('med för\xad slag till lag om bankrörelse och till lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående emissionsbanker',)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 1

N:o 48.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med för­ slag till lag om bankrörelse och till lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående emissionsbanker ; gifven Stockholms slott den 20 januari 1911.

Under åberopande af bilagda, i statsrådet och lagrådet förda proto­ koll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om bankrörelse och lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående emissionsbanker. Kungl. Magt förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Carl Swarts.

Bihang till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. (N;o 48.) 1

o Kungl. Maj:ts Nåd . Proposition N:o 48.

Förslag

till

Lag om bankrörelse.

Inledande bestämmelser.

1 §■

Förutom Sveriges riksbank må ej annan bär i riket drifva bank­ rörelse än 1) bankaktiebolag, 2) solidariskt bankbolag, 3) enskild man eller handelsbolag, i hvars firma ingår person­ namn. Såsom bankrörelse skall anses sådan verksamhet, i hvilken ingår inlåning på räkning, som af bank allmänneligen begagnas. Angående emissionsbank, postsparbanken, sparbank och järnkon­ toret, så ock angående aktiebolag, som uteslutande har till ändamål att idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse, är särskild! stadgadt.

2 §•

Ej må annan än Sveriges riksbank, bankaktiebolag, solidariskt bankbolag, emissionsbank, postsparbanken, sparbank, järnkontoret och

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 3

Sveriges allmänna hypoteksbank i sin firma eller eljest vid beteckningaf affärsrörelsen använda ordet bank. Enskild man eller handelsbolag, som drifver bankrörelse, äge ej vid skyltning eller eljest vid rörelsens betecknande för allmänheten ute­ sluta personnamn, som ingår i firman.

I. Om bankaktiebolag.

Om bankaktiebolags bildande.

De, som, i ändamål att drifva bankrörelse, vilja stifta aktiebolag, skola upprätta fullständig bolagsordning samt därå söka Konungens stadfästelse. Stiftarna skola vara bär i riket bosatta svenska medborgare och till antalet minst tio. Konungen pröfvar bolagsordningens öfverensstämmelse med denna lag samt lag och författningar i öfrigt, så ock om och i hvad mån därutöfver, med hänsyn till vidden och beskaffenheten af bolagets rörelse, särskilda bestämmelser må erfordras. Stadfästes bolagsordningen, meddelar Konungen tillåtelse till bank­ rörelsens drifvande (oktroj) under en tid af högst tio år och därutöfver intill slutet af då löpande kalenderår.

4 §•

Bolagsordning för bankaktiebolag skall angifva 1) bolagets firma; 2) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva; 3) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte; 4) antalet af styrelsens ledamöter, tiden för deras befattningar samt grunderna för styrelsens beslutförhet; 5) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas, tiden för sådan stämmas hållande och hvilka ärenden skola å ordinarie stämma eller, där flera hållas, å hvar och en af dem före­ komma till behandling;

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

6) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna; 7) grunderna för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å bolagsstämma, såvidt de skola afvika från hvad härom finnes föreskrifvet i 74 och 86 §§; 8) grundfonden eller, där grundfonden skall kunna, utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapi­ talet och maximikapitalet; 9) det belopp, hvarå aktie skall lyda; 10) antalet revisorer och tiden för deras befattningar.

Bankaktiebolags firma skall utmärka bolagets egenskap af aktiebolag. Ny firma skall tydligt skilja sig från annan, förut i aktiebolagsregistret införd, ännu bestående firma, sä ock från benämning å ut­ ländsk bankinrättning, som är allmänt känd här i riket.

6 §•

Bankaktiebolags grundfond skall utgöra minst en miljon kronor; dock att, där de i bolagsordningen meddelade närmare bestämmelser angående bolagets rörelsegrenar och villkoren därför uppenbarligen gifva vid handen, att bolaget icke har till ändamål att drifva bankrörelse i större omfång, utan blott att tillgodose den mindre omsättningen å viss ort, grundfonden må, om Konungen gifver därtill lof, bestämmas till lägre belopp, dock ej understigande fem hundra tusen kronor. Skall grundfonden kunna, utan ändring af bolagsordningen, be­ stämmas till lägre eller högre belopp, må minimikapitalet ej utgöra mindre än hälften af maximikapitalet.

7 §.

Grundfonden skall fördelas i aktier å lika belopp i svenskt mynt. Hvad för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp än det, hvarå aktien skall lyda. Aktie vare mot bolaget odelbar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

3 §• Teckning åt' aktier skall ske å teckningslista, som egenhändigt underskrifvits af stiftarna, eller å afskrift af sådan teckningslista, bestyrkt af notarius publicus. Teckningslista skall innefatta styrkt afskrift af Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen samt angifva 1) den ordning, hvari aktietecknare bör fullgöra hvad honom åligger på grund af teckningen; 2) den tid, ej öfverstigande sex månader från det stadfästelse!! meddelats, inom hvilken konstituerande stämma skall hållas; 3) där för aktie skall inbetalas högre belopp än det, hvarå aktie skall lyda, det belopp, som skall för aktie inbetalas; 4) där i bolagsordningen minimi- och maximikapital angifvits, men allenast ett visst belopp, understigande maximikapitalet, skall få tecknas eller ock ett visst belopp, öfverstigande minimikapitalet, minst skall tecknas, storleken af sådant belopp. Där annan än stiftare må verkställa teckning, skall teckningslista, hvarå sådan teckning må äga rum, dessutom innehålla uppgift å det antal aktier, som en hvar af stiftarna tecknat, och å den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning aktierna skola fördelas mellan tecknarna. Hvarje stiftare skall teckna minst en aktie.

9 §• Ej må stiftare eller annan af bolaget för dess bildande njuta godtgörelse utöfver ersättning för utgifter, som för bildandet varit uppen­ barligen nödvändiga. Ej heller må utom i fall, hvarom i 254 § stadgas, för aktie tillskjutas annat än penningar eller stiftare förbehålla sig eller annan särskild förmån eller rättighet.

10 §.

Aktieteckning vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista, som uppfyller föreskrifterna i 8 §. Aktieteckning med villkor vare utom i fall, hvarom i 254 § stadgas, ogiltig.

6 Kungl. Maj:ts Nåd.. Proposition N:o 48.

11 §.

Har ej före utgången af den tid, inom hvilken enligt tecknings- 1 i stan konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma fattats om bolagets bildande eller om uppskof därmed enligt hvad i 14 § stadgas, vare aktieteckningen icke vidare bindande.

Ej må sådan grund för aktietecknings ogiltighet, som i 10 och 11 §§ afses, göras gällande, utan så är, att den hos registreriugsmyndigheten anmälts före bolagets registrering.

13 §.

Konstituerande stämma utlyses af stiftarna i den ordning, som skall gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

14 §.

Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att det belopp, som enligt teckningslistan minst skall tecknas, är fulltecknadt och att tecknarna utgöra minst det antal, som i 17 § sägs, skall, sedan i händelse af öfverteckning aktierna blifvit mellan tecknarna fördelade och Över­ skjutande teckning förklarats förfallen, till afgörande företagas, huru­ vida bolaget skall komma till stånd; dock att, där minst en fjärdedel af de närvarande eller ock aktietecknare med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst en fjärdedel af den vid stämman företrädda grundfonden rösta därför, med frågans afgörande skall anstå till ^ fortsatt stämma å viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. Å den fortsatta stämman varde frågan utan vidare uppskof afgjord. Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till stånd, eller finnas vid omröstning de flesta röstande hafva förenat sig därom och utgöra dessa minst eu fjärdedel af hela antalet tecknare med ett sammanlagdt aktiebelopp af mer än halfva den å stämman företrädda grundfonden och minst en fjärdedel af hela grundfonden, skall bolaget anses bildadt samt val af styrelse och revisorer äga rum; i annat fall vare frågan om bolagets bildande förfallen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 7

15 §.

Vid konstituerande stämman skall genom stiftarnas försorg föras protokoll; och lände i öfrigt i tillämpliga delar till efterrättelse hvad i 73 § finnes stadgadt om protokoll, val af ordförande och förteckning öfver de närvarande. Hvad i 74 § är stadgadt om utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma äge med de afvikelser, som föranledas af bestämmelserna i 14 §, motsvarande tillämpning å konstituerande stämman.

16 §.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut är stadgadt i 88 och 89 §§ galle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats å konstituerande stämman.

17 §.

Aktieägarna skola vara svenska medborgare och till antalet minst tjugu.

18 §.

Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blifvit valda, så ock inför bankinspektionen styrkts, att af det tecknade beloppet, efter afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än älven för aktierätt, som af aktietecknare må hafva enligt 25 § för­ verkats och ej af annan öfvertagits, minst tjugu procent blifvit behörigen inbetalda och att lör inbetalning af återstoden aflämnats pant, som bank­ inspektionen pröfvat fullgod, må bolaget enligt föreskrifterna i denna lag registreras; dock får registrering ej ske, där det tecknade beloppet efter olvannämnda afdrag understiger det belopp, som enligt teckningslistan minst skall tecknas.

innan bolaget registrerats, kan det ej förvärfva rättigheter eller ikläda a skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndi­ghet

8 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om ut­ bekommande af tecknadt aktiebelopp. Handla styrelseledamöter, aktieägare eller andra å bolagets vägnar, innan det blifvit registreradt, svare de, som i åtgärden eller beslut där­ om deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

20 §•

Ansökning om bolagets registrering skall göras af dess styrelse. 1 sådan ansökning skola uppgifvas dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist, dels bolagets postadress, dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening, sådan befogenhet tillkommer. Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda be­ fogenhet, värde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist. Vid ansökningen skola fogas 1) Konungens beslut om stadfästelse a bolagsordningen, i två styrkta afskrifter; 2) af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift åt protokollet vid konstitu­ erande stämman, så ock, där annan stämma hållits, åt det därvid förda protokollet; 3) en af styrelseledamöterna egenhändigt undersknfyen uppgift, huru mycket blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som åt aktietecknare må hafva enligt 25 § förverkats och ej åt annan öfvertagits, skolande styrelseledamöternas namnunderskrifter vara af vittnen styrkta, 4) bevis från bankinspektionen, utvisande dels huru mycket af det belopp, hvartill grundfonden jämlikt bestämmelsen under 3) uppgifvits, blifvit behörigen inbetaldt, dels ock att för inbetalning af återstoden aflämnats förbindelse med pant, som bankinspektionen pröfvat fullgod; 5) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48. 9

Om aktiebref och aktiebok.

21 §.

Å aktierna skola utfärdas bref. Dessa skola undertecknas af styrelsen samt angifva ordningsnummer å den eller de aktier, hvarå 1 trefven lyda, akties belopp och dagen för utfärdandet. Aktiebref skall ställas till viss man. Styrelseledamots namnteckning må kunna återgifvas genom tryck eller på annat dylikt sätt; dock skall hvarje aktie­ bref vara egenhändigt undertecknadt af minst två styrelseledamöter.

22 §.

Ej må aktiebref utgifvas, innan bolaget registrerats och grund­ fonden blifvit till fullo inbetald.

23 §.

Å bankaktiebolags hufvudkontor skall styrelsen öfver bolagets samtliga aktier ofördröjligen upplägga en aktiebok. I denna skola genom styrelsens försorg aktierna upptagas med uppgift å de ur­ sprungliga ägarna, så ock ofördröjligen antecknas de hos styrelsen styrkta förändringar i äganderätten till aktie, för hvilka hinder ej möter af stadgandet i 17 §. I aktieboken skall ock anmärkas dagen, då an­ teckning skett. Det åligger styrelsen att omedelbart före bolagsstämma vara till­ städes för att pröfva de frågor om nya aktieägares införande i aktie­ boken, som då kunna yppas. Dock skall, där i bolagsordningen enligt 71 § 1 inom. rätten' till deltagande i bolagsstämmas förhandlingar gjorts beroende af att anmälan därom sker viss tid löre stämman, sty­ relsesammanträde för pröfning af frågor, som nyss sagts, hållas omedelbart före anmälningstidens utgång. Ej må styrelsen vägra att i aktieboken såsom ägare införa den, som företer aktiebref, försedt med behörigen sammanhängande och till honom fortgående följd af öfverlåtelser. Ej vare den, till hvilken aktie öfvergått, gentemot bolaget att anse såsom aktieägare, innan han blifvit införd i aktieboken. Bil,, till Biksd. Prof. J911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 2

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Styrelsen åligger att lata eu hvar, som sådant önskar, taga känne­ dom af aktieboken a de tider, banken hålles öppen för allmänheten, äfvensom, mot afgitt, erhålla till riktigheten åt vederbörande tjänsteman styrkt utdrag därur.

Om inbetalning och ältning af grundfonden.

24 §.

Af bankaktiebolags grundfond skola minst fyrtio procent vara in­ betalda inom tre månader och återstoden inom åtta månader från öpp­ nandet af bolagets rörelse. Aktietecknare, som ej vid bolagets bildande erlagt full betalning, vare skyldig aflämna af fullgod pant åtföljd förbindelse att inbetala oguldna beloppet i den ordning, teekningslistan angifver. Ej vare aktietecknare berättigad att kvitta sin skuld på grund af aktieteckning mot fordran hos bolaget.

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie, Arare han skyldig att gälda ränta efter sex för hundra om året från förfallodagen. Varder, innan pant, hvarom i 24 § förmäles, blifvit aflämnad, in­ betalning ej verkställd i rätt tid, eller försummar någon att aflämna sådan pant, äge styrelsen, där ej rättelse sker inom en månad efter anmaning, förklara aktierätten förverkad. Samma lag vare, där senare inbetalning ej fullgöres i rätt tid och aflämnad pant ej förslår till in­ betalningens gäldande. Underrättelse om tiden för inbetalning, äfvensom anmaning, hvarom ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den ordning, som skall gälla för kungörande af kallelse till ordinarie bolags­ stämma, så ock, där aktietecknarens postadress uppgifvits för styrelsen, till honom blifvit försänd i rekommenderadt bref. Då aktierätt förverkats, kan hvad å aktien redan inbetalts eller hvad genom realisering af aflämnad pant influtit ej återfordras.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 11

26 §.

År aktierätt förverkad, efter ty ofvan är sagdt, vare aktietecknaren, där bolagets egendom afträdes till konkurs, som börjar inom två år efter utgången af den för aktiernas inbetalning bestämda tid, ändock skyldig att, så vidt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående inbetal­ ningen, i den män den ej visas vara för öfvertagande af aktierätten verkställd af annan.

27 §.

Sist fyra månader efter utgången af den i 24 § för aktiernas slut­ liga inbetalning bestämda tid skall styrelsen, där ej anmälan om hela grundfondens inbetalning förut skett, för registrering aflämna eu af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift, huruvida grund­ fonden blifvit till hela sitt belopp inbetald. Styrelseledamöternas namn­ underskrifter skola vara af vittnen styrkta.

28 §.

()kning af grundfonden medelst ny aktieteckning må ej beslutas, innan det belopp, hvartill grundfonden vid beslutets fattande uppgår, till fullo inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där beslut om sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas, innan på grund af förra beslutet tecknadt belopp, med afdrag ej mindre i anled­ ning af öfverteckning, där sådan ägt ruin, än ock för förverkad och ej af annan öfvertagen aktierätt, blifvit till fullo inbetaldt och detta för­ hållande registrerats. Aktiebref må i fall, hvarom ofvan sägs, ej utgifvas, innan full betalning erlagts för den eller de aktier, hvarå brefvet lyder. Beslut om ökning jämlikt denna paragraf kan fattas endast af bolagsstämma.

29 §.

Beslutet om grundfondens ökning skall angifva 1) det belopp, hvarmed grundfonden må ökas; 2) den tid, ej understigande fyra veckor från den dag, då beslutet enligt 31 § 2 mom. kungjorts i allmänna tidningarna, inom hvilken

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

aktieägare må begagna den honom enligt 1 mom. af samma paragraf tillkommande företrädesrätt till teckning; 3) det belopp, som skall för aktie inbetalas; 4) den grund, efter hvilken i händelse af öfverteekning aktierna skola fördelas mellan tecknarna.

30 §.

Bolagsstämmans beslut om grundfondens ökning skall, ehvad det innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg ofördröjligen anmälas för registrering. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits. Där beslutet ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall vid nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

31 §.

Hvarje aktieägare vare berättigad att, i den män sådant kan ske, af de nya aktierna efter teckning erhålla det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande grundfonden. Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna och i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte, äfvensom, i den man så ske kan, genom rekommenderade bref om bolagsstämmans beslut om grundfondens ökning underrätta aktieägarna.

32 §.

Aktieägare, som vill begagna honom tillkommande företrädesrätt till teckning af ny aktie, vare skyldig att vid teckningen förete det eller de aktiebref, hvarå teckningsrätten grundas; och skall genom styrelsens försorg sådant aktiebref förses med påskrift, att tecknings­ rätten begagnats. o o e OO s}. Teckning af de nya aktierna skall ske å teckningslista, försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter, eller å afskrift af sådan teckningslista, bestyrkt af notarius publicus.

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 13

Teekningslista skall innehålla bolagsstämmans beslut om grund­ fondens ökning samt uppgift å de tidningsnummer, i hvilka beslutet en­ ligt 31 § 2 mom. varit infördt. I teekningslista skall oek angifvas förutvarande grundfondens stor­ lek äfvensom den ordning, i hvilken aktietecknare bör fullgöra hvad honom på grund af teckningen åligger. Ett exemplar af bolagsordningen skall bifogas hvarje teekningslista.

34 §.

Teckning af liv aktie vare ogiltig, där den ej göres å tecknings-' lista, som uppfyller föreskrifterna i 33 § 1, 2 och 3 mom. Teckning med villkor vare utom i fall, hvarom i 254 § stadgas, ogiltig. Ej må sådan grund för ogiltighet af teckning af aktie, som ofvan i denna paragraf afses, göras gällande, utan så är, att den anmälts hos registreringsmyndigheten, innan registrering enligt 31! § skett i anledning af anmälan, att aktien till fullo inbetalts.

35 §. Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om grundfondens ök­ ning fattades skall för ny aktie full betalning erläggas. Bestämmelserna i 9 § om förbud mot tillskott å aktie i annat än penningar och mot förbehåll af särskild förmån eller rättighet vid aktie­ teckning äfvensom bestämmelsen i 24 §, att aktietecknare ej är berätti­ gad till kvittning, gälle ock vid ny aktieteckning; och skall jämväl vid sådan teckning äga motsvarande tillämpning hvad i 25 § finnes stad­ gadt om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning å tecknad aktie, så ock om anmaning att fullgöra sådan inbetalning.

36 §.

Sist sex månader efter utgången af den för inbetalning af de nya aktierna bestämda tid skall styrelsen för registrering anmäla, huru många aktier till fullo inbetalts. Vid anmälan, som skall vara försedd ined styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter, skola fogas 1) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namn­ underskrifter försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning,

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

där sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som af aktietecknare förverkats och ej af annan öfvertagits, dels ock försäkran, att den anmälda inbetal­ ningen å aktierna behörigen fullgjorts; 2) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma; 3) ett exemplar af de tidningar, i hvilka bolagsstämmans beslut om ökningen enligt 31 § 2 mom. varit införd t. Varda efter utlämnandet af ofvannämnda handlingar aktier ytter­ ligare till fullo inbetalda, må anmälan därom kunna göras för registre­ ring. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan försäkran, som ofvan under 1) sägs. Grundfonden skall, så snart registrering skett i anledning af an­ mälan, som ofvan i denna paragraf sägs, anses ökad med sammanlagda beloppet af de aktier, som anmälts vara till fullo inbetalda.

Utan hinder af hvad i 28—36 och 87 §§ finnes stadgadt må styrelsen besluta grundfondens ökning under förutsättning af bolags­ stämmans godkännande. 1 tv fall skola i afseende å bolagsstämmans beslut, hvarigenom sådant godkännande meddelas, bestämmelserna i 28 och 30 §§ äga motsvarande tillämpning, och skall hvad i 29, 31—36 är föreskrifvet lämpas å styrelsens beslut om ökningen och å verk­ ställigheten dåra!'; dock gälle, a tf för ny aktie full betalning skall er­ läggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens beslut; att innan sådant godkännande meddelats, den i 36 § 1 mom. föreskrifna anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i sistnämnda paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens fullgörande tilländagått, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan skall göras sam­ tidigt med den i 30 $ föreskrifna anmälan till registret af bolagsstäm­ mans beslut.

38 §.

Grundfonden må kunna ökas jämväl medelst öfverföring till den­ samma af besparade vinstmedel, som ej afsätta till reservfond; och skola därvid bestämmelserna i 28 § 1 och 3 mom. äga motsvarande tillämpning. Hvarje aktieägare vare berättigad att af de nya aktierna erhålla det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande grundfonden.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 15 Beslutet om grundfondens ökning skall, ehvad det innefattar änd­ ring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg anmälas för registrering. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må regi­ strering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits. Innefattar beslutet ej ändring af bolagsordningen, skall vid nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publieus eller med styrelse­ ledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift åt protokoll, som förts i ärendet. Grundfonden skall, så snart registrering af beslutet skett, anses ökad med det belopp, som enligt beslutet skall till grundfonden öfverföras. Ej ma bref å ny aktie utlämnas till aktieägare, innan registrering åt beslutet. om ökningen skett eller innan aktieägaren företett det eller de aktiebref, hvarå rätten att erhålla ny aktie grundas; och skall genom styrelsens försorg sadant aktiebref förses med påskrift, att bref å nv aktie utlämnats.

39 §.

Sedan för aktie full betalning erlagts, vare aktieägaren icke pliktig att ytterligare tillskjuta något.

Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.

40 §.

Af bankaktiebolags årsvinst, efter afdrag för hvad som åtgår till betäckande af möjligen förefintlig brist från föregående år, skola minst femton procent afsätta^ till reservfond. A id beräkning af det belopp, som sålunda minst skall afsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten afdragas den andel däri, som kan hafva tillerkänts styrelseledamot eller annan såsom arfvode (tantiem). Sedan reservfonden uppgått till ett belopp, motsvarande femtio procent af grundfonden, må vidare afsättning af årsvinsten kunna upphöra; nedgår reservfonden under det sålunda stadgade beloppet, skall afsättning till fonden ånyo vidtaga. Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid aktieteckning må hafva för aktierna erhållits utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock, där aktierätt förverkats, hvad som blifvit inbetaldt å aktien eller influtit genom realisering af aflämnad pant, Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för betäckande

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48. af förlust, som enligt fastställd balansräkning linnés hafva uppstått å rörelsen i dess helhet och som icke kan ersättas åt andra befintliga, till framtida förfogande afsätta medel.

41 §• Ej må till aktieägarna utbetalas annat än den vinst, som_ före­ finnes enligt fastställd balansräkning för sista året, i den man vinsten ei skall afmattas till reservfonden. Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med bestämmelse i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan uppkomma.

42 §. Bolagsstämma må ej förfoga öfver bolagets vinstmedel ellei öfriga tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet främmande; stämman dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets ställning är af ringa betydenhet. . . Det tillkomme bolagsstämma att besluta, huruvida och i hvad man den vinst, som enligt 41 § 1 punkten kan utdelas, skall till det ändamål användas.

43 §• angående handelsböcker och handels­ Jämte hvad i förordningen afseende å upprättande af bankaktiebolags räkningar är stadgadt galle i balansräkning: upptagas vare sig öfver sina verkliga 1) Bolagets tillgångar må ej motsvara kostnaderna för deras värden eller till högre belopp än som förvärfvande eller anskaffande. 2) Andra tillgångar än fast egendom, afsedd till stadigvarande bruk för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara kostnaderna för deras förvärfvande eller anskaffande, saframt sadant särskilt angifves i den förvaltningsberättelse, styrelsen enligt 6o § har att aflämna. skola upptagas endast till de belopp, hvarmed 3) Osäkra fordringar flyta, och värdelösa fordringar afskrifvas. de beräknas komma att in

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48. 17

4) Fast egendom, afsedd till stadigvarande bruk för bolaget, må ej i vidare mån än som betingas af därå nedlagda förbättringar upp­ tagas till högre värde än det, hvartill den varit uppförd i närmast före­ gående balansräkning. 5) De belopp, hvartill grund- och reservfonder samt andra fonder uppgå, skola hvar för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna; och må därvid grundfondens belopp ej minskas, så länge bankrörelsen fortfar. 6) Kostnader för bolagets bildande, organisations- eller förvaltnings­ kostnader må ej uppföras såsom tillgång.

Om rörelsen.

44 §.

Med den inskränkning, som här nedan sägs, må bankaktiebolag, jämte in- och utlåning af penningar, idka annan verksamhet, som därmed står i samband.

45 §.

Ej må bankaktiebolag för egen räkning drifva handel med annat än guld samt in- och utländskt mynt, växlar, checker, invisningar äfven­ som obligationer och andra för den allmänna rörelsen afsedda förskrifningar.

• 46 §. Egendom, hvarmed bankaktiebolag ej må drifva handel för egen räkning, äger bankaktiebolag förvärfva endast i det fall, att fråga är om fastighet, afsedd för bankens inrymmande, eller inventarier, hvilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som bolaget äger; dock må med den inskränkning, som framgår af 47 §, bankaktiebolag, till skyddande af fordran, å offentlig auktion eller fondbörs inköpa egendom, som är för fordringen utmätt eller pantsatt, så ock såsom betalning öfvertaga lös egendom, där uppenbart är, att bolaget eljest skulle lida afsevärd förlust. Egendom, hvilken bolaget sålunda till skyddande af fordran in­ köper eller öfvertager, skall åter afyttras, så snart det kan ske till belopp, som täcker fordringen. Bih. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 3

18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Öfvertager bankaktiebolag egendom såsom betalning enligt hvad nyss är sagdt, skall anmälan därom ofördröjligen göras hos bank­ inspektionen.

47 §.

Ej må bankaktiebolag förvärfva eller såsom pant mottaga egen aktie.

48 §.

Bankaktiebolag, som afsatt reservfond, uppgående till mera än femtio procent af bolagets grundfond, må äfven under andra förhållanden än i 46 § sägs förvärfva aktie i emissionsbank; dock må bolaget ej på en gång innehafva jämlikt denna bestämmelse förvärfvade aktier till högre bokfördt belopp än det, hvarmed reservfonden öfverskjuter femtio procent af grundfonden.

49 §.

Bankaktiebolags inlåning må ej öfverstiga fem gånger beloppet af bolagets egna fonder. Bankaktiebolag vare skyldigt att i tillgångar, hvilka kunna med lätthet förvandlas i penningar, redovisa kassareserv till belopp, som tillsammans med den inneliggande kassan motsvarar minst tjugufem procent af de förbindelser, som det åligger bolaget att vid anfordran fullgöra. Pantsatt tillgång, som nu sagts, må härvid icke tagas i beräk­ ning; dock att, där tillgången utgör säkerhet för aftalad kredit, som ej af bolaget till fullo begagnats, den må beräknas till det belopp, som bolaget enligt aftalet är berättigadt ytterligare utbekomma. Nedgår kassareserv under hvad nu är sagdt, skall den, så snart det kan ske, åter uppbringas till föreskrifvet belopp. År bankaktiebolag ägare af fastighet, åt sedd för bankens inrym­ mande, vare bolaget pliktigt att i tillgångar, som i 2 mom. sägs, redo­ visa kassareserv jämväl för det belopp, hvarmed fastighetens bokförda värde må öfverstiga tio procent af bolagets egna fonder eller, där fråga är om fastighet, som förvärfvats, innan denna lag trädt i kraft, för det lägre belopp, som Konungen på framställning af bolagets sty­ relse kan bestämma.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 19

50 §.

Ej må bankaktiebolag vid aftal om kredit eller eljest i sin rörelse förbehålla sig andel i vinst på affär, som bolaget själft icke äger afsluta.

51 §.

Bankaktiebolag må ej utfärda tryckta eller graverade, till innehafvaren eller till viss man eller order ställda förbindelser.

52 §.

Varda penningar hos bankaktiebolag insatta att där innestå viss tid, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar, ställas till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till viss man samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet anmälas hos bojaget. A medel, som insättas på så kallad sparkasseräkning eller därmed likartad räkning, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tre tusen kronor af en insättares tillgodohafvande. Ej heller må bank­ aktiebolag ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst eu vecka, efter uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; sty­ relsen dock lämnadt öppet att, då sådant pröfvas kunna ske utan olägenhet, i särskilda fall medgifva utbetalning utan afvaktan på upp­ sägningstidens utgång. Insättning å räkning, hvarom ofvan sägs, an­ tecknas i motbok, som utlämnas till räkningshafvaren. Då medel å sådan räkning lyftas, skall anteckning därom göras i motboken.

Om styrelse och firmateckning.

53 §.

Aktieägarna skola inom sig utse en styrelse af minst fem leda­ möter. Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, för­ valta bolagets angelägenheter. Ledamot af styrelsen skall vara bosatt här i riket. Val af sty­ relseledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot må,

20 Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition No 48. ändå att den tid, för hvilken lian blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom beslut å bolagsstämma skiljas från uppdraget. Afgår styrelseledamot, innan den tid, för hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga styrelse­ ledamöter att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot. Utan länder af hvad nu stadgats må dock, där bolagsordningen sådant medgifver, med valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma, såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.

54 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som bemyndigats teckna bolagets firma, äge att själfva eller genom ombud ej mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. In­ skränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning, må ej registreras.

55 §.

I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter, som, efter ty i 54 § är sagdt, äga företräda bolaget, pliktiga att i sin förvaltning af bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som i bolagsordningen eller af bolagsstämman eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas. Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolags­ stämmans föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolags­ ordningen.

56 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må, där ej annat blifvit bestämdt i bolagsordningen eller af bolagsstämman, meddelas af styrelsen. Ej må sådant bemyndigande meddelas af bolagsstämman, med mindre bolagsordningen innehåller stadgande i sådant afseende.

Kunrjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 21

57 §.

År enligt bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen, ej företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att deltaga i ärendets behandling.

58 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämdt i bolagsordningen, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden vid sammanträdet. Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behand­ ling af fråga om åftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

59 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. Sty­ relsen må dock, utan att sådant är i bolagsordningen eller af bolagsstäm­ man medgifvet, bemyndiga annan än styrelseledamot att teckna firman, såframt bemyndigandet afser rätt till firmateckning allenast i förening med styrelseledamot eller med annan, hvilken styrelsen enligt bolags­ ordningen eller bolagsstämmobeslut äger bemyndiga att teckna firman. I fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma, skall tillämpas hvad som enligt 54 och 55 §§ gäller beträffande styrelse­ ledamot, som äger teckna firman.

60 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas, att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

61 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon, som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom oför­ dröjligen göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker ändringen.

62 §.

Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förplik­ telser eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare mån än sådant enligt 42 § 1 mom. är för bolagsstämman medgifvet. Hvad sålunda är stadgadt må dock ej åberopas mot tredje man, med mindre han insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.

63 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för bankaktiebolag, bör under­ tecknas med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som teckna firman, äfven underskrifva sina namn. Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår ej af dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

64 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets firma, att för bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat meddelande skall delgifvas bolaget. Dock innebär rätt att i före-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48. 23

ning med annan men allenast såsom kontrasignant teckna bolagets firma ej befogenhet att för bolaget mottaga stämning eller annat meddelande. Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen aktieägarna till bolagsstämma för val af ombud att i den tvist föra bolagets talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å stämman.

65 §.

Minst en månad före den bolagsstämma, hvarom förmäles i 77 §, afiämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter underskrifven förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt ba­ lansräkning för det förflutna räkenskapsåret. Genom styrelsens försorgskola dessa handlingar jämte den berättelse, som enligt hvad nedan sägs skall afgifvas af revisorerna, under minst en vecka närmast före stämman hållas för aktieägarna å bolagets hufvudkontor tillgängliga i tillräckligt antal exemplar äfvensom ofördröjligen öfversändas till aktie­ ägare, som med uppgifvande af postadress anhåller därom. Vinst- och förlusträkningen skall icke blott redovisa bolagets samtliga inkomster och utgifter under året utan äfven angifva verk­ ställda afskrifningar.

66 §• Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller bolagsordningen eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en. Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje man stadgas i 255 §.

67 §•

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge mot­ svarande tillämpning å suppleant i styrelsen. Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den om­ ständighet, att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom. Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

24 Kungl'. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

Om revision.

68 §.

Aktieägarna skola för granskning af styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper årligen utse revisorer. Åtminstone hvartannat år skall en af revisorerna ombytas. Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelse­ ledamots tjänst. Den tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie bolagsstämma. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, genom beslut å bolagsstämma skiljas från upp­ draget. Afgår revisor, innan den tid, för hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

69 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd upp­ lysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras. Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida mot lag eller författning eller mot bolagsordningen. Revisorerna skola för hvarje räkenskapsår öfver granskningen afgifva en af dem underskrifven berättelse, som skall öfverlämnas till styrelsen minst två veckor före den i 77 § nämnda bolagsstämman. Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltnings­ berättelsen, vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen. Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af extra bolagsstämma stadgas i 78 §.

70 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:c 48. 25

uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget an­ svariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och alla för eu.

Om bolagsstämma.

71 §•

Aktieägares rätt att deltaga i handhafvande! af bolagets angelägen­ heter utöfvas å bolagsstämma. Där äge hvarje i aktieboken införd aktieägare, som anmäler sig till deltagande i förhandlingarna, rösträtt i enlighet med hvad i 74 § sägs. 1 bolagsordningen må kunna stadgas, att aktieägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna skall hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman. Meddelas dylikt stadgande, skall i bolagsordningen jämväl intagas be­ stämmelser om kungörande af ort och tid för hållande af sådant styrelse­ sammanträde, som i 23 § 2 mom. 2 punkten sägs. Vill någon själf eller genom ombud utöfva rösträtt för aktie, vare han, såframt å bolagsstämman aktieägare med sammanlagdt aktiebelopp af minst eu tiondedel af den å stämman företrädda grundfonden fram­ ställt yrkande därom, pliktig att aflämna en af honom egenhändigt underskrifven försäkran, att han icke under falskt sken af köp, gåfva eller annat aftal åtkommit aktien, utan verkligen är ägare af densamma, och att han ej heller för att kringgå i lag eller bolagsordningen med­ delade bestämmelser om rösträtt förvärfvat aktien med skyldighet att åter afyttra densamma. Hvad nu är stadgadt äge ej tillämpning å den, till hvilken aktien öfvergått genom arf, giftorätt eller testamente, ej heller då den uppgifne ägaren af aktien förut å ordinarie bolagsstämma såsom ägare fört talan för samma aktie, såframt ej visas, att därefter förändring i äganderätten till aktien ägt rum. Skall försäkran afgifvas af förmyndare eller målsman eller eljest af någon, som är satt att företräda ägaren, värde försäkran därefter lämpad.

72 §.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för annan å bolagsstämma deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan Bihang till Riksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 30 Häft. 4

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man. Ledamot af styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

73 §.

Å bolagsstämma skall aktieboken af styrelsen hållas tillgänglig. Där ej annat finnes stadgadt i bolagsordningen, välje bolags­ stämman själf ordförande att leda förhandlingarna. Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en förteckning öfver närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med uppgift å det antal aktier, för hvilket en hvar af dem äger utöfva röst­ rätt. Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid stämman, godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman; dock att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag, ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman. Genom styrelsens försorg skall föras protokoll öfver förhandlin­ garna å stämman. Protokollet, hvari nyssnämnda förteckning intages, underskrifves af ordföranden och minst en å stämman utsedd aktieägare eller ombud för aktieägare. Senast två veckor efter stämman skall protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt för aktieägarna.

74 §.

Jämte hvad i öfrigt i denna lag är stadgadt om utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma gälle, 1) att rösträtt ej må utöfvas för aktie, å hvilken icke fullgjorts förfallen inbetalning eller i fråga om hvilken ej, där så skolat ske, aflämnats sådan af pant åtföljd förbindelse, som i 24 § sägs; 2) att hvarje aktie, för hvilken rösträtt må utöfvas, berättigar till en röst; 3) att frånvarande aktieägares rösträtt må utöfvas genom ombud; 4) att ingen dock må för egna eller andras aktier utöfva rösträtt för mer än en femtedel af den å stämman företrädda grundfonden;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 27

5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de flesta rösterna afgifvas; 6) att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra frågor den mening gäller, som biträdes af de flesta röstande, eller, om jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande. I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser afvikande från hvad ofvan under 2)—6) stadgas; dock att aktieägares rättighet att utöfva rösträtt ej får inskränkas utöfver hvad under 1) är föreskrifvet, och att aktieägares rättighet att genom ombud utöfva rösträtt ej får inskränkas i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom, att till ombud må utses allenast aktieägare. Utan hinder af hvad så­ lunda stadgats må i händelse af grundfondens ökning kunna i beslutet därom föreskrifvas, att för ny aktie icke må utöfvas rösträtt vid be­ stämmande af vinstutdelning, hvartill den nya aktien icke medför rätt. Hvad ofvan under 1) stadgats utgör ej hinder för aktieägare att, under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i be­ slut, för hvars giltighet erfordras, att samtliga aktieägare förena sig därom.

75 §.

Bolagsstämma skall, där ej annorlunda är bestämdt i bolagsordningen, sammanträda å den ort, där styrelsen har sitt säte. Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskrifver, kalla aktie­ ägarna till bolagsstämma. Föreskrifna kallelseåtgärder skola vara vid­ tagna senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka före extra stämma. Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas å två på hvarandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej ske, innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, såframt för beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes af samtliga röstande, jämväl, där så ske kan, försändas i rekommenderadt bref till hvarje aktieägare.

76 §.

Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall för­ teckning öfver de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens försorg hållas tillgänglig för aktieägarna å bolagets bufvudkontor äfven­ som ofördröjligen öfversändas till aktieägare, som med uppgifvande af postadress anhåller därom.

28 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändring1 af bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt hnfVudsakliga innehåll angifven i förteckningen. Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman företagas till afgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen skall förekomma å stämman eller omedelbart föranledes af ärende, som där skall afgöras. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må dock å stämman kunna fattas beslut om utlysande af extra stämma för behandling af visst ärende. Aktieägare vare berättigad att få ärende hänskjutet till pröfning å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst tio dagar före stämman.

77 §.

Inom fyra månader efter utgången af hvarje räkenskapsår skall hållas ordinarie bolagsstämma, å hvilken styrelsen har att framlägga sin förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkningen samt balans­ räkningen för det förflutna året tillika med revisorernas berättelse.

78 §.

Styrelsen äge, när den flnner lämpligt, kalla aktieägarna till extra bolagsstämma. Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra bolags­ stämma. Aro ej samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, gälle den mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras mening, som anse extra stämma ej böra hållas. Extra bolagsstämma skall ock af styrelsen utlysas, då det för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel af hela grundfonden eller den mindre del däraf, som kan vara bestämd i bolagsordningen. Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende, som ej varit angifvet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring af bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt hufvudsakliga innehåll angifvas i kallelsen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 29

79 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla aktieägarna till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor efter påfordran, hvarom i 78 § är sagdt, utlyst bolagsstämma att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan ske, har bankinspektionen att på anmälan af aktieägare ofördröjligen utlysa bo­ lagsstämma.

80 §.

A den bolagsstämma, som i 77 § afses, skall balansräkningen med de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas äfvensom frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid förvaltningsberättelsen omfattar företagas till afgörande. Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvars­ frihets beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras af aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel af hela grundfonden. Utöfver nämnda tid vare ej uppskof medgifvet.

Om talan emot styrelse eller revisorer.

81 §.

Ansvarsfrihet må ej anses styrelsen beviljad, såframt aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en femtedel af hela grundfonden, röstat däremot. I ofvannämnda aktiebelopp må dock, där den eller ■ de, som röstat mot ansvarsfrihets beviljande, äro i minoriteten, ej inräknas aktier, som aktieägare bekommit annorledes än genom arf, giftorätt eller testa­ mente, utan så är, att han sedan minst sex månader före den stämma, där förvaltningsberättelsen framlades, varit i aktieboken införd såsom ägare af aktien. Varder talan å förvaltningen under den tid förvaltningsberättelsen omfattar ej anställd inom sex månader från det berättelsen framlades å bolagsstämma, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad.

30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbar­ ligen afsett äfven den handling.

82 §.

Har å bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse framlagts, eller å sådan fortsatt stämma, som i 80 § sägs, ansvarsfrihet ej blifvit beviljad, äge aktieägare med aktiebelopp, hvarom stadgas i 81 § 1 och 2 mom., å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen. Samma lag vare i fråga om anställande af sådan talan å förvaltningen, som enligt 81 § 4 mom. må anställas utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats. Sedan talan blifvit anställd, må den omständigheten, att en eller flere af de aktieägare, som anställt talan, afstått från fullföljd af den­ samma, ej utgöra hinder för de öfriga att fullfölja talan, ändå att dessas sammanlagda aktiebelopp är mindre än här ofvan sagts.

83 §.

Aktieägare, som enligt 82 § anställt talan å styrelsens förvaltning, svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att af bolaget erhålla ersättning i den mån kostnaderna täckas af hvad genom rättegången kommit bolaget till godo.

84 §.

Talan må ej anställas mot revisorer enligt 70 §, sedan två år förflutit från det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

85 §.

Afträdes bankaktiebolags egendom till konkurs, som börjar inom två år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma, äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser. Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas be­ rättelse framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa sådan talan, som omförmäles i 70 §.

Kung!» Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 48. 31

Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande af bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången af den tid. För­ summas det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring af bolagsordningen och visst annat fall, då särskild röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.

86 §.

Beslut afseende ändring af bolagsordningen i fråga om grunderna för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å bolagsstämma vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller be­ slutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, där af minst eu ordinarie, samt å den stämma, som sist hålles, biträdts af samtliga röstande och dessa tillika företrädt minst tre fjärdedelar af hela grund­ fonden. Beslut om annan ändring af bolagsordningen eller om bolagets trädande i likvidation i andra fall än i 92 och 93 §§ sägs vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie, och å den stämma, som sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af de röstande. År för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare villkor bestämdt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse. A beslut om ändring af bolagsordningen skall sökas Konungens stadfästelse.

87 §.

Beslut om ändring af bolagsordningen skall af styrelsen ofördröj­ ligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan registrering skett. Vid anmälan fogas två styrkta afskrifter af Konun­ gens beslut om den å ändringen meddelade stadfästelsen.

32 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

Om klander af b o I ag sst amma beslut.

88 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller aktieägare, att beslut, som fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen, äge därå tala genom stämning å bolaget inom två månader från beslutets dag eller, där bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen. För­ summas det, vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad. Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare; lag, som i 64 § 2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om den där omförmälda stämman inom ofvan i denna paragraf stadgad tid blifvit utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan ske. Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klan­ drade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas för regist­ rering. Domstols utslag, hvarigenom bolagsstämmobeslut uppliäfts eller ändrats, galle jämväl för de aktieägare, som ej instämt klandertalan.

89 §.

Har bolagsstämma bestämt arfvode åt styrelseledamot, revisor eller tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande af honom meddeladt uppdrag, äge aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp, mot­ svarande minst en femtedel af hela grundfonden, där arfvodet förmenas vara för högt bestämdt, att inom två månader från beslutets dag eller, där bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen hos rätten eller domaren göra ansökning om pröfning af arfvodets storlek; och äge rätten, där arfvodet uppenbarligen finnes vara bestämdt till oskäligt belopp, att efter vederbörandes hörande göra jämkning däri.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 48. 33

Om förlängning af bankaktiebolags oktroj.

90 §.

Ansökning om förlängning af bankaktiebolag meddelad oktroj skall af bolaget göras hos Konungen sist sexton månader, innan den löpande oktroj en tilländagå!’. Beslut om sådan ansökning skall fattas å ordinarie bolagsstämma.

Om likvidation och upplösning.

91 §.

Visar sig vid uppgörande af bokslut eller eljest, att bankaktiebolag gjort sådana förluster, att tio procent af grundfonden förlorats, lämne styrelsen ofördröjligen meddelande därom å bolagsstämma. Det åligger styrelsen att, när helst anledning yppas till antagande, att bolaget gjort förluster i den omfattning, hvarom ofvan förmäles, ofördröjligen upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska det­ samma.

92 §.

liar senast vid den i 91 § omförmälda bolagsstämma af aktie­ ägare tecknats hvad som erfordras för att återställa grundfonden till dess behöriga belopp, äge bolaget att fortsätta rörelsen; men om så icke skett eller om för grundfondens återställande tecknadt tillskott icke inbetalts inom tre månader från stämman, skall bolaget träda i likvidation. De aktieägare, som verkställt tillskottet, äge att af bolagets blif­ vande behållna vinstmedel erhålla åter hvad åt dem blifvit tillskjutet jämte ränta efter sex för hundra om året, innan annan utdelning för ske. Träder bolaget i likvidation, förr än sådant tillskott blifvit till fullo återguldet, skall, sedan bolagets skulder blifvit betalda, tillskottet, dock utan beräkning af ränta för tid efter bankrörelsens upphörande, återgäldas af bolagets tillgångar, så långt de därtill förslå, innan någon utdelning å aktierna må äga rum. Bill 5 . till Biksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 30 Höft,

34 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

93 §.

Bankaktiebolag skall ock tråda i likvidation, 1) då bolaget icke öppnat sin rörelse inom ett år från bolagets bildande; 2) då grundfonden ej blifvit till hela sitt belopp inbetald inom ett år från det bolagets rörelse öppnades; 3) då antalet aktieägare nedgått under tjugu samt tillräckligt antal aktieägare ej inom tre månader inträdt; 4) då meddelad oktroj tilländagå^, utan att ny oktroj beviljats; 5) då Konungen förklarat bolaget hafva förverkat oktrojen.

94 §.

Har bolagsstämma i enlighet med 86 § 2 mom. beslutat, att bolaget skall träda i likvidation, eller skall eljest likvidation verkställas, välje bolagsstämman en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

95 §.

Utser bolaget ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 92 eller 93 § påkallar likvidation, svare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande af bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande för­ bindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

96 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 92 eller 93 § påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till registret, enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att bolaget trädt i likvidation, förklare rätten, på ansökan af aktieägare eller styrelseledamot och efter bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation; och förelägge rätten bolaget att inom viss tid, ej understigande en månad, utse en eller flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande i sådant hänseende eljest meddelas af rätten. 97 §.

Finnes bankaktiebolag, som enligt anmälan till registret trädt i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48. 35

vare aktieägare eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt kan vara beroende häraf, att någon tinnes, som äger företräda bolaget, be­ rättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning om utseende af likvidatorer. Kungörelse om ansökningen med uppgift om tiden, när densamma kommer att pröfvas af rätten, skall af rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna tid­ ningarna, så ock i tidning inom orten. Rätten eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller flere syssloman att emellertid taga bolagets egendom under vård och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förordne rätten en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen. Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen ge­ nom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

98 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare. Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af bolaget. Afgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det ofri ga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta om val af ny likvidator. 99 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att bo­ laget trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist, dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller livilka, hvar för sig eller i förening, sådan befogenhet tillkommer. Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet, varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist. Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvi­ dator eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna. Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans riktighet

36 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

100 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin förvaltning under den tid, för hvilken ej förut förvaltningsberättelse framlagts å bolagsstämma. Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver inom f}Ta veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte revi­ sorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart det kan ske, å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovisningen omfattar. Om behandlingen af denna fråga samt om rätt att tala å sty­ relsens förvaltning äge hvad i 80—83 och 85 §§ finnes stadgadt mot­ svarande tillämpning.

101 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder. Då sådant erfordras för likvidationens verkställande och så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall bolagets egendom förvandlas i penningar. Bolagets egendom får ej afyttras under hand på andra villkor än som det af bankinspektionen enligt 238 § förordnade ombudet godkänt. Om­ budet må. ej utan synnerliga skäl motsätta sig af likvidatorerna ifråga­ satt försäljning.

102 §.

¥ Hafva under likvidationen bolagets tillgångar så nedgått i värde, att fara är för handen, att de ej fullt förslå till skuldernas gäldande, och är ej ställningen sådan, att bolagets egendom genast bör afträdas till konkurs, lämne likvidatorerna om ställningen, så snart det kan ske, meddelande å bolagsstämma och kalle till denna jämväl de kände fordringsägare, Indika ännu icke erhållit betalning.

103 §.

Likvidatorerna hafva att sist två månader efter hvarje räkenskaps­ års slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året samt hålla den tillgänglig för aktieägarna.

Iiungl. Majds Nåd. Proposition N:o 48. 37 Hai likvidationen ej afslutats inom två år, skola i nästa redo­ görelse uppgifvas de hinder, som därför mött.

104 §.

Med den inskränkning, som föranledes af hvad i 101 § 3 mom. är stadgadt, skall om likvidatorers befogenhet att företräda bankaktiebolag och om deras rättigheter i öfrigt, så ock om deras skyldigheter gälla i tillämpliga delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot är i denna lag stadgadt. 105 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden »i likvidation». I öfrigt skall hvad i 63 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande af handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsva­ rande tillämpning under bolagets likvidation. Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som ofvan i 1 inom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl, att den utfardats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvidation, vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bo­ laget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

106 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all veterlig gäld blifvit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. År någon del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga medel innehållas och återstoden skiftas. E.]‘ m<*' annorledes än nu är sagd! skifte äga rum. Sker det eller befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare, i händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser, den, som vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

107 §.

Aktieägare vare berättigad att af bolagets behållna tillgångar be­ komma hvad a hans aktie i förhållande till hela grundfonden belöper.

38 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

108 §. Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, sa snålt de! kan ske, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.

109 §.

Atnöjes aktieägare ej med likvidatorernas redovisning, skall han genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det, kåfve han förlorat sin talan.

110 §.

Då likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin förvaltning, anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen därom göra anmälan för registrering. Vid anmälan skall i ogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet, äfvensom bevis om dagen' för årsstämningens utfärdande.

111 §.

Afträdes bankaktiebolags egendom till konkurs, skall underrättelse om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering. Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af styrelsen eller, där vid konkursens början likvidatorer varit utsedda, åt dessa. Under konkursens fortgång må dock i behörig ordning kunna utses nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer.

112 §. Finnes efter konkursens afslutande öfverskott lör bolaget, skall likvidation verkställas i enlighet med bestämmelserna i 94, 95, 97 99, 101 och 103—110 §§. Har ej inom eu månad efter konkursens af­ slutande till registret anmälts, att bolaget trädt i likvidation, vare lag, som i 96 § sägs.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 39 Finnes ej öfverskott, anses bolaget upplöst, då konkursen afslutats. Det åligger dem, som under konkursen sist företrädt bolaget såsom konkursgäldenär, att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröj­ ligen göra anmälan till registret.

II. Om solidariskt bankbolag.

Om solidariskt lankbolags bildande.

113 §•

De, som, i ändamål att drifva bankrörelse, vilja stifta bolag med personlig ansvarighet- lör delägarna och som åstunda att försäkra sig om tillgodonjutande af de rättigheter denna lag medgifver sådant bolag, skola därom göra ansökning hos Konungen och därvid foga fullständig bolagsordning. Stiftarna skola vara här i riket bosatta svenska medborgare och till antalet minst tio. Finnes i ansökningen afsedt bolag (solidariskt bankbolag) vara nyttigt för det allmänna, pröfvar Konungen bolagsordningens öfverens­ stämmelse med denna lag samt lag och författningar i öfrigt, så ock om och . i hvad mån därutöfver, med hänsyn till vidden och beskaffen­ heten af bolagets rörelse, särskilda bestämmelser må erfordras. Stadfästes bolagsordningen, meddelar Konungen tillåtelse till bank­ rörelsens drifvande (oktroj) under en tid af högst tio år och därutöfver intill slutet af då löpande kalenderår.

114 §.

Solidariskt bankbolags grundfond skall utgöra minst en miljon kronor; dock att, där de i bolagsordningen meddelade närmare be­ stämmelse!^ angående bolagets rörelsegrenar och villkoren därför uppen­ barligen gifva vid handen, att bolaget icke har till ändamål att drifva bankrörelse i större omfång, utan blott att tillgodose den mindre om­ sättningen å viss ort, grundfonden må, om Konungen gifver därtill lof, be­ stämmas till lägre belopp, dock ej understigande fem hundra tusen kronor. Skall, grundfonden kunna utan ändring af bolagsordningen be­ stämmas till lägre eller .högre belopp, må minimikapitalet ej utgöra mindre än hälften af maximikapitalet.

Kungl Maj;ts Nåd. Proposition No 48.

115 §.

Grundfonden skall fördelas i hufvudlotter å lika belopp i svenskt

Hvad för hufvudlott skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp än det, hvarå hufvudlotten skall lyda. Hnfvndlott vare mot bolaget odelbar.

116 §.

Solidariskt bankbolag skall bestå af minst trettio hufvudlottägare. De skola vara svenska medborgare. Hufvudlottägarna ansvara for upp­ fyllandet af alla bolagets förbindelser, en för alla och alla för en. Den ansvarighet för bolagets förbindelser, Hvilken enligt denna paragraf åligger hufvudlottägare utöfver hans andel i grundfonden, ma ej af bolagets borgenärer göras gällande i annan ordning, an som i lagen angående solidariskt _ bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks konkurs stadgas rörande solidariskt bankbolag.

117 §.

Hufvudlottägarna stånde Öppet att med sig förena kommanditlottägare. Sådana lottägare äro icke för bolagets förbindelser ansvarige med mera än de i bolaget insatt eller åtagit sig insätta. Ej ma kommanditlottägare i bolaget inrymmas för större belopp an som motsvarar hälften af grundfonden. Det af kommanditlottägare tillskjutna belopp häftar lika med grundfonden för bolagets samtliga förbindelse!, men äga vid bolagets upplösning kommanditlottägare återfå hvad de urna , innan utdelning å hufvudlotterna må äga rum Kommanditlott ska lyda å samma belopp som hufvudlott. Hvad för kommanditlott ska inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp an det, hvarå lotten ska lyda. Kommanditlott vare mot bolaget odelbar. Kommanditlottägare må ej deltaga i andra beslut a bolagsstämma än val af revisorer.

118 §.

Bolagsordning för solidariskt bankbolag skall angifva 1) bolagets firma;

Kunyl. Maj ds Nåd. Proposition N;o 48. 41

2) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva; 3) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte; 4) antalet af styrelsens ledamöter, tiden för deras befattningar samt grunderna för styrelsens beslutförhet; 5) huruvida mera än eu ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas, tiden för sådan stämmas hållande och hvilka ärenden skola å ordinarie stämma eller, där flera hållas, å hvar och en af dem före­ komma till behandling; 6) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till lottägamas kännedom, äfvensom den tid före stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna ; 7) grunderna för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å bolagsstämma, såvidt de skola afvika från hvad härom finnes föreskrifvet i 190 och 202 §§; 8) grundfonden eller, där grundfonden skall kunna utan ändring af bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimi­ kapitalet och maximikapitalet; 9) det belopp, hvarå hufvudlott skall lyda; 10) antalet revisorer samt tiden för deras befattningar; 11) huruvida kommanditlottägare må i bolaget inrymmas samt, därest det medgifves, den rätt till vinstutdelning, som skall dem till­ komma, jämte de bestämmelser i öfrigt, som må finnas erforderliga.

119 §.

I firma för bankbolag, hvars grundfond ej understiger en miljon kronor, skola ingå orden »enskild bank». Sådan firma må ej af annan begagnas. Understiger bankbolags grundfond en miljon kronor, skall bolagets firma innehålla ordet »folkbank». Ny firma skall tydligt skilja sig från annan förut i aktiebolagsregistret införd, ännu bestående firma, så ock från benämning å utländsk bankinrättning, som är allmänt känd här i riket.

120 §•

Teckning af hufvudlott skall ske å teckningslista, som egenhändigt underskrifvits af stiftarna, eller å afskrift af sådan teckningslista, be­ styrkt af notarius publicus. Bill. till Iiiksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 6

42 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Teckningslista skall innefatta styrkt afskrift af Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen samt angifva 1) den ordning, hvari tecknare bör fullgöra hvad honom åligger på grund af teckningen; 2) den tid, ej öfverstigande sex månader från det stadfästelsen med­ delats, inom hvilken konstituerande stämma skall hållas; 3) där för lmfvudlott skall inbetalas högre belopp än det, hvarå hufvudlott skall lyda, det belopp, som skall för sådan lott inbetalas; 4) där i bolagsordningen minimi- och maximikapital angifvits, men allenast ett visst belopp, understigande maximikapitalet, skall få tecknas eller ock ett visst belopp, öfverstigande minimikapitalet, minst skall tecknas, storleken af sådant belopp. Där annan än stiftare må verkställa teckning, skall teckningslista, hvarå sådan teckning må äga rum, dessutom innehålla uppgift å det antal hufvudlotter, som en hvar af stiftarna tecknat, och å den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning hufvudlotterna skola fördelas mellan tecknarna. Hvarje stiftare skall teckna minst en hufvudlott.

121 §•

Ej må stiftare eller annan af bolaget för dess bildande njuta godtgörelse utöfver ersättning för utgifter, som för bildandet varit uppen­ barligen nödvändiga. Ej heller må utom i fall, hvarom i 254 § stadgas, för hufvudlott tillskjutas annat än penningar eller stiftare förbehålla sig eller annan särskild förmån eller rättighet.

122 §.

Teckning af hufvudlott vare ogiltig, där den ej göres å tecknings­ lista, som uppfyller föreskrifterna i 120 §. Teckning med villkor vare utom i fall, hvarom i 254 § stadgas, ogiltig.

123 §.

Har ej före utgången af den tid, inom hvilken enligt teckningslistan konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma fattats om bolagets bildande eller om uppskof därmed enligt hvad i 126 § stadgas, vare teckningen icke vidare bindande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 43

124 §.

Ej må sådan grund för tecknings ogiltighet, som i 122 och 123 §§ afses, göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyndigheten anmälts före bolagets registrering.

125 §.

Konstituerande stämma utlyses af stiftarna i den ordning, som skall gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

126 §.

Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att det belopp, som enligt teckningslistan minst skall tecknas, är fulltecknadt och att tecknarna utgöra minst det antal, som i 116 § sägs, skall, sedan i händelse af öfverteckning liufvudlotterna blifvit mellan tecknarna för­ delade och Överskjutande teckning förklarats förfallen, till afgörande företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd; dock att, där minst en fjärdedel af de närvarande eller ock tecknare med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp af minst en fjärdedel af den vid stämman företrädda grundfonden rösta därför, med frågans afgörande skall anstå till fortsatt stämma å viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. A den fort­ satta stämman varde frågan utan vidare uppskof afgjord. Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till stånd, eller finnas vid omröstning de flesta röstande hafva förenat sig därom och utgöra dessa minst en fjärdedel af hela antalet tecknare med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp af mer än halfva den å stämman före­ trädde grundfonden och minst en fjärdedel af hela grundfonden, skall bolaget anses bildadt samt val af styrelse och revisorer äga rum; i annat fall vare frågan om bolagets bildande förfallen.

127 §.

Vid konstituerande stämman skall genom stiftarnas försorg föras protokoll; och lände i öfrigt i tillämpliga delar till efterrättelse hvad i 189 § finnes stadgadt om protokoll, val af ordförande och förteckning öfver de närvarande.

44 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

Hvad i 190 § är stadgadt om utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma äge med de afvikelser, som föranledas af bestämmelserna i 126 §, motsvarande tillämpning å konstituerande stämman.

128 §. Hvad om klander af bolagsstämmobeslut är stadgadt i 204 och 205 §§ galle i tillämpliga delar i frågan om talan å beslut, som fattats å konstituerande stämman.

129 §. Sedan bolaget bildats samt styrelse och. revisorer blifvit valda, så ock inför bankinspektionen styrkts, dels att af det tecknade beloppet, efter afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning, där sådan ägt ruin, än äfven för rätt till delaktighet i bolaget, som af tecknare må hafva enligt 140 § förverkats och ej af annan öfvertagits, minst tjugu procent blifvit behörigen inbetalda, dels att för inbetalning af återstoden aflämnats pant, som bankinspektionen pröfvat fullgod, dels ock att eu hvar af hufvudlottägarna till förvaring hos bolaget öfverlämnat sådan handling, som i 134 § sägs, må bolaget enligt föreskrifterna i denna lag regi­ streras; dock får registrering ej ske, där det tecknade beloppet efter ofvannämnda afdrag understiger det belopp, som enligt teckningslistan minst skall tecknas.

130 §. Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärfva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om ut­ bekommande af tecknadt belopp. Handla styrelseledamöter, lottägare eller andra å bolagets vägnar, innan det blifvit registreradt, svare de, som i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

131 §.

Ansökning om bolagets registrering skall göras af dess styrelse. I sådan ansökning skola uppgifvas dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i sty­ relsen utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 45

dels bolagets postadress, dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening, sådan befogenhet tillkommer. Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda be­ fogenhet, varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist. Vid ansökningen skola fogas 1) Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen, i två styrkta afskrifter; 2) af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokollet vid konsti­ tuerande stämman, så ock, där annan stämma hållits, af det därvid torda protokollet; 3) en af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift, huru mycket blifvit af hufvudlottägare tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för rätt till delaktighet i bolaget, som af tecknare må hafva enligt 140 § förver­ kats och ej af annan öfvertagits, äfvensom, där kommanditlottägare blifvit i bolaget inrymda, huru mycket af det utaf dem tecknade beloppet blifvit inbetaldt; skolande styrelseledamöternas namnunderskrifter vara af vittnen styrkta; 4) bevis från bankinspektionen, utvisande dels huru mycket af det belopp, hvartill grundfonden jämlikt bestämmelsen under 3) uppgifvits, blifvit behörigen inbetaldt, dels att för inbetalning af åter­ stoden aflämnats pant, som bankinspektionen pröfvat fullgod, dels ock att en hvar af hufvudlottägarna till förvaring hos bolaget öfverlämnat sådan handling, som i 134 § sägs; 5) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma; 6) styrkt afskrift af den i 137 § omförmälda bok i hvad den afser hufvudlottägare.

Om lottbref och lottbok samt lottägares rätt att afgå från bolaget.

132 §.

Å lotterna skola utfärdas bref. Dessa skola undertecknas af styrelsen samt angifva ordningsnummer å den eller de lotter, hvarå brefven lyda, belopp å lott och dagen för utfärdandet. Lottbref skall

46 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. ställas till viss man. Styrelseledamots namnteckning må kunna återgifvas genom tryck eller på annat dylikt sätt; dock skall hvarje lottbref vara egenhändigt undertecknadt af minst två styrelseledamöter.

133 §.

Ej må lottbref utgifvas, innan bolaget registrerats och grund­ fonden blifvit till fullo inbetald.

134 §.

Hvarje hufvudlottägare skall till förvaring hos bolaget öfverlämna en egenhändigt undertecknad och af två personer bevittnad handling, innefattande uppgift å de lotter, han i bolaget äger. Innan sådan handling afgifvits, må han icke från bolaget uppbära utdelning eller utöfva annan rättighet, som tillkommer hufvudlottägare.

135 §.

Hufvudlottägare vare ej berättigad att under oktroj tiden från bolaget afgå, med mindre bolaget därtill samtycker. Samma lag vare för hufvudlottägares stärbhus; dock att, där stärbhusets hufvudlott på grund af arf eller giftorätt tillfallit stärbhusdelägare, som jämlikt 116 § kan antagas såsom hufvudlottägare, och denne aflämnat sådan handling, som i 134 § sägs, de öfriga delägarna äro skilda från bolaget. Kommanditlottägare må sina lotter å annan öfverlåta efter an­ mälan hos bolagets styrelse och under iakttagande i öfrigt af de före­ skrifter, bolaget i sådant afseende må meddela.

136 §.

Har annorledes än på grund af arf eller giftorätt hufvudlott öfvergått till ny ägare, må denne ej, förrän bolaget godkänt öfverlåtelsen, utöfva någon hufvudlottägare tillkommande rättighet i vidare mån, än att han, där 116 § icke utgör hinder för hans antagande till hufvud­ lottägare, äger att efter aflämnande af sådan handling, hvarom i 134 §

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 48. 47

förmäles, lyfta den utdelning, som faller å hufvudlotten, och utöfva densamma, i händelse af grundfondens ökning, tillkommande företrädesrätt till teckning af ny lott, äfvensom uppbära hvad å hufvudlotten belöper vid bolagets likvidation. Bolagets rätt att pröfva öfverlåtelse må, med de undantag, hvarom här nedan i 3 mom. förmäles, å ordinarie bolagsstämma för tiden till nästa ordinarie bolagsstämma öfverlåtas på styrelsen. Kallelse till styrelse­ sammanträde, då sådan pröfning af öfverlåtelse äger rum, skall inne­ hålla uppgift, att så beskaffad fråga förekommer vid sammanträdet. Godkännes ej öfverlåtelsen enhälligt af de vid sammanträdet närvarande styrelseledamöterna, hänskjutes frågan till ordinarie bolagsstämmas afgö­ rande. Öfverlåtelser, som styrelsen godkänt, skola vid näst därefter inträffande ordinarie bolagsstämma anmälas. Vill hufvudlottägare öfverlåta sin sista lott eller vill ledamot af styrelsen öfverlåta någon af de hufvudlotter, han innehade, då han senast utsågs till styrelseledamot, må sådan öfverlåtelse pröfvas endast af ordinarie bolagsstämma.

137 §.

Å solidariskt bankbolags hufvudkontor skall styrelsen ofördröjligen upplägga en lottbok. I denna skola samtliga såväl hufvudlottägare som kommunditlottägare upptagas och anteckning göras om de lotter, en hvar innehar. Har lott öfvergått till ny ägare och denne vunnit inträde i bolaget, skall anteckning härom genast göras i lottboken, och anmärkes tillika dagen, då anteckning skett. Styrelsen åligger att låta en hvar, som sådant önskar, taga känne­ dom af lottboken å de tider, banken hålles öppen för allmänheten, äfven­ som, mot afgift, erhålla till riktigheten af vederbörande tjänsteman styrkt utdrag därur.

138 §.

När uti lottboken anteckning skett om förändring i äganderätten till hufvudlott, skall uppgift härom med angifvande af lottens nummer af styrelsen ofördröjligen aflämnas för registrering.

48 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Om inbetalning och ökning af grundfonden samt om kommanditfond.

139 §.

Af solidariskt bankbolags grundfond skola minst fyrtio procent vara inbetalda inom tre månader och återstoden inom åtta månader från öppnandet af bolagets rörelse. Har tecknare af hufvudlott ej vid bolagets bildande erlagt full betalning, vare han skyldig aflämna af fullgod pant åtföljd förbindelse att inbetala oguldna beloppet i den ordning, teckningslistan angifver. Ej vare tecknare af hufvudlott berättigad att kvitta sin skuld på grund af teckning mot fordran hos bolaget.

140 §.

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å hufvudlott, vare han skyldig att gälda ränta efter sex för hundra om året från förfallodagen. Varder, innan pant, hvarom i 139 § förmäles, blifvit aflämnad, in­ betalning ej verkställd i rätt tid, eller försummar någon att aflämna sådan pant, äge styrelsen, där ej rättelse sker inom en månad efter anmaning, förklara rätten till delaktighet i bolaget förverkad. Samma lag vare, där senare inbetalning ej fullgöres i rätt tid och aflämnad pant ej förslår till inbetalningens gäldande. Underrättelse om tiden för inbetalning, äfvensom anmaning, hvarom ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den ordning, som skall gälla för kungörande af kallelse till ordinarie bolags­ stämma, så ock, där lottecknarens postadress uppgifvits för styrelsen, till honom blifvit försänd i rekommenderadt bref. Då rätt till delaktighet i bolaget förverkats, kan hvad å hufvudlotten redan inbetalts eller hvad genom realisering af aflämnad pant influtit ej återfordras.

141 §.

År rätt till delaktighet i bolaget förverkad, efter ty ofvan är sagdt, vare tecknaren af hufvudlotten, där bolagets egendom afträdes till konkurs, som bör jar inom två år efter utgången af den för hufvud lotternas in-

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 48. 49

betalning bestämda tid, ändock skyldig ej mindre att, såvidt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående inbetalningen, i den mån den ej visas vara för öfvertagande af aktierätten verkställd af annan, än ock att härutöfver i den ordning, som i 116 § 2 mom. sägs, inbetala hvad som erfordras för gäldande af bolagets förbindelser.

142 §.

Sist fyra månader efter utgången af den i 139 § för hufvudlotternas slutliga inbetalning bestämda tid skall styrelsen, där ej anmälan om hela grundfondens inbetalning förut skett, för registrering afkunna en af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift, huruvida grund­ fonden blifvit till hela sitt belopp inbetald. Styrelseledamöternas namn­ underskrifter skola vara af vittnen styrkta.

143 §.

Hafva konnnanditlottägare blifvit i bolaget inrymda, innan ansökning om bolagets registrering gjorts, skall ofördröjligen efter utgången af den för kommanditlotternas inbetalning bestämda tid, där ej anmälan om full inbetalning förut skett, af styrelsen för registrering afkimnas en af dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om det belopp, som å lotterna inbetalts, jämte styrelseledamöternas skriftligen afgifna försäkran, att den anmälda inbetalningen å lotterna behörigen fullgjorts. Styrelseledamöternas namnunderskrifter skola vara af vittnen styrkta. Varder, efter det nyssnämnda uppgift blifvit aflämnad, ytterligare inbetalning å kommanditlotter fullgjord, må anmälan därom kunna göras för registrering. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan försäkran, som ofvan sägs.

144 §.

Ökning af grundfonden medelst ny teckning må ej beslutas, innan det belopp, hvartill grundfonden vid beslutets fattande uppgår, till fullo inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där beslut om sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas, innan på grund af förra beslutet tecknadt belopp, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för förverkad och ej af annan. Bill. till Rilcsd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 7

50 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

öfvertagen rätt till delaktighet i bolaget, blifvit till fullo inbetaldt och detta förhållande registrerats. Lottbref må i fall, hvarom ofvan sägs, ej utgifvas, innan full be­ talning erlagts för den eller de lotter, hvarå brefvet lyder. Beslut om ökning jämlikt denna paragraf kan fattas endast af bolagsstämma.

145 §.

Beslutet om grundfondens ökning skall angifva 1) det belopp, hvarmed grundfonden må ökas; 2) den tid, ej understigande fyra veckor från den dag, då beslutet enligt 147 § 2 mom. kungjorts i allmänna tidningarna, inom hvilken lottägare må begagna den honom enligt 1 mom. af samma paragraf tillkommande företrädesrätt till teckning; 3) det belopp, som skall för lott inbetalas; 4) den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning lotterna skola fördelas mellan tecknarna.

146 §.

Bolagsstämmans beslut om grundfondens ökning skall, ehvad det innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg ofördröjligen anmälas för registrering. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må registrering' ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits. Där beslutet ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall vid nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

147 §.

Hvarje hufvudlottägare vare berättigad att, i den mån sådant kan ske, af de nya lotterna efter teckning erhålla det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande grundfonden. Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna och i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte, äfvensom, i den mån så ske kan, genom rekommenderade bref om bolagsstämmans beslut om grundfondens ökning underrätta hufvudlottägarna.

Kungl. Maj:ts Nåd- Proposition N:o 48. 51

148 §.

Hufvudlottägare, som vill begagna honom tillkommande företrädes­ rätt till teckning af ny lott, vare skyldig att vid teckningen förete det eller de lottbref, hvarå teckningsrätten grundas; och skall genom styrel­ sens försorg sådant lottbref förses med påskrift, att teckningsrätten begagnats.

149 §•

Teckning af de nya hufvudlotterna skall ske å teckningslista, försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunder­ skrifter, eller å afskrift af sådan teckningslista, bestyrkt af notarius publicus. Teckningslista skall innehålla bolagsstämmans beslut om grund­ fondens ökning samt uppgift å de tidningsnummer, i hvilka beslutet enligt 147 § 2 mom. vant infördt. I teckningslista skall ock angifvas förutvarande grundfondens storlek äfvensom den ordning, i hvilken tecknare bör fullgöra hvad honom på grund af teckningen åligger. Ett exemplar af bolagsordningen skall bifogas hvarje teckningslista.

150 §.

Teckning af ny hufvudlott vore ogiltig, där den ej göres å teck­ ningslista, som uppfyller föreskrifterna i 149 § 1, 2 och 3 mom. Teckning med villkor vare utom i fall, hvarom i 254 § stadgas, ogiltig. . Ej må sådan grund för ogiltighet af teckning af hufvudlott, som ofvan i denna paragraf afses, göras gällande, utan så är, att den an­ mälts hos registreringsmyndigheten, innan registrering enligt 152 § skett i anledning af anmälan, att lotten till fullo inbetalts.

151 §.

Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om grundfondens ök­ ning fattades skall för ny hufvudlott full betalning erläggas. Bestämmelserna i 121 § om förbud mot tillskott å hufvudlott i annat än penningar och mot förbehåll af särskild förmån eller rättig­

52 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

het vid teckning äfvensom bestämmelsen i 139 §, att tecknare ej är berättigad till kvittning, galle ock vid ny teckning; och skall jämväl vid sådan teckning äga motsvarande tillämpning hvad i 140 § finnes stadgadt om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning å tecknad hufvudlott, så ock om anmaning att fullgöra sådan inbetalning.

152 §.

Sist sex månader efter utgången af den för inbetalning af de nya hufvudlotterna bestämda tid skall styrelsen för registrering anmäla, huru många hufvudlotter till fullo inbetalts. Vid anmälan, som skall vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namn­ underskrifter, skola fogas 1) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namn­ underskrifter försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för rätt till delaktighet, som af tecknare förverkats och ej af annan öfvertagits, dels ock försäkran, att den an­ mälda inbetalningen å hufvudlotterna behörigen fullgjorts; 2) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma; 3) ett exemplar af de tidningar, i hvilka bolagsstämmans beslut om ökningen enligt 147 § 2 mom. varit infördt. Varda efter aflämnandet af ofvannämnda handlingar hufvudlotter ytterligare till fullo inbetalda, må anmälan därom kunna göras för registrering. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan för­ säkran, som ofvan under 1) sägs. Grundfonden skall, så snart registrering skett i anledning af an­ mälan, som ofvan i denna paragraf sägs, anses ökad med sammanlagda beloppet af de hufvudlotter, som anmälts vara till fullo inbetalda.

153 §.

Utan hinder af hvad i 144—152 och 203 §§ finnes stadgadt må styrelsen besluta grundfondens ökning under förutsättning af bolags­ stämmans godkännande. I ty fall skola i afseende å bolagsstämmans beslut, hvarigenom sådant godkännande meddelas, bestämmelserna i 144 och 146 §§ äga motsvarande tillämpning, och skall hvad i 145, 147—152 §§ är föreskrifvet lämpas å styrelsens beslut om ökningen och å verkställigheten däraf; dock gälle, att för ny lott full betalning

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 53

skall erläggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens beslut; att innan sådant godkännande meddelats, den i 152 § 1 mom. föreskrift^ anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i sistnämnda paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens full­ görande tilländagått, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan skall göras samtidigt med den i 146 § föreskrifna anmälan till registret af bolagsstämmans beslut.

154 §.

Grundfonden må kunna ökas jämväl medelst öfverföring till den­ samma af besparade vinstmedel, som ej afsatts till reservfond; och skola därvid bestämmelserna i 144 § 1 och 3 mom. äga motsvarande tillämpning. Hvarje hufvudlottägare vare berättigad att af de nya lotterna erhålla det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande grund­ fonden. Beslutet om grundfondens ökning skall, ehvad det innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg anmälas för registrering. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits. Innefattar beslutet ej ändring af bolagsordningen, skall vid nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med styrelse­ ledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet. Grundfonden skall, så snart registrering af beslutet skett, anses ökad med det belopp, som enligt beslutet skall till grundfonden öfverföras. Ej må bref å ny lott utlämnas till lottägare, innan registrering af beslutet om ökningen skett eller innan lottägaren företett det eller de lottbref, hvarå rätten att erhålla ny lott grundas; och skall genom styrelsens försorg sådant lottbref förses med påskrift, att bref å ny lott utlämnats.

155 §.

Har, efter det ansökning om bolagets registrering gjorts, beslut fattats om teckning af kommanditlotter, skall beslutet, äfven om det ej innefattar ändring af bolagsordningen, ofördröjligen af styrelsen anmälas för registrering och må ej, innan registrering skett, bringas

54 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

till verkställighet. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits. Där beslutet ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall vid nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notaiius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet. Sist en månad efter utgången af den för inbetalning af kommanditlotterna bestämda tid skall af styrelsen för registrering aflämnas en af dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om det belopp, som å lotterna inbetalts, jämte styrelseledamöternas skriftligen afgifna försäkran, att den anmälda inbetalningen å lotterna behörigen fullgjorts. Styrelseledamöternas namnunderskrifter skola vara af vittnen styrkta. Varder, efter det nyssnämnda uppgift blifvit aflämnad, ytterligare inbetalning å kommanditlotter fullgjord, må anmälan därom kunna göras för registrering. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan för­ säkran, som ofvan sägs.

Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.

156 §.

Af solidariskt bankbolags årsvinst, efter afdrag för hvad som åtgår till betäckande af möjligen förefintlig brist från föregående år, skola minst femton procent afsättas till reservfond. Vid beräkning af det belopp, som sålunda minst skall afsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten afdragas den andel däri, som kan hafva tillerkänts styrelseledamot eller annan såsom arfvode (tantiem). Sedan reservfonden uppgått till ett belopp, motsvarande femtio procent af grundfonden, må vidare afsätt­ ning af årsvinsten kunna upphöra; nedgår reservfonden under det så­ lunda stadgade beloppet, skall afsättning till fonden ånyo vidtaga. Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid teckning må hafva för lotterna erhållits utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock, där rätt till delaktighet i bolaget förverkats, hvad som blifvit inbetaldt å lotten eller influtit genom realisering af aflämnad pant. Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för betäckande af förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hafva uppstått å rö­ relsen i dess helhet och som icke kan ersättas af andra befintliga, till framtida förfogande afsätta medel.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48. 55

157 §.

Ej må till lottägarna utbetalas annat än den vinst, som förefinnes enligt fastställd balansräkning för sista året, i den män vinsten ej skall afsättas till reservfonden. Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med bestämmelse i bolagsord­ ningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan uppkomma.

lss §.

Bolagsstämma må ej förfoga öfver bolagets vinstmedel eller öfriga tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet främmande; stämman dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets ställning är af ringa betydenhet. Det tillkomme bolagsstämma att besluta, huruvida och i hvad mån den vinst, som enligt 157 § 1 punkten kan utdelas, skall till det ändamål användas.

159 §.

Jämte hvad i förordningen angående handelsböcker och handels­ räkningar är stadgadt galle i afseende å upprättande af solidariskt bank­ bolags balansräkning: 1) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig öfver sina verk­ liga värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna för deras förvärfvande eller anskaffande. 2) Andra tillgångar än fast egendom, afsedd till stadigvarande bruk för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara kostnaderna för deras förvärfvande eller anskaffande, såframt sådant särskild! angifves i den förvaltningsberättelse styrelsen enligt 181 § har att aflemna. 3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, hvar­ med de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar afskrifvas.

56 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 4) Fast egendom, afsedd till stadigvarande bruk för bolaget, må ej i vidare mån än som betingas af därå nedlagda förbättringar upptagas till högre värde än det, hvartill den varit uppförd i närmast föregående fastställda balansräkning. 5) De belopp, hvartill grund- och reservfonder, den genom till­ skott af kommanditlottägare bildade särskilda fond (kommanditfond) samt andra fonder uppgå, skola hvar för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna; och må därvid grundfondens och kommanditfondens belopp ej minskas, så länge bankrörelsen fortfar. 6) Kostnader för bolagets bildande, organisations- eller förvalt­ ningskostnader må ej uppföras såsom tillgång.

Om rörelsen.

iso §.

Med den inskränkning, som här nedan sägs, må solidariskt bank­ bolag, jämte in- och utlåning af penningar, idka annan verksamhet, som därmed står i samband.

161 §.

Ej må solidariskt bankbolag för egen räkning drifva handel med annat än guld samt in- och utländskt mynt, växlar, checker, invisningar äfvensom obligationer och andra för den allmänna rörelsen afsedda förskrifningar.

162 §.

Egendom, hvarmed solidariskt bankbolag ej må drifva handel för egen räkning, äger solidariskt bankbolag förvärfva endast i det fall, att fråga är om fastighet, afsedd för bankens inrymmande, eller inventarier, hvilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som bolaget äger; dock må med den inskränkning, som framgår af 163 §, solidariskt bankbolag,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 57 till skyddande af fordran, å offentlig auktion eller fondbörs inköpa egen­ dom, som är för fordringen utmätt eller pantsatt, så ock såsom betal­ ning öfvertaga lös egendom, där uppenbart är, att bolaget eljest skulle lida afsevärd förlust. Egendom, hvilken bolaget sålunda till skyddande af fordran inköper eller öfvertager, skall åter afyttras, så snart det kan ske till belopp, som täcker fordringen. Öfvertager solidariskt bankbolag egendom såsom betalning enligt hvad nyss är sagdt, skall anmälan därom ofördröjligen göras hos bank­ inspektionen.

163 §.

Ej må solidariskt bankbolag förvärfva eller såsom pant mottaga egen lott eller annat solidariskt bankbolags hufvudlott.

164 §.

Solidariskt bankbolag, som afsatt reservfond, uppgående till mera än femtio procent af bolagets grundfond, må äfven under andra för­ hållanden än i 162 § sägs förvärfva aktie i emissionsbank; dock må bolaget ej på en gång innehafva jämlikt denna bestämmelse förvärfvade aktier till högre bokfördt belopp än det, hvarmed reservfonden öfverskjuter femtio procent af grundfonden.

165 §.

Solidariskt bankbolags inlåning må ej öfverstiga fem gånger be­ loppet af bolagets egna fonder. Solidariskt bankbolag vare skyldigt att i tillgångar, hvilka kunna med lätthet förvandlas i penningar, redovisa kassareserv till belopp, som tillsammans med den inneliggande kassan motsvarar minst tjugufem procent af de förbindelser, som det åligger bolaget att vid anfordran fullgöra. Pantsatt tillgång, som nu sagts, må härvid icke tagas i beräk­ ning; dock att, där tillgången utgör säkerhet för aftalad kredit, som ej af bolaget till fullo begagnats, den må beräknas till det belopp, som bolaget enligt aftal et är berättigad t ytterligare utbekomma. Nedgår Bih. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Häft. 8

58 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

kassareserv under livad nu är sagdt, skall den, så snart det kan ske, åter uppbringas till föreskrifvet belopp. År solidariskt bankbolag ägare af fastighet, afsedd för bankens inrymmande, vare bolaget pliktigt att i tillgångar, som i 2 mom. sägs, redovisa kassareserv jämväl för det belopp, hvarmed fastighetens bok­ förda värde må öfverstiga tio procent af bolagets egna fonder eller, där fråga är om fastighet, som förvärfvats, innan denna lag trädt i kraft, för det lägre belopp, som Konungen på framställning af bolagets styrelse kan bestämma.

166 §.

Ej må solidariskt bankbolag vid aftal om kredit eller eljest i sin rörelse förbehålla sig andel i vinst på affär, som bolaget själft icke äger afsluta.

167 §.

Solidariskt bankbolag må ej utfärda tryckta eller graverade, till innehafvaren eller till viss man eller order ställda förbindelser.

168 §.

Varda penningar hos solidariskt bankbolag insatta att där innestå viss tid, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar, ställas till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till viss man samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet anmälas hos bolaget. Å medel, som insättas på så kallad sparkasseräkning eller därmed likartad räkning, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tre tusen kronor af en insättares tillgodohafvan.de. Ej heller må solidariskt bank­ bolag ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst en vecka, efter uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; styrelsen dock lämnadt öppet att, då sådant pröfvas kunna ske utan olägenhet, i särskilda fall medgifva utbetalning utan afvaktan på uppsägningstidens utgång. Insättning å räkning, hvarom ofvan sägs, antecknas i motbok, som utlämnas till räkningshafvaren. Då medel å sådan räkning lyftas, skall anteckning därom göras i motboken.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48. 59

I

Om styrelse och firmateckning.

169 §.

Hufvudlottägarna skola inom sig utse en styrelse af minst fem ledamöter. Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, för­ valta bolagets angelägenheter. Ledamot af styrelsen skall vara bosatt här i riket. Val af styrelse­ ledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, genom beslut å bolagsstämma skiljas från uppdraget. Afgår styrelseledamot, innan den tid, för hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot. Utan hinder åt hvad nu stadgats må dock, där bolagsordningen sådant medgifver, med valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma, såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.

170 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som bemyndigats teckna bolagets firma, äge att själfva eller genom ombud ej mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. In­ skränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning, må ej registreras.

171 §.

I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter, som, efter ty i 170 § är sagdt, äga företräda bolaget, pliktiga att i sin förvaltning af bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som i bolagsordningen eller af bolagsstämman eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

60 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolags­ stämmans föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolags­ ordningen.

172 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må, där ej annat blifvit bestämdt i bolagsordningen eller af bolagsstämman, meddelas af styrelsen. Ej må sådant bemyndigande meddelas af bolagsstämman, med mindre bolagsordningen innehåller stadgande i sådant afseende.

173 §.

År enligt bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen, ej företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att deltaga i ärendets behandling.

174 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämdt i bolagsordningen, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden vid sammanträdet. Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behand­ ling af fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

175 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. Sty­ relsen må dock, utan att sådant är i bolagsordningen eller af bolagsstäm­ man medgifvet, bemyndiga annan än styrelseledamot att teckna firman,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 61

såframt bemyndigandet afser rätt till firmateckning allenast i förening med styrelseledamot eller med annan, hvilken styrelsen enligt bolags­ ordningen eller bolagsstämmobeslut äger bemyndiga att teckna firman. I fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma, skall tillämpas hvad som enligt 170 och 171 §§ gäller beträffande styrelsedamot, som äger teckna firman.

176 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas, att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening.

177 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon, som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom oför­ dröjligen göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker ändringen.

178 §.

Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förpliktel­ ser eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare mån än sådant enligt 158 § 1 mom. är för bolagsstämman medgifvet. Hvad sålunda är stadgadt må dock ej åberopas mot tredje man, med mindre han insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.

179 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för solidariskt bankbolag, bör undertecknas med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som teckna firman, äfven underskrifva sina namn. Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår ej af dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

62 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

180 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets firma, att för bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat meddelande skall delgifvas bolaget. Dock innebär rätt att i förening med annan men allenast såsom kontrasignant teckna bolagets firma ej befogenhet att för bolaget mottaga stämning eller annat meddelande. Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen lottägarna till bolagsstämma för val af ombud att i den tvist föra bolagets talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å stämman.

181 §.

Minst en månad före den bolagsstämma, hvarom förmäles i 193 §, aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter underskrifven förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt balansräkning för det förflutna räkenskapsåret. Genom styrelsens försorg skola dessa handlingar jämte den berättelse, som enligt hvad nedan sägs skall afgifvas af revisorerna, under minst eu vecka närmast före stämman hållas för lottägarna å bolagets hufvud kontor tillgängliga i tillräckligt antal exemplar äfvensom ofördröjligen öfversändas till lottägare, som med uppgifvande af postadress anhåller därom. Vinst- och förlusträkningen skall icke blott redovisa bolagets samtliga inkomster och utgifter under året utan äfven angifva verk­ ställda afskrifningar.

182 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller bolagsordningen eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en. Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje man stadgas i 255 §. 183 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge mot­ svarande tillämpning å suppleant i styrelsen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 63

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den om­ ständighet, att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom. Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

184 §.

Lottägarna skola för granskning af styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper årligen utse revisorer. Åtminstone hvartannat år skall en af revisorerna ombytas. Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelseleda­ mots tjänst, l)en tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie bolagsstämma. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, genom beslut å bolagsstämma skiljas från upp­ draget. Afgår revisor, innan den tid, för hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

185 §. Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd upplysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras. Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida mot lag eller författning eller mot bolagsordningen. Revisorerna skola för hvarje räkenskapsår öfver granskningen af­ gifva en af dem underskrifven berättelse, som skall öfverlämnas till styrelsen minst två veckor före den i 193 § nämnda bolagsstämman. Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltnings­ berättelsen, vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen. Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af extra bolagsstämma stadgas i 194 §.

64 Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 48.

186 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling', som framlägges å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget ansvariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om bolagsstämma.

187 §.

Lottägares rätt att deltaga i handhafvandet af bolagets angelägen­ heter utöfvas å bolagsstämma. I bolagsordningen må kunna stadgas, att lottägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna skall hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman. Vill någon själf eller genom ombud utöfva rösträtt för hufvudlott, vare han, såframt å bolagsstämman hufvudlottägare med sammanlagdt delaktighetsbelopp af minst en tiondedel af den å stämman företrädda grundfonden framställt yrkande därom, pliktig att aflämna en af honom egenhändigt underskrifven försäkran, att han icke under falskt sken af köp, gåfva eller annat aftal åtkommit lotten, utan verkligen är ägare af densamma, och att lian ej heller för att kringgå i lag eller bolags­ ordningen meddelade bestämmelser om rösträtt förvärfvat lotten med skyldighet att åter afyttra densamma. Hvad nu är stadgadt äge ej tillämpning å den, till hvilken lotten öfvergått genom arf, giftorätt eller testamente, ej heller då den uppgifne ägaren af lotten förut å ordinarie bolagsstämma såsom ägare fört talan för samma lott, såframt ej visas, att därefter förändring i äganderätten till lotten ägt rum. Skall försäkran afgifvas af förmyndare eller målsman eller eljest af någon, som är satt att företräda ägaren, varde försäkran därefter lämpad. 188 §.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för annan å bolagsstämma deltaga i behandling af fråga rörande aftal

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 48. 65

mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man. Ledamot af styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

1S9 §.

Å bolagsstämma skall lottboken af styrelsen hållas tillgänglig. Där ej annat finnes stadgadt i bolagsordningen, välje bolags­ stämman själf ordförande att leda förhandlingarna. Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas eu förteckning öfver närvarande lottägare och ombud för lottägare med uppgift å det antal lotter, för hvilket enhvar af dem äger utöfva rösträtt. Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid stämman, godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman; dock att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag, ny för­ teckning skall upprättas å den fortsatta stämman. Genom styrelsens försorg skall föras protokoll öfver förhand­ lingarna å stämman. Protokollet, hvari nyssnämnda förteckning intages, underskrifves af ordföranden och minst en å stämman utsedd hufvudlottägare eller ombud för hufvudlottägare. Senast två veckor efter stämman skall protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt för lottägama.

190 §.

Jämte hvad i öfrig! i denna lag är stadgadt om utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma galle, 1) att rösträtt ej må utöfvas för lott, å hvilken icke fullgjorts förfallen inbetalning eller i fråga om hvilken ej, där så skolat ske, aflämnats sådan af pant åtföljd förbindelse, som i 139 § sägs; 2) att hvarje lott, för hvilken rösträtt må utöfvas, berättigar till -eu röst; 3) att frånvarande lottägares rösträtt må utöfvas genom ombud; 4) att ingen dock må för egna eller andras hufvudlotter utöfva rösträtt för mer än en femtedel af den å stämman företrädda grundfonden; BIL till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft, 9

66 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48. 5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de flesta rösterna afgifvas; 6) att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra frågor den mening gäller, som biträdes af de flesta röstande, eller, om jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande. I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser afvikande från livad ofvan under 2)—6) stadgas; dock att lottägares rättighet att utöfva rösträtt ej får inskränkas utöfver hvad under 1) är föreskrifvet, och att lottägares rättighet att genom ombud utöfva rösträtt ej får inskränkas i vidare män än att föreskrift må kunna meddelas därom, att till ombud må utses allenast lottägare. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må i händelse af grundfondens ökning kunna i beslutet därom föreskrifvas, att för ny lott icke må utöfvas rösträtt vid bestämmande af vinstutdelning, hvartill den nya lotten icke medför rätt. Hvad ofvan under 1) stadgats utgör ej hinder för lottägare att, under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i beslut, för hvars giltighet erfordras, att samtliga lottägare förena sig därom.

191 §.

Bolagsstämma skall, där ej annorlunda är bestämdt i bolagsord­ ningen, sammanträda å den ort, där styrelsen har sitt säte. Styrelsen bär att, på sätt bolagsordningen föreskrifver, kalla lottägarna till bolagsstämma. Föreskrifna kallelseåtgärder skola vara vid­ tagna senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka före extra stämma. Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas å två på hvarandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej ske, innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, såframt för beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes af samtliga röstande, jämväl, där så ske kan, försändas i rekommenderad! bref till hvarje hufvudlottägare.

192 §.

Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall för­ teckning öfver de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrel­ sens försorg hållas tillgänglig för lottägarna å bolagets hufvudkontor äfvensom ofördröjligen öfversändas till lottägare, som med uppgifvande af postadress anhåller därom.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 67

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändring af bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt Imfvudsakliga innehåll angilven i förteckningen. Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman företagas till afgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen skall förekomma å stämman eller omedelbart föranledes af ärende, som där skall afgöras. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må dock å stämman kunna fattas beslut om utlysande af extra stämma för behandling af visst ärende. Lottägare vare berättigad att få ärende hänskjlitet till pröfning å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst tio dagar före stämman.

193 §.

Inom fyra månader efter utgången af hvarje räkenskapsår skall hållas ordinarie bolagsstämma, å hvilken styrelsen har att framlägga sin förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkningen samt balans­ räkningen för det förflutna året tillika med revisorernas berättelse.

194 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla lottägarna till extra bolagsstämma. Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra bolagsstämma. Åro ej samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, galle den mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras mening, som anse extra stämma ej böra hållas. Extra bolagsstämma skall ock af styrelsen utlysas, då det för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af hufvudlottägare med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp, utgörande minst en tiondedel af hela grundfonden eller den mindre del däraf, som kan vara bestämd i bolagsordningen. o ö # m . .. -i , Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende, som ej varit angifvet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring af bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt Imfvudsakliga innehåll angifvas i kallelsen.

68 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 48.

195 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla lottägarna till ordinarie bolagsstämma, eller liar styrelsen ej senast två veckor efter påfordran, hvarom i 194 § är sagd!, utlyst bolagsstämma att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan ske, har bankinspektionen att på anmälan af lottägare ofördröjligen utlysa bolagsstämma.

196 ip o o A den bolagsstämma, som i 193 § afses, skall balansräkningen med de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas äfvensom frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid förvalt­ ningsberättelsen omfattar företagas till afgörande. Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvars­ frihets beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras af hufvudlottägare med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp, utgörande minst en tiondedel af hela grundfonden. Utöfver nämnda tid vare ej uppskof medgifvct.

Om talan emot styrelse eller revisorer.

197 §.

Ansvarsfrihet må ej anses styrelsen beviljad, såframt hufvudlott­ ägare med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp, utgörande minst en femtedel af lida grundfonden, röstat däremot. Varder talan å förvaltningen under den tid förvaltningsberättelsen omfattar ej anställd inom sex månader från det berättelsen fram­ lades å bolagsstämma, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad. Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslighandling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppen­ barligen afsett äfven den handling.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 69

198 §.

Har å bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse framlagts, eller å sådan fortsatt stämma, som i 196 § sägs, ansvarsfrihet ej blifvit beviljad, äge hufvudlottägare med delaktighetsbelopp, som i 197 § 1 mom. sägs, å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen. Samma lagvare i fråga om anställande af sådan talan å förvaltningen, som enligt 197 § 3 mom., må anställas titan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats. Sedan talan blifvit anställd, må den omständigheten, att en eller flere af de hufvudlottägare, som anställt talan, afstått från fullföljd af densamma, ej utgöra hinder för de öfriga att fullfölja talan, ändå att dessas sammanlagda delaktighetsbelopp är mindre än här ofvan sagts.

199 §.

Hufvudlottägare, som enligt 198 § anställt talan å styrelsens för­ valtning, svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att af bolaget erhålla ersättning i den mån kostnaderna täckas af hvad genom rätte­ gången kommit bolaget till godo.

200 §.

Talan må ej anställas mot revisorer enligt 186 §, sedan två år förflutit från det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången..

201 §.

Afträdes solidariskt bankbolags egendom till konkurs, som börjar inom två år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma,, äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser. Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas be­ rättelse framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa sådan talan, som omförmäles i 186 §. Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anstäl­ lande af bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången af den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

70 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Om ändring af bolagsordningen och visst annat fall , då särskild röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.

202 §.

Beslut afseende ändring af bolagsordningen i fråga am grunderna för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å bolagsstämma vare ej giltigt, med mindre samtliga hufvudlottägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie, samt å den stämma som sist hålles, biträdts af samtliga röstande och dessa tillika företräd t minst tre fjärdedelar af hela grundfonden. Beslut om annan ändring af bolagsordningen eller om bolagets trädande i likvidation i andra fall än i 20'.) och 210 §§ sägs vare ej giltigt, med mindre samtliga hufvudlottägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst­ en ordinarie, och å den stämma, som sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af de röstande. År för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare villkoiy bestämdt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse. Ä beslut om ändring af bolagsordningen skall sökas Konungens stadfästelse.

203 §.

Beslut om ändring al bolagsordningen skall af styrelsen ofördröj­ ligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan re­ gistrering skett. V id anmälan fogas två styrkta afskrifter af Konungens beslut om den å ändringen meddelade stadfästelsen.

Om klander af bolagsstämmobeslut.

204 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller lottägare, att beslut, som fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen, äge därå tala genom stäm­

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 71

ning å bolaget inom två månader från beslutets dag eller, där bolaget då ej var registrera dt, från dagen för registreringen. Försummas det, vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad. Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag som i 180 § 2 mom. siigs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om den där omförmälda stämman inom ofvan i denna paragraf stadgad tid blifvit utlyst att 'hällas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan ske. Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klandrade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrät­ telse ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering. Domstols utslag, hvarigenom bolagsstämmobeslut upphäfts eller ändrats, gälle jämväl för de lottägare, som ej instämdt klandertalan.

205 §.

Har bolagsstämma bestämt arfvode åt styrelseledamot, revisor eller tjänsteman , i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande af honom meddeladt uppdrag, äge hufvudlottägare med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp, motsvarande minst en femtedel af hela grundfonden, där arfvodet förmenas vara för högt bestämdt, att inom två månader från beslutets dag eller, där bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen hos rätten eller domaren göra ansökning om pröfning af arfvodets storlek; och äge rätten, där arfvodet uppenbarligen finnes vara be­ stämdt till oskäligt belopp, att efter vederbörandes hörande göra jämk­ ning däri.

Om förlängning af solidariskt hankbolags oktroj.

206 §.

Ansökning om förlängning af solidariskt bankbolag meddelad oktroj skall af bolaget göras hos Konungen sist sexton månader, innan den löpande oktrojen tilländagå!’.

72 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48-

Beslut om sådan ansökning må fattas allenast å den ordinarie bolagsstämma, som hålles näst före den tid, då ansökningen, efter tv ■ofvan stadgas, senast skall göras.

207 §.

Hufvudlottägare, som ej vill under förlängd oktroj kvarstå i bolaget, äge, därest han före den bolagsstämma, hvarom i 206 § förmäles, sådant för styrelsen anmält, att, efter det den löpande oktroj en tilländagå^, ur bolaget utträda samt af bolagets behållning enligt vederbörligen fastställd balansräkning utbekomma hvad på, honom belöper.

Om likvidation och upplösning.

208 §.

Vism- sig vid uppgörande af bokslut eller eljest, att solidariskt bankbolag gjort sådana förluster, att tio procent af grundfonden förlorats, [ämne styrelsen ofördröjligen meddelande därom å bolagsstämma. Det åligger styrelsen att, när helst anledning yppas till antagande, att bolaget gjort förluster i den omfattning, hvarom ofvan förmäles, ofördröjligen upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska det­ samma.

209 §.

Har senast vid den i 208 § omförmälda bolagsstämma af hufvud­ lottägare tecknats hvad som erfordras för att återställa grundfonden till dess behöriga belopp, äge bolaget att fortsätta rörelsen; men om så icke skett eller om för grundfondens återställande tecknadt tillskott icke in­ betalts inom tre månader från stämman, skall bolaget träda i likvidation. De hufvudlottägare, som verkställt tillskottet, äge att af bolagets blifvande behållna vinstmedel erhålla åter hvad af dem blifvit tillskjutet jämte ränta efter sex för hundra om året, innan annan utdelning å hufvudlottema får ske. Träder bolaget i likvidation, förr än sådant tillskott blifvit till fullo återguldet, skall, sedan bolagets skulder och, där kommanditlottägare blifvit i bolaget inrymda, deras insatser blifvit betalda, tillskottet, dock utan beräkning af ränta för tid efter bankrörelsens upp­

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48. 73 hörande, återgäldas af bolagets tillgångar, så långt de därtill förslå, innan någon utdelning å hufvud lotterna må äga rum.

210 §.

Solidariskt bankbolag skall ock träda i likvidation, 1) då bolaget icke öppnat sin rörelse inom ett år från bolagets bildande; 2) då grundfonden ej blifvit till hela sitt belopp inbetald inom ett år från det bolagets rörelse öppnades; 3) då antalet hufvudlottägare nedgått under trettio samt tillräckligt antal hufvudlottägare ej inom tre månader inträdt; 4) då meddelad oktroj tilländagått, utan att ny oktroj beviljats; 5) då Konungen förklarat bolaget hafva förverkat oktrojen.

211 §.

Har bolagsstämma i enlighet med 202 § 2 mom. beslutat, att bo­ laget skall träda i likvidation, eller skall eljest likvidation verkställas, välje bolagsstämman en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

212 §.

•Utser bolaget ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat, som jämligt bestämmelse i 209 eller 210 § påkallar likvidation, svarade, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande af bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande förbindelser, eu för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 209 eller 210 § påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till registret, enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att bolaget trädt i likvi­ dation, förklare rätten, på ansökan af lottägare eller styrelseledamot och efter bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation; och förelägge rätten bolaget att inom viss tid, ej understigande eu månad, utse en eller flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande i sådant hänseende eljest meddelas af rätten. Bih. till Piksd, Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afä. 30 Höft. 10

74 Kungl. Majt.s Nåd. Proposition No 48.

214 §.

Finnes solidariskt bankbolag-, som enligt anmälan till registret trädt i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer, vare lottägare eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda bolaget, berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning om utseende af likvidatorer. Kungörelse om ansökningen med uppgift om tiden, när densamma kommer att pröfvas af rätten, skall af rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna tidnin­ garna, så ock i tidning inom orten. Rätten eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller flere syssloman att emellertid taga bolagets egendom under vård och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på ut­ satta tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förordne rätten en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen. Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

215 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare. Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af bolaget. Afgår likvidator, innan lian fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta om val af ny likvidator.

216 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att bolaget trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist, dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening, sådan befogenhet tillkommer. Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet, varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist. Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 75

ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvidator eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna. Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans riktighet.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin förvaltning under den tid, för hvilken ej förut förvaltningsberättelse framlagts å bolagsstämma. Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart det kan ske, å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovis­ ningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 196—199 och 201 §§ finnes stadgadt motsvarand e tillämpning.

218 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder. Då sådant erfordras för likvidationens verkställande och så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall bolagets egendom förvandlas i penningar. Bolagets egendom får ej afyttras under hand på andra villkor än som det af bankinspektionen enligt 238 § förordnade ombudet godkänt. Ombudet må ej utan synnerliga skäl motsätta sig af likvidatorerna ifråga­ satt försäljning.

219 §.

Hafva under likvidationen bolagets tillgångar så nedgått i värde, att fara är för handen, att de ej fullt förslå till skuldernas gäldande, och är ej ställningen sådan, att bolagets egendom genast bör afträda»

76 Kung!,. Maj ds Nåd. .Proposition N:o ,48.

till konkurs, iämne likvid atorerna om ställningen, så snart det kan ske, meddelande å bolagsstämma och kalle till denna jämväl de kände fordringsägare, Indika ännu icke erhållit betalning.

220 §.

Likvidatorerna hafva att sist två månader efter hvarje räkenskaps­ års slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året samt hålla den tillgänglig för lottägare. Har likvidationen ej afslutats inom två år, skola i nästa redo­ görelse uppgifvas de hinder, som därför mött.

221 §.

Med den inskränkning, som föranledes af hvad i 218 § 3 mom. är stadgadt, skall om likvidatorers befogenhet att företräda solidariskt bank­ bolag och om deras rättigheter i öfrigt, så ock om deras skyldigheter gälla i tillämpliga delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot är i denna lag stadgadt.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden vi likvidation)). 1 öfrigt skall hvad i 179 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande af handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsvarande tillämpning under bolagets likvidation. Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som "Ivan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl, att den utfärdats å. bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvida­ tion, vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

223 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all veterlig gäld blifvit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. År någon del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga medel innehållas och återstoden skiftas.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48. 77

Ej må annorledes än nu är sagd! skifte äga ruin. Sker det ellör befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som vid. skiftet något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

224 §.

Hufvudlottägare vare berättigad att af bolagets behållna till­ gångar bekomma hvad å hans hufvudlott i förhållande till hela grund­ fonden belöper.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart det kan ske, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.

220 §.

Åtnöjes lottägare ej med likvidatorernas redovisning, skall han genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det, kåfve han förlorat sin talan.

Då likvidatorerna a bolagsstämma framlagt redovisning för sin förvaltning, anses bolaget upplöst ; och skola likvidatorerna ofördröjligen därom göra anmälan för registrering. Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

228 §.

Afträdes solidariskt bankbolags egendom till konkurs, skall under­ rättelse om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom rättens eller domarens försorg af sändas för registrering. Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af styrelsen eller, där vid konkursens början likvidatorer varit utsedda, :af dessa. Under konkursens fortgång må dock i behörig ordning kunna utses nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer.

78 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

229 §.

Finnes efter konkursens afsilande öfverskott för bolaget, skall likvidation verkställas i enlighet med bestämmelserna i 211, 2i2, 214— 21G, 218 och 220—227 §§. Har ej inom eu månad efter konkursens afslutande till registret anmälts, att bolaget trädt i likvidation, vare lag, som i 213 § sägs. Finnes ej Öfverskott, anses bolaget upplöst, då konkursen afslutats. Det åligger dem, som under konkursen sist företrädt bolaget såsom konkursgäldenär, att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröj­ ligen gorå anmälan till registret.

III. Om tillsyn å bankbolag.

230 §.

Den i denna lag föreskrifna tillsyn öfver bankbolag utöfvas af en för hela riket gemensam bankinspektion. Ledamot af bankinspektionen må ej deltaga i styrelsen af eller vara anställd vid bankbolag, öfver hvilket bankinspektionen har att utöfva tillsyn. Närmare bestämmelser om bankinspektionens organisation och verk­ samhet meddelas af Konungen.

Genom kungörelse i allmänna tidningarna skall tillkännagifvas, när bankbolag börjar sin rörelse, så ock när bankbolag träder i likvida­ tion; och skall underrättelse om dagen, då sådant sker, till bankinspek­ tionen insändas.

232 §.

Bankinspektionen äge sammankalla bankstyrelse, när sådant pröfva» nödigt. Har styrelsen icke efterkommit af bankinspektionen framställd begäran om utfärdande af kallelse till extra bolagsstämma, må sådan stämma ock af bankinspektionen sammankallas.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48. 79

Vid bolagsstämma eller af bankinspektionen utlyst styrelsesamman­ träde må å bankinspektionens vägnar närvara och i öfverläggningarna deltaga den ledamot af bankinspektionen, hvilken enligt de af Konungen meddelade bestämmelser därtill har befogenhet.

233 §.

Bankinspektionen skall för hvarje bankbolag, efter inhämtande af förslag af Konungens befallningshafvande, förordna ett allmänt ombud. Detta ombud åligger att deltaga i den granskning af styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper, hvarom i G8 och 184 §§ förmäles; att minst en gång under hvarje kvartal inventera kassan vid bolagets hufvudkontor samt undersöka, om den öfversikt, bolaget jämlikt föreskriften i 234 § senast upprättat, öfverensstämmer med räkenskaperna och är uppställd i behörig ordning; skolande ombudet ofördröjligen delgifva bankinspektionen anmärkning, som härvid må hafva förekommit, äfvensom i öfrigt meddela bankinspektionen alla de upplysningar angående bolaget, som af bankinspektionen äskas.

234 §.

Styrelsen åligger att för den ledamot af bankinspektionen, hvilken enligt de af Konungen meddelade bestämmelser har att i sådant afseende företräda bankinspektionen, för det i 233 § omförmälda allmänna ombudet, samt för den särskilda undersökning, Konungen kan finna för godt att låta anställa, när som helst hålla bolagets kassa och öfriga tillgångar äfven­ som böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning; att genast efter hvarje månads slut enligt formulär, som af bank­ inspektionen meddelas, upprätta och till bankinspektionen insända eu öfversikt, utvisande bolagets tillgångar och skulder, jämte uppgift om räntesatserna för bolagets in- och utlåning samt diskonto, som under den tid, öfversikten omfattar, varit gällande hos bolaget; att jämväl i öfrigt meddela bankinspektionen och allmänna om­ budet alla de upplysningar rörande bolaget, som af dem äskas; att, så snart det kan ske, dels till bankinspektionen insända styrelsens förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen äfvensom, efter verkställd revision, den däröfver afgifna berättelsen tillika med annan handling angående bolagets förvaltning

so Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

eller räkenskaper, hvilken revisorerna må hafva aflämnat till styrelsen, dels ock låta införa revisionsberättelsen i allmänna tidningarna; samt ■ ' att, där bankinspektionen finner anledning till antagande, att bo­ laget gjort sådana förluster, att tio procent af grundfonden förlorats, på bankinspektionens anmodan ofördröjligen låta upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska detsamma.

Har styrelse eller bolagsstämma fattat beslut, hvilket står i strid med lag eller bolagsordningen, må bankinspektionen kunna förbjuda verkställighet af beslutet. Bankinspektionen må ock kunna förelägga styrelse att, i händelse beslut af nyss omförmälda beskaffenhet gått i verkställighet, göra rättelse, där så kan ske, så ock att fullgöra hvad styrelsen enligt lag eller bolagsordningen åligger. Sådant föreläggande må dock icke af bankinspektionen meddelas i fråga om i lag gifna föreskrifter, hvilkas öfverträdande är belagdt med straff. Sker svårare afvikelse från denna lag eller från bolagsordningen, ankomme på Konungen att förklara bolaget hafva förverkat oktroj en. •

236 §.

Bankinspektionen äge förelägga vite vid meddelande af föreskrift eller förbud enligt denna lag samt falla till sådant vite.

237 §.

Öfver beslut, som af bankinspektionen på grund af denna lag-, meddelas, må klagan föras hos Konungen inom den tid, som för Över­ klagande af förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är stadgad, men beslutet går ändock i verkställighet, där icke Konungen annorlunda förordnar.

38 §.

Träder bankbolag i likvidation, skall bankinspektionen förordna ombud, som har att närvara vid likvidatorernas sammanträden, med rätt att yttra sig till protokollet, samt att i öfrig! öfvervaka likvidationen. Likvidatorerna skola bereda ombudet tillfälle att när som helst inventera bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets.

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 48. 81

alla böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af ombudet begärd upplysning angående förvaltningen ej åt likvidatorerna förvägras. Bankinspektionen äge under bankbolags likvidation i afseende å likvidatorer och bolagsstämma enahanda befogenhet, som, innan bolaget trädt i likvidation, enligt denna lag tillkommer bankinspektionen beträf­ fande styrelse och bolagsstämma.

239 §.

Till bestridande af kostnaden för bankinspektionens organisation och verksamhet skall bankbolag årligen erlägga bidrag enligt bestäm­ melser, som meddelas af Konungen. Detta bidrag utgår efter visst, för samtliga bankbolag, öfver hvilka bankinspektionen har att utöfva tillsyn, lika förhållande till sammanlagda beloppet af bankbolags egna fonder vid utgången af nästföregående kalenderår, men må icke öfverstiga en hundradels procent af detta belopp. Bankbolag åligger jämväl att ersätta ombud, som utses enligt 233 och 238 §§. På bankinspektionen ankomme att bestämma ersätt­ ningsbeloppet.

IV. Om registrering.

240 §.

I aktiebolagsregistret skola inskrifvas de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola för registrering anmälas eller hvilkas intagande i re­ gistret eljest är eller varder föreskrifvet.

241 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas anmälan genom ombud eller insändes den med posten, skall under­ skriften vara af vittnen styrkt. Då bankbolags registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets firma, på samma gång egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskildt bihang till detta, så framt ej namnteckningen förefinnes å anmälnings- Bih. till Ritcsd. Prof, 1911. 1 Sami. 1 Åfd. 30 Höft. 11

82 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

skriften och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras, då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant blifvit vald, eller att eljest någon, ensam eller i förening med annan, blifvit berättigad att teckna firman.

242 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas beslut, som anmäles för registrering och för hvars giltighet Konungens stadfästelse ej erfordras, icke hafva tillkommit i föreskrifven ordning eller ej stå i öfverens­ stämmelse med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag eller författning, skall registrering vägras. Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen hålla sökanden till hända eller, om han uppgifva postadress, till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet med skälen därför. År sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans förlust, innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver anföra besvär hos konungen.

243 §.

Beviljas bankaktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten i registret införa 1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen och dagen för beslutet om bolagets bildande; 2) bolagets firma; 3) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva; 4) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift, grundfonden uppgår, så ock, där grundfonden skall kunna, utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet; 5) å hvilket belopp aktie skall lyda; 6) huru stor del af grundfonden blifvit, enligt den af styrelse­ ledamöterna lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej aktierna till fullo inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen skall fullgöras; 7) den ort, där styrelsen har sitt säte; 8) bolagets postadress;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 83

9) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna; 10) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon, ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets firma, dennes fullständiga namn och hemvist; 11) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller Indika, hvar för sig eller i förening, sådan befo­ genhet tillkommer. Innehåller bolagsordningen bestämmelse, hvarom förmäles i 4 § under 7), varde anmärkning om den bestämmelse gjord i registret. Den ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse å bolags­ ordningen skall förses med bevis om registreringen samt jämte teckningslistorna i hufvudskrift återställas till sökanden.

244 §.

Beviljas solidariskt bankbolags registrering, läte registreringsmyndigheten i registret införa 1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen och dagen för beslutet om bolagets bildande; 2) bolagets firma; 3) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva; 4) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift, grundfonden uppgår, så ock, där grundfonden skall kunna, utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet; 5) å hvilket belopp hufvudlott skall lyda; 6) huru stor del af grundfonden blifvit, enligt den af styrelse­ ledamöterna lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej hufvudlotterna till fullo inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen skall full­ göras ; 7) den ort, där styrelsen har sitt säte; 8) bolagets postadress; 9) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till lottägarnas kännedom, äfvensom den tid före stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna; 10) hvarje styrelseledamots och suppleants, samt, där eljest någon, ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

84 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

11) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening, sådan befo­ genhet tillkommer; 12) där kommanditlottägare äro i bolaget inrymda, det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift, kommanditfonden skall uppgå, och huru stor del af kommanditfonden blifvit, enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift, inbetald, äfvensom, där ej kommanditlotterna till fullo inbetalts, när återstående inbetalningen skall fullgöras. Innehåller bolagsordningen bestämmelse, hvarom förmäles i 118 § under 7), varde anmärkning om den bestämmelse gjord i registret. Den ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse å bolags­ ordningen skall förses med bevis om registreringen samt jämte teckningslistorna i hufvudskrift återställas till sökanden. Hufvudlottägarna skola i särskild afdelning af aktiebolagsregistret införas, efter ty Konungen därom förordnar.

245 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret. Registreras ändring af bankbolags ordning, skall ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse å sådan ändring till sökanden åter­ ställas med därå tecknadt bevis om registreringen. Sker ändring i firman, skall ny fullständig inskrifning i registret göras. Sker registrering af sådant beslut om grundfondens ökning eller om inrymmande af kommanditlottägare, hvilket ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall ena exemplaret af det ingiina protokollet förses med bevis om registreringen samt återställas till sökanden.

246 §.

Företer bankbolags registrerade firma likhet med en i handels­ register, föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd firma, och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge domstol på talan af denne förbjuda bolaget att efter viss tid använda först­ nämnda firma äfvensom ålägga bolaget det skadestånd, som pröfvas skäligt. Menar någon eljest, att en i aktiebolagsregistret verkställd in­ skrifning länder honom till förfång, må talan om registreringens upp­ häfvande samt om skadestånd föras vid domstol.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48. 85

247 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklarad!, att en i aktiebolagsregistret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som registrerats, är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrif­ ning skett, ej föreligger, skall på begäran af någondera parten anteck­ ning därom göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning skall genom registreringsmyndighetens försorg ofördröjligen kungöras i all­ männa tidningarna. Varder, sedan i registret gjorts anteckning om bankbolags kon­ kurs, af öfverrätt förklarad!, att offentlig stämning' ej bort utfärdas, skall anteckningen på därom gjord ansökan afföras ur registret.

248 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i aktiebolags­ registret och kungjordt i allmänna tidningarna, skall anses hafva kommit till tredje mans kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att han hvarken haft eller bort hafva kunskap därom. Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit eller bort blifva antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.

249 §.

Hvad i 126, 127 och 131 §§ af lagen om aktiebolag är stadgadt skall äga motsvarande tillämpning i fråga om banlcbolag.

V. Straffbestämmelser.

250 §.

Drifver någon här i riket bankrörelse utan att vara berättigad därtill, straffes med böter från och med femtio till och med fem tusen kronor.

86 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

Fortsätter någon under tid, då lian är ställd under tilltal för för­ brytelse, som nu är sagd, samma förbrytelse, skall lian, när lian därtill varder lagligen förvunnen, för hvarje gång stämning därför utfärdats och delgifvits, fällas till de böter, som för sådan förbrytelse äro stadgade.

251 §.

Med böter från och med femtio till och med två tusen kronor eller fängelse straffes 1) stiftare, som mot bättre vetande i teckningslista eller i skriftlig handling, som åberopas i listan eller bifogas densamma eller eljest framlägges å konstituerande stämman, meddelar oriktig uppgift; 2) stjrrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift; 3) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i skriftlig handling, som framlägges å bolagsstämma eller annorledes hålles tillgänglig för bolagets delägare, rörande bolagets angelägenheter med­ delar oriktig uppgift eller mot bättre vetande vare sig låter i aktiebok göra anteckning i strid med bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom. eller underlåter ombesörja att förändring i äganderätt till aktie varder jämlikt 23 § 1, 2 och 3 mom. antecknad i aktieboken; 4) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen i strid med bestämmelsen i 41 § 1 punkten eller 157 § 1 punkten låter verkställa utbetalning till delägare; 5) styrelseledamot, som vid upprättandet af balansräkning mot bättre vetande förfar i strid med bestämmelserna i 43 eller 159 §; G) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som fram­ lägges å bolagsstämma eller annorledes hålles tillgänglig för delägarna, mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift rörande bolagets angelägen­ heter eller uppsåtligen underlåter att göra anmärkning mot dylik upp­ gift i handling, som af honom granskats; 7) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada däraf kunnat följa, yppar något af hvad vid granskningen af styrelsens för­ valtning eller bolagets räkenskaper kommer till hans kännedom, utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande af hans uppdrag; 8) eu hvar, som falskeligen afgifver sådan försäkran, som omförmäles i 71 eller 187 §. Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 87

252 §.

Bryter någon mot hvad i 2 §, 22 §, 28 § 2 mom.,' 133 § eller 144 § 2 mom. finnes stadgadt, eller underlåter styrelseledamot i annat fall, än i 251 § under 3) afses, att iakttaga föreskrift, som är meddelad i 23 § 1, 2 och 3 inom., eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 21 §, 23 § sista momentet, 30 §, 32 §, 33 § 4 inom., 36 § 1 inom., 38 § sista momentet, 61 §, 65 §, 69 § 1 mom., 73 § 1 eller 4 inom., 87 §, 132 §, 137 §, 138 §, 143 § 1 mom., 146 §, 148 §, 149 § 4 inom., 152 § 1 inom., 154 § sista momentet, 155 § 1, 2 eller 3 monn, 177 §, 181 §, 185 § 1 inom., 189 § 1 eller 4 mom. eller 203 § är meddelad, eller försummar styrelseledamot vare sig att på sätt i 76 § 1 mom. eller 192 § 1 mom. stadgas hålla deri där omförmälda för­ teckningen tillgänglig och öfversända den till bolagets delägare eller att, då delägare enligt 4 mom. i 76 eller i 192 § påyrkat hänskjutande af visst ärende till pröfning å bolagsstämma, låta upptaga ärendet å förteckningen, eller bryter någon, som enligt 111 eller 228 § under bankbolags konkurs företrädt bolaget såsom konkursgäldenär, mot hvad i 112 § 2 mom. eller 229 § 2 mom. är stadgadt, straffes med böter från och med fem till och med fem hundra kronor. Samma lag vare om revisor, hvilken underlåter iakttaga föreskrift, som meddelats 1 69 § 3 mom., 100 § 2 mom. 1 punkten, 185 § 3 mom. eller 217 § 2 mom. 1 punkten, samt om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt 99 §, 100 § 2 monn, 103 §, 110 §, 216'§, 217 § 2 monn, 220 § eller 227 § åligger. Förseelse mot 65 §, 69 § 1 eller 3 inom., 73 § heller 4 inom., 76 § 1 monn, 100 § 2 monn, 103 §, 181 §, 185 § 1°eller 3 inom., 189 § 1 eller 4 inom., 192 § 1 inom., 217 § 2 inom. eller 220 §, så ock styrelseledamots försummelse att å den i 76 eller 192 §*omförmälda förteckning upptaga ärende, hvars hänskjutande till bolagsstämma af bolagets delägare påyrkats enligt 4 mom. i samma paragraf, må åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom målsägande anses såväl bolaget som hvarje delägare däri.

88 Kungl. Alaj.is Nåd. Proposition N:o 48.

253 §.

Böter och viten, som enligt denna lag ådöm-as, tillfalla kronan. Saknas tillgång till fidla gäldandet af böter eller vite, skall förvandling ske efter allmänna strafflagen.

VI. Särskilda bestämmelser.

254 §.

Bildas bankbolag eller ökas bankbolags grundfond för öfvertagande af annan bankrörelse, må andel i hvad bolaget sålunda skall öfver­ taga utgöra vederlag för aktie eller hufvudlott i bolaget samt teckning ske med villkor, att sådant tillskott skall få göras;. och gälle i öfrigt i ty fall denna lags bestämmelser om bankbolags bildande och grundfonds ökning med följande tillägg och undantag: 1) Vid bankbolags bildande skall teckningslista och vid grund­ fondens ökning bolagsstämmans beslut om ökningen innehålla jämväl alla de om bankrörelsens öfvertagande träffade bestämmelserna. 2) Där vid bankbolags bildande ej samtliga tecknare enligt bestämmelse i teckningslistan äro berättigade att för aktie eller hufvud­ lott tillskjuta annat än penningar, äge å konstituerande stämman teck­ nare, hvilken berättigats att göra tillskott i annat än penningar, ej deltaga i omröstning, som i 14 eller 120 § sägs; ej heller må sådan tecknare eller af honom tecknade eller eljest förvärfvade aktiei eller hufvudlotter vid omröstningen tagas i beräkning. 3) Hvad i 1 mom. af 31 eller af 147 § är stadgadt äger ej tilllämpning. 4) Har hvad bolaget enligt bestämmelse i teckningslistan öfvertagit blifvit uppskattadt till oskäligt högt värde, vare de stiftare, som haft eller uppenbarligen bort hafva vetskap om att uppskatt­ ningen varit oskälig, pliktige att ersätta bolaget skadan, en för alla och alla för en. Uppgörelse mellan bolaget och stiftare rörande den senare i sådan egenskap åliggande skadeståndsskyldighet är ej för bolaget bindande. 5) Talan mot stiftare enligt hvad ofvan under 4) stadgats må

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 89 ej anställas, sedan två år förflutit från bolagets registrering, utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången. Inträffar konkurs inom två år från bolagets registrering, stånde konkursboet öppet att anställa talan, som nu sagts; och skall i ty fall talan anhängiggöres inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande af bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången af den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

255 §.

Bankbolags delägare, som genom att öfverträda denna lag eller bolagsordningen tillskynda bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en. Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller delägare denna lag eller bolagsordningen och tillskyndas tredje man därigenom skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för skadan en för alla och alla för eu.

256 §.

Bankbolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt bolagsordningen har sitt säte.

257 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där bolagets styrelse enligt bolagsordningen har sitt säte.

258 §.

Enskildes förhållanden till bankbolag må ej i oträngdt mål yppas.

259 §.

Genom denna lag upphäfvas lagarna angående bankaktiebolag och angående soldariska bankbolag den 18 september 1903. Bill. till Rilt-sd. Prof. 1911. 1 Sami 1 Afd. 30 Höft. 12

90 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

260 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1912. Hvad i 1 § är stadgadt om förbud mot inlåning på räkning, som af _ bank allmänneligen begagnas, äge ej tillämpning å bolag eller för­ ening, so in före lagens trädande i kraft af Konungen erhållit rätt till sådan inlåning. Bestämmelsen i 2 § angående förbud att använda ordet bank i firma äge ej tillämpning å aktiebolag, som före lagens trädande i kraft erhållit af Konungen stadfäst bolagsordning. Bankbolag, som erhållit oktroj, innan denna lag trädt i kraft, må registreras enligt bestämmelserna i äldre lag, men i öfrigt skall 111 ed afseende å sådant bolag denna lag lända till efterrättelse med nedan angifna undantag: 1) Bestämmelserna i 1 mom. af 6 eller af 114 § skola ej gälla förr än två år förflutit efter det den för bolaget meddelade, vid lagens trädande i kraft löpande oktroj en tilländagått. 2) Bestämmelserna i 49 och 165 §§ skola icke äga tillämpning lön- än två år från denna lags trädande i kraft. 3) . I fråga om de bankaktiebolag, som hafva utelöpande aktier, ställda till innehafvaren, skola bestämmelserna i 23 § 1, 2, 3 och 4 mom., 71 § 1 mom. 2 och 4 punkterna samt 81 § 2 mom. icke gälla för dylika aktier. ö 4) Bestämmelserna i 74 § 1 mom. under 4) och 190 § 1 mom. under 4) äga ej tillämpning. 5) Har beslut om ökning af bankbolags grundfond registrerats, innan denna lag trädt i kraft, må ökningen verkställas och registreras enligt äldre lags bestämmelser. 6) Där bankbolag blifvit i enlighet med bestämmelse i äldre lagupplöst, skola i afseende å likvidationen bestämmelserna i samma laglända till ^efterrättelse. 7) A bankaktiebolag, hvars verksamhet grundas på tillåtelse, med­ delad före denna lags trädande i kraft, och i hvars ordning icke meddelats föreskrift om skyldighet för bolaget att underkasta sig de bestämmelser, hvilka för bankaktiebolag varda i allmän författning stadgade, skola bestämmelserna i lagen icke äga tillämpning, så vidt de afse ämnen, rörande hvilka blifvit i bolagsordningen särskildt stadgadt, utan gälle härutinnan hvad bolagsordningen innehåller, dock att i fråga om ändring af bolagsordningen, om det sätt, hvarpå bolaget skall företrädas och dess

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition No 48. 91

firma tecknas, om likvidation och upplösning-, om registrering, om tillsyn och om ansvar denna lag gäller till efterrättelse. Skall enligt hvad ofvan stadgats i fråga om bankbolag, som er­ hållit oktroj, innan denna lag trädt i kraft, äldre lags bestämmelse gälla och är i samma lag öfverträdelse af den bestämmelse belagd med straff, skall beträffande sådant bolag jämväl dylik straffbestämmelse lända till efterrättelse. I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som enligt äldre lag berättigats teckna bankbolags firma, skola bestämmelserna i 54 och 55 §§ eller 170 och 171 §§ lända till efterrättelse; och skall förty in­ skränkning i befogenheten för den, som äger teckna bolagets firma, att företräda bolaget, ändå att inskränkningen enligt äldre lag regi­ strerats och kungjorts, icke därigenom anses hafva kommit till tredje mans kännedom. Konungen skall äga meddela föreskrift om insändande till registreringsmyndigheten af sådana uppgifter, som pröfvas vara af nöden för att registreringsmyndigheten må blifva i tillfälle att föra förteckning öfver hufvudlottägarna i solidariskt bankbolag, som registrerats enligt äldre lag.

92 Rungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående emissionsbanker.

Härigenom förordnas, att 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående emissionsbanker skall erhålla följande ändrade lydelse: Hvad i 45 § i lagen om bankrörelse finnes stadgadt om förbud för bankaktiebolag att för egen räkning drifva handel med annat än guld samt in- och utländskt mynt, växlar, checker, invisningar äfvensom obligationer och andra för den allmänna rörelsen afsedda förskrifningar utgör ej hinder för emissionsbank vare sig att köpa och sälja aktier eller att, i den mån sådant står i samband med det för sådan bank i 1 § angifna ändamål, förvärfva och afyttra annan egendom.

Denna lag skall tråda i kraft den 1 januari 1912

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 93

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 augusti 1910.

N är varande:

Hans excellens herr statsministern LlNDMAN. Statsråden: P etersson , M alm , L indström , von S ydow , von K rusenstierna .

Hans excellens herr statsministern Lindman i egenskap af till­ förordnad chef för finansdepartementet anförde: »Sedan Kungl. Maj:t den 13 september 1907 uppdragit åt en kommitté — den s. k. bankkommittén — att utarbeta förslag till de ändringar i gällande lagstiftning angående solidariska bankbolag och bankaktiebolag, som kunde föranledas af då pågående revision af lagen om aktiebolag m. in., öfverlämnade kommittén den 13 mars 1908 till Eders Kungl Maj:t förslag till lag om bankrörelse, hvilket jämlikt kommittén ytterligare lämnadt uppdrag äfven innefattade bestäm­ melser om einissionsbank. Bankinspektionen afgaf den 11 juni 1908 infordradt underdånigt utlåtande öfver kommitténs förslag, hvarefter bankernas syndikat på anmodan, efter allmänna bankmötets hörande, i skrifvelse den 27 oktober 1908 afgifvit yttrande i ärendet. Sedan bankinspektionen den 11 december 1908 afgifvit förnyad t yttrande i anledning af hvad bankernas syndikat anfört, aflat Eders Kungl. Maj:t till 1909 års Riksdag proposition med förslag till lag angående emissionsbanker äfvensom propositioner med förslag till lag

94 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

om ändrad lydelse af 27 § i lagen den 18 september 1903 angående solidariska bankbolag samt till lag om ändrad lydelse af 24 ocli 88 §§ i lagen den 18 september 1903 angående bankaktiebolag. Berörda propositioner blefvo af Riksdagen bifallna, hvarefter för­ fattningar i ämnet af Eders Kungl. Maj:t utfärdats den 5 juni 1909. Inom finansdepartementet utarbetades därefter ett hufvudsakligen på ifrågavarande kommittéförslag grundadt förslag till lag om bank­ rörelse; och blef detta af Eders Kungl. Maj:t den 9 oktober 1909 remitteradt till lagrådet. Lagrådets tid blef emellertid såväl under hösten 1909 som under sistlidne vår upptagen med granskning af andra lagförslag, i följd hvaraf förslaget till lag om bankrörelse ännu ej af lagrådet slutbehandlats. Orsaken, hvarför jag nu, efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet, tillåter mig att ånyo för Eders Kungl. Maj:t anmäla ifrågavarande lagstiftningsärende, är den, att detsamma, sedan innevarande års Riksdag antagit ny lag om aktiebolag, om hvars promulgerande Eders Kungl. Maj:t förut i dag fattat beslut, i viss mån kommit i ett annat läge. Bankkommitténs ofvannämnda förslag an­ slöt sig nämligen, såvidt angick rena aktiebolagsrättsliga bestämmelser, i hufvudsak till det af särskilda kommitterade — den s. k. aktiebolagskommittén — den 5 februari 1908 afgifna förslag till lag om aktie­ bolag, hvilket åter ligger till grund för den nya aktiebolagslagen. Denna . skiljer sig dock i åtskilliga hänseenden af mer eller mindre väsentlig art från sistberörda kommittéförslag; och i det stora hela förefinnas enahanda olikheter mellan den nya lagen och det till lag­ rådet remitterade förslaget till lag om bankrörelse. Eu närmare granskning af dessa olikheter har synts mig gifva vid handen nödvändigheten af en omarbetning af sistnämnda lagförslag i syfte att, såvidt möjligt, undanröja berörda olikheter. En sådan omarbetning har jag låtit verkställa. Vid denna omarbetning har i för­ slaget under rubriken »Särskilda bestämmelser» intagits jämväl stad­ gande^ som reglera de fall, då bankbolag bildas eller bankbolags grund­ fond ökas i syfte att mot likvid af aktier eller hufvudlotter i bolaget öfver­ taga annan bankrörelse; och hafva dessa stadganden affattats i nära öfverensstämmelse med de bestämmelser i den nya lagen, som behandla de fall, då vid aktiebolags bildande eller aktiekapitalets ökning annan egendom än penningar skall af bolaget öfvertagas. Ännu kvarstå väl en del skiljaktigheter mellan det nu utarbetade förslaget och den nya aktiebolagslagen, men dessa äro i allmänhet föranledda däraf, att för bildande af bankbolag erfordras, att dess

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48. 95

bolagsordning fastställes af Kungl. Maj:t. Där förefintlig olikhet ej bär sin förklaringsgrund i nämnda förhållande och ej heller är särskild! motiverad i bankkommitténs betänkande eller hämtar sitt stöd däraf, att motsvarande olikhet redan nu enligt gällande lag förefinnes mellan bankbolag och vanligt aktiebolag, torde anledningen till densamma ligga i en så öppen dag, att en särskild motivering här synes vara öfverflödig. Endast i ett fall torde ett särskild! framhållande af skälen för en afvikelse från nya aktiebolagslagens bestämmelser vara behöflig!. I det nu upprättade förslaget till lag om bankrörelse har stiftarnas civila skadeståndsskyldighet, hvilken icke lärer kunna ifrågakomma i annat fall, än då bankbolag bildas för öfvertagande af annan bankrörelse, reglerats på ett annat sätt (246 § under 4) i det nya förslaget) än som skett i den nya lagens 24 §. I sådant fall bör man ovillkorligen fordra, att när valuta i annat än penningar tillskjutes såsom grund­ fond, densamma i värde fullt motsvarar den uppgifna grundfonden. Och om vid bildandet förfares i strid härmed, synes det närmast böra åligga stiftarna att ersätta den blåst i grundfonden, som i följd häraf kommer att föreligga. Att utkräfva denna ersättning i annat fall än då till­ skottets värde upptagits oskäligt högt och stiftarna handlat med uppsåt eller med grof vårdslöshet, torde dock ur annan synpunkt knappast vara tillrådligt. Det kunde nämligen då befaras, att regeln om stiftarnas skadeståndsskyldighet komme att afskräcka från bildande af bankbolag äfven i fall, då bildande af sådant bolag vore synnerligen önskvärd! såsom t. ex. då ett bankbolag blifvit mindre solidt och dess uppgående i ett nytt bolag vore enda utvägen att förebygga allvarsamma förluster för dess delägare. I öfverensstämmelse med den af mig nu uttalade åsikt hafva bestämmelserna i 246 § under 4) i det nu upprättade förslaget affattats. Någon ändring har icke gjorts i det till lagrådet remitterade förslagets bank-tekniska bestämmelser. Dessa skilja sig emellertid, såsom Eders Kungl. Maj:t torde erinra sig, i åtskilliga afseenden från bankkommitténs förslag; och tillåter jag mig nu att såsom mitt ytt­ rande upprepa hvad chefen för finansdepartementet statsrådet Swartz i statsrådsprotokollet för den 9 oktober 1909 anförde till stöd för dessa afvikelser från kommittéförslaget. Dessförinnan torde jag emellertid få framhålla, hvad äfven i statsrådet den 9 oktober 1909 påpekades, nämligen att skäl visser­ ligen kunde tala för att i förslaget till lag om bankrörelse upptaga bestämmelser äfven i den del af ämnet, som vann sin lösning vid 1909

96 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

års Riksdag. Jag syftar härmed på den förut anmärkta, den 5 juni 1909 utfärdade lagen angående emissionsbanker. Med hänsyn till vissa vid eu dylik anordning inverkande omständigheter af praktisk natur har det emellertid befunnits lämpligare att låta bestämmelserna rörande einissionsbankrörelse bibehålla sin själfständiga ställning. Bankkom­ mitténs förslag har i följd häraf undergått åtskilliga jämkningar. Statsrådet Swartz’ omförmälda yttrande var af följande innehåll: Mot de af bankkommittén föreslagna bestämmelserna om banks skyldighet att redovisa kassareserv, hvilka finnas införda i mom. 2 af 45 resp. 150 § af kommittéförslaget, hafva framställts vissa erinringar, som jag nu vill omförmäla och som delvis synas böra föranleda ändring i förslaget. Så har det sagts, att då såsom tillgång, hvilken kan redo­ visas som kassareserv, i förslaget angifves fordran hos bank, under detta uttryck skulle kunna inbegripas fordran, mot hvilken funnes kvittningsgild motfordran. Man synes emellertid härvid förbise, att i förslaget den regel uppställes, att tillgång, som må redovisas såsom kassareserv, skall kunna med lätthet förvandlas i penningar. Och då en fordran, mot hvilken finnes kvittningsgild motfordran, ju icke kan förvandlas i penningar, följer af nyssnämnda regel, att sådan fordran ej må beräknas såsom kassareserv. Jag anser följaktligen kommitténs formulering i denna del kunna bibehållas. Kommittén har föreslagit, att kassareserven skall stå i visst för­ hållande till bankens grundfond. Häremot har blifvit erinradt, att, då kassareservens uppgift är att skydda bankens avistaförbindelser, det är storleken af dessa, som rätteligen bör normera kassareservens storlek. Att så är fallet, lärer ingen bestrida, men man har velat göra gällande dels att svårighet möter att vid hvarje tidpunkt bestämma avistaförbindelsernas storlek och dels att dessa förbindelser ständigt fluktuera och därför mindre väl lämpa sig att uppställas såsom normerande i fråga om uppfyllande af en lagstadgad förpliktelse. Hvad sistnämnda förhållande angår, så lärer däraf ingen större olägenhet uppstå än att kassareserven får tilltagas så pass rundligt, att den är tillfyllest äfven vid eu tillfällig ökning af avistaförbindelserna; och förslaget förutsätter ju för öfrigt, att kassareserven stundom kan nedgå under lagstadgadt belopp, endast den, så snart ske kan, uppbringas. Beträffande åter svårigheten att bestämma storleken af en banks avistaförbindelser, så förhåller det sig nog så, att detta icke kan utrönas enbart af de upp­ gifter, som innehållas i bankernas månadsvis upprättade och publicerade balansräkningar. Men af en genom bankinspektionen verkställd utred­ ning framgår, att beloppet af en banks avistaförbindelser kan utan

Kungl. Maj ds Råd. Proposition N:o 48. 97

synnerlig svårighet uträknas med ledning af bankens böcker. Jag anser mig därföre böra föreslå, att dessa förbindelser läggas till grund för be­ räkning af kassareservens storlek. Och vill jag då till avistaförbindelser hänföra ej blott den bankens gäld, som är förfallen till betalning vid anfordran, såsom utelöpande postremissväxlar, samt skuld på upp- och afskrifningsräkning, löpande räkning samt på räkning med andra banker, utan äfven icke lyftade belopp å beviljade krediter i kreditivräkning och löpande räkning. Däremot lärer skuld på sparkasseräkning icke kunna hänföras till avistaförbindelser. Väl har praxis utvecklat sig därhän, att uttag på sparkasseräkning i stor utsträckning medgifves utan föregående uppsägning; men då det enligt lagförslaget liksom enligt gällande lag är bank förbjudet ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid efter uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel, synes skuld å sparkasseräkning icke lagligen kunna rubriceras såsom avistaförbindelse. Det är för öfrigt klart att bank vid öfveransträngd kassaställning inhiberar avistauttag å sådan räkning. Hvad så beträffar den relation, i hvilken avistatillgångarne böra stå till avistaförbindelserna, så är det tydligt, att en bank, som vill vara försäkrad att under alla förhållanden skydda sin likviditet, låter sig vara angeläget att tillse, det de förra täcka en afsevärd del af de senare. Men denna synpunkt har hittills blifvit allt för litet beaktad af en del bland de mindre bankerna, för hvilka räntabiliteten fått vid placeringen af fonder och inlåning spela en allt för afgörande roll. För att, då en lagbestämmelse i ifrågavarande syfte nu skall för första gången införas, icke allt för kraftigt ingripa i dessa bankers ekonomi, tilltror jag mig icke att föreslå, att kassareserven jämte den kontanta kassan föreskrifves skola utgöra mera‘än 25 % af avistaför­ bindelserna. Äfven en så måttfull föreskrift kommer att för derå banker medföra skyldighet att högst betydligt öka sina avistatillgångar, men då förslaget i detta afseende lämnar en respittid af två år från lagens trädande i kraft, bör en sådan anordning kunna utan häftiga rubbningar åvägabringas. Mot den i förslaget införda bestämmelsen, att pantsatt tillgång icke må beräknas såsom kassareserv, har anmärkts, att om värdepapper, som äro användbara såsom kassareserv, pantsättas för en kredit hos annan bank, det belopp, som icke är lyftadt på en sådan kredit, bör få beräknas såsom kassareserv, då ju den kredittagande banken är ovillkorligi berättigad antingen att uttaga återstoden af den beviljade krediten eller, om krediten upphör, återfå sina värdepapper. Ehuru jag antager, att nämnda bestämmelse skulle i tillämpningen erhålla Bih. till Riksd. Prat. 4911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 13

98 Kungi. Muj:ts Råd. Proposition N:o 48.

den tolkning, att kassareserven beräknades så som ofvan är sagdt, har jag velat föreslå ett förtydligande i denna syftning. Vidare har mot kommitténs förslag, att i kassareserven finge ingå hvarje tillgång, som kunde med lätthet förvandlas i penningar, exempelvis fordran hos svensk eller utländsk bank och å allmän börs noterade obligationer, anmärkts, att såsom tillgångar, hvilka finge ut­ göra kassareserv, icke borde godkännas annat än obligationer, utfärdade eller garanterade af stat, kommun, hypoteksinrättning eller därmed jämförlig inrättning, enär endast dylika tillgångar kunde under alla för­ hållanden lätt förvandlas i penningar. Det kan icke förnekas, att denna anmärkning är principiellt riktig. Med hänsyn dock till svårig­ heten för de mindre bankerna att kunna anskaffa kassareserv bestående af dylika tillgångar, har jag trott mig böra gå en medelväg mellan det i anmärkningen framställda förslaget och kommitténs förslag, i det jag hemställer om allenast den ändring i kommittéförslaget i före­ varande afseende, att däld intages bestämmelse af innehåll, att af den kassareserv, som bankbolag med hänsyn till sina förbindelser är skyldigt att redovisa, en femtedel skall utgöras af svenska statens obligationer, beräknade efter senaste kurs. Det allmänna bankmötet har framställt en gensaga däremot, att lagförslaget liksom gällande lag medgifver bank obegränsad rätt att inköpa fastighet, afsedd för bankens inrymmande. Då lagstiftningen med rätta ville uppställa föreskrifter för att hålla bank likvid, borde det, menar man, icke vara bank tillåtet att i fastigheter, där någon lokal användes för bankens ändamål, fastläsa kapital till obegränsadt belopp utan borde i sådant afseende i lag bestämmas ett maximum, satt i visst förhållande till bankens fonder, exempelvis 10 % af dessa. En sådan erinran, som äfven tidigare varit hörd, är ju i sig själf riktig; och då nu bankerna själfva påkalla lagstiftningens ingri­ pande, synes något böra i saken åtgöras. En verkställd undersökning har gifvit vid handen, att 15 banker äga för bankens inrymmande afsedda fastigheter, bokförda till mera än 10 %, nämligen resp. 12 (två banker), 13 (två banker), 16, 17, 19, 20, 27, 30, 38, 50, 53 (två banker) och 72 % af bankens samtliga fonder. Det förhåller sig visser­ ligen så, att hela värdet af sådan fastighet icke behöfver representera ett af banken fastlåst kapital, då ju banken mot inteckning kan erhålla fast lån till belopp, motsvarande en väsentlig del af egen­ domens värde. Men det kan i allt fall icke förnekas, att bankerna i sin åflan att skaffa sig egna, ofta luxuöst inredda lokaler i fastigheter, som vanligen endast till obetydlig del tagas i anspråk af bankerna

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 99

själfva, alltmera visat en benägenhet att i sina bankhus binda en större del af sitt kapital, än som synes förenligt med en försiktig bankpolitik. Ett belopp, motsvarande 10 % af de egna fonderna, synes mig, efter verkställd undersökning af de nuvarande förhållandena, kunna betecknas såsom den gräns, utöfver hvilken förvärfvet af bankhus i regel icke bör eller behöfver gå. Men jag kan icke biträda bankmötets mening, att ett bestämdt förbud bör meddelas för sådant för­ värf utöfver fastställd gräns. Yäl kan ett sådant förbud icke erhålla retroaktiv verkan, men det skulle i allt fall innebära, att bank, som under nuvarande lagstiftning uppnått eller något öfverskridit en sådan gräns, skulle vara, bestämdt förhindrad att förvärfva en fastighet, som kunde finnas behöflig, exempelvis för inrymmande af ett stort afdelningskontor. Jag förmenar, att frågan bäst löses så, att bank, som öfverskridit den normala gränsen för förvärf af bankfastighet, ålägges att för ett belopp, motsvarande det öfverskjutande värdet, förskaffa sig tillgångar, mot hvilka penningar med lätthet kunna anskaffas. Att banken bundit en för stor del af sitt kapital skulle då uppvägas däraf att ett motsvarande belopp måste hållas mera rörligt än genom utlåning till allmänheten, och hvad ifråga om likviditeten förlorades på ett håll skulle sålunda återvinnas på ett annat. Den föreskrift, jag sålunda vill föreslå, lärer dock icke kunna ovillkorligt tillämpas på alla nu oktrojerade banker. Vissa af dessa hafva, på sätt de af mig ofvan anförda siffrorna gifva vid handen, redan förvärfvat bankfastigheter till mycket höga belopp i jämförelse med fonderna; och några af dessa banker disponera så obetydliga avistatillgångar, att dessa måste i högst afsevärd grad ökas redan för att komma i det här ofvan angifna förhållande till avistaförbindelserna. Skulle nu därjämte den fordran ovillkorligt uppställas, att dessa banker skulle såsom kassareserv redovisa och sålunda draga ur den allmänna rörelsen ett belopp, motsvarande det, hvarmed det bokförda värdet af bankhusen öfversteg 10_% af fonderna, skulle detta för vissa af dem medföra en så kraftig omläggning af rörelsen, att den icke lärer böra genom en lagstiftningsåtgärd framtvingas. lag anser därföre, att det bör bero på Eders Kungl. Maj:t att medgifva dispens från föreskriften om kassareserv, som bank skulle redovisa såsom ägare af bankhus, förvärfvadt innan lagen trädt i kraft. Äfven de bestämmelser, hvarom jag senast talat, lära lämpligast få plats i kommittéförslagets 45 resp. 150 § (det nya förslagets 48

100 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

resp. 159 §), som då komme att inrymma alla föreskrifter. Indika direkt afse banks likviditet.

Det nu utarbetade förslaget till lag om bankrörelse föranleder liksom det till lagrådet remitterade förslaget en redaktionell jämkning af 10 § i lagen angående emissionsbanker den 5 juni 1909; och har inom finansdepartementet utarbetats förslag till lag om ändrad lydelse af sagda lagrum. >

Föredraganden hemställde därefter i underdånighet, att Kungl. Maj:t — med återkallande af Dess den 9 oktober 1909 meddelade för­ ordnande om inhämtande af lagrådets yttrande öfver då anmälda för­ slag till lag om bankrörelse och till lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen angående emissionsbanker den 5 juni 1909 — måtte förordna, att öfver de nu anmälda, under bilagorna litt. A och B vid detta protokoll återgifna lagförslag lagrådets yttrande skulle för det ändamål, § 87 regeringsformen omförmäler, genom utdrag af protokollet inhämtas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lämna bifall.

Ur protokollet Emil Sundberg.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 101

lätt. Å.

Förslag

till

Lag om bankrörelse.

Inledande bestämmelser.

1 §• Förutom Sveriges riksbank må ej annan bär i riket drifva bank­ rörelse än 1) bankaktiebolag, 2) solidariskt bankbolag, 3) emissionsbank, 4) kommanditbolag, hvars firma förutom ordet kommanditbolag innehåller endast personnamn eller personnamn med tillägg, som antyder allenast, att flere bolagsmän finnas, eller annat handelsbolag, hvars firma innehåller endast personnamn eller personnamn med tillägg, som antyder allenast, att firman innehafves af bolag, 5) enskild man, hvilkens firma innehåller endast personnamn.

2 §• Ej må enskild man eller annan enskild penninginrättning än bolag, som i 1 § under 1), 2) eller 3) afses. i sin firma eller eljest vid beteckning af affärsrörelsen använda ordet bank.

102 Kung}. Magis Nåd. Proposition N:o 48.

I. Om bankaktiebolag-.

Om bankaktie})olags bildande.

3 §•

De, som, i ändamål att drifva bankrörelse, vilja stifta aktiebolag, skola upprätta fullständig bolagsordning samt därå söka Konungens stadfästelse. Stiftarna skola vara bär i riket bosatta svenska medborgare och till antalet minst tio. Finnes sådant bankaktiebolag vara nyttigt för det allmänna, pröfvar Konungen bolagsordningens öfverensstämmelse med denna lag samt lag och författningar i öfrigt, så ock om och i hvad mån därutöfver, med hänsyn till vidden och beskaffenheten af bolagfets rörelse, särskilda be­ stämmelser må erfordras. Stadfästes bolagsordningen, meddelar Konungen tillåtelse till bank­ rörelsens drifvande (oktroj) under en tid af högst tio år och därutöfver intill slutet af då löpande kalenderår.

4 §■

Bolagsordning för bankaktiebolag skall angifva 1) bolagets firma; 2) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva; 3) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte; 4) antalet af styrelsens ledamöter, tiden för deras befattningar samt grunderna för styrelsens beslutförhet; 5) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas, tiden för sådan stämmas hållande och hvilka ärenden skola å ordinarie stämma eller, där flera hållas, å hvar och en af dem före­ komma till behandling: 6) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna; 7) grunderna för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma, såvidt de skola afvika från hvad härom finnes föreskrifvet i 73 och 83 §§;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 103

8) grundfonden eller, där grundfonden skall kunna, utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapi­ talet och maximikapitalet; 9) det belopp, hvarå aktie skall lyda; 10) antalet revisorer samt tiden för deras befattningar och för revisionen.

5 §•

Bankaktiebolags firma skall utmärka bolagets egenskap af aktiebolag. Ny firma skall tydligt skilja sig från annan, förut i laga ordning registrerad, ännu bestående firma för bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag, så ock från benämning å utländsk bankinrättning, som är allmänt känd här i riket.

6 §■

Bankaktiebolags grundfond skall utgöra minst en miljon kronor; dock att, där de i bolagsordningen meddelade närmare bestämmelser angående bolagets rörelsegrenar och villkoren därför uppenbarligen gifva vid handen, att bolaget icke har till ändamål att drifva bankrörelse i större omfång, utan blott att tillgodose den mindre omsättningen å viss ort, grundfonden må, om Konungen gifver därtill lof, bestämmas till lägre belopp, dock ej understigande fem hundra tusen kronor. Skall grundfonden kunna utan ändring af bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, må minimikapitalet ej utgöra mindre än hälften af maximikapitalet.

7 §• Grundfonden skall fördelas i aktier å lika belopp i svenskt mynt. Hvad för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp än det, hvarå aktien skall lyda. Aktie vare mot bolaget odelbar.

8 §. Teckning af aktier skall ske å teckningslista, som egenhändigt underskrifvits af stiftarna, eller å afskrift af sådan teckningslista, bestyrkt af notarius publicus.

104 Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o i8.

Teckningslista skall innefatta styrkt afskrift af Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen samt angifva 1) den ordning, hvari aktietecknare bör fullgöra hvad honom åligger på grund af teckningen; 2) den tid, ej öfverstigande sex månader från det stadfästelsen meddelats, inom hvilken konstituerande stämma skall hållas; 3) där för aktie skall inbetalas högre belopp än det; hvarå aktie skall lyda, det belopp, som skall för aktie inbetalas; 4) där i bolagsordningen ininimi- och maximikapital angifvits, men allenast ett visst belopp, understigande maximikapitalet, skall få tecknas eller ock ett visst belopp, öfverstigande minimikapitalet, minst skall tecknas, storleken af sådant belopp. Där annan än stiftare må verkställa teckning, skall teckningslista, hvarå sådan teckning må äga rum, dessutom innehålla uppgift å det antal aktier, som en hvar af stiftarna tecknat, och å den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning aktierna skola fördelas mellan tecknarna. Hvarje stiftare skall teckna minst en aktie.

9 §•

Ej må stiftare eller annan af bolaget för dess bildande njuta godtgörelse utöfver ersättning för utgifter, som för bildandet varit uppenbarligen nödvändiga, eller för aktie tillskjuta annat än penningar eller förbehålla sig eller annan särskild förmån eller rättighet.

10 §.

Aktieteckning vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista, som uppfyller föreskrifterna i 8 §. Aktieteckning med villkor vare ogiltig.

11 §•

Har ej före utgången af den tid, inom hvilken enligt teckningslistan konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma fattats om bolagets bildande eller om uppskof därmed enligt hvad i 14 § stadgas, vare aktieteckningen icke vidare bindande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 105

12 §.

Ej må sådan grund för aktietecknings ogiltighet, som i 10 och 11 §§ afses, göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyndigheten anmälts före bolagets registrering.

13 §.

Konstituerande stämma utlyses af stiftarna i den ordning, som skall gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

14 §.

Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att grund­ fonden är fulltecknad och att tecknarna utgöra minst det antal, som i 17 § sägs, skall, sedan i händelse af öfverteckning aktierna blifvit mellan tecknarna fördelade och öfverskjutande teckning förklarats för­ fallen, till afgörande företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd; dock att, där minst en fjärdedel af de närvarande eller ock aktietecknare med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst en fjärdedel af den vid stämman företrädda grundfonden rösta därför, med frågans afgörande skall anstå till fortsatt stämma å viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. Ä den fortsatta stämman varde frågan utan vidare uppskof afgjord. Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till stånd, eller finnas vid omröstning de flesta röstande hafva förenat sig därom och utgöra dessa minst en fjärdedel af hela antalet tecknare med ett sammanlagdt aktiebelopp af mer än halfva den å stämman företrädda grundfonden och minst en fjärdedel af hela grundfonden, skall bolaget anses bildadt samt val af styrelse och revisorer äga rum; i annat fall vare frågan om bolagets bildande förfallen.

15 §.

Vid konstituerande stämman skall genom stiftarnas försorg föras protokoll; och lände i öfrigt i tillämpliga delar till efterrättelse hvad i 72 § finnes stadgadt om protokoll, val af ordförande och förteckning öfver de närvarande. Bih. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Käft. 14

106 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

Hvad i 73 § är stadgadt om utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma äge med de afvikelse!’, som föranledas af bestämmelserna i 14 §, motsvarande tillämpning å konstituerande stämman.

16 §■

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut är stadgadt i 85 och 86 §§ galle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats å konstituerande stämman.

17 §.

Aktieägarna skola vara svenska medborgare och till antalet minst tjugu.

18 §.

Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blifva valda, må bolaget enligt föreskrifterna i denna lag registreras.

19 §.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärfva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om ut­ bekommande af tecknadt aktiebelopp. Handla styrelseledamöter, aktieägare eller andra å bolagets vägnar, innan det blifvit registreradt, svare de, som i åtgärden eller beslut där­ om deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

20 §.

Ansökning om bolagets registrering skall göras af dess styrelse. I sådan ansökning skola uppgifvas dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist, dels bolagets postadress,

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48. 107

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller Indika, hvar för sig eller i förening, sådan befogenhet tillkommer. Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda be­ fogenhet, varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist. Vid ansökningen skola fogas 1) Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen, i två styrkta afskrifter; 2) af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokollet vid konstitu­ erande stämman, så ock, där annan stämma hållits, af det därvid förda protokollet; 3) en af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift, huru mycket blifvit tecknadt, med afdrag i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, äfvensom huru mycket af grundfonden blifvit inbetaldt; skolande styrelseledamöternas namnunderskrifter vara, af vittnen styrkta; 4) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter al desamma.

Om aktiebref och aktiebok.

21 §.

Å aktierna skola utfärdas bref. Dessa skola undertecknas af styrelsen samt angifva ordningsnummer å den eller de aktier, hvarå brefven lyda, akties belopp och dagen för utfärdandet, Aktiebref skall ställas till viss man. Styrelseledamots namnteckning må kunna återgifvas genom tryck eller på annat dylikt sätt; dock skall hvarje aktie­ bref vara egenhändigt undertecknadt af minst två styrelseledamöter.

22 §.

Ej må aktiebref utgifvas, innan bolaget registrerats och grund­ fonden blifvit till fullo inbetald.

.108 Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o '48.

O £> ,Q

Jo g.

A bankaktiebolags hufvudkontor skall styrelsen öfver bolagets samtliga aktier ofördröjligen upplägga en aktiebok. I denna skola genom styrelsens försorg aktierna upptagas med uppgift å de ur­ sprungliga ägarna, sa ock ofördröjligen antecknas de bos styrelsen styrkta förändringar i äganderätten till aktie, för bvilka hinder ej möter af stadgandet i 17 §. I aktieboken skall ock anmärkas dagen, då an­ teckning skett. Det åligger styrelsen att omedelbart före bolagsstämma vara till­ städes för att pröfva de frågor om nya aktieägares införande i aktie­ boken, som da kunna yppas. Dock skall, där i bolagsordningen enligt 70 § 1 mom. rätten till deltagande i bolagsstämmas förhandlingar gjorts beroende af att anmälan därom sker viss tid före stämman, styrelse­ sammanträde för pröfning af frågor, som nyss sagts, hållas omedelbart före anmälningstidens utgång. Ej må styrelsen vägra att i aktieboken såsom ägare införa den, som företer aktiebref, försedt med behörigen sammanhängande och till honom fortgående följd af öfverlåtelser. Ej vare den, till hvilken aktie öfvergått, gentemot bolaget att anse såsom aktieägare, innan han blifvit införd i aktieboken. Styrelsen åligger att låta enhvar, som sådant önskar, taga känne­ dom af aktieboken å de tider, banken hålles öppen för allmänheten, äfvensom, mot afgift, erhålla till riktigheten af vederbörande tjänsteman styrkt utdrag därur.

Om inbetalning och. ökning af grundfonden.

24 §.

Af bankaktiebolags grundfond skola inbetalas minst tjugu procent, innan bolaget öppnar sin rörelse, ytterligare minst tjugu procent inom tre månader och återstoden inom åtta månader från öppnandet af bolagets rörelse. Aktietecknare, som ej vid bolagets bildande erlagt full betalning, vare skyldig afkunna af fullgod pant åtföljd förbindelse att inbetala oguldna beloppet i den ordning, teckningslistan angifver.

Kmujl. Ma}:ts Nåd. Proposition N:o 48. 109

Ej vare aktietecknare berättigad att kvitta sin skuld på grund af aktieteckning mot fordran lios bolaget.

25 §.

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie, vare han skyldig att gälda ränta efter sex för hundra om året från förfallodagen. Varder, innan pant, hvarom i 24 § förmäles, blifvit aflämnad, in­ betalning ej verkställd i rätt tid, eller försummar någon att aflämna sådan pant, äge styrelsen, där ej rättelse sker inom en månad efter anmaning, förklara aktierätten förverkad. Samma lag vare, där senare inbetalning ej fullgöres i rätt tid och aflämnad pant ej förslår till in­ betalningens gäldande. Underrättelse om tiden för inbetalning äfvensom anmaning, hvarom ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den ordning, som skall gälla för kungörande af kallelse till ordinarie bolags­ stämma, så ock, där aktietecknarens postadress uppgifvits för styrelsen, till honom blifvit försänd i rekommenderadt bref. Då aktierätten förverkats, kan hvad å aktien redan inbetalts eller hvad genom realisering af aflämnad pant influtit ej återfordras.

2G §.

Sist fyra månader efter utgången af den i 24 § för aktiernas slut­ liga inbetalning bestämda tid skall styrelsen, där ej anmälan om hela grundfondens inbetalning förut skeft, för registrering aflämna en af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift, huruvida grund­ fonden blifvit till hela sitt belopp inbetald. Styrelseledamöternas namn­ underskrifter skola vara af vittnen styrkta.

Ökning af grundfonden medelst ny aktieteckning må ej beslutas, innan det belopp, hvartill grundfonden vid beslutets fattande uppgår, till fullo inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där beslut om sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas, innan på grund af förra beslutet tecknadt belopp, med afdrag ej mindre i anled­ ning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för förverkad och ej af annan öfvertagen aktierätt, blifvit till fullo inbetaldt och detta för­ hållande registrerats.

110 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

Aktiebref må i fall, hvarom ofvan sägs, ej ntgifvas, innan full betalning erlagts för den eller de aktier, hvarå brefvet lyder. Beslut om ökning jämlikt denna paragraf kan fattas endast af bolagsstämma.

28 §.

Beslutet om grundfondens ökning skall angifva 1) det belopp, hvarmed grundfonden må ökas; 2) den tid, ej understigande fyra veckor från den dag, då be­ slutet enligt 30 § 2 mom. kungjorts i allmänna tidningarna, inom hvilken aktieägare må begagna den honom enligt 1 mom. af samma paragraf tillkommande företrädesrätt till teckning; 3) det belopp, som skall för aktie inbetalas; 4) den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning aktierna skola fördelas mellan tecknarna.

29 §.

Bolagsstämmans beslut om grundfondens ökning skall, ehvad det innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg ofördröjligen anmälas för registrering. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits. Där beslutet ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall vid nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

30 §.

Hvarje aktieägare vare berättigad att, i den mån sådant kan ske, af de nya aktierna efter teckning erhålla det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande grundfonden. Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna och i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte, äfvensom, i den mån så ske kan, genom rekommenderade bref om bolagsstämmans beslut om grundfondens ökning underrätta aktieägarna.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 48. 111

31 §.

som vill begagna honom tillkommande företrädesrätt till teckning af ny aktie, vare skyldig att vid teckningen förete det eller de aktiebref, hvarå teckningsrätten grundas; och skall genom styrelsens försorg sådant aktiebref förses med påskrift, att tecknings­ rätten begagnats.

32 §.

Teckning af de nya aktierna skall ske å teekningslista, försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter, eller å afskrift af sådan teekningslista, bestyrkt af notarius publieus. Teekningslista skall innehålla bolagsstämmans beslut om grundfon­ dens ökning samt uppgift å de tidningsnummer, i hvilka beslutet en­ ligt 30 § 2 mom. varit infördt. I teekningslista skall ock angifvas förutvarande grundfondens stor­ lek äfvensom den ordning, i hvilken aktietecknare bör fullgöra hvad honom på grund af teckningen åligger. Ett exemplar af bolagsordningen skall bifogas hvarje teekningslista.

33 §.

Teckning af ny aktie vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista, som uppfyller föreskrifterna i 32 § 1, 2 och 3 mom. Teckning med villkor vare ogiltig. Ej må sådan grund för ogiltighet af teckning af aktie, som ofvan i denna. paragraf afses, göras gällande, utan så är, att den anmälts hos registreringsmyndigheten, innan registrering enligt 35 § skett i anledning af anmälan, att aktien till fullo inbetalts.

34 §. Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om grundfondens ökning fattades skall för ny aktie full betalning erläggas. Bestämmelserna i 9 § om förbud mot tillskott å aktie i annat än penningar och mot förbehåll af särskild förmån eller rättighet vid aktieteckning äfvensom bestämmelsen i 24 §, att aktietecknare ej är berättigad till kvittning, gälle ock vid ny' aktieteckning; och skall

112 Kung!,. Majds Nåd. Proposition N:o 48. jämväl vid sådan teckning äga motsvarande tillämpning livad i 25 § finnes stadgadt om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning å tecknad aktie, så ock om anmaning att fullgöra sådan inbetalning.

35 §.

Sist sex månader efter utgången af den för inbetalning af de nya aktierna bestämda tid skall styrelsen för registrering anmäla, huru många aktier till fullo inbetalts. Vid anmälan, som skall vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter, skola fogas 1) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namn­ underskrifter försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteåkning, där sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som af aktietecknare förver­ kats och ej af annan öfvertagits, dels ock försäkran, att den anmälda inbetalningen å aktierna behörigen fullgjorts; 2) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma; 3) ett exemplar af de tidningar, i hvilka bolagsstämmans beslut om ökningen enligt 30 § 2 mom. varit infördt. Varda efter aflämnandet af ofvannämnda handlingar aktier ytter­ ligare till fullo inbetalda, må anmälan därom kunna göras för registre­ ring. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas egenhän­ diga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan försäkran, som ofvan under 1) sägs. Grundfonden skall, så snart registrering skett i anledning af an­ mälan, som ofvan i denna paragraf sägs, anses ökad med sammanlagda beloppet af de aktier, som anmälts vara till fullo inbetalda.

36 §.

Utan hinder af hvad i 27—35 och 84 §§ finnes stadgadt må styrelsen besluta grundfondens ökning under förutsättning af bolags­ stämmans godkännande. I ty fall skola i afseende å bolagsstämmans beslut, hvarigenom sådant godkännande meddelas, bestämmelserna i 27 och 29 §§ äga motsvarande tillämpning, och skall hvad i 28, 30 — 35 §§ är föreskrifvet lämpas å styrelsens beslut om ökningen och å verkställigheten däraf; dock galle, att för ny aktie full betalning skall erläggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens beslut;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48. 113

att innan sådant godkännande meddelats, den i 35 § 1 mom. föreskrifna anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i sistnämnda paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens fullgörande tilländagått, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan skall göras sam­ tidigt med den i 29 § föreskrifna anmälan till registret af bolags­ stämmans beslut.

37 §.

Grundfonden må kunna ökas jämväl medelst öfverföring till den­ samma af besparade vinstmedel, som ej afsatts till reservfond; och skola därvid bestämmelserna i 27 § 1 och 3 mom. äga motsvarande tillämpning. Hvarje aktieägare vare berättigad att af de nya aktierna er­ hålla det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande grund­ fonden. Beslutet om grundfondens ökning skall, ehvad det innefattar änd­ ring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg anmälas för registrering. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må regi­ strering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits. Innefattar beslutet ej ändring af bolagsordningen, skall vid nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med styrelse­ ledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet. Grundfonden skall, så snart registrering af beslutet skett, anses ökad med det belopp, som enligt beslutet skall till grundfonden öfverföras. Ej må bref å ny aktie utlämnas till aktieägare, innan registrering af beslutet om ökningen skett eller innan aktieägaren företett det eller de aktiebref, hvarå rätten att erhålla ny aktie grundas; och skall genom styrelsens försorg sådant aktiebref förses med påskrift, att bref å ny aktie utlämnats.

38 §.

Sedan för aktie full betalning erlagts, vare aktieägaren icke pliktig att ytterligare tillskjuta något. Bill. till Rilcsd. Prot. 1911. 1 Samt. 1 Afd. SO Höft. 15

114 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.

39 §.

Af bankaktiebolags årsvinst, efter afdrag för hvad som åtgår till täckande af möjligen förefintlig brist från föregående år, skola minst femton procent afsättas till reservfond. Vid beräkning af det belopp, som sålunda minst skall afsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten afdragas den andel däri, som kan hafva tillerkänts styrelseledamot eller annan såsom arfvode (tantiem). Sedan reservfonden uppgått till ett belopp, motsvarande femtio procent af grundfonden, må vidare afsätt­ ning af årsvinsten kunna upphöra; nedgår reservfonden under det sålunda stadgade beloppet, skall afsättning till fonden ånyo vidtaga. Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid aktieteckning må hafva för aktierna erhållits utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock, där aktierätt förverkats, hvad som blifvit inbetaldt å aktien eller influtit genom realisering af aflämnad pant. Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för täckande af förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hafva uppstått å rörelsen i dess helhet och som icke kan ersättas af andra befintliga, till framtida förfogande afsätta medel.

40 §.

Ej må, så länge bankrörelsen fortfar, till aktieägarna utbetalas annat än den vinst, som förefinnes enligt fastställd balansräkning för sista året, i den mån vinsten ej skall afsättas till reservfonden. Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med bestämmelse i bolagsordningen, vare de som uppburit sådan utdelning, skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan uppkomma.

41 §.

Bolagsstämma må ej förfoga öfver bolagets vinstmedel eller öfriga tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 115

främmande, eller eljest i strid med bestämmelserna i denna lag; stämman dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets ställning är af ringa betydenhet. Det tillkomma bolagsstämma att besluta, huruvida och i hvad män den vinst, som enligt 40 § 1 punkten kan utdelas, skall till det ändamål användas.

42 §.

Jämte hvad i förordningen angående handelsböcker och handels­ räkningar är stadgadt galle i afseende å upprättande af bankaktie­ bolags balansräkning: 1) Balansräkningen skall behörigen redovisa icke blott bolagets tillgångar och skulder vid räkenskapsårets slut, utan äfven dess in­ komster och utgifter under året, med angifvande tillika af verkställda afskrifningar. 2) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig öfver sina verkliga värden eller, med mindre sådant särskildt angifves i den för­ valtningsberättelse, styrelsen enligt 64 § har att aflämna, till högre belopp än som motsvara kostnaderna för deras förvärfvande. 3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, hvar­ med de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar afskrifvas. 4) De belopp, hvartill grund- och reservfonder samt andra fonder uppgå, skola hvar för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna; och må därvid grundfondens belopp ej minskas, så länge bankrörelsen fortfar. 5) Kostnader för bolagets bildande, organisations- eller förvalt­ ningskostnader må ej uppföras såsom tillgång.

Om rörelsen.

43 §.

Med den inskränkning, som bär nedan sägs, må bankaktiebolag, jämte in- och utlåning af penningar, idka annan därmed förenlig verk­ samhet.

116 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

44 §•

Ej må bankaktiebolag för egen räkning drifva; handel med annat än guld samt in- och utländskt mynt äfvensom växlar, checker, invisningar, obligationer och andra i den allmänna rörelsen förekommande förskrifningar.

45 §.

Egendom, hvarmed bankaktiebolag ej må drifva handel för egen räkning, äger bankaktiebolag förvärfva endast i det fall, att fråga är om fastighet, afsedd för bankens inrymmande, eller inventarier, hvilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som bolaget äger; dock må med den inskränkning, som framgår af 46 §, bankaktiebolag, till skyddande af fordran, å offentlig auktion eller fondbörs inköpa egen­ dom, som är för fordringen pantsatt eller utmätt, så ock såsom betal­ ning öfvertaga lös egendom, där uppenbart är, att bolaget eljest skulle lida afsevärd förlust. Egendom, hvilken bolaget sålunda till skyddande af fordran in­ köper eller öfvertager, skall åter afyttras, så snart det kan ske till belopp, motsvarande fordringen. Öfvertager bankaktiebolag egendom såsom betalning enligt hvad nyss är sagdt, skall anmälan därom ofördröjligen göras hos bank­ inspektionen.

46 §. Ej må bankaktiebolag förvärfva eller såsom pant mottaga egen aktie.

47 §. Bankaktiebolag, som afsatt reservfond, uppgående till mera än femtio procent af bolagets grundfond, må äfven under andra förhållanden än i 45 § sägs förvärfva aktie i emissionsbank; dock må bolaget ej på eu gång innehafva jämlikt denna bestämmelse förvärfvade aktier till högre bokfördt belopp än det, hvarmed reservfonden öfverskjuter femtio procent af grundfonden.

48 §. Bankaktiebolags inlåning må ej öfverstiga fem gånger beloppet af bolagets egna fonder.

Kuncjl. Majds Nåd. Proposition N:o 48- 117

Bankaktiebolag vare skyldigt att, med iakttagande af hvad här nedan i 4 mom. sägs, i tillgångar, hvilka kunna med lätthet förvandlas i penningar, såsom fordran hos svensk eller utländsk bank och å all­ män börs noterade obligationer, redovisa kassareserv till belopp, som tillsammans med den inneliggande kassan motsvarar minst tjugufem procent af de förbindelser, som det åligger bolaget att vid anfordran fullgöra. Pantsatt tillgång må härvid tagas i beräkning allenast till det belopp, som bolaget enligt aftal är berättigadt utbekomma utöfver redan erhållen försträckning. Nedgår kassareserv under hvad nu är sagdt, skall den, så snart det kan ske, åter uppbringas till föreskrifvet belopp. Är bankaktiebolag ägare af fastighet, afsedd för bankens inrym­ mande, vare bolaget pliktigt att i tillgångar, som i 2 mom. sägs, redovisa kassareserv jämväl för det belopp, hvarmed fastighetens bokförda värde må öfverstiga tio procent af bolagets egna fonder eller, där fråga är om fastighet, som förvärfvats, innan denna lag brådt i kraft, för det lägre belopp, som Konungen på framställning af bolagets styrelse kan bestämma. Kassareserv, som bankaktiebolag med hänsyn till beskaffenheten af sina förbindelser är skyldigt att redovisa, skall till en femtedel ut­ göras af svenska statens obligationer, beräknade efter senast noterade kurs,

49 §.

Ej må bankaktiebolag vid aftal om kredit förbehålla sig andel i vinst på affär, som bolaget själft icke äger utsluta.

50 §. Bankaktiebolag må ej utfärda tryckta eller graverade till innehafvaren eller till viss man eller order ställda förbindelser.

51 §. Varda penningar hos bankaktiebolag insatta att där innestå viss tid, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar, ställas till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till viss man samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet anmälas hos bolaget. A medel, som insättas på så kallad sparkasseråkning eller därmed likartad räkning, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tre tusen kronor af en insättares tillgodohafvande. Ej heller må bank­ aktiebolag ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst en

118 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

vecka, efter uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; sty­ relsen dock lämnadt öppet att, då sådant pröfvas kunna ske utan olägenhet, i särskilda fall medgifva utbetalning utan afvaktan på upp­ sägningstidens utgång. Insättning å räkning, hvarom ofvan sägs, an­ tecknas i motbok, som utlämnas till räkningshafvaren. Då medel å sådan räkning lyftas, skall anteckning därom göras i motboken.

Om styrelse och firmateckning.

52 §.

Aktieägarna skola inom sig utse en styrelse af minst fem leda­ möter. Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, för­ valta bolagets angelägenheter. Ledamot af styrelsen skall vara bosatt här i riket. Val af styrelse­ ledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom beslut å bolagsstämma skiljas från uppdraget. Afgår styrelseledamot, innan den tid, för hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga styrelse­ ledamöter att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot. Utan hinder af hvad nu stadgats må dock, där bolagsordningen sådant medgifver, med valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma, såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.

53 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som bemyndigats teckna bolagets firma, äge att själfva eller genom ombud ej mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än älven inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. In­ skränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning, må ej registreras.

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 119

54 §.

I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter, som, efter ty i 53 § är sagdt, äga företräda bolaget, pliktiga att i sin förvaltning af bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som i bolagsordningen eller af bolagsstämman eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas. Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolags­ stämmans föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolags­ ordningen.

55 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må, där ej annat blifvit bestämdt i bolagsordningen eller af bolagsstämman, meddelas af styrelsen. Ej må sådant bemyndigande meddelas af bolagsstämman, med mindre bolagsordningen innehåller stadgande i sådant afseende.

56 §.

År enligt bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen, ej företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att deltaga i ärendets behandling.

57 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämdt i bolagsordningen, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden vid sammanträdet. Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behand­ ling af fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

120 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

58 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I fråga om den, som sålunda erhållit i'ätt att teckna bolagets firma, skall tillämpas hvad som enligt 53 och 54 §§ gäller beträffande styrelse­ ledamot, som äger teckna firman.

59 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas, att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening.

60 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon, som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom oför­ dröjligen göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker ändringen.

61 §.

Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förplik­ telser eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare mån än sådant enligt 41 § 1 mom. är för bolagsstämman medgifvet. Hvad sålunda är stadgadt må dock ej åberopas mot tredje man, med mindre han insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.

62 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för bankaktiebolag, bör under­ tecknas med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som teckna firman, äfven underskrifva sina namn. Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår ej af dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48. 121

underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva slutits, en för alla och alla för eu, såsom för egen skuld.

63 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets firma, att för bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat meddelande skall delgifvas bolaget. Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen aktieägarna till bolagsstämma för val af ombud att i den tvist föra bolagets talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å stämman.

64 §.

Minst en månad före den bolagsstämma, hvarom förmäles i 76 §, allämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter underskrifven förvaltningsberättelse jämte balansräkning för det förflutna räkenskaps­ året. Genom styrelsens försorg skola dessa handlingar jämte den be­ rättelse, som enligt hvad nedan sägs skall afgifvas af revisorerna, under minst eu vecka närmast före stämman hållas för aktieägarna å bolagets hufvudkontor tillgängliga i tillräckligt antal exemplar äfvensom oför­ dröjligen öfversändas till aktieägare, som med uppgifvande af post­ adress anhåller därom. Förvaltningsberättelsen skall uttryckligen angifva den vinst eller förlust, som uppkommit af rörelsen under året.

65 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller bolagsordningen eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en. Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje man stadgas i 247 §.

66 §. Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge mot­ svarande tillämpning å suppleant i styrelsen. Bill. till Rik sd. Prof. 1911■ 1 Sami. 1 Afd. ‘SO Höft. 16

122 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den om­ ständighet, att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan verkan mot eu hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom. Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

67 §.

Aktieägarna skola för granskning af styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper årligen utse revisorer. Åtminstone hvartannat år skall en af revisorerna ombytas. Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelse­ ledamots tjänst. Den tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie bolagsstämma. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom beslut å bolagsstämma skiljas från uppdraget. Äfgår revisor, innan den tid, för hvilken han blifvit vald, gått till ända, och linnes ej suppleant, åligger det styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

68 §. Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd upp­ lysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras. Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida mot lag eller författning eller mot bolagsordningen. Revisorerna skola för hvarje räkenskapsår öfver granskningen afgifva eu af dem underskrifven berättelse, som skall öfverlämnas till styrelsen minst två veckor före den i 76 § nämnda bolagsstämman. Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltnings­ berättelsen och balansräkningen. Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af extra bolagsstämma stadgas i 77 §.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48. 123

69 §.

Hafva revisorer i sill berättelse eller annan handling-, som framlägges å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget an­ svariga för afl däraf uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om bolagsstämma

70 §.

Aktieägares rätt att deltaga i handhafvandet af bolagets angelägen­ heter utöfvas å bolagsstämma. Där äge hvarje i aktieboken införd aktieägare, som anmäler sig till deltagande i förhandlingarna, rösträtt i enlighet med hvad i 73 § sägs. I bolagsordningen må kunna stadgas, att aktieägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna skall hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman. Meddelas dylikt stadgande, skall i bolagsordningen jämväl intagas be­ stämmelser om kungörande af ort och tid för hållande af sådant styrelsesammanträde, som i 23 § 2 mom. 2 punkten sägs. Vill någon själf eller genom ombud utöfva rösträtt för aktie, vare han, såframt å bolagsstämman aktieägare med sammanlagdt aktie­ belopp af minst en tiondedel af den å stämman företrädda grund­ fonden framställt yrkande därom, pliktig att afkunna en af honom egen­ händigt underskrifven försäkran, att han icke under falskt sken af köp, gåfva eller annat aftal åtkommit aktien, utan verkligen är ägare af densamma, och att han ej heller för att kringgå i lag eller bolags­ ordningen meddelade bestämmelser om rösträtt förvärfvat aktien med skyldighet att åter afyttra densamma. Hvad nu är stadgadt äge ej tillämpning å den, till hvilken aktien öfvergått genom arf, giftorätt eller testamente, ej heller då den uppgifne ägaren af aktien förut å ordinarie bolagsstämma såsom ägare fört talan för samma aktie, såframt ej visas, att därefter förändring i äganderätten till aktien ägt rum. Skall försäkran afgifvas af förmyndare eller målsman eller eljest af någon, som är satt att företräda ägaren, varde försäkran därefter lämpad.

124 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

71 §•

Ej må någon själ!’ eller genom ombud eller såsom ombud för annan å bolagsstämma deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal mellan bolaget och tredje man. där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från bolaget sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man. Ledamot af styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

72 §.

Å bolagsstämma skall aktieboken af styrelsen hållas tillgänglig. Där ej annat finnes stadgadt i bolagsordningen, välje bolags­ stämman själf ordförande att leda förhandlingarna. Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en förteckning öfver närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med uppgift å det antal aktier, för hvithet en hvar af dem äger ut­ öfva rösträtt. Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid stämman, godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman; dock att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag, ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman. Genom styrelsens försorg skall föras protokoll öfver förhand­ lingarna ä stämman. Protokollet, hvari nyssnämnda förteckning in­ tages, underskrifves af ordföranden och minst en å stämman utsedd aktieägare eller ombud för aktieägare. Senast två veckor efter stäm­ man skall protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt för aktieägarna. 7 o Q < O

Jämte hvad i öfrigt i denna lag är stadgadt om utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma gälle, 1) att rösträtt ej må utöfvas för aktie, å hvilken icke fullgjorts förfallen inbetalning eller i fråga om hvilken ej, där så skolat ske. aflämnats sådan af pant åtföljd förbindelse, som i 24 § sägs;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 125

2) att hvarje aktie, för hvilken rösträtt må utöfvas, berättigar till en röst; 3) att frånvarande aktieägares rösträtt må utöfvas genom ombud; 4) att ingen dock må för egna eller andras aktier utöfva rösträtt för mer än en femtedel af den å stämman företrädda grundfonden; 5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de flesta rösterna afgifvas; 6) att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra frågor den mening gäller, som biträdes af de flesta röstande, eller, om jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande. I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser afvikande från hvad ofvan under 2)—6) stadgas; dock att aktieägares rättighet att utöfva rösträtt ej får inskränkas utöfver hvad under 1) är föreskrifvet, och att aktieägares rättighet att genom ombud utöfva rösträtt ej får inskränkas i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom, att till ombud må utses allenast aktieägare. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må i händelse af grundfondens ökning kunna i be­ slutet därom föreskrifvas, att för ny aktie icke må utöfvas rösträtt vid bestämmande af vinstutdelning, hvartill den nya aktien icke med­ för rätt. Hvad ofvan under 1) stadgats utgör ej hinder för aktieägare att, under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i be­ slut, för hvars giltighet erfordras, att samtliga aktieägare förena sig därom.

74 §.

Bolagsstämma skall sammanträda å den ort, där styrelsen har sitt säte. Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskrifver, kalla aktie­ ägarna till bolagsstämma. Föreskrifna kallelseåtgärder skola vara vid­ tagna senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka före extra stämma. Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas å två på hvarandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej ske, innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, så­ framt för beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes af samtlige röstande, jämväl, där så ske kan, försändas i rekommenderadt bref till hvarje aktieägare.

126 Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition N:o 48.

75 §.

Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall för­ teckning öfver de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens försorg hållas tillgänglig för aktieägarna å bolagets hufvudkontor äfvensom ofördröjligen öfversändas till aktieägare, som med uppgifvande af postadress anhåller därom. Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändring af bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt hufvndsakliga innehåll angifven i förteckningen. Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman företagas till afgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen skall förekomma å stämman eller omedelbart föranledes af ärende, som där skall afgöras. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må dock å stämman kunna fattas beslut om utlysande af extra stämma för be­ handling af visst ärende. Aktieägare vare berättigad att få ärende hänskjutet till pröfning å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst tio dagar före stämman.

76 §■

Inom fyra månader efter utgången af hvarje räkenskapsår skall hållas ordinarie bolagsstämma, å hvilken styrelsen har att framlägga sin förvaltningsberättelse jämte balansräkningen för det förflutna året tillika med revisorernas berättelse.

77 §• Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla aktieägarna till extra bolagsstämma. Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra bolagsstämma. Äro ej samtlige revisorer ense om stämmas utlysande, gälle den mening, hvarom de fleste förena sig, eller vid lika röstetal deras mening, som anse extra stämma ej böra hållas. Extra bolagsstämma skall ock af styrelsen utlysas, då det för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af aktieägare med ett sarnmanlagdt aktiebelopp utgörande minst en tiondedel af hela grundfonden eller den mindre del däraf, som kan vara bestämd i bolagsordningen.

Kiingl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48. 127

Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende, som ej varit angifvet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring af bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt liufvudsakliga innehåll angifvas i kallelsen.

78 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla aktieägarna till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor efter påfordran, hvarom i 77 § är sagdt, ntlyst bolagsstämma att hållas, så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan ske, har bankinspektionen att på anmälan af aktieägare ofördröjligen utlysa bolagsstämma.

79 §.

A den bolagsstämma, som i 76 § afses, skall balansräkningen med de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas äfvensom frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid förvaltningsberättelsen omfattar företagas till afgörande. Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvars­ frihets beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras af aktie­ ägare med ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel af hela grundfonden. Utöfver nämnda tid vare ej uppskof medgifvet.

Om talan emot styrelse eller revisorer.

SO §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid förvaltnings­ berättelsen omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen fram­ lades å bolagsstämma, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad. Utan hinder häraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig handling, kunna mot honoln anställas, dill’ ej ansvarsfriheten uppen­ barligen afsett äfven den handling.

128 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

81 §.

Talan må ej anställas mot revisorer enligt 69 §, sedan två år förflutit från det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

82 §.

Afträdes bankaktiebolags egendom till konkurs, som börjar inom två år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma, äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser. Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa sådan talan, som omförmäles i 69 §. Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall ankängiggöras inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans an­ ställande af bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången af den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring af bolagsordningen och visst annat fall , då särskild röstplural itet å bolagsstämma erfordras.

83 g.

Beslut afseende ändring af bolagsordningen i fråga om grunderna för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å bolagsstämma vare ej giltigt, med mindre samtlige aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst eu ordinarie, samt å den stämma, som sist hålles, biträdts af samtlige röstande och dessa tillika företrädt minst tre fjärdedelar af hela grund­ fonden. Beslut om annan ändring af bolagsordningen eller om bolagets trädande i likvidation i andra fall än i 89 och 90 §§ sägs vare ej giltigt, med mindre samtlige aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie, och å den stämma, som sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af de röstande.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 48. 129

År för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare villkor bestämdt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse. Å beslut om ändring af bolagsordningen skall sökas Konungens stadfästelse.

84 §. « Beslut om ändring af bolagsordningen skall af styrelsen ofördröj­ ligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan registrering skett. Vid anmälan fogas två styrkta afskrifter af Konungens beslut om den å ändringen meddelade stadfästelsen.

Om klander af bolagsstämmobeslut.

85 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller aktieägare, att beslut, som fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen, äge därå tala genom stämning å bolaget inom två månader från beslutets dag eller, där bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen. För­ summas det, vare rätt till klandertalan öfver beslutet förlorad. Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 63 § 2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om den där omförmälda stämman inom ofvan i denna paragraf stadgad tid blifvit utlyst att hållas, så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan ske. Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klan­ drade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas för regi­ strering. Domstols utslag, hvarigenom bolagsstämmobeslut upphäfts eller ändrats, galle jämväl för de aktieägare, som ej instämt klandertalan. Bill. till RiJcsd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 17

130 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

86 §.

Har bolagsstämma bestämt arfvode åt styrelseledamot, revisor eller tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande af honom meddeladt uppdrag, äge aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst en femtedel af hela grundfonden, där arfvodet förmenas vara för högt bestämdt, att inom två månader från beslutets dag eller, där bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen hos rätten eller domaren göra ansökning om pröfning af arfvodets storlek; och äge rätten, där arfvodet uppenbarligen finnes vara bestämdt till oskäligt belopp, att efter vederbörandes hörande göra jämkning däri.

Om förlängning af bankaktiebolags oktroj.

87 §.

Önskar bankaktiebolag erhålla förlängning af bolaget meddelad oktroj, göre i den ordning, som i 3 § är sagd, ansökning därom sist sexton månader, innan den löpande oktrojen tilländagår. Beslut om sådan ansökning skall fattas å ordinarie bolagsstämma.

Om likvidation och upplösning.

88 §.

Visar sig vid uppgörande af bokslut eller eljest, att bankaktie­ bolag gjort sådana förluster, att reservfonden och tio procent af grund­ fonden förlorats, lämne styrelsen ofördröjligen meddelande därom å bolagsstämma. Det åligger styrelsen att, när helst anledning yppas till antagande, att bolaget gjort förluster i den omfattning, hvarom ofvan förmäles, ofördröjligen upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska det­ samma.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 131

89 §.

Har senast vid den i 88 § omförmälda bolagsstämman af aktie­ ägare tecknats livad som erfordras för att återställa grundfonden till dess behöriga belopp, äge bolaget att fortsätta rörelsen; men om så icke skett eller om för grundfondens återställande tecknadt tillskott icke inbetalts inom tre månader från stämman, skall bolaget träda i likvidation. De aktieägare, som verkställt tillskottet, äga att af bolagets blifvande behållna vinstmedel erhålla åter hvad af dem blifvit tillskjutet jämte ränta efter sex för hundra om året, innan annan utdelning får ske. Träder bolaget i likvidation, förr än sådant tillskott blifvit till fullo återguldet, skall, sedan bolagets skulder blifvit betalda, tillskottet, dock utan beräkning af ränta för tid efter bankrörelsens upphörande, återgäldas af bolagets tillgångar, så långt de därtill förslå, innan någon utdelning å aktierna må äga rum.

90 §.

Bankaktiebolag skall ock träda i likvidation, 1) då bolaget icke öppnat sin rörelse inom ett år från bolagets bildande; 2) då grundfonden ej blifvit till hela sitt belopp inbetald inom ett år från det bolagets rörelse öppnades; 3) då antalet aktieägare nedgått under det i 17 § bestämda samt tillräckligt antal aktieägare ej inom tre månader inträdt; 4) då meddelad oktroj tilländagått, utan att ny oktroj beviljats; 5) då Konungen förklarat bolaget hafva förverkat oktrojen.

91 §.

Har bolagsstämma i enlighet med 83 § 2 mom. beslutat, att bola­ get skall träda i likvidation, eller skall eljest likvidation verkställas, välje bolagsstämman en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

92 §.

Utser bolaget ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 89 eller 90 § påkallar likvidation, svare de,

132 Kirncjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande af bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande för­ bindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

93 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare. Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen blifvit afslutad, men må när som helst kunna återkallas af bolaget. Afgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta om val af ny likvidator.

94 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att bolaget trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist, dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening, sådan befogenhet tillkommer. Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet, varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist. Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvi­ dator eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna. Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans riktighet.

95 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin förvaltning under den tid, för hvilken ej förut förvaltningsberättelse framlagts å bolagsstämma. Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 133

inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart det kan ske, å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovis­ ningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 79, 80 och 82 §§ finnes stadgadt motsvarande tillämpning.

96 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder. Då sådant erfordras för likvidationens verkställande och så snart det utan uppenbar skada kan ske. skall bolagets egendom förvandlas i penningar.

97 §.

Hafva under likvidationen bolagets tillgångar så nedgått i värde, att fara är för handen, att de ej fullt förslå till skuldernas gäldande, och är ej ställningen sådan, att bolagets egendom genast bör afträdas till konkurs, lämne likvidatorerna om ställningen, så snart det kan ske. meddelande å bolagsstämma och kalle till denna jämväl de kände fordringsägare, hvilka ännu icke erhållit betalning.

98 §.

Likvidatorerna hafva att sist två månader efter hvarje räkenskaps­ års slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året samt hålla den tillgänglig för aktieägarna. diar likvidationen ej afslutats inom två år, skola i redogörelsen uppgifvas de hinder, som därför mött.

99 §.

Om likvidatorers befogenhet att företräda bankaktiebolag och om deras rättigheter i öfrigt, så ock om deras skyldigheter gälle i tillämp­ liga delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot är i denna lag stadgadt.

184 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

100 g.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden »i likvidation». I öfrigt skall livad i 62 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande af handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsva­ rande tillämpning under bolagets likvidation. Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl, att den utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvidation, vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva slutits, eu för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

101 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all veterlig gäld blifvit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. Är någon del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga medel innehållas och återstoden skiftas. Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum. Sker det eller befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

102 §.

Aktieägare vare berättigad att af bolagets behållna tillgångar be­ komma hvad å hans aktie i förhållande till hela grundfonden belöper.

103 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart det kan ske, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 135

104 §.

Atnöjes aktieägare ej med likvidatorernas redovisning, skall lian genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från den dag. då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det, hafve han förlorat sin talan.

105 §.

I)å likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin förvaltning, anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen därom göra anmälan för registrering. Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

106 §.

Afträdes bankaktiebolags egendom till konkurs, skall underrättelse om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering. Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af styrelsen eller, där vid konkursens början likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång må dock i behörig ordning kunna utses nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer.

107 §.

Finnes efter konkursens afslutande öfverskott för bolaget, skall likvidation verkställas i enlighet med bestämmelserna i 91 — 94, 96 och 98—105 §§. Finnes ej öfverskott, anses bolaget upplöst, då konkursen afslutats. Det åligger dem, som under konkursen sist före träd! bolaget såsom konkursgäldenär, att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröj­ ligen göra anmälan till registret.

136 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

II. Om solidariskt bankbolag'.

Om solidariskt bankbolags bildande.

108 §.

De, som, i ändamål att drifva bankrörelse, vilja stifta bolag med personlig ansvarighet för delägarna, skola därom göra ansökning hos Konungen, såframt ej rörelsen skall drifvas under firma, innehållande endast personnamn eller personnamn med tillägg, som antyder allenast, att firman innehafves af bolag. Stiftarna skola vara bär i riket bosatta svenska medborgare och till antalet minst tio. Finnes i ansökningen afsedt bolag (solidariskt bamkbolag) vara nyttigt för det allmänna, pröfvar Konungen bolagsordningens öfverens­ stämmelse med denna lag samt lag och författningar i öfrigt, så ock om och i hvad mån därutöfver, med hänsyn till vidden och beskaffen­ heten af bolagets rörelse, särskilda bestämmelser må erfordras. Stadfästes bolagsordningen, meddelar Konungen tillåtelse till bank­ rörelsens drifvande (oktroj) under en tid af högst tio år och därutöfver intill slutet af då löpande kalenderår.

109 §.

Solidariskt bankbolags grundfond skall utgöra minst en miljon kronor; dock att, där de i bolagsordningen meddelade närmare be­ stämmelser angående bolagets rörelsegrenar och villkoren därför uppen­ barligen gifva vid handen, att bolaget icke har till ändamål att drifva bankrörelse i större omfång, utan blott att tillgodose den mindre om­ sättningen å viss ort, grundfonden må, om Konungen gifver därtill lof, be­ stämmas till lägre belopp, dock ej understigande fem hundra tusen kronor. Skall grundfonden kunna utan ändring af bolagsordningen be­ stämmas till lägre eller högre belopp, må minimikapitalet ej utgöra mindre än hälften af maximikapitalet.

no §.

Grundfonden skall fördelas i lmfvudlotter å lika belopp i svenskt mynt.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48. 137

Hvad för hufvudlott skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp än det, hvarå hufvudlotten skall lyda. Hufvudlott vare mot bolaget odelbar.

in §•

Solidariskt bankbolag skall bestå af minst trettio hufvudlottägare. De skola vara svenska medborgare. Hufvudlottägarna ansvare för upp­ fyllandet af alla bolagets förbindelser, en för alla och alla för en. Den ansvarighet för bolagets förbindelser, hvilken enligt denna paragraf åligger hufvudlottägare utöfver hans andel i grundfonden, må ej af bolagets borgenärer göras gällande i annan ordning, än som i lagen angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks konkurs stadgas rörande solidariskt bankbolag.

112 §.

Hufvudlottägarna stånde öppet att med sig föi’ena kommanditlottägare. Sådana lottägare äro icke för bolagets förbindelser ansvarige med mera än de i bolaget insatt eller åtagit sig insätta. Ej må kommanditlottägare i bolaget inrymmas för större belopp än som motsvarar hälften af grundfonden. Det af kommanditlottägare tillskjutna belopp häftar lika med grundfonden för bolagets samtliga förbindelser, men äga vid bolagets upplösning kommanditlottägare återfå hvad de insatt, innan utdelning å hufvudlotterna må äga rum. Kommanditlott skall lyda å samma belopp som hufvudlott. "Hvad för kommanditlott skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp än det, hvarå lotten skall lyda. Kommanditlott vare mot bolaget odelbar. Kommanditlottägare må ej deltaga i andra beslut å bolagsstämma än val af revisorer.

113 §.

Bolagsordning för solidariskt bankbolag skall angifva 1) bolagets firma; 2) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva; 3) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte; 4) antalet af styrelsens ledamöter, tiden för deras befattningar samt grunderna för styrelsens beslutförhet; Bill. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami 1 Afd. SO Käft. 18

138 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

5) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas, tiden för sådan stämmas hållande och hvilka ärenden skola å ordinarie stämma, eller, där flera hållas, å hvar och en af dem före­ komma till behandling; 6) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till lottägarnas kännedom, äfvensom den tid före stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna; 7) grunderna för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma, såvidt de skola afvika från hvad härom finnes föreskiifvet i 184 och 194 §§; 8) grundfonden eller, där grundfonden skall kunna utan ändring af bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimi­ kapitalet och maximikapitalet; 9) det belopp, hvarå liufvudlott skall lyda; 10) antalet revisorer samt tiden för deras befattningar och för revisionen; 11) huruvida kommanditlottägare må i bolaget inrymmas samt, därest det medgifves, den rätt till vinstutdelning, som skall dem till­ komma, jämte de bestämmelser i öfrigt, som må finnas erforderliga.-

114 §.

I firma för bankbolag, hvars grundfond ej understiger en miljon kronor, skola ingå orden enskild bank. Sådan firma må ej af annan begagnas. Understiger bankbolags grundfond eu miljon kronor, skall bolagets firma innehålla ordet folkbank. Ny firma skall tydligt skilja sig från annan förut i laga ordning registrerad, ännu bestående firma för bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag, så ock från benämning å utländsk bankinrättning, som är allmänt känd här i riket.

115 §.

Teckning af liufvudlott skall ske å teckningslista, som egen­ händigt underskrifvits af stiftarna, eller å afskrift af sådan tecknings­ lista, bestyrkt af notarius publicus. Teckningslista skall innefatta styrkt afskrift af Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen samt angifva

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 139

1) den ordning, hvari tecknare bör fullgöra hvad honom åligger på grund af teckningen; 2) den tid, ej öfverstigande sex månader från det stadfästelse!! meddelats, inom hvilken konstituerande stämma skall hållas; 3) där för hufvudlott skall inbetalas högre belopp än det, hvarå hufvudlott skall lyda, det belopp, som skall för sådan lott inbetalas; 4) där i bolagsordningen minimi- och maximikapital angifvits, men allenast ett visst belopp, understigande maximikapitalet, skall få tecknas eller ock ett visst belopp, öfverstigande minimikapitalet, minst skall tecknas, storleken af sådant belopp. Där annan än stiftare må verkställa teckning, skall teckningslista, hvarå sådan teckning må äga rum, dessutom innehålla uppgift å det antal hufvudlotter, som eu hvar af stiftarna tecknat, och å den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning hufvudlotterna skola fördelas mellan tecknarna. Hvarje stiftare skall teckna minst en hufvudlott.

116 §.

Ej må stiftare eller annan af bolaget för dess bildande njuta godtgörelse utöfver ersättning för utgifter, som för bildandet varit uppenbarligen nödvändiga, eller för hufvudlott tillskjuta annat än penningar eller förbehålla sig eller annan särskild förmån eller rättighet.

117 §. Teckning af hufvudlott vare ogiltig, där den ej göres å tecknings­ lista, som uppfyller föreskrifterna i 115 §. Teckning med villkor vare ogiltig.

118 §. Har ej före utgången af den tid, inom hvilken enligt teckningslistan konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma fattats om bolagets bildande eller om uppskof därmed enligt hvad i 121 § stadgas, vare teckningen icke vidare bindande.

119 §. Ej må sådan grund för tecknings ogiltighet, som i 117 och 118 §§ afses, göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyndigheten anmälts före bolagets registrering.

140 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

120 §.

Konstituerande stämma utlyses af stiftarna i den ordning, som skall gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

121 §.

Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att grund­ fonden är fulltecknad och att tecknarna utgöra minst det antal, som i 111 § sägs, skall, sedan i händelse af öfverteckning hufvudlotterna blifvit mellan tecknarna fördelade och Överskjutande teckning förklarats för­ fallen, till afgörande företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd; dock att, där minst en fjärdedel af de närvarande eller ock tecknare med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp af minst en fjärdedel af den vid stämman företrädda grundfonden rösta därför, med frågans af­ görande skall anstå till fortsatt stämma å viss dag minst fyra högst sex veckor därefter. A den fortsatta stämman varde frågan utan vidare uppskof afgjord. Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till stånd, eller finnas vid omröstning de flesta röstande hafva förenat sig därom och utgöra dessa minst eu fjärdedel af hela antalet tecknare med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp af mer än halfva den å stämman företrädda grundfonden och minst eu fjärdedel af hela grund­ fonden, skall bolaget anses bildadt samt val af styrelse och revisorer äga rum; i annat fall vare frågan om bolagets bildande förfallen.

122 §.

Vid konstituerande stämman skall genom stiftarnas försorg föras protokoll; och lände i öfrigt i tillämpliga delar till efterrättelse hvad i 183 § finnes stadgadt om protokoll, val af ordförande och förteckning öfver de närvarande. Hvad i 184 § är stadgadt om utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma äge med de afvikelser, som föranledas af bestämmelserna i 121 §, motsvarande tillämpning å konstituerande stämman.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 141

123 §.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut är stadgadt i 196 och 197 §§ galle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats å konstituerande stämman.

124 §.

Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blifvit valda, må bolaget enligt föreskrifterna i denna lag registreras.

125 §.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärfva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse fora talan om ut­ bekommande af tecknadt belopp. Handla styrelseledamöter, lottägare eller andra å bolagets vägnar, innan det blifvit registreradt, svare de, som i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

126 §.

Ansökning om bolagets registrering skall göras af dess styrelse. I sådan ansökning skola uppgifvas dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist, dels bolagets postadress, dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening, sådan befogenhet tillkommer. Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda be­ fogenhet, varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist. Vid ansökningen skola fogas: 1) Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen, i två styrkta afskrifter;

142 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

2) af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokollet vid konsti­ tuerande stämman, så ock, där annan stämma hållits, af det därvid förda protokollet: 3) en af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift, huru mycket blifvit af hufvudlottägare tecknadt, med afdrag i anled­ ning af öfverteckning, där sådan ägt rum, äfvensom huru mycket blifvit mbetaldt ej mindre af grundfonden än ock, där kommanditlottägare blifvit i bolaget inrymda, af det utaf dem tecknade belopp; skolande styrelseledamöternas namnunderskrifter vara af vittnen styrkta; 4) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma; 5) styrkt afskrift af den i 132 § omförmälda bok i hvad den afser hufvudlottägare.

Om lottbref och lottbok samt lottägares rätt att afgå från bolaget.

127 §. Å lotterna skola utfärdas bref. Dessa skola undertecknas af styrelsen samt angifva ordningsnummer å den eller de lotter, hvarå brefven lyda, belopp å lott och dagen för utfärdandet. Lottbref skall ställas till viss man. Styrelseledamots namnteckning må kunna återgifvas genom tryck eller på annat dylikt sätt; dock skall hvarje lott­ bref vara egenhändigt undertecknadt af minst två styrelseledamöter

128 §.

Ej må lottbref utgifvas, innan bolaget registrerats och grund­ fonden blifvit till fullo inbetald.

129 §.

Hvarje hufvudlottägare skall till förvaring hos bolaget öfverlämna en egenhändigt undertecknad och af två personer bevittnad handling, innefattande uppgift a de lotter, han i bolaget äger. Innan sådan handling afgifvits, vare han icke gentemot bolaget att anse såsom hufvudlottägare.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 143

130 §.

Hufvudlottägare vare ej berättigad att under oktroj tiden från bolaget afgå, med mindre bolaget därtill samtycker. Samma lag vare för hufvudlottägares stärbbus; dock att, där stärbhusets kufvudlott på grund af arf eller giftorätt tillfallit stärbhusdelägare, som jämlikt 111 § kan antagas såsom hufvudlottägare, och denne aflämnat sådan handling, som i 129 § sägs, de öfriga delägarna äro skilda från bolaget. Kommanditlottägare må sina lotter å annan öfverlåta efter an­ mälan hos bolagets styrelse och under iakttagande i öfrigt af de före­ skrifter, bolaget i sådant afseende må meddela.

131 §.

Har annorledes än på grund af arf eller giftorätt hufvudlott öfvergått till ny ägare, vare denne ej, förrän bolaget godkänt öfverlåtelsen, gentemot bolaget att anse såsom hufvudlottägare; dock äge han, där 111 § icke utgör hinder för hans antagande till hufvudlottägare, att efter aflämnande af sådan handling, hvarom i 129 § lörmäles, lyfta den vinstutdelning, som må vara med rätten till delaktighet i bolaget förknippad och utöfva hufvudlotten, i händelse af grundfondens ökning, tillkommande företrädesrätt till teckning af ny lott, äfvensom uppbära hvad å hufvudlotten belöper vid bolagets likvidation. Bolagets rätt att pröfva öfverlåtelse må, med de undantag, hvarom här nedan i 3 mom. förmäles, å ordinarie bolagsstämma för tiden till nästa ordinarie bolagsstämma öfverlåtas på styrelsen. Kallelse till sammanträde, då sådan pröfning af öfverlåtelse äger rum, skall innehålla uppgift, att så beskaffad fråga förekommer vid sammanträdet. Godkännes ej öfverlåtelsen enhälligt af de vid sammanträdet närvarande styrelseledamöterna, hänskjutes frågan till ordinarie bolagsstämmas afgörande. Öfverlåtelser, som styrelsen godkänt, skola vid näst därefter inträffande ordinarie bolagsstämma anmälas. Vill hufvudlottägare öfverlåta sin sista lott eller vill ledamot af styrelsen öfverlåta någon af de hufvudlotter, han innehade, då han senast utsågs till styi’elseledamot, må sådan öfverlåtelse pröfvas endast af ordinarie bolagsstämma.

144 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

132 §.

A solidariskt bankbolags hufvudkontor skall styrelsen ofördröjligen upplägga en lottbok. I denna skola samtliga såväl hufvudlottägare som kommanditlottägare upptagas och anteckning göras om de lotter, en hvar innehar. Har lott öfvergått till ny ägare och denne vunnit inträde i bo­ laget, skall anteckning härom genast göras i lottboken, och anmärkes tillika dagen, då anteckning skett. Styrelsen åligger att låta en hvar, som sådant önskar, taga känne­ dom af lottboken å de tider, banken hålles öppen för allmänheten, äfvensom, mot afgift, erhålla till riktigheten af vederbörande tjänste­ man styrkt utdrag därur.

133 §.

När uti lottboken anteckning skett om förändring i äganderätten till hufvudlott, skall uppgift härom med angifvande af lottens nummer af styrelsen ofördröjligen aflämnas för registrering.

Om inbetalning och ökning af grundfonden.

134 §.

Af solidariskt bankbolags grundfond skola inbetalas minst tjugu procent, innan bolaget öppnar sin rörelse, ytterligare minst tjugu pro­ cent inom tre månader och återstoden inom åtta månader från öpp­ nandet af bolagets rörelse. Har tecknare af hufvudlott ej vid bolagets bildande erlagt full betalning, vare han skyldig aflämna af fullgod pant åtföljd förbindelse att inbetala oguldna beloppet i den ordning, teckningslistan angifver. Ej vare tecknare af hufvudlott berättigad att kvitta sin skuld på grund af teckning mot fordran hos bolaget.

135 §. Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å hufvudlott. vare han skyldig att gälda ränta efter sex för hundra om året från förfallodagen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48. 145 Varder, innan pant, hvarom i 134 § förmäles, blifvit aflämnad, inbetalning ej verkställd i rätt tid, eller försummar någon att aflämna sådan pant, äge styrelsen, där ej rättelse sker inom en månad efter anmaning, förklara rätten till delaktighet i bolaget förverkad. Samma lag vare, där senare inbetalning ej fullgöres i rätt tid och aflämnad pant ej förslår till inbetalningens gäldande. Underrättelse om tiden för inbetalning äfvensom anmaning, hvarom ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den ordning, som skall gälla för kungörande af kallelse till ordinarie bolags­ stämma, så ock, där lottecknarens postadress uppgifvits för styrelsen, till honom blifvit försänd i rekommenderadt bref. Då rätt till delaktighet i bolaget förverkats, kan hvad å hufvudlotten redan inbetalts eller hvad genom realisering af aflämnad pant influtit ej återfordras.

136 §.

Sist fyra månader efter utgången af den i 134 § för hufvudlotternas slutliga inbetalning bestämda tid skall styrelsen, där ej an­ mälan om hela grundfondens inbetalning förut skett, för registrering aflämna en af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift, huruvida grundfonden blifvit till hela sitt belopp inbetald. Styrelseleda­ möternas namnunderskrifter skola vara af vittnen styrkta.

137 §.

Hafva kommanditlottägare blifvit i bolaget inrymda, innan sådan ansökning gjorts, hvarom i 126 § förmäles, skall ofördröjligen efter utgången af den för kommanditlotternas inbetalning bestämda tid, där ej anmälan om full inbetalning förut skett, af styrelsen för registrering aflämnas en af dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om det belopp, som å lotterna inbetalts, jämte styrelseledamöternas skrift­ ligen afgifna försäkran, att den anmälda inbetalningen å lotterna be­ hörigen fullgjorts. Styrelseledamöternas namnunderskrifter skola vara af vittnen styrkta. Varder efter det nyssnämnda uppgift blifvit aflämnad ytterligare inbetalning å kommanditlotter fullgjord, må anmälan därom kunna göras för registrering. Anmälan skall vara försedd med styrelseleda­ möternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan försäkran, som ofvan sägs. Bill. till Piksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. BO Höft. 19

146 Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

138 §.

Ökning af grundfonden medelst ny teckning må ej beslutas, innan det belopp, hvartill grundfonden vid beslutets fattande uppgår, till fullo inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där beslut om sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas, innan på grund af förra beslutet tecknadt belopp, med afdrag ej mindre i anled­ ning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för förverkad och ej, af annan öfvertagen rätt till delaktighet i bolaget, blifvit till fullo inbetaldt och detta förhållande registrerats. Lottbref må i fall, hvarom ofvan sägs, ej utgifvas, innan full betalning erlagts för den eller de lotter, hvarå brefvet lyder. Beslut om ökning jämlikt denna paragraf kan fattas endast af bolagsstämma.

139 §.

Beslutet om grundfondens ökning skall angifva 1) det belopp, hvarmed grundfonden må ökas; 2) den tid, ej understigande fyra veckor från den dag, då be­ slutet enligt 141 § 2 mom. kungjorts i allmänna tidningarna, inom hvilken lottägare må begagna den honom enligt 1 mom. af samma paragraf tillkommande företrädesrätt till teckning; 3) det belopp, som skall för lott inbetalas; 4) den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning lotterna skola fördelas mellan tecknarne.

140 §.

Bolagsstämmans beslut om grundfondens ökning skall, ehvad det innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens för­ sorg ofördröjligen anmälas för registrering. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må registrering ej ske förr än Konungens stad­ fästelse å ändringen vunnits. Där beslutet ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall vid nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48. 147

141 §.

Hvarje hufvudlottägare vare berättigad att. i den mån sådant kan ske, af de nya lotterna efter teckning erhålla det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande grundfonden. Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna och i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte, äfvensom, i den mån så ske kan, genom rekommenderade bref om bolagsstämmans beslut om grundfondens ökning underrätta hufvudlottägarna.

142 §.

Hufvudlottägare, som vill begagna honom tillkommande företrädes­ rätt till teckning af ny lott, vare skyldig att vid teckningen förete det eller de lottbref, hvarå teckningsrätten grundas; och skall genom styrelsens försorg sådant lottbref förses med påskrift, att tecknings­ rätten begagnats.

143 §.

Teckning af de nya lmfvudlotterna skall ske å teckningslista, försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunder­ skrifter, eller å afskrift af sådan teckningslista, bestyrkt af notarius publicus. Teckningslista skall innehålla bolagsstämmans beslut om grund­ fondens ökning samt uppgift å de tidningsnummer, i hvilka beslutet enligt 141 § 2 mom. varit infördt. I teckningslista skall ock angifvas förutvarande grundfondens storlek äfvensom den ordning, i hvilken tecknare bör fullgöra hvad honom på grund af teckningen åligger. Ett exemplar af bolagsordningen skall bifogas hvarje teckningslista.

144 §.

Teckning af ny hufvudlott vare ogiltig, där den ej göres å teck­ ningslista, som uppfyller föreskrifterna i 143 § 1, 2 och 3 mom. Teckning med villkor vare ogiltig. Ej må sådan grund för ogiltighet af teckning af hufvudlott, som ofvan i denna paragraf afses, göras gällande, utan så är, att den an­ mälts hos registreringsmyndigheten, innan registrering enligt 146 § skett i anledning af anmälan, att lotten till fullo inbetalts.

148 Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition N:o 48.

145 §.

Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om grundfondens ök­ ning fattades skall för ny hufvudlott full betalning erläggas. Bestämmelserna i 116 § om förbud mot tillskott å hufvudlott i annat än penningar och mot förbehåll af särskild förmån eller rättig­ het vid teckning äfvensom bestämmelsen i 134 §, att tecknare ej är berättigad till kvittning, gälle ock vid ny teckning; och skall jämväl vid sådan teckning äga motsvarande tillämpning hvad i 135 § finnes stadgadt om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning å tecknad hufvudlott, så ock om anmaning att fullgöra sådan inbetalning.

146 §.

Sist sex månader efter utgången af den för inbetalning af de nya hufvudlotterna bestämda tid skall styrelsen för registrering anmäla, huru många hufvudlotter till fullo inbetalts. Vid anmälan, som skall vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namn­ underskrifter, skola fogas 1) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namn­ underskrifter försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för rätt till delaktighet, som af tecknare förverkats och ej af annan öfvertagits, dels ock försäkran, att den an­ mälda inbetalningen å hufvudlotterna behörigen fullgjorts; 2) teckningslistorna, sä ock styrkta afskrifter af desamma; 3) ett exemplar af de tidningar, i Indika bolagsstämmans beslut om ökningen enligt 141 § 2 mom. varit infördt. Varda efter aflämnandet af ofvannämnda handlingar hufvudlotter ytterligare till fullo inbetalda, må anmälan därom kunna göras för registrering. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan för­ säkran, som ofvan under 1) sägs. Grundfonden skall, så snart registrering skett i anledning af an­ mälan, som ofvan i denna paragraf sägs, anses ökad med sammanlagda beloppet af de hufvudlotter, som anmälts vara till fullo inbetalda.

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 149

147 §.

Utan hinder af hvad i 138—146 och 195 §§ finnes stadgadt må styrelsen besluta grundfondens ökning under förutsättning af bolags­ stämmans godkännande. I ty fall skola i afseende å bolagsstämmans beslut, hvarigenom sådant godkännande meddelas, bestämmelserna i 138 och 140 §§ äga motsvarande tillämpning, och skall hvad i 139, 141—146 §§ är föreskrifvet lämpas å styrelsens beslut om ökningen och å verkställigheten däraf; dock galle, att för ny lott full betalning skall erläggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens beslut; att innan sådant godkännande meddelats, den i 146 § 1 mom. föreskrifna anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i sistnämnda paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens full­ görande tilländagått, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan skall göras samtidigt med den i 140 § föreskrifna anmälan till registret af bolagsstämmans beslut.

148 §.

Grundfonden må kunna ökas jämväl medels öfverföring till den­ samma af besparade vinstmedel, som ej afsatts till reservfond; och skola därvid bestämmelserna i 138 § 1 och B mom. äga motsvarande tillämpning. Hvarje hufvudlottägare vare berättigad att af de nya lotterna erhålla det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande grund­ fonden. Beslutet om grundfondens ökning skall, ehvad det innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg anmälas för registrering. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits. Innefattar beslutet ej ändring af bolagsordningen, skall vid nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med styrelse­ ledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet. Grundfonden skall, så snart registrering af beslutet skett, anses ökad med det belopp, som enligt beslutet skall till grundfonden öfverföras. Ej må bref å ny lott utlämnas till lottägare, innan registrering af beslutet om ökningen skett eller innan lottägaren företett det eller de lottbref, hvarå rätten att erhålla ny lott grundas; och skall genom styrelsens försorg sådant lottbref förses med påskrift, att bref å ny lott utlämnats.

150 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

149 §.

Har, efter det sådan ansökning gjorts, hvarom i 126 § förmäles, belut fattats om teckning af kommanditlotter, skall beslutet, äfven om det ej innefattar ändring af bolagsordningen, ofördröjligen af styrelsen anmälas för registrering och må ej, innan registrering skett, bringas till verkställighet. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits. Där beslutet ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall vid nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet. Sist en månad efter utgången af den för inbetalning af kommanditlotterna bestämda tid skall af styrelsen för registrering afiämnas en af dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om det belopp, som å lotterna inbetalts, jämte styrelseledamöternas skriftligen afgifna försäkran, att den anmälda inbetalningen å lotterna behörigen fullgjorts. Styrelse­ ledamöternas namnunderskrifter skola vara af vittnen styrkta. Varder efter det nyssnämnda uppgift blifvit aflämnad ytterligare inbetalning å kommanditlotter fullgjord, må anmälan därom kunna golgas för registrering. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan för­ säkran, som ofvan sägs.

Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.

150 §.

Af solidariskt bankbolags årsvinst, efter afdrag för hvad som åtgår till täckande af möjligen förefintlig brist från föregående år, skola minst femton procent afsättas till reservfond. Vid beräkning af det belopp, som sålunda minst skall afsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten afdragas den andel däri, som kan hafva tillerkänts styrelseledamot eller annan såsom arfvode (tantiem). Sedan reservfonden uppgått till ett belopp, motsvarande femtio procent af grundfonden, må vidare afsättning af årsvinsten kunna upphöra; nedgår reservfonden under det sålunda stadgade beloppet, skall afsättning till fonden ånyo vidtaga.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 151 Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid teckning må hafva för lotterna erhållits utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock, där rätt till delaktighet i bolaget förverkats, hvad som blifvit inbetaldt å lotten eller influtit genom realisering af aflämnad pant. Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för täckande af förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hafva uppstått å rörelsen i dess helhet och som icke kan ersättas af andra befintliga, till framtida förfogande afsätta medel.

151 §.

Ej må, så länge bankrörelsen fortfar, till lottägarna utbetalas annat än den vinst, som förefinnes enligt fastställd balansräkning för sista året, i den mån vinsten ej skall afsättas till reservfonden. Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med bestämmelse i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan uppkomma.

152 §.

Bolagsstämma må ej förfoga öfver bolagets vinstmedel eller öfriga tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet främmande, eller eljest i strid med bestämmelserna i denua lag; stäm­ man dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed jämförligt ända­ mål använda tillgång, som i förhållande till bolagets ställning är af ringa betydenhet. Det tillkomme bolagsstämma att besluta, huruvida och i hvad mån den vinst, som enligt 151 § 1 punkten kan utdelas, skall till det ändamål användas.

153 §.

Jämte hvad i förordningen angående handelsböcker och handels­ räkningar är stadgadt galle i afseende å upprättande af solidariskt bankbolags balansräkning:

152 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

1) Balansräkningen skall behörigen redovisa icke blott bolagets tillgångar och skulder vid räkenskapsårets slut, utan äfven dess in­ komster och utgifter under året, med angifvande tillika af verkställda afskrifningar. 2) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig öfver sina verk­ liga värden eller, med mindre sådant särskilt angifves i den förvalt­ ningsberättelse, styrelsen enligt 175 § har att aflämna, till högre be­ lopp än som motsvara kostnaderna för deras förvärfvande. 3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, hvar­ med de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar afskrifvas. 4) De belopp, hvartill grund- och reservfonder, den genom till­ skott af kommanditlottägare bildade särskilda fond samt andra fonder uppgå, skola hvar för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna; och må därvid grundfondens och den genom tillskott af kommanditlott­ ägare bildade särskilda fondens belopp ej minskas, så länge bankrörelsen fortfar. 5) Kostnader för bolagets bildande, organisations- eller förvalt­ ningskostnader må ej uppföras såsom tillgång.

Om rörelsen.

154 §.

Med den inskränkning, som här nedan sägs, må solidariskt bank­ bolag, jämte in- och utlåning af penningar, idka annan därmed förenlig verksamhet.

155 §.

Ej må solidariskt bankbolag för egen räkning drifva handel med annat än guld samt in- och utländskt mynt äfvensom växlar, checker, invisningar, obligationer och andra i den allmänna rörelsen förekommande förskrifningar.

156 §.

Egendom, hvarmed solidariskt bankbolag ej må drifva handel för egen räkning, äger solidariskt bankbolag förvärfva endast i det fall, att fråga är om fastighet, afsedd för bankens inrymmande, eller inventarier, hvilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som bolaget äger; dock

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 153 må med den inskränkning, som framgår af 157 §, solidariskt bankbolag, till skyddande af fordran, å offentlig auktion eller fondbörs inköpa egen­ dom, som är för fordringen pantsatt eller utmätt, så ock såsom betal­ ning öfvertaga lös egendom, där uppenbart är, att bolaget eljest skulle lida afsevärd förlust. Egendom, livilken bolaget sålunda till skyddande af fordran inköper eller öfvertager, skall åter afyttras, så snart det kan ske till belopp, motsvarande fordringen. Öfvertager solidariskt bankbolag egendom såsom betalning enligt hvad nyss är sagdt, skall anmälan därom ofördröjligen göras lios bank­ inspektionen.

157 §.

Ej må solidariskt bankbolag förvärfva eller såsom pant mottaga egen lott eller annat solidariskt bankbolags hufvudlott.

158 §.

Solidariskt bankbolag, som afsatt reservfond, uppgående till mera än femtio procent af bolagets grundfond, må äfven under andra för­ hållanden än i 156 § sägs förvärfva aktie i emissionsbank; dock må bolaget ej på en gång innehafva jämlikt denna bestämmelse förvärfvade aktier till högre bokfördt belopp än det, hvarmed reservfonden öfverskjuter femtio procent af grundfonden.

159 §. Solidariskt bankbolags inlåning må ej öfverstiga fem gånger be­ loppet af bolagets egna fonder. Solidariskt bankbolag vare skyldigt, med iakttagande af hvad här nedan i 4 mom. sägs, att i tillgångar, hvilka kunna med lätthet för­ vandlas i penningar, såsom fordran hos svensk eller utländsk bank och å allmän börs noterade obligationer, redovisa kassareserv till belopp, som tillsammans med den inneliggande kassan motsvarar minst tjugufem procent af de förbindelser, som det åligger bolaget att vid anfordran fullgöra. Pantsatt tillgång må härvid tagas i beräkning allenast till det belopp, som bolaget enligt aftal är berättigadt utbekomma utöfver redan erhållen försträckning. Nedgår kassareserv under hvad nn är sagdt, skall den, så snart det kan ske, åter uppbringas till föreskrifvet belopp. Bill. till Riksd. Prut. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Käft. 20

154 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48.

Är solidariskt bankbolag ägare af fastighet, afsedd för bankens inrymmande, vare bolaget pliktigt att i tillgångar, som i 2 mom. sägs, redovisa kassareserv jämväl för det belopp, hvarmed fastighetens bok­ förda värde må öfverstiga tio procent af bolagets egna fonder eller, där fråga är om fastighet; som förvärfvats, innan denna lag trädt i kraft, för det lägre belopp, som Konungen på framställning af bolagets styrelse kan bestämma. Kassareserv, som solidariskt bankbolag med hänsyn till beskaffen­ heten af sina förbindelser är skyldigt att redovisa, skall till en femte­ del utgöras af svenska statens obligationer, beräknade efter senast noterade kurs.

160 §.

Ej må solidariskt bankbolag vid aftal om kredit förbehålla sig andel i vinst på affär, som bolaget själft icke äger afsluta.

161 §.

Solidariskt bankbolag må ej utfärda tryckta eller graverade till innehafvaren eller till viss man eller order ställda förbindelser.

162 §.

Varda penningar hos solidariskt bankbolag insatta att där innestå viss tid, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar, ställas till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till viss man samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet anmälas hos bolaget. Å medel, som insättas på så kallad sparkasseräkning eller därmed likartad räkning, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tre tusen kronor af en insättares tillgodohafvande. Ej heller må solidariskt bank­ bolag ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst en vecka, efter uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; styrelsen dock lämnadt öppet att, då sådant pröfvas kunna ske utan olägenhet, i särskilda fall medgifva utbetalning utan afvaktan på uppsägningstidens utgång. Insättning å räkning, hvarom ofvan sägs, antecknas i motbok, som utlämnas till räkningshafvaren. Då medel å sådan räkning lyftas, skall anteckning därom göras i motboken.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 155

Om styrelse och -firmateckning.

163 §.

Hufvudlottägarna skola inom sig utse en styrelse af minst fem ledamöter. Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, för­ valta bolagets angelägenheter. Ledamot af styrelsen skall vara bosatt här i riket. Val af styrelse­ ledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom beslut å bolagsstämma skiljas från uppdraget. Afgår styrelseledamot, innan den tid, för hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot. Utan hinder af hvad nu stadgats må dock, där bolagsordningen sådant medgifver, med valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma, såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.

164 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som bemyndigats teckna bolagets firma, äge att själfva eller genom ombud ej mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. In­ skränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning, må ej registreras.

165 §.

I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter, som, efter ty i 164 § är sagdt, äga företräda bolaget, pliktiga att i sin förvaltning af bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som i bolagsordningen eller af bolagsstämman eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

156 Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolags­ stämmans föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolags­ ordningen. 166 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må, där ej annat blifvit bestämdt i bolagsordningen eller af bolagsstämma^ meddelas af styrelsen. Ej må sådant bemyndigande meddelas af bolagsstämman, med mindre bolagsordningen innehåller stadgande i sådant afseende.

167 §.

Är enligt. bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen, ej företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att deltaga i ärendets behandling.

168 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämdt i bolagsordningen, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden vid sammanträdet. Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behand­ ling af fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

1.69 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma, skall tillämpas hvad som enligt 164 och 165 §§ gäller beträffande styrelseledamot, som äger teckna firman.

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 4S. 157

170 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas, att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening.

171 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon, som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom oför­ dröjligen göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker ändringen.

172 §.

Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förplik­ telser eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare mån än sådant enligt 152 § 1 mom. är för bolagsstämman medgifvet. Hvad sålunda är stadgadt må dock ej åberopas mot tredje man, med mindre han insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.

173 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för solidariskt bankbolag, bör undertecknas med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som teckna firman, äfven underskrifva sina namn. Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår ej af dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

174 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets

158 Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

firma, att för bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångs­ balken; och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jäm­ väl, då annat meddelande skall delgifvas bolaget. Till styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen lottägarna till bolagsstämma för val af ombud att i den tvist föra bolagets talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å stämman.

175 §.

Minst en månad före den bolagsstämma, hvarom förmäles i 187 §, aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter underskrifven förvaltningsberättelse jämte balansräkning för det förflutna räkenskaps­ året. Genom styrelsens försorg skola dessa handlingar jämte den berättelse, som enligt hvad nedan sägs skall afgifvas af revisorerna, under minst en vecka närmast före stämman hållas för lottägarna å bolagets hufvudkontor tillgängliga i tillräckligt antal exemplar äfven­ som ofördröjligen öfversändas till lottägare, som med uppgifvande af postadress anhåller därom. Förvaltningsberättelsen skall uttryckligen angifva den vinst eller förlust, som uppkommit af rörelsen under året.

176 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller bolagsordningen eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en. Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje man stadgas i 247 §.

177 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge mot­ svarande tillämpning å suppleant i styrelsen. Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den om­ ständighet, att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom. Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 159

Om revision.

178 §.

Lottägarna skola för granskning' af styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper årligen utse revisorer. Åtminstone hvartannat år skall en af revisorerna ombytas. Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelse­ ledamots tjänst. Den tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie bolagsstämma. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom beslut å bolagsstämma skiljas från uppdraget. Afgår revisor, innan den tid, för hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

179 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd upplys­ ning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras. Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida mot lag eller författning eller mot bolagsordningen. Revisorerna skola för hvarje räkenskapsår öfver granskningen af­ gifva en af dem underskrifven berättelse, som skall öfverlämnas till styrelsen minst två veckor före den i 187 § nämnda bolagsstämman. Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltnings­ berättelsen och balansräkningen. Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af extra bolagsstämma stadgas i 188 §.

180 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller

160 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i hand­ ling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget ansvariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om bolagsstämma.

181 §. Lottägares rätt att deltaga i handhafvandet af bolagets angelägen­ heter utöfvas å bolagsstämma. I bolagsordningen må kunna stadgas, att lottägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna skall hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre da,gar, före bolagsstämman. Vill någon själf eller genom ombud utöfva rösträtt för hufvudlott, vare han, såframt å bolagsstämman hufvudlottägare med sammanlagdt delaktighetsbelopp af minst en tiondedel af den å stämman företrädda grund­ fonden iramställt yrkande därom, pliktig aflämna en af honom egen­ händigt underskrilven försäkran, att han icke under falskt sken af köp, gåfva eller annat aftal åtkommit lotten, utan verkligen är ägare af densamma, och att han ej heller för att kringgå i lag eller bolags­ ordningen meddelade bestämmelser om rösträtt förvärfvat lotten med skyldighet att åter afyttra densamma. Hvad nu är stadgadt äge ej tillämpning å den, till hvilken lotten öfvergått genom arf, giftorätt eller testamente, ej heller då den uppgifne ägaren af lotten förut å ordinarie bolagsstämma såsom ägare fört talan för samma lott, såframt ej visas, att därefter förändring i äganderätten till lotten ägt rum. Skall försäkran afgifvas af förmyndare eller målsman eller eljest af någon, som är satt att företräda ägaren, varde försäkran därefter lämpad.

182 §.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för annan å bolagsstämma deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48. 161

bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man. Ledamot af styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

183 §.

Å bolagsstämma skall lottboken af styrelsen hållas tillgänglig. Där ej annat finnes stadgadt i bolagsordningen, välje bolags­ stämman själf ordförande att leda förhandlingarna. Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en förteckning öfver närvarande lottägare och ombud för lottägare med uppgift å det antal lotter, för hvilket enhvar af dem äger utöfva rösträtt. Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid stämman, godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman; dock att, där stil mm an uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag, ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman. Genom styrelsens försorg skall föras protokoll öfver förhand­ lingarna å stämman. Protokollet, hvari nyssnämnda förteckning intages, underskrifves af ordföranden och minst en å stämman utsedd hufvudlottägare eller ombud för hufvudlottägare. Senast två veckor efter stämman skall protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt för lottägarna.

184 §. Jämte hvad i öfrigt i denna lag är stadgadt om utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma gälle, 1) att rösträtt ej må utöfvas för lott, å hvilken icke fullgjorts förfallen inbetalning eller i fråga om hvilken ej, där så skolat ske, aflämnats sådan af pant åtföljd förbindelse, som i 134 § sägs. 2) att hvarje lott, för hvilken rösträtt må utöfvas, berättigar till eu röst; 3) att frånvarande lottägares rösträtt må utöfvas genom ombud; 4) att ingen dock må för egna eller andras hufvudlotter utöfva rösträtt för mer än en femtedel af den å stämman företrädda grundfonden; 5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de flesta rösterna afgifvas; 6) att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra frågor den mening gäller, som biträdes af de flesta röstande, eller, om jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande. Bill. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 21

162 Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 48.

I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser afvikande från hvad ofvan under 2)—6) stadgas; dock att lottägares rättighet att utöfva rösträtt ej får inskränkas utöfver hvad under 1) är föreskrifvet, och att lottägares rättighet att genom ombud utöfva rösträtt ej får inskränkas i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom, att till om­ bud må iitses allenast lottägare. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må i händelse af grundfondens ökning kunna i beslutet därom föreskrifvas, att för ny lott icke må utöfvas rösträtt vid bestämmande af vinstutdelning, hvartill den nya lotten icke medför rätt. Hvad ofvan under 1) stadgats utgör ej hinder för lottägare att, under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i beslut, för hvars giltighet erfordras, att samtliga lottägare förena sig' därom.

185 §.

Bolagsstämma skall sammanträda å den ort, där styrelsen har sitt säte. Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskrifver, kalla lottägarna till bolagsstämma. Föreskrifna kallelseåtgärder skola vara vid­ tagna senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka före extra stämma. Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas å två på hvarandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej ske, innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, så­ framt för beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes af samtlige röstande, jämväl, där så ske kan, försändas i rekommenderadt bref till hvarje liufvudlottägare.

lss §. Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall för­ teckning öfver de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrel­ sens försorg hållas tillgänglig för lottägarna å bolagets hufvudkontor äfvensom ofördröjligen öfversändas till lottägare, som med uppgifvande af postadress anhåller därom. Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändring af bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt hufvudsakliga innehåll angifven i förteckningen. Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman företagas till afgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen skall förekomma å stämman eller omedelbart föranledes af ärende, som där

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 48. 163

skall afgöras. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må dock å stäm­ man kurm a fattas beslut om utlysande af extra stämma för behandling af visst ärende. Lottägare vare berättigad att få ärende hänskjutet till pröfning å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst tio dagar före stämman.

187 §. Inom fyra månader efter utgången af hvarje räkenskapsår skall hållas ordinarie bolagsstämma, å hvilken styrelsen har att framlägga sin förvaltningsberättelse jämte balansräkningen för det förflutna året tillika med revisorernas berättelse.

188 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla lottägarna till extra bolagsstämma. Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra bolagsstämma. Äro ej samtlige revisorer ense om stämmas utlysande, gälle den mening, hvarom de fleste förena sig, eller vid lika röstetal deras mening, som anse extra stämma ej böra hållas. Extra bolagsstämma skall ock af styrelsen utlysas, då det för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af hufvudlottägare med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp utgörande minst en tiondedel af hela grundfonden eller den mindre del däraf, som kan vara bestämd i bolagsordningen. Yid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende, som ej varit angifvet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring af bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt hufvudsakliga innehåll angifvas i kallelsen.

189 §. Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla lottägarne till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor efter påfordran, hvarom i 188 § är sagdt, utlyst bolagsstämma att hållas, så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan ske, har bankinspektionen att på anmälan af lottägare ofördröjligen utlysa bolagsstämma.

164 Kungjl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

190 §.

Å den bolagsstämma, som i 187 § afses, skall balansräkningen med de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas äfven­ som frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid för­ valtningsberättelsen omfattar företagas till afgörande. Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvars­ frihets beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras af hufvudlottägare med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp, utgörande minst en tiondedel af hela grundfonden. Utöfver nämnda tid vare ej uppskof medgifvet.

Om talan emot styrelse eller revisorer.

191 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid förvaltnings­ berättelsen omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen fram­ lades å bolagsstämma, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad. Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppen­ barligen afsett äfven den handling.

192 §.

Talan må ej anställas mot revisorer enligt 180 §, sedan två år förflutit från det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

193 §.

Afträdes solidariskt bankbolags egendom till konkurs, som börjar inom två år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma, äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 165

Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa sådan talan, som omförmäles i 180 §. Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anstäl­ lande af bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången af den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring af bolagsordningen och visst annat fall, då särskild röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.

194 §.

Beslut afseende ändring af bolagsordningen i fråga om grunderna för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å bolagsstämma vare ej giltigt, med mindre samtlige hufvudlottägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie, samt å den stämma, som sist hålles, biträdts af samtliga röstande och dessa tillika företrädt minst tre fjärdedelar af hela grundfonden. Beslut om annan ändring af bolagsordningen eller om bolagets trädande i likvidation i andra fall än i 201 och 202 §§ sägs vare ej giltigt, med mindre samtlige hufvudlottägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie, och å den stämma, som sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af de röstande. Är för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare villkor bestämdt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse. Å beslut om ändring af bolagsordningen skall sökas Konungens stadfästelse.

195 §.

Beslut om ändring af bolagsordningen skall af styrelsen ofördröj­ ligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan registrering skett. Vid anmälan fogas två styrkta afskrifter af Konungens beslut om den å ändringen meddelade stadfästelsen.

166 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Om klander af bolagsstämmobeslut.

196 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller lottägare, att beslut, som fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen, äge därå tala genom stämning å bolaget inom två månader från beslutets dag eller, där bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen. För­ summas det, vare rätt till klandertalan öfver beslutet förlorad. Till styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag som i 174 § 2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om den där omförmälda stämman inom ofvan i denna paragraf stadgad tid blifvit utlyst att hållas, så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan ske. Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klandrade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, under­ rättelse ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering. Domstols utslag, hvarigenom bolagsstämmobeslut upphäfts eller ändrats, gälle jämväl för de lottägare, som ej instämt klandertalan.

197 §.

Har bolagsstämma bestämt arfvode åt styrelseledamot, revisor eller tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande af honom meddeladt uppdrag, äge hufvudlottägare med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp af minst en femtedel af hela grundfonden, där arfvodet förmenas vara för högt bestämdt, att inom två månader från be­ slutets dag eller, där bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen hos rätten eller domaren göra ansökning om pröfning af arfvodets storlek; och äge rätten, där arfvodet uppenbarligen finnes vara bestämdt till oskäligt belopp, att efter vederbörandes hörande göra jämkning däri.

Kungl. l\Iaj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 167

Om förlängning af bankbolags oktroj.

198 §.

Önskar solidariskt bankbolag erhålla förlängning af bolaget med­ delad oktroj, göre i den ordning, som i 108 § är sagd, ansökning därom sist sexton månader, innan den löpande oktrojen tilländagår. Beslut om sådan ansökning skall fattas å ordinarie bolagsstämma sist tjugo månader före utgången af den löpande oktrojen.

199 §.

Hufvudlottägaré, som ej vill under förlängd oktroj kvarstå i bolaget, ^ äge, därest han före den bolagsstämma, hvarom i 198 § för­ märs, sadant för styrelsen anmält, att, efter det den löpande oktrojen tilländagått, ur bolaget utträda samt af bolagets behållning enligt vederbörligen fastställd balansräkning utbekomma hvad på honom belöper.

Om likvidation och upplösning.

200 §. Visar sig vid uppgörande af bokslut eller eljest, att solidariskt bankbolag gjort sådana förluster, att reservfonden och tio procent af grundfonden förlorats, lämne styrelsen ofördröjligen meddelande därom å bolagsstämma. Det åligger styrelsen att, när helst anledning yppas till antagande, att bolaget gjort förluster i den omfattning, hvarom ofvan förmäles, ofördröjligen upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska det­ samma.

201 §. Har senast vid den i 200 § omförmälda bolagsstämma af hufvudlottägare tecknats hvad som erfordras för att återställa grundfonden till dess behöriga belopp, äge bolaget att fortsätta rörelsen; men

Kunrjl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48. om så icke skett eller om för grundfondens återställande tecknadt tillskott icke inbetalts inom tre månader från stämman, skall bolaget träda i likvidation. .. „, , , De liufvudlottägare, som verkställt tillskottet, äga att åt bolagets blifvande bebållna vinstmedel erhålla åter hvad af dem blifvit tillskjutet iämte ränta efter sex för hundra om året, innan annan utdelning a hufvudlotterna får ske. Träder bolaget i likvidation, förr än sadant till­ skott blifvit till fullo återguldet, skall, sedan bolagets skulder och där kommanditlottägare blifvit i bolaget inrymda, deras insatser blifvit betalda, tillskottet, dock utan beräkning af ränta för tid efter bank­ rörelsens upphörande, återgäldas af bolagets tillgångar, sa långt de därtill förslå, innan någon utdelning å hufvudlotterna ma aga rum.

202 §.

Solidariskt bankbolag skall ock träda i likvidation, o 1) då bolaget icke öppnat sin rörelse inom ett år från bofagets I t 1 1 (i n ti cl P * 2) då grundfonden ej blifvit till hela sitt belopp inbetald inom ett år från det bolagets rörelse öppnades; . , 3) då antalet hufvudlottägare nedgått under det i 111 § bestamda samt tillräckligt antal hufvudlottägare ej inom tre månader mtradt; 4) då meddelad oktroj tilländagå^, utan att ny oktroj beviljats; 5) då Konungen förklarat bolaget hafva förverkat oktroj en.

203 §. Har bolagsstämma i enlighet med 194 § 2 mom beslutat, att bolaget skall träda i likvidation, eller skall eljest likvidation verk­ ställas, välje bolagsstämman en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

204 8 8 - Utser bolare t ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 201 eller 202 § påkallar likvidation svare de som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande af’ bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, for uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 169

205 §.

Lik vidator skall vara Lär i riket bosatt svensk medborgare. Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen blifvit afslutad, men må när som helst kunna återkallas af bolaget. Afgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta om val af ny likvidator.

206 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla att bolaget trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras full­ ständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist, dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening, sådan befogenhet tillkommer. Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet, varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist. Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvidator eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i för­ ening med annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna. Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans riktighet.

207 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin förvaltning under den tid, för hvilken ej förut förvaltningsberättelse framlagts å bolagsstämma. Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart det kan ske, å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas Bih. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 22

170 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redo­ visningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 190, 191 och 193 §§ finnes stadgadt motsvarande tillämpning.

208 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder. I den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande och så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall bolagets egendom förvandlas i penningar.

209 §.

Hafva under likvidationen bolagets tillgångar så nedgått i värde, att fara är för handen, att de ej fullt förslå till skuldernas gäldande, och är ej ställningen sådan, att bolagets egendom genast bör afträdas till konkurs, lämne likvidatorerna om ställningen, så snart det kan ske, meddelande å bolagsstämma och kalle till denna jämväl de kände fordringsägare, hvilka ännu icke erhållit betalning.

210 §.

Likvidatorerna hafva att sist två månader efter hvarje räken­ skapsårs slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året samt hålla den tillgänglig för lottägarna. Har likvidationen ej afslutats inom två år, skola i redogörelsen uppgifvas de hinder, som därför mött.

211 §.

Om likvidatorers befogenhet att företräda solidariskt bankbolag och om deras rättigheter i öfrigt, så ock om deras skyldigheter gälle i tillämpliga delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot är i denna lag stadgadt.

212 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden »i likvidation».

Kungl. Haj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 171

I öfrigt skall hvad i 173 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande af handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsvarande tillämpning under bolagets likvidation. Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl, att den utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvida­ tion, vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

213 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all veterlig gäld blifvit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. Är någon del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga medel innehållas och återstoden skiftas. Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum. Sker det eller befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

214 §.

Hufvudlottägare vare berättigad att af bolagets behållna till­ gångar bekomma hvad å hans hufvudlott i förhållande till hela grund­ fonden belöper.

215 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart det kan ske, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.

216 §.

Åtnöjes lottägare ej med likvidatorernas redovisning, skall han genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det, hafve han förlorat sin talan.

172 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

217 §.

Då likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin förvaltning, anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen därom göra anmälan för registrering. Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

218 §.

Afträdes solidariskt bankbolags egendom till konkurs, skall under­ rättelse om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering. Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af styrelsen eller, där vid konkursens början likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång må dock i behörig ordning kunna utses nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer.

219 §.

Finnes efter konkursens afslutande öfverskott för bolaget, skall likvidation verkställas i enlighet med bestämmelserna i 203—206, 208 och 210—217 §§. Finnes ej öfverskott, anses bolaget upplöst, då konkursen afslutats. Det åligger dem, som under konkursen sist företrädt bolaget såsom konkursgäldenär, att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröj­ ligen göra anmälan till registret.

III. Om tillsyn å bankbolag.

220 §.

Den i denna lag föreskrifna tillsyn öfver bankbolag utöfvas af eu för hela riket gemensam bankinspektion. Ledamot af bankinspektionen må ej deltaga i styrelsen af eller vara anställd vid bankinrättning, öfver hvilken bankinspektionen har att utöfva tillsyn. jk‘J Närmare bestämmelser om bankinspektionens organisation och verksamhet meddelas af Konungen.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48. 173

221 §.

Förrän bankbolag öppnar sin rörelse, skall inför bankinspektionen

^ att genom registreringsmyndighetens försorg kungörelse i allmänna tidningarna skett angående bolagets registrering;. . att minst tjugu procent af grundfonden blifvit behörigen inbetalda samt förbindelse med pant, som bankinspektionen pröfvar fullgod, aflämnad för inbetalning af återstoden; samt, beträffande solidariskt bankbolag, . n , , ,..r att en hvar af hufvudlottägarne till förvaring hos bolaget ofverlämnat sådan handling, hvarom i 129 § förmäles. Genom kungörelse i allmänna tidningarna skall tillkannagitvas, när bankbolag börjar sin rörelse, så ock när bankbolag träder i likvida­ tion; och skall underrättelse om dagen, då sådant sker, till bankinspek­ tionen insändas.

222 §.

Bankinspektionen äge sammankalla bankstyrelse, när sådant pröfvas nödio-t. Har styrelsen icke efterkommit af bankinspektionen framställd begäran om utfärdande af kallelse till extra bolagsstämma, må sådan stämma ock af bankinspektionen sammankallas. Vid bolagsstämma eller af bankinspektionen utlyst styrelsesamman­ träde må å bankinspektionens vägnar närvara och i öfverläggningarna deltaga den ledamot af bankinspektionen, hvilken enligt de af Konungen meddelade bestämmelser därtill har befogenhet.

223 §.

Styrelsen åligger, att när som helst hålla bolagets böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för den ledamot af bankinspektionen, hvilken enligt de af Konungen meddelade bestämmelser har att i sådant afseende före­ träda bankinspektionen, för det allmänna ombud, som bankinspektionen efter förslag af Konungens befallningshafvande förordnar, samt för den särskilda undersökning, Konungen kan finna för godt att låta an­ ställa ;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

att genast efter hvarje månads slut enligt formulär, som afbankmspektionen meddelas, upprätta och till bankinspektionen insända en ofversikt, utvisande bolagets tillgångar och skulder, jämte uppgift om räntesatserna för bolagets in- och utlåning samt diskonto, som under den tid, öfversikten omfattar, varit gällande hos bolaget; att jämväl i öfngt meddela bankinspektionen och allmänna om­ budet alla de upplysningar rörande bolaget, som af dem äskas; SIiarp det kan ske, dels till bankinspektionen insända s yreisens förvaltningsberättelse jämte balansräkningen äfvensom efter verkställd revision, den däröfver afgifna berättelsen tillika med annan handling angående bolagets förvaltning eller räkenskaper, hvilken revi­ sorerna må hafva aflämnat till styrelsen, dels ock låta införa revisions­ berättelsen i allmänna tidningarna; samt att, där bankinspektionen finner anledning till antagande, att bo­ laget gjort sadana förluster, att reservfonden och tio procent af grundtonden för orats på bankinspektionens anmodan ofördröjligen låta upp­ rätta bokslut och kalla revisorerna att granska detsamma.

224 §.

Det i 223 § omförmälda allmänna ombud åligger att minst en gånounder hvarje kvartal inventera kassan vid bolagets hufvudkontor samt undersöka, om den ofversikt, bolaget jämlikt föreskriften i sagda para­ graf senast upprättat, öfverensstämmer med räkenskaperna och är uppställd i behörig ordning; åliggande det ombudet att ofördröjligen delgli va bankinspektionen anmärkning, som härvid må hafva förekommit äfvensom att i öfrigt meddela bankinspektionen alla de upplysningar angående bolaget, som af bankinspektionen äskas.

225 §.

I den granskning af styrelsens förvaltning och bolagets räken­ skaper, hvarom i 67 och 178 §§ förmäles, skall jämväl deltaga det af bankinspektionen enligt 223 § förordnade allmänna ombud.

226 §.

Ilar styrelse eller bolagsstämma fattat beslut, kvilket står i strid med lag eller bolagsordning, må bankinspektionen kunna förbjuda verk­ ställighet af beslutet. Bankinspektionen må ock kunna förelägga sty­

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 175

relse att, i händelse beslut af nyss omförmälda beskaffenhet gått i verk­ ställighet, göra rättelse, där så kan ske, så ock att fullgöra hvad sty­ relsen enligt lag och bolagsordning åligger. Sådant föreläggande må dock icke af bankinspektionen meddelas i fråga om i lag gifna före­ skrifter, hvilkas öfverträdande är belagdt med straff. Sker svårare afvikelse från denna lag eller från bolagsordningen, ankomme på Konungen att förklara bolaget hafva förverkat oktrojen.

227 §.

Bankinspektionen äge förelägga vite vid meddelande af föreskrift eller förbud enligt denna lag samt fälla till sådant vite.

A 228 §.

Öfver beslut, som af bankinspektionen på grund af denna lag meddelas, må klagan föras hos Konungen inom den tid, som för Över­ klagande af förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är stadgad, men beslutet går ändock i verkställighet, där icke Konungen annorlunda förordnar.

229 §.

Träder bankbolag i likvidation, skall bankinspektionen förordna ombud, som har att närvara vid likvidatorernas sammanträden, med rätt att yttra sig till protokollet samt att i öfrigt öfvervaka likvidationen. Ombudet skall af likvidatorerna beredas tillfälle att när som helst inventera bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af ombudet be­ gärd upplysning angående förvaltningen ej af likvidatorerna förvägras.

230 §.

Till bestridande af kostnaden för bankinspektionens organisation och verksamhet skall bankbolag årligen erlägga bidrag enligt bestäm­ melser, som meddelas af Konungen. Detta bidrag utgår efter visst, för samtliga bankbolag, öfver hvilka bankinspektionen har att utöfva till­ syn, lika förhållande till sammanlagda beloppet af bankbolags egna fonder vid utgången af nästföregående kalenderår, men må icke öfver­ stiga en hundradedel procent af detta belopp.

176 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Bankbolag åligger jämväl att ersätta ombud, som utses enligt 223 och 229 §§. På bankinspektionen ankomme att bestämma ersättnings­ beloppet.

IV. Om registrering-.

231 §.

I aktiebolagsregistret skola inskrifvas de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola för registrering anmälas eller livilkas intagande i re­ gistret eljest är eller varder föreskrifvet.

232 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas anmälan genom ombud eller insändes den med posten, skall under­ skriften vara af vittnen styrkt. Då bankbolags registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets firma, på samma gång egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskild! bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras, då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant blifvit vald, eller att eljest någon, ensam eller i förening med annan, blifvit berättigad att teckna firman.

233 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för hvarje särskilt fall stadgade, eller pröfvas beslut, som anmäles för registrering och för hvars giltighet Konungens stadfästelse ej erfordras, icke hafva tillkommit i föreskrifven ordning eller ej stå i öfverens­ stämmelse med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag eller författning, skall registrering vägras. Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen hålla sökanden till hända eller, om han uppgifvit postadress, till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet med skälen därför.

Kungl. Maj is Nåd. Proposition N:o 48. 177

År sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans förlust, innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver anföra besvär hos Konungen.

234 §.

Beviljas bankaktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten i registret införa: 1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen och dagen för beslutet om bolagets bildande; 2) bolagets firma; 3) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva; 4) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift, grundfonden uppgår, så ock, där grundfonden skall kunna, utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet; 5) å hvithet belopp aktie skall lyda; 6) huru stor del af grundfonden blifvit, enligt den af styrelse­ ledamöterna lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej aktierna till fullo inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen skall fullgöras; 7) den ort, där styrelsen har sitt säte; 8) bolagets postadress; 9) det sätt. hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna; 10) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon, ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets firma, dennes fullständiga namn och hemvist; 11) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening, sådan befogenhet tillkommer. Innehåller bolagsordningen bestämmelse, hvarom förmäles i 4 § under 7), varde anmärkning om den bestämmelse gjord i registret. Den ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse å bolags­ ordningen skall förses med bevis om registreringen samt jämte teckningslistorna i hufvudskrift återställas till sökanden.

235 §. Beviljas solidariskt bankbolags registrering, läte registrerings­ myndigheten i registret införa: Bill. till II ili sd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 23

178 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen ocli dagen för beslutet om bolagets bildande; 2) bolagets firma; 3) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva; 4) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift, grundfonden uppgår, så ock, där grundfonden skall kunna, utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet; 5) å hvilket belopp hufvudlott skall lyda; 6) huru stor del af grundfonden blifvit, enligt den af styrelse­ ledamöterna lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej hufvudlotterna till fullo inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen skall full­ göras; 7) den ort, där styrelsen har sitt säte; 8) bolagets postadress; 9) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till lottägarnas kännedom, äfvensom den tid före stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna; 10) hvarje styrelseledamots och suppleants, samt, där eljest någon, ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets firma, dennes fullständiga namn och hemvist; 11) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller livilka, hvar för sig eller i förening, sådan befogenhet tillkommer; 12) där kommanditlottägare äro i bolaget inrymda, det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift, korum anditfonden skall uppgå, och huru stor del af kommanditfonden blifvit, enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift, inbetald, äfvensom, där ej kommanditlotterna till fullo inbetalts, när återstående inbetalning skall fullgöras. Innehåller bolagsordningen bestämmelse, hvarom förmäles i 113 § under 7), varde anmärkning om den bestämmelse gjord i registret. Den ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse å bolags­ ordningen skall förses med bevis om registreringen samt jämte teckningslistorna i hufvudskrift återställas till sökanden. Angående registrering af hufvudlottägare är särskildt stadgadt.

236 §. Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 179

Registreras ändring af bankbolags ordning, skall ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse å sådan ändring till sökanden åter­ ställas med därå tecknadt bevis om registreringen. Sker ändring i firman, skall ny, fullständig inskrifning i registret göras. Sker registrering af sådant beslut om grundfondens ökning eller om inrymmande af kommanditlottägare, hvilket ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall ena exemplaret af det ingifna protokollet förses med bevis om registreringen samt återställas till sökanden.

237 §.

Företer bankbolags registrerade firma likhet med eu i handels­ register, föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd firma, och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge domstol på talan af denne förbjuda bolaget att efter viss tid använda förstnämnda firma äfvensom ålägga bolaget det skadestånd, som pröfvas skäligt. Menar någon eljest, att en i aktiebolagsregistret verkställd in­ skrifning länder honom till förfång, må talan om registreringens upp­ häfvande samt om skadestånd föras vid domstol.

238 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att eu i aktiebolagsregistret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som registrerats, är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom in­ skrifning skett, ej föreligger, skall på begäran af någondera parten anteckning därom göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning skall genom registreringsmyndighetens försorg ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarna. Varder, sedan i registret gjorts anteckning om bankbolags kon­ kurs, af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall anteckningen på därom gjord ansökan afföras ur registret.

239 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i aktiebolags­ registret och kungjordt i allmänna tidningarna, skall anses hafva kommit till tredje mans kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att han hvarken haft eller bort hafva kunskap därom.

180 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit eller bort blifva antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.

240 §.

I fråga om bankbolag skall äga motsvarande tillämpning hvad i 126, 127 och 131 §§ af lagen om aktiebolag är beträffande aktie­ bolag stadgadt.

V. Straffbestämmelser.

241 §. Drifver någon här i riket bankrörelse utan att vara berättigad därtill, straffes med böter från och med femtio till och med fem tusen kronor. Fortsätter någon under tid, då han är ställd under tilltal för för­ brytelse, som nu är sagd, samma förbrytelse, skall han, när han därtill varder lagligen förvunnen, för hvarje gång stämning därför utfärdats och delgifvits, fällas till de böter, som för sådan förbrytelse äro stadgade.

242 §. Med böter från och med femtio till och med två tusen kronor eller fängelse straffes 1) stiftare, som mot bättre vetande i teckningslista eller i skriftlig handling, som åberopas i listan eller bifogas densamma eller eljest framlägges å konstituerande stämman, meddelar oriktig uppgift; 2) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift; 3) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i skriftlig handling, som framlägges å bolagsstämma eller annorledes hålles tillgänglig för bolagets delägare, rörande bolagets angelägenheter med­ delar oriktig uppgift eller mot bättre vetande vare sig låter i aktiebok göra anteckning i strid med bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom. eller underlåter ombesörja, att förändring i äganderätt till aktie varder jämlikt 23 § 1, 2 och 3 mom. antecknad i aktieboken; 4) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen i strid med bestämmelsen i 40 § 1 punkten eller 151 § 1 punkten låter verkställa utbetalning till delägare;

Kungl. Maj:ts Notd. Proposition N:o 48. 181

5) styrelseledamot, som vid upprättande af balansräkning mot bättre vetande förfar i strid med bestämmelserna i 42 eller 153 §; 6) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges å bolagsstämma eller annorledes hålles tillgänglig för delägarna, mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift rörande bolagets angelägen­ heter eller uppsåtligen underlåter att göra anmärkning mot dylik upp­ gift i handling, som af honom granskats; 7) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada däraf kunnat följa, yppar något af hvad vid granskningen af styrelsens för­ valtning eller bolagets räkenskaper kommer till hans kännedom, utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande af hans uppdrag; 8) en hvar, som falskeligen afgifver sådan försäkran, som omförmäles i 70 eller 181 §. Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

243 §.

Bryter någon mot hvad i 22 §, 27 § 2 inom., 128 § eller 138 § 2 mom. finnes stadgadt, eller underlåter styrelseledamot att i annat fall, än i 242 § under 3) afses, iakttaga föreskrift, som är meddelad i 23 § 1, 2 och 3 inom., eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 21 §1 23 § sista momentet, 29 §, 31 §, 32 § 4 mom., 35 § 1 inom., 37 § sista momentet, 60 §, 64 § 1 inom., 68 § 1 monn, 72 § 1 eller 4 mom. 84 §,127 §, 132 §, 133 §, 137 § 1 inom., 140 §, 142 §, 143 § 4 mom.’ 146 § 1 inom., 148 § sista momentet, 149 § 1 eller 3 inom., 171 §, 175 § 1 mom., 179 § 1 inom., 183 § 1 eller 4 mom. eller 195 § är meddelad, eller försummar styrelseledamot vare sig att på sätt i 75 § 1 mom. eller 186 § 1 mom. stadgas hålla den där omförmälda förteckningen tillgänglig och öfversända den till bolagets delägare eller att. då del­ ägare enligt 4 mom. i 75 eller 186 § påyrkat hänskjutande af visst ärende till pröfning å bolagsstämma, låta upptaga ärendet å förteckningen, eller bryter någon, som enligt 106 eller 218 § under bankbolags konkurs företrädt bolaget såsom konkursgäldenär, mot hvad i 107 § 2 mom. eller 219 § 2 mom. är stadgadt, straffes med böter från och med fem till och med fem hundra kronor.

182 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Samma lag vare om revisor, hvilken underlåter iakttaga föreskrift, som meddelats 1 68 § 3 mom., 95 § 2 mom. 1 punkten, 179 § 3 mom. eller 207 § 2 mom. 1 punkten, samt om likvidator, som ej fullgör livad honom enligt 94 §, 95 § 2 mom., 98 §, 105 §, 206 §, 207 § 2 mom., 210 § eller 217 § åligger. Förseelse mot 64 § 1 mom., 68 § 1 eller 3 inom., 1 2 § 1 eller 4 mom., 75 § 1 monn, 95 § 2 mom., 98 §, 175 § 1 mom., 179 § 1 eller 3 mom., 183 § 1 eller 4 mom., 186 § 1 inom., 207 § 2 mom. eller 210 §, så ock styrelseledamots försummelse att å den i 75 eller 186 § omförmäld a förteckning upptaga ärende, hvars hänskjutande till bolagsstämma af bolagets delägare påyrkats enligt 4 inom. i samma paragraf, må åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom måls­ ägande anses såväl bolaget som hvarje delägare däri.

244 §.

Bryter någon mot hvad i 2 § finnes stadgadt, äge Konungens befallningshafvande föreskrifva rättelse samt därvid äfven förelägga vite; och må Konungens befallningshafvande fälla till sådant vite. Öfver beslut, som af Konungens befallningshafvande meddelas, må klagan föras hos Konungen, men beslutet går ändock i verkställighet, där icke Konungen annorlunda förordnar.

245 §.

Böter och viten, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång till böters eller vitens fulla gäldande, skola de för­ vandlas efter allmänna strafflagen.

VII. Särskilda bestämmelser,

246 §.

Bildas bankbolag eller ökas bankbolags grundfond för efter­ tagande af annan bankrörelse, må, utan hinder af bestämmelserna i 9, 10, 116 eller 117 §, andel i hvad bolaget sålunda skall öfvertaga ut­ göra vederlag för aktie eller hufvudlott i bolaget samt teckning ske med villkor, att sådant tillskott skall få göras; och galle i öfrigt i ty

Kungl. Maj:ts Nåd. [Proposition N:o 48. 183 fall denna lags. bestämmelser om bankbolags bildande och grundfonds ökning med följande tillägg och undantag: 1) Vid bankbolags bildande skall teckningslista och vid o-rundfondens ökning bolagsstämmans beslut om ökningen innehålla jämväl alla de om bankrörelsens öfvertagande träffade bestämmelserna. 2) Där vid bankbolags bildande ej samtliga tecknare enligt bestämmelse i teckningslistan äro berättigade att för aktie eller hufvudlott tillskjuta annat än penningar, äge å konstituerande stämman teck­ nare, hvilken berättigats att göra tillskott i annat än penningar ei deltaga i omröstning, som i 14 eller 121 § sägs; ej heller må sådan tecknare eller af honom tecknade eller eljest förvärfvade aktier eller hulvudlotter vid omröstningen tagas i beräkning. 3) Hvad i 1 mom. af 30 eller 141 § är stadgadt äger ei til­ lämpning. J . 4) . Har hvad bolaget enligt bestämmelse i teckningslistan öfvertagit blifvit uppskattadt till oskäligt högt värde, vare de stiftare som haft eller uppenbarligen bort hafva vetskap om att uppskattnin­ gen vant oskälig, phktige att ersätta bolaget skadan, en för alla och alla för en. Uppgörelse mellan bolaget och stiftare rörande den senare i sådan egenskap åliggande skadeståndsskyldighet är ej för bolaget bindande 5) Talan mot stiftare enligt hvad ofvan under 4) stadgats mä ej anställas, sedan två år förflutit från bolagets registrering utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången Inträffar konkurs inom två år från bolagets registrering, stånde konkursboet öppet att anställa talan, som nu sagts; och skall i tv fall talan anhängiggöras inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande af bolaget då ännu ej gått till ända inom utgången af den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

247 §.

Bankbolags delägare, som genom att öfverträda denna lag eller bolagsordningen tillskynda bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla lör en. Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller delägare denna lag eller bolagsordningen och tillskyndas tredje man därigenom skada, Vart de,11 S°mT la1t1lt rsådant komma sig till last, ansvarige för skadan’ eu for alla och alla för eu.

184 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 48.

248 §. Bankbolag vare uti de mål, för bvilka ej annorlunda genom lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt bolagsordningen har sitt säte.

249 §. Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där bolagets styrelse har sitt säte.

250 §. Enskildes förhållanden till bankbolag må ej för allmänheten yppas.

251 §. Angående emissionsbank, så ock angående aktiebolag, som ute­ slutande har till ändamål att idka fastighetsbelåning eller pantlåne­ rörelse, är särskilt stadgadt.

252 §. Genom denna lag upphäfvas lagarna angående bankaktiebolag och angående solidariska bankbolag den 18 september 1903.

253 §. Denna lag skall träda i kraft den Rättigheter och skyldigheter, som uppkommit dessförinnan, skola bedömas efter äldre lag. Bestämmelserna i 1 och. 2 §§ skola icke afse postsparbanken, sparbank eller järnkontoret. Bestämmelsen i 2 § angående förbud att använda ordet bank i firma äge ej tillämpning å aktiebolag, som före lagens trädande i kraft erhållit af Konungen stadfäst bolagsordning. Bankbolag, som erhållit oktroj, innan denna lag trädt i kraft, må registreras enligt bestämmelserna i äldre lag, men i öfngt skall

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 185

med afseende å sådant bolag denna lag lända till efterrättelse med nedan angifna undantag: 1) Bestämmelserna i 73 § 1 mom. under 4) ocli 184 § 1 mom. under 4) äga ej tillämpning. 2) Har beslut om ökning af bankbolags grundfond registrerats, innan denna lag trädt i kraft-, må ökningen verkställas och registreras enligt äldre lags bestämmelser. 3) Där bankbolag blifvit i enlighet med bestämmelse i äldre lag upplöst, skola i afseende å likvidationen bestämmelserna i samma lag lända till efterrättelse. 4) Bestämmelserna i 48 och 159 §§ skola icke äga tillämpning förr än två år från denna lags trädande i kraft. 5) I fråga om de bankaktiebolag, som hafva utelöpande aktier, ställda till innehafvaren, skola bestämmelserna i 23 § 1, 2, 3 och 4 mom. samt 70 § 1 mom. 2 och 4 punkterna icke gälla för dylika aktier. 6) A bankaktiebolag, hvars verksamhet grundas på tillåtelse, med­ delad före denna lags trädande i kraft, och i hvars ordning icke meddelats föreskrift om skyldighet för bolaget att underkasta sig de bestämmelser, hvillca för bankaktiebolag varda i allmän författning stadgade, skola bestämmelserna i lagen icke äga tillämpning, så vidt de afse ämnen, rörande hvillca blifvit i bolagsordningen särskildt stadgadt, utan galle därutinnan hvad bolagsordningen innehåller, dock att i fråga om ändring i bolagsordningen, om det sätt, hvarpå bolaget skall företrädas och dess firma tecknas, om likvidation och upplösning, om registrering, om tillsyn och om ansvar denna lag gäller till efterrättelse. Skall enligt hvad ofvan stadgats i fråga om bankbolag, som er­ hållit oktroj, innan denna lag trädt i kraft, äldre lags bestämmelse gälla och är i samma lag öfverträdelse af den bestämmelse belagd med straff, skall beträffande sådant bolag jämväl dylik straffbestämmelse lända till efterrättelse. I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som enligt äldre lag berättigats teckna bankbolags firma, skola bestämmelserna i 53 och 54 §§ eller 164 och 165 §§ lända till efterrättelse; och skall förty in­ skränkning i befogenheten för den, som äger teckna bolagets firma, att företräda bolaget, ändå att inskränkningen enligt äldre lag regi­ strerats och kungjorts, icke därigenom anses hafva kommit till tredje mans kännedom. Konungen utfärdar de öfvergångsstadganden, som med hänsyn till stadgandet i 126 § 4 mom. under 5) må finnas erforderliga.

Bill. till Riksd. Prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 24

186 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Litt. B.

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen angående emissionsbanker den 5 juni 1909.

Härigenom förordnas, att 10 § i lagen angående emissionsbanker den 5 juni 1909 skall erhålla följande ändrade lydelse: Hvad i 44 § i lagen om bankrörelse finnes stadgadt om förbud för bankaktiebolag att för egen räkning drifva handel med annat än guld samt in- och utländskt mynt äfvensom växlar, checker, invisningar, obligationer och andra i den allmänna rörelsen förekommande förskrifningar utgör ej hinder för emissionsbank vare sig att köpa och sälja aktier eller att, i den mån sådant står i samband med det för sådan bank i 1 § angifna ändamål, förvärfva och afyttra annan egen­ dom.

Denna lag skall träda i kraft den

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition No 48. 187

Protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd torsdagen den 27 oktober 1910.

Närvarande:

Justitieråden: Q uensel , friherre M arks von W urtemberg , P etkén , Regeringsrådet W all , Bankdirektören K jellberg .

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag af protokollet öfver finans­ ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 12 augusti 1910, hade Kungl. Maj:t — med återkallande af Dess den 9 oktober 1909 meddelade förordnande om inhämtande af lagrådets yttrande öfver vissa då anmälda lagförslag rörande bankväsendet — förordnat, att lag­ rådets yttrande skulle, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, inhämtas öfver de sagda den 12 augusti inför Kungl. Maj:t anmälda, inom finansdepartementet utarbetade förslag till lag om bankrörelse och lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen angående emissionsbanker den 5 juni 1909; och hade Kungl. Maj:t, enligt beslut ofvanberörda den 12 augusti 1910, förordnat direktören i Skandinaviska kreditaktiebolaget Jonas C:son Kjellberg att vara ledamot af lagrådet under dess behandling af ifrågavarande lagförslag. Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits af tillförordnade byråchefen för lagärenden Einar Bergelmer; och blefvo desamma nu företagna till slutlig behandling.

Förslaget till lag om bankrörelse.

Lagrådet och dess särskilda ledamöter afgåfvo vid nedanangifna paragrafer följande yttranden:

188 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

1 §• Lagrådet: För den händelse att, såsom förslaget åsyftar, lagen skall inne­ hålla förbud mot bankrörelses idkande af andra än vissa i lagen angifna rättssubjekt och stadga straff för öfverträdande af sådant förbud, är det uppenbarligen önskvärd!, att i lagen på ett eller annat sätt angifves hvad som tarfvas för att en verksamhet skall betraktas såsom bank­ rörelse. Särskild! synes det vara af vikt, att lagen lämnar någon ledning för besvarande af det viktiga spörsmålet, huruvida för bank­ rörelse förutsattes, att såväl in- som utlåning förekommer, eller sådan rörelse skall anses vara för handen, när allenast den ena eller den andra af dessa rörelsegrenar drifves; och lämpligt torde äfven vara, att lagen uttalar sig därom, huruvida en penningerörelse, som icke har att skaffa med allmänheten utan allenast med en mer eller mindre begränsad kundkrets, kan räknas för bankrörelse. På hvad sätt dessa spörsmål böra af lagen lösas måste här lämnas därhän. Hvad som framhålles är allenast, att en lösning är af nöden. Förslaget innehåller bland annat, att bankrörelse ej skall få drifvas al enskild man, i hvars firma förekommer annat än personnamn, eller al handelsbolag, i hvars firma förekommer annat än personnamn jämte tillägg, som betecknar bolagsförhållandet. Det skulle således ej vidare stå enskild person eller handelsbolag öppet att drifva bankrörelse under firma, som innehölle uttryck, hvilket på ett eller annat sätt antydde rörelsens art, t. ex. bankiraffär, kreditkassa eller dylikt. Enligt hvad som framgår af motiven till det kommittéförslag, som ligger till grund för det remitterade förslaget, har man med nämnda bestämmelse velat vinna, att en individ eller ett handelsbolag, som ämnade drifva bank­ rörelse, skulle hafva att i sin firma tydligt angifva affärens natur af ett enskild!, af banklagstiftningen ej beroende företag. Det beaktansvärda i ett sådant syfte skall ej förnekas, men det måste ock noga tillses, huruvida för dess uppnående erfordras så långt gående bestämmelser som de ifrågavarande. År detta ej fallet, torde sådana bestämmelser ej böra komma till stånd. Ty i och för sig kan det ej vara riktigt eller lämpligt att förbjuda en näringsidkare att i sin firma angifva arten af den rörelse han drifver. I ett hänseende, nämligen så vidt rörer intagande i firma af ordet »bank», torde ett sådant förbud — hvilket förekommer redan i gällande lag — vara af nöden, då i vårt land nämnda ord allmänt uppfattas såsom hän ty dande på eu af staten kontrollerad

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N;o 48. 189 penninginrättning. Men i öfrigt synes möjligheten af en på firma­ beteckningen beroende förväxling mellan en sådan inrättning och ett okontroll.eradt eller mindre fullständigt kontrolleradt företag vara i erforderlig grad. förebyggd därigenom att, enligt hvad lagstiftningen om firma redan innebär, enskild näringsidkares eller handelsbolags firma skall utöfver den beteckning, som tilläfventyrs väljes för utmärkande af rörelsens art — äfven innehålla personnamn, i nyss omförmälda motiv har i afseende härå framhållits, hurusom erfarenheten ådagalagt, att rättigheten att i firma införa en benämning, antydande egenskap af kreditanstalt, missbrukats därhän, att vid skyltning, angifvande af post- och telegrafadress in. in. personnamnet bortkastats, så att affärens enskilda karaktär, hvilken just borde framhäfvas, blifvit undandold. Men. dylikt missbruk synes i väsentlig grad kunna förebyggas genom att i lagen intages förbud för handelsbolag eller enskild, som drifver bankrörelse, att vid skyltning eller eljest vid rörelsens betecknande för allmänheten utesluta personnamn, ett förbud, som för öfrigt torde vara af nöden, äfven om förslagets bestämmelser uti nu ifrågavarande hän­ seende skulle bibehållas. Från sålunda angi.fven ståndpunkt läge det närmast till hands att hemställa om fullständigt uteslutande af hvad 1 § under 4) och 5) innehåller i fråga om handelsbolags eller enskild mans firma. Det bär emellertid befunnits, att åtskilliga penninginrättningar af handelsbolags natur blifvit — i vissa fall af förbiseende, i andra med tillämpning af hvad gällande firmalagstiftning innehåller om rätt att bibehålla firma, som brukats före denna lagstiftnings tillkomst — registrerade under firma, som ej innehåller personnamn. Vid sådant förhållande torde det vara af nöden, att i 1 § såsom villkor för enskild mans eller handels­ bolags rätt att drifva bankrörelse uppställes, att firman innehåller person­ namn. Den i 1 § förekommande uppräkningen af dem, som äga att här i riket drifva bankrörelse, är, såsom framgår af 253 §, icke fullständig, i det . den icke omfattar postsparbanken, sparbank eller järnkontoret. Jör vinnande af ökad öfverskådlighet torde det vara lämpligt, att dessa penninginrättningar omnämnas redan i 1 §.

2 §• Lagrådet: Därest, såsom vid 1 § blifvit hemställdt, i lagen skall intagas förbud för handelsbolag eller enskild, som drifver bankrörelse, att vid

190 Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

skyltning eller eljest vid rörelsens betecknande för allmänheten utesluta personnamn, torde stadgandet därom böra erhålla plats i denna paragraf. Hvad som i paragrafen skall förstås med enskild penninginrättning är oklart. Het vill synas, som skulle man hafva åsyftat dels sådana s. k. juridiska personer af privaträttslig natur, som ej äga drifva bank­ rörelse (föreningar, stiftelser och aktiebolag af annan art än bankaktie­ bolag) och dels handelsbolag. Under förutsättning häraf torde paragrafen lämpligen kunna förtydligas sålunda, att det förbud den innehåller för­ klaras afse a) den, som enligt 1 § ej äger drifva bankrörelse, samt b) handelsbolag och enskild man.

3 §• Lagrådet: Enligt paragrafens tredje stycke skall Konungen, innan bolags­ ordning för bankaktiebolag stadfästes, pröfva, huruvida bolaget ar nyttigt för det allmänna. Lämpligheten af en sådan, för lagstiftningen om bankaktiebolag hittills främmande bestämmelse torde kunna betvifla^. Utan synnerligen starka skäl synes det ej böra ifrågakomma, att till­ komsten af ett affärsföretag göres beroende af en administrativ pröfning rörande företagets gagnelighet för det allmänna; och några dylika skäl torde i förevarande fall ej kunna anföras. Att i fråga om solidariska bankbolag en pröfning af här ifrågavarande art äger rum har sin grund i förhållanden, som sammanhänga med den särskilda beskaffenheten af nämnda banktyp och icke äro tillämpliga å bankaktiebolag. Med hänsyn till det nu anförda hemställes, att ur paragrafen måtte uteslutas hvad däri förekommer om pröfning af bankaktiebolags gagnelighet för det allmänna.

Justitieråden Quensel och friherre Marks von Wurtemberg, regerings­ rådet Wall samt bankdirektören Kjellberg: I afseende å tiden för bankaktiebolags oktroj utsätter, förslaget likasom gällande lagstiftning ett maximum men lämnar i öfrigt öppet åt Konungen att fastställa oktrojtidens längd. Ifrågasättas kan, huru­ vida icke denna tidslängd borde bestämmas i själfva lagen eller däri åtminstone angifvas ett minimum för oktroj tiden.

4 §• Lagrådet: Enligt 67 § skall val af revisorer ske årligen, och må den tid, för hvilken revisor utses, ej utgå före nästa ordinarie bolagsstämma.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 191 Vidare af ser revisorernas uppdrag ej blott åtgärder, hänförliga till viss tidpunkt under den period, för hvilken de blifvit valda, utan skola enligt förslaget revisorerna vara verksamma under sagda period i dess helhet. Vid dessa förhållanden synes hvad 4 § under 10) innehåller därom, att bolagsordningen skall angifva tiden för revisorernas befatt­ ningar och för revisionen, böra utgå.

5 §• Lagrådet: mm ^.er tänka sig, att ett bankaktiebolag valde en firma, som val skilde sig från förut registrerade bankfirmor men kunde leda till förväxling med firma för aktiebolag, som ej drefve bankrörelse. Sådant förebygga ej genom _ den föreslagna affattningen af paragrafen; och toide med hänsyn härtill någon jämkning däri böra vidtagas.

6 §• Lagrådet: Enligt förslaget skall bankaktiebolags grundfond utgöra minst en miljon kionor; dock att med Konungens lof grundfonden må under vissa föi hållanden bestämmas till lägre belopp, ej understigande fem hundra tusen kronor. Denna bestämmelse skulle, tagen efter bokstafven medföra, att. det flertal redan befintliga bankaktiebolag, som hafva lägre grundfond än fem hundra tusen kronor, icke skulle vid nu löpande oktrojtids slut kunna erhålla ny oktroj, med mindre grundfonden upp­ bringades till sistnämnda belopp. Då sådant knappast torde vara åsvftadt och i hvarje fall synes innebära en obillighet mot dylika bank­ aktiebolag, torde för dem böra genom ett i lagen intaget öfvergångsstadgande medgifvas undantag från den föreslagna bestämmelsen an­ gående grundfondens storlek.

8 §• Lagrådet: Enligt. stadgandet under 4) i 2 mom. af denna paragraf skulle i teckningslista kunna såsom villkor för att bolaget må komma till stånd uppställas, att visst belopp, öfverstigande det i bolagsordningen bestämda minimikapitalet, blefve tecknadt. Detta innebär i själfva verket, att genom teckningslistan bolagsordningens bestämmelse om

192 Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 48.

minimikapitalet skulle kunna upphäfvas och ersättas med föreskrift om högre minimikapital. Något skäl för en dylik anordning, som saknar motsvarighet i den allmänna aktiebolagslagstiftningen, synes icke före­ ligga. Hvad ifrågavarande punkt innehåller i nu angifna hänseende torde därför böra utgå.

9 och 10 §§. Lagrådet: . I förslagets 246 § angifves ett fall, då för aktie må tillskjutas annat än penningar och teckning må ske med villkor, att sådant till­ skott skall få göras, nämligen då bankbolag bildas eller bankbolags o-rundfond ökas för ölvertagande af annan bankrörelse. Med hänsyn härtill synes i 9 och 10 §§ böra antydas, att det i sagda hänseenden där meddelade förbud icke är undantagslöst.

18 §. lagrådet: Enligt 21 § i lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910 erfordras, för att aktiebolag skall få registreras, icke blott att bolagsordning blifvit antagen och styrelse och revisorer valda, utan ock att af ciet tecknade beloppet, efter vissa afdrag, minst hälften blifvit inbetald. Sistnämnda villkor saknar motsvarighet i det föreliggande förslaget, men i 221 § af förslaget föreskrifves, att förrän bankbolag öppnar sin rörelse, inför bankinspektionen skall styrkas, bland annat, att minst tjugu procent åt grundfonden blifvit behörigen inbetalda samt förbindelse med pant, som bankinspektionen pröfvar fullgod, aflämnad för inbetalning af återstoden, äfvensom beträffande solidariskt bankbolag, att en hvar af hufvudlotiägarne till förvaring hos bolaget öfverlämnat sådan handling, hvarom i 129 § förmäles, nämligen uppgift å de lotter han i bolaget äger. Något giltigt skäl att icke äfven för bankbolags registrering stadga såsom villkor, att en del af det tecknade grundfondsbeloppet skall vara inbetald, synes icke förefinnas. De nyss anförda stadgandena i 221 § af förslaget äro icke tillräckliga att skydda tredje man, ty det kan väl tänkas, att ett bankbolag efter registreringen ikläder sig bety­ dande förbindelser, exempelvis genom inköp af fastighet eller ingående af bred i t aftal, utan att rörelsen därigenom kan anses öppnad. För­ slaget synes följaktligen böra ändras pa sadant sätt, att ett bankbolag icke må genom registrering vinna rättskapacitet, med mindre bakom

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 193

teckningen står sådan ekonomisk vederhäftighet, att bolaget verkligen kan antagas komma i verksamhet, och garanti härför kan endast vinnas därigenom, att hela den tecknade grundfonden eller åtminstone någon afsevärd del däraf inbetalas före registreringen. De bestämmelser, som i detta syfte böra gälla för bankbolag, synas, med afseende på beskaffenheten af sådant bolags verksamhet, lämpligen kunna blifva desamma, som i 221 § stadgats som villkor för att bolaget må öppna sin rörelse, hvarvid för solidariskt bankbolags registrering också torde böra fordras, att de i 129 § omförmälda handlingar blifvit afl ämnade. Att dessa villkor blifvit uppfyllda bör tydligen styrkas inför bank­ inspektionen och bevis därom fogas vid ansökning om registrering. Om hvad sålunda blifvit anmärkt vinner afseende, påkallas änd­ ringar icke blott i förevarande paragraf utan ock i 20 och 24 §§ samt, beträffande solidariskt bankbolag, i 124, 126 och 134 §§.

20 §.

Justitieråden Quensel och friherre Marks von Wurtemberg , rege­ ringsrådet Wall samt bankdirektören Kjellberg: Enligt 23 § i nya aktiebolagslagen skall vid ansökning om bo­ lagets registrering fogas uppgift, huru mycket blifvit tecknadt med af­ drag ej mindre i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som af aktietecknare må hafva förverkats och ej af annan öfvertagits; och framgår af paragrafen, att aktiekapitalet anses utgöra det tecknade beloppet, minskadt med de sålunda angifna afdragen. I motsvarande del af förslaget, 20 §, omtalas däremot afdrag allenast i anledning af öfverteckning; och vill det således vid jämförelse med aktiebolagslagen synas, som skulle i fråga om bankaktiebolag grund­ fonden anses utgöra det tecknade beloppet utan afdrag för förverkad, af annan ej öfvertagen aktierätt. Då för en dylik afvikelse från aktiebolagslagen ej torde förefinnas tillräcklig anledning, hemställes, att förslaget härutinnan måtte bringas till öfverensstämmelse med nämnda lag.

25 §. Lagrådet: I sammanhang med bestämmelserna om aktierätts förverkande finnes såväl i gällande aktiebolagslag som i 31 § i lagen om aktiebolag Bih. till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami 1 Afd. 30 Höft. 25

194 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

den 12 augusti 1910 stadgadt, att om aktierätt är förverkad, aktie­ ägaren ändock, där bolagets egendom afträdes till konkurs, som börjar inom två år efter utgången af den för aktiernas inbetalning bestämda tid, är skyldig att, såvidt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra åter­ stående inbetalningen, i den mån den ej visas vara för öfvertagande af aktierätten verkställd af annan. Detta stadgande, som uppenbarligen har till syfte att skydda tredje man, hvilken trädt i rättsförhållande till bolaget, synes ej böra saknas i lagen om bankaktiebolag, helst på sätt vid 18 § påvisats, under tiden närmast efter registreringen tredje mans rätt med förslagets stånd­ punkt lättare äfventyras gent emot ett bankaktiebolag än i förhållande till ett^ annat aktiebolag. Äfven om, såsom lagrådet förut hemställt, för ett bankaktiebolags registrering skulle komma att erfordras, att viss del af grundfonden blifvit inbetald och fullgod pant ställts för återstoden, torde i allt fall ett stadgande af ofvanberörda innehåll vara att förorda, då möjlighet ju alltid finnes, att panten slutligen visar sig otillräcklig, och det för 'sådan händelse vore föga tilltalande, om aktietecknaren i följd af efter­ sättandet af sina genom teckningen ådragna förpliktelser befriades från desamma på bekostnad af bolagets i början af dess verksamhet till­ komna borgenärer.

32 §. Lagrådet: Hvad förslaget innehåller därom, att teckningslista, som i para­ grafen afses, skall underskrifvas af samtliga styrelseledamöter, står i öfverensstämmelse med hvad som lör motsvarande tall stadgas i nya aktiebolagslagen. Det kan emellertid ifrågasättas, huruvida i afseende å bankaktiebolag en dylik bestämmelse bör inflyta i lagen. I den all­ männa aktiebolagslagstiftningen synes stadgandet stå i samband med det förhållande, att aktietecknare kan i vissa fall komma att för aktien tillskjuta annat än penningar. Något dylikt kan däremot enligt för­ slaget ej vid ökning af bankaktiebolags grundfond förekomma, med mindre fråga är, att bolaget skall öfvertaga annan bankrörelse, för hvilket fall särskilda regler innefattas i den föreslagna 246 §. Vid sådant för­ hållande och då bankaktiebolags styrelse stundom består af ett rätt stort antal ledamöter, samt bestämmelsen om teckningslistas underskrifvande af dem alla därför lätt kan leda till omgång och tidsutdräkt, torde böra tagas i öfvervägande, huruvida icke här afsedda bestäm­

Kung!, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 195

melse kan ändras antingen därhän, att teekningslistan skall vara underskrifven af två styrelseledamöter, eller ock så, att undertecknande af eu till firmateckning för bolaget berättigad person är tillfyllest.

41 §. Lagrådet: Att, såsom i förevarande paragraf skett, meddela ett uttryckligt stadgande därom, att bolagsstämman icke må förfoga öfver bolagets tillgångar i strid med bestämmelserna i lagen, synes vara öfverflödigt.

Regeringsrådet TVall och bankdirektören Kjellberg: I öfverensstämmelse med motsvarande paragraf i nya aktiebolags­ lagen medgifver 41 § i förslaget det undantag från förbudet mot an­ vändande af bolagets medel för ändamål, som uppenbarligen äro för bolagets verksamhet främmande, att bolagsstämman må till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets ställning är af ringa betydenhet. Ett sådant undantag må med afseende på eu del aktiebolags för­ hållanden anses försvarligt och behöfligt. Sålunda kan ett industri­ bolag, ett fastighetsbolag, ett jordbruksbolag inom sitt verksamhetsom­ råde intaga en sådan ställning, att det vore olämpligt, om lagstiftningen hide ovillkorligt hinder mot användande af någon de! af dess tillgångar på antydt sätt, och det lärer också för ganska många sådana bolag blifvit en praxis att till allmännyttiga ändamål gifva dylika bidrag, hvilkas upphörande skulle medföra verklig olägenhet. Detsamma torde icke kunna sägas om bankbolag. Härtill kommer, att i vårt land banklotter och bankaktier i stor omfattning användas såsom placering för smärre kapital, tillhörande personer, som för sin utkomst äro i afsevärd mån, stundom nästan helt och hållet beroende af det sålunda placerade kapitalets afkastning; och med hänsyn härtill synes det föga lämpligt, att en bolagsstämmomajoritet skulle kunna besluta om användning af bolagets tillgångar för främmande ändamål. Det ifrågavarande undantaget från stadgandet i första stycket åt 41 § synes därför böra bortfalla.

42 §. Lagrådet: Bestämmelsen under 1), som öfverensstämmer med ett motsvarande stadgande i 37 § af nu gällande lag angående bankaktiebolag, innebär,

196 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

att balansräkningen äfven skall upptaga en vinst- och förlusträkning, med angifvande tillika af verkställda afskrift)ingar. Då detta lärer strida mot den allmänna uppfattningen af hvad en balansräkning bör innehålla och saknar motsvarighet i den nya lagen om aktiebolag, synes ifråga­ varande bestämmelse lämpligen höra utgå samt ersättas med ett stad­ gande i 64 §,^ att den i denna paragraf omförmälda förvaltningsberättelse skall vara åtföljd af såväl balansräkning som vinst- och förlusträkning och angifva under året verkställda afskrifningar. Om denna hemställan vinner afseende, blifva ändringar erforderliga jämväl i 68 och 76 §§. Enligt de i nya aktiebolagslagen angående upprättande af balans­ räkning meddelade bestämmelser gäller i fråga om sådana tillgångar, som äro af sedda för stadigvarande bruk för bolaget, bland annat, att de icke må upptagas till högre belopp än som motsvarar anskaffnings­ kostnaden eller i vidare mån än som betingas af därå nedlagda för­ bättringar till högre värde än det, hvartill de varit uppförda i närmast föregående fastställda balansräkning. De skäl, som påkallat införandet af dessa stadganden, synas i lika mån tala för att bestämmelser af sådant innehåll vinna tillämpning i fråga om fastigheter, som innehafvas af bankbolag. Däremot är det uppenbart, att, såsom förslaget ock inne­ håller, bankbolags tillgångar aldrig böra få upptagas öfver verkliga värdet och att följaktligen den i allmänna aktiebolagslagen medgifva rätt att under vissa villkor upptaga tillgångar, som äro afsedda för stadigvarande bruk, till högre belopp än sagda värde icke kan få gälla beträffande bankbolags fastigheter. Med den under 4) intagna bestämmelsen, att grundfondens belopp icke må i balansräkningen minskas, så länge bankrörelsen fortfar, synes vara afsedt att angifva, att ett bankaktiebolags grundfond, i olikhet med hvad som gäller om annat aktiebolags aktiekapital, aldrig får nedsättas. Ett mera direkt uttryck bör i lagen gifvas åt detta för­ hållande; och rätta platsen för ett sådant stadgande synes icke vara i 42 §, som angifver, huru bolagets fonder skola upptagas i balans­ räkningen, utan torde detsamma böra ställas i sammanhang med stadgandena om inbetalning och ökning af grundfonden.

48 §. Lagrådet: I paragrafens andra stycke uttalas, att tillgångar för att få räknas till kassareserv skola vara sådana, att de med lätthet kunna förvandlas i penningar, och i sammanhang härmed angifvas såsom tillgångar,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 197

hvilka under alla förhållanden skola anses lätta att realisera, dels fordran hos svensk eller utländsk bank och dels obligationer, som noteras å allmän börs. I afseende härå torde böra anmärkas, att bankfordran, som ännu ej är förfallen, icke under alla omständigheter torde låta sig omedelbart förvandlas i penningar, att utländska banker finnas, hvilka icke intaga sådan ställning eller äro här i landet så kända, att fordringar hos dem kunna genast realiseras, samt att , så framt obligationers note­ rande å börs skall uppställas såsom afgörande tecken på möjligheten af omedelbar realisation, det torde vara nödvändigt att uppställa en eller annan begränsning i afseende å de börser, som härvid må komma i betraktande. Lämpligare än att i enlighet härmed jämka omförmälda bestäm­ melse om bankfordringars och vissa obligationers användbarhet till kassareserv torde emellertid vara att helt och hållet utesluta bestäm­ melsen och alltså öfverlåta åt tillsynsmyndigheten att efter omständig­ heterna bedöma, huruvida de värdepapper bank vill redovisa såsom kassareserv kunna anses lätt realiserbara samt förty böra godkännas. Den i paragrafens sista stycke förekommande bestämmelsen, att kassareserven till eu viss del skall bestå af svenska statens obligationer, synes ej kunna tillstyrkas. Det lärer ej kunna påstås, att detta slag af värdepapper skulle ur realisationssynpunkt äga företräde framför alla andra — tvärtom kunna förhållanden tänkas, under hvilka vissa utländska valutor lättare låta sig utan större förlust omedelbart förvandlas — och, såsom framhålles i ett från sakkunnigt håll afgifvet yttrande öfver för­ slaget, är det mindre lämpligt att genom lagstiftning påtvinga bankerna ett särskildt slag af obligationer och därmed till en viss grad hindra dem från att efter sig yppande konjunkturer omsätta sin obligationsportfölj. Därest det anses nödigt, att kassareserven till någon del skall bestå af ett eller annat angifvet slag af värdepapper, torde i hvarje händelse någon valfrihet böra lämnas bankerna, och hemställes för sådant fall, att med svenska statens obligationer må likställas obligationer utgifna af allmänna hypoteksbanken eller konungariket Sveriges hypotekskassa samt utländska, lätt säljbara statspapper. Hvad andra stycket innehåller rörande den utsträckning, hvari pantsatt tillgång må ingå i kassareserv, afser enligt uttalande af chefen för finansdepartementet det fall, att värdepapper äro af eu bank pant­ satta hos en annan för utfäst kredit, som ännu ej till fullo tagits i anspråk. Af lagtexten framgår emellertid ej med erforderlig tydlighet, att sådant är åsyftadt, och torde alltså någon jämkning i affattningen böra äga rum.

198 Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

ro c DO Lagrådet: I en till statsrådet och chefen för finansdepartementet af styrelsen för svenska bankföreningen aflåten skrifvelse, häraf lagrådet erhållit del, hemställes, att i lagen om bankaktiebolag måtte intagas ett stad­ gande, att bankstyrelse må bestämma, att firman skall tecknas af styrelse­ ledamot med kontrasignation af en eller flera af de bankens tjänstemän, hvilka styrelsen förordnar att verkställa sådan kontrasignation, samt att hinder ej må finnas för sådant besluts registrering. Såsom hufvudsakliga skäl för denna hemställan har anförts, att rätten att teckna bankens firma icke kan lämnas tjänstemännen vid afdelningskontoren, att då postremissväxlar emellertid böra kunna omedelbart på begäran vid dessa kontor utfärdas, blanketter till postremissväxlar, försedda med firmatecknares namn, måste tillhandahållas afdelningskontoren, men att, för den händelse dylika blanketter komme i obehöriga händer, omtanken om bankens säkerhet fordrade, att firmateckningen ej blefve mot banken gällande, med mindre densamma kontrasignerades af tjänstemännen vid afdelningskontoret, samt att registrering af ett beslut om dylik kontra­ signation kunde omöjliggöras genom förslagets bestämmelser om firma­ teckning. Hvad sålunda anförts hvilar på den uppfattning, att benämningarna kontrasignant och firmatecknare innefatta skilda begrepp. Men om för åstadkommande af giltig firmateckning erfordras kontrasignation, torde såväl den ena som den andra af undertecknarne få, oberoende af be­ nämningen, anses som firmatecknare i lagens mening. Då så är för­ hållandet, möter framdeles som hittills intet hinder för registrering af ett beslut af innehåll, att firma tecknas af viss "person med kontrasigna­ tion af annan. I likhet med lagen om aktiebolag tillstädj er nämligen förslaget registrering af sådan inskränkning i rätten till firmateckning, att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening. Att tjänstemän vid afdelningskontoren finge på dylikt sätt inskränkt rätt att teckna bankens firma torde ej böra väcka synnerlig betänklighet. Annan befogenhet tillkomme ej därigenom eu tjänsteman ensam för sig, än att lian kunde å bankens vägnar mottaga stämning eller annat meddelande. Att banken härigenom skulle utsättas för någon rätts­ förlust kan tänkas endast under ett så egendomligt sammanträffande af ogynnsamma omständigheter, att därmed ej behöfver räknas i det praktiska lifvet.

Kungl. Ma.-j.is Nåd. Proposition N:o 48. 199

56 §. Lagrådet: För det fall, att enligt bolagsordningen styrelsen är beslutmässig utan att samtliga ledamöter kommit tillstädes, innehåller denna paragraf likasom ett däremot svarande stadgande i nya aktiebolagslagen, att ärende likväl ej må å styrelsesammanträde företagas utan att så vidt möjligt samtliga ledamöter erhållit tillfälle att deltaga i dess behandling. Styrelsen för svenska bankföreningen bär i nyss omförmälda skrifvelse hemställt, att i paragrafen måtte införas ett tillägg af innehåll, att bankaktiebolags styrelse skulle efter bolagsstämmans medgifvande äga uppdraga åt en eller flere af sina ledamöter att handlägga vissa slags ärenden. Ett sådant tillägg synes emellertid ej vara att förorda. Vid affattande! såväl af den nya aktiebolagslagen som af det nu föreliggande förslaget har man tydligen utgått från att, så framt ej bolagsordning eller bolagsstämmmas beslut lägga hinder i vägen, en bolagsstyrelse äger att -- naturligen utan eftersättande af sin skyldighet att oaflåtligt följa och öfvervaka bolagets verksamhet — tills vidare åt en eller flere af sina ledamöter uppdraga eu viss beslutanderätt. På denna uppfatt­ ning hvila, såsom ock i förarbetena till aktiebolagslagen uttalats, de i nämnda lag likasom i förslaget förekommande bestämmelserna om befo­ genhet för styrelsen att åt ledamot uppdraga rätt till firmateckning (55 § i förslaget) och om skyldighet för den med sådan rätt utrustade att åtlyda styrelsens föreskrifter (54 § i förslaget). Att annorledes med­ dela en uttrycklig föreskrift om styrelsens rätt att tills vidare åt en eller flere ledamöter delegera någon de! af sin befogenhet har däremot — enligt lagrådets mening med fullt fog — ansetts öfverflödigt; och att nu meddela ett sådant stadgande beträffande bankaktiebolag lärer desto mindre böra ifrågakomma, som detta lätt skulle kunna leda till oriktiga slutsatser i afseende å andra aktiebolag. I detta sammanhang torde böra framhållas, att för en bankstyrelse, som finner det olämpligt och onödigt, att ledamöterna särskild! kallas till hvarje styrelsesammanträde, den utvägen framdeles såsom hittills står till buds att för någon tid framåt fatta beslut om styrelsesamman­ trädes hållande å viss tid å angifna dagar, ett beslut, som lärer få anses tillgodose lagens kraf i fråga om kallelse till styrelsesammanträde.

200 Kimgl. Maj:s Nåd. Proposition N:o 48.

58 §. Lagrådet: Enligt 58 § — lika lydande med motsvarande paragraf (63) i den nya aktiebolagslagen — äger styrelsen bemyndiga annan än styrelse­ ledamot att teckna bolagets firma, under förutsättning att till stöd härför kan åberopas bestämmelse i bolagsordningen eller tillåtelse af bolags­ stämma. Detta villkor är uppenbarligen välbetänkt, då fråga är att utrusta annan än styrelseledamot med befogenhet att ensam för sig företräda bolaget. Beträffande vanliga aktiebolag torde icke heller yppats anledning att för annat fall afpassa ifrågavarande bestämmelse. Men för bankaktiebolag förefinnes, på sätt vid 53 § om förmälts, ett behof att kunna utom styrelsen utse firmatecknare (kontrasignant), som allenast i förening med annan äger teckna bolagets firma. Penna, andre kan tänkas vara styrelseledamot eller någon, hvilken styrelsen på grund af bolagsordningen eller bolagsstämmobeslut äger bekläda med rätt att ensam teckna firman. Det vill då förefalla mindre egentligt, om styrelsen väl ägde åt firmatecknare, tillhörande någon af sistnämnda kategorier, uppdraga att ensam för sig teckna firman men vore beroende af ytter­ ligare bemyndigande, såvida styrelsen önskade vidtaga den till synes försiktigare åtgärden att åt sådan person öfverlämna firmateckningen allenast i förening med annan, som ej kunde af styrelsen erhålla rätt att ensam teckna firman. Med afseende härå hemställes, att 58 § måtte så affattas, att för styrelsens befogenhet att bemyndiga annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma förutsättes bestämmelse i bolagsordningen eller beslut af bolagsstämma, endast för den händelse bemyndigandet afser rätt till firmateckning annorledes än i förening med styrelseledamot eller annan, åt hvilken enligt bolagsordningen eller bolagsstämmobeslut styrelsen äger öfverlämna rätten att ensam teckna firman.

73 §. Lagrådet: I andra stycket af denna paragraf innehålles bland annat ett stad­ gande, att i bolagsordningen icke får intagas bestämmelse, hvarigenom aktieägares rättighet att utöfva rösträtt inskränkes utöfver hvad under 1) i paragrafens första stycke är föreskrifvet. Meningen med detta stad­ gande är uppenbarligen, att aktieägare icke må genom bestämmelse i

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 201

bolagsordningen uteslutas från rösträtt, utan att sådan påföljd får inträda allenast uti de i lagen angifna fall. Hvad sålunda är åsyftadt har icke vunnit något tillfredsställande uttryck, men då anledning att befara misstolkning icke torde föreligga och motsvarande bestämmelse i nya aktiebolagslagen (79 §) erhållit enahanda affattning, synes tillräckligt skäl saknas att nu företaga omarbetning af stadgandet.

74 §. Lagrådet: Enligt bestämmelsen i första stycket af denna paragraf skall bolagsstämma alltid sammanträda å den ort, där styrelsen har sitt säte. Då emellertid, såsom erfarenheten visat, förhållanden kunna förekomma, som göra det önskvärdt, att bolagsstämma sammanträder å annan ort, torde denna bestämmelse böra ändras därhän, att den kommer att gälla, så framt ej annat blifvit i bolagsordningen bestämdt.

80 §. Lagrådet: I den nya aktiebolagslagen hafva till skyddande af minoritetens rätt införts bestämmelser, enligt hvilka aktieägare, representerande eu femtedel af aktiekapitalet, kunna hindra beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen och å bolagets vägnar föra talan å styrelsens förvaltning. Motsvarande bestämmelser saknas i det föreliggande förslaget. Visser­ ligen torde faran för maktmissbruk från majoritetens sida vara större beträffande vanliga aktiebolag än i fråga om bankbolag, då i dessa senare grundfonden i allmänhet är ganska betydande och fördelad på många händer. Erfarenheten visar emellertid, att äfven i bankbolag majoriteten stundom förvärfvas af en eller några få personer. Uppen­ bart torde vara, att i dylika fall behofvet af ett minoritetsskydd kan komma att starkt framträda; och bankinspektionens befogenhet är icke sådan, att den i allmänhet kan tjäna som motvikt mot maktmissbruk från majoritetens sida. De kommitterade, livilkas betänkande ligger till grund för det förevarande lagförslaget, hafva såsom skäl, hvarför de icke ansett lämpligt att föreslå någon bestämmelse om rätt för en minoritet att vägra styrelsen ansvarsfrihet, hufvudsakligen anfört, att den stora allmänheten, som är en banks viktigaste kreditgifvare, skulle få sitt förtroende till banken rubbadt genom en dechargevägran och utan att göra sig reda för, om denna är berättigad och om verklig fara Bih. till Likså. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 26

202 Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 48.

föreligger, skynda, att uttaga sina insättningar. Hvad sålunda anförts saknar icke en viss betydelse, men det bör bemärkas, att enligt det förslag till aktiebolagslag, som förelåg, då kommitterade afgåfvo sitt betänkande, rätten att vägra decharge skulle tillkomma eu minoritet, innefattande en tiondedel af aktiekapitalet, och att det tydligen är en bestämmelse af denna innebörd, som kommitterades yttrande afser. Då nu fråga endast kan vara att, i öfverensstämmelse med det innehåll stadgandet slutligen erhöll i nya aktiebolagslagen, inrymma ifråga­ varande rätt åt en minoritet, representerande minst eu femtedel af grundfonden, ställer sig saken annorlunda. Mot ett sådant stadgande kunna de uttalade betänkligheterna icke med samma fog framställas. Att inom ett bankbolag hopbringa en så betydlig minoritet för in­ skridande mot styrelsen synes nämligen svårligen kunna ske, utan att grundad anledning till missnöje med förvaltningen föreligger. Det hemställes alltså, att i förslaget måtte införas bestämmelser i nu afhandlade ämne, motsvarande de i nya aktiebolagslagen intagna. De ifrågavarande bestämmelserna i nya aktiebolagslagen stå i nära samband med de i samma lag förekommande stadgandena om rätt för en minoritet bland aktieägarne att anställa talan mot revisorerna, att hos Konungens befallningshafvande påkalla utseende af eu revisor och att under likvidation hos rätten eller domaren påfordra förordnande åt god. man att öfva tillsyn öfver likvidatorernas förvaltning. Det skulle därför kunna ifrågasättas att jämväl i dessa afseenden bringa förslaget till öfverensstämmelse med aktiebolagslagen. Något behof häraf torde dock icke förefinnas, då enligt förslaget dels det af bankinspektionen jämlikt 223 § förordnade allmänna ombudet skall deltaga i revisorernas granskning af‘ styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper, dels ock bankinspektionen har att, då bankbolag träder i likvidation, förordna ett ombud att öfvervaka likvidationen. I fråga om sistnämnda ombud, som omförmäles i 229 § af förslaget, bör dock erinras, att dess be­ fogenhet synes vara alltför knappt tillmätt. Detta ombud skulle äga att närvara vid likvidatorernas sammanträden med rätt att yttra sig till protokollet. I öfrigt stadgas om dess befogenhet allenast, att om­ budet skall af likvidatorerna beredas tillfälle att när som helst inventera bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker, räkenskaper och andra handlingar, äfvensom att af ombudet begärd upplysning angående förvaltningen ej må af likvidatorerna förvägras. Skall ombudet kunna utöfva något verkligt inflytande på likvidationen, synes det emellertid oundgängligen nödigt, att med afseende å försälj­

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 203

ning under hand ombudet tillerlcännes samma befogenhet, som enligt sista stycket af 108 § i nya aktiebolagslagen tillkommer den där omförmälde gode mannen.

87 §. Lagrådet: Hvad paragrafen innehåller därom, att ansökan angående förläng­ ning af oktroj skall göras i den ordning, som i 3 § är sagd, finnes vid jämförelse med sistnämnda lagrum innebära allenast, att ansökningen skall göras bos Konungen. Att uttrycka detta medelst angifna om­ skrifning synes onödigt och olämpligt. I paragrafen antydes icke, af bvilka omständigheter skall bero, huruvida förlängning af oktroj bör beviljas. Det torde vara lämpligt, att bestämmelser meddelas, som oförtydbart utmärka, att vid pröfning af fråga om dylik förlängning böra komma i betraktande enahanda omständigheter, som äro al betydelse, när det gäller stadfästelse af bolagsordning; och torde jämväl böra i lagen angifvas, hvilken tid för­ längningen må omfatta. 92 §.

J ustitieråden Quensel och friherre Marks von Wiirtemberg, regerings­ rådet Wall samt bankdirektören Kjellberg: Nya aktiebolagslagen innehåller i 102 och 103 §§ bestämmelser, genom hvilka är sörjdt för att likvidatorer varda utsedda, äfven om bolaget, då likvidation skall äga rum, underlåter att utse sådana, eller om bolag, som redan träd! i likvidation, sedermera finnes sakna till registret anmälda behöriga likvidatorer. För bankaktiebolag finnas inga motsvarande bestämmelser i förslaget. Detta synes kunna i vissa fall medföra olägenheter, hvilka icke förebyggas genom det i före­ varande paragraf intagna stadgandet om solidarisk ansvarighet för dem, som under vissa angifna omständigheter fortsätta bolagets verk­ samhet. Sålunda kan det tänkas inträffa, att, efter det likvidationen anmälts vara afslutad och redovisning afgifvits, i följd hvaraf bolaget ansetts upplöst, ytterligare tillgångar yppas. I dylikt fall kan det blifva omöjligt att göra anspråk på dessa gällande, om icke likvida­ torer kunna tillsättas utan bolagsstämmas åtgärd. Följaktligen hemställes, att i förslaget måtte införas stadganden, som motsvara förutnämnda bestämmelser i 102 och 103 §§ af nya aktiebolagslagen. Därest denna hemställan vinner afseende, erfordras jämväl någon jämkning af 107 § i förslaget.

204 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

96 §. Lagrådet: Då vid bankbolags likvidation bolagets tillgångar alltid torde böra förvandlas i penningar, synes livad andra stycket af denna paragraf innehåller därom, att sådan förvandling skall ske endast då sådant er­ fordras för likvidationens verkställande, böra utgå.

108 §.

Justitierådet Quensel: Jag åberopar hvad vid granskning inom högsta domstolen af det förslag, som ligger till grund för lagen den 18 september 1903 an­ gående solidariska banker, af mig anförts mot eu banklagstiftning, byggd P;i principen af delägande obegränsade ansvarighet.

Lagrådet: Därest. lagrådets hemställan vid 1 § vinner afseende, föranledes däraf omredigering af första stycket i denna paragraf; och torde det­ samma lämpligen kunna erhålla enahanda lydelse som motsvarande bestämmelse i gällande lag angående solidariska bankbolag. Härjämte åberopas hvad som vid 3 § blifvit anmärkt i afseende å tiden för bankaktiebolags oktroj.

129 §.

Lagrådet: Med afseende å den personliga ansvarighet, som åligger hufvudlottägarne i solidariskt bankbolag, erfordras ett erkännande af dessa, att de äro delägare i bolaget. Sådant erkännande söker förslaget lika­ som gällande lag åstadkomma genom föreskrift, att hufvudlottägare skall aflämna en egenhändigt undertecknad, bevittnad handling, innefattande uppgift å de lotter han äger. Påföljden af försummelse att aflämna dylik handling har emellertid i förslaget bestämts annorlunda än i gällande lag-. Medan påföljden enligt denna senare består i att lottägare!! icke må från bolaget uppbära utdelning eller utöfva annan, bolagsman tillkommande rättighet, har densamma i förslaget angifvits vara, att den försumlige icke gent emot bolaget är att anse såsom hufvudlottägare. Olikheten mellan dessa båda uttryck, är ingalunda allenast redaktionell.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 205

Att den försumlige ej gent emot bolaget betraktas såsom lottägare innebär icke, att lian skulle vara förhindrad att uppbära utdelning. I 28 § af nja aktiebolagslagen, där enahanda uttryck förekommer, har det, enligt hvad förarbetena till nämnda stadgande utvisa, tvärtom valts just i syfte att innehafvet af en till inlösen förfallen vinstdelnings­ kupong skall oberoende af delägareskap i bolaget utgöra legitimation för uppbärande af utdelning. Vid sådant förhållande lärer en påföljd sådan som den föreslagna icke vara tillräckligt verksam för fram­ tvingande af det skriftliga erkännande, hvarom i förevarande paragraf är fråga. Det låter tänka sig, att en lottägare funne med sin fördel förenligt att för undslippande af den personliga ansvarigheten afstå från sina rättigheter som bolagsman i öfrig!, om blott han bibehölle möjligheten att uppbära å lotten belöpande utdelning. Det torde förty vara lämpligt, att förslaget uti ifrågavarande hänseende bringas till öfverensstämmelse med gällande lag. Att, såsom häraf varder följden, vinstkuponger i solidariska bankbolag icke kunna betraktas såsom innehafvarepapper lärer icke utgöra något afgörande skäl häremot.

131 §. Lagrådet: Under erinran om hvad vid 129 § blifvit anfördt angående inne­ börden af uttrycket »vare ej gentemot bolaget att anse såsom hufvudlottägare» hemställes, att sagda uttryck må utbytas mot det vid 129 § föreslagna.

135 §. Lagrådet: Hvad som anförts vid 25 § torde i fråga om solidariska banker höra föranleda icke blott ett stadgande, motsvarande 31 § i den nya aktiebolagslagen, utan äfven en föreskrift, att under de i sistnämnda lagrum angifna förutsättningar den, som förverkat rätt till delaktighet i bolaget, bibehålies vid den delägarne åliggande personliga ansvarighet, som omförmäles i 111 §.

198 §. Lagrådet: Enligt förslaget möter ej hinder att hur lång tid som helst före utlöpande af oktroj till behandling upptaga fråga angående oktrojens

206 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

förlängning. Då emellertid den rätt, som enligt 199 § skall tillkomma hufvudlot.tägare att vid oktroj tidens slut utträda ur bolaget, jämlikt samma paragraf är beroende däraf att anmälan om utträdet göres, innan bolaget beslutit söka förlängning af oktrojen, är det af vikt, att dylikt beslut ej må fattas vid en tidpunkt, då tilläfventyrs all möjlighet ännu saknas att beräkna bolagets ställning vid oktrojtidens slut. Med hän­ syn härtill hemställes, att stadgandet i paragrafens andra stycke måtte ändras därhän, att beslut om ansökning rörande förlängning af oktrojtid må fattas allenast å den ordinarie bolagsstämma, som infaller näst före den tid, då enligt första stycket ansökningen senast skall göras. I öfrigt åberopas hvad vid 87 § blifvit anmärkt.

221 §.

Lagrådet: Om, såsom vid 18 § blifvit hemställdt, de i 221 § uppställda villkoren för att bankbolag må öppna sin rörelse göras till förutsättningför bolagets registrering, bör tydligen af förevarande paragraf endast sista stycket bibehållas.

223—225 §§.

Lagrådet: Det synes oegentligt, att den viktiga bestämmelsen därom, att ett allmänt ombud med vissa uppgifter i afseende på tillsynen skall af bankinspektionen förordnas för hvarje bankbolag, införts i en bisats i en paragraf, som i öfrigt handlar om styrelsens åligganden beträffande tillsynen. Lämpligare torde vara, att i en paragraf näst efter 222 § sammanföra nämnda bestämmelse och de i 224 och 225 §§ införda stadgandena om det allmänna ombudets uppgifter. Af dessa synes böra i första rummet nämnas, att ombudet skall med de af bolaget utsedda revisorerna deltaga i granskningen af bolagets förvaltning och räken­ skaper. Därefter skulle såsom eu särskild uppgift för det allmänna ombudet angifvas hvad i 224 § stadgas om kassainventering och kon­ trollerande af den i 223 § omförmälda månadsöfversikten. Tvifvelaktigt synes dock vara, huruvida den föreskrifua kassainventeringen vid hufvudkontoret är af den betydelse för tillsynen, att den bör särskildt upp­ tagas såsom ett åliggande för det allmänna ombudet.

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 207

226 §. Lagrådet: Att bankinspektionens uppgift i fråga om ett visst bankbolag icke upphör därmed, att bolaget träder i likvidation, synes böra ligga i. sakens natur och framgår jämväl i viss mån af 229 §. Enligt denna tillägges dock bankinspektionen icke annan befogenhet med afseende å likvidationen än att förordna ombud, som har att öfvervaka densamma. Men för det fall, att likvidatorerna förfara oriktigt, framgår icke__ åtminstone icke med önskvärd tydlighet — åt vare sig nyssnämnda paragraf eller annat lagrum i förslaget, att bankinspektionen äger ingripa för vinnande af rättelse. Det synes därför vara af nöden, att bank­ inspektionen mot likvidatorer tillägges enahanda behörighet, som enligt förslaget skulle tillkomma densamma gent emot styrelsen.

244 §.

Lagrådet: Bestämmelsen om åliggande för Konungens befallningshafvande att ingripa mot den, som obehörigen i sin firma eller eljest för beteck­ nande af sin rörelse använder ordet bank, har upptagits från gällande lag om solidariska bankbolag. Den synes egentligen hafva åsyftat vissa penninginrättningar, hvilka tidigare lagligen registerats under benäm­ ningen »folkbank» men efter nämnda lags ikraftträdande skulle tvingas att afstå från den sålunda antagna firman. Hvad man sålunda velat vinna med stadgandet lärer numera hafva uppnåtts, och vid sådant förhållande synes det ej böra ifrågakomma att låta stadgandet inflyta i den nya lagen.. I alla händelser torde ett förfarande, sådant som det i paragrafen angifna, vara olämpligt såsom påföljd för den, som annor­ ledes än genom användande af registrerad firmabeteckning begagnar sig af ordet »bank» i fall, då enligt 2 § sådant är förbjudet. Ett dylikt åsidosättande bör tydligen i stället beläggas med straff. Varder i enlighet med lagrådets hemställan i 2 § infördt ett för­ bud för handelsbolag. eller enskild, som drifver bankrörelse, att vid skyltning eller eljest vid rörelsens betecknande för allmänheten utesluta personnamn, som förekommer i firman, lärer åsidosättande af detta för­ bud äfven böra beläggas med ansvarspåföljd.

208 Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

250 §.

Lagrådet: Det från gällande lagstiftning om bankbolag upptagna förbudet att för allmänheten yppa enskildes förhållanden till sådant bolag är till sitt syfte och innehåll i viss mån oklart. Närmast torde stadgandet afse att inskärpa den skyldighet, som naturligen bör åligga en banks styrelseledamöter, revisorer och tjänste­ män samt äfven dem, som å det allmännas vägnar utöfva kontroll öfver banken, att ej onödigtvis utsprida något af hvad de i sin angifna ställ­ ning erfarit om enskildes transaktioner med banken. Men de allmänna ordalag, hvari förbudet affattats, hafva gifvit anledning till en vid­ sträcktare tolkning af detsamma. Man har nämligen gjort gällande, att de, som vunnit inblick i bankens förhållanden till enskilde, skulle, äfven om allmänt intresse eller enskild rätt kornme att lida af deras tystnad, vara förbundne att bevara densamma eller åtminstone afhålla sig från meddelanden, som kunde tränga fram till en större allmänhet. Sålunda har man ifrågasatt, att styrelseledamot eller tjänsteman i eu bank ej skulle äga att såsom vittne vid domstol meddela hvad lian hade sig bekant rörande eu parts mellanhafvande med banken, och att meddelande om sådant mellanhafvande ej finge från banken göras till exekutiv myndighet, som häraf vore i behof med hänsyn till utmätning eller annan förrättning. Huruvida en dylik tolkning af ifrågavarande lagbud äger fog må lämnas därhän. Men påpekas bör, att den leder till resultat, som näppeligen kunna anses tillfredsställande för rättskänslan. Det kan ej anses lämpligt, att i ett mål rörande brott af mer eller mindre grof beskaffenhet åklagare och domstol skulle vara uteslutna från möjlighet att erhålla erforderliga upplysningar från eu bank, i hvilken den till­ talade antoges hafva haft någon penningtransaktion, exempelvis insatt eller växlat tillgripna penningar. Och föga rimligt förefaller det äfven, att lagen skulle genom stadgande af ovillkorlig tystnadsplikt för bank­ personal underlätta möjligheten för en oredlig gäldenär att undandraga egendom för borgenärer. Det torde ur nu anförda synpunkter vara af nöden, att affattningen af ifrågavarande stadgande på ett eller annat sätt ändras, så att därur ej kan härledas en så vidtgående tystnadsplikt som nu antydts; och det förefaller, som om åt stadgandet lämpligen skulle kunna gifvas den affattning, att hvad som förbjödes vore yppande i oträng dt mål af

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48. 209

enskildes förhållanden till bank, hvilket förbud då komrae att omfatta icke allenast meddelanden, som nådde en större allmänhet, utan hvarje upplysning till obehörig person.

253 §.

Lagrådet:

Det i denna paragraf förekommande stadgandet, att rättigheter och skyldigheter, som uppkommit före lagens ikraftträdande, skola bedömas efter äldre lag, synes helst böra uteslutas. Någon särskild anledning att i förevarande lag uttala denna allmängiltiga princip torde nämligen icke förefinnas, hvartill kommer, att stadgandet möjligen skulle kunna gifva anledning till den uppenbarligen icke åsyftade tolkning, att hvad i 1 § föreskrifves rörande beskaffenheten af den firma, under hvilken handelsbolag eller enskild person må idka bankrörelse, icke skulle äga tillämpning i fråga om firma, som registrerats före lagens ikraftträdande. I händelse föreskrifterna i 1 § omarbetas på sätt lag­ rådet hemställt, skulle visserligen möjligheten af en sådan misstolkning blifva af mindre betydelse, men den skulle dock komma att kvarstå för de fall, då för handelsbolag eller enskild person, som drifver bank­ rörelse, finnes inregistrerad firma, som icke innehåller personnamn. Beträffande paragrafens fjärde stycke erinras, att undantag från det i 2 § stadgade förbud torde böra göras jämväl för Sveriges all­ männa hypoteksbank. Enligt sista stycket i paragrafen skulle Konungen äga utfärda de öfvergångsstadganden, som kunna finnas erforderliga med hänsyn till den i 126 § meddelade bestämmelsen, att vid ansökan om solidariskt bankbolags registrering skall bifogas styrkt afskrift af lottboken. I)å denna bestämmelse endast afser bolag, som registreras enligt före­ skrifterna i den nya lagen, synes densamma emellertid icke kunna påkalla något öfvergångsstadgande. Meningen med stadgandet lärer vara, att i fråga om solidariska bankbolag, som erhållit oktroj före lagens ikraftträdande, Konungen skall äga meddela föreskrift om insän­ dande till registreringsmyndigheten af sådana uppgifter, som pröfvas vara af nöden, för att registreringsmyndigheten må blifva i tillfälle att öfver hufvudlottägarna föra bok; och torde stadgandet böra omredigeras så, att hvad därmed är åsyftadt vinner tydligt uttryck.

Bill till Biksd. Prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 27

210 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 48. Slutligen erinrade lagrådet , att livad som blifvit anmärkt vid 4, 5, 6, 8, 9, 10, 20, 32, 41,'42, 48, 58, 74, SO, 92 och 9G §§ i tillämp­ liga delar gällde beträffande motsvarande paragrafer i den del af för­ slaget, som afhandlade solidariskt bankbolag.

Förslaget till lag: om ändrad lydelse af 10 § i lagen angående cmissionsbanker den 5 juni 1909.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet: Erik Öländer.

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 211

Utdrag af protokollet öfver finansärenden , hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 januari 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern L indman , Statsråden: P etersson , H ederstiekna , SWARTZ, grefve H amilton , M alm , L indström , N yländer , von S ydow , von K rusenstierna .

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmälde chefen för finansdepartementet statsrådet Swartz lagrådets den 27 oktober 1910 afgifna utlåtanden öfver de inom finansdepartementet utarbetade förslagen till lag om bankrörelse och lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen angående emissionsbanker den 5 juni 1909. Sedan föredragande departementschefen meddelat, att lagrådet lämnats tillfälle att taga del af en till chefen för finansdepartementet ställd, i september 1910 dagtecknad skrifvelse från styrelsen för svenska bankföreningen, i hvilken skrifvelse hemställts om vissa ändringar i förslaget till lag om bankrörelse, yttrade föredraganden vidare:

212 Kungl. Ma j ds Nåd. Proposition N:o 48.

»Lagrådet har mot förslaget till lag om bankrörelse framställt åtskilliga anmärkningar; och må det tillåtas mig att nu redogöra för desamma och därvid angifva i hvad mån jag anser dessa anmärkningar böra föranleda ändring af förslaget. När härvid en paragraf i "det remitterade förslaget åberopas, angifves jämväl paragrafnumret å mot­ svarande bestämmelse i den omarbetade texten, såframt det är ett annat. — ett förfarande, som i protokollet torde utmärkas genom sist­ nämnda paragrafnummers angifvande inom parentes.

Mot 1 § i lagförslaget riktar lagrådet främst den anmärkning att, om, såsom förslaget åsyftar, lagen skall innehålla förbud mot bank­ rörelses idkande af andra än vissa angifna rättssubjekt och stadga straff för öfverträdelse af sådant förbud, det vore önskvärdt att i lagen angåfves hvad som tarfvades för att en verksamhet skulle betraktas såsom bankrörelse. Att här införa en exakt och uttömmande definition på bankrörelse lärer, äfven om en sådan definition kunde utfinnas, icke vara erforderligt. Det torde vara tillfyllest att angifva karaktären af den rörelse, lagen vill anse såsom bankrörelse och förbehålla åt vissa rättssubjekt. Då det. är den bankmässiga inlåningen, som främst kännetecknar bankrörelse, och då det är för skyddande af insättarnas rätt, banklagstiftningen tillkommit, bär jag ansett, att såsom bankrörelse i lagens mening skall känne­ tecknas sådan verksamhet, i hvilken ingår inlåning på. räkning, som af bank allmänneligen begagnas. De räkningar, på hvilka bank inlånar penningar, äro såsom bekant lör närvarande: depositionsräkning, kapital­ räkning, upp- och afskrifnings- eller checkräkning, löpande räkning och sparkasseräkning eller därmed likartad räkning. Att uttryckligen angifva dessa räkningar i lagen synes emellertid icke lämpligt, enär bankernas inlåningsräkningar ju kunna komma att förändras till namn och karaktär. Genom en sådan beteckning af hvad med bankrörelse afses skulle den inlåning blifva förbjuden, hvilken nu utöfvas af andra rättssubjekt än dem, som i lagen angifvas, och detta lärer också utgöra den oundgängliga förutsättningen för att allmänhetens förtroende för de af lagen reglerade penninginstituten skall förblifva orubbadt. Så blir exempelvis fallet, med den inlåning på sparkasseräkning, som åtskilliga bruk och inrättningar lära drifva för mottagande af den vid dem anställda personalens besparingar äfvensom med den af kooperativa förbundet i skilda delar af landet öppnade sparkasserörelsen. Med tillämpning af samma grundsats böra också aktiebolag, som uteslutande

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 213

hafva till ändamål att idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse, blifva uteslutna från rätt till bankmässig inlåning. På dessa sistnämnda bolag äger emellertid lagen den 27 maj 1898, innefattande särskilda bestämmelser om vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse, tillämpning. Under sådana förhållanden bör förbud för dessa bolag att idka bank­ mässig inlåning gifvas i nämnda lag, och är jag därför betänkt på att framdeles föreslå ett tillägg till lagen den 27 maj 1898, hvari­ genom förbud mot dylik inlåning meddelas ifrågavarande bolag.

Det har befunnits, att åtminstone en lifränteanstalt jämlikt af Konungen fastställdt reglemente mottager insättningar icke blott för att bereda årlig lifränta eller kapital vid viss. på förhand bestämd tid (rånte- och kapitalförsäkring) utan ock å särskild sparlcasseafdelning, som förkofrar insatta medel endast genom tillagd ränta och med rätt för insättaren att, när helst han önskar, till större eller mindre de! uttaga medlen efter förutgången uppsägning. En sådan på Konungens redan meddelade tillstånd grundad sparkasserörelse, hvilken möjligen kan förekomma äfven i andra fall än det ofvan antydda, lärer icke böra lida inskränkning genom ny lagstiftning. Jag anser därför, att bland öfvergångsbestämmelserna, 253 § (260 §), bör införas ett stadgande af innehåll, att förbudet mot bank­ mässig inlåning icke äger tillämpning å bolag eller förening, som före lagens trädande i kraft af Konungen erhållit rätt till sådan inlåning.

Den i 1 § intagna föreskriften, att bankrörelse icke fiuge drifvas af enskild man, i hvars firma förekomme annat än personnamn, eller af handelsbolag, i hvars firma förekomme annat än personnamn jämte tillägg, som betecknade, att firman innehades af bolag, till följd hvaraf det icke vidare skulle stå enskild person eller handelsbolag öppet att drifva bankrörelse under firma, som innehölle uttryck, hvilket antydde rörelsens art. t. ex. bankiraffär, kreditkassa eller dylikt, har lagrådet funnit innefatta en för långt gående bestämmelse för att ernå det af kommittén angifna syftet, att en individ eller ett handelsbolag, som ämnade drifva bankrörelse, skulle hafva att i sin firma tydligt angifva affärens natur af ett enskild!, af banklagstiftningen ej beroende före­ tag. Jämte det redan i gällande lag stadgade förbudet mot intagande i firma af ordet bank. syntes möjligheten af en på firmabeteckningen beroende förväxling mellan en af staten kontrollerad penninginrättning och ett okontrolleradt eller mindre fullständigt kontrolleradt företag vara i erforderlig grad förebyggd därigenom, att enskild mans eller

214 Kanyl. Maj:ts Råd. Proposition N:o 48.

handelsbolags Unna, utöfver den beteckning, som valdes för utmärkande af rörelsens art, innehölle äfven personnamn. Kommittén både visser­ ligen i afseende härå framhållit, hurusom erfarenheten ådagalagt, att rättigheten att i firma införa en benämning, antydande egenskapen af kreditanstalt, missbrukats därhän, att vid skyltning, angifvande af postocli telegrafadress in. in. personnamnet bortkastats, så att affärens en­ skilda karaktär, hvilken just borde framhäfvas, blifvit undandold. Men dylikt missbruk syntes lagrådet i väsentlig grad kunna förebyggas genom att i lagen intoges förbud för handelsbolag eller enskild, som drefve bankrörelse, att, vid skyltning eller eljest vid rörelsens beteck­ nande för allmänheten, utesluta personnamn. 1 öfverensstämmelse härmed har paragrafen blifvit ändrad. Härjämte har, för att, såsom lagrådet funnit önskvärdt, vinna ökad åskådlighet, redan i l § angifvits vissa, utom den egentliga bank­ lagstiftningen stående institut, på Indika det i paragrafen inrymda för­ bud icke är tillämpligt, nämligen dels emissionsbank, postsparbanken, sparbank och järnkontoret, Indika enligt för dem gällande stadganden äga rätt att drifva bankmässig inlåning, och dels aktiebolag, som ute­ slutande har till ändamål att idka fastigketsbelåning eller pantlåne­ rörelse.

2 § har blifvit omredigerad för att undanröja den otydlighet, lagrådet funnit ligga i det där begagnade uttrycket »enskild penning­ inrättning», livarjämte till paragrafen lagts ett nytt moment, inne­ hållande förbud för enskild man eller handelsbolag, som drifver bank­ rörelse, att, vid skyltning eller eljest vid rörelsens betecknande för all­ mänheten, utesluta personnamn, som ingår i firman. Nämnda bestäm­ melse har ock i 252 $ af det omarbetade förslaget blifvit införd bland dem, hvilkas öfverträdande föranleda straffpåföljd.

Enligt tredje stycket i 3 § skall Konungen, innan bolagsordning för bankaktiebolag stadfästes, pröfva huruvida bolaget är nyttigt för det allmänna. Liksom två ledamöter af kommittén reserverat sig mot införande af denna, för gällande lagstiftning främmande bestämmelse, har lagrådet funnit tillräckligt starka skäl icke kunna anföras för att tillkomsten af ett affärsföretag sålunda skulle göras beroende af en administrativ pröfning rörande företagets gagnelighet för det allmänna. Jag är visserligen af den mening, att det, närmast ur syn­ punkten af det intresse, som statens kontroll å bankerna är afsedd att

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 215

tillgodose, kunde vara af nytta, att eu sådan pröfningsrätt, som gifvetvis endast med största varsamhet borde tillämpas, tillädes Konungen, och jag skulle också kunna anföra exempel på, att erfarenheten lämnar stöd för denna min mening. Då emellertid de principiella betänklig­ heter. som blifvit anförda mot en bestämmelse af angifna innehåll, icke kunna frånkänna^ ett visst berättigande, har stadgandet blifvit ur paragrafen uteslutet.

Fyra af lagrådets ledamöter hafva vidare, med erinran, att i 3 §. fjärde stycket, ett maximum utsattes för bankaktiebolags oktroj, men i öfrig! lämnas öppet åt Konungen att fastställa oktroj tidens längd, ifrågasatt, huruvida icke denna tidslängd borde bestämmas i själfva lagen eller i denna åtminstone angifvas ett minimum för oktrojtiden. Fall kan emellertid förekomma, då det kan vara nyttigt, att Konungen äger rätt meddela ett bankaktiebolag oktroj för kortare tid än det i lag föreskrift^ maximum, exempelvis om en viktigare lag­ ändring förberedes, som bör vara tillämplig på alla sådana bolag och dessa icke, som i regeln nu är fallet, genom sina bolagsordningar för­ bundits underkasta sig lagändring. Då upphäfvande af den enskilda sedelutgifningsrätten stod på dagordningen, erhöll o sålunda de solida­ riska bankbolagen först oktroj på olika tider, så att oktrojerna gingo till ända samma dag, och sedermera förlängd oktroj på ytterligare blott två år, så att reformen kunde genast tillämpas på alla dessa banker. Och sedan lagrådet afgifvit sitt yttrande, har ett fall inträffat, som styrker mig i den mening, att ändring i gällande lag i denna del icke bör ske. Ett pantlånebolag, som ville ombilda sig till ett bankaktie­ bolag, sökte oktroj för tio år och begärde fastställelse å bolagsordning, enligt hvilken bolaget, som redan under sin hittillsvarande form äfven drifvit bankrörelse, skulle äga att jämte vanlig bankverksamhet drifva pantlånerörelse. Det ansågs af flera skäl icke lämpligt, att sådan verk­ samhet ingick bland bankens rörelsegrenar, men för att icke genom ett afslag å ansökningen framkalla en brådstörtad afveckling af pant­ lånerörelsen fastställdes bolagsordningen, men med oktrojens begräns­ ning till tre år. Af nu anförda skäl har jag ej ansett lämpligt, att förslaget i denna del ändras.

I fråga om 4 § erinrar lagrådet, att enligt 67 § (68 §) val af revisorer skall ske årligen, att den tid, för hvilken revisor utses, ej må utgå före nästa ordinarie bolagsstämma, samt att revisorernas upp­

21C Katigt. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

drag afser ej blott åtgärder, hänförliga till viss tidpunkt under den period, för hvilken de blifvit valda, utan sagda period i dess helhet. Vid dessa förhållanden finner lagrådet hvad 4 § under 10) innehåller därom, att bolagsordningen skall angifva tiden för revisorernas befatt­ ning och för revisionen, böra utgå. Lika med lagrådet finner jag, att föreskriften därom, att bolags­ ordningen skall angifva tiden för revisionen, kan utgå, och har därför bestämmelsen härom blifvit utesluten. Men då bankbolag enligt lagkan under samma år hälla mer än en ordinarie bolagsstämma, hvithet äfven enligt vissa bankbolagsordningar äger rum, lärer den äfven i gällande lag intagna föreskriften, att bolagsordning skall angifva tiden för revisorernas befattningar, böra bibehållas.

A idare erinrar lagrådet, att någon jämkning i affattningen af . o § bör vidtagas för att förebygga, att bankaktiebolag väljer eu firma, som kan leda till förväxling med firma för aktiebolag, som ej drafvel' bankrörelse; och har ordalydelsen af paragrafen blifvit i sådan syftning ändrad.

Vid 6 § anmärker lagrådet, att den där införda bestämmelsen, att grundfonden icke må utgöra lägre belopp än femhundratusen kronor, skulle medföra, att det flertal redan befintliga bankbolag, som hade lägre grundfond än femhundratusen kronor, icke skulle vid nu löpande oktrojs slut kunna erhålla ny oktroj, med mindre grundfonden upp­ bringades till nämnda belopp; och då detta syntes innebära en obil­ lighet mot dylika bankbolag, borde genom ett i lagen intaget öfvergångsstadgande för dem medgifvas undantag från denna bestämmelse. Sedan 188G års bankaktiebolagslag, däri ett minimum för bank­ aktiebolags grundfond, nämligen det såsom sådant ännu gällande be­ loppet af tvåhundra tusen kronor, först fastställdes, med år 1887 trädde i kraft, meddelades icke förlängd oktroj åt sådant bolag med lägre grundfond, där ej denna uppbringades till det lagstadgade minimum. Och att nu låta ett bankbolag för obegränsad tid fortsätta sin verk­ samhet med en grundfond, som understiger ett efter nuvarande för­ hållanden så blygsamt minimum som femhundratusen kronor, synes mig ingalunda tillrådligt. Men jag vill medgifva, att, i synnerhet om ett oktrojskifte skulle nära sammanfalla med den nya lagens trädande i kraft, en obillighet kan ligga däri, att såsom villkor för förlängd oktroj uppställes, det en grundfond, som kanske stannat vid eller obe­ tydligt öfverstiger nu lagstadgade minimum, 200,000 kronor, skall

\

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 217

omedelbart böjas till 500,000 kronor. Det torde därför bland öfvergångsbestämmelserna, 253 § (200 §), böra införes ett stadgande af inne­ hall, att ifrågavarande bestämmelse liksom motsvarande föreskrift be­ träffande solidariska bankbolag ej skall gälla förr än två år förflutit efter det den för bolaget meddelade, vid lagens trädande i kraft löpande oktrojen tilländagått.

Att enligt stadgandet under 4) i 2 mom. af 8 § i teckningslista skulle kunna såsom villkor för att bolaget må komma till stånd uppställas, att visst belopp, öfverstigande det i bolagsordningen be­ stämda minimikapitalet, blefve tecknadt, innebure enligt lagrådets mening, att genom teckningslistan bolagsordningens bestämmelse om minimikapitalet skulle kunna upphäfvas och ersättas med föreskrift om högre minimikapital; och då något skäl för en dylik anordning icke synes föreligga, hemställer lagrådet, att hvad ifrågavarande punkt innehåller i angifna hänseende måtte utgå. Bestämmelsen i en bolagsordning om grundfondens minimum inne­ bär efter mitt förmenande endast, att bolaget icke får börja sin verksam­ het med en lägre grundfond. Ett villkor i teckningslistan af ifrågavarande slag förändrar i själfva verket icke bolagsordningens bestämmelse om minimikapitalet, utan innebär allenast, att grundfonden redan från början bestämmes till högre belopp än det bestämda minimikapitalet. Något hinder härför kan en bolagsordnings bestämmelse om minimi­ kapitalet i och för sig icke anses innebära. Om exempelvis stiftarna af ett bankbolag erhålla fastställelse å eu bolagsordning, däri minimum för grundfonden fastställes till 500,000 kronor, men sedermera erfara, att ett så lifligt intresse finnes för företaget, att det kan startas med 800,000 kronor grundfond och förändrade förhållanden rent af göra det oekonomiskt att börja verksamheten med lägre grundfond samt stiftarna därför i teckningslistan angifva sistnämnda belopp såsom det, som minst skall tecknas, synes mig detta både lofligt och nyttigt och följaktligen icke böra af lagstiftningen förhindras. Ifrågavarande stadgande synes med afseende å hvad jag sålunda anfört böra förblifva oförändradt.

I anledning af lagrådets anmärkning vid 9 och 10 §§ har någon jämkning i dessa paragrafer vidtagits.

Mot stadgandet i 18 §, att bankbolag må registreras, så snart bolaget bildats samt styrelse och revisorer blifvit valda, anmärker lag- B i kong till BiJcsd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 28

218 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

rådet, att bankbolag i likhet med aktiebolag icke syntes böra genom registrering vinna rättskapacitet förr än en afsevärd del af den teck­ nade grundfonden blifvit inbetald. Det kunde nämligen väl tänkas, att ett bankbolag efter registreringen iklädde sig betydande förbin­ delser, exempelvis genom inköp af fastighet eller ingående af kreditaffcal, utan att rörelsen därigenom kunde anses öppnad. Hvad i 221 § (231 §) i förslaget föreskrefves därom att, förr än bankbolag öppnade sin rörelse, inför bankinspektionen skulle styrkas, bland annat, att minst tjugo procent af grundfonden blifvit inbetalda samt förbindelse med pant, som pröfvades fullgod, aflämnad för inbetalning af återstoden, äfvensom, beträffande solidariskt bankbolag, att en hvar hufvudlottägare till förvaring hos bolaget öfverlämnat uppgift å de lotter, han i bolaget ägde, borde därför jämväl föreskrifvas såsom villkor för bank­ bolags registrering. Först därigenom komrne sådan ekonomisk veder­ häftighet att stå bakom teckningen, att bolaget verkligen kunde an­ tagas komma i verksamhet. Med anledning af denna anmärkning har 18 § blifvit omarbetad samt ändringar vidtagits jämväl i 20. 24, 124 (129), 126 (131). 134 (139) och 221 (231) §§.

I 20 £ har till följd af en erinran af lagrådet blifvit införd jäm­ väl en uttrycklig föreskrift därom, att vid den uppgift om grundfonden, som skall åtfölja ansökningen om registrering, afdrag skall ske för förverkad, af annan ej öfvertagen aktierätt.

Till följd af lagrådets vid 2ö § framställda erinran och i öfver­ ensstämmelse med hvad i 31 § i lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910 är stadgadt, har i förslaget såsom eu ny paragraf under nummer 26 införts en bestämmelse därom, att, där bankbolags egendom afträdes till konkurs, som börjar inom två år efter utgången af den för aktiernas inbetalning bestämda tid, aktietecknare, som förverkat sin aktierätt, skall vara skyldig att, såvidt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående inbetalning i den mån den ej visas vara för öfvertagande af aktierätten verkställd af annan. Beträffande solidariska bankbolag har i en ny paragraf med nummer 141 meddelats enahanda föreskrift, men därjämte stadgats, att under nyss angifna förutsättningar den, som förverkat rätt till delaktighet i bolaget, bibehålies vid den delägare åliggande personliga ansvarighet.

Kungi■ Maj:ts JSåd■ Proposition N:o 48. 219

Beträffande 32 § (33 §) liar lagrådet ifrågasatt, att, då före­ skriften, att teckningslista för teckning af nya aktier skall un derskrifvas af samtliga styrelseledamöter, under vissa förhållanden syntes kunna leda till omgång och tidsutdräkt, nämnda bestämmelse skulle förändras därhän, att teckningslistan skulle vara underskrifven af två styrelse­ ledamöter eller ock af en till firmateckning för bolaget berättigad person. Då den handling, som här är i fråga, synes vara af den vikt, att samtliga styrelseledamöter lämpligen böra med sina underskrifter be­ kräfta, att de deltagit i de beslut, för hvilka handlingen utgör ett uttryck, och då faran för tidsutdräkt torde vara väsentligen förebyggd genom bestämmelsen, att teckning må ske äfven å bestyrkt afskrift af sådan lista, finner jag tillräcklig anledning icke föreligga att vidtaga ändring i paragrafens lydelse.

I anledning af lagrådets anmärkning vid 41 tf (42 §) hafva orden heller eljest i strid med bestämmelserna i denna lag» ur paragrafen uteslutits.

I fråga om bestämmelsen i 42 § (43 §) under 1), hvilken öfverensstämmer med motsvarande stadgande i gällande banklagstiftning och innebär, att balansräkning äfven skall upptaga en vinst- och förlust­ räkning med angifvande tillika af verkställda afskrifningar, anmärker lagrådet, att, då detta strede mot den allmänna uppfattningen af hvad eu balansräkning borde innehålla, bestämmelsen lämpligen borde utgå samt ersättas med ett stadgande i 64 § (65 §), att den där omförmäkla förvaltningsberättelsen skulle vara åtföljd af såväl balansräkning som vinst- och förlusträkning och angifva under året verkställda af­ skrifningar. Då det uppenbarligen medför större reda och öfverskådligliet, att, såsom de flesta banker redan nu praktisera, vinst- och förlusträkningen uppställes såsom en själfständig räkning, hvilken endast med sitt saldo ingår i balansräkningen, har ur förevarande paragraf uteslutits ofvannämnda bestämmelse, hvarjämte i 65 § af det omarbetade förslaget eu föreskrift införts därom, att förvaltningsberättelse skall vara åt­ följd af såväl vinst- och föriusträkning som balansräkning samt att den förra räkningen skall icke blott redovisa bolagets samtliga inkomster och utgifter under året utan äfven angifva verkställda afskrifningar.

Vidare erinrar lagrådet beträffande 42 § (43 §), att här saknades

220 Kungl. Majds Nåd. Proposition No 48-

de i nya aktiebolagslagen meddelade bestämmelser, att tillgångar, som vore afsedda för stadigvarande bruk för bolaget, icke finge upptagas till högre belopp än som motsvarade anskaffningskostnaden eller, i vidare mån än som betingades af därå nedlagda förbättringar, till högre värde än det, hvartill de varit uppförda i närmast föregående balansräkning, men att de skäl, som påkallat införandet af dessa stadganden i aktiebolagslagen, syntes i lika mån tala för att bestämmelser af sådant innehåll vunne tillämpning i fråga om fastigheter, som inne­ hades af bankbolag. Med anledning häraf hafva i förevarande paragraf för fast egen­ dom, afsedd till stadigvarande bruk för bolaget, meddelats de af lag­ rådet ifrågasatta bestämmelserna. I samband därmed har bestämmelsen under 1) i förevarande paragraf af det omarbetade förslaget erhållit en sådan affattning, att däraf må med tydlighet framgå, att tillgång, exempelvis fast egendom, afsedd för bankens inrymmande, må upptagas till belopp, motsvarande icke blott inköpspriset utan ock de af bolaget själft å tillgången nedlagda kostnaderna.

Slutligen yttrar lagrådet, att den under 4) i 42 § (43 §) intagna bestämmelsen, att grundfondens belopp ej finge i balansräkningen minskas, så länge bankrörelsen fortfor, syntes vara afsedd att angifva, att ett bankbolags grundfond aldrig finge nedsättas. Åt detta förhållande borde enligt lagrådets mening gifvas ett mera direkt uttryck i samman­ hang med stadgandena om inbetalning och ökning af grundfonden. Syftet med ifrågavarande bestämmelse är att fastställa, det grund­ fonden alltid skall i balansräkningen upptagas till sitt falla belopp, äfven om till följd af inträffade förluster de för grundfondens täckande erforderliga tillgångarna minskats. Det belopp, hvarmed sagda tillgångar minskats, skall redovisas såsom brist i balansräknin­ gens debet. Öfverstiger denna brist 10 procent af grundfondens belopp, måste bolaget träda i likvidation. Då eu beslutad nedsättning af grundfonden i själfva verket skulle effektueras på det sätt, att grund­ fondens belopp i balansräkningen minskades, hvarigenom en del af de tillgångar, som erfordrades för grundfondens täckande lösgjordes, synes ett förbud i lagen att i balansräkningen någonsin, så länge bank­ rörelsen fortfar, minska grundfondens belopp innebära ett fullt tydligt uttryck för den för bankbolag gällande principen, att grundfonden aldrig får nedsättas; och har jag därför ansett, att lagrådets ifråga­ varande anmärkning ej bör föranleda ändring af förslaget.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 221

Då i andra stycket af 48 § (49 §) föreskrifves, att såsom kassareserv skola redovisas »tillgångar, Indika kunna med lätthet förvandlas i penningar, såsom fordran hos svensk eller utländsk bank och å allmän börs noterade obligationer», finner lagrådet detta uttalande innebära, att tillgångar af angifna slag alltid skulle vara användbara till kassa­ reserv, och anmärker, att dessa tillgångar icke under alla omständig­ heter läte sig omedelbart förvandlas i penningar. Sistnämnda förhållande kan icke bestridas. Man har emellertid afsett endast att angifva de nämnda tillgångarna såsom exempel på sådana, som företrädesvis lämpade sig till kassareserv. Men gifvetvis kunna de såsom sådan godkännas, endast för såvidt de pröfvas fylla den såsom regel uppställda föreskrift att kunna med lätthet förvandlas i penningar. Då nämnda exemplifiering emellertid visat sig vålla missförstånd, har den blifvit utesluten. Den i samma stycke intagna föreskriften rörande den utsträckning, hvari pantsatt tillgång må ingå i kassareserv, har synts lagrådet sakna erforderlig tydlighet och har därför blifvit omredigerad.

Mot föreskriften i sista stycket af 48 § (49 §), att kassareserv skulle till en femtedel utgöras af svenska statens obligationer, erinrar lagrådet, att det vore mindre lämpligt att sålunda genom lagstiftningpåtvinga bankerna ett särskildt slag af obligationer, då det icke torde kunna påstås, att dessa ur realisationssynpunkt ägde företräde framför alla andra slag af värdepapper. Om det ansåges nödigt, att kassa­ reserven till någon del skulle bestå af ett eller annat angifvet slag af värdepapper, borde i hvarje fall någon valfrihet lämnas bankerna, så att med svenska statens obligationer likställdes obligationer, utgifna af allmänna hypoteksbanken eller konungariket Sveriges stadshypotekskassa, samt utländska, lätt säljbara statspapper. Den ifrågasatta föreskriften, hvarigenom en ökad marknad inom landet skulle beredas för våra statsobligationer, på samma gång ett såsom kassareserv synnerligen lämpligt papper obligatoriskt infördes i bankernas portfölj, kan visserligen efter min mening icke betecknas såsom obillig. Men då föreskriften icke kan anses vara ur bankteknisk synpunkt erforderlig och det i synnerhet för de mindre bankerna kunde finnas betungande att hålla denna jämförelsevis dyrbara kassareserv, har föreskriften blifvit utesluten.

Den svenska bankföreningen har i sin omförmälda skrifvelse hem­ ställt om ett stadgande af den innebörd, att bankstyrelse skulle äga

222 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

bestämma, att firma finge tecknas af styrelseledamot med kontrasigna­ tion af en eller flere af de bankens tjänstemän, hvilka styrelsen därtill förordnade, samt att binder ej skulle förefinnas för sådant besluts registrering. Lagrådet bar i anledning häraf vid 53 § (54 §) uttalat den mening, att enligt det föreliggande förslaget framdeles som hittills intet hinder mötte för registrering af ett beslut af innehåll, att firma tecknades af viss person med kontrasignation af annan. Båda underteck­ narna finge nämligen, oberoende af benämningen, anses såsom firmatecknare i lagens mening, och enligt förslaget finge sådan inskränkning i rätten till firmateckning registreras, att denna rätt får utöfvas endast af flera i förening. Af denna uppfattning om kontrasignants ställning såsom firma­ tecknare följer emellertid, att kontrasignanten måste anses äga, ensam för sig, befogenhet att å bankens vägnar mottaga stämning eller annat meddelande. Lagrådet har äfven öfvervägt detta förhållande, men ansett detsamma sakna praktisk betydelse. För min del kan jag emellertid ej värja mig för den farhåga, att en bank — särskild! en sådan, som bär afdelningskontor å flera olika orter inom riket — kan under vissa förhållanden hafva kännbar olägenhet häraf, att ett flertal af dess tjänstemän såsom kontrasignanter vid firmateckning samtidigt, hvar för sig, äro befogade att med laga verkan mottaga stämning eller andra delgifvanden, som kunna göras banken. Under alla omständigheter synes mig giltigt skäl saknas att så ordna dessa förhållanden, att en kontrasignant icke ens kan förordnas utan att därmed följer den ut­ sträckta befogenhet, hvarom jag förut talat. Snarare synes mig skäl föreligga, att befogenheten att såsom kontrasignant teckna firman icke anses innefatta annan eller vidsträcktare befogenhet än den, som upp­ draget att vara kontrasignant i sig innebär. Möjligheten till en sådan anordning ligger nära till hands; därför erfordras allenast ett tillägg till 68 § (64 §), gående därpå ut, att den, som bemyndigats att kontrasignera annan firmatecknares namn, icke därigenom erhållit befogenhet att för banken mottaga stämning eller andra delgifningar. En sådan bestämmelse är därför införd i första stycket af 64 § i det omarbetade förslaget. O

Vid 58 .§ (59 §) erinrar lagrådet, att för bankbolag förefunnes, på sätt vid 58 § (54 §) omförmälts, ett behof att kunna utom styrelsen utse firmatecknare (kontrasignant), som endast i förening med annan ägde teckna bolagets firma. Denne kunde vara styrelseledamot eller annan, hvilken styrelsen på grund af bolagsordningen eller bolags-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 223

stämmobeslut ägde bekläda med rätt att ensam teckna firman. Det syntes då mindre egentligt, om styrelsen val ägde åt firmatecknare, tillhörande någon af sistnämnda kategorier, uppdraga att ensam teckna firman, men vore beroende af ytterligare bemyndigande, såvida sty­ relsen önskade vidtaga den till synes försiktigare åtgärden att åt sådan person öfverlämna firmateckningen allenast i förening med annan, som ej kunde af styrelsen erhålla rätt att ensam teckna firman. Lagrådet hemställer följaktligen, att 58 § (59 §) måtte så afla tf as, att för sty­ relsens befogenhet att bemyndiga annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma förutsattes bestämmelse i bolagsordningen eller beslut af bolagsstämma, endast för den händelse bemyndigandet afsåge rätt till firmateckning annorledes än i förening med styrelseledamot eller annan, åt hvilken enligt bolagsordningen eller bolagsstämmobeslut styrelsen ägde öfverlämna rätten att ensam teckna firman. Ifrågavarande bestämmelse har i 59 § af det omarbetade förslaget blifvit affattad i öfverensstämmelse med lagrådets uttalande.

I anledning af lagrådets anmärkning vid 74 § (75 §) har i denna paragraf införts en bestämmelse, som går därpå ut, att i bolagsord­ ningen må bestämmas, det bolagsstämma sammanträder å annan ort än där styrelsen har sitt säte.

'Vid 80 § (81 §) erinrar lagrådet, att de i nya aktiebolagslagen till skyddande af minoritetens rätt införda bestämmelser, enligt hvilka aktieägare, representerande en femtedel af aktiekapitalet, kunde hindra beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen och å bolagets vägnar föra talan å styrelsens förvaltning, saknade motsvarighet i det föreliggande för­ slaget. Hvad bankkommittén anfört såsom skäl mot införande af en bestämmelse om rätt för eu minoritet att vägra styrelsen i ett bank­ bolag ansvarsfrihet saknade väl icke en viss betydelse; men det borde bemärkas, att enligt det förslag till aktiebolagslag, som förelåg, då bankkommittén afgaf sitt betänkande, rätten att vägra decharge skulle tillkomma en minoritet, innefattande en tiondedel af aktiekapitalet, och att det tydligen vore en bestämmelse af denna innebörd, kommit­ téns yttrande afsåge. Mot ett stadgande, som inrymde ifrågavarande rätt åt en minoritet, representerande minst en femtedel af grundfonden, kunde de uttalade betänkligheterna icke med samma fog framställas. Att inom ett bankbolag hopbringa en så betydlig minoritet för ett inskridande mot styrelsen syntes nämligen svårligen kunna ske, utan att grundad anledning till missnöje med förvaltningen förelåg. Lag­

224 Kuwjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

rådet hemställer alltså, att i förslaget måtte införas bestämmelser i ämnet, motsvarande de i nya aktiebolagslagen intagna. På de af lagrådet anförda skäl har jag, om ock icke utan en viss tvekan, låtit införa de af lagrådet föreslagna bestämmelserna, som fått sin plats i 81, 82 och 83 §§ af det omarbetade förslaget.

I sammanhang med förenämnda anmärkning har lagrådet erinrat, att den befogenhet, som enligt lagförslaget tillkomme det af bankinspek­ tionen för öfvervakande af bankbolags likvidation förordnade ombud, syntes allt för knappt tillmätt, och att åt nämnda ombud borde till­ erkännas samma befogenhet, som enligt sista stycket af 108 § i nya aktiebolagslagen tillkommer den där omförmälde gode mannen. Ett stadgande i sådan riktning har i anledning af denna lagrådets anmärk­ ning införts i 101 §, tredje stycket, i det omarbetade förslaget.

I första stycket af 87 § (90 §) har en redaktionell ändring skett enligt lagrådets hemställan. Däremot torde icke, på sätt lagrådet förmenar, behöfva i paragrafen införas en bestämmelse, som utmärker, att vid pröfning af fråga om förlängd oktroj böra komma i betrak­ tande enahanda omständigheter, som äro af betydelse, när det gäller stadfästelse af bolagsordning. Detta torde hädanefter som hittills kunna anses ligga i sakens natur.

Vid 92 § (95 $) anmärka lagrådets bestå ledamöter, att, under det i nya aktiebolagslagen inrymts bestämmelser, genom hvilka vore sörjdt för att likvidatorer blefve utsedda, äfven om bolaget, då likvida­ tion skulle äga rum, underläte att utse sådana, eller om bolag, som redan träd! i likvidation, sedermera funnes sakna till registret anmälda likvidatorer, det föreliggande förslaget saknade motsvarande bestäm­ melser, hvilket i vissa fall syntes kunna medföra olägenheter. T anledning af denna erinran hafva i det omarbetade förslaget införts två nya paragrafer med nummer 96 och 97, innefattande ena­ handa bestämmelser, som i ämnet meddelats i 102 § första stycket och 103 § af nya aktiebolagslagen.

Lagrådet har uttalat, att då vid bankbolags likvidation bolagets tillgångar alltid torde böra förvandlas i penningar, syntes hvad andra stycket af 96 § (101 §) innehölle därom, att sådan förvandling skulle ske endast då sådant erfordrades för likvidationens verkställande, böra utgå.

Kungi Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48. 225

246 § (254 §), mot hvilken paragraf lagrådet icke haft något att erinra, innehåller emellertid, att om bankbolag bildas eller dess grund­ fond ökas för öfvertagande af annan bankrörelse, andel i hvad bolaget sålunda skall öfvertaga må utgöra vederlag för aktie eller hufvudlott. i bolaget. I sådant, numera ofta förekommande fall träder det bank­ bolag, som skall upptagas af ett annat, i likvidation, utan att någon del af dess tillgångar behöfver förvandlas i penningar. Med hänsyn till detta förhållande kan jag icke godtaga sistnämnda anmärkning, utan torde ifrågavarande paragraf böra bibehållas oförändrad.

De ändringar, som vidtagits i afseenden å 1 §, hafva föranleda att första stycket i 108 § (113 §) bringats till öfverensstämmelse med motsvarande stadgande il § af gällande lag angående solidariska bankbolag.

Vid 129 § (134 §) erinrar lagrådet, att påföljden för försummelse af hufvudlottägare i solidariskt bankbolag att aflämna skriftlig upp­ gift å de lotter, han ägde, enligt gällande lag bestode i att lottägaren icke finge från bolaget uppbära utdelning eller utöfva annan, bolagsman tillkommande rättighet, men åter i förslaget angifvits vara, att den försumlige icke gent emot bolaget vore att anse såsom hufvud­ lottägare. Olikheten mellan dessa båda uttryck vore ingalunda allenast redaktionell, enär det förhållande, att den försumlige ej gent emot bolaget betraktades såsom lottägare icke innebure, att han skulle vara förhindrad uppbära utdelning. Vid sådant förhållande syntes en påföljd sådan som den föreslagna icke vara tillräckligt verksam för framtvin­ gande af det skriftliga erkännande, hvarom i förevarande paragraf vore fråga. Det kunde nämligen enligt lagrådets mening tänkas, att en lottägare funne med sin fördel förenligt att för undslippande af den personliga ansvarigheten afstå från sina rättigheter som bolagsman i öfrigt, om blott han bibehölle möjligheten att uppbära å lotten belö­ pande utdelning. Det vore förty lämpligt, att förslaget uti ifråga­ varande hänseende bringades till öfverensstämmelse med gällande lag. I anledning häraf har 129 § (134 §) ändrats i den riktning lag­ rådet hemställt, hvarjämte en häraf föranledd jämkning af 131 § (136 §) vidtagits.

Lagrådet erinrar vid 198 § (206 §), att enligt förslaget hinder ej mötte att hur lång tid som helst före utlöpande af solidariskt bank­ bolags oktroj till behandling upptaga fråga om oktrojens förlängning. Bihang till RiJesd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afl. 30 Höft. 29

226 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48-

Då emellertid den rätt, som enligt 199 § (207 §) skulle tillkomma hufvudlottägare att vid oktrojtidens slut utträda ur bolaget, jämlikt samma paragraf vore beroende däraf, att anmälan om utträdet gjordes, innan bolaget beslutit söka förlängning a^f oktrojen, vore det af vikt, att dylikt beslut ej fattades vid eu tidpunkt, då tilläfventyrs möjlighet saknades att beräkna bolagets ställning vid oktrojtidens slut. Med hänsyn härtill hemställer lagrådet, att stadgandet i 198 § (206 §), andra stycket, ändrades därhän, att beslut om ansökning rörande för­ längning' af oktroj finge fattas allenast å den ordinarie bolagsstämma, som infölle näst före den tid, då enligt första stycket ansökningen senast skulle göras. I anledning af denna anmärkning har ändring skett af ifråga­ varande stadgande. Beträffande 223—225 §§ (233 och 234 §§) har lagrådet erinrat, att det syntes oegentligt, att den viktiga bestämmelsen därom, att ett allmänt ombud med vissa uppgifter i afseende på tillsynen skulle af bankinspektionen förordnas för hvarje bankbolag, införts i en bisats i en paragraf, som i öfrigt handlade om styrelsens åligganden beträffande tillsynen. Det syntes lämpligare att i en paragraf näst efter 222 § (232 §) sammanföra nämnda bestämmelse och de i 224 och 225 §§ i det remitterade förslaget införda stadgandena om det allmänna om­ budets uppgifter. Af dessa syntes böra i första rummet nämnas, att ombudet skulle med de af bolaget utsedda revisorerna deltaga i gransk­ ningen af bolagets förvaltning och räkenskaper. Därefter skulle såsom en särskild uppgift för det allmänna ombudet angifvas hvad i 224 § i det remitterade förslaget stadgades om kassainventering och kon­ trollerande af den i nästföregående paragraf omförmälda månadsöfversikten. Tvifvelaktigt syntes dock vara, huruvida den föreskrifna kassa­ inventeringen vid hufvudkontoret vore af den betydelse för tillsynen, att den borde särskildt upptagas såsom ett åliggande för det allmänna ombudet. Då vid en hvar af det allmänna ombudet företagen kvartalsundersökning inventering af kassan bör äga rum, finner jag bestäm­ melsen härom icke böra uteslutas ur lagen. Men då hvad lagrådet i öfrigt föreslagit i förevarande hänseende synes mig innefatta en påtaglig förbättring, hafva de nämnda bestämmelserna blifvit i det omarbetade förslaget sammanförda i 233 §. Med anledning af lagrådets vid 226 § (235 §) framställda erinran bär till 238 § i det omarbetade förslaget lagts ett nytt stycke, inne­

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 227

fattande ett uttryckligt förklarande, att under bankbolags likvidation bankinspektionen i afseende å likvidatorer och bolagsstämma äger ena­ handa befogenhet, som, innan bolaget trädt i likvidation, tillkommer bankinspektionen beträffande styrelse och bolagsstämma.

Den i 244 § af det remitterade förslaget från gällande banklag­ stiftning upptagna bestämmelsen om åliggande för Konungens befall­ ningshafvande att ingripa mot den, som obehörigen i sin firma eller eljest för betecknande af sin rörelse använde ordet bank, har enligt lagrådets hemställan blifvit utbytt mot ett stadgande om straff för nämnda lagöfverträdelse, hvilket stadgande återfinnes i 252 § af det omarbetade förslaget.

Den i 250 § (258 §) från gällande banklagstiftning intagna be­ stämmelsen, att enskildes förhållanden till bankbolag ej må för all­ mänheten yppas, har lagrådet af skäl, som synas obestridliga, funnit till syfte och innehåll i viss mån oklar. Och har enligt lagrådets an­ visning sagda bestämmelse i det omarbetade förslaget erhållit den lydelse, att enskildes förhållanden till bankbolag ej må i oträngd! mål yppas.

Med anledning af lagrådets erinran, att bestämmelsen i 253 § (260 §), att rättigheter och skyldigheter, som uppkommit före lagens trädande i kraft, skulle bedömas efter äldre lag, innefattade en allmän­ giltig princip, som icke behöfde i lagen uttalas, har denna bestämmelse blifvit utesluten. Slutligen har med anledning af lagrådets anmärkning vid sista stycket af samma paragraf den där upptagna bestämmelsen blifvit omredigerad.

Ändringar, motsvarande dem, som, enligt hvad förut sagts, i det remitterade förslaget vidtagits beträffande stadgandena i 4, 5, 9, 10. 20, 41 (42), 42 (43), 48 (49), 58 (59), 63 (64), 64 (65), 74 (75), 80 (81—83), 92 (95—97) och 96 (101) §§, som afse bankaktiebolag, hafva jämväl skett i den del af förslaget, som afser solidariska bankbolag.

Utöfver de ändringar, som sålunda föranledts af lagrådets anmärk­ ningar, har i förslaget till lag om bankrörelse vidtagits en del jämk­ ningar af redaktionell natur, kvilka icke synas vara af den betydelse, att jag behöfver för dem särskild! redogöra.

228 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

I förslaget till lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen angående emissionsbanker den 5 juni 1909, livilket förslag af lagrådet lämnats utan anmärkning, bär vidtagits ett par redaktionella jämkningar.»

Föredraganden uppläste härefter de omarbetade förslagen till lag om bankrörelse och lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående emissionsbanker samt hemställde, att desamma måtte, jämlikt § 87 regerings­ formen, genom nådig proposition föreläggas Riksdagen till antagande.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter bi­ trädda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle till Riksdagen aflåtas nådig propo­ sition af den lydelse bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet Emil- Sundberg.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.