Utfasning av ersättning för höga sjuklönekostnader

Promemoria

2023-10-04

Socialdepartementet

Socialförsäkringsenheten

Utfasning av ersättning för höga sjuklönekostnader

Förord

Regeringen har i Budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg. omr. 10 avsnitt 2.8 och 2.9.7) aviserat att ersättningen för höga sjuklönekostnader ska avskaffas. I denna promemoria föreslås att bestämmelserna i lagen (1991:1047) om sjuklön om ersättning för höga sjuklönekostnader ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2024. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla i fråga om kostnader för sjuklön som har redovisats i arbetsgivardeklarationer till och med redovisningsperioden juni 2024. Arbetsgivaren till en anställd med beslut om särskilt högriskskydd kan fortfarande ansöka om ersättning för kostnader för utbetald sjuklön inom ramen för denna förmån.

1 Författningsförslag

1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

1 Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1047) som sjuklön dels att 2 a och 17–17 e §§ ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 2 a och 17 §§ ska utgå, dels att 26 och 28 §§ ska ha följande lydelse.

26 §

– 107 kap. 9 och 10 §§ om förbud mot utmätning och överlåtelse, – 107 kap. 12 § om preskription, – 108 kap. 2, 11 och 22 §§ om återbetalningsskyldighet, – 108 kap. 15, 16, 19 och 21 §§ om ränta, – 110 kap. 13 § och 31 § första stycket samt 115 kap. 4 § om

1 Senaste lydelse av 2 a § 2020:190 17 d § 2014:1476 17 § 2014:1476 17 e § 2014:1476 17 a § 2014:1476 rubriken närmast före 2 a § 2020:190 17 b § 2014:1476 rubriken närmast före 17 § 2014:1476. 17 c § 2014:1476 Senaste lydelse 2014:1476.

5

skyldighet att lämna uppgifter, – 110 kap. 14 § 1 och 2 om utredningsåtgärder, – 110 kap. 39 och 42 §§ om undantag från sekretess, – 110 kap. 52 § första stycket 2 och andra stycket samt 53 § om indragning eller nedsättning av ersättning, – 112 kap. 2 och 3 §§ samt 108 kap. 10 § om interimistiska beslut. 28 § De föreskrifter om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut som finns i 113 kap. 3–9 §§ socialförsäkringsbalken ska tillämpas på motsvarande sätt i fråga om – beslut enligt 10 eller 13 §, – beslut enligt 10 eller 13 §, 14 § andra meningen, 16 , 17, 14 § andra meningen, 16 eller 17 d eller 20 § eller 24 § andra 20 § eller 24 § andra stycket, och stycket, samt – beslut att inte avge yttrande – beslut att inte lämna enligt 27 § andra stycket. yttrande enligt 27 § andra stycket. Vidare ska föreskrifterna i Vidare ska föreskrifterna i 113 kap. 10–17, 19, 20 och 21 §§ 113 kap. 10–17, 19, 20 och 21 §§ socialförsäkringsbalken om socialförsäkringsbalken om överklagande av Försäkrings- överklagande av Försäkringskassans eller domstols beslut kassans eller en domstols beslut tillämpas på motsvarande sätt i tillämpas på motsvarande sätt i fråga om beslut enligt 10 § första fråga om beslut enligt 10 § första stycket 2, 13 §, 14 § andra stycket 2, 13 §, 14 § andra meningen , 16 , 17, 17 d eller 20 § meningen, 16 eller 20 § eller 24 § eller 24 § andra stycket. andra stycket. I övrigt får Försäkringskassans beslut enligt denna lag inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för kostnader för sjuklön som har redovisats i arbetsgivardeklarationer till och med redovisningsperioden juni 2024.

Senaste lydelse 2014:1476.

6

3. I fråga om ersättning för kostnader för sjuklön som har redovisats i arbetsgivardeklarationer för redovisningsperioderna januari–juni 2024 gäller andra–fjärde styckena. I stället för vad som anges i den upphävda 17 § ska en arbetsgivare vars kostnader för sjuklön, inklusive därpå belöpande avgifter och skatt, under den aktuella sexmånadersperioden överstiger en viss del av arbetsgivarens totala lönekostnader, inklusive därpå belöpande avgifter och skatt, med den begränsning som följer av den upphävda 17 a §, få ersättning med högst 125 000 kronor för överskjutande del av sjuklönekostnaden enligt tredje stycket. Ersättning för sjuklönekostnaden lämnas till den del kostnaden överstiger – 0,5 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad uppgår till högst 1 500 000 kronor för sexmånadersperioden, – 0,9 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 1 500 000 men inte 3 miljoner kronor för sexmånadersperioden, – 1,2 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 3 men inte 6 miljoner kronor för sexmånadersperioden, – 1,3 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 6 men inte 10 miljoner kronor för sexmånadersperioden, och – 1,5 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 10 miljoner kronor för sexmånadersperioden. I stället för vad som anges i 17 a § ska, i fråga om ersättning som avser perioden januari–juni 2024, ersättningen minskas med det belopp Försäkringskassan har betalat ut till en arbetsgivare enligt 16 §, om utbetalningen har gjorts under perioden januari–juni 2024.

1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 4 §§ och 2 kap. 2 och 3 §§ lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet 1 ska ha följande lydelse.

1 kap.

1 §

Denna lag tillämpas vid Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i behandling av personuppgifter i Skatteverkets beskattningsverk- Skatteverkets beskattningsverksamhet och i verkets hand- samhet och i verkets handläggning enligt lagen (2007:324) läggning enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter, lagen vissa borgenärsuppgifter, lagen (2013:948) om stöd vid korttids- (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, lagen (1991:1047) om arbete och lagen (2020:548) om sjuklön och lagen (2020:548) om omställningsstöd samt vid omställningsstöd samt vid handläggning av sådant stöd som handläggning av sådant stöd som avses i lagen (2023:230) om avses i lagen (2023:230) om förfarande för elstöd till företag, förfarande för elstöd till företag, om behandlingen är helt eller om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda sammanställning enligt särskilda kriterier. kriterier. Bestämmelserna i 4–6 och 8 §§ samt 2 kap. gäller även vid behandling av uppgifter om juridiska personer och avlidna.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2003:670. Senaste lydelse 2023:231.

8

4 § Uppgifter får behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för 1. fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter, 2. bestämmande av pensionsgrundande inkomst, 3. fastighetstaxering, 4. revision och annan analys- eller kontrollverksamhet, 5. tillsyn samt lämplighets- och tillståndsprövning och annan liknande prövning, 6. handläggning a) enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter, b) av andra frågor om ansvar för någon annans skatter och avgifter, c) enligt lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och 22 b kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), d) enligt lagen (2017:182) om automatiskt utbyte av land-förland-rapporter på skatteområdet och 33 a kap. skatteförfarandelagen, e) enligt 33 b kap. skatteförfarandelagen, f) enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete och lagen (2020:548) om omställningsstöd samt handläggning av sådant stöd som avses i lagen (2023:230) om förfarande för elstöd till företag, och g) enligt lagen (2022:1681) om plattformsoperatörers inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet, lagen (2022:1682) om automatiskt utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar och 22 c kap. skatteförfarandelagen, 7. fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internationellt åtagande, 8. hantering av underrättelser 8. hantering av underrättelser från arbetsgivare om anställning från arbetsgivare om anställning av utlänningar som avses i lagen av utlänningar som avses i lagen (2013:644) om rätt till lön och (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete annan ersättning för arbete

Senaste lydelse 2023:231.

9

utfört av en utlänning som inte utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige, har rätt att vistas i Sverige, och 9. hantering av uppgifter om sjuklönekostnad, och 10. tillsyn, kontroll, upp- 9. tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av följning och planering av verksamheten. verksamheten.

2 kap.

2 § 4 I databasen får uppgifter I databasen får uppgifter behandlas om personer som behandlas om personer som omfattas av verksamhet enligt omfattas av verksamhet enligt 1 kap. 4 § 1– 9 . Uppgifter om 1 kap. 4 § 1– 8 . Uppgifter om andra personer får behandlas om andra personer får behandlas om det behövs för handläggningen det behövs för handläggningen av ett ärende. av ett ärende.

3 § För de ändamål som anges i 1 kap. 4 § får följande uppgifter behandlas i databasen: 1. en fysisk persons identitet, medborgarskap, bosättning och familjeförhållanden, 2. en juridisk persons identitet, säte, ägarförhållanden samt firmatecknare och andra företrädare, 3. registrering för skatter och avgifter, 4. underlag för fastställande av skatter och avgifter, 5. bestämmande av skatter och avgifter, 6. underlag för fastighetstaxering, 7. revision och annan kontroll av skatter och avgifter, 8. uppgifter som behövs för handläggning enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter, 9. avgiftsskyldighet till ett registrerat trossamfund och medlemskap i fackförening, 10. yrkanden och grunder i ett ärende, 11. beslut, betalning, redovisning och övriga åtgärder i ett ärende,

4 Senaste lydelse 2015:901. Senaste lydelse 2023:231.

10

12. uppgifter som behövs vid 12. uppgifter som behövs vid hantering av underrättelser från hantering av underrättelser från arbetsgivare om anställning av arbetsgivare om anställning av utlänningar som avses i lagen utlänningar som avses i lagen (2013:644) om rätt till lön och (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige, har rätt att vistas i Sverige, och 13. uppgifter som behövs för 13. uppgifter som behövs för handläggning enligt lagen handläggning enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttids- (2013:948) om stöd vid korttidsarbete eller lagen (2020:548) om arbete eller lagen (2020:548) om omställningsstöd eller för omställningsstöd eller för handläggning av sådant stöd som handläggning av sådant stöd som avses i lagen (2023:230) om avses i lagen (2023:230) om förfarande för elstöd till företag , förfarande för elstöd till företag. och 14. uppgifter om sjuklönekostnad. I databasen får även andra uppgifter behandlas som behövs för fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internationellt åtagande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas i databasen enligt första stycket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgifter om sjuklönekostnad som avser tid före ikraftträdandet.

1.3 Förslag till lag om upphävande av lagen (2014:1475) om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader

Härigenom föreskrivs att lagen (2014:1475) om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader ska upphöra att gälla.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024. 2. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för sjuklönekostnader som avser tid före ikraftträdandet.

1.4 Förslag till förordning om upphävande av förordningen (2010:425) om ersättning för kostnader för sjuklön

Härigenom föreskrivs att förordningen (2010:425) om ersättning för kostnader för sjuklön ska upphöra att gälla.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2024. 2. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för kostnader för sjuklön som avser tid före ikraftträdandet.

1.5 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 2 och 7 §§ förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse.

2 §

Beträffande personer som avses i 2 kap. 2 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet får det i beskattningsdatabasen behandlas uppgifter 1. som behövs vid Skatteverkets handläggning av ärenden som görs med stöd av – kupongskattelagen (1970:624), – fastighetstaxeringslagen (1979:1152), – lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, – lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift, – skatteförfarandelagen (2011:1244), – mervärdesskattelagen (2023:200), – lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, – lagen (1999:445) om exportbutiker, – inkomstskattelagen (1999:1229), – lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter, – lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, – lagen (2020:548) om omställningsstöd, eller – annan författning med bestämmelser om skatter och socialavgifter, 2. om planerad, beslutad, pågående eller avslutad revision och annan kontroll av skatter, avgifter och stöd, 3. om att fordran mot en person registrerats hos Kronofogdemyndigheten och om indrivningsresultat, 4. om beslut om näringsförbud, 5. om antal anställda och anställdas personnummer,

1 Senaste lydelse 2023:452.

6. om plusgiro- och bankgironummer, om fullmakt lämnats för bank- eller plusgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto samt uppgifter om fullmakten och kontot, 7. för förberedelsearbete vid fastighetstaxering, 8. om lagfarna köp av hela eller delar av fastigheter samt om fastighetsregleringar vid vilka mer än två hektar åkermark, betesmark och skogsmark överförs från en fastighet till en annan och där frivillig överenskommelse om likviden föreligger, 9. om tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622), 10. som behövs för – handläggning av ärenden enligt lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden, – handläggning av ärenden enligt 13 kap. 10 § lagen (2022:156) om alkoholskatt, – handläggning av ärenden enligt lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning, – handläggning av ärenden enligt lagen (2015:63) om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet, – handläggning av ärenden enligt lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton, – handläggning av ärenden enligt lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton, – handläggning av ärenden enligt lagen (2017:182) om automatiskt utbyte av land-för-land-rapporter på skatteområdet, – handläggning av ärenden enligt lagen (2022:1681) om plattformsoperatörers inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet, – handläggning av ärenden enligt lagen (2022:1682) om automatiskt utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar, och – annat informationsutbyte och annan handräckning enligt internationella åtaganden, 11. från aktiebolagsregistret, 12. från vägtrafikregistret, 13. från Folkhälsomyndigheten om tillstånd enligt alkohollagen och om omsättning enligt restaurangrapport,

14. från Arbetsförmedlingen om beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt om utbetalt belopp och datum för utbetalningen, 15. från Tullverket om debiterad mervärdesskatt vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de tidsperioder som uppgifterna avser samt uppgifter från verket som behövs för tillämpningen av 10 kap. 55 och 56 §§ mervärdesskattelagen och för fastställande, uppbörd eller kontroll av mervärdesskatt vid import, 16. från Försäkringskassan 16. från Försäkringskassan om försäkring mot kostnader för om sjukpenninggrundande sjuklön när det gäller inkomst av annat förvärvsarbete arbetsgivaren och den försäkrade, och om utsänd person, om sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete och om utsänd person, 17. om avgiftsskyldighet till sådant trossamfund som har eller har beviljats uppbördshjälp enligt 16 § lagen (1998:1593) om trossamfund samt om församlingstillhörighet inom Svenska kyrkan, 18. om att prissättningsbesked har lämnats enligt lagen (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner, 19. om flyttningar av bränsle eller varor som avses i lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2022:155) om tobaksskatt respektive lagen om alkoholskatt, 20. om sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, 21. som har lämnats enligt 20. som har lämnats enligt 24 § lagen (2014:1020) om 24 § lagen (2014:1020) om redovisningscentraler och redovisningscentraler och beställningscentraler för beställningscentraler för taxitrafik , taxitrafik, 22. som behövs vid 21. som behövs vid Skatteverkets handläggning av Skatteverkets handläggning av sådant stöd som avses i lagen sådant stöd som avses i lagen (2023:230) om förfarande för (2023:230) om förfarande för elstöd till företag eller som har elstöd till företag eller som har lämnats av nätföretag, Boverket lämnats av nätföretag, Boverket eller en länsstyrelse inför eller en länsstyrelse inför handläggning av sådant stöd, och handläggning av sådant stöd, och

23. som har lämnats enligt 22. som har lämnats enligt 13 kap. 2 a § spelförordningen 13 kap. 2 a § spelförordningen (2018:1475). (2018:1475). 21. som har lämnats enligt 24 § lagen (2014:1020) om redovisningscentraler och beställningscentraler för taxitrafik, 22. som behövs vid Skatteverkets handläggning av sådant stöd som avses i lagen (2023:230) om förfarande för elstöd till företag eller som har lämnats av nätföretag, Boverket eller en länsstyrelse inför handläggning av sådant stöd, och 23. som har lämnats enligt 13 kap. 2 a § spelförordningen (2018:1475). Skatteverket får meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas i beskattningsdatabasen.

7 § 2 Till Försäkringskassan ska uppgifter lämnas ut från beskattningsdatabasen i den utsträckning det behövs för 1. beräkning eller kontroll av sjukpenninggrundande inkomst, 2. fördelning av ålderspensionsavgifter, 3. fastställande av underhållsstöd och betalningsskyldighet för sådant stöd enligt socialförsäkringsbalken, 4. beräkning och kontroll av bostadsbidrag enligt socialförsäkringsbalken, 5. beräkning av betalnings- 5. beräkning av betalningsskyldighet enligt 8 § andra skyldighet enligt 8 § andra stycket lagen (2004:1237) om stycket lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift, särskild sjukförsäkringsavgift, eller 6. beräkning och kontroll av 6. beräkning och kontroll av bostadstillägg enligt social- bostadstillägg enligt socialförsäkringsbalken , eller försäkringsbalken. 7. beräkning av ersättning för sjuklönekostnad enligt 17 eller 17 d § lagen (1991:1047) om sjuklön. De uppgifter som ska lämnas till Försäkringskassan med stöd av första stycket är uppgifter

2 Senaste lydelse 2022:810.

1. enligt 19 kap. 11, 13 och 14 §§ socialförsäkringsbalken, med undantag av 13 § tredje stycket, 2. om inkomst som anges i 97 kap. 2, 4, 5, 11 och 13 §§ socialförsäkringsbalken, med undantag av 5 § tredje stycket och 13 § första stycket 1–3, 3. om fastighet, ägarandel, fastighetsbeteckning, adress och bostadsyta, 4. om avgiftsunderlag enligt 2 kap. 24 § socialavgiftslagen (2000:980) och om därpå belöpande arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. socialavgiftslagen, skatt enligt 1 § lagen (1990:659) om löneavgift och avgift enligt 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift som beräknats för arbetsgivare under ett kalenderår, 5. om avdrag för avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond enligt 30 och 34 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) samt om återföring av sådana avdrag, 6. om schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b § inkomstskattelagen, 7. om samtliga intäkts- och 7. om samtliga intäkts- och kostnadsposter i inkomstslagen kostnadsposter i inkomstslagen tjänst och kapital, tjänst och kapital, och 8. om överskott eller 8. om överskott eller underskott i inkomstslaget underskott i inkomstslaget näringsverksamhet , och näringsverksamhet. 9. om sjuklönekostnad enligt 17 b § första stycket lagen (1991:1047) om sjuklön. Försäkringskassan har vid direktåtkomst till beskattningsdatabasen enligt 2 kap. 8 c § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet rätt att ta del av 1. uppgifter per betalningsmottagare i en sådan arbetsgivardeklaration eller förenklad arbetsgivardeklaration som avses i 26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), 2. identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och betalningsmottagaren, och 3. uppgift om den redovisningsperiod som deklarationen avser. På begäran av Försäkringskassan ska uppgifter enligt tredje stycket lämnas ut från beskattningsdatabasen i den utsträckning det behövs för beräkning och kontroll av ersättning enligt förordningen (2022:807) om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2024. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgifter om sjuklönekostnad som avser tid före ikraftträdandet.

2 Gällande regelverk m.m.

2.1 Sjuklön

Enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, förkortad SjlL, har en arbetstagare rätt att vid sjukdom behålla lön och andra anställningsförmåner (sjuklön). Sjuklöneperioden omfattar de första fjorton kalenderdagarna i sjukperioden. Sjuklönen motsvarar 80 procent av den lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren skulle ha fått om hon eller han hade arbetat. Från sjuklönen ska ett belopp, ”en självrisk”, dras av (karensavdrag) som uppgår till 20 procent av den genomsnittliga veckoersättningen i form av sjuklön. För att en sjuklöneperiod ska inledas krävs att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom och att arbetstagaren avhåller sig från förvärvsarbete. Vidare krävs att arbetstagaren skulle ha arbetat om hon eller han inte hade blivit sjuk. Rätten till sjuklön är begränsad för personer som har tidsbegränsade anställningar. Om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad, inträder inte rätten till sjuklön förrän arbetstagaren har påbörjat anställningen och arbetat fjorton kalenderdagar i följd. Vid beräkningen av kvalifikationstid ska tidigare anställningar hos samma arbetsgivare räknas med, om det inte har gått mer än 14 kalenderdagar mellan anställningarna.

2.2 Ersättning för höga sjuklönekostnader

2.2.1 Gällande bestämmelser

En ny förmån – ersättning för höga sjuklönekostnader – infördes den 1 januari 2015. Den innebär att arbetsgivare kan få ersättning från staten för sjuklönekostnader som överstiger en viss andel av deras totala lönekostnad (prop. 2014/15:1 Förslag till statens

budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 7.4). Ersättning för sjuklönekostnaden lämnas till en arbetsgivare till den del lönekostnaden överstiger – 0,5 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad uppgår till högst 3 miljoner kronor årligen, – 0,9 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 3 men inte 6 miljoner kronor årligen, – 1,2 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 6 men inte 12 miljoner kronor årligen, – 1,3 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 12 men inte 20 miljoner kronor årligen, och – 1,5 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 20 miljoner kronor årligen.

Beloppsnivåer och procentsatser är valda så att de mindre arbetsgivarna gynnas. Det finns ett tak på 250 000 kronor per arbetsgivare och år, vilket begränsar ersättningen för stora arbetsgivare. Följande exempel kan belysa vilka summor ett litet företag kan erhålla i ersättning ett år: Exemplet gäller ett företag med fyra anställda som alla har en månadslön om 30 000 kronor. De anställda antas i genomsnitt ha 6 sjuklönedagar under året per person (exklusive dagar med karensavdrag). Företagets totala sjuklönekostnader uppgår därmed till cirka 35 000 kronor inklusive arbetsgivaravgifter, vilket innebär att sjuklönekostnaderna i relation till de totala lönekostnaderna uppgår till knappt 2 procent. Företaget får ersättning till den del sjuklönekostnaderna överstiger 0,5 procent av de totala lönekostnaderna, vilket innebär att ersättningen i detta exempel skulle uppgå till cirka 25 000 kronor.

2.2.2 Tillfälliga bestämmelser under pandemin

Under covid-19-pandemin vidtogs omfattande åtgärder för att minska pandemins effekter på enskilda och samhället. Bland annat infördes tillfälliga bestämmelser för ersättning för höga

sjuklönekostnader i den numera upphävda förordningen (2020:195) om vissa sjukpenningförmåner med anledning av sjukdomen covid- 19. För perioden april–juli 2020 innebar detta att arbetsgivare fick ersättning från staten för hela sjuklönekostnaden utan beloppsbegränsning. Från och med augusti 2020 begränsades den tillfälliga ersättningen till arbetsgivare till att endast gälla högre sjuklönekostnader än vad som kunde anses som normalt. Detta innebar i praktiken att tröskeln för när ersättning skulle utgå var lägre än i de ordinarie bestämmelserna i SjlL. (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:201 och prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:294). De tillfälliga bestämmelserna förlängdes i omgångar och upphörde vid utgången av september 2021. När smittspridningen och belastningen på vården åter ökade kraftigt återinfördes de tidigare bestämmelserna den 7 februari 2022 genom den numera upphävda förordningen (2022:79) om vissa sjukpenningförmåner med anledning av sjukdomen covid-19. Bestämmelserna gällde retroaktivt fr.o.m. december 2021 t.o.m. utgången av mars 2022 (prop. 2021/22:86, bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:139).

2.2.3 Handläggningen av ärenden

Handläggningen av ersättningen för höga sjuklönekostnader är till stora delar automatiserad. De uppgifter som ligger till grund för handläggningen rapporteras in till Skatteverket månatligen genom arbetsgivardeklarationen. Skatteverket överför de inrapporterade uppgifterna till Försäkringskassan. Förmånen handläggs av Försäkringskassan och kompensationen sker genom en kreditering på arbetsgivarens skattekonto enligt lagen (2014:1475) om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader. Normalt sett görs en årlig beräkning av hur stor kompensation varje arbetsgivare får kalenderåret efter det att uppgifterna kommit in. Normalt sett ska Försäkringskassan fatta beslut om ersättning enbart på grundval av uppgifter från Skatteverket genom ett automatiserat förfarande. I vissa fall kan Försäkringskassan dock behöva begära in uppgifter om anställdas personnummer, sjuklöneperioder, antal ersatta dagar, utbetald sjuklön och ersättning

för anställda med särskilt högriskskydd för att kunna bedöma rätten till ersättning. I lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet finns bestämmelser om att uppgifter om sjuklönekostnad får behandlas i beskattningsdatabasen. I förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet finns bestämmelser bl.a. om att Skatteverket till Försäkringskassan ska lämna uppgifter från beskattningsdatabasen i den utsträckning det behövs för Försäkringskassans beräkning av ersättning för sjuklönekostnader. Av 17 d § SjlL och förordningen (2010:425) om ersättning för kostnader för sjuklön följer att arbetsgivare kan få förskott på ersättning för höga sjuklönekostnader om de redan har haft kostnader för sjuklön under kalenderåret och dessutom kan antas uppfylla villkoren för rätt till ersättning. Ansökan om förskott ska göras skriftligen hos Försäkringskassan på en fastställd blankett.

2.3 Särskilt högriskskydd

Arbetsgivare till en arbetstagare med beslut om särskilt högriskskydd kan enligt SjlL ansöka om ersättning för kostnader för utbetald sjuklön. Det särskilda högriskskyddet kan beviljas personer som på grund av kronisk sjukdom riskerar att få ett större antal sjukperioder eller en eller flera längre sjukperioder under en 12månadersperiod. Skyddet omfattar även organdonatorer och personer som har haft aktivitetsersättning. Det är alltid arbetstagaren som ansöker om särskilt högriskskydd. Det särskilda högriskskyddet ska förbättra arbetstagares situation på arbetsmarknaden genom att arbetsgivarens kostnader för deras sjukfrånvaro minskar. Om en arbetsgivare samtidigt får ersättning från det särskilda högriskskyddet och ersättning för höga sjuklönekostnader samordnas ersättningarna genom att det belopp som betalats ut från högriskskyddet dras av från ersättningen för höga sjuklönekostnader (17 a § SjlL).

3 Ersättning för höga sjuklönekostnader bör avskaffas

3.1 Ersättningen för höga sjuklönekostnader

Förslag: Ersättningen till arbetsgivare för höga sjuklönekostnader ska tas bort.

Skälen för förslaget: Ersättning för höga sjuklönekostnader innebär att en arbetsgivare kan få ersättning för en viss del av sina kostnader för anställdas sjuklön upp till ett tak om 250 000 kronor per kalenderår. Ersättningen infördes den 1 januari 2015 och ersatte det tidigare högkostnadsskyddet för höga sjuklönekostnader. Bestämmelserna om ersättning för höga sjuklönekostnader finns i lagen (1991:1047) om sjuklön, förkortad SjlL. Avsikten med ersättningen för höga sjuklönekostnader har varit att skydda små och då särskilt nystartade företag mot oförutsedda utgifter som en anställds sjukfrånvaro kan innebära (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 7.4). Följaktligen är ersättningen utformad på ett sätt som i första hand gynnar mindre företag. I syfte att underlätta administrationen hos företagen har ansökningsförfarandet automatiserats. Det innebär att arbetsgivare i samband med den månatliga arbetsgivardeklarationen, som ligger till grund för arbetsgivarens inbetalning av socialavgifter, även redovisar uppgift om vad arbetsgivaren för den aktuella månaden har haft för sjuklönekostnader enligt SjlL. Skatteverket överför uppgifterna till Försäkringskassan som beslutar om ersättningen. Även handläggningen hos Försäkringskassan har automatiserats i mycket hög grad. Ersättningen beräknas i de flesta fall helt maskinellt. Försäkringskassan meddelar sitt beslut till arbetsgivaren och till

Skatteverket som året efter det år som ersättningen avser krediterar arbetsgivarens skattekonto det aktuella ersättningsbeloppet. Ersättningen medför vissa negativa konsekvenser. Exempelvis kan de relativt sett höga ersättningsnivåerna som gäller för mindre arbetsgivare minska deras incitament att säkerställa en god arbetsmiljö som inte generar sjukfrånvaro. Även incitamenten att vidta insatser för att sjukskrivna anställda ska kunna återgå i arbete kan minska och i vissa lägen kan insatser riskera att utebli helt. Samtidigt visar forskningen allt tydligare på arbetsplatsens betydelse 1 för anställdas återgång i arbete . Vidare är ersättningen utformad på så sätt att sjuklönekostnader i vissa lägen helt ersätts av staten. Det sker när en arbetsgivares sjuklönekostnader överstiger en viss andel av de totala lönekostnaderna (olika andelar gäller beroende på hur stor lönekostnaden är). Det kan inte anses strukturellt lämpligt att hela marginalkostnaden för anställdas sjukfrånvaro övervältras på staten. Det kan också konstateras att den automatiska hanteringen av ersättningen för höga sjuklönekostnader visserligen minskar administrationen hos företagen, men det innebär samtidigt ökade risker för felaktiga utbetalningar. Riskerna för felaktiga utbetalningar uppmärksammades redan i förarbetena (Ds 2014:15 s. 61), men ansågs då kunna hanteras av Försäkringskassans kontrollverksamhet (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 7.4). Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (KUT-delegationen) har beräknat att 8,6 procent av utgifterna för förmånen 2016 var felaktiga. 2 Försäkringskassan skattade andelen fel som orsakats av arbetsgivare till 3,2 procent av den under 2021 utbetalda ersättningen för sjuklönekostnaderna. 3 Av förarbetena (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 7.4) framgår vidare att de ovan beskrivna problemen och riskerna lyftes fram av flera remissinstanser som yttrade sig över det remitterade förslaget om

1 Se exempelvis Insatser i vården vid långtidssjukskrivning En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska och etiska aspekter, SBU 2022 och Employee experience of workplace supervisor contact and support during long-term sickness absence. Disability and Rehabilitation, Buys Nj m.fl. 2019. 2 SOU 2019:59. Rapport 6: Läckaget i välfärdssystemen, del 2. Omfattningen av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. 3 Försäkringskassan. PM 2023:13: Felaktiga utbetalningar av ersättning för höga sjuklönekostnader.

ersättning för höga sjuklönekostnader (Ds 2014:15). Regeringen ansåg vid denna tidpunkt att vikten av att skydda små arbetsgivare mot oförutsedda kostnader övervägde de risker som kunde finnas med förslaget. Sedan införandet har antalet företag som nyttjar möjligheten att få ersättning för sjuklönekostnaderna nästan fördubblats. Samtidigt har även de utbetalda beloppen blivit betydligt högre. I förarbeten beräknades utgifterna för ersättning för höga sjuklönekostnader till 0,3 miljarder kronor per år. Av diagram 3.1. nedan framgår att utgifterna redan under det första året (2016) uppgick till ett betydligt högre belopp, 0,8 miljarder kronor. Därefter ökade utgifterna kontinuerligt fram till och med 2019. Åren 2020–2022 var utgifterna klart högre på grund av att ersättningen till arbetsgivare var mer generös under covid-19 pandemin än under ett normalår (se vidare avsnitt 2.2.2 Tillfälliga bestämmelser under pandemin). För 2023 är prognosen att utgifterna ska uppgå till 1,6 miljarder kronor.

Figur 3.1 Utgifter per år Ersättning för höga sjuklönekostnader

Miljoner kronor

20 000 17 675 18 000 16 000 14 479 14 000 11 751 12 000 Utfall mnkr 10 000 Prognos mnkr 8 000 6 000 4 000 2 460 2 638 2 308 1 604 2 000 799 890 954 1 090 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026

Källa: ESV och prognoser från Försäkringskassan.

Det höga nyttjandet innebär att de negativa konsekvenserna som finns med ersättningen får en annan dignitet än vad som antogs vara

fallet när ersättningen infördes. Detta gäller inte minst riskerna för felaktiga utbetalningar. Det kan också ifrågasättas huruvida förmånen fyller sitt syfte att skydda små företag från oförutsedda kostnader. Den administrativa ordningen innebär nämligen att ersättningen i de allra flesta fall betalas ut först året efter det år sjuklönekostnaden uppstår. Det betyder att arbetsgivare ändå måste ha beredskap för de oförutsedda kostnader som en anställds sjukfrånvaro innebär innevarande år. Visserligen finns det en möjlighet att ansöka om ersättning i förskott. Ansökningsförfarandet innebär dock extra administration för arbetsgivare och utnyttjas endast i mycket begränsad utsträckning. Det bedöms därför att ersättningen till arbetsgivare för höga sjuklönekostnader bör tas bort. Arbetsgivare till anställda med beslut om särskilt högriskskydd kommer även fortsättningsvis att kunna ansöka om ersättning för kostnader för utbetald sjuklön till sådana arbetstagare.

Författningsförslag

Förslaget medför att 2 a och 17–17 e §§ SjllL upphör att gälla, att 26 och 28 §§ SjlL ändras och att förordningen (2010:425) om ersättning för kostnader för sjuklön upphör att gälla.

3.2 Följdändringar i andra författningar

Förslag: Lagen om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader ska upphävas. Bestämmelserna om uppgifter om sjuklönekostnad i lagen respektive förordningen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska upphävas.

Skälen för förslaget: Den nuvarande administrationen av ersättning för höga sjuklönekostnader innebär att arbetsgivare i samband med den månadsvisa arbetsgivardeklarationen lämnar uppgift till Skatteverket om sin bruttokostnad för sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Baserat på denna uppgift fattar Försäkringskassan en gång om året beslut om ersättning för höga

sjuklönekostnader. Uppgifter om beslutet lämnar Försäkringskassan till Skatteverket på medium för automatiserad behandling. Ersättningen tillgodoförs genom att Skatteverket krediterar arbetsgivarens skattekonto. I och med införandet av det nuvarande systemet för ersättning för höga sjuklönekostnader så kom den administrativa ordningen hos Skatteverket att regleras i en ny lag, lagen (2014:1475) om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader. Därtill infördes nya bestämmelser i lagen (2001:181) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet bl.a. om att uppgifter om sjuklönekostnad får behandlas i beskattningsdatabasen. I förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet infördes bestämmelser bl.a. om att Skatteverket till Försäkringskassan ska lämna uppgifter från beskattningsdatabasen i den utsträckning som det behövs för Försäkringskassans beräkning av ersättning för sjuklönekostnader. Förslaget att avskaffa ersättningen för höga sjuklönekostnader innebär att dessa regleringar inte längre kommer att behövas. Lagen om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader bör därför upphävas. Även regleringen avseende ersättning för höga sjuklönekostnader i lagen respektive förordningen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet bör upphävas.

Författningsförslag

Förslagen medför dels att lagen (2014:1475) om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader upphör att gälla, dels att 1 kap. 1 och 4 §§ och 2 kap. 2 och 3 §§ lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ändras, dels att 2 och 7 §§ förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ändras.

3.3 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslag: Bestämmelserna i sjuklönelagen om ersättning för höga sjuklönekostnader ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2024. Följdändringarna i lagen ska träda i kraft den 1 juli 2024. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för kostnader för sjuklön som har redovisats i arbetsgivardeklarationer till och med redovisningsperioden juni 2024. I fråga om ersättning för kostnader för sjuklön som har redovisats för perioden januari–juni 2024 ska en arbetsgivare få ersättning med högst 125 000 kronor för överskjutande del av sjuklönekostnaden enligt följande: Ersättning för sjuklönekostnaden ska lämnas till den del kostnaden överstiger – 0,5 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad uppgår till högst 1 500 000 kronor för sexmånadersperioden, – 0,9 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 1 500 000 men inte 3 miljoner kronor för sexmånadersperioden, – 1,2 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 3 men inte 6 miljoner kronor för sexmånadersperioden, – 1,3 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 6 men inte 10 miljoner kronor för sexmånadersperioden, och – 1,5 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 10 miljoner kronor för sexmånadersperioden. När ersättning för höga sjuklönekostnader som avser perioden januari–juni 2024 ska minskas med utbetald ersättning för sjuklön för arbetstagare som omfattas av särskilt högriskskydd, så ska den förra ersättningen minskas med den senare ersättningen om den har betalats ut under perioden januari–juni 2024. Förordningen om ersättning för höga sjuklönekostnader ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2024. Den upphävda förordningen ska fortfarande gälla för kostnader för sjuklön som avser tid före ikraftträdandet.

Lagen om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2024. Den upphävda lagen ska fortfarande gälla för kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader som avser tid före den 1 juli 2024. Ändringarna i lagen respektive förordningen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska träda i kraft den 1 juli 2024. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för uppgifter om sjuklönekostnad som avser tid före ikraftträdandet.

Skälen för förslaget: Bestämmelserna om ersättning för höga sjuklönekostnader bör upphöra att gälla vid utgången av juni 2024. Äldre bestämmelser bör dock fortfarande gälla för sådan ersättning som avser redovisningsperioder t.o.m. juni 2024. Upphörandet vid halvårsskiftet innebär att arbetsgivare kan få ersättning för sjuklönekostnader som uppstår under perioden januari–juni 2024. Ersättningsbeloppen måste dock anpassas med hänsyn till att ersättningen för 2024 endast avser som mest sex månader. För sjuklönekostnader som har redovisats i arbetsgivardeklarationer för redovisningsperioderna januari–juni 2024 bör ersättning lämnas till arbetsgivaren med högst 125 000 kronor för överskjutande del av sjuklönekostnaden enligt följande: – 0,5 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad uppgår till högst 1 500 000 kronor för sexmånadersperioden, – 0,9 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 1 500 000 men inte 3 miljoner kronor för sexmånadersperioden, – 1,2 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 3 men inte 6 miljoner kronor för sexmånadersperioden, – 1,3 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 6 men inte 10 miljoner kronor för sexmånadersperioden, och

– 1,5 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 10 miljoner kronor för sexmånadersperioden.

Vidare bör den bestämmelse anpassas som anger att ersättningen ska minskas med det belopp som Försäkringskassan har betalat ut i form av ersättning för sjuklön avseende arbetstagare som omfattas av särskilt högriskskydd om den senare utbetalningen har gjorts under det kalenderår som ersättningen för höga sjuklönekostnader avser. Eftersom den sista ersättningsperioden för höga sjuklönekostnader inte avser ett helt kalenderår, utan endast det första halvåret 2024, behöver minskningsregeln anpassas i en övergångsbestämmelse. Ersättning för höga sjuklönekostnader avseende perioden januari– juni 2024 ska enbart minskas med ersättning för sjuklön avseende arbetstagare som omfattas av särskilt högriskskydd som har betalats ut under perioden januari–juni 2024. I och med att bestämmelserna om ersättning för höga sjuklönekostnader föreslås tas bort vid utgången av juni 2024 bör förordningen om ersättning för höga sjuklönekostnader upphöra att gälla den 1 juli 2024. Den upphävda förordningen bör dock fortfarande gälla för kostnader för sjuklön som avser tid före ikraftträdandet, dvs. före juli 2024. Eftersom möjligheten att få ersättning för höga sjuklönekostnader föreslås upphöra för tid fr.o.m. den 1 juli 2024 så bör lagen (2014:1475) om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader upphävas fr.o.m. den 1 juli 2024 men alltjämt tillämpas på kreditering av ersättning för sådana sjuklönekostnader som avser tid före juli 2024. Av samma skäl bör även de föreslagna ändringarna i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet träda i kraft samma dag, dvs. den 1 juli 2024. Äldre bestämmelser i dessa två författningar bör dock alltjämt gälla för uppgifter om sjuklönekostnad som avser tid före juli 2024.

4 Konsekvenser

4.1 Konsekvenser för företag

4.1.1 Kostnader för sjuklön

Förslagen i denna promemoria medför att arbetsgivare inte längre kommer att erhålla ersättning för de sjuklönekostnader de haft. Hur höga sjuklönekostnader arbetsgivare rapporterat redogörs för nedan. Uppgifter kring sjuklönekostnader och ersättning för höga sjuklönekostnader har inhämtats från Försäkringskassan. Dessa baseras i sin tur på de uppgifter arbetsgivarna har inrapporterat i samband med arbetsgivardeklarationerna. För helåret 2022 uppgick de inrapporterade sjuklönekostnaderna (inklusive arbetsgivaravgifter) till 39 miljarder kronor. I tabellen nedan har en indelning gjorts efter total lönekostnad. Klassindelningen efter lönekostnad följer den som gäller för nuvarande ersättning för höga sjuklönekostnader. Materialet omfattar totalt 420 000 arbetsgivare, varav 135 000 har angivit att de haft sjuklönekostnader under året. Antalsmässigt dominerar de minsta arbetsgivarna (lönesumma upp till tre miljoner kronor), samtidigt som den beloppsmässigt största delen av sjuklönekostnaderna återfinns hos de större arbetsgivarna med en lönekostnad om 20 miljoner kronor och högre.

Tabell 4.1 Antal arbetsgivare som inrapporterat sjuklönekostnader, sjuklönesumma och lönesumma

Löneklass, Antal arbetsgivare Antal med Sjuklönesumma, Lönesumma,

Källa: Försäkringskassan.

Det kan konstateras att de inrapporterade sjuklönekostnaderna i relation till de totala lönekostnaderna uppgick till 1,4 procent. Ju högre löneklass, desto högre andel utgör sjuklönerna av den sammanlagda lönesumman. För de minsta arbetsgivarna (lönesumma upp till tre miljoner kronor) utgjorde exempelvis sjuklönekostnaderna 0,5 procent av lönekostnaderna samtidigt som motsvarande andel var 1,6 procent för arbetsgivare med en lönesumma högre än 20 miljoner kronor. För enskilda arbetsgivare kan givetvis sjuklönekostnaderna utgöra en klart större andel av de totala lönekostnaderna. Det finns således en stor variation såväl inom som mellan respektive löneklass i hur betungande sjuklönekostnaderna är. Bland de minsta arbetsgivarna är det exempelvis relativt ovanligt att sjuklönekostnader uppstår/inrapporteras. Endast var femte arbetsgivare bland dessa har rapporterat att de haft sjuklönekostnader. Bland de minsta arbetsgivarna uppgick sjuklönekostnaderna under 2022 i genomsnitt till 19 000 kronor.

4.1.2 Sjuklönekostnader på branschnivå

1 Nedan redogörs för olika branschers totala sjuklönekostnader. Inom vård och omsorg återfinns de högsta sjuklönekostnaderna. Under 2022 uppgick de inrapporterade sjuklönekostnaderna i denna bransch till 12 miljarder kronor, vilket motsvarade 2,2 procent av

1 Indelningen har gjorts efter avdelning enligt SNI2007.

branschens lönekostnader. Som redovisats tidigare kan ersättningen för sjuklönekostnader uppgå som högst till 250 000 kronor per arbetsgivare och år. Det innebär att för branscher som kännetecknas av relativt stora arbetsgivare, såsom vård och omsorg, utgör inte ersättning för höga sjuklönekostnader en betydelsefull kompensation. En hög total sjuklönekostnad för en bransch betyder inte att kompensationen automatiskt behöver bli hög, eftersom ersättningen är beroende av en rad andra parametrar, såsom hur många anställda arbetsgivaren har samt sjuklönekostnaden i relation till den totala lönekostnaden för den enskilde arbetsgivaren. Andra branscher som uppvisar relativt höga sjuklönekostnader i relation till de totala lönekostnaderna är utbildning samt uthyrning, fastighetsservice m.m.

Tabell 4.2 Sjuklönekostnader 2022 efter bransch

Sjuklönekostnad, Sjuklönekostnad/lönekostnad, Bransch mnkr procent

Q - Vård och omsorg; sociala tjänster 12 376 2,2 C – Tillverkning 4 826 1,5 G - Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 4 028 1,3 M - Verksamhet inom juridik,

J - Informations- och kommunikationsverksamhet 1 167 0,6 N - Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 2 369 1,8 O - Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 1 363 1,1 H - Transport och magasinering 1 788 1,5 K - Finans- och försäkringsverksamhet 556 0,6 I - Hotell- och

Sjuklönekostnad, Sjuklönekostnad/lönekostnad, Bransch mnkr procent

D - Försörjning av el, gas, värme och kyla 352 1,0 R - Kultur, nöje och fritid 293 0,9 A - Jordbruk, skogsbruk och

E - Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 16 1,1

Samtliga 39 005 1,4

Källa: Försäkringskassan. Anm: Sorterat på sjuklönekostnad i mnkr.

4.1.3 Ersättning för sjuklönekostnader april–december 2022

Till följd av pandemin gällde under 2022 särskilda regler månaderna januari, februari och mars inom förmånen ersättning för höga sjuklönekostnader (se avsnitt 2.2.2 Tillfälliga bestämmelser under pandemin). För resterande niomånadersperiod, april–december 2022, gällde däremot de gängse gränserna för när stödet skulle utgå. Eftersom denna niomånadersperiod är den senaste period för vilken det finns data och som bäst representerar hur stödet fungerar med nuvarande bestämmelser redovisas utfallet nedan.

Tabell 4.3 Ersättning för höga sjuklönekostnader avseende april–december 2022

Uppdelat på löneklass

Löneklass, mnkr Antal arbetsgivare Ersättning, mnkr Genomsnittlig ersättning per arbetsgivare, kr

Källa: Försäkringskassan. Anm: Löneklasserna är redovisade på årsbasis.

Nära 60 000 arbetsgivare mottog ersättning för höga sjuklönekostnader under den aktuella perioden. Det kan konstateras att ersättningen, sett till antal mottagare, är koncentrerad till de allra minsta arbetsgivarna. De flesta av mottagarna (71 procent) var arbetsgivare i den lägsta löneklassen. Den genomsnittliga ersättningen uppgick till 26 300 kronor sett till samtliga mottagare, där de minsta arbetsgivarnas ersättning i snitt uppgick till 13 300 kronor. Bland de största arbetsgivarna, med en lönesumma om minst 20 miljoner kronor, uppgick den genomsnittliga ersättningen till 146 100 kronor. Antalet som mottagit ersättning har ökat sedan förmånen infördes. År 2015 mottog cirka 42 000 arbetsgivare ersättning, 2019 var motsvarande antal cirka 49 000. Det är logiskt att kännedomen om förmånen ökat över tid. Det mer generösa regelverket under pandemin, åren 2020–2022, kan även ha bidragit till att vetskapen bland arbetsgivare om att förmånen finns ökat i snabbare takt.

Tabell 4.4 Ersättning för höga sjuklönekostnader avseende april–december 2022

Uppdelat på bransch

Antal arbetsgivare Ersatt som fått ersättning belopp, mnkr

motorcyklar Vård och omsorg; sociala tjänster 3 041 161 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster 3 456 125 och andra stödtjänster Utbildning 2 520 122 Verksamhet inom juridik, ekonomi, 5 321 92 vetenskap och teknik

kommunikationsverksamhet

obligatorisk socialförsäkring Utvinning av mineral 42 2 Vattenförsörjning; avloppsrening, 5 0 avfallshantering och sanering

Summa 59 932 1577

Källa: Försäkringskassan. Anm: sorterat på totalt belopp i ersättning.

I tabellen ovan visas hur många arbetsgivare som har fått ersättning samt totalbeloppet uppdelat på bransch (SNI avdelning). Byggverksamhet, tillverkning och handel är de tre näringsgrenar som fått mest i ersättning. Det rör sig generellt sett om näringsgrenar med mindre arbetsgivare. Som framgår ovan utgör inte ersättningen en hög kompensation för branscher som

kännetecknas av stora arbetsgivare eftersom regelverket för ersättning är utformat så att små arbetsgivare gynnas, dels vad gäller tröskeln för när ersättning utgår, dels att ersättningen har ett tak.

4.1.4 Sammanfattande bedömning konsekvenser för företag

Sammanfattningsvis bedöms ett avskaffande av ersättningen innebära att omkring 60 000 arbetsgivare skulle förlora ersättningen. Ersättning för höga sjuklönekostnader utgör dock endast en marginell del av den samlade sjuklönekostnaden. Som redovisats ovan mottog de arbetsgivare som fick ersättning i genomsnitt 26 000 kronor för perioden april–december 2022. Gällande prognoser pekar på att statens kostnader för ersättningen kommer att uppgå till totalt drygt 2 miljarder kronor årligen framöver. Det innebär att ersättningen i så fall motsvarar cirka 5 procent av arbetsgivarnas samlade sjuklönekostnader. De allra flesta företag som skulle mista ersättningen vid ett avskaffande är mindre arbetsgivare med få anställda. Bedömningen är dock att förlusten av ersättning inte på något sätt bör vara avgörande för ett företags existens eftersom det i de allra flesta fall rör sig om relativt små summor. Det faktum att ersättningen är konstruerad så att den är mer generös för små arbetsgivare med låga lönekostnader medför att konstruktion genererar tröskeleffekter genom att ett företag som höjer sina lönekostnader kan hamna i en annan löneklass där tröskeln är högre för att få ersättning. Förslaget att avskaffa ersättningen innebär att tröskeleffekterna minskar och förutsättningarna för mindre arbetsgivare att expandera förbättras. Ett avskaffande av ersättningen skulle vidare leda till att ett visst uppgiftslämnande för företagen kommer att upphöra. Detta eftersom företagen inte längre behöver redovisa sina sjuklönekostnader i ett separat fält i arbetsgivardeklarationen.

4.2 Konsekvenser för myndigheter

4.2.1 Försäkringskassan

Försäkringskassans hantering av förmånen upphör. Den minskade arbetsbelastning detta innebär medför att Försäkringskassans kostnader bedöms minska med 7 miljoner kronor från och med 2026, vilket innebär att Försäkringskassans förvaltningsanslag bör minskas med samma belopp.

4.2.2 Skatteverket

Uppgifter om sjuklön behövs inte för Skatteverkets verksamhet med beskattning även om uppgift om utbetald lön gör det. För Skatteverket innebär förslaget att myndigheten inte längre behöver ta in uppgifter för Försäkringskassans räkning och sedan på Försäkringskassans uppdrag kreditera den aktuella ersättningen på arbetsgivarens skattekonto. Skatteverkets årliga kostnader i form av it-förvaltning m.m. beräknas minska med ca 0,6 miljoner kronor.

4.2.3 Konsekvenser för övriga myndigheter

Ett avskaffande av ersättningen innebär att inte heller statliga myndigheter får ersättning för höga sjuklönekostnader. Utifrån uppgifter från Försäkringskassan kan dock konstateras att den sammantagna ersättningen som statliga myndigheter får är försumbar. För perioden april–december 2022 uppgick den totala ersättningen till sammanlagt 400 000 kronor sett till hela den statliga sektorn.

4.3 Konsekvenser för kommuner och regioner

Kommuner och regioner har betydande sjuklönekostnader. Utifrån uppgifter från Skatteverket inrapporterade kommunsektorn 9,4 miljarder i sjuklönekostnader för 2022 och regionerna 3,1 miljarder kronor. Eftersom ersättningen för höga sjuklönekostnader utgår med maximalt 250 000 kronor per år utgör därför ersättningen inte

en avgörande intäkt för kommunerna eller regionerna. Sammanlagt uppgick ersättningen till kommuner och regioner till 25 miljoner kronor för perioden april–december 2022. Den kompensationsgrad som ersättningen medför är i denna bemärkelse ytterst marginell, varför ett avskaffande av ersättningen inte bedöms få några konsekvenser för kommuner och regioner. En viss lättnad av administrativ karaktär kommer att uppnås eftersom sjuklönekostnaderna inte längre ska anges i arbetsgivardeklarationen.

4.4 Offentligfinansiella konsekvenser

Utgifterna för ersättning för höga sjuklönekostnader beräknas uppgå till 2 460 miljoner kronor för 2025 och 2 640 miljoner kronor för 2026. Genom förslaget bedöms utgiften för 2025 halveras och helt upphöra från och med 2026. Utgiften som uppstår 2025 avser den ersättning arbetsgivarna får för perioden januari till och med juni 2024. Utgiften bedöms uppkomma först 2025 eftersom Försäkringskassans beräkning av ersättningen antas ske våren 2025, och beloppet därefter krediteras av Skatteverket. Ett avskaffande kan antas innebära minskade vinster för företagen, vilket i sin tur innebär minskad bolagsskatt. Med ett antagande om att den årliga ersättningen skulle uppgå till 2,5 miljarder, beräknas bolagsskatten minska med 0,52 miljarder kronor. I och med att Försäkringskassans förvaltningsanslag även minskas med 7 miljoner kronor från och med 2026 bedöms den sammanlagda offentligfinansiella effekten uppgå till cirka 2 miljarder kronor per år. För 2025 bedöms effekten vara hälften av ovanstående, cirka en miljard kronor.

4.5 Konsekvenser för jämställdhet

Ersättning för höga sjuklönekostnader är en ersättning till arbetsgivare och inte individer. På så vis har ett avskaffande av ersättningen ingen direkt påverkan på fördelningen av de ekonomiska resurserna mellan kvinnor och män. Visserligen finns betydande skillnader i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män, men eftersom ersättningen beror av flera parametrar som lönesumma

m.m. för den enskilde arbetsgivaren bedöms förslaget inte på ett uttalat sätt gynna vare sig kvinnor eller män.

4.6 Övriga konsekvenser

Förslaget innebär att felaktiga utbetalningar inom ersättningen för höga sjuklönekostnader upphör. Med utgångspunkt i Försäkringskassans tidigare bedömningar uppskattas det årliga beloppet för felaktiga utbetalningar avseende ersättning för höga sjuklönekostnader till ca 100 miljoner kronor. I övrigt bedöms förslagen i denna promemoria inte ha några konsekvenser för Sveriges internationella åtaganden, de integrationspolitiska målen, barnens situation eller miljön.

5 Författningskommentar

5.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

26 §

Paragrafen innehåller hänvisningar till vissa bestämmelser i socialförsäkringsbalken om utmätning, preskription, återbetalningsskyldighet, ränta uppgiftsskyldighet, utredningsåtgärder, undantag från sekretess, indragning och nedsättning av ersättning och om interimistiska beslut. I paragrafen görs följdändringar med anledning av att bestämmelserna om ersättning för höga sjuklönekostnader tas bort. Övervägandena finns i avsnitt 3.1.

28 §

Paragrafen innehåller hänvisningar till socialförsäkringsbalkens bestämmelse om omprövning och överklaganden. I paragrafen görs följdändringar med anledning av att bestämmelserna om ersättning för höga sjuklönekostnader tas bort. Det görs även redaktionella ändringar. Övervägandena finns i avsnitt 3.1.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Av första punkten följer att bestämmelserna om ersättning för höga sjuklönekostnader upphör att gälla vid utgången av juni 2024. Den andra punkten innebär att de upphävda och ändrade bestämmelserna om ersättning för höga sjuklönekostnader fortfarande gäller för kostnader för sjuklön som redovisas i arbetsgivardeklarationer för redovisningsperioder t.o.m. juni 2024. Om uppgifter i en arbetsgivardeklaration som avser redovisningsperioder t.o.m. juni 2024 ändras efter ikraftträdandet,

kan det medföra att ett beslut om ersättning för höga sjuklönekostnader ändras. Ersättning som avser perioden januari– juni 2024 kommer att beslutas och betalas ut av Försäkringskassan under första kvartalet 2025. Därefter kan ärenden som avser tid före juli 2024 fortsatt förekomma med stöd av de omprövnings-, ändrings- och överklagandebestämmelser i 113 kap. socialförsäkringsbalken som övergångsvis fortsatt gäller för ärenden om ersättning för höga sjuklönekostnader. I den tredje punkten anges vad som gäller i fråga om ersättning för kostnader för sjuklön som har redovisats i arbetsgivardeklarationer för redovisningsperioderna januari–juni 2024. Av den tredje punkten andra och tredje styckena framgår att en arbetsgivare – vars kostnader för sjuklön, inklusive därpå belöpande avgifter och skatt, under den aktuella sexmånadersperioden överstiger en viss del av arbetsgivarens totala lönekostnader, inklusive därpå belöpande avgifter och skatt, med den begränsning som följer av den upphävda 17 a § (se nedan författningskommentaren till det femte stycket) – få ersättning med högst 125 000 kronor för överskjutande del av sjuklönekostnaden, till den del kostnaden överstiger – 0,5 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad uppgår till högst 1 500 000 kronor för sexmånadersperioden, – 0,9 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 1 500 000 men inte 3 miljoner kronor för sexmånadersperioden, – 1,2 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 3 men inte 6 miljoner kronor för sexmånadersperioden, – 1,3 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 6 men inte 10 miljoner kronor för sexmånadersperioden, och – 1,5 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 10 miljoner kronor för sexmånadersperioden. Av den tredje punkten fjärde stycket följer att när ersättning för höga sjuklönekostnader som avser perioden januari–juni 2024 ska minskas med utbetald ersättning för sjuklön avseende arbetstagare som omfattas av särskilt högriskskydd, så ska ersättningen för höga

sjuklönekostnader minskas med ersättning avseende den som omfattas av särskilt högriskskydd som har betalats ut under perioden januari–juni 2024. Övervägandena finns i avsnitt 3.3.

5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

1 kap. 1 och 4 §§ och 2 kap. 2 och 3 §§

Paragraferna ändras på så sätt att de hänvisningar som funnits till lagen (1991:1041) om sjuklön och till uppgifter om sjuklönekostnad tas bort. Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Av första punkten framgår att lagen träder i kraft den 1 juli 2024. Regleringen i den andra punkten innebär att lagen i den äldre lydelsen fortfarande gäller för sådan behandling av personuppgifter som innefattar uppgifter om sjuklönekostnad som avser tid före juli 2024. Ersättning som avser perioden januari–juni 2024 kommer att beslutas och betalas ut av Försäkringskassan under första kvartalet 2025. Därefter kan ärenden som avser tid före juli 2024 fortsatt förekomma med stöd av de omprövnings-, ändrings- och överklagandebestämmelser i 113 kap. socialförsäkringsbalken som övergångsvis fortsatt gäller för ärenden om ersättning för höga sjuklönekostnader enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Övervägandena finns i avsnitt 3.3.

5.3 Förslaget till lag om upphävande av lagen (2014:1475) om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader

I lagen föreskrivs att lagen om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader ska upphöra att gälla.

Av första punkten följer att lagen om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader upphör att gälla vid utgången av juni 2024. Av andra punkten följer att den upphävda lagen fortfarande ska gälla för kreditering på skattekonto av ersättning får sådana sjuklönekostnader som avser tid före ikraftträdandet. Ersättning som avser perioden januari–juni 2024 kommer att beslutas och betalas ut av Försäkringskassan under första kvartalet 2025. Därefter kan ärenden som avser sjuklönekostnader för tid före juli 2024 fortsatt förekomma med stöd av de omprövnings-, ändrings- och överklagandebestämmelser i 113 kap. socialförsäkringsbalken som övergångsvis fortsatt gäller för ärenden om ersättning för höga sjuklönekostnader enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Övervägandena finns i avsnitt 3.2. och 3.3.