lagen.nu
Proposition

('med förslag till lag om skiljedom i viss arbetstvist',)

Beteckning
Prop. 1955:197
Typ
Proposition

Hänvisat till av

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1955 1

Nr 197

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om skiljedom i viss arbetstvist; given Stockholms slott den 6 maj 1955. Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll, jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga härvid fogat förslag till lag om skiljedom i viss avtalstvist.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås rätt för Konungen att förordna att, därest mellan Sveriges redareförening och Sveriges fartygsbefälsförening uppkommen arbetstvist icke löses avtalsvis, tvisten skall avgöras genom en för ända­ målet utsedd skiljenämnd.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 saml. Nr 197

2 Kangl. Maj:ts proposition nr 197 år 1955

Förslag

till

Lag om skiljedom i viss arbetstvist

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Därest arbetstvist, som uppkommit mellan Sveriges redareförening och Sveriges fartygsbefälsförening och i vilken medling ägt rum inför en den 28 januari 1955 tillsatt förlikningskommission, icke blivit löst då denna lag träder i kraft, äger Konungen förordna att tvisten skall avgöras genom skiljedom av en för ändamålet utsedd skiljenämnd.

2 §.

Har förordnande som avses i 1 § givits, skall för tiden, intill dess skilje­ dom meddelas, rörande anställningsvillkor och förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare tillämpas vad senast enligt mellan parterna upprättade kollektivavtal eller eljest varit gällande; och skall vad i 4 § lagen den 22 juni 1928 om kollektivavtal är för där avsedda fall stadgat äga motsvarande tillämpning å person eller sammanslutning, som omedelbart beröres av tvisten. Vad sist sagts skall från och med dagen för förordnandet avse även arbetsinställelse eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd, som inletts dessförinnan, dock ej fall där avmönstring skett före den 6 maj 1955. Åsidosättande av förpliktelse, som följer av vad i första stycket sägs, har samma verkan som förfarande i strid mot kollektivavtal och må beivras vid arbetsdomstolen enligt vad i lagen den 22 juni 1928 om arbetsdomstol stadgas.

3 §.

Skiljenämnden skall bestå av ordförande och fyra ledamöter. Ordföranden och två ledamöter utses av Konungen bland personer, som icke kunna anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen. Av övriga ledamöter utser vardera parten en. Har part icke inom tre dagar från det att förordnande som avses i 1 § meddelats fullgjort vad sålunda åligger honom, utser Konungen i partens ställe skiljeman.

4 §•

Skiljenämnden må, där det finnes lämpligt, giva särskild dom i del av tvisten eller rörande viss däri uppkommen fråga ävensom hänskjuta viss fråga till förhandling eller medling enligt anvisningar av nämnden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 191 år 1955 3

5 §. Av skiljenämnden meddelad dom skall för tid, som bestämmes i domen, anses innefatta sådant kollektivavtal mellan parterna, varom sägs i lagen om kollektivavtal. Utan parternas medgivande må giltighetstiden ej sättas längre än ett år räknat från det att senast mellan parterna upprättade kol­ lektivavtal upphört att gälla; dock må i skiljedomen föreskrivas förläng­ ning av giltighetstiden, för den händelse uppsägning ej verkställes viss tid före giltighetstidens utgång.

6 §•

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna lag meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft omedelbart.

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1955

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 april 1955.

Närvarande: Statsministern E rlander , statsråden S köld , Z etterberg , T orsten N ils ­ son , S träng , E ricsson , A ndersson , N orup , H edlund , P ersson , H jal ­ mar N ilson , L indell , N ordenstam , L indström , L ange .

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om åtgärder för lösning av rådande arbetstvist mellan Sveriges redareförening och Sveriges fartygsbefälsförening. Föredraganden anför. Mellan Sveriges redareförening och Sveriges fartygsbefälsförening gällde under år 1954 tre kollektivavtal, nämligen dels ett angående anställnings­ villkor för befälhavare, som är medlemmar av fartygsbefälsföreningen och anställda å maskindrivna fartyg, anslutna till redareföreningen, dels ett angående löne- och arbetsförhållanden för styrmän som är medlemmar av fartygsbefälsföreningen och anställda å nyssnämnda slag av fartyg, och dels ett angående löne- och arbetsförhållanden för radiotelegrafister, som är medlemmar av fartygsbefälsföreningen och anställda å dylika fartyg. Sedan dessa avtal under november 1954 uppsagts från fartygsbefälsföreningens sida, har mellan parterna förts förhandlingar om upprättandet av nya kollektivavtal, senast inför en av Kungl. Maj:t den 28 januari 1955 tillsatt förlikningskommission med landshövdingen Per Westling såsom ordförande. Förhandlingarna, som vid ett par tillfällen förklarats strandade, har hittills ej lett till uppgörelse mellan parterna. Förlikningskommissionen har tillkännagivit, att den ämnar ånyo sammanföra parterna den 3 inne­ varande maj. Med hänsyn till de starka meningsmotsättningar, som visat sig föreligga mellan parterna, torde det dock vara ovisst huruvida en upp­ görelse kan komma till stånd. Det må i detta sammanhang nämnas att förhandlingarna inför förlik­ ningskommissionen avsett ej blott ifrågavarande avtalstvist utan även frågan om upprättandet av nya kollektivavtal mellan redareföreningen, å ena, samt Svenska maskinbefälsförbundet, Svenska stewartsföreningen och Svenska sjöfolksförbundet, å andra sidan. Såvitt angår dessa organisationer har medlingen lett till avtalsuppgörelse. I den föreliggande tvisten har fartygsbefälsföreningen tillgripit arbets-

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1955 5

nedläggelse såsom stridsåtgärd. Föreningens medlemmar har efter anmaning från föreningen i betydande utsträckning uppsagt sina enskilda arbets­ avtal till upphörande. För flera av arbetstagarna har uppsägningstiden gått till ända, och många av dem har därefter avmönstrat. I andra fall har avmönstring — som i regel skall äga rum i svensk hamn — ännu icke kun­ nat ske. För vissa arbetstagare med längre uppsägningstid har uppsägnings­ tiden ännu ej utgått. Därest arbetsinställelsen helt eller till större delen genomföres, kommer detta att praktiskt taget lamslå sjöfarten med svenska fartyg med härav följande synnerligen allvarliga återverkningar för vårt lands ekonomiska liv. Den svenska arbetsfredslagstiftningen bygger på att parterna på arbets­ marknaden skall själva reglera sina förhållanden genom frivilliga överens­ kommelser. I den mån dylika överenskommelser träffas följer av lagstift­ ningen om kollektivavtal, att arbetsfred skall råda såtillvida, att stridsåt­ gärder i form av arbetsinställelse eller därmed jämförliga åtgärder icke får tillgripas så länge kollektivavtal gäller. Om däremot, såsom här är fallet, något gällande kollektivavtal icke existerar, finnes i svensk lag­ stiftning bestämmelser i syfte att trygga arbetsfreden meddelade endast i form av föreskrifterna om medling i arbetstvister. Frågan om lagstiftnings­ åtgärder i syfte att trygga arbetsfreden, då denna varit hotad, har vid skilda tillfällen varit föremål för diskussion men icke lett till införande av någon allmän lagstiftning härom. I stort sett torde man vara ense om att detta icke varit till någon olägenhet utan tvärtom bidragit till att hos parterna på arbetsmarknaden skapa en samförståndsvilja och en känsla av ömse­ sidigt ansvar för upprätthållande av arbetsfreden och tryggande av pro­ duktionen. I ett par speciella situationer under senare år har emellertid statsmak­ terna icke ansett sig böra stå overksamma inför den utsikten att en fredlig lösning av uppkomna arbetstvister ej skulle kunna nås. Jag syftar härvid på 1947 års poliskonflikt och 1951 års sjuksköterskekonflikt. Faran av att ett stort antal av landets polismän skulle, till följd av tvist angående an­ ställningsvillkoren, lämna polistjänsten med därav följande risk för stör­ ningar i den allmänna ordningen och säkerheten föranledde år 1947 stats­ makterna att införa en särskild form av tjänsteplikt för polisens del. Be­ stämmelserna härom återfinnes i lagen den 26 juli 1947 (nr 536) om sär­ skilda åtgärder för polisverksamhetens upprätthållande i vissa fall. Denna lag, som gällde till och med den 30 juni 1948, behövde dock aldrig tillämpas. Vidare var nödvändigheten av sjukvårdens upprätthållande anledning till att Kungl. Maj :t —- sedan viss tvist rörande anställningsvillkoren för hos landstingen och städerna utanför landsting anställda sjuksköterskor syntes kunna utveckla sig till öppen konflikt — i proposition (nr 212) till 1951 års riksdag föreslog riksdagen alt antaga ett förslag till lag om särskilda

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1955

åtgärder för upprätthållande av viss sjukvårdande verksamhet. Den före­ slagna lagstiftningen var utformad i första hand som en lagstiftning om obligatorisk skiljedom i den aktuella tvisten. Denna löstes emellertid innan riksdagen tagit ståndpunkt till förslaget, varför propositionen av Kungl. Maj :t återkallades.

Såsom jag redan framhållit skulle en öppen konflikt på det område det nu gäller få allvarliga följder. Med hänsyn härtill bör enligt min mening även i detta fall garantier skapas för arbetsfredens bevarande, därest förlikningskommissionen icke skulle lyckas ena de tvistande parterna. Redan nu bör därför såsom en beredskapsåtgärd en lagstiftning komma till stånd, som ger samhället erforderliga maktmedel att hävda dess intressen om situationen skulle bli den nyss angivna. Olika möjligheter står här till buds. Vid övervägande av de olika alter­ nativ, som kan tänkas, har jag ansett mig böra stanna för en lagstiftning som går ut på att åstadkomma normer, som kan träda i stället för de kol­ lektiva överenskommelser, vartill de förda förhandlingarna syftat. För detta ändamål synes lämpligen ett skiljedomsförfarande böra komma till stånd; lagstiftningen bör i enlighet härmed utformas som en lagstiftning om obligatorisk skiljedom i den ifrågavarande tvisten, meddelad av en för ändamålet utsedd skiljenämnd med partsrepresentation. Sådan skiljedom bör gälla som kollektivavtal mellan parterna. Inom socialdepartementet har upprättats ett förslag till lagstiftning i detta hänseende, vilket såsom bilaga torde få fogas till statsrådsprotokollet i ärendet. Beträffande lagförslagets utformning vill jag anföra följande. Enligt 1 § äger Kungl. Maj :t förordna, att den nu aktuella tvisten skall avgöras genom skiljedom. Självfallet är det önskvärt, att parterna inför förlikningskommissionen eller eljest kommer överens om anställningsvill­ koren och att konflikten sålunda löses utan att skiljenämnden behöver träda i verksamhet. Lagen har därför ansetts böra få karaktär av fullmakts­ lag. Därest Kungl. Maj :t förordnar att skiljedomsförfarande skall äga rum, bör det råda förbud mot arbetsinställelse eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd. Bestämmelser härom har upptagits i 2 §. Det har ansetts lämp­ ligt att anknyta till gällande bestämmelser om olovliga stridsåtgärder i lagen om kollektivavtal. I och med att Kungl. Maj :t förordnar om skilje­ domsförfarande skall sålunda anses som om vederbörande arbetsgivare och arbetstagare ävensom deras organisationer vore bundna av kollektivavtal med därav följande fredsplikt för såväl den enskilde arbetsgivaren resp. arbetstagaren som deras organisationer. Arbetsinställelse eller annan där­ med jämförlig stridsåtgärd, som vidtagits före det förordnandet givits, bör vara att betrakta såsom olovlig från och med dagen för förordnandet; och så även om avmönstring redan skulle ha skett. Från fall, där avmönstring skett före den 6 maj 1955, torde dock i detta sammanhang böra bortses.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1955 7

Lagförslagets 3 § innehåller bestämmelser om skiljenämndens samman­ sättning. Valet av ordförande och två ledamöter har lagts i Kungl. Maj:ts hand, varjämte vardera parten tillerkänts rätt att välja en skiljeman. I 4 § har upptagits vissa bestämmelser om skiljenämndens verksamhet. Härutöver synes några bestämmelser i lag om förfarandet i nämnden icke vara erforderliga. De ytterligare föreskrifter, som må anses påkallade, torde få meddelas i administrativ ordning. Självfallet bör parterna beredas till­ fälle att inför nämnden framföra yrkanden och sina synpunkter på de olika tvistefrågorna. Skiljenämnden har att efter prövning om och i vilken mån dessa påståenden är befogade och på vilket sätt tvisten följaktligen bör lösas skilja de tvistande emellan. Skilj edomsförfarandet skall, såsom tidigare nämnts, gå ut på att åstad­ komma en tvångsförlikning, som kan träda i stället för kollektivavtal mel­ lan de båda i konflikten indragna organisationerna. Rättsverkningarna av skiljedomen bör alltså vara desamma som rättsverkningarna av ett van­ ligt kollektivavtal. Beträffande giltighetstiden bör gälla att skiljedomen ej utan parternas medgivande skall gälla för längre tid än ett år från det senast mellan parterna upprättade avtal upphört att gälla; dock med rätt för skiljenämnden att i skiljedomen föreskriva förlängning i händelse upp­ sägning ej sker inom viss tid förenämnda dag. Tvist rörande skiljedomen bör bedömas på samma sätt som en tvist om kollektivavtal. Bestämmelser i förevarande hänseenden återfinnes i 5 §. Kostnaderna för skiljedomsförfarandet torde böra bestridas från de under femte huvudtiteln upptagna förslagsanslagen till Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m. Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över det upp­ rättade förslaget till lag om skiljedom i viss arbetstvist 1 måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av proto­ kollet. Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hem­ ställan bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet: A. Börje Carlsson

1 Förslaget, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här ute­

lämnats.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1955

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 6 maj 1955.

Närvarande: justitieråden L ech , R egner , G östa L ind , regeringsrådet L orichs .

Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över socialärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 29 april 1955, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag om skiljedom i viss arbetstvist. Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av chefen för rättsavdelningen i socialdepartementet, hovrättsrådet G. Y. Samuelsson. Lagrådet lämnade förslaget utan erinran. Ur protokollet: Harriet Stangenberg

Iiiingl. Maj. ts proposition nr 197 år 1955 9

Utdrag av protokollet över socialärenden, hullet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 maj 1955.

Närv a rande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden S köld , T orsten N ilsson , S träng , E ricsson , A ndersson , N orup , H edlund , P ersson , H jalmar N ilson , N ordenstam , L indström , L ange ,

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, lagrådets den 6 maj 1955 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 29 april 1955 remitterade för­ slaget till lag om skiljedom i viss arbetstvist. Föredraganden anför. Såsom framgår av vad jag uttalat vid remissen till lagrådet av ifråga­ varande lagförslag är detsamma betingat av de synnerligen allvarliga åter­ verkningar för vårt lands ekonomiska liv, som skulle uppstå, om samhället ej ägde erforderliga möjligheter att ingripa, för fall att den nu mellan Sveriges redareförening och Sveriges fartygsbefälsförening rådande arbetstvisten skulle leda till en mera allmän arbetsinställelse inom den svenska sjöfarten. Ännu är det osäkert huruvida den för medling i tvisten tillsatta förlikningskommissionen skall lyckas ena de tvistande parterna; i varje fall synes det ovisst huruvida någon uppgörelse kan komma till stånd före slutet av denna riksdagssession. Med hänsyn härtill förordar jag, att lag­ förslaget, som av lagrådet lämnats utan erinran, nu måtte underställas riksdagen. Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagförslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riks­ dagen till antagande. Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll ut­ visar, skall avlåtas till riksdagen. Ur protokollet: Alf Björnelid

Bihung till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 197 •>