Avskaffad reklamskatt

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen

Avskaffad reklamskatt

Augusti 2021

1 Sammanfattning

I promemorian förslås att reklamskatten – i enlighet med riksdagens tillkännagivande (bet. 2001/02:SkU20, rskr. 2001/02:201) – avskaffas genom att lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam upphävs från och med den 1 januari 2022. Vidare föreslås följdändringar i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor, lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m., skatteförfarandelagen (2011:1244) och tullagen (2016:253).

2 Lagförslag

2.1 Förslag till lag om upphävande av lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam

Härigenom föreskrivs att lagen (1972:266) om skatt på annonser och 1 reklam ska upphöra att gälla.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. 2. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 3. För beskattningsår som inte avslutats vid ikraftträdandet gäller redovisningsskyldighet för reklamskatt bara om det sammanlagda beskattningsvärdet under kalenderåret 2021 överstiger 100 000 kronor.

1 Lagen omtryckt 1984:156. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:117.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor ska ha följande lydelse.

5 §

Efter ansökan av en enskild får förhandsbesked lämnas i en fråga som avser sökandens skattskyldighet eller beskattning om det är av vikt för sökanden eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning. Första stycket gäller även den Första stycket gäller även den som som i större omfattning förbrukar 1. avser att beställa en trycksak eller avser att förbruka elektrisk av en skattskyldig om frågan gäller kraft eller bränslen om frågan rör skatteplikt för trycksak enligt lagen beskattning enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser (1994:1776) om skatt på energi. och reklam eller 2. i större omfattning förbrukar eller avser att förbruka elektrisk kraft eller bränslen om frågan rör beskattning enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för ansökningar som har kommit in till Skatterättsnämnden före ikraftträdandet.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m. dels att 16 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 16 § ska utgå.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. 2. Den upphävda paragrafen gäller dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2.4 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15 §, 7 kap. 1 §, 37 kap. 7 a och 9 a §§ och 53 kap. 5 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

3 kap.

15 §

Senaste lydelse 2020:37.

7 kap.

1 § Skatteverket ska registrera 1. den som är skyldig att göra skatteavdrag, 2. den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter, 3. den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med undantag för den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 samma lag, 4. den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskattelagen har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9, 11 och 11 b – 13 §§ samma lag, 5. den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen, 6. en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land och har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1 – 3 §§ mervärdesskattelagen utan att omfattas av 19 kap. 1 § samma lag och inte heller ska registreras enligt 3, 4 eller 5, 7. en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och omsätter tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är skattskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, 8. den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9 – 13 §§ mervärdesskattelagen, 9. den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, 10. den som är skattskyldig enligt 9. den som är skattskyldig enligt a) lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, b) lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., c) 10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 36 § 1 eller 38 c § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, d) 9 eller 12 § eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt, e) 4 kap. 3 eller 6 § eller 9 § första stycket eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1, 2 eller 3 lagen (1994:1776) om skatt på energi, f) lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, g) lagen (1999:673) om skatt på avfall, h) lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., i) 8 § 1, 2 eller 3 lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, j) lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, k) 6 § 1 eller 2 b lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, l) lagen (2018:1139) om skatt på spel,

8 Senaste lydelse 2021:431.

m) lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, eller n) 4 § 1 lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar, 11. den som är skyldig att 10. den som är skyldig att använda kassaregister enligt använda kassaregister enligt 39 kap. 4 – 6 §§, 39 kap. 4 – 6 §§, 12. den som enligt 39 kap. 11 b § 11. den som enligt 39 kap. 11 b § är skyldig att tillhandahålla är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en personalliggare kan föras på en byggarbetsplats, och byggarbetsplats, och 13. den som betalar ut ersättning 12. den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålders- (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. pensionsavgift. Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.

37 kap.

3 7 a § Skatteverket får förelägga den Skatteverket får förelägga den som har beviljats återbetalning av som har beviljats återbetalning av punktskatt i de fall som avses i punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 1 b – f eller åter- 53 kap. 5 § 1 eller återbetalning av betalning av eller kompensation eller kompensation för punktskatt i för punktskatt i de fall som avses i de fall som avses i 53 kap. 5 § 2 att 53 kap. 5 § 2 att lämna uppgift som lämna uppgift som verket behöver verket behöver för att kunna för att kunna kontrollera att denne kontrollera att denne har lämnat har lämnat riktiga och fullständiga riktiga och fullständiga uppgifter i uppgifter i en ansökan om en ansökan om återbetalning av återbetalning av eller kompensaeller kompensation för punktskatt. tion för punktskatt.

4 9 a § Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som är en annan juridisk person än ett dödsbo, att lämna uppgift om en rättshandling med någon annan. Föreläggandet ska avse Föreläggandet ska avse förhållanden som är av betydelse förhållanden som är av betydelse för kontroll av att andra än den för kontroll av att andra än den som föreläggs har lämnat riktiga som föreläggs har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter i en och fullständiga uppgifter i en ansökan om återbetalning av ansökan om återbetalning av punktskatt i de fall som avses i punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 1 b – f eller åter- 53 kap. 5 § 1 eller återbetalning av betalning av eller kompensation

3 Senaste lydelse 2021:431. 4 Senaste lydelse 2021:431.

för punktskatt i de fall som avses i eller kompensation för punktskatt i 53 kap. 5 § 2. de fall som avses i 53 kap. 5 § 2.

53 kap.

5 § 5 Som beslut om punktskatt anses också 1. beslut om återbetalning av skatt enligt a) 25 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, b) 29, 30 eller 40 a § lagen a) 29, 30 eller 40 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, (1994:1563) om tobaksskatt, c) 28, 29 eller 30 § lagen b) 28, 29 eller 30 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt, eller (1994:1564) om alkoholskatt, eller d) 14 § lagen (2018:696) om c) 14 § lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, produkter, e) 13 a § lagen (2016:1067) om d) 13 a § lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss skatt på kemikalier i viss elektronik, eller elektronik, eller f) 12 § lagen (1999:673) om e) 12 § lagen (1999:673) om skatt på avfall, och skatt på avfall, och 2. beslut om återbetalning eller kompensation enligt 9 kap. 2, 3, 5, 5 a, 6, 8 a, 10 eller 11 § eller någon av bestämmelserna i 11 kap. 12 – 15 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

5 Senaste lydelse 2020:626.

2.5 Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253) Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § tullagen (2016:253) ska ha följande lydelse.

2 kap.

1 §

Bestämmelser om skyldighet att betala annan skatt än tull vid import eller införsel till det svenska tullområdet finns i – lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, – mervärdesskattelagen (1994:200), – lagen (1994:1563) om tobaksskatt, – lagen (1994:1564) om alkoholskatt, – lagen (1994:1776) om skatt på energi, – lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, – lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, och – lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar. Skatt som avses i första stycket ska fastställas och betalas enligt det förfarande som gäller för tull, om inte något annat föreskrivits. Om det i beskattningsunderlaget för sådan skatt ska ingå tullvärde, tull eller motsvarande avgift som fastställts i annan valuta, ska sådant underlag omräknas till svensk valuta efter den kurs som enligt tullagstiftningen gällde den dag då tullvärdet fastställdes.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2020:36.

3 Bakgrund

3.1 Gällande rätt

Reklamskatten regleras genom lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, förkortad RSL. Enligt 1 § RSL ska reklamskatt betalas för annons, som är avsedd att offentliggöras inom landet, och för reklam, som är avsedd att spridas inom landet i annan form än annons. Huvuddelen av all modern reklam, dvs. den i radio, tv och internet omfattas inte av beskattningen. Skattskyldig till reklamskatt är den som i yrkesmässig verksamhet inom landet offentliggör skattepliktig annons eller skattepliktig reklam i annan form än annons. Även den som i yrkesmässig verksamhet distribuerar annonsblad som förts in till landet utan att reklamskatt betalats vid införseln är skattskyldig (9 § RSL). Skatt tas ut med 6,9 procent av beskattningsvärdet (12 § RSL). Redovisningsskyldighet för reklamskatt gäller om det sammanlagda beskattningsvärdet för beskattningsåret överstiger 100 000 kronor. Om ett beskattningsår är längre eller kortare än tolv månader, ska den angivna gränsen räknas upp eller ner i motsvarande mån (16 § RSL).

3.2 En stegvis avveckling av reklamskatten

1996 års reklamskatteutredning föreslog i sitt betänkande Avskaffa reklamskatten! (SOU 1997:53) ett avskaffande av RSL. Regeringen uttalade i 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150 s. 177) att man ansåg att reklamskatten bör avskaffas. Det konstaterades dock att det vid detta tillfälle saknades förutsättningar att finansiera ett totalt avskaffande av reklamskatten. Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 (bet. 2001/02:SkU20, rskr. 2001/02:201) att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning. Därefter har ett flertal successiva steg vidtagits för att på sikt avskaffa reklamskatten (se prop. 2019/20:1 s. 229 och 230 för en närmare redogörelse). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 s. 229) föreslog regeringen en sänkning av skattesatsen till 6,9 procent och en höjning av gränsen för redovisningsskyldighet till 100 000 kronor. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020.

4 Avskaffad reklamskatt

4.1 Det sista steget i avskaffandet

Promemorians förslag: Reklamskatten avskaffas genom att lagen om skatt på annonser och reklam upphävs.

Skälen för promemorians förslag: Covid-19-pandemin har, utöver betydande humanitära konsekvenser, även haft betydande ekonomiska

konsekvenser för företag och föreningar. De ekonomiska konsekvenserna har varit särskilt kännbara för företag och föreningar som påverkats av de restriktioner som beslutats i syfte att minska smittspridningen. Bl.a. har det högsta tillåtna antalet deltagare vid offentliga tillställningar varit mycket begränsat till följd av bestämmelser i den nu upphävda förordningen (2020:114) om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, som sedermera ersatts av föreskrifter som meddelats med stöd av 7 § lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. En kategori som har drabbats särskilt hårt är idrottsföreningar som gått miste om avsevärda belopp i bl.a. biljettintäkter. Under aktuella förhållanden är det därför angeläget med reformer som förbättrar idrottsföreningarnas ekonomiska ställning. En betydande del av antalet skattskyldiga till reklamskatt utgörs av idrottsföreningar. Ett avskaffande av reklamskatten för dessa aktörer bedöms mot denna bakgrund innebära en ekonomisk lättnad för den ideella sektorn. Det är dock inte lämpligt att införa ytterligare undantag från reklamskatt som endast kommer vissa aktörer eller viss sektor till del. I samband med tidigare åtgärder för att successivt avskaffa reklamskatten har flera remissinstanser anfört att reklamskatten så snart som möjligt bör avskaffas helt. Vid dessa tidpunkter har regeringen ansett att det – med beaktande av behovet av andra angelägna reformer – inte har funnits ekonomiskt utrymme att helt avskaffa skatten (se bl.a. prop. 2019/20:1 s. 229 och 230). Den aktuella situationen har dock ökat angelägenheten av ett snabbt avskaffande. Bedömningen görs därför att det nu finns förutsättningar för en annan prioritering än den som gjordes i budgetpropositionen för 2020. Det föreslås därför att reklamskatten slutligt avskaffas, i enlighet med vad riksdagen tidigare har tillkännagett.

4.2 Följdändringar

Promemorians förslag: Till följd av att lagen om skatt på annonser och reklam upphävs görs följdändringar i lagen om förhandsbesked i skattefrågor, lagen om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m., skatteförfarandelagen och tullagen.

Skälen för promemorians förslag: Eftersom RSL upphävs behöver det göras ett antal följdändringar i andra lagar av innebörden att hänvisningar till den upphävda lagen tas bort. I lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor behöver 5 § ändras för att det inte längre ska vara möjligt för den som avser att beställa en trycksak att ansöka om förhandsbesked avseende frågan om skatteplikt för trycksaken enligt RSL. I lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m. behöver 16 § upphävas eftersom denna paragraf endast gäller omräkning vid redovisning av uppgifter om reklamskatt. I skatteförfarandelagen (2011:1244) behöver den upphävda lagen tas bort från förteckningen i 3 kap. 15 § av de skattelagstiftningar som avser 13

punktskatt, samt uppräkningen i 7 kap. 1 § av vilka aktörer som Skatteverket ska registrera. Vidare behöver 53 kap. 5 § ändras genom att hänvisningen till beslut om återbetalning av skatt enligt 25 § RSL tas bort. Denna ändring ger upphov till följdändringar i 37 kap. 7 a och 9 a §§ som innehåller hänvisningar till 53 kap. 5 §. I tullagen (2016:253) behöver den upphävda lagen tas bort från förteckningen i 2 kap. 1 § över lagar som medför skyldighet att betala annan skatt än tull vid import eller införsel till det svenska tullområdet.

4.3 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Promemorians förslag: Lagen om upphävande av lagen om skatt på annonser och reklam träder i kraft den 1 januari 2022. Den upphävda lagen gäller dock för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. För beskattningsår som inte avslutats vid ikraftträdandet gäller redovisningsskyldighet för reklamskatt bara om det sammanlagda beskattningsvärdet under kalenderåret 2021 överstiger 100 000 kr. Även ändringarna i lagen om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m, skatteförfarandelagen och tullagen träder i kraft den 1 januari 2022. Äldre bestämmelser gäller dock för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Ändringen i lagen om förhandsbesked i skattefrågor träder i kraft den 1 januari 2022. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ansökningar som har kommit in till Skatterättsnämnden före ikraftträdandet. Skälen för promemorians förslag: Det är angeläget att reklamskatten avskaffas så snart som det är möjligt, vilket bedöms vara den 1 januari 2022. RSL föreslås därför upphävas vid denna tidpunkt. Den upphävda lagen bör dock fortsatt gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär i praktiken att lagen kommer att vara fortsatt tillämplig på skattskyldighet som uppkommit före ikraftträdandet. Eftersom upphävandet av RSL kan komma att inträffa mitt under skattskyldigas beskattningsår bör en särskild övergångsbestämmelse reglera vilken gräns som gäller för redovisningsskyldighet för ifrågavarande beskattningsår. För att undvika oönskade tröskeleffekter för skattskyldiga med beskattningsår som inte avslutats vid ikraftträdandet bör redovisningsskyldighet för reklamskatt gälla bara om det sammanlagda beskattningsvärdet under kalenderåret 2021 överstiger 100 000 kr. Ändringarna i lagen om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m., skatteförfarandelagen och tullagen bör likt lagen om upphävande av lagen om skatt på annonser och reklam träda i kraft den 1 januari 2022. Äldre bestämmelser bör dock fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Även ändringen i lagen om förhandsbesked i skattefrågor bör träda i kraft samtidigt som RSL upphävs, dvs. den 1 januari 2022. Äldre bestämmelser bör dock fortfarande gälla för ansökningar som har kommit in till Skatterättsnämnden före ikraftträdandet.

5 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för effekter av ett avskaffande av reklamskatten. Effekterna redogörs för i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer.

5.1 Syfte, alternativa lösningar och ikraftträdande

Syftet med förslaget är att motverka de ekonomiska följdverkningarna av coronavirusets utbrott i synnerhet för idrottsföreningar. Att göra så genom att avskaffa reklamskatten innebär också att riksdagens tillkännagivande om ett avskaffade av reklamskatten tillmötesgås. Ett alternativ vore att inte avskaffa skatten utan stödja berörda branscher på andra sätt, exempelvis på utgiftssidan. Ett annat alternativ vore att bara delvis avskaffa reklamskatten genom att undanta idrottsföreningar och andra ideella organisationer. Dessa alternativ bedöms dock mindre lämpliga mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande.

5.2 Offentligfinansiella effekter

Ett avskaffande av reklamskatten 1 januari 2022 beräknas medföra minskade skatteintäkter för staten årligen med ca 100 miljoner netto.

5.3 Effekter för företag och skattskyldiga

Avskaffandet av reklamskatten medför positiva ekonomiska effekter för samtliga skattskyldiga som betalar reklamskatt, då dessa inte längre behöver betala sådan skatt. Förslaget leder även till minskad administrativ börda för de skattskyldiga som inte längre behöver redovisa och betala skatt. Majoriteten skattskyldiga utgörs av ideella föreningar, framför allt mindre idrottsföreningar. Enligt uppgift från Skatteverket uppgick antalet skattskyldiga för reklamskatt 2020 till omkring 3 000, varv omkring 2 000 utgjordes av ideella föreningar och omkring 1 000 aktiebolag. Även andra juridiska former betalar reklamskatt men de är få till antalet. Av de omkring 2 000 ideella föreningar som betalar reklamskatt är omkring 1 800 verksamma inom sport-, fritids- och nöjesverksamhet, utifrån Statistiska centralbyråns standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 93). Av de omkring 1 000 aktiebolag som betalar reklamskatt är omkring 350 verksamma inom sport-, fritids- och nöjesverksamhet. Idrottsföreningar återfinns inom sport-, fritids- och nöjesverksamhet i underkategorin sportklubbars och idrottsföreningars verksamhet (SNI 93.12). Idrottsföreningar kan drivas antingen som ideella föreningar eller

som aktiebolag. Utav de 1 800 ideella föreningar som betalar reklamskatt inom sport-, fritids- och nöjesverksamhet kan omkring 1 600 hänföras till kategorin sportklubbars och idrottsföreningars verksamhet. Motsvarande antal för aktiebolagen är 31. Intäkterna från reklamskatten uppgick 2020 till omkring 106 miljoner kronor, varav 43 miljoner kronor betalades av ideella föreningar och 61 miljoner kronor av aktiebolag. Sportklubbars och idrottsföreningars verksamhet betalade 45 miljoner i reklamskatt 2020. Ideella föreningar betalade 85 procent av denna reklamskatt, vilket motsvarade 38 miljoner kronor, medan resterande del betalades av aktiebolag. En annan verksamhetsgren som också betalar en stor del av reklamskatten är reklam och marknadsundersökning (SNI 73) som betalar omkring 26 procent av all inbetald reklamskatt. Inom denna verksamhet betalar aktiebolagen drygt 99 procent av all reklamskatt, vilket motsvarar 27 miljoner kronor i reklamskatt 2020. Ideella föreningar inom kategorin sportklubbars och idrottsföreningarnas verksamhet betalade i genomsnitt omkring 24 000 kronor i reklamskatt per förening och år 2020 medan aktiebolag i samma kategori i genomsnitt betalade omkring 216 000 kronor per bolag och år.

5.4 Effekter för myndigheter och allmänna förvaltningsdomstolar

Förslaget uppskattas i begränsad omfattning medföra vissa initiala kostnader för Skatteverket och Tullverket för att anpassa datasystem m.m. till att reklamskatten avskaffas. Förslaget kommer även att kräva vissa informationsinsatser från Skatteverket gentemot de som berörs av skatten. Den totala administrativa bördan bedöms dock minska som ett resultat av avskaffandet. Eventuella tillkommande kostnader för Skatteverket och Tullverket kan därför hanteras inom befintliga ramar. Förslaget bedöms inte leda till någon ökad måltillströmning i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

5.5 Övriga effekter

Förslaget bedöms inte ha påverkan på det kommunala självstyret, sysselsättningen, den ekonomiska jämställdheten, miljön, integrationen, brottsligheten eller den ekonomiska jämlikheten. Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten.

6 Författningskommentar

6.1 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam

Lagen innebär att RSL upphör att gälla. Enligt första punkten av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna träder lagen i kraft den 1 januari 2022. Enligt andra punkten gäller den upphävda lagen dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär att reklamskatt ska redovisas och betalas för skattskyldighet som uppkommit fram till och med utgången av december 2021, dvs. även för det fall förskottsbetalning skett för annons eller reklam som ska offentliggöras respektive återges efter att lagen har upphävts. Däremot får avdrag inte göras för omständigheter som inträffar efter lagens upphävande, t.ex. kundförluster. För beskattningsår som pågår när lagen träder i kraft finns en särskild övergångsbestämmelse i tredje punkten . Denna bestämmelse innebär att redovisningsskyldighet för reklamskatt gäller avseende beskattningsåret om det sammanlagda beskattningsvärdet under kalenderåret 2021 överstiger 100 000 kr. Gränsvärdet gäller oberoende av hur många månader som har löpt av beskattningsåret vid ikraftträdandet.

6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor

5 § Av paragrafen följer att en enskild i vissa fall kan ansöka om förhandsbesked angående frågor som inte rör den egna skattskyldigheten eller beskattningen. Ändringen i andra stycket innebär att första punkten tas bort till följd av att lagen om skatt på annonser upphävs. Det innebär att det inte längre är möjligt för den som avser att beställa en trycksak att ansöka om förhandsbesked beträffande frågan om trycksaken är skattepliktig enligt RSL.

6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m.

16 § Av paragrafen följer att omräkning av växelkursen i vissa fall ska ske vid redovisning av uppgifter om reklamskatt. Paragrafen upphävs som en följd av att RSL upphävs. Att den upphävda paragrafen enligt punkt 2 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna fortfarande gäller för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdande innebär att omräkning ska ske när skattskyldighet

för reklamskatt uppkommit före den 1 januari 2022, dvs. innan RSL upphävts.

6.4 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

3 kap.

15 § Paragrafen innehåller en förteckning av de skattelagstiftningar som avser punktskatt. Ändringen innebär att punkt 1 tas bort ur förteckningen till följd av att RSL upphävs. Övriga punkter numreras om.

7 kap.

1 § Paragrafen innehåller en uppräkning av vem som ska registreras hos Skatteverket. Ändringen i första stycket innebär att punkt 9 tas bort ur förteckningen till följd av att RSL upphävs. Det innebär att skattskyldiga och redovisningsskyldiga enligt RSL inte längre ingår i förteckningen över aktörer som ska registreras. Efterföljande punkter numreras om.

37 kap.

7 a § I paragrafen regleras Skatteverkets möjligheter att förelägga den som har beviljats återbetalning av eller kompensation för punktskatt enligt vissa punktskattelagar att lämna uppgift som verket behöver för att kunna kontrollera att denne har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter. I paragrafen ändras hänvisningen till vissa underpunkter i 53 kap. 5 § 1. Ändringen är en följdändring som orsakas av den ändrade numreringen i 53 kap. 5 § 1 till följd av att RSL upphävs.

9 a § I paragrafen regleras möjligheterna att förelägga den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig eller som är en annan juridisk person än ett dödsbo att lämna uppgift om en rättshandling med någon annan, ett s.k. tredjemansföreläggande. I andra stycket ändras hänvisningarna till 53 kap. 5 § 1. Ändringen är en följdändring som orsakas av den ändrade numreringen i 53 kap. 5 § 1 till följd av att RSL upphävs.

53 kap.

5 § Paragrafen innehåller en förteckning över beslut enligt olika punktskattelagstiftningar som ska anses vara beslut om punktskatt.

Ändringen innebär att punkt 1 a tas bort ur förteckningen till följd av att RSL upphävs. Efterföljande delpunkter får ny beteckning.

6.5 Förslaget till lag om ändring i tullagen (2016:253)

2 kap.

1 § I paragrafen anges i vilka lagar det finns bestämmelser om skyldighet att betala annan skatt än tull vid import eller införsel till det svenska tullområdet. Som en följd av att RSL upphävs tas den lagen bort från förteckningen i första stycket.