Genomförande av avtal mellan Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA

Finansdepartementet Fi2014/2687 Skatte- och tullavdelningen

Genomförande av avtal mellan Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA

Augusti 2014

1 Sammanfattning

I promemorian lämnas förslag till de författningar som krävs för att genomföra avtalet mellan Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA (FATCA-avtalet). De skyldigheter som följer av avtalet kan delas in i tre huvudsakliga delar. För Sveriges del är det fråga om skyldigheter för rapporteringsskyldiga finansiella enheter när det gäller identifiering av finansiella konton som innehas av amerikanska personer, skyldigheter för rapporteringsskyldiga finansiella enheter att lämna uppgifter till Skatteverket om de konton som identifierats och skyldigheter för Skatteverket att överföra information till den amerikanska federala skattemyndigheten. I promemorian föreslås en ny lag om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet. Ändringar föreslås även i skatteförfarandelagen för att genomföra de finansiella enheternas skyldigheter att lämna uppgifter om de konton som identifierats till Skatteverket. Vidare föreslås en ny lag om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet. Därutöver föreslås vissa följdändringar i offentlighets- och sekretesslagen. I promemorian lämnas också förslag till de förordningar och förordningsändringar som krävs för att genomföra FATCA-avtalet. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april 2015.

2 Författningstext

2.1 Förslag till lag om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Innehåll och tillämpningsområde

Innehåll

1 § I denna lag finns – bestämmelser om tillämpningsområde (1 kap. 2 och 3 §§), – definitioner (2 kap. och 3 kap. 4–18 §§), – bestämmelser om undantagna finansiella enheter, faktiska innehavare och konton (3 kap. 1–3 §§), – bestämmelser om granskning av befintliga finansiella konton som innehas av fysiska personer (4 kap.), – bestämmelser om granskning av nya finansiella konton som innehas av fysiska personer (5 kap.), – bestämmelser om granskning av befintliga finansiella konton som innehas av enheter (6 kap. 1–6 och 9 §§), – bestämmelser om identifiering av icke FATCA-deltagande finansiella enheter och tillhandahållande av information om betalningar till sådana (6 kap. 7 och 8 §§), – bestämmelser om granskning av nya finansiella konton som innehas av enheter (7 kap.), och – övriga bestämmelser (8 kap.).

Tillämpningsområde

2 § Denna lag gäller vid sådan identifiering av rapporteringspliktiga finansiella konton som avses i avtalet mellan Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA. Denna lag gäller också vid identifiering av sådana icke-deltagande finansiella enheter (icke FATCA-deltagande finansiella enheter) och sådant tillhandahållande av information om betalningar till icke FATCAdeltagande finansiella enheter som avses i det avtal som anges i första stycket.

3 § Denna lag ska tillämpas av rapporteringsskyldiga finansiella enheter.

2 kap. Definitioner och förklaringar

Aktiv icke-finansiell enhet

1 § Med aktiv icke-finansiell enhet avses en enhet som inte har hemvist i USA, inte är en finansiell enhet och

1. vars bruttointäkter under det föregående kalenderåret eller annan lämplig rapporteringsperiod till mindre än 50 procent utgörs av intäkter från annan verksamhet än rörelse och vars tillgångar som innehades under det föregående kalenderåret eller annan lämplig rapporteringsperiod till mindre än 50 procent utgjordes av tillgångar som genererar, eller innehas i syfte att generera, sådana intäkter, 2. vars andelar är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad, 3. som är närstående till en enhet vars andelar är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad, 4. som har sitt säte i ett amerikanskt territorium och där samtliga personer med ägarintresse i enheten har sin faktiska hemvist i detta amerikanska territorium, 5. som är en annan regering än USA:s regering, ett politiskt förvaltningsområde under en sådan regering eller ett offentligt organ som utför uppgifter för en sådan regering eller för ett sådant politiskt förvaltningsområde, en regering i ett amerikanskt territorium, en internationell organisation, en sedelutgivande centralbank som inte är amerikansk eller en enhet som ägs uteslutande av någon av de föregående, 6. vars verksamhet uteslutande eller nästan uteslutande består i att äga hela eller delar av det utestående innehavet i, eller tillhandahålla finansiering och tjänster till, ett eller flera dotterbolag som bedriver handel eller affärsverksamhet som inte utgör verksamhet i en finansiell enhet, 7. som inte bedriver eller tidigare har bedrivit någon affärsverksamhet och som investerar kapital i tillgångar i syfte att bedriva näringsverksamhet som inte utgör verksamhet i en finansiell enhet samt har etablerats inom de senaste 24 månaderna, 8. som inte varit en finansiell enhet under de senaste fem åren och som håller på att avveckla sina tillgångar eller genomgår en omorganisation i syfte att fortsätta eller återuppta näringsverksamhet som inte utgör verksamhet i en finansiell enhet, 9. som huvudsakligen ägnar sig åt finansiering eller hedgingtransaktioner med eller åt närstående enheter som inte är finansiella enheter och som inte tillhandahåller försäkrings- eller hedgingtjänster till någon enhet som inte är närstående, under förutsättning att den grupp som de närstående enheterna ingår i ägnar sig åt affärsverksamhet som inte utgör verksamhet i en finansiell enhet, eller 10. som är en undantagen icke-finansiell utländsk enhet enligt relevanta amerikanska författningar. En enhet ska dock inte anses vara en aktiv icke-finansiell enhet enligt första stycket 6 om den fungerar som eller utger sig för att vara någon form av investeringsinstrument vars syfte är att förvärva eller finansiera bolag och sedan inneha andelar i dessa bolag som anläggningstillgångar för investeringsändamål.

2 § Med aktiv icke-finansiell enhet avses även en enhet 1. som har etablerats och är verksam i den jurisdiktion där den har sin hemvist och

a) som har etablerats och är verksam uteslutande för ändamål som avser religion, välgörenhet, vetenskap, konstnärlighet, kultur, idrott eller utbildning, eller b) som är en yrkesorganisation, branschorganisation, handelskammare, arbetstagarorganisation, jord- eller trädgårdsbruksorganisation, medborgarorganisation eller en organisation som uteslutande verkar för att främja social välfärd, 2. som är befriad från inkomstskatt i den jurisdiktion där den har sin hemvist, 3. som inte har några ägare eller medlemmar med ägar- eller vinstintressen när det gäller enhetens intäkter eller tillgångar, 4. vars hemvistjurisdiktions lagstiftning eller vars stiftelseurkund inte tillåter att några av enhetens intäkter eller tillgångar delas ut till eller används till förmån för en privatperson eller en enhet som inte är en välgörenhetsenhet, förutom om detta sker som en följd av enhetens välgörenhetsverksamhet eller som betalning av skälig ersättning för utförda tjänster eller som betalning som motsvarar skäligt marknadsvärde för egendom som enheten har förvärvat, och 5. vars hemvistjurisdiktions lagstiftning eller vars stiftelseurkund föreskriver att enhetens alla tillgångar vid dess likvidation eller upplösning tillfaller en myndighet eller en annan icke vinstdrivande organisation, eller staten, regeringen eller ett politiskt förvaltningsområde under regeringen i enhetens hemvistjurisdiktion.

3 § Med aktiv icke-finansiell enhet avses även sådana stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska personer som är undantagna från skattskyldighet enligt bestämmelserna i 7 kap. 3–17 §§ inkomstskattelagen (1999:1229). Med aktiv icke-finansiell enhet avses även källskatteinnehållande i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och källskatteinnehållande utländska truster enligt relevanta amerikanska författningar.

Deltagande utländsk finansiell enhet

4 § Med deltagande utländsk finansiell enhet avses en finansiell enhet som har samtyckt till att uppfylla kraven i ett FFI-avtal. Detta innefattar även en utländsk finansiell enhet som beskrivs i ett mellanstatligt avtal enligt modell 2 och som har samtyckt till att uppfylla kraven i ett FFIavtal, och en sådan filial till en rapporteringsskyldig amerikansk finansiell enhet som är behörig förmedlare om inte filialen är en rapporteringsskyldig utländsk finansiell enhet enligt modell 1. Med FFI-avtal avses i första stycket ett avtal mellan en finansiell enhet och den amerikanska federala skattemyndigheten som anger hur den finansiella enheten ska agera för att den ska anses uppfylla kraven i relevanta bestämmelser i FATCA. Med mellanstatligt avtal enligt modell 2 avses i första stycket ett avtal mellan USA eller det amerikanska finansministeriet och en ickeamerikansk regering eller ett eller flera organ underordnade sådan regering som träffats i syfte att underlätta genomförandet av FATCA genom att finansiella enheter rapporterar in uppgifter direkt till den amerikanska federala skattemyndigheten i enlighet med kraven i ett FFI-

avtal, samtidigt som uppgifter även utbyts mellan sådan icke-amerikansk regering eller ett eller flera organ underordnade sådan regering och den amerikanska federala skattemyndigheten.

Finansiell enhet

5 § Med finansiell enhet avses en enhet som avses i 6, 7, 8 eller 9 §. Med finansiell enhet avses inte en enhet vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består 1. i att äga hela eller delar av det utestående aktieinnehavet i, eller tillhandahålla finansiering och tjänster till, ett eller flera dotterbolag som bedriver handel eller affärsverksamhet som inte utgör verksamhet i en finansiell enhet, eller 2. i finansiering eller hedgingtransaktioner med eller åt närstående enheter som inte är finansiella enheter och som inte tillhandahåller försäkrings- eller hedgingtjänster till någon enhet som inte är närstående, om den grupp som de närstående enheterna ingår i ägnar sig åt affärsverksamhet som inte utgör verksamhet i en finansiell enhet.

6 § En enhet är en finansiell enhet om förvaring eller förvaltning av finansiella tillgångar för annans räkning utgör en väsentlig del av verksamheten. Vid tillämpning av första stycket ska en enhets förvaring eller förvaltning av finansiella tillgångar för annans räkning anses utgöra en väsentlig del av verksamheten om de av enhetens intäkter som härrör från sådan förvaring eller förvaltning och därtill knutna finansiella tjänster motsvarar eller överstiger 20 procent av enhetens sammanlagda intäkter under den kortaste perioden av 1. den treårsperiod som avslutas vid utgången av det räkenskapsår som föregår tidpunkten då bedömningen görs, och 2. den period som enheten har existerat.

7 § En enhet är en finansiell enhet om den tar emot insättningar inom ramen för ordinarie verksamhet som kreditinstitut eller liknande verksamhet.

8 § En enhet är en finansiell enhet om den i sin näringsverksamhet, eller om den förvaltas av en annan enhet som i sin näringsverksamhet, bedriver en eller flera av följande verksamheter för en kunds räkning: 1. handel med penningmarknadsinstrument, valuta, valuta-, ränte- eller indexinstrument, överlåtbara värdepapper eller råvarufutures, 2. individuell och kollektiv portföljförvaltning, eller 3. annan verksamhet som innebär att pengar eller andra medel investeras, administreras eller förvaltas. Sådana finansiella enheter som avses i första stycket benämns i denna lag investeringsenheter .

9 § En enhet är en finansiell enhet om den är ett försäkringsföretag, eller ett försäkringsföretags holdingbolag, som tecknar, eller är förpliktigat att verkställa utbetalningar i enlighet med, ett försäkringsavtal med kontantvärde eller ett livränteavtal.

Finansiellt konto

10 § Med finansiellt konto avses ett konto hos en finansiell enhet som är 1. ett företags-, löne-, person-, spar-, kapital- eller girokonto eller konto som finns dokumenterat genom insättningsbevis, sparbevis, investeringsbevis, inlåningsbevis, eller annat liknande instrument som tillhandahålls av en finansiell enhet inom ramen för dess regelmässiga verksamhet som kreditinstitut eller liknande verksamhet, samt belopp som förvaltas av ett försäkringsföretag och som i enlighet med ett avtal om garanterad investering eller liknande avtal är föremål för utbetalning eller tillgodoräknande av ränta ( inlåningskonto ), 2. ett annat konto än ett försäkrings- eller livränteavtal, som förs till förmån för annan person och som innehåller ett finansiellt instrument eller investeringsavtal, såsom aktie eller annan andel i ett företag, skuldebrev, obligation, lånebevis eller annat skuldbevis, kreditswap, swap baserad på icke-finansiellt index, fiktivkapitalkontrakt, försäkringseller livränteavtal och option eller annat derivat ( depåkonto ), 3. en andel i eget kapital eller skulder i en enhet som är en finansiell enhet uteslutande på grund av att den är en sådan enhet som avses i 8 § om andelen inte är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad, 4. en andel i eget kapital eller skulder i en enhet som är en annan finansiell enhet än en sådan som avses i 8 §, om a) andelen inte är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad, b) värdet av andelen i eget kapital eller skulder direkt eller indirekt huvudsakligen fastställs på grundval av tillgångar som ger upphov till källskattepliktiga betalningar med amerikansk källa, och c) typen av andel har valts i syfte att undvika att andelen är att anse som ett rapporteringspliktigt konto enligt denna lag, och 5. ett försäkringsavtal med kontantvärde eller livränteavtal som tecknas eller förvaltas av en finansiell enhet. Ett konto som avses i första stycket ska dock inte anses vara ett finansiellt konto vid tillämpning av denna lag om det är undantaget från rapporteringsplikt enligt bestämmelserna i 3 kap.

Föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad

11 § Med föremål för regelmässig handel avses att handeln med andelen fortgående har en meningsfull volym. Vid tillämpning av 10 § första stycket 3 och 4 ska en andel av eget kapital eller skulder i en finansiell enhet dock inte anses vara föremål för regelmässig handel om innehavaren av andelen, bortsett från en finansiell enhet som agerar i egenskap av förmedlare, är införd som innehavare av andelen i den finansiella enhetens register. Detta gäller dock inte vid tillämpning före den 1 januari 2016 och inte heller vid tillämpning därefter i de fall innehavaren togs upp i registret före den 1 juli 2014.

12 § Med etablerad värdepappersmarknad avses en handelsplats som är officiellt erkänd och som övervakas av en offentlig myndighet där marknaden är belägen och som har ett meningsfullt årligt värde på de andelar som handlas på handelsplatsen.

Kontohavare

13 § Med kontohavare avses den person som har registrerats eller identifierats som innehavare av ett finansiellt konto. Om det finansiella kontot är ett försäkringsavtal med kontantvärde eller ett livränteavtal, avses med kontohavare varje person som kan få rätt till kontantvärdet eller rätt att ändra avtalets förmånstagare. Om det inte finns någon person som kan få rätt till kontantvärdet eller har rätt att ändra förmånstagare, ska varje person som i avtalet anges som försäkringstagare och varje person med förvärvade rättigheter till utbetalning i enlighet med avtalet anses som kontohavare. När utbetalningar börjar göras från ett försäkringsavtal med kontantvärde eller ett livränteavtal anses varje person som har rätt till utbetalning som kontohavare. När en person som inte är en finansiell enhet eller som är en finansiell enhet etablerad eller registrerad i ett amerikanskt territorium i egenskap av ombud, förmyndare, förvaltare, behörig undertecknare, investeringsrådgivare eller förmedlare förvaltar ett finansiellt konto till förmån för annan person eller för annan persons räkning, ska den andra personen anses vara innehavare av kontot.

Rapporteringsskyldig finansiell enhet

14 § Med rapporteringsskyldig finansiell enhet avses en svensk finansiell enhet som inte är undantagen från rapporteringsskyldighet enligt 3 kap. Det är fondbolaget som förvaltar en värdepappersfond och förvaltaren av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) som förvaltar en specialfond som är rapporteringsskyldiga finansiella enheter i stället för värdepappersfonden eller specialfonden, om det annars vid tillämpning av första stycket skulle ha varit värdepappersfonden eller specialfonden som är rapporteringsskyldig finansiell enhet. Vid tillämpning av 23 a kap. 7 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska fondbolaget som förvaltar en värdepappersfond anses vara gäldenär eller garant för rapporteringspliktiga konton hos värdepappersfonden, och AIFförvaltaren som förvaltar en specialfond anses vara gäldenär eller garant för rapporteringspliktiga konton hos specialfonden. Vid tillämpning av första eller andra stycket ska en utländsk finansiell enhets fasta driftställe i Sverige anses vara en svensk finansiell enhet. En svensk finansiell enhets fasta driftställe i en annan stat eller jurisdiktion ska dock inte anses vara en svensk finansiell enhet.

Rapporteringsskyldig utländsk finansiell enhet enligt modell 1

15 § Med rapporteringsskyldig utländsk finansiell enhet enligt modell 1 avses en utländsk finansiell enhet med avseende på vilken en ickeamerikansk regering eller ett organ underordnat sådan regering samtycker till att inhämta och utbyta uppgifter i enlighet med ett mellanstatligt avtal enligt modell 1. En finansiell enhet som behandlas som en icke-deltagande finansiell enhet enligt ett sådant modell 1-avtal ska dock inte anses vara en rapporteringsskyldig utländsk finansiell enhet enligt modell 1. Med mellanstatligt avtal enligt modell 1 avses i första stycket ett avtal mellan USA eller det amerikanska finansministeriet och en icke- 11

amerikansk regering eller ett eller flera organ underordnade sådan regering som träffats i syfte att genomföra FATCA genom att finansiella enheter rapporterar in uppgifter till sådan icke-amerikansk regering eller organ underordnat sådan regering, varefter de inrapporterade uppgifterna ska vara föremål för ett automatiskt utbyte med den amerikanska federala skattemyndigheten.

Andra definitioner

16 § I denna lag avses med amerikansk person: en 1. amerikansk medborgare eller en annan fysisk person med hemvist i USA, 2. i utlandet delägarbeskattad juridisk person eller ett aktiebolag som är registrerat i USA eller i enlighet med amerikansk federal eller delstatlig lagstiftning, eller 3. trust, om a) en domstol i USA enligt gällande lagstiftning har behörighet att besluta eller döma i väsentligen alla frågor som rör trustens administration, och b) en eller flera amerikanska personer eller ett dödsbo efter en avliden amerikansk fysisk person har behörighet att kontrollera alla väsentliga beslut i trusten, amerikanskt territorium: Amerikas Samoa, Samväldet Nordmarianerna, Territoriet Guam, Samväldet Puerto Rico eller Amerikanska Jungfruöarna, andel i eget kapital: när det är fråga om ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som är en finansiell enhet, en andel i handelsbolagets eller den juridiska personens kapital eller i dess avkastning, befintligt konto: ett finansiellt konto som öppnades, tecknades eller förvärvades den 30 juni 2014 eller tidigare, behörig förmedlare: en finansiell enhet som har ingått avtal med den amerikanska federala skattemyndigheten om att agera som sådan behörig förmedlare och som benämns Qualified Intermediary i de relevanta amerikanska författningarna, enhet: en juridisk person eller en annan juridisk konstruktion såsom en trust, FATCA : avsnitt 1471–1474 i kapitel 4 i USA:s Internal Revenue Code från 1986 och U.S. Treasury Regulations till avsnitt 1471–1471 i USA:s Internal Revenue Code, försäkringsavtal: ett annat avtal än ett livränteavtal, som innebär att utfärdaren förbinder sig att betala ut ett belopp i samband med en specifik oviss händelse förknippad med dödsfall, sjukdom, olycksfall, skadeståndsanspråk eller egendomsskada, försäkringsavtal med kontantvärde: ett försäkringsavtal som har ett kontantvärde som överstiger 50 000 US-dollar och som inte är ett ansvarsåterförsäkringsavtal mellan två försäkringsföretag, icke FATCA-deltagande finansiell enhet: en finansiell enhet som identifierats som en sådan enligt 6 kap. 8 §, kontantvärde: det belopp som är det högsta av

1. det belopp som försäkringstagaren har att erhålla vid återköp eller uppsägning av avtalet, utan avdrag för avgifter för återköp eller pantsättning, eller 2. det belopp som försäkringstagaren kan låna i enlighet med eller med hjälp av avtalet, om inte beloppet enligt 1 eller 2 betalas i enlighet med ett försäkringsavtal och är a) en personskade- eller sjukdomsförmån eller annan försäkringsförmån som utgör ersättning för ekonomisk skada som uppkommit i samband med en sådan händelse som försäkringen gäller för, b) en återbetalning till försäkringstagaren av premie, exklusive försäkringsavgifter, som tidigare erlagts i enlighet med ett försäkringsavtal som inte är ett livförsäkringsavtal, på grund av att avtalet hävts eller sagts upp, risken reducerats under försäkringsavtalets löptid eller premien ändrats till följd av en korrigering av ett räknefel eller annat misstag, eller c) en återbäring till försäkringstagaren på grundval av det försäkringstekniska utfallet för avtalet eller gruppen i fråga, kontrollerande person: en fysisk person som utövar kontroll över en enhet, vilket när det är fråga om en trust avser stiftaren, förvaltaren, beskyddaren, förmånstagaren eller förmånstagarkretsen och varje annan fysisk person som utövar verklig kontroll över trusten, och när det är fråga om en juridisk konstruktion som inte är en trust avser personer i samma eller motsvarande ställning som kontrollerande personer i en trust, källskattepliktig betalning med amerikansk källa: betalning av ränta, utdelning, hyra, lön, arvode, premie, livränta, vederlag, ersättning och annan fastställd eller fastställbar årlig eller periodisk avkastning, vinst och inkomst om betalningen härrör från en källa i USA, källskatteinnehållande utländsk enhet : en finansiell enhet som har ingått avtal med den amerikanska federala skattemyndigheten om att agera som källskatteinnehållande i utlandet delägarbeskattad juridisk person eller källskatteinnehållande utländsk trust, livränteavtal: ett avtal enligt vilket utfärdaren förbinder sig att göra utbetalningar under en viss tidsperiod som helt eller delvis bestäms med hänsyn till den förväntade livslängden för en eller flera personer, och ett avtal som betraktas som livränteavtal i enlighet med den stats eller jurisdiktions lagstiftning, föreskrifter eller praxis där avtalet slöts och i enlighet vilken utfärdaren förbinder sig att göra utbetalningar under ett visst antal år, närstående enhet: en enhet som kontrollerar den andra enheten, kontrolleras av den andra enheten eller står under gemensam kontroll med den andra enheten. Med kontroll avses här direkt eller indirekt innehav av mer än 50 procent av rösterna eller värdet i en enhet, nytt konto: ett finansiellt konto som öppnas, tecknas eller förvärvas den 1 juli 2014 eller senare, partnerjurisdiktion: en stat eller jurisdiktion med vilken USA har ett gällande avtal för att underlätta genomförandet av FATCA, rapporteringspliktigt konto: ett finansiellt konto som har identifierats som ett sådant enligt bestämmelserna i 4–8 kap, om det inte innehas uteslutande av en eller flera personer som är undantagna faktiska innehavare enligt 3 kap, 13

specificerad amerikansk person: en amerikansk person som inte är 1. ett aktiebolag vars aktier det handlas regelmässigt med på en eller flera etablerade värdepappersmarknader, 2. ett aktiebolag som ingår i samma utvidgade företagsgrupp, i enlighet med definitionen i avsnitt 1471 e 2 i USA:s skattelagstiftning Internal Revenue Code, som ett aktiebolag som avses i 1, 3. USA eller en institution eller ett organ som helt ägs av USA, 4. en amerikansk delstat, ett amerikanskt territorium, en politisk underavdelning inom någon eller något av dessa eller en institution eller ett organ som ägs helt av en eller flera av dessa, 5. en organisation som är skattebefriad i enlighet med avsnitt 501 a i USA:s Internal Revenue Code eller en individuell pensionsordning i enlighet med definitionen i avsnitt 7701 a 37 i USA:s Internal Revenue Code, 6. en bank, i enlighet med definitionen i avsnitt 581 i USA:s Internal Revenue Code, 7. en fastighetsfond, i enlighet med definitionen i avsnitt 856 i USA:s Internal Revenue Code, 8. ett reglerat investeringsbolag, i enlighet med definitionen i avsnitt 851 i USA:s Internal Revenue Code eller en enhet som är registrerad hos U.S. Securities and Exchange Commission i enlighet med investeringsbolagslagen från 1940 (15 U.S.C. 80a-64), 9. en allmän förvaltningsfond, i enlighet med definitionen i avsnitt 584 a i USA:s Internal Revenue Code, 10. en trust som är skattebefriad i enlighet med avsnitt 664 c i USA:s Internal Revenue Code eller som överensstämmer med beskrivningen i avsnitt 4947 a 1 i USA:s Internal Revenue Code, 11. en handlare i värdepapper, råvaror eller finansiella derivatinstrument som är registrerad som sådan i enlighet med amerikansk federal eller delstatslagstiftning, 12. en mäklare i enlighet med definitionen i avsnitt 6045 c i USA:s Internal Revenue Code, 13. en skattebefriad trust enligt en sådan plan som beskrivs i avsnitt 403 b eller 457 b i USA:s Internal Revenue Code.

Betydelsen och tillämpningsområdet framgår av annan lag

17 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inte något annat anges i denna lag.

3 kap. Undantagna finansiella enheter, faktiska innehavare och konton

Undantag från rapporteringsplikt respektive rapporteringsskyldighet

1 § Följande enheter är undantagna faktiska innehavare och, om de är finansiella enheter, undantagna från rapporteringsskyldighet: 1. Sveriges riksbank, 2. myndighetsenheter, 3. internationella organisationer,

4. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., och 5. investeringsenheter som ägs helt av undantagna faktiska innehavare. Enheter som avses i första stycket 1–3 ska dock inte vara undantagna faktiska innehavare eller undantagna från rapporteringsskyldighet i den del deras verksamhet är sådan kommersiell verksamhet som normalt bedrivs av finansiella enheter som anges i 2 kap. 6, 7 eller 9 §.

2 § Följande finansiella enheter är undantagna från rapporteringsskyldighet: 1. finansiella enheter med lokalt kundunderlag, 2. lokala banker, 3. finansiella enheter med endast lågvärdekonton, 4. kvalificerade utfärdare av kreditkort, 5. vinstandelsstiftelser, 6. uppdragsgivande investeringsenheter, 7. uppdragsgivande kontrollerade utländska bolag, 8. uppdragsgivande investeringsbolag med begränsad ägarkrets, 9. investeringsrådgivare, och 10. investeringsansvariga.

3 § Följande konton är undantagna från rapporteringsplikt: 1. pensionsförsäkring som uppfyller kraven i inkomstskattelagen (1999:1229) och som tecknas och förvaltas i Sverige, om premier betalas av en arbetsgivare till förmån för en anställd som utför tjänster i Sverige, 2. viss temporär dödsfallsförsäkring, 3. konto som innehas av dödsbo, 4. spärrkonto, och 5. partnerjurisdiktionskonto.

Definitioner

4 § Med myndighetsenhet avses staten Sverige, Sveriges Riksdag, Sveriges regering, ett svenskt län, en svensk kommun eller ett till någon av dessa hörande organ, verk, integrerad del eller kontrollerad enhet. Med integrerad del avses person, organisation, förvaltning, verk, fond, institution eller annat organ, oavsett sammansättning, som utgör en svensk myndighet. Detta gäller dock bara om myndighetens nettoinkomster tillgodogörs myndighetens eget konto eller annat svenskt offentligt konto, och ingen del härav fördelas till förmån för privatperson. Begreppet integrerad del omfattar inte fysisk person som är statschef eller tjänsteman eller handläggare inom offentlig förvaltning och som agerar i privat eller eget syfte. Med kontrollerad enhet avses enhet som till sin form är skild från svenska staten eller som på annat sätt utgör en separat juridisk enhet, under förutsättning att a) enheten helt och hållet ägs och kontrolleras av en eller flera svenska myndighetsenheter, antingen direkt eller via en eller flera kontrollerade enheter,

b) enhetens nettoinkomster tillgodogörs enhetens eget konto eller konton hos en eller flera svenska myndighetsenheter, och ingen del av enhetens inkomster fördelas till förmån för någon privatperson, och c) enhetens tillgångar tillfaller en eller flera svenska myndighetsenheter vid upplösning. Inkomster anses inte fördelade till förmån för privatpersoner om dessa personer är de avsedda förmånstagarna för ett offentligt program, och verksamheten inom programmet bedrivs till förmån för allmänheten och för det allmännas bästa eller rör administration inom någon fas av myndighetsutövning.

5 § Med internationell organisation avses en mellanstatlig eller överstatlig organisation 1. som har bildats enligt en överenskommelse mellan huvudsakligen andra stater eller jurisdiktioner än USA, 2. som har en gällande överenskommelse om immunitet och privilegier med Sverige, och 3. vars inkomster inte gynnar privatpersoner. Med internationell organisation avses även en institution eller ett organ som ägs helt av en internationell organisation enligt första stycket.

6 § Med investeringsenhet som ägs helt av undantagna faktiska innehavare avses en enhet som är en svensk finansiell enhet endast på grund av att den är en sådan enhet som avses i 2 kap. 8 §, om 1. varje direkt ägare av andel i eget kapital i enheten är en undantagen faktisk innehavare, och 2. varje direkt fordringsägare avseende skulder i enheten är en sådan finansiell enhet som avses i 2 kap. 7 § eller en undantagen faktisk innehavare.

7 § Med finansiella enheter med lokalt kundunderlag avses en finansiell enhet som uppfyller följande krav: 1. den har tillstånd av Finansinspektionen att bedriva verksamhet, 2. den har inte något fast driftställe utanför Sverige, 3. den marknadsför sig inte till kunder eller kontohavare utanför Sverige, 4. minst 98 procent av värdet på de finansiella konton som förs av den finansiella enheten ska innehas av personer med hemvist i Sverige eller en annan medlemsstat i Europeiska unionen, 5. den hade senast den 1 juli 2014 infört riktlinjer och förfaranden som överensstämmer med dem som anges i 4–8 kap. för att förhindra att den tillhandahåller finansiella konton till en icke-deltagande finansiell enhet och för att kontrollera om den finansiella enheten öppnar eller håller ett finansiellt konto för en specificerad amerikansk person som inte har sin hemvist i Sverige eller för en enhet som inte är en finansiell enhet eller en aktiv icke-finansiell enhet och vars kontrollerande personer har hemvist i USA eller amerikanskt medborgarskap och som inte har hemvist i Sverige, 6. dess riktlinjer och förfaranden som avses i 5 anger att om det fastställts att ett sådant finansiellt konto innehas av en specificerad 16 amerikansk person som inte har sin hemvist i Sverige eller av en enhet

som inte är en finansiell enhet eller en aktiv icke-finansiell enhet och vars kontrollerande personer har hemvist i USA eller har amerikanskt medborgarskap och som inte har hemvist i Sverige, ska den finansiella enheten rapportera ett sådant finansiellt konto som om den finansiella enheten vore en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet eller stänga det finansiella kontot, 7. den granskar befintliga konton som innehas av en fysisk person som inte har sin hemvist i Sverige eller av en enhet ska den finansiella enheten granska sådana befintliga konton, i enlighet med de förfaranden i 4–8 kap. som gäller för befintliga konton för att identifiera eventuella amerikanska rapporteringspliktiga konton eller finansiella konton som förs av en icke FATCA-deltagande finansiell enhet, och rapporterar sådant finansiellt konto som om den finansiella enheten vore en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet eller stänger det finansiella kontot, 8. varje sådan till den finansiella enheten närstående enhet som är en finansiell enhet ska vara etablerad eller registrerad i Sverige och uppfylla kraven i denna paragraf, utom när det gäller närstående enheter som är pensionsstiftelser, och 9. den har inte riktlinjer eller förfaranden som diskriminerar mot finansiella konton som öppnas eller förs för fysiska personer som är specificerade amerikanska personer med hemvist Sverige. Med fast driftsställe avses i första stycket 2 inte en sådan plats som inte marknadsförs till allmänheten och från vilken den finansiella enheten endast bedriver administrativa stödfunktioner. Vid tillämpning av första stycket 3 ska en finansiell enhet inte anses marknadsföra sig till kunder eller kontohavare utanför Sverige endast på grund av att den finansiella enheten 1. har en webbplats, om det på webbplats inte specifikt anges att den finansiella enheten tillhandahåller finansiella konton eller tjänster till kunder som inte har hemvist i Sverige och enheten inte på annat sätt är inriktad på eller marknadsför sig till amerikanska kunder eller kontohavare, eller 2. annonserar i tryckta medier eller via radio- eller tv-kanal som distribueras eller sänds huvudsakligen inom Sverige men som tillfälligtvis distribueras eller sänds även i andra länder, om det i marknadsföringen inte specifikt anges att den finansiella enheten tillhandahåller finansiella konton eller tjänster till kunder som inte har hemvist i Sverige, och enheten inte på annat sätt är inriktad på eller marknadsför sig till amerikanska kunder eller kontohavare.

8 § Med lokal bank avses en finansiell enhet som uppfyller följande krav: 1. den har tillstånd att bedriva bankrörelse eller finansieringsrörelse och bedriver uteslutande sådan verksamhet. 2. dess affärsverksamhet består huvudsakligen i att ta emot insättningar från och bevilja lån till icke-närstående privatkunder, 3. den uppfyller kraven i 7 § första stycket 2 och 3 samt andra och tredje stycket och det är inte möjligt att öppna ett finansiellt konto via webbsidan, 4. dess tillgångar överstiger inte 175 miljoner US-dollar i balansräkningen och den finansiella enheten och eventuella närstående 17

enheter tillsammans har inte mer än 500 miljoner US-dollar i tillgångar totalt sett i sin konsoliderade eller kombinerade balansräkning, och 5. samtliga närstående enheter är etablerade eller registrerade i Sverige, och närstående enheter som är finansiella enheter och inte är pensionsstiftelser uppfyller kraven i denna paragraf.

9 § Med finansiell enhet med endast lågvärdekonton avses en svensk finansiell enhet som uppfyller följande krav: 1. den är inte en sådan finansiell enhet som avses i 2 kap. 8 §, 2. inget av de finansiella konton som förs av den finansiella enheten eller någon närstående enhet har ett saldo eller värde som överstiger 50 000 US-dollar, och 3. dess tillgångar överstiger inte 50 miljoner US-dollar i balansräkningen, och den finansiella enheten, tillsammans med närstående enheter, har inte mer än 50 miljoner US-dollar i tillgångar totalt sett i sin konsoliderade eller kombinerade balansräkning.

10 § Med kvalificerad utfärdare av kreditkort avses en svensk finansiell enhet som uppfyller följande krav: 1. den är en finansiell enhet endast på grund av att den utfärdar kreditkort där insättningar endast accepteras när en kund gör en inbetalning som överstiger det utestående saldot med avseende på kortet och det överskjutande beloppet inte omedelbart återbetalas till kunden, och 2. den från och med den 1 juli 2014 har infört riktlinjer och förfaranden för att antingen förhindra kundinsättningar som överstiger 50 000 USdollar eller säkerställer att kundinsättningar som överstiger 50 000 USdollar återbetalas till kunden inom 60 dagar. Vid tillämpning av första stycket 2, ska kundinsättning som rör kreditsaldo som uppstått på grund av omtvistade debiteringar inte omfattas. Kundinsättning som rör kreditsaldo som uppstått på grund av returnerade varor ska omfattas.

11 § Med uppdragsgivande investeringsenhet avses en enhet som 1. är en finansiell enhet som avses i 2 kap. 8 §, 2. etablerats i Sverige och inte är en behörig förmedlare eller en källskatteinnehållande utländsk enhet, och 3. en annan enhet har träffat en överenskommelse med den finansiella enheten om att agera som uppdragstagande enhet för den finansiella enheten. Med uppdragsgivande kontrollerat utländskt bolag avses en finansiell enhet 1. som etablerats i enlighet med svensk lagstiftning och inte är en behörig förmedlare eller en källskatteinnehållande utländsk enhet, 2. som ägs helt, direkt eller indirekt, av en rapporteringsskyldig amerikansk finansiell enhet som samtycker till att agera som eller uppdrar åt ett till den finansiella enheten närstående bolag att agera som uppdragstagande enhet för den finansiella enheten, och 3. som har ett gemensamt elektroniskt kontosystem med den uppdragstagande enheten som gör att den uppdragstagande enheten kan 18 identifiera den finansiella enhetens alla kontohavare och

betalningsmottagare och ha tillgång till alla konto- och kunduppgifter som den finansiella enheten har registrerade, inklusive, men inte begränsat till, kundidentifieringsuppgifter, kunddokumentation, kontosaldon och samtliga betalningar som gjorts till kontohavare eller betalningsmottagare. Vid tillämpning av första och andra styckena avses med den uppdragstagande enheten en enhet som 1. har behörighet att på den finansiella enhetens vägnar vidta åtgärder så att gällande krav om registrering på den amerikanska federala skattemyndighetens webbsida för FATCA-registrering uppfylls, 2. har registrerat sig som uppdragstagande enhet hos den amerikanska federala skattemyndigheten på dess webbsida för FATCA-registrering, 3. om den identifierar ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto hos den finansiella enheten, registrerar den finansiella enheten i enlighet med gällande registreringskrav på den amerikanska federala skattemyndighetens webbsida för FATCA-registrering senast den 31 december 2015 eller senast 90 dagar efter att ett sådant amerikanskt rapporteringsskyldigt konto först identifierades, 4. samtycker till att på den finansiella enhetens vägnar uppfylla alla krav när det gäller åtgärder för kundkännedom, innehållande av skatt, rapportering och andra krav som den finansiella enheten skulle ha ålagts att uppfylla om det vore en rapporteringsskyldig finansiell enhet, 5. identifierar den finansiella enheten och anger den finansiella enhetens identifieringsnummer i samband med all rapportering som görs på den finansiella enhetens vägnar, och 6. inte har fått sin status som uppdragstagande enhet upphävd.

12 § Med uppdragsgivande investeringsbolag med begränsad ägarkrets avses en svensk finansiell enhet som uppfyller följande krav: 1. den finansiella enheten är en finansiell enhet endast på grund av att den är en sådan enhet som avses i 2 kap. 8 § och inte är en behörig förmedlare eller en källskatteinnehållande utländsk enhet, 2. den uppdragstagande enheten är en a) rapporteringsskyldig amerikansk finansiell enhet, b) rapporteringsskyldig utländsk finansiell enhet enligt modell 1, eller c) deltagande utländsk finansiell enhet, 3. den uppdragstagande enheten har behörighet att agera på den finansiella enhetens vägnar, 4. den uppdragstagande enheten samtycker till att på den finansiella enhetens vägnar uppfylla alla krav när det gäller åtgärder för kundkännedom, innehållande av skatt, rapportering och andra krav som den finansiella enheten skulle ha ålagts att uppfylla om den vore en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet, 5. den finansiella enheten utger sig inte för att vara ett investeringsinstrument för icke-närstående parter, 6. högst 20 fysiska personer äger andelar i skulder och eget kapital i den finansiella enheten när följande andelar inte beaktas: a) andelar i eget kapital eller skulder som ägs av deltagande utländska finansiella enheter, och b) andelar i eget kapital som ägs av en enhet om den enheten äger samtliga andelar i eget kapital och själv är ett uppdragsgivande 19

investeringsbolag med begränsad ägarkrets med tillämpning av denna paragraf, och 7. den uppdragstagande enheten: a) har registrerat sig som uppdragstagande enhet hos den amerikanska federala skattemyndigheten på webbsidan för FATCA-registrering, b) samtycker till att på den finansiella enhetens vägnar uppfylla alla krav när det gäller åtgärder för kundkännedom, innehållande av skatt, rapportering och andra krav som den finansiella enheten skulle ha varit skyldig att uppfylla om den vore en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet, och i sex år sparar dokumentation som inhämtats med avseende på den finansiella enheten, c) identifierar den finansiella enheten i samband med all rapportering som görs på den finansiella enhetens vägnar, och d) har inte fått sin status som uppdragstagande enhet upphävd.

13 § Med investeringsrådgivare avses en i Sverige etablerad finansiell enhet som avses i 2 kap. 8 § och som är en finansiell enhet endast på grund av att den erbjuder investeringsrådgivning till kund och agerar på sådan kunds vägnar.

14 § Med investeringsansvarig avses en i Sverige etablerad finansiell enhet som avses i 2 kap. 8 § och som är en finansiell enhet endast på grund av att den hanterar portföljer för kund och agerar på sådan kunds vägnar i syfte att investera, förvalta eller administrera finansiella medel som i kundens namn sätts in hos en finansiell enhet som inte är en icke FATCA-deltagande finansiell enhet.

15 § Med viss temporär dödsfallsförsäkring avses ett dödsfallsförsäkringsavtal, om 1. premier betalas minst en gång om året med ett belopp som inte minskar över tid under hela avtalets löptid eller till dess att den försäkrade fyller 90 år om den tiden är kortare, , 2. avtalet inte har något avtalsvärde som en person kan få tillgång till genom uttag, lån eller på annat sätt utan att avtalet sägs upp, 3. andra belopp än dödsfallsförmånen som ska betalas ut vid avtalets annullering eller utgång inte överstiger de sammanlagda premier som betalats in under avtalstiden minskat med dödsfalls-, sjukdoms- och omkostnadsersättning, oavsett om sådana faktiskt uppkommit eller inte, för den period eller de perioder som avtalet löpt och minskat med eventuella belopp som betalats ut innan avtalet annullerats eller löpt ut, och 4. avtalet inte innehas av person som förvärvat avtalet i värdeskapande syfte.

16 § Med konto som innehas av dödsbo avses ett konto i Sverige som innehas uteslutande av ett dödsbo, om kopia på den avlidnes testamente eller dödsbevis finns med i dokumentationen för kontot.

17 § Med spärrkonto avses ett konto som skapats i samband med 1. domstols beslut eller dom, 20 2. försäljning, byte eller uthyrning av fast eller lös egendom, om

a) kontomedlen utgörs uteslutande av förskottsbetalning, handpenning, deposition som säkerhet för prestation med direkt koppling till transaktionen eller liknande betalning, eller av finansiella tillgångar som satts in på kontot i samband med försäljning, byte eller uthyrning av egendomen, b) kontot har öppnats och används uteslutande för att säkerställa att köparen uppfyller sina skyldigheter när det gäller att betala köpeskilling för egendomen, att säljaren uppfyller sina skyldigheter när det gäller att stå för eventuella ansvarsförpliktelser, eller att uthyraren eller hyrestagaren uppfyller sina skyldigheter när det gäller att betala eventuell ersättning för skador på den hyrda egendomen i enlighet med vad som avtalats i hyreskontraktet, c) tillgångarna på kontot, inklusive de inkomster som de genererar, kommer att utbetalas eller på annat sätt fördelas till förmån för köparen, säljaren, uthyraren, eller för att någon av dessa ska kunna uppfylla sina skyldigheter, när egendomen säljs, byts eller överlåts, eller när avtalet upphör att gälla, d) kontot inte är ett marginalkonto eller liknande konto som öppnats i samband med att en finansiell tillgång försäljs eller byts, och e) kontot inte är knutet till ett kreditkortskonto, 3. skyldighet för en finansiell enhet som erbjuder ett lån med fast egendom som säkerhet att sätta av en del av betalningen uteslutande i syfte att underlätta att skatter eller försäkringsavgifter som rör den fasta egendomen kan betalas vid ett senare tillfälle, eller 4. en finansiell enhets skyldighet att underlätta att skatter kan betalas vid ett senare tillfälle.

18 § Med partnerjurisdiktionskonto avses ett konto som förs i Sverige och som inte omfattas av definitionen för ett finansiellt konto i enlighet med ett avtal mellan USA och annan partnerjurisdiktion för att underlätta genomförandet av FATCA, om kontot är underställt samma krav och tillsyn enligt sådan annan partnerjurisdiktions lagstiftning som om kontot hade etablerats i den partnerjurisdiktionen och förts av en finansiell enhet i den partnerjurisdiktionen.

4 kap. Granskning av befintliga finansiella konton som innehas av fysiska personer

Konton vars sammanlagda saldo eller värde uppgår till 1 000 000 USdollar eller mindre (lågvärdekonton)

1 § När det gäller konton vars saldo eller värde uppgick till 1 000 000 US-dollar eller mindre den 30 juni 2014, ska en rapporteringsskyldig finansiell enhet granska den information som finns i dess elektroniskt sökbara databaser. Ett sådant konto är ett rapporteringspliktigt konto om det vid granskningen framkommer 1. att kontohavaren har hemvist eller är medborgare i USA, 2. uppgifter som otvivelaktigt tyder på att kontohavaren föddes i USA, 3. att kontohavaren har en aktuell post- eller bostadsadress i USA, 4. att kontohavaren har ett aktuellt amerikanskt telefonnummer, 5. att det finns en stående instruktion att överföra medel från kontot till ett konto i USA,

6. att det finns en giltig fullmakt eller underteckningsrätt för en person som har en adress i USA avseende kontot, eller 7. att den enda adress som den finansiella enheten har registrerad för kontohavaren är en c/o- eller poste restante-adress i USA. En rapporteringsskyldig finansiell enhet ska ha system och rutiner för att upptäcka om och när sådana omständigheter som anges i första stycket tillkommer i de elektroniskt sökbara databaserna. Om sådana omständigheter tillkommer med avseende på ett konto efter att granskningen enligt första stycket har genomförts, ska kontot anses vara ett rapporteringspliktigt konto från och med det kalenderår under vilket detta inträffar. Ett rapporteringspliktigt konto enligt bestämmelserna i första eller andra stycket, ska anses vara ett sådant fram till dess att kontohavaren eller kontohavarna inte längre är specificerade amerikanska personer.

2 § Granskningen enligt 1 § behöver inte omfatta 1. konton vars saldo eller värde uppgick till 50 000 US-dollar eller mindre den 30 juni 2014, 2. försäkringsavtal med kontantvärde eller livränteavtal a) om dess saldo eller värde uppgick till 250 000 US-dollar eller mindre den 30 juni 2014, eller b) om svenska eller amerikanska författningar i praktiken förhindrar att sådana avtal säljs till personer som har hemvist i USA, och 3. inlåningskonton som avses i 2 kap. 10 § första stycket 1 och vars saldo eller värde uppgår till 50 000 US-dollar eller mindre. Konton som avses i första stycket 1 och 2 a ska dock granskas enligt 3–5 §§ om dess saldo eller värde överstiger 1 000 000 US-dollar vid utgången av 2015 eller ett senare kalenderår. Konton som vid tillämpning av första och andra styckena inte omfattas av granskning, ska inte anses vara rapporteringspliktiga konton.

Konton vars sammanlagda saldo eller värde uppgår till mer än 1000 000 US-dollar (högvärdekonton)

3 § Vid granskning av konton vars saldo eller värde uppgick till mer än 1 000 000 US-dollar den 30 juni 2014 eller vid utgången av 2014 eller ett senare kalenderår, ska 1 § första stycket och 2 § tillämpas. Vid tillämpning av 1 § första stycket avseende ett konto vars saldo eller värde uppgick till mer än 1 000 000 US-dollar den 30 juni 2014, ska ett konto är ett konto rapporteringspliktigt om det framkommer att den enda adress som den finansiella enheten har registrerad för kontohavaren är en c/o- eller poste restante-adress.

4 § Om den rapporteringsskyldiga finansiella enhetens elektroniskt sökbara databaser typiskt sett inte är tillräckliga för att bedöma om sådana omständigheter som anges i 1 § första stycket föreligger ska, när det gäller granskning av konton vars saldo eller värde uppgick till mer än 1 000 000 US-dollar den 30 juni 2014 eller vid utgången av 2014 eller ett senare kalenderår, sådana uppgifter också eftersökas i den huvudsakliga dokumentationen om kontohavaren i den rapporteringsskyldiga finansiella enhetens pappersarkiv. Om sådan information inte finns i den

huvudsakliga dokumentationen med avseende på kontohavaren, ska uppgifterna också eftersökas bland de handlingar med koppling till kontot som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har inhämtat under de senaste fem åren och som inte är elektroniskt sökbara. De handlingar med koppling till kontot som inte är elektroniskt sökbara som avses i första stycket omfattar 1. den senast inhämtade sådan styrkande dokumentation som avses i 8 kap. 7 § med avseende på kontot, 2. det senaste avtalet eller den senaste av annan dokumentation avseende öppnande, tecknande eller förvärvande av kontot, 3. den senaste dokumentationen som inhämtats med stöd av lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller för att uppfylla annan lagstiftning, 4. gällande fullmakter eller handlingar avseende underteckningsrätt, 5. gällande stående instruktioner att överföra medel, och 6. annan liknande dokumentation. Granskningen enligt första och andra styckena behöver bara göras en gång för varje konto.

5 § Ett konto som avses i 3 § är ett rapporteringspliktigt konto om det finns en tjänsteman som har särskilt ansvar för kontakterna med kontohavaren och den tjänstemannen har kännedom om att kontohavaren är en specificerad amerikansk person.

6 § Om ett konto efter att granskningen enligt 3–5 §§ har utförts blir ett rapporteringspliktigt konto enligt samma bestämmelser ska det anses som ett sådant från och med det kalenderår under vilket detta inträffar.

7 § En rapporteringsskyldig finansiell enhet som, i enlighet med ett avtal mellan den finansiella enheten och den amerikanska federala skattemyndigheten om enhetens status som kvalificerad förmedlare eller källskatteinnehållande utländsk enhet, har inhämtat dokumentation från en kontohavare som fastställer att kontohavaren inte är medborgare eller har hemvist i USA, är inte skyldig att tillämpa 1–4 §§ med avseende på konton som innehas av den kontohavaren.

8 § Ett rapporteringspliktigt konto ska anses vara ett sådant fram till dess att kontohavaren eller kontohavarna inte längre är specificerade amerikanska personer.

Läkning av indikationer som framkommit vid tillämpning av 1–4 §§

9 § Ett konto ska inte anses vara ett rapporteringspliktigt konto trots att sådana omständigheter som anges i 1 § första stycket framkommit vid granskningen enligt 1–4 §§, om 1. den omständighet som framkommit är en uppgift som otvivelaktigt tyder på att kontohavaren föddes i USA och den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inhämtar eller har tillgång till a) en egenförsäkran från kontohavaren om att han eller hon inte är medborgare eller har sin skatterättsliga hemvist i USA,

b) dokumentation om ett pass som inte är amerikanskt eller en annan identifikationshandling som utfärdats av en myndighet, som visar kontohavarens medborgarskap eller nationalitet i ett annat land än USA, och c) en kopia av kontohavarens intyg om att denne har upphört att vara amerikansk medborgare, 2. den omständighet som framkommit är en gällande post- eller bostadsadress i USA eller ett eller flera amerikanska telefonnummer som är de enda telefonnummer som är kopplade till kontot och den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inhämtar eller har tillgång till a) en egenförsäkran från kontohavaren om att han eller hon inte är medborgare eller har sin skatterättsliga hemvist i USA, och b) styrkande dokumentation som visar kontohavarens ickeamerikanska status, 3. den omständighet som framkommit är en stående instruktion att överföra medel till ett konto i USA och den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inhämtar eller har tillgång till a) en egenförsäkran från kontohavaren om att han eller hon inte är medborgare eller har sin skatterättsliga hemvist i USA, eller b) styrkande dokumentation som visar kontohavarens ickeamerikanska status, eller 4. den omständighet som framkommit är att det finns en giltig fullmakt eller underteckningsrätt för en person som har en adress i USA, att kontohavaren har en c/o- eller poste restante-adress som enda adress som fastställts för kontohavaren eller att kontohavaren har ett eller flera amerikanska telefonnummer samtidigt som det finns ett eller flera andra telefonnummer kopplade till kontot och den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inhämtar eller har tillgång till a) en egenförsäkran från kontohavaren om att han eller hon inte är medborgare eller har sin skatterättsliga hemvist i USA, eller b) styrkande dokumentation som visar kontohavarens ickeamerikanska status. I stället för ett sådant intyg som avses i första stycket 1 c, kan den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inhämta eller ha tillgång till en rimlig förklaring av skälet till att kontohavaren inte har ett sådant intyg trots att han eller hon upphört att vara amerikansk medborgare eller varför han eller hon inte blev amerikansk medborgare vid födseln.

Undantag från skyldighet att tillämpa bestämmelserna i detta kapitel

10 § Om en rapporteringsskyldig finansiell enhet genomför den granskningsprocedur som beskrivs i relevanta amerikanska författningar för att identifiera rapporteringspliktiga befintliga konton som innehas av fysiska personer, är enheten inte skyldig att också tillämpa bestämmelserna i 1–9 §§.

5 kap. Granskning av nya finansiella konton som innehas av fysiska personer

1 § Innan en fysisk person öppnar, tecknar eller förvärvar ett konto hos en rapporteringsskyldig finansiell enhet, ska enheten inhämta en 24 egenförsäkran från den fysiska personen där han eller hon uppger de

omständigheter som behövs för att avgöra om han eller hon har skatterättslig hemvist i USA. Om det av den egenförsäkran som inhämtas enligt första stycket framgår att den fysiska personen har skatterättslig hemvist i USA, ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten innan kontot öppnas, tecknas eller förvärvas inhämta en egenförsäkran som innehåller den fysiska personens amerikanska skatteregistreringsnummer.

2 § Om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har eller får tillgång till ytterligare information som medför att det finns skäl att anta att en egenförsäkran som inhämtats inte är tillförlitlig, ska enheten inhämta en ny egenförsäkran och bedöma dennas tillförlitlighet.

3 § Ett konto är ett rapporteringspliktigt konto om en egenförsäkran som inhämtats enligt 1, 2 eller 5 § visar att kontohavaren har skatterättslig hemvist i USA. Ett konto är också ett rapporteringspliktigt konto om en sådan ny egenförsäkran som den finansiella enheten begärt enligt 2 § inte inkommer eller inte är tillförlitlig.

4 § Om ett konto blir rapporteringspliktigtefter att kontot öppnats tecknats eller förvärvats, ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inhämta en egenförsäkran som innehåller kontohavarens amerikanska skatteregistreringsnummer. Om en sådan egenförsäkran inte har inkommit senast den 30 januari året efter att kontot blev rapporteringspliktigt enligt 2 och 3 §§, ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten avsluta kontot.

5 § Granskningen enligt 1–3 §§ behöver inte omfatta 1. inlåningskonton som avses i 2 kap. 10 § första stycket 1 och vars saldo uppgår till 50 000 US-dollar eller mindre, och 2. försäkringsavtal vars kontantvärde uppgår till 50 000 US-dollar eller mindre. Konton som vid tillämpning av första stycket inte omfattas av granskningen, ska inte anses vara rapporteringspliktiga konton. Om ett konto är ett sådant som anges i första stycket som inte har granskats enligt 1–3 §§, men vars saldo eller värde vid utgången av ett kalenderår uppgår till mer än 50 000 US-dollar, ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inhämta en sådan egenförsäkran som avses i 1 § och 1. om en sådan egenförsäkran inkommer, därefter tillämpa 2–4 §§ avseende kontot, eller 2. om en sådan egenförsäkran inte inkommer inom 90 dagar från utgången av det kalenderår då kontots saldo eller värde uppgick till mer än 50 000 US-dollar, behandla konton som ett rapporteringspliktigt konto från och med det kalenderår då egenförsäkran skulle ha inkommit och avsluta kontot.

Nya konton som får granskas som om de är befintliga konton

6 § En rapporteringsskyldig finansiell enhet får tillämpa bestämmelserna i 4 kap. vid granskning av ett nytt konto som innehas av en fysisk person i stället för bestämmelserna i detta kapitel, om kontohavaren hos den rapporteringsskyldiga finansiella enheten eller hos en till denna närstående enhet även har ett eller flera befintliga konton. Om en rapporteringsskyldig finansiell enhet i enlighet med första stycket tillämpar bestämmelserna i 4 kap. vid granskningen av ett nytt konto och ett av de konton som avses i första stycket är ett rapporteringspliktigt konto, ska samtliga sådana konton som avses i första stycket anses vara rapporteringspliktiga. Egenförsäkranden och annan dokumentation som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inhämtar eller har tillgång till enligt 4 kap. 4 eller 9 § med avseende på ett sådant konto som avses i första stycket, får användas vid granskningen av samtliga sådana konton som avses i första stycket.

Undantag från skyldigheten att tillämpa bestämmelserna i detta kapitel

7 § Om en rapporteringsskyldig finansiell enhet genomför den granskningsprocedur som beskrivs i relevanta amerikanska författningar för att identifiera rapporteringspliktiga nya konton som innehas av fysiska personer, är enheten inte skyldig att också tillämpa bestämmelserna i 1–6 §§.

6 kap. Granskning av befintliga finansiella konton som innehas av enheter och tillhandahållande av information om betalningar till icke FATCA-deltagande finansiella enheter

Rapporteringspliktiga konton

1 § Ett konto är ett rapporteringspliktigt konto om det innehas av en eller flera enheter som är specificerade amerikanska personer. Ett konto är också ett rapporteringspliktigt konto om det innehas av en eller flera enheter som 1. inte är sådana som anges i första stycket, 2. inte är finansiella enheter, 3. inte är aktiva icke-finansiella enheter, och 4. kontrolleras av en eller flera fysiska personer som är medborgare eller har hemvist i USA.

Förfarande för identifiering av rapporteringspliktiga konton

2 § För att fastställa om en enhet är en specificerad amerikansk person ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten granska den information som inhämtats på grund av bestämmelser i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Om det finns skäl att anta att kontohavaren är en amerikansk person ska kontohavaren anses vara en specificerad amerikansk person om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inte 1. inhämtar en egenförsäkran från kontohavaren som fastställer att kontohavaren inte är en specificerad amerikansk person, eller

2. utifrån den övrig information som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har tillgång till eller information som är allmänt tillgänglig kan fastställa att kontohavaren inte är en specificerad amerikansk person.

3 § För att fastställa om en enhet som inte är en amerikansk person är en finansiell enhet ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten granska den information som inhämtats på grund av bestämmelser i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Om det finns skäl att anta att kontohavaren är en finansiell enhet eller om kontohavarens identifieringsnummer som internationell förmedlare finns med i den amerikanska federala skattemyndighetens lista över utländska finansiella enheter, ska kontohavaren anses vara en finansiell enhet.

4 § För att fastställa vilka personer som är kontrollerande personer för en enhet, får den rapporteringsskyldiga finansiella enheten förlita sig på den information som inhämtats på grund av bestämmelser i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. För att fastställa om en enhet är en annan enhet än en finansiell enhet eller en aktiv icke-finansiell enhet ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inhämta en egenförsäkran om detta från kontohavaren. En sådan egenförsäkran behöver dock inte inhämtas om det utifrån den information som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har tillgång till eller information som är allmänt tillgänglig kan antas att kontohavaren är en aktiv icke-finansiell enhet. För att fastställa om en kontrollerande person är medborgare eller har skatterättslig hemvist i USA, ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten 1. när det gäller konton vars saldo eller värde uppgår till 1 000 000 USdollar eller mindre, granska den information som inhämtats på grund av bestämmelser i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och 2. när det gäller andra konton än som avses i 1, inhämta en egenförsäkran om detta från kontohavaren eller de kontrollerande personerna.

5 § Om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten efter att granskningen enligt 1–4 §§ har genomförts får tillgång till ytterligare information som medför att det finns skäl att anta att en egenförsäkran eller annan dokumentation med avseende på kontot är oriktig eller otillförlitlig, ska enheten på nytt genomföra granskningen enligt 1–4 §§.

Konton som inte behöver granskas

6 § Granskningen enligt 1–5 §§ behöver inte omfatta konton vars saldon eller värden uppgick till 250 000 US-dollar eller mindre den 30 juni 2014. Om ett sådant kontos saldo eller värde uppgår till mer än 1 000 000 US-dollar vid utgången av 2015 eller vid utgången av ett senare kalenderår ska det dock granskas enligt 1–4 §§ inom sex månader från utgången av det kalenderåret.

Konton som vid tillämpning av första stycket inte omfattas av granskningen, ska inte anses vara rapporteringspliktiga konton.

Identifiering av icke FATCA-deltagande finansiella enheter och tillhandahållande av information om betalningar till sådana

7 § En rapporteringsskyldig finansiell enhet som betalar ut eller förmedlar en källskattepliktig betalning med amerikansk källa till en icke FATCA-deltagande finansiell enhet, ska tillhandahålla den direkta betalaren av inkomsten den information som behövs för att källskatt ska kunna tas ut och rapportering ska kunna ske avseende betalningen. Första stycket gäller dock inte en rapporteringsskyldig finansiell enhet som ingått avtal med den amerikanska federala skattemyndigheten om att agera som behörig förmedlare eller källskatteinnehållande i utlandet delägarbeskattad juridisk person och som i enlighet med avtalet har valt att innehålla skatt.

8 § En svensk finansiell enhet eller en enhet som har hemvist i en annan partnerjurisdiktion är en icke FATCA-deltagande finansiell enhet endast om den anses som en sådan av den amerikanska federala skattemyndigheten i enlighet med gällande avtal med USA för att underlätta genomförandet av FATCA. En finansiell enhet ska anses vara en svensk finansiell enhet eller en finansiell enhet som har hemvist i en annan partnerjurisdiktion om detta framgår av den amerikanska federala skattemyndighetens lista över utländska finansiella enheter eller av andra uppgifter som finns allmänt tillgängliga eller som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har tillgång till. En finansiell enhet som inte är en svensk eller amerikansk finansiell enhet eller en finansiell enhet som är hemmahörande i en annan partnerjurisdiktion, ska anses vara en icke FATCA-deltagande finansiell enhet om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inte 1. inhämtar en egenförsäkran från den andra finansiella enheten om att den är en bedömd efterlevande finansiell enhet eller en undantagen faktisk innehavare i enlighet med relevanta amerikanska författningar, eller 2. när det är fråga om en deltagande utländsk finansiell enhet eller en registrerad bedömd efterlevande utländsk finansiell enhet, kontrollerar den andra finansiella enhetens identifieringsnummer som internationell förmedlare på amerikanska federala skattemyndighetens lista över utländska finansiella enheter.

Undantag från skyldigheten att tillämpa bestämmelserna i detta kapitel

9 § Om en rapporteringsskyldig finansiell enhet genomför den granskningsprocedur som beskrivs i relevanta amerikanska författningar för att identifiera rapporteringspliktiga befintliga konton som innehas av juridiska personer och icke FATCA-deltagande finansiella enheter, är enheten inte skyldig att också tillämpa bestämmelserna i 1–6 §§.

7 kap. Granskning av nya finansiella konton som innehas av enheter

Rapporteringspliktiga konton

1 § Ett konto är ett rapporteringspliktigt konto om det innehas av en eller flera enheter som är specificerade amerikanska personer. Ett konto är också ett rapporteringspliktigt konto om det innehas av en eller flera enheter som 1. inte är sådana som anges i första stycket, 2. inte är finansiella enheter, 3. inte är aktiva icke-finansiella enheter, och 4. kontrolleras av en eller flera fysiska personer som är medborgare eller har hemvist i USA. Ett konto är dock inte ett rapporteringspliktigt konto om kontohavaren är en deltagande utländsk finansiell enhet, en bedömd efterlevande utländsk finansiell enhet eller en undantagen faktisk innehavare i enlighet med hur dessa begrepp definieras i relevanta amerikanska författningar.

Förfarande för identifiering av rapporteringspliktiga konton

2 § En kontohavare ska anses vara en aktiv icke-finansiell enhet, en svensk finansiell enhet eller en finansiell enhet som har hemvist i en annan partnerjurisdiktion om detta kan fastställas utifrån att kontohavarens identifieringsnummer som internationell förmedlare finns med på den amerikanska federala skattemyndighetens lista över utländska finansiella institut eller utifrån andra uppgifter som finns allmänt tillgängliga eller som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har tillgång till.

3 § För att fastställa vilka personer som är kontrollerande personer för en enhet, får den rapporteringsskyldiga finansiella enheten förlita sig på den information som inhämtats på grund av bestämmelser i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. För att fastställa om en kontrollerande person är medborgare eller har hemvist i USA ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten innan ett konto öppnas, tecknas eller förvärvas inhämta en egenförsäkran om detta från den som vill öppna, teckna eller förvärva ett konto eller från de kontrollerande personerna. Om det av den egenförsäkran som inhämtas enligt andra stycket framgår att en eller flera kontrollerande personer är medborgare eller har hemvist i USA, ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten innan kontot öppnas, tecknas eller förärvas inhämta egenförsäkran som innehåller den eller de kontrollerande personernas amerikanska skatteregistreringsnummer.

4 § I alla andra fall än som avses i 2 § och 3 § första stycket ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten, för att fastställa om de omständigheter föreligger som är av betydelse för tillämpningen av 1 §, innan kontot öppnas, tecknas eller förvärvas inhämta en egenförsäkran från den som vill öppna, teckna eller förvärva ett konto om detta. Om det av den egenförsäkran som inhämtas enligt första stycket framgår att den som vill öppna, teckna eller förvärva ett konto är en specificerad amerikansk person, ska den rapporteringsskyldiga

finansiella enheten innan kontot öppnas, tecknas eller förvärvas inhämta en egenförsäkran som innehåller dennes amerikanska skatteregistreringsnummer.

Nya konton som får granskas som om de är befintliga konton

5 § En rapporteringsskyldig finansiell enhet får tillämpa bestämmelserna i 6 kap. vid granskning av ett nytt konto som innehas av en enhet i stället för bestämmelserna i detta kapitel, om kontohavaren hos den rapporteringsskyldiga finansiella enheten eller hos en till denna närstående enhet även har ett eller flera befintliga konton. Om en rapporteringsskyldig finansiell enhet i enlighet med första stycket tillämpar bestämmelserna i 6 kap. vid granskningen av ett nytt konto och ett av de konton som avses i första stycket är ett rapporteringspliktigt konto, ska samtliga sådana konton som avses i första stycket anses vara rapporteringspliktiga. Egenförsäkran och annan dokumentation som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inhämtar eller har tillgång till enligt 6 kap. 2–5 §§ med avseende på ett sådant konto som avses i första stycket, får användas vid granskningen av samtliga sådana konton som avses i första stycket.

Undantag från skyldigheten att tillämpa bestämmelserna i detta kapitel

6 § Om en rapporteringsskyldig finansiell enhet genomför den granskningsprocedur som beskrivs i relevanta amerikanska författningar för att identifiera rapporteringspliktiga nya konton som innehas av juridiska personer, är enheten inte skyldig att också tillämpa bestämmelserna i 1–5 §§.

8 kap. Övriga bestämmelser

1 § Om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten är en sådan central värdepappersförvarare som avses i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, ska den som har antagits som kontförande institut och som utför registreringsåtgärder i stället för den centrala värdepappersförvararen tillämpa 4–8 kap. med avseende på konton som är föremål för sådana registreringsåtgärder.

2 § En rapporteringsskyldig finansiell enhet ska meddela den eller de personer vars innehav medför att ett konto är rapporteringspliktigt, att kontot är rapporteringspliktigt enligt denna lag.

3 § Om något annat inte anges ska ett kontos saldo eller värde vid tillämpningen av 4–8 kap. fastställas per den sista dagen av ett kalenderår eller en annan lämplig rapporteringsperiod. När ett kontos saldo eller värde den 30 juni 2014 eller vid utgången av ett kalenderår har betydelse för granskningen enligt 4–8 kap., får en rapporteringsskyldig finansiell enhet i stället räkna med kontots saldo eller värde per den sista dagen för en annan lämplig rapporteringsperiod som löper ut närmast före den 30 juni 2014 eller närmast före utgången av det aktuella kalenderåret.

4 § En rapporteringsskyldig finansiell enhet får, trots det som i övrigt föreskrivs i 4–8 kap., inte förlita sig på uppgifter i egenförsäkran och annan dokumentation om enheten har tillgång till ytterligare information som gör att dokumentationens riktighet eller tillförlitlighet skäligen kan ifrågasättas.

5 § Dokumentation som en rapporteringsskyldig finansiell enhet inhämtar i enlighet med denna lag ska sparas i sex år från inhämtandet.

6 § En rapporteringsskyldig finansiell enhet får utgå ifrån att en fysisk person som är förmånstagare men inte försäkringstagare i ett försäkringsavtal med kontantvärde och som mottar en dödsfallsförmån i enlighet med försäkringsavtalet inte är en specificerad amerikansk person. Detta gäller dock inte om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har skäl att anta att den förmånstagaren är en specificerad amerikansk person. Om det finns skäl att anta att förmånstagaren är en specificerad amerikansk person ska 4 kap. 1, 2 och 10 §§ tillämpas med avseende på försäkringsavtalet.

7 § Vid tillämpning av 4–7 kap., ska som styrkande dokumentation räknas 1. ett intyg om bosättning utfärdat av en behörig tjänsteman vid skattemyndighet i den stat eller jurisdiktion där betalaren uppger sig vara bosatt, 2. när det gäller en fysisk person, en giltig identifikationshandling utfärdad av en behörig myndighet som innehåller uppgift om personens namn och typiskt sett används för identifiering, 3. när det gäller en juridisk person, officiell dokumentation utfärdad av en behörig myndighet som innehåller uppgift om personens namn samt adressen till dess huvudkontor i den stat eller jurisdiktion där den uppger sig vara hemmahörande eller i den stat eller jurisdiktion enligt vars lagstiftning den juridiska personen upprättats, 4. när den rapporteringsskyldiga finansiella enheten i en stat eller jurisdiktion som har regler för bekämpande av penningtvätt som har godkänts av amerikanska federala skattemyndigheten i samband med ett avtal om att en finansiell enhet ska agera som kvalificerade förmedlare, de dokument som enligt bilaga till avtalet om kvalificerade förmedlare godtas för identifiering av fysiska respektive juridiska personer, eller 5. kontoutdrag eller liknande sammanställningar, kreditupplysning, konkursansökan eller rapport från U.S. Securities and Exchange Commission.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2015. 2. Granskningen enligt bestämmelserna i 4 kap. 3–8 och 10 §§ ska ha genomförts senast den 30 juni 2015. 3. Granskningen enligt bestämmelserna i 4 kap. 1 § första stycket, 2 § och 10 § samt granskningen enligt bestämmelserna i 6 kap. 1–6 §§ ska ha genomförts senast den 30 juni 2016.

4. I fråga om tillämpning av 5 kap. 1 och 2 §§ avseende konton som öppnats, tecknats eller förvärvats före den 1 april 2015, ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten senast den 31 mars 2016 inhämta egenförsäkran. När det gäller konton för vilka sådan egenförsäkran inte inkommer, ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten tillämpa bestämmelserna i 4 kap. 3–5, 8 och 10 §§ och senast den 31 mars 2016 avsluta kontona. Konton som öppnats tecknats eller förvärvats efter den 30 juni 2014 men före den 1 april 2015 och som identifieras som rapporteringspliktiga konton, ska anses vara rapporteringspliktiga konton från och med det kalenderår då de öppnades, tecknades eller förvärvades. 5. I fråga om tillämpning av 6 kap. 8 §, ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten senast den 31 mars 2016 inhämta egenförsäkran och annan dokumentation. Om sådan egenförsäkran eller sådan annan dokumentation inte inkommer, ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten behandla den andra finansiella enheten som en icke FATCAdeltagande finansiell enhet. 6. I fråga om tillämpning av 7 kap. 2–4 §§ avseende konton som öppnats, tecknats eller förvärvats före den 1 april 2015, ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten senast den 31 mars 2016 inhämta egenförsäkran och annan dokumentation. När det gäller konton för vilka sådan egenförsäkran eller sådan annan dokumentation inte inkommer, ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten tillämpa bestämmelserna i 6 kap. 1–6 §§ och senast den 31 mars 2016 avsluta kontona. Konton som öppnats tecknats eller förvärvats efter den 30 juni 2014 men före den 1 april 2015 och som identifieras som rapporteringspliktiga konton, ska anses vara rapporteringspliktiga konton från och med det kalenderår då de öppnades, tecknades eller förvärvades. 7. Rapporteringsskyldiga finansiella enheter ska senast den 31 december 2017 ha inhämtat det amerikanska skatteregistreringsnumret för specificerade amerikanska personer som är kontohavare för befintliga konton och för specificerade amerikanska personer som är kontrollerande personer för kontohavare för befintliga konton som är icke-amerikanska enheter som inte är finansiella enheter eller aktiva icke-finansiella enheter. Om ett sådant eller sådana amerikanska skatteregistreringsnummer inte inkommer till den rapporteringsskyldiga finansiella enheten, ska kontot avslutas senast den 31 december 2017.

2.2 Förslag till lag om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller för sådant automatiskt utbyte av upplysningar som avses i avtalet mellan Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA (FATCA-avtalet).

Överföring av uppgifter

2 § Skatteverket ska till den amerikanska federala skattemyndigheten genom automatiskt utbyte överföra upplysningar som Skatteverket erhållit i form av kontrolluppgifter och som, enligt uppgift från den kontrolluppgiftsskyldige, avser ett rapporteringspliktigt konto som avses i 2 kap. 16 § lagen (2015:000) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet. Upplysningar ska överföras om de uppgifter som ska lämnas enligt bestämmelserna i 23 a kap. 2– 7 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244). Upplysningarna ska överföras en gång om året och omfatta information om vilken valuta varje belopp anges i.

Administrativa eller andra mindre felaktigheter

3 § Skatteverket ska underrätta den amerikanska federala skattemyndigheten om Skatteverket har skäl att tro att administrativa fel eller andra mindre felaktigheter har begåtts som kan ha lett till att felaktiga eller ofullständiga uppgifter har rapporterats eller som har resulterat i andra överträdelser av FATCA-avtalet. Om den amerikanska federala skattemyndigheten underrättar Skatteverket om att myndigheten har skäl att tro att administrativa fel eller andra mindre felaktigheter har begåtts som kan ha lett till att felaktiga eller ofullständiga uppgifter har rapporterats eller som har resulterat i andra överträdelser av FATCA-avtalet, ska Skatteverket vidta de åtgärder som är möjliga enligt svensk lagstiftning för att inhämta korrekt och fullständig information, eller för att avhjälpa överträdelserna av avtalet.

Väsentlig överträdelse

4 § Skatteverket ska underrätta den amerikanska federala skattemyndigheten om Skatteverket har konstaterat att en sådan rapporteringsskyldig finansiell enhet i USA som avses i FATCA-avtalet har begått en väsentlig överträdelse av skyldigheterna i FATCA-avtalet. Om den amerikanska federala skattemyndigheten underrättar Skatteverket om att en sådan rapporteringsskyldig finansiell enhet som avses i 2 kap. 14 § lagen (2015:000) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet har begått en väsentlig överträdelse av skyldigheterna enligt FATCA-avtalet

ska Skatteverket vidta de åtgärder som är möjliga enligt svensk lagstiftning för att åtgärda den väsentliga överträdelsen.

Åtgärder för att motverka kringgående

5 § Skatteverket ska vidta de åtgärder som behövs för att förhindra att finansiella enheter använder sig av strategier som syftar till att kringgå den rapporteringsskyldighet som föreskrivs i FATCA-avtalet.

Användning av upplysningar som Skatteverket tar emot

6 § Upplysningar som Skatteverket tar emot från den amerikanska federala skattemyndigheten inom ramen för det automatiska informationsutbyte som avses i FATCA-avtalet får användas endast för beskattningsändamål och endast i fråga om de skatter som omfattas av lagen (1994:1617) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2015. 2. Skatteverket ska efter ikraftträdandet meddela den amerikanska federala skattemyndigheten när Skatteverket bedömer att den amerikanska federala skattemyndigheten har på plats lämpliga säkerhetsbestämmelser för att säkerställa att information som tas emot fortsätter att vara sekretessbelagd och uteslutande används för beskattningsändamål, och en infrastruktur för ett effektivt informationsutbyte.

2.3 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

9 kap.

2 §

Bestämmelser som begränsar möjligheten att använda vissa uppgifter som en svensk myndighet har fått från en myndighet i en annan stat finns i 1. lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden, 2. lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete, 3. lagen (2000:344) om Schengens informationssystem, 4. lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, 5. lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete, 6. lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar, 7. lagen (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen, 8. lagen (1998:620) om 8. lagen (1998:620) om belastningsregister, och belastningsregister, 9. lagen (2012:843) om 9. lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om Europeiska unionen i fråga om beskattning. beskattning, och 10. lagen (2015:000) om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet .

Denna lag träder i kraft den 1 april 2015.

1 Senaste lydelse 2012:850.

2.4 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 1 kap. 1 §, 3 kap. 2 § och 34 kap. 3 och 10 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas ett nytt kapitel, 23 a kap., tre nya paragrafer, 34 kap. 9 a–9 c §§, och närmast före 34 kap. 9 a § en ny rubrik av följande lydelse.

1 kap.

1 §

I denna lag finns bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatter och

Innehållet i lagen är uppdelat enligt följande.

3 kap.

2 §

Senaste lydelse 2013:585.

23 a kap. Kontrolluppgift om rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser med anledning av avtal mellan Sverige och Amerikas förenta stater för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA om – skyldighet att lämna kontrolluppgift (2 §), – för vem och av vem kontrolluppgift ska lämnas (3 § ), och – kontrolluppgiftens innehåll

(4–7 §§ ).

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

2 § Kontrolluppgift ska lämnas om ett rapporteringspliktigt konto som avses i 2 kap. 16 § lagen (2015:000) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

3 § Kontrolluppgift ska lämnas för en eller flera fysiska eller juridiska personer vars innehav av ett konto medför att kontot är ett rapporteringspliktigt konto. Kontrolluppgift ska även lämnas för en enhet som inte är en amerikansk person som innehar ett rapporteringspliktigt konto, och där en eller flera fysiska personer är kontrollerande personer, vars kontroll över enheten medför att

kontot är ett rapporteringspliktigt konto. Kontrolluppgift ska då även lämnas för den eller de fysiska personer som utövar kontroll över enheten. Kontrolluppgift ska lämnas av en sådan rapporteringsskyldig finansiell enhet som avses i 2 kap. 14 § lagen (2015:000) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet.

Kontrolluppgiftens innehåll

Uppgifter som ska lämnas om alla rapporteringspliktiga konton

4 § I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas för rapporteringspliktiga konton: 1. kontots identifikationsuppgifter, och 2. kontots saldo eller värde vid utgången av året, eller omedelbart före kontots avslutande om kontot avslutats under året .

Uppgifter som ska lämnas om rapporteringspliktiga konton som är depåkonton

5 § I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas för rapporteringspliktiga konton som är sådana depåkonton som avses i 2 kap. 10 § första stycket 2 lagen (2015:000) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet: 1. sammanlagd ränta, sammanlagd utdelning och sammanlagd annan avkastning som härrör från tillgångar som förvaras på kontot, och som betalats ut till eller tillgodoräknats kontot eller med avseende på kontot under året, och 38 2. sammanlagd ersättning från

försäljning eller inlösen av tillgångar där den rapporteringsskyldiga finansiella enheten agerat förvaltare, mäklare, ombud eller annan form av företrädare för kontohavaren, efter avdrag för försäljningsprovision och liknande utgifter, som betalats ut till eller tillgodoräknats kontot under året.

Uppgifter som ska lämnas om rapporteringspliktiga konton som är inlåningskonton

6 § I kontrolluppgiften ska för rapporteringspliktiga konton som är sådana inlåningskonton som avses i 2 kap. 10 § första stycket 1 lagen (2015:000) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet uppgift lämnas om sammanlagd ränta som betalats ut till eller tillgodoräknats kontot under året.

Uppgifter som ska lämnas om rapporteringspliktiga konton som varken är depåkonton eller inlåningskonton

7 § I kontrolluppgiften ska för rapporteringspliktiga konton som inte är sådana depåkonton eller inlåningskonton som avses i 2 kap. 10 § första stycket 1 och 2 lagen (2015:000) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet uppgift lämnas om sammanlagt belopp som under året har betalats ut till eller tillgodoräknats kontohavaren med avseende på konto för vilket den rapporteringsskyldiga finansiella enheten är gäldenär eller garant.

34 kap.

3 § Den som är skyldig att lämna Den som är skyldig att lämna kontrolluppgift enligt 15–22 kap. kontrolluppgift enligt 15–22 kap. ska senast den 31 januari året eller 23 a kap. ska senast den närmast efter det år som 31 januari året närmast efter det år kontrolluppgiften gäller informera som kontrolluppgiften gäller den som uppgiften avser om de informera den som uppgiften avser uppgifter som lämnas i om de uppgifter som lämnas i kontrolluppgiften. kontrolluppgiften.

Uppgifter med anledning av FATCA-avtalet

9 a § Om kontrolluppgift enligt 23 a kap. ska lämnas av en sådan central värdepappersförvarare som avses i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument ska en sådan finansiell enhet som avses i 2 kap. 5–9 §§ lagen (2015:000) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet som har antagits som kontoförande institut av den centrala värdepappersförvararen lämna denne de uppgifter som krävs för att kunna identifiera sådana rapporteringspliktiga konton som avses i 2 kap. 16 § samma lag bland de konton som den finansiella enheten utför registreringsåtgärder på.

9 b § Om kontrolluppgift ska lämnas om sammanlagd ersättning från försäljning eller inlösen av tillgångar enligt 23 a kap. 5 § 2 och någon annan än den som är skyldig att lämna kontrolluppgiften medverkar vid försäljning eller inlösen, ska denne lämna den kontrolluppgiftsskyldige uppgift om sammanlagd ersättning från försäljning eller inlösen av tillgångar, efter avdrag 40 för försäljningsprovision och

liknande utgifter, som betalats ut till eller tillgodoräknats kontot, om den kontrolluppgiftsskyldige inte redan har tillgång till uppgiften.

9 c § Om kontrolluppgift som ska innehålla uppgift om amerikanskt skatteregistreringsnummer ska lämnas enligt 23 a kap. 4 § av en central värdepappersförvarare som avses i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, och uppgift om sådant nummer ska inhämtas av annan än den kontrolluppgiftsskyldige, ska den som är skyldig att inhämta sådant nummer lämna den kontrolluppgiftsskyldige uppgift om numret.

2 10 § Uppgifter som avses i 6 och 7 §§ ska lämnas senast månaden efter det att skyldigheten att lämna kontrolluppgift uppkom, dock inte senare än den 15 januari påföljande år. Uppgifter som avses i 8 och 9 §§ Uppgifter som avses i 8– 9 c §§ ska lämnas snarast och senast den ska lämnas snarast och senast den 15 januari året efter det år som 15 januari året efter det år som uppgiften gäller. uppgiften gäller.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2015. 2. Bestämmelserna i 23 a kap. 5 § 1 samt 6 och 7 §§ tillämpas första gången i fråga om uppgifter som avser kalenderåret 2015. 3. Bestämmelserna i 23 a kap. 5 § 2 tillämpas första gången i fråga om uppgifter som avser kalenderåret 2016. 4. Övriga bestämmelser i lagen ska dock tillämpas i fråga om uppgifter för tid från och med kalenderåret 2014. 5. För uppgifter som avser kalenderåret 2014 ska informationsuppgift som lämnas enligt 34 kap. 9 a–9 c §§ lämnas senast den 15 juli 2015, och kontrolluppgift som lämnas enligt 23 a kap. samt informationsuppgift som lämnas enligt 34 kap. 3 § av någon som är skyldig att lämna sådan kontrolluppgift lämnas senast den 31 juli 2015. 6. För uppgifter avseende kalenderåret 2014 som avser sådana konton som identifieras som rapporteringspliktiga konton enligt lagen (2015:000) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet efter den 30 juni 2015 men före den

2 Senaste lydelse 2011:1289.

1 oktober 2015 ska dock informationsuppgift som lämnas enligt 34 kap. 9 a–9 c §§ lämnas senast 30 dagar och kontrolluppgift som lämnas enligt 23 a kap. samt informationsuppgift som lämnas enligt 34 kap. 3 § av någon som är skyldig att lämna sådan kontrolluppgift lämnas senast 60 dagar efter att kontot identifierats som ett rapporteringspliktigt konto. 7. För uppgifter avseende kalenderåret 2015 som avser sådana konton som identifierats som rapporteringspliktiga konton enligt lagen (2015:000) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet efter den 30 september 2015 ska informationsuppgift som lämnas enligt 34 kap. 9 a–9 c §§ lämnas senast den 15 juli 2016 och kontrolluppgift som lämnas enligt 23 a kap. samt informationsuppgift som lämnas enligt 34 kap. 3 § av någon som är skyldig att lämna sådan kontrolluppgift lämnas senast den 31 juli 2016. Om det rapporteringspliktiga kontot har öppnats före den 1 januari 2015 ska informationsuppgift respektive kontrolluppgift även lämnas för uppgifter avseende kalenderåret 2014. En sådan informationsuppgift respektive kontrolluppgift ska dock inte lämnas för uppgifter avseende kalenderåret 2014, om uppgiften avser sådana konton som först efter den 31 december 2014 har identifierats som rapporteringspliktiga konton med stöd av 4 kap. 1 § andra stycket, 4 kap. 6 eller 7 §, 5 kap. 2 §, 3 § andra stycket eller 5 § tredje stycket, eller 6 kap. 5 § lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCAavtalet. 8. För vart och ett av kalenderåren 2015 och 2016 ska en sådan rapporteringsskyldig finansiell enhet som avses i 2 kap. 14 § lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCAavtalet i kontrolluppgift lämna uppgift om namn på varje sådan icke FATCA-deltagande finansiell enhet som avses i 2 kap. 16 § samma lag till vilken den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har gjort betalningar, samt det sammanlagda belopp dessa betalningar uppgår till för vart och ett av åren. 9. Om en icke FATCA-deltagande finansiell enhet som avses i punkt 8 identifieras som en sådan enhet efter den 31 december 2015 ska sådan kontrolluppgift som enligt punkt 8 ska lämnas för uppgifter avseende kalenderåret 2015 lämnas senast den 30 april 2016.

2.5 Förslag till förordning om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 § Denna förordning gäller vid tillämpning av lagen (2015:000) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCAavtalet.

Tidsfrister för granskning av befintliga konton som innehas av fysiska personer

2 § Ett befintligt konto som innehas av fysiska personer och vars saldo eller ett värde uppgick till 1 000 000 US-dollar eller mindre den 30 juni 2014 men vars saldo eller värde vid utgången av 2015 eller ett senare kalenderår överstiger 1 000 000 US-dollar, ska granskas i enlighet med 4 kap. 3–8 §§ lagen (2015:000) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet inom sex månader från utgången av det kalenderåret.

Tidsfrister för granskning av befintliga konton som innehas av enheter

3 § Granskning av befintliga konton som innehas av enheter och har ett saldo eller värde som inte överstiger 250 000 US-dollar den 30 juni 2014, men vars saldo eller värde därefter överstiger 1 000 000 US-dollar den 31 december 2015 eller ett senare år ska ha genomförts inom sex månader från utgången av det kalenderår då saldot eller värdet först överstiger 1 000 000 US-dollar.

Beräkning av gränsvärden

5 § Vid beräkning av ett saldo eller värde enligt 4–8 kap. lagen (2015:000) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet, ska samtliga konton som en person innehar hos den rapporteringsskyldiga finansiella enheten eller hos en till den rapporteringsskyldiga finansiella enheten närstående enhet räknas samman. Detta gäller dock endast om den rapporterande finansiella enhetens datorsystem möjliggör en sådan sammanräkning. Varje fysisk person som är innehavare av ett delat konto ska vid sammanräkningen enligt första stycket anses som innehavare av hela det delade kontots saldo eller värde.

6 § Om det finns en tjänsteman hos den rapporterande finansiella enheten som har särskilt ansvar för kontakterna med en kontohavare och den tjänstemannen har skäl att anta att kontohavaren direkt eller indirekt innehar eller kontrollerar ett eller flera andra konton, ska samtliga dessa konton räknas samman vid beräkning av saldo eller värde enligt 4–8 kap.

lagen (2015:000) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet. Första stycket gäller dock inte sådana konton som en kontohavare kontrollerar eller har öppnat för någon annans räkning i egenskap av förvaltare.

7 § När ett belopp anges i US-dollar i 4–8 kap. lagen (2015:000) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCAavtalet, avses även motsvarande belopp i en annan valuta. Vid beräkning av ett saldo eller värde i någon annan valuta än USdollar, ska den rapporterande finansiella enheten använda en publicerad avistakurs för den sista dagen av det kalenderår som föregick den tidpunkt då granskningen enligt 4–8 kap. lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet görs.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2015.

2.6 Förslag till förordning om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna förordning gäller vid sådant utbyte av upplysningar som avses i lagen (2015:000) om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet.

2 § Uppgifterna som avses i 2 § lagen (2015:000) om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet ska överföras snarast möjligt, men senast den 30 september kalenderåret efter det kalenderår som uppgifterna avser.

3 § Skatteverket ska ingå överenskommelse med myndighet i USA om det sätt på vilket det automatiska utbytet av upplysningar ska genomföras och om formerna för annan kommunikation mellan Skatteverket och myndigheter i USA.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2015. 2. För uppgifter avseende kalenderåret 2014 som avser sådana konton som identifieras som rapporteringspliktiga konton enligt lagen (2015:000) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet efter den 30 juni 2015 men före den 1 oktober 2015 ska dock i stället för vad som sägs i 2 § uppgifterna överföras senast 90 dagar efter att kontot identifierats som ett rapporteringspliktigt konto.

2.7 Förslag till förordning om ändring i skatteförfarandeförordningen (2011:1261)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 8 § och rubriken närmast före 5 kap. 8 § skatteförfarandeförordningen (2011:1261) ska ha följande lydelse.

5 kap.

8 §

Om kontrolluppgiften lämnas för en fysisk person, behöver uppgift om

skatteregistreringsnummer bara lämnas för

1. avtalsförbindelser som har upprättats den 1 januari 2004 eller

2. transaktioner som har utförts den 1 januari 2004 eller senare, om det

1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2015.

2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången i fråga om

kontrolluppgifter som ska lämnas efter ikraftträdandet.

3. Bestämmelserna ska för uppgifter avseende åren 2014–2016 inte

tillämpas om kontrolluppgiften lämnas om ett sådant

rapporteringspliktigt konto som avses i 2 kap. 16 § lagen (2015:000) om

identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-

avtalet som den 30 juni 2014 förs av en sådan rapporteringsskyldig

finansiell enhet som avses i 2 kap. 14 § samma lag, om amerikanskt

skatteregistreringsnummer inte registreras hos den rapporteringsskyldiga

finansiella enheten. I sådana fall ska i stället uppgift om födelsedatum

lämnas avseende åren 2014–2016, om den rapporteringsskyldiga

finansiella enheten har sådana uppgifter registrerade. Det som sägs i denna punkt gäller oavsett om den som kontrolluppgiften avser är begränsat eller obegränsat skattskyldig.

3 Bakgrund

3.1 Foreign Accounts Tax Compliance Act (FATCA)

Den amerikanska lagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act, förkortad FATCA, är en amerikansk lagstiftning som antogs av den amerikanska kongressen i mars 2010. I januari 2013 publicerade det amerikanska finansministeriet (U.S. Department of the Treasury) och den amerikanska federala skattemyndigheten (Internal Revenue Service, förkortad IRS) mycket omfattande och detaljerade bestämmelser (Final U.S. Treasury Regulations) som närmare förklarar hur FATCA ska tillämpas. Syftet med lagstiftningen är att den amerikanska federala skattemyndigheten ska få tillgång till information om amerikanska personers kapitaltillgångar och -inkomster som förvaltas av eller betalas till utländska finansiella enheter (s.k. Foreign Financial Institutions). I vissa fall ska de utländska finansiella enheterna också innehålla skatt för den amerikanska federala skattemyndighetens räkning. FATCA blev till en början hårt kritiserat eftersom det är en unilateral lagstiftning som riktar omfattande krav mot utländska finansiella enheter, såsom banker och försäkringsföretag. De utländska finansiella enheterna ska enligt FATCA ingå avtal med den amerikanska federala skattemyndigheten om att enheterna ska identifiera amerikanska kontohavare i sin kundstock och lämna information om dessa samt, i vissa fall, innehålla källskatt på ett brett spektrum av betalningar som härrör från USA. Utländska finansiella enheter som inte alls deltar i rapportering och innehållande av källskatt enligt FATCA riskerar att det innehålls 30 procent på alla betalningar av inkomster med källa i USA till den finansiella enheten. Kritiken mot FATCA gick framförallt ut på att lagstiftningen medför administrativt betungande krav på rapporteringssystem och när det gäller att samla in information om amerikanska kunder samt potentiella konflikter mellan FATCA och inhemsk lagstiftning, bl.a. vad gäller banksekretess.

Bilaterala avtal USA, Frankrike, Förenade konungariket och Nordirland, Italien, Spanien och Tyskland presenterade i juli 2012 en modell för bilaterala avtal om automatiskt informationsutbyte mellan den amerikanska federala skattemyndigheten och respektive skattemyndighet i andra stater och jurisdiktioner (avtal om förbättrad internationell efterlevnad av skatteregler och om genomförandet av FATCA, förkortat FATCA-avtal). Detta modellavtal kallas för modell 1. Avsikten var att modellavtalet skulle ligga till grund för bilaterala avtal som eliminerar de rättsliga hinder som finns i inhemsk lagstiftning mot att de utländska finansiella enheterna tillämpar den amerikanska FATCA-lagstiftningen direkt. Modellen finns i en reciprok och en icke-reciprok version. Det FATCAavtal som Sverige har ingått med USA grundar sig på modell 1 med reciprocitet.

Det finns även en modell 2 för FATCA-avtal. Det modellavtalet upprättades av Schweiz och Japan tillsammans med USA och går ut på att avtalslandet ålägger sina rapporteringsskyldiga finansiella enheter att ingå avtal med den amerikanska federala skattemyndigheten om att tillämpa den amerikanska FATCA-lagstiftningen. Enligt modell 2 ska de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna rapportera uppgifterna direkt till IRS utan att inhemska skattemyndigheter i det andra landet blir inblandade i överföringen. Den 12 juni 2014 hade 31 stater och jurisdiktioner ingått FATCA-avtal med USA enligt modell 1. Fem stater och jurisdiktioner hade ingått avtal enligt modell 2. Därutöver var 39 stater och jurisdiktioner överens med USA i sak om FATCA-avtal enligt modell 1 utan att ännu ha undertecknat ett sådant. Ytterligare tre stater och jurisdiktioner var överens med USA i sak om FATCA-avtal enligt modell 2 utan att ännu ha undertecknat ett sådant.

Den internationella utvecklingen med anledning av FATCA Inom OECD har det tagits fram en global standard för automatiskt informationsutbyte om finansiella konton. Den globala standarden bygger på modell 1 för bilaterala FATCA-avtal. En del avvikelser har dock gjorts för att standarden ska kunna fungera i multilaterala sammanhang. Den globala standarden har också utformats utan hänvisningar till amerikansk rätt. Den globala standarden består av en modell för avtal mellan behöriga myndigheter om att tillämpa den gemensamma rapporteringsstandarden. Till avtalet hör den gemensamma rapporteringsstandarden (Common Reporting Standard, förkortad CRS). Till den globala standarden har det även tagits fram kommentarer och ITformat för informationsutbytet. Sverige är en av 44 stater och jurisdiktioner som har anslutit sig till gruppen av s.k. Early Adopters av den globala standarden. Dessa 44 stater och jurisdiktioner har åtagit sig att ha genomfört CRS i nationell lagstiftning senast den 1 januari 2016 och inleda ett multilateralt automatiskt informationsutbyte om finansiella konton med ett första utbyte i september 2017. Tanken är att ett multilateralt avtal ska ingås avseende detta informationsutbyte. I rådsarbetsgruppen för skattefrågor (direkt beskattning) pågår för närvarande ett arbete som går ut på att genomföra den globala standarden för automatiskt informationsutbyte om finansiella konton i EUlagstiftningen. Förslaget är att bestämmelser om ett sådant informationsutbyte ska tas in i rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning. I artikel 19 i det direktivet föreskrivs att en medlemsstat, när den erbjuder ett tredje land ett mer omfattande samarbete än vad som föreskrivs i direktivet, inte får vägra att erbjuda någon annan medlemsstat som så önskar att inleda ett sådant ömsesidigt mer omfattande samarbete med den medlemsstaten. Det informationsutbyte som föreskrivs i FATCAavtalen får anses utgöra ett mer omfattande samarbete än det som föreskrivs i direktiv 2011/16/EU. Det innebär att en medlemsstat som ingått ett FATCA-avtal inte kan vägra en annan medlemsstat att ingå ett avtal om lika omfattande samarbete. Samtliga EU:s medlemstater har

ingått eller kommer att ingå FATCA-avtal med USA. Samtliga medlemsstater är överens om att det bör utvecklas en enda global standard för automatiskt informationsutbyte om finansiella konton och att den standard som tas in i EU-lagstiftningen därför inte bör vara en annan än OECD:s globala standard.

3.2 Kort om avtalet mellan Sverige och USA om ökad internationell efterlevnad av skattelagstiftningarna och genomförandet av FATCA

Grunden för FATCA-avtalet mellan Sverige och USA är att artikel 26 i skatteavtalet mellan Sverige och USA, som tagits in i svensk lag genom lagen (1994:1617) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater, ger stöd för utbyte av upplysningar för beskattningsändamål, inklusive sådant som sker genom automatiskt informationsutbyte. FATCA-avtalet mellan Sverige och USA följer i huvudsak den version av modellavtalet som kallas modell 1 med reciprocitet. Vissa ändringar och tillägg har dock gjorts i förhållande till modellavtalet. Modellavtalet har också uppdaterats vid ett flertal tillfällen efter att det först publicerades i juli 2012. Avtalet består av en huvuddel och två bilagor. Avtalet kompletteras också av en samförståndsförklaring där parternas gemensamma inställning till hur avtalet i några specifika avseenden ska tolkas anges. Huvuddelen av avtalet består av tio artiklar och innehåller bl.a. definitioner och de grundläggande bestämmelserna om vilken information som ska överföras till IRS respektive till Skatteverket. I huvuddelen av avtalet finns också bestämmelser om att den amerikanska FATCA-lagstiftningen inte ska tillämpas gentemot svenska finansiella enheter som uppfyller kraven i avtalet. Bilaga 1 består av sex avsnitt och innehåller bestämmelser om den granskning som de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna ska genomföra för att identifiera rapporteringspliktiga amerikanska konton och finansiella enheter som är icke FATCA-deltagande. Bilaga 2 innehåller bestämmelser om vilka betalningsmottagare, finansiella enheter, och finansiella konton som är undantagna från rapporteringsplikt respektive rapporteringsskyldighet. Vissa av undantagen är specifika för Sverige, men de flesta är generellt utformade för att passa in på liknande enheter och produkter i olika stater och jurisdiktioner.

4 Allmänna utgångspunkter

För att FATCA-avtalet ska kunna tillämpas i Sverige behövs bestämmelser om informationsutbytet i svensk rätt. I denna promemoria lämnas förslag till de författningar som behövs för att genomföra avtalet. Som angetts ovan under avsnitt 3.1 har Sverige uttalat sin vilja att genomföra OECD:s gemensamma rapporteringsstandard (Common Reporting Standard, förkortad CRS) i svensk lagstiftning och se till att den träder i kraft senast den 1 januari 2016. CRS grundar sig på modell 1 för FATCA-avtal och de båda regelsystemen är i stora delar identiska. En möjlighet vore att i denna promemoria också lämna förslag till den lagstiftning som krävs för att genomföra CRS i svensk lagstiftning. Fördelarna med det alternativet skulle vara påtagliga om det vore möjligt att införa ett enda regelsystem i svensk rätt som ska tillämpas på samma sätt oavsett om kontohavaren har hemvist i USA eller i någon annan stat eller jurisdiktion. De skillnader som finns mellan FATCA och CRS är dock relativt betydelsefulla och allmänt sett är FATCA mindre krävande för de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna än CRS. Den största och mest administrativt betungande delen av FATCA och CRS för de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna är de delar som rör identifieringen av rapporteringspliktiga konton. För att veta om det är FATCA eller CRS som gäller för ett visst konto måste de finansiella kontona först granskas för att det ska kunna fastställas om kontohavaren är eller kontrolleras av en person som har hemvist i USA eller en person som har hemvist i en annan utländsk stat eller jurisdiktion. Det skulle innebära att de tröskelvärden som finns i FATCA men inte i CRS för vilka konton som behöver granskas, och andra mer fördelaktiga bestämmelser i FATCA inte skulle kunna tillämpas vid granskningen av något konto. Tidsfristerna för att ha genomfört granskningen ligger 18 månader längre fram i tiden för CRS jämfört med FATCA. Med hänsyn till den korta tid som återstår innan FATCA-avtalet ska börja tillämpas är det önskvärt att i möjligaste mån utnyttja de bestämmelser i FATCAavtalet som är mer förmånliga än de i CRS. Mot denna bakgrund bör denna promemoria begränsa sig till genomförandet av FATCA-avtalet.

4.1 Identifiering av konton

Förslag: En ny lag om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet ska införas.

Skälen för förslaget och bedömningen: Bilaga I till FATCA-avtalet innehåller ett detaljerat regelverk för den granskning som svenska rapporteringsskyldiga finansiella enheter ska genomföra för att identifiera de rapporteringspliktiga kontona. För att införa dessa bestämmelser i svensk rätt bör en ny lag om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet, förkortad IDKL, införas. För att kunna identifiera rapporteringspliktiga konton som innehas av fysiska personer behöver de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna behandla personuppgifter. Av 51

10 § personuppgiftslagen (1998:204), förkortad PUL, följer att personuppgifter får behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig för att bl.a. den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra ett en rättslig skyldighet. För att fullgöra sina skyldigheter enligt den nya IDKL kommer den nämnda behandlingen av personuppgifter att vara nödvändig (se även avsnitt 5.1.1).

4.2 De finansiella enheternas skyldigheter att lämna uppgifter till Skatteverket om de identifierade kontona

Förslag: De finansiella enheternas skyldigheter att lämna uppgifter till Skatteverket om rapporteringspliktiga finansiella konton ska tas in i skatteförfarandelagen som skyldigheter att lämna kontrolluppgift om ett rapporteringspliktigt finansiellt konto.

Skälen för förslaget: De uppgifter som Skatteverket ska inhämta och överföra till USA om de konton som identifierats som rapporteringspliktiga i enlighet med bestämmelserna i bilaga I, räknas upp i artikel 2.2 a) i FATCA-avtalet. Vilka uppgifter som ska inhämtas skiljer sig i vissa avseende åt beroende på vilken sorts rapporteringspliktigt konto det rör sig om. Förutom uppgifter som behövs för att kunna identifiera kontohavaren, kontot och den finansiella enhet som tillhandahåller kontot, kan det bl.a. handla om uppgifter om saldo eller värde på kontot samt ränta, utdelning, försäljningsintäkter och annan avkastning som betalas till eller tillgodoräknas kontot, eller belopp som betalats ut till kontohavaren. Någon kontrolluppgiftsskyldighet avseende saldo eller värde eller om belopp som betalats ut till kontohavare finns inte sedan tidigare i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. Vad avser uppgifter om de inkomster som räknas upp i artikeln lämnas dock kontrolluppgifter i någon form redan idag. En påtaglig skillnad mellan uppgiftslämnandet som ska ske enligt FATCA-avtalet och det som sker enligt nu gällande kontrolluppgiftsbestämmelser är att uppgifterna enligt avtalet genomgående ska lämnas avseende ett finansiellt konto. Uppgiftslämnandet enligt FATCA-avtalet bygger på en ”konto-förkonto-rapportering” som innebär att det ska lämnas uppgift om varje finansiellt konto som en och samma person innehar, även om de olika finansiella kontona finns hos samma rapporteringsskyldiga finansiella enhet. Att en enda kontrolluppgift ska lämnas för ett visst rapporteringspliktigt konto innebär vidare att kontrolluppgiften ska innehålla uppgifter om exempelvis all utdelning som lämnas avseende tillgångar på kontot under ett kalenderår, även om denna utdelning lämnats för olika tillgångar vid olika tillfällen under året. Det är lämpligt att reglera den uppgiftsskyldighet för finansiella enheter som följer av FATCA-avtalet i form av kontrolluppgiftsskyldighet i SFL. De nya kontrolluppgiftsskyldigheter som tas in i SFL bör därför avse uppgifter 52 om rapporteringspliktiga finansiella konton. Uppgifterna ska innehålla de

uppgifter om saldon och värden samt inkomster och betalningar m.m. som enligt FATCA-avtalet ska utbytas avseende sådana konton.

4.3 Skatteverkets skyldigheter att överföra uppgifter till den amerikanska federala skattemyndigheten, m.m.

Förslag: Skatteverkets skyldigheter att överföra uppgifter till den amerikanska federala skattemyndigheten bör införas i en ny särskild lag, samt en till lagen hörande förordning, om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet. I den lagen bör det också införas bestämmelser om Skatteverkets övriga skyldigheter med anledning av FATCA-avtalet.

Skälen för förslaget: De uppgifter som de finansiella enheterna ska lämna till Skatteverket om de rapporteringspliktiga finansiella kontona, ska sedan överföras från Skatteverket till den amerikanska federala skattemyndigheten (Internal Revenue Service, förkortad IRS). Av flera skäl behöver det införas bestämmelser om denna skyldighet för Skatteverket. Det behöver tydliggöras för Skatteverket vad verkets skyldigheter med anledning av FATCA-avtalet är. En bestämmelse om att Skatteverket ska överföra uppgifter till USA behövs också för att bryta den sekretess som annars skulle ha gällt för dessa uppgifter hos Skatteverket. I 4 § lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden, förkortad LÖHS, anges att utländsk myndighet ska lämnas bistånd med handräckning i skatteärende i den mån överenskommelse härom föreligger mellan Sverige och främmande stat. Av 3 § första stycket 1 LÖHS anges att med handräckning avses bl.a. utbyte av upplysningar. Bestämmelserna i LÖHS har dock utformats med i första hand utbyte av upplysningar som sker på begäran i åtanke, medan det utbyte av upplysningar som ska ske enligt FATCA-avtalet är ett automatiskt utbyte. Vid automatiskt utbyte behövs det t.ex. ett på förhand bestämt intervall för när upplysningar ska lämnas. Detta behövs inte när upplysningarna ska lämnas på begäran. FATCA-avtalet medför också att vissa skyldigheter för Skatteverket med anledning av det avtalet behöver särregleras eftersom det saknas några direkta motsvarigheter i andra avtal. Mot denna bakgrund bör det tas in en ny särskild lag om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet, där Skatteverkets skyldigheter tas in. Ytterligare bestämmelser, som inte behöver lämnas i lagform, bör tas in i en förordning om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet. Bland de uppgifter som ska överföras från Skatteverket till den amerikanska federala skattemyndigheten finns personuppgifter. I 33 § PUL anges att det är förbjudet att till tredje land föra över personuppgifter som är under behandling om landet inte har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifterna. Det anges även att förbudet gäller också överföring av personuppgifter för behandling i tredje land. Vidare framgår det att frågan om en skyddsnivå är adekvat ska bedömas med 53

hänsyn till samtliga omständigheter som har samband med överföringen och att särskild vikt ska läggas vid uppgifternas art, ändamålet för behandlingen, hur länge behandlingen ska pågå, ursprungslandet, det slutliga bestämmelselandet och de regler som finns för behandlingen i det tredje landet. I detta sammanhang kan uppmärksammas att artikel 3.8 i FATCA-avtalet föreskriver att de behöriga myndigheterna i Sverige respektive USA ska underrätta varandra när de bedömer att den andra jurisdiktionen har på plats lämpliga säkerhetsbestämmelser för att tillförsäkra att informationen som tas emot i enlighet med avtalet fortsätter att vara sekretessbelagd och uteslutande används för beskattningsändamål samt en infrastruktur för ett effektivt informationsutbyte. Enligt artikel 3.9 blir avtalsparternas åliggande enligt avtalet att överföra uppgifter till den andra staten tillämpliga först det datum då den senare av de underrättelser som beskrivs i artikel 3.8 lämnas. I 34 § PUL anges undantag från förbudet mot överföring av uppgifter till tredje land. I 34 § första stycket c anges att det trots förbudet i 33 § är tillåter att överföra personuppgifter till tredje land om överföringen är nödvändig för att rättsliga anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Av 2 § PUL anges att om det i annan lag eller i en förordning finns bestämmelser som avviker från PUL, ska de bestämmelserna gälla. PUL togs in för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). De bestämmelser som föreslås i denna promemoria, bl.a. om att uppgifter ska överföras till den amerikanska federala skattemyndigheten, måste vara förenliga med dataskyddsdirektivet. I direktivet finns bestämmelser om överföring till tredje land i artikel 25 och artikel 26. Undantagen från förbudet att överföra uppgifter till tredje land finns i artikel 26.1. Av artikel 26.1 d framgår att medlemsstaterna – om det finns tvingande regler om detta i deras lagstiftning – får överför personuppgifter till ett tredje land som inte har en adekvat skyddsnivå om överföringen är nödvändig eller bindande enligt författning av skäl som rör viktiga allmänna intressen eller för att fastslå, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk. I punkt 58 i ingressen till dataskyddsdirektivet anges som exempel på viktiga allmänna intressen utbyte av uppgifter mellan skattemyndigheter, tullmyndigheter eller socialförsäkringsmyndigheter. FATCA-avtalet avser just utbyte av uppgifter mellan skattemyndigheter för beskattningsändamål. Det är därför förenligt med dataskyddsdirektivet att ta införa bestämmelser om att Skatteverket ska överföra de aktuella uppgifterna till den amerikanska federala skattemyndigheten.

5 Närmare om förslaget till genomförande av FATCA-avtalet

5.1 Bilaga I, Skyldigheter att vidta åtgärder för kundkännedom för att identifiera och utbyta upplysningar om rapporteringspliktiga konton och om vissa betalningar till icke FATCAdeltagande finansiella enheter

Förslag: Bestämmelser om den identifieringsprocedur som beskrivs i bilaga I till FATCA-avtalet ska tas in i den nya lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet.

Skäl för förslagen: Bilaga I innehåller det regelverk som det i kronologisk mening först blir aktuellt att tillämpa av de olika delarna i FATCA-avtalet. I bilaga I finns nämligen de regler som riktar sig mot de finansiella enheterna och föreskriver hur de ska gå tillväga för att identifiera amerikanska rapporteringspliktiga konton. Sett i sin helhet har avtalet en systematik som gör att det inte lätt kan förstås utan att innehållet i bilaga I beaktas. Som exempel på detta kan nämnas begreppet ”rapporteringspliktigt konto” i huvudavtalet enbart omfattar sådana konton som identifierats som sådana vid den granskning som föreskrivs i bilaga I. Sverige har en viss frihet vid genomförande av bilaga I, t.ex. för att det där i vissa avseenden föreskrivs alternativa tillvägagångssätt vid granskningen. Den närmare redogörelsen för förslaget till genomförande av FATCA-avtalet kan därför lämpligen inledas med genomförandet av bilaga I. Bestämmelser om de finansiella enheternas skyldighet att identifiera konton och hur det ska göras bör tas in i den nya lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet, förkortad IDKL. Identifieringen ska göras av rapporteringsskyldiga finansiella enheter för att identifiera rapporteringspliktiga amerikanska konton.

5.1.1 Avsnitt I, Allmänt

Förslag: I den nya lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet ska det tas in bestämmelser om lagens tillämpningsområde. Det ska vidare i samma lag tas in en bestämmelse om att ett kontos saldo eller värde vid granskningen av konton som huvudregel ska fastställas utifrån förhållandena vid utgången av ett kalenderår eller en annan lämplig rapporteringsperiod. I lagen ska också tas in en bestämmelse om att en finansiell enhet, vid fastställande av saldo eller värde på ett konto, i stället för den dag som anges, får räkna med saldot eller värdet per den sista dagen av en lämplig rapporteringsperiod som löper ut närmast före den dagen.

Vidare ska det i lagen tas in bestämmelser om att finansiella enheter som utför den granskningsprocedur som beskrivs i den amerikanska FATCA-lagstiftningen inte är skyldiga att dessutom tillämpa motsvarande bestämmelser i lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet. I förordningsform ska det även tas in en bestämmelse om att belopp som anges i US-dollar ska anses inbegripa motsvarande belopp i andra valutor. Bedömning: Några bestämmelser behöver i övrigt inte tas in i lag eller annan författning för att genomföra avsnitt I.

Skäl för förslagen och bedömningen: Avsnitt I innehåller generella regler för tillämpningen av de efterföljande avsnitten och inleds med att det, i punkten A , föreskrivs att Sverige ska ålägga svenska rapporteringsskyldiga finansiella enheter att identifiera amerikanska rapporteringspliktiga konton och konton som innehas av icke FATCAdeltagande finansiella enheter. Att de svenska rapporteringsskyldiga finansiella enheterna ska följa bestämmelserna i IDKL bör anges i bestämmelserna i den lagen. Det finns därför inte behov av att ta in någon bestämmelse i svensk författning som direkt återger innehållet i punkten A. I IDKL bör det dock tas in bestämmelser om lagens tillämpningsområde, av vilka bl.a. framgår att lagen ska tillämpas av rapporteringsskyldiga finansiella enheter. I punkten B.1 föreskrivs att alla belopp som anges i dollar avser belopp i US-dollar och ska anses inbegripa motsvarande belopp i andra valutor. Att belopp ska avse belopp i US-dollar genomförs enklast i svensk rätt genom att i varje bestämmelse där det är aktuellt, använda begreppet ”US-dollar” i stället för ”dollar”. Någon särskild bestämmelse för att genomföra den delen av punkten B.1 behöver därför inte tas in i svensk rätt. Den andra delen av bestämmelsen anger att US-dollar ska anses inbegripa motsvarande belopp i andra valutor. Denna del av bestämmelsen får närmast ses som en tillämpningsföreskrift och bör tas in i förordningsform, i samband med bestämmelser för att genomföra avsnitt VI.4 i bilaga I där det finns bestämmelser om valutaomräkning (se avsnitt 5.1.6 nedan). Punkten B.2 innebär att ett kontos saldo eller värde ska fastställas utifrån förhållandena vid utgången av ett kalenderår eller en annan lämplig rapporteringsperiod. I punkten B.3 anges att, när ett gränsbelopp för saldo eller värde ska fastställas per den 30 juni 2014, relevant saldo eller värde ska fastställas per den dagen eller för den rapporteringsperiod som löper ut närmast före den 30 juni 2014 och att, när ett gränsbelopp för saldo eller värde ska fastställas per utgången av ett kalenderår, relevant saldo eller värde ska fastställas per den sista dagen för kalenderåret eller annan lämplig rapporteringsperiod. Det framgår inte vad som avses med en annan lämplig rapporteringsperiod. Att det talas om en annan lämplig rapporteringsperiod visar dock att det kan röra sig om ett val mellan flera olika rapporteringsperioder. När det gäller att fastställa ett saldo eller värde per den 30 juni 2014 innebär det, för en finansiell enhet som väljer att använda kalenderåret som annan lämplig rapporteringsperiod, att relevant saldo eller värde ska fastställas per den 30 juni 2014 eller, om den finansiella enheten väljer det i stället,

per den 31 december 2013. För vissa finansiella enheter kan det dock finnas andra rapporteringsperioder som är mer lämpliga. Det kan t.ex. vara fallet för en investeringsenhet. I en investeringsenhet är de finansiella kontona själva andelarna i eget kapital eller skulder i enheten. Den lämpligaste rapporteringsperioden för att fastställa värdet på en sådan andel kan vara enhetens räkenskapsår. När ett gränsbelopp för saldo eller värde ska fastställas per utgången av att kalenderår, kan en finansiell enhet vars räkenskapsår avslutas den 31 augusti alltså fastställa relevant saldo eller värde per den 31 december det kalenderåret eller, om det bedöms mer lämpligt, per den 31 augusti samma räkenskapsår. Det kan inte uteslutas att det finns andra rapporteringsperioder som bedöms mest lämpliga för en viss finansiell enhet. Det skulle t.ex. kunna röra sig om den period avseende vilken rapportering sker till kontohavarna med avseende på värdet på deras investeringar. Rapporteringsperioden måste dock, i varje fall typiskt sätt, vara en tolv månader lång och i cykel återkommande period. Bestämmelser bör tas in i IDKL om att ett kontos saldo eller värde, om något annat inte sägs, ska fastställas utifrån förhållandena vid utgången av ett kalenderår eller en annan lämplig rapporteringsperiod samt att, när ett gränsbelopp för saldo eller värde ska fastställas per den 30 juni 2014, relevant saldo eller värde ska fastställas per den dagen eller per den sista dagen av den rapporteringsperiod som löper ut närmast före den 30 juni 2014. Bestämmelser bör vidare tas in som anger att, när ett gränsbelopp för saldo eller värde ska fastställas per utgången av ett kalenderår, relevant saldo eller värde ska fastställas per den sista dagen för kalenderåret eller annan lämplig rapporteringsperiod. I Punkten B.4 anges att ett konto, om annat inte följer av punkten E.1 i avsnitt II, ska anses rapporteringspliktigt från och med det datum då det identifierats som ett sådant enligt förfarandena för kundkännedom i bilaga I. I punkten B.5 anges att rapporteringen ska ske årligen under det kalenderår som följer det kalenderår som uppgifterna avser. För de finansiella enheter som lämnar kontrolluppgift enligt dagens regler överensstämmer detta med redan befintlig kontrolluppgiftsskyldighet i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. När det gäller tidpunkten för överföring av uppgifter från Skatteverket till den amerikanska federala skattemyndigheten (Internal Revenue Service, förkortad IRS), se avsnitt 5.2.3. Några ytterligare bestämmelser om detta behöver inte tas in i svensk författning. I punkten C föreskrivs att Sverige får tillåta svenska finansiella enheter att, som ett alternativ till bestämmelserna i respektive avsnitt i bilaga I, tillämpa motsvarande bestämmelser i de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations för att fastställa om ett konto är rapporteringspliktigt eller om det innehas av en icke FATCAdeltagande finansiell enhet. Det anges vidare att Sverige kan tillåta rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheter att göra ett sådant val separat för varje avsnitt i bilaga I, antingen med avseende på alla relevanta finansiella konton eller separat med avseende på varje tydligt identifierad grupp av sådana konton. Dessa bestämmelser verkar uteslutande till fördel för de svenska finansiella enheterna. En svensk finansiell enhet får ges möjligheten att för respektive typ av konto välja att tillämpa de bestämmelser som införs i svensk rätt för att genomföra bilaga I eller att tillämpa motsvarande bestämmelser i den amerikanska 57

lagstiftningen, helt med utgångspunkt i vad som är mest fördelaktigt för just den enheten. Av avtalet följer ingen skyldighet för Sverige att utnyttja denna möjlighet, men eftersom den är fördelaktig är det önskvärt att den på något sätt får genomslag i den svenska lagstiftningen. En möjlighet som, trots att det inte uttryckligen framgår måste anses vara förenlig med avtalet, är att i den svenska lagstiftningen införa bestämmelser som motsvarar bilaga I till avtalet i de delar detta bedöms mer fördelaktigt för svenska finansiella enheter och bestämmelser som motsvarar den amerikanska lagstiftningen i de delar där det i stället bedöms mer fördelaktigt. För detta alternativ talar att det då blir fråga om ett enhetligt regelverk för alla finansiella enheter och att hela regelverket kommer till uttryck i svensk lag. Mot detta alternativ talar den omständigheten att bestämmelserna i ett avsnitt i bilaga I kan vara mer fördelaktiga för en finansiell enhet medan motsvarande bestämmelser i den amerikanska lagstiftningen kan vara mer fördelaktiga för en annan. Mot detta talar också att den svenska lagstiftningen, i de delar den motsvarar bestämmelser i amerikansk lagstiftning, innebär att Sverige uppfyller de krav som ställs i avtalet bara fram till dess att de amerikanska bestämmelserna ändras. För att fortsätta uppfylla avtalet måste bestämmelserna i svensk lagstiftning ändras om de amerikanska bestämmelserna ändras, så att svensk lag, i dessa delar, vid varje tidpunkt motsvarar de amerikanska bestämmelserna. En annan möjlighet är att i svensk lag införa dels bestämmelser som motsvarar bilaga I till avtalet, dels bestämmelser som motsvarar bestämmelserna i den amerikanska lagstiftningen. Det kan då tas in en bestämmelse om att de finansiella enheterna får välja det mest fördelaktiga av dessa två svenska regelverk. För en sådan ordning talar att samtliga bestämmelser som kan komma att tillämpas när det gäller identifiering av rapporteringspliktiga konton finns intagna i svensk lag i fullständig form, samtidigt som de finansiella enheterna får den fördelaktiga valmöjlighet som punkten C avser att åstadkomma. Nackdelen att den svenska lagstiftaren måste bevaka och se till att de svenska bestämmelser som motsvarar amerikansk lag följer med de ändringar som görs i amerikansk lag gäller dock även med en sådan ordning. Det kan också nämnas att detta alternativ skulle kräva en mycket omfattande svensk lagstiftning. En tredje möjlighet är att i svensk lag införa bestämmelser som motsvarar bilaga I till avtalet, men inte förena bestämmelserna med något krav på att de ska tillämpas. Det skulle alltså vara fråga om ett regelverk som de finansiella enheterna får tillämpa. Avtalet är utformat på ett sådant sätt att det ligger i de finansiella enheternas intresse att uppfylla de krav som ställs. Om en finansiell enhet inte uppfyller kraven riskerar det att betraktas som icke FATCA-deltagande av IRS. Därmed skulle källskatt komma att innehållas på betalningar till den finansiella enheten. Det föreslås inte i denna promemoria att det införs några sanktioner i svensk rätt mot att inte följa identifieringsproceduren som föreskrivs i bilaga I. Avtalet (liksom den amerikanska FATCA-lagstiftningen) bygger på att det är de finansiella enheterna själva som har bäst förutsättningar att genomföra identifieringsproceduren och göra de bedömningar som krävs i samband med den. Avtalet innebär inte något 58 krav på att Skatteverket ska kontrollera att de finansiella enheterna har

genomfört identifieringsproceduren på ett korrekt sätt. Om IRS uppmärksammar Skatteverket på att en svensk finansiell enhet brister i tillämpningen av avtalet, föreskriver dock avtalet att Skatteverket ska tillämpa inhemsk rätt för att råda bot på den bristande tillämpningen. Om Skatteverket inte lyckas med detta inom 18 månader kommer den finansiella enheten att betraktas som icke FATCA-deltagande. Risken för en bristande tillämpning av avtalet ligger således hos den finansiella enheten. Med den ordning som här tas upp som ett alternativ för genomförande av bilaga I, kan en finansiell enhet undvika att bli betraktad som icke FATCA-deltagande genom att tillämpa identifieringsbestämmelserna i bilaga I och som tagits in i svensk lagstiftning. Det ligger nära till hands att anta att en enhet som väljer att inte tillämpa dessa bestämmelser i stället kommer att genomföra en identifieringsprocedur som närmare överensstämmer med bestämmelserna om detta i den amerikanska FATCA-lagstiftningen. Fördelarna med detta alternativ är att de svenska finansiella enheterna ges den fördelaktiga valmöjlighet som avses i punkten C samtidigt som svensk lagstiftning inte behöver anpassas till och följa med i ändringar av den amerikanska lagstiftningen. Detta alternativ medför inte heller något behov av att i svensk lag hänvisa till amerikansk lagstiftning. Mot denna ordning talar att den medför en viss otydlighet i fråga om vad som gäller för de svenska finansiella enheterna. En fjärde möjlighet är att införa bestämmelser i svensk lag som motsvarar bilaga I, men också ta in bestämmelser som föreskriver att en finansiell enhet, i stället för att tillämpa bestämmelserna som avser att genomföra bilaga I, får tillämpa motsvarande bestämmelser i den amerikanska lagstiftningen. En sådan lösning ligger tekniskt mycket nära den som används i punkten C i bilaga I till avtalet och innebär att hänvisningar till den amerikanska lagstiftningen tas in i svensk lag. För detta alternativ talar att den svenska lagen inte behöver ändras med hänsyn till ändringar i den amerikanska FATCA-lagstiftningen, samtidigt som det blir tydligt för de finansiella enheterna vilka alternativ som de har att välja mellan. Mot detta alternativ talar att den svenska lagstiftningen blir dynamisk på så sätt att dess innebörd, för finansiella enheter som väljer att tillämpa amerikanska bestämmelser, förändras när den amerikanska lagstiftningen gör det. Denna dynamik skulle kunna undvikas genom att hänvisningarna till amerikansk rätt görs till en viss lydelse av densamma. Eftersom punkten C är dynamisk och inte hänvisar till en särskild lydelse av den amerikanska FATCA-lagstiftningen, skulle Sverige med en sådan lösning dock uppfylla avtalet endast fram till dess att den amerikanska lagstiftningen ändras. Problemet med en dynamisk lagstiftning måste ses i det sammanhanget att de aktuella bestämmelserna endast ska tillämpas om den finansiella enheten själv väljer det och därmed endast om det är fördelaktigt. Om den amerikanska lagstiftningen förändras finns det ingenting som hindrar att en finansiell enhet väljer att övergå till att tillämpa de bestämmelser i den svenska lagen som gäller oberoende av den amerikanska lagstiftningen. Som framgår ovan finns inget krav på att Skatteverket ska kontrollera om en finansiell enhet följer något av regelverken. Det kan dock uppkomma situationer då en finansiell enhet, efter påpekande från IRS om bristande

tillämpning, blir tvunget att redogöra för och rättfärdiga den identifieringsprocedur som tillämpats. En femte möjlighet är att vid genomförande av avtalet helt bortse från den möjlighet som ges i punkten C att tillåta de finansiella enheterna att välja att tillämpa det mest förmånliga regelverket. Det skulle innebära att tvingande bestämmelser som motsvarar bilaga I tas in i lagen utan att något alternativ ges. Ur ett lagtekniskt perspektiv har denna lösning påtagliga fördelar. Nackdelen är dock att svenska finansiella enheter inte ges möjligheten att välja att tillämpa alternativa bestämmelser om de är mer förmånliga. Med hänsyn till att det huvudsakliga syftet med avtalet är att underlätta tillämpningen av FATCA, får denna nackdel anses betydande. Detta alternativ bör bli aktuellt endast om inget av de övriga alternativen bedöms lämpligt. En sjätte möjlighet, som bär vissa likheter med den tredje som beskrivs ovan, är att ta in bestämmelser som föreskriver att finansiella enheter som utför den granskningsprocedur som beskrivs i den amerikanska FATCA-lagstiftningen, inte är skyldiga att också tillämpa motsvarande bestämmelser i den svenska lagen. Som redan framgått är syftet med sådana bestämmelser inte att i något fall ålägga finansiella enheter att följa den amerikanska lagstiftningen. Bestämmelserna avser inhämtande och granskning av information om de finansiella enheternas kontohavare. Sådan verksamhet är av olika skäl en nödvändig del av en finansiell enhets verksamhet och innebär behandling av personuppgifter. Den behandling av personuppgifter som en rapporteringsskyldig finansiell enhet behöver göra för att identifiera rapporteringspliktiga konton får anses nödvändig för att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten ska kunna fullgöra en rättslig skyldighet, även om enheten med stöd av svensk lag väljer att i stället tillämpa de förfaranden som föreskrivs i relevanta amerikanska författningar för att identifiera rapporteringspliktiga konton och på så sätt kunna uppfylla kraven enligt svensk lagstiftning att lämna kontrolluppgift om rapporteringspliktiga konton. (se avsnitt 5.2.2 och jfr avsnitt 4.2). Båda regelverken syftar till att hitta samma information om kontohavare. Där regelverken skiljer sig åt är i vilken form informationen ska finnas eller inhämtas och hur en finansiell enhet praktiskt ska agera vid inhämtande och granskning. Det finns därför inte något hinder för en finansiell enhet att tillämpa de amerikanska bestämmelserna parallellt med de svenska. För att de finansiella enheterna ska ha någon fördel av att kunna använda det granskningsförfarande som beskrivs i den amerikanska lagstiftningen är en förutsättning dock att de inte behöver tillämpa också de svenska bestämmelserna om de följer det förfarande som beskrivs i den amerikanska lagstiftningen. Vid en sammantagen bedömning bör det sjätte alternativet väljas, vilket innebär att bestämmelser ska tas in om att finansiella enheter som utför den granskningsprocedur som beskrivs i den amerikanska FATCAlagstiftningen, inte är skyldiga att också tillämpa motsvarande bestämmelser i den svenska lagen.

5.1.2 Avsnitt II, Befintliga konton som innehas av fysiska personer

Förslag: Bestämmelser ska tas in i den nya lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet om den granskning av befintliga konton som innehas av fysiska personer som regleras i avsnitt II i bilaga I. Bestämmelserna om vilka konton som inte behöver granskas ska utformas på ett sådant sätt att det är valfritt för den rapporteringsskyldiga finansiella enheten om den ska granska sådana konton eller inte. En bestämmelse ska tas in i lagen om att kontohavare ska meddelas att ett konto är rapporteringspliktigt. Bestämmelser om tidsfrister för granskningsproceduren ska tas in i förordningsform eller, när det är fråga om en specifik tidpunkt då den inledande granskningen i olika skeden ska vara genomförd, i form av en övergångsbestämmelse. Bedömning: Någon bestämmelse behöver inte tas in i svensk författning om att rapporteringsskyldiga finansiella enheter ska ha system och rutiner för att uppmärksamma ändrade förhållanden som gör att ett konto blir att anse som rapporteringspliktigt.

Skälen för förslagen och bedömningen: I avsnitt II finns bestämmelser om den granskningsprocedur som ska genomföras avseende befintliga konton som innehas av fysiska personer. Av punkten A i avsnitt I följer att Sverige ska ålägga svenska rapporteringsskyldiga finansiella enheter att tillämpa dessa bestämmelser. Bestämmelser bör därför tas in i IDKL om denna granskning. Bestämmelsen i punkten A i avsnitt I ska dock inte tolkas på så sätt att bestämmelserna i avsnitt II ordagrant behöver tas in i lagen. Bestämmelserna i IDKL bör, när det är möjligt, formuleras på ett sätt som närmare överensstämmer med den teknik som normalt används i svensk lagstiftning. I den mån det är möjligt bör bestämmelserna därför utformas på ett enklare och mer lättillgängligt sätt. I punkten A anges att en rapporteringsskyldig finansiell enhet, som inte väljer att ändå göra detta och som enligt svenska implementeringsbestämmelser erbjuds ett sådant val, inte är skyldiga att granska, identifiera eller rapportera sådana konton som räknas upp i punkterna A.1–4. Dessa bestämmelser är utformade som en valmöjlighet för de finansiella enheterna och det kan ligga nära till hands att anta att det innebär en lättnad för en finansiell enhet att inte behöva granska vissa konton. Det är dock inte säkert att så alltid är fallet. För att kunna använda sig av dessa undantag från granskningskraven förutsätts att enheten först skiljer ut de konton som inte behöver granskas. Beroende på t.ex. hur många konton den finansiella enheten har och hur enhetens datasystem är uppbyggt kan denna urskiljning vara mer eller mindre resurskrävande. Samtidigt kan det underlätta olika mycket för olika enheter att inte behöva granska de konton som räknas upp. Bestämmelserna bör tas in i lagen på ett sådant sätt att det är upp till den rapporteringsskyldiga finansiella enheten att välja om den ska bortse från sådana konton vid granskningen.

I punkten B finns bestämmelser om den granskningsprocedur som ska genomföras avseende konton vars saldo eller värde inte översteg 1 000 000 US-dollar den 30 juni 2014. Enligt rubriken till punkten B gäller detta inte konton vars saldo eller värde inte uppgår till de lägre gränsvärden som anges i punkten A. Denna del av rubriken kan dock uppfattas som missvisande, eftersom bestämmelserna i punkten B gäller även konton som inte behöver granskas enligt punkten A, om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten ändå väljer att granska dem. När det gäller de konton som avses i punkten B ska granskningen inledas med en elektronisk sökning i den rapporteringsskyldiga finansiella enhetens databaser. Om det vid denna sökning framkommer indikationer på att en kontohavare har hemvist i USA, ska kontot anses vara rapporteringspliktigt om enheten inte innehar eller inhämtar viss dokumentation som motsäger den indikation på att kontohavaren har hemvist i USA som framkommit vid den elektroniska sökningen. Vad som utgör indikationer på att kontohavaren har hemvist i USA framgår av punkten B.1 och innefattar bl.a. att kontohavaren har en amerikansk adress, ett amerikanskt telefonnummer eller föddes i USA. Av punkterna B.2 och B.3 framgår att ett konto inte ska anses vara ett rapporteringspliktigt konto och inte behöver granskas ytterligare om inga sådana indikationer som anges i punkten B.1 framkommer vid den elektroniska sökningen. Detta gäller fram till dess att förhållandena ändras på ett sådant sätt att indikationer på hemvist i USA tillkommer i den rapporteringsskyldiga finansiella enhetens elektroniska databaser eller fram till dess att kontots saldo eller värde överstiger gränsen för högvärdekonton och därför ska granskas i enlighet med procedurerna för sådana konton. Den rapporteringsskyldiga finansiella enheten behöver således på något sätt bevaka förändringar av de uppgifter som finns i de elektroniska databaser som är relevanta för granskningen. Av punkten B.4 framgår att ett konto inte behöver betraktas som ett rapporteringspliktigt konto trots att det framkommit indikationer på hemvist i USA, under förutsättning att den eller de indikationer som framkommit läks med viss specifik dokumentation. Den rapporteringsskyldiga finansiella enheten får välja om den ska betrakta ett sådant konto som ett rapporteringspliktigt konto eller först tillämpa punkten B.4 för att sedan bedöma om kontot är ett rapporteringspliktigt konto. I punkten C finns ytterligare bestämmelser om åtgärder som ska vidtas avseende den typ av konton som avses i punkten B. I punkten C anges bl.a. att granskningsproceduren ska ha slutförts senast den 30 juni 2016. Som framgår ovan i avsnitt 5.1.1 ska ett konto inte betraktas som rapporteringspliktigt innan det har identifierats som sådant vid genomförande av granskningsproceduren. Bestämmelsen om tidsfrist för granskningsproceduren får närmast ses som en verkställighetsföreskrift och bör därför tas in i förordningsform i stället för i IDKL eller, när det är fråga om en enda specifik tidpunkt då den inledande granskningen ska vara genomförd, i form av en övergångsbestämmelse. Av punkten C framgår också att ett konto ska anses rapporteringspliktigt om det inte identifierades som ett sådant vid den inledande granskningen men omständigheterna därefter förändras på ett sådant sätt att det skulle vara 62 ett rapporteringspliktigt konto vid en ny granskning. Detta innebär att en

rapporteringsskyldig finansiell enhet behöver ha system och rutiner för att i ett senare skede upptäcka sådana ändrade omständigheter. Vidare anges det i punkten C att ett konto som har identifierats som rapporteringspliktigt ska anses vara det fram till dess att kontohavaren upphör att vara en specificerad amerikansk person. Om det vid den elektroniska sökningen eller sökningen i pappersarkiv framkommer indikationer på att kontohavaren har hemvist i USA, kan de indikationerna dock läkas genom att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inhämtar eller har tillgång till sådan dokumentation som avses i punkten B.4. Om en sådan läkning sker ska kontot inte anses vara rapporteringspliktigt och det ska inte heller anses ha varit ett rapporteringspliktigt konto fram till dess att läkningen skedde. När det är fråga om att en person var en specificerad amerikansk person, med sedan har upphört att vara det, ska kontot dock anses ha varit ett rapporteringspliktigt konto fram till dess att kontohavaren upphörde att vara en specificerad amerikansk person. Att efter den elektroniska sökningen eller sökningen i papperarkiv på eget initiativ inhämta sådan dokumentation som avses i punkten B.4 är dock valfritt för den rapporteringsskyldiga finansiella enheten. Om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten väljer att inte göra det och inte har eller på annat sätt får tillgång till sådan dokumentation som anges i punkten B.4 räcker det med att det finns en indikation på att kontohavaren har hemvist i USA, t.ex. att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har fått uppgift om ett amerikanskt telefonnummer till kontohavaren, för att kontot ska behandlas som rapporteringspliktigt. En sådan indikation på att kontohavaren har hemvist i USA som framkommer vid granskningen kan inte läkas genom att indikationen upphör. En kontohavare som tidigare uppgivit ett amerikanskt telefonnummer kan alltså inte förhindra att kontot rapporteras genom att meddela den rapporteringsskyldiga finansiella enheten att det amerikanska telefonnumret inte längre gäller. Bestämmelserna är som nämnts utformade på ett sådant sätt att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten får välja att rapportera ett konto där det finns indikationer på att innehavaren haft hemvist i USA redan på den grunden eller kontrollera eller inhämta sådan dokumentation som anges i punkten B.4. Det får dock anses rimligt att kontohavaren ges möjlighet att själv ta initiativ till att ”läka” indikationerna på att han eller hon har hemvist i USA genom att tillhandahålla den finansiella enheten den dokumentation som krävs för det. För att kontohavaren ska kunna göra det behöver han eller hon få information om att ett konto anses vara rapporteringspliktigt. Kontohavaren ges därigenom möjlighet att kontakta den finansiella enheten för att få ytterligare information. Det är även av andra anledningar rimligt att ge en kontohavare denna information, bl.a. eftersom den information som rapporteras kan ge upphov till ett skatteärende hos den amerikanska federala skattemyndigheten. Om kontohavaren själv tillhandahåller den dokumentation som behövs för att kontot inte ska anses som ett rapporteringspliktigt konto, bör den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inte kunna välja att ändå rapportera kontot. Bestämmelser bör tas in i IDKL om att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten ska meddela den eller de personer vars innehav medför att kontot anses vara rapporteringspliktigt att kontot är ett sådant konto. Denna skyldighet bör 63

gälla gentemot både fysiska och juridiska personer samt avseende både befintliga och nya konton. I punkten D finns bestämmelser om den mer ingående granskning som ska göras om kontots saldo eller värde översteg 1 000 000 US-dollar den 30 juni 2014. Även när det gäller sådana konton ska en sökning göras i den rapporteringsskyldiga finansiella enhetens elektroniska databaser. För sådana konton är en elektronisk sökning dock endast tillräcklig om de elektroniskt sökbara databaserna innehåller fält för och fångar upp de omständigheter som utgör indikationer på att kontohavaren har hemvist i USA och som räknas upp. De omständigheter som räknas upp här är desamma som räknas upp i punkten B, men de formuleras på ett något annorlunda sätt eftersom det här mer specifikt handlar om krav på databasernas struktur och dessa troligen sällan är designade för att kunna skilja ut om en kontohavare har anknytning till USA. De elektroniskt sökbara databaserna ska alltså typiskt sett vara tillräckliga för att bedöma om sådana omständigheter föreligger. Om databaserna inte innehåller rätt information för detta, måste den finansiella enheten också eftersöka sådana omständigheter bland dokumentation som inte är elektroniskt sökbar. Det räknas upp vilken dokumentation som i så fall ska granskas. Sådana konton som avses i punkten D ska också anses vara rapporteringspliktiga om det finns en tjänsteman som har särskilt ansvar för kontakterna med en kontohavare och tjänstemannen har vetskap om att kontohavaren är en specificerad amerikansk person. Inte heller när det gäller högvärdekonton där det finns indikationer på att kontohavaren har hemvist i USA behöver någon rapportering ske om den finansiella enheten har tillgång till eller inhämtar sådan relevant dokumentation som anges i punkten B.4 som motbevisar indikationerna. Även när det gäller högvärdekonton bör ett rapporteringspliktigt konto upphöra att vara rapporteringspliktigt om det i efterhand tillkommer sådan relevant dokumentation som anges i punkten B.4, i de fall då kontot blev rapporteringspliktigt på grund av att det framkom indikationer på hemvist i USA vid sökning i den rapporteringsskyldiga finansiella enhetens databaser eller pappersarkiv. Om det finns en tjänsteman som har särskilt ansvar för kontakterna med kontohavaren och den tjänstemannen har kännedom om att kontohavaren är en specificerad amerikansk person, är det dock inte tillräckligt med sådan ytterligare dokumentation. Den omständigheten att en kontohavare upphör att vara en specificerad amerikansk person innebär alltid att kontot upphör att vara rapporteringspliktigt. I punkten E finns bestämmelser om ytterligare förfaranden som ska tillämpas på högvärdekonton. Granskningen av dessa högvärdekonton ska ha genomförts den 30 juni 2015. Det finns också en särskild bestämmelse om tidsfrist för den mer ingående granskning som krävs av konton med högt värde, när det gäller konton vars saldo eller värde inte översteg 1 000 000 US-dollar den 30 juni 2014 men vars saldo eller värde gör det vid utgången av ett senare år. Bestämmelser om tidsfrister för granskningen bör tas in i förordningsform i stället för i IDKL eller, när det är fråga om en specifik tidpunkt då den inledande granskningen ska vara genomförd, i form av en övergångsbestämmelse. Den förstärkta granskning som görs av ett högvärdekonto behöver bara göras en gång 64 för varje konto och behöver inte upprepas efterföljande år. Den

omständigheten att en tjänsteman som har särskilt ansvar för kontakterna med kontohavaren har kännedom om att kontohavaren är en specificerad amerikansk person medför dock att kontot är rapporteringspliktigt även om tjänstemannen får denna kännedom först efter att granskningen har gjorts. Även när det gäller högvärdekonton måste enheten bevaka om sådana omständigheter uppkommer som gör att ett konto blir att anse som rapporteringspliktigt. En rapporteringsskyldig finansiell enhet behöver ha system och rutiner för att säkerställa att en tjänsteman som har särskilt ansvar för kontakterna med kontohavaren identifierar varje ändring i förhållandena med avseende på kontot. I punkten F anges att en rapporteringsskyldig finansiell enhet som tidigare, i enlighet med ett avtal med IRS om att agera som t.ex. en behörig betalningsförmedlare (s.k. Qualified Intermediary-avtal eller QIavtal), inhämtat dokumentation som fastställer att kontohavaren varken är medborgare eller har hemvist i USA, inte behöver göra någon sökning i sina elektroniskt sökbara databaser eller i sina pappersarkiv avseende sådana konton. Den åtgärd som då återstår för den rapporteringsskyldiga finansiella enheten att vidta är, när det gäller högvärdekonton, förfrågan till en tjänsteman som har särskilt ansvar för kontakterna med kontohavaren om dennes eventuella kännedom om att kontohavaren är en specificerad amerikansk person.

5.1.3 Avsnitt III, Nya konton som innehas av fysiska personer

Förslag: Bestämmelser ska tas in i den nya lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet om den granskning av nya konton som innehas av fysiska personer som regleras i avsnitt III i bilaga I. Bestämmelserna om vilka konton som inte behöver granskas ska utformas på ett sådant sätt att det är valfritt för den rapporteringsskyldiga finansiella enheten om den ska granska sådana eller inte. Bestämmelser ska tas in som tydliggör att ett konto inte ska öppnas om en egenförsäkran inte inkommer från den som vill öppna ett konto eller om en egenförsäkran inte innehåller det amerikanska skatteregistreringsnumret för en person som har skatterättslig hemvist i USA. Bestämmelser ska också tas in om att ett konto som efter att det öppnats blir ett rapporteringspliktigt konto ska avslutas om en egenförsäkran som innehåller det amerikanska skatteregistreringsnumret inte inkommer. Datumet för när en sådan egenförsäkran ska ha inkommit för att kontot inte ska behöva avslutas ska bestämmas till den 30 januari året efter det år då kontot blev rapporteringspliktigt.

Skälen för förslagen: I avsnitt III finns bestämmelser om den granskningsprocedur som ska genomföras avseende nya konton som innehas av fysiska personer. Av punkten A i avsnitt I följer att Sverige ska ålägga svenska rapporteringsskyldiga finansiella enheter att tillämpa dessa bestämmelser. Bestämmelser bör därför tas in i IDKL om denna

granskning. Bestämmelsen i punkten A i avsnitt I ska dock inte tolkas på så sätt att bestämmelserna i avsnitt III ordagrant behöver tas in i lagen. Bestämmelserna i IDKL bör när det är möjligt formuleras på ett sätt som närmare överensstämmer med den teknik som normalt används i svensk lagstiftning. I den mån det är möjligt bör bestämmelserna därför utformas på ett enklare och mer lättillgängligt sätt. I punkten A i avsnitt III finns bestämmelser om vilka konton som inte behöver granskas, identifieras eller rapporteras. Bestämmelser om detta bör tas in i IDKL och formuleras på ett sådant sätt att det är valfritt för en rapporteringsskyldig finansiell enhet om den ska granska sådana konton eller inte (jfr. vad som sägs om detta under avsnitt 5.1.2 ovan). Av punkten B framgår att en rapporteringsskyldig finansiell enhet, när det gäller andra konton än de som avses i punkten A, vid kontots öppnande eller senast inom 90 dagar efter utgången av det kalenderår under vilket kontot upphör att vara ett sådant konto som inte behöver granskas enligt punkten A, ska inhämta en egenförsäkran från en fysisk person som öppnar eller öppnat ett konto. Egenförsäkran ska innehålla sådana uppgifter som gör att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten kan avgöra om kontohavaren har skatterättslig hemvist i USA. Egenförsäkran innebär att den som öppnar ett konto själv ska intyga de relevanta omständigheterna. En amerikansk medborgare ska i detta sammanhang anses ha skatterättslig hemvist i USA även om han eller hon har skatterättslig hemvist även i en annan stat eller jurisdiktion. Rimligheten av uppgifterna i egenförsäkran ska bekräftas på grundval av de övriga uppgifter som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har inhämtat i samband med kontots öppnande, inklusive dokumentation som inhämtats i samband med AML-KYC-förfarandena (dvs. de åtgärder för kundkännedom som enligt nationell lagstiftning ska vidtas för att bekämpa penningtvätt, eller liknande nationella krav som måste uppfyllas). I punkten B.1 anges att ett konto är rapporteringspliktigt om det av egenförsäkran som inhämtats enligt punkten B framgår att kontohavaren har skatterättslig hemvist i USA och att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten i så fall ska inhämta en egenförsäkran från kontohavaren som innehåller hans eller hennes amerikanska skatteregistreringsnummer. Av artikel 2 i FATCA-avtalet följer en skyldighet för en rapporteringsskyldig finansiell enhet att inhämta och rapportera det amerikanska skatteregistreringsnumret för specificerade amerikanska personer som innehar rapporteringspliktiga konton. När det gäller befintliga konton gäller denna skyldighet dock, enligt artikel 3.4, inte om det amerikanska skatteregistreringsnumret inte registreras hos den rapporteringsskyldiga finansiella enheten. Någon motsvarande bestämmelse finns inte när det gäller nya konton. Det innebär att det föreligger en ovillkorlig skyldighet för en rapporteringsskyldig finansiell enhet att inhämta och rapportera det amerikanska skatteregistreringsnumret för specificerade amerikanska personer som innehar nya konton. En ofrånkomlig följd av detta är att en rapporteringsskyldig finansiell enhet måste vägra en specificerad amerikansk person att öppna ett konto om denne inte uppger sitt amerikanska skatteregistreringsnummer. Detta kan lämpligen tydliggöras 66 i IDKL genom att där ange att en egenförsäkran som innehåller det

amerikanska skatteregistreringsnumret måste inhämtas från en specificerad amerikansk person innan ett konto öppnas för en sådan person. En annan situation uppstår om en rapporteringsskyldig finansiell enhet inhämtar en egenförsäkran och låter en person öppna ett konto och det i ett senare skede framkommer ny information som gör att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten ska behandla kontot som ett rapporteringspliktigt konto. Även i en sådan situation måste det amerikanska skatteregistreringsnumret inhämtas för att det ska vara möjligt att uppfylla FATCA-avtalets rapporteringskrav med avseende på kontot. Eftersom ett sådant konto redan har öppnats måste följden av att något skatteregistreringsnummer inte inkommer i ett sådant fall vara att kontot ska avslutas. En bestämmelse om att ett konto ska avslutas om det inte inkommer något amerikanskt skatteregistreringsnummer måste, för att få någon inverkan i praktiken, förenas med en tidsfrist för när skatteregistreringsnumret ska ha inkommit för att kontot inte ska behöva stängas. Skälet till att numret behövs är att det måste rapporteras till den amerikanska federala skattemyndigheten. Innan det kan rapporteras till den amerikanska federala skattemyndigheten måste uppgift om det dock först ha lämnats i en kontrolluppgift till Skatteverket. Kontrolluppgifter ska normalt lämnas senast den 31 januari året efter det år som den avser. Det är därför lämpligt att bestämma tidsfristen för när skatteregistreringsnumret ska ha inkommit till den rapporteringsskyldiga finansiella enheten till den 30 januari året efter att kontot blir rapporteringspliktigt. Därmed har den rapporteringsskyldiga finansiella enheten alltid minst en knapp månad på sig att inhämta skatteregistreringsnumret. I punkten B.2 anges att en rapporteringsskyldig finansiell enhet, om omständigheterna förändras på ett sådant sätt att den ursprungliga egenförsäkran som inhämtats enligt punkten B inte är tillförlitlig, ska inhämta en ny egenförsäkran. Om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inte lyckas inhämta en ny egenförsäkran som är tillförlitligt, ska kontot behandlas som ett rapporteringspliktigt konto. Se även avsnitt 5.1.7 vad avser nya konton som i stället får granskas enligt bestämmelserna om granskning av befintliga konton.

5.1.4 Avsnitt IV, Befintliga konton som innehas av enheter och identifiering av icke FATCAdeltagande finansiella enheter

Förslag: Bestämmelser ska tas in i den nya lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet om den granskning av befintliga konton som innehas av enheter som regleras i avsnitt IV i bilaga I. Bestämmelserna om vilka konton som inte behöver granskas ska utformas på ett sådant sätt att det är valfritt för den rapporteringsskyldiga finansiella enheten om den ska granska sådana eller inte. Bestämmelser ska också tas in i den nya lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet om hur icke FATCA-deltagande finansiella enheter ska identifieras.

Bestämmelser om tidsfrister för granskningen ska tas in i förordningsform eller, när det är fråga om en specifik tidpunkt då den inledande granskningen ska vara genomförd, i form av en övergångsbestämmelse.

Skälen för förslagen: I avsnitt IV finns bestämmelser om den granskningsprocedur som ska genomföras avseende befintliga konton som innehas av enheter. I avsnittet finns även bestämmelser om hur icke FATCA-deltagande finansiella enheter ska identifieras. Av punkten A i avsnitt I följer att Sverige ska ålägga svenska rapporteringsskyldiga finansiella enheter att tillämpa dessa bestämmelser. Bestämmelser bör därför tas in i IDKL om denna granskning. Bestämmelsen i punkten A i avsnitt I ska dock inte tolkas på så sätt att bestämmelserna i avsnitt IV ordagrant behöver tas in i lagen. Bestämmelserna i IDKL bör när det är möjligt formuleras på ett sätt som närmare överensstämmer med den teknik som normalt används i svensk lagstiftning. I den mån det är möjligt bör bestämmelserna därför utformas på ett enklare och mer lättillgängligt sätt. Av punkterna A och B framgår att konton inte behöver granskas om dess saldo eller värde inte uppgick till mer än 250 000 US-dollar den 30 juni 2014 och inte heller uppgår till mer än 1 000 000 US-dollar vid utgången av 2015 eller ett senare år. Detta innebär att en rapporteringsskyldig finansiell enhet inledningsvis inte behöver granska något konto vars saldo eller värde inte uppgick till mer än 250 000 USdollar den 30 juni 2014. Sådana konton behöver därefter inte granskas förrän dess saldon eller värden uppgår till mer än 1 000 000 US-dollar vid utgången av ett senare år. Bestämmelser om detta bör tas in i IDKL på ett sådant sätt att det är valfritt för den rapporteringsskyldiga finansiella enheten om konton som inte behöver granskas ändå ska granskas (jfr. vad som sägs om detta under avsnitt 5.1.2 ovan). Av punkten C framgår att ett konto vars saldo eller värde överstiger gränsbeloppen i punkterna A och B ska anses rapporteringspliktigt om det innehas av en eller flera enheter som är specificerade amerikanska personer eller av enheter som inte är finansiella enheter, aktiva ickefinansiella enheter eller amerikanska personer (dvs. enheter som är passiva NFFE:er) om enheten som innehar kontot kontrolleras av en eller flera fysiska personer som är medborgare eller har hemvist i USA. Definitionen av begreppet passiv NFFE finns i punkten B.3 i avsnitt VI i bilaga I. Definitionen av begreppet specificerad amerikansk person finns i artikel 1.1 ff. i FATCA-avtalet. I punkten C framgår även att konton som innehas av icke-deltagande finansiella enheter ska behandlas som sådana konton avseende vilka rapportering ska ske enligt artikel 1.1 b i avtalet (se vidare om detta under avsnitt 5.2.4 nedan). I punkten D finns bestämmelserna om den granskningsprocedur som de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna ska genomföra för att identifiera de konton som är rapporteringspliktiga enligt punkten C. För att fastställa om en kontohavare är en specificerad amerikansk person, ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten granska de uppgifter som dokumenterats i reglerings- eller kundrelationssyfte (dvs. i syfte att uppfylla nationella bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt

eller finansiering av terrorism, eller liknande nationella krav) för att fastställa om uppgifterna tyder på att så är fallet. Om uppgifterna tyder på det (t.ex. om enheten har bildats i USA eller i enlighet med amerikansk lagstiftning eller om den har en adress i USA) ska kontot behandlas som rapporteringspliktigt om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inte inhämtar en egenförsäkran från kontohavaren om att den inte är en specificerad amerikansk person. En egenförsäkran behöver dock inte inhämtas om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten, utifrån information som den har tillgång till eller som är allmänt tillgänglig, kan fastställa att kontohavaren inte är en specificerad amerikansk person. För att fastställa om en icke-amerikansk enhet är en finansiell enhet, ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten granska de uppgifter som dokumenterats i reglerings- eller kundrelationssyfte för att fastställa om uppgifterna tyder på att så är fallet. Om sådana uppgifter finns är kontot inte rapporteringspliktigt (ett konto som innehas av en ickeamerikansk enhet kan bara vara rapporteringpliktigt om kontohavaren är en passiv NFFE). När det gäller att fastställa om en annan finansiell enhet är en ickedeltagande finansiell enhet (till vilken sammanlagda betalningar är rapporteringspliktiga enligt artikel 4.1 b i avtalet), framgår det att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten ska fastställa om den andra finansiella enheten är en svensk finansiell enhet eller en finansiell enhet som är hemmahörande i en annan partnerjurisdiktion (dvs. en annan stat eller jurisdiktion som ingått ett FATCA-avtal med USA) på grundval av att den finansiella enhetens identifieringsnummer som internationell förmedlare (GIIN) finns med i amerikanska federala skattemyndighetens (Internal Revenue Services, IRS) lista över utländska finansiella enheter eller på grundval av andra uppgifter som finns allmänt tillgängliga eller som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har tillgång till. En svensk finansiell enhet eller en finansiell enhet som är hemmahörande i en annan partnerjurisdiktion ska anses vara en icke-deltagande finansiell enhet endast om den betraktas som en sådan av IRS (för svensk del, med tillämpning av artikel 5.2 i avtalet). För andra finansiella enheter kan huvudregeln sägas vara den motsatta. En finansiell enhet som inte är svensk eller hemmahörande i en annan partnerjurisdiktion ska anses vara en icke-deltagande finansiell enhet om inte den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inhämtar en egenförsäkran från den andra finansiella enheten där den intygar att den är en bedömd efterlevande utländsk finansiell enhet (deemed-compliant FFI) eller en undantagen faktisk innehavare (exempt beneficial owner) i enlighet med de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations eller, om det är fråga om en deltagande utländsk finansiell enhet (Participating FFI) eller en registrerad bedömd efterlevande utländsk finansiell enhet (Registered Deemed-compliant FFI), visar att den andra finansiella enhetens identifieringsnummer som internationell förmedlare (GIIN) finns med på IRS lista över utländska finansiella enheter. Dock följer det av definitionen av icke-deltagande finansiell enhet i artikel 1.1 r i FATCAavtalet att en amerikansk finansiell enhet inte ska anses vara en ickedeltagande finansiell enhet. För att fastställa vilka personer som är kontrollerande personer för en enhet får den rapporteringsskyldiga finansiella enheten förlita sig på 69

information som den innehar på grund av tillämpning av AML/KYCförfarandena. I avsnitt VI i bilaga I definieras begreppet AML/KYCförfaranden som de åtgärder för kundkännedom som en svensk rapporteringsskyldig finansiell enhet ska vidta för att bekämpa penningtvätt eller liknande svenska krav, dvs. i enlighet med lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. För att fastställa om en kontohavare är en passiv NFFE (dvs. en ickeamerikansk icke-finansiell enhet som inte är en aktiv icke-finansiell enhet), ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inhämta en egenförsäkran från kontohavaren avseende detta. En egenförsäkran behöver dock inte inhämtas om det av uppgifter som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten förfogar över eller som är allmänt tillgängliga rimligen kan antas att kontohavaren är en aktiv NFFE (dvs. en aktiv icke-finansiell enhet). När det är fråga om att fastställa om en kontrollerande person är medborgare eller har skatterättslig hemvist i USA, får den rapporteringsskyldiga finansiella enheten förlita sig på information som den fått tillgång till vid tillämpning av lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism när det gäller konton vars saldo eller värde uppgår till 1 000 000 US-dollar eller mindre. När det gäller andra konton måste en egenförsäkran inhämtas om detta från kontohavaren eller de kontrollerande personerna. I punkten E anges att granskningsproceduren avseende konton vars saldo eller värde uppgick till mer än 250 000 US-dollar den 30 juni 2014 ska vara genomförd senast den 30 juni 2016. När det gäller konton vars saldo eller värde uppgick till 250 000 US-dollar eller mindre den 30 juni 2014 men vars saldo eller värde vid utgången av 2015 eller ett senare kalenderår uppgår till mer än 1 000 000 US-dollar, ska granskningen genomföras inom sex månader från utgången av det kalenderår då kontots saldo eller värde kom att överstiga 1 000 000 US-dollar. Dessa tidsfrister gäller verkställighet och bör tas in i förordningsform eller, när det är fråga om en specifik tidpunkt då den inledande granskningen ska vara genomförd, i form av en övergångsbestämmelse. I punkten E finns också en bestämmelse om vad som gäller om förhållandena ändras på ett sådant sätt att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten ges skäl att anta att en egenförsäkran eller annan dokumentation med avseende på kontot är oriktig eller otillförlitlig. Den rapporteringsskyldiga finansiella enheten ska då åter granska kontot i enlighet med bestämmelserna i punkten D.

5.1.5 Avsnitt V, Nya konton som innehas av enheter

Förslag: Bestämmelser ska tas in i den nya lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet om den granskning av nya konton som innehas av enheter som regleras i avsnitt V i bilaga I. Bestämmelser ska även tas in om att en egenförsäkran som innehåller de amerikanska specificerade personernas amerikanska skatteregistreringsnummer ska inhämtas av den rapporteringsskyldiga finansiella enheten innan ett nytt konto öppnas.

Bedömning: Några specifika bestämmelser behöver inte tas in i svensk rätt om att ett konto inte är rapporteringspliktigt om kontohavaren är en amerikansk person som inte är en specificerad amerikansk person, en svensk finansiell enhet eller en enhet som har hemvist i en annan partnerjurisdiktion, en aktiv NFFE, en passiv NFFE där ingen av de kontrollerande personerna är medborgare eller har hemvist i USA eller en icke-deltagande finansiell enhet.

Skälen för förslagen och bedömningen: I avsnitt V finns bestämmelser om den granskningsprocedur som ska genomföras avseende nya konton som innehas av enheter. Av punkten A i avsnitt I följer att Sverige ska ålägga svenska rapporteringsskyldiga finansiella enheter att tillämpa dessa bestämmelser. Bestämmelser bör därför tas in i IDKL om denna granskning. Bestämmelsen i punkten A i avsnitt I ska dock inte tolkas på så sätt att bestämmelserna i avsnitt V ordagrant behöver tas in i lagen. Bestämmelserna i IDKL bör när det är möjligt formuleras på ett sätt som närmare överensstämmer med den teknik som normalt används i svensk lagstiftning. I den mån det är möjligt bör bestämmelserna därför utformas på ett enklare och mer lättillgängligt sätt. I punkten A anges vilka konton som inte behöver granskas, identifieras eller rapporteras. Det gäller för kreditkortskonton och revolverande krediter under förutsättning att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten som tillhandahåller kontot tillämpar regler och förfaranden för att förhindra att kontohavarens kontosaldofordran överstiger 50 000 USdollar. I punkten B räknas de omständigheter upp som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten för andra konton än sådana som avses i punkten A behöver fastställa för att kunna bedöma om ett konto är rapporteringspliktigt. Detta framgår dock även av de efterföljande bestämmelserna i avsnittet. Av punkten B.1 framgår att en rapporteringsskyldig finansiell enhet kan betrakta kontohavaren som en aktiv NFFE, en svensk finansiell enhet eller en finansiell enhet som har hemvist i en annan partnerjurisdiktion om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten rimligen kan fastställa att kontohavaren är en sådan på grundval av att kontohavarens identifieringsnummer som internationell förmedlare finns med på den amerikanska federala skattemyndighetens lista över utländska finansiella enheter eller på grundval av annan information som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten förfogar över eller som är allmänt tillgänglig. I punkten B.2 klargörs att ett konto inte är rapporteringspliktigt om kontohavaren är en svensk finansiell enhet eller en finansiell enhet som är hemmahörande i en annan partnerjurisdiktion och som betraktas som en icke-deltagande finansiell enhet av IRS. Detta följer dock redan av andra bestämmelser i avsnitt V. Ett konto som innehas av en finansiell enhet som inte är en amerikansk specificerad person är nämligen aldrig ett rapporteringspliktigt konto. Det anges också att ett konto som innehas av en svensk finansiell enhet eller en finansiell enhet som är hemmahörande i en annan partnerjurisdiktion som betraktas som en icke-

deltagande finansiell enhet av IRS, i stället ska rapporteras i enlighet med vad som anges i artikel 4.1 b i FATCA-avtalet. Detta framgår dock redan av den nämnda bestämmelsen (se vidare avsnitt 5.2.4). Av punkten B.3 framgår att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten i alla andra fall ska inhämta en egenförsäkran från kontohavaren för att fastställa de omständigheter som är av betydelse för om kontot är rapporteringspliktigt. I punkten B.3 a anges att ett konto är ett rapporteringspliktigt konto om kontohanaren är en specificerad amerikansk person. I punkten B.3 b anges att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten ska fastställa vilka personer som är kontrollerande personer för en passiv NFFE (dvs. en icke-amerikansk icke-finansiell enhet som inte är en aktiv icke-finansiell enhet) i enlighet med AML/KYC-förfarandena. Den rapporteringsskyldiga finansiella enheten ska sedan på grundval av en egenförsäkran från kontohavaren eller någon av de kontrollerande personerna fastställa om någon av de kontrollerande personerna är medborgare eller har hemvist i USA. I punkten B.3 c anges att ett konto inte är ett rapporteringspliktigt konto om kontohavaren är 1) en amerikansk person som inte är en specificerad amerikansk person, 2) en svensk finansiell enhet eller en enhet som har hemvist i en annan partnerjurisdiktion, 3) en deltagande utländsk finansiell enhet, en bedömd efterlevande utländsk finansiell enhet eller en undantagen faktisk innehavare i enlighet med hur dessa begrepp definieras i de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations, 4) en aktiv NFFE eller 5) en passiv NFFE där ingen av de kontrollerande personerna är medborgare eller har hemvist i USA. Eftersom det redan framgått att ett konto är rapporteringspliktigt endast om det innehas av en specificerad amerikansk person eller en passiv NFFE med en eller flera kontrollerande personer som är medborgare eller har hemvist i USA, är det bara det som sägs i 3) som tillför någonting nytt. Skälet till att det som sägs i 3) tillför någonting nytt är att de deltagande utländsk finansiella enheterna, bedömda efterlevande utländska finansiella enheterna och undantagna faktiska innehavarna som åsyftas där är de som definieras som sådana i de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations och inte i enlighet med FATCA-avtalets definitioner. Definitionerna av finansiell enhet (financial institution) är inte identiska i avtalet och i U.S. Treasury Regulations. Det kan därför finnas skäl att i IDKL tydliggöra att konton som innehas av en deltagande utländsk finansiell enhet, en bedömd efterlevande utländsk finansiell enhet eller en undantagen faktisk innehavare i enlighet med hur dessa begrepp definieras i de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations inte är rapporteringspliktiga konton. Några bestämmelser motsvarande övriga delar av punkten B.3 c behöver inte tas in i svensk rätt. I punkten B.3 d anges att ett konto inte är rapporteringspliktigt om kontohavaren är en icke-deltagande finansiell enhet (inklusive en svensk finansiell enhet eller en finansiell enhet som har hemvist i en annan partnerjurisdiktion, som behandlas av IRS som en icke-deltagande finansiell enhet). Som framgår ovan följer det dock redan av övriga bestämmelser att ett konto aldrig är ett rapporteringspliktigt konto om det

innehas av en finansiell enhet. Några bestämmelser som motsvarar punkten B.3 d behöver därför inte tas in i svensk rätt. Det framgår inte uttryckligen av bestämmelserna att en egenförsäkran ska inhämtas som innehåller kontohavarens amerikanska skatteregistreringsnummer om den är en specificerad amerikansk person eller de kontrollerande personernas amerikanska skatteregistreringsnummer om de är specificerade amerikanska personer och kontohavaren är en passiv NFFE. Av artikel 2 och 3 i avtalet följer dock, när det gäller nya konton, att det redan vid rapporteringen avseende uppgifter för 2014 finns en ovillkorlig skyldighet att inhämta sådana nummer och överföra uppgift om dem till IRS. Det behövs därför tas in bestämmelser om att de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna ska inhämta egenförsäkran som innehåller amerikanska skatteregistreringsnummer med avseende på rapporteringspliktiga konton. Med amerikanskt skatteregistreringsnummer avses amerikanskt Taxpayer Identification Number (TIN). TIN är ett samlingsbegrepp för några olika typer av nummer. För enheter kan det t.ex. finnas ett Employer Identification Number (EIN), som är en typ av TIN.

5.1.6 Avsnitt VI, Särskilda regler och definitioner

Förslag: En generell bestämmelse om att rapporteringsskyldiga finansiella enheter inte får förlita sig på uppgifter i egenförsäkran och annan dokumentation när det finns annan information som gör att dokumentationens riktighet kan ifrågasättas, ska tas in i den nya lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet. I lagen ska även tas in bestämmelser om alternativa förfaranden för finansiella konton som innehas av fysiska personer som är förmånstagare till ett försäkringsavtal med kontantvärde. I form av övergångsbestämmelser till lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet, lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet och de föreslagna ändringarna i skatteförfarandelagen bör de alternativa förfaranden som ska gälla för nya konton som öppnats innan avtalet trätt i kraft regleras. I lagen ska definitioner som motsvarar definitionerna av begreppen aktiv NFFE och redan existerande konton tas in, och som i lagen ska benämnas aktiv icke-finansiell enhet respektive befintligt konto. I lagen ska även en bestämmelse om vad som får räknas som styrkande dokumentation tas in. Bestämmelser om aggregering av en kontohavares olika konton och valutaomräkning ska tas in i förordningsform.

Skälen för förslagen: I punkten A föreskrivs att en svensk rapporteringsskyldig finansiell enhet inte får förlita sig på en egenförsäkran eller annan dokumentation om enheten har kännedom om eller ges skäl att känna till att dokumentationen är felaktig eller otillförlitlig. En bestämmelse om detta bör tas in i IDKL.

I punkten B finns definitioner av begreppen AML/KYC-förfaranden, NFFE, Passiv NFFE, Aktiv NFFE och redan existerande konto. Begreppet AML/KYC-förfaranden har berörts ovan under avsnitt 5.1.4 och någon motsvarande definition bör inte tas in i svensk författning, eftersom det med fördel i stället kan skrivas ut vad som avses med detta när det åsyftas i IDKL. Med NFFE avses en enhet som inte är amerikansk och inte är en finansiell enhet. Även detta kan med fördel skrivas ut i IDKL när så behövs i stället för att ta in en definition. En passiv NFFE är en NFFE som inte är en Aktiv NFFE. Inte heller någon motsvarighet till den definitionen bör tas in i lagen. Definitionen av begreppet Aktiv NFFE är däremot omfattande och en motsvarighet bör tas in i IDKL. NFFE är en förkortning av det engelska uttrycket Non- Financial Foreign Entity. I IDKL bör i stället begreppet icke-finansiell enhet användas. En motsvarighet till definitionen av redan existerande konto bör tas in i IDKL. I IDKL bör i stället begreppet befintligt konto användas. I punkten B.4 a anges att en aktiv NFFE är en icke-finansiell enhet vars bruttointäkter under föregående kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod till mindre än 50 procent utgörs av passiva intäkter och vars tillgångar som innehades under föregående kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod till mindre än 50 procent utgörs av tillgångar som genererar eller innehas i syfte att generera passiva intäkter. I artikel 2.2 i FATCA-avtalet anges att om inte sammanhanget föranleder något annat eller de behöriga myndigheterna kommer överens om en gemensam tolkning, ska varje begrepp som inte definieras på annat sätt ha den betydelse som det har vid den aktuella tidpunkten i enlighet med lagstiftningen i den part som tillämpar avtalet, varvid den betydelse som begreppet har i den partens skattelagstiftning ska äga företräde framför den betydelse som begreppet har i den partens övriga lagstiftning. I svensk lagstiftning förekommer inte begreppet passiv intäkt. Även om kommentaren till OECD:s gemensamma rapporteringsstandard (Common Reporting Standard, CRS) inte är direkt tillämplig på detta avtal, kan den tjäna som vägledning när det gäller vad som i avtalet avses med passiv intäkt. Där anges att passiv intäkt i allmänhet omfattar utdelning, ränta, inkomst som motsvarar ränta, hyra och royalties (som inte härrör från aktivt utövad affärsverksamhet som åtminstone delvis utförs av en anställd hos enheten), livränta, kapitalvinster, nettoinkomst från en swap och belopp som erhålls med anledning av en kapitalförsäkring. Det anges även att passiv inkomst inte innefattar inkomster från en regelbunden handel med finansiella tillgångar. För svenskt vidkommande ligger det närmast till hands att passiv inkomst är inkomst som härrör från annan verksamhet än rörelse (inklusive värdepappersrörelse). I punkten C finns bestämmelser om sammanräkning (aggregering) av en kontohavares olika konton hos samma finansiella enhet eller hos en närstående enhet vid beräkning av gränsvärden som anges i bilaga I. I punkten C.1 finns bestämmelser om sammanräkning av personkonton, i punkten C.2 finns bestämmelser om sammanräkning av enhetskonton och i punkten C.3 finns en särskild sammanräkningsregel för personliga bankmän/kundansvariga. I punkten C finns också en bestämmelse om valutaomräkning. Bestämmelser om detta bör i svensk rätt tas in i 74 förordningsform.

I punkten D finns bestämmelser om vilken typ av dokumentation som ska anses vara godtagbar styrkande dokumentation vid tillämpning av bilaga I. Sådan styrkande dokumentation är ett hemvistintyg som utfärdats av ett behörigt myndighetsorgan i den jurisdiktion där betalningsmotagaren uppger sig ha hemvist. För svenskt vidkommande är det, när det gäller fysiska personer, i första hand fråga om ett personbevis. Samma uppgifter om hemvist som finns i ett personbevis finns också i statens personadressregister (SPAR). För fysiska personer gäller också en giltig identitetshandling som utfärdats av ett behörigt myndighetsorgan och som innehåller personens namn och vanligtvis används för identifikationsändamål som styrkande dokumentation. När det är fråga om en enhet gäller en officiell handling som utfärdats av ett behörigt myndighetsorgan och som innehåller namn och adress för enhetens huvudkontor i den jurisdiktion där enheten säger sig ha sin hemvist eller i den jurisdiktion där enheten registrerats eller etablerats som styrkande dokumentation. När det är fråga om ett finansiellt konto i en jurisdiktion som infört regler mot penningtvätt som godkänts av IRS i samband med ett avtal för behörig förmedlare (qualified Intermediary, QI), gäller som styrkande dokumentation också annan handling som anges i det avtalet för att identifiera fysiska personer eller enheter. Slutligen gäller som styrkande dokumentation även årsredovisningshandling, tredje parts kreditrapport, konkursansökan eller rapport från U.S. Securities and Exchange Commission. Bestämmelser om detta bör tas in i IDKL. I punkten E finns bestämmelser om alternativa förfaranden för finansiella konton som innehas av fysiska personer som är förmånstagare till ett försäkringsavtal med kontantvärde. Där anges att en rapporteringsskyldig finansiell enhet får anta att en fysisk person som är förmånstagare utan att vara försäkringstagare av ett försäkringsavtal med kontantvärde och som mottar en dödsfallsförmån inte är en specificerad amerikansk person. Detta gäller dock inte om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har kännedom om eller har anledning att känna till att förmånstagaren är en specificerad amerikansk person. Den rapporteringsskyldiga finansiella enheten ska anses ha anledning att känna till att så är fallet om de uppgifter som den inhämtat med avseende på förmånstagaren innehåller amerikanska indicier i enlighet med punkten B.1 i avsnitt II. Om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har faktisk kännedom om eller anledning att känna till att förmånstagaren är en specificerad amerikansk person, ska den följa de förfaranden som anges i punkten B.3 i avsnitt II. En bestämmelse om detta bör tas in i IDKL. Punkten F avser möjligheten att anlita en tredje part. Det framgår där att en rapporteringsskyldig finansiell enhet får anlita någon annan för att vidta åtgärder för kundkännedom, i enlighet med vad som anges om detta i de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations. I IDKL regleras vilka finansiella enheter som är rapporteringsskyldiga och därmed har ansvaret för bl.a. att vidta de åtgärder som krävs för kundkännedom. En rapporteringsskyldig finansiell enhet kan naturligvis ta hjälp av någon annan för att utföra dessa åtgärder eller till och med sluta avtal med någon om att utföra åtgärderna åt den rapporteringsskyldiga finansiella enheten. Eftersom ansvaret dock hela 75

tiden kvarstår hos den rapporteringsskyldiga finansiella enheten krävs ingen särskild reglering om detta i IDKL och någon bestämmelse som motsvarar punkten F bör inte tas in i svensk rätt. I punkten G finns bestämmelser om de alternativa förfaranden som får tillämpas när det gäller nya konton som öppnats efter den 30 juni 2014 men innan avtalet har trätt i kraft. I artikel 10.1 i avtalet anges att avtalet träder i kraft det datum då Sverige skriftligen underrättar USA om att Sverige har genomfört de interna åtgärder som krävs för att avtalet ska träda i kraft. De interna åtgärder som krävs för att avtalet ska träda i kraft kommer att ha genomförts när den svenska lagstiftningen för genomförande av avtalet träder i kraft. I punkten G.1 anges att de alternativa förfarandena är tillämpliga om Sverige saknar den legala möjligheten att kräva att rapporteringsskyldiga finansiella enheter inhämtar egenförsäkran och den övriga dokumentation som enligt bestämmelserna i bilaga I krävs för att granska nya konton. Det handlar här om sådana åligganden för enskilda som kräver lagstöd, och något sådant finns inte innan lagstiftningen som genomför avtalet träder i kraft. I punkten G.2 beskrivs de alternativa förfaranden som får tillämpas avseende de aktuella nya kontona. Av punkten G.2 a framgår att en rapporteringsskyldig finansiell enhet, när det gäller nya konton som öppnats innan avtalet träder i kraft, senast inom ett år efter att avtalet trätt i kraft ska inhämta sådan egenförsäkran och sådan annan dokumentation som krävs när det gäller nya konton. Innan det datumet ska också de övriga åtgärder som krävs för nya konton ha vidtagits. Av punkten G.2 b framgår att Sverige ska rapportera varje sådant nytt konto som efter tillämpning av punkten G.2 a identifierats som ett rapporteringspliktigt konto eller ett konto som innehas av en icke-deltagande finansiell enhet senast den 30 september som närmast följer det datum då kontot identifierades. Rapportering måste dock aldrig ske tidigare än 90 dagar efter att ett konto identifierats. Det kan uppmärksammas att dessa tidsfrister tar sikte på när uppgifter ska överföras från Skatteverket till den amerikanska federala skattemyndigheten och inte när uppgifter ska lämnas av de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna till Skatteverket. För konton som identifierats i enlighet med punkten G.2 a ska samma information lämnas som om kontot hade identifierats redan när det öppnades. Det innebär att det kan vara så att uppgifter för två år avseende ett och samma konto ska överföras till den amerikanska federala skattemyndigheten vid samma tidpunkt. Av punkten G.2 c framgår att den rapporteringspliktiga finansiella enheten senast inom ett år från att avtalet träder i kraft måste avsluta de nya konton för vilka de inte fått in nödvändig egenförsäkran eller annan nödvändig dokumentation. Samma datum måste de också ha granskat dessa konton i enlighet med de förfaranden som gäller för befintliga konton. När det gäller konton som innehas av fysiska personer ska denna granskning göras enligt bestämmelserna för högvärdekonton. Av punkten G.2 d framgår att Sverige ska rapportera varje sådant konto som avslutats och granskats i enlighet med vad som anges i punkten G.2 c och då identifierats som ett rapporteringspliktigt konto eller ett konto som innehas av en icke-deltagande finansiell enhet, senast den 30 september 76 som närmast följer det datum då kontot identifierades. Rapportering

måste dock aldrig ske tidigare än 90 dagar efter att ett konto identifierats. Det kan uppmärksammas att dessa tidsfrister tar sikte på när uppgifter ska överföras från Skatteverket till den amerikanska federala skattemyndigheten och inte när uppgifter ska lämnas av de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna till Skatteverket. För konton som identifierats i enlighet med punkten G.2 c ska samma information lämnas som om kontot hade identifierats redan när det öppnades. Det innebär att det kan vara så att uppgifter för två år avseende ett och samma konto ska överföras till den amerikanska federala skattemyndigheten vid samma tidpunkt. Bestämmelser som motsvarar punkterna G.2 a och G.2 c bör tas in i form av övergångsbestämmelser till IDKL. Bestämmelser som motsvarar punkterna G.2 b och G.2 d bör tas in i form av övergångsbestämmelser till lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet.

5.1.7 Nya konton som får granskas som om de är befintliga konton

Förslag: Bestämmelser bör tas in i lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet om att finansiella konton som har öppnats eller öppnas efter den 30 juni 2014 får behandlas som befintliga konton vid granskningen om kontohavaren också har ett eller flera andra konton hos den rapporteringsskyldiga finansiella enheten som har öppnats före den 1 juli 2014. Vidare bör bestämmelser tas in i samma lag om att en ändrad omständighet med avseende på ett sådant konto ska anses vara en ändrad omständighet också med avseende på övriga sådana konton och att dokumentation som har inhämtats för ett sådant konto får användas som dokumentation för övriga sådana konton.

Skäl för förslaget: Begreppet redan existerande konto, som i IDKL benämns befintligt konton, definieras i avsnitt VI.B 5 i bilaga I till FATCA-avtalet. I artikel 4.7 i FATCA-avtalet anges att Sverige vid genomförande av avtalet, i stället för definitionerna i avtalet eller bilagorna, får använda, eller tillåta svenska finansiella enheter att använda, motsvarande definition i de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations, om det inte motverkar avtalets syften. I §1.1471-1(b)(95) i de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations definieras begreppet redan existerande konto som ett redan existerande konto som är en redan existerande förpliktelse. Av §1.1471-1(b)(98)(i) framgår att en redan existerande förpliktelse också innefattar en förpliktelse som innehas av en kontohavare, oavsett vilket datum förpliktelsen uppstod, om A) kontohavaren också har ett konto som är en redan existerande förpliktelse på grund av att den uppstod före den 1 juli 2014 hos den finansiella enheten eller hos en annan enhet i samma utvidgade företagsgrupp, B) den finansiella enheten behandlar båda dessa förpliktelser och alla andra redan befintliga förpliktelser som innehas av kontohavaren som konsoliderade förpliktelser och C) den finansiella enheten vid vidtagande av åtgärder mot penningtvätt avseende

ett sådant konto är tillåten att förlita sig på de åtgärder mot penningtvätt som vidtagits avseende den förpliktelse som uppstod före den 1 juli 2014. Att kontona behandlas som konsoliderade förpliktelser innebär också att den dokumentation som har inhämtats med avseende på ett av kontona får användas som dokumentation för övriga konsoliderade konton vid tillämpning av bestämmelserna om åtgärder för kundkännedom. Om en förändrad omständighet framkommer med avseende på ett av de konsoliderade kontona måste den finansiella enheten betrakta den nya omständigheten som en förändrad omständighet även för övriga konsoliderade konton. Denna möjlighet att behandla ett nytt konto som öppnas av en person som sedan tidigare är kund hos den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har framhållits som mycket viktig av både svenska och utländska finansiella enheter. Utan denna möjlighet måste den finansiella enheten nämligen som huvudregel inhämta en egenförsäkran från en befintlig kund varje gång denna öppnar ett nytt konto. Det har framhållits att en förändring av en investering i finansiella tillgångar ofta innebär att ett eller flera nya konton måste öppnas och att ett krav på att inhämta en egenförsäkran i varje sådant fall skulle kunna försvåra för en kontohavare att i rätt tid vidta ekonomiskt riktiga åtgärder. I vissa fall framstår det också som onödigt administrativt betungande att inhämta en ny egenförsäkran för varje nytt konto. Att grunda en bestämmelse i svensk rätt på en definition som finns i amerikansk lagstiftning är dock inte okomplicerat, eftersom det kan innebära att den svenska bestämmelsen måste ändras om den amerikanska lagstiftningen ändras. Med hänsyn till en sådan bestämmelses vikt för kontohavare och finansiella enheter, bör det trots detta tas in bestämmelser i IDKL om att finansiella konton som har öppnats eller öppnas efter den 30 juni 2014 får behandlas som befintliga konton vid granskningen om kontohavaren också har ett eller flera andra konton hos den rapporteringsskyldiga finansiella enheten som har öppnats före den 1 juli 2014. Vidare bör bestämmelser tas in i IDKL om att en ändrad omständighet med avseende på ett sådant konto ska anses vara en ändrad omständighet också med avseende på övriga sådana konton och att dokumentation som har inhämtats för ett sådant konto får användas som dokumentation för övriga sådana konton.

5.2 Huvuddelen av avtalet

5.2.1 Artikel 1, Definitioner

Förslag: Definitioner av begreppen ”finansiell enhet”, ”finansiellt konto”, ”föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad”, ”etablerad värdepappersmarknad”, ”kontohavare” ”rapporteringsskyldig finansiell enhet”, ”amerikansk person”, ”amerikanskt territorium”, ”andel i eget kapital”, ”befintligt konto”, ”behörig förmedlare”, ”enhet”, ”försäkringsavtal”, ”försäkringsavtal med kontantvärde”, ”icke FATCA-deltagande finansiell enhet”, ”kontantvärde”, ”kontrollerande person”, 78 ”källskattepliktig betalning med amerikansk källa”,

”källskatteinnehållande utländsk enhet”, ”livränteavtal”, ”närstående enhet”, ”nytt konto”, ”partnerjurisdiktion”, ”rapporteringspliktigt konto” och ”specificerad amerikansk person” ska tas in i lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet. En bestämmelse ska också tas in i den lagen om att termer och uttryck som används i lagen, om något annat inte anges, ska ha samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen. Om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten är en central värdepappersförvarare ska det kontoförande institutet i stället för den centrala värdepappersförvararen genomföra de åtgärder som krävs för att identifiera rapporteringspliktiga konton. Vidare ska en bestämmelse tas in om att i de fall en värdepappersfond eller specialfond annars skulle vara att anse som en rapporteringsskyldig finansiell enhet, ska i stället fondbolaget som förvaltar fonden anses vara den rapporteringsskyldiga finansiella enheten.

Skälen för förslagen: I artikel 1.1 finns ett stort antal definitioner. Några nya definitioner föreslås inte tas in i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. De särskilda definitioner som behövs för tillämpningen av de bestämmelser som föreslås i denna promemoria bör i stället tas in i IDKL. När det behövs för förståelsen av de begrepp som används i de bestämmelser som nedan föreslås i SFL kan hänvisningar göras till IDKL. I artikel 1.1 är definitionen av begreppet ”finansiellt konto” uppdelad i olika typer av konton. Denna definition blir med nödvändighet uppdelad i flera bestämmelser som tar sikte på olika typer av konton. Vissa definitioner i artikel 1.1 får anses obehövliga i svensk författning. Detta gäller t.ex. definitionen av begreppet ”Förenta staterna”. När det begreppet åsyftas i den svenska författningstexten kan det i stället direkt i det sammanhanget skrivas ut vad som avses. I de fall då den rapporteringsskyldiga finansiella enheten är en central värdepappersförvarare som avses i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, är ett kontoförande institut den finansiella enhet som sköter kontakterna med dem som innehar de finansiella instrument som ett sådant konto omfattar, och det kontoförande institutet är därför bättre lämpat än den centrala värdepappersförvararen att ha ansvaret för att vidta de granskningsåtgärder som krävs för att fastställa om kontot är ett rapporteringspliktigt konto. I de fallen bör därför det kontoförande institutet i stället för den centrala värdepappersförvararen ha ansvaret för att genomföra de åtgärder som krävs för att identifiera rapporteringspliktiga konton. En bestämmelse som anger detta föreslås därför införas i IDKL. Begreppet enhet definieras som en juridisk person eller en annan juridisk konstruktion såsom en trust. Värdepappersfonder och specialfonder är exempel på sådana andra juridiska konstruktioner. De är också finansiella enheter eftersom de omfattas av definitionen av investeringsenhet. Ett finansiellt konto hos en investeringsenhet är en andel i eget kapital eller skulder. Hos en värdepappersfond eller

specialfond är det en persons andel i fonden som utgör det finansiella kontot och andelsägaren är kontohavare. Eftersom en värdepappersfond eller specialfond i Sverige inte är en juridisk person, får det anses mindre lämpligt att ålägga dessa rapporteringsskyldighet. Det är därför lämpligt att fördela ansvaret för att uppfylla dessa krav direkt på det fondbolag eller den förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) som förvaltar en värdepappersfond respektive en specialfond. Det bör därför tas in en bestämmelse i IDKL om att det i sådana fall är fondbolaget respektive AIF-förvaltaren som är den rapporteringsskyldiga finansiella enheten i stället för fonden. I artikel 1.1 s (2) anges att en andel i eget kapital eller skulder i en finansiell enhet som inte är en investeringsenhet är ett finansiellt konto om andelens värde direkt eller indirekt huvudsakligen fastställs på grundval av tillgångar som ger upphov till källskattepliktiga betalningar med amerikansk källa och typen av andel har valts i syfte att undvika rapportering i enlighet med avtalet. Detta gäller dock inte om andelen är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad. I detta fall är det fråga om andelar i en finansiell enhet som är en inlåningsenhet, depåenhet eller ett specificerat försäkringsföretag. En situation då bestämmelsen skulle kunna vara tillämplig är när en amerikansk person innehar en andel i en finansiell enhet som inte är en investeringsenhet och som inte är ett aktiebolag som är ett avstämningsbolag, om den finansiella enhetens kapital i huvudsak är investerat i amerikanska tillgångar, såsom amerikanska värdepapper. Andelen ska då anses vara ett finansiellt konto hos den finansiella enheten om den amerikanska personens syfte med valet av andel är att uppgift om innehavet inte ska överföras till den amerikanska federala skattemyndigheten. Rapportering undviks inte om andelen finns på ett depåkonto som är ett rapporteringspliktigt konto. Om rapportering avseende andelen sker ska den inte anses vara ett finansiellt konto enligt denna bestämmelse. Bestämmelsen anger den enda situationen då en andel i eget kapital eller skulder i en annan finansiell enhet än en investeringsenhet i sig kan utgöra ett rapporteringspliktigt konto. I artikel 1.2 anges att ett begrepp som inte definieras på något annat sätt i FATCA-avtalet och sammanhanget inte kräver någonting annat eller de behöriga myndigheterna inte har överenskommit en gemensam innebörd, ska ha den innebörd som det har vid det tillfället enligt lagstiftningen i det avtalande landet som tillämpar avtalet. Vidare anges att ett begrepps innebörd enligt landets skattelagstiftning ska ha företräde framför en annan innebörd enligt annan lagstiftning. Denna bestämmelse har stor betydelse för tolkningen av artikel 2 där bl.a. de olika typer av inkomster och intäkter som det ska utbytas uppgifter om räknas upp. Se vidare om artikel 2 nedan. En bestämmelse bör tas in i IDKL om att termer och uttryck som används i lagen, om något annat inte anges ska ha samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.

5.2.2 Artikel 2, Skyldigheter att inhämta och utbyta information avseende konton som medför rapporteringsskyldighet

Förslag: Bestämmelser ska tas in i skatteförfarandelagen om kontrolluppgiftsskyldighet för rapporteringsskyldiga finansiella enheter avseende sådana rapporteringspliktiga konton som avses i 2 kap. 16 § lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet. Bestämmelser ska även införas i skatteförfarandeförordningen om skyldighet att lämna uppgift om utländskt skatteregistreringsnummer (TIN) i kontrolluppgift även för den som är obegränsat skattskyldig. För samtliga rapporteringspliktiga konton ska kontrolluppgiften innehålla uppgift om namn, adress och amerikanskt skatteregistreringsnummer (TIN), kontots identifikationsuppgifter, samt uppgift om kontots saldo eller värde. Därutöver ska kontolluppgiften för rapporteringspliktiga konton som utgör s.k. depåkonton innehålla uppgift om ränta, utdelning och annan inkomst som härrör från tillgångar på ett rapporteringspliktigt konto, samt ersättning från försäljning eller inlösen av tillgångar som betalats ut till eller tillgodoräknats ett sådant konto. För rapporteringspliktiga konton som utgör s.k. inlåningskonton ska kontrolluppgiften, förutom de uppgifter som ska lämnas för alla rapporteringspliktiga konton, innehålla uppgift om ränta som betalats ut till eller tillgodoräknats kontot. För rapporteringspliktiga konton som varken är depåkonton eller inlåningskonton ska kontolluppgiften, förutom de uppgifter som ska lämnas för alla rapporteringspliktiga konton, innehålla uppgift om sammanlagt belopp som har betalats ut till eller tillgodoräknats kontohavaren. En bestämmelse ska vidare införas som anger att den som är skyldig att lämna de ovan föreslagna kontrolluppgifterna ska informera den som uppgiften avser om de uppgifter som lämnas i kontrolluppgiften senast den 31 januari året efter det år kontrolluppgiften gäller. För att kontrolluppgiftsskyldigheten ska kunna uppfyllas införs också bestämmelser om informationsuppgifter som ska lämnas till den kontrolluppgiftsskyldige. Om kontrolluppgift ska lämnas av en central värdepappersförvarare, ska en finansiell enhet som den centrala värdepapperförvararen har antagit som kontoförande institut lämna denne uppgifter som krävs för att kunna identifiera rapporteringspliktiga konton. Om kontrolluppgift ska lämnas om ersättning från försäljning eller inlösen av tillgångar och någon annan än den som ska lämna kontrolluppgift medverkar vid avyttringen ska denne lämna uppgift till den kontrolluppgiftsskyldige om ersättningen vid försäljningen eller inlösen. Om kontrolluppgift ska lämnas om amerikanskt skatteregistreringsnummer (TIN) och uppgift om sådant nummer ska inhämtas av någon annan än den som ska lämna kontrolluppgift ska den som ska inhämta uppgift om sådant nummer lämna uppgift om detta till den kontrolluppgiftsskyldige. En bestämmelse föreslås vidare införas i skatteförfarandelagen som innebär att termer och uttryck som används i den lagen ska ha samma

betydelse och tillämpningsområde som i de lagar där skyldigheter enligt en överenskommelse om internationellt informationsutbyte regleras. Det innebär att termer och uttryck som används i lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet kommer att ha samma betydelse och tillämpningsområde i skatteförfarandelagen som i den lagen. Bestämmelser om Skatteverkets skyldighet att överföra de upplysningar som ska lämnas i de föreslagna kontolluppgifterna till USA ska tas in i den nya lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet.

Skälen för förslagen: I artikel 2.1 anges att parterna, med tillämpning av artikel 3, ska inhämta den information som specificeras i artikel 2.2 och årligen utbyta denna information automatiskt med den andra parten enligt artikel 26 i skatteavtalet mellan Sverige och USA. Med parter avses i detta fall Skatteverket respektive den amerikanska federala skattemyndigheten. Skatteverket är således skyldigt att dels inhämta den aktuella informationen från de rapporterande finansiella enheterna, dels årligen automatiskt överföra informationen till den amerikanska federala skattemyndigheten. I artikel 2.2 a räknas de upplysningar upp som Skatteverket ska överföra till den amerikanska federala skattemyndigheten avseende de konton som identifierats som rapporteringspliktiga. Vissa av dessa uppgifter ska lämnas för alla finansiella konton som är rapporteringspliktiga konton medan andra bara ska lämnas för vissa typer av rapporteringspliktiga konton. Vad som avses med ett rapporteringspliktigt konto anges i 2 kap. 16 § IDKL. I 2 kap. 10 § samma lag anges vad som avses med finansiellt konto och i 2 kap. 14 § samma lag vad som avses med rapporteringsskyldig finansiell enhet. I artikel 3.3 framgår från och med vilka perioder som de aktuella uppgifterna ska lämnas, se avsnitt 5.2.3.

Uppgifter som ska lämnas om alla rapporteringspliktiga finansiella konton I artikel 2.2 a (1)– (4 ) anges de uppgifter som ska inhämtas och överföras för alla rapporteringspliktiga konton. Bestämmelser om skyldighet för rapporteringsskyldiga finansiella enheter att lämna dessa uppgifter i kontrolluppgift föreslås införas i ett nytt kapitel i SFL, 23 a kap. De uppgifter som ska lämnas för alla rapporteringspliktiga konton är bl.a. uppgifter om namn, adress och amerikanskt skatteregistreringsnummer (TIN) för sådana kontohavare som är innehavare av rapporteringspliktigt konto eller som kontrollerar en ickeamerikansk enhet som avses i 2 kap. 16 § IDKL som innehar ett rapporteringspliktigt konto. Samma uppgifter ska då lämnas för den kontrollerade icke-amerikanska enheten [art. 2.2 a (1)] . Vad gäller skyldigheten att lämna uppgift om amerikanskt skatteregistreringsnummer framgår vissa inskränkningar i skyldigheten av artikel 3.4, se avsnitt 5.2.3. Därutöver ska uppgift lämnas om kontonummer, eller om kontonummer saknas, en funktionell motsvarighet till sådant nummer, dvs. identifikationsuppgifter för kontot

[ artikel 2.2 a (2 )]. Ett rapporteringspliktigt konto kan vara t.ex. ett bankkonto, en försäkring eller en andel i ett riskkapitalbolag. Med funktionell motsvarighet till ett kontonummer avses någon form av beteckning som särskiljer ett visst innehav eller en viss persons innehav från andra. Vidare ska uppgift lämnas om den rapporteringsskyldiga finansiella enhetens namn och identifikationsnummer, dvs. i normalfallet enhetens organisationsnummer [ artikel 2.2 a (3)] . Dessutom gäller uppgiftsskyldigheten det rapporteringspliktiga kontots saldo eller värde, inklusive kontantvärdet eller återköpsvärdet om det rör sig om ett försäkringsavtal, vid utgången av kalenderåret eller annan lämplig rapporteringsperiod, eller omedelbart före kontots avslutande om kontot avslutas under året [ artikel 2.2 a (4)] . Ordet ”saldo” tar i första hand sikte på bankkonton och liknande. När kontot är en ägarandel i en juridisk person är det andelens värde som avses. Om marknadsvärdet är känt är det i första hand detta som avses. I detta sammanhang bör dock uppmärksammas att marknadsnoterade andelar inte i sig kan utgöra rapporteringspliktiga konton. Värdepappersdepåer, vp-konton och liknande är dock sådana konton som kan vara rapporteringspliktiga även om samtliga andelar på kontot är marknadsnoterade. Enligt avtalet finns möjlighet att lämna uppgifter avseende saldot eller värdet vid utgången av det relevanta kalenderåret, eller vid utgången av en annan lämplig rapporteringsperiod som ska rapporteras. Det lämnas alltså i avtalet en möjlighet att tillåta att värderingen t.ex. görs utifrån förutsättningarna vid räkenskapsårets utgång i stället för kalenderårets utgång om dessa inte infaller samtidigt. Nu gällande regler för kontrolluppgifter anger dock utan undantag att kontolluppgift ska lämnas för varje kalenderår (24 kap. 1 § SFL). Detta gäller oavsett om den kontrolluppgiftsskyldige eller den som kontrolluppgift ska lämnas för har ett räkenskapsår som överensstämmer med kalenderåret eller inte. Med hänsyn till systematiken i kontrolluppgiftssystemet finns det således skäl för att reglera att även de kontrolluppgifter som föreslås lämnas enligt det nya kapitel 23 a SFL ska avse kalenderår. Den absoluta merparten av dem som kommer att vara kontrolluppgiftsskyldiga i egenskap av rapporteringsskyldig finansiell enhet är redan i dag skyldiga att lämna kontrolluppgifter av olika slag, som då avser kalenderår. Det bör inte medföra några nämnvärda problem att även lämna de aktuella kontrolluppgifterna för samma period. Om kontot avslutas under kalenderåret ska uppgift i stället lämnas avseende saldo eller värde omedelbart före kontots avslutande. Uttrycket ”omedelbart före” kan i vissa fall vara missvisande eftersom vissa typer av konton måste avvecklas innan de avslutas och därför har saldo eller värde som är noll omedelbart innan kontot avslutas. Det gäller t.ex. konton som är aktiedepåer eller liknande. I sådana fall bör det saldo eller värde rapporteras som kontot hade vid den tidpunkt då kontohavaren meddelade den rapporteringsskyldiga finansiella enheten att kontot skulle avslutas. Konton som är andelar i juridiska personer får anses avslutas vid varje form av avyttring. Bestämmelser om att kontrolluppgiften ska innehålla uppgift om kontots identifikationsuppgifter och kontots saldo eller värde föreslås som nämnts införas i ett nytt kapitel i SFL, 23 a kap. I 24 kap. 4 § SFL finns dock bestämmelser om uppgifter som ska finnas i alla 83

kontrolluppgifter, bl.a. nödvändiga identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och den som kontrolluppgiften lämnas för. I 5 kap. 11 § skatteförfarandeförordningen (2011:1261) förtydligas vilka identifikationsuppgifter som kontrolluppgifter ska innehålla. Där anges att en kontrolluppgift ska innehålla uppgift om namn, personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer och postadress för den uppgiftsskyldige och den som kontrolluppgiften lämnas för. Med den som kontrolluppgiften lämnas för avses i detta sammanhang den eller dem som uppgifter ska lämnas för enligt artikel 2.2 a (1). Eftersom skyldigheten att lämna uppgifter är knuten till ett rapporteringspliktigt konto kan det förekomma att en och samma kontrolluppgift lämnas för flera personer som gemensamt innehar ett rapporteringspliktigt konto. Kontrolluppgift ska i dessa fall anses lämnas för var och en av kontohavarna och uppgifter kommer då att lämnas enligt 5 kap. 11 § skatteförfarandeförordningen för var och en av dessa. En förutsättning för att kontrolluppgift kommer att lämnas för en kontohavare är dock att kontohavarens innehav av kontot medför att kontot är ett rapporteringspliktigt konto. Om tre kontohavare gemensamt innehar ett rapporteringspliktigt konto men endast en av dessa är en sådan kontohavare vars innehav av kontot medför att kontot är ett rapporteringspliktigt konto ska kontrolluppgift endast lämnas för den kontohavaren. Med hänsyn till de bestämmelser som redan finns i SFL och skatteförfarandeförordningen saknas skäl för att införa särskilda bestämmelser i 23 a kap. SFL om att kontrolluppgiften ska innehålla uppgifter om namn och adress för den som uppgiften lämnas för samt uppgifter om namn och identifikationsnummer för den uppgiftsskyldige. Enligt artikel 2.2 a (1) ska som framgått uppgift även lämnas om amerikanskt skatteregistreringsnummer (TIN). I 5 kap. 8 § skatteförfarandeförordningen anges att i en kontrolluppgift för någon som är begränsat skattskyldig ska uppgift lämnas om utländskt skatteregistreringsnummer eller motsvarande för den som kontrolluppgiften avser. Denna bestämmelse föreslås nu utvidgas så att uppgift om utländskt skatteregistreringsnummer (TIN) ska lämnas i kontrolluppgift även för någon som är obegränsat skattskyldig. Det innebär att om någon som kontrolluppgift ska lämnas för har ett amerikanskt skatteregistreringsnummer så ska kontrolluppgift som föreslås lämnas enligt 23 a kap. SFL innehålla uppgift om detta nummer, oavsett om denne är begränsat eller obegränsat skattskyldig i Sverige. Eftersom skyldigheten att lämna uppgift om utländskt skatteregistreringsnummer regleras på förordningsnivå behövs inte heller här några nya bestämmelser i SFL. Av artikel 3 framgår att uppgifterna som avses i artikel 2.2 a (1–4) ska inhämtas och överföras avseende åren 2014 och framåt.

Uppgifter som ska lämnas om rapporteringspliktiga finansiella konton som är depåkonton Artikel 2.2 a (5) avser ”Custodial Accounts”, i svensk översättning kallade depåkonton, dvs. värdepappersdepåer, vp-konton och liknande konton. Utöver de uppgifter som ska lämnas om alla rapporteringspliktiga konton anges i artikel 2.2 a (5) vissa ytterligare uppgifter som ska lämnas specifikt för depåkonton. Avseende sådana rapporteringspliktiga konton ska uppgifter inhämtas och rapporteras om det sammanlagda bruttobeloppet av ränta, det sammanlagda bruttobeloppet för utdelning och det sammanlagda bruttobeloppet för annan inkomst som genererats av tillgångarna på kontot [artikel 2.2 a (5) (A)]. Dessa belopp ska rapporteras om de betalats till eller tillgodoräknats kontot, eller med avseende på kontot, under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod. Bruttobeloppen av de tre olika typerna av inkomst ska rapporteras separat. Utöver uppgifter om ränta, utdelning och annan inkomst ska uppgifter inhämtas och överföras om den sammanlagda bruttoavkastningen från avyttring av egendom som betalats till eller tillgodoräknats det rapporteringspliktiga depåkontot under kalenderåret eller annan lämplig rapporteringsperiod [artikel 2.2 a (5) (B)]. Detta gäller dock bara om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har agerat som förvaltare, mäklare, ombud eller annan form av företrädare i samband med avyttringen. Det belopp som ska rapporteras enligt FATCA-avtalet är således ”bruttoavkastningen”. Mot bakgrund av vad som föreskrivs i artikel 3.1 om att belopp och typ av betalning får fastställas i enlighet med principerna för svenska skattelagstiftning (se vidare nedan) får detta tolkas som att det belopp som ska rapporteras är den ersättning som överenskommits efter avdrag för försäljningsprovision och liknande utgifter. Detta överensstämmer med de uppgifter som enligt dagens regler ska lämnas i kontrolluppgift om vissa avyttringar enligt 21 kap. 5 § SFL. Uppgiften ska alltså avse ersättning från försäljning och inlösen. Det är snävare begrepp än begreppet avyttring som används i vissa andra bestämmelser om kontrolluppgiftsskyldighet, vilket bl.a. innebär att uppgift om aktiebyten inte behöver lämnas. Bestämmelser bör således tas in i det nya 23 a kap. SFL om att rapporteringsskyldiga finansiella enheter enligt IDKL ska lämna kontrolluppgift om sammanlagd ränta, utdelning och annan inkomst som härrör från tillgångar på ett rapporteringspliktigt depåkonto, samt om sammanlagd ersättning från försäljning eller inlösen av tillgångar som betalats ut till eller tillgodoräknats ett sådant konto under ett kalenderår. Sådana kontrolluppgifter kan komma att lämnas för både fysiska och juridiska personer. Som nämnts ovan finns inte skäl för att föreslå någon möjlighet att lämna kontrolluppgift avseende någon annan tidsperiod än kalenderår. Av artikel 3 framgår att uppgifterna som avses i artikel 2.2 a (5)(A) ska inhämtas och överföras avseende åren 2015 och framåt samt att uppgifterna som avses i artikel 2.2 a (5)(B) ska inhämtas och överföras avseende åren 2016 och framåt.

Uppgifter som ska lämnas om rapporteringspliktiga konton som är inlåningskonton Artikel 2.2 a (6) avser ”Depository Accounts”, i svensk översättning kallande inlåningskonton, dvs. bankkonton och liknande konton där insättning av kontanta medel kan göras. Utöver de uppgifter som ska lämnas om alla rapporteringspliktiga konton ska avseende sådana rapporteringspliktiga konton uppgift inhämtas och överföras om det sammanlagda bruttobeloppet av ränta som betalats till eller tillgodoräknats kontot under kalenderåret eller annan lämplig rapporteringsperiod. Även bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas i kontrolluppgift om rapporteringspliktiga inlåningskonton ska tas in i det nya 23 a kap. SFL. Som nämnts ovan finns inte skäl för att föreslå någon möjlighet att lämna kontrolluppgift avseende någon annan tidsperiod än kalenderår. Av artikel 3 framgår att de uppgifter som avses i artikel 2.2 a (6) ska inhämtas och rapporteras avseende åren 2015 och framåt.

Uppgifter som ska lämnas om rapportringspliktiga finansiella konton som varken är depåkonton eller inlåningskonton Artikel 2.2 a (7) avser andra rapporteringspliktiga konton än depåkonton eller inlåningskonton. Utöver de uppgifter som ska lämnas om alla rapporteringspliktiga konton anges i artikel 2.2 a (7) vissa ytterligare uppgifter som ska lämnas specifikt för konton som varken är depåkonton eller inlåningskonton. Där föreskrivs att rapportering ska ske av det totala bruttobeloppet som betalats ut till eller tillgodoräknats kontohavaren under kalenderåret eller en annan lämplig rapporteringsperiod med avseende på konto som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten är gäldenär eller garant för. Beloppet som rapporteras ska inkludera sammanlagt belopp avseende betalningar på grund av inlösen som gjorts till kontohavaren under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod. Som framgår gäller detta bara i den mån det är den rapporteringsskyldiga finansiella enheten som är gäldenär eller garant för det konto som utbetalningen avser. De typer av konton som här kan bli aktuella är t.ex. sådana som utgörs av en andel i eget kapital eller skulder i en finansiell enhet (som exempelvis kan vara ett riskkapitalbolag) eller av ett försäkringsavtal. Utbetalningar med anledning av ett innehav av andel i en finansiell enhet som är ett aktiebolag består i första hand av ränta, utdelning eller försäljningsintäkt. Om den finansiella enheten, vilket torde vara vanligt förekommande, i stället har formen av ett svenskt handelsbolag anses andelsinnehavaren i inkomstskatterättsligt hänseende direkt uppbära sin andel av handelsbolagets inkomster. När det gäller försäkringsavtal omfattas endast sådana avtal som har ett kontantvärde som överstiger 50 000 US-dollar eller som utgör livränteavtal, med vissa undantag, och som tecknas hos eller förs av en finansiell enhet. Vad gäller försäkringsavtal kan vidare konstateras att tjänstepensionsförsäkringar är undantagna från rapporteringsskyldighet enligt avsnitt V.B i Bilaga II. Bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift som innehåller de uppgifter som ska lämnas om andra rapporteringspliktiga konton än

depåkonton eller inlåningskonton föreslås tas in i det nya 23 a kap. SFL. Som nämnts ovan finns inte skäl för att föreslå någon möjlighet att lämna kontrolluppgift avseende någon annan tidsperiod än kalenderår. Av artikel 3 framgår att de uppgifter som avses i artikel 2.2 a (7) ska inhämtas och rapporteras avseende åren 2015 och framåt.

Informationsuppgifter En bestämmelse föreslås införas som anger att den som är skyldig att lämna kontrolluppgifter enligt 23 a kap. SFL ska informera den som uppgiften avser om de uppgifter som lämnas i kontrolluppgiften senast den 31 januari året efter det år kontrolluppgiften gäller. Motsvarande bestämmelser finns redan i dag avseende sådana kontrolluppgifter som lämnas enligt 15–22 kap. SFL. För att kontrolluppgift som ska lämnas om rapporteringspliktiga konton ska kunna innehålla de uppgifter som anges i artikel 2.2 a i FATCA-avtalet krävs i vissa fall att information lämnas till de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna, som föreslås bli skyldiga att lämna kontrolluppgift enligt bestämmelserna i det nya 23 a kap. SFL, från vissa andra aktörer. Detta beror på att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inte i alla situationer har den information som krävs för att dels identifiera rapporteringspliktiga konton och dels lämna alla de uppgifter som ska lämnas i kontrolluppgift om sådana konton. Om ett rapporteringspliktigt konto finns hos en central värdepappersförvarare kommer den centrala värdepappersförvararen att vara den rapporteringsskyldiga finansiella enhet som är skyldig att identifiera rapporteringspliktiga konton enligt vad som sägs i bilaga I till avtalet. Det är emellertid inte den centrala värdepappersförvararen som har sådan kundkännedom som krävs för att genomföra identifikationsprocessen utan den finansiella enhet, t.ex. en bank, som av den centrala värdepappersförvararen antagits som kontoförande institut och som utför registreringsåtgärder på konton hos den centrala värdepappersförvararen. Det är därför mer ändamålsenligt att den som är kontoförande institut hos den centrala värdepappersförvararen, och alltså är den som har en kundrelation med kontohavaren, ansvarar för att identifiera rapporteringspliktiga konton, eller att ta fram de uppgifter som krävs för att rapporteringspliktiga konton ska kunna identifieras (se avsnitt 5.2.1). Bestämmelser föreslås därför införas i 34 kap. SFL som anger att en finansiell enhet som utför registreringsåtgärder på konton hos en central värdepappersförvarare ska lämna den centrala värdepappersförvararen de uppgifter som krävs för att kunna identifiera rapporteringspliktiga konton bland de konton som omfattas av sådana registreringsåtgärder. I 3 kap. 4 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument anges redan i dag att ett kontoförande institut ska lämna den centrala värdepappersförvararen de upplysningar som behövs för att denne ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt den lagen eller andra författningar. Det kan ifrågasättas om det inte redan av denna bestämmelse framgår att ett kontoförande institut är skyldigt att lämna den centrala värdepappersförvararen de uppgifter som krävs för att denne ska kunna fullgöra sina skyldigheter att i egenskap av rapporteringsskyldig finansiell enhet lämna kontrolluppgifter om

rapporteringspliktiga konton. Med hänsyn till det speciella förfarande som en identifiering av rapporteringspliktiga konton innebär finns det emellertid skäl att förtydliga ansvarsfördelningen och skyldigheten för ett kontoförande institut att lämna de aktuella uppgifterna till den centrala värdepappersförvararen i en särskild bestämmelse i SFL. Enligt 3 kap. 5 § lagen om kontoföring av finansiella instrument får en central värdepappersförvarare besluta att ett kontoförande institut inte har rätt att vara kontoförande institut om detta institut trots uppmaning inte lämnar den centrala värdepappersförvararen de upplysningar som behövs för att denne ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt den lagen eller andra författningar. Med stöd av denna bestämmelse kan således den centrala värdepappersförvararen utesluta ett institut från möjligheten att agera som kontoförande institut om detta institut inte lämnar de uppgifter som den centrala värdepappersförvararen behöver för att kunna lämna kontrolluppgifter i egenskap av rapporteringsskyldig finansiell enhet. Som nämnts ovan ska uppgift lämnas om bl.a. ersättning vid försäljning eller inlösen av tillgångar på ett depåkonto. I vissa fall kan det förekomma att det är någon annan än den som är skyldig att lämna kontolluppgift som medverkar vid försäljning eller inlösen av tillgångar på kontot. Det kan t.ex. vara så att kontohavaren anlitar en annan bank än den han eller hon normalt är kund i för att genomföra en specifik försäljning där den kontrolluppgiftsskyldige inte har information om den ersättning som överenskommits vid försäljningen. För att en korrekt kontrolluppgift ska kunna lämnas i dessa situationer behöver den uppgiften lämnas till den kontrolluppgiftsskyldige. Det föreslås därför införas en bestämmelse i 34 kap. SFL som anger att den som medverkar vid försäljning eller inlösen ska lämna den kontrolluppgiftsskyldige uppgifter om sammanlagd ersättning från försäljning eller inlösen av tillgångar, efter avdrag för försäljningsprovision och liknande utgifter, som betalats ut till eller tillgodoräknats kontot. Kontrolluppgiften ska, om inget undantag är tillämpligt, innehålla uppgift om amerikanskt skatteregistreringsnummer (TIN). Sådant nummer ska, när det gäller konton som öppnats efter den 30 juni 2014, enligt bestämmelserna i IDKL inhämtas av den rapporteringsskyldiga finansiella enheten som är skyldig att lämna kontrolluppgift. Av 8 kap. 1 § IDKL framgår dock att om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten är en central värdepappersförvarare så ska den som antagits som kontförande institut och som utför registreringsåtgärder på konton hos den centrala värdepappersförvararen i stället för den centrala värdepappersförvararen tillämpa bestämmelserna i 4–8 kap. samma lag med avseende på konton som omfattas av sådana registreringsåtgärder. Det kontoförande institutet är alltså skyldigt att bl.a. inhämta uppgift om amerikanskt skatteregistreringsnummer i den rapporteringsskyldiga finansiella enhetens ställe. I dessa fall krävs att uppgiften lämnas vidare till den centrala värdepappersförvararen för att denne ska kunna uppfylla sin kontrolluppgiftsskyldighet. Det föreslås därför införas en bestämmelse i 34 kap. SFL som anger att om en central värdepappersförvarare är kontrolluppgiftsskyldig och annan än den som är kontrolluppgiftsskyldig är skyldig att inhämta uppgift om amerikanskt skatteregistreringsnummer så ska denne lämna uppgifter om sådant 88 nummer till den kontrolluppgiftsskyldige.

Innebörden av vissa termer och uttryck Många av de termer och uttryck som förekommer i de föreslagna bestämmelserna i SFL är hämtade från, och definieras i, IDKL. Avsikten är att dessa termer och uttryck när de används i SFL ska ha samma betydelse och tillämpningsområde som i den lagen. I 3 kap. 2 § SFL anges att termer och uttryck som används i lagen ska ha samma betydelse och tillämpningsområde som i de lagar enligt vilka en skatt eller en avgift bestäms. Varken skatt eller avgift bestäms dock enligt IDKL. Bestämmelsen i 3 kap. 2 § SFL föreslås därför utvidgas till att även omfatta termer och uttryck i lagar där skyldigheter enligt en överenskommelse om internationellt informationsutbyte regleras, såsom t.ex. IDKL.

De behöriga myndigheternas roll Utöver att uppgifterna ska inhämtas från de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna innebär bestämmelserna i artikel 2 i FATCAavtalet, som nämnts ovan, också att Skatteverket årligen ska överföra uppgifterna till den amerikanska federala skattemyndigheten genom automatiskt informationsutbyte. Bestämmelser om Skatteverkets skyldigheter i detta avseende ska tas in i den nya lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet, se vidare avsnitt 5.2.3 och 5.2.5. I artikel 2.2 b räknas det upp vilka uppgifter om konton som innehas av svenska personer som den amerikanska federala skattemyndigheten ska inhämta och överföra till Skatteverket. Dessa bestämmelser föranleder inte några ändringar i svensk författning.

5.2.3 Artikel 3, Tidpunkt och förfarande för utbyte av information

Förslag: I den nya lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet ska en bestämmelse tas in om att Skatteverket, vid överföring av uppgifter till den amerikanska federala skattemyndigheten, ska ange vilken valuta beloppen anges i. Skatteverket ska utses att vara behörig myndighet för att ingå ett s.k. behörigmyndighetsavtal om de närmare reglerna och procedurerna för informationsutbytet. En bestämmelse ska tas in i förordningsform som anger att Skatteverket ska ingå ett sådant avtal. De uppgifter som ska överföras till den amerikanska federala skattemyndigheten ska överföras av Skatteverket genom automatiskt utbyte snarast möjligt, men senast den 30 september kalenderåret efter det kalenderår som uppgifterna avser. En bestämmelse om detta ska tas in i förordningsform. En bestämmelse ska tas in i den nya lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet om den begränsning i möjligheten att använda upplysningar som anges i artikel 26.1 i skatteavtalet med USA. En hänvisning till denna användarbegränsning ska också tas in i offentlighets- och sekretesslagen. I den nya lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet ska även tas

in en bestämmelse om att Skatteverket ska meddela den amerikanska federala skattemyndigheten när Skatteverket bedömer att amerikanska myndigheter har på plats dels lämpliga säkerhetsbestämmelser för att säkerställa att information som tas emot fortsätter att vara sekretessbelagd och uteslutande används för beskattningsändamål och dels en infrastruktur för ett effektivt informationsutbyte.

Skälen för förslagen: Av artikel 3.1 framgår bl.a. att beloppet och karaktären av en betalning till ett rapporteringspliktigt amerikanskt konto, vid tillämpning av artikel 2, får fastställas i enlighet med principerna i svensk skattelagstiftning. Detta innebär att när det i FATCA-avtalet talas om t.ex. ränta eller utdelning, får dessa begrepp tolkas i enlighet med deras betydelse i exempelvis IL. Av artikel 3.2 framgår att det vid informationsutbytet enligt artikel 2 ska anges vilken valuta ett belopp anges i. Svenska rapporteringsskyldiga finansiella enheter kommer att rapportera beloppen i svenska kronor. Artikel 3.2 innebär att Skatteverket kommer att behöva ange att beloppen anges i svenska kronor när de överför uppgifterna till den amerikanska federala skattemyndigheten. En bestämmelse om detta bör därför tas in i den nya lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet. I artikel 3.3 anges med avseende på vilka år respektive uppgifter som räknas upp i artikel 2 ska inhämtas och överföras. Bestämmelsen har främst betydelse för när de nya bestämmelserna som föreslås i SFL och bestämmelserna i den nya lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet ska börja tillämpas. Se vidare om detta nedan under avsnitt 7. Med avseende på rapporteringspliktiga konton som är befintliga konton anges i artikel 3.4 att svensk eller amerikanskt skatteregistreringsnummer inte behöver inhämtas och överföras om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inte har tillgång till detta. I ett sådant fall ska i stället personens födelsedatum inhämtas och överföras, om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har tillgång till detta. Enligt artikel 6.4 b åtar sig Sverige dock att till den 1 januari 2017 fastställa regler som ålägger svenska rapporteringsskyldiga finansiella enheter att inhämta det amerikanska skatteregistreringsnumret för varje specificerad amerikansk person som uppgift om detta ska överföras om enligt artikel 2.2 a (1), se vidare om detta under avsnitt 5.2.6. I artikel 3.5 anges att uppgifterna som räknas upp i artikel 2 ska överföras inom nio månader från utgången av det kalenderår som uppgifterna avser. De första uppgifterna som ska överföras till den amerikanska federala skattemyndigheten är uppgifter avseende 2014 och avser identifieringsuppgifter för kontohavare, konton och rapporteringsskyldiga finansiella enheter samt saldo eller värde för de rapporteringspliktiga kontona. Dessa uppgifter för 2014 ska således överföras senast den 30 september 2015. Av artikel 3.6 framgår att de behöriga myndigheterna i Sverige respektive USA ska ingå en överenskommelse i enlighet med den procedur som beskrivs i artikel 25 i skatteavtalet mellan Sverige och USA. I artikel 1.1 f anges att med behörig myndighet avses, för Sveriges

del, finansministern, finansministerns behöriga representant eller den myndighet som har utsetts att vara behörig myndighet vid tillämpning av avtalet. Skatteverket bör utses att vara behörig myndighet med avseende på artikel 3.6 i avtalet. En bestämmelse om detta bör tas in i förordningsform. Med avseende på skatte- och informationsutbytesavtal finns en sådan bestämmelse i 16 § förordningen (1990:320) om ömsesidig handräckning i skatteärenden, förkortad FÖHS. Eftersom lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden, och därmed inte heller FÖHS ska tillämpas på informationsutbytet enligt FATCA-avtalet, bör det tas in en särskild sådan bestämmelse avseende överenskommelser om FATCA-avtalets tillämpning. I artikel 3.6 anges vidare att överenskommelsen mellan de behöriga myndigheterna ska, a) fastställa procedurerna för det automatiska informationsutbyte som beskrivs i artikel 2, b) föreskriva regler och procedurer som kan vara nödvändiga för att genomföra artikel 5 och c) fastställa de procedurer som eventuellt kan behövas för det informationsutbyte som ska ske enligt artikel 4.1 b. I artikel 3.7 föreskrivs att alla uppgifter som utbyts enligt avtalet ska omfattas av den sekretess och annat skydd som föreskrivs i skatteavtalet mellan Sverige och USA, inklusive bestämmelser om användarbegränsningar för sådana uppgifter. I artikel 26.1 i skatteavtalet föreskrivs att upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit ska behandlas såsom hemliga på samma sätt som upplysningar som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat och får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripna domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, uppbär, administrerar eller driver in de skatter som omfattas av avtalet eller handlägger åtal eller besvär i fråga om dessa skatter. Vidare föreskrivs att dessa personer eller myndigheter ska använda upplysningarna endast för sådana ändamål och att de får yppa upplysningarna vid offentlig rättegång eller i domstolsförfaranden. Att samma sekretess ska råda för upplysningar som Skatteverket tar emot med anledning av FATCA-avtalet som för upplysningar som Skatteverket erhållit enligt svensk lagstiftning följer redan av 27 kap. 1, 2, 4 och 5 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL. Någon särskild sekretessbestämmelse avseende de uppgifter som tas emot av Skatteverket i enlighet med FATCA-avtalet behöver därför inte tas in i svensk lag. Några generellt tillämpliga bestämmelser som begränsar rätten att använda uppgifter som tas emot med anledning av internationella överenskommelser om utbyte av upplysningar finns dock inte. En bestämmelse om den användarbegränsning som föreskrivs i artikel 26.1 i Skatteavtalet bör tas in i den nya lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCAavtalet. En hänvisning till denna bestämmelse bör också tas in i 9 kap. 2 § OSL. En sådan användarbegränsning innebär dock inte någon begränsning i enskilds rätt enligt tryckfrihetsförordningen att ta del av eller använda sig av allmänna handlingar. Några andra ändringar i OSL behöver inte göras för att genomföra FATCA-avtalet. I artikel 3.8 anges att varje behörig myndighet ska underrätta den andra behöriga myndigheten när den bedömer att den andra behöriga myndighetens jurisdiktion har på plats 1) lämpliga säkerhetsbestämmelser för att säkerställa att information som tas emot 91

fortsätter att vara sekretessbelagd och uteslutande används för beskattningsändamål och 2) en infrastruktur för ett effektivt informationsutbyte. De behöriga myndigheterna ska i god tro sträva efter att före september 2015 fastställa att varje jurisdiktion har sådana säkerhetsbestämmelser och sådan infrastruktur på plats. Skatteverket ska alltså meddela den amerikanska federala skattemyndigheten när Skatteverket bedömer att amerikanska myndigheter har de säkerhetsbestämmelser och den infrastruktur som krävs på plats. En bestämmelse om detta ska införas som en övergångsbestämmelse till den nya lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet. I artikel 3.9 anges att parternas åligganden att inhämta och utbyta information enligt artikel 2 blir tillämpliga det datum då den senare av de skriftliga underrättelserna som beskrivs i artikel 3.8 lämnas. Om Sveriges behöriga myndighet är tillfreds med att USA har de säkerhetsbestämmelser och den infrastruktur som krävs enligt artikel 3.8, men ytterligare tid behövs för att USA ska kunna fastställa om Sverige har sådana säkerhetsbestämmelser och sådan infrastruktur, blir Sveriges åligganden att inhämta och utbyta information enligt artikel 2 dock tillämpliga när Sveriges behöriga myndighet skriftligen underrättar USA:s behöriga myndighet enligt artikel 3.8. I artikel 3.10 anges att avtalet ska upphöra att gälla den 30 september 2015 om artikel 2 den dagen inte är tillämplig för någon av parterna med tillämpning av artikel 3.9.

5.2.4 Artikel 4, Tillämpning av FATCA i förhållande till svenska finansiella enheter

Förslag: Bestämmelser föreslås tas in i skatteförfarandelagen om att rapporteringsskyldiga finansiella enheter ska lämna kontrolluppgift om sammanlagda belopp som de betalat till icke FATCA-deltagande finansiella enheter under kalenderåret 2015 respektive kalenderåret 2016. En bestämmelse ska tas in i den nya lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet om de rapporteringsskyldiga finansiella enheternas skyldighet att tillhandahålla direkta betalare av en källskattepliktig betalning med amerikansk källa viss information när de betalar ut eller förmedlar sådana betalningar till icke FATCA-deltagande finansiella enheter. Bedömning: Några bestämmelser i övrigt behöver inte tas in i svensk lag eller förordning för att genomföra artikel 4.

Skälen för förslaget och bedömningen: Artikel 4.1 och 4.2 klargör att svenska finansiella enheter inte ska omfattas av den amerikanska FATCA-lagstiftningen när det gäller innehållande av källskatt m.m. Sådana bestämmelser motiveras av att den amerikanska FATCAlagstiftningen i USA:s Internal Revenue Code annars skulle ålägga utländska finansiella enheter vissa skyldigheter vid transaktioner med svenska finansiella enheter. Någon direkt betydelse för avtalets genomförande i Sverige har bestämmelserna dock inte.

Artikel 4.1 innehåller dock även bestämmelser om vissa skyldigheter för svenska finansiella enheter. I artikel 4.1 a upprepas den skyldighet att identifiera amerikanska rapporteringspliktiga konton och att rapportera sådana konton som framgår av artikel 2 och bilaga I. Några bestämmelser utöver de som föreslås i avsnitten 5.1 och 5.2.2 behöver därför inte införas i svensk rätt med anledning av artikel 4.1 a. I artikel 4.1 b föreskrivs att svenska finansiella enheter årligen ska rapportera namnen på de icke-deltagande finansiella enheterna som betalningar gjorts till och det sammanlagda beloppet av sådana betalningar som gjorts till respektive icke FATCA-deltagande finansiell enhet under 2015 och 2016. Bestämmelser om denna uppgiftsskyldighet i form av en kontrolluppgiftsskyldighet föreslås därför tas in i SFL. Eftersom skyldigheten enbart avser 2015 och 2016 införs bestämmelsen som en övergångsbestämmelse till de övriga ändringar i SFL som detta lagstiftningsärende föranleder. Till skillnad från de uppgifter som ska lämnas enligt artikel 2 finns det ingen skyldighet för Skatteverket att vidarebefordra dessa uppgifter till den amerikanska federala skattemyndigheten. I artikel 4.1 c föreskrivs att rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheter ska uppfylla gällande krav om registrering på den amerikanska federala skattemyndighetens (Internal Revenue Service) websida för FATCA-registrering. Genom en sådan registrering erhåller den rapporteringsskyldiga finansiella enheten ett identifieringsnummer som internationell förmedlare (Global Intermediary Identification Number, GIIN). Med ett sådant nummer kan den finansiella enheten styrka sin status som hemmahörande i en stat eller jurisdiktion som har ingått ett FATCA avtal enligt modell 1 med USA. Genom registreringen blir den finansiella enheten att betrakta som en s.k. registered deemed-compliant FFI ur amerikanskt perspektiv och ska behandlas av utländska finansiella enheter som om de efterlever den amerikanska lagstiftningen. Det är endast rapporteringsskyldiga finansiella enheter som är skyldiga att registrera sig. Innan en rapporteringsskyldig finansiell enhet har registrerat sig och erhållit ett GIIN har den möjlighet att styrka sin status som hemmahörande i en stat eller jurisdiktion med ett FATCA-avtal enligt modell 1 genom att intyga denna status gentemot utländska finansiella enheter. Denna möjlighet gäller dock bara till och med den 31 december 2014. Senast då bör därför de rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheterna ha registrerat sig och erhållit ett GIIN. Någon bestämmelse om detta kan dock inte tas in i svensk lag eller förordning, eftersom genomförandeförfattningarna för FATCA-avtalet inte kommer att ha trätt i kraft det datum då registreringen ska ha genomförts. I artikel 4.1 d förskrivs att svenska rapporteringsskyldiga finansiella enheter som agerar i egenskap av behöriga förmedlare (Qualified Intermediaries) som har valt att påta sig primärt ansvar för innehållande av källskatt eller innehållande utländska delägarbeskattade juridiska personer (Withholding Foreign Partnerships) ska innehålla 30 procent på källskattepliktiga betalningar med amerikansk källa till icke-deltagande finansiella enheter. För de angivna svenska finansiella enheterna gäller denna skyldighet till följd av ett avtal med den amerikanska federala skattemyndigheten. Sådana avtal ligger vid sidan om FATCA-avtalet och

bestämmelsen i artikel 4.1 d föranleder inte någon bestämmelse i svensk lag eller förordning. I artikel 4.1 e föreskrivs att en svensk rapporteringsskyldig finansiell enhet som inte har ingått avtal med den amerikanska federala skattemyndigheten om att agera som behörig förmedlare, källskatteinnehållande i utlandet delägarbeskattad juridisk person eller källskatteinnehållande utländsk trust och som i enlighet med avtalet valt att innehålla skatt på det sätt som avses i d, som betalar ut eller förmedlar en källskattepliktig betalning med amerikansk källa till en icke FATCAdeltagande finansiell enhet, ska tillhandahålla den direkta utbetalaren av inkomsten den information som behövs för att källskatt ska kunna innehållas och rapportering göras avseende betalningen. En bestämmelse om detta bör tas in i anslutning till bestämmelserna om hur de rapporterande finansiella enheterna ska gå tillväga för att fastställa om en finansiell enhet är icke FATCA-deltagande i IDKL. Eftersom den juridiska konstruktionen trust inte förekommer i den svenska rättsordningen, kan det som sägs om svenska källskatteinnehållande utländska truster utelämnas. I artikel 4.2 anges att vissa bestämmelser i amerikansk lagstiftning inte ska tillämpas gentemot svenska rapporteringsskyldiga finansiella enheter. Detta föranleder inte några bestämmelser i svensk lag eller förordning. I artikel 4.3 anges att USA ska behandla de svenska pensionsordningar som anges i bilaga II som bedömt efterlevande utländska finansiella enheter eller undantagna faktiska innehavare i enlighet med relevanta amerikanska författningar. Bestämmelsen tar sikte på hur vissa svenska företeelser ska behandlas när amerikansk lagstiftning tillämpas och föranleder inga bestämmelser i svensk lag eller förordning. Se dock avsnitt 5.3 när det gäller genomförande av bilaga II i svensk författning. I artikel 4.4 anges att USA ska behandla varje ickerapporteringsskyldig svensk finansiell enhet som om den vore en bedömt efterlevande finansiell enhet eller en undantagen faktisk innehavare vid tillämpning av relevanta amerikanska författningar. Bestämmelsen avser hur vissa svenska finansiella enheter ska behandlas vid tillämpning av den amerikanska lagstiftningen och föranleder inga bestämmelser i svensk lag eller förordning. I artikel 4.5 anges hur svenska finansiella enheter i ett visst särskild avseende ska behandlas vid tillämpning av den amerikanska lagstiftningen. Artikel 4.5 föranleder inga bestämmelser i svensk lag eller förordning. I artikel 4.6 finns bestämmelser om tidsmässig samordning. Bestämmelserna innebär att Sverige inte behöver inhämta och utbyta uppgifter tidigare än vad som följer av den amerikanska lagstiftningen när det gäller finansiella enheter i stater och jurisdiktioner som inte har ingått ett FATCA-avtal enligt modell 1. Det anges också att USA inte behöver inhämta och utbyta uppgifter tidigare än när det föreligger en sådan skyldighet för Sverige. Artikel 4.6 föranleder inga bestämmelser i svensk lag eller förordning. I artikel 4.7 anges att Sverige kan tillåta svenska finansiella enheter att tillämpa motsvarande definitioner i den amerikanska lagstiftningen i stället för definitionerna i avtalet. Utöver vad som anges i avsnitt 5.1.7

ovan, föranleder artikel 4.7 inga bestämmelser i svensk lag eller förordning.

5.2.5 Artikel 5, Underrättelser m.m.

Förslag: Bestämmelser ska tas in i den nya lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet om att Skatteverket ska underrätta den amerikanska federala skattemyndigheten om det finns skäl att tro att administrativa fel eller andra mindre felaktigheter har begåtts av en amerikansk rapporteringsskyldig finansiell enhet och om att Skatteverket, efter en sådan underrättelse från den amerikanska federala skattemyndigheten när det gäller en svensk rapporteringsskyldig finansiell enhet, ska vidta de åtgärder som är möjliga enligt svensk lagstiftning för att inhämta korrekt och fullständig information. Bestämmelser ska också tas in i den lagen om att Skatteverket ska underrätta den amerikanska federala skattemyndigheten om det har fastställts att en amerikansk rapporteringsskyldig finansiell enhet har begått en väsentlig överträdelse av skyldigheterna enligt FATCAavtalet och om att Skatteverket, efter en sådan underrättelse från den amerikanska federala skattemyndigheten när det gäller en svensk rapporteringsskyldig finansiell enhet, ska vidta de åtgärder som är möjliga enligt svensk lagstiftning för att inhämta korrekt och fullständig information från svenska rapporteringsskyldiga finansiella enheter. Vidare ska en bestämmelse tas in i samma lag om att Skatteverket ska vidta de åtgärder som behövs för att förhindra att finansiella enheter använder sig av strategier som syftar till att kringgå den rapporteringsskyldighet som föreskrivs i FATCA-avtalet.

Skälen för förslaget: I artikel 5.1 föreskrivs att en behörig myndighet ska underrätta den andra partens behöriga myndighet när den har skäl att tro att administrativa fel eller andra smärre fel har begåtts som kan ha resulterat i överträdelser med avseende på avtalet. Den behöriga myndigheten i det andra landet ska tillämpa sin inhemska lagstiftning för att inhämta korrekt och fullständig information eller för att avhjälpa överträdelserna. Det är alltså den behöriga myndighet som tar emot uppgifter om rapporteringspliktiga konton i det andra landet som ska underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet när den har skäl att tro att ett administrativt eller annat smärre fel har begåtts i eller av det andra landet. Den behöriga myndigheten i det andra landet ska då tillämpa sin inhemska lagstiftning för att avhjälpa överträdelserna. Bestämmelser ska tas in i den nya lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet om Skatteverkets skyldighet att underrätta den amerikanska federala skattemyndigheten om det finns skäl att tro att ett administrativt eller annat smärre fel har begåtts. Bestämmelser ska också tas in om att Skatteverket, om verket tar emot en sådan underrättelse från den amerikanska federala skattemyndigheten, ska tillämpa svensk lagstiftning för att inhämta korrekt och fullständig information eller för att avhjälpa överträdelserna.

I artikel 5.2 a föreskrivs att en behörig myndighet ska underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet om den har fastställt att en rapporteringsskyldig finansiell enhet i det andra landet har begått en väsentlig överträdelse när det gäller skyldigheterna i avtalet. Den behöriga myndigheten i det andra landet ska tillämpa sin inhemska lagstiftning för att åtgärda en sådan väsentlig överträdelse. Bestämmelser ska tas in i den nya lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet om Skatteverkets skyldighet att underrätta den amerikanska federala skattemyndigheten om verket har fastställt att en amerikansk rapporteringsskyldig finansiell enhet har begått en väsentlig överträdelse. Bestämmelser ska också tas in om att Skatteverket, om verket tar emot en sådan underrättelse från den amerikanska federala skattemyndigheten, ska tillämpa svensk lagstiftning för att åtgärda den väsentliga överträdelsen som beskrivs i underrättelsen. I artikel 5.2 b anges, när det gäller en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet, att om en väsentlig överträdelse inte upphör inom 18 månader från underrättelsen om överträdelsen, ska USA betrakta den svenska rapporteringsskyldiga finansiella enheten som en ickedeltagande finansiell enhet. Bestämmelsen tar sikte på hur svenska rapporteringsskyldiga finansiella institut ska behandlas vid tillämpning av den amerikanska lagstiftningen och föranleder inga bestämmelser i svensk lag eller förordning. I artikel 5.3 anges att varje part kan tillåta att rapporteringsskyldiga finansiella enheter använder sig av tjänster från tredjepartsleverantör för att uppfylla de skyldigheter som avses i avtalet. Ansvaret för skyldigheterna ska dock fortfarande ligga hos den rapporteringsskyldiga finansiella enheten. I IDKL regleras vilka finansiella enheter som är rapporteringsskyldiga och därmed har ansvaret för bl.a. att lämna kontrolluppgifter enligt 23 a kap. SFL. En rapporteringsskyldig finansiell enhet kan naturligvis ta hjälp av någon annan för att uppfylla dessa skyldigheter eller till och med sluta avtal med någon om att utföra de åtgärder som krävs för att uppfylla skyldigheterna i stället för den rapporteringsskyldiga finansiella enheten. Eftersom ansvaret dock hela tiden kvarstår hos den rapporteringsskyldiga finansiella enheten krävs ingen särskild reglering om detta i svensk lag eller förordning. I artikel 5.4 anges att parterna ska vidta de åtgärder som behövs för att förhindra att finansiella enheter använder sig av strategier som syftar till att kringgå den rapporteringsskyldighet som föreskrivs i avtalet. Det framgår inte närmare vilka åtgärdes som avses. Det som sägs får tolkas så att det som åsyftas är att Skatteverket på sedvanligt sätt ska reagera mot och vidta åtgärder för att förhindra ageranden som leder till skatteundandragande eller som syftar till att förhindra kontroll. En bestämmelse om att Skatteverket ska vidta sådana åtgärder ska tas in i den nya lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCAavtalet.

5.2.6 Artikel 6, Ömsesidigt åtagande att fortsätta förstärka och förbättra informationsutbyte och transparens

Förslag: En bestämmelse ska tas in i den nya lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet om att rapporteringsskyldiga finansiella enheter, när det gäller konton som öppnats före den 1 juli 2014, senast den 31 december 2017 ska ha inhämtat det amerikanska skatteregistreringsnumret för specificerade amerikanska personer som är kontohavare eller, i vissa fall, som är kontrollerande personer för en enhet som är kontohavare. Om ett sådant skatteregistreringsnummer inte inkommer ska kontot avslutas. Bedömning: Några bestämmelser behöver i övrigt inte införas i svensk lag eller förordning för att genomföra artikel 6 i FATCAavtalet.

Skälen för förslaget och bedömningen: I artikel 6.1 anges att USA:s regering erkänner behovet av att likvärdiga nivåer uppnås för ett ömsesidigt automatiskt informationsutbyte. USA:s regering förbinder sig att ytterligare öka öppenheten och stärka informationsutbytet med Sverige. I artikel 6.2 anges att parterna åtar sig att tillsammans med varandra och tillsammans med partnerjurisdiktioner ta fram en konkret och effektiv strategi för hur de politiska målen ska nås när det gäller innehållen källskatt på utländska förbipasseringsbetalningar ( passthru payments) och bruttoavkastning samtidigt som den administrativa bördan minimeras. I artikel 6.3 anges att parterna åtar sig att tillsammans med partnerjurisdiktioner, OECD och EU arbeta för att villkoren i avtalet och andra avtal mellan USA och partnerjurisdiktioner anpassas till en gemensam modell för automatiskt informationsutbyte, vari även ingår att utarbeta standarder för rapportering och kundkännedom för finansiella enheter. I artikel 6.4 a anges att USA åtar sig att senast den 1 januari 2017 ha antagit bestämmelser för rapportering avseende 2017 och efterföljande år som föreskriver att rapporteringsskyldiga amerikanska finansiella enheter ska inhämta och vidarebefordra svenskt skatteregistreringsnummer för varje innehavare av ett svenskt rapporteringspliktigt konto. I artikel 6.4 b anges att Sverige åtar sig att senast den 1 januari 2017 ha antagit bestämmelser för rapportering med avseende på 2017 och efterföljande år som föreskriver att rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheter ska inhämta amerikanskt skatteregistreringsnummer för varje amerikansk specificerad person. När det gäller nya konton finns redan från början en ovillkorlig skyldighet att inhämta och lämna uppgift om det amerikanska skatteregistreringsnumret för amerikanska kontohavare eller i vissa fall kontrollerande personer av kontohavare som är enheter. För befintliga konton behöver ett amerikanskt skatteregistreringsnummer dock bara rapporteras om det finns ett sådant registrerat hos den rapporteringsskyldiga finansiella enheten. Det är alltså med avseende på befintliga konton som det senast den 1 januari 2017 ska

införas bestämmelser om att det amerikanska skatteidentifieringsnumret ska inhämtas. Sådana bestämmelser behöver inte ha antagits förrän den 1 januari 2017 och inhämtandet av skatteregistreringsnumret behöver inte ske tidigare än att det kan rapporteras med avseende på 2017. Uppgifter avseende 2017 ska överföras till IRS senast den 30 september 2018. Innan dess ska uppgifterna dock ha inkommit till Skatteverket. Kontrolluppgifter ska enligt SFL normalt lämnas senast den 31 januari året efter det år som uppgifterna avser. Med avseende på 2017 lämnas uppgifter således senast den 31 januari 2018. En lämplig tidpunkt för när det amerikanska skatteregistreringsnumret senast ska ha inhämtats är därför den 31 december 2017. En bestämmelse bör därför tas in om att det amerikanska skatteregistreringsnumret ska ha inhämtats senast den 31 december 2017. Eftersom bestämmelsen avser ett specifikt datum för när skatteregistreringsnumret ska ha inhämtats och efter det datumet blir överspelad bör bestämmelsen tas in i form av en övergångsbestämmelse till IDKL. För att bestämmelsen ska få någon reell innebörd bör det faktum att ett skatteregistreringsnummer inte inkommer förenas med konsekvenser. På samma sätt som gäller för nya konton bör det därför anges att kontot ska avslutas om något skatteregistreringsnummer inte inkommer. Det finns inte skäl att låta bestämmelsen träda i kraft senare än andra bestämmelser i IDKL. Bestämmelserna i artikel 6 är i övrigt inte av den arten att de föranleder några åtgärder i svensk lag eller förordning.

5.2.7 Artikel 7, Konsekvent tillämpning av FATCA för avtalsparter

Bedömning: Några bestämmelser behöver inte införas i svensk lag eller förordning för att genomföra artikel 7 i avtalet.

Skäl för bedömningen: Artikel 7 innehåller en s.k. mest-gynnadnationsbestämmelse som föreskriver att Sverige ska ha förmånen att kunna välja eventuella fördelaktigare villkor i artikel 4 eller i bilaga I när det gäller tillämpningen av FATCA på svenska finansiella enheter. Detta gäller om någon annan partnerjurisdiktion har ingått eller ingår ett avtal med USA som innehåller sådana mer fördelaktiga villkor. USA ska underrätta Sverige om sådana mer fördelaktiga villkor och de ska gälla automatiskt vid tillämpningen av Sveriges avtal om inte Sverige skriftligen avstår från att tillämpa villkoren (se om detta även under avsnitt 5.4). Bestämmelsen föranleder i nuläget inte någon åtgärd i svensk lag eller förordning.

5.2.8 Artikel 8, Samråd och ändringar

Bedömning: Några bestämmelser behöver inte införas i svensk lag eller förordning för att genomföra artikel 8 i avtalet.

Skäl för bedömningen: I artikel 8 anges att endera parten kan begära att samråd hålls om det uppstår problem med genomförandet av avtalet.

Samråd ska hållas för att säkerställa att avtalet uppfylls. Avtalet kan ändras efter skriftligt ömsesidigt samtycke från parterna. Såvida något annat inte överenskommits ska en sådan ändring träda i kraft i enlighet med samma förfarande som anges i artikel 10.1. Bestämmelsen föranleder inte någon åtgärd i svensk lag eller förordning.

5.2.9 Artikel 9, Bilagor

Bedömning: Några bestämmelser behöver inte införas i svensk lag eller förordning för att genomföra artikel 9 i avtalet.

Skäl för bedömningen: I artikel 9 anges att bilagorna utgör en integrerad del av avtalet. Bestämmelsen föranleder inte någon åtgärd i svensk lag eller förordning.

5.2.10 Artikel 10, Avtalets giltighetstid

Bedömning: Några bestämmelser behöver inte införas i svensk lag eller förordning för att genomföra artikel 10 i avtalet.

Skäl för bedömningen: I artikel 10.1 anges att avtalet träder i kraft det datum då Sverige skriftligen underrättar USA om att Sverige har genomfört de interna åtgärder som krävs för att avtalet ska träda i kraft. I artikel 10.2 anges att endera parten kan säga upp avtalet genom att skriftligen underrätta den andra parten om detta. En sådan uppsägning ska börja gälla den första dagen i den månad som följer efter att 12 månader gått sedan underrättelsen om avtalets uppsägning. I artikel 10.3 anges att parterna före den 31 december 2016 i god samarbetsanda ska samråda för att få till stånd de ändringar i avtalet som krävs för att hänsyn ska kunna tas till de framsteg som gjorts när det gäller åtaganden under artikel 6 i avtalet. Bestämmelserna i artikel 10 föranleder inte någon åtgärd i svensk lag eller förordning.

5.3 Bilaga II, Icke-rapporteringsskyldiga finansiella enheter, undantagna faktiska innehavare och undantag från definitionen av finansiellt konto

Bilaga II innehåller bestämmelser om finansiella enheter som är undantagna från rapporteringsskyldighet, kontohavare som är undantagna faktiska innehavare och finansiella konton som är undantagna från definitionen av finansiella konton. Undantagen syftar till att träffa finansiella enheter och konton där risken för att de ska anlitas eller användas av amerikanska personer för att undvika en rättmätig beskattning i USA samt faktiska innehavare där det finns en låg risk för att de ska försöka undgå rättmätig beskattning i USA.

Med några få undantag är bilaga II utformad i enlighet med modellavtalets bilaga II. Undantagen i modellavtalets bilaga II är generellt utformade och inte anpassade till någon särskild stats eller jurisdiktions förhållanden på den inhemska finansiella marknaden. Undantagen är i stället utformade för att kunna täcka in liknande företeelser i olika länder som uppfyller de kriterier som gör att det finns låg risk för skatteundandragande, oavsett hur respektive stats eller jurisdiktions inhemska legala struktur är utformad. I bilaga II anges också att undantagna finansiella enheter ska betraktas som bedömt efterlevande finansiella enheter. Innebörden av begreppet bedömt efterlevande finansiell enhet är lättare att förstå om det ses ur ett amerikanskt perspektiv. Innebörden är att den finansiella enheten ska anses uppfylla den amerikanska FATCA-lagstiftningen trots att den inte faktiskt gör det. Därmed tillämpas inte de sanktioner som i den amerikanska lagstiftningen är förknippade med att inte leva upp till den amerikanska lagstiftningen gentemot sådana finansiella enheter. Närmare bestämmelser om den amerikanska lagstiftningens tillämpning gentemot svenska finansiella enheter, både när det gäller rapporteringsskyldiga och icke-rapporteringsskyldiga sådana, finns i artikel 4 i avtalet.

5.3.1 Avsnitt I, Undantagna faktiska innehavare som inte är fonder

Förslag: Bestämmelser ska tas in i lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet om att svenska myndighetsenheter, internationella organisationer som har ett gällande värdlandsavtal med Sverige och Sveriges riksbank ska vara undantagna faktiska innehavare och, om de är finansiella enheter, undantagna från rapporteringsskyldighet, under de förutsättningar som anges i avsnitt I i bilagan.

Skälen för förslaget: I avsnitt I finns bestämmelser om att myndighetsenheter, internationella organisationer och centralbanker ska betraktas som icke-rapporteringsskyldiga finansiella enheter och som undantagna faktiska innehavare. Det anges även att detta inte gäller när det är fråga om en betalning som har sin grund i en skyldighet i samband med sådan typ av kommersiell finansiell verksamhet som ingår i ett specificerat försäkringsföretags, ett depåinstituts eller ett inlåningsinstituts verksamhet. Av punkten A framgår att det med begreppet myndighetsenhet avses Sveriges regering, län, kommuner eller ett av dessa helägt verk eller organ samt att kategorin omfattar s.k. integrerade delar och kontrollerade enheter. I den engelska språkversionen av bilagan använd begreppet ”the government of Sweden” i stället för det svenska begreppet Sveriges regering. Det engelska begreppet har en vidare innebörd än det som används i den svenska översättningen. Även staten Sverige och Sveriges Riksdag omfattas därför av denna kategori vid genomförande av bilagan i svensk rätt. I punkterna A.1 och A.2 anges vad som närmare avses med begreppen integrerad del och kontrollerad enhet. Ett av kraven för att omfattas av

dessa begrepp är att ingen del av inkomsterna fördelas till förmån för en privatperson. I punkten A.3 preciseras vad som avses med att inkomster inte fördelas till förmån för en privatperson. I punkten B preciseras vad som avses med internationell organisation. I punkten C preciseras vad som avses med centralbank. I det svenska avtalet är det Sveriges riksbank som avses. Bestämmelser bör tas in i IDKL om att svenska myndighetsenheter, internationella organisationer som har ett gällande värdlandsavtal med Sverige och Sveriges riksbank ska vara undantagna faktiska innehavare och, om de är finansiella enheter, undantagna från rapporteringsskyldighet, under de förutsättningar som anges i avsnitt I i bilagan.

5.3.2 Avsnitt II, Fonder som uppfyller kraven för undantagna faktiska innehavare

Förslag: Bestämmelser ska tas in i lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet om att pensionsstiftelser och investeringsenheter som ägs helt av undantagna faktiska innehavare ska vara undantagna faktiska innehavare och, om de är finansiella enheter, undantagna från rapporteringsskyldighet, under de förutsättningar som anges i avsnitt II i bilagan. Bedömning: Några bestämmelser för att genomföra undantagen för avtalsförmånsberättigade pensionsfonder, breda pensionsfonder, smala pensionsfonder och pensionsfonder hos en undantagen faktisk innehavare behöver inte tas in i svensk lag eller förordning.

Skälen för förslaget och bedömningen: I avsnitt II finns bestämmelser om att fem olika kategorier av pensionsfonder ska betraktas som icke-rapporteringsskyldiga finansiella enheter och som undantagna faktiska innehavare. Därutöver finns en bestämmelse om att investeringsenheter som helt ägs av undantagna faktiska innehavare ska betraktas som icke-rapporteringsskyldiga finansiella enheter och som undantagna faktiska innehavare. Som redan nämnts är modellavtalets bilaga II utformad för att träffa olika konstruktioner i många olika stater och jurisdiktioner. Gemensamt för dessa är att de inte ska vara ägnade att använda för skatteundandragande. Det har därför ställts upp ett antal specifika krav på respektive fond för att den ska vara undantagen. Att begreppet ”fond” (eng. ”fund”) används som samlingsnamn för dessa konstruktioner och den omständigheten att det är fråga om att peka ut icke-rapporteringsskyldiga finansiella enheter och undantagna faktiska innehavare, visar på att de konstruktioner som avses är enheter. Begreppet fond ska dock inte tolkas som att det syftar till att begränsa undantagens tillämplighet till en viss typ av juridisk konstruktion. I punkten A anges att avtalsförmånsberättigade pensionsfonder är en av de kategorier av pensionsfonder som är undantagna. De avtalsförmåner som åsyftas är vissa förmåner enligt skatteavtalet mellan Sverige och USA. I skatteavtalet definieras i det sammanhanget begreppet pensionsfond som en juridisk person som bildats enligt lagstiftningen i

en avtalsslutande stat och som är generellt undantagen från beskattning i den staten samt är grundad i och administreras i den staten för att tillhandahålla pensioner eller andra liknande pensionsförmåner enligt en pensionsplan. AP-fonderna och enheter och myndigheter som är delaktiga i hanteringen av den allmänna pensionen omfattas av undantaget för myndighetsenheter i avsnitt I.A ovan. Pensionsstiftelser behandlas under punkten D nedan. Mot denna bakgrund bedöms det inte finnas skäl att ta in några bestämmelser i svensk lag eller förordning för att genomföra punkten A i avsnitt II. I punkten B undantas breda pensionsfonder. För att falla in under denna kategori krävs bl.a. att fonden regleras av offentlig myndighet och att den är generellt undantagen från beskattning i Sverige av investeringsinkomst. Pensionsstiftelser behandlas under punkten D nedan och bestämmelser om pensionsförsäkringar och pensionskonton finns i avsnitt V i bilagan. Mot denna bakgrund bedöms det inte finnas skäl att ta in några bestämmelser i svensk lag eller förordning för att genomföra punkten B i avsnitt II. I punkten C undantas smala pensionsfonder. För att falla in under denna kategori krävs bl.a. att fonden har färre än 50 deltagare, regleras av offentlig myndighet och rapporterar in uppgifter om sina förmånstagare till Skatteverket. Pensionsstiftelser behandlas under punkten D nedan och bestämmelser om pensionsförsäkringar och pensionskonton finns i avsnitt V i bilagan. Mot denna bakgrund bedöms det inte finnas skäl att ta in några bestämmelser i svensk lag eller förordning för att genomföra punkten C i avsnitt II. I punkten D undantas pensionsfonder som etablerats i enlighet med

lagen (1967:531 ) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och som är

undantagna från skattskyldighet i enlighet med 7 kap. IL. Detta undantag är specifikt för Sverige och det som avses är pensionsstiftelser som etablerats i enlighet med lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. En bestämmelse om undantag för sådana pensionsstiftelser bör tas in i IDKL. I punkten E finns ett undantag för pensionsfond hos en undantagen faktisk innehavare. Pensionsstiftelser behandlas under punkten D ovan och bestämmelser om pensionsförsäkringar och pensionskonton finns i avsnitt V i bilagan. Mot denna bakgrund bedöms det inte finnas skäl att ta in några bestämmelser i svensk lag eller förordning för att genomföra punkten E i avsnitt II. I punkten F finns ett undantag för investeringsenhet som ägs helt av undantagna faktiska innehavare. Begreppet investeringsenhet definieras i artikel 1.1 j i avtalet. Med avseende på en investeringsenhet är ett finansiellt konto, enligt artikel 1.1 s (1) i avtalet, en andel i eget kapital eller skulder. Detta innebär att enhetens kontohavare sammanfaller med de personer som har ägarintressen i enheten. Eftersom samtliga kontohavare alltså, om undantaget är tillämpligt, är undantagna faktiska innehavare, finns det inga rapporteringspliktiga konton hos enheten. Att sådana investeringsenheter är icke-rapporteringsskyldiga finansiella enheter enligt denna bestämmelse innebär att de inte heller är skyldiga att rapportera sammanlagda belopp av betalningar till icke FATCAdeltagande finansiella enheter i enlighet med artikel 4.1 b i avtalet. En

annan innebörd av bestämmelsen är att sådana investeringsenheter också i sig är undantagna faktiska innehavare. Det innebär att andra finansiella institut där sådana investeringsenheter är kontohavare, t.ex. i en bank, inte behöver granska och rapportera de kontona. Liksom när det gäller undantaget i punkten E är detta undantag oberoende av om eller hur dessa investeringsenheter är reglerade i svensk rätt. För att möjliggöra tillämpning av detta undantag bör en bestämmelse om det tas in i IDKL.

5.3.3 Avsnitt III, Små eller snävt inriktade finansiella enheter som uppfyller kraven för bedömt efterlevande utländska finansiella enheter

Förslag: Bestämmelser ska tas in i lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet om att finansiella enheter med lokalt kundunderlag, lokala banker, finansiella enheter med endast lågvärdekonton och kvalificerade utfärdare av kreditkort ska vara undantagna från rapporteringsskyldighet, under de förutsättningar som anges i avsnitt III i bilagan. Bedömning: Undantaget för lokala banker bör inte omfatta kreditföreningar och liknande kooperativa kreditorganisationer.

Skälen för förslaget och bedömningen: I avsnitt III finns bestämmelser om att fyra olika kategorier av små eller snävt inriktade finansiella enheter är icke-rapporteringsskyldiga finansiella enheter. Till skillnad från när det gäller undantagen i avsnitt I och II, ska sådana enheter dock inte enligt avsnitt III också betraktas som undantagna faktiska innehavare. Bestämmelserna är utformade i enlighet med modellavtalets bilaga II. I punkten A finns ett undantag för finansiella enheter med lokalt kundunderlag. För att en finansiell enhet ska omfattas av detta undantag ställs det upp tio olika rekvisit som alla måste vara uppfyllda. Det första rekvisitet är att den finansiella enheten ska vara godkänd och reglerad som en finansiell enhet enligt svensk lagstiftning. För svenska förhållanden får detta anses innebära att den finansiella enheten ska ha tillstånd av Finansinspektionen att erbjuda finansiella tjänster och lyda under svenska bestämmelser som är specifika för den typ av verksamhet som bedrivs. Det handlar alltså om finansiella enheter som är kreditinstitut, betaltjänstföretag, företag som verkar inom börs och clearing, fondbolag, förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFförvaltare), fonder, försäkringsföretag, försäkringsförmedlare, hypoteksinstitut, kreditmarknadsföretag, utgivare av elektroniska pengar och värdepappersbolag. För ett företag som inte är en finansiell enhet enligt definitionen i artikel 1.1 blir det dock aldrig aktuellt att tillämpa undantagen i avsnitt III, eftersom de inte kan vara varken rapporteringsskyldiga eller icke-rapporteringsskyldiga finansiella enheter. Övriga nio rekvisit för detta undantags tillämplighet är utformade på ett sådant sätt att de är oberoende av regleringen i svensk rätt. Avgörande för om de rekvisiten är uppfyllda är i stället den finansiella enhetens verksamhet. Det sjätte rekvisitet förtjänar kanske att uppmärksammas särskilt i detta sammanhang. I det sjätte rekvisitet anges 103

att den finansiella enheten senast den 1 juli 2014 ska ha infört vissa riktlinjer och förfaranden. Den 1 juli 2014 infaller innan IDKL träder i kraft. Det innebär att finansiella enheter inte kan anpassa sig till detta krav utifrån vad som anges i lagen. Eftersom detta krav överensstämmer med motsvarande bestämmelse i modellavtalet och modellavtalet funnits tillgängligt sedan före den 1 juli 2014, kan det dock inte uteslutas att vissa svenska finansiella enheter i tid har anpassat sig till detta krav för att kunna tillämpa undantaget. Det bedöms därför finnas skäl att ta in ett undantag för finansiella enheter med lokalt kundunderlag, under de förutsättningar som anges i bilagan, i IDKL. I punkten B finns ett särskilt undantag för lokala banker. Även för tillämpligheten av detta undantag krävs att den finansiella enheten är godkänd och reglerad som en finansiell enhet enligt svensk lagstiftning. För svenska förhållanden får detta anses innebära att den finansiella enheten ska ha tillstånd av Finansinspektionen att bedriva verksamhet, exempelvis genom att erbjuda finansiella tjänster. Det handlar alltså om finansiella enheter som är kreditinstitut, betaltjänstföretag, företag som verkar inom börs och clearing, fondbolag, AIF-förvaltare, fonder, försäkringsföretag, försäkringsförmedlare, hypoteksinstitut, kreditmarknadsföretag, utgivare av elektroniska pengar och värdepappersbolag. Undantaget i punkten B begränsar sig dock uttryckligen till finansiella enheter som uteslutande bedriver verksamhet som a) en bank eller b) en kreditförening eller liknande kooperativ kreditorganisation som bedriver verksamhet utan vinstsyfte. Detta i kombination med kravet på tillstånd av Finansinspektionen innebär att undantaget i punkten B, för svenska förhållanden, endast kan bli aktuellt för banker. Begreppet bank som används i punkten B får dock anses motsvara sådana kreditinstitut som avses i 1 kap. 5 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, vilket innefattar såväl banker som sådana kreditmarknadsföretag som avses i 1 kap. 5 § samma lag. Det blir därför inte heller aktuellt att tillämpa den delen av punkten B.2 som särskilt avser kreditföreningar och liknande kooperativa kreditorganisationer. En bestämmelse bör tas in i IDKL om att lokala banker är undantagna från rapporteringsplikt. Bestämmelsen bör begränsa sig till att undanta finansiella enheter som uteslutande bedriver verksamhet som bank eller kreditmarknadsföretag. I punkten C finns ett undantag för finansiella enheter med endast lågvärdekonton. Undantaget gäller andra finansiella enheter än investeringsenheter. Begreppet investeringsenhet definieras i artikel 1.1 j i avtalet. De två därutöver gällande rekvisiten för att undantaget ska vara tillämpligt är beloppsmässiga maximigränser för dels saldon eller värden på respektive konto som förs av den finansiella enheten eller närstående enheter, dels tillgångarna i den finansiella enhetens balansräkning och den finansiella enhetens och eventuella närstående enheters konsoliderade eller kombinerade balansräkning. Vid tillämpning av maximigränsen för saldon eller värden på konton ska de regler för kontoaggregering och valutaomräkning som anges i bilaga I tillämpas (se om dessa regler under avsnitt 5.1.6). För att undantaget för finansiella enheter med endast lågvärdekonton ska kunna tillämpas av svenska sådana finansiella enheter bör bestämmelser om det undantaget tas in i 104 IDKL.

I punkten D finns ett undantag för kvalificerade utfärdare av kreditkort. Undantaget gäller under vissa förutsättningar för enheter som är finansiella enheter endast på grund av att de utfärdar kreditkort och som endast accepterar insättningar när en kund gör en inbetalning som överstiger det utestående saldot med avseende på kortet. En av förutsättningarna för att undantaget ska vara tillämpligt är att den finansiella enheten senast den 1 juli 2014 hade infört riktlinjer och förfaranden för att förhindra att insättningar som överstiger 50 000 USdollar görs eller för att säkerställa att sådana insättningar återbetalas inom 60 dagar. Den 1 juli 2014 infaller innan IDKL träder i kraft. Det innebär att finansiella enheter inte kan anpassa sig till detta krav utifrån vad som anges i lagen. En kreditkortsutfärdare kan dock av andra skäl sedan tidigare ha sådana riktlinjer och förfaranden. Dessutom överensstämmer detta krav med motsvarande bestämmelse i modellavtalet som har funnits tillgängligt sedan före den 1 juli 2014. Det kan därför finnas svenska finansiella enheter som i tid har infört sådana riktlinjer och förfaranden och kan tillämpa detta undantag. Undantaget för kvalificerade kreditkortsutfärdare bör därför tas in i lagen.

5.3.4 Avsnitt IV, Investeringsenheter som uppfyller kraven för att vara bedömt efterlevande utländska finansiella enheter samt andra specialregler

Förslag: Bestämmelser ska tas in i lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet om att uppdragsgivande investeringsenheter och uppdragsgivande kontrollerade utländska bolag, uppdragsgivande fåmansägda investeringsbolag, investeringsrådgivare och investeringsansvariga samt vinstandelsstiftelser ska vara undantagna från rapporteringsskyldighet, under de förutsättningar som anges i avsnitt IV i bilagan. Bedömning: Undantaget för truster som dokumenteras av trustförvaltare och undantaget för företag för kollektiva investeringar bör inte tas in i svensk lag eller förordning. De särskilda regler som endast avser svenska företag för kollektiva investeringar bör inte heller tas in i svensk lag eller förordning. Några bestämmelser bör inte heller tas in svensk lag eller förordning om de särskilda regler som gäller för investeringsenheter.

Skälen för förslaget och bedömningen: I avsnitt IV finns bestämmelser om att sex olika kategorier av investeringsenheter är ickerapporteringsskyldiga finansiella enheter. Begreppet investeringsenhet definieras i artikel 1.1 j i avtalet. Liksom undantagen under avsnitt II men till skillnad från när det gäller undantagen i avsnitt I och II, ska sådana enheter inte också betraktas som undantagna faktiska innehavare. I punkten A undantas truster som dokumenteras av trustförvaltare. Ett av kraven för att omfattas av detta undantag är att enheten har etablerats som en trust enligt svensk lag. Eftersom den juridiska konstruktionen trust inte förekommer i den svenska rättsordningen finns det inga enheter som har etablerats som truster enligt svensk lag. Undantaget för truster 105

som dokumenteras av trustförvaltare bör därför inte tas in i svensk lag eller förordning. I punkten B finns ett undantag för uppdragsgivande investeringsenheter och uppdragsgivande kontrollerade utländska bolag. I punkten B.1 beskrivs de krav som ställs på en uppdragsgivande investeringsenhet för att undantaget ska vara tillämpligt. I punkten B.2 beskrivs de krav som ställs på ett sponsrat kontrollerat utländskt bolag för att undantaget ska vara tillämpligt. I punkten B.3 beskrivs de krav som ställs på den uppdragstagande enheten för att undantaget ska vara tillämpligt på en uppdragsgivande investeringsenhet eller ett sponsrat kontrollerat utländskt bolag. Av punkten B.1 framgår bl.a. att undantaget för uppdragsgivande investeringsenheter gäller för sådana som är etablerade i Sverige. Motsvarande beskrivning för uppdragsgivande utländska kontrollerade bolag är något annorlunda utformad, eftersom det när det gäller sådana är fråga om bolag som upprättats i enlighet med svensk lagstiftning. Det senare innebär i princip att det ska vara fråga om ett svenskt aktiebolag. Bortsett från detta är rekvisiten i punkten B utformade oberoende av hur enhetsformerna är reglerade i svensk lagstiftning. Avgörande är i stället hur de finansiella enheterna har ordnat sin verksamhet och på vilka villkor de ingått avtal med den uppdragstagande enheten. Av artikel 5.3 i avtalet framgår att rapporteringsskyldiga finansiella enheter kan tillåtas att använda sig av tjänster från tredjepartsleverantör för att uppfylla de skyldigheter som avses i avtalet. Ansvaret för dessa skyldigheter ska dock fortfarande ligga hos de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna. Bestämmelser om undantag för uppdragsgivande investeringsenheter och uppdragsgivande kontrollerade utländska bolag under de förutsättningar som anges i punkten B bör tas in i IDKL. I punkten C finns ett undantag för uppdragsgivande investeringsbolag med begränsad ägarkrets. I bestämmelsen finns fem underpunkter med rekvisit för att undantaget ska vara tillämpligt. Underpunkterna 1, 3 och 4 innehåller rekvisit med avseende på den uppdragsgivande finansiella enheten och underpunkterna 2 och 5 innehåller rekvisit med avseende på den uppdragstagande enheten. I underpunkt 1 anges bl.a. att den finansiella enheten ska vara en finansiell enhet uteslutande på grund av att den är en investeringsenhet. Begreppet investeringsenhet definieras i artikel 1.1 j i avtalet. Bestämmelser om undantag för uppdragsgivande investeringsbolag med begränsad ägarkrets, under de förutsättningar som anges i punkten C, bör tas in i IDKL. I punkten D undantas investeringsrådgivare och investeringsansvariga. En bestämmelse som motsvarar detta undantag bör tas in i IDKL. I punkten E finns ett undantag som är specifikt för Sveriges avtal. Där undantas svenska vinstandelsstiftelser från rapporteringsskyldighet. För att vinstandelsstiftelserna ska vara undantagna uppställs vissa krav. Kraven har tagits in för att skingra en oro från amerikansk sida att undantaget annars skulle kunna få en alltför vid tillämpning. De krav som ställs upp bedöms dock vara uppfyllda för svenska vinstandelsstiftelser. Vinstandelsstiftelser bedöms därför kunna undantas i lagen utan att dessa rekvisit skrivs ut. En bestämmelse om undantag för vinstandelsstiftelser bör tas in IDKL.

I punkten F finns ett undantag för företag för kollektiva investeringar. Undantaget gäller för investeringsenheter som är etablerade i Sverige och som regleras som företag för kollektiva investeringar. Av definitionen av enhet i artikel 1.1 gg i avtalet framgår att det inte endast är fråga om juridiska personer. En enhet kan också vara en annan juridisk konstruktion såsom en trust. När det är fråga om företag för kollektiva investeringar rör det sig för svensk del om värdepappersfonder och specialfonder. Av punkten F framgår att dessa ska vara undantagna från rapporteringsskyldighet om samtliga fondandelar ägs av eller genom en eller flera undantagna faktiska innehavare, aktiva NFFE:er, amerikanska personer som inte är specificerade amerikanska personer eller av finansiella enheter som inte är icke-deltagande finansiella enheter. Bestämmelsen tillför dock inte någonting i sak, eftersom andelar som innehas av de uppräknade enheterna, med tillämpning av bestämmelserna om identifiering av rapporteringspliktiga konton som innehas av enheter, inte i något fall är rapporteringspliktiga konton. En fond som uppfyller förutsättningarna i punkten F har således ändå inga rapporteringspliktiga konton att lämna uppgifter om. Mot denna bakgrund bör någon bestämmelse om undantag för företag för kollektiva investeringar inte tas in i svensk lag eller förordning. I punkten G finns särskilda regler som gäller för investeringsenheter. Punkten G.1 avser endast andelar i sådana företag för kollektiva investeringar som avses i punkten F (se ovan) och någon motsvarighet till bestämmelsen i punkten G.1 bör därför inte heller tas in i svensk rätt, eftersom den inte tillför någonting i sak (jfr. det som sägs ovan med avseende på punkten F). Punkten G.2 avser andelar i utländska finansiella enheter som är företag för kollektiva investeringar. Av punkten G.2 a framgår att en svensk investeringsenhets rapporteringsskyldigheter med avseende på andel i ett företag för kollektiva investeringar i en partnerjurisdiktion ska anses uppfyllda om samtliga fondandelar ägs av eller genom en eller flera undantagna faktiska innehavare, aktiva NFFE:er, amerikanska personer som inte är specificerade amerikanska personer eller av finansiella enheter som inte är icke-deltagande finansiella enheter. Av punkten G.2 b framgår att detsamma gäller en svensk investeringsenhets rapporteringsskyldigheter med avseende på andel i en investeringsenhet som uppfyller kraven för ett behörigt företag för kollektiva investeringar i enlighet med relevanta amerikanska författningar. En svensk investeringsenhet har emellertid inte några rapporteringsskyldigheter med avseende på andra andelar än andelar i eget kapital eller skulder i den egna investeringsenheten. Det är därför överflödigt att ta in en bestämmelse i svensk lag eller förordning om att en svensk investeringsenhets rapporteringsskyldigheter med avseende på en andel i ett utländsk investeringsenhet ska anses uppfyllda. Punkten G.3 gäller andelar i andra investeringsenheter som är etablerade i Sverige än sådana som avses i punkten F eller punkten G.2. Bestämmelsen säger att andra investeringsenheters rapporteringsskyldigheter med avseende på en andel i en svensk investeringsenhet ska anses uppfyllda om den sistnämnda investeringsenhetens rapporteringsskyldigheter uppfylls av den investeringsenheten eller av en annan person. Enligt artikel 5.3 i avtalet får en finansiell enhet ta hjälp av en utomstående för att uppfylla sina rapporteringsskyldigheter enligt avtalet 107

(se även avsnitt 5.2.5). Med avseende på ett finansiellt konto som är en andel i eget kapital eller skulder i en investeringsenhet är det investeringsenheten som är den rapporteringsskyldiga finansiella enheten. Punkten G.3 i avsnitt IV i bilaga II syftar till att fördela ansvaret för rapporteringen till en annan investeringsenhet. En förutsättning för att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten ska undgå ansvaret för rapporteringen är dock att en annan enhet faktiskt uppfyller rapporteringskraven. Om så inte sker ligger ansvaret kvar på den rapporteringsskyldiga enheten. Det är alltså i praktiken inte fråga om att fördela ansvaret för rapporteringen till en annan enhet, utan snarare ett exempel på hur artikel 5.3 kan tillämpas. En rapporteringskyldig finansiell enhets ansvar för att identifiera och lämna uppgifter om ett rapporteringspliktigt konto ska naturligtvis anses uppfyllt om en annan enhet uppfyller kraven åt den rapporteringsskyldiga finansiella enheten. Mot denna bakgrund behöver någon bestämmelse inte tas in i svensk lag eller förordning för att genomföra punkten G.3. Punkten G.4 tar sikte på i Sverige etablerade investeringsenheter som regleras som ett företag för kollektiva investeringar. Det är alltså fråga om värdepappersfonder och specialfonder och gäller den situationen att fonden har emitterat fysiska andelsbevis ställda till innehavaren. Punkten G.4 saknar relevans för svenska förhållanden och föranleder inte att det tas in någon bestämmelse i svensk lag eller förordning. Bestämmelserna i punkten G föranleder sammanfattningsvis inte att det tas in några bestämmelser i svensk lag eller förordning.

5.3.5 Avsnitt V, Konton som inte är finansiella konton

Förslag: En bestämmelse ska tas in i lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet om att pensionsförsäkringar enligt inkomstskattelagen som tecknas och förvaltas i Sverige ska vara undantagna från rapporteringsplikt i de fall premier betalas av en arbetsgivare till förmån för en anställd som utför tjänster i Sverige. Bestämmelser ska också tas in i den lagen om undantag för vissa temporära dödsfallsförsäkringar, konton som innehas av dödsbon, spärrkonton och partnerjurisdiktionskonton. Bedömning: Undantagen för pensionskonton och andra sparkonton än pensionskonton bör inte tas in i svensk lag eller förordning.

Skälen för förslaget och bedömningen: I avsnitt V beskrivs olika konton som, även om de faller in under den allmänna definitionen av finansiella konton, inte ska anses omfattas av definitionen av finansiellt konto och därför inte i något fall behandlas som rapporteringspliktiga amerikanska konton. Rent tekniskt är systematiken en annan när det gäller dessa undantagna konton än den som gäller för ickerapporteringsskyldiga finansiella enheter och undantagna faktiska innehavare. De konton som anges i avsnitt V betraktas inte som finansiella konton som är undantagna från rapporteringsplikt, utan de undantas i stället helt från definitionen av finansiella konton. Denna skillnad är dock rent teknisk och har inte någon materiell betydelse för avtalets tillämpning. Innebörden av att ett konto undantas från

definitionen av finansiellt konto är att det inte behöver granskas i enlighet med bestämmelserna i bilaga I eller rapporteras i enlighet med artikel 2 och 3 i avtalet. I punkten A undantas vissa sparkonton. Punkten A.1 gäller pensionskonton. De svenska konton som skulle kunna falla in under denna kategori är pensionssparkonton som avses i 58 kap. 21 § IL. Sådana konton får anses uppfylla de krav som anges i punkten A.1 a–d. Punkten A.1 e innebär dock att det i svensk lag måste finnas begränsningar i de belopp som får betalas in till kontot, antingen med avseende på de årliga inbetalningarna eller med avseende på de sammanlagda inbetalningarna under en livstid. I 59 kap. IL finns begränsningar med avseende på hur stora årliga inbetalningar på pensionssparkontot som avdrag får göras för. Det finns dock inga legala hinder mot att göra större årliga insättningar på ett pensionssparkonto än vad som kan dras av. Pensionssparkonton måste därför anses falla utanför tillämpningen av punkten A.1. Något undantag motsvarande undantaget för pensionskonton bör därför inte tas in i svensk rätt. I punkten A.2 finns ett undantag för sparkonton som inte är pensionskonton. Skogskonton och skogsskadekonton som avses 21 kap. 21 § inkomstskattelagen och upphovsmannakonton som avses i 32 kap. 1 § inkomstskattelagen kan hävdas uppfylla kriterierna punkten A.2 a–c. Liksom när det gäller pensionskonton finns dock ett krav på att det i svensk lag ska finnas begränsningar med avseende på belopp som får betalas in till kontot. Av punkten A.2 d framgår att ett krav för att undantaget ska vara tillämpligt är att svensk lag föreskriver att de årliga inbetalningarna får uppgå till högst 50 000 US-dollar. Något legalt hinder mot att göra större insättningar på skogskonton, skogsskadekonton och upphovsmannakonton finns dock inte. Något undantag som motsvarar undantaget för sparkonton som inte är pensionskonton enligt punkten A.2 bör därför inte tas in i svensk lag eller förordning. I punkten B finns ett undantag som är specifikt för Sveriges avtal. Där undantas pensionsförsäkringsavtal som tecknas och förvaltas i Sverige och som är en pensionsförsäkring enligt IL. För att undantaget ska vara tillämpligt uppställs därutöver fyra kriterier. Det första kriteriet är att avsättningar till försäkringsavtalet görs av en arbetsgivare till förmån för en anställd i Sverige med personligt ansvar för utförande. Privata pensionsförsäkringar omfattas således inte. Att den anställde ska ha personligt ansvar för utförande av tjänsterna innebär att det ska vara fråga om ett personligt anställningsförhållande. Det andra kriteriet är att utbetalningar eller uttag från försäkringsavtalet är tillåtna endast vid pensionering, dödsfall eller invalititet. Även om detta rekvisit formulerats något annorlunda än motsvarande rekvisit i t.ex. punkten A.1 d är det samma villkor för utbetalningar som avses här, nämligen att en specificerad pensionsålder uppnåtts eller nedsatt arbetsförmåga eller dödsfall inträffat. Däremot räcker det inte för att undantaget i punkten B ska vara uppfyllt att utbetalningar som görs innan sådan specificerad händelse har inträffat är förbundna med kostnader. Det tredje kriteriet är att utbetalningar ska rapporteras till Skatteverket och det fjärde kriteriet är att utbetalningar till den anställde är skattepliktiga i Sverige. En bestämmelse bör tas in i IDKL som motsvarar undantaget i punkten B för pensionsförsäkringar enligt IL. Det andra, tredje och fjärde kriteriet för 109

undantagets tillämplighet är generellt uppfyllda för sådana pensionsförsäkringar och behöver därför inte tas med i lagen. I detta sammanhang kan också uppmärksammas att ett försäkringsavtal, enligt definitionerna av begreppet finansiellt konto och begreppet kontantvärde, aldrig är ett finansiellt konto om det inte finns något belopp som försäkringstagaren har att erhålla vid återköp eller uppsägning av avtalet (utan avdrag för avgifter för återköp eller pantsättning) eller som försäkringstagaren kan låna i enlighet med eller med hjälp av avtalet. I punkten C finns ett undantag för vissa temporära dödsfallsförsäkringar med en löptid som löper ut innan den försäkrade har fyllt 90 år. För att undantaget ska vara tillämpligt ställs det upp fyra rekvisit. Rekvisiten är oberoende av hur sådana försäkringar behandlas i skatteavseende enligt svensk lag. För att möjliggöra tillämpning av detta undantag bör en bestämmelse som motsvarar punkten C tas in i lagen. I punkten D undantas konton i Sverige som innehas uteslutande av dödsbo om kopia på den avlidnes testamente eller dödsbevis finns med i dokumentationen för kontot. En bestämmelse om att konton som innehas av dödsbon är undantagna från rapporteringsplikt bör tas in i IDKL. I punkten E finns ett undantag för spärrkonton. De rekvisit som ställs upp för undantagets tillämplighet är inte kopplade till hur sådana konton behandlas skattemässigt enligt svensk lag. För att möjliggöra tillämpning av detta undantag bör en bestämmelse om undantag för spärrkonton från rapporteringsplikt tas in i IDKL. I punkten F undantas partnerjurisdiktionskonton. Undantaget avser konton som förs i Sverige men som är undantaget från definitionen av finansiellt konto enligt ett FATCA-avtal mellan USA och en annan stat eller jurisdiktion än Sverige. Ett rapporteringspliktigt konto enligt den svenska lagstiftning som föreslås är endast sådana finansiella konton som förs hos en rapporteringsskyldig finansiell enhet. En rapporteringsskyldig finansiell enhet är en svensk finansiell enhet, exklusive sådana enheters fasta driftsställen i utlandet, och utländska finansiella enheters fasta driftsställen i Sverige. Bestämmelsen i punkten F tar sikte på den situationen att en svensk rapporteringsskyldig finansiell enhet även har att följa lagstiftningen i en annan partnerjurisdiktion när det gäller identifiering och rapportering av rapporteringspliktiga amerikanska konton. Sådana situationer torde bli sällsynta, men det kan inte uteslutas att det kan uppstå situationer då en finansiell enhet måste tillämpa lagstiftningen i mer än en partnerjurisdiktion. En sådan situation skulle t.ex. kunna uppstå om Skatteverket och skattemyndigheten i en annan partnerjurisdiktion gör olika bedömningar med avseende på om en svensk finansiell enhet har ett fast driftsställe i den andra partnerjurisdiktionen. En bestämmelse om undantag för partnerjurisdiktionskonton bör därför tas in i IDKL. De konton som inte omfattas av något undantag enligt FATCAavtalet är således finansiella konton som kan vara rapporteringspliktiga om förutsättningarna för det är uppfyllda. Exempelvis kan nämnas att investeringssparkonton enligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto inte är undantagna och alltså utgör finansiella konton. Om ett sådant konto är rapporteringspliktigt ska de uppgifter som framgår av artikel 2 i FATCA-avtalet lämnas om kontot, se avsnitt 5.2.2. 110 Det innebär att kontrolluppgift i dessa fall ska innehålla bl.a. uppgifter

om ränta, utdelning och annan avkastning av tillgångar på kontot, trots att dessa inkomster inte beskattas i Sverige.

5.3.6 Avsnitt VI, Definitioner

Förslag: Definitioner som motsvarar definitionerna av begreppen rapporteringsskyldigt FFI enligt modell 1 och deltagande FFI ska tas in i lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet. I lagen ska begreppen ”rapporteringsskyldig utländsk finansiell enhet enligt modell 1” respektive ”deltagande utländsk finansiell enhet” användas i stället för begreppen ”rapporteringsskyldigt FFI enligt modell 1” respektive ”deltagande FFI”.

Skälen för förslaget: I avsnitt VI definieras begreppen rapporteringsskyldigt FFI enligt modell 1 och deltagande FFI. Begreppen används i bilaga II och motsvarigheter till dessa begrepp behöver också användas i lagen för att genomföra bestämmelserna bilaga II. Motsvarigheter till dessa definitioner bör därför tas in i lagen. ”FFI” är en förkortning av det engelska uttrycket ”Foreign Financial Institution”. I lagen bör begreppet ”utländsk finansiell enhet” användas i stället för ”FFI”. Bestämmelser om dessa definitioner bör tas in i IDKL.

5.4 Samförståndsförklaring

Förslag: En bestämmelse ska tas in i lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet om att stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund m.m. som är undantagna från skattskyldighet enligt inkomstskattelagen är aktiva icke-finansiella enheter.

Skälen för förslaget: I samförståndsförklaringen finns fyra stycken där det på vissa punkter anges vad både parter är införstådda i med avseende på FATCA-avtalet. I det första stycket anges att USA:s regering är införstådd med att de fördelaktigare villkor i artikel 4 eller i bilaga I som en annan partnerjurisdiktion har överenskommit med USA inte kan tillämpas i Sverige innan de har genomförts i svensk lagstiftning. De fördelaktigare villkoren kommer således inte att gälla automatiskt, trots formuleringen i artikel 7.2. I stället ska de fördelaktigare villkoren gälla först om och när de har genomförts i svensk rätt. Förklaringen tydliggör att svenska rapporteringsskyldiga finansiella enheter inte kan tillämpa mer fördelaktiga villkor i andra partnerjurisdiktioners FATCA-avtal om villkoren inte har genomförts i svensk rätt. Förklaringen föranleder inte att det tas in någon bestämmelse om detta i svensk lag eller förordning. I det andra stycket förklaras att Sveriges regering har för avsikt att under 2014 lägga fram FATCA-avtalet för riksdagen för godkännande, så att avtalet kan träda i kraft senast den 30 september 2015. Där anges också att svenska finansiella institut i enlighet med den amerikanska 111

lagstiftningen ska behandlas som om det finns ett avtal som trätt i kraft fram till dess att det träder i kraft efter det att riksdagen har godkänt avtalet. Om processerna för att få avtalet att träda i kraft drar ut på tiden ska Finansdepartementet meddela USA:s finansministerium om detta. Under vissa förutsättningar kan då tidsfristen för att få avtalet att träda i kraft förlängas från den 30 september 2015 till den 30 september 2016. Om så sker ska dock ändå samma uppgifter överföras till USA som om avtalet hade trätt i kraft senast den 30 september 2015. Förklaringarna i det andra stycket föranleder inte att det tas in några bestämmelser i svensk lag eller förordning. I det tredje stycket förklaras att svenska rapporteringsskyldiga finansiella enheter ska ha registrerat sig hos den amerikanska federala skattemyndigheten före den 1 januari 2015 och att de fram till dess att registrering sker i enlighet med den amerikanska lagstiftningen ska behandlas som om de är registrerade. Innebörden av denna förklaring hade med fördel kunnat införas i svensk lag i form av en skyldighet för rapporteringsskyldiga finansiella enheter att registrera sig senast den 31 december 2014. Tidsfristen för registreringen, som inte kunnat flyttas fram under förhandlingarna av FATCA-avtalet, ligger dock före den tidpunkt som den svenska genomförandelagstiftningen kan träda i kraft. Det finns därför inte möjlighet att införa en sådan skyldighet i svensk lag. En svensk rapporteringsskyldig finansiell enhet som inte registrerar sig hos den amerikanska federala skattemyndigheten före den 1 januari 2015 riskerar dock att behandlas som en icke FATCA-deltagande finansiell enhet av amerikanska och andra finansiella enheter, vilket kan leda till att 30 procent skatt innehålls på betalningar som har sin källa i USA. I det fjärde stycket förklaras att begreppet aktiv NFFE (Active Non- Financial Foreign Entity) innefattar 1) enheter som är ideella föreningar och bedriver verksamhet för allmännyttiga ändamål eller som är registrerade trossamfund och som är undantagna från skattskyldighet enligt 7 kap. IL, 2) välgörenhetsstiftelser som uppfyller villkoren för särskilt undantag från skattskyldighet enlighet med 7 kap. IL, och 3) varje annan enhet som är undantagen från skattskyldighet i enlighet med 7 kap. 15–17 §§ IL. Med anledning av denna förklaring bör en bestämmelse tas in i IDKL om att stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund och andra juridiska personer som är undantagna från skattskyldighet enligt 7 kap. 3–17 §§ IL är aktiva icke-finansiella enheter.

5.5 Ytterligare föreskrifter

Bedömning: Det behöver inte tas in några bestämmelser behöver om att regeringen eller någon annan myndighet får meddela ytterligare föreskrifter om identifiering enligt lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet eller den tillhörande förordningen. Det behöver inte heller tas in några bestämmelser om att regeringen eller någon annan myndighet får meddela ytterligare föreskrifter om utbyte enligt lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet eller den tillhörande

förordningen. Det behöver inte tas in några nya bestämmelser, utöver vad som redan gäller, i skatteförfarandelagen eller skatteförfarandeförordningen om att regeringen eller någon annan myndighet får meddela ytterligare föreskrifter.

Skälen för bedömningen: Till IDKL respektive lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet föreslås det införas en ny förordning till respektive lag. De bestämmelser som föreslås tas in i förordningarna bedöms vara sådana verkställighetsföreskrifter som enligt 8 kap. 7 § regeringsformen får meddelas av regeringen utan bemyndigande i lag. Något bemyndigande till regeringen att meddela föreskrifter behöver därför inte tas in i IDKL eller i lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet. Det behov av verkställighetsföreskrifter som uppkommer med anledning av IDKL och lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet, bedöms tillgodoses av de bestämmelser som föreslås tas in i de nya förordningarna. Några bestämmelser om bemyndigande till en annan myndighet att meddela ytterligare verkställighetsföreskrifter behöver därför inte tas in i förordningarna. Den myndighet som skulle vara aktuell för ett sådant bemyndigande är Skatteverket. Att Skatteverket inte bemyndigas att meddela föreskrifter hindrar dock inte att Skatteverket genom ställningstaganden, allmänna råd eller liknande lämmar vägledning när det gäller verkets inställning i fråga om tolkning av lagarna. Med anledning av de ändringar som föreslås i SFL föreslås även vissa ändringar i SFF. Ändringarna i SFF avser verkställighet av de nya bestämmelser som föreslås i SFL. Av 22 kap. 4 § SFF följer redan nu att Skatteverket får meddela ytterligare föreskrifter om verkställighet av SFL och föreskrifter om verkställighet av SFF. Detta kommer att gälla även de bestämmelser i SFL och SFF som nu föreslås. Det finns inte skäl att ta in ytterligare bestämmelser i SFL eller SFF om att regeringen eller någon annan myndighet får meddela ytterligare föreskrifter.

6 Konsekvenser

6.1 Konsekvenser för de offentliga finanserna

Förslagen i promemorian syftar till att införa de bestämmelser om inhämtande och överföring av uppgifter som krävs enligt avtal mellan Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA (FATCA-avtalet). Förslagen berör enbart hur information ska lämnas till Skatteverket och därifrån vidarebefordras till den amerikanska federala skattemyndigheten. Förslagen kommer således inte att medföra något förändrat skatteuttag i Sverige, och därmed inte heller några offentligfinansiella effekter. FATCA-avtalet innebär även att uppgifter ska lämnas från USA till Sverige om finansiella konton i USA som innehas av svenska personer.

Det kan inte uteslutas att de upplysningar som på det sättet kommer Sverige till del medför att skatt kan tas ut i något fler fall än i dag. Det är emellertid omöjligt att uppskatta hur stor sådan effekt som kan bli följden av de lämnade upplysningarna. Några offentligfinansiella effekter kan därför inte heller beräknas till följd av denna förändring. Konsekvensen av att inte införa bestämmelser för att uppfylla kraven i FATCA-avtalet skulle bli mycket stora. Om inte villkoren i avtalet följs blir följden att 30 procent skatt innehålls för den amerikanska federala skattemyndighetens räkning på all avkastning på amerikanska investeringar som betalas till svenska finansiella enheter. Eftersom denna avkastning uppgår till mycket stora belopp skulle effekterna av en sådan beskattning bli mycket omfattande för svenska företag, och i förlängningen även få offentligfinansiella effekter. Genom förslagen i promemorian undviks denna effekt.

6.2 Konsekvenser för enskilda och företag

Den granskningsprocedur som ska genomföras för att identifiera rapporteringspliktiga konton och icke FATCA-deltagande finansiella enheter åligger de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna. För de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna medför således bestämmelserna en ökad administrativ börda som medför kostnader. När bestämmelserna införs kommer det att medföra en initial kostnad för att granska alla befintliga konton hos en rapporteringsskyldig finansiell enhet och bland dessa identifiera rapporteringspliktiga konton. Bestämmelserna innebär vidare en återkommande årlig kostnad för att identifiera rapporteringspliktiga konton bland de konton som öppnas varje år, och för att undersöka om något konto som öppnats under ett tidigare år har ändrat status och blivit rapporteringspliktigt. Eftersom den granskningsprocedur som beskrivs i denna promemoria är helt ny är det inte möjligt att göra någon uppskattning av vilka kostnader den kommer att medföra. Kostnaden kommer i stor utsträckning att variera mellan olika rapporteringsskyldiga finansiella enheter, beroende på bl.a. vilken verksamhet som bedrivs, hur många kontohavare enheten har och vilka uppgifter om kontohavarna som redan finns tillgängliga hos respektive enhet. För att på ett effektivt sätt kunna genomföra granskningsproceduren kommer det att krävas förändringar av exempelvis IT-system, vilket medför en engångskostnad för de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna. Hur omfattande och kostsamma dessa förändringar blir är sannolikt mycket varierande beroende på bl.a. vilket system den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har i dag, och det är därför inte heller möjligt att uppskatta kostnaderna för dessa. Utöver identifiering av rapporteringspliktiga konton åligger det de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna att lämna kontrolluppgifter till Skatteverket som innehåller de uppgifter som framgår av bestämmelserna i denna promemoria. Uppgifterna ska lämnas för varje rapporteringspliktigt konto och kan innehålla en mängd olika uppgifter, såsom saldo eller värde, sammanlagd ränta, utdelning och annan

avkastning och sammanlagd ersättning vid försäljning eller inlösen av tillgångar. Vilka uppgifter som ska lämnas varierar beroende på vilken typ av rapporteringspliktigt konto det rör sig om. Generellt kan dock sägas att en kontrolluppgift som ska lämnas enligt de föreslagna bestämmelserna normalt är betydligt mer omfattande än de kontrolluppgifter som lämnas enligt dagens regler. Eftersom flera av de uppgifter som ska lämnas enligt förslagen i denna promemoria inte lämnas i dag är det svårt att fullt ut jämföra tidsåtgången för lämnande av en kontrolluppgift enligt dagens regler med de föreslagna kontrolluppgifterna. Vissa paralleller kan dock dras mellan de kontrolluppgifter som nu föreslås lämnas och de kontrolluppgifter som inte längre behöver lämnas efter avskaffandet av förmögenhetsskatten. I samband med att förmögenhetsskatten avskaffades gjordes beräkningar för vilken minskning av den administrativa bördan det medförde att vissa kontrolluppgifter inte längre behövde lämnas. De berörda kontrolluppgifterna var KU 20 (ränteintäkter och fodringsrätter), KU 25 (ränteutgifter och skulder) samt KU 31 (Kontrolluppgift från företagens affärssystem). De uppgifter som skulle lämnas i dessa kontrolluppgifter överensstämmer inte helt med de uppgifter som ska lämnas enligt de aktuella förslagen. I brist på bättre jämförelsematerial kan dock vissa slutsatser dras av den administrativa börda som dessa kontrolluppgifter bedömdes medföra. Företagens administrativa kostnader förknippade med de nämnda kontrolluppgifterna finns uppskattade i Tillväxtverkets databas Malin. Mätningen av dessa kontrolluppgifter, KU 20, KU 25 samt KU 31, är gjord utifrån en indelning efter hur många kontrolluppgifter som lämnas av varje berört företag. Gruppindelningen är: (1) de företag som lämnar mer än 1000 kontrolluppgifter, (2) de som lämnar mellan 100 och 1000 kontrolluppgifter, (3) de som lämnar mellan 50 och 100 kontrolluppgifter, (4) de som lämnar mellan tio och 50 kontrolluppgifter samt (5) de som lämnar högst tio kontrolluppgifter. Anledningen till att en uppdelning gjorts i olika grupper av kontrolluppgiftsskyldiga utifrån antalet lämnade kontrolluppgifter är att även om den totala tidsåtgången är högre för ett företag som lämnar många kontrolluppgifter, så sjunker tidsåtgången per lämnad kontrolluppgift i takt med att antalet lämnade uppgifter ökar. I Malin finns uppskattat den tidsåtgång som beräknas för att lämna kontrolluppgifter för var och en av de fem olika grupperna samt hur många berörda företag som återfinns i de olika grupperna. Gemensamt för samtliga grupper och kontrolluppgifter är antagandet att det kostar ca 224 kronor per timme att utföra arbetet. Tidsåtgången är, för var och en av KU 20, KU 25 och KU 31, uppskattad till: för grupp (1) 480 min, för grupp (2) 150 min, för grupp (3) 49 min, för grupp (4) 33 min, samt för grupp (5) 11 min. Den absoluta majoriteten av berörda företag, ca 95 procent, finns i den grupp som lämnar upp till tio kontrolluppgifter, för att sedan successivt bli allt färre i de grupper som lämnar fler kontrolluppgifter. Med hänsyn till att de kontrolluppgifter som nu föreslås lämnas kan antas bli betydligt mer omfattande än de som uppgifterna i Malin avser finns det dock skäl för att uppskatta tidsåtgången till den dubbla i förhållande till den tid som anges för dessa kontrolluppgifter. Antalet företag som kan antas bli skyldiga att lämna kontrolluppgift enligt de föreslagna reglerna kan med stöd av uppgifter ut 115

databasen FRIDA uppskattas till drygt 8 000. I brist på annat underlag antas fördelningen mellan kontrolluppgiftsskyldiga som ska lämna många respektive få kontrolluppgifter överensstämma med fördelningen mellan de kontrolluppgiftsskyldiga som lämnade de nämna kontrolluppgifterna om förmögenhet. Om det antas att även timkostnaden för att lämna kontrolluppgift enligt de nu föreslagna reglerna är 224 kronor per timme, men att det tar dubbelt så lång tid att lämna en sådan kontrolluppgift i förhållande till dem som lämnades om förmögenhet, kan den nu föreslagna kontrolluppgiftsskyldigheten antas öka de sammanlagda administrativa kostnaderna för alla kontrolluppgiftsskyldiga med ca en miljon kronor sammantaget. Enskilda kontohavare ska i vissa fall inkomma med en egenförsäkran som innehåller utländskt skatteregistreringsnummer till en rapporteringsskyldig finansiell enhet. Det kan även tänkas att kontohavaren i andra situationer måste svara på frågor eller inkomma med dokumentation för att underlätta för en rapporteringsskyldig finansiell enhet att identifiera rapporteringspliktiga konton. Det är inte möjligt att uppskatta den ökning av den administrativa bördan som detta kan medföra för enskilda kontohavare, men ökningen bör vara relativt begränsad. Indirekt kan dock enskilda kontohavare även påverkas om de administrativa kostnader som förslagen medför för de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna övervältras på kunderna genom exempelvis höjda avgifter. Det är dock inte heller möjligt att förutse eller uppskatta några sådana effekter. Ökningen av den administrativa bördan för såväl företag som enskilda måste dock ses i ljuset av de konsekvenser det skulle medföra om åtgärder inte vidtogs för att uppfylla kraven enligt FATCA-avtalet. Som tidigare nämnts skulle då 30 procents skatt innehållas på alla betalningar med amerikansk källa till svenska finansiella enheter. Effekten av detta skulle bli kraftigt negativ för såväl de finansiella enheterna som de enskilda kontohavarna.

6.3 Konsekvenser för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Skatteverket åläggs en skyldighet att ta emot vissa uppgifter som ska lämnas som kontrolluppgifter och att vidarebefordra dessa uppgifter till den amerikanska federala skattemyndigheten. Dessa uppgifter måste kunna hanteras inom Skatteverkets datasystem och hållas avskilda från andra uppgifter som inte omfattas av krav på informationsutbyte. Enligt Skatteverket gör osäkerheten kring vilket ansvar och vilken roll Skatteverket slutligen kommer att ges det mycket svårt att i nuläget göra några säkra kostnadsberäkningar. Om den ökade arbetsbelastningen för att administrera effekterna av avtalet skulle uppgå till ytterligare 20 årsarbetskrafter uppkommer enligt Skatteverket en årlig löpande kostnad på 15 miljoner kronor. Även engångskostnaden för implementeringen av avtalet och systemutveckling skulle enligt Skatteverket kunna uppgå till 15 miljoner kronor. Förslagen bedöms inte påverka de allmänna förvaltningsdomstolarna.

7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

7.1 Bestämmelser om identifiering av konton och icke FATCA-deltagande finansiella enheter

Förslag: Lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet ska träda i kraft den 1 april 2015. Övergångsbestämmelser bör tas in när det gäller finansiella konton som öppnats, tecknats eller förvärvats efter den 30 juni 2014 men före den 1 april 2015. Övergångsbestämmelser behöver också tas in när det gäller de fasta datum som är satta som tidsfrister för genomförande av den initiala granskningen av konton som öppnats före den 1 juli 2014. En övergångsbestämmelse ska också tas in till den nya lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet om att rapporteringsskyldiga finansiella enheter, när det gäller konton som öppnats före den 1 juli 2014, senast den 31 december 2017 ska ha inhämtat det amerikanska skatteregistreringsnumret för specificerade amerikanska personer som är kontohavare eller, i vissa fall, som är kontrollerande personer för en enhet som är kontohavare. Om ett sådant skatteregistreringsnummer inte inkommer ska kontot avslutas.

Skälen för förslaget: Den granskningsprocedur som de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna ska genomföra för att identifiera rapporteringspliktiga konton skiljer sig åt beroende på vilken typ av konto det gäller. Kontona delas in i befintliga respektive nya och i konton som innehas av fysiska personer respektive enheter. Det finns således fyra typer av konton. När det gäller befintliga konton föreskriver FATCA-avtalet tidsfrister för när granskningsprocedurerna ska vara genomförda. Den tidsfrist som först löper ut avser befintliga konton som innehas av fysiska personer och vars saldo eller värde uppgår till mer än 1 000 000 US-dollar den 30 juni 2014. Granskningen av sådana konton ska ha genomförts senast den 30 juni 2015. Några tidsfrister finns dock inte när det gäller nya konton. Detta beror på att nya konton ska granskas i samband med att de öppnas, tecknas eller förvärvas. Ett konto är ett nytt konto om det öppnas, tecknas, eller förvärvas efter den 30 juni 2014. Det finns dock särskilda bestämmelser i FATCA avtalet avseende granskning av nya konton som öppnas innan avtalet har trätt i kraft. Avtalet träder i kraft det datum som Sverige underrättar USA om att Sverige har genomfört de interna åtgärder som krävs för att avtalet ska träda i kraft. Detta kommer att ske när riksdagen har godkänt avtalet. Bestämmelserna bör därför träda i kraft den 1 april 2015. Som nämnts finns det särskilda regler om när en egenförsäkran eller annan dokumentation ska ha inhämtats avseende nya konton som öppnats, tecknats eller förvärvats före FATCA-avtalets ikraftträdande. De rapporteringsskyliga finansiella enheterna har då ett år på sig att inhämta egenförsäkran och annan dokumentation och sedan i övrigt tillämpa bestämmelserna om granskning av nya konton. Om någon

egenförsäkran eller annan dokumentation inte inkommer ska kontot granskas i enlighet med bestämmelserna för befintliga konton och sedan avslutas. För konton som på detta sätt identifieras som rapporteringspliktiga konton, ska samma uppgifter lämnas som om kontona hade identifierats när de öppnades. Övergångsbestämmelser bör tas in avseende dessa konton som öppnats efter den 30 juni 2014 men före den 1 april 2015. När det gäller den inledande granskning som ska göras av befintliga konton, finns också olika fasta datum för när granskningen ska ha genomförts. Beroende på vad det är för typ av konto ska granskningen av befintliga konton ha genomförts senast den 30 juni 2015 respektive den 30 juni 2016. Eftersom det är fråga om fasta tidpunkter som blir inaktuella efter att de löpt ut bör bestämmelser om dessa tidsfrister tas in som övergångsbestämmelser till den föreslagna nya lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCAavtalet. I artikel 6.4 b anges att Sverige åtar sig att senast den 1 januari 2017 ha antagit bestämmelser för rapportering med avseende på 2017 och efterföljande år som föreskriver att rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheter ska inhämta amerikanskt skatteregistreringsnummer för varje amerikansk specificerad person. En övergångsbestämmelse bör därför tas in om att det amerikanska skatteregistreringsnumret ska ha inhämtats senast den 31 december 2017 när det gäller befintliga konton (se vidare om detta under avsnitt 5.2.6).

7.2 Utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet

Förslag: Lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet ska träda i kraft den 1 april 2015. Övergångsbestämmelser bör tas in när det gäller Skatteverkets skyldighet att - underrätta den amerikanska federala skattemyndigheten när Skatteverket anser att USA har på plats lämpliga säkerhetsbestämmelser för att säkerställa att information som tas emot fortsätter att vara sekretessbelagd och uteslutande används för beskattningsändamål och en infrastruktur för ett effektivt informationsutbyte, och - överföra uppgifter till USA avseende finansiella konton som öppnats, tecknats eller förvärvats efter den 30 juni 2014 men före den 1 april 2015.

Skälen för förslaget: I lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet regleras bl.a. Skatteverkets skyldigheter att överföra uppgifter till den amerikanska federala skattemyndigheten. Detta ska ske första gången senast den 30 september 2015. Innan uppgifterna överförs måste de dock ha lämnats till Skatteverket i form av kontrolluppgifter. Skatteverket ska även underrätta den amerikanska federala skattemyndigheten när Skatteverket anser att USA har på plats

lämpliga säkerhetsbestämmelser för att säkerställa att information som tas emot fortsätter att vara sekretessbelagd och uteslutande används för beskattningsändamål och en infrastruktur för ett effektivt informationsutbyte. Detta är tänkt att kunna ske före den 30 september 2015. Även denna lag bör därför träda ikraft den 1 april 2015. Eftersom den nämnda skyldigheten för Skatteverket att underrätta den amerikanska federala skattemyndigheten är ett åliggande som gäller ett tillfälle och som därefter är överspelad bör en bestämmelse om den skyldigheten tas in som en övergångsbestämmelse till lagen. Som angetts ovan under avsnitt 7.1 finns särskilda regler för när uppgifter om rapporteringspliktiga konton som öppnats, tecknats eller förvärvats efter den 30 juni 2014 och före avtalets ikraftträdande ska överföras till USA. Bestämmelser om dessa särskilda regler bör tas in som övergångsbestämmelser till lagen.

7.3 Ändring i offentlighets- och sekretesslagen

Förslag: Ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen ska träda i kraft den 1 april 2015.

Skälen för förslaget: Den ändring som föreslås i offentlighets- och sekretesslagen är ett tillägg av en hänvisning till lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet när det gäller användarbegränsningar för uppgifter. Eftersom den sistnämnda lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2015, bör även ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen göra det.

7.4 Ändring i skatteförfarandelagen

Förslag: Ändringarna i skatteförfarandelagen ska träda i kraft den 1 april 2015. Uppgifter om ränta, utdelning och annan avkastning på depåkonton, ränta på inlåningskonton och utbetalningar från andra typer av rapporteringspliktiga konton ska lämnas första gången med avseende på 2015. Uppgifter om intäkter från försäljning eller inlösen av tillgångar på depåkonton ska lämnas första gången med avseende på 2016. Övriga uppgifter ska lämnas första gången med avseende på 2014. Särskilda övergångsbestämmelser ska tas in med avseende på uppgifter om konton som öppnats, tecknats eller förvärvats efter den 30 juni 2014 men före den 1 april 2015 och om det första tillfället för lämnande av uppgifter om betalningar till icke FATCA-deltagande finansiella enheter.

Skälen för förslaget: I artikel 3 i FATCA-avtalet finns bestämmelser om när och med avseende på vilka år som uppgifter ska överföras till den amerikanska federala skattemyndigheten. Identifieringsuppgifter avseende kontohavaren och det rapporteringsskyldiga finansiella institutet och uppgifter om saldo eller värde ska överföras avseende 2014 och framåt för samtliga typer av rapporteringspliktiga konton. Uppgifter

om ränta, utdelning och annan avkastning på depåkonton, ränta på inlåningskonton och utbetalningar från andra typer av rapporteringspliktiga konton ska dock överföras först med avseende på 2015, och uppgifter om intäkter från försäljning eller inlösen av tillgångar på depåkonton ska överföras först med avseende på 2016. För dessa olika typer av uppgifter bör därför bestämmelser tas in som anger avseende vilka år som uppgifter första gången ska lämnas av de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna. Som angetts ovan under avsnitt 7.1 finns särskilda regler om överföring av uppgifter om rapporteringspliktiga konton som öppnats, tecknats eller förvärvats efter den 30 juni 2014 och före avtalets ikraftträdande ska överföras till USA. Eftersom uppgifterna måste lämnas av de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna till Skatteverket innan de kan överföras till USA, bör särskilda övergångsbestämmelser tas in till ändringen i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, om de särskilda tidpunkter som ska gälla för att lämna kontrolluppgifter och informationsuppgifter om dessa konton. Av artikel 4.1 b i FATCA-avtalet framgår att de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna för vart och ett av åren 2015 och 2016 till Skatteverket ska lämna uppgifter om namnet på varje icke FATCAdeltagande finansiell enhet till vilken betalningar har gjorts och de sammanlagda belopp som dessa betalningar uppgår till. Eftersom denna skyldighet endast gäller för åren 2015 och 2016 samt därefter upphör att gälla, bör en bestämmelse om denna skyldighet tas in i form av en övergångsbestämmelse till ändringen i SFL.

8 Författningskommentar

8.1 Förslaget till lag om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet

1 kap.

1 § I paragrafen anges lagens innehåll.

2 § I första stycke t anges att lagen gäller vid sådan identifiering av rapporteringspliktiga finansiella konton som avses i avtalet mellan Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA (FATCA-avtalet). Vad som avses med rapporteringspliktigt konto framgår av 2 kap. 16 §. Här är det endast fråga om att identifiera sådana konton som i FATCA-avtalet benämns amerikanska rapporteringspliktiga konton. De konton som i avtalet benämns svenska rapporteringspliktiga konton ska i stället identifieras av finansiella

enheter i USA. FATCA är en förkortning av den amerikanska lagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act. I andra stycket anges att lagen också gäller vid sådan identifiering av och vid sådant tillhandahållande av information om betalningar till icke FATCA-deltagande finansiella enheter som avses i FATCA-avtalet. Som framgår av 1 § finns bestämmelser om detta i 6 kap. 7 och 8 §§.

3 § I paragrafen anges att lagen ska tillämpas av rapporteringsskyldiga finansiella enheter. Definitionen av begreppet rapporteringsskyldig finansiell enheten finns i 2 kap. 6 §. Rapporteringsskyldiga finansiella enheter är svenska enheter eller utländska finansiella enheters fasta driftsställen i Sverige. Rapporteringspliktiga konton enligt denna lag kan därför bara vara finansiella konton hos svenska enheter eller hos fasta driftställen i Sverige. Ett finansiellt konto hos en svensk enhets fasta driftsställe i utlandet kan dock inte vara ett rapporteringspliktigt konto enligt denna lag.

2 kap.

1 § I paragrafen tillsammans med 2 och 3 §§ finns definitionen av begreppet aktiv icke-finansiell enhet. Definitionen motsvarar definitionen av begreppet Aktiv NFFE i avsnitt VI.B 2–4 i bilaga I till FATCA-avtalet. NFFE är en förkortning av den amerikanska motsvarigheten till begreppet icke-finansiell enhet som inte är en amerikansk enhet. Här används i stället det svenska begreppet. Någon motsvarighet till definitionerna av NFFE och passiv NFFE har inte ansetts nödvändiga att ta in i lagen. Som gemensamma förutsättningar för de enheter som räknas upp i punkterna 1–10 gäller att det rör sig om en enhet som inte har hemvist i USA och som inte är en sådan finansiell enhet som avses i 5–9 §§. I första stycket 1 anges att en enhet vars bruttointäkter till mindre än hälften utgörs av intäkter från annan verksamhet än rörelse är en aktiv icke-finansiell enhet om de tillgångar som enheten innehade under föregående kalenderår eller föregående annan lämplig rapporteringsperiod till mindre än hälften utgjordes av tillgångar som genererar, eller innehas i syfte att generera, sådana intäkter. Med rörelse avses här även värdepappersrörelse enligt 1 kap. 5 § 28 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden Med annan lämplig rapporteringsperiod avses t.ex. enhetens räkenskapsår om det är ett annat än kalenderåret. I första stycket 2 anges att en enhet vars andelar är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad är en aktiv icke-finansiell enhet. Vad som avses med att en andel är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad anges i 11 och 12 §§. I första stycket 3 anges att enheter är aktiva icke-finansiella enheter också om de är närstående till en icke-finansiell enhet vars andelar är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad.

I första stycket 4 anges att en enhet är en aktiv icke-finansiell enhet om den har sitt säte i ett amerikanskt territorium och om samtliga personer med ägarintresse i enheten har sin faktiska hemvist i det amerikanska territoriet. Begreppet amerikanskt territorium definieras i 16 §. I första stycket 5 anges att vissa offentliga organ m.m., däribland politiskt förvaltningsområde under en regering, ska anses vara aktiva icke-finansiella enheter. I avsnitt VI.B 4 d i bilaga I till FATCA-avtalet tydliggörs att politiska förvaltningsområden under en regering innefattar delstater, provinser, regioner och kommuner. I Sverige är det alltså fråga om kommuner och landsting. I första stycket 6 beskrivs s.k. holdingbolag som ska anses vara aktiva icke-finansiella enheter. I andra stycket föreskrivs dock ett undantag från denna bestämmelse. I första stycket 7 anges att enheter som bedriver nystartad näringsverksamhet under vissa förutsättningar ska anses vara aktiva ickefinansiella enheter. I första stycket 8 anges att vissa enheter som genomgår omorganisation ska anses vara aktiva icke-finansiella enheter. En av förutsättningarna för detta är att enheten inte avser att bedriva näringsverksamhet som utgör verksamhet i en finansiell enhet. I första stycket 9 anges när ett koncerninternt s.k. treasurycenter ska anses vara en aktiv icke-finansiell enhet. I första stycket 10 anges att en icke-finansiell enhet som är en undantagen utländskt icke-finansiell enhet enligt relevanta amerikanska författningar ska anses vara en aktiv icke-finansiell enhet. De ickefinansiella enheter som åsyftas är de som är undantagna NFFE:er (excepted NFFE) enligt de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations som avses i avsnitt VI.B 4 i i bilaga I till FATCAavtalet. I andra stycket anges att en enhet som avses i första stycket 6 inte ska anses vara en aktiv icke-finansiell enhet om den fungerar som eller utger sig för att vara ett investeringsinstrument vars syfte är att förvärva eller finansiera bolag och sedan inneha andelar i dessa bolag som anläggningstillgångar för investeringsändamål. Här avses bolag och fonder som utger sig för att vara riskkapitalbolag och -fonder, såsom private equity-fonder, venture capital-fonder och leverage buyout-fonder. Det kan vara både svenska och utländska typer av investeringsinstrument. Se vidare avsnitt 5.1.6.

2 § I paragrafen anges ytterligare enheter, utöver de som anges i 1 eller 3 §, som ska anses vara aktiva icke-finansiella enheter. Det rör sig här om enheter som ägnar sig åt välgörande ändamål eller i övrigt ägnar sig åt verksamhet som är till nytta för det allmänna samt vissa andra organisationer utan vinstsyfte.

3 § I paragrafen anges ytterligare enheter, utöver de som anges i 1 eller 2 §, som ska anses vara aktiva icke-finansiella enheter.

I första stycket anges att sådana stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska personer som är undantagna från skattskyldighet enligt bestämmelserna i 7 kap. 3–20 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, är aktiva icke-finansiella enheter. Dessa enheter är ofta att betrakta som aktiva icke-finansiella enheter redan med tillämpning av 2 §. Här tydliggörs dock att även de enheter som avses här och som inte faller in under det som anges i 2 § ska betraktas som aktiva icke-finansiella enheter. I andra stycket anges att även källskatteinnehållande i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och källskatteinnehållande utländska truster enligt relevanta amerikanska författningar ska anses vara aktiva icke-finansiella enheter. I de amerikanska författningarna benämns dessa enheter ”Withholding Foreign Partnerships” och Withholding Foreign Trusts”. De relevanta amerikanska författningar som åsyftas är de U.S. Treasury Regulations som avses i avsnitt VI.B 3 i bilaga I till FATCA-avtalet.

4 § I paragrafen definieras begreppet deltagande utländsk finansiell enhet. Att en finansiell enhet är utländsk syftar i detta sammanhang på att det inte är fråga om en amerikansk finansiell enhet. Definitionen får dock betydelse för tillämpningen endast när det är fråga om att avgöra om en finansiell enhet som varken är svensk eller amerikansk är en deltagande utländsk finansiell enhet. I andra stycket anges vad som avses med begreppet FFI-avtal. Med bestämmelserna i relevanta bestämmelser i amerikanska författningar avses § 1471 b i USA:s skattelagstiftning Internal Revenue Code (se avsnitt VI.B i bilaga II till FATCA-avtalet). Ett FFI-avtal är ett avtal som ingås mellan en finansiell enhet och den amerikanska federala skattemyndigheten om att den finansiella enheten ska rapportera amerikanska rapporteringspliktiga konton direkt till den amerikanska federala skattemyndigheten i enlighet med den amerikanska FATCAlagstiftningen. Sådana avtal ska ingås av finansiella enheter i stater och jurisdiktioner som har ingått mellanstatligt avtal enligt modell 2 och av finansiella enheter i stater och jurisdiktioner som inte har ingått något mellanstatligt avtal. Finansiella enheter i stater och jurisdiktioner som har ingått mellanstatligt avtal enligt modell 1 ska dock inte ingå sådana avtal. I tredje stycket anges vad som avses med begreppet mellanstatligt avtal enligt modell 2.

5 § I paragrafen anges att det med begreppet finansiell enhet avses en enhet som anges i 6, 7, 8 eller 9 §. I punkten 1 tydliggörs att en enhet vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i sådan verksamhet som normalt förknippas med s.k. holdingbolag inte är en finansiell enhet. I punkten 2 tydliggörs att en enhet vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i sådan verksamhet som normalt förknippas med koncerninterna s.k. treasurycenter inte är en finansiell enhet.

6 § I paragrafen beskrivs den typen av finansiell enhet som i FATCA-avtalet kallas depåenhet (custodial institution). I första stycket anges att en enhet är en finansiell enhet om förvaring eller förvaltning av finansiella tillgångar för annans räkning utgör en väsentlig del av verksamheten. Finansiella tillgångar innefattar finansiella instrument och försäkringsavtal. Finansiella tillgångar innefattar inte direkt ägande i fast egendom.

7 § I paragrafen beskrivs den typ av finansiell enhet som kallas inlåningsenhet (depository institution). Bestämmelsen syftar på kreditinstitut som tar emot inlåning, eller en enhet som bedriver liknande verksamhet, t.ex. ett inlåningsföretag som tar emot isättningar.

8 § I paragrafen beskrivs den typ av finansiell enhet som kallas investeringsenhet (investement entity). I första stycket 1 anges att verksamhet som medför att en enhet ska anses vara en finansiell enhet är handel med penningmarknadsinstrument, valutatransaktioner, valuta-, ränte- eller indexinstrument, överlåtbara värdepapper och handel med råvaruterminer. I artikel 1.1 j 1 i FATCA-avtalet exemplifieras begreppet penningmarknadsinstrument med checkar, växlar, inlåningsbevis och derivat. I första stycket 2 och 3 anges vidare att verksamhet som medför att en enhet ska anses vara en finansiell enhet även är individuell och kollektiv portföljförvaltning, eller annan verksamhet som innebär att pengar eller andra medel investeras, administreras eller förvaltas. Värdepappersfonder och specialfonder utgör sådana finansiella enheter som omfattas av första stycket, eftersom de är enheter som förvaltas av enheter som i sin näringsverksamhet bedriver sådan verksamhet som beskrivs i första stycket. I andra stycket anges att sådana finansiella enheter som avses i första stycket benämns ”investeringsenheter” i denna lag.

9 § I paragrafen beskrivs den typ av finansiell enhet som kallas specificerat försäkringsföretag (specified insurance company).

10 § I paragrafen definieras begreppet finansiellt konto. I första stycket anges att ett finansiellt konto är ett konto hos en finansiell enhet. Därefter räknas det upp ytterligare förutsättningar för att ett konto ska anses vara ett finansiellt konto. När det gäller ett konto som har lagts upp för ett kontoförande institut hos en central värdepappersförvarare som avses i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument ska kontot anses finnas hos den centrala värdepappersförvararen om det kontoförande institutet inte är förvaltare av de finansiella instrument som kontot omfattar. I första

stycket 1 anges vad som avses med ett finansiellt konto som är ett inlåningskonto. I första stycket 2 anges vad som avses med ett finansiellt konto som är ett depåkonto. I första stycket 3 och 4 anges vilka andelar i eget kapital och skulder som utgör finansiella konton. Av första stycket 4 framgår att en andel i eget kapital eller skulder i en finansiell enhet som inte är en investeringsenhet är ett finansiellt konto om andelen inte är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad, värdet av andelen direkt eller indirekt huvudsakligen fastställs på grundval av tillgångar som ger upphov till källskattepliktiga betalningar med amerikansk källa och typen av andel har valts i syfte att undvika att andelen är att anse som ett rapporteringspliktigt finansiellt konto. Det kan vara en andel i en finansiell enhet som inte är en investeringsenhet och som inte är ett aktiebolag som är ett avstämningsbolag, om den finansiella enhetens kapital i huvudsak är investerat i amerikanska tillgångar, såsom amerikanska värdepapper. Andelen ska då anses vara ett finansiellt konto hos den finansiella enheten om den amerikanska personens syfte med valet av andel är att uppgift om innehavet inte ska överföras till den amerikanska federala skattemyndigheten. Rapportering undviks inte om andelen finns på ett depåkonto som är ett rapporteringspliktigt konto. Om rapportering avseende andelen sker ska den inte anses vara ett finansiellt konto enligt denna bestämmelse. Bestämmelsen anger den enda situationen då en andel i eget kapital eller skulder i en annan finansiell enhet än en investeringsenhet i sig kan utgöra ett rapporteringspliktigt konto.. I första stycket 5 anges vilka försäkringsavtal som är finansiella konton. Ett försäkringsavtal är ett finansiellt konto endast om det har ett kontantvärde eller är ett livränteavtal. I 16 § definieras kontantvärde som det högsta av 1) det belopp som försäkringstagaren har att erhålla vid återköp eller uppsägning av avtalet, utan avdrag för avgifter för återköp eller uppsägning av avtalet, eller 2) det belopp som försäkringstagaren kan låna i enlighet med eller med hjälp av avtalet. Ett försäkringsavtal är alltså inte ett finansiellt konto om det inte har något sådant värde. I artikel 1.1 s) 3 i FATCA-avtalet klargörs att ett försäkringsavtal med kontantvärde eller ett livränteavtal inte utgör ett finansiellt konto om det är en icke-investeringsrelaterad, icke-överförbar och omedelbart utbetalbar livränteförsäkring som tecknats för en fysisk person och innebär penningutbetalning av ålders- eller pensionsförmån i enlighet med ett konto som är undantaget från rapporteringsplikt i enlighet med bestämmelserna i bilaga II. I denna lag behandlas undantagen från rapporteringsplikt i 3 kap. Klargörandet i artikel 1.1 s) 3 i FATCAavtalet har ansett överflödigt att ta in i första stycket av denna paragraf, med hänsyn till vad som anges i andra stycket. I andra stycket undantas sådana konton som är undantagna från rapporteringsplikt enligt 3 kap. från definitionen av finansiellt konto.

11 § I paragrafen anges vad som avses med att en andel är föremål för regelmässig handel.

12 § I paragrafen anges vad som avses med en etablerad värdepappersmarknad.

13 § I paragrafen definieras begreppet kontohavare. Huvudregeln är att den person som registrerats eller identifierats som innehavare av ett finansiellt konto är kontohavare. Kontohavaren kan vara såväl en fysisk person som en juridisk person. I andra stycket anges vad som gäller med avseende på kontohavare när det finansiella kontot är ett försäkringsavtal med kontantvärde eller ett livränteavtal. I tredje stycket finns en särskild bestämmelse med avseende på den situationen att en person som inte är en finansiell enhet eller som är en finansiell enhet som är etablerad eller registrerad i ett amerikanskt territorium, agerar i egenskap av ombud, förmyndare, förvaltare, underteckningsbehörig, investeringsrådgivare eller förmedlare och förvaltar ett finansiellt konto till förmån för en annan person eller för en annan persons räkning. I ett sådant fall ska den andra personen anses vara kontohavare. Det kan t.ex. röra sig om klientmedelskonton som förvaltas av en advokat eller en fastighetsmäklare. Det kan också t.ex. vara fråga om ett konto som förvaltas till förmån för en minderårig person. Det är då den minderåriga personen som ska anses vara kontohavare.

14 § I paragrafen definieras begreppet rapporteringsskyldig finansiell enhet som en enhet som inte är undantaget från rapporteringsskyldighet enligt 3 kap. Definitionen är generell och anger vilka finansiella enheter som är rapporteringsskyldiga utan att peka ut vilken finansiell enhet som är rapporteringsskyldig med avseende på ett specifikt finansiellt konto. I 2 kap. 10 § anges dock att ett finansiellt konto är ett konto hos en finansiell enhet. Det innebär att en rapporteringsskyldig finansiell enhet är rapporteringsskyldig för de rapporteringspliktiga finansiella konton som finns hos den enskilde rapporteringsskyldiga finansiella enheten. Det betyder bl.a. att det är den centrala värdepappersförvararen som är rapporteringsskyldig finansiell enhet när det gäller ett konto som har lagts upp för ett kontoförande institut hos en central värdepappersförvarare som avses i 1 kap. 3 § lagen om kontoföring av finansiella instrument, om inte det kontoförande institutet är registrerat som förvaltare av de finansiella instrument som kontot omfattar. Se dock 8 kap. 1 § när det gäller det kontoförande institutets skyldighet att tillämpa bestämmelserna i 4–8 kap. om granskning av finansiella konton och identifiering av rapporteringspliktiga konton. Av andra stycket framgår att om det annars skulle vara en värdepappersfond eller specialfond som är den rapporteringsskyldiga finansiella enheten, ska fondbolaget respektive förvaltaren av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) som förvaltar värdepappersfonden respektive specialfonden i stället anses vara den rapporteringsskyldiga finansiella enheten. Värdepappersfonder och specialfonder är inte 126 juridiska personer men omfattas av begreppet enhet eftersom det

omfattar även andra juridiska konstruktioner än juridiska personer. Värdepappersfonder och specialfonder är investeringsenheter med tillämpning av 2 kap. 8 § och skulle därför, utan bestämmelsen i detta stycke, kunna vara rapporteringsskyldiga finansiella enheter. I detta stycke anges därför att det är fondbolaget respektive AIF-förvaltaren och inte fonden som i sådana fall ska vara den rapporteringsskyldiga finansiella enheten. Av 23 a kap. 7 § skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, framgår att uppgift ska lämnas i kontrolluppgift om utbetalningar från vissa rapporteringspliktiga finansiella konton, under förutsättning att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten är gäldenär eller garant för kontot. I denna paragraf föreskrivs att fondbolaget respektive AIF-förvaltaren ska vara rapporteringsskyldiga finansiella enheter i fondernas ställe. Fondbolag och AIF-förvaltare har dock inte ställning som gäldenär eller garant för några rapporteringspliktiga konton. För att kontrolluppgift ändå ska kunna lämnas om utbetalningar från rapproteringspliktiga konton som finns hos värdepappersfonder och specialfonder föreslås en bestämmelse som anger att fondbolaget respektive AIF-förvaltaren vid tillämpning av 23 a kap. 7 § SFL ska anses vara gäldenär eller garant för konton hos en värdepappersfond eller en specialfond som dessa förvaltar. I tredje stycket anges att en utländsk finansiell enhets fasta driftställe i Sverige ska anses vara en svensk finansiell enhet och att en svensk finansiell enhets fasta driftställe utomlands inte ska anses vara en svensk finansiell enhet.

15 § I paragrafen definieras begreppet rapporteringsskyldig utländsk finansiell enhet enligt modell 1. I andra stycket anges vad som avses med begreppet mellanstatligt avtal enligt modell 1 (s.k. Model 1 IGA).

16 § I paragrafen återges de definitioner som finns i artikel 1.1 i FATCAavtalet, avsnitt VI.B i bilaga I och avsnitt VI i bilaga II, som har ansetts behövas vid tillämpning av denna lag. De begrepp som definieras i denna paragraf är amerikansk person, amerikanskt territorium, andel i eget kapital, befintligt konto, behörig förmedlare, enhet, FATCA, försäkringsavtal, försäkringsavtal med kontantvärde, icke FATCAdeltagande finansiell enhet, kontantvärde, kontrollerande person, källskattepliktig betalning med amerikansk källa, källskatteinnehållande utländsk enhet, livränteavtal, närstående enhet, nytt konto, partnerjurisdiktion, rapporteringspliktigt konto och specificerad amerikansk person. I definitionen av begreppet andel i eget kapital anges bl.a. vad som ska avses med andel i eget kapital när det gäller ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. I den bestämmelse i FATCA-avtalet som definitionen är hämtad från anges även att en andel i eget kapital, när det är fråga om en trust, ska anses innehas av en person som betraktas som stiftare eller förmånstagare för hela eller en del av trusten eller av en annan fysisk person som utövar verklig kontroll över

trusten, samt vem som ska betraktas som förmånstagare. Eftersom truster inte kan bildas enligt svensk rätt saknas anledning att ta in dessa bestämmelser i lagen. Definitionen av begreppet behörig förmedlare syftar på det som i amerikansk lagstiftning benämns ”Qualified Intermediary” och förkortas ”QI”. De relevanta amerikanska författningar som avses är de som anges i artikel 4.1 d i FATCA-avtalet. Begreppet enhet definieras som en juridisk person eller en annan juridisk konstruktion såsom en trust. Eftersom begreppet täcker in även andra juridiska konstruktioner än juridiska personer omfattas även t.ex. värdepappersfonder och specialfonder. FATCA är den amerikanska lagstiftning som utgörs av avsnitt 1471– 1474 i kapitel 4 i USA:s Internal Revenue Code från 1986 och tillhörande U.S. Treasury Regulations. Lagstiftningen kallas Foreign Account Tax Compliance Act (förkortas FATCA) och utgjorde en del av det större lagstiftningspaketet the Hiring Incentives to Restore Employement Act som antogs 2010. När det gäller definitionen av begreppet kontrollerande person anges det i artikel 1.1 mm i FATCA-avtalet att tolkningen av begreppet ska stämma överens med rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt (FATF). Den rekommendation som avses är FATF:s rekommendation 10 i den lydelse som antogs i februari 2012. Det som där sägs om faktiska betalningsmottagare (beneficial owners) ska tillämpas på motsvarande sätt med avseende på kontrollerande personer enligt denna lag. Kontroll kan utövas genom ägarintresse eller på annat sätt. Om en fysisk person som utövar kontroll genom ägarintresse är en kontrollerande person beror på enhetens ägarstruktur. Definitionen av begreppet källskatteinnehållande utländsk enhet syftar på dem som i amerikansk lagstiftning benämns ”Withholding Foreign Partnerships” och ”Withholding Foreign Trusts”. I definitionen av begreppet källskattepliktig betalning med amerikansk källa anges att begreppet innefattar bl.a. betalning av ränta som har sin källa i USA. I artikel 1.1 jj) i FATCA-avtalet förtydligas att ränta innefattar bl.a. ursprunglig emissionsrabatt. Definitionen av begreppet rapporteringspliktigt konto hänvisar till att kontot ska ha identifierats som ett sådant i enlighet med 4–8 kap.

17 § I paragrafen klargörs att termer och uttryck som används i lagen har samma betydelse och tillämpningsområde som i IL, om någonting annat inte sägs.

3 kap.

1 § Paragrafen har tagits in för att genomföra avsnitt I och II i bilaga II till FATCA-avtalet. Begreppet myndighetsenhet definieras i 4 §, begreppet internationell organisation i 5 § och begreppet investeringsenhet som ägs helt av undantagna faktiska innehavare i 6 §. Av definitionen i 6 §

framgår att den omständigheten att en eller flera undantagna faktiska innehavare har ett konto indirekt via en investeringsenhet inte innebär att kontot blir rapporteringspliktigt. Av 2 kap. 14 § framgår att en finansiell enhet som är undantagen från rapporteringsskyldighet enligt detta kapitel aldrig är en rapporteringsskyldig finansiell enhet vid tillämpning av denna lag. En enhet är naturligtvis inte heller en rapporteringsskyldig finansiell enhet om den inte är en finansiell enhet enligt definitionen i 2 kap. 5–9 §§. Av definitionen av begreppet rapporteringspliktigt konto i 2 kap. 16 § framgår att ett finansiellt konto aldrig är ett rapporteringspliktigt konto om det innehas uteslutande av en eller flera personer som är undantagna faktiska innehavare enligt detta kapitel. Se även avsnitt 5.3.1 och 5.3.2. Av andra stycket framgår att undantagen enligt första stycket inte gäller för Sveriges riksbank, myndighetsenheter eller internationella organisationer i den del deras verksamhet består i sådan kommersiell verksamhet som normalt bedrivs av finansiella enheter som anges i 2 kap. 6, 7 eller 9 §, t.ex. ett specificerat försäkringsföretag eller ett kreditinstitut. Om någon av de nämnda enheterna skulle ägna sig åt sådan verksamhet omfattas således inte inkomster som härrör från den kommersiella verksamheten av undantagen i första stycket. En rapporteringsskyldig finansiell enhet ska alltså inte betrakta en kontohavare som är t.ex. en internationell organisation som en undantagen faktisk innehavare om det skulle vara så att kontot ingår i den internationella organisationens kommersiella t.ex. inlånings- eller försäkringsverksamhet. En sådan internationell organisation ska inte heller anses vara undantagen från rapporteringsskyldighet i sin sådana kommersiella verksamhet.

2 § Paragrafen har tagits in för att genomföra avsnitt III och IV B–E i bilaga II till FATCA-avtalet. Begreppet finansiell enhet med lokalt kundunderlag definieras i 7 §, begreppet lokal bank i 8 §, begreppet finansiell enhet med endast lågvärdekonton i 9 §, begreppet kvalificerad utfärdare av kreditkort i 10 §, begreppet uppdragsgivande investeringsenhet i 11 §, begreppet uppdragsgivande investeringsbolag med begränsad ägarkrets i 12 §, begreppet investeringsrådgivare i 13 § och begreppet investeringsansvarig i 14 § Av 2 kap. 14 § framgår att en finansiell enhet som är undantagen från rapporteringsskyldighet enligt detta kapitel aldrig är en rapporteringsskyldig finansiell enhet vid tillämpning av denna lag. En enhet är naturligtvis inte heller en rapporteringsskyldig finansiell enhet om den inte är en finansiell enhet enligt definitionen i 2 kap. 5–9 §§. Se även avsnitt 5.3.3 och 5.3.4.

3 § Paragrafen har tagits in för att genomföra avsnitt V i bilaga II till FATCA-avtalet. I paragrafen anges vilka finansiella konton som är undantagna från rapporteringsplikt. Begreppet viss temporär dödsfallsförsäkring definieras i 15 §, begreppet konto som innehas av dödsbo i 16 §, begreppet spärrkonto i 17 § och begreppet

partnerjurisdiktionskonto i 18 §. Av 2 kap. 10 § andra stycket framgår att konton som är undantagna från rapporteringsplikt enligt detta kapitel inte är att anse som finansiella konton vid tillämning av denna lag. När det gäller pensionsförsäkringar har de krav som ställs för att dessa försäkringar ska undantas enligt FATCA-avtalet på att utbetalningar eller uttag ska vara tillåtna endast vid vissa preciserade händelser, att utbetalningar ska rapporteras till Skatteverket och att utbetalningar ska vara skattepliktiga i Sverige, utelämnats i paragrafen eftersom detta följer redan av att det är fråga om pensionsförsäkringar som uppfyller kraven enligt IL, se vidare avsnitt 5.3.5.

4 § I paragrafen definieras begreppet myndighetsenhet. Förtydligandet som görs i avsnitt I.A i bilaga II till FATCA-avtalet att kategorin även omfattar subnationella politiska förvaltningsområden har utelämnats här, eftersom det redan anges uttryckligen att kommuner och lansting omfattas av undantaget. I andra stycket specificeras vad som avses med begreppet integrerad del. I tredje stycket specificeras vad som avses med begreppet kontrollerad enhet. I fjärde stycket anges vad som avses med att en inkomst inte är fördelad till förmån för en privatperson.

5 § I paragrafen definieras begreppet internationell organisation. De internationella organisationer som avses här är i första hand sådana som avses i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

6 § I paragrafen definieras begreppet investeringsenhet som ägs helt av undantagna faktiska innehavare. Det är ägarna som är kontohavare hos en sådan finansiell enhet. Eftersom ägarna ska vara undantagna faktiska innehavare, och då ett konto inte är rapporteringspliktigt om det uteslutande innehas av en eller flera undantagna faktiska innehavare, har således en sådan investeringsenhet inte några rapporteringspliktiga konton att hantera. Undantaget har därför störst betydelse i det avseendet att även själva investeringsenheterna ska anses vara undantagna faktiska innehavare. Den omständigheten att en eller flera undantagna faktiska innehavare har ett konto indirekt via en investeringsenhet innebär alltså inte att konto blir rapporteringspliktigt.

7 § I paragrafen definieras begreppet finansiell enhet med lokalt kundunderlag. När det gäller begreppet fast driftställe finns det i andra stycket en särskild bestämmelse som tar sikte på innebörden av detta begrepp i just detta sammanhang. I Avsnitt III.A i bilaga I till FATCAavtalet anges att den finansiella enheten ska vara förpliktigad att identifiera kontohavare med hemvist i Sverige i syfte att antingen lämna

uppgifter eller innehålla skatt med avseende på finansiella konton eller i syfte att uppfylla svenska bestämmelser för kundkännedom och bekämpning av penningtvätt. Detta rekvisit har ansetts överflödigt att ta med i denna paragraf, eftersom samtliga svenska finansiella enheter som avses i paragrafen ska tillämpa lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

8 § I paragrafen definieras begreppet lokal bank. I punkten 1 anges att den finansiella enheten ska ha tillstånd att bedriva bankrörelse eller finansieringsrörelse och uteslutande bedriva sådan verksamhet. Det är alltså fråga om alla kreditinstitut som avses i 1 kap. 5 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och således både banker och kreditmarknadsföretag.

9 § I paragrafen definieras begreppet finansiell enhet med endast lågvärdekonton. För att klassificeras som en sådan enhet krävs att värdet av enhetens finansiella konton och enhetens tillgångar undertiger vissa nivåer. Värdet av tillgångarna beräknas gemensamt för alla närstående enheter tillsammans.

10 § I paragrafen definieras begreppet kvalificerad utfärdare av kreditkort. Se även avsnitt 5.3.3

11 § I paragrafens första stycke definieras begreppet uppdragsgivande investeringsenhet. I andra stycket definieras begreppet sponsrat kontrollerat utländskt bolag. I tredje stycket anges vad som avses med den uppdragstagande enheten vid tillämpning av första och andra stycket. Av avsnitt IV.B 3 a i bilaga II till FATCA-avtalet framgår bl.a. att den uppdragstagande enhetens behörighet att på den finansiella enhetens vägnar vidta åtgärder så att exempelvis gällande krav om registrering på IRS websida för FATCAregistrering uppfylls, kan gälla på grund av att den uppdragstagande enheten agerar t.ex. i egenskap av trustförvaltare, bolagschef eller affärsledande delägare. I avsnitt IV.B 3 e i bilaga II till FATCA-avtalet preciseras att det identifieringsnummer för den finansiella enheten som den uppdragstagande enheten ska ange är det identifieringsnummer som fås genom att uppfylla gällande krav om registrering på IRS websida för FATCA-registrering.

12 § I paragrafen definieras begreppet sponsrat investeringsbolag med begränsad ägarkrets. I punkten 3 anges att den uppdragstagande enheten ska ha behörighet att agera på den finansiella enhetens vägnar. Av avsnitt IV.C 2 i bilaga II

till FATCA-avtalet framgår att denna behörighet kan grunda sig på att den uppdragstagande enheten agerar t.ex. i egenskap av ledningsansvarig chef, trustförvaltare eller affärsledande delägare.

13 § I paragrafen definieras begreppet investeringsrådgivare. Begreppet syftar på investeringsenheter som är finansiella enheter endast på grund av att de erbjuder investeringsrådgivning till kunder och agerar för sådana kunders räkning.

14 § I paragrafen definieras begreppet investeringsansvarig. Begreppet syftar på investeringsenheter som är finansiella enheter endast på grund av att de hanterar portföljer för kunder och agerar på sådana kunders vägnar i syfte att investera, förvalta eller administrera finansiella medel som i kundernas namn sätts in hos en finansiell enhet som inte är en icke FATCA-deltagande finansiell enhet.

15 § I paragrafen definieras begreppet viss temporär dödsfallsförsäkring.

16 § I paragrafen definieras begreppet konto som innehas av dödsbo.

17 § I paragrafen definieras begreppet spärrkonto. I punkten 2 d används begreppet marginalkonto. Ett marginalkonto är ett konto till vilket säkerheter betalas in av köpare och säljare av finansiella instrument och varemot avräkning görs vid förändringar av en positions värde.

18 § I paragrafen definieras begreppet partnerjurisdiktionskonto. Begreppet partnerjurisdiktion definieras i 2 kap. 16 §.

4 kap.

1 § Paragrafen motsvarar punkterna B.1–3 i avsnitt II i bilaga I till FATCAavtalet och anger i vilka fall ett konto vars saldo eller värde uppgår till 1 000 000 US-dollar eller mindre den 30 juni 2014 är rapporteringspliktigt. I 9 § finns dock en bestämmelse om undantag från detta. I första stycket anges vilka omständigheter som, om de framkommer vid en elektronisk sökning i den rapporteringsskyldiga finansiella enhetens elektroniska databaser, medför att ett konto är rapporteringspliktigt. I första stycket 3 anges att en sådan omständighet är att kontohavaren har en aktuell post- eller bostadsadress i USA. I punkten B.1 c i avsnitt II i bilaga I till FATCA-avtalet anges att detta inkluderar en box-adress i USA. I första stycket 7 anges att en c/o- eller

poste restante-adress i USA är en sådan omständighet om det är den enda adressen som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har registrerad för kontohavaren. I andra stycket anges att en rapporteringsskyldig finansiell enhet ska ha system och rutiner för att upptäcka om och när sådana omständigheter som anges i första stycket tillkommer i de elektroniskt sökbara databaserna. Vidare anges det att om sådana omständigheter som anges i första stycket tillkommer med avseende på ett konto efter att granskningen enligt första stycket har genomförts, ska kontot anses vara ett rapporteringspliktigt konto från och med det kalenderår under vilket detta inträffar. Bestämmelsen har tagits in med anledning av punkten B.3 i avsnitt II i bilaga I till FATCA-avtalet. I tredje stycket anges att ett konto ska anses vara rapporteringspliktigt fram till dess att det inte längre är att anse som ett sådant på grund av att kontohavaren eller kontohavarna inte längre är specificerade amerikanska personer. Det innebär att ett konto som identifierats som rapporteringspliktigt enligt första eller andra stycket inte upphör att vara det endast av den anledningen att sådana omständigheter som avses i första stycket inte längre föreligger. Den omständigheten att ett konto är rapporteringspliktigt kan dock ”läkas” genom att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har eller får tillgång till sådan relevant dokumentation som anges i 9 §. Om sådan läkning enligt 9 § inte sker upphör kontot att vara rapporteringspliktigt först när kontohavaren eller kontohavarna upphör att vara specificerade amerikanska personer.

2 § Paragrafen har tagits in för att genomföra punkten A i avsnitt II i bilaga I till FATCA-avtalet. I första stycket anges att vissa konton inte behöver granskas enligt 1 §. Det innebär att den finansiella enheten vid granskningen kan välja att bortse från sådana konton. I första stycket 1 anges att konton vars saldo eller värde uppgick till 50 000 US-dollar eller mindre den 30 juni 2014 inte behöver granskas. Av 8 kap. 3 § framgår att beräkningen i stället kan göras utifrån ett kontos saldo eller värde den sista dagen av en annan lämplig rapporteringsperiod som löper ut närmast före den 30 juni 2014. I första stycket 2 a anges att försäkringsavtal med kontantvärde och livförsäkringsavtal inte behöver granskas om dess saldo eller värde uppgick till 250 000 US-dollar eller mindre den 30 juni 2014. Med värde avses för ett försäkringsavtal försäkringens kontantvärde enligt 2 kap. 16 §. Av 8 kap. 3 § framgår att beräkningen i stället kan göras utifrån ett kontos saldo eller värde den sista dagen av en annan lämplig rapporteringsperiod som löper ut närmast före den 30 juni 2014. I första stycket 2 b anges att granskningen enligt 1 § inte behöver omfatta försäkringsavtal med kontantvärden eller livförsäkringsavtal om svenska eller amerikanska författningar i praktiken förhindrar att sådana avtal säljs till personer med hemvist i USA. Bestämmelsen har införts med anledning av innehållet i punkten A.3 i avsnitt II i bilaga I till FATCA-avtalet.

I första stycket 3 anges att granskningen enligt 1 § inte behöver omfatta inlåningskonton som avses i 2 kap. 10 § första stycket 1 och vars saldo eller värde uppgår till 50 000 US-dollar eller mindre. I 8 kap. 3 § första stycket anges att ett kontos saldo eller värde ska fastställas per den sista dagen av ett kalenderår eller en annan lämplig rapporteringsperiod om något annat inte anges. I andra stycket anges att konton som avses i första stycket 1 och 2 a dock ska granskas enligt 3–5 §§ när dess saldo eller värde överstiger 1 000 000 US-dollar vid utgången av 2015 eller ett senare kalenderår. Bestämmelsen föranleds av att det i punkterna A.1 och A.2 i avsnitt II i bilaga I till FATCA-avtalet anges att undantagen från granskningsskyldigheten endast gäller om inte annat följer av avsnitt E.2. Bestämmelserna i första stycket 1 och 2 b avser konton vars saldo eller värde uppgick till maximalt vissa belopp den 30 juni 2014.. I tredje stycket klargörs att konton som den finansiella enheten med stöd av första stycket väljer att inte granska inte är rapporteringspliktiga.

3 § Paragrafen har tagits in bl.a. för att genomföra punkten D.1 i avsnitt II i bilaga I till FATCA-avtalet. Av paragrafen framgår att den elektroniska granskning som enligt 1 § första stycket ska göras när det gäller konton med lägre saldo eller värde också ska göras avseende konton vars saldo eller värde uppgick till mer än 1 000 000 US-dollar den 30 juni 2014, eller vid utgången av ett kalenderår (högvärdekonton). 1 § första stycket 7 avser särskilt högvärdekonton. I paragrafen anges vidare att de undantag som föreskrivs i 2 § gäller även för sådana konton. Eftersom förevarande paragraf endast avser sådana konton vars saldo eller värde uppgår till mer än 1 000 000 US-dollar den 30 juni 2014 eller vid utgången av detta eller ett senare kalenderår, är det endast undantaget i 2 § första stycket 2 b som kan komma i fråga. Av andra stycket framgår att när det är fråga om en elektronisk sökning med avseende på ett konto vars saldo eller värde översteg 1 000 000 USdollar den 30 juni 2014, ska en c/o- eller poste restante-adress som är den enda adressen som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har registrerad för kontohavaren anses vara en omständighet som kan medföra att kontot är rapporteringspliktigt även om adressen inte är amerikansk. Det kan då alltså röra sig om en c/o- eller poste restanteadress i Sverige, USA eller vilken annan stat eller jurisdiktion som helst. Se även författningskommentaren till 1 §.

4 § Paragrafen har tagits in för att genomföra punkterna D.2, D.3 och E.3 i avsnitt II i bilaga I till FATCA-avtalet. I första stycket anges att de indikationer som anges i 1 § första stycket, när det gäller konton med högre värde, ska eftersökas också i den rapporteringskyldiga finansiella enhetens pappersarkiv, om den elektroniskt sökbara informationen typiskt sett inte är tillräcklig för att bedöma om sådana omständigheter som avses i 1 § första stycket föreligger. Med att den elektroniskt sökbara informationen typiskt sett är tillräcklig avses att den rapporteringsskyldiga finansiella enhetens

databaser innehåller fält för och fångar upp de omständigheter som anges i 1 § första stycket (se även avsnitt 5.1.2). I andra stycket preciseras vilken dokumentation, utöver huvudkundregistret, som inte är elektroniskt sökbar och som ska granskas om den elektroniskt sökbara informationen typiskt sett inte är tillräcklig. Tredje stycket har tagits in för att genomföra punkten E.3 i avsnitt II i bilaga I till FATCA-avtalet och anger att granskningen enligt första och andra styckena bara behöver göras en gång för varje konto.

5 § Paragrafen har tagits in för att genomföra punkten D.4 i avsnitt II i bilaga I till FATCA-avtalet och föreskriver att ett högvärdekonto också är rapporteringspliktigt om det finns en tjänsteman som har särskilt ansvar för kontakterna med kontohavaren och den tjänstemannen har kännedom om att kontohavaren är en specificerad amerikansk person.

6 § Paragrafen har tagits in för att genomföra punkterna E.4 och E.5 i avsnitt II i bilaga I till FATCA-avtalet och innebär att ett konto med högre värde som efter den tidpunkt då den inledande granskningen görs, på grund av ändrade förhållanden blir rapporteringspliktigt på det sätt som avses i 3– 5 §§, ska behandlas som ett rapporteringspliktigt konto från och med det kalenderår under vilket detta inträffar. Sådana ändrade förhållanden kan alltså vara att det registreras en uppgift i den rapporteringsskyldiga finansiella enhetens elektroniska databaser som är en sådan omständighet som avses i 1 § första stycket eller, om de elektroniska databaserna inte är tillräckliga, att en sådan uppgift tillkommer i pappersarkiven. Det kan också vara så att den tjänsteman hos den rapporteringsskyldiga finansiella enheten som har det huvudsakliga ansvaret för kontakterna med en kontohavare när den inledande granskningen gjordes inte hade kännedom om att kontohavaren är en specificerad amerikansk person men i ett senare skede får sådan kännedom. I denna bestämmelse ligger att en rapporteringsskyldig finansiell enhet behöver ha system och rutiner för att uppmärksamma när sådana omständigheter tillkommer som gör att ett konto blir rapporteringspliktigt efter att den inledande granskningen av alla relevanta konton har genomförts. I punkten E.5 i avsnitt II i bilaga I till FATCA-avtalet anges som exempel på när ett konto blir att anse som ett rapporteringspliktigt konto den situationen att en tjänsteman som har ett särskilt ansvar för kontot uppmärksammas på att kontohavaren har en ny postadress som är i USA. Paragrafen har vidare tagits in för att genomföra andra meningen i punkten E.2 i avsnitt II i bilaga I till FATCA-avtalet. Där avses konton som inledningsvis granskats endast enligt 1 §, eller inte har granskats alls på grund av tillämpning av 2 §, men vars saldo eller värde vid utgången av ett senare år uppgår till mer än 1 000 000 US-dollar och därför i ett senare skede granskas enligt 3–5 §§.

7 § Paragrafen har tagits in för att genomföra punkten F i avsnitt II i bilaga I till FATCA-avtalet. I paragrafen anges att en rapporteringsskyldig finansiell enhet som, i enlighet med ett avtal mellan den finansiella enheten och den amerikanska federala skattemyndigheten (Internal Revenue Service) om enhetens status som kvalificerad förmedlare, källskatteinnehållande i utlandet delägarbeskattad juridisk person eller källskatteinnehållande utländsk trust, har inhämtat dokumentation från en kontohavare som fastställer att kontohavaren inte är medborgare eller har hemvist i USA, inte är skyldig att tillämpa 1–4 §§ med avseende på konton som innehas av den kontohavaren. En finansiell enhet som för att efterleva ett sådan avtal tidigare inhämtat dokumentation som klargör att kontohavaren inte har hemvist eller är medborgare i USA behöver således inte göra någon sökning i sina elektroniska databaser eller pappersarkiv avseende kontohavarens konton, utan kan förlita sig på att kontohavaren inte är en amerikansk person och att kontot inte är rapporteringspliktigt. Bestämmelserna i 5 § gäller dock även i dessa fall. Om det finns en tjänsteman som har särskilt ansvar för kontakterna med kontohavaren och den tjänstemannen har kännedom om att kontohavaren är en specificerad amerikansk person ska kontot alltså vara ett rapporteringspliktigt konto oavsett den tidigare inhämtade dokumentationen.

8 § Paragrafen har tagits in för att genomföra punkten D.5 c i bilaga I till FATCA-avtalet. I paragrafen anges att ett konto ska anses vara rapporteringspliktigt fram till dess att kontohavarna inte längre är specificerade amerikanska personer. Att det framkommer att en kontohavare inte är en specificerad amerikansk person kan bero på att det framkommit ny information eller dokumentation som visar att han eller hon inte är en specificerad amerikansk person trots att det finns eller funnits indikationer på det. I ett sådant fall ska kontot inte anses ha varit ett rapporteringspliktigt konto. Det kan också vara så att kontohavaren tidigare var en specificerad amerikansk person men har upphört att vara det. I ett sådant fall ska kontot anses vara rapporteringspliktigt fram till dess att kontohavare upphör att vara en specificerad amerikansk person.

9 § Paragrafen har tagits in för att genomföra punkten B.4 i avsnitt II i bilaga I till FATCA-avtalet. Paragrafen föreskriver att ett konto som annars skulle vara rapporteringspliktigt på grund av bestämmelserna i 1–4 §§, inte ska anses vara rapporteringspliktigt om den finansiella enheten har tillgång till eller inhämtar viss specifik dokumentation som motsäger att kontohavaren är medborgare eller har hemvist i USA. Det är alltså fråga om ”läkning” av indikationer som framkommit vid sökning i elektroniska databaser och i pappersarkiv och avser både högvärdekonton och lågvärdekonton. Vilken dokumentation som behövs för detta beror på vilken eller vilka omständigheter som gör att kontot är rapporteringspliktigt med tillämpning av 1–4 §§. En rapporteringsskyldig finansiell enhet som inte redan har tillgång till sådan relevant

dokumentation kan välja att behandla kontot som rapporteringspliktigt enligt 1–4 §§ eller försöka inhämta relevant dokumentation som medför att kontot inte ska anses rapporteringspliktigt. Om det finns en tjänsteman som har särskilt ansvar för kontakterna med kontohavaren och den tjänstemannen har kännedom om att kontohavaren är en specificerad amerikansk person, kan detta dock inte läkas med stöd av denna paragraf. Om kontohavaren i en sådan situation upphör att vara en specificerad amerikansk person upphör i stället kontot att vara rapporteringspliktigt enligt 8 §. Bestämmelsen innebär också att ett konto som tidigare identifierats som rapporteringspliktigt enligt bestämmelserna i 1–4 §§ inte längre ska behandlas som ett sådant om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten senare får tillgång till sådan dokumentation som avses i paragrafen. En kontohavare kan alltså ”läka” kontots rapporteringsplikt genom att tillhandahålla den finansiella enheten sådan relevant dokumentation. Se vidare om detta i avsnitt 5.1.2. Det innebär bl.a. att kontohavaren kan förhindra att kontot fortsätter att vara rapporteringspliktigt genom att tillhandahålla den rapporteringsskyldiga finansiella enheten dokumentation som är relevant och tillräcklig enligt denna paragraf. I första stycket 1 c nämns intyg om om att kontohavaren har upphört att vara amerikansk medborgare. Det intyg som avses är ”Certificate of Loss of Nationality of the United States” som utfärdas av U.S. Department of State.

10 § Paragrafen har anknytning till punkten C i avsnitt I i bilaga I till FATCAavtalet och föreskriver att en rapporteringsskyldig finansiell enhet som genomför den granskningsprocedur som beskrivs i relevanta amerikanska författningar för att identifiera rapporteringspliktiga befintliga konton som innehas av fysiska personer, inte är skyldigt att också tillämpa bestämmelserna i 1–9 §§. De relevanta amerikanska författningar som åsyftas är de som avses i punkten C i avsnitt I i bilaga I till FATCAavtalet. För att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten ska kunna genomföra den granskningsprocedur som beskrivs i nämnda amerikanska lagstiftning förutsätts naturligtvis också att det inte står i strid med någon annan svensk författning, t.ex. när det gäller behandling av personuppgifter. Se vidare avsnitt 5.1.1.

5 kap.

1 § I paragrafens första stycke anges att en rapporteringsskyldig finansiell enhet innan ett nytt konto öppnas av en fysisk person ska inhämta en egenförsäkran från den som öppnar ett konto. I egenförsäkran ska den person som öppnar kontot uppge de omständigheter som den finansiella enheten behöver för att kunna bedöma om han eller hon har skatterättslig hemvist i USA. Det är således den som öppnar ett konto som själv ska intyga de relevanta omständigheterna. Sådana omständigheter är bl.a.

medborgarskap eller bosättning i USA. Medborgarskap i USA ska i detta avseende anses innebära skatterättslig hemvist i USA även om kontohavaren har skatterättslig hemvist också i en annan stat eller jurisdiktion. I andra stycket anges att om det av den egenförsäkran som inhämtas enligt första stycket framgår att den som ska öppna ett konto har skatterättslig hemvist i USA, ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inhämta en egenförsäkran som innehåller hans eller hennes amerikanska skatteregistreringsnummer. Det behöver inte vara en särskild egenförsäkran för just skatteregistreringsnumret. Om det amerikanska skatteregistreringsnumret framgår redan i den första egenförsäkran som inkommer behöver det inte inhämtas en ytterligare egenförsäkran. Det är naturligtvis endast om den som öppnar ett konto har skatterättlig hemvist i USA som en egenförsäkran behöver innehålla personens amerikanska skatteregistreringsnummer. Se även avsnitt 5.1.3.

2 § I Paragrafen anges att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten, om den har eller får tillgång till ytterligare information som medför att det finns skäl att anta att en egenförsäkran som inhämtas inte är tillförlitlig, ska inhämta en ny egenförsäkran och bedöma dess tillförlitlighet. Den egenförsäkran som tidigare inhämtats kan ha inhämtats enligt bestämmelserna i 1 eller 5 §, eller vid en tidigare tillämpning av denna paragraf. Paragrafen avser både det fallet att det redan av annan information som inhämtats i samband med kontots öppnande, t.ex. i dokumentation som inhämtats i enlighet med lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, framgår att egenförsäkran inte är tillförlitlig, och det fallet att förhållandena senare ändras på ett sådant sätt att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten får kännedom om att en tidigare inhämtad egenförsäkran är otillförlitlig.

3 § I första stycket anges att ett konto är rapporteringspliktigt om en egenförsäkran som inhämtats visar att kontohavaren är skattskyldig i USA. I a ndra stycket anges att ett konto också är rapporteringspliktigt om en sådan ny egenförsäkran som begärts av den finansiella enheten enligt 2 § inte inkommer eller om en sådan egenförsäkran är otillförlitlig. Se även avsnitt 5.1.3.

4 § Paragrafen har tagits in med anledning av att det i artikel 2 i FATCAavtalet föreskrivs en ovillkorlig skyldighet för en rapporteringsskyldig finansiell enhet att rapportera det amerikanska skatteregistreringsnumret (TIN) för en fysisk person som innehar ett nytt konto som är ett rapporteringspliktigt konto. Paragrafen tar sikte på två olika situationer. Den ena situationen är att ett nytt konto har öppnats efter att sådan egenförsäkran som krävs enligt 1 § har inhämtats och det tidigare inte 138 framkommit att kontohavaren har skatterättslig hemvist i USA, men

kontot, på grund av information som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten får tillgång till därefter, senare ska anses vara rapporteringspliktigt. Den andra situationen som paragrafen tar sikte på är att ett konto som inte granskats när det öppnades men senare måste granskas enligt 5 § tredje stycket. Om den egenförsäkran som inhämtas enligt 5 § tredje stycket 1 visar att kontot är rapporteringspliktigt ska därefter bestämmelserna i denna paragraf tillämpas avseende kontot. Den rapporteringsskyldiga finansiella enheten ska då i efterhand inhämta en egenförsäkran från kontohavaren som innehåller dennes amerikanska skatteregistreringsnummer. Det kan men behöver inte vara en särskild egenförsäkran för just skatteregistreringsnumret. Skatteregistreringsnumret kan också utgöra en del av den tidigare inhämtade egenförsäkran som syftar till att utreda om kontohavaren har skatterättslig hemvist i USA. En sådan egenförsäkran som avses i paragrafen ska ha inkommit senast den 30 januari året efter det år då kontot blev att betrakta som ett rapporteringspliktigt konto. Eftersom FATCA-avtalet inte kan uppfyllas när det gäller rapportering med avseende på kontot om inte skatteregistreringsnumret inkommer, ska kontot avslutas om numret inte inkommer. Att datumet för när skatteregistreringsnumret ska ha inkommit har bestämts till den 30 januari 2014 har att göra med att kontrolluppgift innehållande skatteregistreringsnumret normalt ska lämnas om kontot senast den 31 januari.

Se även avsnitt 5.1.3.5 § Paragrafen har tagits in för att genomföra punkten A avsnitt III i bilaga I till FATCA-avtalet. I första stycket anges att vissa konton inte behöver granskas enligt 1– 3 §§. Det innebär att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten vid granskningen kan välja att bortse från sådana konton och låta personer öppna kontona utan att först inhämta en egenförsäkran. Om en rapporteringsskyldig finansiell enhet väljer att bortse från dessa konton vid granskningen måste den dock bevaka kontots saldo eller värde vid utgången av varje kalenderår efter att kontot öppnats för att se om granskning måste göras då i stället. Den rapporteringsskyldiga finansiella enheten riskerar då att i ett senare skede behöva avsluta kontot om en egenförsäkran inte inkommer (se vidare nedan). I första stycket 1 anges att inlåningskonton vars saldon uppgår till 50 000 US-dollar eller mindre inte behöver granskas. I första stycket 2 anges att försäkringsavtal vars kontantvärde uppgår till 50 000 US-dollar eller mindre vid utgången av ett kalenderår inte behöver granskas enligt 1–3 §§. De försäkringar som omfattas av bestämmelsen uppfyller inte villkoren för att utgöra försäkringsavtal med kontantvärde såsom dessa definieras i 2 kap. 16 §, eftersom sådana måste ha ett kontantvärde som överstiger 50 000 US-dollar. Det som avses är dock samma slags försäkringar, som har ett sådant kontantvärde som avses i 2 kap. 16 §, men där detta värde uppgår till högst 50 000 USdollar. Eftersom dessa försäkringars kontantvärde inte överstiger 50 000 US-dollar utgör de dock inte finansiella konton enligt definitionen i 2 kap. 10 §. Det innebär att ett sådant försäkringsavtal

aldrig kan utgöra ett rapporteringspliktigt konto så länge det inte har ett kontantvärde som överstiger 50 000 US-dollar. I andra stycket klargörs att konton som den finansiella enheten med stöd av första stycket väljer att inte granska inte är rapporteringspliktiga. I tredje stycket anges vad som gäller för ett konto som har undantagits från granskning med stöd av första stycket och därför inte har granskats enligt 1–3 §§, men vars saldo eller värde vid utgången av ett kalenderår efter att kontot öppnats överstiger 50 000 US-dollar. I ett sådant fall ska en egenförsäkran som avses i 1 § inhämtas inom 90 dagar från utgången av det kalenderår då saldot eller värdet översteg 50 000 US-dollar. Om en sådan egenförsäkran inkommer, ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten därefter tillämpa 2–4 §§ med avseende på kontot. Om en egenförsäkran däremot inte inkommer innan tidsfristen om 90 dagar har löpt ut, ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten avsluta kontot. Kontot ska då anses vara rapporteringspliktigt från och med det kalenderår då egenförsäkran senast skulle ha inkommit.

6 § Av paragrafens första stycke framgår att en rapporteringsskyldig finansiell enhet i vissa fall får tillämpa bestämmelserna om granskning av befintliga konton som innehas av fysiska personer i stället för bestämmelserna i detta kapitel. Detta gäller om den som öppnar ett konto redan har ett eller flera befintliga konton hos den rapporteringsskyldiga finansiella enheten eller hos en till den enheten närstående enhet. Av andra stycket framgår att när en rapporteringsskyldig finansiell enhet tillämpar första stycket på ett nytt konto, räcker det att ett av kontona som avses i första stycket är ett rapporteringspliktigt konto för att samtliga sådana konton ska anses vara rapporteringspliktiga. I tredje stycket anges att dokumentation som inhämtats vid granskningen av ett av de konton som avses i första stycket får användas även vid granskningen av övriga sådana konton. Se vidare avsnitt 5.1.7.

7 § Paragrafen har anknytning till punkten C i avsnitt I i bilaga I till FATCAavtalet och föreskriver att en rapporteringsskyldig finansiell enhet som genomför den granskningsprocedur som beskrivs relevanta amerikanska författningar för att identifiera rapporteringspliktiga nya konton som innehas av fysiska personer, inte är skyldigt att också tillämpa bestämmelserna i 1–6 §§. De relevanta amerikanska författningar som åsyftas är de som avses i punkten C i avsnitt I i bilaga I till FATCAavtalet. . För att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten ska kunna genomföra den granskningsprocedur som beskrivs i nämnda amerikanska lagstiftning förutsätts naturligtvis också att det inte står i strid med någon annan svensk författning, t.ex. när det gäller behandling av personuppgifter. Se vidare avsnitt 5.1.1.

6 kap.

1 § Paragrafen har tagits in för att genomföra första meningen i punkten C i avsnitt IV i bilaga I till FATCA-avtalet. I första stycket anges att ett konto är ett rapporteringspliktigt om det innehas av en eller flera enheter som är specificerade amerikanska personer. Begreppet specificerad amerikansk person definieras i 2 kap. 16 §. Om kontot innehas av flera personer räcker det att en av kontohavarna är en sådan enhet för att kontot ska vara rapporteringspliktigt. I andra stycket föreskrivs att ett konto är rapporteringspliktigt om det innehas av en eller flera enheter som varken är specificerade amerikanska personer, finansiella enheter eller aktiva icke-finansiella enheter, men som kontrolleras av en eller flera fysiska personer som är medborgare eller har hemvist i USA. Det är alltså fråga om passiva icke-amerikanska icke-finansiella enheter (som i FATCA-avtalet benämns passiva NFFE:er) som kontrolleras av en eller flera amerikanska fysiska personer. Om kontot innehas av flera personer räcker det att en av kontohavarna är en sådan enhet för att kontot ska vara rapporteringspliktigt. Begreppet finansiell enhet definieras i 2 kap. 5– 9 §§ och begreppet aktiv icke-finansiell enhet definieras i 2 kap. 2–3 §§. Vilka personer som är ”kontrollerande personer” ska bedömas i enlighet med vad som anges i rekommendationerna från Financial Action Task Force (FATF).

2 § Paragrafen har tagits in för att genomföra punkten D.1 i avsnitt IV i bilaga I till FATCA-avtalet och anger hur en rapporteringsskyldig finansiell enhet ska gå tillväga för att fastställa om en enhet som innehar ett befintligt konto är en specificerad amerikansk person. Det första steget är att granska den information som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inhämtat på grund av bestämmelser i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism för att se om det finns skäl att anta att kontohavaren är en amerikansk person. Skäl att anta att kontohavaren är en amerikansk person föreligger t.ex. om det finns uppgift om att kontohavaren bildats i USA eller i enlighet med amerikansk lagstiftning eller om det finns uppgift om en amerikansk adress. Om det finns skäl att anta att kontohavaren är en amerikansk person ska kontohavaren anses vara en specificerad amerikansk person och kontot därmed anses vara ett rapporteringspliktigt konto, om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inte antingen inhämtar en egenförsäkran från kontohavaren som fastställer att kontohavaren inte är en specificerad amerikansk person, eller, utifrån den övrig information som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har tillgång till eller information som är allmänt tillgänglig, kan fastställa att kontohavaren inte är en specificerad amerikansk person.

3 § Paragrafen har tagits in för att genomföra punkten D.2 i avsnitt IV i bilaga I till FATCA-avtalet och anger hur en rapporteringsskyldig finansiell enhet ska gå tillväga för att fastställa om en enhet som inte är en amerikansk person är en finansiell enhet. Om det utifrån den information som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inhämtat på grund av bestämmelser i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism finns skäl att anta att kontohavaren är en finansiell enhet eller om kontohavarens identifieringsnummer som internationell förmedlare (GIIN) finns med på den amerikanska federala skattemyndighetens (Internal Revenue Service), lista över utländska finansiella enheter, ska kontohavaren anses vara en finansiell enhet.

4 § Paragrafen har tagits in för att genomföra punkten D.4 i avsnitt IV i bilaga I till FATCA-avtalet. I första stycket föreskrivs att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten får förlita sig på den information som inhämtats på grund av bestämmelser i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, för att fastställa vilka personer som är kontrollerande personer för en enhet. I andra stycket föreskrivs att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten, för att fastställa om en enhet är en annan enhet än en finansiell enhet eller en aktiv icke-finansiell enhet (dvs. om enheten är en passiv icke-finansiell enhet), ska inhämta en egenförsäkran om detta från kontohavaren, men att en sådan egenförsäkran inte behöver inhämtas om det, utifrån den information som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har tillgång till eller information som är allmänt tillgänglig, kan antas att kontohavaren är övervägande rörelsedrivande. Av punkten D.4 b i avsnitt IV i bilaga I till FATCA-avtalet framgår att den egenförsäkran som avses här får vara amerikanska federala skattemyndigheten (Internal Revenue Services) formulär W-8 eller W-9, eller ett annat formulär som skattemyndigheterna kan komma överens om i avtal som träffas mellan de behöriga myndigheterna i respektive land. I tredje stycket 1 anges att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten, när det gäller konton vars saldon eller värden uppgår till 1 000 000 US-dollar eller mindre, för att fastställa om en kontrollerande person är medborgare eller har hemvist i USA ska granska den information som inhämtats på grund av bestämmelser i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. I tredje stycket 2 anges att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten, när det gäller konton vars saldon eller värden uppgår till mer än 1 000 000 US-dollar, för att fastställa om en kontrollerande person är medborgare eller har hemvist i USA ska inhämta en egenförsäkran avseende detta från kontohavaren eller från de kontrollerande personerna. Av punkten D.4 c 2 i avsnitt IV i bilaga I till FATCA-avtalet framgår att den egenförsäkran som avses här får vara den amerikanska federala skattemyndighetens (Internal Revenue Service) formulär W-8 eller W-9, eller ett annat formulär som skattemyndigheterna kan komma överens om i avtal.

5 § Paragrafen har tagits in för att genomföra punkten E.3 i avsnitt IV i bilaga I till FATCA-avtalet och föreskriver att den finansiella enheten på nytt ska genomföra granskningen enligt 1–4 §§ om den efter att en sådan granskning genomförts får tillgång till ytterligare information som medför att det finns skäl att anta att en egenförsäkran som inhämtats är oriktig eller otillförlitlig.

6 § Paragrafen har tagits in för att genomföra punkterna A och B i avsnitt IV i bilaga I till FATCA-avtalet. Första stycket anger gränsvärden för sådana konton som inte behöver granskas. Den rapporteringsskyldiga finansiella enheten kan välja att inte granska sådana konton vars saldo eller värde inte uppgår till gränsvärdena vid de aktuella tidpunkterna. I andra stycket tydliggörs att de konton som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten, med tillämpning av första stycket, väljer att inte granska, inte är rapporteringspliktiga. Om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten ändå väljer att granska sådana konton, är även dessa konton dock rapporteringspliktiga under de förutsättningar som anges i 1–4 §§.

7 § Paragrafen har tagits in för att genomföra artikel 4.1 e i FATCA-avtalet. I första stycket föreskrivs att en rapporteringsskyldig finansiell enhet som betalar ut eller förmedlar en källskattepliktig betalning med amerikansk källa till en icke FATCA-deltagande finansiell enhet, ska tillhandahålla den direkta betalaren av inkomsten den information som behövs för att källskatt ska kunna tas ut och rapportering ska kunna ske avseende betalningen. Begreppet källskattepliktig betalning med amerikansk källa definieras i 2 kap. 16 §. Uppgifter om vilken information som behövs för att källskatt ska kunna tas ut och rapportering ska kunna ske avseende betalningen, kan ges av den amerikanska direkta betalaren av inkomsten. I andra stycket föreskrivs att första stycket inte gäller en rapporteringsskyldig finansiell enhet som ingått avtal med den amerikanska federala skattemyndigheten (Internal Revenue Service) om att agera som behörig förmedlare eller källskatteinnehållande i utlandet delägarbeskattad juridisk person och som i enlighet med avtalet valt att innehålla skatt. Behörig förmedlare och källskatteinnehållande i utlandet delägarbeskattad juridisk person syftar sådana som i amerikansk lagstiftning benämns qualified intermediary (QI) och Withholding Foreign Partnership och som avses i artikel 4.1 d i FATCA-avtalet.

8 § Paragrafen har tagits in för att genomföra punkten D.3 i avsnitt IV i bilaga I till FATCA-avtalet. I första stycket föreskrivs att en svensk finansiell enhet eller en enhet som har hemvist i en annan partnerjurisdiktion ska anses vara icke

FATCA-deltagande endast om de betraktas som sådana av den amerikanska federala skattemyndigheten (Internal Revenue Service) i enlighet med ett FATCA-avtal. Med avseende på svenska finansiella enheter innebär detta att de kan bli att betrakta som icke FATCAdeltagande endast om de identifierats som sådana med tillämpning av bestämmelserna i artikel 5.2 i det svenska FATCA-avtalet. Begreppet partnerjurisdiktion definieras i 2 kap. 16 §. I andra stycket anges hur den rapporteringsskyldiga finansiella enheten ska avgöra om en annan finansiell enhet är en svensk finansiell enhet eller en finansiell enhet som har hemvist i en annan partnerjurisdiktion. I tredje stycket anges hur en rapporteringsskyldig finansiell enhet ska gå tillväga för att fastställa om en annan finansiell enhet än en sådan som är svensk eller amerikansk eller har hemvist i en annan partnerjurisdiktion är en icke FATCA-deltagande finansiell enhet. Med relevanta amerikanska författningar åsyftaas i tredje stycket 1 de U.S. Treasury Regulations som avses i punkten 3 c (1) i avsnitt IV i bilaga I till FATCA-avtalet. Se vidare avsnitt 5.1.4.

9 § Paragrafen har anknytning till punkten C i avsnitt I i bilaga I till FATCAavtalet och föreskriver att en rapporteringsskyldig finansiell enhet som genomför den granskningsprocedur som beskrivs i relevanta amerikanska författningar för att identifiera rapporteringspliktiga befintliga konton som innehas av juridiska personer, inte är skyldigt att också tillämpa bestämmelserna i 1–6 §§. De relevanta amerikanska författningar som åsyftas är de som avses i punkten C i avsnitt I i bilaga I till FATCAavtalet. 7 § berörs inte av detta undantag eftersom bestämmelserna där inte tar sikte på identifieringsproceduren. För den rapporteringsskyldiga finansiella enheten ska kunna genomföra den granskningsprocedur som beskrivs i nämnda amerikanska lagstiftning förutsätts naturligtvis också att det inte står i strid med någon annan svensk författning, t.ex. när det gäller behandling av personuppgifter. Se vidare avsnitt 5.1.1.

7 kap.

1 § Första stycket har tagits in för att genomföra punkten B.1 i avsnitt V i bilaga I till FATCA-avtalet och föreskriver att ett nytt konto är rapporteringspliktigt om det innehas av en eller flera enheter som är specificerade amerikanska personer. Begreppet specificerad amerikansk person definieras i 2 kap. 16 §. Om kontot innehas av flera personer räcker det att en av kontohavarna är en sådan enhet för att kontot ska vara rapporteringspliktigt. I andra stycket föreskrivs att ett konto också är rapporteringspliktigt om det innehas av en eller flera enheter som inte är specificerade amerikanska personer, inte är finansiella enheter och inte är aktiva ickefinansiella enheter, men som kontrolleras av en eller flera fysiska personer som är medborgare eller har hemvist i USA. Det är alltså fråga

om Passiva icke-amerikanska icke-finansiella enheter (som i FATCAavtalet benämns passiva NFFE:er) som kontrolleras av en eller flera amerikanska fysiska personer. Om kontot innehas av flera personer räcker det att en av kontohavarna är en sådan enhet för att kontot ska vara rapporteringspliktigt. Begreppet finansiell enhet definieras i 2 kap. 5– 9 §§ och begreppet aktiv icke-finansiell enhet definieras i 2 kap. 2 och 3 §§. Vilka personer som är ”kontrollerande personer” ska bedömas i enlighet med vad som anges i rekommendationerna från Financial Action Task Force (FATF). Av tredje stycket framgår att ett konto dock inte ska anses vara rapporteringspliktigt om det innehas av en deltagande utländsk finansiell enhet (participating FFI), en bedömd efterlevande utländsk finansiell enhet (deemed-compliant FFI) eller en undantagen faktisk innehavare (exempt beneficial owner) i enlighet med hur dessa begrepp definieras i de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations. Det framgår redan av första och andra styckena att ett konto inte är rapporteringspliktigt om det innehas av en finansiell enhet som inte är en specificerad amerikansk person. Begreppen deltagande utländsk finansiell enhet och bedömd efterlevande finansiell enhet ska dock vid tillämpning av tredje stycket tolkas i enlighet med vad som anges i U.S. Treasury Regulations. Definitionen av finansiell enhet är inte exakt densamma i U.S. Treasury Regulations som i FATCA-avtalet.

2 § Paragrafen har tagits in för att genomföra punkten B.1 i avsnitt V i bilaga I till FATCA-avtalet och anger att en kontohavare ska anses vara en aktiv icke-finansiell enhet, en svensk finansiell enhet eller en finansiell enhet som har hemvist i en annan partnerjurisdiktion vid tillämpning av 1 §, om detta rimligen kan fastställas utifrån att kontohavarens identifieringsnummer som internationell förmedlare finns med på amerikanska federala skattemyndighetens (Internal Revenue Service) lista över utländska finansiella institut eller utifrån andra uppgifter som finns allmänt tillgängliga eller som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten har tillgång till. Med identifieringsnummer som internationell förmedlare avses det som på engelska benämns Global Intermediary Identification Number och förkortas GIIN.

3 § Paragrafen har tagits in för att delvis genomföra punkten B.3 b avsnitt V i bilaga I till FATCA-avtalet. I första stycket anges att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten får förlita sig på information som inhämtats på grund av bestämmelser i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism för att fastställa vilka personer som är kontrollerande personer för en enhet. Vilka personer som är kontrollerande personer ska bedömas i enlighet med vad som anges i rekommendationerna från Financial Action Task Force (FATF). I andra stycket föreskrivs att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten, för att fastställa om en kontrollerande person är medborgare eller har hemvist i USA, innan kontot öppnas ska inhämta en

egenförsäkran om detta från den som vill öppna kontot eller från de kontrollerande personerna. Det är den som vill öppna kontot eller de kontrollerande personerna själva som ska intyga de kontrollerande personernas status. I tredje stycket anges att en egenförsäkran som innehåller det eller de amerikanska skatteidentifieringsnumren ska inhämtas innan ett konto öppnas när det av uppgifter i en egenförsäkran som avses i andra stycket framgår att en eller flera kontrollerande personer för en enhet som är en passiv icke-finansiell enhet är specificerade amerikanska personer. Om vissa av de kontrollerande personerna är specificerade amerikanska personer medan andra inte är det behöver givetvis egenförsäkran som innehåller amerikanskt skatteidentifieringsnummer enbart inhämtas för de kontrollerande personer som är specificerade amerikanska personer. Att detta ska göras innan kontot öppnas innebär att kontot inte ska öppnas om någon sådan egenförsäkran inte inkommer. Skatteregistreringsnumret kan inhämtas i en särskild egenförsäkran eller utgöra en del av den information som lämnas i en mer allmänt utformat egenförsäkran. Med amerikanskt skatteregistreringsnummer avses ett amerikanskt Taxpayer Identification Number (TIN), t.ex. ett Social Security Number (SSN) eller ett Individual Taxpayer Identification Number (ITIN).

4 § Paragrafen har tagits in för att delvis genomföra punkten B i avsnitt V i bilaga I till FATCA-avtalet och föreskriver att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten i alla andra fall än som avses i 2 och 3 §§ innan ett konto öppnas ska inhämta en egenförsäkran från den som vill öppna ett konto för att fastställa om sådana omständigheter föreligger som är av betydelse för tillämpningen av 1 §. I andra stycket anges att en egenförsäkran som innehåller det amerikanska skatteidentifieringsnumret ska inhämtas innan ett konto öppnas när det av uppgifter i en egenförsäkran framgår att den som vill öppna ett konto är en specificerad amerikansk person. Att detta ska göras innan kontot öppnas innebär att kontot inte ska öppnas om någon sådan egenförsäkran inte inkommer. Skatteregistreringsnumret kan inhämtas i en särskild egenförsäkran eller utgöra en del av den information som lämnas i en mer allmänt utformat egenförsäkran. Med amerikanskt skatteregistreringsnummer avses ett amerikanskt Taxpayer Identification Number (TIN), t.ex. ett Employer Identification Number (EIN).

5 § Av paragrafens första stycke framgår att en rapporteringsskyldig finansiell enhet i vissa fall får tillämpa bestämmelserna om granskning av befintliga konton som innehas av enheter i stället för bestämmelserna i detta kapitel. Detta gäller om enheten som öppnar kontot redan har ett eller flera befintliga konton hos den rapporteringsskyldiga finansiella enheten eller hos en till den enheten närstående enhet. Av andra stycket framgår att när en rapporteringsskyldig finansiell enhet tillämpar första stycket på ett nytt konto, räcker det att ett av

kontona som avses i första stycket är ett rapporteringspliktigt konto för att samtliga sådana konton ska anses vara rapporteringspliktiga. I tredje stycket anges att dokumentation som inhämtats vid granskningen av ett av de konton som avses i första stycket får användas även vid granskningen av övriga sådana konton. Se vidare avsnitt 5.1.7.

6 § Paragrafen har anknytning till punkten C i avsnitt I i bilaga I till FATCAavtalet och föreskriver att en rapporteringsskyldig finansiell enhet som genomför den granskningsprocedur som beskrivs i Relevanta amerikanska författningar för att identifiera rapporteringspliktiga nya konton som innehas av juridiska personer, inte är skyldigt att också tillämpa bestämmelserna i 1–5 §§. De relevanta amerikanska författningar som åsyftas är de som avses i punkten C i avsnitt I i bilaga I till FATCA-avtalet. Treasury Regulations. För att den rapporteringsskyldiga finansiella enheten ska kunna genomföra den granskningsprocedur som beskrivs i nämnda amerikanska lagstiftning förutsätts naturligtvis också att det inte står i strid med någon annan svensk författning, t.ex. när det gäller behandling av personuppgifter. Se vidare avsnitt 5.1.1.

8 kap.

1 § I paragrafen anges att i de fall då den rapporteringsskyldiga finansiella enheten är en central värdepappersförvarare som avses i 1 kap. 3 § lagen om kontoföring av finansiella instrument, är det i stället den som har antagits som kontoförande institut och som utför registreringsåtgärder som ska tillämpa bestämmelserna i 4–8 kap. med avseende på konton som är föremål för sådana registreringsåtgärder. Det kontoförande institutet är den finansiella enhet som sköter kontakterna med dem som innehar de finansiella instrumenten som ett sådant konto omfattar och är därför bättre lämpad än den centrala värdepappersförvararen att ha ansvaret för att vidta de granskningsåtgärder som anges i 4–8 kap. för att fastställa om kontot är ett rapporteringspliktigt konto. Uppgifter om kontot behöver sedan lämnas av det kontoförande institutet till den centrala värdepappersförvararen för att den senare ska kunna uppfylla sina skyldigheter som rapporteringsskyldig finansiell enhet enligt 23 a kap. SFL, se vidare avsnitt 5.2.2 om informationsuppgifter.

2 § I paragrafen anges att en rapporteringsskyldig finansiell enhet ska meddela den eller de personer vars innehav medför att ett konto är rapporteringspliktigt att kontot är rapporteringspliktigt enligt denna lag. Paragrafen har ingen motsvarande bestämmelse i FATCA-avtalet. Sådant meddelande behöver endast lämnas vid ett tillfälle, i anslutning till att kontot identifieras som rapporteringspliktigt. Se vidare om detta i avsnitt 5.1.2.

3 § Paragrafen har tagits in för att genomföra punkterna B.2 och B.3 i avsnitt I i bilaga I till FATCA-avtalet. I första stycket anges att ett kontos saldo eller värde, om något annat inte anges, vid tillämpningen av 4–8 kap. ska fastställas per den sista dagen av ett kalenderår eller en annan lämplig rapporteringsperiod. Med annan lämplig rapporteringsperiod avses t.ex. den rapporteringsskyldiga finansiella enhetens räkenskapsår eller den period för vilken den rapporteringsskyldiga finansiella enheten, i form av årsbesked eller liknande, rapporterar till kontohavarna med avseende på deras innehav. Vilken rapporteringsperiod som är mest lämplig för den finansiella enheten när det gäller att fastställa saldon eller värden på konton kan variera med hänsyn till den finansiella enhetens verksamhet. En rapporteringsperiod ska dock vara sådan att den, typiskt sett, omfattar 12 månader och upprepas i en cykel. I andra stycket anges att, när ett kontos saldo eller värde den 30 juni 2014 eller vid utgången av ett kalenderår har betydelse för granskningen enligt 4–8 kap., en rapporteringsskyldig finansiell enhet i stället får räkna med kontots saldo eller värde per den sista dagen för en annan lämplig rapporteringsperiod som löper ut närmast före den 30 juni 2014 eller närmast före utgången av det aktuella kalenderåret. Se vidare avsnitt 5.1.1.

4 § Paragrafen har tagits in för att genomföra punkten A i avsnitt VI i bilaga I till FATCA-avtalet och föreskriver att en rapporteringsskyldig finansiell enhet, trots det som i övrigt föreskrivs i 4–8 kap., inte får förlita sig på uppgifter i en egenförsäkran och annan dokumentation om enheten har tillgång till ytterligare information som gör att dokumentationens riktighet eller tillförlitlighet skäligen kan ifrågasättas.

5 § I paragrafen föreskrivs att den dokumentation som en rapporteringsskyldig finansiell enhet inhämtar i enlighet med denna lag ska sparas i sex år från inhämtandet.

6 § Paragrafen har tagits in för att genomföra punkten E i avsnitt VI i bilaga I till FATCA-avtalet. Såvida den rapporteringsskyldiga finansiella enheten inte har tillgång till information om förmånstagaren som gör att det finns skäl att anta att han eller hon är en specificerad amerikansk person, får den rapporteringsskyldiga finansiella enheten utgå ifrån att en fysisk person som är förmånstagare (men inte försäkringstagare) i ett försäkringsavtal med kontantvärde och som erhåller en dödsfallsförmån inte är en specificerad amerikansk person. En rapporteringsskyldig finansiell enhet har skäl att anta att en förmånstagare är en specificerad amerikansk person om det bland den information om förmånstagaren som den finansiella enheten har tillgång till finns sådana indikationer på att han eller hon är en amerikansk person som anges i 4 kap. 1 §.

7 § I paragrafen anges vad som ska räknas som styrkande dokumentation vid tillämpning av 4–7 kap. I punkten 1 anges att ett intyg om bosättning utfärdat av en behörig tjänsteman vid skattemyndighet i den stat eller jurisdiktion där betalaren uppger sig vara bosatt, får räknas som styrkande dokumentation. För svensk del innebär detta i första hand att personbevis får räknas som styrkande dokumentation. De relevanta uppgifterna i ett personbevis finns även i statens personadressregister (SPAR). För fysiska personer gäller också en giltig identitetshandling som utfärdats av ett behörigt myndighetsorgan och som innehåller personens namn och vanligtvis används för identifikationsändamål som styrkande dokumentation. När det är fråga om en enhet gäller en officiell handling som utfärdats av ett behörigt myndighetsorgan och som innehåller namn och adress för enhetens huvudkontor i den jurisdiktion där enheten säger sig ha sin hemvist eller i den jurisdiktion där enheten registrerats eller etablerats som styrkande dokumentation. När det är fråga om ett finansiellt konto i en jurisdiktion som infört regler mot penningtvätt som godkänts av IRS i samband med ett avtal för behörig förmedlare (qualified Intermediary, QI), gäller som styrkande dokumentation också annan handling som anges i det avtalet för att identifiera fysiska personer eller enheter. Slutligen gäller som styrkande dokumentation även årsredovisningshandling, tredje parts kreditrapport, konkursansökan eller rapport från U.S. Securities and Exchange Commission.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 april 2015. Bestämmelsen i andra punkten har tagits in med anledning av att det i punkten E.1 i avsnitt II i bilaga I till FATCA-avtalet föreskrivs att granskningen av högvärdekonton som innehas av fysiska personer ska ha genomförts senast den 30 juni 2015. Bestämmelser om granskning av sådana konton finns i 4 kap. 3–8 och 10 §§. Sådana konton ska anses vara rapporteringspliktiga från och med det kalenderår då det identifieras som ett rapporteringspliktigt konto. Bestämmelserna i tredje punkten har tagits in med anledning av att det i punkten C.1 i avsnitt II respektive i punkten E.1 i avsnitt IV i bilaga I till FATCA-avtalet föreskrivs att granskningen av befintliga lågvärdekonton som innehas av fysiska personer respektive av befintliga konton som innehas av enheter ska ha genomförts senast den 30 juni 2016. Bestämmelser om granskning av sådana konton finns i 4 kap. 1, 2 och 10 §§. Sådana konton ska anses vara rapporteringspliktiga från och med det kalenderår då det identifieras som ett rapporteringspliktigt konto. Bestämmelserna har vidare tagits in med anledning av att det i punkten E.1 i avsnitt IV i bilaga I till FATCA-avtalet föreskrivs att granskningen av konton som innehas av enheter och vars saldo eller värde överstiger 250 000 US-dollar ska ha genomförts senast den 30 juni 2016. Bestämmelser om granskning av sådana konton finns i 6 kap. 1– 6 §§. Om en rapporteringsskyldig finansiell enhet väljer att granska konton med saldon eller värden som inte överstiger 250 000 US-dollar,

trots att det enligt 6 kap. 6 § inte krävs, ska även granskringen av de kontona vara genomförd den 30 juni 2016. Bestämmelsen i fjärde punkten har tagits in för att genomföra Punkten G i bilaga I till FATCA-avtalet när det gäller nya konton som innehas av fysiska personer. I 5 kap. anges att en egenförsäkran ska inhämtas från en person som vill öppna ett konto innan kontot öppnas. Nya konton är konton som öppnades den 1 juli 2014 eller senare. Utan denna bestämmelse skulle det bli fråga om att retroaktivt ålägga rapporteringsskyldiga finansiella enheter att inhämta sådana intyg för konton som öppnas innan lagen träder i kraft. Här föreskrivs att ett sådant intyg i stället ska inhämtas inom ett år från lagens ikraftträdande. Bestämmelserna i5 kap. ska därefter i övrigt ska tillämpas för att granska kontot. Granskningen ska ha gjorts inom ett år från lagens ikraftträdande. Om en sådan egenförsäkran inte inkommer inom ett år ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten granska kontot i enlighet med bestämmelserna om granskning av befintliga konton som är högvärdekonton och innehas av fysiska personer för att fastställa om det är ett rapporteringspliktigt konto. Dessutom ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten i så fall avsluta kontot senast inom ett år från lagens ikraftträdande. När det gäller konton avseende vilka en egenförsäkran inte inkommer ska både granskningen och avslutandet av kontot ska ha gjorts inom ett år från lagens ikraftträdande. Om dessa konton vid denna granskning identifieras som rapporteringspliktiga konton, ska de anses vara rapporteringspliktiga från och med det kalenderår då de öppnades. Bestämmelsen i femte punkten har tagits in för att genomföra Punkten G i bilaga I till FATCA-avtalet när det gäller identifiering av icke FATCA-deltagande finansiella enheter. Denna identifiering är viktig både vid tillhandahållande av information till en direkt betalare av en källskattepliktig betalning med amerikansk källa enligt 6 kap. 7 § och vid lämnande av sådan kontrolluppgift om sammanlagda betalningar till icke FATCA-deltagande finansiella enheter som ska lämnas avseende kalenderåren 2015 och 2016. Bestämmelser om identifiering av icke FATCA-deltagande finansiella enheter finns i 6 kap. 8 §. Också här ges den rapporteringsskyldiga finansiella enheten en tidsfrist på ett år efter lagens ikraftträdande för att inhämta en sådan egenförsäkran eller sådan annan dokumentation som behövs för att göra identifieringen. Med annan dokumentation som behövs avses främst att den andra finansiella enhetens identifieringsnummer som internationell förmedlare (GIIN) kan behöva inhämtas. Bestämmelsen i sjätte punkten har tagits in för att genomföra Punkten G i bilaga I till FATCA-avtalet när det gäller nya konton som innehas av enheter. I 7 kap. anges att en egenförsäkran ska inhämtas i innan ett konto öppnas för att fastställa vissa omständigheter. Nya konton är konton som öppnades den 1 juli 2014 eller senare. Utan denna bestämmelse skulle det bli fråga om att retroaktivt ålägga rapporteringsskyldiga finansiella enheter att inhämta sådana intyg för konton som öppnas innan lagen träder i kraft. Här föreskrivs att ett sådant intyg i stället ska inhämtas inom ett år från lagens ikraftträdande. Bestämmelserna i 7 kap. ska därefter i övrigt tillämpas för att granska 150 kontot. Granskningen ska ha gjorts inom ett år från lagens ikraftträdande.

Om en sådan egenförsäkran inte inkommer inom ett år ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten granska kontot i enlighet med bestämmelserna om granskning av befintliga konton som innehas av enheter för att fastställa om det är ett rapporteringspliktigt konto. Dessutom ska den rapporteringsskyldiga finansiella enheten i så fall avsluta kontot senast inom ett år från lagens ikraftträdande. När det gäller konton avseende vilka en egenförsäkran inte inkommer ska både granskningen och avslutandet av kontot ska ha gjorts inom ett år från lagens ikraftträdande. Om dessa konton vid denna granskning identifieras som rapporteringspliktiga konton, ska de anses vara rapporteringspliktiga från och med det kalenderår då de öppnades. Bestämmelsen i sjunde punkten har tagits in med anledning av att det i artikel 6.4 b i FATCA-avtalet anges att Sverige ska ålägga svenska rapporteringsskyldiga finansiella enheter att inhämta det amerikanska skatteidentifieringsnumret (TIN) för varje specificerad amerikansk person som krävs enligt artikel 2.2 a 1. TIN ska inhämtas för rapportering med avseende på 2017 och efterterföljande år. I bestämmelsen anges inte att det är en egenförsäkran som innehåller TIN som ska inhämtas, men det är naturligtvis ett av alternativen.

8.2 Förslaget till lag om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet

1 § I paragrafen regleras tillämpningsområdet för den nya lagenom utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet. I paragrafen anges att lagen ska tillämpas för sådant automatiskt utbyte av upplysningar som avses i avtalet mellan Sveriges regering och USA:s regering för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA (FATCA-avtalet).

2 § I paragrafen anges vilka uppgifter som ska överföras till den amerikanska federala skattemyndigheten (Internal Revenue Service) genom automatiskt utbyte. I första stycket anges att de upplysningar som ska överföras är sådana som lämnas i kontrolluppgift enligt bestämmelserna i 23 a kap. 2–7 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244), och som enligt den kontrolluppgiftsskyldige avser ett sådant rapporteringspliktigt konto som definieras i 2 kap. 16 § lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet. De uppgifter som ska lämnas skiljer sig åt i vissa delar beroende på vilken typ av rapporteringspliktigt konto det rör sig om, t.ex. ett depåkonto eller ett inlåningskonto. I andra stycket anges att upplysningarna ska överföras en gång per år och att det för varje uppgift måste framgå i vilken valuta beloppet anges. Av 2 § i förslaget till förordning om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet framgår att upplysningarna ska överföras så snart som möjligt men senast den 30 september kalenderåret efter det kalenderår som uppgifterna avser.

3 § I denna paragraf anges i första stycket att Skatteverket ska underrätta den amerikanska federala skattemyndigheten om det finns skäl att tro att någon har begått administrativa fel eller andra mindre felaktigheter som kan ha lett till att felaktiga eller ofullständiga uppgifter har rapporterats eller som har resulterat i andra överträdelser av FATCA-avtalet. De felaktigheter och överträdelser som avses i detta stycke rör alltså de uppgifter som lämnas från den amerikanska federala skattemyndigheten till Skatteverket. Denna skyldighet för Skatteverket regleras i artikel 5.1 i FATCA-avtalet. Av artikel 3.6 samma avtal framgår att Skatteverket och den amerikanska federala skattemyndigheten ska ingå ett avtal eller en överenskommelse som bl.a. anger de regler och förfaranden som kan krävas för att artikel 5 i avtalet ska kunna genomföras. Av andra stycket framgår Skatteverkets skyldigheter när den amerikanska federala skattemyndigheten lämnar Skatteverket en sådan underrättelse som avses i första stycket. I detta fall är det alltså den amerikanska behöriga myndigheten som underrättar Skatteverket om misstänkta felaktigheter m.m. i de uppgifter som lämnats från Sverige till USA. Skatteverket ska i dessa fall vidta de åtgärder som står till buds enligt svensk lagstiftning för att försöka inhämta korrekt och fullständig information i enlighet med vad som krävs i FATCA-avtalet, eller för att avhjälpa överträdelser av avtalet.

4 § I paragrafen anges i första stycket att Skatteverket ska underrätta den amerikanska federala skattemyndigheten om verket kunnat konstatera att en amerikansk rapporteringsskyldig finansiell enhet har gjort sig skyldig till en väsentlig överträdelse av de skyldigheter som följer av FATCAavtalet. I detta fall rör det sig alltså om överträdelser som amerikanska rapporteringsskyldiga enheter gör sig skyldiga till när det gäller skyldigheterna att lämna upplysningar till Sverige i enlighet med FATCA-avtalet. Av andra stycket framgår Skatteverkets skyldigheter när den amerikanska federala skattemyndigheten lämnar Skatteverket en sådan underrättelse som avses i första stycket. I detta fall är det alltså den amerikanska behöriga myndigheten som underrättar Skatteverket om en väsentlig överträdelse som har begåtts av en rapporteringsskyldig finansiell enhet i Sverige. Skatteverket ska i dessa fall vidta de åtgärder som står till buds enligt svensk lagstiftning för att avhjälpa den väsentliga överträdelsen som beskrivs i underrättelsen.

5 § I paragrafen anges att Skatteverket ska vidta de åtgärder som behövs för att förhindra att finansiella enheter använder sig av strategier som syftar till att kringgå den rapporteringsskyldighet som föreskrivs i avtalet. Skatteverket ska alltså, som ett led i sitt sedvanliga arbete för att säkra en god skattekontroll och motverka skatteundandragande, uppmärksamma och förhindra sådana strategier som nämns i paragrafen om sådana skulle upptäckas.

6 § I paragrafen anges hur upplysningar som Skatteverket tar emot från den amerikanska federala skattemyndigheten till följd av utbytet av upplysningar enligt FATCA-avtalet får användas. Bestämmelsen överensstämmer med vad som enligt artikel 26.1 i skatteavtalet mellan Sverige och USA gäller för användning av uppgifter som tas emot med tillämpning av det avtalet. Bestämmelsen tar inte bara sikte på hur Skatteverket får använda upplysningarna, utan också på hur andra personer och myndigheter (däri inbegripet domstolar) som fastställer uppbär, administrerar eller driver in skatterna och som får del av uppgifterna, får använda dem. Uppgifterna får användas vid offentliga rättegångar och i domstolsavgöranden. Uppgifterna får användas endast i beskattningsändamål och i fråga om de skatter som omfattas av skatteavtalet mellan Sverige och USA. Begränsning av användningen av erhållna upplysningar som följer av FATCA-avtalet får anses vara av tvingande natur och innebära ett förbud att använda upplysningarna på annat sätt. Bestämmelsen innefattar inte någon begränsning i enskildas rätt enligt tryckfrihetsförordningen att ta del av eller använda sig av allmänna handlingar. Upplysningar som erhålls från USA kommer dock ofta att tillföras ett mål eller ärende som rör bestämmande av skatt och därmed omfattas av bestämmelserna i 27 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL. Sekretess gäller visserligen inte endast i förhållande till enskilda utan även mellan myndigheter (8 kap. 1 § OSL). Sekretess bryts dock i vissa fall genom sekretessbrytande bestämmelser i lag och förordning, se bl.a. 10 kap. OSL. Enligt 6 kap. 5 § OSL ska en myndighet på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång. Om en sekretessbrytande bestämmelse är tillämplig på en uppgift, innebär bestämmelsen i 6 kap. 5 § OSL att en myndighet är skyldig att lämna uppgiften till en myndighet som begär det. De användningsbegränsningar som föreslås får emellertid till följd att en myndighet inte kan utnyttja uppgifterna i sin verksamhet i andra fall än som anges i paragrafen. Detta innebär att sekretessbrytande regler i praktiken bara torde bli aktuella när en myndighet har rätt att ta del av uppgifterna för sådana ändamål (jfr prop. 1990/91:131 s. 24 f).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I första punkten anges att lagen, som är ny, träder i kraft den 1 april 2015. Av andra punkten framgår att Skatteverket ska meddela den amerikanska federala skattemyndigheten när Skatteverket bedömer att den amerikanska federala skattemyndigheten har på plats dels lämpliga säkerhetsbestämmelser för att säkerställa att information som tas emot fortsätter att vara sekretessbelagd och uteslutande används för beskattningsändamål, och dels en infrastruktur för ett effektivt informationsutbyte. Ett sådant meddelande till den amerikanska federala skattemyndigheten har betydelse för från och med vilken tidpunkt informationsutbyte enligt FATCA-avtalet ska ske, se vidare avsnitt 5.2.3.

8.3 Förslaget till lag om ändring i offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400)

9 kap. 2 § Den begränsning av användningen av erhållna upplysningar som följer av FATCA-avtalet får anses vara av tvingande natur och innebära ett förbud att använda upplysningarna på annat sätt än som avses i 6 § lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet. Bestämmelsen i den paragrafen innefattar inte någon begränsning i enskildas rätt enligt tryckfrihetsförordningen att ta del av eller använda sig av allmänna handlingar. Upplysningar som erhålls från USA kommer dock ofta att tillföras ett mål eller ärende som rör bestämmande av skatt och därmed omfattas av bestämmelserna i 27 kap. Sekretess gäller visserligen inte endast i förhållande till enskilda utan även mellan myndigheter (8 kap. 1 §). Sekretess bryts dock i vissa fall genom sekretessbrytande bestämmelser i lag och förordning, se bl.a. 10 kap. Enligt 6 kap. 5 § ska en myndighet på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång. Om en sekretessbrytande bestämmelse är tillämplig på en uppgift, innebär bestämmelsen i 6 kap. 5 § att en myndighet är skyldig att lämna uppgiften till en myndighet som begär det. De användningsbegränsningar som föreslås får emellertid till följd att en myndighet inte kan utnyttja uppgifterna i sin verksamhet i andra fall än som anges i 6 § lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet. Detta innebär att sekretessbrytande regler i praktiken bara torde bli aktuella när en myndighet har rätt att ta del av uppgifterna för sådana ändamål (jfr prop. 1990/91:131 s. 24 f). Hänvisningarna i paragrafen har kompletterats med en ny punkt, punkt 10, som hänvisar till lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet. Beträffande åberopande av upplysningar m.m. som har erhållits från USA som bevisning, se kommentaren till 6 § lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet.

Ikraftträdande Lagen träder i kraft den 1 april 2015.

8.4 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

1 kap.

1 § Ändringen av paragrafen, som reglerar lagens innehåll, föranleds av att det införs ett nytt kapitel, 23 a kap., i lagen.

3 kap.

2 § I paragrafen anges att termer och uttryck som används i lagen ska ha samma betydelse och tillämpningsområde som i de lagar som skatt eller avgift bestäms enligt. Paragrafen föreslås ändras för att detsamma ska gälla för de termer och uttryck som används i lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet, förkortad IDKL, som varken skatt eller avgift bestäms enligt. Ändringen innebär att termer och uttryck som används i lagen ska ha samma betydelse och tillämpningsområde som i de lagar som reglerar skyldigheter enligt en överenskommelse om internationellt informationsutbyte.

23 a kap.

1 § I paragrafen, som liksom hela kapitlet är ny, regleras kapitlets innehåll. Bestämmelserna om kontrolluppgifter i kapitlet föranleds av avtalet mellan Sverige och USA för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA (FATCA-avtalet).

2 § I paragrafen, som är ny, anges att kontrolluppgifter ska lämnas om sådana rapporteringspliktiga konton som avses i 2 kap. 16 § IDKL. Av den bestämmelsen framgår att ett finansiellt konto som avses i 2 kap. 10 § IDKL kan identifieras som ett rapporteringspliktigt konto enligt bestämmelserna i 4–8 kap. samma lag, med vissa undantag.

3 § Paragrafen, som är ny, reglerar för vem kontrolluppgift ska lämnas, och vem som ska vara skyldig att lämna kontrolluppgiften. Kontrolluppgift ska som nämnts i kommentaren till 2 § lämnas för rapporteringspliktiga konton. Att ett finansiellt konto identifieras som ett rapporteringspliktigt konto är en följd av att en viss fysisk eller juridisk person är innehavare till kontot, dvs. kontohavare enligt 2 kap. 13 § IDKL. Dessa fysiska eller juridiska personer är sådana som har anknytning till USA i någon form, t.ex. på grund av att de är medborgare eller har hemvist i USA. Den som kontrolluppgift ska lämnas för enligt första stycket är den vars innehav av kontot medför att kontot har identifierats som ett rapporteringspliktigt konto. Om flera kontohavare innehar ett konto gemensamt ska alltså kontrolluppgift inte lämnas för en kontohavare vars innehav av kontot inte medför att kontot är ett rapporteringspliktigt konto, även om kontot har identifierats som ett rapporteringspliktigt konto på grund av en annan kontohavares innehav av kontot. I en särskild situation ska kontrolluppgift även lämnas för en enhet som inte är en amerikansk person enligt 2 kap. 16 § IDKL. Detta gäller om denna enhet kontrolleras av en eller flera fysiska personer som är sådana kontrollerande personer som avses i 2 kap. 16 § IDKL, vars kontroll över denna enhet medför att kontot är ett rapporteringspliktigt

konto. I dessa fall ska kontrolluppgiften även lämnas för den eller de fysiska personer som utövar kontroll över enheten. Begreppen rapporteringspliktigt konto och enhet definieras i 2 kap. 16 § IDKL. Som framgår av 2 § ska kontrolluppgift lämnas om ett rapporteringspliktigt konto, vilket innebär att en och samma kontrolluppgift kan lämnas för flera kontohavare om dessas innehav av kontot medför att kontot är rapporteringspliktigt. Kontrolluppgiften ska då anses lämnas för var och en av dessa kontohavare. Den som är skyldig att lämna kontrolluppgift är enligt andra stycket en sådan rapporteringsskyldig finansiell enhet som avses i 2 kap. 14 § IDKL. Vad som avses med finansiell enhet framgår av 2 kap. 5–9 §§ samma lag. Det kan exempelvis röra sig om en bank, ett försäkringsföretag eller ett riskkapitalbolag.

4 § I denna nya paragraf regleras de uppgifter som ska lämnas om alla rapporteringspliktiga konton. Kontrolluppgiften ska enligt första punkten innehålla uppgifter om identifikationsuppgifter för kontot, i normalfallet ett kontonummer, samt enligt andra punkten kontots saldo eller värde vid utgången av kalenderåret eller omedelbart före kontots avslutande om kontot avslutas under året. Om uppgift om värde ska lämnas för ett försäkringsavtal avses försäkringens kontantvärde, som definieras i 2 kap. 16 § IDKL. Att uppgifter därutöver ska lämnas om bl.a. namn, adress och utländskt skatteregistreringsnummer för den som kontrolluppgift lämnas för, samt namn och organisationsnummer för den uppgiftsskyldige, framgår av bestämmelser i 5 kap. skatteförfarandeförordningen (2011:1261), förkortad SFF. Det innebär bl.a. att uppgift om amerikanskt skatteregistreringsnummer kommer att lämnas i kontrolluppgift för alla som har ett sådant nummer, vilket är ett krav enligt FATCA-avtalet. Genom en förändring som föreslås i 5 kap. 8 § SFF utvidgas skyldigheten att lämna uppgift om utländskt skatteregistreringsnummer till att även omfatta obegränsat skattskyldiga, jämfört med i dag då skyldigheten endast gäller begränsat skattskyldiga. De flesta obegränsat skattskyldiga som kontrolluppgift lämnas för har emellertid inget utländskt skatteregistreringsnummer, och i dessa fall kan naturligtvis ingen sådan uppgift lämnas. I de fall den som kontrolluppgiften avser har utländskt skatteregistreringsnummer ska dock uppgift om sådant nummer lämnas oavsett om denne är begränsat eller obegränsat skattskyldig.

5 § I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om de uppgifter som, utöver de uppgifter som ska lämnas enligt 4 §, ska lämnas för rapporteringspliktiga konton som är sådana depåkonton som avses i 2 kap. 10 § första stycket 2 IDKL. Kontrolluppgiften ska för dessa konton enligt första punkten innehålla uppgifter om sammanlagd ränta, sammanlagd utdelning och sammanlagd annan avkastning som härrör från tillgångar som förvaras på kontot, och som betalats ut till eller tillgodoräknats kontot eller med avseende på kontot under ett kalenderår. Varje intäktspost ska summeras och redovisas för sig. Om exempelvis

utdelning lämnas för flera av de tillgångar som förvaras på kontot ska alltså uppgift lämnas om det totala beloppet som avser utdelning under kalenderåret. Dessutom ska enligt andra punkten uppgift lämnas om sammanlagd ersättning från försäljning eller inlösen av tillgångar som betalats ut till eller tillgodoräknats kontot under ett kalenderår. Detta gäller under förutsättning att den rapproteringspliktiga finansiella enheten har agerat som förvaltare, mäklare, ombud eller någon annan sorts företrädare för kontohavaren. Från ersättningen får avdrag göras för försäljningsprovision och liknande utgifter. Enligt dagens regler ska kontrolluppgift lämnas om kapitalvinst eller kapitalförlust vid inlösen av andelar i värdepappersfonder och specialfonder. Om kontrolluppgift ska lämnas enligt denna paragraf ska dock uppgift lämnas om ersättningen även vid inlösen av sådana andelar. Att uppgiften enbart ska avse ersättning från försäljning och inlösen medför bl.a. att uppgift inte behöver lämnas om ersättning vid aktiebyten.

6 § I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om uppgifter som, utöver de uppgifter som ska lämnas enligt 4 §, ska lämnas för rapporteringspliktiga konton som är sådana inlåningskonton som avses i 2 kap. 10 § första stycket 1 IDKL. Kontolluppgiften ska för dessa konton innehålla uppgifter om sammanlagd ränta som betalats ut till eller tillgodoräknats kontot under kalenderåret.

7 § I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om de uppgifter som, utöver de uppgifter som ska lämnas enligt 4 §, ska lämnas för rapporteringspliktiga konton som varken är depåkonton eller inlåningskonton som avses i 2 kap. 10 § första stycket 1 och 2 IDKL. De konton som omfattas av denna paragraf kan exempelvis vara ett försäkringsavtal eller en andel i ett riskkapitalbolag. I kontrolluppgift för dessa konton ska uppgifter lämnas om sammanlagt belopp som under kalenderåret har betalats ut till eller tillgodoräknats kontohavaren på grund av ett konto som den rapporteringsskyldiga finansiella enheten är gäldenär eller garant för. Beloppet ska innefatta sammanlagt belopp för eventuella betalningar på grund av inlösen.

34 kap.

3 § I paragrafen regleras en skyldighet för den som lämnat kontrolluppgift enligt 15–22 kap. att senast den 31 januari året närmast efter det år som kontrolluppgiften gäller informera den som uppgiften avser om vilka uppgifter som har lämnats i kontrolluppgiften. För att sådan information även ska lämnas till den som kontrolluppgift lämnas för enligt det nya 23 a kap. görs ett tillägg i paragrafen, så att bestämmelserna även omfattar den som är skyldig att lämna kontrolluppgift enligt 23 a kap.

9 a § I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om att uppgifter ska lämnas till en central värdepappersförvarare om denne ska lämna kontolluppgift om rapporteringspliktiga konton enligt bestämmelserna i 23 a kap. För att den centrala värdepappersförvararen ska kunna identifiera vilka av de konton som lagts upp för ett kontoförande institut hos denne som är rapporteringspliktiga konton krävs att det kontoförande institutet lämnar den centrala värdepappersförvararen de uppgifter som behövs för att kunna identifiera de rapporteringspliktiga kontona. Varje kontoförande institut ansvarar för att lämna den centrala värdepappersförvararen uppgifter avseende de konton som lagts upp för respektive institut. Bestämmelserna i paragrafen anger endast att de uppgifter ska lämnas som krävs för att kunna identifiera rapporteringspliktiga konton. Det innebär att uppgifter kan lämnas om antingen rapporteringspliktiga konton som det kontoförande institutet identifierat, eller tillräckliga underlag som möjliggör för den centrala värdepappersförvararen att identifiera sådana konton. Vilket som väljs är valfritt för den som är skyldig att lämna uppgifter.

9 b § I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till den som ska lämna kontrolluppgift om sammanlagd ersättning från försäljning och inlösen av tillgångar enligt bestämmelserna i 23 a kap. 5 § 2. Uppgiftsskyldigheten gäller när någon annan än den kontrolluppgiftsskyldige, dvs. någon annan än den rapporteringsskyldiga finansiella enheten, medverkar vid försäljning eller inlösen av en tillgång på ett rapporteringspliktigt konto. Om den kontrolluppgiftsskyldige inte själv medverkar vid försäljning eller inlösen saknar denne normalt uppgift om ersättningen från försäljningen. Därför föreslås att den som medverkar vid avyttringen ska lämna den uppgiften till den kontrolluppgiftsskyldige.

9 c § I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till den som ska lämna kontrolluppgift som innehåller uppgift om amerikanskt skatteregistreringsnummer enligt bestämmelserna i 23 a kap. Att kontrolluppgiften ska innehålla uppgift om amerikanskt skatteregistreringsnummer framgår av 5 kap. 8 § SFF. Sådant nummer ska i vissa situationer inhämtas av den rapporteringsskyldiga finansiella enheten som är skyldig att lämna kontrolluppgift. Av 8 kap. 1 § IDKL framgår dock att om den rapporteringsskyldiga finansiella enheten är en central värdepappersförvarare så ska den som har antagits som kontoförande institut och som utför registreringsåtgärder på ett konto hos den centrala värdepappersförvararen i stället för den centrala värdepappersförvararen tillämpa bestämmelserna i 4–8 kap. samma lag med avseende på kontot. Det kontoförande institutet är alltså skyldigt att bl.a. inhämta uppgift om amerikanskt skatteregistreringsnummer i den rapporteringsskyldiga finansiella enhetens ställe. För att den kontrolluppgiftsskyldige i dessa fall ska kunna fullgöra sin skyldighet att 158 lämna uppgift om amerikanskt skatteregistreringsnummer föreslås att det

kontoförande institutet ska lämna uppgift om sådant nummer som institutet inhämtat till den kontrolluppgiftsskyldige.

10 § I paragrafen görs ett tillägg för att det ska framgå att även uppgifter enligt de nya 9 a–9 c §§ ska lämnas snarast och senast den 15 januari året efter det år som uppgiften gäller.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Av första punkten framgår att lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2015. Av punkterna två–fyra framgår att bestämmelserna i lagen i vissa delar ska tillämpas redan i fråga om uppgifter som avser tid från och med kalenderåret 2014, medan andra bestämmelser ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter som avser kalenderåren 2015 eller 2016. I femte punkten anges när kontrolluppgift respektive informationsuppgift ska lämnas det år lagen träder i kraft. Enligt de bestämmelser som normalt ska gälla ska informationsuppgift som ska lämnas enligt 34 kap. 9 a–9 c §§ lämnas senast den 15 januari och kontrolluppgift som ska lämnas enligt 23 a kap. samt informationsuppgift som ska lämnas enligt 34 kap. 3 § av någon som är skyldig att lämna sådan kontrolluppgift lämnas senast den 31 januari året efter det år som uppgiften gäller. Eftersom lagen föreslås träda i kraft först den 1 april 2015 och de konton som kontrolluppgift respektive informationsuppgift avser kan identifieras ända fram till den 30 juni 2015 är det inte möjligt att lämna uppgifter vid dessa tidpunkter första året. I stället föreskrivs att för uppgifter som avser kalenderåret 2014 ska informationsuppgift som ska lämnas enligt 34 kap. 9 a–9 c §§, dvs. informationsuppgifter som ska lämnas till den kontrolluppgiftsskyldige, ska lämnas senast den 15 juli 2015. Vidare föreskrivs att kontrolluppgift som ska lämnas enligt 23 a kap. samt informationsuppgift som ska lämnas enligt 34 kap. 3 § av någon som är skyldig att lämna sådan kontrolluppgift ska lämnas senast den 31 juli 2015. I det senare fallet rör det sig om en informationsuppgift som den kontrolluppgiftsskyldige ska lämna till den som kontrolluppgiften avser, och det är därför lämpligt att denna uppgift ska lämnas vid samma tidpunkt som kontrolluppgiften. I sjätte punkten finns bestämmelser som ska tillämpas för konton som identifieras som rapporteringspliktiga konton under perioden 1 juli – 30 september 2015. För dessa krävs enligt FATCA-avtalet att uppgifter ska överföras till den amerikanska federala skattemyndigheten senast 90 dagar efter att kontot identifierats som ett rapporteringspliktigt konto. För att det ska kunna ske anges att informationsuppgift som ska lämnas enligt 34 kap. 9 a–9 c §§ i dessa fall ska lämnas senast 30 dagar efter att ett konto identifierats som ett rapporteringspliktigt konto, och att kontrolluppgift som ska lämnas enligt 23 a kap. samt informationsuppgift som ska lämnas enligt 34 kap. 3 § av någon som är skyldig att lämna sådan kontrolluppgift ska lämnas senast 60 dagar efter denna tidpunkt. I sjunde punkten finns särskilda bestämmelser för sådana konton som identifieras som rapporteringspliktiga konton efter den 30 september 2015. Sådana konton kan enligt reglerna identifieras ända fram till den

30 juni 2016, och varken informationsuppgift eller kontrolluppgift kan då lämnas i vanlig tid. I stället anges att informationsuppgift som ska lämnas enligt 34 kap. 9 a–9 c §§ ska lämnas senast den 15 juli 2016, och att kontrolluppgift som ska lämnas enligt 23 a kap. samt informationsuppgift som ska lämnas enligt 34 kap. 3 § av någon som är skyldig att lämna sådan kontrolluppgift ska lämnas senast den 31 juli samma år. Kontrolluppgift och informationsuppgift som lämnas vid dessa tidpunkter ska i vissa fall även lämnas för uppgifter avseende kalenderåret 2014. Detta gäller normalt i de fall där det aktuella kontot öppnades före den 1 januari 2015. Det anges dock vidare att en sådan informationsuppgift respektive kontrolluppgift inte ska lämnas för uppgifter avseende kalenderåret 2014, om uppgifterna avser ett konto som först efter den 31 december 2014 identifierats som ett rapporteringspliktigt konto och detta skett med stöd av 4 kap. 1 § andra stycket, 6 § eller 7 §, 5 kap. 2 §, 3 § andra stycket eller 5 § tredje stycket, eller 6 kap. 5 § IDKL. De nämnda bestämmelserna anger när ett konto först efter den inledande granskningen ska identifieras som ett rapporteringspliktigt konto till följd av ändrade förhållanden, samt när ett konto granskas som tidigare varit undantaget från granskning. Undantaget från att en informationsuppgift respektive kontrolluppgift ska lämnas för uppgifter avseende 2014 föranleds av att det i nämnda bestämmelser anges att ett konto ska anses vara rapporteringspliktigt först från och med det kalenderår under vilket det identifierats som ett sådant. I åttonde punkten finns särskilda bestämmelser om de uppgifter som för kalenderåren 2015 och 2016 ska lämnas av en rapporteringsskyldig finansiell enhet om betalningar som för vart och ett av dessa år görs till en sådan icke FATCA-deltagande finansiell enhet som avses i 2 kap. 16 § IDKL. Till skillnad från de kontrolluppgifter som föreslås lämnas enligt 23 a kap. 2–7 §§ finns det ingen skyldighet för Skatteverket att överföra uppgifterna om betalningar som sker till en icke FATCAdeltagande finansiell enhet till den amerikanska federala skattemyndigheten. Uppgifterna ska således endast förvaras hos Skatteverket. I nionde punkten finns bestämmelser som reglerar situationen att en icke FATCA-deltagande finansiell enhet som uppgifter ska lämnas om betalningar till enligt åttonde punkten, inte identifieras som en sådan enhet förrän efter den 31 december 2015. I dessa fall skjuts den tidpunkt då kontrolluppgift ska lämnas fram till senast den 30 april 2016.

AGREEMENT BETWEEN THE GOVERNMENT OF SWEDEN AND THE GOVERNMENT OF THE UNITED STATES OF AMERICA TO IMPROVE INTERNATIONAL TAX COMPLIANCE AND TO IMPLEMENT FATCA

Whereas, the Government of Sweden and the Government of the United States of America (each, a “Party,” and together, the “Parties”) have a longstanding and close relationship with respect to mutual assistance in tax matters and desire to conclude an agreement to improve international tax compliance by further building on that relationship;

Whereas, Article 26 of the Convention Between the Government of Sweden and the Government of the United States of America for the Avoidance of Double Taxation and the Prevention of Fiscal Evasion with Respect to Taxes on Income done at Stockholm on September 1, 1994, together with a related exchange of notes, and as amended by the Protocol done at Washington on September 30, 2005, (together the “Convention”), authorizes the exchange of information for tax purposes, including on an automatic basis;

Whereas, the United States of America enacted provisions commonly known as the Foreign Account Tax Compliance Act (“FATCA”), which introduce a reporting regime for financial institutions with respect to certain accounts;

Whereas, the Government of Sweden is supportive of the underlying policy goal of FATCA to improve tax compliance;

Whereas, FATCA has raised a number of issues, including that Swedish financial institutions may not be able to comply with certain aspects of FATCA due to domestic legal impediments;

Whereas, the Government of the United States of America collects information regarding certain accounts maintained by U.S. financial institutions held by residents of Sweden and is committed to exchanging such information with the Government of Sweden and pursuing equivalent levels of exchange, provided that the appropriate safeguards and infrastructure for an effective exchange relationship are in place;

Whereas, the Parties are committed to working together over the longer term towards achieving common reporting and due diligence standards for financial institutions;

Whereas, the Government of the United States of America acknowledges the need to coordinate the reporting obligations under FATCA with other

U.S. tax reporting obligations of Swedish financial institutions to avoid duplicative reporting;

Whereas, an intergovernmental approach to FATCA implementation would address legal impediments and reduce burdens for Swedish financial institutions;

Whereas, the Parties desire to conclude an agreement to improve international tax compliance and provide for the implementation of FATCA based on domestic reporting and reciprocal automatic exchange pursuant to the Convention, and subject to the confidentiality and other protections provided for therein, including the provisions limiting the use of the information exchanged under the Convention;

Now, therefore, the Parties have agreed as follows:

Article 1 Definitions

1. For purposes of this agreement and any annexes thereto (“Agreement”), the following terms shall have the meanings set forth below:

a) The term “United States” means the United States of America, including the States thereof, and, when used in a geographical sense, means the territory of the United States of America, including inland waters, the air space, the territorial sea thereof and any maritime area beyond the territorial sea within which the United States may exercise sovereign rights or jurisdiction in accordance with international law; the term, however, does not include the U.S. Territories. Any reference to a “ State ” of the United States includes the District of Columbia.

b) The term “U.S. Territory” means American Samoa, the Commonwealth of the Northern Mariana Islands, Guam, the Commonwealth of Puerto Rico, or the U.S. Virgin Islands.

c) The term “IRS” means the U.S. Internal Revenue Service.

d) The term “Sweden” means the Kingdom of Sweden and, when used in a geographical sense, includes the national territory, the territorial sea as well as other maritime areas over which Sweden may exercise sovereign rights or jurisdiction, in accordance with international law.

e) The term “Partner Jurisdiction” means a jurisdiction that has in effect an agreement with the United States to facilitate the implementation of FATCA. The IRS shall publish a list identifying all Partner Jurisdictions.

f) The term “Competent Authority” means:

(1) in the case of the United States, the Secretary of the Treasury or his delegate; and

(2) in the case of Sweden, the Minister of Finance, his authorized representative or the authority which is designated as a competent authority for the purposes of this Agreement.

g) The term “Financial Institution” means a Custodial Institution, a Depository Institution, an Investment Entity, or a Specified Insurance Company.

h) The term “Custodial Institution” means any Entity that holds, as a substantial portion of its business, financial assets for the account of others. An entity holds financial assets for the account of others as a substantial portion of its business if the entity’s gross income attributable to the holding of financial assets and related financial services equals or exceeds 20 percent of the entity’s gross income during the shorter of: (i) the three-year period that ends on December 31 (or the final day of a non-calendar year accounting period) prior to the year in which the determination is being made; or (ii) the period during which the entity has been in existence.

i) The term “Depository Institution” means any Entity that accepts deposits in the ordinary course of a banking or similar business.

j) The term “Investment Entity” means any Entity that conducts as a business (or is managed by an entity that conducts as a business) one or more of the following activities or operations for or on behalf of a customer:

(1) trading in money market instruments (cheques, bills, certificates of deposit, derivatives, etc.); foreign exchange; exchange, interest rate and index instruments; transferable securities; or commodity futures trading;

(2) individual and collective portfolio management; or 163

(3) otherwise investing, administering, or managing funds or money on behalf of other persons.

This subparagraph 1(j) shall be interpreted in a manner consistent with similar language set forth in the definition of “financial institution” in the Financial Action Task Force Recommendations.

k) The term “Specified Insurance Company” means any Entity that is an insurance company (or the holding company of an insurance company) that issues, or is obligated to make payments with respect to, a Cash Value Insurance Contract or an Annuity Contract.

l) The term “Swedish Financial Institution” means (i) any Financial Institution resident in Sweden, but excluding any branch of such Financial Institution that is located outside Sweden, and (ii) any branch of a Financial Institution not resident in Sweden, if such branch is located in Sweden.

m) The term “Partner Jurisdiction Financial Institution” means (i) any Financial Institution established in a Partner Jurisdiction, but excluding any branch of such Financial Institution that is located outside the Partner Jurisdiction, and (ii) any branch of a Financial Institution not established in the Partner Jurisdiction, if such branch is located in the Partner Jurisdiction.

n) The term “Reporting Financial Institution” means a Reporting Swedish Financial Institution or a Reporting U.S. Financial Institution, as the context requires.

o) The term “Reporting Swedish Financial Institution” means any Swedish Financial Institution that is not a Non-Reporting Swedish Financial Institution.

p) The term “Reporting U.S. Financial Institution” means (i) any Financial Institution that is resident in the United States, but excluding any branch of such Financial Institution that is located outside the United States, and (ii) any branch of a Financial Institution not resident in the United States, if such branch is located in the United States, provided that the Financial Institution or branch has control, receipt, or custody of income with respect to which information is required to be exchanged under subparagraph (2)(b) of Article 2 of this Agreement.

q) The term “Non-Reporting Swedish Financial Institution” means any Swedish Financial Institution, or other Entity resident in Sweden, that is described in Annex II as a Non-Reporting Swedish Financial Institution or that otherwise qualifies as a deemedcompliant FFI or an exempt beneficial owner under relevant U.S. Treasury Regulations in effect on the date of signature of this Agreement.

r) The term “Nonparticipating Financial Institution” means a nonparticipating FFI, as that term is defined in relevant U.S. Treasury Regulations, but does not include a Swedish Financial Institution or other Partner Jurisdiction Financial Institution other than a Financial Institution treated as a Nonparticipating Financial Institution pursuant to subparagraph 2(b) of Article 5 of this Agreement or the corresponding provision in an agreement between the United States and a Partner Jurisdiction.

s) The term “Financial Account” means an account maintained by a Financial Institution, and includes:

(1) in the case of an Entity that is a Financial Institution solely because it is an Investment Entity, any equity or debt interest (other than interests that are regularly traded on an established securities market) in the Financial Institution;

(2) in the case of a Financial Institution not described in subparagraph 1(s)(1) of this Article, any equity or debt interest in the Financial Institution (other than interests that are regularly traded on an established securities market), if (i) the value of the debt or equity interest is determined, directly or indirectly, primarily by reference to assets that give rise to U.S. Source Withholdable Payments, and (ii) the class of interests was established with a purpose of avoiding reporting in accordance with this Agreement; and

(3) any Cash Value Insurance Contract and any Annuity Contract issued or maintained by a Financial Institution, other than a noninvestment-linked, nontransferable immediate life annuity that is issued to an individual and monetizes a pension or disability benefit provided under an account 165

that is excluded from the definition of Financial Account in Annex II.

Notwithstanding the foregoing, the term “Financial Account” does not include any account that is excluded from the definition of Financial Account in Annex II. For purposes of this Agreement, interests are “regularly traded” if there is a meaningful volume of trading with respect to the interests on an ongoing basis, and an “established securities market” means an exchange that is officially recognized and supervised by a governmental authority in which the market is located and that has a meaningful annual value of shares traded on the exchange. For purposes of this subparagraph 1(s), an interest in a Financial Institution is not “regularly traded” and shall be treated as a Financial Account if the holder of the interest (other than a Financial Institution acting as an intermediary) is registered on the books of such Financial Institution. The preceding sentence will not apply to interests first registered on the books of such Financial Institution prior to July 1, 2014, and with respect to interests first registered on the books of such Financial Institution on or after July 1, 2014, a Financial Institution is not required to apply the preceding sentence prior to January 1, 2016.

t) The term “Depository Account” includes any commercial, checking, savings, time, or thrift account, or an account that is evidenced by a certificate of deposit, thrift certificate, investment certificate, certificate of indebtedness, or other similar instrument maintained by a Financial Institution in the ordinary course of a banking or similar business. A Depository Account also includes an amount held by an insurance company pursuant to a guaranteed investment contract or similar agreement to pay or credit interest thereon.

u) The term “Custodial Account” means an account (other than an Insurance Contract or Annuity Contract) for the benefit of another person that holds any financial instrument or contract held for investment (including, but not limited to, a share or stock in a corporation, a note, bond, debenture, or other evidence of indebtedness, a currency or commodity transaction, a credit default swap, a swap based upon a nonfinancial index, a notional principal contract, an Insurance Contract or Annuity Contract, and any option or other derivative instrument).

v) The term “Equity Interest” means, in the case of a partnership that is a Financial Institution, either a capital or profits interest in the partnership. In the case of a trust that is a Financial Institution, an Equity Interest is considered to be held by any person treated as a settlor or beneficiary of all or a portion of the trust, 166 or any other natural person exercising ultimate

effective control over the trust. A Specified U.S. Person shall be treated as being a beneficiary of a foreign trust if such Specified U.S. Person has the right to receive directly or indirectly (for example, through a nominee) a mandatory distribution or may receive, directly or indirectly, a discretionary distribution from the trust.

w) The term “Insurance Contract” means a contract (other than an Annuity Contract) under which the issuer agrees to pay an amount upon the occurrence of a specified contingency involving mortality, morbidity, accident, liability, or property risk.

x) The term “Annuity Contract” means a contract under which the issuer agrees to make payments for a period of time determined in whole or in part by reference to the life expectancy of one or more individuals. The term also includes a contract that is considered to be an Annuity Contract in accordance with the law, regulation, or practice of the jurisdiction in which the contract was issued, and under which the issuer agrees to make payments for a term of years.

y) The term “Cash Value Insurance Contract” means an Insurance Contract (other than an indemnity reinsurance contract between two insurance companies) that has a Cash Value greater than $50,000.

z) The term “Cash Value” means the greater of (i) the amount that the policyholder is entitled to receive upon surrender or termination of the contract (determined without reduction for any surrender charge or policy loan), and (ii) the amount the policyholder can borrow under or with regard to the contract. Notwithstanding the foregoing, the term “Cash Value” does not include an amount payable under an Insurance Contract as:

(1) a personal injury or sickness benefit or other benefit providing indemnification of an economic loss incurred upon the occurrence of the event insured against;

(2) a refund to the policyholder of a previously paid premium under an Insurance Contract (other than under a life insurance contract) due to policy cancellation or termination, decrease in risk exposure during the effective period of the Insurance Contract, or arising from a redetermination of the premium due to correction of posting or other similar error; or 167

(3) a policyholder dividend based upon the underwriting experience of the contract or group involved.

aa) The term “Reportable Account” means a U.S. Reportable Account or a Swedish Reportable Account, as the context requires.

bb) The term “Swedish Reportable Account” means a Financial Account maintained by a Reporting U.S. Financial Institution if: (i) in the case of a Depository Account, the account is held by an individual resident in Sweden and more than $10 of interest is paid to such account in any given calendar year; or (ii) in the case of a Financial Account other than a Depository Account, the Account Holder is a resident of Sweden, including an Entity that certifies that it is resident in Sweden for tax purposes, with respect to which U.S. source income that is subject to reporting under chapter 3 of subtitle A or chapter 61 of subtitle F of the U.S. Internal Revenue Code is paid or credited.

cc) The term “U.S. Reportable Account” means a Financial Account maintained by a Reporting Swedish Financial Institution and held by one or more Specified U.S. Persons or by a Non-U.S. Entity with one or more Controlling Persons that is a Specified U.S. Person. Notwithstanding the foregoing, an account shall not be treated as a U.S. Reportable Account if such account is not identified as a U.S. Reportable Account after application of the due diligence procedures in Annex I.

dd) The term “Account Holder ” means the person listed or identified as the holder of a Financial Account by the Financial Institution that maintains the account. A person, other than a Financial Institution, holding a Financial Account for the benefit or account of another person as agent, custodian, nominee, signatory, investment advisor, or intermediary, is not treated as holding the account for purposes of this Agreement, and such other person is treated as holding the account. For purposes of the immediately preceding sentence, the term “Financial Institution” does not include a Financial Institution organized or incorporated in a U.S. Territory. In the case of a Cash Value Insurance Contract or an Annuity Contract, the Account Holder is any person entitled to access the Cash Value or change the beneficiary of the contract. If no person can access 168 the Cash Value or change the beneficiary, the Account

Holder is any person named as the owner in the contract and any person with a vested entitlement to payment under the terms of the contract. Upon the maturity of a Cash Value Insurance Contract or an Annuity Contract, each person entitled to receive a payment under the contract is treated as an Account Holder.

ee) The term “U.S. Person” means a U.S. citizen or resident individual, a partnership or corporation organized in the United States or under the laws of the United States or any State thereof, a trust if (i) a court within the United States would have authority under applicable law to render orders or judgments concerning substantially all issues regarding administration of the trust, and (ii) one or more U.S. persons have the authority to control all substantial decisions of the trust, or an estate of a decedent that is a citizen or resident of the United States. This subparagraph 1(ee) shall be interpreted in accordance with the U.S. Internal Revenue Code.

ff) The term “Specified U.S. Person” means a U.S. Person, other than: (i) a corporation the stock of which is regularly traded on one or more established securities markets; (ii) any corporation that is a member of the same expanded affiliated group, as defined in section 1471(e)(2) of the U.S. Internal Revenue Code, as a corporation described in clause (i); (iii) the United States or any wholly owned agency or instrumentality thereof; (iv) any State of the United States, any U.S. Territory, any political subdivision of any of the foregoing, or any wholly owned agency or instrumentality of any one or more of the foregoing; (v) any organization exempt from taxation under section 501(a) of the U.S. Internal Revenue Code or an individual retirement plan as defined in section 7701(a)(37) of the U.S. Internal Revenue Code; (vi) any bank as defined in section 581 of the U.S. Internal Revenue Code; (vii) any real estate investment trust as defined in section 856 of the U.S. Internal Revenue Code; (viii) any regulated investment company as defined in section 851 of the U.S. Internal Revenue Code or any entity registered with the U.S. Securities and Exchange Commission under the Investment Company Act of 1940 (15 U.S.C. 80a-64); (ix) any common trust fund as defined in section 584(a) of the U.S. Internal Revenue Code; (x) any trust that is exempt from tax under section 664(c) of the U.S. Internal Revenue Code or that is described in section 4947(a)(1) of the U.S. Internal Revenue Code; (xi) a 169

dealer in securities, commodities, or derivative financial instruments (including notional principal contracts, futures, forwards, and options) that is registered as such under the laws of the United States or any State; (xii) a broker as defined in section 6045(c) of the U.S. Internal Revenue Code; or (xiii) any tax-exempt trust under a plan that is described in section 403(b) or section 457(g) of the U.S. Internal Revenue Code.

gg) The term “Entity” means a legal person or a legal arrangement such as a trust.

hh) The term “Non-U.S. Entity” means an Entity that is not a U.S. Person.

ii) The term “U.S. Source Withholdable Payment” means any payment of interest (including any original issue discount), dividends, rents, salaries, wages, premiums, annuities, compensations, remunerations, emoluments, and other fixed or determinable annual or periodical gains, profits, and income, if such payment is from sources within the United States. Notwithstanding the foregoing, a U.S. Source Withholdable Payment does not include any payment that is not treated as a withholdable payment in relevant U.S. Treasury Regulations.

jj) An Entity is a “Related Entity” of another Entity if either Entity controls the other Entity, or the two Entities are under common control. For this purpose control includes direct or indirect ownership of more than 50 percent of the vote or value in an Entity. Notwithstanding the foregoing, Sweden may treat an Entity as not a Related Entity of another Entity if the two Entities are not members of the same expanded affiliated group as defined in section 1471(e)(2) of the U.S. Internal Revenue Code.

kk) The term “U.S. TIN” means a U.S. federal taxpayer identifying number.

ll) The term “Swedish TIN” means a Swedish taxpayer identifying number.

mm) The term “Controlling Persons” means the natural persons who exercise control over an Entity. In the case of a trust, such term means the settlor, the trustees, the protector (if any), the beneficiaries or class of beneficiaries, and any other natural person exercising 170 ultimate effective control over the trust, and in the case

of a legal arrangement other than a trust, such term means persons in equivalent or similar positions. The term “Controlling Persons” shall be interpreted in a manner consistent with the Financial Action Task Force Recommendations.

2. Any term not otherwise defined in this Agreement shall, unless the context otherwise requires or the Competent Authorities agree to a common meaning (as permitted by domestic law), have the meaning that it has at that time under the law of the Party applying this Agreement, any meaning under the applicable tax laws of that Party prevailing over a meaning given to the term under other laws of that Party.

Article 2 Obligations to Obtain and Exchange Information with Respect to Reportable Accounts

1. Subject to the provisions of Article 3 of this Agreement, each Party shall obtain the information specified in paragraph 2 of this Article with respect to all Reportable Accounts and shall annually exchange this information with the other Party on an automatic basis pursuant to the provisions of Article 26 of the Convention.

2. The information to be obtained and exchanged is:

a) In the case of Sweden with respect to each U.S. Reportable Account of each Reporting Swedish Financial Institution:

(1) the name, address, and U.S. TIN of each Specified U.S. Person that is an Account Holder of such account and, in the case of a Non-U.S. Entity that, after application of the due diligence procedures set forth in Annex I, is identified as having one or more Controlling Persons that is a Specified U.S. Person, the name, address, and U.S. TIN (if any) of such entity and each such Specified U.S. Person;

(2) the account number (or functional equivalent in the absence of an account number);

(3) the name and identifying number of the Reporting Swedish Financial Institution;

(4) the account balance or value (including, in the case of a Cash Value Insurance Contract or Annuity Contract, the Cash Value or surrender value) as of the end of the relevant calendar year or other appropriate reporting period or, 171

if the account was closed during such year, immediately before closure;

(5) in the case of any Custodial Account:

(A) the total gross amount of interest, the total gross amount of dividends, and the total gross amount of other income generated with respect to the assets held in the account, in each case paid or credited to the account (or with respect to the account) during the calendar year or other appropriate reporting period; and

(B) the total gross proceeds from the sale or redemption of property paid or credited to the account during the calendar year or other appropriate reporting period with respect to which the Reporting Swedish Financial Institution acted as a custodian, broker, nominee, or otherwise as an agent for the Account Holder;

(6) in the case of any Depository Account, the total gross amount of interest paid or credited to the account during the calendar year or other appropriate reporting period; and

(7) in the case of any account not described in subparagraph 2(a)(5) or 2(a)(6) of this Article, the total gross amount paid or credited to the Account Holder with respect to the account during the calendar year or other appropriate reporting period with respect to which the Reporting Swedish Financial Institution is the obligor or debtor, including the aggregate amount of any redemption payments made to the Account Holder during the calendar year or other appropriate reporting period.

b) In the case of the United States, with respect to each Swedish Reportable Account of each Reporting U.S. Financial Institution:

(1) the name, address, and Swedish TIN of any person that is a resident of Sweden and is an Account Holder of the account;

(2) the account number (or the functional equivalent in the absence of an account number);

(3) the name and identifying number of the Reporting U.S. Financial Institution;

(4) the gross amount of interest paid on a Depository Account;

(5) the gross amount of U.S. source dividends paid or credited to the account; and

(6) the gross amount of other U.S. source income paid or credited to the account, to the extent subject to reporting under chapter 3 of subtitle A or chapter 61 of subtitle F of the U.S. Internal Revenue Code.

Article 3 Time and Manner of Exchange of Information

1. For purposes of the exchange obligation in Article 2 of this Agreement, the amount and characterization of payments made with respect to a U.S. Reportable Account may be determined in accordance with the principles of the tax laws of Sweden, and the amount and characterization of payments made with respect to a Swedish Reportable Account may be determined in accordance with principles of U.S. federal income tax law.

2. For purposes of the exchange obligation in Article 2 of this Agreement, the information exchanged shall identify the currency in which each relevant amount is denominated.

3. With respect to paragraph 2 of Article 2 of this Agreement, information is to be obtained and exchanged with respect to 2014 and all subsequent years, except that: a) In the case of Sweden:

(1) the information to be obtained and exchanged with respect to 2014 is only the information described in subparagraphs 2(a)(1) through 2(a)(4) of Article 2 of this Agreement;

(2) the information to be obtained and exchanged with respect to 2015 is the information described in subparagraphs 2(a)(1) through 2(a)(7) of Article 2 of this Agreement, except for gross proceeds described in subparagraph 2(a)(5)(B) of Article 2 of this Agreement; and

(3) the information to be obtained and exchanged with respect to 2016 and subsequent years is the information described in subparagraphs 2(a)(1) through 2(a)(7) of Article 2 of this Agreement;

b) In the case of the United States, the information to be obtained and exchanged with respect to 2014 and subsequent years is all of the information identified in subparagraph 2(b) of Article 2 of this Agreement.

4. Notwithstanding paragraph 3 of this Article, with respect to each Reportable Account that is maintained by a Reporting Financial Institution as of June 30, 2014, and subject to paragraph 4 of Article 6 of this Agreement, the Parties are not required to obtain and include in the exchanged information the Swedish TIN or the U.S. TIN, as applicable, of any relevant person if such taxpayer identifying number is not in the records of the Reporting Financial Institution. In such a case, the Parties shall obtain and include in the exchanged information the date of birth of the relevant person, if the Reporting Financial Institution has such date of birth in its records.

5. Subject to paragraphs 3 and 4 of this Article, the information described in Article 2 of this Agreement shall be exchanged within nine months after the end of the calendar year to which the information relates.

6. The Competent Authorities of Sweden and the United States shall enter into an agreement or arrangement under the mutual agreement procedure provided for in Article 25 of the Convention, which shall:

a) establish the procedures for the automatic exchange obligations described in Article 2 of this Agreement;

b) prescribe rules and procedures as may be necessary to implement Article 5 of this Agreement; and

c) establish as necessary procedures for the exchange of the information reported under subparagraph 1(b) of Article 4 of this Agreement.

7. All information exchanged shall be subject to the confidentiality and other protections provided for in the Convention, including the provisions limiting the use of the information exchanged.

8. Following entry into force of this Agreement, each Competent Authority shall provide written notification to the other Competent Authority when it is satisfied that the jurisdiction of the other Competent Authority has in place (i) appropriate safeguards to ensure that the information received pursuant to this Agreement shall remain 174 confidential and be used solely for tax purposes, and (ii) the

infrastructure for an effective exchange relationship (including established processes for ensuring timely, accurate, and confidential information exchanges, effective and reliable communications, and demonstrated capabilities to promptly resolve questions and concerns about exchanges or requests for exchanges and to administer the provisions of Article 5 of this Agreement). The Competent Authorities shall endeavor in good faith to meet, prior to September 2015, to establish that each jurisdiction has such safeguards and infrastructure in place.

9. The obligations of the Parties to obtain and exchange information under Article 2 of this Agreement shall take effect on the date of the later of the written notifications described in paragraph 8 of this Article. Notwithstanding the foregoing, if the Swedish Competent Authority is satisfied that the United States has the safeguards and infrastructure described in paragraph 8 of this Article in place, but additional time is necessary for the U.S. Competent Authority to establish that Sweden has such safeguards and infrastructure in place, the obligation of Sweden to obtain and exchange information under Article 2 of this Agreement shall take effect on the date of the written notification provided by the Swedish Competent Authority to the U.S. Competent Authority pursuant to paragraph 8 of this Article.

10. This Agreement shall terminate on September 30, 2015, if Article 2 of this Agreement is not in effect for either Party pursuant to paragraph 9 of this Article by that date.

Article 4 Application of FATCA to Swedish Financial Institutions

1. Treatment of Reporting Swedish Financial Institutions. Each Reporting Swedish Financial Institution shall be treated as complying with, and not subject to withholding under, section 1471 of the U.S. Internal Revenue Code if Sweden complies with its obligations under Articles 2 and 3 of this Agreement with respect to such Reporting Swedish Financial Institution, and the Reporting Swedish Financial Institution:

a) identifies U.S. Reportable Accounts and reports annually to the Swedish Competent Authority the information required to be reported in subparagraph 2(a) of Article 2 of this Agreement in the time and manner described in Article 3 of this Agreement;

b) for each of 2015 and 2016, reports annually to the Swedish Competent Authority the name of each Nonparticipating Financial Institution to which it has made payments and the aggregate amount of such payments;

c) complies with the applicable registration requirements on the IRS FATCA registration website;

d) to the extent that a Reporting Swedish Financial Institution is (i) acting as a qualified intermediary (for purposes of section 1441 of the U.S. Internal Revenue Code) that has elected to assume primary withholding responsibility under chapter 3 of subtitle A of the U.S. Internal Revenue Code, (ii) a foreign partnership that has elected to act as a withholding foreign partnership (for purposes of both sections 1441 and 1471 of the U.S. Internal Revenue Code), or (iii) a foreign trust that has elected to act as a withholding foreign trust (for purposes of both sections 1441 and 1471 of the U.S. Internal Revenue Code), withholds 30 percent of any U.S. Source Withholdable Payment to any Nonparticipating Financial Institution; and

e) in the case of a Reporting Swedish Financial Institution that is not described in subparagraph 1(d) of this Article and that makes a payment of, or acts as an intermediary with respect to, a U.S. Source Withholdable Payment to any Nonparticipating Financial Institution, the Reporting Swedish Financial Institution provides to any immediate payor of such U.S. Source Withholdable Payment the information required for withholding and reporting to occur with respect to such payment.

Notwithstanding the foregoing, a Reporting Swedish Financial Institution with respect to which the conditions of this paragraph 1 are not satisfied shall not be subject to withholding under section 1471 of the U.S. Internal Revenue Code unless such Reporting Swedish Financial Institution is treated by the IRS as a Nonparticipating Financial Institution pursuant to subparagraph 2(b) of Article 5 of this Agreement.

2. Suspension of Rules Relating to Recalcitrant Accounts. The United States shall not require a Reporting Swedish Financial Institution to withhold tax under section 1471 or 1472 of the U.S. Internal Revenue Code with respect to an account held by a recalcitrant account holder (as defined in section 1471(d)(6) of the U.S. Internal Revenue Code), or to close such account, if the U.S. Competent Authority receives the information set forth in subparagraph 2(a) of Article 2 of this Agreement, subject to the provisions of Article 3 of this Agreement, with respect to such account.

3. Specific Treatment of Swedish Retirement Plans. The United States shall treat as deemed-compliant FFIs or exempt beneficial owners, as appropriate, for purposes of sections 1471 and 1472 of the U.S. Internal Revenue Code, Swedish retirement plans described in 176 Annex II. For this purpose, a Swedish retirement plan includes an Entity

established or located in, and regulated by, Sweden, or a predetermined contractual or legal arrangement, operated to provide pension or retirement benefits or earn income for providing such benefits under the laws of Sweden and regulated with respect to contributions, distributions, reporting, sponsorship, and taxation.

4. Identification and Treatment of Other Deemed-Compliant FFIs and Exempt Beneficial Owners. The United States shall treat each Non-Reporting Swedish Financial Institution as a deemedcompliant FFI or as an exempt beneficial owner, as appropriate, for purposes of section 1471 of the U.S. Internal Revenue Code.

5. Special Rules Regarding Related Entities and Branches That Are Nonparticipating Financial Institutions. If a Swedish Financial Institution, that otherwise meets the requirements described in paragraph 1 of this Article or is described in paragraph 3 or 4 of this Article, has a Related Entity or branch that operates in a jurisdiction that prevents such Related Entity or branch from fulfilling the requirements of a participating FFI or deemed-compliant FFI for purposes of section 1471 of the U.S. Internal Revenue Code or has a Related Entity or branch that is treated as a Nonparticipating Financial Institution solely due to the expiration of the transitional rule for limited FFIs and limited branches under relevant U.S. Treasury Regulations, such Swedish Financial Institution shall continue to be in compliance with the terms of this Agreement and shall continue to be treated as a deemed-compliant FFI or exempt beneficial owner, as appropriate, for purposes of section 1471 of the U.S. Internal Revenue Code, provided that:

a) the Swedish Financial Institution treats each such Related Entity or branch as a separate Nonparticipating Financial Institution for purposes of all the reporting and withholding requirements of this Agreement and each such Related Entity or branch identifies itself to withholding agents as a Nonparticipating Financial Institution;

b) each such Related Entity or branch identifies its U.S. accounts and reports the information with respect to those accounts as required under section 1471 of the U.S. Internal Revenue Code to the extent permitted under the relevant laws pertaining to the Related Entity or branch; and

c) such Related Entity or branch does not specifically solicit U.S. accounts held by persons that are not resident in the jurisdiction where such Related Entity or branch is located or accounts held by Nonparticipating Financial Institutions that are not established in the jurisdiction where such Related Entity or branch is located, and such Related Entity or branch is not used by the Swedish Financial Institution 177

or any other Related Entity to circumvent the obligations under this Agreement or under section 1471 of the U.S. Internal Revenue Code, as appropriate.

6. Coordination of Timing. Notwithstanding paragraphs 3 and 5 of Article 3 of this Agreement:

a) Sweden shall not be obligated to obtain and exchange information with respect to a calendar year that is prior to the calendar year with respect to which similar information is required to be reported to the IRS by participating FFIs pursuant to relevant U.S. Treasury Regulations;

b) Sweden shall not be obligated to begin exchanging information prior to the date by which participating FFIs are required to report similar information to the IRS under relevant U.S. Treasury Regulations;

c) the United States shall not be obligated to obtain and exchange information with respect to a calendar year that is prior to the first calendar year with respect to which Sweden is required to obtain and exchange information; and

d) the United States shall not be obligated to begin exchanging information prior to the date by which Sweden is required to begin exchanging information.

7. Coordination of Definitions with U.S. Treasury Regulations. Notwithstanding Article 1 of this Agreement and the definitions provided in the Annexes to this Agreement, in implementing this Agreement, Sweden may use, and may permit Swedish Financial Institutions to use, a definition in relevant U.S. Treasury Regulations in lieu of a corresponding definition in this Agreement, provided that such application would not frustrate the purposes of this Agreement.

Article 5 Collaboration on Compliance and Enforcement

1. Minor and Administrative Errors. A Competent Authority shall notify the Competent Authority of the other Party when the firstmentioned Competent Authority has reason to believe that administrative errors or other minor errors may have led to incorrect or incomplete information reporting or resulted in other infringements of this Agreement. The Competent Authority of such other Party shall apply its domestic law (including applicable penalties) to obtain corrected and/or complete information or to resolve other infringements of this Agreement.

2 . Significant Non-Compliance.

a) A Competent Authority shall notify the Competent Authority of the other Party when the first-mentioned Competent Authority has determined that there is significant non-compliance with the obligations under this Agreement with respect to a Reporting Financial Institution in the other jurisdiction. The Competent Authority of such other Party shall apply its domestic law (including applicable penalties) to address the significant non-compliance described in the notice.

b) If, in the case of a Reporting Swedish Financial Institution, such enforcement actions do not resolve the non-compliance within a period of 18 months after notification of significant non-compliance is first provided, the United States shall treat the Reporting Swedish Financial Institution as a Nonparticipating Financial Institution pursuant to this subparagraph 2(b).

3. Reliance on Third Party Service Providers. Each Party may allow Reporting Financial Institutions to use third party service providers to fulfill the obligations imposed on such Reporting Financial Institutions by a Party, as contemplated in this Agreement, but these obligations shall remain the responsibility of the Reporting Financial Institutions.

4. Prevention of Avoidance. The Parties shall implement as necessary requirements to prevent Financial Institutions from adopting practices intended to circumvent the reporting required under this Agreement.

Article 6 Mutual Commitment to Continue to Enhance the Effectiveness of Information Exchange and Transparency

1. Reciprocity. The Government of the United States acknowledges the need to achieve equivalent levels of reciprocal automatic information exchange with Sweden. The Government of the United States is committed to further improve transparency and enhance the exchange relationship with Sweden by pursuing the adoption of regulations and advocating and supporting relevant legislation to achieve such equivalent levels of reciprocal automatic information exchange.

2. Treatment of Passthru Payments and Gross Proceeds. The Parties are committed to work together, along with Partner Jurisdictions, to develop a practical and effective alternative approach to achieve the policy objectives of foreign passthru payment and gross proceeds withholding that minimizes burden. 179

3. Development of Common Reporting and Exchange Model. The Parties are committed to working with Partner Jurisdictions, the Organisation for Economic Co-operation and Development, and the European Union, on adapting the terms of this Agreement and other agreements between the United States and Partner Jurisdictions to a common model for automatic exchange of information, including the development of reporting and due diligence standards for financial institutions.

4. Documentation of Accounts Maintained as of June 30, 2014. With respect to Reportable Accounts maintained by a Reporting Financial Institution as of June 30, 2014:

a) The United States commits to establish, by January 1, 2017, for reporting with respect to 2017 and subsequent years, rules requiring Reporting U.S. Financial Institutions to obtain and report the Swedish TIN of each Account Holder of a Swedish Reportable Account as required pursuant to subparagraph 2(b)(1) of Article 2 of this Agreement; and

b) Sweden commits to establish, by January 1, 2017, for reporting with respect to 2017 and subsequent years, rules requiring Reporting Swedish Financial Institutions to obtain the U.S. TIN of each Specified U.S. Person as required pursuant to subparagraph 2(a)(1) of Article 2 of this Agreement.

Article 7 Consistency in the Application of FATCA to Partner Jurisdictions

1. Sweden shall be granted the benefit of any more favorable terms under Article 4 or Annex I of this Agreement relating to the application of FATCA to Swedish Financial Institutions afforded to another Partner Jurisdiction under a signed bilateral agreement pursuant to which the other Partner Jurisdiction commits to undertake the same obligations as Sweden described in Articles 2 and 3 of this Agreement, and subject to the same terms and conditions as described therein and in Articles 5 through 9 of this Agreement.

2. The United States shall notify Sweden of any such more favorable terms, and such more favorable terms shall apply automatically under this Agreement as if such terms were specified in this Agreement and effective as of the date of the signing of the agreement incorporating the more favorable terms, unless Sweden declines in writing the application thereof.

Article 8 Consultations and Amendments

1. In case any difficulties in the implementation of this Agreement arise, either Party may request consultations to develop appropriate measures to ensure the fulfillment of this Agreement.

2. This Agreement may be amended by written mutual agreement of the Parties. Unless otherwise agreed upon, such an amendment shall enter into force through the same procedures as set forth in paragraph 1 of Article 10 of this Agreement.

Article 9 Annexes

The Annexes form an integral part of this Agreement.

Article 10 Term of Agreement

1. This Agreement shall enter into force on the date of Sweden’s written notification to the United States that Sweden has completed its necessary internal procedures for entry into force of this Agreement.

2. Either Party may terminate this Agreement by giving notice of termination in writing to the other Party. Such termination shall become effective on the first day of the month following the expiration of a period of 12 months after the date of the notice of termination.

3. The Parties shall, prior to December 31, 2016, consult in good faith to amend this Agreement as necessary to reflect progress on the commitments set forth in Article 6 of this Agreement.

In witness whereof, the undersigned, being duly authorized thereto by their respective Governments, have signed this Agreement.

Done at Stockholm, in duplicate, in the English language, this 8th day of August 2014.

FOR THE GOVERNMENT OF FOR THE GOVERNMENT OF SWEDEN: THE UNITED STATES OF AMERICA:

ANNEX I

DUE DILIGENCE OBLIGATIONS FOR IDENTIFYING AND REPORTING ON U.S. REPORTABLE ACCOUNTS AND ON PAYMENTS TO CERTAIN NONPARTICIPATING FINANCIAL INSTITUTIONS

I. General.

A. Sweden shall require that Reporting Swedish Financial Institutions apply the due diligence procedures contained in this Annex I to identify U.S. Reportable Accounts and accounts held by Nonparticipating Financial Institutions.

B. For purposes of the Agreement,

1. All dollar amounts are in U.S. dollars and shall be read to include the equivalent in other currencies.

2. Except as otherwise provided herein, the balance or value of an account shall be determined as of the last day of the calendar year or other appropriate reporting period.

3. Where a balance or value threshold is to be determined as of June 30, 2014 under this Annex I, the relevant balance or value shall be determined as of that day or the last day of the reporting period ending immediately before June 30, 2014, and where a balance or value threshold is to be determined as of the last day of a calendar year under this Annex I, the relevant balance or value shall be determined as of the last day of the calendar year or other appropriate reporting period.

4. Subject to subparagraph E(1) of section II of this Annex I, an account shall be treated as a U.S. Reportable Account beginning as of the date it is identified as such pursuant to the due diligence procedures in this Annex I.

5. Unless otherwise provided, information with respect to a U.S. Reportable Account shall be reported annually in the calendar year following the year to which the information relates.

C. As an alternative to the procedures described in each section of this Annex I, Sweden may permit Reporting 182 Swedish Financial Institutions to rely on the procedures

described in relevant U.S. Treasury Regulations to establish whether an account is a U.S. Reportable Account or an account held by a Nonparticipating Financial Institution. Sweden may permit Reporting Swedish Financial Institutions to make such election separately for each section of this Annex I either with respect to all relevant Financial Accounts or, separately, with respect to any clearly identified group of such accounts (such as by line of business or the location of where the account is maintained).

II. Preexisting Individual Accounts. The following rules and procedures apply for purposes of identifying U.S. Reportable Accounts among Preexisting Accounts held by individuals (“Preexisting Individual Accounts”).

A. Accounts Not Required to Be Reviewed, Identified, or Reported. Unless the Reporting Swedish Financial Institution elects otherwise, either with respect to all Preexisting Individual Accounts or, separately, with respect to any clearly identified group of such accounts, where the implementing rules in Sweden provide for such an election, the following Preexisting Individual Accounts are not required to be reviewed, identified, or reported as U.S. Reportable Accounts:

1. Subject to subparagraph E(2) of this section, a Preexisting Individual Account with a balance or value that does not exceed $50,000 as of June 30, 2014.

2. Subject to subparagraph E(2) of this section, a Preexisting Individual Account that is a Cash Value Insurance Contract or an Annuity Contract with a balance or value of $250,000 or less as of June 30, 2014.

3. A Preexisting Individual Account that is a Cash Value Insurance Contract or an Annuity Contract, provided the law or regulations of Sweden or the United States effectively prevent the sale of such a Cash Value Insurance Contract or an Annuity Contract to U.S. residents ( e.g. , if the relevant Financial Institution does not have the required registration under U.S. law, and the law of Sweden requires reporting or withholding with respect to insurance products held by residents of Sweden).

4. A Depository Account with a balance of $50,000 or less.

B. Review Procedures for Preexisting

Individual Accounts With a Balance or Value as of June 30, 2014, that Exceeds $50,000 ($250,000 for a Cash Value Insurance Contract or Annuity Contract), But Does Not Exceed $1,000,000 (“Lower Value Accounts”).

1. Electronic Record Search. The Reporting Swedish Financial Institution must review electronically searchable data maintained by the Reporting Swedish Financial Institution for any of the following U.S. indicia:

a) Identification of the Account Holder as a U.S. citizen or resident;

b) Unambiguous indication of a U.S. place of birth;

c) Current U.S. mailing or residence address (including a U.S. post office box);

d) Current U.S. telephone number;

e) Standing instructions to transfer funds to an account maintained in the United States;

f) Currently effective power of attorney or signatory authority granted to a person with a U.S. address; or

g) An “in-care-of” or “hold mail” address that is the sole address the Reporting Swedish Financial Institution has on file for the Account Holder. In the case of a Preexisting Individual Account that is a Lower Value Account, an “in-care-of” address outside the United States or “hold mail” address shall not be treated as U.S. indicia.

2. If none of the U.S. indicia listed in subparagraph B(1) of this section are discovered in the electronic search, then no further action is required until there is a change in circumstances that results in one or more U.S. indicia being associated with the account, or the account becomes a High Value Account described in paragraph D of this section.

3. If any of the U.S. indicia listed in subparagraph B(1) of this section are discovered in the electronic search, or if there is a change in 184 circumstances that results in one or more U.S. indicia

being associated with the account, then the Reporting Swedish Financial Institution must treat the account as a U.S. Reportable Account unless it elects to apply subparagraph B(4) of this section and one of the exceptions in such subparagraph applies with respect to that account.

4. Notwithstanding a finding of U.S. indicia under subparagraph B(1) of this section, a Reporting Swedish Financial Institution is not required to treat an account as a U.S. Reportable Account if:

a) Where the Account Holder information unambiguously indicates a U.S. place of birth , the Reporting Swedish Financial Institution obtains, or has previously reviewed and maintains a record of:

(1) A self-certification that the Account Holder is neither a U.S. citizen nor a U.S. resident for tax purposes (which may be on an IRS Form W-8 or other similar agreed form);

(2) A non-U.S. passport or other government-issued identification evidencing the Account Holder’s citizenship or nationality in a country other than the United States; and

(3) A copy of the Account Holder’s Certificate of Loss of Nationality of the United States or a reasonable explanation of:

(a) The reason the Account Holder does not have such a certificate despite relinquishing U.S. citizenship; or (b) The reason the Account Holder did not obtain U.S. citizenship at birth.

b) Where the Account Holder information contains a current U.S. mailing or residence address, or one or more U.S. telephone 185

numbers that are the only telephone

numbers associated with the account , the Reporting Swedish Financial Institution obtains, or has previously reviewed and maintains a record of:

(1) A self-certification that the Account Holder is neither a U.S. citizen nor a U.S. resident for tax purposes (which may be on an IRS Form W-8 or other similar agreed form); and

(2) Documentary evidence, as defined in paragraph D of section VI of this Annex I, establishing the Account Holder’s non-U.S. status.

c) Where the Account Holder information contains standing instructions to transfer

funds to an account maintained in the

United States , the Reporting Swedish Financial Institution obtains, or has previously reviewed and maintains a record of:

(1) A self-certification that the Account Holder is neither a U.S. citizen nor a U.S. resident for tax purposes (which may be on an IRS Form W-8 or other similar agreed form); and

(2) Documentary evidence, as defined in paragraph D of section VI of this Annex I, establishing the Account Holder’s non-U.S. status.

d) Where the Account Holder information contains a currently effective power of

attorney or signatory authority granted to a person with a U.S. address, has an “in-careof” address or “hold mail” address that is the sole address identified for the Account Holder, or has one or more U.S. telephone numbers (if a non-U.S. telephone number is

also associated with the account) , the Reporting Swedish Financial Institution obtains, or has previously reviewed and maintains a record of:

(1) A self-certification that the Account Holder is neither a U.S. citizen nor a U.S. resident for tax purposes (which may be on an IRS Form W-8 or other similar agreed form); or

(2) Documentary evidence, as defined in paragraph D of section VI of this Annex I, establishing the Account Holder’s non-U.S. status.

C. Additional Procedures Applicable to

Preexisting Individual Accounts That Are Lower Value Accounts.

1. Review of Preexisting Individual Accounts that are Lower Value Accounts for U.S. indicia must be completed by June 30, 2016.

2. If there is a change of circumstances with respect to a Preexisting Individual Account that is a Lower Value Account that results in one or more U.S. indicia described in subparagraph B(1) of this section being associated with the account, then the Reporting Swedish Financial Institution must treat the account as a U.S. Reportable Account unless subparagraph B(4) of this section applies.

3. Except for Depository Accounts described in subparagraph A(4) of this section, any Preexisting Individual Account that has been identified as a U.S. Reportable Account under this section shall be treated as a U.S. Reportable Account in all subsequent years, unless the Account Holder ceases to be a Specified U.S. Person.

D. Enhanced Review Procedures for

Preexisting Individual Accounts With a Balance or Value That Exceeds $1,000,000 as of June 30, 2014, or December

31 of 2015 or Any Subsequent Year (“High Value Accounts”).

1. Electronic Record Search. The Reporting Swedish Financial Institution must review electronically searchable data maintained by the Reporting Swedish Financial Institution for any of the U.S. indicia described in subparagraph B(1) of this section.

2. Paper Record Search. If the Reporting Swedish Financial Institution’s electronically searchable databases include fields for, and capture all of the information described in, subparagraph D(3) of this section, then no further paper record search is required. If the electronic databases do not capture all of this information, then with respect to a High Value Account, the Reporting Swedish Financial Institution must also review the current customer master file and, to the extent not contained in the current customer master file, the following documents associated with the account and obtained by the Reporting Swedish Financial Institution within the last five years for any of the U.S. indicia described in subparagraph B(1) of this section:

a) The most recent documentary evidence collected with respect to the account;

b) The most recent account opening contract or documentation;

c) The most recent documentation obtained by the Reporting Swedish Financial Institution pursuant to AML/KYC Procedures or for other regulatory purposes;

d) Any power of attorney or signature authority forms currently in effect; and

e) Any standing instructions to transfer funds currently in effect.

3. Exception Where Databases Contain Sufficient Information. A Reporting Swedish Financial Institution is not required to perform the paper record search described in subparagraph D(2) of this section if the Reporting Swedish Financial Institution’s electronically searchable information includes the following:

a) The Account Holder’s nationality or residence status;

b) The Account Holder’s residence address and mailing address currently on file with the Reporting Swedish Financial Institution;

c) The Account Holder’s telephone number(s) currently on file, if any, with the Reporting Swedish Financial Institution;

d) Whether there are standing instructions to transfer funds in the account to another account (including an account at another branch of the Reporting Swedish Financial Institution or another Financial Institution);

e) Whether there is a current “in-care-of” address or “hold mail” address for the Account Holder; and

f) Whether there is any power of attorney or signatory authority for the account.

4. Relationship Manager Inquiry for Actual Knowledge. In addition to the electronic and paper record searches described above, the Reporting Swedish Financial Institution must treat as a U.S. Reportable Account any High Value Account assigned to a relationship manager (including any Financial Accounts aggregated with such High Value Account) if the relationship manager has actual knowledge that the Account Holder is a Specified U.S. Person.

5. Effect of Finding U.S. Indicia.

a) If none of the U.S. indicia listed in subparagraph B(1) of this section are discovered in the enhanced review of High Value Accounts described above, and the account is not identified as held by a Specified U.S. Person in subparagraph D(4) of this section, then no further action is required until there is a change in circumstances that results in one or more U.S. indicia being associated with the account.

b) If any of the U.S. indicia listed in subparagraph B(1) of this section are discovered in the enhanced review of High Value Accounts described above, or if there is a subsequent change in circumstances that results in one or more U.S. indicia being associated with the account, then the Reporting Swedish Financial Institution must treat the account as a U.S. Reportable Account unless it elects to apply subparagraph B(4) of this section and one of the exceptions in such 189

subparagraph applies with respect to that account.

c) Except for Depository Accounts described in subparagraph A(4) of this section, any Preexisting Individual Account that has been identified as a U.S. Reportable Account under this section shall be treated as a U.S. Reportable Account in all subsequent years, unless the Account Holder ceases to be a Specified U.S. Person.

E. Additional Procedures Applicable to High

Value Accounts.

1. If a Preexisting Individual Account is a High Value Account as of June 30, 2014, the Reporting Swedish Financial Institution must complete the enhanced review procedures described in paragraph D of this section with respect to such account by June 30, 2015. If based on this review such account is identified as a U.S. Reportable Account on or before December 31, 2014, the Reporting Swedish Financial Institution must report the required information about such account with respect to 2014 in the first report on the account and on an annual basis thereafter. In the case of an account identified as a U.S. Reportable Account after December 31, 2014 and on or before June 30, 2015, the Reporting Swedish Financial Institution is not required to report information about such account with respect to 2014, but must report information about the account on an annual basis thereafter.

2. If a Preexisting Individual Account is not a High Value Account as of June 30, 2014, but becomes a High Value Account as of the last day of 2015 or any subsequent calendar year, the Reporting Swedish Financial Institution must complete the enhanced review procedures described in paragraph D of this section with respect to such account within six months after the last day of the calendar year in which the account becomes a High Value Account. If based on this review such account is identified as a U.S. Reportable Account, the Reporting Swedish Financial Institution must report the required information about such account with respect to the year in which it is identified as a U.S. Reportable Account and subsequent years on an annual basis, unless the Account Holder ceases to be a Specified U.S. Person.

3. Once a Reporting Swedish Financial Institution applies the enhanced review procedures described in paragraph D of this section to a High Value Account, the Reporting Swedish Financial Institution is not required to re-apply such procedures, other than the relationship manager inquiry described in subparagraph D(4) of this section, to the same High Value Account in any subsequent year.

4. If there is a change of circumstances with respect to a High Value Account that results in one or more U.S. indicia described in subparagraph B(1) of this section being associated with the account, then the Reporting Swedish Financial Institution must treat the account as a U.S. Reportable Account unless it elects to apply subparagraph B(4) of this section and one of the exceptions in such subparagraph applies with respect to that account.

5. A Reporting Swedish Financial Institution must implement procedures to ensure that a relationship manager identifies any change in circumstances of an account. For example, if a relationship manager is notified that the Account Holder has a new mailing address in the United States, the Reporting Swedish Financial Institution is required to treat the new address as a change in circumstances and, if it elects to apply subparagraph B(4) of this section, is required to obtain the appropriate documentation from the Account Holder.

F. Preexisting Individual Accounts That Have Been Documented for Certain Other Purposes. A Reporting Swedish Financial Institution that has previously obtained documentation from an Account Holder to establish the Account Holder’s status as neither a U.S. citizen nor a U.S. resident in order to meet its obligations under a qualified intermediary, withholding foreign partnership, or withholding foreign trust agreement with the IRS, or to fulfill its obligations under chapter 61 of Title 26 of the United States Code, is not required to perform the procedures described in subparagraph B(1) of this section with respect to Lower Value Accounts or subparagraphs D(1) through D(3) of this section with respect to High Value Accounts.

III. New Individual Accounts. The following rules and procedures apply for purposes of identifying U.S. Reportable Accounts among Financial Accounts held by individuals and opened on or after July 1, 2014 (“New Individual Accounts”).

A. Accounts Not Required to Be Reviewed, Identified, or Reported. Unless the Reporting Swedish Financial Institution elects otherwise, either with respect to all New Individual Accounts or, separately, with respect to any clearly identified group of such accounts, where the implementing rules in Sweden provide for such an election, the following New Individual Accounts are not required to be reviewed, identified, or reported as U.S. Reportable Accounts: 1. A Depository Account unless the account balance exceeds $50,000 at the end of any calendar year or other appropriate reporting period. 2. A Cash Value Insurance Contract unless the Cash Value exceeds $50,000 at the end of any calendar year or other appropriate reporting period.

B. Other New Individual Accounts. With respect to New Individual Accounts not described in paragraph A of this section, upon account opening (or within 90 days after the end of the calendar year in which the account ceases to be described in paragraph A of this section), the Reporting Swedish Financial Institution must obtain a self-certification, which may be part of the account opening documentation, that allows the Reporting Swedish Financial Institution to determine whether the Account Holder is resident in the United States for tax purposes (for this purpose, a U.S. citizen is considered to be resident in the United States for tax purposes, even if the Account Holder is also a tax resident of another jurisdiction) and confirm the reasonableness of such self-certification based on the information obtained by the Reporting Swedish Financial Institution in connection with the opening of the account, including any documentation collected pursuant to AML/KYC Procedures.

1. If the self-certification establishes that the Account Holder is resident in the United States for tax purposes, the Reporting Swedish Financial Institution must treat the account as a U.S. Reportable Account and obtain a self-certification that includes the Account Holder’s U.S. TIN (which may be an IRS Form W-9 or other similar agreed form).

2. If there is a change of circumstances with respect to a New Individual Account that causes the Reporting Swedish Financial Institution to know, or have reason to know, that the original self-certification is incorrect or unreliable, the Reporting Swedish Financial Institution cannot rely on the original selfcertification and must obtain a valid self-certification that establishes whether the Account Holder is a U.S. citizen or resident for U.S. tax purposes. If the 192 Reporting Swedish Financial Institution is unable to

obtain a valid self-certification, the Reporting Swedish Financial Institution must treat the account as a U.S. Reportable Account.

IV. Preexisting Entity Accounts. The following rules and procedures apply for purposes of identifying U.S. Reportable Accounts and accounts held by Nonparticipating Financial Institutions among Preexisting Accounts held by Entities (“Preexisting Entity Accounts”).

A. Entity Accounts Not Required to Be Reviewed, Identified or Reported. Unless the Reporting Swedish Financial Institution elects otherwise, either with respect to all Preexisting Entity Accounts or, separately, with respect to any clearly identified group of such accounts, where the implementing rules in Sweden provide for such an election, a Preexisting Entity Account with an account balance or value that does not exceed $250,000 as of June 30, 2014, is not required to be reviewed, identified, or reported as a U.S. Reportable Account until the account balance or value exceeds $1,000,000.

B. Entity Accounts Subject to Review. A Preexisting Entity Account that has an account balance or value that exceeds $250,000 as of June 30, 2014, and a Preexisting Entity Account that does not exceed $250,000 as of June 30, 2014 but the account balance or value of which exceeds $1,000,000 as of the last day of 2015 or any subsequent calendar year, must be reviewed in accordance with the procedures set forth in paragraph D of this section.

C. Entity Accounts With Respect to Which Reporting Is Required. With respect to Preexisting Entity Accounts described in paragraph B of this section, only accounts that are held by one or more Entities that are Specified U.S. Persons, or by Passive NFFEs with one or more Controlling Persons who are U.S. citizens or residents, shall be treated as U.S. Reportable Accounts. In addition, accounts held by Nonparticipating Financial Institutions shall be treated as accounts for which aggregate payments as described in subparagraph 1(b) of Article 4 of the Agreement are reported to the Swedish Competent Authority.

D. Review Procedures for Identifying Entity

Accounts With Respect to Which Reporting Is Required.

For Preexisting Entity Accounts described in paragraph B of this section, the Reporting Swedish Financial Institution must apply the following review procedures to determine whether the account is held by one or more Specified U.S. Persons, by Passive NFFEs with one or more Controlling Persons who are

U.S. citizens or residents, or by Nonparticipating Financial Institutions:

1. Determine Whether the Entity Is a

Specified U.S. Person.

a) Review information maintained for regulatory or customer relationship purposes (including information collected pursuant to AML/KYC Procedures) to determine whether the information indicates that the Account Holder is a U.S. Person. For this purpose, information indicating that the Account Holder is a U.S. Person includes a U.S. place of incorporation or organization, or a U.S. address.

b) If the information indicates that the Account Holder is a U.S. Person, the Reporting Swedish Financial Institution must treat the account as a U.S. Reportable Account unless it obtains a self-certification from the Account Holder (which may be on an IRS Form W-8 or W-9, or a similar agreed form), or reasonably determines based on information in its possession or that is publicly available, that the Account Holder is not a Specified U.S. Person.

2. Determine Whether a Non-U.S. Entity Is a

Financial Institution.

a) Review information maintained for regulatory or customer relationship purposes (including information collected pursuant to AML/KYC Procedures) to determine whether the information indicates that the Account Holder is a Financial Institution.

b) If the information indicates that the Account Holder is a Financial Institution, or the Reporting Swedish Financial Institution verifies the Account Holder’s Global Intermediary Identification Number on the published IRS FFI list, then the account is not a U.S. Reportable Account.

3. Determine Whether a Financial

Institution Is a Nonparticipating Financial Institution Payments to Which Are Subject to

Aggregate Reporting Under Subparagraph 1(b) of Article 4 of the Agreement.

a) Subject to subparagraph D(3)(b) of this section, a Reporting Swedish Financial Institution may determine that the Account Holder is a Swedish Financial Institution or other Partner Jurisdiction Financial Institution if the Reporting Swedish Financial Institution reasonably determines that the Account Holder has such status on the basis of the Account Holder’s Global Intermediary Identification Number on the published IRS FFI list or other information that is publicly available or in the possession of the Reporting Swedish Financial Institution, as applicable. In such case, no further review, identification, or reporting is required with respect to the account.

b) If the Account Holder is a Swedish Financial Institution or other Partner Jurisdiction Financial Institution treated by the IRS as a Nonparticipating Financial Institution, then the account is not a U.S. Reportable Account, but payments to the Account Holder must be reported as contemplated in subparagraph 1(b) of Article 4 of the Agreement.

c) If the Account Holder is not a Swedish Financial Institution or other Partner Jurisdiction Financial Institution, then the Reporting Swedish Financial Institution must treat the Account Holder as a Nonparticipating Financial Institution payments to which are reportable under subparagraph 1(b) of Article 4 of the Agreement, unless the Reporting Swedish Financial Institution:

(1) Obtains a selfcertification (which may be on an IRS Form W-8 or similar agreed form) from the Account Holder that it is a certified deemed-compliant FFI, or an exempt beneficial owner, as those terms are defined in relevant U.S. Treasury Regulations; or

(2) In the case of a participating FFI or registered deemed-compliant FFI, verifies the Account Holder’s Global Intermediary Identification Number on the published IRS FFI list.

4. Determine Whether an Account Held by an NFFE Is a U.S. Reportable Account. With respect to an Account Holder of a Preexisting Entity Account that is not identified as either a U.S. Person or a Financial Institution, the Reporting Swedish Financial Institution must identify (i) whether the Account Holder has Controlling Persons, (ii) whether the Account Holder is a Passive NFFE, and (iii) whether any of the Controlling Persons of the Account Holder is a U.S. citizen or resident. In making these determinations the Reporting Swedish Financial Institution must follow the guidance in subparagraphs D(4)(a) through D(4)(d) of this section in the order most appropriate under the circumstances.

a) For purposes of determining the Controlling Persons of an Account Holder, a Reporting Swedish Financial Institution may rely on information collected and maintained pursuant to AML/KYC Procedures.

b) For purposes of determining whether the Account Holder is a Passive NFFE, the Reporting Swedish Financial Institution must obtain a self-certification (which may be on an IRS Form W-8 or W-9, or on a similar agreed form) from the Account Holder to establish its status, unless it has information in its possession or that is publicly available, based on which it can reasonably determine that the Account Holder is an Active NFFE.

c) For purposes of determining whether a Controlling Person of a Passive NFFE is a U.S. citizen or resident for tax purposes, a Reporting Swedish Financial Institution may rely on:

(1) Information collected and maintained pursuant to AML/KYC Procedures in the case of a Preexisting Entity Account held by one or more NFFEs with an account

balance or value that does not exceed $1,000,000; or

(2) A self-certification (which may be on an IRS Form W-8 or W-9, or on a similar agreed form) from the Account Holder or such Controlling Person in the case of a Preexisting Entity Account held by one or more NFFEs with an account balance or value that exceeds $1,000,000.

d) If any Controlling Person of a Passive NFFE is a U.S. citizen or resident, the account shall be treated as a U.S. Reportable Account.

E. Timing of Review and Additional

Procedures Applicable to Preexisting Entity Accounts.

1. Review of Preexisting Entity Accounts with an account balance or value that exceeds $250,000 as of June 30, 2014 must be completed by June 30, 2016.

2. Review of Preexisting Entity Accounts with an account balance or value that does not exceed $250,000 as of June 30, 2014, but exceeds $1,000,000 as of December 31 of 2015 or any subsequent year, must be completed within six months after the last day of the calendar year in which the account balance or value exceeds $1,000,000.

3. If there is a change of circumstances with respect to a Preexisting Entity Account that causes the Reporting Swedish Financial Institution to know, or have reason to know, that the self-certification or other documentation associated with an account is incorrect or unreliable, the Reporting Swedish Financial Institution must redetermine the status of the account in accordance with the procedures set forth in paragraph D of this section.

V. New Entity Accounts. The following rules and procedures apply for purposes of identifying U.S. Reportable Accounts and accounts held by Nonparticipating Financial Institutions among Financial Accounts held by Entities and opened on or after July 1, 2014 (“New Entity Accounts”).

A. Entity Accounts Not Required to Be Reviewed, Identified or Reported. Unless the Reporting Swedish Financial Institution elects otherwise, either with 197

respect to all New Entity Accounts or, separately, with respect to any clearly identified group of such accounts, where the implementing rules in Sweden provide for such election, a credit card account or a revolving credit facility treated as a New Entity Account is not required to be reviewed, identified, or reported, provided that the Reporting Swedish Financial Institution maintaining such account implements policies and procedures to prevent an account balance owed to the Account Holder that exceeds $50,000.

B. Other New Entity Accounts. With respect to New Entity Accounts not described in paragraph A of this section, the Reporting Swedish Financial Institution must determine whether the Account Holder is: (i) a Specified U.S. Person; (ii) a Swedish Financial Institution or other Partner Jurisdiction Financial Institution; (iii) a participating FFI, a deemed-compliant FFI, or an exempt beneficial owner, as those terms are defined in relevant U.S. Treasury Regulations; or (iv) an Active NFFE or Passive NFFE.

1. Subject to subparagraph B(2) of this section, a Reporting Swedish Financial Institution may determine that the Account Holder is an Active NFFE, a Swedish Financial Institution, or other Partner Jurisdiction Financial Institution if the Reporting Swedish Financial Institution reasonably determines that the Account Holder has such status on the basis of the Account Holder’s Global Intermediary Identification Number or other information that is publicly available or in the possession of the Reporting Swedish Financial Institution, as applicable.

2. If the Account Holder is a Swedish Financial Institution or other Partner Jurisdiction Financial Institution treated by the IRS as a Nonparticipating Financial Institution, then the account is not a U.S. Reportable Account, but payments to the Account Holder must be reported as contemplated in subparagraph 1(b) of Article 4 of the Agreement.

3. In all other cases, a Reporting Swedish Financial Institution must obtain a self-certification from the Account Holder to establish the Account Holder’s status. Based on the self-certification, the following rules apply:

a) If the Account Holder is a Specified U.S. Person , the Reporting Swedish Financial Institution must treat the account as a U.S. Reportable Account.

b) If the Account Holder is a Passive NFFE , the Reporting Swedish Financial Institution must identify the Controlling Persons as determined under AML/KYC Procedures, and must determine whether any such person is a U.S. citizen or resident on the basis of a self-certification from the Account Holder or such person. If any such person is a U.S. citizen or resident, the Reporting Swedish Financial Institution must treat the account as a U.S. Reportable Account.

c) If the Account Holder is: (i) a U.S. Person that is not a Specified U.S. Person; (ii) subject to subparagraph B(3)(d) of this section, a Swedish Financial Institution or other Partner Jurisdiction Financial Institution; (iii) a participating FFI, a deemedcompliant FFI, or an exempt beneficial owner, as those terms are defined in relevant U.S. Treasury Regulations; (iv) an Active NFFE; or (v) a Passive NFFE none of the Controlling Persons of which is a U.S. citizen or resident, then the account is not a U.S. Reportable Account, and no reporting is required with respect to the account.

d) If the Account Holder is a Nonparticipating Financial Institution (including a Swedish Financial Institution or other Partner Jurisdiction Financial Institution treated by the IRS as a Nonparticipating Financial Institution), then the account is not a U.S. Reportable Account, but payments to the Account Holder must be reported as contemplated in subparagraph 1(b) of Article 4 of the Agreement.

VI. Special Rules and Definitions. The following additional rules and definitions apply in implementing the due diligence procedures described above:

A. Reliance on Self-Certifications and Documentary Evidence. A Reporting Swedish Financial Institution may not rely on a self-certification or documentary evidence if the Reporting Swedish Financial Institution knows or has reason to know that the self-certification or documentary evidence is incorrect or unreliable.

B. Definitions. The following definitions apply for purposes of this Annex I. 199

1. AML/KYC Procedures. “AML/KYC Procedures” means the customer due diligence procedures of a Reporting Swedish Financial Institution pursuant to the anti-money laundering or similar requirements of Sweden to which such Reporting Swedish Financial Institution is subject.

2. NFFE. An “NFFE” means any Non-U.S. Entity that is not an FFI as defined in relevant U.S. Treasury Regulations or is an Entity described in subparagraph B(4)(j) of this section, and also includes any Non-U.S. Entity that is established in Sweden or another Partner Jurisdiction and that is not a Financial Institution.

3. Passive NFFE. A “Passive NFFE” means any NFFE that is not (i) an Active NFFE, or (ii) a withholding foreign partnership or withholding foreign trust pursuant to relevant U.S. Treasury Regulations.

4. Active NFFE. An “Active NFFE” means any NFFE that meets any of the following criteria:

a) Less than 50 percent of the NFFE’s gross income for the preceding calendar year or other appropriate reporting period is passive income and less than 50 percent of the assets held by the NFFE during the preceding calendar year or other appropriate reporting period are assets that produce or are held for the production of passive income;

b) The stock of the NFFE is regularly traded on an established securities market or the NFFE is a Related Entity of an Entity the stock of which is regularly traded on an established securities market;

c) The NFFE is organized in a U.S. Territory and all of the owners of the payee are bona fide residents of that U.S. Territory;

d) The NFFE is a government (other than the U.S. government), a political subdivision of such government (which, for the avoidance of doubt, includes a state, province, county, or municipality), or a public body performing a function of such government or a political subdivision thereof, a government of a U.S. Territory, an international organization, a non-U.S. central bank of issue, or an Entity wholly owned by one or more of the foregoing; e) Substantially all of the activities of the NFFE consist of holding (in whole or in part) the outstanding stock of, 200 or providing financing and services to, one or more

subsidiaries that engage in trades or businesses other than the business of a Financial Institution, except that an entity shall not qualify for NFFE status if the entity functions (or holds itself out) as an investment fund, such as a private equity fund, venture capital fund, leveraged buyout fund, or any investment vehicle whose purpose is to acquire or fund companies and then hold interests in those companies as capital assets for investment purposes; f) The NFFE is not yet operating a business and has no prior operating history, but is investing capital into assets with the intent to operate a business other than that of a Financial Institution, provided that the NFFE shall not qualify for this exception after the date that is 24 months after the date of the initial organization of the NFFE; g) The NFFE was not a Financial Institution in the past five years, and is in the process of liquidating its assets or is reorganizing with the intent to continue or recommence operations in a business other than that of a Financial Institution; h) The NFFE primarily engages in financing and hedging transactions with, or for, Related Entities that are not Financial Institutions, and does not provide financing or hedging services to any Entity that is not a Related Entity, provided that the group of any such Related Entities is primarily engaged in a business other than that of a Financial Institution; i) The NFFE is an “excepted NFFE” as described in relevant U.S. Treasury Regulations; or j) The NFFE meets all of the following requirements: i. It is established and operated in its jurisdiction of residence exclusively for religious, charitable, scientific, artistic, cultural, athletic, or educational purposes; or it is established and operated in its jurisdiction of residence and it is a professional organization, business league, chamber of commerce, labor organization, agricultural or horticultural organization, civic league or an organization operated exclusively for the promotion of social welfare; ii. It is exempt from income tax in its jurisdiction of residence; iii. It has no shareholders or members who have a proprietary or beneficial interest in its income or assets; iv. The applicable laws of the NFFE’s jurisdiction of residence or the NFFE’s formation documents do not permit any income or assets of the NFFE to be distributed 201

to, or applied for the benefit of, a private person or non-charitable Entity other than pursuant to the conduct of the NFFE’s charitable activities, or as payment of reasonable compensation for services rendered, or as payment representing the fair market value of property which the NFFE has purchased; and v. The applicable laws of the NFFE’s jurisdiction of residence or the NFFE’s formation documents require that, upon the NFFE’s liquidation or dissolution, all of its assets be distributed to a governmental entity or other non-profit organization, or escheat to the government of the NFFE’s jurisdiction of residence or any political subdivision thereof.

5. Preexisting Account. A “Preexisting Account” means a Financial Account maintained by a Reporting Financial Institution as of June 30, 2014.

C. Account Balance Aggregation and

Currency Translation Rules.

1. Aggregation of Individual Accounts. For purposes of determining the aggregate balance or value of Financial Accounts held by an individual, a Reporting Swedish Financial Institution is required to aggregate all Financial Accounts maintained by the Reporting Swedish Financial Institution, or by a Related Entity, but only to the extent that the Reporting Swedish Financial Institution’s computerized systems link the Financial Accounts by reference to a data element such as client number or taxpayer identification number, and allow account balances or values to be aggregated. Each holder of a jointly held Financial Account shall be attributed the entire balance or value of the jointly held Financial Account for purposes of applying the aggregation requirements described in this paragraph 1.

2. Aggregation of Entity Accounts. For purposes of determining the aggregate balance or value of Financial Accounts held by an Entity, a Reporting Swedish Financial Institution is required to take into account all Financial Accounts that are maintained by the Reporting Swedish Financial Institution, or by a Related Entity, but only to the extent that the Reporting Swedish Financial Institution’s computerized systems link the Financial Accounts by reference to a data 202 element such as client number or taxpayer

identification number, and allow account balances or values to be aggregated.

3. Special Aggregation Rule Applicable to Relationship Managers. For purposes of determining the aggregate balance or value of Financial Accounts held by a person to determine whether a Financial Account is a High Value Account, a Reporting Swedish Financial Institution is also required, in the case of any Financial Accounts that a relationship manager knows, or has reason to know, are directly or indirectly owned, controlled, or established (other than in a fiduciary capacity) by the same person, to aggregate all such accounts.

4. Currency Translation Rule. For purposes of determining the balance or value of Financial Accounts denominated in a currency other than the U.S. dollar, a Reporting Swedish Financial Institution must convert the U.S. dollar threshold amounts described in this Annex I into such currency using a published spot rate determined as of the last day of the calendar year preceding the year in which the Reporting Swedish Financial Institution is determining the balance or value.

D. Documentary Evidence. For purposes of this Annex I, acceptable documentary evidence includes any of the following:

1. A certificate of residence issued by an authorized government body (for example, a government or agency thereof, or a municipality) of the jurisdiction in which the payee claims to be a resident.

2. With respect to an individual, any valid identification issued by an authorized government body (for example, a government or agency thereof, or a municipality), that includes the individual’s name and is typically used for identification purposes.

3. With respect to an Entity, any official documentation issued by an authorized government body (for example, a government or agency thereof, or a municipality) that includes the name of the Entity and either the address of its principal office in the jurisdiction (or U.S. Territory) in which it claims to be a resident or the jurisdiction (or U.S. Territory) in which the Entity was incorporated or organized.

4. With respect to a Financial Account maintained in a jurisdiction with anti-money laundering rules that have been approved by the IRS in connection with a QI agreement (as described in relevant U.S. Treasury Regulations), any of the documents, other than a Form W-8 or W-9, referenced in the jurisdiction’s attachment to the QI agreement for identifying individuals or Entities.

5. Any financial statement, third-party credit report, bankruptcy filing, or U.S. Securities and Exchange Commission report.

E. Alternative Procedures for Financial

Accounts Held by Individual Beneficiaries of a Cash Value

Insurance Contract. A Reporting Swedish Financial Institution may presume that an individual beneficiary (other than the owner) of a Cash Value Insurance Contract receiving a death benefit is not a Specified U.S. Person and may treat such Financial Account as other than a U.S. Reportable Account unless the Reporting Swedish Financial Institution has actual knowledge, or reason to know, that the beneficiary is a Specified U.S. Person. A Reporting Swedish Financial Institution has reason to know that a beneficiary of a Cash Value Insurance Contract is a Specified U.S. Person if the information collected by the Reporting Swedish Financial Institution and associated with the beneficiary contains U.S. indicia as described in subparagraph B(1) of section II of this Annex I. If a Reporting Swedish Financial Institution has actual knowledge, or reason to know, that the beneficiary is a Specified U.S. Person, the Reporting Swedish Financial Institution must follow the procedures in subparagraph B(3) of section II of this Annex I.

F. Reliance on Third Parties. Regardless of whether an election is made under paragraph C of section I of this Annex I, Sweden may permit Reporting Swedish Financial Institutions to rely on due diligence procedures performed by third parties, to the extent provided in relevant U.S. Treasury Regulations.

G. Alternative Procedures for New Accounts

Opened Prior to Entry Into Force of this Agreement.

1. Applicability. If Sweden has provided a written notice to the United States prior to entry into force of this Agreement that, as of July 1, 2014, Sweden lacked the legal authority to require Swedish Financial Institutions either: (i) to require Account 204 Holders of New Individual Accounts to

provide the self-certification specified in section III of this Annex, or (ii) to perform all the due diligence actions related to New Entity Accounts specified in section V of this Annex, then the Reporting Swedish Financial Institutions may apply the alternative procedures described in subparagraph G(2) of this section, as applicable, to such New Accounts, in lieu of the procedures otherwise required under this Annex. The alternative procedures described in subparagraph G(2) of this section shall be available only for those New Accounts opened prior to the earlier of (i) the date Sweden has the ability to compel Reporting Swedish Financial Institutions to comply with the due diligence requirements described in section III and section V of this Annex, as applicable, which date Sweden shall inform the United States of in writing by the date of entry into force of this Agreement, or (ii) the date of entry into force of this Agreement. For all other New Accounts, a Reporting Swedish Financial Institution must apply the due diligence procedures described in section III or section V of this Annex, as applicable, to determine if the account is a U.S. Reportable Account or an account held by a Nonparticipating FFI.

2. Alternative Procedures.

a) By the date that is one year after the date of entry into force of this Agreement, Reporting Swedish Financial Institutions must (i) with respect to a New Individual Account described in subparagraph G(1) of this section, request the selfcertification specified in section III of this Annex and, if provided, confirm the reasonableness of such self-certification consistent with the procedures described in section III of this Annex, and (ii) with respect to a New Entity Account described in subparagraph G(1) of this section, perform the due diligence specified in section V of this Annex and request information as necessary to document the account, including any selfcertification, required by section V of this Annex.

b) Sweden must report on any New Account that is identified pursuant to subparagraph G(2)(a) of this section as a U.S. Reportable Account or as an account held by a Nonparticipating FFI, by the date that is the later of (i) September 30 next following the date that the account is identified as a U.S. Reportable Account or as an account held by a Nonparticipating FFI or (ii) 90 days after the account is identified as a U.S. Reportable Account or as an account held by a Nonparticipating FFI. The information required to be reported with respect to such a New Account is any information that would have been reportable under this Agreement if the New Account had been identified as a U.S. Reportable Account or as an account held by a Nonparticipating FFI as of the date the account was opened.

c) By the date that is one year after the date of entry into force of this Agreement, Reporting Swedish Financial Institutions must close any New Account described in subparagraph G(1) of this section for which it was unable to collect the required selfcertification or other documentation pursuant to the procedures described in subparagraph G(2)(a) of this section. In addition, by the date that is one year after the date of entry into force of this Agreement, the Reporting Swedish Financial Institution must (i) with respect to such closed accounts that prior to such closure were New Individual Accounts (without regard to whether such accounts were High Value Accounts), perform the due diligence procedures specified in paragraph D of section II of this Annex or (ii) with respect to such closed accounts that prior to such closure were New Entity Accounts, perform the due diligence procedures specified in section IV of this Annex.

d) Sweden must report on any closed account that is identified pursuant to subparagraph G(2)(c) of this section as a U.S. Reportable Account or as an account held by a Nonparticipating FFI, by the date that is the later of (i) September 30 next following the date that the account is identified as a U.S. Reportable Account or as an account held by a Nonparticipating FFI or (ii) 90 days after the account is identified as a U.S. Reportable Account or as an account held by a Nonparticipating FFI. The information required to be reported for 206 such a closed account is any information that

would have been reportable under this Agreement if the account had been identified as a U.S. Reportable Account or as an account held by a Nonparticipating FFI as of the date the account was opened.

Annex II

The following Entities shall be treated as exempt beneficial owners or deemed-compliant FFIs, as the case may be, and the following accounts are excluded from the definition of Financial Accounts.

This Annex II may be modified by a mutual written decision entered into between the Competent Authorities of Sweden and the United States: (1) to include additional Entities and accounts that present a low risk of being used by U.S. Persons to evade U.S. tax and that have similar characteristics to the Entities and accounts described in this Annex II as of the date of signature of the Agreement; or (2) to remove Entities and accounts that, due to changes in circumstances, no longer present a low risk of being used by U.S. Persons to evade U.S. tax. Any such addition or removal shall be effective on the date of signature of the mutual decision, unless otherwise provided therein. Procedures for reaching such a mutual decision may be included in the mutual agreement or arrangement described in paragraph 6 of Article 3 of the Agreement.

I. Exempt Beneficial Owners other than Funds. The following

Entities shall be treated as Non-Reporting Swedish Financial Institutions and as exempt beneficial owners for purposes of sections 1471 and 1472 of the U.S. Internal Revenue Code, other than with respect to a payment that is derived from an obligation held in connection with a commercial financial activity of a type engaged in by a Specified Insurance Company, Custodial Institution, or Depository Institution.

A. Governmental Entity. The government of Sweden, any political subdivision of Sweden (which, for the avoidance of doubt, includes a county or municipality), or any wholly owned agency or instrumentality of Sweden or any one or more of the foregoing (each, a “Swedish Governmental Entity”). This category is comprised of the integral parts, controlled entities, and political subdivisions of Sweden.

1. An integral part of Sweden means any person, organization, agency, bureau, fund, instrumentality, or other body, however designated, that constitutes a governing authority of Sweden. The net earnings of the governing authority must be credited to its own account or to other accounts of Sweden, with no portion inuring to the benefit of any private person. An integral part does not include any individual who is a sovereign, official, or administrator acting in a private or personal capacity.

2. A controlled entity means an Entity that is separate in form from Sweden or that otherwise constitutes a separate juridical entity, provided that:

a) The Entity is wholly owned and controlled by one or more Swedish Governmental Entities directly or through one or more controlled entities;

b) The Entity’s net earnings are credited to its own account or to the accounts of one or more Swedish Governmental Entities, with no portion of its income inuring to the benefit of any private person; and

c) The Entity’s assets vest in one or more Swedish Governmental Entities upon dissolution.

3. Income does not inure to the benefit of private persons if such persons are the intended beneficiaries of a governmental program, and the program activities are performed for the general public with respect to the common welfare or relate to the administration of some phase of government. Notwithstanding the foregoing, however, income is considered to inure to the benefit of private persons if the income is derived from the use of a governmental entity to conduct a commercial business, such as a commercial banking business, that provides financial services to private persons.

B. International Organization. Any international organization or wholly owned agency or instrumentality thereof. This category includes any intergovernmental organization (including a supranational organization) (1) that is comprised primarily of non-U.S. governments; (2) that has in effect a headquarters agreement with Sweden; and (3) the income of which does not inure to the benefit of private persons.

C. Central Bank. An institution that is by law or government sanction the principal authority, other than the government of Sweden itself, issuing instruments intended to circulate as currency. Such an institution may include an instrumentality that is separate from the government of Sweden, whether or not owned in whole or in part by Sweden.

II. Funds that Qualify as Exempt Beneficial Owners. The following

Entities shall be treated as Non-Reporting Swedish Financial Institutions and as exempt beneficial owners for purposes of sections 1471 and 1472 of the U.S. Internal Revenue Code.

A. Treaty-Qualified Retirement Fund. A fund established in Sweden, provided that the fund is entitled to benefits under an income tax treaty between Sweden and the United States on income that it derives from sources within the United States (or would be entitled to such benefits if it derived any such

income) as a resident of Sweden that satisfies any applicable limitation on benefits requirement, and is operated principally to administer or provide pension or retirement benefits.

B. Broad Participation Retirement Fund. A fund established in Sweden to provide retirement, disability, or death benefits, or any combination thereof, to beneficiaries that are current or former employees (or persons designated by such employees) of one or more employers in consideration for services rendered, provided that the fund:

1. Does not have a single beneficiary with a right to more than five percent of the fund’s assets;

2. Is subject to government regulation and provides information reporting about its beneficiaries to the relevant tax authorities in Sweden; and

3. Satisfies at least one of the following requirements:

a) The fund is generally exempt from tax in Sweden on investment income under the laws of Sweden due to its status as a retirement or pension plan;

b) The fund receives at least 50 percent of its total contributions (other than transfers of assets from other plans described in paragraphs A through D of this section or from retirement and pension accounts described in subparagraph A(1) of section V of this Annex II) from the sponsoring employers;

c) Distributions or withdrawals from the fund are allowed only upon the occurrence of specified events related to retirement, disability, or death (except rollover distributions to other retirement funds described in paragraphs A through D of this section or retirement and pension accounts described in subparagraph A(1) of section V of this Annex II), or penalties apply to distributions or withdrawals made before such specified events; or

d) Contributions (other than certain permitted make-up contributions) by employees to the fund are limited by reference to earned income of the employee or may not exceed $50,000 annually, applying the rules set forth in Annex I for account aggregation and currency translation.

C. Narrow Participation Retirement Fund. A fund established in Sweden to provide retirement, disability, or death benefits to 210 beneficiaries that are current or former employees (or persons

designated by such employees) of one or more employers in consideration for services rendered, provided that:

1. The fund has fewer than 50 participants;

2. The fund is sponsored by one or more employers that are not Investment Entities or Passive NFFEs;

3. The employee and employer contributions to the fund (other than transfers of assets from treaty-qualified retirement funds described in paragraph A of this section or retirement and pension accounts described in subparagraph A(1) of section V of this Annex II) are limited by reference to earned income and compensation of the employee, respectively;

4. Participants that are not residents of Sweden are not entitled to more than 20 percent of the fund’s assets; and

5. The fund is subject to government regulation and provides information reporting about its beneficiaries to the relevant tax authorities in Sweden.

D. A Certain other Swedish Pension Fund. A Pension Fund founded in accordance with the Swedish Safeguarding of Pension Commitments, etc. Act (1967:531) [lagen 1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.] and exempted from income tax according to Chapter 7 of the Swedish Income Tax Code (1999:1229).

E. Pension Fund of an Exempt Beneficial Owner. A fund established in Sweden by an exempt beneficial owner to provide retirement, disability, or death benefits to beneficiaries or participants that are current or former employees of the exempt beneficial owner (or persons designated by such employees), or that are not current or former employees, if the benefits provided to such beneficiaries or participants are in consideration of personal services performed for the exempt beneficial owner.

F. Investment Entity Wholly Owned by Exempt Beneficial Owners. An Entity that is a Swedish Financial Institution solely because it is an Investment Entity, provided that each direct holder of an Equity Interest in the Entity is an exempt beneficial owner, and each direct holder of a debt interest in such Entity is either a Depository Institution (with respect to a loan made to such Entity) or an exempt beneficial owner.

III. Small or Limited Scope Financial Institutions that Qualify as

Deemed-Compliant FFIs. The following Financial Institutions are

Non-Reporting Swedish Financial Institutions that shall be treated as deemed-compliant FFIs for purposes of section 1471 of the U.S. Internal Revenue Code.

A. Financial Institution with a Local Client Base. A Financial Institution satisfying the following requirements:

1. The Financial Institution must be licensed and regulated as a financial institution under the laws of Sweden;

2. The Financial Institution must have no fixed place of business outside of Sweden. For this purpose, a fixed place of business does not include a location that is not advertised to the public and from which the Financial Institution performs solely administrative support functions;

3. The Financial Institution must not solicit customers or Account Holders outside Sweden. For this purpose, a Financial Institution shall not be considered to have solicited customers or Account Holders outside Sweden merely because the Financial Institution (a) operates a website, provided that the website does not specifically indicate that the Financial Institution provides Financial Accounts or services to nonresidents of Sweden, and does not otherwise target or solicit U.S. customers or Account Holders, or (b) advertises in print media or on a radio or television station that is distributed or aired primarily within Sweden but is also incidentally distributed or aired in other countries, provided that the advertisement does not specifically indicate that the Financial Institution provides Financial Accounts or services to residents outside Sweden, and does not otherwise target or solicit U.S. customers or Account Holders;

4. The Financial Institution must be required under the laws of Sweden to identify resident Account Holders for purposes of either information reporting or withholding of tax with respect to Financial Accounts held by residents or for purposes of satisfying Swedish AML due diligence requirements;

5. At least 98 percent of the Financial Accounts by value maintained by the Financial Institution must be held by residents (including residents that are Entities) of Sweden or a Member State of the European Union;

6. Beginning on or before July 1, 2014, the Financial Institution must have policies and procedures, consistent with those set forth in Annex I, to prevent the Financial Institution from providing a Financial Account to any 212 Nonparticipating Financial Institution and to monitor

whether the Financial Institution opens or maintains a Financial Account for any Specified U.S. Person who is not a resident of Sweden (including a U.S. Person that was a resident of Sweden when the Financial Account was opened but subsequently ceases to be a resident of Sweden) or any Passive NFFE with Controlling Persons who are U.S. residents or U.S. citizens who are not residents of Sweden;

7. Such policies and procedures must provide that if any Financial Account held by a Specified U.S. Person who is not a resident of Sweden or by a Passive NFFE with Controlling Persons who are U.S. residents or U.S. citizens who are not residents of Sweden is identified, the Financial Institution must report such Financial Account as would be required if the Financial Institution were a Reporting Swedish Financial Institution (including by following the applicable registration requirements on the IRS FATCA registration website) or close such Financial Account;

8. With respect to a Preexisting Account held by an individual who is not a resident of Sweden or by an Entity, the Financial Institution must review those Preexisting Accounts in accordance with the procedures set forth in Annex I applicable to Preexisting Accounts to identify any U.S. Reportable Account or Financial Account held by a Nonparticipating Financial Institution, and must report such Financial Account as would be required if the Financial Institution were a Reporting Swedish Financial Institution (including by following the applicable registration requirements on the IRS FATCA registration website) or close such Financial Account;

9. Each Related Entity of the Financial Institution that is a Financial Institution must be incorporated or organized in Sweden and, with the exception of any Related Entity that is a retirement fund described in paragraphs A through D of section II of this Annex II, satisfy the requirements set forth in this paragraph A; and

10. The Financial Institution must not have policies or practices that discriminate against opening or maintaining Financial Accounts for individuals who are Specified U.S. Persons and residents of Sweden.

B. Local Bank. A Financial Institution satisfying the following requirements:

1. The Financial Institution operates solely as (and is licensed and regulated under the laws of Sweden as) (a) a bank or

(b) a credit union or similar cooperative credit organization that is operated without profit;

2. The Financial Institution’s business consists primarily of receiving deposits from and making loans to, with respect to a bank, unrelated retail customers and, with respect to a credit union or similar cooperative credit organization, members, provided that no member has a greater than five percent interest in such credit union or cooperative credit organization;

3. The Financial Institution satisfies the requirements set forth in subparagraphs A(2) and A(3) of this section, provided that, in addition to the limitations on the website described in subparagraph A(3) of this section, the website does not permit the opening of a Financial Account;

4. The Financial Institution does not have more than $175 million in assets on its balance sheet, and the Financial Institution and any Related Entities, taken together, do not have more than $500 million in total assets on their consolidated or combined balance sheets; and

5. Any Related Entity must be incorporated or organized in Sweden, and any Related Entity that is a Financial Institution, with the exception of any Related Entity that is a retirement fund described in paragraphs A through E of section II of this Annex II or a Financial Institution with only low-value accounts described in paragraph C of this section, must satisfy the requirements set forth in this paragraph B.

C. Financial Institution with Only Low-Value Accounts. A Swedish Financial Institution satisfying the following requirements:

1. The Financial Institution is not an Investment Entity;

2. No Financial Account maintained by the Financial Institution or any Related Entity has a balance or value in excess of $50,000, applying the rules set forth in Annex I for account aggregation and currency translation; and

3. The Financial Institution does not have more than $50 million in assets on its balance sheet, and the Financial Institution and any Related Entities, taken together, do not have more than $50 million in total assets on their consolidated or combined balance sheets.

D. Qualified Credit Card Issuer. A Swedish Financial 214 Institution satisfying the following requirements:

1. The Financial Institution is a Financial Institution solely because it is an issuer of credit cards that accepts deposits only when a customer makes a payment in excess of a balance due with respect to the card and the overpayment is not immediately returned to the customer; and

2. Beginning on or before July 1, 2014, the Financial Institution implements policies and procedures to either prevent a customer deposit in excess of $50,000, or to ensure that any customer deposit in excess of $50,000, in each case applying the rules set forth in Annex I for account aggregation and currency translation, is refunded to the customer within 60 days. For this purpose, a customer deposit does not refer to credit balances to the extent of disputed charges but does include credit balances resulting from merchandise returns.

IV. Investment Entities that Qualify as Deemed-Compliant FFIs and

Other Special Rules. The Financial Institutions described in paragraphs A through F of this section are Non-Reporting Swedish Financial Institutions that shall be treated as deemed-compliant FFIs for purposes of section 1471 of the U.S. Internal Revenue Code. In addition, paragraph G of this section provides special rules applicable to an Investment Entity.

A. Trustee-Documented Trust. A trust established under the laws of Sweden to the extent that the trustee of the trust is a Reporting U.S. Financial Institution, Reporting Model 1 FFI, or Participating FFI and reports all information required to be reported pursuant to the Agreement with respect to all U.S. Reportable Accounts of the trust.

B. Sponsored Investment Entity and Controlled Foreign Corporation. A Financial Institution described in subparagraph B(1) or B(2) of this section having a sponsoring entity that complies with the requirements of subparagraph B(3) of this section.

1. A Financial Institution is a sponsored investment entity if (a) it is an Investment Entity established in Sweden that is not a qualified intermediary, withholding foreign partnership, or withholding foreign trust pursuant to relevant U.S. Treasury Regulations; and (b) an Entity has agreed with the Financial Institution to act as a sponsoring entity for the Financial Institution.

2. A Financial Institution is a sponsored controlled foreign corporation if (a) the Financial Institution is a controlled

4 foreign corporation organized under the laws of Sweden that is not a qualified intermediary, withholding foreign partnership, or withholding foreign trust pursuant to relevant U.S. Treasury Regulations; (b) the Financial Institution is wholly owned, directly or indirectly, by a Reporting U.S. Financial Institution that agrees to act, or requires an affiliate of the Financial Institution to act, as a sponsoring entity for the Financial Institution; and (c) the Financial Institution shares a common electronic account system with the sponsoring entity that enables the sponsoring entity to identify all Account Holders and payees of the Financial Institution and to access all account and customer information maintained by the Financial Institution including, but not limited to, customer identification information, customer documentation, account balance, and all payments made to the Account Holder or payee.

3. The sponsoring entity complies with the following requirements:

a) The sponsoring entity is authorized to act on behalf of the Financial Institution (such as a fund manager, trustee, corporate director, or managing partner) to fulfill applicable registration requirements on the IRS FATCA registration website;

b) The sponsoring entity has registered as a sponsoring entity with the IRS on the IRS FATCA registration website;

c) If the sponsoring entity identifies any U.S. Reportable Accounts with respect to the Financial Institution, the sponsoring entity registers the Financial Institution pursuant to applicable registration requirements on the IRS FATCA registration website on or before the later of December 31, 2015 and the date that is 90 days after such a U.S. Reportable Account is first identified;

d) The sponsoring entity agrees to perform, on behalf of the Financial Institution, all due diligence, withholding, reporting, and other requirements that the Financial

4 A “controlled foreign corporation” means any foreign corporation if more than 50 percent of the total combined voting power of all classes of stock of such corporation entitled to vote, or the total value of the stock of such corporation, is owned, or is considered as owned, by “United States shareholders” on any day during the taxable year of such foreign corporation. The term a “United States shareholder” means, with respect to any foreign corporation, a United States person who owns, or is considered as owning, 10 percent or more of the total combined voting power of all classes of stock entitled to vote of such foreign corporation.

Institution would have been required to perform if it were a Reporting Swedish Financial Institution;

e) The sponsoring entity identifies the Financial Institution and includes the identifying number of the Financial Institution (obtained by following applicable registration requirements on the IRS FATCA registration website) in all reporting completed on the Financial Institution’s behalf; and

f) The sponsoring entity has not had its status as a sponsor revoked.

C. Sponsored, Closely Held Investment Vehicle. A Swedish Financial Institution satisfying the following requirements:

1. The Financial Institution is a Financial Institution solely because it is an Investment Entity and is not a qualified intermediary, withholding foreign partnership, or withholding foreign trust pursuant to relevant U.S. Treasury Regulations;

2. The sponsoring entity is a Reporting U.S. Financial Institution, Reporting Model 1 FFI, or Participating FFI, is authorized to act on behalf of the Financial Institution (such as a professional manager, trustee, or managing partner), and agrees to perform, on behalf of the Financial Institution, all due diligence, withholding, reporting, and other requirements that the Financial Institution would have been required to perform if it were a Reporting Swedish Financial Institution;

3. The Financial Institution does not hold itself out as an investment vehicle for unrelated parties;

4. Twenty or fewer individuals own all of the debt interests and Equity Interests in the Financial Institution (disregarding debt interests owned by Participating FFIs and deemed-compliant FFIs and Equity Interests owned by an Entity if that Entity owns 100 percent of the Equity Interests in the Financial Institution and is itself a sponsored Financial Institution described in this paragraph C); and

5. The sponsoring entity complies with the following requirements:

a) The sponsoring entity has registered as a sponsoring entity with the IRS on the IRS FATCA registration website;

b) The sponsoring entity agrees to perform, on behalf of the Financial Institution, all due diligence, withholding, reporting, and other requirements that the Financial Institution would have been required to perform if it were a Reporting Swedish Financial Institution and retains documentation collected with respect to the Financial Institution for a period of six years;

c) The sponsoring entity identifies the Financial Institution in all reporting completed on the Financial Institution’s behalf; and

d) The sponsoring entity has not had its status as a sponsor revoked.

D. Investment Advisors and Investment Managers. An Investment Entity established in Sweden that is a Financial Institution solely because it (1) renders investment advice to, and acts on behalf of, or (2) manages portfolios for, and acts on behalf of, a customer for the purposes of investing, managing, or administering funds deposited in the name of a customer with a Financial Institution other than a Nonparticipating Financial Institution.

E. Profit-sharing foundation (Vinstandelsstiftelse). An Entity that is established in Sweden as a profit sharing foundation (Vinstandelsstiftelse) in Sweden by an employer for the benefit of employees that perform personal services in Sweden, provided that the profit sharing foundation is supervised by an official authority (the County Board [Länsstyrelsen]), distributions from the profit sharing foundation are reported to the Swedish tax authorities, and employees are subject to tax in Sweden upon a distribution from the profit sharing plan.

F. Collective Investment Vehicle. An Investment Entity established in Sweden that is regulated as a collective investment vehicle, provided that all of the interests in the collective investment vehicle (including debt interests in excess of $50,000) are held by or through one or more exempt beneficial owners, Active NFFEs described in subparagraph B(4) of section VI of Annex I, U.S. Persons that are not Specified U.S. Persons, or Financial Institutions that are not Nonparticipating Financial Institutions.

G. Special Rules. The following rules apply to an Investment Entity:

1. With respect to interests in an Investment Entity that is a collective investment vehicle described in paragraph F of this section, the reporting obligations of any Investment 218 Entity (other than a Financial Institution through which

interests in the collective investment vehicle are held) shall be deemed fulfilled.

2. With respect to interests in:

a) An Investment Entity established in a Partner Jurisdiction that is regulated as a collective investment vehicle, all of the interests in which (including debt interests in excess of $50,000) are held by or through one or more exempt beneficial owners, Active NFFEs described in subparagraph B(4) of section VI of Annex I, U.S. Persons that are not Specified U.S. Persons, or Financial Institutions that are not Nonparticipating Financial Institutions; or

b) An Investment Entity that is a qualified collective investment vehicle under relevant U.S. Treasury Regulations;

the reporting obligations of any Investment Entity that is a Swedish Financial Institution (other than a Financial Institution through which interests in the collective investment vehicle are held) shall be deemed fulfilled.

3. With respect to interests in an Investment Entity established in Sweden that is not described in paragraph F or subparagraph G(2) of this section, consistent with paragraph 3 of Article 5 of the Agreement, the reporting obligations of all other Investment Entities with respect to such interests shall be deemed fulfilled if the information required to be reported by the first-mentioned Investment Entity pursuant to the Agreement with respect to such interests is reported by such Investment Entity or another person.

4. An Investment Entity established in Sweden that is regulated as a collective investment vehicle shall not fail to qualify under paragraph F or subparagraph G(2) of this section, or otherwise as a deemed-compliant FFI, solely because the collective investment vehicle has issued physical shares in bearer form, provided that:

a) The collective investment vehicle has not issued, and does not issue, any physical shares in bearer form after December 31, 2012;

b) The collective investment vehicle retires all such shares upon surrender;

c) The collective investment vehicle (or a Reporting Swedish Financial Institution) performs the due 219

diligence procedures set forth in Annex I and reports any information required to be reported with respect to any such shares when such shares are presented for redemption or other payment; and

d) The collective investment vehicle has in place policies and procedures to ensure that such shares are redeemed or immobilized as soon as possible, and in any event prior to January 1, 2017.

V. Accounts Excluded from Financial Accounts. The following

accounts are excluded from the definition of Financial Accounts and therefore shall not be treated as U.S. Reportable Accounts.

A. Certain Savings Accounts.

1. Retirement and Pension Account. A retirement or pension account maintained in Sweden that satisfies the following requirements under the laws of Sweden.

a) The account is subject to regulation as a personal retirement account or is part of a registered or regulated retirement or pension plan for the provision of retirement or pension benefits (including disability or death benefits);

b) The account is tax-favored ( i.e. , contributions to the account that would otherwise be subject to tax under the laws of Sweden are deductible or excluded from the gross income of the account holder or taxed at a reduced rate, or taxation of investment income from the account is deferred or taxed at a reduced rate);

c) Annual information reporting is required to the tax authorities in Sweden with respect to the account;

d) Withdrawals are conditioned on reaching a specified retirement age, disability, or death, or penalties apply to withdrawals made before such specified events; and

e) Either (i) annual contributions are limited to $50,000 or less, or (ii) there is a maximum lifetime contribution limit to the account of $1,000,000 or less, in each case applying the rules set forth in Annex I for account aggregation and currency translation.

2. Non-Retirement Savings Accounts. An account maintained in Sweden (other than an insurance or Annuity Contract) that satisfies the following requirements under the laws of Sweden.

a) The account is subject to regulation as a savings vehicle for purposes other than for retirement;

b) The account is tax-favored ( i.e. , contributions to the account that would otherwise be subject to tax under the laws of Sweden are deductible or excluded from the gross income of the account holder or taxed at a reduced rate, or taxation of investment income from the account is deferred or taxed at a reduced rate);

c) Withdrawals are conditioned on meeting specific criteria related to the purpose of the savings account (for example, the provision of educational or medical benefits), or penalties apply to withdrawals made before such criteria are met; and

d) Annual contributions are limited to $50,000 or less, applying the rules set forth in Annex I for account aggregation and currency translation.

B. Certain Other Retirement Accounts or Products. A pension insurance contract established and maintained in Sweden, that is deemed to be a “Pensionsförsäkring” according to the Swedish Income Tax Code (1999:1229), provided that:

1. Contributions to insurance contract are made by an employer for the benefit of an employee performing personal services in Sweden;

2. Distributions or withdrawals from the contract are allowed only upon the occurrence of retirement, death, or disability of the employee;

3. Distributions are reported to the Swedish tax authorities; and

4. Upon distribution the employee is subject to tax in Sweden.

C. Certain Term Life Insurance Contracts. A life insurance contract maintained in Sweden with a coverage period that will end before the insured individual attains age 90, provided that the contract satisfies the following requirements:

1. Periodic premiums, which do not decrease over time, are payable at least annually during the period the contract is in existence or until the insured attains age 90, whichever is shorter;

2. The contract has no contract value that any person can access (by withdrawal, loan, or otherwise) without terminating the contract;

3. The amount (other than a death benefit) payable upon cancellation or termination of the contract cannot exceed the aggregate premiums paid for the contract, less the sum of mortality, morbidity, and expense charges (whether or not actually imposed) for the period or periods of the contract’s existence and any amounts paid prior to the cancellation or termination of the contract; and

4. The contract is not held by a transferee for value.

D. Account Held By an Estate. An account maintained in Sweden that is held solely by an estate if the documentation for such account includes a copy of the deceased’s will or death certificate.

E. Escrow Accounts. An account maintained in Sweden established in connection with any of the following:

1. A court order or judgment.

2. A sale, exchange, or lease of real or personal property, provided that the account satisfies the following requirements:

a) The account is funded solely with a down payment, earnest money, deposit in an amount appropriate to secure an obligation directly related to the transaction, or a similar payment, or is funded with a financial asset that is deposited in the account in connection with the sale, exchange, or lease of the property;

b) The account is established and used solely to secure the obligation of the purchaser to pay the purchase price for the property, the seller to pay any contingent liability, or the lessor or lessee to pay for any damages relating to the leased property as agreed under the lease;

c) The assets of the account, including the income earned thereon, will be paid or otherwise distributed for the benefit of the purchaser, seller, lessor, or lessee (including to satisfy such person’s obligation) when the property is sold, exchanged, or surrendered, or the lease terminates;

d) The account is not a margin or similar account established in connection with a sale or exchange of a financial asset; and

e) The account is not associated with a credit card account.

3. An obligation of a Financial Institution servicing a loan secured by real property to set aside a portion of a payment solely to facilitate the payment of taxes or insurance related to the real property at a later time.

4. An obligation of a Financial Institution solely to facilitate the payment of taxes at a later time.

F. Partner Jurisdiction Accounts. An account maintained in Sweden and excluded from the definition of Financial Account under an agreement between the United States and another Partner Jurisdiction to facilitate the implementation of FATCA, provided that such account is subject to the same requirements and oversight under the laws of such other Partner Jurisdiction as if such account were established in that Partner Jurisdiction and maintained by a Partner Jurisdiction Financial Institution in that Partner Jurisdiction.

VI. Definitions. The following additional definitions shall apply to the

descriptions above:

A. Reporting Model 1 FFI. The term Reporting Model 1 FFI means a Financial Institution with respect to which a non-U.S. government or agency thereof agrees to obtain and exchange information pursuant to a Model 1 IGA, other than a Financial Institution treated as a Nonparticipating Financial Institution under the Model 1 IGA. For purposes of this definition, the term Model 1 IGA means an arrangement between the United States or the Treasury Department and a non-U.S. government or one or more agencies thereof to implement FATCA through reporting by Financial Institutions to such non-U.S. government or agency thereof, followed by automatic exchange of such reported information with the IRS.

B. Participating FFI. The term Participating FFI means a Financial Institution that has agreed to comply with the requirements of an FFI Agreement, including a Financial Institution described in a Model 2 IGA that has agreed to comply with the requirements of an FFI Agreement. The term Participating FFI also includes a qualified intermediary branch of a Reporting U.S. Financial Institution, unless such branch is a Reporting Model 1 FFI. For purposes of this definition, the term FFI Agreement means an agreement that sets forth the

requirements for a Financial Institution to be treated as complying with the requirements of section 1471(b) of the U.S. Internal Revenue Code. In addition, for purposes of this definition, the term Model 2 IGA means an arrangement between the United States or the Treasury Department and a non-U.S. government or one or more agencies thereof to facilitate the implementation of FATCA through reporting by Financial Institutions directly to the IRS in accordance with the requirements of an FFI Agreement, supplemented by the exchange of information between such non-U.S. government or agency thereof and the IRS.

MEMORANDUM OF UNDERSTANDING REGARDING THE AGREEMENT BETWEEN THE GOVERNMENT OF SWEDEN AND THE GOVERNMENT OF THE UNITED STATES OF AMERICA TO IMPROVE INTERNATIONAL TAX COMPLIANCE AND TO IMPLEMENT FATCA

At the signing today of the Agreement Between the Government of Sweden and the Government of the United States of America to Improve International Tax Compliance and to Implement FATCA (hereinafter the “Agreement”), the representatives of Sweden and the United States of America wish to confirm their understanding of the following:

Pursuant to paragraph 2 of Article 7 of the Agreement, the Government of Sweden hereby informs the United States that it declines the application of such more favorable terms under Article 4 of the Agreement or Annex I afforded to another Partner Jurisdiction under a signed bilateral agreement until such time as the Government of Sweden notifies the Government of the United States otherwise. The Government of Sweden and the Government of the United States share the understanding that such more favorable terms would apply as of the date of such written notification from Sweden with respect to the specific terms of the Agreement referenced in such notification.

In reference to paragraph 1 of Article 10 (Term of Agreement), the Government of the United States understands that the Government of Sweden plans to present the Agreement to its parliament for its approval in 2014 and, to propose implementing legislation with the goal of having the Agreement enter into force by September 30, 2015. Based on this understanding, as of the date of signature of the Agreement, the United States Department of the Treasury intends to treat each Swedish Financial Institution, as that term is defined in the Agreement, as complying with, and not subject to withholding under section 1471 of the U.S. Internal Revenue Code during such time as Sweden is pursuing the necessary internal procedures for entry into force of the Agreement. The United States further understands that Sweden’s Ministry of Finance intends to contact the United States Department of the Treasury as soon as it is aware that there might be a delay in the Swedish internal approval process for entry into force of the Agreement such that Sweden would not be able to provide its notification under paragraph 1 of Article 10 of the Agreement prior to September 30, 2015. If upon consultation with Sweden, the United States receives credible assurances that such a delay is likely to be resolved in a reasonable period of time, the United States Department of the Treasury may decide to continue to apply FATCA to Swedish Financial Institutions in the manner described above as long as the United States Department of the Treasury assesses that Sweden is likely to be able to send its notification under paragraph 1 of Article 10 by September 30, 2016. It is understood that should the Agreement enter into force after September 30, 2015, any information that would have been reportable under the Agreement thereafter (and prior to its entry

into force) had the Agreement been in force by September 30, 2015, is owed on the September 30 following the date of entry into force.

In reference to the IRS registration and the obtaining of GIINs, it is understood that Swedish Financial Institutions are required to register with the IRS before January 1, 2015. The United States Department of the Treasury intends to treat each Swedish Financial Institution, as that term is defined in the Agreement, as complying with, and not subject to withholding under section 1471 of the U.S. Internal Revenue Code also during the time before such registration.

In reference to subparagraph B(4)(j) of Section VI of Annex I, it is understood that the term “Active NFFE” includes the following Swedish Non-profit Organizations and similar entities;

1. Entities that are non-profit associations acting for public benefit or registered faith communities, subject to particular tax exemption under chapter 7 in the Swedish Income Tax Code (1999:1229) [inkomstskattelagen (1999:1229)],

2. Any charitable foundation that meets the requirements for particular tax exemptions in Chapter 7 in the Swedish Income Tax Code (1999:1229) [inkomstskattelagen (1999:1229)], and

3. Any other entity subject to tax exemption in chapter 7, sections 15, 16 and 17 in the Swedish Income Tax Code (1999:1229) [inkomstskattelagen (1999:1229)].

Signed at Stockholm, in duplicate, this 8th day of August, 2014

For the Government of Sweden For the Government of the United States of America

Avtal mellan Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra Fatca

Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering (var och en ”part”, tillsammans ”parterna”) har sedan länge ett nära samarbete för att ömsesidigt bistå varandra i skatteärenden och önskar ingå ett avtal för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler genom att vidareutveckla detta samarbete.

Artikel 26 i det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst som slöts i Stockholm den 1 september 1994 mellan Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering, tillsammans med till avtalet hänförlig skriftväxling, och ändrat genom det protokoll som undertecknades i Washington den 30 september 2005 (tillsammans ”skatteavtalet”), ger stöd för ett utbyte av uppgifter för beskattningsändamål, inklusive på automatisk basis.

Amerikas förenta stater har infört den s.k. Fatca-lagstiftningen ( Foreign Account Tax Compliance Act ), som innebär ett regelsystem för rapportering för finansiella enheter med avseende på vissa konton.

Sveriges regering stödjer den politiska målsättning som ligger till grund för Fatca, dvs. att förbättra skattereglernas efterlevnad.

Ett antal problem har uppmärksammats med Fatca, bl.a. att svenska finansiella enheter kanske inte kan uppfylla vissa av kraven i Fatca på grund av hinder i inhemsk lagstiftning.

Amerikas förenta staters regering samlar in uppgifter om vissa konton som personer med hemvist i Sverige har i amerikanska finansiella enheter och åtar sig att utbyta sådana uppgifter med Sveriges regering och att eftersträva en likvärdig nivå av informationsutbyte mellan parterna, under förutsättning att det finns lämpliga säkerhetsbestämmelser och infrastruktur för ett effektivt informationsutbyte.

Parterna förbinder sig till ett långsiktigt samarbete för att få till stånd gemensamma standarder för finansiella enheter när det gäller rapportering och åtgärder för kundkännedom ( due diligence ).

Amerikas förenta staters regering är införstådd med behovet av att samordna rapporteringskraven i Fatca med andra amerikanska skatterapporteringskrav för svenska finansiella enheter, så att dubbelrapportering kan undvikas.

En mellanstatlig strategi för att genomföra Fatca skulle undanröja rättsliga hinder och minska bördan för de svenska finansiella enheterna.

Parterna önskar ingå ett avtal i syfte att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och göra det möjligt att genomföra Fatca med hjälp av inhemsk rapportering och ett ömsesidigt automatiskt informationsutbyte i enlighet med skatteavtalet och under iakttagande av de sekretess- och andra skyddsbestämmelser som anges där, inklusive bestämmelser för att begränsa användningen av information som inhämtats i enlighet med det avtalet.

Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande:

Artikel 1 Definitioner

2. Vid tillämpningen av detta avtal med bilagor (”Avtalet”) ska följande definitioner gälla:

a) Med ”Förenta staterna” avses Amerikas förenta stater, inklusive delstaterna, och när begreppet används i geografisk bemärkelse, Amerikas förenta staters territorium, inklusive dess inlandsvatten, luftrum, territorialvatten och alla andra havsområden utanför dess territorialvatten över vilka Förenta staterna i överensstämmelse med folkrättens regler utövar suveräna rättigheter eller jurisdiktion. Begreppet omfattar dock inte Förenta staternas territorier. Varje hänvisning till Förenta staternas ”delstater” omfattar även District of Columbia.

kk) Med ”ett amerikanskt territorium” avses Amerikanska Samoa, Samväldet Nordmarianerna, Territoriet Guam, Samväldet Puerto Rico eller Amerikanska Jungfruöarna.

ll) Med ”IRS” avses den amerikanska federala skattemyndigheten Internal Revenue Service.

mm) Med ”Sverige” avses Konungariket Sverige och, när uttrycket används i geografisk bemärkelse, Sveriges territorium, dess territorialvatten liksom de andra havsområden över vilka Sverige utövar suveräna rättigheter eller jurisdiktion i överensstämmelse med folkrättens regler.

nn) Med ”partnerjurisdiktion” avses en jurisdiktion med vilken Förenta staterna har ett gällande avtal för att underlätta genomförandet av Fatca. IRS ska

offentliggöra en förteckning över samtliga partnerjurisdiktioner.

oo) Med ”behörig myndighet” avses

(1) i Förenta staterna: ”Secretary of the Treasury” eller dennes befullmäktigade ombud, och

(2) i Sverige: finansministern eller dennes befullmäktigade ombud eller den myndighet åt vilken uppdragits att vara behörig myndighet enligt Avtalet,

pp) Med ”finansiell enhet” avses ett depåinstitut, ett inlåningsinstitut, en investeringsenhet eller ett specificerat försäkringsföretag.

qq) Med ”depåinstitut” avses en enhet där förvaring eller förvaltning av finansiella tillgångar för andras räkning utgör en väsentlig del av verksamheten. En enhets förvaring eller förvaltning av finansiella tillgångar för andras räkning ska anses utgöra en väsentlig del av verksamheten om de bruttointäkter inom enheten som härrör från förvaring eller förvaltning av finansiella tillgångar och därtill knutna finansiella tjänster motsvarar eller överstiger 20 procent av enhetens bruttointäkter under den period som är kortast av antingen i) en treårsperiod, med slutdatum den 31 december (eller det slutdatum som gäller för räkenskapsår som inte är kalenderår), som förlupit sedan det år då bedömningen gjordes, eller ii) den period som enheten har existerat.

rr) Med ”inlåningsinstitut” avses en enhet som tar emot insättningar inom ramen för sin ordinarie bankverksamhet eller liknande verksamhet.

ss) Med ”investeringsenhet” avses en enhet som i sin näringsverksamhet (eller som förvaltas av en enhet som i sin näringsverksamhet) bedriver en eller flera av följande verksamheter för en kund eller för en kunds räkning:

(1) handel med penningmarknadsinstrument (checkar, växlar, inlåningsbevis, derivatinstrument etc.), valuta, valuta-, ränteoch indexinstrument, överlåtbara värdepapper eller handel med råvarufutures,

(2) individuell och kollektiv portföljförvaltning, eller 229

(3) på något annat sätt investerar, administrerar eller förvaltar tillgångar för andra personers räkning.

Tolkningen av artikel 1.j ska stämma överens med motsvarande formuleringar i definitionen av ”finansiellt institut” ( financial institution ) i rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt ( Financial Action Task Force, FATF ).

tt) Med ”specificerat försäkringsföretag” avses en enhet som är ett försäkringsföretag (eller ett försäkringsföretags holdingbolag) som tecknar, eller är förpliktigat att verkställa utbetalningar i enlighet med, ett försäkringsavtal med kontantvärde ( cash value insurance contract ) eller livränteavtal ( annuity contract ).

uu) Med ”svensk finansiell enhet” avses i) en finansiell enhet med hemvist i Sverige, dock inte en filial till en sådan finansiell enhet som är belägen utanför Sverige, och ii) en filial till en finansiell enhet som inte har sin hemvist i Sverige, om filialen är belägen i Sverige.

vv) Med ”partnerjurisdiktions finansenhet” avses i) en finansiell enhet som etablerats i en partnerjurisdiktion, dock inte en filial till en sådan finansiell enhet som är belägen utanför partnerjurisdiktionen, och ii) en filial till en finansiell enhet som inte etablerats inom en partnerjurisdiktion, om filialen är belägen inom partnerjurisdiktionen.

ww) Med ”rapporteringsskyldig finansiell enhet” avses en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet eller en rapporteringsskyldig amerikansk finansiell enhet, beroende på sammanhanget.

xx) Med ”rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet” avses en svensk finansiell enhet som inte är en ickerapporteringsskyldig svensk finansiell enhet.

yy) Med ”rapporteringsskyldig amerikansk finansiell enhet” avses i) en finansiell enhet som har sin hemvist i Förenta staterna, dock inte en filial till en sådan finansiell enhet som är belägen utanför Förenta staterna, och ii) en filial till en finansiell enhet som inte har sin hemvist i Förenta staterna, om filialen är belägen i Förenta staterna, under förutsättning att den finansiella enheten eller filialen kontrollerar, tar emot eller förvaltar sådan inkomst som omfattas av

informationsutbyteskrav i enlighet med artikel 2.2 b i Avtalet.

zz) Med ”icke-rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet” avses en svensk finansiell enhet, eller en annan enhet med hemvist i Sverige, som i bilaga II beskrivs som en icke-rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet eller som på annat sätt uppfyller kraven för att kunna anses utgöra en bedömd efterlevande utländsk finansiell enhet ( deemed-compliant FFI ) eller en undantagen faktisk innehavare ( exempt beneficial owner ) i enlighet med de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations som är i kraft det datum då Avtalet undertecknas.

åå) Med ”icke-deltagande finansiell enhet” avses en icke-deltagande utländsk finansiell enhet ( nonparticipating FFI ) i enlighet med detta begrepps definition i de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations, dock inte en svensk finansiell enhet eller finansiell enhet i annan partnerjurisdiktion som inte är en sådan finansiell enhet som ska behandlas som en icke-deltagande finansiell enhet i enlighet med artikel 5.2 b i Avtalet eller motsvarande bestämmelse i ett avtal mellan Förenta staterna och en partnerjurisdiktion.

ää) Med ”finansiellt konto” avses ett konto hos en finansiell enhet och omfattar följande:

(1) när det är fråga om en enhet som är en finansiell enhet uteslutande på grund av att den är en investeringsenhet: andel i eget kapital eller skulder i den finansiella enheten (dock inte andel som är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad),

(2) när det är fråga om en sådan finansiell enhet som inte beskrivs i punkt 1.s 1 i denna artikel: andel i eget kapital eller skulder i den finansiella enheten (dock inte andel som är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad), om i) värdet av andelen i eget kapital eller skulder fastställs, direkt eller indirekt, huvudsakligen på grundval av tillgångar som ger upphov till källskattepliktiga betalningar med amerikansk källa ( U.S. source withholdable payments ), och ii) typen av andel har valts i syfte att

undvika rapportering i enlighet med Avtalet, och

(3) försäkringsavtal med kontantvärde eller livränteförsäkringsavtal som tecknas eller förvaltas av en finansiell enhet, dock inte icke-investeringsrelaterad, icke-överförbar och omedelbart utbetalbar livränteförsäkring som tecknats för en fysisk person och innebär penningutbetalning av ålders- eller sjukpensionsförmån i enlighet med ett konto som inte omfattas av definitionen för finansiellt konto i bilaga II.

Oavsett vad som anges i det föregående omfattar begreppet ”finansiellt konto” inte ett sådant konto som är uteslutet från definitionen av finansiellt konto i bilaga II. Vid tillämpning av detta avtal ska andel i eget kapital eller skulder anses vara ”föremål för regelmässig handel” om det på en fortgående basis finns en meningsfull volym av handel med avseende på andelen och med en ”etablerad värdepappersmarknad” avses en handelsplats som är officiellt erkänd och som övervakas av en offentlig myndighet där marknaden är belägen och som har ett meningsfullt årligt värde på de andelar som handlas på handelsplatsen. Vid tillämpning av denna artikel 1.1.s ska en andel i eget kapital eller skulder i en finansiell enhet inte anses vara ”föremål för regelmässig handel” och ska behandlas som ett finansiellt konto, om innehavaren av andelen (bortsett från en finansiell enhet som agerar i egenskap av förmedlare) är upptagen som innehavare av en sådan andel i den finansiella enhetens register. Föregående mening är inte tillämplig på andelar avseende vilka innehavare togs upp i den finansiella enhetens register före den 1 juli 2014, och med avseende på sådana andelar som togs upp i den finansiella enhetens register den 1 juli 2014 eller senare är den finansiella enheten inte skyldigt att tillämpa föregående mening före den 1 januari 2016.

öö) Med ”inlåningskonto” avses ett företags-, löne- /person-, spar-, kapital- eller girokonto eller ett konto som finns dokumenterat genom insättningsbevis, sparbevis, investeringsbevis, inlåningsbevis eller annat liknande instrument som tillhandahålls av en finansiell enhet inom ramen för dess regelmässiga bankverksamhet eller liknande verksamhet. Begreppet inlåningskonto omfattar även belopp som förvaltas av ett försäkringsföretag och som i enlighet med ett avtal om garanterad investering eller liknande avtal är föremål för utbetalning eller tillgodoräknande av ränta.

aaa) Med ”depåkonto” avses ett konto (dock inte försäkrings- eller livränteavtal) som förs till förmån för annan person och som innehåller ett finansiellt 232 instrument eller investeringsavtal (inbegripet, men inte

begränsat till, andel eller aktie i ett företag, skuldebrev, obligation, lånebevis eller annat skuldbevis, valutaeller råvarutransaktion, kreditswap ( credit default swap, CDS ), swap baserad på icke-finansiellt index, fiktivkapitalkontrakt ( notional principal contract, NPC ), försäkrings- eller livränteavtal samt option eller annat derivatinstrument).

bbb) Med ”andel i eget kapital” avses, när det är fråga om en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ( partnership) som är en finansiell enhet, en andel antingen i den juridiska personens kapital eller i dess avkastning. När det är fråga om en trust som är en finansiell enhet ska andel i eget kapital anses innehas av en person som betraktas som stiftare eller förmånstagare för hela eller del av trusten eller annan fysisk person som utövar verklig kontroll över trusten. En ”specificerad amerikansk person” ( specified U.S. person ) ska betraktas som förmånstagare av en utländsk trust om denna specificerade amerikanska person har rätt att direkt eller indirekt (t.ex. genom ombud) erhålla en fixerad utdelning eller som kan, direkt eller indirekt, erhålla en diskretionär utdelning från trusten.

ccc) Med ”försäkringsavtal” avses ett avtal (dock inte livränteavtal) som innebär att utfärdaren förbinder sig att betala ut ett belopp i samband med en specificerad oviss händelse förknippad med dödsfall, sjukdom, olycksfall, skadeståndsanspråk eller egendomsskaderisk.

ddd) Med ”livränteavtal” avses ett avtal enligt vilket utfärdaren förbinder sig att göra utbetalningar under en viss tidsperiod som helt eller delvis bestäms med hänsyn till den förväntade livslängden för en eller flera personer. Begreppet innefattar även avtal som betraktas som livränteavtal i enlighet med den jurisdiktions lagstiftning, föreskrifter eller praxis inom vilken avtalet slöts och i enlighet med vilken utfärdaren förbinder sig att göra utbetalningar under ett visst antal år.

eee) Med ”försäkringsavtal med kontantvärde” avses ett försäkringsavtal (som inte är ett ansvarsåterförsäkringsavtal mellan två försäkringsföretag) med ett kontantvärde som överstiger 50 000 US-dollar.

fff) Med ”kontantvärde” avses det belopp som är högst av i) det belopp som försäkringstagaren har att erhålla vid ett återköp eller uppsägning av avtalet (som fastställs 233

utan avdrag för eventuella avgifter för återköp eller pantsättning) eller ii) det belopp som försäkringstagaren kan låna i enlighet med eller med hjälp av avtalet. Oavsett vad som anges i det föregående omfattar begreppet ”kontantvärde” inte ett belopp som utbetalas i enlighet med ett försäkringsavtal och som utgör

(4) personskade- eller sjukdomsförmån eller annan försäkringsförmån som utgör ersättning för ekonomisk skada som uppkommit i samband med sådan händelse som försäkringen gäller för,

(5) återbetalning till försäkringstagaren av premie som erlagts tidigare i enlighet med ett försäkringsavtal (dock inte ett livförsäkringsavtal) på grund av att avtalet hävts eller sagts upp, risken reducerats under försäkringsavtalets löptid eller premien ändrats till följd av korrigering av räknefel eller annat misstag, eller

(6) återbäring till försäkringstagaren på grundval av det försäkringstekniska utfallet för avtalet eller gruppen i fråga.

aa) Med ”rapporteringspliktigt konto” avses ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto eller ett svenskt rapporteringspliktigt konto, beroende på sammanhanget.

bb) Med ”svenskt rapporteringspliktigt konto” avses ett finansiellt konto hos en rapporteringsskyldig amerikansk finansiell enhet om i) när det är fråga om ett inlåningskonto, kontot innehas av en fysisk person med hemvist i Sverige och en ränta som överstiger 10 US-dollar betalas ut till kontot under något kalenderår, eller ii) när det är fråga om ett finansiellt konto som inte är ett inlåningskonto, kontohavaren har sin hemvist i Sverige, inbegripet en enhet med bestyrkt skattemässig hemvist i Sverige, till vilken utbetalas eller tillgodoräknas inkomst som uppstått i Förenta staterna och som är rapporteringspliktig i enlighet med avsnitt A.3 eller F.61 i den amerikanska skattelagstiftningen Internal Revenue Code.

cc) Med ”amerikanskt rapporteringspliktigt konto” avses ett finansiellt konto som förs av en 234 rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet och

innehas av en eller flera specificerade amerikanska personer eller av en icke-amerikansk enhet med en eller flera kontrollerande personer som är en specificerad amerikansk person. Oavsett vad som anges i det föregående ska ett konto inte anses vara ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto om kontot inte har identifierats som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto efter att kriterierna i förfarandet för kundkännedom ( due diligence ) i bilaga I har tillämpats.

dd) Med ”kontohavare” avses den person som den kontohållande finansiella enheten har registrerat eller identifierat som innehavare av ett finansiellt konto. En person som inte är en finansiell enhet och som i egenskap av ombud, förmyndare, förvaltare, underteckningsbehörig, investeringsrådgivare eller förmedlare förvaltar ett finansiellt konto till förmån för annan person eller för annan persons räkning ska inte anses vara innehavare av kontot vid tillämpningen av Avtalet, utan sådan annan person ska anses som innehavare av kontot. I föregående mening inbegriper begreppet ”finansiell enhet” inte en finansiell enhet som etablerats eller registrerats inom något av Förenta staternas territorier. När det är fråga om ett försäkringsavtal med kontantvärde eller ett livränteavtal är kontohavaren varje person som har rättmätig tillgång till avtalets kontantvärde eller rätt att ändra avtalets förmånstagare. Om det inte finns någon person som kan ha tillgång till kontantvärdet eller rätt att ändra förmånstagare ska kontohavare anses vara varje person som i avtalet anges som ägare och varje person med förvärvade rättigheter till utbetalning i enlighet med avtalet. När ett försäkringsavtal med kontantvärde eller ett livränteavtal faller ut anses varje person som i enlighet med avtalet har rätt till utbetalning som kontohavare.

ee) Med ”amerikansk person” avses amerikansk medborgare eller fysisk person med hemvist i Förenta staterna, i utlandet delägarbeskattad juridisk person eller aktiebolag registrerat i Förenta staterna eller i enlighet med amerikansk federal lagstiftning eller delstatslagstiftning, trust om i) en domstol i Förenta staterna enligt gällande lagstiftning har behörighet att avge ett föreläggande eller en dom i väsentligen samtliga frågor som rör trustens administration, och ii) en eller flera amerikanska personer har behörighet att kontrollera alla väsentliga beslut inom trusten, eller ett dödsbo efter en avliden person som var amerikansk medborgare eller hade sin hemvist i Förenta staterna. 235

Detta led ee i artikel 1 ska tolkas i enlighet med Förenta staternas skattelagstiftning Internal Revenue Code.

ff) Med ”specificerad amerikansk person” avses en amerikansk person, som inte är i) ett bolag vars aktier det handlas regelmässigt med på en eller flera etablerade värdepappersmarknader, ii) ett bolag som ingår i en och samma utvidgade företagsgrupp, i enlighet med definitionen i avsnitt 1471 e 2 i Förenta staternas skattelagstiftning Internal Revenue Code, i egenskap av bolag i enlighet med beskrivningen i villkor i), iii) Förenta staterna eller en institution eller ett organ som helt ägs av Förenta staterna, iv) en amerikansk delstat, ett amerikanskt territorium, en politisk underavdelning inom någon/något av dessa eller en institution eller ett organ som ägs helt av en eller flera av dessa, v) en organisation som är skattebefriad i enlighet med avsnitt 501 a i Internal Revenue Code eller en individuell pensionsordning i enlighet med definitionen i avsnitt 7701 a 37 i Internal Revenue Code, vi) en bank, i enlighet med definitionen i avsnitt 581 i Internal Revenue Code, vii) en fastighetsfond ( real estate investment trust ), i enlighet med definitionen i avsnitt 856 i Internal Revenue Code, viii) ett reglerat investeringsbolag ( regulated investment company ), i enlighet med definitionen i avsnitt 851 i Internal Revenue Code eller en enhet som är registrerad hos U.S. Securities and Exchange Commission i enlighet med investeringsbolagslagen från 1940 (15 U.S.C. 80a-64), ix) en allmän förvaltningsfond ( common trust fund ), i enlighet med definitionen i avsnitt 584 a i Internal Revenue Code, x) en trust som är skattebefriad i enlighet med avsnitt 664 c i Internal Revenue Code eller som överensstämmer med beskrivningen i avsnitt 4947 a 1 i Internal Revenue Code, xi) en handlare i värdepapper, råvaror eller finansiella derivatinstrument (inklusive fiktivkapitalkontrakt ( notional principal contracts ), forwards, futures och optioner) som är registrerad som sådan i enlighet med amerikansk federal eller delstatslagstiftning, xii) en mäklare i enlighet med definitionen i avsnitt 6045 c i Internal Revenue Code, eller xiii) en skattebefriad trust enligt en sådan plan som beskrivs i avsnitt 403 b eller 457 b i Internal Revenue Code.

gg) Med ”enhet” avses en juridisk person eller annan juridisk konstruktion såsom en trust.

hh) Med ”icke-amerikansk enhet” avses en enhet som inte är en amerikansk person.

ii) Med ”källskattepliktig betalning med amerikansk källa” avses varje betalning av ränta (inklusive ursprunglig emissionsrabatt), utdelning, hyra, lön, arvode, premie, livränta, vederlag, ersättning och annan fastställd eller fastställbar årlig eller periodisk avkastning, vinst och inkomst om sådan betalning härrör från en källa i Förenta staterna. Oavsett vad som anges i det föregående inkluderar källskattepliktig betalning med amerikansk källa inte en betalning som i de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations inte behandlas som en betalning för vilken källskatt ska innehållas.

jj) En enhet är en till en annan enhet ”närstående enhet” om en av enheterna kontrollerar den andra enheten eller om båda enheterna står under gemensam kontroll. Med kontroll avses här direkt eller indirekt innehav av mer än 50 procent av rösterna eller värdet i en enhet. Oavsett vad som anges i det föregående kan Sverige betrakta en enhet som en till en annan enhet icke närstående enhet om de två enheterna inte ingår i samma utvidgade företagsgrupp i enlighet med definitionen i avsnitt 1471 e 2 i Förenta staternas skattelagstiftning Internal Revenue Code.

kk) Med ”amerikanskt skatteregistreringsnummer” ( taxpayer identification number, TIN ) avses ett amerikanskt federalt identifikationsnummer för skattebetalare.

ll) Med ”svenskt skatteregistreringsnummer” avses ett svenskt identifikationsnummer för skattebetalare.

mm) Med ”kontrollerande personer” avses de fysiska personer som utövar kontroll över en enhet. När det är fråga om en trust avses stiftaren, förvaltaren, beskyddaren (om sådan finns), förmånstagarna eller förmånstagarkretsen och varje annan fysisk person som utövar verklig kontroll över trusten, och när det är fråga om en juridisk konstruktion som inte är en trust avser begreppet personer i motsvarande eller liknande ställning. Tolkningen av begreppet ”kontrollerande personer” ska stämma överens med rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt (FATF).

3. Såvida inte sammanhanget föranleder annat eller behöriga myndigheter kommer överens om en gemensam tolkning (i 237

överensstämmelse med parternas inhemska lagstiftning) ska varje begrepp som inte på annat sätt definieras i Avtalet ha den betydelse som det har vid den aktuella tidpunkten i enlighet med lagstiftningen i den part som tillämpar Avtalet, varvid den betydelse som begreppet har enligt den partens tillämpliga skattelagstiftning ska äga företräde framför den betydelse begreppet har i den partens övriga lagstiftning.

Artikel 2 Skyldighet att inhämta och vidarebefordra uppgifter om rapporteringspliktiga konton

5. Om inte bestämmelserna i artikel 3 i Avtalet föranleder annat ska varje part inhämta de uppgifter som anges i punkt 2 i denna artikel om alla rapporteringspliktiga konton och årligen på automatisk basis vidarebefordra dessa uppgifter till den andra parten i enlighet med artikel 26 i skatteavtalet.

6. Följande uppgifter ska inhämtas och vidarebefordras:

a) För Sveriges del när det är fråga om ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto hos en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet:

(1) namn, adress och amerikanskt skatteregistreringsnummer för varje specificerad amerikansk person som är kontohavare för ett sådant konto, och när det är fråga om en icke-amerikansk enhet som, efter att de åtgärder för kundkännedom ( due diligence ) som anges i bilaga I har vidtagits, har identifierats som en enhet med en eller flera kontrollerande personer som är en specificerad amerikansk person: namn, adress och eventuellt amerikanskt skatteregistreringsnummer för en sådan enhet och varje sådan specificerad amerikansk person,

(2) kontonummer (eller, om kontonummer saknas, funktionell motsvarighet till sådant),

(3) den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enhetens namn och identifikationsnummer,

(4) kontots saldo eller värde (inklusive kontantvärdet eller återköpsvärdet om det är fråga om ett försäkringsavtal med kontantvärde eller ett livränteförsäkringsavtal) vid utgången av relevant kalenderår eller 238 annan lämplig rapporteringsperiod, eller

omedelbart före kontots avslutande om kontot avslutats under det året,

(5) när det är fråga om ett depåkonto:

(A) totalt bruttobelopp för ränta, totalt bruttobelopp för utdelning och totalt bruttobelopp för annan inkomst som härrör från de tillgångar som förvaltas på kontot, och som i vart och ett av fallen betalats ut till eller krediterat kontot (eller med avseende på kontot) under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod, och

(B) total bruttoavkastning från försäljning eller inlösen av tillgångar som betalats ut till eller tillgodoräknats kontot under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod med avseende på vilken den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten agerat förvaltare, mäklare, ombud eller annan form av företrädare för kontohavaren,

(6) när det är fråga om ett inlåningskonto: totalt bruttobelopp för ränta som betalats ut till eller tillgodoräknats kontot under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod, och

(7) när det är fråga om konto som inte beskrivs i punkterna 2 a 5 eller 2 a 6 i denna artikel: totalt bruttobelopp som under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod betalats ut till eller tillgodoräknats kontohavaren med avseende på konto för vilket den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten är gäldenär eller garant, inklusive sammanlagt belopp för eventuella betalningar av inlösen som gjorts till kontohavaren under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod.

b) För Förenta staternas del när det gäller ett svenskt rapporteringspliktigt konto hos en rapporteringsskyldig amerikansk finansiell enhet:

(1) namn, adress och svenskt skatteregistreringsnummer för person som har sin hemvist i Sverige och är kontohavare för kontot,

(2) kontonummer (eller, om kontonummer saknas, funktionell motsvarighet till sådant),

(3) den rapporteringsskyldiga amerikanska finansiella enhetens namn och identifikationsnummer,

(4) totalt bruttobelopp för ränta som betalats för ett inlåningskonto,

(5) totalt bruttobelopp för utdelning som härrör från amerikansk källa och som betalats till eller tillgodoräknats kontot, och

(6) totalt bruttobelopp för annan inkomst som härrör från amerikansk källa och som betalats till eller tillgodoräknats kontot, om sådan inkomst är rapporteringspliktig i enlighet med kapitel 3 i avdelning A eller kapitel 61 i avdelning F i Förenta staternas skattelagstiftning Internal Revenue Code.

Artikel 3 När och hur informationsutbytet ska ske

11. När det gäller skyldigheten att utbyta uppgifter i enlighet med artikel 2 i Avtalet får belopp och typ för betalning som görs med avseende på ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto fastställas i enlighet med principerna för svensk skattelagstiftning, och belopp och typ för betalning som görs med avseende på ett svenskt rapporteringspliktigt konto får fastställas i enlighet med principerna för amerikansk federal inkomstskattelagstiftning.

12. När det gäller skyldigheten att utbyta uppgifter i enlighet med artikel 2 i Avtalet ska de uppgifter som utbyts omfatta information om vilken valuta varje relevant belopp anges i.

13. När det gäller artikel 2.2 i Avtalet är det uppgifter för 2014 och alla efterföljande år som ska inhämtas och utbytas, med följande undantag:

a) När det gäller Sverige:

(1) de uppgifter för 2014 som ska inhämtas och utbytas är endast de uppgifter som anges i punkterna 1–4 i artikel 2.2 a i Avtalet,

(2) de uppgifter för 2015 som ska inhämtas och utbytas är de uppgifter som anges i punkterna 1–7 i artikel 2.2 a i Avtalet, med undantag för sådan bruttoavkastning som anges i artikel 2.2 a 5 B i Avtalet, och

(3) de uppgifter för 2016 och senare som ska inhämtas och utbytas är de uppgifter som anges i punkterna 1–7 i artikel 2.2 a i Avtalet.

b) När det gäller Förenta staterna är de uppgifter för 2014 och senare som ska inhämtas och utbytas alla de uppgifter som anges i artikel 2.2 b i Avtalet.

14. Oavsett vad som anges i punkt 3 i denna artikel gäller för ett rapporteringspliktigt konto som per den 30 juni 2014 förs av en rapporteringsskyldig finansiell enhet och som faller under bestämmelserna i artikel 6.4 i Avtalet att parterna inte är skyldiga att inhämta och i de uppgifter som ska utbytas inkludera uppgifter om svenskt skatteregistreringsnummer eller amerikanskt skatteregistreringsnummer, beroende på vad som är tillämpligt, för den berörda personen om sådant skatteregistreringsnummer inte registreras hos den rapporteringsskyldiga finansiella enheten. I sådant fall ska parterna inhämta och i de uppgifter som ska vidarebefordras inkludera födelsedatum för den berörda personen, om den rapporteringsskyldiga enheten har sådana uppgifter registrerade.

15. Om inte bestämmelserna i punkt 3 och 4 i denna artikel föranleder annat ska sådana uppgifter som anges i artikel 2 i Avtalet utbytas inom nio månader efter utgången av det kalenderår till vilket uppgifterna hänför sig.

16. Behöriga myndigheter i Sverige och Förenta staterna ska i enlighet med förfarandet vid ömsesidig överenskommelse i artikel 25 i skatteavtalet ingå ett avtal eller en överenskommelse som

a) fastställer förfarandena för det automatiska informationsutbyte som beskrivs i artikel 2 i Avtalet,

b) anger de regler och förfaranden som kan krävas för att artikel 5 i Avtalet ska kunna genomföras, och

c) vid behov fastställer förfaranden för utbytet av sådana uppgifter som ska rapporteras i enlighet med artikel 4.1 b i Avtalet.

17. För alla uppgifter som utbyts ska de sekretess- och andra skyddsbestämmelser som anges i skatteavtalet gälla, inklusive bestämmelserna om begränsningar för hur de rapporterade uppgifterna får användas.

18. Efter att detta Avtal trätt i kraft, ska varje behörig myndighet skriftligen underrätta den andra behöriga myndigheten när den bedömer att den andra behöriga myndighetens jurisdiktion har på plats (i) lämpliga säkerhetsbestämmelser för att tillförsäkra att information som tas emot i enlighet med detta Avtal fortsätter att vara sekretessbelagd och uteslutande används för beskattningsändamål, och (ii) en infrastruktur för ett effektivt informationsutbyte (innefattande etablerade processer för att säkerställa rättidiga, korrekta och sekretessbelagda informationsutbyten, effektiva och pålitliga kommunikationer samt påvisad kapacitet att snabbt lösa ut frågor och bekymmer om utbyten eller begäran om utbyten och för att administrera bestämmelserna i artikel 5 i detta Avtal). De behöriga myndigheterna ska i god tro sträva efter att före september 2015 fastställa att varje jurisdiktion har sådana säkerhetsbestämmelser och sådan infrastruktur på plats.

19. Parternas åligganden att inhämta och utbyta information enligt artikel 2 i detta Avtal blir tillämpliga det datum då den senare av de skriftliga underrättelserna som beskrivs i punkt 8 i denna artikel lämnas. Oavsett vad som anges i det föregående, om Sveriges behöriga myndighet är tillfreds med att Amerikas förenta stater har de säkerhetsbestämmelser och den infrastruktur som beskrivs i punkt 8 i denna artikel men ytterligare tid behövs för Amerikas förenta stater för att fastställa att Sverige har sådana säkerhetsbestämmelser och sådan infrastruktur på plats, ska Sveriges åliggande att inhämta och utbyta information enligt artikel 2 i detta Avtal bli tillämpligt det datum då Sveriges behöriga myndighet skriftligen underrättar Amerikas förenta staters behöriga myndighet i enlighet med punkt 8 i denna artikel.

20. Detta Avtal ska upphöra att gälla den 30 september 2015 om artikel 2 i detta Avtal den dagen inte är tillämplig för någon av parterna med tillämpning av punkt 9 i denna artikel.

Artikel 4 Tillämpningen av Fatca på svenska finansiella enheter

8. Behandling av rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheter. Varje rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet ska anses uppfylla kraven, och inte vara föremål för innehållande av källskatt, i enlighet med avsnitt 1471 i Förenta staternas skattelagstiftning Internal Revenue Code om Sverige fullgör sina skyldigheter i enlighet med artiklarna 2 och 3 i Avtalet med avseende på en sådan rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet och om den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten

a) identifierar amerikanska rapporteringspliktiga konton och årligen till den svenska behöriga myndigheten inkommer med sådana uppgifter som i enlighet med artikel 2.2 a ska rapporteras och uppfyller de bestämmelser om när och hur informationsutbytet ska ske som anges i artikel 3 i Avtalet,

b) för vart och ett av åren 2015 och 2016 årligen till den svenska behöriga myndigheten meddelar namnet på varje icke-deltagande finansiell enhet till vilken betalningar har gjorts samt det sammanlagda belopp dessa betalningar uppgår till,

c) uppfyller gällande krav om registrering på IRS webbsida för Fatca-registrering,

d) innehåller 30 procent av varje källskattepliktig betalning med amerikansk källa till varje ickedeltagande finansiell enhet om den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten i) agerar i egenskap av behörig förmedlare ( qualified intermediary ) (i enlighet med avsnitt 1441 i Förenta staternas skattelagstiftning Internal Revenue Code) som har valt att påta sig ett primärt ansvar för innehållande av källskatt i enlighet med kapitel 3 i avsnitt A i Internal Revenue Code, ii) är ett innehållande i utlandet delägarbeskattad juridisk person ( withholding foreign partnership ) (i enlighet med avsnitten 1441 och 1471 i Internal Revenue Code) eller iii) är en utländsk trust som har valt att agera som källskattinnehållande utländsk trust (i enlighet med avsnitten 1441 och 1471 i Internal Revenue Code), och

e) till den direkta utbetalaren av källskattepliktig betalning med amerikansk källa tillhandahåller de uppgifter som krävs för att källskatt ska kunna innehållas och rapportering ska kunna ske avseende betalningen, om det är fråga om en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet som inte beskrivs i punkt 1 d i denna artikel och som utför, eller agerar förmedlare med avseende på, en källskattepliktig betalning med amerikansk källa till en icke-deltagande finansiell enhet.

Oavsett vad som anges i det föregående ska ett rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet som inte uppfyller kraven i denna punkt 1 inte behöva innehålla källskatt i enlighet med avsnitt 1471 i Förenta staternas skattelagstiftning Internal Revenue Code, såvida inte sådan rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet betraktas av IRS som en icke-deltagande finansiell enhet i enlighet med artikel 5.2 b i Avtalet.

9. Undantag från reglerna i samband med motsträviga kontohavare. Förenta staterna ska inte kräva att ett rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet innehåller källskatt i enlighet med avsnitten 1471 eller 1472 i Förenta staternas skattelagstiftning Internal Revenue Code när det är fråga om ett konto som innehas av en motsträvig kontohavare (i enlighet med definitionen i avsnitt 1471 d 6 i Internal Revenue Code) eller avslutar ett sådant konto, om den amerikanska behöriga myndigheten får tillgång till de uppgifter om kontot som anges i artikel 2.2 a i Avtalet, med förbehåll för bestämmelserna i artikel 3 i Avtalet.

10. Särskilda regler för svenska pensionsordningar. Förenta staterna ska behandla de svenska pensionsordningar som anges i bilaga II som bedömt efterlevande utländska finansiella enheterna ( deemedcompliant FFIs ) eller undantagna faktiska innehavare ( exempt beneficial owners ), beroende på sammanhanget, med avseende på avsnitten 1471 och 1472 i Förenta staternas skattelagstiftning Internal Revenue Code. En svensk pensionsordning är i detta sammanhang en enhet som har etablerats eller är belägen i och regleras av Sverige, eller en på förhand fastställd kontraktsmässig eller juridisk konstruktion vars syfte är att tillhandahålla pensioner eller andra pensionsförmåner eller skapa inkomster för att kunna tillhandahålla sådana förmåner i enlighet med svensk lagstiftning och som regleras med avseende på inbetalningar, utbetalningar, rapportering, huvudmannaskap och beskattning.

11. Identifiering och behandling av andra enheter som anses

utgöra bedömt efterlevande finansiella enheter ( deemed-compliant FFIs ) och undantagna faktiska innehavare ( exempt beneficial

owners) . Förenta staterna ska behandla varje icke-rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet som om det vore en bedömt efterlevande utländsk finansiell enhet ( deemed-compliant FFI ) eller en undantagen faktisk innehavare ( exempt beneficial owner) , beroende på sammanhanget, med avseende på avsnitt 1471 i Förenta staternas skattelagstiftning Internal Revenue Code.

12. Särskilda regler för närstående enheter och filialer som är icke-deltagande finansiella enheter. Om en svensk finansiell enhet, som i övrigt uppfyller kraven i punkt 1 i denna artikel eller som omfattas av punkt 3 eller 4 i denna artikel, har en närstående enhet eller en filial som bedriver verksamhet inom en jurisdiktion som innebär att en sådan närstående enhet eller filial förhindras att uppfylla kraven för en deltagande utländsk finansiell enhet ( participating FFI ) eller en bedömd efterlevande utländsk finansiell enhet ( deemed-compliant FFI ) enligt avsnitt 1471 i Förenta staternas skattelagstiftning Internal Revenue Code, eller har en närstående enhet eller filial som behandlas som en icke deltagande finansiell enhet uteslutande med anledning av att tidsfristen för övergångsbestämmelsen för begränsade utländska finansiella enheter ( limited FFIs ) och begränsade filialer ( limited bransches ) i enlighet med de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations löper ut, ska en sådan svensk finansiell enhet fortsatt anses uppfylla 244 villkoren i Avtalet och fortsatt behandlas som en bedömd efterlevande

utländsk finansiell enhet ( deemed-compliant FFI ) eller som undantagen faktisk innehavare ( exempt beneficial owner ), beroende på sammanhanget, med avseende på avsnitt 1471 i Internal Revenue Code, under förutsättning att

a) den svenska finansiella enheten behandlar varje sådan närstående enhet eller filial som en separat ickedeltagande finansiell enhet med avseende på samtliga krav om rapportering och innehållande av källskatt som anges i Avtalet, och varje sådan närstående enhet eller filial inför källskattehandläggare identifierar sig som en icke-deltagande finansiell enhet.

b) En sådan närstående enhet eller filial identifierar sina amerikanska konton och rapporterar in uppgifter med avseende på dessa konton i enlighet med kraven i avsnitt 1471 i Förenta staternas skattelagstiftning Internal Revenue Code, om detta medges enligt relevant lagstiftning som är tillämplig på den närstående enheten eller filialen, och

c) En sådan närstående enhet eller filial inte uttryckligen inriktar sig på amerikanska konton som innehas av personer som inte har sin hemvist inom den jurisdiktion där en sådan närstående enhet eller filial är belägen eller konton som förs av icke-deltagande finansiella enheter som inte etablerats inom den jurisdiktion där en sådan närstående enhet eller filial är belägen, och en sådan närstående enhet eller filial inte används av den svenska finansiella enheten eller någon annan närstående enhet för att kringgå skyldigheterna i Avtalet eller i avsnitt 1471 i Förenta staternas skattelagstiftning Internal Revenue Code, beroende på sammanhanget.

13. Tidsmässig samordning. Oavsett vad som anges i punkterna 3 och 5 i artikel 3 i Avtalet gäller följande:

a) Sverige ska inte vara förpliktigat att inhämta och utbyta uppgifter med avseende på ett kalenderår som föregår det kalenderår med avseende på vilket motsvarande uppgifter ska rapporteras till IRS av deltagande utländska finansiella enheter ( participating FFIs ) i enlighet med de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations,

b) Sverige ska inte förpliktigas att inleda utbyte av uppgifter före det datum då deltagande utländska finansiella enheter ( participating FFIs ) senast har att rapportera motsvarande uppgifter till IRS i enlighet de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations.

c) Förenta staterna ska inte vara förpliktigat att inhämta och vidarebefordra uppgifter med avseende på ett kalenderår som föregår det första kalenderår med avseende på vilket Sverige har att inhämta och utbyta uppgifter, och

d) Förenta staterna ska inte vara förpliktigat att inleda utbyte av uppgifter före det datum då Sverige senast har att inleda utbyte av uppgifter.

14. Samordning av definitioner med amerikansk skattelagstiftning. Oavsett vad som anges i artikel 1 i Avtalet och i definitionerna i bilagorna till Avtalet kan Sverige vid tillämpningen av Avtalet använda och tillåta svenska finansiella enheter att i stället för en definition i Avtalet använda motsvarande definition i de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations, under förutsättning att en sådan tillämpning inte motverkar Avtalets syften.

Artikel 5 Samarbete för att se till att Avtalet följs och tillämpas

1. Smärre och administrativa fel. En behörig myndighet ska underrätta den andra partens behöriga myndighet när den förstnämnda behöriga myndigheten har skäl att tro att administrativa fel eller andra smärre fel har begåtts som kan ha lett till att felaktiga eller ofullständiga uppgifter har rapporterats eller som har resulterat i andra överträdelser med avseende på Avtalet. Den behöriga myndigheten i den andra parten ska tillämpa sin inhemska lagstiftning (inklusive tillämpliga sanktioner) för att inhämta korrekt och/eller fullständig information eller för att avhjälpa överträdelserna med avseende på Avtalet.

2 . Väsentlig överträdelse.

c) En behörig myndighet ska underrätta den andra partens behöriga myndighet när den förstnämnda behöriga myndigheten har fastställt att en rapporteringsskyldig finansiell enhet inom den andra jurisdiktionen begått en väsentlig överträdelse när det gäller skyldigheterna i Avtalet. Den behöriga myndigheten i den andra parten ska tillämpa sin inhemska lagstiftning (inklusive tillämpliga sanktioner) för att åtgärda den väsentliga överträdelse som beskrivs i underrättelsen.

d) Om, när det är fråga om en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet, sådana överträdelseåtgärder inte leder till att överträdelsen upphör inom en tidsperiod om 18 månader efter att underrättelse om väsentlig överträdelse första gången gjorts ska Förenta staterna betrakta den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten som en icke-deltagande finansiell 246 enhet i enlighet med denna punkt 2 b.

7. Användning av tjänster från tredjepartsleverantör. Varje part kan tillåta att rapporteringsskyldiga finansiella enheter använder sig av tjänster från tredjepartsleverantör för att uppfylla de skyldigheter som avses i Avtalet och som en part ålägger sådana rapporteringsskyldiga finansiella enheter, men ansvaret för dessa skyldigheter ska fortfarande ligga hos de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna.

8. Åtgärder för att förhindra att bestämmelserna kringgås. Parterna ska vidta de åtgärder som behövs för att förhindra att finansiella enheter använder sig av strategier som syftar till att kringgå den rapporteringsskyldighet som föreskrivs i Avtalet.

Artikel 6 Ömsesidigt åtagande för fortsatt ökad effektivitet när det gäller informationsutbytet och öppenheten

5. Ömsesidighet. Förenta staternas regering erkänner behovet av att likvärdiga nivåer uppnås för ett ömsesidigt automatiskt informationsutbyte med Sverige. Förenta staternas regering förbinder sig att ytterligare öka öppenheten och stärka informationsutbytet med Sverige genom att fortsätta anta bestämmelser och främja och stödja relevant lagstiftning så att nivåerna för ett ömsesidigt automatiskt informationsutbyte kan bli likvärdiga.

6. Förbipasseringsbetalningar ( passthru payments ) och bruttoavkastning. Parterna åtar sig att tillsammans med varandra och med partnerjurisdiktioner ta fram en konkret och effektiv alternativ strategi för hur de politiska målen ska nås när det gäller innehållen källskatt på utländska förbipasseringsbetalningar ( passthru payments ) och bruttoavkastning samtidigt som den administrativa bördan minimeras.

7. En gemensam modell för rapportering och utbyte av information. Parterna åtar sig att tillsammans med partnerjurisdiktioner, OECD och EU arbeta för att villkoren i Avtalet och andra avtal mellan Förenta staterna och partnerjurisdiktioner anpassas till en gemensam modell för automatiskt informationsutbyte, vari även ingår att utarbeta standarder för rapportering och kundkännedom ( due diligence ) för finansiella enheter.

8. Dokumentation av konton per den 30 juni 2014. För rapporteringspliktiga konton som per den 30 juni 2014 förs av en rapporteringsskyldig finansiell enhet gäller följande:

a) Förenta staterna åtar sig att senast den 1 januari 2017 ha antagit bestämmelser för rapportering med avseende på 2017 och efterföljande år som föreskriver att rapporteringsskyldiga amerikanska finansiella enheter ska inhämta och vidarebefordra svenskt 247

skatteregistreringsnummer för varje innehavare av ett svenskt rapporteringspliktigt konto i enlighet med artikel 2.2 b 1 i Avtalet, och

b) Sverige åtar sig att senast den 1 januari 2017 ha antagit bestämmelser för rapportering med avseende på 2017 och efterföljande år som föreskriver att rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheter ska inhämta amerikanskt skatteregistreringsnummer (TIN) för varje specificerad amerikansk person i enlighet med artikel 2.2 a 1 i Avtalet,

Artikel 7 Konsekvent tillämpning av Fatca på partnerjurisdiktioner

1. Sverige ska ha förmånen att kunna välja eventuella fördelaktigare villkor i artikel 4 i eller i bilaga I till Avtalet när det gäller tillämpningen av Fatca på svenska finansiella enheter som tilldelats en annan partnerjurisdiktion i enlighet med ett undertecknat bilateralt avtal enligt vilket den andra partnerjurisdiktionen åtar sig att uppfylla samma skyldigheter som Sverige åtar sig i enlighet med artiklarna 2 och 3 i Avtalet och på samma villkor som anges där och i artiklarna 5–9 i Avtalet.

3. Förenta staterna ska underrätta Sverige om sådana eventuella fördelaktigare villkor, och sådana fördelaktigare villkor ska gälla automatiskt vid tillämpningen av Avtalet på samma sätt som om dessa villkor specificerades i Avtalet och ska börja gälla det datum då det avtal som omfattar dessa fördelaktigare villkor undertecknas, såvida inte Sverige skriftligen avstår från att tillämpa dessa villkor.

Artikel 8 Samråd och ändringar

1. Om problem med genomförandet av Avtalet uppstår kan endera parten begära att samråd hålls så att lämpliga åtgärder kan vidtas för att säkerställa att Avtalet uppfylls.

2. Avtalet kan ändras efter skriftligt ömsesidigt samtycke från parterna. Såvida inte annat överenskommits ska en sådan ändring träda i kraft i enlighet med samma förfaranden som anges i artikel 10.1 i Avtalet.

Artikel 9 Bilagor

Bilagorna utgör en integrerad del av Avtalet.

Artikel 10 Avtalets giltighetstid

4. Avtalet träder i kraft det datum då Sverige skriftligen underrättar Förenta staterna om att Sverige har genomfört de interna åtgärder som krävs för att Avtalet ska träda i kraft.

5. Endera parten kan säga upp Avtalet genom att skriftligen underrätta den andra parten om detta. En sådan uppsägning ska börja gälla den första dagen i den månad som följer efter att 12 månader gått sedan underrättelsen om Avtalets uppsägning.

6. Före den 31 december 2016 ska parterna i god samarbetsanda samråda för att få till stånd de ändringar i Avtalet som krävs för att hänsyn ska kunna tas till de framsteg som gjorts när det gäller åtagandena under artikel 6 i Avtalet.

Till bekräftelse härav har undertecknade, vederbörligen bemyndigade av respektive regering, undertecknat detta avtal.

Utfärdat i Stockholm den 8 augusti 2014 i två exemplar på engelska.

FÖR SVERIGES FÖR AMERIKAS FÖRENTA REGERING STATERS REGERING

BILAGA I

SKYLDIGHETER ATT VIDTA ÅTGÄRDER FÖR KUNDKÄNNEDOM ( DUE DILIGENCE ) FÖR ATT IDENTIFIERA OCH UTBYTA UPPLYSNINGAR OM RAPPORTERINGSPLIKTIGA KONTON OCH OM BETALNINGAR TILL VISSA ICKE-DELTAGANDE FINANSIELLA ENHETER

VI. Allmänt.

A. Sverige ska ålägga rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheter att vidta de åtgärder för kundkännedom som anges i denna bilaga I för att identifiera amerikanska rapporteringspliktiga konton och konton som innehas av ickedeltagande finansiella enheter.

B. Vid tillämpningen av Avtalet gäller följande:

1. Alla belopp som anges i dollar avser belopp i US-dollar och ska anses inbegripa motsvarande belopp i andra valutor.

2. Såvida inte annat anges ska ett kontos saldo eller värde fastställas per den sista dagen ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod.

3. När ett gränsbelopp för saldo eller värde ska fastställas per den 30 juni 2014 i enlighet med denna bilaga I ska relevant saldo eller värde fastställas per den dagen eller den sista dagen för den rapporteringsperiod som löper ut närmast före den 30 juni 2014, och när ett gränsbelopp för saldo eller värde ska fastställas per den sista dagen ett kalenderår ska relevant saldo eller värde fastställas per den sista dagen för kalenderåret eller annan lämplig rapporteringsperiod.

4. Om inte annat följer av punkt E.1 i avsnitt II i denna bilaga I ska ett konto behandlas som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto från och med det datum det har identifierats som ett sådant i enlighet med förfarandena för kundkännedom i denna bilaga I.

5. Om inte annat föreskrivs ska uppgifter med avseende på ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto rapporteras årligen under det kalenderår som följer på det år för vilket uppgifterna gäller.

C. Som ett alternativ till de förfaranden som beskrivs i vart och ett av avsnitten i denna bilaga I kan Sverige tillåta rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheter att använda sig av de förfaranden som beskrivs i de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations för att bestämma om ett konto är ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto eller ett konto som innehas av en icke-deltagande finansiell enhet. Sverige kan tillåta rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheter att göra ett sådant val separat för varje avsnitt i denna bilaga I antingen med avseende på alla relevanta finansiella konton eller, separat, med avseende på varje tydligt identifierad grupp av sådana konton (exempelvis efter typ av verksamhet eller var kontot finns).

VII. Redan existerande personkonton. Nedanstående regler och förfaranden ska tillämpas för att identifiera amerikanska rapporteringspliktiga konton bland redan existerande konton som innehas av fysiska personer, (”redan existerande personkonton”).

B. Konton som inte behöver granskas, identifieras eller rapporteras. Såvida inte den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten gör ett annat val, antingen med avseende på alla redan existerande personkonton eller, separat, med avseende på varje tydligt identifierad grupp av sådana konton, och genomförandebestämmelserna i Sverige medger ett sådant val, behöver följande redan existerande personkonton inte granskas, identifieras eller rapporteras som amerikanska rapporteringspliktiga konton:

1. Om inte annat följer av punkt E.2 i detta avsnitt: ett redan existerande personkonto med ett saldo eller värde som inte överstiger 50 000 dollar per den 30 juni 2014.

2. Om inte annat följer av punkt E.2 i detta avsnitt: ett redan existerande personkonto som är ett försäkringsavtal med kontantvärde eller ett livränteavtal med ett saldo eller värde som uppgår till högst 250 000 dollar per den 30 juni 2014.

3. Ett redan existerande personkonto som är ett försäkringsavtal med kontantvärde eller ett livränteavtal, under förutsättning att svenska eller amerikanska lagar eller regler i praktiken hindrar att sådana kontantvärdeförsäkringsavtal eller livränteavtal säljs till person med hemvist i Förenta staterna (t.ex. om den berörda finansiella enheten inte har registrerats i enlighet med amerikansk lagstiftning, och svensk lagstiftning kräver rapportering eller innehållande av 251

skatt med avseende på försäkringsprodukter som innehas av en person med hemvist i Sverige).

4. Ett inlåningskonto med ett saldo som uppgår till högst 50 000 dollar.

B. Förfaranden för granskning av redan existerande

personkonton med ett saldo eller värde per den 30 juni 2014, som överstiger 50 000 dollar (250 000 dollar för ett försäkringsavtal med kontantvärde eller livränteavtal) men som inte överstiger 1 000 000 dollar (”lågvärdekonton”).

1. Sökning i elektroniska arkiv. Den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten ska granska elektroniskt sökbara uppgifter som innehas av den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten för att söka efter något av följande amerikanska indicier:

a) kontohavaren har identifierats som en person med amerikanskt medborgarskap eller med hemvist i Förenta staterna,

b) uppgifter som otvivelaktigt tyder på amerikansk födelseort,

c) aktuell post- eller bostadsadress är adress i Förenta staterna (inklusive box-adress i Förenta staterna),

d) aktuellt amerikanskt telefonnummer,

e) stående order finns om överföring av medel till konto i Förenta staterna,

f) giltig fullmakt eller underteckningsrätt finns för person med amerikansk adress, eller

g) en c/o- eller poste restante-adress (” hold mail” address ) är den enda adress som den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten har registrerad för kontohavaren; när det är fråga om ett redan existerande personkonto som är ett lågvärdekonto ska en c/o-adress utanför Förenta staterna eller en poste restante-adress inte anses utgöra ett amerikanskt indicium.

2. Om inget av de amerikanska indicier som anges i punkt B.1 i detta avsnitt upptäcks vid 252 elektronisk sökning behöver inga ytterligare åtgärder

vidtas förrän förhållandena ändras på ett sådant sätt att ett eller flera amerikanska indicier kan kopplas till kontot eller om kontot övergår till att vara ett högvärdekonto i enlighet med punkt D i detta avsnitt.

3. Om något av de amerikanska indicier som anges i punkt B.1 i detta avsnitt upptäcks vid elektronisk sökning, eller om förhållandena ändras på ett sådant sätt att ett eller flera amerikanska indicier kan kopplas till kontot, ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten behandla kontot som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto, såvida inte enheten väljer att tillämpa punkt B.4 i detta avsnitt och ett av de undantag som anges i den punkten föreligger med avseende på detta konto.

4. Även om amerikanska indicier i enlighet med punkt B.1 i detta avsnitt upptäcks behöver en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet inte behandla ett konto som ett amerikanskt rapporteringsskyldigt konto i följande fall:

a) Om uppgifterna om kontohavaren otvivelaktigt tyder på en amerikansk födelseort och den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten inhämtar, eller tidigare har granskat och arkivför, dokumentation i form av

(1) en egenförsäkran där kontohavaren intygar att denne varken är medborgare eller har sin skattemässiga hemvist i Förenta staterna (dokumentet kan utgöras av ett W-8-formulär från IRS eller annan överenskommen typ av dokument),

(2) ett icke-amerikanskt pass eller annan av myndighet utställd identifikationshandling som visar att kontohavaren innehar medborgarskap eller nationalitet i ett land annat än Förenta staterna, och

(3) en kopia på kontohavarens intyg om förlorat amerikanskt medborgarskap eller en rimlig förklaring till

(a) varför kontohavaren inte har ett sådant intyg trots att denne avsagt sig sitt amerikanska medborgarskap, eller (b) varför kontohavaren inte blev amerikansk medborgare vid födseln.

b) Om uppgifterna om kontohavaren innehåller en aktuell amerikansk post- eller

bostadsadress, eller ett eller flera amerikanska telefonnummer som är de enda telefonnummer som finns kopplade till

kontot , och den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten inhämtar eller tidigare har granskat och arkivför dokumentation i form av

(1) en egenförsäkran där kontohavaren intygar att denne varken är medborgare eller har sin skattemässiga hemvist i Förenta staterna (dokumentet kan utgöras av ett W-8-formulär från IRS eller annan överenskommen typ av dokument), och

(2) styrkande dokumentation, i enlighet med punkt D i avsnitt VI i denna bilaga I, som styrker kontohavarens ickeamerikanska status.

c) Om uppgifterna om kontohavaren innehåller stående order om överföring av medel till konto i Förenta staterna och den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten inhämtar eller tidigare har granskat och arkivför dokumentation i form av

(1) en egenförsäkran där kontohavaren intygar att denne varken är medborgare eller har sin skattemässiga hemvist i Förenta staterna (dokumentet kan utgöras av ett W-8-formulär från IRS eller annan överenskommen typ av dokument), eller

(2) styrkande dokumentation, i enlighet med punkt D i avsnitt VI i denna bilaga I, som styrker kontohavarens ickeamerikanska status.

d) Om uppgifterna om kontohavaren innehåller en giltig fullmakt eller

underteckningsrätt för en person som har en amerikansk adress, har en c/o- eller poste restante-adress som enda adress som fastställts för kontohavaren eller har ett eller flera amerikanska telefonnummer (om det även finns ett icke-amerikanskt

telefonnummer kopplat till kontot) , och den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten inhämtar eller tidigare har granskat och arkivför dokumentation i form av

(1) en egenförsäkran där kontohavaren intygar att denne varken är medborgare eller har sin skattemässiga hemvist i Förenta staterna (dokumentet kan utgöras av ett W-8-formulär från IRS eller annan överenskommen typ av dokument), eller

(2) styrkande dokumentation, i enlighet med punkt D i avsnitt VI i denna bilaga I, som styrker kontohavarens ickeamerikanska status.

C. Ytterligare förfaranden som ska tillämpas på redan

existerande personkonton som är lågvärdekonton.

1. Granskningen av redan existerande personkonton som är lågvärdekonton för att söka efter amerikanska indicier ska ha slutförts senast den 30 juni 2016.

2. Om förhållandena ändrats med avseende på ett redan existerande personkonto som är ett lågvärdekonto på ett sådant sätt att ett eller flera sådana amerikanska indicier som anges i punkt B.1 i detta avsnitt kan kopplas till kontot ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten behandla kontot som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto, såvida inte punkt B.4 i detta avsnitt är tillämplig. 255

3. Med undantag för inlåningskonton i enlighet med punkt A.4 i detta avsnitt ska ett redan existerande personkonto som har identifierats som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto i enlighet med detta avsnitt behandlas som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto under alla efterföljande år, såvida inte kontohavaren upphör att vara en specificerad amerikansk person.

D. Förstärkta förfaranden för granskning av redan

existerande personkonton med ett saldo eller värde som överstiger 1 000 000 dollar per den 30 juni 2014, eller per den 31 december 2015 eller annat år därefter (”högvärdekonton”).

1. Sökning i elektroniska arkiv. Den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten ska granska elektroniskt sökbara uppgifter som innehas av den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten för att söka efter något av de amerikanska indicier som anges i punkt B.1 i detta avsnitt.

2. Sökning i pappersarkiv. Om den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enhetens elektroniskt sökbara databaser innehåller fält för och omfattar alla sådana uppgifter som anges i punkt D.3 i detta avsnitt behöver ingen ytterligare sökning i pappersarkiv göras. Om de elektroniska databaserna inte omfattar alla dessa uppgifter ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten, när det är fråga om ett högvärdekonto, även granska gällande huvudkundregister och, om uppgifterna inte finns i gällande huvudkundregister, följande handlingar som har koppling till kontot och som den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten har inhämtat under de senaste fem åren för att söka efter något av de amerikanska indicier som anges punkt B.1 i detta avsnitt:

a) den senast inhämtade styrkande dokumentationen med avseende på kontot,

b) det senaste kontoöppningsavtalet eller annan dokumentation när det gäller kontots öppnande,

c) den dokumentation som senast inhämtats av den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten i enlighet med AML/KYC- 256 förfarandena eller i annat regleringssyfte,

d) gällande fullmakt eller underteckningsrättshandling, och

e) gällande stående order för överföring av medel.

3. Undantag för de fall databaserna innehåller tillräckliga uppgifter. En rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet behöver inte göra en sökning i pappersarkiv i enlighet med punkt D.2 i detta avsnitt om den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enhetens elektroniskt sökbara information omfattar följande:

a) kontohavarens nationalitet eller hemvist,

b) den hemvist- och postadress som vid den aktuella tidpunkten finns registrerad för kontohavaren hos den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten,

c) eventuella telefonnummer som vid det aktuella tillfället finns registrerade för kontohavaren hos den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten,

d) uppgifter om huruvida stående order finns för överföring av medel från kontot till ett annat konto (inklusive ett konto hos en annan filial till den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten eller en annan finansiell enhet),

e) uppgifter om huruvida en giltig c/o- eller poste restante-adress finns för kontohavaren,

och

f) uppgifter om huruvida fullmakt eller underteckningsrätt finns för kontot.

4. Förfrågan hos kundansvarig om aktuella kunduppgifter. Förutom sådana sökningar i elektroniska arkiv och pappersarkiv som beskrivs ovan ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten behandla varje högvärdekonto för vilket det finns en personlig bankman/kundansvarig (inklusive varje finansiellt konto som är aggregerat till ett sådant högvärdekonto) som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto om den personlige

bankmannen/kundansvarige har faktisk kännedom om att kontohavaren är en specificerad amerikansk person.

5. Konsekvenser av att amerikanska

indicier upptäcks.

a) Om inget av de amerikanska indicier som anges i punkt B.1 i detta avsnitt upptäcks vid ett sådant förstärkt granskningsförfarande för högvärdekonton som beskrivs ovan, och om kontot inte har identifierats som ett konto som innehas av en specificerad amerikansk person i enlighet med punkt D.4 i detta avsnitt, behöver inga ytterligare åtgärder vidtas förrän förhållandena ändras på ett sådant sätt att ett eller flera amerikanska indicier kan kopplas till kontot.

b) Om något av de amerikanska indicier som anges i punkt B.1 i detta avsnitt fastställs vid ett sådant förstärkt granskningsförfarande för högvärdekonton som beskrivs ovan, eller om förhållandena ändras på ett sådant sätt att ett eller flera amerikanska indicier kan kopplas till kontot, ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten behandla kontot som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto, såvida inte enheten väljer att tillämpa punkt B.4 i detta avsnitt och ett av de undantag som anges i den punkten föreligger med avseende på detta konto.

c) Med undantag för inlåningskonton i enlighet med punkt A.4 i detta avsnitt ska varje redan existerande personkonto som har identifierats som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto i enlighet med detta avsnitt behandlas som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto under alla efterföljande år, såvida inte kontohavaren upphör att vara en specificerad amerikansk person.

E. Ytterligare förfaranden som ska tillämpas på

högvärdekonton.

1. Om ett redan existerande personkonto är ett högvärdekonto per den 30 juni 2014, ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten 258 senast den 30 juni 2015 ha genomfört det förstärkta

granskningsförfarande som beskrivs i punkt D i detta avsnitt med avseende på detta konto. Om kontot vid en sådan granskning identifieras som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto per eller före den 31 december 2014 ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten rapportera erforderliga uppgifter om sådant konto med avseende på 2014 i den första rapporten om detta konto och därefter årligen. Om ett konto identifieras som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto efter den 31 december 2014 och per eller före den 30 juni 2015 behöver den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten inte rapportera några uppgifter om sådant konto med avseende på 2014 men måste rapportera uppgifter om kontot årligen därefter.

2. Om ett redan existerande personkonto inte är ett högvärdekonto per den 30 juni 2014, men övergår till att bli ett högvärdekonto per den 31 december 2015 eller annat kalenderår därefter ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten senast inom sex månader efter den sista dagen det kalenderår då kontot övergår till att bli ett högvärdekonto ha genomfört det förstärkta granskningsförfarande som beskrivs i punkt D i detta avsnitt. Om kontot vid en sådan granskning identifieras som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten rapportera erforderliga uppgifter om sådant konto med avseende på det år då det identifierades som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto och därefter årligen, såvida inte kontohavaren upphör att vara en specificerad amerikansk person.

3. Om en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet tillämpar ett sådant förstärkt granskningsförfarande som beskrivs i punkt D i detta avsnitt på ett högvärdekonto behöver den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten inte återigen tillämpa detta förfarande med avseende på samma högvärdekonto under något efterföljande år, förutom när det gäller sådan förfrågan hos personlig bankman/kundansvarig som beskrivs i punkt D.4 i detta avsnitt.

4. Om förhållandena ändras med avseende på ett högvärdekonto på ett sådant sätt att ett eller flera sådana amerikanska indicier som anges i punkt B.1 i detta avsnitt kan kopplas till kontot ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten behandla kontot som ett amerikanskt 259

rapporteringspliktigt konto, såvida inte enheten väljer att tillämpa punkt B.4 i detta avsnitt och ett av de undantag som anges i den punkten föreligger med avseende på detta konto.

5. En rapporteringsskyldig svensk finansiell enheten ska införa förfaranden för att säkerställa att en personlig bankman/kundansvarig identifierar varje ändring i förhållandena med avseende på ett konto. Om exempelvis en personlig bankman/kundansvarig får information om att kontohavaren har en ny postadress i Förenta staterna ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten behandla den nya adressen som förändrade förhållanden och, om enheten väljer att tillämpa punkt B.4 i detta avsnitt, kräva in erforderlig dokumentation från kontohavaren.

F. Redan existerande personkonton som dokumenterats för vissa andra syften. En rapporteringsskyldig svensk finansiell enheten som tidigare har inhämtat dokumentation från en kontohavare som fastställer att kontohavaren varken är amerikansk medborgare eller har sin hemvist i Förenta staterna för att gentemot IRS uppfylla sina skyldigheter som behörig förmedlare ( qualified intermediary, QI ), källskatteinnehållande i utlandet delägarbeskattad juridisk person ( withholding foreign partnership ) eller källskatteinnehållande utländsk trust ( withholding foreign trust ), eller för att uppfylla sina skyldigheter i enlighet med avdelning 26 kapitel 61 i Förenta staternas skattelagstiftning Internal Revenue Code, behöver inte tillämpa de förfaranden som beskrivs i punkt B.1 i detta avsnitt med avseende på lågvärdekonton, eller punkt D led 1–3 i detta avsnitt med avseende på högvärdekonton.

VIII. Nya personkonton. Nedanstående regler och förfaranden ska tillämpas för att identifiera amerikanska rapporteringspliktiga konton bland finansiella konton som innehas av fysiska personer och som öppnats den 1 juli 2014 eller senare (”nya personkonton”).

A. Konton som inte behöver granskas, identifieras eller rapporteras. Såvida inte den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten gör ett annat val, antingen med avseende på alla nya personkonton eller, separat, med avseende på varje tydligt identifierad grupp av sådana konton, och genomförandebestämmelserna i Sverige medger ett sådant val, behöver följande nya personkonton inte granskas, identifieras eller rapporteras som amerikanska rapporteringspliktiga konton: 1. Ett inlåningskonto, såvida inte kontots saldo överstiger 50 000 dollar vid utgången av ett 260 kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod.

2. Ett försäkringsavtal med kontantvärde, såvida inte kontantvärdet överstiger 50 000 dollar vid utgången av ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod.

B. Andra nya personkonton. När det gäller nya personkonton som inte beskrivs i punkt A i detta avsnitt ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten vid kontots öppnande (eller inom 90 dagar efter utgången av det kalenderår under vilket kontot upphör att uppfylla kraven i punkt A i detta avsnitt) inhämta en egenförsäkran, som kan utgöra en del av dokumentationen vid kontots öppnande, som gör att den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten kan avgöra huruvida kontohavaren har sin skattemässiga hemvist i Förenta staterna (i detta sammanhang ska en amerikansk medborgare anses ha sin skattemässiga hemvist i Förenta staterna även om kontohavaren har skattemässig hemvist även i en annan jurisdiktion) och bekräfta rimligheten i denna egenförsäkran på grundval av de uppgifter som den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten inhämtat i samband med kontots öppnande, inklusive dokumentation som inhämtats i enlighet med AML/KYC-förfarandena.

1. Om det av egenförsäkran framgår att kontohavaren har sin skattemässiga hemvist i Förenta staterna ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten behandla kontot som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto och inhämta en egenförsäkran som innehåller kontohavarens amerikanska skatteregistreringsnummer (TIN) (egenförsäkran kan utgöras av ett W-9-formulär från IRS eller annan överenskommen typ av dokument).

2. Om förhållandena ändras med avseende på ett nytt personkonto på ett sätt som gör att den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten får kännedom om, eller ges anledning att känna till, att den ursprungliga egenförsäkran är inkorrekt eller otillförlitlig kan den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten inte förlita sig på den ursprungliga egenförsäkran och ska inhämta en giltig egenförsäkran av vilken det framgår om kontohavaren är amerikansk medborgare eller har sin skattemässiga hemvist i Förenta staterna. Om den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten inte lyckas inhämta en giltig egenförsäkran ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten behandla kontot som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto.

IX. Redan existerande enhetskonton. Nedanstående regler och förfaranden ska tillämpas för att identifiera amerikanska 261

rapporteringspliktiga konton och konton som innehas av icke-deltagande finansiella enheter bland redan existerande konton som innehas av enheter (”redan existerande enhetskonton”).

A. Enhetskonton som inte behöver granskas, identifieras eller rapporteras. Såvida inte den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten gör ett annat val, antingen med avseende på alla redan existerande enhetskonton eller, separat, med avseende på varje tydligt identifierad grupp av sådana konton, om genomförandebestämmelserna i Sverige medger ett sådant val, behöver ett redan existerande enhetskonto med ett saldo eller värde som inte överstiger 250 000 dollar per den 30 juni 2014 inte granskas, identifieras eller rapporteras som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto förrän kontots saldo eller värde överstiger 1 000 000 dollar.

B. Enhetskonton som ska granskas. Ett redan existerande enhetskonto som har ett saldo eller värde som överstiger 250 000 dollar per den 30 juni 2014, och ett redan existerande enhetskonto som inte överstiger 250 000 dollar per den 30 juni 2014, men vars saldo eller värde överstiger 1 000 000 dollar per den 31 december 2015 eller något kalenderår därefter, ska granskas i enlighet med de förfaranden som beskrivs i punkt D i detta avsnitt.

C. Enhetskonton som ska rapporteras. När det gäller sådana redan existerande enhetskonton som beskrivs i punkt B i detta avsnitt är det endast konton som innehas av en eller flera enheter som är specificerade amerikanska personer, eller av passiva NFFE:er med en eller flera kontrollerande personer som har amerikanskt medborgarskap eller hemvist i Förenta staterna, som ska behandlas som amerikanska rapporteringspliktiga konton. Dessutom ska konton som innehas av icke-deltagande finansiella enheter behandlas som konton för vilka aggregerade betalningar i enlighet med artikel 4.1 b i Avtalet rapporteras till den svenska behöriga myndigheten.

D. Granskningsförfaranden för att identifiera enhetskonton som ska rapporteras. För sådana redan existerande enhetskonton som beskrivs i punkt B i detta avsnitt ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten tillämpa följande granskningsförfaranden för att fastställa om kontot innehas av en eller flera specificerade amerikanska personer, av passiva NFFE:er med en eller flera kontrollerande personer som har amerikanskt medborgarskap eller hemvist i Förenta staterna eller av icke-deltagande finansiella enheter:

1. Fastställa om enheten är en

specificerad amerikansk person.

a) Granskning av uppgifter som dokumenterats i reglerings- eller kundrelationssyfte (inklusive uppgifter som inhämtats i enlighet med AML/KYCförfarandena) för att fastställa om uppgifterna tyder på att kontohavaren är en amerikansk person. I detta sammanhang ska uppgifter som tyder på att kontohavaren är en amerikansk person omfatta t.ex. uppgifter om att platsen för enhetens bildande eller organisation ligger i Förenta staterna, eller uppgifter om en amerikansk adress.

b) Om uppgifterna tyder på att kontohavaren är en amerikansk person ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten behandla kontot som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto, såvida inte enheten från kontohavaren inhämtar en egenförsäkran (som kan utgöras av ett W-8eller W-9-formulär från IRS eller annan överenskommen typ av dokument) eller fastställer att kontohavaren rimligen inte är en specificerad amerikansk person på grundval av de uppgifter som enheten förfogar över eller som är allmänt tillgängliga.

2. Fastställa om en icke-amerikansk

enhet är en finansiell enhet.

a) Granskning av uppgifter som dokumenterats i reglerings- eller kundrelationssyfte (inklusive uppgifter som inhämtats i enlighet med AML/KYCförfarandena) för att fastställa om uppgifterna tyder på att kontohavaren är en finansiell enhet.

b) Om uppgifterna tyder på att kontohavaren är en finansiell enhet, eller den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten kan bestyrka att kontohavarens IDnummer som internationell förmedlare ( global intermediary identification number , GIIN ) finns med i IRS förteckning över utländska finansiella enheter, då är kontot inte ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto.

3. Fastställa om en finansiell enhet är en

icke-deltagande finansiell enhet vars aggregerade

betalningar är rapporteringspliktiga i enlighet med artikel 4.1 b i Avtalet.

a) Om inte annat följer av punkt D.3 b i detta avsnitt kan en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet betrakta kontohavaren som en svensk finansiell enhet eller annan partnerjurisdiktions finansenhet om den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten fastställer att kontohavaren har denna status på grundval av att kontohavarens IDnummer som internationell förmedlare ( GIIN ) finns med i IRS FFI-förteckning eller på grundval av andra uppgifter som finns allmänt tillgängliga eller som den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten förfogar över, beroende på vad som är tillämpligt. I sådana fall behöver ingen ytterligare granskning, identifiering eller rapportering ske med avseende på kontot.

b) Om kontohavaren är en svensk finansiell enhet eller annan partnerjurisdiktions finansenhet som av IRS betraktas som en icke-deltagande finansiell enhet är kontot inte ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto, men betalningar till kontohavaren ska rapporteras i enlighet med vad som anges i artikel 4.1 b i Avtalet.

c) Om kontohavaren inte är en svensk finansiell enhet eller annan partnerjurisdiktions finansenhet ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten behandla kontohavaren som en ickedeltagande finansiellt enhet vars betalningar är rapporteringspliktiga i enlighet med artikel 4.1 b i Avtalet, såvida inte den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten

(1) inhämtar en egenförsäkran (som kan utgöras av ett W-8- formulär från IRS eller annan överenskommen typ av dokument) där kontohavaren intygar att denne är en certifierad bedömd efterlevande utländsk finansiell enhet ( certified deemed-compliant FFI ) eller en undantagen faktisk 264 innehavare ( exempt beneficial

owner) , i enlighet med hur dessa begrepp definieras i de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations, eller

(2) om det är fråga om en deltagande utländsk finansiell enhet ( participating FFI) eller en registrerat bedömd efterlevande utländsk finansiell enhet ( registered deemed-compliant FFI ): bestyrker att kontohavarens ID-nummer som internationell förmedlare ( GIIN ) finns med i IRS FFI-förteckning.

4. Fastställa om ett konto som innehas av en NFFE är ett rapporteringspliktigt konto. När det är fråga om en innehavare av ett redan existerande enhetskonto som inte har identifierats som vare sig en amerikansk person eller en finansiell enhet ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten fastställa i) om kontohavaren har några kontrollerande personer, ii) om kontohavaren är en passiv NFFE och iii) om någon av kontohavarens kontrollerande personer har amerikanskt medborgarskap eller hemvist i Förenta staterna. När detta ska fastställas ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten följa riktlinjerna i leden a–d i punkt D.4 i detta avsnitt i den ordning som efter omständigheterna är lämpligast.

a) I syfte att identifiera en kontohavares kontrollerande personer kan en rapporteringsskyldig svensk finansiell enheten förlita sig på uppgifter som samlats in och dokumenterats i enlighet med AML/KYCförfarandena.

b) I syfte att fastställa om kontohavaren är en passiv NFFE ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten från kontohavaren inhämta en egenförsäkran (som kan utgöras av ett W-8- eller W-9-formulär från IRS eller annan överenskommen typ av dokument) där kontohavarens status fastställs, såvida inte enheten på grundval av uppgifter som enheten förfogar över eller som är allmänt tillgängliga rimligen kan fastställa att kontohavaren är en aktiv NFFE.

c) I syfte att fastställa om en kontrollerande person för en passiv NFFE har amerikanskt 265

medborgarskap eller har sin skattemässiga hemvist i Förenta staterna kan en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet grunda sin bedömning på

(1) uppgifter som samlats in och dokumenterats i enlighet med AML/KYC-förfarandena, när det är fråga om ett redan existerande enhetskonto som innehas av en eller flera NFFE:er och vars saldo eller värde inte överstiger 1 000 000 dollar, eller

(2) en egenförsäkran (som kan utgöras av ett W-8- eller W-9formulär från IRS eller annan överenskommen typ av dokument) från kontohavaren eller den kontrollerande personen, när det är fråga om ett redan existerande enhetskonto som innehas av en eller flera NFFE:er och vars saldo eller värde överstiger 1 000 000 dollar.

d) Om någon kontrollerande person för en passiv NFFE har amerikanskt medborgarskap eller hemvist i Förenta staterna ska kontot behandlas som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto.

E. Tidsgränser för granskning och ytterligare

förfaranden i samband med redan existerande enhetskonton.

1. Granskning av redan existerande enhetskonton med ett saldo eller värde som överstiger 250 000 dollar per den 30 juni 2014, ska vara slutförd senast den 30 juni 2016.

2. Granskning av redan existerande enhetskonton med ett saldo eller värde som inte överstiger 250 000 dollar per den 30 juni 2014, men som överstiger 1 000 000 dollar per den 31 december 2015 eller något efterföljande år, ska vara slutförd inom sex månader från den sista dagen det kalenderår då kontots saldo eller värde överstiger 1 000 000 dollar.

3. Om förhållandena ändras med avseende 266 på ett redan existerande enhetskonto på ett sätt som gör

att den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten får kännedom om eller ges anledning att känna till att en egenförsäkran eller annan dokumentation med avseende på ett konto är inkorrekt eller otillförlitlig ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten ompröva sin bedömning av kontots status i enlighet med de förfaranden som anges i punkt D i detta avsnitt.

X. Nya enhetskonton. Nedanstående regler och förfaranden ska tillämpas för att identifiera amerikanska rapporteringspliktiga konton och konton som innehas av icke-deltagande finansiella enheter bland finansiella konton som innehas av enheter och som öppnats den 1 juli 2014 eller senare (”nya enhetskonton”).

A. Enhetskonton som inte behöver granskas, identifieras eller rapporteras Såvida inte den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten gör ett annat val, antingen med avseende på alla nya enhetskonton eller, separat, med avseende på en tydligt identifierad grupp av sådana konton, om genomförandebestämmelserna i Sverige medger ett sådant val, behöver ett kreditkortskonto eller en revolverande kredit som behandlas som ett nytt enhetskonto inte granskas, identifieras eller rapporteras, under förutsättning att den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten som för ett sådant konto tillämpar regler och förfaranden för att förhindra att kontohavarens kontosaldofordran överstiger 50 000 dollar.

B. Andra nya enhetskonton. När det är fråga om nya enhetskonton som inte beskrivs i punkt A i detta avsnitt ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten fastställa om kontohavaren är i) en specificerad amerikansk person, ii) en svensk finansiell enhet eller annan partnerjurisdiktions finansenhet, iii) en deltagande utländsk finansiell enhet ( participating FFI ), en bedömd efterlevande utländsk finansiell enhet ( deemed-compliant FFI ) eller en undantagen faktisk innehavare ( exempt beneficial owner ), i enlighet med hur dessa begrepp definieras i de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations, eller iv) en aktiv eller passiv NFFE.

1. Om inte annat följer av punkt B.2 i detta avsnitt kan en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet betrakta kontohavaren som en aktiv NFFE, en svenskt finansiell enhet eller annan partnerjurisdiktions finansenhet om den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten rimligen kan fastställa att kontohavaren har denna status på grundval av att kontohavarens ID-nummer som internationell förmedlare ( GIIN ) finns med i IRS FFI-förteckning eller på grundval av andra uppgifter som finns allmänt tillgängliga eller som den rapporteringsskyldiga 267

svenska finansiella enheten förfogar över, beroende på vad som är tillämpligt.

4. Om kontohavaren är en svensk finansiell enheten eller annan partnerjurisdiktions finansenhet som av IRS behandlas som en icke-deltagande finansiell enhet är kontot inte ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto, men betalningar till kontohavaren ska rapporteras i enlighet med vad som anges i artikel 4.1 b i Avtalet.

5. I samtliga andra fall ska en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet inhämta en egenförsäkran från kontohavaren för att fastställa kontohavarens status. På grundval av denna egenförsäkran gäller följande regler:

a) Om kontohavaren är en specificerad amerikansk person ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten behandla kontot som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto.

b) Om kontohavaren är en passiv NFFE ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten identifiera de kontrollerande personerna i enlighet med AML/KYC-förfarandena och på grundval av en egenförsäkran från kontohavaren eller någon av de kontrollerande personerna fastställa om någon av de kontrollerande personerna har amerikanskt medborgarskap eller hemvist i Förenta staterna. Om någon sådan kontrollerande person är amerikansk medborgare eller har sin skattemässiga hemvist i Förenta staterna ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten behandla kontot som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto.

c) Om kontohavaren är i) en amerikansk person som inte är en specificerad amerikansk person, ii) en svensk finansiell enhet eller annan partnerjurisdiktions finansenhet, om inte annat följer av punkt B.3 d i detta avsnitt, iii) en deltagande utländsk finansiell enhet ( participating FFI ), en bedömd efterlevande utländsk finansiell enhet ( deemed-compliant FFI ) eller en undantagen faktisk innehavare ( exempt beneficial owner ), i enlighet med hur 268 dessa begrepp definieras i de relevanta

amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations, iv) en aktiv NFFE eller v) en passiv NFFE där ingen av de kontrollerande personerna har amerikanskt medborgarskap eller hemvist i Förenta staterna, är inte kontot ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto, och ingen rapportering krävs med avseende på kontot.

d) Om kontohavaren är en icke-deltagande finansiell enhet (inklusive en svensk finansiell enhet eller annan partnerjurisdiktions finansenhet som av IRS behandlas som en icke-deltagande finansiell enhet) är kontot inte ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto, men betalningar till kontohavaren ska rapporteras i enlighet med vad som anges i artikel 4.1 b i Avtalet.

VII. Särskilda regler och definitioner. Följande ytterligare regler och definitioner gäller vid tillämpningen av de förfaranden för kundkännedom som beskrivs ovan:

A. Egenförsäkran och styrkande dokumentation. En rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet kan inte förlita sig på en egenförsäkran eller styrkande dokumentation om den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten får kännedom om, eller ges anledning att känna till, att egenförsäkran eller den styrkande dokumentationen är inkorrekt eller otillförlitlig.

B. Definitioner. Följande definitioner gäller vid tillämpningen av denna bilaga I:

6. AML/KYC-förfaranden. Med ”AML-KYC-förfaranden” avses de åtgärder för kundkännedom ( due diligence ) som en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet ska vidta för att bekämpa penningtvätt, eller liknande svenska krav som den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten måste uppfylla.

7. NFFE. Med ”NFFE” ( non-financial foreign entity ) avses ickeamerikansk enhet som inte är en utländsk finansiell enhet ( foreign financial institution, FFI ) i enlighet med definitionen i de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations eller som är en sådan enhet som beskrivs i punkt B.4 j i detta avsnitt, och begreppet innefattar även ickeamerikansk enhet som etablerats i Sverige eller annan partnerjurisdiktion och som inte är en finansiell enhet.

8. Passiv NFFE. Med ”passiv NFFE” avses NFFE som inte är i) en aktiv NFFE eller ii) ett källskatteinnehållande i utlandet 269

delägarbeskattad juridisk person ( withholding foreign partnership ) eller en källskatteinnehållande utländsk trust ( withholding foreign trust ) i enlighet med de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations.

9. Aktiv NFFE. Med ”aktiv NFFE” avses NFFE som uppfyller något av följande kriterier:

a) Mindre än 50 % av NFFE:ns bruttointäkter under föregående kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod utgörs av passiva intäkter, och mindre än 50 % av de tillgångar som innehas av NFFE:n under föregående kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod utgörs av tillgångar som genererar eller innehas i syfte att generera passiva intäkter;

b) Aktierna i NFFE:n är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad eller NFFE:n är en närstående enhet till en enhet vars aktier är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad;

c) NFFE:n har sitt organisationssäte i ett amerikanskt territorium och betalningsmottagarens samtliga ägare har sin faktiska hemvist i detta amerikanska territorium;

d) NFFE:n är en regering (som inte är Förenta staternas regering), ett politiskt förvaltningsområde under sådan regering (som för tydlighetens skull även omfattar delstat, provins, region eller kommun) eller ett offentligt organ som utför uppgifter för sådan regering eller för sådant politiskt förvaltningsområde under sådan regering, en regering i ett amerikanskt territorium, en internationell organisation, en ickeamerikansk sedelutgivande centralbank eller en enhet som helt och hållet ägs av någon av de föregående; e) Väsentligen all verksamhet inom NFFE:n består i att äga (hela eller delar av) det utestående aktieinnehavet i, eller tillhandahålla finansiering och tjänster till, ett eller flera dotterbolag som bedriver handel eller affärsverksamhet som inte utgör verksamhet i en finansiell enhet, där dock en enhet inte ska anses ha denna status om enheten fungerar som (eller utger sig för att vara) en investeringsfond, såsom exempelvis en riskkapitalfond ( private equity fund , venture capital fund, leveraged buyout fund) eller någon form av investeringsinstrument vars syfte är att förvärva eller finansiera bolag och sedan äga andelar i dessa bolag 270 som anläggningstillgångar för investeringsändamål;

f) NFFE:n bedriver ännu inte någon affärsverksamhet och har inte tidigare bedrivit någon affärsverksamhet men investerar kapital i tillgångar i syfte att bedriva affärsverksamhet som inte utgör verksamhet i en finansiell enhet, under förutsättning att NFFE:n inte ska anses uppfylla kraven för detta undantag efter det datum som infaller 24 månader efter det datum då NFFE:n först etablerades; g) NFFE:n har inte varit en finansiell enhet under de senaste fem åren och håller på att avveckla sina tillgångar eller genomgår en omorganisation i syfte att fortsätta eller återuppta affärsverksamhet som inte utgör verksamhet i en finansiell enhet; h) NFFE:n ägnar sig huvudsakligen åt finansierings- och hedgingtransaktioner med eller åt närstående enheter som inte är finansiella enheter, och tillhandahåller inte några finansierings- eller hedgingtjänster till enhet som inte är en närstående enhet, under förutsättning att den grupp som sådana närstående enheter ingår i huvudsakligen ägnar sig åt affärsverksamhet som inte utgör verksamhet i en finansiell enhet; i) NFFE:n är en undantagen NFFE ( excepted NFFE ) i enlighet med definitionen i de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations, eller j) NFFE:n uppfyller samtliga nedanstående krav: i. Den har etablerats och är verksam i den jurisdiktion där den har sin hemvist uteslutande för religiösa, välgörenhetsmässiga, vetenskapliga, konstnärliga, kulturella, idrottsliga eller utbildningsmässiga ändamål, eller har etablerats och är verksam i den jurisdiktion där den har sin hemvist och är en yrkesorganisation, branschorganisation, handelskammare, arbetstagarorganisation, jord- eller trädgårdsbruksorganisation, medborgarorganisation eller en organisation som uteslutande verkar för att främja social välfärd; ii. Den är befriad från inkomstskatt i den jurisdiktion där den har sin hemvist; iii. Den har inga aktieägare eller medlemmar med ägar- eller vinstintressen när det gäller dess intäkter eller tillgångar; iv. Gällande lagstiftning i NFFE:ns hemvistjurisdiktion eller NFFE:ns stiftelseurkund tillåter inte att några av NFFE:ns intäkter eller tillgångar utdelas till eller används till förmån för privatperson eller enhet som inte är en välgörenhetsenhet, förutom om detta sker som en följd av 271

NFFE:ns välgörenhetsverksamhet eller som betalning av rimlig ersättning för utförda tjänster eller som betalning som motsvarar skäligt marknadsvärde för egendom som NFFE:n har förvärvat; och v. Gällande lagstiftning i NFFE:ns hemvistjurisdiktion eller NFFE:ns stiftelseurkund föreskriver att alla tillgångar vid NFFE:ns likvidation eller upplösning överförs till en myndighetsenhet eller annan icke-vinstgivande organisation eller tillfaller regeringen i NFFE:ns hemvistjurisdiktion eller politiskt förvaltningsområde under sådan regering. 10. Redan existerande konto. Med ”redan existerande konto” avses ett finansiellt konto som per den 30 juni 2014 förs av en rapporteringsskyldig finansiell enhet.

C. Regler för aggregering av kontosaldo och

valutaomräkning.

1. Aggregering av personkonton. För att kunna fastställa aggregerat saldo eller värde för ett finansiellt konto som innehas av en fysisk person ska en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet aggregera samtliga finansiella konton som förs av den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten eller av en närstående enhet, men endast om den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enhetens itsystem kopplar de finansiella kontona till ett dataelement som exempelvis ett kundnummer eller skatteregistreringsnummer och tillåter aggregering av kontosaldon och kontovärden. Varje innehavare av ett gemensamt ägt finansiellt konto ska påföras det totala saldot eller värdet för det gemensamt ägda finansiella kontot vid tillämpningen av de aggregeringskrav som beskrivs i denna punkt 1.

2. Aggregering av enhetskonton. För att kunna fastställa aggregerat saldo eller värde för ett finansiellt konto som innehas av en enhet ska en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet beakta samtliga finansiella konton som förs av den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten eller av en närstående enhet, men endast om den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enhetens itsystem kopplar de finansiella kontona till ett dataelement som exempelvis ett kundnummer eller skatteregistreringsnummer och tillåter aggregering av kontosaldon och kontovärden.

3. Särskild aggregeringsregel för personliga bankmän/kundansvariga. För att kunna fastställa aggregerat saldo eller värde för ett finansiellt konto som innehas av en person i syfte att avgöra om ett finansiellt konto är ett högvärdekonto ska en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet även aggregera samtliga finansiella konton som enligt vad en personlig bankman/kundansvarig känner till eller har anledning att känna till direkt eller indirekt ägs, kontrolleras eller har öppnats (förutom i egenskap av förvaltare) av en och samma person.

4. Valutaomräkningsregel. När saldo eller värde för finansiella konton som anges i annan valuta än US-dollar ska fastställas ska en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet räkna om de gränsbelopp i US-dollar som beskrivs i denna bilaga I till sådan annan valuta med hjälp av en offentliggjord avistakurs som satts per den sista dagen det kalenderår som föregår det år för vilket den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten ska fastställa saldot eller värdet.

G. Styrkande dokumentation. Vid tillämpningen av denna bilaga I innefattar acceptabel styrkande dokumentation följande:

1. Ett hemvistintyg som utfärdats av ett behörigt myndighetsorgan (t.ex. en regering eller ett regeringsorgan eller en kommun) i den jurisdiktion där betalningsmottagaren uppger sig ha sin hemvist.

2. När det är fråga om en fysisk person: giltig identitetshandling som utfärdats av ett behörigt myndighetsorgan (t.ex. en regering eller ett regeringsorgan eller en kommun) och som innehåller personens namn och vanligtvis används för identifikationsändamål.

3. När det är fråga om en enhet: en officiell handling som utfärdats av ett behörigt myndighetsorgan (t.ex. en regering eller ett regeringsorgan eller en kommun) och som omfattar namn och adress för enhetens huvudkontor i antingen den jurisdiktion (eller det amerikanska territorium) där enheten säger sig ha sin hemvist eller i den jurisdiktion (eller det amerikanska territorium) där enheten registrerades eller etablerades.

4. När det är fråga om ett finansiellt konto i en jurisdiktion som har infört regler mot penningtvätt som godkänts av IRS i samband med ett avtal för 273

behörig förmedlare ( QI agreement ) (i enlighet med de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations): någon av de handlingar, förutom W-8eller W-9-formulär, som i jurisdiktionens tillägg till QI-avtalet anges som handlingar för att identifiera fysiska personer eller enheter.

5. Årsredovisningshandling, tredje parts kreditrapport, konkursansökan eller rapport från U.S. Securities and Exchange Commission.

H. Alternativa förfaranden för finansiella konton som

innehas av fysisk person som är förmånstagare i ett

försäkringsavtal med kontantvärde. En rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet får anta att en fysisk person som är förmånstagare (och som inte är ägaren) i ett försäkringsavtal med kontantvärde och som mottar en dödsfallsförmån inte är en specificerad amerikansk person och får behandla ett sådant finansiellt konto som ett konto som inte är ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto, såvida inte den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten har faktisk kännedom om eller anledning att känna till att förmånstagaren är en specificerad amerikansk person. En rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet har anledning att känna till att en förmånstagare i ett försäkringsavtal med kontantvärde är en specificerad amerikansk person om de uppgifter som inhämtats av den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten med avseende på förmånstagaren innehåller amerikanska indicier i enlighet med beskrivningen i punkt B.1 i avsnitt II i denna bilaga I. Om en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet har faktisk kännedom om eller anledning att känna till att förmånstagaren är en specificerad amerikansk person ska den rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheten följa de förfaranden som beskrivs i punkt B.3 i avsnitt II i denna bilaga I.

I. Anlitande av tredje part. Oavsett om ett alternativ i enlighet med punkt C i avsnitt I i denna bilaga I väljs kan Sverige tillåta att en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet anlitar tredje part för att vidta åtgärder för kundkännedom ( due diligence ), i enlighet med vad som anges i de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations skattelagstiftning.

J. Alternativa förfaranden för nya konton som öppnats

innan detta Avtal trätt i kraft.

1. Tillämplighet. Om Sverige innan Avtalet trätt i kraft har meddelat Amerikas förenta stater att Sverige den 1 juli 2014 saknade den legala 274 behörigheten att kräva att svenska finansiella enheter

antingen (i) ska kräva att kontohavare av nya personkonton ska tillhandahålla sådan egenförsäkran som avses i avsnitt III i denna bilaga, eller (ii) ska utföra samtliga åtgärder för kundkännedom ( due diligence actions ) gällande nya enhetskonton som avses i avsnitt V i denna bilaga, får de rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheterna tillämpa de alternativa förfaranden som beskrivs i punkt G.2, beroende på vad som är tillämpligt, på sådana nya konton, i stället för de förfaranden som annars krävs enligt denna bilaga. De alternativa förfaranden som beskrivs i punkt G.2 ska kunna användas endast för sådana nya konton som öppnats innan det som infaller tidigast av (i) det datum då Sverige har möjlighet att tvinga rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheter att efterleva kraven på åtgärder för kundkännedom som beskrivs i avsnitt III och avsnitt V i denna bilaga, beroende på vad som är tillämpligt, vilket datum Sverige skriftligen ska informera Amerikas förenta stater om det datum då detta Avtal träder i kraft, eller (ii) det datum då detta Avtal träder i kraft. För alla andra nya konton måste en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet tillämpa de åtgärder för kundkännedom som beskrivs i avsnitt III och avsnitt V, beroende på vad som är tillämpligt, för att fastställa om kontot är ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto eller ett konto som innehas av en icke-deltagande finansiell enhet ( Nonparticipating FFI ).

2. Alternativa förfaranden.

a) Senast det datum som infaller ett år efter det datum då detta Avtal trädde i kraft måste rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheter (i) med avseende på ett nytt personkonto som beskrivs i punkt G.1, begära den självförsäkran som anges i avsnitt III i denna bilaga och, om så föreskrivs, bekräfta rimligheten i denna egenförsäkran i enlighet med de förfaranden som beskrivs i avsnitt III i denna bilaga, och (ii) med avseende på ett nytt enhetskonto som beskrivs i punkt G.1, utföra de åtgärder för kundkännedom ( due diligence ) som anges i avsnitt V i denna bilaga och begära nödvändig information för att dokumentera kontot, inklusive varje självförsäkran som krävs enligt avsnitt V i denna bilaga.

b) Sverige ska rapportera varje nytt konto som identifieras i enlighet med punkt a som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto eller som ett konto som innehas av en ickedeltagande finansiell enhet ( Nonparticipating FFI ) senast det datum som infaller sist av (i) den 30 september närmast efter det datum då kontot identifieras som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto eller som ett konto som innehas av en icke-deltagande finansiell enhet ( Nonparticipating FFI ) och (ii) 90 dagar efter det datum då kontot identifieras som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto eller som ett konto som innehas av en ickedeltagande finansiell enhet ( Nonparticipating FFI ). Den information som måste rapporteras med avseende på ett sådant nytt konto är varje information som skulle ha varit rapporteringspliktig enligt detta Avtal om kontot skulle ha identifierats som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto eller som ett konto som innehas av en ickedeltagande finansiell enhet ( Nonparticipating FFI ) det datum då kontot öppnades.

c) Senast det datum som infaller ett år efter det datum då detta Avtal trädde i kraft måste rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheter avsluta varje nytt konto som beskrivs i punkt 1 för vilket det inte kunnat inhämta den självförsäkran eller annan dokumentation som krävs i enlighet med de förfaranden som beskrivs i punkt a ovan. Därutöver måste det rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheter senast det datum som infaller ett år efter det datum då detta Avtal trädde i kraft, (i) med avseende på sådana avslutade konton som innan kontot stängdes var nya personkonton (oavsett om kontona var högvärdekonton eller inte), utföra de åtgärder för kundkännedom som anges i punkt D i avsnitt II i denna bilaga och (ii) med avseende på sådana avslutade konton som innan kontot stängdes var nya enhetskonton, utföra de åtgärder för kundkännedom som anges i avsnitt IV i denna bilaga.

d) Sverige ska rapportera varje avslutat konto som identifieras i enlighet med punkt c som ett amerikanskt rapporteringspliktigt 276 konto eller som ett konto som innehas av en

icke-deltagande finansiell enhet ( Nonparticipating FFI ) senast det datum som infaller sist av (i) den 30 september närmast efter det datum då kontot identifieras som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto eller som ett konto som innehas av en ickedeltagande finansiell enhet ( Nonparticipating FFI ) och (ii) 90 dagar efter det datum då kontot identifieras som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto eller som ett konto som innehas av en icke-deltagande finansiell enhet ( Nonparticipating FFI ). Den information som måste rapporteras med avseende på ett sådant avslutat konto är varje information som skulle ha varit rapporteringspliktig enligt detta Avtal om kontot skulle ha identifierats som ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto eller som ett konto som innehas av en ickedeltagande finansiell enhet ( Nonparticipating FFI ) det datum då kontot öppnades.

Bilaga II

Nedanstående enheter ska allt efter omständigheterna betraktas som undantagna faktiska innehavare ( exempt beneficial owners ) eller som bedömt efterlevande utländska finansiella enheter ( deemed-compliant FFIs ), och nedanstående konton omfattas inte av definitionen för finansiella konton.

Denna bilaga II kan ändras efter skriftligt gemensamt beslut mellan behöriga myndigheter i Sverige och Förenta staterna: 1) för att lägga till ytterligare enheter och konton för vilka risken är låg att de används av amerikanska personer i syfte att undvika amerikansk skatt och som till sin natur liknar de enheter och konton som beskrivs i denna bilaga II per det datum då avtalet undertecknas, eller 2) för att stryka enheter och konton för vilka, på grund av ändrade omständigheter, risken att de används av amerikanska personer i syfte att undvika amerikansk skatt inte längre är låg. Varje sådant tillägg eller sådan strykning ska träda i kraft det datum som det gemensamma beslutet undertecknas, såvida inte annat föreskrivs i beslutet. Förfarandena för att nå ett sådant gemensamt beslut kan ingå i ömsesidigt avtal eller överenskommelse som beskrivs i artikel 3.6 i Avtalet.

VII. Undantagna faktiska innehavare som inte är fonder.

Nedanstående enheter ska betraktas som icke-rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheter och som undantagna faktiska innehavare i enlighet med § 1471 och § 1472 i Förenta staternas skattelagstiftning Internal Revenue Code, förutom när det är fråga om betalning som har sin grund i en skyldighet i samband med sådan typ av kommersiell finansiell verksamhet som ingår i ett specificerat försäkringsföretags, ett depåinstituts eller ett inlåningsinstituts verksamhet.

A. Myndighetsenhet. Sveriges regering, svenska subnationella politiska förvaltningsområden (som för att undvika missförstånd omfattar län eller kommuner) eller ett av någon av dessa helägt organ eller verk (som var och en utgör en ”svensk myndighetsenhet”). Denna kategori omfattar s.k. integrerade delar ( integral parts ), kontrollerade enheter ( controlled entities ) och subnationella politiska förvaltningsområden ( political subdivisions ) i Sverige.

1. Med svensk ”integrerad del” avses person, organisation, förvaltning, verk, fond, institution eller annat organ, oavsett sammansättning, som utgör en svensk styrande myndighet. Myndighetens nettoinkomster ska tillgodogöras myndighetens eget konto eller annat svenskt offentligt konto, och ingen del härav får fördelas till förmån för privatperson. Begreppet integrerad del omfattar inte fysisk person som är statschef eller tjänsteman eller handläggare

inom offentlig förvaltning och som agerar i privat eller eget syfte.

2. Med ”kontrollerad enhet” avses enhet som till sin form är skild från svenska staten eller som på annat sätt utgör en separat juridisk enhet, under förutsättning att

a) enheten helt och hållet ägs och kontrolleras av en eller flera svenska myndighetsenheter, antingen direkt eller via en eller flera kontrollerade enheter,

b) enhetens nettoinkomster tillgodogörs enhetens eget konto eller konton hos en eller flera svenska myndighetsenheter, och ingen del av enhetens inkomster fördelas till förmån för någon privatperson, och

c) enhetens tillgångar tillfaller en eller flera svenska myndighetsenheter vid upplösning.

3. Inkomster anses inte fördelade till förmån för privatpersoner om dessa personer är de avsedda förmånstagarna för ett offentligt program, och verksamheten inom programmet bedrivs till förmån för allmänheten och för det allmännas bästa eller rör administration inom någon fas av myndighetsutövning. Oavsett vad som anges ovan ska inkomsterna anses gynna privatpersoner om inkomsterna härrör från myndighetsenhet som används för att bedriva kommersiell näringsverksamhet, t.ex. kommersiell bankverksamhet som tillhandahåller tjänster till privatpersoner.

B. Internationell organisation. Internationell organisation, eller institution eller organ som ägs helt av sådan organisation. Denna kategori omfattar mellanstatliga organisationer (inklusive överstatliga organisationer) som 1) huvudsakligen består av icke-amerikanska regeringar, 2) har ett gällande värdlandssavtal med Sverige och 3) vars inkomster inte gynnar privatpersoner.

C. Centralbank. En institution som i lag eller enligt regeringsbeslut är den centrala myndighet, som inte är Sveriges regering, som utfärdar instrument avsedda som cirkulerande valuta. En sådan institution kan vara ett organ som är skilt från Sveriges regering, oavsett om det helt eller delvis ägs av svenska staten.

VIII. Fonder som uppfyller kraven för undantagna faktiska

innehavare. Följande enheter ska betraktas som ickerapporteringsskyldiga svenska finansiella enheter och som

undantagna faktiska innehavare i enlighet med § 1471 och § 1472 i Förenta staternas skattelagstiftning Internal Revenue Code.

A. Avtalsförmånsberättigad pensionsfond. Fond som etablerats i Sverige, under förutsättning att fonden är berättigad till förmåner enligt ett inkomstskatteavtal mellan Sverige och Förenta staterna för inkomster till fonden som härrör från källa i Förenta staterna (eller att fonden skulle vara berättigad till sådana förmåner om den hade sådana inkomster) i egenskap av fond med hemvist i Sverige som uppfyller tillämpliga förmånsbegränsningskrav och vars huvudsakliga syfte är att administrera eller tillhandahålla pensioner eller andra pensionsförmåner.

B. Bred pensionsfond. Fond som etablerats i Sverige för att tillhandahålla ålderspensions-, invaliditetspensions- eller dödsfallsförmåner, eller någon kombination av dessa, till förmånstagare som är eller tidigare har varit anställda (eller förmånstagare som angetts av sådana anställda) hos en eller flera arbetsgivare på grundval av utförda tjänster, under förutsättning att fonden

1. inte har någon enskild förmånstagare som har rätt till mer än fem procent av fondens tillgångar,

2. regleras av offentlig myndighet och rapporterar in uppgifter om sina förmånstagare till berörd skattemyndighet i Sverige och

3. uppfyller minst ett av följande krav:

a) Fonden är generellt undantagen från beskattning i Sverige av investeringsinkomst enligt svensk lagstiftning på grund av fondens status som pensionsordning eller ordning för andra pensionsförmåner;

b) Minst 50 procent av inbetalningarna till fonden (med undantag för överföringar av tillgångar från sådana andra ordningar som beskrivs i punkterna A–D i detta avsnitt eller från sådana pensionskonton som beskrivs i punkt A.1 i avsnitt V i denna bilaga II) kommer från den finansierande arbetsgivaren;

c) Utdelning eller uttag från fonden medges endast vid specificerade händelser i samband med pensionering, invaliditet eller dödsfall (förutom överföringar till sådana andra pensionsfonder som beskrivs i punkterna A–D i detta avsnitt eller sådana pensionskonton som beskrivs i punkt A.1 i avsnitt V i denna bilaga II), 280 alternativt att utdelning eller uttag som görs före

sådana specificerade händelser är förbundna med kostnader; eller

d) Inbetalningar (med undantag för vissa tillåtna kompensationsinbetalningar) som arbetstagare gör till fonden ska begränsas med hänsyn till arbetstagarens intjänade inkomst alternativt får inte överstiga 50 000 US-dollar per år, varvid de regler för kontoaggregering och valutaomräkning som anges i bilaga I ska tillämpas.

C. Smal pensionsfond. Fond som etablerats i Sverige för att tillhandahålla ålderspensions-, invaliditetspensions- eller dödsfallsförmåner, eller någon kombination av dessa, till förmånstagare som är eller tidigare varit anställda (eller förmånstagare som angetts av sådana anställda) hos en eller flera arbetsgivare på grundval av utförda tjänster, under förutsättning att

1. fonden har färre än 50 deltagare,

2. fonden finansieras av en eller fler arbetsgivare som inte är investeringsenheter eller passiva NFFE:er,

3. arbetstagarens och arbetsgivarens respektive inbetalningar till fonden (med undantag för överföringar av tillgångar från sådana avtalsförmånsberättigade pensionsfonder som beskrivs i punkt A i detta avsnitt eller sådana pensionskonton som beskrivs i punkt A.1 i avsnitt V i denna bilaga II) begränsas med hänsyn till arbetstagarens intjänade inkomster och ersättningar,

4. deltagare som inte har sin hemvist i Sverige ska inte ha rätt till mer än 20 procent av fondens tillgångar, och

5. fonden regleras av offentlig myndighet och rapporterar in uppgifter om sina förmånstagare till berörd skattemyndighet i Sverige.

D. En viss annan svensk pensionsfond. Pensionsfond som etablerats i enlighet med lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och som är undantagen från skattskyldighet i enlighet med 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

E. Pensionsfond hos en undantagen faktisk innehavare. En fond som etablerats i Sverige av en undantagen faktisk innehavare för att tillhandahålla ålderspensions-, invaliditetspensions- eller dödsfallsförmåner, eller någon kombination av dessa, till förmånstagare som är eller tidigare har varit anställda (eller förmånstagare som angetts av sådana anställda) eller som inte är 281

eller tidigare varit anställda om förmånerna tillhandahållits förmånstagarna på grundval av personligen utförda tjänster åt den undantagna faktiska innehavaren.

F. Investeringsenhet som ägs helt av undantagna faktiska innehavare. Enhet som är en svensk finansiell enhet endast på grund av att den är en investeringsenhet, under förutsättning att varje direkt ägare av andel i eget kapital i enheten är en undantagen faktisk innehavare och att varje direkt ägare av skuldandel i sådan enhet antingen är ett inlåningsinstitut (med avseende på ett lån som beviljats sådan enhet) eller en undantagen faktisk innehavare.

IX. Små eller snävt inriktade finansiella enheter som uppfyller

kraven för bedömt efterlevande utländsk finansiella enheter

( deemed-compliant FFIs ). Nedanstående finansiella enheter utgör icke-rapporteringsskyldiga svenska finansiella enheter som ska behandlas som bedömt efterlevande utländska finansiella enheter ( deemed-compliant FFIs ) med avseende på § 1471 i Förenta staternas skattelagstiftning Internal Revenue Code.

A. Finansiella enheter med lokalt kundunderlag. En finansiell enhet som uppfyller följande krav:

1. Den finansiella enheten ska vara godkänd och reglerat som en finansiell enhet enligt svensk lagstiftning;

2. Den finansiella enheten får inte ha någon stadigvarande plats för affärsverksamhet utanför Sverige. Stadigvarande plats för affärsverksamhet ska i detta syfte inte omfatta sådan plats som inte marknadsförs till allmänheten och från vilken den finansiella enheten endast bedriver administrativa stödfunktioner;

3. Den finansiella enheten får inte marknadsföra sig till kunder eller kontohavare utanför Sverige. En finansiell enhet ska i detta sammanhang inte anses ha marknadsfört sig till kunder eller kontohavare utanför Sverige endast på grundval av att den finansiella enheten a) har en webbsida, under förutsättning att det på webbsidan inte specifikt anges att den finansiella enheten tillhandahåller finansiella konton eller tjänster till kunder som inte har hemvist i Sverige, och inte på annat sätt är inriktad på eller marknadsför sig till amerikanska kunder eller kontohavare, eller b) annonserar i tryckta medier eller via radio- eller TV-kanal som distribueras eller sänds huvudsakligen inom Sverige men som tillfälligtvis distribueras eller sänds även i andra länder, under förutsättning att det i marknadsföringen inte specifikt anges att den finansiella enheten tillhandahåller

finansiella konton eller tjänster till kunder som inte har hemvist i Sverige, och inte på annat sätt är inriktad på eller marknadsför sig till amerikanska kunder eller kontohavare;

4. Den finansiella enheten ska vara förpliktigad enligt svensk lag att identifiera kontohavare med hemvist i Sverige i syfte att antingen rapportera in uppgifter eller innehålla skatt med avseende på finansiella konton som innehas av kontohavare med hemvist i Sverige eller i syfte att uppfylla svenska bestämmelser för kundkännedom och bekämpning av penningtvätt;

5. Minst 98 procent av värdet på de finansiella konton som förs av den finansiella enheten ska innehas av personer (inklusive enheter) med hemvist i Sverige eller en annan medlemsstat i Europeiska unionen;

6. Senast den 1 juli 2014 ska den finansiella enheten ha infört riktlinjer och förfaranden som överensstämmer med dem som anges i bilaga I för att förhindra att den finansiella enheten tillhandahåller finansiellt konto till en ickedeltagande finansiell enhet och för att kontrollera om den finansiella enheten öppnar eller för ett finansiellt konto för en specificerad amerikansk person som inte har sin hemvist i Sverige (inklusive amerikansk person som hade sin hemvist i Sverige när det finansiella kontot öppnades men som senare upphört att ha sin hemvist i Sverige) eller för en passiv NFFE vars kontrollerande personer har hemvist i Förenta staterna eller amerikanskt medborgarskap och som inte har hemvist i Sverige;

7. I sådana riktlinjer och förfaranden ska det anges om det fastställts att ett sådant finansiellt konto innehas av en specificerad amerikansk person som inte har sin hemvist i Sverige eller av en passiv NFFE vars kontrollerande personer har hemvist i Förenta staterna eller amerikanskt medborgarskap och som inte har hemvist i Sverige, ska den finansiella enheten rapportera in ett sådant finansiellt konto som om den finansiella enheten vore en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet (inklusive genom att uppfylla gällande krav om registrering på IRS webbsida för Fatca-registrering) eller stänga sådant finansiellt konto;

8. När det är fråga om ett redan existerande konto som innehas av en fysisk person som inte har sin hemvist i Sverige eller av en enhet ska den finansiella enheten granska sådana redan existerande konton i enlighet med de förfaranden i bilaga I som gäller för redan existerande konton för att identifiera eventuellt amerikanskt rapporteringspliktigt konto eller finansiellt konto som förs 283

av en icke-deltagande finansiell enhet, och rapportera sådant finansiellt konto som om den finansiella enheten vore en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet (inklusive genom att uppfylla gällande krav om registrering på IRS webbsida för Fatca-registrering) eller stänga sådant finansiellt konto;

9. Varje sådan till den finansiella enheten närstående enhet som är en finansiell enhet ska vara etablerad eller registrerad i Sverige och, med undantag för närstående enhet som är sådan pensionsfond som beskrivs i punkterna A–D i avsnitt II i denna bilaga II, uppfylla kraven i denna punkt A; och

10. Den finansiella enheten får inte ha riktlinjer eller förfaranden som diskriminerar mot finansiella konton som öppnas eller förs för fysiska personer som är specificerade amerikanska personer med hemvist Sverige.

B. Lokal bank. En finansiell enhet som uppfyller följande krav:

1. Den finansiella enheten bedriver uteslutande verksamhet som (och är godkänt enligt och regleras i svensk lagstiftning som) a) en bank eller b) en kreditförening eller liknande kooperativ kreditorganisation som bedriver verksamhet utan vinstsyfte;

2. Den finansiella enhetens affärsverksamhet består huvudsakligen i att ta emot insättningar från och bevilja lån till, när det är fråga om en bank, icke-närstående privatkunder och, när det är fråga om en kreditförening eller liknande kooperativ kreditorganisation, sina medlemmar, under förutsättning att ingen medlem innehar mer än fem procent av andelarna i sådan kreditförening eller kooperativ kreditorganisation;

3. Den finansiella enheten uppfyller de krav som anges i punkterna A.2 och A.3 i detta avsnitt, under förutsättning att det förutom de begränsningar för webbsida som anges i punkt A.3 i detta avsnitt inte är möjligt att öppna ett finansiellt konto via webbsidan;

4. Den finansiella enhetens tillgångar inte överstiger 175 miljoner US-dollar i balansräkningen, och den finansiella enheten och eventuella närstående enheter tillsammans inte har mer än 500 miljoner US-dollar i tillgångar totalt sett i sin konsoliderade eller kombinerade balansräkning; och

5. Eventuell närstående enhet ska vara etablerad eller 284 registrerad i Sverige, och eventuell närstående enhet som är

en finansiell enhet, med undantag för närstående enhet som är sådan pensionsfond som beskrivs i punkterna A–E i avsnitt II i denna bilaga II eller finansiell enhet med endast lågvärdekonton i enlighet med punkt C i detta avsnitt, ska uppfylla kraven i denna punkt B.

C. Finansiell enhet med endast lågvärdekonton. En svensk finansiell enhet som uppfyller följande krav:

1. Den finansiella enheten är inte en investeringsenhet;

2. Inget av de finansiella konton som förs av den finansiella enheten eller någon närstående enhet har ett saldo eller värde som överstiger 50 000 US-dollar, varvid de regler för kontoaggregering och valutaomräkning som anges i bilaga I ska tillämpas; och

3. Den finansiella enhetens tillgångar inte överstiger 50 miljoner US-dollar i balansräkningen, och den finansiella enheten och eventuella närstående enheter tillsammans inte har mer än 50 miljoner US-dollar i tillgångar totalt sett i sin konsoliderade eller kombinerade balansräkning.

D. Kvalificerad kreditkortsutfärdare. En svensk finansiell enhet som uppfyller följande krav:

1. Den finansiella enheten är en finansiell enhet endast på grundval av att den utfärdar kreditkort där insättningar endast accepteras när en kund gör en inbetalning som överstiger det utestående saldot med avseende på kortet och det överskjutande beloppet inte omedelbart återbetalas till kunden; och

2. Senast den 1 juli 2014 ska den finansiella enheten ha infört riktlinjer och förfaranden för att antingen förhindra kundinsättningar som överstiger 50 000 US-dollar eller säkerställa att kundinsättningar som överstiger 50 000 USdollar återbetalas till kunden inom 60 dagar, varvid de regler för kontoaggregering och valutaomräkning som anges i bilaga I ska tillämpas i båda fallen. I detta sammanhang ska kundinsättning som rör kreditsaldo som uppstått på grund av omtvistade debiteringar inte omfattas, medan däremot kundinsättning som rör kreditsaldo som uppstått på grund av returnerade varor ska omfattas.

X. Investeringsenheter som uppfyller kraven för att vara bedömt

efterlevande utländska finansiella enheter ( deemed-compliant

FFIs ) samt andra specialregler. De finansiella enheter som

beskrivs i punkterna A–F i detta avsnitt utgör ickerapporteringsskyldiga svenska finansiella enheter som ska behandlas som bedömt efterlevande utländska finansiella enheter ( deemedcompliant FFIs ) med avseende på § 1471 i Förenta staternas skattelagstiftning Internal Revenue Code. I punkt G i detta avsnitt anges dessutom de specialregler som gäller för en investeringsenhet.

A. Trust som dokumenteras av trustförvaltare. Trust som etablerats enligt svensk lag och där trustens förvaltare är en rapporteringsskyldig amerikansk finansiell enhet, rapporteringsskyldigt FFI enligt modell 1 eller ett deltagande FFI och rapporterar alla uppgifter som i enlighet med Avtalet ska rapporteras med avseende på trustens samtliga amerikanska rapporteringspliktiga konton.

B. Uppdragsgivande investeringsenhet och kontrollerat utländskt bolag. En sådan finansiell enhet som beskrivs i punkterna B.1 och B.2 i detta avsnitt och som har en uppdragstagande enhet som uppfyller kraven i punkt B.3 i detta avsnitt.

1. En finansiell enhet är en uppdragsgivandeinvesteringsenhet om a) det är en investeringsenhet som etablerats i Sverige och som inte är behörig förmedlare ( qualified intermediary ), källskatteinnehållande i utlandet delägarbeskattad juridisk person ( withholding foreign partnership ) eller källskatteinnehållande utländsk trust ( withholding foreign trust ) i enlighet med de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations, och b) en enhet har träffat en överenskommelse med den finansiella enheten om att agera som uppdragstagandeenhet för den finansiella enheten.

2. En finansiell enhet är ett uppdragsgivandekontrollerat utländskt bolag om a) den finansiella enheten är ett 5 kontrollerat utländskt bolag som etablerats i enlighet med svensk lagstiftning och som inte är behörig förmedlare ( qualified intermediary ), källskatteinnehållande i utlandet delägarbeskattad juridisk person ( withholding foreign partnership ) eller källskatteinnehållande utländsk trust ( withholding foreign trust ) i enlighet med de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations, b) den finansiella enheten ägs helt, direkt eller indirekt, av en

5 Med ”kontrollerat utländskt bolag” avses utländskt bolag där mer än 50 procent av det totala sammanlagda röstetalet för bolagets alla aktieslag med rösträtt eller det totala värdet av bolagets aktier ägs eller anses ägas av ”amerikanska aktieägare” någon dag under sådant utländskt bolags beskattningsår. Med ”amerikansk aktieägare” avses, med avseende på ett utländskt bolag, en amerikansk person som äger, eller anses äga, 10 procent eller mer av det totala sammanlagda röstetalet för alla aktieslag med rösträtt i det utländska bolaget.

rapporteringsskyldig amerikansk finansiell enhet som samtycker till att agera som eller uppdrar åt ett till den finansiella enheten närstående bolag att agera som uppdragstagandeenhet för den finansiella enheten, och c) den finansiella enheten och den uppdragstagandeenheten har ett gemensamt elektroniskt kontosystem som gör att den uppdragstagandeenheten kan identifiera den finansiella enhetens alla kontohavare och betalningsmottagare och ha tillgång till alla konto- och kunduppgifter som den finansiella enheten har registrerade, inklusive, men inte begränsat till, kundidentifieringsuppgifter, kunddokumentation, kontosaldon och samtliga betalningar som gjorts till kontohavare eller betalningsmottagare.

3. Den uppdragstagandeenheten ska uppfylla följande krav:

a) Den uppdragstagandeenheten har behörighet att på den finansiella enhetens vägnar (t.ex. i egenskap av fondförvaltare, trustförvaltare, bolagschef eller affärsledande delägare) vidta åtgärder så att gällande krav om registrering på IRS webbsida för Fatcaregistrering uppfylls;

b) Den uppdragstagandeenheten har registrerat sig som uppdragstagandeenhet hos IRS på IRS webbsida för Fatca-registrering;

c) Om den uppdragstagandeenheten identifierar ett amerikanskt rapporteringspliktigt konto hos den finansiella enheten registrerar den uppdragstagandeenheten den finansiella enheten i enlighet med gällande registreringskrav på IRS webbsida för Fatca-registrering senast den 31 december 2015 eller senast 90 dagar efter att ett sådant amerikanskt rapporteringsskyldigt konto först identifierades;

d) Den uppdragstagandeenheten samtycker till att på den finansiella enhetens vägnar uppfylla alla krav när det gäller åtgärder för kundkännedom, innehållande av skatt, rapportering och andra krav som den finansiella enheten skulle ha ålagts att uppfylla om det vore en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet;

e) Den uppdragstagandeenheten identifierar den finansiella enheten och anger den finansiella enhetens identifieringsnummer (som fås genom att uppfylla gällande krav om registrering på IRS webbsida för Fatca-registrering) i samband med all rapportering som görs på den finansiella enhetens vägnar; och

f) Den uppdragstagandeenheten har inte fått sin status som sponsor upphävd.

C. Uppdragsgivande fåmansägt investeringsbolag. En svensk finansiell enhet som uppfyller följande krav:

1. Den finansiella enheten är en finansiell enhet endast på grundval av att den är en investeringsenhet och är inte behörig förmedlare ( qualified intermediary ), källskatteinnehållande i utlandet delägarbeskattad juridisk person ( withholding foreign partnership ) eller källskatteinnehållande utländsk trust ( withholding foreign trust ) i enlighet med de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations.

2. Den uppdragstagandeenheten är en rapporteringsskyldig amerikansk finansiell enhet, ett rapporteringsskyldigt FFI enligt modell 1 eller ett deltagande FFI, har behörighet att agera på den finansiella enhetens vägnar (t.ex. i egenskap av ledningsansvarig chef, trustförvaltare eller affärsledande delägare) och samtycker till att på den finansiella enhetens vägnar uppfylla alla krav när det gäller åtgärder för kundkännedom, innehållande av skatt, rapportering och andra krav som den finansiella enheten skulle ha ålagts att uppfylla om den vore en rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet;

3. Den finansiella enheten inte utger sig för att vara ett investeringsinstrument för icke-närstående parter;

4. Högst 20 fysiska personer äger alla skuld- och egetkapitalandelar i den finansiella enheten (borträknat skuldandelar som ägs av deltagande FFI:er och bedömt efterlevande utländska finansiella enheter ( deemedcompliant FFIs ) och egetkapitalandelar som ägs av en enhet om denna enhet äger 100 procent av egetkapitalandelarna i den finansiella enheten och själv är en uppdragsgivande finansiell enhet i enlighet med beskrivningen i denna punkt C); och

5. Den uppdragstagandeenheten uppfyller följande krav:

a) Den uppdragstagandeenheten har registrerat sig som uppdragstagandeenhet hos IRS på webbsidan för Fatcaregistrering;

b) Den uppdragstagandeenheten samtycker till att på den finansiella enhetens vägnar uppfylla alla krav när det gäller åtgärder för kundkännedom, innehållande av skatt, rapportering och andra krav som den finansiella 288 enheten skulle ha ålagts att uppfylla om det vore en

rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet och i sex år sparar dokumentation som inhämtats med avseende på den finansiella enheten;

c) Den uppdragstagandeenheten identifierar den finansiella enheten i samband med all rapportering som görs på den finansiella enhetens vägnar; och

d) Den uppdragstagandeenheten har inte fått sin status som sponsor upphävd.

D. Investeringsrådgivare och investeringsansvariga. En i Sverige etablerad investeringsenhet som är en finansiell enhet endast på grundval av att den 1) erbjuder investeringsrådgivning till kund och agerar på sådan kunds vägnar eller 2) hanterar portföljer för kund och agerar på sådan kunds vägnar i syfte att investera, förvalta eller administrera finansiella medel som i kundens namn sätts in hos en finansiell enhet som inte är en icke-deltagande finansiell enhet.

E. Vinstandelstiftelse. En enhet som är etablerad i Sverige som en vinstandelsstiftelse av en arbetsgivare till förmån för anställda som utför tjänster i Sverige med personligt ansvar för utförande, under förutsättning att Länsstyrelsen utövar tillsyn över vinstandelsstiftelsen, att utbetalningar från stiftelsen rapporteras till Skatteverket och att utbetalningar från vinstandelsstiftelsen till de anställda är skattepliktiga i Sverige.

F. Företag för kollektiva investeringar. En i Sverige etablerad investeringsenhet som regleras som ett företag för kollektiva investeringar, under förutsättning att alla andelar i företaget för kollektiva investeringar (inklusive skuldandelar som överstiger 50 000 US-dollar) ägs av eller genom en eller flera undantagna faktiska innehavare ( exempt beneficial owners ), aktiva NFFE:er i enlighet med punkt B.4 i avsnitt VI i bilaga I, amerikanska personer som inte är specificerade amerikanska personer eller finansiella enheter som inte är icke-deltagande finansiella enheter.

G. Särskilda regler. Följande regler gäller för en investeringsenhet:

1. När det är fråga om andelar i en investeringsenhet som är ett företag för kollektiva investeringar i enlighet med beskrivningen i punkt F i detta avsnitt ska de rapporteringsskyldigheter som gäller för investeringsenhet (som inte är en finansiell enhet genom vilken andelar i företaget för kollektiva investeringar ägs) anses ha uppfyllts;

2. När det är fråga om andelar i 289

a) en i en partnerjurisdiktion etablerad investeringsenhet som regleras som ett företag för kollektiva investeringar och vars samtliga andelar (inklusive skuldandelar som överstiger 50 000 US-dollar) ägs av eller genom en eller flera undantagna faktiska innehavare ( exempt beneficial owners ), aktiva NFFE:er i enlighet med punkt B.4 i avsnitt VI i bilaga I, amerikanska personer som inte är specificerade amerikanska personer eller finansiella enheter som inte är icke-deltagande finansiella enheter, eller

b) en investeringsenhet som uppfyller kraven för behörigt företag för kollektiva investeringar ( qualified collective investment vehicle ) i enlighet med de relevanta amerikanska författningarna U.S. Treasury Regulations,

ska de rapporteringsskyldigheter som gäller för investeringsenhet som är en svensk finansiell enhet (men inte en finansiell enhet genom vilket andelar i ett företag för kollektiva investeringar ägs) anses ha uppfyllts;

3. När det är fråga om andelar i en i Sverige etablerad investeringsenhet som inte beskrivs i punkt F eller punkt G.2 i detta avsnitt ska, i överensstämmelse med artikel 5.3 i Avtalet, de rapporteringsskyldigheter som gäller för alla övriga investeringsenheter med avseende på sådana andelar anses ha uppfyllts om de uppgifter som den förstnämnda investeringsenheten har skyldighet att rapportera i enlighet med Avtalet med avseende på sådana andelar rapporteras av sådan investeringsenhet eller annan person;

4. En i Sverige etablerad investeringsenhet som regleras som ett företag för kollektiva investeringar ska inte anses inte ha uppfyllt kraven i enlighet med punkt F eller punkt G.2 i detta avsnitt, eller kraven för en bedömt efterlevande utländsk finansiell enhet ( deemed-compliant FFI ), endast på grundval av att företaget för kollektiva investeringar har emitterat fysiska aktier ställda till innehavaren, under förutsättning att

a) företaget för kollektiva investeringar inte har emitterat och inte emitterar några fysiska innehavaraktier efter den 31 december 2012,

b) företaget för kollektiva investeringar drar in alla sådana aktier efter inlösen,

c) företaget för kollektiva investeringar (eller en 290 rapporteringsskyldig svensk finansiell enhet) vidtar de

åtgärder inom ramen för förfarandena för kundkännedom som anges i bilaga I och rapporterar alla uppgifter som ska rapporteras med avseende på sådana aktier när sådana aktier blir föremål för inlösen eller annan betalning, och

d) företaget för kollektiva investeringar har infört riktlinjer och förfaranden för att säkerställa att sådana aktier löses in eller spärras snarast möjligt och i alla händelser före den 1 januari 2017.

XI. Konton som inte är finansiella konton. Nedanstående konton

omfattas inte av definitionen för finansiella konton och ska därför inte behandlas som rapporteringspliktiga amerikanska konton.

A. Vissa sparkonton.

1. Pensionskonto. Ett pensionskonto i Sverige som uppfyller följande krav enligt svensk lagstiftning:

a) Kontot regleras som ett individuellt pensionskonto eller ingår som en del i en registrerad eller reglerad pensionsordning vars syfte är att tillhandahålla pensionsförmåner (inklusive förmåner vid invaliditet eller dödsfall);

b) Kontot är förknippat med skattelättnader (t.ex. genom att insättningar på kontot som annars skulle beskattas enligt svensk lagstiftning är avdragsgilla eller inte räknas in i kontohavarens bruttoinkomster eller beskattas enligt lägre skattesats, eller genom att investeringsinkomster från kontot är föremål för uppskjuten skatt eller lägre skattesats);

c) Årlig inrapportering av uppgifter till de svenska skattemyndigheterna krävs med avseende på kontot;

d) Utbetalningar sker på villkor att en specificerad pensionsålder uppnåtts eller invalididet eller dödsfall inträffat, alternativt att utbetalningar som görs innan sådana specificerade händelser inträffat är förbundna med kostnader, och

e) Antingen i) de årliga inbetalningarna uppgår till högst 50 000 US-dollar eller ii) det totala belopp som betalas in till kontot under en livstid får uppgå till högst 1 000 000 US-dollar, och i båda fallen ska de regler för kontoaggregering och valutaomräkning som anges i bilaga I tillämpas.

2. Sparkonto som inte är pensionskonto. Ett konto i Sverige (förutom försäkrings- eller livränteavtal) som uppfyller följande krav enligt svensk lagstiftning:

a) Kontot regleras som ett sparinstrument med annat syfte än att tillhandahålla pension;

b) Kontot är förknippat med skattelättnader (t.ex. genom att insättningar på kontot som annars skulle beskattas enligt svensk lagstiftning är avdragsgilla eller inte räknas in i kontohavarens bruttoinkomster eller beskattas enligt lägre skattesats, eller genom att investeringsinkomster från kontot är föremål för uppskjuten skatt eller lägre skattesats);

c) Utbetalningar sker på villkor att vissa kriterier uppfyllts med avseende på sparkontots syfte (t.ex. att tillhandahålla utbildnings- eller sjukvårdsförmåner) alternativt att utbetalningar som görs innan sådana kriterier uppfyllts är förbundna med kostnader, och

d) De årliga inbetalningarna uppgår till högst 50 000 USdollar, varvid de regler för kontoaggregering och valutaomräkning som anges i bilaga I ska tillämpas.

B. Vissa andra pensionskonton eller pensionsprodukter. Ett pensionsförsäkringsavtal som har ingåtts och upprätthålls i Sverige och som är en pensionsförsäkring enligt inkomstskattelagen (1999:1229), under förutsättning att:

1. Avsättningar till försäkringsavtalet görs av en arbetsgivare till förmån för en anställd som utför tjänster i Sverige med personligt ansvar för utförande;

2. Utbetalningar eller uttag från försäkringsavtalet är tillåtna endast vid pensionering, dödsfall eller invaliditet för den anställde;

3. Utbetalningar rapporteras till Skatteverket; och

4. Utbetalningar till den anställde är skattepliktiga i Sverige.

C. Vissa temporära dödsfallsförsäkringar. Ett dödsfallsförsäkringsavtal i Sverige med en löptid som löper ut före den försäkrade personen har fyllt 90 år, under förutsättning att avtalet uppfyller följande krav:

1. Regelbundna premier som inte minskar över tid och som betalas minst årligen under den tid som avtalet löper eller

fram till dess att den försäkrade fyller 90 år, beroende på vilken period som är kortast;

2. Avtalet har inte något avtalsvärde som en person kan få tillgång till (genom uttag, lån eller på annat sätt) utan att avtalet sägs upp;

3. Det belopp (förutom dödsfallsförmån) som ska betalas ut vid avtalets annullering eller utgång får inte överstiga de sammanlagda premier som betalats in under avtalet, minus dödsfalls-, sjukdoms- och omkostnadsersättning (oavsett om sådana faktiskt uppkommit eller inte) för den period eller de perioder som avtalet löpt och eventuella belopp som betalats innan avtalet annullerats eller löpt ut; och

4. Avtalet innehas inte av person som förvärvat avtalet i värdeskapande syfte.

D. Konto som innehas av dödsbo. Ett konto i Sverige som innehas uteslutande av dödsbo om kopia på den avlidnes testamente eller dödsattest finns med i dokumentationen för kontot.

E. Spärrkonton. Ett konto i Sverige som skapats i samband med något av följande:

1. Domstols beslut eller dom.

2. Försäljning, byte eller uthyrning av fast eller lös egendom, under förutsättning att kontot uppfyller följande krav:

a) Kontomedlen utgörs uteslutande av förskottsbetalning, handpenning, deposition som säkerhet för prestation med direkt koppling till transaktionen eller liknande betalning, eller av finansiella tillgångar som satts in på kontot i samband med försäljning, byte eller uthyrning av egendomen;

b) Kontot har öppnats och används uteslutande för att säkerställa att köparen uppfyller sina skyldigheter när det gäller att betala köpeskilling för egendomen, att säljaren uppfyller sina skyldigheter när det gäller att stå för eventuella ansvarsförpliktelser, eller att uthyraren eller hyrestagaren uppfyller sina skyldigheter när det gäller att betala eventuell ersättning för skador på den hyrda egendomen i enlighet med vad som avtalats i hyreskontraktet;

c) Tillgångarna på kontot, inklusive de inkomster som de genererar, kommer att utbetalas eller på annat sätt fördelas till förmån för köparen, säljaren, uthyraren 293

eller hyrestagaren (inklusive för att någon av dessa ska kunna uppfylla sina skyldigheter) när egendomen säljs, byts eller överlåts, eller när avtalet upphör att gälla;

d) Kontot är inte ett marginalkonto eller liknande konto som öppnats i samband med att en finansiell tillgång försäljs eller byts; och

e) Kontot är inte knutet till ett kreditkortskonto.

3. Skyldighet för en finansiell enhet som erbjuder ett lån med fast egendom som säkerhet att sätta av en del av betalningen uteslutande i syfte att underlätta att skatter eller försäkringsavgifter som rör den fasta egendomen kan betalas vid ett senare tillfälle.

4. En finansiell enhets skyldighet att endast underlätta att skatter kan betalas vid ett senare tillfälle.

F. Partnerjurisdiktionskonton. Ett konto som förs i Sverige och som inte omfattas av definitionen för ett finansiellt konto i enlighet med ett avtal mellan Förenta staterna och annan partnerjurisdiktion för att underlätta genomförandet av Fatca, under förutsättning att sådant konto är underställt samma krav och tillsyn enligt sådan annan partnerjurisdiktions lagstiftning som om kontot hade etablerats i den partnerjurisdiktionen och förts av en partnerjurisdiktions finansenhet i den partnerjurisdiktionen.

XII. Definitioner. Följande ytterligare definitioner ska gälla för

beskrivningarna ovan:

A. Rapporteringsskyldigt FFI enligt modell 1. Med ”rapporteringsskyldigt FFI enligt modell 1” avses en finansiell enhet med avseende på vilket en icke-amerikansk regering eller ett organ underordnat sådan regering samtycker till att inhämta och utbyta uppgifter i enlighet med ett mellanstatligt avtal enligt modell 1, med undantag för finansiell enhet som behandlas som en icke-deltagande finansiell enhet enligt sådant modell 1-avtal. Med ”mellanstatligt avtal enligt modell 1” avses i detta sammanhang en överenskommelse mellan Förenta staterna eller det amerikanska finansministeriet ( Treasury Department ) och en icke-amerikansk regering eller ett eller flera organ underordnade sådan regering som träffats i syfte att genomföra Fatca genom att finansiella enheter rapporterar in uppgifter till sådan icke-amerikansk regering eller organ underordnat sådan regering, varefter de inrapporterade uppgifterna ska vara föremål för ett automatiskt utbyte med IRS.

B. Deltagande FFI. Med ”deltagande FFI” avses en finansiell enhet som har samtyckt till att uppfylla kraven i ett FFI-avtal, inklusive sådan finansiell enhet som beskrivs i ett mellanstatligt avtal enligt modell 2 och som har samtyckt till att uppfylla kraven i ett FFI-avtal. Begreppet ”deltagande FFI” omfattar även sådan filial till en rapporteringsskyldig amerikansk finansiell enhet som är behörig förmedlare ( qualified intermediary ), såvida inte sådan filial är ett rapporteringsskyldigt FFI enligt modell 1. Med begreppet ”FFIavtal” avses i detta sammanhang ett avtal som anger de krav som ska uppfyllas för att en finansiell enhet ska anses uppfylla kraven i § 1471 b i Förenta staternas skattelagstiftning Internal Revenue Code. Med ”mellanstatligt avtal enligt modell 2” avses i detta sammanhang en överenskommelse mellan Förenta staterna eller det amerikanska finansministeriet ( Treasury Department ) och en icke-amerikansk regering eller ett eller flera organ underordnade sådan regering som träffats i syfte att underlätta genomförandet av Fatca genom att finansiella enheter rapporterar in uppgifter direkt till IRS i enlighet med kraven i ett FFI-avtal, samtidigt som uppgifter även utbyts mellan sådan icke-amerikansk regering eller ett eller flera organ underordnade sådan regering och IRS.

SAMFÖRSTÅNDSFÖRKLARING MED AVSEENDE PÅ AVTALET MELLAN SVERIGES REGERING OCH AMERIKAS FÖRENTA STATERS REGERING FÖR ATT FÖRBÄTTRA INTERNATIONELL EFTERLEVNAD AV SKATTEREGLER OCH FÖR ATT GENOMFÖRA FATCA

Vid undertecknandet i dag av avtalet mellan Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering (nedan kallat ”Avtalet”) för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra Fatca bekräftar företrädarna för Förenta staterna och Sverige sitt samförstånd enligt nedan:

I enlighet med artikel 7.2 i Avtalet informerar Sveriges regering härmed förenta staterna att den avstår från att tillämpa sådana mer fördelaktiga villkor enligt artikel 4 i Avtalet eller bilaga I som tilldelats en annan partnerjurisdiktion i enlighet med ett undertecknat bilateralt avtal, fram till dess att Sveriges regering meddelar förenta staternas regering att detta inte ska gälla. Sveriges regering och förenta staternas regering är båda införstådda i att sådana mer fördelaktiga villkor ska tillämpas från och med det datum då Sverige lämnar ett sådant skriftligt meddelande när det gäller de specifika villkor enligt Avtalet som anges i meddelandet.

När det gäller artikel 10.1 (Avtalets giltighetstid) är Förenta staternas regering införstådd med att Sveriges regering har för avsikt att lägga fram Avtalet i riksdagen för antagande 2014 och lägga fram förslag till genomförandebestämmelser så att Avtalet kan träda i kraft senast den 30 september 2015. Mot bakgrund av detta har Förenta staternas finansministerium (Department of Treasury) för avsikt att från och med det datum då Avtalet undertecknas behandla varje svensk finansiell enhet, som detta begrepp definieras i Avtalet, som om det uppfyller och därmed inte är föremål för innehållande av källskatt i enlighet med § 1471 i Förenta staternas skattelagstiftning Internal Revenue Code under den tid som Sverige vidtar de interna förfaranden som krävs för att Avtalet ska kunna träda i kraft. Förenta staterna är även införstått med att det svenska Finansdepartementet avser att kontakta Förenta staternas Department of Treasury så snart Finansdepartementet får vetskap om att den svenska interna processen för Avtalets ikraftträdande kan komma att bli så försenad att Sverige inte kan uppfylla sina underrättelseåtaganden i enlighet med artikel 10.1 i Avtalet före den 30 september 2015. Om Förenta staterna efter samråd med Sverige får en trovärdig försäkran om att en sådan försening troligtvis kommer att kunna åtgärdas inom rimlig tid kan Förenta staternas Department of Treasury besluta att fortsätta tillämpa Fatca på svenska finansiella enheter på det sätt som beskrivs ovan så länge som Förenta staternas Department of Treasury bedömer det som troligt att Sverige kommer att kunna uppfylla underrättelseåtagandet i enlighet med artikel 10.1 senast den 30 september 2016. Parterna är införstådda med att om Avtalet träder i kraft efter den 30 september 2015 ska sådana uppgifter som enligt Avtalet, om det hade trätt i kraft senast den 30 september 2015, skulle ha rapporterats efter detta datum (och

fram till ikraftträdandet) ha rapporterats senast den 30 september som följer närmast efter datumet för ikraftträdande.

När det gäller registrering hos IRS och erhållande av ID-nummer för internationella förmedlare ( global intermediary identification number , GIIN ) är parterna införstådda med att svenska finansiella enheter ska ha registrerat sig hos IRS före den 1 januari 2015. Förenta staternas Department of Treasury har för avsikt att behandla varje svensk finansiell enhet, som detta begrepp definieras i Avtalet, som om det även under tiden fram till att sådan registrering skett uppfyller och därmed inte är föremål för innehållande av källskatt i enlighet med § 1471 i Förenta staternas skattelagstiftning Internal Revenue Code.

När det gäller punkt B.4 j i avsnitt VI i bilaga I är parterna införstådda med att begreppet ”aktiv NFFE” omfattar följande svenska ickevinstdrivande organisationer och liknande enheter:

1. Enheter som är ideella föreningar som bedriver verksamhet för allmännyttiga ändamål eller som är registrerade trossamfund och som är särskilt undantagna från skattskyldighet i enlighet med 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229);

2. Välgörenhetsstiftelser som uppfyller villkoren för särskilt undantag från skattskyldighet i enlighet med 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229); och

3. Varje annan enhet som är undantagen från skattskyldighet i enlighet med 7 kap. 15–17 §§ inkomstskattelagen (1999:1229).

Undertecknat i Stockholm den 8 augusti 2014 i två exemplar.

För Sveriges regering För Amerikas förenta staters regering