsvis återkommande kontrollen och provningen, men endast i den utsträckning som behövs för tillförlitlig bedömning.

6.7.4.14.5 (Borttagen.)

6.7.4.14.6 Kontroll och provning av UN-tankar och fyllning efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll och provning

6.7.4.14.6.1 En UN-tank får inte fyllas och överlämnas för transport efter utgångsdatum för den senaste femårsvis eller 2,5-årsvis återkommande kontroll och provning som krävs enligt 6.7.4.14.2. Dock får en UN-tank som fyllts före utgångsdatum för senaste återkommande kontroll och provning transporteras under en period som inte får överstiga tre månader efter utgångsdatum. Därutöver får en UN-tank transporteras efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll:

(a) efter tömning men före rengöring, för att genomföra nästa obligatoriska provning före återfyllning, och

6.7.4.14.6.2 Förutom vad som anges i 6.7.4.14.6.1 får UN-tankar som har missat tidsramen för den planerade femårs- eller 2,5-årsvisa återkommande kontrollen och provningen endast

1120

fyllas och överlämnas för transport när en ny femårsvis återkommande kontroll och provning har genomförts enligt 6.7.4.14.4.

6.7.4.14.7 Revisionskontroll är nödvändig när UN-tanken uppvisar tecken på skadade eller korroderade områden, läckage eller annat tillstånd som visar på en brist som kan påverka UN-tankens hållfasthet och funktion. Omfattningen av revisionskontrollen ska avgöras av skadans storlek eller UN-tankens grad av försämring. Den ska innefatta åtminstone den 2,5-årsvisa kontrollen enligt 6.7.4.14.4.

6.7.4.14.8 Den invändiga kontrollen i samband med första kontroll och provning ska säkerställa att tankskalet har kontrolleras med avseende på gropfrätning, korrosion, nötning, bucklor, deformationer, defekter i svetsar eller något annat tillstånd inklusive läckage som kan göra UN-tanken osäker vid transport.

6.7.4.14.9 Utvändig kontroll av UN-tanken ska säkerställa att:

(a) rörsystem, ventiler och packningar har kontrollerats med avseende på korroderade områden, defekter och andra tillstånd inklusive läckage, som kan göra UN-tanken osäker för fyllning, tömning eller transport,

(b) inget läckage förekommer vid manluckor eller packningar,

(d) alla säkerhetsanordningar och -ventiler är fria från korrosion, deformation eller någon skada eller defekt som kan förhindra deras normala funktion. Fjärrstyrda säkerhetsanordningars och självstängande avstängningsanordningars funktionsduglighet ska kontrolleras,

(e) märkningar som krävs på UN-tanken är läsliga och i enlighet med tillämpliga bestämmelser, och

(f) ram, underrede och anordningar för lyft av UN-tanken är i tillfredsställande skick.

6.7.4.14.10 Kontroll och provning enligt 6.7.4.14.1, 6.7.4.14.3, 6.7.4.14.4 och 6.7.4.14.7 ska utföras eller bevittnas av en av kontrollant, som är godkänd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. När tryckprovning utgör en del av kontrollen, ska provtrycket vara det som anges på skylten på UN-tanken. UN-tanken ska medan den är trycksatt kontrolleras med avseende på läckor i tankskalet, rörsystemet och utrustningen.

6.7.4.14.11 Alltid när skärning, bränning eller svetsning har utförts på tankskalet ska arbetet vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ, med beaktande av tryckkärlskoden som använts vid tillverkning av tankskalet. En tryckprovning med det ursprungliga provtrycket ska genomföras efter att arbetet är färdigt.

6.7.4.14.12 När felaktigheter upptäcks, som kan sätta säkerheten i fara, får UN-tanken inte åter tas i bruk förrän den har reparerats och provningen har gjorts om med godkänt resultat.

6.7.4.15 Märkning

6.7.4.15.1 Varje UN-tank ska förses med en korrosionsbeständig metallskylt permanent fäst på tanken på ett framträdande ställe, lätt åtkomligt för kontroll. När på grund av tankspecifika omständigheter skylten inte kan fästas permanent på tankskalet, ska

1121

detta märkas med åtminstone den information som krävs i tryckkärlskoden. Åtminstone följande information ska märkas på skylten genom prägling eller liknande metod: (a) ägarinformation (i) ägarens registreringsnummer, (b) tillverkningsinformation (i) tillverkningsland, (ii) tillverkningsår, (iii) tillverkarens namn eller märke, (iv) tillverkarens serienummer, (c) godkännandeinformation (i) FN:s förpackningssymbol

Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.11. (ii) godkännandeland, (iii) auktoriserat organ för typgodkännandet, (iv) typgodkännandenummer, (v) bokstäverna ”AA”, om typen är godkänd enligt alternativa arrangemang (se 6.7.1.2), (vi) tryckkärlskod som tankskalet har konstruerats efter, (d) tryck (i) högsta tillåtna arbetstryck (i bar eller kPa (övertryck)) 12) , (ii) provtryck (i bar eller kPa (övertryck)) 12) , (iii) datum för första tryckprovning (månad och år), (iv) identifieringsmärket för kontrollanten som bevittnat första tryckprovning, (e) temperaturer

12) Använd enhet ska anges.

1122

(i) minsta beräkningstemperatur , 12) (f) material (i) material i tankskal och referens till materialstandarder, (ii) likvärdig tjocklek i referensstål (i mm) , 12) (g) volym (i) tankens vattenvolym vid 20 °C (i liter) , 12) (h) isolering (i) antingen ”Värmeisolerad” eller ”Vakuumisolerad”, enligt vad som är tillämpligt, (ii) isoleringssystemets effektivitet (värmeinflöde) (i watt) 12) (i) Hålltider – för varje kyld kondenserad gas som är tillåten för transport i UNtanken (i) fullständig benämning på den kylda kondenserade gasen, (ii) referenshålltid (i dagar eller timmar) 12) , (iii) begynnelsetryck (i bar eller kPa (övertryck)) 12) , (iv) högsta tillåtna massan av den fyllda gasen (i kg) 12) , (j) återkommande kontroll och provning (i) typ av senaste återkommande kontroll (2,5-årsvis, femårsvis eller revisionskontroll), (ii) datum för senaste återkommande kontroll (månad och år), (iv) identifieringsmärket för det auktoriserade organet som utfört eller bevittnat senaste kontroll.

1123

Figur 6.7.4.15.1: Exempel på märkningsskylt

Ägarens registreringsnummer

TILLVERKNINGSINFORMATION

Tillverkningsland Tillverkningsår Tillverkare Tillverkarens serienummer

GODKÄNNANDEINFORMATION

Godkännandeland Auktoriserat organ för typgodkännandet Typgodkännandenummer ”AA" (om tillämpligt) Kod för konstruktion av tankskalet (tryckkärlskod)

TRYCK

Högsta tillåtna arbetstryck bar eller kPa Provtryck bar eller kPa Datum för första Kontrollantens (mm/åååå) tryckprovning: stämpel:

TEMPERATURER

Minsta beräkningstemperatur °C

MATERIAL

Material i tankskal och referens till materialstandarder Likvärdig tjocklek i referensstål mm

VOLYM

Tankens vattenvolym vid 20 °C liter

ISOLERING

”Värmeisolerad” eller ”Vakuumisolerad” (enligt vad som är tillämpligt) Värmeinflöde watt

HÅLLTIDER

Högsta tillåtna Tillåtna kylda Begynnelsetryck massan av den kondenserade gaser Referenshålltid fyllda gasen dagar eller timmar bar eller kPa kg

ÅTERKOMMANDE KONTROLL

Typ av Datum för Kontrollant- Typ av Datum för Kontrollantkontroll kontroll ens stämpel kontroll kontroll ens stämpel (mm/åååå) (mm/åååå)

6.7.4.15.2 Följande information ska märkas varaktigt antingen på själva UN-tanken eller på en metallskylt som är fast förbunden med tanken:

Ägarens och brukarens namn Benämning på den kylda kondenserade gas som transporteras (och minsta medeltemperatur hos bulken)

UN-tankinstruktion i enlighet med 4.2.5.2.6

Anm Beträffande märkning av kylda kondenserade gaser som transporteras, se även del 5.

1124

6.7.4.15.3 Om en UN-tank är konstruerad och godkänd för hantering i öppen sjö, ska texten ”OFFSHORE PORTABLE TANK” sättas på skylten.

6.7.5 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av

UN-MEG-containrar avsedda för transport av ej kylda gaser

6.7.5.1 Definitioner

I detta avsnitt gäller följande definitioner:

Driftsutrustning : mätinstrument och anordningar för fyllning, tömning, luftning och säkerhet.

Element: gasflaskor, storflaskor eller gasflaskpaket.

Högsta tillåtna bruttovikt : summan av taravikten hos MEG-containern och den tyngsta last som tillåts för transport.

Samlingsrör : en konstruktionsenhet av rör och ventiler, vilken förbinder elementens fyllnings- och/eller tömningsöppningar med varandra.

Strukturdelar : element för förstyvning, fastsättning, skydd och stabilisering, placerade utvändigt på elementen.

Täthetsprovning : en provning där med användning av gas MEG-containerns element och driftsutrustning belastas med ett effektivt invändigt tryck på minst 20 % av provtrycket.

UN-MEG-container : en för multimodal transport avsedd enhet av gasflaskor, storflaskor och gasflaskpaket, som är förenade med varandra med ett samlingsrör och monterade i en ram. En MEG-container omfattar för transport av gaser nödvändig driftsutrustning och strukturdelar.

6.7.5.2 Allmänna bestämmelser för konstruktion och tillverkning

6.7.5.2.1 MEG-containern ska kunna fyllas och tömmas utan att strukturdelar för den skull behöver avlägsnas. Den ska ha utvändiga på elementen fästa stabiliseringselement för att tillgodose konstruktionens integritet vid hantering och transport. MEG-containrar ska konstrueras och tillverkas med ett underrede som tillgodoser en säker uppställning under transport och med ändamålsenliga lyft- och säkringsmöjligheter, som är lämpliga för att lyfta MEG-containern, även då den är fylld till sin högsta tillåtna bruttovikt. MEG-containern ska vara konstruerad för att kunna lastas på ett vägfordon, en järnvägsvagn, ett oceangående fartyg eller ett fartyg som går i inre vattenväg och vara utrustad med medar, bärelement eller tillbehör för att underlätta mekanisk hantering.

6.7.5.2.2 MEG-containrar ska konstrueras, tillverkas och utrustas så att de håller för alla förhållanden, som uppträder under normal hantering och transport. Vid konstruktionen ska hänsyn tas till påverkan av dynamisk belastning och utmattning.

1125

6.7.5.2.3 Elementen i en MEG-container ska vara tillverkade av stål utan fogar eller av kompositmaterial och byggda och provade enligt 6.2.1 och 6.2.2. Alla element i en MEG-container ska motsvara samma konstruktionstyp.

6.7.5.2.4 Elementen i en MEG-container med utrustning och rörledningar ska vara

(a) kompatibla med den eller de ämnen som avses transporteras (se ISO 11114-1:2020 och ISO 11114-2:2021), eller

(b) effektivt passiviserade eller neutraliserade genom kemisk reaktion.

6.7.5.2.5 Kontakt mellan olika metaller, som kan resultera i skador genom galvanisk verkan, ska undvikas.

6.7.5.2.6 Materialen i MEG-containern, inklusive alla anordningar, tätningar och tillbehör, får inte påverka de gaser, som MEG-containern är avsedd att transportera.

6.7.5.2.7 MEG-containrar ska vara konstruerade för att utan förlust av innehåll motstå åtminstone det invändiga tryck som beror på innehållet och de statiska, dynamiska och termiska belastningar, som uppstår under normala hanterings- och transportförhållanden. Av konstruktionen ska framgå att hänsyn tagits till utmattningseffekter, orsakade av upprepade sådana belastningar under MEGcontainerns förväntade livslängd.

6.7.5.2.8 MEG-containrar och deras fastsättningsanordningar ska, med största tillåtna last, kunna absorbera följande separat verkande statiska krafter:

(a) i färdriktningen: två gånger högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) 13) ,

(d) lodrätt nedåt: två gånger högsta tillåtna bruttovikten (sammanlagd last inklusive verkan av tyngdkraften), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) . 13)

6.7.5.2.9 Under inverkan av de i 6.7.5.2.8 definierade krafterna får spänningen i elementens mest utsatta punkt inte överstiga värdena som är angivna antingen i tillämplig standard i 6.2.2.1 eller, om elementen inte är konstruerade, tillverkade och provade enligt dessa standarder, i det tekniska regelverket eller den norm som är vedertagen eller godkänd av behörig myndighet i användningslandet (se 6.2.5).

6.7.5.2.10 Under inverkan av var och en av de i 6.7.5.2.8 nämnda krafterna ska följande säkerhetsfaktorer för ramverk och fastsättning beaktas:

(a) för metaller med tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till garanterad sträckgräns, eller

13) För beräkningsändamål: g = 9,81 m/s2.

1126

(b) för metaller utan tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till den garanterade 0,2 % förlängningsgränsen respektive för austenitiska stål den 1 % förlängningsgränsen.

6.7.5.2.11 MEG-containrar avsedda för transport av brandfarliga gaser ska kunna jordas elektriskt.

6.7.5.2.12 Elementen ska vara säkrade så att rörelser avseende hela konstruktionen och rörelser som kan leda till koncentration av skadliga lokala spänningar förhindras.

6.7.5.3 Driftsutrustning

6.7.5.3.1 Driftsutrustning ska vara placerad eller konstruerad så att sådana skador förhindras, som kan ge upphov till utströmning av tryckkärlens innehåll under normala hanterings- och transportförhållanden. När förbandet mellan elementen och ramen medger relativ rörelse mellan konstruktionsgrupperna, ska utrustningen fästas så att sådan rörelse inte medför skador på delarna. Samlingsrören, tömningsarmaturen (röranslutningar, förslutningsanordningar) och avstängningsanordningar ska vara skyddade mot att slitas loss av yttre krafter. Samlingsrörledning som leder till avstängningsventiler ska vara tillräckligt böjlig för att skydda ventilerna och rörledningen mot att skjuvas av och mot utströmning av tryckkärlets innehåll. Fyllnings- och tömningsanordningar (med flänsar och skruvproppar) och alla skyddskåpor ska kunna säkras mot att öppnas oavsiktligt.

6.7.5.3.2 Varje element som är avsett för transport av giftiga gaser (gaser i grupperna T, TF, TC, TO, TFC och TOC) ska vara utrustat med en ventil. Rörledningarna för kondenserade giftiga gaser (gaser med klassificeringskod 2T, 2TF, 2TC, 2TO, 2TFC eller 2TOC) ska vara konstruerade så att varje element kan fyllas separat och kan hållas åtskilt genom en tättslutande ventil. Vid transport av brandfarliga gaser (gaser i grupp F) ska elementen vara indelade i grupper om högst 3000 l, varje isolerad med en ventil.

6.7.5.3.3 Vid öppningarna för fyllning och tömning av MEG-containern ska två avstängningsanordningar vara monterade i serie på en åtkomlig plats på varje utloppseller fyllningsstuts. En av dessa får vara en backslagsventil. Fyllnings- och tömningsanordningarna får vara monterade på ett samlingsrör. För rörledningspartier som kan förslutas i båda ändar och i vilka vätska kan stängas in, ska en tryckavlastningsanordning finnas, för att förhindra för stor tryckuppbyggnad. Huvudskiljeventilerna i en MEG-container ska vara tydligt märkta med uppgift om vridriktningen för stängning. Varje avstängningsanordning eller annan förslutningsanordning ska konstrueras och tillverkas så att de håller för ett tryck som är minst 1,5 gånger MEG-containerns provtryck. Alla avstängningsanordningar med gängspindel ska stängas genom att vrida kranen medurs. För övriga avstängningsanordningar ska inställningen (öppen och stängd) och vridriktningen för stängning anges entydigt. Alla avstängningsanordningar ska konstrueras och monteras så att oavsiktlig öppning förebyggs. Förslutningsanordningar, ventiler och tillbehör ska tillverkas av metalliska material som är lätt formbara.

6.7.5.3.4 Rörledningarna ska konstrueras, tillverkas och monteras så att skada på grund av utvidgning, krympning, mekanisk skakning och vibration undviks. Rörledningarnas skarvar ska vara hårdlödda eller tillverkade av annan metallisk fog med samma hållfasthet. Smältpunkten hos hårdlödda material får inte understiga 525 °C. Nominella trycket hos driftsutrustningen och samlingsröret får inte understiga två tredjedelar av elementens provtryck.

1127

6.7.5.4 Tryckavlastningsanordningar

6.7.5.4.1 De element i MEG-containrar, som används för transport av UN 1013 koldioxid och UN 1070 dikväveoxid, ska vara indelade i grupper om högst 3000 liter, varje isolerad med en ventil. Varje grupp ska vara försedd med en eller flera tryckavlastningsanordningar. Om behörig myndighet i användningslandet kräver det, ska MEG-containrar för andra gaser ska vara försedda med tryckavlastningsanordningar enligt vad som fastställts av denna behöriga myndighet.

6.7.5.4.2 Om tryckavlastningsanordningar är monterade ska varje separerbart element eller varje separerbar grupp av element i en MEG-container vara försedd med en eller flera tryckavlastningsanordningar. Tryckavlastningsanordningarna ska vara av en konstruktionstyp som står emot dynamiska krafter, inklusive vätskeskvalp, och konstrueras så att inträngning av främmande ämnen och gasläckage inte kan ske och inget farligt övertryck kan utvecklas.

6.7.5.4.3 MEG-containrar, som används för transport av vissa ej kylda gaser, som är nämnda i instruktion T50 för UN-tankar i 4.2.5.2.6, får ha en tryckavlastningsanordning, som är föreskriven av behörig myndighet i användningslandet. Tryckavlastningsanordningen ska bestå av ett sprängbleck, följt av en fjäderbelastad tryckavlastningsanordning, såvida inte MEG-containern är avsedd för transport av en enda gas och är utrustad med en godkänd tryckavlastningsanordning av material, som är kompatibelt med den transporterade gasen. Mellan sprängblecket och den fjäderbelastade anordningen får en manometer eller annan lämplig indikeringsanordning sättas. Denna anordning medger detektering av brott, porer eller läckage i sprängblecket, som skulle kunna orsaka felfunktion hos tryckavlastningssystemet. Sprängblecket ska brista vid ett nominellt tryck som är 10 % över öppningstrycket hos anordningen.

6.7.5.4.4 För MEG-containrar, som används för transport av olika under lågt tryck kondenserade gaser, ska tryckavlastningsanordningarna öppna vid det tryck, som anges i 6.7.3.7.1 för den gas av dem som tillåts för transport i MEG-containrar som har det högsta tillåtna arbetstrycket.

6.7.5.5 Kapacitet hos tryckavlastningsanordningar

6.7.5.5.1 Om tryckavlastningsanordningar är monterade, ska den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos avlastningsanordningarna vid fullständig brandinverkan på MEG-containern vara tillräcklig för att trycket (inklusive tryckackumulering) i elementen ska uppgå till högst 120 % av öppningstrycket hos tryckavlastningsanordningen. För bestämning av den minsta totala genomflödesmängden hos systemet av tryckavlastningsanordningar ska den i CGA S- 1.2-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 2 – Cargo and Portable Tanks for Compressed Gases” angivna formeln användas. För bestämning av avblåsningsmängden hos enskilda element får CGA S-1.1-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 1 – Cylinders for Compressed Gases” användas. För under lågt tryck kondenserade gaser får fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar användas för att uppnå den föreskrivna avblåsningskapaciteten. För MEG-containrar, som är avsedda för transport av olika gaser, ska den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos avlastningsanordningarna beräknas för den gas som kräver den högsta avblåsningskapaciteten av de gaser som får transporteras i MEGcontainern.

6.7.5.5.2 Vid bestämning av den totala avblåsningskapaciteten hos de tryckavlastningsanordningar som är monterade på elementen för transport av kondenserade gaser ska hänsyn tas till gasens termodynamiska egenskaper (se

1128

exempelvis CGA S-1.2-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 2 – Cargo and Portable Tanks for Compressed Gases” för under lågt tryck kondenserade gaser och CGA S-1.1-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 1 – Cylinders for Compressed Gases” för under högt tryck kondenserade gaser).

6.7.5.6 Märkning av tryckavlastningsanordningar

6.7.5.6.1 Tryckavlastningsanordningar ska vara tydligt och varaktigt märkta med följande uppgifter:

(a) tillverkarens namn och aktuellt artikelnummer,

(b) öppningstryck och/eller öppningstemperatur,

(d) avblåsningsarean hos de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna och sprängblecken i mm 2 .

6.7.5.6.2 Nominella avblåsningskapaciteten som anges på fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar för under lågt tryck kondenserade gaser ska bestämmas enligt ISO 4126-1:2004 och ISO 4126-7:2004.

6.7.5.7 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar

6.7.5.7.1 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar ska ha tillräcklig storlek för att tillåta det nödvändiga avblåsningsflödet att passera obehindrat till tryckavlastningsanordningen. Ingen avstängningsventil får installeras mellan elementet och tryckavlastningsanordningarna, utom då dubbla anordningar finns för underhåll eller andra skäl, och avstängningsventilerna till de anordningar som vid tillfället används är låsta i öppet läge eller avstängningsventilerna är kopplade så att åtminstone en av de dubbla anordningarna alltid är i drift och kan uppfylla bestämmelserna i 6.7.5.5. Det får inte finnas något hinder i en öppning, som leder till en avluftnings- eller tryckavlastningsanordning, som kan begränsa eller stoppa flödet från elementet till den anordningen. Genomgångsöppningarna hos alla rörledningar och avblåsningsledningar ska ha minst samma flödestvärsnitt som inloppet till tryckavlastningsanordningen som de är förenade med. Nominell storlek på avblåsningsledningarna ska vara minst lika stor som tryckavlastningsanordningens utlopp. Utblåsningsledning från tryckavlastningsanordningen ska när sådan används avge den utsläppta ångan eller vätskan till atmosfären så att endast ett minimalt mottryck verkar på tryckavlastningsanordningarna.

6.7.5.8 Placering av tryckavlastningsanordningar

6.7.5.8.1 Varje tryckavlastningsanordning ska under maximala fyllningsbetingelser stå i förbindelse med ångfasen hos elementen för transport av kondenserade gaser. Anordningarna ska om de är monterade placeras så att den utströmmande ångan obehindrat kan avledas uppåt och inverkan av den utströmmande gasen eller utströmmande vätskan på MEG-containern, dess element eller personalen förhindras. För brandfarliga, pyrofora och oxiderande gaser ska gasen ledas bort från elementet på ett sådant sätt att den inte kan träffa andra element. Värmebeständiga skyddsanordningar som avleder gasflödet är tillåtna, förutsatt att de inte minskar den nödvändiga avblåsningskapaciteten.

1129

6.7.5.8.2 Åtgärder ska vidtas för att förhindra åtkomst till tryckavlastningsordningarna av obehöriga och för att skydda anordningarna från skada som orsakas av att MEGcontainern välter.

6.7.5.9 Nivåmätutrustning

6.7.5.9.1 Om en MEG-container är avsedd att fyllas efter vikt ska den utrustas med en eller flera nivåmätare. Nivåmätare av glas eller annat bräckligt material får inte användas.

6.7.5.10 Underrede, ramar, lyft- och surrningsbeslag för MEG-containrar

6.7.5.10.1 MEG-containrar ska konstrueras och tillverkas med ett underrede som ger ett säkert underlag vid transport. Hänsyn ska härvid tas till krafterna som anges i 6.7.5.2.8 och säkerhetsfaktorn som anges i 6.7.5.2.10 vid konstruktionen. Medar, ramar, vaggor eller andra liknande strukturer är tillåtna.

6.7.5.10.2 De sammanlagda spänningarna som orsakas av påbyggnader på elementen (t.ex. vaggor, ram etc.) och lyft- och surrningsbeslag får inte orsaka för höga spänningar i något element. Alla MEG-containrar ska utrustas med permanenta lyft- och surrningsbeslag. Påbyggnader eller infästningar får aldrig svetsas fast på elementen.

6.7.5.10.3 Vid konstruktion av underreden och ramar ska hänsyn tas till effekterna av miljöbetingad korrosion.

6.7.5.10.4 När MEG-containrar inte är skyddade under transport enligt 4.2.4.3, ska elementen och driftsutrustningen skyddas mot skador som uppstår på grund av sidledes eller längsgående stöt eller vältning. Utvändig utrustning ska skyddas så att utflöde av elementens innehåll efter stöt eller vältning av MEG-containern på dess utrustningsdelar inte kan inträffa. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot skydd av samlingsröret. Exempel på skyddsåtgärder:

(a) skydd mot sidledes stöt, som kan bestå av längsgående balkar,

(b) skydd mot vältning, vilket kan bestå av förstärkningsringar eller -stänger, fästa tvärs över ramen,

(d) skydd av elementen och driftsutrustningen mot skada genom stöt eller vältning genom användning av en ISO-ram enligt tillämpliga bestämmelser i ISO 1496-3:1995.

6.7.5.11 Typgodkännande

6.7.5.11.1 Behörig myndighet eller av denna utsett organ ska utfärda ett typgodkännandecertifikat för varje ny MEG-containertyp. Detta certifikat ska utvisa att MEG-containern har undersökts av myndigheten, är lämplig för sitt avsedda ändamål och motsvarar bestämmelserna i detta kapitel och de bestämmelser i kapitel 4.1 och förpackningsinstruktion P200 som är tillämpliga på gaser. När en serie MEGcontainrar tillverkas utan förändring av konstruktionen, gäller certifikatet för hela serien. I certifikatet ska typprovningsrapporten, materialen i samlingsröret, standarderna efter vilka elementen tillverkats och ett godkännandenummer anges. Typgodkännandenumret ska bestå av nationalitetsbeteckningen för det land i vilket typgodkännandet utfärdats, dvs. angiven med nationalitetsbeteckningen som används

1130

på motorfordon i internationell vägtrafik , och ett registreringsnummer. Eventuella 14) alternativa arrangemang enligt 6.7.1.2 ska framgå av certifikatet. Ett typgodkännande kan även utgöra underlag för godkännande av mindre MEG-containrar, tillverkade av material av samma slag och tjocklek, med samma tillverkningsteknik och med identiska underreden samt likvärdiga förslutningsanordningar och andra tillbehör.

6.7.5.11.2 Typprovningsrapporten för typgodkännande ska innefatta minst följande uppgifter:

(a) resultaten av tillämplig ramprovning enligt ISO 1496-3:1995,

(b) resultaten av första kontroll och provning i 6.7.5.12.3,

(d) intyg som verifierar att gasflaskorna och storflaskorna uppfyller tillämpliga standarder.

6.7.5.12 Kontroll och provning

6.7.5.12.1 MEG-containrar, som uppfyller definitionen på container i den internationella konventionen för säkra containrar (CSC) av 1972, med ändringar, får inte användas, såvida de inte har kvalificeringstestats med framgång, genom att en representativ prototyp av varje konstruktionstyp utsatts för krockprovningen beskriven i testhandboken, del IV, avsnitt 41.

6.7.5.12.2 Element och tillbehör på varje MEG-container ska kontrolleras innan de tas i bruk för första gången (första kontroll och provning) och därefter med högst fem års intervall (femårsvis återkommande kontroll och provning). En revisionskontroll ska genomföras oavsett datum för senaste återkommande kontroll då det visar sig nödvändigt enligt 6.7.5.12.5.

6.7.5.12.3 Första kontroll och provning av en MEG-container ska innefatta tillverkningskontroll, utvändig kontroll av MEG-containern och dess tillbehör med hänsyn tagen till gaserna som ska transporteras, och en tryckprovning med användning av provtryck enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200. Tryckprovningen av samlingsrörssystemet får utföras som vattentryckprovning eller med användning av annan vätska eller gas med tillstånd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. Innan MEG-containern tas i bruk, ska också en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftsutrustning genomföras. När elementen och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans.

6.7.5.12.4 Femårsvis återkommande kontroll och provning ska innefatta en utvändig kontroll av konstruktionen, elementen och driftsutrustningen enligt 6.7.5.12.6. Element och rörledningar ska kontrolleras inom de i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200, angivna intervallen och i överensstämmelse med bestämmelserna i 6.2.1.6. När elementen och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans.

6.7.5.12.5 Revisionskontroll är nödvändig när MEG-containern uppvisar tecken på skador, korrosion, läckage eller annat tillstånd som visar på en brist som kan påverka MEGcontainerns hållfasthet och funktion. Omfattningen av revisionskontrollen ska avgöras

14) Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

1131

av skadans storlek eller MEG-containerns grad av försämring. Den ska innefatta åtminstone den i 6.7.5.12.6 föreskrivna kontrollen.

6.7.5.12.6 Undersökningarna ska säkerställa att:

(a) elementens yttre har kontrolleras med avseende på gropfrätning, korrosion, nötning, bucklor, deformationer, defekter i svetsar eller något annat tillstånd inklusive läckage som kan göra MEG-containern osäker vid transport,

(b) rörsystem, ventiler och packningar har kontrollerats med avseende på korrosion, defekter och andra tillstånd inklusive läckage, som kan göra MEG-containern osäker vid fyllning, tömning eller transport,

(e) märkningar som krävs på MEG-containern är läsliga och i enlighet med tillämpliga bestämmelser, och

(f) ram, underrede och anordningar för lyft av MEG-containern är i tillfredsställande skick.

6.7.5.12.7 Kontroll och provning enligt 6.7.5.12.1, 6.7.5.12.3, 6.7.5.12.4 och 6.7.5.12.5 ska utföras eller bevittnas av ett av behörig myndighet utsett organ. När tryckprovning utgör en del av kontrollen, ska provtrycket vara det som anges på skylten på MEGcontainern. MEG-containern ska medan den är trycksatt kontrolleras med avseende på läckor i elementen, rörsystemet eller utrustningen.

6.7.5.12.8 När felaktigheter upptäcks, som kan sätta säkerheten i fara, får MEG-containern inte åter tas i bruk förrän den har reparerats och tillämplig kontroll har gjorts om med godkänt resultat.

6.7.5.13 Märkning

6.7.5.13.1 Varje MEG-container ska förses med en korrosionsbeständig metallskylt permanent fäst på ett framträdande ställe, lätt åtkomligt för kontroll. Elementen ska vara märkta enligt kapitel 6.2. Åtminstone följande uppgifter ska anges på skylten genom prägling eller liknande metod:

(a) ägarinformation

(i) ägarens registreringsnummer,

(b) tillverkningsinformation

(i) tillverkningsland,

(ii) tillverkningsår,

(iii) tillverkarens namn eller märke,

1132

(iv) tillverkarens serienummer, (c) godkännandeinformation (i) FN:s förpackningssymbol

Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.11. (ii) godkännandeland, (iii) auktoriserat organ för typgodkännandet, (iv) typgodkännandenummer, (v) bokstäverna ”AA”, om typen är godkänd enligt alternativa arrangemang (se 6.7.1.2), (d) tryck (i) provtryck (i bar (övertryck)) , 15) (ii) datum för första tryckprovning (månad och år), (iii) identifieringsmärket för kontrollanten som bevittnat första tryckprovning, (e) temperaturer (i) beräkningstemperaturområde (i °C) 15) , (f) element/volym (i) antal element, (ii) total vattenvolym (i liter) 15) , (g) återkommande kontroll och provning (i) typ av senaste återkommande kontroll (femårsvis eller revisionskontroll), (ii) datum för senaste återkommande kontroll (månad och år), (iii) identifieringsmärket för det auktoriserade organet som utfört eller bevittnat senaste kontroll.

15) Använd enhet ska anges.

1133

Figur 6.7.5.13.1: Exempel på märkningsskylt

Ägarens registreringsnummer

TILLVERKNINGSINFORMATION

Tillverkningsland Tillverkningsår Tillverkare Tillverkarens serienummer

GODKÄNNANDEINFORMATION

Godkännandeland Auktoriserat organ för typgodkännandet Typgodkännandenummer ”AA" (om tillämpligt)

TRYCK

Provtryck bar Datum för första Kontrollantens (mm/åååå) tryckprovning: stämpel:

TEMPERATURER

Beräkningstemperaturområde °C till °C

ELEMENT/VOLYM

Antal element Total vattenvolym liter

ÅTERKOMMANDE KONTROLL

Typ av Datum för Kontrollant- Typ av Datum för Kontrollantkontroll kontroll ens stämpel kontroll kontroll ens stämpel (mm/åååå) (mm/åååå)

6.7.5.13.2 Följande uppgifter ska märkas varaktigt på en metallskylt som är fast förbunden med MEG-containern:

Brukarens namn

1134

Kapitel 6.8

Bestämmelser för tillverkning, utrustning, typgodkännande,

kontroll och provning samt märkning av cisternvagnar,

avmonterbara tankar, tankcontainrar och växeltankar med

tankskal av metall samt batterivagnar och MEG-containrar

Anm 1 Beträffande UN-tankar och UN-MEG-containrar, se kapitel 6.7; beträffande UN-tankar med tankskal av fiberarmerad plast (FRP), se kapitel 6.9; beträffande slamsugartankar, se kapitel 6.10. Anm 2 I detta kapitel avser ”kontrollorgan” ett organ som överensstämmer med 1.8.6.

6.8.1 Giltighetsområde och allmänna bestämmelser

6.8.1.1 Bestämmelser över hela sidans bredd gäller såväl cisternvagnar, avmonterbara tankar och batterivagnar, som tankcontainrar, växeltankar och MEG-containrar. Bestämmelser i en spalt gäller endast: - cisternvagnar, avmonterbara tankar och batterivagnar (vänstra spalten), - tankcontainrar, växeltankar och MEG-containrar (högra spalten). 6.8.1.2 Dessa bestämmelser gäller för cisternvagnar, avmonterbara tankar och tankcontainrar, växeltankar och MEGbatterivagnar containrar för transport av gasformiga, flytande, pulverformiga eller korniga ämnen. 6.8.1.3 Avsnitt 6.8.2 anger bestämmelser som gäller såväl cisternvagnar, avmonterbara tankar, tankcontainrar och växeltankar för transport av ämnen i alla klasser, som batterivagnar och MEG-containrar för transport av gaser i klass 2. Avsnitt 6.8.3 - 6.8.5 innehåller särskilda bestämmelser som kompletterar eller modifierar bestämmelserna i 6.8.2. 6.8.1.4 Beträffande bestämmelser om användning av dessa tankar, se kapitel 4.3.

6.8.1.5 Bedömning om överensstämmelse, typgodkännande och förfarande vid kontroll

Följande bestämmelser anger hur de förfaranden som anges i 1.8.7 ska tillämpas. Anm Dessa bestämmelser gäller, med förutsättningen att kontrollorganen uppfyller bestämmelserna i 1.8.6 och utan att det inverkar på rättigheter och skyldigheter, särskilt vad gäller godkännande och erkännande, bundna till dem genom avtal eller rättshandlingar (t.ex. direktiv 2010/35/EG) som annars är bindande för fördragsstater till RID. I detta avsnitt avses med “registreringsland”: - den fördragsstat till RID som har - den fördragsstat till RID där ägarens registrerat den vagn på vilken tanken eller användarens företag är registrerat, är monterad. - om ägarens eller användarens företag

1135

inte är känt, den fördragsstat till RID som godkände det kontrollorgan som utförde den första kontrollen. Oavsett bestämmelserna i 1.6.4.57 ska sådana kontrollorgan vara ackrediterade enligt EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3), typ A.

Bedömningen av tankens överensstämmelse ska verifiera att alla dess komponenter överensstämmer med kraven i RID/RID-S, oavsett var de har tillverkats.

6.8.1.5.1 Typprovning enligt 1.8.7.2.1

(a) Tillverkaren av tanken ska anlita ett enskilt kontrollorgan att ansvara för typprovningen. Kontrollorganet ska antingen ha godkänts eller erkänts av behörig myndighet i tillverkningslandet, eller i det första registreringslandet för den första tanken som tillverkats av den typen. Om tillverkningslandet inte är fördragspart till RID, ska tillverkaren anlita ett enskilt kontrollorgan godkänt eller erkänt av behörig myndighet i registreringslandet för den första tanken som tillverkats av den typen, att ansvara för typprovningen.

(b) Om typprovningen av driftutrustningen utförs separat och inte tillsammans med tanken enligt 6.8.2.3.1, ska tillverkaren av driftutrustningen anlita ett enskilt kontrollorgan, som är godkänt eller erkänt av en fördragsstat till RID, att ansvara för typprovningen.

6.8.1.5.2 Utfärdande av certifikat för typgodkännande enligt 1.8.7.2.2

Endast den behöriga myndighet som godkände eller erkände det kontrollorgan som utförde typprovningen, får utfärda certifikatet om typgodkännande.

Däremot om ett kontrollorgan är utsett av den behöriga myndigheten att utfärda certifikatet om typgodkännande, ska även typprovningen utföras av detta kontrollorgan.

6.8.1.5.3 Övervakning av tillverkning enligt 1.8.7.3

(a) För övervakning av tillverkningen ska tillverkaren av tanken anlita ett enskilt kontrollorgan som är godkänt eller erkänt av behörig myndighet i antingen registreringslandet eller i tillverkningslandet. Om tillverkningslandet inte är fördragsstat till RID ska tillverkaren anlita ett enskilt kontrollorgan som är godkänt eller erkänt av behörig myndighet i registreringslandet.

(b) Om typprovningen av driftutrustningen utförs separat och inte tillsammans med tanken ska tillverkaren av driftutrustningen anlita ett enskilt kontrollorgan, som är godkänt eller erkänt av en fördragsstat till RID. Tillverkaren får använda en intern kontrolltjänst enligt 1.8.7.7 för att utföra de förfaranden som anges i 1.8.7.3.

6.8.1.5.4 Första kontroll och provningar enligt 1.8.7.4

(a) Tillverkaren av tanken ska anlita ett enskilt kontrollorgan, som är godkänt eller erkänt av behörig myndighet i antingen registreringslandet eller i tillverkningslandet, för att ansvara för första kontroll och provning. Om tillverkningslandet inte är fördragsstat till RID, ska tillverkaren anlita ett enskilt kontrollorgan, som är godkänt eller erkänt av behörig myndighet i registreringslandet att ansvara för första kontroll och provning.

1136

(b) Om typgodkännandet av driftutrustningen utförs separat och inte tillsammans med tanken, ska tillverkaren av driftutrustningen anlita samma enskilda kontrollorgan som anlitats för de syften som anges i 6.8.1.5.3 (b), för att ansvara för första kontroll och provning. Tillverkaren får använda en intern kontrolltjänst enligt 1.8.7.7 för att utföra de förfaranden som anges i 1.8.7.4.

6.8.1.5.5 Verifiering av idrifttagning enligt 1.8.7.5

Behörig myndighet i det land där den Behörig myndighet i det land där den första registreringen gjorts får första registreringen gjorts får slumpmässigt begära in en verifiering av slumpmässigt begära in en verifiering av idrifttagning av tanken för att säkerställa idrifttagning av tanken för att säkerställa överensstämmelse med tillämpliga överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser . bestämmelser. 1)

När registreringslandet för ett När registreringslandet för en cisternvagn ändras, får den behöriga tankcontainer ändras, får den behöriga myndigheten i den fördragsstat till RID myndigheten i den fördragsstat till RID till till vilken cisternvagn överförs vilken tankcontainern överförs slumpmässigt begära in en verifiering av slumpmässigt begära in en verifiering av idrifttagning av tanken. idrifttagningen.

För att utföra verifiering av idrifttagning, ska ägaren eller användaren av tanken anlita ett enskilt kontrollorgan, annat än det som anlitats för typprovningen, övervakning av tillverkningen eller första kontroll. Kontrollorganet som anlitas för verifiering av idrifttagningen ska vara godkänt av behörig myndighet i registreringslandet. Om inget sådant kontrollorgan finns, ska kontrollorganet erkännas av behöriga myndighet i registreringslandet. Verifieringen av idrifttagning ska beakta tankens skick och säkerställa att bestämmelserna i RID/RID-S är uppfyllda.

6.8.1.5.6 Mellanliggande kontroll, återkommande kontroll eller revisionskontroll enligt 1.8.7.6

Den mellanliggande kontrollen, återkommande kontrollen eller revisionskontrollen ska utföras:

i registreringslandet av ett kontrollorgan av ett kontrollorgan som är godkänt eller som är godkänt eller erkänt av behörig erkänt av behörig myndighet i den myndighet i det land där kontrollen fördragsstat till RID där kontrollen utförs, utförs eller av ett kontrollorgan som är eller av ett kontrollorgan som är godkänt godkänt eller erkänt av den behöriga eller erkänt av den behöriga myndigheten i myndigheten registreringslandet. registreringslandet.

Ägaren eller användaren av tanken, eller dennes utsedda representant, ska anlita ett enskilt kontrollorgan för varje mellanliggande kontroll, återkommande kontroll eller revisionskontroll.

1) För de cisternvagnar som har erhållit ett godkännande av fordon från Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA) i enlighet med artikel 21 i direktiv 2016/797/EU och kommissionens genomförandeförordning 2018/545/EU, ska detta tillstånd vara tillräckligt och ingen verifiering av idrifttagning krävas för att säkerställa tankens överensstämmelse i syfte att registrera cisternvagnen i det nationella fordonsregistret (NVR).

1137

6.8.2 Bestämmelser för alla klasser

6.8.2.1 Tillverkning

Grundläggande principer

6.8.2.1.1 Tankskal, fästelement samt driftsutrustning och strukturdelar ska vara konstruerade för att utan förlust av innehåll (så när som på gas som kommer ut genom eventuella avluftningsventiler) motstå:

- statiska och dynamiska påkänningar vid normala transportförhållanden, enligt definition i 6.8.2.1.2 och 6.8.2.1.13,

- de i 6.8.2.1.15 föreskrivna minimispänningarna.

6.8.2.1.2 Cisternvagnar ska vara byggda så att de Tankcontainrar 3) och deras med största tillåtna last motstår de i fastsättningsanordningar ska, med största järnvägstrafik uppkommande tillåtna last, kunna uppta följande krafter: påkänningarna 2) . Beträffande dessa påkänningar refereras till de provningar - i färdriktningen: två gånger totalvikten, som föreskrivs av behörig myndighet. - horisontellt, vinkelrätt mot färdriktningen: totalvikten (om färdriktningen inte är entydigt bestämd: två gånger totalvikten i varje riktning),

- lodrätt uppåt: totalvikten,

- lodrätt nedåt: två gånger totalvikten.

6.8.2.1.3 Tankskalets väggar ska ha minst den tjocklek som anges i

6.8.2.1.17 och 6.8.2.1.18. 6.8.2.1.17 - 6.8.2.1.20.

6.8.2.1.4 Tankskal ska vara konstruerade och tillverkade i enlighet med kraven i standarderna angivna i 6.8.2.6 eller i en teknisk norm godtagen av behörig myndighet i enlighet med 6.8.2.7, varvid materialval och beräkning av godstjocklek sker med hänsyn till högsta och lägsta fyllnings- och drifttemperatur. Dock ska minimikrav enligt 6.8.2.1.6 - 6.8.2.1.26 nedan uppfyllas.

6.8.2.1.5 Tankar för vissa farliga ämnen ska vara försedda med extra skydd. Detta kan åstadkommas genom extra tjocklek hos tankväggen (ökat kalkyltryck), bestämd med hänsyn till de faror som ämnena i fråga medför, eller av en skyddsanordning (se särbestämmelser i 6.8.4).

2) Denna bestämmelse betraktas som uppfylld om: - det anmälda organet tillordnat för att verifiera överensstämmelse med den tekniska specifikationen för driftskompatibilitet (TSI) avseende delsystemet ”Rullande materiel – godsvagnar” i Europeiska Unionens järnvägssystem (Kommissionens förordning (EU) Nr. 321/2013 av den 13 mars 2013), eller - den bedömande enheten ansvarig för att verifiera överensstämmelse med enhetliga tekniska bestämmelser tillämpliga för delsystemet ”Rullande materiel – godsvagnar” (Ref. A94-02/2 2012 av den 1 januari 2014)har med positivt resultat utvärderat och verifierat överensstämmelse med RID-bestämmelserna i tillägg till bestämmelserna i TSI eller UTP angivna ovan, samt har bekräftat denna överensstämmelse med ett relevant certifikat. 3) Se även 7.1.3.

1138

6.8.2.1.6 Svetsar ska vara fackmässigt utförda och ge bästa möjliga säkerhet. Utförande och kontroll av svetsfogar ska uppfylla kraven i 6.8.2.1.23.

6.8.2.1.7 Åtgärder ska vidtas för att skydda tankarna mot faran för deformation på grund av invändigt undertryck. Tankskal, med undantag av tankskal enligt 6.8.2.2.6, som är konstruerade för att utrustas med vakuumventiler, ska kunna motstå ett utvändigt övertryck på minst 21 kPa (0,21 bar) över det invändiga trycket utan kvarstående deformation. Tankskal, som endast används för transport av fasta (pulverformiga eller granulerade) ämnen i förpackningsgrupp II eller III, som inte övergår i vätskeform under transporten, får konstrueras för ett lägre utvändigt övertryck, dock minst 5 kPa (0,05 bar). Vakuumventilerna ska vara inställda så att de öppnar vid ett undertryck som inte är högre än det undertryck som tanken konstruerats för. Tankskal som inte är konstruerade för att utrustas med vakuumventiler ska kunna motstå ett utvändigt övertryck på minst 40 kPa (0,4 bar) över det invändiga trycket utan kvarstående deformation.

Material i tankskal

6.8.2.1.8 Tankskal ska vara tillverkade av lämpliga metalliska material, vilka ska vara motståndskraftiga mot sprödbrott och spänningskorrosion mellan -20 °C och +50 °C, såvida inte andra temperaturintervall föreskrivs i de olika klasserna.

6.8.2.1.9 Material i tankar eller i deras skyddsbeklädnad, som kommer i kontakt med innehållet, får inte innehålla ämnen, som kan reagera farligt (se definition av farlig reaktion i 1.2.1) med innehållet, bilda farliga föreningar genom inverkan av innehållet eller som avsevärt kan försvaga materialet.

Om kontakten mellan det transporterade farliga godset och det material som används för tillverkning av tanken innebär en fortgående minskning av godstjockleken, ska denna tjocklek ökas med ett lämpligt tillskott vid tillverkningen. Detta korrosionstillägg ska inte ingå i beräkningen av tankväggens tjocklek.

6.8.2.1.10 I svetsade tankar får endast material användas, vars svetsbarhet är utan anmärkning och vars tillräckliga slagseghet vid en omgivningstemperatur av -20 °C kan garanteras, särskilt i svetsfogar och värmepåverkade zoner (HAZ).

När finkornstål används, får enligt materialspecifikationen det garanterade värdet på sträckgränsen R inte överstiga 460 N/mm och det garanterade värdet på den övre 2 e brottgränsen R inte överstiga 725 N/mm . 2 m

6.8.2.1.11 Stål med ett förhållande R e /R m över 0,85 får inte användas för tillverkning av svetsade tankskal.

R e = sträckgräns för stål med tydlig sträckgräns, eller garanterad 0,2 % förlängningsgräns för stål utan tydlig sträckgräns (1 % förlängningsgräns för austenitiskt stål).

R m = brottgräns.

Värdena som anges i materialintyget ska alltid användas för bestämning av denna kvot.

1139

6.8.2.1.12 För stål ska brottförlängningen i procent uppgå till minst

10000 2 uppmätt brottgräns i N/mm

men får aldrig understiga 16 % för finkornstål eller 20 % för annat stål.

För aluminiumlegeringar får brottförlängningen inte understiga 12 % . 4)

Beräkning av tankens godstjocklek

6.8.2.1.13 Trycket, som är dimensionerande för bestämning av tankskalets godstjocklek, får inte understiga kalkyltrycket, men hänsyn ska också tas till de påkänningar som anges i 6.8.2.1.1 och i förekommande fall följande spänningar:

För vagnar där tanken är självbärande, Under var och en av dessa spänningar ska ska tankskalet konstrueras för att motstå säkerhetsfaktorn vara följande: de spänningar som därigenom uppkommer förutom övriga uppträdande - för metaller med tydlig sträckgräns: en spänningar. säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till sträckgränsen, eller

- för metaller utan tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till den garanterade 0,2 % förlängningsgränsen (1 % förlängningsgräns för austenitiska stål).

6.8.2.1.14 Kalkyltrycket anges i kodens andra del (se 4.3.4.1) enligt kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12.

Vid noteringen ”G” ska följande bestämmelser uppfyllas:

(a) Tankar som töms med självtryck och är avsedda för transport av ämnen med ångtryck högst 110 kPa (1,1 bar) (absoluttryck) vid 50 °C, ska vara konstruerade för ett kalkyltryck på två gånger det statiska trycket hos ämnet som ska transporteras, dock lägst dubbla statiska trycket hos vatten.

(b) Tankar, som fylls eller töms med hjälp av tryck och är avsedda för transport av ämnen med ångtryck högst 110 kPa (1,1 bar) (absoluttryck) vid 50 °C, ska vara konstruerade för ett kalkyltryck lika med 1,3 gånger fyllnings- eller tömningstrycket.

Vid angivet numeriskt värde på minsta kalkyltryck ska tankskalet dimensioneras för detta tryck, vilket ska vara minst 1,3 gånger fyllnings- eller tömningstrycket. Följande minimikrav gäller i sådana fall:

4) För plåt ska dragprovstavens axel vara vinkelrät mot valsningsriktningen. Den kvarstående brottförlängningen ska mätas på provstavar med cirkulärt tvärsnitt, där mätlängden L är lika med 5 gånger diametern d (L=5d). Om provstavar med rektangulärt tvärsnitt används, ska mätlängden bestämmas med formeln

L = 5,65 F o

där F o är provstavens ursprungliga tvärsnitt.

1140

(c) Tankar, avsedda för transport av ämnen med ångtryck över 110 kPa (1,1 bar) vid 50 °C och kokpunkt över 35 °C, ska oberoende av fyllnings- eller tömningssystem vara konstruerade för ett kalkyltryck på minst 150 kPa (1,5 bar), eller 1,3 gånger fyllnings- eller tömningstrycket, varvid det högre trycket gäller. (d) Tankar, avsedda för transport av ämnen med kokpunkt högst 35 °C, ska oberoende av fyllnings- eller tömningssystem vara konstruerade för ett kalkyltryck lika med 1,3 gånger fyllnings- eller tömningstrycket, dock minst 0,4 MPa (4 bar). 6.8.2.1.15 Vid provtrycket får spänningen σ i tankskalets mest utsatta punkt inte överstiga de materialberoende gränsvärden som föreskrivs nedan. Hänsyn ska tas till eventuell försvagning på grund av svetsarna. 6.8.2.1.16 För alla metaller och legeringar ska spänningen σ vid provtrycket vara mindre än det minsta av de värden som ges av följande formler: σ ≤ 0,75 R e eller σ ≤ 0,5 R m , där: R e = sträckgräns för stål med tydlig sträckgräns, eller garanterad 0,2 % förlängningsgräns för stål utan tydlig sträckgräns (1 % förlängningsgräns för austenitiskt stål). R m = brottgräns. De värden på R e och R m som används ska vara specificerade minimivärden enligt materialstandarder. Om metallen eller legeringen ifråga inte är standardiserad ska de värden på R e och R m som används vara godkända av behörig myndighet. När austenitiska stål används, får de i standarden specificerade minimivärdena överskridas med upp till 15 % om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Dessa minimivärden får dock inte överskridas om den i 6.8.2.1.18 angivna formeln tillämpas. Minsta godstjocklek 6.8.2.1.17 Tjockleken hos tankväggen får inte understiga det största av värdena som bestäms av följande båda formler: P D P D e = e T = C och 2 σλ 2 σ där: e = minsta godstjocklek i mm P T = provtryck i MPa P C = kalkyltryck i MPa enligt 6.8.2.1.14 eller i tabellen i 4.3.3.1.1 D = tankens innerdiameter i mm σ = tillåten spänning enligt 6.8.2.1.16 i N/mm 2

1141

λ = en koefficient, inte överstigande 1, som kompenserar för eventuell försvagning på grund av svetsarna och som har samband med de i 6.8.2.1.23 angivna kontrollmetoderna.

Tjockleken får aldrig understiga den som anges i

6.8.2.1.18 6.8.2.1.18 - 6.8.2.1.20.

6.8.2.1.18 Tankskalen ska ha en godstjocklek på Tankskal ska ha en godstjocklek på minst minst 6 mm om de är gjorda av 5 mm om de är gjorda av konstruktionsstål eller likvärdig konstruktionsstål i överensstämmelse 5) 5) tjocklek om de är av annan metall. För med bestämmelserna i 6.8.2.1.11 och pulver eller granulat får tjockleken redu- 6.8.2.1.12 eller likvärdig tjocklek om de är ceras till minst 5 mm, om tankskalet är av annan metall. av konstruktionsstål , eller till likvärdig 5) tjocklek om det är av annan metall. Om diametern överstiger 1,80 m ska, utom om tanken är avsedd för pulver eller Oavsett vilken metall som används får granulat, tjockleken uppgå till 6 mm, om minsta godstjocklek hos tankskalet tankskalet är av konstruktionsstål 4) , eller aldrig understiga 4,5 mm. till likvärdig tjocklek om det är av annan metall.

Oavsett vilken metall som används får minsta godstjocklek hos tankskalet aldrig understiga 3 mm, eller 4,5 mm om tanken är en extra stor tankcontainer.

Med ”likvärdig tjocklek” avses den tjocklek som erhålls ur följande formel 6) :

464 × e e = 0 1 ( R × A ) 3 2 m 1 1

5) För definition av ”konstruktionsstål” och ”referensstål”, se 1.2.1. ”Konstruktionsstål” omfattar i detta fall även stål som i EN-materialstandarder betecknas som ”konstruktionsstål” med minsta brottgräns mellan 360 N/mm 2 och 490 N/mm 2 samt en minsta brottförlängning enligt 6.8.2.1.12. 6) Denna formel är härledd ur den allmänna formeln: 2  R × A  e = e × 3 m 0 0   1 0  R m 1 × A 1  där e 1 = minimiväggtjocklek för den valda metallen, i mm e 0 = minimiväggtjocklek för konstruktionsstål, i mm, enligt 6.8.2.1.18 och 6.8.2.1.19 R = 370 N/mm 2 mo (brottgränsen för referensstål, se definition i 1.2.1) A o = 27 % (brottförlängning för referensstål) R = minsta brottgräns för den valda metallen, i N/mm 2 m1 ; och A 1 = minsta brottförlängning för den valda metallen vid dragprovning, i %.

1142

6.8.2.1.19 (Tills vidare blank.) Om tankarna har ett skydd mot skador enligt 6.8.2.1.20, kan behörig myndighet medge att minsta godstjocklek minskas i proportion till skyddet, dock får inte tjockleken för tankar med diameter högst 1,80 m understiga 3 mm för konstruktionsstål eller likvärdig tjocklek för andra 5) material. För tankar med diameter över 1,80 m ska minsta tjockleken ökas till 4 mm för konstruktionsstål och likvärdig tjocklek för andra 5) metaller.

Likvärdig tjocklek betyder den tjocklek som bestäms med formeln i 6.8.2.1.18.

Godstjockleken hos tankskal med skydd mot skador enligt 6.8.2.1.20 får inte understiga värdena i nedanstående tabell.

Tankskalets diameter ≤ 1,80 m > 1,80 m k- Austenitiskt rostfritt stål 2,5 mm 3 mm

et

tjoc Ferrit-austenitiskt rostfritt 3 mm 3,5 mm kskal stål gods Andra stål 3 mm 4 mm

tan

ta

Aluminiumlegering 4 mm 5 mm

ins lek i

M Aluminium, 99,80 % rent 6 mm 8 mm

1143

6.8.2.1.20 (Tills vidare blank.) Det skydd som avses i 6.8.2.1.19 kan bestå av:

- ett heltäckande utvändigt strukturellt skydd, som i en laminatkonstruktion, där det utvändiga skiktet är fäst vid tankskalet, eller

- en struktur där tanken är underbyggd med en ramkonstruktion med längsoch tvärsgående balkar som fullständigt omsluter tanken, eller

- en dubbelväggskonstruktion.

Om tankar är tillverkade med dubbla väggar med vakuumisolering, ska den sammanlagda godstjockleken av det yttre metallskalet och tankskalet motsvara minsta godstjocklek enligt 6.8.2.1.18 och tankskalets godstjocklek vara minst lika med minimitjockleken som anges i 6.8.2.1.19.

Om tankar är tillverkade med dubbla väggar med ett mellanliggande skikt av fast material med minst 50 mm tjocklek, ska den yttre väggen ha en tjocklek av minst 0,5 mm om den är av konstruktionsstål 5) eller minst 2 mm om den är av glasfiberarmerad plast. Fast skum med en stötupptagningsförmåga jämförbar t.ex. med den hos polyuretanskum får användas som mellanliggande skikt av fast material.

6.8.2.1.21 (Tills vidare blank.)

6.8.2.1.22 (Tills vidare blank.)

Utförande och kontroll av svetsar

6.8.2.1.23 Kontrollorganet som utför kontrollerna i enlighet med 6.8.2.4.1 eller 6.8.2.4.4 ska verifiera och bekräfta förmågan hos tillverkaren, verkstaden eller den som genomför underhåll att utföra svetsning och användningen av ett kvalitetssystem för svetsning. Svetsning ska utföras av kvalificerade svetsare med kvalificerade svetsningsmetoder vars effektivitet (inklusive eventuell nödvändig värmebehandling) har visats genom provningar.

Anm När 6.8.5 är tillämplig, ska slagseghetsprovningen som utförs för att kontrollera svetsfogmetoden uppfylla kraven i 6.8.5.3.

1144

Följande kontroller ska, för varje svetsmetod som använts av tillverkaren, utföras på svetsfogarna i enlighet med värdet på k oefficienten λ som används vid bestämning av tankväggens tjocklek enligt 6.8.2.1.17.

λ = 0,8: alla svetsfogar ska så långt som möjligt kontrolleras visuellt på båda sidor och genomgå oförstörande kontroller. De oförstörande kontrollerna ska genomföras på alla T-förband, på alla instick som använts för att förhindra svetsfogskorsningar och på alla svetsfogar i tankgavelns krökta yta (”knuckle area”). Totallängden av de svetsfogar som ska undersökas får inte vara mindre än:

10 % av längderna hos alla längsgående svetsfogar, 10 % av längderna hos alla transversella svetsfogar, 10 % av längderna hos alla transversella svetsfogar i tankgavlarna, och 10 % av längderna hos alla radiella svetsfogar i tankgavlarna.

λ = 0,9: alla svetsfogar ska så långt som möjligt kontrolleras visuellt på båda sidor och genomgå oförstörande kontroller. De oförstörande kontrollerna ska omfatta alla anslutningar, alla instick som använts för att förhindra svetsfogskorsningar och alla svetsfogar i tankgavelns krökta yta (”knuckle area”) och alla svetsfogar för hopsättning av utrustningsdelar med stor diameter. Totallängden av de svetsfogar som ska undersökas får inte vara mindre än:

100 % av längderna hos alla längsgåendesvetsfogar, 25 % av längderna hos alla transversella svetsfogar, 25 % av längderna hos alla transversella svetsfogar i tankgavlarna, och 25 % av längderna hos alla radiella svetsfogar i tankgavlarna.

λ = 1,0: alla svetsfogar ska över hela sin längd genomgå oförstörande provning och så långt som möjligt kontrolleras visuellt på båda sidor. Ett svetsprovstycke ska tas ut.

De oförstörande kontrollerna av de transversella, längsgående och radiella svetsfogarna ska utföras med radiografi eller ultraljud. Andra svetsfogar som tillåts enligt den relevanta konstruktions- och tillverkningsstandarden ska provas genom alternativa metoder i enlighet med relevant standard(er) som återges i 6.8.2.6.2. Kontrollerna ska verifiera att svetsningens kvalitet är anpassad till påkänningarna.

I de fall λ = 0.8 eller λ = 0.9 och närvaron av en oacceptabel defekt har upptäckts i ett stycke av svetsfogen, ska den oförstörande kontrollen utökas och genomföras på ett stycke som är lika långt på båda sidor av det stycke som innehåller defekten. Om ytterligare oacceptabla defekter upptäcks vid den oförstörande provningen, ska den oförstörande kontrollen utökas och genomföras på alla kvarvarande svetsfogar i samma typ av svetsmetod.

Svetsar gjorda under reparation eller justeringar ska bedömas enligt ovan och i enlighet med de oförstörande provningarna som specificeras i tillämplig standard/(er) angivna i 6.8.2.6.2.

Om det finns tvivel gällande svetsfogarnas kvalitet, inklusive de svetsfogar som gjorts för att reparera defekter som upptäcks vid de oförstörande kontrollerna, kan kompletterande provningar av svetsfogarna krävas.

1145

Övriga bestämmelser för tillverkning av tankskal

6.8.2.1.24 Skyddsbeklädnad ska vara konstruerad så att dess täthet förblir intakt, oavsett vilka deformationer som kan uppträda under normala transportförhållanden (se 6.8.2.1.2).

6.8.2.1.25 Värmeisolering ska vara konstruerad så att den inte hindrar åtkomlighet till fyllningsoch tömningsanordningar eller säkerhetsventiler, och inte heller försämrar deras funktion.

6.8.2.1.26 Om tankskal för transport av brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60 °C är försedda med icke-metallisk skyddsbeklädnad (invändig beläggning), ska tankskal och skyddsbeklädnad vara utförda så att ingen fara för antändning på grund av elektrostatiska laddningar kan uppstå.

6.8.2.1.27 Alla delar av en cisternvagn för Alla delar av en tankcontainer för transport transport av vätskor med flampunkt av vätskor med flampunkt högst 60 °C, högst 60 °C, brandfarliga gaser, UN brandfarliga gaser, UN 1361 KOL eller 1361 KOL eller UN 1361 KIMRÖK i UN 1361 KIMRÖK i förpackningsgrupp II förpackningsgrupp II ska vara ledande ska kunna jordas elektriskt. All förbundna med vagnens chassi och metallkontakt som kan orsaka kunna jordas elektriskt. All elektrokemisk korrosion ska undvikas. metallkontakt som kan orsaka elektrokemisk korrosion ska undvikas.

6.8.2.1.28 (Tills vidare blank.)

6.8.2.1.29 Cisternvagnar ska ha ett minsta avstånd (Tills vidare blank.) av 300 mm mellan buffertbalkens plan och tankskalets yttersta punkt.

Cisternvagnar för ämnen, för vilka bestämmelserna i särbestämmelse TE25 i avsnitt 6.8.4 (b) inte gäller, ska alternativt förses med ett buffertklättringsskydd vars konstruktion är godkänd av behörig myndighet. Detta alternativ gäller endast för cisternvagnar som uteslutande används på järnvägsinfrastruktur med en föreskriven lastprofil lägre än G1 . 7)

6.8.2.2 Utrustning

6.8.2.2.1 För tillverkning av driftsutrustning och strukturdelar får även lämpliga ickemetalliska material användas.

Svetsade element ska fastsättas på Svetsade delar ska fastsättas på tankskalet tankskalet på ett sätt som förhindrar att på ett sätt som förhindrar att tankskalet går tankskalet går sönder. Detta kan uppnås sönder. t.ex. enligt följande åtgärder:

- underredets anslutningar: montage med en dyna för att fördela

7) Lastprofilen G1 anges i Bilaga A i standarden EN 15273-2:2013 Järnvägar – Profiler – Del 2: Profiler för rullande materiel.

1146

dynamiska påkänningar,

- stöd för övre arbetsplattform, stege, dräneringsrör, ventilreglage och andra kraftöverförande konsoler: montering på svetsad förstärkningsplatta,

- lämplig dimensionering eller andra skyddsåtgärder (t.ex. förutbestämda brottpunkter).

Utrustningens delar ska monteras så att de är skyddade mot risken att slitas loss eller skadas under transport eller hantering. De ska ha samma säkerhetsnivå som tankskalen och ska särskilt:

- vara kompatibla med de ämnen som transporteras, och

- uppfylla kraven i 6.8.2.1.1.

Rörsystemet ska konstrueras, tillverkas och monteras så att risken för skador på grund av termisk utvidgning och krympning, mekanisk skakning och vibration undviks.

Tätheten hos driftsutrustningen ska vara säkerställd, även i händelse av att cisternvagnen eller tankcontainern välter.

Packningar ska vara av ett material som är kompatibelt med det transporterade ämnet och ska bytas ut så snart deras funktionsduglighet försämrats, t.ex. på grund av åldring.

Packningar som säkerställer tätheten hos armatur, som behöver manövreras vid normal användning av tanken, ska vara konstruerade och monterade så att de inte skadas då dessa anordningar manövreras.

6.8.2.2.2 Bottenöppningar för fyllning eller tömning av tankar för transport av vissa ämnen, vilka i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12 anges med en tankkod som innehåller bokstaven ”A” i sin tredje del (se 4.3.4.1.1), ska vara försedda med minst två av varandra oberoende förslutningar monterade i serie, som består av:

- en utvändig avstängningsventil med en stuts tillverkad av smidbart metalliskt material, och

- en avstängningsanordning i mynningen av varje stuts, som kan vara ett skruvlock, blindfläns eller likvärdig anordning. Denna avstängningsanordning ska vara så tät att ämnet hålls på plats utan läckage. Åtgärder ska vidtas så att en säker tryckavlastning sker i tömningsröret, innan avstängningsanordningen avlägsnas helt.

Bottenöppningar för fyllning eller tömning av tankar för transport av vissa ämnen, vilka i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12 anges med en tankkod som innehåller bokstaven ”B” i sin tredje del (se 4.3.3.1.1 och 4.3.4.1.1), ska vara försedda med minst tre av varandra oberoende förslutningar monterade i serie, som består av:

- en invändig avstängningsventil, dvs. en avstängningsventil monterad inuti tankskalet eller i en svetsad fläns eller dennas motfläns,

1147

- en utvändig avstängningsventil eller likvärdig anordning , 8)

som är monterad i mynningen av som är monterad så nära tankskalet som varje stuts, och möjligt, och

För tankar för transport av vissa kristalliserbara eller högviskösa ämnen samt tankar med skyddsbeklädnad får emellertid den invändiga avstängningsventilen ersättas med en utvändig avstängningsventil försedd med extra skydd.

Den invändiga avstängningsventilen ska kunna manövreras antingen uppifrån eller nerifrån. I båda fallen ska dess inställning – öppen eller stängd – kunna kontrolleras, om möjligt från marken. Styrutrustning för invändiga avstängningsventiler ska vara utförda så att oavsiktlig öppning genom stöt eller oavsiktlig handling förhindras.

Den invändiga förslutningen ska förbli effektiv i händelse av skada på den utvändiga styranordningen.

För att undvika utsläpp av innehållet vid skada på utvändig armatur (rörstutsar, sidoförslutningar) ska den invändiga avstängningsanordningen och dess säte vara utförda eller skyddade så att de inte kan brytas loss genom yttre påkänningar. Fyllningsoch tömningsanordningarna (inklusive flänsar och skruvförslutningar) ska liksom eventuella skyddshuvar vara säkrade mot oavsiktligt öppnande.

Läge eller riktning för stängning av avstängningsanordningarna ska framgå tydligt 9) .

Öppningar i tankar för transport av vissa ämnen, vilka i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12 anges med en tankkod som innehåller bokstaven ”C” eller ”D” i sin tredje del (se 4.3.3.1.1 och 4.3.4.1.1), ska vara belägna ovanför vätskeytans nivå. Dessa tankar får inte ha några rörgenomföringar eller röranslutningar under vätskeytans nivå. Rengöringsöppningar (handhål) är emellertid tillåtna i tankens nedre del för tankar med en tankkod som innehåller bokstaven ”C” i sin tredje del. Denna öppning ska kunna förslutas med en tättslutande fläns, vars konstruktion ska vara godkänd av behörig myndighet.

6.8.2.2.3 Tankar som inte är lufttätt förslutna får vara utrustade med vakuumventiler

eller tvångsmanövrerade luftningsventiler

för att undvika ett otillåtet invändigt undertryck; ventilerna ska ställas in så att de öppnar vid ett undertryck som inte är högre än det undertryck för vilket tanken är konstruerad (se 6.8.2.1.7). Lufttätt förslutna tankar får inte vara utrustade med vakuumventiler

eller tvångsmanövrerade fjäderbelastade

8) För tankcontainrar med volym under 1 m får anordningen ersättas med en blindfläns. 3 9) Driftsättet för droppfria kopplingar med backventil är självstängande. En öppnings-/stängningsindikator är därför inte nödvändig. Denna typ av förslutning får endast användas i andra eller tredje position efter avstängningsventilen.

1148

luftningsventiler.

Tankar med tankkod SGAH, S4AH eller L4BH, som är utrustade med vakuumventiler, vilka öppnar vid ett undertryck på minst 21 kPa (0,21 bar), räknas dock som lufttätt förslutna. För tankar som är avsedda endast för transport av fasta ämnen (pulverformiga eller granulerade) i förpackningsgrupp II eller III, som inte övergår i vätskeform under transporten, får undertrycket minskas till som lägst 5 kPa (0,05 bar).

Vakuumventiler

och tvångsmanövrerade luftningsventiler

och luftningsutrustning (se 6.8.2.2.6) som används på tankar avsedda för transport av ämnen som motsvarar flampunktskriterierna i klass 3, ska förhindra omedelbar inträngning av lågor i tankskalet med hjälp av lämplig skyddande anordning, eller så ska tankskalet kunna motstå en tryckstöt orsakad av explosion som uppstått då lågor trängt in, utan att tanken blir otät, men deformationer är tillåtna.

Om skyddsanordningen består av en lämplig flamspärr eller ett lämpligt flamskydd, ska det placeras så nära tankskalet eller tankfacket som möjligt. Om tanken är fackindelad, ska varje tankfack skyddas separat.

Flamskydd på luftningsutrustning ska vara lämpligt för den ångan som avges av de ämnen som transporteras (maximum experimental safety gap – MESG), temperaturintervall och tillämpning. De ska uppfylla kraven och provningarna i EN ISO 16852:2016 (Explosiv atmosfär – Flamspärrar – Driftskrav, provningsmetoder och gränser för bruk) för de situationer som anges i tabellen nedan:

Tillämpning/Installation Bestämmelser för provning

Direkt förbindelse med atmosfär EN ISO 16852:2016, 7.3.2.1 Förbindelse med rörsystem EN ISO 16852:2016, 7.3.3.2 (gäller för ventil/flamskyddskombinationer när de är provade tillsammans) EN ISO 16852:2016, 7.3.3.3 (gäller för flamskydd provade oberoende av ventiler)

På tankar med tvångsmanövrerade luftningsventiler ska förbindelsen mellan en sådan ventil och bottenventilen vara utförd så att ventilerna inte öppnas vid en deformation av tanken eller att innehållet inte kommer ut även om de öppnas.

6.8.2.2.4 Tankskalet eller vart och ett av dess fack ska ha en öppning tillräckligt stor för att medge invändig kontroll.

Dessa öppningar ska vara försedda med Dessa öppningar hos extra stora förslutningar, som är konstruerade för tankcontainrar avsedda för transport av ett provtryck på minst 0,4 MPa (4 bar). ämnen i flytande tillstånd, vilka inte är Fällbara domlock till tankar med ett indelade genom skiljeväggar eller provtryck över 0,6 MPa (6 bar) är skvalpskott i fack med högst 7 500 liters förbjudna. kapacitet, ska vara försedda med förslutningar konstruerade för ett provtryck på minst 0,4 MPa (4 bar).

1149

Fällbara domlock till extra stora tankcontainrar med ett provtryck över 0,6 MPa (6 bar) är förbjudna.

6.8.2.2.5 (Tills vidare blank.)

6.8.2.2.6 Tankar avsedda för transport av vätskor med ångtryck högst 110 kPa (1,1 bar) (absoluttryck) vid 50 °C ska antingen ha en luftningsutrustning och en säkerhetsanordning som förhindrar att innehållet rinner ut om tanken välter, eller uppfylla 6.8.2.2.7 eller 6.8.2.2.8.

6.8.2.2.7 Tankar avsedda för transport av vätskor med ångtryck över 110 kPa (1,1 bar) vid 50 °C och kokpunkt över 35 °C ska antingen ha en säkerhetsventil inställd på minst 150 kPa (1,5 bar), som öppnas helt vid ett tryck högst lika med provtrycket, eller uppfylla 6.8.2.2.8.

6.8.2.2.8 Tankar avsedda för transport av vätskor med kokpunkt högst 35 °C ska antingen ha en säkerhetsventil inställd på minst 300 kPa (3 bar), som ska öppnas helt vid ett tryck högst lika med provtrycket, eller vara lufttätt förslutna 10) .

6.8.2.2.9 Rörliga delar, t.ex. lock, förslutningar m.m., som genom slag eller friktion kan komma i kontakt med tankskal av aluminium för transport av brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60 °C eller brandfarliga gaser får inte tillverkas av oskyddat kolstål.

6.8.2.2.10 Om tankar som räknas som lufttätt förslutna är utrustade med säkerhetsventiler, ska säkerhetsventilerna föregås av sprängbleck, och följande villkor ska uppfyllas:

Med undantag av tankar avsedda för transport av komprimerade, kondenserade eller lösta gaser för vilka monteringen av sprängbleck och säkerhetsventil ska uppfylla kraven i 6.8.3.2.9, ska sprängbleckets sprängtryck uppfylla följande krav:

- det minsta sprängtrycket vid 20 °C, inklusive toleranser, ska vara större än eller lika med 0,8 gånger provtrycket,

- det högsta sprängtrycket vid 20 °C, inklusive toleranser, ska vara mindre än eller lika med 1,1 gånger provtrycket, och

- sprängtrycket vid den högsta drifttemperaturen ska vara större än det högsta arbetstrycket.

Mellan sprängbleck och säkerhetsventil ska en manometer eller annan lämplig indikeringsanordning finnas som gör det möjligt att upptäcka sprickor, perforeringar eller läckage hos blecket.

6.8.2.2.11 Nivåmätare får varken vara en del av, eller monterad på tankskal, om de innehåller genomskinligt material, som när som helst kan komma i direkt kontakt med det ämne som transporteras i tankskalet.

10) För definition av ”lufttätt försluten tank”, se 1.2.1.

1150

6.8.2.3 Typprovning och typgodkännande

6.8.2.3.1 Typprovning

Bestämmelserna i 1.8.7.2.1 ska vara uppfyllda.

En tillverkare av driftutrustning, för vilka en standard finns angiven i tabellen i 6.8.2.6.1 eller 6.8.3.6, kan begära en separat typprovning. Denna separata typprovning ska beaktas vid typprovningen av tanken.

6.8.2.3.2 Typgodkännande

För varje ny typ av cisternvagn, tankcontainer, växeltank, batterivagn eller MEGcontainer ska behörig myndighet utfärda ett certifikat som intygar att den kontrollerade tanktypen inklusive fastsättningsanordningar, som har kontrollerats, är lämplig för avsett ändamål och uppfyller bestämmelserna för tillverkning i 6.8.2.1, för utrustning i 6.8.2.2 och särbestämmelserna för de transporterade ämnena.

I tillägg till det som räknas upp i 1.8.7.2.2.1 ska följande anges i certifikatet:

- ett typgodkännandenummer som ska bestå av nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik 11) på den stat där godkännandet har utfärdats samt ett registreringsnummer. - tankkoden enligt 4.3.3.1.1 eller 4.3.4.1.1,

- den alfanumeriska koden för särbestämmelserna för tillverkning (TC), utrustning (TE) och typgodkännande (TA) enligt 6.8.4, som är angivna i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 13, för de ämnen vars transport tanken är godkänd för,

- om så krävs, de ämnen eller ämnesgrupper tanken har godkänts för. De ska anges med sin kemiska beteckning eller motsvarande samlingsbenämning (se 2.1.1.2), tillsammans med sin klass, klassificeringskod och förpackningsgrupp. Med undantag av ämnen i klass 2 och dem som anges i 4.3.4.1.3 är uppgift om godkända ämnen i certifikatet inte nödvändig. I sådant fall ska ämnesgrupper, som tillåts på grundval av angiven tankkod i den systematiserade tillordningen i 4.3.4.1.2, tillåtas för transport med hänsyn tagen till tillämpliga särbestämmelser.

Anm Bilaga B i EN 12972:2018 + A1:2024, vilken anger typ och tillämplig driftutrustning för tanktypen, eller andra jämförbara dokument, ska bifogas till eller inkluderas i certifikatet.

Ämnena som anges i certifikatet eller ämnesgrupperna som godkänts enligt den systematiserade tillordningen ska som regel vara kompatibla med tankens egenskaper. En reservation ska tas in i certifikatet om det inte varit möjligt att undersöka kompatibiliteten fullständigt när typgodkännandet utfärdades.

En kopia av certifikatet ska bifogas tankdokumentationen för alla tillverkade tankar, batterivagnar eller MEG-containrar (se 4.3.2.1.7).

Om tillverkaren av driftutrustningen har erhållit en separat typprovning ska behörig myndighet, efter begäran från tillverkaren, utfärda ett certifikat som bekräftar att den typ som blivit provad uppfyller den standard som anges i 6.8.2.6.1 eller 6.8.3.6.

1151

6.8.2.3.3 Om tankar, batterivagnar eller MEG-containrar tillverkas i serie utan ändringar, ska detta godkännande vara giltigt för de serietillverkade tankarna, batterivagnarna eller MEG-containrarna.

Ett typgodkännande får emellertid utgöra godkännande av tankar med begränsade avvikelser i konstruktionen, vilka antingen minskar belastningar och spänningar i tankarna (t.ex. minskat tryck, minskad vikt, minskad volym) eller ökar säkerheten i strukturen (t.ex. ökad godstjocklek, fler skvalpskott, minskad diameter hos öppningar). Sådana begränsade avvikelser ska beskrivas tydligt i typgodkännandecertifikatet.

6.8.2.3.4 För modifierade tankar, batterivagnar eller MEG-containrar som har ett giltigt, utgånget eller återkallat typgodkännande ska behörig myndighet, i enlighet med 1.8.7.2.2.3, utfärda ett kompletterande certifikat om godkännande för ändringen.

6.8.2.4 Kontroll och provning

6.8.2.4.1 Tankskal och utrustning ska, antingen tillsammans eller var för sig, genomgå en första kontroll innan de tas i bruk. Denna ska omfatta:

- kontroll av överensstämmelse med godkänd tanktyp,

- tillverkningskontroll 12) ,

- kontroll av det invändiga och utvändiga skicket,

- vätsketryckprovning 13) med det provtryck som anges på skylten enligt 6.8.2.5.1, och

- täthetsprovning och funktionskontroll av utrustningen.

Utom för klass 2 beror provtrycket vid vätsketryckprovningen på kalkyltrycket och ska vara minst lika högt som nedan angivna tryck:

Kalkyltryck (bar) Provtryck (bar)

G 14) G 14) 1,5 1,5 2,65 2,65 4 4 10 4 15 4 21 10 (4 15) )

Lägsta provtryck för klass 2 finns angivna i tabellen för gaser och gasblandningar i 4.3.3.2.5.

12) Tillverkningskontrollen ska, för tankar som kräver ett provtryck på 1 MPa (10 bar) eller högre, även innefatta provning av svetsningsprovstycken (arbetsprov) i enlighet med 6.8.2.1.23 och provningsförfarandet i 6.8.5. 13) I särskilda fall får vätsketryckprovningen med tillåtelse av behörig myndighet ersättas med tryckprovning med gas, eller en annan vätska om detta godkänts av kontrollorganet, när sådant förfarande inte utgör någon fara. 14) G = minsta kalkyltryck enligt de allmänna bestämmelserna i 6.8.2.1.14 (se 4.3.4.1). 15) Lägsta provtryck för UN 1744 brom eller UN 1744 bromlösning.

1152

Vätsketryckprovningen ska genomföras på hela tankskalet och separat på varje tankfack i fackindelade tankar. Vätsketryckprovningen ska utföras före montering av eventuellt nödvändig värmeisolering. Om tankskal och utrustning provas var för sig ska de täthetsprovas tillsammans efter hopsättning enligt 6.8.2.4.3. Täthetsprovningen ska genomföras separat på varje tankfack i fackindelade tankar. 6.8.2.4.2 Tankskal och utrustning ska genomgå återkommande kontroll med intervall om högst åtta år. fem år. Den återkommande kontrollen ska omfatta: - utvändig och invändig kontroll, - täthetsprovning av tankskalet med utrustning enligt 6.8.2.4.3 samt funktionskontroll av all utrustning, och - som allmän regel vätsketryckprovning 13) (beträffande provtryck för tankskalet och i förekommande fall tankfacken, se 6.8.2.4.1). Värmeisolerande hölje eller annan isolering ska avlägsnas endast i den omfattning som krävs för en tillförlitlig bedömning av tankskalets egenskaper. För tankar för transport av pulver eller granulat får, efter medgivande av kontrollorganet, den återkommande vätsketryckprovningen ersättas med täthetsprovning enligt 6.8.2.4.3 med ett effektivt invändigt tryck som är minst lika med högsta arbetstryck. Skyddsbeklädnader ska kontrolleras visuellt för skador. Om skador finns ska beklädnadens skick utvärderas med lämplig provning. 6.8.2.4.3 Tankskal och utrustning ska genomgå mellanliggande kontroll senast fyra år 2½ år efter första kontrollen och varje återkommande kontroll. Dock får den mellanliggande kontrollen genomföras när som helst före det fastlagda datumet. Om en mellanliggande kontroll genomförs mer än tre månader före det föreskrivna datumet, ska nästa mellanliggande kontroll genomföras senast fyra år 2½ år efter detta tidigarelagda datum. Alternativt får en återkommande kontroll genomföras i enlighet med 6.8.2.4.2. 13) I särskilda fall får vätsketryckprovningen med tillåtelse av behörig myndighet ersättas med tryckprovning med gas, eller en annan vätska om detta godkänts av kontrollorganet, när sådant förfarande inte utgör någon fara.

1153

Den mellanliggande kontrollen ska omfatta en täthetsprovning av tankskalet med utrustning och en funktionskontroll av all utrustning. Tanken ska då utsättas för ett effektivt invändigt tryck som är minst lika högt som högsta arbetstryck. För tankar för transport av vätskor eller fasta pulverformiga eller granulerade ämnen ska täthetsprovning, i den mån den görs med hjälp av gas, genomföras med ett tryck som uppgår till minst 25 % av högsta arbetstryck. Trycket får inte i något fall understiga 20 kPa (0,2 bar) (övertryck).

För tankar med luftningsutrustning och en säkerhetsanordning för att förhindra att innehållet rinner ut om tanken välter, ska täthetsprovning genomföras vid ett tryck som är minst lika med det statiska trycket för det tyngsta ämnet som ska transporteras, det statiska trycket för vatten eller 20 kPa (0,2 bar), utifrån vilket som är det högsta.

Täthetsprovningen ska utföras separat på varje tankfack i fackindelade tankar.

Skyddsbeklädnader ska kontrolleras visuellt för skador. Om skador finns ska beklädnadens skick utvärderas med lämplig provning.

6.8.2.4.4 Då säkerheten hos en tank eller dess utrustning kan ha försämrats på grund av reparation, ombyggnad eller olycka, ska en revisionskontroll genomföras. Om en revisionskontroll som uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.4.2 har genomförts, får revisionskontrollen betraktas som en återkommande kontroll. Om en revisionskontroll som uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.4.3 har genomförts, får revisionskontrollen betraktas som en mellanliggande kontroll.

6.8.2.4.5 Det kontrollorgan som avses i 6.8.1.5.4 eller 6.8.1.5.6 ska utfärda intyg som visar resultaten från de kontroller som utförts i enlighet med 6.8.2.4.1 - 6.8.2.4.4, även i händelse av negativa provningsresultat. Dessa intyg ska hänvisa till förteckningen över ämnen som är tillåtna för transport i tanken i fråga eller till tankkoden och de alfanumeriska koderna för särbestämmelserna enligt 6.8.2.3.2.

En kopia av dessa intyg ska bifogas tankdokumentationen för alla kontrollerade tankar, batterivagnar eller MEG-containrar (se 4.3.2.1.7).

6.8.2.4.6 (Borttagen.)

6.8.2.5 Märkning

6.8.2.5.1 Varje tank ska vara försedd med en korrosionsbeständig metallskylt, permanent fäst på tanken på ett ställe som är lätt tillgängligt för inspektion. Åtminstone följande uppgifter ska vara präglade eller på liknande sätt angivna på skylten. Uppgifterna får präglas direkt på tankskalet, om detta är förstärkt så att dess hållfasthet inte nedsätts:

- godkännandenummer,

- tillverkarens namn eller märke,

- tillverkarens serienummer,

- tillverkningsår,

- provtryck 16) ,

16) Efter det numeriska värdet ska alltid måttenhet anges.

1154

- utvändigt beräkningstryck (se 6.8.2.1.7) , 16)

- tankskalets kapacitet - för fackindelat tankskal, kapaciteten för varje fack ) 16)

följd av bokstaven ”S” om tankskalen eller facken som är större än 7 500 liter är indelade genom skvalpskott i sektioner om högst 7 500 liters kapacitet,

- beräkningstemperatur (behövs endast om den är över +50 °C eller under -20 °C) , 16)

- datum och typ av kontroll för senaste genomförda kontroll: ”månad, år” följda av bokstaven ”P” om kontrollen ifråga är den första kontrollen eller en återkommande kontroll enligt 6.8.2.4.1 och 6.8.2.4.2, eller ”månad, år” följda av bokstaven ”L” om kontrollen ifråga är en mellanliggande kontroll enligt 6.8.2.4.3,

- stämpel för det kontrollorgan som utfört kontrollen,

- material i tankskalet med referens till materialstandard, om sådan är tillgänglig, och i förekommande fall materialet i skyddsbeklädnaden.

Dessutom ska högsta arbetstryck 16) anges på tankar som fylls eller töms under tryck (för klass 2, se 6.8.3.5).

6.8.2.5.2 Följande uppgifter ska finnas angivna på Följande uppgifter ska finnas angivna på cisternvagnens båda sidor (på själva tankcontainern (på själva tanken eller på tanken eller på skyltar): skyltar):

- fordonsinnehavares märkning eller - ägarens och brukarens namn, namn på användaren 17) , - tankskalets kapacitet ) , - kapacitet , 16) - taravikt 16) , - cisternvagnens taravikt , 16) - högsta tillåtna bruttovikt 16) , - lastgränser i enlighet med vagnens egenskaper och de kategorier av - för ämnen enligt 4.3.4.1.3 officiell sträckor som ska köras, transportbenämning på de ämnen som är godkända för transport, - för ämnen enligt 4.3.4.1.3 officiell transportbenämning på de ämnen - tankkod enligt 4.3.4.1.1, och som är godkända för transport, - för andra ämnen än de som nämns i - tankkod enligt 4.3.4.1.1, 4.3.4.1.3, de alfanumeriska koderna för alla särbestämmelser TC och TE, som - för andra ämnen än de som nämns i är angivna i kapitel 3.2, tabell A, 4.3.4.1.3, de alfanumeriska koderna kolumn 13, för de ämnen som ska för alla särbestämmelser TC och TE, transporteras i tanken. som är angivna i kapitel 3.2, tabell A,

17) Fordonsinnehavares märkning i enlighet med enhetliga tekniska specifikationer tillämpliga för fordonsnummer och tillhörande alfabetisk märkning på karosseriet (UTP-märkning) och i enlighet med motsvarande lagstiftning från Europeiska unionen.

1155

kolumn (13), för de ämnen som ska transporteras i tanken, och

- datum (månad, år) för nästa återkommande kontroll enligt 6.8.2.4.2 och 6.8.2.4.3 eller särbestämmelserna TT i 6.8.4 för de ämnen som är godkända för transport. Om nästa kontroll ifråga är en kontroll enligt 6.8.2.4.3, ska datumet följas av bokstaven ”L”.

6.8.2.6 Bestämmelser för tankar som är konstruerade, tillverkade, provade och

kontrollerade i överensstämmelse med angivna standarder

Anm Personer eller organ som är identifierade i standarderna som ansvariga enligt RID/RID-S, ska följa bestämmelserna i RID/RID-S.

6.8.2.6.1 Konstruktion och tillverkning

Sedan den 1 januari 2009 är det obligatoriskt att använda de angivna standarderna. Undantag behandlas i 6.8.2.7 och 6.8.3.7.

Certifikat om typgodkännande ska utfärdas i enlighet med 1.8.7 eller 6.8.2.3. Vid utfärdande av ett certifikat om typgodkännande, ska en standard som är tillämplig enligt kolumn (4) väljas från nedanstående tabell. Om fler än en standard får tillämpas, ska endast en av dem väljas.

Kolumn (3) anger de delavsnitt i kapitel 6.8 som standarden överensstämmer med.

Kolumn (5) anger det senaste datumet vid vilket existerande typgodkännanden ska återkallas enligt 1.8.7.2.2.2,. Om inget datum är angivet gäller typgodkännandet tills giltighetstiden löper ut.

Standarderna ska tillämpas i enlighet med 1.1.5. De ska tillämpas i sin helhet om inget annat anges i nedanstående tabell.

Tillämpningsområdet för varje standard anges i avsnittet om tillämpning i varje standard såvida inget annat anges i tabellen nedan.

Referens Dokumentets titel Kraven Tillämplig på Sista datum

som nya typgod- för att

standarden kännanden återkalla

överensstä eller existerande

mmer med förnyelser typgod-

kännanden

(1) (2) (3) (4) (5)

För konstruktion och tillverkning av tankar

EN 14025:2003 + Behållare för transport av farligt gods – 6.8.2.1 Mellan 1 januari AC:2005 Metalliska tryckbehållare – Konstruktion 2005 och 30 och tillverkning juni 2009 EN 14025:2008 Behållare för transport av farligt gods – 6.8.2.1 och Mellan 1 juli Metalliska tryckbehållare – Konstruktion 6.8.3.1 2009 och 31 och tillverkning december 2016

1156

Referens Dokumentets titel Kraven Tillämplig på Sista datum

som nya typgod- för att

standarden kännanden återkalla

överensstä eller existerande

mmer med förnyelser typgod-

kännanden

(1) (2) (3) (4) (5)

EN 14025:2013 Transportbehållare för farligt gods - 6.8.2.1 och Mellan 1 januari Metalliska tryckbehållare - Konstruktion 6.8.3.1 2015 och 31 och tillverkning december 2018 EN 14025:2013 Transportbehållare för farligt gods - 6.8.2.1 och Mellan 1 januari +A1:2016 utom Metalliska tryckbehållare - Konstruktion 6.8.3.1 2017 och 31 bilaga B) och tillverkning december 2021 EN 14025:2018 Transportbehållare för farligt gods – 6.8.2.1 och Mellan 1 januari +AC:2020 Metalliska tryckbehållare – Beräkning 6.8.3.1 2021 och 31 och tillverkning december 2026 Anm Material i tankar ska minst verifieras genom ett 3.1-intyg utfärdat i enlighet med standard EN 10204 EN 14025:2023 Transportbehållare för farligt gods – 6.8.2.1 och Tillsvidare Metalliska tryckbehållare – Beräkning 6.8.3.1 och tillverkning Anm Material i tankar ska minst verifieras genom ett 3.1-intyg utfärdat i enlighet med standard EN 10204 EN 13094:2004 Behållare för transport av farligt gods – 6.8.2.1 Mellan 1 januari Metalliska behållare med arbetstryck 2005 och 31 mindre än 0,5 bar – Konstruktion och december 2009 tillverkning EN 13094:2008 + Behållare för transport av farligt gods – 6.8.2.1 Mellan 1 januari AC:2008 Metalliska behållare med arbetstryck 2010 och 31 mindre än 0,5 bar – Konstruktion och december 2018 tillverkning EN 13094:2015 Behållare för transport av farligt gods – 6.8.2.1 Mellan den 1 Metalliska behållare med arbetstryck januari 2017 mindre än 0,5 bar – Konstruktion och och 31 tillverkning december 2024 Anm Vägledningen på OTIF:s webbplats (http://otif.org/en/?page_id=1103 ) gäller också. EN 13094:2020 + Behållare för transport av farligt gods – 6.8.2.1 Tillsvidare A1:2022 Metallisk, gravitationstömning – Konstruktion och tillverkning

För utrustning

EN 14432:2006 Transportbehållare för farligt gods – 6.8.2.2.1 Mellan 1 januari Utrustning för transportbehållare av 2009 och 31 kemikalier i vätskefas – december 2018 Utblåsningsventiler och inluftventiler EN 14432:2014 Transportbehållare för farligt gods – 6.8.2.2.1, Mellan 1 januari Utrustning för transportbehållare av 6.8.2.2.2 2019 och 31 kemikalier i vätskeform och flytande och december 2026 gaser– Utblåsningsventiler och 6.8.2.3.1 inluftventiler Anm Denna standard får även användas för tankar som töms med självtryck.

1157

Referens Dokumentets titel Kraven Tillämplig på Sista datum

som nya typgod- för att

standarden kännanden återkalla

överensstä eller existerande

mmer med förnyelser typgod-

kännanden

(1) (2) (3) (4) (5)

EN 14432:2023 Transportbehållare för farligt gods – 6.8.2.2.1, Tillsvidare Utrustning för transportbehållare av 6.8.2.2.2 kemikalier i vätskeform och flytande och gaser – Utblåsningsventiler och 6.8.2.3.1 inluftventiler Anm Denna standard får även användas för tankar som töms med självtryck. EN 14433:2006 Transportbehållare för farligt gods – 6.8.2.2.1 Mellan 1 januari Utrustning för transportbehållare av 2009 och 31 kemikalier i vätskefas – Bottenventiler december 2018 EN 14433:2014 Transportbehållare för farligt gods – 6.8.2.2.1, Mellan 1 januari Utrustning för transportbehållare av 6.8.2.2.2 2019 och 31 kemikalier i vätskeform och flytande och december 2026 gaser – Bottenventiler 6.8.2.3.1 Anm Denna standard får även användas för tankar som töms med självtryck. EN 14433:2023 Transportbehållare för farligt gods – 6.8.2.2.1, Tillsvidare Utrustning för transportbehållare av 6.8.2.2.2 kemikalier i vätskeform och flytande och gaser – Bottenventiler 6.8.2.3.1 Anm Denna standard får även användas för tankar som töms med självtryck. EN ISO Gasflaskor - Kulventiler - Specifikation 6.8.2.1.1 Obligatorisk 23826:2021 och provning och från och med 6.8.2.2.1 den 1 januari 2025 EN 13799:2022 Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) - 6.8.2.2.1 Tillsvidare Innehållsmätare för gasoltankar och 6.8.2.2.11

6.8.2.6.2 Typprovning, kontroll och provning

Det är obligatoriskt att använda en angiven standard.

En tillämplig standard i enlighet med vad som anges i kolumn (4) ska väljas från nedanstående tabell för typprovningen och kontrollen och provningen av tankar.

Kolumn (3) anger de delavsnitt i kapitel 6.8 som standarden överensstämmer med.

Standarderna ska tillämpas i enlighet med 1.1.5.

Tillämpningsområdet för varje standard anges i avsnittet om tillämpning i varje standard såvida inget annat anges i tabellen nedan.

Referens Dokumentets titel Kraven som standarden Tillämplig

överensstämmer med

(1) (2) (3) (4)

EN 12972:2018 Transportbehållare för farligt gods – 6.8.2.1.23, 6.8.2.3, 6.8.2.4 Till och med

1158

Referens Dokumentets titel Kraven som standarden Tillämplig

överensstämmer med

(1) (2) (3) (4)

Provning, kontroll och märkning av 6.8.3.4 den 31 metalliska behållare december 2026 EN 12972:2018 + Transportbehållare för farligt gods – 6.8.2.1.23, 6.8.2.3, 6.8.2.4 Tillsvidare A1:2024 Provning, kontroll och märkning av och 6.8.3.4 metalliska behållare

6.8.2.7 Bestämmelser för tankar som inte är konstruerade, tillverkade, provade och

kontrollerade i överensstämmelse med angivna standarder

För att ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling, eller om inga standarder är angivna i 6.8.2.6, eller för att ta hänsyn till vissa aspekter som inte har förutsetts i någon angiven standard i 6.8.2.6, kan behörig myndighet godta tillämpningen av en teknisk norm som säkerställer samma säkerhetsnivå. Tankarna ska dock uppfylla minimikraven i 6.8.2.

Så snart 6.8.2.6 refererar till en ny standard som kan tillämpas, ska behörig myndighet återkalla sitt godkännande av motsvarande godtagna tekniska norm. En övergångsperiod som gäller fram till ikraftträdandet av nästa utgåva av RID/RID-S får tillämpas.

Behörig myndighet ska skicka en förteckning över de tekniska normer den godtar till OTIF:s sekretariat och ska även uppdatera förteckningen vid ändringar. Förteckningen ska innehålla följande uppgifter: normens namn och datum, vad normen omfattar och uppgift om var den kan anskaffas. Sekretariatet ska göra denna information tillgänglig på sin webbplats.

En standard som har antagits för att anges i en kommande utgåva av RID/RID-S, får av behörig myndighet godtas för användning utan att OTIF-sekretariatet informeras.

För provning, kontroll och märkning får även den enligt 6.8.2.6 angivna standarden användas.

6.8.3 Särskilda bestämmelser för klass 2

6.8.3.1 Tillverkning av tankskal

6.8.3.1.1 Tankskal för komprimerade, kondenserade eller lösta gaser ska vara tillverkade av stål.

För tankskal som inte är svetsade får som undantag från 6.8.2.1.12 minsta brottförlängningen uppgå till 14 % och spänningen σ får inte överstiga följande materialberoende gränsvärden:

(a) Då förhållandet R e /R m (garanterade minimivärden efter värmebehandling) är större än 0,66 men ej överstiger 0,85:

σ ≤ 0,75 R e

(b) Då förhållandet R e /R m (garanterade minimivärden efter värmebehandling) är större än 0,85:

σ ≤ 0,5 R m

6.8.3.1.2 Bestämmelserna i 6.8.5 gäller material och tillverkning av svetsade tankskal.

1159

6.8.3.1.3 För dubbelmantlade tankskal får som (Tills vidare blank.) undantag från 6.8.2.1.18 minsta godstjocklek hos det inre tankskalet uppgå till 3 mm, om kallsegt material med minsta brottgräns R = 490 N/mm 2 m och minsta brottförlängning A = 30 % används.

Vid användning av andra material ska en likvärdig minsta godstjocklek tillämpas, vilken beräknas enligt formeln i fotnot 6 till 6.8.2.1.18 med R = 490 N/mm 2 m0 och A 0 = 30 %.

Yttermanteln ska i detta fall ha en minsta godstjocklek på 6 mm, med avseende på konstruktionsstål. Vid användning av andra material ska en likvärdig minsta godstjocklek tillämpas, vilken beräknas enligt formeln i 6.8.2.1.18.

Tillverkning av batterivagnar och MEG-containrar

6.8.3.1.4 Gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket som utgör element i batterivagnar eller MEG-containrar ska tillverkas enligt kapitel 6.2.

Anm 1 Gasflaskpaket som inte utgör element i batterivagnar eller MEG-containrar ska uppfylla bestämmelserna i kapitel 6.2.

Anm 2 Tankar som utgör element i batterivagnar eller MEG-containrar ska tillverkas enligt 6.8.2.1 och 6.8.3.1.

Anm 3 Avmonterbara tankar 18) räknas inte som element i batterivagnar eller MEGcontainrar.

6.8.3.1.5 Element och deras fästanordningar hos Element och deras fästanordningar och batterivagnar ramen hos MEG-containrar

ska under högsta tillåtna belastning kunna absorbera de krafter som anges i 6.8.2.1.2. För varje sådan kraft får spänningen i den mest utsatta punkten av elementet eller dess fastsättningsanordningar inte överstiga värdet angivet i 6.2.5.3 för gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket och för tankar värdet på σ angivet i 6.8.2.1.16.

Övriga bestämmelser för tillverkning av (Tills vidare blank.) Cisternvagnar och batterivagnar

6.8.3.1.6 Cisternvagnar och batterivagnar ska vara utrustade med buffertar med en minsta dynamisk energiupptagningsförmåga på 70 kJ. Denna bestämmelse gäller inte för cisternvagnar och batterivagnar som är

18) För definition av avmonterbara tankar, se 1.2.1.

1160

utrustade med energiupptagningselement enligt definition i 6.8.4, särbestämmelse TE22.

6.8.3.2 Utrustningsdetaljer

6.8.3.2.1 Tömningsrör i tankar ska kunna förslutas med blindflänsar eller andra lika effektiva anordning. För tankar avsedda för transport av kylda kondenserade gaser får en sådan blindfläns eller annan lika effektiv anordning förses med tryckavlastningshål med högst 1,5 mm diameter.

6.8.3.2.2 Tankar för kondenserade gaser får utöver de öppningar som föreskrivs i 6.8.2.2.2 och 6.8.2.2.4 i förekommande fall vara försedda med öppningar för vätskenivåmätare, termometrar, manometrar och pyshål, om det behövs för deras drift och säkerhet.

6.8.3.2.3 Invändiga avstängningsventiler för alla öppningar för fyllning och tömning av tankar

med kapacitet över 1 m 3

avsedda för kondenserade brandfarliga eller giftiga gaser ska vara snabbstängande och ska stängas automatiskt i händelse av att tanken råkar i oavsedd rörelse eller brand. Den invändiga avstängningsventilen ska även kunna styras med fjärrkontroll.

Anordningen som håller den invändiga förslutningsanordningen öppen, t.ex. en rälshake, är inte en del av vagnen.

6.8.3.2.4 Alla öppningar, med undantag av sådana som har säkerhetsventiler och stängda pyshål, i tankar avsedda för transport av kondenserade brandfarliga och/eller giftiga gaser ska, om deras nominella diameter överstiger 1,5 mm, ha en invändig avstängningsanordning.

6.8.3.2.5 Oavsett bestämmelserna i 6.8.2.2.2, 6.8.3.2.3 och 6.8.3.2.4 får tankar avsedda för transport av kylda kondenserade gaser vara utrustade med utvändiga i stället för invändiga avstängningsanordningar, om de utvändiga anordningarna har ett skydd mot yttre skador, som åtminstone är likvärdigt med det som tankskalet ger.

6.8.3.2.6 Termometrar får inte sticka direkt in i gasen eller vätskan genom tankskalet.

6.8.3.2.7 Fyllnings- och tömningsöppningar placerade upptill i tanken ska utöver vad som föreskrivs i 6.8.3.2.3 vara försedda med ytterligare en utvändig förslutningsanordning. Denna anordning ska kunna förslutas med en blindfläns eller annan lika effektiv anordning.

6.8.3.2.8 Säkerhetsventiler ska uppfylla bestämmelserna i 6.8.3.2.9 - 6.8.3.2.12.

6.8.3.2.9 Tankar avsedda för komprimerade, Tankar avsedda för transport av kondenserade eller lösta gaser får vara brandfarliga kondenserade gaser ska vara utrustade med säkerhetsventiler. utrustade med säkerhetsventiler. Tankar avsedda för transport av komprimerade gaser, icke brandfarliga kondenserade gaser eller lösta gaser får vara försedda med säkerhetsventiler.

1161

6.8.3.2.9.1 Säkerhetsventiler ska kunna öppna automatiskt vid ett tryck på mellan 0,9 och 1,0 gånger provtrycket hos tanken de har monterats på. De ska vara av en typ som står emot dynamiska krafter, inklusive vätskeskvalp. Användning av egenvikts- eller motviktsventiler är förbjuden. Säkerhetsventilernas nödvändiga avblåsningskapacitet ska beräknas enligt formeln i 6.7.3.8.1.1 och säkerhetsventilerna ska åtminstone uppfylla kraven i 6.7.3.9.

Säkerhetsventiler ska vara konstruerade så att de förhindrar, eller vara skyddade från, att vatten eller andra främmande ämnen tränger in, som kan försämra deras korrekta funktion. Eventuella skydd får inte försämra säkerhetsventilernas funktionalitet.

6.8.3.2.9.2 Om tankar som räknas som lufttätt förslutna är utrustade med säkerhetsventiler, ska säkerhetsventilerna föregås av sprängbleck, och följande villkor ska uppfyllas:

(a) det minsta sprängtrycket vid 20 °C, inklusive toleranser, ska vara större än eller lika med 1,0 gånger provtrycket,

(b) det högsta sprängtrycket vid 20 °C, inklusive toleranser, ska vara lika med 1,1 gånger provtrycket, och

Mellan sprängbleck och säkerhetsventil ska en manometer eller annan lämplig indikeringsanordning finnas som gör det möjligt att upptäcka sprickor, perforeringar eller läckage hos blecket.

6.8.3.2.9.3 Säkerhetsventiler ska vara direkt anslutna till tankskalet eller till sprängbleckets utlopp.

6.8.3.2.9.4 Alla öppningar till säkerhetsventiler ska vara placerade ovanpå tankskalet så nära den övre lodlinjen som är praktiskt möjligt. Alla inlopp till säkerhetsventiler ska, under maximala fyllningsförhållanden, vara belägna i tankens ångfasutrymme, och anordningarna ska vara monterade så att den utströmmande ångan töms utan hinder. För brandfarliga kondenserade gaser ska den utströmmande ångan vara riktad från tankskalet på ett sådant sätt att den inte påverkar tankskalet. Skyddsanordningar som avleder ångflödet är tillåtna förutsatt att de inte försämrar den kapacitet som krävs av säkerhetsventilen.

6.8.3.2.9.5 Åtgärder ska vidtas för att skydda säkerhetsventilerna från skada orsakad av att tanken välter eller slår emot hinder ovanifrån. Om möjligt ska säkerhetsventiler inte sticka ut utanför kanterna på tankskalet.

6.8.3.2.9.6 Märkning för säkerhetsventil

6.8.3.2.9.6.1 Tankar som är utrustade med säkerhetsventiler i enlighet med 6.8.3.2.9.1-6.8.3.2.9.5 ska vara försedda med märkningen som anges i 6.8.3.2.9.6.3 - 6.8.3.2.9.6.6.

6.8.3.2.9.6.2 Tankar som inte är utrustade med säkerhetsventiler i enlighet med 6.8.3.2.9.1- 6.8.3.2.9.5 ska inte vara försedda med märkningen som anges i 6.8.3.2.9.6.3 - 6.8.3.2.9.6.6.

6.8.3.2.9.6.3 Märkningen ska bestå av en vit kvadrat med minsta dimensionerna 250 mm × 250 mm. Linjen innanför ytterkanten ska vara svart, parallell och avståndet mellan utsidan på linjen till märkningens ytterkant ska vara ungefär 12,5 mm. Bokstäverna ”SV” ska vara svarta, vara minst 120 mm höga och bokstavslinjernas tjocklek ska vara minst 12 mm.

1162

6.8.3.2.9.6.4 (Tills vidare blank.) För tankcontainrar med en kapacitet på högst 3 000 liter får märkningens storlek förminskas till de minsta dimensionerna 120 mm × 120 mm. Linjen innanför ytterkanten ska vara svart, parallell och avståndet mellan utsidan på linjen till märkningens ytterkant ska vara ungefär 6 mm. Bokstäverna ”SV” ska vara svarta, vara minst 60 mm höga och bokstavslinjernas tjocklek ska vara minst 6 mm.

6.8.3.2.9.6.5 Materialet som används till märkningen ska vara vädertåligt och det ska säkerställas att märkningen är varaktig. Märkningen får inte lossna från sin fastsättning vid 15 minuters omvälvande brand. Den ska förbli fastsatt oavsett tankens position eller läge.

6.8.3.2.9.6.6 Bokstäverna “SV” ska vara outplånliga och förbli läsbara efter 15 minuters omvälvande brand.

6.8.3.2.9.6.7 Märkningarna ska visas på båda sidor på Märkningarna ska visas på alla fyra sidor cisternvagnar. på tankcontainrar. För tankcontainrar med en kapacitet på högst 3 000 liter ska märkningarna visas endera på båda sidorna eller på båda ändarna.

1163

6.8.3.2.10 Bestämmelserna i 6.8.3.2.9 utgör inget hinder för att säkerhetsventiler monteras på tankar avsedda för sjötransport och i överensstämmelse med IMDG-koden.

6.8.3.2.11 Tankar för kylda kondenserade gaser ska ha minst två av varandra oberoende säkerhetsventiler, som är i stånd att öppna vid det på tanken angivna högsta arbetstrycket. Två av säkerhetsventilerna ska vara dimensionerade så att de gaser som bildas genom förångning vid normal drift kan ledas bort ur tanken, utan att trycket vid något tillfälle med mer än 10 % överstiger det arbetstryck som är angivet på tanken.

En av säkerhetsventilerna får ersättas med ett sprängbleck som ska brista vid provtrycket.

I händelse av vakuumförlust i en tank med dubbla väggar, eller om 20 % av isoleringen i en tank med enkel vägg förstörs, ska kombinationen av tryckavlastningsanordningar tillåta utströmning i sådan utsträckning att trycket i tanken inte kan överstiga provtrycket. Bestämmelserna i 6.8.2.1.7 gäller inte för vakuumisolerade tankar.

6.8.3.2.12 Dessa tryckavlastningsanordningar i tankar avsedda för transport av kylda kondenserade gaser ska vara konstruerade så att de fungerar felfritt även vid lägsta drifttemperatur. Tillförlitligheten hos deras funktion vid denna temperatur ska fastställas och kontrolleras, antingen genom att varje anordning provas eller genom typprovning.

6.8.3.2.13 För avmonterbara tankar 18) gäller (Tills vidare blank.) följande bestämmelser:

(a) om de kan rullas ska ventilerna vara försedda med skyddskåpor,

(b) de ska fästas på vagnschassin så att de inte kan förskjutas.

Värmeisolering

6.8.3.2.14 Om tankar avsedda för transport av kondenserade gaser har värmeisolering ska sådan isolering bestå av antingen:

- en solskärm som täcker minst övre tredjedelen och högst övre hälften av tankytan och är skild från tanken av ett luftskikt på minst 4 cm, eller

- en fullständig beklädnad av isolerande material av lämplig tjocklek.

6.8.3.2.15 Tankar för kylda kondenserade gaser ska vara värmeisolerade. Värmeisoleringen ska vara säkrad genom ett sammanhängande hölje. Om utrymmet mellan tankskal och hölje är lufttomt (vakuumisolering), ska det kunna visas beräkningsmässigt att det skyddande skalet utan att deformeras motstår ett utvändigt tryck på minst 100 kPa (1 bar). Med undantag av definitionen av kalkyltryck i 1.2.1 får utvändiga och invändiga förstärkningsanordningar tas med i beräkningen. Om höljet sluter tätt utan gasläckage, ska det finnas en anordning som hindrar att farligt tryck uppstår i isoleringsskiktet till följd av läckage i tankskalet eller dess utrustning. Anordningen ska hindra att fukt tränger in i isoleringsskiktet. För typprovning av effektiviteten hos isoleringssystemet, se 6.8.3.4.11.

18) För definition av avmonterbara tankar, se 1.2.1.

1164

6.8.3.2.16 Tankar för kondenserade gaser med kokpunkt under -182 °C vid atmosfärstryck får inte ha brännbart material i vare sig värmeisolering eller tankens respektive tankcontainerns fastsättningsanordningar.

Fastsättningsanordningarna för vakuumisolerade tankar får med behörig myndighets medgivande innehålla plastmaterial mellan tankskalet och det yttre skalet.

6.8.3.2.17 Oavsett bestämmelserna i 6.8.2.2.4 behöver tankar avsedda för transport av kylda kondenserade gaser inte ha någon inspektionsöppning.

Utrustningsdetaljer för batterivagnar och MEG-containrar

6.8.3.2.18 Driftsutrustning och strukturdelar ska vara placerade eller konstruerade så att sådana skador förhindras, som kan ge upphov till utströmning av tryckkärlets innehåll under normala hanterings- och transportförhållanden. När förbandet mellan elementen och ramen hos batterivagnar eller MEG-containern medger relativ rörelse mellan konstruktionsgrupperna, ska utrustningen fästas så att sådan rörelse inte medför skador på delarna. Samlingsrörledning som leder till avstängningsventiler ska vara tillräckligt böjlig för att skydda ventilerna och rörledningen mot att skjuvas av och mot utströmning av tryckkärlets innehåll. Fyllnings- och tömningsanordningar (med flänsar och skruvproppar) och alla skyddskåpor ska kunna säkras mot att öppnas oavsiktligt.

6.8.3.2.19 För att undvika att innehållet kommer ut i händelse av skada ska samlingsrören, tömningsarmaturen (röranslutningar, förslutningsanordningar) och avstängningsventiler vara skyddade eller placerade mot att slitas loss av yttre krafter eller konstruerade så att de håller för dessa.

6.8.3.2.20 Samlingsröret ska vara konstruerat för drift i temperaturintervallet -20 °C till +50 °C.

Samlingsröret ska konstrueras, tillverkas och monteras så att fara för skada på grund av termisk utvidgning och sammandragning, mekanisk stöt och vibration undviks. All rördragning ska vara av ändamålsenligt metalliskt material. Svetsade rörskarvar ska användas så långt möjligt.

Skarvar i kopparrör ska hårdlödas eller ha ett lika starkt metallförband. Smältpunkten hos lödningsmaterialen ska vara lägst 525 °C. Skarvarna får inte reducera rörsystemets styrka, vilket kan inträffa vid gängskärning.

6.8.3.2.21 Utom för UN 1001 ACETYLEN, LÖST, får den högsta tillåtna spänningen σ i samlingsrörssystemet vid kärlens provtryck inte överstiga 75 % av den garanterade sträckgränsen hos materialet.

Nödvändig godstjocklek hos samlingsrörssystemet för transport av UN 1001 acetylen, löst, ska beräknas enligt etablerade tekniska normer.

Anm Beträffande sträckgräns, se 6.8.2.1.11.

6.8.3.2.22 Oavsett bestämmelserna i 6.8.3.2.3, 6.8.3.2.4 och 6.8.3.2.7 för gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket, som bildar en batterivagn eller en MEG-container, får de nödvändiga avstängningsanordningarna även placeras inom samlingsrörssystemet.

6.8.3.2.23 Om ett av elementen har säkerhetsventil och avstängningsanordningar finns mellan elementen ska alla element vara utrustade på så sätt.

1165

6.8.3.2.24 Fyllnings- och tömningsanordningar får vara anslutna till ett samlingsrör.

6.8.3.2.25 Alla element, inklusive varje enskild gasflaska i ett gasflaskpaket, som är avsedda för transport av giftiga gaser ska kunna isoleras med en avstängningsventil.

6.8.3.2.26 Batterivagnar och MEG-containrar, avsedda för transport av giftiga gaser, får inte ha säkerhetsventiler såvida inte ett sprängbleck placeras före ventilen. I så fall ska monteringen av sprängbleck och säkerhetsventil uppfylla behörig myndighets bestämmelser.

6.8.3.2.27 Bestämmelserna i 6.8.3.2.26 utgör inget hinder för att säkerhetsventiler monteras på batterivagnar och MEG-containrar avsedda för sjötransport och i överensstämmelse med IMDG-koden.

6.8.3.2.28 Kärl som utgör element i batterivagnar eller MEG-containrar, avsedda för transport av brandfarliga gaser, ska sammansättas i grupper på högst 5 000 liter, vilka ska kunna isoleras från varandra med en avstängningsventil.

Varje element i batterivagnar eller MEG-containrar, avsedda för transport av brandfarliga gaser, ska när de består av tankar som överensstämmer med detta kapitel kunna isoleras från varandra med en avstängningsventil.

6.8.3.3 Typprovning och typgodkännande

Inga särskilda bestämmelser.

6.8.3.4 Kontroll och provning

6.8.3.4.1 Materialen i alla svetsade tankskal, med undantag av gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskor som ingår i gasflaskpaket, som utgör element i batterivagnar eller MEGcontainrar ska provas enligt metoden i 6.8.5.

6.8.3.4.2 Grundläggande bestämmelser för provtrycket finns i 4.3.3.2.1 - 4.3.3.2.4 och minimiprovtrycken anges i tabellen över gaser och gasblandningar i 4.3.3.2.5.

6.8.3.4.3 Den första vätsketryckprovningen ska genomföras innan värmeisoleringen monteras. När tankskalet och dess armatur, rörledningar och utrustningsdetaljer har provats var för sig, ska tanken täthetsprovas efter hopsättning.

6.8.3.4.4 Kapaciteten av varje tank avsedd för transport av komprimerade gaser fyllda efter vikt, kondenserade gaser och lösta gaser ska bestämmas, under överinseende av ett kontrollorgan, genom vägning eller volymmätning av den mängd vatten tanken rymmer. Noggrannheten vid mätningen av tankens kapacitet ska ligga inom 1 %. Bestämning genom beräkning baserad på tankens dimensioner är inte tillåten. Högsta tillåtna fyllningsvikt enligt förpackningsinstruktion P200 eller P203 i 4.1.4.1 och enligt 4.3.3.2.2 och 4.3.3.2.3 ska bestämmas av ett kontrollorgan.

6.8.3.4.5 Kontroll av svetsfogar ska utföras enligt kraven för λ = 1,0 i 6.8.2.1.23.

6.8.3.4.6 För tankar avsedda för transport av kylda kondenserade gaser:

(a) Med avvikelse från bestämmelserna i 6.8.2.4.2, ska återkommande kontroll utföras senast åtta år efter den första kontrollen och därefter åtminstone vart tolfte år.

1166

(b) Med avvikelse från bestämmelserna i 6.8.2.4.3, ska mellanliggande kontroll utföras senast sex år efter varje återkommande kontroll. 6.8.3.4.7 För vakuumisolerade tankar får vätsketryckprovning och invändig kontroll av tanken efter medgivande av kontrollorganet ersättas med täthetsprovning och vakuummätning. 6.8.3.4.8 Om vid återkommande kontroll öppningar gjorts i ett tankskal för kylda kondenserade gaser, ska det sätt, på vilket tanken försluts lufttätt innan den åter tas i drift, säkerställa tankskalets felfria tillstånd och godkännas av kontrollorganet. 6.8.3.4.9 Täthetsprovning av tankar för gaser ska utföras med ett tryck som - för komprimerade, kondenserade eller lösta gaser uppgår till minst 20 % av provtrycket, - för kylda kondenserade gaser uppgår till minst 90 % av högsta arbetstrycket. Hålltider för tankar innehållande kylda kondenserade gaser 6.8.3.4.10 Referenshålltiden för tankar innehållande kylda kondenserade gaser ska bestämmas baserat på följande: (a) effektiviteten hos isoleringssystemet, bestämd enligt 6.8.3.4.11, (b) lägsta öppningstryck hos tryckavlastningsanordningar, (c) ursprungliga fyllningsförhållanden, (d) en antagen omgivningstemperatur på 30 °C, (e) de fysikaliska egenskaperna hos varje kyld kondenserad gas som avses transporteras. 6.8.3.4.11 Effektiviteten hos värmeisoleringssystemet (värmeinflöde i watt) ska bestämmas genom typprovning av tanken. Denna provning ska bestå av antingen: (a) en provning med konstant tryck (till exempel vid atmosfärstryck) under vilken förlusten av kyld kondenserad gas mäts under ett visst tidsintervall, eller (b) en provning med slutet system under vilken tryckstegringen i tankskalet mäts under ett visst tidsintervall. När en provning med konstant tryck utförs, ska hänsyn tas till variationer i atmosfärstrycket. För båda provningarna ska korrektion göras för eventuella variationer av omgivningstemperaturen från det antagna referensvärdet på 30 °C. Anm ISO 21014:2006 Cryogenic vessels – Cryogenic insulation performance innehåller metoder för att bestämma isoleringens effektivitet för kryokärl och tillhandahåller en metod för att beräkna hålltiden. Kontroll och provning av batterivagnar och MEG-containrar 6.8.3.4.12 Element och utrustningsdetaljer på alla batterivagnar eller MEG-containrar ska kontrolleras och provas antingen tillsammans eller separat innan de tas i drift för första gången (första kontroll och provning). Därefter ska batterivagnar eller MEG-containrar,

1167

vars element är kärl, kontrolleras med högst fem års intervall. Batterivagnar och MEGcontainrar, vars element är tankar, ska kontrolleras enligt 6.8.2.4.2 och 6.8.2.4.3. En revisionskontroll ska genomföras oberoende av senaste återkommande kontroll och provning när så krävs enligt 6.8.3.4.16.

6.8.3.4.13 Första kontroll ska omfatta:

- kontroll av överensstämmelse med godkänd typ,

- tillverkningskontroll,

- kontroll av det invändiga och utvändiga skicket,

- vätsketryckprovning 19) med det provtryck som anges på skylten enligt 6.8.3.5.10,

- täthetsprovning vid högsta tillåtna arbetstryck, och

- kontroll av utrustningens funktionsduglighet.

Om element och deras armatur tryckprovas var för sig ska de täthetsprovas tillsammans efter hopsättning.

6.8.3.4.14 Gasflaskor, storflaskor och tryckfat samt gasflaskor som ingår i gasflaskpaket ska provas enligt förpackningsinstruktion P200 eller P203 i 4.1.4.1.

Provtrycket för samlingsröret på batterivagnar eller MEG-containrar ska vara detsamma som för elementen i batterivagnen eller MEG-containern. Tryckprovningen av samlingsröret får utföras som vattentryckprovning eller med användning av annan vätska eller gas med medgivande av behörig myndighet. Som undantag från denna bestämmelse ska provtrycket för samlingsröret i batterivagnar eller MEG-containrar vara minst 300 bar för UN 1001 acetylen, löst.

6.8.3.4.15 Återkommande kontroll omfattar en täthetsprovning vid högsta arbetstryck och en utvändig kontroll av strukturdelarna, elementen och driftsutrustningen utan demontering. Element och rörsystem ska provas med intervall angivna i förpackningsinstruktion P200 i 4.1.4.1 och enligt bestämmelserna i 6.2.1.6 respektive 6.2.3.5. Om element och utrustning tryckprovats var för sig ska de täthetsprovas tillsammans efter hopsättning.

6.8.3.4.16 Revisionskontroll krävs när batterivagnen eller MEG-containern visar tecken på skadade eller korroderade områden, läckage, eller annat tillstånd som visar på någon brist som kan påverka dess funktionsduglighet. Omfattningen av revisionskontrollen och om det bedöms nödvändigt demonteringen av element ska avgöras av storleken på skadan eller det försämrade tillståndet hos batterivagnen eller MEG-containern. Åtminstone den kontroll som krävs i 6.8.3.4.17 ska ingå.

6.8.3.4.17 Kontrollen ska säkerställa att:

(a) elementen kontrolleras utvändigt med avseende på gropfrätning, korrosion, nötning, bucklor, deformationer, defekter i svetsar eller något annat tillstånd inklusive läckage som kan göra batterivagnen eller MEG-containern osäker för transport,

19) I särskilda fall får vätsketryckprovningen med tillåtelse av behörig myndighet ersättas med tryckprovning med gas, eller en annan vätska om detta godkänts av kontrollorganet, när sådant förfarande inte utgör någon fara.

1168

(b) rörsystem, ventiler och packningar har kontrollerats med avseende på korroderade områden, defekter och andra tillstånd inklusive läckage, som kan göra batterivagnen eller MEG-containern osäker för fyllning, tömning eller transport,

(e) märkningar som krävs på batterivagnen eller MEG-containern är läsliga och i enlighet med tillämpliga bestämmelser, och

(f) ram, underrede och anordningar för lyft av batterivagnen eller MEG-containern är i tillfredsställande skick.

6.8.3.4.18 Provning och kontroll enligt 6.8.3.4.12 - 6.8.3.4.17 ska utföras av kontrollorganet. Intyg över kontrollen ska utfärdas, även i händelse av negativa provningsresultat. Intygen ska hänvisa till förteckningen över ämnen tillåtna för transport i batterivagnen eller MEGcontainern enligt 6.8.2.3.2.

En kopia av sådana intyg ska bifogas tankdokumentationen för alla kontrollerade tankar, batterivagn eller MEG-containrar (se 4.3.2.1.7).

6.8.3.5 Märkning

6.8.3.5.1 Följande uppgifter ska anges med prägling eller annat liknande sätt på den skylt som föreskrivs i 6.8.2.5.1 eller direkt på tankskalet, om detta är förstärkt så att tankens hållfasthet inte försämras.

6.8.3.5.2 På tankar för endast ett ämne:

- gasens officiella transportbenämning samt dessutom den tekniska benämningen för gaser som är tillordnade en N.O.S.-benämning 20) .

Denna uppgift ska kompletteras med:

- för tankar för komprimerade gaser fyllda efter volym (tryck), uppgift om högsta tillåtna fyllningstryck vid 15 °C för tanken,

20) I stället för officiell transportbenämning, eller officiell transportbenämning på n.o.s.-ämne följd av den tekniska benämningen, är det i förekommande fall tillåtet att använda någon av följande benämningar: - För UN 1078 KÖLDMEDIUM, N.O.S.: blandning F1, blandning F2, blandning F3. - För UN 1060 METYLACETYLEN- OCH PROPADIENBLANDNING, STABILISERAD: blandning P1, blandning P2. - För UN 1965 KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, N.O.S.: blandning A, blandning A01, blandning A02, blandning A0, blandning A1, blandning B1, blandning B2, blandning B, blandning C. Handelsnamn som nämns i 2.2.2.3, klassificeringskod 2F, UN 1965, Anm 1 , får endast användas som komplement. - För UN 1010 BUTADIENER, STABILISERADE: 1,2-butadien, stabiliserad, 1,3-butadien, stabiliserad. - För UN 1012 BUTEN: butenblandningar, 1-buten, cis-2-buten, trans-2-buten.

1169

- för tankar för komprimerade gaser fyllda efter vikt och kondenserade gaser, kylda kondenserade gaser och lösta gaser, uppgift om högsta tillåtna lastvikt i kg och fyllningstemperaturen, om denna är under -20 °C.

6.8.3.5.3 På tankar för flera gaser:

- gasens officiella transportbenämning samt dessutom den tekniska benämningen 19) för gaser som är tillordnade en N.O.S.-benämning.

Dessa uppgifter ska kompletteras med högsta tillåtna lastvikt i kg för varje gas.

6.8.3.5.4 På tankar för kylda kondenserade gaser:

- högsta arbetstryck 21) ,

- referenshålltid (i dagar eller timmar) för varje gas 21) ,

- tillhörande begynnelsetryck (i bar eller kPa (övertryck)) 21)

6.8.3.5.5 På tankar med värmeisolering:

- texten ”värmeisolerad” eller ”värmeisolerad med vakuum”.

6.8.3.5.6 Förutom de uppgifter som krävs i 6.8.2.5.2 ska följande anges på

båda sidor av cisternvagnen (på själva tankcontainern (på själva tanken eller på tanken eller på skyltar): skyltar):

(a) - tankkoden enligt certifikatet (se 6.8.2.3.2) med tankens faktiska provtryck,

- texten: ”lägsta tillåtna fyllningstemperatur:...”.

(b) på tankar för endast ett ämne:

- gasens officiella transportbenämning samt dessutom den tekniska benämningen för gaser som är tillordnade en N.O.S.-benämning. 20)

- för komprimerade gaser fyllda efter vikt och kondenserade gaser, kylda kondenserade gaser eller lösta gaser, högsta tillåtna lastvikt i kg,

- gasens officiella transportbenämning samt dessutom den tekniska benämningen för de gaser som är tillordnade en N.O.S.-benämning och som 20)

21) Efter det numeriska värdet ska alltid måttenhet anges. 20) I stället för officiell transportbenämning, eller officiell transportbenämning på n.o.s.-ämne följd av den tekniska benämningen, är det i förekommande fall tillåtet att använda någon av följande benämningar: - För UN 1078 KÖLDMEDIUM, N.O.S.: blandning F1, blandning F2, blandning F3. - För UN 1060 METYLACETYLEN- OCH PROPADIENBLANDNING, STABILISERAD: blandning P1, blandning P2. - För UN 1965 KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, N.O.S.: blandning A, blandning A01, blandning A02, blandning A0, blandning A1, blandning B1, blandning B2, blandning B, blandning C. Handelsnamn som nämns i 2.2.2.3, klassificeringskod 2F, UN 1965, Anm 1 , får endast användas som komplement.

1170

tanken används för att transportera, med uppgift om högsta tillåtna lastvikt i kg för var och en av dem,

med uppgift om högsta tillåtna lastvikt i kg för var och en av dem,

(d) på tankar med värmeisolering:

- texten ”värmeisolerad” (eller ”värmeisolerad med vakuum”) på ett av registreringslandets officiella språk och, om det språket inte är engelska, franska, tyska eller italienska, dessutom på engelska, franska, tyska eller italienska, såvida inga överenskommelser mellan de stater som berörs av transporten anger annat.

6.8.3.5.7 Lastgränserna enligt 6.8.2.5.2 ska (Tills vidare blank.) bestämmas för:

- komprimerade gaser som fylls efter vikt,

- kondenserade gaser eller kylda kondenserade gaser,

- lösta gaser,

med hänsyn till högsta tillåtna lastvikt i tanken, beroende på det transporterade ämnet. På tankar för flera gaser och om klapptavlor används, ska det fullständiga namnet på gasen som transporteras anges tillsammans med lastgränser på samma klapptavla. Om sådana klapptavlor används, ska de vara konstruerade och kunna säkras så att de inte kan vikas ut eller lossna från hållaren under transporten (särskilt på grund av stötar och oavsiktliga handlingar).

6.8.3.5.8 Litteraskyltar på vagnar för (Tills vidare blank.) avmonterbara tankar enligt 6.8.3.2.13 behöver inte vara försedda med uppgifter enligt 6.8.2.5.2 och 6.8.3.5.6.

6.8.3.5.9 (Tills vidare blank.)

Märkning av batterivagnar och MEG-containrar

6.8.3.5.10 Varje batterivagn och MEG-container ska vara försedd med en korrosionsbeständig metallskylt, permanent fäst på ett ställe som är lätt tillgängligt för inspektion. Åtminstone följande uppgifter ska vara präglade eller på liknande sätt angivna på skylten:

- För UN 1010 BUTADIENER, STABILISERADE: 1,2-butadien, stabiliserad, 1,3-butadien, stabiliserad. - För UN 1012 BUTEN: butenblandningar, 1-buten, cis-2-buten, trans-2-buten.

1171

- godkännandenummer,

- tillverkarens namn eller märke,

- tillverkarens serienummer,

- tillverkningsår,

- provtryck , 21)

- beräkningstemperatur (behövs endast om den är över +50 °C eller under -20 °C) , 21)

- datum (månad och år) för första kontroll och för senaste återkommande kontroll, enligt 6.8.3.4.12 och 6.8.3.4.15,

- stämpel för det kontrollorgan som utfört kontrollen.

6.8.3.5.11 Följande uppgifter ska anges på batteri- Följande uppgifter ska anges på själva vagnens båda sidor på en skylt: MEG-containern eller på en skylt:

- fordonsinnehavarens märkning eller - namn på ägaren och användaren, namn på användaren 22) , - antal element, - antal element, - total kapacitet hos elementen , 21) - total kapacitet hos elementen , 21) - högsta tillåtna totalvikt , 21) - lastgränser i enlighet med vagnens egenskaper och de kategorier av - tankkoden enligt sträckor som ska köras, typgodkännandecertifikatet (se 6.8.2.3.2) med MEG-containerns - tankkoden enligt certifikatet (se faktiska provtryck, 6.8.2.3.2) med batterivagnens faktiska provtryck, - gasens officiella transportbenämning transport samt dessutom den tekniska - gasens officiella transportbenämning benämningen för de gaser som är 20) samt dessutom teknisk benämning tillordnade en N.O.S.-benämning, och 20) för de gaser som är tillordnade en där en MEG-container används för N.O.S.-benämning, för vilken transporten, batterivagnen används för transport, och för MEG-containrar som fylls per vikt:

21) Efter det numeriska värdet ska alltid måttenhet anges. 22) Fordonsinnehavares märkning i enlighet med enhetliga tekniska specifikationer tillämpliga för fordonsnummer och tillhörande alfabetisk märkning på karosseriet och i enlighet med motsvarande lagstiftning från Europeiska unionen. 20) I stället för officiell transportbenämning, eller officiell transportbenämning på n.o.s.-ämne följd av den tekniska benämningen, är det i förekommande fall tillåtet att använda någon av följande benämningar: - För UN 1078 KÖLDMEDIUM, N.O.S.: blandning F1, blandning F2, blandning F3. - För UN 1060 METYLACETYLEN- OCH PROPADIENBLANDNING, STABILISERAD: blandning P1, blandning P2. - För UN 1965 KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, N.O.S.: blandning A, blandning A01, blandning A02, blandning A0, blandning A1, blandning B1, blandning B2, blandning B, blandning C. Handelsnamn som nämns i 2.2.2.3, klassificeringskod 2F, UN 1965, Anm 1 , får endast användas som komplement. - För UN 1010 BUTADIENER, STABILISERADE: 1,2-butadien, stabiliserad, 1,3-butadien, stabiliserad. - För UN 1012 BUTEN: butenblandningar, 1-buten, cis-2-buten, trans-2-buten.

1172

- datum (månad, år) för nästa återkommande kontroll enligt 6.8.2.4.3 - taravikt . 21) och 6.8.3.4.15.

6.8.3.5.12 Ramen på en batterivagn eller en MEG-container ska nära fyllningsstället ha en skylt som anger:

- högsta tillåtna fyllningstryck vid 15 °C för element, avsedda för komprimerade 21) gaser,

- gasens officiella transportbenämning enligt kapitel 3.2 samt dessutom den tekniska benämningen för de gaser som är tillordnade en N.O.S.-benämning, 20)

samt för kondenserade gaser:

- högsta tillåtna last per element 21) .

6.8.3.5.13 Gasflaskor, storflaskor och tryckfat, samt gasflaskor som ingår i gasflaskpaket ska märkas enligt 6.2.2.7. Dessa tryckkärl behöver inte etiketteras individuellt med etiketterna enligt kapitel 5.2.

Batterivagnar och MEG-containrar ska förses med storetiketter och märkning enligt kapitel 5.3.

6.8.3.6 Bestämmelser för batterivagnar och MEG-containrar som är konstruerade,

tillverkade, provade och kontrollerade i överensstämmelse med angivna

standarder

Anm Personer eller organ som är identifierade i standarder som ansvariga enligt RID/RID-S, ska följa bestämmelserna i RID/RID-S.

Sedan den 1 januari 2009 är det obligatoriskt att använda en angiven standard. Undantag behandlas i 6.8.3.7.

Certifikat om typgodkännande ska utfärdas i enlighet med 1.8.7 och 6.8.2.3. Vid utfärdande av ett certifikat om typgodkännande, ska en standard som är tillämplig enligt kolumn (4) väljas från nedanstående tabell.

Kolumn (3) anger de delavsnitt i kapitel 6.8 som standarden överensstämmer med

Kolumn 5 anger det senaste datumet vid vilket existerande typgodkännanden ska återkallas enligt 1.8.7.2.2.2. Om inget datum är angivet gäller typgodkännandet tills giltighetstiden löper ut.

Standarderna ska tillämpas i enlighet med 1.1.5. De ska tillämpas i sin helhet om inget annat anges i nedanstående tabell.

Tillämpningsområdet för varje standard anges i avsnittet om tillämpning i varje standard såvida inget annat anges i tabellen nedan.

21) Efter det numeriska värdet ska alltid måttenhet anges.

1173

Referens Dokumentets titel Kraven Tillämplig på Sista datum

som nya typgod- för att

standarden kännanden återkalla

överensstä eller existerande

mmer med förnyelser typgod-

kännanden

(1) (2) (3) (4) (5)

EN 13807:2003 Gasflaskor – Batterifordon – 6.8.3.1.4, Mellan 1 januari Konstruktion, tillverkning, märkning och 6.8.3.1.5, 2005 och 31 provning 6.8.3.2.18 − december 2020 Anm Där så är lämpligt får denna 6.8.3.2.26, standard även tillämpas på 6.8.3.4.12 − MEG-containrar som består av 6.8.3.4.14 tryckkärl. och 6.8.3.5.10 − 6.8.3.5.13 EN 13807:2017 Gasflaskor – Batterifordon och MEG- 6.8.3.1.4, Tillsvidare containrar – Konstruktion, tillverkning, 6.8.3.1.5, märkning och provning 6.8.3.2.18 - 6.8.3.2.28, 6.8.3.4.12 - 6.8.3.4.14 och 6.8.3.5.10 - 6.8.3.5.13 EN ISO Gasflaskor - Kulventiler - Specifikation 6.8.2.1.1 Obligatorisk 23826:2021 och provning och från och med 6.8.2.2.1 den 1 januari 2025

6.8.3.7 Bestämmelser för batterivagnar och MEG-containrar som inte är konstruerade,

tillverkade, provade och kontrollerade i överensstämmelse med angivna

standarder

För att ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling, eller om inga standarder är angivna i 6.8.3.6, eller för att ta hänsyn till vissa aspekter som inte har förutsetts i någon angiven standard i 6.8.3.6, kan behörig myndighet godta tillämpningen av en teknisk norm som säkerställer samma säkerhetsnivå. Batterivagnar och MEG-containrar ska dock uppfylla minimikraven i 6.8.3.

Så snart som 6.8.3.6 refererar till en ny standard som kan tillämpas, ska behörig myndighet återkalla sitt godkännande av motsvarande godtagna tekniska norm. En övergångsperiod som gäller fram till ikraftträdandet av nästa utgåva av RID/RID-S får tillämpas.

Den metod som ska användas för återkommande kontroll ska anges i typgodkännandet om standarderna angivna i 6.2.2, 6.2.4 eller 6.8.2.6 inte är tillämpliga eller inte ska användas.

Behörig myndighet ska skicka en förteckning över de tekniska normer den godtar till OTIF:s sekretariat och ska även uppdatera förteckningen vid ändringar. Förteckningen ska innehålla följande uppgifter: normens namn och datum, vad normen omfattar och uppgift om var den kan anskaffas. Sekretariatet ska göra denna information tillgänglig på sin webbplats.

En standard som har antagits för att anges i en kommande utgåva av RID/RID-S, får av behörig myndighet godtas för användning utan att OTIF-sekretariatet informeras.

1174

6.8.4 Särbestämmelser

Anm 1 För vätskor med flampunkt högst 60 °C och brandfarliga gaser, se även 6.8.2.1.26, 6.8.2.1.27 och 6.8.2.2.9.

Anm 2 Beträffande bestämmelser för tankar som ska utsättas för en tryckprovning på minst 1 MPa (10 bar) eller för tankar för transport av kylda kondenserade gaser, se 6.8.5.

Följande särbestämmelser gäller när de anges vid en benämning i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 13:

(a) Tillverkning (TC)

TC1 Kraven i 6.8.5 gäller för material och tillverkning av dessa tankskal.

TC2 Tankskal och deras tillbehör ska vara tillverkade av aluminium med minst 99,5 % renhetsgrad eller av lämpligt stål, som inte orsakar sönderfall av väteperoxid. Då tankskal är tillverkade av aluminium med minst 99,5 % renhetsgrad behöver godstjockleken inte uppgå till mer än 15 mm, även om beräkning enligt 6.8.2.1.17 ger ett högre värde.

TC3 Tankskal ska vara tillverkade av austenitiskt stål.

TC4 Tankskal ska vara försedda med emalj eller likvärdig skyddsbeläggning om tankmaterialet inte är beständigt mot UN 3250 klorättiksyra.

TC5 Tankskal ska vara försedda med minst 5 mm tjock blybeklädnad eller likvärdig beklädnad.

TC6 Godstjockleken på tankar tillverkade av aluminium med minst 99 % renhetsgrad eller aluminiumlegering behöver inte uppgå till mer än 15 mm, även om beräkning enligt 6.8.2.1.17 ger ett högre värde.

TC7 (Tills vidare blank.)

(b) Utrustning (TE)

TE1 (Borttagen.)

TE2 (Borttagen.)

TE3 Tankar ska uppfylla följande tilläggsbestämmelser.

Uppvärmningsanordningen får inte sticka in i tankskalet, utan ska placeras utvändigt. Avtappningsrör för fosfor får dock vara försett med värmemantel. Uppvärmningsanordningen för denna värmemantel ska regleras så att fosforns temperatur hindras från att överskrida tankens fyllningstemperatur. Övrig rördragning ska gå in i tanken i dess överdel, öppningar ska vara placerade över den högsta tillåtna fosfornivån och kunna förslutas fullständigt under låsbara huvar.

Tanken ska vara utrustad med ett mätarsystem för kontroll av fosfornivån, och, om vatten används som skyddande medium, ha en fix markering på skalan som visar högsta tillåtna vattennivå.

1175

TE4 Tankskal ska vara försedda med värmeisolering av svårbrännbart material.

TE5 Om tankskal är försedda med värmeisolering, ska sådan isolering vara av svårbrännbart material.

TE6 Tankar får vara utrustade med en anordning som är konstruerad så att det transporterade ämnet inte kan orsaka tilltäppning och att läckage och uppkomst av över- eller undertryck i tankskalets inre förhindras.

TE7 Tankskalets tömningsanordningar ska ha två av varandra oberoende förslutningar i serie. Den första ska bestå av en snabbstängande invändig avstängningsventil av godkänd typ och den andra av en utvändig avstängningsventil, en i vardera änden av tömningsröret. En blindfläns eller lika effektiv anordning ska också vara monterad vid utloppet från varje utvändig avstängningsventil. Om rörledningen slits av ska avstängningsventilen förbli fäst vid tankskalet i stängt läge.

TE8 Rörledningar på tanken ska vara av material, som inte orsakar sönderfall av väteperoxid.

TE9 Tankar ska upptill förses med en förslutningsanordning som förhindrar att övertryck uppstår inuti tankskalet på grund av sönderfall av ämnena som transporteras, att vätska läcker ut och att främmande ämnen kommer in i tankskalet.

TE10 Förslutningsanordningar i tankar ska vara tillverkade så att de inte blockeras av det stelnade ämnet under transporten.

Om tankarna är klädda med värmeisolerande material, ska detta vara oorganiskt och fullständigt fritt från brännbart material.

TE11 Tankskal och deras driftsutrustning ska vara konstruerade för att förhindra såväl att främmande ämnen kommer in i tankskalet och att vätska läcker ut, eller att farligt övertryck uppstår inuti tankskalet på grund av sönderfall av ämnena som transporteras. En säkerhetsventil som förhindrar att främmande ämnen tränger in, uppfyller också denna bestämmelse.

TE12 Tankar ska vara försedda med värmeisolering enligt 6.8.3.2.14. Om SADT för den organiska peroxiden är 55 °C eller lägre, eller tanken är tillverkad av aluminium, ska den vara fullständigt isolerad. Solskärm och delar av tanken som inte skyddas av den, eller ytterskalet till en fullständig isolering, ska vara vitmålade eller ha en blank metallyta. Färgen ska rengöras före varje transport och förnyas om den gulnar eller skadas. Värmeisoleringen ska vara fri från brännbart material.

Tankar ska vara utrustade med temperatursensorer.

Tankarna ska vara utrustade med säkerhetsventiler och tryckavlastningsanordningar för nödläge. Vakuumventiler får också användas. Tryckavlastningsanordningarnas öppningstryck ska bestämmas med hänsyn både till den organiska peroxidens egenskaper och tankens konstruktionsegenskaper. Smältsäkringar är inte tillåtna i tankskalet.

1176

Tankarna ska vara utrustade med fjäderbelastade säkerhetsventiler för att förhindra att avsevärt tryck utvecklas i tanken av sönderfallsprodukter och ångor, som kan bildas vid 50 °C. Säkerhetsventiler ska ha en avblåsningskapacitet och ett öppningstryck som bestäms utgående från resultatet av provningen som anges i särbestämmelse TA2. Öppningstrycket får emellertid aldrig medge att vätska rinner ut ur ventilen om tanken välter. Tryckavlastningsanordningarna för nödläge får vara av fjäderbelastad typ eller av sprängbleckstyp, konstruerade för att ventilera ut alla sönderfallsprodukter och ångor som avges vid självaccelererande sönderfall eller under en tid av minst en timme med total brandomvälvning, under betingelser som bestäms med följande formel: q = 70961 × F × A 0,82 där: q = värmeupptagning (W) A = vätt yta (m 2 ) F = isolerfaktor: F = 1 för oisolerade tankar, eller F = U(923 – T PO )/47032 för isolerade tankar där: K = värmeledningsförmåga för isolermaterialet (Wm -1 K -1 ) L = tjocklek på isolermaterialet (m) U = K/L = värmegenomgångstal för isoleringen (Wm K ) -2 -1 T PO = temperatur hos peroxiden vid tryckavlastning (K) Öppningstrycket för tryckavlastningsanordningarna ska vara högre än det som anges ovan och bestämmas utgående från resultat av provningen som anges i särbestämmelse TA2. Tryckavlastningsanordningarna ska dimensioneras så att högsta trycket i tanken aldrig överstiger tankens provtryck. Anm Ett exempel på metod att dimensionera avlastningsanordningarna för nödläge finns i bilaga 5 i testhandboken. För fullständigt isolerade tankar ska kapacitet och öppningstryck hos avlastningsanordningarna för nödläge bestämmas under antagande av förlust av isolering på 1 % av tankens yta. Vakuumventiler och fjäderbelastade ventiler på tankarna ska förses med flamskydd, utom då de transporterade ämnena och deras sönderfallsprodukter inte är brandfarliga. Hänsyn ska tas till den minskning av avblåsningskapaciteten som orsakas av flamskyddet. TE13 Tankar ska vara värmeisolerade och ha en uppvärmningsanordning på utsidan.

1177

TE14 Tankar ska vara utrustade med en värmeisolering. Värmeisolering i direkt kontakt med tankskalet och/eller komponenter i värmesystemet ska ha en antändningstemperatur som är minst 50 °C högre än den högsta temperatur tanken konstruerats för.

TE15 (Borttagen.)

TE16 (Borttagen.)

TE17 För avmonterbara tankar gäller (Tills vidare blank.) 23) följande bestämmelser:

(a) de ska säkras på vagnschassina så att de inte kan förskjutas,

(b) de får inte vara förbundna med varandra med samlingsrör,

TE18 (Tills vidare blank.)

TE19 (Tills vidare blank.)

TE20 Oavsett de andra tankkoderna som tillåts i tankhierarkin i den systematiserade tillordningen i 4.3.4.1.2 ska tankar vara försedda med säkerhetsventil.

TE21 Tankarnas förslutningar ska vara skyddade med låsbara kåpor.

TE22 För att minska skadeomfattningen vid (Tills vidare blank.) en rangerstöt eller olycka, ska cisternvagnar för ämnen som transporteras i flytande form och gaser samt batterivagnar kunna ta upp en energi uppgående till minst 800 kJ per vagnsände genom elastisk eller plastisk deformation av bestämda komponenter i underredet eller på liknande sätt (t.ex. insättning av krockupptagande element). Energiupptagningen ska bestämmas med avseende på kollision på ett rakspår.

Energiupptagning genom plastisk deformation får endast ske vid sådana omständigheter som ligger utanför ramarna för normal järnvägstrafik (rangerhastighet över 12 km/h eller kraft på enskilda buffertar över 1500 kN).

23) För definition av avmonterbara tankar, se 1.2.1.

1178

Vid energiupptagning av högst 800 kJ per vagnsände får det inte förekomma någon kraftöverföring till tankskalet, vilken kan leda till synlig kvarstående deformation av detta.

Kraven i denna särbestämmelse ska anses uppfyllda om kollisionssäkra buffertar (krockupptagande element) enligt punkt 7 i standarden EN 15551:2009 +A1:2010 (Järnvägar - Rullande materiel – Buffertar) används och om motståndet hos vagnskorgen uppfyller avsnitt 6.3 och delavsnitt 8.2.5.3 i standard EN 12663-2:2010 (Järnvägar - Strukturella krav för fordonskorgar - Del 2: Godsvagnar).

Kraven i denna särbestämmelse ska anses uppfyllda för cisternvagnar som har automatisk kopplingsanordning utrustade med energiupptagningselement som ska kunna absorbera åtminstone 130 kJ per vagnsände.

TE23 Tankar ska vara utrustade med en anordning som är konstruerad så att det transporterade ämnet inte kan orsaka tilltäppning och att läckage och uppkomst av över- eller undertryck i tankskalets inre förhindras.

TE24 (Tills vidare blank.)

TE25 Tankskal till cisternvagnar ska, för att (Tills vidare blank.) förhindra buffertklättring och urspårning eller för att vid nödfall begränsa skador vid buffertklättring, dessutom vara skyddade genom minst en av följande åtgärder.

Åtgärder för att förhindra buffertklättring

(a) Buffertklättringsskydd

Buffertklättringsskyddet ska säkerställa att vagnarnas underreden förblir på samma horisontella nivå. Följande krav ska vara uppfyllda:

- Buffertklättringsskyddet får inte inverka på vagnens normala drift (t.ex. kurvtagning, växlarutrymme, kopplarhandtag).

1179

Buffertklättringsskyddet ska tillåta fri kurvtagning av en annan med buffertklättringsskydd utrustad vagn i en kurva med 75 m radie.

- Buffertklättringsskyddet får inte inverka på buffertarnas normala funktion (elastisk eller plastisk deformation) (se även 6.8.4 (b), särbestämmelse TE22).

- Buffertklättringsskyddet ska fungera oberoende av lastens egenskaper och vagnens förslitningsgrad.

- Buffertklättringsskyddet ska hålla för en vertikal kraft (uppåt och nedåt) på 150 kN.

- Buffertklättringsskyddet ska fungera oavsett om nästa vagn är utrustad med buffertklättringsskydd. Ömsesidig funktionsstörning mellan buffertklättringsskydd får inte förekomma.

- Ökningen av överhänget för att fästa buffertklättringsskyddet ska understiga 20 mm.

- Buffertklättringsskyddets bredd ska vara minst lika stor som bredden hos buffertskivan (utom på vänstra stegbrädets plats, där buffertklättringsskyddet inte får skära in i växlarens fria utrymme, dock ska då buffertens största bredd vara täckt).

- Ett buffertklättringsskydd ska finnas över varje buffert.

- Buffertklättringsskyddet ska möjliggöra montering av buffertar, som avses i standarderna EN 12663-2:2010 Järnvägar - Strukturella krav för fordonskorgar - Del 2: Godsvagnar och EN 15551:2009 +A1:2010 (Järnvägar – Rullande materiel – Buffertar) och får inte utgöra hinder för underhållsarbete.

1180

- Buffertklättringsskyddet ska vara konstruerat så att faran för intryckning i tankgaveln vid en stöt inte ökas.

Åtgärder för att begränsa skador vid buffertklättring

(b) Höjning av godstjockleken i tankgavlarna eller användning av andra material med större energiupptagningsförmåga

Godstjockleken hos tankgavlarna ska i detta fall uppgå till minst 12 mm.

Hos tankar för transport av gaserna UN 1017 klor, UN 1749 klortrifluorid, UN 2189 diklorsilan, UN 2901 bromklorid och UN 3057 trifluoracetylklorid ska dock godstjockleken i gavlarna i detta fall uppgå till minst 18 mm.

Om skyddet består av en isoleringskonstruktion (laminatskydd, sandwich-cover), ska denna täcka hela tankgavelns utsträckning och ha en specifik energiupptagningsförmåga på minst 22 kJ (motsvarande 6 mm godstjocklek), som uppmäts enligt den metod som beskrivs i bihang B till EN 13094, ”Behållare för transport av farligt gods – Metalliska behållare med arbetstryck mindre än 0,5 bar – Konstruktion och tillverkning”. Om korrosionsrisken inte kan uteslutas genom konstruktionsåtgärder, ska det finnas möjlighet till bedömning av tankgavlarnas utsida, t.ex. genom ett avtagbart skydd.

(d) Skyddsplåt i varje vagnsände

Om en skyddsplåt används i varje vagnsände, gäller följande krav:

- Skyddsplåten ska täcka den aktuella tankbredden till aktuell

1181

höjd. Dess bredd ska dessutom utefter hela plåtens höjd vara minst lika stor som det avstånd som begränsas av buffertskivornas ytterkanter.

- Skyddsplåtens höjd, mätt från ovankanten av buffertfästplattan, ska täcka

- antingen två tredjedelar av tankdiametern,

- eller minst 900 mm och dessutom vara utrustad i ovankanten med en stoppanordning för klättrande buffertar.

- Skyddsplåten ska ha en godstjocklek på minst 6 mm.

- Skyddsplåten och dess fästpunkter ska vara utformade så att möjligheten till intryckning i tankgavlarna av själva plåten minimeras.

(e) Skyddsplåt i varje vagnsände på vagnar utrustade med automatiska kopplingar

Om en skyddsplåt används i varje vagnsände gäller följande bestämmelser:

- Skyddsplåten ska täcka tankgaveln till en höjd av åtminstone 1100 mm mätt från ovankanten av buffertfästplattan, kopplingarna ska vara utrustade med klättringsskydd för att förhindra oavsiktlig frånkoppling och skyddsplåtens bredd ska utefter hela plåtens höjd vara minst 1200 mm,

- Skyddsplåten ska ha en godstjocklek på minst 12 mm,

- Skyddsplåten och dess fästpunkter ska vara utformade så att möjligheten till genomträngning i tankgavlarna av själva plåten minimeras.

1182

De i (b), (c) och (d) angivna godstjocklekarna avser referensstål. Används andra material ska med undantag av konstruktionsstål likvärdig tjocklek bestämmas enligt formeln i 6.8.2.1.18. Minimivärden enligt materialstandard ska då användas för Rm och A.

TE26 Alla fyllnings- och tömningskopplingar, inklusive de som sitter i ångfasen, på tankar avsedda för transport av brandfarliga kylda kondenserade gaser ska vara utrustade med en automatisk snabbstängande avstängningsventil (se 6.8.3.2.3) så nära tanken som möjligt.

(c) Typgodkännande (TA)

TA1 Tankar får inte godkännas för transport av organiska ämnen.

TA2 Detta ämne får transporteras i fasta eller avmonterbara tankar eller tankcontainrar endast under villkor som bestäms av behörig myndighet i avsändarlandet, om denna på grundval av provningen nedan konstaterat att en sådan transport kan genomföras på ett säkert sätt.

Om avsändarlandet inte är fördragsstat till RID ska dessa villkor godkännas av behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av sändningen.

För typgodkännande ska provning genomföras:

- för kontroll av kompatibiliteten med samtliga material som normalt är i kontakt med ämnet under transport,

- för att få underlag för konstruktionen av tryckavlastningsanordningar för nödläge och säkerhetsventiler med hänsyn till tankens konstruktionsegenskaper, och

- för att fastslå andra särskilda bestämmelser som krävs för säker transport av ämnet.

Provningsresultaten ska tas med i rapportunderlaget för typgodkännandet.

TA3 Detta ämne får endast transporteras i tankar med tankkod LGAV eller SGAV. Hierarkin i 4.3.4.1.2 är inte tillämplig.

TA4 Metoderna för bedömning av överensstämmelse i 1.8.7 ska tillämpas av behörig myndighet eller av ett kontrollorgan som uppfyller 1.8.6.3 och är ackrediterat som typ A enligt EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3).

TA5 Detta ämne får endast transporteras i tankar med tankkod S2,65AN(+). Hierarkin i 4.3.4.1.2 är inte tillämplig.

(d) Provningar (TT)

TT1 Tankar av ren aluminium behöver genomgå första och återkommande vätsketryckprovning vid ett tryck på endast 250 kPa (2,5 bar).

1183

TT2 Skicket på innerbeklädnaden i tankar ska kontrolleras varje år av ett kontrollorgan genom invändig kontroll av tankskalet (se särbestämmelse TU43 i 4.3.5).

TT3 (Tills vidare blank.) Med undantag från kraven i 6.8.2.4.2 ska återkommande kontroll utföras senast vart åttonde år och innefatta kontroll av godstjockleken med hjälp av lämplig utrustning. För sådana tankar ska täthetsprovning och funktionskontroll enligt 6.8.2.4.3 utföras senast vart fjärde år.

TT4 (Borttagen.)

TT5 Vätsketryckprovning av tankarna ska genomföras senaste efter

4 år. 2½ år.

TT6 Återkommande kontroll av tankarna (Tills vidare blank.) ska genomföras senast vart fjärde år.

TT7 Oavsett kraven i 6.8.2.4.2 får den återkommande invändiga kontrollen ersättas med ett program som godkänts av behörig myndighet.

TT8 Tankar som enligt 6.8.3.5.1 – 6.8.3.5.3 är märkta med officiell transportbenämning föreskriven för benämningen UN 1005 ammoniak, vattenfri, och tillverkade av finkornstål med en sträckgräns över 400 N/mm 2 enligt materialstandarden, ska vid varje återkommande kontroll enligt 6.8.2.4.2 genomgå en magnetpulverprovning för att upptäcka ytsprickor.

I nedre delen av varje tankskal ska minst 20 % av svetslängden av rund- och längssvetsar, liksom svetsfogar på samtliga stutsar och alla eventuella reparations- och slipställen kontrolleras.

Om uppgiften om ämnet tas bort från tanken eller tankskylten, ska en magnetpulverprovning genomföras och åtgärderna ska registreras i kontrollintyget som bifogas till tankdokumentationen.

Sådan magnetpulverprovning ska utföras i enlighet med EN 12972:2018 +A1:2024.

TT9 För kontroll och provning (inklusive tillverkningskontroll) ska metoderna i 1.8.7 tillämpas av behörig myndighet eller av ett kontrollorgan som uppfyller 1.8.6.3 och är ackrediterat som typ A enligt EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3).

TT10 Återkommande kontroll enligt 6.8.2.4.2 ska genomföras senast:

vart fjärde år. vart 2½ år.

1184

(e) Märkning (TM)

Anm Dessa uppgifter ska anges på ett av godkännandelandets officiella språk och, om det språket inte är franska, tyska, italienska eller engelska, dessutom på franska, tyska, italienska eller engelska, såvida inga överenskommelser mellan de stater som berörs av transporten anger annat.

TM1 Tankar ska utöver uppgifterna i 6.8.2.5.2 förses med texten: ”FÅR INTE ÖPPNAS UNDER TRANSPORT. RISK FÖR SJÄLVANTÄNDNING” (se även Anm ovan).

TM2 Tankar ska utöver uppgifterna i 6.8.2.5.2 förses med texten: ”FÅR INTE ÖPPNAS UNDER TRANSPORT. UTVECKLAR BRANDFARLIGA GASER VID KONTAKT MED VATTEN” (se även Anm ovan).

TM3 Tankar ska på skylten som krävs i 6.8.2.5.1 även förses med officiell transportbenämning på godkänt ämne och med tankens högsta tillåtna lastvikt i kg för detta ämne.

Lastgränserna enligt 6.8.2.5.2 ska bestämmas för angivna ämnen med hänsyn till högsta tillåtna lastvikt för tanken.

TM4 På tankar ska följande tilläggsuppgifter finnas angivet, genom prägling eller liknande sätt, på skylten som krävs i 6.8.2.5.2 eller direkt på själva tankskalet om detta är förstärkt så att hållfastheten inte försämras: den kemiska benämningen samt godkänd koncentration av ämnet ifråga.

TM5 Tankar ska utöver uppgifterna som anges i 6.8.2.5.1 vara märkta med datum (månad, år) för den senast utförda invändiga kontrollen av tanken.

TM6 Cisternvagnar ska förses med ett (Tills vidare blank.) orangefärgat band enligt 5.3.5.

TM7 Treklöversymbolen för strålningsfara enligt 5.2.1.7.6 ska sättas fast genom stämpling eller på annat likvärdigt sätt på skylten som beskrivs i 6.8.2.5.1. Symbolen får präglas direkt på själva tankskalet, om väggarna är förstärkta så att tankskalets hållfasthet inte försämras.

6.8.5 Bestämmelser om material och tillverkning för tankskal till cisternvagnar

och tankcontainrar, för vilka ett provtryck på minst 1 MPa (10 bar) krävs,

och för tankskal till cisternvagnar och tankcontainrar avsedda för

transport av kylda kondenserade gaser i klass 2

6.8.5.1 Material och tankskal

6.8.5.1.1 (a) Tankskal för transport av:

- komprimerade, kondenserade eller lösta gaser i klass 2,

- UN 1380, 2845, 2870, 3194 och 3391-3394 i klass 4.2, och

1185

- UN 1052 vätefluorid, vattenfri och UN 1790, fluorvätesyra med över 85 % vätefluorid i klass 8, ska vara tillverkade av stål. (b) Tankskal tillverkade av finkornstål för transport av: - frätande gaser i klass 2, samt UN 2073 ammoniaklösning, och - UN 1052 vätefluorid, vattenfri och UN 1790 fluorvätesyra med över 85 % vätefluorid i klass 8 ska vara värmebehandlade för avspänning. Värmebehandlingen kan utgå om 1. det inte finns risk för spänningskorrosion, och 2. medelvärdet av slagarbetet i svetsgodset, värmepåverkade zonen (HAZ) och i grundmaterialet, bestämt med tre provstavar vardera, i genomsnitt uppgår till minst 45 J. Som provstav ska ISO-V-provstaven användas. För grundmaterialet ska provuttaget provas ”tvärs”. För svetsgodset och den värmepåverkade zonen (HAZ) ska anvisningsläget S väljas i godsets mitt respektive den värmepåverkade zonens (HAZ) mitt. Provningen ska genomföras vid lägsta arbetstemperaturen. (c) Tankskal för transport av kylda, kondenserade gaser i klass 2 ska vara tillverkade av stål, aluminium, aluminiumlegering, koppar eller kopparlegering (t.ex. mässing). Tankskal av koppar eller kopparlegering tillåts dock endast för gaser som inte innehåller acetylen. Eten får dock innehålla högst 0,005 % acetylen. (d) Endast material som lämpar sig för den lägsta och högsta drifttemperaturen i tankskalen och deras armatur och tillbehör får användas. 6.8.5.1.2 Följande material är tillåtna för tillverkning av tankskal: (a) stål som inte är benägna till sprödbrott vid den lägsta drifttemperaturen (se 6.8.5.2.1). - konstruktionsstål (utom för kylda kondenserade gaser i klass 2), - finkornstål, ned till -60 °C, - nickelstål (med en nickelhalt 0,5 % - 9 %), ned till -196 °C, beroende på nickelhalten, - austenitiska kromnickelstål, ned till -270 °C, - ferrit-austenitiskt rostfritt stål, ned till -60 °C, (b) aluminium med en halt av minst 99,5 % eller aluminiumlegeringar (se 6.8.5.2.2), (c) deoxiderad koppar med en halt av minst 99,9 % eller kopparlegeringar med en kopparhalt över 56 % (se 6.8.5.2.3).

1186

6.8.5.1.3 (a) Tankskal av stål, aluminium eller aluminiumlegeringar ska vara antingen sömlösa eller svetsade. (b) Tankskal av austenitiskt stål, koppar eller kopparlegeringar får vara hårdlödda. 6.8.5.1.4 Armatur och tillbehör får antingen skruvas fast på tankarna eller fästas enligt följande: (a) för tankar av stål, aluminium eller aluminiumlegering genom svetsning, (b) för tankar av austenitiskt stål, koppar eller kopparlegering genom svetsning eller hårdlödning. 6.8.5.1.5 Tankskalen ska vara byggda och fastsatta på vagnchassit eller i containerramen på ett sådant sätt att avkylning av bärande delar, som kan göra dessa spröda, med säkerhet undviks. Tankarnas fästanordningar ska i sig vara konstruerade så att de, även då tanken befinner sig vid sin lägsta drifttemperatur, fortfarande har tillräckliga mekaniska egenskaper.

6.8.5.2 Provningsbestämmelser

6.8.5.2.1 Tankskal av stål Materialen, som används vid tillverkning av tankskal, och svetsfogarna ska vid lägsta drifttemperaturen, dock inte över -20 °C, uppfylla minst följande krav på slagsegheten: - Provningarna ska utföras med provstavar med V-formad anvisning. - Minsta slagseghet (se 6.8.5.3.1 - 6.8.5.3.3) för provstavar med längdaxeln vinkelrät mot plåtens valsningsriktning och med en V-formad anvisning (enligt ISO R148) vinkelrät mot plåtytan ska vara 34 J/cm 2 för konstruktionsstål (som på grund av nuvarande ISO-standarder får provas med provstavar med längdaxeln i valsningsriktningen), finkornstål, ferritiskt legerat stål Ni < 5 %, ferritiskt legerat stål 5 % ≤ Ni ≤ 9 % eller austenitiskt Cr -Ni – stål eller ferrit-austenitiskt rostfritt stål. - För austenitiska stål behöver endast svetsfogen utsättas för slagseghetsprovning. - Vid drifttemperaturer lägre än -196 °C utförs slagseghetsprovningen inte vid drifttemperaturen, utan vid -196 °C. 6.8.5.2.2 Tankskal av aluminium eller aluminiumlegering Fogar i tankar ska uppfylla de krav som fastställts av behörig myndighet. 6.8.5.2.3 Tankar av koppar eller kopparlegering Slagseghetsprovning krävs inte.

6.8.5.3 Slagseghetsprovning

6.8.5.3.1 För plåtar med tjocklek under 10 mm, dock minst 5 mm, ska provstavar med ett tvärsnitt på 10 mm × e mm, där e representerar plåttjockleken, användas. Bearbetning ned till 7,5 mm eller 5 mm tillåts om nödvändigt. Minimivärdet 34 J/cm 2 krävs i samtliga fall.

1187

Anm Ingen slagseghetsprovning utförs på plåt med tjocklek under 5 mm, eller på dess svetsfogar. 6.8.5.3.2 (a) Vid provning av plåt ska slagsegheten bestämmas på tre provstavar. Provstavarna ska tas ut vinkelrätt mot plåtens valsningsriktning. För konstruktionsstål får de dock tas ut längs med valsningsriktningen. (b) För provning av svetsfogar ska provstavarna tas ut på följande sätt:

när e ≤ 10 mm:

tre provstavar med anvisningen i mitten av svetsfogen, tre provstavar med anvisningen mitt i den värmepåverkade zonen (HAZ) (den Vformade anvisningen ska skära smältgränsen i mitten av provet),

Mitt i svetsen Värmepåverkad zon (HAZ)

när 10 mm < e ≤ 20 mm:

tre provstavar från mitten av svetsfogen, tre provstavar från den värmepåverkade zonen (HAZ) (den V-formade anvisningen ska skära smältgränsen i mitten av provet),

e/2 e e/2 Svetsens mitt

Värmepåverkad zon (HAZ)

1188

när e > 20 mm:

två uppsättningar av tre provstavar, en från vardera över- respektive undersidan vid vart och ett av de ställen som anges nedan (den V-formade anvisningen ska skära smältgränsen i mitten av de provstavar som tas i den värmepåverkade zonen (HAZ)).

Svetsens mitt

Värmepåverkad zon (HAZ)

6.8.5.3.3 (a) För plåt ska medelvärdet av de tre provningarna uppnå det i 6.8.5.2.1 angivna minimivärdet 34 J/cm . Högst ett av de individuella värdena får vara lägre än 2 34 J/cm , men aldrig under 24 J/cm . 2 2

(b) För svetsar får medelvärdet erhållet från de tre provstavarna tagna i mitten av svetsen vara lägst 34 J/cm 2 . Högst ett av de individuella värdena får vara lägre än 34 J/cm , men aldrig under 24 J/cm . 2 2

(c) För den värmepåverkade zonen (HAZ) (den V-formade anvisningen skär smältgränsen i mitten av provet) får värdet från högst en av de tre provstavarna vara lägre än 34 J/cm 2 , dock lägst 24 J/cm 2 .

6.8.5.3.4 Om kraven som föreskrivs i 6.8.5.3.3 inte är uppfyllda får en omprovning göras, men endast om:

(a) medelvärdet av de första tre provningarna är under minimivärdet 34 J/cm 2 , eller

(b) fler än ett av de individuella värdena är lägre än minimivärdet 34 J/cm 2 men inte under 24 J/cm 2 .

6.8.5.3.5 Vid en förnyad slagseghetsprovning av plåt eller svetsar får inget av de individuella värdena vara lägre än 34 J/cm 2 . Medelvärdet av samtliga resultat från den ursprungliga och förnyade provningen ska vara minst lika med 34 J/cm 2 .

Vid en förnyad provning av provstavar tagna ur den värmepåverkade zonen (HAZ) får inget av de individuella värdena vara lägre än 34 J/cm . 2

6.8.5.4 Hänvisning till standard

Bestämmelserna i 6.8.5.2 och 6.8.5.3 anses vara uppfyllda vid tillämpning av nedanstående standarder:

EN ISO 21028-1:2016 Kryokärl - Seghetskrav för material i kryogenisk temperatur – Del 1: Temperaturer under -80 °C

1189

EN ISO 21028:2018 Kryogena kärl – Krav för material vid kryogen temperatur – Del 2: Temperaturer mellan -80 ° och -20 °C. 1190

Kapitel 6.9

Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och

provning av UN-tankar med tankskal av fiberarmerade

plastmaterial (FRP)

6.9.1 Tillämpning och allmänna bestämmelser

6.9.1.1 Bestämmelserna i avsnitt 6.9.2 gäller UN-tankar med tankskal av FRP avsedda för transport av farligt gods i klasserna 1, 3, 5.1, 6.1, 6.2, 8 och 9 med alla transportslag. Utöver bestämmelserna i detta kapitel, och såvida inget annat föreskrivs, ska tillämpliga krav i den internationella konventionen för säkra containrar (CSC), 1972, i gällande version, uppfyllas av alla UN-tankar med tankskal av FRP som motsvarar definitionen av ”container” i konventionen.

6.9.1.2 Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte för UN-tankar till sjöss (offshore).

6.9.1.3 Bestämmelserna i kapitel 4.2 och avsnitt 6.7.2 gäller för UN-tankar med tankskal av FRP med undantag för de bestämmelser som avser användning av metallmaterial för tillverkningen av ett UN-tankskal och tilläggsbestämmelser som anges i detta kapitel.

6.9.1.4 För att ta hänsyn till vetenskapliga och tekniska framsteg får de tekniska bestämmelserna i detta kapitel ersättas med alternativa arrangemang (”alternative arrangements”, AA). Dessa alternativa arrangemang ska erbjuda en säkerhetsnivå som inte är lägre än den som ges av bestämmelserna i detta kapitel, med avseende på kompatibilitet med transporterade ämnen och förmåga hos UN-FRP-tanken att motstå stöt, belastning och brand. För internationell transport ska UN-FRP-tanken som är byggda med alternativa arrangemang vara godkända av tillämpliga behöriga myndigheter.

6.9.2 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av

UN-FRP-tankar

6.9.2.1 Definitioner

I detta avsnitt gäller definitionerna i 6.7.2.1 förutom definitionerna kopplade till metallmaterial (”Finkornstål”, ”Konstruktionsstål” och ” Referensstål”) för tillverkningen av tankskalet till en UN-tank.

Dessutom gäller följande definitioner för UN-tankar med tankskal av FRP:

Bärande skikt : Det skikt av fiberarmerad plast (FRP) som krävs för att motstå påkänningarna på konstruktionen.

Fiberarmerad plast (FRP) : se 1.2.1.

Fiberlindning : en process för att tillverka strukturer av FRP där kontinuerliga förstärkningar (tråd, band eller annat), antingen tidigare impregnerade med ett matrismaterial eller impregnerade under lindning, placerats över en roterande dorn. Formen är normalt en rotationsyta och kan inkludera gavlar.

FRP-tank : en UN-tank tillverkad av ett tankskal av FRP och gavlar, driftsutrustning, säkerhetsanordningar och annan installerad utrustning.

1191

Glasövergångstemperatur (T g ) : ett karakteristiskt värde för det temperaturområde inom vilket glasövergången äger rum.

Handuppläggning : en process för formning av armerad plast där armering och harts placeras på en form.

Hartsinfusion : en tillverkningsmetod för FRP genom vilken torr armering placerats i en anpassad form, enkelsidig form med vacuumpåse eller på annat sätt, och flytande harts tillförs delen genom externt applicerat tryck vid inloppet och/eller genom fullt eller partiellt applicerat vakuumtryck vid ventilen.

Liner (skikt) : ett lager på den invändiga ytan av ett tankskal av FRP som förhindrar kontakt med det farliga gods som transporteras.

Matta: en fiberförstärkning gjord av slumpmässigt hackade eller tvinnade fibrer sammanbundna till ark av varierande längd och tjocklek.

Parallellt tankskalsprovstycke : ett FRP-prov, vilket måste vara representativt för tankskalet, tillverkat parallellt med tankskalskonstruktionen om det inte är möjligt att skära ut provstycken från själva tankskalet. Det parallella tankskalsprovstycket kan vara platt eller böjt.

Representativt provstycke : ett provsnitt utskuret från tankskalet.

Tankskal av FRP : en sluten cylinderformad del med en inre volym avsedd för transport av kemiska ämnen.

Ytmatta: en tunn matta med hög absorptionsförmåga som används i produktskikt av FRP där överskottsfraktioner av polymermatris krävs (ytjämnhet, kemikaliebeständighet, läckagesäker, etc.) .

Ytterskikt : den del av tankskalet som har direkt kontakt med omgivningen.

6.9.2.2 Allmänna bestämmelser för konstruktion och tillverkning

6.9.2.2.1 Bestämmelserna i 6.7.1 och 6.7.2.2 gäller för UN-FRP-tankar. För de delar av tankskalet som är tillverkade av FRP, är följande bestämmelser undantagna: 6.7.2.2.1, 6.7.2.2.9.1, 6.7.2.2.13 och 6.7.2.2.14. Tankskal ska vara konstruerade och tillverkade i överensstämmelse med bestämmelserna i en tryckkärlskod, tillämplig för FRPmaterial, som godkänts av behörig myndighet.

Dessutom gäller följande bestämmelser.

6.9.2.2.2 Tillverkarens kvalitetssystem

6.9.2.2.2.1 Kvalitetssystemet ska innefatta alla moment, krav och bestämmelser som antagits av tillverkaren. Det ska dokumenteras på ett systematiskt och noggrant sätt i form av skriftliga principer, metoder och anvisningar.

6.9.2.2.2.2 Innehållet ska särskilt omfatta tillräckliga beskrivningar av:

(a) organisationsstruktur och personalens ansvar för konstruktion och produktkvalitet,

1192

(b) för UN-tankarnas konstruktion använd teknik, processer och metoder för konstruktionskontroll och -granskning, (c) relevant tillverkning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt arbetsrutiner som kommer att användas, (d) kvalitetsredovisningar som kontrollrapporter, provnings- och kalibreringsdata, (e) ledningens uppföljningar till följd av revisionen enligt 6.9.2.2.2.4 för att säkerställa kvalitetssystemets effektiva funktion, (f) metod som beskriver sättet att uppfylla kundkraven, (g) metod för kontroll av dokument och revidering av dessa, (h) sätt för att kontrollera icke överensstämmande UN-tankar, inköpta detaljer, halvfabrikat och färdiga detaljer, och (i) utbildningsprogram och kvalificeringsförfarande för berörd personal. 6.9.2.2.2.3 Enligt kvalitetssystemet ska följande minimikrav uppfyllas för varje UN-FRP-tank som tillverkats: (a) användning av en plan för kontroll och provning (ITP), (b) visuell kontroll, (c) kontroll av fiberriktningen och masshalt genom en dokumenterad kontrollprocess, (d) kontroll av fiber- och hartskvalitet och egenskaper genom certifikat eller annan dokumentation, (e) kontroll av linerns kvalitet och egenskaper genom certifikat eller annan dokumentation, (f) kontroll av egenskaper hos den formade termoplasten eller härdningsgrad hos härdplasten, utifrån vilket som är tillämpligt, genom direkt eller indirekt mätmetod (t.ex. Barcol-provning eller differentiell svepkalorimetri (DSC)), som ska bestämmas i enlighet med 6.9.2.7.1.2 (h), eller genom krypprovning av ett representativt provstycke eller parallellt tankskalsprovstycke i enlighet med 6.9.2.7.1.2 (e) under en period på 100 timmar, (g) dokumentation av vad som är tillämpligt för termoplastiska hartsbildande processer eller härdplasthartshärdnings- och efterhärdningsprocesser, och (h) bevarande och arkivering i fem år av tankskalsprovstycken för framtida kontroller och tankskalskontroller (t.ex. från utskurna manluckor). 6.9.2.2.2.4 Revision av kvalitetssystemet Kvalitetssystemet ska genomgå en första bedömning för att fastställa om det uppfyller kraven i 6.9.2.2.2.1 – 6.9.2.2.2.3 på ett för behörig myndighet godtagbart sätt.

1193

Tillverkaren ska anmälas resultatet av revisionen. Anmälan ska omfatta slutsatserna av revisionen och eventuellt nödvändiga korrigerande åtgärder.

Återkommande revisioner ska genomföras på ett för behörig myndighet godtagbart sätt för att se till att tillverkaren upprätthåller och tillämpar kvalitetssystemet. Rapporter över den återkommande revisionen ska tillhandahållas tillverkaren.

6.9.2.2.2.5 Upprätthållande av kvalitetssystemet

Tillverkaren ska upprätthålla det godkända kvalitetssystemet så att det förblir ändamålsenligt och effektivt.

Tillverkaren ska upplysa behörig myndighet, som har godkänt kvalitetssystemet, om planerade ändringar. De föreslagna ändringarna ska utvärderas för att fastställa om det förändrade kvalitetssystemet fortsatt uppfyller kraven i 6.9.2.2.2.1 – 6.9.2.2.2.3.

6.9.2.2.3 Tankskal av FRP

6.9.2.2.3.1 Tankskal av FRP ska sitta fast i UN-tankens ramkonstruktion. Tankskalets stöd och fästen till ramen får inte orsaka några lokala spänningskoncentrationer som överstiger konstruktionsgränser hos tankskalkonstruktionen i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel för alla drifts- och provningsförhållanden.

6.9.2.2.3.2 Tankskalen ska vara tillverkade av lämpliga material, som ska fungera i temperaturområde på minst -40 °C till +50 °C, såvida inte något annat temperaturområde har bestämts av behörig myndighet i det land där transporten genomförs på grund av allvarliga klimat- eller driftsförhållanden (t.ex. värmeelement).

6.9.2.2.3.3 Om ett värmesystem är installerat, ska det uppfylla 6.7.2.5.12 – 6.7.2.5.15 och följande krav:

(a) den högsta driftstemperaturen för de värmeelement som är integrerade eller anslutna till tankskalet får inte överstiga den högsta temperaturen som tanken har konstruerats för,

(b) värmeelementen ska konstrueras, kontrolleras och användas så att temperaturen hos det transporterade ämnet inte kan överstiga den högsta temperaturen som tanken har konstruerats för eller ett värde vid vilket det inre trycket överstiger maximalt arbetstryck (MAWP), och

(c) Tankens struktur och dess värmeelement ska möjliggöra undersökning av tankskalet med avseende på eventuella effekter av överhettning.

6.9.2.2.3.4 Tankskalen ska bestå av följande tre skikt:

- innerliner,

- bärande skikt,

- yttre skikt.

Anm Skiktet får kombineras om alla tillämpliga funktionskriterier är uppfyllda.

6.9.2.2.3.5 Innerlinern utgör det inre skiktet av tankskalet som är konstruerad som en första barriär för att säkerställa långtidsbeständigheten gentemot ämnena som ska

1194

transporteras, samt för att förhindra farliga reaktioner med innehållet, uppkomst av farliga föreningar eller väsentlig försvagning av det bärande skiktet beroende på diffusion av ämnen genom innerlinern. Kemisk kompatibilitet ska kontrolleras i enlighet med 6.9.2.7.1.3.

Linern kan vara av fiberarmerad plast eller av termoplast.

6.9.2.2.3.6 Liner av fiberarmerad plast ska bestå av de följande två komponenterna:

(a) Ytskikt (”gelcoat”): ett hartsrikt ytskikt, armerat med en ytmatta, som är kompatibel med hartset och innehållet. Detta skikt ska ha en högsta viktsandel fibrer på 30 % och tjockleken ska vara minst 0,25 mm och högst 0,60 mm.

(b) Förstärkningslager: ett eller flera lager med en minimitjocklek av 2 mm, som innehåller en glasmatta eller sprutad fiber om minst 900 g/m2 och har en glashalt på minst 30 viktsprocent, såvida inte likvärdig säkerhet kan påvisas för en lägre glashalt.

6.9.2.2.3.7 Om linern består av plattor av termoplast, ska de sammansvetsas till nödvändig form, med hjälp av en kvalificerad svetsprocedur och kvalificerad personal. Svetsade liners ska ett skikt av elektriskt ledande media placerat mot den icke-mediaberörda kontaktytan av svetsarna för att underlätta gnistprovning Ett varaktigt förband mellan liner och bärande skikt ska åstadkommas genom användning av lämpliga lim.

6.9.2.2.3.8 Det bärande skiktet ska vara konstruerat så att det motstår påkänningarna på konstruktionen enligt 6.7.2.2.12, 6.9.2.2.3.1, 6.9.2.3.2, 6.9.2.3.4 and 6.9.2.3.6.

6.9.2.2.3.9 Ytterskiktet av harts eller färg ska ge det bärande skiktet hos tanken tillräckligt skydd mot miljö- och driftspåverkan inklusive ultraviolett strålning och saltdimma och från tillfälligt stänk på lasten.

6.9.2.2.3.10 Hartser

Bearbetningen av hartsblandningen ska ske helt enligt leverantörens rekommendationer. Hartserna kan vara

- omättat polyesterharts,

- vinylesterharts,

- epoxiharts,

- fenolharts,

- termoplast.

Hartsformbeständighetstemperaturen (HDT) bestämd enligt 6.9.2.7.1.1 ska ligga minst 20 °C över den högsta temperaturen som tanken har konstruerats för och får i inget fall vara lägre än 70 °C.

6.9.2.2.3.11 Armeringsfibrer

Armeringsmaterialet i de bärande skikten ska väljas så att de uppfyller bestämmelserna för bärande skikt. För linern ska glasfiber av åtminstone typ C eller

1195

ECR enligt ISO 2078:1993 + Amd 1:2015 användas. Termoplast får endast användas till linern om dess kompatibilitet med det avsedda innehållet verifierats.

6.9.2.2.3.12 Tillsatser

Tillsatser som är nödvändiga för bearbetning av hartset, t.ex. katalysatorer, acceleratorer, härdare och tixotroperingsämnen, samt ämnen som används för att förbättra tankens egenskaper, såsom fyllmedel, färgämnen, pigment etc. får inte leda till försvagning av materialet med hänsyn till konstruktionslivslängd och -temperatur.

6.9.2.2.3.13 Tankskal av FRP, fästelement samt driftsutrustning och strukturdelar ska vara konstruerade så att de tål belastningarna som anges i 6.7.2.2.12, 6.9.2.2.3, 6.9.2.3.2, 6.9.2.3.4 och 6.9.2.3.6, under sin konstruktionslivslängd utan förlust av innehåll (så när som på gasmängder som kommer ut er eventuella avluftningsanordningar).

6.9.2.2.3.14 Särskilda bestämmelser för transport av ämnen med flampunkt högst 60 °C

6.9.2.2.3.14.1 FRP-tankar för transport av brandfarliga vätskor med flampunkt på högst 60 °C ska tillverkas så att farlig elektrostatisk uppladdning av de olika beståndsdelarna förhindras.

6.9.2.2.3.14.2 Det på tankskalets inner- och yttersida uppmätta värdet på elektriskt ytmotstånd får inte överstiga 10 9 Ω. Detta kan uppnås genom användning av tillsatser i hartset eller genom interlaminära ledande skikt som metall- eller kolfibernät.

6.9.2.2.3.14.3 Det uppmätta elektriska jordningsmotståndet får inte överstiga 10 7 Ω.

6.9.2.2.3.14.4 Alla komponenter hos tankskalet ska förbindas elektriskt med varandra och med metalldelar i tankens driftsutrustning och strukturdelar samt med fordonet. Det elektriska motståndet mellan delar i kontakt med varandra får inte överstiga 10 Ω.

6.9.2.2.3.14.5 Det elektriska yt- och jordningsmotståndet ska först uppmätas med en av behörig myndighet godkänd metod på varje tillverkad tank eller på en uttagen del av tankskalet. I händelse av en skada på tankskalet som kräver reparation, ska det elektriska motståndet mätas på nytt.

6.9.2.2.3.15 Tanken ska konstrueras så att den, utan väsentligt läckage, klarar verkan av en 30 minuters total brandomvälvning, som definierats i provningsbestämmelserna i 6.9.2.7.1.5. Om tillräcklig data från provning av jämförbara tanktyper finns, kan provningen utelämnas efter medgivande av behörig myndighet.

6.9.2.2.3.16 Tillverkningsprocess för tankskal av FRP

6.9.2.2.3.16.1 Fiberlindning, handuppläggning, hartsinfusion eller en annan tillämplig kompositproduktionsprocess ska användas för tillverkning av tankskal av FRP.

6.9.2.2.3.16.2 Fiberarmeringens vikt ska överensstämma med den som anges i metodbeskrivningen med en tolerans på +10 % och -0 %. En eller flera av de fibertyper som anges i 6.9.2.2.3.11 och i metodbeskrivningen ska användas för armering av tankskalen.

6.9.2.2.3.16.3 Hartssystemet ska vara ett av de hartssystem som specificerats i 6.9.2.2.3.10. Inga fyllmedel, pigment eller färgtillsatser får användas som kan påverka hartsens naturliga färg förutom vad som tillåts enligt metodbeskrivningen.

1196

6.9.2.3 Konstruktionskriterier

6.9.2.3.1 Tankskal ska ha en konstruktion som kan spänningsanalyseras matematiskt eller experimentellt med töjningsgivare eller med andra metoder som godkänts av behörig myndighet.

6.9.2.3.2 Tankskal av FRP ska konstrueras och tillverkas så att de motstår provtrycket. För vissa ämnen finns särskilda bestämmelser i tillämplig tankinstruktion, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (10), och beskriven i 4.2.5, eller i en särbestämmelse för UN-tankar, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (11), och beskriven i 4.2.5.3. Den minsta godstjocklek hos tankskalet av FRP får inte vara mindre än det som anges i 6.9.2.4.

6.9.2.3.3 Vid det specificerade provtrycket får den maximala töjningen mätt i mm/mm i tankskalet inte resultera i bildning av mikrosprickor och får därför inte vara större än den första uppmätta punkten för töjningsbaserat brott eller skada på hartset, uppmätt under draghållfasthetprovningar föreskrivna i 6.9.2.7.1.2 (c).

6.9.2.3.4 För invändigt provtryck, utvändigt beräkningstryck angivet i 6.7.2.2.10, statisk belastning angiven i 6.7.2.2.12 och statisk egenbelastning som uppkommer på grund av innehållet med för tanktypen fastställd högsta densitet och högsta fyllnadsgrad, får brottkriterier (FC (failure criteria)) i längsgående riktning, i tvärriktningen och i alla andra riktningar i planet för kompositupplägget inte överstiga följande värde:

1 𝐹𝐹𝐹𝐹 ≤ 𝐾𝐾

där:

𝐾𝐾 = 𝐾𝐾 0 × 𝐾𝐾 1 × 𝐾𝐾 2 × 𝐾𝐾 3 × 𝐾𝐾 4 × 𝐾𝐾 5

där K inte får understiga 4.

K 0 = hållfasthetfaktor. För allmän konstruktion uppgår minimivärdet för K 0 till 1,5. Värdet på K 0 ska fördubblas, såvida inte tankskalet är utrustat med ett extra skydd i form av en metallram som fullständigt omsluter tanken och har längsgående och överliggande balkar.

K 1 = faktor som har samband med försämringen av materialegenskaper på grund av krypning och åldring. Den ska beräknas enligt formeln:

1 𝐾𝐾 1 = 𝛼𝛼𝛼𝛼

där α är krypfaktorn och β åldringsfaktorn, bestämda i enlighet med 6.9.2.7.1.2 (e) respektive (f). När de används i beräkning, ska faktorerna α och β ska ha ett värde mellan 0 och 1.

Alternativt får ett konservativt värde på K 1 = 2 användas med syfte att genomföra den numeriska valideringsberäkningen i 6.9.2.3.4 (fortfarande behöver pro vning genomföras för att fastställa α och β).

K 2 = faktor som har samband med drifttemperaturen och hartsets termiska egenskaper och som bestäms med följande ekvation med ett minimivärde på 1:

1197

K 2 =1,25 – 0,0125 (HDT - 70)

där HDT är hartsets formbeständighetstemperatur i °C.

K 3 = faktor som har samband med utmattning i materialet. Värdet K 3 = 1,75 ska användas om inget annat värde medges av behörig myndighet. För konstruktion mot dynamiska laster enligt 6.7.2.2.12 ska värdet K 3 = 1,1 användas.

K 4 = faktor som har samband med härdningstekniken och har följande värden:

1,0 när härdning sker enligt en dokumenterad och godkänd metod, och kvalitetssystemet beskrivet i 6.9.2.2.2 även inkluderar en kontroll av härdningsgrad för varje UN-FRP-tank med hjälp av en direkt mätmetod, såsom differentiell svepkalorimetri (DSC) bestämd genom ISO 11357- 2:2016, enligt 6.9.2.7.1.2 (h),

1.1 där formning av termoplastisk harts eller härdning av härdplast sker i enlighet med en godkänd och dokumenterad process, och kvalitetssystemet som beskrivs i 6.9.2.2.2 inkluderar kontroll av egenskaper hos den formade termoplasten eller härdningsgrad hos härdplasten, utifrån vilket som är tillämpligt, för varje UN-FRP-tank där indirekt mätmetod används enligt 6.9.2.7.1.2 (h), såsom Barcolprovning genom ASTM D2583:2013-03 eller EN 59:2016, HDT genom ISО 75 -1:2013, termomekanisk analys (TMA) genom ISO 11359- 1:2014, eller dynamisk termomekanisk analys (DMA) genom ISO 6721-11:2019,

1,5 i övriga fall.

K 5 = faktor kopplad till UN-tankinstruktionen i 4.2.5.2.6:

1,0 för T1-T19,

1,33 för T20,

1,67 för T21-T22.

En konstruktionsvalidering med användning av numerisk analys och ett lämpligt sammansatt brottkriterium ska utföras för att verifiera att spänningarna i skikten i tankskalet ligger under de tillåtna. Lämpliga sammansatta brottkriterier inkluderar, men är inte begränsade till, ”Tsai-Wu, Tsai-Hill, Hashin, Yamada-Sun, Strain Invariant Failure Theory, Maximum Strain, or Maximum Stress”. Andra relationer för hållfasthetskriterierna är tillåtna efter överenskommelse med behörig myndighet. Metoden och resultaten från denna konstruktionsvalidering ska lämnas till den behöriga myndigheten.

Tillåtna värden ska bestämmas med hjälp av experiment för att härleda parametrar som krävs genom de valda brottskriterierna i kombination med en säkerhetsfaktor K, hållfasthetsvärden uppmätta enligt 6.9.2.7.1.2 (c) och de maximala töjningskriterierna som anges i 6.9.2.3.5. Analysen av förband ska vara utförd i enlighet med de tillåtna gränsvärdena som fastställts i 6.9.2.3.7 och hållfasthetsvärdena mätta enligt 6.9.2.7.1.2 (g). Buckling ska beaktas i enlighet med 6.9.2.3.6. Konstruktionen av öppningar och metalliska kopplingar ska vara utformade i enlighet med 6.9.2.3.8.

1198

6.9.2.3.5 Vid var och en av de definierade spänningarna i 6.7.2.2.12 och 6.9.2.3.4 får den resulterande förlängningen i varje riktning inte överstiga värdet som anges i följande tabell eller 1/10 av hartsets brottförlängning bestämd genom ISO 527-2:2012, utifrån vilket som är det lägsta.

Exempel på kända gränsvärden anges i nedanstående tabell.

Maximal förlängning

Typ av harts

vid spänning (%)

Omättad polyester eller fenol 0,2 Vinylester 0,25

Epoxy 0,3

Termoplast Se 6.9.2.3.3

6.9.2.3.6 För det utvändiga beräkningstrycket ska den minsta säkerhetsfaktorn för linjär bucklingsanalys av tankskalet vara enligt definitionen i den tillämpliga tryckkärlskoden men inte mindre än tre.

6.9.2.3.7 De limmade fogarna och/eller överlappslamineringen som används för förbanden, inklusive förbanden mellan gavlar, koppling mellan utrustning och tankskal, skvalpskott och tankfack och tankskalet, ska vara i stånd att ta upp belastningar i 6.7.2.2.1.2, 6.9.2.2.3.1, 6.9.2.3.2, 6.9.2.3.4 och 6.9.2.3.6. För att undvika spänningskoncentrationer i överlaminatet ska böjningar med ett stigningsförhållande högst 1:6 användas. Skjuvhållfastheten mellan överlaminatet och de med detta förbundna tankdelarna får inte vara mindre än

𝑄𝑄 𝜏𝜏 𝑅𝑅 𝜏𝜏 = γ 𝑙𝑙 ≤ 𝐾𝐾

där:

τ R är den interlaminära skjuvhållfastheten enligt ISO 14130:1997 +Cor 1:2003,

Q är belastningen per breddenhet på sammankopplingen,

K är säkerhetsfaktorn beräknad enligt 6.9.2.3.4,

l är längden hos överlaminatet,

γ är anvisningen som är kopplad till genomsnittlig fogspänning för maximal fogspänning vid brottpunkten.

Andra beräkningsmetoder för fogarna är tillåtna efter godkännande av behörig myndighet.

6.9.2.3.8 Metalliska flänsar och deras förslutningar är tillåtna att användas i tanskal av FRP enligt konstruktionskraven i 6.7.2. Öppningar i tankskalet av FRP ska vara förstärkta, för att uppnå minst samma säkerhetsfaktorer mot de statiska och dynamiska belastningarna angivna i 6.7.2.2.12, 6.9.2.3.2, 6.9.2.3.4 och 6.9.2.3.6 som själva tankskalet ger. Antalet öppningar ska minimeras. Vid ovala öppningar får förhållandet mellan de båda axlarna inte överstiga 2.

1199

Om metalliska flänsar eller komponenter är integrerade i tankskalet av FRP genom limning, ska karakteriseringsmetoden angiven i 6.9.2.3.7 gälla för skarven mellan metallen och den fiberarmerade plasten. Om de metalliska flänsarna eller komponenterna är fixerade på annat sätt, t.ex. med gängade fästdonsanslutningar, gäller de tillämpliga bestämmelserna i den relevanta tryckkärlsstandarden.

6.9.2.3.9 Kontrollberäkningar av tankskalets hållfasthet ska genomföras med FEM-metoden (Finita Elementmetoden (Finite Element Method)) vilken ska simulera tankskalsupplag, fogar inom och mellan tankskalet av FRP, containerram samt öppningar. Behandling av enstaka delar ska utföras med en lämplig metod enligt tillämplig tryckkärlskod.

6.9.2.4 Minsta godstjocklek hos tankskalet

6.9.2.4.1 Minsta godstjocklek hos tankskalet av FRP ska bekräftas genom kontrollberäkningar av hållfastheten hos tankskalet med beaktande av hållfasthetskraven som anges i 6.9.2.3.4.

6.9.2.4.2 Minsta tjocklek hos det bärande skiktet på tankskalet av FRP ska bestämmas i enlighet med 6.9.2.3.4, men oavsett ska den minsta tjockleken hos de bärande skikten vara minst 3 mm.

6.9.2.5 Utrustningskomponenter för UN-tankar med tankskal av FRP

Driftsutrustning, bottenöppningar, tryckavlastningsanordningar, mätarutrustning, stativ, ramar, lyft- och surrningsbeslag för UN-tankar, ska uppfylla bestämmelserna i 6.7.2.5- 6.7.2.17. Om några andra metallanordningar måste integreras i tankskalet av FRP, gäller bestämmelserna i 6.9.2.3.8.

6.9.2.6 Typgodkännande

6.9.2.6.1 Typgodkännandet för UN-FRP-tankar ska uppfylla bestämmelserna i 6.7.2.18. Följande tilläggsbestämmelser gäller för UN-FRP-tankar.

6.9.2.6.2 Rapport gällande prototypprovning för typgodkännande ska dessutom innefatta följande:

(a) Resultat från materialprovningarna som använts för tillverkning av tankskal av FRP i enlighet med kraven i 6.9.2.7.1,

(b) Resultat från stötprovet med fallande kula i enlighet med bestämmelserna i 6.9.2.7.1.4,

6.9.2.6.3 Ett kontrollprogram för användningslivslängden ska upprättas, vilket ska vara en del av driftmanualen för att övervaka tankens status vid återkommande kontroller. Kontrollprogrammet ska fokusera på de kritiska spänningsområdena som identifierats i konstruktionsanalysen utförd enligt 6.9.2.3.4. Kontrollmetoden ska ta hänsyn till det potentiella skadeläget vid det kritiska spänningsområdet (t.ex. dragspänning eller interlaminatspänning). Kontrollen ska vara en kombination av visuell och oförstörande provning (t.ex. akustiska emissioner, ultraljudsutvärdering, termografi). För värmeelement ska kontrollprogrammet för användningslivslängd tillåta en

1200

undersökning av tankskalet eller dess representativa platser för att ta hänsyn till effekterna av överhettning.

6.9.2.6.4 En representativ prototyp ska genomgå nedan beskrivna provningar. Om så krävs får driftsutrustning ersättas av andra detaljer för detta ändamål.

6.9.2.6.4.1 Prototypen ska kontrolleras med avseende på överensstämmelse med typspecifikationen. Detta innefattar en invändig och utvändig kontroll och måttkontroll av väsentliga dimensioner.

6.9.2.6.4.2 Prototypen, utrustad med töjningsgivare på alla ställen med stark töjning, utifrån vad som identifierats genom valideringsberäkningen för konstruktionen enligt 6.9.2.3.4, ska genomgå följande belastningar och de då uppträdande töjningarna ska noteras:

(a) fyllning med vatten till högsta tillåtna fyllnadsgrad. Mätresultaten ska användas för kontroll av konstruktionsberäkningen enligt 6.9.2.3.4,

(b) Fyllning med vatten till maximal fyllnadsgrad och utsatt för statiska belastningar i alla tre riktningar monterade via hörnfästen utan att extra belastning appliceras utvändigt på tankskalet. För jämförelse med den beräknade konstruktionen enligt 6.9.2.3.4 ska de noterade töjningarna extrapoleras som förhållande mellan kvoten av de accelerationer som krävs i 6.7.2.2.12 och de uppmätta accelerationsvärdena,

(c) fyllning med vatten och belastad med fastställt provtryck. Under denna belastning får tanken inte uppvisa synliga skador eller läckage.

Spänningen som motsvarar den uppmätta töjningsnivån får inte överstiga den lägsta säkerhetsfaktorn som räknats fram i 6.9.2.3.4 under någon av dessa belastningsvillkor.

6.9.2.7 Ytterligare bestämmelser som gäller för UN-FRP-tankar

6.9.2.7.1 Materialprovning

6.9.2.7.1.1 Hartser

Hartsets brottförlängning ska vara bestämd enligt ISO 527-2:2012. Formbeständighetstemperaturen (HDT) för hartset ska vara bestämd enligt EN ISO 75-1:2013.

6.9.2.7.1.2 Tankskalsprovstycke

Innan provning ska alla beläggningar tas bort från provstyckena. Om det inte är möjligt att skära ut ett tankskalsprovstycke får ett parallellt tankskalsprovstycke användas. Provningarna ska innefatta:

(a) tjocklek hos laminatskikten i tankmantel och tankgavlar,

(b) vikthalt och sammansättning på armeringskompositen genom ISO 1172:1996 eller ISO 14127:2008 samt orientering och uppbyggnad av armeringslagren,

(c) brottgräns, brottförlängning och elasticitetsmodul enligt ISO 527-4:1997 eller ISO 527-5:2009 i de i tvärgående och längsgående riktningarna på tankskalet. På delar av tankskalet av FRP ska provning genomföras på representativa laminat i enlighet med ISO 527-4:1997 eller ISO 527-5:2009, för att möjliggöra utvärdering av lämpligheten hos säkerhetsfaktor (K). Minst sex prover per

1201

brottgränsmätning ska användas, och brottgränsen ska bestämmas från medelvärdet minus två standardavvikelser,

(d) Böjhållfasthet fastställd ska vara fastställd genom provning av trepunkts- eller fyrapunktsböjning enligt ISO 14125:1998 +Amd 1:2011 med användning av ett provstycke med en minimibredd av 50 mm och ett stödpunktsavstånd på minst tjugo gånger godstjockleken. Minst fem prover ska användas.

(e) Krypfaktorn ska vara bestämd utifrån medelvärdet av resultaten från minst två prover med konfigurationen beskriven i (d), utsatt för krypning i trepunkts- eller fyrapunktsböjning, vid den maximala konstruktionstemperaturen angiven i 6.9.2.2.3.2, under en period på 1 000 timmar. Följande provning ska utföras för varje prov:

(i) Placera provet i böjningsapparaten, obelastad, i ugnen inställd på maximal konstruktionstemperatur och låt acklimatisera sig under en period av minst 60 minuter,

(ii) Belasta provböjning i enlighet med EN ISO 14125:1998 + Amd 1:2011 vid böjspänning motsvarande hållfastheten bestämd i (d) dividerat med fyra. Bibehåll mekanisk belastning vid maximal konstruktionstemperatur utan avbrott i minst 1 000 timmar,

(iii) Mät den initiala deformationen sex minuter efter full belastning i (e) (ii). Provet ska förbli belastat i provriggen,

(iv) Mät den slutliga deformationen 1 000 timmar efter full belastning i (e) (ii), och

(v) Beräkna krypfaktorn α genom att dividera den initiala deformationen från (e) (iii) med den slutliga deformationen från (e) (iv).

(f) Åldringsfaktor β bestämd utifrån medelvärdet av resultaten från minst två prover med konfigurationen beskriven i (d), utsatt för belastning i statisk trepunkts- eller fyrapunktsböjning, i samband med nedsänkning i vatten vid den maximala konstruktionstemperaturen angiven i 6.9.2.2.3.2, under en period på 1 000 timmar. Följande test ska utföras för varje prov:

(i) Innan provning eller konditionering ska proverna torkas i en ugn vid 80 °C under en period av 24 timmar,

(ii) Provet ska belastas i trepunkts- eller fyrpunktsböjning vid rumstemperatur, i enlighet med ISO 14125:1998 + Amd 1:2011, vid böjspänningsnivån motsvarande hållfastheten som bestämts i (d) dividerat med fyra. Mät den initiala deformationen sex minuter efter full belastning. Ta bort provet från provriggen,

(iii) Sänk ned det obelastade provet i vatten vid den maximala konstruktionstemperaturen under en period av minst 1 000 timmar utan avbrott i vattenkonditioneringsperioden. När konditioneringsperioden har löpt ut, ta bort proverna, håll dem fuktiga vid rumstemperatur och slutför (f) (iv) inom tre dagar,

1202

(iv) Provet ska utsättas för den andra omgången av statisk belastning, på ett sätt som är identiskt med (f) (ii). Mät den slutliga deformationen sex minuter efter full belastning. Ta bort provet från provriggen, och

(v) Beräkning åldringsfaktorn β genom att dela den initiala deformationen från (f) (ii) med den slutliga deformationen från (f) (iv).

(g) Förbandens interlaminära skjuvhållfasthet ska mätas genom provning av representativa provstycken i enlighet med ISO 14130:1997.

(h) Effektiviteten av vad som är tillämpligt för termoplastiska hartsbildande egenskaper eller härdplasthartshärdnings- och efterhärdningsprocesser för laminat ska bestämmas med en eller flera av följande metoder:

(i) Direkt mätning av bildade termoplastiska hartsegenskaper eller härdplasthartshärdningsgrad: glasövergångstemperatur (T g ) eller smälttemperatur (T m ) bestämd med hjälp av differentiell svepkalorimetri (DSC) via ISO 11357-2:2016; eller

(ii) Indirekt mätning av bildade termoplastiska hartsegenskaper eller härdplasthartshärdningsgrad:

- HDT genom ISО 75 -1:2013,

- T g eller T m med termomekanisk analys (TMA) genom ISO 11359- 1:2014,

- Dynamisk termomekanisk analys (DMA) genom ISO 6721-11:2019,

- Barcol-provning genom ASTM D2583:2013-03 eller EN 59:2016.

6.9.2.7.1.3 Liners kemiska kompatibilitet och de kemiska kontaktytorna mellan driftsutrustning och ämnena som ska transporteras ska verifieras med en av följande metoder. Denna verifiering ska ta hänsyn till alla aspekter på kompatibiliteten hos materialen i tankskalet och dess utrustning med de ämnen som ska transporteras, inklusive kemiska angrepp på tankskalet, initiering av kritiska reaktioner på grund av innehållet och farliga reaktioner mellan de båda.

(a) För bestämning av angrepp på tankskalet ska representativa provstycken uttagna från tankskalet, inklusive eventuell liner med svetsfogar, genomgå kemisk beständighetsprovning enligt EN 977:1997 under en provtid av 1000 timmar vid 50 °C eller vid den högsta temperatur som ett specifikt ämne är godkänt för transport. I jämförelse med obelastade prov får nedgången i hållfasthet och elasticitetsmodul i den uppmätta böjprovning enligt EN 978:1997 inte överstiga 25 %. Sprickor, blåsor, punktformiga skador, separation av lager och liner samt kornighet är inte tillåtna.

(b) Intygade och dokumenterade uppgifter om positiva erfarenheter med avseende på kompatibiliteten hos aktuellt gods med material i tankskalet som det kommer i kontakt med, om angivna temperaturer, tider och andra väsentliga driftförhållanden.

1203

(d) Efter överenskommelse med behörig myndighet, får andra metoder för att kontrollera kemisk kompatibilitet användas.

6.9.2.7.1.4 Stötprov med fallande kula enligt EN 976-1:1997

Prototypen ska genomgå stötprov med fallande kula enligt EN 976-1:1997 nr 6.6. Då får ingen synlig inre eller yttre skada uppträda.

6.9.2.7.1.5 Brandhärdighetsprovning

6.9.2.7.1.5.1 En representativ prototyptank tillsammans med driftsutrustning och strukturdelar fylld till 80 % av sin maximala vattenkapacitet ska utsättas för 30 minuters omvälvande brandbelastning genom en oljekarsbrand (bonfire) eller annat slags brand med samma verkan. Branden ska motsvara en teoretisk brand med flamtemperatur på 800 °C, emmissionstal på 0,9 och för tanken en värmeöverföringskoefficient på 10 W/(m²K) och en absorbans för ytan av 0,8. Ett minsta nettovärmeflöde på 75 kW/m² ska kalibreras enligt ISO 21843:2018. Karets dimensioner ska vara minst 50 cm större än tanken åt alla håll och avståndet mellan bränslenivån och tanken ska uppgå till mellan 50 och 80 cm. Under vätskenivån i tanken, ska alla delar av tanken, inklusive öppningar och förslutningar, förbli täta under testet så när som på droppläckage.

6.9.2.8 Kontroll och provning

6.9.2.8.1 Kontroll och provning av UN-FRP-tankar ska genomföras enligt 6.7.2.19. Dessutom ska svetsade termoplastiska liners vara gnistprovade enligt en lämplig standard efter den tryckprovning som utförts i enlighet med den återkommande kontrollen angiven i 6.7.2.19.4.

6.9.2.8.2 Dessutom ska första kontroll och de återkommande kontrollerna följa kontrollprogrammet för användningslivslängd och tillhörande kontrollmetoder enligt 6.9.2.6.3.

6.9.2.8.3 Första kontroll och provning ska säkerställa att tillverkningen av tanken är genomförd i enlighet med kvalitetssystemet som krävs i 6.9.2.2.2.

6.9.2.8.4 Vid kontroll av tankskalet ska dessutom läget för de områden som värmts av uppvärmningsanordningar anvisas eller märkas, finnas tillgängliga i konstruktionsritningar eller göras synliga med en lämplig teknik (t.ex. infrarött ljus). Undersökning av tankskalet ska beakta effekterna av överhettning, korrosion, erodering, övertryck och mekanisk överbelastning.

6.9.2.9 Bevarande av tankskalsprovstycken

Tankskalsprovstycken (t.ex. från utskurna manluckor) från varje tillverkad tank ska bevaras för framtida kontroller och tankskalskontroller i fem år från datumet för den första kontrollen och provningen och tills den föreskrivna femåriga återkommande kontrollen har genomförts med lyckat resultat.

6.9.2.10 Märkning

6.9.2.10.1 Bestämmelserna i 6.7.2.20.1 gäller för UN-tankar med tankskal av FRP, förutom de i 6.7.2.20.1 (f) (ii).

1204

6.9.2.10.2 Den information som krävs i 6.7.2.20.1 (f) (i) ska vara ”Konstruktionsmaterial i mantlar/gavlar: Fiberarmerad plast”, armeringsfibern t.ex. ”Förstärkning: E-glas”, och harts t.ex. "Harts: Vinylester". 6.9.2.10.3 Bestämmelserna i 6.7.2.20.2 gäller för UN-tankar med ett tankskal av FRP.

1205

Kapitel 6.10

Bestämmelser för tillverkning, utrustning, typgodkännande,

kontroll och märkning av slamsugartankar

Anm 1 Beträffande UN-tankar och UN-MEG-containrar, se kapitel 6.7; beträffande cisternvagnar, avmonterbara tankar, tankcontainrar och växeltankar med tankskal av metall samt batterivagnar och MEG-containrar (utom UN-MEGcontainrar), se kapitel 6.8; beträffande UN-tankar med tankskal av fiberarmerad plast (FRP), se kapitel 6.9. Anm 2 Detta kapitel gäller för tankcontainrar och växeltankar.

6.10.1 Allmänt

6.10.1.1 Definition

Anm En tank som helt överensstämmer med bestämmelserna i kapitel 6.8 räknas inte som slamsugartank. 6.10.1.1.1 Med termen skyddat område avses ett område som är beläget enligt nedan: (a) den nedre delen av tanken i en zon som omfattar 60° vinkel på varje sida om nedre lodlinjen, (b) den övre delen av tanken i en zon som omfattar 30° vinkel på varje sida om övre lodlinjen.

6.10.1.2 Tillämpningsområde

6.10.1.2.1 De särskilda bestämmelserna i 6.10.2 - 6.10.4 kompletterar eller modifierar kapitel 6.8 och avser slamsugartankar. Slamsugartankar får utrustas med öppningsbara gavlar om kraven i kapitel 4.3 medger bottentömning av de ämnen som avses transporteras (angiven med bokstäverna ”A” eller ”B” i tredje delen av tankkoden som anges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12, i enlighet med 4.3.4.1.1). Slamsugartankar ska uppfylla samtliga bestämmelser i kapitel 6.8 utom när dessa ersätts av en särskild bestämmelse i detta kapitel. Kraven i 6.8.2.1.19 och 6.8.2.1.20 gäller dock inte.

6.10.2 Tillverkning

6.10.2.1 Tankar ska vara konstruerade för ett kalkyltryck lika med 1,3 gånger fyllnings- eller tömningstrycket, dock lägst 400 kPa (4 bar). För transport av ämnen, där ett högre kalkyltryck för tanken anges i kapitel 6.8, ska detta högre tryck användas. 6.10.2.2 Tankar ska vara konstruerade för att motstå ett invändigt undertryck på 100 kPa (1 bar).

1207

6.10.3 Utrustning

6.10.3.1 Utrustningsdetaljer ska monteras så att de skyddas mot risken att slitas loss eller skadas under transport eller hantering. Detta krav kan tillgodoses genom att utrustningsdetaljerna placeras inom ett så kallat skyddat område (se 6.10.1.1.1).

6.10.3.2 Bottentömning av tankarna får ske genom ett utvändigt rörsystem med en avstängningsventil som är placerad så nära tankskalet som är praktiskt möjligt samt en ytterligare förslutning vilken kan utgöras av en blindfläns eller annan likvärdig anordning.

6.10.3.3 Läge och stängningsriktning för avstängningsventiler, som är anslutna till tankskalet eller till något fack i ett fackindelat tankskal, ska vara entydiga och kunna kontrolleras från marken.

6.10.3.4 För att undvika utsläpp av innehållet vid skada på yttre fyllnings- och tömningsarmatur (rör, sidplacerade avstängningsanordningar) ska den invändiga avstängningsventilen eller (i tillämpliga fall) den första utvändiga avstängningsventilen, och dess säte vara skyddad mot risken att brytas loss genom yttre påkänningar eller vara så utförda att de motstår sådana påkänningar. Fyllningsoch tömningsanordningar (inklusive flänsar eller gängade pluggar) och skyddskåpor (om sådana finns) ska vara säkrade mot oavsiktlig öppning.

6.10.3.5 Tankar får vara försedda med öppningsbara gavlar. Sådana ska uppfylla följande krav:

(a) Gavlarna ska vara konstruerade så att de är säkrade mot läckage när de är stängda.

(b) Oavsiktlig öppning ska inte vara möjlig.

(d) En säkerhetsanordning eller förregling ska finnas som säkerställer att den öppningsbara gaveln inte kan öppnas om det fortfarande är övertryck i tanken. Detta krav gäller inte maskinellt öppningsbara gavlar med aktivt styrd rörelse. I detta fall ska reglagen vara försedda med dödmansgrepp och monterade så att operatören hela tiden kan observera gavelns rörelse och inte utsätts för någon fara under öppning och stängning av gaveln.

(e) Åtgärder ska ha vidtagits för att skydda gaveln och förhindra den från att öppnas om tankcontainern eller växeltanken välter.

6.10.3.6 Slamsugartankar vilka är försedda med en invändig kolv för rengöring av tanken eller för tömning ska vara utrustade med en stoppanordning som förhindrar att kolven, oavsett arbetsläge, skjuts ut ur tanken när en kraft motsvarande högsta arbetstryck belastar kolven. Det högsta arbetstrycket för tankar eller tankfack med pneumatiskt styrd kolv får inte överstiga 100 kPa (1 bar). Den invändiga kolven ska vara tillverkad på sådant sätt och av sådant material att den inte kan orsaka antändning när den är i rörelse.

Den invändiga kolven får användas som fackvägg när dess läge är säkrat. Om någon del som säkrar den invändiga kolven är monterad på utsidan av tanken, ska denna del vara placerad så att den inte riskerar att skadas vid olycka.

1208

6.10.3.7 Tankar får utrustas med sugarm om

(a) sugarmen är försedd med en invändig eller utvändig avstängningsventil direkt fastsatt på tankskalet eller på en rörböj fastsvetsad i detta; mellan tankskalet eller rörböjen och den utvändiga avstängningsventilen får en svivel sättas fast, förutsatt att denna svivel är placerad i det skyddade området och manövreringsanordningen till den utvändiga avstängningsventilen är skyddad genom ett hölje eller en kåpa mot risken att slitas loss på grund av yttre belastning,

(b) avstängningsventilen som omnämns i (a) är anordnad så att transport med ventilen i öppet läge är förhindrad, och

6.10.3.8 Tankar ska vara försedda med följande tilläggsutrustning:

(a) Utloppet från kompressor/vakuumpump ska vara anordnat så att brandfarliga eller giftiga ångor leds till ett ställe där de ej utgör någon fara.

Anm Detta krav kan till exempel uppfyllas genom att använda ett vertikalt rör för tömning i översta delen eller ett lågt placerat utlopp med fästanordning som gör det möjligt att koppla på en slang.

(b) En kompressor/vakuumpump som kan utgöra en antändningskälla ska vara utrustad med en anordning som hindrar omedelbar inträngning av lågor i alla öppningar om den är monterad på en tank avsedd för transport av brandfarligt avfall eller så ska tankskalet kunna motstå en tryckstöt orsakad av explosion som uppstått då lågor trängt in, utan att tanken blir otät, men deformationer är tillåtna.

(c) Kompressorer ska ha en säkerhetsanordning ansluten till rörsystemet på trycksidan. Säkerhetsanordningen ska vara inställd att öppna vid ett tryck som inte överstiger tankens högsta tillåtna arbetstryck.

(d) En avstängningsventil ska vara monterad mellan tankskalet, eller utloppet från det på tankskalet monterade överfyllnadsskyddet, och rörsystemet som förbinder tankskalet med kompressorn/vakuumpumpen.

(e) Tanken ska vara utrustad med en lämplig tryck- och vakuummätare vilken ska vara monterad så att den lätt kan avläsas av operatören som sköter kompressorn/ vakuumpumpen. Högsta tillåtna arbetstryck hos tanken ska vara angivet som en markering på skalan.

(f) Tanken eller varje tankfack i en fackindelad tank ska vara utrustad med nivåmätare. Nivåmätare av glas och nivåmätare av annat lämpligt genomskinligt material får användas som nivåmätare under följande förutsättningar:

(i) de utgör en del av tankskalet och är konstruerade för att kunna motstå ett tryck som är jämförbart med tankens tryck, eller är utvändigt monterade på tanken,

(ii) topp- och bottenanslutningarna till tanken är utrustade med avstängningsventiler monterade direkt på tankskalet och anordnade så att transport med ventilerna i öppet läge förhindras,

1209

(iii) de är lämpliga för användning vid högsta arbetstryck hos tanken, och (iv) de är placerade så att de inte riskerar att skadas vid olycka. 6.10.3.9 Tankskal till slamsugartankar ska vara försedda med en säkerhetsventil som föregås av sprängbleck. Ventilen ska kunna öppna automatiskt vid ett tryck mellan 0,9 och 1,0 gånger provtrycket för den tank på vilken den är monterad. Viktbelastade ventiler (egenvikt eller motvikt) får inte användas. Sprängblecket ska brista tidigast vid ventilens öppningstryck och senast då trycket uppnår provtrycket för den tank på vilken det är monterat. Säkerhetsanordningar ska vara av en typ som står emot dynamiska krafter, inklusive vätskeskvalp. Mellan sprängbleck och säkerhetsventil ska en manometer eller annan lämplig indikeringsanordning finnas som gör det möjligt att upptäcka sprickor, perforeringar eller läckage hos blecket, som kan äventyra funktionen hos säkerhetssystemet.

6.10.4 Kontroll

Slamsugartankar ska utöver kontrollerna enligt 6.8.2.4.3 genomgå invändig kontroll senast vart 2½ år.

1210

Kapitel 6.11

Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och

provning av bulkcontainrar

6.11.1 (Tills vidare blank.)

6.11.2 Tillämpning och allmänna bestämmelser

6.11.2.1 Bulkcontainrar och deras driftsutrustning och strukturdelar ska vara konstruerade och tillverkade så att de motstår det invändiga trycket av innehållet och påkänningarna vid normal hantering och transport utan läckage av innehåll.

6.11.2.2 Om en tömningsventil är monterad ska denna kunna säkras i stängt läge, och hela tömningssystemet ska vara effektivt skyddat mot skador. Ventiler som stängs med spak ska kunna säkras mot oavsiktligt öppnande, och öppet respektive stängt läge ska vara lätt att identifiera.

6.11.2.3 Kod för beteckning av bulkcontainertyper

I följande tabell anges de koder som ska användas för att beteckna bulkcontainertyper:

Bulkcontainertyp Kod

Presenningsförsedd bulkcontainer BK1 Sluten bulkcontainer BK2 Flexibel bulkcontainer BK3

6.11.2.4 För att ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling kan behörig myndighet beakta alternativa arrangemang, som erbjuder en säkerhet minst likvärdig med bestämmelserna i detta kapitel.

6.11.3 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av

containrar som uppfyller CSC och används som BK1- eller BK2-

bulkcontainrar

6.11.3.1 Konstruktion och tillverkning

6.11.3.1.1 De allmänna bestämmelserna i detta avsnitt för konstruktion och tillverkning anses som uppfyllda om bulkcontainern uppfyller kraven i ISO 1496-4:1991 (Series 1 freight containers - Specification and testing - Part 4: Non-pressurized containers for dry bulk) och är dammtät.

6.11.3.1.2 Containrar som är konstruerade och provade i överensstämmelse med ISO 1496 1:1990 (Series 1 freight containers - Specification and testing - Part 1: General cargo containers for general purposes), ska vara försedda med strukturdelar som, inklusive deras förband med containern, är konstruerade så att gavlarna förstärks och motståndet mot påkänningar i längsriktningen höjs i den utsträckning som behövs för att uppfylla tillämpliga provningskrav i ISO 1496-4:1991.

6.11.3.1.3 Bulkcontainrar ska vara dammtäta. Om en innerbeklädnad används för att åstadkomma dammtäthet, ska den vara av ändamålsenligt material. Det använda materialets styrka och utförandet av innerbeklädnaden ska vara anpassade till

1211

containerns kapacitet och avsedda användningsområde. Förband och förslutningar i innerbeklädnaden ska motstå tryck och stötar, som kan uppträda under normala hanterings- och transportförhållanden. För ventilerade bulkcontainrar får innerbeklädnaden inte försämra ventilationsanordningarnas funktion.

6.11.3.1.4 Strukturdelarna i bulkcontainrar som är konstruerade för tipptömning, ska vara i stånd att hålla emot innehållets totala vikt i tippat läge.

6.11.3.1.5 Rörliga tak eller rörliga stycken i sidoväggar, gavlar eller tak ska vara försedda med förslutningsanordningar som innefattar en säkringsanordning och är konstruerade så att stängt läge kan ses av en iakttagare på marken.

6.11.3.2 Driftsutrustning

6.11.3.2.1 Fyllnings- och tömningsanordningar ska vara tillverkade och placerade så att de är skyddade mot risken att slitas av eller skadas under transport och hantering. Fyllningsoch tömningsanordningarna ska kunna säkras mot oavsiktligt öppnande. Öppet respektive stängt läge och stängningsriktningen ska vara tydligt angivna.

6.11.3.2.2 Tätningar till öppningar ska vara placerade så att skador under drift samt vid fyllning och tömning av bulkcontainern undviks.

6.11.3.2.3 När ventilation föreskrivs ska bulkcontainrar vara utrustade med anordning för luftväxling antingen genom naturlig konvektion (t.ex. genom öppningar) eller genom aktiva komponenter (t.ex. fläktar). Ventilationen ska vara konstruerad så att det inte bildas undertryck i containern vid något tillfälle. I bulkcontainrar för transport av brandfarliga ämnen eller ämnen som avger brandfarliga gaser eller ångor ska de komponenter som ingår i ventilationen vara konstruerade så att de inte utgör en tändkälla.

6.11.3.3 Kontroll och provning

6.11.3.3.1 Containrar använda, underhållna och kvalificerade som bulkcontainrar enligt bestämmelserna i detta avsnitt, ska vara provade och godkända i överensstämmelse med CSC.

6.11.3.3.2 Containrar använda och kvalificerade som bulkcontainrar, ska genomgå återkommande kontroll i överensstämmelse med CSC.

6.11.3.4 Märkning

6.11.3.4.1 Containrar använda som bulkcontainrar, ska märkas med en godkännandeskylt (Safety Approval Plate) i överensstämmelse med CSC.

6.11.4 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning och godkännande av BK1-

och BK2-bulkcontainrar som inte uppfyller CSC

Anm När containrar används för transport av fasta ämnen i bulk enligt bestämmelserna i detta avsnitt, ska följande anges i godsdeklarationen:

”BULKCONTAINER BK(x) GODKÄND AV BEHÖRIG MYNDIGHET I ...” (se 5.4.1.1.17).

1212

6.11.4.1 De bulkcontainrar som behandlas i detta avsnitt innefattar lastväxlar- eller liftdumpercontainrar, offshorebulkcontainrar, silor för gods i bulk, växelflak, trågformade containrar, rullcontainrar och lastutrymmen i vagnar.

Anm Dessa bulkcontainrar innefattar även containrar enligt IRS 50591 (Rullflak för horisontell omlastning - Tekniska förutsättningar för användning i internationell trafik) och IRS 50592 (Intermodala lastenheter (andra än 2) påhängsvagnar) för vertikal omlastning, för transport på vagnar – minimikrav) publicerade av UIC som omnämns i 7.1.3, vilka inte uppfyller 3) CSC.

6.11.4.2 Dessa bulkcontainrar ska vara konstruerade och tillverkade så att de är tillräckligt motståndskraftiga för att hålla för stötar och påkänningar som normalt uppträder vid transport, inklusive eventuell omlastning mellan olika transportmedel.

6.11.4.3 (Tills vidare blank.)

6.11.4.4 Dessa bulkcontainrar ska vara godkända av behörig myndighet. Godkännandet ska innehålla koden som anger bulkcontainertypen enligt 6.11.2.3 och då det är tillämpligt även bestämmelser för kontroll och provning.

6.11.4.5 När det är nödvändigt att använda innerbeklädnad för att hålla det farliga godset inneslutet, ska denna uppfylla bestämmelserna i 6.11.3.1.3.

6.11.5 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av

BK3 flexibla bulkcontainrar

6.11.5.1 Konstruktion och tillverkningsbestämmelser

6.11.5.1.1 Flexibla bulkcontainrar ska vara dammtäta.

6.11.5.1.2 Flexibla bulkcontainrar ska vara fullständigt förslutna för att förhindra utsläpp av innehåll.

6.11 5.1.3 Flexibla bulkcontainrar ska vara vattentäta.

6.11.5.1.4 De delar av den flexibla bulkcontainern som kommer i direkt kontakt med farligt gods:

(a) får inte angripas eller påtagligt försvagas av det farliga godset,

(b) får inte ge upphov till någon farlig effekt, t.ex. katalysera en reaktion eller reagera med det farliga godset, och

6.11.5.2 Driftsutrustning och hanteringsanordningar

6.11.5.2.1 Fyllnings- och tömningsanordningar ska vara tillverkade så att de skyddas mot skador under transport och hantering. Fyllnings- och tömningsanordningarna ska vara säkrade mot oavsiktligt öppnande.

2) IRS utgåva 1 (International Railway Solution) tillämplig från 1 juni 2020. 3) IRS utgåva 3 (International Railway Solution) tillämplig från 1 december 2023.

1213

6.11.5.2.2 Stroppar (slings) fastsatta på flexibla bulkcontainrar ska motstå tryck och dynamiska krafter som kan uppträda under normala hanterings- och transportförhållanden.

6.11.5.2.3 Hanteringsanordningarna ska vara tillräckligt motståndskraftiga för att klara upprepad användning.

6.11.5.3 Kontroll och provning

6.11.5.3.1 Varje slag av flexibel bulkcontainer ska provas enligt 6.11.5 i enlighet med procedurer upprättade av behörig myndighet som tillåter att märkningen förs på och vilken ska vara godkänd av denna behöriga myndighet.

6.11.5.3.2 Provningarna ska även upprepas efter varje modifiering av typen som ändrar konstruktion, material eller tillverkningssätt för en flexibel bulkcontainer.

6.11.5.3.3 Provningar ska genomföras med flexibla bulkcontainrar i transportfärdigt skick. Flexibla bulkcontainrar ska fyllas till den högsta vikt de får användas för och innehållet ska fördelas jämnt. De ämnen som ska transporteras i den flexibla bulkcontainern får ersättas med andra ämnen så länge detta inte förvanskar provningsresultaten. Om ett annat ämne används ska detta ha likadana fysikaliska egenskaper (vikt, partikelstorlek etc.) som det ämne som ska transporteras. Det är tillåtet att placera tyngder, såsom säckar med blyhagel, för att uppnå den totalvikt som krävs hos den flexibla bulkcontainern, under förutsättning att provningsresultaten inte påverkas av tyngdernas placering.

6.11.5.3.4 Flexibla bulkcontainrar ska vara tillverkade och provade enligt ett kvalitetssystem som godtagits av behörig myndighet i syfte att säkerställa att varje tillverkad flexibel bulkcontainer uppfyller bestämmelserna i detta kapitel.

6.11.5.3.5 Fallprovning

6.11.5.3.5.1 Tillämpningsområde

För alla slag av flexibla bulkcontainrar som typprovningsmoment.

6.11.5.3.5.2 Förberedelse för provning

Den flexibla bulkcontainern ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt.

6.11.5.3.5.3 Provningsmetod

Den flexibla bulkcontainern ska släppas mot en icke fjädrande och horisontell anslagsplatta. Anslagsplattan ska vara:

(a) integrerad och tillräckligt massiv så att den inte kan förskjutas,

(b) plan med en yta som ska vara fri från lokala defekter som kan påverka provningsresultaten,

(c) tillräckligt styv för att inte deformeras under provningsförhållandena och så att den inte kan skadas under provningen, och

(d) vara tillräckligt stor för att säkerställa att den flexibla bulkcontainern som ska provas faller helt och hållet på ytan.

1214

Efter fallprovet ska den flexibla bulkcontainern återställas i upprätt läge för observation. 6.11.5.3.5.4 Fallhöjden ska vara: Förpackningsgrupp III: 0,8 m 6.11.5.3.5.5 Kriterier för godkänd provning (a) Det får inte förekomma läckage av innehåll. Ett litet utflöde av innehåll, t.ex. från någon förslutning eller söm, vid islaget räknas inte som underkännande av den flexibla bulkcontainern under förutsättning att fortsatt läckage inte förekommer efter att containern återställts i upprätt läge. (b) Det får inte förekomma skador som skulle göra den flexibla bulkcontainern osäker att transportera för bärgning eller bortskaffande. 6.11.5.3.6 Topplyftprovning 6.11.5.3.6.1 Tillämpningsområde För alla slag av flexibla bulkcontainrar som typprovningsmoment. 6.11.5.3.6.2 Förberedelse för provning Flexibla bulkcontainrar ska fyllas till sex gånger sin högsta tillåtna nettovikt, varvid lasten ska fördelas jämnt. 6.11.5.3.6.3 Provningsmetod Flexibla bulkcontainrar ska lyftas på det sätt de konstruerats för och tills de hänger fritt över golvet. De ska sedan hållas fem minuter i denna position. 6.11.5.3.6.4 Kriterier för godkänd provning: Det får inte förekomma skador på den flexibla bulkcontainern eller dess lyftanordningar som gör den flexibla bulkcontainern osäker för transport eller hantering och det får inte förekomma läckage av innehåll. 6.11.5.3.7 Vältningsprovning 6.11.5.3.7.1 Tillämpningsområde För alla slag av flexibla bulkcontainrar som typprovningsmoment. 6.11.5.3.7.2 Förberedelse för provning Den flexibla bulkcontainern ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt. 6.11.5.3.7.3 Provningsmetod En flexibel bulkcontainer ska vältas så att den faller mot en robust och horisontell anslagsyta, och landar på valfri del av dess överdel. Denna vältning ska utföras genom

1215

att den sida lyfts som är längst från den punkt på containern som ska träffa anslagsplattan. Anslagsplattan ska vara: Anslagsytan ska vara: (a) fast inbyggd och tillräckligt massiv så att den inte kan förskjutas, (b) plan med en yta som ska vara fri från lokala defekter som kan påverka provningsresultaten, (c) tillräckligt styv för att inte deformeras under provningsförhållandena och så att den inte kan skadas under provningen, och (d) tillräckligt stor för att säkerställa att den flexibla bulkcontainern som ska provas faller helt och hållet på ytan. 6.11.5.3.7.4 För alla flexibla bulkcontainrar anges vältningshöjden enligt följande: Förpackningsgrupp III: 0,8 m 6.11.5.3.7.5 Kriterium för godkänd provning: Det får inte förekomma läckage av innehåll. Ett litet utflöde av innehåll, t.ex. från någon förslutning eller söm, vid islaget räknas inte som underkännande av den flexibla bulkcontainern under förutsättning att det inte fortsätter läcka. 6.11.5.3.8 Uppriktningsprovning 6.11.5.3.8.1 Tillämpningsområde För alla slag av flexibla bulkcontainrar konstruerade för att lyftas från dess topp eller sida, som typprovningsmoment. 6.11.5.3.8.2 Förberedelse för provning Den flexibla bulkcontainern ska fyllas till minst 95 % av sin kapacitet och till sin högsta tillåtna bruttovikt. 6.11.5.3.8.3 Provningsmetod Den flexibla bulkcontainern ska, liggandes på sidan, lyftas av högst hälften av lyftanordningarna med en hastighet av minst 0,1 m/s tills den hänger fritt över golvet i upprätt läge, 6.11.5.3.8.4 Kriterium för godkänd provning: Det får inte förekomma några skador på den flexibla bulkcontainern eller dess lyftanordningar som gör den osäker för transport eller hantering. 6.11.5.3.9 Rivprovning 6.11.5.3.9.1 Tillämpningsområde För alla slag av flexibla bulkcontainrar som typprovningsmoment.

1216

6.11.5.3.9.2 Förberedelse för provning

Den flexibla bulkcontainern ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt.

6.11.5.3.9.3 Provningsmetod

Med den flexibla bulkcontainern liggande på golvet ska alla lager av en bredsida helt genomskäras av en 300 mm lång skåra. Skåran ska läggas i 45º vinkel mot containerns huvudaxel, mitt emellan behållarens bottenyta och innehållets översta nivå. Den flexibla bulkcontainern ska sedan utsättas för en jämnt fördelad belastning motsvarande två gånger den högsta tillåtna bruttovikten. Belastningen ska kvarstå under minst femton minuter. Flexibla bulkcontainrar konstruerade att lyftas uppifrån eller från sidan ska, efter att belastningen avlägsnats, lyftas tills de hänger fritt över golvet och hållas i detta läge i 15 minuter.

6.11.5.3.9.4 Kriterium för godkänd provning

Skåran får inte breda ut sig mer än 25 % av sin ursprungslängd.

6.11.5.3.10 Staplingsprovning

6.11.5.3.10.1 Tillämpningsområde

För alla slag av flexibla bulkcontainrar som typprovningsmoment.

6.11.5.3.10.2 Förberedelse för provning

Den flexibla bulkcontainern ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt.

6.11.5.3.10.3 Provningsmetod

Den flexibla bulkcontainern ska under 24 timmar utsättas för en kraft som verkar på dess ovansida, som motsvarar fyra gånger den beräknade lastbärande kapaciteten.

6.11.5.3.10.4 Kriterium för godkänd provning:

Det får inte förekomma något läckage av innehåll under provningen eller efter att belastningen avlägsnats.

6.11.5.4 Provningsrapport

6.11.5.4.1 En provningsrapport med minst följande uppgifter ska upprättas och vara tillgänglig för den som använder den flexibla bulkcontainern:

1. provningsorganets namn och adress, 2. uppdragsgivarens namn och adress (när så är tillämpligt), 3. ett unikt identifieringsnummer på provningsrapporten, 4. datum för provningsrapporten, 5. tillverkare av den flexibla bulkcontainern, 6. beskrivning av containertypen (t.ex. dimensioner, material, förslutningar, godstjocklek, etc.) och/eller fotografier, 7. maximal kapacitet/högsta tillåtna bruttovikt, 8. karakteristiska egenskaper hos innehållet vid provningen, t.ex. partikelstorlek hos fasta ämnen, 9. beskrivning av provningen och provningsresultaten, och

1217

10. provningsrapporten ska undertecknas med namn och undertecknarens befattning.

6.11.5.4.2 Provningsrapporten ska innehålla en redogörelse om att den flexibla bulkcontainern har provats i transportfärdigt skick och i enlighet med tillämpliga bestämmelser i detta kapitel, samt att provningsrapporten kan bli ogiltig om andra inneslutningar eller andra beståndsdelar i förpackningen används. Ett exemplar av provningsrapporten ska finnas tillgänglig för behörig myndighet.

6.11.5.5 Märkning

6.11.5.5.1 Varje flexibel bulkcontainer som är tillverkad och avsedd för användning enligt bestämmelserna i RID/RID-S ska vara försedd med varaktig och läsbar märkning, placerad så att den är tydligt synlig. Bokstäver, siffror och symboler ska vara minst 24 mm höga och ange följande uppgifter:

(a) FN:s förpackningssymbol

(b) Koden BK3,

Z endast för förpackningsgrupp III,

(d) tillverkningsmånad och -år (de två sista siffrorna),

(e) beteckningen för den stat där märkningen utfärdats, angiven med nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik , 4)

(f) namn eller symbol för tillverkaren och eventuell annan av behörig myndighet fastställd märkning för aktuell flexibel bulkcontainer,

(g) belastning vid staplingsprovningen i kg,

(h) högsta tillåtna bruttovikt i kg.

Märkningen ska placeras i den ordning som följer av (a) – (h). Varje föreskriven del i märkningen enligt dessa stycken ska vara tydligt åtskild, t.ex. genom ett snedstreck eller ett mellanrum, så att det säkerställs att alla delar av märkningen är lätt att identifiera.

6.11.5.5.2 Exempel på märkning

BK3/Z/11 09 RUS/NTT/MK-14-10 56000/14000

1218

Del 7

Bestämmelser för transport, lastning,

lossning och hantering

Kapitel 7.1

Allmänna bestämmelser

7.1.1 Transport av farligt gods kräver att viss typ av transportutrustning används enligt bestämmelserna i detta kapitel, i kapitel 7.2 för transport av kollin och i kapitel 7.3 för transport i bulk. Därutöver ska bestämmelserna i kapitel 7.5 iakttas beträffande lastning, lossning och hantering.

I kapitel 3.2, tabell A, kolumn (16), (17) och (18) är de särbestämmelser angivna, som avser denna del och är tillämpliga för visst farligt gods.

Anm För att indikera eller reagera på urspårning, tillåts vagnar vara utrustade med urspårningsdetektorer förutsatt att kraven i trafiktillståndet för sådana vagnar är uppfyllda.

Trafiktillståndet för vagnar kan inte förhindra eller begränsa användning av sådan utrustning. Den fria rörligheten av vagnar får inte begränsas på grund av avsaknaden av sådan utrustning.

7.1.2 (Borttagen.)

7.1.3 Storcontainrar, UN-tankar, MEG-containrar och tankcontainrar som överensstämmer med definitionen på container i den internationella konventionen för säkra containrar (CSC), med ändringar, eller i IRS 50591 (Rullflak för horisontell omlastning - Tekniska förutsättningar för användning i internationell trafik) och IRS 50592 1) (Intermodala lastenheter (andra än påhängsvagnar) för vertikal omlastning, för transport på vagnar – minimikrav) 2) publicerade av UIC, får användas för transport av farligt gods endast om storcontainern eller ramen hos UN-tanken, MEG-containern eller tankcontainern uppfyller kraven i CSC eller IRS 50591 och IRS 50592 från UIC.

7.1.4 (Borttagen.)

7.1.5 (Tills vidare blank.)

7.1.6 (Tills vidare blank.)

7.1.7 (Borttagen.)

1) IRS utgåva 1 (International Railway Solution) tillämplig från 1 juni 2020. IRS utgåva 3 (International Railway Solution) tillämplig från 1 december 2023. 2)

1221

Kapitel 7.2

Bestämmelser för transport av kollin

7.2.1 Om inget annat föreskrivs i 7.2.2–7.2.4 får kollin lastas i: (a) täckta vagnar eller slutna containrar, eller (b) presenningsförsedda vagnar eller presenningsförsedda containrar, eller (c) öppna vagnar eller öppna containrar. 7.2.2 Kollin med förpackningar av fuktkänsliga material ska lastas i täckta eller presenningsförsedda vagnar, slutna eller presenningsförsedda containrar. 7.2.3 (Tills vidare blank.) 7.2.4 Följande särbestämmelser ska tillämpas, när en alfanumerisk kod som börjar på ”W” är angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (16): W1 Kollin ska lastas i täckta vagnar, presenningsförsedda vagnar, slutna eller presenningsförsedda containrar. W2 Ämnen och föremål i klass 1 ska lastas i täckta vagnar eller slutna containrar. Föremål, som på grund av sina dimensioner eller sin vikt inte kan lastas i täckta vagnar eller slutna containrar, får även transporteras i öppna vagnar eller containrar. De ska då övertäckas med presenningar. För transport av ämnen och föremål i riskgrupp 1.1, 1.2, 1.3, 1.5 och 1.6, även om de lastats i storcontainrar, ska godsvagnar med föreskrivna gnistskyddsplåtar användas. På vagnar med brännbart golv får gnistskyddsplåtarna inte placeras direkt på vagnsgolvet. Militära sändningar med ämnen och föremål i klass 1, som hör till utrustning eller struktur hos militär materiel, får även lastas på öppna vagnar under följande villkor: - sändningen ska eskorteras av behörig militär myndighet eller på dennas uppdrag, - tändanordningar, som inte innehåller minst två effektiva säkringar, ska avlägsnas, såvida de inte förvaras i låsta militärfordon. W3 Vid transport av pulverformiga material som kan rinna ut och fyrverkeripjäser ska vagnsgolvet eller containergolvet ha en ickemetallisk yta eller övertäckning. W4 (Tills vidare blank.) W5 Kollin får inte transporteras i småcontainrar. W6 (Tills vidare blank.) W7 Kollin ska lastas i täckta vagnar eller slutna containrar med tillräcklig ventilation.

1223

W8 För transport av kollin, som har försetts med en tilläggsetikett enligt förlaga nr 1, får endast vagnar med föreskrivna gnistskyddsplåtar användas, även om dessa ämnen lastats i storcontainrar. På vagnar med brännbart golv får gnistskyddsplåtarna inte placeras direkt mot vagnsgolvet.

W9 Kollin ska transporteras i täckta vagnar, vagnar med öppningsbart tak eller i slutna containrar.

W10 IBC-behållare ska transporteras i täckta vagnar, presenningsförsedda vagnar eller i slutna eller presenningsförsedda containrar.

W11 IBC-behållare, med undantag av IBC-behållare av metall eller styv plast, ska transporteras i täckta vagnar, presenningsförsedda vagnar eller i slutna eller presenningsförsedda containrar.

W12 IBC-behållare av typ 31HZ2 (31HA2, 31HB2, 31HN2, 31HD2 OCH 31HH2) ska transporteras i täckta vagnar eller slutna containrar.

W13 Om ämnet är förpackat i säckar 5H1, 5L1 eller 5M1, så ska dessa transporteras i täckta vagnar eller slutna containrar.

W14 Aerosolbehållare och engångsbehållare för gas, som transporteras enligt kapitel 3.3, särbestämmelse 327, för återvinning eller bortskaffande, får endast transporteras i ventilerade eller öppna vagnar eller containrar.

W15 IBC-behållare ska transporteras i täckta vagnar eller i slutna containrar.

1224

Kapitel 7.3

Bestämmelser för transport i bulk

7.3.1 Allmänna bestämmelser

7.3.1.1 Gods får endast transporteras i bulk i bulkcontainrar, containrar eller vagnar om antingen:

(a) en särbestämmelse som har en kod som börjar med ”BK” eller en referens till ett specifikt avsnitt, och som uttryckligen tillåter detta transportsätt, finns angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (10), och när de tillämpliga bestämmelserna i 7.3.2 är uppfyllda tillsammans med bestämmelserna i detta avsnitt, eller

(b) en särbestämmelse som har en kod som börjar med ”VC” eller en referens till ett specifikt avsnitt, och som uttryckligen tillåter detta transportsätt, finns angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (17), och när bestämmelserna i denna särbestämmelse, tillsammans med tilläggsbestämmelser med en kod som börjar med ”AP”, som anges i 7.3.3 är uppfyllda tillsammans med bestämmelserna i detta avsnitt.

Oavsett detta får tömda, ej rengjorda förpackningar transporteras i bulk om det farliga gods de har innehållit är tillåtet för detta transportslag. Instruktionerna för transport i bulk som anges i kolumn (10) eller (17) i tabell A i kapitel 3.2 för detta gods, ska tillämpas.

Anm Beträffande transport i tank, se kapitel 4.2 och 4.3.

7.3.1.2 Ämnen som kan övergå i flytande form vid temperaturer som kan förväntas vid transport, får inte transporteras i bulk.

7.3.1.3 Bulkcontainrar, containrar eller lastutrymmen i vagnar ska vara dammtäta och förslutna så att inget av innehållet kan komma ut under normala transportförhållanden, inklusive påverkan av vibration eller temperatur-, fukt- eller tryckändringar.

7.3.1.4 Ämnen ska lastas och fördelas jämnt på ett sätt som minimerar rörelser, vilka skulle kunna resultera i skador på bulkcontainern, containern eller vagnen eller läckage av farligt gods.

7.3.1.5 Om ventilationsanordningar finns monterade ska de hållas fria och fungerande.

7.3.1.6 Ämnen får inte reagera farligt med eller påtagligt försvaga materialet i bulkcontainern, containern, vagnen, packningar, utrustning inklusive lock och presenningar eller skyddsinklädnader som är i kontakt med innehållet. Bulkcontainrar, containrar eller vagnar ska vara konstruerade eller anpassade så att godset inte kan tränga in mellan springor i trägolv eller komma i kontakt med sådana delar av bulkcontainern, containern eller vagnen, som kan påverkas av materialet eller av kvarvarande rester av det.

7.3.1.7 Innan den fylls och överlämnas för transport ska varje bulkcontainer, container eller vagn kontrolleras och rengöras för att säkerställa att inga rester kvarstår på in- eller utsidan av bulkcontainern, containern eller vagnen, som skulle kunna:

- orsaka en farlig reaktion med ämnet som ska transporteras,

1225

- ha en skadlig inverkan på bulkcontainerns, containerns eller vagnens konstruktion,

- påverka förmågan hos bulkcontainern, containern eller vagnen att hålla kvar det farliga godset.

7.3.1.8 Under transport får inga farliga rester sitta på utsidan av bulkcontainrar, containrar eller vagnskorgar.

7.3.1.9 Om flera förslutningssystem är monterade i serie, ska det som sitter närmast ämnet som ska transporteras stängas innan lastning sker.

7.3.1.10 Tömda bulkcontainrar, containrar eller vagnar som har transporterat ett farligt fast ämne i bulk ska behandlas på samma sätt som RID/RID-S föreskriver för fyllda bulkcontainrar, containrar eller vagnar, om inte lämpliga åtgärder för att eliminera alla risker har vidtagits.

7.3.1.11 Om bulkcontainrar, containrar eller vagnar används för att transportera gods i bulk som kan orsaka dammexplosion eller avge brandfarliga ångor (till exempel vissa avfallsprodukter), ska åtgärder vidtas för att undvika antändningskällor och för att förebygga farliga elektrostatiska urladdningar under transport, lastning och lossning av godset.

7.3.1.12 Ämnen, exempelvis avfall, som kan reagera farligt med varandra, och ämnen ur olika klasser samt gods som inte omfattas av RID/RID-S, som kan reagera farligt med varandra, får inte blandas i samma bulkcontainer, container eller vagn. Farliga reaktioner innefattar:

(a) förbränning och/eller utvecklande av avsevärd hetta,

(b) utveckling av brandfarliga och/eller giftiga gaser,

(d) uppkomst av instabila ämnen.

7.3.1.13 Innan bulkcontainrar, containrar eller vagnar lastas, ska de kontrolleras visuellt för att säkerställa att de är strukturellt funktionsdugliga, att innerväggar, tak och golv inte har utbuktningar eller skador, och att fodring eller utrustning för att hålla kvar lasten är utan skåror, revor eller andra skador som skulle kunna inverka menligt på bulkcontainerns, containerns eller vagnens förmåga att hålla kvar lasten. Strukturellt funktionsduglig, i de fall det är tillämpligt på det aktuella transportmedlet, innebär att bulkcontainern, containern eller vagnen inte har några allvarliga defekter på sina bärande delar, såsom övre och nedre sidobalkar, övre och nedre tvärbalkar, dörrtröskel, dörrbalkar, tvärgående golvbalkar, hörnstolpar och hörnbeslag i en bulkcontainer eller container. Allvarliga defekter, i de fall det är tillämpligt på det aktuella transportmedlet, inkluderar:

(a) utbuktningar, sprickor eller brott på konstruktionselement eller bärande delar eller skador på service- eller driftsutrustning, som kan inverka menligt på hållfastheten hos bulkcontainern, containern eller vagnskorgen,

(b) skador på konstruktionen som helhet eller på lyftanordningar eller anordningar för hanteringsutrustning, stora nog för att förhindra korrekt positionering av

1226

hanteringsutrustning eller placering och säkring på chassin eller vagn eller fordon eller placering i lastutrymmen på fartyg, och när det är tillämpligt (c) gångjärn, dörrtätningar och beslag som är hopklämda, förvridna, trasiga, saknas eller på annat sätt är ur funktion.

7.3.2 Bestämmelser för transport i bulk vid tillämpning av 7.3.1.1 (a)

7.3.2.1 Utöver de allmänna bestämmelserna i avsnitt 7.3.1 gäller även bestämmelserna i detta avsnitt. Koderna ”BK1”, ”BK2” och ”BK3” i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (10), har följande betydelse: BK1: Transport i bulk i presenningsförsedda bulkcontainrar är tillåten. BK2: Transport i bulk i slutna bulkcontainrar är tillåten. BK3: Transport i flexibla bulkcontainrar är tillåten. 7.3.2.2 Den använda bulkcontainern ska uppfylla bestämmelserna i kapitel 6.11.

7.3.2.3 Gods i klass 4.2

Den totala massan som transporteras i en bulkcontainer ska vara anpassad så att dess självantändningstemperatur är över 55°C.

7.3.2.4 Gods i klass 4.3

Gods i denna klass ska transporteras i vattentäta bulkcontainrar.

7.3.2.5 Gods i klass 5.1

Bulkcontainrar ska vara konstruerade eller anpassade så att godset inte kan komma i kontakt med trä eller något annat inkompatibelt material.

7.3.2.6 Gods i klass 6.2

7.3.2.6.1 Animalt material i klass 6.2 Animalt material som innehåller smittförande ämnen (UN 2814, 2900 och 3373) är tillåtna för transport i bulkcontainrar, förutsatt att följande villkor är uppfyllda: (a) Presenningsförsedda bulkcontainrar BK1 tillåtna, förutsatt att de inte fylls till sin maximala kapacitet för att undvika att ämnen kommer i kontakt med presenningen. Slutna bulkcontainrar BK2 är också tillåtna. (b) Slutna och presenningsförsedda bulkcontainrar och deras öppningar ska vara täta genom sin konstruktion eller genom montering av lämplig inklädnad. (c) Det animala materialet ska behandlas noggrant med ett lämpligt desinfektionsmedel innan lastning sker före transport. (d) Presenningsförsedda bulkcontainrar ska täckas med en extra toppfodring, som hålls ned med ett absorberande material, vilket har behandlats med lämpligt desinfektionsmedel. (e) Slutna eller presenningsförsedda bulkcontainrar får inte återanvändas förrän de blivit grundligt rengjorda och desinfekterade.

1227

Anm Ytterligare bestämmelser kan krävas av behörig myndighet.

7.3.2.6.2 Avfall i klass 6.2 (UN 3291)

(a) (Tills vidare blank.)

(b) Slutna bulkcontainrar och deras öppningar ska vara täta genom sin konstruktion. Dessa bulkcontainrar får inte ha porösa invändiga ytor och ska vara fria från repor eller andra egenskaper som kan leda till skador på de förpackningar de innehåller, förhindra desinficering eller orsaka oavsiktligt läckage.

(c) Avfall med UN 3291 ska i den slutna bulkcontainern förvaras i UN-typprovade och UN-godkända, tätt förslutna plastsäckar, som är provade för fasta ämnen i förpackningsgrupp II och märkta enligt 6.1.3.1. Dessa plastsäckar ska vara i stånd att klara provningarna av riv- och slaghållfasthet enligt ISO 7765-1:1988, ”Plast - Film och folie - Bestämning av slaghållfasthet med fallande dornmetoden - Del 1: Trappstegsmetoder”, och ISO 6383-2:1983, ”Plast - Film och folie - Bestämning av rivhållfasthet - Del 2: Elmendorfmetoden”. Varje plastsäck ska ha en slaghållfasthet på minst 165 g och en rivhållfasthet på minst 480 g, både parallellt med och vinkelrätt mot plastsäckens längdriktning. Nettovikten för en sådan plastsäck får uppgå till högst 30 kg.

(d) Enstaka föremål med vikt över 30 kg, som nedsmutsade madrasser, får transporteras utan plastsäck med behörig myndighets tillstånd.

(e) Avfall med UN 3291 som innehåller vätskor, får endast transporteras i plastsäck som innehåller tillräckligt med absorberande material för att suga upp totala mängden vätska utan att något av den kommer ut i bulkcontainern.

(f) Avfall med UN 3291 som innehåller vassa föremål, får endast transporteras i UNtypprovade och UN-godkända styva förpackningar, vilka uppfyller bestämmelserna i förpackningsinstruktion P621, IBC620 eller LP621.

(g) Styva förpackningar enligt förpackningsinstruktion P621, IBC620 eller LP621 får också användas. De ska vara ordentligt säkrade för att förhindra skador under normala transportförhållanden. Avfall i styva förpackningar och plastsäckar som transporteras tillsammans i samma slutna bulkcontainer, ska vara tillräckligt åtskilda, t.ex. genom lämpliga styva avspärrningar eller skiljeväggar, nät eller annat säkringsmaterial, för att förhindra skador på förpackningarna under normala transportförhållanden.

(h) Avfall med UN 3291 i plastsäckar får inte komprimeras så kraftigt i slutna bulkcontainrar att säckarna inte längre är täta.

(i) Efter varje transport ska den slutna bulkcontainern undersökas beträffande läckage och utspillt gods. Om avfall med UN 3291 läckt ut och spillts i en sluten bulkcontainer, får denna användas igen först efter grundlig rengöring och om nödvändigt desinficerats eller sanerats med lämpligt medel. Med undantag av medicinskt eller veterinärmedicinskt avfall får inget annat gods transporteras tillsammans med avfall med UN 3291. Sådant annat avfall som transporteras i samma slutna bulkcontainer, ska undersökas beträffande eventuell kontaminering.

1228

7.3.2.7 Ämnen i klass 7

Beträffande transport av oförpackade radioaktiva ämnen, se 4.1.9.2.4.

7.3.2.8 Gods i klass 8

Gods i denna klass ska transporteras i vattentäta bulkcontainrar.

7.3.2.9 Gods i klass 9

7.3.2.9.1 För UN 3509 får endast slutna containrar (kod BK2) användas. Bulkcontainrar ska vara täta eller vara försedda med en tät och punkteringsbeständig innerbeklädnad eller säck och ha förmåga att hålla kvar all fri vätska som kan läcka ut under transporten, t.ex. med hjälp av absorberande material. Uttjänta förpackningar som är tömda men inte rengjorda med rester av klass 5.1, ska transporteras i bulkcontainrar som har tillverkats eller anpassats så att godset inte kan komma i kontakt med trä eller något annat brännbart material.

7.3.2.10 Användning av flexibla bulkcontainrar

Anm Flexibla bulkcontainrar som är märkta enligt 6.11.5.5 men som är godkända i en stat som inte är fördragsstat till RID, får ändå användas för transport enligt RID/RID-S.

7.3.2.10.1 Innan en flexibel bulkcontainer fylls ska den kontrolleras visuellt för att säkerställa att den är strukturellt funktionsduglig, att lyftband, textilväv, lastbärande strukturband, behållarväv, låsanordningar inklusive delar av metall och textilväv inte har utbuktningar eller skador och att innerbeklädnader är utan skåror, revor eller andra skador.

7.3.2.10.2 För flexibla bulkcontainrar är den tillåtna användningstiden för transport av farligt gods två år räknat från den flexibla bulkcontainerns tillverkningsdatum.

7.3.2.10.3 Om en farlig ansamling av gas kan utvecklas inuti den flexibla bulkcontainern ska den förses med en avluftningsanordning. Avluftningsanordningen ska vara utformad så att den hindrar främmande ämnen eller vatten från att tränga in under normala transportförhållanden.

7.3.2.10.4 Flexibla bulkcontainrar ska fyllas på ett sådant sätt att när de är lastade ska förhållandet mellan höjd och bredd inte överstiga 1:1. Den högsta bruttovikten hos en flexibel bulkcontainer får inte överstiga 14 ton.

7.3.3 Bestämmelser för transport i bulk vid tillämpning av 7.3.1.1 (b)

7.3.3.1 Utöver de allmänna bestämmelserna i avsnitt 7.3.1 gäller bestämmelserna i detta avsnitt när de är angivna för en benämning i kolumn (17), tabell A, kapitel 3.2. Presenningsförsedda eller täckta vagnar eller presenningsförsedda eller slutna containrar som används enligt detta avsnitt behöver inte vara i överensstämmelse med bestämmelserna i kapitel 6.11. Koderna “VC1”, “VC2” och “VC3” i kolumn (17), tabell A, kapitel 3.2, har följande betydelse:

Anm Om en ”VC1”kod visas i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (17), får en BK1bulkcontainer också användas för landtransport under förutsättning att tilläggsbestämmelserna i 7.3.3.2 är uppfyllda. Om en ”VC2” kod visas i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (17), får en BK2-bulkcontainer också därför

1229

användas för landtransport under förutsättning att tilläggsbestämmelserna i 7.3.3.2 är uppfyllda.

VC1 Transport i bulk är tillåten i presenningsförsedda vagnar, presenningsförsedda containrar eller i presenningsförsedda bulkcontainrar.

VC2 Transport i bulk är tillåten i täckta vagnar, slutna containrar eller i slutna bulkcontainrar.

VC3 Transport i bulk är tillåten i särskilt utrustade vagnar eller storcontainrar vilka uppfyller standarder som godtagits av behörig myndighet i avsändarlandet. Är avsändarlandet inte fördragsstat till RID, ska de fastställda villkoren godtas av behörig myndighet i det första RID-land som berörs av sändningen.

7.3.3.2 När “VC”-bulkkoder används ska följande tilläggsbestämmelser som anges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (17) , följas:

7.3.3.2.1 Gods i klass 4.1

AP1 Vagnar och containrar ska ha ett lastutrymme av metall och en eventuell presenning ska vara svårbrännbar.

AP2 Vagnar och containrar ska ha tillräcklig ventilation.

7.3.3.2.2 Gods i klass 4.2

AP1 Vagnar eller containrar ska ha ett lastutrymme av metall och en eventuell presenning ska vara svårbrännbar.

7.3.3.2.3 Gods i klass 4.3

AP2 Vagnar och containrar ska ha tillräcklig ventilation.

AP3 Presenningsförsedda vagnar och presenningsförsedda containrar får endast användas om ämnet förekommer i hela stycken eller bitar (ej som pulver, granulat, damm eller aska).

AP4 Täckta vagnar och slutna containrar ska vara utrustade med öppningar för fyllning och tömning och ska kunna förslutas lufttätt för att förhindra utsläpp av gas och inträngning av fukt.

AP5 Lastdörrarna på de slutna vagnarna eller slutna containrarna ska vara försedda med följande märkning, där bokstäverna ska vara minst 25 mm höga:

”VARNING INGEN VENTILATION ÖPPNAS FÖRSIKTIGT”

Dessa uppgifter ska anges på ett språk som avsändaren anser lämpligt.

1230

7.3.3.2.4 Gods i klass 5.1

AP6 Om en vagn eller container är tillverkad av trä eller annat brännbart material ska de vara försedda med en tät, svårbrännbar ytbeläggning eller vara bestrukna med natriumsilikat eller någon likvärdig produkt. Presenningen ska också vara av tätt svårbrännbart material.

AP7 Transport i bulk får endast ske som komplett last.

7.3.3.2.5 Gods i klass 6.1

AP7 Transport i bulk får endast ske som komplett last.

7.3.3.2.6 Gods i klass 8

AP7 Transport i bulk får endast ske som komplett last.

AP8 Lastutrymmet i vagnar eller containrar ska vara så konstruerat att det klarar eventuell restelektricitet och slag och stötar från batterierna.

Lastutrymmena i vagnar eller containrar ska vara av stål som är beständigt mot de frätande ämnen som finns i batterierna. Mindre beständiga stål får användas om antingen väggtjockleken är tillräckligt dimensionerad eller om det finns en beläggning eller beklädnad av plast som är beständig mot de frätande ämnena.

Anm : Stål anses beständigt om det uppvisar en största avfrätning av 0,1 mm per år under påverkan av de frätande ämnena.

Lastutrymmen i vagnar eller containrar får inte lastas över höjden på väggarna.

Transport tillåts även i småcontainrar av plast som fullastade ska klara ett fall från 0,8 m mot en hård yta vid -18 °C utan att skador uppstår.

7.3.3.2.7 Gods i klass 9

AP2 Vagnar och containrar ska ha tillräcklig ventilation.

AP9 Transport i bulk är tillåten för fasta ämnen (ämnen eller blandningar, såsom beredningar eller avfall), som i genomsnitt innehåller högst 1000 mg/kg av ämnen med det tillordnade UN-numret. Koncentrationen av ämnet eller ämnena får inte överstiga 10 000 mg/kg i någon del av lasten.

AP 10 Vagnar och containrar ska vara täta eller vara försedda med en tät och punkteringsbeständig innerbeklädnad eller säck och ha förmåga att hålla kvar all fri vätska som kan läcka ut under transporten, t.ex. med hjälp av absorberande material. Uttjänta förpackningar med rester av klass 5.1 ska transporteras i vagnar och containrar som har tillverkats eller anpassats så att godset inte kan komma i kontakt med trä eller något annat brännbart material.

AP11 I enlighet med VC3 i 7.3.3.1 innebär ”standarder som godtagits av behörig myndighet i avsändarlandet” i syfte att transportera smält aluminium i bulk, att följande krav ska vara uppfyllda:

1231

1. Allmänna bestämmelser

1.1 Skänk – En inneslutning avsedd för transport av smält aluminium klassificerad som UN 3257, inklusive tankskal, eldfast beklädnad, driftsutrustning och strukturdelar.

1.2 Skänkar ska isoleras så att deras ytor inte överstiger en temperatur på 130 °C under transport och ska vara placerade så att inneslutningen, under normala transportförhållanden, inte är åtkomlig för andra personer. Yttemperaturen får under inga omständigheter ha en skadlig inverkan på vagnens funktion.

1.3 Skänkarna ska vara lastsäkrade på vagnen i enlighet med principerna för lastsäkring i 7.5.7.1.

1.4 Skänkar behöver inte förses med storetiketter och märkning i enlighet med kapitel 5.3 om vagnen redan har försetts med sådana storetiketter och märkningar.

2. Brand- och explosionsskydd

Risken för brand genom den smälta aluminiumens värmepåverkan på skänken, vagnen eller lastsäkringshjälpmedlen och risken för explosion till följd av utströmmande ångor eller kemisk reaktion i gaser som har utvecklats, ska förebyggas (t.ex. genom användning av inerta gaser).

3. Tillverkning av skänkar

Skänkar ska vara tillverkade av stål. Skänkar ska vara konstruerade och tillverkade för ett provtryck av 4 bar i enlighet med EN 13445-3:2014. Under tillverkningen ska tillverkaren kunna ange vilka svetsfogar som är utsatta för störst påkänningar. Det hydrostatiska trycket och skvalpeffekten från det smälta aluminiumet ska tas i beaktande när dimensionerna hos skänkarna och deras fastsättningsanordningar på vagnen ska bestämmas. Krafterna i 6.8.2.1.2 ska tas i beaktande.

Skänkens förslutningar ska vara konstruerade i enlighet med EN 13445- 3:2014 och ska förbli täta om skänken med sitt innehåll (sidoläge och ovansida av skänken) välter.

Öppningarna för fyllning och tömning ska vara skyddade av skänkens konstruktion, t.ex. genom kragar, deflektorer, burar eller likvärdiga konstruktioner.

Skyddsanordningen på skänkens ovansida ska vara konstruerad så att den motstår, utan permanent deformation, en statisk belastning, anbringad vertikalt mot påfyllningskåpan, motsvarande två gånger den högsta tillåtna massan av skänken (2g).

Den eldfasta beklädnaden ska vara av lämpligt material för att stå emot innehållet och ska vara lämpligt som isolerande material.

1232

Den eldfasta beklädnaden ska vara konstruerat så att dess täthet förblir intakt, oavsett vilken deformation som kan uppstå under normala transportförhållanden (se 6.8.2.1.2).

Kontrollorganet som utför kontrollerna i enlighet med 6.8.2.4.1 eller 6.8.2.4.4, ska verifiera och bekräfta förmågan hos tillverkaren, verkstaden eller den som genomför underhåll att utföra svetsning och användningen av ett kvalitetssystem för svetsning. Svetsarbete på plåtmanteln, särskilt på bärande delar, får endast utföras av godkända svetsföretag.

Tätningar på skänkkåpor och förslutningar ska vara utvalda och applicerade så att de förhindrar att smält aluminium rinner ut om en full skänk välter.

4. Kontroll och provning av skänkar

Kontrollerna och provningarna beskrivna i 4.1 till 4.5 ska utföras av ett kontrollorgan som är godkänt av den behöriga myndigheten. Kontrollerna och provningarna ska utföras i enlighet med tillämpliga bestämmelser i EN 12972:2018 + A1:2024. Provningsrapporter ska utfärdas över resultaten från de provningar som utförts.

4.1 Typprovning av skänkar

Konstruktionens utformning och utförande ska provas som en del av ett typprovningsförfarande för att säkerställa att skänken överensstämmer med tillverkningskraven i EN 13445-3:2014. Svetsfogarna som utsätts för de största påkänningarna ska identifieras i typprovningsrapporten.

4.2 Första kontroll

Skänkar ska vara provade och kontrollerade innan de tas i bruk.

Provningen ska åtminstone inkludera:

(a) en kontroll för att säkerställa att skänken överensstämmer med typprovningsdokumentationen,

(b) en kontroll av överensstämmelsen med typen,

(d) en vätsketryckprovning vid ett provtryck av 4 bar, där skänken i detta skede inte får ha en eldfast beklädnad,

(e) en kontroll av det invändiga skicket (visuell kontroll av skänkens invändiga metallyta innan den eldfasta beklädnaden monteras samt visuell kontroll av den eldfasta beklädnaden),

(f) en funktionskontroll av utrustningen.

Vätsketryckprovningen får även utföras med en alternativ tätning.

1233

4.3 Mellanliggande kontroll Skänkar ska genomgå mellanliggande kontroll senast sex år efter den första kontrollen och varje återkommande kontroll. Den mellanliggande kontrollen ska åtminstone innehålla: (a) en kontroll av dokumentationen, (b) en kontroll av det utvändiga skicket, inklusive tillståndet hos flänsen och kåpanslutningar, (c) mätning av godstjockleken för att kontrollera att kravet på minsta godstjocklek uppfylls, (d) oförstörande provning av svetsfogar som är utsatta för de största påkänningarna med hjälp av magnetpulverprovning, penetreringsprovning, ultraljudsprovning eller radiografiprovning, (e) en kontroll av det invändiga skicket (visuell kontroll av den eldfasta beklädnaden) gjord av en expert under brukarens ansvar, (f) en funktionskontroll av utrustningen. Dessa mellanliggande kontroller får utföras inom tre månader före det föreskrivna datumet, utan någon påverkan på tidsramen för andra kontroller enligt 4.3 och 4.4. 4.4 Återkommande kontroll Varje gång den eldfasta beklädnaden förnyas, eller senast 12 år efter den första kontrollen eller den senaste återkommande kontrollen, ska en återkommande kontroll utföras. Den återkommande kontrollen ska åtminstone innehålla: (a) en kontroll av dokumentationen, (b) en kontroll av det utvändiga skicket, inklusive tillståndet hos flänsen och kåpanslutningar, (c) en kontroll av det invändiga skicket (visuell kontroll av skänkens invändiga metallyta innan den eldfasta beklädnaden monteras samt visuell kontroll av den eldfasta beklädnaden), (d) oförstörande provning av svetsfogar som är utsatta för de största påkänningarna med hjälp av magnetpulverprovning, penetreringsprovning, ultraljudsprovning eller radiografiprovning, (e) mätning av godstjockleken för att kontrollera att kravet på minsta godstjocklek uppfylls, (f) en vätsketryckprovning vid ett provtryck av 4 bar, där skänken i detta skede inte får ha en eldfast beklädnad,

1234

(g) en funktionskontroll av utrustningen.

Vätsketryckprovningen får även utföras med en alternativ tätning.

4.5 Revisionskontroll av skänkar

Då säkerheten hos skänken eller dess utrustning kan ha försämrats på grund av reparation, ombyggnad eller olycka, ska en revisionskontroll genomföras på de delar som påverkats av reparationerna eller ombyggnaderna. Om en revisionskontroll som uppfyller bestämmelserna i 4.4 har genomförts, får revisionskontrollen betraktas som en återkommande kontroll. Om en revisionskontroll som uppfyller bestämmelserna i 4.3 har genomförts, får revisionskontrollen betraktas som en mellanliggande kontroll. Kontrollorganet ska besluta om den detaljerade omfattningen av revisionskontrollen, med beaktande av EN 12972:2018 + A1:2024, tabell A1.

5 Märkning av skänkar

Skänkar ska vara märkta med en skylt som motsvarar den i 6.8.2.5.1, förutom godkännandenummer och utvändigt beräkningstryck. För provningarna och kontrollerna i enlighet med 4.2 och 4.4, ska märkningen följas av bokstaven ”P”. För provningarna och kontrollerna i enlighet med 4.3, ska märkningen följas av bokstaven ”L”.

6. Bestämmelser för driften

Ägaren eller användaren ska behålla en kopia av typprovningsrapporten, resultaten från första provning och kontroll och alla efterföljande provningar och kontroller i dokumentationen för skänken.

Varje förnyelse eller reparation av den eldfasta beklädnaden ska dokumenteras av användaren eller tillverkaren.

Tätningar ska kontrolleras vid varje fyllning och bytas ut vid behov.

Skänkar ska placeras på vagnarna så att tömningsöppningarna är vända i eller motsatt till färdriktningen.

AP12 Avfallet får transporteras i bulk under förutsättning att det innesluts i en säck i samma storlek som lastutrymmet, vilken benämns containersäck.

Containersäcken är avsedd att bli lastad endast när den är placerad inuti ett lastutrymme för bulk med styva väggar. Den är inte avsedd för hantering eller för att användas utanför detta utrymme.

I denna bestämmelse gäller att containersäckar ska ha minst två komponenter.

Den inre komponenten ska vara dammtät för att förhindra utsläpp av skadliga mängder asbestfibrer under transport. Den inre komponenten ska vara av polyeten- eller polypropenfilm.

1235

Den yttre komponenten ska vara av polypropen och ska monteras på säcken med ett blixtlåssystem. Den ska säkerställa ett mekaniskt skydd hos en containersäck som är lastad med avfall mot stötar och påkänningar under normala transportförhållanden, särskilt när ett lastutrymme lastat med containersäckar flyttas mellan vagnar och platser för lagring.

Containersäckar ska:

(a) Vara konstruerade för att motstå perforering eller sönderrivning från kontaminerat avfall eller föremål på grund av deras former eller oregelbundenheter,

(b) Ha ett blixtlåssystem som är tillräckligt tätt för att förhindra utsläpp av skadliga mängder asbestfibrer under transport. Snörade eller fladdriga förslutningar är inte tillåtna.

Lastutrymmet ska ha styva metallväggar av tillräcklig styrka för deras avsedda användning. Väggarna måste vara tillräckligt höga för att helt innesluta containersäcken. Om bestämmelserna i VC1 tillämpas, får beklädnaden i vagnen utelämnas under förutsättning att containersäcken ger motsvarande skydd.

Föremål kontaminerade med asbest i fri form från skadade strukturer eller byggnader, såväl som avfall från byggarbetsplatser kontaminerat med fri asbest från rivning eller renoverade strukturer eller byggnader enligt vad som anges i särbestämmelse 678 (b) (iii), (iv) och (v), ska transporteras i en containersäck som är placerad i ytterligare en containersäck av samma typ. Den sammanlagda vikten av inneslutet avfall får inte överstiga 7 ton.

I samtliga fall, får den sammanlagda vikten av avfall aldrig överstiga kapaciteten som specificerats av tillverkaren av containersäcken.

1236

Kapitel 7.4

Bestämmelser för transport i tank

Farligt gods får endast transporteras i tank när en UN-tankinstruktion är angiven i kolumn (10) eller när en tankkod är angiven i kolumn (12) i tabell A i kapitel 3.2, eller när behörig myndighet har utfärdat ett godkännande enligt villkoren i 6.7.1.3. Transporten ska ske enligt bestämmelserna i kapitel 4.2, 4.3 eller 4.5 beroende på vilket som är tillämpligt.

1237

Kapitel 7.5

Bestämmelser för lastning, lossning och hantering

7.5.1 Allmänna bestämmelser

7.5.1.1 Vid lastning av godset ska de bestämmelser som gäller hos avsändningsstationen iakttas, förutsatt att dessa inte strider mot bestämmelser i detta kapitel.

7.5.1.2 Om inget annat anges i RID/RID-S, får lastning inte utföras om

- granskning av handlingarna, eller

- en visuell kontroll av vagnen eller eventuella containrar, bulkcontainrar, MEGcontainrar, tankcontainrar, UN-tankar eller vägfordon, liksom av deras utrustning som används vid lastning och lossning

visar att vagnen, en container, en bulkcontainer, en MEG-container, en tankcontainer, en UN-tank, ett vägfordon eller deras utrustning inte uppfyller gällande bestämmelser.

Före lastning ska vagnen eller containern kontrolleras invändigt och utvändigt för att säkerställa att inga skador finns, vilka skulle kunna inverka på funktionen hos vagnen eller containern eller på den last som ska lastas.

Lastbäraren ska kontrolleras för att säkerställa att den är strukturellt funktionsduglig, att den är fri från eventuella rester som är inkompatibla med lasten och att det i förekommande fall invändiga golvet, väggarna och taket är fria från utbuktningar eller försvagningar som kan påverka den invändiga lasten samt att storcontainrar är fria från skador som påverkar containerns väderbeständiga funktion, när så krävs.

Strukturellt funktionsduglig innebär att lastbäraren är fri från större defekter i dess bärande delar. Bärande delar i lastbärare för multimodala syften är t.ex. övre och nedre sidobalkar, övre och nedre tvärbalkar, hörnstolpar, hörnbeslag och, för storcontainrar, dörrtröskel, dörrhuvud och golvtvärbalkar. Allvarliga defekter inkluderar:

(a) utbuktningar, sprickor eller brott på konstruktionselement eller bärande delar eller skador på service- eller driftsutrustning, som kan inverka menligt på hållfastheten hos lastbäraren,

(b) skador på konstruktionen som helhet eller på lyftanordningar eller anordningar för hanteringsutrustning, stora nog för att förhindra korrekt positionering av hanteringsutrustning eller placering och säkring på chassin eller vagn eller fordon, eller placering i lastutrymmen på fartyg, och när det är tillämpligt

7.5.1.3 Om inget annat anges i RID/RID-S, får lossning inte ske om ovannämnda kontroll visar brister som kan påverka säkerheten eller transportskyddet vid lossning.

7.5.1.4 Enligt särbestämmelserna i 7.5.11 och vad som anges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (18), får visst farligt gods endast transporteras som komplett last.

1239

7.5.1.5 Om riktningspilar är föreskrivna, ska kollin och overpack orienteras i överensstämmelse med sådan märkning.

Anm Flytande farligt gods ska, där så är möjligt, lastas under torrt farligt gods.

7.5.1.6 Alla inneslutningar ska lastas och lossas i enlighet med den hanteringsmetod som de har konstruerats och, när så krävs, provats för.

7.5.2 Förbud mot samlastning

7.5.2.1 Kollin med olika etiketter får lastas tillsammans i en vagn eller container, endast om samlastningen är tillåten enligt nedanstående tabell, utgående från fastsatta etiketter.

Samlastningsförbudet för kollin gäller även för samlastning av kollin och småcontainrar samt för samlastning av småcontainrar i en vagn eller storcontainer, i vilken småcontainrar transporteras.

Anm 1 Enligt 5.4.1.4.2 ska separata godsdeklarationer utfärdas för sändningar, som inte får lastas tillsammans i samma vagn eller container.

Anm 2 Samlastning är tillåten i enlighet med 7.5.2.2 för kollin som endast innehåller ämnen och föremål i klass 1 och som är försedda med en etikett enligt förlaga nr 1, 1.4, 1.5 eller 1.6, oberoende av andra etiketter som krävs för dessa kollin. Tabellen i 7.5.2.1 ska endast tillämpas då sådana kollin samlastas med kollin som innehåller ämnen och föremål i andra klasser.

Etikett 1 1.4 1.5 1.6 2.1 3 4.1 4.1 4.2 4.3 5.1 5.2 5.2 6.1 6.2 7A 8 9

2.2 +1 +1 7B 9A

2.3 7C

1 se 7.5.2.2 d) b)

1.4

a) a) a) a) a) a) a) a) a) a) a) a) b) c)

1.5

X = samlastning är tillåten.

1240

a) Samlastning med ämnen och föremål i samhanteringsgrupp 1.4S är tillåten. Samlastning av gods i klass 1 med livräddningsutrustning i klass 9 (UN 2990 och 3072) är tillåten. b) c) Samlastning av pyroteknisk säkerhetsutrustning i riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp G (UN 0503) med elektriskt initierad säkerhetsutrustning i klass 9 (UN 3268) är tillåten. d) Samlastning av blandsprängämnen (utom UN 0083 blandsprängämne, typ C) med ammoniumnitrat (UN 1942 och 2067), ammoniumnitrat, emulsion, suspension eller gel (UN 3375) och nitrater av alkalimetaller och nitrater av alkaliska jordartsmetaller är tillåten, förutsatt att dessa ämnen betraktas som blandsprängämnen i klass 1, vad beträffar märkning med storetiketter, godsseparation, stuvning och högsta tillåtna last. Nitrater av alkalimetaller inkluderar cesiumnitrat (UN 1451), litiumnitrat (UN 2722), kaliumnitrat (UN 1486), rubidiumnitrat (UN 1477) och natriumnitrat (UN 1498). Nitrater av alkaliska jordartsmetaller inkluderar bariumnitrat (UN 1446), berylliumnitrat (UN 2464), kalciumnitrat (UN 1454), magnesiumnitrat (UN 1474) och strontiumnitrat (UN 1507).

7.5.2.2 Kollin, som innehåller ämnen och föremål i klass 1 och är försedda med etikett enligt förlaga nr 1, 1.4, 1.5 eller 1.6, men som är tillordnade olika samhanteringsgrupper, får inte samlastas i en vagn eller container, såvida inte samlastning är tillåten för aktuella samhanteringsgrupper enligt nedanstående tabell.

Samhanteringsgrupp B C D E F G H J L N S B X a) X C X X X X b), c) X D X X X X X a) b), c) E X X X X b), c) X F X X G X X X X X H X X J X X L d) N b), c) b), c) b), c) b) X S X X X X X X X X X X

X = samlastning tillåten

a) Kollin med föremål i samhanteringsgrupp B och kollin med ämnen och föremål i samhanteringsgrupp D får samlastas i en vagn eller i en container, förutsatt att de är effektivt åtskilda, så att det inte finns någon risk att en detonation överförs från föremål i samhanteringsgrupp B till ämnen och föremål i samhanteringsgrupp D. Separationen ska verkställas genom användning av skilda utrymmen eller genom att ett av de två slagen av explosiva ämnen eller föremål placeras i ett särskilt inneslutningssystem. Båda separationsmetoderna ska vara godkända av behörig myndighet. b) Olika slag av föremål med klassificeringskod 1.6N, får samlastas som föremål med klassificeringskod 1.6N endast om det visats genom provning eller analogislutsatser att ingen extra detonationsrisk genom överföring finns bland föremålen. I annat fall ska de behandlas som föremål i riskgrupp 1.1. c) Om föremål i samhanteringsgrupp N samlastas med ämnen eller föremål i samhanteringsgrupp C, D eller E, ska föremålen i samhanteringsgrupp N behandlas som om de hade egenskaper enligt samhanteringsgrupp D. d) Kollin med ämnen och föremål i samhanteringsgrupp L får samlastas i en vagn eller en container med kollin med ämnen och föremål av samma slag i denna samhanteringsgrupp.

7.5.2.3 (Tills vidare blank.)

7.5.2.4 Samlastning av farligt gods förpackat som begränsad mängd är förbjuden med alla explosiva ämnen och föremål i klass 1, utom de som tillhör riskgrupp 1.4 samt UN 0161 och UN 0499.

7.5.3 Skyddsavstånd

Varje vagn, storcontainer, UN-tank eller vägfordon som innehåller ämnen eller föremål i klass 1 och är försedda med storetiketter enligt förlaga nr 1, 1.5 eller 1.6, ska i varje vagnsätt separeras från vagnar, storcontainrar, UN-tankar, tankcontainrar,

1241

MEG-containrar eller vägfordon som är försedda med storetiketter enligt förlaga nr 2.1, 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1 eller 5.2 eller vägfordon som enligt godsdeklarationen är lastade med kollin försedda med etiketter enligt förlaga nr. 2.1, 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1 eller 5.2 genom ett skyddsavstånd.

Kravet på detta skyddsavstånd är uppfyllt om avståndet mellan buffertplattan på en vagn eller gaveln på en storcontainer, UN-tank eller ett vägfordon och buffertplattan på en annan vagn eller gaveln på en annan storcontainer, UN-tank, tankcontainer, MEG-container eller vägfordon

(a) uppgår till minst 18 meter, eller

(b) upptas av två tvåaxliga vagnar eller en fyr- eller fleraxlig vagn.

7.5.4 Försiktighetsåtgärder med avseende på livsmedel, andra

konsumtionsvaror och djurfoder

Om särbestämmelsen CW28 anges för ett ämne eller föremål i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (18), ska följande försiktighetsåtgärder vidtas för livsmedel, andra konsumtionsvaror och djurfoder:

Kollin samt tömda, ej rengjorda förpackningar, inklusive storförpackningar och IBCbehållare, med etiketter enligt förlaga nr 6.1 eller 6.2 och sådana med etiketter enligt förlaga nr 9, vilka innehåller gods med UN 2212, 2315, 2590, 3151, 3152 eller 3245, får i vagnar eller i containrar eller på lastnings-, lossnings- och omlastningsplatser inte staplas på eller stuvas i omedelbar närhet av kollin, som man vet innehåller livsmedel, andra konsumtionsvaror eller djurfoder.

Om kollin, försedda med dessa etiketter, måste lastas i omedelbar närhet av kollin som man vet innehåller livsmedel, andra konsumtionsvaror eller djurfoder ska de hållas åtskilda från dessa:

(a) genom hela skiljeväggar, vilka ska vara minst lika höga som kollina med ovanstående etiketter, eller

(b) genom kollin som inte är försedda med etiketter enligt förlaga nr 6.1, 6.2 eller 9, eller genom kollin som är försedda med etiketter enligt förlaga nr 9, men inte innehåller gods med UN 2212, 2315, 2590, 3151, 3152 eller 3245, eller

såvida inte kollina med ovan angivna etiketter är ytterligare förpackade eller fullständigt täckta (t.ex. med folie, pappskivor eller andra åtgärder).

7.5.5 (Tills vidare blank.)

7.5.6 (Tills vidare blank.)

7.5.7 Hantering och stuvning

7.5.7.1 Där det är ändamålsenligt ska vagnen eller containern utrustas med anordningar för att möjliggöra säkring och hantering av det farliga godset. Kollin, som innehåller farliga ämnen och oförpackade farliga föremål, ska säkras genom lämpliga åtgärder för att hålla godset på plats (såsom surrningsband, förstängningsskivor och ställbara

1242

förstängningsdon) i vagnen eller containern på ett sätt som förhindrar all förskjutning under transport som skulle ändra kollinas orientering eller orsaka att de blir skadade. Om farligt gods transporteras med annat gods (t.ex. tunga maskiner eller häckar), ska allt gods fixeras säkert eller packas i vagnar och containrar så att utsläpp av farligt gods förhindras. Förskjutning av kollin kan också förhindras genom utfyllnad av tomrum med lämpligt material eller genom förstängning. Där lastsäkring av typen surrning och band används, får dessa inte spännas för hårt så att de orsakar skador eller deformation hos kollit . 3)

7.5.7.2 Kollin får inte staplas om de inte är konstruerade för detta. Då olika typer av kollin som är konstruerade för stapling ska samlastas, ska deras förmåga till stapling beaktas. Om det är nödvändigt ska underliggande kollin skyddas genom användning av lastupptagande anordningar.

7.5.7.3 Under lastning och lossning ska kollin som innehåller farligt gods skyddas från att skadas.

Anm Särskild uppmärksamhet ska ägnas hanteringen av kollin under deras förberedelse för transport, typen av vagn eller container i vilken de ska transporteras och sättet för lastning och lossning, så att oavsiktliga skador inte orsakas genom att kollina släpas eller hanteras ovarsamt.

7.5.7.4 Bestämmelserna i 7.5.7.1 gäller även vid lastning, stuvning och flyttning av containrar, tankcontainrar, UN-tankar och MEG-containrar på eller av vagnar. När tankcontainrar, UN-tankar och MEG-containrar inte är tillverkade med hörnbeslag definierade i ISO 1496-1 Containrar serie 1 – Krav och provning – Del 1: Styckegodscontainrar, ska det verifieras att det system som används på tankcontainrarna, UN-tankarna eller MEG-containrarna är kompatibelt med vagnens system.

7.5.7.5 (Tills vidare blank.)

7.5.7.6 Lastning av flexibla bulkcontainrar

7.5.7.6.1 Flexibla bulkcontainrar ska transporteras i en vagn med styva sidoväggar och gavlar vars höjd uppgår till minst 2/3 av höjden på den flexibla bulkcontainern.

Anm Vid lastning av flexibla bulkcontainrar i en vagn eller container ska riktlinjerna för hantering och stuvning av farligt gods som anges i 7.5.7.1särskilt uppmärksammas.

7.5.7.6.2 Flexibla bulkcontainrar ska säkras genom lämpliga åtgärder för att hålla dem på plats i vagnen eller containern på ett sätt som förhindrar all förskjutning under transport som kan ändra positionen på den flexibla bulkcontainern eller orsaka att den blir skadad. Förskjutning av flexibla bulkcontainrar kan också förhindras genom utfyllnad av tomrum med lämpligt material eller genom förstängning. När lastsäkring av exempelvis typen surrning och band används, ska dessa anbringas på ett sätt som inte skadar eller deformerar bulkcontainrarna.

3) Riktlinjer om lastsäkring av farligt gods finns i MO/ILO/UNECE Code of Practice for Packing av Cargo Transport Units (CTU-koden) (se t.ex. kapitel 9 Packing cargo into CTUs och kapitel 10 Additional advice on the packing of dangerous goods). Ytterligare riktlinjer finns även hos behöriga myndigheter och branschorganisationer, särskilt i ”loading Guidelines – Code of practice for the loading and securing of goods on railway wagons”, publicerad av Internationella Järnvägsunionen (UIC).

1243

7.5.7.6.3 Flexibla bulkcontainrar får inte staplas.

7.5.8 Rengöring efter lossning

7.5.8.1 Om det efter lossning av ett vagn eller container i vilken funnits förpackat farligt gods, konstateras att en del av innehållet läckt ut, så ska vagnen eller containern rengöras så snart som möjligt och i vart fall innan den lastas på nytt. Om rengöring på platsen inte är möjlig ska vagnen eller containern under iakttagande av tillräcklig säkerhet transporteras till närmaste lämpliga plats, där rengöring kan utföras. Tillräcklig säkerhet vid transporten finns när lämpliga åtgärder vidtagits som förhindrar okontrollerad spridning av utläckt farligt gods. 7.5.8.2 Vagnar eller containrar som haft last av farligt gods i bulk, ska innan de lastas på nytt rengöras på lämpligt sätt, om inte den nya lasten består av samma farliga gods som den föregående. 7.5.9 (Tills vidare blank.) 7.5.10 (Tills vidare blank.)

7.5.11 Tilläggsbestämmelser för vissa klasser eller godsslag

Utöver bestämmelserna i 7.5.1 - 7.5.4 och 7.5.8 gäller följande särbestämmelser, om en alfanumerisk kod som börjar med bokstäverna ”CW” finns angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (18): CW1 Golven i vagnar och containrar ska rengöras grundligt av avsändaren före lastning. I vagnens eller containerns inre får inga metallföremål finnas som inte hör till vagnen eller containern. Dörrar och fönster (ventilklaffar) i vagnarna ska hållas stängda. Kollin ska lastas och säkras i vagnar eller containrar så att de inte kan röra sig eller förskjutas. De ska skyddas mot alla slags nötning och stötar. CW2 (Tills vidare blank.) CW3 (Tills vidare blank.) CW4 Ämnen och föremål i samhanteringsgrupp L får endast transporteras som komplett last. CW5-CW8 (Tills vidare blanka.) CW9 Kollin får inte kastas eller utsättas för stötar. CW10 Gasflaskor enligt definition i 1.2.1 ska läggas parallellt med eller vinkelrätt mot vagnens eller containerns längsaxel. I närheten av gavelväggarna ska de dock lastas vinkelrätt mot längsaxeln.

1244

Korta gasflaskor med stor diameter (ca 30 cm eller mer) får även placeras i längsled, varvid ventilernas skyddsanordningar ska peka mot vagnens eller containerns mitt.

Gasflaskor, som är tillräckligt stabila eller transporteras i lämpliga anordningar som skyddar dem mot vältning, får lastas i upprätt läge.

Liggande gasflaskor ska vara fastkilade, fastbundna eller fästa på ett säkert och ändamålsenligt sätt, så att de inte kan förskjutas.

Rullningsbara tryckkärl ska läggas med sin längsaxel parallell med vagnens eller containerns långsidor och säkras mot rörelse i sidled.

CW11 Kärlen ska alltid lastas i den position som de är konstruerade för, och de ska vara skyddade mot varje risk att skadas av andra kollin.

CW12 Om föremålen lastas på pall, och pallarna staplas, ska varje pallager fördelas likformigt på det underliggande, om så behövs genom inlägg av ett material med tillräcklig hållfasthet.

CW13 Om ämnen läckt ut och spridits i en vagn eller en container, så får denna användas igen först efter grundlig rengöring och i förekommande fall desinficering och sanering. Allt annat gods och föremål som transporterats i samma vagn eller container ska kontrolleras med avseende på eventuell förorening.

CW14 Gods ska avskärmas från direkt solljus och värme under transporten.

Kollin får endast förvaras i svala, välventilerade utrymmen, på avstånd från värmekällor.

CW15 (Tills vidare blank.)

CW16 Sändningar med UN 1749 klortrifluorid med bruttovikt över 500 kg får endast transporteras som komplett last, och då endast upp till en vikt av 5000 kg per vagn eller storcontainer.

CW17 Kollin med ämnen i denna klass, för vilka en bestämd omgivningstemperatur ska hållas, får endast transporteras som komplett last. Transportvillkoren ska överenskommas mellan avsändare och transportör.

CW18 Kollina ska vara stuvade så att de är lätt tillgängliga.

CW19-CW21 (Tills vidare blanka.)

CW22 Vagnar och storcontainrar ska rengöras grundligt före lastning.

Kollin ska lastas så att en obehindrad luftcirkulation i lastutrymmet tillgodoser likformig temperatur i lasten. Om över 5000 kg av dessa ämnen lastats i en vagn eller storcontainer, ska lasten delas upp i sektioner av högst 5000 kg, varvid mellanliggande luftspalter av minst 0,05 m ska finnas. Kollina ska vara skyddade mot skador av andra kollin.

1245

CW23 Vid hantering av dessa kollin ska särskilda åtgärder vidtas så att de inte kommer i kontakt med vatten. CW24 Före lastning ska vagnar eller containrar rengöras grundligt och särskilt ska alla brandfarliga rester (halm, hö, papper etc.) avlägsnas. Det är förbjudet att använda lättantändliga material för stuvning av kollin. CW25 (Tills vidare blank.) CW26 Trädetaljer i vagnen eller containern, vilka kommit i kontakt med dessa ämnen ska avlägsnas och brännas. CW27 (Tills vidare blank.) CW28 Se 7.5.4. CW29 Kollin ska förvaras upprätta. CW30 (Borttagen.) CW31 Vagnar eller storcontainrar i vilka ämnen i denna klass transporteras som komplett last, eller småcontainrar i vilka dessa ämnen transporteras, ska kontrolleras efter lossning med avseende på lastrester. CW32 (Tills vidare blank.) CW33 Anm 1 ”Kritisk grupp” avser en grupp av personer ur allmänheten, som med avseende på sin exponering från en given strålkälla och en given exponeringsväg är tillräckligt homogen, och som är karakteristisk för enskilda personer, vilka får den högsta effektiva dosen genom den givna exponeringsvägen från den givna strålkällan Anm 2 ”Personer ur allmänheten” avser enskilda personer i befolkningen, förutom de som är utsatta för strålning av yrkesmässiga eller medicinska skäl. Anm 3 ”Personal” utgör alla personer som är sysselsatta hos en arbetsgivare, antingen på heltid, deltid eller tidsbegränsad anställning och som har erkända rättigheter och skyldigheter vad gäller det yrkesmässiga strålskyddet.

(1) Separation

(1.1) Kollin, overpack, containrar och tankar, som innehåller radioaktiva ämnen och oförpackade radioaktiva ämnen ska vara separerade under transport: (a) från personal i regelbundet nyttjade arbetsområden: (i) enligt tabell A nedan, eller

1246

(ii) genom ett avstånd som med användning av konservativa modellparametrar är beräknat så att personal som uppehåller sig i området i fråga erhåller mindre än 5 mSv per år,

Anm Personal, som av strålskyddsskäl har individuell dosövervakning, ska inte beaktas vid bestämningen av separationsavstånd.

(b) från personer ur allmänheten, i områden dit allmänheten regelbundet har tillträde:

(i) enligt tabell A nedan, eller

(ii) genom ett avstånd som med användning av konservativa modell-parametrar är beräknat så att personer i den kritiska gruppen som uppehåller sig i området i fråga erhåller mindre än 1 mSv per år,

(i) enligt tabell B nedan, eller

(ii) genom ett avstånd som är beräknat så att strålningsexponeringen för oframkallad film vid transport av radioaktiva ämnen begränsas till 0,1 mSv per sändning av sådan film, och

Anm Postsäckar ska behandlas som om de innehåller oframkallade filmer och plåtar och därför hållas åtskilda från radioaktiva ämnen på samma sätt.

(d) från annat farligt gods enligt 7.5.2.

Tabell A: Minimiavstånd mellan kollin i kategori II-GUL eller III-GUL

och personer.

Sammanlagt Exponeringstid per år (h)

transportindex högst Områden till vilka Regelbundet nyttjat

allmänheten har arbetsområde

regelbundet tillträde

50 250 50 250 Minimiavstånd i meter, om inget avskärmande material finns 2 1 3 0,5 1 4 1,5 4 0,5 1,5 8 2,5 6 1,0 2,5 12 3 7,5 1,0 3 20 4 9,5 1,5 4 30 5 12 2 5 40 5,5 13,5 2,5 5,5 50 6,5 15,5 3 6,5

1247

Tabell B: Minimiavstånd mellan kollin i kategori II-GUL eller III-GUL

och kollin med påskriften ”FOTO” eller postsäckar.

Totala antalet Samman- Transport eller lagringstid i timmar

kollin högst lagt

Kategori transport- 1 2 4 10 24 48 120 240

index

III-GUL II- Minimiavstånd I meter

högst

GUL 0,2 0,5 0,5 0,5 0,5 1 1 2 3 0,5 0,5 0,5 0,5 1 1 2 3 5 1 1 0,5 0,5 1 1 2 3 5 7 2 2 0,5 1 1 1,5 3 4 7 9 4 4 1 1 1,5 3 4 6 9 13 8 8 1 1,5 2 4 6 8 13 18 1 10 10 1 2 3 4 7 9 14 20 2 20 20 1,5 3 4 6 9 13 20 30 3 30 30 2 3 5 7 11 16 25 35 4 40 40 3 4 5 8 13 18 30 40 5 50 50 3 4 6 9 14 20 32 45

(1.2) Kollin eller overpack i kategori II-GUL eller III-GUL får ej transporteras i kupéer upptagna av passagerare i personvagnar, med undantag av kupéer som är reserverade för personer med tillstånd att medfölja sådana kollin eller overpack.

(1.3) (Tills vidare blank.)

(2) Aktivitetsgränser

Totala aktiviteten i en vagn vid transport av LSA-material eller SCO, i industrikollin av typ 1 (IP-1), typ 2 (IP-2), typ 3 (IP-3) eller oförpackade, ska inte överskrida de i tabell C angivna gränsvärdena. För SCO-III får gränsvärdena i tabell C överskridas under förutsättning att transportplanen innehåller försiktighetsåtgärder som ska tillämpas under transport för att uppnå en total säkerhetsnivå som åtminstone är likvärdig med den som skulle erhållas om gränsvärdena hade tillämpats.

Tabell C: Gränsvärden för aktivitet per vagn för LSA-material och

SCO i industrikollin eller oförpackade.

Slag av ämne eller föremål Gränsvärden för aktivitet för vagn

LSA-I obegränsat LSA-II och LSA-III obegränsat ej brännbara fasta ämnen LSA-II och LSA-III 100 A 2 brännbara fasta ämnen och alla vätskor och gaser SCO 100 A 2

(3) Stuvning för transport och mellanlagring

(3.1) Sändningar ska stuvas säkert.

1248

(3.2) Förutsatt att det genomsnittliga värmeflödet från ytan inte överstiger 15 W/m och att godset i den närmast omgivningen inte 2 är förpackat i säckar, får ett kolli eller overpack transporteras eller lagras tillsammans med annat förpackat gods utan särskilda stuvningsbestämmelser, såvida inte behöriga myndigheter uttryckligen kräver annat i ett tillämpligt godkännandecertifikat.

(3.3) Lastning i containrar och ansamling av kollin, overpack och containrar ska kontrolleras enligt följande:

(a) Med undantag av transport som komplett last och transport av LSA-I ska det totala antalet kollin, overpack och containrar per vagn begränsas så att summan av transportindex på vagnen inte överstiger gränsvärdena i tabell D.

(b) Under rutinmässiga transportförhållanden får dosraten inte överstiga 2 mSv/h på något ställe på vagnens eller containerns utvändiga yta och 0,1 mSv/h på ett avstånd av 2 m från vagnen eller containern, utom för sändningar som transporteras som komplett last, för vilka tillåten dosrat i vagnens omgivning anges i (3.5) (b) och (c).

Tabell D: Gränsvärden för transportindex per container eller vagn som

inte används som komplett last.

Slag av Gränsvärde för summan av transportindex per container

container eller eller vagn

vagn

småcontainer 50 storcontainer 50 vagn 50

Tabell E: Gränsvärden för kriticitetssäkerhetsindex för containrar och

vagnar med fissila ämnen.

Slag av container eller Gränsvärde för totalsumman av

vagn kriticitetssäkerhetsindex

ej som komplett last som komplett last småcontainer 50 ej tillämpligt storcontainer 50 100 vagn 50 100

(3.4) Varje kolli eller overpack med transportindex över 10 och varje sändning med kriticitetssäkerhetsindex över 50 får endast transporteras som komplett last.

(3.5) Dosraten får inte överstiga följande värden för sändningar som transporteras som komplett last:

(a) 10 mSv/h i någon punkt på den utvändiga ytan av ett kolli eller overpack, och får endast överstiga 2 mSv/h under förutsättning att

1249

(i) vagnen är utrustad med en avgränsning, som under rutinmässiga transportförhållanden förhindrar att obehöriga får tillträde till utrymmet innanför avgränsningen,

(ii) åtgärder har vidtagits för att lastsäkra kollit eller en overpack så att dess läge inom avgränsningen i vagnen förblir oförändrat under rutinmässiga transportförhållanden, och

(iii) ingen lastning eller lossning sker under förflyttningen,

(b) 2 mSv/h i någon punkt på vagnens utvändiga yta, inklusive takoch bottenytor, eller, för en öppen vagn, i någon punkt som befinner sig på de från vagnens ytterkanter projicerade lodräta planen, lastens övre yta och vagnens nedre ytteryta, och

(c) 0,1 mSv/h i någon punkt på avståndet 2 meter från de lodräta plan som bildas av vagnens utvändiga ytor, eller, om lasten transporteras på en öppen vagn, i någon punkt på avståndet 2 meter från de genom vagnens ytterkanter projicerade lodräta planen.

(4) Tilläggsbestämmelser för fissila ämnen under transport och

mellanlagring

(4.1) Alla grupper av kollin, overpack och containrar, som innehåller fissila ämnen och mellanlagras i en förvaringszon, ska begränsas så att den totala summan av kriticitetssäkerhetsindex i gruppen inte överstiger 50. Varje grupp ska förvaras så att ett minsta avstånd av 6 m från andra sådana grupper upprätthålls.

(4.2) Om summan av kriticitetssäkerhetsindex i en vagn eller container i enlighet med tabell E överstiger 50, så ska lagringen ske så att ett minimiavstånd av 6 m hålls till andra grupper av kollin, overpack eller containrar med fissila ämnen eller andra vagnar med radioaktiva ämnen.

(4.3) Fissila ämnen som uppfyller en av bestämmelserna (a) - (f) i 2.2.7.2.3.5 ska uppfylla följande krav:

(a) endast en av bestämmelserna (a) - (f) i 2.2.7.2.3.5 är tillåten vid varje sändning,

(b) endast ett godkänt fissilt ämne i kollin som klassificerats enligt 2.2.7.2.3.5 (f) är tillåten i varje sändning såvida inte flera ämnen är tillåtna i godkännandecertifikatet,

(c) fissila ämnen i kollin som klassificerats enligt 2.2.7.2.3.5 (c) ska transporteras i en sändning med högst 45 g fissila nuklider,

(d) fissila ämnen i kollin som klassificerats enligt 2.2.7.2.3.5 (d) ska transporteras i en sändning med högst 15 g fissila nuklider,

1250

(e) oförpackade eller förpackade fissila ämnen som klassificerats enligt 2.2.7.2.3.5 (e) ska transporteras som komplett last på en vagn med högst 45 g fissila nuklider.

(5) Skadade eller läckande kollin, kontaminerade förpackningar

(5.1) Om ett kolli är uppenbart skadat eller läcker, eller om det kan antas att kollit har läckt eller skadats, ska tillträde till kollit begränsas och sakkunniga personer ska snarast möjligt uppskatta omfattningen av kontaminationen och den därav följande dosraten hos kollit. Omfattningen av granskningen ska utsträckas till kollit, vagnen, angränsande lastnings- och lossningsområden och, om nödvändigt allt annat gods som har transporterats med vagnen.

Om nödvändigt ska till skydd för personer, egendom och miljön ytterligare åtgärder vidtas i överensstämmelse med av behörig myndighet uppställda krav för att reducera och eliminera följderna av läckaget eller skadan.

(5.2) Kollin som är skadade eller som läcker radioaktivt ämne utöver tillåtna gränsvärden för normala transportförhållanden, får förflyttas under övervakning till en acceptabel tillfällig plats, men ska inte transporteras vidare förrän de reparerats eller rekonditionerats och dekontaminerats.

(5.3) Vagnar och utrustning, som används regelbundet för transport av radioaktiva ämnen, ska kontrolleras regelbundet för bestämning av kontaminationsnivån. Frekvensen av sådana kontroller ska bero av sannolikheten för kontamination samt omfattningen av transporten av radioaktiva ämnen.

(5.4) Såvida inget annat anges i stycke (5.5) ska alla vagnar och utrustning eller delar därav, som vid transport av radioaktiva ämnen har blivit kontaminerade utöver de gränsvärden som anges i 4.1.9.1.2 eller som uppvisar dosrater på ytan över 5 µSv/h, dekontamineras snarast möjligt av sakkunniga personer och får inte användas på nytt förrän följande villkor är uppfyllda:

(a) den löst vidhäftande kontaminationen får inte överstiga de gränsvärden som anges i 4.1.9.1.2,

(b) dosraten som beror på fast vidhäftande kontamination får inte överstiga 5 µSv/h på ytan.

(5.5) Containrar eller vagnar, avsedda för transport av oförpackade radioaktiva ämnen som komplett last, ska vara undantagna från bestämmelserna i föregående paragraf (5.4) och i 4.1.9.1.4 enbart med avseende på deras insidor, och endast så länge som de kvarstår i denna specifika användning för komplett last.

(6) Övriga bestämmelser

Vid obeställbarhet hos sändningen ska den lagras på en säker plats, behörig myndighet ska snarast möjligt underrättas och en anhållan om anvisningar för det fortsatta agerandet göras.

1251

CW34 Innan tryckkärl transporteras ska det kontrolleras att trycket inte ökat på grund av eventuell uppkomst av vätgas.

CW35 Om säckar används som enda förpackning, ska de separeras i tillräcklig mån för att möjliggöra värmeavledning.

CW36 Kollin ska företrädesvis lastas i öppna eller ventilerade vagnar eller i öppna eller ventilerade containrar. Om detta inte är möjligt, och kollina transporteras i andra täckta vagnar eller slutna containrar, ska det förhindras att gas kan tränga in från lastutrymmet till förarhytten, och lastdörrarna på vagnar eller containrar vara försedda med följande märkning, där bokstäverna ska vara minst 25 mm höga:

”VARNING INGEN VENTILATION ÖPPNAS FÖRSIKTIGT”

Dessa uppgifter ska anges på ett språk som avsändaren anser lämpligt.

För UN 2211 och 3314 är denna märkning inte nödvändig om vagnen eller containern redan är märkt enligt särbestämmelse 965 i IMDG-koden 4) .

CW37 Före lastning ska dessa biprodukter kylas till omgivningstemperatur, såvida de inte har kalcinerats för att avlägsna fukt. Vagnar och containrar med bulklaster ska vara tillräckligt ventilerade och skyddade mot inträngning av vatten under hela transporten. Lastdörrarna på de täckta vagnarna och slutna containrarna ska vara försedda med följande märkning, där bokstäverna ska vara minst 25 mm höga:

”VARNING TÄCKT/SLUTEN INNESLUTNING ÖPPNAS FÖRSIKTIGT”

Dessa uppgifter ska anges på ett språk som avsändaren anser lämpligt.

CW38 Lastutrymmena får inte ha några vassa kanter invändigt (invändiga fotsteg, etc.) som kan riva sönder containersäckar under lossning. De ska kontrolleras före varje lastning.

Containersäckarna ska vara placerade för transport i de lastutrymmena innan någon fyllning får genomföras. Den yttre komponenten hos containersäckarna ska vara monterad så att dragkedjans skjutreglage är placerat på framsidan av lastutrymmet när blixtlåset är stängt. Efter fyllning ska containersäcken förslutas i enlighet med tillverkarens instruktioner.

När containersäckarna är lastade får de inte lyftas eller flyttas från ett lastutrymme till ett annat. Flera fyllda containersäckar får inte lastas i samma lastutrymme.

4) Varningsmärke med orden “VARNING – KAN INNEHÅLLA BRANDFARLIG ÅNGA” med minst 25 mm höga bokstäver ska anbringas vid varje ingång på en plats där det är fullt synligt för personer som öppnar eller går in i lastbäraren.

1252

Efter varje fyllning och efter förslutning, ska de utvändiga ytorna hos containersäckarna saneras.

Containersäckar som transporteras i avtagbara lastutrymmen ska lossas när lastutrymmet har placerats på marken.

Lossningen av containersäckar som fyllts med avfall från vägarbeten eller med jord som kontaminerats med asbest i fri form, får ske genom att tippa lastutrymmet, under förutsättning att ett lossningsprotokoll som överenskommits gemensamt mellan transportören och mottagaren beaktas för att förhindra att containersäckarna rivs sönder under lossning. Protokollet ska säkerställa att containersäckarna inte faller eller rivs sönder under lossningen.

1253

Kapitel 7.6

Bestämmelser för befordran som expressgods

Enligt artikel 5 § 1 i bihang C till COTIF är farligt gods tillåtet för transport som expressgods endast om en särbestämmelse med en alfanumerisk kod som börjar med bokstäverna ”CE” är angiven för godset i fråga i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (19), och vilken uttryckligen tillåter detta transportsätt, under förutsättning att särbestämmelsen i fråga uppfylls. Följande särbestämmelser är tillämpliga, om de är angivna vid en benämning i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (19): CE1 Ett expressgodskolli får väga högst 40 kg. Expressgodssändningarna får lastas i järnvägsvagnar, som samtidigt kan nyttjas för personbefordran, endast till en högsta vikt av 100 kg per vagn. CE2 Ett expressgodskolli får väga högst 40 kg. CE3 Ett expressgodskolli får väga högst 50 kg. CE4 Ett expressgodskolli får innehålla högst 45 liter av detta ämne och väga högst 50 kg. CE5 Ett expressgodskolli får innehålla högst 2 liter av detta ämne. CE6 Ett expressgodskolli får innehålla högst 4 liter av detta ämne. CE7 Ett expressgodskolli får innehålla högst 6 liter av detta ämne. CE8 Ett expressgodskolli får innehålla högst 12 liter av detta ämne. CE9 Ett expressgodskolli får innehålla högst 4 kg av detta ämne. CE10 Ett expressgodskolli får innehålla högst 12 kg av detta ämne. CE11 Ett expressgodskolli får innehålla högst 24 kg av detta ämne. CE12 Ämnet ska vara förpackat i hållbara kärl, om det transporteras som expressgods. Ett expressgodskolli får väga högst 25 kg. CE13 Endast ädelmetallhaltiga oorganiska cyanider och blandningar med dem får transporteras som expressgods. I så fall ska sammansatta förpackningar med innerförpackningar av glas, plast eller metall enligt 6.1.4.21 användas. Ett expressgodskolli får innehålla högst 2 kg av detta ämne. Transport är tillåten i för resande tillgängliga resgodsvagnar eller resgodskupéer om, genom lämpliga åtgärder, kollin placeras så att obehöriga personer inte kan komma åt dem. CE14 Endast sådana ämnen får sändas som expressgods, för vilka en viss omgivningstemperatur inte behöver hållas. I så fall ska följande mängdbegränsningar hållas:

1255

- för ämnen som inte omfattas av UN 3373: upp till 50 ml per kolli för vätskor och upp till 50 g per kolli för fasta ämnen, - för ämnen som omfattas av UN 3373: upp till de i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P650, angivna mängderna, - med kroppsdelar eller organ: ett kolli får väga högst 50 kg.

CE15 För expressgodskollin får summan av på etiketterna angivna transportindex i en resgodsvagn eller resgodskupé uppgå till högst 10. Transportören får avgöra leveranstidpunkt för sändningen för kollin i kategori III-GUL. Ett expressgodskolli får väga högst 50 kg.

1256

Kapitel 7.7

Kombitrafik i blandade tåg (kombinerad passagerar- och

godstransport)

Transport av farligt gods i kombitrafik i tåg där också passagerare reser är endast möjlig efter medgivande och under villkor angivna av behöriga myndigheter i alla stater som berörs av transporten. Anm 1 Dessa bestämmelser ska inte påverka inskränkningar i järnvägsföretagets privaträttsliga transportvillkor. Anm 2 För transport inom ramen för rullande landsväg (beledsagade eller inte beledsagade) (se definitionen av ”kombitrafik” i 1.2.1), se 1.1.4.4.

1257

Bilaga S

Särskilda nationella bestämmelser för

transport av farligt gods på järnväg

10 Märkning, transporthandlingar, språk, resande,

övervakning och lastsäkring

10.0 Tillämpningsområde

Bestämmelserna i del 10 gäller endast för inrikes transport.

10.1 Märkning av expressgodsvagnar

Expressgodsvagnar som är lastade med farligt gods är undantagna från kraven om att förses med storetiketter enligt avsnitt 5.3.1 i bilaga 1 till denna författning. 10.2 (Borttagen.)

10.3 Svenska som enda språk

När bilaga 1 till denna författning föreskriver om uppgifter, märkning, påskrifter, upplysningar eller annan textinformation, behöver den endast anges på svenska.

10.4 Uppehållsplats för resande

Resande får inte ha tillträde till utrymme där farligt gods är lastat.

10.5 Övervakning av vagn

En uppställd vagn innehållande farligt gods för vilket särbestämmelse S1 eller S14- S24 finns angiven i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S), kapitel 3.2, tabell A, kolumn (19), ska övervakas av en person som blivit underrättad om lastens egenskaper när mängden kräver övervakning enligt särbestämmelsen. Om vagnen ställs upp i magasin eller inom inhägnat område som erbjuder full säkerhet behöver den dock inte övervakas av en person. Om vagnen inte kan övervakas eller ställas upp enligt första stycket ska den ställas upp på en plats som om möjligt är öppen och avskild från bebyggelse och övriga tågspår, samt är belägen så att allmänheten normalt inte har tillgång till vagnen. En vagn ska ställas upp så att den sannolikt inte löper risk att skadas av andra vagnar eller fordon i rörelse, samt säkras så att den inte kommer i rullning.

10.6 Lastsäkring

Alla kollin i en vagn som innehåller farligt gods ska stuvas på lämpligt sätt och ändamålsenligt säkras för att hindra att de kan förskjuta sig i förhållande till varandra eller vagnens väggar. Kollin ska stuvas så att de skyddas både mot slag och stötar och från att klämmas ihop, punkteras eller på annat sätt utsättas för tryck eller nötning så att de går sönder. Lastytor och godsenheter ska vara fria från olja, is eller annan beläggning som kan minska friktionen.

1261

10.7–

10.10 (Borttagna.) 1262

11-13 (Tills vidare blanka.)

1263

14 Transporter av farligt gods till hamnområde

14.1 Förhandsanmälan av gods

Anm Enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:159) och allmänna råd om rapporteringsskyldigheter för fartyg i vissa fall finns det i 9 § krav på deklaration vid transport av farligt eller förorenande gods. Respektive hamn ger även ut bestämmelser om farligt gods som anländer till hamnen via land eller sjö. Där anges krav på senaste tidpunkt för förhandsanmälan av farligt gods samt innehåll i denna förhandsanmälan.

1265

15 (Tills vidare blank.)

1267

16 Transporter av farligt gods i mindre förpackningar till

återvinning eller bortskaffande

16.0 Tömda, ej rengjorda uttjänta förpackningar

Uttjänta förpackningar, IBC-behållare och storförpackningar eller delar av sådana, som har tömts så att endast rester av farligt gods finns kvar på förpackningsdelarna och som uppfyller klassificeringskriterierna för UN 3509 i avsnitt 2.1.5 i bilaga 1, får transporteras utan att övriga krav i bilaga 1 och i denna del behöver tillämpas.

16.1 Tillämpningsområde

16.1.1 (Tills vidare blank.) 16.1.2 Vid transport av farligt gods som avfall ska bestämmelserna i bilaga 1 följas. Bestämmelserna i del 16 medger avsteg från vissa bestämmelser i bilaga 1 om tillåtna förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar. Avstegen i denna del får endast tillämpas vid inrikes transport av farligt gods. Anm 1 Ämnen och föremål som anges i kapitel 16.5 i denna bilaga får inte transporteras enligt bestämmelserna i denna del. Anm 2 Transport av avfall regleras även i avfallsförordningen (2011:927) och föreskrifter från Naturvårdsverket.

16.2 Definitioner

Mindre förpackningar: förpackningar med en högsta bruttovikt av 30 kg. Mindre förpackningar behöver inte uppfylla kraven i delavsnitt 4.1.1.3 och kapitel 6.1 i bilaga 1. Anm För övriga definitioner hänvisas till avsnitt 1.2.1 i bilaga 1.

16.3 Tillåtna förpackningar, IBC-behållare och storförpackningar

Mindre förpackningar som innehåller farligt gods som avfall får förpackas i förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar som, med avvikelse från bestämmelserna i delavsnitten 6.1.5.2.1, 6.1.5.8.2, 6.5.6.1.2, 6.5.6.14.2, 6.6.5.2.1 och 6.6.5.4.3 i bilaga 1, inte är provade i transportfärdigt skick med ett representativt urval av mindre förpackningar. Detta är tillåtet under förutsättning att: - förpackningarna, IBC-behållarna och storförpackningarna motsvarar en typ som har provats och godkänts enligt förpackningsgrupp I eller II enligt tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.5 eller 6.6 i bilaga 1, - de mindre förpackningarna förpackas tillsammans med absorberande material som håller kvar all fri vätska som under transporten kan läcka ut i förpackningarna, IBC-behållarna eller storförpackningarna, och

1269

- den transportfärdiga förpackningen, IBC-behållaren eller storförpackningen har en bruttovikt som högst uppgår till den tillåtna bruttovikt som anges i förpackningens, IBC-behållarens eller storförpackningens typgodkännandemärkning för förpackningsgrupp I eller II.

16.4 Transporthandlingar

Godsdeklarationen enligt 5.4.1.1 i bilaga 1 ska kompletteras med följande uttryck: ”Förpackat enligt del 16”.

16.5 Förbjudna ämnen och föremål

Ämnen och föremål som tillhör förpackningsgrupp I samt ämnen och föremål som räknas upp i tabellen nedan, får inte transporteras enligt bestämmelserna i del 16.

Tabell: Förbjudna ämnen och föremål

Klass Ämnesbenämning UN-nr Klassificeringskod

1 Explosiva ämnen och föremål Alla Alla 2 Gaser Alla Alla utom 5x * utom * ”x” motsvarar de 1950 faroegenskaper som finns för aerosoler. 3 Flytande okänsliggjorda explosivämnen D 4.1 Självreaktiva ämnen SR1, SR2 Fasta okänsliggjorda explosivämnen D, DT Fosforseskvisulfid 1341 F3 4.2 Självantändande ämnen Alla Alla 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas i kontakt med vatten Alla Alla 5.1 Jodpentafluorid 2495 OTC Kloratlösningar O1 Perkloratlösningar 3211 O1 Tetranitrometan 1510 OT1 Vattenlösningar av fasta oxiderande ämnen med koncentration > 5 % 3098 OC1, OT1 3099 Väteperoxid > 8 % 2014 OC1, O1 2984 5.2 Organiska peroxider Alla Alla 6.1 Cyanider av alkalimetaller och alkaliska T4, T5 jordartsmetaller Etylenimin 1185 TF1 Natriumazid 1687 T5 6.2 Smittförande ämnen Alla Alla 7 Radioaktiva ämnen Alla Alla 9 Genetiskt modifierade mikroorganismer eller genetiskt modifierade 3245 M8 organismer Litiumbatterier, Litiumjonbatterier 3090 M4 (enskilda eller förpackade med eller i utrustning) 3091 3480 3481 Livräddningsutrustning 2990 M5 3072 Säkerhetsutrustning, elektriskt initierad (Bältesförsträckare, 3268 M5 Gasgeneratorer för krockkuddar, Krockkuddemoduler)

1270

17 Begränsning av utsläpp av flyktiga organiska ämnen

(VOC) vid transport av vissa petroleumbränslen

17.0 Tillämpningsområde

Bestämmelserna i del 17 gäller för inrikes transport, men får även tillämpas för den del av en internationell transport som sker i Sverige.

Nedanstående bestämmelser om begränsningar av utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) vid distribution av bensin från depåer till bensinstationer medför att intentionerna i rådets direktiv 94/63/EG uppfylls . 1) 2)3)

17.1 Definitioner

Cistern : Stationär behållare vid en depå som används för lagring av bensin.

Depå : Anläggning som används för lossning, lagring eller lastning av UN 1203 Bensin i tankar inbegripet alla cisterner på anläggningens område.

Bensinstation : Anläggning där UN 1203 Bensin distribueras till bränsletankar i motorfordon från stationära lagringcisterner.

Gas : Gasformig förening som förångas från UN 1203 Bensin.

Gasåtervinningsanläggning : Utrustning vid en depå för återvinning av bensinångor, inbegripet eventuella bufferttanksystem.

Tank : Tank, enligt kap 6.7 - 6.10 i bilaga 1 till denna författning, som transporteras på järnväg och som används för transport av UN 1203 Bensin från en depå till en annan eller från en depå till en bensinstation.

Utlastningsanordning : Utrustning vid en depå vid vilken UN 1203 Bensin kan fyllas i en tank i taget.

17.2 Konstruktion

Tankar, avsedda för transport av UN 1203 Bensin, ska konstrueras så att kvarvarande gaser stannar i tanken sedan den tömts utom vid utsläpp via säkerhetsventilerna.

Tankar för leverans av UN 1203 Bensin till bensinstationer och depåer ska vara konstruerade så att de kan ta hand om och kvarhålla gaser från lagringsanläggningar vid bensinstationer eller depåer.

1) Jämför rådets direktiv 94/63/EG av den 20 december 1994 om begränsningen av flyktiga organiska ämnen (VOC) vid lagring av bensin och vid distribution av bensin från depåer till bensinstationer (EGT nr L 365, 31.12.1994, s.24, Celex 394L0063). 2) Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter om informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s.37, Celex 31998L0034, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s.18, Celex 31998L0048). 3) De tekniska specifikationerna i bilaga 4 till direktivet, om bottenlastning, gasåterföring och överfyllnadsskydd, följs däremot inte då depåer, utrustning och fordon redan innan direktivets tillkomst anpassats till svenska förhållanden bl.a. avseende klimat, fordonslängder och fordonsvikter.

1271

Tankens gasåterföringssystem med tillhörande ledningar ska vara konstruerat för ett drifttryck på minst 20 kPa (0,2 bar).

Tankar avsedda för transport av UN 1203 Bensin ska vara försedda med en gasåterföringsledning som kan kopplas till en gasåtervinningsanläggning vid depåer för lagring av UN 1203 Bensin.

Överfyllningsskydd ska finnas på varje tankfack på tanken. Givaren kan antingen vara en termistor enligt SS 428 08 60 eller annan typ av givare med gränssnitt enligt denna standard. Överfyllningsskyddet ska bryta pågående lastning.

17.3 Kontroll

Tankar försedda med gasåterföringssystem ska, i samband med sådan kontroll som avses i 6.8.2.4, även kontrolleras avseende tryck-vakuumventilens funktionsduglighet samt gasåterföringsledningens täthet. Denna täthetsprovning ska utföras med luft vid ett provningstryck (övertryck) av minst 20 kPa (0,2 bar).

17.4 Märkning

Tankar försedda med gasåterföringssystem ska vara försedda med en identifikationsskylt. Skylten ska åtminstone ha följande uppgifter angivna:

- största tillåtna antalet lastningsledningar som får användas samtidigt för att säkerställa att, vid ett maximalt mottryck i depåns gasåtervinningssystem på 55 millibar, inga gaser släpps ut genom tankens tryckavlastande ventiler, och

- typ av överfyllnadsskydd som tanken är försedd med.

17.5 Användning

Den normala lastningshastigheten för UN 1203 ska vara mellan 1700 och 2000 liter/min per lastningsledning.

Vid lastning, transport och lossning av UN 1203 Bensin ska följande bestämmelser följas:

- Lastning får endast ske om gasåterföringsslangen är ansluten till vagnen och de gaser som avgår kan flöda fritt från vagnen till anläggningens gasåtervinningssystem.

- Tankar avsedda för transport av UN 1203 Bensin ska användas så att gaser, som förflyktigas vid lastning från depå eller lossning till mottagarcistern, kan överföras och kvarhållas i tanken och dess gasåterföringssystem.

- Tankar avsedda för transport av UN 1203 Bensin ska efter avslutad lastning eller lossning, förslutas så att inga gaser avges till atmosfären med undantag av de gaser som kan släppas ut via säkerhetsventil eller motsvarande anordning.

1272

18 Särskilda undantag från tillämpningen av denna

författning

18.0 Tillämpningsområde

Bestämmelserna i kapitel 18.1 gäller för inrikes transport, men får även tillämpas för den del av en internationell transport som sker i Sverige.

Bestämmelserna i kapitel 18.2 gäller för såväl inrikes transport som för internationell transport samt i enlighet med vad som sägs i kapitel 18.2.

18.1 Transporter som utförs av Försvarsmakten eller Försvarets

materielverk

Försvarsmakten och Försvarets materielverk får efter framställan till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap medges sådana avsteg från bilagorna 1 och S till denna författning som krävs för Försvarsmaktens eller Försvarets materielverks transporter.

18.2 Multilaterala avtal

Avvikelser från RID enligt sådana multilaterala avtal som avses i avsnitt 1.5.1 i bilaga 1 till denna författning och som undertecknats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får endast tillämpas vid transport mellan och inom de länder som har undertecknat avtalen (även transitländerna måste ha undertecknat avtalen).

Samtliga multilaterala avtal som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har undertecknat finns på myndighetens webbplats, www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/farligtgods/undantag-och-lattnader/multilaterala-avtal/. .

Avtal för Innehåll Giltigt till och

järnvägstransport med

RID 1/2022 Transport av färgrester (avfall) 2025-07-31 RID 2/2022 Transport av apkoppsvirus 2025-12-31

1273

19 Tryckkärl

19.0 Tillämpningsområde

Bestämmelserna i del 19 gäller endast för sådana tryckkärl som godkänts enligt kapitel 19.1 eller som ska godkännas enligt kapitel 19.2 och 19.3 i Sverige.

19.1 Övergångsbestämmelser

Gasflaskor, som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2003 och som inte genomgått bedömning av överensstämmelse eller förnyad bedömning av överensstämmelse enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2011:3)om transportabla tryckbärande anordningar, eller författning som trätt i dess ställe, får om de godkänts av Arbetsmiljöverket (tidigare Arbetarskyddsstyrelsen) användas för inrikes transport även i fortsättningen så länge de motsvarar villkoren för godkännandet och återkommande kontrolleras enligt bilaga 1 till denna författning.

Gasflaskor med en volym av högst 0,22 liter, som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2003 och som inte genomgått bedömning av överensstämmelse eller förnyad bedömning av överensstämmelse enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2011:3) om transportabla tryckbärande anordningar, eller författning som trätt i dess ställe, får användas för inrikes transport även i fortsättningen om de den 30 juni 2003 uppfyllde Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:6) om tryckkärl samt återkommande kontrolleras och märks enligt bilaga 1 till denna författning senast vid den tidpunkt som infaller med tillämpning av intervallen i förpackningsinstruktion P200 i del 4 i bilaga 1 till denna författning, räknat från den 1 juli 2003.

19.2 Konstruktion

Sömlösa gasflaskor av stål, som ska genomgå bedömning av överensstämmelse eller förnyad bedömning av överensstämmelse enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2011:3) om transportabla tryckbärande anordningar, eller författning som trätt i dess ställe, ska vara konstruerade av lämpliga material som inte är benägna för sprödbrott vid temperaturer mellan -40 °C och +50 °C.

19.3 Intervall, enligt förpackningsinstruktion P200 (9) sista stycket,

för återkommande kontroll av tryckkärl av kompositmaterial

Återkommande kontroll av återfyllningsbara tryckkärl av kompositmaterial, som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2003, ska utföras enligt de intervall som är angivna i tabell 1 – 4 nedan, under förutsättning att angivna intervall ej överskrider de intervall som tillverkaren av tryckkärlet har rekommenderat. Tryckkärl av kompositmaterial med liner, avsedda för giftiga gaser som har LC50 ≤ 200 ppm v/v, ska återkommande kontrolleras i intervall om högst tre år.

Tryckkärlen får endast fyllas med sådana gaser som tryckkärlet är godkänt för och som tillverkaren har rekommenderat.

Beskrivning Klassificeringskod Intervall

År

Komprimerade och 1A, 1O, 1F, 2A, 2O och 2F 5 kondenserade gaser Gaser lösta under tryck 4A, 4F och 4C 5

1276

20 (Tills vidare blank.)

1277

21 Övriga bestämmelser

21.0 Tillämpningsområde

Bestämmelserna i kapitel 21.1 gäller för inrikes transport, men får även tillämpas för den del av en internationell transport som sker i Sverige. Bestämmelserna i kapitel 21.2 gäller endast för konstruktion och tillverkning i Sverige. Bestämmelserna i kapitel 21.3 gäller för inrikes transport, men ska även tillämpas av företag som har sitt säte i Sverige.

21.1 Lastsäkring

UIC lastningsriktlinje anger exempel på godtagen metod att säkra last med farligt gods enligt kapitel 10.6 i denna bilaga. Vid kombitrafik bör last säkras enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2017:25) och allmänna råd om lastsäkring och kontroll av lastsäkring på och i fordon. Dock måste last säkras mot rörelse bakåt i samma utsträckning som framåt (dvs. motsvarande en acceleration av 1 g). Vid sjötransport gäller Transportstyrelsens regler.

21.2 Konstruktion och tillverkning av UN-tankar

SIS Handbok 850, Transportbehållare för farligt gods, innehåller exempel på godkända tryckkärlskoder enligt 6.7.2.2.1, 6.7.3.2.1 och 6.7.4.2.1 i bilaga 1 till denna författning att tillämpa vid konstruktion och tillverkning av UN-tankar.

21.3 Dokumentation av utbildning

Den dokumentation som avses i avsnitt 1.3.3 och delavsnitt 1.10.2.4 i bilaga 1 till denna författning ska förvaras av arbetsgivaren i minst fem år. 21.4 (Tills vidare blank.) 21.5 (Tills vidare blank.)

21.6 Kvalitetssystem för rekonditionering av förpackningar samt för

reparation eller återkommande kontroll av IBC-behållare

Med ett godtagbart kvalitetssystem för rekonditionering av förpackningar enligt delavsnitt 6.1.1.4 i bilaga A, reparation av IBC-behållare och efterföljande provning och kontroll respektive återkommande kontroll av IBC-behållare enligt delavsnitt 6.5.4.1 i bilaga A, avses ett system som minst omfattar: (a) beskrivning av organisationsstruktur och ansvar, (b) instruktioner som ska användas för kontroll och provning, kvalitetskontroll och arbetsrutiner,

1279

(d) utbildningsprogram för berörd personal.

21.7 Brännbarhet hos stötdämpande material

SS-EN 13501-1:2019 Brandteknisk klassificering av byggprodukter och byggnadselement – Del 1: Klassificering baserad på provningsdata från metoder som mäter reaktion vid brandpåverkan, godtas enligt förpackningsinstruktionerna P006, P908, P910, LP03, LP904 och LP905 i del 4 i bilaga 1 till denna författning, som standard för provning av brännbarheten hos stötdämpande material. Brännbarheten hos materialet ska uppfylla klass A1 eller A2 enligt standarden och provningen behöver endast ske enligt SS-EN ISO 1182:2020 Brandteknisk provning av produkter – Obrännbarhet (ISO/DIS 1182:2019).

1280

22 Kontroll av IBC-behållare

22.1 Inledande bestämmelser

Återkommande kontroll av IBC-behållare och första kontroll efter reparation av IBCbehållare enligt delavsnitt 6.5.4.4 respektive 6.5.4.5 i bilaga A, ska utföras av personer som har utbildats av en utbildningsanordnare som har godkänts av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Utbildningen ska genomgås vart femte år. Kontrollerna i första stycket får också utföras av personer som i en annan fördragsstat till RID har genomgått utbildning som till sitt innehåll motsvarar de ämnesområden som anges i 22.2.2.2.

22.2 Utbildning av personer som ska utföra kontroll av IBC-

behållare

22.2.1 Utbildningsanordnare

22.2.1.1 Utbildningsanordnare som avser att utbilda personer som ska utföra sådana kontroller av IBC-behållare som anges i 22.1 ska ansöka om detta hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Utbildningsanordnaren får inte påbörja sin utbildningsverksamhet innan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har godkänt ansökan. 22.2.1.2 Ansökan ska minst innehålla följande: (a) Grunduppgifter: - Utbildningsanordnarens namn och organisationsnummer eller motsvarande utländskt identifikationsbevis. - Om sökanden är juridisk person, registreringsbevis från Bolagsverket, eller motsvarande. Bevis får vara högst tre månader gammalt. - Namn och personnummer eller motsvarande utländskt identifikationsbevis för de personer som getts behörighet att företräda utbildningsanordnaren. (b) Ett utbildningsprogram som minst beskriver: - utbildningsplan, - tidsschema, - planerade utbildningsmetoder, - undervisningsmaterial, och - utrustning för praktiska övningar. (c) Lärarnas kvalifikationer.

1281

22.2.2 Utbildning

22.2.2.1 Utbildningens genomförande

Utbildningen ska bestå av både praktisk och teoretisk utbildning. Den teoretiska undervisningen ska omfatta minst 6 undervisningslektioner och den praktiska undervisningen ska omfatta minst 3 undervisningslektioner. En undervisningslektion motsvarar 45 minuter.

22.2.2.2 Utbildningsplan

Utbildningsplanen ska minst omfatta följande ämnesområden: - lagar, förordningar och föreskrifter inom farligt gods-området, - klassificering och förpackning av farligt gods, - typprovning av IBC-behållare, - kontroll och provning av IBC-behållare, - märkning av IBC-behållare, - dokumentation efter kontroll eller provning, och - praktiska övningar för kontroll enligt delavsnitt 6.5.4.4 respektive 6.5.4.5 i bilaga A.

22.2.2.3 Bevis om utbildning

Utbildningsanordnare ska utfärda ett utbildningsbevis till deltagare efter fullgjord utbildning. Beviset ska minst innehålla uppgifter om deltagarens för- och efternamn, datum för utbildningen samt namn på den utbildningsanordnare som har gett utbildningen. Utbildningsbeviset ska undertecknas av behörig företrädare för utbildningsanordnaren. Utbildningsbeviset ska vara giltigt i fem år från det datum då utbildningen fullgjordes. 22.2.2.4 (Borttagen.)

1282

22.3 Allmänna råd om kontroll av IBC-behållare

22.3.1 Lärarnas kvalifikationer

Lärare bör ha god kunskap om och ta hänsyn till aktuell utveckling i fråga om regler avseende transport av farligt gods på väg och järnväg. Dessutom ska lärare ha mycket goda kunskaper i de delar som omfattar typprovning av IBC-behållare samt kontroll och provning av IBC-behållare.

För praktiska övningar bör lärare ha den kompetens som får anses finnas efter 2 års erfarenhet av att själv ha utfört kontroller av IBC-behållare.

Lärarnas kvalifikationer styrks genom insändande av kopior av relevanta intyg, betyg m.m. Intyg, betyg m.m. ska innehålla uppgift om lärarens namn och personnummer eller motsvarande id-nummer.

22.3.2 Täthetsprovning av IBC-behållare enligt 6.5.4.4.2

Om mätning av lufttryckdifferens används som metod för att bestämma IBCbehållarens lufttäthet enligt 6.5.6.7.3, får tryckfallet efter 10 minuter inte överstiga 1 kPa (0,01 bar) för godkänt resultat.

1283