Ytterligare stimulanser på hyber-området: En ny skattereduktion för reparationer och skattefri uthyrning av personliga tillgångar

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen

Ytterligare stimulanser på hyberområdet: En ny skattereduktion för reparationer och skattefri uthyrning av personliga tillgångar

April 2021

8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:1024) om 8.3 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen 8.4 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen

1 Sammanfattning

I promemorian föreslås att en ny skattereduktion för reparationsarbeten införs för privatpersoner. Förslaget innebär att den skattereduktion som i dag gäller för arbete i form av installation, reparation och underhåll av data- och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete samt reparation och underhåll av vitvaror utvidgas till att även omfatta arbete som sker utanför bostaden, exempelvis på en verkstad. Även reparation och underhåll av möbler, hushållsapparater, trädgårdsmaskiner och barnvagnar inkluderas i den nya skattereduktionen. I likhet med vad som gäller för rut- och rotavdraget ges skattereduktion endast för arbetskostnader. Hämtning och lämning av produkterna omfattas av skattereduktionen, när transporten utgör en del av den föreslagna reparationstjänsten. Skattereduktionen utformas med en fakturamodell av motsvarande slag som den som finns för rut- och rotavdrag så att köparna kan få del av skattelättnaden redan vid köpet. I promemorian föreslås vidare att Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet även ska omfatta sådana bedrägeribrott där gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete och att Skatteverket ska vara skyldigt att anmäla dessa brott till åklagare. I promemorian föreslås även att ersättningar vid uthyrning av personliga tillgångar ska tas upp till beskattning bara till den del som de sammanlagda ersättningarna överstiger 20 000 kronor. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Bestämmelserna om skattereduktion i inkomstskattelagen (1999:1229) tillämpas på reparationsarbeten som har utförts och betalats efter den 31 december 2021. Övriga bestämmelser i inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen (2011:1244) tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § I denna lag finns bestämmelser om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

Hänvisningar

2 § I 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om – vilka som kan få skattereduktion (49 §), – begäran om skattereduktion (50 §), – definitioner (51 och 52 §§), – villkor för skattereduktion (53 – 55 §§), – underlag för skattereduktion (56 §), och – skattereduktionens storlek (57 §).

Definitioner

3 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inget annat anges.

Beslutande myndighet

4 § Beslut enligt denna lag fattas av Skatteverket.

Belopp

5 § Uppgifter om belopp ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.

Begäran om utbetalning från Skatteverket

Vem som får begära utbetalning från Skatteverket

6 § Om den som kan ha rätt till skattereduktion för reparationsarbete (köparen) inte har betalat hela utgiften för reparationen, får en sådan utförare som anges i 67 kap. 55 § inkomstskattelagen (1999:1229) begära utbetalning från Skatteverket enligt 8 §. Utbetalningens storlek

7 § Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för reparations-

arbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för reparationsarbetet till utföraren före begäran om utbetalning. Utbetalningen får dock uppgå till högst samma belopp som köparen har betalat avseende sådant arbete som anges i 67 kap. 51 § inkomstskattelagen (1999:1229). Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 16 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 10 000 kronor för ett beskattningsår.

Begäran om utbetalning

8 § Utbetalning får begäras efter det att reparationsarbetet har utförts och betalats. Begäran ska lämnas elektroniskt och ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet betalades. Begäran ska vara undertecknad av utföraren eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för utföraren. En begäran som lämnats för en utförare som är juridisk person anses ha lämnats av utföraren, om det inte var uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda utföraren.

9 § En begäran om utbetalning ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren, 2. personnummer eller samordningsnummer i de fall sådant nummer finns för köparen, 3. debiterad ersättning för reparationen, debiterad ersättning för annat än reparationen, betalt belopp för reparationen och den dag som betalningen för reparationen kommit utföraren tillhanda, 4. vad reparationen avsett och antalet arbetade timmar, 5. hur stor del av kostnaden för reparationen som avser transport, och 6. det belopp som utföraren begär som utbetalning från Skatteverket.

Skatteverkets beslut om utbetalning

10 § Skatteverket ska snarast fatta beslut om sådan utbetalning som avses i 7 §.

11 § Utbetalning ska göras till utförarens bank- eller kreditmarknadsföretagskonto.

Återbetalning

Underrättelse om felaktig utbetalning och om återbetalning till köpare

12 § Om Skatteverket har betalat ut ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska mottagaren snarast underrätta Skatteverket om denna utbetalning. Om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska utföraren snarast underrätta Skatteverket om denna återbetalning.

Beslut om återbetalning

13 § Om Skatteverket har betalat ut ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska Skatteverket snarast besluta att det felaktigt utbetalda beloppet ska betalas tillbaka. Om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska Skatteverket snarast besluta att återbetalning ska ske med ett belopp som motsvarar vad som betalats tillbaka till köparen. Ett beslut om återbetalning får inte meddelas efter utgången av det sjätte året efter det beskattningsår som utbetalningen avser.

Inbetalning till konto

14 § Återbetalning ska göras genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning enligt denna lag. Återbetalningen anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot.

15 § Återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket fattat beslutet om återbetalning.

Preliminär skattereduktion

Den preliminära skattereduktionens storlek

16 § Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 10 § beslutat om till utföraren. Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 13 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med ett belopp som motsvarar den beslutade återbetalningen. Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt uppgå till högst 10 000 kronor för ett beskattningsår.

I vilken ordning olika belopp ska tillgodoräknas

17 § Preliminär skattereduktion ska tillgodoräknas i den ordning som Skatteverket registrerar utbetalda belopp enligt 16 § första stycket.

Skatteverkets meddelande till köparen

18 § Skatteverket ska så snart som möjligt skriftligen underrätta köparen av reparationsarbetet om 1. beslut enligt 10 § om utbetalning, och 2. beslut enligt 13 § om återbetalning. Meddelandet ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren eller annan mottagare som avses i 12 § första stycket, 2. utbetalt belopp till eller återbetalt belopp från respektive utförare eller annan mottagare som avses i 12 § första stycket, och

3. den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats köparen enligt 16 §. Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats enligt 16 §.

Utredning

19 § Den som begär utbetalning enligt 8 § eller underrättar Skatteverket om felaktig utbetalning enligt 12 § ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning eller återbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen.

Tillfälle att yttra sig

20 § Ett ärende får inte avgöras till nackdel för utföraren eller annan mottagare som avses i 12 § första stycket utan att denne har fått tillfälle att yttra sig i ärendet. Om det är uppenbart obehövligt, behöver den som ärendet gäller inte få tillfälle att yttra sig. Om ett ärende har tillförts uppgifter av någon annan, får det bara avgöras om den som ärendet gäller har underrättats om uppgifterna och fått tillfälle att yttra sig över dem. Andra stycket gäller inte om 1. avgörandet inte är till nackdel för den som ärendet gäller, 2. uppgiften saknar betydelse eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att den som ärendet gäller underrättas och får tillfälle att yttra sig, 3. det finns risk att en underrättelse skulle göra det avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller 4. avgörandet inte kan skjutas upp. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Ränta

21 § Kostnadsränta tas ut på sådant belopp som enligt 13 § ska betalas tillbaka efter beslut av Skatteverket. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med dagen för Skatteverkets beslut enligt 13 §. Kostnadsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis avstå från kravet på ränta.

Verkställighet, anstånd och betalningssäkring

22 § Beslut om återbetalning enligt denna lag gäller omedelbart.

23 § I fråga om beslut om återbetalning enligt denna lag gäller vad som sägs om anstånd i 63 kap. 2 §, 4 § första stycket, 5, 6, 8 – 10, 15, 16, 22 och 23 §§ samt 71 kap. 1 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).

24 § Om återbetalning enligt denna lag inte görs i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Regeringen får meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet ske enligt utsökningsbalken. I fråga om återbetalning enligt denna lag gäller vad som sägs om betalningssäkring i 46 kap. 2, 5 – 7 och 9 – 22 §§, 68 kap. 1 §, 69 kap. 13 – 18 §§ och 71 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Överklagande

25 § Skatteverkets beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1997:1024) om Skatteverkets 1 brottsbekämpande verksamhet ska ha följande lydelse.

1 §

Skatteverkets verksamhet enligt denna lag omfattar brott enligt

2. 30 kap. 1 § första stycket 4 aktiebolagslagen (2005:551),

3. 11 § tredje stycket lagen (1967:531) om tryggande av

4. 4 kap. 6 b §, 14 kap. 1 – 4 och 10 §§ och 15 kap. 10 – 13 §§

brottsbalken, om gärningen avser uppgift eller handling i ärende hos

7. lagen (2014:836) om näringsförbud,

8. folkbokföringslagen (1991:481),

9. lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, och

10. lagen (2020:548) om omställningsstöd.

Skatteverket får medverka vid undersökning också i fråga om annat brott

än som anges i första stycket, om åklagaren finner att det finns särskilda

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

Senaste lydelse av lagens rubrik 2017:453. 2 Senaste lydelse 2020:1067.

2.3 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 1 kap. 11 §, 67 kap. 1, 2, 11 a och 13 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas tio nya paragrafer, 42 kap. 45 §, 67 kap. 49 – 57 §§, och närmast före 42 kap. 45 §, 67 kap. 49, 50, 51, 53, 56 och 57 §§ nya rubriker av följande lydelse.

1 kap.

11 §

Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkning av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. Bestämmelser om skatte- Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, reduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitets- sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, ersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional boende i vissa områden (regional skattereduktion), allmän pensions- skattereduktion), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, avgift, sjöinkomst, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva reparationsarbete , installation av och mikroproduktion av förnybar el grön teknik, gåva och finns i 67 kap. mikroproduktion av förnybar el finns i 67 kap.

42 kap.

Uthyrning av personliga tillgångar

45 § Ersättningar vid uthyrning av tillgångar som den skattskyldige innehar för personligt bruk ska , efter avdrag för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomsten, tas upp bara till den del de för beskattningsåret sammanlagt överstiger 20 000 kronor. Första stycket gäller inte ersättningar när en privatbostadsfastighet, en privatbostad eller en

Lagen omtryckt 2008:803. 11 2 Senaste lydelse 2020:1168.

bostad som innehas med hyresrätt upplåts.

67 kap.

1 § 3 I detta kapitel finns bestämmelser I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska om skattereduktion för fysiska personer i 2 – 48 §§ och för juridiska personer i 2 – 57 §§ och för juridiska personer i 2 och 27 – 33 §§. personer i 2 och 27 – 33 §§. Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.

4 2 § Skattereduktion ska göras för Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitets- sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, ersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional boende i vissa områden (regional skattereduktion), underskott av skattereduktion), underskott av kapital, hushållsarbete, installation kapital, hushållsarbete, av grön teknik, gåva och reparationsarbete, installation av mikroproduktion av förnybar el i nu grön teknik, gåva och mikronämnd ordning. produktion av förnybar el i nu nämnd ordning. Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5 – 9 d, 34, 35 och 46 – 48 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.

5 11 a § Utgifterna för hushållsarbetet utgörs av det debiterade beloppet för arbetet inklusive mervärdesskatt, om inte annat följer av andra stycket. Utgifter för sådant hushållsarbete Utgifter för sådant hushållsarbete som anges i 13 § 12 och 13 utgörs som anges i 13 § 10 och 11 utgörs av 50 procent av det debiterade av 50 procent av det debiterade beloppet för tjänsten i dess helhet beloppet för tjänsten i dess helhet inklusive mervärdesskatt. inklusive mervärdesskatt.

13 § 6 Med hushållsarbete avses vid Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel tillämpningen av detta kapitel följande . följande : 1. Enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning som utförs i bostaden.

3 Senaste lydelse 2020:1168. 4 Senaste lydelse 2020:1168. 5 Senaste lydelse 2020:1068. 6 Senaste lydelse 2020:1068.

2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden. 3. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden. 4. Häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning samt beskärning och borttagande av träd och buskar som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden. 5. Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande. 6. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden. 7. Flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder samt till och från magasinering. 8. Arbete som avser installation, reparation och underhåll av dataoch informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete, när arbetet, handledningen och rådgivningen utförs i eller i nära anslutning till bostaden. 9. Reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden. 10. Möblering och förflyttning 8. Möblering och förflyttning av av bohag och annat lösöre som hör bohag och annat lösöre som hör till till hushållet samt montering och hushållet samt montering och demontering av sådana föremål, när demontering av sådana föremål, när arbetet utförs i eller i nära arbetet utförs i eller i nära anslutning till bostaden. anslutning till bostaden. 11. Enklare tillsyn av bostaden 9. Enklare tillsyn av bostaden när när tillsynen utförs i eller i nära tillsynen utförs i eller i nära anslutning till bostaden. anslutning till bostaden. 12. Vattentvätt och vård av 10. Vattentvätt och vård av kläder och hemtextilier i samband kläder och hemtextilier i samband med sådan tvätt vid en med sådan tvätt vid en tvättinrättning samt hämtning och tvättinrättning samt hämtning och lämning av sådant tvättgods till och lämning av sådant tvättgods till och från tvättinrättningen, om det ingår från tvättinrättningen, om det ingår i tjänsten. i tjänsten. 13 . Transport av bohag och annat 11. Transport av bohag och annat lösöre från bostaden till en lösöre från bostaden till en försäljningsverksamhet som försäljningsverksamhet som bedrivs i syfte att främja åter- bedrivs i syfte att främja återanvändning. användning.

Reparationsarbete

Vilka som kan få skattereduktion

49 § Rätt till skattereduktion enligt 50 – 57 §§ har efter begäran de som 1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, 2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och 3. har haft utgifter för utfört reparationsarbete. Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för reparationsarbete som har utförts före dödsfallet. Utgifterna för reparationsarbetet utgörs av det debiterade beloppet för arbetet inklusive mervärdesskatt.

Begäran om skattereduktion

50 § En begäran om skattereduktion för reparationsarbete ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då utgifter för utfört reparationsarbete har betalats.

Definitioner

51 § Med reparationsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande: 1. Arbete som avser installation, reparation och underhåll av data- 14 och informationsteknisk utrustning,

dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete. 2. Reparation och underhåll av vitvaror, möbler, hushållsapparater, trädgårdsmaskiner och barnvagnar. Med reparationsarbete avses vid tillämpning av detta kapitel även hämtning och lämning av de produkter som anges i första stycket om det ingår i tjänsten.

52 § Som reparationsarbete räknas inte 1. arbete för vilket försäkringsersättning lämnats, 2. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller en region .

Villkor för skattereduktion

53 § För rätt till skattereduktion krävs att det utförda reparationsarbetet avser en produkt som ingår i hushållet för den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige. En fysisk person som utför reparationsarbetet får inte vara den som begär skattereduktion eller en närstående till denne. Reparationsarbetet ska ha utförts i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

54 § För rätt till skattereduktion krävs att det utförda reparationsarbetet har betalats elektroniskt. Betalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betaltjänster och innehåller

uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt.

55 § För rätt till skattereduktion krävs beträffande den som utför reparationsarbete (utföraren) att denne är godkänd för F-skatt när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut. Om reparationsarbetet utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut ha ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för Fskatt.

Underlag för skattereduktion

56 § Underlag för skattereduktion består av belopp som har legat till grund för preliminär skattereduktion som har tillgodoräknats för beskattningsåret enligt 16 § lagen (2021:000) om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete. I underlaget räknas inte utgifter för material, utrustning och resor in.

Skattereduktionens storlek

57 § Skattereduktionen uppgår till belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 56 § första stycket. Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 10 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. 2. Bestämmelsen i 42 kap. 45 § tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021. 3. Bestämmelserna i 67 kap. 1, 2, 13 och 49 – 57 §§ tillämpas första gången på reparationsarbete som har utförts och betalats efter den 31 december 2021.

2.4 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Härigenom föreskrivs att 31 kap. 33 § och 56 kap. 9 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

31 kap.

33 §

I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt

67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter

som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för

56 kap.

9 §

Efter att ett beslut om slutlig skatt har fattats ska Skatteverket beräkna

om den som beslutet gäller ska betala skatt eller tillgodoräknas skatt

Från den slutliga skatten ska avdrag göras för

1. debiterad F-skatt och särskild A-skatt,

3. A-skatt som ska betalas på grund av beslut enligt 59 kap. 3 § andra

4. skatt som har förts över från en stat som Sverige har träffat

överenskommelse med om att ta ut och föra över skatt,

5. skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands

bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands

bosatta artister m.fl. som har betalats för den tid under beskattningsåret då

den som beslutet gäller har varit obegränsat skattskyldig i Sverige,

6. skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta som

har betalats, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen, och

7. skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

artister m.fl. som har betalats, om Skatteverket har meddelat beslut enligt

Till den slutliga skatten ska följande belopp läggas:

1. skatt som har betalats tillbaka enligt 64 kap. 5 § första stycket,

2. skatt som har förts över till en annan stat enligt 64 kap. 7 och 8 §§,

Senaste lydelse 2020:1070. 2 Senaste lydelse 2020:1070.

3. preliminär skattereduktion enligt 17 § lagen (2009:194) om förfarande vid skattereduktion för hushållsarbete, 4. preliminär skattereduktion enligt 16 § lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik, 5. preliminär skattereduktion enligt 16 § lagen (2021:000) om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete, 5 . skattetillägg som har beslutats 6. skattetillägg som har beslutats med anledning av beslut om slutlig med anledning av beslut om slutlig skatt, och skatt, och 6 . förseningsavgift som har 7. förseningsavgift som har beslutats för att en beslutats för att en inkomstdeklaration inte har inkomstdeklaration inte har kommit in i rätt tid. kommit in i rätt tid.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. 2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

3 Bakgrund

I den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (januariavtalet) anges bl.a. att ett hyberavdrag ska införas liksom möjligheter att skattefritt upp till ett visst belopp hyra ut lösöre som t.ex. bil, kläder, verktyg eller möbler. Regeringen beslutade den 14 januari 2016 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå styrmedel för att främja återanvändning och förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi. Utredningen cirkulär ekonomi, som i mars 2017 lämnade sitt betänkande Från värdekedja till värdecykel – så får Sverige en mer cirkulär ekonomi (SOU 2017:22), föreslog bl.a. att ett s.k. hyberavdrag skulle införas. Namnet hyber är en sammansättning av de första bokstäverna i orden hyra, begagnat och reparation. Förslaget gick ut på att hushållen, likt vid rutoch rotavdragen, skulle få en skattereduktion när de reparerar eller hyr konsumentprodukter eller köper tjänster för att sälja vidare begagnade produkter. Utredningen skulle enligt direktiven inte lämna några författningsförslag inom skatteområdet, vilket den inte heller gjorde. I denna promemoria föreslås stimulanser på hyber-området som kan genomföras för att träda i kraft den 1 januari 2022.

4 Skattereduktion för reparationsarbeten

4.1 Gällande rätt

4.1.1 Rut- och rotavdraget i korthet

Den 1 juli 2007 trädde det s.k. rutavdraget i kraft. Det följdes av rotavdraget som gäller från och med den 8 december 2008. Syftet med rutoch rotavdragen är bl.a. att öka arbetsutbudet och därigenom stimulera sysselsättningen och tillväxten genom att omvandla sådant arbete som utförs av hushållen själva, där det kan antas att den skattskyldige vid en valmöjlighet sannolikt skulle prioritera att arbeta mer. Rutavdrag lämnas för följande arbeten. – Enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning som utförs i bostaden. – Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden. – Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden. – Häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning samt beskärning och borttagande av träd och buskar som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden. – Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande. – Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i

samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden. – Flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder samt till och från magasinering. – Arbete som avser installation, reparation och underhåll av data- och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete, när arbetet, handledningen och rådgivningen utförs i eller i nära anslutning till bostaden. – Reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden. – Möblering och förflyttning av bohag och annat lösöre som hör till hushållet samt montering och demontering av sådana föremål, när arbetet utförs i eller i nära anslutning till bostaden. – Enklare tillsyn av bostaden när tillsynen utförs i eller i nära anslutning till bostaden. – Vattentvätt och vård av kläder och hemtextilier i samband med sådan tvätt vid en tvättinrättning samt hämtning och lämning av sådant tvättgods till och från tvättinrättningen, om det ingår i tjänsten. – Transport av bohag och annat lösöre från bostaden till en försäljningsverksamhet som bedrivs i syfte att främja återanvändning. Rotavdrag lämnas för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder. Rut- och rotavdrag ges genom skattereduktion. Skattereduktionen räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt samt kommunal fastighetsavgift. De personer som har rätt till skattereduktion är de som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år och är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret eller, i vissa fall, begränsat skattskyldiga. Dödsbon har rätt till skattereduktion för arbete som har utförts före dödsfallet. För rätt till skattereduktion krävs att det utförda arbetet är hänförligt till den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Arbete som utförts i exempelvis en del av bostaden som används för näringsverksamhet omfattas inte. Föräldern måste vara bosatt i Sverige. Den som begär skattereduktionen kan däremot ha sin bostad i ett annat EES-land. Arbetet får inte utföras av den som begär skattereduktion eller av en närstående till denne. Det går däremot bra att anlita ett eget bolag så länge inte den anställde som utför arbetet är den som begär reduktion eller någon närstående till denne. Skattereduktion ges inte för arbete för vilket försäkringsersättning har lämnats eller för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd har lämnats från staten, en kommun eller en region. Eftersom rut- och rotavdragens subvention riktas mot arbete omfattas som utgångspunkt bara faktiska kostnader för arbete, inklusive mervärdesskatt, och inte kostnader för material, utrustning och resor. Att subventionen är riktad mot arbete innebär att när hushållsarbete utförs måste arbetskostnaden särskiljas från övriga kostnader. Det förekommer att vissa utförare debiterar en särskild administrativ avgift för hantering av begäran om utbetalning enligt fakturamodellen. En sådan avgift ger inte heller rätt till skattereduktion.

Det finns tre olika spår inom systemet med rut- och rotavdrag. Den enskilde kan anlita en näringsidkare, anlita en privatperson eller få tjänsterna tillhandahållna som en skattepliktig löneförmån av sin arbetsgivare.

4.1.2 Skattereduktion när en privatperson anlitar en utförare som är godkänd för F-skatt

Villkor vid anlitande av näringsidkare När det gäller anlitande av näringsidkare krävs att näringsidkaren (utföraren) när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut är godkänd för F-skatt (eller, om arbetet utförs utanför Sverige och utföraren inte har bedrivit näringsverksamhet i Sverige, har intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för Fskatt). Sedan den 1 januari 2020 krävs för rätt till skattereduktion att det utförda hushållsarbetet har betalats elektroniskt när arbetet har utförts av en näringsidkare som är godkänd för F-skatt eller, om arbetet utförts utomlands, genomgår motsvarande kontroll i utlandet. Syftet med bestämmelsen är att motverka felaktiga utbetalningar. När en näringsidkare anlitas är skattereduktionen 50 procent av arbetskostnaden för rutavdrag och 30 procent för rotavdrag. Sedan köparen betalat 50 procent av arbetskostnaden för rutarbete eller 70 procent för rotarbeten betalar Skatteverket resterande 50 respektive 30 procent av arbetskostnaden till näringsidkaren på dennes begäran. Systemet med att näringsidkaren bara debiterar en del av arbetskostnaden och får resten av Skatteverket kallas fakturamodellen.

Fakturamodellen När Skatteverket betalar ut pengar till en näringsidkare enligt fakturamodellen tillgodoräknas den enskilde en preliminär skattereduktion. Den enskilde begär därefter slutlig skattereduktion i sin inkomstdeklaration. Preliminär och slutlig skattereduktion kan aldrig överstiga 75 000 kronor per person och beskattningsår, varav rotavdraget får uppgå till högst 50 000 kronor. En preliminär skattereduktion tillgodoräknas i den ordning som den registreras. Slutlig skattereduktion för arbeten för vilka preliminär skattereduktion har tillgodoräknats tillgodoräknas med ett belopp motsvarande den preliminära skattereduktionen. Om köparen vid beskattningen inte har tillräckligt med slutlig skatt att räkna av mot den preliminära skattereduktion som tillgodoräknats löpande under året får han eller hon betala ytterligare skatt. En sådan påverkan på köparens slutliga skatt påverkar dock inte gjorda utbetalningar till utförare. Beskattningsåret 2019 fick cirka 40 000 skattskyldiga en lägre slutlig skattereduktion för rut- eller rotarbeten än vad som preliminärt tillgodoräknats. Sammanlagt blev deras slutliga skattereduktion 266 miljoner kronor lägre än den preliminära skattereduktionen. Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodo-

räknats. Syftet med detta är att i någon mån tillgodose utförarnas intresse av vetskap om köparens aktuella skattemässiga situation, vilket även ligger i köparens intresse (prop. 2008/09:178 s. 45). Köparen kan ladda ner detta meddelande via Skatteverkets e-tjänst eller myndighetens app, beställa det på telefon eller få ett intyg vid besök på något av Skatteverkets servicekontor. En begäran om skattereduktion med tillämpning av fakturamodellen ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då utgifter för utfört hushållsarbete har betalats.

Utbetalning och återbetalning enligt fakturamodellen Om köparen har betalat minst 50 procent av utgiften för rutarbete respektive minst 70 procent av utgiften för rotarbete har utföraren rätt att begära utbetalning från Skatteverket med belopp motsvarande mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för arbetet inklusive mervärdesskatt och den faktiska betalning som köparen har gjort för arbetet. Den del som utföraren inte har fått betalt för motsvarar i princip köparens skattereduktion. I de fall köparen har betalat mer än 50 procent respektive mer än 70 procent av utgiften kan utföraren begära utbetalning från Skatteverket med högst det belopp som motsvarar differensen mellan den totala utgiften för arbetet och det belopp som köparen har betalat. En begäran om utbetalning ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet betalades. Anledningen till detta är att underlaget för skattereduktionen ska kunna förtryckas i inkomstdeklarationen (prop. 2008/09:77 s. 39). Efter den 31 januari förlorar en utförare sin möjlighet att få utbetalning från Skatteverket för arbete som betalats av köparen föregående år. En begäran om utbetalning som kommer in efter detta datum ska således avvisas. Eftersom begäran förutsätter att arbetet är utfört, måste utförandet ha skett senast den 31 januari. Om utförandet sker den 1 februari eller senare kan begäran om utbetalning inte prövas. Begäran ska lämnas elektroniskt. De närmare formerna för lämnande av elektronisk begäran om utbetalning regleras i Skatteverkets föreskrifter om begäran om utbetalning för hushållsarbete (SKVFS 2014:22). Begäran ska vara undertecknad av utföraren eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för utföraren. En begäran som lämnats för en utförare som är juridisk person, anses ha lämnats av utföraren, om det inte var uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda utföraren. Skatteverket ska snarast fatta beslut om utbetalning och så snart som möjligt skriftligen meddela köparen om beslutet. Utbetalning ska göras till utförarens bank- eller kreditmarknadsföretagskonto. I detta inryms även ett koncernkonto som är avsett för bland andra utföraren, även om kontot tillhör ett annat företag i koncernen (prop. 2014/15:10 s. 30). Om Skatteverket helt eller delvis vägrar utbetalning kan såväl utföraren som köparen överklaga beslutet hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. En vägrad utbetalning kan bero på att köparen redan har uppnått taket för skattereduktion eller på att någon annan förutsättning för rätt till

skattereduktion brister, som t.ex. att den utförda tjänsten inte omfattas av avdragssystemet eller att företagaren inte är godkänd för F-skatt. Om Skatteverket har betalat ut ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska mottagaren snarast underrätta Skatteverket om denna utbetalning. Om utbetalning har skett av ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska Skatteverket snarast besluta att det felaktiga beloppet ska betalas tillbaka. En utbetalning är felaktig så snart någon av förutsättningarna för utbetalning brister. Det kan t.ex. handla om att det inte är fråga om ett sådant arbete som omfattas av skattereduktion eller att lämnad uppgift om köparens betalning inte är korrekt. Det kan också vara fråga om att Skatteverket har gjort en felregistrering av belopp eller personnummer. Om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska utföraren snarast underrätta Skatteverket om denna återbetalning. Om en sådan återbetalning till köparen har skett, ska Skatteverket snarast besluta att återbetalning ska ske med ett belopp som motsvarar vad som betalats tillbaka till köparen. Utföraren och annan mottagare som fått en felaktig utbetalning ska ges tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs, om det inte är uppenbart obehövligt. Ett beslut om återbetalning får inte meddelas efter utgången av det sjätte året efter det beskattningsår som utbetalningen avser. Detta korresponderar med tidsfristen för efterbeskattning, där Skatteverkets beslut som huvudregel måste meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut. En utförare som begär utbetalning eller underrättar Skatteverket om felaktig utbetalning ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning eller återbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Avsikten är att Skatteverket, på förekommen anledning i ett enskilt fall eller genom t.ex. ett stickprovsförfarande, ska kunna göra vissa kontroller i syfte att säkerställa att utbetalningar sker på korrekta grunder (prop. 2008/09:77 s. 43). Skyldigheten uppkommer så snart begäran eller underrättelsen gjorts och kvarstår även efter att Skatteverket fattat beslut i ärendet. Skyldigheten kan således t.ex. åberopas när Skatteverket i efterhand vill granska riktigheten av en redan beslutad utbetalning. Granskningen kan, efter överenskommelse, ske på plats hos utföraren. Det finns inget hinder mot att en sådan granskning sker samtidigt som en revision enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. Återbetalning görs genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning. Återbetalningen anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot. Återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket fattat beslutet om återbetalning. Kostnadsränta tas ut på sådant belopp som ska betalas tillbaka efter beslut av Skatteverket. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med dagen för Skatteverkets beslut om återbetalning. Kostnadsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § SFL. Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis efterge kravet på ränta. Ett sådant skäl kan t.ex. vara att en felaktig 24 utbetalning orsakats av ett misstag hos Skatteverket. Det är inte en

förutsättning för eftergift att utföraren begär detta. Skatteverket är oförhindrat att på eget initiativ pröva frågan om eftergift. Återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket fattat beslutet om återbetalning. Om återbetalning inte görs i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Av 3 § förordningen (2009:201) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete framgår att indrivning inte behöver begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt. Ett beslut om återbetalning gäller, sedan den 1 januari 2021, omedelbart och får därför verkställas innan det vunnit laga kraft (se 23 § lagen [2009:194] om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete och 3 kap. 23 § andra stycket utsökningsbalken). I samband härmed infördes det även en möjlighet till anstånd med betalning av återbetalning av felaktigt utbetalda belopp. Överklagandetiden för beslut om återbetalning och andra beslut enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete är tre veckor, vilket följer av 44 § förvaltningslagen (2017:900).

4.2 En ny skattereduktion för reparationsarbeten

Promemorians förslag: En ny skattereduktion för reparationsarbete införs.

Skälen för promemorians förslag: Det är i dag i många fall relativt lätt och billigt att köpa nytt i stället för att låta reparera det som gått sönder. Att reparera och återanvända produkter är dock ofta bättre ur miljösynpunkt än att skrota, återvinna och köpa nytt, vilket också klargörs i EU:s avfallshierarki där minimering av mängden avfall och återanvändning prioriteras framför återvinning, energiutvinning och deponering (se artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv). Att reparera tar mindre råvaror och energi i anspråk och ger lägre utsläpp än produktion av nya varor. Dessutom minskar det mängden avfall. En positiv bieffekt av mer reparation kan också bli att det skapas fler arbetstillfällen. En attitydförändring till reparationer kan även gynna en produktutveckling där konsumenterna väljer att i större utsträckning än i dag köpa en produkt av högre kvalitet med längre hållbarhet och större reparationsmöjligheter. Europeiska kommissionen har också i sitt meddelande om cirkulär ekonomi (KOM(2015) 614/2) framhållit att medlemsstaterna har en viktig roll i att uppmuntra till återanvändning och reparation. Kommissionen kommer även genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter, kallat ekodesigndirektivet, att främja reparation, uppgradering, hållbarhet och återvinning av produkter genom att utveckla produktkrav som är relevanta för den cirkulära ekonomin. I regeringens strategi för cirkulär ekonomi (M2020/01133) konstateras bl.a. att det behövs insatser för att göra det enkelt och lönsamt för näringsidkare och privatpersoner att dela, reparera och återanvända produkter.

Under 2016 och 2017 infördes vissa ekonomiska styrmedel för att stimulera reparationsmarknaden genom att rutavdraget utvidgades till att omfatta tjänster i form av installation, reparation och underhåll av dataoch informationsteknisk utrustning m.m. och reparation och underhåll av vitvaror. Skattereduktionen för dessa reparationstjänster gäller dock bara under förutsättning att arbetet utförs i bostaden eller i nära anslutning till bostaden. Sedan den 1 januari 2017 tillämpas även en reducerad mervärdesskattesats, 12 procent i stället för 25 procent, på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. I förarbetena till lagändringen konstateras att det är angeläget att produkter och råvaror används på ett effektivt och hållbart sätt samt att reparera och återanvända varor allmänt sett får anses vara bättre ur miljösynpunkt. En reducerad mervärdesskattesats bedömdes vara ett sätt att ge incitament till att i större utsträckning köpa tjänster som innebär att redan tillverkade varor lagas eller ändras (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.25.3). I syfte att bidra till en ökad återanvändning av vissa produkter, och därmed främja en cirkulär ekonomi, bör ytterligare skatteincitament för konsumenter att reparera produkter införas. Det bör ske genom att en ny skattereduktion för reparationsarbeten införs.

4.3 Skattereduktionens omfattning

Promemorians förslag: Med reparationsarbete avses följande. 1. Arbete som avser installation, reparation och underhåll av data- och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete. 2. Reparation och underhåll av vitvaror, möbler, hushållsapparater, trädgårdsmaskiner och barnvagnar. Med reparationsarbete avses även hämtning och lämning av produkterna i fråga om det ingår i tjänsten. Som reparationsarbete räknas inte arbete för vilket försäkringsersättning lämnats eller arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller en region.

Skälen för promemorians förslag

Reparationerna lyfts ut ur rutavdraget och bildar en ny, utvidgad skattereduktion för reparationer Rutavdraget, som är en skattereduktion, omfattar i dag arbete i form av installation, reparation och underhåll av data- och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete, när arbetet, handledningen och rådgivningen utförs i eller i nära anslutning till bostaden (67 kap. 13 § 8 inkomstskattelagen [1999:1229], förkortad IL). Skattereduktionen omfattar inte reparationer i utförarens verkstad eller handledning och rådgivning som ges per telefon eller på annat sätt sker på distans. Rutavdrag ges även för reparation och underhåll av vitvaror under förutsättning att arbetet utförs i bostaden (67 kap. 13 § 9 IL).

I samband med att skattereduktionen för it-tjänster infördes ifrågasatte flera remissinstanser att arbete utanför hemmet inte omfattades av den föreslagna skattereduktionen (prop. 2015/16:99 s. 38). Även vid införandet av skattereduktionen för reparation och underhåll av vitvaror framfördes att det skulle komma att ställa till problem att arbetet endast skulle få utföras i bostaden (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.4.3). För att ytterligare främja återanvändning av vitvaror och data- och informationsteknisk utrustning bör dessa skattereduktioner utvidgas så att även sådana arbeten som utförs utanför bostaden, exempelvis på verkstad, ger rätt till skattereduktion. Samtliga tjänster som i dag omfattas av skattereduktionen för it-tjänster (inklusive installationstjänster) och skattereduktionen för reparation och underhåll av vitvaror bör därför brytas ut från rutavdraget och inordnas i den nya skattereduktionen för reparationsarbeten. Reparationsarbeten torde vidare generellt sett ofta kräva viss specialistkompetens. En utbrytning av dessa arbeten från rutavdraget skulle därför också renodla rutavdraget till att i större utsträckning avse sådana arbeten som hushållen normalt utför själva, vilket är en av de grundläggande principerna bakom rutavdraget (prop. 2006/07:94 s. 1).

Reparation och underhåll av möbler, hushållsapparater, trädgårdsmaskiner och barnvagnar Möbler, hushållsapparater, trädgårdsmaskiner och barnvagnar är sådana produkter som många privatpersoner äger och som det i många fall kan vara värt att reparera för att förlänga livslängden på. Reparation och underhåll av dessa produkter bör också ge rätt till skattereduktion enligt den föreslagna skattereduktionen för reparationsarbete. När det gäller möbler bör regleringen omfatta såväl rena reparationsarbeten som syftar till att återställa en möbels funktion som åtgärder av mer underhållskaraktär som exempelvis ytbehandling och tapetsering av möbler. Med möbler avses i detta sammanhang större, flyttbara föremål som används vid inredning av rum för att underlätta grundläggande funktioner som bl.a. vila, arbete, ätande och förvaring. Med hushållsapparater avses mindre elektriska maskiner som används i hushållet vid matlagning, städning och tvätt. Exempel på arbeten som bör omfattas av rätten till skattereduktion är reparation och underhåll av kaffebryggare, kaffemaskiner, matberedare, elvispar, dammsugare, strykjärn och hushållsassistenter. Skattereduktion ges i dag inom ramen för rutavdraget för häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning samt beskärning och borttagande av träd och buskar som utförs på tomt eller i trädgård. I denna promemoria föreslås att även reparations- och underhållsarbeten på trädgårdsmaskiner ska ge rätt till skattereduktion. Det kan handla om reparation och underhåll av maskiner, med eller utan motor, som används i samband med arbete på tomt eller i trädgård, t.ex. gräsklippare, grästrimrar och lövblåsar. Däremot omfattas inte reparation och underhåll av maskiner som i första hand används i samband med reparation, underhåll och tillbyggnad av småhus, t.ex. sticksågar, borrmaskiner och skruvdragare.

Med barnvagnar avses vagnar som är utformade för och enbart avsedda för att transportera barn. Skattereduktionen omfattar såväl reparation och underhåll av sittvagnar, inklusive sulkyer, som liggvagnar. Även reparation och underhåll av barnvagnar som har flera användningsområden, t.ex. barnvagnar som kan kopplas ihop med en cykel och användas som cykelvagn, bör omfattas av skattereduktionen.

Hämtning och lämning av produkter i samband med reparation Om en privatperson vill få en produkt reparerad av en utförare vid exempelvis en verkstad kräver det vanligtvis att han eller hon själv transporterar produkten till och från verkstaden. Om köparen av reparationstjänsten inte har möjlighet att själv transportera produkten tillhandahåller utföraren i vissa fall en tjänst som innebär hämtning och lämning av produkten. För att underlätta för privatpersoner att använda sig av reparationstjänster som utförs utanför hemmet bör en tjänst som innebär hämtning och lämning av produkter till och från t.ex. en verkstad omfattas av skattereduktionen för reparationsarbeten. Att låta tjänster som avser transport av produkter omfattas av den nya skattereduktionen under vissa förutsättningar kan också leda till ökad efterfrågan på sådana tjänster, vilka i viss mån kan utföras av personer med svag anknytning till arbetsmarknaden. Rätten till skattereduktion för transport bör, i likhet med vad som gäller för transport av tvättgods i samband med tvätteritjänster inom rutavdraget, vara neutral när det gäller hur utföraren väljer att organisera transporten. Det bör kunna ske genom egna bilar och egna anställda eller genom fristående transportörer. Däremot bör skattereduktion inte beviljas för transporten i sig utan transporten ska utgöra en del av reparationstjänsten och köparens betalning för tjänsten ska i sin helhet ske till utföraren för att transporten ska berättiga till skattereduktion. Om skattereduktion skulle ges särskilt för transporten utan att den ingår i reparationstjänsten skulle det leda till betydande gränsdragningsproblem mot andra varutransporter till hushållet.

Övrigt Skattereduktion bör, i likhet med vad som gäller för rut- och rotavdraget, inte heller ges för arbete för vilket försäkringsersättning har lämnats eller för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd har lämnats från staten, en kommun eller en region.

Lagförslag Förslaget medför ändringar i 67 kap. 1, 2, 11 a och 13 §§ IL och att två nya paragrafer, 67 kap. 51 och 52 §§, införs i denna lag.

4.4 Vilka som ska ha rätt till skattereduktion och när begäran om skattereduktion ska göras

Promemorians förslag: Rätt till skattereduktion för reparationsarbete har efter begäran de som 1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, 2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och 3. har haft utgifter för utfört reparationsarbete. Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 inkomstskattelagen, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för reparationsarbete som har utförts före dödsfallet. En begäran om skattereduktion för reparationsarbete ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då utgifter för utfört reparationsarbete har betalats. Utgifterna för reparationsarbetet utgörs av det debiterade beloppet för arbetet inklusive mervärdesskatt.

Skälen för promemorians förslag: Den föreslagna skattereduktionen för reparationsarbeten syftar till att skapa incitament för konsumenter att i större utsträckning reparera produkter och bidra till en ökad återanvändning av dessa produkter. Det är således endast fysiska personer som bör kunna få skattereduktionen. Personkretsen bör avgränsas på samma sätt som gäller för rut- och rotavdraget. Skattereduktionen bör därför omfatta individer som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år och som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret. I likhet med vad som gäller för rut- och rotavdraget ska de vidare ha haft utgifter för utfört reparationsarbete. Rätten till skattereduktion bör även gälla de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 IL, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Den kategori som avses här är utomlands bosatta som begärt att få sina tjänsteinkomster beskattade enligt inkomstskattelagen i stället för enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta samt skattskyldiga som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för inkomster från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige. Med överskott av förvärvsinkomster avses summan av tjänsteintäkter och intäkter av näringsverksamhet efter avdrag för kostnader i respektive inkomstslag. Det ankommer på den skattskyldige att ange vilka inkomster denne uppbär utomlands. Skattereduktion kan även ges till ett dödsbo om reparationsarbetet har utförts före dödsfallet. Betalningen kan däremot ha gjorts av dödsboet. Begäran om skattereduktion ska, i likhet med vad som gäller för rut-och rotavdraget, göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då utgifter för det utförda reparationsarbetet har betalats.

Utgifterna för reparationsarbetet ska, i likhet med rut- och rotavdraget, utgöras av det debiterade beloppet för arbetet inklusive mervärdesskatt, se vidare avsnitt 4.8.

Lagförslag Förslaget medför att två nya paragrafer, 67 kap. 49 och 50 §§, införs i inkomstskattelagen. Förslaget medför även ändringar i 1 kap. 11 § och 67 kap. 1 § IL.

4.5 En skattereduktion med fakturamodell

Promemorians förslag: Skattereduktionen för reparationsarbeten utformas som ett system med en s.k. fakturamodell med preliminär och slutlig skattereduktion. Fakturamodellen innebär att en privatperson som köper reparationsarbete endast behöver betala en del av kostnaden till utföraren. Resterande belopp utgör en skattelättnad för köparen och tillgodoräknas denne som preliminär skattereduktion i samband med att motsvarande belopp utbetalas till utföraren efter begäran hos Skatteverket. Skatteverket administrerar preliminär och slutlig skattereduktion samt utbetalning till utförare.

Skälen för promemorians förslag: En vanlig skattereduktion fungerar på så sätt att hela kostnaden betalas och att subventionen erhålls i efterhand efter en begäran om skattereduktion, vilken tillgodoräknas i beslutet om slutlig skatt för beskattningsåret. Köparen kan då få ligga ute med pengarna i upp till 23 månader, beroende på när beslutet om slutlig skatt fattas. För t.ex. rut- och rotavdrag finns sedan den 1 juli 2009 den s.k. fakturamodellen, som beskrivits närmare ovan (se avsnitt 4.1.2). Den innebär att köparen får skattelättnaden direkt i samband med köpet av hushållsarbetet om köparen kommer överens med utföraren att endast ett belopp motsvarande en del av arbetskostnaden ska betalas. Resterande del av arbetskostnaden utgör köparens skattelättnad och behöver därför inte betalas av köparen. Utföraren får full betalning för sitt arbete genom att begära utbetalning av den resterande delen från Skatteverket. I samband med att Skatteverket gör utbetalningen till utföraren tillgodoräknas köparen preliminär skattereduktion med motsvarande belopp. Den slutliga skattereduktionen motsvarar preliminär skattereduktion och begärs i inkomstdeklarationen där underlaget för skattereduktionen kan förtryckas på deklarationsblanketten eftersom Skatteverket redan har uppgifter om detta (prop. 2008/09:77 s. 1 och 33). Fakturamodellen innebär en administrativ förenkling för köparen jämfört med skattereduktion i allmänhet. Skattereduktionen för reparationsarbeten bör därför utformas på motsvarande sätt. För företagen kan förslaget innebära en viss påfrestning på utförarnas likviditet (som dock inte ska överdrivas då arbetskostnaderna i många fall är låga) samt visst administrativt merarbete. Detta kan vara besvärligt för mindre företag men måste samtidigt ställas i relation till de fördelar som utförarna får genom att köparna erhåller en skattereduktion direkt vid köpet.

4.6 Villkor för skattereduktion

Promemorians förslag: För rätt till skattereduktion krävs att det utförda reparationsarbetet avser produkter som ingår i hushållet för den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige. En fysisk person som utför reparationsarbetet får inte vara den som begär skattereduktion eller en närstående till denne. Reparationsarbetet måste ha utförts i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. För rätt till skattereduktion krävs vidare att den som utför arbetet är godkänd för F-skatt. Om reparationsarbetet har utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren när avtalet om reparationen träffas eller när ersättningen betalas ut ha ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt. För rätt till skattereduktion krävs att det utförda reparationsarbetet har betalats elektroniskt. Betalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen om betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt.

Skälen för promemorians förslag: För rätt till skattereduktion inom ramen för rut- och rotavdraget krävs att det utförda hushållsarbetet är hänförligt till den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Detta innebär vanligtvis att arbetet ska vara utfört i, eller i nära anslutning till, den som begär skattereduktion eller dennes förälders bostad. Härigenom utesluts även kostnader för sådana hushållstjänster som utförs inom ramen för en näringsverksamhet från underlaget för skattereduktion (prop. 2006/07:94 s. 46 och 60). Den nya skattereduktionen för reparationsarbeten är enligt förslaget inte kopplad till arbeten som utförs i eller i nära anslutning till bostaden utan omfattar även reparationsarbeten som utförs exempelvis på en verkstad. Ett villkor för skattereduktion bör dock, i linje med vad som gäller för rutoch rotavdraget, vara att det är fråga om reparationsarbete på produkter som ingår i hushållet för den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Skattereduktionen för reparationsarbeten bör således inte omfatta arbeten på produkter som ingår i en näringsverksamhet. Föräldern ska, liksom när det gäller rut- och rotavdraget, vara bosatt i Sverige. Ett villkor för skattereduktion enligt rut- och rotavdraget är vidare att en fysisk person som utför hushållsarbetet inte är den som begär skattereduktion eller en närstående till denne. Med närstående avses enligt 2 kap. 22 § IL make, förälder, mor- och farförälder, avkomling och avkomlings make, syskon, syskons make och avkomling och dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i. Även styvbarn och fosterbarn räknas som avkomlingar. Villkoret infördes för att bestämmelserna om skattereduktion inte skulle kunna

kringgås (prop. 2014/15:10 s. 37). Motsvarande krav bör gälla för den föreslagna skattereduktionen för reparationsarbete. Rut- och rotavdragen är inte begränsade till åtgärder i Sverige. Vid rutavdragets införande bedömdes att en skattereduktion som endast omfattar tjänster som utförs i Sverige med största sannolikhet strider mot EU:s regler om fri rörlighet (prop. 2006/07:94 s. 38). Samma bedömning gjordes vid rotavdragets införande (prop. 2008/09:178 s. 29). En begränsning av skattereduktionen för reparationsarbeten till arbeten utförda inom landets gränser bedöms på motsvarande sätt strida mot EU:s regler om fri rörlighet. Skattereduktionen föreslås därför utöver åtgärder utförda i Sverige även omfatta åtgärder utförda utomlands men inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Det ska dock i sammanhanget framhållas att skattereduktionen påverkar skatteintäkterna först om den enskilde betalar kommunal eller statlig inkomstskatt, kommunal fastighetsavgift eller statlig fastighetsskatt i Sverige. Bestämmelserna om rut- och rotavdrag innehåller även krav på att utföraren ska vara godkänd för F-skatt eller, om utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, har intyg eller annan handling om motsvarande kontroll i sitt hemland. Samma krav på godkännande för Fskatt alternativt intyg eller annan handling, som krävs avseende andra skattereduktioner, bör även gälla vid skattereduktion för reparationsarbeten. Detta för att gynna seriösa företag, uppnå bättre kontrollmöjligheter och motverka anlitande av svart arbetskraft (prop. 1992/93:150 bilaga 6 s. 6 och prop. 2006/07:94 s. 47). Till skillnad från vad som gäller för rut- och rotavdragen bör skattereduktionen för reparationer inte omfatta arbeten som utförs av en fysisk person som inte bedriver näringsverksamhet och som inte har F-skatt. Skattereduktionen bör inte heller omfatta reparationsarbeten som erhålls som förmån från en arbetsgivare. Den 1 januari 2020 infördes ett krav på elektronisk betalning för rätt till skattereduktion för hushållsarbete vid anlitande av en näringsidkare. Syftet var att motverka felaktiga utbetalningar enligt fakturamodellen genom de ökade kontrollmöjligheter som ges med transaktioner som är dokumenterade genom en oberoende part (prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12.3.3). Motsvarande bör gälla även för den nu föreslagna skattereduktionen. Förslaget är därför att betalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt. Exempel på en elektronisk betalning är en betalning med kontokort, inbetalningskort, bank-id och Swish. Däremot omfattas exempelvis inte betalning med check, som är ett löpande skuldebrev, som löses in av innehavaren och som medför en utbetalning där uppgift om mottagare inte behöver anges. Inte heller utgör betalning med kryptovalutor, såsom bitcoin och liknande betalningslösningar, en elektronisk betalning eftersom sådana betalningar inte förmedlas av en betaltjänstleverantör enligt betaltjänstlagen vilket innebär att information om avsändare, mottagare, belopp eller tidpunkt inte kan identifieras.

Lagförslag Förslaget medför att tre nya paragrafer, 67 kap. 53 – 55 §§, införs i inkomstskattelagen.

4.7 Underlag för skattereduktionen

Promemorians förslag: Underlaget för skattereduktion består av belopp som har legat till grund för preliminär skattereduktion som har tillgodoräknats för beskattningsåret enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete. I underlaget räknas inte utgifter för material, utrustning och resor in.

Skälen för promemorians förslag: Underlaget för skattereduktion för reparationsarbete bör, i likhet med vad som gäller för rut- och rotavdraget, utgöras av de belopp som har legat till grund för preliminär skattereduktion som tillgodoräknats för beskattningsåret. Underlaget kommer således att utgöras av de belopp som motsvarar de utbetalningar som Skatteverket har beslutat om till utföraren (se avsnitt 4.12). I likhet med vad som gäller för rut- och rotavdraget bör skattereduktionen bara omfatta utgifter för arbete, inklusive mervärdesskatt, och inte kostnader för material och utrustning. Skattereduktionen bör inte heller, i likhet med vad som gäller för rut- och rotavdraget, omfatta utgifter för resor i samband med arbete som utförs i bostaden. Här görs således skillnad mellan transporter i samband med arbete som utförs i en bostad och transporter som ingår i tjänsten och som sker i samband med arbete som utförs på en verkstad. Att subventionen är riktad mot arbete innebär att arbetskostnaden måste särskiljas från övriga kostnader. Det förekommer inom rut- och rotavdraget att vissa utförare debiterar en särskild administrativ avgift för hantering av begäran om utbetalning enligt fakturamodellen. En sådan avgift ger inte heller rätt till skattereduktion.

Lagförslag Förslaget medför att en ny paragraf, 67 kap. 56 §, införs i inkomstskattelagen.

4.8 Subventionsgrad, takbelopp och ordning för skattereduktionen

Promemorians förslag: Skattereduktionen uppgår till belopp motsvarande tillgodoräknad preliminär skattereduktion. Skattereduktionen får för ett beskattningsår uppå till högst 10 000 kronor. Ordningsmässigt räknas skattereduktionen av direkt efter skattereduktionen för hushållsarbete och före skattereduktionen för installation av grön teknik.

Skälen för promemorians förslag: När det gäller frågan om vilken subventionsgrad som bör gälla för den som har haft utgifter för reparationsarbete enligt den nya skattereduktionen bedöms samma subventionsgrad som den som gäller för rutavdrag vara lämplig, dvs. 50 procent av arbetskostnaden. Det innebär att subventionsgraden inte ändras för de tjänster som i dag omfattas av rutavdraget. Liksom för rut- och rotavdragen bör det finnas ett takbelopp för skattereduktion för reparationsarbeten. I detta fall bör takbeloppet uppgå till 10 000 kronor per person och beskattningsår. I 67 kap. 2 § första stycket IL anges i vilken ordning de olika skattereduktionerna ska göras i förhållande till varandra. Således ska skattereduktion göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), underskott av kapital, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning. Den nya föreslagna skattereduktionen för reparationsarbeten innefattar tjänster som i dag omfattas av rutavdraget. Av systematiska skäl är det därför lämpligt att låta skattereduktionen komma i anslutning till skattereduktionen för hushållsarbete rent ordningsmässigt.

Lagförslag Förslaget medför ändringar i 67 kap. 2 § IL samt att en ny paragraf, 67 kap. 57 §, införs i denna lag.

4.9 Köparens betalning till utföraren och utförarens begäran till Skatteverket om utbetalning

Promemorians förslag: Om den som kan ha rätt till skattereduktion för reparationsarbetet (köparen) inte har betalat hela utgiften för reparationen, får utföraren begära utbetalning från Skatteverket. För rätt till skattereduktion krävs att reparationsarbetet har betalats elektroniskt. En utförare ska kunna begära utbetalning från Skatteverket med ett belopp motsvarande mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för reparationsarbetet (inklusive mervärdesskatt) och köparens faktiska betalning för arbetet. Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion skulle uppgå till ett belopp som överstiger 10 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning ska kunna begäras först när reparationen har utförts och betalats. Utförarens begäran om utbetalning ska lämnas elektroniskt och ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter det beskattningsår då reparationsarbetet betalades. Begäran ska vara undertecknad av utföraren eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för utföraren. Begäran ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren,

2. personnummer eller samordningsnummer i de fall sådant nummer finns för köparen, 3. debiterad ersättning för reparationsarbetet, debiterad ersättning för annat än reparationsarbetet, betalt belopp för reparationsarbetet och den dag som betalningen för reparationsarbetet kommit utföraren tillhanda, 4. vad reparationsarbetet avsett och antalet arbetade timmar, 5. hur stor del av kostnaden för reparationen som avser transport, och 6. det belopp som utföraren begär som utbetalning från Skatteverket.

Skälen för promemorians förslag: Fakturamodellen innebär att köparen betalar en del av fakturan för ett arbete medan Skatteverket efter en begäran om utbetalning betalar resterande del till utföraren. Som redogjorts för i avsnitt 4.8 föreslås subventionsgraden vara 50 procent av arbetskostnaden för reparationsarbetet. För rätt till skattereduktion krävs att reparationsarbetet har betalats elektroniskt. Köpare och utförare kan komma överens om att betalning av arbetskostnader inklusive mervärdesskatt endast ska göras med 50 procent för reparationsarbetet. Det är givetvis även möjligt att betala mer. Det kan framför allt aktualiseras om köparen inte har tillräckligt med utrymme för skattereduktion för att täcka upp för hela mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för arbete och de minst 50 procent av ersättningen för arbetskostnaden som köparen behöver betala själv. En sådan situation kan t.ex. uppkomma om den enskilde har låg skatt som inte räcker för full skattereduktion eller om den debiterade ersättningen för arbetskostnaden hänförligt till reparationsarbetet är så hög att maximal skattereduktion understiger 50 procent av dessa kostnader. Efter att reparationsarbetet har utförts och betalats kan utföraren begära utbetalning av resterande debiterat belopp från Skatteverket. Skatteverkets utbetalning får uppgå till högst 10 000 kronor av det belopp som köparen har avseende arbetskostnaden för reparationsarbetet (inklusive mervärdesskatt). Begäran om utbetalning ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter aktuellt beskattningsår. Detta för att underlaget för skattereduktionen ska kunna förtryckas i inkomstdeklarationen. Om exempelvis arbetet utförs och köparens betalning sker under 2022 (beskattningsåret) ska begäran om utbetalning komma in till Skatteverket senast den 31 januari 2023. Om arbetet däremot utförs under 2022 och köparens betalning sker under 2023 (beskattningsåret) ska begäran om utbetalning i stället komma in till Skatteverket senast den 31 januari 2024. Efter detta datum mister en utförare sin möjlighet att få utbetalning från Skatteverket. En ansökan som kommer in efter detta datum ska avvisas. I en begäran om utbetalning enligt fakturamodellen för rut- och rotavdrag ska utföraren enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, utöver uppgift om det belopp som begärs utbetalat, lämna uppgifter om sig själv, köparen, vilken bostad installationen är hänförlig till, det utförda arbetet och debiterade och betalade belopp. Detsamma gäller enligt lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik. Uppgiftslämnandet bör, förutom uppgift om vilken bostad arbetet är hänförligt till, ha motsvarande omfattning beträffande skattereduktionen för reparationsarbete. Vidare bör uppgift om hur stor del av kostnaden för reparationen som avser transport lämnas,

då skattereduktionen ges för 50 procent av det debiterade beloppet för reparationsarbetet. De uppgifter som bör lämnas är därför 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren, 2. personnummer eller samordningsnummer i de fall sådant nummer finns för köparen, 3. debiterad ersättning för reparationsarbetet, debiterad ersättning för annat än reparationsarbetet, betalt belopp för reparationsarbetet och den dag som betalningen för reparationsarbetet kommit utföraren tillhanda, 4. vad reparationsarbetet avsett och antalet arbetade timmar, 5. hur stor del av kostnaden för reparationen som avser transport, och 6. det belopp som utföraren begär som utbetalning från Skatteverket. När det gäller uppgifter om vilken typ av reparationsarbete som har utförts bör det överlämnas till Skatteverket att meddela verkställighetsföreskrifter om denna indelning. Motsvarande ordning gäller för rut- och rotavdrag enligt 4 § förordningen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Skatteverket har i sina föreskrifter (SKVFS 2014:22) om begäran om utbetalning för hushållsarbete föreskrivit en indelning för rutoch rotarbete i begäran om utbetalning. Precis som beträffande begäran om utbetalning enligt fakturamodellen för rut- och rotavdrag och för skattereduktion för installation av grön teknik ska begäran om utbetalning enligt nu föreslagen fakturamodell lämnas elektroniskt. Skatteverket bör meddela verkställighetsföreskrifter om lämnande av elektronisk begäran om utbetalning. Beträffande rut- och rotavdrag finns en sådan reglering i Skatteverkets ovan nämnda föreskrifter om begäran om utbetalning för hushållsarbete.

Lagförslag Förslaget medför att en ny paragraf, 67 kap. 54 §, införs i inkomstskattelagen. Förslaget medför även att 6 – 9 §§ införs i den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete.

4.10 Skatteverkets utbetalning till utföraren

Promemorians förslag: Skatteverket ska snarast fatta beslut om utbetalning som har begärts av utföraren. Utbetalningen ska göras till utförarens bank- eller kreditmarknadsföretagskonto. Den som begär utbetalning ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen.

Skälen för promemorians förslag: Skatteverket ska till en eller flera utförare kunna betala ut högst 10 000 kronor per köpare och år, vilket motsvarar maximal skattereduktion (se avsnitt 4.8). Det innebär, i likhet med vad som gäller för fakturamodellen för rut- och rotavdrag och för skattereduktion för installation av grön teknik, att utbetalning ska vägras i de fall Skatteverket kan konstatera att köparen redan har tillgodoräknats

preliminär skattereduktion med belopp motsvarande maximal skattereduktion. En utförare av reparationsarbeten får se till att avtalsvägen förbehålla sig rätten att kräva köparen på ytterligare betalning i händelse av att Skatteverket vägrar utbetalning. En sådan avtalsreglering kan även bli aktuell för att täcka in situationer där Skatteverket återkräver en utbetald ersättning för att förutsättningarna för skattereduktion inte är uppfyllda. En sådan utförare som anges i 67 kap. 55 § IL kan begära utbetalning från Skatteverket. Den som begär utbetalning ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Syftet är, precis som beträffande motsvarande bestämmelse i fakturamodellen för rut- och rotavdrag och för skattereduktion för installation av grön teknik, att möjliggöra för Skatteverket att vid behov kunna göra vissa kontroller för att säkerställa att utbetalningar sker på korrekta grunder. Skatteverket ska snarast fatta beslut om utbetalning. Detta skyndsamhetskrav gäller oavsett om beslutet innebär att utbetalning ska ske eller att utbetalning, helt eller delvis, ska vägras. Utbetalning ska göras till utförarens bank- eller kreditmarknadsföretagskonto.

Lagförslag Förslaget medför att 10, 11 och 19 §§ införs i den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete.

4.11 Återbetalning av utbetalda medel

Promemorians förslag: Den som har fått en utbetalning från Skatteverket utan att vara berättigad till den ska snarast underrätta Skatteverket om denna utbetalning. Om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska utföraren snarast underrätta Skatteverket om denna återbetalning. Den som underrättar Skatteverket om återbetalning ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för återbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Om någon har fått en utbetalning utan att vara berättigad till den, ska Skatteverket snarast besluta att det felaktigt utbetalda beloppet ska betalas tillbaka till Skatteverket. Om utföraren till köparen återbetalar ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska Skatteverket snarast besluta att återbetalning ska ske med ett belopp som motsvarar vad som betalats tillbaka till köparen. Utföraren och annan mottagare av en felaktig utbetalning ska ges tillfälle att yttra sig innan ett ärende avgörs, om det inte är uppenbart obehövligt. Skatteverkets beslut om återbetalning ska meddelas före utgången av det sjätte året efter det beskattningsår som utbetalningen avser. Om Skatteverket har beslutat om återbetalning ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen.

Beslut om återbetalning gäller omedelbart. Skatteverket får under vissa förutsättningar bevilja anstånd med återbetalningen. Återbetalning ska ske genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning och göras senast den sista dagen i månaden efter den månad som Skatteverket fattat beslutet om återbetalning. Återbetalningen anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot. Om återbetalning inte görs i rätt tid, ska fordringen lämnas för indrivning. Regeringen får meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Kostnadsränta tas ut på belopp som ska betalas tillbaka efter beslut av Skatteverket. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med dagen för Skatteverkets beslut om återbetalning. Räntan beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt skatteförfarandelagen. Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis avstå från kravet på ränta. Betalningssäkring får ske för att säkerställa återbetalning.

Skälen för promemorians förslag: Om en utbetalning till en utförare har skett utan att förutsättningarna för utbetalning, dvs. i praktiken förutsättningarna för skattereduktion för köparen, egentligen varit uppfyllda måste detta kunna korrigeras. En sådan situation behöver inte uppkomma på grund av att utföraren lämnat medvetet felaktiga uppgifter utan kan bero på t.ex. en missuppfattning av vilket arbete som berättigar till skattereduktion eller ett administrativt misstag hos utföraren eller Skatteverket. En felaktig utbetalning kan vidare tänkas uppkomma genom att Skatteverket betalar ett belopp till helt fel mottagare, som kanske inte ens utför reparationsarbeten som berättigar till skattereduktion. Korrigering bör även kunna ske om en utförare, på grund av att det ursprungliga kravet mot köparen av någon anledning måste korrigeras, till köparen betalar tillbaka ett belopp som tidigare har legat till grund för ett beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket. Det föreslås därför att om någon har fått en utbetalning utan att vara berättigad till den, ska det felaktigt utbetalda beloppet betalas tillbaka. Återbetalning ska också ske om en utförare till köparen betalar tillbaka ersättning som tidigare har legat till grund för en begäran om utbetalning av belopp från Skatteverket. Som komplement till detta föreslås en underrättelseskyldighet i förhållande till Skatteverket för dels utförare som till köparen betalar tillbaka ersättning som tidigare har legat till grund för begäran om utbetalning, dels utförare och andra som mottagit ett felaktigt utbetalat belopp. Den som underrättar Skatteverket om återbetalning ska, på motsvarande sätt som den som begär utbetalning, ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Skatteverket ska när frågan om återbetalning aktualiseras snarast fatta beslut i frågan. Till denna prövning kopplas en kommuniceringsskyldighet för Skatteverket, så att utföraren och annan som är skyldig att underrätta Skatteverket om en felaktig utbetalning ges möjlighet att framföra sina synpunkter innan Skatteverket fattar ett beslut. Utföraren och annan som är skyldig att underrätta Skatteverket bör därför ges tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs till nackdel för dem, om det inte är uppenbart obehövligt. Med att det är uppenbart obehövligt avses en situation när

beslutet är av så självklar karaktär att ett yttrande från den enskilde inte skulle kunna medföra ett bättre beslutsunderlag. Om ett ärende har tillförts uppgifter av någon annan, får det bara avgöras om den som ärendet gäller har underrättats om uppgifterna och fått tillfälle att yttra sig över dem. Detta gäller dock inte om 1. avgörandet inte är till nackdel för den som ärendet gäller, 2. uppgiften saknar betydelse eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att den som ärendet gäller underrättas och får tillfälle att yttra sig, 3. det finns risk att en underrättelse skulle göra det avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller 4. avgörandet inte kan skjutas upp. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Om Skatteverket beslutar om återbetalning ska köparens tillgodoräknade preliminära skattereduktion minskas med belopp motsvarande återbetalningsbeloppet. Precis som enligt fakturamodellen för rut- och rotavdrag och för skattereduktion för installation av grön teknik bör tidsfristen för Skatteverkets möjlighet att besluta om återbetalning korrespondera med tidsfristen för efterbeskattning med avseende på köparens felaktigt tillgodoräknade slutliga skattereduktion. Skatteverkets beslut om återbetalning ska därför meddelas före utgången av det sjätte året efter det beskattningsår som utbetalningen avser. Kostnadsränta tas ut på belopp som ska betalas tillbaka efter beslut av Skatteverket. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut t.o.m. dagen för Skatteverkets beslut om återbetalning. Räntan beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § SFL. Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis avstå från kravet på ränta. Här bör nämnas att ett beslut om återbetalning avser det belopp som har betalats ut felaktigt och som inte har betalats tillbaka vid tidpunkten för beslutet. Det är det beloppet som föreslås kunna beläggas med ränta från den dag beloppet betalades ut t.o.m. dagen för Skatteverkets beslut om återbetalning. Avsikten är således inte att betalda belopp ska beläggas med ränta. Återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket fattat beslutet om återbetalning. Återbetalning ska ske genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning. Om återbetalning inte görs i rätt tid, ska fordringen lämnas för indrivning. Regeringen bör ges rätt att meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. En sådan rätt finns beträffande fakturamodellen för rut- och rotavdrag. Enligt 3 § förordningen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete behöver indrivning inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt. Precis som är fallet beträffande fakturamodellen för rut- och rotavdrag och för skattereduktion för installation av grön teknik föreslås betalningssäkring kunna ske för att säkerställa återbetalning. Betalningssäkring förutsätter bl.a. att det finns en påtaglig risk för att den betalningsskyldige undandrar sig att betala fordringen och att åtgärden är proportionerlig. Beslut om återbetalning inom ramen för fakturamodellen för rut- och rotavdrag och skattereduktion för installation av grön teknik är omedelbart verkställbara från den 1 januari 2021. Som skäl härför har bl.a. framhållits 39

att det finns vissa utförare som undanhåller sig delgivning, vilket förhindrar en effektiv hantering av återkraven (se prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 13.3.3 och 13.4.11). Att beslut om återbetalning blivit omedelbart verkställbara syftar bl.a. till att öka effektiviteten i den kontroll som Skatteverket bedriver avseende fel och fusk inom systemet med skattereduktion för hushållsarbete. På så sätt kan verkställighet av obetalda återkrav ske snabbare än vad som varit fallet tidigare. Att tiden från det att en fordran fastställs till dess att den kan överlämnas för indrivning är kort är en viktig faktor för en effektiv uppbörd. Risken för utebliven betalning ökar med tiden eftersom risken för att den betalningsskyldige saknar tillgångar eller försätts i konkurs ökar över tid. I anslutning till att beslut om återbetalning blivit omedelbart verkställbara kompletterades bestämmelsen i 23 § lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete även med en bestämmelse (23 a §) med innebörden att vissa av bestämmelserna i skatteförfarandelagen om anstånd i tillämpliga delar ska gälla för beslut om återbetalning. Det rör sig om bestämmelserna om ansökan om anstånd (63 kap. 2 §), ändringsanstånd (63 kap. 4 § första stycket), anstånd för att undvika betydande skada (63 kap. 5 §), anståndstid (63 kap. 6 §), anstånd på grund av synnerliga skäl (63 kap. 15 §) och anstånd som är till fördel för det allmänna (63 kap. 23 §). Även skatteförfarandelagens bestämmelser om att anstånd ska beviljas med skäligt belopp (63 kap. 16 §), ställande av säkerhet (63 kap. 8 – 10 §§), återkallande av anstånd, nedsättande av anståndsbelopp och krävande av säkerhet för fortsatt anstånd (63 kap. 22 §) och när säkerhet tas i anspråk (71 kap. 1 §) gäller för beslut om återbetalning. Den nu föreslagna fakturamodellen för skattereduktion för reparationsarbeten bör i allt väsentligt överensstämma med nuvarande fakturamodell. Med förebild i 23 och 23 a §§ lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete föreslås det därför att beslut om återbetalning inom ramen för fakturamodellen för skattereduktion för reparationsarbeten ska gälla omedelbart. I sammanhanget bör också rättssäkerheten för enskilda beaktas. Ett beslut som gäller omedelbart innebär att enskildas skyldighet att betala återkrävt belopp gäller även om beslutet överklagas. Att ett beslut om återbetalning föreslås gälla omedelbart innebär dock inte att beslutet måste verkställas omgående. Återbetalningsfristerna i 16 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska fortsatt tillämpas. Dessutom ska en betalningsuppmaning enligt 3 § indrivningsförordningen (1993:1229) skickas innan indrivning begärs. Att ett beslut om återbetalning gäller omedelbart påverkar inte heller den enskildes möjlighet att överklaga beslutet. Vidare föreslås att en möjlighet till anstånd ska införas. Sammanfattningsvis görs bedömningen att den enskildas rättssäkerhet alltjämt kan säkerställas. För att uppnå syftet att effektivisera uppbörden och för att öka förutsebarheten för enskilda bör frågan om att beslut om återbetalning ska gälla omedelbart regleras särskilt i lagen om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete. Att enbart tillämpa den möjlighet till undantag som anges i 35 § tredje stycket förvaltningslagen bedöms inte vara 40 ändamålsenligt för att uppnå angivna syften. Eftersom Skatteverkets beslut

om återbetalning är en sådan exekutionstitel som får ligga till grund för verkställighet enligt utsökningsbalken, utgör den bestämmelse som nu föreslås dessutom en sådan särskild föreskrift som innebär att verkställighet enligt utsökningsbalken får ske innan beslutet har fått laga kraft (3 kap. 23 § andra stycket utsökningsbalken). En inte oväsentlig effekt av förslaget är att det bedöms fungera som ett milt påtryckningsmedel för att öka regelefterlevnaden. Bestämmelser som kan leda till ökad regelefterlevnad är viktiga för acceptansen för systemet i stort. Även om betalningssäkring kan vara ett effektivt sätt att säkerställa betalning kommer denna möjlighet, med anledning av att reparationsarbetena i många fall uppgår till ringa belopp, saknas i en stor del av ärendena. Med förslaget kommer Skatteverket kunna lämna en obetald fordran för indrivning och verkställighet enligt utsökningsbalkens bestämmelser så snart förfallodagen har passerat, vilket är ett mindre ingripande alternativ jämfört med betalningssäkring. Möjligheten till betalningssäkring bör dock finnas, då det alltjämt kan finnas tillfällen då betalningssäkring är den mest ändamålsenliga åtgärden. Av rättssäkerhetsskäl bör det även på motsvarande sätt som gällande rutoch rotavdrag och för skattereduktion för installation av grön teknik finnas möjligheter till anstånd med återbetalning. Det innebär att anstånd kan medges t.ex. när det är tveksamt hur stort belopp som kommer att behöva betalas eller där betalning före laga kraft skulle medföra betydande skadeverkningar eller annars framstå som oskäligt. Det bör avslutningsvis, gällande anståndstiden, nämnas att det av 63 kap. 6 § SFL framgår att anståndstiden för ändringsanstånd enligt 4 § och anstånd för att undvika betydande skada enligt 5 § ska bestämmas till längst tre månader efter dagen för beslutet i den fråga som har föranlett anståndet. För anstånd enligt 63 kap. 15 och 23 §§ SFL bestäms anståndstiden inte i förhållande till en kommande sakprövning av skatteeller avgiftsfrågan utan i stället av andra omständigheter som betalningsförmåga och de villkor som i det enskilda fallet ger störst möjlighet för staten att få betalt för fordran. I syfte att uppnå en enhetlig reglering bör anståndstiden inte regleras ytterligare än vad som redan framgår av nuvarande bestämmelser i SFL.

Lagförslag Förslaget medför att 12 – 15 §§, 16 § andra stycket och 19 – 24 §§ införs i den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete.

4.12 Preliminär skattereduktion

Promemorians förslag: Köparen tillgodoräknas preliminär skattereduktion motsvarande det belopp som Skatteverket har betalat ut till utföraren. Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt uppgå till högst 10 000 kronor för ett beskattningsår. Preliminär skattereduktion tillgodoräknas i den ordning som registrering sker.

Skälen för promemorians förslag: I de fall en köpare och en utförare kommer överens om att köparen inte ska betala den del av utgiften för reparationsarbetet som utgör köparens skattelättnad, kan utföraren begära att få utbetalning från Skatteverket i enlighet med vad som beskrivits ovan (se avsnitt 4.10). Det belopp som Skatteverket utbetalar till utföraren tillgodoräknas köparen som en preliminär skattereduktion. Den preliminära skattereduktionen utgör en form av förtida återbetalning av köparens slutliga skatt. Skattelättnaden tillgodoräknas alltså köparen redan under beskattningsåret. För att det ska bli aktuellt med preliminär skattereduktion för köparen krävs alltså att Skatteverket har gjort en utbetalning till utföraren i fråga om köparens utgifter för reparationsarbetet. Om utföraren av någon anledning inte begär utbetalning från Skatteverket tillgodoräknas köparen inte någon preliminär skattereduktion. Det är först när slutlig skattereduktion begärs i inkomstdeklarationen som Skatteverket gör prövningen om slutlig skattereduktion ska ges eller inte. Förutsättningarna för tillgodoräknande av slutlig skattereduktion beskrivs i avsnitt 4.14. Det skulle kunna förekomma att två eller flera utförare kommer in med begäran om utbetalning gällande en och samma köpare ungefär samtidigt och köparens gräns för preliminär skattereduktion passeras genom full utbetalning enligt respektive begäran. I ett sådant fall bör, precis som i fråga om rut- och rotavdrag och skattereduktion för installation av grön teknik, gälla att den preliminära skattereduktion som först har registrerats har företräde framför en senare. Den totala reduktionen får dock aldrig överstiga maximal skattereduktion, dvs. 10 000 kronor.

Lagförslag Förslaget medför att 16 § första och tredje stycket och 17 § införs i den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete.

4.13 Skatteverkets meddelande till köparen

Promemorians förslag: Skatteverket ska så snart som möjligt meddela köparen om beslut om utbetalning och om beslut om återbetalning. En sådan underrättelse ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren eller annan mottagare som inte varit berättigad till utbetalningen, 2. utbetalt belopp till eller återbetalt belopp från respektive utförare eller annan mottagare som inte varit berättigad till utbetalningen, och 3. den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats köparen. Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats köparen.

Skälen för promemorians förslag: Skatteverket ska så snart som möjligt meddela köparen av reparationsarbetet om beslut om utbetalning

och återbetalning. Genom en sådan ordning ges den skattskyldige möjlighet att fortlöpande få uppgift om den skattereduktion som har tillgodoräknats. Den skattskyldige ges även möjlighet att ifrågasätta gjorda eller vägrade utbetalningar. Genom meddelanden om utbetalning får köparen en kvittens från Skatteverket när en utbetalning har skett till utföraren. Skatteverkets meddelande ska även innehålla en uppgift om total tillgodoräknad preliminär skattereduktion. En sådan uppgift gör det lättare för en köpare att hålla reda på när taket för preliminär skattereduktion nås. Köparen ansvarar själv för den del av arbetsersättningen som inte regleras via systemet med utbetalning och preliminär skattereduktion. En annan fördel med löpande meddelanden om preliminär skattereduktion är att eventuellt missbruk av systemet kan påpekas av köparen direkt till Skatteverket. Uppgifter som ska framgå av ett sådant meddelande om beslut om utbetalning och återbetalning är 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren eller annan mottagare, 2. utbetalt belopp till eller återbetalt belopp från respektive utförare eller annan mottagare, och 3. den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats köparen. Vidare har köparen alltid en möjlighet att hos Skatteverket begära att få ett meddelande om vad den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats uppgår till. I de fall då någon preliminär skattereduktion inte tillgodoräknats ska meddelandet innehålla uppgift om att skattereduktionen uppgår till noll kronor. Fakturamodellen för rut- och rotavdrag och skattereduktion för installation av grön teknik innehåller bestämmelser om att Skatteverket på begäran av köparen ska lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktion som tillgodoräknats hittills under året. Syftet med ett sådant meddelande är att köparen på ett enkelt sätt ska kunna redovisa för utföraren hur stor preliminär skattereduktion som finns kvar att disponera (prop. 2008/09:178 s. 45 och prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 13.4.12). Detta fyller en funktion eftersom utföraren inte själv kan kontrollera hur mycket som har utnyttjats som preliminär skattereduktion genom att Skatteverket lämnar uppgift om utnyttjad preliminär skattereduktion till utföraren, eftersom den uppgiften omfattas av skattesekretessen enligt 27 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. En motsvarande bestämmelse om lämnande av särskilt meddelande föreslås även för den nu aktuella fakturamodellen för skattereduktion för reparationsarbete.

Lagförslag Förslaget medför att 18 § införs i den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete.

4.14 Slutlig skattereduktion

Promemorians förslag: Slutlig skattereduktion tillgodoräknas med ett belopp motsvarande tillgodoräknad preliminär skattereduktion. Den som begär skattereduktion ska lämna uppgift om underlaget i inkomstdeklarationen för det aktuella beskattningsåret. Vid Skatteverkets slutskatteberäkning ska den preliminära skattereduktionen läggas till den slutliga skatten. Skattereduktionen hänförs till det beskattningsår då köparen har betalat reparationsarbetet.

Skälen för promemorians förslag: Fakturamodellen innebär att skattereduktion ges med ett belopp motsvarande den tillgodoräknade preliminära skattereduktionen. I vissa fall kan det uppkomma situationer när rättelser görs och utföraren betalar tillbaka en del eller hela ersättningen till köparen. Det kan t.ex. bli aktuellt om det upprättas en kreditfaktura eller annan handling på grund av att det ursprungliga kravet måste korrigeras. I dessa fall ska gjord betalning anses vara nettobetalningen under beskattningsåret, alltså det belopp som betalats efter att korrigering gjorts med anledning av kreditfakturan. I de fall då utföraren har fått utbetalning från Skatteverket, dvs. köparen har fått preliminär skattereduktion (se avsnitt 4.12), tillgodoräknas slutlig skattereduktion med 50 procent av arbetskostnaderna för reparationen. Den slutliga skattereduktionen får dock aldrig överstiga den preliminära skattereduktion som har tillgodoräknats. Skattereduktionen grundar sig på att den skattskyldige haft en utgift för den utförda reparationen. Skattereduktionen bör därför, precis som är fallet med fakturamodellen för rut- och rotavdrag och för skattereduktion för installation av grön teknik, hänföras till det beskattningsår då köparen betalat utgiften. Begäran om skattereduktion görs i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då den utförda reparationen har betalats. På motsvarande sätt som för rut- och rotavdrag och installation av grön teknik bör Skatteverket även ges möjlighet att förtrycka underlaget för skattereduktion på köparens inkomstdeklaration. Den slutliga skattereduktionen för reparationsarbete minskar köparens slutliga skatt. När den slutliga skatten beräknas ska Skatteverket till den slutliga skatten lägga den preliminära skattereduktionen. I normalfallet kommer då den preliminära skattereduktionen att ”kvittas” mot den slutliga skattereduktionen. Det innebär att ingen ytterligare utbetalning till köparen kommer att göras. Den preliminära skattereduktionen har tillgodoräknats köparen genom att Skatteverket har betalat motsvarande belopp direkt till utföraren som betalning för utförd reparation. Om köparen vid beskattningen inte har tillräckligt med slutlig skatt för att få slutlig skattereduktion med motsvarande belopp som den preliminära skattereduktion som tillgodoräknats löpande under året kommer han eller hon att få betala ytterligare skatt.

Lagförslag Förslaget medför ändring i 31 kap. 33 § och 56 kap. 9 § tredje stycket skatteförfarandelagen.

4.15 Överklagande av Skatteverkets beslut

Promemorians förslag: Skatteverkets beslut enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Skälen för promemorians förslag: Precis som enligt nuvarande fakturamodell för rut- och rotavdrag och skattereduktion för installation av grön teknik bör det finnas en möjlighet för en utförare att överklaga ett beslut av Skatteverket att helt eller delvis avslå en begäran om utbetalning eller att avvisa begäran för att den inkommit för sent (jfr avsnitt 4.10 om tidsfristen för begäran om utbetalning). Utföraren bör även kunna överklaga beslut om återbetalning och beslut om att avstå från kostnadsränta. Även Skatteverkets beslut rörande anstånd bör kunna överklagas. Ett beslut av Skatteverket att överlämna en fordran som avser återbetalning till indrivning bör emellertid inte kunna överklagas. Besluten enligt lagen är administrativa beslut som överklagas enligt de vanliga bestämmelserna i förvaltningslagen. Prövningstillstånd bör krävas vid överklagande till kammarrätten. Ett beslut av Skatteverket rörande en begäran om utbetalning har en direkt påverkan på köparens preliminära skattereduktion. Även köparen bör därför ha möjlighet att överklaga ett beslut att helt eller delvis vägra utbetalning eller att avvisa en begäran om utbetalning. Även ett beslut om återbetalning påverkar köparens preliminära skattereduktion om återbetalningen sker innan slutlig skatt har beslutats, varför även ett sådant beslut bör kunna överklagas av köparen. Sedan slutlig skatt har beslutats påverkar en återbetalning normalt köparen indirekt genom en omprövning på initiativ av Skatteverket av beskattningen för det aktuella beskattningsåret, och köparen har möjlighet att föra talan mot det beslutet. Frågan om avstående från kostnadsränta påverkar bara utförarens situation och kan inte sägas angå köparen på ett sätt som ger denne en rätt att överklaga.

Lagförslag Förslaget medför att 25 § införs i den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete.

4.16 Utvidgad brottskatalog i lagen om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet

Promemorians förslag: Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ska även omfatta sådana bedrägeribrott där gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete. Skatteverkets skyldighet att göra en anmälan till åklagare enligt skatteförfarandeförordningen ska även omfatta ovan nämnda bedrägeribrott.

Skälen för promemorians förslag: Sedan 1998 har Skatteverket i uppgift att medverka i vissa brottsutredningar samt att bedriva underrättelseverksamhet avseende viss brottslighet. Den brottsbekämpande verksamheten bedrivs inom skattebrottsenheten, som är organisatoriskt skild från andra verksamheter inom Skatteverket. Bestämmelser om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet finns i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. Medverkan i brottsutredningar sker på begäran av och under ledning av åklagare medan underrättelseverksamheten bedrivs självständigt av Skatteverket. Verksamheten är begränsad till vissa brott som har anknytning till Skatteverkets övriga verksamhet, den s.k. brottskatalogen. I dag omfattar brottskatalogen bl.a. skattebrott och bokföringsbrott. En brottslighet som ansetts ha ett klart samband med Skatteverkets verksamhet är bedrägeribrott med koppling till bestämmelserna om skattereduktion för hushållsarbete, dvs. rut- och rotavdragen (se prop. 2016/17:89 s. 42), och bestämmelserna om skattereduktion för installation av grön teknik (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 13.4.17). Av 1 § första stycket 5 lagen om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet framgår således att Skatteverkets verksamhet enligt lagen omfattar brott enligt 9 kap. 1 – 3 och 11 §§ brottsbalken, om gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt bl.a. lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete och lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik. De paragrafer i brottsbalken som det hänvisas till omfattar olika grader av bedrägeribrott samt försök, förberedelse och stämpling till bedrägeribrott. Även sådana bedrägerier som begås genom att förorsaka felaktiga utbetalningar inom den nu föreslagna fakturamodellen för skattereduktion för reparationsarbete har ett klart samband med Skatteverkets verksamhet. Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet föreslås därför även omfatta bedrägeribrott där gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete. Förslaget syftar till att Skatteverket ska kunna bedriva förebyggande verksamhet samt underrättelse- och utredningsverksamhet mot dessa bedrägeribrott. På så sätt kan Skatteverkets särskilda kompetens inom detta sakområde tillvaratas i det brottsbekämpande arbetet. Av 18 kap. 8 § skatteförfarandeförordningen (2011:1261) framgår vidare att Skatteverket, utöver vad som följer av 17 § skattebrottslagen (1971:69), ska göra en anmälan till åklagare så snart det finns anledning att anta att någon har gjort sig skyldig till vissa uppräknade brott. I denna uppräkning ingår brott enligt 9 kap. 1 – 3 och 11 §§ brottsbalken, om gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt bl.a. lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Detta tillägg gjordes bl.a. för att tydliggöra i vilka fall misstänkt brottslighet ska anmälas (jfr SOU 2017:37 s. 429 f. och 434). Detta skäl gör sig gällande även avseende den nu föreslagna fakturamodellen. Bedrägeribrott som har samband med Skatteverkets verksamhet enligt den föreslagna lagen om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete föreslås därför läggas till i uppräkningen av de brott som omfattas av anmälningsskyldigheten i 18 kap. 8 § skatteförfarandeförordningen.

Lagförslag Förslaget medför en ändring i 1 § lagen om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet.

4.17 Personuppgiftsbehandling

Promemorians bedömning: Den behandling av personuppgifter som förslaget om skattereduktion för reparationsarbeten ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning. Den befintliga reglering som finns på personuppgiftsområdet utgör tillräcklig reglering för den personuppgiftsbehandling som detta förslag föranleder hos Skatteverket. Det behöver således inte införas någon ytterligare reglering om denna behandling.

Skälen för promemorians bedömning: I de fall en privatperson anlitar en utförare som är godkänd för F-skatt för reparationsarbete kommer utföraren i begäran om utbetalning att behöva lämna uppgifter om köparen (se avsnitt 4.9). Förslaget medför att personuppgifter måste behandlas av utföraren och därefter av Skatteverket i beskattningsdatabasen. Förslaget ger således upphov till en sådan personuppgiftsbehandling som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan kallad EU:s dataskyddsförordning. EU:s dataskyddsförordning är i alla delar bindande och direkt tillämplig i samtliga EU:s medlemsländer. Förordningen utgör den generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU. För Skatteverkets personuppgiftsbehandling i beskattningsverksamheten gäller även lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet som innehåller bestämmelser som kompletterar dataskyddsförordningen. Vissa av bestämmelserna i lagen gäller också vid behandling av uppgifter om juridiska personer och avlidna (se 1 kap. 1 § andra stycket). Behandling hos enskilda (i detta fall hos utförare av reparationsarbete) av sådana uppgifter bedöms ha rättslig grund på det sätt som krävs enligt artikel 6 i EU:s dataskyddsförordning. Den rättsliga grunden för behandlingen hos utförarna i de aktuella fallen är i första hand att den är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse på det sätt som anges i artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen. Förpliktelsen i fråga innebär att vid begäran om utbetalning lämna uppgift om köparen och dennes köp av reparationsarbete. Kravet på rättslig grund är därmed uppfyllt. Grunden för behandlingen är vidare fastställd i den nationella rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen. Den rättsliga grunden framgår av förslaget till lag om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete och skatteförfarandelagen. De uppgifter som kommer att behandlas är inte sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Behandlingen hos utförarna är mot denna bakgrund förenlig med dataskyddsförordningen.

När Skatteverket har tagit emot en begäran om utbetalning behöver myndigheten behandla personuppgifterna i beskattningsdatabasen. Den rättsliga grunden för behandlingen hos Skatteverket är i första hand att den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning (artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning). Den aktuella grunden för behandlingen är fastställd i den nationella rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen. Den rättsliga grunden är fastställd i förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket och i den föreslagna lagen om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete. Inte heller hos Skatteverket är de uppgifter som kommer att behandlas sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Av 1 kap. 4 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet framgår att uppgifter bl.a. får behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för fastställande av underlag samt för bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter samt för revision och annan kontrollverksamhet. Av 2 kap. 2 § lagen framgår vidare att i beskattningsdatabasen får uppgifter behandlas om personer som omfattas av verksamhet enligt 1 kap. 4 § 1 – 9. Av bestämmelsen framgår också att uppgifter om andra personer får behandlas om det behövs för handläggningen av ett ärende. I 2 kap. 3 § och i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet finns bestämmelser om vilka uppgifter som får behandlas i beskattningsdatabasen. Den behandling av uppgifter avseende köpare och utförare som förslaget ger upphov till hos Skatteverket behövs för bestämmande av skatt och för kontroll av densamma och är tillåten enligt de angivna bestämmelserna. Det eventuella integritetsintrång som personuppgiftsbehandlingen medför bedöms stå i proportion till ändamålet att ge de som köper reparationsarbete möjlighet till en skattelättnad. Sammanfattningsvis görs bedömningen att den personuppgiftsbehandling som förslaget om skattereduktion för reparationsarbete ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning. Den befintliga reglering som finns på personuppgiftsområdet utgör tillräcklig reglering för den personuppgiftsbehandling som detta förslag föranleder hos Skatteverket. Det behöver således inte införas någon ytterligare reglering om denna behandling.

5 Skattefri uthyrning av personliga tillgångar upp till 20 000 kronor

Promemorians förslag: Ersättningar vid uthyrning av personliga tillgångar ska, efter avdrag för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomsten, tas upp till beskattning bara till den del som de sammanlagda ersättningarna överstiger 20 000 kronor under ett beskattningsår. Ersättningar vid upplåtelse av en privatbostadsfastighet, en privatbostad eller en bostad som innehas med hyresrätt omfattas inte av förslaget.

Skälen för promemorians förslag: Inkomster vid uthyrning av tillgångar ska tas upp till beskattning och redovisas i inkomstslaget kapital (41 kap. 1 § och 42 kap. 1 § inkomstskattelagen [1999:1229], förkortad IL). Om den skattskyldige har haft utgifter för att förvärva och bibehålla inkomsten ska dessa utgifter dras av (42 kap. 1 § andra stycket IL). En skattskyldig person som t.ex. hyr ut sin motorbåt eller trädgårdsmaskin ska således ta upp hyresersättningen till beskattning, efter avdrag för utgifter som är hänförliga till uthyrningen. Exempel på det senare kan vara en tilläggsförsäkring som har tecknats inför uthyrningen eller en förmedlingsavgift om uthyrningen sker genom en förmedlare. Utgifter som den skattskyldige normalt skulle ha haft för tillgången om den inte hade hyrts ut får inte dras av. Om en skattskyldig avyttrar tillgångar som innehafts för personligt bruk (personliga tillgångar) ska kapitalvinsterna tas upp till beskattning bara till den del de för beskattningsåret sammanlagt överstiger 50 000 kronor (52 kap. 2 § andra stycket IL). Med personliga tillgångar avses lösöre och annan lös egendom som till övervägande del används av den skattskyldige eller dennes familj för nyttobruk eller som prydnadsföremål. Det är den faktiska användningen som är avgörande. En tillgång kan användas för personligt bruk även om det finns ett inslag av kapitalplacering. Om detta inslag dominerar anses det dock inte vara fråga om en personlig tillgång (prop. 1989/90:110 del 1 s. 474 f. och prop. 1999/2000:2 del 2 s. 606). Vid avyttring av personliga tillgångar gäller således en skattelättnad upp till 50 000 kronor. Om en skattelättnad även införs vid uthyrning av personliga tillgångar skulle det underlätta för marknaden för uthyrning av sådana tillgångar och stimulera en ökad uthyrning. En ökad uthyrning av personliga tillgångar minskar behovet av att köpa nytt och naturens resurser utnyttjas bättre. En möjlighet för fysiska personer att hyra ut personliga tillgångar skattefritt upp till ett visst belopp bör därför införas. Ytterligare en fördel med förslaget är att det även i viss mån torde kunna inverka positivt på de skattskyldigas benägenhet att över huvud taget redovisa inkomster av uthyrning av personliga tillgångar. Skattelättnaden bör utformas på så sätt att hyresersättningar, efter avdrag för utgifter som uthyraren haft för att förvärva och bibehålla inkomsten, ska tas upp bara till den del de överstiger 20 000 kronor. Beräkningen bör göras per beskattningsår. Om en skattskyldig har hyrt ut personliga tillgångar under ett beskattningsår för sammanlagt 40 000 kronor och har haft utgifter för att 49

förvärva och bibehålla denna inkomst med 10 000 kronor innebär förslaget att denne ska ta upp 10 000 kronor till beskattning. Nettoinkomsten uppgår till 30 000 kronor (40 000 – 30 000) och bara den del som överstiger 20 000 kronor ska enligt förslaget tas upp till beskattning, dvs. 10 000 kronor (30 000 – 20 000). Om de sammanlagda hyresersättningarna under beskattningsåret i stället uppgår till 30 000 kronor eller mindre ska den skattskyldige, med samma förutsättningar i övrigt, inte ta upp något belopp till beskattning eftersom nettoinkomsten då inte överstiger 20 000 kronor. Den föreslagna skattelättnaden är inte ett avdrag i inkomstslaget kapital. Om de sammanlagda hyresersättningarna, brutto eller netto, understiger 20 000 kronor under ett beskattningsår kan den föreslagna bestämmelsen således inte skapa utrymme för avdrag mot andra inkomster eller för underskott i detta inkomstslag. Detsamma gäller om utgifterna för uthyrning överstiger hyresersättningarna under ett beskattningsår. Ersättning vid uthyrning av privatbostadsfastighet, privatbostad eller bostadslägenhet med hyresrätt ska tas upp som en kapitalinkomst. De faktiska utgifterna för uthyrningen av bostaden får inte dras av, utan i stället ska ett schablonavdrag göras med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Vid uthyrning av en privatbostadsfastighet ska dessutom ett belopp som motsvarar 20 procent av hyresintäkten dras av (42 kap. 30 och 31 §§ IL). Ersättningar när en privatbostadsfastighet, en privatbostad eller en bostad som innehas med hyresrätt upplåts, och som därmed omfattas av 42 kap. 30 § IL, bör inte omfattas av förslaget om att ersättning vid uthyrning av personliga tillgångar bara ska tas upp till den del de överstiger 20 000 kronor. Detta gäller även om ersättningen vid upplåtelse av en sådan fastighet eller bostad delvis avser uthyrning av personliga tillgångar. Om en ersättning avser uthyrning av t.ex. dels en privatbostad, dels möbler som ingår i bostaden bör inte heller den del av ersättningen som avser möblerna omfattas av förslaget om skattelättnad för uthyrning av personliga tillgångar.

Lagförslag Förslaget medför att en ny paragraf, 42 kap. 45 §, införs i inkomstskattelagen.

6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Promemorians förslag: Den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete och övriga lagändringar ska träda i kraft den 1 januari 2022. Bestämmelsen i 42 kap. 45 § inkomstskattelagen om skattefri uthyrning av personliga tillgångar tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

Bestämmelserna i 67 kap. 1, 2, 13 och 49 – 57 §§ inkomstskattelagen om reparationsarbete tillämpas första gången på reparationsarbete som har utförts och betalats efter den 31 december 2021. Bestämmelserna i skatteförfarandelagen ska tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

Skälen för promemorians förslag: Den föreslagna skattereduktionen för reparationsarbete och förslaget om skattefri uthyrning av personliga tillgångar syftar till att öka återanvändningen av de produkter och tillgångar som omfattas av förslagen och därmed främja en cirkulär ekonomi. Det är angeläget att bestämmelserna träder i kraft så snart som möjligt. Detta intresse ska samtidigt vägas bl.a. mot Skatteverkets faktiska möjligheter att hantera den nya skattereduktionen med fakturamodell och berörda branschers behov av tid för anpassning. En lämplig avvägning är att den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete och övriga lagändringar träder i kraft den 1 januari 2022. De nya bestämmelserna om skattereduktion i inkomstskattelagen (1999:1229) bör tillämpas på reparationsarbete som har utförts och betalats efter den 31 december 2021. Eftersom skattereduktionen hänförs till det beskattningsår då betalning skett (se avsnitt 4.14) bör bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244). därmed tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

7 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

Syfte och alternativa lösningar

Syftet med förslagen är att uppmuntra reparation, underhåll och uthyrning av olika tillgångar för att förbättra resurshushållningen och minska miljöbelastningen från produktion av nya tillgångar samt minska mängden avfall. Skulle ingen förändring av beteendet komma till stånd uteblir de förväntade positiva effekterna av förslaget. Ett alternativ till en skattereduktion vore någon form av bidragssystem riktat till köpare. Att på detta sätt ge köparna subventionen redan vid köpet

skulle dock kräva uppbyggnad av ett helt nytt system i stället för det befintliga systemet för skattereduktion som finns t.ex. i och med rut- och rotavdraget. Ett helt annat alternativ är att försöka åstadkomma ett förändrat beteende i fråga om reparationer genom informationsinsatser. Detta bedöms dock inte vara tillräckligt. Vad gäller förslaget om skattefri uthyrning av personliga tillgångar bedöms det inte finnas några rimliga alternativ som kan uppmuntra till ökad uthyrning av sådana tillgångar. Att till exempel införa en skattereduktion för hyra som föreslogs i SOU 2017:22 bedöms innebära stora administrativa kostnader i förhållande till hyreskostnaden och dessutom öka risken för fusk. Förslagen i promemorian innebär att nya skatteutgifter uppstår. En skattereduktion för reparationer innebär en avvikelse från normen likt skatteutgifterna för rut- och rotarbeten. Vad gäller skattefri uthyrning av personliga tillgångar uppstår en avvikelse mot normen i inkomstslaget kapital. Utöver vad som beskrivs i avsnittet om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser bedöms ingen ytterligare hänsyn behöva tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande eller behov av speciella informationsinsatser.

Offentligfinansiella effekter

Den offentligfinansiella effekten av att införa en ny skattereduktion för reparationsarbeten och skattefri uthyrning av personliga tillgångar beräknas uppgå till sammanlagt -0,40 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2022. Den offentligfinansiella effekten av de två delarna av förslaget redovisas nedan.

Skattereduktion för reparationsarbeten Det saknas uppgifter över hur många skattskyldiga som varje år väljer att köpa reparation eller underhåll av de olika produkterna hos en utförare med F-skatt samt till vilka belopp. Beräkningen av den offentligfinansiella effekten av en ny skattereduktion för reparationsarbeten baseras på uppskattningar av hushållens utgifter för olika produkt- och tjänstekategorier i Statistiska centralbyråns nationalräkenskaper, på företagens omsättning för olika näringsgrenar i Statistiska centralbyrån databas Företagens ekonomi, på Skatteverkets statistik över olika rut- och rottjänster samt på Svensk handels hållbarhetsundersökning 2016 som kan sägas indikera hur vanligt förekommande vissa av de reparationstjänster som omfattas av förslaget är. Den offentligfinansiella effekten av att införa en ny skattereduktion för reparationstjänster beräknas sammantaget till -0,37 miljarder kronor för 2022 och varaktigt. Den offentligfinansiella effekten inkluderar inte kostnaderna för reparation och underhåll av it-produkter och vitvaror som sker i anslutning till hemmet i dag inom ramen för rutavdraget. Skatteverket uppskattar det godkända skattereduktionsbeloppet för dessa tjänster till drygt 160 miljoner kronor respektive knappt 50 miljoner kronor för 2020. 1

1 Källa: Skatteverkets informationslager. Uppgifter från mars 2021.

Skattefri uthyrning av personliga tillgångar Det finns ingen statistik över uthyrning av personliga tillgångar att tillgå, vilket innebär att beräkningen av den offentligfinansiella effekten av förslaget är behäftad med osäkerhet. Utgångspunkten i beräkningarna är uppgifter om den uthyrning av personliga tillgångar som sker över olika plattformar för uthyrning. Den offentligfinansiella effekten av förslaget beräknas till -35 miljoner kronor för 2022 och varaktigt.

Tabell 7.1 Offentligfinansiella effekter

Miljarder kronor, fasta priser och baser

Effekt från Brutto- Periodiserad nettoeffekt Varaktig effekt effekt

Skattereduktion 2022-01-01 -0,37 -0,37 -0,37 -0,37 -0,37 för reparationsarbeten Skattefri uthyrning 2022-01-01 -0,04 -0,04 -0,04 -0,04 -0,04 av personliga tillgångar

Effekt av 2022-01-01 -0,40 -0,40 -0,40 -0,40 -0,40 förslagen

Källa: Egna beräkningar. Anm.: Avrundning till miljarder kronor gör att effekterna som redovisas för förslagen i tabellen inte summerar till den totala effekten av förslaget.

Effekter för företag

Skattereduktion för reparationsarbeten Förslaget om en skattereduktion för reparation och underhåll av de olika produkterna bedöms leda till att efterfrågan på dessa tjänster ökar på sikt. Med tillgänglig statistik är det inte möjligt att uppskatta exakt hur många företag som utför dessa reparationer. Statistiska centralbyråns företagsdatabas har uppgifter om olika branscher utifrån SNI-koder (standard för svensk näringslivsindelning, SNI 2007). Denna uppdelning utgår dock från huvudnäringsgren och det bedöms finnas ett flertal företag som utför relevanta reparationer men som har en annan huvudnäringsgren. Det kan t.ex. röra sig om större elektronikföretag som även erbjuder reparationer och annan service av exempelvis telefon eller surfplatta eller företag som förutom försäljning av trädgårdsmaskiner även erbjuder reparationer av desamma. Vidare inkluderar relevanta näringsgrenar även företag som utför andra typer av tjänster än de som föreslås inkluderas i skattereduktionen. Följande näringsgrenar bedöms i första hand vara relevanta för förslaget: reparationsverkstäder för hushållsapparater samt utrustning för hem och trädgård; reparation av hemelektronik; möbeltapetserare m.m.; reparationsverkstäder för datorer och kringutrustning; samt reparationsverkstäder för kommunikationsutrustning . Enligt Företagsdatabasen fanns sammanlagt 2 632 företag registrerade inom dessa näringsgrenar 2019. Av dessa företag hade drygt 95 procent högst fyra personer anställda och knappt 78 procent hade ingen anställd. Vad gäller reparation av barnvagnar torde många av de företag som utför 53

reparationerna ingå i näringsgrenen reparationsverkstäder för andra hushållsartiklar och personliga artiklar . Barnvagnsreparationer bedöms emellertid utgöra en liten andel av de tjänster som utförs av de företag som finns registrerade under denna näringsgren. Det kan dock ändå noteras att antalet företag 2019 uppgick till 879 och knappt 99 procent av dem hade högst fyra anställda och 83 procent hade inga anställda. Även om exakta uppgifter inte finns om fördelningen av företagsstorlek inom de berörda branscherna, indikerar statistiken som presenteras ovan att många små företag kan komma att utföra tjänster inom ramen för skattereduktionen. Förslaget medför en ökad administrativ börda för företagen. För att omfattas av skattereduktionen ska köparen uppge sitt personnummer och företaget behöver därefter begära utbetalning från Skatteverket. Begäran om utbetalning ska, förutom köparens personnummer, innehålla betalningsdatum, pris för utfört arbete, hur stor del av priset köparen betalat och begärt belopp. Av begäran ska även antal arbetade timmar, materialkostnad och övriga kostnader i samband med arbetet (såsom resor och administrationsavgift) framgå. För företag som inte tidigare administrerat rut- och rotbetalningar bedöms den administrativa bördan öka initialt innan ett system för skattereduktionen är på plats. Vidare bedöms den administrativa kostnaden för varje köp av tjänster öka i och med att en begäran om utbetalning från Skatteverket ska göras. Den ökade administrativa kostnaden för företag per köp kan uppskattas med utgångspunkt i Tillväxtverkets databas för företagens administrativa kostnader (MALIN). I databasen anges tidsåtgången för lämnande av uppgifter om fulla arbetsgivaravgifter till två minuter. Sannolikt tar det något längre tid för företagen att fylla i de uppgifter som krävs för begäran av skattereduktion. Mot bakgrund av detta uppskattas tidsökningen per köp till omkring 2 – 4 minuter. Enligt SCB:s lönestrukturstatistik uppgick den genomsnittliga månadslönen för en ekonomiassistent i privat sektor till 31 200 kronor 2019. Med en antagen löneökningstakt om 3,3 procent per år (den genomsnittliga löneökningstakten bedöms vara omkring 3,3 procent per år) beräknas samma lön till 34 400 kronor 2022. Den administrativa kostnaden beräknas således öka med omkring 7 – 14 kronor per köp. För en del av de aktuella tjänsterna kan det handla om förhållandevis många och små belopp. Det finns därför risk för att den administrativa bördan kan bli relativt stor för många företag. Detta bedöms i synnerhet vara fallet för mindre företag med mindre utvecklade kassasystem. För dessa företag kan det inte uteslutas att den administrativa bördan i vissa fall kan vara så omfattande att fördelen med skattereduktionen inte alltid överväger nackdelen. Utöver den administrativa kostnaden uppstår även en viss fördröjning innan hela fakturan är betald eftersom företaget måste vända sig till Skatteverket för att få utbetalningen. Utbetalningen sker vanligtvis inom några dagar och företagen har även möjlighet att välja att använda en kortare kredittid för att minska betalningstiderna. Även likviditetspåfrestningen kan vara särskilt betungande för mindre företag. Både den och den administrativa bördan ska dock ställas i relation till fördelen att ökad efterfrågan medför ökad omsättning. Vad gäller ökad administration för småbelopp är det möjligt att administrationen på sikt 54 kan komma att bli mindre betungade med tanke på att den tekniska

utvecklingen bör ge möjlighet att skräddarsy kassasystem för olika branscher. Bedömningen är att förslaget om en skattereduktion för reparation av olika produkter sammantaget ändå kommer att medföra positiva effekter för små företag generellt, dels eftersom de tjänster som förslaget avser i regel utförs av små företag, dels eftersom det finns incitament att införa nya affärsmodeller och teknik som minskar de administrativa kostnaderna. För de utförare som i dag behöver dela sina tjänster i sådant som omfattas av skattereduktion och sådant som inte omfattas medför förslaget en minskad administrativ börda i detta avseende.

Skattefri uthyrning av personliga tillgångar Förslaget förväntas öka uthyrningen mellan privatpersoner och därigenom öka efterfrågan på tjänster hos företag som förmedlar uthyrning mellan privatpersoner. Förslaget kan också påverka företag som hyr ut produkter motsvarande de personliga tillgångarna, som förväntas möta en ökad konkurrens från den privata uthyrningen. Det finns i dag ett antal företag som förmedlar uthyrning mellan privatpersoner. Gemensamt för dem är att de tillhandahåller en plattform där uthyrare och hyrestagare kan mötas, i form av t.ex. en mobilapplikation eller en hemsida. Vissa tillhandahåller också tilläggstjänster, t.ex. försäkringar kopplade till uthyrningen. Dessa företag förväntas gynnas av förslaget då det kan förväntas innebära en ökad efterfrågan på deras tjänster. Hur många sådana företag som finns är svårt att avgöra då det inte finns någon specifik SNI-kod för denna typ av företag. Det innebär också att det inte är möjligt att bedöma hur stora de berörda företagen är och hur många personer de anställer. Bilden är dock att det är en relativt ny bransch i tillväxt. Kommersiella uthyrare av produkter som motsvarar de personliga tillgångarna som omfattas av förslaget kan förväntas möta en ökad konkurrens och därmed påverkas negativt. Det rör framför allt företag inom SNI-kategorierna uthyrning och leasing av fritids- och sportutrustning , uthyrning av videokassetter och DVD-skivor , uthyrning och leasing av andra hushållsartiklar och varor för personligt bruk samt uthyrning och leasing av personbilar och lätta motorfordon . I den sista kategorin bedöms dock en stor del av uthyrningen vara riktad mot andra än privatpersoner. Förslaget är riktat mot fysiska personer och förväntas inte påverka företagens administrativa kostnader.

Effekter för enskilda

Skattereduktion för reparationsarbeten Samtliga hushåll bedöms ha åtminstone någon av de produkter som föreslås omfattas av skattereduktionen och kommer vid ett eller fler tillfällen uppleva att produkterna skulle behöva repareras eller underhållas. Det finns endast knapphändig information om hur många som väljer att reparera de olika produkterna i dag. I Svensk handels hållbarhetsundersökning från 2016 presenteras en undersökning i vilken personer i åldern 18 – 79 år fick svara på frågan om de reparerat olika specificerade

produkter det senaste året. Av relevans för det föreliggande förslaget kan noteras att 9 procent av de tillfrågade svarade att de reparerat en gräsklippare det senaste året, 7 procent att de reparerat en dator, 5 procent att de reparerat möbler, 4 procent att de reparerat TV, radio eller ljudanläggning och 2 procent att de reparerat en barnvagn. Detta kan jämföras med samma andelar för reparationer som kan anses vara mer vanliga. Exempelvis uppgav 17 procent att de reparerat en bil och 15 procent att de reparerat en cykel. Av en undersökning utförd av Yougov i november 2019 på uppdrag av accessoar- och reparationskedjan Mobello framgår att 23 procent av de tillfrågade hade en trasig mobiltelefon och att 2 5 procent av de tillfrågade avsåg att laga sin mobiltelefon. Det är oklart hur representativa svaren från undersökningarna ovan kan anses vara för hela populationen skattskyldiga och det framgår inte heller om personerna reparerat själva eller om de lämnat in sin produkt hos en reparatör, men undersökningarna kan ändå ge en indikation på intresset för att reparera olika produkter i befolkningen. Vad gäller reparation och underhåll av vitvaror och it-produkter, som inkluderas i rutavdraget i dag förväntas efterfrågan öka när även arbete som utförs utanför hemmet, t.ex. hos en mobilreparatör, blir föremål för en skattereduktion. För de skattskyldiga som i dag köper tjänster i form av reparation och underhåll av de produkter som omfattas enligt förslaget, men som inte tidigare omfattades av rutavdraget, leder förslaget till att kostnaderna minskar. Att kostnaderna för reparation och underhåll minskar i förhållande till att köpa nytt förväntas även leda till att fler personer väljer att reparera eller underhålla produkterna än i dag. De personer som reparerar produkterna i dag och de som börjar göra det till följd av reduktionen kommer att gynnas i ett skattemässigt perspektiv. I vilken utsträckning beror på vilken tjänst de skattskyldiga efterfrågar då arbetskostnaden, och därmed skattereduktionen, kan förväntas variera mellan olika tillgångar och reparationer.

Skattefri uthyrning av personliga tillgångar Samtliga hushåll bedöms ha tillgångar som omfattas av förslaget. Det saknas däremot information om vilka hushåll som hyr ut personliga tillgångar och därför direkt påverkas av förslaget. Det är emellertid troligt att hushåll med en viss typ av tillgångar, som t.ex. fritidsbåtar eller bilar, kan förväntas ha störst intäkter från uthyrning och därmed gynnas mest av förslaget. I viss mån kan även hushåll som hyr personliga tillgångar gynnas av förslaget, om det på sikt leder till att priset för att hyra minskar. Det är dock osäkert om en sådan effekt uppstår. Det beror framför allt på hur stor den privata marknaden för att hyra är, i förhållande till den kommersiella, vilket lär skilja sig mellan olika tillgångar.

2 Se pressmeddelande: https://www.mynewsdesk.com/se/mobello-ab/pressreleases/naeravar-fjaerde-svensk-mobiltelefon-behoever-repareras-eller-fixas-2946653 , hämtat 2021-04- 56 16.

Effekter för miljön

Skattereduktion för reparationsarbeten Samhällets resursanvändning är hög i dag vilket delvis har att göra med att det är relativt billigt och enkelt att köpa nya produkter jämfört med att reparera det som har gått sönder. Produkter som exempelvis mobiltelefoner, möbler eller barnvagnar skulle sannolikt kunna användas längre än i dag om de underhölls eller reparerades i större utsträckning. Nyproduktion av dessa produkter bedöms i de flesta fall ge upphov till större klimatpåverkan än reparation och underhåll av desamma. Med en skattereduktion som reducerar arbetskostnaderna för reparationer och underhåll av olika produkter med 50 procent ökar incitamenten att reparera och underhålla i stället för att köpa nytt. Detta bedöms leda till att fler väljer att använda sina produkter under en längre period, vilket i sin tur leder till en förbättrad resurshushållning och till att miljöbelastningen från produktion av motsvarande mängd nya produkter minskar. Dessutom bedöms förslaget leda till en minskad mängd avfall. Hur stora effekterna blir varierar sannolikt mellan olika produkter och olika typer av reparationer. Förslaget kan vidare leda till att konsumenterna i högre utsträckning efterfrågar produkter av högre kvalitet med större reparationsmöjligheter, vilket ytterligare kan bidra till minskad miljöbelastning.

Skattefri uthyrning av personliga tillgångar Förslagets effekter för miljön beror framför allt på vilken typ av konsumtion den som hyr den personliga tillgången väljer bort. Väljer en person att hyra i stället för att köpa en ny tillgång förväntas det ha en positiv effekt på miljön, eftersom användandet av befintliga produkter då ökar och produktionen av nya minskar. Det skulle kunna vara fallet om förslaget t.ex. leder till ett större utbud av bilar att hyra och en person som tänkt köpa en ny bil därför i stället väljer att hyra en bil de gånger han eller hon behöver en bil. Väljer personen på grund av förslaget att hyra en tillgång av en privatperson i stället för att hyra motsvarande produkt av en kommersiell aktör uppstår sannolikt ingen miljöeffekt. Det skulle vara fallet om en person t.ex. väljer att hyra en bil av en privatperson i stället för att använda en bilpool. Om personen i och med förslaget väljer en mindre miljövänlig konsumtion än annars kan en negativ miljöeffekt uppstå. Det senare kan vara fallet om en person på grund av ett ökat utbud av personliga tillgångar att hyra väljer att hyra t.ex. en bil med förbränningsmotor i stället för att åka tåg. De ovan beskrivna effekterna av förslaget gäller troligtvis i olika utsträckning för uthyrning av olika tillgångar. En negativ effekt är bara möjlig då det finns ett alternativ till att hyra tillgången som är mer miljövänligt. Det är fallet avseende hyra av bil, eftersom det ofta finns mer miljövänliga transportalternativ. Det gäller dock troligtvis i mindre utsträckning vid uthyrning av andra tillgångar. Ett sådant exempel är verktyg, där alternativet för den som hyr t.ex. en borrmaskin är att köpa en borrmaskin eller att anlita en hantverkare för att utföra arbetet. Jämfört med dessa alternativ har beslutet att hyra en borrmaskin troligtvis positiv eller ingen inverkan på miljön.

Det saknas underlag för att bedöma hur stora de ovan beskrivna effekterna är. Det innebär att den sammantagna miljöeffekten av förslaget är svårbedömd. Förslaget bör emellertid totalt sett innebära att behovet av konsumtion av nya varor minskar. Det är därmed sannolikt att effekten för miljön är positiv.

Effekter för sysselsättning

Skattereduktion för reparationsarbeten Förslaget om en skattereduktion för reparation och underhåll av olika produkter förväntas öka efterfrågan på dessa tjänster. Därmed förväntas även efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningen öka i de berörda branscherna. Kunskapen kring priskänsligheten är emellertid begränsad för de flesta varor och tjänster, inklusive de som berörs av nuvarande förslag. Vidare bedöms efterfrågeeffekterna, och därmed även sysselsättningseffekterna, infalla gradvis under flera år. På lite längre sikt förväntas ökad efterfrågan i en sektor generellt sett leda till att sysselsättningen i övriga sektorer minskar. Detta förklaras av att ökad efterfrågan på arbetskraft leder till högre löner och därmed högre arbetskostnader, vilket i sin tur leder till minskad efterfrågan på arbetskraft i övriga sektorer. Att lönerna stiger vid ökad efterfrågan på arbetskraft kan t.ex. vara en följd av att löntagarnas förhandlingsposition relativt arbetsgivarna förbättras då arbetslösheten temporärt sjunker. En reform som ökar efterfrågan på arbetskraft bedöms varaktigt kunna öka sysselsättningen i ekonomin i sin helhet i den utsträckning den riktas mot personer med relativt svag anknytning till arbetsmarknaden. Detta då efterfrågan på arbetskraft kan öka utan att det leder till högre löner eller ökad brist på personal. Bedömningen är att flera av de reparationstjänster som inkluderas i den nya skattereduktionen för reparationsarbeten främst utförs av personer med specialistkunskap som har en relativt god anknytning till arbetsmarknaden, medan andra tjänster kräver färre eller inga specialistkunskaper av utföraren. Den sammantagna bedömningen är att effekten på den varaktiga sysselsättningen i ekonomin i sin helhet sannolikt är positiv, men relativt liten. Förslaget bedöms inte påverka antalet arbetade timmar bland köparna. Den främsta anledningen är att många av de tjänster som omfattas av skattereduktionen sannolikt inte skulle ha utförts av köparen själv utan en skattereduktion. Dessutom är tjänsterna generellt sett inte sådana som utförs återkommande under året.

Skattefri uthyrning av personliga tillgångar Med en ökad efterfrågan på uthyrning från privatpersoner kan efterfrågan på tjänsterna och därmed på arbetskraft i den aktuella branschen förväntas öka. Som beskrivs i avsnittet ovan bedöms ökad efterfrågan på arbetskraft endast leda till varaktigt ökad sysselsättning i ekonomin i sin helhet om den riktas mot personer med relativt svag anknytning till arbetsmarknaden. Arbetskraften i branschen bedöms främst bestå av personer som arbetar med att tillhandahålla tekniska hjälpmedel till uthyrare och hyrestagare, dvs. personer som sannolikt har en relativt god anknytning till arbetsmarknaden. Dessutom bedöms branschen sysselsätta relativt få

personer. Den sammantagna bedömningen därmed att förslaget inte får mer än försumbara effekter på den varaktiga sysselsättningen i ekonomin i sin helhet.

Fördelningseffekter

Skattereduktion för reparationsarbeten Det saknas statistik över vilka som köper de reparations- och underhållstjänster som föreslås ingå i skattereduktionen i dag. För att erhålla en skattereduktion krävs dock att det finns skatt att reducera vilket innebär att det för personer med låga inkomster generellt sett är svårare att ta del av en skattereduktion. Rut- och rotavdraget, vilka är två andra skattereduktioner som inkluderar vissa reparations- och underhållstjänster, är vanligare bland personer med högre inkomster än bland personer med lägre inkomster. Personer med högre inkomster gör även skattereduktioner till högre belopp. De vanligaste tjänsterna inom rot- och rutavdraget tillhör dock sannolikt en annan kategori än de tjänster som föreslås ingå i skattereduktionen för reparationsarbeten. Städ- och trädgårdstjänster, vilka utgör större delen av rutavdraget, är sysslor som många i stor utsträckning kan utföra själva och som därför gör att den potentiella köparen torde ha en relativt hög alternativkostnad för att utföra den, exempelvis en hög timlön. Kostnaderna för de tjänster som föreslås ingå i den nya skattereduktionen för reparationstjänster bedöms inte heller kunna likställas med stora renoveringar av exempelvis kök och badrum för vilka rotavdrag ges. Till skillnad från rotavdraget kan dessutom personer som bor i hyresrätt ta del av skattereduktionen. Jämförelsen med rut- och rotavdraget ovan indikerar att skattereduktionen för reparationsarbeten skulle kunna innebära negativa fördelningseffekter sett till disponibel inkomst. Det är emellertid inte en helt oproblematisk jämförelse. Fördelningseffekterna av förslaget är svårbedömda men möjligen är de jämnare sett till inkomst än både rut- och rotavdraget.

Skattefri uthyrning av personliga tillgångar Det saknas statistik över vilka som hyr ut personliga tillgångar, men förslaget gynnar sannolikt mest dem som hyr ut relativt värdefulla tillgångar, som t.ex. fritidsbåtar och bilar. Det finns inga tillgängliga register över sådana tillgångar som innehåller uppgifter om tillgångens värde och ägare. Bedömningen är dock att det framför allt är hushåll med högre inkomster som har värdefulla personliga tillgångar, som också inbringar jämförelsevis stora uthyrningsinkomster. Därmed kan förslaget komma att innebära en negativ effekt för fördelningen.

Effekter för den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män

Skattereduktion för reparationsarbeten Utifrån tillgänglig statistik är det inte möjligt att studera vilka som köper eller utför de tjänster som föreslås ingå i förslaget då information på den

detaljnivån saknas. Nedan presenteras relaterad statistik som kan ge en indikation på hur fördelningen av kvinnor och män bland köpare och utförare av tjänsterna ser ut. Enligt SCB:s tidsanvändningsundersökning år 2010/11 lägger män mer tid på reparationer och underhåll i hemmet än kvinnor. 3 Detta indikerar att eventuella förändringar av det obetalda hemarbetet främst kan förväntas uppkomma bland män. Vad gäller potentiella köpare av tjänsterna indikerar statistiken över köpare av olika rot- och ruttjänster att män är överrepresenterade inom de tjänster som är relaterade till reparation. Skatteverkets statistik över rutavdraget för 2019 visar att män utgjorde 61 procent av köparna inom kategorin underhåll och reparationer av vitvaror och 63 procent av köparna inom kategorin reparation, underhåll och installation av fiber-, data- eller IT-utrustning samma år. Enligt statistik från SCB var 61 procent av de som gjorde skattereduktioner för rotarbeten (arbeten inom reparation, ombyggnad och tillbyggnad) 2019 män. Den föreslagna skattereduktionen kan därmed komma att gynna män i något större utsträckning än kvinnor i ett skattemässigt perspektiv. Det bör vidare påpekas att för reparation och underhåll av tillgångar som kan anses vara mer hushållsgemensamma, såsom möbler och hushållsapparater, ger inte fördelningen av skattereduktionen en bra bild av huruvida män eller kvinnor främst drar nytta av själva tjänsten. I ett hushåll med två inkomsttagare kommer i normalfallet båda nyttja tjänsten men enbart en betalar den och erhåller skattereduktionen. Vad gäller utförare av tjänsterna kan SCB:s yrkesregister (SSYK 2012) ge en indikation på om främst män eller kvinnor arbetar med de olika tjänsterna. År 2018 var 10 600 personer klassificerade inom yrkeskod 7420 Elektronikreparatörer och kommunikationselektriker m.fl. , vilken inkluderar de som arbetar med reparation och service av olika hushållsmaskiner, hemelektronik och olika typer av kommunikationsutrustning. Av dessa personer var 435 personer, dvs. 4 procent, kvinnor. De som arbetar med möbelreparationer ingår i yrkeskoden 7522 Fin-, inrednings- och möbelsnickare . Av de knappt 4 500 personer som arbetade inom yrket 2018 var nästan 300 personer, eller knappt 6 procent, kvinnor. Även om yrkeskategorierna även inkluderar andra yrken indikerar statistiken som presenteras ovan att främst män kommer att gynnas av skattereduktionen som utförare. Sammantaget förväntas förslaget få en negativ effekt på den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män.

Skattefri uthyrning av personliga tillgångar Det saknas statistik över vilka som hyr ut personliga tillgångar och effekten för den ekonomiska jämställdheten är därmed svårbedömd. I den mån de som hyr ut större tillgångar som exempelvis bilar kan förväntas ha störst intäkter från uthyrning och därmed gynnas mest av förslaget är det möjligt att förslaget kan komma att gynna män i större utsträckning än

3 Nu för tiden – En undersökning om svenska folkets tidsanvändning år 2010/11. 60 Levnadsförhållanden rapport 123, Statistiska centralbyrån.

kvinnor. Män står t.ex. som ägare av knappt 65 procent av de privatägda personbilarna i trafik 2020.

Effekter för svartarbete och skattefelet

Skattereduktion för reparationsarbeten I Skatteverkets rapport Hushållens medvetna köp av svarta tjänster 2005 och 2019 från 2020 redovisas uppskattningar av andelen hushåll som köpt olika tjänster svart 2005 och 2019. Många av de tjänster som föreslås ingå i skattereduktionen torde ingå i kategorin reparation eller hjälp med dator, TV, video, möbler eller annan utrustning . Av rapporten framgår att andelen som uppgivit att de köpt dessa tjänster svart 2019 var relativt liten, omkring 1 procent av alla hushåll. I och med att skattereduktionen för reparationsarbeten bedöms sänka priset på vita tjänster i förhållande till svarta kan förslaget innebära att mängden svartarbete minskar. Sett till hela ekonomin förväntas effekten emellertid bli liten.

Skattefri uthyrning av personliga tillgångar Förslaget innebär att ersättningar vid uthyrning av personliga tillgångar bara ska tas upp till beskattning till den del som de, efter avdrag för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomsten, för beskattningsåret sammanlagt överstiger 20 000 kronor. Det innebär att en skattskyldig som hyr ut personliga tillgångar till en sammanlagd nettoersättning som understiger detta belopp inte behöver ta upp ersättningen till beskattning. Förslaget bedöms därför underlätta deklaration av inkomster från uthyrning och kan på så sätt minska skattefelet. Det är också sannolikt att förslaget ökar de skattskyldigas benägenhet att över huvud taget rapportera inkomster från uthyrning av personliga tillgångar.

Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Skattereduktionen för reparationsarbeten kommer att innebära ökade kostnader för Skatteverket för dels hanteringen av utbetalningar enligt fakturamodellen, dels själva skattereduktionen som sådan. Därutöver tillkommer kostnader för systemanpassningar, anpassningar av blanketter och broschyrer samt andra informationsinsatser. Det är Skatteverket som bedömer behovet av och genomför eventuella informationsinsatser vid regeländringar. Förslaget om en utvidgad brottskatalog i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet kan innebära en viss ökning av Skatteverkets ärenden i den mån bedrägeribrott av aktuellt slag förekommer. Utgångspunkten är att Skatteverkets kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Skattereduktionen för reparationsarbeten kommer att ge upphov till en viss ökning av arbetsbelastningen hos de allmänna förvaltningsdomstolarna, vilket i sin tur ökar domstolarnas kostnader. Förslaget bedöms dock endast påverka måltillströmningen marginellt. Frågan om vilka åtgärder som omfattas av skattereduktionen är ny men i övrigt är den föreslagna fakturamodellen i allt väsentligt lik den fakturamodell för rut-

och rotavdrag som Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna redan haft att hantera och där praxis hunnit utvecklas i mer än tio års tid. Domstolarnas kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med det EU-rättsliga regelverket.

Övriga effekter

Förslaget bedöms inte medföra några övriga effekter.

8 Författningskommentar

8.1 Förslaget till lag om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete

1 § Paragrafen anger lagens innehåll.

2 § Paragrafen ger hänvisningar till bestämmelserna om skattereduktion för reparationsarbete i 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

3 § I paragrafen anges att termer och uttryck som används i lagen har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inget annat anges.

4 § Paragrafen pekar ut Skatteverket som den myndighet som ska fatta beslut enligt lagen.

5 § I paragrafen anges att uppgifter om belopp ska anges i hela krontal så att öretal faller bort. Det gäller såväl utbetalningar och återbetalningar som preliminär skattereduktion och kostnadsränta.

6 § I paragrafen anges vem som kan begära utbetalning från Skatteverket enligt 8 §. Den som utfört reparationsarbetet måste uppfylla kriterierna enligt 67 kap. 55 § inkomstskattelagen (1999:1229). Av nämnda bestämmelse framgår att utföraren ska vara godkänd för F-skatt. Har arbetet utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige krävs i stället att utföraren har ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är

godkänd för F-skatt. I båda fallen krävs att köparen inte har betalat hela arbetskostnaden för reparationsarbetet. Övervägandena finns i avsnitt 4.9.

7 § Paragrafen reglerar utbetalningens storlek. Av första stycket framgår att utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för reparationsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för reparationsarbetet till utföraren. Med ersättningen för reparationsarbetet avses ersättning för arbete. Utbetalningen får alltså inte avse utgifter för t.ex. resor eller utrustning. Av andra stycket framgår att utbetalningen får uppgå till samma belopp som köparen av reparationstjänsten har betalat. Utbetalningen blir alltså maximalt 50 procent av vad köparen och Skatteverket betalat sammanlagt. Denna begränsning aktualiseras i fall då köparen har betalat mindre än 50 procent av de totala debiterade kostnaderna för arbete inklusive mervärdesskatt. I tredje stycket finns en uttrycklig bestämmelse som anger att i de fall som köparen har tillgodoräknats maximal preliminär skattereduktion, 10 000 kronor (se 16 § tredje stycket), ska ingen utbetalning till utföraren göras. Det kan innebära att en utbetalning vägras helt eller delvis. Övervägandena finns i avsnitt 4.9.

8 § Av första stycket framgår att reparationsarbetet, utöver att ha betalats, måste ha utförts för att utbetalning ska kunna begäras. Av andra stycket framgår att en begäran om utbetalning från Skatteverket ska lämnas i elektronisk form. Begäran om utbetalning ska göras senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet betalades (i praktiken kalenderår, eftersom det är köparens beskattningsår som avses och fysiska personers beskattningsår alltid är kalenderår). Detta innebär att i de fallen utföraren har fått en förskottsbetalning från köparen år 1 och arbetet har utförts år 2 kan utbetalning från Skatteverket inte begäras förrän år 2 och då senast den 31 januari. Eftersom det följer av första stycket att begäran förutsätter att reparationsarbetet är utfört, måste utförandet i sådant fall ha skett senast den 31 januari. Om utförandet har skett den 1 februari eller senare kan begäran om utbetalning inte prövas. Enligt tredje stycket ska begäran om utbetalning vara undertecknad av utföraren eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för utföraren. Begäran får undertecknas elektroniskt. Fjärde stycket innehåller en presumtionsregel som innebär att en begäran som lämnats för en utförare som är juridisk person, anses ha lämnats av utföraren, om det inte var uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda utföraren. Övervägandena finns i avsnitt 4.9.

9 § I paragrafen anges vad en begäran om utbetalning ska innehålla. I första punkten anges att begäran ska innehålla uppgifter om utförarens namn,

adress samt organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer i de fall sådant nummer finns. I andra punkten anges att begäran ska innehålla uppgift om köparens personnummer eller samordningsnummer i de fall sådant nummer finns. I tredje punkten anges att begäran ska innehålla uppgifter om den debiterade ersättningen för reparationen (inklusive mervärdesskatt), debiterad ersättning för annat än reparationen, det belopp köparen har betalat för reparationen, samt den dag som betalningen har kommit utföraren tillhanda. I uppgiften om debiterad ersättning ska arbetskostnaden specificeras. Med ersättning för annat än reparationen avses t.ex. ersättning för resor och maskinkostnader liksom eventuell administrativ avgift för utförarens hantering av begäran om utbetalning. I fjärde punkten anges att begäran ska innehålla uppgifter om vad reparationen avsett och antalet arbetade timmar. Eventuell ersättning för material och ersättning för annat än arbete i samband med tjänsten ska, liksom för rut- och rotarbeten, redovisas och ingår inte i underlaget för skattereduktionen. I femte punkten anges att begäran ska innehålla uppgifter om hur stor del av kostnaden för reparationen som avser transport. I sjätte punkten anges att begäran ska innehålla uppgift om det belopp som utföraren begär som utbetalning från Skatteverket. Övervägandena finns i avsnitt 4.9.

10 § Paragrafen innehåller ett skyndsamhetskrav när det gäller Skatteverkets handläggning av en begäran om utbetalning. Skatteverket ska snarast fatta beslut om sådan utbetalning som avses i 7 §. Skatteverkets beslut kan innebära att en begäran om utbetalning medges eller helt eller delvis vägras. Det kan också vara fråga om att en begäran om utbetalning avvisas såsom för sent inkommen (jfr 8 § andra stycket). Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

11 § Paragrafen anger att utbetalning ska göras till utförarens bank- eller kreditmarknadsföretagskonto. Har utföraren inte anmält ett sådant konto är utbetalning således inte möjlig. I begreppet utförarens bank- eller kreditmarknadsföretagskonto inryms ett koncernkonto som är avsett för bl.a. utföraren, även om kontot tillhör ett annat företag i koncernen. Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

12 § Av paragrafen framgår att om Skatteverket har gjort en utbetalning av ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det är den som erhållit utbetalningen skyldig att snarast underrätta Skatteverket. Det kan t.ex. handla om att utbetalningen skett till någon som inte alls utfört någon reparation eller att mottagaren visserligen är korrekt men att det utbetalade beloppet är felaktigt. En underrättelse ska även ske om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket. Att den som mottagit utbetalningen i dessa situationer blir återbetalningsskyldig framgår av 64 13 §.

Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

13 § Paragrafen behandlar återbetalningsskyldigheten för belopp som utbetalats till utförare eller någon annan. I första stycket anges att om Skatteverket har betalat ut ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska Skatteverket snarast besluta att det felaktigt utbetalda beloppet ska betalas tillbaka. Det felaktigt utbetalda beloppet kan, beroende på felets omfattning, utgöras av en gjord utbetalning i dess helhet eller av endast en del av en utbetalning. En utbetalning är felaktig så snart någon av förutsättningarna för utbetalning brister. Det kan t.ex. handla om att det inte är fråga om ett sådant reparationsarbete som anges i 67 kap. 51 § inkomstskattelagen (1999:1229) eller att lämnad uppgift om köparens betalning inte är korrekt. Det kan också t.ex. vara fråga om att Skatteverket har gjort en felregistrering av belopp eller personnummer. Av andra stycket framgår att återbetalning också ska beslutas om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket. Återbetalning ska då ske med ett belopp som motsvarar vad som har betalats tillbaka till köparen. Ett exempel kan illustrera hur denna bestämmelse fungerar. I exemplet rör det sig om reparation av en barnvagn, för vilken skattereduktionen är 50 procent, och det belopp avseende arbetskostnaden som har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket är 100. Detta belopp korrigeras sedan till 90. Som en följd av detta betalar utföraren tillbaka 5 till köparen. Utföraren ska då återbetala 5 till Skatteverket, vilket i det här fallet är det belopp som motsvarar vad som har betalats tillbaka till köparen. Av tredje stycket framgår att Skatteverkets beslut om återbetalning måste meddelas före utgången av det sjätte året efter det beskattningsår som utbetalningen avser. Efter denna tid kan Skatteverket inte längre fatta beslut om återbetalning. Av 12 § framgår att mottagaren är skyldig att lämna underrättelser till Skatteverket om felaktiga utbetalningar och att en utförare är skyldig att underrätta Skatteverket om återbetalningar till köparen. Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

14 § Paragrafen anger att återbetalning ska ske genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning. Återbetalningen anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot. Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

15 § I paragrafen anges att återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket har fattat beslutet om återbetalning. Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

16 § Av första stycket framgår att köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med ett lika stort belopp som Skatteverket har beslutat att betala ut till den som utfört arbetet. I andra stycket anges att om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 13 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med ett belopp motsvarande den beslutade återbetalningen. Det är inte en förutsättning för minskning av den preliminära skattereduktionen att återbetalning faktiskt har hunnit ske, utan det räcker med att Skatteverket fattat ett beslut om återbetalning. Av tredje stycket framgår att den sammanlagda preliminära skattereduktionen enligt första stycket inte får överstiga 10 000 kronor för ett beskattningsår. Övervägandena finns i avsnitt 4.11 och 4.12.

17 § Paragrafen anger i vilken ordningsföljd som preliminär skattereduktion ska tillgodoräknas. Bestämmelsen innebär att preliminär skattereduktion ska tillgodoräknas i den ordning som den har registrerats av Skatteverket. Regeln har praktisk betydelse endast i de fall den preliminära skattereduktionen inte har passerat det högsta tillåtna beloppet på 10 000 kronor och det ungefär samtidigt kommer in en begäran om utbetalning från flera utförare, och detta tillsammans gör att den totala preliminära skattereduktionen kommer att överstiga 10 000 kronor. Övervägandena finns i avsnitt 4.12.

18 § Av paragrafen framgår att Skatteverket så snart som möjligt ska meddela köparen av reparationsarbetet om beslut om utbetalning och återbetalning. Genom en sådan ordning ges den skattskyldige möjlighet att fortlöpande få uppgift om den skattereduktion som har tillgodoräknats. Den skattskyldige ges även möjlighet att ifrågasätta gjorda eller vägrade utbetalningar. Vilka uppgifter som ett sådant meddelande ska innehålla framgår av andra stycket . Bestämmelsen i tredje stycket innebär att köparen alltid har möjlighet att hos Skatteverket begära att få ett meddelande om vad den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats enligt 16 § uppgår till. I de fall då någon preliminär skattereduktion inte tillgodoräknats ska meddelandet innehålla uppgift om att skattereduktionen uppgår till noll kronor. Övervägandena finns i avsnitt 4.13.

19 § I paragrafen anges att den som begär utbetalning eller underrättar Skatteverket om en felaktig utbetalning ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning eller återbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Övervägandena finns i avsnitt 4.10 och 4.11.

20 § Innan ett ärende om utbetalning, återbetalning eller avstående från kostnadsränta avgörs ska Skatteverket ge utföraren eller någon annan som är skyldig att underrätta Skatteverket enligt 12 § första stycket tillfälle att yttra sig om det inte är uppenbart obehövligt. Med att den som ärendet gäller inte behöver få tillfälle att yttra sig om det är uppenbart obehövligt avses en situation när beslutet är av så självklar karaktär att ett yttrande från den enskilde inte skulle kunna medföra ett bättre beslutsunderlag. I fråga om rätten att få del av uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan gäller att kommunikation bara får underlåtas i de särskilt angivna situationer som framgår av tredje stycket . Det som avses är uppgifter som har tillförts av Skatteverket eller av tredje man. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

21 § Kostnadsränta tas ut på en av Skatteverket beslutad återbetalning av tidigare utbetalat belopp. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med dagen för Skatteverkets beslut om återbetalning. Kostnadsräntan beräknas efter en räntesats motsvarande basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Om det finns särskilda skäl får Skatteverket helt eller delvis avstå från kravet på ränta. Ett sådant skäl kan t.ex. vara att en felaktig utbetalning orsakats av ett misstag hos Skatteverket. Det är inte en förutsättning för avstående att utföraren begär detta. Skatteverket är således oförhindrat att på eget initiativ pröva frågan om avstående. Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

22 § I paragrafen anges att ett beslut om återbetalning gäller omedelbart. Detta innebär att beslutet inte behöver få laga kraft för att få göras gällande och verkställas enligt utsökningsbalken. Det innebär t.ex. att skyldigheten att betala den fordran som har fastställts i ett beslut om återbetalning inte påverkas av ett överklagande. Att ett beslut om återbetalning gäller omedelbart innebär dock inte att den som beslutet gäller omgående måste betala fordran för att undvika indrivning. Återbetalning ska göras senast den förfallodag som följer av 15 §. Anstånd med att betala fordran kan även beviljas enligt 23 §. Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

23 § Enligt paragrafen ska bestämmelserna om anstånd i 63 kap. 2 §, 4 § första stycket, 5 – 6, 8 – 10, 15 – 16, 22 och 23 §§ samt 71 kap. 1 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244) tillämpas på beslut om återbetalning. Det innebär bl.a. att anstånd kan beviljas om det är tveksamt hur stort belopp som kommer att behöva betalas, om ett beslut om återbetalning har överklagats och betalning skulle medföra betydande skadeverkningar eller annars framstå som oskäligt, om det annars finns synnerliga skäl för anstånd samt om anstånd kan antas vara till fördel för det allmänna. Vidare gäller bl.a. att anstånd i vissa fall bara kan ges om säkerhet ställs. 67

Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

24 § Om återbetalning inte görs i rätt tid (jfr 15 §), ska återbetalningskravet lämnas för indrivning. Indrivningsåtgärderna regleras i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet ske enligt utsökningsbalken. Regeringen ges rätt att föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Tredje stycket innebär att bestämmelserna om betalningssäkring i 46 kap. 2, 5 – 7 och 9 – 22 §§, 68 kap. 1 §, 69 kap. 13 – 18 §§ och 71 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244) är tillämpliga på återbetalningar. Bestämmelser om överklagande av förvaltningsrättens beslut finns i 33 § förvaltningsprocesslagen (1971:291). Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

25 § Paragrafen anger att Skatteverkets beslut enligt lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol och att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. De beslut som kan överklagas är beslut om utbetalning, återbetalning, avstående från kostnadsränta och anstånd med återbetalning. Av allmänna förvaltningsrättsliga principer följer att ett beslut om tillgodoräknande av preliminär skattereduktion enligt 16 § och överlämnande av obetald återbetalning till indrivning enligt 24 § inte är överklagbara (jfr t.ex. RÅ 2007 ref. 7). Av 44 § förvaltningslagen (2017:900) följer att överklagandetiden är tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet. Köparen får normalt del av ett beslut om utbetalning eller återbetalning genom en underrättelse enligt 18 §. Övervägandena finns i avsnitt 4.15.

8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet

1 § I paragrafen regleras vilka brott som omfattas av Skatteverkets verksamhet enligt lagen. Av första stycket femte punkten framgår att bedrägeribrotten i 9 kap. 1 – 3 och 11 §§ brottsbalken omfattas, om gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt bl.a. lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. I denna punkt görs ett tillägg som innebär att verksamheten även kommer att omfatta sådana bedrägeribrott där gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete. Ändringen medför att Skatteverkets skattebrottsenhet kommer att ha möjlighet att arbeta mot bedrägerier som begås genom att förorsaka felaktiga utbetalningar från Skatteverket inom ramen för fakturamodellen för skattereduktion avseende reparationsarbete. Övervägandena finns i avsnitt 4.16.

8.3 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

1 kap.

11 § I paragrafens tredje stycke ges upplysningar om vilka skattereduktioner som finns. Ändringen är en följd av att nya bestämmelser införs och innebär att även skattereduktion för reparationsarbeten nämns. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

42 kap.

45 § I paragrafen, som är ny, regleras när inkomster vid uthyrning av personliga tillgångar ska tas upp till beskattning. Av första stycket framgår att ersättningar vid uthyrning av tillgångar som den skattskyldige innehar för personligt bruk ska tas upp till beskattning bara till den del som de, efter avdrag för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomsten, för beskattningsåret sammanlagt överstiger 20 000 kronor. Det är alltså bara den del av nettoersättningen som överstiger detta belopp som ska tas upp. Exempel på utgifter som den skattskyldige har haft för att förvärva hyresersättningen kan vara tilläggsförsäkring och förmedlingsavgift. Uttrycket tillgångar som den skattskyldige innehar för personligt bruk har samma innebörd som när det gäller avyttringar av personliga tillgångar i 52 kap. Av andra stycket framgår att första stycket inte ska tillämpas på ersättningar vid upplåtelse av en privatbostadsfastighet, en privatbostad eller en bostad som innehas med hyresrätt. Första stycket ska således inte tillämpas på t.ex. en ersättning som avser upplåtelse av en möblerad lägenhet som innehas med hyresrätt även om en del av ersättningen avser möblerna. Övervägandena finns i avsnitt 5.

67 kap.

1 § I paragrafens första stycke ges upplysningar om vilka bestämmelser i kapitlet som reglerar skattereduktion för fysiska respektive juridiska personer. Ändringen är en följd av att nya bestämmelser införs och innebär att en hänvisning görs till bestämmelserna om skattereduktion för reparationsarbete. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

2 § I paragrafens första stycke anges i vilken ordning skattereduktionerna ska göras när en skattskyldig har rätt till flera skattereduktioner. Bestämmelsen har kompletterats så att det framgår att skattereduktion för reparationsarbete ska göras efter skattereduktion för hushållsarbete men före skattereduktion för installation av grön teknik. Övervägandena finns i avsnitt 4.8.

11 a § I paragrafens andra stycke anges att utgifter för sådant hushållsarbete som anges i 13 § 10 och 11 utgörs av 50 procent av det debiterade beloppet för tjänsten i dess helhet inklusive mervärdesskatt. Ändringarna i detta stycke föranleds av ändringarna i 13 § 8 och 9 och att tjänsterna i dessa punkter bryts ut från rutavdraget och i stället inordnas i den nya skattereduktionen för reparationsarbeten i 51 § första stycket 1 och 2. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

13 § Paragrafen anger vad som avses med hushållsarbete. Ändringarna i åttonde och nionde punkterna föranleds av att tjänsterna i dessa punkter bryts ut från rutavdraget och i stället inordnas i den nya skattereduktionen för reparationsarbeten i 51 § första stycket 1 och 2. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

49 § Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vilka personer som efter begäran kan få skattereduktion för reparationsarbete. Av första stycket första punkten framgår att personen måste ha fyllt 18 år under beskattningsåret. Av andra punkten i samma stycke framgår att personen ska ha varit obegränsat skattskyldig under någon del av beskattningsåret. Av tredje punkten framgår att det krävs att personen har haft utgifter för utfört reparationsarbete. Av andra stycket framgår att skattereduktion även kan tillgodoräknas vissa begränsat skattskyldiga personer. Det rör sig om sådana begränsat skattskyldiga som har skattepliktiga inkomster enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, dvs. utomlands bosatta som begärt att få sina tjänsteinkomster beskattade enligt inkomstskattelagen i stället för enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. samt skattskyldiga som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för inkomster från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige. Överskottet av förvärvsinkomster i Sverige, dvs. sådana som ska beskattas här, ska uteslutande eller så gott som uteslutande utgöra den skattskyldiges sammanlagda överskott av förvärvsinkomster från Sverige och andra länder. Med överskott av förvärvsinkomster avses summan av tjänsteintäkter och intäkter av näringsverksamhet efter avdrag för kostnader i respektive inkomstslag. Det ankommer på den skattskyldige att ange vilka inkomster denne uppbär utomlands. Av tredje stycket framgår att skattereduktion även kan ges till ett dödsbo om reparationsarbetet har utförts före dödsfallet. Rätten till skattereduktionen är oberoende av om utgiften för det utförda arbetet har betalats före eller efter dödsfallet. Utgifterna för reparationsarbete utgörs enligt fjärde stycket av det debiterade beloppet för arbetet inklusive mervärdesskatt. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

50 § Paragrafen, som är ny, anger när begäran om skattereduktion ska göras. Detta ska ske i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då utgifter för utfört reparationsarbete har betalats. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

51 § I paragrafen, som är ny, anges vad som avses med reparationsarbete. Enligt första stycket första punkten ska arbete som avser installation, reparation och underhåll av data- och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete räknas som reparationsarbete. Sådant arbete ska inte längre utgöra hushållsarbete enligt 13 § och omfattar därmed arbete oavsett om detta utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller på exempelvis verkstad eller på distans. Enligt andra punkten i samma stycke räknas även reparation och underhåll av vitvaror, möbler, hushållsapparater, trädgårdsmaskiner och barnvagnar som reparationsarbete. Reparation och underhåll av vitvaror kommer därmed inte längre att utgöra hushållsarbete enligt 13 § och kommer att omfatta både arbete som utförs i bostaden och arbete på exempelvis verkstad. Enligt andra stycket ska även hämtning och lämning av produkterna i fråga räknas som reparationsarbete. En förutsättning för att transporten ska ses som reparationsarbete är att den utgör en del av reparationstjänsten och att köparens betalning för tjänsten i sin helhet sker till utföraren. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

52 § Paragrafen, som är ny, anger i vilka fall åtgärder inte ska räknas som reparationsarbete. Enligt första punkten räknas inte arbete för vilket försäkringsersättning lämnats som reparationsarbete. Enligt andra punkten ska inte heller arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller en region räknas som reparationsarbete. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

53 § Av paragrafen, som är ny, framgår att det utförda reparationsarbetet ska avse produkter som ingår i hushållet för den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll för att rätt till skattereduktion ska föreligga. Föräldern ska vara bosatt i Sverige ( första stycket ). I paragrafen anges vidare att en fysisk person som utför reparationsarbetet inte får vara den som begär skattereduktion eller en närstående till denne ( andra stycket ). För rätt till skattereduktion krävs även att reparationsarbetet ska ha utförts i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ( tredje stycket ). Övervägandena finns i avsnitt 4.6.

54 § I paragrafen, som är ny, uppställs ett krav på att det utförda reparationsarbetet ska ha betalats elektroniskt för att rätt till skattereduktion ska föreligga. Betalningen ska anses ha skett elektroniskt 71

endast om den har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt. Exempel på en sådan elektronisk betalning är en betalning med inbetalningskort, kontokort, bank-id och Swish. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.

55 § I första stycket i den nya paragrafen uppställs ett krav på att den som utför reparationsarbetet ska vara godkänd för F-skatt antingen när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut. I andra stycket uppställs ett krav på att om reparationsarbetet har utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut ha ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.

56 § Av första stycket i den nya paragrafen framgår att underlaget för skattereduktion består av den preliminära skattereduktion som, enligt 16 § första stycket lagen (2021:000) om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete, har tillgodoräknats för beskattningsåret, dvs. ett belopp motsvarande den utbetalning till utföraren som Skatteverket har beslutat om. I andra stycket klargörs att utgifter för material, utrustning och resor inte ingår i underlaget. Övervägandena finns i avsnitt 4.7.

57 § Av den nya paragrafens första stycke framgår att skattereduktionen uppgår till ett belopp som motsvarar den preliminära skattereduktion som avses i 56 § första stycket. Genom hänvisningen i 56 § första stycket till 16 § första stycket lagen (2021:000) om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete framgår att vad som avses är ett belopp motsvarande den utbetalning till utföraren som Skatteverket har beslutat om. I andra stycket anges att den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 10 000 kronor för ett beskattningsår. Det finns däremot ingen lägsta gräns för att skattereduktion ska kunna ges. Övervägandena finns i avsnitt 4.8.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2022. I andra punkten anges att lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021. I tredje punkten anges att bestämmelserna i 67 kap. 1, 2, 13 och 49 – 57 §§ tillämpas första gången på reparationsarbete som har utförts och betalats efter den 31 december 2021. Övervägandena finns i avsnitt 6.

8.4 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

31 kap.

33 § Ändringen föranleds av förslaget om skattereduktion för reparationsarbete. Ändringen innebär att den som begär skattereduktion för reparationsarbete ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen i inkomstdeklarationen. Övervägandena finns i avsnitt 4.14.

56 kap.

9 § Ändringen föranleds av förslaget om skattereduktion för reparationsarbete. I tredje stycket införs en ny femte punkt som innebär att preliminär skattereduktion enligt den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete ska läggas till den slutliga skatten. Ändringen innebär att nuvarande femte och sjätte punkterna i samma stycke blir sjätte och sjunde punkterna. Övervägandena finns i avsnitt 4.14.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2022. I andra punkten anges att lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021. Övervägandena finns i avsnitt 6.