Skattskyldighet för samriskföretag och dess dotterföretag

Finansdepartementet Fi2026/01196

Skatte- och tullavdelningen

Skattskyldighet för samriskföretag och dess dotterföretag

Maj 2026

1 Sammanfattning

I denna promemoria lämnas förslag på att ett samriskföretag ska vara skattskyldigt för svensk nationell tilläggsskatt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget, om det hör hemma i Sverige och tillhör en koncern som bestämmelser om tilläggsskatt ska tillämpas på. Detsamma ska gälla för ett dotterföretag till ett samriskföretag. Bestämmelserna om undantag i fem år under en koncerns inledande fas av internationell verksamhet respektive – för koncerner med samtliga koncernenheter i Sverige – under de första fem åren som koncernen omfattas av lagen om tilläggsskatt föreslås också vara tillämpliga på svensk nationell tilläggsskatt som ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag är skattskyldigt för. Det föreslås vidare att till den del tilläggsskattebeloppet för ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag inte tas ut i sin helhet genom svensk nationell tilläggsskatt ska en moderenhet vara skattskyldig enligt huvudregeln för tilläggsskatt för sin andel av beloppet.

Även förfarandet för tilläggsskatt behöver kompletteras när skattskyldigheten ändras och det lämnas därför bl.a. förslag på att ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt ska lämna en tilläggsskattedeklaration.

Bakgrunden till förslagen om förändrad skattskyldighet är att skattskyldigheten för nationell tilläggsskatt för tilläggsskattebelopp avseende samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag inte är placerad på företaget självt, vilket får till följd att svensk nationell tilläggsskatt inte omfattas av andra staters förenklingsregel för nationell tilläggsskatt såvitt avser samriskföretaget och dotterföretaget och att tillämpning av huvudoch kompletteringsregeln för tilläggsskatt därmed kan komma i fråga. Det innebär att hela tilläggsskattebeloppet ska tas ut i Sverige samtidigt som en koncernenhet som hör hemma i en annan stat är skattskyldig för sin andel av tilläggsskattebeloppet enligt huvud- eller kompletteringsregeln där.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2027 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 28 februari 2027. Det införs en möjlighet för den rapporterande enheten, ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag att tillämpa bestämmelserna retroaktivt för beskattningsår som börjar närmast efter den 31 december 2024.

2 Lagförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244)

dels att 3 kap. 1 och 11 §§, 7 kap. 1 och 2 b §§, 32 a kap. 2, 3 och 7 §§, 37 kap. 7 c §, 51 kap. 5 § och 56 a kap. 2 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 3 kap. 11 b och 11 c §§, och närmast före 3 kap. 11 b § en ny rubrik av följande lydelse.

3 kap.

1 §

I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till

hur vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck

samt förklaringar finns i nedan angivna paragrafer:

arbetsgivardeklaration i 26 kap. 3 §

beslut om debitering av preliminär skatt i 55 kap. 2 §

beslut om preliminär A-skatt i 55 kap. 6 §

beslut om särskild inkomstskatteredovisning i 13 kap. 1 §

betaltjänstleverantör i 33 c kap. 3 §

europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) i 6 §

europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) i 7 §

europeiska politiska stiftelser i 7 a §

felaktigt debiterad mervärdesskatt i 12 §

fordonsserviceverksamhet i 39 kap. 2 §

förenklad arbetsgivardeklaration i 26 kap. 4 §

konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier) i 7 § kontrollremsa i 42 kap. 2 § kropps- och skönhetsvårdsverksamhet i 39 kap. 2 § livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet i 39 kap. 2 § näringsverksamhet i 14 § partihandel i 39 kap. 2 § punktskatt i 15 § regelbunden ersättning i 11 kap. 2 § restaurangverksamhet i 39 kap. 2 §

samriskföretag i 11 b §

skönsbeskattning i 57 kap. 1 § slutlig skatt i 56 kap. 2–7 §§ särskilda avgifter i 17 § torg- och marknadshandel i 39 kap. 2 § tvätteriverksamhet i 39 kap. 2 § verksamhetslokal i 18 § överskjutande ingående mervärdesskatt i 13 § överskjutande punktskatt i 16 §.

11 § Med juridisk person avses också Med juridisk person avses i dödsbon, svenska handelsbolag, denna lag också dödsbon, svenska koncernenheter och i utlandet handelsbolag, koncernenheter, delägarbeskattade juridiska samriskföretag, dotterföretag till personer. ett samriskföretag och i utlandet

delägarbeskattade juridiska

personer.

Samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag

11 b § Med samriskföretag avses ett samriskföretag enligt 7 kap. 43 §

lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

11 c § Med dotterföretag till ett samriskföretag avses ett dotterföretag till ett samriskföretag enligt

7 kap. 44 § lagen (2023:875) om

tilläggsskatt.

2 Senaste lydelse 2023:880. 5

7 kap.

1 §

1. den som är skyldig att göra skatteavdrag,

2. den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,

3. den som är betalningsskyldig enligt mervärdesskattelagen

(2023:200), med undantag för den som är betalningsskyldig bara på grund

a) förvärv av sådana varor som anges i 3 kap. 2 eller 3 § den lagen, eller

b) felaktigt debiterad mervärdesskatt enligt 16 kap. 23 § samma lag,

4. den som i annat fall än som avses i 3 har rätt till

a) avdrag för ingående mervärdesskatt enligt 13 kap. 6, 9, 10 eller 11 §

eller 21 kap. 10 eller 11 § mervärdesskattelagen, eller

b) återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 14 kap. 49 § samma

5. den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från

skatteplikt enligt 10 kap. 50 § mervärdesskattelagen,

6. en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och tillhanda-

håller tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är

betalningsskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel

196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett

gemensamt system för mervärdesskatt,

7. den som är skyldig att justera ingående mervärdesskatt enligt 12 kap.

27–31 §§ eller 15 kap. mervärdesskattelagen,

8. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4–6 §§,

9. den som enligt 39 kap. 11 c § är skyldig att tillhandahålla utrustning

så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats,

10. den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålders-

pensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift,

Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt

5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.

samriskföretag som är skattskyldigt

för nationell tilläggsskatt.

2 b §

32 a kap.

2 §

En koncernenhet ska lämna en tilläggsskattedeklaration, om koncernenheten är skattskyldig för

1. ett tilläggsskattebelopp enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt, eller

2. kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter enligt 6 kap. 12 § lagen om tilläggsskatt.

3 §

En tilläggsskattedeklaration ska innehålla 1. nödvändiga identifikationsuppgifter, 2. uppgift om vilken enhet som lämnar tilläggsskatterapport,

4. summan av tilläggsskattebelopp som den deklarationsskyldige är skattskyldig för enligt huvudregeln för tilläggsskatt,

5. summan av kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter,

6. de uppgifter som behövs för att fördela kompletterande tilläggsskatt, och

7. de uppgifter som behövs för beräkning och fördelning av nationell tilläggsskatt enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

3 Senaste lydelse 2023:880. 4 Senaste lydelse 2023:880. 5 Senaste lydelse 2026:303. 7

7 §

En koncernenhet som är Den som är deklarationsskyldig deklarationsskyldig enligt 2 § ska enligt 2 § ska lämna tilläggslämna tilläggsskattedeklaration skattedeklaration senast en månad senast en månad efter den dag då efter den dag då tilläggstilläggsskatterapporten senast ska skatterapporten senast ska lämnas. lämnas.

En tilläggsskattedeklaration lämnas till Skatteverket eller till ett mottagningsställe som har godkänts av verket.

37 kap.

7 c §

Skatteverket får förelägga en Skatteverket får förelägga en koncernenhet att lämna uppgift koncernenhet, ett samriskföretag som behövs för att kontrollera en eller ett dotterföretag till ett uppgift som lämnats i en samriskföretag att lämna uppgift tilläggsskatterapport om det kan som behövs för att kontrollera en antas att uppgiften inte stämmer uppgift som lämnats i en överens med bestämmelserna i tilläggsskatterapport om det kan lagen (2023:875) om tilläggsskatt. antas att uppgiften inte stämmer

överens med bestämmelserna i

lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

Första stycket gäller endast om Första stycket gäller endast om det kan antas att uppgiften som har det kan antas att uppgiften som har lämnats i en tilläggsskatterapport lämnats i en tilläggsskatterapport har betydelse för bedömningen av har betydelse för bedömningen av koncernenhetens skattskyldighet koncernenhetens, samriskenligt lagen om tilläggsskatt. företagets eller dotterföretaget till

samriskföretagets skattskyldighet

enligt lagen om tilläggsskatt.

51 kap.

5 §

Skattetillägg eller rapportavgift Skattetillägg eller rapportavgift ska inte tas ut om en koncernenhet ska inte tas ut om en koncernenhet, vidtagit skäliga åtgärder för att ett samriskföretag eller ett dotterredovisa korrekta beräkningar i företag till ett samriskföretag enlighet med 33 d kap. och korrekta vidtagit skäliga åtgärder för att bedömningar i fråga om redovisa korrekta beräkningar i bestämmelserna om tilläggsskatt. enlighet med 33 d kap. och

korrekta bedömningar i fråga om

bestämmelserna om tilläggsskatt.

Bestämmelsen gäller för räkenskapsår som börjar före den 1 januari 2027 och avslutas senast den 30 juni 2028.

6 Senaste lydelse 2026:303. 7 Senaste lydelse 2026:303. 8 Senaste lydelse 2026:303.

56 a kap.

2 §

Skatteverket ska besluta om skatt enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt på grundval av uppgifter som har lämnats i en tilläggsskatterapport eller tilläggsskattedeklaration och vad som i övrigt har kommit fram vid utredning och kontroll.

Skatteverket ska besluta om skatt Skatteverket ska besluta om skatt enligt lagen om tilläggsskatt om enligt lagen om tilläggsskatt om koncernenheten har lämnat en koncernenheten, samriskföretaget tilläggsskattedeklaration eller det i eller dotterföretaget till ett övrigt framkommit att enheten ska samriskföretag har lämnat en betala sådan skatt. tilläggsskattedeklaration eller det i

övrigt framkommit att koncern-

enheten, samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samrisk-

företag ska betala sådan skatt.

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2027.

2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 28 februari 2027.

3. Om den deklarationsskyldige, i enlighet med punkt 3 i ikraftträdandeoch övergångsbestämmelserna till lagen (2027:000) om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt, väljer att tillämpa lagen om tilläggsskatt i den nya lydelsen på beskattningsår som börjar före den 28 februari 2027, ska den deklarationsskyldige dock även tillämpa bestämmelserna i denna lag på det beskattningsåret.

Senaste lydelse 2023:880. 9

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 §, 6 kap. 2 a, 16 a och 16 c §§ och 7 kap. 46 och 47 §§ lagen om tilläggsskatt (2023:875) ska ha följande lydelse.

1 kap.

3 §

Lagen ska inte tillämpas på undantagna enheter. Intäkter för undantagna

enheter ska dock ingå i de intäkter som avses i första stycket.

Om ett eller flera av de fyra räkenskapsåren är längre eller kortare än

tolv månader, ska beloppsgränsen i första stycket justeras proportionellt

för vart och ett av dessa räkenskapsår.

6 kap.

2 a §

proportion till varje enhets andel avses i 1 kap. 3 §, om dotterav koncernens anställda och företaget hör hemma i Sverige.

materiella tillgångar i Sverige under det beskattningsår som

tilläggsskatten avser.

Om svenska koncernenheter i två olika koncerner är skattskyldiga enligt första stycket för tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på ett och samma samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag, ska det tilläggsskattebelopp som belöper

sig på respektive koncern halveras.

16 a §

Tilläggsskatt som en svensk Den tilläggsskatt som ett

koncernenhet enligt 2 a § är samriskföretag eller ett dotterskattskyldig för avseende ett företag till ett samriskföretag är samriskföretag eller ett dotter- skattskyldigt för enligt 2 a § ska företag till ett samriskföretag ska sättas ned till noll under de första sättas ned till noll under de första fem åren av det som enligt 18 § fem åren av det som enligt 18 § utgör den inledande fasen av utgör koncernens inledande fas av internationell verksamhet för den internationell verksamhet. Detta koncern som företaget tillhör. gäller dock inte till den del ett Detta gäller dock inte om företaget samriskföretag eller ett dotter- tillhör två sådana koncerner som företag till ett samriskföretag avses i 1 kap. 3 § och endast en av

innehas av en koncernenhet som dem är i sin inledande fas av

omfattas av en huvudregel för internationell verksamhet enligt tilläggsskatt i en annan stat. 18 §. Då ska i stället så stor andel

av tilläggsskatten som hänför sig till den koncernen sättas ned till

noll.

Första stycket gäller inte till den del ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag direkt eller indirekt innehas av en koncernenhet som omfattas av en huvudregel för tilläggsskatt i en

annan stat.

Femårsperioden börjar löpa tidigast det räkenskapsår då koncernen först omfattas av denna lag.

16 c §

För en koncern i vilken samtliga För en koncern i vilken samtliga koncernenheter hör hemma i koncernenheter hör hemma i

2 Senaste lydelse 2024:1248. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort. 3 Senaste lydelse 2024:1248. 11

Sverige ska den tilläggsskatt som Sverige ska den tilläggsskatt som en svensk koncernenhet är en svensk koncernenhet är skattskyldig för enligt 2, 2 a, 4 eller skattskyldig för enligt 2, 4 eller 5 § 5 § sättas ned till noll under de sättas ned till noll under de första första fem åren som koncernen fem åren som koncernen omfattas omfattas av denna lag. av denna lag (femårsperioden).

För ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som tillhör en koncern i vilken samtliga koncernenheter hör hemma i Sverige (en nationell koncern), ska den tilläggsskatt som företaget är skattskyldigt för enligt

2 a § sättas ned till noll under femårsperioden. Om företaget tillhör två koncerner som avses i

1 kap. 3 § och dessa är nationella koncerner, ska nedsättning till noll i stället ske vad avser så stor andel som är hänförlig till vardera koncernen under den koncernens

femårsperiod.

Om företaget tillhör två koncerner som avses i 1 kap. 3 § och bara en av dem är en nationell koncern, ska nedsättning till noll ske vad avser så stor andel som är hänförlig till den nationella koncernen under den koncernens

femårsperiod.

7 kap.

46 §

En moderenhet som har ett direkt eller indirekt ägarintresse i ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag ska med avseende på sin andel av tilläggsskattebeloppet för samriskföretaget eller för dotterföretaget tillämpa bestämmelserna i 6 kap. 3–8 §§.

Om ett samriskföretag eller ett Om ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag dotterföretag till ett samriskföretag hör hemma i Sverige ska i stället hör hemma i Sverige gäller första för vad som sägs i första stycket stycket bara om 6 kap. 2 a § inte bestämmelserna i 6 kap. 2 a § leder till att tilläggsskattebeloppet tillämpas. för företaget eller dotterföretaget

tas ut i sin helhet.

4 12 Senaste lydelse 2024:1248.

47 §

Det tilläggsskattebelopp som Det tilläggsskattebelopp som belöper på en samrisk- belöper på en samriskföretagsföretagskoncern ska minskas med koncern ska minskas med varje varje moderenhets andel av det moderenhets andel av det tilläggsskattebelopp som ska tas ut tilläggsskattebelopp som ska tas ut enligt 46 § och det tilläggs- enligt 46 § och det tilläggsskattebelopp som ska tas ut av en skattebelopp som ska tas ut av ett koncernenhet enligt 6 kap. 2 a §. samriskföretag eller ett dotter- Återstående tilläggsskattebelopp företag till ett samriskföretag enligt ska läggas till det totala tilläggs- 6 kap. 2 a §. Återstående tilläggsskattebeloppet enligt bestäm- skattebelopp ska läggas till det melserna i 6 kap. 11 §. totala tilläggsskattebeloppet enligt

bestämmelserna i 6 kap. 11 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2027.

2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 28 februari 2027 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 28 februari 2027.

3. Den rapporterande enheten, ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag får välja att samtliga ska tillämpa lagen första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 31 december 2024 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2024.

5 Senaste lydelse 2024:1248. 13

2.3 Förslag till förordning om ändring i skatteförfarandeförordningen (2011:1261)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 1 § skatteförfarandeförordningen (2011:1261) ska ha följande lydelse.

9 kap.

1 §

Sådant underlag som avses i 39 kap. 3 § skatteförfarandelagen

(2011:1244) ska bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår som

Underlag för att kunna fullgöra skyldigheten att justera avdrag för

ingående mervärdesskatt enligt 12 kap. 27–31 §§ eller 15 kap.

mervärdesskattelagen (2023:200) ska dock bevaras under sju år efter

utgången av det kalenderår då justeringsperioden löpte ut.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2027.

3 Bakgrund

Den 14 december 2022 antogs rådets direktiv (EU) 2022/2523 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen, hädanefter kallat minimibeskattningsdirektivet. Syftet med minimibeskattningsdirektivet är att genomföra de modellregler om global minimibeskattning som antogs av OECD/G20:s Inclusive Framework on Base Erosion and Profit Shifting (BEPS), det inkluderande ramverket, hädanefter kallat IF, den 14 december 2021.

Syftet med modellreglerna är att säkerställa att stora multinationella koncerners vinster beskattas med en effektiv skattesats om minst 15 procent beräknat på ett underlag som utgår från koncernredovisningen. Modellreglerna kompletteras av förklaringar och exempel i Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy – Commentary to the Global Anti-Base Erosion Model Rules (Pillar Two), hädanefter kallad kommentaren till modellreglerna, som godkänts av IF. Kommentaren syftar till att klargöra tolkning och tillämpning av modellreglerna.

Kommentaren har därefter ändrats genom s.k. administrativa riktlinjer, som syftar till att klargöra tolkning och tillämpning av reglerna. Den 9 maj 2025 publicerades en ny konsoliderad version av kommentaren till modellreglerna, som inkluderar administrativa riktlinjer och förenklingsregler fram t.o.m. mars 2025.

Modellreglerna utgör ett koordinerat system för beskattning av lågbeskattade vinster genom att tilläggsskatt tas ut på sådana vinster av koncernenheter som hör hemma i en annan stat. Reglerna ska genomföras i form av ett gemensamt tillvägagångssätt (”common approach”). Det innebär att de stater som enats om reglerna inte är förbundna att införa dem i nationell rätt, men om de gör det ska reglerna införas och administreras i enlighet med modellreglerna och tillhörande kommentar.

Regeringen föreslog i propositionen Tilläggsskatt för företag i stora koncerner bl.a. att det skulle införas bestämmelser i svensk rätt som motsvarar de materiella bestämmelserna i minimibeskattningsdirektivet samt att bestämmelserna skulle tas in i en särskild lag om tilläggsskatt (prop. 2023/24:32 s. 121–128). Riksdagen beslutade i allt väsentligt i enlighet med regeringens förslag. Lagen (2023:875) om tilläggsskatt trädde i kraft den 1 januari 2024.

Sedan modellreglerna antogs 2021 har arbetet inom IF fortsatt och det pågår fortfarande. De administrativa riktlinjer som har antagits av IF under 2023 och 2024 har införts i lagen om tilläggsskatt i den mån lagstiftning har krävts förutom en mindre del i de administrativa riktlinjerna som antogs den 24 maj 2024.

I promemorian Nya förenklingsregler och andra kompletteringar i lagen om tilläggsskatt (Fi2026/00780) föreslås lagändringar med anledning av administrativa riktlinjer som antagits av IF den 24 maj 2024 (en mindre del), den 13 januari 2025 och den 5 januari 2026.

Vidare har lagändringar gjorts på skatteförfarandeområdet, bl.a. avseende utbyte av tilläggsskatterapporter och införandet av en tillfällig sanktionslättnad, genom propositionen Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner (prop. 2025/26:102).

Eftersom arbetet med regelverket om global minimibeskattning ännu inte är avslutat kommer det sannolikt att antas ytterligare administrativa riktlinjer framöver.

4 Skattskyldighet för tilläggsskattebelopp

Promemorians förslag

Ett samriskföretag ska vara skattskyldigt för svensk nationell tilläggsskatt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget, om företaget hör hemma i Sverige och tillhör en koncern som bestämmelser om tilläggsskatt ska tillämpas på. Detsamma ska gälla för ett dotterföretag till ett samriskföretag om dotterföretaget hör hemma i Sverige.

Bestämmelserna om undantag i fem år under en koncerns inledande fas av internationell verksamhet ska vara tillämpliga på svensk nationell tilläggsskatt som ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag är skattskyldigt för. Bestämmelserna om undantag i fem år för koncerner med samtliga koncernenheter i Sverige under de första fem åren som koncernen omfattas av lagen om tilläggsskatt ska vara tillämpliga på svensk nationell tilläggsskatt som ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag är skattskyldigt för.

Till den del tilläggsskattebeloppet för ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag inte tas ut i sin helhet genom svensk nationell tilläggsskatt ska en moderenhet vara skattskyldig enligt huvudregeln för tilläggsskatt för sin andel av beloppet.

Vidare ska lagens tillämpningsområde utvidgas. Lagen ska även gälla ett samriskföretag som hör hemma i Sverige om företaget tillhör en koncern som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro enligt moderföretagets koncernredovisning under minst två av de fyra räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret. Lagen ska också gälla ett dotterföretag till ett samriskföretag om dotterföretaget tillhör en sådan koncern och hör hemma i Sverige.

Skälen för promemorians förslag

Gällande rätt

I lagen (2023:875) om tilläggsskatt gäller särskilda bestämmelser i fråga om tilläggsskattebelopp som avser ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag. Vad som är ett samriskföretag respektive ett dotterföretag till samriskföretag framgår av 7 kap. 43 respektive 44 § lagen om tilläggsskatt. Något förenklat är ett samriskföretag en enhet vars finansiella resultat redovisas enligt kapitalandelsmetoden i moderföretagets koncernredovisning och i vilken moderföretaget direkt eller indirekt har minst 50 procent av ägarintresset. Kravet på minst 50 procent ägarintresse gör att en enhet kan vara ett samriskföretag i förhållande till maximalt två olika koncerner under samma tidsperiod. Tilläggsskattebeloppet för ett samriskföretag och dess dotterföretag (en samriskföretagskoncern) ska beräknas i enlighet med 3–8 kap. i lagen som om enheterna hade varit koncernenheter i en egen koncern med samriskföretaget som moderföretag (7 kap. 45 §). Beräkningen för ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag sker alltså separat från beräkningen för den koncern vilken samriskföretaget och dotterföretaget tillhör.

När det gäller skattskyldighet för det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag gäller olika bestämmelser för nationell tilläggsskatt i 6 kap. 2 a § respektive tilläggsskatt enligt huvud- eller kompletteringsregeln för tilläggsskatt i 7 kap. 46 och 47 §§. Enligt 7 kap. 46 § första stycket ska en moderenhet som har ett direkt eller indirekt ägarintresse i ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag tillämpa bestämmelserna i 6 kap. 3–8 §§ (huvudregeln för tilläggsskatt) med avseende på sin andel av tilläggsskattebeloppet för ett samriskföretag eller dotterföretaget till ett samriskföretag. Om ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag hör hemma i Sverige gäller i stället 6 kap. 2 a § som avser nationell tilläggsskatt (7 kap. 46 § andra stycket). Enligt 7 kap. 47 § ska tilläggsskattebelopp som belöper på en samriskföretagskoncern och som återstår efter minskning med tilläggsskattebelopp som ska tas ut enligt 46 § och 6 kap. 2 a § läggas till det totala tilläggsskattebeloppet enligt bestämmelserna i 6 kap. 11 § (kompletteringsregeln för tilläggsskatt).

Av 6 kap. 2 a § följer att en svensk koncernenhet är skattskyldig för nationell tilläggsskatt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats enligt 7 kap. 45 § på ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag, om företaget hör hemma i Sverige och tillhör den koncern som den svenska koncernenheten ingår i. Bestämmelsen infördes genom propositionen Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner (prop. 2024/25:7) och har därefter kompletterats genom propositionen Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner (prop. 2025/26:22). I 6 kap. 16 a och 16 c §§ finns bestämmelser om undantag från reglerna om tilläggsskatt i fem år under en koncerns inledande fas av internationell verksamhet respektive – för koncerner vars samtliga koncernenheter hör hemma i Sverige – under de första fem åren som koncernen omfattas av lagen om tilläggsskatt. Bestämmelserna innebär att nationell tilläggsskatt som en svensk koncernenhet är skattskyldig för enligt 6 kap. 2 a § ska sättas ned till noll under de första fem åren av det som enligt 6 kap. 18 § utgör koncernens inledande fas av internationell verksamhet eller, för en koncern vars samtliga koncernenheter hör hemma i Sverige, de första fem åren som koncernen omfattas av lagen om tilläggsskatt. Däremot ska nedsättning inte ske till den del ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag innehas av en koncernenhet som omfattas av en huvudregel för tilläggsskatt i en annan stat.

Regleringen i 6 kap. 2 a § avviker från den allmänna regleringen vad gäller skattskyldighet för nationell tilläggsskatt i 6 kap. 2 §, där det anges att en svensk koncernenhet som är lågbeskattad är skattskyldig för det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på den egna enheten. Bakgrunden till avvikelsen är att bestämmelserna om förfarandet för tilläggsskatt i skatteförfarandelagen (2011:1244) utgår från definitionen av begreppet koncernenhet i 2 kap. 8 § lagen om tilläggsskatt, vilket sammanhänger med definitionen av koncern i 2 kap. 7 §. En koncernenhet är, med undantag för vad som gäller för fasta driftställen, en enhet som ingår i en koncern (2 kap. 8 §). Begreppet enhet avser i sin tur – med vissa undantag som gäller offentliga organ – en juridisk person eller en annan juridisk konstruktion som upprättar särskilda räkenskaper (2 kap 6 §). Med begreppet koncern avses, med undantag som avser fasta driftställen, enheter som

är förenade genom ägande eller kontroll på så sätt att deras tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden ingår i moderföretagets koncernredovisning eller är undantagna från moderföretagets koncernredovisning endast på grund av sin ringa storlek, väsentlighet eller på grund av att enheten innehas för försäljning (2 kap. 7 §). Det finansiella resultatet för ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i moderföretagets koncernredovisning. Detta får till följd att ett sådant företag inte motsvarar definitionen av koncernenhet utan är endast en enhet.

Samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag ska vara skattskyldiga för

nationell tilläggsskatt

Av punkt 38 i avsnitt 3 i annex A om QDMTT [qualified domestic minimum topup tax] safe harbour (förenklingsregeln för utländsk nationell tilläggsskatt) i kommentaren framgår att en stat som påför nationell tilläggsskatt på samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag kan placera skattskyldigheten på koncernenheter i den koncern till vilken samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag hör utan att regelverket diskvalificeras från förenklingsregeln för nationell tilläggsskatt. Om så sker utesluts däremot tillämpning av förenklingsregeln i andra stater vad avser koncernens samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag i den staten, s.k. switch-off (punkt 40 och 47 i avsnitt 3 i annex A i kommentaren till modellreglerna). Detta får till följd att huvud- och kompletteringsregeln gäller i fråga om tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag. Att skattskyldigheten för nationell tilläggsskatt enligt 6 kap. 2 a § för tilläggsskattebelopp avseende samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag inte är placerad på företaget självt får därmed till följd att svensk nationell tilläggsskatt inte omfattas av andra staters förenklingsregel för nationell tilläggsskatt såvitt avser samriskföretaget och dotterföretaget till ett samriskföretag och att tillämpning av huvud- och kompletteringsregeln för tilläggsskatt därmed kan komma i fråga. Det innebär att hela tilläggsskattebeloppet ska tas ut i Sverige samtidigt som en koncernenhet som hör hemma i en annan stat är skattskyldig för sin andel av tilläggsskattebeloppet enligt huvud- eller kompletteringsregeln där. För att förenklingsregeln för nationell tilläggsskatt ska kunna tillämpas i andra stater och denna situation inte ska uppstå föreslås att bestämmelsen om skattskyldighet för nationell tilläggsskatt i 6 kap. 2 a § ändras så att ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag är skattskyldigt för hela det tilläggsskattbelopp som beräknats och fördelats på företaget.

Förslaget föranleder ändringar i vissa andra bestämmelser i lagen om tilläggsskatt. I 1 kap. 3 § anges att lagen ska tillämpas när en svensk koncernenhet ingår i en koncern som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro enligt moderföretagets koncernredovisning under minst två av de fyra räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret. Med svensk koncernenhet avses enligt definitionen av begreppet i 2 kap. 9 § en koncernenhet som hör hemma i Sverige enligt bestämmelserna i 1 kap. 11–16 §§. Lagens bestämmelser om var en enhet hör hemma finns i 1 kap. 11–16 §§. Av 1 kap. 11 § tredje stycket framgår att

bestämmelserna i 1 kap. 12 och 13 §§ ska tillämpas. Detta gäller trots att dessa bestämmelser enligt sin ordalydelse avser koncernenheter.

Som framgår ovan är samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag inte koncernenheter. Tillämpningen av den föreslagna nya lydelsen i 6 kap. 2 a § förutsätter dock att samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag omfattas av bestämmelsen om lagens tillämpningsområde i 1 kap. 3 §. Den bestämmelsen föreslås därför kompletteras med att lagen ska tillämpas när ett samriskföretag hör hemma i Sverige och tillhör en koncern som uppfyller de förutsättningar som ställs upp i paragrafen. Bestämmelsen ska vidare kompletteras med att lagen ska tillämpas när ett dotterföretag till ett samriskföretag hör hemma i Sverige och tillhör en sådan koncern. Detta innebär att om det endast finns ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som hör hemma i Sverige ska lagen tillämpas om samriskföretaget tillhör en koncern som uppnår beloppsgränsen i 1 kap. 3 §.

Vidare föreslås bestämmelserna i 6 kap. 16 a och 16 c §§ om undantag från reglerna om tilläggsskatt i fem år under en koncerns inledande fas av internationell verksamhet respektive – för koncerner med samtliga koncernenheter i Sverige – under de första fem åren som koncernen omfattas av lagen om tilläggsskatt ändras för att överensstämma med den föreslagna nya placeringen av skattskyldigheten för nationell tilläggsskatt vad avser samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag. Bestämmelsen i 6 kap. 16 a § om att femårsundantaget inte gäller till den del ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag innehas av en koncernenhet som omfattas av en huvudregel för tilläggsskatt i en annan stat föreslås vidare justeras så att det framgår att det kan vara fråga om både ett direkt och ett indirekt ägarintresse. Bestämmelserna om undantag i fem år föreslås samtidigt kompletteras vad gäller tillämpningen när ett samriskföretag eller ett dotterföretag tillhör två koncerner. Om två koncerner direkt eller indirekt har ett ägarintresse i en enhet som innebär att enheten är ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag för respektive koncern ska prövningen av om förutsättningarna för nedsättning är uppfyllda göras utifrån förhållandena för respektive koncern och med beaktande av om en koncern är sådan att den omfattas av lagens tillämpningsområde till följd av att dess årliga intäkt överskrider beloppsgränsen 750 miljoner euro i 1 kap. 3 §.

Bestämmelsen i 7 kap. 46 §, om tillämpning av huvudregeln för tilläggsskatt, föreslås vidare ändras så att en moderenhet är skattskyldig för tilläggsskattebelopp som inte tas ut i sin helhet av ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag. Denna situation kan uppkomma när en stats regel om nationell tilläggsskatt, på grund av att en annan redovisningsstandard används, inte leder till minst samma tilläggsskattebelopp som enligt huvudregeln.

I bestämmelsen om tillämpning av kompletteringsregeln för tilläggsskatt i 7 kap. 47 § föreslås en följdändring för att bestämmelsen ska överensstämma med den föreslagna ändringen i 6 kap. 2 a §.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 1 kap. 3 §, 6 kap. 2 a, 16 a och 16 c §§ samt 7 kap. 46 och 47 §§ lagen om tilläggsskatt.

5 Förfarandet behöver kompletteras

Promemorians förslag

I skatteförfarandelagen ska det tas in definitioner av uttrycken samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag. Definitionen av juridisk person ska utvidgas till att även avse samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag.

Skatteverket ska registrera samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt enligt lagen om tilläggsskatt. Ett sådant samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom 15 månader efter utgången av det beskattningsår då registreringsskyldigheten uppstod.

Ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt ska lämna en tilläggsskattedeklaration. En tilläggsskattedeklaration ska innehålla uppgift om att den deklarationsskyldige har tagit del av tilläggsskatterapporten. Den som är deklarationsskyldig ska lämna tilläggsskattedeklaration senast en månad efter den dag då tilläggsskatterapporten senast ska lämnas.

Skatteverket ska ha möjlighet att förelägga ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag att inkomma med uppgifter som behövs för att kontrollera en lämnad uppgift i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte stämmer överens med lagen om tilläggsskatt. Detta ska endast gälla om uppgiften som har lämnats i en tilläggsskatterapport kan antas ha betydelse för bedömningen av skattskyldighet enligt lagen om tilläggsskatt.

Skattetillägg ska inte tas ut om ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar i enlighet med 33 d kap. skatteförfarandelagen och korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt.

Skatteverket ska besluta om skatt enligt lagen om tilläggsskatt om samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag har lämnat en tilläggsskattedeklaration eller det i övrigt framkommit att samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag ska betala sådan skatt.

För ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag som omfattas av lagen om tilläggsskatt ska underlag som har betydelse för tilläggsskatt bevaras under elva år efter utgången av det kalenderår som underlaget avser.

Promemorians bedömning

Skatteförfarandelagens bestämmelser om tilläggsskatterapport behöver inte kompletteras. Sanktioner kan riktas mot samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag som omfattas av lagen om tilläggsskatt.

Skälen för promemorians förslag och bedömning

Gällande rätt

Skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, gäller vid uttag av skatt enligt lagen om tilläggsskatt. Vid införandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner kompletterades därför skatteförfarandelagen med bestämmelser om förfarandet vid beskattningen (se avsnitt 15 i prop. 2023/24:32 Tilläggsskatt för företag i stora koncerner). Bestämmelserna om skatteförfarandet utformades så att de passar väl in i det svenska skattesystemet och redan etablerade begrepp används i möjligaste mån. I skatteförfarandelagen infördes därför t.ex. regler om tilläggsskattedeklaration, tilläggsskatterapport, sanktioner och beslut om tilläggsskatt. Förfarandereglerna utformades efter att koncernenheter skulle bli skattskyldiga för nationell tilläggsskatt, tilläggsskatt enligt huvudregeln eller kompletterande tilläggsskatt.

Någon skyldighet att lämna tilläggsskatterapport för samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag finns inte i skatteförfarandelagen, eftersom en sådan enhet inte enligt nuvarande regelverk anses vara en koncernenhet. Den ska dock behandlas som en koncernenhet vid beräkning av tilläggsskattebeloppet. Detsamma gäller för ett dotterbolag till ett samriskföretag (se kommentar till artikel 8.1.1 modellreglerna).

Det behövs vissa kompletteringar i skatteförfarandelagen

I avsnitt 4 föreslås att samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag ska bli skattskyldiga för svensk nationell tilläggsskatt. Eftersom samriskföretag föreslås bli skattskyldiga för svensk nationell tilläggsskatt behöver förfarandet för tilläggsskatt kompletteras genom nya bestämmelser och ändringar behöver göras i befintliga bestämmelser.

Det kan framhållas att ett samriskföretag inte är skyldigt att lämna tilläggsskatterapport eftersom det inte är en koncernenhet som ingår i en koncern även om den ingår vid beräkningen av tilläggsskattebeloppet. Detsamma gäller för ett dotterbolag till ett samriskföretag (se kommentar till artikel 8.1.1 modellreglerna). Koncernenheter som omfattas av lagen om tilläggsskatt ska som utgångspunkt lämna en tilläggsskatterapport. Innehållet i tilläggsskatterapporten ligger till grund för bedömning av om koncernen uppfyller kraven om minimibeskattning och i förekommande fall beräkning av tilläggsskattebelopp.

I artikel 44 minimibeskattningsdirektivet regleras skyldigheten att lämna tilläggsskatterapport. I direktivet benämns dock tilläggsskatterapporten ”deklaration med information om tilläggsskatt”. Samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag omfattas inte av kretsen företag som ska lämna tilläggsskatterapport enligt modellreglerna och minimibeskattningsdirektivet.

De nationella reglerna om tilläggsskatterapport finns främst i 33 d kap. SFL. Där anges vilka svenska företag som är rapporteringsskyldiga i Sverige, vilka uppgifter de ska lämna i tilläggsskatterapporten och när rapporten ska lämnas. En koncernenhet som avses i 1 kap. 3 § lagen om tilläggsskatt ska lämna en tilläggsskatterapport till Skatteverket (se 33 d kap. 3 § SFL).

Informationen i tilläggsskatterapporten ska göra det möjligt för skatteförvaltningarna där koncernenheterna är belägna att bedöma riktigheten i en

koncernenhets skyldighet att betala tilläggsskatt (jfr skäl 22 i minimibeskattningsdirektivet). Innehållet i tilläggsskatterapporten kommer därför att ligga till grund för bedömning av om koncernen uppfyller kraven om minimibeskattning och i förekommande fall beräknat tilläggsskattebelopp (prop. 2023/24:32 s. 378 och 56 a kap. 2 § SFL).

En tilläggsskatterapport ska enligt nuvarande regler bl.a. innehålla de uppgifter som är nödvändiga för att beräkna tilläggsskattebeloppet för varje medlem i en samriskföretagskoncern (se 33 d kap. 6 § SFL). Dessa uppgifter ska baseras på en tillämpning av modellreglerna och kommentaren till modellreglerna (se 33 d kap. 8 a § SFL).

Med hänsyn till att samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag inte har någon skyldighet att lämna tilläggsskatterapport bör någon sådan skyldighet inte införas i svensk rätt. Enligt promemorians bedömning behöver reglerna i 33 d kap. SFL om tilläggsskatterapport därför inte kompletteras inte kompletteras, när samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag blir skattskyldiga för svensk nationell tilläggsskatt.

Definitioner och förklaringar

I 3 kap. SFL finns definitioner och förklaringar. De definitioner och förklaringar som har betydelse för tillämpningen av flera bestämmelser på olika ställen i skatteförfarandelagen finns i detta kapitel. Definitioner och förklaringar som är hårdare knutna till ett visst kapitel placeras i stället i det kapitlet. För att det ska vara lätt att hitta även en sådan definition eller förklaring finns i 3 kap. 1 § SFL en lista som hänvisar till rätt paragraf (prop. 2010/11:165 s. 699).

Då samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag föreslås bli skattskyldiga för svensk nationell tilläggsskatt behöver de uttrycken införas i skatteförfarandelagen. Samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag definieras i 7 kap. 43 och 44 §§ lagen om tilläggsskatt.

Det finns flera bestämmelser i skatteförfarandelagen som bara gäller för juridiska personer, se t.ex. 4 kap. 2 §, 37 kap. 7, 9, 9 a och 11 §§, 40 kap. 3 § andra stycket, 59 kap. 12, 13 och 14 §§ samt 67 kap. 8 § 9 och 10. För att dessa ska bli tillämpliga på alla svenska enheter som är samriskföretag eller dotterföretag till sådana enligt definitionerna i 7 kap. 43 och 44 §§ lagen om tilläggsskatt bör det införas en bestämmelse som innebär att de ska betraktas som juridiska personer i skatteförfarandelagens mening, utan att det påverkar bedömningen av om de är samriskföretag eller dotterföretag till sådana enligt lagen om tilläggsskatts mening. Endast samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag som definieras som sådana enligt lagen om tilläggsskatt kan vara sådana enligt skatteförfarandelagens mening, eftersom definitionerna av dessa i de föreslagna 3 kap. 11 b och 11 c §§ SFL hänvisar till motsvarande definitioner i lagen om tilläggsskatt. Om de faller in under definitionerna i lagen om tilläggsskatt bör det dock framgå av skatteförfarandelagen att de ska betraktas som juridiska personer vid tillämpningen av övriga bestämmelser i skatteförfarandelagen. Med anledning av detta bör det även klargöras i skatteförfarandelagen att definitionen av ”juridisk person” endast gäller vid tillämpningen av skatteförfarandelagen och inte i övrigt.

Registrering av samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag I 7 kap. SFL finns bestämmelser om i vilka fall någon måste anmäla sig för registrering hos Skatteverket. Skatteverket ska bland annat registrera den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter eller den som är skyldig att använda kassaregister. Skatteverket ska vidare registrera den som är skattskyldig enligt någon av de lagar som räknas upp i bestämmelserna. Den som ska registreras är skyldig att anmäla sig för registrering hos Skatteverket. Registrering görs för att skatteadministrationen ska fungera (prop. 2010/11:165 s. 718).

Enligt befintliga bestämmelser ska Skatteverket, för att ha information om vilka koncernenheter som ingår i en sådan koncern som ska tillämpa lagen om tilläggsskatt och därmed vilka enheter som är skyldiga att exempelvis lämna in en tilläggsskatterapport, registrera sådana koncernenheter. I promemorian föreslås att 1 kap. 3 § lagen om tilläggsskatt kompletteras så att lagen ska tillämpas när en koncern har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro enligt moderföretagets koncernredovisning under minst två av de fyra räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret om en svensk koncernenhet ingår i koncernen, ett samriskföretag tillhör koncernen och företaget hör hemma i Sverige eller ett dotterföretag till ett samriskföretag tillhör koncernen och dotterföretaget hör hemma i Sverige.

I promemorian föreslås att samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som hör hemma i Sverige och tillhör en sådan koncern ska bli skattskyldiga för svensk nationell tilläggsskatt. Bestämmelsen i 7 kap. 1 § SFL behöver därför ändras till att, utöver koncernenheter, även avse samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag.

Reglerna om registrering har införts i de allmänna bestämmelserna om registrering i skatteförfarandelagen, men med vissa justeringar för att passa för skatt enligt lagen om tilläggsskatt. En koncernenhet som ingår i en koncern som uppfyller beloppsgränsen och omfattas av lagen om tilläggsskatt, ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom 15 månader efter utgången av det beskattningsår då registreringsskyldigheten uppstod (7 kap. 2 b § SFL). Bestämmelsen behöver ändras till att även avse samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för tilläggsskatt. Den befintliga tidsfristen för registrering bör gälla även för det fall den deklarationsskyldige väljer att tillämpa bestämmelserna om skattskyldighet för samriskföretag eller dotterföretag till samriskföretag för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2024 men före ikraftträdandet, vilket redogörs för närmare i avsnitt 7.

Eftersom Skatteverket ska registrera en koncernenhet som omfattas av lagen om tilläggsskatt, får Skatteverket förelägga den som inte fullgör sin anmälningsskyldighet att fullgöra den eller att lämna uppgifter som myndigheten behöver för att kunna avgöra om sådan skyldighet finns. Skatteverket får även avregistrera den som inte längre ska vara registrerad. Om den som inte längre ska vara registrerad begär det, ska Skatteverket besluta om avregistrering. Detta framgår av 7 kap. 5 och 6 §§ SFL. Dessa bestämmelser blir tillämpliga även avseende samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag som är skattskyldiga för tilläggsskatt genom de föreslagna ändringarna i 7 kap. 1 och 2 b §§ SFL.

Av 7 kap. 1 § andra stycket SFL framgår att om den som ska registreras har en företrädare enligt 5 kap., ska företrädaren registreras i stället. Det är möjligt för

svenska koncernenheter att utse en enhet att vara ansvarig för kompletterande tilläggsskatt som fördelas till Sverige. Förfarandet möjliggör en förenkling för koncernen i de fall svenska koncernenheter är skattskyldiga för kompletterande tilläggsskatt. Företrädaren är dock endast uppgifts- och betalningsskyldig i frågor som rör sådan skatt. Undantaget i 7 kap. 1 § andra stycket SFL tillämpas inte för koncernenheter, vilket framgår av 7 kap. 1 § tredje stycket SFL. Samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag kan bara bli skattskyldiga för nationell tilläggsskatt. Skattskyldighet för kompletterande tilläggsskatt är således inte aktuell för dessa företag. I förtydligande syfte bör det ändå göras ett tillägg i tredje stycket avseende samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt.

Tilläggsskattedeklaration

En tilläggsskatterapport innehåller de uppgifter som behövs för att bedöma om det uppkommer ett tilläggsskattebelopp för koncernen samt beräkna och fördela tilläggsskattebeloppet. Enligt promemorians bedömning behöver det dock inte göras några ändringar i fråga om vem som ska lämna tilläggsskatterapport enligt skatteförfarandelagen, eftersom samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag inte ska lämna in en tilläggsskatterapport (se ovan).

Rapporten innehåller dock inte samtliga uppgifter som krävs för att skatten ska kunna tas ut i Sverige. Mot denna bakgrund kompletteras rapporten av ett nationellt deklarationsförfarande i form av en tilläggsskattedeklaration. Syftet med deklarationen är att vara till ledning för bestämmande av underlag för att ta ut skatt enligt lagen om tilläggsskatt (32 a kap. 1 § SFL). En tilläggsskattedeklaration ska, enligt nuvarande reglering, lämnas om koncernenheten är skattskyldig för ett tilläggsskattebelopp enligt lagen om tilläggsskatt eller kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter (32 a kap. 2 § SFL).

Närmare reglering av vad en tilläggsskattedeklaration ska innehålla finns i 32 a kap. 3 och 4 §§ SFL. En tilläggsskattedeklaration ska bl.a. innehålla uppgift om vilken enhet som lämnar tilläggsskatterapport samt uppgifter som behövs för beräkning och fördelning av nationell tilläggsskatt. Om koncernen tillämpar centralt uppgiftslämnande av tilläggsskatterapporten gäller att det är den koncernenheten som ska anges. För det fall koncernen tillämpar lokalt uppgiftslämnande av tilläggsskatterapporten räcker det med att ange den koncernenhet som hör hemma i Sverige och som har lämnat tilläggsskatterapporten. Den som är deklarationsskyldig ska också lämna de övriga uppgifter som behövs för att Skatteverket ska kunna fatta ett riktigt beslut om tilläggsskatt. En koncernenhet som är deklarationsskyldig enligt 32 a kap. 2 § SFL ska, enligt 32 a kap. 7 § SFL, lämna tilläggsskattedeklaration senast en månad efter den dag då tilläggsskatterapporten senast ska lämnas. Tidsfristen utgår alltså från när tilläggsskatterapporten för koncernen måste lämnas in.

I avsnitt 4 föreslås att samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag ska bli skattskyldiga för svensk nationell tilläggsskatt. Bestämmelserna om tilläggsskattedeklaration utgår i 32 a kap. SFL, i dess nuvarande lydelse, från att det är koncernenheter som ska lämna deklarationerna. Vissa av bestämmelserna i 32 a kap. SFL behöver därför kompletteras, så att även samriskföretag och dotter-

företag till ett samriskföretag ska kunna inkluderas i det befintliga systemet med tilläggsskattedeklarationer.

Bestämmelsen i 32 a kap. 2 § SFL behöver kompletteras då även samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag, som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt, behöver lämna tilläggsskattedeklaration. Innehållet i en tilläggsskattedeklaration bör vara desamma som enligt nuvarande regler, men en tilläggsskattedeklaration behöver även innehålla uppgift om att den deklarationsskyldige har tagit del av tilläggsskatterapporten. Det finns därför även ett behov av att komplettera bestämmelsen i 32 a kap. 3 § SFL. Avslutningsvis behöver bestämmelsen i 32 a kap. 7 § SFL, som reglerar när en tilläggsskattedeklaration ska lämnas, ändras på så sätt att den som är deklarationsskyldig ska lämna tilläggsskattedeklarationen senast en månad efter den dag då tilläggsskatterapporten senast ska lämnas.

Möjlighet att förelägga ett samriskföretag eller dotterföretag till ett

samriskföretag

Skatteverket har möjlighet att förelägga en koncernenhet att inkomma med uppgifter som behövs för att kontrollera en lämnad uppgift i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte stämmer överens med bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt. Detta gäller endast om uppgiften som har lämnats i en tilläggsskatterapport kan antas ha betydelse för bedömningen av skattskyldighet enligt lagen om tilläggsskatt (37 kap. 7 c § SFL). Då samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag föreslås bli skattskyldiga för svensk nationell tilläggsskatt behöver det finnas en möjlighet för Skatteverket att kunna inhämta sådana uppgifter även från sådana typer av företag. Även om samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag inte lämnar in tilläggsskatterapport så innehåller en tilläggsskatterapport bl.a. uppgifter som kan ha betydelse för bedömningen av skattskyldighet för ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag enligt lagen om tilläggsskatt.

Den befintliga bestämmelsen i 37 kap. 7 c § SFL behöver därför kompletteras. Skatteverket bör ha möjlighet att förelägga ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag att inkomma med uppgifter som behövs för att kontrollera en lämnad uppgift i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte stämmer överens med bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt. Detta bör endast gälla om uppgiften som har lämnats i en tilläggsskatterapport kan antas ha betydelse för bedömningen av skattskyldighet enligt lagen om tilläggsskatt.

Sanktioner och befrielse från särskilda avgifter

Skyldigheten att införa sanktioner finns i artikel 46 minimibeskattningsdirektivet. Sanktionerna gäller för nationella bestämmelser som rör koncernenheters skyldighet att deklarera och betala sin andel av tilläggsskatten och medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de nationella bestämmelserna tillämpas på ett effektivt sätt. Sanktionerna ska vidare vara proportionella och avskräckande.

En ny särskild avgift, rapportavgift, infördes därför i 49 e kap. SFL i samband med att tilläggsskatt för företag i stora koncerner infördes. En rapportavgift ska tas

ut av den som lämnar en tilläggsskatterapport om det visar sig att rapporten innehåller allvarliga brister. Eftersom samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag inte utgör koncernenheter och därför inte ska lämna tilläggsskatterapport, kommer det inte finnas möjlighet att ta ut rapportavgift av dessa företag.

Regeringen gjorde vidare, i samband med att tilläggsskatt för företag i stora koncerner infördes, bedömningen att befintliga bestämmelser gällande särskilda avgifter i form av förseningsavgift och skattetillägg kan tillämpas avseende skatt enligt lagen om tilläggsskatt. Sanktioner kan endast riktas mot svenska koncernenheter och huvudenheten för ett fast driftställe som omfattas av lagen om tilläggsskatt (se avsnitt 15.8.2 i Tilläggsskatt för företag i stora koncerner, prop. 2023/24:32). Att samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag föreslås bli skattskyldiga för tilläggsskatt innebär att sanktioner även kommer kunna riktas mot dessa företag eftersom de därmed ska lämna tilläggsskattedeklaration när de är skattskyldiga för tilläggsskatt. De sanktioner som kan aktualiseras för dessa företag avser dels förseningsavgift för det fall att en tilläggsskattedeklaration inte lämnas in i tid, dels skattetillägg vid oriktig uppgift respektive skönsbeskattning.

Skatteverket kan i enlighet med befintliga bestämmelser i 51 kap. SFL besluta om hel eller delvis befrielse från de särskilda avgifterna om det är oskäligt att avgiften tas ut med fullt belopp. I 51 kap. 4 § andra stycket 2 SFL anges att Skatteverket vid bedömningen av om det är oskäligt att ta ut skattetillägg på tilläggsskatt med fullt belopp bl.a. även ska beakta att bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt kan vara särskilt komplicerade och att uppgiftsskyldigheten är mycket omfattande. Även om det vid införandet av befrielsebestämmelsen anfördes att den avser koncernenheter (se prop. 2023/24:32 s. 667 och 668), bör denna befrielsegrund även kunna tillämpas avseende samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag.

Den 1 maj 2026 infördes även en tillfällig sanktionslättnad i 51 kap. 5 § SFL. Skattetillägg eller rapportavgift ska inte tas ut om en koncernenhet vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar i enlighet med 33 d kap. SFL och korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt. Bestämmelsen gäller för räkenskapsår som börjar före den 1 januari 2027 och avslutas senast den 30 juni 2028.

Eftersom samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag föreslås bli skattskyldiga för tilläggsskatt, och det bedöms att dessa kan påföras sanktionsavgift i form av skattetillägg med anledning av att de behöver lämna in tilläggsskattedeklaration, bör den tillfälliga sanktionslättnaden även omfatta samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag. Skattetillägg bör således inte tas ut om ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt. Sanktionslättnaden kan endast aktualiseras för de samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag som har räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2024 och avslutas senast den 30 juni 2028. Det beror på att samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag inte kan vara uppgiftsskyldiga dessförinnan och att skattetillägg då inte kan komma i fråga.

Beslut om tilläggsskatt för samriskföretag eller dotterföretag till ett

samriskföretag

Skatteverket beslutar om tilläggsskatt utifrån uppgifter som har lämnats i en tilläggsskatterapport eller tilläggsskattedeklaration och vad som i övrigt har kommit fram vid utredning och kontroll (se 56 a kap. 2 § första stycket SFL). Skatteverket ska besluta om tilläggsskatt om en koncernenhet har lämnat en tilläggsskattedeklaration eller det i övrigt har framkommit att enheten ska betala sådan skatt (se 56 a kap. 2 § andra stycket SFL).

Alla svenska koncernenheter är inte skyldiga att lämna tilläggsskattedeklaration för varje beskattningsår. En koncernenhet är deklarationsskyldig om den är skattskyldig för ett tilläggsskattebelopp enligt lagen om tilläggsskatt eller kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter (se 32 a kap. 2 § SFL). Skatteverket ska därför inte fatta beslut om tilläggsskatt för alla svenska koncernenheter varje beskattningsår. Skatteverket ska fatta beslut om tilläggsskatt för en svensk koncernenhet om den har lämnat en tilläggsskattedeklaration (se prop. 2023/24:32 s. 441).

Skatteverket ska inte heller fatta beslut om tilläggsskatt för en koncernenhet som visserligen omfattas av lagen om tilläggsskatt, men som inte har deklarerat och där det inte i övrigt framkommit att enheten ska betala skatt enligt lagen om tilläggsskatt (se prop. 2023/24:32 s. 669). Skatteverket kan däremot besluta om tilläggsskatt för en koncernenhet som inte har lämnat en tilläggsskattedeklaration trots att enheten är deklarationsskyldig. I en sådan situation bör det finnas annat underlag, t.ex. en tilläggsskatterapport, som gör att skatten ändå kan bestämmas (se prop. 2023/24:32 s. 441).

I avsnitt 4 föreslås att samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag ska bli skattskyldiga för svensk nationell tilläggsskatt. Med anledning av förslaget föreslås i denna promemoria bl.a. att ett samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för svensk nationell tilläggsskatt ska lämna en tilläggsskattedeklaration. Ändringen föreslås införas i 32 a kap. 2 § SFL.

Bestämmelsen i 56 a kap. 2 § SFL om beslut om tilläggsskatt behöver ändras för att samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag ska omfattas. Detta för att Skatteverket ska ha möjlighet att fatta beslut om skatt enligt lagen om tilläggsskatt på grundval av de uppgifter som har lämnats i en tilläggsskatterapport eller tilläggsskattedeklaration och vad som i övrigt har kommit fram vid utredning och kontroll. Skatteverket bör således ha möjlighet att besluta om skatt enligt lagen om tilläggsskatt om samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag har lämnat en tilläggsskattedeklaration eller det i övrigt framkommit att samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag ska betala sådan skatt.

Förfarandet i övrigt

Att samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag blir uppgiftsskyldiga enligt skatteförfarandelagen innebär att den lagens bestämmelser kan tillämpas på motsvarande sätt som gäller för koncernenheter. Det innebär, utöver vad som framgår ovan, bl.a. att bestämmelserna om dokumentation, utredning och kontroll, tvångsåtgärder ersättning för kostnader, beslut om skatter, betalning och återbetalning av skatter, omprövning, överklagande och ändring i beslut om skatt

på grund av skatteavtal samt verkställighet kommer att bli tillämpliga på samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag.

Bevarande av underlag

Den som är uppgiftsskyldig enligt 15–35 kap. SFL ska i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för att fullgöra uppgiftsskyldigheten samt för kontroll av uppgiftsskyldigheten och beskattningen (se 39 kap. 3 § SFL). En koncernenhet som omfattas av lagen om tilläggsskatt ska bevara sådant underlag som avses i 39 kap. 3 § SFL under elva år efter utgången av det kalenderår som underlaget avser (9 kap. 1 § första och tredje styckena skatteförfarandeförordningen [2011:1261]). Eftersom samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag föreslås bli skattskyldiga för svensk nationell tilläggsskatt behöver bestämmelsen i 9 kap. 1 § skatteförfarandeförordningen om generell dokumentationsskyldighet kompletteras.

Författningsförslag

Förslaget medför ändringar i 3 kap. 1 och 11 §§, 7 kap. 1 och 2 b §§, 32 a kap. 2, 3 och 7 §§, 37 kap. 7 c §, 51 kap. 5 § och 56 a kap. 2 § skatteförfarandelagen, och det införs två nya bestämmelser, 3 kap. 11 b och 11 c §§, i samma lag. Förslaget medför även ändring i 9 kap. 1 § skatteförfarandeförordningen.

6 Personuppgiftsbehandling

Promemorians bedömning

Den behandling av personuppgifter som förslaget kan komma att ge upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning. Den befintliga regleringen som finns på personuppgiftsområdet är tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske vid Skatteverket.

Skälen för promemorians bedömning

Promemorians förslag innebär att den skattskyldige (samriskföretaget eller dotterföretag till ett samriskföretag), till skillnad från vad som gäller enligt gällande bestämmelser, kan behöva lämna uppgifter i en tilläggsskattedeklaration eller på begäran av Skatteverket t.ex. vid en utredning. När det gäller uppgifter i en tilläggsskattedeklaration, kommer dessa i stort att avse juridiska personer. Det kan emellertid finnas uppgifter om fysiska personer som t.ex. är företrädare för ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag. De uppgifter som med anledning av förslagen kommer att behandlas hos Skatteverket kan därmed i vissa fall inkludera personuppgifter i form av t.ex. namn eller kontaktuppgifter.

Den personuppgiftsbehandling som förslaget kan ge upphov till hos Skatteverket omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan kallad EU:s dataskyddsförordning. EU:s dataskyddsförordning är i alla delar bindande och direkt tillämplig i samtliga EU:s medlemsländer.

Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen hos Skatteverket är i första hand att den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning (artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning). Den aktuella grunden för behandlingen är vidare fastställd i den nationella rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning genom förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket, skatteförfarandelagen och lagen om tilläggsskatt.

Beskattningsdatalagen (2026:125) och beskattningsdataförordningen (2026:156), som kompletterar EU:s dataskyddsförordning, gäller vid Skatteverkets personuppgiftsbehandling i beskattningsverksamheten. Enligt beskattningsdatalagen får Skatteverket behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att utföra verksamhet som ingår i beskattningsverksamheten. I beskattningsverksamheten ingår bl.a. fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter, samt revision och annan analys eller kontroll. Den personuppgiftsbehandling som förslagen i denna promemoria ger upphov till kommer att omfattas av beskattningsdatalagen.

De uppgifter som kan komma att behandlas är t.ex. uppgifter om fysiska personer som är ägare i en företagsstruktur eller som är företrädare för ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag. Uppgifterna utgör inte sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Intrånget i de registrerades personliga integritet torde vara mycket litet. Vid en avvägning mellan ändamålet med behandlingen och det intrång i den personliga integriteten som behandlingen innebär bedöms personuppgiftsbehandlingen vara proportionerlig.

Sammanfattningsvis bedöms den personuppgiftsbehandling som förslaget ger upphov till vara förenlig med EU:s dataskyddsförordning. Den befintliga regleringen på personuppgiftsområdet bedöms vara tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske vid Skatteverket med anledning av förslaget.

7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Promemorians förslag

Författningsändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2027. Bestämmelserna ska tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 28 februari 2027.

Den rapporterande enheten, ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag får välja att samtliga ska tillämpa de nya bestämmelserna i lagen

om tilläggsskatt första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2024.

Om den deklarationsskyldige, i enlighet med punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i lagen om tilläggsskatt, väljer att tillämpa lagen om tilläggsskatt i den nya lydelsen på beskattningsår som börjar före den 28 februari 2027, ska den deklarationsskyldige dock även tillämpa bestämmelserna i denna lag på det beskattningsåret.

Skälen för promemorians förslag

Det är angeläget att lagändringarna träder i kraft så snart som möjligt för att säkerställa att den svenska lagen stämmer överens med minimibeskattningsdirektivet och modellreglerna. Lagändringarna ska därför träda i kraft den 1 mars 2027. Bestämmelserna ska tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 28 februari 2027, eller i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar efter den 28 februari 2027.

Vidare föreslås den rapporterande enheten, ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag få välja att tillämpa ändringarna i lagen om tilläggsskatt första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2024. Ett sådant val ska göras gemensamt av och gälla för den rapporterande enheten och samtliga samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag som hör hemma i Sverige och avse samma beskattningsår eller räkenskapsår. Det bör även föreskrivas att om den deklarationsskyldige, i enlighet med övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i lagen om tilläggsskatt, väljer att tillämpa lagen om tilläggsskatt i den nya lydelsen på beskattningsår som börjar före den 28 februari 2027, eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2024, ska den också tillämpa de ändrade bestämmelserna om deklarationsskyldighet i skatteförfarandelagen på det beskattningsåret. Regeringen konstaterar att möjligheten att införa retroaktiv lagstiftning bör tillämpas mycket restriktivt (prop. 2024/25:7 s. 238– 241). I det tidigare lagstiftningsärendet (prop. 2024/25:7) infördes administrativa riktlinjer som antagits av IF i februari, juli och december 2023 i lagen om tilläggsskatt. De bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2025 men den rapporterande enheten kan välja att tillämpa samtliga eller vissa av bestämmelserna första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2023. På motsvarande sätt infördes de administrativa riktlinjer som antagits av IF i maj 2024 i lagen om tilläggsskatt genom prop. 2025/26:22 med möjlighet för den rapporterande enheten att välja att tillämpa bestämmelser retroaktivt. Motiveringen till att bestämmelserna skulle kunna tillämpas retroaktivt av de skattskyldiga var att det är av stor vikt att de svenska reglerna om tilläggsskatt kan tillämpas på samma sätt och samtidigt som de regler som övriga medlemsstater har infört i sina nationella rättsordningar vid genomförandet av minimibeskattningsdirektivet. Detsamma gäller regler som stater utanför EU har infört med anledning av modellreglerna.

De bestämmelser som föreslås i denna promemoria ska enligt förslaget träda i kraft den 1 mars 2027. De föreslagna lagändringarna baseras på administrativa riktlinjer som beslutades 2023. De administrativa riktlinjerna kan därför ha kommit att beaktas i andra medlemsstaters och staters lagstiftning redan från ett tidigare datum eftersom många stater kan införa lagstiftning som ger möjlighet till tidigare tillämpning eller genom en direkt hänvisning till modellreglerna och kommentaren. Det är därmed angeläget att även de svenska reglerna kan tillämpas så tidigt som möjligt i anslutning till det att riktlinjerna har antagits. För att inte stå i strid med retroaktivitetsförbudet föreslås att bestämmelsernas retroaktiva verkan görs frivillig för företagen. Det innebär att företagen vad avser beskattningsår som motsvarar kalenderåren 2025 och 2026 kan välja att tillämpa lagen om tilläggsskatt i enlighet med den lydelse lagen har före de ändringar som föreslås i denna promemoria eller den föreslagna lydelsen. Det intresse retroaktivitetsförbudet i 2 kap 10 § regeringsformen är avsett att skydda bör därmed anses tillgodosett. Det bör inte ställas upp några särskilda krav avseende rapportering av vilka val som görs i detta hänseende. För svenska handelsbolag gäller vad som sägs ovan för räkenskapsår som motsvarar kalenderåren 2025 och 2026. Det bedöms ändamålsenligt att det ska vara den rapporterande enheten, dvs. den enhet som lämnar tilläggsskatterapport, som får begära en retroaktiv tillämpning. En sådan begäran bör ske genom att den rapporterande enheten tillämpar en eller flera av de nu föreslagna reglerna vid beräkningarna enligt lagen om tilläggsskatt som sedan redovisas i tilläggsskatterapporten, med verkan från beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2024.

För företagen och koncernerna kan det vara till fördel att överlåta skattskyldigheten för tilläggsskatt på samriskföretag eller deras dotterföretag så tidigt som möjligt. Om så sker ska även tilläggsskattedeklaration lämnas av samriskföretaget eller dotterföretaget till samriskföretaget. Tilläggsskattedeklarationen avseende beskattningsår som motsvarar kalenderåret 2025 ska lämnas redan senast den 30 april 2027. Det är alltså nära inpå ikraftträdandet som är den 1 mars 2027.

För deklarationsskyldiga som väljer att vara skattskyldiga och deklarera för ett beskattningsår som motsvararar kalenderåret 2025, gäller att de ska anmäla sig för registrering senast den 31 mars 2027, vilket bara är en månad efter ikraftträdandet. Det är nära inpå ikraftträdandet, men det finns inga krav för ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag att deklarera för beskattningsår som motsvarar kalenderåret 2025. Om koncernen ändå anser att det är det bästa valet och därför väljer att ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag ska deklarera så blir det kort om tid för att registrera sig efter ikraftträdandet. Detta är endast en valmöjlighet som införs till fördel för företagen och koncernerna. Den rapporterande enheten, samriskföretaget eller ett dotterföretag till samriskföretaget kan välja att använda denna möjlighet eller att inte göra det. Ingenting som åläggs företagen måste ske före ikraftträdandet. Det bedöms därför inte behövas någon övergångsbestämmelse i detta avseende.

Om den deklarationsskyldige väljer att deklarera för beskattningsår som motsvarar kalenderåren 2026 eller 2027, och för det fall den deklarationsskyldige inte tidigare är registrerad, bör den befintliga tidsfristen om 15 månader gälla även här. För beskattningsår som motsvarar kalenderåret 2026 ska registrering göras senast den 31 mars 2028, och för beskattningsår som motsvarar kalenderåret 2027

ska registrering göras senast den 2 april 2029, med hänsyn tagen till 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid (eftersom den 31 mars 2029 är en lördag). Det bedöms inte behövas någon övergångsbestämmelse i detta avseende.

8 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagens effekter i den omfattning som bedöms stå i proportion till det aktuella lagstiftningsärendet och med utgångspunkt i tillämpliga delar av 7 § förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar.

8.1 Offentligfinansiella effekter

Förslagen innebär att ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag ska vara skattskyldigt för svensk nationell tilläggsskatt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget, om det hör hemma i Sverige och tillhör en koncern som omfattas av lagen om tilläggsskatt. Enligt gällande regler är det i stället en koncernenhet som är skattskyldig för det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget om samriskföretaget tillhör den koncern som den svenska koncernenheten ingår i. Förslagen bedöms inte påverka de tilläggsskattebelopp som beräknas och fördelas på samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag. De offentligfinansiella effekterna beräknas enligt Finansdepartementets beräkningskonventioner och utgår ifrån ikraftträdandeårets priser och volymer. Förslagen bedöms inte ha någon offentligfinansiell effekt.

8.2 Effekter för företag

Förslagen i promemorian påverkar de samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag som hör hemma i Sverige och som tillhör en koncern som omfattas av lagen om tilläggsskatt. Dessa åläggs skattskyldighet och deklarationsskyldighet samtidigt som dessa skyldigheter i sådana fall utgår för en koncernenhet i gruppen.

Det är behäftat med betydande svårigheter att avgöra hur många samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag som påverkas av förslaget. Lagen om tilläggsskatt trädde i kraft den 1 januari 2024. Det finns i dag ingen ny information om svenska multinationella koncerner eller stora nationella koncerner och deras tilläggsskatterapporter som kan användas som underlag för denna promemoria. Enligt uppgifter från Skatteverket kan det röra sig om mellan 20 och 40 samriskföretag som skulle kunna påverkas av förslaget. Eftersom det saknas tillgång till fler uppgifter om dessa företag är det inte möjligt att beskriva vilka branscher som berörs eller om det är företag i vissa storleksgrupper som påverkas av förslaget. Det finns inga särskilda skäl att anta att denna typ av företag är koncentrerade till vissa branscher.

Förslaget innebär att samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag, som i allmänhet torde vara mindre i förhållande till koncernen som företaget tillhör, får en ökad beskattning och administrativ börda. Det bör dock i detta sammanhang uppmärksammas att ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag kommer att ta över skattskyldigheten från en, eller i förekommande fall, flera koncernenheter i den koncern som företaget tillhör och som annars hade haft dessa skyldigheter. Förslaget minskar risken för dubbelbeskattning genom att det möjliggör för en utländsk koncern att nyttja en förenklingsregel för nationell tilläggsskatt med avseende på det samriskföretag eller dotterföretag till samriskföretag som hör hemma i Sverige.

Information om de nya bestämmelserna bör tillhandahållas inom ramen för övrig information om modellreglerna och lagen om tilläggsskatt. Skatteverket förutsätts uppdatera sina informationsmaterial och vidta lämpliga informationsinsatser.

Administrativa kostnader

De tillkommande administrativa kostnaderna för koncerner till följd av lagen om tilläggsskatt beräknades bli betydande, särskilt för koncerner med aktivitet i många stater och med många koncernenheter (prop. 2023/24:32). Förslaget i promemorian innebär att samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag får ökade administrativa kostnader på grund av den nya skattskyldigheten samtidigt som de administrativa kostnaderna för den koncern som företaget tillhör minskar. Det rör sig alltså främst om en omfördelning av den administrativa kostnaden inom koncerner. Trots att samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag inte är skattskyldiga enligt gällande regler, är de skyldiga att själva sammanställa och rapportera uppgifter för beräkning av tilläggsskatt till den koncern de tillhör. Förslaget innebär att samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag själva ska lämna en tilläggsskattedeklaration. Dessa företag bedöms ofta vara mindre till storlek och med verksamhet i färre länder jämfört med de koncerner som företagen tillhör. Detta medför att de administrativa kostnader som bedöms uppstå för samriskföretagen och dotterföretagen till samriskföretagen till följd av förslagen är mindre jämfört med kostnaderna för de koncerner som företagen tillhör. Samtidigt kan det vara svårare för samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag att hantera skattskyldigheten om de saknar djupare kunskap om och erfarenhet av tilläggsskattereglerna och tilläggsskatterapportering. Företagen kan därför behöva anpassa sin interna hantering till de nya reglerna.

När det gäller påverkan på kostnaderna för företag, är en grov uppskattning att den totala, genomsnittliga tiden ett företag behöver lägga ned för att lämna tilläggsskatterapporten och hantera skattskyldigheten uppgår till en timme. För det enskilda företaget kan tidsåtgången vara både kortare och längre än så. Bedömningen som sådan är mycket osäker och gäller endast den ökade administration som förslaget medför för samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag utifrån gällande regler där berörda företag i dagsläget måste sammanställa och rapportera uppgifter kopplade till tilläggsskatt till berörda koncernenheter. Den ökade administrativa bördan bedöms främst bestå i att företaget nu ska hantera steget från sammanställning till deklaration själva.

Samtidigt bedöms det inte innebära att några omfattande ytterligare uppgifter behöver tas fram jämfört med gällande regler. Den genomsnittliga timkostnaden beräknas i enlighet med Tillväxtverkets rekommendationer. Bedömningen är att en jurist eller kvalificerad ekonom utför de uppgifter som resulterar i de löpande kostnaderna. Den genomsnittliga månadslönen för en affärs- och företagsjurist uppgår enligt SCB:s statistik över genomsnittlig månadslön 2024 till 68 900 kronor. Enligt Tillväxtverket ska den genomsnittliga månadslönen multipliceras med schablonvärdet 1,84 som inkluderar semesterersättning, arbetsgivaravgifter och andra rörliga personalkostnader. Om det antas att den genomsnittliga tiden som företagen måste lägga ned för att lämna tilläggsskatterapporten och hantera skattskyldigheten uppgår till en timme uppgår den genomsnittliga kostnaden till strax under 800 kronor ((68 900 * 1,84) / 160 ≈ 790) per samriskföretag. De administrativa kostnaderna för den koncern som företaget tillhör kan antas minska i motsvarande utsträckning.

Effekter för konkurrensförhållanden mellan olika stater samt effekter på investeringar och sysselsättning

En koncernenhet som omfattas av en huvudregel eller kompletteringsregel för tilläggsskatt i en annan stat har i och med förslagen möjlighet att använda sig av förenklingsregeln för nationell tilläggsskatt kopplat till samriskföretag eller dotterföretag till samriskföretag i Sverige som hör till koncernenheten. Att samriskföretaget eller dotterföretaget till samriskföretaget själv är skattskyldigt för den tilläggsskatt som beräknats och fördelats på företaget innebär också att fördelningen av kostnaden för tilläggsskatten blir tydligare genom att den indirekt fördelas bland alla företagets ägare i förhållande till kapitalandelarna. Detta medför att den ekonomiska kostnaden inte längre i sin helhet läggs på en svensk koncernhet i den koncern samriskföretaget eller dotterföretaget hör till och som omfattas av reglerna för tilläggsskatt. Enligt rådande regler skulle detta kunna medföra krav från den svenska koncernenheten på att den ekonomiska kostnaden ska fördelas mellan ägare genom exempelvis ett avtal om ekonomisk kompensation. Förslaget bedöms därmed i denna del innebära en minskad administrativ börda kopplat till internationella samarbeten genom samriskföretag. Sammantaget bedöms detta på sikt kunna innebära en viss ökning av internationella investeringar genom skapandet av samriskföretag i Sverige.

Ökade internationella investeringar kan leda till en högre kapitalstock i Sverige och i förlängningen ökad BNP. När kapitalstocken ökar, ökar mängden kapital per anställd. Detta stärker arbetskraftens produktivitet och ökar företagens efterfrågan på arbetskraft. Efterfrågeeffekten är särskilt stor under den tid när kapitalstocken växer men när reallönerna inte har hunnit anpassa sig till den högre produktivitetsnivån. På kort och medellång sikt gynnar en högre kapitalstock både produktion (BNP) och sysselsättning. På längre sikt innebär en högre kapitalintensitet högre produktivitet för arbetskraft och ökade reallöner.

8.3 Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslagen bedöms endast medföra marginella förändringar för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna då det endast är fråga om ett begränsat antal nya eller ändrade bestämmelser, avseende skattskyldigheten för samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag, som kompletterar de befintliga bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt och skatteförfarandelagen. Viss it-utveckling kan dock komma att krävas. Utgångspunkten är att eventuellt tillkommande kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Kostnaderna för de allmänna förvaltningsdomstolarna till följd av förslaget ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

8.4 Övriga effekter

Förslagen bedöms inte få några effekter för enskilda, den ekonomiska jämställdheten, den ekonomiska fördelningen eller miljön.

9 Författningskommentar

9.1 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

3 kap.

1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar finns i nedan angivna paragrafer:

arbetsgivaravgifter i 3 § arbetsgivardeklaration i 26 kap. 3 § beskattningsår i 4 och 5 §§ beslut om debitering av preliminär skatt i 55 kap. 2 § beslut om preliminär A-skatt i 55 kap. 6 § beslut om särskild inkomstskatteredovisning i 13 kap. 1 § betaltjänstleverantör i 33 c kap. 3 § byggarbetsplats i 39 kap. 2 § byggverksamhet i 39 kap. 2 § deklarationsombud i 6 kap. 4 §

dotterföretag till ett samriskföretag i 11 c §

europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) i 6 § europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) i 7 § europeiska politiska partier i 7 a § europeiska politiska stiftelser i 7 a § felaktigt debiterad mervärdesskatt i 12 §

fordonsserviceverksamhet i 39 kap. 2 § förenklad arbetsgivardeklaration i 26 kap. 4 § granskningsledare i 8 § handling i 9 § hemortskommun i 10 § huvudinkomst i 11 kap. 3 § journalminne i 42 kap. 2 § juridisk person i 11 § kassaregister i 39 kap. 2 § koncernenhet i 11 a § konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier) i 7 § kontrollremsa i 42 kap. 2 § kropps- och skönhetsvårdsverksamhet i 39 kap. 2 § livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet i 39 kap. 2 § näringsverksamhet i 14 § partihandel i 39 kap. 2 § punktskatt i 15 § regelbunden ersättning i 11 kap. 2 § restaurangverksamhet i 39 kap. 2 §

samriskföretag i 11 b §

skönsbeskattning i 57 kap. 1 § slutlig skatt i 56 kap. 2–7 §§ särskilda avgifter i 17 § torg- och marknadshandel i 39 kap. 2 § tvätteriverksamhet i 39 kap. 2 § verksamhetslokal i 18 § överskjutande ingående mervärdesskatt i 13 § överskjutande punktskatt i 16 §.

Paragrafen innehåller en inledning till kapitlet samt en lista som anger vilka begrepp, termer och uttryck som definieras eller förklaras i lagen samt i vilka paragrafer dessa definitioner och förklaringar återfinns. Listan i paragrafens andra stycke ändras med anledning av att det läggs till två nya begrepp, ”dotterföretag till ett samriskföretag” och ”samriskföretag”. Övervägandena finns i avsnitt 5.

11 § Med juridisk person avses i denna lag också dödsbon, svenska handelsbolag, koncernenheter, samriskföretag, dotterföretag till ett samriskföretag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer.

I paragrafen anges vad som avses med juridisk person. Paragrafen ändras för att klargöra att det endast är vid tillämpning av denna lag som begreppet har denna innebörd. Det påverkar alltså inte tillämpningen av begreppens innebörd enligt exempelvis inkomstskattelagen (1999:1229) eller lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Vidare ändras paragrafen så att uppräkningen av vilka som ska betraktas som juridiska personer utökas med ”samriskföretag” och ”dotterföretag till ett samriskföretag”. Dessa ska alltså bara betraktas som juridiska personer vid tillämpning av denna lag. I lagen om tilläggsskatt anges det exempelvis i definitionen av samriskföretag att det endast kan vara fråga om enheter. Ett företag som inte uppfyller definitionen för att vara ett samriskföretag

kan aldrig vara ett samriskföretag heller enligt denna lag, eftersom denna lag hänvisar till definitionen av samriskföretag i lagen om tilläggsskatt. Om företaget är ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag enligt lagen om tilläggsskatt ska det dock anses vara en juridisk person enligt denna lag. Övervägandena finns i avsnitt 5.

11 b § Med samriskföretag avses ett samriskföretag enligt 7 kap. 43 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

I paragrafen, som är ny, anges innebörden av begreppet samriskföretag, genom en hänvisning till definitionen i 7 kap. 43 § lagen om tilläggsskatt. Det är definitionen i lagen om tilläggsskatt som avgör om ett företag kan betecknas som ett samriskföretag enligt denna lag. Definitionen i lagen om tilläggsskatt påverkas inte av att det i 11 § anges att samriskföretag ska anses vara en juridisk person vid tillämpning av denna lag. Övervägandena finns i avsnitt 5.

11 c § Med dotterföretag till ett samriskföretag avses ett dotterföretag till ett samriskföretag enligt 7 kap. 44 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

I paragrafen, som är ny, anges innebörden av begreppet dotterföretag till ett samriskföretag, genom en hänvisning till definitionen i 7 kap. 44 § lagen om tilläggsskatt. Det är definitionen i lagen om tilläggsskatt som avgör om ett företag kan betecknas som ett samriskföretag enligt denna lag. Detsamma gäller om ett företag ska betecknas som ett dotterföretag till ett samriskföretag. Övervägandena finns i avsnitt 5.

7 kap.

1 § Skatteverket ska registrera

1. den som är skyldig att göra skatteavdrag, 2. den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,

3. den som är betalningsskyldig enligt mervärdesskattelagen (2023:200), med undantag för den som är betalningsskyldig bara på grund av

a) förvärv av sådana varor som anges i 3 kap. 2 eller 3 § den lagen, eller b) felaktigt debiterad mervärdesskatt enligt 16 kap. 23 § samma lag, 4. den som i annat fall än som avses i 3 har rätt till

a) avdrag för ingående mervärdesskatt enligt 13 kap. 6, 9, 10 eller 11 § eller 21 kap. 10 eller 11 § mervärdesskattelagen, eller

b) återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 14 kap. 49 § samma lag,

5. den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 10 kap. 50 § mervärdesskattelagen,

6. en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och tillhanda-håller tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är betalningsskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt,

7. den som är skyldig att justera ingående mervärdesskatt enligt 12 kap. 27–31 §§ eller 15 kap. mervärdesskattelagen,

8. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4–6 §§,

9. den som enligt 39 kap. 11 c § är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats,

10. den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift,

11. en koncernenhet som avses i 1 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt,

12. ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt enligt lagen om tilläggsskatt. och

13. den som är skyldig att betala egenavgifter för avgiftspliktig inkomst som avses i 3 kap. 6 § socialavgiftslagen (2000:980).

Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.

Andra stycket gäller inte för en koncernenhet, ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt.

I paragrafen anges vilka som Skatteverket ska registrera.

Paragrafens första stycke kompletteras med en ny punkt, punkt 12, som innebär att Skatteverket ska registrera ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag om företaget är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt enligt lagen om tilläggsskatt. det innebär även att efterföljande punkt numreras om.

Tredje stycket ändras för att klargöra att andra stycket, utöver koncernenheter, inte heller gäller för samriskföretag eller dotterföretag till samriskföretag.

Övervägandena finns i avsnitt 5.

2 b § En koncernenhet som avses i 1 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt, ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom 15 månader efter utgången av det beskattningsår då registreringsskyldigheten uppstod.

I paragrafen anges att en koncernenhet som är skattskyldig för nationell tilläggsskatt ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom 15 månader efter utgången av det beskattningsår då registreringsskyldigheten uppstod.

Med beskattningsår avses det år som motsvarar moderföretagets räkenskapsår, vilket framgår av 3 kap. 4 § samt av 2 kap. 24 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Paragrafen ändras på så sätt att även samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag ska anmäla sig för registrering om de är skattskyldiga för nationell tilläggsskatt. Det innebär att ett samriskföretag eller dotterföretag till ett sådant som är skattskyldigt för svensk nationell tilläggsskatt har ett år och tre månader på sig att anmäla sig för registrering efter att det första beskattningsåret löpt ut. Enligt punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna får den deklarationsskyldige tillämpa ändringen och deklarera första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 31 december 2024, dvs. tidigast avseende beskattningsåret 2025, om beskattningsåret motsvarar kalenderåret. I sådana fall infaller 15 månader efter beskattningsårets (2025) utgång den 31 mars 2027, alltså en månad efter ikraftträdandet för denna lagstiftning. Tilläggsskattedeklarationen ska sedan lämnas in senast den 30 april 2027. Avseende beskattningsår som motsvarar kalenderåren 2026 och 2027 ska registrering ske senast den 31 mars 2028 respektive den 2 april 2029 med beaktande av 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid (eftersom den 31 mars 2029 är en lördag), för det fall ett

samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag inte är registrerat sedan tidigare.

Övervägandena finns i avsnitt 5.

32 a kap.

2 § En koncernenhet ska lämna en tilläggsskattedeklaration, om koncernenheten är skattskyldig för

1. ett tilläggsskattebelopp enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt, eller

2. kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter enligt 6 kap. 12 § lagen om tilläggsskatt.

Ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt ska lämna en tilläggsskattedeklaration.

I paragrafen anges under vilka förutsättningar vissa enheter ska lämna tilläggsskattedeklaration.

Paragrafen kompletteras med ett nytt andra stycke där det anges att även samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt ska lämna en tilläggsskattedeklaration.

Övervägandena finns i avsnitt 5.

3 § En tilläggsskattedeklaration ska innehålla

1. nödvändiga identifikationsuppgifter, 2. uppgift om vilken enhet som lämnar tilläggsskatterapport, 3. uppgift om att den deklarationsskyldige har tagit del av rapporten som avses i 2.

4. summan av tilläggsskattebelopp som den deklarationsskyldige är skattskyldig för enligt huvudregeln för tilläggsskatt,

5. summan av kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter, 6. de uppgifter som behövs för att fördela kompletterande tilläggsskatt, och

7. de uppgifter som behövs för beräkning och fördelning av nationell tilläggsskatt enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

I paragrafen anges vad en tilläggsskattedeklaration ska innehålla.

I punkt 3 byts ordet ”enheten” ut mot frasen ”den deklarationsskyldige”. Därigenom tydliggörs att även samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag omfattas. Även dessa kan vara skyldiga att lämna tilläggsskattedeklaration, se 2 §. Om de är det, ska de i deklarationen alltså lämna uppgift om de tagit del av tilläggsskatterapporten. Samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag är dock inte själva skyldiga att lämna tilläggsskatterapport.

Övervägandena finns i avsnitt 5.

7 § Den som är deklarationsskyldig enligt 2 § ska lämna tilläggsskattedeklaration senast en månad efter den dag då tilläggsskatterapporten senast ska lämnas.

En tilläggsskattedeklaration lämnas till Skatteverket eller till ett mottagningsställe som har godkänts av verket.

I paragrafen anges när en tilläggsskattedeklaration ska lämnas.

I första stycket ersätts ”En koncernenhet” med ”Den”. Ändringen är en följd av att det inte längre bara är koncernenheter som kan vara deklarationsskyldiga enligt 2 §, utan även samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag

Övervägandena finns i avsnitt 5.

37 kap.

7 c § Skatteverket får förelägga en koncernenhet, ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag att lämna uppgift som behövs för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte stämmer överens med bestämmelserna i lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

Första stycket gäller endast om det kan antas att uppgiften som har lämnats i en tilläggsskatterapport har betydelse för bedömningen av koncernenhetens, samriskföretagets eller dotterföretaget till samriskföretagets skattskyldighet enligt lagen om tilläggsskatt.

Paragrafen reglerar när Skatteverket får förelägga en koncernenhet att lämna uppgift som behövs för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte stämmer överens med bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt.

Första stycket ändras på så sätt att Skatteverket även ska kunna förelägga samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag att lämna uppgifter som behövs för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport. Samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag är inte skyldiga att själva lämna tilläggsskatterapport, men de kan ha tillgång till uppgifter som Skatteverket behöver för att kontrollera en tilläggsskatterapport som har lämnats av en koncernenhet. De kan då föreläggas att lämna sådan uppgift.

Andra stycket ändras på så sätt att första stycket även ska gälla om det kan antas att uppgiften som har lämnats i en tilläggsskatterapport har betydelse för bedömningen av skattskyldigheten för ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag.

Övervägandena finns i avsnitt 5.

51 kap.

5 § Skattetillägg eller rapportavgift ska inte tas ut om en koncernenhet, ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar i enlighet med 33 d kap. och korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt.

Bestämmelsen gäller för räkenskapsår som börjar före den 1 januari 2027 och avslutas senast den 30 juni 2028.

I paragrafens första stycke anges bl.a. att skattetillägg inte ska tas ut om en koncernenhet vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar i enlighet med 33 d kap. och korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt.

Undantaget i första stycket utvidgas till att gälla även samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag med anledning av att även samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag kan vara skattskyldiga för tilläggsskatt och att lämna tilläggsskattedeklaration. Ändringen är en följd av att även samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag kan vara skattskyldiga för tilläggsskatt och skyldiga att lämna tilläggsskattedeklaration och att skattetillägg därmed kan bli

aktuellt för dessa företag om en oriktig uppgift har lämnats eller vid skönsbeskattning.

Övervägandena finns i avsnitt 5.

56 a kap.

2 § Skatteverket ska besluta om skatt enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt på grundval av uppgifter som har lämnats i en tilläggsskatterapport eller tilläggsskattedeklaration och vad som i övrigt har kommit fram vid utredning och kontroll.

Skatteverket ska besluta om skatt enligt lagen om tilläggsskatt om koncernenheten, samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag har lämnat en tilläggsskattedeklaration eller det i övrigt framkommit att koncernenheten, samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag ska betala sådan skatt.

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar Skatteverket ska besluta om skatt enligt lagen om tilläggsskatt.

I andra stycket anges att detta ska ske om en koncernenhet lämnat en tilläggsskattedeklaration eller det i övrigt framkommit att enheten ska betala sådan skatt. Stycket kompletteras så att motsvarande gäller även för samriskföretaget eller dotterföretag till ett samriskföretag.

Övervägandena finns i avsnitt 5.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2027.

2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 28 februari 2027.

3. Om den deklarationsskyldige, i enlighet med punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2027:000) om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt, väljer att tillämpa lagen om tilläggsskatt i den nya lydelsen på beskattningsår som börjar före den 28 februari 2027, ska den deklarationsskyldige dock även tillämpa bestämmelserna i denna lag på det beskattningsåret.

I punkt 1 anges att lagen träder i kraft den 1 mars 2027.

I punkt 2 anges att lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 28 februari 2027. Det innebär att när det gäller beskattningsår som motsvarar ett kalenderår, är det uppgifter som avser beskattningsåret och kalenderåret 2028 som påverkas av lagstiftningen. Vid brutet räkenskapsår kan dock delar av kalenderåret 2027 också beröras.

I punkt 3 anges att om den deklarationsskyldige, i enlighet med punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till ändringen i lagen om tilläggsskatt, väljer att tillämpa lagen om tilläggsskatt i den nya lydelsen på beskattningsår som börjar före den 28 februari 2027, ska den deklarationsskyldige dock även tillämpa bestämmelserna i denna lag på det beskattningsåret.

Den rapporterande enheten, ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag får enligt punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förslaget till ändring i lagen om tilläggsskatt välja att tillämpa lagen första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2024. Detta

val inkluderar alltså även att tillämpa dessa ändringar i skatteförfarandelagen. Ett sådant val ska göras gemensamt av de berörda företagen och gälla för den rapporterande enheten och samtliga samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag som hör hemma i Sverige samt avse samma beskattnings- eller räkenskapsår. Det innebär t.ex. att ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag, som är skattskyldigt enligt lagen om tilläggsskatt ska lämna tilläggsskattedeklaration i stället för en annan enhet i koncernen om valet är att samriskföretaget eller dotterföretaget ska vara skattskyldigt, t.ex. avseende beskattningsår som motsvarar kalenderåret 2025 eller 2026. En tilläggsskattedeklaration ska lämnas senast 16 månader efter utgången av beskattningsåret. Om ett beskattningsår som tilläggsskattedeklarationen avser motsvarar kalenderåret 2025 innebär det att tilläggsskattedeklarationen ska lämnas senast före utgången av april 2027. När en deklarationsskyldig enligt den ändrade lagstiftningen väljer att tillämpa den nya lagstiftningen behöver företaget anmäla sig för registrering hos Skatteverket senast den 31 mars 2027, dvs. en månad efter att lagen träder i kraft. Skatteverket ska sedan registrera enheten inför att tilläggsskatterapporten lämnas.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

9.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt

1 kap.

3 § Denna lag ska tillämpas när en koncern har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro enligt moderföretagets koncernredovisning under minst två av de fyra räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret om

– en svensk koncernenhet ingår i koncernen, – ett samriskföretag tillhör koncernen och företaget hör hemma i Sverige, eller

– ett dotterföretag till ett samriskföretag tillhör koncernen och dotterföretaget hör hemma i Sverige.

Lagen ska inte tillämpas på undantagna enheter. Intäkter för undantagna enheter ska dock ingå i de intäkter som avses i första stycket.

Om ett eller flera av de fyra räkenskapsåren är längre eller kortare än tolv månader, ska beloppsgränsen i första stycket justeras proportionellt för vart och ett av dessa räkenskapsår.

Paragrafen motsvarar artikel 2.1–2 och 2.3 första meningen i direktivet och artikel 1 i modellreglerna.

Paragrafen behandlar lagens tillämpningsområde. Lagen ska tillämpas när en svensk koncernenhet ingår i en koncern som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro (beloppsgränsen) enligt moderföretagets koncernredovisning under minst två av de fyra räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret.

Ändringen i första stycket innebär dels att det tillförs två nya situationer som omfattas av lagens tillämpningsområde, dels att paragrafen ändras redaktionellt genom att första stycket delas upp i strecksatser. De nya situationerna avser samriskföretag som tillhör en koncern som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro på det sätt som förutsätts i paragrafen och dotterföretag till samriskföretag

som tillhör av en sådan koncern. Detta gäller om samriskföretaget, eller såvitt avser dotterföretag till ett samriskföretag, dotterföretaget, hör hemma i Sverige. Vad som avses med samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag framgår av 7 kap. 43 respektive 44 §§. Lagens bestämmelser om var en enhet hör hemma finns i 1 kap. 11–16 §§. Av 1 kap. 11 § tredje stycket framgår att även bestämmelserna i 1 kap. 12 och 13 §§ ska tillämpas, oberoende av att dessa bestämmelser enligt sin ordalydelse avser koncernenheter. Ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag ingår inte i en koncern. I stället används uttrycket ”tillhör en koncern” i paragrafen.

Övervägandena finns i avsnitt 4.

6 kap.

2 a § Ett samriskföretag som hör hemma i Sverige är skattskyldigt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget enligt 7 kap. 45 §, om företaget tillhör en sådan koncern som avses i 1 kap. 3 §.

Vad som sägs om samriskföretag i första stycket gäller även för ett dotterföretag till ett samriskföretag som tillhör en sådan koncern som avses i 1 kap. 3 §, om dotterföretaget hör hemma i Sverige.

Paragrafen har sin grund i artikel 11 om nationell tilläggsskatt i direktivet och punkt 118.10 i kommentaren till artikel 10.1.1 i modellreglerna.

Paragrafen innehåller bestämmelsen om skattskyldighet för svensk nationell tilläggsskatt såvitt avser samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag. Bestämmelsen är tillämplig om ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag hör hemma i Sverige.

Ändringen i första stycket innebär att ett samriskföretag är skattskyldigt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget enligt 7 kap. 45 §, om företaget tillhör en koncern som uppfyller de förutsättningar för lagens tillämpningsområde som anges i 1 kap. 3 §. Ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag ingår inte i en koncern. I stället används uttrycket ”tillhör en koncern” i paragrafen.

Av definitionen av samriskföretag i 7 kap. 43 § framgår att ett villkor för att en enhet ska vara ett samriskföretag är att ett moderföretag direkt eller indirekt innehar minst 50 procent av ägarintresset i enheten. Ett samriskföretag kan därmed ha två moderenheter som innehar 50 procent vardera. Ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag kan dock tillhöra fler än två koncerner under ett år eftersom ägarförändringar kan ske. Av första stycket framgår att skattskyldigheten för samriskföretaget avser hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget. Samriskföretagets skattskyldighet påverkas inte av om samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag tillhör två sådana koncerner som avses i 1 kap. 3 §. Det är alltså inte fråga om att ett tilläggsskattebelopp tas ut dubbelt till följd av att samriskföretaget eller dotterföretaget ingår i två olika koncerner.

Ändringen i andra stycket innebär att det som gäller enligt första stycket gäller även för ett dotterföretag till ett samriskföretag, om dotterföretaget hör hemma i Sverige.

Övervägandena finns i avsnitt 4.

16 a § Den tilläggsskatt som ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag är skattskyldigt för enligt 2 a § ska sättas ned till noll under de första fem åren av det som enligt 18 § utgör den inledande fasen av internationell verksamhet för den koncern som företaget tillhör. Detta gäller dock inte om företaget tillhör två sådana koncerner som avses i 1 kap. 3 § och endast en av dem är i sin inledande fas av internationell verksamhet enligt 18 §. Då ska i stället så stor andel av tilläggsskatten som hänför sig till den koncernen sättas ned till noll.

Första stycket gäller inte till den del ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag direkt eller indirekt innehas av en koncernenhet som omfattas av en huvudregel för tilläggsskatt i en annan stat.

Femårsperioden börjar löpa tidigast det räkenskapsår då koncernen först omfattas av denna lag.

Paragrafen, som är ny, motsvarar artikel 49.1 i direktivet, som saknar motsvarighet i modellreglerna, samt delvis artikel 49.4 i direktivet och artikel 9.3.4 i modellreglerna.

I första stycket finns bestämmelser om undantag från reglerna i fråga om tilläggsskatt avseende ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag. Ändringarna i första stycket är följdändringar med anledning av att skattskyldigheten enligt 2 a § för nationell tilläggsskatt placeras på ett samriskföretag respektive ett dotterföretag till ett samriskföretag. I första meningen anges att tilläggsskatt som ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag är skattskyldigt för enligt 2 a §, ska sättas ned till noll under de första fem åren av det som enligt 18 § utgör den inledande fasen av internationell verksamhet för den koncern som samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag tillhör. Även den del av tilläggsskattebeloppet som är hänförlig till innehavare som inte omfattas av regler om minimibeskattning ska därmed sättas ned. Ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag ingår inte i en koncern. I stället används uttrycket ”tillhör en koncern” i paragrafen. I andra meningen klargörs vad som gäller om ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag tillhör två olika koncerner som båda är sådana koncerner som anges i 1 kap. 3 §, dvs. som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro. I en sådan situation ska nedsättning ske med den andel av tilläggsskatten som hänför sig till respektive koncern under de första fem åren av den koncernens inledande fas av internationell verksamhet. Det innebär att om ägarintresset i ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag innehas av två olika koncerner, varav den ena är i den inledande fasen medan den andra inte är det så ska nedsättning ske med den del av beloppet som är hänförligt till förstnämnda koncern. Om en av koncernerna inte är en sådan koncern som avses i 1 kap. 3 §, dvs. om beloppsgränsen i nämnda paragraf inte är uppnådd, ska nedsättning dock ske med hela beloppet. Om en av koncernerna är en koncern i vilken samtliga koncernenheter hör hemma i Sverige, kan nedsättning med den koncernens andel i stället komma att ske enligt 16 c §.

Samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag behöver inte tillhöra en koncern hela beskattningsåret för att bestämmelsen ska vara tillämplig. Av 7 kap. 45 § framgår att beräkningen av tilläggsskattebeloppet för ett samriskföretag och dess dotterföretag ska göras i enlighet med 3–8 kap. som om

enheterna hade varit koncernenheter i en egen koncern med samriskföretaget som moderföretag.

Det nya andra stycket utgjorde tidigare en del av det första stycket. Andra stycket tillförs ett förtydligande om att innehav i ett samriskföretag eller ett dotterföretag kan vara såväl direkt som indirekt.

Övervägandena finns i avsnitt 4.

16 c § För en koncern i vilken samtliga koncernenheter hör hemma i Sverige ska den tilläggsskatt som en svensk koncernenhet är skattskyldig för enligt 2, 4 eller 5 § sättas ned till noll under de första fem åren som koncernen omfattas av denna lag (femårsperioden).

För ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som tillhör en koncern i vilken samtliga koncernenheter hör hemma i Sverige (en nationell koncern), ska den tilläggsskatt som företaget är skattskyldigt för enligt 2 a § sättas ned till noll under femårsperioden. Om företaget tillhör två koncerner som avses i 1 kap. 3 § och dessa är nationella koncerner, ska nedsättning till noll i stället ske vad avser så stor andel som är hänförlig till vardera koncernen under den koncernens femårsperiod.

Om företaget tillhör två koncerner som avses i 1 kap. 3 § och bara en av dem är en nationell koncern, ska nedsättning till noll ske vad avser så stor andel som är hänförlig till den nationella koncernen under den koncernens femårsperiod.

Paragrafen, som är ny, motsvarar artikel 49.1 i direktivet, som saknar motsvarighet i modellreglerna, samt delvis artikel 49.4 i direktivet och artikel 9.3.4 i modellreglerna.

Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att skattskyldigheten enligt 2 a § för nationell tilläggsskatt placeras på ett samriskföretag respektive ett dotterföretag till ett samriskföretag. Ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag ingår inte i en koncern. I stället används uttrycket ”tillhör en koncern” i paragrafen.

I första stycket görs ett tillägg i form av uttrycket femårsperioden.

I det nya andra stycket anges att för ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som tillhör en koncern i vilken samtliga koncernenheter hör hemma i Sverige (en nationell koncern), ska den tilläggsskatt som företaget är skattskyldigt för enligt 2 a § sättas ned till noll under den femårsperiod som preciseras i första stycket. Även den del av tilläggsskattebeloppet som är hänförligt till innehavare som inte omfattas av regler om minimibeskattning ska därmed sättas ned. Om företaget tillhör två sådana koncerner som avses i 1 kap. 3 § Om företaget tillhör två koncerner som avses i 1 kap. 3 §, dvs. som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro, och dessa är nationella koncerner, ska nedsättning till noll i stället ske vad avser så stor andel som är hänförlig till vardera koncernen under den koncernens femårsperiod. Om företaget tillhör två koncerner som avses i 1 kap. 3 §, dvs. som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro, och bara en av dem är en nationell koncern, ska nedsättning till noll ske vad avser så stor andel som är hänförlig till den nationella koncernen under den koncernens femårsperiod.

Om en av koncernerna inte är en koncern i vilken samtliga koncernenheter hör hemma i Sverige, kan nedsättning med den koncernens andel i stället komma att ske enligt 16 a §.

Övervägandena finns i avsnitt 4.

7 kap.

46 § En moderenhet som har ett direkt eller indirekt ägarintresse i ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag ska med avseende på sin andel av tilläggsskattebeloppet för samriskföretaget eller för dotterföretaget tillämpa bestämmelserna i 6 kap. 3– 8 §§.

Om ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag hör hemma i Sverige gäller första stycket bara om 6 kap. 2 a § inte leder till att tilläggsskattebeloppet för företaget eller dotterföretaget tas ut i sin helhet.

Paragrafen motsvarar artikel 36.2 i direktivet och artikel 6.4.1 a i modellreglerna.

I paragrafen anges att en moderenhet som har ett direkt eller indirekt ägarintresse i ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag ska med avseende på sin andel av tilläggsskattebeloppet för samriskföretaget eller för dotterföretaget tillämpa bestämmelserna i 6 kap. 3–8 §§. Ändringen i andra stycket innebär att skattskyldighet för en moderenhet enligt första stycket gäller om tillämpningen av 6 kap. 2 a § inte leder till att tilläggsskattebeloppet för ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag tas ut i sin helhet.

Övervägandena finns i avsnitt 4.

47 § Det tilläggsskattebelopp som belöper på en samriskföretagskoncern ska minskas med varje moderenhets andel av det tilläggsskattebelopp som ska tas ut enligt 46 § och det tilläggsskattebelopp som ska tas ut av ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag enligt 6 kap. 2 a §. Återstående tilläggsskattebelopp ska läggas till det totala tilläggsskattebeloppet enligt bestämmelserna i 6 kap. 11 §.

Paragrafen motsvarar artikel 36.4 i direktivet och artikel 6.4.1 c i modellreglerna.

I paragrafen anges att den tilläggsskatt som avser en samriskföretagskoncern ska minskas med varje moderenhets andel av den tilläggsskatt som ska tas ut enligt 46 §. Av paragrafen framgår också att återstående tilläggsskattebelopp ska läggas till det totala tilläggsskattebeloppet enligt 6 kap. 11 §. Ändringen i paragrafen är följdändringar med anledning av att skattskyldigheten enligt 6 kap. 2 a § för nationell tilläggsskatt placeras på samriskföretag respektive dotterföretaget till ett samriskföretag.

Övervägandena finns i avsnitt 4.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2027.

2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 28 februari 2027 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 28 februari 2027.

3. Den rapporterande enheten, ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag får välja att samtliga ska tillämpa lagen första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 31 december 2024 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2024.

I punkt 1 anges att lagen träder i kraft den 1 mars 2027.

I punkt 2 anges att lagen ska tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 28 februari 2027 eller i fråga om svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar närmast efter den 28 februari 2027.

I enlighet med punkt 3 får den rapporterande enheten, ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag välja att samtliga ska tillämpa lagen första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2024. Att ett val ska avse samtliga de enheter som anges i punkten innebär att lagen (2023:875) om tilläggsskatt i den nya lydelsen inte kan tillämpas av t.ex. den rapporterande enheten, men inte av samriskföretaget i fråga om samma beskattningsår eller räkenskapsår. I 2 kap. 43§ finns en definition av rapporterande enhet. Med en rapporterande enhet avses en enhet som lämnar tilläggsskatterapport. Det ställs inte upp några särskilda krav avseende rapportering av vilka val som görs i detta hänseende.

Övervägandena finns i avsnitt 7.