Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om penningmarknadsfonder

Promemoria

Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om penningmarknadsfonder /V

November 2017

1 Promemorians huvudsakliga innehåll

Europaparlamentet och rådet utfärdade den 14 juni 2017 förordning (EU) 2017/1131 om penningmarknadsfonder (i det följande benämnd förordningen om penningmarknadsfonder). Förordningen trädde i kraft den 20 juli 2017 och ska börja tillämpas i sin helhet fr.o.m. den 21 juli 2018. Bestämmelserna i förordningen om penningmarknadsfonder bygger på Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (i det följande benämnt UCITS-direktivet) och på Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (i det följande benämnt AIFM-direktivet). Förordningen innebär att särskilda regler för etablering, förvaltning och marknadsföring av penningmarknadsfonder införs utöver, och i vissa fall i stället för, de regler som finns i UCITS-direktivet och AIFM-direktivet. De fonder som omfattas av förordningen är både sådana som regleras i UCITS-direktivet och sådana som avses i AIFM-direktivet när medlen i fonderna investeras i kortfristiga tillgångar med målsättningen att erbjuda en avkastning i linje med penningmarknadsräntan eller bibehålla värdet av investeringen. Svenska värdepappersfonder är fonder som regleras i UCITS-direktivet (i den svenska fondlagstiftningen används benämningen fondföretag för motsvarande utländska fonder). De fonder som avses i AIFM-direktivet är alternativa investeringsfonder (AIF-fonder) såsom svenska specialfonder. Förordningen om penningmarknadsfonder förutsätter att vissa nationella åtgärder vidtas. I promemorian föreslås därför ändringar i lagen (2004:46) om värdepappersfonder och lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder som bl.a. innebär att Finansinspektionen kan begära in upplysningar för övervakningen av att förordningen om penningmarknadsfonder följs och att avgifter ska kunna tas ut för Finansinspektionens prövning av ärenden och verksamhet enligt förordningen om penningmarknadsfonder. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 21 juli 2018.

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:46) om värdepappersfonder dels att 1 kap. 1 och 1 a §§, 10 kap. 3 och 11 §§ och 14 kap. 1 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 1 kap. 5 a § och 5 kap. 24 a §, och närmast före 1 kap. 5 a § och 5 kap. 24 a § nya rubriker av följande lydelse.

1 kap.

1 §

1. alternativ investeringsfond: detsamma som i 1 kap. 2 § lagen

(2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

2. behörig myndighet: utländsk myndighet som har behörighet att

utöva tillsyn över fondföretag eller förvaltningsbolag,

3. derivatinstrument: optioner, terminer och swappar samt andra

4. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

5. egna medel: detsamma som i artikel 2.1 l i Europaparlamentets och

rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar

och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i

överlåtbara värdepapper (fondföretag), i lydelsen enligt Europaparlamen-

tets och rådets direktiv 2014/91/EU,

6. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även

ett fondbolags, ett förvaltningsbolags eller ett fondföretags etablering av

flera driftställen ska anses som en enda filial,

7. finansiellt instrument: överlåtbara värdepapper, fondandelar, pen-

ningmarknadsinstrument, derivatinstrument samt annan rättighet eller

förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden,

8. fondbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt 4 § att

9. fondföretag: ett utländskt företag

a) som i sitt hemland har tillstånd för verksamhet där det enda syftet är

att göra kollektiva investeringar i sådana tillgångar som anges i 5 kap.

1 § andra stycket, med kapital från allmänheten,

b) som tillämpar principen om riskspridning, och

c) vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlöses med

Senaste lydelse av lagens rubrik 2013:563.

10. fondföretags hemland: det land där fondföretaget har fått sådant tillstånd som avses i 9 a, 11. fondverksamhet: förvaltning av en värdepappersfond, försäljning och inlösen av andelar i fonden samt därmed sammanhängande administrativa åtgärder, 12. företagsgrupp: koncern enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU, eller grupp som enligt erkända internationella redovisningsregler ska lämna motsvarande redovisning, 13. förordningen om penningmarknadsfonder: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 av den 14 juni 2017 om penningmarknadsfonder, 13 . förvaltningsbolag: ett ut- 14 . förvaltningsbolag: ett utländskt företag som i sitt hemland ländskt företag som i sitt hemland har tillstånd att förvalta fond- har tillstånd att förvalta fondföretag, företag, 14 . förvaltningsbolags hemland: 15 . förvaltningsbolags hemland: det land där bolaget har sitt säte, det land där bolaget har sitt säte, 15. förvaringsinstitut: en bank 16. förvaringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som eller ett annat kreditinstitut som förvarar tillgångarna i en värde- förvarar tillgångarna i en värdepappersfond och som sköter in- pappersfond och som sköter inoch utbetalningar avseende och utbetalningar avseende fonden, fonden, 16 . kvalificerat innehav: ett 17 . kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 1 a § represen- det sätt som anges i 1 a § representerar 10 procent eller mer av terar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsent- eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av ligt inflytande över ledningen av företaget, företaget, 17 . matarfond: en värdepappers- 18 . matarfond: en värdepappersfond vars medel placeras i enlighet fond vars medel placeras i enlighet med tillstånd enligt 5 a kap. 6 §, med tillstånd enligt 5 a kap. 6 §, 18. matarfondföretag: ett fond- 19. matarfondföretag: ett fondföretag som i sitt hemland har företag som i sitt hemland har sådant tillstånd som avses i artikel sådant tillstånd som avses i artikel 58 i Europaparlamentets och rådets 58 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, direktiv 2009/65/EG, 19 . mottagarfond: en värdepap- 20 . mottagarfond: en värdepappersfond som persfond som a) har minst en matarfond eller a) har minst en matarfond eller ett matarfondföretag bland sina ett matarfondföretag bland sina andelsägare, andelsägare, 5

b) inte är en matarfond, och b) inte är en matarfond, och c) vars medel inte placeras i en c) vars medel inte placeras i en matarfond eller ett matarfond- matarfond eller ett matarfondföretag, företag, 20 . mottagarfondföretag: ett 21 . mottagarfondföretag: ett fondföretag som fondföretag som a) i sitt hemland har sådant till- a) i sitt hemland har sådant tillstånd som avses i artikel 5 i stånd som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, direktiv 2009/65/EG, b) har minst en matarfond eller b) har minst en matarfond eller ett matarfondföretag bland sina ett matarfondföretag bland sina andelsägare, andelsägare, c) inte är ett matarfondföretag, c) inte är ett matarfondföretag, och och d) inte placerar medel i en d) inte placerar medel i en matarfond eller ett matarfond- matarfond eller ett matarfondföretag, företag, 21 . reglerad marknad: detsamma 22 . reglerad marknad: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen som i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappers- (2007:528) om värdepappersmarknaden, marknaden, 22 . penningmarknadsinstrument: 23 . penningmarknadsinstrument: statsskuldväxlar, bankcertifikat statsskuldväxlar, bankcertifikat samt sådana andra finansiella samt sådana andra finansiella instrument som normalt omsätts på instrument som normalt omsätts på penningmarknaden, är likvida och penningmarknaden, är likvida och har ett värde som vid varje har ett värde som vid varje tidpunkt exakt kan fastställas, tidpunkt exakt kan fastställas, 23 . specialfond: detsamma som i 24 . specialfond: detsamma som i 1 kap. 11 § 23 lagen om förvaltare 1 kap. 11 § 24 lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, av alternativa investeringsfonder, 24 . startkapital: detsamma som i 25 . startkapital: detsamma som i artikel 2.1 k i Europaparlamentets artikel 2.1 k i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, och rådets direktiv 2009/65/EG, 25 . värdepappersfond: en fond 26 . värdepappersfond: en fond vars andelar kan lösas in på vars andelar kan lösas in på begäran av andelsägare och som begäran av andelsägare och som består av finansiella tillgångar, om består av finansiella tillgångar, om den bildats genom kapitaltillskott den bildats genom kapitaltillskott från allmänheten och ägs av dem från allmänheten och ägs av dem som skjutit till kapital samt som skjutit till kapital samt förvaltas enligt bestämmelserna i förvaltas enligt bestämmelserna i 5 kap. eller 5 a kap., och 5 kap. eller 5 a kap., och 26 . överlåtbart värdepapper: 27 . överlåtbart värdepapper: a) aktier och andra värdepapper a) aktier och andra värdepapper som motsvarar aktier samt depå- som motsvarar aktier samt depåbevis för aktier, bevis för aktier, b) obligationer och andra skuld- b) obligationer och andra skuldförbindelser, med undantag av förbindelser, med undantag av 6 penningmarknadsinstrument, samt penningmarknadsinstrument, samt

depåbevis för skuldförbindelser, depåbevis för skuldförbindelser, och och c) värdepapper av annat slag c) värdepapper av annat slag som ger rätt att förvärva sådana som ger rätt att förvärva sådana överlåtbara värdepapper som an- överlåtbara värdepapper som anges i a och b genom teckning eller ges i a och b genom teckning eller utbyte. utbyte. Överlåtbart värdepapper omfattar inte tekniker och instrument som avses i 5 kap. 1 § tredje stycket. Med återköp eller inlösen av an- Med återköp eller inlösen av andelar enligt första stycket 9 och 25 delar enligt första stycket 9 och 26 jämställs att andelarna är upptagna jämställs att andelarna är upptagna till handel på en reglerad marknad, till handel på en reglerad marknad, om det är säkerställt att andelarnas om det är säkerställt att andelarnas noterade värde inte i väsentlig mån noterade värde inte i väsentlig mån avviker från det värde som avses i avviker från det värde som avses i 4 kap. 10 § tredje stycket. 4 kap. 10 § tredje stycket.

1 a §

– 2 § första stycket 1 om depåbevis, – 4 § om beräkning av innehavet, – 5 § andra stycket om beräkning av antalet aktier eller röstetal, – 12 § 1 och 2 om undantag för aktier som innehas för clearing och avveckling eller förvaltas för någon annans räkning, – 13 § om aktier som ingår i handelslager, – 14 § om aktier som innehas av marknadsgaranter, samt – 16 och 17 §§ om undantag för vissa moderföretag. Vid bedömningen ska också tillämpas föreskrifter – om aktier som innehas av marknadsgaranter, som har meddelats med stöd av 7 kap. 1 § 3 lagen om handel med finansiella instrument eller 23 kap. 15 § 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och – om undantag för vissa moderföretag, som har meddelats med stöd av 7 kap. 1 § 4 lagen om handel med finansiella instrument. Aktier som ett värdepappersinstitut som avses i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden eller ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 4 b § samma lag och som driver finansieringsrörelse innehar till följd av verksamhet enligt 2 kap. 1 § 6 samma lag ska dock inte beaktas vid bedömningen, under förutsättning att 1. rösträtten inte utnyttjas eller används på annat sätt för att ingripa i emittentens förvaltning, samt 2. aktierna avyttras inom ett år från förvärvet.

Tredje stycket ska tillämpas även på aktier som innehas under motsvarande förutsättningar av ett utländskt värdepappersföretag eller av ett utländskt kreditinstitut som driver finansieringsrörelse.

5 kap.

10 kap.

3 §

1. en fysisk eller juridisk person tillhandahåller uppgifter, handlingar

2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken kommer till

förhör på tid och plats som inspektionen bestämmer.

Första stycket gäller inte i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle

strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.

Finansinspektionen får förelägga den som inte följer en begäran enligt

första stycket att fullgöra sin skyldighet.

Senaste lydelse 2008:282.

11 § Fondbolag samt förvaltnings- Fondbolag samt förvaltningsbolag och fondföretag som anges i bolag och fondföretag som anges i 1 § första stycket ska med årliga 1 § första stycket ska betala en avgifter bekosta Finansinspektion- årlig avgift för ens verksamhet samt Statistiska 1. Finansinspektionens verksamcentralbyråns verksamhet enligt het enligt lagen (2014:484) om en databas a) denna lag, och för övervakning av och tillsyn över b) förordningen om penningfinansmarknaderna. marknadsfonder, samt 2. Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag och förordningen om penningmarknadsfonder.

14 kap.

4 1 § Finansinspektionens beslut enligt 10 kap. 10 § samt 12 kap. 9 a § och 19 § andra stycket får inte överklagas. Andra beslut av Finansinspek- Andra beslut av Finansinspektionen enligt denna lag får över- tionen enligt denna lag eller förklagas hos allmän förvaltnings- ordningen om penningmarknadsdomstol. Detta gäller dock inte fonder får överklagas till allmän beslut i ärenden som avses i 20 § förvaltningsdomstol. första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223). Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller återkallelse ska gälla omedelbart.

1. Denna lag träder i kraft den 21 juli 2018. 2. Ett fondbolag som vid ikraftträdandet av denna lag förvaltar en värdepappersfond vars fondbestämmelser har godkänts av Finansinspektionen och för vilken det även krävs auktorisation enligt förordningen om penningmarknadsfonder, får fortsätta förvalta fonden till och med den 21 januari 2019. För att fortsätta förvalta fonden efter det datumet krävs auktorisation enligt förordningen om penningmarknadsfonder. Om en ansökan om auktorisation har getts in till Finansinspektionen senast den 21 januari 2019, får fondbolaget dock fortsätta förvalta fonden till dess att ansökan har prövats slutligt.

Senaste lydelse 2014:486. 4 Senaste lydelse 2016:892. 9

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 a och 11 §§, 11 kap. 11 §, 12 kap. 13 §, 13 kap. 7 och 15 §§ och 16 kap. 1 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska ha följande lydelse.

1 kap.

1 a §

Det finns kompletterande och avvikande bestämmelser om vissa AIF-

förvaltare, alternativa investeringsfonder och förvaringsinstitut i

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 av den

17 april 2013 om europeiska riskkapitalfonder,

11 §

1. arbetstagarrepresentanter : detsamma som i artikel 2 e i Europa-

parlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om

inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbets-

tagare i Europeiska gemenskapen, i den ursprungliga lydelsen,

2. direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder : Europa-

parlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om

förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv

2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och

(EU) nr 1095/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets

3. EES : Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4. emittent : ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom

EES och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad,

a) för en alternativ investeringsfond: där fonden har tillstånd eller är

registrerad eller, om fonden varken har tillstånd eller är registrerad, där

Senaste lydelse 2016:1330.

dess stadgeenliga säte eller huvudkontor finns, eller, om fonden inte har något stadgeenligt säte eller huvudkontor, det land till vilket fonden har starkast anknytning, b) för en AIF-förvaltare: där dess stadgeenliga säte finns, c) för ett förvaringsinstitut: där dess stadgeenliga säte eller en filial finns, 6. filial : avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även en AIF-förvaltares etablering av flera driftställen i ett annat land inom EES än hemlandet eller i ett land utanför EES ska anses som en enda filial, 7. finansiell hävstång : en metod genom vilken en AIF-förvaltare ökar exponeringen för en förvaltad alternativ investeringsfond genom lån av kontanter eller värdepapper, eller med användning av derivatinstrument eller på något annat sätt, 8. finansiella instrument : detsamma som i 1 kap. 4 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, 9. fondföretag : detsamma som i 1 kap. 1 § första stycket 9 lagen (2004:46) om värdepappersfonder, 10. förordningen om penningmarknadsfonder: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 av den 14 juni 2017 om penningmarknadsfonder, 10 . holdingbolag : ett företag 11 . holdingbolag : ett företag med aktieinnehav i ett eller flera med aktieinnehav i ett eller flera andra företag, vars affärsidé är att andra företag, vars affärsidé är att fullfölja en eller flera affärs- fullfölja en eller flera affärsstrategier genom sina dotter- strategier genom sina dotterföretag, närstående företag eller företag, närstående företag eller ägarintressen för att bidra till deras ägarintressen för att bidra till deras värde på lång sikt, och som är ett värde på lång sikt, och som är ett företag som antingen företag som antingen a) handlar för egen räkning och a) handlar för egen räkning och vars aktier är upptagna till handel vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, eller på en reglerad marknad, eller b) har etablerats inte huvud- b) har etablerats inte huvudsakligen för att generera avkast- sakligen för att generera avkastning åt sina investerare genom ning åt sina investerare genom avyttring av sina dotterföretag eller avyttring av sina dotterföretag eller närstående företag, vilket framgår närstående företag, vilket framgår av företagets årsredovisning eller av företagets årsredovisning eller andra offentliga handlingar, andra offentliga handlingar, 11 . kapitalbas : detsamma som i 12 . kapitalbas : detsamma som i artikel 72 i Europaparlamentets artikel 72 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr ändring av förordning (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga 648/2012, lydelsen, 12 . kommissionens delegerade 13 . kommissionens delegerade 11

förordning : kommissionens deleg- förordning : kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 erade förordning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparla- komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv mentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, 2011/61/EU vad gäller undantag, allmänna verksamhetsvillkor, för- allmänna verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, varingsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn, i den öppenhet och tillsyn, ursprungliga lydelsen, 13 . kvalificerat innehav : ett 14 . kvalificerat innehav : ett direkt eller indirekt ägande i en direkt eller indirekt ägande i en AIF-förvaltare, om innehavet AIF-förvaltare, om innehavet beräknat på det sätt som anges i beräknat på det sätt som anges i 1 kap. 1 a § lagen om värdepap- 1 kap. 1 a § lagen om värdepappersfonder representerar tio persfonder representerar tio procent eller mer av kapitalet eller procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av förvaltaren, över ledningen av förvaltaren, 14 . marknadsföring : direkt eller 15 . marknadsföring : direkt eller indirekt erbjudande eller placering, indirekt erbjudande eller placering, på AIF-förvaltarens initiativ eller på AIF-förvaltarens initiativ eller för AIF-förvaltarens räkning, av för AIF-förvaltarens räkning, av andelar eller aktier i en alternativ andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond som denne för- investeringsfond som denne förvaltar och som riktar sig till invest- valtar och som riktar sig till investerare med hemvist eller stadge- erare med hemvist eller stadgeenligt säte inom EES, enligt säte inom EES, 15 . matarfond till en alternativ 16 . matarfond till en alternativ investeringsfond : en alternativ investeringsfond : en alternativ investeringsfond som investeringsfond som a) placerar minst 85 procent av a) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i andelar eller aktier sina tillgångar i andelar eller aktier i en annan alternativ investerings- i en annan alternativ investeringsfond (mottagarfond till en alter- fond (mottagarfond till en alternativ investeringsfond), eller nativ investeringsfond), eller b) placerar minst 85 procent av b) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i fler än en mot- sina tillgångar i fler än en mottagarfond till en alternativ investe- tagarfond till en alternativ investeringsfond förutsatt att dessa fonder ringsfond förutsatt att dessa fonder har identiska investeringsstrate- har identiska investeringsstrategier, eller gier, eller c) på annat sätt har en expone- c) på annat sätt har en exponering på minst 85 procent av sina ring på minst 85 procent av sina tillgångar mot en sådan mottagar- tillgångar mot en sådan mottagarfond till en alternativ investerings- fond till en alternativ investeringsfond, fond, 16 . moderföretag och dotter- 17 . moderföretag och dotterföretag : detsamma som i 1 kap. 4 § företag : detsamma som i 1 kap. 4 § 12 årsredovisningslagen (1995:1554), årsredovisningslagen (1995:1554),

17 . mottagarfond till en alterna- 18. mottagarfond till en alternativ investeringsfond : en alternativ tiv investeringsfond : en alternativ investeringsfond i vilken en annan investeringsfond i vilken en annan alternativ investeringsfond invest- alternativ investeringsfond investerar eller mot vilken denna fond erar eller mot vilken denna fond har en exponering i enlighet har en exponering i enlighet med 15 , med 16 , 18 . nära förbindelser : detsamma 19 . nära förbindelser : detsamma som i 1 kap. 2 § lagen om värde- som i 1 kap. 2 § lagen om värdepappersfonder, med den skillnaden pappersfonder, med den skillnaden att det som anges om fondbolag att det som anges om fondbolag i stället ska tillämpas på AIF- i stället ska tillämpas på AIFförvaltare, förvaltare, 19. onoterat företag : ett företag 20. onoterat företag : ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES och vars aktier inte land inom EES och vars aktier inte är upptagna till handel på en är upptagna till handel på en reglerad marknad, reglerad marknad, 20 . primärmäklare : kreditinsti- 21 . primärmäklare : kreditinstitut, värdepappersbolag, värdepap- tut, värdepappersbolag, värdepappersföretag eller annan lagreglerad persföretag eller annan lagreglerad enhet som står under fortlöpande enhet som står under fortlöpande tillsyn, vilka erbjuder profession- tillsyn, vilka erbjuder professionella investerare tjänster för att ella investerare tjänster för att främst finansiera eller som motpart främst finansiera eller som motpart utföra transaktioner med finan- utföra transaktioner med finansiella instrument, och som även siella instrument, och som även kan tillhandahålla andra tjänster, kan tillhandahålla andra tjänster, såsom clearing, avveckling, depå- såsom clearing, avveckling, depåtjänster, värdepapperslån, skräd- tjänster, värdepapperslån, skräddarsydda tekniska lösningar och darsydda tekniska lösningar och stödtjänster, stödtjänster, 21 . professionell investerare : en 22 . professionell investerare : en investerare som avses i 9 kap. investerare som avses i 9 kap. 4 eller 5 § lagen om värdepappers- 4 eller 5 § lagen om värdepappersmarknaden, marknaden, 22 . reglerad marknad : det- 23 . reglerad marknad : detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen samma som i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden, om värdepappersmarknaden, 23 . specialfond : en alternativ 24 . specialfond : en alternativ investeringsfond som förvaltas investeringsfond som förvaltas enligt denna lag och uppfyller de enligt denna lag och uppfyller de särskilda villkoren i 12 kap., särskilda villkoren i 12 kap., 24 . specialföretag för värdepap- 25 . specialföretag för värdepapperisering : ett företag vars enda perisering : ett företag vars enda syfte är att genomföra en eller flera syfte är att genomföra en eller flera värdepapperiseringstransaktioner i värdepapperiseringstransaktioner i den mening som avses i artikel 1.2 den mening som avses i artikel 1.2 i Europeiska centralbankens för- i Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 24/2009 av den ordning (EG) nr 24/2009 av den 19 december 2008 om statistik 19 december 2008 om statistik 13

över tillgångar och skulder hos över tillgångar och skulder hos finansiella företag som deltar i finansiella företag som deltar i värdepapperiseringstransaktioner, i värdepapperiseringstransaktioner, den ursprungliga lydelsen, och och annan lämplig verksamhet för annan lämplig verksamhet för att att uppnå detta mål, uppnå detta mål, 25 . startkapital : detsamma som i 26 . startkapital : detsamma som i 1 kap. 5 § 18 lagen (2004:297) om 1 kap. 5 § 18 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, bank- och finansieringsrörelse, 26 . särskild vinstandel : en andel 27 . särskild vinstandel : en andel av en alternativ investeringsfonds av en alternativ investeringsfonds vinst som tillfaller AIF-förvaltaren vinst som tillfaller AIF-förvaltaren som ersättning för förvaltningen, som ersättning för förvaltningen, exklusive eventuell andel av exklusive eventuell andel av fondens vinst som tillfaller för- fondens vinst som tillfaller förvaltaren som avkastning på en valtaren som avkastning på en investering som gjorts i fonden av investering som gjorts i fonden av förvaltaren, och förvaltaren, och 27 . värdepappersfond : det- 28 . värdepappersfond : detsamma som i 1 kap. 1 § första samma som i 1 kap. 1 § första stycket 25 lagen om värdepappers- stycket 26 lagen om värdepappersfonder. fonder.

11 kap.

11 §

En AIF-förvaltare som förvaltar en alternativ investeringsfond som får

kontroll över ett onoterat företag eller en emittent, får under 24 månader

efter förvärvet inte underlätta, stödja, rösta för eller ge instruktioner om

1. Utdelningar eller andra värdeöverföringar till aktieägarna när

nettotillgångarna enligt företagets årsredovisning på bokslutsdagen för

det senaste räkenskapsåret understiger, eller till följd av en sådan

utdelning eller annan värdeöverföring skulle understiga, det tecknade

kapitalet inklusive de reserver som inte får utdelas enligt lag eller

bolagsordning. Om den icke inbetalda delen av det tecknade kapitalet

inte ingår i tillgångarna enligt balansräkningen, ska detta belopp dras av

2. Utdelningar eller andra värdeöverföringar till aktieägarna som skulle

överstiga vinsten för det senast avslutade räkenskapsåret inklusive

balanserad vinst och belopp från reserver som får användas för detta och

med avdrag för balanserad förlust och belopp som enligt lag eller

bolagsordning har avsatts till reserver.

3. Förvärv av egna aktier som företaget gör, inbegripet aktier som

tidigare förvärvats av företaget och innehas av det samt aktier som

förvärvats av personer som agerar i eget namn men för företagets

räkning, om förvärven skulle leda till att nettotillgångarna understiger det

stycket 3, även förutsättningarna i stycket 3, även förutsättningarna i något av leden b–h i artikel 22.1 i något av leden b–h i artikel 61.1 i Europaparlamentets och rådets Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den direktiv (EU) 2017/1132 av den 25 oktober 2012 om samordning 14 juni 2017 om vissa aspekter av av de skyddsåtgärder som krävs i bolagsrätt, i den ursprungliga medlemsstaterna av de i artikel 54 lydelsen, vara uppfyllda. andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga (omarbetning) vara uppfyllda. AIF-förvaltaren ska göra sitt yttersta för att förhindra sådana åtgärder som avses i första stycket. Första stycket gäller inte nedsättning av aktiekapitalet som görs för att täcka förlust eller nedsättning som görs för överföring av medel till reserv som inte får utdelas enligt lag eller bolagsordning, om reserven efter åtgärden inte överstiger tio procent av det tecknade kapitalet efter nedsättningen.

12 kap.

13 § Finansinspektionen ska vid godkännandet av fondbestämmelserna för en specialfond pröva om fonden har en lämplig fördelning av placeringar med hänsyn till de krav som bör ställas på riskspridning. För förvaltningen av medlen i en specialfond gäller 5 kap. lagen (2004:46) om värdepappersfonder, om inte Finansinspektionen har tillåtit undantag. Derivatinstrument får dock ha andra underliggande tillgångar än de som anges i 5 kap. 12 § samma lag, om instrumenten är föremål för handel på någon finansiell marknad och inte medför en skyldighet att leverera den underliggande tillgången. Bestämmelserna i 5 kap. 1, 6–9, 11, 13, 14, 16, 18–22, 24 och 25 §§ lagen om värdepappersfonder gäller inte för en specialfond som har auktoriserats som penningmarknadsfond enligt förordningen om penningmarknadsfonder.

13 kap.

7 § För övervakningen av att För övervakningen av att denna bestämmelserna i denna lag, lag följs , liksom kommissionens kommissionens delegerade förord- delegerade förordning , föreskrifter ning och föreskrifter meddelade meddelade med stöd av lagen och med stöd av lagen följs , får Finans- andra författningar som reglerar 15

inspektionen begära att verksamheten , får Finansinspektionen begära att 1. en fysisk eller juridisk person tillhandahåller uppgifter, handlingar eller annat, och 2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken kommer till förhör på tid och plats som inspektionen bestämmer. Första stycket gäller inte i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater. Finansinspektionen får förelägga den som inte följer en begäran enligt första stycket att fullgöra sin skyldighet.

15 § Finansinspektionen får ta ut av- Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, gifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser anmälningar och underrättelser enligt denna lag och Europa- enligt parlamentets och rådets förordning 1. denna lag , (EU) 2015/760 samt under- 2. Europaparlamentets och rådrättelser enligt Europaparlamen- ets förordning (EU) 2015/760 , tets och rådets förordning (EU) nr 3 . Europaparlamentets och råd- 345/2013 och Europaparlamentets ets förordning (EU) nr 345/2013, och rådets förordning (EU) nr 4. Europaparlamentets och råd- 346/2013. ets förordning (EU) nr 346/2013 , och 5. förordningen om penningmarknadsfonder . AIF-förvaltare som anges i 1 § ska betala en årlig avgift för 1. Finansinspektionens tillsyn 1. Finansinspektionens verkenligt samhet enligt a) denna lag, b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013, c) Europaparlamentets och råd- c) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013, ets förordning (EU) nr 346/2013, och d) Europaparlamentets och råd- d) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760, ets förordning (EU) 2015/760, och samt e) förordningen om penningmarknadsfonder, samt 2. Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Skyldigheten att betala en årlig Skyldigheten att betala en årlig avgift gäller även utländska AIF- avgift gäller även utländska AIFförvaltare som förvaltar sådana förvaltare som förvaltar sådana alternativa investeringsfonder som alternativa investeringsfonder som Finansinspektionen har tillsyn över Finansinspektionen har tillsyn över enligt Europaparlamentets och enligt Europaparlamentets och

Senaste lydelse 2016:1330. 16

rådets förordning (EU) 2015/760. rådets förordning (EU) 2015/760 och förordningen om penningmarknadsfonder.

16 kap.

1 § Finansinspektionens beslut enligt 13 kap. 14 § samt 14 kap. 13 a § och 23 § andra stycket får inte överklagas. Andra beslut av Finansinspek- Andra beslut av Finansinspektionen enligt denna lag eller beslut tionen enligt denna lag eller beslut enligt Europaparlamentets och enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr rådets förordning (EU) nr 345/2013, i den ursprungliga 345/2013, Europaparlamentets och lydelsen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr rådets förordning (EU) nr 346/2013, Europaparlamentets och 346/2013, i den ursprungliga rådets förordning (EU) 2015/760, lydelsen, eller Europaparlamentets eller förordningen om penningoch rådets förordning (EU) marknadsfonder får överklagas till 2015/760, i den ursprungliga allmän förvaltningsdomstol. lydelsen, får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detta gäller dock inte ärenden som avses i 20 § första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223). Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller återkallelse ska gälla omedelbart.

1. Denna lag träder i kraft den 21 juli 2018. 2. En AIF-förvaltare som vid ikraftträdandet av denna lag har tillstånd enligt 3 kap. 1 § att förvalta en alternativ investeringsfond för vilken det även krävs auktorisation enligt förordningen om penningmarknadsfonder, får fortsätta förvalta fonden till och med den 21 januari 2019. För att fortsätta förvalta fonden efter det datumet krävs auktorisation enligt förordningen om penningmarknadsfonder. Om en ansökan om auktorisation har getts in till Finansinspektionen senast den 21 januari 2019, får AIF-förvaltaren dock fortsätta förvalta fonden till dess att ansökan har prövats slutligt.

Senaste lydelse 2017:658. 17

3 EU:s förordning om penningmarknadsfonder

3.1 Bakgrund

Penningmarknadsfonder är fonder vars tillgångar utgörs av likvida värdepapper med korta löptider. Genom penningmarknadsfonder får finansiella företag, icke-finansiella företag och stater tillgång till kortfristig finansiering, vilket i sin tur kan påverka den reala ekonomin. Samtidigt innebär det ett effektivt sätt för investerare i dessa fonder att sprida sin kreditrisk och exponering, i stället för att enbart förlita sig på bankinlåning. Penningmarknadsfonder bidrar därmed till att skapa likviditet i det finansiella systemet. Händelser som inträffade under finanskrisen 2008 visade att vissa egenskaper hos penningmarknadsfonder gör dem sårbara under stressade marknadsförhållanden. Det visade sig att penningmarknadsfonder då kan bidra till att risker i hela det finansiella systemet sprids eller förstärks. När priset på en tillgång som medlen i en penningmarknadsfond har placerats i börjar falla, kan det bli svårt att tillgodose investerares begäran om att omedelbart lösa in fondandelar och samtidigt bibehålla värdet på fondandelen. Enligt rådet för finansiell stabilitet (Financial Stability Board, FSB) och Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (International Organization of Securities Commissions, IOSCO) kan denna situation vara särskilt allvarlig när det gäller penningmarknadsfonder med s.k. fast eller stabilt nettotillgångsvärde, då den skulle kunna leda till uttagsanstormningar, vilket i sin tur skulle kunna leda till mer omfattande makroekonomiska konsekvenser (se skälen 3 och 9 till förordningen om penningmarknadsfonder). Mot denna bakgrund publicerade Europeiska kommissionen den 4 september 2013 ett förslag till reglering av penningmarknadsfonder. Efter förhandlingar mellan Europaparlamentet och rådet antogs förordningen om penningmarknadsfonder i juni 2014, se bilaga . Förordningen publicerades i Europeiska unionens officiella tidning den 30 juni 2017 och trädde i kraft den 20 juli 2017. Förordningen ska tillämpas fr.o.m. den 21 juli 2018, med undantag för vissa bestämmelser som tillämpas fr.o.m. den 20 juli 2017.

3.2 Förordningens innehåll

3.2.1 Syfte och tillämpningsområde

Förordningen om penningmarknadsfonder syftar till att förstärka den finansiella stabiliteten och skapa en hög skyddsnivå för investerare. Bestämmelserna i förordningen bygger på Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (i det följande benämnt UCITSdirektivet) och på Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av 18 den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om

ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (i det följande benämnt AIFM-direktivet). Dessa direktiv utgör de rättsliga ramarna som styr etableringen, förvaltningen och marknadsföringen av värdepappersfonder respektive alternativa investeringsfonder. Förordningen innebär att särskilda regler för penningmarknadsfonder införs utöver, och i vissa fall i stället för, de regler som finns i UCITS-direktivet och AIFM-direktivet. De fonder som omfattas av förordningen är både sådana som regleras i UCITS-direktivet (i de följande benämnda UCITS-fonder) och sådana som avses i AIFM-direktivet (i de följande benämnda alternativa investeringsfonder eller AIF-fonder) där medlen i fonderna investeras i kortfristiga tillgångar och vars målsättning det är att erbjuda en avkastning i linje med penningmarknadsräntan eller bevara värdet av investeringen (artikel 1.1 i förordningen). Svenska värdepappersfonder är UCITSfonder (i den svenska fondlagstiftningen används benämningen fondföretag för motsvarande utländska fonder som är etablerade i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet [EES]). Svenska specialfonder är AIF-fonder men det finns även andra svenska fonder som är AIF-fonder. En AIF-fond kan antingen vara etablerad i ett land inom EES (EES-baserad AIF-fond) eller i ett land utanför EES (icke EES-baserad AIF-fond). Med kortfristiga tillgångar avses finansiella tillgångar med en löptid på högst två år (artikel 2.1).

3.2.2 Auktorisation och marknadsföring

Förordningen om penningmarknadsfonder inleds med ett kapitel med allmänna bestämmelser om definitioner, typer av penningmarknadsfonder, auktorisation av penningmarknadsfonder och förfarande för auktorisering av penningmarknadsfonder som är AIF-fonder, användningen av beteckningen penningmarknadsfond och om förhållandet till UCITS-direktivet respektive AIFM-direktivet (artiklarna 1–7). I förordningen ställs krav på att samtliga fonder som omfattas av förordningen och som förvaltas inom EU eller är etablerade eller marknadsförs där, ska vara auktoriserade som penningmarknadsfonder (artiklarna 4 och 5). Auktorisationen förutsätter att fonden antingen är auktoriserad eller får auktorisation som en UCITSfond, eller är en AIF-fond som förvaltas av en auktoriserad AIFförvaltare. För AIF-fondernas del räcker det således inte att förvaltaren är registrerad (jfr 2 kap. lagen [2013:561] om förvaltare av alternativa investeringsfonder). En auktorisation enligt förordningen gäller inom hela EU (artikel 4.1) och benämningen ”penningmarknadsfond”, ”MMF” (eng. Money Market Fund ) eller liknande benämningar som skulle kunna ge investerare intrycket att det rör sig om en penningmarknadsfond får användas enbart för de fonder som har fått en sådan auktorisation (artikel 6). En penningmarknadsfond ska enligt förordningen auktoriseras som något av följande: en penningmarknadsfond med rörligt nettotillgångsvärde, en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde eller en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde (artikel 3.1, se även definitionerna i artikel 2.11–2.13). I auktorisationen för penningmarknadsfonden ska det uttryckligen anges vilken typ av penningmarknadsfond det rör sig om (artikel 3.2). 19

Förvaltare av befintliga UCITS-fonder och AIF-fonder som omfattas av förordningen ska senast den 21 januari 2019, dvs. inom sex månader efter det att förordningen ska börja tillämpas, lämna in en ansökan om auktorisation till den behöriga myndigheten för fonden (artikel 44.1, se även skäl 17 till förordningen). Den behöriga myndigheten ska därefter inom två månader från det att en fullständig ansökan kommit in fatta beslut i frågan om auktorisation (artikel 44.2).

3.2.3 Placeringsbestämmelser och kreditkvalitetsbedömning

Förordningen innehåller bestämmelser om vilka tillgångar som utgör godtagbara tillgångar för penningmarknadsfonder (artiklarna 8–16) samt krav på diversifiering av tillgångarna (artikel 17) och begränsningar när det gäller koncentration (artikel 18). Medlen i penningmarknadsfonder får placeras i sju olika kategorier av finansiella tillgångar: penningmarknadsinstrument, vissa värdepapperiseringar och s.k. ABCP-papper (eng. asset-backed commercial paper ), insättningar hos kreditinstitut, finansiella derivatinstrument, repor och omvända repor samt andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder (artikel 9.1, se även definitionerna av dessa tillgångar i artikel 2 och om ABCP-papper i skäl 23). I förordningen beskrivs de närmare förutsättningarna för placering i dessa kategorier. För värdepappersfonder innebär de ovan nämnda bestämmelserna att vissa av placeringsreglerna i UCITS-direktivet (artiklarna 49–50a, 51.2 och 52–57) inte gäller för penningmarknadsfonder, såvida något annat inte uttryckligen anges i förordningen (artikel 8.2 i förordningen, se vidare avsnitt 4.1). I syfte att säkerställa att medlen i penningmarknadsfonder placeras i tillgångar av hög kvalitet finns även krav på att förvaltaren av fonden inrättar ett förfarande för intern kreditkvalitetsbedömning (artiklarna 19, 20 och 23). Förfarandet ska dokumenteras, liksom själva bedömningarna (artikel 21). Kommissionen ska anta delegerade akter för att precisera dessa krav (artikel 22).

3.2.4 Likviditets- och riskhantering

I förordningen finns bestämmelser om hantering av risker i penningmarknadsfonder (artiklarna 24–28). Det ställs upp portföljregler för både s.k. kortfristiga penningmarknadsfonder och standardiserade penningmarknadsfonder (artiklarna 24 och 25, se även definitionerna i artikel 2.14 och 2.15). Olika begränsningar när det gäller portföljens genomsnittliga löptid respektive livslängd gäller beroende på om penningmarknadsfonden är kortfristig eller om den är standardiserad. I förordningen finns också krav på strategier för att lära känna kunden och på regelbundna stresstester (artiklarna 27 och 28). Dessa bestämmelser syftar till att bättre kunna förutse risken för stora uttag från penningmarknadsfonden och därmed kunna säkerställa en lämplig likviditets- och riskhantering (se skälen 42 och 43).

Penningmarknadsfonder får enligt förordningen inte ta emot s.k. externt tillskott från en tredje part (artikel 35). Syftet med ett externt tillskott är att upprätthålla likviditet i en penningmarknadsfond eller stabilisera nettotillgångsvärdet. Samtidigt ökar ett externt tillskott spridningsrisken mellan penningmarknadsfonder och resten av finanssektorn, eftersom sådana tillskott inte alltid kan garanteras. Den osäkerhet som detta innebär kan göra penningmarknadsfonder mer sårbara för uttagsanstormningar, särskilt under perioder av finansiell instabilitet (jfr skäl 49 till förordningen).

3.2.5 Värdering

Förordningen innehåller bestämmelser om hur tillgångar i penningmarknadsfonder ska värderas, beräkning av nettotillgångsvärdet per andel eller aktie av penningmarknadsfonder och om emissions- och inlösenkurs (artiklarna 29–33). Tillgångarna i en penningmarknadsfond ska värderas dagligen och om möjligt till marknadsvärde (artikel 29.1 och 29.2). Modellvärdering får användas när marknadsvärdering inte är möjligt (artikel 29.4). Under vissa förutsättningar får värdering ske enligt nettokostnadsmetoden (artikel 29.6 och 29.7). Värderingarna ska överlämnas till den behöriga myndigheten (artikel 29.5).

3.2.6 Särskilda krav på likviditetshantering för penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde

Förordningen omfattar både penningmarknadsfonder med fast respektive rörligt nettotillgångsvärde. En penningmarknadsfond med ett fast nettotillgångsvärde har ett oförändrat fondandelsvärde. I en penningmarknadsfond med ett rörligt fondandelsvärde varierar i stället fondandelsvärdet med värdet på tillgångarna i fonden. I syfte att minska systemrisken får penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde enligt förordningen endast drivas i unionen som statspappersbaserade penningmarknadsfonder (artikel 3.1, se även skäl 10 till förordningen). För statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde ställs det i förordningen krav på särskilda förfaranden för likviditetshantering (artikel 34.1). Kraven gäller även för penningmarknadsfonder med lågvolatilt fondandelsvärde, för vilka värderingsreglerna har stora likheter med de regler som gäller för statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde. Kraven innebär bl.a. att de likviditetströskelvärden som gäller på veckobasis (artikel 24.1 e) ska bevakas särskilt, och att vissa åtgärder ska vidtas om trösklarna passeras. Sådana åtgärder kan bli aktuella om det är många andelsägare som begär inlösen och kan t.ex. bestå i tillämpningen av likviditetsavgifter eller inlösenspärrar. För det fall inlösenspärrar tillämpas i mer än 15 dagar inom en period på 90 dagar ska penningmarknadsfonden automatiskt upphöra att vara en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde eller en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde (artikel 34.2).

3.2.7 Informationskrav, rapportering till behöriga myndigheter och tillsyn

Förordningen innehåller transparenskrav som innebär att viss information ska lämnas till investerare och rapportering ske till behöriga myndigheter (artiklarna 36 och 37). Behöriga myndigheter ska överföra informationen till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), som ska skapa en central databas över alla penningmarknadsfonder. För att säkerställa att behöriga myndigheter kan upptäcka, övervaka och hantera risker på marknaden ställs det även krav på kvartalsvis rapportering. I förordningen finns bestämmelser om behöriga myndigheters tillsyn och befogenheter och om samarbete mellan myndigheter (artiklarna 39, 41 och 43). Det ställs även krav på medlemsstaterna att fastställa regler om effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner och åtgärder. (artikel 41).

4 Kompletteringar till EU:s förordning om penningmarknadsfonder

4.1 Ändringar görs i befintliga lagar

Promemorians förslag: Förordningen om penningmarknadsfonder kompletteras genom att ändringar görs i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. En definition av förordningen införs i respektive lag. I lagen om värdepappersfonder respektive lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder införs en upplysning om att det i förordningen om penningmarknadsfonder finns kompletterande och avvikande bestämmelser om penningmarknadsfonder och förvaltare av dessa fonder. I lagen om värdepappersfonder införs en upplysning om att vissa placeringsbestämmelser i den lagen inte gäller för en värdepappersfond som har auktoriserats som penningmarknadsfond enligt förordningen om penningmarknadsfonder. I lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder införs ett undantag från vissa placeringsbestämmelser i lagen om värdepappersfonder för en specialfond som har auktoriserats som penningmarknadsfond enligt förordningen om penningmarknadsfonder. Hänvisningen i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder till regler om förvärv av egna aktier i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 20 oktober 2012 ersätts med en hänvisning till motsvarande regler i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017. Hänvisningarna till EU-förordningar i de bestämmelser som föreslås ska vara dynamiska, dvs. avse förordningarna i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Hänvisningarna till EU-direktiv ska vara statiska, dvs. avse direktivet i den vid en viss tidpunkt gällande lydelsen.

Skälen för promemorians förslag

Upplysningsbestämmelser och undantag från vissa placeringsbestämmelser i lagen om värdepappersfonder Den svenska lagstiftningen på fondområdet består i huvudsak av lagen (2004:46) om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Lagarna genomför UCITS-direktivet respektive AIFM-direktivet i svensk rätt. Förordningen om penningmarknadsfonder bygger på de båda direktiven och är avsedd att tillämpas i tillägg till dessa direktiv (skäl 12 till förordningen). En EU-förordning är direkt tillämplig i varje medlemsstat. En sådan rättsakt varken ska eller får inkorporeras i eller transformeras till nationell rätt. Några särskilda åtgärder för att införliva förordningens materiella bestämmelser med nationell rätt får Sverige därför inte vidta. Det är endast när svensk rätt kan anses strida mot förordningen, eller när det i förordningen föreskrivs en skyldighet eller möjlighet att vidta lagstiftningsåtgärder på det nationella planet eller när det behövs andra nationella åtgärder till stöd för förordningens syfte som ändringar i svensk rätt aktualiseras. Förordningen om penningmarknadsfonder förutsätter att vissa nationella bestämmelser införs. Förordningen är en särreglering av en typ av fonder som bara får förvaltas och marknadsföras av ett fondbolag, ett förvaltningsbolag eller en AIF-förvaltare. Den kompletterande lagstiftningen med anledning av förordningen bör därför föras in i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. I lagen om värdepappersfonder respektive lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder bör det tas in en upplysning om att det i förordningen om penningmarknadsfonder finns särskilda bestämmelser om penningmarknadsfonder och förvaltare av dessa fonder. Dessa bestämmelser kan komplettera eller avvika från bestämmelserna i de båda lagarna. Om det skulle uppstå en konflikt mellan förordningen om penningmarknadsfonder och svensk rätt får denna lösas med beaktande av EU-rättens företräde framför nationell rätt. Motsvarande överväganden gjordes i samband med införandet av kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder (i det följande benämnd Eltif-förordningen, se prop. 2016/17:3 s. 11). I förordningen om penningmarknadsfonder anges att penningmarknadsfonder som auktoriserats som UCITS-fonder inte ska omfattas av skyldigheterna när det gäller placeringsregler som finns i vissa artiklar i UCITS-direktivet, såvida annat inte uttryckligen anges i förordningen (artikel 8.2). De regler i UCITS-direktivet som anges är artiklarna 49– 50a, 51.2 och 52–57, som i svensk rätt har genomförts i placeringsbestämmelserna i 5 kap. 1, 6–9, 11, 13, 14, 16, 18–22, 24 och 25 §§ lagen om värdepappersfonder. Förordningen innebär således att dessa bestämmelser inte ska gälla för värdepappersfonder som är penningmarknadsfonder, såvida inte det uttryckligen anges i förordningen att motsvarande regler i UCITS-direktivet ska gälla. Det bör tas in en upplysning i lagen om värdepappersfonder om att nämnda placeringsbestämmelser inte gäller för en värdepappersfond som har auktoriserats

som penningmarknadsfond enligt förordningen. I förordningen regleras både situationen där de aktuella artiklarna med placeringsregler i UCITSdirektivet inte ska gälla (”ska inte omfattas av skyldigheterna när det gäller UCITS-fonders placeringsbestämmelser”) som situationen där de ska gälla (”såvida annat inte uttryckligen anges i denna förordning”, se artikel 8.2). I förordningen finns ett exempel på en sådan situation där det i förordningen uttryckligen anges att artikel 55 i UCITS-direktivet under vissa villkor ändå ska gälla (artikel 16.5 andra stycket i förordningen). Artikel 55 i UCITS-direktivet har i svensk rätt genomförts i 5 kap. 16– 18 §§ lagen om värdepappersfonder. AIFM-direktivet innehåller inte några regler om hur medlen i en AIFfond ska placeras, varför en motsvarande bestämmelse inte behövs i de bestämmelser i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder som i svensk rätt genomför det direktivet. En alternativ investeringsfond kan dock vara en specialfond enligt 12 kap. lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. För en sådan fond gäller placeringsbestämmelserna i lagen om värdepappersfonder (12 kap. 13 § andra stycket lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, som hänvisar till 5 kap. lagen om värdepappersfonder). Det innebär således att även en specialfond skulle kunna omfattas av förordningen om penningmarknadsfonder (artikel 1.1) och därmed vara en penningmarknadsfond. För att specialfonder som är penningmarknadsfonder enligt förordningen ska omfattas av motsvarande placeringsbestämmelser som värdepappersfonder som är penningmarknadsfonder enligt förordningen (artikel 8.2), behöver det i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (12 kap. 13 §) införas ett undantag från tillämpning av vissa placeringsbestämmelser i lagen om värdepappersfonder. I sammanhanget kan konstateras att Finansinspektionen har utfärdat föreskrifter som gäller för värdepappersfonder (Finansinspektionens föreskrifter [FFFS 2013:9] om värdepappersfonder) och för förvaltare av alternativa investeringsfonder (Finansinspektionens föreskrifter [FFFS 2013:10] om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Även dessa föreskrifter kan behöva anpassas efter förordningen om penningmarknadsfonder. Förslagen i denna promemoria innebär att det ska införas hänvisningar till förordningen om penningmarknadsfonder i flera bestämmelser i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Det är därför lämpligt att införa en definition av förordningen i de båda lagarna.

Hänvisningar till EU-rättsakter I flera av de bestämmelser som föreslås i denna promemoria finns det hänvisningar till förordningen om penningmarknadsfonder. Hänvisningar till EU-rättsakter kan göras antingen statiska eller dynamiska. En statisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i en viss angiven lydelse. En dynamisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. För att säkerställa att ändringar i förordningen om penningmarknadsfonder får omedelbart genomslag är det ändamålsenligt att hänvisningar till förordningen är dynamiska. Det är också den hänvisningsteknik som rege-

ringen har använt i senare tids propositioner (se t.ex. prop. 2015/16:156 s. 20 f., prop. 2015/16:160 s. 36 f. och 45 och prop. 2016/17:22 s. 96 f.). Av samma skäl är det lämpligt att ändra befintliga statiska hänvisningar till andra EU-förordningar i de bestämmelser som omfattas av promemorians förslag. I lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder finns en bestämmelse om förvärv av egna aktier (11 kap. 11 §). I bestämmelsen hänvisas till förutsättningar som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktober 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga. Det direktivet har upphävts genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (i det följande benämnt det kodifierande direktivet). I det direktivet (artikel 166) anges att hänvisningar till Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU ska anses som hänvisningar till det kodifierande direktivet och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IV till det kodifierande direktivet. Hänvisningen till Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder bör därför ersättas med en hänvisning till motsvarande regler i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132. Eftersom ändringar i EU-direktiv bör föranleda överväganden av lagstiftaren om huruvida lagtexten behöver ändras bör hänvisningar till sådana EU-rättsakter göras statiska. Den aktuella hänvisningen till det kodifierande direktivet i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder bör därför vara statisk.

4.2 Behörig myndighet

Promemorians bedömning: Det krävs inte några lagstiftningsåtgärder för att Finansinspektionen ska fullgöra de uppgifter som ska skötas av behörig myndighet enligt förordningen om penningmarknadsfonder.

Skälen för promemorians bedömning: I förordningen om penningmarknadsfonder definieras den behöriga myndigheten för UCITS-fonder som den myndighet som utsetts till behörig myndighet enligt UCITSdirektivet i UCITS-fondens hemmedlemsstat (artikel 2.17 a i förordningen). För EU-baserade AIF-fonder definieras den behöriga myndigheten som den myndighet som utsetts till behörig myndighet enligt AIFM-direktivet i fondens hemmedlemsstat (artikel 2.17 b). Den behöriga myndigheten för icke EU-baserade alternativa investeringsfonder utgörs också av en myndighet som utsetts till behörig myndighet enligt AIFM-direktivet, och vilken medlemsstats behöriga myndighet som är ansvarig beror på hur marknadsföringen sker och om fonden förvaltas av en EU-baserad AIF-förvaltare (artikel 2.17 c). Vilken myndighet som är behörig myndighet regleras alltså i förordningen om penningmarknads-

fonder och medlemsstaterna behöver inte införa någon särskild reglering för att peka ut en sådan myndighet. Finansinspektionen är den myndighet som utsetts till behörig myndighet i Sverige enligt UCITS-direktivet respektive AIFM-direktivet (se 1 kap. 4 § och 10 kap. 1 § lagen om värdepappersfonder samt 1 kap. 9 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Detta innebär således att Finansinspektionen ska anses som behörig myndighet i Sverige även enligt förordningen om penningmarknadsfonder. Det ankommer därmed på Finansinspektionen att fullgöra de uppgifter som ska skötas av behörig myndighet enligt förordningen, exempelvis att pröva ansökningar om auktorisation och utöva tillsyn över penningmarknadsfonder, fondbolag och AIF-förvaltare. Av förordningen följer att Finansinspektionen även ska övervaka att beteckningen penningmarknadsfond eller liknande beteckningar inte används för värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder om de inte uppfyller kraven i förordningen (artikel 38.5). I egenskap av behörig myndighet har Finansinspektionen även befogenhet att återkalla en auktorisation av en penningmarknadsfond som har beviljats i enlighet med förordningen, om de krav som gäller inte uppfylls (artikel 41.2 b).

4.3 Tillsyn och ingripanden

Promemorians förslag: Finansinspektionens befogenhet att begära uppgifter och upplysningar för övervakningen av att lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder följs ska utvidgas till att även omfatta andra författningar som reglerar verksamheten. Promemorians bedömning: Reglerna i förordningen om penningmarknadsfonder om den behöriga myndighetens befogenhet att genomföra platsundersökningar och att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att en penningmarknadsfond eller förvaltaren av den fortsätter att följa förordningen kräver inte någon lagstiftningsåtgärd. Detsamma gäller reglerna om sanktioner och åtgärder vid överträdelser av förordningen.

Skälen för promemorians förslag och bedömning

Tillsyn Enligt förordningen om penningmarknadsfonder ska de behöriga myndigheterna, i enlighet med nationell rätt och utan att det påverkar deras befogenheter i enlighet med UCITS-direktivet och AIFM-direktivet, ha alla de tillsyns- och utredningsbefogenheter som de behöver för att utföra sina uppgifter enligt förordningen (artikel 39). Berörda myndigheter ska i synnerhet ha befogenhet att a) begära tillgång till och kopiera eller få en kopia av varje handling, oberoende av dess form, b) kräva att en penningmarknadsfond eller förvaltaren av den tillhandahåller information utan dröjsmål,

c) begära upplysningar från varje person med anknytning till verksamheten för en penningmarknadsfond eller av förvaltaren av fonden, d) genomföra inspektioner på plats med eller utan föranmälan, e) vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att en penningmarknadsfond eller förvaltaren av den fortsätter att följa förordningen, och f) utfärda ett föreläggande för att säkerställa att en penningmarknadsfond eller förvaltaren av den följer förordningen och avstår från alla handlingar som skulle kunna stå i strid med denna.

Befogenheterna gäller i enlighet med nationell rätt, vilket innebär att regeln kräver att det redan finns eller införs bestämmelser i nationell rätt som ger den behöriga myndigheten dessa befogenheter. För fondbolag och svenska AIF-förvaltare omfattar Finansinspektionens tillsyn att verksamheten drivs enligt lagen om värdepappersfonder respektive lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, andra författningar som reglerar företagens verksamhet, fondbestämmelser, bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagens verksamhet (10 kap. 1 § andra stycket lagen om värdepappersfonder och 13 kap. 1 § andra stycket lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Finansinspektionen har också tillsyn över att förvaltningsbolag och fondföretag (dvs. utländska motsvarigheter till fondbolag respektive värdepappersfonder) samt vissa utländska AIF-förvaltare följer de lagar och andra författningar som gäller för deras verksamhet i Sverige (10 kap. 1 § tredje stycket lagen om värdepappersfonder och 13 kap. 1 § tredje stycket lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Finansinspektionens tillsyn omfattar således att företagen följer de författningar som reglerar deras verksamhet. Finansinspektionens befogenhet att begära att en fysisk eller juridisk person tillhandahåller uppgifter, handlingar eller annat och kalla till förhör gäller dock endast för övervakningen av vissa utpekade författningar (10 kap. 3 § lagen om värdepappersfonder och 13 kap. 7 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). För att Finansinspektionen ska ha befogenhet att begära att en person tillhandahåller uppgifter och att kalla till förhör i syfte att övervaka att bestämmelserna i förordningen om penningmarknadsfonder följs (artikel 39 a–c i förordningen), krävs ändring i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Det är lämpligt att befogenheterna, i likhet med bestämmelserna om Finansinspektionens tillsyn, kan användas för övervakningen även av att andra författningar som reglerar verksamheten följs. På så sätt säkerställs även att Finansinspektionen kan begära upplysningar för sin tillsyn i förhållande till Eltif-förordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 av den 17 april 2013 om europeiska riskkapitalfonder och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 av den 17 april 2013 om europeiska fonder för socialt företagande (jfr prop. 2016/17:3 s. 18 f.). Att bestämmelserna utformas på detta sätt innebär dessutom att de inte behöver ändras på nytt om det på EU-nivå införs ytterligare regler om värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder eller förvaltare av sådana fonder. 27

Förordningen om penningmarknadsfonder innebär också att Finansinspektionen ska ha befogenhet att genomföra inspektioner på plats (artikel 39 d). Finansinspektionen får enligt gällande rätt genomföra en undersökning hos de företag som inspektionen har tillsyn över enligt respektive lag eller hos sådana företags uppdragstagare (10 kap. 4 § lagen om värdepappersfonder och 13 kap. 9 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). En sådan undersökning får genomföras om det är nödvändigt, eller, när det gäller en uppdragstagare, om undersökningen behövs för tillsynen av ett fondbolag, ett förvaltningsbolag eller en AIF-förvaltare. I denna del krävs det således inte någon lagstiftningsåtgärd. När det gäller befogenheten att vidta lämpliga åtgärder, inklusive att utfärda förelägganden, för att säkerställa att förordningen om penningmarknadsfonder följs (artikel 39 e och f) har Finansinspektionen en sådan möjlighet inom ramen för de ingripandebefogenheter som behandlas nedan.

Ingripanden Enligt förordningen om penningmarknadsfonder ska medlemsstaterna fastställa regler om sanktioner och andra åtgärder som ska gälla vid överträdelser av förordningen och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. De sanktioner och åtgärder som fastställs ska vara effektiva, proportionella och avskräckande (artikel 40.1). De sanktioner och åtgärder som Finansinspektionen kan använda sig av om ett fondbolag eller en svensk AIF-förvaltare har åsidosatt någon författning som gäller för verksamheten omfattar bl.a. förelägganden och förbud av olika slag, anmärkning, varning, återkallelse av tillstånd och sanktionsavgifter (12 kap. lagen om värdepappersfonder respektive 14 kap. lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Dessa sanktioner och åtgärder kan tillämpas även i förhållande till förordningen om penningmarknadsfonder. Enligt förordningen om penningmarknadsfonder får inga företag för kollektiva investeringar etableras, marknadsföras eller förvaltas inom unionen som penningmarknadsfonder utan att ha godkänts i enlighet med förordningen. Det förutsätts i förordningen att en penningmarknadsfond också auktoriseras som en UCITS-fond (artikel 4.2) eller att förvaltaren av penningmarknadsfonden auktoriseras som AIF-förvaltare (artikel 5.1). Finansinspektionen bör därför kunna vidta åtgärder mot den som driver verksamhet som omfattas av förordningen men inte ansöker om den auktorisation som krävs. Finansinspektionen ska enligt gällande rätt förelägga den som driver verksamhet som omfattas av lagen om värdepappersfonder eller lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder att upphöra med verksamheten (12 kap. 19 § lagen om värdepappersfonder och 14 kap. 23 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Om det är fråga om en värdepappersfond eller en specialfond vars fondbestämmelser redan godkänts av Finansinspektionen, eller en AIF-förvaltare som har tillstånd enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder som förvaltar en penningmarknadsfond utan auktorisation, kommer Finansinspektionen i stället kunna ingripa mot fond-

bolaget respektive AIF-förvaltaren för åsidosättande av författningar som reglerar deras verksamhet. I förordningen om penningmarknadsfonder anges även särskilda åtgärder som de behöriga myndigheterna ska vidta när en penningmarknadsfond eller förvaltaren av en sådan har överträtt vissa bestämmelser i förordningen (artikel 41). I de fallen ska den behöriga myndigheten vidta åtgärder för att säkerställa att relevanta bestämmelser efterlevs eller återkalla en auktorisation som har beviljats i enlighet med förordningen. Bestämmelsen är till sin utformning direkt tillämplig. Som konstateras i avsnitt 4.2 kan Finansinspektionen därför med stöd av den bestämmelsen, i egenskap av behörig myndighet, återkalla en auktorisation av en penningmarknadsfond. Bestämmelsen om att Finansinspektionen ska ”vidta åtgärder” är dock alltför allmän för att den i sig själv ska kunna ge några konkreta befogenheter till Finansinspektionen. Finansinspektionen kan dock, som nämns ovan, använda sina befogenheter att utfärda förelägganden av olika slag. Reglerna om sanktioner och åtgärder i förordningen om penningmarknadsfonder kräver således inte någon lagstiftningsåtgärd.

4.4 Avgifter

Promemorians förslag: Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt förordningen om penningmarknadsfonder. Det införs även en bestämmelse i lagen om värdepappersfonder om att Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt den lagen. Fondbolag och AIF-förvaltare ska betala årliga avgifter för att bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt förordningen om penningmarknadsfonder. Skyldigheten att betala en årlig avgift ska även gälla förvaltningsbolag och utländska AIF-förvaltare som förvaltar sådana penningmarknadsfonder som Finansinspektionen har tillsyn över enligt förordningen om penningmarknadsfonder. Regeringen ska få meddela föreskrifter om avgifterna.

Skälen för promemorians förslag: Finansinspektionens verksamhet finansieras dels via anslag på statens budget, dels via avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser. Generellt gäller att de företag som står under tillsyn betalar avgifter till Finansinspektionen enligt förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Dessa avgifter ska vara proportionella mot de kostnader som inspektionen har haft för tillsynen över respektive företagskategori. Finansinspektionen får inte behålla avgifterna utan de ska redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Finansinspektionen tar även ut avgifter för prövningen av olika slag av ärenden. Sådana avgifter regleras i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Dessa avgifter får Finansinspektionen disponera. Enligt förordningen om penningmarknadsfonder ska vissa UCITSfonder och AIF-fonder auktoriseras som penningmarknadsfonder (artikel 4.1). Fondbolag och AIF-förvaltare som förvaltar värdepappersfonder respektive alternativa investeringsfonder som omfattas av förordningen 29

kommer därför att behöva ansöka om auktorisation hos Finansinspektionen. Finansinspektionen ska även bedriva tillsyn över att förordningen om penningmarknadsfonder följs. Avgifter bör kunna tas ut för prövning av ansökningar om auktorisation. Avgifter bör även kunna tas ut i form av en årlig avgift för Finansinspektionens verksamhet enligt förordningen. Fondbolagen och AIF-förvaltarna står redan under Finansinspektionens tillsyn enligt lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och ska betala årliga avgifter för verksamheten enligt de lagarna (10 kap. 11 § lagen om värdepappersfonder och 13 kap. 15 § andra stycket lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Det bör anges i dessa lagar att de årliga avgifterna även omfattar verksamhet enligt förordningen om penningmarknadsfonder (jfr prop. 2016/17:3 s 20 f.). Vid gränsöverskridande verksamhet kan det uppkomma situationer där Finansinspektionen är behörig myndighet för en penningmarknadsfond som förvaltas av ett förvaltningsbolag eller en utländsk AIF-förvaltare. Skyldigheten att betala årliga avgifter enligt lagen om värdepappersfonder omfattar även förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond (10 kap. 11 § jämförd med 1 § och 1 kap. 6 §). När det gäller utländska AIF-förvaltare är det AIF-förvaltare som har tillstånd enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder som är skyldiga att betala en årlig avgift (13 kap. 15 § tredje stycket jämförd med 1 §). En utländsk AIF-förvaltare kan få tillstånd att förvalta en specialfond som är en penningmarknadsfond (5 kap. 2 §). För de AIF-fonder som är penningmarknadsfonder men inte är specialfonder grundar sig dock rätten att förvalta en sådan svensk fond inte på ett tillstånd enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, utan på en auktorisation för fonden enligt förordningen om penningmarknadsfonder. I lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder bör det därför anges att avgiftsskyldigheten även gäller utländska AIF-förvaltare som förvaltar sådana alternativa investeringsfonder som Finansinspektionen har tillsyn över enligt förordningen om penningmarknadsfonder (jfr samma prop. s. 21). Finansinspektionen tar i dag ut avgifter för ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt lagen om värdepappersfonder. Regeringen har meddelat föreskrifter om avgifterna i förordningen om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Föreskrifterna har meddelats med stöd av ett bemyndigande från riksdagen (prop. 1989/90:138, bet. 1989/90:FiU38, rskr. 1989/90:289). Ändringar i regeringsformen som trädde i kraft den 1 januari 2011 innebär att bemyndiganden numera måste tas in i lag (8 kap. 2 § regeringsformen). Övergångsbestämmelser till regeringsformen innebär dock att äldre bemyndiganden fortfarande kan tillämpas. När bestämmelsen om avgifter i lagen om värdepappersfonder enligt förslaget i denna promemoria ändras för att Finansinspektionen ska kunna ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt förordningen om penningmarknadsfonder, är det därför lämpligt att även införa en bestämmelse om att Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt den lagen. I lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa 30 investeringsfonder finns bemyndiganden för regeringen eller den mynd-

ighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om avgifter för prövning av ärenden och årliga avgifter (13 kap. 1 § 22 lagen om värdepappersfonder och 15 kap. 2 § 18 lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Dessa bemyndiganden omfattar även de avgifter som föreslås i denna promemoria.

4.5 Överklagande

Promemorians förslag: Finansinspektionens beslut enligt förordningen om penningmarknadsfonder ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten. Den möjlighet som Finansinspektionen har enligt lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder att bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller återkallelse ska gälla omedelbart ska gälla även för beslut enligt förordningen om penningmarknadsfonder.

Skälen för promemorians förslag: Rätten till domstolsprövning av den behöriga myndighetens beslut regleras inte i förordningen om penningmarknadsfonder. Finansinspektionens beslut enligt lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten (14 kap. 1 § lagen om värdepappersfonder och 16 kap. 1 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Detsamma bör gälla beslut enligt förordningen om penningmarknadsfonder. Finansinspektionen har även möjlighet att bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller återkallelse ska gälla omedelbart (samma bestämmelser). Även denna möjlighet bör finnas för beslut som fattas enligt förordningen om penningmarknadsfonder. Det innebär att Finansinspektionen t.ex. ska kunna bestämma att ett beslut om återkallelse av en auktorisation som har beviljats enligt förordningen (artikel 41.2 b) ska gälla omedelbart.

4.6 Samarbete mellan myndigheter

Promemorians bedömning: Det samarbete med behöriga myndigheter i andra länder inom EES som förordningen om penningmarknadsfonder föreskriver kan komma till stånd inom ramen för gällande svensk rätt.

Skälen för promemorians bedömning: Den behöriga myndigheten för en penningmarknadsfond och den behöriga myndigheten för förvaltaren av fonden ska samarbeta med varandra och utbyta information för att kunna utföra sina uppgifter enligt förordningen om penningmarknadsfonder (artikel 43.1). Vidare ska de behöriga myndigheterna och Esma samarbeta med varandra för att fullgöra sina respektive uppdrag i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av 31

den 24 november 2010 om inrättandet av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (i det följande benämnd Esmaförordningen) (artikel 43.2). De behöriga myndigheterna och Esma ska även utbyta all information och dokumentation som krävs för att de ska kunna fullgöra sina respektive uppgifter som de tilldelas i förordningen om penningmarknadsfonder i enlighet med Esmaförordningen, särskilt när det gäller att identifiera och åtgärda överträdelser av reglerna i förordningen om penningmarknadsfonder. De behöriga myndigheterna för penningmarknadsfonder ska överlämna information till de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater när denna information är av betydelse för att övervaka och hantera möjliga konsekvenser av fondernas verksamheter, enskilt eller kollektivt, för systemviktiga finansiella instituts stabilitet och för att de marknader där fonderna är verksamma ska fungera korrekt (artikel 43.3). Även Esma och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) ska informeras och ska överföra den informationen till de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna (samma artikel). I UCITS-direktivet och AIFM-direktivet finns regler om informationsutbyte dels mellan behöriga myndigheter, dels mellan behöriga myndigheter och Esma. Reglerna om samarbete mellan behöriga myndigheter i de direktiven har genomförts i svensk rätt genom bestämmelser i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (10 kap. 5–6 a §§ respektive 13 kap. 10–13 §§). För att utvidga samarbetsskyldigheten till att omfatta även samarbete som följer av förordningen om penningmarknadsfonder skulle de svenska bestämmelserna kunna utvidgas. Som framgår i avsnitt 4.2 är emellertid Finansinspektionen behörig myndighet. Det ankommer därför på Finansinspektionen att fullgöra de uppgifter som ska skötas av den behöriga myndigheten enligt förordningen om penningmarknadsfonder även när det gäller samarbete med behöriga myndigheter i andra länder inom EES. Några ytterligare åtgärder krävs därför inte för att bestämmelserna om samarbete i förordningen om penningmarknadsfonder ska få genomslag i svensk rätt.

4.7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Promemorians förslag: Ändringarna i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska träda i kraft den 21 juli 2018. Ett fondbolag som vid ikraftträdandet förvaltar en värdepappersfond vars fondbestämmelser har godkänts av Finansinspektionen men för vilken det även krävs auktorisation enligt förordningen om penningmarknadsfonder, ska få fortsätta förvalta fonden till och med den 21 januari 2019. För att fortsätta förvalta fonden efter det datumet krävs auktorisation enligt förordningen om penningmarknadsfonder. Detsamma ska gälla en AIF-förvaltare som vid ikraftträdandet har tillstånd att förvalta en alternativ investeringsfond för vilken det även krävs auktorisation enligt förordningen om penningmarknadsfonder.

Om en ansökan om auktorisation har getts in till Finansinspektionen senast den 21 januari 2019, ska fondbolaget respektive AIF-förvaltaren dock få fortsätta förvalta fonden till dess att ansökan har prövats slutligt.

Skälen för promemorians förslag: Förordningen om penningmarknadsfonder träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning men ska börja tillämpas i sin helhet först fr.o.m. den 21 juli 2018 (artikel 47). Förordningen offentliggjordes den 30 juni 2017. Förordningen trädde därmed i kraft den 20 juli 2017. De bestämmelser som började tillämpas redan den dagen (artiklarna 11.4, 15.7, 22 och 37.4) handlar om kommissionens möjlighet att anta delegerade akter och Esmas skyldighet att utarbeta förslag till tekniska standarder. De lagändringar som föreslås i denna promemoria bör träda i kraft samtidigt som förordningen i sin helhet ska börja tillämpas, dvs. den 21 juli 2018. Auktorisation enligt förordningen är ett krav för att ett företag för kollektiva investeringar ska kunna etableras, marknadsföras eller förvaltas som penningmarknadsfond inom unionen (artikel 4.1). Fondbolag och AIF-förvaltare som driver verksamhet som omfattas av förordningen om penningmarknadsfonder, dvs. förvaltar en värdepappersfond eller en alternativ investeringsfond vars medel placeras i kortfristiga tillgångar och som har som mål, enskilt eller kumulativt, att erbjuda en avkastning i linje med penningmarknadsräntan eller bibehålla värdet på investeringen (artikel 1.1), måste därför ansöka om auktorisation av fonden som en penningmarknadsfond för att få fortsätta förvaltningen av den. När det gäller fondbolag och AIF-förvaltare som redan driver sådan verksamhet finns dock särskilda bestämmelser i förordningen som innebär att en ansökan om auktorisation enligt förordningen ska lämnas till den behöriga myndigheten senast den 21 januari 2019 (artikel 44.1). Den behöriga myndigheten ska bedöma om fonden uppfyller de krav som ställs för auktorisation senast två månader efter det att den fullständiga ansökan har tagits emot (artikel 44.2). Syftet med bestämmelserna måste anses vara att ett fondbolag eller en AIF-förvaltare ska kunna fortsätta förvalta en penningmarknadsfond utan auktorisation enligt förordningen till dess att ansökan om auktorisation har prövats, om en ansökan lämnas in senast den 21 januari 2019. Det bör därför införas en övergångsbestämmelse i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder av denna innebörd.

5 Förslagens konsekvenser

I denna promemoria föreslås att förordningen om penningmarknadsfonder ska kompletteras genom att vissa ändringar görs i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Förordningen och de kompletteringar i svensk rätt som föreslås berör fondbolag, AIF-förvaltare, investerare, Finansinspektionen och de allmänna förvaltningsdomstolarna. På den svenska marknaden finns det per

den 31 december 2016 uppskattningsvis 29 penningmarknadsfonder som står under Finansinspektionens tillsyn och som totalt förvaltar ett kapital på ungefär 200 miljarder kronor. Av dessa är 28 fonder värdepappersfonder och en fond är en specialfond. Fonderna förvaltas av 19 fondbolag respektive en AIF-förvaltare. Fondernas nettotillgångsvärde varierar i storlek från ca 34 miljoner till ca 33 miljarder kronor. Det finns i dag inga penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde under Finansinspektionens tillsyn. När det gäller förordningens konsekvenser för fondbolag, AIF-förvaltare och investerare hänvisas till kommissionens konsekvensanalys (Commission Staff Working Document; Impact Assessment, Accompanying the document Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on Money Market Funds”, SWD(2013) 315 final). Där görs bedömningen att de krav som ställs i förordningen kommer att skapa visst administrativt merarbete och ytterligare kostnader för förvaltare av penningmarknadsfonder. I kommissionens konsekvensanalys kvantifieras kostnaderna för bl.a. riskhantering i form av krav på strategier för att lära känna kunden, vilket kräver ett anpassat it-system. Utöver de krav på auktorisation, kreditkvalitetsbedömningar, värdering och andra krav som på grund av förordningen blir direkt tillämpliga (se avsnitt 3.2) kan placeringsbestämmelserna i förordningen komma att innebära att fondbolagen eller AIF-förvaltarna måste anpassa portföljerna genom att t.ex. avyttra vissa innehav. Kravet på att tillgångarna i en penningmarknadsfond ska värderas dagligen och om möjligt till marknadsvärde (se avsnitt 3.2.5) innebär att förvaltarna ska ha tillgång till system för övervakning av värderingen av finansiella instrument. Därutöver ska fondförvaltare inrätta ett förfarande för intern kreditkvalitetsbedömning av penningmarknadsinstrument som ska dokumenteras i fondbestämmelserna och göras tillgängligt för tillsynsmyndigheter (se avsnitt 3.2.3). Kostnaderna för sådan daglig värdering och för kreditkvalitetsbedömning har inte kvantifierats i kommissionens konsekvensanalys. De kan dock uppgå till mycket varierande belopp beroende på tillgångarnas sammansättning och storlek, men även beroende på fondförvaltarens kapacitet att anpassa sig till lagändringar. Det merarbete och kostnader som föranleds av kraven i förordningen kan ställas mot nyttan av ökad finansiell stabilitet, ökat investerarskydd och en robust marknad för kortfristig finansiering som förordningen syftar till och som ska gälla i samtliga medlemsstater. Förordningen medför vissa konsekvenser för Finansinspektionen i och med att det är inspektionen som ska pröva ansökningar om auktorisation, bedriva tillsyn och besluta om ingripanden. De kostnader som uppkommer för Finansinspektionen vid prövning av ansökningar ska enligt förslaget täckas av avgifter som inspektionen tar ut av den sökande. Dessa avgifter får Finansinspektionen disponera. Den prövning som Finansinspektionen ska göra liknar den som inspektionen i dag gör enligt lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Som framgår i avsnitt 4.4 regleras avgiften för prövning av ärenden i förordningen om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Det är ännu inte fastställt vilken avgift som kommer att tas ut för prövning av ansökan om auktorisation enligt 34 förordningen om penningmarknadsfonder. Som en jämförelse kan dock

anges att den avgift som tas ut vid ansökan om godkännande av nya fondbestämmelser i dag uppgår till 28 000 kronor per ansökan och fond. Med hänsyn till omfattningen av den prövning som ska göras enligt förordningen om penningmarknadsfonder kan dock avgiften för prövningen väntas överstiga detta belopp. Kostnaderna för Finansinspektionens verksamhet ska belasta fondbolag eller AIF-förvaltare som förvaltar de fonder som har auktoriserats enligt förordningen om penningmarknadsfonder. Dessa årliga avgifter regleras i dag i förordningen om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Kostnaden för Finansinspektionens nya uppgifter med anledning av förslagen i denna promemoria bedöms dock som marginella. De ska hanteras inom befintliga budgetramar. Slutligen kan förordningen om penningmarknadsfonder medföra konsekvenser för de allmänna förvaltningsdomstolarna eftersom Finansinspektionens beslut enligt förordningen föreslås få överklagas dit. Måltillströmningen till följd av förordningen kan emellertid bedömas bli ytterst marginell.

6 Författningskommentar

6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

1 kap.

1 §

Paragrafen innehåller definitioner som är av betydelse för tillämpningen av lagen. I första stycket införs en definition av förordningen om penningmarknadsfonder i punkt 13 . Definitionen är utformad på så sätt att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning. I stycket görs även en följdändring med anledning av att numreringen av punkterna i 1 kap. 11 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ändras. I tredje stycket görs en följdändring med anledning av att numreringen av punkterna i första stycket ändras. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

1 a §

Paragrafen innehåller bestämmelser om när ett innehav av aktier i ett fondbolag ska anses utgöra ett kvalificerat innehav. I första stycket görs endast en följdändring med anledning av att numreringen av punkterna i 1 § ändras.

5 a §

Paragrafen, som är ny, innehåller en upplysning om att det finns kompletterande eller avvikande bestämmelser i förordningen om penningmarknadsfonder. Paragrafen är utformad efter förebild av 1 kap. 1 a § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Bestämmelserna i förordningen om penningmarknadsfonder kan både komplettera och avvika från bestämmelserna i förevarande lag. Förordningen är direkt tillämplig i svensk rätt och innehåller bl.a. krav på auktorisation för en värdepappersfond som omfattas av förordningen. I den delen kompletterar bestämmelserna i förordningen bestämmelserna i lagen. När det gäller hur medel i en penningmarknadsfond ska placeras innehåller förordningen bestämmelser som avviker i förhållande till de placeringsbestämmelser som finns 5 kap. förevarande lag. Detta framgår även av 5 kap. 24 a §, se författningskommentaren till den paragrafen. Förordningen innehåller även bestämmelser om bl.a. värdering och offentliggörande av fondandelsvärde som är strängare än kraven i förevarande lag (jfr 4 kap. 10 § med artiklarna 30–32 i förordningen). I den mån sådana avvikelser förekommer ska bestämmelserna i förordningen tillämpas med beaktande av EU-rättens företräde framför nationell rätt. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

5 kap.

24 a §

Paragrafen, som är ny, innehåller en upplysning om att vissa bestämmelser i lagen inte ska gälla för värdepappersfonder som auktoriserats som penningmarknadsfonder enligt förordningen om penningmarknadsfonder. Paragrafen är en följd av att det i förordningen om penningmarknadsfonder uttryckligen anges att vissa artiklar i UCITS-direktivet inte ska tillämpas på penningmarknadsfonder (artikel 8.2 i förordningen). De placeringsregler i UCITS-direktivet som förordningen hänvisar till motsvaras i svensk rätt av de bestämmelser som anges i förevarande paragraf. När det i förordningen om penningmarknadsfonder anges att vissa placeringsregler i UCITS-direktivet ändå ska gälla blir dessa regler därigenom direkt tillämpliga (se t.ex. artiklarna 10.1 a och 16.5 andra stycket i förordningen). För specialfonder som auktoriserats som penningmarknadsfonder enligt förordningen om penningmarknadsfonder införs ett motsvarande undantag som i förordningen i 12 kap. 13 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, se författningskommentaren till den paragrafen. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

10 kap.

3 §

Paragrafen ger Finansinspektionen vissa befogenheter i fråga om övervakningen av att lagen och föreskrifter meddelade med stöd av den följs. Genom ändringarna i paragrafen kompletterar den artikel 39 a–c i förordningen om penningmarknadsfonder. Paragrafen är utformad efter förebild av 9 kap. 5 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument. I första stycket görs ett tillägg som innebär att Finansinspektionens befogenheter enligt paragrafen även gäller för övervakningen av att andra författningar som reglerar verksamheten följs. Det innebär att Finansinspektionen kan begära uppgifter och kalla till förhör även för att utreda en misstänkt överträdelse av t.ex. förordningen om penningmarknadsfonder. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

11 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. I första stycket regleras skyldigheten att betala årliga avgifter för Finansinspektionens verksamhet. Ändringen innebär att den årliga avgiften även ska omfatta verksamhet enligt förordningen om penningmarknadsfonder. Storleken på de årliga avgifterna kommer att regleras i föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet i 13 kap. 1 § 22. I andra stycket , som är nytt, införs i lagen en uttrycklig rätt för Finansinspektionen att ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar

och underrättelser enligt lagen och förordningen om penningmarknadsfonder. Finansinspektionen tar i dag ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt förevarande lag med stöd av förordningen om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Den förordningen grundar sig på ett bemyndigande från riksdagen (prop. 1989/90:138, bet. 1989/90:FiU38, rskr. 1989/90:289). Den nya bestämmelsen, tillsammans med bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter om avgifterna i 13 kap. 1 § 22, innebär endast att grunden för att ta ut sådana avgifter ändras i förhållande till i dag. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

14 kap.

1 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av Finansinspektionens beslut och om att inspektionen får bestämma att vissa beslut ska gälla omedelbart. Tillägget i andra stycket innebär att det uttryckligen anges att rätten att överklaga omfattar Finansinspektionens beslut enligt förordningen om penningmarknadsfonder. Finansinspektionen kan i egenskap av behörig myndighet enligt förordningen t.ex. fatta beslut om återkallelse (artikel 41.2 b), auktorisation (artiklarna 4, 5 och 44.2) och undantag från vissa krav på diversifiering (artikel 17.7). Utformningen av paragrafen i övrigt överensstämmer med den ändring som föreslås i promemorian Följdändringar till ny förvaltningslag (Ds 2017:42) med anledning av att en ny förvaltningslag träder i kraft den 1 juli 2018. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. Det är samma tidpunkt som förordningen om penningmarknadsfonder ska börja tillämpas enligt artikel 47. I punkt 2 finns en övergångsbestämmelse för fondbolag som vid ikraftträdandet förvaltar en värdepappersfond vars fondbestämmelser har godkänts av Finansinspektionen och som driver verksamhet som omfattas av förordningen. Ett fondbolag som förvaltar en värdepappersfond vars medel placeras i kortfristiga tillgångar och som har som mål att erbjuda en avkastning i linje med penningmarknadsräntan eller bibehålla värdet på investeringen (artikel 1.1 i förordningen) måste ansöka om auktorisation av fonden som en penningmarknadsfond (artikel 4). Övergångsbestämmelsen innebär att ett sådant fondbolag får fortsätta förvalta fonden under en övergångsperiod t.o.m. den 21 januari 2019. Om en ansökan om auktorisation getts in till Finansinspektionen senast det datumet får förvaltningen av fonden fortsätta till dess att ansökan prövats slutligt. Övervägandena finns i avsnitt 4.7.

6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

1 kap.

1 a §

Paragrafen innehåller upplysningar om kompletterande bestämmelser för AIF-förvaltare, alternativa investeringsfonder och förvaringsinstitut. Punkt 4 , som är ny, innehåller en upplysning om att det i förordningen om penningmarknadsfonder finns bestämmelser om vissa AIF-förvaltare och alternativa investeringsfonder som avviker eller kompletterar bestämmelserna i förevarande lag. Bestämmelserna i förordningen kan både komplettera och avvika från bestämmelserna i förevarande lag. Det innebär bl.a. att för placering av medel i en penningmarknadsfond som är en specialfond ska placeringsbestämmelserna i förordningen tillämpas i stället för de placeringsbestämmelser som, genom hänvisningen i 12 kap. 13 §, gäller enligt 5 kap. 1, 6–9, 11, 13, 14, 16, 18–22, 24 och 25 §§ lagen om värdepappersfonder. Se även författningskommentarerna till 1 kap. 5 a § och 5 kap. 24 a § lagen om värdepappersfonder. I definitionen av värdepappersfond görs en följdändring med anledning av att numreringen av punkterna i 1 kap. 1 § lagen om värdepappersfonder ändras. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

11 §

I paragrafen finns flera definitioner som är av betydelse för tillämpningen av lagen. I punkt 10 införs en definition av förordningen om penningmarknadsfonder. Definitionen är utformad på så sätt att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning. Nuvarande statiska hänvisningar till EU-förordningar i paragrafen ändras till dynamiska hänvisningar. I paragrafen görs även en följdändring med anledning av att numreringen av punkterna i 1 kap. 1 § lagen om värdepappersfonder ändras. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

11 kap.

11 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om förbud för en AIF-förvaltare att under en viss period vidta vissa åtgärder gällande utdelningar eller andra värdeöverföringar till aktieägare och förvärv av egna aktier när förvaltaren har fått kontroll över ett onoterat företag eller en emittent. Ändringen i andra stycket är en följd av att Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU har kodifierats genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132. I jämförelsetabellen till det kodifierande direktivet anges att artikel 22 i direktiv 2012/30/EU motsvaras av artikel 61 i det kodifierande direktivet. Lydelsen i leden b–h i artikel 22 i direktiv 2012/30/EU motsvarar lydelsen i leden b–h i artikel 61.1 i det

kodifierande direktivet. Den nuvarande dynamiska hänvisningen till direktivet i paragrafen ändras till en statisk hänvisning. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

12 kap.

13 §

Paragrafen innehåller placeringsbestämmelser för specialfonder. I tredje stycket , som är nytt, införs ett undantag från tillämpning av placeringsbestämmelserna i lagen om värdepappersfonder för en specialfond som har auktoriserats som penningmarknadsfond enligt förordningen om penningmarknadsfonder. Jfr även författningskommentaren till 5 kap. 24 a § lagen om värdepappersfonder. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

13 kap.

7 §

Paragrafen ger Finansinspektionen vissa befogenheter i fråga om övervakningen av att lagen och föreskrifter meddelade med stöd av den följs samt att kommissionens delegerade förordning följs. Genom ändringarna i paragrafen kompletterar den artikel 39 a–c i förordningen om penningmarknadsfonder. Paragrafen är utformad efter förebild av 9 kap. 5 § lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument. I första stycket görs ett tillägg som innebär att Finansinspektionens befogenheter enligt paragrafen även gäller för övervakningen av att andra författningar som reglerar verksamheten följs. Det innebär att Finansinspektionen kan begära uppgifter och kalla till förhör även för att utreda en misstänkt överträdelse av t.ex. förordningen om penningmarknadsfonder. Ändringen motsvarar den ändring som görs i 10 kap. 3 § lagen om värdepappersfonder. Överväganden finns i avsnitt 4.3.

15 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Tillägget i första stycket av en ny punkt, punkt 5 , ger Finansinspektionen rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt förordningen om penningmarknadsfonder. Genom tillägget i andra stycket ska den årliga avgiften även omfatta verksamhet enligt förordningen om penningmarknadsfonder. Termen ”tillsyn” ersätts med termen ”verksamhet” så att samma term används som i motsvarande bestämmelse i lagen om värdepappersfonder (10 kap. 11 §). Det innebär inte någon ändring i sak. I tredje stycket anges att även utländska AIF-förvaltare omfattas av skyldigheten att betala årliga avgifter till Finansinspektionen för den verksamhet som föreskrivs i förordningen om penningmarknadsfonder.

I 15 kap. 2 § 18 finns ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om avgifterna enligt förevarande paragraf. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

16 kap.

1 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av Finansinspektionens beslut och om att inspektionen får bestämma att vissa beslut ska gälla omedelbart. Tillägget i andra stycket innebär att det uttryckligen anges att rätten att överklaga omfattar Finansinspektionens beslut enligt förordningen om penningmarknadsfonder. Finansinspektionen kan i egenskap av behörig myndighet enligt förordningen t.ex. fatta beslut om återkallelse av auktorisation (artikel 41.2 b), auktorisation (artiklarna 4, 5 och 44.2) och undantag från vissa krav på diversifiering (artikel 17.7). Utformningen av paragrafen i övrigt överensstämmer med den ändring som föreslås i promemorian Följdändringar till ny förvaltningslag (Ds 2017:42) med anledning av att en ny förvaltningslag träder i kraft den 1 juli 2018. Hänvisningarna till EU-rättsakter i andra stycket ändras så att dessa blir dynamiska, dvs. avser förordningarna i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Övervägandena finns i avsnitten 4.1 och 4.5.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. Det är samma tidpunkt som förordningen om penningmarknadsfonder ska börja tillämpas enligt artikel 47. I punkt 2 finns en övergångsbestämmelse för AIF-förvaltare som vid ikraftträdandet har tillstånd enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och som driver verksamhet som omfattas av förordningen (artikel 1.1). En AIF-förvaltare som förvaltar en AIF-fond vars medel placeras i kortfristiga tillgångar och som har som mål att erbjuda en avkastning i linje med penningmarknadsräntan eller bibehålla värdet på investeringen (artikel 1.1 i förordningen) måste ansöka om auktorisation av fonden som en penningmarknadsfond (artikel 4). Övergångsbestämmelsen innebär att AIF-förvaltaren får fortsätta förvalta en sådan AIF-fond under en övergångsperiod t.o.m. den 21 januari 2019. Om en ansökan om auktorisation getts in till Finansinspektionen senast det datumet får förvaltningen av fonden fortsätta till dess att ansökan prövats slutligt. Övervägandena finns i avsnitt 4.7.

L 169/8 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.6.2017

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/1131

av den 14 juni 2017

om penningmarknadsfonder

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

1 med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande ( ),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( 2 ),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( 3 ), och

av följande skäl:

(1) Penningmarknadsfonder erbjuder kortfristig finansiering till finansiella institut, företag och stater. Genom att tillhandahålla finansiering till sådana enheter bidrar penningmarknadsfonderna till att finansiera unionens ekonomi. Dessa enheter använder sina investeringar i penningmarknadsfonder som ett effektivt sätt att sprida sin kreditrisk och exponering, i stället för att enbart förlita sig på bankinlåning.

(2) På efterfrågesidan erbjuder penningmarknadsfonder ett verktyg för kortfristig penninghantering som ger en hög grad av likviditet, diversifiering och stabilt värde på det investerade kapitalet, kombinerat med en marknadsbaserad avkastning. Penningmarknadsfonder används främst av företag som vill investera sina överskottsmedel under en kortare tid. Penningmarknadsfonder utgör därför en viktig länk mellan efterfrågan och tillgången på kortfristiga pengar.

(3) Händelser som inträffade under finanskrisen har belyst flera egenskaper hos penningmarknadsfonder som gör dem sårbara när förhållandena är svåra på finansmarknaderna och situationer när penningmarknadsfonderna skulle kunna sprida eller förstärka risker i hela finanssystemet. När priserna på en tillgång i vilken en penningmarknadsfond har investerat börjar falla, i synnerhet under stressade marknadsförhållanden, kan penningmarknadsfonden inte alltid hålla sitt löfte att lösa in andelar eller aktier omedelbart och behålla grundvärdet på de andelar eller aktier som penningmarknadsfonden emitterat till investerarna. Enligt rådet för finansiell stabilitet (FSB) och Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco) kan denna situation vara särskilt allvarlig för penningmarknadsfonder med fast eller stabilt nettotillgångsvärde och skulle kunna utlösa betydande och plötsliga begäran om inlösen, vilket i sin tur skulle kunna leda till mer omfattande makroekonomiska konsekvenser.

(4) Stora begäran om inlösen skulle kunna tvinga penningmarknadsfonderna att sälja en del av sina investerings­ tillgångar på en fallande marknad, vilket potentiellt skulle kunna spä på en likviditetskris. Under sådana omständigheter kan penningmarknadens emittenter drabbas av allvarliga finansieringssvårigheter om marknaderna för företagscertifikat och andra penningmarknadsinstrument sinar. Detta kan i sin tur sprida sig inom marknaden för kortfristig finansiering och leda till direkta och stora problem för finansieringen av finansiella institut, företag och stater, och därmed ekonomin.

(5) Kapitalförvaltare som har stöd av sponsorer kan besluta om tillskott av diskretionära medel för att upprätthålla sina penningmarknadsfonders likviditet och stabilitet. Sponsorer tvingas dock ofta ge tillskott till sina penningmarknadsfonder som förlorar i värde på grund av ryktesrisken och rädsla för att paniken ska sprida sig till sponsorernas övriga verksamhet. Tillskottet kan, beroende på fondens storlek och inlösentrycket, uppgå till summor som överskrider sponsorns tillgängliga reserver. En penningmarknadsfond bör därför inte ta emot externt tillskott.

( 1 ) EUT C 255, 6.8.2014, s. 3. ( 2 ) EUT C 170, 5.6.2014, s. 50. ( 3 ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 april 2017 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 16 maj 2017.

30.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 169/9

(6) För att bevara integriteten och stabiliteten på den inre marknaden krävs regler för driften av penningmark­ nadsfonder, i synnerhet när det gäller sammansättningen av penningmarknadsfondernas portfölj. Dessa regler syftar till att göra penningmarknadsfonderna mer motståndskraftiga och begränsa spridningskanalerna. Enhetliga regler i hela unionen krävs för att säkerställa att penningmarknadsfonderna kan tillgodose begäran om inlösen från investerarna, i synnerhet under stressade marknadssituationer. Enhetliga regler för penningmarknads­ fondernas portfölj krävs också för att säkerställa att penningmarknadsfonderna klarar betydande och plötsliga inlösensorder från en stor grupp investerare.

(7) Enhetliga regler om penningmarknadsfonder är även nödvändiga för att säkerställa en väl fungerande kortfristig finansieringsmarknad för finansiella institut, företagsemittenter av kortfristiga skulder och stater. De är också nödvändiga för att säkerställa lika behandling av investerare i penningmarknadsfonder och för att undvika att de som löser in sina andelar sent missgynnas om inlösen stoppas tillfälligt eller om en penningmarknadsfond måste likvideras.

(8) Det är nödvändigt med en harmonisering av tillsynskraven när det gäller penningmarknadsfonder, med tydliga regler som anger penningmarknadsfondernas och deras förvaltares direkta skyldigheter i hela unionen. En sådan harmonisering skulle förstärka penningmarknadsfondernas stabilitet som källa till kortfristig finansiering för stater och företagssektorn i hela unionen. Det skulle också säkerställa att penningmarknadsfonder fortsätter att vara ett pålitligt verktyg för industrins penninghanteringsbehov inom unionen.

(9) De riktlinjer för en gemensam definition av europeiska penningmarknadsfonder som antogs av Europeiska värdepapperstillsynskommittén den 19 maj 2010 för att skapa lika villkor för penningmarknadsfonder inom unionen hade ett år efter det att de trätt i kraft endast tillämpats av tolv medlemsstater, vilket visar att det fortfarande finns skillnader mellan de nationella reglerna. Olika nationella strategier löser inte problemet med sårbarheten hos penningmarknaderna i unionen och minskar inte spridningsrisken, vilken därmed äventyrar den inre marknadens funktion och stabilitet. Detta blev tydligt under finanskrisen. De gemensamma regler för penningmarknadsfonder som ges i denna förordning syftar därför till att skapa en hög skyddsnivå för investerare, och skulle förhindra och minska eventuella spridningsrisker till följd av eventuella uttagsanstormningar när det gäller penningmarknadsfonder.

(10) I avsaknad av en förordning om penningmarknadsfonder skulle olika slags åtgärder kunna fortsätta att antas på nationell nivå. Sådana åtgärder skulle kunna fortsätta att förorsaka betydande snedvridning av konkurrensen till följd av stora skillnader i de grundläggande standarderna för investeringsskydd. Olika krav på portföljsamman­ sättning, godtagbara tillgångar, tillgångarnas löptid, likviditet och diversifiering, samt kreditkvaliteten hos emittenter och penningmarknadsinstrument leder till olika nivåer av investerarskydd på grund av de olika risknivåer som kopplas till det investeringsförslag som förknippas med en penningmarknadsfond. Det är därför nödvändigt att anta en enhetlig uppsättning regler för att undvika spridning till marknaden för kortfristig finansiering, vilket skulle äventyra stabiliteten på unionens finansmarknad. I syfte att minska systemrisken bör penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde endast få drivas i unionen såsom statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde (public debt CNAV MMF).

(11) De nya reglerna för penningmarknadsfonder bygger på Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG ( 1 ) som utgör de rättsliga ramar som styr etableringen, förvaltningen och marknadsföringen av företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (UCITS-fonder) och också på Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU ( 2 ), som utgör de rättsliga ramar som styr etableringen, förvaltningen och marknadsföringen av alternativa investeringsfonder (AIF-fonder) i unionen.

(12) Inom unionen kan företag för kollektiva investeringar fungera som UCITS-fonder som förvaltas av UCITS-förvaltningsbolag eller UCITS-investeringsbolag som auktoriserats enligt direktiv 2009/65/EG eller som AIF-fonder som förvaltas av förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) som auktoriserats eller registrerats enligt direktiv 2011/61/EU. De nya reglerna om penningmarknadsfonder bygger på de befintliga rättsliga ramar som upprättas genom dessa direktiv inbegripet de akter som antagits för tillämpningen av dem, och bör tillämpas i tillägg till dessa direktiv. Dessutom bör de förvaltnings- och marknadsföringsregler som fastställs i de befintliga rättsliga ramarna tillämpas på penningmarknadsfonder baserat på om de är

( 1 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32). ( 2 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiven 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1).

L 169/10 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.6.2017

UCITS-fonder eller AIF-fonder. På samma sätt bör reglerna för tillhandahållande av tjänster över gränserna och etableringsfriheten i direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU tillämpas på penningmarknadsfondernas gränsöver­ skridande verksamheter. Samtidigt bör tillämpningen av ett antal regler som rör UCITS-fondernas placeringsbe­ stämmelser som anges i kapitel VII i direktiv 2009/65/EG uttryckligen upphöra.

(13) Harmoniserade regler bör gälla för företag för kollektiva investeringar vars egenskaper motsvarar egenskaperna hos penningmarknadsfonder. Efterlevnad av de nya reglerna för penningmarknadsfonder bör vara obligatorisk för UCITS-fonder och AIF-fonder som har målet att erbjuda en avkastning i linje med penningmarknadsräntorna eller bevara värdet av investeringen och som strävar efter att uppnå dessa mål genom att investera i kortfristiga tillgångar, till exempel penningmarknadsinstrument eller inlåning, eller att ingå omvända repor eller vissa derivatkontrakt med enda syfte att säkra inneboende risker i andra investeringar i fonden.

(14) Penningmarknadsfondernas särskilda karaktär är resultatet av kombinationen av de tillgångar i vilka de investerar och de mål de eftersträvar. Målet att erbjuda avkastning i linje med penningmarknadsräntan och målet att bevara värdet på en investering utesluter inte varandra. En penningmarknadsfond kan ha antingen ett av målen eller båda målen samtidigt.

(15) Målet att erbjuda avkastning i linje med penningmarknadsräntan bör tolkas i en vidare mening. Den förutspådda avkastningen behöver inte ligga perfekt i linje med Eonia, Libor, Euribor eller någon annan relevant penningmark­ nadsränta. Ett mål om att överträffa penningmarknadsräntan med en liten marginal bör inte leda till att en UCITS-fond eller AIF-fond ställs utanför räckvidden för de nya enhetliga reglerna i denna förordning.

(16) Målet att bevara investeringens värde ska inte uppfattas som att en fond utlovar en kapitalgaranti. Det ska uppfattas som ett mål som en UCITS-fond eller AIF-fond strävar efter. Om värdet på investeringarna skulle falla betyder det inte att företaget för kollektiva investeringar har ändrat sitt mål att bevara värdet på en investering.

(17) Det är viktigt att UCITS-fonder och AIF-fonder som har penningmarknadsfondens egenskaper identifieras som penningmarknadsfonder, och att deras kapacitet att fortlöpande efterleva de nya enhetliga reglerna om penningmarknadsfonder uttryckligen verifieras. Av det skälet bör behöriga myndigheter auktorisera penningmark­ nadsfonder. För UCITS-fonder bör auktoriseringen som penningmarknadsfond vara en del av auktoriseringen som UCITS-fonder i enlighet med det harmoniserade förfarandet enligt direktiv 2009/65/EG. Eftersom AIF-fonder inte omfattas av det harmoniserade auktoriserings- och tillsynsförfarandet i direktiv 2011/61/EU, måste gemensamma grundregler för auktorisering som speglar de befintliga harmoniserade reglerna för UCITS-fonder införas. Ett sådant förfarande bör säkerställa att förvaltaren av en AIF-fond som auktoriseras som en penningmarknadsfond är en AIF-förvaltare som är auktoriserad i enlighet med direktiv 2011/61/EU.

(18) För att säkerställa att alla företag för kollektiva investeringar som uppvisar penningmarknadsfondens egenskaper omfattas av de nya gemensamma reglerna för penningmarknadsfonder bör användning av beteckningen penningmarknadsfond eller någon annan beteckning som skulle tyda på att ett företag för kollektiva investeringar delar penningmarknadsfondens egenskaper förbjudas, om inte detta företag är auktoriserat som en penningmark­ nadsfond enligt denna förordning. För att förhindra att denna förordnings regler för penningmarknadsfonder kringgås bör behöriga myndigheter övervaka den marknadspraxis som företag för kollektiva investeringar etablerat eller marknadsför i sin jurisdiktion för att verifiera att de inte missbrukar beteckningen penningmark­ nadsfond eller antyder att de är en penningmarknadsfond utan att följa de nya rättsliga ramarna.

(19) UCITS-fonder och AIF-fonder kan ha olika juridisk form som inte nödvändigtvis innebär att de är juridiska personer, och därför bör de bestämmelser i denna förordning som kräver att penningmarknadsfonder vidtar åtgärder även uppfattas så att de avser penningmarknadsfondens förvaltare, om penningmarknadsfonden i fråga är bildad som en UCITS-fond eller en AIF-fond som inte kan agera på egen hand eftersom den inte är en juridisk person.

(20) Regler om penningmarknadsfondens portfölj bör tydligt identifiera godtagbara tillgångskategorier för penningmarknadsfonder och de villkor som gäller för att de ska bli godtagbara. För att säkerställa penningmark­ nadsfondernas integritet är det också önskvärt att penningmarknadsfonder förbjuds att utföra vissa finansiella transaktioner som skulle äventyra deras placeringsinriktning och mål.

(21) Penningmarknadsinstrument är överlåtbara instrument som normalt handlas på penningmarknaden, däribland statsskuldsväxlar, kommunala skuldväxlar, bankcertifikat, företagscertifikat, bankaccepter och omsättningsbara medel- eller kortfristiga skuldväxlar. Penningmarknadsinstrument bör vara godtagbara investeringar för penningmarknadsfonder endast om de uppfyller löptidsgränserna och anses av penningmarknadsfonden hålla hög kreditkvalitet.

30.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 169/11

(22) Utöver det fall då en penningmarknadsfond investerar i bankinlåning i enlighet med sina fondbestämmelser eller sin bolagsordning bör det vara möjligt att ge en penningmarknadsfond tillåtelse att inneha kompletterande likvida tillgångar, såsom pengar på ett bankkonto som är tillgängliga när som helst. Att inneha kompletterande likvida tillgångar skulle kunna vara motiverat bland annat för att täcka löpande eller exceptionella betalningar, och vid försäljningar, under den tid som krävs för att återinvestera i godtagbara tillgångar.

(23) Värdepapperiseringar och penningmarknadslån med tillgångar som säkerhet (asset-backed commercial paper, ABCP-papper) bör betraktas som godtagbara i den mån de uppfyller vissa krav. Eftersom vissa värdepapperi­ seringar under krisen var särskilt instabila, bör vissa kvalitetskriterier införas på värdepapperiseringar och ABCPpapper för att endast de värdepapperiseringar och ABCP-papper som fungerar väl bör vara godtagbara. Fram till dess att Europaparlamentets och rådets förordning för enkel, transparent och standardiserad (STS) värdepapperise­ ring som läggs fram (den föreslagna förordningen om STS-värdepapperisering) antas och blir tillämplig för denna förordning bör penningmarknadsfonderna tillåtas att investera i värdepapperiseringar och ABCP-papper upp till en gräns på 15 % av sina tillgångar. Kommissionen bör anta en delegerad akt för att säkerställa att kriterierna som identifierar STS-värdepapperisering tillämpas vid tillämpningen av denna förordning. När den delegerade akten väl är tillämplig bör penningmarknadsfonderna vara tillåtna att investera i värdepapperiseringar och ABCPpapper upp till en gräns på 20 % av sina tillgångar, varigenom upp till 15 % bör kunna investeras i värdepapperi­ seringar och ABCP-papper som inte är STS.

(24) En penningmarknadsfond bör endast tillåtas placera i inlåning om den kan ta ut banktillgodohavanden när som helst. Den faktiska möjligheten att ta ut pengarna påverkas negativt om uttagsavgiften för ett förtida uttag är så hög att den överstiger den upplupna räntan före uttag. Av det skälet bör penningmarknadsfonder vara försiktiga med inlåning i kreditinstitut som tar ut uttagsavgifter över genomsnittet och med alltför lång inlåning om detta resulterar i för höga uttagsavgifter.

(25) För att beakta skillnaderna i bankstrukturer på olika håll i unionen, särskilt i mindre medlemsstater eller i medlemsstater där banksektorn är mycket koncentrerad och det därför vore ekonomiskt ofördelaktigt för en penningmarknadsfond att utnyttja tjänsterna hos ett kreditinstitut i en annan medlemsstat, till exempel om det skulle kräva en valutaväxling med alla därmed förknippade kostnader och risker, bör viss flexibilitet tillåtas när det gäller diversifieringskravet för inlåning i samma kreditinstitut.

(26) Finansiella derivatinstrument bör endast vara godtagbara som investeringar för en penningmarknadsfond om syftet är att säkra ränte- och valutarisk, och bör endast ha räntor, växelkurser, valutor eller index som underliggande instrument. Användning av derivat för andra syften eller som har någon annan underliggande tillgång bör förbjudas. Derivat bör endast användas som ett komplement till penningmarknadsfondens strategi och inte som ett huvudsakligt verktyg för att uppnå fondens mål. Om en penningmarknadsfond investerar i tillgångar i en annan valuta än fondens valuta förväntas förvaltaren av penningmarknadsfonden säkra hela valutariskexponeringen, inklusive via derivat. Penningmarknadsfonder bör ha rätt att investera i finansiella derivatinstrument om det berörda instrumentet handlas på en sådan reglerad marknad som anges i artikel 50.1 a, b eller c i direktiv 2009/65/EG eller handlas OTC under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.

(27) Omvända repor bör kunna användas av penningmarknadsfonder som ett sätt att investera överskottsmedel på mycket kortfristig basis, förutsatt att positionen är fullt säkerställd. För att skydda investerarnas intressen måste det säkerställas att den säkerhet som ställs inom ramen för den omvända repan är av hög kvalitet och inte uppvisar en hög korrelation med hur det går för motparten i syfte att undvika negativa effekter vid fallissemang för motparten. Dessutom bör en penningmarknadsfond tillåtas att investera i omvända repor upp till en gräns på 10 % av sina tillgångar. Andra effektiva portföljförvaltningstekniker, däribland utlåning och lån av värdepapper, bör inte användas av en penningmarknadsfond, eftersom de kan påverka penningmarknadsfondens möjligheter att uppnå sina investeringsmål.

(28) För att begränsa penningmarknadsfondernas risktagande måste motpartsrisken minskas genom att penningmark­ nadsfondernas portföljer omfattas av tydliga diversifieringskrav. Därför bör omvända repor vara fullt säkerställda och för att begränsa den operativa risken bör en enskild motpart i omvända repor inte stå för mer än 15 % av en penningmarknadsfonds tillgångar. Alla OTC-derivat bör omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 ( 1 ).

( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktions­ register (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

L 169/12 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.6.2017

(29) Av försiktighetsskäl och för att undvika att en penningmarknadsfond utövar väsentligt inflytande över ledningen hos en emittent måste alltför stor koncentration av en penningmarknadsfond i investeringar från samma emittent undvikas.

(30) Penningmarknadsfonder som enbart fungerar som sparplaner för anställda bör kunna avvika från vissa krav som gäller för investeringarna i andra penningmarknadsfonder i den mån deltagarna i sådana planer, som är fysiska personer, omfattas av restriktiva inlösensvillkor som inte är kopplade till marknadsutvecklingen utan i stället relaterade till särskilda och fördefinierade livshändelser, såsom pensionering, och andra särskilda omständigheter, såsom bland annat förvärv av permanentbostad, skilsmässa, sjukdom eller arbetslöshet. Det är viktigt för anställda att kunna investera i penningmarknadsfonder som anses vara en av de säkraste kortfristiga investeringarna. Ett sådant undantag äventyrar inte denna förordnings mål att säkerställa finansiell stabilitet eftersom anställda som investerar i penningmarknadsfonder via sparplaner för anställda inte kan lösa in sina investeringar på begäran. Inlösen är endast möjligt vid vissa i förväg definierade livshändelser. Därför kan de anställda, inte ens under stressade marknadsförhållanden, lösa in sina investeringar i penningmarknadsfonder.

(31) Penningmarknadsfonder bör ha en skyldighet att investera i godtagbara tillgångar av hög kvalitet. Därför bör en penningmarknadsfond ha ett ansvarsfullt förfarande för intern kreditkvalitetsbedömning för att fastställa kredit­ kvaliteten hos de penningmarknadsinstrument, värdepapperiseringar och ABCP-papper i vilka de avser investera. I enlighet med unionsrätten som begränsar alltför stor förlitan på kreditbetyg är det viktigt att penningmark­ nadsfonder undviker att mekaniskt och i alltför hög grad förlita sig på kreditvärderingsinstitutens kreditbetyg. Penningmarknadsfonder bör kunna använda kreditbetyg som ett komplement till sin egen bedömning av kvaliteten på godtagbara tillgångar. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör göra en ny bedömning av penningmarknadsinstrument, värdepapperiseringar och ABCP-papper så snart det sker en väsentlig förändring, särskilt när en förvaltare av en penningmarknadsfond uppmärksammar att ett penningmarknadsinstrument, en värdepapperisering eller ett ABCP-papper nedgraderats till under de två högsta kortfristiga kreditvärderingarna som ges av ett kreditvärderingsinstitut som regleras och certifieras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 ( 1 ). Därför bör förvaltaren av en penningmarknadsfond kunna inrätta ett internt förfarande för att välja kreditvärderingsinstitut som är lämpade för penningmarknadsfondens specifika investeringsportfölj och för att avgöra hur ofta penningmarknadsfonden bör kontrollera kreditbetygen från dessa kreditvärderingsinstitut. Valet av kreditvärderingsinstitut bör förbli konsekvent över tiden.

(32) Med hänsyn till det arbete som utförts inom såväl internationella organ, exempelvis Iosco och FSB, som unionsrätten, inbegripet förordning (EG) nr 1060/2009 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/14/EU ( 2 ), för att minska investerares alltför stora förlitan på kreditbetyg, är det inte lämpligt att uttryckligen förbjuda vare sig penningmarknadsfonder eller någon annan produkt, att be om eller finansiera ett externt kreditbetyg.

(33) I syfte att säkerställa att penningmarknadsfondernas förvaltare inte använder olika bedömningskriterier för att utvärdera kreditkvaliteten hos ett penningmarknadsinstrument, en värdepapperisering eller ett ABCP-papper och på så sätt tillskriver samma instrument olika riskegenskaper måste alla förvaltare av penningmarknadsfonder förlita sig på samma kriterier. Därför bör minimikriterierna för bedömningen av ett penningmarknadsinstrument, en värdepapperisering och ett ABCP-papper harmoniseras. Exempel på interna kriterier för kredit­ kvalitetsbedömning är kvantitativa mått på instrumentets emittent, till exempel nyckeltal, balansräkningsdynamik och lönsamhetsriktlinjer, som vart och ett utvärderas och jämförs med dem för likvärdiga företag och koncerner i samma bransch, kvalitativa mått på instrumentets emittent, till exempel ledningens effektivitet och företags­ strategi, som vart och ett analyseras i syfte att fastställa att emittentens övergripande strategi inte påverkar den framtida kreditkvaliteten negativt. Ett positivt resultat av den interna kreditkvalitetsbedömningen bör spegla att emittenten av instrumentet har tillräcklig kreditvärdighet och att instrumenten har tillräcklig kreditkvalitet.

(34) För att kunna utarbeta ett transparent och konsekvent förfarande för intern kreditkvalitetsbedömning bör förvaltaren av penningmarknadsfonden dokumentera förfarandet och kreditkvalitetsbedömningarna. Det kravet bör säkerställa att förfarandet alltid följer en uppsättning tydliga regler som kan övervakas och att de metoder som används på begäran meddelas investerarna och de behöriga myndigheterna i enlighet med denna förordning.

( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 302, 17.11.2009, s. 1). ( 2 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/14/EU av den 21 maj 2013 om ändring av direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder när det gäller alltför stor förlitan på kreditbetyg (EUT L 145, 31.5.2013, s. 1).

30.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 169/13

(35) För att minska portföljrisken för penningmarknadsfonder är det viktigt att ange löptidsbegränsningar samt maxgränser för tillåten vägd genomsnittlig löptid (weighted average maturity, WAM) och tillåten vägd genomsnittlig livslängd (weighted average life, WAL).

(36) Vägd genomsnittlig löptid används för att mäta en penningmarknadsfonds känslighet för förändringar i penningmarknadsräntor. När förvaltare av penningmarknadsfonder fastställer den vägda genomsnittliga löptiden bör de ta hänsyn till effekterna av finansiella derivatinstrument, inlåning, repor och omvända repor och låta dem återspeglas i penningmarknadsfondens ränterisk. När en penningmarknadsfond ingår en swapptransaktion för att få exponering mot ett instrument med fast ränta i stället för rörlig ränta bör detta faktum tas med i beräkningen när den vägda genomsnittliga löptiden fastställs.

(37) Vägd genomsnittlig livslängd används för att mäta kreditrisken i en penningmarknadsfonds portfölj, eftersom ju längre återbetalningen av kapitalbeloppet dröjer, desto högre är kreditrisken. Vägd genomsnittlig livslängd används också för att begränsa likviditetsrisken i en penningmarknadsfond. Till skillnad från beräkningen av vägd genomsnittlig löptid för ett värdepapper med rörlig ränta och strukturerade finansiella instrument kan man i beräkningar av vägd genomsnittlig livslängd inte använda de datum då räntan fastställs, och i stället används det finansiella instrumentets fastställda slutliga förfallodag. Den löptid som används för att beräkna den vägda genomsnittliga livslängden är den återstående löptiden till den lagliga inlösendagen, eftersom det är det enda datum då förvaltningsbolaget rimligtvis kan förvänta sig att instrumentet återbetalats. På grund av den särskilda karaktären hos de underliggande tillgångarna för vissa värdepapperiseringar och ABCP-papper, bör vägd genomsnittlig livslängd i fallet med amorterande instrument kunna grundas på löptidsberäkningen endera för den avtalsenliga amorteringsprofilen för sådana instrument eller amorteringsprofilen för de underliggande tillgångar från vilka kassaflödet för inlösen av sådana instrument härrör.

(38) För att stärka penningmarknadsfondernas kapacitet att klara begäran om inlösen och förhindra att penningmark­ nadsfondernas tillgångar likvideras till kraftigt nedsatta priser bör penningmarknadsfonder alltid ha ett minimibelopp i likvida tillgångar som förfaller på daglig basis eller veckobasis. Tillgångar som förfaller på daglig basis bör vara tillgångar såsom likvida medel, värdepapper som förfaller inom en arbetsdag och omvända repor. Tillgångar som förfaller på veckobasis bör vara tillgångar såsom likvida medel, värdepapper som förfaller inom en vecka och omvända repor. I fallet med statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde bör en begränsad procentandel statspapper med en återstående löptid på upp till 190 dagar som kan avvecklas inom en arbetsdag också räknas in i de veckovisa likviditetskraven. I fallet med penningmarknadsfonder med rörligt nettotillgångsvärde bör en begränsad procentandel av penningmarknadsinstrument eller andelar i godtagbara penningmarknadsfonder kunna räknas med i de veckovisa likviditetskraven förutsatt att de kan avvecklas inom fem arbetsdagar. För att beräkna andelen tillgångar som förfaller på daglig basis eller veckobasis bör tillgångens lagliga inlösendag användas. Möjligheten för förvaltaren av en penningmarknadsfond att säga upp ett kontrakt på kort sikt kan tas med i beräkningen. Om till exempel en omvänd repa kan sägas upp med en arbetsdags varsel bör den betraktas som en tillgång som förfaller på daglig basis. Om förvaltaren har möjlighet att ta ut pengar från ett inlåningskonto med en arbetsdags varsel kan det räknas som en tillgång som förfaller på daglig basis. När ett finansiellt instrument innehåller en säljoption och denna kan lösas in på daglig basis eller inom fem arbetsdagar och säljoptionens lösenpris ligger nära instrumentets förväntade värde bör detta instrument räknas som en tillgång som förfaller på daglig basis respektive veckobasis.

(39) Eftersom penningmarknadsfonder kan investera i tillgångar med olika löptider är det viktigt för investerare att kunna skilja mellan olika penningmarknadsfondskategorier. Därför bör en penningmarknadsfond klassificeras som antingen en kortfristig penningmarknadsfond eller som en standardiserad penningmarknadsfond. Kortfristiga penningmarknadsfonder har som mål att erbjuda en avkastning i nivå med gällande penningsmarknadsräntor och samtidigt säkerställa högsta möjliga säkerhet för investerarna. Med korta vägd genomsnittlig löptid och vägd genomsnittlig livslängd hålls löptidsrisken och kreditrisken i kortfristiga penningmarknadsfonder på en låg nivå.

(40) Standardiserade penningmarknadsfonder har som mål att erbjuda en avkastning som ligger något över penningmarknadens avkastning, och investerar därför i tillgångar med förlängd löptid. För att uppnå denna överavkastning bör standardiserade penningmarknadsfonder tillåtas tillämpa utökade limiter för portföljens risk, till exempel vägd genomsnittlig löptid och vägd genomsnittlig livslängd.

L 169/14 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.6.2017

(41) Enligt artikel 84 i direktiv 2009/65/EG har förvaltare av penningmarknadsfonder som är UCITS-fonder möjlighet att i undantagsfall och om omständigheterna så kräver tillfälligt stoppa inlösen. Enligt artikel 16 i direktiv 1 2011/61/EU och artikel 47 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 ( ) kan förvaltare av penningmarknadsfonder som är AIF-fonder använda särskilda arrangemang för att hantera en oförmodat uppkommen illikviditet hos fondens tillgångar.

(42) För att säkerställa lämplig likviditetshantering bör penningmarknadsfonden upprätta sunda strategier och förfaranden för att lära känna sina investerare. De strategier som förvaltaren av en penningmarknadsfond inför bör hjälpa till att skapa en förståelse för penningmarknadsfondens investerarbas så att omfattande inlösen kan förutses. För att undvika att en penningmarknadsfond ställs inför plötsliga omfattande inlösen bör stora investerare som utgör en stor andel av penningmarknadsfondens tillgångar särskilt observeras, till exempel en investerare som har en större andel av tillgångarna än vad som förfaller på daglig basis. Förvaltaren av en penningmarknadsfond bör om möjligt undersöka sina investerares identitet, även om de representeras av förvaltarkonton, portaler eller andra indirekta köpare.

(43) Som en del av ansvarsfull riskhantering bör penningmarknadsfonder utföra stresstester minst varje halvår. Förvaltare av penningmarknadsfonder förväntas agera i syfte att stärka penningmarknadsfondens stabilitet om resultaten av stresstesterna visar att det finns sårbarheter.

(44) För att spegla det verkliga värdet av tillgångarna bör marknadsvärdering vara den värderingsmetod som används i första hand. En förvaltare av en penningmarknadsfond bör inte ha rätt att använda modellvärdering som värderingsmetod om marknadsvärdering ger ett tillförlitligt värde på tillgången, eftersom modellvärdering oftast ger en mindre korrekt värdering. Statsskuldsväxlar, kommunala skuldväxlar och omsättningsbara medel och kortfristiga skuldväxlar är i allmänhet de tillgångar som förväntas ha en tillförlitlig marknadsvärdering. Vid värdering av företagscertifikat eller bankcertifikat bör förvaltaren av penningmarknadsfond kontrollera om det finns ett korrekt pris på sekundärmarknaden. Återköpspriset som emittenten erbjuder bör också anses representera en bra uppskattning av ett företagscertifikats värde. Vissa tillgångar är ofrånkomligen svåra att värdera på grundval av marknadspris, till exempel vissa OTC-derivat där handeln är tunn. När detta är fallet och när marknadsvärderingen inte ger ett tillförlitligt värde på tillgångarna bör förvaltaren av penningmarknadsfonden ange ett rimligt värde på tillgången med hjälp av modellvärdering, till exempel genom att använda marknadsdata såsom avkastning på jämförbara emissioner eller jämförbara emittenter eller genom att diskontera tillgångarnas kassaflöden. Modellvärdering använder finansiella modeller för att tillskriva en tillgång ett rimligt värde. Sådana modeller kan till exempel utvecklas av penningmarknadsfonden själv, eller penningmarknadsfonden kan utnyttja existerande modeller från externa parter såsom dataförsäljare.

(45) Statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde har som mål att bevara investeringens kapital och samtidigt upprätthålla en hög likviditet. Majoriteten av statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde har ett fastställt nettotillgångsvärde per andel eller aktie, t.ex. 1 EUR, 1 USD eller 1 GBP, när de ger utdelning till investerarna. Övriga statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde ackumulerar inkomsten i fondens nettotillgångsvärde, samtidigt som tillgångarnas inneboende värde bevaras på en konstant nivå.

(46) För att beakta särdragen i statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde bör de också tillåtas att använda den internationellt vedertagna nettokostnadsmetoden enligt de internationella redovisningsstandarder som antagits av unionen för vissa tillgångar. För att säkerställa ständig övervakning av skillnaden mellan det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie och nettotillgångsvärdet per andel eller aktie, bör dock statspappersbaserade penningmark­ nadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde även beräkna värdet på sina tillgångar på grundval av marknadsvärdering- eller modellvärdering.

(47) Eftersom en penningmarknadsfond bör publicera ett nettotillgångsvärde som speglar alla rörelser i värdet på tillgångarna bör det nettotillgångsvärde som publiceras avrundas högst till närmaste baspunkt eller motsvarande. När nettotillgångsvärdet publiceras i en viss valuta, till exempel 1 EUR, betyder det att värdeförändringen bör anges i steg om 0,0001 EUR. Om nettotillgångsvärdet är 100 EUR bör värdeförändringen anges i steg om 0,01 EUR. Om penningmarknadsfonden är en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotill­ gångsvärde eller en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde bör penningmarknadsfonden dessutom kunna publicera det fasta nettotillgångsvärdet och skillnaden mellan det fasta nettotillgångsvärdet och nettotillgångsvärdet. I så fall beräknas det fasta nettotillgångsvärdet genom att avrunda nettotillgångsvärdet till närmaste cent för ett nettotillgångsvärde på 1 EUR (varje rörelse på 0,01 EUR).

( 1 ) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, allmänna verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn (EUT L 83, 22.3.2013, s. 1).

30.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 169/15

(48) För att kunna begränsa kundernas eventuella inlösen i tider av kraftig marknadsstress, bör statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotill­ gångsvärde införa bestämmelser om likviditetsavgifter och inlösenspärrar för att säkerställa investerarskydd och förhindra en ”först till kvarn-fördel”. Likviditetsavgiften bör på ett adekvat sätt spegla kostnaden för att skaffa fram likviditeten och bör inte vara en straffavgift som täcker förluster som drabbat andra investerare till följd av inlösen.

(49) Externa tillskott till en penningmarknadsfond som syftar till att bibehålla eller som faktiskt bibehåller likviditeten eller stabiliteten ökar spridningsrisken mellan sektorn för penningmarknadsfonder och resten av finanssektorn. Tredje parter, inbegripet kreditinstitut, andra finansiella institut eller rättsliga enheter i samma koncern som penningmarknadsfonden, som gör sådana tillskott skulle kunna ha ett intresse av att göra det, antingen på grund av att de har ett ekonomiskt intresse i det förvaltningsbolag som förvaltar penningmarknadsfonden eller för att de vill undvika att skadas om det uppstår ett rykte som förknippar deras namn med en penningmarknadsfond i fallissemang. Eftersom de tredje parterna inte alltid uttryckligen åtagit sig att tillhandahålla eller garantera tillskott råder osäkerhet om sådana tillskott kommer att beviljas när penningmarknadsfonden behöver det. Eftersom tillskottet från sponsorn är diskretionärt bidrar dessa fall till osäkerheten hos marknadens aktörer om vem som ska bära penningmarknadsfondens förluster när de uppkommer. Den osäkerheten innebär sannolikt att penningmarknadsfonderna blir ännu mer sårbara för uttagsanstormningar under perioder med finansiell instabilitet, när bredare finansiella risker är som mest uttalade och när oro uppkommer för sponsorernas hälsa och deras förmåga att tillhandahålla tillskott till sina närstående penningmarknadsfonder. Av dessa skäl bör externa tillskott till penningmarknadsfonder vara förbjudna.

(50) Före en investering bör de som investerar i en penningmarknadsfond få tydlig information om huruvida penningmarknadsfonden är av kortfristigt eller av standardiserat slag, och om den är en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde, en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde eller en penningmarknadsfond med rörligt nettotillgångsvärde. För att undvika felriktade förväntningar från investeraren bör det också anges tydligt i alla marknadsföringsdokument att en penningmarknadsfond inte är ett garanterat investeringsinstrument. Penningmarknadsfonder bör också tillhandahålla viss annan information till investerarna på veckobasis, inbegripet löptidsfördelning, kreditprofilen och uppgifter om de tio största innehaven i penningmarknadsfonden.

(51) Utöver de rapporter som redan krävs enligt direktiv 2009/65/EG eller 2011/61/EU, och för att säkerställa att behöriga myndigheter ska kunna upptäcka, övervaka och reagera på risker på marknaden för penningmark­ nadsfonder, bör penningmarknadsfonder överlämna en detaljerad förteckning med information till sina behöriga myndigheter om penningmarknadsfonden, inbegripet typen och särdragen hos penningmarknadsfonden, portföljindikatorer och information om tillgångarna i portföljen. Behöriga myndigheter bör samla in dessa uppgifter på ett enhetligt sätt i hela unionen, i syfte att inhämta viktiga kunskaper om utvecklingen på marknaden för penningmarknadsfonder. För att underlätta en kollektiv analys av presumtiva konsekvenser av marknaden för penningmarknadsfonder i unionen bör sådana uppgifter överföras till den europeiska tillsynsmyn­ digheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma) inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 ( 1 ) som bör upprätta en central databas över penningmarknadsfonder.

(52) Den behöriga myndigheten för penningmarknadsfonden bör verifiera att en penningmarknadsfond verkligen fortgående kan efterleva denna förordning. Därför bör de behöriga myndigheterna ges alla de tillsyns- och utredningsbefogenheter, inbegripet förmågan att utdöma vissa straff och åtgärder, som de behöver för att utföra sina uppgifter enligt denna förordning. Dessa befogenheter bör inte påverka befintliga befogenheter enligt direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU. De behöriga myndigheterna för UCITS-fonder eller AIF-fonder bör också verifiera att alla redan befintliga företag för kollektiva investeringar som uppvisar penningmarknadsfondens egenskaper uppfyller förordningen då den träder i kraft.

(53) I syfte att ytterligare specificera tekniska aspekter av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på införandet av korshänvisning till kriteriet för STS-värdepapperisering och ABCP-papper, avseende specificeringen av de kvantitativa och kvalitativa likviditets- och kreditkvalitetskrav som gäller för tillgångarna och avseende specificeringen av kriterierna för kreditkvalitetsbedömningar. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs

( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

L 169/16 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.6.2017

i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning ( 1 ). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(54) Kommissionen bör också ges befogenhet att anta tekniska standarder för tillsyn genom delegerade akter i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010. Esma bör få förtroende att utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen rörande en rapporter­ ingsmall innehållande information om penningmarknadsfonder för behöriga myndigheter.

(55) Esma bör kunna utöva alla befogenheter som tilldelas enligt direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU med avseende på denna förordning. Esma anförtros även uppdraget att utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande.

(56) Senast den 21 juli 2022, bör kommissionen genomföra en översyn av denna förordning. Den översynen bör bedöma de erfarenheter som samlats vid tillämpningen av denna förordning och analysera effekterna på de olika ekonomiska aspekter som kopplas till penningmarknadsfonder. Den bör också bedöma konsekvenserna för investerare, penningmarknadsfonder och förvaltare av penningmarknadsfonder i unionen. Den bör också bedöma den roll som penningmarknadsfonder spelar för att köpa skuld som emitterats eller garanterats av medlemsstaterna, med beaktande av särdragen hos sådan skuld eftersom den spelar en central roll för att finansiera medlemsstaterna. Dessutom bör översynen beakta den rapport som avses i artikel 509.3 i Europapar­ lamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 ( 2 ), effekterna av denna förordning för kortfristiga finansie­ ringsmarknader och regleringsutvecklingen på internationell nivå. Slutligen bör kommissionen, senast den 21 juli 2022 lägga fram en rapport om möjligheten att införa en kvot på 80 % för EU-statspapper eftersom emitteringen av kortfristig offentlig skuld i EU styrs av unionsrätten, vilket därför ur tillsynssynvinkel motiverar en förmånsbe­ handling jämfört med offentlig skuld som inte härrör från EU. Med tanke på att instrument för EU-baserad kortfristig offentlig skuld är knappa och att det råder osäkerhet kring hur de nyligen etablerade penningmarknads­ fonderna med lågvolatilt nettotillgångsvärde kommer att utvecklas, ska kommissionen granska genomförbarheten av att införa en kvot på 80 % för EU-statspapper senast den 21 juli 2022, inbegripet en bedömning av huruvida modellen för penningmarknadsfonderna med lågvolatilt nettotillgångsvärde har blivit ett lämpligt alternativ till statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde från länder utanför EU.

(57) De nya enhetliga reglerna för penningmarknadsfonder bör följa Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG ( 3 ) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 ( 4 ).

(58) Eftersom målen för denna förordning, det vill säga att säkerställa enhetliga tillsyns-, styr- och transparenskrav för penningmarknadsfonder i hela unionen samt att åstadkomma balans mellan penningmarknadsfondernas säkerhet och tillförlitlighet å ena sidan, och väl fungerande penningmarknader och kostnader för de olika intressenterna å andra sidan, på grund av omfattningen och konsekvenserna inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(59) De nya enhetliga reglerna om penningmarknadsfonder respekterar de grundläggande rättigheterna och följer de principer som erkänns i synnerhet i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och framför allt konsumentskyddet, näringsfriheten och skyddet av personuppgifter. Dessa nya enhetliga regler för penningmarknadsfonder bör tillämpas i enlighet med de rättigheterna och principerna.

( 1 ) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1. ( 2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepap­ persföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1). ( 3 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31). ( 4 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutio­ nerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

30.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 169/17 HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. I denna förordning fastställs regler för penningmarknadsfonder som är etablerade, förvaltade eller marknadsförda i unionen om de finansiella instrument som är godtagbara för investering av en penningmarknadsfond, penningmark­ nadsfondens portfölj, värderingen av en penningmarknadsfonds tillgångar samt rapporteringskraven för en penningmark­ nadsfond. Denna förordning ska tillämpas på företag för kollektiva investeringar a) för vilka det krävs auktorisering eller som är auktoriserade som UCITS-fonder enligt direktiv 2009/65/EG eller som är AIF-fonder enligt direktiv 2011/61/EU, b) som investerar i kortfristiga tillgångar, och c) som har som mål, enskilt eller kumulativt, att erbjuda en avkastning i linje med penningmarknadsräntan eller bibehålla värdet på investeringen. 2. Medlemsstaterna ska inte lägga till ytterligare krav inom det område som omfattas av förordningen.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med 1. kortfristiga tillgångar : finansiella tillgångar med en återstående löptid på högst två år, 2. penningmarknadsinstrument : penningmarknadsinstrument enligt definitionen i artikel 2.1 o i direktiv 2009/65/EG, och de instrument som avses i artikel 3 i kommissionens direktiv 2007/16/EG ( 1 ), 3. överlåtbara värdepapper : överlåtbara värdepapper enligt definitionen i artikel 2.1 n i direktiv 2009/65/EG, och de instrument som avses i artikel 2.1 i direktiv 2007/16/EG, 4. repa : ett avtal där en av parterna överför värdepapper eller rättigheter förknippade med äganderätten till ett värdepapper till en motpart, med ett åtagande att köpa tillbaka dem till ett angivet pris på ett framtida datum eller ett datum som ska bestämmas, 5. omvänd repa : ett avtal där en part erhåller värdepapper eller rättigheter förknippade med en äganderätt eller värdepapper från en motpart, med ett åtagande att sälja tillbaka dem till ett angivet pris på ett framtida datum eller ett datum som ska bestämmas, 6. värdepappersutlåning och värdepapperslån : transaktioner där ett institut eller dess motpart överför värdepapper med ett åtagande för den som lånar dem att denne ska återlämna motsvarande värdepapper på ett framtida datum eller på begäran av den som överförde dem; transaktionen kallas värdepappersutlåning för institutet som överför värdepapperen och värdepapperslån för den institution till vilken de överförs, 7. värdepapperisering : värdepapperisering enligt definitionen i artikel 4.1.61 i förordning (EU) nr 575/2013, 8. marknadsvärdering : värdering av positioner mot lättillgängliga stängningskurser från oberoende källor, däribland börskurser, skärmpriser eller noteringar från flera oberoende och ansedda mäklare, ( 1 ) Kommissionens direktiv 2007/16/EG av den 19 mars 2007 om genomförande av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), när det gäller förtydligandet av vissa definitioner (EUT L 79, 20.3.2007, s. 11).

L 169/18 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.6.2017 9. modellvärdering : värdering som jämförs, extrapoleras eller beräknas på något annat sätt från någon slags marknadsindata, 10. nettokostnadsmetoden : en värderingsmetod som tar en tillgångs anskaffningskostnad och justerar värdet för uppräkningar och nedräkningar av premier eller rabatter fram till förfall, 11. statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde : en penningmarknadsfond a) som strävar efter att bibehålla ett oförändrat nettotillgångsvärde per andel eller aktie, b) vars inkomst ackumuleras på daglig basis och kan betalas ut till investerarna eller användas till att köpa fler andelar eller aktier i fonden, c) vars tillgångar i allmänhet värderas enligt nettokostnadsmetoden och där nettotillgångsvärdet avrundas till närmaste procentenhet eller motsvarande i valutatermer, och d) som investerar minst 99,5 % av sina tillgångar i instrument som avses i artikel 17.7, omvända repor som säkras av statspapper enligt artikel 17.7 och i likvida medel. 12. penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde (LVNAV MMF): en penningmarknadsfond som uppfyller de särskilda krav som fastställs i artiklarna 29, 30, 32 och 33.2 b, 13. penningmarknadsfond med rörligt nettotillgångsvärde (VNAV MMF): en penningmarknadsfond som uppfyller de särskilda krav som fastställs i artiklarna 29, 30 och 33.1, 14. kortfristig penningmarknadsfond : en penningmarknadsfond som investerar i godtagbara penningmarknadsinstrument som avses i artikel 10.1 och som omfattas av de portföljregler som fastställs i artikel 24, 15. standardiserad penningmarknadsfond : en penningmarknadsfond som investerar i godtagbara penningmarknadsin­ strument som avses i artikel 10.1 och 10.2 och som omfattas av de portföljregler som fastställs i artikel 25, 16. kreditinstitut : kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i förordning (EU) nr 575/2013, 17. penningmarknadsfondens behöriga myndighet : a) för UCITS-fonder, den behöriga myndigheten i UCITS-fondens hemmedlemsstat enligt artikel 97 i direktiv 2009/65/EG, b) för EU-baserade AIF-fonder, den behöriga myndigheten i AIF-fondens hemmedlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1 p i direktiv 2011/61/EU, och c) för icke EU-baserade AIF-fonder, någon av följande: i) den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den icke EU-baserade AIF-fonden marknadsförs i unionen utan pass, ii) den behöriga myndigheten för en EU-baserad AIF-förvaltare som förvaltar den icke EU-baserade AIF-fonden, om den icke EU-baserade AIF-fonden marknadsförs i unionen med ett pass eller inte marknadsförs i unionen, iii) den behöriga myndigheten i referensmedlemsstaten om den icke EU-baserade AIF-fonden inte förvaltas av en EU-baserad AIF-förvaltare och marknadsförs i unionen med ett pass, 18. laglig inlösendag : det datum när ett värdepappers kapitalbelopp måste återbetalas i sin helhet, 19. vägd genomsnittlig löptid : genomsnittlig tid till laglig inlösendag eller till nästa gång räntan fastställs till penningmark­ nadsräntan, om det är kortare, för alla underliggande tillgångar i penningmarknadsfonden, vilka speglar de relativa innehaven i respektive tillgång, 20. vägd genomsnittlig livslängd : genomsnittlig tid till laglig inlösendag för alla underliggande tillgångar i penningmark­ nadsfonden, vilka speglar de relativa innehaven i respektive tillgång, 21. återstående löptid : den tid som återstår till laglig inlösendag,

30.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 169/19 22. blankning : all försäljning från en penningmarknadsfonds sida av ett instrument som penningmarknadsfonden inte äger vid ingåendet av säljavtalet, inklusive en sådan försäljning där penningmarknadsfonden vid tidpunkten för ingåendet av säljavtalet har lånat eller avtalat om att låna instrumentet för leverans vid avvecklingstidpunkten, med undantag för a) en försäljning från endera partens sida genom en repa där en part har avtalat om att sälja ett värdepapper till ett specificerat pris till den andra parten med åtagande från den andra parten om att vid ett senare datum sälja tillbaka värdepappret till ett annat specificerat pris, eller b) ingående av ett terminskontrakt eller annat derivatkontrakt där det avtalas om att sälja värdepapper till ett specificerat pris vid ett senare datum, 23. förvaltare av en penningmarknadsfond : UCITS-fondens förvaltningsbolag, om det rör sig om en penningmarknadsfond som är en UCITS-fond, eller UCITS-investeringsbolag för det fall UCITS-fonden är internt förvaltad, och om det rör sig om en penningmarknadsfond som är en AIF-fond, en AIF-förvaltare eller en internt förvaltad AIF-fond.

Artikel 3

Typer av penningmarknadsfonder

1. Penningmarknadsfonder ska inrättas som en av följande typer: a) En penningmarknadsfond med rörligt nettotillgångsvärde. b) En statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde. c) En penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde. 2. Auktorisation av en penningmarknadsfond ska uttryckligen ange typen av penningmarknadsfond med utgångspunkt i de typer som fastställs i punkt 1.

Artikel 4

Auktorisation av penningmarknadsfonder

1. Inga företag för kollektiva investeringar ska etableras, marknadsföras eller förvaltas inom unionen som penningmarknadsfonder utan att ha godkänts i enlighet med den här förordningen. En sådan auktorisation ska gälla i samtliga medlemsstater. 2. Ett företag för kollektiva investeringar som behöver auktorisering som en UCITS-fond enligt direktiv 2009/65/EG och som en penningmarknadsfond enligt denna förordning för första gången, ska auktoriseras som en penningmark­ nadsfond som en del av auktoriseringsförfarandet för UCITS-fonder i direktiv 2009/65/EG. Om ett företag för kollektiva investeringar redan auktoriserats som en UCITS-fond enligt direktiv 2009/65/EG kan den ansöka om auktorisering som en penningmarknadsfond i enlighet med det förfarande som fastställs i punkterna 4 och 5 i denna artikel. 3. Ett företag för kollektiva investeringar som är en AIF-fond som behöver auktorisering som penningmarknadsfond enligt denna förordning ska auktoriseras som en penningmarknadsfond enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 5. 4. Företag för kollektiva investeringar ska endast auktoriseras som penningmarknadsfonder om penningmark­ nadsfondens behöriga myndighet är förvissad om att penningmarknadsfonden kommer att kunna uppfylla alla krav i denna förordning. 5. För att bli auktoriserad som en penningmarknadsfond, ska ett företag för kollektiva investeringar lämna in följande dokument till den behöriga myndigheten: a) Penningmarknadsfondens fondbestämmelser eller bolagsordning, inbegripet en angivelse av vilken typ av penningmarknadsfond det är med utgångspunkt i de typer som fastställs i artikel 3.1. b) Uppgift om penningmarknadsfondens förvaltare.

L 169/20 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.6.2017 c) Uppgift om förvaringsinstitutet. d) En beskrivning av, eller annan information om, penningmarknadsfonden som är tillgänglig för investerarna. e) En beskrivning av eller information om de arrangemang och förfaranden som behövs för att uppfylla kraven i kapitlen II–VII. f) Övrig information eller dokumentation som penningmarknadsfondens behöriga myndighet begär för att verifiera att kraven i denna förordning är uppfyllda. 6. De behöriga myndigheterna ska en gång per kvartal informera Esma om beviljade eller återkallade auktorisationer enligt denna förordning. 7. Esma ska föra ett centralt offentligt register med uppgift om varje penningmarknadsfond som är auktoriserad enligt denna förordning, typ av fond i enlighet med artikel 3.1, huruvida det rör sig om en kortfristig eller en standardiserad penningmarknadsfond, en förvaltare av en penningmarknadsfond och penningmarknadsfondens behöriga myndighet. Registret ska vara tillgängligt i elektronisk form.

Artikel 5

Förfarande för auktorisering av penningmarknadsfonder som är AIF-fonder

1. En AIF-fond ska auktoriseras som en penningmarknadsfond endast om penningmarknadsfondens behöriga myndighet godkänner ansökan från en AIF-förvaltare som redan auktoriserats enligt direktiv 2011/61/EU, att förvalta en penningmarknadsfond som är en AIF-fond, och även godkänner fondbestämmelserna och valet av förvaringsinstitut. 2. Den auktoriserade AIF-förvaltaren ska i samband med ansökan om att förvalta en penningmarknadsfond som är en AIF-fond ge penningmarknadsfondens behöriga myndighet a) ett skriftligt avtal som ingåtts med förvaringsinstitutet, b) information om delegeringsarrangemang rörande portfölj- och riskhantering samt administration av AIF-fonden, och c) information om placeringsinriktning, riskprofil och andra egenskaper hos de penningmarknadsfonder som är AIF-fonder som AIF-förvaltaren förvaltar eller har för avsikt att förvalta. Penningmarknadsfondens behöriga myndighet kan komma att be den behöriga myndigheten för AIF-förvaltaren om klargöranden och information om den dokumentation som avses i första stycket eller ett intygande av att penningmark­ nadsfonder ingår i AIF-förvaltarens förvaltningsauktorisation. Den behöriga myndigheten för AIF-förvaltaren ska besvara sådana förfrågningar inom tio arbetsdagar. 3. AIF-förvaltaren ska till penningmarknadsfondens behöriga myndighet omedelbart meddela eventuella senare ändringar i den dokumentation som avses i punkt 2. 4. Penningmarknadsfondens behöriga myndighet ska endast avslå AIF-förvaltarens ansökan i det fall att något av följande är tillämpligt: a) AIF-förvaltaren följer inte denna förordning. b) AIF-förvaltaren följer inte direktiv 2011/61/EU. c) AIF-förvaltaren är inte auktoriserad av den behöriga myndigheten att förvalta penningmarknadsfonder. d) AIF-förvaltaren har inte tillhandahållit den dokumentation som avses i punkt 2. Innan en ansökan avslås ska penningmarknadsfondens behöriga myndighet rådgöra med den behöriga myndigheten för AIF-förvaltaren. 5. Auktoriseringen av en AIF-fond som penningmarknadsfond ska inte kräva att AIF-fonden förvaltas av en AIF-förvaltare som är auktoriserad i AIF-fondens hemmedlemsstat eller att AIF-förvaltaren bedriver eller delegerar några aktiviteter i AIF-fondens hemmedlemsstat.

30.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 169/21 6. AIF-förvaltaren ska inom två månader efter det att en fullständig ansökan skickats in informeras om huruvida auktorisering av AIF-fonden som penningmarknadsfond har beviljats eller inte. 7. Penningmarknadsfondens behöriga myndighet ska inte bevilja auktorisation av en AIF-fond som penningmark­ nadsfond om AIF-fonden enligt lag är förhindrad att marknadsföra sina andelar eller aktier i sin hemmedlemsstat.

Artikel 6

Användning av beteckningen penningmarknadsfond

1. En UCITS-fond eller en AIF-fond får endast använda beteckningen penningmarknadsfond eller MMF för att beskriva fonden eller andelarna eller aktierna som den emitterar om UCITS-fonden eller AIF-fonden auktoriserats i enlighet med den här förordningen. En UCITS-fond eller en AIF-fond får inte använda en vilseledande eller felaktig beteckning som skulle ge en antydan om att fonden är en penningmarknadsfond, såvida inte fonden har auktoriserats som en penningmarknadsfond i enlighet med den här förordningen. En UCITS-fond eller en AIF-fond får inte ha egenskaper som i allt väsentligt liknar dem som avses i artikel 1.1, såvida inte fonden har auktoriserats som en penningmarknadsfond i enlighet med den här förordningen. 2. Användningen av beteckningen penningmarknadsfond, MMF eller annan beteckning som ger en antydan om att en UCITS-fond eller en AIF-fond är en penningmarknadsfond ska innebära användning i externa dokument, prospekt, rapporter, uttalanden, annonser, kommunikation, brev eller annat material, som riktar sig till eller är avsett för distribution till presumtiva investerare, andelsinnehavare, aktieägare eller behöriga myndigheter, i skriftlig, muntlig, elektronisk eller annan form.

Artikel 7

Tillämpliga regler

1. En penningmarknadsfond och förvaltaren av penningmarknadsfonden måste alltid följa den här förordningen. 2. En penningmarknadsfond som är en UCITS-fond och förvaltaren av penningmarknadsfonden ska alltid uppfylla kraven i direktiv 2009/65/EG, om inte annat anges i den här förordningen. 3. En penningmarknadsfond som är en AIF-fond och förvaltaren av penningmarknadsfonden ska alltid uppfylla kraven i direktiv 2011/61/EU, om inte annat anges i den här förordningen. 4. Förvaltaren av en penningmarknadsfond ska ansvara för att den här förordningen följs, och ska hållas ansvarig för eventuella förluster eller skada till följd av att förordningen inte följs. 5. Den här förordningen får inte förhindra penningmarknadsfonder från att tillämpa investeringsbegränsningar som är strängare än de som förordningen kräver. KAPITEL II

Skyldigheter som omfattar penningmarknadsfonders placeringsbestämmelser

Avsnit t I

A llmänna re gle r och go dt a gba r a t il lg ån ga r

Artikel 8

Allmänna principer

1. Om en penningmarknadsfond består av fler än en delfond ska varje delfond anses vara en separat penningmark­ nadsfond vid tillämpningen av bestämmelserna i kapitlen II–VII.

L 169/22 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.6.2017 2. Penningmarknadsfonder som auktoriserats som UCITS-fonder ska inte omfattas av skyldigheterna när det gäller UCITS-fonders placeringsbestämmelser i artiklarna 49–50a, 51.2 och 52–57 i direktiv 2009/65/EG, såvida annat inte uttryckligen anges i denna förordning.

Artikel 9

Godtagbara tillgångar

1. En penningmarknadsfond ska endast investera i en eller flera av följande kategorier av finansiella tillgångar och endast under de villkor som anges i den här förordningen: a) Penningmarknadsinstrument, inbegripet finansiella instrument emitterade eller garanterade individuellt eller tillsammans av unionen, medlemsstaternas nationella, regionala och lokala myndigheter eller av deras centralbanker, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden, Europeiska stabilitetsme­ kanismen, Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, en central myndighet eller centralbank i ett tredjeland, Internationella valutafonden, Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling, Europarådets utvecklingsbank, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Banken för internationell betalnings­ utjämning eller en annan relevant internationell finansiell institution eller organisation till vilken en eller flera medlemsstater tillhör. b) Godtagbara värdepapperiseringar och ABCP-papper (asset-backed commercial paper). c) Inlåning i kreditinstitut. d) Finansiella derivatinstrument. e) Repor som uppfyller villkoren som anges i artikel 14. f) Omvända repor som uppfyller villkoren som anges i artikel 15. g) Andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder. 2. En penningmarknadsfond får inte a) investera i andra tillgångar än de som avses i punkt 1, b) blanka något av följande instrument: penningmarknadsinstrument, värdepapperiseringar, ABCP-papper och andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder, c) ha direkt eller indirekt exponering mot aktier eller råvaror, inbegripet via derivat, certifikat som representerar dem, index som baseras på dem eller på något annat sätt eller via något annat instrument som innebära exponering mot dem, d) ingå avtal om värdepappersutlåning eller värdepapperslån, eller några andra avtal som skulle belasta penningmark­ nadsfondens tillgångar, e) ta upp och bevilja penninglån. 3. En penningmarknadsfond kan inneha kompletterande likvida tillgångar i enlighet med artikel 50.2 i direktiv 2009/65/EG.

Artikel 10

Godtagbara penningmarknadsinstrument

1. Ett penningmarknadsinstrument ska vara godtagbart för investering av en penningmarknadsfond förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda: a) Det faller inom en av de kategorier av penningmarknadsinstrument som anges i artikel 50.1 a, b, c eller h i direktiv 2009/65/EG.

30.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 169/23 b) Det uppvisar någon av följande alternativa egenskaper: i) det lagliga inlösendatumet vid emittering inträffar inom högst 397 dagar, ii) det har en återstående löptid på högst 397 dagar. c) Emittenten av penningmarknadsinstrumentet och penningmarknadsinstrumentets kvalitet har getts en positiv bedömning enligt artiklarna 19–22, d) Om en penningmarknadsfond investerar i en värdepapperisering eller ett ABCP-papper, ska det underställas de krav som föreskrivs i artikel 11. 2. Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 b ska standardiserade penningmarknadsfonder även få investera i penningmarknadsinstrument med en återstående löptid fram till den lagliga inlösendagen på högst två år, under förutsättning att datumet då räntan fastställs nästa gång är högst 397 dagar framåt i tiden. För detta ändamål ska räntan för penningmarknadsinstrument med rörlig ränta och penningmarknadsinstrument med fast ränta som säkrats genom ett swapparrangemang fastställas till en penningmarknadsränta eller ett index. 3. Punkt 1 c får inte tillämpas på penningmarknadsinstrument som är emitterade eller garanterade av unionen, en central myndighet eller centralbank i en medlemsstat, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken, Europeiska stabilitetsmekanismen eller Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten.

Artikel 11

Godtagbara värdepapperiseringar och ABCP-papper

1. Både en värdepapperisering och ett ABCP-papper ska anses godtagbara för en penningmarknadsfonds investeringar, förutsatt att värdepapperiseringen eller ABCP-pappret uppvisar en tillräcklig likviditet, har fått en positiv bedömning enligt artiklarna 19–22 och är något av följande: a) En värdepapperisering som avses i artikel 13 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 ( 1 ). b) Ett ABCP-papper som emitterats via ett ABCP-program som i) till fullo stöds av ett reglerat kreditinstitut som täcker alla likviditets-, kredit- och väsentliga utspädningsrisker, samt löpande transaktionskostnader och kostnader på programnivå relaterade till det ABCP-pappret, vid behov för att garantera investeraren full utbetalning av alla belopp från det ABCP-pappret, ii) inte är en återvärdepapperisering och värdepapperiseringens underliggande exponeringar på varje ABCPtransaktionsnivå inkluderar ingen värdepapperiseringsposition, iii) inte inkluderar någon syntetisk värdepapperisering enligt definitionen i artikel 242.11 i förordning (EU) nr 575/2013. c) En enkel, transparent och standardiserad (STS) värdepapperisering eller ett ABCP-papper. 2. En kortfristig penningmarknadsfond kan investera i de värdepapperiseringar eller ABCP-papper som avses i punkt 1, förutsatt att något av följande villkor är uppfyllt, beroende på vad som är tillämpligt: a) Det lagliga inlösendatumet vid emittering för de värdepapperiseringar som avses i punkt 1 a är högst två år, och den tid som återstår tills räntan fastställs nästa gång är högst 397 dagar. b) Det lagliga inlösendatumet vid emittering eller den återstående löptiden för de värdepapperiseringar eller ABCPpapper som avses i punkt 1 b och c är högst 397 dagar. c) De värdepapperiseringar som avses i punkt 1 a och c är amorterande instrument och har en vägd genomsnittlig livslängd på högst två år. ( 1 ) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut (EUT L 11, 17.1.2015, s. 1).

L 169/24 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.6.2017 3. En standardiserad penningmarknadsfond kan investera i de värdepapperiseringar eller ABCP-papper som avses i punkt 1, förutsatt att något av följande villkor är uppfyllt, beroende på vad som är tillämpligt: a) Det lagliga inlösendatumet vid emittering eller den återstående löptiden för de värdepapperiseringar som avses i punkt 1 a, b och c är högst två år, och den tid som återstår tills räntan fastställs nästa gång är högst 397 dagar. b) De värdepapperiseringar som avses i punkt 1 a och c är amorterande instrument och har en vägd genomsnittlig livslängd på högst två år. 4. Kommissionen ska sex månader efter det att den föreslagna förordningen om STS-värdepapperisering trätt i kraft anta en delegerad akt i enlighet med artikel 45 för att ändra den här artikeln genom att införa en korshänvisning till kriteriet för fastställande av STS-värdepapperisering och ABCP-papper i motsvarande bestämmelser i den förordningen. Ändringen ska få verkan senast sex månader efter den dag då den delegerade akten trätt i kraft eller från och med tillämpningsdatumet för motsvarande bestämmelser i den föreslagna förordningen om STS-värdepapperisering, beroende på vilket datum som infaller senare. Vid tillämpning av första stycket ska kriteriet för fastställande av STS-värdepapperisering och ABCP-papper åtminstone inbegripa följande: a) Krav relaterade till värdepapperiseringens enkelhet, inbegripet karaktären av äkta värdepapperisering (true sale) och iakttagande av standarder relaterade till exponeringarnas teckningsgaranti. b) Krav relaterade till värdepapperiseringens standardisering, inbegripet krav på bibehållande av risk. c) Krav relaterade till värdepapperiseringens transparens, inbegripet tillhandahållande av information till presumtiva investerare. d) För ABCP-papper, utöver kraven i leden a, b och c, krav relaterade till ABCP-programmets sponsor och tillskott från denna sponsor.

Artikel 12

Godtagbara kontoplaceringar i kreditinstitut

Kontoplaceringarna i ett kreditinstitut ska vara en godtagbar investering för en penningmarknadsfond om samtliga nedanstående villkor är uppfyllda: a) Kontoplaceringarna ska återbetalas på begäran eller kunna tas ut när som helst. b) Kontoplaceringstiden ska vara högst tolv månader. c) Kreditinstitutet har sitt huvudkontor i en medlemsstat eller, om huvudkontoret finns i ett tredjeland, omfattas av tillsynsregler som betraktas som likvärdiga med dem som anges i unionsrätten i enlighet med det förfarande som anges i artikel 107.4 i förordning (EU) nr 575/2013.

Artikel 13

Godtagbara finansiella derivatinstrument

Ett finansiellt derivatinstrument ska vara godtagbart för investeringar av en penningmarknadsfond förutsatt att det handlas på en sådan reglerad marknad som anges i artikel 50.1 a, b eller c i direktiv 2009/65/EG eller OTC och förutsatt att alla nedanstående villkor är uppfyllda: a) Derivatinstrumentets underliggande komponenter består av räntor, växelkurser, valutor eller index som representerar någon av dessa kategorier. b) Derivatinstrumentet har endast till syfte att säkra de inneboende ränte- eller växelkursriskerna i penningmark­ nadsfondens andra investeringar.

30.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 169/25 c) Motparterna vid affärer med OTC-derivat är institut som omfattas av reglering och tillsyn, och tillhör de kategorier som godkänts av penningmarknadsfondens behöriga myndighet. d) OTC-derivaten är föremål för daglig tillförlitlig och verifierbar värdering, och kan vid varje tidpunkt, på penningmark­ nadsfondens initiativ, säljas, lösas in eller avslutas genom en utjämnande transaktion till ett rimligt värde.

Artikel 14

Godtagbara repor

En penningmarknadsfond får ingå en repa förutsatt att samtliga nedanstående villkor är uppfyllda: a) Repan används tillfälligt, under högst sju arbetsdagar, endast för likviditetshanteringsändamål och inte för andra investeringsändamål än dem som avses i led c. b) Den motpart som erhåller de tillgångar som penningmarknadsfonden överfört som säkerhet inom ramen för repan får inte sälja, investera, pantsätta eller på annat sätt överföra dessa tillgångar utan penningmarknadsfondens förhands­ godkännande. c) De belopp som penningmarknadsfonden erhåller som en del av repan kan i) kontoplaceras som kontoplaceringar i enlighet med artikel 50.1 f i direktiv 2009/65/EG, eller ii) investeras i de tillgångar som avses i artikel 15.6, men får inte på annat sätt investeras i de godtagbara tillgångar som avses i artikel 9, överföras eller på annat sätt återanvändas. d) Det belopp som penningmarknadsfonden erhåller som en del av repan får inte överstiga 10 % av dess tillgångar. e) Penningmarknadsfonden har rätt att säga upp avtalet när som helst med högst två arbetsdagars varsel.

Artikel 15

Godtagbara omvända repor

1. En penningmarknadsfond får ingå en omvänd repa förutsatt att samtliga nedanstående villkor är uppfyllda: a) Penningmarknadsfonden har rätt att säga upp avtalet när som helst med högst två arbetsdagars varsel. b) Marknadsvärdet på tillgångarna som erhålls som en del av den omvända repan är alltid minst lika med värdet på de belopp som betalas ut. 2. De tillgångar som penningmarknadsfonden erhåller som en del av den omvända repan ska vara penningmarknads­ instrument som uppfyller de krav som fastställs i artikel 10. De tillgångar som erhålls av penningmarknadsfonden som en del av den omvända repan ska inte säljas, återinvesteras, pantsättas eller överföras på något annat sätt. 3. Värdepapperiseringar och ABCP-papper ska inte erhållas av penningmarknadsfonder som del av en omvänd repa. 4. De tillgångar som en penningmarknadsfond erhåller som en del av en omvänd repa ska vara tillräckligt diversifierade, med en maximal exponering mot en viss emittent på 15 % av penningmarknadsfondens nettotill­ gångsvärde, förutom när dessa tillgångar består av penningmarknadsinstrument som uppfyller kraven i artikel 17.7. Dessutom ska de tillgångar som en penningmarknadsfond erhåller som en del av en omvänd repa vara emitterade av en enhet som är oberoende av motparten och som inte förväntas uppvisa en hög korrelation med hur det går för motparten.

L 169/26 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.6.2017

5. En penningmarknadsfond som ingår en omvänd repa ska försäkra sig om att den har möjlighet att när som helst få tillbaka hela beloppet, antingen inklusive upplupen ränta eller på basis av en marknadsvärdering. Om pengarna kan fås tillbaka när som helst på basis av en marknadsvärdering, ska marknadsvärderingen på den omvända repan användas för beräkning av penningmarknadsfondens nettotillgångsvärde.

6. Genom undantag från punkt 2 i den här artikeln får en penningmarknadsfond erhålla som en del av en omvänd repa andra likvida överlåtbara värdepapper eller penningmarknadsinstrument än dem som uppfyller de krav som fastställs i artikel 10 förutsatt att tillgångarna uppfyller ett av följande villkor:

a) De har emitterats eller garanterats av unionen, en central myndighet eller centralbank i en medlemsstat, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken, Europeiska stabilitetsmekanismen eller Europeiska finansiella stabiliser­ ingsfaciliteten, under förutsättning att en positiv bedömning getts enligt artiklarna 19–22.

b) De har emitterats eller garanterats av en central myndighet eller centralbank i ett tredjeland, under förutsättning att en positiv bedömning getts enligt artiklarna 19–22.

Uppgift om de tillgångar som erhållits som del av en omvänd repa i enlighet med första stycket i denna punkt ska lämnas till investerare i penningmarknadsfonder, i enlighet med artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 ( 1 ).

De tillgångar som erhålls som del av en omvänd repa enligt första stycket i denna punkt ska omfattas av de regler som fastställs i artikel 17.7.

7. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 45 i syfte att komplettera denna förordning genom att närmare specificera kvantitativa och kvalitativa likviditetskrav som gäller för tillgångar som avses i punkt 6 och kvantitativa och kvalitativa kreditkvalitetskrav som gäller för tillgångar som avses i punkt 6 a i den här artikeln.

För detta ändamål ska kommissionen beakta den rapport som avses i artikel 509.3 i förordning (EU) nr 575/2013.

Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i första stycket senast den 21 januari 2018.

Artikel 16

Godtagbara andelar eller aktier i penningmarknadsfonder

1. En penningmarknadsfond får förvärva andelar eller aktier i varje annan penningmarknadsfond (nedan kallad den penningmarknadsfond som investeringen avser ) om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Högst 10 % av tillgångarna i den penningmarknadsfond som investeringen avser kan, i enlighet med dess fondbestämmelser eller bolagsordning, sammanlagt investeras i andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder.

b) Den penningmarknadsfond som investeringen avser innehar inga andelar eller aktier i den förvärvande penningmark­ nadsfonden.

En penningmarknadsfond vars andelar eller aktier förvärvats får under den period som den förvärvande penningmark­ nadsfonden innehar andelar eller aktier i denna inte investera i den förvärvande penningmarknadsfonden.

2. En penningmarknadsfond får förvärva andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder, förutsatt att högst 5 % av dess tillgångar investeras i andelar eller aktier i en och samma penningmarknadsfond.

3. En penningmarknadsfond får sammanlagt investera högst 17,5 % av sina tillgångar i andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder.

4. Andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder ska vara godtagbara för investeringar av en penningmark­ nadsfond, förutsatt att samtliga nedanstående villkor är uppfyllda:

a) Den penningmarknadsfond som investeringen avser är auktoriserad enligt denna förordning.

( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappers­ finansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 337, 23.12.2015, s. 1).

30.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 169/27

b) Om den penningmarknadsfond som investeringen avser förvaltas, antingen direkt eller indirekt eller genom delegering, av samma förvaltare som den förvärvande penningmarknadsfondens förvaltare, eller av något annat företag till vilket den förvärvande penningmarknadsfondens förvaltare är kopplad genom gemensam ledning eller kontroll, eller genom ett betydande direkt eller indirekt innehav, får förvaltaren av den penningmarknadsfond som investeringen avser, eller det andra företaget inte debitera tecknings- eller inlösenavgifter avseende den förvärvande penningmarknadsfondens investering i andelar eller aktier i den penningmarknadsfond som investeringen avser.

c) Om en penningmarknadsfond investerar mer än 10 % av sina tillgångar i andelar eller aktier i andra penningmark­ nadsfonder ska denna penningmarknadsfond

i) i sitt prospekt ange den maximala andel av förvaltningsavgifter som får debiteras penningmarknadsfonden själv och andra penningmarknadsfonder i vilka den investerar, och

ii) i sin årsrapport ange den maximala andel av förvaltningsavgifter som debiteras penningmarknadsfonden själv och andra penningmarknadsfonder i vilka den investerar.

5. Punkterna 2 och 3 i denna artikel får inte tillämpas på en penningmarknadsfond som är en AIF-fond, auktoriserad i enlighet med artikel 5, när alla följande villkor är uppfyllda:

a) Penningmarknadsfonden marknadsförs endast via en sparplan för anställda som lyder under nationell rätt och vars investerare endast består av fysiska personer.

b) Den sparplan för anställda som avses i led a ger endast investerare rätt att lösa in sina investeringar i enlighet med restriktiva inlösensvillkor som fastställts i nationell rätt, och som innebär att inlösen endast kan ske under vissa villkor som inte är kopplade till marknadsutvecklingen.

Genom undantag från punkterna 2 och 3 i den här artikeln får en penningmarknadsfond som är en UCITS-fond, auktoriserad i enlighet med artikel 4.2. förvärva andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder i enlighet med artikel 55 eller 58 i direktiv 2009/65/EG, enligt följande villkor:

a) Penningmarknadsfonden marknadsförs endast via en sparplan för anställda som lyder under nationell rätt och vars investerare endast består av fysiska personer.

b) Sparplanen för anställda som avses i led a ger endast investerare rätt att lösa in sina investeringar i enlighet med restriktiva inlösensvillkor som fastställts i nationell rätt, och som innebär att inlösen endast kan ske under vissa villkor som inte är kopplade till marknadsutvecklingen.

6. Kortfristiga penningmarknadsfonder får endast investera i andelar eller aktier i andra kortfristiga penningmark­ nadsfonder.

7. Standardiserade penningmarknadsfonder får investera i andelar eller aktier i kortfristiga penningmarknadsfonder och standardiserade penningmarknadsfonder.

Avsnitt II

Be st äm melser om p lacer ingsbe st ämm el s e r

Artikel 17

Diversifiering

1. En penningmarknadsfond ska högst investera

a) 5 % av sina tillgångar i penningmarknadsinstrument, värdepapperiseringar och ABCP-papper från samma emittent,

b) 10 % av sina tillgångar i inlåning i samma kreditinstitut, såvida inte banksektorns struktur i den medlemsstat där penningmarknadsfonden har sin hemvist är sådan att det inte finns ett tillräckligt antal bärkraftiga kreditinstitut för att uppfylla kravet på diversifiering och det inte är ekonomiskt möjligt för penningmarknadsfonden att göra bankinsättningar i en annan medlemsstat. I detta fall får högst 15 % av dess tillgångar placeras hos ett och samma kreditinstitut.

2. Genom undantag från punkt 1 a får en penningmarknadsfond med rörligt nettotillgångsvärde investera högst 10 % av sina tillgångar i penningmarknadsinstrument, värdepapperiseringar och ABCP-papper som emitterats av samma emittent, förutsatt att det totala värdet av sådana penningmarknadsinstrument, värdepapperiseringar och ABCP-papper som innehas av penningmarknadsfonden i varje emittent i vilken den investerar över 5 % av sina tillgångar inte överskrider 40 % av värdet på tillgångarna.

L 169/28 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.6.2017

3. Fram till tillämpningsdatumet för den delegerade akt som avses i artikel 11.4 får en penningmarknadsfonds sammanlagda exponeringar mot värdepapperiseringar och ABCP-papper inte överstiga 15 % av penningmark­ nadsfondens tillgångar.

Från och med tillämpningsdatumet för den delegerade akt som avses i artikel 11.4 får en penningmarknadsfonds sammanlagda exponeringar mot värdepapperiseringar och ABCP-papper inte överstiga 20 % av penningmark­ nadsfondens tillgångar, varigenom 15 % av dessa tillgångar får investeras i värdepapperiseringar och ABCP-papper som inte uppfyller kriterierna för fastställande av STS-värdepapperiseringar och ABCP-papper.

4. Den aggregerade riskexponeringen mot en och samma motpart till en penningmarknadsfond på grund av transaktioner i OTC-derivat som uppfyller de villkor som fastställs i artikel 13 ska inte överstiga 5 % av penningmark­ nadsfondens tillgångar.

5. Det totala belopp som tillhandahålls samma motpart till en penningmarknadsfond i en omvänd repa ska inte överstiga 15 % av penningmarknadsfondens tillgångar.

6. Oaktat de enskilda gränser som fastställs i punkterna 1 och 4 ska en penningmarknadsfond, om detta skulle leda till att mer än 15 % av dess tillgångar investeras hos ett organ, inte kombinera några av följande investeringsslag:

a) Investeringar i penningmarknadsinstrument, värdepapperiseringar och ABCP-papper som emitterats av den emittenten.

b) Inlåning hos det organet.

c) OTC-derivat som ger motpartsriskexponering till det organet.

Genom undantag från det krav på diversifiering som anges i första stycket får penningmarknadsfonden, om banksektorns struktur i den medlemsstat där penningmarknadsfonden har sin hemvist är sådan att det inte finns ett tillräckligt antal bärkraftiga finansiella institut för att uppfylla kravet på diversifiering och det inte är ekonomiskt möjligt för penningmarknadsfonden att göra bankinsättningar i en annan medlemsstat, kombinera de investeringstyper som avses i leden a–c upp till en maximal investering på högst 20 % av tillgångarna hos en enda emittent.

7. Genom undantag från punkt 1 a kan en behörig myndighet auktorisera en penningmarknadsfond att i enlighet med principen om riskspridning investera upp till 100 % av sina tillgångar i olika penningmarknadsinstrument emitterade eller garanterade individuellt eller tillsammans av unionen, medlemsstaternas nationella, regionala och lokala myndigheter eller av deras centralbanker, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden, Europeiska stabilitetsmekanismen, Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, en central myndighet eller centralbank i ett tredjeland, Internationella valutafonden, Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling, Europarådets utvecklingsbank, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Banken för internationell betalningsutjämning eller en annan relevant internationell finansiell institution eller organisation till vilken en eller flera medlemsstater tillhör.

Det första stycket ska bara tillämpas om alla nedanstående villkor är uppfyllda:

a) Penningmarknadsfonden innehar penningmarknadsinstrument från minst sex olika emissioner från emittenten.

b) Penningmarknadsfonden begränsar investeringarna i penningmarknadsinstrument från samma emission till högst 30 % av dess tillgångar.

c) Penningmarknadsfonden, i fondbestämmelse eller i bolagsordning, uttryckligen hänvisar till alla myndigheter, institutioner eller organisationer som avses i första stycket som, individuellt eller tillsammans, emitterar eller garanterar penningmarknadsinstrument i vilka penningmarknadsfonden avser investera mer än 5 % av sina tillgångar.

d) Penningmarknadsfonden gör ett framträdande uttalande i sitt prospekt och marknadsföringsmaterial som drar uppmärksamheten till tillämpningen av detta undantag och nämner alla myndigheter, institutioner eller organisationer som avses i första stycket som, individuellt eller tillsammans, emitterar eller garanterar penningmark­ nadsinstrument i vilka penningmarknadsfonden avser investera mer än 5 % av sina tillgångar.

8. Oaktat de enskilda gränser som fastställs i punkt 1 får en penningmarknadsfond inte investera mer än 10 % i obligationer emitterade av ett enskilt kreditinstitut som har sitt säte i en medlemsstat och enligt lag omfattas av särskild offentlig tillsyn avsedd att skydda obligationsinnehavare. Särskilt ska iakttas att kapital som härrör från emission av

30.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 169/29

sådana obligationer i enlighet med lag ska investeras i tillgångar som, under obligationernas hela giltighetstid, kan täcka de med obligationerna förenade fordringarna och som i händelse av emittentens fallissemang med prioritet ska användas för återbetalning av kapitalbelopp och upplupen ränta.

Om en penningmarknadsfond investerar mer än 5 % av sina tillgångar i de obligationer som avses i första stycket och som har samma emittent, får det totala värdet av dessa investeringar inte överstiga 40 % av värdet av penningmark­ nadsfondens tillgångar.

9. Oaktat de enskilda gränser som fastställs i punkt 1 får en penningmarknadsfond inte investera mer än 20 % av sina tillgångar i obligationer emitterade av ett enskilt kreditinstitut, om kraven i artikel 10.1 f eller 11.1 c i delegerade förordning (EU) 2015/61 är uppfyllda, inbegripet eventuella investeringar i de tillgångar som avses i punkt 8 i den här artikeln.

Om en penningmarknadsfond investerar mer än 5 % av sina tillgångar i de obligationer som avses i första stycket och som har samma emittent, får det totala värdet av dessa investeringar inte överstiga 60 % av värdet av penningmark­ nadsfondens tillgångar, inbegripet eventuella investeringar i de tillgångar som avses i punkt 8 och med iakttagande av de gränser som fastställts i den punkten.

10. Bolag som ingår i en koncern som upprättar koncernredovisning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU ( 1 ) eller i enlighet med erkända internationella redovisningsregler ska räknas som ett organ vid beräkningen av de begränsningar som anges i punkterna 1–6 i denna artikel.

Artikel 18

Koncentration

1. Högst 10 % av penningmarknadsinstrumenten, värdepapperiseringarna och ABCP-papperen i en penningmark­ nadsfond får vara emitterade av ett enda organ.

2. Den begränsning som anges i punkt 1 ska inte gälla för innehav av penningmarknadsinstrument emitterade eller garanterade av unionen, medlemsstaternas nationella, regionala och lokala myndigheter eller av deras centralbanker, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden, Europeiska stabilitetsme­ kanismen, Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, en central myndighet eller centralbank i ett tredjeland, Internationella valutafonden, Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling, Europarådets utvecklingsbank, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Banken för internationell betalningsutjämning eller en annan relevant internationell finansiell institution eller organisation till vilken en eller flera medlemsstater tillhör.

Avsnitt III

Penning ma rkn adsins tr umentens, vä rdepap per iser in gar n a s oc h A B CP - pappr e n s k re­ ditkv alite t

Artikel 19

Förfarande för intern kreditkvalitetsbedömning

1. En förvaltare av en penningmarknadsfond ska inrätta, genomföra och konsekvent tillämpa ett genomtänkt förfarande för intern kreditkvalitetsbedömning i syfte att fastställa kreditkvaliteten på penningmarknadsinstrument, värdepapperiseringar och ABCP-papper med beaktande av emittenten av instrumentet och egenskaperna hos själva instrumentet.

2. En förvaltare av en penningmarknadsfond ska se till att den information som används vid tillämpningen av förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning har tillräcklig kvalitet, är uppdaterad och kommer från tillförlitliga källor.

3. Förfarandet för internbedömning ska baseras på ansvarsfulla, systematiska och fortlöpande bedömningsmetoder. De tillämpade metoderna ska valideras av en förvaltare av en penningmarknadsfond baserat på historiska erfarenheter och empiriska bevis, däribland kontrolltester bakåt i tiden.

( 1 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

L 169/30 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.6.2017

4. En förvaltare av en penningmarknadsfond ska se till att förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning följer nedanstående allmänna principer:

a) En effektiv process ska fastställas för att inhämta och uppdatera relevant information om emittenten och instrumentets egenskaper.

b) Lämpliga åtgärder ska antas och genomföras för att se till att den interna kreditkvalitetsbedömningen baseras på en grundlig analys av den information som är tillgänglig och relevant, och inkluderar alla de viktiga drivkrafter som påverkar emittentens kreditvärdighet och instrumentets kreditkvalitet.

c) Förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning ska fortlöpande övervakas och alla kreditkvalitetsbedömningar ska granskas minst en gång per år.

d) Enligt bestämmelserna i artikel 5a i förordning (EG) nr 1060/2009 får inte någon alltför stor mekanisk förlitan på externa kreditbetyg förekomma, och en förvaltare av en penningmarknadsfond ska därför genomföra en ny kredit­ kvalitetsbedömning för ett penningmarknadsinstrument, en värdepapperisering och ett ABCP-papper om det skett en väsentlig ändring som skulle kunna påverka den befintliga bedömningen av instrumentet.

e) En förvaltare av en penningmarknadsfond ska minst en gång per år granska metoderna för kredit­ kvalitetsbedömningen för att fastställa om de fortfarande är lämpliga för den aktuella portföljen och de yttre omständigheterna, och granskningen ska meddelas den behöriga myndigheten för penningmarknadsfondens förvaltare. Om penningmarknadsfondens förvaltare upptäcker fel i metoderna för kreditkvalitetsbedömning eller deras tillämpning ska denna omedelbart korrigera dessa fel.

f) När de metoder, modeller eller centrala antaganden som används i förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning förändras ska en förvaltare av en penningmarknadsfond gå igenom alla interna kreditkvalitetsbedömningar som påverkas så snart som möjligt.

Artikel 20

Intern kreditkvalitetsbedömning

1. En förvaltare av en penningmarknadsfond ska tillämpa det förfarande som fastställs i artikel 19 i syfte att avgöra om kreditkvaliteten på penningmarknadsinstrumentet, värdepapperiseringen eller ABCP-pappret ska ges en positiv bedömning. När ett kreditvärderingsinstitut som registrerats och certifierats i enlighet med förordning (EG) nr 1060/2009 har utfärdat ett kreditbetyg för det berörda penningmarknadsinstrumentet, får förvaltaren av penningmarknadsfonden ta hänsyn till sådana kreditbetyg och kompletterande information och analys i sin interna kreditkvalitetsbedömning, men inte ensidigt eller mekaniskt förlita sig på kreditbetyg i enlighet med artikel 5a i förordning (EG) nr 1060/2009.

2. Kreditkvalitetsbedömningen ska åtminstone beakta följande faktorer och allmänna principer:

a) Kvantifieringen av emittentens kreditrisk och av den relativa risken för fallissemang för emittenten och instrumentet.

b) Kvalitativa indikatorer för instrumentets emittent, inklusive i ljuset av den makroekonomiska situationen och finansmarknadssituationen.

c) Penningmarknadsinstrumentens kortfristiga natur.

d) Instrumentets tillgångsklass.

e) Följande emittenttyper ska minst kunna urskiljas: nationella, regionala eller lokala myndigheter, finansiella företag och icke-finansiella företag.

f) För strukturerade finansiella instrument, den inneboende operativa risken och motpartsrisken i den strukturerade finansiella transaktionen och, vid exponering mot värdepapperiseringar, emittentens kreditrisk, värdepapperiseringens struktur samt kreditrisken i de underliggande tillgångarna.

g) Instrumentets likviditetsprofil.

En förvaltare av en penningmarknadsfond får, utöver de faktorer och allmänna principer som avses i denna punkt, beakta varningar och indikatorer vid fastställandet av kreditkvaliteten på ett penningmarknadsinstrument enligt artikel 17.7.

30.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 169/31 Artikel 21

Dokumentation

1. En förvaltare av en penningmarknadsfond ska dokumentera förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning och de interna kreditkvalitetsbedömningarna. Dokumentationen ska omfatta a) utformningen av och de operativa detaljerna i förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning på ett sätt som gör att de behöriga myndigheterna kan förstå och utvärdera lämpligheten av en kreditkvalitetsbedömning, b) orsaken till och den analys som understödjer kreditkvalitetsbedömningen samt penningmarknadsfondens förvaltares val av kriterier för översyn och översynsfrekvensen för kreditkvalitetsbedömningen, c) alla väsentliga förändringar i förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning, däribland identifiering av det som utlöste sådana förändringar, d) organisationen av förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning och strukturen för intern kontroll, e) fullständig intern kreditkvalitetsbedömningshistorik för instrument, emittenter och, i förekommande fall, erkända garanter, f) den eller de personer som är ansvariga för förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning. 2. En förvaltare av en penningmarknadsfond ska bevara alla de dokument som avses i punkt 1 under minst tre fullständiga årliga räkenskapsperioder. 3. Förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning ska beskrivas i penningmarknadsfondens fondbestämmelser eller bolagsordning, och alla dokument som avses i punkt 1 ska göras tillgängliga på begäran för de behöriga myndigheterna för penningmarknadsfonden och de behöriga myndigheterna för förvaltaren av penningmarknadsfonden.

Artikel 22

Delegerade akter för kreditkvalitetsbedömning

Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 45 för att komplettera denna förordning genom att ange a) kriterierna för validering av kreditkvalitetsbedömningsmetoden, enligt artikel 19.3, b) kriterierna för kvantifiering av kreditrisken och den relativa risken för utebliven betalning från emittenten och instrumentet, enligt artikel 20.2 a, c) kriterierna för fastställande av kvalitativa indikatorer för instrumentets emittent, enligt artikel 20.2 b, d) betydelsen av väsentlig förändring, enligt artikel 19.4 d.

Artikel 23

Styrning av kreditkvalitetsbedömningen

1. Förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning ska godkännas av den högre ledningen, det styrande organet och, i förekommande fall, chefen för tillsynsfunktionen i en penningmarknadsfond. De här parterna ska ha en bra förståelse av förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning och bedömningsmetod som tillämpas av förvaltaren av en penningmarknadsfond, och en detaljerad förståelse av de tillhörande rapporterna.

L 169/32 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.6.2017

2. Förvaltaren av en penningsmarknadsfond ska till de parter som avses i punkt 1 avge en rapport om penningmark­ nadsfondens kreditriskprofil baserad på en analys av penningmarknadsfondens interna kreditkvalitetsbedömning. Rapporteringsfrekvensen ska bero på betydelsen och typen av information och vara minst årlig.

3. Den högre ledningen ska fortlöpande säkerställa att förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning fungerar som det ska.

Den högre ledningen ska regelbundet få information om hur förfarandena för intern kreditkvalitetsbedömning fungerar, eventuella områden där brister funnits och status för de insatser och åtgärder som vidtagits i syfte att råda bot på tidigare upptäckta brister.

4. Interna kreditkvalitetsbedömningar och den regelbundna översyn som en förvaltare av en penningmarknadsfond ska utföra får inte utföras av samma personer som utför eller ansvarar för fondens portföljförvaltning.

KAPITEL III

Skyldigheter som omfattar penningmarknadsfonders riskhantering

Artikel 24

Portföljregler för kortfristiga penningmarknadsfonder

1. En kortfristig penningmarknadsfond ska kontinuerligt uppfylla nedanstående portföljkrav:

a) Portföljen ska ha en vägd genomsnittlig löptid på högst 60 dagar.

b) Portföljen ska ha en vägd genomsnittlig livslängd på högst 120 dagar, om inte annat följer av andra och tredje styckena.

c) För penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde och statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde ska minst 10 % av tillgångarna utgöras av tillgångar som förfaller dagligen, omvända repor som kan sägas upp med en arbetsdags varsel eller kontanta medel som kan tas ut med en arbetsdags varsel. En penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde eller en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller dagligen om förvärvet skulle resultera i att den penningmarknadsfonden investerar mindre än 10 % av portföljen i tillgångar som förfaller dagligen.

d) För kortfristiga penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde ska minst 7,5 % av tillgångarna utgöras av tillgångar som förfaller dagligen, omvända repor som kan sägas upp med en arbetsdags varsel eller kontanta medel som kan tas ut med en arbetsdags varsel. En kortfristig penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller dagligen om förvärvet skulle resultera i att den berörda penningmarknadsfonden investerar mindre än 7,5 % av portföljen i tillgångar som förfaller dagligen.

e) För penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde och statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde ska minst 30 % av tillgångarna utgöras av tillgångar som förfaller på veckobasis, omvända repor som kan sägas upp med fem arbetsdagars varsel eller kontanta medel som kan tas ut med fem arbetsdagars varsel. En penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde eller en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller på veckobasis om förvärvet skulle resultera i att den penningmarknadsfonden investerar mindre än 30 % av portföljen i tillgångar som förfaller på veckobasis.

f) För kortfristiga penningmarknadsfonder med rörligt nettotillgångsvärde ska minst 15 % av tillgångarna utgöras av tillgångar som förfaller på veckobasis, omvända repor som kan sägas upp med fem arbetsdagars varsel eller kontanta medel som kan tas ut med fem arbetsdagars varsel. En kortfristig penningmarknadsfond med rörligt nettotill­ gångsvärde får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller veckovis om förvärvet skulle resultera i att den berörda penningmarknadsfonden investerar mindre än 15 % av portföljen i tillgångar som förfaller på veckobasis.

g) Vid beräkningen som avses i led e, får de tillgångar som avses i artikel 17.7 som är höglikvida och kan lösas in och avvecklas inom en arbetsdag och som har en återstående löptid på upp till 190 dagar, också inkluderas i de tillgångar som förfaller på veckobasis i en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde och en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast andelsvärde, med upp till en gräns på 17,5 % av dess tillgångar.

30.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 169/33

h) Vid beräkningen som avses i led f, får penningmarknadsinstrument eller andelar eller aktier i andra penningmark­ nadsfonder inkluderas i de tillgångar som förfaller på veckobasis för kortfristiga penningmarknadsfonder upp till en gräns på högst 7,5 %, förutsatt att de kan lösas in och avvecklas inom fem arbetsdagar.

När den vägda genomsnittliga livslängd som avses i led b i första stycket beräknas för värdepapper, inklusive strukturerade finansiella instrument, ska en kortfristig penningmarknadsfond basera beräkningen av löptiden på den återstående löptiden fram till laglig inlösen av instrumenten. Om ett finansiellt instrument omfattar en säljoption får dock en kortfristig penningmarknadsfond basera beräkningen av löptiden på lösendagen för denna säljoption i stället för den återstående löptiden, men endast om samtliga följande villkor alltid är uppfyllda:

i) Säljoptionen kan utnyttjas fritt av den kortfristiga penningmarknadsfonden på lösendagen.

ii) Lösenpriset för säljoptionen ligger nära instrumentets förväntade värde på lösendagen.

iii) Den kortfristiga penningmarknadsfondens investeringsstrategi innebär att det är hög sannolikhet att optionen kommer att lösas in på lösendatumet.

Genom undantag från andra stycket får en kortfristig penningmarknadsfond vid beräkningen av den vägda genomsnittliga livslängden för värdepapperiseringar och ABCP-papper, när det gäller amorterande instrument, i stället basera beräkningen av löptiden på antingen

i) den kontraktsenliga amorteringsprofilen för sådana instrument, eller

ii) amorteringsprofilen för de underliggande tillgångarna från vilka kassaflödena för inlösen av sådana instrument härrör.

2. Om gränsvärdena enligt denna artikel överskrids av skäl som ligger utanför en penningmarknadsfonds kontroll eller till följd av att teckningsrätter eller rätter till inlösen utnyttjas, ska penningmarknadsfonden prioritera korrigering av detta förhållande under vederbörligt hänsynstagande till andelsägarnas eller aktieägarnas intressen.

3. Alla penningmarknadsfonder som avses i artikel 3.1 i denna förordning får ha formen av kortfristiga penningmark­ nadsfonder.

Artikel 25

Portföljregler för standardiserade penningmarknadsfonder

1. En standardiserad penningmarknadsfond ska kontinuerligt uppfylla samtliga nedanstående krav:

a) Portföljen ska alltid ha en vägd genomsnittlig löptid på högst sex månader.

b) Portföljen ska alltid ha en vägd genomsnittlig livslängd på högst tolv månader, om inte annat följer av andra och tredje styckena.

c) Minst 7,5 % av tillgångarna ska utgöras av tillgångar som förfaller dagligen, omvända repor som kan sägas upp med en arbetsdags varsel eller kontanta medel som kan tas ut med en arbetsdags varsel. En standardiserad penningmark­ nadsfond får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller dagligen om förvärvet skulle resultera i att den penningmarknadsfonden investerar mindre än 7,5 % av portföljen i tillgångar som förfaller dagligen.

d) Minst 15 % av tillgångarna ska utgöras av tillgångar som förfaller på veckobasis, omvända repor som kan sägas upp med fem arbetsdagars varsel eller kontanta medel som kan tas ut med fem arbetsdagars varsel. En standardiserad penningmarknadsfond får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller på veckobasis om förvärvet skulle resultera i att den penningmarknadsfonden investerar mindre än 15 % av portföljen i tillgångar som förfaller på veckobasis.

e) Vid beräkningen som avses i led d, får penningmarknadsinstrument eller andelar eller aktier i andra penningmark­ nadsfonder inkluderas i de tillgångar som förfaller på veckobasis upp till högst 7,5 %, förutsatt att de kan lösas in och avvecklas inom de närmaste fem arbetsdagarna.

L 169/34 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.6.2017

När den vägda genomsnittliga livslängden som avses i led b i första stycket beräknas för värdepapper, inklusive strukturerade finansiella instrument, ska en standardiserad penningmarknadsfond basera beräkningen av löptiden på den återstående löptiden fram till laglig inlösen av instrumenten. Om ett finansiellt instrument omfattar en säljoption får dock en standardiserad penningmarknadsfond basera beräkningen av löptiden på lösendagen för denna säljoption i stället för den återstående löptiden, men endast om följande villkor alltid är uppfyllda:

i) Säljoptionen kan utnyttjas fritt av den standardiserade penningmarknadsfonden på lösendagen.

ii) Lösenpriset för säljoptionen ligger nära instrumentets förväntade värde på lösendagen.

iii) Den standardiserade penningmarknadsfondens investeringsstrategi innebär att det är hög sannolikhet att optionen kommer att lösas in på lösendagen.

Genom undantag från andra stycket får en standardiserad penningmarknadsfond vid beräkningen av den vägda genomsnittliga livslängden för värdepapperiseringar och ABCP-papper när det gäller amorterande instrument, i stället basera beräkningen av löptiden på antingen

i) den kontraktsenliga amorteringsprofilen för sådana instrument, eller

ii) amorteringsprofilen för de underliggande tillgångarna från vilka kassaflödena för inlösen av sådana instrument härrör.

2. Om gränsvärdena enligt denna artikel överskrids av skäl som ligger utanför en standardiserad penningmark­ nadsfonds kontroll eller till följd av att teckningsrätter eller rätter till inlösen utnyttjas, ska penningmarknadsfonden prioritera korrigering av detta förhållande under vederbörligt hänsynstagande till andelsägarnas eller aktieägarnas intressen.

3. En standardiserad penningmarknadsfond får inte ha formen av en statspapperbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde eller en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde.

Artikel 26

Kreditbetyg för penningmarknadsfonder

En penningmarknadsfond som begär eller betalar ett extern kreditbetyg ska göra detta i enlighet med förordning (EG) nr 1060/2009. Penningmarknadsfonden eller förvaltaren av en penningmarknadsfond ska klart ange i penningmark­ nadsfondens prospekt, och i all kommunikation med investerarna där det externa kreditbetyget nämns, att kreditbetyget begärdes eller betalades av penningmarknadsfonden eller förvaltaren av penningmarknadsfonden.

Artikel 27

Strategi för att lära känna kunden

1. Utan att det påverkar varje striktare krav som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 ( 1 ), ska penningmarknadsfondens förvaltare inrätta, genomföra och tillämpa förfaranden och vederbörliga kontroller för att förutse vad effekterna blir om flera investerare gör fondinlösen samtidigt, med beaktande av åtminstone typen av investerare, antalet andelar eller aktier i penningmarknadsfonden som ägs av en enda investerare, samt in- och utflödenas utveckling.

2. Om värdet av de andelar eller aktier som innehas av en enda investerare överstiger beloppet för motsvarande likviditetskrav per dag för en penningmarknadsfond, ska penningmarknadsfondens förvaltare, utöver vad som anges i punkt 1, ta hänsyn till samtliga följande faktorer:

a) Mönster som går att identifiera i investerarnas likviditetsbehov, inklusive den cykliska utvecklingen av antalet andelar i penningmarknadsfonden.

( 1 ) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

30.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 169/35

b) De olika investerarnas riskaversion.

c) Graden av korrelation eller nära koppling mellan olika investerare i penningmarknadsfonden.

3. Om investerare gör sina investeringar via en mellanhand ska förvaltaren av en penningmarknadsfond från förmedlaren begära de uppgifter som krävs för uppfyllandet av punkterna 1 och 2 i syfte att kunna hantera penningmarknadsfondens likviditet och investerarkoncentration på lämpligt sätt.

4. Förvaltaren av en penningmarknadsfond ska se till att värdet av andelarna eller aktierna som innehas av en enda investerare inte väsentligt inverkar på penningmarknadsfondens likviditetsprofil om det utgör en väsentlig del av penningmarknadsfondens nettotillgångsvärde.

Artikel 28

Stresstester

1. För varje penningmarknadsfond ska det finnas stresstestningsrutiner som identifierar möjliga händelser eller framtida förändringar i de ekonomiska villkoren som kan få ogynnsamma effekter på penningmarknadsfonden. Penningmarknadsfonden eller förvaltaren av en penningmarknadsfond ska utvärdera de möjliga effekter som dessa händelser eller förändringar skulle kunna få för penningmarknadsfonden. Penningmarknadsfonden eller förvaltaren av en penningmarknadsfond ska regelbundet genomföra stresstester för olika möjliga scenarier.

Stresstesterna ska baseras på objektiva kriterier och ta hänsyn till effekterna av allvarliga möjliga scenarier. Stresstestsce­ narierna ska minst ta hänsyn till referensparametrar som inkluderar följande faktorer:

a) Hypotetiska förändringar i likviditetsnivå för tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj.

b) Hypotetiska förändringar i kreditrisknivån för tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj, däribland kredithändelser och betygshändelser.

c) Hypotetiska förändringar av räntor och växelkurser.

d) Hypotetiska inlösensnivåer.

e) Hypotetisk ökning eller minskning av spreaden mellan olika index till vilka räntorna för portföljens värdepapper är knutna.

f) Hypotetiska systemchocker på makronivå som påverkar ekonomin som helhet.

2. Om det rör sig om statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmark­ nadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde ska stresstesterna också för de olika scenarierna uppskatta skillnaden mellan det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie och nettotillgångsvärdet per andel eller aktie.

3. Stresstester ska genomföras med en frekvens som bestäms av styrelsen för penningmarknadsfonden, när detta är tillämpligt, eller styrelsen för förvaltaren av en penningmarknadsfond, efter beaktande av vad ett lämpligt och rimligt intervall skulle vara mot bakgrund av marknadsförhållandena och med hänsyn till eventuella framtida förändringar i penningmarknadsfondens portfölj. Stresstesterna ska göras minst två gånger om året.

4. Om stresstestet avslöjar en sårbarhet hos penningmarknadsfonden ska förvaltaren av en penningmarknadsfond utarbeta en heltäckande rapport med resultaten av stresstesten och ett förslag till åtgärdsplan.

Vid behov ska förvaltaren av en penningmarknadsfond vidta åtgärder för att stärka penningmarknadsfondens stabilitet, däribland åtgärder som stärker likviditeten eller kvaliteten hos penningmarknadsfondens tillgångar, och omgående underrätta penningmarknadsfondens behöriga myndighet om vilka åtgärder som vidtagits.

5. Den heltäckande rapporten med resultaten av stresstesten och förslaget till åtgärdsplan ska lämnas för granskning till styrelsen för penningmarknadsfonden, när detta är tillämpligt, eller styrelsen för förvaltaren av en penningmark­ nadsfond. Styrelsen ska ändra den föreslagna åtgärdsplanen om så behövs och godkänna den slutliga åtgärdsplanen. Den heltäckande rapporten och åtgärdsplanen ska sparas i minst fem år.

Den heltäckande rapporten och åtgärdsplanen ska överlämnas till den penningmarknadsfondens behöriga myndighet för granskning.

6. Penningmarknadsfondens behöriga myndighet ska skicka den heltäckande rapport som avses i punkt 5 till Esma.

L 169/36 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.6.2017 7. Esma ska utfärda riktlinjer för att fastställa gemensamma referensparametrar för stresstestscenarierna som ska ingå i stresstesterna och ta hänsyn till de faktorer som anges i punkt 1. Riktlinjerna ska uppdateras minst varje år och ta hänsyn till den senaste tidens marknadsutveckling.

KAPITEL IV

Värderingsregler

Artikel 29

Värdering av tillgångar i penningmarknadsfonder

1. Tillgångarna i en penningmarknadsfond ska värderas minst varje dag. 2. Tillgångarna i en penningmarknadsfond ska värderas med hjälp av marknadsvärdering när så är möjligt. 3. När marknadsvärdering används ska a) penningmarknadsfondens tillgång värderas till den mer försiktiga sidan av köp- och säljkurs, såvida inte tillgången kan avyttras till en mittkurs, b) endast marknadsdata av hög kvalitet användas; dessa data ska bedömas på grundval av samtliga nedanstående faktorer: i) Antalet motparter och deras kvalitet. ii) Tillgångens marknadsvolym och marknadsomsättning. iii) Emissionsstorlek och andel av emissionen som penningmarknadsfonden planerar att köpa eller sälja. 4. Om marknadsvärdering inte kan användas eller marknadsdata håller för låg kvalitet ska tillgångarna i en penningmarknadsfond värderas konservativt med hjälp av modellvärdering. Modellen ska korrekt uppskatta det inneboende värdet i en tillgång, baserat på en uppföljning av samtliga aktuella nyckelfaktorer: a) Tillgångens marknadsvolym och omsättning. b) Emissionsstorlek och andel av emissionen som penningmarknadsfonden planerar att köpa eller sälja. c) Marknadsrisk, ränterisk och kreditrisk som förknippas med tillgången. Om modellvärdering används ska nettokostnadsmetoden inte användas. 5. En värdering som utförts i enlighet med punkterna 2, 3, 4, 6 och 7 ska överlämnas till de behöriga myndigheterna. 6. Med avvikelse från punkterna 2, 3 och 4, kan tillgångar i en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde också värderas med hjälp av nettokostnadsmetoden. 7. Utöver den marknadsvärdering som avses i punkterna 2 och 3, samt den modellvärdering som avses i punkt 4, och genom undantag från punkterna 2 och 4, kan tillgångar i en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotill­ gångsvärde vars återstående löptid inte överstiger 75 dagar värderas med hjälp av nettokostnadsmetoden. Nettokostnadsmetoden ska endast användas för värdering av en tillgång i en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde när värdet för denna tillgång som beräknats i enlighet med punkterna 2, 3 och 4 inte resulterar i en avvikelse mellan tillgångens värde som beräknats i enlighet med första stycket i den här punkten med mer än 10 baspunkter. Vid en sådan avvikelse, ska värdet för denna tillgång beräknas i enlighet med punkterna 2, 3 och 4.

30.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 169/37

Artikel 30

Beräkning av nettotillgångsvärdet per andel eller aktie

1. En penningmarknadsfond ska beräkna nettotillgångsvärdet per andel eller aktie som skillnaden mellan summan av alla tillgångar i en penningmarknadsfond och summan av alla skulder i samma fond i enlighet med marknadsvärdering eller modellvärdering, eller båda, delat med antalet utestående andelar eller aktier i penningmarknadsfonden.

2. Nettotillgångsvärdet per andel eller aktie ska avrundas till närmaste baspunkt eller motsvarande om nettotill­ gångsvärdet offentliggörs i en valutaenhet.

3. Nettotillgångsvärdet per andel eller aktie i en penningmarknadsfond ska beräknas och offentliggöras minst varje dag på den offentliga delen av penningmarknadsfondens webbplats.

Artikel 31

Beräkning av det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie av statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde

1. En statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde per andel eller aktie ska beräkna ett fast nettotillgångsvärde per andel eller aktie som skillnaden mellan summan av alla dess tillgångar som värderats enligt nettokostnadsmetoden, i enlighet med artikel 29.6, och summan av alla dess skulder, delat med antalet utestående andelar eller aktier.

2. Det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie för en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde ska avrundas till närmaste procentenhet eller motsvarande om det fasta nettotillgångsvärdet offentliggörs i en valutaenhet.

3. Det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie för en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde ska beräknas åtminstone varje dag.

4. Skillnaden mellan det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie och det nettotillgångsvärde per andel eller aktie som beräknats i enlighet med artikel 30 ska övervakas fortlöpande och offentliggöras dagligen på den offentliga delen av penningmarknadsfondens webbplats.

Artikel 32

Beräkning av det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie av penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde

1. En penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde per andel eller aktie ska beräkna ett fast nettotill­ gångsvärde som skillnaden mellan summan av alla dess tillgångar som värderats enligt nettokostnadsmetoden, i enlighet med artikel 29.7, och summan av alla dess skulder, delat med antalet utestående andelar eller aktier.

2. Det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie för en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde ska avrundas till närmaste procentenhet eller motsvarande om det fasta nettotillgångsvärdet offentliggörs i en valutaenhet.

3. Det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie i en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde ska beräknas åtminstone varje dag.

4. Skillnaden mellan det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie och det nettotillgångsvärde per andel eller aktie som beräknats i enlighet med artikel 30 ska övervakas fortlöpande och offentliggöras dagligen på den offentliga delen av penningmarknadsfondens webbplats.

Artikel 33

Emissions- och inlösenkurs

1. Andelarna eller aktierna i en penningmarknadsfond ska emitteras eller lösas in till en kurs som är lika med penningmarknadsfondens nettotillgångsvärde per andel eller aktie, oberoende av tillåtna avgifter enligt vad som anges i penningmarknadsfondens prospekt.

L 169/38 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.6.2017

2. Som ett undantag till punkt 1

a) får andelarna eller aktierna i en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde emitteras eller lösas in till en kurs som är lika med penningmarknadsfondens fasta nettotillgångsvärde per andel eller aktie,

b) får andelarna eller aktierna i en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde per andel eller aktie emitteras eller lösas in till en kurs som är lika med penningmarknadsfondens fasta nettotillgångsvärde per andel eller aktie, men endast när det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie som har beräknats i enlighet med artikel 32.1, 32.2 och 32.3 inte avviker från det nettotillgångsvärde per andel eller aktie som beräknats i enlighet med artikel 30 med över 20 baspunkter.

Med avseende på led b, ska efterföljande inlösen eller teckning, när det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie som har beräknats enligt artikel 32.1, 32.2 och 32.3 avviker från det nettotillgångsvärde per andel eller aktie som beräknats i enlighet med artikel 30 med över 20 baspunkter, göras till en kurs som är lika med det nettotillgångsvärde per andel eller aktie som beräknats i enlighet med artikel 30.

Presumtiva investerare ska innan avtalet ingås klart och tydligt varnas skriftligen av förvaltaren av en penningmark­ nadsfond under vilka omständigheter som penningmarknadsfonden med lågvolatilt nettotillgångsvärde per andel eller aktie inte längre kommer att lösa in eller låta teckna andelar till ett fast nettotillgångsvärde.

KAPITEL V

Specifika krav på statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde

Artikel 34

Specifika krav på statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde

1. Förvaltaren av en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde eller en penningmark­ nadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde ska inrätta, genomföra och konsekvent tillämpa ansvarsfulla och strikta förfaranden för likviditetshantering för att kontrollera efterlevnaden av de likviditetströskelvärden som gäller på veckobasis för sådana fonder. Förfarandena för likviditetshantering ska beskrivas tydligt i fondbestämmelserna eller bolagsordningen, samt i prospektet.

För att säkerställa efterlevnaden av de likviditetströskelvärden som gäller på veckobasis ska följande gälla:

a) Om andelen tillgångar som förfaller på veckobasis som fastställs i artikel 24.1 e hamnar under 30 % av de totala tillgångarna i en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde eller en penningmark­ nadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde och den dagliga nettoinlösen under en enda arbetsdag överskrider 10 % av de totala tillgångarna, ska förvaltaren av den statspappersbaserade penningmarknadsfonden med fast nettotill­ gångsvärde eller penningmarknadsfonden med lågvolatilt nettotillgångsvärde omedelbart informera sin styrelse om detta, och styrelsen ska utföra en dokumenterad bedömning av situationen för att fastställa en lämplig handlingslinje med beaktande av investerarnas intressen och besluta om en eller flera av följande åtgärder ska tillämpas:

i) Införa likviditetsavgifter på fondinlösen som på ett korrekt sätt speglar penningmarknadsfondens kostnader för att uppnå likviditet och se till att kvarvarande investerare inte drabbas på ett orättvist sätt om andra investerare löser in sina andelar eller aktier under perioden.

ii) Tillämpa inlösensspärrar som begränsar antalet andelar som kan lösas in på en och samma arbetsdag till 10 % av andelarna i penningmarknadsfonden för en period på upp till 15 arbetsdagar.

iii) Införa ett tillfälligt stopp för inlösen för en period på upp till 15 arbetsdagar.

iv) Inte vidta några andra omedelbara åtgärder än att uppfylla de skyldigheter som fastställs i artikel 24.2.

b) Om andelen tillgångar som förfaller på veckobasis som fastställs i artikel 24.1 e hamnar under 10 % av de totala tillgångarna, ska förvaltaren av den statspappersbaserade penningmarknadsfonden med fast nettotillgångsvärde eller penningmarknadsfonden med lågvolatilt nettotillgångsvärde omedelbart informera sin styrelse om detta, och styrelsen ska utföra en dokumenterad bedömning av situationen och, på grundval av denna bedömning samt med beaktande av investerarnas intressen, besluta om en eller flera av följande åtgärder ska tillämpas och dokumentera skälen till sitt val:

i) Införa likviditetsavgifter på fondinlösen som på ett korrekt sätt speglar penningmarknadsfondens kostnader för att uppnå likviditet och se till att kvarvarande investerare inte drabbas på ett orättvist sätt om andra investerare löser in sina andelar eller aktier under perioden.

ii) Införa ett tillfälligt stopp för fonduttag för en period på upp till 15 arbetsdagar.

30.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 169/39 2. Om uttagsspärrarna inom en period på 90 dagar överstiger 15 dagar ska en statspappersbaserad penningmark­ nadsfond med fast nettotillgångsvärde eller en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde automatiskt upphöra att vara en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde eller en penningmark­ nadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde. Den statspappersbaserade penningmarknadsfonden med fast nettotill­ gångsvärde eller penningmarknadsfonden med lågvolatilt nettotillgångsvärde ska omedelbart meddela alla investerare om detta skriftligen och på ett tydligt och begripligt sätt. 3. Efter att styrelsen för den statspappersbaserade penningmarknadsfonden med fast nettotillgångsvärde eller penningmarknadsfonden med lågvolatilt nettotillgångsvärde har fastställt vilka av åtgärderna avseende både punkt 1 a och b som ska vidtas ska den omedelbart vidarebefordra detaljerad information om beslutet till den penningmark­ nadsfondens behöriga myndighet.

KAPITEL VI

Externt tillskott

Artikel 35

Externt tillskott

1. En penningmarknadsfond ska inte ta emot externt tillskott. 2. Externt tillskott innebär direkt eller indirekt tillskott från en tredje part till en penningmarknadsfond, inbegripet penningmarknadsfondens sponsor, som är avsett att eller som skulle resultera i att penningmarknadsfondens likviditet garanteras eller nettotillgångsvärdet per andel eller aktie stabiliseras. Externt tillskott ska innefatta a) kontanttillskott från tredje part, b) att en tredje part köper tillgångar i penningmarknadsfonden till ett uppblåst pris, c) att en tredje part köper andelar eller aktier i penningmarknadsfonden för att öka fondens likviditet, d) att en tredje part utfärdar något slags uttrycklig eller underförstådd garanti eller stödbrev till förmån för penningmarknadsfonden, e) en åtgärd av en tredje part med direkt eller indirekt syfte att upprätthålla penningmarknadsfondens likviditetsprofil och nettotillgångsvärde per andel eller aktie. KAPITEL VII

Transparenskrav

Artikel 36

Transparens

1. En penningmarknadsfond ska i alla externa dokument, rapporter, uttalanden, annonser, brev eller andra skriftliga bevis utfärdade av fonden eller dess förvaltare, adresserade till eller avsedda för distribution till presumtiva investerare, andelsägare eller aktieägare tydligt ange vilken typ av penningmarknadsfond det är i enlighet med artikel 3.1 och om det är en kortfristig eller standardiserad penningmarknadsfond. 2. Förvaltaren av penningmarknadsfonden ska åtminstone en gång i veckan göra all följande information tillgänglig för penningmarknadsfondens investerare: a) Information om löptidsfördelning i penningmarknadsfondens portfölj. b) Penningmarknadsfondens kreditprofil. c) Penningmarknadsfondens vägda genomsnittliga löptid och vägda genomsnittliga livslängd. d) Uppgifter om de tio största innehaven i penningmarknadsfonden, inbegripet namn, land, löptid och typen av tillgång, samt uppgifter om motparten i fråga om repor och omvända repor.

L 169/40 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.6.2017 e) Det totala värdet av penningmarknadsfondens tillgångar. f) Penningmarknadsfondens nettoavkastning. 3. Ett dokument som penningmarknadsfonden använder för marknadsföringssyften ska tydligt ange att a) penningmarknadsfonden inte är en garanterad investering, b) en investering i penningmarknadsfonden inte är samma sak som inlåning, med särskild hänvisning till risken för att det kapitalbelopp som investeras i en penningmarknadsfond kan komma att fluktuera, c) penningmarknadsfonden inte förlitar sig på externa tillskott för att garantera penningmarknadsfondens likviditet eller stabilisera nettotillgångsvärdet per andel eller aktie, d) risken för förlust av kapitalbeloppet ska bäras av investeraren. 4. Ett meddelande från penningmarknadsfonden eller förvaltare av en penningmarknadsfond till investerarna eller presumtiva investerare får inte på något sätt antyda att en investering i andelar eller aktier i penningmarknadsfonden är garanterad. 5. Investerarna i en penningmarknadsfond ska tydligt informeras om den metod eller de metoder som penningmark­ nadsfonden använder för att värdera tillgångarna i penningmarknadsfonden och för att beräkna nettotillgångsvärdet. Statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonden med lågvolatilt nettotillgångsvärde ska tydligt förklara användningen av nettokostnadsmetoden eller avrundning eller båda för investerarna och presumtiva investerare.

Artikel 37

Rapportering till behöriga myndigheter

1. Förvaltaren av en penningmarknadsfond ska för varje penningmarknadsfond som vederbörande förvaltar minst varje kvartal rapportera information till penningmarknadsfondens behöriga myndighet. Med avvikelse från första stycket ska, för en penningmarknadsfond vars tillgångar totalt inte överskrider 100 000 000 EUR, förvaltaren av en penningmarknadsfond minst en gång om året avlägga rapport till penningmark­ nadsfondens behöriga myndighet. Förvaltaren av en penningmarknadsfond ska på begäran tillhandahålla den rapporterade informationen enligt första och andra stycket även till den behöriga myndigheten för förvaltaren av en penningmarknadsfond om den skiljer sig från penningmarknadsfondens behöriga myndighet. 2. Den information som ska rapporteras enligt punkt 1 är a) penningmarknadsfondens typ och egenskaper, b) portföljindikatorer, till exempel tillgångarnas totala värde, nettotillgångsvärde (NAV), vägd genomsnittlig löptid, vägd genomsnittlig livslängd, löptidsfördelning, likviditet och avkastning, c) resultat av stresstester och i förekommande fall förslag till åtgärdsplan, d) information om tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj avseende i) egenskaper för varje tillgång, till exempel namn, land, emittentkategori, risk eller löptid samt resultatet av förfarandet för den interna kreditkvalitetsbedömningen, ii) tillgångstyp, däribland information om motpart i händelse av derivat, repor eller omvända repor, e) information om penningmarknadsfondens skyldigheter inklusive i) det land i vilket investeraren är etablerad,

30.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 169/41 ii) investerarkategorin, iii) tecknings- och inlösenaktivitet. Om så behövs och det är motiverat får behöriga myndigheter begära ytterligare information. 3. Utöver den information som avses i punkt 2, ska förvaltaren av en penningmarknadsfond för varje penningmark­ nadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde som vederbörande förvaltar rapportera följande: a) Alla tillfällen då priset på en tillgång som värderats med användning av nettokostnadsmetoden i enlighet med artikel 29.7 första stycket avviker från värdet på den tillgången som beräknats i enlighet med artikel 29.2, 29.3 och 29.4 med mer än 10 baspunkter. b) Alla tillfällen då det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie som har beräknats i enlighet med artikel 32.1 och 32.2 avviker från det nettotillgångsvärde per andel eller aktie som beräknats i enlighet med artikel 30 med mer än 20 baspunkter. c) Alla tillfällen då en situation som avses i artikel 34.3 inträffar och de åtgärder som styrelsen vidtar i enlighet med artikel 34.1 a och b. 4. Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att upprätta en rapporteringsmall som ska innehålla all den information som avses i punkterna 2 och 3. Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 21 januari 2018. Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket, i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010. 5. De behöriga myndigheterna ska överföra all information som de erhåller i enlighet med denna artikel till Esma. Informationen ska överföras till Esma senast 30 dagar efter det att ett rapporteringskvartal löpt ut. Esma ska samla in informationen och skapa en central databas över alla penningmarknadsfonder som är etablerade, förvaltas eller marknadsförs i unionen. Europeiska centralbanken ska endast ha åtkomst till databasen för statistiksyften.

KAPITEL VIII

Tillsyn

Artikel 38

Tillsyn av behöriga myndigheter

1. De behöriga myndigheterna ska fortlöpande utöva tillsyn av efterlevnaden av denna förordning. 2. Den behöriga myndigheten för penningmarknadsfonden eller, i förekommande fall, den behöriga myndigheten för förvaltaren av en penningmarknadsfond, ska ansvara för att övervaka efterlevnaden av kapitlen II–VII. 3. Den behöriga myndigheten för penningmarknadsfonden ska ansvara för att övervaka efterlevnaden av de skyldigheter som anges i fondbestämmelserna eller bolagsordningen, och de skyldigheter som anges i prospektet, vilka ska överensstämma med denna förordning. 4. Den behöriga myndigheten för förvaltaren av en penningmarknadsfond ska vara ansvarig för att övervaka att arrangemangen och organisationen hos förvaltaren av penningmarknadsfonden är tillfredställande så att förvaltaren av penningmarknadsfonden kan fullgöra de skyldigheter och regler som avser bildandet och funktionen av alla penningmarknadsfonder som den förvaltar. 5. De behöriga myndigheterna ska övervaka UCITS-fonder och AIF-fonder som är etablerade eller marknadsförs i deras territorier för att verifiera att de inte använder beteckningen penningmarknadsfond eller låter antyda att de är en penningmarknadsfond om de inte uppfyller den här förordningen.

L 169/42 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.6.2017 Artikel 39

Behöriga myndigheters befogenheter

Utan att det påverkar de behöriga myndigheternas befogenheter i enlighet med direktiv 2009/65/EG eller 2011/61/EU, beroende på vad som är tillämpligt, ska de behöriga myndigheterna i enlighet med nationell rätt ha alla de tillsyns- och utredningsbefogenheter som de behöver för att utföra sina uppgifter enligt denna förordning. De ska i synnerhet ha befogenhet att göra allt följande: a) Begära tillgång till och kopiera eller få en kopia av varje handling, oberoende av dess form. b) Kräva att en penningmarknadsfond eller förvaltaren av en penningmarknadsfond tillhandahåller information utan dröjsmål. c) Begära upplysningar från varje person med anknytning till verksamheten för en penningmarknadsfond eller förvaltaren av en penningmarknadsfond. d) Genomföra inspektioner på plats med eller utan föranmälan. e) Vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att en penningmarknadsfond eller förvaltaren av en penningmarknadsfond fortsätter att följa denna förordning. f) Utfärda ett föreläggande för att säkerställa att en penningmarknadsfond eller förvaltaren av en penningmarknadsfond följer denna förordning och avstår från alla handlingar som skulle kunna stå i strid med denna förordning.

Artikel 40

Sanktioner och andra åtgärder

1. Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner och andra åtgärder som ska gälla vid överträdelser av denna förordning och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. De sanktioner och andra åtgärder som föreskrivs ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. 2. Medlemsstaterna ska anmäla de regler som avses i punkt 1 till kommissionen och Esma senast den 21 juli 2018. De ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och Esma om eventuella ändringar av reglerna.

Artikel 41

Särskilda åtgärder

1. Utan att det påverkar de behöriga myndigheternas befogenheter i enlighet med direktiv 2009/65/EG eller 2011/61/EU, beroende på vad som är tillämpligt, ska penningmarknadsfondens eller förvaltarens behöriga myndighet av en penningmarknadsfond, med respekt för principen om proportionalitet, vidta de lämpliga åtgärder som avses i punkt 2 när en penningmarknadsfond eller förvaltaren av en penningmarknadsfond a) inte uppfyller något av kraven avseende tillgångarnas sammansättning i strid med artiklarna 9–16, b) inte uppfyller något av portföljkraven i strid med artikel 17, 18, 24 eller 25, c) har fått auktorisering genom att lämna falska uppgifter eller genom andra otillbörliga metoder i strid med artikel 4 eller 5, d) använder beteckningen penningmarknadsfond , MMF eller någon annan beteckning som antyder att en UCITS-fond eller AIF-fond är en penningmarknadsfond i strid med artikel 6, e) inte uppfyller något av kraven avseende den interna kreditkvalitetsbedömningen i strid med artikel 19 eller 20,

30.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 169/43

f) inte uppfyller något av kraven avseende styrning, dokumentation eller transparens i strid med artikel 21, 23, 26, 27, 28 eller 36,

g) inte uppfyller något av kraven avseende värdering i strid med artikel 29, 30, 31, 32, 33 eller 34.

2. I de fall som avses i punkt 1 ska penningmarknadsfondens behöriga myndighet vidta följande åtgärder, beroende på vad som är lämpligt:

a) Vidta åtgärder för att säkerställa att en penningmarknadsfond eller förvaltaren av en berörd penningmarknadsfond efterlever relevanta bestämmelser.

b) Återkalla en auktorisering som har beviljats i enlighet med artikel 4 eller 5.

Artikel 42

Esmas befogenheter och behörighet

1. Esma ska ha de befogenheter som krävs för att utföra de uppgifter som myndigheten tilldelats enligt denna förordning.

2. Esmas befogenheter enligt direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU ska utövas även med avseende på denna förordning och i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001.

3. Vid tillämpningen förordning (EU) nr 1095/2010 ska denna förordning inkluderas i alla ytterligare juridiskt bindande unionsakter som tilldelar uppgifter rörande de befogenheter som avses i artikel 1.2 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 43

Samarbete mellan myndigheter

1. Penningmarknadsfondens behöriga myndighet och den behöriga myndigheten för förvaltaren av penningmark­ nadsfonden ska, om de är olika myndigheter, samarbeta och utbyta information i syfte att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning.

2. De behöriga myndigheterna och Esma ska samarbeta i syfte att fullgöra sina respektive skyldigheter enligt denna förordning i enlighet med förordning (EU) nr 1095/2010.

3. De behöriga myndigheterna och Esma ska utbyta all information och dokumentation som behövs för att utföra sina respektive skyldigheter enligt denna förordning i enlighet med förordning (EU) nr 1095/2010, i synnerhet när det gäller att identifiera och åtgärda överträdelser av denna förordning. De behöriga myndigheterna i de medlemsstater som ansvarar för auktorisation av eller tillsyn över penningmarknadsfonder enligt denna förordning ska överlämna information till de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater när denna information är av betydelse för att övervaka och hantera möjliga konsekvenser av penningmarknadsfonders verksamheter, enskilt eller kollektivt, för systemviktiga finansiella instituts stabilitet och för att de marknader där penningmarknadsfonderna är verksamma ska fungera korrekt. Esma och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) ska också informeras och ska överföra den informationen till de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna.

4. På grundval av den information som överförts av de nationella behöriga myndigheterna enligt artikel 37.5, ska Esma i enlighet med sina befogenheter enligt förordning (EU) nr 1095/2010 utarbeta en rapport till kommissionen i ljuset av den översyn som avses i artikel 46 i den här förordningen.

KAPITEL IX

Slutbestämmelser

Artikel 44

Behandling av befintliga UCITS-fonder och AIF-fonder

1. Senast den 21 januari 2019 ska befintliga UCITS-fonder eller AIF-fonder som investerar i kortfristiga tillgångar och som har som mål, enskilt eller kumulativt, att erbjuda en avkastning i linje med penningmarknadsräntan eller bevara värdet av investeringen, lämna in en ansökan till penningmarknadsfondens behöriga myndighet tillsammans med alla dokument och bevis som behövs för att visa att denna förordning följs.

L 169/44 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.6.2017 2. Senast två månader efter det att den behöriga myndigheten har tagit emot den fullständiga ansökan ska penningmarknadsfondens behöriga myndighet bedöma om UCITS-fondens eller AIF-fonden följer förordningen i enlighet med artiklarna 4 och 5. Penningmarknadsfondens behöriga myndighet ska utfärda ett beslut och omedelbart meddela UCITS-fonden eller AIF-fonden.

Artikel 45

Utövande av delegering

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel. 2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 11, 15 och 22 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag som denna förordning träder i kraft. 3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 11, 15 och 22 får när som helst återkallas av Europapar­ lamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. 4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. 5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. 6. De delegerade akter som antas enligt artiklarna 11, 15 och 22 ska träda i kraft endast om varken Europapar­ lamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 46

Översyn

1. Senast den 21 juli 2022 ska kommissionen se över kraven i denna förordning ur ett tillsynsperspektiv och ekonomiskt perspektiv, efter samråd med Esma och, vid behov, ESRB, inbegripet huruvida ändringar ska göras av ordningen för statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde. 2. Vid översynen ska särskilt a) analyseras erfarenheterna av tillämpningen av denna förordning, konsekvenser för investerare, penningmark­ nadsfonder och förvaltare av penningmarknadsfonder i unionen, b) bedömas penningmarknadsfonders roll i köp av skuld som emitteras eller garanteras av medlemsstaterna, c) beaktas särdragen i skuldpapper som emitteras eller garanteras av medlemsstaterna och denna skulds roll i finansieringen av medlemsstaterna, d) beaktas den rapport som det hänvisas till i artikel 509.3 i förordning (EU) nr 575/2013, e) beaktas förordningens inverkan på marknaderna för kortfristig finansiering, f) beaktas regelutvecklingen på internationell nivå.

30.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 169/45

Senast den 21 juli 2022 ska kommissionen lägga fram en rapport om möjligheten att inrätta en kvot på 80 % för EU-statspapper. Rapporten ska ta hänsyn till tillgängligheten till kortfristiga EU-statspapper och utvärdera om penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde kan vara ett lämpligt alternativ för statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde från länder utanför EU. Om kommissionen i sin rapport drar slutsatsen att införandet av en kvot på 80 % för EU-statspapper och utfasningen av statspappersbaserade penningmark­ nadsfonder med fast nettotillgångsvärde som omfattar ett obegränsat belopp av statspapper utanför EU inte går att genomföra ska den lägga fram skälen till detta. Om kommissionen drar slutsatsen att det är möjligt att införa en kvot på 80 % för EU-statspapper, får kommissionen lägga fram lagstiftningsförslag för att införa denna kvot, varvid minst 80 % av tillgångarna i statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde ska investeras i statspapper inom EU. Om kommissionen drar slutsatsen att penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde har blivit ett lämpligt alternativ för statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde från länder utanför EU, får den lägga fram lämpliga förslag till ett fullständigt upphävande av undantaget för statspappersbaserade penningmark­ nadsfonder med fast nettotillgångsvärde.

Resultaten av översynen ska överlämnas till Europaparlamentet och rådet, om så krävs, tillsammans med lämpliga ändringsförslag.

Artikel 47

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Den ska tillämpas från och med den 21 juli 2018, med undantag för artiklarna 11.4, 15.7, 22 och 37.4. som ska gälla från och med den 20 juli 2017.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 14 juni 2017.

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar A. TAJANI H. DALLI Ordförande Ordförande