med förslag till allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

1 Nr 282.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen m. m.; given Stockholms slott den 9 maj 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels godkänna härvid fogade förslag till

1) 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente,

2) 1947 års allmänna familjepensionsreglemente,

3) 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan,

4) 1947 års familjepensionsreglemente för folkskolan,

5) 1947 års tjänstepensionsreglemente för de högre kommunala skolorna,

6) 1947 års familjepensionsreglemente för de högre kommunala skolorna,

7) 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare samt

8) 1947 års familjepensionsreglemente för arbetare,

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

liihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 282.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Förslag

till

1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Detta reglemente skall, med de undantag som angivas i 2 §, äga tillämpning å följande tjänstemän, å vilka statens allmänna avlöningsreglemente eller avlöningsreglementet för militära beställningshavare äger tilllämpning, nämligen:

a) innehavare av tjänst, vars lönegrad har någon av beteckningarna Ca, Cb, Ce, Co, Cp, Cq, Cs, Ma, Me, Mo, Mp, Coa och Cob; ävensom

b) chefen för försäkringsinspektionen samt innehavare av sådan tjänst vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen, vars lönegrad har beteckningen Cr.

2 mom. Kungl. Maj:t äger där särskilda skäl därtill äro besluta, att reglementets bestämmelser, i vad de avse tjänstemän som omförmälas i 10 §, skola lända till efterrättelse jämväl för innehavare av icke-ordinarie statlig anställning, vilken icke avses i 1 mom.

3 mom. Vad i detta reglemente sägs om tjänst eller befattning samt om tjänsteman eller befattningshavare skall, där ej annat framgår, i tillämpliga delar gälla med avseende å beställning eller beställningshavare vid försvaret.

Vad i reglementet sägs om tjänstepensionsbestämmelser skall, där ej annat framgår, avse dels tjänstepensionsbestämmelser, antagna av Kungl. Maj :t och riksdagen, dels ock tjänstepensionsbestämmelser för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser av förstnämnda slag anses icke bestämmelser om reservpension eller däremot svarande engångsbelopp.

Med tjänstepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda bestämmelser.

2 §■

Från reglementets tillämpning är, där ej Kungl. Maj :t annorlunda förordnar, undantagen tjänsteman, vilken vid statens övertagande helt eller delvis av enskilt företag eller i samband med dylikt företags nedläggande övergått till befattning, som avses i reglementet.

3 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

3 §•

1 mom. Avgår justitieråd eller regeringsråd från sin tjänst för tillträdande av annan med pensionsrätt enligt detta reglemente förenad tjänst än som i 21 § avses, av statsrådsämbete eller av annan befattning i statens tjänst, som icke är förenad med pensionsrätt enligt detta reglemente, eller för fullgörande av något av Kungl. Maj:t meddelat uppdrag, för vilket ersättning av statsmedel utgår, skall, så länge han i oavbruten följd innehar sådan befattning eller sådant uppdrag, i pensionshänseende så anses, som om han alltjämt kvarstode i justitieråds- eller regeringsrådsämbetet. I fråga om avgång från tjänst, som ej är att hänföra till domarämbete, skall dock härvid gälla vad för den innehavda tjänsten är stadgat.

2 mom. Försättes ordinarie diplomatisk eller konsulär tjänsteman i disponibilitet, skall, därest han åtnjuter exspektansarvode eller annan eljest med rätt till pension icke förenad avlöning av statsmedel till belopp ej understigande tjänstepensionsunderlaget för den av honom senast innehavda ordinarie tjänsten, i pensionshänseende så anses, som om han alltjämt kvarstode i nämnda tjänst.

Vad i nästföregående stycke sägs skall äga motsvarande tillämpning beträffande annan tjänsteman, som försättes i disponibilitet mot åtnjutande av disponibilitetsarvode.

3 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna i detta reglemente skall avlöning, ersättning av statsmedel, exspektansarvode eller disponibilitetsarvode åt tjänsteman, som avses i denna paragraf, betraktas som lön.

4 §■

Tjänsteman, å vilken detta reglemente äger tillämpning, är efter avgång från tjänsten berättigad att åtnjuta tjänstepension eller tjänstelivränta, allt enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i reglementet jämte de närmare bestämmelser, som för tillämpningen av detsamma utfärdas av Kungl. Maj:t.

I reglementet meddelas jämväl bestämmelser om ordinarie tjänstemans skyldighet att avgå från tjänsten m. m.

5 §•

1 mom. Fråga om rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension eller tjänstelivränta enligt detta reglemente prövas

a) i fall som avses i 6 § 4 mom., It § 2 mom. och 22 § 1 mom. av Kungl. Maj:t; samt

b) i andra fall beträffande tjänsteman vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk eller domänverket av vederbörande verks styrelse och beträffande annan tjänsteman av statskontoret.

Pension eller livränta, vartill rätt föreligger, skall till beloppet fastställas av den här ovan under b) omförmälda myndigheten.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom tillställas den till förmånen berättigade.

2 avd. Om ordinarie tjänstemans skyldighet att avgå in. m.

6 §•

1 mom. Ordinarie innehavare av domarämbete, med undantag av vattenrättsingenjör, är skyldig att avgå från tjänsten, därest han

a) uppnått en levnadsålder, som med två år överstiger hans ålder vid pensionsålderns inträde, eller ock under tillhopa sex månader efter pensionsålderns inträde åtnjutit tjänstledighet av annan anledning än för fullgörande av offentligt uppdrag;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst; eller

c) oavbrutet under två på varandra följande år åtnjutit tjänstledighet av annan anledning än för fullgörande av offentligt uppdrag samt befinnes till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.

2 mom. Annan ordinarie tjänsteman än i 1 mom. avses är skyldig att avgå från tjänsten, därest han

a) i fråga om tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt eller konstitutorial, uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.

Finner i fall, varom under b) och c) här ovan förmäles, den myndighet, som äger pröva frågan om tjänstemannens rätt att komma i åtnjutande av pension, anledning antaga att tjänstemannen kan tjänstgöra i sådan annan befattning till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig, skall frågan, huruvida förflyttning lämpligen bör ske, underställas Kungl. Maj:ts prövning eller, där prövningen av nämnda fråga enligt Kungl. Maj:ts beslut ankommer på myndigheten, av denna upptagas till avgörande.

Vad i detta moment stadgats skall icke föranleda inskränkning i den vidsträcktare avgångsskyldighet, som på grund av beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen må vara för viss tjänsteman gällande.

3 mom. I fråga om i 2 mom. avsedd tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt eller konstitutorial, må den myndighet, som äger att från tjänsten avskeda, då synnerliga skäl därtill äro, medgiva tjänstemannen anstånd med avsked efter pensionsålderns inträde, så länge han är fullt tjänstduglig, dock icke längre tid än sammanlagt ett år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S2.

5 Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må Kungl. Maj:t beträffande tjänsteman, varom förmäles i nästföregående stycke, medgiva anstånd med avsked längre tid efter pensionsålderns inträde än där sägs, dock icke i något fall längre än sammanlagt tre år efter nämnda tidpunkt.

A mom. Befinnes i 2 mom. avsedd tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt eller konstitutorial, urståndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänslåligganden och är ej sådant fall för handen, varom i 2 mom. första stycket sägs, må Kungl. Maj:t, därest för tjänstemaimen högst fem år återstå till pensionsålderns inträde, förklara honom skyldig att avgå från tjänsten och entlediga honom.

Tjänsteman, som genom lagakraftägande dom befunnits skyldig till förfarande, varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap. 5 § strafflagen förklarats fri från ansvar, må av Kungl. Maj:t jämväl i annat fall än

1 nästföregående stycke sägs, förklaras skyldig att avgå samt entledigas.

5 mom. Icke-ordinarie befattningshavare må ej bibehållas i sin befattning, därest han

a) uppnått en levnadsålder, som med ett år överstiger hans ålder vid pensionsålderns inträde, Kungl. Maj:t dock obetaget att, då särskilda omständigheter därtill föranleda, medgiva bibehållande i befattningen ytterligare sammanlagt högst två år;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.

I fall, varom under b) eller c) här ovan förmäles, skall bestämmelsen i

2 mom. andra stycket äga motsvarande tillämpning.

7 §•

1 mom. För ordinarie befattningar, vilka tillsättas medelst fullmakt eller konstitutorial, så ock för icke-ordinarie befattningar med undantag av befattningarna såsom chef för bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen, inträder pensionsåldern vid den tid, som nedan i denna paragraf angives.

Har ordinarie tjänsteman utan något sitt förvållande förflyttats till tjänst, för vilken gäller annan pensionsålder, skall dock den nya pensionsåldern icke tillämpas å honom, såframt han icke inom viss, av Kungl. Maj:t bestämd tid anmäler sin önskan att bliva underkastad den nya åldersbestämmelsen.

2 mom. För följande befattningar inträder pensionsåldern vid den i 4 mom. angivna tid efter det befattningshavaren uppnått nedan angivna levnadsålder:

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

A. Ordinarie befattningar.

B. Extra ordinarie befattningar.

För här avsedd tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen, som finnes uppförd å av Kungl. Maj:t fastställd personalförteckning, inträder pensionsåldern vid den i 4 mom. angivna tid efter det tjänstemannen uppnått den levnadsålder, som här ovan upptages för den lönegrad tjänstemannen tillhör enligt personalförteckningen, eller, vad angår innehavare av tjänst, vars lönegrad har beteckningen Cr, vid den i 4 mom. angivna tid efter det befattningshavaren uppnått 65 års ålder.

Utan hinder av vad under A här ovan sägs skall för vissa ordinarie befattningar gälla den särskilda pensionsålder, som bestämmes av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut.

För ovan avsedda icke-ordinarie befattningar äger Kungl. Maj:t, med avvikelse från vad i detta moment i övrigt stadgats, fastställa särskild pensionsålder.

3 mom. För icke-ordinarie anställning, vilken avses i 1 § 2 mom., inträder pensionsåldern vid den i 4 mom. angivna tid efter det anställningshavaren uppnått den levnadsålder, som av Kungl. Maj:t fastställts.

4 inom. För innehavare av militär eller civilmilitär beställning vid försvaret inträder pensionsåldern, där den i 2 mom. avsedda levnadsåldern uppnås under tiden 1 oktober—31 mars, vid utgången av mars månad, men eljest vid utgången av september månad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

7 För övriga befattningar inträder pensionsåldern, där ej annat följer av i reglementet meddelade särskilda bestämmelser, vid utgången av den kalendermånad, under vilken den i 2 mom. avsedda levnadsåldern uppnås.

8 §■

Med olycksfall i tjänsten förstås i detta reglemente sådant vid utövande av befattning eller uppdrag i statens tjänst eller av annan befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt, inträffat olycksfall, som enligt allmän lag är att hänföra till olycksfall i arbete.

Vad i reglementet stadgas om olycksfall i tjänsten skall äga tillämpning jämväl där tjänsteman på grund av befattning eller uppdrag, som i nästföregående stycke sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel eller i befattningen eller uppdraget ådragit sig sådan yrkessjukdom, varom förmäles i gällande lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

9 §•

1 mom. Beträffande ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande, samt innehavare av befattning såsom chef för bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen skall frågan om tjänstemannens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension, där sådan fråga förekommer, avgöras i sammanhang med beslut om förordnandes upphörande, så ock då meddelat förordnande utlöper utan att efterföljas av förnyat förordnande.

2 mom. Beträffande ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt eller konstitutorial, samt annan icke-ordinarie befattningshavare än i 1 mom. sägs må beslut om avsked eller entledigande icke meddelas utan att frågan om tjänstemannens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension, där sådan fråga förekommer, dessförinnan avgjorts eller i samband med beslutet avgöres. Vad nu sagts har dock icke avseende å innehavare av förtroendesyssla enligt § 35 regeringsformen.

Underlåter tjänsteman, som i nästföregående stycke avses, att söka avsked eller entledigande, ändock att enligt vederbörande myndighets beprövande förhållande föreligger, som enligt 6 § 1, 2 eller 5 mom. bör föranleda hans avgång, ankommer på myndigheten att föranstalta om prövning av frågan om tjänstemannens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension samt att, därest pensionsrätt prövats föreligga, entlediga tjänstemannen eller göra hemställan om hans entledigande.

3 mom. I fall, varom förmäles i 6 § 4 mom., må beslut om entledigande icke meddelas utan att tjänstemannen erhållit tillfälle att inkomma med yttrande i ärendet.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

3 avd. Om tjänstepension.

1 kap. Tjänstemän i allmänhet.

Gemensamma bestämmelser.

10 §.

Bestämmelserna i detta kapitel äga tillämpning å dels ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst fullmakt eller konstitutorial, dels ock icke-ordinarie befattningshavare med undantag av cheferna för bank- och fondinspektionen samt sparbanksinspektionen.

11 §•

1 mom. Rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av tjänstepension tillkommer, där ej annat följer av bestämmelsen i 3 mom. första stycket, i detta kapitel avsedd tjänsteman,

a) därest han uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder, och sådant fall som under b) eller c) sägs icke föreligger (ålderspension);

b) i fall som avses i 6 § 1 mom. b), 6 § 2 mom. första stycket b) eller 6 § 5 mom. första stycket b) (invalidpension); samt

c) i fall som avses i 6 § 1 mom. c), 6 § 2 mom. första stycket c) eller 6 § 5 mom. första stycket c), så ock där tjänsteman med tillämpning av bestämmelserna i 6 § 4 mom. förklarats skyldig att avgå (sjukpension).

Härvid iakttages dock

a) att tjänsteman icke må komma i åtnjutande av invalid- eller sjukpension, därest han i den ordning, varom i 6 § 2 mom. andra stycket förmäles, prövats lämpligen böra förflyttas till annan befattning; samt

b) att ordinarie tjänsteman, som med frånträdande av tjänstens utövande innehar icke-ordinarie befattning, ej må, därest båda befattningarna äro förenade med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, komma i åtnjutande av tjänstepension vid avgång allenast från den icke-ordinarie befattningen och ej heller vid samtidig avgång från båda tjänsterna bekomma mer än en pension.

2 mom. Befattningshavare, som tidigast fem år före pensionsålderns inträde frivilligt avgår ur tjänst, må kunna av Kungl. Maj:t medgivas rätt att därvid komma i åtnjutande av tjänstepension (förtidspension), därest avgången finnes icke vara stridande mot statens intressen och under förutsättning tillika

a) beträffande innehavare av beställning vid försvaret, för vilken pensionsåldern vid den i 7 § 4 mom. angivna tid inträder efter det beställningshavaren uppnått en levnadsålder av 50 eller 55 år, att han innehar minst 20 respektive 25 tjänstår; samt

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

b) beträffande annan tjänsteman, att han innehar minst det antal tjänstår, som erfordras för erhållande av hel pension.

Vid tjänstårsberäkning för det ändamål, som i första stycket avses, skola tjänståren beräknas utan iakttagande av föreskrifterna i 15 § 1 mom. andra och tredje styckena eller de motsvarande föreskrifter, som må gälla på grund av stadgandet i 15 § 2 mom.

Genom fullmakt tillsatt tjänsteman, som är innehavare av förtroendesyssla enligt § 35 regeringsformen, må ock av Kungl. Maj:t kunna medgivas rätt att komma i åtnjutande av förtidspension, därest tjänstemannen entledigas utan att han själv därom uttryckt önskan och utan att på grund av i detta reglemente meddelade bestämmelser skyldighet att avgå från tjänsten föreligger.

3 mom. Har tjänsteman genom beslut, som vunnit laga kraft, blivit dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel skild från befattning i statens tjänst eller från annan befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt, eller bär han genom lagakraftägande beslut blivit för förbrytelse i tidigare innehavd tjänst av sådant slag dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, må han ej komma i åtnjutande av pension.

Där beträffande tjänsteman beslut, som i nästföregående stycke avses, meddelats men ej vunnit laga kraft, eller tjänsteman hålles häktad för brott, vilket kan föranleda att han dömes till avsättning eller, i stället för avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, eller tjänsteman av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt för sådant brott, må frågan om tjänstemannens rätt att komma i åtnjutande av pension icke upptagas till prövning, så länge sådant förhållande föreligger.

12 §.

1 mom. Tjänstepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande fall, rörligt tillägg.

2 mom. Tjänstepension utgår från och med dagen näst efter den, då avgång från tjänsten ägt rum, till och med den dag, då en månad förflutit efter pensionstagarens frånfälle.

Såsom undantag härifrån skall dock gälla, dels att den, som dömts till mistning på viss tid av innehavd tjänst, icke må åtnjuta pension för tjänsten före utgången av nämnda tid, dels ock att, där i fråga om pensionstagare sådant beslut föreligger, som i 11 § 3 mom. första stycket avses, pensionen skall upphöra att utgå från och med månaden näst efter den, under vilken beslutet vunnit laga kraft.

Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket iakttages, att för tiden efter frånfället utgående pensionsbelopp icke må sammanlagt överstiga 800 kronor.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 282.

ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom, må den myndighet, som fastställt pensionen, kunna medgiva sådan anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 mom. Utbetalning av tjänstepension sker månadsvis i efterskott enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t; vederbörande myndighet likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående pensionsbelopp.

Tjänstepensionens grundbelopp.

13 §.

1 mom. Storleken för år räknat av tjänstepensionens grundbelopp bestämmes, där ej annat föranledes av stadgandena i 2—4 mom. här nedan, dels av det tjänstepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i 14 § skall för tjänstemannen tillämpas, dels ock av den tid tjänstemannen enligt 15 § äger tillgodoräkna såsom tjänstår, allt enligt de närmare bestämmelser, som meddelas i 16—19 §§.

2 mom. Har för ordinarie tjänst ändring skett beträffande pensionsålder, tjänstepensionsunderlag eller för hel pension erforderligt antal tjänstår, varom förmäles i 16 § (tjänstålder), må grundbeloppet av tjänstepension för den som omedelbart före ändringen innehade tjänsten likväl icke understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest ändringen icke ägt rum och, i fall där pensionsåldern sänkts, såsom tjänstår fått tillgodoräknas den tid, varmed sänkningen skett.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande ordinarie tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats till annan tjänst.

3 mom. Har tjänsteman tidigare innehaft med tjänstepensionsrätt förenad ordinarie befattning, tillsatt medelst förordnande för viss tid, eller befattning av det slag, som i 21 § c) detta reglemente avses, och åtnjuter han icke tjänstepension för nämnda befattning, skall ■—- såframt tjänstemannen innehaft befattningen minst så lång tid, att han ägt komma i åtnjutande av tjänstepension för densamma, om avgången från befattningen skett på hans egen därom uttryckta önskan och tillika innefattat avgång ur statens tjänst — vid bestämmande av tjänstepensionens grundbelopp iakttagas, att detsamma icke må understiga grundbeloppet av tjänstepension för den tidigare innehavda tjänsten, beräknat enligt de grunder, som för tjänstemannen gällde vid förordnandets upphörande.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, där tjänsteman tidigare innehaft en och samma befattning av det slag, som avses i 21 § b), under tid, för vilken förordnande å sådan befattning längst må meddelas, eller annan

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

med tjänstepensionsrätt förenad befattning vid inträdet av för densamma stadgad pensionsålder och tjänstemannen icke åtnjuter tjänstepension för den tidigare innehavda befattningen.

A mom. Där tjänsteman, som samtidigt avgår från ordinarie tjänst och sådan icke-ordinarie befattning, vilken av honom innehafts med frånträdande av den ordinarie tjänstens utövande, på grund av bestämmelsen i 11 § 1 mom. andra stycket b) endast äger komma i åtnjutande av en pension, skall dennas grundbelopp motsvara det högsta av de för de särskilda tjänsterna beräknade grundbeloppen.

Äger avgång med rätt till pension samtidigt rum från icke-ordinarie med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente förenade befattningar, vilka innehavas med avkortning i tjänstgöringstiden, må pensionernas grundbelopp sammanlagt icke överstiga det högsta av tjänstepensionsunderlagen för tjänsterna. Härav föranledd minskning fördelas lika å de särskilda grundbeloppen.

5 mom. Beräknat grundbelopp, som icke utgöres av helt med 12 jämnt delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

14 §.

1 mom. Såsom tjänstepensionsunderlag skall vid bestämmandet av tjänstepension för tiden intill den månad varunder pensionstagaren uppnår 67 års ålder tillämpas det belopp (begynnelseunderlag), som enligt 2 eller 3 mom. gäller för den befattning från vilken avgången sker, samt för tiden därefter det belopp (slutunderlag), som erhålles genom minskning av begynnelseunderlaget med 792 kronor, såframt ej Kungl. Maj:t i särskilt fall förordnar om lägre avdrag.

Har den tjänst, från vilken avgången äger rum, innehafts under kortare tid än tre år före pensionsålderns inträde eller, i fråga om tjänsteman som avgår med rätt till förtidspension, tre år före avgången, må dock, där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, vid bestämmandet av ålders- respektive förtidspension icke tillämpas högre begynnelse- eller slutunderlag än som motsvarar en tredjedel av sammanlagda beloppet av de högsta begynnelserespektive slutunderlag, vilka må hava varit för tjänstemannen gällande under vart och ett av de senast förflutna tre åren på grund av därunder innehavd, med tjänstepensionsrätt förenad anställning.

2 mom. För befattning, som är hänförd till viss lönegrad, utgör begynnelseunderlaget, där ej annat nedan sägs, det belopp, som här nedan angives för den löneklass lönegraden omfattar eller, om lönegraden omfattar flera löneklasser, för slutlöneklassen inom lönegraden.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Såsom undantag från vad nu sagts skall gälla,

a) att för befattning, för vilken gäller en pensionsålder av 50 år, såsom begynnelseunderlag skall tillämpas det för respektive slutlöneklass angivna beloppet minskat med 108 kronor i löneklass 4—15, 120 kronor i löneklass 16—19, 168 kronor i löneklass 20—23, 192 kronor i löneklass 24—28 samt 204 kronor i löneklass 29—40, dock att sådan minskning av underlaget icke skall äga rum i fråga om pensionstagare, som från pensionsavgången intill fyllda 60 år i en följd eller i sådan omfattning, som av Kungl. Maj:t prövats därmed likvärdig, varit innehavare av för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning vid försvaret; samt

b) att för sådan tjänst vid bank- och fondinspektionen, vilken tillhör lönegraden Cr 9, begynnelseunderlaget utgör 10 920 kronor.

3 mom. 1 fråga om annan icke-ordinarie befattning än i 2 mom. sägs äger Kungl. Maj:t antingen bestämma den löneklass befattningen med avseende å tjänstepensionsunderlag skall anses tillhöra eller ock fastställa särskilt tjänstepensionsunderlag.

15 §.

1 mom. Såsom tjänstår må, i den mån ej annat följer av vad i 4 mom. andra stycket sägs, tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde, under vilken tjänsteman varit underkastad detta reglemente.

Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras för tid, under vilken

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

tjänsteman av annan anledning än tjänstledighet för offentligt uppdrag eller militärtjänstgöring vidkänts C-avdrag å lönen eller, i fråga om den som icke åtnjuter avlöning enligt statens allmänna avlöningsreglemente eller avlöningsreglementet för militära beställningshavare, eljest avstått samtliga kontanta avlöningsförmåner.

Tid, under vilken icke-ordinarie tjänsteman haft avkortad tjänstgöring, skall vid tjänstårsberäkningen, i förekommande fall efter avdrag varom i nästföregående stycke förmäles, minskas med så stor del, som svarar mot avkortningen i tjänstgöringstiden.

2 mom. Såsom tjänstår må jämväl, i den mån ej annat följer av stadgandet i 4 mom. andra stycket, tillgodoräknas dels tid, varunder tjänsteman varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i detta reglemente innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser med därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas, dels ock tid i övrigt, vilken tjänstemannen ägt räkna såsom tjänstår enligt de andra tjänstepensionsbestämmelser med övergångsstadganden, vilka han sålunda varit senast underkastad, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats enligt föreskrifterna i 1 mom.

3 mom. På prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver beror, om och i vad mån tid, varunder tjänsteman fullgjort arbete eller uppdrag i eller utom statens tjänst, må tillgodoräknas såsom tjänstår, där sådan tillgodoräkning ej må ske enligt vad ovan i denna paragraf eller eljest är stadgat.

4 mom. Vid tjänstårsberäkning skall i förekommande fall iakttagas, att tid varunder mer än en med tjänstepensionsrätt förenad befattning innehafts skall tillgodoräknas med sammanlagda antalet av de för varje särskild befattning beräknade tjänståren, dock med högst det antal som motsvarar tiden för samtidigt innehav av befattningarna. Sker avgång samtidigt från mer än en med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente förenad befattning, skall vad sålunda stadgats lända till efterrättelse med avseende å tjänstårsberäkning för varje särskild avgångstjänst.

Såsom inskränkning i vad i 2 mom. samt nästföregående stycke stadgats gäller, att av tid varunder tjänsteman innehaft beställning å reservstat må vid bestämmande av pensionsförmån enligt detta reglemente tillgodoräknas allenast tid för i beställningen fullgjord tjänstgöring, såframt ej Kungl. Maj:t annat medgiver.

5 mom. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar del av dag, skall jämkning ske till närmast högre hela dagantal.

16 §.

Grundbeloppet av ålderspension bestämmes enligt följande grunder. Kan tjänsteman räkna minst 30 eller — i fråga om ordinarie befattning, beträffande vilken Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut meddelat föreskrift därom, eller icke-ordinarie befattning, som av Kungl. Maj:t förklarats vara

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

i pensionshänseende likställd med dylik ordinarie befattning — minst 25 tjänstår, utgår hel pension, vars grundbelopp är lika med begynnelserespektive slutunderlaget. Är tjänstårens antal mindre än nu sagts, utgår avkortad pension, vars grundbelopp motsvarar begynnelse- respektive slutunderlaget minskat med 1j 120 eller, där för hel pension erfordras allenast 25 tjänstår, med 1lioo för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 30 respektive 25.

17 §•

Grundbeloppet av invalidpension motsvarar det för tjänstemannen gällande begynnelse- respektive slutunderlaget eller, i fråga om icke-ordinarie tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid, nämnda underlag reducerat i samma omfattning, som vid avgången gällt i fråga om lönen. Beträffande tjänsteman, som avgår efter pensionsålderns inträde, skall likväl grundbeloppet bestämmas enligt de i 16 § angivna grunderna.

18 §.

Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 16 § angivna grunderna. Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av begynnelserespektive slutunderlaget eller, i fråga om icke-ordinarie tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid, av nämnda underlag reducerat i samma omfattning, som vid avgången gällt i fråga om lönen, allt i den mån beloppet icke härigenom överstiger grundbeloppet av den ålderspension, som skulle hava tillkommit tjänstemannen, därest han under oförändrade förhållanden kunnat kvarstå i sin befattning till pensionsålderns inträde.

19 §.

1 mom. Grundbeloppet av förtidspension, varom förmäles i 11 § 2 mom. första stycket, bestämmes enligt de i 16 § angivna grunderna men skall för tiden intill den tidpunkt, vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara minskat med ‘/iso eller, där för hel pension erfordras 25 tjänstår, V150 för varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället återstått till nämnda tidpunkt.

2 mom. Grundbeloppet av förtidspension, som avses i 11 § 2 mom. tredje stycket, bestämmes enligt de grunder, som i 22 § 3 mom. första och andra styckena stadgas beträffande förordnandepension.

Rörligt tillägg.

20 §.

1 mom. Å tjänstepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt tillägg under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal, som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i statens löneplansförordning intagna grundlönetabellerna.

Kungi. Maj:ts proposition nr 282. 15

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å det grundbelopp för månad, varmed pension utgår före 67 års ålder.

Härvid skall dock iakttagas, att tillägg ej beräknas å belopp, varmed grundbeloppet överstiger 800 kronor, och ej heller å däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

2 kap. Tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande.

21 §.

Bestämmelserna i detta kapitel äga tillämpning å

a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för viss tid;

b) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för begränsad anställningstid; samt

c) cheferna för försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektionen samt sparbanksinspektionen.

22 §.

/ mom. Ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande för viss tid, äger rätt att vid avgång från befattningen, som tillika innefattar avgång ur statens tjänst, komma i åtnjutande av tjänstepension (förordnandepension),

a) därest tjänsten av honom innehafts minst 12 år i oavbruten följd;

b) i fall som avses i 6 § 2 mom. första stycket b) eller c) eller i 6 § 4 mom. andra stycket;

c) därest — utan att sådant fall är för handen som avses under a) eller b) här ovan — förordnandet utlöper och av annan anledning än av tjänstemannen därom uttryckt önskan icke efterföljes av förnyat förordnande; samt

d) därest, i fråga om tjänsteman som är innehavare av förtroendesyssla enligt § 35 regeringsformen, tjänstemannen entledigas på grund av stadgandet i sistnämnda lagrum.

Innehavare av befattning såsom chef för försäkringsinspektionen, bankoch fondinspektionen eller sparbanksinspektionen äger rätt att vid avgång från befattningen, som tillika innefattar avgång ur statens tjänst, komma i åtnjutande av förordnandepension, därest sådant fall föreligger, som avses under a) här ovan eller i 6 § 2 mom. första stycket b) eller c) respektive 6 § 5 mom. första stycket b) eller c), så ock eljest därest förordnandet upphäves utan att tjänstemannen därom uttryckt önskan.

I denna paragraf avsedd tjänsteman, vars förordnande efter det han uppnått en levnadsålder av 60 år på grund av därom av honom uttryckt önskan upphäves innan tjänsten av honom innehafts 12 år i oavbruten följd, må kunna av Kungl. Maj:t medgivas rätt att komma i åtnjutande av förord-

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

nandepension, därest avgången finnes icke vara stridande mot statens intressen och under förutsättning tillika

a) att han samtidigt med f rånträ dande av anställning, som avses i 10 §, tillträdde och därefter i oavbruten följd innehaft befattning av det slag, varom i denna paragraf är fråga; samt

b) att han vid frånträdandet av nämnda anställning kunde tillgodoräkna sig så stort antal tjänslår att detta utökat med den tid han innehaft befattning av det slag, varom i denna paragraf är fråga, uppgår till minst 30 år.

Bestämmelserna i nästföregående stycke skola äga tillämpning även i fall, då förnyat förordnande icke meddelas på grund av att tjänstemannen därom uttryckt önskan.

Jämväl i annat fall än ovan sagts äger tjänsteman, vilken samtidigt med frånträdande av tidigare innehavd, med rätt till förordnandepension förenad befattning tillträtt och därefter i oavbruten följd innehaft annan sådan befattning, vid avgång rätt att komma i åtnjutande av förordnandepension, under förutsättning att han skulle hava varit berättigad till dylik pension för den tidigare befattningen, om han kvarstått i denna intill tiden för avgången.

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta moment likställes med ur statens tjänst avgången befattningshavare den, som efter avgång från befattning, vilken avses i denna paragraf, kvarstår i statens tjänst såsom innehavare av befattning, vilken icke är förenad med tjänstepensionsrätt.

Vad i It § 3 mom. stadgas skall lända till efterrättelse jämväl i fråga om pension, som i denna paragraf avses.

2 mom. I fråga om grundbeloppet av förordnandepension gäller vad nedan i 3 och 4 mom. stadgas. I övrigt skola föreskrifterna i 12 och 20 §§ äga motsvarande tillämpning.

3 mom. Grundbeloppet för år räknat av förordnandepension motsvarar

a) där tjänsten innehafts minst 12 år och sådant fall ej är för handen, som nedan under b) sägs, ävensom där avgången är föranledd av olycksfall i tjänsten, det för befattningen gällande begynnelse- respektive slutunderlaget (grundbelopp av hel pension);

b) där tjänsteman, som innehaft tjänsten minst 12 men icke 18 år och ej uppnått en levnadsålder av 55 år, på grund av därom av honom uttryckt önskan får förordnandet upphävt eller vid utlöpande av förordnandet icke får detsamma förnyat, begynnelse- respektive slutunderlaget minskat med en sjättedel för varje påbörjat antal av fem år, varmed levnadsåldern vid avgången understiger 55 år, dock med högst tre sjättedelar (grundbelopp av avkortad pension vid frivillig avgång);

c) eljest begynnelse- respektive slutunderlaget minskat med Vieo för varje full fjärdedel av år, varmed tjänstetiden understiger 12 år, dock med högst 24/igo (grundbelopp av avkortad pension).

I fråga om den som vid tjänstens tillträdande innehade annan med tjänste-

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

pensionsrätt förenad befattning skall iakttagas, att grundbeloppet ej må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om tjänstemannen intill tiden för avgången kvarstått i sin förra befattning och det för denna gällande tjänstepensionsunderlaget varit ökat med halva skillnaden mellan underlagen för de båda befattningarna. Dylik ökning må dock äga rum endast om tjänstepensionsunderlaget för den tjänst, från vilken avgång sker, är större än underlaget för den tidigare innehavda tjänsten.

Där pensionsrätten är grundad på föreskriften i 1 mom. femte stycket, skall grundbeloppet, oavsett ovan meddelade bestämmelser, beräknas som om tjänstemannen intill tiden för avgången kvarstått i den tidigare befattning, som i nämnda författningsrum avses.

Vad i 13 § 2 mom. första stycket samt 13 § 3 och 5 mom. stadgas skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse jämväl där pension fastställes enligt bestämmelserna i denna paragraf.

■i mom. Såsom tjänstepensionsunderlag för rektorsbefattningar med lönegradsbeteckningen Cb skall vid bestämmandet av tjänstepension för tiden intill den månad varunder pensionstagaren uppnår 67 års ålder tillämpas det belopp (begynnelseunderlag), som framgår av nedanstående tabell, samt för tiden därefter det belopp (slutunderlag), som erhålles genom minskning av begynnelseunderlaget med 792 kronor, såframt ej Kungl. Maj:t i särskilt fall förordnar om lägre avdrag.

För befattning såsom rektor vid dövstumskola skall oavsett vilken lönegrad befattningen tillhör tillämpas det begynnelse- respektive slutunderlag, som gäller för rektorsbefattning hänförlig till lönegraden Cb 6.

För övriga i denna paragraf avsedda befattningar skola i fråga om tjänstepensionsunderlag gälla föreskrifterna i 14 § 1 mom. första stycket samt 2 mom. första stycket.

23 §.

7 mom. Ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande för begränsad anställningstid, är vid avgång från tjänsten, som tillika innefattar avgång ur statens tjänst,

a) därest han innehaft tjänsten under tid, för vilken förordnande å densamma längst må meddelas, så ock i fall, som avses i 6 § 4 mom. andra liihang till riksdagens protokoll 1947. I sand. Nr 282.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

stycket, försäkrad till erhållande av tjänstepension från och med månaden näst efter den, under vilken han fyller 65 år (uppskjuten pension); samt

b) i fall, som avses i 6 § 2 mom. första stycket b) eller c), berättigad att komma i åtnjutande av tjänstepension (invalidpension, sjukpension).

Vad i 11 § 3 mom. stadgas skall lända till efterrättelse jämväl i fråga om pension, som i denna paragraf avses.

2 mom. I fråga om grundbeloppet av pension, som avses i 1 mom., gäller vad nedan i 3 och 4 mom. stadgas. I övrigt skola föreskrifterna i 12 och 20 §§ äga motsvarande tillämpning, dock med den inskränkning i fråga om uppskjuten pensions utgående, som följer av stadgandet i 1 mom. första stycket a) här ovan.

3 mom. Grundbeloppet för år räknat av här avsedd pension bestämmes av det för befattningen gällande t jänstepensionsunderlaget ävensom, såvitt gäller uppskjuten pension, av den tid varunder tjänsten innehafts. Härvid iakttages

a) beträffande uppskjuten pension, att grundbeloppet av sådan pension bestämmes med tillämpning av de i 16 § meddelade stadgandena angående avkortad pension;

b) beträffande invalidpension, att grundbeloppet av dylik pension fastställes enligt den i 17 § meddelade föreskriften angående tjänstepension av sådant slag; samt

c) beträffande sjukpension, att grundbeloppet av sådan pension skall motsvara 75 procent av t jänstepensionsunderlaget.

I fråga om den som vid förordnandets tillträdande innehade annan med tjänstepensionsrätt förenad befattning skall iakttagas, att grundbeloppet ej må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om tjänstemannen intill tiden för avgången kvarstått i sin förra befattning.

Vad i 13 § 2 mom. första stycket samt 13 § 3 och 5 mom. stadgas skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse jämväl där pension fastställes enligt bestämmelserna i denna paragraf.

4 mom. För de i denna paragraf avsedda befattningarna gälla i fråga om tjänstepensionsunderlag föreskrifterna i 14 § 1 mom. första stycket samt 2 mom. första stycket.

Vid beräkning av uppskjuten pension skall tillämpas en tjänstålder för hel pension av 30 år eller, såvitt avser sådan befattning, beträffande vilken Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut meddelat föreskrift om lägre tjänstålder, 25 år.

5 mom. Tillträder den som är försäkrad till erhållande av uppskjuten pension ånyo med tjänstepensionsrätt förenad anställning, upphör hans rätt till uppskjuten pension.

6 mom. Har den som äger rätt till uppskjuten pension, innan denna börjat utgå, blivit varaktigt oförmögen till arbete och på grund därav erhållit folkpension enligt gällande lag om folkpensionering, skall på därom gjord an-

Kungi. Maj:ts proposition nr 282. 19

sökning rätten till uppskjuten pension utbytas mot en genast börjande pension.

Grundbeloppet för ar räknat av sadan tjänstepension bestämmes enligt grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t, till sådant belopp att, då hänsyn icke tages till rörligt tillägg, pensionens värde vid den tidpunkt, från och med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt av den uppskjutna pensionen. Grundbeloppet skall likväl lägst motsvara 50 procent av det för den uppskjutna pensionen före 67 års ålder gällande grundbeloppet.

I övrigt skola föreskrifterna i 12 och 20 §§ äga motsvarande tillämpning med den avvikelsen från vad i 12 § 2 mom. första stycket stadgas, att pensionen utgår från och med den månad, med vars ingång folkpensionen börjat löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen om genast börjande pension gjorts.

4 avd. Om tjänstelivränta.

24 §.

1 mom. Den som, efter att hava blivit underkastad detta reglemente, avgått ur statens tjänst utan rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension för den av honom vid avgångstillfället innehavda befattningen, är berättigad att på därom gjord ansökning erhålla tjänstelivränta,

a) när han uppnått en levnadsålder av 65 år (uppskjuten livränta); eller

b) därest han före uppnåendet av 65 års ålder blivit varaktigt oförmögen till arbete och på grund därav erhållit folkpension enligt gällande lag om folkpensionering (förtidslivränta).

Såsom förutsättning för rätt till tjänstelivränta skall likväl gälla,

a) att tjänstemannen under sammanlagt minst tre år före avgången innehaft anställning, som vid nämnda tillfälle varit förenad med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser; samt

b) att tjänstemannen icke efter avgången men före den i första stycket a) eller b) avsedda tidpunkten innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt som nyss sagts.

Där tjänsteman samtidigt avgått från ordinarie tjänst och sådan ickcordinarie befattning, som av honom innehafts med frånträdande av den ordinarie tjänstens utövande, äger han, därest båda befattningarna varit förenade med tjänstepensionsrätt enligt delta reglemente, allenast komma i åtnjutande av en tjänstelivränta.

Med ur statens tjänst avgången befattningshavare, varom i första stycket förmäles, likställes den, som efter avgång från med tjänstepensionsrätt förenad befattning kvarstår i statens tjänst såsom innehavare av befattning, vilken icke är förenad med sådan pensionsrätt.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

2 mom. Där tjänstepension upphör att utgå på grund av stadgandet i 12 § 2 mom. andra stycket, inträder i stället rätt till tjänstelivränta enligt bestämmelserna i 1 mom. här ovan.

3 mom. Tjänstelivränta utgår

a) uppskjuten livränta från och med månaden näst efter den, under vilken vederbörande uppnått 65 års ålder, eller, där nämnda ålder redan uppnåtts och livräntan träder i stället för tjänstepension, från och med dagen näst efter den, då tjänstepensionen upphört att utgå; dock att livränta i förstnämnda fall ej må utgå för längre tid tillbaka än sex månader före den månad, under vilken ansökning därom gjorts; samt

b) förtidslivränta från och med den månad, med vars ingång folkpensionen börjat löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen om tjänstelivränta gjorts.

Livräntan utgår till och med den månad, varunder livräntetagaren avlider.

4 mom. Utbetalning av tjänstelivränta sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.

25 §.

1 mom. Beloppet för år räknat av tjänstelivränta bestämmes, där ej annat föranledes av vad nedan i 2 mom. stadgas, i förhållande till dels det för befattningshavaren vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget, dels antalet vid avgången uppnådda tjänstår, dels ock nämnda antal tjänstår utökat med tid, som vid avgången må hava återstått till utgången av den månad varunder befattningshavaren uppnår 65 års ålder, allt på sätt närmare stadgas i 26 §.

Härvid iakttages

a) att i fall, där den tjänst från vilken avgången ägt rum innehafts under kortare tid än tre år, tjänstepensionsunderlaget bestämmes på motsvarande sätt som i 14 § 1 mom. andra stycket stadgas i fråga om förtidspension;

b) att tid, under vilken tjänsteman icke innehaft med tjänstepensionsrätt förenad befattning och för vilken han icke enligt vad därom särskilt stadgats bidragit till tjänstepensioneringen, vid tjänstårsberäkning i intet fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar; samt

c) att såsom tjänstår för den som avgått från tjänst, vilken avses i 21 §, må tagas i betraktande allenast tid, under vilken tjänstemannen i oavbruten följd före avgången innehaft nämnda tjänst.

2 inom. Föreligger beträffande den som äger rätt till tjänstelivränta sådant fall som avses i 13 § 3 mom., skall vad i nämnda författningsrum föreskrives om bestämmande av tjänstepensions grundbelopp iakttagas vid fastställande av livräntans belopp.

I övrigt skall vad i 12 § 3 mom., 13 § 2 och 4 mom., 22 § 3 mom. andra stycket och 23 § 3 mom. andra stycket stadgas om tjänstepension eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 282. 21

tjänstepensions grundbelopp äga motsvarande tillämpning i fråga om tjänstelivränta.

3 mom. Tjänstelivräntas årsbelopp jämkas, där så erfordras, till närmast högre öretal, som är jämnt delbart med 120.

26 §.

1 mom. Uppskjuten livränta bestämmes, med iakttagande i förekommande fall av vad nedan i 3 mom. stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del av begynnelse- respektive slutunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av det på sätt i 25 § 1 mom. sägs utökade antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår, dock minst av 120. Om antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår är mindre än 120, skall likväl iakttagas, att det på nyssnämnda sätt beräknade beloppet skall minskas med 1/io procent för varje felande fjärdedels år.

2 mom. Förtidslivränta bestämmes enligt grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t, till sådant belopp att livräntans värde vid den tidpunkt, från och med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt av den uppskjutna livräntan. Förtidslivräntans årsbelopp skall likväl lägst motsvara 10 procent av den uppskjutna livräntans före 67 års ålder gällande årsbelopp.

3 mom. Tjänstelivränta till den som, på sätt i 11 § 3 mom. första stycket närmare sägs, blivit dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel skild från tjänsten eller för förbrytelse i tidigare innehavd tjänst dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, utgör en tredjedel av det belopp, varmed livräntan i annat fall skolat utgå, med rätt likväl för Kungl. Maj:t att tillerkänna vederbörande större del, dock ej mera än två tredjedelar.

5 avd. Om sammanträffande av förmåner.

27 §.

1 mom. Om den som kommer i åtnjutande av tjänstepension för i detta reglemente avsedd tjänst vid avgång från den tjänsten åtnjuter eller därvid eller sedermera erhåller annan tjänstepension, antingen enligt detta reglemente eller enligt andra tjänstepensionsbestämmelser, beror på Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån de till förstnämnda pension hörande förmånerna av sådan anledning skola minskas med de till den sistnämnda pensionen hörande förmånerna. Utgå båda tjänstepensionerna enligt detta reglemente, må allenast en av dem minskas.

Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner skall iiga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

2 mom. I den mån förmåner enligt krigsavlöningsreglementet utgå till den, som äger rätt till tjänstepension för i detta reglemente avsedd militär eller civilmilitär beställning, skall angående tjänstepensionsförmåner för sådan beställning gälla vad i krigsavlöningsreglementet stadgas.

På Kungl. Maj:ts prövning beror, om och i vad mån tjänstepensionsförmåner för i detta reglemente avsedd civil befattning skola minskas av den anledningen, att vederbörande erhåller avlöning i egenskap av beställningshavare på reservstat eller övergångsstat, anställningshavare i reserven eller officer i väg- och vattenbyggnadskåren.

6 avd. Särskilda bestämmelser.

28 §.

Såsom tillägg till eller undantag från vad i 2—4 avd. stadgas skola för vissa tjänstemän gälla de särskilda bestämmelser, som här nedan under 29 —35 §§ meddelas.

29 §.

Andra huvudtiteln.

Fängvårdsanstalterna.

För befattningar såsom överläkare skola tillämpas de tjänstepensionsunderlag, som i 14 § angivas för nedan nämnda löneklasser å löneplan nr 1, nämligen:

lönegraden Ca 30 .......... löneklass Ca 34

» Ca 31 .......... » Ca 35

„.. .. .... (tillhörande

tor overlakare ;

I

30 §.

Fjärde huvudtiteln.

1 mom. Försvarsdepartementet, försvarets sjukvårdsförvaltning, arméförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen, försvarsstaben, armén, marinen och flygvapnet.

1. I fråga om sådan innehavare av beställning med lönegradsbeteckningen Ma, för vilken pensionsåldern vid den i 7 § 4 mom. angivna tid inträder efter det beställningshavaren uppnått en levnadsålder av 50 eller 55 år, skall gälla, i stället för vad i 6 § 3 mom. andra stycket stadgas, att Kungl. Maj:t må, då särskilda omständigheter därtill föranleda, medgiva kvarstående i tjänst sammanlagt högst fem år efter pensionsålderns inträde.

2. Där i enlighet med beslut av Kungl. Maj.t och riksdagen innehavare av medelst fullmakt tillsatt beställning med denna förenar ordinarie, medelst förordnande för viss tid tillsatt beställning och därvid frånträder de löneförmåner, som äro förenade med fullmaktsbeställningen, skall vid reglemen-

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

tets tillämpning iakttagas, att, där avgång samtidigt sker från båda beställningarna, allenast en tjänstepension eller en tjänstelivränta må utgå ävensom att grundbeloppet av pensionen eller livräntebeloppet skall motsvara det högsta av de för de särskilda beställningarna beräknade beloppen.

3. Innehavare av beställning vid försvaret med lönegradsbeteckningen Ca, Co, Ma, Me eller Mo må, oavsett stadgandena i 15 §, såsom tjänstår tillgodoräknas följande tid, nämligen

a) innehavare av beställning med lönegradsbeteckningen Ma, Me eller Mo tid, under vilken beställningshavaren efter fyllda 21 år innehaft med tjänstepensionsrätt icke förenad fast anställning såsom manskap vid försvaret, samt annan beställningshavare två tredjedelar av sådan tid;

b) beställningshavare, som innehaft anställning i reserv vid försvaret, tid, varunder han fullgjort tjänstgöring i sådan anställning, ävensom så stor del av anställningstiden i övrigt, som Kungl. Maj:t bestämmer;

c) beställningshavare, som innehaft anställning såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren, bataljonsveterinär vid fältveterinärkåren, marinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren, marinläkarstipendiat eller flygläkare av 2. graden vid flygvapnet, tid, varunder han fullgjort tjänstgöring i sådan anställning; samt

d) beställningshavare, som haft avsked med tillstånd att under viss tid såsom lönlös kvarstå över stat, tid för därunder fullgjord tjänstgöring vid försvaret.

Innehavare av beställning vid försvaret med lönegradsbeteckningen Ce må, oavsett stadgandena i 15 §, såsom tjänstår tillgodoräknas två tredjedelar av den tid, under vilken han efter fyllda 21 år innehaft med tjänstepensionsrätt icke förenad fast anställning såsom manskap vid försvaret.

Vid tjänstårsberäkning enligt bestämmelserna i denna punkt skall i fråga om avdrag bestämmelsen i 15 § 1 mom. andra stycket lända till efterrättelse.

4. Ordinarie beställningshavare, som är att hänföra till militär eller civilmilitär personal, är efter avgång från tjänsten med ålders- eller förtidspension eller med förordnandepension i andra fall än i 22 § 1 mom. första stycket b) avses pliktig att inträda i vederbörlig reserv och kvarstå i reserven intill fyllda 70 år, om han innehaft beställning, för vilken gäller en pensionsålder av 05 år eller som tillsättes medelst förordnande för viss tid, och i annat fall intill fyllda 05 år, med skyldighet att i reserven fullgöra tjänstgöring i enlighet med vad därom av Kungl. Maj:t stadgas.

Erhåller pensionstagare, som avses i nästföregående stycke, före den tidpunkt, då skyldigheten att kvarstå i reserven upphört, avsked från anställningen i reserven, skall pensionen upphöra att utgå från och med månaden näst efter den, varunder anställningen upphör.

Har pensionstagare, varom här är fråga, under tid då han är skyldig kvar-

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

stå i reserven upphört att vara svensk medborgare eller utan vederbörligt tillstånd ingått i främmande makts krigstjänst, skall, ändå att avsked från anställningen i reserven ej erhållits, pensionen upphöra att utgå från och med månaden näst efter den, varunder pensionstagaren förlorat svenskt medborgarskap eller gått i främmande tjänst.

Där tjänstepension enligt vad här ovan sägs upphör att utgå, inträder i stället rätt till tjänstelivränta enligt bestämmelserna i 24—26 §§. I här avsett fall utgör tjänstelivräntan, där ej sådant förhållande föreligger, varom i 26 § 3 mom. förmäles, en tredjedel av det belopp, varmed livräntan i annat fall skolat utgå, med rätt likväl för Kungl. Maj:t att tillerkänna vederbörande större del, dock ej mera än två tredjedelar.

5. Där den, som åtnjuter tjänstepension eller tjänstelivränta för militär eller civilmilitär beställning på aktiv stat, samtidigt därmed åtnjuter eller dessförinnan kommit i åtnjutande av reservpension eller däremot svarande engångsbelopp, skall på Kungl. Maj:ts prövning bero, om och i vad mån av sådan anledning avdrag skall ske å de till tjänstepensionen hörande förmånerna eller å tjänstelivräntan.

2 mom. Försvarets läroverk.

Beträffande tid för inträdet av pensionsålder för vissa tjänstemän samt i fråga om rektorsbefattning skola de i 32 § 2 mom. meddelade bestämmelserna äga motsvarande tillämpning.

3 mom. Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar och garnisonssjukhusen.

Bestämmelserna i 1 mom. skola äga motsvarande tillämpning beträffande därav berörda beställningshavare.

31 §.

Femte huvudtiteln.

1 mom. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

För befattning såsom chef, tillika läkare vid statens skola för själsligt abnorma manliga elever skall tillämpas det tjänstepensionsunderlag, som enligt 14 § gäller för 35 löneklassen å löneplan nr 1.

2 mom. Statens sinnessjukhus.

För befattningar såsom överläkare vid statens sinnessjukhus skola tillämpas de tjänstepensionsunderlag, som i 14 § angivas för nedan nämnda löneklasser å löneplan nr 1, nämligen

för överläkare

tillhörande lönegraden Ca 30

» » Ca 31

Ca 32

löneklass Ca 34 » Ca 35 » Ca 36

3 mom. Statens anstalt för fallandesjuka.

För befattning såsom överläkare vid statens anstalt för fallandesjuka skall

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

tillämpas det tjänstepensionsunderlag, som enligt 14 § gäller för 35 löneklassen å löneplan nr 1.

4 mom. Länsstyrelserna.

1. För landshövding tillämpas en tjänstålder för hel pension av 20 år. I fråga om avkortad pension för sådan tjänsteman skall gälla, i stället för vad i 16 § sägs, att grundbeloppet skall motsvara tjänstepensionsunderlaget minskat med 1/so för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 20.

2. Grundbeloppet av förtidspension enligt 11 § 2 mom. första stycket skall för landshövding motsvara grundbeloppet av hel ålderspension men för tiden intill den tidpunkt, vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara minskat med 5/i2o för varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället återstått till nämnda tidpunkt.

5 mom. Poliskåren i Boden.

Ordinarie och extra ordinarie manlig befattningshavare tillhörande lönegraden Ca 22, Ce 22 eller lägre lönegrad är efter avgång från tjänsten med ålders- eller förtidspension pliktig att inträda i poliskårens reserv och kvarstå i reserven intill fyllda 65 år, med skyldighet att tjänstgöra, då Kungl. Maj:t därom förordnar.

Därest pensionstagare, som avses i nästföregående stycke, före den tidpunkt, då skyldigheten att kvarstå i reserven upphör, erhåller avsked från anställningen i reserven eller, utan att hava erhållit avsked, upphör att vara svensk medborgare eller utan vederbörligt tillstånd ingår i främmande makts krigstjänst, skall gälla vad för sådant fall föreskrives i 30 § 1 mom. 4 punkten andra, tredje och fjärde styckena.

32 §.

Åttonde huvudtiteln.

1 mom. Musikaliska akademien med musikhögskolan.

1. För innehavare av befattning såsom lärare eller ackompanjalör vid musikhögskolan inträder pensionsåldern vid utgången av det kalenderhalvår, varunder den i 7 § avsedda levnadsåldern uppnås.

2. Vid tjänstårsberäkning jämlikt 15 § 1 mom. skall tid, varunder tjänsteman innehaft befattning vid musikhögskolan såsom lärare eller ackompanjatör och varunder den enligt statens löneplansförordning för vederbörande löneklass gällande månadslönen med hänsyn till tjänstgöringsskyldighetens omfattning minskats enligt föreskrifterna i 25 § fjärde stycket statens allmänna avlöningsreglemente, minskas med samma bråktal som det, varmed månadslönen av berörda anledning minskats.

Vid bedömande huruvida förutsättningar föreligga för medgivande av rätt till förtidspension enligt It § 2 mom. första stycket skall, oavsett vad i

2G

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

nästföregående stycke stadgats, hänsyn tagas till tjänståren beräknade på sätt i 15 § 1 mom. första stycket sägs.

3. Vad i 17 och 18 §§ sägs om bestämmande av grundbelopp av invalidpension eller sjukpension för icke-ordinarie tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid skall beträffande ordinarie lärare samt extra ordinarie lärare eller ackompanjatör vid musikhögskolan äga tillämpning för det fall, att den enligt statens löneplansförordning för vederbörande löneklass gällande månadslönen vid avgången med hänsyn till tjänstgöringsskyldighetens omlattning minskats enligt föreskrifterna i 25 § fjärde stycket statens allmänna avlöningsreglemente. Härvid förekommande reduktion av tjänstepensionsunderlaget skall ske med samma bråktal som det, varmed månadslönen av berörda anledning minskats.

4. I den mån den tjänstgöringsskyldighet, som åtföljer befattning såsom ordinarie lärare eller extra ordinarie lärare eller ackompanjatör, understiger 20 veckotimmar men vederbörande befattningshavare regelbundet under visst antal veckotimmar fullgör annan tjänstgöring såsom lärare eller ackompanjatör vid musikhögskolan, skall i 2 eller 3 punkten här ovan omförmäld minskning ske allenast med det bråktal, som skulle hava tillämpats, därest för lönens bestämmande hänsyn jämväl tagits till berörda tjänstgöring.

2 mom. De allmänna läroverken, statens skolköksseminarium och hushållsskola, folkskoleseminarierna, smdskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, dövstumskolorna samt de högre tekniska läroverken.

1. För innehavare av befattning med lönegradsbeteckningen Ca eller Ce vid här avsedda läroanstalter, dock med undantag av maskinister, husmödrar, sjuksköterskor, översköterskor, vaktmästare, eldare, vårdarinnor och ekonomibiträden, inträder pensionsåldern vid utgången av det kalenderhalvår, varunder den i 7 § avsedda levnadsåldern uppnås.

2. Beträffande innehavare av rektorsbefattning skall bestämmelsen i 22 § 1 mom. första stycket a) icke äga tillämpning.

I fråga om rektor, som innehar lärarbefattning, skall iakttagas,

a) att såsom förutsättning för rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension för rektorsbefattningen skall gälla, utöver vad i 22 § 1 mom. första stycket b) och c) samt 22 § 1 mom. femte stycket stadgas, att tjänstemannen jämväl är berättigad till tjänstepension för lärartjänsten; samt

b) att, där avgång samtidigt sker från båda befattningarna, allenast eu tjänstepension eller en tjänstelivränta må utgå ävensom att grundbeloppet av pensionen eller livräntebeloppet skall motsvara det högsta av de för de särskilda tjänsterna beräknade beloppen.

3. Övergår rektor, som innehar lärarbefattning, till sistnämnda befattning, skall i tjänstepensionshänseende gälla vad för denna finnes stadgat och skall härvid bestämmelsen i 13 § 3 mom. första stycket icke äga tillämpning.

Har med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning innehafts under

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

minst 12 år i oavbruten följd, äger dock tjänstemannen kvarstå vid rektors tjänstepensionsrätt. I sådant fall skall med avseende å den tjänstepension eller tjänstelivränta, vartill tjänstemannen må bliva berättigad, iakttagas, att pensionens grundbelopp respektive livräntans belopp icke må understiga det belopp, vartill det skulle hava bestämts, om tjänstemannen intill avgången ur tjänst alltjämt innehaft den frånträdda rektorstjänsten.

3 mom. Konstfackskolan.

1. I fråga om befattning såsom rektor vid konstfackskolan eller föreståndare för det till skolan hörande teckningslärarinstitutet skola de i 2 mom. beträffande rektorsbefattning meddelade bestämmelserna äga motsvarande tillämpning.

2. För innehavare av befattning såsom facklärare eller biträdande facklärare inträder pensionsåldern vid utgången av det kalenderhalvår, varunder den i 7 § avsedda levnadsåldern uppnås.

3. Vid tjänstårsberäkning jämlikt 15 § 1 mom. skall tid, varunder tjänsteman innehaft befattning såsom facklärare eller biträdande facklärare och varunder den enligt statens löneplansförordning för vederbörande löneklass gällande månadslönen med hänsyn till tjänstgöringsskyldighetens omfattning minskats enligt föreskrifterna i 25 § fjärde stycket statens allmänna avlöningsreglemente, minskas med samma bråktal som det, varmed månadslönen av berörda anledning minskats.

Vid bedömande, huruvida förutsättningar föreligga för medgivande av rätt till förtidspension enligt 11 § 2 mom. första stycket, skall, oavsett vad i nästföregående stycke stadgats, hänsyn tagas till tjänståren beräknade på sätt i 15 § 1 mom. första stycket sägs.

4. Vad i 17 och 18 §§ sägs om bestämmande av grundbelopp av invalidpension eller sjukpension för icke-ordinarie tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid skall beträffande ordinarie facklärare samt extra ordinarie facklärare eller biträdande facklärare äga tillämpning för det fall, att den enligt statens löneplansförordning för vederbörande löneklass gällande månadslönen vid avgången med hänsyn till tjänstgöringsskyldighetens omfattning minskats enligt föreskrifterna i 25 § fjärde stycket statens allmänna avlöningsreglemente. Härvid förekommande reduktion av tjänstepensionsunderlaget skall ske med samma bråktal som det, varmed månadslönen av berörda anledning minskats.

5. Utan hinder av vad i 23 § 1 mom. första stycket a) sägs må uppskjuten pension kunna tillkomma huvudlärare jämväl därest han icke innehaft tjänsten under tid, för vilken förordnande å densamma längst må meddelas, dock allenast om han innehaft tjänsten minst tio år.

<>. Tid, varunder befattning såsom huvudlärare innehafts och varunder den enligt statens löneplansförordning för vederbörande löneklass gällande månadslönen med hänsyn till tjänstgöringsskyldighetens omfattning minskats enligt föreskrifterna i 25 § fjärde stycket statens allmänna avlöningsreg-

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

lemente, skall vid bestämmande på sätt i 23 § 3 mom. första stycket sägs av grundbelopp av uppskjuten pension för huvudläraren ävensom vid tjänstårsberäkning jämlikt 15 § 1 inom., där sådan beräkning förekommer, minskas med samma bråktal som det, varmed månadslönen av berörda anledning minskats.

7. Vid bestämmande på sätt i 23 § 3 mom. första stycket sägs avgrundbelopp av invalidpension eller sjukpension för huvudlärare, för vilken den enligt statens löneplansförordning för vederbörande löneklass gällande månadslönen vid avgången med hänsyn till tjänstgöringsskyldighetens omfattning minskats enligt föreskrifterna i 25 § fjärde stycket statens allmänna avlöningsreglemente, skall tjänstepensionsunderlaget reduceras med samma bråktal som det, varmed månadslönen av berörda anledning minskats.

33 §.

Nionde huvudtiteln.

Länsveterinärer.

För befattning såsom länsveterinär skall tillämpas det tjänstepensionsunderlag, som enligt 14 § gäller för 32 löneklassen å löneplan nr 1.

34 §.

Tionde huvudtiteln.

1 inom. Lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.

För ordinarie lotspersonal skola tillämpas de tjänstepensionsunderlag, som i 14 § angivas för nedan nämnda löneklasser å löneplan nr 1, nämligen:

för lots

» lotsförman » överlots .

tillhörande lönegraden Ca 11 ». » Ca 12

» » Ca 12

» » Ca 13

» » Ca 15

löneklass Ca lfi

» Ca 17

» Ca 17

» Ca IS

» Ca 20

» Ca 21

2 mom. Navigationsskolorna.

Beträffande tid för inträdet av pensionsålder för vissa tjänstemän samt i fråga om rektorsbefattning skola de i 32 § 2 mom. meddelade bestämmelserna äga motsvarande tillämpning.

35 §.

Af färsdrivan de verk.

Statens järnvägar.

För befattningar såsom lokförare och lokeldare skola tillämpas de tjänstepensionsunderlag, som i 14 § angivas för nedan nämnda löneklasser å löneplan nr 1, nämligen:

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

för lokeldare

» lokförare

tillhörande lönegraden Ca 14 » » Ca 16

löneklass Ca 15 » Ca 18 » Ca 20

8 avd. Reglementets tillämplighet m. in.

36 §.

Tjänsteman, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall vara pliktig att underkasta sig ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka i reglementet förmäles. Ordinarie tjänsteman är likväl icke skyldig underkasta sig ändring av föreskrifterna i 14 § 2 och 3 mom., 22 § 4 mom. och 23 § 4 mom. om beloppet av tjänstepensionsunderlag, i 16—18 §§, 22 § 3 mom. första stycket och 23 § 3 mom. första stycket om bestämmande av tjänstepensions grundbelopp eller i 20 § om rörligt tillägg, dock att sådan tjänsteman skall vara pliktig att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med tio procent eller mera i förhållande till 100/uo av levnadskostnaderna i mars 1946, efter prövning av Kungl. Maj:t och riksdagen vidkännas minskning med högst fem procent av grundbeloppet av tjänstepension eller beloppet av tjänstelivränta.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947; dock att för tiden 1 juli —31 december 1947 utgående pensions- eller livräntebelopp skola grundas uteslutande på begynnelseunderlaget även för det fall att tjänstepensions- respektive livräntetagaren redan uppnått 67 års ålder.

Vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes stridande mot reglementets bestämmelser skall vid ikraftträdandet upphöra att gälla, såvitt angår den å vilken reglementet erhåller tillämpning.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Förslag

till

1947 års allmänna familjepensionsreglemente.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1§-

1 inom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:

a) befattnings- eller beställningshavare, som är underkastad 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente;

b) den som åtnjuter eller äger rätt att komma i åtnjutande av pension enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente; samt

c) den som, efter att hava blivit underkastad 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente, avgått ur statens tjänst utan rätt att för den vid avgångstillfället innehavda befattningen komma i åtnjutande av pension enligt nämnda reglemente, under förutsättning att tjänstemannen under sammanlagt minst tre år före avgången innehaft anställning, som vid nämnda tillfälle varit förenad med tjänstepensionsrätt, varom i 3 mom. tredje stycket här nedan förmäles.

Bestämmelsen under c) här ovan avser icke sådant fall, då tjänstemannen efter avgången innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt som nyss sagts.

2 mom. Utöver vad i 1 mom. stadgas skall i fråga om tillämpningen av detta reglemente gälla,

a) att där beträffande förutvarande justitieråd eller regeringsråd eller beträffande tjänsteman, som försatts i disponibilitet, på grund av bestämmelserna i 3 § 1 eller 2 mom. 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente skall i tjänstepensionshänseende så anses, som om tjänstemannen alltjämt kvarstode i tjänsten, jämväl detta reglemente skall å honom tillämpas så som om han alltjämt vore innehavare av befattningen, med iakttagande härvid av att stadgandet i 3 § 3 mom. 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente skall äga motsvarande tillämpning;

b) att pension enligt § 103 regeringsformen vid tillämpning av detta reglemente likställes med pension enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente;

c) att med ur statens tjänst avgången befattningshavare, varom under 1 mom. c) förmäles, likställes dels den, som efter avgång från med tjänstepensionsrätt förenad befattning kvarstår i statens tjänst såsom innehavare

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

av befattning, vilken icke är förenad med sådan pensionsrätt, dels den, som efter erhållet avsked från beställning vid försvaret kvarstår såsom lönlös över stat, dels ock den, som erhållit pension enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente men på grund av vad i 12 § 2 mom. andra stycket, 30 § 1 mom. 4 punkten, 30 § 3 mom. eller 31 § 5 mom. nämnda reglemente stadgas vid frånfället ej vidare uppbär pensionen.

3 inom. Vad i detta reglemente sägs om tjänst eller befattning samt om tjänsteman eller befattningshavare skall, där ej annat framgår, i tillämpliga delar gälla med avseende å beställning eller beställningshavare vid försvaret samt sådan förutvarande befattnings- eller beställningshavare, som i 1 mom. b) eller c) avses.

Vad i reglementet sägs om tjänste- eller familjepensionsbestämmelser skall, där ej annat framgår, avse dels tjänste- eller familjepensionsbestämmelser, antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen, dels ock tjänste- eller familjepensionsbestämmelser för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser av förstnämnda slag anses icke bestämmelser om reservpension eller däremot svarande engångsbelopp.

Med tjänste- eller familjepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda tjänste- eller familjepensionsbestämmelser.

2 §•

1 mom. Efterlevande, som här nedan i 2 mom. sägs, till den, beträffande vilken reglementet äger tillämpning, äro berättigade att åtnjuta familjepension eller familjeliv ränt a enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i reglementet.

Närmare bestämmelser angående reglementets tillämpning meddelas av Kungl. Maj:t.

2 mom. Familjepension eller familjelivränta tillkommer följande efterlevande, nämligen

efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,

frånskild make, i fall som i 3 mom. sägs, samt

barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder.

Såsom förutsättning härför skall dock gälla, i fråga om make, att äktenskapet icke ingåtts efter det befattningshavaren uppnått eu levnadsålder av 00 år, och i fråga om adoptivbarn, att adoptionen ej ägt rum efter det befattningshavaren fyllt 50 år.

3 mom. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin make utgiva underhållsbidrag eller i skillnadsmålet visats föreligga avtal om sådant underhållsbidrag, äger domstolen, om makarna levt tillsammans under minst fem är och befattningshavarens make vid sammanlevnadens hävande uppnått eu ålder av minst 30 år samt det i övrigt med hänsyn

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

till omständigheterna finnes skäligt, förordna, att maken skall vara berättigad till familjepension eller familjelivränta, som avses i delta reglemente.

Sålunda meddelat förordnande upphör att gälla, om skyldighet att utgiva underhållsbidrag, vilket bestämts att utgå på särskilda tider, upphört eller den bidragsberättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som nyss sagts giltighet, må sådant förordnande ej med laga verkan meddelas till förmån för befattningshavarens make i senare äktenskap.

3 §•

Innehade avliden befattningshavare vid frånfället familjepensionsrätt enligt bestämmelserna i 1 § detta reglemente för mer än en befattning, skall familjepension eller familjelivränta för varje befattning utgå enligt för densamma meddelade bestämmelser, dock med iakttagande av de i 16 § 1 mom. meddelade bestämmelserna rörande sammanträffande av förmåner.

Efter den som enligt reglementet ägde familjepensionsrätt såväl för ordinarie tjänst som för icke-ordinarie befattning, vilken innehafts med frånträdande av den ordinarie tjänstens utövande, må dock endast eu familjepension eller en familjelivränta utgå.

4 §-

/ mom. Prövning av fråga om rätt att komma i åtnjutande av familjepension eller familjelivränta enligt detta reglemente samt fastställande till beloppet av dylik förmån sker, på därom gjord ansökning, beträffande efterievande till tjänsteman vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk eller domänverket av vederbörande verks styrelse och beträffande efterlevande till annan tjänsteman av statskontoret.

Sökande åligger att styrka sådana för myndigheten icke kända omständigheter, som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom tillställas de till förmånen berättigade.

2 avd. Om familjepension.

1 kap. Tjänstemän i allmänhet.

Gemensamma bestämmelser.

5 §•

1 mom. Familjepension enligt bestämmelserna i detta kapitel tillkommer efterlevande till

a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst fnllmakt eller konstitutorial; ävensom

b) icke-ordinarie befattningshavare med undantag av cheferna för bankoch fondinspektionen samt sparbanksinspektionen;

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

allt under förutsättning att befattningshavaren vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente.

2 mom. Angående fördelning av familjepension mellan två eller flera familjepensionsberättigade stadgas i 7 § 3 mom. och 11 § 4 mom.

6 §■

1 mom. Familjepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande fall, rörligt tillägg.

2 mom. Familjepension utgår till därtill berättigad från och med dagen näst efter den, då befattningshavare avlidit, eller, i fråga om pension till barn som födes efter faderns död, från och med den dag, under vilken barnet fötts, till och med utgången av månaden näst efter den, under vilken pensionstagaren avlider, eller, där pensionsrätten upphör av annan anledning, till och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom, må den myndighet, som fastställt pensionen, kunna medgiva sådan anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 inom. Utbetalning av familjepension sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t, vederbörande myndighet likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående pensionsbelopp.

Familjepensionens grundbelopp.

7 §•

1 mom. Storleken för år räknat av familjepensionens grundbelopp bestämmes enligt grunder, som angivas i 2 mom. här nedan, i förhållande till ett vid befattningshavarens död för honom gällande familjepensionstal, varom stadgas i 8 §.

2 mom. Vid familjepensionens fastställande beräknas grundbeloppet sålunda, att det motsvarar,

a) då endast eu familjepensionsberättigad finnes eller då de pensionsberättigade utgöras av efterlevande make och frånskild make: familjepensionstalet;

b) då de pensionsberättigade utgöras av efterlevande make eller frånskild make samt barn eller av efterlevande make och frånskild make samt barn: familjepensionstalet ökat med 50 procent, om endast ett barn finnes, och eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 282.

34 Kungl. Maj:In proposition nr 232.

c) då de pensionsberättigade utgöras av två eller flera barn: familjepensionstalet ökat med 50 procent, om barnen äro två, och eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn.

Sker efter familjepensionens fastställande ändring beträffande antalet familjepensionsberättigade, skall med tillämpning av de i nästföregående stycke angivna grunderna bestämmas nytt grundbelopp för familjepensionen att tillämpas från och med den i (> § 2 mom. stadgade tidpunkt, då familjepensionsrätt inträtt eller upphört.

3 mom. Finnas två eller flera familjepensionsberättigade, skall det på varje tid belöpande grundbeloppet mellan dem fördelas sålunda,

att av grundbelopp, som är gemensamt för efterlevande make eller frånskild make samt barn eller för efterlevande make och frånskild make samt barn, maken eller makarna äga åtnjuta så stor del, som motsvarar 80 procent av familjepensionstalet — dock att frånskild make, som äger pensionsrätt jämte den avlidnes barn i annat gifte, icke må åtnjuta större del än som motsvarar 40 procent av familjepensionstalet — samt barnet eller barnen återstoden,

samt att av grundbelopp eller del därav, som är gemensam för efterlevande make och frånskild make eller för två eller flera barn, makarna respektive barnen äga taga lika del.

ffar i följd därav, alt frånskild make underlåtit all göra ansökning om pension, till annan familjepensionsberättigad utbetalts större belopp än han enligt här stadgade grunder bort erhålla, skall därvid bero.

8 §■

1 mom. Familjepensionstalet bestämmes, där ej annat föranledes av stadgandena i 2—4 mom. här nedan, dels av det familjepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i 9 § skall tillämpas, dels ock av antalet tjänstår, varom förmäles i 10 §, allt enligt följande grunder. Uppgår antalet tjänstår till minst 30 eller, i fråga om tjänst beträffande vilken för hel tjänstepension erfordras 25 tjänstår, till minst 25, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget. Är tjänstårens anlal mindre än nu sagts, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget minskat med 1/iao respektive 1/ioo för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 30 respektive 25.

2 mom. Har för ordinarie tjänst ändring skett beträffande pensionsålder, familjepensionsunderlag eller för hel tjänstepension erforderligt antal tjänstår, må familjepensionstalet i fråga om den som omedelbart före ändringen innehade tjänsten likväl icke understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest ändringen icke ägt rum.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande ordinarie tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats till annan tjänst.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

3 inom. Har den avlidne tjänstemannen tidigare innehaft med familjepensionsrätt förenad ordinarie befattning, tillsatt medelst förordnande för viss tid, eller befattning av det slag, som i 12 § c) detta reglemente avses, och åtnjöt han icke tjänstepension för nämnda befattning, skall — såframt tjänstemannen innehaft befattningen minst så lång tid, att han ägt komma i åtnjutande av tjänstepension för densamma, om avgången från befattningen skett på hans egen därom uttryckta önskan och tillika innefattat avgång ur statens tjänst — vid bestämmande av familjepensionstalet iakttagas, att detsamma icke må understiga familjepensionstalet för den tidigare innehavda tjänsten, beräknat enligt de grunder, som för tjänstemannen gällde vid förordnandets upphörande.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, där den avlidne tjänstemannen tidigare innehaft eu och samma befattning av det slag, som avse* i 12 § b), under tid, för vilken förordnande å sådan befattning längst må meddelas, eller annan med familjepensionsrätt förenad befattning vid inträdet av för densamma stadgad pensionsålder och tjänstemannen icke åtnjöt tjänstepension för den tidigare innehavda befattningen.

A mom. Där på grund av bestämmelsen i 3 § andra stycket endast en familjepension utgår, skall familjepensionstalet för denna motsvara det högsta av de för de särskilda tjänsterna beräknade familjepensionstalen.

Ägde den avlidne tjänstemannen familjepensionsrätt enligt detta reglemente för särskilda icke-ordinarie befattningar, vilka innehafts med avkortning i tjänstgöringstiden, må familjepensionstalen sammanlagt icke överstiga det högsta av familjepensionsunderlagen för tjänsterna. Härav föranledd minskning fördelas lika å de särskilda familjepensionstalen.

5 mom. Beräknat familjepensionstal, som icke utgör helt krontal, jämkas till närmast högre sådant tal.

9 §•

1 mom. Såsom familjepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som enligt 2 eller 3 mom. gäller för den familjepensionsberättigande befattning tjänstemannen innehade vid dödsfallet eller från vilken han dessförinnan avgått med rätt till pension enligt 1947 års allmänna tjänslepensionsreglemente.

2 mom. För befattning, som är hänförd till viss lönegrad, utgör familjepensionsunderlaget det belopp, som här nedan angives för den löneklass lönegraden omfattar eller, om lönegraden omfattar flera löneklasser, för slutlöneklassen inom lönegraden.

Såsom undantag från vad nu sagts skall gälla, att för sådan tjänst vid hank- och fondinspektionen, vilken tillhör lönegraden Cr 9, familjepensionsunderlaget utgör 4 128 kronor.

Kungi. Mcij:t.s proposition nr 282.

;s<)

3 mom. 1 fråga om annan icke-ordinarie befattning än i 2 mom. sägs äger Kungl. Maj:t antingen bestämma den lönegrad befattningen med avseende å familjepensionsunderlag skall anses tillhöra eller ock fastställa särskilt familjepensionsunderlag.

10 §.

Såsom tjänst år räknas vid bestämmande av familjepension

a) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt 1947 års allmänna t jänstepensionsreglemente;

b) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet för prästerskapet, jämväl där sådant icke följer av stadgandet under a); samt

c) tid, som från dödsfallet eller avgången ur tjänst må hava återstått till pensionsålderns inträde, dock att sådan tid ej må räknas såsom tjänstår för befattningshavare, som vid sin död åtnjöt förtidspension.

Därest det jämlikt a) och b) beräknade antalet tjänstår för de fem sistförflutna åren före dödsfallet eller avgången ur tjänst överstiger eller understiger motsvarande anställningstid, skall vid tillämpning av stadgandet under c) iakttagas, att där omförmäld tid ökas respektive minskas med så stor del, som svarar mot förhållandet mellan å ena sidan överskottet respektive underskottet i tjänstår och å andra sidan anställningstiden. Vid beräk-

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

ning av tjänstår skall härvid allenast tagas i betraktande tid, varunder innehafts med tjänstepensionsrätt förenad anställning; motsvarande anställningstid beräknas i förekommande fall med avdrag, som i 15 § 1 mom. andra stycket 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente avses.

Rörligt tillägg.

11 §•

1 mom. Å familjepensionens grundbelopp eller, där mer än eu pension enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt tillägg under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal, som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i statens löneplansförordning intagna grundlönetabellerna.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad, dock ej å däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

i mom. Angående fördelning av rörligt tillägg mellan två eller flera familjepensionsberättigade skall vad i 7 § 3 mom. stadgas om fördelning av grundbelopp äga motsvarande tillämpning.

2 kap. Tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande.

12 §.

Familjepension enligt bestämmelserna i detta kapitel tillkommer efterlevande till

a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för viss tid;

b) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för begränsad anställningstid; samt

c) cheferna för försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektionen samt sparbanksinspektionen,

allt under förutsättning att befattningshavaren vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente.

13 §.

1 mom. Reträffande familjepension åt efterlevande till befattningshavare, som avses i detta kapitel, skola bestämmelserna i 6—8 samt 10 och 11 §§ äga motsvarande tillämpning.

Härvid skall likväl iakttagas,

a) att familjepensionstalet i fråga om tjänsteman, som avses i 12 § a) eller c), skall motsvara, där antalet tjänstår uppgår till minst 20, famil jepensionsunderlaget samt, där tjänstårens antal är mindre, underlaget minskat med 1/so för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 20;

38 Kungl. Mcij.ts proposition nr 282.

b) att vid tillämpning av bestämmelserna i 8 § 1 mom. beträffande tjänsteman, varom i 12 § b) förmäles, det för hel tjänstepension erforderliga antalet tjänstår skall anses motsvara den för beräkning av uppskjuten pension stadgade tjänståldern;

c) att i stället för vad i 10 § första stycket a) sägs skall gälla, att såsom tjänstår må tillgodoräknas tid, som vid tillämpning av de i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente för tjänstemän i allmänhet meddelade bestämmelserna rörande tjänstårsberäkning må tillgodoräknas såsom tjänstår, dock såvitt angår i 12 § b) omförmäld tjänsteman allenast tid för innehav av där avsedd tjänst;

d) att tjänstår enligt 10 § första stycket c) må, där fråga är om tjänsteman, som avses i 12 § b), tillgodoräknas endast om tjänstemannen vid sin död innehade den i sistnämnda författningsrum avsedda tjänsten eller åtnjöt invalidpension eller sjukpension för densamma;

e) att pensionsåldern skall anses inträda vid utgången av den månad, under vilken befattningshavaren uppnått eller skulle hava uppnått en ålder av 65 år; samt

f) att, där den avlidne vid tjänstens tillträdande innehade annan med familjepensionsrätt förenad befattning, familjepensionstalet ej må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om tjänstemannen intill dödsfallet eller avgången ur statens tjänst kvarstått i den förra befattningen.

Där den avlidne åtnjöt tjänstepension enligt 22 § 1 mom. femte stycket 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente, skall familjepensionstalet, oavsett bestämmelserna i övrigt i denna paragraf, beräknas som om tjänstemannen intill avgången ur statens tjänst kvarstått i den tidigare befattning, som i nämnda författningsrum avses.

2 mom. Familjepensionsunderlagen för befattningar, som avses i 12 § a), utgöra vad gäller de till lönegraden Cb hänförliga rektorsbefattningarna följande belopp:

För befattning såsom rektor vid dövstumskola skall, oavsett vilken lönegrad befattningen tillhör, tillämpas det familjepensionsunderlag, som gäller för rektorsbefattning hänförlig till lönegraden Cb 6.

För övriga i 12 § a) avsedda befattningar ävensom för de i 12 § b), och c) åsyftade befattningarna gälla de familjepensionsunderlag, som angivas i 9 § 2 mom.

Kung!. Maj:ts proposition nr 2S2.

3 avd. Om familjelivränta.

14 §.

Familjelivränta enligt detta reglemente tillkommer efterlevande till förutvarande befattningshavare, varom förmäles i 1 § 1 mom. c).

15 §.

1 mom. Familjelivränta motsvarar familjepensionens grundbelopp, dock att vid beräkning av grundbeloppet familjepensionstalet skall fastställas på sätt här nedan i 2 mom. stadgas.

1 övrigt skola bestämmelserna i 6 § 2—4 mom. och 7 § 3 mom. äga motsvarande tillämpning.

2 mom. Familjepensionstalet för livränta bestämmes, där ej annat föranledes av vad här nedan stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del av det för befattningshavaren senast gällande familjepensionsunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår av det slag, varom i 10 § första stycket a) och b) förmäles, utgör av 120 eller — där vid avgången uppnådda tjänstår, utökade med tid, som från avgången må hava återstått till pensionsålderns inträde, uppgå till mer än 120 fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår — av det större tal, som uppkommer genom berörda utökning.

1 fråga om beräkning av tjänstår samt tid för pensionsålderns inträde för befattningshavare, som avses i 12 §, skola härvid stadgandena i 13 § 1 mom. andra stycket c) och e) lända till efterrättelse.

^ id beräkning av tjänstår skall iakttagas att tid, under vilken den avlidne icke innehaft med familjepensionsrätt förenad befattning och för vilken han icke enligt vad därom särskilt stadgats bidragit till familjepensioneringen, i intet fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar.

b öreligger beträffande den avlidne sådant fall, som avses i 8 § 3 inom., skall vad i nämnda författningsrum föreskrives om bestämmande av familjepensionstal iakttagas vid fastställande av fainiljepensionstal för livränta.

1 övrigt skola beträffande familjepensionstalets bestämmande föreskrifterna i 8 § 2, 4 och 5 mom. samt 13 § 1 mom. andra stycket f) äga motsvarande tillämpning.

4 avd. Om sammanträffande av förmåner.

10 §.

/ mom. Innehade avliden befattningshavare vid frånfället familjepensionsrätt för mer än en befattning, antingen enligt detta reglemente eller enligt såväl detta reglemente som andra familjepensionsbestämmelser, beror på Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån de förmåner, vilka tillhöra endera respektive den enligt detta reglemente utgående fainiljepensionen eller

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

familjelivräntan, av sådan anledning skola minskas med de till den andra familjepensionen eller familjelivräntan hörande förmånerna.

2 mom. Innehar efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger tilllämpning, med tjänstepensionsrätt förenad anställning, eller åtnjuter han antingen tjänstepension eller tjänstelivränta eller ock familjepension eller familjelivränta enligt detta reglemente eller andra familjepensionsbestämmelser såsom anhörig till annan anställningshavare, skall pensions- eller livränteförmån, som utgår enligt detta reglemente, där ej Kungl. Maj:t i särskilt fall annorlunda förordnar, minskas med en fjärdedel, dock högst med beloppet av den förmån, som föranleder minskningen.

.3 mom. I den mån efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger tillämpning, efter den avlidne erhåller förmåner enligt krigsavlöningsreglementet, skall, i det fall att rätt till familjepension finnes för militär eller civilmilitär beställning, angående familjepensionsförmåner för sådan beställning gälla vad i krigsavlöningsreglementet stadgas, och må familjepensionsförmåner för annan i detta reglemente avsedd tjänst icke utgå, med mindre Kungl. Maj:t sådant medgiver.

5 avd. Särskilda bestämmelser.

17 §•

Såsom tillägg till eller undantag från vad under 2 och 3 avd. stadgas skola i fråga om vissa tjänstemän gälla de särskilda bestämmelser, som här nedan under 18—24 §§ meddelas.

18 §.

Andra huvudtiteln.

F ångv år d sanstalterna.

För befattningar såsom överläkare skola tillämpas de familjepensionsunderlag, som i 9 § 2 mom. angivas för nedan nämnda löneklasser å löneplan nr 1, nämligen:

tillhörande lönegrad Ca 30 ............ löneklass Ca 34

» » Ca 31 ............ » Ca 35.

19 §.

Fjärde huvudtiteln.

1 mom. Arméförvaltningen och armén.

Där avliden beställningsliavare vid frånfället innehade familjepensionsrätt enligt detta reglemente såväl för fullmaktsbeställning som för förordnandebeställning, må, oavsett bestämmelsen i 3 § första stycket, allenast en familjepension eller en familjelivränta utgå. Familjepensionstalet för nämnda

för överläkare

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

förmån skall motsvara det högsta av de för de särskilda beställningarna beräknade familjepensionstalen.

2 mom. Försvarets läroverk.

I fråga om rektorsbefattning skola de i 21 § 1 mom. meddelade bestämmelserna äga motsvarande tillämpning.

20 §.

Femte huvudtiteln.

1 mom. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

För befattning såsom chef, tillika läkare vid statens skola för själsligt abnorma manliga elever skall tillämpas det familjepensionsunderlag, som enligt 9 § 2 mom. gäller för 35 löneklassen å löneplan nr 1.

2 mom. Statens sinnessjukhus.

För befattningar såsom överläkare vid statens sinnessjukhus skola tillämpas de familjepensionsunderlag, som i 9 § 2 mom. angivas för nedan nämnda löneklasser å löneplan nr 1, nämligen:

tillhörande lönegrad Ca 30 ............ löneklass Ca 34

> » Ca 31 ............ » Ca 35

» » Ca 32 ............ » Ca 36.

för överläkare

3 mom. Statens anstalt för fallandesjuka.

För befattning såsom överläkare vid statens anstalt för fallandesjuka skall tillämpas det familjepensionsunderlag, som enligt 9 § 2 mom. gäller för 35 löneklassen å löneplan nr 1.

4 mom. Länsstyrelserna.

För landshövding skall, utan hinder av vad i 8 § 1 mom. stadgas, familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget, där antalet tjänstår uppgår till minst 20. Är tjänstårens antal mindre, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget minskat med 1/so för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 20.

21 §.

Åttonde huvudtiteln.

1 mom. De allmänna läroverken, statens skolköksseminurium och hushållsskola, folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, döv stumskolorna samt de högre tekniska läroverken.

1. Vid bestämmande av familjepension eller familjelivränta för efterlevande till den, som ägde familjepensionsrätt för rektorsbefattning, skall iakttagas, alt det för hel tjänstepension erforderliga antalet tjänstår anses utgöra 30.

42 Kung!. Maj.ts proposition nr 282.

Där avliden befattningshavare vid frånfället innehade fatniljepensiönsrätt enligt detta reglemente såväl för rektorstjänst som för lärarbefattning, må, oavsett bestämmelsen i 3 § första stycket, allenast en familjepension eller eu familjelivränta utgå. Familjepensionstalet för nämnda förmån skall motsvara det högsta av de för de särskilda tjänsterna beräknade familjepensionstalen.

2. Beträffande avliden lärare vid bär avsedd läroanstalt, som tidigare innehaft rektorstjänst, för vilken han vid frånfället icke ägde familjepensionsrätt, skall bestämmelsen i 8 § 3 mom. första stycket icke äga tillämpning.

Där den, som innehaft med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning under minst 12 år i oavbruten följd, på sätt i 32 § 2 mom. 3 punkten andra stycket 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente sägs kvarstår vid rektors tjänstepensionsrätt, skall han jämväl kvarstå vid rektors familjepensionsrätt. I sådant tall skall med avseende å den familjepension eller familjelivränta, vartill rätt må föreligga efter tjänstemannens frånfälle, iakttagas, att familjepensionstalet icke må understiga det tal, vartill det skulle hava bestämts, om tjänstemannen intill dödsfallet eller avgången ur tjänst alltjämt innehaft den frånträdda rektorstjänsten.

2 mom. Konstfackskolan.

1. I fråga om befattning såsom rektor vid konstfackskolan eller föreståndare för det till skolan hörande teckningslärarinstitutet skola de i 1 mom. beträffande rektorsbefattning meddelade bestämmelserna äga motsvarande tillämpning.

2. Vid bestämmande av familjepensionstal för familjepension eller familjelivränta skall tid, varunder tjänsteman innehaft befattning såsom huvudlärare och varunder den enligt statens löneplansförordning för vederbörande löneklass gällande månadslönen minskats enligt föreskrifterna i 25 g fjärde stycket statens allmänna avlöningsreglemente med hänsyn till tjänstgöringsskyldighetens omfattning, minskas med samma bråktal som det, varmed månadslönen av berörda anledning minskats.

22 §.

Nionde huvudtiteln.

Länsveterinärer.

bör befattning såsom länsveterinär skall tillämpas det familjepensionsunderlag, som enligt 9 § 2 mom. gäller för 32 löneklassen å löneplan nr 1.

23 §.

Tionde huvudtiteln.

1 mom. Lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.

För ordinarie lotspersonal skola tillämpas de familjepensionsunderlag, som i 9 § 2 mom. angivas för nedan nämnda löneklasser å löneplan nr 1, nämligen:

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S2.

för lots

» lotsförman » överlots .

tillhörande lönegrad Ca 11

» » Ca 12

» »Ca 12

» » Ca 13

» » Ca 15

löneklass Ca 16

» Ca 17

» Ca 17

» Ca 18

» Ca 20

» Ca 21.

2 mom. Navigationsskolorna.

I fråga om rektorsbefattning skola de i 21 § 1 inom. meddelade bestämmelserna äga motsvarande tillämpning.

24 §.

Affärsdrivande verk.

Statens järnvägar.

För befattningar såsom lokförare och lokeldare skola tillämpas de familjepensionsunderlag, som i 9 § 2 mom. angivas för nedan nämnda löneklasser å löneplan nr 1, nämligen:

för lokeldare ....................................... löneklass Ca 15

tillhörande lönegrad Ca 14............. » Ca 18

» » Ca 16 ............. » Ca 20.

örnrp/

lokförare

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947, från och med vilken dag vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes stridande mot reglementets föreskrifter upphör att gälla, såvitt angår den å vilken reglementet erhåller tillämpning.

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Förslag

till

1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 inom. Detta reglemente skall äga tillämpning å:

a) ordinarie och extra ordinarie lärare, som äro underkastade 1947 års avlöningsreglemente för folkskolan;

b) befattningshavare, för vilken 1947 års avlöningsreglemente för folkskolan är gällande och vilken innehar befattning såsom

lärare vid sjukvårdsanstalt eller barnhem med anställning såsom ordinarie eller tillsvidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning eller såsom extra ordinarie eller

föreståndarinna eller biträdande föreståndarinna vid skolhem, tillhörigt skoldistrikt eller Skytteanska skolan i Tärna, vid nomadskolhem eller vid arbetsstuga tillhörig någon av stiftelserna Västerbottens läns arbetsstugor och Norrbottens läns arbetsstugor; samt

c) ordinarie och extra ordinarie lärare, som äro underkastade 1947 års avlöningsreglemente för nomadlärare.

2 mom. Under del av kalenderhalvår, då lärare jämlikt 2 § 2 mom. 1947 års avlöningsreglemente för folkskolan skall anses hava innehaft extra ordinarie anställning, skall han jämväl anses hava varit underkastad detta reglementes bestämmelser.

3 mom. Vad i detta reglemente sägs om tjänstepensionsbestämmelser skall, där ej annat framgår, avse dels tjänstepensionsbestämmelser, antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen, dels ock tjänstepensionsbestämmelser för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser av förstnämnda slag anses icke bestämmelser om reservpension eller däremot svarande engångsbelopp.

Med tjänstepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda bestämmelser.

2 §.

Befattningshavare, å vilken detta reglemente äger tillämpning, är efter avgång från befattningen berättigad att åtnjuta tjänstepension eller tjänste-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2<S2.

livränta, alll enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i reglementet jämte de närmare bestämmelser, som för tillämpningen av detsamma utfärdas av Kungl. Maj:t.

I reglementet meddelas jämväl bestämmelser om befattningshavares skyldighet att avgå från befattningen in. in.

3 §•

1 mom. Fråga om rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension eller tjänstelivränta enligt detta reglemente prövas

a) i fall som avses i 4 § 3 mom. och 8 § 2 mom. av Kungl. Maj:t; samt

b) i andra fall av statens pensionsanstalt.

Pension eller livränta, vartill rätt föreligger, skall till beloppet fastställas av statens pensionsanstalt.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom tillställas den till förmånen berättigade.

2 avd. Om befattningshavares skyldighet att avgå m. in.

4 §•

1 mom. Såframt ej annat följer av vad i 2 mom. sägs, är ordinarie befattningshavare skyldig att avgå från befattningen och må extra ordinarie befattningshavare ej bibehållas i sin befattning, därest han

a) uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen alt på tillfredsställande sätt sköta sin befattning; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin befattning.

Finner i fall, varom under b) och c) här ovan förmäles, statens pensionsanstalt anledning antaga, att befattningshavaren kan tjänstgöra i sådan annan befattning, till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig, skall frågan, huruvida förflyttning lämpligen bör ske, underställas skolöverstyrelsens prövning.

2 inom. Då synnerliga skäl därtill äro, må den myndighet, som äger att från befattningen entlediga, efter tillstyrkan av vederbörande folkskolinspektör eller, i fråga om nomadlärare, av nomadskolinspektören, medgiva ordinarie befattningshavare anstånd med avsked och extra ordinarie befattningshavare att bibehållas i sin befattning efter pensionsålderns inträde, så länge befattningshavaren är fullt tjänslduglig, dock icke längre tid än sammanlagt ett år. Äro myndigheten och inspektören av olika mening, huruvida här avsett medgivande skall lämnas eller ej, skall frågan därom underställas skolöverstyrelsen för avgörande.

Då särskilda omständigheter diirtill föranleda, må Kungl. Maj:t medgiva

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

kvarstående respektive bibehållande i befattningen längre tid efter pensionsålderns inträde än ett år, dock icke i något fall längre än sammanlagt tre år efter nämnda tidpunkt.

3 inom. Befinnes ordinarie befattningshavare urståndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden och är ej sådant fall för handen, varom i 1 mom. första stycket sägs, må Kungl. Maj:t, därest för befattningshavaren högst fem år återstå till pensionsålderns inträde, förklara honom skyldig att avgå och entlediga honom.

Befattningshavare, som genom lagakraftägande dom befunnits skyldig till förfarande, varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap. 5 § strafflagen förklarats fri från ansvar, må av Kungl. Maj:t, jämväl i annat fall än i nästföregående stycke sägs, förklaras skyldig att avgå samt entledigas.

5 §•

/ inom. Pensionsåldern inträder vid utgången av det redovisningsår, under vilket befattningshavaren uppnått följande levnadsålder: för befattningshavare, hänförd till lönegrad Ca 21, Ca 20, Ce 19 eller

Ce 18 ..................................................... 63 äl-

för befattningshavare, hänförd till lönegrad Ca 13, Ca It), Ce 11

eller Ce 8 .................................................. 60 år.

2 mom. Har ordinarie befattningshavare utan något sitt förvållande förflyttats till befattning, för vilken gäller annan pensionsålder, skall den nya pensionsåldern icke tillämpas å honom, såframt han icke inom viss, av Kungl. Maj:t bestämd tid anmäler sin önskan att bliva underkastad den nya åldersbestämmelsen.

6 §•

Med olycksfall i tjänsten förstås i detta reglemente sådant vid utövande av befattning, som i reglementet avses, eller av befattning eller uppdrag i statens tjänst eller av annan befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt, inträffat olycksfall, som enligt allmän lag är att hänföra till olycksfall i arbete.

Vad i reglementet stadgas om olycksfall i tjänsten skall äga tillämpning jämväl där befattningshavare på grund av befattning eller uppdrag, som i nästföregående stycke sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel eller i befattningen eller uppdraget ådragit sig sådan yrkessjukdom, varom förmäles i lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

7 §•

1 mom. Beslut om befattningshavares avsked eller entledigande må icke meddelas utan att frågan om befattningshavarens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension, där sådan fråga förekommer, dessförinnan avgjorts eller i samband med beslutet avgöres.

Knngl. Mcij:ts proposition nr 282.

47 Underlåter befattningshavare att söka avsked eller entledigande, ändock att enligt beprövande av den myndighet, som äger att från befattningen avskeda eller entlediga, förhållande föreligger, som enligt 4 § 1 mom. bör föranleda hans avgång, ankommer på myndigheten att föranstalta om prövning av frågan om befattningshavarens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension samt att, därest pensionsrätt prövats föreligga, entlediga befattningshavaren.

2 mom. I fall, varom förmäles i 4 § 3 inom., må beslut om entledigande icke meddelas utan att befattningshavaren erhållit tillfälle att inkomma med yttrande i ärendet.

3 avd. Om tjänstepension.

G e in e n s a in in a best ä in in e 1 s e r.

8 §■

1 mom. Rätt att vid avgång från befattningen komma i åtnjutande av tjänstepension tillkommer, där ej annat följer av bestämmelsen i 3 mom. första stycket, i detta reglemente avsedd befattningshavare,

a) därest han uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder, och sådant fall som under b) eller c) sägs icke föreligger (ålderspension);

b) i fall som avses i 4 § 1 mom. första stycket b) (invalidpension); samt

c) i fall som avses i 4 § 1 mom. första stycket c), så ock där befattningshavare med tillämpning av bestämmelserna i 4 § 3 mom. förklarats skyldig att avgå (sjukpension).

Härvid iakttages dock

a) att befattningshavare icke må komma i åtnjutande av invalid- eller sjukpension, därest han i den ordning, varom i 4 § 1 mom. andra stycket förmäles, prövats lämpligen böra förflyttas till annan befattning; samt

b) att ordinarie befattningshavare, som med frånträdande av befattningens utövande innehar extra ordinarie befattning, ej må, därest båda befattningarna äro förenade med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, vid samtidig avgång från befattningarna bekomma mer än en pension.

2 mom. Befattningshavare, som tidigast fem år före pensionsålderns inträde frivilligt avgår från sin befattning, må kunna av Kungl. Maj:t medgivas rätt alt därvid komma i åtnjutande av tjänstepension (förtidspension), därest avgången finnes icke vara stridande mot det allmännas intresse och under förutsättning tillika, alt han innehar minst 30 tjänstår.

.? mom. Har befattningshavare genom beslut, som vunnit laga kraft, blivil dömd bil avsättning eller lill följd av tjänstefel skild från befattning, som i detta reglemente avses, eller från befattning i statens tjänst eller från annan befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt, eller har han ge-

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

nom lagakraftägande beslut blivil för förbrytelse i tidigare innehavd befattning av sådant slag dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, må han ej komma i åtnjutande av pension.

Där beträffande befattningshavare beslut, som i nästföregående stycke avses, meddelats men ej vunnit laga kraft, eller befattningshavare hålles häktad för brott, vilket kan föranleda, att han dömes till avsättning eller, i stället för avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, eller befattningshavare av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt för sådant brott, må frågan om befattningshavarens rätt att komma i åtnjutande av pension icke upptagas till prövning, så länge sådant förhållande föreligger.

9 §•

1 mom. Tjänstepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande fall, rörligt tillagg.

2 mom. Tjänstepension utgår från och med dagen näst efter den, då avgång från befattningen ägt rum, till och med den dag, då en månad förflutit efter pensionstagarens frånfälle.

Såsom undantag härifrån skall dock gälla, dels att den, som dömts till mistning på viss tid av innehavd befattning, icke må åtnjuta pension för befattningen före utgången av nämnda tid, dels ock att, där i fråga om pensionstagare sådant beslut föreligger, som i 8 § 3 mom. första stycket avses, pensionen skall upphöra att utgå från och med månaden näst efter den, under vilken beslutet vunnit laga kraft.

Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket iakttages, att för tiden efter frånfället utgående pensionsbelopp icke må sammanlagt överstiga 800 kronor.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom, må statens pensionsanstalt kunna medgiva sådan anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 mom. Utbetalning av tjänstepension sker månadsvis i efterskott enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t, statens pensionsanstalt likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående pensionsbelopp.

Tjänstepensionens grundbelopp.

10 §.

1 mom. Storleken för år räknat av tjänstepensionens grundbelopp bestämmes, där ej annat föranledes av stadgandena i 2 och 3 mom. här nedan,

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

dels av det tjänstepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i It § skall för befattningshavaren tillämpas, dels ock av den tid befattningshavaren enligt 12 § äger tillgodoräkna såsom tjänstår, allt enligt de närmare bestämmelser, som meddelas i 13—16 §§.

2 mom. För ordinarie befattningshavare, vilken antingen utan något sitt törvållande förflyttats till befattning i lägre lönegrad eller ock förflyttats till befattning i samma lönegrad och därefter enligt stadgande i 17 § 2 mom. första stycket 1947 års avlöningsreglemente för folkskolan äger åtnjuta lön enligt där angiven löneklass, må grundbeloppet av tjänstepension icke understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest förflyttningen icke ägt rum.

Vad sålunda stadgats skall, då ordinarie befattning på grund av ändrad årlig lästid nedflyttats till lägre lönegrad, äga motsvarande tillämpning beträffande den, som vid nedflyttningen innehade befattningen, under förutsättning att Kungl. Maj:t medgivit, att han i avlöningshänseende må så behandlas, som om han fortfarande innehaft tjänst i den högre lönegraden.

Har tolkskollärare, som tillika innehar distriktsöverlärarbefattning, frånträtt sistnämnda befattning, utan att det föranletts av hans därom uttryckta önskan eller något hans förvållande, skall med avseende å den tjänstepension, vartill han må bliva berättigad, iakttagas, att pensionens grundbelopp icke må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om tjänstepensionsunderlaget för den senast innehavda befattningen varit lika med det lägsta tjänstepensionsunderlag, som varit för honom gällande under de senaste tolv åren före distriktsöverlärarbefattningens frånträdande. Såsom villkor härför skall dock gälla, att han under en tid av sammanlagt minst tolv år i oavbruten följd innehaft distriktsöverlärarbefattning.

Vad i nästföregående stycke sägs skall jämväl gälla för distriktsöverlärare, som under minst tolv år i oavbruten följd innehaft sådan befattning, därest efter nämnda tid tjänstepensionsunderlaget för distriktsöverlärarbefattningen på grund av minskning av överlärararvodet nedgår under det lägsta pensionsunderlag, som för honom varit gällande under de senaste tolv åren före ändringen.

3 mom. Där befattningshavare, som samtidigt avgår från ordinarie befattning och sådan extra ordinarie befattning, vilken av honom innehafts med frånträdande av den ordinarie befattningens utövande, på grund av bestämmelsen i 8 § 1 mom. andra stycket b) endast äger komma i åtnjutande av eu pension, skall dennas grundbelopp motsvara del högsta av de för de .särskilda befattningarna beräknade grundbeloppen.

4 mom. Beräknat grundbelopp, som icke utgöres av helt med 12 jämnt delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

Hihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sund. Nr 282.

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

U §•

1 inom. Såsom tjänstepensionsunderlag skall vid bestämmandet av tjänstepension för tiden intill den månad, varunder pensionstagaren uppnår 67 års ålder, tillämpas det belopp (begynnelseunderlag), som enligt 2 eller 3 mom. gäller för den befattning, från vilken avgången sker, samt för tiden därefter det belopp (slutunderlag) som erhålles genom minskning av begynnelseunderlaget med 792 kronor, såframt ej Kungl. Maj:t i särskilt fall förordnar om lägre avdrag.

Har den befattning, från vilken avgången ägt rum, innehafts under kortare tid än tre år före pensionsålderns inträde eller, i fråga om befattningshavare, som avgår med rätt till förtidspension, tre år före avgången, må dock, där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, vid bestämmandet avålders- eller förtidspension icke tillämpas högre begynnelse- eller slutunderlag än som motsvarar en tredjedel av sammanlagda beloppet av de högsta begynnelse- respektive slutunderlag, vilka må hava varit för befattningshavaren gällande under vart och ett av de senast förflutna tre åren på grund av därunder innehavd, med tjänstepensionsrätt förenad anställning.

1 fråga om ålders- eller förtidspension för distriktsöverlärare må, där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, ej tillämpas högre begynnelse- eller slutunderlag än som motsvarar medeltalet för år räknat av de högsta begynnelse- respektive slutunderlag, som varit för honom gällande under vart och ett av de senaste tre åren före pensionsålderns inträde eller dessförinnan inträffande avgång ur tjänst.

2 mom. För befattningar som avses i detta reglemente skola, där ej annat följer av stadgandet i 3 mom., begynnelseunderlagen utgöra de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:

3 mom. För lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare samt nomadlärare vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, utgöra begynnelseunderlagen för ordinarie manlig lärare 4 860 kronor, för ordinarie kvinnlig lärare och för extra ordinarie manlig lärare 4 476 kronor samt för extra ordinarie kvinnlig lärare 4 152 kronor.

För folkskollärare, som tillika innehar distriktsöverlärarbefattning, utgöra begynnelseunderlagen de belopp, som här nedan angivas:

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

12 §.

1 mom. Såsom tjänstår må tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde, under vilken befattningshavare varit underkastad detta reglemente.

Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras för tid, under vilken befattningshavare av annan anledning än tjänstledighet för offentligt uppdrag eller militärtjänstgöring eller för uppehållande av befattning vid kommunal läroanstalt eller i statens tjänst vidkänts C-avdrag å lönen.

2 mom. Såsom tjänstår må jämväl, i den mån ej annat följer av stadgandet i 4 mom. andra stycket, tillgodoräknas dels tid, varunder befattningshavare varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i detta reglemente innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser med därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas, dels ock tid i övrigt, vilken befattningshavaren ägt räkna såsom tjänstår enligt de andra tjänstepensionsbestämmelser med övergångsstadganden, vilka han sålunda varit senast underkastad, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats enligt föreskrifterna i 1 mom.

3 mom. På prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver beror, om och i vad mån såsom tjänstår må tillgodoräknas tid varunder befattningshavare, i andra fall än i 1 och 2 mom. avses, fullgjort arbete eller uppdrag i eller utom statens tjänst.

4 mom. Vid tjänstårsberäkning skall i förekommande fall iakttagas, att tid varunder mer än en med tjänstepensionsrätt förenad befattning innehafts må tillgodoräknas med högst det antal tjänstår som motsvarar tiden för samtidigt innehav av befattningarna.

Såsom inskränkning i vad i 2 mom. samt nästföregående stycke stadgats gäller, att av tid, varunder befattningshavaren innehaft beställning å reservstat, må tillgodoräknas allenast tid för i beställningen fullgjord tjänstgöring, såframt ej Kungl. Maj:t annat medgiver.

5 mom. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar del av dag, skall jämkning ske till närmast högre hela dagantal.

13 §.

Grundbeloppet av ålderspension bestämmes enligt följande grunder. Kan befattningshavare räkna minst 30 tjänstår, utgår hel pension, vars grund-

52 Kungl. Maj ds proposition nr 282.

belopp är lika med begynnelse- respektive slutunderlaget. Är tjänstårens antal mindre, utgår avkortad pension, vars grundbelopp motsvarar begynnelserespektive slutunderlaget minskat med 1/i2o för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 30.

14 §.

Grundbeloppet av invalidpension motsvarar det för befattningshavaren gällande begynnelse- respektive slutunderlaget. Beträffande befattningshavare, som avgår efter pensionsålderns inträde, skall likväl grundbeloppet bestämmas enligt de i 13 § angivna grunderna.

15 §.

Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 13 § angivna grunderna. Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av begynnelserespektive slutunderlagel i den mån beloppet icke härigenom överstiger grundbeloppet av den ålderspension, som skulle hava tillkommit befattningshavaren, därest han under oförändrade förhållanden kvarstått i sin befattning till pensionsålderns inträde.

16 §.

Grundbeloppet av förtidspension motsvarar det för befattningshavaren gällande begynnelse- respektive slutunderlaget men skall för tiden intill den tidpunkt, vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara minskat med 1/i8o för varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället återstått till nämnda tidpunkt.

Rörligt tillägg.

17 §•

1 inom. Å tjänstepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt tillägg under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal, som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i statens löneplansförordning intagna grundlönetabellerna.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å det grundbelopp för månad, varmed pension utgår före 67 års ålder.

Härvid skall dock iakttagas, att tillägg ej beräknas å belopp, varmed grundbeloppet överstiger 800 kronor, och ej heller å däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

4 avd. Om tjänstelivränta.

18 §.

1 mom. Den som, efter att hava blivit underkastad detta reglemente, avgått från befattning, som i reglementet avses, utan rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension enligt reglementet, är berättigad att på därom gjord ansökning erhålla tjänstelivränta,

a) när han uppnått en levnadsålder av (55 år (uppskjuten livränta); eller

b) därest han före uppnåendet av 65 års ålder blivit varaktigt oförmögen till arbete och på grund därav erhållit folkpension enligt gällande lag om folkpensionering (förtidslivränta).

Såsom förutsättning för rätt till tjänstelivränta skall likväl gälla,

a) att befattningshavaren under sammanlagt minst tre år före avgången innehaft anställning, som vid nämnda tillfälle varit förenad med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser; samt

b) att befattningshavaren icke efter avgången men före den i första stycket a) eller b) avsedda tidpunkten innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt som nyss sagts.

Där befattningshavare samtidigt avgått från ordinarie befattning och sådan extra ordinarie befattning, som av honom innehafts med frånträdande av den ordinarie befattningens utövande, äger han, därest båda befattningarna varit förenade med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, allenast komma i åtnjutande av en tjänstelivränta.

2 mom. Där tjänstepension upphör att utgå på grund av stadgandet i 9 § 2 mom. andra stycket, inträder i stället rätt till tjänstelivränta enligt bestämmelserna i 1 mom. här ovan.

3 mom. Tjänstelivränta utgår

a) uppskjuten livränta från och med månaden näst efter den, under vilken vederbörande uppnått 65 års ålder, eller, där nämnda ålder redan uppnåtts och livräntan träder i stället för tjänstepension, från och med dagen näst efter den, då tjänstepension upphört att utgå, dock att livränta i förstnämnda fall ej må utgå för längre tid tillbaka än sex månader före den månad, under vilken ansökning därom gjorts; samt

b) förtidslivränta från och med den månad, med vars ingång folkpensionen börjat löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen om tjänstelivränta gjorts.

Livräntan utgår till och med den månad, varunder livräntetagaren avlider.

-{ mom. Utbetalning av tjänstelivränta sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t,

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

19 §.

1 mom. Beloppet för år räknat av tjänstelivränta bestämmes, där ej annat föranledes av vad nedan i 2 mom. stadgas, i förhållande till dels det för befattningshavaren vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget, dels antalet vid avgången uppnådda tjänstår, dels ock nämnda antal tjänstår utökat med tid, som vid avgången må hava återstått till utgången av den månad varunder befattningshavaren uppnår 65 års ålder, allt på sätt närmare stadgas i 20 §.

Härvid iakttages

a) att i fall, där den befattning från vilken avgången ägt rum innehafts under kortare tid än tre år, tjänstepensionsunderlaget bestämmes på motsvarande sätt som i 11 § 1 mom. andra stycket stadgas i fråga om förtidspension;

b) att stadgandet i 11 § 1 mom. tredje stycket skall äga motsvarande tillämpning; samt

c) att tid, under vilken befattningshavaren icke innehaft med tjänstepensionsrätt förenad befattning och för vilken han icke enligt vad därom särskilt stadgats bidragit till tjänstepensioneringen, vid tjänstårsberäkning i intet fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar.

2 mom. Vad i 9 § 3 mom. samt 10 § 2 och 3 mom. stadgas om tjänstepension eller tjänstepensions grundbelopp skall äga motsvarande tillämpning i fråga om tjänstelivränta.

3 mom. Tjänstelivräntans årsbelopp jämkas, där så erfordras, till närmast högre öretal, som är jämnt delbart med 120.

20 §.

1 mom. Uppskjuten livränta bestämmes, med iakttagande i förekommande fall av vad nedan i 3 mom. stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del av begynnelse- respektive slutunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av det på sätt i 19 § 1 mom. sägs utökade antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår, dock minst av 120. Om antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår är mindre än 120, skall likväl iakttagas, att det på nyssnämnda sätt beräknade beloppet skall minskas med 1/io procent för varje felande fjärdedels år.

2 mom. Förtidslivränta bestämmes enligt grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t, till sådant belopp, att livräntans värde vid den tidpunkt, från och med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt av den uppskjutna livräntan. Förtidslivräntans årsbelopp skall likväl lägst motsvara tio procent av den uppskjutna livräntans före 67 års ålder gällande årsbelopp.

3 mom. Tjänstelivränta till den som, på sätt i 8 § 3 mom. första stycket närmare sägs, blivit dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel skild

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

från befattningen eller för förbrytelse i tidigare innehavd befattning dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, utgör en tredjedel av det belopp, varmed livräntan i annat fall skolat utgå, med rätt likväl för Kungl. Maj:t att tillerkänna vederbörande större del, dock ej mera än två tredjedelar.

5 avd. Om sammanträffande av förmåner.

21 §.

1 mom. Om den som kommer i åtnjutande av tjänstepension för i detta reglemente avsedd befattning vid avgång från den befattningen åtnjuter eller därvid eller sedermera erhåller annan tjänstepension, antingen enligt detta reglemente eller enligt andra tjänstepensionsbestämmelser, beror på Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån de till förstnämnda pension hörande förmånerna av sådan anledning skola minskas med de till den sistnämnda pensionen hörande förmånerna. Utgå båda tjänstepensionerna enligt detta reglemente, må allenast en av dem minskas.

Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor.

2 mom. På Kungl. Maj:ts prövning beror, om och i vad mån tjänstepensionsförmåner för i detta reglemente avsedd befattning skola minskas av den anledningen, att vederbörande erhåller avlöning i egenskap av beställningshavare på reservstat eller övergångsstat, anställningshavare i reserven eller officer i väg- och vattenbyggnadskåren.

6 avd. Reglementets tillämplighet m. in.

22 §.

Befattningshavare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall vara pliktig att underkasta sig ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka i reglementet förmäles. Ordinarie befattningshavare är likväl icke skyldig underkasta sig ändring av föreskrifterna i It § 2 och 3 mom. om beloppet av tjänstepensionsunderlag, i 13—15 §§ om bestämmande av tjänstepensions grundbelopp eller i 17 § om rörligt tillägg, dock att sådan befattningshavare skall vara pliktig att. därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med tio procent eller mera i förhållande till ,nn/no av levnadskostnaderna i mars 194(5, efter prövning av Kungl. Maj:t och riksdagen vidkännas minskning med högst fem procent av grundbeloppet av tjänstepension eller beloppet av tjänstelivränta.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947, från och med vilken dag vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes stridande mot reglementets bestämmelser skall upphöra att gälla, såvitt angår den å vilken reglementet erhåller tillämpning.

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Förslag

till

1947 års familjepensionsreglemente för folkskolan.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 inom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:

a) befattningshavare, som är underkastad 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan;

b) den som åtnjuter pension enligt nyssnämnda tjänstepensionsregleinente; samt

c) den som, efter att på grund av stadgandet under a) här ovan hava blivit underkastad detta reglemente, avgått från sin befattning utan rätt att komma i åtnjutande av pension varom under b) förmäles, under förutsättning att befattningshavaren under sammanlagt minst tre år före avgången innehaft anställning, som vid nämnda tidpunkt varit förenad med tjänstepensionsrätt, varom i 3 mom. tredje stycket här nedan förmäles.

Bestämmelsen under c) här ovan avser icke sådant fall, då befattningshavaren efter avgången innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätl som nyss sagts.

2 mom. I fråga om tillämpningen av reglementet skall gälla, att med avgången befattningshavare, varom under 1 mom. c) förmäles, likställes den som erhållit pension enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan men på grund av vad i 9 § 2 mom. andra stycket nämnda reglemente stadgas vid frånfället ej vidare uppbär pensionen.

3 mom. Vad i detta reglemente sägs om befattningshavare skall, där ej annat framgår, i tillämpliga delar gälla med avseende å sådan förutvarande befattningshavare, som i 1 mom. b) eller c) avses.

Vad i reglementet sägs om tjänste- eller familjepensionsbestämmelser skall, där ej annat framgår, avse dels tjänste- eller familjepensionsbestämmelser, antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen, dels ock tjänste- eller familjepensionsbestämmelser för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser av förstnämnda slag anses icke bestämmelser om reservpension eller däremot svarande engångsbelopp.

Med tjänste- eller familjepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda tjänste- eller familjepensionsbestämmelser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

2 §•

1 mom. Efterlevande, som här nedan i 2 mom. sägs, till den, beträffande vilken reglementet äger tillämpning, äro berättigade att åtnjuta familjepension eller familjelivränta enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i reglementet.

Närmare bestämmelser angående reglementets tillämpning meddelas av Kungl. Maj:t.

2 mom. Familjepension eller familjelivränta tillkommer följande efterlevande, nämligen

efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,

frånskild make, i fall som i 3 mom. sägs, samt

barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder.

Såsom förutsättning härför skall dock gälla, i fråga om make, att äktenskapet icke ingåtts efter det att befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 60 år, och i fråga om adoptivbarn, att adoptionen ej ägt rum efter det att befattningshavaren fyllt 50 år.

3 mom. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin make utgiva underhållsbidrag eller i skillnadsmålet visats föreligga avtal om sådant underhållsbidrag, äger domstolen, om makarna levt tillsammans under minst fem år och befattningshavarens make vid sammanlevnadens hävande uppnått en ålder av minst 30 år samt det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finnes skäligt, förordna att maken skall vara berättigad till familjepension eller familjelivränta, som avses i detta reglemente.

Sålunda meddelat förordnande upphör att gälla, om skyldighet att utgiva underhållsbidrag, vilket bestämts att utgå på särskilda tider, upphört eller den bidragsberättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som nyss sagts giltighet, må sådant förordnande ej med laga verkan meddelas till förmån för befattningshavarens make i senare äktenskap.

3 §■

Innehade avliden befattningshavare vid frånfället familjepensionsrätt enligt bestämmelserna i 1 § detta reglemente för mer än en befattning, skall familjepension eller familjelivränta för varje befattning utgå enligt för densamma meddelade bestämmelser, dock med iakttagande av de i 14 § 1 mom. meddelade bestämmelserna rörande sammanträffande förmåner.

Efter den som enligt reglementet ägde familjepensionsrätt såväl för ordinarie befattning som för extra ordinarie befattning, vilken innehafts med frånträdande av den ordinarie befattningens utövande, må dock endast en familjepension eller en familjelivränta utgå.

4 §•

/ mom. Prövning av fråga om rätt att komma i åtnjutande av familjepension eller familjelivränta enligt detta reglemente samt fastställande till

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

beloppet av dylik förmån sker, på därom gjord ansökning, av statens pensionsanstalt.

Sökande åligger att styrka sådana för statens pensionsanstalt icke kända omständigheter, som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom tillställas de till förmånen berättigade.

2 avd. Om familjepension.

Gemensamma bestämmelser.

5 §•

1 mom. Familjepension enligt detta reglemente tillkommer efterlevande till befattningshavare, som vid sin död kvarstod i sin befattning eller åtnjöt eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan.

2 mom. Angående fördelning av familjepension mellan två eller flera familjepensionsberättigade stadgas i 7 § 3 mom. och 11 § 4 mom.

6 §•

1 mom. Familjepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande fall, rörligt tillägg.

2 mom. Familjepension utgår till därtill berättigad från och med dagen näst efter den, då befattningshavare avlidit, eller, i fråga om pension till barn som födes efter faderns död, från och med den dag, under vilken barnet fötts, till och med utgången av månaden näst efter den, under vilken pensionstagaren avlider, eller, där pensionsrätten upphör av annan anledning, till och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom, må statens pensionsanstalt kunna medgiva sådan anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 mom. Utbetalning av familjepension sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t; statens pensionsanstalt likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående pensionsbelopp.

Famil jepensionens grundbelopp.

7 §•

1 mom. Storleken för år räknat av famil jepensionens grundbelopp bestämmes enligt grunder, som angivas i 2 mom. här nedan, i förhållande till

Kungl. Maj:ts proposition nr 282. 59

ett vid befattningshavarens död för honom gällande familjepensionstal, varom stadgas i 8 §.

2 mom. Vid familjepensionens fastställande beräknas grundbeloppet sålunda, att det motsvarar,

a) då endast en familjepensionsberättigad finnes eller då de pensionsberättigade utgöras av efterlevande make och frånskild make: familjepensionstalet;

b) då de pensionsberättigade utgöras av efterlevande make eller frånskild make samt barn eller av efterlevande make och frånskild make samt barn: familjepensionstalet ökat med 50 procent, om endast ett barn finnes, och eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn; samt

c) då de pensionsberättigade utgöras av två eller flera barn: familjepensionstalet ökat med 50 procent, om barnen äro två, och eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn.

Sker efter familjepensionens fastställande ändring beträffande antalet familjepensionsberättigade, skall med tillämpning av de i nästföregående stycke angivna grunderna bestämmas nytt grundbelopp för familjepensionen att tillämpas från och med den i 6 § 2 mom. stadgade tidpunkt, då familjepensionsrätt inträtt eller upphört.

3 mom. Finnas två eller flera familjepensionsberättigade, skall det på varje tid belöpande grundbeloppet mellan dem fördelas sålunda,

att av grundbelopp, som är gemensamt för efterlevande make eller frånskild make samt barn eller för efterlevande make och frånskild make samt barn, maken eller makarna äga åtnjuta så stor del, som motsvarar 80 procent av familjepensionstalet — dock att frånskild make, som äger pensionsrätt jämte den avlidnes barn i annat gifte, icke må åtnjuta större del än som motsvarar 40 procent av familjepensionstalet — samt barnet eller barnen återstoden,

samt att av grundbelopp eller del därav, som är gemensam för efterlevande make och frånskild make eller för två eller flera barn, makarna respektive barnen äga taga lika del.

Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att göra ansökning om pension, till annan familjepensionsberättigad utbetalts större belopp än han enligt här stadgade grunder bor! erhålla, skall därvid bero.

8 §•

/ mom. Familjepensionstalet bestämmes, där ej annat föranledes av stadgandena i 2 och 3 mom. här nedan, dels av det familjepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i 9 § skall tillämpas, dels ock av antalet tjänstår, varom förmäles i 10 §, allt enligt följande grunder. Uppgår antalet tjänstår till minst 30, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget. Är tjänstårens antal mindre, skall familjepensionstalet motsvara familje-

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

pensionsunderlaget minskat med V12» för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 30.

2 mom. I fråga om ordinarie befattningshavare, vilken antingen utan något sitt förvållande förflyttats till befattning i lägre lönegrad eller ock förflyttats till befattning i samma lönegrad och därefter enligt stadgande i 17 § 2 mom. första stycket 1947 års avlöningsreglemente för folkskolan äger åtnjuta lön enligt där angiven löneklass, må familjepensionstalet icke understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest förflyttningen icke ägt rum.

Vad sålunda stadgats skall, då ordinarie befattning på grund av ändrad årlig lästid nedflyttats till lägre lönegrad, äga motsvarande tillämpning beträffande den, som vid nedflyttningen innehade befattningen, under förutsättning att Kungl. Maj:t medgivit, att han i avlöningshänseende må så behandlas, som om han fortfarande innehaft tjänst i den högre lönegraden.

Där jämlikt 10 § 2 mom. tredje eller fjärde stycket 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan tjänstepensionens grundbelopp ej må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats vid tillämpning av visst för befattningshavaren tidigare gällande tjänstepensionsunderlag, skall med avseende å familjepension, vartill rätt må föreligga efter befattningshavaren, iakttagas, att familjepensionstalet icke må understiga det tal, vartill det skulle hava beräknats vid tillämpning av det familjepensionsunderlag, som svarar mot berörda tjänstepensionsunderlag.

3 mom. Där på grund av bestämmelsen i 3 § andra stycket endast en familjepension utgår, skall familjepensionstalet för denna motsvara det högsta av de för de särskilda befattningarna beräknade familjepensionstalen.

A mom. Beräknat familjepensionstal, som icke utgör helt krontal, jämkas till närmast högre sådant tal.

9 §•

1 mom. Såsom familjepensionsunderlag skall tillämpas del belopp, som enligt 2 och 3 mom. gäller för den familjepensionsberättigande befattning befattningshavaren innehade vid dödsfallet eller från vilken han dessförinnan avgått med rätt till pension, varom i 1 § 1 mom. b) förmäles.

2 mom. För befattningar som avses i detta reglemente skola, där ej annat följer av stadgandet i 3 inom., familjepensionsunderlagen utgöra de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

3 mom. För lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare samt nomadlärare vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, utgöra familjepensionsunderlagen för ordinarie manlig lärare 2 064 kronor, för ordinarie kvinnlig lärare och för extra ordinarie manlig lärare 1 908 kronor samt för extra ordinarie kvinnlig lärare 1 764 kronor.

För folkskollärare, som tillika innehar distriktsöverlärarbefattning, utgöra familjepensionsunderlagen de belopp, som här nedan angivas:

10 §.

Såsom tjänstår räknas vid bestämmande av familjepension

a) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan;

b) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet för prästerskapet, jämväl där sådant icke följer av stadgandet under

a); samt

c) tid, som från dödsfallet eller avgången från befattningen må hava återstått till pensionsålderns inträde.

Rörligt tillägg.

11 §•

1 mom. Ä familjepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt tillägg under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal, som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i statens löneplansförordning intagna grundlönetabellerna.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad, dock ej å däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

i mom. Angående fördelning av rörligt tillägg mellan två eller flera familjepensionsberättigade skall vad i 7 § 3 mom. stadgas om fördelning av grundbelopp äga motsvarande tillämpning.

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 2S2.

3 avd. Om familjelivränta.

12 §.

Familjelivränta enligt detta reglemente tillkommer efterlevande till förutvarande befattningshavare, varom förmäles i 1 § 1 mom. c).

13 §.

1 mom. Familjelivränta motsvarar familjepensionens grundbelopp, dock att vid beräkning av grundbeloppet familjepensionstalet skall fastställas på sätt här nedan i 2 mom. stadgas.

1 övrigt skola bestämmelserna i 6 § 2—4 mom. och 7 § 3 mom. äga motsvarande tillämpning.

2 mom. Familjepensionstalet för livränta bestämmes, där ej annat föranledes av vad här nedan stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del av det för befattningshavaren senast gällande familjepensionsunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår av det slag, varom i 10 § a) och b) förmäles, utgör av 120 eller — där vid avgången uppnådda tjänstår, utökade med tid som från avgången må hava återstått till pensionsålderns inträde, uppgå till mer än 120 fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår — av det större tal, som uppkommer genom berörda utökning.

Vid beräkning av tjänslår skall iakttagas att tid, under vilken den avlidne icke innehaft med familjepensionsrätt förenad befattning och för vilken han icke enligt vad därom särskilt stadgats bidragit till familjepensioneringen, i intet fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar.

1 övrigt skola beträffande familjepensionstalets bestämmande föreskrifterna i 8 § 2—4 mom. äga motsvarande tillämpning.

4 avd. Om sammanträffande av förmåner.

14 §.

/ mom. Innehade avliden befattningshavare vid frånfället familjepensionsrätt för mer än en befattning, antingen enligt detta reglemente eller enligt såväl detta reglemente som andra familjepensionsbestämmelser, beror på Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån de förmåner, vilka tillhöra endera respektive den enligt detta reglemente utgående familjepensionen eller familjelivräntan, av sådan anledning skola minskas med de till den andra familjepensionen eller familjelivräntan hörande förmånerna.

2 mom. Innehar efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger tilllämpning, med tjänstepensionsrätt förenad anställning, eller åtnjuter han antingen tjänstepension eller tjänstelivränta eller ock familjepension eller familjelivränta enligt detta reglemente eller andra familjepensionsbestämmelser såsom anhörig till annan anställningshavare, skall pensions- eller liv-

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

ränteförmån, som utgår enligt delta reglemente, där ej Kungl. Maj:t i särskilt fall annorlunda förordnar, minskas med en fjärdedel, dock högst med beloppet av den förmån, som föranleder minskningen.

3 mom. I den mån efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger tillämpning, efter den avlidne erhåller förmåner enligt krigsavlöningsreglementet, må familjepensionsförmåner enligt detta reglemente icke utgå, med mindre Kungl. Maj:t sådant medgiver.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947, från och med vilken dag vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes stridande mot reglementets föreskrifter upphör att gälla, såvitt angår den å vilken reglementet erhåller tillämpning.

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Förslag

till

1947 års tjänstepensionsreglemente för de högre kommunala skolorna.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §.

1 inom. Detta reglemente äger tillämpning å ordinarie och extra ordinarie lärare, som äro underkastade 1947 års avlöningsreglemente för de högre kommunala skolorna.

2 mom. Vad i detta reglemente sägs om tjänstepensionsbestämmelser skall, där ej annat framgår, avse dels Ijänstepensionsbestäminelser, antagna av Kungl. Maj.t och riksdagen, dels ock tjänstepensionsbestämmelser för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser av förstnämnda slag anses icke bestämmelser om reservpension eller däremot svarande engångsbelopp.

Med tjänstepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda bestämmelser.

2 §•

Där ordinarie lärare utan något sitt förvållande förflyttas till befattning, som avses i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente eller 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan, skall i fråga om pensionsålder, tjänstepensions grundbelopp och tjänstelivräntas belopp hänsyn tagas till de för den tidigare innehavda befattningen gällande bestämmelserna på sätt och i den omfattning, som angivas i 7 § 1 inom., 13 § 2 mom., 25 § 2 mom. 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente respektive 5 § 2 mom., 10 § 2 mom. och 19 § 2 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan.

3 §•

Lärare, å vilken detta reglemente äger tillämpning, är efter avgång från befattningen berättigad att åtnjuta tjänstepension eller tjänstelivränta, allt enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i reglementet jämte de närmare bestämmelser, som för tillämpningen av detsamma utfärdas av Kungl. Maj:t.

I reglementet meddelas jämväl bestämmelser om ordinarie lärares skyldighet att avgå från befattningen m. m.

65 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

4 §■

1 mom. Fråga om rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension eller tjänstelivränta enligt detta reglemente prövas

a) i fall som avses i 5 § 3 mom., 9 § 2 mom. och 19 § 1 mom. tredje stycket av Kungl. Maj:t; samt

b) i andra fall av statens pensionsanstalt.

Pension eller livränta, vartill rätt föreligger, skall till beloppet fastställas av statens pensionsanstalt.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom tillställas den till förmånen berättigade.

2 avd. Om ordinarie lärares skyldighet att avgå in. in.

5 §•

1 mom. Ordinarie lärare är skyldig att avgå från befattningen, därest han

a) uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin befattning; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin befattning.

Finner i fall, varom under b) och c) här ovan förmäles, statens pensionsanstalt anledning antaga, att läraren kan tjänstgöra i sådan annan befattning, till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig, skall frågan, huruvida förflyttning lämpligen bör ske, underställas Kungl. Maj ds prövning.

2 mom. I fråga om ordinarie lärare må, under förutsättning av skolöverstyrelsens medgivande, vederbörande skolstyrelse, då synnerliga skäl därtill äro, medgiva läraren anstånd med avsked efter pensionsålderns inträde, så länge han är fullt tjänstduglig, doek icke längre tid än sammanlagt ett år.

Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må Kungl. Maj:t beträffande ordinarie lärare medgiva kvarstående i befattningen längre tid efter pensionsålderns inträde än i nästföregående stycke sägs, dock icke i något fall längre än sammanlagt tre år efter nämnda tidpunkt.

3 mom. Befinnes ordinarie lärare urståndsatt att på tillfredsställande sätt tullgöra sina tjänståligganden och är ej sådant fall för handen, varom i 1 inom. första stycket sägs, må Kungl. Maj:t, därest för läraren högst fem år återstå till pensionsålderns inträde, förklara honom skyldig att avgå från befattningen och entlediga honom.

Lärare, som genom lagakraftagande dom befunnits skyldig till förfarande, varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap. 5 § strafflagen förklarats fri från ansvar, må av Kungl. Maj:t, jämväl i annat fall än i nästföregående stycke sägs, förklaras skyldig att avgå samt entledigas.

Dilmng till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 282. 5

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

4 inom. Ordinarie lärare, vilken tillika är rektor, må ej bibehållas vid rektorsförordnandet efter avgång från lärarbefattningen.

5 inom. Extra ordinarie lärare må ej bibehållas i sin befattning, därest han

a) uppnått en levnadsålder, som med ett år överstiger hans ålder vid pensionsålderns inträde, Kungl. Maj :t dock obetaget att, då särskilda omständigheter därtill föranleda, medgiva bibehållande i befattningen ytterligare sammanlagt högst två år;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin befattning; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin befattning.

I fall, varom under b) eller c) här ovan förmäles, skall bestämmelsen i 1 mom. andra stycket äga motsvarande tillämpning.

6 §•

För lärarbefattning, som avses i detta reglemente, inträder pensionsåldern vid utgången av det kalenderhalvår, varunder läraren uppnår en levnadsålder av 65 år.

7 §•

Med olycksfall i tjänsten förstås i detta reglemente sådant vid utövande av befattning, som i reglementet avses, eller av befattning eller uppdrag i statens tjänst eller av annan befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt, inträffat olycksfall, som enligt allmän lag är att hänföra till olycksfall i arbete.

Vad i reglementet stadgas om olycksfall i tjänsten skall äga tillämpning jämväl där lärare på grund av befattning eller uppdrag, som i nästföregående stycke sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel eller i befattningen eller uppdraget ådragit sig sådan yrkessjukdom, varom förmäles i gällande lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

8 §•

1 mom. Beslut om lärares avsked eller entledigande må icke meddelas utan att frågan om lärarens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension, där sådan fråga förekommer, dessförinnan avgjorts eller i samband med beslutet avgöres.

Underlåter lärare att söka avsked eller entledigande, ändock att enligt vederbörande myndighets beprövande förhållande föreligger, som enligt 5 § 1 eller 5 mom. bör föranleda hans avgång, ankommer på myndigheten att föranstalta om prövning av frågan om lärarens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension samt att, därest pensionsrätt prövats föreligga, entlediga läraren.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 282.

2 mom. I fall, varom förmäles i 5 § 3 mom., må beslut om entledigande icke meddelas utan att läraren erhållit tillfälle att inkomma med yttrande i ärendet.

3 avd. Om tjänstepension.

1 kap. Lärare i allmänhet.

Gemensamma bestämmelser.

9 §. /

1 mom. Rätt att vid avgång från befattningen komma i åtnjutande av tjänstepension tillkommer, där ej annat följer av bestämmelsen i 3 mom. första stycket, i detta kapitel avsedd lärare,

a) därest han uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder, och sådant fall som under b) eller c) sägs icke föreligger (ålderspension);

b) i fall som avses i 5 § 1 mom. första stycket b) eller 5 § 5 mom. första stycket b) (invalidpension); samt

c) i fall som avses i 5 § 1 mom. första stycket c) eller 5 § 5 mom. första stycket c), så ock där lärare med tillämpning av bestämmelserna i 5 § 3 mom. förklarats skyldig att avgå (sjukpension).

Härvid iakttages dock

a) att lärare icke må komma i åtjutande av invalid- eller sjukpension, därest han i den ordning, varom i 5 § 1 mom. andra stycket förmäles, prövats lämpligen böra förflyttas till annan befattning; samt

b) att ordinarie lärare, som med frånträdande av befattningens utövande innehar extra ordinarie befattning, ej må, därest båda befattningarna äro förenade med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, komma i åtnjutande av tjänstepension vid avgång allenast från den extra ordinarie befattningen och ej heller vid samtidig avgång från båda befattningarna bekomma mer än en pension.

2 mom. Lärare, som tidigast fem år före pensionsålderns inträde frivilligt avgår från sin befattning, må kunna av Kungl. Maj.t medgivas rätt att därvid komma i åtnjutande av tjänstepension (förtidspension), därest avgången finnes icke vara stridande mot det allmännas intresse och under förutsättning tillika, att han innehar minst 30 tjänstår.

3 mom. Ilar lärare genom beslut, som vunnit laga kraft, blivit dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel skild från befattning, som i detta reglemente avses, eller från befattning i statens tjänst eller från annan befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt, eller har han genom lagakraftägande beslut blivit för förbrytelse i tidigare innehavd befattning av sådant slag dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, må han ej komma i åtnjutande av pension.

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Där beträffande lärare beslut, som i nästföregående stycke avses, meddelats men ej vunnit laga kraft eller lärare hålles häktad för brott, vilket kan föranleda att han dömes till avsättning eller, i stället för avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, eller lärare av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt för sådant brott, må frågan om lärarens rätt att komma i åtnjutande av pension icke upptagas till prövning, så länge sådant förhållande föreligger.

10 §.

1 mom. Tjänstepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande fall, rörligt tillägg.

2 mom. Tjänstepension utgår från och med dagen näst efter den, då avgång från befattningen ägt rum, till och med den dag, då en månad förflutit efter pensionstagarens frånfälie.

Såsom undantag härifrån skall dock gälla, dels att den, som dömts till mistning på viss tid av innehavd befattning, icke må åtnjuta pension för befattningen före utgången av nämnda tid, dels ock att där i fråga om pensionstagare sådant beslut föreligger, som i 9 § 3 mom. första stycket avses, pensionen skall upphöra att utgå från och med månaden näst efter den, under vilken beslutet vunnit laga kraft.

Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket iakttages, att för tiden efter frånfället utgående pensionsbelopp icke må sammanlagt överstiga 800 kronor.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom, må statens pensionsanstalt kunna medgiva sådan anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

A mom. Utbetalning av tjänstepension sker månadsvis i efterskott enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t, statens pensionsanstalt likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälie förskottsvis utbetala återstående pensionsbelopp.

Tjänstepensionens grundbelopp.

11 §•

1 mom. Storleken för år räknat av tjänstepensionens grundbelopp bestämmes, där ej annat föranledes av stadgandena i 2 och 3 mom. här nedan, dels av det tjänstepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i 12 § skall för läraren tillämpas, dels ock av den tid läraren enligt 13 § äger tillgodoräkna såsom tjänstår, allt enligt de närmare bestämmelser, som meddelas i 14—

17 §§•

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

2 mom. Har för ordinarie lärarbefattning ändring skett beträffande pensionsålder, tjänstepensionsunderlag eller för hel pension erforderligt antal tjänstår, varom förmäles i 14 § (tjänstålder), må grundbeloppet av tjänstepension för den som omedelbart före ändringen innehade befattningen likväl icke understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest ändringen icke ägt rum och, i fall där pensionsåldern sänkts, såsom tjänstår fått tillgodoräknas den tid, varmed sänkningen skett.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande ordinarie lärare, som utan något sitt förvållande förflyttats till i detta reglemente avsedd befattning.

I fråga om grundbeloppet av tjänstepension för ordinarie lärare, vilken efter frånträdande av rektorsbefattning kvarstår vid rektors tjänstepensionsrätt, skall iakttagas vad därom i 19 § 5 mom. stadgas.

3 mom. Där lärare, som samtidigt avgår från ordinarie befattning och sådan extra ordinarie befattning, vilken av honom innehafts med frånträdande av den ordinarie befattningens utövande, på grund av bestämmelsen i 9 § 1 mom. andra stycket b) endast äger komma i åtnjutande av en pension, skall dennas grundbelopp motsvara det högsta av de för de särskilda befattningarna beräknade grundbeloppen.

4 mom. Beräknat grundbelopp, som icke utgöres av helt med 12 jämnt delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

12 §.

1 mom. Såsom tjänstepensionsunderlag skall vid bestämmandet av tjänstepension för tiden intill den månad varunder pensionstagaren uppnår 67 års ålder tillämpas det belopp (beggnnelseunderlag), som enligt 2 mom. gäller för den befattning, från vilken avgången sker, samt för tiden därefter det belopp (slutunderlag), som erhålles genom minskning av begynnelseunderlaget med 792 kronor, såframt ej Kungl. Maj:t i särskilt fall förordnar om lägre avdrag.

Har den befattning, från vilken avgången äger rum, innehafts under kortare tid än tre år före pensionsålderns inträde eller, i fråga om lärare, som avgår med rätt till förtidspension, tre år före avgången, må dock, där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, vid bestämmandet av ålders- respektive förtidspension icke tillämpas högre begynnelse- eller slutunderlag än som motsvarar en tredjedel av sammanlagda beloppet av de högsta begynnelserespektive slutunderlag, vilka må hava varit för läraren gällande under vart och ett av de senast förflutna tre åren på grund av därunder innehavd, med pensionsrätt förenad anställning.

2 mom. För befattning, som avses i detta kapitel, utgör begynnelseunderlaget det belopp, som här nedan angives för den slullöneklass å löneplan nr 1 vederbörande lönegrad omfattar.

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

13 §.

1 mom. Såsom tjänstår må tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde, under vilken lärare varit underkastad detta reglemente.

Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras för lid, under vilken lärare av annan anledning än tjänstledighet för offentligt uppdrag eller militärtjänstgöring eller för uppehållande av befattning vid kommunal läroanstalt eller i statens tjänst vidkänts C-avdrag å lönen.

Av tid, under vilken lärare av anledning, som i nästföregående stycke sägs, erhållit sådan nedsättning av tjänstgöringstiden, som medför C-avdrag å lönen, skall vid tjänstårsberäkningen avdragas så stor del, som svarar mot nedsättningen.

2 mom. Såsom tjänstår må jämväl, i den mån ej annat följer av stadgandet i 4 mom. andra stycket, tillgodoräknas dels tid, varunder lärare varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i detta reglemente innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser med därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas, dels ock tid i övrigt, vilken läraren ägt räkna såsom tjänstår enligt de andra tjänstepensionsbestämmelser med övergångsstadganden, vilka han sålunda varit senast underkastad, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats enligt föreskrifterna i 1 mom.

3 mom. På prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver beror, om och i vad mån såsom tjänstår må tillgodoräknas tid varunder lärare, i andra fall än i 1 och 2 mom. avses, fullgjort arbete eller uppdrag i eller utom statens tjänst.

4 mom. Vid tjänstårsberäkning skall i förekommande fall iakttagas, att tid varunder mer än en med tjänstepensionsrätt förenad befattning innehafts skall tillgodoräknas med sammanlagda antalet av de för varje särskild befattning beräknade tjänståren, dock med högst det antal som motsvarar tiden för samtidigt innehav av befattningarna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

71 Såsom inskränkning i vad i 2 mom. samt nästföregående stycke stadgats gäller, att av tid, varunder läraren innehaft beställning å någon av krigsmaktens reservstater, må tillgodoräknas allenast tid för i beställningen fullgjord tjänstgöring, såframt ej Kungl. Maj:t annat medgiver.

5 mom. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar del av dag, skall jämkning ske till närmast högre hela dagantal.

14 §.

Grundbeloppet av ålderspension bestämmes enligt följande grunder. Kan lärare räkna minst 30 tjänstår, utgår hel pension, vars grundbelopp är lika med begynnelse- respektive slutunderlaget. Är tjänstårens antal mindre, utgår avkortad pension, vars grundbelopp motsvarar begynnelse- respektive slutunderlaget minskat med Via o för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 30.

15 §.

Grundbeloppet av invalidpension motsvarar det för läraren gällande begynnelse- respektive slutunderlaget. Beträffande lärare, som avgår efter pensionsålderns inträde, skall likväl grundbeloppet bestämmas enligt de i 14 § angivna grunderna.

16 §.

Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 14 § angivna grunderna. Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av begynnelse- respektive slutunderlaget, i den mån beloppet icke härigenom överstiger grundbeloppet av den ålderspension, som skulle hava tillkommit läraren, därest han under oförändrade förhållanden kvarstått i sin befattning till pensionsålderns inträde.

17 §-

Grundbeloppet av förtidspension motsvarar det för läraren gällande begynnelse- respektive slutunderlaget men skall för tiden intill den tidpunkt, vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara minskat med Viso för varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället återstått till nämnda tidpunkt.

Rörligt tillägg.

18 §.

I mom. Å tjänstepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt tilllägg under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal, som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i .statens löneplansförordning intagna grundlönetabellerna.

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å det grundbelopp för månad, varmed pensionen utgår före 67 års ålder.

Härvid skall dock iakttagas, att tillägg ej beräknas å belopp, varmed grundbeloppet överstiger 800 kronor, och ej heller å däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

2 kap. Rektorer.

19 §.

1 mom. Ordinarie lärare, vilken tillika är rektor, äger rätt att vid avgång från rektorsbefattningen, som jämväl innefattar avgång med rätt till pension för lärarbefattningen, komma i åtnjutande av tjänstepension (rekiorspension) i enlighet med vad nedan i denna paragraf sägs.

Där avgång sker samtidigt från båda befattningarna må allenast rektorspension utgå.

Rektor, vars förordnande efter det han uppnått en levnadsålder av 60 år på grund av därom av honom uttryckt önskan upphäves, innan rätt till tjänstepension för lärarbefattningen inträtt, må kunna av Kungl. Maj:t medgivas rätt att komma i åtnjutande av rektorspension, därest avgången finnes icke vara stridande mot det allmännas intresse, och under förutsättning tillika att han kan tillgodoräkna sig minst 30 tjänstår för pension i lärarbefattningen.

Bestämmelserna i nästföregående stycke skola äga tillämpning även i fall, då förnyat rektorsförordnande icke meddelas på grund av att rektorn därom uttryckt önskan.

Vad i 9 § 3 mom. stadgas skall lända till efterrättelse jämväl i fråga om pension som i denna paragraf avses.

2 mom. I fråga om grundbeloppet av rektorspension gäller vad nedan i 3 och 4 mom. stadgas. I övrigt skola föreskrifterna i 10 och 18 §§ äga motsvarande tillämpning.

3 mom. Grundbeloppet för år räknat av rektorspension motsvarar

a) där rektorsbefattningen innehafts minst 12 år eller avgången är föranledd av olycksfall i tjänsten, det för befattningen gällande begynnelse- respektive slutunderlaget (grundbelopp av hel pension);

b) eljest begynnelse- respektive slutunderlaget, minskat med 1/ico för varje full fjärdedel av år, varmed tjänstetiden understiger 12 år, dock med högsi 24/iso (grundbelopp av avkortad pension).

Vid grundbeloppets beräknande skall dock på sätt nedan angives hänsyn tagas till tjänstepensionsunderlaget för den av rektorn innehavda lärarbefattningen samt, i förekommande fall, till tjänstepensionsunderlaget för rektorsbefattning, som han innehaft vid tillträdandet av den, från vilken avgången

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

sker. Grundbeloppet må icke understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om rektorn intill tiden för avgången innehaft allenast lärarbefattningen eller kvarstått i den tidigare rektorsbefattningen samt det för ifrågavarande lärar- respektive rektorsbefattning gällande tjänstepensionsunderlaget varit ökat med halva skillnaden mellan detta underlag och underlaget för den rektorsbefattning, från vilken avgången sker. Dylik ökning må dock äga rum endast om tjänstepensionsunderlaget för sistnämnda rektorsbefattning är det större underlaget.

Vad i 11 § 2 mom. första stycket samt 11 § 4 mom. stadgas skall i tilllämpliga delar lända till efterrättelse jämväl där pension fastställes enligt bestämmelserna i denna paragraf.

4 mom. Tjänstepensionsunderlaget för rektorsbefattning är lika med det tjänstepensionsunderlag, som enligt vad i 12 § 2 mom. sägs gäller för befattning i den lönegrad, som för rektorsbefattning vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola eller praktisk mellanskola med tre lönegrader och för rektorsbefattning vid högre folkskola med en lönegrad överstiger den, som gäller för innehavaren av rektorsbefattningen i hans egenskap av ordinarie lärare.

5 mom. Där ordinarie lärare efter frånträdande av rektorsbefattning kvarstår i lärarbefattningen, skall i tjänstepensionshänseende gälla vad för sistnämnda befattning finnes stadgat.

Har med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning innehafts under minst 12 år i oavbruten följd, äger dock läraren kvarstå vid rektors tjänstepensionsrätt. I sådant fall skall med avseende å den tjänstepension, vartill han må bliva berättigad, iakttagas att pensionens grundbelopp icke må understiga det belopp, vartill det skulle hava bestämts, om han intill avgången ur tjänst alltjämt innehaft den frånträdda rektorsbefattningen.

4 avd. Om tjänstelivränta.

20 §.

1 mom. Den som, efter att hava blivit underkastad detta reglemente, avgått från befattning, som i reglementet avses, utan rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension enligt reglementet, är berättigad att på därom gjord ansökning erhålla tjänstelivränta,

a) när han uppnått en levnadsålder av 65 år (uppskjuten livränta); eller

b) därest han före uppnåendet av 65 års ålder blivit varaktigt oförmögen till arbete och på grund därav erhållit folkpension enligt gällande lag om folkpensionering (förtidsliv ränta).

Såsom förutsättning för rätt till tjänstelivränta skall likväl gälla,

a) att läraren under sammanlagt minst tre år före avgången innehaft anställning, som vid nämnda tillfälle varit förenad med tjänstepensionsrätt; samt

74 Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

b) att läraren icke efter avgången men före den i första stycket a) eller b) avsedda tidpunkten innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt.

Där lärare samtidigt avgått från ordinarie befattning och sådan extra ordinarie befattning, som av honom innehafts med frånträdande av den ordinarie befattningens utövande, äger han, därest båda befattningarna varit förenade med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, allenast komma i åtnjutande av en tjänstelivränta.

Avgår ordinarie lärare, vilken tillika är rektor, samtidigt från lärar- och rektorsbefattningarna, må likaledes allenast en tjänstelivränta utgå. Livräntebeloppet skall därvid motsvara det högsta av de för de särskilda befattningarna beräknade beloppen.

2 mom. Där tjänstepension upphör att utgå på grund av stadgandet i 10 § 2 mom. andra stycket, inträder i stället rätt till tjänstelivränta enligt bestämmelserna i 1 mom. här ovan.

3 mom. Tjänstelivränta utgår

a) uppskjuten livränta från och med månaden näst efter den, under vilken vederbörande uppnått 65 års ålder, eller, där nämnda ålder redan uppnåtts och livräntan träder i stället för tjänstepension, från och med dagen näst efter den, då tjänstepension upphört alt utgå, dock att livränta i förstnämnda fall ej må utgå för längre tid tillbaka än sex månader före den månad, under vilken ansökning därom gjorts; samt

b) förtidslivränta från och med den månad, med vars ingång folkpensionen börjat löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen om tjänstelivränta gjorts.

Livräntan utgår till och med den månad, varunder livräntetagaren avlider.

-I mom. Utbetalning av tjänstelivränta sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj.t.

21 §.

1 mom. Beloppet för år räknat av tjänstelivränta bestämmes, där ej annat föranledes av vad nedan i 2 mom. stadgas, i förhållande till dels det för läraren vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget, dels antalet vid avgången uppnådda tjänstår, dels ock nämnda antal tjänstår utökat med tid, som vid avgången må hava återstått till utgången av den månad varunder läraren uppnår 65 års ålder, allt på sätt närmare stadgas i 22 §.

Härvid iakttages

a) att i fall, där den befattning från vilken avgången ägt rum innehafts under kortare tid än tre år, tjänstepensionsunderlaget bestämmes på motsvarande sätt som i 12 § 1 mom. andra stycket stadgas i fråga om förtidspension;

b) att tid, under vilken läraren icke innehaft med tjänstepensionsrätt för-

Kiingl. Maj:ts proposition nr 282.

enad befattning och för vilken han icke enligt vad därom särskilt stadgats bidragit till tjänstepensioneringen, vid tjänstårsberäkningen i intet fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar; samt

c) att såsom tjänstår för den, vilken avgått från rektorsbefattning som avses i 19 §, må tagas i betraktande allenast tid, under vilken nämnda befattning innehafts i oavbruten följd före avgången.

2 mom. Vad i 10 § 3 inom., 11 § 2 och 3 mom. 19 § 3 mom. andra stycket och 19 § 5 mom. stadgas om tjänstepension eller tjänstepensions grundbelopp skall äga motsvarande tillämpning i fråga om tjänstelivränta.

3 mom. Tjänstelivräntas årsbelopp jämkas, där så erfordras, till närmast högre öretal, som är jämnt delbart med 120.

22 §.

/ mom. Uppskjuten livränta bestämmes, med iakttagande i förekommande fall av vad nedan i 3 mom. stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del av begynnelse- respektive slutunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av det på sätt i 21 § 1 mom. sägs utökade antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår, dock minst av 120. Om antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår är mindre än 120, skall likväl iakttagas, att det på nyssnämnda sätt beräknade beloppet skall minskas med Vio procent för varje felande fjärdedels år.

2 mom. Förtidslivränta bestämmes enligt grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t, till sådant belopp, att livräntans värde vid den tidpunkt, från och med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt av den uppskjutna livräntan. Förtidslivräntans årsbelopp skall likväl lägst motsvara 10 procent av den uppskjutna livräntans före 67 års ålder gällande årsbelopp.

3 mom. Tjänstelivränta till den som, på sätt i 9 § 3 mom. första stycket närmare sägs, blivit dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel skild från befattningen eller för förbrytelse i tidigare innehavd befattning dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, utgör en tredjedel av det belopp, varmed livräntan i annat fall skolat utgå, med rätt likväl för Kungl. Maj:t att tillerkänna vederbörande större del, dock ej mera än två tredjedelar.

5 avd. Om sammantraffunde av förmåner.

23 §.

/ mom. Om den som kommer i åtnjutande av tjänstepension för i detta reglemente avsedd befattning vid avgång från den befattningen åtnjuter eller därvid eller sedermera erhåller annan tjänstepension, antingen enligt detta reglemente eller enligt andra tjänstepensionsbestämmelser, heror på Kungl.

76 Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

Maj:ts prövning, om och i vad mån de till förstnämnda pension hörande förmånerna av sådan anledning skola minskas med de till den sistnämnda pensionen hörande förmånerna. Utgå båda tjänstepensionerna enligt detta reglemente, må allenast en av dem minskas.

Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor.

2 mom. På Kungl. Maj:ts prövning beror, om och i vad mån tjänstepensionsförmåner för i detta reglemente avsedd befattning skola minskas av den anledningen, att vederbörande erhåller avlöning i egenskap av beställningshavare på reservstat eller övergångsstat, anställningshavare i reserven eller officer i väg- och vattenbyggnadskåren.

6 avd. Reglementets tillämplighet m. in.

24 §.

Lärare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall vara pliktig att underkasta sig ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka i reglementet förmäles. Ordinarie lärare är likväl icke skyldig underkasta sig ändring av föreskrifterna i 12 § 2 mom. och 19 § 4 mom. om beloppet av tjänstepensionsunderlag, i 14—16 §§ och 19 § 3 mom. första stycket om bestämmande av tjänstepensions grundbelopp eller i 18 § om rörligt tillägg, dock att sådan lärare skall vara pliktig att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med tio procent eller mera i förhållande till 100/no av levnadskostnaderna i mars 1946, efter prövning av Kungl. Maj:t och riksdagen vidkännas minskning med högst fem procent av grundbeloppet av tjänstepension eller beloppet av tjänstelivränta.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947; dock att för tiden 1 juli — 31 december 1947 utgående pensions- eller livräntebelopp skola grundas uteslutande på begynnelseunderlaget även för det fall att tjänstepensionsrespektive livräntetagaren redan uppnått 67 års ålder.

Vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes stridande mot reglementets bestämmelser skall vid ikraftträdandet upphöra att gälla, såvitt angår den å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

77 Förslag

till

1947 års familj epensionsreglemente för de högre kommunala

skolorna.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §■

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:

a) lärare, som är underkastad 1947 års tjänstepensionsreglemente för de högre kommunala skolorna;

b) den som åtnjuter eller äger rätt att komma i åtnjutande av pension enligt nyssnämnda tjänstepensionsreglemente; samt

c) den som, efter att på grund av stadgandet under a) här ovan hava blivit underkastad detta reglemente, avgått från sin befattning utan rätt att för densamma komma i åtnjutande av pension varom under b) förmäles, under förutsättning att läraren under sammanlagt minst tre år före avgången innehaft anställning, som vid nämnda tidpunkt varit förenad med tjänstepensionsrätt, varom i 3 mom. tredje stycket här nedan förmäles.

Bestämmelsen under c) här ovan avser icke sådant fall, då läraren efter avgången innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt, som nyss sagts. Med avgången befattningshavare, varom under c) förmäles, likställes den som erhållit pension enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente för lärare vid de högre kommunala skolorna men på grund av vad i 10 § 2 mom. andra stycket nämnda reglemente stadgas vid frånfället ej vidare uppbär pensionen.

2 mom. Där ordinarie lärare utan något sitt förvållande förflyttas till befattning, som avses i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente eller 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan skall i fråga om familjepensionslal för familjepension och familjelivränta hänsyn tagas till de för den tidigare innehavda befattningen gällande bestämmelserna på sätt och i den omfattning, som angivas i 8 § 2 mom. och 15 § 2 mom. 1947 års allmänna familjepensionsreglemente respektive 8 § 2 mom. och 13 § 2 mom. 1947 års familjepensionsreglemente för folkskolan.

3 mom. Vad i detta reglemente sägs om lärare skall, där ej annat framgår, i tillämpliga delar gälla med avseende å sådan förutvarande lärare, som i 1 mom. b) eller c) avses.

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Vad i reglementet sägs om tjänste- eller familjepensionsbestämmelser skall, där ej annat framgår, avse dels tjänste- eller familjepensionsbestämmelser antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen, dels ock tjänste- eller familjepensionsbestämmelser för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser av förstnämnda slag anses icke bestämmelser om reservpension eller däremot svarande engångsbelopp.

Med tjänste- eller familjepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda tjänste- eller familjepensionsbestämmelser.

2§-

1 mom. Efterlevande, som här nedan i 2 mom. sägs, till den, beträffande vilken reglementet äger tillämpning, äro berättigade att åtnjuta familjepension eller familjeliv ränta enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i reglementet.

Närmare bestämmelser angående reglementets tillämpning meddelas av Kungl. Maj:t.

2 mom. Familjepension eller familjelivränta tillkommer följande efterevande, nämligen

efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,

frånskild make i fall, som i 3 mom. sägs, samt

barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder.

Såsom förutsättning härför skall dock gälla, i fråga om make, att äktenskapet icke ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 60 år, och i fråga om adoptivbarn, att adoptionen ej ägt rum efter det befattningshavaren fyllt 50 år.

3 mom. Då lärare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin make utgiva underhållsbidrag eller i skillnadsmålet visats föreligga avtal om sådant underhållsbidrag, äger domstolen, om makarna levt tillsammans under minst fem år och lärarens make vid sammanlevnadens hävande uppnått en ålder av minst 30 år samt det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finnes skäligt, förordna att maken skall vara berättigad till familjepension eller familjelivränta, som avses i detta reglemente.

Sålunda meddelat förordnande upphör att gälla, om skyldighet att utgiva underhållsbidrag, vilket bestämts att utgå på särskilda tider, upphört eller den bidragsberättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som nyss sagts giltighet, må sådant förordnande ej med laga verkan meddelas till förmån för lärarens make i senare äktenskap.

3§-

Innehade avliden lärare vid frånfället familjepensionsrätt enligt bestämmelserna i 1 § detta reglemente för mer än en befattning, skall familjepen-

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

sion eller familjelivränta för varje befattning utgå enligt för densamma meddelade bestämmelser, dock med iakttagande av de i 15 § 1 mom. meddelade bestämmelserna rörande sammanträffande förmåner.

Efter den som enligt reglementet ägde familjepensionsrätt såväl för ordinarie befattning som för extra ordinarie befattning, vilken innehafts med frånträdande av den ordinarie befattningens utövande, må dock endast en familjepension eller en familjelivränta utgå.

Där avliden lärare vid frånfället innehade familjepensionsrätt enligt reglementet såväl för rektorsbefattning som för ordinarie lärarbefattning, må, oavsett bestämmelsen i första stycket, familjepension eller familjelivränta utgå allenast för rektorsbefattningen.

4 §•

1 mom. Prövning av fråga om rätt att komma i åtnjutande av familjepension eller familjelivränta enligt detta reglemente samt fastställande till beloppet av dylik förmån sker, på därom gjord ansökning, av statens pensionsanstalt.

Sökande åligger att styrka sådana för statens pensionsanstalt icke kända omständigheter, som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom tillställas de till förmånen berättigade.

2 avd. Om familjepension.

1 kap. Lärare i allmänhet.

Gemensamma bestämmelser.

5 §•

1 mom. Familjepension enligt bestämmelserna i detta kapitel tillkommer efterlevande till lärare, som vid sin död kvarstod i sin befattning eller åtnjöt eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente för lärare vid de högre kommunala skolorna.

2 mom. Angående fördelning av familjepension mellan två eller flera familjepensionsberättigade stadgas i 7 § 3 mom. och 11 § 4 mom.

6 §•

1 mom. Familjepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande fall, rörligt tillägg.

2 mom. Familjepension utgår till därtill berättigad från och med dagen näst efter den, då lärare avlidit, eller, i fråga om pension till barn som födes efter faderns död, från och med den dag, under vilken barnet fötts, till och med utgången av månaden näst efter den, under vilken pensionstagaren av-

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

lider, eller, där pensionsrätter! upphör av annan anledning, till och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom, må statens pensionsanstalt kunna medgiva sådan anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

A mom. Utbetalning av familjepension sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t, statens pensionsanstalt likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående pensionsbelopp.

Familjepensionens grundbelopp.

7 §■

1 mom. Storleken för år räknat av familjepensionens grundbelopp bestämmes enligt grunder, som angivas i 2 mom. här nedan, i förhållande till ett vid lärarens död för honom gällande familjepensionstal, varom stadgas i 8 §.

2 mom. Vid familjepensionens fastställande beräknas grundbeloppet sålunda, att det motsvarar,

a) då endast en familjepensionsberättigad finnes eller då de pensionsberättigade utgöras av efterlevande make och frånskild make: familjepensionstalet;

b) då de pensionsberättigade utgöras av efterlevande make eller frånskild make samt barn eller av efterlevande make och frånskild make samt barn: familjepensionstalet ökat med 50 procent, om endast ett barn finnes, och eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn; samt

c) då de pensionsberättigade utgöras av två eller flera barn: familjepensionstalet ökat med 50 procent, om barnen äro två, och eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn.

Sker efter familjepensionens fastställande ändring beträffande antalet familjepensionsberättigade, skall med tillämpning av de i nästföregående stycke angivna grunderna bestämmas nytt grundbelopp för familjepensionen att tillämpas från och med den i 6 § 2 mom. stadgade tidpunkt, då familjepensionsrätt inträtt eller upphört.

3 mom. Finnas två eller flera familjepensionsberättigade, skall det på varje tid belöpande grundbeloppet mellan dem fördelas sålunda,

att av grundbelopp, som är gemensamt för efterlevande make eller frånskild make samt barn eller för efterlevande make och frånskild make samt barn, maken eller makarna äga åtnjuta så stor del, som motsvarar 80 pro-

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

cent av familjepensionstalet — dock att frånskild make, som äger pensionsrätt jämte den avlidnes barn i annat gifte, icke må åtnjuta större del än som motsvarar 40 procent av familjepensionstalet — samt barnet eller barnen återstoden,

samt att av grundbelopp eller del därav, som är gemensam för efterlevande make och frånskild make eller för två eller flera barn, makarna respektive barnen äga taga lika del.

Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att göra ansökning om pension, till annan familjepensionsberättigad utbetalats större belopp än han enligt här stadgade grunder bort erhålla, skall därvid bero.

8 §•

1 mom. Familjepensionstalet bestämmes, där ej annat föranledes av stadgandena i 2 och 3 mom. här nedan, dels av det familjepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i 9 § skall tillämpas, dels ock av antalet tjänstår, varom förmäles i 10 §, allt enligt följande grunder. Uppgår antalet tjänstår till minst 30, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget. Är tjänstårens antal mindre, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget minskat med 1/i2o för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 30.

2 mom. Har för ordinarie lärarbefattning ändring skett beträffande pensionsålder, familjepensionsunderlag eller för hel tjänstepension erforderligt antal tjänstår, må familjepensionstalet i fråga om den som omedelbart före ändringen innehade befattningen likväl icke understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest ändringen icke ägt rum.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande ordinarie lärare, som utan något sitt förvållande förflyttats till med familjepensionsrätt enligt detta reglemente förenad befattning.

1 fråga om familjepensionstalet beträffande ordinarie lärare, vilken efter frånträdande av rektorsbefattning kvarstår vid rektors familjepensionsrätt, skall iakttagas vad därom i 12 § 3 mom. stadgas.

3 mom. Där på grund av bestämmelsen i 3 § andra stycket endast en familjepension utgår, skall familjepensionstalet för denna motsvara det högsta av de för de särskilda befattningarna beräknade familjepensionstalen.

4 mom. Beräknat familjepensionstal, som icke utgör helt krontal, jämkas till närmast högre sådant tal.

9 §•

1 mom. Såsom familjepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som enligt 2 mom. gäller för den familjepensionsberälligande befattning läraren innehade vid dödsfallet eller från vilken han dessförinnan avgått med rätt till pension, varom i 1 § 1 mom. b) förmäles.

Bihang till riksdagens protokoll 7.947. 7 sand. Nr 282. G

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

2 mom. För befattning som avses i detta kapitel utgör familjepensionsunderlaget det belopp, som här nedan angives för den slutlöneklass å löneplan vederbörande lönegrad omfattar.

10 §.

Såsom tjänstår räknas vid bestämmande av familjepension

a) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente för lärare vid de högre kommunala skolorna;

b) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet för prästerskapet, jämväl där sådant icke följer av stadgandet under

a); samt

c) tid, som från dödsfallet eller avgången från befattningen må hava återstått till pensionsålderns inträde.

Rörligt tillägg.

11 §•

1 mom. Å familjepensionens grundbelopp eller, där mer än eu pension enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt tillägg under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal, som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i statens löneplansförordning intagna grundlönetabellerna.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad, dock ej å däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

-4 mom. Angående fördelning av rörligt tillägg mellan två eller flera familjepensionsberättigade skall vad i 7 § 3 mom. stadgas om fördelning av grundbelopp äga motsvarande tillämpning.

2 kap. Rektorer.

12 §.

1 mom. Beträffande familjepension åt efterlevande efter ordinarie lärare, vilken tillika är rektor, skola bestämmelserna i 6—8 samt 10 och 11 §§ äga motsvarande tillämpning.

Härvid skall likväl iakttagas

a) att i stället för vad i 10 § a) sägs skall gälla, att såsom tjänstår må tillgodoräknas tid, som vid tillämpning av de i 1947 års tjänstepensionsreglemente för lärare vid de högre kommunala skolorna för lärare i allmänhet meddelade bestämmelserna rörande tjänstårsberäkning må tillgodoräknas såsom tjänstår; samt

b) att pensionsåldern skall anses inträda vid utgången av det kalenderhalvår, varunder befattningshavaren uppnått eller skulle hava uppnått en ålder av 65 år.

2 mom. Familjepensionsunderlaget för rektorsbefattning är lika med det familjepensionsunderlag, som enligt vad i 9 § 2 mom. sägs gäller för befattning i den lönegrad, som för rektorsbefattning vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola eller praktisk mellanskola med tre lönegrader och för rektorsbefattning vid högre folkskola med en lönegrad överstiger den, som gäller för innehavaren av rektorsbefattningen i hans egenskap av ordinarie lärare.

3 mom. Där den, som innehaft med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning under minst 12 år i oavbruten följd, på sätt i 19 § 5 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente för lärare vid de högre kommunala skolorna sägs, kvarstår vid rektors tjänstepensionsrätt, skall han jämväl kvarstå vid rektors familjepensionsrätt. I sådant fall skall med avseende å den familjepension, vartill rätt må föreligga efter lärarens frånfälle, iakttagas, att familjepensionstalet icke må understiga det tal, vartill det skulle hava bestämts, om han intill dödsfallet eller avgången ur tjänst alltjämt innehaft den frånträdda rektorsbefattningen.

3 avd. Om familjelivränta.

13 §.

Familjelivränta enligt detta reglemente tillkommer efterlevande till förutvarande lärare, varom förmäles i 1 § 1 mom. c).

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

14 §•

1 mom. Familjelivränta motsvarar familjepensionens grundbelopp, dock att vid beräkning av grundbeloppet familjepensionstalet skall fastställas på sätt här nedan i 2 mom. stadgas.

1 övrigt skola bestämmelserna i 6 § 2—4 mom. och 7 § 3 mom. äga motsvarande tillämpning.

2 mom. Familjepensionstalet för livränta bestämmes, där ej annat föranledes av vad här nedan stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del av det för läraren senast gällande familjepensionsunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår av det slag, varom i 10 § a) och b) förmäles, utgör av 120 eller —- där vid avgången uppnådda tjänstår, utökade med tid, som från avgången må hava återstått till pensionsålderns inträde, uppgå till mer än 120 fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår -— av det större tal, som uppkommer genom berörda utökning.

I fråga om beräkning av tjänstår samt tid för pensionsålderns inträde för ordinarie lärare, vilken tillika är rektor, skola härvid stadgandena i 12 § 1 mom. andra stycket lända till efterrättelse.

Vid beräkning av tjänstår skall iakttagas att tid, under vilken den avlidne icke innehaft med familjepensionsrätt förenad befattning och för vilken han icke enligt vad därom särskilt stadgats bidragit till familjepensioneringen, i intet fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar.

I övrigt skola beträffande familjepensionstalets bestämmande föreskrifterna i 8 § 2—4 mom. och 12 § 3 mom. äga motsvarande tillämpning.

4 avd. Om sammanträffande av förmåner.

15 §.

1 mom. Innehade avliden lärare vid frånfället familjepensionsrätt för mer än en befattning, antingen enligt detta reglemente eller enligt såväl detta reglemente som andra familjepensionsbestämmelser, beror på Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån de förmåner, vilka tillhöra endera respektive den enligt detta reglemente utgående familjepensionen eller familjelivräntan, av sådan anledning skola minskas med de till den andra familjepensionen eller familjelivräntan hörande förmånerna.

2 mom. Innehar efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger tilllämpning, med tjänstepensionsrätt förenad anställning, eller åtnjuter han antingen tjänstepension eller tjänstelivränta eller ock familjepension eller familjelivränta enligt detta reglemente eller andra familjepensionsbestämmelser såsom anhörig till annan anställningshavare, skall pensions- eller livränteförmån, som utgår enligt detta reglemente, där ej Kungl. Maj:t i särskilt fall annorlunda förordnar, minskas med en fjärdedel, dock högst med beloppet av den förmån, som föranleder minskningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

3 mom. I den mån efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger tillämpning, efter den avlidne erhåller förmåner enligt krigsavlöningsreglementet, må familjepensionsförmåner enligt detta reglemente icke utgå, med mindre Kungl. Maj:t sådant medgiver.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947, från och med vilken dag vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes stridande mot reglementets föreskrifter upphör att gälla, såvitt angår den å vilken reglementet erhåller tillämpning.

86 Kungl. Maj-.ts proposition nr 282.

Förslag

till

1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Detta reglemente skall, med de undantag som angivas i 2 §, äga tillämpning å den som i statens tjänst innehar sådan arbetaranställning, vilken utgör hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla.

Såsom förutsättning för reglementets tillämpning skall dock, där ej annat föranledes av vad i sista stycket av detta moment eller i 2 mom. sägs, tilllika gälla,

a) att anställningen tillhör ett arbetsområde, inom vilket föreligger ett fortlöpande om ock endast för viss del av året förefintligt behov av arbetskraft;

b) att för anställningen gäller en arbetstid av normal omfattning;

c) att arbetaren uppnått en levnadsålder av minst 21 och högst 60 år; samt

d) att arbetaren antingen 21 månader i följd eller minst 7 månader under vart och ett av tre på varandra följande kalenderår eller ock tillhopa 30 månader under högst fem på varandra följande kalenderår innehaft sådan arbetaranställning i statens tjänst, för vilken gäller en arbetstid av normal omfattning.

Vid tillämpning av stadgandet under d) här ovan skall med arbetaranställning i statens tjänst likställas

a) följande militära tjänstgöring, i den mån den icke inbegripes i den tjänstgöring, som jämlikt 27 § 1 mom. A värnpliktslagen åligger värnpliktiga i allmänhet, nämligen utbildning enligt 27 § 1 mom. B—D värnpliktslagen samt utbildning till flygförare, bombfällare och navigatör, flygskytt eller reservofficer eller till fänrik vid sjö värnskåren;

b) fast anställning såsom manskap vid försvarsväsendet samt tjänstgöring, under vilken anställningshavare enligt beslut, meddelat med stöd av 7 § 1 eller 2 mom. manskapsavlöningsreglementet, skall för där avsett ändamål anses hava innehaft sådan anställning, dock allenast till den del anställningen innehafts eller tjänstgöringen fullgjorts utöver en tid av tre år; samt

c) såvitt angår den, som vid statens övertagande helt eller delvis av kommunalt driven verksamhet eller enskilt företag eller i samband med dylik verksamhets eller företags nedläggande övergått till anställning i statens

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

tjänst och vilken icke är undantagen från reglementets tillämpning, anställning hos den föregående arbetsgivaren.

Vad i andra stycket under c) och d) stadgas skall icke gälla i fråga om den som tidigare vunnit anställning förenad med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser, om vilka i 4 mom. första stycket förmäles. Där detta reglemente underkastad arbetare övergår till annan statlig arbetaranställning än under andra stycket a) avses eller arbetstiden i den av honom innehavda anställningen inskränkes, skola ej heller stadgandena i andra stycket a) respektive b) äga tillämpning.

2 mom. Kungl. Maj:t äger besluta, att reglementet, utan hinder av stadgandet i 1 mom. andra stycket a), skall, i den omfattning och under de villkor Kungl. Maj:t bestämmer, äga tillämpning å arbetare i anställning tillhörande arbetsområde, inom vilket ett fortlöpande behov av arbetskraft ej föreligger, såframt behovet av arbetskraft inom området skäligen kan antagas fortvara under en längre följd av år.

3 mom. Där reglementet underkastad arbetare i anställning tillhörande arbetsområde, inom vilket föreligger behov av arbetskraft endast för viss del av året (säsongarbetare), vid arbetssäsongens slut utan egen därom uttryckt önskan och utan något sitt förvållande entledigas eller, utan att entledigande sker, upphör att utföra arbete vid vederbörande verk, skall arbetaren vara underkastad reglementet intill dess nio månader förflutit från säsongens slut, såframt han ej dessförinnan vunnit annan anställning förenad med tjänstepensionsrätt.

Beträffande säsongarbetare skall dock tid, varunder säsong ej pågår och arbetaren ej utför arbete vid verket, vid reglementets tillämpning ej betraktas såsom tid varunder anställning innehaves.

A mom. Vad i detta reglemente sägs om tjänstepensionsbestämmelser skall, där ej annat framgår, avse dels tjänstepensionsbestämmelser, antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen, dels ock tjänstepensionsbestämmelser för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser av förstnämnda slag anses icke bestämmelser om reservpension eller däremot svarande engångsbelopp.

Med tjänstepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda bestämmelser.

2 §•

1 mom. Från reglementets tillämpning är undantagen innehavare av anställning, med vilken är förenad tjänstepensionsrätt enligt andra tjänstepensionsbestämmelser än de i reglementet innefattade.

2 mom. Där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, är ock från reglementets tillämpning undantagen arbetare, vilken vid statens övertagande helt eller delvis av kommunalt driven verksamhet eller enskilt företag eller i

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

samband med dylik verksamhets eller företags nedläggande övergått till anställning, som avses i reglementet.

3 mom. Från reglementets tillämpning må genom beslut av Kungl. Maj:t undantagas till visst förvaltningsområde hörande arbetarpersonal i dess helhet eller till viss del, så ock arbetarpersonal, för vilken löneinkomsten, beräknad enligt av Kungl. Maj:t bestämda grunder, understiger av Kungl. Maj:t fastställt belopp.

3 §•

Arbetare, å vilken detta reglemente äger tillämpning, är efter anställningens upphörande berättigad att åtnjuta tjänstepension eller tjänstelivränta, allt enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i reglementet jämte de närmare bestämmelser, som för tillämpningen av detsamma utfärdas av Kungl. Maj:t.

4§-

1 mom. För reglementets tillämpning skall arbetare hänföras till endera av följande pensionsgrupper, nämligen

pensionsgrupp 1, omfattande arbetare i anställning, för vilken ej kräves särskild yrkesutbildning, samt

pensionsgrupp 2, omfattande arbetare i anställning, för vilken kräves särskild yrkesutbildning.

Där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, ankommer det på vederbörande verks styrelse att besluta beträffande den pensionsgrupp, vartill arbetare i viss anställning skall hänföras.

Beträffande arbetare, som efter övergång till anställning, varå reglementet eljest ej är tillämpligt, skall på grund av stadgandena i 1 § 1 mom. fjärde stycket vara underkastad reglementet, har vederbörande verks styrelse att i varje särskilt fall meddela beslut angående arbetarens hänförande till pensionsgrupp.

2 mom. Arbetare må ej vinna uppflyttning till högre pensionsgrupp, då mindre än tre år återstår till tiden för pensionsålderns inträde.

Där arbetare, som tillhör den högre pensionsgruppen, utan egen därom uttryckt önskan och utan något sitt förvållande förflyttats till anställning tillhörande den lägre pensionsgruppen, skall han likväl kvarstå i förstnämnda pensionsgrupp.

5 §■

1 mom. Prövning av fråga om rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension eller tjänstelivränta enligt detta reglemente samt fastställande till beloppet av dylik förmån sker beträffande arbetare vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfalls verk eller domänverket av vederbörande verks styrelse och beträffande annan arbetare av statens pensionsanstalt.

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom tillställas den till förmånen berättigade.

2 avd. Om tjänstepension.

Gemensamma bestämmelser.

6 §•

1 mom. Rätt att efter anställningens upphörande komma i åtnjutande av tjänstepension tillkommer, där ej annat följer av bestämmelsen i 2 mom. första stycket, arbetare som är underkastad reglementet, därest han

a) uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder, och sådant fall som under b) eller c) sägs icke föreligger (ålderspension);

b) till följd av olycksfall i arbetet befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt utföra honom åliggande arbete och prövas icke lämpligen kunna överflyttas till annat arbete vid vederbörande verk (invalidpension); eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt utföra honom åliggande arbete och prövas icke lämpligen kunna överflyttas till annat arbete vid vederbörande verk, dock under förutsättning att arbetaren vid anställningens upphörande antingen under sammanlagt minst fem år varit underkastad detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser eller ock under sammanlagt minst tio år i statens tjänst innehaft sådan anställning, som utgjort hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla (sjukpension).

1 fråga om den som vid statens övertagande helt eller delvis av kommunalt driven verksamhet eller enskilt företag eller i samband med dylik verksamhets eller företags nedläggande övergått till anställning i statens tjänst skall vid tillämpning av stadgandet under c) här ovan med anställning i statens tjänst likställas anställning hos den föregående arbetsgivaren.

2 mom. Har arbetare genom beslut, som vunnit laga kraft, blivit till följd av fel eller försummelse skild från anställning i statens tjänst eller från annan anställning, som är förenad med tjänstepensionsrätt, må han ej komma i åtnjutande av pension.

Där beträffande arbetare beslut, som i nästföregående stycke avses, meddelats men ej vunnit laga kraft, må frågan om hans rätt att komma i åtnjutande av pension icke upptagas till prövning, så länge sådant förhållande föreligger.

7 §•

Pensionsåldern inträder vid utgången av den kalendermånad, under vilken arbetaren uppnått eu levnadsålder av (it) år.

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

8 §•

Med olycksfall i arbetet förstås vid tillämpning av detta reglemente sådant vid utförande av arbete eller uppdrag i statens tjänst eller vid utövande av befattning, vilken är förenad med tjänstepensionsrätt, inträffat olycksfall, som enligt allmän lag är att hänföra till olycksfall i arbete.

Vad i reglementet stadgas om olycksfall i arbetet skall äga tillämpning jämväl där arbetare på grund av arbete, uppdrag eller befattning, som i nästföregående stycke avses, blivit utsatt för våld eller annan misshandel eller i arbetet, uppdraget eller befattningen ådragit sig sådan yrkessjukdom, varom förmäles i gällande lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

9§-

1 mom. Tjänstepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande fall, rörligt tillägg.

2 mom. Tjänstepension utgår från och med dagen näst efter den, då i reglementet stadgade förutsättningar för rätt till pension föreligga, dock tidigast från och med dagen näst efter den då anställningen upphört, till och med den dag, då en månad förflutit efter pensionstagarens frånfälle.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en tredjedel av den pension, som eljest skola till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom, må den myndighet, som fastställt pensionen, kunna medgiva sådan anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 mom. Utbetalning av tjänstepension sker månadsvis i efterskott enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t, vederbörande myndighet likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående pensionsbelopp.

Tjänstepensionens grundbelopp.

10 §.

1 mom. Storleken för år räknat av tjänstepensionens grundbelopp bestämmes dels av det tjänstepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i 11 § skall för arbetaren tillämpas, dels ock av den tid arbetaren enligt 12 § äger tillgodoräkna såsom tjänstår, allt enligt de bestämmelser, som meddelas i 13—15 §§.

2 mom. Beräknat grundbelopp, som icke utgöres av helt med 12 jämnt delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

11 §•

1 mom. Såsom tjänstepensionsunderlag skall vid bestämmandet av tjänstepension för tiden intill den månad, varunder pensionstagaren uppnår 67 års ålder, tillämpas det belopp (begynnelseunderlag), som enligt 2 mom. gäller

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

för den pensionsgrupp, till vilken arbetaren vid anställningens upphörande är hänförd, samt för tiden därefter det belopp (slutunderlag), som erhålles genom minskning av begynnelseunderlaget med 792 kronor, såframt ej Kungl. Maj:t i särskilt fall förordnar om lägre avdrag.

2 mom. Begynnelseunderlagen utgöra de belopp, som här nedan för de särskilda pensionsgrupperna angivas:

12 §.

1 mom. Såsom tjänstår må tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde, under vilken arbetaren varit underkastad detta reglemente. Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras för tid, räknad efter kalendervecka, under vilken arbetaren av annan anledning än ledighet för offentligt uppdrag eller militärtjänstgöring icke varit berättigad åtnjuta någon avlöning.

2 mom. Såsom tjänstår må jämväl tillgodoräknas dels tid, under vilken arbetaren varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i detta reglemente innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser med därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas, dels ock tid i övrigt, vilken arbetaren ägt räkna såsom tjänstår enligt de andra tjänstepensionsbestämmelser med övergångsstadganden, vilka han sålunda varit senast underkastad, allt dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats enligt föreskrifterna i 1 mom.

3 mom. I fråga om beräkning såsom tjänstår av annan tid än som avses i 1 och 2 mom. och varunder arbetaren ej innehaft med tjänstepensionsrätt förenad anställning skall gälla,

a) att såsom tjänstår må tillgodoräknas två tredjedelar av tid, under vilken arbetare efter uppnådd ålder av 18 år men före pensionsålderns inträde i statens tjänst innehaft sådan anställning, vilken utgjort hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla, dock att på prövning av den myndighet, som bär att fastställa pensionen, skall bero huruvida och i vad mån reduktion bör vidtagas vid tillgodoräkning av anställningstid, varunder för arbetaren ej gällt en arbetstid av normal omfattning; samt

b) att på prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver beror, om och i vad mån såsom tjänstår må tillgodoräknas tid varunder den, som övergått till anställning i statens tjänst vid statens övertagande helt eller delvit av kommunalt driven verksamhet eller enskilt företag eller i samband med dylik verksamhets eller företags nedläggande, innehaft anställning hos den föregående arbetsgivaren.

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

i inom. Såsom tjänstår må ytterligare tillgodoräknas två tredjedelar av tid för sådan i 1 § 1 mom. tredje stycket a) omförmäld tjänstgöring, som enligt vad i nämnda stycke sägs skall för där avsett ändamål likställas med arbetaranställning i statens tjänst, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats enligt föreskrifterna i 1—3 mom.

5 mom. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar del av dag, skall avrundning ske till närmast högre hela dagantal.

13 §.

Grundbeloppet av ålderspension bestämmes enligt följande grunder. Kan arbetaren räkna minst 30 tjänstår, utgår hel pension, vars grundbelopp är lika med begynnelse- respektive slutunderlaget. Är tjänstårens antal mindre, utgår avkortad pension, vars grundbelopp motsvarar begynnelse- respektive slutunderlaget minskat med 1/i2o för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 30.

14 §.

Grundbeloppet av invalidpension motsvarar det för arbetaren gällande begynnelse- respektive slutunderlaget. Beträffande arbetare, vars anställning upphör efter pensionsålderns inträde, skall likväl grundbeloppet bestämmas enligt de i 13 § angivna grunderna.

15 §.

Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 13 § angivna grunderna. Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av begynnelserespektive slutunderlaget, i den mån beloppet icke härigenom överstiger grundbeloppet av den ålderspension, som skulle hava tillkommit arbetaren, därest han med oförändrat pensionsunderlag kvarstår i sin anställning till pensionsålderns inträde. I fråga om säsongarbetare skall därvid anställningen beräknas hava för tiden intill pensionsålderns inträde haft samma omfattning, som varit i medeltal för arbetaren gällande under de fem senast förflutna kalenderår, under vilka anställning innehafts.

Rörligt tillägg.

16 §.

1 mom. Ä tjänstepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt tillägg under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i statens löneplansförordning intagna grundlönetabellerna.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å det grundbelopp för månad, varmed pensionen utgår före 67 års ålder, dock ej å däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.

93 Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

3 avd. Om tjänstelivränta.

17 §•

1 mom. Den som, efter att hava blivit underkastad detta reglemente, avgått från anställning, som i reglementet avses, utan rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension enligt reglementet, är berättigad att på därom gjord ansökning erhålla tjänstelivränta,

a) när han uppnått en levnadsålder av 65 år (uppskjuten livränta); eller

b) därest han före uppnåendet av 65 års ålder blivit varaktigt oförmögen till arbete och på grund därav erhållit folkpension enligt gällande lag om folkpensionering (förtidslivrånta).

Såsom förutsättning för rätt till tjänstelivränta skall likväl gälla,

a) att arbetaren före anställningens upphörande antingen under sammanlagt minst tre år varit underkastad detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser eller ock under sammanlagt minst sex år i statens tjänst innehaft sådan anställning, som utgjort hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla; samt

b) att arbetaren icke efter avgången men före den i första stycket a) eller b) avsedda tidpunkten innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser.

2 mom. Tjänstelivränta utgår

a) uppskjuten livränta från och med månaden näst efter den, under vilken vederbörande uppnått 65 års ålder, dock att sådan livränta ej må utgå för längre tid tillbaka än sex månader före den månad, under vilken ansökning därom gjorts; samt

b) förtidslivränta från och med den månad, med vars ingång folkpensionen börjat löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen om tjänstelivränta gjorts.

Livräntan utgår till och med den månad, varunder livräntetagaren avlider.

3 mom. Utbetalning av tjänstelivränta sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.

18 §.

/ mom. Beloppet för år räknat av tjänstelivränta bestämmes, där icke annat föranledes av vad nedan i 2 mom. stadgas, i förhållande till dels det för arbetaren vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget, dels antalet vid avgången uppnådda tjänstår, dels ock nämnda antal tjänstår utökat med tid, som vid anställningens upphörande må hava återstått till utgången av den månad, varunder arbetaren uppnår 65 års ålder, allt på siitt närmare stadgas i 19 §.

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Härvid iakttages, att tid, för vilken arbetaren icke innehaft med tjänstepensionsrätt förenad befattning och för vilken han icke enligt vad därom särskilt stadgats bidragit till tjänstepensioneringen, vid tjänstårsberäkning i intet fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar.

2 mom. Vad i 9 § 3 mom. stadgas om tjänstepension skall äga motsvarande tillämpning i fråga om tjänstelivränta.

3 mom. Tjänstelivräntas årsbelopp jämkas, där så erfordras, till närmast högre öretal, som är jämnt delbart med 120.

19 §.

1 mom. Uppskjuten livränta bestämmes, med iakttagande i förekommande fall av vad nedan i 3 mom. stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del av begynnelse- respektive slutunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av det på sätt i 18 § 1 mom. sägs utökade antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår, dock av minst 120. Om antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår är mindre än 120, skall likväl iakttagas, att det på nyssnämnda sätt beräknade beloppet skall minskas med Vio procent för varje felande fjärdedels år.

2 mom. Förtidslivränta bestämmes enligt grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t, till sådant belopp att livräntans värde vid den tidpunkt, från och med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt av den uppskjutna livräntan. Förtidslivräntans årsbelopp skall likväl lägst motsvara 10 procent av den uppskjutna livräntans före 67 års ålder gällande årsbelopp.

3 mom. Tjänstelivränta till den som blivit, på sätt i 6 § 2 mom. första stycket sägs, till följd av fel eller försummelse skild från sin anställning, utgör en tredjedel av det belopp, varmed livräntan i annat fall skolat utgå, med rätt likväl för Kungl. Maj:t att tillerkänna vederbörande större del, dock ej mera än två tredjedelar.

4 avd. Om sammanträffande av förmåner.

20 §.

Om den som kommer i åtnjutande av tjänstepension för i detta reglemente avsedd anställning vid nämnda anställnings upphörande åtnjuter eller därvid eller sedermera erhåller annan tjänstepension, antingen enligt detta reglemente eller enligt andra tjänstepensionsbestämmelser, beror på Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån de till förstnämnda pension hörande förmånerna av sådan anledning skola minskas med de till den sistnämnda pensionen hörande förmånerna. Utgå båda tjänstepensionerna enligt detta reglemente, må allenast en av dem minskas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

95 Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947, från och med vilken dag vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes stridande mot reglementets bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår den å vilken reglementet erhåller tillämpning.

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Förslag

till

1947 års familjepensionsreglemente för arbetare.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:

a) arbetare, som är underkastad 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare;

b) den som åtnjuter pension enligt nyssnämnda tjänstepensionsreglemente; samt

c) den som, efter att på grund av stadgandet under a) här ovan hava blivit underkastad detta reglemente, avgått från arbetaranställning, som i 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare avses, utan rätt att komma i åtnjutande av pension varom under b) förmäles och som icke längre är underkastad nämnda tjänstepensionsreglemente, under förutsättning att arbetaren före anställningens upphörande antingen under sammanlagt minst tre år varit underkastad berörda tjänstepensionsreglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser, om vilka i 3 mom. andra stycket här nedan förmäles, eller ock under sammanlagt minst sex år i statens tjänst innehaft sådan anställning, som utgjort hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla.

Bestämmelsen under c) här ovan avser icke den som efter avgången innehaft annan anställning, förenad med pensionsrätt enligt tjänstepensionsbestämmelser som nyss sagts.

2 mom. Därest sådan arbetare i årsanställning, som utan egen därom uttryckt önskan och utan något sitt förvållande entledigats från sin anställning utan rätt till tjänstepension, avlider inom nio månader från anställningens upphörande, skall, såframt han ej efter entledigandet ånyo vunnit anställning förenad med tjänstepensionsrätt, vid reglementets tillämpning så anses, som om han vid dödsfallet alltjämt varit underkastad 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare.

Beträffande arbetare tillhörande arbetsområde, inom vilket föreligger behov av arbetskraft endast för viss del av året (säsongarbetare), skall tid efter arbetssäsongens slut, varunder arbetaren är underkastad nyssnämnda tjänstepensionsreglemente, vid detta reglementes tillämpning icke betraktas såsom tid, varunder anställning innehaves.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

3 mom. Vad i detta reglemente sägs om arbetare skall, där ej annat framgår, i tillämpliga delar gälla med avseende å sådan förutvarande arbetare, som i 1 mom. b) eller c) avses.

Vad i reglementet sägs om tjänste- eller familjepensionsbestämmelser skall, där ej annat framgår, avse dels tjänste- eller familjepensionsbestämmelser, antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen, dels ock tjänste- eller familjepensionsbestämmelser för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens verk.

Med tjänste- eller familjepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda tjänste- eller familjepensionsbestämmelser.

2 §■

1 mom. Efterlevande, som här nedan i 2 mom. sägs, till den, å vilken reglementet äger tillämpning, äro berättigade att åtnjuta familjepension eller familjelivränta enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i reglementet. Efterlevande till den, som vid frånfället ägde famil jepensionsrätt enligt 1 § för mer än en anställning, må dock åtnjuta allenast en familjepension eller eu familjelivränta.

Närmare bestämmelser angående reglementets tillämpning meddelas av Kungl. Maj:t.

2 mom. Familjepension eller familjelivränta tillkommer följande efterlevande, nämligen

änka, som ej ingått nytt äktenskap,

frånskild hustru, i fall som i 3 inom. sägs, samt

barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder.

Såsom förutsättning härför skall dock gälla, i fråga om änka eller frånskild hustru, att äktenskapet icke ingåtts efter det arbetaren uppnått en levnadsålder av 60 år, och i fråga om adoptivbarn, att adoptionen ej ägt rum efter det arbetaren fyllt 50 år.

3 mom. Då arbetare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas alt till sin hustru utgiva underhållsbidrag eller i skillnadsmålet visats föreligga avtal om sådant underhållsbidrag, äger domstolen, om makarna levt tillsammans under minst fem år och hustrun vid sammanlevnadens hävande uppnått eu ålder av minst 30 år samt det i övrigt med hänsyn till omständigheterna linnes skäligt, iörordna, alt hustrun skall vara berättigad till familjepension eller lamiljelivränla, som avses i detta reglemente.

Sålunda meddelat förordnande upphör att gälla, om skyldighet att utgiva underhållsbidrag, vilket bestämts att utgå på särskilda tider, upphört eller den bidragsberätligade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som nyss sagts giltighet, må sådant förordnande ej med laga verkan meddelas till förmån för arbetarens hustru i senare äktenskap.

Bihang till riksdagens protokoll 1047. 1 sand. Nr 282.

98 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

3 §•

1 inom. Prövning av fråga om rätt att komma i åtnjutande av familjepension eller familjelivränta enligt detta reglemente samt fastställande till beloppet av dylik förmån sker, på därom gjord ansökning, beträffande efterlevande till arbetare vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk eller domänverket av vederbörande verks styrelse och beträffande efterlevande till annan arbetare av statens pensionsanstalt.

Sökande åligger att styrka sådana för myndigheten icke kända omständigheter, som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom tillställas de till förmånen berättigade.

2 avd. Om familjepension.

Gemensamma bestämmelser.

i §•

/ mom. Familjepension enligt detta reglemente tillkommer efterlevande till arbetare, som vid sin död var underkastad 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare eller åtnjöt tjänstepension enligt nämnda reglemente.

2 mom. Angående fördelning av familjepension mellan två eller flera familjepensionsberättigade stadgas i 6 § 3 mom. och 10 § 4 mom.

5 §•

1 mom. Familjepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande fall, rörligt tillägg.

2 mom. Familjepension utgår till därtill berättigad från och med dagen näst efter den, då arbetaren avlidit, eller, i fråga om pension till barn som födes efter faderns död, från och med den dag, under vilken barnet fötts, till och med utgången av månaden näst efter den, under vilken pensionstagaren avlider, eller, där pensionsrätten upphör av annan anledning, till och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom, må den myndighet, som fastställt pensionen, kunna medgiva sådan anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 mom. Utbetalning av familjepension sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t, vederbörande myndighet likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående pensionsbelopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

99 Familjepensionens g r u n d b e 1 o p p.

6 §•

1 mom. Storleken för år räknat av familjepensionens grundbelopp bestämmes enligt grunder, som angivas i 2 mom. här nedan, i förhållande till ett vid arbetarens död för honom gällande familjepensionstal, varom stadgas i 7 §.

2 mom. Vid familjepensionens fastställande beräknas grundbeloppet sålunda, att det motsvarar,

a) då endast en familjepensionsberättigad finnes eller då de pensionsberättigade utgöras av änka och frånskild hustru: familjepensionstalet;

b) då de pensionsberättigade utgöras av änka eller frånskild hustru samt barn eller av änka och frånskild hustru samt barn: familjepensionstalet ökat med 50 procent, om endast ett barn finnes, och eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn; samt

c) då de pensionsberättigade utgöras av två eller flera barn: familjepensionstalet ökat med 50 procent, om barnen äro två, och eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn.

Sker efter familjepensionens fastställande ändring beträffande antalet familjepensionsberättigade, skall med tillämpning av de i nästföregående stycke angivna grunderna bestämmas nytt grundbelopp för familjepensionen att tillämpas från och med den i 5 § 2 mom. stadgade tidpunkt, då familjepensionsrätt inträtt eller upphört.

3 mom. Finnas två eller flera familjepensionsberättigade, skall det på varje tid belöpande grundbeloppet mellan dem fördelas sålunda,

att av grundbelopp, som är gemensamt för änka eller frånskild hustru samt barn eller för änka och frånskild hustru samt barn, änkan eller den frånskilda hustrun respektive änkan jämte den frånskilda hustrun äger åtnjuta så stor del, som motsvarar 80 procent av familjepensionstalet — dock att frånskild hustru, som äger pensionsrätt jämte den avlidnes barn i annat gifte, icke må åtnjuta större del än som motsvarar 40 procent av familjepensionstalet — samt barnet eller barnen återstoden,

samt att av grundbelopp eller del därav, som är gemensam för änka och frånskild hustru eller för två eller flera barn, änkan och don frånskilda hustrun respektive barnen äga taga lika del.

Har i följd därav, att frånskild hustru underlåtit alt göra ansökning om pension, till annan familjepensionsberättigad utbetalts större belopp än han enligt här stadgade grunder bort erhålla, skall därvid bero.

V §•

/ mom. Familjepensionstalet bestämmes, där ej annat föranledes av stadgandet i 2 mom. här nedan, dels av det familjepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i 8 § skall tillämpas, dels ock antalet tjänstår, varom förmäles

HM)

Knnr/I. Maj:ts proposition nr 282.

i 9 §, alll enligt följande grunder. Uppgår antalet tjänstår till minst 30, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget. År tjänstårens antal mindre, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget minskat med 1/i2o för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 30.

2 mom. Där på grund av bestämmelsen i 2 § 1 mom. tredje stycket endast en familjepension utgår, skall familjepensionstalet för denna motsvara det högsta av de för de särskilda anställningarna beräknade familjepensionstalen.

3 mom. Beräknat familjepensionstal, som icke utgör helt krontal, jämkas till närmast högre sådant tal.

8 §•

1 mom. Såsom familjepensionsimderlag skall tillämpas det belopp, som enligt 2 mom. gäller för den pensionsgrupp, vartill arbetaren vid dödsfallet eller avgången med rätt till pension, varom i 1 § 1 mom. b) förmäles, varit hänförd enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare.

2 mom. Familjepensionsunderlagen utgöra de belopp, som här nedan för de särskilda pensionsgrupperna angivas.

9 §•

Såsom tjänstår räknas vid bestämmande av familjepension

a) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare; samt

b) tid, som från dödsfallet eller anställningens upphörande må hava återstått till pensionsålderns inträde.

I fråga om den, som vid dödsfallet eller anställningens upphörande var säsongarbetare, må dock såsom tjänstår enligt b) medräknas allenast så stor del av varje år, som motsvarar den anställningstid, vilken varit i medeltal för arbetaren gällande under de fem senast förflutna kalenderår, under vilka anställningen innehafts, eller, där anställningsåren äro färre, det mindre antal kalenderår, varunder anställning innehafts.

Rörligt tillägg.

10 §.

1 mom. A familjepensionens grundbelopp utgår rörligt tillägg under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal som gälla

K ungt. Maj:ts proposition nr 282.

angående höjning av månadslön, angiven i de i statens löneplansförordning intagna grundlönetabellerna.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad, dock ej å däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

i mom. Angående fördelning av rörligt tillägg mellan två eller flera lamiljepensionsberättigade skall vad i 6 § 3 mom. stadgas om fördelning av grundbelopp äga motsvarande tillämpning.

3 avd. Om fainiljclivränta.

11 §•

Familjelivränla enligt detta reglemente tillkommer efterlevande till förutvarande arbetare, varom förmäles i 1 § 1 mom. c).

12 §.

1 mom. Familjelivränta motsvarar familjepensionens grundbelopp, dock att vid beräkning av grundbeloppet familjepensionstalet skall fastställas på sätt här nedan i 2 inom. stadgas.

1 övrigt skola bestämmelserna i 5 § 2—4 inom. och G § 3 inom. äga motsvarande tillämpning.

2 mom. Familjepensionstalet för livränta bestämmes, där ej annat föranledes av vad här nedan stadgas, till ett belopp, motsvarande så stor del av det för arbetaren senast gällande familjepensionsunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår av det slag, varom i 9 § första stycket a) förmäles, utgör av 120 eller — där vid avgången uppnådda tjänstår, utökade med tid som från anställningens upphörande må hava återstått till pensionsålderns inträde, uppgå till mer än 120 fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår — av det större tal, som uppkommer genom berörda utökning.

Vid beräkning av tjänstår skall iakttagas att tid, under vilken den avlidne icke innehaft med familjepensionsrätt förenad befattning och för vilken han icke enligt vad därom särskilt stadgats bidragit till familjepensioneringen, i intet fall må lagas i betraktande till större del än två tredjedelar.

1 övrigt skola beträffande familjepensionstalets bestämmande föreskrifterna i 7 § 2 och 3 inom. äga motsvarande tillämpning.

4 avd. Ont sammanträffande av förmåner.

13 §.

/ mom. Innehade avliden arbetare vid frånfällel familjepensionsrätt enligt såväl delta reglemente som andra familjepensionsbestäinmelser, beror på

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Kungl. Maj ds prövning, om och i vad män de förmåner, vilka tillhöra den enligt detta reglemente utgående familjepensionen eller familjelivräntan, av sådan anledning skola minskas med de till den andra familjepensionen eller familjelivräntan hörande förmånerna.

2 inom. Innehar efterlevande till den, å vilken reglementet äger tillämpning, med tjänstepensionsrätt förenad anställning, eller åtnjuter han antingen tjänstepension eller tjänstelivränta eller ock familjepension eller familjelivränta enligt detta reglemente eller andra familjepensionsbestämmelser såsom anhörig till annan anställningshavare, skall pensions- eller livränteförmån, som utgår enligt detta reglemente, där ej Kungl. Maj:t i särskilt fall annorlunda förordnar, minskas med en fjärdedel, dock högst med beloppet av den förmån, som föranleder minskningen.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947, från och med vilken dag vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes stridande mot reglementets föreskrifter upphör att gälla, såvitt angår den å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Kuiujl. Maj:ts proposition nr 282.

103 Utdrag av protokollet över finansärenden, hullet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regentcn i statsrådet ä Stockholms slott den 9 maj 1917.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen in. in. samt anför därvid följande.

1. Pensionsbestämmelser för tjänstemän.

1. Inledning.

I proposition till riksdagen den 4 oktober 1946, nr 333, framlade Kungl. Maj:t förslag till allmän lönereglering för befattningshavare i statens tjänst m. fl. Propositionen var i huvudsak grundad på de förslag, som innefattades i 1945 års lönekommittés den 29 juni 1946 avgivna betänkande med förslag till statliga löneplaner in. in. (SOU 1946:48). Genom beslut den 26 oktober 1945 hade Kungl. Maj:t uppdragit åt nämnda lönekommitté att — utöver det åt kommittén förut givna uppdraget att verkställa revision av vissa avlöningsbestämmelser — jämväl verkställa utredning och avgiva förslag rörande de ändringar i tjänste- och fainiljepensionsförfattningarnas bestämmelser om storleken av pensionsförmåner och om pensionsavdrag, som kunde påkallas i samband med avlöningsrevisionen. Till åtlydnad härav hade lönekommittén vid sina förhandlingar med vederbörande personalorganisationer till behandling upptagit även angivna pensionsfrågor och därefter i sitt förenämnda betänkande gjort vissa uttalanden i ämnet.

Innan lönekommittén avgav sitt omförmälda betänkande anmälde den för mig, åt! vid förhandlingarna med personalorganisationerna överenskommelse träffats om den blivande pensionsnivån, varvid dock frågan om tjänstepensionsbeloppens storlek lämnats i viss utsträckning svävande. Anledningen till sistnämnda förhållande var i första hand, att det vid förhandlingarna funnits erforderligt, alt frågan i vilken utsträckning och på vilket sätt samordning av folkpension och tjänstepension skulle ske och vilken inverkan folkpensionen borde ha på tjänstepensionsbeloppen gjordes till före-

10-1

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

mål för särskild utredning, vid vilken även motsvarande förhållande på den allmänna arbetsmarknaden skulle beaktas. Det framhölls vidare såsom önskvärt, att den närmare avvägningen av tjänste- och familjepensionerna, även i vad den ägde samband med andra spörsmål än de nu berörda, överlämnades till den ifrågasatta särskilda utredningen. Jag inhämtade vidare vid samma tidpunkt från lönekommittén, att den avsåge att framlägga förslag om övergång från brutto- till nettolönesystem, innebärande att lönerna beräknades så, att särskilda pensionsavdrag icke skulle verkställas. Vid genomförande av ett sådant förslag skulle erfordras vissa ytterligare ändringar i gällande pensionsreglementen för de av ändringen berörda personalgrupperna.

Genom beslut den 28 juni 1946 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för finansdepartementet att tillkalla högst fem utredningsmän med uppdrag att verkställa utredning i fråga om de ändringar i tjänste- och familjepensionsförfattningarnas bestämmelser om storleken av pensionsförmåner och om pensionsavdrag samt i övrigt av teknisk natur, som kunde påkallas i samband med den pågående allmänna lönerevisionen för statliga befattningshavare m. fl.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallade t. f. chefen för finansdepartementet, statsrådet Danielson, den 7 september 1946 ledamoten av riksdagens första kammare, direktören ./. H. Bergvall, statskommissarien Ii. O. F. Björn samt försäkringsdirektören Ii. T. Jansson att såsom sakkunniga verkställa ifrågavarande utredning. Tillika uppdrogs åt Bergvall att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas arbete.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen 1916 urs pensionssakkunniga, ha den 31 december 1946 avgivit betänkande med förslag till pensionsreglering i anslutning till 1946 års lönereglering för statstjänstemän in. fl.

Enligt direktiven borde de sakkunniga fungera dels som utredningskommitté i vanlig mening och dels som delegation för förhandlingar under ordförandens ledning med representanter för de av utredningen berörda personalgrupperna. I enlighet härmed ha de sakkunniga i betänkandet anmält, att förhandlingar förts med de av pensionsutredningen berörda personalgruppernas huvudorganisationer: statstjänarkartellen, statstjänstemänncns riksförbund och tjänstemännens centralorganisation. Förhandlingarna inleddes den 27 september och avslutades den 28 december 1946, sedan överenskommelse träffats i de frågor, som varit föremål för förhandlingar. Överenskommelsen undertecknades för statstjänarkartellen av förste förbundsordföranden J. Lingman, förbundsordföranden J. Andersson, ombudsmannen 5. Henriksson och förbundskassören C. Persson, för statstjänstemännens riksförbund av förste byråsekreteraren II. Dahlberg, förste byråsekreteraren J. E. Lundell, översten K. J. A. Silfverberg och rektorn B. Wahlström samt för tjänstemännens centralorganisation av direktören V. Ä man och sekreteraren O. Nordenskiöld.

Över pensionssakkunnigas betänkande ha yttranden infordrats från för-

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

svarets civilförvaltning, pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, statskontoret, statens pensionsanstalt, skolöverstyrelsen och domänstyrelsen.

Beträffande innehållet i de avgivna yttrandena må här sammanfattningsvis nämnas, att ingen av remissmyndigheterna framställt erinran mot förslagets huvudgrunder. Därvid ha myndigheterna i allmänhet framhållit att de, med hänsyn till att förslaget innefattar resultatet av förhandlingar mellan de sakkunniga och tjänstemännens huvudorganisationer, icke ansett sig böra ifrågasätta någon ändring i förslagets huvudprinciper.

Den lönereglering för statstjänstemän in. fl., som enligt beslut av riks-Oepartementsdagen skall träda i kraft den 1 juli 1947, påkallar jämväl eu allmän reglering av pensionsbestämmelserna för de av löneregleringen omfattade tjänstemännen. Efter att ha tagit del av 1946 års pensionssakkunnigas förslag, vilket godtagits av vederbörande personalorganisationer, samt de över förslaget avgivna yttrandena vill jag för egen del förorda, att pensionsregleringen i huvudsak bygges på detta förslag. Då pensionsregleringen bör träda i kraft samtidigt med den redan beslutade löneregleringen, tillstyrker jag, att det förslag, jag härmed framlägger, genomföres från och med den 1 juli 1947.

2. Pensionsregleringens omfattning in. m.

För de befattningshavare i statens tjänst och vid det statsunderstödda kommunala skolväsendet, som omfattas av den nya löneregleringen, ha tjänste- och familjepensionsregleringar senast genomförts vid 1941—1943 års riksdagar. De i anledning härav utfärdade pensionsreglementena äro allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena den 30 december 1941 (nr 1008 resp. 1009), folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen den 18 juli 1942 (nr 699 resp. 700) samt tjänste- och familjepensionsreglementena för de högre kommunala skolorna den 30 juni 1943 (nr 510 resp. 511). Folkskolans pensionsreglementen äro jämväl tillämpliga från och med den 1 juli 1945 å vissa lärare vid statsunderstödda anstalter för bildbara sinnesslöa samt från och med den 1 juli 1946 å ordinarie befattningshavare hos skogsvårdsstyrelserna. I proposition nr 199 till årets riksdag har föreslagits, alt sistnämnda reglementen från 1948 års ingång skola tillämpas å vissa befattningshavare hos hushållningssällskapen.

1946 års pensionssakkunniga ha i sill betänkande framhållit, att deras uppdrag — såsom framginge av direktiven — huvudsakligen avsåge förslag till av löneregleringen betingad ändring av bestämmelserna om pensionsförmånernas storlek ävensom förslag till därav påkallad teknisk revision av pensionsbestämmelserna i övrigt. De sakkunniga ha betonat, att deras uppdrag sålunda icke omfattade någon revision av de gällande pensionsreglementenas allmänna bestämmelser. 1 överensstämmelse härmed ha de sakkunniga anmält, all de icke lill prövning upptagit sådana vid personalförhandlingarna framställda ändringsyrkanden, som icke sammanhängde med

106 Kungl. Muj:ts proposition nr 282.

löneregleringen. Utan att ingå i närmare prövning av frågorna ha de sakkunniga emellertid ansett sig böra uttala som sin mening, att de framförda önskemålen syntes vara förtjänta av sådant beaktande, att särskild utredning därom borde komma till stånd inom en nära framtid.

De sakkunniga ha i detta sammanhang även berört frågan om pensionsregleringens tekniska utformning. Sålunda ha de framhållit, att de ändringar i de nuvarande pensionsreglementena, som trots den omförmälda begränsningen av uppdraget måst vidtagas, befunnits vara i redaktionellt hänseende så pass omfattande, att det ansetts lämpligast att utfärda nya pensionsreglementen. I likhet med vad 1945 års lönekommitté föreslagit i fråga om de nya avlöningsreglementena ha pensionssakkunniga föreslagit bibehållande av den nuvarande anordningen med särskilda pensionsreglementen för folkskolans och för de högre kommunala skolornas lärare. De sakkunniga ha ock uttalat, att de förutsatt att reglementena alltjämt skola till sin ordalydelse godkännas av riksdagen.

Departements- Det av pensionssakkunniga framlagda förslaget avser huvudsakligen den

chefen. . o

ändring av pensionsförmånernas storlek, som påkallas av löneregleringen, ävensom av denna betingad revision av pensionsbestämmelserna i övrigt. Däremot ha de sakkunniga i enlighet med utredningsdirektiven icke till behandling upptagit de nuvarande pensionsreglementenas allmänna bestämmelser. Jag delar emellertid de sakkunnigas uppfattning, att de frågor, som nu måst lämnas utanför revisionen, böra upptagas till behandling i ett annat sammanhang. Härvid torde jämväl böra närmare övervägas de anordningar, som kunna finnas erforderliga i anledning av en vidgad användning av deltidsarbete och vilka äga ett nära samband med de fortfarande under behandling varande frågorna om avlönings- och pensionsbestämmelser för övningslärare. Till de nu berörda spörsmålen torde jag få återkomma, sedan de allmänna löne- och pensionsregleringarna blivit genomförda.

De sakkunnigas förslag, att nya pensionsreglementen böra utfärdas, anser jag lämpligt och tillstyrker därför detsamma.

Jag delar ock i huvudsak de sakkunnigas uppfattning, att även de nya reglementena skola underställas riksdagen för godkännande. De nya avlöningsbestämmelserna för de tjänstemän, å vilka pensionsreglementena skola erhålla tillämpning, avses emellertid skola utfärdas av Kungl. Maj:t. Den definitiva detaljutformningen i formellt hänseende av avlöningsreglementena kan icke föreligga förrän efter viss överarbetning. Med hänsyn härtill torde Kungl. Maj:t böra för sig utverka riksdagens bemyndigande att vid pensionsreglementenas utfärdande i dem vidtaga sådana huvudsakligen redaktionella ändringar, som kunna visa sig påkallade av avlöningsreglementenas slutliga utformning.

Kungl. Maj:t har under allmänna tjänstepensionsreglementets tid inhämtat vissa bemyndiganden att göra avvikelser från reglementets bestämmelser, såvitt angår olika personalgrupper. Vidare har Kungl. Maj:t erhållit bemvn-

Kanyl. Muj:ts proposition nr 282.

diganden dels att besluta om undantagande från reglementenas tillämpning av viss personal, dels ock att meddela bestämmelser om reglementenas tilllämpning å vissa personalgrupper, som eljest icke äro underkastade reglementenas bestämmelser. Jag förutsätter, att dessa bemyndiganden skola för i tjänst varande eller framdeles anställd personal gälla jämväl i förhållande till de nya pensionsreglementen, som ersätta de nuvarande.

I detta sammanhang vill jag ock påpeka, att enligt det föreslagna nya tjänstepensionsreglementet de pensionsålders- och tjänståldersförteckningar, som skola fogas till reglementet såsom bilagor, skola utfärdas av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut. Med hänsyn till att frågan om pensionsålder och tjänslålder för varje ordinarie befattning förelägges riksdagen, har det ansetts överflödigt all därjämte för riksdagens godkännande framlägga en bilaga, som endast redovisar de fattade besluten.

3. Tjänstepensionsunderlagen.

Beträffande den hittillsvarande avvägningen av tjänstepensionsförmånerna för de personalgrupper, som omfattas av löneregleringen, har 19A5 års lönekommitté i sitt förenämnda betänkande lämnat följande redogörelse.

Tjänstepensionerna för de civila statstjänstemännen ha sedan gammalt avvägts med utgångspunkt från tjänstemännens löneställning. Före tillkomsten av kommunikationsverkens lönesystem av år 1919 och de pensionsbestämmelser, som anslöto sig till detta, motsvarade relationen mellan pension och lön i allmänhet relationen mellan avlöning vid tjänstledighet och avlöning vid tjänstgöring. I det flertal fall, där hel avlöning utgjordes av lön och tjänstgöringspenningar, av vilka de senare utgjorde olika stor del av avlöningen, bibehölls vid tjänstledighet lönen och skulle också pensionen motsvara denna. För vissa tjänstemän, som ej hade sin avlöning fördelad på lön och tjänstgöringspenningar, bestämdes ett enhetligt relationstal för pensionsberäkningen; i anslutning till alt tjänstgöringspenningarna genomsnittligt för de fall, i vilka de utgingo, kunde beräknas motsvara en tredjedel av hela avlöningen, skulie pensionen i dessa fall utgöra två tredjedelar av vederbörandes lön. Vid statens järnvägar, där den fasta avlöningen (arvodet) med avseende å tjänstledighetsförhållandena fördelades på lön och tjänstgöringspenningar, ansågs denna fördelning ej kunna läggas till grund för pensionsavvägningen, med hänsyn till att järnvägstjänstemännen generellt jämte kontant avlöning åtnjöto förmån av fri bostad jämte värme eller ersättning därför; med utgångspunkt från alt dylik ersättning skulle motsvara minst 20 procent av arvodet bestämdes pensionerna vid detta verk i princip till 70 procent av det med eu femtedel förhöjda arvodet. Karakteristiskt för pensionsavvägningen under tiden före kommunikationsverkens nya löne- och pensionssystem är för övrigt, dels att pensionerna kunde bliva olika stora beroende på antalet intjänta ålderstillägg, dels ock att de ortslillägg, som i vissa fall utgingo till tjänstemän på dyrare orter, icke inverkade på pensionernas storlek. Kommunikationsverkens pensionssystem — som utformades i 1920 års pensionslag för dessa verk och vars tillämpningsområde, vad angår pensionsunderlagen, sedermera successivt utsträcktes till olika områden av allmänna civilförvaltningen och slutligen genom civila tjänstepensionsreglementets ikraftträdande den 1 juli 1935 kom att omfatta alla civila befattningshavare med nyreglerad lön —- medförde häri de föränd-

108 Kanyl. Muj:ts proposition nr 282.

ringarna, dels all peiisionsunderlagen ställdes i enhetlig relation till lönen, som nu ej längre uppdelades i lön och tjänstgöringspenningar, dels att man därvid alltid utgick från slutlönen i vederbörande lönegrad. Det lönesystem, vid vilket nu nämnda pensionssystem tillämpades, byggde på en fullständigt genomförd dyrortsgradering av lönerna. Vid pensionsavvägningen tog man emellertid ej heller nu hänsyn till ortstilläggen, vilka numera innefattades i löneplanslönerna. Peiisionsunderlagen avvägdes i enlighet med det anförda alt motsvara två tredjedelar av lönen på lägsta ortsgrupp i vederbörande lönegrads högsta löneklass. Denna pensionsavvägning tillämpades intill den pensionsreglering, som åtföljde de senaste löneregleringarna.

För lörsvarsväsendets personal genomfördes genom ikraftträdandet den 1 juli 1935 av militära tjänstepensionsreglementet en pensionsreglering, för vilken såsom förebild tjänade den, vilken innefattades i civila tjänstepensionsreglementet. Även inom detta område tillämpades därefter pensionsunderlag avvägda till två tredjedelar av slutlönen på billigaste ort. Dessförinnan hade den militära pensioneringen enligt oenhetliga och svåröverskådliga grunder ombesörjts av särskilda pensionskassor för armén och flottan.

För folkskolan och de högre kommunala skolornas lärarpersonal ordnades pensionsförhållandena vid 1930-talets sill! med samma system som förebild, vilket gällde för statstjänstemännen. Dessförinnan hade denna personal pensionerats enligt de grunder, som innefattades i reglementet för statens pensionsanstalt.

Det kan förtjäna framhållas, att regeln om att pensionen ställts i enhetlig relation till lönen i viss mån modifierats genom de beräkningsgrunder, som gällde i fråga om dyrtidstillägg på pension. Å ena sidan beräknades nämligen sådant tillägg i fråga om pensioner understigande 150 kronor för månad på eif förhöjt tilläggsunderlag. Å andra sidan beräknades dyrtidstilläggel på ett högsta belopp av 400 kronor för månad, vilket, eftersom dyrtidstilllägg på lön beräknades på intill 800 eller senare 700 kronor, innebar en förhållandevis lågt dragen maximeringsgräns.

Den ändring i fråga om tjänstepensionsavvägningen som kommit till stånd genom de nu gällande tjänstepensionsreglementena innebär att pensionsunderlagen i det stora hela avvägts som två tredjedelar av slutlönen på C-ort i stället tör, som tidigare, på A-ort. Vid den första av de pensionsregleringar, genom vilka dessa reglementen tillkommo, övervägdes alternativt därmed eu dvrortsdifferentiering av tjänstepensionerna, men eu sådan ansågs ej böra genomföras. Här avsedda pensionsregleringar innebära, utöver vad nu angivits, avsteg från två tredjedelsregeln, dels genom att för de allra lägsta lönegraderna fastställts ett minimipensionsunderlag, dels genom att pensionen gjorts något mindre i förhållande till lönen inom de lönegrader, där tidigare maxiineringsregeln i fråga om dyrtidstillägg verkat. För tjänstemän med högre löneläge än som motsvarar 30 lönegraden i det dyrortsgrupperade löiieplanssystemet och för förordnandetjänstemän gälla också avsteg från regeln. Slutligen må nämnas, att rörligt tillägg och numera även kristillägg utgå på pensionerna enligt samma grunder, som gälla angående dylikt tilllägg på lönen, dock att sådana tillägg i fråga om pension beräknas på högst 500 kronor för månad, under det att de i fråga om lön beräknas på högst 900 kronor för månad.

Det nu gällande pensionssystemet har från och med den 1 juli 1945 även erhållit tillämpning å vissa under statens pensionsanstalts reglemente tidigare inordnade befattningshavare vid de statsunderstödda skolorna för bildbara sinnesslöa in. fl.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28'2.

109 Om sin inställning till frågan om en pensionsreglering i anslutning till den pågående avlöningsrevisionen har lönekommittén uttalat följande.

Enligt vad lönekommittén föreslagit, skall det nya lönesystemet i dyrortshänseende baseras på en indelning av stationerings- och förläggningsortema i fem grupper, medan antalet ortsgrupper nu är nio. 1 samband härmed skall lönespännvidden mellan nettolönerna på billigaste och dyraste ort minskas från och med lägsta löneklassen till och med 21 löneklassen från något mer än 25 till i princip 16 procent. Flertalet av de nuvarande C-orterna, för vilka nuvarande nettolönespännvidd utgör 19 å 10V2 procent, beräknas vid omgrupperingen komma att hänföras till dyrortsgrupp 2 med eu (netto) lönespännvidd av 12 procent. Därest, med hänsyn till att C-ortslönerna nu äro pensionsgrundande, beräkningen av nya pensionsunderlag anknytes till lönerna på 2-ort, har detta till följd eu viss förbättring av pensionerna.

Vid sidan av nu berörda förhållande är i förevarande sammanhang alt beakta det av statsmakterna nyligen fattade beslutet rörande ändrade grunder för folkpensioneringen. De nya grunderna innebära en kraftig höjning av folkpensionernas belopp, då nämligen ålderspensionernas belopp utan behovsprövning skola utgöra 1 000 kronor för ensamstående och 800 kronor för annan folkpensionsberättigad.

Frågan om det sätt, varpå den blivande tjänstepensioneringen mot bakgrunden av den här antydda utvecklingen bör anordnas, har varit föremål för ingående överväganden vid de förhandlingar, som förts mellan lönekommittén och tjänstemännens huvudorganisationer. Olika alternativ att ernå eu lämplig lösning ha därvid dryftats och förkastats. Slutligen har dock eu linje funnits, som båda de förhandlande parterna ansett sig kunna godtaga såsom ett förhandlingsresultat, även om härvidlag å ömse sidor lörelegat en viss tvekan.

Det vunna förhandlingsresultatet har, vad gäller tjänstepensionsregleringen, av lönekommittén redovisats sålunda:

Tjänstepensionsunderlagen borde i princip avvägas till belopp motsvarande två tredjedelar av slutlönerna på 2-ort. Å pensionerna skulle rörligt tilllägg utgå enligt samma grunder som bli gällande angående dylikt tillägg på lön, dock att rörligt tillägg icke borde få utgå på den del av månadspensionen, som överstege 700 kronor. Hänsyn bör emellertid tagas till den blivande folkpensioneringen. I vilken utsträckning och på vilket siitt samordning av folkpension och tjänstepension skall ske och vilken inverkan folkpensionen bör ha på tjänstepensionsbeloppen bör göras till föremål för särskild utredning, vid vilken även motsvarande förhållande på den allmänna arbetsmarknaden bör beaktas.

J9l(i urs pensionssakkunniga ha vid sin behandling av frågan om tjdnslepensionsunderlag för befattningar, vid vilka lön utgår enligt löneplan nr 1 i det nga lönesystemet, till eu början anmält, att olika tolkning givits åt det av lönekommittén redovisade förhandlingsresultatet. Sålunda hade personalrepresentanterna vid de av pensionssakkunniga förda förhandlingarna hävdat, att förhandlingsresultatet innebure eu uppgörelse angående Ijänstepensionsnivån på basis av att tjänstepensionen skulle i princip motsvara Iva

110 Kungl. Maj:ts proposition nr 2S2.

tredjedelar av slutlönen på 2-ort. Den träffade överenskommelsen innefattade således icke från tjänstemännens sida något bindande medgivande om minskning av tjänstepensionsunderlagen med hänsyn till folkpensionen. Enligt vad de sakkunniga under hand inhämtat från lönekommittén, hade uppgörelsen inom denna däremot ansetts innebära, att det ändrade ekonomiska läge, som uppkommit för pensionstagarna genom de förhöjda folkpensionerna, icke kunde frånkännas inflytande på den blivande avvägningen av tjänstepensionsnivån. Till stöd för sin åsikt åberopade lönekommittén ordalydelsen i den i dess betänkande intagna redogörelsen för förhandlingsresultatet.

Pensionssakkunniga ha anslutit sig till lönekommitténs tolkning och med utgångspunkt härifrån gjort följande allmänna uttalande om fastställandet av den nya pensionsnivån.

De sakkunnigas uppgift har med hänsyn till vad från lönekommitténs sida upplysts, blivit att söka genomföra en viss för såväl statsverket som de anställda godtagbar jämkning av de sammanträffande förmånernas totala storlek. En jämkning av den hittills tillämpade relationen mellan pensionen och lönen synes ur denna synpunkt berättigad. Vid bedömandet av frågan i vilken utsträckning en dylik jämkning bör ske måste beaktas, att någon reduktion av redan beviljade eller utlasta tjänstepensioner icke torde komma att genomföras med föranledande av den blivande folkpensioneringen. Uppräkningen av tjänstepensionsunderlagen synes därför under alla förhållanden böra avvägas så att densamma icke medför pensionsförmåner sammanlagt av mindre storleksordning än som skulle komma att utgå till äldre pensionärer. Vidare torde böra iakttagas, att uppräkningen inrymmer en mot den vunna löneförbättringen svarande förbättring av tjänstepensionsförmånerna.

Pensionssakkunnigas förslag innebär i princip en utjämning, så att pensionsunderlaget, då pensionären uppnår 67 års ålder, skall minskas med så stort belopp, att summan av därefter utgående tjänstepension och folkpension i det närmaste motsvarar beloppet av den dessförinnan utgående tjänstepensionen.

De förslag till tjänstepensionsunderlag, om vilka vid förhandlingarna enighet nåtts, framgå av efterföljande tabell.

I fråga om grunderna för beräknandet av de nya tjänstepensionsunderlagen ha de sakkunniga anfört bland annat följande.

De grunder för beräknandet av de nya tjänstepensionsunderlagen, om vilka enighet sålunda nåtts, innebära att de grundläggande pensionsunderlag, som beräknats såsom två tredjedelar av 2-ortslön, reducerats med belopp, som motsvara en från 67 års ålder utgående årlig pension å 200 kronor. Reduktionen av tjänstepensionen blir vid denna utgångspunkt för exempelvis 50 års pensionsålder 55 kronor och för 65 års pensionsålder 139 kronor (räntefot 3 procent, dödlighetstabell R 32 och invaliditetsrisk enligt statistisk erfarenhet beträffande statstjänstemännen). I genomsnitt för alla pensionsåldrar utgör avdraget 107 kronor. Beräkningsgrunderna innebära även en sådan samordning mellan folkpension och tjänstepension, som

111 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Tjänstepensionsunderlag för befattningar tillhörande liineplan nr 1.

för pensionstagarna medför en utjämning av de samlade förmånerna av tjänste- och folkpensionen. Det har nämligen såväl ur allmän synpunkt som med hänsyn till befattningshavarnas intressen ansetts fördelaktigt, att de totala pensionsbeloppen bleve åtminstone i stort sett oförändrade under hela tiden efter uppnådd pensionsålder. Skulle en utjämning av denna art icke ha ägt rum, skulle pensionsförmånerna bliva lägre till 67 års ålder för att då höjas med det belopp, som erhålles i folkpension.

Den enklaste vägen att åstadkomma den önskade utjämningen av pensionsnivån hade enligt de sakkunnigas mening varit att öppna möjlighet för utgivande av folkpension i form av ålderspension vid tidigare ålder än 67 år med efter försäkringsmatematiska grunder bestämda belopp i sådana fall, där av staten utfäst tjänstepension utgår eller då på annat sätt tryggad pension föreligger. Eu sådan lösning, som skulle förutsätta ändring av folkpensioneringslagen, har emellertid ansetts möta principiella betänkligheter. Den lösning av frågan, som då återstått, har varit att vidtaga eu anpassning av tjänstepensionsförmånernas storlek med hänsyn till den vid 67 års ålder inträdande folkpensionen. En sådan reglering har befunnits kunna åstadkommas enklast genom att hel tjänstepension utökas med ett efter försäkringstekniska grunder bestämt belopp (i det följande även kallat ntjämningstillägg), lika stort som värdet av den folkpension, som i form av allmän ålderspension tillkommer gift pensionsberättigad, därvid för erhållande av ett med 12 delbart krontal räknats med eu årlig pension å 792 kronor. På så sätt utökad tjänstepension skulle alltså för gift pensionsberältigad utgöra summan av de tjänste- och folkpensionsförmåner, som skola tillkomma tjänstepensionstagare såväl före som efter 67 års ålder. Skulle tjänstepensionstagare bliva berättigad till folkpension i form av invalidpension skall någon nedsättning av den utökade tjänstepensionen med hänsyn till invalidpensionen dock icke ske. Efter uppnåendet av 67 års ålder — från

Kungi. Maj:ts proposition nr 28‘1.

vilken lidpunkt rätt till folkpension i form av ålderspension regelmässigt inträder — skall såsom av det ovan sagda framgår den förhöjda tjänstepensionens årsbelopp minskas med 792 kronor.

Den av de sakkunniga föreslagna anordningen med minskning av tjänstepensionen från och med 67 års ålder förutsätter, att folkpension i vanlig ordning skall utbetalas av pensionsstyrelsen. De sakkunniga påpeka emellertid, att även om tjänstepensionstagare icke skulle bliva berättigad till folkpension skall minskning ändock ske av t jänstepensionsförmånerna från och med den månad, under vilken lian uppnår 67 års ålder. I detta sammanhang uttala de sakkunniga, att möjlighet dock bör stå öppen för Kungl. Maj:t att i förekommande fall med hänsyn till föreliggande omständigheter medgiva undantag från avdragsbestämmelsernas tillämpning.

Beträffande den tekniska utformningen av de sakkunnigas förslag anföres följande.

Vid eu lösning av utjänmingsfrågan enligt angivna linjer har uppställt sig frågan om det ur pensionsteknisk synpunkt lämpligaste sättet att ernå den önskade regleringen av totalförmånerna av tjänstepension och folkpension. Olika utvägar ha här stått till buds. Sålunda har en sådan anordning varit möjlig enligt vilken tjänstepensionen omfattar förutom grundbelopp och rörligt tillägg jämväl i förekommande fall det särskilda utjämningstillägg med vilket pensionen i det enskilda fallet skulle ökas för att ernå den önskade utjämningen. Tjänstepensionens grundbelopp skulle enligt detta alternativ i vanlig ordning bestämmas av särskilda tjänstepensionsunderlag. Rörligt tilllägg torde vid val av detta alternativ kunna beräknas endast å pensionens grundbelopp. Vid minskning av pensionsbeloppet vid 67 års ålder skulle rörligt tillägg beräknas å det oreducerade grundbeloppet. Systemet med särskilda utjämningstillägg vid sidan av pensionsunderlagen lämnar möjlighet att för utbetalning av utjänmingstillägget välja senare tidpunkt än den vid vilken pensionsavgången sker. Härvid kunde tillämpas antingen frivillig eller obligatorisk utjämning. Detta alternativ ha personalrepresentanterna emellertid icke ansett böra väljas bl. a. på den grund att en reducering av själva pensionsunderlagen skulle medföra en nedsättning av underlaget för det rörliga tillägget.

Efter övervägande även av andra möjligheter till frågans lösning ha de sakkunniga i samförstånd med personalrepresentanterna stannat inför utvägen att inarbeta de särskilda utjämningstilläggen i tjänstepensionsunderlagen. Enligt den metod, som valts för beräkning av utjämningstilläggen, skulle dessa utgå med i stort sett samma belopp vid ålders-, sjuk- och invalidpension men i övrigt bliva beroende av inträdesålder i första pensionsberättigande anställning och pensionsålder. Då förevarande alternativ med tilläggen inarbetade i pensionsunderlagen kunde ifrågakomma endast såsom eu obligatorisk anordning har det synts mest praktiskt att vid tillämpningen taga en avrundad genomsnittssiffra för olika inträdesåldrar. Utjämningstilläggen skulle däremot alltjämt bliva beroende av pensionsåldern. För att envar pensionstagare skulle komma i åtnjutande av det mot hans pensionsålder svarande fulla utjänmingstillägget skulle alltså för varje lönegrad erfordras lika många tjänstepensionsunderlag som antalet olika pensionsåldrar, som kunna förekomma för befattningshavare tillhörande lönegra-

Kimgl. Maj:ts proposition nr 2<S2.

den. Om hänsyn endast tages till pensionsåldrarna 50, 55, 60, 63 och 65 år skulle alltså erfordras fem olika pensionsunderlagsskalor. Ur rättvisesynpunkt skulle det otvivelaktigt vara mest naturligt att välja ett system med skilda skalor för de olika pensionsåldrarna. Särskilt ur administrativ synpunkt har det emellertid framstått såsom ett önskemål att komma fram till en enhetlig skala med sammanfallande pensionsunderlagsbelopp för de olika pensionsåldrarna. De framlagda förslagen till tjänstepensionsunderlag innebära, att personalrepresentanterna ansett sig böra tillmötesgå detta önskemål och sålunda godtagit eu sådan enhetlig pensionsunderlagsskala.

En enhetlig pensionsunderlagsskala innebär, påpeka de sakkunniga, viss uppoffring från de pensionstagares sida, som representera de högre pensionsåldrarna. För pensionstagare med lägre pensionsåldrar medför den en av utjämningen föranledd förhöjning av pensionsunderlagen, som i vissa fall helt motsvarar och i några lönelägen till och med överstiger värdet av de för dessa pensionsåldrar gällande utjämningstilläggen. Häröver anföra de sakkunniga närmare följande.

För pensionstagare med 50 års pensionsålder skulle förhöjningen av pensionsunderlagen enligt den framlagda skalan blivit så stor, att en minskning av de i skalan upptagna pensionsunderlagen för pensionstagare med angivna pensionsålder framstått såsom ofrånkomlig. Då förhöjningen av pensionsunderlagen är olika stor i skilda lönelägen har reduktionen av underlagen för 50 års pensionsålder icke kunnat göras enhetlig för hela pensionsunderlagsskalan utan har på sätt framgår av tabellen över pensionsunderlagen måst avpassas med hänsyn till lönegraden. Av personalrepresentanterna framställt yrkande att bestämmelsen om nedsättning av pensionsunderlaget icke skall äga tillämpning å militär beställningshavare, som efter pensionsavgången erhåller för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning vid försvarsväsendet, ha de sakkunniga ansett böra vinna visst beaktande. Såsom förutsättning för att pensionen i sådant fall skall beräknas å oreducerat underlag bör dock enligt de sakkunnigas mening gälla, att pensionstagaren från pensionsavgången intill fyllda 60 år i en följd varit innehavare av dylik arvodesbefattning. Avbrott i arvodesanställningen, som ej är föranlett av organisatoriska skäl, får alltså enligt detta förslag till följd att pensionen beräknas å reducerat underlag. Den föreslagna anordningen förutsätter, att för pensionstagare, som beröres av densamma, omräkning av den vid beställningshavarens pensionsavgång beslutade pensionen skall ske vid denna senare avgång från arvodesbefattningen.

Det av pensionssakkunniga valda utjämningsförfarandet innebär, att tjänstepension skall från 67 års ålder nedsättas med 792 kronor med hänsyn till den från denna tidpunkt utgående folkpensionen. Den härav föranledda omräkningen av tjänstepensionens belopp föreslås av de sakkunniga skola ske på så sätt, alt den efter 67 års ålder utgående pensionen bestämmes av ett tjänstepensionsunderlag, som med angivna belopp understiger det för tiden dessförinnan tillämpade pensionsunderlaget. Med denna anordning vinnes att vid fall av avkortad pension den vid 67 års ålder insättande minskningen av pensionen icke blir större än som svarar mot det reduce-

iliharuj till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 2<S2.

114 Kiuvjl. Maj.ts proposition nr 282.

rade utjämningstillägg, som innefattas i den avkortade pensionen. Då de föreslagna Ijänstepensionsunderlagen skola läggas till grund även vid bestämmandet av tjänstelivränta uppkommer, framhålla de sakkunniga, en motsvarande nedsättning av livränteförmånerna från 67 års ålder. Härvid avses för omräkning av livräntans belopp samma förfaringssätt komma till användning, som föreslagits för motsvarande omräkning av tjänstepension. Från och med 67 års ålder skall alltså enligt de sakkunnigas förslag livränta till beloppet bestämmas av ett tjänstepensionsunderlag, som med 792 kronor understiger det före sagda ålder tillämpade pensionsunderlaget. De sakkunniga uttala, att de i detta sammanhang icke ansett sig böra föreslå någon ändring i de hittills tillämpade reglerna för beräkning av livränta, även om dessa med hänsyn till utjämningsförfarandet ställa sig i viss mån ogynnsamma för de lägre pensionsåldrarna. Denna fråga torde kunna upptagas till behandling vid den av de sakkunniga i annat sammanhang föreslagna utredningen av vissa pensionsfrågor, som icke omfattas av de sakkunnigas uppdrag. De sakkunniga uttala emellertid, att även i fråga om tjänstelivräntan möjlighet bör hållas öppen för Kungl. Maj:t att efter prövning av föreliggande omständigheter medgiva undantag från tillämpning av avdragsregeln.

Enligt pensionssakkunnigas förslag skall å pensionerna utgå rörligt till- Uigg, dock icke på högre månadsbelopp än 800 kronor. Beträffande de överväganden, som ligga till grund för de sakkunnigas förslag angående rörligt tillägg anföres i betänkandet följande.

Enligt den mellan lönekommittén och personalrepresentanterna träffade överenskommelsen skulle å pensionerna utgå rörligt tillägg enligt samma grunder, som bli gällande angående dylikt tillägg på lön, dock att rörligt tillägg icke borde få utgå på den del av månadspensionen, som överstege 700 kronor. Med anledning av att vissa remissmyndigheter i yttrande över lönekommitténs betänkande uttalat sig för en höjning av maximigränsen för det rörliga tillägget å pension uttalade chefen för finansdepartementet vid anmälan i statsrådet den 4 oktober 1946 av frågan om allmän lönereglering för befattningshavare i statens tjänst m. fl. (prop. nr 333 sid. 66), att myndigheternas förslag torde höra till de spörsmål till vilka de pensionssakkunniga hade att taga ställning under sitt utredningsarbete. Med hänsyn till departementschefsuttalandet ha de sakkunniga upptagit frågan om det rörliga tillägget vid förhandlingarna med personalorganisationerna. Sedan frågan vid dessa förhandlingar varit föremål för förnyade överväganden ha de sakkunniga i samband med att uppgörelse träffades angående tjänstepensionsförmånernas storlek förklarat sig beredda föreslå en höjning av maximigränsen för rörligt tillägg å pension, överenskommelse har härvid i överensstämmelse med vissa myndigheters förslag träffats om att maximigränsen bestämmes till 800 kronor för månad. Pensionsunderlagen ha beräknats med hänsyn till denna höjning av maximigränsen.

överenskommelsen rörande tjänstepensionerna innebär i fråga om grunderna för det rörliga tillägget, att sådant tillägg skall utgå å tjänstepensionens hela grundbelopp, alltså även å pensionens utjämningsdel. I samband

Kungl. Maj:ts proposition nr 2ti2.

härmed har pensionens utjämningsdel vid inräknandet i pensionsunderlagen reducerats med utgångspunkt från det rörliga tillägg å 6 procent, som skulle gälla vid nuvarande indexläge. Den sålunda träffade överenskommelsen kommer genom det tillämpade beräkningssättet att medföra en — om än till sin storleksordning begränsad — fördel för de anställda vid stigande rörligt tillägg men däremot eu motsvarande nackdel, om det rörliga tillägget skulle komma att nedgå. Vid den efter 67 års ålder inträdande nedsättningen av tjänstepensionen skall rörligt tillägg beräknas å det för tiden dessförinnan gällande grundbeloppet.

Enligt 1945 års lönekommittés förslag, vilket godkänts av riksdagen, skola tjänstemännen vara skyldiga att, för den händelse levnadskostnaderna nedgå med 10 procent eller mera under basnivån —- 100/uo av levnadskostnaderna i mars 1946 — efter prövning av Kungl. Maj:t och riksdagen underkasta sig minskning med högst fem procent av avlöningsförmånerna. Vad sålunda föreslagits i fråga om löneförmånerna bör enligt 1946 års pensionssakkunnigas uppfattning givas motsvarande giltighet beträffande förmånen av tjänstepension. Enligt de sakkunnigas mening bör vidare med hänsyn till det sätt, varpå de föreslagna tjänstepensionsunderlagen ha beräknats, en omräkning ske av pensionsunderlagsbeloppen för den händelse en mera allmän eller omfattande ändring av pensionsåldrarna skulle bliva beslutad för de anställningshavare, som omfattas av de nya pensionsreglementena, så ock om folkpensionerna skulle undergå en mera väsentlig förändring. Liksom beträffande avlöningsförmånerna förutsättes därvid, att förhandlingar komma att upptagas med representanter för de av ändringen berörda personalgrupperna.

Pensionssakkunniga ha icke gjort något uttalande i frågan om enhetliga eller dvrortsgraderade pensioner. De sakkunnigas majoritet torde ha ansett, att de på grund av utgångsläget för utredningsarbetet saknade anledning att göra något sådant uttalande. Ledamoten Jansson har emellertid — utan att detta uteslutit hans anslutning till vad som överenskommits vid pensionssakkunnigas förhandlingar med personalorganisationerna — avgivit ett särskilt yttrande i nämnda fråga. I yttrandet anföres bland annat följande.

De för statsförvaltningen samt för folkskolan och högre kommunala skolor nu gällande pensionsbestämmelserna ha utformats i anslutning till lönegradsindelningen i det statliga avlöningssystemet. Man tillämpar härvid samma pensionsavdrag och alltså även samma nettolön för befattningshavare i samma löneklass inom eu lönegrad med bortseende från sådana individuella olikheter i gradpassering och befordringsåldrar, som vid en försäkringsteknisk bedömning skulle kunna motivera olika behandling av befattningshavarna antingen i fråga om pensionsunderlagens eller i fråga om pensionsavdragens storlek. Ett motsvarande tillvägagångssätt tillämpas i viss mån även vid icke-statlig pensionering, såväl vid pensioneringen av anställda inom näringslivet som vid kommunernas pensionering av hos dem anställda befattningshavare. Däremot föreligger för närvarande den väsentliga skillnaden mellan statlig och icke-statlig pensionering, att den förra ger pensioner

Kungi. Mnj:ts proposition nr 2W2.

1 1(1

ulan dyrorlsgradering, medan den senare — eftersom den i regel sä anordnats, att pensionen utgår i relation till eu med hänsyn till ortens prisnivå bestämd lön — får anses vara i princip dyrortsgraderad. Härigenom kommer den statliga pensioneringen att, i jämförelse med den icke-statliga, ge relativt höga pensionsförmåner å billig ort och relativt låga pensionsförmåner å dyrort. Detta förhållande framstår särskilt markerat inom kommuner, där de kommunala befattningshavarna avlönas av kommunen själv enligt det statliga dyrortsgraderade lönesystemet.

Enär systemet med dyrortsgraderade pensioner helt naturligt ger en bättre anpassning av pensionens belopp till pensionstagarens inkomster under hans aktiva tid och till föreliggande behov, synes även den statliga pensionsnivån böra differentieras efter dyrort, varigenom också den i och för sig olämpliga motsättningen i dyrortshänseende mellan statlig och icke-sta t lig pensionering skulle hävas.

Vid tidigare statliga pensionsregleringar skulle, med hänsyn till den relativt höga pensionsnivå, som gällde för de billigare orterna redan före regleringen, vissa övergångssvårigheter ha uppkommit, om dyrortsgraderade pensioner då hade införts. Vid den avsevärda allmänna höjning av pensionsnivån, som nu föreslås, behöva några allvarligare svårigheter av dylik art icke befaras. Även med beaktande av den utveckling i riktning mot minskad spännvidd mellan levnadskostnadsnivåerna å olika orter, vilken ägt rum under de senaste åren, vore det enligt min mening motiverat att nu övergå till dyrortsgradering för den statliga pensioneringens vidkommande. Utan att här närmare gå in på denna frågas lösning vill jag uttala, att graderingen i så fall borde ske enligt den s. k. stationeringsprincipen, med vissa särskilda bestämmelser i syfte att förhindra olämpliga verkningar i pensionshänseende av befattningshavares förflyttning till annan ort under åren närmast före pensionsåldern. Bestämmandet av kvottalet för beräkning av pension ur slutlön borde utgöra ett led i förhandlingar mellan utredningsorganet och personalorganisationerna.

När pensionssakkunniga härefter övergå till behandlingen av frågan om tjänstepensionsunderlagen för befattningar, vid vilka lön utgår enligt löneplan 2 i det nya lönesystemet, lämna de till en början följande redogörelse för tidigare och nu gällande beräkningsgrunder.

Avvägningen av tjänstepensionsförmånerna för fullmaktstjänster tillhörande civila och militära avlöningsreglementena i högre löneställning än A 30 kännetecknades före 1941 års pensionsreglering av eu beskärning av pensionsunderlagen genom minskning av procentsatsen för pensionens relation till lönen. Vid 1941 års pensionsreglering ansågs denna grundsats fortfarande böra tillämpas. 1939 års lönereglering medförde för dessa tjänster icke någon reell löneökning utan allenast ett uppräknande av de fasta lönebeloppen med hänsyn till vissa tidigare utgående provisoriska tilläggstörmåner. 1941 års pensionsreglering kom därför endast att medföra en pensionsökning, som i stort sett begränsades till vad som motsvarade den generella förbättringen i relationen mellan lön och pension. Med denna utgångspunkt fastställdes för de i lönehänseende högst ställda av här avsedda befattningar, nämligen landshövdingebefattningarna, ett tjänstepensionsunderlag av 10 920 kronor. Mellan de gränser, som sålunda bildades av underlagen för å ena sidan landshövdingebefattningarna och å andra sidan lönegraden A 30

Kungl. Muj:ts proposition nr 282.

inpassades tjänstepensionsunderlagen för samtliga här avsedda fullmaktstjänster i mellanliggande lönelägen.

För de civila och militära förordnandetjänsterna — rektorsbefattningarna vid statliga läroanstalter undantagna — gällde före 1941 års pensionsreglering ett fåtal standardiserade tjänstepensionsunderlag upptagande samma belopp för befattningar i ett flertal olika lönelägen. Att eu systematisk avvägning av pensionsunderlagen för förordnandetjänsterna ursprungligen icke kommit till stånd torde ha haft sin grund däri att löne- och pensionsförmånerna för dessa tjänster bestämts isolerat för eu eller ett par befattningar i sänder vid befattningarnas tillkomst. Förordnandetjänsternas antal var före 1939 års lönereglering mycket begränsat.

I anslutning till den systematisering av lönesättningen för förordnandetjänsterna, som genomfördes vid de civila och militära avlöningsreglementenas tillkomst, inriktades 1941 års pensionsreglering på eu motsvarande systematisering av pensionsunderlagen. Procentsatsen för relationen mellan pension och lön ansågs därvid böra sättas något lägre för förordnandetjänsterna än för fnllmaktsbefattningarna, detta med hänsyn till att lönenivån lör de förstnämnda tjänsterna satts högre med tanke på den lösligare anställningsformen. Avvägningen av pensionsunderlagen skedde från den utgångspunkten alt tjänstepensionsunderlaget för lönegraden C 1 fastställdes till 6 000 kronor medan underlaget för de båda högsta lönegraderna — C 16 och C 17 — bestämdes till samma belopp, som ansetts böra gälla för landshövdingar, eller 10 920 kronor. Mellan dessa båda gränser avvägdes tjänstepensionsunderlagen för mellanliggande lönegrader med ledning i stort sett av löneställningen. 1 viss mån hade därvid hänsyn måst tagas till de förutvarande pensionsunderlagens storlek, varför eu fullt konsekvent utjämning av de tidigare föreliggande ojämnheterna i pensionsavvägningen ej erhållits. Fn mera fullständig utjämning skulle enligt vad 1938 års pensionssakkunniga framhållit ha förutsatt eu tämligen genomgripande omläggning, som antingen framtvingat delvis ganska betydande pensionsökningar eller ock i vissa fall föranlett avsevärda nedsättningar i pensionsbeloppen. För de militära och civilmilitära förordnandetjänsterna fastställdes samma pensionsnnderlag som för de C-lönegrader, vilka upptogo samma lönebelopp. Detsamma gällde befattningarna såsom chef för bank- och fondinspektionen samt sparbanksinspektionen, vilka befattningar skulle i pensionshänscende likställas med ordinarie förordnandetjänster.

Enligt lönekommitténs förslag skall lön enligt den icke dyrortsgraderade löneplan nr 2 utgå såväl vid de nuvarande förordnandetjänsterna — med undanlag för rektorsbefattningarna vid statliga läroanstalter — som ock vid de högre fullmaktstjänster, vilka nu äro hänförda till löneplanerna It, Cb och Öb. Vidare skall på löneplan nr 2 inplaceras vissa tjänstemän, å vilka civila avlöningsreglementet nu är tillämpligt men vilka icke tillhöra någon löneplan, såsom exempelvis justitieråd, regeringsråd, landshövdingar in. fl.

P r ns io nssa k kunniga ha ansett den förestående löneregleringen innebära ett lägligt lilllälle för eu systematisk avvägning av tjänstepensionsunderlagen även för de befattningar, som äro avsedda all hänföras till löneplan nr 2. Den avsedda tillämpningen av denna löneplan å såväl fullmakts- som förordnandetjänslemän har föranlell de sakkunniga all bryta med den lidi-

118 Kunyl. Maj:ts proposition nr 282.

gare tillämpade grundsatsen, att för förordnandetjänstemän skulle gälla lägre tjänstepensionsunderlag än för fullmaktstjänstemän. Pensionssakkunnigas förslag innefattas i följande tabell.

Tjänstepensionsunderlag för befattningar tillhörande löneplan nr 2.

Beträffande avvägningen av de sålunda föreslagna tjänstepensionsunderlagen ha de sakkunniga anfört följande.

I de lönelägen av löneplan nr 2, som ligga inom den dyrortsgrupperade planens löneområde ha för ortsgrupp 5 tjänstepensionsunderlagen anslutits till de underlag, som föreslagits skola gälla för de till den senare löneplanen hörande befattningarna. För lönelägen över den dyrortsgrupperade löneplanen har avvägningen av pensionsunderlagen skett med utgångspunkt i det antagandet att de här förekommande lönebeloppen representerade en förlängning av den dyrortsgrupperade löneplanens 5-ortsskala. Enligt de sakkunnigas mening tala vissa skäl för att ett enhetligt pensionsunderlag faslställes för de högsta lönegraderna, från och med 20:e, varvid såsom maximibelopp fortfarande kommer att gälla underlaget för landshövdingebefattningarna. Beräkningsgrunderna innebära vidare samma utjämningsförfarande med hänsyn till folkpensionen, som förordats beträffande de på lönebeloppen i den dyrortsgrupperade löneplanen grundade pensionsunderlagen. Efter 67 års ålder skall alltså till här avsedda befattningshavare utgående tjänstepension eller tjänstelivränta bestämmas av ett pensionsunderlag, som med 792 kronor understiger det för tiden dessförinnan tillämpade underlaget.

De sakkunniga påpeka, att förslaget innebär en förbättring av tjänstepensionen — beräknad såsom skillnaden mellan å ena sidan de nya tjänstepensionsunderlagen ökade med 6 procent exklusive utjämningsdelen och å andra sidan de nuvarande tjänstepensionsunderlagen ökade med 31 procent — med 1 658 kronor för landshövding och tjänsteman tillhörande nuvarande lönegraden C 17, medan motsvarande förbättring i högsta lönegraden av den dyrortsgraderade löneplanen utgör 1 694 kronor. Anknytningen i de lägre

Kunyl. Maj:ts proposition nr 2H2.

ny

lönelägena av löneplan nr 2 till de på lönerna i löneplan nr 1 grundade tjänstepensionsunderlagen har emellertid medfört, framhålla de sakkunniga, att de föreslagna pensionsförmånerna för nuvarande lönegrad C 1 blivit lägre än de för denna lönegrad nu gällande. Enligt de sakkunnigas mening bör med anledning härav nuvarande innehavare av tjänst i denna lönegrad övergångsvis tillförsäkras en tjänstepension, som icke understiger vad som enligt nu gällande grunder skulle tillkommit honom.

Slutligen må nämnas, att de sakkunniga uttalat att del enligt deras mening varit motiverat att i anslutning till den föreslagna regleringen av förordnandepensionerna genomföra eu jämkning av de för närvarande gällande grunderna för bestämmande av förordnandepensions storlek i förhållande till underlaget. Sådan prövning hade emellertid icke ansetts falla inom ramen för de sakkunnigas uppdrag.

Remissmyndigheterna ha, som förut i korthet omtalats, i princip icke framställt någon erinran mot pensionssakkunnigas förslag beträffande tjänstepensionsunderlagen. I vissa hänseenden ha dock erinringar framställts. Sålunda har vattenfallsstyrelsen ansett, alt förordnandepensionerna borde bättre anpassas efter de nya lönerna. Statskontoret har — med reservation av två ledamöter — i princip givit sin anslutning till de synpunkter, som kommit till uttryck i det vid sakkunnigbetänkandet fogade särskilda yttrandet av ledamoten Jansson. Vidare har statskontoret med vidhållande av ett sitt uttalande i yttrandet över lönekommitténs första betänkande framhållit, att det förefölle i hög grad omotiverat att beträffande det rörliga tilllägget tillämpa eu strängare maximeringsregel för pensionstagare än för löntagare. Då enligt den numera beslutade löneregleringen maximigränsen vad löneförmånerna beträffar fastställts till 1 200 kronor för månad, borde alltså enligt statskontorets mening samma belopp gälla såsom maximeringsgräns för pensionstagare.

Pensionssakkunnigas av tjänstemannaorganisationerna godkända förslagDepertementsinnebär, att de grundläggande pensionsunderlag, som beräknats såsom två che,en tredjedelar av 2-ortslön, reducerats med belopp, som motsvara eu från 07 års ålder utgående årlig pension å 200 kronor. Denna lösning av frågan om tjänstepensionens avvägning med hänsyn till folkpensionen synes mig godtagbar. Icke heller i övrigt har jag funnit anledning till erinran mot de sakkunnigas förslag till tjänstepensionsunderlag.

En av de sakkunniga samt statskontoret har uttalat sig lör införande av dyrortsgraderade pensioner. Denna fråga behandlades utförligt av 1938 års pensionssakkunniga i deras betänkande med förslag till allmänna tjänsteocli familjepensionsreglementen (SOU 1941:10), därvid de sakkunniga ansågo sig icke kunna föreslå dyrortsgraderade pensioner. Kungl. Maj:t och riksdagen följde de sakkunnigas förslag. För egen del är jag icke beredd att nu förorda övergång till dyrortsgradering av pensionerna,

120 Kungl. Muj.ts proposition nr 282.

Statskontoret har uttalat, att maximigränsen för rörligt tillägg å pension borde fastställas till samma belopp, som enligt redan fattade beslut skall gälla för rörligt tillägg å lön, d. v. s. 1 200 kronor. Även om vissa skäl kunna tala för eu sådan höjning av maximigränsen, är jag för närvarande icke beredd att tillstyrka någon höjning utöver vad pensionssakkunniga föreslagit.

Vad de sakkunniga i övrigt uttalat och föreslagit föranleder ingen erinran från min sida.

4. Familjepensionsunderlagen.

Familjepensioneringen för de befattningshavargrupper, som beröras av 1046 års pensionssakkunnigas förslag, blev enhetligt ordnad först genom tillkomsten av 1936 års allmänna familjepensionsreglemente och statens övertagande av de särskilda familjepensionskassor, som tidigare handhaft familjepensioneringen. Om bestämmandet av familjepensionsunderlagen vid tillkomsten av nämnda pensionsreglemente och vid senare tillfällen anföra pensionssakkunniga följande.

Den med 1936 års familjepensionsreglemente genomförda pensionsregleringen byggde av naturliga skäl till väsentlig del på grunder, som varit bestämmande för familjepensioneringen enligt de förutvarande familjepensionskassornas reglementen. Avvägandet av pensionsnivån, som skedde med de för familjepensionskassorna — i första hand statens järnvägars änkeoeh pupillkassa — fastställda pensionsunderlagen eller delaktighetsbeloppen såsom utgångspunkt, innebar bl. a. eu uppräkning av grundpensionerna med ett fast statsbidrag av 120 kronor, vartill kom en av statsmedel helt bekostad rörlig del beräknad att utgå efter samma procenttal, som gällde i fråga om beräkning av dyrtidstillägg å s. k. nyreglerad avlöning.

Den överarbetning, som 1938 års pensionssakkunniga underkastade bestämmelserna i 1936 års allmänna familjepensionsreglemente, ledde icke till någon allmän höjning av familjepensionsförmånernas storlek. Eu reell ökning av pensionsunderlagen skulle nämligen ha medfört ökade familjepensionsavdrag med därav förorsakade betydande övergångssvårigheter med hänsyn till de övergångsanordningar, som sammanhängde med statens övertagande av tjänstemännens familjepensionskassor. För att vinna enhetlighet i fråga om dyrtidskompensationen och för att beträffande familjepensionerna ernå samma system för rörligt tillägg, som redan kommit till användning i avlöningsförfattningarna, skedde emellertid en teknisk uppräkning av fainiljepensionsunderlagen. En reell förbättring av familjepensionsnivån blev emellertid genomförd för de militära beställningar, för vilka den år 1939 beslutade löneregleringen inneburit ändring i tidigare lönerelation mellan civila och militära befattningar. Förbättringarna voro av ringa storleksordning. Även beträffande förordnandetjänsterna skedde eu jämkning av familjepensionsunderlagen, vilka i vissa fall ledde till eu reell ökning av underlagen och i andra fall till eu minskning av dessa. Befattningshavarna yief det statsunderstödda kommunala skolväsendet, som i familjepensions-

Kanyl. Maj:ts proposition nr '282.

hänseende tidigare varit underkastade reglementet för statens pensionsanstalt, äro numera i detta hänseende likställda med statstjänstemännen.

Enligt den mellan 1945 års lönekommitté och representanterna för tjänstemannaorganisationerna träffade överenskommelsen skola familjepensionsunderlagen höjas på sådant sätt, att de i princip komma att stå i samma relation till de blivande slutlönerna på 2-ort som nuvarande familjepensionsunderlag till nuvarande nettogrundlöner i högsta löneklass på C-ort. Vidare skall rörligt tillägg utgå med samma procent å familjepension som å lön. överenskommelsen innebär vidare att de höjda folkpensionsförmånerna icke skola utöva någon reell inverkan på familjepensionsunderlagens storlek.

Pensionssakkunniga framhålla, att de efter överenskommelse med tjänstemannarepresentanterna icke ansett sig böra framlägga förslag om samordnande av folkpensionen och familjepensionen. Orsaken härtill vore, att ett sådant utjämningsförfarande, som föreslagits i fråga om tjiinstepensioneringen, icke ansetts böra förekomma bland annat på grund av det ur arbetsmarknadssynpunkt ogynnsamma resultat, som skulle inträda för ung efterlevande make utan barn.

Pensionssakkunnigas förslag till famiijepensionsunderlag framgå av efterföljande tabeller.

Beträffande avvägningen av de föreslagna underlagen ha pensionssakkunniga bland annat anfört följande. De på lönebeloppen i löneplan nr 1 grundade familjepensionsunderlagen hade framräknats i enlighet med de i överenskommelsen mellan 1945 års lönekommitté och personalrepresentanterna angivna grunderna. Härvid hade endast vissa obetydliga avsteg gjorts

Faniiljepcnsionsiinderlati lör befattningar tillhörande löneplan nr 1.

Departements

chefen.

122 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Familjepensionsunderlag för befattningar tillhörande löneplan nr 2.

i avsikt att erhålla eu jämn uppbyggnad av pensionsskalan. För de lägsta lönelägena, t. o. in. 7 löneklassen, hade vidare föreslagits ett gemensamt familjepensionsunderlag, som sålunda erhållit betydelsen av ett minimiunderlag. Avvägningen av de på lönebeloppen i löneplan nr 2 baserade familjepensionsunderlagen hade skett efter i huvudsak samma förfaringssätt, som kommit till användning vid bestämmandet av de till samma löneplan anslutande tjänstepensionsunderlagen. Även här hade förutsatts en maximigräns enligt vilken 'såsom högsta förekommande pensionsunderlag skulle gälla ett belopp av 5 568 kronor att tillämpas från och med lönegrad 20. Peiisionsförbättringen bleve på grund av den nuvarande pensionsskalans ojämna uppbyggnad av mycket varierande storlek i olika lönelägen. I högsta lönelägena utgjorde förhöjningen 636 kronor, tilläggsförmåner inräknade, emot eu förbättring av 528 kronor i högsta lönegraden av löneplan nr 1.

I remissyttrandena ha pensionssakkunnigas förslag till familjepensionsunderlag icke föranlett någon erinran.

Då de sakkunnigas förslag i detta hänseende synes mig lämpligt avvägt, tillstyrker jag detsamma.

5. Tjänste- och familjepensionsunderlag för befattningar med lön enligt löneplan nr 3 eller löneplan nr 4.

De befattningar, varom bär.är fråga, äro befattningarna såsom provinsialläkare (löneplan nr 3) och såsom distriktsveterinär (löneplan nr 4).

För provinsialläkare och distriktsveterinärer tillämpas för närvarande särskilda löneplaner, D för de förra och F för de senare. Löneplanerna, som omfatta flera lönegrupper, äro konstruerade på så sätt, att lönebeloppen för lönegrupp I överensstämma med lön å A-ort i lönegraderna A 25 resp. A 15. I pensionshänseende äro provinsialläkarna och distriktsveterinärerna för

123 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

närvarande jämställda med tjänstemän tillhörande lönegrad A 27 resp. A 21. Pensionsbestämningen har skett under visst hänsynstagande till de praktikinkomster, som åtfölja befattningarna.

Pensionssakkunniga — som från lönekommittén inhämtat att avvägningen av lönebeloppen å löneplanerna nr 3 och 4 skett med den nuvarande löneställningen såsom utgångspunkt — ha föreslagit, att pensionsförhallandena för förevarande befattningshavare skola regleras enligt bestämmelserna för tjänstemän i lönegraderna Ca 30 resp. Ca 24 (motsvarande de nuvarande lönegraderna A 27 och A 21). De sakkunniga ha omförmält, att vid de a^ de sakkunniga förda förhandlingarna några särskilda yrkanden om förbättrad ställning med avseende å pensionsunderlagen för de avsedda befattningshavarna icke framställts. Däremot hade från vederbörande personalorganisations sida med styrka framhållits, att stora svårigheter för närvarande förelåge för provinsialläkarna att hinna intjäna för hel pension erforderligt antal tjänstår med hänsyn till den relativt höga åldern vid tjänstetillträdet. Med hänsyn till direktiven för utredningen hade pensionssakkunniga emellertid icke ansett sig kunna ingå på denna fråga.

Pensionssakkunnigas förslag till pensionsunderlag lör här avsedda belattningar har icke föranlett någon erinran från remiss myndigheternas sida.

Med anledning av yrkandet om förbättring av provinsialläkarnas möjligheter att erhålla hel pension har statens pensionsanstalt framhållit, att sådana förbättrade möjligheter skulle komina att skapas, om — såsom hos 1944 års pensionsutredning vore under övervägande — pensionsrätt i statens pensionsanstalt bereddes underläkare vid landstingens lasarett och sanatorier in. fl. sjukvårdsanstalter. Provinsialläkarna skulle nämligen då få rätt till viss tjänstårsberäkning för den tjänstgöring som underläkare, vilken regelmässigt föregått utnämningen till provinsialläkare. En övergångsanordning torde dock bliva erforderlig för dem, som utnämnts innan den ifrågasatta pensionsrätten för underläkare genomförts.

De sakkunnigas förslag till pensionsunderlag för befattningar, avlönadeDeportemenfcenligt löneplanerna nr 3 och 4, har icke givit mig anledning till erinran.

Den väckta frågan om förbättring av provinsialläkarnas möjligheter att erhålla hel pension torde få upptagas till behandling vid en blivande allmän översyn av pensionsbestämmelserna.

6. Pensionsunderlag för rektorer vid de statliga läroanstalterna.

Beträffande nuvarande avlönings- och pensionsförhållanden för rektorer vid de statliga läroanstalterna ha pensionssakkunniga anfört följande.

För rektorsbefattningarna vid de statliga läroanstalterna är utmärkande alt lönen vid dem är dyrortsgraderad oaktat att tjänsterna tillsättas medelst förordnande för viss tid. Lönerna äro vidare differentierade dels med hän-

124 Kunyl. Maj.ts proposition nr 282.

syn till de olika skoltyperna. dels ock inom eu och samma skoltyp med hänsyn till skolornas storlek. I sistberörda hänseende sker vart sjätte år omprövning och eventuell omgruppering. Förordnandeperioden för rektor brukar regelmässigt fastställas att omfatta tiden mellan omprövningarna. Då de olika avlöningsgrupperna motsvaras av särskilda lönegrader kan alltså en omprövning leda till ändrad löneställning för vederbörande rektor. Lönebeloppen för befattningarna angivas för närvarande i eu särskild löneplan —- löneplan E — som upptager 14 lönegrader, varje lönegrad omfattande en viss löneklass i löneplanen A. Högsta förekommande löneklass är 37 löneklassen och lägsta 28 löneklassen.

Pensionsunderlagen för rektorerna vid de statliga läroanstalterna äro för närvarande upptagna med belopp, som med tillämpning av de för löneplan C använda avvägningsgrunderna svara mot löneställningen. För rektorsbefattningarna vid sådan grupp av läroanstalter, vid vilken befattningarna äro fördelade på flera avlöningsgrupper, ha pensionsunderlagen fastställts med lönebeloppen för den lönegrad, som gäller för den lägsta avlöningsgruppen, som utgångspunkt. Pensionsunderlagen bliva därför lika för alla rektorsbefattningar vid eu och samma typ av läroanstalter. 1 pensionshänseende skilja sig rektorerna vid de statliga läroanstalterna från förordnandetjänstemän i allmänhet därigenom, att bestämmelsen om rätt till pension vid frivillig avgång ej äger tillämpning beträffande innehavare av rektorsbefattning. Rektor, som själv ej önskar fortsätta utövandet av rektoratet eller som ej anses böra komma ifråga för fortsatt förordnande, skall vid sådan förtidsavgång återgå till sin lärartjänst. Har han vid avgången under minst 12 år i oavbruten följd innehaft rektorsförordnande, äger han efter återgången till lärartjänsten kvarstå på de för rektorstjänsten gällande tjänsteoch familjepensionsunderlagen.

Enligt 1945 års lönekommittés förslag skola de tjänster, som nu ha lönegradsbeteckningen E, erhålla lönegradsbeteckningen Cb. Antalet lönegrader med denna beteckning skola utgöra 14. Varje lönegrad skall omfatta viss löneklass å löneplan nr 1. I lönegrad Cb 1 skall lönen utgå enligt löneklass 27 å sagda löneplan. I samband med påpekande, att för närvarande olika lönegrader omfatta samma löneklass och att därvid lönegradernas pensionsunderlag skilja sig från varandra, har lönekommittén uttalat, att frågan, huruvida alltjämt olika pensionsunderlag borde gälla, finge upplagas till övervägande vid de nya pensionsbestämmelsernas utformning.

Vid pensionssakkunnigas behandling av frågan om förenämnda pensionsunderlag ha de haft att beakta av Kungl. Maj:t till de sakkunniga överlämnade framställningar av styrelserna för statsläroverkens rektorsförening och svenska seminarielärarföreningen samt rektorerna vid de tekniska läroverken om ändring av bestämmelserna om nämnda pensionsunderlag. I dessa framställningar har hemställts, att för rektorerna måtte fastställas samma pensionsunderlag, som gälla för de lönegrader i löneplan A, i vilka slutlöneklasserna motsvara de löneklasser, enligt vilka rektorslönerna utgå.

Över framställningarna ha skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning utlåtit sig. Skolöverstyrelsen har uttalat, att såsom pensionsunderlag för befattningar i lönegraderna E 10—14 måtte fastställas lägst de

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

för befallningar i lönegrad A 30 gällande, överstyrelsen för yrkesutbildning har uttalat sig för att rektorerna vid de högre tekniska läroverken i förevarande hänseende icke placeras i ett sämre läge än som kan komma alt bestämmas för rektorerna vid de allmänna läroverken.

Pensionssakkunniga föreslå bibehållande i huvudsak av de nu gällande principerna för förevarande pensionsunderlags bestämmande. I anslutning till vad skolöverstyrelsen förordat föreslås dock eu höjning av underlagen för vissa av de högre lönegraderna.

Till stöd för sitt förslag anföra de sakkunniga följande.

1 de fall där beträffande en viss grupp stalliga befattningshavare särskild kompensation för speciellt krävande förhållanden i tjänsten ansetts böra beredas utöver den för sinsemellan jämställda tjänstemän bestämda fasta lönen bär regeln varit, att sådan ersättning utgivits såsom tillägg till lönen i form av avlöningsförstärkning. Den för rektorsbefattningarna vid de statliga läroanstalterna förekommande differentieringen av lönen efter storleken av de olika rektorernas arbetsbörda har givits en i viss mån avvikande form.

Den av tjänstgöringsförhållandena betingade påbyggnaden av lönen har här åstadkommits genom att befattningarna allt efter arbetsbördans storlek hänförts till olika löneklasser i löneplanen A. I pensionshänseende har hittills den särskilda avlöningsförmån, som här avsedd ersättning utgör oavsett hur densamma utformats, som regel icke ansetts böra påverka pensionsbestämningen så att pensionen skulle avvägas på grundval av den med förmånen ökade lönen. De för rektorerna vid de statliga läroanstalterna nu ifrågasatta ändrade pensioneringsgrunderna skulle alltså innebära ett avsteg från det nu tillämpade pensionssystemet och medföra konsekvenser för behandlingen i pensionshänseende av andra befattningshavargrupper med liknande löneförhållanden. Den väckta frågan är följaktligen av sådan principiell räckvidd, att den enligt de sakkunnigas mening bör upptagas i ett större sammanhang. Även om alltså en mera väsentlig ändring av de hittillsvarande principerna för avvägningen av rektorernas pensionsförmåner nu icke kan ifrågakomma, anse de sakkunniga de gjorda framställningarna böra vinna tillmötesgående i sådan omfattning, att pensionsunderlagen för de befattningar, som komma att hänföras till lönegraderna Cbll—13, i anslutning till vad skolöverstyrelsen föreslagit, fastställas till samma belopp som bliva bestämda för lönegraden Ca 33 (nuvarande A 30).

Remissmyndigheterna ha lämnat pensionssakkunnigas förslag i nu förevarande hänseende utan erinran.

Jag delar pensionssakkunnigas uppfattning, alt de ändringar i pcnsione-Departonentsringsgrunderna för ifrågavarande befattningar, varom yrkanden framställts, icke kunna genomföras i detta sammanhang. De sakkunniga ha emellertid ansett sig kunna i viss mindre grad tillmötesgå syftet med de gjorda yrkandena. Vad de sakkunniga därvid föreslagit, anser jag mig kunna godtaga.

På grund av det anförda tillstyrker jag pensionssakkunnigas förslag till pensionsunderlag för rektorer vid de statliga läroanstalterna.

126 Kiinc/I. Maj:ts proposition nr 282.

7. Bruttolöneplan.

Enligt direktiven för pensionssakkunniga ha dessa haft att upprätta en bruttolöneplan. Denna skall, i överensstämmelse med vad 1945 års lönekommitté uttalat, innefatta de belopp, som för de av löneregleringen berörda personalgrupperna framkomma, då till nettolönerna läggas belopp motsvarande befattningshavarnas tänkta avgifter för viss del av pensionerna, bestämd under hänsynstagande till vad på den allmänna arbetsmarknaden är brukligt i fråga om arbetsgivarnas och de anställdas pensionsavgifter.

Med utgångspunkt från det angivna ha pensionssakkunniga i samförstånd med personalrepresentanterna framlagt följande

Bruttolöneplan.

Beträffande konstruktionen av bruttolöneplanen ha de sakkunniga anfört följande.

Bruttolöneplanen har konstruerats sålunda, att de i löneplan nr 1 upptagna nettolönebeloppen ökats med vissa för de särskilda löneklassema enhetliga belopp. Dessa tänkta avgiftsbelopp ha beräknats med antagande, att de skulle genomsnittligt för manlig och kvinnlig befattningshavare motsvara sju procent av bruttoårslönen, därvid till grund för beräkningarna lagts lönen å 2-ort. Bruttolönebeloppen å 2-ort ha följaktligen erhållits genom alt dividera de för ortsgruppen gällande löneklassbeloppen med 0,93. Den antagna pensionsavgiften motsvarar skillnaden mellan brutto- och nettolönebeloppen. För övriga ortsgrupper erhållas bruttolönebeloppen i varje sär-

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

skild löneklass såsom summan av det för resp. ortsgrupp gällande löneklassbeloppet och de enligt föregående framräknade avgiftsbeloppen.

Slutligen ha pénsionssakkunniga — med anledning av vissa från personalhåll framförda synpunkter — framhållit, att bruttolönebeloppen såsom jämförelseobjekt endast torde kunna tillmätas ett begränsat värde. Om bruttolönebeloppen beräknats med hänsyn till befattningshavarnas nuvarande procentuella bidrag till pensioneringen skulle särskilt i vissa lönelägen åtskilligt lägre bruttolönebelopp ha erhållits.

Bruttolönetabellen har icke varit föremål för uttalande i remissvaren.

Pensionssakkunnigas förslag till bruttolönetabell har icke givit mig an-Departementsledning till erinran.

8. Kostnadsberäkningar.

Pénsionssakkunniga ha genom särskilda experter låtit verkställa vissa beräkningar rörande kostnaderna för genomförandet av de av de sakkunniga framlagda förslagen. Beträffande resultaten av dessa beräkningar må följande här nämnas. Beräkningarna avse kostnadsökningen för varje budgetår från och med 1947/48 till och med 1957/58. För budgetåret 1947/48 uppskattas ökningen av kostnaderna för ålderspensioner åt f. d. tjänstemän till sammanlagt 940 000 kronor, varav skulle belöpa på civilförvaltningen 840 000 kronor, på försvarsväsendet 90 000 kronor och på de kommunala skolorna 10 000 kronor. Kostnadsökningen för familjepensionerna under samma budgetår uppskattas till sammanlagt 1(50 000 kronor, varav skulle belöpa på civilförvaltningen 110 000 kronor, på försvarsväsendet 20 000 kronor och på de kommunala skolorna 30 000 kronor. Beräkningarna utvisa för de följande budgetåren eu oavbruten kostnadsökning, så att för budgetåret 1957/58 ökningen uppskattats till sammanlagt 2(5,20 miljoner kronor, såvitt avser ålderspensioner åt f. d. tjänstemän, och 4,19 miljoner kronor, såvitt avser familjepensioner.

För den närmare innebörden av de verkställda beräkningarna torde jag få hänvisa till de sakkunnigas betänkande.

9. Specialmotivering![till£de olika pensionsreglementena.

De ändringar av pensionsreglementena, som påkallas av löneregleringen, beröra huvudsakligen endast bestämmelserna om pensionsförmånernas storlek och om pensionsavdrag. Ändringarna av de förra bestämmelserna framgå av vad som föreslagits vid behandlingen av frågan om de nya pensionsunderlagens storlek. För bestämmelserna om pensionsavdrag innebär löneregleringen med genomförandet av nettolönesystemet, att dessa bestäm-

128 Kuntjl. Muj:ts proposition nr 282.

melser icke erfordras i de nya pensionsreglementena. Lönekommittén hav förutsatt att för de befattningshavare, som äro underkastade de av pensionsregleringen berörda pensionsreglementena, några särbestämmelser med hänsyn till övergången till nettolönesystem icke skola ifrågakomma.

1945 års lönekommitté bär i sitt betänkande med förslag till statliga löneplaner in. in. anmält, att vid de förda förhandlingarna i löne- och pensionsfrågan förutsatts, att de tjänstemän, som övergå på de nya avlöningsbestämmelserna, skola vara skyldiga att underkasta sig de blivande pensionsbestämmelserna. Efter erinran härom ha 1946 års pensionssakkunniga anfört följande.

I familjepensionshänseende lorde dock sådana befattningshavare, som före ikraftträdandet av 1936 års allmänna familjepensionsreglemente ägt familjepensionsrätt på grund av sin statstjänst, alltjämt böra bibehållas vid de särskilda förmåner i fråga om familjepensionsförmånernas storlek, familjepensionsrätt för barn in. in., som genom särskilda avtal varit dem tillförsäkrade såsom delägare i de av staten numera övertagna änke- och pupillkassorna. Detsamma bör gälla i fråga om de av pensionsregleringen berörda kommunala anställningshavare, vilka ägt familjepensionsrätt enligt reglementet för statens pensionsanstalt. I förevarande avseende erforderliga föreskrifter torde, i överensstämmelse med vad som nu är fallet, böra intagas i övergångsbestämmelserna till de nya familjepensionsreglementena ävensom i eventuellt erforderliga tillämpningsföreskrifter.

Beträffande tillämpningsområdet för allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena ha de sakkunniga i detta sammanhang anfört följande.

Såsom lönekommittén framhållit äga de nuvarande allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena tillämpning å vissa befattningshavargrupper — t. ex. innehavare av professorstjänster in. fl. befattningar vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet, innehavare av beställningar på reservstat samt övningslärare — som icke omfattas av den beslutade löneregleringen. Dessa kategorier befattningshavare hava därför undantagits från de nya pensionsbestämmelsernas tillämpning.

Enligt vad som inhämtats från 1946 års manskapslöneutredning ämnar denna utredning föreslå inrättande av extra ordinarie furirsbeställningar ävensom framlägga förslag om löneställningen för långtjänstunderbefäl, däri inbegripet ännu kvarvarande flaggkorpralsbeställningar. Dessa sistnämnda beställningar avses därvid icke komma att inplaceras i särskild lönegrad. Vid genomförande av manskapslöneutredningens förslag torde det därför bliva erforderligt bl. a. att lämpligen i övergångsbestämmelserna till de blivande allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena upptaga särskilda pensionsunderlag för flaggkorpralsbeställningarna ävensom beträffande dessa meddela erforderliga pensions- och tjänståldersbestämmelser.

Allmänna tjänstepensionsreglementet.

Beträffande 2 § påpeka pensionssakkunniga, dels att 2 § 1 mom. a) nu gällande reglemente blivit obehövlig på grund av den avfattning, som 1 §

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

erhållit, och på grund av att chefen för försäkringsinspektionen upptagits bland de befattningshavare, som obligatoriskt äga pensionsrätt, dels ock att bestämmelsen i 2 § 1 mom. c) gällande reglemente icke medtagits på förslag av 1945 års lönekommitté och av skäl, som lönekommittén angivit i sitt första betänkande (sid. 58).

Beträffande 7 §, som innefattar bestämmelserna om pensionsålder, ha pensionssakkunniga anfört följande.

På grund av att den nya lönegradsbeteckningen Ca kommer att bliva gemensam för de statliga tjänster, som nu ha lönegradsbeteckningarna A och Ca, har det blivit nödvändigt att i förevarande paragraf upptaga en enhetlig pensionsåldersbestämmelse för de båda befattningshavargrupperna. Därvid har det befunnits lämpligast att upptaga den reguljära pensionsåldern för beställningshavare i nuvarande lönegraderna Ca 13—30 till 65 år i stället för till 63 år. Då den vidtagna anordningen icke åsyftar att medföra någon reell ändring av de nuvarande pensionsåldersbestämmelserna för dessa beställningshavare, har i den såsom bilaga till tjänstepensionsreglementet fogade pensionsåldersförteckningen angivits de undantag, som påkallas av den ändrade allmänna pensionsåldersbestämmelsen. På motsvarande sätt har förfarits beträffande de beställningar, som äro hänförda till de nuvarande lönegraderna Öb 1 och 2, med hänsyn till att i förevarande paragraf angivits en enhetlig pensionsålder av 65 år för samtliga de till den nuvarande Ob-löneplanen hörande beställningarna.

Vid redovisning i pensionsåldersförteckningen ha de sakkunniga förutsatt att en enhetlig pensionsålder skall gälla för en och samma befattning oavsett vem som är innehavare av densamma. Så har t. ex. för chefen för försvarsstaben föreslagits en pensionsålder av 65 år, vare sig i befattningen inplacerats beställningshavare i nuvarande lönegrad Öb 2 eller Öb 4.

I fråga om pensionsutbetalning efter pensionstagares frånfälle, varom stadgas i 12 §, innebär pensionssakkunnigas förslag en höjning från 600 till 800 kronor av maximibeloppet av pension för tid efter pensionstagares frånfälle. De sakkunniga säga sig ha funnit höjningen betingad av den främst på grund av det ändrade penningvärdet föranledda höjningen av löne- och pensionsnivån.

I fråga om 44 §, som omfattar stadgandena angående pensionsunderlag, ha de sakkunniga påpekat, att det enligt det nya reglementet kommer att finnas två olika underlag, begynnelseunderlaget och slutunderlaget. När i författningstexten användes uttrycket tjänstepensionsunderlag, är detta sålunda en sammanfattande beteckning för begynnelse- och slutunderlag. Termerna för de två särskilda underlagen användas i huvudsak endast i de författningsrum, som giva detaljregler för beräkning av pension eller livränta.

Vidare framhålla de sakkunniga, alt anordningen med två pensionsunderlag torde föranleda att för varje pensionär få uträknas tvenne pensionsbelopp, elt för tiden före och ett för tiden efter 67 års ålder. Detta gäller givetvis ej blott tjänstepension utan även tjänstelivränta. De olika pensions-

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 282. 9

130 Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

beloppen torde böra angivas i det för pensionstagaren utfärdade pensionsbrevet.

Vid redogörelsen för 16 § giva de sakkunniga följande exempel på beräkning av ålderspension.

En tjänsteman avgår efter uppnådd pensionsålder, lägst 55 år, sedan han minst 3 år innehaft en tjänst med slutlön i 12 löneklassen å löneplan nr 1. Tjänstålder för hel pension antages vara 30 år.

Kan tjänstemannen vid avgången räkna minst 30 tjänstår blir pensionens grundbelopp före 67 års ålder lika med begynnelseunderlaget, d. v. s. 3 696 kronor och efter 67 års ålder lika med slutunderlaget, d. v. s. 2 904 kronor.

Är antalet tjänstår i stället 26 göres från de nämnda beloppen ett avdrag för 16 kvartal med 16/iso, varför grundbeloppet före 67 års ålder blir 3 203,2 kronor, vilket avrundas till 3 204 kronor, och efter 67 års ålder 2 516,8 kronor, vilket avrundas till 2 520 kronor.

I anslutning till 22 §, som reglerar förordnandepension, framhålla de sakkunniga, att de pensioneringsgrunder, som av de pensionssakkunniga föreslagits för rektorerna vid de statliga läroanstalterna, innebära ett bibehållande av det för dessa befattningshavare hittills tillämpade pensionssystemet. För att även med det nya lönesystemet för rektorerna erhålla motsvarighet till den nu gällande pensionsställningen kräves en särskild undantagsbestämmelse för rektorerna vid dövstumsskolorna, som enligt lönekommitténs förslag skola inplaceras i de nya lönegraderna Cb 6—8. För samtliga dessa rektorer bör, i anslutning till vad som nu gäller, enhetligt tilllämpas i såväl tjänste- som familjepensionshänseende de pensionsunderlag, som komma att bestämmas för lönegraden Cb 6.

För cheferna för bank- och fondinspektionen respektive sparbanksinspektionen ha särskilda pensionsunderlagsbelopp ej upptagits, då de sakkunniga utgå från att dessa befattningshavare skola komma att hänföras till viss lönegrad av löneplanen för icke dyrortsgrupperade löner.

I fråga om beräkning av livränta, varom bestämmelser givas i 26 §, uttala de sakkunniga, att de förutsatt, att vid beräkning av förtidslivränta, när minimiregeln ej kommer i tillämpning, förtidslivräntans belopp före och efter 67 års ålder skall — såsom ock gäller vid beräkning av uppskjuten livränta — stå i proportion till de begynnelse- och slutunderlag på basis av vilka livräntan beräknats. I minimiregeln har räknats allenast med begynnelseunderlaget då en differentiering här saknar nämnvärd betydelse.

Vid behandlingen av 27 § ha pensionssakkunniga med avseende å spörsmålet om förening av lön och tjänstepension ansett sig böra understryka, att tjänstepensionens utjämningsdel utgör vederlag för den minskning av pensionen, som insättes efter 67 års ålder. Det bör därför enligt de sakkunnigas mening ej rimligen ifrågakomma att minska lönen med pensionens utjämningsdel.

Till ledning vid handläggningen av frågor om förening av lön och tjänstepension ha de sakkunniga omförmält, att de utjämningstillägg, som svara

Kurnjl. Maj:ts proposition nr 282.

mot den vid 67 års ålder inträdande minskningen av tjänstepensionen med 792 kronor, utgöra för här angivna pensionsåldrar följande belopp, nämligen för 50 år 218 kronor, 55 år 298 kronor, 60 år 403 kronor, 63 år 486 kronor samt för 65 år 550 kronor.

Den i 33 § 2 mom. 4 punkten andra stycket nu gällande allmänna tjänstepensionsreglemente stadgade skyldigheten för lärare, som frånträder med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning, att inom viss av Kungl. Maj:t fastställd tid anmäla sin önskan att kvarstå vid rektors tjänstepensionsrätt, torde, framhålla de sakkunniga, i huvudsak ha motiverats av den därmed förenade högre pensionsavdragsplikten. I samband med övergång till nettolönesystem har stadgandet om anmälningsskyldighet ansetts böra bortfalla och därför ej medtagits i 32 §.

Vad slutligen angår ikraftträdandebestämmelserna, ha pensionssakkunniga framhållit, att den av utjämningen med hänsyn till den nya folkpensionen betingade nedsättningen av tjänstepensionen icke bör komma i fråga förrän från och med den 1 januari 1948, eftersom den nya folkpensionslagen träder i kraft först nämnda dag.

Tjänstepensionsreglementet för folkskolan.

I fråga om motivet för borttagande av det nu gällande, i 12 § 2 mom. tredje stycket folkskolans tjänstepensionsreglemente intagna stadgandet om viss anmälningsskyldighet för folkskollärare, som frånträder innehavd distriktsöverlärarbefattning, ha de sakkunniga hänvisat till specialmotiveringen för 32 § allmänna tjänstepensionsreglementet.

Beträffande 77 §, som innehåller bestämmelserna om tjänstepensionsunderlag, ha pensionssakkunniga anfört följande.

Enligt lönekommitténs förslag skola kvinnliga befattningshavare vid de kommunala skolorna erhålla rätt att åtnjuta lön jämväl enligt högsta löneklassen i respektive lönegrad. Detta kommer att medföra alt även i tjänstepensionshänseende enhetliga pensionsunderlag komma att gälla för manlig och kvinnlig lärare med samma löneställning. Enligt vad som inhämtats från lönekommittén torde däremot jämväl i fortsättningen det särskilda lönetillägg komma att bibehållas, som för närvarande utgår till manlig lärare vid mindre folkskola, biträdande manlig lärare och manlig nomadlärare vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, och som för dessa medfört eu förhöjd pensionsställning i förhållande till motsvarande kvinnliga lärare. Som konsekvens härav ha de sakkunniga ansett sig för dessa lärare böra bibehålla anordningen med olika pensionsunderlag. Såvitt de sakkunniga kunnat finna är här nämnda anordning att anse såsom ett övergångsförfarande.

Vid bestämmande av pensionsunderlagen för distriktsöverlärare ha de sakkunniga på grundval av från lönekommittén inhämtade uppgifter utgått från alt de särskilda överlä rararvodenas minimiårsbelopp skola förbliva oförändrade.

132 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Tjänstepensionsreglementet för de högre kommunala skolorna.

Beträffande detta reglemente ha pensionssakkunniga endast lämnat den i det föregående för tjänstepensionsreglementet för folkskolan återgivna hänvisningen beträffande motivet för borttagande av gällande bestämmelse om viss anmälningsskyldighet.

10. Pensionsålder och tjänstålder enligt allmänna tjänstepensionsreglementet.

Jag har tidigare vid behandlingen av frågan om pensionsregleringens omfattning m. m. påpekat, att enligt det föreslagna nya allmänna tjänstepensionsreglementet de pensionsålders- och tjänståldersförteckningar, som skola fogas såsom bilagor till reglementet, skola utfärdas av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut och icke längre fastställas av riksdagen även till sitt formella utseende. Orsaken till denna ändring av för närvarande gällande regel har varit, att det med hänsyn till att frågan om pensionsålder och tjänstålder för varje ordinarie befattning förelägges riksdagen har ansetts överflödigt att därjämte för riksdagens godkännande framlägga en bilaga, som endast redovisar de fattade besluten.

Beträffande de pensionsåldrar och tjänståldrar, som böra gälla från och med den 1 juli 1947, tillstyrker jag, att de enligt riksdagens hittillsvarande beslut gällande givas förlängd giltighet från och med nämnda dag, dock med de undantag, för vilka härefter redogöres.

Pensionsåldersförteckningen.

För de under fjärde och åttonde huvudtitlarna upptagna befattningarna såsom sjuksköterska, vilka från och med den 1 juli 1947 omändras till befattningar såsom översköterska, torde böra gälla 55 års pensionsålder.

Fjärde huvudtiteln. Från och med den 1 juli 1944 ha de förutvarande beställningarna såsom mästare i lönegrad Ca 12 vid flygvapnet uppdelats på två lönegrader och samtidigt erhållit skilda beteckningar, nämligen mästare av 1. klassen i lönegrad Ca 14 och mästare av 2. klassen i lönegrad Ca 12. För mästare av 1. klassen innebar detta, att pensionsåldern höjdes från 60 till 63 år. Med hänsyn till att för verkmästare av 1. klassen och 2. klassen vid flygvapnet med placering i lönegrad Ca 17 respektive Ca 14 enligt beslut av riksdagen gäller en pensionsålder av 60 år, torde denna ålder böra fastställas såsom pensionsålder även för mästare av 1. klassen vid flygvapnet.

Femte huvudtiteln. Vid statens sjuksköterskeskola har från och med den 1 juli 1946 inrättats bland andra en befattning såsom förestån-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S2.

darinna i lönegrad A 17 och en befattning såsom instruktionssköterska i lönegrad A 15. Med hänsyn till de arbetsuppgifter, som åvila innehavarna av dessa befattningar, har styrelsen för skolan hemställt, att pensionsåldern för befattningarna måtte fastställas till 63 år för föreståndarinnan och 60 år för instruktionssköterskan. Denna hemställan har tillstyrkts av statskontoret. Under erinran om att innevarande års riksdag beslutit förändra föreståndarinnebefattningen till tjänst såsom föreståndare å lönegrad A 20, får jag anmäla, att jag för egen del icke funnit anledning rikta erinran mot att de begärda pensionsåldrarna fastställas.

Från och med den 1 juli 1947 skola nyinrättas följande tjänster, nämligen vid medicinalstyrelsen en tjänst såsom materialförvaltare i lönegrad A 10, vid statens bakteriologiska laboratorium eu tjänst såsom förrådsman i lönegrad A 7 och vid riksförsäkringsanstalten en tjänst såsom postexpeditionsföreståndare i lönegrad A 9. För dessa tjänster bör gälla en pensionsålder av 63 år. Samma pensionsålder bör gälla för laboratoriebiträde och första laboratoriebiträde vid statens rättskemiska laboratorium och vid statens farmacevtiska laboratorium samt för första laboratoriebiträde vid statens institut för folkhälsan. Från och med den 1 juli skola vissa sköterskebefattningar vid statens sinnessjukhus och vid statens anstalt för fallandesjuka omändras till befattningar såsom första sköterska i lönegrad A 7. För dessa nya befattningar bör liksom för sköterskebefattningarna gälla 55 års pensionsålder. Den samtidiga uppflyttningen av första föreståndarinna vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka från lönegrad A 12 till lönegrad A 13 bör medföi-a höjning av pensionsåldern för dessa befattningar från 55 till 60 år.

Åttonde huvudtiteln. Riksantikvarieämbetet har, under erinran om att pensionsåldern för de hos ämbetet anställda kansliskrivarna i lönegrad All enligt gällande bestämmelser är 63 år, hemställt att samma pensionsålder måtte fastställas för de å ämbetets och statens historiska museums stat uppförda två befattningarna såsom första arkivbiträden i lönegrad All. Statskontoret, som icke haft något att invända mot denna höjning av pensionsåldern, har erinrat om att pensionsåldern för befattningen såsom arkivbiträde bos lantmäteristyrelsen (lönegrad A 10) fastställts till 63 år. Jag tillstyrker, att pensionsåldern för ifrågavarande första arkivbiträden fastställes till 63 år.

Samma pensionsålder torde ock böra fastställas för befattningarna såsom instrumentmakare vid Lunds universitet, vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och vid tandläkarinstitutet i Stockholm samt för verkmästaren vid nämnda institut. För den sjuksköterskebefattning vid karolinska sjukhuset, som från och med den 1 juli 1947 omändras till eu befattning såsom badföreståndare, torde böra giilla 55 års pensionsålder.

Nionde huvudtiteln. För närvarande gäller 63 års pensionsålder för följande befattningshavare vid rikets allmänna kartverk, nämligen flyg-

134 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

fotograf, gravör och förste gravör. Med hänsyn till den omorganisation av ämbetsverket, som skett den 1 juli 1946, böra de angivna beteckningarna utbytas mot beteckningarna kartassistent, förste kartassistent samt förste kartassistent och flygfotograf. Tillika bör pensionsåldern fastställas till 63 år för de befattningar såsom kassör i lönegrad All och såsom registrator i samma lönegrad, vilka inrättats från och med den 1 juli 1946.

Statens affärsdrivande verk. För byrådirektör vid domänverket gäller för närvarande en pensionsålder av 63 år. Domänstyrelsen har hemställt, att pensionsåldern måtte höjas till 65 år för de byrådirektörer, som tjänstgöra å domänstyrelsens jordbruksbyrå och å dess personalbyrå. Som skäl för hemställan har angivits, att tjänstgöringen för dessa byrådirektörer i huvudsak vore förlagd till tjänsterummet. Statskontoret har tillstyrkt framställningen. Jag förordar, att den begärda pensionsåldershöjningen genomföres, dock endast såvitt avser byrådirektören å personalbyrån.

Tjänståldcrsförteekningen.

För musiksergeanter (lönegrad UOl) och musikfanjunkare (lönegrad UO 2) vid armén gäller en pensionsålder av 50 år. Enligt gällande tjänståldersförteckning erfordras för hel pension åt dessa beställningshavare 25 tjänstår. I tjänsteförteckningen till militära avlöningsreglementet finnas emellertid upptagna beställningar såsom musiksergeant i lönegrad UO 1 och musikfanjunkare i lönegrad UO 2 även vid flygvapnet. Även dessa beställningshavare ha pensionsåldern 50 år, men eftersom de icke äro upptagna i tjänståldersförteckningen erfordras 30 tjänstår för att de skola få hel pension. Då denna olikhet mellan motsvarande beställningar vid olika vapenslag icke synes vara motiverad, förordar jag, att även för de ifrågavarande beställningarna vid flygvapnet kräves 25 tjänstår för hel pension.

För de förut nämnda, under fjärde och åttonde huvudtitlarna upptagna befattningarna såsom översköterska samt för de nämnda befattningarna såsom första sköterska vid statens sinnessjukhus och vid statens anstalt för fallandesjuka bör för hel pension erfordras 25 tjänstår. Den av mig förordade pensionsåldershöjningen för första föreståndarinna vid statens sinnessjukhus och vid statens anstalt för fallandesjuka bör medföra, att för dessa befattningar i fortsättningen kräves 30 tjänstår för hel pension.

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

135 B. Pensionsbestämmelser för arbetare.

1. Inledning.

I de fall, då anställning såsom arbetare i statens tjänst befinnes ha den karaktären, att den bör förenas med pensionsrätt, regleras pensionsförhållandena för närvarande genom 1942 års tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare (S. F. S. 1942:452 och 453), som innefatta en på avgiftsplikt grundad tjänste- och familjepensionering. För övrig arbetarpersonal förekommer vid sidan härav under vissa förutsättningar en efter mera summariska grunder ordnad tjänstepensionering, som ej är förbunden med bidragsplikt från de anställdas sida. Bestämmelser liärom äro meddelade i kungörelsen den 30 juni 1942, nr 696. För vissa f. d. arbetare i statens tjänst, som tidigare varit anställda vid vägväsendet, ifrågakommer i viss mån motsvarande tjänstepensionering enligt kungörelsen den 22 juni 1944, nr 502.

Vid förarbetena till den pensionsreglering för tjänstemän i statens tjänst, vartill jag i det föregående framlagt förslag, har fråga uppkommit, huruvida icke den allmänna pensionsreglering, som är ämnad att träda i kraft den 1 juli i år, lämpligen borde medföra vissa ändringar även i pensionsbestämmelserna för arbetare. Framställning i sådant syfte har gjorts av statstjänarkartellen.

Med anledning av vad sålunda förevarit har inom finansdepartementet upprättats en promemoria med förslag till pensionsreglering för arbetare i statens tjänst, över promemorian ha efter remiss utlåtanden avgivits av statskontoret, statens pensionsanstalt, generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, domänstyrelsen, försvarets civilförvaltning och statstjänarkartellen.

2. Gällande bestämmelser.

Enligt 1942 års tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare har till grund för bestämmandet av pensionsunderlagen och pensionsavdragen lagts en indelning av arbetarna i yrkesarbetare och icke-yrkesarbetare. Vid avvägningen av pensionsunderlagen har pensionsnivån för tjänstemannapensioneringen på så sätt blivit normgivande, att pensionsunderlagen för de båda pensionsgrupperna satts i relation till pensionsunderlagen för tjänstemän i med arbetarpersonalen närmast jämförlig ställning. Sålunda jämställas de manliga yrkesarbetarna i fråga om tjänstepensionsunderlaget med tjänstemän i lönegraden Eo 7 och icke-yrkesarbetare med tjänstemän i lönegraden Eo 5. De kvinnliga arbetarna anses på motsvarande sätt jäm-

136 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

ställda med anställningshavare i lönegraden Ek 7 respektive Ek 5. Familjepensionsunderlagen motsvara för manliga arbetare likaledes de för tjänstemannalönegraderna Eo 7 respektive Eo 5 gällande. För kvinnliga arbetare gäller enhetligt samma familjepensionsunderlag som för lönegraden Eo 1. Pensionsavdragen följa underlagen och hava alltså — med undantag för familjepensionsavdragen för kvinnlig arbetare — upptagits till belopp motsvarande pensionsavdragen för tjänstemän i de lönegrader, med vilka arbetarna likställas. För kvinnliga arbetare ha familjepensionsavdragen beräknats med hänsyn till att familjepensionsrätten endast omfattar pension för efterlevande barn. Med hänsyn till det sätt varpå pensionsavdragen skola uttagas, hava avdragsbeloppen i reglementena upptagits med veckobelopp.

Jämlikt Kungl. Maj:ts kungörelse den 10 juni 1938, nr 309, må arbetare i statens tjänst, som har att vidkännas familjepensionsavdrag på avlöning, njuta kompensation för nämnda avdrag med ett belopp lika med avdraget. Enligt kungörelsen skall kompensationen åtnjutas intill dess nytt löneavtal blir slutet med arbetaren eller den fackorganisation denne tillhör. Någon avveckling av kompensationen för familjepensionsavdrag har emellertid ännu icke kommit till stånd. Kompensationen är dock enligt löpande kollektivavtal begränsad att avse avdragen enligt 1936 års familjepensionsreglemente för arbetare. Det mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt svenska väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet träffade nu löpande avtalet berättigar ej av avtalet omfattade arbetare till kompensation för familjepensionsavdragen.

De i arbetarpensionsreglementena angivna pensionsunderlagen och pensionsavdragen motsvara de i 1941 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen förekommande. Med de pensioner, som beviljas enligt arbetarpensionsreglementena, följa tilläggsförmåner enligt samma grunder, som gälla för pensioner enligt allmänna tjänstepensionsreglementet.

Avvägningen av pensionerna enligt de summariska pensionsbestämmelserna har, vad gäller de senast enligt kungörelsen nr 462/1946 fastställda pensionsbeloppen, skett från den utgångspunkten, att pensionen för högsta antalet tjänstår skulle motsvara två tredjedelar av tjänstepensionsunderlagen för icke-yrkesarbetare enligt 1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare. Pensionsskalan, som graderats efter anställningstidens längd med femårsintervaller från lägst 15 år intill pensionsmaximum vid 30 anställningsår, bär i övrigt avvägts efter medeltalsberäkning så att en jämnt stigande såsom skälig ansedd pensionsskala erhållits. Även å de summariska arbetarpensionerna utgå tillägg såsom å pensioner enligt allmänna tjänstepensionsreglementet.

Pensionsbeloppen enligt kungörelsen nr 502/1944 (ändrad genom kungörelsen nr 463/1946) ha satts i viss relation till pensionsbeloppen för manlig arbetare i summariska arbetarpensionskungörelsen. Med dessa pensioner följa ej rörliga tilläggsförmåner.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

3. Grunderna för en pensionsreglering.

Härom anföres i departementspromemorian följande.

Pensionssystemet för arbetare i statens tjänst har i allt väsentligt anpassats efter de principer, som kommit till uttryck i den för tjänstemännen gällande pensionslagstiftningen. I följd liärav har en pensionsreglering för tjänstemännen också ansetts böra föranleda en motsvarande revision av pensionsbestämmelserna för arbetarna. Så var fallet beträffande 1942 års arbetarpensionsreglering. I anslutning till den förestående pensionsregleringen för statstjänstemännen synes därför böra företagas en översyn av arbetarpensionslagstiftningen i syfte att åstadkomma en anpassning efter de blivande pensionsbestämmelserna för tjänstemännen.

De ändringar i arbetarpensionslagstiftningen, som därvid böra övervägas, torde i likhet med vad som skett vid den verkställda utredningen om revision av pensionslagstiftningen för tjänstemännen böra begränsas att huvudsakligen avse pensionsförmånernas storlek. I fråga om tjänste- och familjepensionsreglementena för arbetare torde särskilt böra uppmärksammas frågan om fortsatt bibehållande av pensionsavdrag. I överensstämmelse med vad fallet varit beträffande tjänstemannapensioneringen bör alltså någon översyn av arbetarpensionsreglementenas allmänna bestämmelser i övrigt icke nu ifrågakomma. Det av arbetarrepresentanterna väckta spörsmålet om slopande av den summariska arbetarpensioneringen jämte därav betingad utvidgning av tillämpningsområdet för tjänste- och familjepensionsreglementena bör vid sådant förhållande få upptagas i annat sammanhang.

I likhet med vad som av 1946 års pensionssakkunniga föreslagits i fråga om pensionsbestämmelserna för tjänstemännen böra nya pensionsreglementen utfärdas för arbetarna.

Förslaget att en pensionsreglering nu skall verkställas även för arbetarna i statens tjänst har icke mött erinran i något av remissyttrandena. Detsamma gäller om den i promemorian föreslagna omfattningen av pensionsregleringen. Erinran har ej heller riktats mot att de i promemorian framlagda förslagen läggas till grund för pensionsregleringen.

På de i promemorian angivna skälen tillstyrker jag, att en pensionsregle-Departements-

chefen.

ring nu genomföres jämväl för arbetarna i statens tjänst. Vad i promemorian anföres angående omfattningen av de ändringar i gällande bestämmelser, som böra ske, har icke givit mig anledning till erinran. Då de i promemorian framlagda förslagen synas mig i stort sett lämpliga och väl avvägda, förordar jag, att dessa förslag i huvudsak läggas till grund för den avsedda regleringen.

4. Tjänste- och familjepensionsreglementena.

Beträffande pensionsunderlag föreslås i promemorian, att dessa för manliga arbetare skola överensstämma med underlagen för befattningar tillhörande lönegraderna Ce 9, såvitt avser icke-yrkesarbetare, och Ce 11, såvitt

138 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

avser yrkesarbetare. För kvinnliga arbetare av motsvarande slag föreslås tjänstepensionsunderlag, överensstämmande med underlagen för befattningar i lönegrad Ce 3 respektive Ce 5. För samtliga kvinnliga arbetare föreslås ett enhetligt familjepensionsunderlag av 1 29(5 kronor.

Om dessa förslag anföres i promemorian följande.

Med avseende å tjänste- och familjepensionsunderlagen torde även i fortsättningen böra upprätthållas den hittillsvarande anpassningen efter vissa pensionsunderlag lör tjänstemännen. Då de extra ordinarie befattningshavarna enligt det framlagda pensionsregleringsförslaget i fråga om pensionsunderlagen bliva jämställda med ordinarie befattningshavare tillhörande samma lönegrad, kommer en sådan anpassning att för arbetarna medföra en höjning av pensionsunderlaget med en lönegrad. För de båda pensionsgrupperna manliga arbetare komma pensionsunderlagen att överensstämma med underlagen för befattningar tillhörande lönegraderna Ce 9 respektive Ce 11. Tjänste- och familjepensionsunderlagen skulle sålunda bliva för icke-yrkesarbetare 3 696 kronor (begynnelseunderlag) respektive 1 584 kronor. För yrkesarbetare skulle motsvarande pensionsunderlag bliva 4 008 kronor (begynnelseunderlag) respektive 1 692 kronor.

Tjänstepensionsunderlagen (begynnelseunderlagen) för kvinnlig ickeyrkesarbetare respektive yrkesarbetare, vilka skulle komma att jämställas med extra ordinarie befattningshavare i lönegraderna Ce 3 respektive Ce 5, bliva 2 772 kronor respektive 3 048 kronor. För samtliga kvinnliga arbetare kommer liksom tidigare att gälla ett enhetligt familjepensionsunderlag, nämligen det i 1946 års pensionssakkunnigas förslag såsom gemensamt familjepensionsunderlag för de lägsta lönelägena upptagna beloppet 1 296 kronor.

Vid behandlingen av frågan om pensionsavdrag i de nya pensionsreglementena har i promemorian betonats intresset av att en övergång till nettolönesystem kunde ske även för arbetarnas del. Då en sådan övergång icke kan ske på en gång, måste övergångsvis alltfort gälla skyldighet för arbetare att vidkännas pensionsavdrag. I promemorian anföres i dessa frågor följande.

Vad beträffar frågan om övergång till nettolönesystem för arbetarna, torde det ur administrativ synpunkt vara angeläget, att sådant lönesystem även genomföres för den statliga arbetarpersonalen. Det väckta spörsmålet rör dock väsentligen en löneavtalsfråga. Genom att lönerna för den statliga arbetarpersonalen icke bestämmas i ett sammanhang och efter enhetliga allmänna grunder utan genom särskilda, till giltighetstiden ofta ej sammanfallande kollektivavtal inom varje speciellt verksamhetsområde, torde det möta svårigheter att genom löneavtalsförhandlingar ernå en enhetlig lösning av pensionsavdragsfrågan. Spörsmålet om en tillämpning av nettolönesystem synes emellertid böra göras beroende av överenskommelse i samband med blivande löneförhandlingar. Då det lärer kunna förutsättas att överenskommelser av sådan innebörd successivt komma att träffas, böra de blivande arbetarpensionsreglementena givas en härav betingad avfattning. Övergångsvis bör dock gälla skyldighet för arbetare att vidkännas pensionsavdrag enligt nu gällande grunder under giltighetstiden för senast

Kungl. Maj:ts proposition nr 282. 139

ingångna kollektivavtal (kontrakt) i den mån detta ej förutsätter övergång till nettolönesystem.

I promemorian framhålles härefter, att slopandet av pensionsavdragen torde böra föra med sig ändrade bestämmelser rörande tjänstårsberäkningen. Enligt de nuvarande bestämmelserna är nämligen tjänstårsberäkningen sammankopplad med tiden för bidragsplikten. Såsom allmän regel gäller sålunda enligt 14 § 1 mom. tjänstepensionsreglementet för arbetare att såsom tjänstår må tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde, för vilken arbetaren vidkänts tjänstepensionsavdrag enligt reglementet. Pensionsavdrag beräknas för varje kalendervecka, för vilken arbetaren är berättigad åtnjuta någon avlöning. Pensionsavdragen behöva dock — med hänsyn till de oenhetligt fastställda avlöningsperioder, som tillämpas för olika personalgrupper — ej uttagas särskilt för varje kalendervecka under månaden utan först vid ordinarie avlöningstillfälle minst en gång i månaden. Har under viss kalendervecka lönen icke uppgått till så stort belopp, som motsvarar pensionsavdragen för veckan, verkställas icke några pensionsavdrag och tidsperioden i fråga skall följaktligen icke heller medtagas vid tjänstårsberäkningen. Genom att kalenderveckan fått tjäna såsom tidsperiod för pensionsbidragets uttagande har den också kommit att få betydelse såsom grundval för tjänstårsberäkningen. Arbetarpensionsreglementets allmänna bestämmelse om tjänstårsberäkning synes, framhålles i promemorian, vid sådant förhållande kunna givas följande av pensionsavdragens slopande betingade ändrade lydelse, nämligen att såsom tjänstår må tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde, under vilken arbetaren varit underkastad reglementet. Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras för tid, räknat efter kalendervecka, under vilken arbetaren icke varit berättigad åtnjuta någon avlöning.

Det i promemorian framlagda förslaget beträffande tjänstårsberäkning har icke föranlett någon erinran från remissmyndigheternas sida. Förslagen beträffande pensionsunderlag och pensionsavdrag ha föranlett följande erinringar och uttalanden. I fråga om pensionsunderlagen uttalar försvarets civilförvaltning, att intet synes vara att erinra mot förslaget under förutsättning, att arbetarlönerna undergått en sådan förändring, att relationen mellan arbetarnas och de berörda tjänstemännens löner är densamma som vid 1942 års pensionsreglering. Statstjcinarkartellen hemställer om högre familjepensionsunderlag för kvinnliga yrkesarbetare och anför därom:

Den föreslagna regleringen tillgodoser i huvudsak de yrkanden kartellen framställt och kan därför i stort sett godtagas. Föreslagna pensionsunderlag föranleda erinran endast i fråga om familjepensionsunderlaget för kvinnliga yrkesarbetare. Dessa arbetare ha i tjänstepensionshänseende jämställts med tjänstemän i lönegrad Ce 5 motsvarande den nuvarande Eo 1 (Ek 7). 1

familjepensionshänseende bar denna jämförelse icke följts, då enhetliga underlag grundade på jämförelse med Ce 3 föreslagits för de båda kvinn-

140 Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

liga arbetargrupperna. Då för övriga grupper den valda lönegradsjämförelsen följts beträffande såväl tjänste- och familjepension, synes det vara konsekvent att samma ordning får gälla jämväl för de kvinnliga yrkesarbetarna. Det förhållandet, att familjepensionsunderlagen enligt nu gällande bestämmelser äro lika för de kvinnliga arbetarna, bör icke vara avgörande, eftersom detta grundats på att underlagen varit lika även för de tjänstemannagrupper, med vilka jämförelse gjorts och för vilka ändring inträder genom 1946 års pensionssakkunnigas förslag.

Kartellen får hemställa, att familjepensionsunderlaget för kvinnliga yrkesarbetare fastställes till 1 356 kronor, vilket är det underlag 1946 års pensionssakkunniga föreslagit för lönegraden Ce 5.

Beträffande frågan om pensionsavdragen ställer sig domänstijrelsen tveksam till förslaget att genomföra nettolönesystem för tjänstepensionsberättigade arbetare med hänsyn till de olägenheter detta kan medföra vid avtalsförhandlingar. Järnvägsstyrelsen åter har framhävt angelägenheten av att spörsmålet om övergång till nettolönesystem bringas till sin lösning, varigenom bland annat en slutlig avveckling av de praktiska olägenheter, som äro förenade med den nuvarande kompensationen för familjepensionsavdrag, kommer till stånd.

DePchefennts~ Ja8 delar den i promemorian framförda åsikten, att med avseende å pensionsunderlagen även i fortsättningen bör upprätthållas den hittillsvarande anpassningen efter vissa pensionsunderlag för tjänstemän. Statstjänarkartellen har ansett det föreslagna familjepensionsunderlaget för kvinnliga yrkesarbetare för lågt och hemställt om ett pensionsunderlag motsvarande underlaget för en två lönegrader högre befattning. De skäl, kartellen anfört till stöd härför, synas mig motivera den begärda höjningen av underlaget.

På grund av vad jag sålunda anfört tillstyrker jag, att de i promemorian föreslagna tjänste- och familjepensionsunderlagen fastställas, dock med det undantaget att såsom familjepensionsunderlag för kvinnlig yrkesarbetare fastställes samma underlag, som blir gällande för befattningar i lönegrad Ce 5.

Vad i promemorian anförts i fråga om övergång till nettolönesystem, pensionsavdrag intill dess sådan övergång kan ske samt tjänstårsberäkning har icke givit mig anledning till erinran.

5. De summariska arbetarpensionsbestämmelserna.

I departementspromemorian uttalas, att pensionerna enligt de summariska pensionsbestämmelserna liksom hittills torde böra ställas i viss relation till tjänstepensionsunderlaget för icke-yrkesarbetare enligt arbetarpensionsreglementet. Ett sådant förfarande för utjämning av tjänste- och folkpensionsförmånerna, som föreslagits i fråga om tjänstepensionsunderlagen enligt arbetarpensionsreglementet, torde dock icke kunna komma till an-

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

vändning på grund av det sätt, varpå pensionsbeloppsskalan i den summariska arbetarpensionskungörelsen är uppbyggd. De olika pensionsbeloppen vid lägre antal tjänstår än 30 år utgöra nämligen icke mot tjänståren direkt svarande kvotdelar av pensionsbeloppet vid 30 tjänstår. Vidare är den summariska kungörelsens pensionsbelopp att anse såsom maximipensionsbelopp, då avvägningen av pensionsförmånernas storlek förutsättes skola ske med hänsyn tagen jämväl till omfattningen av befattningshavarens dagliga tjänstgöring samt arbetsinkomst. Då ett samordnande av den summariska pensionskungörelsens pensionsbelopp och folkpensionen för övrigt torde möta stora praktiska svårigheter, synes, framhålles i promemorian, en utjämning med hänsyn till folkpensionen icke böra ifrågakomma beträffande här avsedda pensioner. De nya pensionsbeloppen böra därför ställas i relation till det grundläggande tjänstepensionsunderlaget för icke-yrkesarbetare, alltså med frånräknande av den i pensionsunderlaget ingående utjämningsdelen. Vid tillämpning av de beräkningsgrunder, som sålunda skisserats, skulle de nya pensionsbeloppen bliva följande.

Pensionsbelopp

Vid remissbehandlingen har förslaget till de nya summariska arbetarpensionsbeloppen föranlett särskilt uttalande endast av do munstyrelsen, som ställt sig tveksam inför förslaget att summarisk arbetarpension ej skall röna samma inverkan av utgående folkpension som övriga tjänstepensioner. Ett genomförande av detta förslag skulle, framhåller domänstyrelsen, föranleda att en viss kategori arbetare erhölle förmånligare villkor än tjänstepensionsberättigade arbetare och tjänstemän.

Enligt promemorians förslag skall beträffande de summariska arbetar-Dep“^^ents pensionerna icke verkställas den utjämning av tjänste- och folkpensionsförmånerna, som föreslagits för övriga slag av tjänstepensioner. Förslaget har lämnats utan erinran av samtliga remissmyndigheter utom domänstyrelsen, som ansett ett ytterligare övervägande av detta spörsmål önskvärt. För egen del har jag funnit de skäl, som i promemorian anförts för den angivna särställningen för de summariska arbetarpensionerna, övertygande och tillstyrker därför att pensionerna beräknas på sätt i promemorian föreslagits.

Mot de i promemorian angivna beloppen har erinran ej riktats. Jag förordar därför att dessa belopp fastställas. Å nämnda belopp bör jämväl utgå rörligt tillägg.

142 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Departements-

chefen.

6. Bestämmelserna angående pensionering av vissa f. d. arbetare

vid vägväsendet.

Kungörelsen den 22 juni 1944, nr 502, har avseende å bl. a. arbetare i statens tjänst, som före den 1 januari 1944 innehaft anställning hos vägdistrikt och sedermera efter fyllda 60 år vunnit mera stadigvarande arbetaranställning vid vägförvaltning. Pensionering med tillämpning av de i kungörelsen angivna grunderna beräknas fortfara under ytterligare en följd av år.

Med hänsyn till att de i kungörelsen angivna pensionsbeloppen satts i viss relation till pensionsbeloppen i den summariska arbetarpensionskungörelsen, föreslås i departementspromemorian, att nu verkställes en mot uppräkningen av dessa senare pensionsbelopp svarande proportionell förhöjning av pensionsbeloppen enligt kungörelsen 1944: 502. Vidare uttalas i promemorian, att icke heller beträffande här avsedda pensioner torde böra ske någon samordning med folkpensionen.

På grund av vad sålunda anförts, föreslås i promemorian, att de nya

pensionsbeloppen fastställas att bliva

om anställningstiden understiger 20 år .................. kronor 996

» » uppgår till 20 men ej till 25 år...... » 1 272

» » uppgår till 25 år eller mer .......... » 1 560.

I remissvaren har ingen erinran framförts mot promemorians förslag i nu förevarande hänseende.

Jag tillstyrker, att promemorians förenämnda förslag genomföres. A de föreslagna beloppen bör liksom hittills icke utgå rörligt tillägg.

C. Reglering av avlöningsförmånerna till personal å disponibilitetsstat vid försvarsväsendet.

I anledning av ett av chefen för försvarsdepartementet givet uppdrag har försvarets civilförvaltning i skrivelse den 7 februari 1947 framlagt förslag till de ändringar i gällande grunder för avlönande av bland annat personal å disponibilitetsstat vid försvarsväsendet, som kunde anses påkallade, därest avlöningsförmånerna skulle anpassas efter det löneläge, som vid 1946 års riksdag beslutats för statens befattningshavare i allmänhet.

Med hänsyn till de nuvarande disponibilitetsarvodenas nära anpassning till gällande tjänstepensionsunderlag torde jag få anmäla förevarande fråga i detta sammanhang.

Avlöningsförmånerna till personal å disponibilitetsstat vid försvarsväsendet regleras i kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 686) om disponibilitetsstat för personal vid försvarsväsendet. Jämlikt 5 § i denna kungörelse äger be-

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

ställningshavare, som vid överförandet å disponibilitetsstat innehade beställning i någon av nedan angivna lönegrader, uppbära disponibilitetsarvode med följande belopp.

Å disponibilitetsarvode utgå rörligt tillägg och kristillägg under de förutsättningar och enligt de grunder, som i fråga om dylika förmåners åtnjutande gälla för beställningshavare på aktiv stat.

Förslag till de gällande disponibilitetsarvodena framlades i proposition 1942: 74 angående avskiljande från aktiv stat av vissa beställningshavare vid försvarsväsendet. I fråga om bestämmandet av disponibilitelsarvodenas storlek anförde därvid föredraganden, chefen för försvarsdepartementet, följande.

Vid fastställandet av arvodesbeloppen synes till en början böra tillses, att beställningshavare, som försattes i disponibilitet, blir bevarad vid sin rätt till pension. I 3 § 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet den 30 december 1941 stadgas, att om tjänsteman försättes i disponibilitet mot åtnjutande av disponibilitetsarvode av statsmedel till belopp ej understigande tjänstepensionsunderlaget för den av honom senast innehavda ordinarie befattningen, skall det i pensionshänseende så anses, som om han alltjämt kvarstode i nämnda befattning. Om disponibilitetsarvode icke sättes lägre än pensionsunderlaget, kommer befattningshavaren alltså alt bibehållas vid sin rätt till pension men blir då jämväl skyldig att, så länge han uppbär disponibilitetsarvode, vidkännas stadgade pensionsavdrag. Till förhindrande av att nettoinkomsten för en i disponibilitet försatt beställningshavare blir lägre än den pension han efter den slutliga avgången kan påräkna torde, i enlighet med vad i några av remissyttrandena framhållits, såsom utgångspunkt vid bestämmandet av disponibilitetsarvodena böra tagas pensionsunderlaget, ökat med vederbörliga pensionsavdrag. Hänsyn bör därvid tagas till de i 1941 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen fastställda pensionsunderlagen och pensionsavdragen. Enär rörligt tillägg och kristillägg — vilka förmåner synas böra utgå till beställningshavare som uppbär disponibilitetsarvode — enligt 1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente icke skola beräknas å belopp, varmed pensions grundbelopp överstiger (> ()()() kronor, medan motsvarande gräns i gällande avlöningsreglemente bestämts till 10X00 kronor, kommer disponibilitetsarvodet, inberäknat rörliga löneförmåner men med frånräknande av vederbörliga pensionsavdrag, med den antagna utgångspunkten att något överstiga den blivande pensionen, därest för beräkning av rörliga förmåner å disponibilitetsarvode skola gälla de i avlöningsreglementet stadgade grunderna, vilket sy-

1 Numera betecknad Öb 4.

2 Denna liinegrad utnyttjas numera icke för fullmaktstjänster.

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

nes vara att förorda. Mot detta torde emellertid intet vara att erinra, enär, enligt vad i det föregående anförts, en beställningshavare förutsattes kunna överföras i disponibilitet, även om hans tjänstduglighet icke är så nedsatt, att tvångspensionering kan ske. I fråga om de i löneplanerna Öb och Cb upptagna lönegraderna torde, för undvikande av en oskäligt stor inkomstminskning vid övergång till disponibilitetsstaten, arvode å denna stat böra sättas något högre än nyss angivits. Med hänsyn till de bestämmelser, som gälla beträffande arvoden till i disponibilitet försatt personal inom utrikesförvaltningen, torde motsvarande arvoden för beställningshavare inom försvarsväsendet icke böra överstiga lönen — i förekommande fall slutlönen -—- i avgångsbeställningen, minskad med A-avdrag.

I sin förenämnda skrivelse har försvarets civilförvaltning bl. a. anfört, att det med hänsyn till det sätt, varpå disponibilitetsarvodena blivit bestämda år 1942, ville synas som om de av 1946 års pensionssakkunniga föreslagna begynnelseunderlagen för tjänstepensioner skulle kunna läggas till grund för disponibilitetsarvoden, anpassade efter det löneläge, som vid 1946 års riksdag beslutats för statens befattningshavare i allmänhet. Med hänsyn till att befattningshavarna ej längre skola vara skyldiga att vidkännas pensionsavdrag, kunna disponibilitetsarvodena ej lämpligen bestämmas på samma sätt som år 1942. Civilförvaltningen föreslår, att de nya disponibilitetsarvodena fastställas till belopp, motsvarande begynnelseunderlagen för tjänstepension ökade med ungefärligen de belopp, varmed disponibilitetsarvodena för närvarande överstiga nu gällande pensionsunderlag. Å de sålunda föreslagna arvodena, vilka få anses utgöra grundlöner, bör enligt civilförvaltningens mening utgå rörligt tillägg enligt de principer, som komma att gälla för löntagare med lön enligt de nya löneplanerna. Slutligen framhåller civilförvaltningen, att skäl synas tala för att jämväl personal, som redan överförts till disponibilitetsstat, får komma i åtnjutande av de föreslagna förhöjda arvodena.

Enligt hos försvarets civilförvaltning verkställda beräkningar kommer den av civilförvaltningen föreslagna avvägningen av beloppen för disponibilitetsarvoden att medföra ungefär samma relation mellan dessa arvoden och lönerna i högsta löneklassen i vederbörliga lönegrader å medeldyr ort, som hittills varit fallet. Vidare har vid nämnda beräkningar konstaterats, att de föreslagna disponibilitetsarvodena icke överstiga slutlönen å 3-ort med A-avdrag för 365 dagar enligt de nya avlöningsbestämmelserna.

På grund av nämnda överväganden och beräkningar föreslår civilförvaltningen, att disponibilitetsarvodena fastställas till följande belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

145 Departement:

Med hänsyn till att de nuvarande disponibilitetsarvodenas belopp ha be- chefen. stämts i anknytning till gällande tjänstepensionsunderlag, synes det skäligt att de med verkan från och med den 1 juli 1947 uppräknas och anpassas till de nya pensionsunderlag, varom jag i det föregående framlagt förslag.

Då på grund av pensionsavdragens bortfallande arvodesbeloppens bestämmande icke kan ske på samma sätt nu som vid 1942 års reglering, har civilförvaltningen föreslagit ett något avvikande system, vilket dock enligt beräkningar som företagits hos civilförvaltningen giver ungefär samma resultat som det nuvarande systemet och vars tyngdpunkt ligger i anknytningen till vederbörligt tjänstepensionsunderlag. På de nya arvodesbeloppen skall enligt förslaget utgå ett rörligt tillägg med samma procentsats som gäller för förhöjning av statliga befattningshavares löner.

De belopp, i vilka civilförvaltningens förslag utmynnar, synas mig i huvudsak lämpliga och väl avvägda. Med hänsyn till numera föreliggande förhållanden erfordras emellertid fastställande av disponibilitetsarvoden även för lönegraderna Öb 4 och Cb 2. Enligt de av civilförvaltningen tillämpade grunderna torde dessa arvoden böra bestämmas till 14 400 respektive 12 960 kronor. Jag föreslår, att avlöningsförhållandena för personal å disponibilitetsstat vid försvarsväsendet från och med den 1 juli 1947 regleras i enlighet med civilförvaltningens av mig sålunda kompletterade förslag. Däremot kan jag icke biträda civilförvaltningens förslag att jämväl personal, som redan överförts till disponibilitetsstat, från och med nämnda dag skulle komma i åtnjutande av de föreslagna nya avlöningsförmånerna.

D. Reglering av pension åt f. d. beställningshavare, som innehaft arvodesbefattning vid försvarsväsendet.

I skrivelse den 2 juni 1945, nr 321, har riksdagen, under åberopande av vad som anförts i bankoutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 39, anhållit, att Kungl. Maj:t ville, i anslutning till vad utskottet i nämnda utlåtande anfört, låta verkställa utredning i fråga om ändrade pensioneringsgrunder för innehavare av för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar vid försvarsväsendet samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Med anledning härav har Kungl. Maj:t genom beslut den 27 september 1945 anbefallt statskontoret att efter samråd med försvarets civilförvaltning verkställa ifrågavarande utredning och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i ämnet.

Sedan inom statskontoret upprättats en promemoria med förslag i ämnet och civilförvaltningens yttrande häröver inhämtats, har statskontoret i skri-

Bihang till riksdagens protokoll 7,947. 7 sand. Nr 282.

It»

146 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

velse den 15 mars 1947 framlagt förslag till reglering av pension åt f. d. beställningshavare, som innehaft arvodesbefattning vid försvarsväsendet.

I skrivelsen uttalas inledningsvis, att den inom ämbetsverket verkställda utredningen givit vid handen, att innehavare av för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar i stor utsträckning kommit att under en lång följd av år efter pensionsavgången utnyttjas för statliga arbetsuppgifter. Vid frånträdandet av arvodesbefattningen har vederbörande haft att falla tillbaka på sin pension utan att på grund av denna tjänstgöring komma i åtnjutande av någon förbättring av de pensionsförmåner, som blivit honom en gång tillerkända. Statskontoret har funnit övervägande skäl tala för att i dylikt fall en pensionsförbättring under vissa betingelser kommer till stånd.

Statskontorets förslag äro sammanfattningsvis följande.

Statskontoret föreslår, att f. d. militär beställningshavare, som för att tillträda arvodesbefattning i förtid avgått från beställning på aktiv stat och därvid tillförsäkrats en på grund av bristande antal tjänstår avkortad förtidspension, må, därest han i oavbruten följd innehaft arvodesbefattningen minst 5 år, äga för utfyllnad av pensionen tillgodoräkna tid i arvodesbefattningen som om han därunder kvarstått i sin beställning till pensionsålderns inträde.

Vidare föreslås, att för sådan före den 1 juli 1947 pensionerad f. d. militär beställningshavare, som efter den 30 september 1942 antingen uppehållit arvodesbefattning, som i avlöningshänseende minst motsvarar den tidigare innehavda beställningen, eller ock tagits i anspråk för tjänstgöring, som efter prövning i varje särskilt fall kan anses likvärdig med innehav av sådan arvodesbefattning, pensionen uppräknas till belopp, som motsvarar pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet i den beställning, i vilken vederbörande tidigare blivit pensionerad, under följande villkor:

a) att befattningen innehafts i oavbruten följd från pensionsavgången — vad gäller f. d. övergångsstatare från tidpunkten för överföringen till övergångsstat, därvid med tjänstgöring i arvodesbefattning jämställes å övergångsstat fullgjord tjänstgöring — till utgången av den månad, under vilken vederbörande uppnår 60 års ålder;

b) att pensionsåldern i den tidigare beställningen icke överstiger 55 år;

c) att befattningen innehafts vad angår f. d. beställningshavare med en pensionsålder av 50 år under en tid av minst 10 år samt beträffande f. d. beställningshavare med en pensionsålder av 55 år minst 5 år.

I det fall, då pensionsavgången beställningshavare under längre tid uppehållit arvodesbefattning, med vilken varit förenad arbetsuppgifter av väsentligt mera kvalificerad art än som följa med den beställning, varifrån pensionsavgången skett, bör enligt statskontorets mening frågan om pensionsförbättringens storlek i varje särskilt fall underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

147 Vad statskontoret föreslagit i fråga om rätt för f. d. beställningshavareDepartements-

chef sti

med avkortad pension att för utfyllnad av pensionen tillgodoräkna tid i arvodesbefattning, synes mig skäligt. De föreslagna villkoren för den angivna rättigheten kan jag godtaga. Jag tillstyrker därför bifall till statskontorets ifrågavarande förslag. Däremot kan jag icke dela statskontorets uppfattning, att Kungl. Maj:t bör pröva frågor om pensionsförbättringens storlek i sådana fall, då pensionsavgången beställningshavare under längre tid uppehållit arvodesbefattning med mera kvalificerade arbetsuppgifter. Uppkommer dylik fråga, bör den underställas riksdagens prövning.

Beträffande statskontorets förslag i övrigt får jag framhålla, att detta i huvudsak kommer att tillgodoses vid bifall till de förslag, som avses skola framläggas i fråga om reglering av vissa tjänste- och familjepensioner m. m.

Hemställan.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de av departementschefen förordade förslagen till

1) 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente,

2) 1947 års allmänna familjepensionsreglemente,

3) 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan,

4) 1947 års familjepensionsreglemente för folkskolan,

5) 1947 års tjänstepensionsreglemente för de högre kommunala skolorna,

6) 1947 års familjepensionsreglemente för de högre kommunala skolorna,

7) 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare samt

8) 1947 års familjepensionsreglemente för arbetare;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t alt i nämnda pensionsreglementen vidtaga de ändringar, som må befinnas erforderliga med hänsyn till avlöningsförfattningarnas slutliga utformning;

dels godkänna de bestämmelser om pensionsålder och tjänstålder för befattningshavare, underkastade allmänna tjänstepensionsreglementet, som av departementschefen förordats;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående anförts, utfärda bestämmelser

a) om ändring av de summariska arbetarpensionsbestämmelserna och de särskilda föreskrifterna angående pensionering av vissa f. d. arbetare vid vägväsendet,

b) om reglering av avlöningsförmånerna för personal å disponibilitetsstat vid försvarsväsendet,

148 Kurigl. Maj:ts proposition nr 282.

c) om reglering av pension åt vissa förtidsavgångna beställningshavare, som innehaft arvodesbefattning vid försvarsväsendet;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser, vilka kunna visa sig erforderliga i anslutning till de förenämnda, under 1)-—8) upptagna pensionsreglementena.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Dagmar Jägerstad.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947 716804