angående statsverkets tillstånd ocli behof

KUNGL. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

Riksdagen

angående statsverkets tillstånd ocli behof;

Gifven Stockiiolms slott den 13 januari 1906.

Jämlikt grundlagens bud afgifver Kungl. Maj:t härmed nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof under år 1907.

Därvid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod af statsverkets inkomster.

Med åberopande af de beslut, hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för denna dag *) lämnar närmare upplysning, och under de i samma protokoll angifna förutsättningar, föreslår Kungl. Maj:t, att statsverkets inkomster för år 1907 upptagas sålunda:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomsterna”. Bill. till Riksd. Prof. 1906. ha Sami. l:a Afd.

2 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

Ordinarie inkomster:

Arrendemedel...................................................................... kronor 1,700,000: —

Mantalspenningar................................................................ » 800,000: —

Bötesmedel......................................................................... » 400,000: —

Kontrollstämpelmedel......................................................... » 70,000: —

Fyr- och båkmedel............................................................. » 1,700,000: —

Telegrafmedel...................................................................... » 8,800,000: —

Järnvägstrafikmedel............................................................ » 13,000,000: —

Skogsmedel.......................................................................... » 8,000,000: —

Terminsafgifter från läroverken........................................ » 550,000: —

Extra uppbörd....................................... » 200,000: —

säger 35,220,000: —

Bevillningar:

Tullmedel...................................................................... kronor 57,500,000: —

Postmedel............................................................................. » 17,800,000: —

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter » 250,000: —

Stämpelmedel....................................................................... » 10,000,000: —

Brännvinstillverkningsskatt............................................... » 24,000,000: —

Sockerskål ........................................................................ » 13,500,000: —

Inkomstskatt för år 1907................................................... » 12,000,000: —

Punschskatt......................................................................... » 1,800,000: —

Maltskatt................................... » 3,000,000: —

Bevillning af fast egendom samt af inkomst för år 1906 » 9,500,000: —

säger 149,350,000: —

summa kronor 184,570,000: —

Kungl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvannämnda protokoll öfver finansärenden för denna dag:

att såsom tillgång vid förevarande statsreglering må beräknas

dels af öfverskott å 1904 års statsreglering ......... » 3,463,000: —1

dels ock af femte hufvudtitelns allmänna besparingar ................................................................................ » 200,000: —

transport kronor 188,233,000: —

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906. 3

transport kronor 188,233,000: — samt att för statsverkets behof må till utbetalning vid den tid under år 1907, som af Riksdagen bestämmes, af riksbankens vinst för år 1905 anvisas............. » 5,350,000: —

hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla beloppet af statsverkets tillgångar uppgår till kronor 193,583,000: —

Första hufvudtiteln,

innefattande anslagen till kungl. hof- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager såsom årliga eller ständiga utgifter:

för kungl. hofstaten.......................................................... kronor 1,296,900: —

» » slottsstaten........................................................ » 124,100: —

tillsammans kronor 1,421,000: —

Häri föreslår Kungl. Maj:t icke någon ändring.

Andra hufvudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 4,038,390 kronor, vill Kungl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden för denna dag *), föreslå Riksdagen beträffande

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.

4 Kungl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande:

[1.] att höja förslagsanslaget till departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande,

nu upptaget till 6,000 kronor, med................................ kronor

till 8,000 kronor;

Nedre justitierevisionen:

[2.] att höja anslaget till nedre justitierevisionen med aflöning till dels en konstituerad revisionssekreterare och dels två amanuenser, däraf en med skyldighet att tjänstgöra såsom protokollssekreterarc, tillhopa .......r............................................................................ »

hvarigenom anslaget i dess helhet, nu 151,700 kronor, skulle komma att i 1907 års riksstat uppföras till 160,300 kronor;

Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat:

[3.] att, för möjliggörande af en reglering af Norra och Södra Hälsinglands domsagor sålunda, att nuvarande Södra Hälsinglands västra tingslag må bilda en domsaga under namn af Bollnäs domsaga, att Södra Hälsinglands östra tingslag må tillsammans med Enångers tingslag af Norra Hälsinglands domsaga utgöra en domsaga under benämning Söderhamns domsaga, samt att återstående tre tingslag af Norra Hälsinglands domsaga må utgöra en domsaga under bibehållande af sin nuvarande benämning, öka anslaget till häradshöfdingarna under Svea hofrätt med............................. »

samt, under förutsättning af bifall härtill, fastställa aflöningsförmånerna för häradshöfdingarna i de ifrågasatta tre domsagorna så, som åberopade statsrådsprotokollet upptager;

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget till Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat, nu 684,487 kronor, att höjas till 688,987 kronor;__

transport kronor

2,000

8,600

4,500

15,100

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 19OS.

transport kronor

Fångvården:

[4.] dels att medgifva, att af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll ett belopp af 3,500 kronor må tills vidare från och med år 1906 årligen användas för beredande af den ökning af fångvårdsstyrelsens arbetskrafter, som påkallas af bestyren med arbetsdriften vid fångvårdsanstalterna;

dels ock att öka förslagsanslaget till ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda ämbets- och tjänstemän, nu 75,000 kronor, med till 85,000 kronor;

kommande förstnämnda framställning ej att påkalla höjning af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, hvaremot bifall till den senare framställningen föranleder en ökning af fångvårdsanslaget i dess helhet, nu 1,839,245 kronor, till 1,849,245 kronor;

Medikolegala besiktningar:

[5.] att höja förslagsanslaget till medikolegala besiktningar, nu upptaget till 12,000 kronor, med.......... >

till 18,500 kronor;

Ersättning åt domare, vittnen och parter:

[6.] att höja förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter, nu upptaget till 135,000

kronor, med.......................................................................-

till 165,000 kronor;

Skrifmaterialier ock expenser, ved in. m.:

[7.] att höja förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., nu upptaget till 64,432 kronor, med.............................................................................

till 112,000 kronor.

15,100: —

10,000: —

6,500: —

30,000: —

47,568: —

transport kronor 109,168: —

6 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n-.o 1, om statsverket 1906.

transport kronor 109,168: —

Öl'riga ordinarie anslag:

I dessa har Kungl. Maj:t icke att föreslå någon förändring.

summa ökning kronor 109,168: —

Andra hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra enligt nu gällande riksstat................................................... kronor 4,038,390: —-

Om härtill lägges den angifna ökningen i samma anslag................................................................................... > 109,168: —

komma de ordinarie anslagen under denna huf-

Extra anslag-.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under andra hufvudtiteln, vill Kungl. Maj:t, på sätt förutnämnda protokoll öfver justitiedepartementsärenden vidare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1907 bevilja:

[8.] för fortsatt uppehållande af lagberedningens

verksamhet ......... kronor 50,000: —

[9.] för bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning m. in. vid justitiedepartementets afdelning

af Kungl. Maj:ts kansli...................................................... » 5 000: _

[10.] till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslers-

ämbetet.................................................. » 3,500: —

[11.] till aflönande af dels tre tillförordnade revisionssekreterare och dels sex amanuenser i nedre justitierevisionen, däraf tre med skyldighet att tjänstgöra

såsom protokollssekreterare,.................................. » 25,800: _

transport kronor 84,300: —

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor 84,300: — [12.] till aflönande af ett biträde å nedre justitie-

revisionens registratorskontor........................................... » 2,700: —

[13.] för beredande af tillfällig förstärkning af Svea hofrätt^ arbetskrafter med en extra division för behandling af instämda och vädjade mål under ett år från den 1 september 1906.............................................. » 15,900:

att utbetalas enligt de i åberopade statsrådsprotokollet angifna grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1906 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad af nämnda belopp belöper på tiden från den 1 september till årets slut;

[14.] till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och

militära ledamöter.............................................................. » 3,250: —

[15.] till aflöningar åt tjänstemän och betjänte vid tvångsuppfostringsanstalten å Bona ett förslagsanslag högst........................................................................ » 24,550: —

samt till kost och beklädnad åt de vid anstalten intagna elever m. m., förslagsvis,.................................... » 24,000: —

[16.] för beredande af uppfostran åt minderåriga förbrytare af kvinnligt kön, hvilka enligt domstols förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt, dels såsom ersättning för hyra, ved, inventarier

in. in. samt såsom bidrag till lön åt föreståndarinna.... » 2,100: —■

dels ock till godtgörande af de vid anstalten mottagna elevers bespisning, beklädnad, undervisning, läkare- och sjukvård m. in. äfvensom till utrustning vid

elevs utskrifning, förslagsvis,............................................ » 5,000: —

[17.] till resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarna bereda sig för domarekallet, » 6,000: —

[18.] till täckande af förskott, som statskontoret utbetalt för de i statsrådsprotokollet omförmälda ändamål, ett belopp, som för afrundande af hufvudtitelns

slutsumma torde få beräknas till.................................... » 44,142: —

[19.] till beredande af dyrtidstillägg för år 1906 åt en del tjänstemän och betjänte i justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt i de till justitiedepartementet hörande ämbetsverk och kårer................ » 12,500: —

summa kronor 224,442: —

8 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1906 upptagen och sådan den nu är af Kungl. Maj:t föreslagen, utfaller sålunda:

15)06. 1007.

ordinarie anslag 4,038,390:—4,147,558:—således ökning kronor 109,168: — extra » 345,310:— 224,442:— » minskning » 120,868: —

summa kronor 4,383,700:—4,372,000:—således minskning kronor 11,700: —

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 887,800 kronor, har Kungl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver utrikesdepartementsärende denna dag*),

[1.] till bestridande af kabinetts- och konsulskassornas utgifter år 1907 upptagit ett förslagsvis be-

räknadt belopp af.............................................................. kronor 1,500,000: —

hvarjämte Kungl. Magt vill föreslå Riksdagen

[2.] att till svenska kyrkan i Paris bevilja.—........ » 2,950: —

tillsammans kronor 1,502,950: —

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i ofvannämnda statsrådsprotokoll öfver utrikesdepartementsärende denna dag finnes antecknadt, vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att under denna hufvudtitel å extra stat för år 1907 bevilja:

[3.] till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater»....... kronor 4,500: —

transport kronor 4,500: —

') Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje linfvndtiteln”.

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor 4,500: —

[4.] till bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under innevarande år för den internationella skiljedomstolens byrå i Haag.......................... » 2,500: —

[5.] till beredande af dyrtidstillägg för innevarande år åt tjänstemän och betjänte i utrikesdepartementets afdelning

af Kungl. Maj:ts kansli, såsom förslagsanslag,...................... » 3,500: —

[6.] såsom bidrag till den internationella fredsbyrån

i Bern................................................. » 750: —

[7.] till bestridande af den på Norge belöpande andelen af kabinetts- och konsulskassornas utgifter år 1906

enligt den gemensamma utrikesbudgeten............................... » 595,500: —

hvar] ämte Kungl. Maj:t

[8.] till bestridande af en del af den på Norge belöpande andelen af kabinetts- och konsulskassornas utgifter år 1905 upptagit ett förslagsvis beräknadt belopp af.. » 300,000: -—-

Dessutom föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att medgifva,

[9.] att af hyresinkomsterna från kronans fastighet i Konstantinopel må år 1907 för svenska kyrkan i Paris användas 1,169 kronor, att utgå såsom lönetillökning för pastorn. _

tillsammans kronor 906,750: —

En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1906 upptagen och sådan den af Kungl. Maj:t nu är föreslagen och beräknad, utfaller på följande sätt:

IDOG. 1907.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1906. l:a Sami. l:a Afd.

10 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

Fjärde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i 1906 års riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt 42,816,117 kronor, vill Kungl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsårenden denna dag*), föreslå Riksdagen i fråga om

Kommendants staten:

[1.] att, med godkännande af det vid omförinälda statsrådsprotokoll fogade förslag till stat för kommendantsstaten, öka ifrågavarande anslag, nu 15,298

kronor, med........................................................................ kronor 13,323: —

till 28,621 kronor;

Aflöning och rekrytering m. in.:

[2.] att, med godkännande af de vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stater för infanteriet, kavalleriet, artilleriet, artilleriets tygstater, fortifikationen och trängen, höja anslaget till aflöning och

rekrytering in. in., nu 15,895,915 kronor, med............ » 184,598: —

till 16,080,513 kronor;

Intendenturkåren:

[3.] att nu gällande stat för intendenturkåren måtte få lända till efterrättelse under år 1907, samt att

transport kronor 197,921: —

’) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Fjärde Imfvudtiteln”.

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

ifrågavarande anslag med oförändradt belopp upptages i riksstaten för sistnämnda år;

Ökad aflöning för de till tjänsteålderu äldste bataljons-

läbarne:

[4.] att öka detta anslag, nu 72,069 kronor, med till 73,814 kronor;

Stipendier för fältläkarkåren ock veterinärstaten:

[5.] att, med godkännande af det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stat för anslaget till stipendier åt fältläkarkåren och veterinärstaten, höja

detta anslag, nu 33,600 kronor, med............................ »

till 42,600 kronor;

Inkvarteringskostnader:

[6.] att minska anslaget till inkvarteringskostnader, nu 1,154,793 kronor, med 66,126 kronor till 1,088,667 kronor;

Ålderstillägg:

[7.] att, vid godkännande af det vid statsrådsprotokollet fogade förslaget till stat för fast anställda officerare och underofficerare med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen, öka anslaget till ålderstillägg,

nu 40,700 kronor, med.................................................... »

till 40,950 kronor;

Landstormen:

[8.] att höja anslaget till landstormen, nu 70,750

kronor, med........................................................................ i>

till 95,580 kronor;

197,921: —

1,745: —

9,000: —

250: —

24,830: —

transport kronor 233,746: —

12 Kungl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation:

[9.] att minska anslaget till ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation, nu 23,480 kronor, med 460 kronor till 23,020 kronor;

Remontering och skoning in. m.:

[10.] att öka detta anslag, nu 1,169,421 kronor,

med .................................................................................... »

till 1,191,067 kronor;

Lega af hästar till kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas och trängens exercis:

[11.] att minska ifrågavarande anslag, nu 650,000 kronor, med 10,000 kronor till 640,000 kronor;

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg:

[12.] att öka anslaget till garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg, nu 73,808 kronor, med.... »

till 88,200 kronor;

Arméns vapen, ammunition och skjntöfningar samt artilleriets öfningar och materiel:

[13.] att öka detta anslag, nu 2,535,800 kronor,

med...................................................................................... »

till 2,685,800 kronor;

Arméns mathållning:

[14.] att minska anslaget till arméns mathållning, nu 5,605,445 kronor, med 50,005 kronor till 5,555,440 kronor;

233,746: —

21,646: —

14,392: —

150,000: —

transport kronor 419,784:

13 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

Furagering af arméns hästar:

[15.] att öka detta anslag, nu 2,148,383 kronor,

med ......................................-........................................— »

till 2,289,345 kronor;

Arméns inunderingsutrustning:

[16.] att minska förevarande anslag, nu 3,709,772 kronor, med 23,430 kronor till 3,686,342 kronor;

Arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof:

[17.] att minska detta anslag, nu 860,656 kronor, med 7,366 kronor till 853,290 kronor;

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten:

[18.] att minska detta anslag, nu 1,099,289 kronor, med 7,634 kronor till 1,091,655 kronor;

Ersättning för rustning och rotering:

[19.] att minska detta anslag, nu 2,000,000 kronor, med 400,000 kronor till 1,600,000 kronor._

summa kronor 560,746: —

Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i 1906 års riksstat finnas å fjärde hufvudtiteln uppförda, föreslår Kungl. Maj:t icke någon förändring.

Summan af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat utgör................................................ » 42,816,117: —

summa kronor 43,376,863: —

Härifrån afgår genom minskning af anslagen till

inkvarteringskostnader.................... kronor 66,126: —

ersättning åt vissa löntagare i följd

af arméns omorganisation.......... »___460: —-____________

transport kronor 66,586: — kronor 43,376,863: —

419,784: —

140,962: —

14 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket W06.

transport

lega af hästar till kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas och

trängens exercis...........................

arméns mathållning.........................

arméns m un deri n gsu tr u s t n i n 2' armens diverse intendentur- och

sj ukvårdsbehof..............................

arméns kasernutredning samt ved,

ljus och vatten.............................

ersättning för rustning och rotering ...............................................

kronor 66,586: — kronor 43,376,863:

» 10,000: —

» 50,005: —

» 23,430: —

» 7,366: —

» 7,634: —

> 400,000: — > 565,021:

hvadan denna hufvudtitels ordinarie anslag för år 1907 enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle uppgå till..... kronor 42^811,842: —

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för denna dag finnes antecknadt, föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen:

[20.] att af det utaf Riksdagen för fortsatt tillverkning af ammunition för eldhandvapen redan beviljade anslag, 3,522,700 kronor, å extra stat för år

1907 anvisa......................... .............................................. kronor 1,878,300: —

med rätt för Kungl. Maj:t att af omhänderhafvande medel under innevarande år förskjuta 422,700 kronor att af nämnda anslag ersättas;

[21.] att för anskaffande af förlag af materialier vid ammunitionsfabriken å extra stat för år 1907 an-

visa..........................................

[22.] att för anskaffning af ny fältartilleri materiell utöfver förut beviljadt, ej anvisadt belopp, 2,180,000 kronor, bevilja 720,000 kronor samt att af den sammanlagda summan, 2,900,000 kronor, å extra stat för år

1907 anvisa hälften, eller.................................................

[23.] att till anskaffning af materiell för positionsartilleriet bevilja 3,485,000 kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisa........................................

600,000: —

1,450,000: —

1,250,000: —

transport kronor 5,178,300: —

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

[24.] att af den för fortsättande af arbetena å

Karlsborgs fästning beviljade summan, 500,000 kronor,

å extra stat för år 1907 anvisa...................................... »

[25.] att utaf det för fortsättande af arbetena å befästningarna vid Tingstäde beviljade beloppet, 750,000

kronor, å extra stat för år 1907 anvisa........................ »

[26.] att till fortsättande af arbetena vid Boden på extra stat för år 1907 anvisa...................................... »

[27.] att utaf den vid 1904 års riksdag till uppförande af nya byggnader för armén beviljade summan, 6,800,000 kronor, å extra stat för år 1907 anvisa [28.] att af den till anskaffning af utrustningspersedlar för hästar och fordon vid trängen beviljade

summan, 124,000 kronor, på extra stat för år 1907

anvisa återstoden, eller..................................................... »

[29.] att af det för kompletterande af arméns sanitetsmateriel beviljade anslag, 211,260 kronor, på

extra stat för år 1907 anvisa återstoden, eller_____________ s>

[30.] att till ordnande af landstormsförråd å extra stat för år 1907 anvisa..................................................... »

[31.] att för anskaffning af nya uniformer för armén bevilja 6,528,000 kronor och däraf å extra stat

för år 1907 anvisa............................................................. »

[32.] att till det frivilliga skytteväsendets befrämjande såsom extra anslag för år 1907 bevilja............... »

med rätt för Kungl. Maj:t dels att under år 1906 för ordnande af skjutbanor samt till bestridande af utgifter för en allmän riksskyttetäfling af tillgängliga medel förskjuta 75,000 kronor, att af ofvanberörda anslag för år 1907 ersättas, dels ock att under följande år använda hvad af anslaget kan under år 1907 besparas;

[33.] att till understöd åt svenska föreningen Röda

korset å extra stat för år 1907 anvisa.......................... >

med rätt för Kungl. Maj:t att under följande år använda hvad af anslaget kan under år 1907 besparas;

[34.] att till förstärkning af arbetskrafterna hos arméförvaltningen under år 1907 å extra stat för samma är anvisa................................................................ »

5,178,300: —

175,000: —

250,000: — 1,575,000: —

2,100,000: —

62,000: —

71,260: — 150,000: —

1,305,600: — 775,000: —

10,000: —

20,000:

transport kronor 11,672,160:

16 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor 11,672,160:

[35.] att till gäldande af vissa utaf arméförvaltningen utgifna förskott på extra stat för år 1907 anvisa, i jämnadt krontal, ett belopp af........................... » 38,573:

[36.] att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden denna dag angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt . en del af den personal, som åtnjuter aflöning från fjärde hufvudtitelns medel, å extra stat för år 1907 såsom förslagsanslag anvisa ett belopp af...................... » 8,000:

[37.] att, för utbetalande af tillägg till dagaflöning åt indelt manskap med 1 krona till korpral, vice korpral och menig beställningsman samt 1 krona 20 öre till annan menig för tjänstgöring i egenskap af underbefäl, instruktör eller beställningsman vid skolor och öfningar utom vanliga repetitionsöfningar, å extra stat för år 1907 anvisa såsom förslagsanslag ett, för jämnande af hufvudtitelns slutsumma, till......................... » 78,125:

jämkadt belopp.

summa kronor 11,796,858: —

En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1906 års riksstat upptagen och sådan den af Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1906. 1907.

ordinarie anslag 42,816,117:— 42,811,842: — således minskning kronor 4,275: — extra » 8,477,483:— 11,796,858:— » ökning » 3,319,375: —

summa kronor 51,293,600:—54,608,700: — såledesökningkronor 3,315,100: —

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

17 Femte hufvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

I afseende på regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant .........................................................................-..... kronor 13,822,497: —

indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag:

friheter ....................................................................... » 405: —

ersättningar ...............................................-................ »__4: —

tillsammans kronor 13,822,906: —

vill Kungl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden denna dag*), föreslå Riksdagen beträffande

Aflöning för flottans kårer och stater:

[1.] dels att godkänna stater för flottans officerskår, för flottans underofficerskår, för flottans sjömanskap för flottans skeppsgossekår samt å dagaflöning till officerare och underofficerare vid flottan, äfvensom för mariningenjörkåren, för marinintendenturkåren, för flottans ecklesiastikstat och för marinläkarkåren af den lydelse, bilagorna n:r 1—9 vid ofvannämnda protokoll utvisa;

dels att' medgifva, att de nuvarande läkarne vid kustartilleriet, därest de öfvergå till marinläkarkåren, må för rätt till erhållande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, de innehaft motsvarande befattningar vid

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Femte hufvudtiteln”. Bill. till Riksd. Prof. 1906. l:a Sami. l:a Afd.

18 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

kustartilleriet eller vid någon af de förra artillerikårerna å kustfästningarna eller vid flottan;

dels ock att höja anslaget till aflöning för flottans kårer och stater från 4,073,418 kronor till 4,360,116 kronor, eller med.............................................................. kronor

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna:

[2.] att höja reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna från 429,995 kronor till 465,600 kronor, eller med .........................................

Naturannderhåll åt personal vid flottan:

[3.] att höja förslagsanslaget till nådeunderhåll åt personal vid flottan från 1,042,080 kronor till 1,110,314 kronor, eller med...............................................................

Ersättning för rustning och x-otering:

[4.] att minska förslagsanslaget till ersättning för rustning och rotering från 22,000 kronor till 17,000 kronor, eller med 5,000 kronor;

Flottans nybyggnad och underhåll:

[5.] att höja reservationsanslaget till flottans nybyggnad och underhåll från 1,840,000 kronor till 2,250,000 kronor, eller med.............................................

Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning därför:

[6.] att höja förslagsanslaget till sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning därför från 780,000 kronor till 1,150,000 kronor, eller med »

286,698: —

35,605: —

68,234: —

410,000: —

370,000: —

transport kronor 1,170,537: —

19 Kungl. MajUs nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

Skeppsgosseskolan:

[7.] att, med godkännande af stat för skeppsgosseskolan af den lydelse, bilagan n:r 10 vid ofvannämnda statsrådsprotokoll utvisar, höja anslaget till skeppsgosseskolan från 13,650 kronor till 18,770 kronor, eller med...................................................................................... *

kommande vid bifall härtill anslaget till undervisningsverken att i sin helhet höjas Irån 84,615 kronor till 89,735 kronor;

Aflöning för kustartilleriets personal:

[8.] dels att godkänna stat för ■ kustartilleriet af den lydelse, bilagan n:r 11 vid ofvannämnda statsrådsprotokoll utvisar;

dels ock att höja anslaget till aflöning för kustartilleriets personal från 1,039,129 kronor till 1,068,016 kronor, eller med.................................................................. >

Beklädnad åt kustartilleriets manskap:

[9.] att höja reservationsanslaget till beklädnad åt kustartilleriets manskap från 145,704 kronor till 148,035 kronor, eller med.,...........................-..................

Naturaunderkåll åt kustartilleriets manskap:

[10.] att höja förslagsanslaget till naturaunderhåll åt kustartilleriets manskap från 249,397 kronor till 253,383 kronor, eller med................................................ »

Underhåll af kustartilleriets byggnader och materiell:

[11.] att höja reservationsanslaget till underhåll af kustartilleriets byggnader och materiell från 231,562 kronor till 326,437 kronor, eller med............................ .*

1,170,537: —

5,120: —

28,887: —

2,331: —

3,986: —

94,875: —

transport kronor 1,305,736: —

20 Kungl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

Krigsöfningar vid kustpositionerna:

[12.] att i riksstaten för år 1907 till krigsöfningar vid kustpositionerna uppföra ett reservationsanslag af..................................................................

Ålderstillägg:

[13.] att minska förslagsanslaget till ålderstillägg från 27,700 kronor till 26,700 kronor, eller med 1,000 kronor;

Rese- och traktamentspenningar:

[14.] att höja förslagsanslaget till röse- och traktamentspenningar från 34,100 kronor till 36,750 kronor,

eller med........................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m.:

[15.] att höja förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. från 141,543 kronor till 151,005 kronor, eller med_______________________________________________

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna:

[16.] att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag må upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och båkmedel beräknats, eller 1,700,000 kronor, och följaktligen, med inberäkning af däri ingående friheter och ersättningar, 409 kronor, utföras

med 1,700,409 kronor, eller............................................

mera än i riksstaten för innevarande år, hvarvid Kungl. Maj:t tillika förutsätter, att de i inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande må såsom hittills få användas för de med anslaget afsedda ändamål;

1,305,736: —

15,000: —

2,650: —

9,462: —

100,000: —

transport kronor 1,432,848:

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906. 21

transport kronor 1,432,848: -

Undervisningsanstalter för sjöfart:

[17.] att medgifva, att den besparing af 1,500 kronor årligen å anslaget till undervisningsanstalter för sjöfart, hvilken uppkommer, så länge en af de i staten för navigationsskolorna i riket upptagna lärarbefattningarna kan hållas obesatt, må i mån af behof användas till aflönande af extra lärare vid navigationsskolorna.

Beträffande öfriga under femte hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag föreslår Kungl. Maj:t icke någon förändring.

Från ofvan angifna ökning af hufvudtitelns ordinarie anslag afgå genom minskning af anslagen: till ersättning för rustning och rotering............................................... kronor 5,000: —

till ålderstillägg.............-..........-.........-_____1,000: ___>>__ 6,000:

hvadan den föreslagna höjningen på det hela å de ordinarie anslagen utgör —.......................................kronor 1,426,848:

Lägges härtill summan af femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat ............................________13,822,906:

skulle femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kungl. Maj:ts förslag uppgå till .......................-........- kronor 15,249,754:

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet denna dag finnes antecknadt, föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att på extra stat för år 1907 be-

vilja till

[18.] nyanskaffning af krigsfartygsmateriell........... kronor

[19.] kanonbåten Blendas inredning till verkstads-

fartyg m. in......................................................................

[20.] förändring af l:a kl. kanonbåten Edda till hand minfar tyg ....................................................... »_

5,164,000: — 58,500: — 195,000: —

transport kronor 5,417,500: —

22 Kung!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

[21.] skjutförsök och inskjutning af kanoner......... »

[22.] försök med brisantgranater............................... »

[23.] anskaffning af orderapparater och afstånds-

mätare.............................................................. »

[24.] tre till flottan hörande ångslupars apterande

till bevakningsbåtar........................................................ »

[25.] försök med torped- och gnistsignalmateriell.... » Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen [26.] att af det utaf 1905 års Riksdag beviljade anslag för komplettering af fartygs och fästningars ammunitionsförråd med modern artilleriammunitionsutredning å 827,750 kronor anvisa på extra stat för

år 1907 ett belopp af ______________________________________________ »

[27.] att bevilja för anskaffning af kanoner i reserv ett anslag af 608,000 kronor och häraf på extra

stat för år 1907 anvisa ett belopp af.............................. »

[28.] att af det utaf 1905 ars Riksdag beviljade anslag för kustartilleriets beväpning å 294,300 kronor

anvisa på extra stat för år 1907 ett belopp af............. »

[29.] att för anskaffande af röksvagt krut till vissa af kustfästningarnas kanoner bevilja ett anslag af 274,300 kronor och häraf på extra stat för år 1907

anvisa ett belopp af............................................................ »

[30.] att af det utaf 1905 års Riksdag beviljade anslag till fortsättande af arbetena å rikets kustbefästningar å 2,887,500 kronor anvisa på extra stat för år

1907 ett belopp af........................................................ »

Ytterligare föreslår Kungl. Magt Riksdagen att å extra stat för år 1907 bevilja till:

[31.] afslutande af nybyggnaderna för kustartilleriets förläggning in. in..................... »

[32.] afsilande af arbetena för minförsvarets ordnande och minpersonalens inkvartering vid mobilisering .......... »

[33.] fasta minförsvaret................................... »

[34.] materiell för tillfälliga sprängnings- och kontramineringsarbeten....................... »

5,417,500: — 37,000: — 60,000: —

208,000: —

49,800: — 20,675: —

275,9.17: — 304,000: - 100,000: —

137,150: —

813,500: —

161,438: —

260,919: — 127,150: —

45,000: —

transport kronor 8,018,049: —

23 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

Kungl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen [35.] att medgifva, att utaf den besparing af 22,209 kronor 22 öre, som uppstått å kostnaden för eu ångkranpråm för minförsvaret vid Göteborg, för hvilkens anskaffande 1903 års Riksdag beviljat medel, må användas omkring 10,000 kronor till anskaffande af en ångslup eller en motorbåt för minförsvaret vid Göteborg samt att återstoden må ställas till Kungl.

Maj:ts disposition för minväsendets utveckling;

[36.] att för anskaffande af transportmedel för flottans varf bevilja på extra stat för år 1907 ett anslag af.........................................................................-.....- »

[37.] att för anskaffning af transportmedel för kustfästningarna bevilja på extra stat för år 1907

ett anslag af....................................................................... »

[38.] att för förlängning af Stockholms stations docka och såsom bidrag till kostnaden för förlängning af Lindholmens docka i Göteborg bevilja på extra stat

för år 1907 ett anslag af................................................ »

[39.] att för utvidgning af förvaringskällare för torpeders stridskoner och stridsspetsar anvisa på extra

stat för år 1907 ett anslag af_________________________________________ >

[40.] att af det utaf 1905 års Riksdag beviljade anslag för på- och ombyggnad af flottans sjukhus i Karlskrona och dess ekonomihus å 300,000 kronor anvisa på extra stat för år 1907 återstående, ännu icke

anvisade beloppet.............................................................. »

[41.] att af det utaf 1904 års Riksdag beviljade anslag för anskaffning af beklädnad och sängservis för kustartilleriets värnpliktiga å 1,508,000 kronor anvisa

på extra stat för år 1907 ett belopp af....................... »

[42.] att till ersättande af förskottsvis lämnadt bidrag till en välkomstfest för underofficerarne å eu tysk eskader bevilja på extra stat för år 1907 ett anslag af................................................................................... »

[43.] att till förstärkning af arbetskrafterna i marinförvaltningen bevilja på extra stat för år 1907 ett anslag af.....................................................................

8,018,049: —

73,000: — 56,630: —

73,500: — 7,790: —

150,000: —

89,280: —

432: —

10,500: —

transport kronor 8,479,181:

24 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

[44.] att för upprättande af signalstationer och anskaffande af gnistsignalapparater bevilja på extra

stat för år 1907 ett anslag af ......................................... »

[45.] att till täckande af uppkomna brister i anslagen till flottans nybyggnad och underhåll samt till underhåll af kustartilleriets byggnader och materiell

bevilja på extra stat för år 1907 ett anslag af............ »

[46.] att för påskyndande af sjömätningar vid rikets kuster bevilja på extra stat för år 1907 ett

anslag af .......................................................................... »

[47.] att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden denna dag angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i sjöförsvarsdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt till sjöförsvarsdepartementet hörande ämbetsverk, kårer och stater, på extra stat för år 1907 anvisa, såsom förslagsanslag, ett

belopp af............................................................................. »

[48.] att medgifva, att dyrtidstillägg i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden denna dag beträffande dyrtidstillägg för vissa statens tjänstemän och betjänte angifna grunder må för år 1906 utgå till tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa.

8,479,181: —

82,420: —

223,645: —

41,000: —

16,000: —

tillsammans kronor 8,842,246:

En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1906 års riksstat upptagen och sådan den af Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

25 Sjätte hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant................................................................................ kronor 30,577,055: —

indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag:

ersättningar_______________________________________.________________________ »_4,567: —

tillsammans kronor 30,581,622: —

vill Kungl. Magt i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver civilärenden denna dag *), föreslå beträffande

Civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli:

[1.] att Riksdagen må medgifva, att det i staten för civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli upptagna anslag för amanuenser, vikariatsersättning och renskrifning m. m. må från dess nuvarande belopp, 22,000 kronor, höjas till 30,100

kronor, eller med............................................................... kronor 8,100: —

hvarigenom således anslaget till civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli skulle i sin helhet ökas från 83,700 kronor till 91,800 kronor;

Tåg- och vattenbyggnadsstaten:

[2.] att Riksdagen må medgifva, att å den för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fastställda stat må

uppföras arfvoden till ytterligare två distriktsingenjörer___

transport kronor 8,100: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjätte Imfrudtiteln Bih. till Riksd. Prof. 1906. Ua Sami. l:a Afd.

26 Kungl. Ma,j:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

(extra distriktsingenjörer) med 1,500 kronor till enhvar af dem;

[3.] att Riksdagen må höja det å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat uppförda anslaget till »vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän, rit,och skrifbiträden» från 17,000 kronor till 24,600 kronor;

kommande vid bifall till de under nästföregående och denna punkt gjorda framställningar anslagstiteln till »väg- och vattenbyggnadssiaten (däraf två särskilda reservationsanslag till expenser för allmänna arbeten och till vägundersökningar, hvartdera å 45,000 kronor)» att höjas från 176,400 kronor till 187,000 kronor, eller med.................................................................... »

Postverket:

[4.] att Riksdagen må

dels medgifva, att understöd å postverkets pensionsstat beredes extra postbetjänte vid postkontoret i Jjtockholm Johan Gottfrid Sundvall och Jakob Bernhard Asbrink samt förre matrosen å postångfartyget »Öland» 4nders Peter Holmstedt, Sundvall med 135 kronor, Asbrink med 45 kronor och Holmstedt med 200 kronor, allt för år räknadt, samt att dessa understöd må utgå från och med år 1906, samt

att åt § 11 i aflöningsreglementet för tjänstemän och betjänte vid postverket af den 6 juni 1902 må för tiden från och med år 1907 gifvas följande ändrade lydelse:

»Felräkningspenningar tillkomma: kassören hos generalpoststyrelsen med 500 kronor, den såsom kassör hos postdirektör eller vid postinspektionskontor tjänstgörande kontrollör eller postexpeditör med 300 kronor,

de tjänstemän och af styrelsen antagna extra biträden, som å postkontoren i regelbunden tjänstefördelning betjäna allmänheten samt därvid emottaga eller

8,100

10,600

transport kronor

18,700:

27 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1906.

transport kronor

utlämna kontanta medel, med 120 kronor till dem hvar vid postkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö äfvensom vid postkontor af l:a och 2:a klass samt med 60 kronor till dem hvar vid postkontor af 3:e och 4:e klass,

allt för år räknadt;»

dels ock, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet tillstyrkta ändringarna i postverkets stater, bestämma postverkets anslag, förslagsvis, till 16,725,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom anslaget till postverket skulle ökas med..................-........ »

Telegrafverket:

[5.] att Riksdagen må

dels medgifva,

att lokaltelefonisten i Piteå Eva Vilhelmina Dorotea öhman, född Bergman, må från och med månaden näst efter den, under hvilken hon erhåller entledigande från sin anställning i telegrafverkets tjänst, under sin återstående lifstid af telegrafverkets medel uppbära ett årligt understöd till belopp af 300 kronor, att utbetalas i den ordning, som gäller för fyllnadspensioner från telegrafverket;

att för utvidgning af telegrafverkets lokaler i :Stockholm må reserveras ett ytterligare belopp af 200,000 kronor;

att för anskaffande af lokaler i landsorten för telegrafverkets behof må reserveras ett belopp af 249,800 kronor; samt

att för telegrafverkets behof må, efter Kungl.

Maj:ts pröfning och godkännande, inköpas för byggnadstomt lämplig fastighet i Östersund, äfvensom att köpeskillingen därför må utbetalas af de för anskaffande af lokalen i landsorten för telegrafverkets behof reserverade medel;

dels ock, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet tillstyrkta ändringarna i telegrafverkets______

transport kronor

18,700: —

1,040,000: —

1,058,700: —

Kungl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

stater, för år 1907 bestämma telegrafverkets anslag, förslagsvis, till 8,700,000 kronor, att utgå direkt af telegrafmedlen, hvarigenom anslaget till telegrafverket skulle ökas med......................................... *

Bestridande af kostnader för allmän hälso- och sjukvård:

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

att Riksdagen må medgifva,

[6.] att det i medicinalstyrelsens stat upptagna anslag till medikamentsräkningars granskning, vikariatsersåttning, renskrifning, flitpenningar och tillfälliga biträden må ökas från 16,500 kronor till 19,000 kronor;

[7.] att under anslaget till medicinalstyrelsen med dithörande stater uppföres ett reservationsanslag af 500 kronor, att användas till resestipendier åt vid rikets hospital och asyler anställda läkare; samt

[8.] att under anslaget till medicinalstyrelsen med dithörande stater uppföres ett reservationsanslag af 7,500 kronor att användas till aflöning åt tio civila läkarstipendiater;

kommande vid bifall till de under punkterna 6—8 gjorda framställningar anslaget till medicinalstyrelsen med dithörande stater, nu upptaget till 503,100 kronor, däraf 4,000 kronor reservationsanslag, att höjas

med........................................................................

till 513,600 kronor, däraf 12,000 kronor reservationsanslag;

Hospitals underhåll:

[9.] att Riksdagen må

dels för etthvart åt åren 1906 och 1907 bevilja underläkarna vid Vänersborgs och Kristinehamns hospital ett tillfälligt lönetillägg af 500 kronor, samt, därest underläkaren är medicine licentiat, ytterligare 1,000 kronor, allt för år råknadt, under villkor att

1,058,700: —

800,000: —

10,500:

transport kronor 1,869,200: —

29 Kungl. Majits nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

underläkaren skall vara boende inom anstalten, samt att han, därest han uppbär det högre lönetillägget, icke med befattningen såsom underläkare må förena annan tjänst;

dels jämväl besluta, att af ifrågavarande lönetillägg två tredjedelar skola anses såsom lön och en tredjedel såsom tjänstgöringspenningar;

dels ock medgifva, att hvad som erfordras för bestridande af ifrågavarande lönetillägg skall utgå från förslagsanslaget till hospitals underhåll;

[10.] att Riksdagen må höja förslagsanslaget »hospitals underhåll» med....................................................... »

eller från 1,950,000 kronor till 2,175,000 kronor;

Anslag till bestridande af kostnader för allmän hälso-

och sjukvård:

[11.] att Riksdagen må

dels höja förslagsanslaget till bestridande af kostnader för allmän hälso- och sjukvård med—............... »

eller från 145,000 kronor till 185,000 kronor;

dels ock medgifva, att kostnaden för de läkareundersökningar, som skett eller komma att ske på grund af stadgandet i 16 § i lagen om fosterbarns vård den 6 juni 1902, må utgå från ifrågavarande förslagsanslag;

Anslag till extra provinsialläkares aflöning:

[12.] att Riksdagen må höja förslagsanslaget »bidrag till extra provinsialläkares aflönande» med........... »

eller från 12,000 kronor till 65,000 kronor;

Statens järnvägstrafik:

att Riksdagen må medgifva,

[13.] att i staten öfver fasta arfvoden för personal vid statens järnvägar må uppföras arfvode till ytterligare en notarie inom järnvägsstyrelsen;_

transport kronor

1,869,200:

225,000: —

40,000: —

53,000: —

2,187,200: —

30 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

[14.] att bland tjänstemän inom järnvägsstyrelsen med arfvode efter klass enligt den i 5 § af förnyade nådiga aflöningsreglementet för tjänstemän och betjänte vid statens järnvägar den 3 maj 1901 angifna reglering må upptagas kvinnliga bokhållare med lägsta arfvode af 1,800 kronor och högsta arfvode af 2,400 kronor;

[15]. att ett tillfälligt lönetillägg af 60 kronor, för år räknadt, må under år 1906 af trafikmedel tilldelas de inom järnvägsstyrelsen anställda kontorsbiträden och de betjänte vid statens järnvägars distrikt och ångfärja, som åtnjuta en aflöning af 1,080 kronor eller därunder, med undantag dock af den personal, som på grund af Kungl. Maj:ts nådiga bref den 22 juni 1904 uppflyttats i högre löneklass utan att, enligt de för uppflyttning i löneklass gällande allmänna grunder, hafva varit från och med år 1906 berättigad till dylik uppflyttning ;

att därutöfver ett tillfälligt lönetillägg af ytterligare 60 kronor för år må under år 1906 af trafikmedel tilldelas de af ifrågavarande kontorsbiträden och öfriga betjänte, som äro stationerade i Stockholm, Liljeholmen, Karlberg, Tomteboda, Norrtull, Albano och Värtan samt, hvad banafdelningen angår, jämväl bevakningspersonalen utmed linjen mellan nämnda stationer;

att sistnämnda lönetillägg jämväl må tillkomma den i nådiga brefvet den 22 juni 1904 omförmälda personal;

samt att båda nu ifrågavarande lönetillägg icke skola utgöra hinder för uppbärande af vare sig särskildt tilläggsarfvode eller aflöningsförbättring, som enligt gällande bestämmelser kan tillerkännas vissa tjänsthafvare, eller, därest allmänt dyrtidstillägg skulle tilldelas statens tjänstemän och betjänte, sådant dyrtidstillägg, hvilket dock icke får beräknas å förbei’örda lönetillägg; äfvensom

[16.] att det lönetillägg, som jämlikt Kungl.

Maj:ts nådiga bref den 26 juni 1903 må tilldelas den inom statens järnvägars femte distrikt stationerade

transport kronor

2,187,200: —

2,187,200: —

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

tjänstepersonal, må från och med år 1906 af järnvägsstyrelsen, efter särskildt bepröfvande i hvarje fall, bestämmas att till enhvar tjänstehafvare af den till banafdelningen hörande, å banlinjen Abisko—Riksgränsen tjänstgörande personal utgå med högst 30 kronor i månaden.

Ålderstillägg:

[17.] att Riksdagen må höja förslagsanslaget »ålderstillägg» med........................................................................ »

eller från 233,576 kronor till 265,000 kronor;

Postafgifter för tjänstebil och dylika försändelser:

[18.] att Riksdagen må höja förslagsanslaget till postafgifter för tjänstebref och dylika försändelser

med...................................................................................... »

eller från 400,000 kronor till 685,000 kronor;

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m.:

[19.] att Riksdagen må höja förslagsanslaget till

skrifmaterialier och expenser, ved in. m. med..............

eller från 285,758 kronor till 425,790 kronor;

Arbetarförsäkringen:

[20.] att Riksdagen må medgifva, att Kungl. Maj:t må äga för år 1907 använda de till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande afsätta belopp, i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor, under enahanda villkor, som i Riksdagens skrifvelse den 20 maj 1905 (n:r 143) äro angifna, dels ock till utarbetande och offentliggörande genom kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik af statistiska årsredogörelser éj mindre

transport kronor

2,187,200: —

31,424: —

285,000: —

140,032: —

2,643,656: —

32 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor 2,643,656: — för sjukkasseväsendet i riket än äfven för olycksfall i arbetet.

summa ökning kronor 2,643,656: —

Lägges till förestående ökning de ordinarie anslagens nuvarande slutsumma............................................ » 30,581,622: —

komma sjätte hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå till.......................................................................... kronor 33,225,278: —

Extra anslag.

Kungl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll öfver civilärenden för denna dag, att under denna hufvudtitel må å extra stat för år 1907 beviljas till:

[21.] biträde inom civildepartementet vid bered-

ning af ärenden rörande försäkringsväsendet................. kronor 3,000: —

[22.] en särskild föredragande inom civildepartementet af ärenden rörande elektriska anläggningar äfvensom af vissa andra mål efter därom af departementschefen meddelad bestämmelse.......................... » 5,000: —

med rätt för Kungl. Maj:t att låta af detta belopp förskottsvis under år 1906 af tillgängliga medel utanordna 2,500 kronor;

[23.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser».. » 17,000: —

[24.] aflöning m. m. åt särskild polisstyrka å landet » 110,000: —

under medgifvande tillika, att reservationer å detta anslag jämväl må användas för det i nästföljande punkt omförmälda ändamål, när sådant finnes behöfligt,

[25.] gröfre brotts upptäckande m. m. .................. » 25,000: —

[26.] ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lapparna i Norge samt till lappfogdar och lappförmän äfvensom ordningsmän inom lappbyarna.......... » 17,500: —

transport kronor 177,500: —

Kungl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

[27.] uppehållande under år 1907 af en kronofogdetjänst och en häradsskrifvartjänst i Västernorr-

lands län............................................................................. >

att utgå i den mån sådant kan varda erforderligt;

[28.] undersökningar af mindre hamnar och farleder m. m.________________________________________________________________________ »

[29.] anordnande af inspektion å enskilda järnvägars rullande materiell ................................................ »

att för ändamålet ställas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande;

[30.] bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre

goda vägar........................................................................... >

[31.] understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder ............................................................. »

hvarjämte Kungl. Maj :t föreslår, att i afseende å de två sistnämnda anslagen må gälla de villkor och bestämmelser, som i statsrådsprotokollet omförmälas.

Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen

[32.] att till ombyggnad af Simrishamns hamn

på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af............ »

[33.] dels att till iståndsättande och ombyggnad af Skanörs hamn, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af majoren V. Gagner upprättadt förslag jämte däri af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjorda ändringar och tillägg, bevilja ett anslag af 272,900 kronor, under villkor att städerna Skanör och Falsterbo till Kungl. Maj:t och kronan afstå den nuvarande hamnen med tillhörande bålverk, vågbrytare och ledarm jämte så stort intill hamnen gränsande område, som kan för hamnens möjligen blifvande utvidgning eller eljest ändamålsenliga användning enligt Kungl. Maj:ts bedömande anses erforderligt,

dels ock att af detta anslag på extra stat för år

1907 anvisa ett belopp af................................................ »

[34.] att på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af................................................................................ »

transport kronor

Bih. till Riksd. Prot. 1906. ha Sami. ha Afd.

177,500: —

6,800: —

10,000: — 5,000: —

1,000,000: — 400,000: —

100,000: —

72,900: —

15,800: — 1,788,000: —

34 Kungl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

att såsom anslag, utan återbetalningsskyldighet, för iståndsättande af Skillinge hamn till hamnintressenterna utgå, under villkor att i sammanhang med arbetet å hamnens iståndsättande jämväl arbete till densammas förstärkande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af löjtnanten E. Sahlén härom uppgjordt förslag utföres, äfvensom att de nu gällande allmänna villkor och bestämmelser för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag från bro- och hamnbyggnadsfonden blifva i tillämpliga delar gällande för ifrågavarande statsbidrag.

Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att på extra stat för år 1907 anvisa till

[35.] arfvode för granskning af hospitalens rä-

kenskaper ............................................................................. »

Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen

[36.] att på extra ståt för år 1907 anvisa ett anslag af »

att, enligt därom af Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, användas till bekostande af behandling enligt den s. k. ljusmetoden af medellösa, med sjukdomen »lupus vulgaris» behäftade personer från landsorten, under villkor att genom bidrag från vederbörande landsting eller kommun eller annorledes bestrides det belopp, som erfordras för patientens resa fram och åter mellan hemorten och den anstalt, där behandlingen äger rum, äfvensom för hans underhåll, så länge behandlingen varar;

[37.] att på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag af ................................................................................ »

att utgå till understöd åt kuranstalten Sans Souci invid Uppsala på villkor, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga;

[38.] att på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag af................................................................................ »

att utgå till understöd åt Stockholms alkoholisthem på villkor, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga;

[39.] att, till upprätthållande af verksamheten vid de genom medel ur Konung Oscar flis jubileumsfond

1,788,000: —

1,200: — 7,000: —

4,000: —

6,000: —

transport kronor 1,806,200: —

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

inrättade s. k. folksanatorierna, på extra stat för år

1907 anvisa ett belopp af............................................... »

att användas i enlighet med af Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser;

[40.] att på extra stat för år 1907 anvisa ett anslag af » till underhåll af Järfsö sjukhus för spetälske.

Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen [41.] att af det för utvidgning af Kristinehamns hospital beviljade anslag, 1,304,925 kronor, på extra

stat för år 1907 anvisa återstoden.................................. »

[42.] att af det för byggnadsarbeten vid Härnösands hospital beviljade anslag å 325,900 kronor på

extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af ................. »

[43.] att af det för uppförande af ett nytt hospital

å Säters kungsgård och därintill gränsande mark beviljade anslag å 2,556,300 kronor på extra stat för

år 1907 anvisa ett belopp af..________________________________________

[44.] att för uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag, af ett nytt hospital å ett å en af stadsingenjören J. A. A. Nyström upprättad karta närmare utmärkt, tre kilometer nordväst om Västei'vik vid Gamlebyviken beläget område bevilja ett anslag af 2,766,498

kronor samt däraf på extra stat för år 1907 anvisa... » [45.] att för byggnadsarbeten vid Lunds hospital och asyl, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med därom af medicinalstyrelsen upprättade förslag, på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag af___________________________________ »

[46.] att för uppförande vid Uppsala hospital och asyl af tre boställshus för gifta sjukskötare, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af Kungl. Maj:t för dylika boställshus fastställda normalritningen, bevilja

på extra stat för år 1907 ett anslag af_________________________ »

med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under år 1906 af tillgängliga medel utanordna nämnda belopp;

[47.] att till inköp af lägenheten Tomtebo i Korsberga socken jämte ett därinvid beläget, med n:r 3 å en af kommissionslandtmätaren E. Ekberg upprättad

transport kronor

1,806,200: — 200,000: —

18,000: —

279,925: — 140,000: —

300,000: —

150,000: —

254,000: —

54,000: —

3,202,125: —

36 Kungl. Maj:ts nåd. prop. tv.o I. om statsverket 1906.

transport kronor

karta utmärkt område å extra stat för år 1907 anvisa___________________________________________________________________ >

[48.] att för uppförande af en ny sjukhusbyggnad vid karantänsanstalten å Fejan, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ingifna ritningar och kostnadsförslag,

å extra stat för år 1907 anvisa...................................... >

Vidare föreslår Kungl. Magt Riksdagen [49.] dels att för anläggning af en vagnreparationsverkstad i Örebro bevilja ett anslag af 700,000

kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisa_____ »

med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under år 1906 af tillgängliga medel utanordna 150,000 kronor, dels ock till utförande af vissa öfriga nya byggnader och anläggningar vid statens järnvägar likaledes

på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af_____________ »

med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under år 1906 af tillgängliga medel utanordna 180,000 kronor;

[50.] att till fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk samt landsvägen från Boden till Morjärv och vidare från Morjärv till Lappträsk för år 1907 bevilja å riksstaten utom hufvudtitlarna ett anslag af 500,000 kronor*);

[51.] att till fortsättande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer för år 1907 anvisa ett belopp af 500,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna nämnda belopp **).

Vidare föreslår Kung]. Maj:t Riksdagen [52.] att för år 1907 till anskaffande af ny rörlig materiell vid statens redan trafikerade järnvägar bevilja ett anslag af 4,000,000 kronor**);

[53.] att, till fortsättande af fullständiga undersökningar för en normalspårig järnväg från hamnplats å bohuslänska kusten öfver Sveg och Ströms vattudal till lämplig punkt å Gellivarebanan, på extra stat för år 1907 anvisa.................................................................. ,

transport kronor

3,202,125:

20,900:

128.100:

300,000:

1,317,500:

230^000:

5,198,625:

*) Se vidare här nedan pag. 9S. **) Se vidare här nedan pag. 102.

37 Kung!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor 5,198,625: — med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 175,000 kronor.

Ytterligare föreslår Kung!. Maj:t Riksdagen [54.] att, för anordnande af inspektion för elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöfverföring, på extra stat för år 1907 anvisa

dels till arfvoden under samma år åt fyra inspektörer med 5,000 kronor till hvar, för år räknadt, ..... » 20,000: —

dels ock till ersättning under åren 1906 och 1907 med 1,200 kronor för år till ett skrif- och ritbiträde åt

bemälda inspektörer.......................................................... » 2,400: —

med rätt för Kungl. Maj:t att låta af anslaget förskottsvis under år 1906 af tillgängliga medel utanordna 1,200 kronor;

[55.] till betäckande af vissa, i statsrådsprotokollet omförmälda, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter................................................................................... » 55,097: —

Kungl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare [56.] att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden denna dag angifna grunder, af dyrtidstillägg för år 1906 åt en del tjänstemän och betjänte i civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt till civildepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å extra stat för år 1907 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af .............................................................................. »__1,142,400: —

summa kronor 6,418,522: —

En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1906 års riksstat upptagen och sådan den af Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1906. 1907.

ordinarie anslag 30,581,622:— 33,225,278:—således ökning kronor 2,643,656:— extra anslag 5,029,178:— 6,418,522:— > » '» 1,389,344:—

summa kronor 35,610,800:— 39,643,800:—således ökning kronor 4,033,000:—

38 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant................................................. kronor 8,560,863: —

indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag:

friheter......................................................................... » 30; —

tillsammans kronor 8,560,893: —

vill Kungl. Magt i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för denna dag*), föreslå Riksdagen beträffande

Stämpelotnkostnader:

[1.] att höja förslagsanslaget till stämpelomkostnader från 234,000 kronor till 280,000 kronor, eller

således med.......................................................................... kronor 46,000: —

Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering:

[2.] att höja förslagsanslaget till bestridande af kostnader för allmänna bevillningens uttaxering från

140,000 kronor till 270,000 kronor, eller således med » 130,000: —

Omkostnader för kontrollverk et:

[3.] att höja förslagsanslaget till omkostnader för kontrollverket från 10,500 kronor till 15,000 kronor,

eller således med............................................................... » 4,500: —

__ transport kronor 180,500: —

‘) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hnfTudtiteln”.

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

Tullverket:

[4.] dels att, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet för denna dag tillstyrkta ändringar i tullverkets stater, för år 1307 bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 4,036,800 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen,

hvarigenom nämnda anslagstitel, i nu gällande riksstat upptagen till 3,852,100 kronor, komme att höjas med » dels ock att medgifva, att, i afvaktan på definitiv reglering af kustbevakningen i Stockholms skärgård, tillsvidare under år 1907, så länge den nuvarande kontrollören vid tullbevakningsinspektionen i Stockholm kvarstår i tjänsten, till aflöning åt honom må, utöfver det å indragningsstaten för honom uppförda lönebelopp, af tullmedlen disponeras ett belopp, motsvarande tjänstgöringspenningarna vid tjänsten enligt 1904 års aflönings- och ålderstilläggsstater;

Patent- och registreringsverket:

[o.] att, med godkännande af det enligt statsrådsprotokollet för denna dag tillstyrkta förslag till utgiftsstat för patent- och registreringsverket för år 1907, medgifva,

att afgifterna för patent samt för registrering af varumärken äfvensom af mönster och modeller må användas till bestridande af de utgifter, hvilka i enlighet med den godkända utgiftsstaten för patent- och registreringsverket betingas af tillämpning under år 1907 af förordningen angående patent, lagen om skydd för varumärken samt lagen om skydd för vissa mönster och modeller, samt

att afgifterna för registrering af aktiebolag, försäkringsbolag, solidariska bankbolag, föreningar för ekonomisk verksamhet samt afgifterna för andra uppgifter till aktiebolags-, försäkrings- och föreningsregist-

transport kronor

180,500

184,700

365,200

40 Kungl. Maj:ts nåd. prof. n:o 7, om statsverket 1906.

transport kronor

ren äfvensom för anmälanden till handelsregistren må användas till bestridande af de utgifter, hvilka antingen i enlighet med nyssberörda utgiftsstat betingas af tillämpning under år 1907 af lagen om aktiebolag, lagen angående solidariska bankbolag, lagen angående bankaktiebolag och lagen om försäkringsrörelse eller ock af Kungl. Maj:t finnas betingade af tillämpningunder år 1907 af lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet, lagen om handelsi’egister, firma och prokura tillika med lagarna om ändringar i vissadelar af sistberörda lag, lagen om handelsbolag och enkla bolag samt lagen om försäkringsrörelse;

Ersättning till städerna för niistad tolag:

[6.] att höja förslagsanslaget för ersättning till städerna för mistad tolag från 2,100,000 kronor till

2.900.000 kronor, eller således med............................... »

Lyshållning in. 11. utgifter för kronans publika hus i Stockholm:

[7.] att höja förslagsanslaget till lyshållning in. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm från

30.000 kronor till 50,000 kronor, eller således med.... »

Städers friheter:

[8.] att höja det kontanta förslagsanslaget till städers friheter från 21,550 kronor till 44,670 ki-onor,

eller således med___________________________________________________________________ »

kommande vid bifall härtill hela ifrågavarande anslagstitel, i nu gällande riksstat upptagen till 21,580 kronor, att höjas till 44,700 kronor;

Observations- och uppbördsproeenter m. in.:

[9.] att minska förslagsanslaget till observationsoch uppbördsproeenter in. in., nu 15,000 kronor, med

5.000 kronor, eller således till 10,000 kronor;

365,200:

800,000: —

20,000: —

23,120: —

transport kronor 1,208,320: —•

41 Kungl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

Kontroll å tillverkningsafgifter:

[10.] att höja förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsafgifter från 750,000 kronor till 1,100,000 kronor, eller således med..................................................

Omkostnader för finansdepartementets bankhy rit:

[11.] att, under förutsättning att den af Kungl. Maj:t denna dag beslutade proposition till Riksdagen med förslag till ändrad lydelse af vissa §§ i lagen angående solidariska bankbolag den 18 september 1903 och i lagen angående bankaktiebolag af samma dag vinner Riksdagens bifall, det å riksstatens sjunde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget för kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter, högst 8,000 kronor, måtte ur riksstaten uteslutas samt därstädes i stället såsom ordinarie anslag uppföras ett förslagsanslag till omkostnader för finansdepartementets bankbyrå med högst 7,000 kronor.

Restitutioner:

[12.] att höja förslagsanslaget till restitutioner från 75,000 kronor till 135,0( 0 kronor, eller således med.......................................................................................

Ålderstillägg:

[13.] att höja det å sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg från 45,466 kronor till 55,000 kronor, eller således med.............................. »

Rese- och traktamentspenningar:

[14.] att höja det å sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar från 18,769 kronor till 50,000 kronor, eller således med »

transport kronor

Bih. till Rihsd. Prof. 1906. Iso Sami. l:a Afd.

1,208,320: —

350,000: --

60,000: —

9,534: —

31,231: — 1,659,085: —

42 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

Skrifmaterialier ock expenser, ved in. in.:

[15.] att höja det å sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. från 61,568 kronor till 80,000 kronor, eller således med......................................................................... »

Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag föreslår Kungl. Maj:t icke någon

ändring. ____

summa kronor

Afdrages härifrån den föreslagna minskningen i anslaget till observations- och uppbördsprocenter

m. in..................................................... kronor 5,000: —

jämte det belopp, hvarmed det å hufvudtiteln hittills uppförda anslaget för kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter öfverskjuter det belopp, hvartill anslaget till bestridande af kostnaderna för finansdepartementets bankbyrå blifvit föreslaget, ................................................... » 1,000: —

eller tillhopa »

skulle förhöjningen på det hela å de ordinarie

anslagen blifva............. kronor

Lägges till den förenämnda förhöjningen summan af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat............ »

skulle, under förutsättning af bifall till Kungl.

Maj:ts förslag, slutsumman af sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag för år 1907 blifva.................................. kronor

1,659,085: —

18,432: —

1,677,517: —

6,000: — 1,671,517: —

8,560,893: —

10,232,410: —

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

43 Extra anslag.

Under åberopande af ofvannämnda protokoll öfver finansärenden för denna dag, föreslår Kung]. Maj:t Riksdagen att under denna hufvudtitel å extra stat för år 1907 bevilja till:

[16.] ordnande och registrerande af vissa handlingar i kammararkivet återstoden af förut beviljadt

anslag å 10,000 kronor,................. kronor 5,000: —

[17.] förstärkning af statskontorets arbetskrafter.. » 3,000: —

[18.] ersättning för af statskontoret gjorda förskott » 211,774: —

[19.] förstärkning af arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen.................. .................................................... » 15,000:

[20.] underhåll och reparationer af publika byggnader______________________________________________________________-____________________ » 50,000: -

[21.] utförande af underhållsarbeten vid Borgholms slottsruin, af förut beviljadt anslag å 20,000 kronor,

däraf 5,000 kronor anvisats för år 1906,........ » 5,000:

[22.] bestridande af kostnader för handläggning hos kommerskollegium af ärenden rörande svenska fartygs registrering......................................~......................... » 7,500: —

[23.] beredande af arfvode åt ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium.................—..................... » 2,000:

Därjämte föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att på extra stat för år 1907 bevilja

[24.] dels till förstärkning under år 1907 af arbetskrafterna å kommerskollegii afdelning för närings-

statistik.------------ * 8,860:

dels ock till gäldande af de belopp, som statskontoret anbefallts att för beredande af förstärkning af arbetskrafterna å samma afdelning under åren 1905

och 1906 förskjuta,.................... » 15,440: —-

Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att på extra stat för år 1907 anvisa

[25.] för arbetsstatistiska undersökningar............... » 24,852: —

[26.] till arfvode åt en vaktmästare hos kommerskollegium............................................................................. » 800:

[27.] såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och aflönande af en andre lärare vid samma skola ...........................................JJ_-.................. »_____4,800:

transport kronor 354,026: —

44 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1. om statsverket 1906.

transport kronor

[28.] till föreningen för svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande af dess verksamhet under år

1907....................................................................................... »

[29.] till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola,

Frans Schartaus praktiska handelsinstitut,...................... »

[30.] dels till befrämjande af afsättning i främmande länder af alster af svensk industri och svenska

näringar.............................................................................. »

dels ock — utöfver det belopp af 18,000 kronor,

som för sistnämnda ändamål anvisats å extra stat för år 1906 — till bestridande af de med mejeri- eller konsulentbefattningen i London förenade resekostnader

och expenser under samma år ytterligare...................... »

med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1906 disponera sistnämnda belopp;

[31.] till handelsstipendier........................................ »

[32.] till Sveriges allmänna exportförening såsom

bidrag till föreningens verksamhet under år 1906 ______ »

med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1906 disponera beloppet;

[33.] till bergsskolorna i Filipstad och Falun........ »

[34.] till anordnande af fabriksinspektion ............ »

[35.] till ersättning till sjömanshusen.................... »

[36.] till arfvode åt en extraordinarie aktuarie i

statistiska centralbyrån.................. »

[37.] till förstärkning af de till arfvoden åt tillfälliga biträden hos samma ämbetsverk samt till vikariatsersättningar därstädes å ordinarie stat anslagna

medel...................... »

[38.] till utarbetande af en aflönings- och pensionsstatistik................... »

Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att på extra stat för år 1907 anvisa

[39.] utöfver det af Riksdagen år 1899 till bestridande af kostnaden för utgifvande af en handbok öfver gällande föreskrifter rörande de i rikshufvudboken uppförda anslag och fonder å extra stat för år 1900 anvisade anslag af 6,000 kronor, till bestridande

354,026: — 15,000: — 35,000: — 20,000: —

2,000: —

30,000: — 15,000: —

23,000: — 57,000: — 30,000: —

3,000: —

8,000: — 4,500: —

transport kronor 596,526:

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906. 45

transport kronor 596,526: — af återstående kostnaden för utgifvandet af första delen af en handbok i ämnet samt för utarbetande och utgifvande af en andra del af handboken, af det innehåll,

som i statsrådsprotokollet närmare omförmäles,............ » 6,000: -—

[40.] till brandförsäkring af operabyggnaden i

Stockholm.......................... » 18,314: —

[41.] till bestridande af den statsverket åliggande kostnaden för anbringande af stängsel kring sockerfabriker äfvensom för uppförande af vaktstugor och anordnande af galler och järntrådsnät vid dylika fabriker, såsom förslagsanslag,........................................... » 300,000: —

med rätt för Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera beloppet.

Kungl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen

[42.] att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet för denna dag angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i finansdepartementets afdelning af Kungl. Maj :ts kansli samt till finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å extra stat för år 1907 anvisa

såsom förslagsanslag ett belopp af ................................. » 30,000: —

Ytterligare föreslår Ivungl. Maj:t Riksdagen [43.] att, såsom bidrag till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel, på extra stat för år 1907 bevilja.... _ 750: —

tillsammans kronor 951,590: —

En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1906 upptagen och sådan den af Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1900. 11)07.

ordinarie anslag 8,560,893: — 10,232,410: — således ökning kronor 1,671,517: — extra__737,707:— 951,590:— > > » 213,883: —

summa kronor 9,298,600: — 11,184,000: — således ökning kronor 1,885,400: —

46 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

O

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant................................................................................. kronor 16,763,884: —

indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag:

friheter......................................................................... » 2,500: —

ersättningar.................................................................. » 507,247: —

tillsammans kronor 17,273,631: —

vill Kung!. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden denna dag*), föreslå Riksdagen beträffande

Kung], biblioteket:

[1.] att det å kungl. bibliotekets stat uppförda anslaget till vikariatsersättning, arfvoden och flitpenningar åt extra biträden, renskrifning, eftermiddagsservis m. m. må höjas från 10,000 kronor till 13,000

kronor, eller med.............. kronor 3,000: —

kommande vid bifall härtill staten för kungl. biblioteket att sluta på ett belopp af 47,700 kronor och anslagstitelns slutsumma, nu 78,700 kronor, att ökas till 81,700 kronor;

Lappmarks ecklesiastikverk:

[2.] att höja förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk från 55,000 kronor till 100,000 kronor,

eller med............................... > 45,000: —

transport kronor 48,000: —

Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde liufvndtiteln”.

Kung!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

47 Universiteten:

transport kronor

[3.] att på ordinarie stat bevilja dels till uppehållande af den praktiska kursen inom juridiska fakulteten vid universitetet i Uppsala ett anslag af 1,500 kronor, dels ock till uppehållande af den praktiska kursen inom juridiska fakulteten vid universitetet i

Lund ett anslag af 1,500 kronor, eller tillhopa ............ »

[4.] att på ordinarie stat bevilja dels till förhöjning af arfvodet till notarien vid juridiska fakulteten vid Uppsala universitet ett belopp af 200 kronor, dels ock till förhöjning af arfvodet till notarien vid juridiska fakulteten vid Lunds universitet ett belopp af 100

kronor, eller tillhopa........................................................ >

[5.] att till arfvode åt en amanuens vid akademiska sjukhusets i Uppsala afdelning för bröstsjuka på ordinarie stat uppföra ett anslag af.................................... »

[6.] att till aflöning åt ytterligare en amanuens vid den kirurgiska kliniken å det akademiska sjukhuset i Uppsala på ordinarie stat bevilja ett anslag af » [7.] att till upprättande af en ordinarie professur i pedagogik vid universitetet i Uppsala på ordinarie stat bevilja ett anslag af................................................. »

däraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande innehafvare af denna professur till ålderstillägg och pension i enlighet med hvad därom för de ordinarie professorerna vid universiteten, med vissa särskilda undantag, är stadgadt;

[8.] att, med uteslutande af de nu för Uppsala universitet uppförda anslagen dels till seminarier för klassiska, nordiska, romanska och germanska språk, historia, statskunskap, filosofi, estetik och litteraturhistoria samt semitiska och slaviska språk, tillhopa 5,000 kronor, dels till undervisningsmateriell för seminariet för sanskrit och jämförande indo-europeisk språkforskning 150 kronor, på ordinarie stat för nämnda universitet bevilja till seminarier för klassiska, nordiska och romanska språk, tyska språket, engelska språket,

transport kronor

48,000: —

3,000: —

300: —

900: —

900: —

6,000: —

59,100: —

48 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

historia, statskunskap, filosofi, estetik och litteraturhistoria, semitiska och slaviska språk samt sanskrit och jämförande indo-europeisk språkforskning 6,460 kronor, däraf till arfvoden 1,900 kronor samt till inköp af böcker och annan undervisningsmateriell äfvensom tillfälliga utgifter 4,560 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t. att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af departementschefen till nämnda statsrådsprotokoll angifna grunder bestämma dessa anslags fördelning mellan de olika seminarierna;

kommande härigenom att orsakas en anslagsökning af » [9.] att till materiell och uppvärmning vid institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala på ordinarie stat bevilja ett belopp af 6,800 kronor och sålunda höja årsanslaget till nämnda

institution med.................................................................. >

[10.] att till arfvode åt eu instrumentmakare vid universitetet i Uppsala på ordinarie stat uppföra ett belopp af............................................................................ »

[11.] att på ordinarie stat för universitetet i Lund bevilja:

till höjning af anslaget till materiell för den medicinska kliniken._____________________________________ kronor 450: —

till höjning af anslaget till materiell för den kirurgiska kliniken.......... » 200: —

till materiell för den obstetrisk-

gynekologiska kliniken .......................... > 500: —

till materiell för den oftalmiatriska

kliniken ................................................. » 500: —

eller tillhopa för nämnda ändamål.. .................... »

[12.] att för höjning af årsanslaget till patologisktanatomiska institutionen vid universitetet i Lund på

ordinarie stat anvisa ett belopp af................................... »

[13.] att till förhöjning af det. till amanuensen å den patologiska afdelningen af den patologiskt-anatomiska institutionen vid universitetet i Lund utgående arfvodet från dess nuvarande belopp, 500 kronor, till 900 kronor, på ordinarie stat bevilja ett belopp af______ »

transport kronor

59,100: —

1,310: —

6,800: —

500: —

1,650: —

1,300: —

400: — 71,060: —

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

[14.] att — med uteslutande ur riksstaten af det till aflöning åt en laborator i experimentell fysiologi vid universitetet i Lund beviljade anslaget å 4,500 kronor — till upprättande vid nämnda universitet af en extra ordinarie professur i farmakologi på ordinarie stat uppföra ett belopp af 4,500 kronor, däraf 3,300 kronor såsom lön och 1,200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande innehafvare af denna professur till ålderstillägg i enlighet med hvad därom för de extra ordinarie professorerna vid universiteten, med vissa särskilda undantag, är stadgadt;

[15.] att för höjning af det till den zoologiska institutionen vid universitetet i Lund utgående anslaget

å ordinarie stat bevilja ett belopp af........................---

kommande bifall till hvad i punkten 14 föreslagits icke att föranleda ändring af anslaget till universiteten;

hvaremot, därest hvad under punkterna 3 13

samt 15 föreslagits varder bifallet, nyssnämnda anslag, nu 880,824 kronor, kommer att ökas med sammanlagdt 25,260 kronor, eller till 906,084 kronor;

Allmänna läroverken:

[16.] att för tillsättande af vissa utaf de lärarbefattningar, hvilka äro erforderliga för fyllande af den 1904 års Riksdag förelagda normalstaten för de allmänna läroverken, bevilja på ordinarie stat anslag till 2 lektors-, 27 adjunkts- och 14 ämneslärarinnebefattningar, att på de olika läroverken fördelas, på sätt i nämnda statsrådsprotokoll angifvits, samt att för detta ändamål äfvensom för genomförande af den för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken fastställda nya Inne- och pensionsregleringen med afseende å i samma statsrådsprotokoll omförmälda 14 rektors-, 34 adjunkts-,

14 teckningslärar-, 14 gymnastiklärar- och 14 musiklärarbefattningar höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken med.............................................—..... >J_____

transport kronor

Bih. till RiJcscl. Prof. 1906. 1:a Sami. l:a Afd.

71,060: —

2,200: —

207,750: — 281,010: —

50 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor 281,010 [17.] att öka det för de allmänna läroverken uppförda anslaget till arfvoden åt skolläkare från dess nuvarande belopp, 8,500 kronor, till 9,550 kronor,

eller med............................................................................. » 1,050

[18] att höja det för de allmänna läroverken uppförda anslaget till extra arfvoden åt teckningslärare från 57,000 kronor till 95,000 kronor, eller med......... » 38,000

kommande, under förutsättning af bifall till hvad i punkterna 16—18 föreslagits, reservationsanslaget till de allmänna läroverken, nu 5,033,549 kronor, att ökas med 246,800 kronor, eller till 5,280,349 kronor;

[19.] att medgifva, att de docenter vid Stockholms och Göteborgs högskolor, hvilka uppbära ersättning till belopp ungefärligen motsvarande docentstipendium vid universiteten, så ock därutöfver ett antal af högst 5 docenter vid hvardera högskolan i den ordning, de vid högskolan sinsemellan intaga efter den dag, hvars och ens förordnande blifvit af kanslern för rikets universitet stadfäst, må, såvidt de vunnit behörighet till anställning vid allmänt läroverk, äga att, enligt de närmare bestämmelser, som af Kungl. Maj:t meddelas, efter befordran vid de allmänna läroverken för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo den tid, dock ej utöfver tre år, de med nit och skicklighet deltagit i undervisningen vid vederbörande högskola;

kommande bifall härtill icke att föranleda ökning af reservationsanslaget till de allmänna läroverken;

Högre skolor för kvinnlig- ungdom:

[20.] att dels, med ändring i vissa delar af hithörande af Riksdagen fastställda föreskrifter, stadga, att för tilldelande af statsunderstöd åt högre skolor för kvinnlig ungdom samt åt sådana samskolor, hvilka upprättats å orter, där allmänt läroverk för gossar ej finnes, och före utgången af år 1902 fullgjort då gällande villkor för erhållande af understöd från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom, äfvensom åt sådana sa in-

transport kronor 320,060:

Kuncjl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

skolor, som upprättas å orter, hvilkas läroverk enligt 1904 års Riksdags och Kungl. Maj:ts beslut underkastats indragning, skola gälla följande grunder:

a) att skolan, oberäknad! så kallade förberedande klasser, skall meddela undervisning i minst fem årsklasser och under senaste tre år, hvarunder statsunderstöd åtnjutits, hafva haft i medeltal minst 30 lärjungar, tillhörande sistnämnda årsklasser, eller beträffande nytillkommande skola, vid den tid, då ansökning om statsbidrag göres, räkna minst 30 lärjungar i sist berörda klasser;

b) att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande skola lämna bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet;

c) att åt skola, som i a) nämnts, kan tilldelas statsunderstöd af högst 45 kronor för hvar och en af dess lärjungar i klasserna öfver de förberedande, med iakttagande härvid, dels att detta understöd må utgå med högst 4,500 kronor till hvarje skola, dels att hvarje i a) nämnd skola, som meddelar undervisning i huslig ekonomi, må för detta ändamål kunna tilläggas ett särskild! understöd af högst 500 kronor;

d) att skolan står under inseende af en af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk utsedd inspektor samt att legitimerad läkare är anställd vid skolan;

e) att det genom intyg af skolans inspektor, till hvilket bör vara fogadt infordradt yttrande af skolans läkare, blifvit styrkt, att anordningarna vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande och undervisningen så ordnad, att öfveransträngning därigenom icke föranledes;

f) att ämneslärarinna, som har sin hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna öfver de förberedande, skall för tjugufyra timmars undervisning i veckan under trettiosex läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar inberäknade, erhålla aflöning, uppgående minst till ordinarie folkskollärarinnas inom

transport kronor

320,060: —

320,060: —

52 Kungl. Majits nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor samma kommun för åtta månaders tjänstgöring bestämda lägsta aflöning med inberäknande af naturaförmånerna, eller, om ordinarie folkskollärarinna icke är inom kommunen anställd, lägsta lagstadgade lön för ordinarie folkskollärarinna, likaledes med inberäknande af naturaförmånerna, samt för mindre eller större antal läsveckor eller veckotimmar i proportion härtill;

g) att lärjungar till det antal, som af Kungl. Maj:t bestämmes, skola erhålla undervisning i skolan dels kostnadsfritt och dels mot en årsafgift, som icke öfverstiger 50 kronor;

h) att årlig berättelse skall afgifvas om skolans verksamhet; samt

i) att skolan skall vara underkastad den kontroll och de bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva;

dels förklara: 1) att åt redan befintlig, statsunderstödd flickskola å ort, där enligt 1904 års Riksdags och Kungl. Majits beslut statssamskola upprättas, må, äfven om det under a) upptagna villkoret icke är uppfylldt, tilldelas statsunderstöd under statssamskolans utveckling, efter hvars slutliga genomförande understöd ej vidare må utgå; 2) att det under f) upptagna villkoret skall intill år 1909 tillämpas endast med afseende å statsbidrag till skola, som vid 1902 års utgång ej var i åtnjutande däraf, äfvensom, hvad angår en vid nämnda tidpunkt af staten understödd skola, endast för tilldelande åt densamma af statsbidrag till högre belopp än den då uppbar; samt 3) att understöd icke må för samma skola beviljas både från anslaget till understöd åt enskilda läroverk och från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom;

dels ock höja anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom från 347,500 kronor till 380,000 kronor, eller med............................................................................... »

Högre lärarinneseminariet:

[21.] dels medgifva sådan ändring i nu gällande lönereglering för högre lärarinneseminariet, att ämnes-__

transport kronor

320,060:

32,500:

352,560:

53 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

lärarinna vid nämnda läroanstalt må från och med år 1907 åtnjuta lön i fyra lönegrader å l) 1,350 kronor,

2) 1,700 kronor, 3) 2,050 kronor och 4) 2,400 kronor jämte tjänstgöringspenningar å respektive 750, 900,

1,050 och 1,200 kronor, med iakttagande därvid att, intill dess ny allmän författning angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension trädt i kraft, å nämnda löneförmåner skola afgå och åt statsverket besparas, i första lönegraden 40, i andra lönegraden 50, i tredje lönegraden 60 och i fjärde lönegraden 70 kronor,

dels ock för ändamålet höja anslaget till högre lärarinneseminariet från 53,500 kronor till 53,900 kronor, eller med —................—.........-.....—..........................

Pedagogier och folkskolor:

[22.] att nedsätta anvisningen i kontant under anslaget till pedagogier och folkskolor från dess nuvarande belopp, 24,406 kronor, till 4,950 kronor, eller med 19,456 kronor, i följd hvaraf anslaget till pedagogier och folkskolor, med inberäkning af det under rubriken »Indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag: ersättningar» upptagna beloppet, 760 kronor, kommer att i sin helhet uppgå till 5,710 kronor;

Folkundervisningen:

[23.] att, för beredande af ökade anslag till materiell, ved och ljus m. in. vid vissa folkskoleseminarier, höja anslaget till seminarier för folkskollärares

bildande med.............................................-...................—

[24.] att för beredande af erforderliga medel till bestridande af kostnaderna för drift och underhåll af ett skolkök vid folkskoleseminariet, i Landskrona höja anslaget till seminarier för folkskollärares bildande med hvilket anslag, vid bifall till hvad i punkterna 23 och 24 föreslagits, kommer att från dess nuvarande belopp, 532,835 kronor, höjas med sammanlagdt 3,900 kronor, eller till 536,735 kronor; _

352,560: —

400: —

3,300: —

600: —

transport kronor 356,860: —

54 Kungl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

[25.] att höja förslagsanslaget till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare trakter bosatta finnar från 45,000 kronor till 90,000 kronor,

eller med....................................... ................................... »

I afseende å folkundervisningen anmärkes härjämte, att Kungl. Maj:t i särskild nådig proposition denna dag föreslagit Riksdagen

[26.] att, för höjande af lönerna för lärare vid folkskolor m. m. öka förslagsanslaget till lönetillskott

åt lärare vid folkskolor och småskolor med.................. »

eller från dess nuvarande belopp, 6,850,000 kronor, till 8,500,000 kronor.

Kungl. Maj:t föreslår vidare i enlighet med beslut, som innefattas i nämnda statsrådsprotokoll, Riksdagen beträffande folkundervisningen [27.) att höja

dels förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor

från 120,000 kronor till 140,000 kronor, eller med..... »

dels ock förslagsanslaget till understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskolan från 50,000

kronor till 110,000 kronor, eller med............................. »

[28.] att dels för sin del godkänna de af departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll angifna grunderna för utdelande af statsbidrag till främjande af undervisning i slöjd, med rätt för Kungl. Maj:t att, när i särskilda fall omständigheterna därtill föranleda, meddela understöd af statsmedel för ifrågavarande ändamål, utan hinder däraf, att någon afvikelse från nämnda grunder ägt rum,

dels, med ändring af den å riksstatens åttonde hufvudtitel upptagna anslagstiteln »Bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna» till »För anordnande af manlig slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola», höja samma förslagsanslag, nu 240,000

kronor, till 345,000 kronor, eller med........................... »

dels ock höja det under åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget med titel »För anordnande af kvinnlig slöjd i folkskola, mindre folkskola eller sär-

356,860: —

45,000: —■

2,150,000: —

20,000: —

60,000: —

105,000: —

transport kronor 2,736,860:

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

skild slöjdskola», nu uppgående till 90,000 kronor, till

205.000 kronor, eller med................................................ »

I afseende å folkundervisningen anmärkes ytterligare, att Kungl. Maj:t i särskild nådig proposition den 30 december 1905 föreslagit Riksdagen

[29.] att, för att användas såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för undervisning i huslig ekonomi i folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor, på ordinarie stat bevilja ett förslagsanslag med titel »För anordnande af undervisning i huslig ekonomi i

folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor» å.......... »

I enlighet med beslut, som innefattas i nämnda statsrådsprotokoll, föreslår vidare Kungl. Maj:t Riksdagen beträffande folkundervisningen

[30.] att höja förslagsanslaget till bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie för lärare eller lärarinna vid folkskola eller småskola från 75,000 kronor till

100.000 kronor, eller med................................................. »

kommande vid bifall till hvad föreslagits i punkterna 23—30 anslaget till folkundervisningen, nu 7,773,335 kronor, att ökas med 2,613,900 kronor, eller

till 10,387,235 kronor.

Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen beträffande

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

[31.] att de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens stat uppförda anslagen till biblioteket och till samlingarnas ökande i statens historiska museum och kungl. myntkabinettet må sammanslås till ett anslag och, med anslagstitelns ändring till »Underhåll, vård och förökande af de under akademiens inseende ställda statssamlingar», höjas från dessa anslags nuvarande belopp, tillhopa 7,500 kronor, till 10,500

kronor, eller med................................................................ »

kommande vid bifall härtill anslaget till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, nu 39,200 kronor (däraf 1,000 kronor reservationsanslag), att ökas till 42,200 kronor (däraf 1,000 kronor reservationsanslag);

transport kronor

2,736,860: — 115,000: —

90,000: —

25,000:

3,000: —

2,969,860: —

56 Kungi. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 190b.

transport kronor

Naturhistoriska riksmuseum:

[32.] att, med godkännande af vissa, i förut nämnda statsrådsprotokoll angifna förändringar i aflöningsstaten för naturhistoriska riksmuseum äfvensom af i samma statsrådsprotokoll omförmälda bestämmelser för berörda aflöningsförmåners åtnjutande af intendenterna, höja museets aflöningsstat från dess nuvarande belopp,

38,400 kronor, till 47,150 kronor, eller med................

[33.] att minska det under rubriken »Naturhistoriska riksmuseum» upptagna anslaget till materiellen, till inköp af sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde vid de naturhistoriska samlingarnas ordnande med 500 kronor, eller från 20,750 kronor till 20,250 kronor;

kommande, vid bifall till hvad i punkterna 32 och 33 föreslagits, anslagen under rubriken »Naturhistoriska riksmuseum», nu 84,450 kronor, att ökas med 8,250 kronor, eller till 92,700 kronor;

Meteorologiska ceiitralanstalten:

[34.] att dels godkänna ej mindre följande ändringar i meteorologiska centralanstaltens aflöningsstat:

föreståndaren: lön................................kronor 4,000:

tjänstgöringspenningar » 2,000: —

summa kronor 6,000: —

Anmärkning. Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter

10 år med ytterligare 500 kronor.

vikariatsersättning.............................. kronor 250:

än äfven de af departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll föreslagna bestämmelserna för berörda aflöningsförmåners åtnjutande af föreståndaren,

dels ock för tillämpning häraf höja meteorologiska centralanstaltens aflöningsstat från dess nuvarande belopp, 8,000 kronor, till 9,250 kronor, eller med.....------

kommande vid bifall härtill anslagen under rubriken »Meteorologiska centralanstalten», nu 25,050 kronor (däraf

transport kronor

2,969,860:

8,750:

1,250

2,979,860

57 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor 2,979,860: —

16,000 kronor reservationsanslag), att höjas till 26,300 kronor (däraf 16,000 kronor reservationsanslag);

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa Ibarn.

Bih. till Riksd. Prot. 1906. l:a Sami. l:a Afd.

58 Kungl. Afajris nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1906.

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, vill Kungl. Maj:t, på sätt omförmälda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden vidare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1907 anvisa i afseende å

Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl.

Maj:ts kansli:

[39.] för beredande af arfvode å 6,400 kronor, hvaraf 2,000 kronor må anses motsvara tjänstgöringspenningar, åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepartementet................................................................... kronor

[40.] till biträden vid utförande af de inom ecklesiastikdepartementet förekommande statistiska arbetena ........................................... X

6,400:

3,600: —

Riks- och landsarkiven:

[41.] till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän i

riksarkivet........................................................................... >

[42.] till fortsatt utgifvande i tryck genom riksarkivet af sådana skrifter och handlingar, som äro af

vikt för fäderneslandets historia,..................................... »

[43.] till utgifvande genom riksarkivet af Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar, som höra till statsförfattningens historia under tiden 1521—1809,.... »

[44.] till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i

Uppsala................................................................................ x

till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i

Lund............................................................. x

samt för beredande af ökad tillgång till arfvoden

åt extra biträden vid landsarkivet i Vadstena............... »

med rätt för Kungl. Maj:t, hvad angår hvardera af de två förstnämnda beloppen, att, om särskilda

3,000:

3,000:

1,500:

1,800:

1,800:

1,300:

transport kronor 22,400:

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

förhållanden skulle därtill föranleda, bestämma om medlens användande till ersättning åt flera extra biträden vid landsarkivet i fråga;

Kungl. biblioteket:

[45.] dels till redigering af den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens

21:a årgång, omfattande år 1906,.................................. »

dels ock för redigering af ett tioårsregister till samma accessionskatalogs ll:e—20:e årgångar.............. »

Nationalmuseum:

[46.] för vård, underhåll och tillökning af statens

konstindustriella samlingar................................................ »

[47.] för anordnande af nattlig bevakning vid na-

tionalmuseibyggnaden........................................................

[48.] för biträde vid vård och tillhandahållande af handtecknings- och gravyrsamlingen i nationalmuseum äfvensom för vetenskaplig bearbetning af museets samlingar ................................................................................. »

[49.] för systematiskt genomforskande samt beskrifvande och förtecknande i erforderliga delar genom lämpliga personer, företrädesvis extra ordinarie tjänstemän vid nationalmuseum, enligt plan, som intendenten bestämmer, af sådana i Sverige befintliga samlingar, innehållande hittills icke fackmässigt undersökta konstverk eller märkligare konstslöjdföremål, som afses i intendentens underdåniga skrifvelse den 28 september 1904, af förut beviljadt anslag....................................... »

Lifrustkammaren:

[50.] för tillsyn, underhåll och vård af samlingarna.................................................................................... »

transport kronor

22,400: —

1,500: — 3,000: —

5,100: — 2,000: —

2,000: —

2,000: —

6,200: — 44,200: —

60 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

Domkapitlens expeditioner:

[51.] till förstärkande af ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner.................................................. »

Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen beträffande Universiteten:

[52.] att för anställande under ytterligare sex år vid universitetet i Uppsala af lektorer i tyska, franska och engelska språken bevilja ett anslag af 54,000 kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisa....... »

[53.] att till uppehållande vid universitetet i Uppsala af undervisning i nordisk och jämförande fornkunskap på extra stat för år 1907 anvisa.................... »

[54.] att till arfvode åt en assistent vid institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet

i Uppsala på extra stat för år 1907 bevilja ________________ »

[55.] att till aflöning åt en assistent vid det meteorologiska observatoriet i Uppsala samt till bestridande af löpande utgifter för de vid observatoriet anordnade seismologiska undersökningarna på extra stat

för år 1907 bevilja............................................................ »

[56.] att till uppförande af en nybyggnad för den fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala på extra

stat för år 1907 anvisa af förut bevilja»!! belopp........ »

[57.] att till arfvode åt ytterligare en amanuens vid fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala på

extra stat för år 1907 bevilja ....................................... »

[58.] att till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket i Uppsala på extra

stat för år 1907 anvisa................................................... »

Kungl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i afseende å universiteten

[59.] att dels, med godkännande af den i förut berörda statsrådsprotokoll omförmälda öfverenskommelsen rörande af studentkåren erbjuden gåfva å 80,000

transport kronor

44,200: —

2,970: —

9,000: — 2,500: — 1,500: —

2,000: — 75,000: — 500: —

3,500: —

141,170: —

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

kronor, bevilja ett anslag å 174,740 kronor att, jämte erforderlig del af samma gåfva och sedan i öfverenskommelsen angifven deposition ägt rum, användas till uppförande af gymnastikbyggnad vid universitetet i Uppsala, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar och förslag, samt af berörda anslag

på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af............

dels ock medgifva, att till utrymme för idrottsplats må åt universitetet upplåtas ett å uppgjord situationsplan angifvet jordområde om 3,42 hektar af de landshöfdingen i Uppsala län förut på lön anslagna, numera till statsverket indragna löningsjordarna inom Uppsala stads område, att tillträdas den 14 mars 1907, med rätt för vederbörande arrendator af samma jordområde att därefter åtnjuta ett årligt afdrag å arrendet af 255 kronor och med skyldighet för universitetet ej mindre att till arrenda torn "utgifva ersättning för den förlust, honom tillskyndas genom områdets afträdande före kontraktstidens utgång, än äfven att, därest området icke vidare kommer att användas till idrottsplats vid universitetets gymnastiska institution, återställa detsamma till statsverket i enahanda skick, som det vid upplåtelsen befinnes äga;

[60.] att för utgifvande i tryck af vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, på extra

stat för år 1907 anvisa ett belopp af.............................

att användas enligt de närmare föreskrifter, Kungl.

Maj:t kan finna godt bestämma;

[61.] att för anordnande af kostnadsfri propedevtisk undervisning i allmän kirurgi vid universitetet i Lund på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag af [62.] att för anställande vid universitetet i Lund af lektorer i tyska, franska och engelska språken på extra stat för år 1907 anvisa, af förut beviljade anslag, återstoden —.................................................-.................... *

141,170: —

50,000: —

5,000: —

1,500; —

9,000: —

transport kronor 206,670: —

62 Kungl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

[63.] att för aflönande af en föreståndare för universitetets i Lund historiska museum samt mynt- och medaljkabinett på extra stat för år 1907 bevilja ett

belopp af.............................................................................. »

med skyldighet för föreståndaren att utföra det arbete, som det mindre akademiska konsistoriet finner skäl att bestämma;

[64.] att till arfvode åt en amanuens vid universitetets i Lund konstsamlingar på extra stat för år 1907 bevilja ett belopp af............................................................. »

[65.] att för uppehållande af undervisning i entomologi och vård af de entomologiska samlingarna vid universitetet i Lund på extra stat för år 1907 anvisa

ett belopp af.......................... »

att utgå under förutsättning att fullt lämplig person för tjänstgöringens bestridande finnes att tillgå;

[66.] att för inköp af instrument och inredningsartiklar för fysiska institutionen vid universitetet i Lund på extra stat för år 1907 anvisa, af förut bevil-

jadt anslag, återstående beloppet............................... »

[67.] att till ökning och komplettering af utrustningen vid zoologiska institutionen vid universitetet i Lund bevilja ett anslag af 10,000 kronor och däraf

på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af............ »

[68.] att till arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i Lund på extra stat för år 1907 anvisa

ett belopp af............................................ »

[69.] att såsom personligt lönetillägg åt kamreraren vid universitetet i Lund Oscar Gerhard Regnell på extra

stat för år 1907 anvisa.................................................... »

däraf 150 kronor såsom tjänstgöringspenningar.

[70.] att till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid rikets universitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet på extra stat

för år 1907 bevilja ett anslag af.................................... »

[71.] att dels medgifva, att tillfällig löneförbättring för år 1907 må till vissa befattningshafvare vid uni-

206,670: —

2,000: —

500: —

3,000: —

2,500: —

2,500: — 2,500: —

750: —

10,000: —

transport kronor 230,420: —

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

versiteten i Uppsala och Lund utgå enligt följande grunder:

att extra ordinarie professorerna i Uppsala må, med undantag af extra ordinarie professorerna i psykiatri och växtbiologi, åtnjuta, därest de innehafva begynnelselön eller berättigats uppbära allenast ett ålderstillägg, hvardera 910 kronor, däraf 410 kronor såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar, samt, om de berättigats uppbära två ålderstillägg, hvardera 410 kronor, att tilläggas lönen;

att de tre laboratorerna äfvensom observatorn vid nämnda universitet må åtnjuta hvardera 940 kronor, däraf 440 kronor såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar;

att vice bibliotekarierna vid samma universitet må åtnjuta hvardera 500 kronor, att tilläggas lönen;

att den nuvarande extra ordinarie professorn i praktisk teologi och moralteologi vid universitetet i Lund må, därest han under år 1907 fortfarande innehar sin befattning, åtnjuta 220 kronor såsom lön;

att öfriga extra ordinarie professorer vid sistnämnda universitet, med undantag af den andra extra ordinarie professorn inom den teologiska fakulteten, må åtnjuta, därest de innehafva begynnelselön eller berättigats uppbära allenast ett ålderstillägg, hvardera 1,000 kronor, däraf 500 kronor såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar, samt, därest de berättigats uppbära två ålderstillägg, hvardera 500 kronor, att tilläggas lönen;

att laboratorn i kemi äfvensom observatorn vid samma universitet må åtnjuta hvardera 1,000 kronor, däraf 500 kronor såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar; samt

att vice bibliotekarien därsammastädes må åtnjuta 500 kronor, att tilläggas lönen;

dels ock för bestridande af berörda löneförbättringar på extra stat för år 1907 anvisa ett förslagsanslag af........................................................................................ »

230,420: —

40,000: —

transport kronor 270,420: —

64 Kungl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor 270,420: — Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen i afseende å

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[72.] att dels medgifva, att tillfällig löneförbättring för år 1907 må till enhvar af extra ordinarie professorerna vid institutet, med undantag af extra ordinarie professorn i psykiatri, samt till hvardera af de fast anställda två laboratorerna därstädes utgå med 1,000 kronor, däraf 500 kronor såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar; dock att för de extra ordinarie professorer, hvilka med inberäknande af ålderstillägg åtnjuta en aflöning af 5,500 kronor, löneförbättringen skall utgöra 500 kronor, att tilläggas lönen; dels ock för berörda ändamål på extra stat för år

1907 anvisa ett förslagsanslag af.................................... » 10,000: —

äfvensom å extra stat för år 1907 bevilja [73.] till arfvode åt en amanuens vid institutets

medicinska poliklinik å serafimerlasarettet..................... » 750: —

[74.] till arfvode åt en amanuens vid institutets

kirurgiska poliklinik å serafimerlasarettet........................ » 750: —

[75.] till arfvode åt en amanuens vid institutets

oftalmiatriska poliklinik å serafimerlasarettet................. » 750: —

[76.] till arfvode åt en amanuens vid institutets

gynekologiska klinik å Sabbatsbergs sjukhus................ » 900: —

[77.] till arfvode åt en amanuens vid institutets

syfilidologiska klinik å sjukhuset Sfi Göran.................. » 900: —

[78.] till städning och uppassning vid institutets

hygieniska institution........................................................ » 500: —

[79.] till en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn ................................ » 1,800: —

och till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm .................................................................................... » 2,800: —

under villkor, hvad sistnämnda anslag beträffar, att Stockholms stad för polikliniken tillskjuter samma belopp för år 1907;

[80.] till anskaffande och underhåll af materiell för oftalmiatriska kliniken vid institutet........................ » 500: —

transport kronor 290,070:

Kungi. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

[81.] till bekostande af teckningar i vetenskapliga ändamål vid institutet...................................................... »

[82.] för upprätthållande af den institutet åliggande undervisningen och sjukvården vid vissa obstetriska och gynekologiska kliniker under den tid af år 1907, hvarunder de ordinarie lärarna vid institutet icke ombesörja nämnda undervisning och sjukvård............... »

Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att på extra stat för år 1907 anvisa i afseende å

Allmänna läroverken:

[83.] för tillfällig löneförbättring åt lärare vid allmänna läroverk, som skola ombildas till sarnskolor

eller indragas, ...............-.............................-...................... 5

att utgå efter samma grunder som under åren 1905 och 1906;

[84.] till arfvoden åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna läroverken.............................................. »

[85.] till arfvode åt en amanuens hos öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk............................................ »

Högre skolor för kvinnlig ungdom:

[86.] till resestipendier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid högre skolor för kvinnlig ungdom och sarnskolor under de villkor och bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna godt föreskrifva, —............................... »

Högre lärarinneseminariet:

[87.] till täckande af brist i högre lärarinneseminariets anslag vid 1905 års slut samt uppehållande af

undervisningen vid seminariet ........................................ »

[88.] för uppehållande af den valfria fjärde årskursen vid seminariet........................................................ »

för undervisning i huslig ekonomi vid seminariet och den därmed förenade normalskolan för flickor » samt för beredande af ökadt utrymme för seminariet och normalskolan genom förhyrande af lämplig lokal under ett år, räknadt från den 1 oktober 1906,_»

transport kronor

Bih. till RiJcsd. Prof. 1906. l:a Sami. l:a Afd.

290,070: — 1,500: —

1,500: —

26,250: —

248,000: — 1,500: —-

6,000: —

15,000: — 3,000: — 5,000: —

3,000: —

600,820: - 9

66 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

Folkundervisningen:

[89.] till utförande af vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminariet i Härnösand äfvensom anskaffande af gymnastikattiralj för seminariet, af förut beviljadt

anslag, återstoden..............................................................

[90.] dels till inredning af de nj^a lokalerna för folkskoleseminariet i Härnösand ett belopp af 19,670 kronor, dels till trädgårdsanläggning å samma seminariums nya tomt ett belopp af 9,000 kronor, dels ock till beredande af medel för böjning af det till seminariet utgående anslaget till materiell, ved och ljus m. m. under år 1907 ett belopp af 2,375 kronor, eller

således sammanlagdt ett belopp af.................................. »

[91.] till uppförande af ny byggnad för folkskoleseminariet i Stockholm samt till anskaffade af gymnastikattiralj m. m. af redan beviljadt anslag............... »

Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen i afseende å folkundervisningen

[92.] att dels medgifva, att statens rätt till en i stadsfullmäktiges i Växjö enligt beslut den 30 november 1904 gjordt anbud afsedd del af den utaf folkskoleseminariet i nämnda stad disponerade tomten jämte den nuvarande seminariebyggnaden må mot utbyte af annan mark öfverlåtas till Växjö stad i öfverensstämmelse med samma anbud,

dels ock bevilja för erläggande af en enligt nyssnämnda beslut fordrad mellangift ett belopp af 5,000 kronor samt till utförande å den tillökade seminarietomten, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med därför uppgjorda ritningar och förslag, af nya byggnader för seminariet äfvensom anskaffande af gymnastikattiralj för seminariet ett belopp af 266,250 kronor, eller sammanlagdt 271,250 kronor, och däraf på extra stat för

år 1907 anvisa.................................................................... t

[93.] att, för inredning af ett skolkök vid folkskoleseminariet i Landskrona och inköp af inventarier till detsamma, å extra stat för år 1907 bevilja ett anslag af »

transport kronor

600,820: —

86,000: —

31,045: — 100,000: —

90,000: —

2,000: — 909,865: —

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1906.

transport kronor

[94.] att, till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af öfverintendentsämbetet uppgjorda ritningar, af en skolköksbyggnad vid seminariet i Murjek för bildande af lapska småskollärare och småskollärarinnor samt till gräfvande och beklädnad af en brunn vid seminariet, på extra stat för år 1907 bevilja ett

belopp af............................................................................. >

[95.] att, för beredande åt folkskoleseminarierna i Skara, Umeå och Uppsala af ökade anslag för år 1906 till materiell, ved och ljus m. m., på extra stat för år 1907 bevilja ett belopp aU_............................................... »

[96.] att, för uppehållande af undervisning uti folkskolans högre afdelning vid de med folkskoleseminarierna i Kalmar, Landskrona, Strängnäs och Härnösand förenade öfningsskolorna, på extra stat för

år 1907 bevilja ett belopp af ......................................... »

[97.] att, till anordnande, i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva, af repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare, på extra stat för år 1907 anvisa ett anslag af................................................................................ »

[98.] att dels, för beredande af möjlighet till skolgång för fattiga, på längre afstånd från skolorna boende skolpliktiga barn inom Vilhelmina, Risbäcks, Stensele, Sorsele, Tärna och Arjepluogs församlingar,

på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag å ............ »

att användas enligt de närmare bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna godt meddela;

dels ock, af redan beviljadt anslag, på extra stat för år 1907 anvisa återstoden......................................... »

att användas såsom bidrag till uppehållande af en mellan byarna Gargaur, Brännäs och Mullholm inom Arjepluogs församling flyttande folkskola;

[99.] att till understöd åt mindre bemedlade manliga och kvinnliga lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel, må, under villkor att sådant understöd endast får tilldelas elev, som är i den ålder, att före kursens slut komma att uppnås af

transport kronor

909,865: —

25,725: —

2,100: —

7,100: —

10,000: —

10,000: —

600: —

965,390: —

68 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor manlig elev aderton år och af kvinnlig elev sexton år, samt i öfrigt enligt de närmare bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år

1907 anvisas ett belopp af.............................................. »

[100.] att till resestipendier åt rektorer samt Övriga lärare och lärarinnor vid folkskoleseminarierna, under de villkor och bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, anvisa på extra stat för år

1907 ett belopp af.........................................-.................. »

[101.] att till resestipendier åt folkskollärare och folkskollärarinnor, enligt de villkor och bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för är 1907 uppföra ett anslag af.......................... »

Kungl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i afseende å

De tekniska läroverken:

[102.] att dels bevilja tillfällig löneförbättring för år 1907 till belopp af 1,000 kronor för en hvar af följande lektorer vid tekniska högskolan, nämligen lektorerna i beskrifvande geometri och ritkonst, i allmän fysik, i skeppbyggnadskonst, i metallurgi och hyttkonst, i geodesi och topografi, i konstruktion af maskinelement och hissinrättningar, i elementarmekanik och beskrifvande maskinlära samt i elektrokemi;

dels förklara, att af nämnda tillfälliga löneförbättring 500 kronor skola betraktas såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar;

dels ock för ändamålet på extra stat för år 1907

anvisa ett belopp af.......................................................... »

[103.] att, till förstärkning af lärarkrafterna vid tekniska högskolan, på extra stat för år 1907 anvisa

ett belopp af ..................................................................... »

[104.] att, till anskaffande af undervisningsmateriell för den elektrotekniska fackskolan vid tekniska högskolan, på extra stat för år 1907 anvisa ett anslag af t>

transport kronor

965,390: —

35,000: —

2,000: —

4,000: —

8,000: —

16,500: —

15,000: — 1,045,890: —

69 Kungl. Maj:tt nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

[105.] att dels bevilja tillfällig löneförbättring för år 1907 åt följande lärare vid Chalmers tekniska läro-

anstalt med

för föreståndaren................................ kronor 1,000:

» 8 lektorer 1,000 kronor hvardera » 8,000: —

» läraren i verkstadsarbete............. » 500: —

* andra läraren i byggnadslära...... » 500: —

> » » .» matematik........- » 750: —

» » ■» » allmän kemi....... » 750: —

» läraren i skeppsbyggeri............ » 750: —

» » * frihandsteckning____________ » 650: —

dels förklara, att af den lektorerna tillkommande löneförbättring 500 kronor skola betraktas såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar,

dels ock för nu ifrågavarande ändamål på extra

stat för år 1907 anvisa ett belopp af............................

I afseende å de tekniska läroverken föreslår Kungl. Maj:t härjämte riksdagen att på extra stat för år 1907 bevilja

[106.] till bestridande af kostnaderna för uppförande vid Chalmers tekniska läroanstalt af en ny verkstadsskorsten, i enlighet med uppgjord ritning och

kostnadsförslag,...................................................................

[107.] till förstärkning af lärarkrafterna vid tekniska skolan i Stockholm 2,000 kronor samt till inköp och underhåll af inventarier och undervisningsmateriel!

vid samma skola 750 kronor, eller tillhopa....................

[108.] för utförande af ny elektrisk belysnings-

anordning i tekniska skolans i Stockholm lokaler........

[109.] för uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Norrköping till betjäningens aflöning 250 kronor, till lyshållning, uppvärmning in. m. 1,300 kronor, till assistenter och repetitörer 400 kronor, till undervisningen i främmande språk 400 kronor, till höjd aflöning åt läraren i frihandsteckning 150 kronor, till bibliotek och samlingar 300 kronor, till ny verkstadsmateriell 10,500 kronor samt till nya

1,045,890: —

12,900: —

6,000: —

2,750: — 9,300: —

transport kronor 1,076,840: —

70 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

belysnings- och motoranläggningar 3,400 kronor, eller

tillhopa................................................................................ »

[110.] för uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Malmö till betjäningens aflöning 850 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. in.

1,700 kronor, till en parallellafdelning i första årskursen 3,500 kronor, till en parallellafdelning i andra årskursen 4,000 kronor, till en parallellfackafdelning i tredje årskursen 1,500 kronor samt till inköp af under-

visningsmateriell 500 kronor, eller tillhopa................... »

[111.] för uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Örebro till betjäningens aflöning 750 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m.

3,300 kronor, till arfvode åt en extra lärare i ren matematik och fysik i skolans parallellafdelningar 2,500 kronor, till en parallellafdelning i första årskursen 2,475 kronor, till en parallellafdelning i andra årskursen 3,680 kronor, till en parallellafdelning i tredje årskursen 3,340 kronor samt till inköp af en snabbsvarf 2,000

kronor, eller tillhopa......................................................... »

[112.] för uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Borås till undervisning i verkstadsarbete 700 kronor, till undervisning i svenska och främmande språk 500 kronor, till undervisning i frihandsteckning 200 kronor, till betjäningens aflöning 850 kronor samt till lyshållning, uppvärmning m. m.

l, 600 kronor, eller tillhopa............................................. »

[113.] för uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Härnösand till undervisning i svenska språket 200 kronor, till undervisning i främmande språk 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning

m. m. 2,900 kronor samt till betjäningens aflöning

850 kronor, eller tillhopa ................................................ }

Kungl. Maj:t föreslår ytterligare Riksdagen beträffande de tekniska läroverken

[114.] att dels till understöd för tre år åt lägre tekniska yrkesskolor på i förut berörda statsrådsprotokoll angifna villkor rörande bidrag från vederbörande

1,076,840: — 16,700: —

12,050: —

18,045: —

3,850: —

4,350: —

transport kronor 1,131,835: —

Kungl. MajUs 7iåd. prof. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

kommun, dels ock till bestridande af kostnader för

inspektion af dessa skolor bevilja ett anslag af 270,000 kronor samt däraf på extra stat för år 1907 anvisa

ett belopp af....................................................................... »

[115.] att, till understöd för uppehållande af slöjdföreningens i Göteborg skola, på extra stat för år 1907

bevilja ett belopp af......................................................... >

att, under villkor att Göteborgs stad för skolan till-

skjuter minst lika mycket för år 1907 äfvensom på de öfriga villkor, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, ställas till styrelsens för skolan förfogande för därmed afsedt ändamål.

Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att på extra stat för år 1907 anvisa beträffande

Gymnastiska centralinstitutet:

[116.] för uppehållande af undervisningen i den kvinnliga lärokursen vid institutet med ett ökadt antal elever............................................................................

Farmaceutiska institutet:

[117.] till ökad ersättning åt sekreterare och kamrerare 500 kronor, till egendomens underhåll, renhållning och diverse 1,000 kronor, till bränsle, gas, vatten in. m. 500 kronor, samt till städning af lokalerna m. in.

150 kronor, eller sammanlagdt....................................... t

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen:

[118.] till anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor och till beredande, såvidt, ske kan, af fri bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnorna däri under den tid, de genomgå dessa kurser,.................................

1,131,835: —

90,000: — 30,000: —

4,700: —

2,150: —

3,000: —

transport kronor 1,261,685:

72 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

Y etenskapsakademieu:

[119.] dels för inlösen af fullständiga exemplar och enstaka delar af en internationell fortlöpande katalog öfver naturvetenskaplig litteratur.................................... »

dels ock för upprätthållande af den för ifrågavarande katalogarbete anordnade regionalbyrån för Sverige................................................................................ »

I afseende å vetenskapsakademien föreslår Kungl.

Maj:t härjämte Riksdagen

[120] att, under förutsättning att Sverige kommer att för åren 1907—1916 deltaga i kostnaderna för den internationella jordmätningen, till bestridande af den på Sverige belöpande andelen i dessa kostnader bevilja ett anslag af 14,240 kronor och däraf på extra stat

för år 1907 anvisa....................... »

Kungl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen att på extra stat för år 1907 anvisa beträffande

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

[121] till arfvoden åt extra biträden vid ordnandet

och vården af de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda samlingarna äfvensom till aflöning åt vaktbetjäning vid samlingarnas förevisande....................... »

Musikaliska akademien:

[122.] för anordnande af ökad undervisning vid musikkonservatorium samt beredande af tillfälle för vissa elever vid konservatoriet till profundervisning i skola »

Naturhistoriska riksmuseum:

[123.] till vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska afdelning.................... »

1,261,685: —

2,000: — 1,600: —

1,424: —

4,000: —

6,532: —

3,500: —

transport kronor 1,280,741: —

73 Kungl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

[124.] till inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden därstädes och till bestridande af andra med arbetena vid afdelningen förenade utgifter »

Meteorologiska centralanstalten:

[125.] dels till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjänst vid anstalten.................................... »

hvaraf 1,100 kronor såsom personligt tillägg i arfvodet åt amanuensen vid anstalten Nils Ekholm samt 3,000 kronor såsom arfvode åt en andra amanuens med hufvudsaklig uppgift att biträda vid väderlekstjänsten om förmiddagarna under hela året och med skyldighet att, om så påfordrades, mot en särskild ersättning af 600 kronor biträda vid väderlekstjänsten om eftermiddagarna under månaderna juli—september;

dels ock till upprätthållande af två meteorologiska stationer, den ena i Gällivare och den andra i norra

Värmland eller i norra Dalarne,...................................... »

[126.] dels såsom bidrag från Sverige för åren 1905 —1907 till bekostande af den internationella kommissionens för vetenskaplig luftsegling publikation af undersökningar rörande de högre luftlagren ett belopp af___ dels ock såsom understöd åt svenska aeronautiska sällskapet för deltagande i de af nämnda kommission

anordnade ballongfärderna ett belopp af........................ »

under villkor, hvad sistnämnda belopp angår, att sällskapets ifrågavarande vetenskapliga arbete ledes och öfvervakas af en utaf vetenskapsakademien utsedd sakkunnig person, som härför af sällskapet erhåller nöjaktig godtgörelse;

Undervisningsanstalter för ööfstumma och blinda:

[127.] för handtverksskolan i Kristinehamn för blinda »

[128.] till tryckning af blindskrifter....................... »

samt till understöd åt blindlärarelever och rese-

understöd åt blindlärare..........................................-........ »

transport kronor

1,280,741: —

2,000: —

10,250: ~~

600: —

2,160: — 3,000: —

10,000: — 2,500: —

_1,200: —

1,312,451: —

Bih. till RiJcsd. Prof. 1906. l:a Sami. l:a Afd.

74 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

[129.] till resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor (döfstumskolor, blindskolor och sinnesslöanstalter), på de villkor och under de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva,............................................................. »

Undervisningsanstalter för vanföra:

[130.] dels till understöd åt de i Göteborg, Hälsingborg och Stockholm af föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalter för vanföra, att användas i öfverensstämmelse med de i nämnda statsrådsprotokoll omförmälda grunder,

dels ock för bekostande af dessa anstalters inspektion .............................................................................. >

Diverse anslag:

[131.] för beredande af religionsvård åt svenska sjömän i utländska hamnar samt åt andra därstädes sig

uppehållande landsmän...................................................... »

[132.] för anställande af en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen Gällivare—Riksgränsen af förut

beviljadt anslag ................................................................ »

[133.] af förut beviljadt anslag till anställande af tre kontraktsadjunkter inom Södra lappmarkens kontrakt samt de delar af Västerbottens andra och tredje kontrakt,

som tillhöra lappmarken, återstoden................ ............. »

samt af likaledes förut beviljadt anslag till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter, återstoden »

[134.] af förut beviljade anslag till anställande af två kontraktsadjunkter inom

Västerbottens fjärde kontrakt............................................ »

till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter.............................................................................. »

samt till två stipendier för utbildande vid universitet af präster, förtrogna med finska språket,.......... »_

transport kronor

1,312,451: —

1,000: —

12,000: —

15,000: — 3,500: —

6,000: — 1,100: —

4,000: —

500: —

1,500: — 1,357,051: —

75 Kung!,. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

[135.] till resestipendier åt prästmän, under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna godt

föreskrifva, ....................................................................... »

[136.] till bestridande af kostnaderna för viss utredning rörande ecklesiastika boställen ett förslagsanslag å ............................................................................. »

[137.] såsom bidrag till invändig restaurering af

Strängnäs domkyrka af förut beviljadt anslag............... »

[138.] till svenska fornskriftsällskapet.................... »

[139.] till understöd åt samfundet för utgifvande

af handskrifter rörande Skandinaviens historia.............. »

[140.] till nordiska museet........................................ »

att, under villkor att utaf ledamöterna i museets nämnd en är af Kungl. Maj:t förordnad, äfvensom på de Ofri ga villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva, ställas till nämndens förfogande för att enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande ändamål;

[141.] till kulturhistoriska museet i Lund............. »

att ställas till styrelsens för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige förfogande för att enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande ändamål;

[142.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Nordiskt medicinskt arkiv................................— »

[143.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskxfiften Acta mathematica................................................

[144.] till understöd för fortsatt utgifvande af

tidskriften Sfinx.................................................................- »

med villkor att dess utgifvare till universitetsbiblioteket i Uppsala öfverlämnar 40 exemplar af tidskriften för att användas för bibliotekets bytesverksamhet med utlandet;

[145.] till understöd, under de i nämnda statsrådsprotokoll angifna villkor, åt sådana anstalter och föreningar, som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, ................................................................................

af hvithet anslag dock högst 4,000 kronor må kunna, på de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer, användas till__

transport kronor

1,357,051: — 5,000; —

10,000: —

15,000: — 2,000: —

1,000: — 50,000: —

5,000: —

5,000: — 3,000: — 1,200: —

180,000: — 1,634,251: —

76 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

understöd åt sådana centrala anstalter, som förmedla föreläsningar af ifrågavarande slag och som åt lokala anstalter för sådana föreläsningar tillhandahålla passande åskådningsmateriell;

[146.] såsom bidrag till täckande af kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig af institution, som ej åtnjuter särskildt till föreläsningskurser för arbetsklassen beviljadt statsunderstöd, eller af viss kommun eller enskild person anordnade att under år

1907 eller senare hållas utom universitetsstäderna........ »

hvaraf 3,000 kronor till hvartdera universitetet, att utgå under villkor att den, som föreläsning begärt, för täckande af föreläsarens resekostnad och arfvode tillskjuter minst lika mycket som staten;

[147.] såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro afsedda att under sommaren 1907 vid universitetet i Uppsala för

allmänheten anordnas, ......................................................... »

[148.] såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser och förevisningar, som äro afsedda att under sommaren 1907 i Stockholm anordnas för allmänheten,............................................................ »

[149.] för beai'betning och utgifning af de viktigaste vetenskapliga resultaten af docenten Otto Nordenskjölds expedition till Södra Ishafvet under

åren 1902 och 1903, af förut beviljadt anslag, ............ »

[150.] för bearbetning och utgifning af de viktigaste vetenskapliga resultaten af docenten Axel Hambergs och hans medarbetares undersökningar rörande högfjällsområdet mellan Kvickjock och Stora Sjöfallet

i Lule lappmark af förut beviljadt anslag .................... »

Slutligen föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen [151.] att till utgifvande i tryck af en samling af Carl von Linnés bref bevilja ett belopp af 33,848 kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisa..... »

1,634,251: —

6,000: —

5,000: —

4,000: —

10,000: —

6,500: —

17,000: —

transport kronor 1,682,751: —

77 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

[152.] att till fasta årliga understöd åt inhemska skönlitterära författare af utmärkt förtjänst för åren 1907—1909 bevilja ett anslag af 30,000 kronor, att af Kungl. Maj:t efter sakkunnigas hörande fördelas samt däraf på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af äfvensom på extra stat för år 1907 bevilja [153.] för underhåll och tills}Tri af de i riket inrättade vattenhöjdmätningsstationerna m. in.................. »

[154.] för befrämjande af den verksamhet, som enligt fastställda stadgar åligger svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, det år 1837 stiftade

svenska nykterhetssällskapet,............................................ »

[155.] till främjande af centralförbundets för nyk-

terhetsundervisning verksamhet........................................ »

att af förbundet användas under de villkor, Kungl.

Maj:t kan finna skäligt föreskrifva;

[156.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Mimer....................... »

[157.] till pedagogiska biblioteket i Stockholm .... »

[158.] till understöd på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, för fortsatt utgifvande af tidskriften Svenska landsmål och svenskt folklif — »

[159.] till understöd under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, för anordnande af undervisningskurser för utbildande af lärarinnor i huslig

ekonomi..................................................................-............. »

däraf åt styrelsen för Uppsala enskilda läroverk för flickor 7,000 kronor, åt styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm 2,500 kronor och åt Göteborgs allmänna folkskolestyrelse 2,500 kronor;

[160.] till Sveriges centralförening för idrottens främjande samt svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund..........................................-......... »

att dem emellan lika fördelas och att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna godt meddela;

[161.] till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för denna dag___

transport kronor

1,682,751: —

10,000: — 2,800: —

4,000: — 4,000: —

1,500: — 5,000: —

3,650: —

12,000: —

20,000: —

1,745,701: —

78 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor 1,745,701: — angifva grunderna, af dyrtidstillägg för år 1906 åt en del tjänstemän och betjänte i ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt till ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk och kårer,

såsom förslagsanslag,......................................................... » 60,000: —

[162.] för återgäldande af belopp, som af statskontoret förskottsvis utbetalts,......................................... » 32,266: —

summa kronor 1,837,967: —•

En jämförelse beträffande denna hufvudtitel mellan de i 1906 års riksstat upptagna och de af Kungl. Maj:t nu för år 1907 föreslagna belopp utfaller sålunda:

1900. 1907.

ordinarie anslag 17,273,631:— 20,379,333:— således ökning kronor 3,105,702: — extra > 1,610,769:- 1,837,967:- > > > 227,198:-

summa kronor 18,884,400:— 22,217,300:—således ökning kronor 3,332,900: —

Monde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant................................................................................ kronor 5,083,506: —•

indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag:

friheter.................. » 7,730: —

ersättningar.......................................... » 1,664: —

tillsammans kronor 5,092,900: —

vill Kungl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver jordbruksärenden denna dag*), föreslå beträffande

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sionde Inifvudtiteln”.

Kungl. Majits nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

79 Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli:

att Riksdagen må

[1.] dels medgifva, att i staten för jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli må uppföras ytterligare en kanslisekreterare med lön 2,500 kronor jämte två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, efter 5 och 10 år, samt tjänstgöringspenningar 1,500 kronor;

dels ock höja anslaget till departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli från 46,200 kronor till 50,200 kronor, eller med.-................................................ kronor

Undervisningsanstalter för jordbruk och laiidtmanna-

näringar:

att Riksdagen må

[2.] dels, i stället för det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar» nu upptagna förslagsanslag å 15,000 kronor till understöd åt landtmannaskolor, under samma anslagstitel till understöd åt sådana landtmannaskolor, för hvilka stadgar blifvit af Kungl. Maj:t godkända, uppföra ett förslagsanslag å 50,000 kronor, att efter Kungl. Maj:ts bepröfvande utdelas med högst 4,000 kronor årligen åt sådan landtmannaskola, hvars elevantal öfverstiger 20, och med högst 3,000 kronor årligen åt öfriga dylika skolor, under villkor

att vederbörande hushållningssällskap vitsordar behofvet inom orten af dylik skola samt antingen afgifver förslag till såväl skolans organisation i allmänhet, vare sig att den anordnas fristående eller förenad med annan lämplig undervisningsanstalt, som särskildt inträdesfordringar, undervisningsämnen och undervisningsplan, eller ock, där skolan af enskilda personer grundas, förordar det af dessa i berörda hänseende uppgjorda förslag,

att inom orten tillskjutes minst lika belopp, elevafgifter inberäknade,__

■ 4,000: —

transport kronor

4,000: —

80 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

att en frielev för hvarje 1,000 kronor af statsbidrag äger att vid skolan åtnjuta undervisning,

att skolan underkastar sig den kontroll, Kungl.

Maj:t i hvarje särskildt fall finner skäl föreskrifva, och att skolan årligen afgifver berättelse om sin verksamhet för landtbruksundervisningen,

dels ock medgifva, att besparingar å de nuvarande anslagen till lägre landtbruksskolor få användas till understöd åt ofvannämnda landtmannaskolor med belopp af högst 4,000 kronor åt landtmannaskola, som är belägen i län, där med statsmedel till samma belopp understödd lägre landtbruksskola ej finnes, eller åt landtmannaskola, hvars elevantal öfverstiger 20, och med högst 3,000 kronor åt öfriga landtmannaskolor, allt på enahanda villkor, som förut nämnts, dock att i län, där med statsmedel understödd lägre landtbruksskola ej finnes, statsanslag till en landtmannaskola får utgå, ehvad bidrag inom orten tillskjutes eller icke;

kommande vid bifall härtill anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»

att höjas från 285,100 kronor med________________________________ »

till 320,100 kronor (däraf ett förslagsanslag å 50,000 kronor till understöd åt landtmannaskolor);

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

[3.] att Riksdagen må

dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna förslaget till stat för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet äfvensom de villkor och förbehåll, som i statsrådsprotokollet föreslagits för åtnjutande af de i samma stat upptagna löneförmåner,

dels ock medgifva, att, under villkor att den del af def under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» uppförda anslag, som utan särskildt angifvande af ändamålet af Riks-

4,000

35,000:

transport kronor 39,000:

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

dagen ställts till Kungl. Maj:ts förfogande, minskas med 10,000 kronor, må under samma anslagstitel uppföras ett anslag till nämnda centralanstalt å 106,000 kronor;

kommande vid bifall härtill och under förutsättning, att centralanstalten kommer till stånd, anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» att dels minskas med tillhopa 35,200 kronor, och dels höjas med 106,000 kronor, till följd

hvaraf en höjning i anslaget skulle uppstå af.............. »

eller från 200,000 kronor till 270,800 kronor;

Fiskerinäringens understöd:

[4.] att Riksdagen må

för tillsättande från och med år 1907 af en fjärde fiskeriintendentsbefattning, höja det under anslagstiteln »fiskerinäringens understöd» uppförda anslag till statens fiskeriadministration från 20,000 kronor till 24,000

kronor, eller med................................................................

samt, vid bifall härtill, höja anslaget till fiskerinäringens understöd från 64,000 kronor till 68,000 kronor;

Skogsväsendet:

[5.] att Riksdagen må jj :

dels höja reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet från dess nuvarande belopp, 1,599,792 kronor, med 225,000 kronor till 1,824,792 kronor,

så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla följande uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten.......... kronor 677,208: —

» statens skogsläro-

verk........................» 58,800: — 736,008: —

transport kronor 736,008:— kronor

Bih. till Riksd. Prof. 1905. l:a Sami. l:a Afd.

39,000: —

70,800: —

4,000: —

113,800: —

ll

82 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:r 1, om statsverket 1906.

transport kronor 736,008:— kronor

förslagsanslag: till ålderstillägg åt skogsstaten och

skogsinstitutets lärarpersonal_____kronor 100,000: —

reservationsanslag:

till enskilda skogs-

undervisningen. kronor 5,600: —

» kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i

allmänhet-......... _»_1,824,792: — 1,830,392: —

summa kronor 2,666,400: — hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet

i dess helhet skulle ökas med ........................................ »

dels ock medgifva, att af reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet må för en kolarskola i öfre Norrland användas dels årligen ett belopp af högst 1,000 kronor till uppehållande af skolans verksamhet, under förutsättning att bidrag till enahanda belopp varder af korporationer eller enskilde för ändamålet beviljadt, dels ock ett belopp af 1,000 kronor till anordnande af bostad för kolarskolans elever;

Skiften och afvittringar:

att Riksdagen må

[6.] medgifva, att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjänsten under år 1907 för afvittringslandtmätarne i Västerbottens och Norrbottens län kunna komma att understiga 3,000 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,500 kronor för dem, som på grund af ålder i tjänsten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjänstemän godtgöras af anslagen till storskiftesoch afvittringsverken;

113,800: —

225,000: —

transport kronor 338,800: —^

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

Bidrag- till skjutsentrepreuader: att Riksdagen må

[7.] nedsätta det under anslagstiteln »bidrag till skjutsentreprenader» uppförda förslagsanslag från 250,000 kronor med 35,000 kronor till 215,000 kronor;

Bidrag till vägunderhållet på landet: att Riksdagen må

[8.] höja det under anslagstiteln »bidrag till vägunderhållet på landet» uppförda förslagsanslag från 600,000 kronor till 1,000,000 kronor, eller med.......... >

Fattigvården i allmänhet:

att Riksdagen må

[9.] höja det under anslagstiteln »fattigvården i allmänhet» uppförda förslagsanslag från 75,000 kronor till 175,000 kronor, eller med........................................ »

Ålderstillägg: att Riksdagen må

[10.] höja det å nionde hufvudtiteln till ålderstillägg uppförda förslagsanslag från 43,598 kronor till 47,500 kronor, eller med------------------------------------------ »

Rese- och traktamentspenningar: att Riksdagen må

[11.] höja det å nionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar från

31,639 kronor med............................................................ »

till 70,000 kronor; __

338,800: —

400,000: —

100,000: —

3,902: —

38,361: —

transport kronor 881,063: —

84 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor 881,063: —

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.: att Riksdagen må

[12.] höja det å nionde hufvudtiteln under anslagstiteln »skrifmaterialier och expenser, ved in. in.» uppförda förslagsanslag från 16,786 kronor till 40,02 3

kronor, eller med.............................................................. » 23,237: —

summa kronor 904,300: —

Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för år 1906 finnas å nionde hufvudtiteln uppförda, har icke föreslagits någon ändring.

Nionde hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå för

år 1906 till........................................................................ kronor 5,092,900: —

Vid bifall till de af Kungl. Maj:t framställda förslag dels om höjning i anslagen: till departementets afdelning af

Kungl. Maj:ts kansli med....... kronor 4,000: —

» undervisningsanstalter för jordbruk och landtmarmanäringar

med............................................

» befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-

näringar med............................

» fiskerinäringens understöd med » skogsväsendet med ..................

35,000: —

70,800: — 4,000: — 225,000: —

» bidrag till vägunderhållet på

landet med................................

» fattigvården i allmänhet med » ålderstillägg med......................

400,000; — 100,000: — 3,902: —

» rese- och traktamentspenningar

med...........................................

» skrifmaterialier och expenser, ved in. m. med........................

38,361: —

23,237: —

summa kronor 904,300: — dels ock om minskning i anslaget till bidrag till skjutsentreprenader ................................................ » 35,000: —

skulle alltså de ordinarie anslagen ökas med........ » 869,300: —

kronor 5,962,200: —

Kungl. Majds nåd. vrop. nio 1, om statsverket 1906.

85 Extra anslag.

Kung!. Maj:t föreslår vidare, under åberopande af ofvannämnda protokoll öfver jordbruksärenden för denna dag, att under nionde hufvudtiteln må å extra stat för år 1907 beviljas:

[13.] till arfvode åt en tjänsteman inom jordbruksdepartementet, som förordnas att bereda vissa ärenden, kronor 1,000: —

[14.] till bestridande af kostnader för ombyggnadsarbeten och nyanläggningar vid Alnarp......................... » 46,900: —

[15.] till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana landtmannaskolor, som åtnjuta bidrag af

statsmedel,___....................................-................................... » 5,000: —

[16.] för höjning från 4,000 kronor till 6,000 kronor af det till enhvar af de inom Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län inrättade tre landt-

bruksskolor utgående understöd af statsmedel............... » 6,000: —

[17.] för aflönande vid veterinärinstitutet i Stockholm af ett biträde vid den patologiskt-anatomiska och bakteriologiska afdelningen 2,500 kronor, däraf 500 kronor såsom hyresbidrag, en laboratorietjänare vid samma afdelning 900 kronor, en adjunkt vid den ambulatoriska kliniken med den undervisningsskyldighet därjämte, som af direktionen för institutet honom ålägges, 3,500 kronor, däraf 2,500 kronor betraktas såsom lön och 1,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar, en port- och telefonvakt 800 kronor samt

en nattvakt 900 kronor, eller tillhopa............................ » 8,600: —

[18.] åt veterinärinrättningen i Skara ett anslag af » 900: —

hvaraf 200 kronor till aflönande af vikarie åt föreståndaren, 100 kronor till löneförbättring åt två drängar samt återstoden såsom bidrag till bestridande af utgifter för ved och lyse för elever och undervisningslokaler, undervisningsmateriell och onera m. m.;

[19.] till anskaffande af inventarier samt inredande af vissa arbetslokaler för en central anstalt för försöks-

väsendet på jordbruksområdet.................................... »__15,500: —

transport kronor 83,900:

86 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

[20.] såsom bidrag till bestridande af kostnaderna

för allmänna landtbruksmöten.......................................... »

[21.] till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten.............................................................................. »

[22.] såsom bidrag till underhåll af åtta kemiska

stationer för jordbrukets och näringarnas behof............ »

[23.] såsom bidrag till underhåll af en för öfre Norrland afsedd kemisk-växtbiologisk anstalt inom

Norrbottens län................................................................. >

[24.] till understöd åt frökontrollanstalter._............ »

[25.] såsom bidrag till uppehållande af Sveriges

utsädesförenings praktiskt-vetenskapliga verksamhet..... »

[26.] till utbildande af en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning............... »

Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen:

[27.] dels att, för anställande af en förste och en andre torfingenjör samt två torfassistenter, på extra stat för år 1907 anvisa ett anslag af............................ »

[28.] dels ock att till Kungl. Maj:ts förfogande, för vidtagande af sådana åtgärder, som kunna finnas vara ägnade att främja lösningen af frågan angående lämpligaste sättet att tillgodogöra den i landets torfmossar befintliga bränsletillgång, på extra stat för år 1907, att i mån af behof användas, anvisa ett belopp af > med rätt därjämte för Kungl. Maj:t att under år 1907, likaledes i mån af behof, för enahanda ändamål disponera hvad vid utgången af år 1906 icke blifvit användt af de tidigare för samma ändamål på extra stat beviljade medel.

Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att på extra stat för år 1907 bevilja

[29.] till understöd åt svenska mosskulturföreningen » [30.] såsom bidrag till åtgärder för höjande af det

mindre jordbruket.............................................................. »

[31.] till understödjande af P. Jönson-Rösiös undervisningsverksamhet i jordbruk och landtmannanäringar » [32.] till beredande af medel till ökadt statsbidrag för år 1907 till fortgående smörprofningar.................... »

83,900: — 7,500: — 12,500: — 32,000: —

11,250: — 10,000: —

25,000: —

1,000: —

21,000: —

20,000: —

20,000: — 100,000: — 5,000: — 10,000: —

transport kronor 359,150:

Kungl. Maj:ts nåd. prop. nio 1, om statsverket 1906.

transport kronor

[33.] till anställande af en statskonsulent i svinskötsel.......................................................-.......................... D

[34.] till fjäderfä afvelns befrämjande...................... »

[35.] för fortsättande under år 1907 af de geologiska undersökningarna och utgifvande af därpå grundade kartor, afhandlingar och uppsatser........................ »

[36.] såsom bidrag till bildande och upprätthål-

lande af afvelscentra för nötboskap................................. »

[37.] till främjande af nötboskapsafveln inom Norrbottens län........................................................................- »

[38.] till studerande af jordbrukets teknik och tekniska hjälpmedel i Amerikas Förenta Stater och i

Canada_________________________________________________________________________________ »

[39.] för bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå ................................................... »

[40.] till anställande af en andre instruktör i husslöjd och personligt ålderstillägg till andre instruktören

Jonas Wallander..................................................................

[41.] till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-biologiska undersökningar af de Sverige omgifvande hafven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges hafsfisken under annan tid af året

än vintermånaderna............................................................ »

[42.] till bestridande af kostnader för försäkring

af fartyget Skagerak.......................................................... »

[43.] till utförande af hydrografisk-biologiska undersökningar af de Sverige omgifvande hafven......... »

[44.] såsom bidrag till anordnande af undervisningskurser i navigation för bohuslänske fiskare...... »

Vidare föreslår Kungl. Maj: t Riksdagen [45.] att af det för höjande af fonden för fiskerinäringens befrämjande beviljade anslag af 500,000 kronor anvisa på extra stat för år 1907 återstående... » Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t, att under ifrågavarande hufvudtitel må å extra stat för år 1907 beviljas:

[46.] till utförande af vattenståndsobservationer i vissa af landets vattendrag............................................... »

359,150: —

5,000: — 10,000: —

96,000: — 9,000: — 5,000: —

14,000: — 3,790: —

3,500: —

25,000: — 10,400: — 26,100: — 2,250: —

250,000: —

2,000: —

transport kronor 821,190: —•

88 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

[47.] till arfvoden åt tre tjänstemän i första graden (notarier) å domänstyrelsens skogsafdelning med

3,000 kronor för dem hvar.............................................. »

[48.] till vikariatsersättning, arfvoden för byggnadsplaners granskning, åt amanuenser och extra biträden, renskri fnings- och tryckningskostnader hos

domänstyrelsen........................ »

[49.] till aflöning åt domänintendenter och för uppehållande af domängöromålen hos länsstyrelserna... »

[50.] till resekostnader vid domänförvaltningen, såsom förslagsanslag,............................................................ »

[51.] till anställande af extra lärarkrafter vid

skogsinstitutet.....................................................................

[52.] till bestridande af ökade kostnader för kopiering af i landtmäteristyrelsens arkiv förvarade kartor

med därtill hörande handlingar.......................................

Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen:

[53.] dels att, för anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna kartverk m. m., på extra

stat för år 1907 anvisa ett anslag af..............................

dels ock att medgifva, att af det å extra stat för år 1908 för anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna kartverk in. m. anvisade anslag af 17,200 kronor må till bestridande af kostnader för namnundersökningar användas, utöfver förut beräknadt belopp af 1,000 kronor, ytterligare högst 3,000 kronor.

Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att på extra stat för år 1907 bevilja

[54.] för bestridande af statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar, såsom förslagsanslag,................

[55.] till understöd åt synnerligt betungade väg-

hållningsdi strikt..................................................................

Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att [56.] dels på extra stat för år 1907 bevilja till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar hos

nötkreaturen........................................................................

dels ock medgifva, att hvad vid utgången af år 1906 icke blifvit användt af tidigare för ändamålet

821,190: — 9,000: —

8,000: — 43,200: — 45,000: — 7,000: —

3,000: —

15,200: —

50,000: — 150,000: —

60,000: —

transport kronor 1,211,590: —

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

beviljade anslag må under år 1907 för enahanda ändamål användas.

Kungl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare:

[57.] att på extra stat för år 1907 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande, under benämning norrländska afdikningsanslaget, till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar och vattenaftappningar inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller minskning af frostländighet

för närliggande bygd, ett belopp af.............................. »

äfvensom godkänna de allmänna villkor och bestämmmelser för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag från ifrågavarande anslag, som i statsrådsprotokollet förslagits;

[58.] att på extra stat för år 1907 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande, under benämning allmänna frostminskningsanslaget, till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom öfriga delen af riket, hvilkas ändamål är att minska frost-

ländigheten för närliggande bygd, ett belopp af ......... »

äfvensom ej mindre besluta, att i afseende å erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag från allmänna frostminskningsanslaget skola tillämpas nu gällande allmänna villkor och bestämmelser angående statsbidrag till frostminskningsföretag, än äfven medgifva, att Kungl. Maj:t må äga att, vid behof och i den mån allmänna frostminskningsanslaget därtill lämnar tillgång, af detta anslag disponera medel till enahanda ändamål och under enahanda villkor, som gälla för det norrländska afdikningsanslaget.

Vidare anmärkes här,

[59.] att, enligt 1903 års Riksdags beslut, skola till odlingslånefonden under hvart och ett af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån

transport kronor

Bill. till Rilcsd. Prof. 1906. I:a Sami. l:a Afd.

1,211,590: —

500,000: —

200,000: —

1,911,590: — 12

90 Kung!,. Maj:ts nåd. prop. n:o i, om statsverket 1906.

transport kronor

af behof, öfverlämnas medel till så stort belopp, som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst 1,000,000 kronor.

Vidare vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen [60.] att till inrättande af en fond för befrämjande af uppodling af jord i Norrland och Dalarne, benämnd norrländska nyodlingsfonden, bevilja ett anslag af 300,000 kronor samt däraf å extra stat för år 1907

anvisa ................................................................................. »

äfvensom dels medgifva, att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till fonden för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det med fonden afsedda ändamål, dels ock godkänna de allmänna villkor och bestämmelser för erhållande och tillgodonjutande af lån ur samma fond, som i statsrådsprotokollet föreslagits.

Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t, att under ifrågavarande hufvudtitel må å extra stat för år 1907 beviljas till

[61.] afdikningar å kronans skogar i de norrländska länen och i Kopparbergs län..................................... »

Därjämte föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen [62.] att af det till afdikning af sänka marker, tillhörande västra delen af Alträsks kronopark jämte en del af Svanå kronopark och af f. d. Selets stockfångst skog i Öfver-Luleå socken af Norrbottens län, beviljade anslag af 77,000 kronor på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af ............................................................ »

Vidare föreslår Kungl. Maj:t, att under denna hufvudtitel må å extra stat för år 1907 beviljas:

[63.] för reglering af flottleder i de norrländska

länen äfvensom i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län............................................................................. »

[64.] såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet »

[65.] för skogsodlingens befrämjande...................... >

[66.] för Sveriges deltagande i ett internationellt landtbruksinstitut i Rom.................................................. »

1,911,590: —

100,000: —

150,000: —

12,000: —

100,000: —

60,000: — 100,000: —

5,000: —

transport kronor 2,438,590:

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor 2,438,590: — Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen:

[67.] att, till betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, anvisa å extra stat

för år 1907......................................................................... » 106,710: —

[68.] att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden denna dag angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt till jordbruksdepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å extra stat för

år 1907 anvisa, såsom förslagsanslag, ett belopp af.... » 67,900: —

tillsammans kronor 2,613,200: —

En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1906 års riksstat upptagen och sådan den af Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1900. 1907.

Tionde hnfviidtiteln,

omfattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Pensionsstatcn:

I afseende å denna stat, för hvilken gällande riksstat upptager kontant 2,102,139 kronor, föreslår Kungl. Maj:t enligt bilagda. statsrådsprotokoll*), [1.] att det å ordinarie stat uppförda anslaget för bidrag till pensionering af änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén, nu 114,082 kronor, må höjas med 1,535 kronor till 115,617 kronor;

*) Se bil. till statSYerkspropositionen: ”Tionde hnfvudtiteln”.

92 Kung!,. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

[2.] att Riksdagen, i afseende å kostnaderna för småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalts förvaltning och vei’ksamhet under år 1907, må medgifva:

att Kungl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp, som för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr blifva erforderliga; samt

att de för berörda förvaltningskostnader och för anstaltens utgifter i öfrigt under samma år erforderliga medel må af Kungl. Maj:t, i den mån influtna afgifter icke äro att tillgå, anvisas af tillgängliga statsmedel såsom förskott, att antingen ersättas af berörda afgifter, i den mån de under året ingå, eller, därest dessa afgifter skulle för året befinnas härtill otillräckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen;

[3.] att till höjande af det såsom bidrag till pensionering af änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m. uppförda anslaget, för närvarande utgörande 87,763 kronor, må beviljas ett belopp af 3,974 kronor;

kommande omförmälda anslag härigenom att uppgå till 91,737 kronor;

[4.] att för år 1907 på ordinarie stat under tionde hufvudtiteln må uppföras ett förslagsanslag å 14,000 kronor, under rubrik »Bidrag till döfstumlärarnas pensionsanstalt», samt att Riksdagen må medgifva, att Kungl. Maj:t må af detta anslag anvisa erforderligt belopp till bestridande af nämnda anstalts förvaltningskostnader för år 1907.

[5.] Därjämte har Kungl. Maj:t i särskild nådig proposition denna dag föreslagit Riksdagen att öka det under tionde hufvudtiteln uppförda anslaget »Bidrag till folkskollärares pensionering», nu 622,873 kronor, med 49,993 kronor till 672,866 kronor.

[6.] Kungl. Maj:t vill vidare för Riksda gen anmäla, att Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 30 nästlidne december förordnat, att den till och med 1905 års slut uppkommande reservationen å anslaget »för blesserade öfveroch underofficerare» skall till statsverket öfverlämnas.

Ökningen under denna stat skulle således enligt Kungl. Maj:ts förslag komma att utgöras af följande belopp:

höjning af bidraget till pensionering af änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén ...................................................................................... kronor 1,535: —

höjning af bidraget till pensionering af änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier,

seminarier m. in.................................................................. „ 3,974: —

transport kronor

5,509

Kungl. Majds nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1906.

transport kronor

bidrag till döfstumlärarnes pensionsanstalt.............. ,,

höjning af bidraget till folkskollärares pensionering ,,

tillsammans kronor

Om härtill lägges summan af de ordinarie anslagen

till pensionsstaten enligt nu gällande riksstat ................ „

skulle de ordinarie anslagen till pensionsstaten enligt Kungl. Maj:ts förslag sluta å ett belopp af ........... kronor

5,509: — 14,000: — 49,993: — 69,502: —

2,102,139: —

2,171,641: —

Allmänna indragningsstaten:

För allmänna indragningsstaten är i nu gällande riksstat anvisadt kontant 2,109,882 kronor.

Beträffande denna stat föreslår Kungl. Maj:t,

[7.] att extra fånggevaldigern i Gäfleborgs län Erik Waltner må berättigas att från och med månaden näst efter den. i hvilken han från gevaldigersbefattningen erhåller afsked, åtnjuta årlig pension till ett mot gevaldigerslönen svarande belopp af 500 kronor;

[8.] at-t förra arbeterskan vid ammunitionsfabriken Bengts Karin Ersdotter må under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension af 300 kronor, att utgå från och med den 1 januari 1905;

[9.] att för adjunkten vid pedagogien i Nora Per Bichard Billmanson må uppföras ett belopp af 3,500 kronor, att af honom årligen åtnjutas från och med månaden näst efter den, då till följd af pedagogiens indragning hans tjänstgöring därstädes icke vidare påkallas;

[10.] att för adjunkten vid lägre allmänna läroverket i Sölvesborg Adolf Henrik Hallberg må uppföras ett belopp af 3,500 kronor, att af honom årligen åtnjutas från och med månaden näst efter den, då till följd af läroverkets indragning hans tjänstgöring därstädes icke vidare påkallas;

[11.] att för adjunkterna vid lägre allmänna läroverket i Söderköping Johan Malkolm Blomberg och Johan August Aurén samt teckningslärarinnan vid samma läroverk Nanny Emerentia Sofia Beuterskiöld må uppföras, för hvar och eu af Blomberg och Aurén ett belopp af 3,500 kronor samt för Nanny Emerentia Sofia Reuterskiöld ett belopp af 300 kronor, att af vederbörande årligen åtnjutas från och med månaden näst efter den, då till följd af läroverkets successiva indragning deras tjänstgöring vid detsamma ej vidare påkallas;

[12.] att vaktmästaren vid domkapitlet i Strängnäs Jonas Andersson må från och med månaden näst efter den, hvari han varder entledigad från

94 Kungl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1906.

vaktmästarbefattningen, under sin återstående lifstid uppbära pension till belopp af 500 kronor årligen;

[13.] att extra ordinarie professorn i meteorologi vid universitetet i Uppsala Hugo Hildebrand Hildebrandsson må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked från professorsbefattningen varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid uppbära pension till belopp af 4,300 kronor årligen;

[14.] att vaktmästaren vid universitetsbiblioteket i Uppsala Per Eriksson må från och med månaden näst efter den, hvari afsked från vaktmästartjänsten varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid uppbära pension till belopp af 700 kronor årligen;

[15.] att vaktmästaren och portvakten vid högre lärarinneseminariet, änkan Margareta Andersson, född Nilsdotter, må från och med månaden näst efter den, i hvilken hon varder entledigad från sin anställning vid seminariet, under sin återstående lifstid uppbära pension till belopp af 400 kronor årligen;

[16.] att städerskan vid folkskoleseminariet i Kalmar, änkan Maria Sofia Karlsson, född Sporsén, må från och med månaden näst efter den, i hvilken hon varder entledigad från sin omförmälda befattning, under sin återstående lifstid uppbära pension till belopp af 300 kronor årligen;

[17.] att öfverläraren i figurmodellering vid tekniska skolan i Stockholm Carl August Söderman må från och med månaden näst efter den, i hvilken han afgår från öfverlärarbefattningen, under sin återstående lifstid uppbära pension till ett belopp af 1,500 kronor årligen;

[18.] att för år 1907 må anvisas ett anslag å 4,900 kronor, att, enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna godt meddela, användas till understöd af högst 350 kronor åt sådana äldre behöfvande folkskollärare, hvilka oförvitligt skött sin tjänst, men därifrån erhållit afsked före år 1867;

[19.] att för år 1907 må anvisas och till Kungl. Maj:ts disposition ställas ett anslag af 18,000 kronor för beredande af ålderdomsunderstöd åt sådana lärare och lärarinnor vid småskola eller mindre folkskola samt biträdande och extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskola, hvilka, efter att hafva i minst femton års tid oförvitligen tjänstgjort, afgått från tjänsten utan att erhålla understöd enligt nådiga reglementet den 22 juni 1892, samt under enahanda villkor och bestämmelser i öfrigt, som beträffande det för år 1906 uti förevarande afseende beviljade anslag blifvit af Riksdagen stadgade, nämligen:

att lärares eller lärarinnas tjänstgöring afslutats så tidigt, att ålderdomsunderstöd enligt nyssnämnda nådiga reglemente icke kunnat honom eller henne beviljas, eller före utgången af år 1891;

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

att sådan från tjänsten afgången lärare eller lärarinna uppnått en lefnadsålder af minst femtiofem år;

att han eller hon styrkes befinna sig i behöfvande omständigheter;

att det belopp, hvartill understöd högst må meddelas, bestämmes till 100 kronor årligen; samt

att Kungl. Maj:t må äga att meddela de närmare föreskrifter i ämnet, hvilka befinnas erforderliga;

[20.] att förra renskrifvaren i ecklesiastikdepartementet Oskar Wilhelm Helin må från och med månaden näst efter den, då hans anställning såsom biträde å departementets folkskolebyrå upphör, under sin återstående lifstid uppbära en till 1,200 kronor förhöjd årlig pension;

[21.] att biträdande lärarinnorna vid det under musikaliska akademiens inseende ställda musikkonservatoriet Maria Fredrika Elisabet Cecilia Langéen, Bertha Mathilda Carolina Tammelin, född Bock, och Eugénie Martina Claeson må, enhvar från och med månaden näst efter den, under hvilken hon frånträder sin befattning vid musikkonservatoriet, under sin återstående lifstid uppbära årliga pensioner till belopp af 616 kronor för lärarinnan Langéen samt 440 kronor för hvardera af lärarinnorna Tammelin och Claeson;

[22.] att Sofia Rosendahl må från och med månaden näst efter den, hvari hon varder entledigad från sin syssla såsom kokerska vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda, under sin återstående lifstid uppbära pension till belopp af 240 kronor årligen;

[23.] att vid läroanstalten i Bollnäs för öfveråriga döfstumma anställda föreståndaren och första läraren Carl Emanuel Heurgren, andra läraren Carl Herman Lindstedt, första lärarinnan Ester Ingrid Maria Braaten och andra lärarinnan Emma Cecilia Anderson-Häckner må, en hvar af dem från och med månaden näst efter den, hvari han eller hon frånträda' sin befattning vid läroanstalten, under sin återstående lifstid uppbära årliga pensioner till belopp af:t 2,250 kronor för Heurgren, 1,500 kronor för Lindstedt och 900 kronor för!! hvardera af lärarinnorna Braaten och Anderson-Häckner; med villkor dock beträffande enhvar af nämnda fyra personer att, därest pensionär framdeles skulle erhålla anställning med aflöning af statsmedel eller vid någon af dermed statsbidrag understödda läroanstalterna för döfstumma, pensionen skall för den tid sålunda vunnen anställning varar, minskas i den mån den nya aflöningen tillhopa med pensionen öfverskjuter det nu till pensionären utgående åx^sarfvodet;

[24.] att vaktmästaren vid realskolan i Lidköping Johan Petter Bryngelsson må från och med månaden näst efter den, i hvilken han varder entledigad från sin vaktmästarsyssla vid nämnda läroverk, under sin återstående lifstid uppbära pension till belopp af 400 kronor årligen;

96 Kung!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

[25.] att öfverläraren vid tekniska skolan i Stockholm Axel Rikard Meijers änka Maria Charlotta Meijer, född Strömberg, må, från och med maj månad 1905, så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förblifver, uppbära pension till belopp af 350 kronor årligen;

[26.] att vaktmästaren vid folkskoleseminariet i Falun Erik Gustaf Hedman och hans hustru, städerskan vid samma seminarium Elisabet Hedman, född Hedberg, må hvardera från och med månaden näst efter den, i hvilken han eller hon varder entledigad från sin tjänst vid seminariet, under sin återstående lifstid uppbära årliga pensioner till belopp af 400 kronor för Hedman och 200 kronor för hans hustru;

[27.] att, därest professorn Alfred Gabriel Nathorst före början af år 1907 ingår på de bestämmelser, som skola gälla för åtnjutande af löneförmåner enligt det af Kung!. Maj:t gillade förslaget till lönereglering för intendenterna vid naturhistoriska riksmuseum, dels den åt honom på allmänna indragningsstaten anvisade personliga lönen må från början af år 1907 uppbäras med 5,000 kronor fast lön, inberäknadt ålderstillägg, och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, att utgå enligt samma bestämmelser, som komma att gälla för riksmuseets intendenter i allmänhet, med skyldighet för Nathorst att under vetenskapsakademiens inseende vårda vissa delar af riksmuseets samlingar på sätt i nådiga brefvet den 10 juli 1884 angifvits samt att ställa sig till efterrättelse den instruktion, akademien för honom redan utfärdat eller kommer att utfärda, dels ock till ersättning åt vikarie för Nathorst må från allmänna indragningsstaten årligen från och med år 1907 utgå 250 kronor;

[28.] att chefen för Sveriges geologiska undersökning, professorn Alfred Elis Törnebohm må, under förutsättning att han frånträder den rätt till pension, som möjligen må tillkomma honom i egenskap af lektor vid tekniska högskolan, från och med månaden näst efter den, hvarunder han afgår från sin befattning såsom chef för Sveriges geologiska undersökning och, om han då ännu vid lektorstjänsten kvarstår, från sistnämnda tjänst, under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension af 5,000 kronor;

[29.] att länsveterinären i Kronobergs län Nils Fredrik Nyman må från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked från länsveterinärtjänsten varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af 1,800 kronor;

[30.] att anslaget till allmänna indragningsstaten må höjas med 182,042

kronor, eller från 2,109,882 kronor till............................ kronor 2,291,924: —

Lägges härtill anslaget till pensionsstaten................ » 2,171,641: —

skulle slutsumman af tionde hufvudtitelns ordinarie anslag för år 1907 blifva....................-.............................- kronor 4,463,565: —

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

97 Extra anslag.

Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Kungl. Maj:t,

[31.] att å extra stat för år 1907 må anvisas ett förslagsanslag af 2,350,000 kronor, att användas såväl till upprätthållandet af arméns pensionskassas egen pensionering med fastställda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, som ock till fyllnadspensioner i enlighet med fastställda grunder för sådana pensioners utgående;

[32.] att till förstärkande af det i 1906 års riksstat uppförda anslag för bidrag till pensionering af änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén på extra stat för år 1907 må anvisas ett belopp af 1,535 kronor; samt

[33.] att för tidigare pensionering af afskedadt indelt manskap, i enlighet med de af Kungl. Maj:t med 1905 års lagtima Riksdag bestämda grunder, må å extra stat för år 1907 anvisas ett förslagsanslag å 50,000 kronor, att tilldelas Vadstena krigsmanshuskassa;

hvarigenom summan af tionde hufvudtitelns extra anslag för år 1907 komme att utgöra 2,401,535 kronor.

En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1906 upptagen och sådan den af Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1906. 1907.

ordinarie anslag 4,212,021: — 4,463,565: — således ökning kronor 251,544: — extra » 1,591,379: —■ 2,401,535: — »___*__*_810,156:

summa kronor 5,803,400: — 6,865,100: — således ökning kronor 1,061,700: —

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1:a Sami. l:a Afd.

98 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

De under de särskilda hufvudtitlarna äskade anslag för år 1907 utgöra sålunda:

Härtill kommer det belopp, hvilket Kungl. Maj:t i sammanhang med reglering af utgifterna under sjätte hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att till utgående under år 1907 utom hufvudtitlarna å riksstaten anvisa, nämligen:

till fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk samt landsvägen från Boden

till Morjärv och vidare från Morjärv till Lappträsk .... kronor 500,000: — De riksgäldskontorets utgifter för riksdags- och revisionskostnader samt räntor och afbetalningar å statsskulden m. in., hvilka Kungl. Maj:t, med åberopande af bilagda statsrådsprotokoll för denna dag *), anser böra i riksstaten uppföras, äro: riksdags- och revisionskostnader samt afiöningar in. in., förslagsvis,...................................kronor 1,073,600: —

transport kronor 1,073,600: — kronor 175,889,000: —

) 8e bil. till statsverkspropositionen: ”Sammanställning- af inkomster och utgifter”.

Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906. 99

transport kronor 1,073,600: — kronor 175,889,000: — räntor och afbetalningar å statsskulden ............. kronor 18,416,382: 16

efter afdrag af de till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar » 4,695,982:16

förslagsvis.................................... kronor 13,720,400: —

Kungl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare, under åberopande af nyssnämnda protokoll, att afsätta

till arbetareförsäkringsfonden....................................

till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande........................

samt till täckande af de belopp, som, på sätt i statsrådsprotokollet för denna dag*) omförmäles, enligt Kungl. Maj:ts under år 1905 meddelade särskilda beslut användts eller komma att användas af de medel, som, jämlikt 63 § regeringsformen, af Riksdagen för samma år för oförutsedda händelser till utbetalning å riksgäldskontoret anvisats,......................................................

Summan af dessa belopp........................................— kronor 193,583,000: —

utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka sålunda uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets tillgångar för år 1907 här ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

14,794,000: —

1,400,000: — 500,000: —

1,000,000: —

) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sammanställning af inkomster och utgifter”.

100 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

Riksstat

Kronor.

Tillgångar och inkomster:

Af öfverskott å 1904 års statsreglering ....................

Statsverkets inkomster:

ordinarie inkomster...............................................

bevillningar............................................................

Af femte hufvudtitelns allmänna besparingar............

Af riksbankens vinst för år 1905.................................

35,220,000

149,350,000

200,000

5.350.000 Summa kronor

193,583,000

Kungl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

för år 190 7.

att utgå från riksgäldskontoret:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. in.,

förslagsvis, ......................................................................

räntor och afbetalningar å statsskulden.... 18,416,382: 16 efter afdrag af de till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar............................................ 4,695,982: 16

förslagsvis.......................................................................

1,073,600

13,720,400

14,794,000

Afsättning till arbetareförsäkringsfonden................................................

Afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande...................................................

Afsättning till täckande af de belopp, som enligt Rungl. Maj-.ts under år 1905 meddelade särskilda beslut användts eller komma att användas af de medel, som, jämlikt 63 § regeringsformen, af Riksdagen för samma år för oförutsedda händelser till utbetalning å riksgäldskontoret anvisats,....................................................

Summa kronor

1,400,000

500,000

1,000,000

193,583,000

102 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.

Kungl. Maj:t föreslår i sammanhang härmed enligt beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för denna dag*), att Riksdagen må medgifva, att vid statsregleringen för år 1907 de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingarna å hufvudtitlarna fortfarande må blifva gällande, dock att behållningar, som å anslag till nyinrättade tjänstebefattningar uppstå, innan dessa första gången tillsättas, skola till ett följande års statsreglering reserveras.

Utgifter utom riksstaten.

Beträffande slutligen de under sjätte hufvudtiteln omförmälda anslag, dels å 500,000 kronor till fortsättande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer, dels å 4,000,000 kronor till anskaffande af ny rörlig materiell vid statens redan trafikerade järnvägar, föreslår, jämlikt nyssnämnda statsrådsprotokoll *), Kungl. Maj:t, att berörda belopp, tillhopa 4,500,000 kronor, hvilket bör anskaffas genom upplåning, må anvisas till utgående från riksgäldskontor^.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen sammanhang ägande handlingar skola Riksdagens statsutskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kungl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Elof Biesért.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sammanställning af inkomster och utgifter”.

Stockholm 1906. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Bilagor

till

Knngl. Maj:ts

nådiga proposition

om statsverket år 1906.

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd.

Inkomsterna.

Sammanställning af inkomster och utgifter Utgifterna å I—X hufvudtitlarne. Propositionens justering.

Inkomsterna.

Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

5 Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle, Statsråden: Tingsten,

Biesért,

friherre Marks yon Wurtemberg,

Tamm,

Sidner,

Hellner,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Biesért anhöll att få underställa Kungl. Maj:ts pröfning de delar af statsregleringen vid nu instundande riksdag, som rörde beräkningen af statsverkets tillgångar för de behof, hvilka vid ifrågavarande statsreglering borde fyllas, därvid departementschefen, efter att hafva anmält statskontorets den 12 december nästlidet år afgifna berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd under litt. A, vidare anförde följande.

Beträffande först resultatet af 1904 års statsreglering har stats- må års kontoret i underdånig skrifvelse den 19 augusti 1905 anmält, att, sedan statsreglering.

6 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

rikshufvudboken för år 1904 blifvit afslutad, statsregleringen för samma år visat sig hafva utfallit på följande sätt:

Öfverskott å vissa statsverkets inkomster hafva uppstått

med .............................................................................. kronor 16,584,139: 7 2

Dragas härifrån brister, som uppkommit å

andra inkomsttitlar ..................................................... „ 7,440,663: 7 9

utvisa inkomsterna på det hela ett öfverskott af kronor 9,143,475: 9 3 Däremot har yppats brist: å vissa förslagsanslag, som utgå från

statskontoret, med....................................... kr. 8,258,286: 0 8

Efter afdrag af:

besparingar å vissa andra från statskontoret utgående förslagsanslag kr. 1,502,817: 80 besparingar å en del extra anslag i följd af anslagens upptagande i riksstaten till

jämnt krontal ........................ „ 80: 16

besparingar å de från riksgäldskontoret utgående anslag till riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar in. in., räntor och afbetalningar å statsskulden, efter afräknande af de till riksgäldskontoret ingående

rånte-och kapitalbetalningar „ 177,511: 51 1,680,409:4 7

uppkommer å förslagsanslagen på det hela en

brist af............................................................................ kronor 6,577,876: 61

hvadan ett nettoöfverskott uppstått af........... kronor 2,565,599: 3 2

Härtill borde, erinrar statskontoret, läggas: af myntverkets behållning för år 1904, enligt

kungl. brefvet den 5 maj 1882,............................. „ 791,151: 4 4

besparing å tionde hufvudtitelns anslag »bidrag

till folkskollärares pensionering»............................. ,, 100: —

odisponerade behållningar å eu del extra statsanslag, enligt särskilda föreskrifter,....................... „ 105,852:4 7

hvadan det belopp, som finge öfverföras från statsregleringsfonden till »fonden för reserverade

medel», utgjorde............................................................ kronor 3,462,703:23.

Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

7 Beträffande sistnämnda fond, hvilken utgör en i rikshufvudboken upplagd särskild räkning öfver öfverskott och brister i statsregleringarna, har statskontoret i sin omförmälda skrifvelse lämnat en redogörelse, hvaraf framgår,- att behållningen å ifrågavarande fond vid 1904 års början utgjorde ........................................................... kronor 13,942,914: 7 8.

Af detta belopp anvisades i 1904 års riksstat att från fonden utgå ......................................... 6,752,000:_

Om till återstoden ........................................... kronor 7,190,914:78

lades förenämnda ......................................................... 3,462,703:2 3

.uppkomme en summa af................................ kronor 10,653,618: oi,

hvartill enligt den afslutade rikshufvudboken behållningen å fonden vid 1904 års slut uppginge.

Då häraf enligt 1906 års riksstat redan vore

disponerade .................................................................... 7,190,000: -

återstode att för blifvande statsregleringar dispo-

nera

kronor 3,463,618: Öl.

Savidt hittills kan vara kändt och beräknelig!, hafva följande öfverskott uppstått å 1905 års statsreglering:

1905 års statsreglering.

8 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

I öfrigt å en del inkomsttitlar uppkommande öfverskott kunna antagas ungefärligen motsvara de brister, som å andra inkomsttitlar uppstått.

Enligt rikshufvudboken för år 1904 hafva å samma års förslagsanslag uppstått

brister ............................................................. kronor 8,258,286: 0 8

besparingar................................................... n_1,680,329: 31

eller en nettobrist å förslagsanslagen af kronor 6,577,956: 7 7.

Inkomsternas statsrådsprotokollet. 9

Med säkerhet kan antagas, att jämväl å 1905 års förslagsanslag uppstått brister till rätt afsevärda belopp. Därvid är emellertid att märka, att, till följd af de utaf Eders Kungl. Maj:t under den 15 nästlidne december meddelade föreskrifter i fråga om förändrad bokföring af den till städerna utgående ersättning för mistad tolag, några utgifter icke komma att för år 1905 afföras å det under sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till sådan ersättning, med anledning hvaraf hela detta anslag, hvilket år 1904 utvisade en brist af icke mindre än 944,207 kronor 50 öre, kommer 1905 års statsreglering till godo. Detta förhållande, som naturligtvis icke kommer att medföra någon minskning i statsutgift, innebär, att den under senare tid årligen återkommande nettobristen å förslagsanslagen i 1905 års reglering kommer att minskas med omkring 3,000,000 kronor och förty — med hänsyn jämväl till de höjningar i åtskilliga förslagsanslag, som vidtagits i nämnda års riksstat — icke kan väntas väsentligt öfverskrida 3,000,000 kronor.

Ofverskottet å statsregleringen i sin helhet kan därför beräknas för sistlidet år uppgå till omkring 6,000,000 kronor.

Hvad angår beräkningen af statsverkets inkomster för år 1907 och därvid först de ordinarie inkomsterna, hafva järnväg straftkmedlen af statskontoret, till hvars berättelse jag anhåller få hänvisa, upptagits till 11,500,000 kronor, eller samma belopp, hvartill järnvägsstyrelsen ansett desamma böra beräknas. Järnvägstralikmedlen hafva i de senare årens riksstater beräknats till följande belopp, nämligen för år 1903 till 7,000,000 kronor, för år 1904 till 9,203,000 kronor, för år 1905 till 11,000,000 kronor och för år 1906 till 12,500,000 kronor. De till statskontoret inlevererade järnvägstrafikmedlen hafva utgjort för år 1903

12,000,000 kronor, för år 1904 13,500,000 kronor och för år 1905

13,700,000 kronor.

Den stegring, statens inkomst af järnvägstrafiken under senare åren företett, synes gifva vid handen, att järnvägstrafiken inom landet för närvarande är stadd i en tämligen jämn tillväxt. I anseende härtill och med hänsyn till de belopp, hvartill denna inkomst under de två senaste åren uppgått, torde man med skäl kunna beräkna ifrågavarande inkomst för år 1907 till ett icke obetydligt högre belopp än järnvägsstyrelsen föreslagit; och anser jag en höjning i den föreslagna beräkningen af 1,500,000 kronor icke vara för hög. Jag hemställer därför, att inkomsttiteln järnvägstrafikmedel må i riksstaten uppföras med 13,000,000 kronor.

Bih. till RiJcsd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd.

Ordinarie

inkomster.

Järnvägs-

trafikmedlen.

Skogsmedel.

Öfriga

ordinarie inkomster.

Bevillning ar.

Tullmedlen.

10 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

Skog smedlen hafva af statskontoret föreslagits att i riksstaten uppföras med 7,800,000 kronor. Dessa inkomster hafva influtit, år 1903 med 8,632,532 kronor, år 1904 med 8,294,132 kronor och år 1905, enligt hvad domänstyrelsen meddelat, med 7,540,817 kronor, eller således i medeltal för dessa tre år med 8,155,827 kronor. En nedgång i ifrågavarande inkomster synes sålunda hafva ägt rum under nästlidet år. Detta torde emellertid väsentligen hafva berott af de för trävarurörelsen jämförelsevis ogynnsamma konjunkturer, som under senaste tiden i följd af den allmänna världsmarknadens osäkra läge varit rådande, och däraf alstrade låga priser å trävaror. Åtskilliga tecken synas emellertid med bestämdhet tyda på, att berörda för ifrågavarande näring ofördelaktiga omständigheter nu äro på väg att lämna rum för gynnsammare förhållanden och att i följd däraf, med förmånligare afsättningsvillkor, priserna å trävarumarknaden åter skola komma att stiga. Med afseende härå synes man ock äga anledning antaga, att den nedgång i statens inkomster af skogsmedlen, som under föregående år visat sig, allenast är af mera tillfällig eller öfvergående beskaffenhet; och torde man därför vid beräkningen af dessa inkomster för år 1907, utan åsidosättande af nödig försiktighet, kunna upptaga desamma till 8,000,000 kronor, motsvarande, i rundt tal, medeltalet af det belopp, hvarmed ifrågavarande inkomst influtit under de tre senaste åren. Jag hemställer därför, att inkomsttiteln skogsmedel må i riksstaten uppföras med 8,000,000 kronor.

Öfriga ordinarie inkomster torde få i riksstaten uppföras med de belopp, statskontoret föreslagit.

Bevillningarne äro af statskontoret beräknade till 145,650,000 kronor, eller, med frånräknande af inkomstskatten, om hvilken jag sedermera vill yttra mig, till 133,650,000 kronor. I

I denna summa ingå tullmedlen med ett belopp af 57,000,000 kronor. Tullmedlen uppgingo, i runda tal, år 1903 till 56,225,000 kronor, år 1904 till 60,178,000 kronor samt år 1905 till 60,366,000 kronor. Ehuru man, på sätt statskontoret framhållit, utan tvifvel måste förutsätta, att tullinkomsterna på grund af det nya system för beskattning af socker, som från och med innevarande års höst träder i tillämpning, under år 1907 icke komma att inflyta med samma belopp, hvartill desamma uppgått under de två senaste åren, synes man dock, med hänsyn till den alltjämt fortgående utvecklingen af handel och industri samt det i allmänhet stigande välståndet inom landet med däraf föranledd

Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 11

ökad köpkraft kos den stora allmänheten, kunna beräkna nämnda inkomster för år 1907 till ett något högre belopp än statskontoret föreslagit. Dock torde försiktigheten bjuda att vid beräkningen stanna vid ett belopp af 57,500,000 kronor.

1 den angifna summan af bevillningarna ingå vidare stämpelmedlen. Dessa hafva af statskontoret upptagits till 7,300,000 kronor. Såsom jag redan nämnt, uppgingo emellertid stämpelmedlen år 1905 till icke mindre än 8,824,980 kronor, utan att detta, såvidt kändt är, berott af några särskilda eller mera tillfälliga förhållanden. Med afseende härå torde — oafsedt vissa af mig tillärnade förslag till förändringar i gällande bestämmelser om stämpelskatten, till hvilka förslag jag anhåller att längre fram få återkomma — ifrågavarande statsinkomst, hvilken under senaste femårsperiod i allmänhet visat tendens till stegring, kunna beräknas till ett afsevärdt högre belopp än det af statskontoret föreslagna; och torde eu förhöjning i denna beräkning af 400,000 kronor icke kunna anses för högt tilltagen.

Med frånseende af nyss antydda, af mig tilltänkta förändringar i de nuvarande bestämmelserna om stämpelskatten, skulle, under i öfrigt af mig nu gjorda förutsättningar och med godkännande af de af statskontoret i fråga om återstående bevillningar gjorda beräkningar, bevilluingarnas sammanlagda belopp, med frånräknande af inkomstskatten, uppgå till 134,550,000 kronor. Om till detta belopp läggas dels summan af statsverkets ordinarie inkomster, sådana de af mig beräknats, 35,220,000 kronor, dels af förenämnda öfverskott å 1904 års statsreglering 3,463,000 kronor, dels ock den andel af riksbankens vinst, som, enligt hvad jag sedermera skall visa, bör kunna påräknas för 1907 års statsreglering,

5.350.000 kronor, uppkommer ett belopp af 178,583,000 kronor, som kan disponeras för 1907 års statsreglering. Såsom jag redan nämnt, ingår i sistnämnda belopp ett öfverskott å 1904 års statsreglering med

3.463.000 kronor. Motsvarande tillgång vid statsregleriugen för innevarande år utgjorde 7,190,000 kronor.

Förutom omförmälda summa, 178,583,000 kronor, torde, enligt hvad chefen för sjöförsvarsdepartementet meddelat, för nästkommande års statsreglering utan olägenhet kunna disponeras en del af de oesparingar, som uppstått å de under femte hufvudtiteln uppförda anslag. De allmänna besparingarna å nämnda anslag uppgingo nämligen enligt rikshufvudboken vid 1904 års slut till 632,426 kronor 37 öre. Däraf har under år 1905 af Eders Kungl. Maj:t för olika ändamål disponerats ett belopp af 379,532 kronor 17 öre, i följd hvaraf vid sistnämnda års

Stämpelmedlen.

Utgifterna för år 1907.

Höjningar af förslagsanslag.

12 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

slut af nämnda, vid 1904 års slut besparade medel återstod en summa af 252,894 kronor 20 öre. Med hänsyn härtill och då, enligt hvad chefen för sjöförsvarsdepartementet upplyst, besparingar till afsevärda belopp — hvilka emellertid icke ännu kunna exakt till siffran angifvas — kunna beräknas hafva uppkommit å nämnda hufvudtitels anslag äfven under år 1905, har jag, efter samråd med bemälde departementschef, ansett mig böra föreslå, att af de allmänna besparingar å femte hufvudtiteln, som vid 1905 års slut återstodo odisponerade, ett belopp af 200,000 kronor må tagas i anspråk för nästkommande års statsreglering, därvid dock, med hänsyn till de af 1904 års Riksdag beslutade grunder i afseende å besparingarna å hufvudtitlarna, torde få iakttagas, att behållningar som under år 1905 uppstått å anslag till nyinrättade tjänstebefattningar innan dessa första gången blifvit tillsatta, i första hand för nu ifrågavarande ändamål anlitas.

Om, i enlighet med hvad jag sålunda föreslagit, nyssberörda 200,000 kronor läggas till de af mig förut beräknade tillgångar, 178,583,000 kronor, erhålles en summa af 178,783,000 kronor, som kan disponeras för 1907 års statsreglering.

Vid förberedande behandling af statsregleringen för år 1907 hafva utgifterna för nämnda år, frånsedt sådana, som ansetts böra bestridas genom upplånta medel, befunnits uppgå till 193,583,000 kronor.

Härvid anhåller jag till en början att få erinra därom, att Riksdagen i skrifvelse den 12 maj 1905 — med framhållande däraf att, såsom ock de af Riksdagen utsedde revisorer för granskning af stat verkets jämte därtill hörande fonders styrelse och förvaltning under år 1903 i afgifven berättelse anmärkt, ett stort antal af de i riksstaten uppförda förslagsanslagen, hvilkas belopp merendels fastställts med hänsyn till förhållanden, som numera i väsentlig mån förändrats, under senare åren högst betydligt öfverskridits, samt att, om än brister i förslagsanslagen hittills i allmänhet funnit motvikt i stegrade statsinkomster, likväl ingen säkerhet funnes för, att detta fortfarande komme att blifva förhållandet, utan att tvärtom, vid tillfälliga mindre gynnsamma konjunkturer, då de verkliga statsinkomsterna understege eller nätt och jämnt motsvarade de beräknade, bristen i förslagsanslagen äfven skulle leda till brist i statsregleringen — anhållit, att Eders Kungi. Maj:t täcktes låta verkställa undersökning, i hvad mån de i riksstaten uppförda förslagsanslagen borde, för att bereda statsregleringen önskvärd stadga, höjas, samt därefter vid uppgörande af förslag

13 Inkomsterna; statsrådsprotokollet.

till statsreglering vidtaga de anslagshöjningar, till hvilka undersökningen kunde gifva anledning.

Med föranledande häraf har jag, efter samråd med öfrige departementschefer, låtit föranstalta om en undersökning i berörda, af Riksdagen angifna syfte.

På sätt af hvad jag redan förut anfört framgår, har under år 1904 uppstått brist å vissa förslagsanslag med sammanlagdt 8,258,286 kronor 8 öre, medan däremot under samma år å andra sådana anslag uppkommit besparingar å tillhopa 1,680,329 kronor 31 öre, hvadan å förslagsanslagen för nämnda år i det hela yppats en nettobrist af 6,577,956 kronor 77 öre, ett resultat, som onekligen måste betecknas såsom långt ifrån tillfredsställande. Grifvet är emellertid, att, då det gäller att bilda sig ett omdöme beträffande frågan, om eller i hvilken mån de förslagsanslag, å hvilka brist uppstått, böra höjas, det icke är tillräckligt att utan vidare utgå från en under ett visst år yppad brist och höja anslagen med motsvarande belopp. Fast hellre måste, beträffande hvarje sådant anslag, undersökas beskaffenheten af de utgifter, hvilka med anslagen skola bestridas, äfvensom tillses, om och i hvad mån dessa utgifter under senare tid visat tendens att stiga eller falla, samt huruvida några speciella omständigheter, hvilka för framtiden icke alls eller endast i ringare mån kunna antagas göra sig gällande, mera undantagsvis under ett visst år orsakat stegring eller minskning i utgifterna, eller huruvida till äfventyrs nya förhållanden tillkommit, till hvilka vid utgifternas beräkning hänsyn bör tagas. Dessutom är att märka, att, medan utgifterna å en del af ifrågavarande anslag äro af beskaffenhet, att de med tämligen stor sannolikhet kunna för den närmaste framtiden beräknas, andra åter äro till beloppet under olika år så pass växlande, att de undandraga sig tillförlitlig beräkning, hvilket dock naturligen icke bör hindra, att man äfven vid beräkningen af de för dylika utgifters bestridande erforderliga anslag bör, så godt sig göra låter, söka, med ledning af föregående års erfarenhet eller eljest kända förhållanden, komma till belopp, som kunna antagas någorlunda motsvara behofven.

Af omförmälda undersökning har framgått, att, ehuru tid efter annan åtskilliga förslagsanslag ganska afsevärdt höjts, utgifterna å ett stort antal sådana anslag under senare åren betydligt öfverskridit anslagens hittillsvarande belopp och därför måste ansenligt höjas, därest desamma skola kunna beräknas motsvara de utgifter, som därmed skola under år 1907 bestridas. Bland de anslag, beträffande hvilka en höjning, på grund däraf att desamma redan förut visat sig otillräckliga,

14 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

befunnits böra vidtagas, tillåter jag mig att särskildt nämna följande, med afseende å Indika en mera betydande höjning af nu angifven anledning funnits påkallad, nämligen, under femte hufvudtiteln: anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning därför med 370,000 kronor; under sjätte hufvudtiteln: anslaget till hospitals underhåll med 225,000 kronor, anslaget till postafgifter för tjänstebref och dylika försändelser med 285,000 kronor samt anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. med 140,032 kronor; å sjunde hufvudtiteln: anslaget till kostnader för allmänna bevillningens uttaxering med 130,000 kronor och anslaget till ersättning till städerna för mistad tolag med 800,000 kronor; under åttonde hufvudtiteln: anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor med

350.000 kronor, anslaget till bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna med 97,000 kronor, anslaget för anordnande af kvinnlig slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild folkslöjdskola med

111.000 kronor; under nionde hufvudtiteln: anslaget till fattigvården i allmänhet med 100,000 kronor; samt under tionde hufvudtiteln: anslaget till allmänna indragningsstaten med 182,042 kronor och anslaget för upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering med 810,000 kronor. Förutom de nu nämnda hafva af enahanda anledning, som nyss berörts, höjningar funnits böra vidtagas äfven i åtskilliga andra anslag, hvilka höjningar visserligen icke i och för sig utvisa så synnerligen höga siffror men i allt fall tillsammantagna representera ganska betydande belopp.

Därtill kommer, att på grund af ändrad lagstiftning, hvilken emellertid först under innevarande eller nästkommande år träder i kraft, en väsentlig höjning i vissa förslagsanslag påkallas. Så är förhållandet med det under sjunde hufvudtiteln uppförda anslaget till kontroll å tillverkningsafgifter, hvilket anslag i följd af den från och med innevarande års höst förändrade anordningen af kontrollen vid sockerfabrikerna ansetts böra höjas med 300,000 kronor, likasom ock med det å nionde hufvudtiteln förekommande anslaget till bidrag till vägunderhållet på landet, i hvilket anslag med anledning af de under nästlidet år beslutade ändringar i grunderna för statens bidrag till nämnda underhåll kräfves en förhöjning af 400,000 kronor.

Af de utaf nu nämnda anledningar påkallade höjningar i förslagsanslagen komma, på andra hufvudtiteln 96,068 kronor, på femte hufvudtiteln 454,332 kronor, på sjätte hufvudtiteln 764,456 kronor, på sjunde hufvudtiteln 1,492,817 kronor, på åttonde hufvudtiteln 908,798

Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 15

kronor, på nionde hufvudtiteln 604,915 kronor och på tionde huivudtiteln 992,042 kronor.

I enlighet härmed och då det, på sätt Riksdagen framhållit, uppenbarligen är för vinnande af önskvärd stadga i statsregleringarna angeläget, att de i riksstaten upptagna förslagsanslagen, såvidt på förhand kan beräknas, bringas i jämnhöjd med de utgifter, som med anslagen skola bestridas, hafva, enligt hvad jag har mig bekant, samtliga departementschefer i sådant syfte vid de ifrågavarande anslagens beräkning vidtagit de höjningar, som af förenämnda anledningar funnits påkallade. De i ifrågavarande anslag sålunda beräknade höjningar, tillhopa 5,313,428 kronor, ingå således i den af mig förut angifna för nästkommande år beräknade utgiftssumman, 193,583,000 kronor.

På den höjning af åtskilliga förslagsanslag, som, af andra grunder än nu angifvits, kan komma att ifrågasättas å de särskilda hufvudtitlarna, finner jag mig i detta sammanhang icke hafva anledning att närmare ingå.

Däremot tillåter jag mig här fästa uppmärksamheten därå, att utgifterna under tredje hufvudtiteln i följd af upplösningen af unionen med Norge komma att icke oväsentligt ökas. I hvilken mån detta är nödvändigt kan visserligen, på grund däraf att därutinnan pågående utredning ännu icke afslutats, nu icke exakt uppgifvas, men har ökningen, enligt hvad herr ministern för utrikes ärendena meddelat, för nästkommande år förslagsvis beräknats till 612,200 kronor. Därtill kommer, att i följd af uteblifvandet af Norges bidrag till bestridande af kabinettsoch ' konsulskassornas utgifter under senare delen af år 1905 och hela år 1906 uppstått en brist, hvilken beräknats till sammanlagdt 895,500 kronor. Äfven sistnämnda båda summor, tillhopa 1,507,700 kronor, ingå i den för nästkommande år beräknade utgiftssumman.

Slutligen anhåller jag att i detta sammanhang få erinra därom, att Eders Kungl. Maj:t med afseende å de politiska förhållanden, som under nästlidet år varit rådande, funnit nödigt att genom särskilda nådiga beslut anbefalla riksgäldskontoret att af de medel, som, jämlikt 63 § regeringsformen, af Riksdagen för samma år för oförutsedda händelser till utbetalning å riksgäldskontoret anvisats, till vederbörande ämbetsverk i mån af rekvisition utbetala vissa belopp, däraf, enligt hvad fullmäktige i riksgäldskontoret i den 7 december 1905 till mig aflåten berättelse angående riksgäldskontorets ställning meddelat, lyftats tillhopa 1,779,215 kronor 54 öre. Af skäl, som jag i annat sammanhang lärer få tillfälle att närmare angifva, har jag ansett framställning böra hos

Ökade utgifter å tredje hufvudtiteln.

Täckande af anvisning å det s. k. mindre kreditivet.

Inkomstskatt.

16 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

Riksdagen göras därom, att till täckande af de belopp, som med anledning' af Eders Kungl. Maj:ts berörda beslut af ifrågavarande af Riksdagen anvisade medel komma att tagas i anspråk, måtte i nästkommande års riksstat afsättas en summa af 1,000,000 kronor. Jämväl detta belopp ingår i den för år 1907 beräknade utgiftssumman.

_ summan af de såsom behöfliga ansedda statsutgifterna belöper sig till 193,583,000 kronor, men inkomsterna enligt förenämnda beräkning uppgår till endast 178,783,000 kronor, återstår en brist af

14,800,000 kronor, som behöfver fyllas.

På därom af Eders Kungl. Maj:t gjorda framställningar kar Riksdagen för hvart och ett af åren 1903, 1904, 1905 och 1906 åtagit sig en inkomstskatt; och torde enahanda utväg böra anlitas äfven för nästkommande år.

Vid föredragning den 14 januari 1905 af frågan om beräkningen af statsverkets inkomster i och för statsregleringen för innevarande år uttalade dåvarande chefen för finansdepartementet, bland annat, den mening hvilken äfven af mig delas — att gällande bestämmelser rörande inkomstskatten borde underkastas en mera fullständig omarbetning än hittills kunnat ske, i syfte hufvudsakligen att åstadkomma eu jämnare och rättvisare fördelning af skattebördan, hvarjämte bemälde departementschef meddelade, att i sådant syfte föranstaltats om utarbetande af förslag till förändrade bestämmelser i ämnet. Nämnda arbete har alltsedan dess inom finansdepartementet pågått. I sammanhang därmed har, i enlighet med en af nästlidet års Riksdag i skrifvelse den 12 april 1905 uttalad önskan, särskildt tagits under ompröfning frågan om förändrade grunder för beskattningen af inkomst af skog. Flera al hithörande frågor hafva emellertid visat sig vara af den invecklade och svårlösta beskaffenhet, att något förslag till en mera fullständig reform af inkomstskattelagstiftningen säkerligen icke kan framläggas för innevarande års Riksdag, något som likväl icke synes böra hindra, att förslag till förändrade bestämmelser i vissa mera fristående delar af samma lagstiftning, i den mån så kan finnas möjligt och lämpligt, göres till föremål för särskild framställning till Riksdagen. Vid beräkningen af statsverkets inkomster har jag emellertid förutsatt, att inkomstskatten äfven lör år 1907 bör utgå enligt väsentligen samma grunder som den inkomstskatt, hvilken Riksdagen för innevarande år åtagit sig. Denna skatt torde, i enlighet med statskontorets, såsom det vill synas särdeles försiktiga beräkning kunna antagas under år 1907 bereda staten en inkomst af 12,000,000 kronor;

Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 17

och hemställer jag därför, att i förslaget till riksstat måtte bland statsverkets. inkomster upptagas skattetiteln inkomstskatt med eu beräknad afkastning af nyssnämnda belopp, 12,000,000 kronor.

Lägges detta belopp till den af mig förut beräknade inkomstsumman, 178,783,000 kronor, erhålles ett belopp af 190,783,000 kronor.

För mötande af de behöfliga utgifterna återstår således ett behof af

2,800,000 kronor, för hvars fyllande tillgång torde böra beredas genom ökad eller ny beskattning.

Vid öfvervägande af de olika möjligheter, som härvid kunna stämpelskatt. ifrågakomma, har jag låtit mig angeläget vara att uppsöka sådana skatte förmer, hvilkas anlitande icke på grund af sin natur kan anses ägnadt att i afsevärd man drabba de mindre bemedlade inom samhället; och har jag därvid särskildt riktat min uppmärksamhet på en utsträckt användning af stämpelskatten.

Denna skatteform, hvilken hittills i vårt land, i jämförelse med hvad i åtskilliga andra länder är fallet, i tämligen ringa omfattning kommit till användning, har, såvidt angår stämpelskatt å enskilda handlingar — och någon annan åsyftar jag här icke — i regel den egenskapen att träffa kapitalet, då detta vid öfverflyttning från en person till annan i allmänna rörelsen framträder, och kan därför i allmänhet icke sägas på något sätt verka betungande för de ekonomiskt svagare utrustade inom samhället. I mån som kapitaltillgången samt rörelsen och omsättningen inom landet växa och i jämnbredd därmed statens utgifter ökas, synes ock en ökad stämpelbeskattning i de former, jag här afser, ligga nära för handen att komma till användning för de ökade statsbehofvens fyllande.

Den art af ytterligare stämpelbeskattning, som jag närmast ansett ökad stampdmig nu böra till anlitande föreslå, är en ökad stämpelafgift vid lagfart vid %å köp eller byte af fast egendom.

Redan vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t den 21 decem- af fast e9enber 1900 af frågan om sättet för beredande af ökade inkomster åt äom' staten för mötande af de ökade statsutgifter, som föranleddes af genomtörandet af det förslag till ny härordning, som då utarbetats och därefter framlades för följande årets Riksdag, anvisade dåvarande chefen för finansdepartementet den utväg till beredande af ökad statsinkomst, som ett mera utsträckt användande af stämpelskatten innebnre. Beträffande särskildt stämpelafgifter vid lagfart å köpe- eller bytesafhandlingar yttrade därvid departementschefen följande.

Bih. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Åfd.

18 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

»Den stämpelafgift, som skall utgöras vid lagfart å köp» eller bytesbref angående fast egendom, bär sedan år 1857, då afgiften fastställdes till 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af fastighetens värde, varit oförändrad, allenast med det undantag, att år 1883 afgiften för det fall, att lagfart söktes för aktiebolag, som icke drefve bankrörelse, höjdes till 1 krona 20 öre för hvarje fulla 100 kronor af fastighetens värde. Redan i den omständighet att sagda lagfartsstämpel närmare ett hälft århundrade utgått med oförändradt belopp, oaktadt den nedgång i penningevärdet, som under tiden ägt rum, kunde ligga ett skäl att genom afgiftens höjning återföra skatten till det belopp, hvarmed den afsetts att träffa fast egendom vid dess öfvergång till annan ägare. Men härtill kommer ytterligare, att den vid lagfarter utgående stämpel äfven till sin i författningen stadgade siffra direkt minskats. Utöfver stämpeln till köpe- eller bytesbrefvet skulle nämligen före år 1875 för fastebref v et erläggas en stämpel, som ännu år 1874 utgick med 15 öre för hvarje fulla 100 kronor af värdet, ehvad det utgjordes af egendom i stad eller på landet, men genom den vid samma års riksdag antagna stämpelförordning ökades med en tilläggsstämpel, motsvarande den vid landtdomstol indragna lösen för dessa handlingar; och belädes därefter fastebref med olika stämpelbelopp i stad med egen domstol, i stad, som lydde under landsrätt, och å landet. För egendom å landet skulle erläggas 35 öre för hvarje fidla 100 kronor af värdet till och med 20,000'kronor och sedermera 25 öre för hvarje fulla 100 kronor. Denna stämpel har emellertid upphört att utgå, sedan genom förordningen den 16 juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom fastebrefven blifvit ersatta med lagfartsbevis.»

De skäl, som sålunda redan år 1900 åberopades för eu höjning af stämpelafgiften vid lagfart å köpe- eller bytesaftal-! dlin gar angående fast egendom, synas mig i väsentliga delar äga giltighet. I allt fall torde en måttlig förhöjning i nämnda stämpelafgift ingalunda, då ökade statsutgifter förestå, kunna anses opåkallad utan tvärtom väl grundad.

Därest en höjning af stämpelafgiften vid lagfart å köp och byte af fast egendom vidtages, torde i sammanhang därmed, med hänsyn till nu bestående förhållande mellan nämnda stämpelafgift och stämpelafgiften vid lagfart å gåfva af fast egendom, till förekommande däraf att de nya bestämmelserna skulle kunna kringgås på det sätt, att aftal om köp eller byte af sådan egendom förlänades sken af gåfva, lämplig höjning af sistnämnda stämpelafgift böra vidtagas.

i hvilken mån en förhöjning i nu ifrågavarande afgiftei'^ bör för olika fall äga rum, därom anhåller jag att vid framläggande inför Eders Kungl. Maj:t af det förslag till ändringar i gällande stämpelförordning, som af de ifrågasatta åtgärderna påkallas, få närmare yttra

Inkomsterna; statsrådsprotokollet. 19

mig. Emellertid vill jag redan nu nämna, att förslaget i liufvudsak synes böra gå därpå ut, att de nuvarande stampelafgifterna af 60 öre för 100 kronor höjas, för fastighet, på landet till 80 öre och för fastighet i stad till 1 krona.

Enligt anställda beräkningar skulle de tilltänkta förhöjningarna af ifrågavarande afgifter bereda staten en inkomst af 1,100,000 kronor.

En annan form af stämpelbeskattning, som nu synes mig böra ifrågakomma, är stämpelafgift å aktier äfvensom å lotter i solidariska bankbolag, att, med undantag för vissa fall, hvarom jag strax skall nämna, utgå, då aktier eller lösbref utsläppas af vederbörande bolag äfvensom vid öfverlåtelse af dylik handling från en till annan person.

De fördelar, staten bereder kapitalet genom att möjliggöra dess användande för ekonomisk verksamhet under formen af aktiebolag, äro så betydande, att det ingalunda kan anses obilligt att uttaga en särskild skatt af dem, som göra sina tillgångar fruktbärande under sådan form. En stämpelafgift å aktiebref vid dessas utfärdande eller öfverlåtande till annan synes mig därför vara fullt berättigad. Dock torde, med hänsyn till de hos oss rådande förhållanden, försiktigheten bjuda, att undantag göres för aktier, som utsläppas vid bildande af nya aktiebolag. En stämpelafgift å aktiebref, då ett nytt bolag träder i verksamhet, skulle nämligen till äfventyrs i vissa fall kunna kännas alltför betungande för den företagsamhet, som är värd uppmuntran.

Hvad lotter i solidariska bankbolag angår, lärer åsättande af stämpelskatt å sådana handlingar knappast tarfva någon utförligare motivering. Äfven dessa bolag åtnjuta förmåner af staten, ägnade att underlätta deras verksamhet och stärka allmänhetens förtroende till desamma. För öfrigt är ju bankverksamhet, såsom kändt är, i våra dagar en af de på samma gång säkraste och mest vinstgifvande arter af affärsrörelse, hvari kapitalet söker att finna användning; och torde därför eu i förhållande till värdet af sådana handlingar, hvarom här är fråga, på lämpligt sätt afvägd stämpelafgift icke komma att kännas betungande. Dock torde man äfven härvid böra göra undantag för lotter, som utgifvas vid bildande af bankbolag.

För de tillägg till gällande stämpelförordning, som erfordras för genomförandet af nu omförmälda förslag, torde jag få redogöra i sammanhang med det af mig förut omtalade förslag till ändringar i samma förordning.

Dock torde jag redan i detta sammanhang få omförmäla, det jagtänkt mig en stämpelafgift af en procent å värdet af aktie eller bank-

Stämpelafgift & aktier och hanklotter.

Höjning af punschskatten.

Tullmedel.

Stämpelmedel.

20 Inkomsterna: statsrådprotokollet.

lott vid emission af nya sådana och en half procent af värdet, beräknadt i visst förhållande till de senas i e årens utdelning-, vid öfverlåtelse.

Gjorda beräkningar gifva vid handen, att de nu senast ifrågasatta stämpelafgifterna skulle skänka staten en inkomst af sammanlagd! 1,200,000 kronor.

Den för täckande af de beräknade statsutgifterna i öfrigt behöfliga summan synes mig böra uttagas genom en ökning af punschskatten.

Denna skatt, hvilken nu utgår med 60 öre för hvarje liter, som till försäljning utlämnas, har under år 1904 influtit med, i jämnt krontal räknadt, 1,296,553 kronor samt har af statskontoret antagits under år 1905 komma att uppgå till ungefär enahanda belopp. För år 1907 har statskontoret, under förutsättning att nu gällande grunder för skattens utgående lämnas orubbade, föreslagit, att dess afkastning skulle beräknas till 1,300,000 kronor; och torde mot denna beräkning icke vara något att erinra. Därest den nu bestämda skattefoten höjes med 50 procent af sitt nuvarande belopp, eller till 90 öre för liter, synes man därför, äfven under antagande att konsumtionen i följd af den ökade beskattningen kommer att i någon mån nedgå, kunna beräkna skattens afkastning för år 1907 till 1,800,000 kronor.

Eu ökning af den nu stadgade stämpelafgift^ vid försäljning af punsch till nyss angifvet belopp torde icke kunna sägas vara någon för den stora allmänheten tyngande beskattning, helst ju ifrågavarande vara hufvudsakligen förtäres af personer, tillhörande de förmögnare samhällsklasserna, och i allt fall är att betrakta såsom eu öfverflödsvara.

I enlighet med det förut anförda skulle genom utsträckning af stämpelbeskattningen beredas staten en ytterligare inkomst af sammanlagd! 2,300,000 kronor och genom höjning af punschskatten en ökad inkomst af 500,000 kronor, eller således tillhopa 2,800,000 kronor.

I enlighet med hvad jag förut anfört, hemställer jag, att tullmedlen må för nästkommande år upptagas till ett belopp af 57,500,000 kronor.

Under förutsättning af bifall till det af mig förut omförmälda förslaget om höjning af gällande stämpelafgifter vid lagfart å köp, byte och gåfva af fast egendom, samt om stämpelbeläggning af aktier

Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 21

och af lotter i solidariska bankbolag, skulle stämpelmedlen, livilka af mig, oafsedt berörda förslag, upptagits till 7,700,000 kronor, kunna beräknas till 10,000,000 kronor; och hemställer jag därför, att denna inkomsttitel må i riksstaten uppföras med sistnämnda belopp.

Vid bifall till det af mig nyss framställda förslag om höjning af punschskatten, hemställer jag, att samma skatt för nästkommande år må beräknas till 1,800,000 kronor.

Beträffande öfriga bevillningar hemställer jag, att desamma må beräknas till de belopp, statskontoret föreslagit.

Ehuru jag hemställer, att statsverkets inkomster för år 1907 må med de belopp, jag föreslagit, få i statsverkspropositionen upptagas i den ordningsföljd, som hittills varit iakttagen, och likaledes med den vanliga fördelniugen i ordinarie inkomster och bevillningar, torde det tillåtas mig att, liksom vid föregående tillfällen ägt rum, i protokollet låta införa en gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sedvanliga uppställningen lämnar en öfversikt af dessa inkomsters olika natur ur finansiell synpunkt och närmare sammanför inkomster af närbesläktad art.

Denna öfversikt angifver såsom

Statsverkets inkomster:

A. Inkomster, som ej utgöra skatter:

arrendemedel ................................ kronor 1,700,000: —

skogsmedel ................................... „ 8,000,000: —

järnvägstrafikmedel................... „ 13,000,000: —

postmedel ....................................... „ 17,800,000: —

telegrafmedel .............................. „ 8,800,000: —

bötesmedel .................................... „ 400,000: —

terminsafgifter från läroverken ,, 550,000: —

extra uppbörd .............................. ,, 200,000: —

transport kronor

50,450,000: — 50,450,000.^

Punschska'

Öfriga bevillninga:.

ItiksbanJccns

vinstmedel.

22 Inkomsterna; statsrådsprotokollet.

transport kronor 50,450,000: —

B. Skatter:

a) allmänna:

tullmedel ......... kronor 57,500,000: —

brännvinstillverk-

ningsskatt ..... ,

punschskatt...... ,

maltskatt ......... ,

sockerskatt ...... ,

stämpelmedel... , mantalspenningar , bevillning af fast egendom samt af inkomst för

år 1906............ ,

inkomstskatt för år 1907 .......... ,

b) särskilda afgifter:

fyr- och bålcme-

del................... kronor 1,700,000: —

kontrollstämpel-

medel ............... ,, 70,000: —

bevillningsafgifter för särskilda förmåner och

rättigheter „__________250,000: — 2,020,000: — 134,120,000: —

summa kronor 184,570,000: —

Enligt hvad jag inhämtat från fullmäktige i riksbanken, kan riksbankens vinst för år 1905 beräknas till 6,206,260 kronor 39 öre. Efter afdrag af det belopp, motsvarande tio procent af den behållna vinsten, som bör afsättas till bankens reservfond, eller 620,626 kronor 4 öre, återstå 5,585,634 kronor 35 öre. Då häraf ett belopp af omkring

200,000 kronor ansetts böra reserveras för möblering och inredning af det nya riksbankshuset, torde, i enlighet med hvad jag förut anfört, ett belopp af 5,350,000 kronor kunna tagas i anspråk för statsregleringen för år 1907. Jag hemställer därför i underdånighet, att Eders

24.000. 000: — 1,800,000: —

3,000,000: —

13,500,000: —

10.000. 000: —

800,000: —

9,500,000: —

12,000,000: — 132,100,000: —

Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 23

Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning, att af riksbankens vinst för år 1905 måtte för statsverkets behof anvisas berörda belopp 5,350,000 kronor, att från riksbanken utbetalas å de tider under år 1907, som Riksdagen bestämmer.

Om, under förutsättning af bifall till hvad jag sålunda föreslagit, till slutsumman af statsverkets inkomster enligt förenämnda af mig

anställda beräkning ............................................ kronor 184,570,000: —

läggas:

dels af öfverskottet å statsregleringen för

år 1904 .......................................................................... „ 3,463,000: —

■ • dels af femte hufvudtitelns allmänna besparingar .................................................................... ,, 200,000: —

dels ock af riksbankens vinstmedel för

år 1905 ........................................................................ ____5,350,000: —

så erhålles för statsregleringen för år 1907 eu tillgång af ...........................................................kronor 193,583,000: —

De af föredragande departementschefen sålunda i afseende å beräkningen af statsverkets ofvan omförmälda tillgångar och därmed sammanhängande ämnen gjorda hemställanden och förslag, i hvilka statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t“ Konungen gilla och bifalla.

Ex protocollo: Algot Wahlin.

Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.

1 Bil. litt. A.

Till Konungen.

Enligt § 2 af den för statskontoret gällande instruktion åligger det detta ämbetsverk att hvarje år före den 15 december till Eders Kungl. Maj:t afgifva berättelse om statsverkets inkomster under sistförfluten året jämte förslag till deras beräknande vid nästföljande stats- Bik. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 1

2 Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.

reglering med livad mera, som kan tjäna till upplysning vid uppgörande af Eders Kungl. Maj ris nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof; och får i anledning häraf statskontoret underdånigst dels åberopa sin den 21 sistlidne September afgifna berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning år 1904, hvarmed öfverlämnats ett tryckt exemplar af det kapitalkonto till rikshufvudboken för samma år med därtill hörande tablåer och bilagor, som härstädes upprättats, dels ock hänvisa till statskontorets underdåniga skrifvelse den 19 därförutgångne augusti angående riksbokslutet för år 1904.

Uti denna senare skrifvelse har statskontoret beträffande resultatet af nämnda års statsreglering anmält, att å statsverkets inkomster samt å ordinarie och extra ordinarie anslag uppstått ett nettoöfverskott

å......................................................................................... kronor 2,565,599: 32

hvartill borde läggas:

af myntverkets behållning för år 1904 » 791,151:4 4

besparing å tionde hufvudtitelns anslag: »bidrag till folkskolelärares pensionering» » 100: —

odisponerade behållningar å en del extra

statsanslag........................................................ »___ 105,852: 4 7

så att öfverskottet på det hela uppginge till...... kronor 3,462,703:2 3

Beträffande den uti rikshufvudboken under benämning »fonden för reserverade medel» upplagda särskilda räkning å öfverskott och brister i statsregleringarna omförmäldes i samma skrifvelse, att behållningen å denna fond vid 1904 års början utgjorde ............................................................. kronor 13,942,914: 7 8.

Om härtill lägges ofvannämnda öfverskott......... »_3,462,703: 23

summa kronor 17,405,618: Öl

samt afräknas hvad i 1904 års riksstat anvisats

att från fonden utgå.................................. »_ 6,752,000: —

uppkommer det belopp af ...................................... kronor 10,653,618: oi

hvartill enligt rikshufvudboken behållningen å fonden för reserverade medel vid 1904 års slut uppgår.

Då häraf enligt 1906 års riksstat redan äro

disponerade...................................................... »_7,190,000: —

återstå att för blifvande statsregleringar disponera kronor 3,463,618: oi.

Beträffande därefter själfva inkomstberäkningen för år 1907 innefattas statskontorets förslag därtill uti bifogade tabell litt. a). Yid upprättande häraf har statskontoret fäst afseende dels därpå, huruvida

Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.

å de särskilda inkomsttitlarna under de senare åren enligt räkenskaperna influtna belopp käft stigande eller fallande tendens, uti hvilket hänseende åberopas bär bifogade tabell litt. b), dels ock på de vid dessa titlar förekommande särskilda förhållanden, för hvilka statskontoret får här nedan närmare redogöra.

Ordinarie inkomster.

Arrendemedlen, som i riksstaten för år 1906 beräknats till 1,700,000 kronor, hafva under senaste femårsperiod influtit med i medeltal 2,074,010 kronor och med en årlig minskning i medeltal af 51,181 kronor. Då inkomstbeloppet sistlidet år uppgick till 1,990,153 kronor, torde denna inkomsttitel, ehuru densamma till följd af fortgående försäljning af mindre kronolägenheter har tendens att sjunka, kunna i 1907 års riksstat upptagas till samma belopp som år 1906, eller

1,700,000 kronor.

Mantalspenningar na, i riksstaten för år 1906 uppförda med 780,000 kronor, belöpte sig sistlidet år till 782,14-2 kronor, och utvisa under de senaste fem åren en årlig ökning i medeltal af 8,180 kronor. Då denna inkomsttitel visat en fast, om än icke betydande tendens till stegring, anser sig statskontoret kunna hemställa om densammas upptagande i 1907 års riksstat med ett till 800,000 kronor förhöj dt belopp.

Bötesmedlen, i 1905 års riksstat uppförda med 420,000 kronor, men i 1906 års riksstat, på grund af inträffad stark minskning, nedsatta till 400,000 kronor, hafva under sistlidet år influtit med 409,649 kronor, hvarigenom medeltalet för de sista fem åren utgör 412,831 kronor. Statskontoret anser sig emellertid icke hafva anledning att beträffande dessa medel föreslå någon ändring, utan hemställer, att desamma må i 1907 års riksstat upptagas med oförändradt belopp.

Kontrollstämpelmedlen hafva under senaste femårsperiod, på ett undantag när, influtit med ett hvarje år ökadt belopp, från 60,226 kronor år 1900 till 72,541 kronor år 1904, utgörande medeltalet för nämnda fem år 66,006 kronor. På grund häraf anser sig statskontoret kunna hemställa om anslagstitelns höjning i 1907 års riksstat till ett belopp af 70,000 kronor.

Fyr- och båkmedlen förete under de senaste fem åren en inkomstsiffra utan bestämd tendens till vare sig ökning eller minskning och utgjorde enligt räkenskaperna 1,727,097 kronor år 1900 och 1,728,383 kronor år 1904 med ett medeltal för denna tid af 1,719,289 kronor. Då denna inkomsttitel, hvilken i 1906 års riksstat höjdes från 1,500,000 kronor till 1,600,000 kronor, torde kunna utan våda för år 1907 be-

4 Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.

räknas till ännu högre belopp, anser sig statskontoret böra hemställa om dess uppförande i 1907 års riksstat till 1,700,000 kronor, hvilket belopp icke under senaste femårsperiod under skridits.

Telegraf medlen, i riksstaten för år 1906 upptagna till 8,000,000 kronor, hafva, enligt hvad statskontoret inhämtat, af telegrafstyrelsen för år 1907 beräknats till 8,800,000 kronor, hvilket belopp finnes upptaget i bifogade tabell.

Järnvägstrafikmedlen. Enligt hvad statskontoret inhämtat, har järnvägsstyrelsen beräknat denna inkomsttitel för år 1907 till 11,500,000 kronor, med hvilket belopp densamma upptagits i bifogade tabell.

Skog smedlen, som i riksstaten för år 1906 äro uppförda med 7,500,000 kronor, hafva utgjort:

år 1902.

„ 1903.

„ 1904..................................................

eller i medeltal för dessa tre år .....

Enligt från domänstyrelsen erhållen

kronor 6,106,882 „ 8,632,532

„ 8,294,132

7;677,849: uppgift hafva statsverkets

skogsmedelsinkomster under innevarande års tre första kvartal belöpt sig till 6,692,088 kronor 95 öre. I händelse skogsmedelsuppborden under fjärde kvartalet kommer att motsvara uppbörden under samma kvartal af sistlidet år, eller 1;027,182 kronor 42 öre, skulle inkomsten af skogsmedel för år 1905 alltså komma att uppgå till 7,719,271 kronor 37 öre och i medeltal för åren 1903—1905 utgöra 8,215,311 kronor 67 öre.

Med hänsyn härtill hemställer statskontoret, att skogsmedlen i 1907 års riksstat må upptagas med ett till 7,800,000 kronor förhöjdt belopp.

Terminsafgifter från läroverken. Sedan 1904 års Riksdag, med anledning af Eders Kungl. Maj:ts proposition den 31 december 1903, angående ändrad anordning af rikets allmänna läroverk och lönereglering för vid dem anställde lärare, beslutat, att lärjungarne vid de allmänna läroverken skola till statsverket erlägga terminsafgifter och att sålunda en ny inkomsttitel »terminsafgifter från läroverken» komme att i riksstaten uppföras, beräknades, på grund af en uti Eders Kungl. Maj ds nådiga proposition (n:o 50 sid. 206 och följande) förebragt utredning, denna inkomsttitel komma att år 1905 inflyta med

420,000 kronor.

I 1906 års riksstat, vid hvars fastställande ännu saknades hvarje erfarenhet rörande denna inkomsttitel, blef densamma upptagen med enahanda belopp.

Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.

5 Enligt de uppgifter, som af statskontoret infordrats från rektorsämbetena, komma de debiterade terminsafgifterna att för innevarande år uppgå till ett sammanlagdt belopp af 592,160 kronor.

Dessa uppgifter synas sålunda gifva vid banden, att terminsafgifterna komma att inflyta med ett väsentligt högre sammanlagdt belopp än som år 1904 beräknats; och torde därför inkomsttiteln kunna utan fara i 1907 års riksstat upptagas med ett till 550,000 kronor förhöjdt belopp.

Extra uppbörd. Denna inkomsttitel, som i 1906 års riksstat upptogs med 200,000 kronor, har under de senaste fem åren influtit med i medeltal 267,774 kronor. Uti sitt den 12 december sistlidet år afgifna underdåniga utlåtande erinrade statskontoret, att anledningen därtill att inkomsttiteln år 1903 uppgick till icke mindre än 403,523 kronor, vore att söka, bland annat, däri, att under samma år influten punschskatt och maltskatt, innan dessa titlar funnos i riksstaten upptagna, bokförts såsom extra uppbörd; hvarjämte statskontoret påpekade att på grund af nådiga kungörelsen den 3 juli 1903 statsverkets återstående inkomster under titel grundskatt skulle under nu förevarande titel bokföras. Till följd häraf och då med stöd af nådiga brefvet den 17 juni 1903 jämväl vissa återstående inkomster af de forna militära inkomsttitlarna här bokförts, har titeln extra uppbörd jämväl år 1904 företett den höga siffran 317,660 kronor.

Då emellertid denna starka ökning måste anses bero på förhållanden af öfvergående natur, anser sig statskontoret icke böra hemställa om någon förändring för år 1907.

Beviiiningar.

Tullmedlen, hvilka för år 1906 beräknats till 57,000,000 kronor, hafva enligt räkenskaperna inbragt:

år 1902 ................................................... kronor 55,125,196: —

„ 1903 ................................................... „ 56,225,031: —

„ 1904................................................... „ 60,178,776: —

eller i medeltal för dessa tre år...... ,, 57,176,334: —

För januari—november månader innevarande år hafva, enligt meddelande från generaltullstyrelsen, debiterade tullmedlen utgjort 56,309,107 kronor 70 öre och skulle, därest uppbörden för innevarande månad blefve lika med den för december månad nästlidet år, eller 4,652,642 kronor 71 öre, för innevarande år uppgå till 60,961,750 kronor 41 öre.

I tulluppbörden ingick sockertull för år 1903 med 228,584 kronor,

6 Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.

för år 1904 med 1,254,4-00 kronor 21 öre och för januari—oktober innevarande år med 5,085,969 kronor 46 öre. Anledningen till denna under de senare åren så väsentligt stegrade sockerimport torde vara att tillskrifva det otillfredsställande utfallet af de föregående årens betskörd, hvilket gjort sockerfabrikerna beroende af utländskt råsocker.

Från och med den 1 september 1906, då nådiga förordningen den 2 juni 1905 om beskattning af socker träder i tillämpning, inträder emellertid härutinnan en förändring, i det att sockerskatten, på sätt här nedan under denna inkomsttitel finnes närmare ornförmäldt, kommer att utgå å den färdiga produkten. Tullinkomsten af socker kommer då — äfven om betskörden varder otillräcklig att fylla behofvet — att uppgå till väsentligt mindre belopp än det, som med nuvarande beskattningssätt skulle under enahanda förhållanden inflyta.

Med hänsyn härtill, och då i hvarje händelse nu förevarande statsinkomst är i hög grad beroende af konjunkturerna och alltså icke kan tillförlitligt bedömas för den tid, 1907 års statsreglering afser, hemställer statskontoret, att tullmedlen må i nämnda års riksstat upptagas med enahanda belopp som år 1906, eller 57,000,000 kronor.

Postmedlen. Enligt hvad statskontoret inhämtat, har generalpoststyrelsen i det förslag till inkomst- och utgiftsstater, som bör till nästkommande Eiksdags pröfning öfverlämnas, beräknat inkomsten af postmedlen till 17,800,000 kronor; och har denna summa blifvit i bilagda tabell uppförd.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter. De särskilda afgifter, som innefattas under denna titel, hafva enligt räkenskaperna uppdebiterats med:

Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.

7 Då till följd af föreskrift i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, § 41, samtliga enskilda banker uppkört med sin sedelutgifning ock förty den under förevarande titel bokförda inkomst af bankbolag med sedelutgifningsrätt från ock med år 1904 bortfallit, kar inkomsttiteln i riksstaterna för åren 1904—1906 upptagits med ett till 250,000 kronor nedsatt belopp; ock då densamma icke under de senaste åren visat tendens till någon väsentlig stegring, får statskontoret liemställa om dess uppförande i 1907 års riksstat med enakanda belopp.

Stämpelmedlen beräknades för år 1906 till 7,000,000 kronor och utgjorde:

år 1902 ....................................... kronor 7,365,797: —

„ 1903 ........................................ „ 7.11 1,1 19: —

„ 1904 ........................................ „ 7,297,366: —

eller i medeltal för dessa tre år „ 7,359,094: —

Stämpelafgiften för spelkort ingick i nämnda belopp med:

år 1902 ............................................ kronor 100,446: —

„ 1903 ........................................... „ 128,587: 50

„ 1904 ..........................................._ , 128,867:50

Under januari—november månader innevarande år kafva i länens ränterier och till statskontoret influtit stämpelmedel med 7,664,928 kronor 17 öre, däraf 121,814 kronor 50 öre kortstämplingsafgift; ock skulle, i händelse uppbörden för innevarande månad blefve lika med den för december månad nästlidet år, eller 701,444 kronor 89 öre, stämpelmedlen för år 1905 uppgå till 8,366,373 kronor 6 öre, däraf 138,122 kronor kortstämplingsafgift.

Enligt i finansdepartementet utarbetade uppgifter för åren 1902 —1904 å beloppet af de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar, kar detta belopp utgjort:

8 Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.

På grund af hvad sålunda förekommit har Statskontoret ansett sig böra föreslå denna inkomsttitels beräkning för år 1907 till 7,300,000 kronor.

Brännvinstillverlcningsskatt. Enligt räkenskaperna har brännvinstillverkningen i riket utgjort:

år 1900 ............................................................ liter 43,743,887

„ 1901............................................................. „ 48,084,865

„ 1902 ........................................................... „ 43,949.174

„ 1903 .............................................................. „ 38,466,698

„ 1904............................................................ „ 34,670,551

eller i medeltal för dessa fem år.............. ,, 41,783,035

Tillverkningen under innevarande år intill den 1 december har, enligt meddelande från finansdepartementets kontroll- och justerings-

byrå uppgått till ................................................................. liter 32,400,020,3.

Om härtill lägges tillverkningen under december månad nästlidet år ..................................................... „ 6,024,306,9

skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal komme att motsvara tillverkningen för samma månad innevarande år, detta års tillverkning

blifva......................................................................... liter 38,424,327,2.

Beträffande tillverkningsskatten får statskontoret meddela följande öfversikt af femårsperioden 1900—1904:

Under innevarande år intill den 1 december är dylik skatt inbetala med 21,669,034 kronor 75 öre och, under förutsättning att inkomsten för innevarande månad kommer att utgöra ett lika stort belopp som under december månad nästlidit år, eller 3,004,225 kronor 4 öre, skulle årets inkomst uppgå till 24,673,259 kronor 79 öre. Om därifrån afdrages hvad under innevarande år blifvit eller än vidare kan varda restitueradt, här förslagsvis beräknadt till 2,300,000 kronor, skulle återstå 22,373,259 kronor 79 öre.

Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.

'Beträffande brännvinstillverkningsskatten bör vidare erinras, att densamma genom nådiga kungörelsen den 29 januari 1903 höjdes från 50 öre till 65 öre för liter.

För åren 1904 och 1905 har denna inkomsttitel beräknats till

25,700,000 kronor, men då densamma under de senare åren icke influtit med de belopp, till hvilka den i riksstaterna upptagits, blef titeln i riksstaten för år 1906 nedsatt till 24,000,000 kronor. De brister, som å densamma uppstått, hafva belöpt sig till följande belopp, nämligen för år 1902 kronor 1,362,180: 70, för år 1903 kronor 918,938: 26 samt för år 1904 kronor 3,108,475: 3 2.

Uti sitt den 12 december 1904 dagtecknade underdåniga utlåtande med inkomstberäkning för år 1906 erinrade statskontoret, att under de senaste åren betydande rubbningar i brännvinstillverkningens normala fortgång orsakats af väntade skatteförhöjningar. Sålunda vore kändt, att den högst betydliga stegringen i tillverkningen år 1901 hufvudsakligen var att tillskrifva den omständighet, att en förhöjning af skatten temligen allmänt motsågs komma att äga rum vid följande års riksdag. Skattehöjningen uteblef då, men väntades med så mycket större visshet komma att beslutas vid 1903 års riksdag, hvilket hade till följd, att, oaktadt den stora tillverkningen under år 1901, äfven 1902 års tillverkning utvisade en betydande siffra. De stora inneliggande lagren från dessa båda år nedtryckte helt naturligt tillverkningskvantiteten år 1903 och kunde med all säkerhet antagas hafva utöivat ett starkt inflytande i enahanda riktning äfven på 1904 års tillverkning. Då nämnda lager blefve förbrukade, kunde tillverkningen åter väntas stiga.

Ofvan anförda siffror synas gifva vid handen, att berörda inflytande ännu icke fullständigt upphört att göra sig gällande och att förty jämväl för år 1905 eu betydande brist å denna inkomsttitel är att förvänta.

Då emellertid inkomsttiteln, som sedan år 1902 varit stadd i en jämn stegring, vid sistlidet års beräkning nedsatts till 24,000,000 kronor, anser sig statskontoret sakna anledning att nu ånyo hemställa om ytterligare nedsättning i dess beräkning.

Hvitbetssockertillverkningsafgiften. För afl tillverkning af hvitbetssocker skall enligt de föreskrifter, som gälla intill den 1 september nästkommande år, erläggas tillverkningsskatt i förhållande till det utbyte af råsocker, som de för tillverkningen använda kvitbetor antagas lämna; och skall skatten utgöra hälften af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än n:o 18 af den i världshandeln antagna Bih. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 2

10 Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.

holländska standard, eller, då sagda tullsats är 23,5 öre för kilogram, 11,75 öre för kilogram.

Enligt 1902 års Riksdags beslut har sockerutbytet af betorna från och med den 1 september samma år beräknats till 12 procent.

Under nedannämnda tillverkningsår, hvilka, jämlikt nådiga förordningen den 19 maj 1893, räknas från och med den 1 september till och med den 31 augusti nästföljande år, har, enligt erhållna uppgifter från finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå, vid samtliga fabriker inom landet afverkats följande myckenhet betor:

Enligt meddelande från ofvannämnda byrå har afverkningen under nu löpande tillverkningsår intill den 1 innevarande månad utgjort tillhopa 632,330,7 ton.

Under motsvarande tid sistlidet år utgjorde betafverkningen 513,557,5 ton.

Inkomsten af denna skattetitel har utgjort för kalenderår:

år 1900 .......................................... kronor 9,946,573: —

„ 1901 ....................................... ,

„ 1902 ......................................... ,;

„ 1903 .......................................... ,,

„ 1904 .................. ,:

Enligt meddelande från ofvannämnda kontroll- och justeringsbyrå har tillverkningsafgiften under januari—november månader innevarande år debiterats med 8,864,991 kronor 24 öre, mot 7,241,160 kronor 75 öre under motsvarande tid nästlidet år. Under december månad sistnämnda år uppgick den debiterade afgiften till 678,735 kronor 93 öre, hvadan, om förhållandena under denna månad gestaltade sig på enahanda sätt som under samma tid föregående år, 1905 års debiterade hvitbetssockertillverkningsafgift skulle komma att uppgå till 9,543,727

12,605,642 7,775,960 10,485,217 7,919,897

Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.

kronor 17 öre. Enligt livad statskontoret inhämtat, torde emellertid ifrågavarande afgift under innevarande december månad varda debiterad med ett väsentligt högre belopp, eller omkring 2,000,000 kronor, så att den brist, som för år 1905 kan väntas uppstå å denna inkomsttitel, icke torde komma att öfverstiga 1,000,000 kronor.

Sedan Eders Kungl. Maj:t till innevarande års Riksdag afgifvit förslag i fråga om hvitbetssockertillverkningsafgiftens utbytande mot en komsumtionsskatt å socker samt Riksdagen i skrifvelse den 19 sistlidne maj anmält sina i anledning däraf fattade beslut, har Eders Kungl. Maj:t under den 2 därpåföljde juni utfärdat nådig förordningom beskattning af socker, enligt hvilken för allt socker, som efter den 1 september 1906 inom riket tillverkas eller dit införes, skall, på sätt i nämnda förordning närmare bestämmes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk erläggas skatt med 13 öre för hvarje kilogram. För socker, som till riket införes, skall därjämte erläggas tull enligt tulltaxan.

Med den tidpunkt, som valts för den nya skatteformens trädande i kraft, eller den 1 september 1906, kommer skatten för nämnda års betskörd åtminstone till allra största delen icke att inbetalas eller ens debiteras förr än efter nämnda års utgång.

Hvad angår det belopp, hvarmed sockerskatten kan väntas år 1907 inflyta, får statskontoret erinra, hurusom kommittén för verkställande af utredning och afgifvande af förslag rörande beskattningen af hvitbetssockertillverkningen uti sitt den 17 maj 1904 afgifna betänkande uttalat, att en öfvergång till konsumtionsbeskattning naturligen skulle medföra en höjning i statens inkomster af sockerbeskattningen. En tillämpning af en konsumtionsskatt skulle dessutom för statsfinanserna medföra en större jämnhet i intäkterna, då skatten årligen komme att inflyta för den till sin kvantitet tämligen konstanta sockermängd, som åtginge till landets årliga förbrukning. Kommittén har efter verkställda beräkningar antagit, att medelförbrukningen per år uppgått i rundt tal till 105,000 ton råsocker, och skulle, med beräkning att 110 kilogram råsocker motsvara 100 kilogram raffinad, den i Sverige årligen förbrukade kvantiteten konsumtionssocker följaktligen utgöra omkring 95,450 ton, eller omkring 19 kilogram pr år och invånare. Med hänsyn till medeltalet för de senare åren har kommittén beräknat årsafverkningen af betor för hela riket till 750,000 ton. Vid nuvarande beskattningssätt, då hvarje ton betor heräknas lämna 120 kilogram råsocker, skulle skatten för en dylik betafverkning utgöra 750,000x120x11,76 öre = 10,575,000 kronor. Tillämpades en konsumtionsskatt, skulle en utverkning af

750,000 ton betor, under antagande att melassutsockring fortfarande

12 Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.

vid ett sådant skattesystem kunde löna sig ock att sockerutbytet, reduceradt till första produkt ocli uttryckt i procent af betvikten, liksom under tillverkningsåret 1902—1903 utgjorde 14,17 %, lämna en kvantitet råsocker första produkt af 106,275,000 kilogram. Skatten kardor skulle, under förutsättning att konsumtionsskatten utgjorde 13 öre för kilogram ock att 100 kilogram råsocker motsvarade 90 kilogram konsumtionssocker, utgå för ett till 95,647,500 kilogram beräknadt utbyte, kvilket tämligen nära öfverensstämmer med det af kommittén antagna medeltalet för landets årliga sockerkonsumtion. Statens inkomst korume sålunda att uppgå till 95,647,500x 13 öre == 12,434,175 kronor. Skulle melassutsockringen vid konsumtionsskattesystemet däremot icke komma att fortsättas, blefve visserligen sockerutbytet af den uppgifna betvikten mindre än det ofvan antagna ock skatteinkomsten proportionsvis lägre för den betafverkning, som tagits såsom utgångspunkt för beräkningarna. Då emellertid sockerförbrukningen måste anses förblifva lika stor vid tillämpning af kvilketdera skattesystemet man valde, måste den antagna påföljden af en konsumtionsbeskattning, att melassutsockringen komme att uppköra, föra med sig antingen en ökad betafverkning eller en import af utländskt råsocker, hvarigenom konsumtionens behof blefve fylldt ock statens ofvan beräknade inkomst af konsumtionsskatten komme att i hvarje fall ernås.

Enligt den af finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå för tillverkningsåret 1903—1904 afgifna underdåninga berättelse beräknas den årliga konsumtionen kafva utgjort:

ock för tillverkningsåret 1904—1905 kan, enligt meddelande från nämnda byrå, förbrukningen beräknas uppgå till ungefär enahanda belopp, som för nästföregående år.

Häraf synes framgå, att komsumtionen af socker befinner sig i stark stegring; och finner sig statskontoret, med hänsyn till hvad så-

Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.

lunda förekommit, kunna föreslå, att sockerskatten beräknas för år 1907 inflyta med 13,500,000 kronor.

Inkomstskatten har under nästlidet år influtit med 11,974,104 kronor 28 öre. Därest denna skatt kommer att för år 1907 utgå efter enahanda grunder, som för närvarande äro gällande, torde densamma kunna beräknas till 12,000,000 kronor.

Punschskatten beräknades i 1904 års riksstat komma att inflyta med 1,300,000 kronor, hvilket belopp bibehållits oförändradt i 1905 och 1906 års riksstater, och har under nästlidet år influtit med 1,296,553 kronor 13 öre. Under januari—november månader innevarande år har i länens ränterier och till statskontoret influtit punschstämpelafgift med 1,136,446 kronor 59 öre. Under förutsättning att i december månad skulle inflyt,a dylik afgift till lika stort belopp som under samma månad näst föregående år, eller 154,028 kronor 99 öre, skulle årets punschstämpeluppbörd kunna beräknas till 1,290,475 kronor 58 öre.

Statskontoret hemställer, att denna skatt må i 1907 års riksstat upptagas med oförändradt belopp.

Maltskatten upptogs, på grund af verkställda beräkningar, i 1905 års riksstat till 3,000,000 kronor, hvilket belopp bibehölls oförändradt för år 1906.

Under månaderna januari—november innevarande år hafva i länens ränterier och i statskontoret å denna titel influtit 2,771,493 kronor 58 öre. Om under december månad komme att inflyta lika stort belopp som under samma månad nästlidet år, eller 352,520 kronor 59 öre, skulle denna titel innevarande år komma att uppgå till 3,124,014 kronor 17 öre.

Enligt meddelande från finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå har den debiterade maltskatten för tiden januari—november innevarande år utgjort 2,891,486 kronor 44 öre; och skulle, i händelse debiteringen för innevarande månad blefve lika med den för december månad nästlidet år, eller 212,141 kronor 11 öre, denna skatt för år 1905 uppgå till 3,103,627 kronor 55 öre.

Statskontoret hemställer, att denna inkomsttitel må i 1907 års riksstat beräknas till enahanda belopp som för år 1906.

Bevillningen af fast egendom samt af inkomst har under nedannämnda år uppgått till följande belopp:

år 1899 ................................................... kronor 7,165,911: —

„ 1900 ................................................. „ 7.599,031: --

„ 1901 och 1902 (1901 års bevillning) ............................................ 7,713,302: —

14 Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.

år 1903 (1902 års bevillning) ......... kronor 7,949,538: —

„ 1904 (1903 „ „ ) ......... „ 8,877,255: 17

Att för åren 1901 och 1902 upptagits 1901 års bevillning, beror på det förändrade sätt för bevillningens upptagande i riksstaten och räkenskaperna, som på grund af Riksdagens beslut tillämpats från och med år 1901.

Inkomsttiteln blef af Riksdagen i 1906 års riksstat förhöjd från

8,600,000 kronor till 9,300,000 kronor och torde utan olägenhet kunna beräknas till ännu högre belopp år 1907, enär densamma under den senaste femårsperioden befunnit sig i afsevärd stegring.

Af det utaf statskontoret den 9 februari innevarande år offentliggjorda generalsammandrag öfver 1904 års bevillning af fast egendom samt af inkomst inhämtas nämligen, att densamma debiterats med 9,659,657 kronor 6 öre, under det att 1902 års bevillning debiterades med 8,123,003 kronor 37 öre samt 1903 års med 9,056,272 kronor 36 öre.

På grund häraf anser sig statskontoret böra hemställa om titelns uppförande i 1907 års riksstat med ett till 9,500,000 kronor förhöj dt belopp.

Stockholm den 12 december 1905.

Underdånigst:

HANS WACHTMEISTER.

C. G. SYLYAN. CHR. L. TENOW. PER SÖDERMARK.

Föredragande.

G. Thorstenson.

Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.

15 Bil. Sitt. a.

Summa) 179,170,000

16 Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.

Statsverkets

En 1

Summa|136,934,757|133,207,905|132,351,847

x) Det för denna inkomsttitel för hvarje särskilt år upptagna belopp afser nästföregående års bevillning.

Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.

17 Bil. litt. b.

inkomster

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 3

Sammanställning af inkomster och utgifter.

1 Sammanställning af inkomster och

utgifter.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle, Statsråden: Tingsten,

Biesért,

friherre Harks von AVurtemberg,

Tamm,

Sidner,

Hellner,

ScHOTTE,

Berg,

Bergström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Biesért yttrade:

De anslag, Eders Kungl. Maj:t på de särskilda departements- Sammanfatta chefernas föredragning besluta äska af Riksdagen för år 1907, utgöra: under

Bih. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 1 hufvud-

A.I//lull /.

Anslag utom hufvudtitlarna.

Riksgäldskontorets ställning.

2 Sammanställning af inkomster och utgifter.

kronor 175,389,000: —

Vidare erinrar jag därom, att Eders Kungl.

Maj:t på föredragning af chefen för civildepartementet besluta föreslå Riksdagen att för år 1907 å riksstaten utom hufvudtitlarna anvisa:

till fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk samt landsvägen från Boden till Morjärv och vidare från Morjärv

till Lappträsk ....................................................... „ 500,000: —

Fullmäktige i Riksgäldskontor hafva i skrifvelse den 7 nästlidne december, som torde få under litt. B biläggas dagens protokoll, lämnat uppgift å de riksgäldskontorets utgifter för år 1907, hvilka fullmäktige ansett böra i riksstaten uppföras. Enligt fullmäktiges beräkning utgöra dessa utgifter:

transport kronor 175,889:000 —

3 Sammanställning af inkomster och utgifter.

transport kronor 175,889,000: — riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar

in. m., förslagsvis, ........... kronor 1,073,600: —

räntor och af betalningar å statsskuldenkronor 18,416,382: l G efter afdrag ,

af de till riksgäldsko ntoret ingående ränte- och kapitalbetalningar ,, 4,695,982:16

förslagsvis ............................. „ 13,720,400:— }j 14,794,000: —

I riksstaten för hvart och ett af åren 1896—1905 har afsatts ett belopp af 1,400,000 kronor, som tillgodoförts den enligt nådigt bref den 15 november 1895 under statskontorets förvaltning ställda arbetareförsäkringsfonden.

Vid föredragning inför Eders Knngl. Maj:t den 14 januari 1905 af de till statsregleringen för innevarande år hörande frågor uttalade dåvarande chefen för finansdepartementet, med hänsyn, bland annat, till den betydliga fondbildning, som för ifrågavarande ändamål redan ägt rum, den mening, att det belopp, som för sistnämnda år borde afsättas till ifrågavarande fond lämpligen kunde begränsas till 800,000 kronor; och föreslog Eders Kungl. Maj:t, i enlighet härmed, sistlidet års lagtima Riksdag att till berörda fond för år 1906 afsätta nyssnämnda belopp.

I skrifvelse den 20 maj 1905 anmälde emellertid Riksdagen, att Riksdagen i enlighet med eu inom Riksdagen väckt motion beslutit att till nämnda fond för år 1906 afsätta ett belopp af 1,400,000 kronor.

Afsättning till arbetareförsäkringsfonden.

transport kronor 190,683,000: —

Afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors hädande.

Afsättning till täckande af vissa belopp af de medel, hvilka enligt 63 § regeringsformen af Riksdagen anvisats.

4 Sammanställning af inkomster och utgifter.

transport kronor 190,683,000: —

Med afseende härå och då det ändamål, för hvithet ifrågavarande fond är afsedd, tvifvelsutan kräfver högst betydande kostnader, tillåter jag mig nu, efter samråd med chefen för civildepartementet, hemställa, att Eders Kungl. Magt täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att till arbetareförsäkringsfonden må i riksstaten för år

1907 afsättas ............................................................ „ 1,400,000: —

Till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande bar Riksdagen, på därom af Eders Kungl. Magt gjorda framställningar, i riksstaten uppfört för hvart och ett af åren 1891—1895 ett belopp af

100,000 kronor, för hvart och ett af åren 1899 —1904 ett belopp af 250,000 kronor och för år 1905 ett belopp af 350,000 kronor. Efter därom af Eders Kungl. Maj:t väckt förslag beslöt 1905 års lagtima Riksdag att för ifrågavarande ändamål i riksstaten för år 1906 afsätta ett belopp af 500,000 kronor. Då, enligt hvad chefen för civildepartementet meddelat mig, det nu tillgängliga beloppet uppenbarligen icke kan förslå ända till slutet af år 1907, får jag, efter samråd med chefen för nämnda departement, tillstyrka, att för ändamålet må för år 1907

afsättas ................................................................ „ 500,000: —

På sätt jag redan förut i annat sammanhang haft tillfälle omförmäla, har Eders Kungl.

Magt genom särskilda under år 1905 meddelade beslut anbefallt riksgäldskontoret att till vederbörande ämbetsverk, i mån af rekvisition, utbetala vissa belopp af de medel, som, jämlikt 63 § regeringsformen, af Riksdagen för samma år för oförutsedda händelser till utbetalning å riksgäldskontoret anvisats; och hafva, såsom jag jämväl förut nämnt, fullmäktige i riksgäldskontoret i sin

transport kronor 192,583,000: —

Sammanställning af inkomster och utgifter. 5

transport kronor 192,583,000: — förut berörda skrifvelse den 7'nästlidne december meddelat, att på grund af sagda nådiga beslut dittills lios riksgäldskontoret lyftats tillköpa 1,779,215 kronor 54 öre. Det kan för närvarande icke exakt beräknas, i hvilken mån nämnda för nästlidet år anvisade medel komma att på grund af samma beslut ytterligare tagas i anspråk. Då emellertid de behof, för hvilkas fyllande ifrågavarande medel afse tf s; äro af beskaffenhet, att för deras tillgodoseende läsvägen icke bör anlitas, anser jag mig böra hemställa, att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till täckande af de belopp, som jämlikt berörda nådiga beslut användts eller komma att användas af de medel, som, på sätt jag. nyss nämnt, af Riksdagen för år 1905 anvisats, i riksstaten för år 1907 afsätta ett

beloPP af .............................................................. 1,000,000: —

Summan af statsverkets utgifter för år

1907 uppgår således till...................................... kronor 193,583,000: —

motsvarande det belopp, hvartill statsverkets tillgångar för den förevarande statsregleringen beräknats.

I sammanhang med framläggande för Riksdagen af förslag till riksstat torde Riksdagens medgifvande böra äskas därtill, att vid statsregleringen för år 1907 de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingar å hufvudtitlarna fortfarande må blifva gällande, dock att behållningar, som å anslag till nyinrättade tjänstebefattningar uppstå, innan dessa första gången tillsättas, skola till ett följande års statsreglering reserveras.

På föredragning af chefen för civildepartementet har Eders Kungl. Maj:t förut denna dag beslutit föreslå Riksdagen att för år 1907 anvisa dels 500,000 kronor till fortsättande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer, dels ock 4,000,000 kronor till anskaffande af ny rörlig materiell vid statens redan trafikerade järnvägar.

Då dessa belopp, tillhopa 4,500,000 kronor, torde böra bestridas Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Åfd. 2

Statsverkets utgifter och tillgångar.

Utgifter utom riksstaten.

6 Sammanställning af inkomster och utgifter.

med lånta medel, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till utgående från riksgäldskontoiet anvisa:

till fortsättande af arbetet med utläggning

af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och

Uppsala järnvägsstationer .............................••• ■ ■ kronor

och' till anskaffande af ny rörlig materiell vid statens redan trafikerade järnvägar

500,000: —

4,000,000: —

eller tillsammans kronor 4,500,000:

På statsrådets tillstyrkan behagade Hans Maj:t Konungen bifalla hvad departementschefen sålunda hemställt och åt honom uppdraga att, sedan han erhållit protokollsutdrag om hvad som efter de öfriga departementens föredragning blifvit beslutadt med afseende å statsregleringen, uppsätta och till justering inför Kungl. Maj:t anmäla förslag till nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof i enlighet med Kung!. Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.

Ex protocollo: Algot Wahlin.

STOCKHOLM, ISAÅC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1906.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

1 Bil. litt. B.

Till lierr statsrådet och chefen för knngl. finansdepartementet.

Med anledning af herr statsrådets skrifvelse den 10 nästlidne november hafva fullmäktige i riksgäldskontoret låtit upprätta och hafva äran härmed öfverlämna förslagsvis uppgjorda beräkningar öfver riksgäldskontorets sannolika ställning vid slutet af hvartdera året 1905 och 1906 samt redan nu påräkneliga inkomster och utgifter år 1907.

I dessa beräkningar äro som vanligt icke upptagna inkomster, utgifter och behållningar för de särskildt förvaltade fonderna, nämligen de fonderade lånens likvidations- och amortissementsfonder samt fonden för extra amortering af statsskulden.

Stockholm den 7 december 1905.

H. C AV ALLI.

W. ODELBERG. G. F. ÖSTBERG. EMIL IvTNANDER.

H. Sederholm.

Bih/till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd.

2 Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets inkomster och

Tillgångar och fordringar:

Riksgäldskontorets kassabehållning den 7 december 1905 ..................................................................

Kapitalfordran å tills vidare förräntade medel:

uppköpta obligationer ............ 11,669,500:41

utländska valutor .................... 27,554,265: 97

Saldo å räkning med ett utländskt bankhus ......

Inkomster:

4,572,181: 20

39,223,766: 38 1,081: 35

ränteinbetalningar å till vissa bestämda ändamål låneunderstöd, som förfalla med 1,414,400 kronor,

1,200,000

Kapital- och anvisade

hvaraf beräknas inflyta Ränta å utbetalda belopp till odlingslånefonden ...

Dito å dito till rederinäringsfonden ........................

Dito å dito till egnahemslånefonden........................

Dito å lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ... 159,920: —

Kapitalafbetalning å dito.................. 2,400,000: —

Ränta å köpeskillingen för Trollhätte kanalverk... Dito å riksgäldskontorets tills vidare förräntade medel samt å utländska valutor.................................................

177,969: 43

2,559,920: — 205,982: ie

43,797,028

40,000: —| 4,304,871

59 Transport^,101,900|5 2

Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

utgifter från och med den 7 december 1905 till samma års slut.

96 Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader .................................. 25,000: —

Kostnader för riksdagens hus ............... 25,000:

„ „ „ bibliotek ................................ 4,465:

Förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret .............. 5,000:

Inredning och möblering af riksgäldskontorets lokaler

i det nya riksdagshuset ............................................. 20,000:

Inlösen af utelöpande förfallna obligationer af 1891

års tillfälliga lån ........................................................ 1,080:

Annuitetslikvider å af riksgäldskontoret öfvertagna

kommunlån ................................................................... 15,300: —

Ränta å gamla lånet, å konung Carl XIII:s hemgifts-

kapital samt å Göta kanals reparationsfond..........9,153: 83

I riksgäldskontoret innestående, för försålda mindre kronolägenheter influtna medel ........................................................................

Återstoden af 1905 års ränteanslag för 1887 års 3 6/i0 % lån .....

Ränta å 4 % för år 1905 å den hos svenska staten innestående, den 2%2 1907 förfallande andel, 3,000,000 kronor, af köpeskillingen för bandelen Örebro—Frövi af Örebro—Köpings

järnväg] .................................................................. •

Dito å dito för senare halfåret 1905 å den i riksgäldskontoret innestående köpeskillingen, 2,250,000 kronor, för fastigheten n:o 1 kvarteret Lejonet i Stockholm ....................

104,999

678,516

981,909

120,000

45,000

Transport! 1,930,425

4 Fullmäktiges i riksgäldskontor et yttrande ang. riksgäldskontor ets ställning.

Transport

Transport|48,101,900

Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

5 Transport

Vid 1902 års riksdag beviljadt anslag, 1,500,000 kronor, till bildande af en lånefond för torfindustriens understödjande,

återstoden ...............................................................................................

Vid 1905 års riksdag anvisade medel, 5,000,000 kronor, för afsättning till lånefonden för rederinäringens understödjande,

återstoden ..............................................................................................

Vid 1904 års riksdag anvisade medel, 10,000,000 kronor, till

bildande af en egnaliemslånefond, återstoden..............................

Låneunderstöd till enskilda järnvägsanläggningar:

1896 års fond, 7,500,000 kronor: återstoden af 1898 års anslag,

1,500,000 kronor, ..................

återstoden af 1901 års anslag,

1,500,000 kronor, ..................

1901 års fond, 7,500,000 kronor: återstoden af 1902 års anslag,

1,500,000 kronor, ..................

återstoden af 1903 års anslag,

1,500,000 kronor, ..................

återstoden af 1904 års anslag,

1,500,000 kronor, .................

återstoden af 1905 års anslag,

1,500,000 kronor, ..................

2,000: —

617,000:— 619,000: —

403,500: —

313,200: —

660,068: —

1,393,300: — 2,770,068: —

1,930,425*6 5 935,200 — 4,925,000 —

6,288,325

3,389,068

Odlingslånefonden:

1902 års anslag .............................. 1,000,000: —

efter afdrag af för samma år beräknade, till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån_739,000: —

1903 års anslag .............................. 1,000,000: —

efter enahanda afdrag............... 723,100: —

1904 års anslag ............................. 1,000,000: —

efter enahanda afdrag............... 762,400: —

1905 års anslag .............................. 1,000,000: —

efter enahanda afdrag............... 7 60,000: —

261,000: —

276,900: —

237,600: —

240,000: — ; 1,015,500 — Transport|18,483,518|6 5

6 Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Transport

Summa kronor

Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

7 Transport

Vid 1904 års riksdag anvisadt lån till telegrafstyrelsen, 1,039,400 kronor, för anläggning af vissa interurbana telefonledningar,

återstoden................................................................... 600,000: —

Vid 1905 års riksdag anvisadt dito, för fortsatt utveckling af statens telefonväsende med afseende å lokala telefonnät med förbindelseledningar ... 2,000,000: — Beräknad behållning vid 1905 års slut .................. ......................

18,483,518

2,600,000

27,018,381

Summa kronor [48,101,900

.Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1906 års början

Inkomster:

bestämda ändamål 1906 förfalla med 2,600,000: —

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa anvisade låneunderstöd, som under år

2,770,000 kronor, hvaraf beräknas inflyta......

Ränta å utbetalda och beräknade fyllnadsbelopp till

odlingslånefonden ...................................................

Dito å verkställda och beräknade utbetalningar till

torfindustrifonden .................................................

Dito å dito till Dito å dito till

Dito å lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende .. .....................

Dito å köpeskillingen för Trollhätte kanalverk ...

Dito å Riksgäldskontorets tills vidare förräntade

medel samt å utländska valutor........................ 1,000,000

rederinäringsfonden . egnahemslånefonden

227,000: —

60,000

320,000: — 205,982: 16

27,018,381

87 Ersättning för förskottsvis bestridda kostnader för en undsättnings-

expedition till Södra Ishafvet ........................................................

Dito för å det s. k. mindre kreditivet utbetalda belopp.................

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1906 upptagna riksdags- och revisionskostnader, aflöningar m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade lånen samt räntor och amortering å

öfrig statsskuld ........................ 19,137,982: 16

efter afdrag af den för riksgäldskontoret under samma år beräknade inkomst af kapital-

och ränteinbetalningar............ 5,187,982: 16 13,950,000: —

5,187,982

102,000

1,779,215

Transport 13,950,000:

[34,087,579

Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

inkomster och utgifter år 1906.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.: riksdags- och revisionskostnader 900,000: kostnader för riksdagens hus ...

„ „ ,, bibliotek

arfvoden, löner och expenser vid

riksgäldskontoret........................

pensioner vid dito........................

aflöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition ______

Annuiteter och räntor:

Till Hans Maj:t Konungen.......................................... 300,000:

250,000

4,500

95,500: — 10,600: —

22,500: — 1,283,100:

Annuitetsanslag:

Kapital

Ränta:

3t60 % lån 1,963,800:- 1888 års

3 % lån 740,000:- 1900 års

lånå4^ 1,452,800: - 1904 års

3V* % lån 1,260,000:-

5,416,600: —

Transport 3,298,248: 89 13,301,173: 25

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd.

1,583,100 :—

10 Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Transport 13,950,000: —

Förskottsvis af dragen ränta å valutan för 1905 års

tillfälliga lån................................................................. 1,013,568: —

Upplåning:

Vid 1905 års riksdag beräknad upplåning

för samma och föregående år........................... 9,944,338: 5 3

,, år 1906:

för lån till enskilda järnvägsanläggningar ..................... 1,500,000: —

„ odlingslånefonden............ 212,000: —

,, utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer ..................... 500,000: —

„ anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan

trafikerade järnvägar ..... 4,000,000: —

„ fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee 1,475,600:—

„ betäckande af vissa, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter för inköp af fastigheter för bangårdsanordningar i

Stockholm m. m............... 5,364,729: 35 13,052,329: 3 5

kronor 22,996,667: 8 8

som minskas med:

genom försäljning af en obligation af 1887 års 2>i$% lån verkställd upplåning 500: —

af Vislanda-Bolmens järnvägsaktiebolag i likvidation verkställd afbetalning å bolagets kapitalskuld ... 300,000: —

af Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag vid öfvertagandet af j ärnvägen mellan Länna och Norrtälje

inbetalda............................. 80,000: —_

Transport 380,500:— 22,996,667:8 8

34,087,579

14,963,568

49,051,147

Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

11 Transport 3,298,248: 8 9 13,301,173: 2 5 Till fonden för extra amortering af statsskulden ............ 265,333: 33 — — —

säger 3,563,582: 22 13,301,173: 25

Ränta å medgifven och beräknad, ännu icke

verkställd upplåning......-...........................................

Ränta och amortering å af riksgäldskontoret öfver-

tagna kommunlån ....................................................

Ränta å 4 % för år 1906 å den hos svenska staten innestående, den 2%2 1907 förfallande andelen, 3,000,000 kronor, af köpeskillingen för bandelen

Örebro—Frövi af Örebro—Köpings järnväg......

Dito å dito för dito å den i riksgäldskontoret innestående köpeskillingen, 2,250,000 kronor, för fastigheten n:o 1 i kvarteret Lejonet i

Stockholm ..................................................................

Dito å gamla lånet, å konung Carl XIII:s hemgiftskapital samt å Gröta kanals reparationsfond, tillsammans 15,050 kronor 70 öre, som för motstående ersättningsbelopps utjämnande upptagas till..................................................................

Låneunderstöd till enskilda järnvägsanläggningar: 1906 års anslag .........................................................

1,583,100: —

16,864,755: 47

400,000: — 65,051: 81

120,000: —

90,000: —

15,074: 88

19,137,982

1,500,000

16 Odlingslånefonden:

1906 års anslag ......................................................... 1,000,000:

efter afdrag af för samma år beräknade, till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån ............................................................................ 788,000:

Vid 1905 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel:

till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och

Uppsala järnvägsstationer .................................... 500,000: —

„ anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

redan trafikerade järnvägar................................ 4,000,000: —

till fortsättning af statsbanan från Göteborg till

Skee ...........................................................................

Inlösen af 1905 års tillfälliga lån.............................

Beräknad behållning vid 1906 års slut...................

212,000

1,475,600:

5,975,600

25,339,200

17,102,259

99 Transport|69,267,042115

12 Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang, riksgäldskontorets ställning.

Transport

den af nya Trollhätte kanalbolag kontant inbetalda skillnaden mellan beloppet af i likvid för Trollhätte kanalverk afl ämnade riksgäldskontorets 3/fr % obligationer af år 1887 ..7 5,722,000: — och den i köpekontraktet 31/b 1904 för nämnda kanalverk bestämda köpeskillingen...... 5,721,726:70 273:30

af telegrafstyrelsen återbetalda lånemedel.................... 2,400,000: —

380,500:— 22,996,667:88

49,051,147

2,780,773: so

20,215,894

5 7

Summa kronor|69,267,042

' Fullmäktiges i riksgäldskoutoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

13 Transport

Summa kronor|69,267,042

14 Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1907 års början ..............

.... 17,102,259

99 Inkomster.

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda ändamål anvisade låneunderstöd, som under år 1907 förfalla med 2,763,000

kronor, hvaraf beräknas inflyta ............................ 2,600,000: —

Ränta å utbetalda och beräknade fyllnadsbelopp till

odlingslånefonden ..... 235,000: —

Dito å verkställda och beräknade utbetalningar till

torfindustrifonden .................. 60,000: —

Dito å dito till rederinäringsfonden .......................... 400,000: —

Dito å dito till egnahemslånefonden ....................... 375,000: —

Dito å lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende .............................. 320,000: —

Dito å köpeskillingen för Trollhätte kanalverk ...... 205,982: 16

Dito å riksgäldskontorets tills vidare förräntade

medel samt å utländska valutor ........................ 500,000: —

4,695,982

16 Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1907 upptagna riksdags-och revisionskostnader, aflöningar m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade lånen samt räntor och amortering å öfrig statsskuld 19,489,982: 16

efter afdrag af den för riksgäldskontoret under samma år beräknade inkomst af

kapital- och ränteinbetalningar .................. 4,695,982:16

Upplåning:

till betäckande af motstående beräknade utgifter

till odlingslånefonden ......................................... 207,600: —

återstående, den 20/12 1907 förfallande köpeskillingen för b andelen Örebro—Frövi af Örebro—Köpings järnväg ......................................... 3,000,000: —

Transport

14,794,000

3,207,600

39,799,842

Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

inkomster och utgifter år 1907.

Utgifter.

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar in. m riksdags- och revisionskostnader ... 900,000

kostnader för riksdagens hus ........ 50,000

„ „ „ bibliotek 4,500

arfvoden, löner och expenser vid

riksgäldskontoret ................................. 86,000:

pensioner vid dito .............................. 10,600:

aflöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition ............................ 22,500:

Annuiteter och räntor:

Till Hans Maj:t Konungen ...............................

Annuitetsanslag: Kapital:

för 1880 års 37,# lån 2,178,000: -

1886 „ S1/i% „ 350,222:22

37,#

n

11 U '-L'" 11

11 3% 11

37,#

470,666: 67 132,300: — 302,400: —

Ränta:

2,957,724: — 2,028,008: 8 9 1,036,987:78 540,000: — 1,221,116:40

= 3,433,588:8 9

Ränteanslag för:

1887 års

3io % lån 1,963,800: —

1888 års

3 % lån 740,000:- 1900 års

lån å4# 1,452,800:- 1904 års

37,# lån 1,260,000:-

7,783,837: 07

-- 5,416,600:-

Till fonden för extra amortering af statsskulden ..................... 265,333:33

1,073,600: — 300,000: —

säger 3,698,922:2 2 13,200,437:07 16,899,359:29

Transport 18,272,959: 2 9

16 Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Transport

Summa kronor

Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

17 Transport

Ränta å medgifven och beräknad, ännu icke verkställd upplåning ...................................

Ränta och amortering å af riksgäldskontoret öfver-

tagna kommunlån Ränta å 4 % från den 31/r

20/

1906 till och med den 1907 å den hos svenska staten innestående,

18,272,959: 29

930,000:

65,051: 81

116,666: 6 7

90,000:

sistnämnda dag förfallande andel, 3,000,000 kronor, af köpeskillingen för bandelen Örebro

—Frö vi af Örebro—Köpings järnväg .....

Dito å dito för år 1907 å den i riksgäldskontoret innestående köpeskillingen, 2,250,000 kronor, för fastigheten n:o 1 i kvarteret Lejonet i

Stockholm ..........................

Dito å gamla lånet, å konung Carl XIII:s hemgiftskapital samt å Göta kanals reparationsfond, tillsammans 15,050 kronor 70 öre, som för motstående ersättningsbelopps utjämnande

upptagas till .......... .......................................

Odlingslånefonden:

1907 års anslag: ......................................

efter afdrag af för samma år beräknade, till statskontoret inflytande annuiteter å

odlingslån ........................................

Återstående den 2%2 1907 förfallande köpeskillingen för bandelen Örebro—Frö vi af Örebro—Köpings järnväg Beräknad behållning vid 1907 års slut ....... ......

15,304: 3 9

1,000,000: —

792,400: —

19,489,982

207,600

3,000,000 117,102,259

Summa kronorj39,799,842

16 Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Samt. 1 Afd.

Utgifterna.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari 1906.

N ärvarande:

Hans excellens lierr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle, Statsråden: Tingsten,

Biesért,

friherre Marks von Wurtembekg,

Tamm,

Sidner,

Hellner,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström.

. Chefen för finansdepartementet, statsrådet Biesért anförde i underdånighet :

I den till nästlidet års lagtima Riksdag aflåtna nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kungl. Makt, i öfverensstämmelse med hvad som skett flera föregående år, Riksdagen att till beredande af dyrtidstillägg för år 1905, enligt vissa i propositionen närmare angifna grunder, åt en del tjänstemän och betjänte inom Bill. till Biksd. Prof. 1906. 1 Samt. 1 Åfd. ' \

Utgifterna.

de särskilda departementen jämte därtill hörande ämbetsverk, kårer och stater, under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarne, anvisa följande belopp, nämligen:

Enligt Eders Kungl. Maj:ts berörda förslag skulle de ifrågavarande dyrtidstilläggen utgå enligt samma grunder, som i enahanda hänseende varit gällande för närmast föregående år, då sådant tillägg ifrågakommit. Dyrtidstillägg skulle sålunda utgå med 10 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall med högre belopp än 500 kronor, hvarjämte från åtnjutande af dyrtidstillägg skulle undantagas, bland andra, de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för år 1905 uppginge till högre belopp än 7,000 kronor, äfvensom de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknadt, år 1904 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än 7,000 kronor.

Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts förberörda till 1905 års lagtima Riksdag aflåtna framställning tillkännagaf Riksdagen i skrifvelse

den 6 maj 1905, att förmälda hufvudtitlar på nämligen:

Riksdagen

för ifrågavarande ändamål under omextra stat för år 1906 anvisat följande belopp,

under andra hufvudtiteln tredje »

»

»

:»

»

»

»

))

fjärde

femte

sjätte

sjunde

åttonde

nionde

)>

))

»

»

»

att Riksdagen därvid bestämt från Eders Kungl. Maj:ts förså måtto afvikande grunder för dyrtidstilläggens beräknande, att dyrtidstillägg skulle utgå med 10 procent å kontant aflöning, men icke

samt

slag

Utgifterna. 3

i något fall med högre belopp än 300 kronor, samt att från åtnjutande af dyrtidstillägg skulle undantagas, bland andra, de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för år 1905 uppginge till högre belopp än 5,000 kronor, äfvensom de tjänstemän och betjänte, bvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad!, år 1904 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än 5,000 kronor.

Angående dyrtidstillägg för år 1905 åt en del tjänstemän i enlighet med de af Riksdagen beslutade grunder utfärdades nådig kungörelse den 12 maj 1905.

Den af Eders Kung]. Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta kommitté, hvilken erhållit i uppdrag att afgifva underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden samt att därvid tillika taga under öfvervägande, huruvida genom förenklingar i förvaltningen tillfälle kunde beredas till indragning af tjänster, som genom de förändrade anordningarna kunde undvaras, afgaf den 18 november 1903 betänkande rörande allmänna förutsättningar och grunder för en reglering af löneförhållandena in. m. inom de centrala ämbetsverken.

Sistnämnda dag afgaf kommittén därjämte betänkande angående reglering af löneförhållandena in. m. vid kammarkollegium. Öfver sistnämnda betänkande bar kammarkollegium den 29 april 1904 afgifvit underdånigt utlåtande, hvarjämte domänstyrelsen, hvars yttrande, med anledning af utaf kommittén väckt förslag om öfverflyttning af vissa ärenden från kammarkollegium till nyssnämnda ämbetsverk, öfver förslaget infordrats, den 25 augusti 1905 afgifvit sådant yttrande. Vidare bar kommittén afgifvit betänkande dels den 16 juni 1904 angående reglering af löneförhållandena m. m. vid kammarrätten dels ock den 24 november samma år beträffande reglering af löneförhållandena m. m. vid statskontoret; och hafva sistnämnda båda ämbetsverk, bvartdera beträffande det betänkande och förslag, som samma ämbetsverk rörer, afgifvit underdånigt utlåtande, kammarrätten den 13 maj 1905 och statskontoret den 22 juni samma år.

Sedan kommittén afgifvit betänkande och förslag i nu omförmälda hänseenden, har kommittén varit sysselsatt med frågan om reglering af löneförhållandena m. m. vid landsstaten. Något förslag i denna de! bar emellertid ännu icke inkommit.

De betänkanden och förslag, som af omförmälda kommitté hittills afgifvits, röra sig icke allenast om aflöningsförhållandena vid de ämbetsverk, som nämnda betänkanden afse och hvad därmed äger omedel-

4 Utgifterna.

bart sammanhang, utan innefatta äfven delvis ganska genomgripande förslag i fråga om samma ämbetsverks organisation, arbetssätt och verksamhetsområden. Det lärer därför icke förefinnas utsikt därtill, att ifrågavarande ärenden, hvilka ännu kräfva åtskillig ytterligare beredning, kunna i så god tid föreläggas Eders Kungl. Ma;j:t 1 ill pröfning, att förslag i ämnet kunna framläggas för innevarande års Riksdag.

Med afseende härå och då de förhållanden, som föranledt beviljande af dyrtidstillägg åt vissa statens tjänstemän och betjänte, i hufvudsak fortfarande föreligga, torde den förbättring i aflöningsförmåner, som i afvaktan å en blifvande lönereglering tillerkänts vissa kategorier af tjänstemän och betjänte, i den utsträckning sådant finnes fortfarande höra äga ruin, äfven under innevarande år böra utgå under formen af dyrtidstillägg.

Innan jag går att uttala mig rörande den omfattning, hvari eu dylik löneförbättring under innevarande år bör ifrågakomma, anhåller jag att i detta sammanhang få anmäla vissa under nästlidne års höst inkomna underdåniga framställningar i ämnet.

I underdånig skrifvelse den 3 sistlidne oktober har ett stort antal tjänstemän inom de särskilda departementen äfvensom därtill hörande centrala ämbetsverk, med framhållande hurusom det måste anses vara med rättvisa och billighet, liksom äfven med själfva begreppet dyrtidstillägg öfverensstämmande, att beviljadt dyrtidstillägg finge utgå tills antingen den dyra tiden upphört eller, om denna befunnes vara konstant, dyrtidstillägget aflöstes af en fast löneförhöjning, samt under erinran att lefhadskostnaderna, långt ifrån att hafva blifvit mindre än de varit år 1901, då dyrtidstillägg första gången beviljades att utgå enligt de grander, som sedermera till och med år 1904 tillämpats, tvärtom sedan dess oafbrutet stegrats, särskildt i fråga om bostadshyrorna, hemställt, alt, då den nedsättning i löneinkomst, som blifvit en följd af Riksdagens sistlidet år fattade beslut i ämnet, för eu stor mängd tjänstemän, särskildt dem, som vore anställda vid de centrala ämbetsverken i hufvudstaden, där de dryga lefnadskostnaderna gjorde lönerna mera otillräckliga än annorstädes i landet, vore synnerligen kännbar i ekonomiskt afseende, nådig proposition måtte aflåtas till Riksdagen om beviljande af dyrtidstillägg för år 1906 enligt enahanda grunder, som fastställts för de under åren 1901 —1904 utgående dyrtidstillägg.

Därjämte har styrelsen för statens vaktmästares förening i Stockholm i underdånig skrifvelse den 10 sistlidne november anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte göra framställning hos Riksdagen om be-

Utgifterna. 5

viljande af dyrtidstillägg åt statens ordinarie och extra ordinarie vaktmästare, att utgå med tjugu procent å aflöningen från och med innevarande år; och har styrelsen, under erinran att det vore ovisst, om eller när i sammanhang med en allmän reglering af ämbetsverkens löneförhållanden en förbättring af de därstädes anställda vaktmästarnes aflöningsförmåner vore att förvänta, till stöd för berörda anhållan hufvudsakligen anfört, att lefnadskostnaderna i Stockholm, sedan den nuvarande aflöningen fastställdes, ökats med mera än en tredjedel; att de tillfällen till extra förtjänst, som förr funnits, numera, bland annat af den grund att den dagliga tjänstgöringstiden inom ämbetsverken för vaktmästare nu vore långt mera utsträckt än förr, allt mera begränsats; samt att, hvad särskild! anginge de vaktmästare, i livilkas aflöning inginge bostad, dessa i följd däraf finge vidkännas afdrag å lönen, hvadan och då den omständigheten, att bostaden vore förlagd till samma hus som ämbetsverket, ofta medförde en till tiden än mera utsträckt tjänstgöring än eljest, billigheten syntes tala för, alt äfven desse komme i åtnjutande af enahanda förmån i fråga om dyrtidstillägg som öfrige vaktmästare.

Ehuru de skäl, som till stöd för ifrågavarande underdåniga framställningar åberopats, icke kunna från kännas sin betydelse, torde likväl, åtminstone för närvarande, icke förefinn as någon utsikt för, att Riksdagen skulle, med frångående af sin nästlidet år uttalade mening i nu föreliggande fråga, vara sinnad att bevilja dyrtidstillägg i större utsträckning än som då ägde rum. Jag anser mig därför icke böra tillstyrka aflåtande af framställning till Riksdagen om beviljande i allmänhet af dyrtidstillägg för innevarande år i större omfattning än Riksdagen sistlidet år medgifvit. Med afseende å en särskild kår af tjänstemän, nämligen poststaten, har emellertid, enligt hvad mig blifvit meddeladt, chefen för civildepartementet för afsikt att göra underdånig framställning i syfte, att de vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar anställda tjänstemän och betjänte, livilka i följd af den lönereglering, som vid 1902 års Riksdag öfvergått poststaten, därefter varit från dyrtidstillägg undantagna, måtte, i hvad afser sådana befattningshafvare, hvilkas löneförmåner af statstjänst för innevarande år icke öfverstiga 3,000 kronor eller hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad!, icke år 1905 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än nyss blifvit nämndt, för innevarande år tillerkännas dj^rtidstillägg.

De af 1905 års lagtima Riksdag för beredande af dyrtidstillägg anvisade anslag uppfördes såsom förslagsanslag å extra stat under vederbörande hufvudtitlar i 1906 års riksstat. På enahanda sätt torde

6 Utgifterna.

dyrtid stilläggen för år 1906 böra uppföras i riksstaten för år 1907, därvid förutsattes, att Eders Kung!. Maj:t, om anslagen beviljas, anbefaller statskontoret att under år 1906 utbetala beloppen.

De ifrågavarande förslagsanslagen torde, i hvad angår andra, sjunde och nionde hufvudtitlarne, få uppföras till enahanda belopp, med hvilka de äro upptagna i riksstaten för innevarande år.

Beträffande anslaget under tredje hufvudtiteln påkallas eu höjning i anslaget däraf, att det dyrtidstillägget motsvarande bidrag, som utgått från norska statsverket, numera bortfallit. Häraf föranledes, att anslaget under denna hufvudtitel bör uppföras med 3,500 kronor. Anslaget under fjärde hufvudtiteln har af arméförvaltningen, under förutsättning att dyrtidstillägg för innevarande år skulle komma att utgå enligt enahanda grunder som dem, Indika vunnit tillämpning under nästföregående år, beräknats till ett belopp af 7,977 kronor 50 öre, i anledning hvaraf anslaget ansetts böra uppföras med, i afrundadt tal, 8,000 kronor. Det under femte hufvudtiteln uppförda anslaget har, till dels med anledning af vid nästlidet års lagtima Riksdag verkställd lönereglering för mariningenjörkåren, beräknats till ett till 16,000 kronor minskadt belopp. I anslaget under sjätte hufvudtiteln, hvilket af Riksdagen nästlidet år upptogs till 818,700 kronor, skulle däremot, under förutsättning af bifall till den af mig förut berörda, af chefen för civildepartementet tillärnade framställning angående anvisande af anslag för beredande af dyrtidstillägg åt vissa tjänstemän och betjente vid postverket, erfordras eu höjning med 323,700 kronor. Sistberörda anslag skulle således, under nämnda förutsättning, komma att höjas till 1,142,400 kronor. Hvad slutligen angår anslaget under åttonde hufvudtiteln, har detta, sedan vid nästlidet års lagtima riksdag lektorernas vid de tekniska elementarskolorna aflöningsförmåner undergått reglering, beräknats till

60,000 kronor.

Med iakttagande häraf skulle de särskilda anslagen för dyrtidstillägg tillsammantagna komma att utvisa en höjning af 306,300 kronor, hvilken emellertid uteslutande kommer på sjätte hufvudtiteln.

I de grunder för dyrtidstilläggens utgående, som af 1905 års lagtima Riksdag fastställdes, bör den jämkning vidtagas, som föranledes af förenämnda vid samma års riksdag verkställda löneregleringar. I öfrigt påkallas, under förutsättning af bifall till såväl hvad jag i ärendet hemställt och tillstyrkt som äfven förenämnda af chefen för civildepartementet tillärnade framställning, inga andra ändringar i berörda grunder, än att, enär, på sätt jag förut omförmält, omreglering af de vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar anställde tjänstemäns och be-

Utgifterna. 7

tjäntes löneförhållanden vid 1902 års riksdag ägt rum, bestämmelsen därom, att de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöning vid sistnämnda års riksdag omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande, skola vara från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagna, förklaras icke äga tillämpning å nyssnämnda tjänstemän och betjänte vid postverket, samt att, med. afseende därå att nämnda framställning endast afser de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst icke för innevarande år uppgå till högre belopp än 3,000 kronor eller hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad^ icke år 1905 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än det nyssnämnda, öfriga tjänstemän och betjänte vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas.

De grunder, efter hvilka dyrtidstilläggen för år 1906 borde utgå, skulle således blifva följande:

l:o) Dyrtidstillägg utgår med 10 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall med högre belopp än 300 kronor.

2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

a) de tjänstemän och betjänte, i hvilkas aflöning ingår bostadseller boställsförmån in natura;

b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande år uppgå till högre belopp än 5,000 kronor;

c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknadt, år 1905 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än 5,000 kronor;

d) de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901, 1902, 1903, 1904 eller 1905 årens riksdagar ny- eller omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande.

Tjänstemän och betjänte vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar äro, utan hinder af hvad i 2:o) d) är föreskrifvet, berättigade till dyrtidstillägg efter i öfrigt stadgade grunder, dock att i fråga om nämnda tjänstemän och betjänte dyrtidstillägg tillkommer allenast dem, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande år icke öfverstiga 3,000 kronor och hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknadt, år 1905 af vederbörande taxeringsmyndigheter icke uppskattats till högre belopp än 3,000 kronor.

3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.

8 Utgifterna.

4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del däraf, som utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten, i hvilkas aflöning ingå jämväl andra medel än statsmedel, dyrtidstillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå.

5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner: lön;

tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare tillkommande tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar; kontant bostads- och inkvarteringsersättning; arfvode;

med lön likställdt lönetillägg; samt dagaflöning vid flottan.

6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad; samt

7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.

Hvad föredragande departementschefen sålunda anfört, däruti statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj;t Konungen godkänna.

Ex protocollo: Algot Wahlin.

STOCKHOLM, ISAÅC MAROUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1906.

Första hufvudtiteln.

1 Första hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle, Statsråden: Tingsten,

Biesért,

friherre MaRKS VON WURTEMBERG,

Tamm,

SlDNER,

Hellner,

SciIOTTE,

Berg,

Bergström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Biesért anförde:

Sedan unionen med Norge numera blifvit upplöst, hafva de apanage, som dessförinnan från norska statsverket utgått till Eders Kung!. Maj:t, Hans Kungl. Höghet Kronprinsen och Hennes Kung]. Höghet Hertiginnan af Dalarne, bortfallit.

Med anledning häraf och då utgifterna för Eders Kungl. Maj:ts hofhållning i följd af upphörandet af Imf hållningen i Norge visserligen hafva minskats, men denna minskning icke motsvarar det förutvarande norska apanagets hela belopp, samt kostnaderna för Hans Kungl. Höghet Kronprinsens och Hennes Kungl. Höghet Hertiginnans Bill. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 1

2 Första hufvudtiteln.

af Dalar ne hofhållning, äfven efter unionens upplösning, torde blifva ungefärligen desamma som förut, skulle det visserligen kunna ifrågasättas, huruvida icke framställning till Riksdagen borde göras om förhöjningar i de anslag, som å riksstatens första hufvudtitel finnas uppförda dels för Eders Kung! Maj:ts hofhållning, dels för Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hofhållning och handpenningar till Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan, dels ock för Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan af Dalarne. Emellertid anser jag, att det hör bero uteslutande af Riksdagens eget initiativ att taga i öfvervägande, huruvida och i hvilken mån de för ifrågavarande ändamål från Norge förut utgående bidragen böra genom förhöjningar i omförmälda anslag ersättas.

Beträffande öfriga å första hufvudtiteln uppförda anslag, hvilka samtliga äro uppförda på ordinarie stat, saknar jag för närvarande anledning att föreslå någon förändring.

Jag hemställer alltså i underdånighet, att i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof må för denna hufvudtitel beräknas enahanda belopp, som nu finnes å ordinarie stat därtill anvisadt, eller 1,421,000 kronor.

I hvad departementschefen sålunda hemställt instämde statsrådets öfriga ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla hvad sålunda blifvit tillstyrka

Ex protocollo: Algot Wahlin.

STOCKHOLM. ISAA.0 MARCUS' ÖOKTRYCKERI-ÅKTIEBOLAG, 1906

Andra hufvudtiteln.

1 Ändra hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott lördagen den 13 januari 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle, Statsråden: Tingsten,

Biesért,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

Sida er,

Hellner,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström.

Hans excellens herr statsministern och chefen för justitiedepartementet föredrog de frågor, som röra regleringen af andra hufvudtitelns stat, och yttrade därvid beträffande

Ordinarie anslag.

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande.

Beloppet af de arfvoden, som enligt särskilda nådiga bref utgå till departementschefens ombud i orterna, har under de senare åren Bih. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afl. 1

[i-]

Höjning af anslaget till departementschefens omhud.

2 Andra hufvudtiteln.

[1.] öfverstigit 7,000 kronor och småningom, allt efter tillkomsten af nya boktryckerier, ökats, så att det för närvarande uppgår till 7,850 kronor. Anslaget, som under sin nuvarande titel alltifrån år 1876 varit i riksstaten uppfördt till 6,000 kronor, har under de sista tjugu åren ständigt

visat brist. _ ...

Denna oegentlighet i beräkningen torde böra undanröjas. Jag hemställer därför i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att höja förslagsanslaget till departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande, nu upptaget till 6,000 kronor, med 2,000 kronor till 8,000 kronor.

Nedre justitierevisionen.

[2.] Vid behandlingen af de frågor, som rörde regleringen för år 1906

Böjning af af an(jra hufvudtitelns stat, erinrade dåvarande chefen för justitiede- Ä partementet med anledning af den då föreslagna ökningen af antalet revisionen, justitieråd, att å nedre revisionens stat finnas uppförda 8 ordinarie ocn 5 konstituerade revisionssekreterare äfvensom att, da det visat sig omöjligt för dessa att uppehålla all föredragningen i högsta domstolen, sedan flera år tillbaka en extra revisionssekreterare vant forordnad. Enligt departementschefens beräkning skulle genom den föreslagna ökningen af justitierådens antal till 21 antalet föredragnmgsveckor ökas med 19 om året, och då för en hvar af de 14 revisionssekreterare beräknats i det närmaste 6 veckors föredragning, ansågs, att ökningen af justitierådens antal skulle komma att medföra behof af minst tre nya revisionssekreterare. Departementschefen inskränkte sig till att begära anslag till aflöning åt tre tillförordnade revisionssekreterare, men framhöll äfven möjligheten af att detta antal skulle visa sig icke vara

fullt tillräckligt. .

På Kungl. Maj:ts förslag anvisade Riksdagen till aflöning åt en

hvar af tre tillförordnade revisionssekreterare på extra stat för år 1906 5,800 kronor. Tillika anslog Riksdagen medel . till aflönande af tre amanuenser i nedre revisionen med tjänstgöringsskyldighet såsom protokollssekreterare samt af tre andra amanuenser därstädes.

Såsom redan nämnts har sedan flera ar tillbaka en extra revisions-

Andra hufvudtiteln.

sekreterare haft sig anförtrodd föredragning af justitieärenden i högsta domstolen. Tillvaron af den så kallade extra roteln kan räknas från år 1894, ehuru äfven därförut förekommit, att under vissa tider extra revisionssekreterare förordnats. År 1893 anmälde nämligen såväl högsta domstolen som nedre revisionen, att det visat sig vara med svårighet förenadt att med det stadgade antalet revisionssekreterare utan afbrott uppehålla föredragningen under högsta domstolens sessioner och att denna svårighet ökats genom beslutadt upphörande af högsta domstolens pingstferier. Med anledning häraf medgaf Kungl. Magt, att under år 1894 en extra revisionssekreterare skulle få förordnas.

Sedan dess har för hvarje år eu extra revisionssekreterare varit förordnad, och från och med den 3 april 1897 har beträffande den extra revisionssekreterarens föredragning varit bestämdt, att till extra roteln skola i främsta rummet öfverlämnas alla till nedre revisionen inkommande civila besvärsmål, dock med undantag af sådana mål, som afses i 6 § 5 mom. af instruktionen för nedre revisionen. Till följd häraf har den extra revisionssekreteraren haft skyldighet att föredraga i högsta domstolen en dag i hvarje vecka.

När, efter Riksdagens beslut år 1905 om förstärkning af högsta domstolens och nedre revisionens arbetskrafter, ny ordning för revisionssekreterarnes föredragning inför högsta domstolen skulle uppgöras, fann nedre revisionen för fullgörande af den ökade föredragningsskykligheten nödigt, att den extra revisionssekreterarens föredragningsskyldigliet ordnades på alldeles samma sätt som de öfriga föredragandenas, med undantag af innehafvare af skiftesrotel. Till följd häraf blef i det förslag till föredragningsordning, som uppgjordes af nedre revisionen och underställdes Kungl. Maj:ts godkännande, den extra revisionssekreteraren hittills åliggande skyldighet att föredraga en dag i hvarje vecka icke bragd i tillämpning. Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 6 oktober 1905 fann Kungl. Maj:t godt fastställa det anmälda förslaget till föredragningsordning, och i sammanhang härmed förklarades, att hvad förut varit bestämdt om öfverlämnando till extra roteln i främsta rummet af inkommande civila besvärsmål skulle upphöra att gälla. Enär, enligt den fastställda föredragningsordningen, hvarje revisionssekreterares föredragningstur i allmänhet omfattar endast en vecka i sänder emot förut två veckor, är nu möjlighet beredd att, äfven efter de civila besvärsmålens fördelning mellan de olika rotlarna, få dessa mål snabbt afgjorda.

Möjligheten för nedre revisionen att kunna i den fastställda ordningen uppehålla föredragningen i högsta domstolen är således helt

4 Andra hufvudtiteln.

[2.] och hållet beroende på tillvaron af en extra revisionssekreterare. Behofvet af den förstärkning i arbetskraft, som genom förordnande af en extra revisionssekreterare allt sedan 1894 oafbrutet och jämväl för år 1906 måst tillföras nedre revisionen, torde således få anses vara konstant, och frågan om åtgärders vidtagande i syfte att ytterligare en revisionssekreterare må varda uppförd på nedre revisionens stat synes icke längre kunna undanskjutas. Ehuru icke direkt inverkande på förevarande fråga, torde dock äfven böra anmärkas, att, enligt den år 1905 af dåvarande departementschefen gjorda beräkning, förändringen samma år i afseende å föredragningen i högsta domstolen medförde, oaktadt förstärkningen af revisionens arbetskrafter, en ökning i revisionssekreterarens arbetsbörda, och denna ökning var i verkligheten ej oväsentligt högre, än departementschefens beräkning gaf vid banden.

Af nedre revisionen har emellertid uti en till chefen för justitiedepartementet den 25 november 1905 aflåten skrifvelse hemställts om åtgärd i syfte, att anslaget för nedre revisionen måtte höjas med lön till en ordinarie revisionssekreterare.

Utan att inlåta mig på frågan om lämpligheten häraf, att revisionssekreterare e äro försedda med fullmakt, en fråga som länge varit omstridd, anhåller jag att här få erinra att, så länge den nu pågående undersökningen rörande statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden ej hunnit omfatta löneförhållandena in. m. vid nedre revisionen, det icke torde vara lämpligt att beträffande inrättandet af nu ifrågasatta ämbete frångå den princip, som i senare tider följts vid ökning af revisionssekreterarnes antal, eller ämbetets tillsättande medelst konstitutorial.

Enligt de föredragningsordningar, som gällde före den senast fastställda, hade den extra revisionssekreteraren ej skyldighet att mottaga s. k. veckomål och hans föredragningsskyldighet var bestämd till en viss dag i veckan. Protokollssekreteraretjänstgöringen å extra roteln ålåg då den protokollssekreterare, som hade skyldighet att under de öfriga dagarna i samma vecka föra protokollet i högsta domstolen. Vid expeditionen både den extra revisionssekreteraren till biträde en amanuens, till hvars aflöning Kungl. Maj:t anslagit medel. Då emellertid, såsom redan erinrats, den af Kungl. Maj:t förordnade extra revisionssekreteraren icke kommer att i högsta domstolen föredraga blott en dag i hvarje vecka, utan i likhet med de öfriga revisionssekreterare, hvilkas föredragning omfattar en vecka i sänder, och extra roteln såsom följd häraf äfven har att mottaga veckomål, har för extra roteln uppstått samma

Andra hufvudtiteln.

behof af en protokollssekreterare som för öfriga rotlar. Med anledning häraf har Kungl. Maj:t för år 1906 förordnat en extra amanuens i nedre revisionen, som skall hafva skyldighet att bestrida protokollssekreteraretjänst, och anvisat åt honom ett arfvode, motsvarande den åt nuvarande amanuenser med liknande tjänstgöringsskyldighet i stat anslagna aflöning, eller 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar och 300 kronor i renskrifningspenningar.

Vid extra rotelns förändring till rotel å nedre revisionens stat, torde den tjänsteman, som skall hafva att fullgöra protokollssekreteraretjänstgöringen å roteln, äfvensom den å roteln tjänstgörande amanuensen äfven böra upptagas i staten. Aflöningen för de nuvarande å stat uppförda amanuenserna bestämdes af Riksdagen år 1905. Enahanda aflöningsförmåner torde nu böra äskas för ifrågavarande två amanuenser.

För den ifrågasatta förstärkningen af nedre revisionens arbetskrafter skulle således erfordras följande belopp: 1

Summa kronor 8,600

1 detta sammanhang anhåller jag att få anmäla, att sexton tjänstförrättande men icke ordinarie revisionssekreterare uti underdånig skrifvelse i november 1905 anhållit, att Kungl. Maj:t måtte taga under nådigt öfvervägande:

l:o) huruvida icke ordinarie revisionssekreterareämbeten torde böra inrättas till så stort antal, som det erfordras föredragande af justitieärenden i Kungl. Maj:ts högsta domstol;

2:o) lämpligheten af att vid bestämmandet utaf antalet erforderliga tjänster möjlighet till någon tids ledighet hvarje sommar beredes tjänstförrättande revisionssekreterare;

3:o) om icke bestämmelsen uti gällande instruktion för Kungl. Maj:ts kansli, att en revisionssekreterare skall vara anställd såsom byråchef för lagärenden i justitiedepartementet, lärer böra upphäfvas;

4:o) huruvida icke å nedre justitierevisionens stat upptagen lön eller arfvode, som revisionssekreterare i anledning af erhållet förord-

6 Andra hufvudtiteln.

ilande att bestrida annat ämbete ej uppbär, kunde tilldelas den tjänstförrättande revisionssekreterare, som må anses därtill vara i tur;

5:o) om ej förhållandena kräfva, att äfven för kortare tid tillförordnad revisionssekreterare för sitt arbete tilldelas ersättning' efter en beräknad årlig aflöning af 5,800 kronor; samt

6:o) önskvärdheten däraf att den, som i följd af erhållet uppdrag att förvalta revisionssekreterareämbete nödgas vidkännas rese- och flyttningskostnader, af statsmedel tillägges ersättning härför.

Därest Eders Kungl. Maj: t godkänner hvad jag förut yttrat beträffande det ifrågasatta nya revisionssekreterareämbetet, torde därmed den i nämnda framställning från nedre revisionen först uppställda frågan få anses vara besvarad. Möjligheten att bereda föredragandena i högsta domstolen någon sommarledighet förutsätter helt naturligt en ej oväsentlig ökning af revisionssekreterarnes antal; men icke heller denna fråga torde lämpligen böra komma under öfvervägande annat än i sammanhang med en blifvande undersökning rörande reglering af nedre justitierevision ens löneförhållanden.

Genom den ändring af instruktionen den 7 juni 1878 för ämbetsoch tjänstemännen i Kungl. Maj:ts kansli, som genom Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse den 30 december 1905 ägt rum, har det önskemål, som i tredje punkten af nyssnämnda framställning uttalats, redan blifvit uppfylldt.

I afseende å de önskemål, som framställts i fjärde och femte punkterna, tillåter jag mig erinra, att Kungl. Maj:t upprepade gånger af andra hufvudtitelns besparingar tillagt tillförordnade revisionssekreterare, som icke äro assessorer och således icke äga att uppbära assessorslön, lönefyllnad till sådant belopp, att de därigenom kommit i åtnjutande af lika löneförmåner med de assessorer, hvilka haft förordnande såsom revisionssekreterare. Dessutom har Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 30 december 1905 beträffande de tillförordnade revisionssekreterare, som, utan att åtnjuta arfvode på nedre revisionens stat, erhållit mera ständiga förordnanden, tillagt dem sådan förhöjning i aflöningen, att denna fullt motsvarar de konstituerade revisionssekreterarnas arfvode. Sådan lönefyllnad utgår för närvarande till icke mindre än sju tjänstförrättande revisionssekreterare, och medlen härtill bestridas af ordinarie revisionssekreterares löner. Föga anledning torde finnas att gifva lönefyllnad åt mera tillfälliga vikarier, ej heller att tillägga konstituerad revisionssekreterare ordinarie revisionssekreterares lön. Den omständigheten, att en ordinarie revisionssekreterare förord-

Andra hufvudtiteln.

nats till annan statstjänst, har icke verkat någon förändring i den konstituerades verksamhet; denne sköter såsom förut den rotel, som lian genom konstitutorialet är satt att förvalta, under det att däremot vikarie förordnas för den ordinarie. Icke heller kan det angifna förhållandet i allmänhet sägas hafva verkat något intrång i den konstituerades befordringstur. Han har eller åtminstone bör hafva räknat med möjligheten af att innehafvare af ordinarie tjänst, med bibehållande af densamma, någon tid användes i högre tjänst; en möjlighet, som ju för den konstituerade innebär en liknande utsikt för framtiden. Och otvifvelaktigt har den omständigheten, att den ordinarie är eller före sin utnämning till ordinarie varit använd på annat håll, beredt de yngre i verket eu raskare befordran och ofta äfven bättre löneförmåner, än eljes skulle ifrågakommit. Att för närvarande ordinarie revisionssekreterare till så stort antal som fem äro i annan statstjänst anställda är en tillfällighet, men icke ens denna tillfällighet kan i ett ämbetsverk som detta, där rörligheten i ledamöternas sammansättning är och bör vara ett utmärkande drag, i stort sedt sägas vara till de yngres skada. När den antydda rörligheten, såsom äfven händt någon gång, tillfälligtvis stoppats, har detta varit föga gynnsamt för dem, som i högre tjänst eller högre åldersklass i tjänsten sökt belöning för sitt arbete. En annan fråga är däremot, huruvida de nu utgående lönerna öfver hufvud taget äro efter nutida förhållanden tillräckliga. Denna fråga torde af skäl, som jag redan förut haft tillfälle att beröra, för närvarande icke böra komma under öfvervägande, likasom ej heller det i sjätte punkten uttalade önskemålet om ersättning af statsmedel för rese- och flyttningskostnader till dem, som, boende å annan ort än Stockholm, mottagit uppdrag att förvalta revisionssekreterareämbete.

På grund af det anförda får jag alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att höja anslaget till nedre justitierevisionen med aflöning till dels en konstituerad revisionssekreterare och dels två amanuenser, däraf eu med skyldighet att tjänstgöra såsom protokollssekreterare, tillhopa 8,600 kronor, hvarigenom anslaget i dess helhet, nu

151,700 kronor, kommer att i 1907 års riksstat uppföras till 160,300 kronor.

8 Ändra hulvudtiteln.

Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat.

[3.]

Ökning af anslaget för reglering af två domsagor.

Uti underdånig ansökning af den 20 augusti 1904 hafva åtskilliga invånare i Norra Hälsinglands domsaga anfört, att det behof af en förbättrad tingsordning, som föranledt kungl. förordningen den 17 maj 1872, sedan längre tid tillbaka gjort sig kändt måhända mera i denna domsaga än i någon annan del af riket, men att de förslag, som, i ändamål att få den nya tingsordningen tillämpad inom domsagan, framställts därom att de fyra tingslag — Bergsjö, Delsbo, Forsa och Enånger —, af hvilka domsagan för närvarande utgöres, måtte förenas till antingen två tingslag eller allenast ett tingslag, icke vunnit framgång. Då ett anordnande på angifna sätt af tingslagen inom domsagan syntes möta stora svårigheter och af myndigheterna förklarats ej höra äga rum, återstode endast ett sätt för frågans lösning, nämligen domsagans delning i två domsagor; och eu sådan åtgärd förefölle befogad jämväl med hänsyn till domsagans utsträckning och stora invånareantal samt den betydande mängden af därstädes förekommande mål och ärenden. Enligt sökandenas mening kunde en delning af domsagan lämpligen ske sålunda, att af de två nya domsagorna den ena komrne att bestå af Bergsjö tingslag och Delsbo tingslag med tingsställen i Bergsjö och Delsbo samt fem allmänna tingssammanträden om året i hvartdera tingslaget och den andra domsagan komme att utgöras af Forsa och Enångers nuvarande tingslag, förenade till ett tingslag med tingsställe i Hudiksvall och tio allmänna tingssammanträden årligen. Under åberopande af hvad sålunda och i öfrigt anförts anhöllo sökandena i underdånighet, att åtgärder måtte vidtagas för Norra Hälsinglands domsagas delning i två domsagor i hufvudsaklig öfverensstämmelse med sökandenas förslag eller på annat sätt, som kunde finnas mera ändamålsenligt.

Hos Kung!. Maj:t hafva vidare åtskilliga invånare i Södra Hälsinglands domsagas östra tingslag i underdånighet anfört, att under den tid af nära trettio år, som förflutit, sedan Södra Hälsinglands domsaga delades i två tingslag, domsagan gått framåt såväl i folkmängd som ock genom uppkomst af njm industriella anläggningar samt tillväxt af förut befintliga sådana, hvartill bidragit tillkomsten af nya kommunikationsförbindelser inom domsagan. Den reglering, som sålunda ägt rum, motsvarar emellertid icke längre de ökade klufven på snabbhet i rättsskipningen och lätthet att få äfven andra rättsärenden än de å tingen förekommande utförda. binär häradshöfdingen i domsagan, helt visst till följd af det större antalet göromål i det västra tingslaget, varit

Andra hufvudtitelu.

bosatt ocli troligen äfven hädanefter finner sig nödsakad att vara bosatt i Bollnäs, men det östra tingslagets inbyggare sedan gammalt hafva sin handels- och köpstad i Söderhamn, hafva omförmälda kraf synnerligen framträdt inom östra tingslaget, och behof att få tingslaget skildt från det västra visat sig oundgängligt. Det västra tingslaget har för öfrigt, anfördes vidare, numera nått en sådan utveckling, att göromålen därstädes kräfva eu särskild häradshöfding, och såväl sökandenas önskemål som äfven de önskningar om en snabbare rättsskipning, hvilka upprepade gånger försports från Norra Hälsinglands domsaga, synas kunna förverkligas därigenom, att Södra Hälsinglands domsagas östra tingslag och Enångers härintill gränsande tingslag inom Norra Hälsinglands domsaga förenas till en domsaga och ett tingslag med tio allmänna tingssammanträden om året. Enligt sökandenas mening vore en sådan förening desto mera lämplig, som den tillämnade så kallade ostkustbanan är afsedd att genomlöpa den föreslagna nya domsagan och Söderhamn utgör köpstad och afsättningsort för åtminstone en god del af Enångers tingslag. Sökandena anhöllo därför, att Kungl. Maj:t täcktes taga hinder pröfning, huruvida icke sådan ändring i Södra Hälsinglands domsagas omfång kunde ske, att domsagans östra tingslag antingen ensamt för sig eller i förening med Enångers tingslag må blifva en själfständig domsaga.

Invånarna i Södra Hälsinglands domsagas västra tingslag, som lämnats tillfälle att yttra sig i ärendet, hafva åberopat en jämväl från detta tingslag till Kungl. Maj:t ingifven ansökning att, med hänsyn till vikten för särskild! Bollnäs köping att tingssammanträden hållas tio gånger om året, åtgärder måtte vidtagas för domsagans delning i två olika domsagor. Och västra tingslagets häradsrätt har för sin del förklarat, att den, i betraktande af mängden af de inom tingslaget förekommande rättegångsmål och ansökningsärenden samt öfriga på domhafvandens åtgärd ankommande ämbetsgöromål, ansåge nödigt, att västra tingslaget blifver eu domsaga för sig.

Ostra tingslagets häradsrätt åter har, efter att hafva bort tingslagsborna, yttrat, att häradsrätten funne förändrad reglering af domsagan icke vara för detta tingslag erforderlig, men att, för den händelse det kan anses nödigt, att domsagans västra tingslag blifver egen domsaga, häradsrätten ville förorda, att så äfven må blifva förhållandet med östra tingslaget, dock utan att därvid med detsamma förenas något annat tingslag eller del af sådant tingslag eller att från östra tinsnlasret näston del afskiljes.

Inom Norra Hälsinglands domsaga hafva samtliga tingslagsbor och Bih till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 2

10 Andra hufvudtiteln.

[3.] häradsrätter afstyrka bifall till ansökningen om . Enångers tingslags sammanslagning med Södra Hälsinglands östra tingslag. Såsom skäl härför anfördes, att införandet i norra domsagans återstående tingslag af den i 1872 års förordning afsedda tingsordning icke skulle kunna ske utan afsevärda olägenheter och kostnader. Däremot ansågo häradsrätterna sig böra tillstyrka delning af Norra Hälsinglands domsaga på sätt föreslagits. Genom en sådan delning skulle nämligen, utan egentlig olägenhet för någon, det önskemål vinnas, att i de nya domsagorna nämnda tingsordning med däraf befordrade snabbare rättsskipning kunde komma i tillämpning.

Häradshöfdingen i Norra Hälsinglands domsaga har anfört, att det till följd af domsagans storlek (40 kvadratnymil) och alltjämt stigande befolkning är nästan omöjligt för en person att sköta densamma, helst svårigheten att erhålla dugliga såväl juridiska som renskrifvarebiträden synes blifva större för hvarje år. Häradshöfdingen kunde därför icke finna annat botemedel, än att domsagan delas i två domsagor sålunda, att Forsa och Enångers tingslag bilda en domsaga med tingsställe i Hudiksvall samt Delsbo och Bergsjö, som nyligen uppfört nya tidsenliga tingshus, eu domsaga med två tingsställen, där dessa nu finnas. Befolkningen skulle då komma att utgöra något öfver

19,000 personer i den ena domsagan (Forsa och Enångers tingslag) samt omkring 24,700 i den andra. Olikheten i invånareantalet i de båda sålunda bildade domsagorna kunde emellertid väntas snart utjämnas. Från år 1903 har invånareantalet i Norra Hälsinglands domsaga ökats med 261 personer, däraf blott 48 i Delsbo och Bergsjö tingslag, mot 213 i Forsa och Enångers tingslag. Befolkningen i de östra tingslagen tillväxer således betydligt hastigare än i de västra och kommer säkerligen att hastigt ökas när, såsom antagligt är, ostkustbanan varder färdig. Dock ansåg häradshöfdingen i allt fall ej olämpligt om, på sätt ombuden för Delsbo tingslag och ett ombud för Forsa tingslagsbor hemställt, Norrala och Trönö socknar öfverflyttades från Södra Hälsinglands domsaga till Norra Hälsinglands domsaga. På dessa skäl ansåg häradshöfdingen den från Södra Hälsinglands domsaga inkomna ansökning icke, såvidt angår Norra Hälsingland, böra till vidare åtgärd föranleda.

Tillförordnade domhafvanden i Södra Hälsinglands domsaga härmed ledning af den officiella statistiken uppgjort en öfversikt till och med år 1902 öfver lolkmängdstalen och antalet mål och ärenden inom såväl domsagan och dess särskilda tingslag som ock Enångers tingslag af norra domsagan. Af denna öfversikt torde en del, kompletterad med

Andra hufvudtiteln. H

sedermera tillkomna siffror för år 1903 och folkmängdstal för år 1904 [3.]

samt uträknade medeltal, här få intagas: ____

Södra Hälsinglands domsaga

Yästra tingslaget

Östra tingslaget

Enångers tingslag

Till jämförelse meddelas ock motsvarande siffror för Bergsjö, Delsbo och Forsa tingslag, på sätt visas af följande tablå:

12 Andra hufvudtiteln.

Folie in; inge! s t al e n inom sistnämnda tre tingslag för åren 1899_

1904 framgå af följande tabell:

Under erinran, att folkmängden vid 1902 års slut utgjorde i kela södra domsagan 53,031 personer, däraf 29,812 i västra tingslaget och 23,219 i östra tingslaget, under det att folkmängden i medeltal för rikets domsagor vid nämnda tid uppgick till 34,123 samt att målens och ansökningsärendenas antal vid domsagans båda häradsrätter sammanlagdt länge öfverstigit hvad som i sådant hänseende kan anses såsom medeltal föi domsagorna i riket, har tillförordnade domhafvanden vidare framhållit, att de vid domsagans häradsrätter handlagda brottmålen till stor del äro af gröfre beskaffenhet och att domhafvandens tid mellan de allmänna tingssammanträdena ofta upptages af rannsakningar med häktade personer. Ofriga domhafvanden åliggande ämbetsgöromål äro icke s^som en följd af den stora folkmängden, många utan äfven, sarskildt hvad angår ägodelningsärenden och expedition af gravationsbevis, i hög grad tidskräfvande.

Vid öfvervägande af de sålunda anförda förhållandena lärer det yttrar tillförordnade domhafvanden vidare i sitt den 12 augusti 1905 afgifna utlåtande — icke kunna förnekas, att domsagan är större, än att den äfven med anlitande af biträden kan lämpligen af en person förvaltas. Det missförhållande kan under nuvarande omständigheter icke undvikas, att domhafvanden måste i stor utsträckning lita på bitiäden i arbetet, utan att äga tid att i erforderlig mån öfva tillsyn å deras. arbete. Domsagan har ock under åtskilliga tider faktiskt varit delad, i ty att domarämbetet i hvartdera tingslaget utöfvats af olika personel. Af de statistiska uppgifterna framgår, att inom domsagans vastra tingslag ambetsgöromålen redan uppgå till sådan mängd, att de, nyad angår tvistemål och ansöknings- eller anmälningsärenden, i det närmaste motsvara och, hvad brottmålen beträffar, öfverstiga hvad som i detta afseende är att anse såsom medeltalet för rikets domsasror

Bergsjö. Delsbo. Forsa.

1899..

1900..

1901..

1902.. 1903.

1904.. .

13,975. 10,509. 12,213.

13,980. 10,528. 12,477.

14,001. 10,591. 12,519.

14,151. 10,617. 12,557.

14,202. 10,561. 12,713.

14,234. 10,545. 12,922.

Andra hufvudtiteln.

13 Redan nu visar sig ett kännbart behof att få antalet af de allmänna tingssammanträdena inom västra tingslaget ökadt så, som ske kunde, därest tingslaget blefve en domsaga för sig, och detta behof lärer väl komma att med åren framträda allt starkare. Särskildt torde vara att vänta att, om, såsom det antages, Bollnäs municipalsamhälle inom kort varder köping, göromålen inom västra tingslaget, under hvars häradsrätts domvärjo samhället är beläget, komma att rätt betydligt ökas och behofvet af flera tingssammanträden göra sig gällande. Inom tingslaget råder också ett lifligt intresse för, att detsamma måtte varda ur domsagan utbrutet till en egen domsaga.

Tillförordnade domhafvanden anser däremot icke skäl föreligga, som nödvändigt böra föranleda, att domsagans östra tingslag skall ensamt utgöra en domsaga. Ämbetsgöromålens mängd inom östra tingslaget gifver icke tillräcklig anledning därtill, och något behof af flera rättegångstillfällen inom tingslaget kan icke anses vara förhanden. De skäl för tingslagets afskiljande från domsagan, h vil ka anförts i den underdåniga petitionen från tingslagsbor inom östra tingslaget och andra i frågan intresserade personer, hafva vid sammanträdet inför häradsrätten icke vunnit någon förespråkare.

Då emellertid för tillfredsställande af det trängande behofvet att domsagans västra tingslag varder egen domsaga uppenbarligen är nödvändigt, att östra tingslaget kommer att ingå i någon annan domsaga, samt från Norra Hälsinglands domsaga uttryckts den önskan, att sistnämnda domsaga måtte blifva delad, synes, enligt tillförordnade domhafvandens mening, frågan kunna så ordnas, att Enångers tingslag, som gränsar till Södra Hälsinglands östra tingslag, afskiljes från Norra Hälsinglands domsaga och förenas med östra tingslaget till eu domsaga. Därvid torde, åtminstone till dess kommunikationerna varda förbättrade, hvartdera tingslaget böra bibehållas såsom särskildt tingslag med hvar sitt tingsställe. Det synes nämligen icke böra ifrågasättas, att Enångers tingslags tingsstad skulle flyttas till östra tingslagets för Enångers tingslagsbor obekvämt belägna tingsställe i Söderala, och ännu mindre torde det kunna blifva tal om att förlägga östra tingslagets tingsplats till Enånger. Under nuvarande förhållanden, då östra tingslaget icke torde kunna realisera sitt dyrbara, tämligen nya tingshus i Söderala, torde det icke heller kunna sättas ifråga att förlägga ett för båda tingslagen gemensamt tingsställe i Söderhamn, som eljest, åtminstone i den händelse att den föreslagna ostkustbanan blir en verklighet, synes vara lämpligaste platsen för ett sådant tingsställe. En förening af östra tings-

14 Andra hufvudtiteln.

[3.] laget och Enångers tingslag till en domskrets är för öfrigt under närvarande förhållanden icke nödvändig, då icke i någotdera tingslaget antalet mål och ärenden, som det tillkommer häradsrätterna att behandla, är större, än att fem allmänna sammanträden i hvardera tingslaget fullt motsvara behofvet.

Därest sålunda — yttrar tillförordnade domhafvanden vidare — Enångers tingslag förenas med Södra Hälsinglands östra tingslag till en domsaga, blefve de tingsgöromål, som därstädes komme att åligga domhafvanden, ungefär motsvarande hvad förhållandet är i några af rikets mindre domsagor. Med tillämpning af de statistiska uppgifterna för år 1902 äro för nämnda båda tingslag tillhopa antalet afdömda tvistemål att beräkna till 53, de afdömda eller till annan domstol förvista brottmålen till 114 samt de slutligen handlagda ansöknings- och anmälningsärendena till 877. För jämförelses skull har tillförordnade domhafvanden antecknat motsvarande siffror för en del angifna domsagor, hvilka siffror, behörigen rättade, här anföras, nämligen för Mellersta Roslags domsaga resp. 42, 50, 1,007, för Stockholms läns västra domsaga resp. 37, 57, 780, för Västmanlands södra domsaga resp. 51, 59, 1,010, för Västmanlands norra domsaga resp. 57, 104, 769, för Ångermanlands västra domsaga resp. 140, 81, 768, för Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härads domsaga resp. 29, 28, 881, för Finspånga läns härads domsaga resp. 32, 25, 789, för Ostra härads domsaga i Jönköpings län resp. 45, 85, 845, för Mellersta Värends domsaga resp. 78, 82, 836, för Listers härads domsaga resp. 90, 35, 960, för Bräkne härads domsaga resp. 63, 44, 846, och för Östra härads domsaga i Blekinge län resp. 50, 62, 967.

I sammanhang härmed har tillförordnade domhafvanden erinrat, hurusom siffrorna i förevarande afseende för den del af Norra Hälsinglands domsaga, som efter frånskiljandet af Enångers tingslag skulle återstå, utgöra enligt statistiska uppgifterna för 1902 resp. 63, 180 (rätteligen 181), 1,744, eller således, hvad tvistemålen angår, mindre än medeltalet (92) för rikets domsagor men i öfrigt något mer än samma medeltal (resp. 121 och 1,513).

På grund af hvad sålunda anförts har tillförordnade domhafvanden förordat, att Södra Hälsinglands västra tingslag måtte, med bibehållande af sitt nuvarande tingsställe, blifva en domsaga för sig, där således skulle årligen hållas tio allmänna tingssammanträden, samt att Enångers tingslag måtte afskiljas från Norra Hälsinglands domsaga och förenas med Södra Hälsinglands östra tingslag till en domsaga sålunda, att

Andra hufvudtiteln. 15

tingslagen tillsvidare behålla hvar sitt tingsställe, och att, i likhet med hvad i östra tingslaget är förhållandet, jämväl i Enångers tingslag knngl. förordningen den 17 maj 1872 med fem allmänna tingssammanträden om året måtte varda tillämpad.

Knngl. Maj ds befallningshafvande i Gäfleborgs län har beträffande de båda ifrågavarande domsagorna funnit det vara angeläget, att en förändrad reglering af desamma äger rum, så snart omständigheterna det medgifva. Domsagornas storlek och folkrikhet och den hufvudsakligen däraf beroende stora mängden af rättegångsärenden och öfriga göromål, som tillkomma domhafvandena, påkalla med nödvändighet en förändring, och det allmänt framställda krafvet på ett snabbare rättegångsförfarande genom större antal tingssammanträden bör ock, om möjligt, tillgodoses, hvilket äfven låter sig göra genom en reglering i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som nu blifvit ifrågasatt.

I fråga om sättet för regleringens genomförande har Kungl. Maj:ts befallningshafvande utgått från, att den nödvändigaste åtgärden är afskiljandet af Södra Hälsinglands västra tingslag till en domsaga för sig med tingsställe i Bollnäs. Emot lämpligheten af denna åtgärd har ej heller någon erinran gjorts från någon af dem, hvilka yttrat sig i saken. Men enär Södra Hälsinglands östra tingslag torde ensamt för sig blifva väl litet för att utgöra egen domsaga, har det synts Kungl. Maj:ts befallningshafvande lämpligt, att Enångers tingslag afskiljes från nuvarande Norra Hälsinglands domsaga för att jämte Södra Hälsinglands östra tingslag bilda en domsaga, hvardera tingslaget med sitt tingsställe. En sådan anordning har visserligen mött motstånd från såväl tingslagsborna i Södra Hälsinglands östra tingslag och samtliga tingslag inom Norra Hälsinglands domsaga som vederbörande häradsrätter i dessa tingslag. Men såsom skäl för detta motstånd har dock icke anförts något annat, än att Enångers tingslags afskiljande från Norra Hälsinglands domsaga skulle omöjliggöra eller försvåra införandet af en snabbare rättsskipning i Norra Hälsinglands domsaga i enlighet med kungl. förordningen den 17 maj 1872. Några omständigheter, som styrka befogenheten af denna invändning, hafva dock icke åberopats, och Kungl. Maj:ts befallningshafvande har icke heller kunnat finna, att invändningen är befogad. Vid åtskilliga föregående tillfällen hafva framställningar gjorts om införande af förändrad tingsordning inom Norra Hälsinglands domsaga, därvid ifrågasatts, att samtliga tingslagen därstädes skulle förenas till ett tingslag med tingsställe i Hudiksvall, och Kungl. Maj ds befallningshafvande har upprepade gånger ut-

[3.]

1(3 Andra hufvudtiteln.

[3.] talat sig för en dylik förändring såsom synnerligen önskvärd. Äfven nu har af Forsa tingslagsbor alternativt förordats eu sådan anordning. Därest Enångers tingslag afskiljes från Norra Hälsinglands domsaga, bör det enligt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes mening blifva desto lättaie att förena de återstående Bergsjö, Delsbo och Forsa tingslag till ett enda tingslag, och låta detsamma utgöra en domsaga, där kungl. förordningen af den 17 maj 1872 i så fall komme att vinna tillämpning. Föi detta tingslag borde tingsstället helst förläggas till Hudiksvall men torde ock utan synnerlig olägenhet kunna förläggas till Bergsjö, i hvilket senare fall det därstädes uppförda tingshuset fortfarande kunde komma till användning. Genom en reglering af ifrågavarande båda domsagor på nu antydda sätt ansåg Kungl. Maj:ts befallningshafvande det afsedda ändamålet lämpligen kunna vinnas, under beaktande tillika, så långt möjligt är, af alla befogade anspråk från de i saken intresserade.

S\ea hofrätt har på de af tillförordnade domhafvanden i Södra Hälsinglands domsaga anförda grunder tillstyrkt, att nämnda domsagas västia tingslag matte afskiljas till en särskild domsaga, hvilken lämpligen torde kunna benämnas Bollnäs domsaga, med tingsställe i Bollnäs och tio allmänna tingssammanträden om året, samt att Södra Hälsinglands domsagas östra tingslag måtte med Enångers tingslag af Norra Hälsinglands domsaga förenas till en domsaga, hvilken synes lämpligen kunna kallas Söderhamns domsaga, men att vid sådan reglering sistnämnda två tingslag, af hvilka nuvarande östra tingslaget torde böra erhålla annan benämning, exempelvis Ala tingslag, måtte få tillsvidare utgöra särskilda tingslag med samma tingsställen som förut och med fem allmänna tingssammanträden årligen i hvartdera tingslaget.

Någon delning af hvad som återstår af Norra Hälsinglands domsaga, sedan Enångers tingslag därifrån afskilts, har hofrätten däremot ansett icke böra ifrågakomma.

Af hvad sålunda anförts torde framgå, att båda ifrågavarande domsagor, men särskildt Södra Hälsinglands domsaga, med afseende å såväl folkmängd som antalet handlagda mål och ärenden äro af sådan storlek, att åtgärder till minskning åt domhafvandens arbetsbörda och till beredande af en tillfredsställande tingsordning äro högst trängande. Lika med hofrätten anser jag uppenbart, att vid en delning af den södra domsagan, som nu är vakant, dess västra tingslag- bör ensamt för sig bilda eu domsaga. Att äfven låta östra tingslaget utgöra en domsaga torde däremot åtminstone för närvarande icke hafva skäl för sig, och

Andra hufvudtiteln.

da en minskning af området för Norra Hälsinglands domsaga visat sig behöflig, synes en sådan åtgärd icke kunna ske lämpligare än genom afskiljande från denna domsaga af Enångers tingslag och dess förening med Södra Hälsinglands domsagas östra tingslag. Åtgärder för ett sådant afskiljande kunna redan under innevarande år vidtagas. Långt ifrån att, såsom inom norra domsagan anförts, försvåra den länge önskade regleringen af tingslagen inom denna domsaga, synes den nu ifrågasatta anordningen tvärtom vara ägnad att befordra denna mycket viktiga frågas lösning, hvarigenom ock den därmed nära förbundna, sedan 20 år på dagordningen stående frågan om byggande af tingshus för Forsa tingslag kan blifva på ett tillfredsställande sätt afgjord. Ehuru pröfningen häraf samt af den närmare regleringen inom de båda nuvarande domsagorna icke kan äga ruin, förrän Riksdagen lämnat sitt bifall till inrättande af en ny häradshöfdingetjänst, torde dock för bestämmande af häradshöfdingarnas aflöningsförmåner vara nödigt att, utöfver hvad hittills skett, något ingå jämväl på dessa frågor.

Beträffande sättet att reglera de delar af norra domsagan, som återstå, sedan Enångers tingslag därifrån utbrutits, kunna helt visst råda olika meningar, såsom ock framgår af de förslag till reglering af denna domsaga, hvilka tid efter annan framkommit. Härom har hofrätten yttrat, att, med hänsyn till göromålens mängd och särskild! till det betydliga . antalet rannsakningar med häktade personer och andra extra förrättningar, eu sammanslagning af de tre tingslagen till ett enda tingslag knappast kan blifva lämplig, utan det har synts hofrätten, att af samma tre tingslag böra bildas två tingslag därigenom, att Forsa tingslag förenas med ett af de ölriga tingslagen. Vid öfvervägande af frågan, huruvida i sådant fall Bergsjö tingslag eller Delsbo tingslag bör såsom särskild! tingslag bibehållas, har hofrätten af offentliggjorda statistiska uppgifter inhämtat, att visserligen antalet invånare i Bergsjö tingslag, uppgående vid 1903 års slut till 14,202 personer, icke obetydligt öfverstiger folkmängden i Delsbo tingslag, som vid samma tid utgjorde 10,561 personer, men att däremot under femårsperioden 1899— 1903 det årliga medeltalet mål och ärenden inom Bergsjö tingslag väsentligt understigit motsvarande siffror för Delsbo tingslag, i ty att medeltalet afdömda tvistemål utgjort i Bergsjö tingslag 14, i Delsbo tingslag 29, medeltalet afdömda eller till annan domstol förvisade brottmål i Bergsjö tingslag 63, i Delsbo tingslag 78 samt medeltalet slutligen handlagda ansöknings- och anmälningsärenden i Bergsjö tingslag 573, Bill. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. ' 3

18 Andra hufvudtiteln.

i Delsbo tingslag 639. Vid sådant förhållande har det synts hofrätten, sorri om icke Delsbo utan Bergsjö tingslag borde med Forsa tingslag förenas till ett tingslag. Vid bestämmande af tingsställe för detta större tingslag torde valet kunna stå allenast mellan Hudiksvall, å ena sidan, samt, å den andra, Bergsjö kyrkoby, hvarest Bergsjö nuvarande tingslag har ett på senare tid uppfördt tingshus. Af de offentliggjorda statistiska uppgifterna visar sig att, ehuru antalet invånare i Forsa tingslag vid 1903 års utgång ej utgjorde mer än 12,713 personer och således understiger folkmängden i Bergsjö tingslag, likväl under femårsperioden 1899—1903 det sammanlagda årliga medeltalet afdömda tvistemål samt afdömda eller till annan domstol förvisade brottmål för Forsa tingslag uppgått till ungefär samma siffra som motsvarande årliga medeltal för Bergsjö tingslag och det årliga medeltalet slutligen handlagda ansöknings- och anmälningsärenden för Forsa tingslag, 692, betydligt öfverstigit medeltalet dylika ärenden för Bergsjö tingslag. Med hänsyn härtill samt i betraktande jämväl af Hudiksvalls egenskap af hufvudort i trakten och att, särskild! sedan den tillämnade ostkustbanan kommit till stånd, kommunikationerna med Hudiksvall för tingslagets inbyggare i allmänhet blifva fördelaktiga, har hofrätten ansett företrädet böra gifvas åt Hudiksvall.

Enligt det förslag till jämkning af de till häradshöfdingarna i form af tjänstgöringspenningar och förvaltningskostnadsbidrag utgående belopp, hvilket finnes intaget i statsverkspropositionen vid 1905 års riksdag, har ansetts, att tjänstgöringspenningarna i norra domsagan, nu uppgående till 3,300 kronor, kunna tåla vid en minskning af 700 kronor. Om Enångers tingslag frånskiljes domsagan, torde däraf kunna föranledas en minskning af ytterligare 500 kronor. Utom de till häradshöfdingen i den södra domsagan nu utgående tjänstgöringspenningarna 2,300 kronor, skulle således för häradshöfdingarna i de föreslagna två nya domsagorna finnas att tillgå 1,200 kronor. Med hänsyn särskild! till antalet brottmål i den föreslagna västra domsagan torde häradsliöfdingen i denna domsaga icke skäligen böra i tjänstgöringspenningar åtnjuta mindre än 1,700 kronor om året. I fråga om den föreslagna östra domsagan kommer i betraktande, att en förening af dess olika delar till ett tingslag åtminstone icke under den närmaste framtiden synes böra äga rum. Häradshöfdingen där kommer således att få vidkännas ganska betydliga utgifter för tingsresor och dylikt. Sportelinkomsterna i denna domsaga blifva däremot ganska ringa och kunna icke beräknas gifva något större öfverskott efter afräkning af utgifterna

Andra hufvudtiteln.

för domsagans skötsel. Vid sådant förhållande och då lefnadskostnaderna i denna del af landet äro betydligt högre än i sydligare belägna delar, torde häradshöfdingen i den föreslagna östra domsagan höra i tjänstgöringspenningar erhålla 1,800 kronor om året. Hans årliga nettoinkomst kommer då att uppgå till allra högst 7,200 kronor.

Då således för åstadkommande af nu ifrågasatta domsagereglering erfordras anvisande af medel till en ny häradshöfdingelön, 4,500 kronor, får jag på grund af hvad sålunda anförts, i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att, för möjliggörande af en reglering af Norra och Södra Hälsinglands domsagor sålunda, att nuvarande Södra Hälsinglands västra tingslag må bilda en domsaga under namn af Bollnäs domsaga, att Södra Hälsinglands östra tingslag må tillsammans med Enångers tingslag af Norra Hälsinglands domsaga utgöra en domsaga under benämning Söderhamns domsaga, samt att återstående tre tingslag af Norra Hälsinglands domsaga må utgöra eu domsaga under bibehållande af sin nuvarande benämning, öka anslaget till häradshöfdingarna under Svea hofrätt med 4,500 kronor;

samt, under förutsättning af bifall härtill, fastställa aflöningsförmånerna för häradshöfdingarna i de ifrågasatta tre domsagorna sålunda:

för häradshöfdingen i Norra Hälsinglands domsaga

lön .............................................................................. 4,500: —

tjänstgöringspenningar ........................................ 2,100:— 6 600:_

för häradshöfdingen i Bollnäs domsaga lön.............. 4,500: —

tjänstgöringspenningar......................................... 1,700: — 6,200:_

för häradshöfdingen i Söderhamns domsaga lön...... 4,500: —

tjänstgöringspenningar........................................... 1,800: — 6,300: —

Genom bifall till denna framställning skulle anslaget till Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat, nu uppgående till 684,487 kronor, komma att höjas med 4,500 kronor till 688,987 kronor.

20 Andra hufvudtiteln.

Fångvården.

[4.] Fångvårdsstyrelsen har nti underdånig skrifvelse den 2G september

Medgifvande 1905 anfört följande:

dag samlag et Genom de af 1902 och 1903 års riksdagar antagna nya löne-

uu fångars laterna för föreståndare och vaktbetjänte vid rikets läns- och kronounderhåii är- cellfängelser har aflöningen till dessa gjorts oberoende af fångarbetet ngen få an- och inkomsten häraf. I sammanhang härmed hafva arbetena, som Vjcronor’m förut drifvits å föreståndarnas förlag med biträde af vaktbetjäningen, visst ändamål, öfvertagits af kronan, hvarigenom de förra hindren undanröjts för fängelsearbetsdriftens ordnande på praktiskt och systematiskt sätt. På framställning af fångvårdsstyrelsen har Kungl. Maj:t därefter genom nådigt bref den 14 oktober 1904 föreskrifvit, bland annat, att de för armén, flottan och kustartilleriet, statens järnvägar, postverket samt telegrafverket erforderliga persedlar, hvilka äro af beskaffenhet att lämpligen kunna förfärdigas af fångar, skola i så stor utsträckning som möjligt tillverkas å fängelserna, utan utgörande af någon betalning för själfva arbetet men med upptagande af värdet däraf enligt gängse pris i fångvårdens räkenskap inom linjen.

Efter emottagandet af nämnda nådiga bref, satte sig styrelsen ofördröjligen i förbindelse med de vederbörande, som hafva bestyren med persedelanskaffningarna för statens räkning, samt lät utreda, hvilka tillverkningar lämpligen kunde öfvertagas af fängelserna, och därom inleda aftal för behörig underställelse och godkännande. Samtidigt uppsades de kontrakt med enskilda arbetsgifvare, som voro till hinder för den nya ordningens införande, och fångförflyttningar vidtogos för att på de fängelser, som i första hand funnos lämpliga för de nya arbetsuppdragen, samla därför passande fångkategorier. Yrkesundervisare hafva anställts och nödiga vaktbetjäntsförflyttningar företagits för att å fängelser, där yrkesarbeten införts, erhålla därför kompetent tillsyn. Härigenom har nu den ifrågasatta reformen hunnit så långt, att för närvarande vid centralfängelserna å Långholmen och Nya varfvet, tvångsarbetsanstalten i Landskrona, länsfängelserna i Stockholm, Linköping, Jönköping, Växjö och Vänersborg omkring 350 fångar äro sysselsatta med skomakeri-, skrädderi- och sömnads- samt snickeri- med flera arbeten för så väl de i det nådiga brefvet omförmälda förvaltningar som för medicinalstyrelsens och underlydande statsinrättningars räkning. Vidare komma med oktober månad 1906, då nu gällande arbetskontrakt för tvångsarbetsanstalten i Norrköping upphör, samtliga fångar därstädes, som icke erfordras i arbeten för fångvårdens egen räkning, att på enahanda sätt sysselsättas, hvarjämte åtgärder vidtagits för utsträckning

Ändra hufvudtiteln.

af den arbetsdrift, som sålunda satts i gång, jämväl till andra fängelser och i ytterligare ökad omfattning till olika kategorier af fångar.

Dessa nya förhållanden hafva inom fångvårdsstyrelsen föranledt betydlig ökning i göromålen. Redan föreskriften om kronans öfvertagande af arbetsdriften vid läns- och kronofängelserna indrog under styrelsens omsorg en ny grupp af ärenden, med hvilka styrelsen förut icke haft befattning; hvar jämte för styrelsens revision tillkom granskning och för dess bokhållare bokföring af de nya specialredovisningar öfver arbetena, som vid hvarje fängelse nu måste föras och till styrelsen insändas. Men detta var dock en obetydlighet mot de göromål, som måste uträttas för ordnandet, sammanhållandet och ledandet af hela den affärsverksamhet, som vid fängelsernas användning jämlikt nådiga brefvet den 14 oktober 1904 såsom tillverkningsplatser för de olika statsförvaltningarnas behof måste allt mer utvecklas.

I sådant afseende har styrelsen framhållit att, såsom redan nämnts, insikt hos styrelsen måste finnas om alla för statsförvaltningarna förekommande arbeten, som lämpa sig för fångvården. Aftal om sådana måste inledas och uppgöras och beställningarna på lämpliga fängelser fördelas. Och för beräknande af förmågan till mottagande af nya arbeten måste man ständigt hålla sig å jour med de redan pågående och deras fortskridande. För bedömandet, hvarest nykommande fångars arbetsförmåga bäst kan tillgodogöras, måste uppgifter om dessa insamlas och antecknas. Förfrågningar och meddelanden från så väl statsförvaltningarna som fängelserna skola mottagas och besvaras, och de åtgärder vidtagas, som däraf föranledas. Sätten måste utfinnas för de olika arbetenas praktiska utförande, och insikt måste förvärfvas, huru de materialier böra i olika afseenden vara beskaffade, som bäst lämpa sig för ifrågakommande tillverkningar. Härvid har svårighet mött därigenom att, då en stor mängd persedlar af förvaltningarna uppköpts färdiga, tillverkningsinsikterna i afseende å dem icke kunna inhämtas från förvaltningarna. Leverantörerna, som äga dessa insikter, äro icke hugade att delgifva dem åt fångvården. Och hvad angår persedlar, som förut tillverkats å förvaltningarnas egna verkstäder, så öfverlämnas gärna åt fångvården att för dem jämväl anskaffa materialierna. Sådana måste ofta uppköpas i betydliga partier, och uppköpta eller från förvaltningarna lämnade materialier måste fördelas på fängelserna. Fn betydande skriftväxling måste föras, leveranser till och från fängelserna förmedlas och besiktigas, samt ärenden uträttas. Vaksamhet måste ägnas däråt, att arbetena utföras på bästa sätt, samt fel och missförhållanden rättas. Och härför och för de förbindelser, som i följd af affärsverksamheten uppstått eller böra inledas med personer å olika orter, måste tidtals resor göras.

22 Andra hufvudtiteln.

För underlättande af dessa styrelsens nya uppgifter har styrelsen genom cirkulär skrifvelse anmodat föreståndarna för de olika fångvårdsanstalterna att söka förhandla med representanter för statsförvaltningarna hvar å sin ort och med dem till styrelsens underställning inleda aftal om fångarbete för statens räkning; men de inkomna svaren hafva med full tydlighet visat, att på denna väg det med nådiga brefvet den 14 oktober 1904 afsedda mål icke kan vinnas. Icke heller går det för sig att hänvisa vederbörande vid vare sig förvaltningarna eller fängelserna att i uppkommande frågor rörande redan igångsatta arbeten vända sig direkt till hvarandra, utan till förekommande af att det igångsatta maskineriet skulle trasslas sönder och afstanna måste allt sådant gå genom fångvårdsstyrelsen.

Det lmfvudsakliga af bestyren i den nya verksamhet, hvars hufvuddrag styrelsen sålunda sökt skildra, har styrelsen för enhets och kontinuitets vinnande funnit böra uppdragas åt en person och med hänsyn till beskaffenheten af hans tjänsteställning därtill valt kamreraren, åt hvilken styrelsen därför uppdragit att i samarbete med föredragande byråchef ombesörja dessa bestyr under iakttagande af viktigare frågors hänskjutande till styrelsens beslut eller godkännande. Kamreraren intager sålunda här ungefär samma ställning som ledaren af en större verkstadsaffär inför sin styrelse. Men då en dylik verksamhet icke kunde anas, då år 1877 de nuvarande lönerna för fångvårdsstyrelsen fastställdes och den för styrelsen nu gällande nådiga instruktion utfärdades, måste såväl aflöningen höjas som instruktionen ändras för att bringas i öfverensstämmelse med kamrerarens nya ställning och ökade ansvar.

Den nya verksamheten för kamreraren har i hans göromål medfört sådan ökning, att han omöjligen kunnat under alla tider på året medhinna jämväl de öfriga med hans tjänst förenade åligganden. Styrelsen har därföre icke blott för sådana tider, då kamreraren för ordnandet af den nya arbetsdriften måst företaga resor till orterna, utan äfven vid andra tillfällen nödgats bevilja kamreraren med bibehållande af full lön ledighet från de i den nådiga instruktionen afsedda kamreraregöromålen samt för deras ombesörjande förordna vikarie med vikariatsarfvode till vanligt belopp, som utgått af det i fångvårdsstyrelsens aflöningsstat med 11,800 kronor uppförda anslag till vikariatsersättningar samt arfvoden och flitpenningar åt extra biträden in. m.

Men äfven med fortfarande användning af denna utväg kunna de med det nya arbetssystemet alltjämt växande bestyren icke medhinnas af kamreraren, utan nödvändigt är, att vid hans sida ställa lämpliga

Ändra hufvudtiteln.

biträden. Af dessa måste för kontinuitet i arbetsledningen åtminstone en vara kompetent att under tider, då kamreraren måste för arbetsdriften företaga resor, ocli under hans semester eller annat hinder för honom öfvertaga hans befattning med arbetsfrågorna.

För tillgodoseendet af detta behof kunna medel omöjligen beredas af omförmälda i fångvårdsstyrelsens stat uppförda anslag till vikariats- •ersättningar och flitpenningar m. in., hvilket, enligt hvad styrelsen i underdåniga skrivelser den 20 maj och 30 september 1902 visat, redan förut varit otillräckligt för bekofvet och som hädanefter genom vikariatsarfvoden vid kamrerarens ledigheter från de ursprungliga kamreraregöromålen än mer reduceras, utan erfordras för nu ifrågavarande ändamål ytterligare årligen 3,500 kronor. Att emellertid under nuvarande förhållanden, då en allmän lönereglering för ämbetsverken är under utarbetande, ifrågasätta proposition till Riksdagen om särskild! tillägg i fångvårdsstyrelsens stat för nämnda ändamål, har styrelsen ej ansett lämpligt, utan styrelsen har velat föreslå, att berörda belopp, hvilket redan för år 1906 erfordras, måtte såsom afseende anordningarna för fångvårdens arbetsdrift, hvars inkomst ingår till förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, af Kungl. Maj:t anvisas af detta anslag.

Statskontoret, som varit hördt i ärendet, har yttrat, att enligt nådiga brefvet den 14 november 1873 inkomsten af straffarbetsfångarnas arbeten skulle efter vissa grunder fördelas mellan fångarna sjkifva, fängelsernas föreståndare och vaktbetjänte samt de vid fängelserna befintliga s. k. besparingskassorna. Sedan dels i sammanhang med och dels efter fastställandet af de nya aflöningsstaterna för tjänstemän och betjänte vid fångvårdsanstalterna denna arbetsinkomst i sin helhet blifvit till statsverket indragen, har fångvårdsstyrelsen genom cirkulär till vederbörande myndigheter föreskrifvit, att samma inkomst skall till landtränterierna öfverlänmas och i deras fångvårdskostnadslikvider under titel »arbetsinkomst» upptagas såsom inkomst å förslagsanslaget till fångars vård och underhåll.

Med afseende härå har statskontoret i likhet med fångvårdsstyrelsen ansett lämpligt, att kostnaden för den ökning af fångvårdsstyrelsens arbetskrafter, som påkallas af bestyret med fångarbetets ordnande, bestrides af nyssnämnda anslag. Men då denna kostnad icke är af beskaffenhet att kunna såsom med fångarbetet förenad driftkostnad afdragas före arbetsinkomstens inleverering till statsverket, samt ifrågavarande inkomstmedel, sedan de tillgodoförts förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, icke torde kunna disponeras på annat sätt än anslaget i öfrigt, hvilket ej torde kunna utan Riksdagens medgifvande

24 Andra hufvudtiteln.

[4.] anlitas till förstärkande af fångvårdsstyrelsens arbetskrafter, bär statskontoret ansett det framställda förslaget böra hänskjutas till Itiksdagens pröfning.

En åtgärd att från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll tillsvidare anvisa medel till fyllande af fångvårdsstyrelsens behof af ökade arbetskrafter vid ordnandet af fångarbetet torde så mycket mindre finnas olämplig, som de till följd af nådiga brefvet den 14 oktober 1904 erforderliga anordningar ännu icke kunnat helt genomföras och tillräcklig erfarenhet således saknas om fångvårdsstyrelsens framtida behof af biträde vid arbetsledningen. Enligt hvad jag inhämtat, har fångvårdsstyrelsen afsett, att af det ifrågavarande beloppet omkring 2,0()0 kronor skola användas till aflönande af assistent åt kamreraren i göromålen med arbetsdriften och återstående 1,500 kronor till arfvoden åt biträden i öfrigt med skrifgöromål, leveransers afkunnande och besiktning, kostnaders beräknande och granskande, ärendens uträttande med flera dylika göromål, efter hvad förut är angifvet..

På grund häraf och då det föreslagna beloppet icke torde anses utgöra mer än skälig ersättning för de arbeten, som därmed skola godtgöras. tillåter jag mig i underdånighet hemställa, att Eders KungL Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att medgifva, att af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll ett belopp af 3,500 kronor må tillsvidare från och med år 1906 årligen användas för beredande af den ökning af fångvårdsstyrelsens arbetskrafter, som påkallas af bestyren med arbetsdriften vid fångvårdsanstalterna.

Bifall till denna framställning torde icke behöfva föranleda någon ökning uti ifrågavarande förslagsanslag, och då anslaget för år 1904 visat något öfverskott, har anledning icke heller i öfrigt förekommit till höjning af detta anslag.

Höjning af Förslagsanslaget till ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrel-

försiagsan- sen ocp fångvården anställda ämbets- och tjänstemän har under .en ålderstillägg längre följd af år öfverskridits. I sammanhang med vissa lönereglerinför en del gar inom fångvården höjde 1903 års riksdag detta anslag med 10,000 tjänstemän, kronor, men anslaget har likväl under år 1904 öfverskridits med icke mindre än 10,045 kronor 63 öre.

Andra hufvudtiteln.

25 Då detta anslag således torde få anses till sitt ändamål otillräck- [4.J ligt, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att öka förslagsanslaget till ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda ämbets- och tjänstemän med 10,000 kronor.

Genom bifall härtill skulle nämnda anslag, som nu utgör 75,000 kronor, komma att upptagas till 85,000 kronor och fångvårdsanslaget i dess helhet, nu 1,839,245 kronor, att höjas till 1,849,245 kronor.

Uti underdånig skrifvelse den 22 september 1905 har fångvårds- Pension åt styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition till ^Jvailiglrn Riksdagen göra framställning därom, att extra gevaldigern i Gäfleborgs E- Waitner. län Erik Waitner måtte berättigas att å allmänna indragningsstaten undfå pension till ett mot gevaldigerslönen svarande belopp af 500 kronor.

Af handlingarna i ärendet inhämtas, att Waitner, som är född den 26 mars 1833, den 7 oktober 1863 blifvit anställd såsom extra vaktknekt vid länsfängelset i Gäfle och den 30 maj 1864 erhållit fångvårdsstyrelsens förordnande såsom ordinarie vaktknekt; att han den 12 april 1872 antagits till extra fånggevaldiger inom Gäfleborgs län och den 23 januari 1883, sedan ledighet inträffat af en ordinarie gevaldigersbefattning, förordnats att tillsvidare upprätthålla denna gevaldigersbefattning mot åtnjutande af löneförmåner enligt fastställd stat; samt att han fortfarande bekläder denna syssla.

Anledningen därtill, att Waitner år 1883 endast erhöll förordnande tillsvidare, har fångvårdsstyrelsen uppgifvit vara en då väntad minskning i fångtransporterna inom länet, i följd hvaraf tjänsten ansågs icke böra definitivt återbesättas.

Waitner, som uppnått 72 lefnadsår, har alltså tjänat staten i 42 år och därunder nära 8 år varit ordinarie vaktknekt samt mer än 22 år uppehållit en ledig ordinarie fånggevaldigersbefattning med lika tjänstgöring som ordinarie gevaldiger och full aflöning å det i riksstat uppförda bestämda anslaget till fångars vård och underhåll. Under sin långa tjänstetid har han förvärfvat det vitsord, att han plikttroget fullgjort sina åligganden samt iakttagit en absolut nykter och i allo hedrande vandel.

Fångvårdsstyrelsen har anfört att, om Waitner i sin tjänst varit Bih. till Biksd. Prof. 1906. 1 Samt. 1 Afd. 4

26 Andra hufvudtiteln.

ordinarie å den af 1882 års riksdag fastställda aflöningsstat, i hvars ställe numera gäller den af 1902 års riksdag godkända nja lönestaten, han skulle hafva uppfyllt de genom nådiga kungörelsen den 13 juni 1902 för befattningshafvandes vid fångvården berättigande till pension å allmänna indragningsstaten stadgade villkor. Det förhållande att Waltner af skäl, som icke beröra hans lämplighet eller duglighet för tjänsten, varit i saknad af dylikt konstitutorial, bör ej billigtvis lända honom till men, när han efter långvarig och hedrande tjänstgöring måste på grund af ålder och försvagadt hälsotillstånd från befattningen afgå. I likhet med Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som till fångvårdsstyrelsen öfverlämnat framställning i ämnet från Waltner, har styrelsen därför funnit sådana omständigheter vara för handen, att pension af statsmedel bör Waltner beredas.

Statskontoret, som hörts i ärendet, har instämt i fångvårdsstyrelsens hemställan. Det hinder, som möter för tillämpning å Waltner af de allmänna pensioneringsgrunder, hvilka blifvit för fånggevaldiger fastställda, är enligt statskontorets mening af så uteslutande formell natuiy att det skulle vara i hög grad obilligt, därest ej detta hinder undanröjes.

På grund af nu anförda förhållanden får jag underdånigst tillstyrka, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att extra fånggevaldigern i Gäfleborgs län Erik Waltner må berättigas att från och med månaden näst efter den, i hvilken han från gevaldigersbefattningen erhåller afsked, å allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension till ett mot gevaldigerslönen svarande belopp af 500 kronor.

Medikolegala besiktningar.

[5,j Förslagsanslaget till medikolegala besiktningar har under de

Höjning af senare åren ständigt visat brist. Medeltalet af dessa brister utgör för ^liageftai 5-årsperioden 1899—1903 ej mindre än 7,596 kronor. Emellertid visas medikolegala i bristerna en nedgående tendens. Med ^beräkning af år 1904 uppgår besiktningar. medeltaiet från och med år 1899 till 6,977 kronor. För att anslaget skall kunna i verkligheten motsvara behofvet för år 1907, torde en höjning med 6,500 kronor säkerligen vara fullt tillräcklig.

Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

Andra hufvudtiteln.

att höja förslagsanslaget till medikolegala besikt- [5.] ningar, nu upptaget till 12,000 kronor, med 6,500 kronor till 18,500 kronor.

Ersättning åt domare, vittnen och parter.

Äfven förslagsanslaget åt domare, vittnen och parter har under [6.] senare åren ständigt visat brist. Då medeltalet af dessa brister för Höjning af 5-årsperioden 1899—1903 uppgår till 28,306 kronor och för 6-års- s/ågetZuTerperioden 1899—1904 till 28,958 kronor, torde detta anslag för att sättning åt kunna fylla sitt ändamål böra höjas med 30,000 kronor. tmZhpalter.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att höja förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter, nu upptaget till 135,000 kronor, med 30,000 kronor till 165,000 kronor.

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m.

Förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. är i [7.] riksstaten för år 1906 upptaget till belopp af 64,432 kronor. Medelhristen Höjning af under 5-årsperioden 1899—1903 uppgick till 47,113 kronor och för 6-års- slaget till perioden 1899—1904 till 46,393 kronor. Eu höjning af anslaget så, ^ZhexZn att det skall kunna motsvara utgifterna, torde icke höra beräknas lägre ser, ved m. m. än omkring 47,000 kronor. För att vinna ett afrundadt tal för anslaget torde detta böra höjas med 47,568 kronor.

Jag hemställer alltså,’ att Eders Kungl. Maj: t täcktes föreslå Riksdagen:

att höja förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., nu upptaget till 64,432 kronor, med 47,568 kronor till 112,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för år 1906 finnas å andra hufvudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå någon förändring.

28 Andra hufvudtiteln.

[8].

Lag-

beredningen.

[9-]

Straffregistret,,

[io.]

Ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslersämbetet.

[11]

Förstärkning af nedre justitierevisionens arbetskrafter.

Extra anslag.

Då för lagberedningen torde böra äskas samma anslag, som af de senaste riksdagarna beviljats, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att för fortsatt uppehållande af lagberedningens verksamhet å extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 50,000 kronor.

Angående sin verksamhet under år 1905 har lagberedningen afgifvit en redogörelse, som, för att komma till Riksdagens kännedom,, torde få biläggas detta protokoll.

För bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning m. m. vid justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli anvisade Riksdagen för år 1906 ett belopp af 5,000 kronor. Samma belopp torde höra äskas för år 1907, hvadan jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att, för bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning m. m. vid justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli, å extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.

Det anslag, som alltsedan tillkomsten af 1901 års lag om ändring i vissa delar af rättegångsbalken årligen beviljats till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslersämbetet, synes fortfarande böra utgå med oförändradt belopp. Jag hemställer alltså, alt Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslersämbetet på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 3,500 kronor.

För beredande af den förstärkning af nedre justitierevisionens arbetskrafter, som nödvändiggjordes af Riksdagens beslut år 1905 angående ökning af antalet justitieråd, anvisade Riksdagen för år 1906 ett

Andra hufvudtiteln.

belopp af 25,800 kronor. Enahanda belopp, fördeladt efter nu tilllämpade grunder, torde böra äskas jämväl för år 1907, hvadan jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att till aflönande af dels tre tillförordnade revisionssekreterare och dels sex amanuenser i nedre justitierevisionen, däraf tre med skyldighet att tjänstgöra såsom protokollssekreterare, på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 25,800 kronor.

För bestridande af de utgifter för anställande af ytterligare ett arbetsbiträde vid nedre justitierevision ens registratorskontor, som föranleddes af den nya lagstiftningen om fullföljd af talan, har Riksdagen allt sedan år 1902 anslagit på extra stat för hvarje år ett belopp af

2,700 kronor. Då anslaget fortfarande är erforderligt, hemställer jag, att Eders Kung]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att till aflönande af ett biträde å nedre justitierevisionens registratorskontor å extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 2,700 kronor.

Uti underdånig skrifvelse den 13 maj 1904 erinrade Svea hofrätt att, sedan under år 1896 beslutits, att till liofrätten, som dittills bestått af sex divisioner men under en lång följd af år nästan ständigt måst förstärkas med en extra eller sjunde division, skulle från Göta hofrätt öfverflyttas en division, Svea hofrätt från och med den 1 oktober 1896 arbetat på sju ordinarie divisioner. Den balans af instämda och vädjade mål, som år 1896 förefanns och som vid 1897 års ingång uppgick till 893 mål, kunde under den följande tiden efter hand afarbetas, så att antalet vid ingången af år 1900 utgjorde endast 510 mål och vid 1901 års ingång lika många — ett antal, som liofrätten ansåg ungefärligen motsvara normal balans, enär i beräkningen ingick ett större antal mål, i hvilka parternas skriftväxling ej vid årsskiftet hunnit afslutas eller hvilka af andra orsaker då ännu icke kommit i skick att kunna till afgörande företagas. Men balansen af instämda och vädjade mål, som under år 1901 åter började ökas och vid 1902 års ingång utgjorde 643 mål, tillväxte därefter hastigt, nämligen under år 1902 med icke mindre än 327 mål och under år 1903 med 178 mål, så att de instämda och vädjade mål, som måst balanseras till år 1904, uppgingo till ett antal af 1,148.

[12.]

Biträde å nedre revisionens registratorskontor.

[13.]

En extra division i Svea hofrätt.

30 Andra hufvudtiteln.

Af brottmål och civila besvärsmål, Indika bägge slag af mål på grund af den för hofrätten gällande arbetsordning i regeln komma till mycket snar föredragning, förefanns däremot vid 1904 års ingång allenast sådan balans, som vid årsskifte regelbundet måste uppstå.

Hofrätten anförde vidare, att den sålunda anmärkta under åren 1902 och 1903 inträffade hastiga tillväxt af balansen utaf instämda och vädjade mål uppenbarligen stod i nära samband med en under samma år uppkommen betydande stegring i antalet nyinkomna mål af detta slag, i det att antalet, som under femårsperioden 1897—1901 utgjorde i medeltal 1,227 mål årligen och särskild! år 1901 utgjorde 1,247, därefter under år 1902 steg till icke mindre än 1,508 och under år 1903 uppgick till 1,451.

En större balans af vädjade mål måste emellertid enligt hofrättens mening leda till ett för rättsskipningen menligt försenande i allmänhet af dylika måls afgörande i hofrätten, och afsevärd tillbakagång i antalet inkommande vädjade mål ansåg hofrätten ej vara att under den närmaste tiden påräkna, helst antalet af de vädjade mål, som till hofrätten inkommo under de fyra första månaderna af år 1904, till och med öfversteg antalet inkomna vädjade mål under motsvarande månader hvartdera af åren 1902 och 1903.

På grund häraf och då hofrätten saknade utsikt att under sådana förhållanden kunna med de tillgängliga ordinarie arbetskrafterna afarbeta balansen, ansåg hofrätten sig böra i tid göra framställning om vidtagande af särskilda åtgärder till balansens nedbringande och till 'förebyggande af ställningens försämrande.

Med anledning af denna framställning beslöt Kungl. Maj:t enligt nådigt bref den 27 maj 1904, att en extra division skulle få hos hofrätten bildas och den 1 september 1904 träda i verksamhet för att under ett år handlägga uteslutande instämda och vädjade mål.

För detta ändamål anslogs dels åt en hvar af fem adjungerade ledamöter 2,000 kronor, motsvarande de för hofrättsledamot bestämda tjänstgöringspenningar, dels åt två personer, hvilka kunde blifva af hofrätten förordnade att å den extra divisionen tjänstgöra i egenskap af notarier, arfvode af 1,800 kronor och renskrifningspenningar 400 kronor, tillhopa 2,200 kronor för hvardera, och dels till gratifikationer åt extra ordinarie tjänstemän 1,200 kronor jämte ersättning till erforderligt vaktmästarebiträde 300 kronor, eller tillhopa för år räknadt 15,900 kronor. Dessa medel anvisades af besparingarna å riksstatens andra hufvudtitel.

Andra hufvudtiteln.

__ Efter det denna extra division trädt i verksamhet, inkom Svea [13.] hofrätt till Kung!. Maj:t med en ny skrifvelse den 20 oktober 1904, däri hofrätten anförde, att det naturligtvis icke kunde på förhand tillförlitligen beräknas, huru stor balans skulle komma att förefinnas, sedan den från den 1 september arbetande extra divisionen varit i verksamhet under ett år. Enär emellertid med ledning af tidigare erfarenhet arbetsprodukten för ett år af eu sådan division ej torde böra uppskattas högre än till omkring 300 afgjorda vädjade mål, ansåg hofrätten, att balansen icke genom divisionens verksamhet under ett år skulle kunna nedbringas lägre än till omkring 848, och detta endast under antagande att samtidigt icke tillkommit något nytt öfverskott af oafgjorda vädjade mål. Balansens minskning måste nämligen blifva fördröjd, därest nya vädjade mål fortfarande inkommo i större antal än som hunne afgöras å de ordinarie divisionerna, på sätt under de sistförflutna åren inträffat.

Sådant trodde hofrätten emellertid i verkligheten, att förhållandet skulle komma att blifva jämväl för år 1904, att döma däraf att antalet af de vädjade mål, som till hofrätten inkommit under årets dittills gångna månader, januari—septembei’, i någon mån öfversteg antalet under motsvarande månader af år 1903.

Med afseende å angelägenheten däraf, att den extra divisionens verksamhet finge fortfara, intill dess tillfyllestgörande minskning i balansen af vädjade mål uppnåtts, fann hofrätten sig därför böra hemställa, att Ivungl. Maj:t täcktes för ifrågavarande, för den rättssökande allmänheten viktiga ändamål bereda hofrätten tillfällig förstärkning med eu öfvertalig division under ytterligare ett år, räknadt från den 1 september 1905, därför kostnaderna, enligt förut tillämpade grunder, skulle uppgå till sammanlagdt 15,900 kronor.

Äfven denna framställning bifölls af Kungl. Maj:t, och genom nådigt bref den 12 maj 1905 anvisade Kungl. Magt de för ändamålet erforderliga medlen att utgå af besparingarna å riksstatens andra hufvudtitel.

Hofrätten har nu i underdånig skrifvelse den 20 oktober 1905 ytterligare anfört, att från den 1 september 1904, då den extra divisionen trädde i verksamhet, och till slutet af år 1904 å den extra divisionen afgjorts 117 vädjade mål. Antalet af de under år 1904 till hofrätten inkomna nya dylika mål uppgick emellertid till icke mindre än 1,509 och öfversteg med 261 det antal vädjade mål, som år 1904 hunnit å de ordinarie divisionerna afgöras. Om från detta öfverskott af 261 mål afräknas omförmälda af den extra divisionen afgjorda 117, visar sig sålunda, att under år 1904 balansen ökats med 144 eller från 1,148 till 1,292 mål. Med ledning af förhållandena under de dittills

32 Andra hufvudtiteln.

[13.] gångna månaderna af år 1905 har hofrätten antagit, att under år 1905 antalet nya vädjade mål skall blifva, likasom under de nästförflutna åren, ej obetydligt större än det antal, som hinner af de ordinarie divisionerna under året afgöras, och att till följd af det uppkommande nya öfverskottet af mål balansens totalsumma, oaktadt biträdet af den extra divisionen, ej kan komma att vid utgången af år 1905 i någon afsevärd grad understiga balansen vid 1904 års slut.

Då det således torde vara uppenbart, att biträde af en extra division är af nöden jämväl efter den tid, för hvilken medel därtill hittills anvisats, har hofrätten hemställt, att förstärkning med en extra division för behandling af instämda och vädjade mål måtte hofrätten beredas under ytterligare ett år, räknadt från den 1 september 1906, därför kostnaderna enligt förut tillämpade grunder skulle komma att uppgå till sammanlagdt 15,900 kronor.

Lika med hofrätten finner jag den af hofrätten afgifna redogörelse klart ådagalägga beliofvet däraf, att en extra division i hofrätten må vara i verksamhet under ytterligare ett år från den 1 september 1906. Då emellertid andra hufvudtitelns besparingar, särskildt genom anvisandet af medel för uppehållande under hela två år af den extra divisionen, numera äro så starkt reducerade, att det icke finnes möjlighet att därmed bestrida kostnaderna för tiden efter den 1 september 1906, torde det blifva nödigt att, såsom äfven tidigare skett, hos Riksdagen begära hvad för ändamålet kan erfordras.

I detta hänseende har jag att anmäla, att i en till Kungl. Maj:t ingifven underdånig skrift af den 11 december 1905 tjuguen i Svea hofrätt såsom adjungerade ledamöter eller fiskaler tjänstgörande hemställt, att, därest anslag för ifrågavarande ändamål hos Riksdagen begäres, de nya arfvodena måtte föreslås till samma belopp, hvartill ordinarie assessors aflöningsförmåner uppgå.

Till stöd för denna anhållan har i hufvudsak anförts, att för närvarande icke mindre än 15 af de ordinarie ledamotsplatserna i hofrätten uppehållas af adjungerade ledamöter, hvarjämte, i anledning af den extra divisionens upprättande, ytterligare 5 extra ordinarie tjänstemän adjungerats. Till följd häraf utgöres hälften af de i hofrätten arbetande ledamöterna af adjungerade. Beträffande löneförmånerna för dessa anföres vidare, att endast sex af de tjugu adjungerade ledamöterna åtnjuta till hofrättens disposition ställda assessorslöner, 3,300 kronor, jämte assessors tjänstgöringspenningar, 2,000 kronor; sex andra åtnjuta fiskalslön, 1,500 kronor, jämte tjänstgöringspenningar,

2,000 kronor, eller sålunda tillsammans 3,500 kronor, men de öfriga

Andra hufvudtiteln. 33

åtta adjungerade ledamöterna ocli tre extra ordinarie tjänstemän, som vid tillfälliga ledigheter adjungeras, men eljest tjänstgöra såsom fiskaler samt sex extra ordinarie tjänstemän, hvilka hafva fiskalsförordnande tor längre eller kortare tid, eller sålunda sjutton tjänstemän erhålla endast tjanstgörmgspenningar såsom ledamöter efter' 2,000 kronor för år eller såsom fiskaler efter 1,200 kronor för år. Dessa inkomster som sålunda icke öfverstiga 2,000 kronor för år, äro uppenbarligen tor tetnadskostnadernas bestridande otillräckliga, och till följd af den stränga tjänstgöringen i hofrätten finnes icke tillfälle till erhållande af inkomster från annat håll. Medelåldern för de i hofrätten tjänstgörande adjungerade ledamöter och fiskaler öfverstiger 34 år, ändock att i beräkningen icke medtagits de adjungerade ledamöter, hvilka från tingsbanan inkallats att tillsvidare tjänstgöra i hofrätten och hvilka alla äro ännu äldre. Under loppet af den utbildning vid underdomstol kräfvande en tid af omkring tre år, som af hofrätten fordras såsom förutsättning för erhållande af fiskalsförordnande, och under den tid af 1 allmänhet likaledes omkring tre år, som en extra ordinarie tjänsteman efter afslutad tingstjänstgöring måste tjänstgöra i hofrätten, innan han ernår fiskalsförordnande, erbjuder sig sällan möjlighet till erhållande af namnvärda inkomster. Den inkomst, som erhålles, sedan ordinarie befattning såsom ledamot af hofrätten nåtts, kan med hänsyn till ämbetets art och vikt icke betraktas annat än såsom ganska måttlig och lämnar en ytterst knapp ersättning för de pekuniära uppoffrino-arna under den långa studie- och utbildningstiden. Hvad vidkommer dem hvilka från tingsbanan inkallats i hofrätten, torde kändt vara, att på tingsbanan för uppehället tillräckliga inkomster i allmänhet ej stå att vinna fou än tidigast några få år före utnämningen till häradshöfdinohvadan de ekonomiska förhållandena för dem ej ställa sig afsevärdt gynnsammare.

^dd jämförelse af förhallandena förr och nu — anföres det vidare i nämnda skrift visar det sig, att medelåldern vid utnämning till assessor är stadd i stigande. .Redan nu torde förhållandena vara sådana, att en person, som saknar enskild förmögenhet, näppeligen utan att för framtiden få sin ekonomi undergräfd kan ägna sig åt hofrättsbanan. Men olägenheten af att denna bana förbehålles endast de förmögna ligger 1 öppen dag, helst om man besinnar, att från hofratterna plagat utgå en mycket stor del af landtdomarekåren och den allra största^ delen af högsta domstolens ledamöter. Hade i förevarande tall varit fråga om att allenast för några få år extra ordinarie tjänstemän skulle för afarbetande af arbetsbalans förordnas att tjänstgöra Bih. till Rilcsd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 5

[13.]

34 Andra hufvudtiteln.

såsom ledamöter af liofrätten, så skulle sökandena val ej ansett sig böra framkomma med erinringar i anledning af hofrättens förslag. Men intet tvifvel kan förefinnas därom, att den åttonde divisiouen för afarbetande af nu förefintlig balans måste bibehållas åtminstone ett tiotal år, och då antagligen, därest de af bofrätten föreslagna arfvodena af Riksdagen en gång beviljats, svårigheter skola möta att sedermera få anslaget höjdt, hafva sökandena däraf funnit sig föranlåtna att göra ifrågavarande framställning.

Sökandena hafva slutligen erinrat därom, att, då fråga år 1905 förelåg om förstärkning af nedre justitierevisionens arbetskrafter för afarbetande af förefintlig balans, de för sådant ändamål erforderliga extra revisionssekreterare ansågos böra erhålla enahanda löneförmåner som de konstituerade.

Med anledning af innehållet i den nu anmälda skriften anhåller jag att få erinra, att på grund af de utnämningar och förordnanden, som af Kungi. Maj:t den 30 december 1905 meddelades, äfvensom de dispositioner i afseende å lediga löner i liofrätten, hvilka samma dag af Kungi. Maj:t vidtogos, tillsvidare från den 1 januari 1906 ej mindre än 10 assessorslöner stå till hofrättens förfogande att tilldelas dem bland hofrättens adjungerade ledamöter, som liofrätten anser däraf böra komma i åtnjutande. Sålunda komma från och med nämnda dag tio adjungerade ledamöter i hofrätten att åtnjuta inkomst lika med assessor. Med anlitande af sex fiskalslöner, som på grund häraf torde blifva lediga, komma ytterligare sex af de adjungerade ledamöterna att en hvar erhålla en inkomst af 3,500 kronor för år räknadt. Och slutligen finnes för ännu en adjungerad ledamot att tillgå, utom tjänstgöringspenningarna 2,000 kronor för år räknadt, ytterligare 1,100 kronor, utgörande det belopp, hvarmed en ledig hofrättsrådslön öfverskjuter hvad däraf motsvarar en assessorslön. Följaktligen kommer af sjutton adjungerade ledamöter en hvar af tio ledamöter att i inkomst erhålla 5,300 kronor, en hvaraf sex 3,500 kronor samt en 3,100 kronor, allt för år räknadt.

Då härigenom den ersättning, som beredes hofrättens adjungerade ledamöter, ej torde vara mindre än hvad under en lång följd af år kunnat bestås dem, hvilka innehaft förordnande att vara ledamöter i hofrätten, synes från denna synpunkt icke kunna hämtas någon särskild anledning att af Riksdagen begära högre anslag till den ifrågasatta extra divisionen, än som förut utgått. Att från andra synpunkter mycket af hvad i den ingifna skriften anförts är synnerligen beaktansvärdt vill jag ingalunda förneka; och af innehållet däri har jag just af denna anledning här upptagit mera, än som strängt taget hör till

Andra hufvudtiteln.

den föreliggande frågan. Men dessa synpunkter beröra ganska nära [13.] själfva organisationen af våra ämbetsverk, och torde därför tillsvidare böra lämnas å sido, till dess en mera omfattande undersökning af hithörande spörsmål blifvit verkställd.

På grund af det anförda får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att, för beredande af tillfällig förstärkning af Svea hofrätts arbetskrafter med eu extra division för behandling af instämda och vädjade mål under ett år från den 1 september 1906, på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 15,900 kronor att utbetalas enligt de i förutnämnda kungl. bref af den 27 maj 1904 och den 12 maj 1905 bestämda grunder, äfvensom medgifva, att Ivungl. Maj:t må under år 1906 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad af nämnda belopp belöper på tiden från den 1 september till årets slut.

Enär frågan om krigshofrättens organisation icke vid detta års [14.] riksmöte kan framläggas till afgörande, hemställer jag, att Eders Kungl. Kri9sh°t- Maj:t täcktes föreslå Riksdagen: ratten.

att för år 1907 till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militära ledamöter å extra stat anvisa enahanda belopp, som för innevarande och flera föregående år därtill anslagits, eller 3,250 kronor.

Samtliga de byggnader vid tvångsuppfostringsanstalten å Bona, [15.] till livilka Riksdagen under de fyra sista åren anslagit medel, äro nu Tv&ngsfullbordade, och de medel, Riksdagen år 1905 anvisade för utförande Uanlt°aiten9å af hvad då återstod af byggnads- och reparationsarbetena, hafva visat Bonasig jämnt motsvara de beräknade kostnaderna.

Bestyret med anstaltens anordnande har äfven under år 1905 handhafts af generalmajoren Richard Berg, ledamoten af Riksdagens andra kammare Hans Andersson i Nöbbelöf och kontraktsprosten August Pettersson. Sedan dessa med utgången af år 1905 fullgjort sitt maktpåliggande uppdrag att vara delegerade för anstaltens anordnande, har från och med år 1906 den af Kungl. Maj:t den 20 oktober 1905

36 Andra hufvudtiteln.

för anstalten utsedda styrelse öfvertagit högsta ledningen af anstaltens verksamhet och vårdnaden af dess angelägenheter.

Ännu återstå emellertid att täcka en del smärre utgifter, som icke ingått i förut framlagda beräkningar och som statskontoret anbefallts att af tillgängliga medel förskottsvis utanordna. Sålunda har för en del kostnader, som aflidne presidenten Annerstedt, såsom före 1905 en af delegerade för tvångsuppfostringsanstaltens anordnande, af egna medel bestrida utbetalts sammanlagdt 1,485 kronor 35 öre. Dessa kostnader afse kopior af byggnadsritningar, värdering af maskiner samt uppgörande af förslag till elektrisk belysning vid Bona, reseoch traktainentsersättning till landtbruksinspektoren vid Bona för vissa på anmodan af delegerade företagna resor, ritningar och beskrifning samt kostnadsförslag å vatten- och afloppsleduingar, program och förslag till kontrakt rörande den elektriska belysningsanläggningen vid anstalten m. m., kontroll och inspektion å en del utförda arbeten för den elektriska belysningen vid anstalten in. m., samt annonser och renskrifning. Vidare har på delegerades förslag till deras biträdande arkitekt genom särskilda nådiga bref anvisats dels godtgörelse för åtskilliga af honom uppgjorda ritningar och kostnadsförslag m. in. till byggnader och reparationer vid anstalten med sammanlagdt 1,445 kronor, dels arfvode för den af honom "under åren 1903—1905 utöfvade ledning af samt högsta tillsyn vid byggnadsarbetenas utförande med 3,000 kronor, dels ock ersättning för de resor, han under åren 1902—1905 företagit till Bona för uppgörande af byggnadsförslag och för besiktning af byggnadsarbetena m. m., med sammanlagdt 1,235 kronor 70 öre. Och slutligen har till gäldande enligt fastställda grunder af delegerades egna resor och arfvoden under åren 1902—1905 åtgått sammanlagdt 8,887 kronor 38 öre. Förslagtill ersättande af dessa utgifter torde jag emellertid få anmäla i sammanhang med öfriga af statskontoret förskjutna kostnader.

Till aflöningar åt tjänstemän och betjänte vid anstalten beviljade Riksdagen på extra stat för år 1906 ett belopp af högst 24,550 kronor enligt följande fördelning:

till direktören ....................................................................... kronor

,, predikanten och förste läraren ................................ ,,

,, andre läraren.................................................................. ,,

„ två afdelningsbefälhafvare .......................................... „

„ bokhållaren ................................................................... „

„ åtta förmän .....................................................................

4,000

2,400

1,200

1.200 6,800

transport kronor 18,800

Ändra hufvudtiteln.

till lrasmodern . „ maskinisten „ läkaren .......

landtbruksinspektoren

transport kronor 18,800: —

500: — 1,150: — 500: — 1,800: —

n

säger kronor 22,750: —

hvartill för möjligen erforderliga ålderstillägg till direktören och afdelningsbefälhafvarne skulle få

läggas ett belopp af................................................. „ 1,800: —

eller således sammanlagdt................................................... kronor 2lh50:

Ett anslag af enahanda art och belopp hafva delegerade, enligt underdånig skrifvelse den 20 oktober 1905, ansett böra finnas att tillgå jämväl för år 1907.

Beträffande löneförmånernas uppdelning i lön, tjänstgöringspenningar m. m. hafva delegerade hemställt, att det förslag, hvilket i sådant hänseende var uppgjordt och bilagdt statsverkspropositionen till 1905 års Riksdag, fortfarande måtte få lända till efterrättelse. Detta förslag var af följande innehåll: * 1

direktören.

ste läraren ....

andre läraren.....

1 afdelningsbe

häfvare ...........

bokållaren............

1 förman ...........

husmodern, jämte

fri kost................

maskinisten............

läkaren ....................

landtbruksinspektoren ................

38 Ändra hufvudtiteln.

Enligt hvad delegerade anmält, hafva vid 1905 års utgång endast 16 minderåriga förbrytare blifvit med stöd af lagen angående verkställighet af domstols förordnande om tvångsuppfostran till anstalten öfverlämnade. Då till följd häraf anstaltens organisation .ännu icke kunnat i dess helhet pröfvas eller någon bestämd erfarenhet vinnas i fråga om den personal, som kan finnas nödig, sedan anstalten erhållit fulla antalet elever, föreligger enligt delegerades åsikt icke någon anledning att för år 1907 uppföra anstaltens aflöningsanslag å ordinarie stat.

I detta sammanhang hafva emellertid delegerade tillkännagifvit, att de med hänsyn till det angifna ringa elevantalet icke funnit sig höra vidtaga någon åtgärd för tillsättande åt följande i 1906 års aflöningsstat upptagna tjänstemän, nämligen en andre lärare, en afdelningsbefälhafvare och fyra förmän, utan ansett att därmed kan anstå, till dess den under september 1905 fullbordade elevbyggnaden B. måste för sitt ändamål tagas i anspråk.

Under antagande, att elevantalet under år 1906 skulle komma att uppgå till 100 eller så många, som anstalten är afsedd att upptaga, anvisade Riksdagen till kost och beklädnad åt de vid anstalten intagna elever m. in. å extra stat för år 1906 ett förslagsanslag af 24,000 kronor enligt följande beräkning:

till anskaffande och underhåll af beklädnad åt 100

elever, 80 kronor för hvarje elev...................... kronor 8,000: —

,, förplägning samt till aflönande af tjänstefolk till

biträde åt husmodern i hushållet .......................... „ 10,000:

„ bränsle och lyse .......................................................... v 3,000:

„ bestridande af diverse omkostnader, såsom utskylder, medicin, telefon, frakter, ersättning för återförande af förrymda elever m. m................... y> 3,000:

Summa kronor 24,000: —.

Vid det förhållande, att anstalten i hvarje fall måste vara beredd

att när som helst mottaga ett större antal elever, hafva delegerade hemställt, att för år 1907 ett förslagsanslag till nyss angifna belopp måtte hållas tillgängligt att i mån af behof anlitas, men äfven detta anslag hafva delegerade af samma skäl, som åberopats i fråga om anslaget till aflöningar åt tjänstemän och betjänte vid anstalten, ansett höra kvarstå å extra stat.

Mot hvad sålunda af delegerade anförts och hemställts har jag icke funnit anledning till erinran. Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

Andra hufvudtiteln.

att på extra stat för år 1907 bevilja: till aflöningar åt tjänstemän och betjänte vid tvångsuppfostringsanstalten å Bona ett förslagsanslag högst 24,550 kronor,

samt till kost och beklädnad åt de vid anstalten intagna elever m. m. ett förslagsanslag af 24,000 kronor.

Såsom i statsverkspropositionen till 1905 års Riksdag anmäldes, har Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 31 december 1904, med stöd af 1 § i lagen den 27 juni 1902 angående verkställighet af domstols förordnande om tvångsuppfostran, erkänt diakonissanstaltens i Stockholm skyddshem vid Sjötorp i Stockholms län såsom allmän uppfostringsanstalt.

Erforderliga medel för beredande vid detta skyddshem af uppfostran åt minderåriga förbrytare af kvinnligt kön beviljade 1905 års Riksdag genom att på extra stat för år 1906 anvisa ett förslagsanslag af 10,000 kronor, däraf 5,000 kronor beräknades för hvart af åren 1905 och 1906.

Angående villkoren för minderåriga kvinnliga förbrytares mottagande vid skyddshemmet å Sjötorp hade Kungl. Maj:t genom nådiga brefvet den 31 december 1904 uppdragit åt delegerade för anordnande af tvångsuppfostringsanstalten å Bona att med diakonissanstalten uppgöra närmare aftal. Redan dessförinnan eller den 7 oktober 1904 hade nämnda delegerade erhållit uppdrag att inkomma med underdånigt förslag till de anordningar, som lämpligen böra vidtagas för beredande af uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare.

Efter det delegerade med diakonissanstalten träffat aftal, hvarigenom denna åtog sig att under en tid af högst två år från 1905 års början å skyddshemmet mottaga högst sex minderåriga kvinnliga förbrytare, och detta aftal blifvit underställdt Kungl. Maj:ts pröfning, bestämde Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 30 juni 1905, bland annat, att diakonissanstalten skulle vara berättigad att uppbära dels för nödig inredning och nyanskaffning i lokalerna äfvensom i hyresafgift och för eventuellt återställande af lokalerna i deras förra skick en summa för en gång af 1,000 kronor, dels och för beklädnad, kost, undervisning, sjukvård m. m. en dagafgift för hvarje elev, ej understigande en krona 50 öre och ej öfverstigande två kronor, däri ej inräknadt resekostnader eller utrustning vid elevs utskrifning från skyddshemmet.

Enligt hvad delegerade i underdånig skrifvelse den 27 oktober 1905 anmält, har diakonissanstalten förklarat sig icke kunna efter den

[15.]

[16.] Tvångsuppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare.

40 Andra hufvudtiteln.

[16.] 1 januari 1907 mottaga minderåriga kvinnliga förbrytare till uppfostran

vid skyddshemmet å Sjötorp, men däremot erbjudit sig att på vissa villkor å den af diakonissanstalten inköpta egendomen Wiebäck i Västra härad af Jönköpings län från och med den 1 januari 1907 tillsvidare och intill två år efter skedd uppsägning till uppfostran mottaga högst 12 minderåriga kvinnliga förbrytare, som enligt domstols förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt. De af diakonissanstalten härför uppställda villkor äro, att staten till anstalten erlägger:

l:o) såsom hyresersättnmg årligen............................. kronor 1,000: —

Därest till följd af uppsägning från statens sida aftalet upphör innan 10 år förflutit, skall likväl denna hyresersättning utgå under 10 år, räknadt från och med år 1907.

2:o) såsom ersättning för vedbrand, inventarier,

telefon in. m. årligen ............................................................ kronor 300:

3:o) såsom bidrag till lön åt föreståndarinnan årligen ,, 800: —

4:o) såsom ersättning för bespisning, beklädnad, undervisning, läkareoch sjukvård m. m. för hvarje vid anstalten mottagen elev en afgift för hvarje dag af en krona.

Härom hafva delegerade anfört att, ehuru någon nämnvärd erfarenhet rörande sättet för anordnande af uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare icke kunnat vinnas under år 1905, så mycket mindre som blott eu dylik elev hittills varit å skyddshemmet vid Sjötorp intagen, delegerade dock ansett att, så länge antalet ej öfverskrider det nu beräknade, ifrågavarande uppfostran icke kan anordnas bättre och billigare än genom att, på sätt föreslagits, öfverlämna de minderåriga kvinnliga förbrytarne till uppfostran och vård af diakonissanstalten i Stockholm. Denna har visat sig äga vilja och förmåga att vid sina skyddshem så uppfostra vanartiga flickor, att stora förhoppningar kunna hysas om att de elever, som af diakonissanstalten mottagas, kunna efter 1 å 2 år återlämnas till samhället såsom ordentliga, arbetsdugliga och förbättrade människor.

I de angifna villkoren ingår elevernas beklädnad endast under vistelsen vid anstalten; och då den beklädnad, som af elev till anstalten medföres, i allmänhet är af mycket dålig beskaffenhet samt dessutom vid utskrifningen urväxt, hafva delegerade framhållit nödvändigheten där af, att elev vid utskrifning från anstalten förses med nödiga beklädnadspersedlar. Kostnaden härför har ansetts icke böra beräknas till mindre än 100 kronor för hvarje afgående elev, eller, då minst sex elever antagas årligen komma att utskrifvas, en årlig kostnad af 600 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts hafva delegerade hemställt, att

Andra hufvudtiteln.

för beredande af uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare Kungl. [16.] Maj:t måtte af Riksdagen begära anvisande på extra stat för år 1907 dels såsom ersättning för hyra, ved, inventarier, bidrag till lön åt föreståndarinna m. m. 2,100 kronor dels ock såsom ersättning för bespisning, beklädnad, undervisning, läkare- och sjukvård m. m. äfvensom till utrustning vid utskrifning ett förslagsanslag af 5,000 kronor.

Såsom en enkel beräkning visar, kommer den af diakonissanstalten för mottagande af kvinnliga förbrytare å Wiebäck fordrade ersättning icke att ställa sig högre utan tvärtom lägre än hvad förut fordrats. Möjlighet för staten att på billigare villkor bereda en verksam uppfostran åt dylika förbrytare torde, såsom delegerade anfört, icke vara att finna. Till jämförelse i fråga härom har diakonissanstalten uppgifvit, att dess skyddshem vid Sjötorp erhåller i årsafgifter för hvarje elev sammanlagdt 350 kronor och dessutom ett särskildt anslag af 2,500 kronor årligen. Att diakonissanstalten nu fordrat 800 kronor årligen såsom bidrag till lön åt föreståndarinnan torde till fullo försvaras af nödvändigheten att, antingen anstalten hyser en eller tolf skyddslingar, hålla föreståndarinneplatsen besatt. Någon tvekan torde därför ej kunna uppstå att, sedan erforderliga medel af Riksdagen beviljats, erkänna ifrågavarande skyddshem såsom allmän uppfostringsanstalt, afsedd för kvinnliga förbrytare. Ej heller i öfrigt har jag något att erinra mot hvad delegerade föreslagit, hvadan jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att, för beredande af uppfostran åt minderåriga förbrytare af kvinnligt kön, hvilka enligt domstols förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt, på extra stat för år 1907 anvisa dels ett belopp af 2,100 kronor att utgå såsom ersättning för hyra, ved, inventarier m. in. samt såsom bidrag till lön åt föreståndarinna vid sådan anstalt dels ock ett förslagsanslag å 5,000 kronor till godtgörande af de vid anstalten mottagna elevers bespisning, beklädnad, undervisning, läkare- och sjukvård m. m. äfvensom till utrustning vid elevs utskrifning.

Det anslag, som under de senare åren beviljats till resestipendier [17.]

åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarna bereda sig för Rese\

domarekallet, synes mig fortfarande böra utgå med oförändradt belopp. stipendter-

Emellertid har erfarenheten från de fyra år, under hvilka resestipendier till domare hittills utdelats, ådagalagt att de grunder, som Bill. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 6

42 Andra hufvudtiteln.

Riksdagen år 1901 i sammanhang med beviljandet af då begärdt anslag förutsatte böra följas vid stipendiernas utdelande och hvilka synas därefter hafva blifvit af Kung!. Maj:t tillämpade, i vissa afseenden icke äro fullt ändamålsenliga.

Med fog torde kunna sägas, att de ifrågavarande stipendierna icke varit så eftersökta, som de bort kunna vara, och att anslaget därför ej heller hittills visat sig så fruktbärande, som önskligt hade varit. Om så är, kan orsaken härtill knappast vara någon annan, än att det belopp, som enligt de angifna grunderna borde få utdelas för viss tids utrikes vistelse, — eller under vanliga förhallanden 2,000 kronor för sex månaders utrikes vistelse samt i proportion därefter för längre eller kortare tid — af åtskilliga domare, som skulle varit synnerligen väl skickade att med goda resultat studera den utländska rätten, ansetts otillräckligt. Också har det försports, att de stipendiater, som besökt mera aflägset belägna länder, fått af egna medel vidkännas icke obetydliga kostnader. Men äro stipendiebeloppen sådana, att såsom stipendiesökande icke kunna anmäla sig andra än de, hvilka äga en mera gynnsam ställning i ekonomiskt afseende, så torde ändamålet med stipendierna få anses vara till stor del förfeladt. I öfrigt måste tydligen vid stipendiebeloppens bestämmande hänsyn tagas icke blott till de större eller mindre resekostnader, som med en angifven resa äro förbundna, utan äfven till lefnadskostnadernas storlek i de olika länderna samt de större eller mindre behof af förflyttningar mellan särskilda orter utrikes, som vid ett visst rättsstudium uppkommer, därest det skall gifva önskadt utbyte.

Det är visserligen endast 1901, 1902 och 1903 års riksdagar, som uttalat sig rörande de grunder, efter hvilka stipendierna borde utdelas. I 1904 och 1905 års riksdagsbeslut finnes hvarken detta uttalande åberopadt ej heller något nytt uttalande i ämnet gjordt, och Kungl. Maj:t har således i själfva verket från och med år 1905 icke varit bunden af de af föregående riksdagar uppställda grunderna. Då emellertid, på sätt jag nämnt, dessa dock hittills blifvit följda, har jag ansett riktigast att den afvikande uppfattning, jag ofvan uttalat, borde göras Riksdagen bekant, innan samma uppfattning tilläfventyrs kommer att vinna praktisk tillämpning.

Med uttalande häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Rikdagen:

att på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 6,000 kronor till resestipendier åt ordinarie domare

Ändra hufvudtiteln.

eller dem, som vid domstolarna bereda sig för domarekallet.

Uti underdåniga skrivelser den 8 december 1905 och den 2 januari 1906 bar statskontoret anmält, att statskontoret jämlikt föreskrifter i särskilda nådiga bref under förskottstitel utbetalt dels 15,384 kronor 14 öre för den af Eders Kung]. Maj:t den 1 april 1901 tillsatta kommitté för revision af strafflagen för krigsmakten och förordningen om krigsdomstolar och rättegången därstädes, dels 1,679 kronor 5 öre till bestridande af kostnaden för anskaffande åt Västerbottens södra domsaga af afskrifter utaf vissa i hofrätten befintliga renoverade protokoll, dels 16,053 kronor 43 öre för täckandet af förut omförmälda utgifter för anordnande af tvångsuppfostringsanstalten å Bona, dels ock 10,954 kronor för den af Eders Kungl. Maj:t den 30 september 1904 tillsatta kommitté för afgifvande af förslag till ändradt jordeboksväsen; hvarjämte statskontoret anhållit, att ersättning måtte beredas statskontoret för de sålunda förskjutna beloppen.

Med anledning häraf hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att till täckande af omförmälda af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, 44,070 kronor 62 öre, å extra stat för år 1907 anvisa ett motsvarande belopp, som för afrundande af hufvudtitelns slutsumma torde få uppföras med 44,142 kronor.

Under åberopande af hvad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet förut denna dag anfört i fråga om beredande åt vissa statens tjänstemän och betjänte af dyrtidstillägg för år 1906 att uppföras i riksstaten för år 1907, hemställer jag slutligen, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för denna dag angifna grunder, af dyrtidstillägg för år 1906 åt en del tjänstemän och betjänte i justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt i de till justitiedepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å extra stat för år 1907 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 12,500 kronor.

[17.]

[18]

Statskontorets

förskott.

[19.]

Dyrtids-

tillägg.

44 Andra hulvudtiteln.

Statsrådets öfriga ledamöter biträdde hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt;

och täcktes Hans Maj:t Konungen därtill i nåder lämna bifall med befallning tillika, att utdrag af detta protokoll skall till finansdepartementet öfverlämnas för att tjäna till ledning vid författandet af Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

Ur protokollet Carl Lundquist.

Andra hufvudtiteln.

45 Bilaga.

Till Konungen.

Jämlikt den af Eders Kungi. Maj:t för lagberedningen fastställda instruktion har beredningen att afgifva redogörelse för sin verksamhet under innevarande år.

Vid årets början afslutades arbetet med den del af jordabalken, hvilken, enligt hvad beredningen i nästlidet års arbetsredogörelse omförmälde, skulle utgöra första afdelningen af den omarbetade jordabalken; och aflämnades till Eders Kungl. Maj:t den 4 februari följande af motiv åtföljda lagförslag, nämligen förslag till:

l:o) lag om nyttjanderätt till fast egendom;

2:6) lag om hvad iakttagas skall i afseende å införande af lagen om nyttjanderätt till fast egendom;

3:o) lag om servitut;

4:o) lag om inskrifning af tomträtt samt af fång till sådan rätt;

5:o) lag om inteckning i tomträtt;

6:o) lag om ändrad lydelse af 17 kap. 5 och 6 §§ handelsbalken;

7:o) lag om ändrad lydelse af 42, 43, 100, 105, 113 och 158 8$

utsökningslagen;

8:o) lag om ändrad lydelse af 39, 46, 47, 48, 49, 50, 53, 55, 56 och 57 §§ i förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom;

9:o) lag om ändrad lydelse af 2, 38 och 90 §§ konkurslagen;

10:o) lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i förordningen den 20

november 1845 i afseende på handel om lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarblifva;

46 Andra hufvudtiteln.

ll:o) lag om ändrad lydelse af 14 § i förordningen den 4 mars 1862 om tioårig preskription och om årsstämning;

12:o) lag om ändrad lydelse af 65 § i lagen den 20 juni 1879 om dikning och annan afledning af vatten;

13:o) lag om ändrad lydelse af 4 § i lagen den 24 maj 1895 angående hvad till fast egendom är att hänföra; och

14:o) lag om ändrad lydelse af 1 § i förordningen den 16 juni 1875 angående särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden.

Lagberedningen har därefter varit sysselsatt med omarbetning af lagstiftningen angående lagfart och inteckning i syfte att åt fastighetsböckerna må kunna beredas en med uppgiften för fastighetsboksväsendet mer öfverensstämmande betydelse än som för närvarande tillkommer dem. Sedan grunder för en förändrad anordning i detta hänseende utarbetats, förelädes dessa grunder tillkallade ledamöter af Riksdagen, hvilka i egenskap af domare haft att handlägga dylika ärenden. Närmare bestämmelser i ämnet hafva därefter utarbetats för att blifva föremål för vidare granskning och bearbetning i anslutning till det förslag till förändrad anordning af jordeboksväsendet, livilket blifvit af särskilda af Eders Kungl. Maj:t förordnade kommitterade utarbetadt.

Till lagberedningens handläggning har under året genom Eders Kungl. Majrts beslut öfverlämnats Riksdagens skrifvelse den 13 april 1905 i anledning af väckt motion om lagändring i syfte att inskränka förmånsrätt för ränta å intecknad fordran. Sedan lagberedningen den 11 december 1903 till Eders Kungl. Maj:t öfverlämnat i anledning af Riksdagens skrifvelse den 22 april samma år utarbetade lagförslag angående ändrad lydelse af 38, 52 och 57 §§ inteckningsförordningen m. m., har, efter det högsta domstolen öfver samma förslag jämlikt 87 § regeringsformen afgifvit utlåtande, Eders Kungl. Maj:t, genom beslut den 20 oktober 1905, öfverlämnat detta ärende till lagberedningen att tagas under förnyad pröfning i sammanhang med dess behandling af frågan om förbättring af vårt fastighetsboksväsen.

Lagberedningens sammansättning har under året undergått den förändring, att häradshöfdingen I. Ernbergs förordnande såsom ledamot af beredningen den 30 sistlidne juni upphört och undertecknad Carlson såsom ledamot i lagberedningen inträde

På grund af förordnande att inför högsta domstolen föredraga ofvan först omförmälda lagförslag har undertecknad Skarstedt under senare delen af året icke kunnat deltaga i beredningens arbeten.

Andra hufvudtiteln.

47 Jämväl under innevarande år har professorn i rättshistoria vid universitetet i Uppsala V. Sjögren biträdt vid lagarbetet, hvarjämte sedan den 1 nästlidne mars enligt Eders Kungl. Maj:ts förordnande fiskalen i Eders Kungl. Maj:ts och rikets Svea hofrätt vice häradshöfdingen Axel Östergren biträdt lagberedningen.

Underdånigst IVAR AFZELIUS.

ÅKE THOMASSON. S. SKARSTEDT. GUSTAF CARLSON.

Stockholm den 30 december 1905.

Tredje hufvudtiteln.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle, Statsråden: Tingsten,

Biesert,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

Sidner,

Hellner,

ScHOTTE,

Berg,

Bergström.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena föredrog regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år 1907 och yttrade beträffande:

Ordinarie anslag.

>>Den af Eders Kung]. Maj:t vid underdånig föredragning den 14 [l.J januari 1905 godkända för Sverige och Norge gemensamma utrikesbudgeten för 1906 upptog följande anslagsbehof:

Bih. till Rilcscl. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd.

2 Tredje lmfvudtiteln,

Den på Sverige belöpande andelen af ifrågavarande direkta anslag blef af Riksdagen beviljad och är upptagen i innevarande års riksstat för

tredje hufvudtiteln. „ . ,, , ,

Genom upplösningen af unionen mellan Sverige och Norge maste

Sverio-es utgifter för den diplomatiska och konsulära representationen i utlandet komma att betydligt ökas. De ordinarie anslag, som för kabinettsoch konsulskassornas utgifter böra af den nu sammanträdande Riksdagen äskas, kunna dock icke bestämdt uppgifvas, förrän den kommitté åt hvilken Eders Kungl. Maj:t vid underdånig föredragning den 17 sistbdne november uppdragit att utarbeta förslag till nya organisationer af utrikesdepartementet, diplomatien och konsulatväsendet jämte utgiftsstater för desamma, afoifvit sitt betänkande, och detta blifvit i vederbörlig ordning pröfvadt. Enligt hvad jag vid nyssnämnda underdåniga föredragning anförde, torde kommittén, hvilken börjat sitt arbete redan före slutet af november, kunna aflämna fullständiga organisationsförslag före utgången af mars 1906; och skulle Eders Kungl. Maj:t då i april kunna för Riksdagen framlägga förslag till de nya organisationerna och de däraf betingade anslagen.

C Då det emellertid för statsregleringens uppgörande är erforderligt att redan nu förslagsvis angifva en summa för ordinarie anslag till bestridande af kabinetts- och konsulskassornas utgifter under år 1907 har jag låtit uppgöra eu approximativ beräkning af de anslag för utrikesdepartementet, diplomatien och konsulatväsendet, Indika, såvidt för närvarande kan förutses, kunna antagas komma att enligt de nya organisationerna kräkas. Denna beräkning utvisar en slutsumma af omkring 1 500,000 kronor; och får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes i den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof till bestridande af kabinetts- och konsulskassornas utgifter år 1907 upptaga ett förslagsvis beräknadt belopp åt

1,500,000 kronor.

Tredje hufvndtiteln.

3 I riksstaten för innevarande år finnes under rubriken »Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena.» uppfördt ett anslag af 2,950 kronor åt svenska kyrkan i Paris. Detta anslag bör fortfarande utgå med oförändradt belopp. Den nyssnämnda rubriken bortfaller likväl numera efter unionens upplösning.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till svenska kyrkan i Paris för 1907 bevilja ett anslag af 2,950 kronor.

Extra anslag.

o

A tredje hufvudtiteln finnes i riksstaten för 1906 uppfördt ett extra anslag å 4,500 kronor till fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater».

Utgifvaren af den del af verket, som omfattar den äldre tiden till år 1814, filosofie doktor C. Hallendorff har i sin den 20 nästlidne december afgifna berättelse öfver verkets fortgång anfört följande:

»Under loppet af år 1905 har utgifvaren fortsatt de förut bedrifna forskningarna i syfte att dels ur utländska arkiv, dels ur svenska handskriftssamlingar, och då i all synnerhet riksarkivets, komplettera den — antagligen i följd af slottsbranden år 1697 — mycket ofullständiga serien af svenska originaltraktater från 1600-talet.

Jämsides härmed har tryckningen i kronologisk följd af de kända traktaterna pågått. I början af år 1905 kunde sålunda första häftet af traktatverkets sjätte band (femte delens senare hälft) publiceras. Detta häfte, 23 tryckark starkt, meddelade de från konung Gustaf II Adolfs död till och med stilleståndet i Stuhmsdorf afslutade fördragen. Efter nämnda häftes fullbordande har redigeringen af de närmast följande årens traktater fortgått och så framskridit, att för närvarande 1635—1641 års traktater dels redan äro tryckta, dels befinna sig under tryckning.»

I redogörelsen rörande den senare afdelningen af traktatverket, hvilken, innefattande tiden efter år 1814, utgifves af andre arkivarien C. Sandgren, meddelas, att under år 1905 andra halfdelen af traktatverkets trettonde del (fjärde delen af Sveriges och Norges traktater), omfattande åren 1885—1890, utkommit af trycket, samt att af den därefter påbörjade fjortonde (femte) delen 6 ark äro färdigtryckta och ytterligare 4 uppsatta och korrekturlästa.

Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att till fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» för år 1907 bevilja ett extra anslag af 4,500 kronor.

4 Tredje hufvudtiteln.

[4.] I riksstaten för 1906 finnes vidare å tredje hufvudtiteln upp-

fördt ett extra anslag å 2,500 kronor till bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under år 1905 för den i Haag, jämlikt konventionen för afgörande på fredlig väg af internationella tvister den 29 juli 1899, upprättade byrå.

Meddelande om beloppet af Sveriges andel i samma kostnader för innevarande år har ännu icke ingått. Med ledning af den för byrån fastställda budgeten för året kan dock antagas, att denna andel icke kommer att uppgå till högre belopp än det ofvannämnda i riksstaten för 1906 uppförda.

Jag får därför i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under innevarande år för den internationella skiljedomstolens byra i Haag å extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 2,500 kronor.

[5.] Under åberopande af hvad chefen för finansdepartementet denna

dag anfört till statsi’ådsprotokollet i fråga om beredande åt statens tjänstemän och betjänte af ett dyrtidstillägg för innevarande år att uppföras i riksstaten för år 1907, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden denna dag angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt tjänstemän och betjänte i utrikesdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli å extra stat för år 1907 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 3,500 kronor.

[6.] Bland de extra anslagen å tredje hufvudtiteln har alltsedan år

1902 varit i riksstaten uppfördt ett bidrag af 750 kronor till den internationella fredsbyrån i Bern. Anslaget beviljades ursprungligen på grund af en inom Riksdagen väckt motion men har sedermera hvarje år af Eders Kungl. Maj:t upptagits i den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof. Äfven mig synes det lämpligt, att svenska staten lämnar ekonomiskt understöd åt den ifrågavarande byrån; och hemställer jag därför, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att såsom bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern å extra stat för 1907 anvisa ett belopp af 750 kronor.

°

A extra stat för innevarande år har Riksdagen beviljat till konsulsstipendier 8,000 kronor samt till bestridande af stipendiats resekostnader

Tredje hufvudtiteln.

3,000 kronor eller tillsammans 11,000 kronor. För samma ändamål hade förut alltsedan år 1896 utgått erforderliga medel från Sveriges andel i konsulskassans besparingar. Fråga om förändrade anordningar beträffande utbildandet af konsulattjänstemän torde emellertid komma under ompröfning i samband med den ofvan omförmälda kommitténs förslag till omorganisation af konsulatväsendet; och anser jag vid sådant förhållande icke lämpligt, att för närvarande någon framställning göres till Riksdagen om beviljande för år 1907 af anslag till konsulsstipendier.

Såsom jag härofvan erinrat, beräknades i den gemensamma ut- [7.] rikesbudgeten för innevarande år kabinetts- och konsulskassornas utgifter till 1,492,850 kronor, däraf den svenska andelen utgjorde 897,350 kronor och den norska andelen 595,500 kronor. Då emellertid på grund af unionens upplösning till utgifternas bestridande endast förefinnas de svenska anslagen, torde jämväl den på Norge belöpande andelen böra anvisas af svenska medel. Om än någon minskning i vissa af de beräknade utgifterna till följd af de förändrade förhållandena kan förväntas, så kommer dock denna minskning att motvägas af nya betydande kostnader, särskildt från kabinettskassan. Jag erinrar härvid, att Eders Kungl. Maj:t den 29 sistlidne november beslutat att afsända en svensk beskickning till Kristiania samt förordnat en minister och en legationssekreterare därstädes med aflöningar till sammanlagdt belopp af 38,000 kronor för år räknadt. Härtill komma ekiperingspenningar till ministern i Kristiania samt till andra nyutnämnda eller förflyttade ministrar m. fl. större utgifter.

Jag får därför i underdånighet hemställa, att Eders Ivungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att till bestridande af den på Norge belöpande andelen i kabinettsoch konsulskassornas utgifter innevarande år enligt den gemensamma utrikesbudgeten på extra stat för 1907 bevilja ett belopp af 595,500 kronor.

Vid underdånig föredragning den 17 sistlidne november anför- [8.] de jag, att, till följd af de i Norge timade händelserna, af de i utrikesbudgeten för 1905 beräknade norska bidragen till kabinetts- och konsulskassornas utgifter influtit allenast hvad som belöpte på det förra halfåret. För de efter nämnda tid af utrikesdepartementet bestridda utgifterna hade tagits i anspråk de svenska anslagen för året samt de till departementets förfogande i riksbanken innestående besparingar å ofvanberörda kassor. Dessa tillgångar vore dock då till stor del uttömda, hvadan jag i underdånighet påkallade Eders Kungl. Majds uppmärksamhet å nödvändigheten att anskaffa medel till mötande af utrikesdepartementet

6 Tredje hufvudtiteln.

åliggande utgifter under den närmaste framtiden. Jag framhöll därvid, att utan tvifvel norska regeringen komme att till utrikesdepartementet inbetala en del af de dittills uteblifna bidragen till utrikesbudgeten för året, men att detta icke torde komma att ske förrän längre fram i sammanhang med den slutliga ekonomiska uppgörelsen mellan Sverige och Norge i anledning af unionens upplösning. Norges i utrikesbudgeten beräknade men icke inbetalda bidrag till kabinetts- och konsulskassornas utgifter år 1905 borde därför, i den mån sådant blefve erforderligt, förskottsvis bestridas af enbart svenska medel; och täcktes Eders Kungl. Maj:t på grund häraf anbefalla statskontoret att af under händer varande medel till utrikesdepartementet utbetala ett belopp af 300,000 kronor, i rundt tal motsvarande de norska anslagen till kabinetts- och konsulskassorna för senare halfåret 1905.

Pågående förhandlingar med den norska regeringen angående den ekonomiska uppgörelsen med Norge hafva ännu ej fortskridit så långt, att något förslag i ämnet kan föreläggas Eders Kungl. Maj:t. Hur mycket af de uteblifna norska anslagen för 1905, som kommer att till utrikesdepartementet inbetalas, kan således icke nu med bestämdhet uppgifvas och till följd däraf icke heller hur mycket som definitivt kan komma att för utgifterna 1905 tagas i anspråk af det ofvan omförmälda af statskontoret förskottsvis utbetalda beloppet af 300,000 kronor. Framställning till Riksdagen angående ersättning till statskontoret för hvad som af svenska medel förskjutits till följd af uteblifna norska bidrag för 1905 torde därför få anstå för att längre fram under riksdagen aflåtas i sammanhang med den definitiva propositionen angående kabinetts- och konsulskassornas anslagsbehof för 1907. Det af statskontoret redan förskjutna beloppet torde dock i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof böra förslagsvis upptagas.

Jag får därför i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes i den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof till bestridande af en del af den på Norge belöpande andelen af kabinetts- och konsulskassornas utgifter år 1905 bland de extra anslagen för 1907 upptaga ett förslagsvis beräknadt belopp af

300,000 kronor.

.] Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

medgaf 1905 års Riksdag, att af hyresinkomsterna från kronans fastighet i Konstantinopel finge år 1906 för svenska kyrkan i Paris användas 1,169 kronor, att utgå såsom lönetillökning för pastorn.

Tredje liufvudtiteln.

7 Alltsedan år 1893 har af berörda hyresinkomster hvarje år användts ett visst belopp till lönetillökning åt pastor vid svenska församlingen i Paris. Denna lönetillökning har från och med år 1900 utgått med det ofvannämnda för 1906 medgifna beloppet af 1,169 kronor, motsvarande 1,625 francs.

Församlingen har nu genom dess kyrkoråd i underdånig skrifvelse den 18 oktober 1905 anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte jämväl i den nådiga propositionen till 1906 års Riksdag upptaga det ifrågavarande anslaget. I den underdåniga ansökningen har kyrkorådet anfört, att kyrkans ekonomiska ställning i hufvudsak är densamma som förut, samt att det endast är under förutsättning att kyrkan fortfarande finge åtnjuta förmånen af det ifrågavarande extra anslaget, som dess inkomster och utgifter skulle kunna balansera hvarandra utan allt för stor brist. En. sådan komme i alla händelser att uppstå till belopp af 400 k 500 francs om året, och om lönefyllnadsanslaget bortfölle, skulle denna brist ökas till omkring 2,000 francs. Kyrkorådet har vidare framhållit nödvändigheten af att pastorslönen bibehålies vid det belopp af 10,000 francs, med hvilket den under de senare åren utgått, därvid särskildt tilläggande att lefnadskostnaderna i Paris på sista tiden snarare ökats än minskats.

Eders Kungl. Maj:ts minister i Paris har på skäl, som tillförene blifvit anförda för behofvet af det ifrågavarande lönetillägget för pastorn, förordat nådigt bifall till den underdåniga ansökningen.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes äska Riksdagens samtycke därtill,

att af hyresinkomsterna från kronans fastighet i Konstantinopel måtte år 1907 för svenska kyrkan i Paris användas 1,169 kronor att utgå såsom lönetillökning för pastorn.»

Statsrådets öfriga ledamöter biträdde hvad herr ministern för utrikes ärendena sålunda hemställt;

Och behagade Hans Maj:t Konungen därtill i nåder lämna bifall samt befalla, att afskrift af detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlämnas för att tjäna till ledning vid författandet af Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

In fidem

C. G. von Heidenstam.

i

Fjärde hufvudtitein.

Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle, Statsråden: Tingsten,

Bieséet,

Friherre Maeks von Wuetembeeg,

Tamm,

Sidnee,

Hellnee,

ScHOTTE,

Beeg,

Beegstböm.

Departementschefen, statsrådet Tingsten, anhöll att få underställa Kungl. Maj:ts pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under riksstatens fjärde hufvudtitel för år 1907 och att i sammanhang därmed få föredraga följande till Kungl. Maj:t inkomna skrivelser och framställningar, nämligen:

ett af fördelningsläkaren m. in. C. C. Ekeroth, öfverstelöjtnanten m. m. N. G. Hallström och regementsläkaren m. m. C. A. W. Flensburg Bih. till Rihsd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 1 luft. I

2 Fjärde liufvudtiteln.

med skrifvelse den 26 maj 1905 till statsrådet och. chefen för landtförsvarsdepartementet öfveriämnadt förslag till stat och reglemente för allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm äfvensom särskilda af arméförvaltningen å civila departementet, medicinalstyrelsen, krigshofrätten, chefen för Fjärde arméfördelningen, inspektören för trängen samt öfverkommendanten i Stockholm häröfver afgifna utlåtanden;

arméförvaltningens å civila departementet skrifvelse den 7 november 1905 angående beräkning af anslaget till ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation;

medicinalstyrelsens skrifvelse den 23 augusti 1905 angående förhöjning af anslaget till stipendier för fältläkarkåren och veterinärstaten samt arméförvaltningens å civila departementet den 27 oktober samma år däröfver afgifna utlåtande;

arméförvaltningens å artilleridepartementet skrifvelse den 19 oktober 1905 angående dess behof af ordinarie anslagsmedel för år 1907;

arméförvaltningens å intendentsdepartementet skrifvelse den 31 oktober 1905 angående dess medelsbehof för år 1907;

statskontorets skrifvelse den 12 december 1905, i hvad den anginge det under fjärde hufvudtiteln uppförda anslaget till ersättning för rustning och rotering;

generalfälttygmästarens och inspektörens för artilleriet skrifvelse den 25 oktober 1905 angående arméförvaltningens å artilleridepartementet behof af extra anslagsmedel för år 1907 äfvensom arméförvaltningens däröfver afgifna yttrande;

chefens för fortifikationen samt generalfälttygmästarens och inspektörens för artilleriet gemensamma skrifvelse den 17 november 1905 angående extra ordinarie anslag under år 1907 för fortsättande af arbetena å Karlsborgs fästning och vid Tingstäde äfvensom armeförvaltningens å artilleri- och fortifikationsdepartementen vid öfverlämnande af denna skrifvelse däröfver afgifna yttrande;

chefens för fortifikationen skrifvelse den 29 november 1905 angående extra ordinarie anslag under år 1907 till uppförande af nya byggnader för armén samt arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet vid öfverlämnande af denna skrifvelse däröfver afgifna yttrande;

arméförvaltningens skrifvelse den 20 november 1905 angående extra anslag till förstärkning af arbetskrafterna inom ämbetsverket under år 1907;

arméförvaltningens å civila departementet skrifvelse den 17 november 1905 angående täckande af vissa förskott;

Fjärde Imfvudtiteln, 3

generalintendentens skrifvelse den 20 november 1905 angående extra ordinarie anslag för arméns förseende med ny uniform äfvensom arméförvaltningens å intendentsdepartementet och utrustningskommissionens däröfver afgifna yttranden;

skytteförbundens öfverstyrelses skrifvelse den 10 november 1905 angående extra ordinarie anslag till det frivilliga skytteväsendets befrämjande för år 1907 äfvensom arméförvaltningens å civila departementet den 24 i samma månad däröfver afgifna utlåtande;

svenska föreningens »Röda korset» skrifvelse den 16 november 1905 angående statsunderstöd åt föreningen äfvensom särskilda af arméförvaltningen å intendentsdepartementet, medicinalstyrelsen, marinöfverläkaren samt chefen för generalstaben däröfver afgifna yttranden;

vederbörande arméfördelningschefers uppgifter å antalet indelt manskap, som under år 1907 måste tagas i anspråk för tjänstgöring såsom underbefäl, instruktörer eller beställningsmän vid skolor och andra öfningar än vanliga repetitionsöfningar.

Departementschefen yttrade härefter beträffande fjärde hufvudtitelns

Ordinarie anslag.

Kommendantssiaten.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts med 1901 års Riksdag fattade beslut [1.] angående ny härordning skall ett kommendantskap upprättas i Boden. Kommen. På grund häraf föreslog Eders Kungl. Maj:t nästlidet års lagtima Riksdag dantsataten att bevilja medel för anordnande af kommendantskap därstädes, dock tillsvidare icke fullständigt organiseradt, men denna framställning blef ej bifallen af Riksdagen.

Jämlikt ett af chefen för generalstaben infordradt förslag hade denne ansett, att kommendantskapet i Boden borde vid det slutliga ordnandet omfatta:

1 kommendant af generalmajors eller öfverstes grad, med öfverstes aflöningsförinåner,

4 Fjärde hufvudtiteln.

1 stabschef, generalstabsofficer,

1 adjutant af infanteriet,

1 adjutant af artilleriet,

1 artilleribefälhafvare,

1 fortifikationsbefälhafvare,

1 fästningsintendent,

1 fästningsläkare,

1 fästningsveterinär,

1 fästningspastor och 1 fästningsauditör.

Enligt 1901 års härordning skola följande trupper förläggas till Boden, nämligen: Norrbottens regemente, viss del af Norrlands artilleriregemente, viss del af Boden—Karlsborgs artilleriregemente och Bodens ingenjörkår. Af dessa skola, jämlikt nådigt beslut den 22 december 1905, Norrbottens regemente förflyttas till Boden på hösten 1907 samt två kompanier af Boden—Karlsborgs artilleriregemente jämte bataljonsstab redan på hösten 1906. Bodens ingenjörkårs beväringsrekrytskolor förlädes till Boden på våren 1905 och dess repetitionsöfningar år 1904. I sin helhet skulle ingenjörkåren förläggas till Boden 1908. Under sistnämnda och följande år skulle återstoden af den för Boden afsedda fredsgarnisonen dit förflyttas.

Redan af den anledningen, att under år 1907 truppförband af olika truppslag komma att förläggas till Boden, kräfves en kommendant därstädes; och det hade ur flera synpunkter varit önskvärdt, att dennes verksamhet kunnat börja redan med år 1906. Eders Kungl. Maj:ts framställning i detta ämne till 1905 års lagtima Riksdag afsåg, att en kommendant skulle förordnas mot ett årsarfvode af 1,500 kronor, men ett provisoriskt ordnande af denna angelägenhet synes mig icke vara ändamålsenligt. Denna åsigt delas äfven af den genom nådiga brefvet den 21 december 1904 tillsatta kommittén för verkställandet af utredning i fråga om särskildt angifna spörsmål angående försvaret af Bodens fästning. Enligt en den 22 maj 1905 dagtecknad underdånig skrifvelse hade nämligen kommittén under sina arbetens fortgång alltmer blifvit styrkt i den uppfattningen, att kommendantskapet i Boden icke borde, ej ens såsom öfvergångsform, förenas med chefsbefattning vid något af de truppförband, som vore afsedda att därstädes förläggas, enär det, oafsedt många andra olägenheter, icke vore möjligt för en person att på ett nöjaktigt sätt samtidigt sköta befattningarna såsom truppförbandschef och såsom kommendant; samt att följaktligen kommendanten borde redan från början uppföras med aflöningsförmåner å fast stat.

5 Fjärde hufvudtiteln.

Det är ock min bestämda öfvertygelse, att en hvar, som under någon längre tid finge tillfälle att sysselsätta sig med de mångahanda spörsmål, som stå i samband med försvaret af en fästningsanläggning med Bodenfästningens läge och omfattning, skulle komma till samma uppfattning som nyssnämnda kommitté. Ju mera man studerar hithörande förhållanden, i desto högre grad öfvertygas man om det mindre ändamålsenliga i att uppdraga kommendantskapet i Boden åt vare sig en truppförbandschef eller en pensionerad officer.

Det skulle föra alltför långt att i detta sammanhang gifva en i enskildheter gående framställning angående de många och viktiga åligganden beträffande Bodenfästningens mobilisering och försvar, som tillkomma den därstädes förordnade kommendanten, och skulle här ej heller vara lämpligt, hvarför jag anhåller att nu endast få beröra några allmänna synpunkter i fråga om de kraf, som måste ställas på honom.

Planläggandet och ordnandet af fästningens försvar, hvithet nära sammanhänger med tryggandet af hela vår nordligaste landsända, måste anförtros åt en person, som är fullt förtrogen med sådana angelägenheter och däråt kan ägna hela sin arbetskraft och all sin uppmärksamhet. Då härtill kommer, att endast den, som genom sin föregående verksamhet fullständigt känner alla detaljer ifråga om fästningen, är väl skickad att i farans stund leda dess försvar, torde häraf framgå, att kommendantskapet icke kan anförtros vare sig åt en person, som på grund af ålder eller andra omständigheter borde i händelse af krig frånträda befattningen för att öfverlämna den i andra händer, eller åt någon, som därjämte skulle uppehålla annan tjänst. Erfarenheten har tydligt visat, att en fästnings försvar är i så hög grad beroende af kommendantens egenskaper och hans förmåga att leda försvaret, att under fredstid allt bör göras för alt i allvarets stund hafva denna plats besatt med en person, som haft tid och tillfälle att noga studera alla möjligheter för försvarets ledning och som äger tillräcklig fysisk och moralisk styrka att uppbära det ansvarsfulla värf, som i händelse af en belägring åligger honom.

Nu antydda allmänna synpunkter tala ovedersägligen för kommendantens uppförande å stat med fasta aflöningsförmåner, och med hänsyn till sin ställning till de särskilda i Boden förlagda truppförbanden bör kommendanten hafva högre tjänsterang än dessas chefer samt följaktligen äga minst öfverstes grad och öfverstes aflöningsförmåner. Att uppdraga kommendantskapet åt den till tjänsterangen främste, i Boden varande truppförbandschefen skulle, såsom redan angifvits, i många afseenden vara olägligt. Förutom det att en till kom-

6 Fjärde Imfvudtiteln.

[1.] mendant förordnad truppförbandschef icke skulle på ett tillfredsställande sätt kunna bestrida sina båda befattningar, då enbart fästningens försvarsförberedelse tager sin man fullt i anspråk, skulle hans dubbla befälsställning kunna föranleda obehag och konflikter. Kommendanten i en fästning måste stå öfver därstädes förlagda truppförband och således icke tillhöra något af dem såsom chef.

Det är redan framhållet, att inrättandet af ett kommendantskap icke längre bör uppskjutas. Dess inrättande är nödvändigt ej blott med hänsyn till ordnandet och öfvervakandet af den gemensamma garnisonstjänsten i Boden med hvad därtill hörer, utan ock för öfvertagandet af den planmässiga försvarsförberedelsen därstädes.

Med hänsyn till omfattningen af de göromål, som skulle åligga kommendanten, är denne i behof af en statschef (en officer ur generalstaben). Förhållandena synas mig dock icke påkalla, att generalstabens personal ökas för detta ändamål.

Kommendanten är vidare i behof af två adjutanter: en ur infanteriet och en ur artilleriet, och skulle till adjutant kunna förordnas antingen kapten eller subalternofficer. För adjutanten ur artilleriet behöfva icke några särskilda aflöningsförmåner uppföras. För adjutanten ur infanteriet erfordras åter fyllnad till hel dagaflöning under en del af året äfvensom lönetillägg och furageersättning för en tjänstehäst. Adjutanten ur artilleriet synes mig kunna göras beriden å kronan tillhörig häst.

För artilleribefälhafvare, fortifikationsbefälhafvare och fästning sintendent äro icke några särskilda aflöningsförmåner erforderliga.

Frågan om särskild fästning släkare synes mig böra lösas i samband med det definitiva ordnandet af sjukvårdsförhållandena för Bodens garnison, men för ändamålet torde icke någon ny läkarbeställning behöfva inrättas. Ej heller synes särskild fästning sveterinär vara af behofvet påkallad i fredstid.

För de aflöningsförmåner, som enligt 1901 års härordning äro uppförda eller komma att uppföras å de särskilda truppförbandens stater för regementspastorer och auditörer, böra fästning spastors- och fästningsauditörstjänsterna kunna ordnas och upprätthållas. Skulle för upprätthållandet af de civilmilitära befattningarna vid de trupper, som komma att förläggas till Boden, särskilda kostnader under de närmaste åren, intilldess förhållandena blifva definitivt ordnade, uppkomma, torde de kunna bestridas af besparingar under hufvudtiteln eller af andra för Eders Kung]. Maj:t tillgängliga medel.

7 Fjärde Imfvudtiteln.

Innan erforderliga kommendanturbyggnader, hvarom förslag kommer att i annat sammanhang väckas, blifva uppförda, erfordras medel till hyra samt till bestridande af kostnaderna för eldning, belysning samt städning af kommendantsexpeditionen, för hvilket ändamål det synes mig böra beräknas 1,200 kronor.

Kostnaden för skrifmaterialier, blanketter, öfriga tryckalster och underhåll af expeditionsmateriel torde likaledes böra upptagas till 1,200 kronor.

Kommendantskapet i Boden, anordnad! på sätt jag nu föreslagit, skulle komma att tillsvidare medföra följande kostnader, nämligen:

1 kommendant, lön............................................... kronor 6,000: —

dagaflöning å 6 kronor i 365 dagar...... » 2,190: —

lönetillägg för 2 tjänstehästar.................. » 800: —

furageersättning å 1 krona om dagen

för hvarje häst.......................................... » 730: — p 720-_

1 adjutant, half dagaflöning (såsom fyllnad

till hel) å 2 kronor under 219 dagar...... kronor 438: —

lönetillägg för en tjänstehäst .................. » 400: —

furageersättning å 1 krona om dagen... » 365: —- g03-_

hyra för lokal samt eldning, belysning och städning... kronor 1,200: — kostnader för skrifmaterialier, blanketter, öfriga tryckalster, underhåll af expeditionsmateriel m. m....... » 1,200: -

eller tillhopa kronor 13,323: —

I enlighet med hvad jag sålunda anfört, har jag låtit upprätta förslag till ny stat för kommendantsstaten (bil. 1), utvisande en ökning i nuvarande anslagsbeloppet med 13,323 kronor; och får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, med godkännande af berörda förslag till stat, öka ifrågavarande anslag,

nu............................................................... kronor 15,298: —

med........................................................... » 13,323: —

till

kronor 28,621/ —

8 Fjerde hufvudtiteln.

[2.]

Aflöning och rekrytering in. m.

Aflöning och rekrytering m. m.

Vid 1905 års lagtima Riksdag' framlades nya, inom generalstaben utarbetade planer för den fortsatta öfvergången till 1901 års härordning. Om dessa planer, som åtföljde Eders Kungl. Maj:ts proposition till nämnda Riksdag, anförde Riksdagen i sin skrifvelse (n:r 141) den 19 maj 1905, att de synts Riksdagen vara i hufvudsak väl afpassade, då i betraktande måste tagas den hastiga afgång af det indelta manskapet samt den stora svårighet att genom värfning fylla de sålunda uppkomna luckorna i trupp förbanden, som under de senare åren gjort sig gällande.

1 fråga om arméns underofficerspersonal och manskap blefvo de af Eders Kungl. Maj:t framlagda, på nämnda öfvergångsplaner grundade förslag till stater för de olika truppförbanden för år 1906, i hvad de anginge antalet af särskilda beställningar, af Riksdagen godkända. Vid sådant förhållande har jag vid upprättandet af förslag till stater för arméns truppförband för år 1907 ansett mig böra hvad underofficersoch manskapsbeställningar angår följa nämnda öfvergångsplaner så noggrann! som möjligt. Där några skiljaktigheter i fråga om antalet underofficerare i olika klasser förekomma, bero dessa därpå, att afgången från öfvertaliga beställningar ej varit den vid upprättandet af öfvergångsplanerna beräknade. Att i förslagsstaten för Norrlands dragonregemente 13 sergeantsbeställningar af första klassen blifvit uppförda, ehuru 1906 års stat upptager allenast 12 och antalet dylika beställningar enligt härordningen skall minskas till 5, har sin grund i det af regementschefen upplysta förhållande, att 13 sergeanter af första klassen verkligen nu finnas, och att icke någon af dem kan antagas afgå före år 1907. Den i 1906 års stat verkställda nedsättningen till 12 sergeanter af första klassen grundades på uppgift från regementet om det antal, som ansågs komma att kvarstå vid sistnämnda års början. Under år 1906 måste till denne öfvertalige sergeant utbetalas den aflöning, hvartill han är berättigad, hvilken fråga dock torde kunna lösas, utan att någon Riksdagens vidare åtgärd därför påkallas.

Vid samtliga kavalleriregementen skola sergeantsbeställningarna af första klassen till antalet afsevärdt minskas, under det att sergeantsbeställningar af andra klassen skola tillkomma. Enligt nu gällande stater för kavalleriet skall fördenskull fråga om tillsättning af ledigblifven sergeantsbeställning underställas Eders Kungl. Maj:ts pröfning. För

9 Fjärde liufvudtiteln.

påskyndandet af organisationens genomförande i denna del vore det önskvärdt, att afgångna sergeanter af första klassen finge vid behof ersättas med sergeanter af andra klassen, äfven om antalet sergeanter af andra klassen därigenom blefve större än det i staten upptagna, blott sammanlagda antalet af båda klasserna ej öfverstege hvad staten angåfve. Därigenom nndvekes att i staterna uppföra nya sergeantsbeställningar af andra klassen i vidare mån, än inträdda förändringar därtill gåfve anledning. Föreskrift härom har synts mig lämpligen böra gifvas i en vid vederbörande stater fogad anmärkning.

Beträffande förekommande mindre skiljaktigheter mellan nu föreliggande förslagsstater och motsvarande öfvergångsplaner i afseende å korpraler och vicekorpraler vid de förutvarande indelta regementena, föranledas dessa däraf, att flere eller färre indelta, än vid öfvergångsplanernas utarbetande förutsatts, i dessa grader afgått, hvarför jämkning skett. Vid infanteriet har därvid, såsom förut, iakttagits, att sammanlagda antalet volontärer och indelta utaf omförmälda underbefäl af manskapsklassen blifvit lika med det för genomförd härordning bestämda. Beträffande fältartilleriet har jämkning af antalet underbefäl af manskapsklass gjorts af annan grund, nämligen efter antalet batterier vid hvarje truppförband, så att alla batterier skulle kunna tilldelas lika antal underbefäl af de särskilda löneklasserna.

Vid en jämförelse mellan förberörda öfvergångsplaner och nu föreliggande förslagsstater beträffande infanteriet och artilleriet kan äfven vid vissa truppförband iakttagas någon mindre skiljaktighet i fråga om menige volontärer. Enahanda anledning, som den nyss omnämnda, föreligger härtill, eller att jag vid bestämmandet af det antal, som uppförts å kompani- eller batteristat, tagit hänsyn till antalet kompanier eller batterier vid truppförbandet, i afsikt att hvarje dylik afdelning af ett truppförband skulle erhålla samma antal volontärer.

Beträffande arméns officerspersonal vidtog nästlidet års Riksdag några jämkningar i de då föreliggande, efter generalstabens öfvergångsplaner upprättade förslag. Sålunda ansåg Riksdagen, att tillsättandet af de vid infanteriet enligt den nya härordningen felande 25 nya löjtnant sb eställningarna af första klassen lämpligen kunde fördelas på eu längre tidrymd än föreslagna tre år; och beviljades för år 1906 aflöning för 5 af nämnda beställningar, hvilka tilldelades de regementen, som kunde väntas under år 1906 och därpå följande år hafva högsta antalet surnumerärer i underlöjtnantsgraden. Följande denna af Riksdagen angifna grund föreslår jag, att af de nu återstående 20 nya beställningarna i berörda löneklass 5 måtte å 1907 års stater uppföras, Bih. till Rihd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 1 Käft. 2

10 Fjärde lmfvudtiteln.

en vid hvart och ett af Västgöta regemente, Dalregementet samt Bohusläns, Västmanlands och Värmlands regementen.

Vid för delning skavalleriregementena återstå, sedan Riksdagen för år 1906 uppfört 1 ny löjtnantsbeställning af första klassen å hvardera staten för Lifregementets husarer och Smålands husarregemente, endast 2 dylika beställningar, nämligen vid Lifregementets dragoner och Norrlands dragonregemente, för att den nya organisationen beträffande officerspersonalen skall blifva fullt genomförd. Dessa återstående beställningar, föreslagna redan för år 1906, äro i vederbörande förslagsstater för år 1907 ånyo upptagna.

I förslagsstaten för Lifgardet till häst har den å staben nu uppförda löjtnantsbeställningen af andra klassen, som angifves såsom eu andra regementsadjutantsbefattning, kunnat flyttas till skvadronsstaten.

För hvardera af Skånska husar- och dragonregementena, som för år 1906 ökats med 1 underlöjtnant, återstå ännu 4 löjtnantsbeställningar, nämligen 1 af första och 3 af andra klassen. Af dessa föreslår jag uppförandet af en utaf löjtnantsbeställningarna af andra klassen i 1907 års stater.

Ökningen af fältartilleriets officerspersonal synes mig ej oundgängligen behöfva för år 1907 i vidare mån genomföras, än att 1 af de återstående 4 nyinrättade löjnantsbeställningarna af andra klassen vid Vendes artilleriregemente besättes, och att ett hvart af Norrlands, Upplands och Smålands artilleriregementen ökas med 1 löjtnant af andra klassen och 1 underlöjtnant, hvarigenom fullkomlig öfverensstämmelse mellan sistnämnda regementen och det likställda Göta artilleriregemente vinnes inom lcompaniofficersgraden.

Förslagsstaterna för Boden-Karlsborgs artilleriregemente och Positionsartilleriregementet äro upprättade i öfverensstämmelse med de nya öfvergångsplanerna i afseende å såväl manskap och underofficerare som officerare. Den tillökning i regementenas personal, som härigenom skulle uppkomma, beror af den fortskridande utvecklingen af dessa regementens organisation. En del af Boden-Karlsborgs artilleriregemente, nämligen två kompanier jämte bataljonsstab, kommer, enligt Eders Kungl. Maj:ts nådiga beslut den 22 december 1905, att i oktober 1906 förläggas till Boden, och Positionsartilleriregementet är numera enligt Eders Kungl. Maj:ts beslut den 6 oktober 1905 indeladt på regementsstab och fyra batterier. 1 öfvergångsplanen för artilleriets tygstater förutsättes en ökning år 1907 från 83 till 85 tyghandtverkare, men lärer någon ändring af nu gällande stat icke för närvarande erfordras.

11 Fjerde Irafyudtiteln.

I förslagsstaten för fortifikationen har jag uppfört den öfverstebeställning, som enligt 1901 års Riksdags beslut skall tillkomma och i då föreliggande öfvergångsförslag var upptagen redan för år 1904. Uppförandet af nämnda beställning har ifrågasatts för både år 1905 och år 1906, men har Riksdagen ansett, att inrättandet af densamma kunnat uppskjutas. I öfrigt äro, jämväl i öfverensstämmelse med öfvergångsplanerna, i förslagsstaten för fortifikationen uppförda 4 nya löjtnantsbeställningar, 2 af hvardera klassen. Med uppförandet i staten af en i nämnda planer för år 1907 upptagen kaptensbeställning af första klassen synes mig kunna anstå.

Staterna för de särskilda trängkårerna äro, hvad officerspersonalen angår, redan bragta i öfverensstämmelse med dem, som efter genomförd härordning skola gälla, med undantag af staterna för de nya kårerna, Västmanlands och Östgöta, hvilka skola hvardera erhålla ytterligare 1 kapten af första klassen. Båda dessa felande beställningar äro i nu föreliggande vederbörande förslagsstater uppförda, hvartill desto större skäl föreligga, som Västmanlands trängkår kommer att under år 1907 vara förlagd i sin nya förläggningsort, Sala, och Ostgöta trängkår kommer att vara skild från Skånska trängkåren, i hvars nya etablissemang i Hässleholm båda kårerna icke kunna inrymmas. Den omständigheten, att båda sistnämnda kårer, såsom redan beslutats, instundande höst blifva skilda, föranleder jämväl uppförandet af den för Östgöta trängkår afsedda chefsbeställningen å staten för cheferna vid trängkårerna. Då å denna stat nu finnas uppförda 2 öfverstelöjtnants- och 3 majorsbeställningar, skulle alltså enligt beslutet om den nya härordningen däri upptagas ytterligare eu öfverstelöjtnantsbeställning.

Hvad angår arméns civilmilitära personal är organisationen för infanteriet och kavalleriet redan genomförd med undantag häraf, att en öfvertalig regementsläkare vid Karlskrona och en bataljonsläkare vid Vaxholms grenadjärregemente jämte åtskilliga öfvertaliga gevärshandtverkare ännu förefinnas. Så vidt sistnämnda tjänstemän, enligt inhämtade upplysningar, komma att under innevarande år afgå, hafva motsvarande beställningar i förslagsstaterna ej uppförts. O in förmälda läkarbeställningar hafva befunnits icke ännu kunna indragas.

Vid Boden—Karlsborgs artilleriregemente och Positionsartilleriregementet har organisationen i afseende å den civilmilitära personalen icke ännu i vidare mån genomförts, än att hvartdera regementets nu gällande stat upptager 1 bataljonsläkare och staten för förstnämnda regemente dessutom 1 regementspastor. Det behof af ytterligare civilmilitär personal för fästningsartilleriet, som kan uppkomma därigenom,

12 Fjärde liufnidtiteln.

att eu del af detsamma, såsom nyss är nämndt, kommer att förläggas till Boden, tiar jag ansett kunna tillgodoses på sätt jag i mitt yttrande angående kommendantskap vid Boden ifrågasatt. Hvad Positionsartilleriregementet angår, ansåg nästlidet års Riksdag, att, då regementet fortfarande konnne att tillhöra Stockholms garnison, med tillsättande af då för år 1906 föreslagna 1 regementspastor, 1 auditör och 1 bataljonsveterinär kunde anstå, enär det säkerligen läte sig göra att tillsvidare upprätthålla nämnda befattningar genom motsvarande civilmilitära tjänstinnehafvare vid andra truppförband inom garnisonen. I anledning af Riksdagens anförda uttalande har jag, då regementet jämväl under år 1907 kommer att vara förlagdt i Stockholm, ansett mig ej böra till uppförande i nämnda års stat föreslå regementspastorsoch auditör sbeställningarna. Däremot har jag i förslagsstaten uppfört aflöning åt eu batalj onsveterinär, enär hästsjukvården vid regementet, som, vid bifall till hvad jag ämnar hemställa i fråga om anslaget till remontering och skoning, kommer att under år 1907 hafva 51 hästar, hvartill komma legda hästar, blifver alltför omfattande för att kunna besörjas af annan vid truppförband i liufvudstaden anställd veterinär samtidigt med upprätthållandet af egen tjänst.

Af fortifikationens civilmilitära personal återstå allenast 1 verkmästare och 1 tyghandt verk are för att organisationen skall varda fullt genomförd. Dessa felande beställningar äro, i öfverensstämmelse med öfvergångsplanen, uti vederböraude förslagsstat uppförda.

I fråga om den civilmilitära personalen vid trängen föreslår jag ej andra ändringar af nu gällande stater, än som oundgängligen betingas af det förut omförmälda förhållandet, att Ostgöta trängkår i höst kommer att skiljas från Skånska trängkåren. Med hänsyn härtill anser jag det nödvändigt, för tjänstens uppehållande och kårens utbildning, att af de för densamma afsedda läkare såväl regementsläkaren som eu af batalj onsläkarne få tillsättas, liksom ock att bataljons veterinärbeställningen vid kåren, för hvilken är beräknadt samma hästantal som för öfriga trängkårer, blifver besatt. Sistnämnda 3 beställningar äro därför i förslagsstaten upptagna. Däremot torde med tillsättandet af regementspastors- och auditörsbeställningarna böra anstå samt dessa tillsvidare kunna upprätthållas mot ersättning af tillgängliga medel.

Vid de icke garnisonerade truppförbanden hafva i afseende å dagantalet för beräkning af hd eller half dagajlöning följts i hufvudsak samma grunder som hittills; och de ökningar af antalet dagar, för hvilka hel dagaflöning i förslagsstaterna uppförts, äro beroende af organisationens successiva genomförande och tjänstens behöriga ord-

13 Fjärde liufvudtiteln.

nande. . Då det fast anställda manskapets vid det icke garnisonerade infanteiiet utbildning’ hädanefter kommer att tillsvidare försiggå, inom Sjätte arméfördelningen regementsvis och inom öfriga arméfördelningar i särskilda skolor till ett antal, motsvarande ungefär halfva antalet infanteriregementen, är det nödvändigt, att hel dagaflöning under 365 dagar. uppföres för 1 major och ytterligare 1 kapten af första klassen vid vissa regementen. De regementen, å hvilkas stater sålunda ökad dagaflöning föreslås för en major, äro: Lifregementets grenadjärer, Norrbottens regemente, Jämtlands fältjägarregemente och Norra skånska infanteriregementet samt för ytterligare en kapten af första klassen: Lifregementets grenadjärer, Första lifgrenadjärregementet, Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente, Kronobergs, Jönköpings, Hälsinge, Ålfsborgs och Västmanlands regementen samt Norra skånska infanteriregementet.

Som alla bataljonsadjutanter hädanefter måste vara i tjänstgöring' hela året, har dagaflöning i 365 dagar uppförts för dem af nämnda befattningar, som för närvarande hafva i stat uppförd dagaflöning för allenast 146 dagar, nämligen för en vid hvart och ett af Lifregementets grenadjärer, Andra lifgrenadjärregementet, Skaraborgs och Södermanlands regementen, Dalregementet, Hallands, Bohusläns, Norrbottens, Kalmar och Värmlands regementen, Jämtlands fältjägarregemente samt Norra och Södra skånska infanteriregementena.

Vid| de regementen, i hvilkas nya kasernetablissemang trupper komma att vara förlagda under år 1907 eller vid hvilka skolor och öfningar komma att pågå i det närmaste året om, uppstår behof af regementsväbelns tjänstgöring hela året för utöfvande af nödig tillsyn och ordningens upprätthållande. Af denna anledning har för den fanjunkarbeställning, med hvilken regementsväbelsbefattningen är enligt stat förenad, uppförts dagaflöning för 365 dagar i förslagsstaterna för Hälsinge, Hallands, Västmanlands, Norrbottens och Västerbottens regementen, Jämtlands fältjägarregemente samt Västernorr lands regemente.

Därigenom att öfverstelöjtnanten vid Gottlands infanteriregemente städse utöfvar regementschefs åligganden i fråga om förvaltningsgöromålen samt till följd af det sätt, på hvilket regementets skolor numera äro ordnade, tagas för framtiden samtlige regementsofficerare i anspråk för tjänstgöring under hela året. Jag har därför i förslagsstaten för år 1907 uppfört hel dagaflöning under 365 dagar för regementets båda majorer. Af sist angifna skäl bör ock hel dagaflöning för regementets ende sjukvårdssergeant uppföras för årets alla dagar. Äfven för 1 sergeant

14 Fjärde hufvudtiteln.

af hvardera klassen vid regementet har antalet tjänstgöringsdagar med hel dagaflöning på grund af tjänstgöringsförhållandena ökats till 365.

Vid hvart och ett af de icke garnisonerade fördelningskavalleriregementena, nämligen: Lifregementets dragoner, Lifregementets husarer och Smålands husarregemente har, med anledning af förändrade tjänstgöringsförhållanden, hel dagaflöning för hela året föreslagits för 1 ryttmästare af första klassen, 2 löjtnanter af samma klass och en fanjunkare. Det fast anställda manskapets utbildning äfvensom remoutdressyren vid dessa regementen måste nämligen i mån af organisationens utveckling allt mer ordnas på samma sätt som vid de garnisonerade regementena. Detta kräfver större personal vid dessa regementens vinterskolor. Ökning af antalet tjänstgöringsdagar, för hvilka hel dagaflöning skulle utgå, är för hästsjukvårdens behöriga tillgodoseende föreslagen för regementsveterinärerna vid de tre icke garnisonerade fördelningskavalleriregementena, dock icke till större omfattning, än att dessa tjänstemän må kunna kommenderas jämväl till beväringsrekrytskolorna.

Den i staterna förekommande anmärkning, att löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom i vederbörande stat angifna aflöningsförmånerna, finge bibehållas vid sina förutvarande aflöningsförmåner, därest han icke själf önskade öfvergå till de i staten för honom upptagna, har uteslutits för de truppförband, där det på grund af ändrade förhållanden enligt inhämtade uppgifter kunnat ske.

Genom Riksdagens med bifall till Eders Kungl. Maj:ts framställning under nästlidet år fattade beslut fastställdes för musilcpersonalen eu ny organisation, hufvudsakligen därutinnan skiljaktig från hvad förut varit gällande, att antalet musiksergeanter samt trumslagare, hornblåsare och trumpetare skulle minskas, men däremot underbefälsbeställningar af manskapsklass i de särskilda graderna uppföras. I infanteriets stater är musikpersonalen redan för innevarande år upptagen i enlighet med den nya organisationen. Annat är förhållandet vid kavalleriet och de äldre artilleritruppförbanden, vid hvilka musiksergeanternas antal skall enligt organisationen väsentligt nedbringas. Efter inhämtande åt upplysningar från vederbörande chefer har jag å dessa truppföi’bands stater i de fall, då någon rubbning i nu gällande stater i detta hänseende ansetts möjlig, uppfört musikpersonalen i så nära öfverensstämmelse med den fastställda organisationen, som med hänsyn till den befintliga personalen kunnat ske, utan att sammanlagda kostnaderna för något truppförbands musikpersonal blifvit större än för år 1906. Vid Gottlands artillerikår har organisationen blifvit fullt genomförd. Vid Boden—

15 Fjärde hufvudtiteln.

Karlsborgs artilleriregemente har i förslagsstaten uppförts ytterligare 1 musiksergeantsbeställning af första klassen, enär en del af regementet skall förflyttas till Boden. För det nyuppsatta Positionsartilleriregementet, där musikpersonalen ännu ej är fulltalig, har jag likväl icke föreslagit någon ökning för år 1907. I de vid åtskilliga kavalleri- och artilleritruppförförbands stater fogade anmärkningar angående musikpersonalen hafva till följd af organisationens framåtskridande erforderliga ändringar blifva gjorda. Ingenjörtruppernas musikpersonal är i förslagsstaterna densamma som för år 1906 med undantag häraf, att den musiksergeantsbeställning af andra klassen, som är afsedd för Bodens ingenjörkår, uppförts å fortifikationens stat. I förslagsstaterna för Svea, Göta och Norrlands trängkårer har jag låtit uppföra beställningar för ytterligare en musikvicekorpral och i förslagsstaterna för Östgöta och Västmanlands trängkårer både för en musiksergeant af första klassen och fölen musikvicekorpral.

Liksom under närmast föregående år ägt rum, har jag låtit sammanföra alla utgifter under ifrågavarande anslag i en förslagsstaterna vidfogad »Beräkning af statsanslaget för aflöning och rekrytering m. m. år 1907» (bil. 2). Beräkningen är uppgjord efter samma grunder som motsvarande beräkningar för föregående år. I afdelningen 3:o, upptagande kostnaderna för hyra, eldning, belysning och städning, hvari för »militärbefälhafvarens å Gottland med Gottlands infanteriregementes expeditioner» år 1906 upptagits 1,200 kronor, har jag uteslutit nämnda regementsexpedition, enär denna är förlagd till regementets kasernetablissemang å Visborgs slätt. Detta förhållande har dock ej minskat kostnaderna, enär för militärbefälhafvarens expedition, för hvilken lokaler ej afsetts att inredas i det nya kasernetablissemanget, erfordras särskild lägenhet. Vid sådant förhållande och då i den nu för ändamålet förhyrda lägenheten i Visby stad inrymmas ej allenast tjänsterum för militärbefälhafvaren och hans stabspersonal utan jämväl för fortifikationsbefälhafvaren och hans biträden, synes någon nedsättning af den beräknade kostnaden vara så mycket mindre eftersträfvansvärd, som sådan minskning endast skulle föranleda en motsvarande ökning af fortifikationens andel däri. Åtgärder lära dessutom vara vidtagna för båda expeditionernas inrymmande i kronans hus, så fort ske kan.

I beräkningen under denna liksom under afdelningen 4:o, upptagande efter samma belopp som förut beräknade kostnader för skrifmaterialier, blanketter m. m., har angifvits, att uppgifna beloppet för hvarje truppförband utgör ett medeltal. Härmed afser jag, att mera än hittills det verkliga beliofvet må kunna vara bestämmande för för-

[2.]

16 Fjärde hufvudtiteln.

[2.] delningen, så att ej ett truppförband får mera, än hvad det behöfver, under det ett annat till följd af bristande medel ej kan få sina behof tillgodosedda.

De beräknade utgifterna under anslaget i dess helhet uppgå till 16,080,512 kronor 55 öre.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kung!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, med godkännande af de uppgjorda förslagen till stater för infanteriet, kavalleriet, artilleriet, artilleriets tygstater, fortifikationen och trängen (bil. 3—60), höja anslaget till aflöning och rekrytering m. m.,

nu ................................................... kronor 15,895,915: —

med .................................................. p_184,598: —

till...................................................... kronor 16,080,513: —

Intendenturkåren.

[3.] Då någon ändring i det för innevarande år till intendenturkåren

intendentur- anvisade belopp icke ifrågasättes, men den senast fastställda staten för käreu' nämnda kår gäller endast år 1906, erfordras en förklaring, att denna stat (bil. 61) skall tillämpas jämväl år 1907; och får jag i anledning häraf hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att nu gällande stat för intendenturkåren måtte få lända till efterrättelse under år 1907, samt att ifrågavarande anslag med oförändradt belopp upptages i riksstaten för sistnämnda år.

Fjärde hufvudtiteln.

17 Ökad aflöning för de fil! tjänsteåldern äldste bataljonsläkarne.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts med Riksdagen fattade beslut skola de [4.] till tjänsteåldern äldste bataljonsläkarne vid armén intill halfva antalet ökad aflöning i tur och ordning, under förutsättning att deras tjänstgöring blifvit väl vitsordad, i aflöningshänseende likställas med kaptener af andra klassen, aiaste batai- Vid bifall till hvad jag under anslagen till aflöning och rekrytering j°nelakarnem. m. samt till garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg föreslagit i fråga om uppförandet af en bataljonsläkarbeställning i hvardera staten för Ostgöta trängkår och garnisonssjukhuset i Stockholm, erfordras enligt beräkning (bil. 62), uppgjord efter förut antagen grund, en förhöjning i detta anslag med 1,745 kronor.

Under åberopande häraf får jag hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att öka detta anslag,

Stipendier för fältläkarkåren och veterinärstaten.

Uti den till nästlidet års lagtima Riksdag> aflåtna propositionen [5.] angående statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kungl. Maj:t stipendier för Riksdagen att bevilja en förhöjning uti de till fältläkarstipendiaterna ocif veterfnS utgående arfvoden, för stipendiat af första klassen från 600 till 900 staten, kronor och för stipendiat af andra klassen från 500 till 600 kronor årligen.

Till statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 14 januari 1905 yttrade dåvarande departementschefen i fråga härom, att, sedan Riksdagen uti skrifvelse den 13 maj 1904, i anledning af Riksdagens år 1903 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning af statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1902, anhållit, bland annat, det Eders Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om icke i vissa fall större kompetensfordringar än dittills borde ställas å dem, som kommenderades till vikarier för militärläkare, medicinalstyrelsen uti däröfver den 23 sep- Bih. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 1 Saft. ti

18 Fjerde Imfvuötiteln.

[5.] tember 1904 afgifvet underdånigt utlåtande framhållit nödviindigiieten däraf, att fältläkarstipendiaternas aflöningsförmåner förbättrades, om det i Riksdagens skrifvelse afsedda ändamålet skulle ernås. För den militära sjukvården vore det, enligt styrelsens mening, utan tvifvel fördelaktigast, om till vikarier för militärläkare funnes att tillgå extra läkare, hvilka aflagt medicine licentiatexamen och äfven i öfrigt vore kompetenta till erhållande af ordinarie militärläkarbeställning, men med gällande aflöningsförmåner för fältläkarstipendiaterna funnes härtill ingen utsikt. Antalet stipendiater, som aflagt nämnda examen, hade nämligen de senaste åren anmärkningsvärdt aftagit. Under det att i början af år 1902 bland 15 fältläkarstipendiater af första klassen 13 aflagt medicine licentiatexamen, vore år 1904 bland 17 stipendiater af denna klass endast 7 medicine licentiater. Svårigheterna att hålla fältläkarstipendiatkåren fulltalig hade under senare tiden allt mera framträdt. Utaf befintliga stipendiatplatser hade 19 icke kunnat besättas af brist på sökande. En tredjedel af denna kår vore således vakant, ett förhållande, hvilket måste anses så mycket mera betänkligt, som i alla händelser en icke obetydlig brist på läkare för armén lomme att vid en inträffande mobilisering uppstå. Enligt styrelsens öfvertygelse saknades utsikt såväl till förvärfvande af mera kompetenta extra läkare för armén, än hvad fallet dittills varit, som ock till möjligheten att kunna hålla fältläkarstipendiatkåren fulltalig, med mindre åt densamma bereddes förbättrade aflöningsvillkor.

Vid behandling af det inför Riksdagen framlagda förslaget fann Riksdagen den ifrågasatta arfvodesförhöjningen åt fältläkarstipendiaterna icke vara af omständigheterna oundgängligen påkallad. Riksdagen hyste nämligen den uppfattning, att svårigheterna att hålla fältläkarstipendiatkåren fulltalig i icke oväsentlig grad läte sig förklaras däraf, att fältläkarstipendiaterna dittills i stor utsträckning anlitats för tjänstgöringsåsom vikarier för ordinarie militärläkare, men hade Riksdagen inhämtat, att under år 1905 bestämmelser utfärdats, genom hvilka, i öfverensstämmelse med Riksdagens i skrifvelse den 13 maj 1904 uttalade mening, tjänstgöringsskyldigheten för de ordinarie militärläkarne i icke obetydlig mån skärpts.

På grund af hvad sålunda förekommit ansåg sig Riksdagen icke böra bifalla den föreslagna arfvodesförhöjningen, och blefvo i anledning af detta Riksdagens beslut uti staten för innevarande år ifrågavarande arfvoden uppförda med oförändrade belopp, nämligen:

för 18 fältläkarstipendiater af första klassen, arfvoden å 600 kr. 10,800: — » 36 d:o )> andra » » » 500 » 18,000: —

19 Fjärde hufvudtiteln.

Medicinalstyrelsen har emellertid uti skrifvelse den 23 augusti 1905 gjort förnyad underdånig framställning i fråga om förhöjda arfvoden åt fältläkarstipendiaterna. Den af Riksdagen beräknade ökningen i stipendiaternas antal hade uteblifvit. Tvärtom hade vakanserna inom kåren, hvilka vid slutet af år 1904 uppgått till 19, sedermera ökats till 22, oaktadt läkarvården vid infanteriets beväringsrekrytskolor jämlikt nådiga generalordern den 6 februari 1905 skulle bestridas af de ordinarie militärläkarne själfva. Då dessutom den ordinarie militärläkarkåren rekryterades af fältläkarstipendiater, ansåge styrelsen det vara tydligt, att kommendering i militärläkartjänst i regeln icke kunde verka afskräckande för inträde i fältläkarstipendiatkåren, enär kompetens till ordinarie militärläkaranställning i väsentlig mån vunnes genom fullgjord tjänstgöring såsom extra läkare vid armén.

På grund af det sålunda anförda har medicinalstyrelsen hemställt, att stipendiebeloppen måtte höjas för fältläkarstipendiat af första klassen till 900 kronor och för stipendiat af andra klassen till 600 kronor, för år räknadt.

Uti häröfver den 27 oktober 1905 afgifvet underdånigt utlåtande har arméförvaltningen å civila departementet, enär de af medicinalstyrelsen anförda skäl för en förbättring af fältläkarstipendiaternas aflöningsförmåner syntes arméförvaltningen bevisa, att en dylik förbättring vore af behofvet påkallad, biträdt medicinalstyrelsens hemställan. I

I anslutning till hvad ämbetsverken sålunda anfört och med hänsyn jämväl därtill, att vakanserna i fältläkarstipendiatkåren ytterligare ökats, i det att desamma, enligt hvad jag inhämtat, för närvarande uppgå till 27, anser jag mig böra tillstyrka den föreslagna ökningen af fältläkarstipendiaternas arfvoden, och har jag i öfverensstämmelse därmed låtit upprätta förslag till ny stat för ifrågavarande anslag (bil. 63), slutande å 42,600 kronor.

Jag får alltså hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, med godkännande af berörda förslag till stat för anslaget till stipendier åt fältläkarkåren och veterinärstaten, höja detta anslag,

nu............................................................. kronor 33,600: —

med ....................................................... » 9,000: —

till ........................................................ kronor 42,600: —

20 Fjärde hufvudtiteln.

[6-J

Inkvarterings-

kostnader.

[7-]

Älderstillägg.

Inkvarteringskostnader.

Enligt uppgjord beräkning (bil. 64) erfordras för år 1906 till bestridande af utgifterna under denna anslagstitel ett belopp af 1,088,66 i kronor eller 66,126 kronor mindre än som i staten för innevarande år finnes för ifrågavarande ändamål anvisadt. Med anmälan att denna minskning i kostnaderna för inkvartering beräknats uppkomma därigenom, att åtskilliga kasernbyggnader blifva till inflyttning färdiga år 1907, då en del af den till inkvarteringsbidrag för närvarande berättigade personalen i stället kommer i åtnjutande af fri bostad, far jag hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att minska anslaget till inkvarteringskostnader,

nu......................................................... kronor 1,154,793: —

med................................................... » 66,126: —

till ...................................................... kronor 1,088,667: —

Älderstillägg.

Å förslaget till aflöning^stat för lust anställda officerare och underofficerare med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen har, såsom jag förut omförmält, uppförts eu ny verkmästarbeställning af första klassen, hvars innehafvare skall vara berättigad att efter fem års väl vitsordad tjänstgöring erhålla ett älderstillägg af 500 kronor.

Enligt hittills tillämpad grund för beräknandet af detta anslag (bil. 70) skall anslagets belopp motsvara hälften af den summa, hvartill utgifterna å detsamma skulle uppgå, därest alla, för hvilka ålderstillägg finnas å stat uppförda, åtnjöte denna förmån; och då enligt denna beräkningsgrund för omförmälda beställning erfordras (500 x 1/s) 250 kronor, får jag hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, vid godkännande af förslaget till stat för fast anställda officerare och underofficerare med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen, öka anslaget till älderstillägg,

nu......................................................... kronor 40,700: —

med..................................................... »_250:

till ......................................................... kronor 40,950: —

Fjärde Imfuiötiteln.

21 Landstormen.

Vid 1904 års Riksdag gjordes af Eders Kungl. Maj:t framställning om medels anvisande för påbörjandet af landstormens organiserande. Planen för organisationen grundade sig på ett af utsedde kommitterade utarbetadt förslag, hvars hufvudpunkter voro: att riket skulle indelas i 156 landstormsområden, däraf de, som med hänsyn till sin belägenhet vid eller i närheten af kusten eller den norra landgränsen kunde förutsättas behöfva uppkalla landstormen redan i början af ett krig — till antalet 83 — skulle benämnas landstormsområden af första klassen och de öfriga 73 landstormsområden af andra klassen; att landstormsområde af första klassen skulle, i mån af organisationens genomförande, genast erhålla ett landstormsförräd, innehållande såväl gevär och ammunition som nödtorftig intendenturutrustning för områdets landstorm, hvaremot för landstormen inom andra klassens områden erforderliga gevär och ammunition skulle tillsvidare förvaras i lämpligt belägna regements- och tygförråd; att för hvarje landstormsområde skulle förordnas en landstormsomrädesöefälhafvare, med skyldighet att föra befälet öfver områdets landstorm m. m., och en landstormsomrädesförvaltare, att under uppbördsmannaansvar handhafva områdets förråd; att landstormens öfningar, hvilka borde ordnas på frivillighetens väg, skulle utgöras af skjutöfningar och landstormsbefälskurser, de senare för utbildande af landstormsbefäl; att landstormsförrådens intendenturutrustning skulle utgöras af: fälttecken, bestående af hufvudbonad, landstormsområdesmärke att fästas i hufvudbonaden och landstormsblus att dragas utanpå de civila kläderna äfvensom af remtygs- och utredningspersedlar m. m.; samt att organisationen skulle genomföras på fyra år.

Emellertid ansåg dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet, enligt hans yttrande till statsrådsprotokollet den 12 januari 1904, att, med hänsyn till kostnaderna, organisationens genomförande inom de af kommittén föreslagna andra klassens landstormsområden borde uppskjutas, till dess organisationen blifvit fullbordad inom första klassens områden. Genom organisationens inskränkning till första klassens områden minskades antalet landstormsområdesbefälhafvare tillsvidare från 156 till 83. Under förutsättning att organisationen på detta sätt begränsades, kunde kostnaderna beräknas sålunda:

[8.]

Landstormen.

22 Fjärde hufvudtiteln.

Kostnad för en gång:

landstormsförrådsbyggnader jämte tomter och häg-

nader för desamma............................................. kronor 395,000: —

anordningar för förvaring och vård af gevär och

Årlig kostnad:

landstormsbefälets aflöning in. in.................................. kronor

underhåll af landstormsförrådsbyggnader..................... 3>

förvaring och vård af gevär och ammunition............ »

)> D » » intendenturutrustning............... »

öfningar för landstormen (landstormsbefälskurser) ... »

97,915

16,000

17,300

9,000

26,000

Summa kronor 166,215

Om öfvergångstiden ökades till fem år, skulle alltså af först omförmälda kostnader erfordras en femtedel om året eller i rundt tal

230,000 kronor, hvaremot sist angifna kostnader hade beräknats under hvart och ett af de fem öfvergångsåren uppgå till respektive 45,895, 70,750, 95,580, 120,410 och 145,215 kronor. Skillnaden mellan sistnämnda belopp och hela den beräknade kostnaden, 166,215 kronor, utgjordes af utgifterna för underhåll af landstormsförrådsbyggnader, 16,000 kronor, samt af ett belopp å 5,000 kronor, ingående i de slutliga kostnaderna för landstormens öfningar, hvilka belopp ansetts icke behöfva upptagas under öfvergångsåren.

I öfverensstämmelse härmed föreslog Eders Kungl. Maj:t Riksdagen att bevilja dels å ordinarie stat till landstormen ett reservationsanslag å 45,895 kronor dels å extra stat för år 1905 till ordnande af landstormsförråd 230,000 kronor. Riksdagen, som biföll framställningen oförändrad beträffande det ordinarie anslaget, ansåg sig rörande det å extra stat begärda anslagsbeloppet böra framhålla önskvärdheten däraf, att vid ordnande af landstormsförråd toges under noggrann ompröfning, huruvida icke dessa i vissa orter lämpligen kunde så förläggas, att redan i kronans ägo varande byggnader kunde till förrådshus användas. Särskildt borde, i den mån nya kasernetablissemang blefve

Fjärde hnfvndtiteln. 23

färdigbyggda, ett flertal äldre byggnader å mötesplatser ochrannorstädes blifva disponibla för sådana ändamål. Med hänsyn härtill syntes det begärda beloppet kunna nedbringas till 150,000 kronor, som ock af Riksdagen anvisades.

Nästlidet års lagtima Riksdag beviljade å ordinarie stat 70,750 kronor till landstormen och å extra stat 150,000 kronor till ordnande af landstormsförråd.

Med anlitande af de sålunda beviljade medlen har organisationen kunnat påbörjas. Den 2 december 1904 utfärdade Eders Kungl. Maj:t nådig förordning, angående landstormen, innefattande bestämmelser om rikets indelning i landstormsområden, om landstormsmännens fördelning inom de olika områdena på truppförband och andra formationer, om sättet för anställande af landstormsområdesbefälhafvare och landstormsförrådsförvaltare samt deras åligganden, om ordnande af landstormsförråd och om landstormens öfningar m. m. Genom nådigt bref samma dag förordnade Eders Kungl. Maj:t därjämte, bland annat, att landstormsområdesbefälhafvare och landstormsförrådsförvaltare skulle tillsättas i .15 af Sjätte arméfördelningens kust- och gränsområden. Efter behörig utredning, som af vederbörande myndigheter blifvit verkställd, har Eders Kungl. Maj:t genom särskilda nådiga bref den 6 september 1905 bestämt platser för 29 landstormsförråd inom Sjätte arméfördelningen,. motsvarande hela det antal områden af första klassen, som enligt hittills följda grunder skulle finnas inom denna arméfördelning, samt anvisat medel af 1905 års extra anslag till anordnandet af förrådslokalerna och meddelat föreskrifter därför. Chefen för generalstaben har uti ett den 21 november 1905 afgifvet förslag till åtgärder under år 1906 för fortsättandet af landstormens organiserande, hvaröfver utlåtanden från arméförvaltningen å artilleri-, fortifikationsoch intendentsdepartementen infordrats, hemställt, att landstormsområdesbefälhafvare och landstormsförrådsförvaltare skulle under innevarande år tillsättas inom återstående 14 af Sjätte arméfördelningens förut omförmälda 29^ landstormsområden, samt att erforderligt belopp af 1906 åis anslag å extra stat skulle användas till intendenturutrustning i de landstormsförråd, om hvilkas anordnande Eders Kungl. Maj:t genom nådiga brefven den 6 september 1905 meddelat föreskrifter.

Nu föreligger frågan om äskande af anslag utaf Riksdagen för organisationens fortsättande under tredje öfvergångsåret eller år 1907. Enligt den för 1904 års Riksdag framlagda, af Riksdagen hittills följda planen skulle ordinarie anslaget till landstormen för år 1907 uppföras med 95,580 kronor, hvilket belopp jämlikt en vid 1904 års statsverks-

[8.]

24 Fjärde hufyudtiteln.

proposition rörande fjärde hufvudtiteln fogad tablå skulle användas sålunda:

Landstormsområdesbefälets aflöning m. in.:

Omkring tre femtedelar af antalet landstormsområdesbefälhafvare:

arfvoden..........

reseersättning expenser..........

kr. 40,040: —

Omkring tre femtedelar af antalet landstormsförrådsförvaltare:

.......................... kr.

........................ » 610:

arfvoden

expenser

18,150: —

Förvaring och

vård af gevär och ammunition » » intendenturutrustning ..

Öfningar för landstormen.

kr. 18,760

» 10,380

» 5,400

» 21,000

Summa kronor 95,580

Uti omförmälda förslag angående åtgärder under innevarande år för landstormens organiserande har emellertid chefen för generalstaben anfört, att af de vid vår västra landgräns belägna områden, hvilka i den af kommitterade år 1903 uppgjorda planen för landstormens organisation samtliga upptagits såsom landstormsområden af andra klassen, åtminstone en del, förslagsvis 12, måste, med hänsyn till vårt lands numera ändrade militärpolitiska läge, organiseras såsom områden af första klassen. I enahanda syfte äro framställningar gjorda jämväl af cheferna för Femte och Sjätte arméfördelningarna.

Den sålunda föreslagna ändringen i planen för landstormsorganisationens genomförande synes mig vara motiverad af omständigheternas kraf. Landstormsorganisationen, som enligt den år 1904 framlagda planen skulle genomföras endast till något mer än hälften af rikets landstormsområden, behöfver på grund af ändrade förhållanden utvidgas samt kommer till följd häraf att medföra större kostnader, än som beräknades i nämnda plan. Då emellertid tiden icke medgifvit att härom nu framlägga särskildt förslag, torde för genomförandet af landstormens organisation under år 1907 icke böra äskas högre belopp, än hvad enligt 1904 års plan afsetts och beräknats. Det torde icke behöfva tilläggas, att landstormens organisation bör fortgå i den ur försvarssynpunkt lämpligaste ordningen och följaktligen de för försvaret viktigaste landstormsområden a i första rummet ordnas.

25 Fjärde hufvudtiteln.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, får jag i under- [8.] dånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att höja anslaget till landstormen,

nu............................................................... kronor 70,750: —

med ................................................. » 24,880: —

till ......................................................... kronor 95,580: —

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation.

Med sin förut omförmälda underdåniga skrifvelse den 7 november [9.] 1905 har arméförvaltningen å civila departementet öfverlämnat upp- Ersättning åt rättad beräkning å utgifterna under detta anslag för nästkommande vissa löntagare år och därvid anmält, att genom afgång af en sadelmakare vid Lif- 12? omregementets dragoner, hvilken kvarstått på gammal stat, utgifterna å oreanisationnämnda. anslag under år 1907 komme att med 460 kronor understiga det för innevarande år anvisade beloppet.

På grund häraf får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att minska anslaget till ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation,

Remontering och skoning m. in.

I Riksdagens skrifvelse den 19 maj 1905 (n:o 141) göres den upp- [10-] fattning gällande, att anskaffningen af de hästar, hvarmed det då be- Remontering fintliga antalet kronan tillhöriga stamhästar skulle enligt 1901 års här- ooh skoniue ordning ökas, borde fördelas på åren 1906—1913 beträffande kavalleriet och artilleriet samt åren 1906—1910 beträffande ingenjörtrupperna och trängen. Enligt denna grund skulle år 1907 inköpas 348 remonter för ökningen af stamhästantalet.

Bih. Ull Rilcsd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afä. 1 Häft.

26 Fjärde Iiufvudtiteln.

I syfte att under tiden för öfvergången till den nya härordningen åstadkomma besparing synes det mig, som om remontökningen borde i högre grad än hittills falla på fältartilleriet. Därigenom komme efter hand en minskning att inträda i behofvet af legda hästar vid detta truppslag, hvilken omständighet ock — enligt det inom generalstaben utarbetade förslaget till den nuvarande härordningen (sid. 56) — särskild! inverkade vid bestämmandet af antalet artillerihästar: 40 för hvarje åkande batteri och 48 för hvarje ridande.

Med hänsyn härtill har jag ansett, att ofvan angifna remontantal bör fördelas sålunda: till kavalleriet 72 remonter, som torde böra tilldelas Lifregementets dragoner och husarer samt Smålands husarregemente, vid livilka truppförband antalet kronan tillhöriga hästar är minst; till artilleriet 247 remonter, hvarigenom antalet stamhästar skulle uppbringas vid hvarje till fältartilleriet å fastlandet hörande åkande batteri till 30 och vid hvarje ridande batteri till 36, vid Gottlands artillerikår till 70 och vid Positionsartilleriregementet till 51; till ingenjörtrupperna 9; och till trängtrupperna 20, hvarefter stamhästarna vid hvarje trängkår skulle uppgå till 39.

För ersättande af störtade eller skadade hästar erfordras, vid kavalleriet 468, vid artilleriet 166, vid ingenjörtrupperna 12 och vid trängen 21, motsvarande 9 procent af det befintliga antalet.

Enligt detta förslag skulle kostnaderna för år 1907 under detta anslag uppgå till 1,191,067 kronor (bil. 71). Vid uppgörandet af denna beräkning äro enahanda grunder följda som förut rörande såväl kostnaderna för remonternas inköp och underhåll vid depå samt för skoning och medikamenter som värdet af utrangerade hästar.

Jag får alltså hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att öka detta anslag,

Fjärde hufvudtiteln.

27 Lega af hästar till kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas och

trängens exercis.

Enligt hvad till statsrådsprotokollet den 11 januari 1901 i fråga om detta anslag anfördes, komme detsamma att efter härordningens fullständiga genomförande omfatta kostnader för legning af hästar allenast vid artilleriet och ingenjörtrupperna under repetitionsöfningarna. I samma mån som behofvet af stamhästar icke blefve tillgodosedt under öfvergångstiden, måste emellertid bristen ersättas med legda hästar såväl vid båda nämnda truppslag som vid trängen. Jämväl vid kavalleriet måste, såsom i framställningarna om beviljande af detta anslag under de senare åren framhållits, hästar legas under de närmaste åren, enär antalet af kronans egna hästar ännu icke är tillräckligt för de värnpliktiges utbildning vid Lifregementets husarer och dragoner samt Smålands husarregemente. För detta ändamål erforderliga hästar hafva hittills anskaffats genom aftal med vederbörande rusthållare för en legningskostnad af 75 öre om dagen för hvarje häst. Behofvet af legda hästar vid kavalleriet har för år 1907 beräknats efter samma grund som för innevarande år eller till 150 hästar för hvart och ett af nämnda regementen under 137 dagar.

Beräkningarna rörande behofvet af legda hästar vid artilleriet hafva de senare åren varit grundade på den utredning härom, som finnes angifven i en vid chefens för generalstaben år 1900 utarbetade öfvergångsförslag till ny härordning fogad tabell, bilagan 35 till berörda förslag. Då emellertid denna tabell blifvit uppgjord under den förutsättningen, att under sjätte öfvergångsåret eller år 1907 en del haubitsbatterier skulle vara uppsatta, kan den icke vidare tjäna till ledning i detta hänseende, utan har nu behofvet beräknats med hänsyn till det ur öfningssynpunkt erforderliga hästantalet vid hvarje kanonbatteri. Legningsdagarnas antal blifver härigenom minskadt.

Behofvet af legda hästar vid ingenjörtrupperna och trängen bär däremot kunnat beräknas på samma sätt som förut.

Sammanlagda kostnaden för år 1907 under denna anslagstitel skulle enligt nu angifna grunder uppgå till 660,019 kronor 50 öre (bil. 72), men af samma anledning, som angafs i nästlidet års statsverksproposition eller tillfällig nedgång i legningspriset, torde beloppet kunna begränsas till 640,000 kronor.

Clio

Lega af hästar till kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas och trängens exercis.

[11.]

[12.]

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg.

28 Fjerde hufvudtiteln.

På grund häraf får jag hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att minska ifrågavarande anslag,

nu ............................................................ kronor 650,000: —

med ........................................................ » 10,000: -

till ........................................................... kronor 640,000: —

Gainisonssjiskhusen i Stockholm och å Karlsborg.

Enligt nådiga reglementet för allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm den 3 december 1898 har detta sjukhus till ändamål att från de i Stockholm eller dess närhet förlagda eller dit kommenderade truppförband, militära skolor och utbildningskurser tillhörande armén, samt från flottan mottaga och vårda personal, som är i behof af sjukhusvård. Sjukhuset har därjämte till uppgift att vara en utbildningsanstalt för militärläkare och annan sjukvårdspersonal för armén. Sjukhusvården meddelas å två afdelningar, en medicinsk och en kirurgisk.

Allmänna inseendet öfver sjukhuset utöfvas af öfverkommendanten för Stockholms garnison.

Sjukhusets personal utgöres af: en chef läkare, en andre läkare, sex underläkare, en sjukhusofficer, en sjukhusintendent, en apotekare, en väbel, en sjukhusunderofficer, ett skrifbiträde åt sjukhusintendenten, två öfversjukvaktare samt sjuksköterskor, personal för tvätt och lagning af persedlar, kökspersonal, portvakt, maskinister och gårdsdrängar.

Den nuvarande organisationen af sjukhuset är i flere afseenden beroende af Svea trängkår. Befälet öfver sjukhuset utöfvas nämligen af chefen för nämnda trängkår, och sjukhuset med all vid detsamma anställd eller dit kommenderad personal äfvensom där intagna sjuka är att i fråga om krigslydnaden anse såsom särskild underafdelning af Svea trängkår. Regementsläkaren vid Svea trängkår är chefläkare vid sjukhuset och förestår såsom sjukhusläkare en af dess båda afdelningar. Andre läkare vid sjukhuset är eu från trängkåren kommenderad bataljonsläkare, hvilken såsom sjukhusläkare förestår den andra af sjukhusets afdelningar. För den omedelbara uppsikten öfver disciplinen inom sjukhuset kommenderas såsom sjukhusofficer en kapten eller subalternofficer från Svea trängkår. Därjämte äro regementspastorn och auditören vid Svea

Fjärde lmfvndtiteln. 29

trängkår skyldiga att, på sätt chefen för trängkåren på chefläkarens förslag bestämmer, tjänstgöra vid sjukhuset.

Eders Kungl. Maj:t har emellertid genom nådigt bref den 10 september 1903 förordnat, att Svea trängkår skall förläggas till Örebro, och kårens flyttning dit är afsedd att äga rum på Våren 1907, dådet där uppförda etablissemanget nått den fullbordan, att det kan af kåren tagas i bruk. Vid sådant förhållande kan det nuvarande sambandet mellan trängkåren och sjukhuset icke längre fortfara, hvarför sjukhusets organisation måste ändras. För utredning af denna fråga förordnade Eders Kungl. Magt den 18 november 1904 fördelningsläkaren m. in. C. C. Ekeroth, öfverstelöjtnanten och chefen för Svea trängkår in. m. N. G. Hallström samt regementsläkaren m. m. C. A. W. Flensburg att inom landtförsvarsdepartementet biträda med uppgörande af förslag till omorganisation af och nytt reglemente för allmänua garnisonssjukhuset i Stockholm, och hade dessa fullgjort sitt uppdrag den 26 maj 1905. Det utarbetade förslaget blef sedermera remitteradt till arméförvaltningen å civila departementet, medicinalstyrelsen, krigshofrätten, öfverkommendanten för Stockholms garnison, inspektören för trängen och chefen för Fjärde armefördelningen, hvilka myndigheter afgifvit yttranden i ämnet.

Enligt ifrågavarande förslag skulle »garnisonssjukhuset i Stockholm», hvilken benämning ansetts lämpligare än den nuvarande: »allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm», lyda under chefen för Fjärde armefördelningen. Denne skulle hafva befälet öfver sjukhuset samt med biträde af fördelningsläkaren vaka öfver hälso- och sjukvården därstädes och med biträde af fördelningsintendenten hafva det närmaste öfverinseendet öfver detsammas förvaltning. Det omedelbara befälet öfver sjukhuset skulle under chefen för Fjärde arméfördelningen utöfvas af sjukhusets chef läkare.

Angående befattningarna såsom chefläkare och andre läkare vid sjukhuset, hvilka befattningar i det föreliggande förslaget upptagits under den gemensamma benämningen sjukhusläkare, anföres i förslaget, att genom Svea trängkårs förflyttning till Örebro den nuvarande anordningen, att två af detta trupjiförbands läkare hade större delen af sin verksamhet förlagd utom truppförbandet till garnisonssjukhuset, gifvetvis icke kunde längre fortfara. Hvad chefläkaren anginge, hade hans tjänstgöring vid truppförbandet inskränkt sig till besiktning af rekryter samt afgifvande af erforderliga utlåtanden, rapporter och förslag rörande hälso- och sjukvården vid detsamma. Bataljonsläkaren åter hade endast en eller annan gång under kortare tid, vid tillfälligt förhinder för den vid trängkåren tjänstgörande läkaren bestridt dennes tjänsteåligganden.

30 Fjärde liufvudtiteln.

[12.] Med anledning däraf att Svea trängkår sålunda för trupptjänsten endast förfogat öfver en läkare, hade kårcliefen måst afstå från att i så stor utsträckning som behöfligt varit begagna sig af läkares fackkunskap för sjukvårdstruppens utbildning. Det vore tydligt, att förhållandet blefve likartadt, därest den ena eller båda sjukhusläkarbeställningarna vid ett så stort sjukhus som garnisonssjukhuset i Stockholm skulle bestridas af ordinarie militärläkare från ett eller två af de i Stockholm förlagda truppförbanden. Med utsträckningen af tjänstgöringstiden för de värnpliktiga ökades ock göromålen för militärläkarna. Vid ordnandet af garnisonssjukhusets läkarfråga borde man uteslutande se på de sjukas bästa, och för det ändamålet borde garnisonssjukhusets läkare uppföras å dess stat, i likhet med hvad förhållandet vore vid alla civila sjukvårdsinrättningar i vårt land. Man borde visserligen icke underskatta betydelsen af det tillfälle till utbildning i sjukhustjänst, som skulle beredas arméns läkare, om sjukhusläkarbeställningarna vid garnisonssjukhuset besattes för allenast ett, högst två år med samma personer, men då de sjukas vård borde sättas i främsta rummet, kunde likväl en sådan åtgärd icke förordas. Utbildningen af yngre militärläkare i nu berörda hänseende borde i stället kunna främjas på det sättet, att möjlighet i så stor utsträckning ske kunde bereddes dem till anställning såsom underläkare å civila sjukhus, hvarjämte stipendier borde till såväl yngre som äldre militärläkare utdelas i större antal än för närvarande för studier hos specialister eller vid kliniker i utlandet. För att emellertid bereda vid truppförband anställda läkare tillfälle att för någon tid utbyta trupptjänstgöringen mot sjukhustjänstgöring, afsåge förslaget, att militärläkare på stat vid armén skulle bestrida sjukhusläkarbefattning under ordinarie innehafvares tjänstledighet utan ansökan, i hvilket fall extra läkare skulle kommenderas att tjänstgöra vid truppförbandet, om behof däraf förelåge.

I enlighet med den sålunda uttalade uppfattningen hafva i den vid förslaget fogade förslagsstaten uppförts två sjukhusläkarbeställningar, den ena, chefläkarbeställningen, ansedd för en regementsläkare i fältläkarkåren med regementsläkares lön, 3,400 kronor, och dagaflöning, 5 kronor om dagen, eller 1,825 kronor om året, och den andra afsedd för en bataljonsläkare i fältläkarkåren med samma lön som yngre bataljonsläkare, 1,020 kronor, och dagaflöning, 3 kronor om dagen, eller 1,095 kronor om året. Därjämte skulle dessa läkare erhålla ett arfvode af 1,000 kronor hvardera samt fri bostad och ved.

I fråga om dessa aflöningsförmåner anföres i förslaget, att vid dess uppgörande den önskan gjort sig gällande, att de bästa möjliga, för

Fjärde hufvudtiteln. 31

tjänstgöringen lämpliga läkarkrafter skulle erhållas vid sjukhuset. Då tydligt vore, att de vid garnisonssjukhuset anställda läkarna vore mera upptagna af sin tjänst än deras vid truppförband anställda kamrater, samt att de till följd däraf icke i samma utsträckning som dessa hade tid och tillfälle till enskild praktik, borde de fortfarande såsom hittills erhålla särskilda arfvoden, hvilka föreslagits till 1,000 kronor för dem hvardera. . Det för chefläkaren föreslagna arfvodet vore visserligen 500 kronor mindre än det nu för honom i staten uppförda, men denna minskning kunde anses betingad däraf, att han för framtiden befriades från den honom nu åliggande trupptjänstgöringen. Det vore att hoppas, att med dessa aflöningsförmåner fullt lämpliga personer till ifrågavarande platser skulle kunna erhållas. Äfven den lägst aflönade sjukhusläkarbeställningen borde kunna besättas med eu skicklig yngre militärläkare, enär han hade utsikt att om några år genom uppflyttning i högre lönegrad komma till ökade inkomster.

I förslaget framhålles vidare i fråga om läkarvården vid sjukhuset, att det medicinska vetandet numera nått en sådan utveckling, att eu läkare, huru skicklig praktiker han än vore, dock icke kunde i lika hög grad behärska alla grenar af sin vetenskap; men då en hvar, som vårdades å ifrågavarande sjukhus, kunde hafva anspråk på att komma i åtnjutande åt den bästa läkarvård, hade i förslagsstaten uppförts ett belopp af 2,000 kronor, att i mån af behof användas till godtgörelse åt specialister, som vid förefallande behof kunde blifva tillkallade af chefläkaren.

Beträffande underläkarna vid sjukhuset ifrågasättes ingen förändring, utan är i förslaget till den nya staten, liksom i nu gällande stat, arfvode uppfördt åt sex underläkare med 3 kronor om dagen, hvartill kommer bostad med möbler och ved.

Förslaget till den nya organisationen afser, att en klinik för munoch tandsjukdomar skulle anordnas vid sjukhuset, för hvilket ändamål ett arfvode å 1,500 kronor åt föreståndaren för denna klinik uppförts i förslagsstaten.

Under de senaste 10—15 åren hade, enligt det till förslaget hörande betänkandet, inom de större ländernas arméer den åsikten allt mera gjort, sig gällande, att eu sakkunnig vård af manskapets tänder vore ett viktigt önskemål, samt att manskapet borde komma i åtnjutande af den moderna mun- och tandhygieniska vetenskapens framsteg. I Danmark både en klinik för mun- och tandsjukdomar upprättats år 1896 vid garnisonssjukhuset i Köpenhamn. I Budapest funnes sedan år 1901 en väl utrustad tandklinik och å eu del garnisonssjukhus i Tyskland

[12.]

32 Fjärde luifvudtiteln.

lära tandkliniker också hafva under sista tiden upprättats. Äfven i vår hufvudstad hade på den sista tiden en förbättring i detta hänseende ägt rum. Genom tillmötesgående från tandläkarinstitutets poliklinik hade manskapet från Stockholms garnison därstädes mottagits till behandling, som i regel varit kostnadsfri. Det kunde dock ej anses lämpligt att i längden använda sig häraf. Verkställda undersökningar hade visat, att af 500 man från hvartdera af Svea och Göta lifgarden endast 34 procent haft fullt friska tänder. Häraf framginge mer än väl, att den föreslagna tandpolikliniken skulle erhålla tillräckligt antal patienter för sin verksamhet. Tandpolikliniken skulle stå under chefläkarens tillsyn och förestås af en utaf medicinalstyrelsen förordnad legitimerad tandläkare samt hållas öppen minst tre gånger i veckan. Till tjänstgöring vid densamma skulle i tur kommenderas de vid garnisonssjukhuset tjänstgörande underläkarna, hvarigenom ett välbehöfligt tillfälle bereddes de blifvande militärläkarna att få praktisk handledning i tändernas skötsel och vård. Å kliniken skulle det manskap behandlas, som vore berättigadt till inträde å garnisonssjukhuset, vare sig detta manskap vore där intaget eller ej. De årliga kostnaderna, förutom arfvode till föreståndaren, hvilket skäligen ansetts böra bestämmas till 1,500 kronor, kunde bestridas af de till sjukhusets underhåll i stat anvisade medel, och uppsättningskostnaderna (för instrumenter m. m.) af befintliga besparingar å sjukhusets anslag. Till lokal kunde den för närvarande till sjukhusets apotekare upplåtna lägenhet användas.

I nuvarande staten för sjukhuset finnes arfvode uppfördt med 1,825 kronor till en apotekare, hvar jämte han åtnjuter bostad och ved. Beträffande apotekarens aflöningsförmåner anföres i det uppgjorda förslaget till omorganisation af sjukhuset, att utom arfvodet, som med samma belopp kvarstått i flere tiotal år, apotekaren, .på. grund af särskilda bestämmelser, senast enligt nådigt bref den 30 juni 1899, ägde åtnjuta 10 procent af värdet å de medicinalier, hvilka han på vederbörande kasernläkares rekvisition utlämnade till truppförband i Stockholm och såsom ersättning för papper och omslag in. in. två tredjedelar, af hvad enligt medicinaltaxan vore apotekare medgifvet. Denna ersättning hade under år 1901 uppgått till 816 kronor 80 öre och under år 1904 till 885 kronor 62 öre. Antagligt vore, att detta belopp komme, särskilt i följd af den blifvande ökningen af de värnpliktiges tjänstgöringstid, att än ytterligare ökas. För biträde vid undervisningen af sjukvårdsrekryter vid armén hade han äfven uppburit ett till 75 kronor uppgående belopp för hvarje kurs. Det syntes dock vara enklare och med en sund hushållning mera öfverensstämmande, att apotekarens löne-

Fjärde Imfvudtiteln. 33

inkomster bestämdes till ett visst årligt belopp i ett för allt, bvilket med hänsyn därtill, att han skalle frånträda rätten till bostad och ved, enär bostaden borde tagas i anspråk för tandpolikliniken, äfvensom till andra omständigheter syntes skäligen böra utgå med 3,500 kronor.

Regementspastorn och auditören vid Svea trängkår äro, såsom redan omnämnts, för närvarande skyldiga att tjänstgöra vid garnisonssjukhuset, en anordning som med trängkårens förflyttning till Örebro måste upphöra. I det uppgjorda förslaget till ny stat för sjukhuset hafva fördenskull uppförts två arfvoden, det ena med 500 kronor till en sjukhuspredikant. och det andra med 300 kronor till juridiskt biträde.

Då de göromål, som för närvarande åligga den från Svea trängkår till sjukhuset kommenderade sjukhusofjiceren, anses kunna öfverflyttas på annan personal vid sjukhuset, skulle sådan kommendering ej vidare äga rum.

Enligt gällande instruktion för intendenturkåren skall en intendent eller underintendent placeras såsom sjukhusintendent vid garnisonssjukhuset i Stockholm. Häri föreslås ingen ändring. Då det emellertid ansetts önskvärdt, att han skulle vara bosatt å sjukhuset, och lokal därför finnes disponibel, har i förslagsstaten upptagits bestämmelse därom, att han, som åtnjuter aflöning från intendenturkårens stat, skulle erhålla fri bostad och ved. Under förmälan att till sjukhuset vore förlagda utbildningskurser dels hvart annat år för militärläkare och dels hvarje år för sjukvårdsbeställningsmän samt att, då för de förra kurserna någon särskild redogörare ej varit anställd, de en sådan tillkommande åligganden fullgjorts af chef läkaren i egenskap af direktor för undervisningen, och att sjukhusintendenten enligt särskilda nådiga bestämmelser erhållit ersättning för vissa ekonomiska bestyr vid några af de senare kurserna, anföres vidare i det föreliggande förslaget, att intetdera af dessa tillvägagångssätt vore lämpligt, utan borde det ekonomiska bestyret vid de utbildningskurser af ena eller andra slaget, som kunde varda till garnisonssjukhuset förlagda, utan särskild kostnad för statsverket handliafvas af sjukhusintendenten, hvarom bestämmelse fördenskull intagits i reglementsförslaget.

Till skrifbiträde åt sjukhusintendenten skulle kommenderas ett underbefäl från truppförband, förlagdt i Stockholm och tillhörande Fjärde arméfördelningen, med skyldighet för den kommenderade att under intendenten jämväl sköta de åligganden, som eljest skulle tillkomma en förvaltare.

Såsom väbel vid sjukhuset har hittills kommenderats en underofficer från någon af trängkårerna. I nu föreliggande förslag ifrågasattes den Bill. till Itiksd. Vrot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 5

[12.]

34 Fjärde hufvudtiteln.

ändring' häri, att till denna befattning skulle antagas någon pensionerad fanjunkare (styckjunkare) mot ett arfvode af 1,000 kronor om året.

I förslaget framhålles behofvet däraf, att antalet sjuksköterskor ökas. För närvarande funnes, förutom 1 operationssalssköterska, 2 sjuksköterskor, en för hvardera af sjukhusets afdelningar, med arfvoden af 400 kronor samt 1 sjuksköterskebiträde med ett arfvode af 200 kronor. Erfarenheten hade dock visat, att detta antal vore för litet för sjukhusets behöriga skötsel. Visserligen funnes å sjukhuset ett ganska afsevärdt antal sjuk vårdsele ver, som kunde biträda med en del göromål, men härvid borde beaktas, att dessa, såsom namnet angåfve, endast vore elever, och att de stannade allt för kort tid å sjukhuset, för att detsamma skulle kunna draga någon afsevärd fördel af deras där inhämtade kunskaper och färdigheter. Förslaget afsåge, att vid sjukhuset skulle anställas, förutom operationssalssköterskan, med oförändradt arfvode af 500 kronor, 2 öfversjuksköterskor med 500 kronors arfvode hvardera, 1 sjuksköterska, afsedd för officers-sjukafdelningen, med ett arfvode af 400 kronor samt 2 undersjuksköterskor med arfvoden å 300 kronor, en å hvardera af den medicinska och den kirurgiska afdelningen. Meningen vore, att de båda undersköterskeplatserna i regeln skulle innehafvas af sjuksköterskeelever från Röda korset, i hvilket fall någon kontant ersättning icke behöfde utgå. Genom nådigt bref den 29 juli 1904 hade Eders Kungl. Maj:t, på framställning af sjukhusförvaltningen, medgifvit, att de vid garnisonssjukhuset anställda sköterskorna fått under nämnda år åtnjuta semester hvar och eu under en månad, med bibehållande af sitt arfvode samt med åtnjutande därjämte af 25 kronor i kostpenningar. På det att sjuksköterskorna äfven framdeles måtte årligen komma i åtnjutande af en välbehöflig hvila, borde erforderligt belopp, beräknadt till 258 kronor 34 öre, uppföras i staten till vikariatsersättningar m. m., för att semester måtte kunna dem beredas. Då emellertid sjukhusförvaltningen äfven behöfde förfoga öfver medel till dylika ersättningar under ordinarie personals sjukdom, hade beloppet ansetts böra i staten uppföras med 500 kronor.

I fråga om den öfriga personalen vid sjukhuset anföres, bland annat,

att för utförandet inom sjukhuset af åtskilliga förekommande göromål, såsom städning, skurning m. in., hvilka icke lämpligen kunde af sjuksköterskorna fullgöras eller helt och hållet öfverlämnas åt de till detsamma kommenderade sjukvårdseleverna, två sjukhuspigor borde anställas mot åtnjutande af 300 kronor årlig lön samt fri kost men utan fri bostad å sjukhuset;

35 Fjärde hufvudtiteln.

att då särskild baderska nu icke funnes vid sjukhuset, men en kunnig baderska vore behöflig för beredande af medicinska bad därstädes, en sådan borde anställas mot ett årligt arfvode, som beräknats till 500 kronor, med skyldighet för henne att jämväl utöfva närmaste tillsynen öfver och vården af det för badafdelningen afsedda linneförrådet;

att ytterligare en tvättpiga erfordrades;

att kokerskans lön borde höjas från nuvarande 200 till 300 kronor, för att på denna plats skulle kunna bibehållas en fullt lämplig person;

att med hänsyn till ökadt arbete kökspersonalen borde ökas med en kökspiga, och aflöningen för kökspigorna höjas från nuvarande 100 till 200 kronor för hvardera; samt

att portvaktens aflöning, hvilken för närvarande vore så liten — 300 kronor —, att han måste för att kunna förvärfva sin bärgning tillåtas utöfva ett yrke, borde höjas till 800 kronor, under förutsättning att portvakten uteslutande sysselsatte sig med sin tjänst, hvilken nu på grund af angifna förhållande i viss grad försummades.

Uti det i staten uppförda anslag till kosthåll har i förslagsstaten beräknats en förhöjning af 25 öre för sjuksköterskor och köksförestånderskan samt af 13 öre för sjukhus- och kökspigorna, hvilken förhöjning ansetts erforderlig på grund af ökade pris å lifsförnödenheter. Det har vidare ansetts lämpligt att, på sätt genom nådigt bref den 23 januari 1899 redan medgifvits, kost in natura finge, efter sjukhusförvaltningens pröfning i hvarje fall, utbytas af därtill berättigad personal mot kontant ersättning därför enligt den i staten upptagna beräkningen.

Enär under senare åren reservationer å anslaget uppstått, har det i staten uppförda anslaget »till underhållet» ansetts kunna minskas med 4,120 kronor 20 öre, hvilken siffra valts med hänsyn jämväl till slutsummans afrundande till fullt tusental.

De förändringar i organisationen af sjukhuset, hvilka sålunda föreslagits, hafva i allmänhet blifvit tillstyrkta af de myndigheter, som öfver förslaget blifvit hörda. För viktigare afvikande meningar torde jag få redogöra i sammanhang med förslagets olika delar.

Beträffande sjukhusläkarne har inspektören för trängen ifrågasatt, att dessa platser icke skulle med ordinarie innehafvare besättas, utan att militärläkare af motsvarande grader skulle till sjukhuset för viss tid beordras, hvarigenom ökadt tillfälle till utbildning skulle beredas militärläkarne i allmänhet. Med hänsyn till nödig kontinuitet i utöf-

36 Fjärde hufrudtiteln.

[12.] vandel af sjukvården och handhafvande! af sjukhusets ledning samt till dettas egenskap att äfven vara eu undervisningsanstalt för unga läkare, som ämna ägna sig åt militärläkarkallet, och för annan sjukvårdspersonal, anser jag mig ej kunna i detta hänseende tillstyrka en afvikelse från förslaget, vid hvilkets uppgörande två militärläkare medverkat, och hvithet, i denna del tillstyrkts af medicinalstyrelsen. Någon besparing skulle ej heller uppkomma genom eu sådan anordning, ty då kommenderingarna såsom sjukhusläkare måste afse en jämförelsevis lång tid, såvida ej skötseln af sjukhuset skulle i allt för hög grad Äfventyra^, måste de kommenderades ordinarie beställningar skötas af vikarier, hvilka ej torde kunna erhållas med mindre de finge uppbära hela aflöningen. Jag får därför i denna del tillstyrka bifall till förslaget jämväl i afseende på de för dessa läkarbeställningar föreslagna aflöningsförmåner, hvilka skäligen icke torde böra sättas lägre, än hvad förslaget upptager.

Upprättandet af en klinik för mun- och tandsjukdomar har kraftigt förordats af de i ärendet hörda myndigheterna, och anser jag mig böra för egen del instämma häri, ej minst med hänsyn till den utbildning i detta afseende, som lärer komma underläkarna vid sjukhuset till del och genom dem personalen till godo vid de truppförband, där de framdeles vinna anställning. Kostnaderna för denna klinik äro icke så stora, att någon tvekan i fråga om dess upprättande af sådan anledning synes böra ifrågakomma. Ej heller torde några betänkligheter däremot böra uppstå af den anledning, att den för sjukhusets apotekare afsedda bostadslägenhet behöfver för ändamålet tagas i anspråk. Denna lägenhet består af endast två rum och under de senare 15 åren har den ej användts af apotekaren, hvilken varit boende i staden utom sjukhuset.

Hvad den föreslagna regleringen af apotekarens aflöning vidkommer, har jag ej annat att däremot erinra, än att, därest fri bostad, tillräckligt rymlig äfven för en gift apotekare, beredes inom sjukhuset, hvithet vid uppförandet af nytt garnisonssjukhus torde få anses lämpligt, den kontanta aflöningen synes kunna något minskas, exempelvis med 500 kronor. Föreskrift härom torde därför böra lämnas i en anmärkning till staten.

Genom nådigt bref den 29 september 1905 har Eders Kungl. Maj:t tillerkänt sjukhusintendenten fri bostad i sjukhuset, i följd hvaraf något inkvarteringsbidrag ej skall till honom utgå. Däremot har han icke ansetts böra erhålla fri ved, enär annan personal, tillhörande inten-

Fjärde hafyudtiteln. 37

denturkåren, ej erhåller sådan förmån. Någon ändring häri torde ej böra göras.

Beträffande väbeUbefattningen har inspektören för trängen föreslagit, att den skulle uppehållas af underofficerare från trängen, hvarigenom dem skulle beredas tillfälle till utbildning i tjänstgöring vid sjukhus, hvilket förslag synes mig förtjäna afseende. Vare sig man väljer detta eller det i organisationsförslaget ifrågasatta sättet för uppehållandet af denna befattning, blifva kostnaderna ungefär desamma. En från trängkår kommenderad fanjunkare är nämligen berättigad till rese- och traktamentsersättning under resorna till och ifrån sjukhuset enligt resereglemente! samt till dagtraktamente under tjänstgöringen därstädes, hvilket dock från och med nionde dagen utgår med allenast 2 kronor 50 öre om dagen. Denna särskilda aflöning uppgår till omkring 1,000 kronor om året.

Såsom sjukhusunder officer, hvilken har befälet öfver öfversjukvaktarne (underbefäl af manskapet), sjukvårdselever samt å sjukhuset intagna sjuka af manskapsklassen, kommenderas en underofficer från någon trängkår. Han åtnjuter enahanda aflöning som den, hvilken kommenderas såsom sjukhusväbel, dock att, om han är sergeant, det lägre traktamentet utgår med endast 2 kronor om dagen. Häri ifrågasättes ingen ändring, men torde, i anslutning till hvad arméförvaltningen yttrat angående dessa kostnader, härför erforderligt belopp, förslagsvis 1,000 kronor, böra särskild! upptagas i staten. Då denna ersättning i allt fall utgår af sjukhusets anslag, kan den till »underhåll» uppförda summan med motsvarande belopp minskas.

Den nuvarande sjuksköterskepcrsonalen utgöres, såsom redan är nämndt, af 1 operationssalssköterska, 2 sjuksköterskor och 1 sjuksköterskebiträde, således 4 personer. Enligt den nya organisationen skulle denna personal utgöras af 1 operationssalssköterska, 2 öfversköterskor, 1 sjuksköterska och 2 undersjuksköterskor, således 6 personer. Emellertid har medicinalstyrelsen i sitt utlåtande uttalat tvifvelsmål, huruvida det föreslagna antalet sköterskor skulle vara behöflig!, ehuru medicinalstyrelsen, med hänsyn till den obetydliga kostnadsökning förslaget i denna del skulle medföra, ansett sig ej böra afstyrka hvad i detta hänseende påyrkats. Med hänsyn till hvad medicinalstyrelsen anfört, anser jag den för officersafdelningen afsedda sköterskan kunna undvaras. Under år 1904 hade antalet å sjukhuset vårdade officerare uppgått till endast 13 och i medeltal ej fullt 1 per dag. Vid sådant förhållande synes mig vården af de sjuka på denna afdelning kunna tillfredsställande ordnas, utan att särskild sköterska därför anställes. I öfrigt har jag ej

38 Fjärde hufmltiteln.

något att erinra mot förslaget i denna del. De föreslagna aflöningsbeloppen, som lära stå i öfverensstämmelse med aflöningen vid civila sjukhus i Stockholm, torde få anses skäliga.

I fråga om anställandet af en baderska har medicinalstyrelsen anfört, att därmed kunde anstå, till dess nytt sjukhus med tidsenlig badinrättning, äfven lämpad för medicinska bad i kurativt syfte, blifvit uppfördt; och då portvaktarsysslan väl kunde låta förena sig med ett lämpligt handtverk, har medicinalstyrelsen ansett arfvodet till en portvakt kunna begränsas till 400 kronor. Mot hvad medicinalstyrelsen sålunda anfört torde ej något vara att erinra.

Det föreslagna arfvodet för uppehållandet af befattningen såsom sjukhuspredikant, hvilken befattning torde kunna förenas med någon annan militär prästerlig tjänst i Stockholm, torde få anses skäligt, likasom det belopp, hvilket i staten uppförts till godtgörelse åt juridiskt biträde.

Den föreslagna ökningen af tjänstepersonalen och höjningen af åtskilliga arfvoden till denna personal har af de öfver förslaget hörda myndigheterna blifvit tillstyrkta; och då behofvet af ökningen i personalens antal blifvit vitsordadt samt den ifrågasatta förbättringen i aflöningen synes vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande, anser jag förslaget i dessa delar böra bifallas.

De ytterligare erinringar mot förslaget, livilka af myndigheterna gjorts, men af mig nu ej omförmälts, torde ej böra föranleda någon ändring däri, i hvad det afser stat för sjukhuset, utan böra tagas i öfvervägande vid fastställandet af reglemente för detsamma.

I anslutning till det uppgjorda förslaget och hvad jag nu anfört, har jag låtit upprätta förslag till ny stat för garnisonssjukhuset i Stockholm, hvilken slutar å en summa af 78,200 kronor (bil. 73) eller 14,392 kronor mera än den nuvarande. Största delen af denna skillnad utgöres af lön och dagaflöning till de båda sjukhusläkarna, tillhopa 7,340 kronor, förhöjdt arfvode åt apotekaren samt i staten uppförd godtgörelse till specialister, som för särskilda fall kunna blifva tillkallade.

Jag får alltså hemställa, det Eders Kung!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att öka anslaget till garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg,

nu ..................... kronor 73,808: —

med ...................................... » 14,392: —

till ............................................................ kronor 88,200: —

Fjärde liufvudtiteln.

39 Ärméns yapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och materiel.

Detta anslag, i riksstaten för år 1906 upptaget till 2,535,800 kronor, är enligt stat, fastställd af Eders Kungl. Maj:t den 3 november 1905, uppdeladt i nio särskilda titlar med sina underafdelningar (bil. 74). I sin omförmälda underdåniga skrifvelse den 19 oktober 1905 har arméförvaltningen å artilleridepartementet dels erinrat, att, jämlikt de i proposition till 1901 års Riksdag intagna beräkningar, det belopp, hvartill ifrågavarande anslag efter fullständigt genomförd härorganisation komrne att uppgå, utgjorde 3,176,000 kronor, oberäknadt kostnaderna för personalen å stat vid artilleriets fabriker, hvilka kostnader, för närvarande uppgående till 43,575 kronor, gäldades från detta anslag, ehuru desamma i det af chefen för generalstaben afgifna förslag till ny härordning uppförts under anslaget »aflöning och rekrytering m. m.», dels ock gjort framställning om anslagets höjande och därvid beträffande nedannämnda titlar och underafdelningar anfört hufvudsakligen följande.

Tit. I. Artillerimateriel.

a) För fältartilleriet.

Å denna undertitel, hvilken vore afsedd för underhåll af fältartillerimateriel, till inventarier, materialier och förbrukningsartiklar m. m. vid tygförråden i Stockholm, Göteborg, Kristianstad, Östersund, Uppsala, Jönköping och Visby, hade utgifterna allt fortfarande ökats, till följd hvaraf ett större anslagsbelopp än det till 220,000 kronor för år 1906 beräknade för år 1907 erfordrades.

. Höjningen af utgifterna berodde hufvudsakligen därpå, att tiden för öfningarna med anspända fordon betydligt ökats, att öfningarna numera i vida högre grad, än hvad förut varit fallet, förlagts från exercisfältet till mera oländig terräng, samt att under pågående omorganisation fältartilleriet städse ökades, så att under år 1907 öfningar komme att äga rum med flere batterier än under år 1906, hvartill komme att den från 8 cm. batterierna till den nya materielen öfverflyttade äldre utredningen kräfde större underhållskostnad. Dessa omständigheter tillsammans gjorde, att utgifterna för materielens reparation ställde sig betydligt högre än förut.

[13.]

Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och materiel.

40 Fjärde hufvudtiteln.

Med hänsyn härtill och då hela fältartilleriet beräknades vara försedt med den nya materielen under år 1907, ansåge arméförvaltningen, att denna undertitel borde ökas med 20,000 kronor och således under år 1907 utgå med 240,000 kronor.

b) För fästnings- och positionsartilleriet.

Denna undertitel, från hvilken bestredes omkostnaderna för underhåll af fästningarnas bestyckning och af positionsartillerimaterielen äfvensom för materialier och förbrukningsartiklar jämte arbets- och transportkostnader vid tygförrådet å Karlsborgs fästning, vore för år

1906 beräknad till 30,000 kronor. En väsentlig ökning af artillerimaterielen för Bodens och Karlsborgs fästningar vore beräknad att år

1907 hafva ägt rum, i följd hvaraf underhållet af denna materiel jämte positionsartilleriets materiel komme att kräfva en afsevärdt ökad kostnad. Å denna titel hade under de senaste åren brist uppstått och då äfven för kommande år i den mån artillerimaterielen fullständigades ytterligare höjning påkallades, ansåge arméförvaltningen denna undertitels belopp för år 1907 böra ökas med 15,000 kronor till 45,000 kronor.

Tit. II. Handvapen.

De kostnader, som från denna undertitel bestredes, nämligen för underhåll och rengöring af gevärspersedlar, för inventarier, materialier och förbrukningsartiklar äfvensom arbets- och transportkostnader vid arméns gevärsförråd, komme att i väsentlig grad ökas, i den mån gevären under längre tid varit till bruk utlämnade, i det att dyrbarare reparationer såsom insättande af nya pipor på större antal gevär årligen måste å dessa gevär företagas.

På grund häraf ansåge arméförvaltningen det å denna undertitel för år 1906 upptagna belopp, 123,000 kronor, böra för år 1907 höjas med 12,000 kronor eller till 135,000 kronor.

Tit. III. Ammunition.

Denna undertitel, från hvilken bekostades utgifterna för anskaffandet af projektiler med rör m. m. för fält-, fästnings-och positionsartilleriets pjäser samt för ammunition till eldhandvapen i stället för den under

41 Fjärde hufvudtiteln.

de årliga öfningarna förbrukade äfvensom för inventarier och materialier samt arbets- och transportkostnader vid ammunitionsförråd, laboratorier och kruthus, ansåge arméförvaltningen för år 1907 kräfva ett större anslagsbelopp, än som för år 1906 vore under densamma enligt den af Eders Kungl. Maj:t fastställda staten för användningen af anslaget anvisadt.

Beträffande ammunition för fältpjäser komme ytterligare medel att erfordras af det skäl, att till år 1907 samtliga artilleritruppförband tillhörande fältartilleriet blefve försedda med den nya materielen, i följd hvaraf batteriernas antal ökades med sex, samt att ammunition till denna materiel ställde sig afsevärdt dyrare än till den äldre, hvartill komme, att ett rationellt bedrifvande af de för artilleriet synnerligen viktiga skjutöfningarna med de nya pjäserna kräfde en afsevärdt större amrnunitionsförbrukning. Af dessa skäl ansåge arméförvaltningen en förhöjning af det för detta ändamål beräknade belopp med 36,000 kronor' vara ovillkorligen nödvändig, hvarigenom anslaget till ammunition för fältpjäser för år 1907 komme att utgå med 525,000 kronor.

Hvad åter anginge ammunition för fästnings- och positionspjäser, ansåge armé förvaltningen en förhöjning af härtill anvisade medel erforderlig, så länge anskaffning af ny materiel för fästnings- och positionsartilleriet komme att fortgå. Närmaste skälen härtill vore, att skjutöfningarna behöfde försiggå i ökad omfattning, att vid dessa öfningar dyrbar ammunition med brisanta sprängämnen allt mer och mer måste komma till användning, samt att till år 1907 en stor del moderna pjäser för fästningsartilleriet blifvit anskaffade, hvartill ammunitionen ställde sig betydligt dyrare än den till de äldre pjäserna. I anledning häraf ville arméförvaltningen, som ansåge den härför ökade kostnaden för år 1907 ingalunda komma att understiga 30,000 kronor, hemställa att 1906 års anslag till ammunition för fästnings- och positionspjäser,

74,000 kronor, måtte för år 1907 höjas till 104,000 kronor.

Tit. IT. Öfningar.

Hå under år 1907, i följd af artilleriets ombeväpning med den nya materielen, sex nya batterier komme att uppsättas och öfningar i betydligt större utsträckning än under föregående år följaktligen måste beräknas komma att äga rum, blefve äfven de kostnader, som skulle bestridas från denna undertitel, i afsevärd grad ökade. Denna ökninoberodde jämväl därpå, att öfningarna numera utfördes i olika slags ter- Bih. till Riksd. Prot. IDOG. 1 Sami. 1 Afä. 1 Saft. 6

42 Fjärde Imfvudtiteln.

rang utom de vanliga öfningsfälten, hvarvid ersättning för upplåtande af mark samt för den skada, som å densamma förorsakades, måste beräknas; ett förhållande, som ägde tillämpning icke allenast på artilleriet utan äfven på infanteriet, för hvilket fältskjutningar måste anordnas utom de vanliga skjutfälten.

På grund häraf hemställde arméförvaltningen, att de å denna undertitel för år 1906 beviljade anslagsbelopp, nämligen för artilleriet

135,000 kronor och för öfriga vapen 77,000 kronor, måtte för år 1907 höjas sålunda, att anslaget till artilleriets öfningar ökades med 30,000 kronor till 165,000 kronor och anslaget till öfningar för öfriga vapen med 20,000 kronor till 97,000 kronor.

Då någon förhöjning i öfrig! uti detta anslag icke blifvit föreslagen, skulle den ifrågasatta ökningen å de särskilda undertitlarna uppgå till sammanlagdt 163,000 kronor och anslaget för år 1907 komma att uppgå till 2,698,800 kronor.

Emot de af arméförvaltningen anförda skäl för höjningen af detta anslag har jag! i det stora hela ej funnit något att erinra. Slitningen å artillerimaterielen och eldhandvapnen ökas och i samband därmed kostnaderna för erforderliga reparationer. Med den nya fältkanonmaterielens införande och ökningen af antalet pjäser vid fästningsoch positionsartilleriet stegras åtgången af ammunition, kvarjämte utgifterna för artilleriets öfningar i allmänhet äfvensom för infanteriets skjutningar i terräng komma att stiga. Dessa förhållanden bestyrkas ock af räkenskaperna under det sista år, för hvilket de äro afskräde eller år 1904. Utgifterna öfverstego då det för året anslagna beloppet, men kunde genom anlitande af befintliga reservationer täckas. Dock synes mig den begärda ökningen å ofvan angifna titlar kunna i någon mån nedsättas, så att hela anslagsförhöjningen blefve begränsad till 150,000 kronor. Jag får sålunda, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad arméförvaltningen påyrkat, i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att öka detta anslag,

Fjärde lmfvudtiteln.

43 Arméns mathållning.

För bestämmande af det belopp, som för år 1907 erfordras till bestridande af utgifterna för arméns mathållning, bär jag ej funnit anledning frångå den under föregående år följda beräkningsgrunden, nämligen 52 öre för hvarje man och tjänstgöringsdag.

Af bilagda uträkning (bil. 75) framgår, att för ifrågavarande ändamål erfordras ett anslagsbelopp, som i helt krontal uppgår till 5,555,440 kronor. Då detta anslag är i gällande riksstat uppfördt med ett belopp af 5,605,445 kronor, får jag alltså hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att minska anslaget till arméns mathållning,

nu......................................................... kronor 5,605,445: •—•

med ............................................... »_50,005: —

till ...................................................... kronor 5,555,440: —

Furagering af arméns hästar.

I sitt förslag till ny härordning har chefen för generalstaben beräknat utgifterna för furagering af arméns hästar till 90 öre per häst och dag under tjänstgöring samt 72 öre per häst och dag i depå,

Samma beräkningsgrund har under de senare åren följts vid bestämmandet. af anslagets storlek och skulle, med tillämpning häraf jämväl under år 1907, enligt uppgjord beräkning (bil. 76) för Regeringen af arméns hästar under nämnda år erfordras ett belopp af i helt krontal 2,289,345 kronor.

Jag får alltså hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att öka detta anslag,

[14.]

Arméns mathållning.

[15.]

Furagering af arméns hästar.

44 Fjärde liufvudtiteln.

[16.]

Arméns munderingsutrus Ilning.

[17.]

Arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof.

Arméns munderingsutrustning.

Chefen för generalstaben beräknade i sitt förslag till ny bärordning kostnaderna för munderingsutrustningen för hvarje man till 33 öre om dagen samt för hvarje häst till 10 öre om dagen under användning och 5 öre om dagen under uppställning i depå. Denna beräkningsgrund blef af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen godkänd.

Med tillämpning af samma grund har jag låtit verkställa beräkning af det för år 1907 erforderliga anslaget till arméns munderingsutrustning (bil. 78), hvaraf inhämtas, att anslaget skulle uppgå till i jämnadt krontal 3,686,342 kronor.

Jag får fördenskull hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att minska förevarande anslag,

Arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof.

För bestridande af de utgifter, som äro. afsedda att gäldas med de under denna anslagstitel anvisade medel, har vid senaste årens statsregleringar upptagits 8 öre för hvarje man och tjänstgöringsdag.

Då anledning att härutinnan föreslå någon ändring icke förefunnits, har jag låtit, med iakttagande af samma grund, uppgöra eu beräkning (bil. 79) öfver enahanda utgifter för år 1907 och däraf inhämtat, att anslaget bör minskas till i jämnt krontal 853,290 kronor.

Jag får sålunda hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att minska detta anslag,

Fjärde lnifvudtiteln.

45 Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten.

De belopp, som Riksdagen för ifrågavarande ändamål de senare åren anvisat, hafva ntgått efter 10 öre om dagen för hvar och en af manskapet samt 1 öre om dagen för hvarje häst.

Med iakttagande af enahanda beräkningsgrund har jag låtit uppgöra en tablå (bil. 80), utvisande att för bestridande af de utgifter, som äro afsedda att gäldas från detta anslag, erfordras för år 1907 i helt krontal 1,091,655 kronor.

Jag får därför hemställa, det Eders KuDgl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att minska detta anslag,

nu.................................................. kronor 1,099,289: •—

med...................................................... )) 7,634: —

till ...................................................... kronor 1,091,655: —

Ersättning för rustning och rotering.

Beträffande detta anslag har statskontoret i sin omförmälda underdåniga skrifvelse den 12 december 1905 åberopat en beräkning (bil. 81) af de å anslaget för år 1907 erforderliga medel, grundad på de utaf vederbörande regementschefer lämnade uppgifter om antalet effektiva nummer den 1 januari sistnämnda år. Då statskontoret, efter verkställd granskning af samma beräkning, icke haft något att mot densamma erinra, har statskontoret hemställt, att ifrågavarande förslagsanslag måtte i 1907 års riksstat upptagas med ett belopp af 1,600,000 kronor.

Instämmande häri, får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att minska detta anslag,

nu....................................................... kronor 2,000,000: —

med........................................ » 400,000: —

till....................................................... kronor 1,600,000: —

[18.]

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten.

[19.]

Ersättning för rustning och rotering.

46 Fjärde hufvudtiteln.

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga ordinarie anslag-, som i riksstaten för innevarande år finnas å fjärde hufvudtiteln uppförda, har jag icke anledning att föreslå någon ändring. Den enligt Riksdagens skrifvelse den 19 maj 1904 väckta frågan om ändrade bestämmelser angående uttagning och tjänstgöring af icke vapenföre, i syfte att kostnaderna, bland annat, under ordinarie anslagen till de värnpliktiges aflöning, inskrifning och redovisning m. m. skulle kunna, i hvad de utgå för sådana värnpliktige, nedbringas, har varit föremål för behandling af en för ändamålet tillsatt kommitté, öfver hvars betänkande yttranden inhämtats från vederbörande myndigheter, men ärendet har ännu ej hunnit så utredas, att framställning i ämnet kan till innevarande års Riksdag göras.

Fjärde liufvudtitelns ordinarie anslag utgöra nu kronor 42,816,117: — Genom de af mig ifrågasatta tillökningarna och minskningarna af vissa anslag skulle summan

af de ordinarie anslagen minskas med............ » 4,275: —

och alltså komma att utgöra ........................... kronor 42,811,842: —

Fjiu-de hiifrudtiteln.

47 Extra

mm

Artilleribehof.

Nya eldhandvapen.

Till nästlidet års lagtima Riksdag gjordes meddelande därom, att Nya eidhandnagot extra anslag å 1906 års stat ej erfordrades för fortsatt anskaffning spenat eldhandvapen, och därvid redogjordes för den vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori befintliga behållningen i kontanta medel och förlag af materialier.

Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet har i sin förut omförmälda underdåniga skrifvelse den 25 oktober 1905 anmält, att ej heller för år 1907 anslag behöfver äskas för anskaffning af eldhandvapen. Genom planmässig ledning, ökad yrkesskicklighet hos arbetarna och förenklade arbetsmetoder både nämligen kostnaderna för ifrågavarande vapens tillverkning betydligt nedbringats under de pris, som lagts till grund för anslagets beräknande. Tillverkningen af eldhandvapnen för arméns behof hade visserligen något försenats därigenom, att sådan tillverkning ägt rum äfven för flottans, läroverkens och skytteföreningarnas räkning, men någon anledning att uppdrifva faktoriets årstillverkning hade dock ej synts honom föreligga.

Enligt den plan, som låg till grund för 1903 års Riksdags beslut rörande fortsatt anskaffning af eldhandvapnen, skulle 70,000 vapen tillverkas under åren 1904—-1906. Emellertid hade tillverkningen af de vapen, hvartill Riksdagen före år 1903 anvisat medel, blifvit försenad, så att fabrikationen af de vapen, som afsågos i 1903 års Riksdags beslut, ej kunde taga sin början i beräknad tid. Nu anmäler emellertid generalfälttygmästaren, att, med anlitande af redan befintliga tillgångar, dessa vapen kunna till 1907 års slut tillverkas, med undantag dock af

5.000 karbiner. Sammanlagda antalet 6,5 mm. eldhandvapen i arméns förråd vid sistnämnda tidpunkt skulle därigenom komma att uppehi till

200.000 gevär och 45,000 karbiner.

[20.]

Mobiliseringsammunition för eldhandvapen.

48 Fjärde hufvudtiteln.

I detta sammanhang torde böra erinras, att för de af 1900 års Riksdag och därefter beviljade medel skolat tillverkas sammanlagdt 140,000 vapen, samt att enligt den för 1900 års Riksdagframlagda anskaffningsplanen 20,000 vapen om året skulle för arméns räkning tillverkas vid faktoriet. Enligt generalfälttygmästarens omförmälda uppgift angående tillverkningen till 1907 års slut skulle under åren 1901 —1907 hafva tillverkats 135,000 vapen för armén eller i det närmaste 20,000 om året under dessa 7 år, ehuru faktoriet blifvit i så väsentlig grad anlitadt för tillverkning af andra vapen, hvilka dock kunna sägas komma försvaret till godo. Den af 1900 års Riksdag gillade anskaffningsplanen har sålunda, i stort sedt, blifvit förverkligad, om den än till följd af oförutsedda omständigheter vissa år icke kunnat följas.

Då, på sätt generalfälttygmästaren jämväl upplyser, en afsevärd besparing kunnat ske i de för ändamålet i fråga beräknade och beviljade anslagsbelopp, får jag i underdånighet hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t för Riksdagen anmäla, att något extra anslag å 1907 års stat för fortsatt anskaffning af eldhandvapen icke erfordras.

FJIobiliseringsammimition för eldhandvapen.

I den för 1905 års lagtima Riksdag framlagda statsverkspropositionen föreslog Eders Kungl. Maj:t Riksdagen att för fortsatt tillverkning af ammunition för eldhandvapen bevilja 10,813,000 kronor och däraf på extra stat för år 1906 anvisa 1,444,000 kronor. Syftet härmed var att inom en tidrymd af 7—8 år uppbringa tillgången på mobiliseringsammunition från beräknade 50,000,000 till 200,000,000 patroner med en årlig anskaffning af 20,000,000. Riksdagen, som icke biföll denna framställning i hela dess vidd, beslöt att för fortsatt tillverkning af ammunition för eldhandvapen bevilja 3,522,700 kronor och däraf på extra stat för år 1906 anvisa 880,675 kronor. Af hvad statsutskottet i detta ämne anförde framgår, att ifrågavarande medel voro afsedda för att under loppet af fyra år (1906—1909) anskaffa 50,000,000 patroner, så att tillgången på mobiliseringsammunition skulle komma att uppgå till 100,000,000 patroner.

Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet har uti omförmälda skrifvelse den 25 oktober 1905 ånyo framhållit nödvändigheten däraf, att ett mobiliseringsförråd af 200,000,000 patroner för 6,5 mm. eldhandvapen så fort ske kan anskaffas. Erfarenheten från

Fjärde hufradtiteln. 49

senaste tid hade nämligen visat, att i betraktande af vårt lands stora utsti äckning och de vidt skilda operationsområden, som under ett krig till följd däraf uppkomme, samt de transportsvårigheter, som vid mobilisering förefunnes, stora mängder ammunition måste finnas att disponera å olika orter inom landet. Äfven sedan de 12,500,000 patroner, hvilka föi de åt nästlidet års lagtima Riksdag anvisade medlen kunde anskaffas, funnes att tillgå, vore mobiliseringsförrådet så litet, att vid krigstillfälle verklig brist kunde befaras. Det vore därför af högsta vikt, att anskaffningen af de 50,000,000 patroner, till hvilka Riksdagen anvisat medel, ägde rum på kortare tid än fyra år.

Ammunitionsfabrikens tillverkningsförmåga med användande af normal aibetstid kunde beräknas till omkring- 29,000,000 patroner om året, under förutsättning dock att 7 å 8 miljoner patronhylsor inköptes från enskilda veikstäder. Af ifrågavarande ars tillverkning åtginge omkring-

9.000. 000 patroner för tillgodoseendet af truppförbandens behof af öfningsammunition, hvadan för mobiliseringsbehofvets fyllande kunde påräknas en årlig leverans från ammunition sfabriken af 20,000,000 patroner, men med anlitande af öfvertidsarbete samt genom inköp från enskilda verkstäder af 10,000,000 patronhylsor kunde tillverkningen ytterligare uppdrifvas, så att 35,000,000 patroner årligen levererades och mobiliseringsförrådet tillgodosåges med 26,000,000. Under denna förutsättning kunde kostnaderna för tillverkningen beräknas sålunda:

10.000. 000 patroner med inköpta hylsor.................. kronor 751,040: _

16.000. 000 » med hylsor, tillverkade vid

ammunitionsfabriken................................................ » 1,127,264: _

Summa kronor 1,878,304: —

Om detta belopp fråndroges det af Riksdagen beviljade men ännu icke anvisade anslaget till anskaffande åt mobiliseringsammunition för eldhandvapen eller 2,642,025 kronor, återstode 763,721 kronor, som enligt generalfälttygmästarens åsikt borde under år 1907 användas till inköp af färdiga patroner från utländska fabriker. Då priset å sådana patroner kunde beräknas till 9,5 öre stycket, skulle för dessa medel kunna inköpas omkring 8,000,000 patroner, och för hela återstoden af det beviljade anslaget skulle således under år 1907 kunna anskaffas tillsammans 34,000,000 patroner. Möjligt vore dock, att icke hela nyssnämnda antal af 8,000,000 patroner behöfde inköpas från utlandet, enär inhemska fabriker till år 1907 måhända kunde hafva vidtagit åtgärder Bill. till Bijcsd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 1 Käft. 1

50 Fjärde Imfvudtiteln.

[20.] för tillverkning af denna ammunition, något som ur flere synpunkter vore synnerligen önskvärdt.

Genom ordnande af ammunitionsanskaffningen under år 1907 på det af generalfälttygmästaren föreslagna sättet skulle vid utgången af nämnda år finnas ett mobiliseringsförråd af i det närmaste 100,000,000 patroner.

För fyllande af hela det beräknade mobiliseringsbehofvet återstode då att anskaffa ett lika stort antal patroner, hvilket utan svårighet kunde med anlitande af normal arbetstid tillverkas vid ammunitionsfabriken under loppet af fem år. Den i framställningen till 1905 års Riksdag föreslagna anskaffningstiden af sju år behöfde alltså icke öfverskridas, därest Riksdagen nu af den redan beviljade summan anvisade hela återstoden eller 2,642,025 kronor och därjämte beviljade 7,290,300 kronor att utgå under åren 1908—1912; och har generalfälttygmästaren anhållit, att förslag härom måtte till Riksdagen framställas.

I fråga om den uttalade farhågan, att ammunitionen skulle taga skada genom längre tids förvaring, har generalfälttygmästaren i sin förenämnda skrifvelse meddelat, att numera i öfver 10 års tid pågått förvaringsprof vid Åkers krutbruk, kvilka gifvit vid handen, att patroner, som under nämnda tid varit upplagda i vanlig, oeldad förrådslokal, icke undergått någon försämring. Då ett mobiliseringsförråd af

200,000,000 patroner kunde beräknas blifva omsatt under loppet af 20 år, kunde det med största sannolikhet antagas, att ammunitionen icke genom denna förvaring skulle taga någon skada.

Till generalfälttygmästarens ifrågavarande framställning har arméförvaltningen tillstyrkt bifall.

Mot den inom generalstaben uppgjorda, i propositionen till 1905 års lagtima Riksdag omförmälda beräkningen i fråga om behofvet af mobiliseringsammunition för svenska armén, enligt hvilken beräkning detta behof uppgår till i rundt tal 200,000,000 patroner, har jag icke någon erinran att göra, utan finner densamma väl grundad. Ej heller synas mig några invändningar kunna framställas mot det af generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet uttalade önskningsmålet, att tillgången på mobiliseringsammunition, som beräknats skola vid 1905 års slut utgöra 50,000,000 patroner, snarast möjligt uppbringas till omkring 100,000,000. Fastmer måste förverkligandet häraf anses vara en försvarsangelägenhet af synnerlig vikt.

Enligt Riksdagens i detta ämne fattade beslut kommer under år 1906 tillgången på mobiliseringsammunition att ökas med 12,500,000

Fjärde hufradtiteln. 51

patroner, och enligt det af generalfälttygmästaren framställda förslag, för hvilket jag nu redogjort, skulle under år 1907 denna tillgång ökas med jffterligare 34,000,000, hvaraf dock 8,000,000 skulle inköpas från utlandet. Det synes mig emellertid, som om sistnämnda åtgärd för fyllande af behofvet endast under särskildt tvingande omständigheter borde vidtagas. Det vore ock synnerligen önskvärd!, att tillverkningen af den ammunition, som finnes böra anskaffas under åren 1906 och 1907, kunde fördelas någorlunda likformigt på hvart och ett af dessa båda år. Tillgången på mobiliseringsammunition skulle därigenom redan under år 1906 kunna ökas i icke oväsentlig grad, och något öfvertidsarbete skulle under år 1907 icke behöfva komma ifråga vid ammunitionsfabriken.

Med hänsyn till nu berörda omständigheter synes mig för sistnämnda år böra äskas det af generalfälttygmästaren för samma år föreslagna anslagsbeloppet, 2,642,025 kronor, minskadt med kostnaden för inköp från utlandet af 8,000,000 patroner, eller 763,721 kronor. För återstoden, 1,878,304 kronor, om hvars anvisande framställning nu torde böra hos Riksdagen göras, skulle kunna anskaffas 26,000,000 patroner, hvaraf dock för åstadkommande af en jämn fördelning af ammunitionsfabrikens tillverkning 6,000,000 patroner böra anskaffas redan under år 1906, och den däremot svarande kostnaden, i rundt tal,

422,700 kronor alltså då få af anslaget utgå.

Om en framställning i detta syfte vunne Riksdagens bifall, skulle tillgången på mobiliseringsammunition, som för närvarande kan anslås till minst 52,000,000 patroner, komma att med 1906 års utgång utgöra minst 70,000,000 patroner och vid slutet af år 1907 minst 90,000,000. Af det vid 1905 års Riksdag beviljade anslaget skulle då till år 1908 återstå 763,721 kronor. Detta är visserligen icke tillräckligt för bedrifvande af den fortsatta tillverkningen af mobiliseringsammunition under sistnämnda år, då likasom allt framgent under hvarje år, intill dess det beräknade behofvet blir fylldt, 20,000,000 patroner böra anskaffas, men det torde dock icke vara behöflig!, att framställning om ytterligare medel för detta ändamål nu hos Riksdagen gör ds.

Jag får alltså hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att af det utaf Riksdagen för fortsatt tillverkning af ammunition för eldhandvapen redan beviljade anslag,

3,522,700 kronor, å extra stat för år 1907 anvisa 1,878,300 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj.t att af omhänderhafvande medel under innevarande år förskjuta 422,700 kronor, att af nämnda anslag ersättas.

[20.j

Fjärde imf ml titeln.

[21.]

Förlag af materialier vid

ammunitionsfabriken.

KO

o

Förlag af materialier vid ainmunitionsfabriken.

Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet har vidare anhållit, att medel måtte af Riksdagen äskas för anskaffning af erforderligt förlag af materialier vid ainmunitionsfabriken, på det att tillverkningen därstädes måtte vid mobilisering kunna uppdrifvas till den högsta möjliga. Erfarenheten hade visat, att de för tillverkningen vid statens fabriker viktigaste materialierna ej kunde till erforderlig mängd inom rimlig tid anskaffas, då behofvet det kräfde, utan måste på förhand vara upplagda i fabriksförråden. För tillgodoseendet af detta behof vid gevärsfaktoriet hade Riksdagen redan anvisat medel, och för anskaffandet af dylikt materialförlag vid Åkers krutbruk, bestående af bomullskrut och möjligen äfven bomull, kräfdes icke större kostnader, än att de kunde utan särskildt anslag bestridas.

Annorlunda förhölle det sig med ammunitionsfabrikens behof af materialier för dess många olikartade tillverkningar. Visserligen funnes under början af året, då det vanliga, för hela årstillverkningen afsedda materialförlaget blifvit anskaffadt, så stor tillgång på råämnen, att en forcerad tillverkning kunde uppehållas under den tid, som erfordrades för anskaffning af de för fortsatt tillverkning behöfliga materialierna, men längre fram på året vore förlaget i afsevärd grad minskadt och till inköp af nytt förlag saknades då nödiga medel. Det vore därför nödvändigt att vid ainmunitionsfabriken upplägga erforderliga råämnen och halffärdiga fabrikat för tillverkning af skarpa patroner och rör. Önskvärdt hade varit, att förlaget motsvarat behofvet för ett helt års tillverkning, men det kunde dock för närvarande begränsas till hvad som erfordrades för fabrikationen under ett hälft år. Enligt uppgift från styresmannen för ammunitionsfabriken uppginge kostnaderna för en dylik materialanskaffning till, i rundt tal, 600,000 kronor, hvilken summa generalfälttygmästaren därför ansåge. böra af Riksdagen äskas.

Då förlaget komme att tagas i anspråk för den årliga tillverkningen och i mån af förbrukning ersättas med nya materialier, ägde en ständig omsättning rum, hvilken förhindrade materiali er nas försämring genom magasineringen.

Till ifrågavarande framställning har arméförvaltningen å artilleridepartementet tillstyrkt bifall.

Fjärde hufvudtiteln.

53 Vid behandlingen af frågan om anskaffning af mobiliseringsammu- [21.] nition för eldhandvapen har jag redan varit i tillfälle att framhålla den synnerliga vikten däraf, att erforderligt förråd af sådan ammunition finnes. Om jag därvid, af särskilda skäl, ansåg mig böra och kunna hemställa om en inskränkning i generalfälttygmästarens förslag i nämnda hänseende, skedde det med tanke på den ökade ammunitionstillverkning, som genom bifall till hans nu förevarande framställning skulle i händelse af mobilisering kunna åstadkommas. Hvilka stora olägenheter brist på materialier vid ammunitionsfabriken under ett krig skulle kunna medföra för landets försvar torde ligga i öppen dag. Jag kan därför ej annat än på det lifligaste instämma i generalfälttygmästarens ifrågavarande förslag, som synes mig vara mycket ändamålsenligt. Helt visst vore det i hög grad önskvärdt att kunna upplägga ett större materialförråd än det af generalfälttygmästaren nu ifrågasatta, men med hänsyn till nödvändigheten att, där så utan alltför stora olägenheter kan ske, begränsa statsutgifterna, torde man för närvarande böra stanna vid hans nu framställda begäran.

Jag får följaktligen hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för anskaffande af förlag af materialier vid ammunitionsfabriken å extra stat för år 1907 anvisa

600,000 kronor.

Uy fäStartMerimateriel.

Riksdagen anvisade år 1905 återstoden af det för anskaffning af ny [22.] fältartillerimateriel förut beslutade anslag å 12,000,000 kronor samt bevil- Ny fäitartiijade dessutom utöfver denna återstod, som uppgick till 2,000,000 kro- lenmatenelnor, för samma ändamål ytterligare 2,280,000 kronor, af hvilket belopp Riksdagen på extra stat för år 1906 anvisade 100,000 kronor. I statsverkspropositionen hade för denna anskaffning äskats ett nytt anslag å 3,000,000 kronor, hvilket dock nedsattes med 720,000 kronor, motsvarande kostnaden för uppsättandet af 6 depåbatterier.

I sin förenämnda skrifvelse den 25 oktober 1905 upptager generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet åter detta anslagskraf.

Till stöd härför anför lian hufvudsakligen följande:

54 Fjärde hufvudtiteln.

Depåbatteriernas uppgift vore att vid mobilisering användas för utbildning af ersättningsmanskap samt att fylla under kriget uppkomna förluster af materiel, hvartill komme deras icke mindre nödvändighet under fred, då de erfordrades för utbildningen såväl af det stora antalet värnpliktiga som äfven af underbefäl och officersvolontärer. Det till fältbatterierna hörande antalet kanoner vore nämligen ej tillräckligt för ifrågavarande utbildning, synnerligast som delar af denna materiel understundom måste aflämnas till tygverkstäderna för undergående af reparation. Generalfälttygmästaren ansåge därför uppsättandet af tre depåbatterier för hvarje fältartilleriregemente vara så nödvändigt, att, därest medel ej nu beviljades till fullständig organisation af det tredje depåbatteriet vid fältartilleriregementena, kanonerna till dessa batterier likväl borde anskaffas, äfven om öfrig materiel för depåbatterierna i följd däraf icke kunde erhållas till det omfång eljest varit afsedt.

I sammanhang härmed framhåller generalfälttygmästaren betydelsen däraf, att ammunitionsutrustningen för hvarje pjäs vid det nya fältkanon artilleriet komme att uppgå till minst 600 skott, hvilken uppfattning, enligt 1905 års lagtima Riksdags beslut beträffande förevarande anslag, äfven har delats af Riksdagen.

På grund af hvad han sålunda anfört, hemställer generalfälttygmästaren, att framställning måtte hos Riksdagen göras dels om beviljande af ytterligare 720,000 kronor till anskaffning af fältartillerimateriel dels om anvisande af såväl detta belopp som återstoden af det vid 1905 års lagtima Riksdag för enahanda ändamål beviljade beloppet eller 2,180,000 kronor, således sammanlagt 2,900,000 kronor, att utgå under år 1907.

Riksdagen liar, såsom redan nämnts, år 1905 ökat det ursprungligen för anskaffning af ny fältartillerimateriel beviljade anslaget å 12,000,000 kronor med 2,280,000 kronor i syfte dels att öka mobiliseringsammunitionen från 400 till 600 skott per kanon dels att tillgodose behofvet af materiel för 14 depåbatterier, under det att Eders Ivungl. Maj:t äskat medel för inköp af materiel till 20 dylika batterier.

Det synes mig, såsom generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet föreslagit, i Idig grad önskvärdt, att organisationen af fältkanonartilleriet varder fullständigad med ett tredje depåbatteri för hvart och ett af de sex fältartilleriregementena, och att sålunda — hvilket torde vara en i organisativt afseende ändamålsenlig och riktig anordning — ett depåbatteri må kunna uppsättas för hvarje fältkanondivision.

Fjärde hufvndtiteln, 55

Statsfinansiella hänsyn nödga mig emellertid att i generalfälttygmästarens hemställan föreslå den ändring, att det belopp, som af honom ansetts för år 1907 erforderligt för fältkanonorganisationens fulla genomförande, 2,900,000 kronor, lika fördelas på två anslagsår, således med 1,450,000 kronor för hvartdera af åren 1907 och 1908. Vid bifall härtill skulle visserligen1 med beviljandet af ytterligare 720,000 kronor kunna anstå till 1907 års Riksdag, men ett "beslut af Riksdagen redan innevarande år i denna fråga skulle medföra så stora fördelar vid materielens anskaffning, att jag anser förslag härom böra nu göras. Föreligger full visshet därom, att beloppet under år 1908 blifver tillgängligt, kunna nämligen leveranserna ordnas mera planmässigt och billigare pris sannolikt erhållas.

Jag får alltså hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för anskaffning af ny f'ältar tiller materiel utöfver förut beviljadt, ej anvisadt belopp, 2,180,000 kronor, bevilja 720,000 kronor samt att af den sammanlagda summan, 2,900,000 kronor, å extra stat för år 1907 anvisa hälften eller 1,450,000 kronor.

Positionsariillerimateriel.

Under de senaste tre åren har Riksdagen på Eders Kungl. Maj:ts framställning beviljat anslag till inköp af ammunition och utredning för positionsartilleriets 12 cm. kanoner. Sista tredjedelen. 136,500 kronor, af den för ammunitionen beräknade kostnaden äfvensom 30,000 kronor till utredning för de med dessa pjäser uppsatta batterierna anvisades år 1905.

Beträffande den materiel, som borde anskaffas för positionsartilleriet, yttrades i det af chefen för generalstaben år 1900 utarbetade förslaget till ny härordning (sid. 57):

»De pjäser, som böra ingå i positionsartilleriet, synas böra vara 12 om. kanoner och 12 cm. haubitser, hvartill komma kulsprutor. De båda första pjässlagen förena rörlighet och verkan på ändamålsenligt vis, och kulsprutorna äro numera af stor betydelse vid försvaret af alla förberedda försvarsställningar. På fältfot synes positionsartilleriet böra vara ordnadt uti sex divisioner, hvarje sådan bestående af: två 12 cm. kanonbatterier å 4 kanoner, ett 12 cm. haubitsbatteri å 4 haubitser och ett kulsprutebatteri å 6 kulsprutor. På fredsfot bör det utgöras af 6 batterier, hvilka vid krigstillfälle utsvälla till lika många divisioner.»

[22.]

[23.]

Positions-

artilleri-

materiel.

56 Fjärde hufvudtiteln.

[23.] I 1901 års proposition angående ny liärordning berördes icke posi-

tionsartilleriets materielfråga i annan mån, än att det anmärktes (nämnda proposition sid. 76), att då uti det inom generalstaben utarbetade härordningsförslaget talades om 12 cm. haubitser, borde det rätteligen vara 15 cm. haubitser.

Frågan om anskaffandet af tidsenlig och fullt ändamålsenlig materiel för positionsartilleriet har ännu icke varit föremål för Eders Kungl. Maj:ts och Riksdagens pröfning, utom beträffande ett batteri kulsprutor. Denna fråga är emellertid af den betydelse, att den icke längre kan eller bör undanskjutas. Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet har ock i sin förutnämnda skrifvelse den 25 oktober 1905 med styrka framhållit, att densamma nu bör, åtminstone delvis, bringas till lösning. Hans framställning härom innehåller i hufvudsak följande.

Enligt 1901 års härordning beräknades, att Positionsartilleriregementet vid mobilisering skulle uppsätta 72 gröfre pjäser — 48 kanoner och 24 haubitser — samt 36 kulsprutor, och att dessa på fältfot skulle vara fördelade på divisioner, sammansatta af såväl kanon- som haubitsoch kulsprutebatterier. Det vore dock icke lämpligt att i en division sammanföra så skiljaktiga vapen som kanoner, haubitser och kulsprutor, utan syntes det vara ändamålsenligare, att fältdivisionerna så sammansattes, "att hvarje division komme att innehålla antingen kanonbatterier eller haubitsbatterier, hvaremot någon särskild division för kulsprutorna ej vore erforderlig, då desamma borde vara disponibla att vid behof ställas till truppbefälhafvarnas förfogande. Hvarje division af kanoner eller haubitser syntes sålunda böra vid mobilisering uppsätta 3 tältbatterier och 1 depåbatteri, hvart och ett om 4 pjäser.

Den enda materiel, som för närvarande funnes för Positionsartilleriregementet, utgjordes af 36 st. 12 cm. kanoner m/85 samt 6 kulsprutor, hvilka senare inköpts för medel, som beviljats åt 1903 års Riksdag. De befintliga kanonerna måste dock anses såsom mindre lämpliga, enär de, ehuru besittande goda skjutegenskaper, för användning i strid kräfde ganska omfattande anordningar såsom pjäsens förflyttande från marschtill stridstapplager, anordnande åt mycket solida bäddningar m. m., hvarjämte de icke vore snabbskjutande. De vore mera användbara såsom bestyckning i förut beredda, befästa ställningar än för ett positionsartilleri, hvilket vore afsedt att åtfölja fälthären, och af hvilket man kräfde större eldberedskap. Det hade också alltid ansetts, att 12 cm. kanonerna endast tillsvidare, intilldess andra modernare kanoner hunne anskaffas, skulle utgöra beväpning för positionsartilleriets kauonbatterier.

Fjärde imfvudtiteln. 57

Från början hade man för öfningarna vid Positionsartilleriregementet endast haft dessa kanoner att tillgå, men då det varit i hög grad önskvärdt att för detta ändamål kunna disponera en positionspjäs af modernare slag, hade med Eders Kung]. Maj:ts medgifvande 8 för den rörliga bestyckningen vid Boden afsedda, från firman Fried. Krapp inköpta 15 cm. fästningshaubitser i hjullavett m/02 varit utlånade till Positionsartilleriregementet. Dessa pjäser hade, såsom generalfälttygmästaren redan i sin underdåniga skrifvelse den 14 oktober 1904, angående extra anslagsmedel för innevarande år, framhållit, visat sig vid verkställda såväl marsch- som skjutprof vara synnerligen lämpliga, i det att de ägde såväl betydande skjutkraft, som ock — oaktadt den stora projektil vikten af 41 kilogram — så stor rörlighet, att de utan svårighet kunde förflyttas i olika terräng och i följd häraf vore användbara äfven såsom positionspjäser vid den rörliga fälthären. Då denna haubits äfven under 1905 års öfningar vid positionsartilleriet pröfvats, och omdömena om densamma utfallit synnerligen gynnsamt, syntes numera icke längre någon tvekan behöfva råda beträffande den för vårt positionsartilleri lämpligaste kastpjästypen, utan borde såsom sådan fastställas samma haubits som för befästningarna vid Boden. I Tyskland, Ryssland, England, Frankrike, Österrike och Italien hade för fälthärarnas tunga artilleri antagits kastpjästyper af ungefär samma kaliber som den nu ifrågavarande, och särskild! vore den i Tyskland använda mycket lik den, som nu föresloges till antagande härstädes.

Vid anskaffningen af ny materiel för positionsartilleriet borde haubitser och kulsprutor sättas i första rummet. Fråga hade uppstått rörande den proportion, i hvilken haubitser och kanoner borde ingå i Positionsartilleriregementets beväpning, och en af Eders Kungl. Maj:t för utredning häraf tillsatt kommitté hade föreslagit, att haubitser skulle användas till större antal än i 1901 års härordning varit förutsatt, samt att i första hand borde anskaffas 36 sådana pjäser. Generalfälttygmästaren delade i allo denna uppfattning. Dessa haubitser borde så fördelas, att därmed uppsattes två divisioner, o hvardera bestående af 3 fält- och 1 depåbatteri om 4 haubitser. Återstående 4 haubitser, borde dels utgöra reserv vid krigstillfälle dels ock under fred användas vid skjutskolor äfvensom vid bruk och verkstäder för profskjutningar af ammunition in. m., på det att icke regementets materiel skulle för sådana ändamål behöfva tagas i anspråk till förfång för öfningarna.

Enligt nya härordningen skulle, såsom nämndt, 6 kulspr utebatteri er uppsättas, hvart och ett med 6 kulsprutor. Härför felades ännu 30 Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 8

[23.]

58 Fjärde hufvudtiteln.

kulsprutor, hvilka samtliga nu borde anskaffas, en åtgärd, hvilken så mycket hellre ifrågasattes, som dessa vapen vore jämförelsevis billiga.

Beträffande kostnaden för anskaffningen af nu ifrågavarande materiel har generalfälttygmästaren låtit uppgöra en beräkning, som torde få statsrådsprotokollet bifogas (bil. 84). Däraf framgår, att kostnaden för materiel till en haubitsdivision, bestående af stab, 3 fält- och 1 depåbatteri samt 1 ammunitionskolonn jämte utredning och ammunition, belöper sig till

1.550.000 kronor samt kostnaden för ett kulsprutebatteri om 6 pjäser jämte utredning och ammunition till 50,000 kronor. Sammanlagda kostnaden för 36 haubitser och 30 ludsprutor skulle uppgå till

3.485.000 kronor. Af detta belopp borde, enligt generalfälttygmästare^ mening, äskas 1,932,000 kronor att utgå under år 1907 för anskaffande af 16 haubitser jämte ammunitionskolonn, utredning och ammunition för 1 division, 4 haubitser, afsedda för skjutskolor, profskjutningar in. in., samt 30 kulsprutor med ammunition och utredning.

Till denna framställning har arméförvaltningen å artilleridepartementet tillstyrkt nådigt bifall.

Såsom torde framgå af det föregående, afsågs vid framläggandet af 1901 års förslag till ny härordning, att positionsartilleriets beväpning skulle utgöras af 12 cm. kanoner, 15 cm. haubitser och kulsprutor, hvarvid i fråga om antalet gröfre pjäser, kanonerna skulle utgöra två tredjedelar och haubitserna allenast en tredjedel. Två kanonbatterier, ett haubitsbatteri och ett kulsprutebatteri beräknades ingå uti en och samma division.

Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet föreslår nu en annan organisation, gående ut därpå: att kanoner (flackbanepjäser) och haubitser (kastpjäser) icke böra sammanföras divisionsvis, utan hvar för sig ordnas i särskilda divisioner; att proportionen mellan kanoner och haubitser ändras så, att haubitserna komma att ingå till dubbla antalet mot kanonerna; samt att kulsprutorna ordnas för sig i batterier.

Vid slutligt genomförd organisation borde positionsartilleriet — enligt en af generalfälttygmästaren uti särskild skrifvelse den 23 oktober 1905 framlagd och närmare utvecklad plan — kunna uppsätta regementsstab, 3 divisionsstaber, 6 liaubitsbatterier å 4 pjäser, 3 kanonbatterier likaledes å 4 pjäser, 6 kulsprutebatterier å 6 pjäser, 3 ammunit.ionskolonner samt depåbatterier (ett batteri för hvarje division). Antalet tyngre pjäser skulle alltså blifva mindre än det enligt förslaget till den nya härordningen beräknade. Denna framställning stöder generalfälttygmästaren på en utredning, som enligt nådigt uppdrag af

Fjärde hufvudtiteln. 59

den 5 december 1901 utförts af en kommitté, bestående af dåvarande chefen för generalstaben, chefen för Svea artilleriregemente, chefen för Boden-Karlsborgs artilleriregemente och fälttygmästaren. Kommittén afgaf sitt yttrande den 3 februari 1902. Till den sålunda ändrade organisationsplanen har chefen för generalstaben i särskild skrifvelse af den 23 november 1905 uttalat sin anslutning.

Hvad först angår de slag af pjäser, som skulle ingå i positionsartilleriets beväpning, nämligen haubitser, kanoner och kulsprutor, får jagerinra därom, att de senare eller kulsprutorna icke nödvändigtvis höra tillsammans med positionsartilleriet, enär kulsprutevapnet icke har något annat gemensamt med artilleriet i allmänhet och följaktligen ej heller med fälthärens tunga artilleri eller positionsartilleriet, än att kulsprutan har stor betydelse vid försvaret af förberedda ställningar. För närvarande finnes emellertid icke någon annan möjlighet för uppsättandet af kulsprutebatterier än inom ramen för positionsartilleriets organisation. Då emellertid kulsprutebatterierna böra kunna användas, hvarhelst det ändamålsenligen kan ske, såsom för samverkan med infanteriet eller med annat truppslag, böra de ordnas fristående och sålunda icke ingå uti positionsartilleriets haubits- eller kanondivisioner.

Vårt positionsartilleri har för närvarande icke några egna haubitser. Det har dock beredts det under uppsättning varande Positionsartilleriregementet tillfälle till utbildning med sådana pjäser, i det att de haubitser, som blifvit inköpta för Bodens rörliga bestyckning (»15 cm. fästningshaubits med hjullavett m/02»), blifvit ställda till regementets förfogande. Frågan är nu, huruvida denna kaliber äfven bör väljas förde haubitser, som böra ingå uti positionsartilleriet. Med den gröfre kalibern följer ökad projektil vik t, och den tyngre projektilen bereder svårigheter i fråga om ammunitionsersättningen. Men å andra sidan bör ett vapen kunna motsvara det med detsamma afsedda ändamålet, och på positionsartilleriets haubits måste man ställa den fordran, att den kan med sina mingranater krossa hvarje i fältkriget förekommande befästningsanordning samt med framgång verka mot de starka provisoriska förskansningar, som eu landstigen eller i landet inbrytande fiende icke lärer underlåta att uppföra till skydd för sin operationsbas eller till tryggande af besatta viktiga punkter. Denna fordran torde icke nöjaktigt kunna tillgodoses med pjäser af mindre kaliber än 15 om.

I fråga om de fästningshaubits er, som skola ingå uti Bodens rörliga bestyckning, men som varit utlämnade till bruk vid Positionsartilleriregementet, har .generalfälttygmästaren, såsom förut anförts, anmält, att dessa pjäser, hvilka år 1904 undergått pröfning vid såväl marsch- som

[23.]

60 Fjärde iiufvxidtiteln.

[23.] skjutöfningar, därvid visat sig fullt användbara såsom positionspjäser vid den rörliga fälthären. Erfarenheten från 1904 års öfningar har äfven styrkts under de öfningar med ifrågavarande haubits, som ägt rum år 1905. Generalfälttygmästaren yttrar härom i sin berörda skrifvelse den 23 oktober 1905, att omdömena om 15 cm. fästningshaubitsen såsom positionskastpjäs utfalla förmånligare, i samma män som ökad erfarenhet vinnes om dess kraftiga eldverkan i förening med förhållandevis stor rörlighet. I betraktande häraf synes numera ingen tvekan längre behöfva råda beträffande den för vårt positionsartilleri lämpliga kastpjästypen, hvarför nu såsom beväpning för positionsartilleriets haubitsbatterier torde böra fastställas samma haubits, som fastställts för den rörliga bestyckningen vid Boden.

På grund af ofvan anförda skäl och då det dessutom måste betraktas såsom en afsevärd fördel att hafva enhetlig haubitsbeväpning vid Bodens rörliga bestyckning och vid positionsartilleriet, får jag såsom min mening uttala, att detta artilleris förseende med 15 cm. haubitser af nu angifven typ bör anses såsom en god och ändamålsenlig lösning af nu föreliggande spörsmål.

Såsom generalfälttygmästaren framhållit, kan den kanon, hvaröfver positionsartilleriet för närvarande förfogar, nämligen 12 cm. kanonen m/85, icke betraktas såsom en tidsenlig pjäs för ett positionsartilleri, som skall vara i stånd att åtfölja och på ett verksamt sätt i tid understödja fälthären i kampen om befästningar. Ifrågavarande kanon har nämligen sin användning hufvudsakligast i förberedda ställningar, men den lämpar sig icke i samma man för ett offensivt uppträdande. För detta ändamål anses en 10,5 cm. kanon med tillräcklig rörlighet och eldhastighet vara ändamålsenligast. Frågan om positionsartilleriets förseende med ny och bättre kanonmateriel kommer dock i andra rummet. Här må emellertid tilläggas, att kostnaden för den kanonmateriel, som skulle i framtiden vara erforderlig för Positionsartilleriregementet, nämligen för 1 divisionsstab, 3 kanonbatterier, 1 depåbatteri, 1 ammunitionskolonn, 4 pjäser för profskjutningar och skjutskolor m. m., beräknats till 1,306,000 kronor.

Hvad angår den föreslagna proportionen mellan haubitser och kanoner vid positionsartilleriets beväpning, synes mig, i öfverensstämmelse med hvad generalfälttygmästaren samt chefen för generalstaben föreslagit, antalet haubitser böra vara dubbelt så stort som antalet kanoner, och öfvertygande skäl hafva enligt min uppfattning blifvit anförda härför.

Förutom önskvärdheten af att i försvarets intresse och till dess stärkande icke längre uppskjuta anskaffningen af haubitsmateriel för Positionsartilleriregementet, talar härför särskild! den omständigheten,

61 Fjärde hufvudtiteln.

att de till nämnda regemente utlämnade 15 cm. haubitser, som tillhöra den rörliga bestyckningen i Boden, inom kort måste användas för sitt ursprungliga ändamål. Genom nådigt beslut den 22 december 1905 skall nämligen en del af Boden—Karlsborgs artilleriregemente, två kompanier jämte bataljonsstab, förläggas till Boden, och denna trupp bör, så snart sig göra låter, få förfoga öfver den materiel, som är för densamma afsedd.

Kostnaden för den liaubitsmateriel och den kulsprutemateriel, för hvars anskaffning enligt generalfälttygmästarens förslag nu skulle äskas medel, är beräknad till 3,485,000 kronor, däraf 3,235,000 för haubitserna och 250,000 för kulsprutorna. Kallbit smaterielen, i hvilken äfven ingår erforderlig ammunitionsutrustning, skulle utgöras, förutom af materiel för regementsstab och två divisionsstaber, af 36 haubitser och 2 ammunition skolonner. Kulsprutematerielen skulle omfatta 30 kulsprutor jämte ammunitionsutredning.

Af det erforderliga anslagsbeloppet, 3,485,000 kronor, skulle enligt generalfälttygmästarens framställning 1,932,000 kronor äskas för år 1907. Mig synes dock, att förstnämnda belopp skulle kunna lämpligen fördelas på tre år med 1,250,000 kronor under år 1907. För denna senare anslagssumma skulle kunna anskaffas materiel för 1 divisionsstab, 3 haubitsbatterier med i det närmaste fullständig ammunitionsutrustning och 1 ammunitionskolonn. Åtgärden att fördela ifrågavarande materielanskaffning på åren 1907, 1908 och 1909 — för hvilken åtgärd äfven skyldig hänsyn till statens finanser tala — står i öfverensstämmelse med den planlagda utvecklingen af Positionsartilleriregementets personalökning äfvensom med det mobiliseringsresultat, man velat uppnå till början af år 1910.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till anskaffning af materiel för positionsartilleriet bevilja 3,485,000 kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisa 1,250,000 kronor.

62 Fjärde hufvutltitelii.

Artilleri- och fortiflkationsbehof.

Karlsborgs fästning.

[24.] I enlighet med Eders Kung-!. Maj:ts proposition till nästlidet års

Karisborgs lagtima Riksdag beviljade Riksdagen till fortsättande af arbetena å fästning. Karlsborgs fästning 500,000 kronor samt anvisade däraf 150,000 kronor å extra stat för år 1906. Uti en af arméförvaltningen å artilleri- och fortifikationsdepartementen i skrifvelse den 20 november nästlidet år tillstyrkt framställning hafva chefen för fortifikationen samt generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet hemställt, att af den ännu ej anvisade delen af den beviljade summan hälften eller 175,000 kronor måtte af Riksdagen äskas för år 1907.

Då det ur åtskilliga synpunkter synts mig önskvärdt, att befästningsarbetena vid Karlsborg icke lomme att alltför långt draga ut på tiden, anmodade jag i ämbetsskrifvelse den 28 november 1905 chefen för fortifikationen samt generalfälttygmästaren att till mig inkomma dels med uppgift å de arbeten och anskaffningar in. m., för hvilka kostnaderna vore afsedda att bestridas med ofvannämnda, för år 1907 äskade anslagsmedel, dels med yttrande, huruvida befästningarna med de af 1905 års Riksdag beviljade medlen genom vidtagande af inskränkningar i befästningsplanen skulle kunna bringas till afslutning under år 1908.

I skrifvelse den 27 december 1905 hafva de afgifvit gemensamt svar och därvid till en början erinrat, hurusom de i underdånig skrifvelse den 20 december 1904 beräknat de återstående kostnaderna för fullbordandet af Karlsborgs fästning till 1,050,000 kronor eller 550,000 kronor mera, än som upptagits af 1897 års befästningskommitté, samt redogjort för, huru dessa kostnader skulle fördelas på olika år.

Därefter taga de under öfvervägande, huruvida, genom vidtagande af inskränkningar i planen, befästningarna å Karlsborg skulle kunna bringas till afslutning under år 1908 med allenast de medel, 500,000 kronor, som Riksdagen beviljat år 1905, hvarvid de framhålla, att detta naturligtvis kunde ske därigenom, att en del nu till utförande föreslagna arbeten uteslötes eller uppskötes till fästningens krigsrustning. Sedan de redogjort för de förändringar i arbetsplanen, hvilka för ändamålet skulle kunna äga rum, anföra de, att de egentliga befästningsarbetena kunna afslutas med år 1907 och erforderliga anordningar för eldens

Fjärde hufvudtiteln. 63

ledning år 1908, men att utöfver de af 1905 års Riksdag beviljade 500,000 kronor erfordras ett belopp af 140,000 kronor för komplettering af fästningens ammunitionsförråd.

Ehuru det sålunda skulle, utöfver hvad Riksdagen beviljat år 1905, kräfvas ytterligare 140,000 kronor för Karlsborgs fästning, får jag, inför utsikten att arbetet å ifrågavarande fästning därigenom komme att bringas till afslutning, ansluta mig till det af chefen för fortifikationen och generalfälttygmästaren framlagda reducerade förslaget. Såsom redan delvis antydts, afser detta förslag: att för år 1907 skulle anvisas

175,000 kronor att utgå till återstående befästningsarbeten, till enligt nådigt bref den 22 juli 1904 beslutadt inköp af mark och till anordningar för eldens ledning; att för år 1908 skulle anvisas likaledes 175,000 kronor till artillerikostnader och till återstående anordningar för eldens ledning; samt att för år 1909 skulle äskas 140,000 kronor till artillerikostnad (komplettering af ammunitionsförrådet).

I det anslag, som skulle anvisas för år 1907 eller 175,000 kronor är inräknad ersättning till vederbörande fortifikationskassör med 1,500 kronor, till 3 posthafvande underofficerare med 50 öre per man och dag, samt ersättning till kontorsvakt, expenskostnader m. m. Intill år 1906 har af fästningsbyggnadsmedlen utbetalats särskilda arfvoden till fortifikationsbefälhafvaren med 1,500 kronor, till arbetschefen med 600 kronor och till en posthafvande officer med 1 krona om dagen eller 365 kronor. Denna ersättning till arbetsledningen har utgått enligt nådigt bref den 3 december 1875, hvarigenom Eders Kungl. Maj:t medgifva, att tillsvidare finge af extra anslagen till fästningsbyggnaderna utgå särskilda arfvoden till fortifikationsbefälhafvare, arbetschef, posthafvande officerare och underofficerare. Dylika arfvoden hade utgått redan före år 1875 jämväl till fortifikationskassörer och hafva sedermera alltjämt utbetalts för arbetena vid Karlsborgs fästning.

Eders Kungl. Maj:t har emellertid, på grund af den jämförelsevis ringa omfattningen af de befästningsarbeten, som numera skola utföras vid Karlsborg, och med fäst afseende å den nyligen företagna löneregleringen för officerare, genom beslut den 8 december 1905 förklarat, att för år 1906 ifrågasatta extra arfvoden till fortikationsbefälhafvaren å Karlsborg, arbetschefen och en posthafvande officer icke må utgå, hvaremot Eders Kungl. Maj:t genom samma beslut medgifvit, att särskild ersättning finge för nämnda år utbetalas till fortifikationskassören och förrådsförvaltaren därstädes med 1,500 kronor, till 3 underofficerare a 50 öre per man och dag samt till en kontorsvakt med 243 kronor 33 öre. Fortifikationskassörerna hafva icke fått sina aflöningsförhållanden

[24.]

64 Fjärde liufvudtiteln.

[24.] reglerade efter år 1875, vid h vilket förhållande det torde få anses obilligt att nu indraga denna förmån, som under flere år utgått, och det synes mig icke heller lämpligt att nu ifrågasätta indragning af den särskilda ersättning, som varit tillerkänd de posthafvande underofficerarna. Med ifrågavarande arbetens nära förestående afsilning upphöra gifvetvis dessa utgifter.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att af den för fortsättande af arbetena ä Karlsborgs fästning beviljade summan, 500,000 kronor, å extra stat för år 1907 anvisa 175,000 kronor.

Befästningarna vid Tingställe.

[25.]

Befästningarna vid Tingstäde.

Enligt det vid Eders Kungl. Maj:ts proposition till 1905 års lagtima Riksdag fogade statsrådsprotokollet för den 14 januari samma år äro kostnaderna för befästningarna vid Tingstäde numera beräknade till 1,000,000 kronor, hvaraf 250,000 kronor af Riksdagen anvisats före den år 1906 ingångna tredje eller sista perioden af den beräknade tiden för dessa arbetens utförande. På Eders Kungl. Maj:ts förslag beviljade Riksdagen återstående 750,000 kronor och anvisade däraf för år 1906 en tredjedel eller 250,000 kronor. För fullbordandet af ifrågavarande befästningar skulle således återstå att anvisa 500,000 kronor.

Arméförvaltningen å artilleri- och fortifikationsdepartementen har med tillstyrkan af nådigt bifall öfverlämnat en af chefen för fortifikationen samt general fälttyg gm ästar en och inspektören för artilleriet gjord framställning om anvisande af ytterligare en tredjedel utaf det för ifrågavarande ändamål beviljade anslaget.

Med erinran att några särskilda arfvoden till fortifikationsbefälhafvaren eller annan fortifikationen tillhörande personal, tjänstgörande vid denna fästningsbyggnad, ej blifvit af Eders Kungl. Magt beviljade, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att utaf det för fortsättande af arbetena å befästningarna vid Tingstäde beviljade beloppet, 750,000 kronor, å extra stat för år 1907 anvisa 250,000 kronor.

Fjärde hufyudtiteln.

65 Bodens fästning.

I anledning af Eders Kungl. Ma.j:ts förslag till nästlidet års lagtima Riksdag i fråga om anslag till fortsättandet af arbetena å fästningen vid Boden anförde Riksdagen i sin skrifvelse den 19 maj samma åt, att, då befästningsarbetena därstädes syntes taga en vida större omfattning än den af 1897 års befästningskommitté föreslagna samt upplysning saknades om den tidsrymd, inom hvilken desamma ansåges kunna blifva fullbordade, Riksdagen icke kunde underlåta att framhålla nödvändigheten af att, innan Riksdagen beviljade anslag för ytterligare en byggnadsperiod till fästningen vid Boden, en omfattande och allsidig revision af befästningsplanen företoges.

Genom nådigt bref af samma dag som förenämnda riksdagsskrifvelse har ock Eders Kungl. Maj:t uppdragit åt en kommitté att verkställa utredning angående befästningsanordningarna vid Boden samt att dels afgifva förslag och upprätta kostnadsberäkningar angående återstående arbeten för fästningens fullbordande dels ock uppgöra plan för dessa arbetens utförande och kostnadernas fördelning på den tid, som därför lämpligen borde beräknas.

Då emellertid kommitténs betänkande först den 5 innevarande månad till Eders Kungl. Maj:t inlämnats och således vederbörande myndigheters yttranden öfver detsamma ännu ej kunnat inkomma, är jag icke nu i tillfälle att redogöra för de resultat, hvartill den sålunda åvägabragta utredningen ledt, eller att på grund däraf framlägga något fullständigt förslag i fråga om befästningarna vid Boden. Inom kort torde jag dock kunna återkomma härtill och särskild proposition därom kunna aflåtas till Riksdagen.

Då det likväl är nödvändigt, att arbetena vid Boden icke afbrytas utan tillsvidare fortgå, bland annat, för afslutandet af redan påbörjade fästen, böra medel för detta ändamål af Riksdagen äskas, och anser jag den för år 1907 oundgängligen erforderliga summan icke kunna sättas lägre än till 1,575,000 kronor.

Jag får därför hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till fortsättande af arbetena vid Boden på extra stat för år 1907 anvisa 1,575,000 kronor.

[26.]

Bodens

fästning.

Bill. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 1 Hiift.

66 Fjärde hufvudtiteln.

[27.]

Nya byggnader för armén.

Fortifikationsbehof.

Nya byggnader för armén.

På förslag af Eders Kungl. Maj:t beviljade 1904 års Riksdag till uppförande af nya byggnader för armén 6,800,000 kronor samt anvisade däraf för påbörjandet af nya kasernetablissemang till Dalregementet, Hälsinge och Västerbottens regementen, Jämtlands fältjägarregemente och Västernorrlands regemente 500,000 kronor för år 1905, att utgå från den af 1902 års Riksdag till statsverkets kassaförlagsfond öfverförda summan 6,500,000 kronor. Vid 1905 års lagtima Riksdag anvisades ytterligare 2,100,000 kronor eller tredjedelen af det återstående beviljade beloppet, att utgå med 500,000 kronor från nämnda, till statsverkets kassaförlagsfond öfverförda summa och med 1,600,000 kronor å extra stat.

Hos sistnämnda Riksdag föreslog Eders Kungl. Majd därjämte, att till uppförande af nya byggnader för armén måtte ytterligare beviljas

19,700,000 kronor samt däraf å extra stat för år 1906 anvisas 4,400,000 kronor för påbörjandet af nya kasern etablissemang till Lifregementets grenadjärer, Första och Andra lifgrenadjärregementena, Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs, Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings, Ålfsborgs, Bohusläns, Kalmar och Värmlands regementen samt Norra och Södra skånska infanteriregementena.

Sedan statsutskottet afstyrkt Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del, blef detsamma af Riksdagen afslaget. I skrifvelse den 20 maj 1905, angående statsregleringen för år 1906 och sättet för anvisande af vissa anslagsbelopp, anförde Riksdagen emellertid under punkt 3:o, att för beredande af tillgång till bestridande af de under kommande år förestående kostnaderna för kasernbyggnader och då i riksstaten för år 1906 sparats ett af Eders Kungl. Maj:t för berörda ändamål äskadt belopp af 4,400,000 kronor, men denna utgift endast blifvit för tillfället undanskjuten för vinnande af närmare utredning rörande förläggningsorterna för de ifrågasatta kasernetablissemangen, Riksdagen beslutat att i riksstaten för år 1906 uppföra ett belopp af 4,400,000 kronor, att öfverföras till statsverkets kassaförlagsfond, dock med bibehållande af rätt för Riksdagen att framdeles öfver detta belopp på annat sätt förfoga. _

På grund af hvad i denna fråga förekommit har utredning i berörda hänseende infordrats från vederbörande myndigheter, men till följd af

67 Fjärde liufvndtiteln.

frågans vidlyftiga beskaffenhet hafva de inkomna yttrandena och beräkningarna icke hunnit så fullständigt granskas och bearbetas, att jag nu är i tillfälle att inför Eders Kungl. Maj:t framlägga förslag i ämnet, utan anhåller jag att få, så fort ske kan, återkomma härtill. Då de medel, som erfordras under år 1907 för detta ändamål, torde kunna anvisas från de till statsverkets kassaförlagsfond afsätta belopp, lärer ock denna angelägenhet kunna föreläggas Riksdagen och af Riksdagen behandlas utan sammanhang med hufvudtitelns reglering i dess helhet.

För närvarande måste alltså frågan om anslag till uppförande af nya byggnader för armén inskränkas till en framställning hos Riksdagen om anvisande af ytterligare medel utaf den summa, som redan beviljats, och som i första hand är afsedd att användas för uppförande af nya kasernetablissemang till först omförmälda fem, i landets nordligare delar förlagda regementen. Vid tre af dessa etablissemang äro arbetena redan påbörjade och vid de två återstående komma de att taga sin början, så fort omständigheterna medgifva.

Jag får alltså, på sätt chefen för fortifikationen i sin förut omförmälda, af arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet tillstyrkta framställning af den 29 november 1905 anhållit, i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att utaf den vid 1904 års Riksdag till uppförande af nya byggnader för armén beviljade summan, 6,800,000 kronor, å extra stat för år 1907 anvisa 2,100,000 kronor.

Intendenturbehof.

Anskaffning af utrustningspersediar för hästar och fordon vid trängen.

Af 1905 års lagtima Riksdag äskade Eders Kungl. Maj:t ett extra anslag för innevarande år af 130,000 kronor till anskaffning af utrustningspersediar för hästar och fordon vid trängen.

Riksdagen, som ansåg, att ifrågavarande anslagsbehof kunde begränsas till 124,000 kronor, att fördelas på två år, beviljade för ändamålet denna summa samt anvisade däraf för år 1906 å extra stat

62,000 kronor.

I enlighet med arméförvaltningens å intendentsdepartementet uti

[27. J

[28.]

Anskaffning af utrustningspersediar för hästar och fordon vid trängen.

68 Fjärde hufvudtiteln.

[28.]

[29.]

Komplettering af arméns sanitetsmateriel.

skrifvelse den 31 oktober 1905 gjorda framställning får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att af den till anskaffning af utrustningspersedlar för hästar och fordon vid träng en beviljade summan,

124,000 kronor, på extra stat för år 1907 anvisa återstoden eller 62,000 kronor.

Komplettering af arméns sanitetsmateriei.

Uti den till 1905 års lagtima Riksdag aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kungl. Maja Riksdagen att för kompletterande af arméns sanitetsmateriei å extra stat för år 1906 anvisa 211,260 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maja att af omhänderhafvande medel under år 1905 förskjuta 100,000 kronor, att af nämnda anslag ersättas.

Riksdagen, som icke fann något att erinra mot förevarande anslagsbehof, men höll före, att tiden för materielens anskaffning lämpligen kunde utsträckas till tre år, biföll på det sätt. Eders Kung]. Majas förslag, att Riksdagen för ifrågavarande ändamål beviljade det äskade beloppet, 211,260 kronor, samt anvisade däraf för år 1906 å extra stat

140,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maja att af omhänderkafvande medel under år 1905 däraf förskjuta 70,000 kronor.

I sin ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse den 31 oktober 1905 har arméförvaltningen å int.endentsdepartementet gjort framställning därom, att af det beviljade beloppet återstoden eller 71,260 kronor nu måtte af Riksdagen äskas; och får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kung]. Maja täcktes föreslå Riksdagen

att af det för kompletterande af arméns sanitetsmateriei beviljade anslag, 211,260 kronor, på extra stat för år 1907 anvisa återstoden eller 71,260 kronor.

Ordnande af iandstormsförråd.

Q30.] I mitt jdtrande angående ordinarie anslaget till landstormen redo-

Ordnande åt gjorde jag för de åtgärder, som hittills vidtagits för landstormens lanfd.st0.r(Jms' organisation, äfvensom för ett af chefen för generalstaben väckt förslag orrd ' om sådan ändring i den ursprungliga planen härför, att landstormsområdena af första klassen skulle ökas med tolf. Enligt hvad jag därvid anförde, är jag dock icke nu i tillfälle att framlägga någon plan

69 Fjärde Imfvudtiteln.

för en utvidgad organisation af landstormen, vid hvilket förhållande [30.] högre anslag än det för de två första öfvergångsåren af Riksdagen beviljade nu ej torde böra äskas; och får jag därför anhålla, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till ordnande af landstormsförråd å extra stat för år 1907 anvisa 150,000 kronor.

Nya uniformer för armén.

Uti sin förut omförmälda underdåniga skrifvelse den 20 november [31.] 1905 har generalintendenten gjort framställning om extra anslag för Nya anskaffande af nya uniformer för armén. Till en början redogör han unifå™én därvid för de försök, lxvilka blifvit anställda för utrönande af den lämpligaste uniformsfärgen, och har i detta hänseende hufvudsakligen anfört följande.

De första försöken med olika uniform sfärger verkställdes redan år 1899 och afsågo att utröna, hvilken färg vore den »taktiskt fördelaktigaste». Dessa försök, som utfördes vid Svea lifgarde, Svea artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente och infanteriskjutskolan å Rosersberg, omfattade allenast en jämförelse, med afseende å synligheten i terrängen, mellan olika färgnyanser af blått kläde och utföllo till fördel för den ljusblå uniformsfärgen, hvilken visade sig vara taktiskt fördelaktigare än såväl den mörkblå som den mellanblå. Man hade emellertid långt förut eller på 1880-talet, vid försök att erhålla en lämplig färg på artilleriets fordon, funnit, att deras nuvarande gråbruna färg vore den bästa för att på större afstånd skydda dessa fordon för upptäckt. Vidare visade erfarenheten från senaste kriget i Sydafrika, hurusom gulbruna eller s. k. khaki uniformsfärger uti härvarande terrängförhållanden vore taktiskt fördelaktigast. Dessa omständigheter riktade uppmärksamheten därpå, att försöken för utrönande af lämpligaste uniformsfärgen för armén borde utsträckas till att omfatta jämväl andra färger än den nationella blå. I början af år 1902 erhöll sålunda generalintendenten af dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet befallning att inkomma med plan för förnyade försök att »finna den färg, som borde fastställas för arméns uniform skläde».

Sedan en dylik plan blifvit utarbetad, anbefalldes genom generalorder den 21 mars samma år, att förnyade försök skulle utföras förmedelst skjutningar och vid artilleriet jämväl medelst riktöfningar mot mål af 7 olika färgnyanser, nämligen ljusblått, gråblått, gråblått i blått, gråblått i grått, fjällgrått, gulbrunt och gråbrunt. I rapporterna öfver

70 Fjärde hufvudtiteln.

dessa försök skulle vederbörande chef »yttra sin bestämda mening, hvilken af de pröfvade färgerna, han med hänsyn till minsta eldverkan — största svårigheten för riktning — funnit lämpligast». Försöken utfördes under sommaren 1902 vid Svea lifgarde, Norrlands artilleriregemente, infanteri skjutskolan å Rosersberg och skjutskolorna för fältartilleriet samt omfattade, förutom ofvannämnda, af Eders Kungl. Maj:t till pröfning anbefallda färger, äfven andra olika färger. Skjutningarna och de vid artilleriet anbefallda riktöfningarna utfördes mot figurer och bulvaner, som voro belagda med tyg eller papper i de olika färgerna, och under förhållanden, livilka med afseende å målens bakgrund, belysning, den skjutande afdelningens plats in. m. så vidt möjligt växlade, livarjämte utförliga protokoll fördes i enlighet med därom gifna, detaljerade bestämmelser. Vidkommande det vunna resultatet af dessa försök kunde man säga sig hafva funnit, att icke någon bestämd färgnyans, till följd af den mängd olika färgskiftningar, som i vårt lands natur förekomme, visat sig vid alla tillfällen äga ett bestämdt företräde framför alla andra, utan att ur taktisk synpunkt hufvudsaken vore att använda en färg, som icke vore för mörk samt därjämte hade en obestämd skiftning. Af dessa försök hade sålunda framgått, att arméns uniformskläde borde ur taktisk synpunkt äga dylik färgton, en erfarenhet, som äfven blef bestämmande vid fastställandet år 1904 af kläde för arméns kappor.

Ytterligare jämförande försök med olika uniformskläden ansågos emellertid af nöden, hvarför på grund af nådigt bref den 29 april 1904 och generalorder samma dag sådana försök skulle anställas vid Karlskrona grenadjärregemente, Norrbottens och Västernorrlands regementen samt Upplands artilleriregemente. Försöken skulle fortgå äfven under vintertiden och rapport om desamma före den 1 april 1905 ingifvas till statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet. De kläden, som sålunda under en tid af 6—8 månader pröfvades, voro mörkblått kommiss, det för armén fastställda kappklädet, det inom tyska armén sedan år 1903 till »litewkan» använda grå klädet samt det inom österrikiska armén brukliga gäddgrå klädet. Försöken verkställdes dels genom skjutningar och riktöfningar för profvande af olika eldverkan eller svårighet för riktning mot mål af de skilda färgerna, dels med trupp, iförd persedlar af ofvannämnda färger för utrönande af truppens, på uniformsfärgen beroende större eller mindre grad af synlighet, allt för att ådagalägga, huru mycket »taktiskt farligare» den ena färgen vore än den andra. De resultat, som af dessa försök uppnåddes, utföllo till förmån för det för svenska armén fast-

71 Fjärde hufvudtiteln.

ställda kappklädet, hvilken utgång sålunda ytterligare bekräftade den [31.] redan förut vunna erfarenheten om den ljusa obestämda färgens företräde såsom uniformsfärg för armén.

Erfarenheten från japansk-ryska kriget öfverensstämde äfven fullständigt, med hvad resultaten från de vid svenska armén anställda försök för utrönande af lämpligaste uniformsfärgen vitsordade. Också hade i Japan sedan juli månad nästlidet år arméns mörka uniformer 'börjat att ersättas med dylika af ljus färg i obestämd skiftning.

Då sålunda det för arméns nya kappa fastställda klädet i jämförelse med öfriga såväl hos oss som i utlandet använda uniformskläden visat sig Dtaktiskt bäst», folie det naturligtvis af sig själft, att samma kläde borde fastställas äfven för arméns öfriga yttre beklädnadspersedlar. Det torde nämligen icke kunna försvaras, om man ej beträffande uniformsfärgen på förhand vidtagit hvarje möjlig åtgärd för att minska de genom fiendens eld under ett krig uppkommande förlusterna. Men i öfverensstämmelse med denna uppfattning, som icke kunde jäfvas, tramstode också hela arméns omuniformering, äfven hvad beträffade hufvudbonader, rockar och byxor, såsom en bjudande nödvändighet. Det måste nämligen gifvetvis, ej minst af moraliska skäl, undvikas, att vare sig truppförband eller enskilda personer på grund af olika uniformsfärger vore olika utsatta för fiendens eld. Om således all personal, oberoende af truppslag, borde hafva en till färgen lika uniform, så vore det icke mindre nödvändigt, att samtliga till denna uniform hörande klädespersedlar äfven vore sinsemellan i färgen lika. Det hade nämligen genom de anställda försöken visat sig, att vid samtidigt användande af mörka och ljusa persedlar, den mörka färgen alltför skarpt framträdde bredvid den ljusa, ett förhållande, som vid uniformsfärgens bestämmande äfven måste beaktas.

Genom de utförda försöken med olika uniformskläden hade man sålunda funnit, att uniformen borde hafva en för all pei-sonal och alla persedlar af kläde lika färg, samt att denna färg borde vara densamma som färgen hos det för armén fastställda kappklädet af 1904 års modell.

Beträffande vidare den tid, som kräfdes för öfvergängen till denna enhetsfärg, vore det af vikt, att densamma så mycket som möjligt begränsades. Det gällde nämligen att snarast möjligt få en mobiliseringsbehofvet motsvarande, lämplig fältdräkt, eller med andra ord att, förutom kappor, för hvilka ny modell, såsom nämndt, redan blifvit fastställd, erhålla en ny uppsättning af hufvudbonader, rockar och byxor, beräknad efter en omgång för man till hela armén. Med användande af de nuvarande ordinarie munderingsanslagen skulle emellertid, enligt