Skattereduktion för installation av grön teknik

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2020/02314/S1 Skattereduktion för installation av grön teknik Maj 2020

5.1 Förslaget till lag om förfarandet vid skattereduktion 5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:1024) om 5.3 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen 5.4 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen

Sammanfattning

I promemorian föreslås en ny skattereduktion för privatpersoner för installation av grön teknik. Skattereduktionen ersätter de nuvarande stöden till fysiska personer enligt förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller, förordningen (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi och förordningen (2017:1318) om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon. Skattereduktionen ges för arbets- och materialkostnader. Reduktionen utformas med en fakturamodell av motsvarande slag som den som finns för rut- och rotavdrag så att köparna kan få del av skattelättnaden redan vid köpet. I promemorian föreslås vidare att Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet även ska omfatta bedrägeribrott, om gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik och att Skatteverket ska vara skyldigt att anmäla dessa brott till åklagare. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Bestämmelserna om skattereduktion i inkomstskattelagen tillämpas på installation av grön teknik som har utförts och betalats efter den 31 december 2020. Bestämmelserna i skatteförfarandelagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

1 Lagförslag

1.1 Förslag till lag om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § I denna lag finns bestämmelser om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik enligt 67kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

Hänvisningar

2 § I 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om – vilka som kan få skattereduktion (34 §), – begäran om skattereduktion (35 §), – definitioner (36 och 37 §§), – villkor för skattereduktion (38 och 39 §§), – underlag för skattereduktion (40 §), och – skattereduktionens storlek (41 §).

Definitioner

3 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inget annat anges.

Beslutande myndighet

4 § Beslut enligt denna lag fattas av Skatteverket.

Belopp

5 § Uppgifter om belopp ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.

Begäran om utbetalning från Skatteverket

Vem som får begära utbetalning från Skatteverket

6 § Om den som kan ha rätt till skattereduktion för installation av grön teknik (köparen) inte har betalat hela utgiften för installationen, får en sådan utförare som anges i 67 kap. 39 § inkomstskattelagen (1999:1229) begära utbetalning från Skatteverket enligt 8 §.

Utbetalningens storlek

7 § Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för installation av grön teknik inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för installationen till utföraren före begäran om utbetalning. Utbetalningen får dock uppgå till högst

1. tre sjuttondelar av det belopp som köparen har betalat om utbetalningen avser sådan installation som anges i 67 kap. 36 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), och 2. samma belopp som köparen har betalat om utbetalningen avser sådan installation som anges i 67 kap. 36 § första stycket 2 eller 3 samma lag. Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 50 000 kronor för ett beskattningsår.

Begäran om utbetalning

8 § Utbetalning får begäras efter det att installationen av grön teknik har utförts och betalats. Begäran ska lämnas elektroniskt och ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet betalades. Begäran ska vara undertecknad av utföraren eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för utföraren. En begäran som lämnats för en utförare som är juridisk person, anses ha lämnats av utföraren, om det inte var uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda utföraren.

9 § En begäran om utbetalning ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren, 2. personnummer eller samordningsnummer i de fall sådant nummer finns för köparen, 3. debiterad ersättning för installation av grön teknik, debiterad ersättning för annat än installation av grön teknik, betalt belopp för installation av grön teknik och den dag som betalningen för installationen kommit utföraren tillhanda, 4. vad installationen av grön teknik avsett och antalet arbetade timmar, och 5. det belopp som utföraren begär som utbetalning från Skatteverket.

Skatteverkets beslut om utbetalning

10 § Skatteverket ska snarast fatta beslut om sådan utbetalning som avses i 7 §.

11 § Utbetalning ska göras till utförarens bank- eller kreditmarknadsföretagskonto.

Återbetalning

Underrättelse om felaktig utbetalning och om återbetalning till köpare

12 § Om Skatteverket har betalat ut ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska mottagaren snarast underrätta Skatteverket om denna utbetalning. Om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska utföraren snarast underrätta Skatteverket om denna återbetalning.

Beslut om återbetalning

13 § Om Skatteverket har betalat ut ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska Skatteverket snarast besluta att det felaktigt utbetalda beloppet ska betalas tillbaka. Om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska verket snarast besluta att återbetalning ska ske med ett belopp som motsvarar vad som betalats tillbaka till köparen. Ett beslut om återbetalning får inte meddelas efter utgången av det sjätte året efter det beskattningsår som utbetalningen avser.

14 § Beslut om återbetalning enligt denna lag gäller omedelbart.

Inbetalning till konto

15 § Återbetalning ska göras genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning enligt denna lag. Återbetalningen anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot.

16 § Återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket fattat beslutet om återbetalning.

Preliminär skattereduktion

Den preliminära skattereduktionens storlek

17 § Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 10 § beslutat om till utföraren. Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 13 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen. Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

I vilken ordning olika belopp ska tillgodoräknas

18 § Preliminär skattereduktion ska tillgodoräknas i den ordning som Skatteverket registrerar utbetalda belopp enligt 17 § första stycket .

Skatteverkets meddelande till köparen

19 § Skatteverket ska så snart som möjligt skriftligen underrätta köparen av installationen av grön teknik om 1. beslut enligt 10 § om utbetalning, och 2. beslut enligt 13 § om återbetalning. Meddelandet ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren eller annan mottagare som avses i 12 § första stycket,

2. utbetalt belopp till eller återbetalt belopp från respektive utförare eller annan mottagare som avses i 12 § första stycket, och 3. den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats köparen enligt 17 §. Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats enligt 17 §. Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats enligt 17 §.

Utredning

20 § Den som begär utbetalning enligt 8 § eller underrättar Skatteverket om felaktig utbetalning enligt 12 § ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning eller återbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen.

Tillfälle att yttra sig

21 § Ett ärende får inte avgöras till nackdel för utföraren eller annan mottagare som avses i 12 § första stycket utan att denne har fått tillfälle att yttra sig i ärendet. Om det är uppenbart obehövligt, behöver den som ärendet gäller inte få tillfälle att yttra sig. Om ett ärende har tillförts uppgifter av någon annan, får det bara avgöras om den som ärendet gäller har underrättats om uppgifterna och fått tillfälle att yttra sig över dem. Andra stycket gäller inte om 1. avgörandet inte är till nackdel för den som ärendet gäller, 2. uppgiften saknar betydelse eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att den som ärendet gäller underrättas och får tillfälle att yttra sig, 3. det finns risk att en underrättelse skulle göra det avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller 4. avgörandet inte kan skjutas upp. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Ränta

22 § Kostnadsränta tas ut på sådant belopp som enligt 13 § ska betalas tillbaka efter beslut av Skatteverket. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med dagen för Skatteverkets beslut enligt 13 §. Kostnadsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis avstå från kravet på ränta.

Verkställighet och betalningssäkring

23 § Om återbetalning enligt denna lag inte görs i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Regeringen får meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet ske enligt utsökningsbalken. I fråga om återbetalning enligt denna lag gäller vad som sägs om betalningssäkring i 46 kap. 2, 5 – 7 och 9 – 22 §§, 68 kap. 1 §, 69 kap. 13 – 18 §§ och 71 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

24 § I fråga om beslut om återbetalning enligt denna lag gäller vad som sägs om anstånd i 63 kap. 2, 4 – 6, 8 – 10, 15 – 16, 22 och 23 §§ samt 71 kap. 1 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244) i tillämpliga delar.

Överklagande

25 § Skatteverkets beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ska ha följande lydelse.

1 §

Skatteverkets verksamhet enligt denna lag omfattar brott enligt

2. 30 kap. 1 § första stycket 4 aktiebolagslagen (2005:551),

3. 11 § tredje stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensions-

4. 4 kap. 6 b §, 14 kap. 1 – 4 och 10 §§ och 15 kap. 10 – 13 §§

brottsbalken, om gärningen avser uppgift eller handling i ärende hos

7. lagen (2014:836) om näringsförbud,

8. folkbokföringslagen (1991:481), samt

9. lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott.

Skatteverket får medverka vid undersökning också i fråga om annat brott

än som anges i första stycket, om åklagaren finner att det finns särskilda

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

Senaste lydelse av lagens rubrik 2017:453.

10 2 Senaste lydelse 2019:317.

1.3 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 1 kap. 11 och 16 §§, och 44 kap. 14 § och 67 kap. 13 c § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas tio nya paragrafer, 67 kap. 34 – 43 §§, och närmast före 67 kap. 34, 35, 36, 39, 42 och 43 §§ nya rubriker av följande lydelse.

1 kap.

11 §

Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkning av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. Bestämmelser om skatte- Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, reduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitets- sjukersättning och aktivitetsersättning, allmän pensionsavgift, ersättning, allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, gåva sjöinkomst, hushållsarbete, gåva , och mikroproduktion av förnybar el mikroproduktion av förnybar el och finns i 67 kap. installation av grön teknik finns i 67 kap.

3 16 § Bestämmelser om – förfarandet vid uttag av skatten – förfarandet vid uttag av skatten finns i skatteförfarandelagen finns i skatteförfarandelagen (2011:1244), och (2011:1244), – förfarandet vid skattereduktion – förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete finns i lagen för hushållsarbete finns i lagen (2009:194) om förfarandet vid (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete . skattereduktion för hushållsarbete , och – förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik finns i lagen (2020:000) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2019:454. 3 Senaste lydelse 2015:775. 11

44 kap.

14 § Med omkostnadsbelopp avses, om inte annat föreskrivs, utgifter för anskaffning (anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för förbättring (förbättringsutgifter). Utgifter för arbete enligt 67 kap. Utgifter för arbete och material 13 a och 13 b §§ ska inte ingå i enligt 67 kap. 13 a , 13 b och 36 §§ omkostnadsbeloppet till den del ska inte ingå i omkostnadsbeloppet skattereduktion har tillgodoräknats till den del skattereduktion har enligt 67 kap. tillgodoräknats enligt 67 kap.

67 kap.

5 13 c § Som hushållsarbete räknas inte 1. arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §, 2. arbete för vilket försäkringsersättning lämnats, 3. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller en region, 4. arbete för vilket skatte reduktion för installation av grön teknik gjorts, 4 . om- eller tillbyggnad av ett 5 . om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut för de fem första inte har tagits ut för de fem första kalenderåren efter beräknat värde- kalenderåren efter beräknat värdeår, eller år, eller 5 . sådana tjänster som anges i 6 . sådana tjänster som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 5 7 kap. 1 § andra stycket 5 mervärdesskattelagen (1994:200). mervärdesskattelagen (1994:200).

Installation av grön teknik

Vilka som kan få skattereduktion

34 § Rätt till skattereduktion enligt 35 – 41 §§ har efter begäran de som 1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, 2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och 3. har haft utgifter för utförd installation av grön teknik. Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är

Senaste lydelse 2009:536. 12 5 Senaste lydelse 2019:907.

begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för installation av grön teknik som har utförts före dödsfallet. Utgifterna för installation av grön teknik utgörs av det debiterade beloppet för arbete och material inklusive mervärdesskatt.

Begäran om skattereduktion

35 § En begäran om skattereduktion för installation av grön teknik ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då utgifter för installation av grön teknik har betalats.

Definitioner

36 § Med installation av grön teknik avses vid tillämpningen av detta kapitel följande slags installa tioner. 1. Installation av nätanslutet solcellssystem. För ett system för samtidig produktion av solel och solvärme gäller att elproduktionen måste uppgå till minst 20 procent av systemets beräknade sammanlagda årliga el- och värmeproduktion. 2. Installation av system för lagring av egenproducerad el energi som är kopplat till en anläggning för egenproduktion av förnybar el som är ansluten till elnätet och där systemet bidrar till att

a) lagra elenergi för användning vid ett annat tillfälle än produktionstillfället, och b) öka den årliga andelen egen producerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet. 3. Installation av laddningspunkt till elfordon som är förberedd för elmätning och debitering av el kostnad och utrustas med minst de uttag eller anslutningsdon som beskrivs i a) standarden EN 62196-2 för elfordon av typ 2, eller b) standarden EN 62196-3 för elfordon av typ Combo. Installationen ska ha utförts i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

37 § Som installation av grön teknik räknas bara installation som är hänförlig till 1. ett småhus, en tomtmark till ett småhus, eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion, eller 2. en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt och som innehas av den som begär skattereduktion. Med ägare enligt första stycket 1 avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare.

38 § Som installation av grön teknik räknas inte 1. åtgärder för vilka skattereduktion för hushållsarbete gjorts, 2. åtgärder för vilka försäkringsersättning lämnats, eller 3. åtgärder för vilka bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller en region.

Villkor för skattereduktion

39 § För rätt till skattereduktion krävs att den utförda installationen är hänförlig till hushållet för den som begär skattereduktion eller dennes förälder. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige.

40 § För rätt till skattereduktion krävs att den utförda installationen har betalats elektroniskt. Betalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt.

41 § För rätt till skattereduktion krävs också att den som utför installationen av grön teknik (utföraren) är godkänd för F-skatt när avtalet om installationen träffas eller när ersättningen betalas ut. Om installationen har utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren när avtalet om installationen träffas eller när ersättningen betalas ut ha ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för Fskatt.

Underlag för skattereduktion

42 § Underlag för skattereduktion består av belopp som har legat till grund för preliminär skattereduktion som har tillgodoräknats för beskattningsåret enligt 17 § 15

första stycket lagen (2020:000) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

Skattereduktionens storlek

43 § Skattereduktionen uppgår till belopp motsvarande den prelimi nära skattereduktion som avses i 42 §. Den sammanlagda skattereduk tionen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. De nya bestämmelserna i 67 kap. 34 – 41 §§ tillämpas på installation av grön teknik som har utförts och betalats efter den 31 december 2020.

1.4 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Härigenom föreskrivs att 31 kap. 33 § och 56 kap. 9 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

31 kap.

33 §

I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas.

56 kap.

2 9 § Efter att ett beslut om slutlig skatt har fattats ska Skatteverket beräkna om den som beslutet gäller ska betala skatt eller tillgodoräknas skatt (slutskatteberäkning). Från den slutliga skatten ska avdrag göras för 1.debiterad F-skatt och särskild A-skatt, 2. avdragen A-skatt, 3. A-skatt som ska betalas på grund av beslut enligt 59 kap. 3 § andra stycket, 4. skatt som har förts över från en stat som Sverige har träffat överenskommelse med om att ta ut och föra över skatt, 5. skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. som har betalats för den tid under beskattningsåret då den som beslutet gäller har varit obegränsat skattskyldig i Sverige, 6. skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta som har betalats, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen, och 7. skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. som har betalats, om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen. Till den slutliga skatten ska följande belopp läggas: 1. skatt som har betalats tillbaka enligt 64 kap. 5 § första stycket, 2. skatt som har förts över till en annan stat enligt 64 kap. 7 och 8 §§,

1 Senaste lydelse 2019:455. 2 Senaste lydelse 2015:918.

3. preliminär skattereduktion enligt 17 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, 4. preliminär skattereduktion enligt 17 § lagen (2020:000) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik, 4 . skattetillägg som har beslutats 5 . skattetillägg som har beslutats med anledning av beslut om slutlig med anledning av beslut om slutlig skatt, och skatt, och 5 . förseningsavgift som har 6 . förseningsavgift som har beslutats för att en inkomst- beslutats för att en inkomstdeklaration inte har kommit in i rätt deklaration inte har kommit in i rätt tid. tid.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

2 Bakgrund

2.1 Statliga stöd till solcellssystem, lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkter till elfordon

Privatpersoner kan enligt förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller få ett statligt stöd som ett engångsbidrag för installation av alla typer av nätanslutna solcellssystem. Detta gäller dock inte för åtgärder som har fått annat offentligt stöd, inklusive sådant stöd som lämnats av Europeiska unionen, eller skattereduktion för arbetskostnad (se mer om rotavdrag i avsnitt 2.2). Sådant stöd kan även lämnas till kommuner och företag. Av 1 § i förordningen framgår att syftet är att bidra till omställningen av energisystemet och till industriell utveckling inom energiteknikområdet genom att användning av solcellssystem och antalet aktörer som hanterar sådana system ska öka i Sverige, systemkostnaderna ska sänkas och den årliga elproduktionen från solceller ska öka. Stödet får lämnas med högst 20 procent av de stödberättigande kostnaderna och högst 1,2 miljoner kronor per solcellssystem eller solelsoch solvärmehybridsystem. Stödberättigande kostnader får uppgå till högst 37 000 kronor plus mervärdesskatt per installerad kilowatt elektrisk märkeffekt. Om solcellssystemet har finansierats med försäkringsersättning, ska stödet minskas med ett belopp som motsvarar ersättningen. Stödberättigande kostnader är projekteringskostnader, kostnader för material, såsom solcellsmoduler, inklusive eventuella linser, speglar och kylsystem, stativ eller annan fästanordning, kablage, elmätare, system för övervakning, brytare, överspänningsskydd och eventuell växelriktare samt system för lagring av energi, dock inte värmelager, och arbetskostnader. För arbetskostnaderna krävs att den som utför åtgärden är godkänd för Fskatt eller, i fråga om ett utländskt företag, har ett intyg eller en annan handling som visar att företaget genomgår motsvarande kontroll i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland. Något krav på godkännande för Fskatt kan nämligen inte ställas i de fall den som har utfört arbetet inte bedriver någon näringsverksamhet i Sverige, eftersom en sådan person inte kan få ett godkännande enligt bestämmelserna i 9 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Privatpersoner kan även få statligt stöd för installation av system för lagring av egenproducerad elenergi enligt förordningen (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi. Systemet måste vara kopplat till en anläggning för egenproduktion av förnybar el som är ansluten till elnätet, och bidrar till att dels lagra elenergi för användning vid ett annat tillfälle än produktionstillfället, dels öka den årliga andelen egenproducerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet. Bidrag får ges med högst 60 procent av de bidragsberättigande kostnaderna, dock högst med 50 000 kronor. Bidragsberättigande kostnader är kostnader för installation av system för lagring av elenergi, t.ex. kostnader för batteri, kablage, kontrollsystem, smarta energihubbar

och arbete. Bidrag får inte avse åtgärder för vilka skattereduktion för arbetskostnad har tillgodoräknats eller annat offentligt stöd har getts. Vidare kan privatpersoner få bidrag enligt förordningen (2017:1318) om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon. Av 1 § i förordningen framgår att syftet är att bidra till omställningen till hållbara transporter i Sverige. Laddningspunkten måste installeras på en fastighet som den som ansöker om bidraget äger eller innehar med nyttjanderätt, installeras av ett sådant elinstallationsföretag eller en sådan elinstallatör som avses i elsäkerhetslagen (2016:732), och vara förberedd för elmätning och debitering av elkostnad och utrustas med minst de uttag eller anslutningsdon för elfordon av typ 2 som beskrivs i standarden EN 62196-2 eller av typ Combo 2 som beskrivs i standarden EN 62196-3. Av 1 § i förordningen framgår att syftet är att bidra till omställningen till hållbara transporter i Sverige av laddningspunkter till elfordon. Bidrag får ges som ett engångsbelopp med högst 50 procent av de bidragsberättigande kostnaderna, dock högst 10 000 kronor per fastighet. Bidragsberättigande kostnader är de material- och arbetskostnader som behövs för att installera laddningspunkten, såsom kostnader för laddbox och framdragning av el. Arbetskostnader är bidragsberättigande endast om de avser arbete som utförts av någon som är godkänd för F-skatt eller, i fråga om ett utländskt företag, har ett intyg eller en annan handling som visar att företaget genomgår motsvarande kontroll i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland. Kostnad för vilken skattereduktion för arbetskostnad har tillgodoräknats eller annat offentligt stöd har getts är inte bidragsberättigande. För alla de tre nämnda stöden finns bestämmelser om återbetalningsskyldighet i olika situationer. Det gäller bl.a. när stöd beviljats felaktigt eller med för högt belopp på grund av oriktiga uppgifter och när villkor för stödet inte följts. De närmare förutsättningarna för återbetalning framgår av respektive förordning. Stödet till solceller och stödet till installation av system för lagring av egenproducerad elenergi administreras av länsstyrelserna medan stödet till installation av laddningspunkter administreras av Naturvårdsverket. För stödet till solceller gäller att utbetalningen av beviljat stöd sköts av Boverket. Statens energimyndighet utövar tillsyn över stödet till solceller och stödet till installation av system för lagring av egenproducerad elenergi och utgör också överklagandeinstans för beslut av länsstyrelserna rörande dessa stöd. Statens energimyndighets beslut efter överklagande får i sin tur överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Naturvårdsverket utövar tillsyn över stödet till installation av laddningspunkter. Beslut rörande detta stöd får inte överklagas. Samtliga tre stöd är beroende av att det finns medel anslagna för stöden – se 2 § förordningen om statligt stöd till solceller, 1 § förordningen om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi och 1 § förordningen om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon.

2.2 Rut- och rotavdrag och fakturamodellen

Rut- och rotavdragen i korthet Den 1 juli 2007 trädde det så kallade rutavdraget i kraft. Det följdes av rotavdraget som gäller från och med den 8 december 2008. Rutavdraget och rotavdraget är en skattereduktion för arbetskostnader för vissa arbeten. De personer som har rätt till skattereduktion är de som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år och är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret eller, i vissa fall, begränsat skattskyldiga. Dödsbon har rätt till skattereduktion för arbete som har utförts före dödsfallet. Rutavdrag lämnas för vissa särskilt angivna hushållsarbeten medan rotavdrag lämnas för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder. För att omfattas av skattereduktionen ska rotarbetet avse ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som ansöker om eller begär skattereduktion. Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare. Rotarbete som avser en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt omfattas också av skattereduktionen under förutsättning dels att lägenheten innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion, dels att arbetet utförs i lägenheten och avser sådana åtgärder som bostadsrättshavaren svarar för, så kallat inre underhåll. En lägenhet som upplåtits till en medlem eller delägare i en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag likställs med lägenhet som upplåtits med bostadsrätt. Rotavdrag lämnas inte för nybyggnation. För att undvika kringgående av denna begränsning omfattar avdraget inte om- och tillbyggnader som görs på nybyggda småhus under de första fem åren efter småhusets färdigställande. Skattereduktion ges inte för arbete för vilket har lämnats försäkringsersättning eller för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd har lämnats från staten, en kommun eller en region. Detta gäller oavsett i vilken form stödet lämnats. Om det i anslutning till arbete för vilket försäkringsersättning eller stöd från stat, kommun eller region har lämnats även utförs arbete för vilket ersättning eller stöd inte lämnats kan däremot rotavdrag ges för det andra arbetet, om detta uppfyller förutsättningarna i övrigt. Eftersom husavdragets subvention riktas mot arbete omfattar avdraget bara kostnader för arbete, inklusive mervärdesskatt, och inte kostnader för material, utrustning och resor. Det förekommer att vissa utförare debiterar en särskild administrativ avgift för hantering av begäran om utbetalning enligt fakturamodellen. En sådan avgift ger inte heller rätt till skattereduktion.

Fakturamodellen Det finns tre olika spår inom systemet med rut- och rotavdrag. Den enskilde kan anlita en näringsidkare, anlita en privatperson eller få tjänsterna tillhandahållna som en skattepliktig löneförmån av sin arbetsgivare. När det gäller anlitande av näringsidkare krävs att näringsidkaren (utföraren) när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut är godkänd för F-skatt (eller, om arbetet utförs utanför Sverige och utföraren inte har bedrivit näringsverksamhet i Sverige, har intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt 21

hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för Fskatt). När en näringsidkare anlitas är skattereduktionen 50 procent av arbetskostnaden för rutavdrag och 30 procent för rotavdrag. Sedan köparen betalat 50 procent av arbetskostnaden för rutarbete eller 70 procent för rotarbeten betalar Skatteverket resterande 50 respektive 30 procent av arbetskostnaden till näringsidkaren på dennes begäran. Systemet med att näringsidkaren bara debiterar en del av arbetskostnaden och får resten av Skatteverket kallas fakturamodellen. När Skatteverket betalar ut pengar till en näringsidkare enligt fakturamodellen tillgodoräknas den enskilde en preliminär skattereduktion. Den enskilde begär därefter slutlig skattereduktion i sin inkomstdeklaration. Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats. Preliminär och slutlig skattereduktion kan aldrig överstiga 50 000 kronor per skattskyldig och år. En preliminär skattereduktion tillgodoräknas i den ordning som den registreras. Slutlig skattereduktion för arbeten för vilka preliminär skattereduktion har tillgodoräknats tillgodoräknas med ett belopp motsvarande den preliminära skattereduktionen. Om köparen vid beskattningen inte har tillräckligt med slutlig skatt att räkna av mot den preliminära skattereduktion som tillgodoräknats löpande under året får han eller hon betala ytterligare skatt. En sådan påverkan på köparens slutliga skatt påverkar dock inte gjorda utbetalningar till utförare. Beskattningsåret 2017 fick ca 30 000 skattskyldiga en lägre slutlig skattereduktion än vad som preliminärt tillgodoräknats. Sammanlagt blev deras slutliga skattereduktion 63 miljoner kronor lägre än den preliminära skattereduktionen. Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats. Syftet med detta är att i någon mån tillgodose utförarnas intresse av vetskap om köparens aktuella skattemässiga situation, vilket även ligger i köparens intresse, se propositionen Skattereduktion för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder (prop. 2008/09:178 s. 45). Köparen kan ladda ner detta meddelande via Skatteverkets e-tjänst eller verkets app, beställa det på telefon eller få ett intyg vid besök på något av verkets servicekontor. En begäran om skattereduktion med tillämpning av fakturamodellen ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då utgifter för utfört hushållsarbete har betalats.

Utbetalning och återbetalning enligt fakturamodellen Om köparen har betalat minst 50 procent av utgiften för rutarbete respektive minst 70 procent av utgiften för rotarbete har utföraren rätt att begära utbetalning från Skatteverket med belopp motsvarande mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för arbetet inklusive mervärdesskatt och den faktiska betalning som köparen har gjort för arbetet. Den del som utföraren inte har fått betalt för motsvarar i princip köparens skattereduktion. I de fall köparen har betalat mer än 50 procent respektive mer än 70 procent av utgiften kan utföraren begära utbetalning

från Skatteverket med högst det belopp som motsvarar differensen mellan den totala utgiften för arbetet och det belopp som köparen har betalat. En utförare får begära utbetalning från Skatteverket efter det att arbetet har utförts och betalats. Det finns inte något krav på att hela arbetet måste vara slutfört innan någon debitering av köparen, och begäran om utbetalning från Skatteverket, kan ske. Utföraren kan således få utbetalning även för successiva tillhandahållanden av arbeten som han eller hon har fått betalt för. En begäran om utbetalning ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet betalades. Anledningen till detta är att underlaget för skattereduktionen ska kunna förtryckas i inkomstdeklarationen, se propositionen Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete (prop. 2008/09:77 s. 39). Efter den 31 januari mister en utförare sin möjlighet att få utbetalning från Skatteverket för arbete som betalats av köparen föregående år. En begäran om utbetalning som kommer in efter detta datum ska således avvisas. Eftersom begäran förutsätter att arbetet är utfört, måste utförandet ha skett senast den 31 januari. Om utförandet sker den 1 februari eller senare kan begäran om utbetalning inte prövas. Begäran ska lämnas elektroniskt. De närmare formerna för lämnande av elektronisk begäran om utbetalning regleras i Skatteverkets föreskrifter om begäran om utbetalning för hushållsarbete (SKVFS 2014:22). Begäran ska vara undertecknad av utföraren eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för utföraren. En begäran som lämnats för en utförare som är juridisk person, anses ha lämnats av utföraren, om det inte var uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda utföraren. Skatteverket ska snarast fatta beslut om utbetalning och så snart som möjligt skriftligen meddela köparen om beslutet. Utbetalning ska göras till utförarens bank- eller kreditmarknadsföretagskonto. I detta inryms även ett koncernkonto som är avsett för bland andra utföraren, även om kontot tillhör ett annat företag i koncernen (jfr prop. 2014/15:10 s. 30). Om Skatteverket helt eller delvis vägrar utbetalning kan såväl utföraren som köparen överklaga beslutet hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. En vägrad utbetalning kan bero på att köparen redan har uppnått taket om 50 000 kronor för skattereduktion eller på att någon annan förutsättning för rätt till skattereduktion brister, som t.ex. att den utförda tjänsten inte omfattas av avdragssystemet eller att företagaren inte har ett godkännande för F-skatt. Om Skatteverket har betalat ut ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska mottagaren snarast underrätta Skatteverket om denna utbetalning. Om utbetalning har skett av ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska Skatteverket snarast besluta att det felaktiga beloppet ska betalas tillbaka. En utbetalning är felaktig så snart någon av förutsättningarna för utbetalning brister. Det kan t.ex. handla om att det inte är fråga om ett sådant arbete som omfattas av avdrag eller att lämnad uppgift om köparens betalning inte är korrekt. Det kan också vara fråga om att Skatteverket har gjort en felregistrering av belopp eller personnummer.

Om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska utföraren snarast underrätta Skatteverket om denna återbetalning. Om en sådan återbetalning till köparen har skett, ska verket snarast besluta att återbetalning ska ske med ett belopp som motsvarar vad som betalats tillbaka till köparen. Utföraren och annan mottagare som fått en felaktig utbetalning ska ges tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs, om det inte är uppenbart obehövligt. Ett beslut om återbetalning får inte meddelas efter utgången av det sjätte året efter det beskattningsår som utbetalningen avser. Detta korresponderar med tidsfristen för efterbeskattning, där Skatteverkets beslut som huvudregel måste meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut. En utförare som begär utbetalning eller underrättar Skatteverket om felaktig utbetalning ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning eller återbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Avsikten är att Skatteverket, på förekommen anledning i ett enskilt fall eller genom t.ex. ett stickprovsförfarande, ska kunna göra vissa kontroller i syfte att säkerställa att utbetalningar sker på korrekta grunder (prop. 2008/09:77 s. 43). Skyldigheten uppkommer så snart begäran eller underrättelsen gjorts och kvarstår även efter att Skatteverket fattat beslut i ärendet. Skyldigheten kan således t.ex. åberopas när Skatteverket i efterhand vill granska riktigheten av en redan beslutad utbetalning. Granskningen kan, efter överenskommelse, ske på plats hos utföraren. Det finns inget hinder mot att en sådan granskning sker samtidigt som en revision enligt skatteförfarandelagen. Det finns vidare inget formellt hinder mot att Skatteverket i ett enskilt fall till någon som uppges vara köpare av husarbete riktar frågor kring underlag och andra uppgifter som lämnats av en utförare. Återbetalning görs genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning. Återbetalningen anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot. Återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket fattat beslutet om återbetalning. Kostnadsränta tas ut på sådant belopp som ska betalas tillbaka efter beslut av Skatteverket. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med dagen för Skatteverkets beslut om återbetalning. Kostnadsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen. Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis efterge kravet på ränta. Ett sådant skäl kan t.ex. vara att en felaktig utbetalning orsakats av ett misstag hos Skatteverket. Det är inte en förutsättning för eftergift att utföraren begär detta. Skatteverket är oförhindrat att på eget initiativ pröva frågan om eftergift. Återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket fattat beslutet om återbetalning. Om återbetalning inte görs i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Av 3 § förordningen (2009:201) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete framgår att indrivning inte behöver begäras för en fordran som understiger 100 24 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt. Ett beslut om

återbetalning gäller inte omedelbart och får därför verkställas först sedan det vunnit laga kraft (se 3 kap. 23 § utsökningsbalken). Överklagandetiden för beslut om återbetalning och andra beslut enligt lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete är tre veckor, vilket följer av 44 § förvaltningslagen (2017:900).

3 En skattereduktion för installation av grön teknik

3.1 Stödsystem ersätts med en skattereduktion

Förslag: En ny skattereduktion för installation för grön teknik införs. Skattereduktionen ersätter stödet till fysiska personer enligt förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller, förordningen (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi och förordningen (2017:1318) om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon.

Skälen för promemorians förslag: Investeringsstödet för solceller har fått en kraftigt ökad budget under de senaste åren. Energimyndigheten fördelade 967 miljoner kronor till länsstyrelserna för solcellsstödet under 2018, vilket var en knapp dubblering jämfört med 2017 (586 miljoner kronor). Efter förslag i Vårändringsbudgeten för 2019 (prop. 2018/19:99) anvisades anslaget Energiteknik ytterligare 300 miljoner kronor. För att fortsätta genomföra satsningen på stöd till solceller och mot bakgrund av det stora intresset för solceller har anslaget ökats med ytterligare 300 miljoner kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1). Tillströmningen av ansökningar har gjort att ansökningarna regelmässigt beloppsmässigt överträffat anslagna medel, vilket fått till följd att enskilda fått vänta på beslut om stöd till nästa och ibland till och med nästnästa års budget. En skattereduktion minskar den slutliga skatten genom avräkning mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Den enskilde kan därför genom skattereduktion få en subvention oberoende av en anslagsnivå. Detta under förutsättning att han eller hon har skatt i tillräcklig omfattning att reducera – ett eventuellt outnyttjat reduktionsbelopp kan inte sparas för att räknas av ett efterföljande år. Att subventionen på detta sätt görs till en rättighet som är oberoende av anslag kan medföra en starkare stimulanseffekt än vad som varit fallet med stödet. Förslaget är därför att ersätta stöd med en skattereduktion för fysiska personer. Förslaget berör inte stöd som lämnas till några andra mottagare än fysiska personer. Det framstår som naturligt att låta denna nya skattereduktion ersätta även stödet till lagring av egenproducerad elenergi. Investering i solceller skapar ett behov av och kommer i de flesta fall att vara en förutsättning för lagring av egenproducerad el. Subventionen av solcellerna är således drivande för subventionen av energilagring. Även stödet till laddnings-

punkter till elfordon bör inkluderas i skattereduktionen. De olika stöden till solceller, lagring och laddningspunkter har i dag delvis olika utformningar i fråga om såväl stödnivåer som kriterier för stöden. Av administrativa skäl och för att förenkla för både de enskilda som gör investeringarna och för de företag som tillhandahåller dessa installationer bör skattereduktionen göras så enhetlig som möjligt. En viss differentiering bör dock göras i fråga om skattereduktionens storlek (se avsnitt 3.6 om subventionsgrader). Det finns anledning att framöver överväga om den nya skattereduktionen även ska omfatta annan grön teknik.

3.2 En skattereduktion med fakturamodell

Förslag: Skattereduktionen för installation för grön teknik utformas som ett system med en s.k. fakturamodell med preliminär och slutlig skattereduktion. Fakturamodellen innebär att en privatperson som köper installation av grön teknik endast behöver betala en del av kostnaden till utföraren. Resterande belopp utgör en skattelättnad för köparen och tillgodoräknas denne som preliminär skattereduktion i samband med att motsvarande belopp utbetalas till utföraren efter begäran hos Skatteverket. Skatteverket administrerar preliminär och slutlig skattereduktion samt utbetalning till utförare.

Skälen för promemorians förslag: Det nuvarande systemet med stöd för installation av solcellsanläggningar innebär att den som låter installera solceller måste betala hela kostnaden och särskilt ansöka om stöd i efterhand. Det har även förekommit långa väntetider för att få besked om stöd. En vanlig skattereduktion fungerar på motsvarande sätt att hela kostnaden betalas och att subventionen erhålls i efterhand efter en begäran om skattereduktion, vilken tillgodoräknas i beslutet om slutlig skatt för beskattningsåret. Köparen kan då få ligga ute med pengarna i upp till 23 månader, beroende på när beslutet om slutlig skatt fattas. För rut- och rotavdrag finns sedan den 1 juli 2009 den så kallade fakturamodellen, som beskrivits närmare i avsnitt 2.2. Den innebär att köparen får skattelättnaden direkt i samband med köpet av hushållsarbetet om köparen kommer överens med utföraren att endast ett belopp motsvarande en del av arbetskostnaden ska betalas. Resterande del av arbetskostnaden utgör köparens skattelättnad och behöver därför inte betalas av köparen. Utföraren får full betalning för sitt arbete genom att begära utbetalning av den resterande delen från Skatteverket. I samband med att Skatteverket gör utbetalningen till utföraren tillgodoräknas köparen preliminär skattereduktion med motsvarande belopp. Den slutliga skattereduktionen motsvarar preliminär skattereduktion och begärs i inkomstdeklarationen där underlaget för skattereduktionen kan förtryckas på deklarationsblanketten eftersom Skatteverket redan har uppgifter om detta. Fakturamodellen innebär en administrativ förenkling för köparen jämfört med skattereduktion i allmänhet. Skattereduktionen för installation av grön teknik bör därför utformas på motsvarande sätt. För företagen 26 innebär förslaget en viss påfrestning på utförarnas likviditet (som dock i

viss mån torde kunna motverkas genom val av kredittider gentemot köparna) samt visst administrativt merarbete. Detta kan vara besvärligt för mindre företag men måste samtidigt ställas i relation till de fördelar som utförarna får genom att köparna direkt vid köpet erhåller en skattereduktion. Det kan i sammanhanget framhållas att det redan nu förekommer att personer vid installation av solceller gör rotavdrag med tillämpning av fakturamodellen i avvaktan på ett beviljande av stöd för solcellsanläggningen.

3.3 Krav på godkännande för F-skatt

Förslag: För rätt till skattereduktion för installation av grön teknik krävs att den som utför installationen är godkänd för F-skatt. Om installationen har utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren när avtalet om installationen träffas eller när ersättningen betalas ut ha ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt.

Skälen för promemorians förslag: Som framgår av avsnitt 2.1 finns för rätt till stöd till solcellssystem och laddningspunkter till elfordon krav på godkännande för F-skatt eller intyg eller annan handling utvisande motsvarande kontroll i hemlandet för den som utför åtgärden. Bestämmelserna om rut- och rotavdrag innehåller krav på godkännande för F-skatt eller intyg om motsvarande kontroll. Krav på F-skatt har även tidigare uppställts för rätt till de tidsbegränsade rotavdrag som reglerades i lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus och lagen (2004:752) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus. Detta för att gynna seriösa företag, uppnå bättre kontrollmöjligheter och motverka anlitande av svart arbetskraft (se prop. 1992/93:150 bilaga 6 s. 6 och prop. 2006/07:94 s. 47). Samma krav på godkännande för F-skatt alternativt intyg eller annan handling som uppställs för rätt till för rut- och rotavdrag bör ställas även beträffande den nya skattereduktionen för installation av grön teknik.

3.4 Skattereduktionens omfattning

Förslag: Underlaget för skattereduktionen för installation av grön teknik utgörs av utgifter för material och arbete för installation av grön teknik. Installationen måste ha utförts i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Med installation av grön teknik avses följande. 1. Installation av nätanslutet solcellssystem. För ett system för samtidig produktion av solel och solvärme gäller att elproduktionen måste uppgå till minst 20 procent av systemets beräknade sammanlagda årliga el- och värmeproduktion. 2. Installation av system för lagring av egenproducerad elenergi som är kopplat till en anläggning för egenproduktion av förnybar el som är ansluten till elnätet och bidrar till att a) lagra elenergi för användning vid ett annat tillfälle än produktionstillfället, och b) öka den årliga andelen egenproducerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet. 3. Installation av laddningspunkt till elfordon som är förberedd för elmätning och debitering av elkostnad och utrustas med minst de uttag eller anslutningsdon som beskrivs i a) standarden EN 62196-2 för elfordon av typ 2, eller b) standarden EN 62196-3 för elfordon av typ Combo 2. Som installation av grön teknik räknas bara installation som är hänförlig till 1. ett småhus, en tomtmark till ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion, eller 2. en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt och som innehas av den som begär skattereduktion. Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxerings lagen (1979:1152) ska likställas med ägare. Som installation av grön teknik räknas inte åtgärder för vilka skatte reduktion för hushållsarbete gjorts. Inte heller arbete eller material för vilket lämnats försäkringsersättning eller bidrag eller annat ekonomiskt stöd från staten, en kommun eller en region räknas in i underlaget för skattereduktion. Skattereduktion för hushållsarbete ges inte för åtgärder för vilket skattereduktion för installation av grön teknik gjorts.

Skälen för promemorians förslag: De nuvarande stöden till privatpersoner till solcellssystem, lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkter till elfordon föreslås ersättas av en skattereduktion för installation av grön teknik. Skattereduktionen bör därför omfatta samma slags installationer som respektive stöd. I enlighet med det föreslås de definitioner av de stödberättigande åtgärderna som finns i de olika stödförordningarna i allt väsentligt överföras till skattereduktionens bestämmelser om skattereduktionens omfattning. Installation av grön teknik föreslås därför avse följande tre åtgärder. 1. Installation av nätanslutet solcellssystem. För ett system för samtidig produktion av solel och solvärme gäller att elproduktionen måste uppgå till minst 20 procent av systemets beräknade sammanlagda årliga el- och 28 värmeproduktion.

2. Installation av system för lagring av egenproducerad elenergi som är kopplat till en anläggning för egenproduktion av förnybar el som är ansluten till elnätet och bidrar till att a) lagra elenergi för användning vid ett annat tillfälle än produktionstillfället, och b) öka den årliga andelen egenproducerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet. 3. Installation av laddningspunkt till elfordon som är förberedd för elmätning och debitering av elkostnad och utrustas med minst de uttag eller anslutningsdon för elfordon av typ 2 som beskrivs i standarden EN 62196-2 eller av typ Combo 2 som beskrivs i standarden EN 62196-3. Definitionerna är avsedda att ha samma betydelse inom den nya skattereduktionen som enligt de tre stödförordningarna. Standarden för uttag och anslutningsdon är de som anges i punkt 1.2 i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Av artikel 4.4 i direktivet framgår att medlemsstaterna ska säkerställa att nyare snabba laddningsstationer för elfordon, med undantag för trådlösa eller induktiva enheter, uppfyller åtminstone de specifikationerna. Som framgår av avsnitt 2.1 lämnas de nuvarande stöden till solcellssystem, lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkter till elfordon för kostnader för material och arbete. För solcellssystem lämnas stöd även för projekteringskostnader. Skattereduktionen för installation av grön teknik bör på motsvarande sätt omfatta utgifter för material och arbete. Som arbets- och materialkostnader räknas även mervärdesskatten på arbete och material. Det bedöms däremot inte vara relevant med en särskild post för projekteringskostnader för installationer av aktuellt slag riktade till privatpersoner. Någon motsvarande post finns t.ex. inte beträffande rotavdraget. Att subventionen är riktad mot arbete och material innebär att dessa kostnader måste särskiljas från eventuella övriga kostnader som t.ex. kostnader för utrustning och resor, oavsett om arbetet utförs till fast pris eller på löpande räkning. Med kostnader för arbete och material avses de av utföraren debiterade kostnaderna för arbetet och materialet, inklusive mervärdesskatt. I kostnaden ingår således också utförarens vinstpålägg. Rut- och rotavdragen är inte begränsade till åtgärder i Sverige. Vid rutavdragets införande bedömdes att en skattereduktion som endast omfattar tjänster som utförs i Sverige med största sannolikhet strider mot EU:s regler om fri rörlighet (prop. 2006/07:94 s. 38). Samma bedömning gjordes vid rotavdragets införande (prop. 2008/09:178 s. 29). En begränsning av skattereduktionen för installation av grön teknik till arbeten utförda inom landets gränser bedöms på motsvarande sätt strida mot EU:s regler om fri rörlighet. Skattereduktionen föreslås därför utöver åtgärder utförda i Sverige även omfatta åtgärder utförda utomlands men inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Det ska dock i sammanhanget framhållas att skattereduktionen påverkar skatteintäkterna först om den enskilde betalar kommunal eller statlig inkomstskatt, kommunal fastighetsavgift eller statlig fastighetsskatt i Sverige. På motsvarande sätt som gäller för rotavdrag bör rätten till skattereduktion kopplas till en bostad som ägs eller innehas med bostadsrätt. Till skillnad från vad som gäller för rotavdraget bör dock även 29

inkluderas tomtmark till ett småhus för att subvention även fortsättningsvis ska kunna ges till t.ex. ett solcellssystem som byggs på marken eller en laddningspunkt som inte är fastsatt på en huskropp. Som installation av grön teknik föreslås därför bara räknas installation som är hänförlig till ett småhus, en tomtmark till ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion, eller en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt och som innehas av den som begär skattereduktion. Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare. Stöden till solcellssystem, lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkter till elfordon lämnas inte för åtgärder som har fått offentligt stöd eller för vilka rotavdrag gjorts. Motsvarande bör gälla även för skattereduktionen för installation av grön teknik. På motsvarande sätt som åtgärder för vilka rotavdrag gjorts inte bör ge rätt till skattereduktion för installation av grön teknik bör givetvis åtgärder för vilka den nya skattereduktionen tillgodoräknats inte kunna ge rätt till rotavdrag. Det ska således inte vara möjligt att t.ex. få rotavdrag för arbetskostnader för en åtgärd och dessutom skattereduktion för installation av grön teknik för materialkostnader för samma åtgärd. Det är bara kombination av rotavdrag och skattereduktion för grön teknik för en och samma åtgärd som exkluderas. Om det i anslutning till en åtgärd för vilket rotavdrag ges även utförs en annan åtgärd finns det däremot inget som hindrar att skattereduktion för installation av grön teknik ges för den andra åtgärden, om denna uppfyller förutsättningarna i övrigt. På motsvarande sätt som gäller för rotavdrag bör inte heller åtgärder för vilka försäkringsersättning lämnats omfattas av skattereduktionen för installation av grön teknik.

3.5 Krav på var installationen utförs

Förslag: För rätt till skattereduktion krävs att den utförda installationen är hänförlig till hushållet för den som begär skattereduktion eller dennes förälder. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige.

Skälen för promemorians förslag: För rätt till rotavdrag (liksom för rätt till rutavdrag) krävs att det utförda arbetet är hänförligt till köparens eller dennes förälders hushåll. Motsvarande bör gälla för skattereduktionen för installation av grön teknik, med hänsyn till skattereduktionens snarlikhet med rotavdraget.s

3.6 Skattereduktionens storlek

Förslag: Skattereduktion för installation av grön teknik ges med 15 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna för installation av solceller och med 50 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna för installation av lagring av egenproducerad elenergi och installation av laddningspunkt till elfordon. Skattereduktionen får för ett beskattningsår uppgå till högst 50 000 kronor.

Skälen för promemorians förslag: Frågan är vilken subventionsgrad som bör väljas för skattereduktionen. De tre olika stöden som skattereduktionen ska ersätta har alla olika subventionsnivåer och maximala stödbelopp. Det till omfattningen största av de tre stöd till privatpersoner som den nya skattereduktionen för installation av grön teknik är avsedd att ersätta är stödet till solceller. Under 2019 uppgick utbetalningen av investeringsstödet till solceller till privatpersoner sammantaget till 223 miljoner kronor fördelat på 6 201 stödmottagare. När stödet infördes den 1 juli 2009 var subventionsgraden 60 procent. Den har därefter sänkts vid flera tillfällen och uppgår nu till 20 procent. Övergången till en skattereduktion, som är en rättighetsbaserad stödform, givet att det finns skatt att reducera, garanterar att en subvention kommer att fås och det i direkt samband med att installationen av solceller görs. Det bedöms komma att stimulera till en ökad utbyggnad av solceller. Energimyndigheten bedömer t.ex. att den installerade solelkapaciteten i Sverige kommer att öka med drygt 40 procent per år de närmaste åren. Samtidigt minskar kostnaden för att investera i solceller, vilket framhållits av såväl myndigheten som branschorganisationen Svensk solenergi. Det finns därför skäl att sänka subventionsgraden. Nedåt begränsas subventionens styrande verkan av rotavdraget. För beräkning för arbetskostnad vid installation av solvärmesystem i samband med totalentreprenad till fast pris har Skatteverket godtagit att utföraren och kunden enligt schablon beräknar arbetskostnaden till 30 procent av totalkostnaden, vilket med rotavdragets subventionsgrad för arbetskostnader om 30 procent motsvarar en subventionsgrad för totalkostnaden om 9 procent. Bedömningen är att med en subventionsgrad för solceller om 15 procent kvarstår tillräcklig styrande verkan jämfört med rotavdragets nivå samtidigt som eventuella ökningar av de offentligfinansiella kostnaderna till följd av en hög tillväxt i antalet solelinstallationer åtminstone begränsas något. I takt med att kostnaden för att investera i solceller fortsätter sjunka med prognosticerad teknikutveckling bör subventionsgraden successivt minskas. För solcellsstödet är det nuvarande beloppstaket 1 200 000 kronor per system, vilket motsvarar stödberättigande kostnader på 6 000 000 kronor med en subventionsgrad på 20 procent. I figur 1 jämförs stödberättigande kostnader för det investeringsstöd som 2017 – 2019 gick till privatpersoner. Som figuren visar har under de tre senaste åren 75 procent eller mer av stödet gått till anläggningar med stödberättigande kostnader upp till ca 200 000 kronor. Därmed framstår det som rimligt att takbeloppet justeras ned avsevärt när skattereduktionen endast utgår till privatpersoner. Ett takbelopp om 50 000 kronor täcker vid en subventionsgrad om 15 procent, som framgår av figuren, in de flesta normalstora anläggningar som kan komma ifråga för privatpersoners bostäder. Då utgår full subvention till anläggningar med stödberättigade kostnader upp till och med 333 333 kronor. Stöd utgår även till större anläggningar, men stödet kommer då att begränsas av takbeloppet. Ingen investering i solceller berättigar enligt förslaget till mer än 50 000 kronor i skattereduktion.

Anm.: Strecket i lådan visar medianvärdet och krysset medelvärdet. Höjden på lådan visar hur 50 procent av observationerna fördelar sig kring medianvärdet, dvs. nedre kant på lådan motsvarar nedre kvartil och övre kant övre kvartil. De T-formade ändarna visar resterande 25 procent av värdena till minimum respektive maximum (exklusive extremvärden). Med n avses antalet observationer. Källa: Energimyndigheten.

För investeringsstödet till solceller finns även ett tak som innebär att de stödberättigade kostnaderna som högst får uppgå till 37 000 kronor per kilowatt (exkl. mervärdesskatt). Det takbeloppet bedöms dock inte, annat än i undantagsfall, innebära en faktisk begränsning för stödmottagarna. År 2019 uppgick det genomsnittliga stödet per kilowatt installerad toppeffekt för privatpersoner till 3 286 kronor. Någon motsvarande begränsning anses därför inte vara motiverad för den skattereduktion som föreslås här. De andra två stöden är till omfattningen avsevärt mindre och har högre subventionsnivåer. Stödet till energilagring uppgick 2019 till ca 15 miljoner kronor och stödet till laddningspunkter 2018 till ca 26 miljoner kronor. Subventionsgraden för energilagringsstödet uppgår till 60 procent och takbeloppet till 50 000 kronor, medan subventionsgraden för laddningspunktsstödet uppgår till 50 procent med ett takbelopp på 10 000 kronor (se tabell 1).

Anm.: 1 Avser 2017 – 2019 (inom parantes: bedömning för 2019). 2 Avser 2018. Källor: Energimyndigheten, Naturvårdsverket och egna beräkningar.

För att inte urholka den styrande effekten för stöden till energilagring och laddningspunkter bedöms det som nödvändigt att inte ha samma subventionsgrad för dessa stöd som för solceller. Av administrativa skäl och för att minimera gränsdragningsproblem samt minska risken för fel bör skattereduktionen använda samma subventionsnivå för såväl energilagring som laddningspunkter. Bedömningen är att det inte är nödvändigt att fortsätta med oförändrad subventionsgrad för energilagring. Subventionsgraden för stödet till energilagring föreslås anpassas till subventionsgraden för laddningspunkter eftersom stödet till energilagring nu har funnits några år och marknaden därmed bör ha kommit igång. Efterfrågan på energilagring kan också i stor utsträckning förväntas drivas av antalet installerade solelanläggningar. Behovet av att jämna ut förbrukning genom t.ex. batterilagring är nära förknippat med egenproducerad el i solelanläggningar. I och med att utbyggnaden av solel bedöms öka kraftigt, kan detta förväntas leda till en betydande ökning även av efterfrågan på energilagring. Ur ett offentligfinansiellt perspektiv kan det därmed vara motiverat att sänka subventionsgraden även för stödet till energilagring. Subventionsgraden i skattereduktionen föreslås därmed uppgå till 50 procent för såväl energilagring som laddningspunkter. I takt med att kostnaden för att investera i energilagring respektive laddningspunkter bör subventionsgraden successivt minskas. Takbeloppet föreslås vara gemensamt och uppgå till 50 000 kronor för hela skattereduktionen, oavsett vilken åtgärd det är som utförs inom ramen för skattereduktionen. Takbeloppet är då avsevärt lägre än nuvarande nivå för solcellsstödet, oförändrat för energilagringsstödet och avsevärt högre för stödet till laddningspunkter.

3.7 Köparens betalning till utföraren och utförarens begäran till Skatteverket om utbetalning

Förslag: Köpare och utförare kan komma överens om att betalning endast ska göras med 85 respektive 50 procent av arbets- och materialkostnaderna inklusive mervärdesskatt. För rätt till skattereduktion krävs att den utförda installationen av grön teknik har betalats elektroniskt. Betalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen om betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt. En utförare ska kunna begära utbetalning från Skatteverket med ett belopp motsvarande den del av installationen av grön teknik (inklusive mervärdesskatt) som köparen inte har betalat, dock högst med tre sjuttondelar av det belopp som köparen har betalat om det är fråga om installation av solceller och med högst samma belopp som köparen har betalat om det är fråga om installation av system för lagring av egenproducerad elenergi eller installation av laddningspunkt. Utbetalning ska kunna begäras först när installationen har utförts och betalats. Utförarens begäran om utbetalning ska lämnas elektroniskt och ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet betalades. Begäran ska vara undertecknad av utföraren eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för utföraren. Begäran ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren, 2. personnummer eller samordningsnummer i de fall sådant nummer finns för köparen, 3. debiterad ersättning för installation av grön teknik, debiterad ersättning för annat än installation av grön teknik, betalt belopp för installation av grön teknik och den dag som betalningen för installationen kommit utföraren tillhanda, 4. vad installationen av grön teknik avsett och antalet arbetade timmar, och 5. det belopp som utföraren begär som utbetalning från Skatteverket.

Promemorians förslag: Fakturamodellen innebär att köparen betalar en del av fakturan för ett arbete medan Skatteverket betalar resterande del till utföraren. Som redogjorts för i avsnitt 3.6 föreslås subventionsgraden vara 15 procent för installation av solceller respektive 50 procent för installation av lagring av egenproducerad elenergi och installation av laddningspunkter. Köpare och utförare kan komma överens om att betalning av arbets- och materialkostnader inklusive mervärdesskatt endast ska göras med 85 procent för installation av solceller och med 50 procent för installation av system för lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkter. Det är givetvis även möjligt att betala mer. Det kan framför allt aktualiseras om köparen inte har tillräckligt med utrymme för skattereduktion för att täcka upp för hela mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för arbete och material och de minst 85 respektive 50 procent av ersättningen

som köparen behöver betala själv. En sådan situation kan t.ex. uppkomma om den enskilde har låg skatt som inte räcker för full skattereduktion eller om den debiterade ersättningen för installation av grön teknik är så hög att maximal skattereduktion understiger 15 respektive 50 procent av dessa kostnader. En utbetalning från Skatteverket får dock högst uppgå till tre sjuttondelar av det belopp som köparen har betalat om det är fråga om installation av solceller och med högst samma belopp som köparen har betalat om det är fråga om installation av lagring av egenproducerad elenergi eller installation av laddningspunkt. Detta säkerställer att utbetalningen och därmed subventionsgraden inte överstiger avsedda 15 respektive 50 procent i en situation då köparen har betalat mindre än 85 respektive 50 procent av de debiterade kostnaderna för installationen. Den 1 januari 2020 infördes ett krav på elektronisk betalning för rätt till skattereduktion för hushållsarbete vid anlitande av en näringsidkare. Syftet är att motverka felaktiga utbetalningar enligt fakturamodellen genom de ökade kontrollmöjligheter som ges med transaktioner som är dokumenterade genom en oberoende part (se prop. 2019/20:1 Budgetpropositionen för 2020, Förslag till statens budget för 2020, finansplan och skattefrågor s. 209). Motsvarande bör gälla även för fakturamodellen för den nu föreslagna skattereduktionen. Förslaget är därför att betalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen om betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt. Exempel på en elektronisk betalning är en betalning med kontokort, inbetalningskort, BankID och Swish. Däremot omfattas exempelvis inte betalning med check, som är ett löpande skuldebrev, som löses in av innehavaren och som medför en utbetalning där uppgift om mottagare inte behöver anges. Inte heller utgör betalning med kryptovalutor, såsom Bitcoin och liknande betalningslösningar, en elektronisk betalning eftersom sådana betalningar inte förmedlas av en betaltjänstleverantör enligt betaltjänstlagen vilket innebär att information om avsändare, mottagare, belopp eller tidpunkt inte kan identifieras. Efter att en installation av grön teknik har utförts och betalats kan utföraren begära utbetalning av resterande debiterat belopp från Skatteverket. Skatteverkets utbetalning får uppgå till högst tre sjuttondelar av det belopp som köparen har betalat om det är fråga om installation av solceller och högst samma belopp som köparen har betalat om det är fråga om installation av lagring av egenproducerad elenergi eller installation av laddningspunkt (i båda fallen inklusive mervärdesskatt). Utbetalningen blir då maximalt 15 respektive 50 procent av den sammanlagda betalningen från köparen och Skatteverket, vilket motsvarar skattereduktionens två olika procentsatser enligt förslaget i avsnitt 3.6. Precis som beskrivits i avsnitt 2.2 avseende fakturamodellen för rut- och rotavdrag är det möjligt för en utförare att få utbetalning även för successiva tillhandahållanden av åtgärder som han eller hon har fått betalt för. Begäran om utbetalning ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter aktuellt beskattningsår. Detta för att underlaget för skattereduktionen ska kunna förtryckas i inkomstdeklarationen. Om arbetet utförs och köparens betalning sker under 2021 (beskattningsåret) 35

ska begäran om utbetalning komma in till Skatteverket senast den 31 januari 2022. Om arbetet däremot utförs under 2021 och köparens betalning sker under 2022 (beskattningsåret) ska begäran om utbetalning i stället komma in till Skatteverket senast den 31 januari 2023. Efter detta datum mister en utförare sin möjlighet att få utbetalning från Skatteverket. En ansökan som kommer in efter detta datum ska avvisas. I en begäran om utbetalning enligt fakturamodellen för rut- och rotavdrag ska utföraren enligt lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, utöver uppgift om det belopp som begärs utbetalat, lämna uppgifter om sig själv, köparen, det utförda arbetet och debiterade och betalade belopp. Uppgiftslämnandet bör ha motsvarande omfattning beträffande nu aktuell fakturamodell. De uppgifter som bör lämnas är därför 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren, 2. personnummer eller samordningsnummer i de fall sådant nummer finns för köparen, 3. debiterad ersättning för installation av grön teknik, debiterad ersättning för annat än installation av grön teknik, betalt belopp för installation av grön teknik och den dag som betalningen för installationen kommit utföraren tillhanda, 4. vad installationen av grön teknik avsett och antalet arbetade timmar, och 5. det belopp som utföraren begär som utbetalning från Skatteverket. När det gäller uppgifter om vilken typ av installation som har utförts bör det överlämnas till Skatteverket att meddela verkställighetsföreskrifter om denna indelning. Motsvarande ordning gäller för rut- och rotavdrag enligt 4 § förordningen (2009:201) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Skatteverket har i sina föreskrifter (SKVFS 2014:22) om begäran om utbetalning för hushållsarbete föreskrivit en indelning för rutoch rotarbete i begäran om utbetalning. Precis som beträffande begäran om utbetalning enligt fakturamodellen för rut- och rotavdrag ska begäran om utbetalning enligt nu föreslagen fakturamodell lämnas elektroniskt. Skatteverket bör meddela verkställighetsföreskrifter om lämnande av elektronisk begäran om utbetalning. Beträffande rut- och rotavdrag finns en sådan reglering i Skatteverkets ovan nämnda föreskrifter om begäran om utbetalning för hushållsarbete.

3.8 Skatteverkets utbetalning till utföraren

Förslag: Skatteverket ska till en utförare som högst kunna utbetala 50 000 kronor per köpare och beskattningsår, dvs. ett belopp som motsvarar köparens maximala preliminära skattereduktion. Utbetalning ska göras till utförarens bank- eller kreditmarknadsföretagskonto. Skatteverket ska snarast fatta beslut om utbetalning. Skatteverket ska så snart som möjligt meddela köparen om beslut om utbetalning. Den som begär utbetalning ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Utföraren ska ges tillfälle att yttra sig innan ett ärende avgörs, om det inte är uppenbart obehövligt.

Skälen för promemorians förslag: Skatteverket ska till en eller flera utförare kunna betala ut högst 50 000 kronor per köpare och år, vilket motsvarar maximal skattereduktion enligt förslaget i avsnitt 3.6. Det innebär, i likhet med vad som gäller för fakturamodellen för rut- och rotavdrag, att utbetalning ska vägras i de fall Skatteverket kan konstatera att köparen redan har tillgodoräknats preliminär skattereduktion med belopp motsvarande maximal skattereduktion. En utförare av installation av grön teknik får se till att avtalsvägen förbehålla sig rätten att kräva köparen på ytterligare betalning i händelse av att Skatteverket vägrar utbetalning. En sådan avtalsreglering kan även bli aktuell för att täcka in situationer där Skatteverket återkräver en utbetald ersättning för att förutsättningarna för skattereduktion inte är uppfyllda (se avsnitt 3.9). Som framgår av avsnitt 3.7 kan begäran om utbetalning och därmed Skatteverkets beslut om utbetalning högst avse ett belopp som uppgår till högst tre sjuttondelar av det belopp som köparen har betalat om det är fråga om installation av solceller och med högst samma belopp som köparen har betalat om det är fråga om installation av system för lagring av egenproducerad elenergi eller installation av laddningspunkt. Den som begär utbetalning ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Syftet är, precis som beträffande motsvarande bestämmelse i fakturamodellen för rut- och rotavdrag, att möjliggöra för Skatteverket att vid behov kunna göra vissa kontroller för att säkerställa att utbetalningar sker på korrekta grunder. Skatteverket ska snarast fatta beslut om utbetalning. Detta skyndsamhetskrav gäller oavsett om beslutet innebär att utbetalning ska ske eller att utbetalning, helt eller delvis, ska vägras. Utbetalning ska göras till utförarens bank- eller kreditmarknadsföretagskonto. Utföraren ska ges tillfälle att yttra sig innan ett ärende avgörs, om det inte är uppenbart obehövligt. Med att det är uppenbart obehövligt avses en situation när beslutet är av så självklar karaktär att ett yttrande från den enskilde inte skulle kunna medföra ett bättre beslutsunderlag.

3.9 Återbetalning av utbetalda medel

Förslag: Den som har fått en utbetalning från Skatteverket utan att vara berättigad till den ska snarast underrätta verket om denna utbetalning. Om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska utföraren snarast underrätta verket om denna återbetalning. Den som underrättar Skatteverket om återbetalning ska ge verket tillfälle att granska underlaget för återbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Om någon har fått en utbetalning utan att vara berättigad till den, ska Skatteverket snarast besluta att det felaktigt utbetalda beloppet ska betalas tillbaka till Skatteverket. Om utföraren till köparen återbetalar ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska verket snarast besluta att återbetalning ska ske med ett belopp som motsvarar vad som betalats tillbaka till köparen. Utföraren och annan mottagare av en felaktig utbetalning ska ges tillfälle att yttra sig innan ett ärende avgörs, om det inte är uppenbart obehövligt. Skatteverkets beslut om återbetalning ska meddelas före utgången av det sjätte året efter det beskattningsår som utbetalningen avser. Om Skatteverket har beslutat om återbetalning ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen. Skatteverket ska så snart som möjligt meddela köparen om ett beslut om återbetalning. Beslut om återbetalning gäller omedelbart. Skatteverket får under vissa förutsättningar bevilja anstånd med återbetalningen. Återbetalning ska ske genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning och göras senast den sista dagen i månaden efter den månad som Skatteverket fattat beslutet om återbetalning. Om återbetalning inte görs i rätt tid, ska fordringen lämnas för indrivning. Regeringen får meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Kostnadsränta tas ut på belopp som ska betalas tillbaka efter beslut av Skatteverket. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med den dag beloppet betalas tillbaka. Räntan beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen. Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis avstå från kravet på ränta. Betalningssäkring får ske för att säkerställa återbetalning.

Skälen för promemorians förslag: Om en utbetalning till en utförare har skett utan att förutsättningarna för utbetalning, dvs. i praktiken förutsättningarna för skattereduktion för köparen, egentligen varit uppfyllda måste detta kunna korrigeras. En sådan situation behöver inte uppkomma på grund av att utföraren lämnat medvetet felaktiga uppgifter utan kan bero på t.ex. en missuppfattning av vilket arbete som berättigar till skattereduktion eller ett administrativt misstag hos utföraren eller Skatteverket. En felaktig utbetalning kan vidare tänkas uppkomma genom att Skatteverket betalar ett belopp till helt fel mottagare, som kanske inte ens 38 utför installation av grön teknik.

Korrigering bör även kunna ske om en utförare, på grund av att det ursprungliga kravet mot köparen av någon anledning måste korrigeras, till köparen betalar tillbaka ett belopp som tidigare har legat till grund för ett beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket. Det föreslås därför att om någon har fått en utbetalning utan att vara berättigad till den, ska det felaktigt utbetalda beloppet betalas tillbaka. Återbetalning ska också ske om en utförare till köparen betalar tillbaka ersättning som tidigare har legat till grund för en begäran om utbetalning av belopp från Skatteverket. Som komplement till detta föreslås en underrättelseskyldighet i förhållande till Skatteverket för dels utförare som till köparen betalar tillbaka ersättning som tidigare har legat till grund för begäran om utbetalning, dels utförare och andra som mottagit ett felaktigt utbetalat belopp. Den som underrättar Skatteverket om återbetalning ska, på motsvarande sätt som den som begär utbetalning (se avsnitt 3.8), ge verket tillfälle att granska underlaget och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Skatteverket ska när frågan om återbetalning aktualiseras snarast fatta beslut i frågan. Till denna prövning kopplas en kommuniceringsskyldighet för Skatteverket, så att utföraren och annan som är skyldig att underrätta Skatteverket om en felaktig utbetalning ges möjlighet att framföra sina synpunkter innan Skatteverket fattar ett beslut. Utföraren och annan som är skyldig att underrätta Skatteverket bör därför ges tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs, om det inte är uppenbart obehövligt. Om Skatteverket beslutar om återbetalning ska köparens tillgodoräknade preliminära skattereduktion minskas med belopp motsvarande återbetalningsbeloppet. Skatteverket ska så snart som möjligt meddela köparen om Skatteverket fattar ett beslut om återbetalning. Precis som enligt fakturamodellen för rut- och rotavdrag bör tidsfristen för Skatteverkets möjlighet att besluta om återbetalning korrespondera med tidsfristen för efterbeskattning med avseende på köparens felaktigt tillgodoräknade slutliga skattereduktion. Skatteverkets beslut om återbetalning ska därför meddelas före utgången av det sjätte året efter det beskattningsår som utbetalningen avser. Kostnadsränta tas ut på belopp som ska betalas tillbaka efter beslut av Skatteverket. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med den dag beloppet betalas tillbaka. Räntan beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis avstå från kravet på ränta. Återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket fattat beslutet om återbetalning. Återbetalning ska ske genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning. Om återbetalning inte görs i rätt tid, ska fordringen lämnas för indrivning. Regeringen bör ges rätt att meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. En sådan rätt finns beträffande fakturamodellen för rut- och rotavdrag. Enligt 3 § förordningen (2009:201) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete behöver indrivning inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt. Precis som är fallet beträffande fakturamodellen för rut- och rotavdrag föreslås betalningssäkring kunna ske för att säkerställa återbetalning. 39

Betalningssäkring förutsätter bl.a. att det finns en påtaglig risk för att den betalningsskyldige undandrar sig att betala fordringen och att åtgärden är proportionerlig. Beslut om återbetalning inom ramen för fakturamodellen för rut- och rotavdrag är i dag inte omedelbart verkställbara. Endast beslut om betalningssäkring är omedelbart verkställbara. Skatteverket har i promemorian Omedelbar verkställighet av beslut om återbetalning enligt husavdragets fakturamodell (Fi2019/01016/S3) föreslagit att beslut om återbetalning av felaktigt utbetalda belopp ska gälla omedelbart. Förslaget om omedelbar verkställighet har motiverats bl.a. av att ett relativt stort antal beslut om återbetalning avseende felaktiga utbetalningar inte efterlevs och att det förekommer problem med att delge återbetalningsbeslut. Frågan bereds inom Finansdepartementet. I anslutning till förslaget om omedelbar verkställighet föreslår Skatteverket även att vissa av bestämmelserna i skatteförfarandelagen om anstånd i tillämpliga delar ska gälla för beslut om återbetalning. Det rör sig om bestämmelserna om ansökan om anstånd (63 kap. 2 §), ändringsanstånd (63 kap. 4 §), anstånd för att undvika betydande skada (63 kap. 5 och 6 §§), anstånd på grund av synnerliga skäl (63 kap. 15 §) och anstånd som är till fördel för det allmänna (63 kap. 23 §). Även skatteförfarandelagens bestämmelser om att anstånd ska beviljas med skäligt belopp (63 kap. 16 §), ställande av säkerhet (63 kap. 8 – 10 §§), återkallande av anstånd, nedsättande av anståndsbelopp och krävande av säkerhet för fortsatt anstånd (63 kap. 22 §) och när säkerhet tas i anspråk (71 kap. 1 §) föreslår Skatteverket ska gälla för beslut om återbetalning. Den nu föreslagna fakturamodellen för skattereduktion för installation av grön teknik bör i allt väsentligt överensstämma med nuvarande fakturamodell. Med förebild i Skatteverkets nämnda förslag föreslås i denna promemoria en omedelbar verkställighet för beslut om återbetalning inom ramen för fakturamodellen för skattereduktion för installation av grön teknik. Av rättssäkerhetsskäl bör det även på motsvarande sätt, och i samma situationer, som Skatteverket föreslår i sin promemoria finnas möjligheter till anstånd med återbetalning. Det innebär att anstånd kan medges t.ex. när det är tveksamt hur stort belopp som kommer att behöva betalas eller där betalning före laga kraft skulle medföra betydande skadeverkningar eller annars framstå som oskäligt.

3.10 Preliminär skattereduktion

Förslag: Köparen tillgodoräknas preliminär skattereduktion motsvarande det belopp som Skatteverket har utbetalat till utföraren. Preliminär skattereduktion tillgodoräknas i den ordning som registrering sker. Skatteverket meddelar löpande köparen dels vilka preliminära skattereduktioner som har tillgodoräknats, dels total tillgodoräknad skattereduktion. Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktion som tillgodoräknats hittills under året.

Skälen för promemorians förslag: I de fall en köpare och en utförare 40 kommer överens om att köparen inte ska betala den del av utgiften för

installation av grön teknik som utgör köparens skattelättnad, kan utföraren begära att få utbetalning från Skatteverket i enlighet med vad som beskrivits i avsnitt 3.7. Det belopp som Skatteverket utbetalar till utföraren tillgodoräknas köparen som en preliminär skattereduktion. Den preliminära skattereduktionen utgör en form av förtida återbetalning av köparens slutliga skatt. Skattelättnaden tillgodoräknas alltså köparen redan under beskattningsåret. För att det ska bli aktuellt med preliminär skattereduktion för köparen krävs alltså att Skatteverket har gjort en utbetalning till utföraren i fråga om köparens utgifter för installation av grön teknik. Om utföraren av någon anledning inte begär utbetalning från Skatteverket tillgodoräknas köparen inte någon preliminär skattereduktion. Det är först när slutlig skattereduktion begärs i inkomstdeklarationen som Skatteverket gör prövningen om slutlig skattereduktion ska ges eller inte. Förutsättningarna för tillgodoräknande av slutlig skattereduktion beskrivs i avsnitt 3.11. Det skulle kunna förekomma att två eller flera utförare kommer in med begäran om utbetalning gällande en och samma köpare ungefär samtidigt och köparens gräns för preliminär skattereduktion passeras genom full utbetalning enligt respektive begäran. I ett sådant fall bör, precis som i fråga om rut- och rotavdrag, gälla att den preliminära skattereduktion som först har registrerats har företräde framför en senare. Den totala reduktionen får dock aldrig överstiga maximal skattereduktion, dvs. 50 000 kronor. Skatteverket ska så snart som möjligt meddela köparna om utbetalning (jfr avsnitt 3.8 angående meddelande till köparen om beslut i fråga om utbetalning). Köparen får därigenom en kvittens från Skatteverket när en utbetalning har skett till utföraren. Skatteverkets meddelande ska även innehålla en uppgift om total tillgodoräknad preliminär skattereduktion. En sådan uppgift gör det lättare för en köpare att hålla reda på när taket för preliminär skattereduktion nås. Köparen ansvarar själv för den del av arbetsersättningen som inte regleras via systemet med utbetalning och preliminär skattereduktion. En annan fördel med löpande meddelanden om preliminär skattereduktion är att eventuellt missbruk av systemet kan påpekas av köparen direkt till Skatteverket. Fakturamodellen för rut- och rotavdrag innehåller en bestämmelse om att Skatteverket på begäran av köparen ska lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktion som tillgodoräknats hittills under året. Syftet med ett sådant meddelande är att köparen på ett enkelt sätt ska kunna redovisa för utföraren hur stor preliminär skattereduktion som finns kvar att disponera (prop. 2008/09:178 s. 45). Detta fyller en funktion eftersom utföraren inte själv kan kontrollera hur mycket som har utnyttjats som preliminär skattereduktion genom att Skatteverket lämnar uppgift om utnyttjad preliminär skattereduktion till utföraren, eftersom den uppgiften omfattas av skattesekretessen enligt 27 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). En motsvarande bestämmelse om lämnande av särskilt meddelande föreslås även för den nu aktuella fakturamodellen för skattereduktion för installation av grön teknik.

3.11 Slutlig skattereduktion

Förslag: Slutlig skattereduktion tillgodoräknas med ett belopp motsvarande tillgodoräknad preliminär skattereduktion. Köparen begär slutlig skattereduktion i sin inkomstdeklaration för det aktuella beskattningsåret. Skattereduktionen hänförs till det beskattningsår då köparen har betalat installationen av grön teknik.

Skälen för promemorians förslag: Fakturamodellen innebär att skattereduktion ges med ett belopp motsvarande den tillgodoräknade preliminära skattereduktionen. I vissa fall kan det uppkomma situationer när rättelser görs och utföraren betalar tillbaka en del eller hela ersättningen till köparen. Det kan t.ex. bli aktuellt om det upprättas en kreditfaktura eller annan handling på grund av att det ursprungliga kravet måste korrigeras. I dessa fall ska gjord betalning anses vara nettobetalningen under beskattningsåret. I de fall då utföraren har fått utbetalning från Skatteverket, dvs. köparen har fått preliminär skattereduktion (se avsnitt 3.10), tillgodoräknas slutlig skattereduktion med 15 respektive 50 procent av kostnaderna för installationen. Den slutliga skattereduktionen får dock aldrig överstiga den preliminära skattereduktion som har tillgodoräknats. Skattereduktionen grundar sig på att den skattskyldige haft en utgift för den utförda installationen. Skattereduktionen bör därför, precis som är fallet med fakturamodellen för rut- och rotavdrag, hänföras till det beskattningsår då köparen betalat utgiften. Begäran om skattereduktion görs i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då den utförda installationen har betalats. På motsvarande sätt som för rut- och rotavdrag bör Skatteverket ges möjlighet att förtrycka underlaget för skattereduktion på köparens inkomstdeklaration. Den slutliga skattereduktionen för installation av grön teknik minskar köparens slutliga skatt. När den slutliga skatten beräknas ska Skatteverket till den slutliga skatten lägga den preliminära skattereduktionen. I normalfallet kommer då den preliminära skattereduktionen att ”kvittas” mot den slutliga skattereduktionen. Det innebär att ingen ytterligare utbetalning till köparen kommer att göras. Den preliminära skattereduktionen har tillgodoräknats köparen genom att Skatteverket har betalat motsvarande belopp direkt till utföraren som betalning för utförd installation av grön teknik. Om köparen vid beskattningen inte har tillräckligt med slutlig skatt för att få slutlig skattereduktion med motsvarande belopp som den preliminära skattereduktion som tillgodoräknats löpande under året kommer han eller hon att få betala ytterligare skatt.

3.12 Överklagande av Skatteverkets beslut

Förslag: Skatteverkets beslut enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Skälen för promemorians förslag: Precis som enligt nuvarande fakturamodell för rut- och rotavdrag bör det finnas en möjlighet för en utförare att överklaga ett beslut av Skatteverket att helt eller delvis avslå en begäran om utbetalning (se avsnitt 3.7) eller att avvisa begäran för att den inkommit för sent (jfr avsnitt 3.7 om tidsfristen för begäran om utbetalning). Utföraren kan även klaga på beslut om återbetalning och beslut om att avstå från kostnadsränta (se avsnitt 3.9). Även Skatteverkets beslut rörande anstånd (se avsnitt 3.9) ska kunna överklagas. Ett beslut av Skatteverket att överlämna en fordran som avser återbetalning till indrivning kan emellertid inte överklagas. Besluten enligt lagen är administrativa beslut som överklagas enligt de vanliga bestämmelserna i förvaltningslagen (2017:900). De frågor som kan bli föremål för domstolsprövning är av enklare karaktär, varför prövningstillstånd bör krävas vid överklagande till kammarrätten. Ett beslut av Skatteverket rörande en begäran om utbetalning har en direkt påverkan på köparens preliminära skattereduktion. Även köparen har därför möjlighet att överklaga ett beslut att helt eller delvis vägra utbetalning eller att avvisa en begäran om utbetalning. Även ett beslut om återbetalning påverkar köparens preliminära skattereduktion om återbetalningen sker innan slutlig skatt har beslutats, varför även ett sådant beslut kan överklagas av köparen. Sedan slutlig skatt har beslutats påverkar en återbetalning normalt köparen indirekt genom en omprövning på initiativ av Skatteverket av beskattningen för det aktuella beskattningsåret, och köparen har möjlighet att föra talan mot det beslutet. Frågan om avstående från kostnadsränta påverkar bara utförarens situation och kan inte sägas angå köparen på ett sätt som ger denne en rätt att överklaga.

3.13 Vilka som ska ha rätt till skattereduktion

Förslag: Rätt till skattereduktion för installation av grön teknik har de som 1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, 2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och 3. har haft utgifter för utförd installation av grön teknik. Rätt till skattereduktion har även de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 inkomstskattelagen (1999:1229), om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Dödsbon har rätt till skattereduktion för installation av grön teknik som har utförts före dödsfallet.

Skälen för promemorians förslag: Som anförts i avsnitt 3.1 ska den föreslagna skattereduktionen för installation av grön teknik ersätta vissa stöd som är riktade till fysiska personer. Det är således endast fysiska personer som kommer att kunna få skattereduktionen. De ska vidare ha haft utgifter för utförd installation av grön teknik. Inte minst med hänsyn

till skattereduktionens snarlikhet med rotavdrag bör personkretsen avgränsas på samma sätt som gäller för rut- och rotavdraget. Skattereduktionen bör således omfatta individer som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år och som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret. Rätten till skattereduktion bör på motsvarande sätt även gälla de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 inkomstskattelagen, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Den kategori som avses här är utomlands bosatta som begärt att få sina tjänsteinkomster beskattade enligt inkomstskattelagen i stället för enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta samt skattskyldiga som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för inkomster från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige. Med överskott av förvärvsinkomster avses summan av tjänsteintäkter och intäkter av näringsverksamhet efter avdrag för kostnader i respektive inkomstslag. Det ankommer på den skattskyldige att ange vilka inkomster denne uppbär utomlands. Skattereduktion kan även ges till ett dödsbo om installationen av grön teknik har utförts före dödsfallet. Betalningen kan däremot ha gjorts av dödsboet.

3.14 Omkostnadsbeloppet vid kapitalvinstberäkning

Förslag: Vid beräkning av kapitalvinst ska utgifter för installation av grön teknik inte ingå i omkostnadsbeloppet till den del skattereduktion har tillgodoräknats för installationen.

Utredningens förslag: Vid försäljning av en fastighet eller en bostadsrätt gäller enligt huvudregeln i 44 kap. 13 § inkomstskattelagen att kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med utgifterna för avyttringen och omkostnadsbeloppet. I 44 kap. 14 § inkomstskattelagen definieras omkostnadsbeloppet som utgifter för anskaffning (anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för förbättring (förbättringsutgifter). Av 44 kap. 14 § andra stycket framgår att utgifter för rotavdragsgrundande arbete inte ingår i omkostnadsbeloppet till den del skattereduktion har tillgodoräknats. Det betyder att om den skattskyldige t.ex. har haft utgifter för rotarbete om sammanlagt 100 000 kronor och tillgodoräknats skattereduktion med 30 000 kronor för arbetet, kan dessa 30 000 kronor inte ingå i omkostnadsbeloppet. Resterande 70 000 kronor, dvs. det belopp som utgör den faktiska arbetskostnaden för den skattskyldige, ingår däremot. Att det belopp som motsvaras av skattereduktionen inte ska ingå i omkostnadsbeloppet har motiverats med att den skattskyldige inte kan sägas ha haft utgiften i fråga (prop. 2008/09:178 s. 48). Detta resonemang är tillämpligt även beträffande den nu föreslagna skattereduktionen för installation av grön teknik. Det bör därför anges i 44 kap. 14 § inkomstskattelagen att inte heller skattereduktion för installa- 44 tion av grön teknik ska beaktas vid beräkning av omkostnadsbeloppet.

3.15 Utvidgad brottskatalog i lagen om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet

Förslag: Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ska även omfatta bedrägeribrott, om gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik. Skatteverkets skyldighet att göra en anmälan till åklagare enligt skatteförfarandeförordningen ska även omfatta ovan nämnda bedrägeribrott.

Skälen för promemorians förslag: Sedan 1998 har Skatteverket i uppgift att medverka i vissa brottsutredningar samt att bedriva underrättelseverksamhet avseende viss brottslighet. Den brottsbekämpande verksamheten bedrivs inom den s.k. skattebrottsenheten, som är organisatoriskt skild från andra verksamheter inom Skatteverket. Bestämmelser om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet finns i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. Medverkan i brottsutredningar sker på begäran av och under ledning av åklagare medan underrättelseverksamheten bedrivs självständigt av Skatteverket. Verksamheten är begränsad till vissa brott som har anknytning till Skatteverkets övriga verksamhet, den s.k. brottskatalogen. I dag omfattar brottskatalogen bl.a. skattebrott och bokföringsbrott. En brottslighet som ansett ha ett klart samband med Skatteverkets verksamhet är bedrägeribrott med koppling till bestämmelserna om skattereduktion för hushållsarbete, dvs. rut- och rotavdragen (prop. 2016/17:89 s. 42). Detta uttrycks i 1 § första stycket 5 lagen om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet så att Skatteverkets verksamhet enligt lagen omfattar brott enligt 9 kap. 1 – 3 och 11 §§ brottsbalken, om gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. De paragrafer i brottsbalken som det hänvisas till omfattar olika grader av bedrägeribrott samt försök, förberedelse och stämpling till bedrägeribrott. Även sådana bedrägerier som begås genom att förorsaka felaktiga utbetalningar inom den nu föreslagna fakturamodellen för skattereduktion för installation av grön teknik har ett klart samband med Skatteverkets verksamhet. Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet föreslås därför även omfatta bedrägeribrotten, om gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik. Av 18 kap. 8 § skatteförfarandeförordningen (2011:1261) framgår vidare att Skatteverket, utöver vad som följer av 17 § skattebrottslagen, ska göra en anmälan till åklagare så snart det finns anledning att anta att någon har gjort sig skyldig till vissa uppräknade brott. I denna uppräkning ingår sedan den 1 april 2019 brott enligt 9 kap. 1 – 3 och 11 §§ brottsbalken, om gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Denna ändring gjordes bl.a. för att tydliggöra i vilka fall misstänkt brottslighet ska anmälas (jfr SOU 2017:37 s. 429 f. och 434). Detta skäl gör sig gällande även avseende den nu föreslagna fakturamodellen. Bedrägeribrott som har samband med Skatteverkets verksamhet enligt den föreslagna lagen om förfarandet vid

skattereduktion för installation av grön teknik föreslås därför läggas till i uppräkningen av de brott som omfattas av anmälningsskyldigheten i 18 kap. 8 § skatteförfarandeförordningen.

3.16 Personuppgiftsbehandling

Bedömning: Den behandling av personuppgifter som förslaget om skattereduktion för installation av grön teknik ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning. Den befintliga reglering som finns på personuppgiftsområdet utgör tillräcklig reglering för den personuppgiftsbehandling som detta förslag föranleder hos Skatteverket. Det behöver således inte införas någon ytterligare reglering om denna behandling.

Skälen för promemorians bedömning: I denna promemoria föreslås ett införande av en skattereduktion för installation av grön teknik. Den som utför en installation av grön teknik behöver i begäran om utbetalning lämna uppgifter om köparen (se avsnitt 3.7). Förslaget medför att personuppgifter måste behandlas av utföraren och därefter av Skatteverket i beskattningsdatabasen. Förslaget ger således upphov till en sådan personuppgiftsbehandling som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan kallad EU:s dataskyddsförordning. EU:s dataskyddsförordning är i alla delar bindande och direkt tillämplig i samtliga EU:s medlemsländer och ska tillämpas fr.o.m. den 25 maj 2018. Förordningen utgör den generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU. För Skatteverkets personuppgiftsbehandling i beskattningsverksamheten gäller även lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet som innehåller bestämmelser som kompletterar dataskyddsförordningen. Vissa av bestämmelserna i lagen gäller också vid behandling av uppgifter om juridiska personer och avlidna (se 1 § andra stycket). Behandling hos enskilda (i detta fall utförare av installationer av grön teknik) av sådana uppgifter bedöms ha rättslig grund på det sätt som krävs enligt artikel 6 i EU:s dataskyddsförordning. Den rättsliga grunden för behandlingen hos utförarna i detta fall är i första hand att den är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse på det sätt som anges i artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen. Förpliktelsen ifråga innebär att vid begäran om utbetalning lämna uppgift om köparen och dennes köp av installationen. Kravet på rättslig grund är därmed uppfyllt. Grunden för behandlingen är vidare fastställd i den nationella rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen. Den rättsliga grunden framgår av förslaget till lag om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik. De uppgifter som kommer att behandlas är inte sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Behandlingen hos utförarna är mot denna bakgrund förenlig med dataskydds- 46 förordningen.

När utföraren har lämnat en begäran om utbetalning till Skatteverket behöver myndigheten behandla personuppgifterna i beskattningsdatabasen. Den rättsliga grunden för behandlingen hos Skatteverket är i första hand att den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning (artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning). Den aktuella grunden för behandlingen är fastställd i den nationella rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen. Den rättsliga grunden är fastställd i förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket och i den föreslagna lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik. De uppgifter som kommer att behandlas är inte sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Av 1 kap. 4 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet framgår att uppgifter bl.a. får behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för fastställande av underlag samt för bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter samt för revision och annan kontrollverksamhet. Av 2 kap. 2 § i lagen framgår vidare att i beskattningsdatabasen får uppgifter behandlas om personer som omfattas av verksamhet enligt 1 kap. 4 § 1 – 9. I 2 kap. 3 § och i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet finns bestämmelser om vilka uppgifter som får behandlas i beskattningsdatabasen. Den behandling av uppgifter avseende de skattskyldiga köparna och utförarna som förslaget ger upphov till hos Skatteverket behövs för bestämmande av skatt, vilket inkluderar myndighetens handläggning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik, och för kontroll av densamma och är tillåten enligt de angivna bestämmelserna. Det eventuella integritetsintrång som personuppgiftsbehandlingen medför bedöms stå i proportion till ändamålet att ge de som låter installera grön teknik möjlighet till en skattelättnad. Sammanfattningsvis görs bedömningen att den personuppgiftsbehandling som förslaget i denna promemoria ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning. Den befintliga reglering som finns på personuppgiftsområdet utgör tillräcklig reglering för den personuppgiftsbehandling som detta förslag föranleder hos Skatteverket. Det behöver således inte införas någon ytterligare reglering om denna behandling.

3.17 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslag: De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2021. Bestämmelserna om skattereduktion i inkomstskattelagen tillämpas på installation av grön teknik som har utförts och betalats efter den 31 december 2020. Bestämmelserna i skatteförfarandelagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

Skälen för promemorians förslag: De föreslagna ändringarna innebär förenklingar för privatpersoner som köper installation av grön teknik. Detta intresse ska samtidigt vägas mot Skatteverkets faktiska möjligheter att hantera den nya skattereduktionen med fakturamodell och berörda 47

branschers behov av tid för anpassning. En lämplig avvägning är att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2021. De nya bestämmelserna om skattereduktion i inkomstskattelagen bör tillämpas på arbeten som har utförts och betalats efter den 31 december 2020. Eftersom skattereduktionen hänförs till det beskattningsår då betalning skett (se avsnitt 3.11) bör bestämmelserna i skatteförfarandelagen därmed tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. Ändringen i lagen om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet bör som en naturlig följd också träda i kraft den 1 januari 2021.

4 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att bedöma andra effekter än de offentligfinansiella effekterna kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

4.1 Syfte och alternativa lösningar

Enligt den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (januariavtalet) ska ett nytt avdrag för grön teknik införas. Syftet med förslaget är att möjliggöra för enskilda som investerar i grön teknik att få subventionen för investeringen redan i samband med köpet och därmed undvika en situation där subventionen uteblir eller försenas på grund av att beviljade anslag inte förmår matcha ansökningarna om stöd beloppsmässigt. Ett rättighetsbaserat stöd som en skattereduktion minskar bl.a. osäkerheten om att stöd kommer att utgå. En sådan stödutformning kan därmed i sig leda till ökade incitament att investera i solceller. Ett alternativ till införandet av en särskild skattereduktion är att ytterligare höja anslaget till stöd till solceller. Ett anslagsbaserat stöd är generellt mer gynnsamt (under förutsättning att anslagna medel räcker till) för köpare av grön teknik som har så låg slutlig skatt att full skattereduktionen inte kan ges. Högre anslag skulle dock inte undanröja risken för att stödansökningarna beloppsmässigt överträffar anslagna medel. Det skulle även fortsatt innebära en längre väntan på att få del av subventionen för de individer som får stöd beviljat än vad som är fallet med en skattereduktion med fakturamodell. Utökade resurser för handläggningen av 48 stödansökningar skulle kunna förkorta väntetiderna i nuvarande stöd-

system. Förenklad handläggning av just privatpersoners ansökningar skulle kunna förkorta väntetiderna ytterligare. Att koncentrera handläggningen av privatpersoners stödansökningar till en myndighet skulle möjligen också bidra till förkortade väntetider, jämfört med nuvarande ordning då samtliga länsstyrelser svarar för handläggningen av stöd till solceller och installationer för lagring av el. Men även om väntetiderna i nuvarande system skulle kunna kortas ned, kvarstår risken att anslagna medel tar slut. Sammantaget framstår den valda lösningen därför som den bästa.

4.2 Offentligfinansiella effekter

Även om den föreslagna skattereduktionen har utformats för att ungefär motsvara nuvarande anslagsnivåer uppstår en offentligfinansiell kostnad eftersom det saknas anslag för stöden till solceller, energilagring respektive laddningspunkter för 2021 och framåt. Skattereduktionen innebär att en skatteutgift uppstår som minskar statens skatteintäkter fr.o.m. 2021. Skattereduktionen beräknas sammantaget minska statens skatteintäkter med 0,20 miljarder kronor per år. Av detta svarar stödet till solceller för 0,16 miljarder kronor och stöden till energilagring och laddningspunkter för 0,01 respektive 0,03 miljarder kronor. Genom att den föreslagna skattereduktionen syftar till att stimulera till ytterligare investeringar i solceller, energilagring och laddningspunkter kan de offentligfinansiella kostnaderna öka i framtiden. Kostnaden för en skattereduktion begränsas inte som de nuvarande stöden av anslagets storlek. Exempelvis bedömer Energimyndigheten i den s.k kortsiktsprognosen att solelproduktionen kommer att öka med ca 40 procent per år de närmaste åren. Om solcells- och energilagringsandelarna i skattereduktionen uppvisar en motsvarande utveckling kan skatteutgiften komma att uppgå till en halv miljard kronor på några års sikt.

4.3 Effekter för företagen

De företag som utför installationer av grön teknik får med fakturamodellen en administrativ börda i form av att begära utbetalning från Skatteverket. Som konstaterats i avsnitt 3.2 förekommer det dock redan i dag att personer vid installation av solceller gör rotavdrag med tillämpning av fakturamodellen i avvaktan på ett beviljande av stöd för solcellsanläggningen. En motsvarande fakturamodell kommer därför för vissa företag inte att innebära någon ökning av den administrativa bördan. Tvärtom kan bördan i sådana fall minska eftersom berörda företag inte behöver lägga administration på återbetalning av utbetalda medel inom ramen för rotavdragets fakturamodell när köparna får del av solcellsstödet. För de företag som använder sig av fakturamodellen bedöms den administrativa tidsåtgången i genomsnitt till 4 minuter per redovisningstillfälle, vilket är i linje med de bedömningar som har gjorts tidigare för fakturamodellen. Denna bedömning utgår från Tillväxtverkets databas för företagens administrativa kostnader (MALIN). Med hjälp av Tillväxt-

verkets konsekvensutredningsverktyg Regelräknaren kan kostnadsökningen per redovisningstillfälle beräknas till 28 kronor (för en redovisningsekonom med en månadslön på 36 500 kronor). Antalet redovisningstillfällen kan med 2019 års volymer för stöden till solceller, energilagring och laddningspunkter uppskattas till 10 000. Den totala ökningen av företagens administrativa kostnader beräknas baserat på denna volym till 280 000 kronor. Om antalet redovisningstillfällen i praktiken blir högre, ökar också företagens administrativa kostnader i motsvarande utsträckning. De finns flera olika typer av företag som är verksamma inom solenergiområdet. Baserat på information på branschorganisationen Svensk solenergis webbplats är ett hundratal företag verksamma som installatörer, tillverkare och importörer av solceller, eller säljer produkter och tjänster avseende solenergi (inkl. lagringslösningar). Det finns även ett antal elhandelsföretag som säljer produkter och tjänster avseende solenergi, elhandelsföretagen köper även överskjutande elproduktion och elnätbolagen ersätter solcellsproducenter för s.k. nätnytta. Flera av dessa företag säljer även laddningslösningar, men det finns även andra aktörer som säljer laddboxar (se exempelvis elkraftbranschens intresseorganisation Power Circles webbplats). Eftersom utföraren måste vända sig till Skatteverket för att få en viss del av det utförda arbetet betalt uppkommer en fördröjning innan hela fakturan är betald. Företagen har dock möjlighet att kompensera sig för detta genom sina val av kredittider gentemot köparna. Sammantaget innebär förslaget en viss påfrestning på utförarnas likviditet samt visst administrativt merarbete. Detta kan vara särskilt besvärligt för mindre företag. Dessa effekter måste dock ställas i relation till de fördelar som utförarna får genom att köparna direkt vid köpet erhåller skattereduktion med upp till 50 procent av arbetskostnaden. Övergången till skattereduktion förväntas bidra till att öka efterfrågan på berörda företags produkter och tjänster.

4.4 Effekter för enskilda och offentlig sektor

Stöden till privatperson till solceller, lagring av egenproducerad elenergi och laddningsstolpar ersätts med en skattereduktion med fakturamodell, där den enskilde inte betalar hela kostnaden till företaget som utför installationen. Det innebär dels att den enskilde kan få subventionen redan i samband med köpet i stället för efter en ibland utdragen handläggningstid, dels att den enskilde för att få subventionen inte är beroende av befintliga anslag för året. Skattereduktionen medför administrativa fördelar för den enskilde, liksom en likviditetsmässig fördel under förutsättning att personen i fråga har tillräckligt mycket slutlig skatt att reducera. För enskilda med låg slutlig skatt finns det en risk att det inte finns tillräckligt mycket slutlig skatt att reducera för att full subvention ska utgå. Det gäller särskilt i de fall då den enskilde har andra skattereduktioner som redan minskat dennes slutliga skatt.

Skattereduktionens storlek i ett enskilt fall kan vidare innebära att subventionen reduceras jämfört med vad som hade varit fallet med de stöd som skattereduktionen föreslås ersätta. Det gäller framför allt för stödet till solceller för vilka såväl subventionsgraden som takbeloppet blir lägre, men även beträffande subventionsgraden för stödet till lagring av egenproducerad elenergi som sänks från 60 procent till 50 procent. Förslaget bedöms inte ge upphov till några betydande effekter för den verksamhet som bedrivs i offentlig sektor.

4.5 Effekter för miljön

Förslaget bedöms bidra till miljömålen begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö. Detta genom att stöd ges till sådana aktiviteter som bidrar till omställning bort från fossila bränslen och till lokal solelproduktion med lagring av producerad energi och till installation av laddningspunkter. För att skapa större delaktighet i omställningen är det viktigt att förenkla för investeringar i grön teknik.

4.6 Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Effekter för länsstyrelserna, Boverket, Naturvårdsverket och Statens energimyndighet Skattereduktionen ersätter tre olika stöd till privatpersoner, varav två administreras av länsstyrelserna och ett av Naturvårdsverket medan Boverket sköter utbetalningen av ett av stöden. Förslaget innebär således en minskad arbetsbelastning för dessa myndigheter. Beträffande stöden till solceller och lagring av egenproducerad elenergi medför ändringen även en minskad arbetsbelastning för Statens energimyndighet som i dag utgör tillsynsmyndighet och hanterar överklaganden avseende beslut om dessa stöd.

Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna Skattereduktionen för installation av grön teknik kommer att innebära ökade kostnader för Skatteverket för dels hanteringen av utbetalningar enligt fakturamodellen, dels själva skattereduktionen som sådan. Därutöver tillkommer kostnader för systemanpassningar, anpassning av blanketter och broschyrer samt andra informationsinsatser. Förslaget om en utvidgad brottskatalog i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet kan innebära en viss ökning av Skatteverkets ärenden i den mån bedrägeribrott av aktuellt slag förekommer. Skattereduktionen för installation av grön teknik kan ge upphov till en viss ökning av arbetsbelastningen hos de allmänna förvaltningsdomstolarna, vilket i sin tur ökar domstolarnas kostnader. Förslaget bedöms dock endast påverka måltillströmningen marginellt. Samtidigt innebär slopandet av stöden till privatpersoner till solceller och lagring av

egenproducerad elenergi en minskad måltillströmning avseende överklaganden av beslut om sådant stöd, vilket minskar arbetsbelastning och kostnader. Frågan om vilka åtgärder som omfattas av skattereduktionen är ny men i övrigt är den föreslagna fakturamodellen i allt väsentligt lik den fakturamodell för rut- och rotavdrag som Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna redan haft att hantera och där praxis hunnit utvecklas i mer än tio års tid. Skatteverkets kostnader och eventuell ökning av domstolarnas kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

4.7 Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med det EU-rättsliga regelverket.

4.8 Övriga effekter

Förslagen bedöms inte nämnvärt påverka den ekonomiska fördelningen, sysselsättningen eller den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män.

5 Författningskommentar

5.1 Förslaget till lag om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik

1 § Paragrafen anger lagens innehåll.

2 § Paragrafen ger hänvisningar till bestämmelserna om skattereduktion för installation av grön teknik i 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

3 § I paragrafen anges att termer och uttryck som används i lagen har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inget annat anges.

4 § Paragrafen pekar ut Skatteverket som den myndighet som har att fatta beslut enligt lagen.

5 § I paragrafen anges att uppgifter om belopp ska anges i hela krontal så att öretal faller bort. Det gäller såväl utbetalningar och återbetalningar som preliminär skattereduktion och kostnadsränta.

6 § I paragrafen anges vem som kan begära utbetalning från Skatteverket (se 8 §). Den som utfört installationen av grön teknik måste uppfylla kriterierna enligt 67 kap. 39 § inkomstskattelagen (1999:1229). Av nämnda bestämmelse framgår att utföraren ska vara godkänd för F-skatt. Har arbetet utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige krävs i stället att utföraren har ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt. I båda fallen krävs att köparen inte har betalat hela installationen av grön teknik.

7 § Paragrafen reglerar utbetalningens storlek. Av första stycket framgår att utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för installationen av grön teknik inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för installationen till utföraren. Med ersättningen för installationen avses ersättning för arbete och material. Utbetalningen får alltså inte avse utgifter för t.ex. resor eller utrustning. Av andra stycket första punkten framgår att om utbetalningen avser en sådan installation som anges i 67 kap. 36 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), dvs. installation av ett nätanslutet solcellssystem, får utbetalningen uppgå till högst tre sjuttondelar av det belopp som köparen har betalat. Utbetalningen blir alltså maximalt 15 procent av vad köparen och Skatteverket betalat sammanlagt. I övriga fall, dvs. när utbetalningen avser installation av system för lagring av egenproducerad elenergi eller installation av laddningspunkt till elfordon, får utbetalningen enligt andra stycket andra punkten uppgå till högst samma belopp som köparen har betalat. Utbetalningen blir då maximalt 50 procent av den sammanlagda betalningen från köparen och Skatteverket. Dessa begränsningar aktualiseras i fall då köparen har betalat mindre än 85 respektive 50 procent av de totala debiterade kostnaderna för arbete och material inklusive mervärdesskatt. I tredje stycket finns en uttrycklig bestämmelse som anger att i de fall som köparen har tillgodoräknats maximal preliminär skattereduktion, 50 000 kronor (se 16 § tredje stycket), ska ingen utbetalning till utföraren göras. Det kan innebära att en utbetalning vägras helt eller endast delvis.

8 § Av första stycket framgår att arbetet, utöver att ha betalats, måste ha utförts för att utbetalning ska kunna begäras. Av andra stycket framgår att en begäran om utbetalning från Skatteverket ska lämnas i elektronisk form. Begäran om utbetalning ska göras senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet betalades (i praktiken kalenderår, eftersom det är köparens beskattningsår som avses 53

och fysiska personers beskattningsår alltid är kalenderår). Detta innebär att i de fallen utföraren har erhållit en förskottsbetalning från köparen år 1 och arbetet har utförts år 2 kan utbetalning från Skatteverket inte begäras förrän år 2 och då senast den 31 januari. Eftersom det följer av första stycket att begäran förutsätter att arbetet är utfört, måste utförandet i sådant fall ha skett senast den 31 januari. Om utförandet sker den 1 februari eller senare kan begäran om utbetalning inte prövas. Enligt tredje stycket ska begäran om utbetalning vara undertecknad av utföraren eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för utföraren. Fjärde stycket innehåller en presumtionsregel som innebär att en begäran som lämnats för en utförare som är juridisk person, anses ha lämnats av utföraren, om det inte var uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda utföraren.

9 § I paragrafen anges vad en begäran om utbetalning ska innehålla. I första punkten anges att begäran ska innehålla uppgifter om utförarens namn, adress samt organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer i de fall sådant nummer finns. I andra punkten anges att begäran ska innehålla uppgift om köparens personnummer eller samordningsnummer i de fall sådant nummer finns. I tredje punkten anges att begäran ska innehålla uppgifter om den debiterade ersättningen för installationen av grön teknik (inklusive mervärdesskatt), debiterad ersättning för annat än installation av grön teknik, det belopp köparen har betalat för installation, samt den dag som betalningen har kommit utföraren tillhanda. Med ersättning för annat än installation av grön teknik avses t.ex. ersättning för resor och maskinkostnader liksom eventuell administrativ avgift för utförarens hantering av begäran om utbetalning. I fjärde punkten anges att begäran ska innehålla uppgifter om vad installationen avsett och antalet arbetade timmar. I femte punkten anges att begäran ska innehålla uppgift om det belopp som utföraren begär som utbetalning från Skatteverket.

10 § Paragrafen innehåller ett skyndsamhetskrav beträffande Skatteverkets handläggning av en begäran om utbetalning. Skatteverket ska snarast fatta beslut om sådan utbetalning som avses i 7 §. Skatteverkets beslut kan innebära att en begäran om utbetalning medges eller helt eller delvis vägras. Det kan också vara fråga om att en begäran om utbetalning avvisas såsom för sent inkommen (jfr 8 § andra stycket).

11 § Paragrafen anger att utbetalning ska göras till utförarens bank- eller kreditmarknadsföretagskonto. Har utföraren inte anmält ett sådant konto är utbetalning således inte möjlig. I begreppet utförarens bank- eller kreditmarknadsföretagskonto inryms ett koncernkonto som är avsett för bland andra utföraren, även om kontot tillhör ett annat företag i koncernen.

12 § Av paragrafen framgår att om Skatteverket har gjort en utbetalning av ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det är den som erhållit utbetalningen skyldig att snarast underrätta Skatteverket. Det kan t.ex. handla om att utbetalningen skett till någon som inte alls utfört någon installation av grön teknik eller att mottagaren visserligen är korrekt men att det utbetalade beloppet är felaktigt. En underrättelse ska även ske om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket. Att den som mottagit utbetalningen i dessa situationer blir återbetalningsskyldig framgår av 13 §.

13 § Paragrafen behandlar återbetalningsskyldigheten för belopp som utbetalats till utförare eller någon annan. I första stycket anges att om Skatteverket har betalat ut ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska verket snarast besluta att det felaktigt utbetalda beloppet ska betalas tillbaka. Det felaktigt utbetalda beloppet kan, beroende på felets omfattning, utgöras av en gjord utbetalning i dess helhet eller av endast en del av en utbetalning. En utbetalning är felaktig så snart någon av förutsättningarna för utbetalning brister. Det kan t.ex. handla om att det inte är fråga om ett sådant arbete som anges i 67 kap. 36 § inkomstskattelagen (1999:1229) eller att lämnad uppgift om köparens betalning inte är korrekt. Det kan också t.ex. vara fråga om att Skatteverket har gjort en felregistrering av belopp eller personnummer. Av andra stycket framgår att återbetalning också ska beslutas om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket. Återbetalning ska då ske med ett belopp som motsvarar vad som har betalats tillbaka till köparen. Av tredje stycket framgår att Skatteverkets beslut om återbetalning måste meddelas före utgången av det sjätte året efter det beskattningsår som utbetalningen avser. Efter denna tid kan Skatteverket inte längre fatta beslut om återbetalning. Av 12 § framgår att mottagaren är skyldig att lämna underrättelser till Skatteverket om felaktiga utbetalningar och att en utförare är skyldig att underrätta Skatteverket om återbetalningar till köparen.

14 § I paragrafen anges att ett beslut om återbetalning gäller omedelbart. Det krävs således inte att beslutet vunnit laga kraft krävs för att det ska få verkställas. Det innebär t.ex. att skyldigheten att betala den fordran som har fastställts i ett beslut om återbetalning inte påverkas av ett överklagande. Anstånd med att betala fordran kan dock beviljas enligt 24 §. Återbetalning ska göras senast den förfallodag som följer av 16 §.

15 § Paragrafen anger att återbetalning ska ske genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning. Återbetalningen anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot.

16 § I paragrafen anges att återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad som Skatteverket har fattat beslutet om återbetalning.

17 § Av första stycket framgår att köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med ett lika stort belopp som Skatteverket har beslutat att betala ut till den som utfört arbetet. I andra stycket anges att om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 13 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med ett belopp motsvarande den beslutade återbetalningen. Det är inte en förutsättning för minskning av den preliminära skattereduktionen att återbetalning faktiskt har hunnit ske, utan det räcker med att Skatteverket fattat ett beslut om återbetalning. Av tredje stycket framgår att den sammanlagda preliminära skattereduktionen enligt första stycket inte får överstiga 50 000 kronor för ett beskattningsår.

18 § Paragrafen anger i vilken ordningsföljd som preliminär skattereduktion ska tillgodoräknas. Bestämmelsen innebär att preliminär skattereduktion ska tillgodoräknas i den ordning som den har registrerats av Skatteverket. Regeln har praktisk betydelse endast i de fall den preliminära skattereduktionen inte har passerat det högsta tillåtna beloppet på 50 000 kronor och det ungefär samtidigt kommer in en begäran om utbetalning från flera utförare, och detta tillsammans gör att den totala preliminära skattereduktionen kommer att överstiga 50 000 kronor.

19 § Av paragrafen framgår att Skatteverket så snart som möjligt ska meddela köparen av installation av grön teknik om beslut om utbetalning och återbetalning. Genom en sådan ordning ges den skattskyldige möjlighet att fortlöpande få uppgift om den skattereduktion som har tillgodoräknats. Den skattskyldige ges även möjlighet att ifrågasätta gjorda eller vägrade utbetalningar. Vilka uppgifter som ett sådant meddelande ska innehålla framgår av andra stycket . Bestämmelsen i tredje stycket innebär att köparen alltid har möjlighet att hos Skatteverket begära att få ett meddelande om vad den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats enligt 17 § uppgår till. I de fall då någon preliminär skattereduktion inte tillgodoräknats ska meddelandet innehålla uppgift om att skattereduktionen uppgår till 0 (noll) kronor.

20 § I paragrafen anges att den som begär utbetalning eller underrättar Skatteverket om en felaktig utbetalning ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning eller återbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen.

21 § Innan ett ärende om utbetalning, återbetalning eller avstående från kostnadsränta avgörs ska Skatteverket ge utföraren eller någon annan som är skyldig att underrätta Skatteverket enligt 12 § första stycket tillfälle att yttra sig om det inte är uppenbart obehövligt. Med att den som ärendet gäller inte behöver få tillfälle att yttra sig om det är uppenbart obehövligt avses en situation när beslutet är av så självklar karaktär att ett yttrande från den enskilde inte skulle kunna medföra ett bättre beslutsunderlag. I fråga om rätten att få del av uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan gäller att kommunikation bara får underlåtas i de särskilt angivna situationer som framgår av tredje stycket . Det som avses är uppgifter som har tillförts av Skatteverket eller av tredje man. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

22 § Kostnadsränta tas ut på en av Skatteverket beslutad återbetalning av tidigare utbetalat belopp. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med den dag beloppet betalas tillbaka. Kostnadsräntan beräknas efter en räntesats motsvarande basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Om det finns särskilda skäl får Skatteverket helt eller delvis avstå från kravet på ränta. Ett sådant skäl kan t.ex. vara att en felaktig utbetalning orsakats av ett misstag hos Skatteverket. Det är inte en förutsättning för avstående att utföraren begär detta. Skatteverket är således oförhindrat att på eget initiativ pröva frågan om avstående.

23 § Om återbetalning inte görs i rätt tid (jfr 16 §), ska återbetalningskravet lämnas för indrivning. Indrivningsåtgärderna regleras i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet ske enligt utsökningsbalken. Regeringen ges rätt att föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Tredje stycket innebär att bestämmelserna om betalningssäkring i 46 kap. 2, 5 – 7 och 9 – 22 §§, 68 kap. 1 §, 69 kap. 13 – 18 §§ och 71 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244) är tillämpliga på återbetalningar. Bestämmelser om överklagande av förvaltningsrättens beslut finns i 33 § förvaltningsprocesslagen (1971:291).

24 § Enligt paragrafen ska bestämmelserna om anstånd i 63 kap. 2, 4 – 6, 8 – 10, 15, 16, 22 och 23 §§ samt 71 kap. 1 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244) i tillämpliga delar gälla för beslut om återbetalning. Det innebär bl.a. att anstånd kan ges om det är tveksamt hur stort belopp som kommer att behöva betalas, om ett beslut om återbetalning överklagats och betalning skulle medföra betydande skadeverkningar eller annars framstå som oskäligt, om det annars finns synnerliga skäl för anstånd samt om anstånd kan antas vara till fördel för det allmänna. Vidare gäller bl.a. att anstånd i vissa fall bara kan ges om säkerhet ställs.

25 § Paragrafen anger att Skatteverkets beslut enligt lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol och att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. De beslut som kan överklagas är beslut rörande utbetalning, beslut rörande återbetalning, beslut rörande avstående från kostnadsränta och beslut rörande anstånd med återbetalning. Tillgodoräknande av preliminär skattereduktion enligt 16 § och överlämnande av obetald återbetalning till indrivning enligt 22 § är inte särskilda beslut och kan därför inte överklagas. Av 44 § förvaltningslagen (2017:900) följer att överklagandetiden är tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet. Köparen får normalt del av ett beslut om utbetalning eller återbetalning genom en underrättelse enligt 18 §.

5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet

1 § I paragrafen regleras vilka typer av brott som omfattas av Skatteverkets verksamhet enligt lagen. Av första stycket femte punkten framgår att bedrägeribrotten i 9 kap. 1 – 3 och 11 §§ brottsbalken omfattas, om gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. I denna punkt görs ett tillägg som innebär att verksamheten även kommer att omfatta bedrägeribrott, om gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik. Ändringen medför att verksamheten kommer att omfatta även bedrägerier som begås genom att förorsaka felaktiga utbetalningar från Skatteverket inom ramen för fakturamodellen för skattereduktion avseende installation av grön teknik.

5.3 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

1 kap.

11 § Paragrafen kompletteras med en hänvisning till de nya bestämmelserna om skattereduktion för installation av grön teknik i 67 kap.

16 § Paragrafen innehåller hänvisningar till vissa förfarandelagar på beskattningens område. Den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik läggs till i uppräkningen.

44 kap.

14 § Ändringen i andra stycket i paragrafen innebär att utgifter för installation av grön teknik, till den del skattereduktion har tillgodoräknats för arbetet och materialet, inte ska räknas som anskaffnings- eller förbättringsutgifter vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Skattereduktionen uppgår till 15 eller 50 procent av arbets- och materialkostnaderna, beroende på vilken typ av installation det är fråga om. Det är endast denna del av arbets- och materialkostnaderna som inte får räknas som anskaffnings- eller förbättringsutgift.

67 kap.

13 c § Paragrafen anger i vilka fall arbete inte ska räknas som hushållsarbete i lagen. Uppräkningen kompletteras med en ny fjärde punkt enligt vilken arbete för vilket skattereduktion för installation av grön teknik gjorts inte räknas som hushållsarbete.

34 § Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vilka personer som efter begäran kan få skattereduktion för installation av grön teknik. Av första stycket första punkten framgår att personen måste ha fyllt minst 18 år under beskattningsåret. Av andra punkten i samma stycke framgår att personen ska ha varit obegränsat skattskyldig under någon del av beskattningsåret. Av tredje punkten framgår att det dels krävs att man har betalat för installationen, dels att installationen faktiskt har utförts. Denna reglering motsvaras av regleringen för utförarens begäran om utbetalning i 8 § första stycket lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik, se kommentaren till den paragrafen. Till vilket beskattningsår skattereduktionen ska hänföras styrs dock endast av vilket år betalning gjorts – se kommentaren till 35 § samt avsnitt 3.10. Av andra stycket framgår att skattereduktion även kan tillgodoräknas vissa begränsat skattskyldiga personer. Det rör sig om sådana begränsat skattskyldiga som har skattepliktiga inkomster enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, dvs. utomlands bosatta som begärt att få sina tjänsteinkomster beskattade enligt inkomstskattelagen i stället för enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta samt skattskyldiga som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för inkomster från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige. Överskottet av förvärvsinkomster i Sverige, dvs. sådana som ska beskattas här, ska uteslutande eller så gott som uteslutande utgöra den skattskyldiges sammanlagda överskott av förvärvsinkomster från Sverige och andra länder. Med överskott av förvärvsinkomster avses summan av tjänsteintäkter och intäkter av näringsverksamhet efter avdrag för kostnader i respektive inkomstslag. Det ankommer på den skattskyldige att ange vilka inkomster denne uppbär utomlands. Av tredje stycket framgår att skattereduktion även kan ges till ett dödsbo om installationen av grön teknik har utförts före dödsfallet. Rätten till skattereduktionen är oberoende av om utgiften för det utförda arbetet har betalats före eller efter dödsfallet.

Med utgifter för installation av grön teknik avses enligt fjärde stycket utgifter för arbete och material (inklusive mervärdesskatt) som är hänförliga till installationen.

35 § Paragrafen, som är ny, anger när begäran om skattereduktion ska göras. Detta ska ske i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då utgifterna för den utförda installationen av grön teknik har betalats.

36 § I paragrafen, som är ny, anges vad som avses med installation av grön teknik. De olika definitionerna i första stycket har samma betydelse här som i förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller, förordningen (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi och förordningen (2017:1318) om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon. Installationen ska enligt andra stycket ha utförts i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

37 § Paragrafen, som är ny, reglerar placeringen av en installation. Av första stycket framgår att installationen ska vara hänförlig till ett småhus, en tomtmark till ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion, eller en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt och som innehas av den som begär skattereduktion. Av 2 kap. 15 § framgår bl.a. att med småhus och ägarlägenhet avses egendom av de slag som avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Vad som utgör småhus respektive ägarlägenhet framgår av 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen. Av andra stycket framgår att som ägare enligt första stycket 1 avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen ska likställas med ägare.

38 § Paragrafen, som är ny, anger i vilka fall åtgärder inte ska räknas som installation av grön teknik i lagen. Av första punkten ska inte åtgärder för vilka skattereduktion för hushållsarbete gjorts räknas som installation av grön teknik. Enligt andra punkten räknas inte heller arbete för vilket försäkringsersättning lämnats. Enligt tredje punkten ska inte heller arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller en region räknas som installation av grön teknik.

39 § Paragrafen, som är ny, anger att för rätt till skattereduktion krävs att det utförda hushållsarbetet är hänförligt till hushållet för den som begär skattereduktionen eller dennes förälders hushåll. 2 kap. 22 § är tillämplig i fråga om vad som avses med förälder. I fråga om en förälder krävs att föräldern är bosatt i Sverige.

40 § I paragrafen, som är ny, uppställs ett krav på att den utförda installationen av grön teknik ska ha betalats elektroniskt för rätt till skattereduktion. 60 Betalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har förmedlats

av en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt. Exempel på en sådan elektronisk betalning är en betalning med inbetalningskort, kontokort, BankID och Swish.

41 § Enligt paragrafen, som är ny, ska den som utför installationen av grön teknik vara godkänd för F-skatt antingen när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut. Om installationen har utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren när avtalet om installationen träffas eller när ersättningen betalas ut ha ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt.

42 § Av den nya paragrafenframgår att underlaget för skattereduktion består av den preliminära skattereduktion som, enligt 17 § första stycket lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik, har tillgodoräknats för beskattningsåret, dvs. ett belopp motsvarande den utbetalning till utföraren som Skatteverket har beslutat om.

43 § Av den nya paragrafens första stycke framgår att skattereduktionen uppgår till ett belopp som motsvarar den preliminära skattereduktion som avses i 42 § första stycket. Genom hänvisningen i 42 § första stycket till 17 § första stycket lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik, framgår att vad som avses är ett belopp motsvarande den utbetalning till utföraren som Skatteverket har beslutat om. I andra stycket anges att den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

5.4 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

31 kap.

33 § Ändringen innebär att den som begär skattereduktion för installation av grön teknik ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen i inkomstdeklarationen.

56 kap.

9 § I tredje stycket införs en ny fjärde punkt som innebär att preliminär skattereduktion enligt den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik ska läggas till den slutliga skatten. Ändringen innebär att nuvarande fjärde och femte punkterna i samma stycke blir femte och sjätte punkterna .