angående komplette¬ ring av riksstatsfårslaget för budgetåret 1962/63, m. 77i.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

1 Nr 150

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1962/63, m. 77i.; given Stockholms slott den 27 april 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF : '

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen en redogörelse för den ekonomiska politiken. Det i statsverkspropositionen framlagda riksstatsförslaget för budgetåret 1962/63 kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar i vad avser såväl budgetens inkomstsida som dess utgiftssida. I samband härmed lämnas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår. För nästa budgetår förutses på grundval av nu kända transaktioner ett underskott på totalbudgeten av ca 700 milj. kr., medan för innevarande budgetår beräknas ett överskott av drygt 200 milj. kr.

Såsom särskilda bihang lämnas bl. a. en reviderad nationalbudget för år 1962 och en översikt av den statsfinansiella utvecklingen under budgetåren 1962/63—1965/66.

1 llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 150

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 april 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström,

Lange, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om komplettering av rik sstatsför slaget för budgetåret 1 96 2/6 3 och vissa därmed sammanhängande spörsmål.

Härvid har jag att anmäla, att riksrevisionsverket i två särskilda skrivelser den 2 april 1962 framlagt dels redogörelse för approximativ beräkning rörande utfallet av slatsregleringen för budgetåret 1961/62 (bihang A), dels ock förslag till förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1962/63 (bihang B).

Det samhällsekonomiska läget

Den internationella konjunkturutvecklingen. Den västeuropeiska högkonjunktur som inleddes under 1959 har trots en inte oväsentlig efterfrågeavmattning inom särskilt vissa basindustrier ännu inte visat några mera påtagliga tecken på att brytas. Den samlade västeuropeiska bruttonationalprodukten väntas i år stiga med 3—4 procent mot närmare 5 procent 1961 och drygt 6 procent 1960. Avsaktningen i produktionstillväxten kan till stor del återföras på en påtaglig och i vissa fall förstärkt knapphet på produktionsresurser, i första hand arbetskraft. Endast i Storbritannien, där betalningsbalansproblemet i somras nödvändiggjorde en särskilt kraftig skärpning av den ekonomiska politiken, har arbetsmarknadsläget blivit mindre ansträngt.

Avsaktningen på efterfrågesidan har främst hänfört sig till företagens investeringar i lager och fasta anläggningar. Takten i lageruppbyggnaden reducerades allmänt redan från början av förra året, medan avmattningen i de lasta investeringarnas långvariga expansion knappast kom till uttryck förrän mot slutet av 1961. För innevarande år varslar orderingångssiffror och investeringsenkäter om att tendensen till långsammare tillväxt förmodligen blir bestående inom dessa delar av investeringssektorn i Västeuropa. Bostads-

3 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

byggandet, vars stegring i fjol i särskilt hög grad hämmades av brist på arbetskraft i ett flertal länder, väntas i år undergå endast relativt små förändringar. Däremot torde man kunna räkna med att de offentliga investeringsutgifternas expansion kommer att motväga svaghetstendenser inom företagssektorn. överhuvud taget synes den offentliga sektorn såväl i de kontinentala länderna som i Storbritannien i år vidga sin andel av den samlade produktionen och därmed lämna ett väsentligt bidrag till den fortsatta efterfrågetillväxten. Vidare väntas den privata konsumtionen, alltjämt stimulerad av kraftiga inkomststegringar, fortsätta sin snabba uppgång.

Som framhålles i konjunkturinstitutets senaste kvartalsrapport (Konjunkturläget, april 1962) är det möjligt, att den västeuropeiska ekonomin nu kommit in i en fas som gör den mera känslig för förändringar i det amerikanska konjunkturläget än vad som varit fallet under de senaste årens kraftiga investeringskonjunktur. En fortsatt avsevärd förbättring av betalningsbalansen har av den brittiska regeringen uppställts som ett absolut villkor för att landets interna efterfrågan skall kunna tillåtas expandera. Förhoppningarna om en sådan förbättring knyts i stor utsträckning till exporten till Förenta staterna. Det förefaller också troligt att denna, såväl för Storbritanniens som för andra länders del, skall stimuleras av den efterfråge- och produktionstillväxt som väntas prägla den amerikanska utvecklingen under resten av innevarande år. Enligt tillgängliga prognoser kommer denna att i första rummet bygga på en snabbare ökning av företagens fasta investeringar, en fortsatt men förmodligen avsaktande expansion av de offentliga utgifterna samt stigande privat konsumtion, inte minst vad gäller varaktiga varor. Ä andra sidan synes varken bostadsbyggandet eller lagerutvecklingen komma att lämna några mera betydande bidrag till den totala efterfrågans stegring.

Den ekonomiska politikens inriktning ger en god bild av skillnaderna länderna emellan vad gäller huvudproblemen i det aktuella ekonomiska läget. Såväl i Förenta staterna som i Storbritannien utgör den svaga betalningsbalansen alltjämt det stora hindret för en intensivare expansionsfrämjande politik på längre sikt. Som jag redan nämnt har dock Storbritanniens läge förbättrats något i detta avseende och man räknar — enligt den till den nya budgeten knutna ekonomiska översikten — med att denna utveckling skall fortsätta. Därmed skulle stagnationen i produktionsutvecklingen kunna brytas och den interna efterfrågan tillåtas expandera i takt härmed. I Förenta staterna fortsätter betalningsbalansen att visa underskott och man anser det troligt att guld- och valutautflödet även i år skall uppgå till mer än 2 miljarder dollar. Det vidgade internationella samarbetet, inte minst på centralbanksplanct, och minskningen av räntedifferenserna mellan Förenta staterna och andra länder har emellertid bidragit till alt göra valutaproblemet något mindre akut. Av betydelse härvidlag är också att Internationella valutafondens möjligheter alt vid behov stödja den amerikanska betalningsbalansen med krediter förbättras genom den överenskommelse om speciella lånearrangcinang som i vad avser det svenska deltagandet framlagts för riks-

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

dagens godkännande i prop. 1962: 102. Också genom de föreslagna reformerna av den amerikanska företagsbeskattningen har förutsättningarna förbättrats för en ekonomisk politik som syftar till en långsiktig minskning av arbetslösheten och en strukturell anpassning av produktionsapparaten i Förenta staterna. En aktiv rörlighetsfrämjande politik — bl. a. omfattande sådana för oss välkända medel som omskolning, omställnings- och flyttningsbidrag — har därvid föreslagits och till stora delar redan satts i verket. Delvis har dessa åtgärder knutits samman med det omfattande handelsprogrammet, vars genomförande kan skapa en bas för en starkt produktivitetsfrämjande vidgning av den internationella handeln.

I den mån som generaliserande omdömen av detta slag kan göras synes den ekonomiska politiken i flera av de kontinentaleuropeiska länderna alltjämt på kort sikt domineras av farhågor för en inflationistisk utveckling, speciellt det stigande trycket från kostnadssidan. Som exempel härpå kan anföras de i Västtyskland nyligen aviserade åtgärderna avseende en kraftig begränsning av byggnadsverksamheten och uppmaningarna till moderation i lönekraven. Det är också naturligt att den hittillsvarande snabba expansionen begränsat intresset för en mera långsiktigt inriktad politik. Även i dessa länder synes emellertid långsiktsproblemen komma i förgrunden. Denna utveckling kan komma att påskyndas av riskerna för att den i betydande produktionsområden redan föreliggande överkapaciteten skall leda till svårigheter att vidmakthålla en tillfredsställande ekonomisk tillväxt.

Den inhemska konjunkturutvecklingen. Enligt nu framkommet statistiskt material kännetecknades året 1961, ännu mer än enligt vad som var känt vid uppgörandet av årets statsverksproposition, av betydande ekonomiska framsteg i vårt land. Enligt de nu framlagda beräkningarna skulle den totala produktionsökningen 1960—61 sålunda ha uppgått till 5 å 6 procent eller ca 1 procent mera än som kunde konstateras vid årsskiftet. Särskilt de industriella investeringarna steg mycket starkt, sannolikt med 15 å 20 procent, men även bostadsbyggandet ökade avsevärt, eller med ca 8 procent. De statliga investeringarna hölls däremot tillbaka såsom ett led i konjunkturpolitiken, så att deras omfattning blev praktiskt taget oförändrad. Kommunernas investeringsverksamhet steg ungefär i takt med bostadsbyggandet. Den privata konsumtionen ökade något mera än som varit regel under senare år, den offentliga snarast något mindre. Utrikeshandelns expansion blev relativt begränsad; importen var praktiskt taget oförändrad och export volymen steg knappt 6 procent. I båda fallen kan den dämpade ökningstakten dock förklaras med den starka lagerökning som ägt rum under det närmast föregående året både hos avnämarna i utlandet och hos svenska köpare av utländska produkter. Denna ökning byttes på många håll i utlandet i en snabb lageravveckling, som tvingade de råvarubetonade svenska exportindustrierna att acceptera en ökning av sina färdigvarulager för att undvika en omedelbar inskränkning av produktion och sysselsättning. Till slut blev dock även en sådan inskränkning i vissa branscher oundviklig.

5 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Enligt föreliggande produktionsindextal låg 1961 års industriproduktion 4 procent över 1960 års nivå, men efter justering av vissa systematiska ofullkomligheter kan ökningen i själva verket skattas till så mycket som 6 procent. Det var särskilt metall- och pappersindustrierna som svarade för uppgången. Endast träindustrins och då speciellt sågverkens produktionsvolym var mindre än 1960. Småningom har bilden förändrats. Under december— februari, d. v. s. de tre senaste månader för vilka hittills uppgifter föreligger, kan produktionsnivån — efter korrektion av indexens missvisning — uppskattas ha legat 3 å 4 procent högre än ett år tidigare. Konsumtionsvaruindustrierna framstår emellertid nu som ledande i expansionen tillsammans med metallindustrin, medan en direkt nedgång registreras förutom för trä även för malm och massa.

Den starka stegringen av inkomstnivån — särskilt markant för lönernas del till följd av den ovanligt kraftiga löneglidningen — gjorde en viss prisstegring oundviklig. Konsumentprisindex steg sålunda med något över 2 procent. Realinkomstökningen blev dock så stor att den stigande konsumtionsefterfrågan gjort konsumtionsvaruproduktionen till ett av de mest expansiva elementen i konjunkturen.

På arbetsmarknaden rådde hela 1961 full sysselsättning, dock utan mera påfallande överdrifter i efterfrågan på arbetskraft och därmed följande desorganisationstendenser av det slag som varit vanligt under tidigare toppkonjunkturer. Härtill bidrog påtagligen de åtgärder för säsongutjämning som vidtagits i samarbete mellan staten, kommunerna och näringslivet. De störningar som började bli märkbara strax före årsskiftet hann ej medföra någon ökning i arbetslöshetstalen förrän under februari och mars 1962. Arbetslösheten i mars i år steg till 2,0 procent mot 1,5 procent ett år tidigare. Siffran för april ligger i år på 1,9 procent mot 1,6 förra året.

Dagens konjunkturläge och konjunkturutsikter kännetecknas av en totalt sett relativt god balans, som med endast lokala avvikelser kan förutses bestå under året. Arbetskraftsbristen är på vissa håll och i vissa yrken fortfarande stor och efterfrågan på krediter från näringslivets sida större än tillgången, ehuru balansbristen i båda fallen är mindre än under 1961. På några områden, som gemensamt kan kallas råvarubetonade exportindustrier, bar vissa sysselsättningssvårigheter uppstått i samband med cn försvagning eller åtminstone eftersläpning av avsättningen i förhållande till en snabbt ökad kapacitet. Till väsentlig del sammanhänger detta med svängningar i lagerhållningen i avnämarländerna; det är därför sannolikt att avsättningsmöjligheterna för trä, massa, papper, järn och malm åter skall öka men att konkurrensläget ändå kommer att förbli skärpt under den period som nu kan överblickas, helst som en ökad efterfrågan tills vidare i avsevärd omfattning kan mötas med lagernedskärning utan produktionsökning. Som eu följd av detta läge inom skogsindustrierna måste man för skogsbrukets del förutse eu viss nedgång i sysselsättningen nästa vinter.

Efter starkt ökade investeringar, som nu mognar ut i ökad produktionskapacitet på en rad områden, är det naturligt om den industriella investe-

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

ringsverksamhetens ökning tills vidare upphör och kanske småningom bytes i nedgång även på andra industriområden än de som för dagen fått vidkännas akuta svårigheter.

Särskilt mot slutet av året får man räkna med en minskad sysselsättning inom den byggnadsverksamhet som avser industriella ändamål. Denna utveckling skulle dra med sig en ökning av arbetslösheten inom byggfacken, om inte en kompenserande uppgång kommer till stånd på andra byggnadsområden. Den begynnande nedgången i industrins byggnadsinvesteringar torde småningom följas även av en nedgång för maskininvesteringarnas del, om inte motverkande åtgärder insättes.

Generellt sett dämpas efterfrågan på industriprodukter även av att lagerökningsbehovet under 1962 kan förutses bli mindre än normalt i förhållande till produktionsstegringen, beroende på den starka ökning av alla lagertyper — råvaror, bränslen, varor under arbete och färdigvaror — som genomförts under de senaste två åren.

Jämsides med avsaktningen av den industriella expansionen och uppbromsningen av industrins investeringsökning, varav ingendera synes bli av genomgripande betydelse under 1962, pågår en ökning av efterfrågan på andra områden. Särskilt de kommunala men även de statliga investeringarna ökar starkt, delvis på basis av ökad offentlig upplåning. Lönestegringarna kan visserligen väntas utlösa en prisstegring utöver den av varuskattens höjning föranledda, som är högre än under de närmast föregående åren, bl. a. emedan de största lönehöjningarna genomförts på områden där återverkningarna på konsumentpriserna sannolikt sker tämligen omedelbart. Detta har för övrigt varit en konsekvens av att vissa låglönegrupper inom handeln och transportväsendet, de till konsumtionsvaruindustrier koncentrerade kvinnliga industriarbetarna in. fl. erhållit de procentuellt kraftigaste löneförbättringarna. Trots prisstegringen kan realinkomstökningen förutses även i år bli ovanligt stor. ökningen av efterfrågan på konsumtionsvaror torde därför också bli relativt stark. Detta stimulerar verksamheten inom konsumtionsvaruindustrierna och handeln; handelns investeringar fortsätter dessutom att öka i mycket snabb takt, vilket utgör ett led i en stark strukturrationalisering.

Den ekonomiska politiken

Konjunkturpolitiken 1961 och 1962. Den ekonomiska politiken under 1961 inriktades på att dämpa de tendenser till överkonjunktur som var tydligt märkbara vid årets början och som fortfarande gör sig gällande på olika delområden.

Det ansträngda likviditetsläget för affärsbankerna fortsatte under 1961 och dess effekt på bankernas utlåning skärptes genom införande av särskild straffränta för upplåning i riksbanken utöver vissa belopp för varje bank. överenskommelser i åtstramande syfte förelåg även med kreditinstituten.

7 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Liksom under 1960 erbjöds aktiebolagen att under sommaren och hösten 1961 göra avsättningar till investeringsfonder mot särskilda skattelättnader, motsvarande 8 å 10 procents förräntning på extra insatt belopp. Den kreditpolitiska åtstramningen hade emellertid gått så långt att de inflytande beloppen detta år stannade under 300 milj. kr. mot ca 800 milj. kr. 1960. I sm mån bidrog detta till att minska likviditeten i banksystemet. Vidare erbjöds innehavarna av 1960 års särskilda fonder, av vilka 54 procent skulle friges den 30 december 1961, att mot liknande förmåner hålla kvar innestående medel även under 1962. Av drygt 400 milj. kr. uttogs dock 300, vilket även tyder på att kreditåtstramningen hade börjat bli kännbar inom näringslivet. Statsbudgeten var under kalenderåret 1961 totalt överbalanserad med ca 350 milj. kr.

De statliga investeringarna hölls tillbaka under 1961 dels genom anslagsavvägningen, dels genom särskilda direktiv till myndigheterna om begränsning av sysselsättningen och uppskov med vissa leveranskrav under högsäsongen. Enligt överenskommelser med respektive organisationer utfärdades även rekommendationer till kommunerna och industriföretagen att följa en likartad politik. Som ytterligare led i den kombinerade säsong- och konjunkturdämpningen nedskärs de beredskapsarbeten, som hade bedrivits under vintern 1960/61, radikalt under våren. Arbetsmarknadsmyndigheternas fördelning av igångsättningstillstånden för byggnadsverksamhet verkade såsom förut i samma riktning. Inom vissa områden av landet — sedan den 1 april 1962 omfattande drygt en tiondel av befolkningen — har föreskrifterna om igångsättningstillstånd upphävts och försöksvis ersatts med frivilligt lokalt samarbete för utjämning av sysselsättningen i byggnadsindustrin. Erfarenheterna av dessa försök är ej helt entydiga och det torde ännu vara för tidigt att dra bestämda slutsatser av de tillämpade metodernas effekt.

Mot slutet av 1901 hade likviditetsåtstramningen kommit så långt att på enstaka orter vissa bostadsbyggen hade svårt att komma igång i planerad tid på grund av svårigheter att erhålla byggnadskreditiv. Genom emissioner av hypoteksobligationer knnde dock risken härför med enstaka undantag undanröjas så snabbt att allvarligare förseningar undveks.

Som ett totalomdöme om 1961 års konjunkturutveckling torde kunna sägas, att man genom de insatta åtgärderna lyckades undvika det övertryck av högsäsongens arbetsmarknadsläge som eljest varit sannolikt och få en del investeringsverksamhet framskjuten till vintern 1961/62, då av andra skäl en viss dämpning av aktiviteten började inträda.

I den nationalbudget och finansplan som framlades i januari förutsågs för 1962 ett konjunkturläge där inflationstrycket blivit betydligt mildrat. En viss lättnad i finanspolitiken skulle därför vara tillåtlig. Denna lättnad kan sägas ha påbörjats i och med den skattesänkning som i praktiken trädde i kraft fr. o. in. mars månad. De statliga investeringarna ökas också på ett markerat siilt under innevarande år, delvis som eu automatisk effekt av återhållsamheten under 1961. En intensifierad allmän säsongutjämning ef-

8 Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

tersträvas dock fortfarande, och genom ett särskilt cirkulär (SFS 1962: 65) har alla berörda statliga myndigheter erhållit anvisning om att lämna ökade bidrag härtill genom att så långt möjligt koncentrera sina byggnadsarbeten och beställningar till perioder då belastningen på arbetsmarknaden är lägst.

Den konstaterade dämpningen av inflationstrycket har även möjliggjort en sänkning av räntan. Den 5 april nedsatte riksbanken sålunda diskontot med 0,5 till 4,5 procent. Balansen på kapitalmarknaden har under inflytande av bl. a. den förda finans- och penningpolitiken och genom allmänna pensionsfondens tillväxt förbättrats så att en livlig emissionsverksamhet kunnat komma till stånd. Härigenom har också situationen lättat på byggnadskrediternas område. Utestående kreditiv har kunnat avlyftas i ökad takt. Mot hösten förutses ett normalt läge i detta avseende. Några kreditsvårigheter torde såvitt nu kan bedömas inte behöva hämma bostadsbyggenas igångsättande.

Då inga farhågor för vare sig arbetslöshet eller överkonjunktur för närvarande synes motiverade inför sommarhalvåret, knytes intresset för dagen till vad som kan hända under vintern 1962/63 och under fortsättningen av 1963. Om inga motåtgärder vidtages, torde man få räkna med en nedgång i sysselsättningen inom byggnadsindustrin och skogsarbetet under den kommande vintern. Avgörande härför är till stor del den byggnadsverksamhet som igångsättes nu under våren. Vederbörande myndigheter har därför medgivits att under andra kvartalet meddela igångsättningstillstånd av sådan omfattning att bostadsbyggandet under den kommande vintern blir större än tidigare beräknats. Delta torde medföra att det tidigare uppställda programmet på 75 000 lägenheter kommer att överskridas. Den ökning av medelsramen för bostadslångivningen som detta medför torde sedermera få anmälas i samband med äskande av anslag å tilläggsstat för budgetåret 1962/63. De myndigheter som ansvarar för den offentliga byggnadsverksamheten, särskilt undervisningsanstalter och sjukhus, har dessutom anmanats att påskynda igångsättningen av de byggen som bekostas med anslag på 1962/63 års budget. Arbetsmarknadsstyrelsen förbereder vidare en snabb expansion av sin verksamhet för omflyttning och omskolning, särskilt med tanke på skogsarbetarna. Anläggningsarbeten, för vilka anslag upptagits å allmän beredskapsstat, kan likaledes igångsättas med kort varsel.

Vad jag anfört understryker behovet att vidmakthålla en aktiv handlingsberedskap. Skulle ytterligare åtgärder visa sig erforderliga utgör investeringsfonderna ett viktigt medel att stimulera den privata efterfrågan. Utnyttjandet av delta medel är administrativt enkelt och möjligt att snabbt anpassa både lokalt och tidsmässigt. Erfarenheterna av investeringsfonderna som konjunkturpolitiskt instrument var gynnsamma 1958—59. Det kan emellertid inte uteslutas, att förutsättningarna att nå snabbt verkande resultat nu kan vara något mindre med hänsyn till den kraftiga kapacitetsutbyggnad som ägt rum och som kan verka återhållande på benägenheten till ytterligare utbyggnad under de närmaste åren. En översyn av investeringsfondlagstiftningen pågår för närvarande, och jag har anmodat de sak-

9 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

kunniga att utarbeta förslag till sådan ändring av nämnda lagstiftning att densamma i högre grad än för närvarande stimulerar till investering i lager. Förslag härom bör ingivas i sådan tid att detsamma kan underställas årets riksdag vid dess höstsession. Jag vill dock understryka att några så påtagliga nedgångstendenser inte föreligger att det kan anses lämpligt med längre gående generella lättnader. Åtgärderna bör fortfarande i huvudsak insättas selektivt och med erforderlig försiktighet.

Stabiliseringspolitikens utformning. Nödvändigheten av en hög rörlighetsberedskap i den ekonomiska politiken, som är så påtaglig mot bakgrunden av den aktuella konjunkturbilden, utgör en av centralpunkterna i det enhälliga betänkande, som förra hösten framlades av stabiliseringsutredningen (Mål och medel i stabiliseringspolitiken, SOU 1961:42) och som nu remissbehandlats. Detta krav gäller alla sektorer av den ekonomiska politiken. Särskilt markerat är det för arbetsmarknadspolitiken. En ökad anpassning av efterfrågan och utbudet av arbetskraft till varandra utgör en av de viktigaste förutsättningarna för att med en stram finans- och penningpolitik kunna erhålla en så låg allmän efterfrågenivå att prisstegringar på grund av lönehöjningar utöver den genomsnittliga produktivitetsstegringen så långt möjligt undvikes. De sysselsättningssvårigheter som på grund av en allmänt åtstramande politik skulle kunna uppstå på mindre bärkraftiga områden, bör sålunda enligt utredningen relativt snabbt kunna neutraliseras genom rörlighetsstimulerande arbetsmarknadsåtgärder. Den under efterkrigstiden stundom markerade konflikten mellan målen full sysselsättning och fast penningvärde skulle reduceras genom en sådan kombination av generellt och selektivt verkande medel. Stabiliseringsutredningens resonemang ligger här helt i linje med min uppfattning.

Utan att närmare gå in på detaljutformningen av de olika ekonomiskpolitiska medlen har utredningen framlagt förslag till aktivisering av konjunkturpolitiken på en rad olika punkter. Dessa förslag, som i stor utsträckning stöds av remissinstanserna, har i inte oväsentlig grad redan förverkligats i den ekonomiska politiken eller är under närmare utredning. Den av utredningen förordade förskjutningen mot en större andel indirekta skatter och motsvarande lägre andel direkt skatt har till en del ägt rum genom 1961 års skattereform. Möjligheterna att göra företagsbeskattningen mera effektiv som konjunkturstabiliserande medel studeras av den sittande skatteberedningen. I fråga om medel att styra lagerutvecklingen, vilken i vårt land liksom i andra industristater ofta verkar starkt balansrubbande, hänvisar stabiliseringsutredningen, som här får stöd av flera av näringslivets remissinstanser, till möjligheterna att utnyttja investeringsfondssystemet i delta avseende. Som jag redan nämnt, är det min förhoppning att det till höstriksdagen skall kunna framläggas förslag i delta syfte. Även på andra punkter har åtgärder genomförts eller förberetts i överensstämmelse med önskemål som framförts eller understrukits av stabiliseringsutredningen. Sålunda har ramen för den statliga exportkreditgarantigivningen höjts till

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

2 000 milj. kr., och förslag har framlagts att 200 milj. kr. därav skall reserveras för garantigivning på speciella villkor för exportprojekt av särskild betydelse för u-ländernas utveckling. I detta sammanhang vill jag även erinra om den förbättring av exportföretagens konkurrensvillkor, som följer av de ökade möjligheterna till exportkrediter genom tillkomsten av det i prop. 1962: 125 föreslagna exportkreditinstitutet. Reorganisationen av statistikverket och den pågående utbyggnaden av statistikproduktionen, vilken delvis behandlas i prop. 1962: 113, avser bl. a. att tillgodose det av utredningen understrukna behovet av en väsentligt förbättrad belysning av konjunkturutvecklingen i viktiga sektorer.

En effektivare kreditpolitik förutsätter enligt stabiliseringsutredningen att villkoren för investeringarnas finansiering i högre grad än för närvarande blir beroende av läget på den allmänna kreditmarknaden. I detta syfte föreslår utredningen dels att prioriteringen av bostadsbyggandets och statens kapitalbehov avskaffas, dels att företagen i den privata sektorn i större utsträckning hänvisas till att medelst lån finansiera sina investeringar.

Utredningens förslag i vad avser prioriteringens upphävande har i den ekonomisk-politiska debatten och i flera remissyttranden ställts i kontrast till de förslag till kreditmarknadslagstiftning som framlagts i prop. 1962: 52. Jag får därför ånyo understryka, att den beredskapslagstiftning -— avsedd att gälla från den 1 juli 1962 till och med den 30 juni 1965 — som föreslås i denna proposition icke står i motsats till en långsiktig politik som syftar till en ökning av kapitalmarknadens funktionsduglighet. En enhetligare kapitalmarknad med mindre inslag av köer kan endast utvecklas i den mån som klyftan mellan efterfrågan och tillgång på kapital minskas. Förutsättningar för den förbättring som inträtt i balansen på kapitalmarknaden har — vid sidan av en relativt hög räntenivå — framför allt varit åtstramningen av finanspolitiken under de senaste budgetåren, uppbyggnaden av allmänna pensionsfonden samt en positiv utveckling av hushållens sparande. Att politiken även i fortsättningen inriktas på en hög grad av självfinansiering av de offentliga investeringarna för alt därmed bringa det totala sparandet i nivå med de samlade investeringskraven, utgör också en central slutsats såväl i stabiliseringsutredningens som även i långtidsutredningens nyligen avlämnade betänkande. Strävandena att öka kapitalmarknadens funktionsduglighet är emellertid med nödvändighet en tidskrävande process. Det är icke möjligt att utesluta att sådana lägen under de närmaste åren kan uppkomma att placeringsreglerande ingrepp visar sig nödvändiga för att undvika de avsevärt större olägenheter som skulle inträda vid en mer renodlad räntepolitik. Jag vill i detta sammanhang ånyo understryka, att den speciella ställning som i den föreslagna lagstiftningen ges åt utlåning till staten och för finansiering av bostadsbyggandet inte bör ses som en med kreditpolitiska medel verkställd prioritering utan som ett medel att verkställa riksdagens beslut i avseende på hur stor del av de samlade resurserna som skall disponeras för statliga ändamål och för bostadsbyggande. Dessa beslut måste bilda en utgångspunkt för handlandet på det kreditpolitiska området.

11 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Stabiliseringsutredningen betonar vidare att en effektiv konjunkturpolitik måste innefatta en viss anticyklisk variation av de offentliga utgifterna. Jag kan här instämma helt med utredningen och erinrar om ingripandena under konjunkturavmattningen 1958—59 samt om de åtgärder för begränsning av statens investeringsverksamhet som vidtogs för att förhindra uppkomsten av en inflatorisk högkonjunktur 1960 och 1961. Ansträngningarna bör inriktas på att ytterligare utveckla de statliga investeringarnas anpassbarhet inte bara för att motverka konjunktursvängningarna utan också för att utjämna säsongvariationerna, vilka även har stor betydelse just för konjunkturförloppet. I dessa sammanhang kan man emellertid inte bortse från de svårigheter, särskilt på projekteringsplanet, som den i affärsverkens remissyttranden starkt betonade teknikerbristen medför.

Jag har i det föregående berört några av de områden av den ekonomiska politiken som i stabiliseringsutredningens betänkande och i remissyttrandena häröver tilldragit sig särskilt stort intresse. Betänkandet omfattar emellertid en nära nog fullständig genomgång av det ekonomisk-politiska fältet i vidaste bemärkelse. Det kommer därför att bli anledning att återkomma till de av utredningen behandlade problemen. Det är också min avsikt att låta trycka de avgivna remissyttrandena såsom en särskild volym i serien Statens offentliga utredningar.

Budgetutvecklingen 1961/62 och 1962/63. Vid nu aktuella antaganden om inkomster och utgifter kommer totalbudgeten för 1962/63 att sluta på ett underskott av ca 700 milj. kr. Innan jag närmare går in på de överväganden som leder till att jag idag räknar med detta lånebehov, vill jag i korthet beröra det nu förutsebara utfallet av budgeten för innevarande budgetår. Detta visar formellt en relativt god överensstämmelse med den i statsverkspropositionen 1962 framlagda beräkningen av ett överskott på totalbudgeten av 160 milj. kr. De justeringar som riksrevisionsverket vidtagit i sin förnyade inkomstberäkning är i förhållande till de i januari redovisade kalkylerna ytterst begränsade. Skatteunderlagets ökning, som under fjolåret uppgick till ca 11 procent, beräknas sålunda nu liksom i statsverkspropositionen under kalenderåret 1962 uppgå till mellan 8 och 9 procent. Inte heller på utgiftssidan förutses någon mer betydande avvikelse från senast upptagna belopp. De redan vid årsskiftet aviserade utgiftsbehoven har visserligen föranlett tillläggsstalsanslag som uppgår till sammanlagt 285 milj. kr. utöver vad som redovisades i januari. Av detta belopp hänför sig 125 milj. kr. till ökade löne- och pensionskostnader. Mot dessa utgiftsökningar står emellertid en minskning i den tidigare beräknade förbrukningen av reservationsmedel, framför allt under försvarshuvudtiteln, och minskad disposition av rörlig kredit, vilka faktorer för innevarande budgetår medför eu besparing av 300 milj. kr. i förhållande till januariuppskattningen. Totalbudgeten skulle därmed uppvisa ett överskott på drygt 200 milj. kr.

ökningen i skatteunderlaget under kalenderåret 1963 antages nu komma att uppgå till 6 procent, vilket innebär en uppjustering med 2 procentenhe-

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

ter i förhållande till statsverkspropositionens beräkning. För nästkommande budgetår blir ökningen därmed något långsammare än den extremt snabba ökning som ägde rum under konjunkturuppgången 1960—61, då den uppgick till mellan 10 och 11 procent per år, men ligger ändå högre än vad som bör vara normalt. Totalt uppskattas statsinkomsterna 1962/63 stiga med omkring 1 250 milj. kr. över nivån innevarande budgetår. Samtidigt beräknas utgifterna nu stiga med ca 2 150 milj. kr. Till en inte oväsentlig del är dessa ökningar formella, eftersom de betingas av den höjda omslutning av budgeten som följer av den i fjol beslutade skattereformen. Inkomsterna höjs sålunda med ca 710 milj. kr. på grund av höjda indirekta skatter, samtidigt som utgiftssidan belastas med kostnader som i realiteten är ett element i skattesänkningen, nämligen kompensationen till kommunerna för höjningen av ortsavdragen, höjda barnbidrag och indextillägg till folkpensionärerna m. m. med sammanlagt 550 milj. kr. Det ökade bortfallet på inkomstskattetiteln på grund av höjda statliga ortsavdrag och ändrade skatteskalor m. in. beräknas till 360 milj. kr. Den statsfinansiella nettoeffekten av skattereformen för budgetåret 1962/63 kan därmed beräknas stiga med ca 200 milj. kr. i jämförelse med innevarande budgetår.

När statsverkspropositionen lades fram underströk jag mycket starkt, att det däri redovisade överskottet på totalbudgeten 1962/63 på 21 milj. kr. var av formell natur. I riksstatsförslaget hade då av tekniska skäl hänsyn ej tagits till vissa betydande utgiftsökningar, som skulle komma att föreläggas riksdagen. Omfattningen av dessa är nu känd och förklarar förändringen från det formella överskottet till ett nu beräknat underskott på ca 700 milj. kr.

Den största utgiftsökningen i det kompletterade riksstatsförslaget för nästa budgetår hänför sig till de föreslagna lönehöjningarna för tjänstemännen inom det statliga avtalsområdet. Tagna för sig skulle sålunda de höjda löne- och pensionsnivåerna medföra en belastning på statsbudgeten av omkring 700 milj. kr. i form av ökningar på driftbudgetens utgiftssida och minskad inleverans av överskottsmedel från affärsverken.

För de statliga affärsverken innebär det träffade avtalet en total kostnadsökning budgetåret 1962/63 med i det närmaste 250 milj. kr. Härtill kommer kostnaden för lönehöjningarna för verkens kollektivavtalsanslällda personal. Även om en intensivt bedriven rationaliseringsverksamliet motväger en inte oväsentlig del av den totala kostnadsökningen, skulle, om inga andra åtgärder vidtoges, räntabiliteten sjunka under vad som är ekonomiskt rimligt. För posten och statens järnvägar skulle lönehöjningen väsentligen komma att betalas via underskottsanslag från budgeten. Som jag tidigare anfört kommer den prisstegring som är att vänta under 1962 att i stor utsträckning vara det ofrånkomliga resultatet av att anställda inom serviceyrken tillförsäkrats en rimlig andel av årets inkomststegring. Av samma skäl bör även löneförhöjningarna för affärsverkens anställda, i de fall där föreliggande rationaliseringsmöjligheter ej förslår, motsvaras av vissa taxehöj-

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1062

ningar. Chefen för kommunikationsdepartementet har i anledning härav tidigare denna dag framlagt förslag om höjning av vissa posttaxor, vilken förutsätter riksdagens medverkan. Beträffande statens järnvägar avses höjningar bli genomförda från och med den 1 juni 1962, inbringande ett sammanlagt belopp av ca 80 milj. kr. för budgetåret 1962/63. Lönestegringen, vilken för verket medför en utgiftsökning under nästa budgetår med inte mindre än drygt 130 milj. kr., kommer jämte vissa andra utgiftsstegringar att höja SJ:s underskott, inberäknat driftbidraget, till 160 milj. kr. för budgetåret 1962/63 trots den nämnda taxehöj ningen. Härutöver skall dessutom beaktas att verket icke förräntar det i rörelsen nedlagda kapitalet. Sedan en del år tillbaka pågår inom verket nedläggning av trafiksvaga järnvägar enligt ett uppgjort program. På sikt kan denna nedläggningsverksamhet jämte andra pågående rationaliseringar väntas medföra i och för sig betydande kostnadsbesparingar. Utvecklingen av SJ:s ekonomi, som den nu kan förutses, gör det dock nödvändigt att ytterligare, effektivt verkande åtgärder vidtages för att åstadkomma en bättre balans i SJ :s ekonomi. Chefen för kommunikationsdepartementet har därför för avsikt att inom kort åter anmäla denna fråga och föreslå åtgärder i detta syfte.

Genom taxehöjningar och förutsatta rationaliseringsvinster m. in. reduceras belastningen på budgeten för 1962/63 till följd av lönehöjningarna till totalt omkring 500 milj. kr. Under innevarande budgetår kan motsvarande merbelastning beräknas uppgå till närmare 190 milj. kr.

Bland övriga större utgiftsförändringar för nästa budgetår i förhållande till statsverkspropositionen må nämnas, att förslagen i samband med lag om allmän försäkring innebär ökade utgifter med 107 milj. kr. i förhållande till de belopp som tidigare preliminärt upptagits. I huvudsak beror ökningen på att i statsverkspropositionen av beräkningstekniska skäl inte upptagits något belopp i anledning av socialförsäkringskommitténs förslag. Under kapitalbudgeten har tillkommit anslag för teckning av aktier i instituten för företagskredit respektive exportkredit samt för särskild lagring av livsmedel, vilket sammanlagt inneburit ökade kostnader med ca 85 milj. kr.

Bortses från verkningarna av skattereformen skulle den nu beräknade utgiftsökningen för 1962/63 uppgå till ca 1 600 milj. kr., vilket belopp är mer direkt jämförbart med ökningarna under de närmast föregående budgetåren. Även efter denna justering är ökningen i statsutgifterna avsevärt högre än vad som kan betraktas som normalt. Detta är framför allt beroende av den för nästa budgetår särskilt markanta ökningen av kostnaderna för folkpensioneringen samt de stegrade statstjänarlönerna. Till den snabbare ökningstakten bidrar också den förutsedda förändringen i förbrukningen av reservationsmedel. Under de tre senaste budgetåren bar eu ökning av behållningarna på reservations- och investeringsanslagen inträffat, som sammanlagt uppgår till inte mindre än 765 milj. kr. Vid successivt stigande medelsanvisningar är det visserligen naturligt att stocken av anslagsbehållningar växer, men ökningen är avsevärt större än vad som kan ha betingats bärav. ökningen är i stor utsträckning eu reflex av de förskjut-

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

ningar i verkställandet av beslutade utgifter som leveransförseningar och arbetskraftsbrist tenderar att framkalla men också en eftersträvad följd av återhållsamhet vid de statliga investeringarna. Vid den lugnare konjunkturutveckling som nu förutses, torde myndigheterna ha större utsikter än under de närmast föregående åren att realisera sina utgifter vid planerad tidpunkt. Även om myndigheterna sannolikt även för nästkommande budgetår överskattar förbrukningen, torde denna överskattning vara så pass mycket mindre än föregående år att en omsvängning från tidigare ackumulering av reservationer till en viss nettoförbrukning 1962/63 kan beräknas, vilket skulle ge en ökning av utbetalningarna med ca 250 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Svårigheten att beräkna reservationsmedelsförbrukningen bör dock betonas.

Det må även anmärkas, att de löneavtal som slutits efter det att riksrevisionsverket avlämnat sin inkomstberäkning sannolikt innebär alt lönestegringen blir något starkare än som där angivits. Å andra sidan tillkommer erfarenhetsmässigt behov av tilläggsstater som verkar i motsatt riktning på det slutliga budgetutfallet. Jag vill därför understryka att alla prognoser rörande inkomst- och utgiftsutvecklingen för kommande hudgetår i dagens läge måste göras med erforderliga reservationer.

Det statliga lånebehov som enligt nu redovisade kalkyler kommer att föreligga under nästkommande budgetår och som alltså uppgår till ca 700 milj. kr., innebär en omsvängning av budgetbalansen från innevarande budgetår av storleksordningen 900 milj. kr. Jag har tidigare angett de konjunkturpolitiska skäl som motiverar denna uppmjukning av finanspolitiken. Till en del är förändringen också en direkt följd av det lugnare konjunkturläge som nu förutses. Stegringen i skatteunderlaget antages sålunda bli något långsammare än under högkonjunkturens topp 1960 och 1961. Även omslaget från en uppbyggnad av reservationsmedelsbehållningarna 1961/62 till en förbrukning under det kommande budgetåret har sitt klara samband med konjunkturlägets normalisering. Härtill kommer effekten av den nyligen genomförda skattesänkningen. Den uppbromsning av ökningen i näringslivets investeringar, som är naturlig mot bakgrund av att de senaste fem årens intensiva investeringsaktivitet fört upp investeringsnivån med inte mindre än 80 procent, har samtidigt skapat det samhällsekonomiska utrymmet för en angelägen ökning av statliga investeringar bl. a. inom utbildningen och sjukvården och inte minst för en betydande ökning av bostadsbyggandet och de kommunala följ dinvesteringarna till detta. Härutöver innebär 1962/63 års budget en reformaktivitet inom socialförsäkringen av osedvanlig omfattning som innebär en total icke-automatisk utgiftsökning av 440 milj. kr.

Mot bakgrund av de anförda förhållandena framstår budgetförsvagningen under 1962/63 som försvarbar. Icke desto mindre utgör den ett allvarligt observandum. Utvecklingen 1962/63 ger sålunda eu konkret påminnelse om med vilken snabbhet budgetläget kan förändras. Denna påminnelse framstår som än mer befogad vid en blick på det statsfinansiella perspektivet på något längre sikt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

15 Långsiktsperspektivet. Jag har vid flera tillfällen, senast i årets statsverksproposition, varnat för den överskattning av det statsfinansiella läget soin ofta kommit till uttryck inför budgetutfallet 1960/61 och även 1961/62. Dessa varningar får ytterligare stöd av den redovisning av tendenserna i budgetutvecklingen under de närmast framförliggande åren som nu verkställts och för vilken en redogörelse lämnas i bihang E. Jag har tidigare utförligt berört de metodiska problem som är förknippade med kalkyler över budgetutvecklingen på längre sikt och skall därför inte närmare gå in på dem i detta sammanhang. Jag vill här inskränka mig till att påpeka det självklara förhållandet, att dylika beräkningar aldrig kan få karaktären av fixerade bindningar av utgifter och inkomster. Man kan binda politiken vid vissa målsättningar; däremot kan de statsinkomster och statsutgifter som är erforderliga för alt förverkliga dessa mål inte på samma sätt bindas. Varje kalkyl över budgetutvecklingen måste därför bli av hypotetisk karaktär. Till de förutsättningar som normalt väljes hör sålunda frånvaron av mera extrema störningar av både ekonomisk och utrikespolitisk art. Bakom kalkylerna ligger därför med nödvändighet ganska schablonmässiga antaganden om en »normal» utveckling av samhällsekonomin.

Kalkylerna kan beskrivas som räkneexempel, som visar utgiftsutvecklingen under vissa preciserade antaganden. Uppläggningen följer nära den metod som användes i fjolårets kompletteringsproposition. Sålunda har först uppskattningar gjorts av vissa större anslag omfattande ca tre fjärdedelar av de totala utgifterna. För dessa anslag gäller att de styrs av befolkningsutvecklingen eller av redan fattade och till sina ekonomiska konsekvenser preciserade beslut eller att den förutsatta utgiftsutvecklingen av andra skäl kan ges en klar innebörd. Till denna grupp hör exempelvis anslagen till allmänna barnbidrag och bidrag till folkpensioner och skatteersättning till kommunerna. Metoden innebär att folkpensionskostnaderna beräknats utifrån ökningen i antalet pensionärer samt med beaktande av den förutsatta standardhöjningen 1964, att barnbidragsbeloppet antagits oförändrat och utvecklingen av kostnaderna således bestäms av förändringen i antalet bidragsberättigade barn. Skatteersättningen till kommunerna liksom statens avgifter till ATP bestäms likaså för större delen av perioden genom fastlagda regler för ersättningens respektive avgifternas beräkning. Andra större anslag av typen det militära försvaret och väganslag bar i kalkylen framskrivits med den utgiftstakt som faktiskt förelegat de senaste åren.

De icke-specificerade anslagen, vilka representerar en fjärdedel av de totala utgifterna, bar sammanförts till en grupp. Beräkningen av utgiftsutvecklingen inom denna grupp baserar sig bl. a. på från myndigheterna inhämtade uppgifter om framtida utgiftsbehov. Dessa utgiftsönskemål, som avser så vitala områden som bl. a. utbildning, forskning och sjukvård, har överslagsmässigt budgetgranskats inom finansdepartementet, varvid självfallet hänsyn tagits till pågående och av riksdagen i princip godkända utbyggnadsplaner. Resultatet av denna granskning innebär att myndigheter-

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

nas önskemål för det första året av prognosperioden, d. v. s. 1963/64, nedskrivits med drygt 50 procent. För de därefter följande budgetåren är skillnaden mellan myndigheternas önskemål och kalkylens ökningstal mindre. Detta illustrerar det välkända förhållandet att kraven för det närmast framförliggande året regelmässigt är avsevärt större än vad som faktiskt kommer att bli realiserat. För senare perioder däremot sjunker myndigheternas önskemål, dels emedan de naturligen i föreliggande uppskattningar utgår från att det första årets krav blivit tillgodosedda, dels till följd av en systematisk och även från andra sammanhang välkänd underskattning av framtida behov. För att motverka denna felkälla har en tillläggspost införts i kalkylen, som avser att täcka nu oförutsedda utgiftsbehov. Detta tillägg är beräknat som skillnaden mellan en framskrivning av trenden i de här behandlade anslagens tidigare utveckling och den ökning som framkommer efter en budgetprövning av de nu anmälda utgiftsönskemålen. Ju mindre denna marginal är, desto större är sannolikheten för att den faktiska utgiftsutvecklingen kommer att överskrida kalkylen. Det bör slutligen anmärkas att kalkylen utförts i fasta priser och att statstjänarnas löneökning under beräkningsperioden antagits överensstämma med nationalproduktens volymmässiga ökning, vilken här satts till 4 procent per år.

En kalkyl, som utförs utifrån här angivna förutsättningar, ger en utgiftsökning för perioden 1963/64—1965/66 med 0,8, 1,0 och 0,9 miljard kronor under respektive budgetår. Det följer av den använda metoden att denna utgiftsserie representerar ett relativt restriktivt alternativ. Bland de större anslagen, som omfattar tre fjärdedelar av de totala utgifterna, har nämligen endast undantagsvis inkalkylerats kostnader för reformer; utgiftsmässigt dominerande är härvid den för 1964 förutsatta standardhöjningen för folkpensionärerna. Försvarsutgifternas ökning har satts till 2 procent per år, vilket motsvarar stegringstakten mellan budgetåren 1961/62 och 1962/63; likaledes av beräkningstekniska skäl har väganslagen uppräknats i den takt som gällt i genomsnitt under de senaste fem åren. Kalkylerna innebär icke något ställningstagande i sak. Vid beräkningarna har några kostnader för nya reformer inom studiefinansieringens område icke beaktats, trots att mycket talar för att vi här kommer att möta stora och växande anspråk.

När utgifterna i en långsiktig budgetkalkyl beräknas i oförändrade priser, bör härav följa att skatteunderlaget antages stiga i takt med den totala produktionsökningen, d. v. s. motsvarande en inflationsfri inkomststegring i samhället. Om med denna utgångspunkt skatteunderlagets ökning sättes till 4 procent per år från och med kalenderåret 1964, skulle statsinkomsterna under de tre budgetåren 1963/64—1965/66 stiga med 0,2, 0,9 respektive 1,3 miljarder kronor. Av beräkningarna framgår alltså, att en mycket markerad uppbromsning av statsinkomsternas ökning inträder 1963/64. Detta sammanhänger med eftersläpningen i utbetalning av kommunalskattemedel och efterverkningarna av den från och med 1962 genom-

17 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1902

förda skattereformen, vilken för just detta budgetår försvagar budgeten med ett belopp som är avsevärt högre än skattesänkningens långsiktiga helårseffekt. Denna bild av inkomstutvecklingen förändras inte på något väsentligt sätt ens vid en relativt kraftig höjning av antagandet om skatteunderlagets stegring. Sättes denna till årligen 7 procent från inkomståret 1963 och framåt, blir ökningen av statsinkomsterna för budgetåret 1963/64 ändå inte högre än 0,5 i stället för här angivna 0,2 miljard kronor. Väljes detta högre alternativ för skatteunderlagets ökning ändras emellertid samtidigt också förutsättningarna för beräkningen av statsutgifterna. I sådant fall bör sålunda statstjänarlönernas ökning uppräknas i motsvarande grad och även förutsättningen om oförändrade priser uppges vilket medför ytterligare stegring av utgiftstakten.

Föreliggande kalkyler pekar — med alla reservationer för osäkerheten i uppskattningar av detta slag — på att en inte ohetydlig ytterligare ökning av det statliga lånebehovet blir svår att undvika under 1963/64. Föreställningen att det statsfinansiella läget efter de två senaste årens överskott nu är problemfritt saknar stöd i verkligheten och är uttryck för en farlig illusion. En realistisk syn på budgeten leder i stället till den slutsatsen att utrymme för skattesänkningar och utgiftsökningar utöver dem som inrymmes i kalkylerna saknas, om nuvarande åtaganden skall kunna infrias och en rimlig konjunkturpolitisk rörelsefrihet bevaras. Emellertid varken kan eller bör nya och i dag inte preciserade utgiftsökningar uteslutas. Vi möter sålunda starkt motiverade utbyggnadskrav inom utbildning, forskning, sjukvård och andra områden som det är angeläget att kunna motsvara. Många väsentliga reformer väntar på sin lösning. Skall sådana förväntningar infrias, kräver detta inte bara en fast hushållning utan också en omdisposition av nu utgående utgifter eller anvisning på nya finansieringskällor.

Att det statsfinansiella läget på sikt framstår som ansträngt är i och för sig naturligt mot bakgrund av de krav på det allmännas verksamhet som samhällsutvecklingen ställer. Expansionen av den offentliga sektorn är inte ett övergående fenomen, inte residtatet av en politisk modeströmning. Den drivs i stället fram av de krattcr som omdanar samhället inte bara i väit land utan också i andra länder.

En ytterligare bekräftelse på styrkan av dessa krafter ger den senaste långtidsutredningens nyligen avlämnade betänkande (Svensk ekonomi 1960

_1965, SOU 1962:10 och IT). Utredningen finner det möjligt att under

1960__1965 en ökning av den svenska nationalprodukten uppnås, som är

snabbare än tidigare eller 4 procent per ar, trots att befolkningstillväxten i de yrkesverksamma åldrarna kommer att bli relativt begränsad. Detta förutsätter att produktionens utveckling i mer kapitalintensiv riktning påskyndas och att industrins investeringar under femårsperioden ökar med ca 40 procent. Afl detta antagande inte kan betraktas som orealistiskt framgår av att mer än hälften av denna målsättning torde ha förverkligats redan 1962. Den snabbare produktionsökningen förutsätter också betydande inves-

2 Itihang till riksdagens protokoll 196?. 1 samt, Nr 150

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

teringar i forskning och tekniskt utvecklingsarbete, omskolning och omflyttning av arbetskraften. Vidare räknar utredningen med att utbildningen, sjuk- och åldringsvården och andra offentliga tjänster bör byggas ut i minst den takt som nu planeras. Planeringen bör enligt utredningen här inriktas på att på sikt ytterligare öka utbyggnadstakten. På utbildningsområdet förutser utredningen en nyinvestering under 1961—65 av närmare 4 miljarder kronor att jämföra med 2,3 miljarder kronor under 1956—60. Delta investeringsprogram omfattar såväl grundskolans nybyggnadsbehov som investeringar i yrkesskolor, gymnasier, högskolor och universitet. Också för sjukhusbyggandet räknas med en högre investeringstakt. För bostadsbyggandet anser utredningen den högsta realistiska volymen för 1963 vara 80 000 lägenheter, varefter nivån 1965 skulle stiga till 85 000.

Utredningens betänkande remissbehandlas för närvarande och det är därtör inte möjligt att nu i detalj ta ställning till dess olika rekommendationer och bedömningar. Trots detta kan redan nu sägas, att utredningens allmänna syn stödjes av så många väldokumenterade förhållanden att den kan läggas till grund för den allmänna uppläggningen av den ekonomiska politiken, med vilken den för övrigt står i god samklang. För dagen vill jag endast beröra utredningens rekommendationer på en speciell punkt. Det gäller den av utredningen starkt understrukna angelägenheten att upprätta en »rullande» långtidsbedömning. Hittills har långtidsutredningar utarbetats med intervaller av fem år. Detta innebär en diskontinuitet i arbetets genomförande som är både kostsam och effektivitetssänkande. Jag finner därför i likhet med utredningen starka skäl tala för att långtidsprognoserna kontinuerligt revideras, samtidigt som nästa långtidsutredning förberedes i så god tid att den kan färdigställas vid början av den period som prognoserna avser. Med en dylik kontinuerlig uppföljning av utvecklingstendenserna ökar självfallet också värdet av materialet som grund för utformningen av den ekonomiska politiken.

För närvarande tilldrar sig i så gott som alla betydande industriländer frågorna om den ekonomiska tillväxten och behovet av en långsiktig expansionspolitik ökat intresse. I samband härmed uppställes ofta preciserade mål för tillväxten i form av bestämda procenttal både för den totala produktionen och i många fall också för olika sektorer. För Sveriges del har vi anslutit oss till den kollektiva målsättning som uppställts för OECD-ländernas expansion under 60-talet och som innebär en 50-procentig ökning av dessa länders samlade nationalprodukt från 1960 till 1970. Dylika procenttal bör dock inte uppfattas som preciserade bindningar utan som en anvisning av den stegringstakt som det förefaller realistiskt att söka uppnå. Den intensifiering av det svenska arbetet med långsiktiga expansionsproblem som jag förordar bör heller inte ta formen av fixerade mål för olika näringsgrenar. Långsiktsplaneringens innebörd bör i stället vara att kartlägga utvecklingstendenserna för att därigenom ge möjlighet att i god tid vidtaga de åtgärder som kräves för att möta de anpassningsproblem som utvecklingen

19 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1062

aktualiserar. Det kan vara fråga om kapacitets- och arbetskraftsbrist ipom vissa områden och begynnande överkapacitet på andra områden. Syftet med en långtidsplanering är bl. a. att så långt möjligt förebygga sådana snedbelastningar av ekonomin och därmed öka förutsättningarna tör en snabb och friktionsfri expansion. Behovet av i god tid förberedda åtgärder för anpassning till skiftande utvecklingstendenser inom olika branscher ökas självfallet av den intensivare handelspolitiska integration som vi står inför.

En långtidsplanering som direkt tar sikte på att befrämja expansionstakten inom den svenska ekonomin spänner självfallet över ett mycket vidsträckt fält av den statliga verksamheten. Sedan länge har också långsiktiga planer varit vägledande för handlandet inom viktiga grenar av den statliga förvaltningen. Ett kontinuerligt fullföljande och en vidareutveckling av del arbete som hittills bedrivits i långtidsutredningarnas form torde vara det lämpligaste medlet för att åstadkomma grundvalen för den samordning som är påkallad. Formerna för detta utredningsarbete får närmare prövas. Det är emellertid redan nu uppenbart att den personal inom finansdepartementet som har att svara för det tekniska arbetet härvidlag och som för detta ändamål får förstärkas har ett starkt behov av kontakt med näringslivet och arbetsmarknadsorganisationerna, eftersom utredningsarbetet förutsätter en intim samverkan med berörda parter. Till en början torde del redan existerande utredningsrådet kunna fungera som ett sådant kontaktorgan och jag har för avsikt att för detta ändamål komplettera rådet med den tekniska och ekonomiska sakkunskap frän näringsliv, arbetsmarknad och forskning som rådets vidgade uppgifter gör önskvärd.

Sammanfattning. Vi kan se tillbaka på ett par framgångsrika år för det svenska folkhushållet. Produktions- och investeringsökningen har varit starkare än tidigare under efterkrigstiden. Vår utrikeshandel har expanderat kraftigt och med bibehållen balans i varuutbytet. Vår valutareserv har undergått en tillfredsställande och glädjande ökning. Trots en av högkonjunkturen starkt uppdriven efterfrågan har en aktiv och rörelsestimulerande arbetsmarknadspolitik i kombination med eu energiskt driven säsongutjämning åstadkommit eu på det hela taget balanserad arbetsmarknad med god -sysselsättning och utan påtagliga överansträngningsfenomen.

Goda statsfinanser och en aktiv penningpolitik har i hög grad medverkat till en lugn utveckling i samhällsekonomin. Priserna har legat förhållandevis stabila och sparandet visat en klar tendens att öka.

Denna tillfredsställande utveckling har haft sin motsvarighet även i andra länder. Vår utrikeshandels expansion förklaras av den starka efterfrågan som den internationella konjunkturen skapat förutsättningen för. I konkurrens med övriga industrinationer har vårt land väl hävdat sin ställning i varuutbytet länderna emellan. Detta förtjänar att särskilt understrykas och ger oss välgrundade förhoppningar om våra fortsatta möjligheter, trots perspektivet om hårdnande konkurrens i en integrerad stormarknad. Den positivt avgörande faktorn i denna senare utveckling är emellertid att viljan till

2f liihmuj till riksdagens protokoll 1962. i samt. Nr 150

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

en progressiv och framåtsyftande ekonomisk politik blir vägledande för alla nationer som har förutsättningar härför. Vi vill efter måttet av våra krafter ge vårt bidrag till raserandet av handelshindren mellan nationerna och medverka till den expansiva ekonomi som skapar framsteg och välstånd.

Konjunkturutsikterna för kommande år är icke lika allmänt uppåtriktade som för de gångna två åren. En viss neddämpning framstår som ett sannolikt alternativ för vissa områden av ekonomin och manar oss att upprätthålla erforderlig handlingsberedskap för att trygga den fulla sysselsättningen. Som tidigare redovisats vidtages åtgärder för att möta en sådan utveckling och förutsättningarna för en effektiv insats bör vara goda. Det statsfinansiella utgångsläget är sådant att en viss budgetförsvagning i en avlugnande konjunktur kan godtagas. Vår valutareserv ger också en bättre motståndskraft mot störningar i varuutbytet än tidigare. Statsutgifterna för budgetåret 1962/63, som tillåtits expandera i förhållande till innevarande år, jämte även andra expansiva inslag i ekonomin talar för att efterfrågan skall upprätthållas på en tillfredsställande nivå. Bland annat kommer den ökning av realinkomsterna som följer av de nyligen genomförda avtalsrörelserna att i och för sig fungera som en stimulans. En viktig positiv faktor i det ekonomiska framtidsperspektivet utgör också den genom de träffade avtalen garanterade arbetsfreden för en tvåårsperiod framåt inom den helt övervägande delen av den svenska arbetsmarknaden. Denna redovisning visar således att en eventuell konjunkturavmattning redan har sina balanserande motvikter, och med uppehållandet av en god beredskap bör alla förutsättningar föreligga för att möta en sådan utveckling.

Konjunkturperspektivet är emellertid långt ifrån entydigt. Utvecklingen kan även bli sådan att ett fortsatt och i stort sett oförändrat tryck kommer att riktas mot våra reala resurser, arbetskraft och kapitaltillgångar. Försiktigheten kräver således att såväl finans- som penningpolitiken inte försvagas i vidare mån än att möjligheten att med dessa medel effektivt påverka utvecklingen bevaras. De beredskapslagar i fråga om räntereglering samt likviditets- och kassakvoter som förelagts riksdagen är bl. a. medel med vilka penningpolitiken i en skärpt situation snabbt kan aktiviseras.

Beräkningarna av budgetutvecklingen på längre sikt, med de automatiska åtaganden och verkningar som beslutade reformer och pågående utbyggnader föranleder, ger också enligt min mening klart vid handen att ytterligare försvagningar av finanspolitiken kan medföra svårreparabla konsekvenser. Den gamla sanningen, att förutsättningen för en fortsatt standardhöjning och ett fortsatt reformarbete på olika områden står och faller med vår förmåga alt upprätthålla sunda statsfinanser och balans i vår yttre och inre ekonomi, bevarar fullt ut sin oomtvistliga styrka och aktualitet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

21 Budgetläget

Härefter övergår jag till en sedvanlig, mera teknisk redogörelse för den statliga budgetutvecklingen under innevarande och nästkommande budgetår.

Den beskrivning av det sannolika utfallet av statsregleringen för budgetåret 1961/62 som jag gav i årets statsverksproposition innebar en i stort sett balanserad totalbudget. Ett siffermässigt angivet totalöverskott av 160 milj. kr. antogs därvid bli eliminerat av senare tillkommande utgifter, av vilka särskilt nämndes kostnaden för statstjänstemännens lönehöjning för 1962. Det finns nu anledning att något revidera denna bedömning och räkna med en överbalansering av ca 210 milj. kr. Avvikelsen från beräkningen i statsverkspropositionen i januari, som sedd mot budgetens omslutning inte är särskilt stor, är huvudsakligen hänförlig till budgetens utgiftssida.

Riksrevisionsverket har i sin skrivelse med beräkning rörande budgetutfallet för 1961/62 (bihang A) upptagit inkomsterna på driftbudgeten till 17 994 milj. kr. I årets statsverksproposition beräknades 17 972 milj. kr. I båda fallen angav ämbetsverket, att beräkningen av affärsverkens överskott bygger på oförändrad lönenivå för statstjänstemännen. Senare har beräkningen därför justerats med hänsyn till den verkan som det nya avtalet om statstjänstemännens löner kan antas få för affärsverkens inleverans av överskottsmedel. Med hänsyn till sistnämnda beräkningar bör förenämnda inkomstbelopp om 17 994 milj. kr. nedräknas till 17 963 milj. kr. Nettoavsättningen av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden, som i statsverkspropositionen upptogs till 450 milj. kr., ökas nu till 500 milj. kr.

Vad beträffar driftbudgetens utgifter har, utöver de i propositionen nr 2 till årets riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat tillkommit 20 milj. kr. för reglering av prisstegringar inom försvarets område, tillhopa 58 milj. kr. för kostnader för svenska FN-styrkor m. m. och 50 milj. kr. till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder. Härjämte har för avskrivning av nya kapitalinvesteringar äskats 21 milj. kr. Sedan statstjänstemännens löneförhandlingar numera slutförts, tillkommer slutligen mot den beräknade kostnaden för löne- och pensionshöjningarna svarande täckningsanslag på 124 milj. kr. Sammanlagt kommer därmed anslag på 411 milj. kr. att ha anvisats eller äskats på tilläggsstater till gällande riksstat.

Vidare är det nu möjligt att bättre än tidigare överblicka den kommande belastningen på förslagsanslag och obetecknade anslag. I statsverkspropositionen redovisades ett schablonmässigt antagande av att överskridanden och besparingar skulle gå jämnt ut. Enligt riksrevisionsverket kan nu förutses, alt eu sammanlagd nettobesparing av 88 milj. kr. skall uppkomma vid budgetens realiserande. Det bör påpekas att lönehöjningarna medför en ändrad fördelning av de i ämbetsverkets kalkyl ingående merutgifterna och besparingarna.

Behållningarna å driftbudgetens reservationsanslag antogs i statsverks-

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

propositionen komma att minska med 150 milj. kr. I riksrevisionsverkets beräkningar förutses nu en reservationsmedelsökning för budgetåret 1961/62 om 170 milj. kr. Enligt inom finansdepartementet senare gjorda undersökningar synes emellertid denna ökning böra uppskattas till 100 milj. kr. ökningen är till stor del hänförlig till försvarsdepartementets anslag, framför allt materielanslagen. Att reservationsmedelsantagandet har ansetts böra ändras i förhållande till statsverkspropositionen torde reellt sett sammanhänga med den tills vidare fortsatta högkonjunkturen och dess långa leveranstider, vilket inneburit en förskjutning även av de statliga utgiftsplanerna.

I vad avser kapitalbudgeten har sedan i januari äskats 30 milj. kr. å tillläggsstat II till inköp av FN-obligationer. På tilläggsstater på kapitalbudgeten har därmed tillkommit sammanlagt 115 milj. kr. Riksrevisionsverkets beräkning om en förbrukning av anslagsbehållningar av 65 milj. kr. har vid den departementala beredningen ansetts böra ökas till 100 milj. kr.,, vilket innebär ett i förhållande till statsverkspropositionen oförändrat antagande. Det bör påpekas, att reservationsmedelsutvecklingen domineras av utbetalningarna från lånefonden för bostadsbyggande och att därför säkerheten i det gjorda antagandet i hög grad blir beroende av läget på kapitalmarknaden under budgetårets sista månader. För finansieringen av investeringarna beräknas komma att disponeras avskrivningsmedel och övriga likvida medel till ett sammanlagt belopp av 1 280 milj. kr. Det totala medelsbehovet på kapitalbudgeten för 1961/62 beräknas nu till 1 515 milj. kr., vilket är ett om endast 4 milj. kr. högre belopp än som senast redovisades.

I statsverkspropositionen räknades med en ökning av dispositionen av rörliga krediter med 100 milj. kr. Den senare utvecklingen tyder på att detta antagande bör reduceras till en ökning av 50 milj. kr.

Förändringarna i det nu beräknade utfallet av totalbudgeten för 1961/62 i förhållande till beräkningarna vid fastställandet av den ursprungliga riksstaten kan sammanfattas på följande sätt:

Totalbudgetens kassamässiga underskott enligt riksstaten —471

Inkomstförändringar

Merinkomst av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. + 300 Merinkomst av omsättnings- och expeditionsstämplar

m. m........................................... + 12

Merinkomst av fordonsskatt ........................ -j- 10

Minskad inkomst av bensinskatt .................... — 100

Merinkomst av tullmedel .......................... -j- 15

Merinkomst av allmän varuskatt .................... -j- 425

Merinkomst av särskilda varuskatter ................ 20

Merinkomst av tobaksskatt ........................ + 40

Merinkomst av omsättnings- och Utskänkningsskatt å

spritdrycker .................................... + 90

Minskad inkomst av energiskatt .................... — 35

Kungl. Mxxj.ts proposition nr 150 år 1962

Merinkomst av tipsmedel ..........................

Merinkomst av statens affärsverksfonder ............

Övriga inkomstförändringar (netto) ................

Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten

Reglering av prisstegringar inom försvarets område . .

Kostnader för svenska FN-styrkor m. m.............

Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder ..............

Nytt isbrytarfartyg ................................

Täckningsanslag för lönehöjningar..................

Avskrivningsanslag ................................

Övriga anslag ........................................

Minskad reservationsmedelsförbrukning å driftbudgeten Anslagsöverskridanden och besparingar å förslagsanslag

och obetecknade anslag å driftbudgeten (netto) ........

Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten

Inköp av FN-obligationer ..........................

Atomenergianläggningar ..........................

Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget ..............

Övriga anslag ....................................

+ 200 + 38

ökad tillgång på avskrivningsmedel och övriga likvida me-

medel för kapitalinvesteringarnas finansiering...... + 140

ökad disposition av rörliga krediter.................... ^

Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga överskott----

4- 211

Av sammanställningen framgår, att totalbudgetsaldot kan väntas bil omkring 680 milj. kr. bättre än enligt de på riksstaten byggda beräkningarna. Detta förklaras i första hand av den betydande inkomstökningen å driftbud geten. Höjningen av den allmänna varuskatten från och med årsskiftet ger sålunda 300 milj. kr. och det förbättrade skatteunderlaget — i fjolårets kompletteringsproposition räknades med en ökning av lönesumman för år 1961 med 9 procent och för 1962 med 3 å 4 procent, medan riksrevisionsverkets kalkyl nu grundas på ökningar av 11 respektive 8 ä 9 procent höjer upp inkomstskattetiteln med 300 milj. kr. Inkomstbortfallet till följd av de hösten 1961 beslutade lättnaderna i den direkta beskattningen påverkar inkomstskatletiteln endast vid ett uppbördstillfälle nnder budgetåret 1961/62. Samtidigt motväges till stor del de å tilläggsstat tillkomna utgifterna av reservationsmedelsökningar och besparingar på driftbudgeten.

Jag övergår härefter till att behandla del kompletterade riksstatsförslaget för budgetåret 1962/63. I .statsverkspropositionen beräknades driftbudgetens inkomster till 18 827 milj. kr. Utgifterna upptogs till 17 324 milj. kr., i vilket belopp hade inkalkylerats en minskning av reservationsmedelsbehållningama med 150 milj. kr. Vidare räknades med en nettoåterföring av kom-

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Drift.

Milj.

uaiav iiKMiat 10 3J.4 iMr ocn Deraknaa reservatlonsmedelsförbrukning 100 mkr.

. i t* *jfaX *?***«« 15 914 mkr, tilläggsstat I och II 136 mkr samt beräknad reservationsmedelsförbruknmg 150 mkr.

. * riksstat 15 914 mkr, tilläggsstat I och II 411 mkr, beräknad reservationsmedelsök-

nmg 100 mta samt beräknad nettobesparing å vissa anslag 38 mkr.

4 Därav riksstatsförslag 17 174 mkr och beräknad reservatlonsmedelsförbrukning 150 mkr.

munalskattemedel a 25 milj. kr. Jag redovisade följaktligen ett överskott på driftbudgeten om 1 528 milj. kr.

Enligt de nu föreliggande beräkningarna kommer statsinkomsterna för nästa budgetår att uppgå till 19 206 milj. kr., vilket belopp är 379 milj. kr. högre än det som redovisades i statsverkspropositionen. Förenämnda inkomstsiffra bygger på riksrevisionsverkets förnyade beräkning (bihang B), för vilken jag i det följande lämnar en särskild redogörelse. Jag har dock företagit vissa justeringar av dessa beräkningar, bl. a. med hänsyn till återverkningarna av lönehöjningarna på affärsverkens inleverans av överskottsmedel. Den största avvikelsen från statsverkspropositionens inkomstsiffra

Investeringsanslag ..........................

Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida medel..............................

Återstående medelsbehov

Kapital-

Miij.

! Därav riksstat 2 580 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr. i ”kssta.t 2 580 mkr, tilläggsstat I och II 86 mkr samt beräknad förbrukning av an-

slagsbehållningar 100 mkr.

i * riksstat 2 580 mkr, tilläggsstat I och II 115 mkr samt beräknad förbrukning av an-

slagsbehållningar 100 mkr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

budgeten

kr.

. Därav kompi. riksstatsförslag 18 205 mkr samt beräknad reservationsmedelsförbrukning 150

”^Under dessa år gjordes dessutom avdrag lör vissa medel som insatts på särskilt konto i riksbanken med 356, 184 respektive 100 mkr (se motsvarande tabell i linansplanen lor budget-

året 1958/59).

hänför sig till inkomstskattetiteln, som nu uppföres med ett 400 milj. kr. högre belopp än tidigare. Denna ökning är såtillvida rent formell som den betingas av en omläggning av redovisningen av statens utgifter för att kompensera kommunerna i anledning av 1961 års ortsavdragsreform. Statsverkspropositionen beräkning av titeln förutsatte, att kommunerna skulle kompenseras för skattebortfallet genom direkt belastning av inkomsttiteln under budgetåren 1961/62 och 1962/63. I anslutning till Kungl. Maj :ts numera framlagda förslag (propositionen nr 69) skall emellertid ifrågavarande kompensation utbetalas från ett särskilt anslag å driftbudgeten. Detta medför för inkomstskattetiteln en minskning av förskottet till kommunerna

budgeten kr.

- Därav riksstatsförslag 2 610 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr. • Därav kompl. riksstat 2 683 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.

26 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

med 420 milj. kr. I övrigt innebär de nya uppskattningarna endast helt obetydliga förändringar i jämförelse med senaste beräkning. Beräkningen bygger sålunda på en stegring av den totala lönesumman med 8 å 9 procent under 1962 och 6 procent under 1963. Detta innebär i förhållande till de grunder sorti statsverkspropositionens inkomstberäkning baserats på ett oförändlat antagande för 1962, medan siffran för 1963 uppjusterats med ett par procentenheter. Beträffande bolagen antages nu att deras till statlig inkomstskatt taxerade inkomster kommer att öka med sammanlagt 5 procent mellan 1961 och 1962 och 4 procent mellan 1962 och 1963. Effekten av skatteunderlagets totala ökning i nu föreliggande beräkning i förhållande till statsverkspropositionen motväges dock av ökade utbetalningar från titeln till följd av höjda sjukförsäkringsavgifter enligt propositionen (nr 90) till årets riksdag med förslag till lag om allmän försäkring m. m. De väsentligaste förändringarna å olika inkomsttitlar i förhållande till statsverkspropositionen framgår sammanfattningsvis av följande uppställning:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m................... -f 400 milj. kr.

Bensin- och brännoljeskatt .............................. 50 » »

Särskilda varuskatter.................................... 4- 15 » >}

Skatt å sprit .......................................... + 50 ,, »

Energiskatt ............................................ _ 20 » »

Statens affärsverksfonder ................................ 42 » t>

Övriga inkomsttitlar (netto).............................. 26 » »

Totalt + 379 milj. kr.

.lag vill i likhet med riksrevisionsverket i detta sammanhang starkt understryka den osäkerhet som inkomstberäkningarna, framför allt i vad avser inkomstskattetiteln, även vid denna tidpunkt är behäftade med.

I föreliggande beräkningar upptages nu en nettoavsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden av 400 milj. kr. Förändringen i förhållande till statsverkspropositionen hänger samman med att förskottet till kommunerna, som nämnts i det föregående, minskats med 420 milj. kr.

Även beträffande utgifterna å driftbudgeten lämnas i det följande en särskild redogörelse. En beloppsmässigt mycket betydande utgiftsförändring sedärt statsverkspropositionen hänför sig till det i det föregående omnämnda anslaget till skatteersättning till kommunerna i anledning av 1961 års ortsavdragsreform om 420 milj. kr. och som motsvaras av en lika stor utgiftsminskning å inkomstskattetiteln. Av den efterföljande redogörelsen framgår vidare, att statsverkets kostnader för bidrag till folkpensioner och sjukkassor tillhopa ökar med 107 milj. kr. i förhållande till de belopp som preliminärt upptagits i statsverkspropositionen samt att underskottet å riksgäldsfonden beräknas rtiirtska med 55 milj. kr. Lönehöjningarna för de statsanställda kan uppskattas komma att belasta driftbudgetens utgiftssida med sammanlagt 437 milj. kr., förutom den effekt uppgörelsen kan få för beläst-

27 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

ningen på täckningsanslaget för SJ:s underskott. För att begränsa SJ:s merkostnader härför, som för nästa budgetår kan beräknas uppgå till drygt 130 milj. kr., kommer, som jag redan nämnt, vissa taxehöjningar att vidtagas. Trots detta torde merbelastningen på underskottsanslaget komma att uppgå till 30 milj. kr. Det bör understrykas, att även den redovisade beräkningen av inkomsterna från vissa andra affärsverk bygger på förutsättningen att lönemerkostnaderna skall kunna motvägas av rationaliseringar och taxepolitiska åtgärder.

Förändringarna av driftbudgetens anslag i förhållande till det i januari framlagda riksstatsförslaget innebär en höjning av utgifterna med 1 001 milj. kr. från 17 174 till 18 175 milj. kr. Inklusive SJ:s beräknade ökade underskott stiger driftbudgetens utgifter till 18 205 milj. kr.

Enligt uppgifter från vederbörande anslagsförvaltande myndigheter skulle behållningarna under driftbudgetens reservationsanslag komma att minska med totalt sett ca 250 milj. kr. under det framförliggande budgetåret. För egen del finner jag det dock mera realistiskt att räkna med att ifrågavarande förbrukning kommer att stanna vid 150 milj. kr. eller samma belopp som upptagits i statsverkspropositionen.

De redovisade uppgifterna om driftbudgetens inkomster och utgifter har sammanställts i särskild tabell. Enligt denna överstiger inkomsterna utgifterna med 851 milj. kr. Efter en bokföringsmässig korrigering med 400 milj. kr. motsvarande det nettobelopp av kommunalskattemedel som, enligt vad jag tidigare anfört, beräknas skola avsättas till budgetutjämningsfonden, uppgår överskottet till 451 milj. kr. I statsverkspropositionen redovisades, som tidigare nämnts, ett motsvarande överskott på 1 528 milj. kr.

Jag vill framhålla att det sålunda kvarstående överskottet på 451 milj. kr. kan komma att reduceras på grund av tillkommande utgifter i form av anslagsöverskridanden och tilläggsstater. Det bör erinras om att under budgetåren 1956/57—1961/62 har tilläggsstater på driftbudgeten förekommit i följande utsträckning av andra skäl än lönehöjningar, nämligen 175, 512, 319, 104, 147 respektive 287 milj. kr. eller med i genomsnitt ca 260 milj. kr. per år.

I fråga om kapitalbadgeten har, sedan statsverkspropositionen avlämnades, framlagts förslag innebärande en ökning av investeringsanslagens summa med sammanlagt 73 milj. kr. Denna ökningssiffra är i huvudsak sammansatt av nytillkomna anslag för aktieteckning i ett institut för exportkrediter och särskild lagring av livsmedel å 50 respektive 33 milj. kr. samt eu minskning genom överföring till driftbudgeten av ett preliminärt upptaget belopp å 20 milj. kr. för bilateralt finansiellt bistånd. Investeringsanslagens summa uppgår därmed till 2 683 milj. kr. I fråga om utvecklingen av kapitalbudgetens anslagsbehållningar tyder uppgifter från de fondförvaltande myndigheterna på en minskning under budgetåret 1962/63 med i runt tal 300 milj. kr. I statsverkspropositionen räknades med en minskning av 100 milj. kr. Detta antagande synes erfarenhetsmässigt mera sannolikt och torde därför behållas.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande för investeringarnas finansiering dels i form av anslag å driftbudgeten, dels såsom avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna kan nu beräknas uppgå till 1 281 milj. kr. Då bruttoinvesteringarna, efter den förändring som redovisats i det föregående, uppgår till 2 783 milj. kr. kan det totala medelsbehovet för kapitalbudgeten sålunda uppskattas till (2 783 — 1 281) 1 502 milj. kr. Till denna beräkning får givetvis fogas en reservation för eventuella tilläggsstatsanslag.

Myndigheternas disposition av rörliga krediter beräknades i statsverkspropositionen öka med 50 milj. kr. från utgången av budgetåret 1961/62 till utgången av 1962/63. Det synes inte finnas skäl att nu frångå denna beräkning.

För att få en samlad bild av statens totala faktiska inkomster och utgifter måste drift- och kapitalbudgeten på vanligt sätt sammanställas till en totalbudget. Resultatet redovisas i följande tabell.

Totalbudgeten

Milj. kr.

1 Utan hänsynstagande till ev. ytterligare tilläggsstater och överskridanden (bl. a. höjning av statstjänstemannens löner för 1962).

* Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden (bl. a. höjning av statstjänstemännens löner för 1962 och 1963).

3 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och ytterligare överskridanden.

I tabellen har beaktats, att återföring från respektive avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte representerar någon kassamässig inkomst respektive utgift för staten.

Enligt de redovisade beräkningarna skulle de nu kända transaktionerna för budgetåret 1962/63 alltså medföra ett underskott på totalbudgeten om 701 milj. kr. mot ett överskott om 211 milj. kr. för innevarande budgetår.

För att ytterligare belysa innebörden av det beräknade saldot på totalbudgeten för nästa budgetår vill jag återge följande uppgifter rörande totalbud-

29 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

getens saldon under budgetåren 1951/52—1960/61 tillika med de av mig nyss beräknade saldona för budgetåren 1961/62 och 1962/63.

1 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och ytterligare överskridanden.

Utgiftsförändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1962/63

I det i statsverkspropositionen framlagda riksstatsförslaget för budgetåret 1962/63 upptogs utgifter å driftbudgeten om sammanlagt 17 174 milj. kr., varav 15 842 milj. kr. avsåg egentliga statsutgifter och 1 331 milj. kr. utgifter för statens kapitalfonder. Investeringsanslagen upptogs med 2 610 milj. kr.

I särskilda propositioner har sedermera framlagts eller kommer att framläggas förslag till vissa ändringar beträffande utgifterna å riksstaten. Vidare har riksdagen i fråga om Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslagsäskanden i flertalet fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen har därvid på vissa punkter medfört ändringar i beloppen.

I avseende å driftbudgeten har bl. a. följande ändringar skett.

Anslagen under fjärde huvudtiteln ökar med netto 99,5 milj. kr. Ett anslag till täckning av beräknade merkostnader för löner förväntas medföra en ökning med 84,0 milj. kr. Bland de större utgiftsökningarna märks vidare 10 milj. kr. för fortsatt förstärkning av beredskapen på vissa områden samt 10 milj. kr. för ökad lagerhållning av fortifikatorisk materiel. Vidare har bärgningen av regalskeppet Wasa föranlett en merkostnad om 2,6 milj. kr. Medelsåtgången under anslaget Flygvapnet: Luftförsvarsrobot har utifrån tidigare angivna beräkningar kunnat reduceras med omkring 8 milj. kr. I övrigt har vissa omfördelningar skett mellan anslagen.

Utgifterna under femte huvudtiteln visar en nettoökning av 106,9 milj. kr. I proposition nr 90 med förslag till lag om allmän försäkring har statsverkets kostnader för bidrag till folkpensioner och sjukkassor beräknats till 2 967 respektive 320 milj. kr., vilket innebär en ökning med 107 milj. kr.

För sjunde huvudtiteln noteras en nettoökning med drygt 470 milj. kr. Utgiftsförändringen är i huvudsak hänförlig till i proposition 69 framlagt förslag om skatteersättning till kommunerna i anledning av 1961 års ortsavdragsreform. Det föreslagna bidragssystemet beräknas medföra en årlig utgift för staten av för närvarande ca 280 milj. kr. På budgetåret 1962/63

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

beräknas dock falla ca 420 milj. kr. Vidare har anslaget till bidrag till skattetyngda kommuner m. m. ökat med 23,5 milj. kr. som en följd av förslag om ändrade grunder för bidrag till skattelindring åt synnerligt skattetyngda kommuner (prop. 111). För bilateralt finansiellt bistånd har i proposition nr 100 upptagits ett belopp av 20 milj. kr.

Åttonde huvudtiteln uppvisar en nettoökning med 11,2 milj. kr. Härvid har till kulturfonden för Sverige och Finland föreslagits en avsättning med 5 milj. kr., innebärande att fondens kapital ökar från 5 till 10 milj. kr. (prop. 83). Sveriges bidrag till Organisationen för europeiskt samarbete inom rymdforskningen har upptagits under ett nytt anslag med 1,9 milj. kr. För inhemsk rymdforskning har i samband härmed ävenledes under ett nytt anslag beräknats 1 milj. kr. (prop. 85).

Nionde huvudtitelns nettoökning å 15,8 milj. kr. är till 5 milj. kr. beroende på en uppräkning av automatisk natur av anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. I anledning av riksdagens beslut ökar vidare anslaget till särskilt stöd åt det mindre jordbruket med 10 milj. kr.

Under elfte huvudtiteln har anslagen ökat med netto 10 milj. kr. I enlighet med numera träffade nya avtal med de kommunala sjukvårdshuvudmännen har anslagen till bidrag till lasaretten i Lund och i Umeå uppräknats med sammanlagt 6 milj. kr. Vidare har under huvudtiteln upptagits ett nytt anslag till kostnader för mentalsjukvårdsberedningen å 1,5 milj. kr., som i princip innebär att de löpande administrationskostnaderna för beredningen särredovisas. Tidigare har dessa kostnader bestritts från mentalsjukvårdens byggnadsanslag.

För tolfte huvudtiteln torde det mellan staten och personalorganisationerna nyligen ingångna tvåårsavtalet leda till en ökning med 353,0 milj. kr. för täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m.

Under utgifterna för statens kapitalfonder beräknas underskott för riks~ gäldsfonden minska med 55 milj. kr. till följd av nedgången av upplåningsbehovet. Vidare föreslår jag i det följande en minskning av huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar med 10,1 milj. kr.

De här redovisade förändringarna medför en nettoökning av driftbudgetens anslag i förhållande till statsverkspropositionen på totalt ca 1 001 milj. kr.

I fråga om kapitalbudgetens investe ringsan slag redovisas följande förändringar.

Statens allmänna fastighetsfond utvisar ingen nettoförändring genom att föreslagna ökningar av preliminärt upptagna investeringsanslag samt nya anslag motsvaras av reduceringar på andra investeringsanslag inom fonden. Under försvarets fastighetsfond ökar anslagssumman netto med 8,1 milj. kr. Höjningen står i samband med ytterligare kostnader för flyttning av Stockholms örlogsbas. Anslagen till fonden för låneunderstöd minskar med 19,8 milj. kr. som en följd av det förut berörda förslaget i proposition nr 100 om uppförande av ett anslag av 20 milj. kr. på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln till bilateralt finansiellt bistånd. Vidare ökar fonden för

31 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

statens aktier med 52 milj. kr., varav 2 milj. kr. för teckning av aktier i ett institut för långfristig kreditgivning till mindre och medelstora näringsföretag (prop. 124) samt 50 milj. kr. för teckning av aktier i ett institut för exportkrediter (prop. 125). Fonden för förlag till statsverket ökar med 33 milj. kr. i anledning av förslag i propositionen nr 95 om särskild lagring av livsmedel.

Den totala nettoökningen av kapitalbudgetens investeringsanslag i förhållande till statsverkspropositionen blir således 73,2 milj. kr.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1962/63

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning upptagna med endast beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag inte äskats definitivt. Jag får nu anmäla de förändringar som betingas av de definitiva anslagsäskandena samt förslag om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.

Under statens allmänna fastighetsfond har anslagen till kontorshus i kvarteret Murmästaren i Stockholm, nybyggnad för riksarkivet, byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund, utbyggande av karolinska sjukhuset samt utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala definitivt äskats med samma belopp som de i statsverkspropositionen för motsvarande ändamål beräknade. Däremot svarande avskrivningsanslag upptages alltså med de tidigare, preliminärt beräknade beloppen. För byggnadsarbeten för statens bilinspektion upptogs i statsverkspropositionen preliminärt ett formellt belopp å 1 000 kr. Sedermera har i proposition nr 75 äskats 3 500 000 kr. för ändamålet, inkluderande även vissa kostnader för förvärv av mark. Motsvarande avskrivningsanslag bör beräknas till 775 000 kr. I statsverkspropositionen preliminärt beräknade anslag till byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala å 5 333 000 kr. samt byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola å 14 454 000 kr. har i propositionerna nris 91 och 43 upptagits med 3 733 000 kr. respektive 14 418 000 kr., varvid det senare anslaget även innefattar kostnader för visst markförvärv. Motsvarande avskrivningsanslag torde böra beräknas till 1 867 000 kr. och 6 509 000 kr. För vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. in. har i proposition nr 76 äskats 32 100 000 kr., medan den preliminära beräkningen i statsverkspropositionen ulgjorde 35 000 000 kr. Jag upptar nu för ändamålet ett avskrivningsanslag å 16 030 000 kr.

I proposition nr 67 äskat anslag å 175 000 kr. till byggnadsarbeten vid skogsbögskolan bör avskrivas med 88 000 kr. Slutligen torde anslagen till nybyggnad för statens polisskolas huvudskola i Stockholm å 3 000 000 kr. samt Vilhélmsro sjukhus: om- och ulbyggnadsarbeten å 300 000 kr., äskade i propositionerna irris 60 och 76, avSkrivas med 1 500 000 kr. respektive 150 000 kr.

Under försvarets fonder äskades i statsverkspropositionen för de sam-

32 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

manlagda investeringarna under befästningars delfond av försvarets fastighetsfond ett kollektivt avskrivningsanslag å 116 045 000 kr. Sedermera bär det i statsverkspropositionen preliminärt beräknade anslaget till flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) å 20 500 000 kr. i proposition nr 47 definitivt äskats med ett till 30 000 000 kr. förhöjt belopp. För ändamålet torde därför ytterligare avskrivningsmedel å 9 500 000 kr. erfordras.

Under fonden för låneunderstöd beräknades i statsverkspropositionen ett anslag å 60 000 000 kr. till internationell kapitalhjälp. I proposition nr 100 har viss del av del preliminärt beräknade beloppet äskats under anslag å driftbudgeten, medan 40 200 000 kr. definitivt äskats för bidrag till Internationella utvecklingsfonden under förevarande kapitalfond. Jag upptar för ändamålet ett avskrivningsanslag å enahanda belopp, 40 200 000 kr.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionens förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar framgår av följande översikt.

Förändr., kr.

Statens allmänna fastighetsfond:

byggnadsarbeten för statens bilinspektion (prop. nr 75) ____ + 775 000

Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala (prop. nr 91)____— 800 000

Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola (prop. nr 43) — 18 000

Byggnadsarbeten vid skogshögskolan (prop. nr 67) ........ -f 88 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. (prop.

nr 76) .............................................. _ i 450 000

Vilhelmsro sjukhus: om- och utbyggnadsarbeten (prop. nr 76) -f- 150 000

Nybyggnad för statens polisskolas huvudskola i Stockholm

(prop. nr 60) ........................................ + 1 500 000

Försvarets fastighetsfond:

Befästningars delfond (prop. nr 47) ...................... _j_ 9 500 000

Fonden för låneunderstöd:

Bidrag till Internationella utvecklingsfonden (prop. nr 100) —19 800 000

Summa — 10 055 000

Det torde få ankomma på riksdagen att vidtaga de justeringar av de under förevarande huvudtitel äskade anslagen som med anledning av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

dels föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1962/63 i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

33 Statens allmänna fastighetsfond

Kommunikationsdepartementet:

Kontorshus i kvarteret Murmästaren i Stockholm .................................. 1 000 000

Byggnadsarbeten för statens bilinspektion ... 775 000

Ecklesiastikdepartementet:

Nybyggnad för riksarkivet.................. 750 000

Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala .. 1 867 000

Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola .................................. 6 509 000

Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund 763 000

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid skog shög skolan........ 88 000

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m................................ 16 050 000

Vilhelmsro sjukhus: om- och utbyggnadsarbe-

ten .................................... 150 000

Utbyggande av karolinska sjukhuset......... 3 280 000

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala 3 150 000 Nybyggnad för statens polisskolas huvudskola i

Stockholm ............................. 1 500 000

Fonden för låneunderstöd

Finansdepartementet:

Bidrag till Internationella utvecklingsfonden.. 40 200 000

dels med ändring av i statsverkspropositionen för följande ändamål äskat belopp föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1962/63 i härefter angiven fond anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Försvarets fonder

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond: Befästningars delfond

125 545 000

34 Kungl. Maj ds proposition nr i 50 år 1962

Kapitalbudgeten för budgetåret 1962/63

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition en beräknad investeringsplan för budgetåret 1962/63 jämte därvid fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga medelsäskandena i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats, samt därjämte de nya investeringsanslag som äskats i särskilda propositioner. En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande fall av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande framställning framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag på 2 683 milj. kr. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida har i de följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka hänför sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt de avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänför sig till senare under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte har de i investeringsstaterna uppförda posterna avskrivningsmedel inom fonderna och övriga kapitalmedel underkastats översyn.

En sammanställning av de beslutade och föreslagna investeringarna ger följande resultat.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond...................... 6 003 000

B. Televerkets fond...................... 352 600 000

C. Statens järnvägars fond................ 305 700 000

D. Statens vattenfallsverks fond .......... 431 401 000

E. Domänverkets fond.................... 313 000

II. Luftfartsfonden......................................

III. Statens allmänna fastighetsfond ......................

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond .............. 204 345 000

B. Försvarets fabriksfond ................ 6 000 000

V. Statens utlåningsfonder ..............................

VI. Fonden för låneunderstöd ............................

VII. Fonden för statens aktier ............................

VIII. Fonden för förlag till statsverket......................

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds-

foad ................................ 44 000 000

B. Jordfonden .......................... 4 000 000

1 096 017 000

17 901 000 140 791 000

210 345 000

799 258 000 137 321 000 185 600 000 48 200 000

48 000 000

Summa kr. 2 683 433 000

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1062

35 De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverket fond ...................... 7 101 000

B. Televerkets fond...................... 309 400 000

C. Statens järnvägars fond................ 218 800 000

D. Statens vattenfallsverks fond .......... 197 600 000

E. Domänverkets fond.................... 1 000

II. Luftfartsfonden ......................................

III. Statens allmänna fastighetsfond ......................

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond .............. 178 907 000

B. Försvarets fabriksfond ................ 3 701 000

V. Statens utlåningsfonder .

VI. Fonden för låneunderstöd

VII. Fonden för statens aktier

VIII. Fonden för förlag till statsverket......................

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds-

fond ............................................

Summa kr.

732 902 000

6 051 000 86 935 000

182 608 000

38 513 000 111 034 000 1 000 3 000 000

34 100 000 1 195 144 000

Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena preliminärt beräknas till de belopp som framgår av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1962/63

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond...................... —1 098 000

B. Televerkets fond...................... 43 200 000

C. Statens järnvägars fond................ 86 900 000

D. Statens vattenfallsverks fond .......... 233 801 000

E. Domänverkets fond.................... 312 000 363115 000

II. Luftfartsfonden...................................... 11850 000

III. Statens allmänna fastighetsfond........................ 53 856 000

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond................ 25 438 000

B. Försvarets fabriksfond ................ 2 299 000 27 737 000

V. Statens utlåningsfonder .............................. 760 745 000

VI. Fonden för låneunderstöd ............................ 26 287 000

VII. Fonden för statens aktier ............................ 185 599 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket...................... 45 200 000

36 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds-

fond ................................

B. Jordfonden ..........................

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster Övrig kapitalåterbetalning......

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigan- ' dena torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bilaga 2.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj.-t måtte föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret 1962/63 jämte därtill fogade stater i enlighet med här framlagda förslag samt att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda

Lånemedel .......................... kr. 1 401 742 000

Förnyad beräkning av statsinkomsterna

Riksrevisionsverkets såsom Bihang B redovisade förnyade beräkning har avsett större samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beräkningarna bygger på uppgifter infordrade från vederbörande myndigheter och under hand inhämtade kompletterande upplysningar.

Inledningsvis framhåller riksrevisionsverket att dess tidigare bedömning av den ekonomiska utvecklingen alltjämt synes kunna läggas till grund för beräkningen av statsverkets inkomster.

För inkomstskattetiteln har ämbetsverket i förhållande till decemberberäkningen räknat med något högre preliminärskatter och med större förskott till sjukkassorna medan utbetalningarna av kommunalskattemedel nedräknats. Vad gäller beräkningen av den preliminära A-skatten framhåller riksrevisionsverket att de preliminära uppgifter som föreligger för uppbördsterminen i mars 1962 inte motsäger verkets beräkning i december. Som utgångspunkt för lönesummans utveckling under 1962 har ämbetsverket inte heller funnit skäl att frångå sin uppskattning i december av lönesummans ökning under 1961, vilken då angavs till omkring 11 procent. Med utgångspunkt vidare från den preliminära uppgörelse om tvåårs-

37 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

avtal, som nu träffats centralt mellan arbetsmarknadens huvudparter och med beaktande av de vid sidan härav träffade överenskommelserna mellan olika bransch- och arbetstagarorganisationer ävensom den inverkan härav, som kan väntas på ännu icke slutförda förhandlingar, finner riksrevisionsverket, att dess tidigare antagande om en stegring av lönesumman under 1962 motsvarande en höjning av mellan 8 och 9 procent, fortfarande synes kunna ligga till grund för inkomstberäkningen. Verket framhåller i detta sammanhang särskilt, att det härvid jämväl utgått från de antaganden om stegring av lönesumman till följd av löneglidning, ökning av antalet sysselsatta och övergång från lägre till högre betalda yrken, som gjordes redan i decemberberäkningen. En given förutsättning för de gjorda antagandena är vidare, understryker riksrevisionsverket, att den inhemska konjunkturen icke förändras mera väsentligt. För de första månaderna av 1963 har ämbetsverket med ledning av den preliminära avtalsuppgörelsen och övriga på löneutvecklingen inverkande förut nämnda faktorer funnit sig böra uppjustera antagandet om lönesummans ökning till 6 procent mot tidigare beräknade 4 procent. Som följd av nu redovisade antaganden har värdena för uppbörden av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1962—-63 bibehållits oförändrade medan man däremot räknat med en större uppbörd av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1963—64 än som tidigare ansågs motiverat. För sistnämnda uppbördsår har ämbetsverket även räknat med en höjning av den preliminära A-skatten till följd av höjda sjukförsäkringsavgifter i anledning av propositionen nr 90 till årets riksdag.

För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har riksrevisionsverket räknat med samma utveckling som för lönesumman. Enligt eu enkät i mars 1962 skulle vidare aktiebolagens till statlig inkomstskatt taxerade inkomster komma att öka med sammanlagt 5 procent mellan 1961 och 1962 års taxeringar mot tidigare beräknade 7 procent. För 1963 års taxering beräknas liksom i december en uppgång med 4 procent.

De högre belopp som nu beräknas för förskott till sjukkassorna är eu följd av förslagen i den förutnämnda proposition nr 90.

1 överensstämmelse med förslagen i propositionen nr 69 angående kompensation åt kommunerna för skattebortfallet till följd av den vid höstriksdagen 1961 genomförda ortsavdragsreformen har riksrevisionsverket nedräknat utbetalningarna av kommunalskattemedel med 420 milj. kr. under budgetåret 1962/63, varigenom de behållna inkomsterna på titeln för nämnda budgetår ökar i motsvarande mån.

Med starkt understrykande av osäkerhetsmomenten uppskattar riksrevisionsverket den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. för budgetåret 1961/62 i likhet med tidigare till 8 200 milj. kr. och för budgetåret 1962/63 till likaledes 8 200 milj. kr. För 1962/63 innebär detta eu ökning med 400 milj. kr. i förhållande till statsverkspropositionen i huvudsak till följd av nyssnämnda omläggning av teknisk art.

Avsättningarna av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden uppskattas nu till 1 000 milj. kr. 1961/62 och till 1 200 milj. kr. 1962/63 mot

I! Rihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr 150

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1062

tidigare beräknade 950 respektive 750 milj. kr. Återföringarna beräknas för 1961/62 nu liksom tidigare till 500 milj. kr. medan de för 1962/63 uppskattas till 800 milj. kr. mot förut beräknade 775 milj. kr. Nettoavsättningarna blir sålunda för budgetåren 1961/62 och 1962/63 500 respektive 400 milj. kr. I ämbetsverkets decemberräkning räknades med en nettoavsättning 1961/62 om 450 milj. kr. och en nettoåterföring 1962/63 om 25 milj. kr.

De förnyade beräkningarna har beträffande övriga inkomsttitlar föranlett riksrevisionsverket att förorda, att följande titlar i riksstaten för budgetåret 1962/63 upptages tyi dessa i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp (milj. kr.):

I fråga om inkomsterna av postverket har generalpoststyrelsen i förnyad beräkning uppgivit, att postverkets rörelse för budgetåret 1962/63 om några portohöjningar ej skulle genomföras, skulle ge ett underskott på ca 2 milj. kr. Riksrevisionsverket framhåller att styrelsen härvid icke räknat med att några vinstmedel från postsparbanken eller postgirorörelsen skall inlevereras under nästkommande budgetår. Med framhållande av att nedskrivning i varje fall icke borde ske i större utsträckning än att viss vinst erhölles från nämnda rörelser förordar riksrevisionsverket, att titeln postverket 1962/63 uppföres med ett formellt belopp av 1 milj. kr. Beträffande de affärsdrivande verken erinrar ämbetsverket om att de nu beräknade inlevererade överskotten kommer att påverkas av de utgifter, som kan bli följden av höjd lönenivå för de statsanställda.

Innebörden av riksrevisionsverkets nu gjorda beräkningar beträffande statsinkomsterna under budgetåren 1961/62 och 1962/63 jämfört med utfallet för budgetåret 1960/61 framgår av följande sammanställning (beloppen i milj. kr.).

39 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Departementschefens beräkning av de särskildå inkomsttitlarna m. m.

Jag ansluter mig till riksrevisionsverkets förslag till ändringar i den beräkning av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår, som redovisades i statsverkspropositionen med de ändringar och kompletteringar som anges i fortsättningen.

Inkomsterna av statens affärsverksfonder har av riksrevisionsverket upptagits med utgångspunkt från oförändrad lönenivå för de statsanställda. Inkomsterna av jjbstverket föreslås uppförd med ett formellt belopp av 1 milj. kr., vilket i förhållande till statsverkspropositionen innebär en inkomstminskning om 9 milj. kr., samt inkomsterna av televerket, statens vattenfallsverk och domänverket med de i förhållande till statsverkspropositionen oförändrade beloppen 175, 250 respektive 40 milj. kr.

Avtalsuppgörelsen medför, tagen för sig, en utgiftsökning för postverket av ca 47 milj. kr. för budgetåret 1962/63. I detta läge har generalpoststyrelsen framlagt förslag om vissa taxehöjningar. Chefen för kommunikationsdepartementet har på grundval härav tidigare denna dag förordat vissa justeringar av gällande posttaxor. Med hänsyn härtill bör inkomsttiteln postverket uppföras med 13 milj. kr. Inkomsterna av televerket kan för budgetåret 1961/62 till följd av avtalsuppgörelsen beräknas komma att nedgå till 130 milj. kr. För budgetåret 1962/63 uppskattar jag inkomsterna från verket till samma belopp. Beträffande vattenfallsverket och domänverket torde avtalsuppgörelsen endast i mindre utsträckning påverka rörelseresultatet. Jag förordar därför att inkomsttitlarna uppföres med av riksrevisionsverket angivna belopp, 250 respektive 40 milj. kr.

Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med gällande grunder för budgetåret 1962/63 avsättning ske till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas på fonden. A andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidi-

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

gare avsatta medel. I enlighet med riksrevisionsverkets förslag kan dessa avsättningar och återföringar nu beräknas resultera i en nettoavsättning av 400 milj. kr.

En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna å driftbudgeten för nästa budgetår som i enlighet med vad i det föregående anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen torde såsom bihang D få fogas till detta protokoll.

Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande budgetårs senare hälft förordar jag, att för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt som skall ingå i den preliminära skatten uttages med 100 procent av grundbeloppet. Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1962 års taxering vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära skatt för kalenderåret 1961.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1962/63 med 100 procent av grundbeloppet; samt

b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1962/63 enligt den vid detta protokoll såsom Bilaga 1 fogade specifikationen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Lars Th. Hellström

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 dr 1962

41 Bilaga 1

Specifikation av inkomsterna & driftbudgeten för budgetåret 1962/63

A. Egentliga statsinkomster

l. Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmögenhet m.m., bevillning 8 200 000 000

b) Kupongskatt, bevillning . 7 000 000

c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning 1 000 000

d) Skogsvårdsavgifter, bevillning ............... 10 200 000

e) Bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och rättigheter, bevillning . , 2 000 000

f) Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning......... 115 000 000

g) Lotterivinstskatt, bevillning .................. 84 000 000

h) Omsättnings- och expedi-

tionsstämplar m. m., bevillning ............... 115 000 000 8 534 200 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning . 480 000 000

b) Bensin- och bränriolje-

skatt, bevillning........ 1 000 000 000 1 480 000 000

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning---- 900 000 000

b) Allmän varuskatt, bevillning .................. 2 700 000 000

c) Särskilda varuskatter, bevillning ............... 380 000 000

d) Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning .... 205 000 000

e) Regleringsavgift och accis

å fettvaror m. m., bevillning .................. 50 000 000

f) Skatt å kaffe, bevillning.. 28 000 000

g) Tobaksskatt, bevillning.. 1 000 000 000

h) Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag,

bevillning.............. 20 000 000

i) Rusdrycksförsäljningsme-

del av detaljhandelsbolag, bevillning.......... 34 000 000

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

j) Skatt å sprit, bevillning. .

k) Skatt å vin, bevillning...

l) Skatt å malt- och läskedrycker, bevillning......

m) Statlig nöjesskatt, bevillning ..................

n) Energiskatt, bevillning ..

1 300 000 000 120 000 000

185 000 000

22 000 000

600 000 000 7 544 000 000 17 558 200 000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter................. 500 000

2. Inkomster vid fångvården.............. 4 000 000

3. Bidrag till riksförsäkringsverket och försäk-

ringsrådet............................. 4 000 000

4. Inkomster vid statens vårdanstalter för

alkoholmissbrukare..................... 350 000

5. Inkomster vid statens geotekniska institut 1 300 000

6. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion, att tillföras automobilskattemedlen ... 5 250 000

7. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket, att tillföras automob ilskattemedlen .. 1 500 000

8. Avgifter för registrering av motorfordon .. 10 000 000

9. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut.................. 7 500 000

10. Bidrag till statens bränslekontrollerande

verksamhet............................ 90 000

11. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen. 1 000 000

12. Inkomster vid matematikmaskinnämnden. 6 000 000

13. Inkomst av myntning och justering...... 7 000 000

14. Kontrollstämpelmedel................... 1 200 000

15. Bidrag till bank- och fondinspektionen . . . 585 000

16. Bidrag till sparbanksinspektionen........ 420 000

17. Bidrag för revision av sparbankerna...... 475 000

18. Bidrag till försäkringsinspektionen....... 1 220 000

19. Inkomster vid tandläkarhögskolorna..... 430 000

20. Avgifter för granskning av biografbilder .. 300 000

21. Inkomster vid lantbruksnämnderna...... 1 300 000

22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd . . . 350 000

23. Inkomster vid statens centrala frökontroll-

anstalt............................... 2 400 000

24. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. .. 1 100 000

25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt......................... 250 000

26. Inkomster vid statens maskinprovningar. . 230 000

27. Avgifter vid köttbesiktning............. 2 800 000

28. Inkomster vid statens veterinärmedicinska

anstalt................................ 1 300 000

29. Inkomster vid veterinärhögskolan........ 770 000

30. Inkomster vid lantmäteriväsendet....... 17 500 000

31. Inkomster vid rikets allmänna kartverk... 4 000 000

32. Avgifter för statskontroll å krigsmateriel-

tillverkningen.............. 50 000

33. Skeppsmätningsavgifter................. 500 000

34. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning ............................... 1 400 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

35. Inkomster vid statens provningsanstalt ...

36. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten ...................................

37. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor ............................

38. Fyr- och båkmedel...............i-----

39. Lotspenningar.........................

40. Försäljning av sjökort m. m.............

41. Inkomster vid statens skeppsprovningsan-

stalt..................................

42. Patent- och varumärkes- samt registre-

ringsavgifter..........................

43. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.

register...............»...............

44. Inkomster av statens gruvegendom.......

45. Inkomster vid statens institut för folkhälsan ...................................

46. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium ......................-.■ —

47. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium ...............................

48. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium ................................

49. Inkomster vid statens mentalsjukhus.....

50. Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus........

51. Inkomster vid karolinska sjukhuset......

52. Inkomster vid serafimerlasarettet........

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel..............................

2. Totalisatormedel.......................

3. Tipsmedel................— •

4. Lotterimedel..........................

5. Övriga diverse inkomster...............

3 000 000

7 100 000

265 000 18 000 000 12 000 000 750 000

1 500 000

16 500 000

},/)/!

450 000 3 400 000

800 000

, 4 200 000

750 000

370 000 49 000 000 310 000 42 000 000 10 000 000

37 000 000 55 000 000 100 000 000 115 000 000 20 000 000

257 465 000

' .)

327 000 000 142 665 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverks fonder:

1. Postverket, bevillning................... 13 000 000

2. Televerket............................ 130 000 000

3. Statens vattenfallsverk................. 250 000 000

4. Domänverket.......................... 40 000 000 433 000 000

II. Riksbanksfonden..............

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond

2. Fångvårdsstyrelsens *

3. Beskickningsfastigheternas *

4. Byggnadsstyrelsens »

5. Generaltullstyrelsens *

6. Uppsala universitets »

7. Lunds universitets *

50 000 000

1 000 2 735 000 1 540 000 10 651 000 270 000 1 020 000 915 000

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

8. Sjöfartsstyrelsens dellond....... 170 000

9. Medicinalstyrelsens » ....... 9 505 000

10. Karolinska sjukhusets » ....... 1 310 000

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond............... 35 167 000

2. Försvarets fabriksfond................. 2 900 000

V. Statens utldningsfonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond......... 25 000

2. Värnpliktslånefonden................... 1 000

3. Statens bostadslånefond................ 1 000

4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby................................ 7 000

5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer ......... 3 600 000

6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer

och stadsliknande samhällen............. 17 000

7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.................. 300 000

8. Lånefonden för bostadsbyggande......... 275 000 000

9. Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrin..................... 625 000

10. Lånefonden för allmänna samlingslokaler.. 1 500 000

11. Statens bosättningslånefond.....1 500 000

12. Vattenkraftslånefonden................. 250 000

13. Luftfartslånefonden.................... 730 000

14. Tullverkets båtlånefond................. 1 000

15. Statens lånefond för universitetsstudier ... 500 000

16. Allmänna studielånefonden.............. 750 000

17. Lånefonden för inventarier i studentbostäder ................................... 225 000

18. Jordbrukets lagerhusfond............... 515 000

19. Statens mejerilånefond................. 1 000

20. Jordbrukets maskinlånefond............. l 000 000

21. Statens sekundärlånefond för jordbrukare . 75 000

22. Fonden för supplementär jordbrukskredit . 60 000

23. Kraftledningslånefonden................ 230 000

24. Elektrifieringslånefonden................ 1 000

25. Egnahemslånefonden................... 4 200 000

26. Arrendelånefonden..................... 1 000

27. Arbetarsmåbrukslånefonden............. 1 000

28. Västerbottens och Norrbottens nybygges-

och bostadsförbättringslånefond......... l 000

29. Kronotorparnas inventarielånefond....... 1 000

30. Statens avdikningslånefond............. l 900 000

31. Täckdikningslånefonden................ 1 000

32. Bevattningslånefonden................. 1 000

33. Fiskerilånefonden...................... 430 000

34. Statens fiskredskapslånefond............ 1 000

35. Skogsväglånefonden.................... 27 000

36. Statens skogslånefond.................. 1 000

37. Lånefonden för insamling av skogsfrö .... 1 000

28 117 000

38 067 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962 45

38. Statens lånefond för den mindre skeppsfar-

ten................................... 1 300 000

39. Statens sekundärlånefond för rederinäringen 35 000

40. Sjöfartsverkets båtlånefond............. 3 000

41. Statens hantverks- och industrilånefond... 4 100 000 298 918 000

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond ............. 675000

2. Statskontorets » ............. 11 800 000

3. Lantbruksstyrelsens * ............. 3 000

4. Riksbankens » ............. 3 300 000

5. Riksgäldskontorets , * .............. 1 000 15 779 000

VII. Fonden för statens aktier................... 80 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden................ 57 000 000

2. Civila tjänstepensionsfonden......i...... 1 800 000 t,n

3. Militära tjänstepensionsfonden ........... 200000

4. Allmänna familjepensionsfonden----..... 5 300 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond .... 10 200 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk .. _35 000 74 535 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet . ... 25 000 000

2. Övriga diverse kapitalfonder............ 20 000 000 45 000 000

1 068 416 000

Summa kr. 19 206 081 000

46 Kungl..Maj:ts proposition nr 150 år 1962

fl vi; .'ti 'I i; f.: > >fm 1Ö1 b • • ■ >1:: • .! li; I-»' < i it, »ii.

bni)'» < -.. 'ii.( ej-j•!-. v>

. blUifofl&ihtotiiMi ii . . trtftil I ,■

Förslag till Investeringsstater för budgetåret 1962/63 I. Statens affarsverksfonder A. Postverket» fond

AiS’."',• ' -i

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

inom fonden . i)i>........ 7 100 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. -1 098 000

6 008 000

B. Televerket» fond

oti»! <,! IMJli mii, i »v .........hn,-r/

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 7 300 000

inom fonden .......... 302 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 43 200 000

852 000 000

(mh> y.

000 /

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 7 800 000

inom fonden........... 210 000 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000 000

Investeringsbemyndigande. 86 900 000

805 700 000

D. Statens vattenfalls verks fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten ........ 18 500 000

inom fonden........... 178 900 000

Övriga kapitalmedel...... 200 000

Investeringsbemyndigande. 233 801 000

' Bilaga 2

. 6 003 000

6 008 000

-/VHJill V \

ö -

352 600 000

852 600 000

305 700 000

805 700 000

431 401 000

481 401 000

481 401 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 åt 1962

47 E. Domänverkets fond

Övriga kapitalmedel......1 000 Summa investeringsanslag ... 313 000

Investeringsbemyndigande. 312 000 _

813 000 313 000

000 ...... . g k • * > iHn ‘.t^T ttajujBtr; i arv

II. Luftfartsfonden

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 17 901 000

inom fonden........... 6 050 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 11 850 000 ,.4 _

17 901 000 17 »01 000

in. Statens allmänna fastighetsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 140 791 000

från riksstaten...... 60 114 000

inom fonden........... 26 820 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 53 856 000 _

t 1 1 '■ II I I ■ ■ ■ ... MpM |

140 791 000 140 791 000

IV. Försvarets fonder

»uo.iwi! i

A. Försvarets fastighetsfond

.-1

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 204 345 000

från riksstaten......... 160 195 000

inom fonden........... 15 762 000

Övriga kapitalmedel...... 2 950 000

Investeringsbemyndigande. 25 438 000 _

204 845 000 204 345 000

B. Försvarets fabriksfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 6 000 000

inom fonden........... 3 700 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 2 299 000 _

;»0‘

6 000 000

0 000 000

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

V. Statens utl&ningsfonder Utrikesförvaltningens lånefond

Investeringsbemyndigande . 200 000 Investeringsanslag

Avskri vningsmedel från riksstaten .

V ärnpliktslånefonden

456 000 Investeringsanslag

Lånefonden för bostadsbyggande

Investeringsbemyndigande. 740 000 000 Investeringsanslag

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag........

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag

biielsJwiJ-/.1 f uuåtfiXui •»«*»! JP.IIT

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

från riksstaten......... 5 400 000

Investeringsbemyndigande . 3 600 000

9 000 000

>■* . ! 0 : . ,(t

Avskrivningsmedel från riksstaten .

Statens lånefond för universitetsstudier

.... 16 200 000 Investeringsanslag

Avskrivningsmedel från riksstaten .

*’{<■ • <>V y

-i .VI

Allmänna stndielånefonden

»aob t t u: < ■ , 'i r

16 250 000 Investeringsanslag

Lånefonden för inventarier i studentbostäder

Investeringsbemyndigande . 600 000 Investeringsanslag .

Avskrivningsmedel från riksstaten .

Kronotorpamas inventarielånefond

.. 60 000 Investeringsanslag

Avskrivningsmedel

från riksstaten.........

Investeringsbemyndigande.

F iskerilånefonden

I nvesterin gsanslag

158 000 842 000

200 000

466 000

740 000 000

1 000

1 000

9 000 000

9 000 000

16 200 000

16 260 000

600 000

60 000

1 000 000

1 000 000

1 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962 49

Statens fiskredskapslånefond

Investeringsbemyndigande.. 600 000 Investeringsanslag ...... 600 000

Statens hantverks» och industrilånefond

(nvesteringsbemyndigande. 15 000 000 Investeringsanslag........ 15 000 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyndigande. 1000 Investeringsanslag........ 1000

Summa investeringsbemyndiganden för statens utldningsfonder............ 760 745 000

VI. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 137 321 000

från riksstaten......... 87 935 000

Övriga kapitalmedel...... 23 099 000

Investeringsbemyndigande. 26 287 000

187 321 000 137 321 000

VII. Fonden för statens aktier

Övriga kapitalmedel...... 1 000 Investeringsanslag ........ 185 600 000

Investeringsbemyndigande.. 185 599 000

185 600 000 185 600 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel....... 3 000 000 Summa investeringsanslag . 48 200 000

Investeringsbemyndigande.. 45 200 000

48 200 000 48 200 000

IX. Diverse kapitalfonder A. Väg* och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 44 000 000

inom fonden............ 34 000 000

Övriga kapitalmedel....... 100 000

Investeringsbemyndigande.. 9 900 000

44 000 000

44 000 000

50 Kurigl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

(anijis

B. Jordfonden

Investeringsbemyndigande . 4 000 000 Investeringsanslag .

■ ii :< ilw wMkM

aöO odo >1 .....i-diii,; i 600 «O0 SI . >b<lfiUi

Säger beträffande samtliga investering sstater för:

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag

från riksstaten....... 380 357 000

inom fonden......... 784 332 000

Övriga kapitalmedel____ 30 455 000

Investeringsbemyndigande 1 488 289 000

2 683 433 000

bötsv:ibitu»aé(

fri

4 000 000

2 683 433 000

2 683 433 000

!

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962 51

Innehåll

Det samhällsekonomiska läget ................................ 2

Den internationella konjunkturutvecklingen .................. 2

Den inhemska konjunkturutvecklingen ...................... 4

Den ekonomiska politiken .................................... 6

Konjunkturpolitiken 1961 och 1962 .......................... 6

Stabiliseringspolitikens utformning ........................ 9

Budgetutvecklingen 1961/62 och 1962/63 .................... 11

Långsiktsperspektivet ...................................... 15

Sammanfattning ............................................ 19

Budgetläget ................................................ 21

Vtgiftsföråndringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1962/63 .. 29

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1962/63 .. 31

Kapitalbudgeten för budgetåret 1962/63 ...................... 34

Förnyad beräkning av statsinkomsterna ...................... 36

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna

m• n»..................................................... 39

Bilaga 1. Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1962/63 .................................. 41

Bilaga 2. Förslag till investeringsstater för budgetåret 1962/63 46

Bihang A: Biksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet 1961/62 Bihang B: Biksrevisionsverkets inkomstberäkning Bihang C: Reviderad nationalbudget för år 1962 Bihang D: Driftbudgeten för budgetåret 1962/63 Bihang E: Den statsfinansiella utvecklingen budgetåren 1962/63—1965/66

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620672

BI HANG A

RIKSREVISIONSVERKETS BERÄKNING AV BUDGETUTFALLET 1961/62

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962 Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1961/62

1 Bihang A

Till KONUNGEN

I enlighet med föreskrifterna i den för riksrevisionsverket gällande instruktionen får riksrevisionsverket härmed avgiva approximativ beräkning rörande utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1961/62. Ämbetsverket bar

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 160. Bihang A

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

även utfört en beräkning av utfallet av kapitalbudgeten för samma budgetår.

Vid beräkningen av driftbudgetutfallet har hänsyn jämväl tagits till de anslag, som före den 2 april 1962 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt till riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas å tilläggsstat till riksstaten för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet av sålunda redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag å driftbudgeten uppgår till 287,42 miljoner kronor (jfr riksdagens skrivelse den 15 december 1961, nr 404, samt propositionerna nr 2, 32, 61, 85 och 105 till 1962 års riksdag).

Beräkningen — vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet med motsvarande beräkningar för föregående budgetår även avser förändringen i beloppet av behållningar å reservationsanslag — grundar sig i regel på de inom riksrevisionsverket förda bokföringsmässiga sammanställningarna av de olika huvudförvaltningarnas månatliga kassarapporter för budgetårets åtta första månader samt på från samtliga huvudförvaltningar med flera myndigheter infordrade approximativa uppgifter avseende budgetårets fyra sista månader.

Av närslutna sammanställning över beräkningen av utfallet av driftbudgetens inkomstsida (bilaga) framgår, att driftbudgetens inkomster beräknas överstiga de i riksstaten uppförda med 911,36 miljoner kronor. För de inkomsttitlar, som ingår i driftbudgetens allmänna del, den s. k. allmänna budgeten, d. v. s. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden, redovisas en nettomerinkomst å 1 000,88 miljoner kronor, medan inkomsterna å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättes komma att understiga de ursprungligen beräknade med netto 89,52 miljoner kronor. Sistnämnda belopp motsvarar praktiskt taget underskottet å de till automobilskattemedlens specialbudget hörande inkomsttitlarna. Inkomsterna å titeln för skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas, på sätt närmare framgår av ämbetsverkets skrivelse denna dag angående förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1962/63, komma att överstiga det i riksstaten upptagna beloppet med 300 miljoner kronor, medan riksstatens övriga inkomsttitlar sammanlagt beräknas utvisa en nettomerinkomst på 611,36 miljoner kronor.

Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kan, om man bortser från uppkommande besparingar å reservationsanslag, beräknas komma att utvisa en nettomerutgift å 51,14 miljoner kronor. De belopp, som för de olika huvudtitlarnas vidkommande förväntas komma att tagas i anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden, angives i efterföljande sammanställning.

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1961/62

3 Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna . II. Justitiedepartementet.........

III. Utrikesdepartementet.........

IV. Försvarsdepartementet........

V. Socialdepartementet...........

VI. Kommunikationsdepartementet.

VII. Finansdepartementet..........

VIII. Ecklesiastikdepartementet.....

IX. Jordbruksdepartementet.......

X. Handelsdepartementet.........

XI. Inrikesdepartementet..........

XII. Civildepartementet............

XIII. Oförutsedda utgifter..........

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.

Merutgifter Milj. kr.

5,34

1,65

90,59

3,64

41,82

..... 0,45

Säger 143,49

Besparingar Milj. kr.

2,67

16,08

3,12

0,13

22,67

28,78

0,60

74,05

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder .................. —

II. Luftfartsfonden.............. — 3,30

III. Riksgäldsfonden........................... — 15,00

V. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster_—_

Säger —_18,30

Summa 143,49 92,35

Nettomerutgift 51,14

I det följande lämnas en sammanställning över de anslag, som beräknas komma att utvisa mera betydande merutgifter eller besparingar.

Anslag Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

III. R 2 Förenta Nationerna ................ 5,67

IV. C 5 Armén: Avlöningar till aktiv personal

m. fl..................... — 13,05

IV. C 16 Armén: Mathållning................ 5,85 —

IV. C 38 Marinen: Avlöningar till aktiv personal

m. fl..................... 4,81

IV. C 63 Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl............. — 3,33

IV. E 21 Täckning av beräknade merkostnader

för löner m. .................... — 3,50

V. C 9 Allmänna barnbidrag .............. 86,23

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 150. Bihang A

4 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1962

Anslag Merutgifter

Besparingar Milj. kr

16,76

16,14

26,34

4,40

5,35

3,05

19,89

9,90

3,17

4,62

4,70

4,50

4,10

4,24

19,42

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1961/62 5

Vidare må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsättes på grund av uppkommande nettobrist å de till automobilskattemedlens specialbudget hörande inkomsttitlarna samt merutgifter å anslag under specialbudgeten komma att över anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond påföras 90,94 miljoner kronor. Det enligt riksstaten och tilläggsstaten beräknade överskottet å automobilskattemedlens specialbudget, 90,97 miljoner kronor, beräknas sålunda vid realiserandet av budgeten komma att minska till 0,03 miljon kronor.

Enligt ovanstående beräkningar skulle budgetutjämningsfonden vid realiserandet av driftbudgeten komma att tillföras merinkomster å inkomsttitlar å netto 1 000,88 miljoner kronor samt belastas med merutgifter å anslag å netto 51,14 miljoner kronor. I den ordinarie riksstaten har beräknats ett saldo mellan inkomster och utgifter (överskott) på 1 168,79 miljoner kronor. Mot detta belopp samt de beräknade merinkomsterna å inkomsttitlar får ställas dels de beräknade merutgifterna å anslag och dels det sammanlagda beloppet av de anslag, som enligt vad som framhållits i det föregående anvisats eller förutsatts komma att anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Härvid erhålles totalt ett belopp att överföras till budgetutjämningsfonden om (1 168,79 + 1 000,88 — 51,14 287,42=) 1 831,11 miljoner kronor eller i runt tal 1 830 miljoner kronor. Nyssnämnda i riksstaten upptagna saldo mellan inkomster och utgifter på i runt tal 1 170 miljoner kronor avser till ett belopp av 350 miljoner kronor avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel, medan återstående 820 miljoner kronor motsvarar det beräknade formella överskottet å statsregleringen. Angivna avsättning av kommunalskattemedel beräknas nu till 500 miljoner kronor. Det i riksstaten upptagna formella överskottet, skulle alltså nu kunna beräknas till 1 330 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna å driftbudgetens reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma sätt som beräkningen av utgifterna å driftbudgetens övriga anslag. En sammanfattning av beräkningen av förändringen i beloppet av kvarstående behållningar å reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställning.

Minskning (—) resp.

ökning ( + ) Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

III. Utrikesdepartementet ............................... + 10

IV. Försvarsdepartementet .............................. + 00

V. Socialdepartementet ........... + 30

VI. Kommunikationsdepartementet ...................... + 30

XI. Inrikesdepartementet .............................. + 20

Utgifter för statens kapitalfonder:

IV. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar ..... ......... + 20

+ 170

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Enligt vad nu anförts skulle alltså beloppet av kvarstående behållningar å reservationsanslag under nu löpande budgetår komma att ökas med sammanlagt 170 miljoner kronor. Om denna summa lägges till det belopp, som i det föregående beräknats komma att överföras till budgetutjämningsfonden, erhålles ett belopp av (170 —f— 1 830=) 2 000 miljoner kronor. Sistnämnda summa skulle motsvara det belopp, varmed de sammanlagda inkomsterna å driftbudgeten kan beräknas komma att överstiga de sammanlagda utgifterna å driftbudgeten under innevarande budgetår.

Resultatet av riksrevisionsverkets beräkning av utfallet av driftbudgeten kan också, om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt rikssiat och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tillläggsstat har utgifterna upptagits till sammanlagt (15 914,28 -f 287,42 =) 16 201,70 miljoner kronor. De faktiska utgifterna beräknas nu av riksrevisionsverket komma att uppgå till ett sammanlagt belopp av 16 000 miljoner kronor. Då inkomsterna beräknas till i runt tal 18 000 miljoner kronor, kan alltså det kassamässiga överskottet å driftbudgeten beräknas till 2 000 miljoner kronor.

Den av riksrevisionsverket verkställda beräkningen av utfallet av kapitalbudgeten för budgetåret 1961/62 har utförts på liknande sätt som motsvarande beräkning för driftbudgeten. Vid beräkningen har hänsyn jämväl tagits till de anslag, som före den 2 april 1962 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt till riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas å tilläggsstat till riksstaten för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet av sålunda redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten uppgår till 115,37 miljoner kronor (jfr riksdagens skrivelse den 15 december 1961, nr 404, samt propositionerna nr 2, 81 och 105 till 1962 års riksdag).

Anslagen till kapitalinvestering i statens kapitalfonder beräknas komma att belastas med utgifter å sammanlagt 2 760 miljoner kronor, vilket överstiger det för budgetåret 1961/62 anvisade beloppet med 65 miljoner kronor. För finansieringen av dessa bruttoinvesteringar beräknas komma att disponeras avskrivningsmedel från riksstaten till ett belopp av 370 miljoner kronor och av de olika kapitalfondernas driftinkomster avsatta avskrivningsmedel till ett belopp av 750 miljoner kronor samt å fonderna disponibla medel i övrigt å 140 miljoner kronor. Det nettotillskott av kapitalmedel, som beräknas behöva tillskjutas för täckning av utgifterna å kapitalbudgeten, uppgår således till 1 500 miljoner kronor.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom, Thorson och Säfström, varjämte byrådirektören Jarder varit föredragande. Stockholm den 2 april 1962.

INGRID JARDER

Underdånigst GÖSTA RENLUND

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1961/62

7 Bilaga

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida under budgetåret 1961/62

8 Kiingl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1961/62

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962 Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1961/62

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

BIHANG B

RIKSREYISIONSYERKETS

INKOMSTBERÄKNING

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962 Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

1 Bihang B

Till KONUNGEN

l

Hi 1

i>?.

i

i

Enligt den för riksrevisionsverket gällande instruktionen åligger det ämbetsverket alt före den 5 april till Kungl. Maj:t avlämna förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. t samt. Nr 150. Bihang B

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

vid nästföljande statsreglering. För fullgörande av detta uppdrag har riksrevisionsverket från vederbörande myndigheter infordrat nya beräkningar rörande inkomsterna under budgetåret 1962/63 på de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Vid bedömningen av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. har utnyttjats nu tillgängligt material angående inkomstutvecklingen, den inom ämbetsverket förda uppbördsstatistiken samt under hand inhämtade kompletterande upplysningar.

I sin beräkning i december 1961 anförde riksrevisionsverket, att konjunkturen vid ingången av 1962 icke var så entydigt stigande som vid föregående årsskifte. Med hänsyn till den alltjämt rådande högkonjunkturen i de ledande västerländska industriländerna och den fortsatta höga inhemska efterfrågan räknade dock riksrevisionsverket med en fortsatt produktionsstegring i Sverige under 1962 och i anslutning till detta med en ökande utrikeshandel.

Dessa allmänna utgångspunkter synes alltjämt kunna läggas till grund för beräkningen av statsverkets inkomster. I det följande framlägger riksrevisionsverket resultatet av de förnyade beräkningarna under de olika inkomsttitlarna.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver uppbörden av de statsskatter, som slutligt skall redovisas på titeln, även kommunalutskylder samt vissa skatter, avgifter och bidrag, som uppbäres i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes de behållna inkomsterna på titeln i överensstämmelse med riksrevisionsverkets förslag med 7 800 miljoner kronor.

Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts, har riksrevisionsverket funnit det lämpligt att samtidigt bedöma såväl utfallet för innevarande budgetår som beräkningen av titeln för nästkommande budgetår. Dessa beräkningar kan sammanfattas på följande sätt, varvid riksrevisionsverkets beräkningar i december 1961 medtagits som jämförelse (miljoner kronor):

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 3

Beträffande innebörden av de olika posterna hänvisas till riksrevisionsverkels decemberberäkning. Som framgår av sammanställningen har riksrevisionsverket vid den nu företagna beräkningen räknat med något högre preliminärskatter och med större förskott till sjukkassorna, medan utbetalningarna av kommunalskattemedel nedräknats i jämförelse med decemberberäkningen. I det följande kommer orsakerna till dessa avvikelser att beröras.

För beräkningen av den preliminära A-skattens storlek kunde riksrevisionsverket i december utnyttja uppgifter till och med uppbördsterminen i september 1961. Nu tillgängliga uppgifter för uppbördsterminerna i november 1961 och januari 1962 utvisar för den sistnämnda terminen icke obetydligt högre belopp än vad riksrevisionsverket antog i sin decemberberäkning, medan uppgifterna för november överensstämmer med riksrevisionsverkets tidigare beräkning. De preliminära uppgifter, som föreligger för uppbördsterminen i mars 1962, motsäger icke riksrevisionsverkets beräkning i december. Genom sin karaktär av egentlig källskatt kommer den fortsatta uppbörden av preliminär A-skatt att bli beroende av lönesummans utveckling. Som utgångspunkt för lönesummans utveckling under 1962 räknade riksrevisionsverket i inkomstberäkningen i december med en ökning av lönesumman under 1961 med omkring 11 procent. Riksrevisionsverket har icke funnit skäl att frångå denna uppskattning. Vid bedömningen av den fortsatta utvecklingen av lönesumman under 1962 framhöll riksrevisionsverket i december, att man i första hand hade att ta hänsyn till att lönenivån till följd av löneglidning under 1961 vid ingången av 1962 översteg den för 1961 genomsnittliga. Även om konjunkturen under 1962 skulle dämpas något, föreföll eu fortsatt löneglidning sannolik. Riksrevisionsverket ansåg också, att antalet sysselsatta kunde väntas öka. Den ökning av lönesumman, som därutöver kunde komma att bli följden

l-f liihang till riksdagens protokoll 0)62. 1 saml. Nr 150. lliliang 11

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

av avtalsrörelsen, lät sig vid decemberberäkningen icke överblicka. Med hänsyn till vad som då var känt om utgångsläget för avtalsrörelsen, antog emellertid riksrevisionsverket, att även denna skulle komma att medföra någon löneökning. För den totala lönesumman ansåg sig dock riksrevisionsverket i december böra räkna med en lägre ökning under 1962 än under 1961. Beträffande inkomstutvecklingen under de första månaderna 1963 räknade riksrevisionsverket med 4 procents ytterligare stegring i anslutning till den normala ökningstakten för nationalprodukten till oförändrade priser.

Med utgångspunkt från den preliminära uppgörelse om tvåårsavtal, som nu träffats centralt mellan arbetsmarknadens huvudparter och med beaktande av de vid sidan härav redan träffade överenskommelserna mellan olika bransch- och arbetstagarorganisationer ävensom den inverkan härav, som kan väntas på ännu icke slutförda förhandlingar, finner riksrevisionsverket, att det tidigare gjorda antagandet om en stegring av lönesumman under 1962, vilket totalt sett motsvarade en höjning av mellan 8 och 9 procent, fortfarande synes kunna ligga till grund för inkomstberäkningen. Det bör framhållas, att riksrevisionsverket därvid jämväl utgått från de antaganden om stegring av lönesumman till följd av löneglidning, ökning av antalet sysselsatta och övergång från lägre till högre betalda yrken, som gjordes redan i decemberberäkningen. Vidare må understrykas, att en given förutsättning för de gjorda antagandena är, att den inhemska konjunkturen icke förändras mera väsentligt genom störningar på arbetsmarknaden eller genom inverkan av internationella förhållanden. För de första månaderna av 1963 har riksrevisionsverket med ledning av den preliminära avtalsuppgörelsen och övriga på löneutvecklingen inverkande förut nämnda faktorer funnit sig böra uppjustera antagandet om lönesummans ökning till 6 procent. I anslutning till detta höjda antagande för 1963 har riksrevisionsverket nu räknat med en större uppbörd av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1963—64 än i decemberberäkningen, medan decemberberäkningens värden för uppbörden av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1962—63 bibehållits oförändrade. För uppbördsåret 1963—64 har riksrevisionsverket även räknat med en höjning av den preliminära A-skatten till följd av höjda sjukförsäkringsavgifter i anledning av Kungl. Maj :ts proposition den 9 mars 1962 (nr 90) med förslag till lag om allmän försäkring, m. m.

Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har riksrevisionsverket räknat med samma utveckling som för lönesumman.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen att den sammanlagda till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten skulle bli 7 procent större vid 1962 års taxering än vid 1961 års. Riksrevisionsverket har liksom föregående år i form av en enkät till ett antal större bolag, vilka svarar för tre fjärdedelar av samtliga bolags taxerade inkomster, under mars månad inhämtat uppgifter om dessa bolags till statlig inkomstskatt beräknade

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

taxerade inkomster vid 1962 års taxering. Enligt enkäten skulle bolagens till statlig inkomstskatt taxerade inkomster komma att öka med sammanlagt 5 procent mellan 1961 och 1962 års taxeringar. För 1963 års taxering har riksrevisionsverket liksom i december räknat med eu uppgång i bolagens taxerade inkomster med 4 procent.

I den nämnda enkäten till vissa större bolag inhämtades även uppgifter om bolagens beräknade fyllnadsbetalningar av preliminärskatt under våren 1962. Med ledning av dessa uppgifter och under förutsättning av eu tortsatt ökning av fysiska personers fyllnadsbetalningar har riksrevisionsverket nu beräknat beloppet för fyllnadsbetalningarna våren 1962 till 800 miljoner kronor, vilket är detsamma som i decemberberäkningen. Även beträffande fyllnadsbetalningarnas storlek under våren 1963 bär riksrevisionsverket nu liksom i december räknat med ett belopp av 800 miljoner kronor.

De jämfört med decemberberäkningen större belopp, som nu beräknas för större arbetsgivares bidrag till sjukförsäkringen m. in. och förskott till sjukkassorna m. m., sammanhänger med det ändrade avgiftsuttag och de förbättrade sjukförmåner m. in., som föreslås i den förutnämnda propositionen nr 90 till årets riksdag. Det må noteras, att sjukkassornas medelsbehov kan beräknas öka redan från och med ingången av 1963, medan uppbörd av högre sjukförsäkringsavgifter från de försäkrade först kan väntas inflyta under uppbördsterminen i mars 1963. Beträffande utbetalningarna av förskott in. in. till sjukkassorna kan vidare nämnas, att riksrevisionsverket liksom i decemberberäkningen räknat med en återföring av ca 20 miljoner kronor från allmänna sjukförsäkringsfonden under budgetåret 1962/63.

Då formen för kompensationen till kommunerna för skattebortfallet till följd av de från och med 1962 höjda kommunala ortsavdragen icke var given vid riksrevisionsverkets decemberberäkning, utgick riksrevisionsverket då från oförändrade regler för utbetalningar av kommunalskattemedel under budgetåren 1961/62 och 1962/1963. Kommunerna skulle i så fall ha kompenserats för skattebortfallet på grund av ortsavdragsreformen genom direkt belastning av inkomstskattetiteln under nämnda budgetår. I anslutning till förslag i Kungl. Maj:ts proposition den 16 februari 1962 (nr 69) har riksrevisionsverket nu räknat med att kompensationen för skattelxirtfallet i stället skall bestridas från ett på driftbudgetens utgiftssida uppfört anslag. I överensstämmelse med förslaget i propositionen har riksrevisionsverket räknat med att detta för inkomstskattetiteln skulle betyda en nedräkning av utbetalningarna av kommunalskattemedel med 420 miljoner kronor under budgetåret 1962/63 och därmed eu motsvarande ökning av de behållna inkomsterna på titeln för sistnämnda budgetår.

Övriga poster vid framräkningen av den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. utvisar inga eller endast obetydliga förändringar jämfört med decemberberäkningen.

De avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

koinmunalskattemedel, som enligt de nu framlagda beräkningarna bör verkställas under budgetåren 1961/62 och 1962/63, framgår av nedanstående tablå, i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid riksrevisionsverkets decemberberäkning (miljoner kronor):

1961/62 1962/63

december- ny beräk- december- ny beräk-

beräkning ning beräkning ning

Avsättning ...................... 950 1 000 750 1 200

Aterföring........................ 500 500 775 800

Nettoavsåttningen ................ 450 500 —25 400

De väsentligt högre avsättningar av kommunalskattemedel, som nu beräknas böra verkställas för budgetåret 1962/63, hänger samman med att förskottet till kommunerna såsom nämnts i det föregående minskats med 420 miljoner kronor.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna tidpunkt föreligger vid beräkningen, uppskattar riksrevisionsverket den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. för budgetåret 1961/62 till 8 200 miljoner kronor och förordar, att titeln i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med likaledes 8 200 miljoner kronor, vilket är 400 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt. 1 statsverkspropositionen är denna inkomsttitel uppförd med 115 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 16 mars 1962 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster uppföres med oförändrat belopp i riksstaten. Riksrevisionsverket föreslår i enlighet härmed, att titeln arvsskatt och gåvoskatt i riksstaten uppföres med oförändrat 115 miljoner kronor.

Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 83 miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse har generalpoststyrelsen beräknat inkomsterna på titeln till 84 miljoner kronor, varvid förutsatts, att det särskilda lotteriet för teater och konst kommer att anordnas även under nästkommande budgetår. Under samma förutsättning föreslår riksrevisionsverket, att inkomsterna på titeln lotterivinstskatt i riksstaten uppföres med 84 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor mer än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Inkomsterna under denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 115 miljoner kronor. I sin lorenamnda skrivelse förordar generalpoststyrelsen, att inkomsterna på titeln uppföres med oförändrat belopp. Riksrevisionsverket förordar i enlighet med generalpoststyrelsens beräkning, att inkomsterna på titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. i riksstaten för budgetåret 1962/ 63 uppföres med oförändrat 115 miljoner kronor.

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

7 Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upplagen med 475 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsstämman i februari 1962 till 417,0 miljoner kronor, vilket är 28,9 miljoner kronor mer än del föregående år debiterade beloppet. Genom bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i vissa fall med erläggande av automobilskatt (SFS 395/1957) kan drygt 26 miljoner kronor hänförliga till budgetåret 1961/62 beräknas inflyta först under budgetåret 1962/63. Å andra sidan innebar motsvarande bestämmelser för år 1960, att drygt 21 miljoner kronor avseende debiteringen i februari 1961 inlevererades först under innevarande budgetår. Med ledning av de anförda uppgifterna har riksrevisionsverket beräknat inkomsterna på titeln till 450 miljoner kronor för budgetåret 1961/62, vilket är samma belopp som upptogs i decemberberäkningen. Antalet registrerade personbilar och lastbilar uppgick enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna vid utgången av 1961 till ca 1 304 000 respektive ca 123 000 stycken. Beträffande utvecklingen av fordonsbeståndet under nästkommande budgetår finner sig riksrevisionsverket kunna utgå från en ökning av i stort sett samma storlek som under innevarande budgetår. Riksrevisionsverket föreslår därför, att titeln fordonsskatt i riksstaten uppföres med 480 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 1 050 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på titeln till 800 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor mindre än i decemberberäkningen. Med ledning av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden erhållna uppgifler förordar riksrevisionsverket, att titeln bensin- och brännoljeskatt i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med 1 000 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 900 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 16 mars 1962 har generaltullstyrelsen uppskattat nettouppbörden av tullmedel till oförändrat 960 miljoner kronor under budgetåret 1962/63. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln tullmedel i riksstaten uppföres med oförändrat 900 miljoner kronor.

Allmän varuskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 2 700 miljoner kronor. Riksrevisionsverket föreslår, alt titeln allmän varuskatt i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med oförändrat 2 700 miljoner kronor.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd med 365 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 370 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. Med hänsyn till det beräknade utfallet för innevarande budgetår och i anslutning till av kontrollstyrelsen föreslagen uppräkning förordar riksrevisionsverket, att titeln särskilda varuskatter i riksstaten uppföres med 380 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å motorfordon. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 200 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 200 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. Riksrevisionsverket förordar, att titeln omsättningsskatt å motorfordon i riksstaten uppföres med 205 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd med 43 miljoner kronor. Vid förnyad beräkning har jordbruksnämnden räknat med 7 miljoner kronor större inkomster på titeln. I anslutning härtill förordar riksrevisionsverket, att ifrågavarande titel i riksstaten uppföres med 50 miljoner kronor.

Tobaksskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 1 000 miljoner kronor. För innevarande budgetår uppskattar riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 970 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat inkomsterna på titeln till 1 020 miljoner kronor eller samma belopp, som styrelsen föreslog skulle uppföras i statsverkspropositionen. Riksrevisionsverket förordar, att titeln tobaksskatt i riksstaten uppföres med oförändrat 1 000 miljoner kronor.

Skatt å sprit. Inkomsterna under denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 250 miljoner kronor. För innevarande budgetår uppskattar riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 1 240 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. I sin förnyade beräkning uppskattar kontrollstyrelsen inkomsterna på titeln under budgetåret 1962/63 till 1 275 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar, att titeln i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med 1 300 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Skatt å vin. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 120 miljoner kronor. I sin förnyade beräkning uppskattar kontrollstyrelsen inkomsterna på titeln under budgetåret 1962/63 till samma belopp. Riksrevisionsverket förordar, att inkomsterna på titeln skatt å vin i riksstaten uppföres med oförändrat 120 miljoner kronor.

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

9 Skatt å malt- och läskedrycker uppfördes i statsverkspropositionen med 180 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning angivit inkomsterna till 185 miljoner kronor. I anslutning till denna beräkning föreslår riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten uppföres med 185 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 620 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknade riksrevisionsverket i december inkomsterna till 560 miljoner kronor, medan inkomsterna på titeln nu uppskattas till 540 miljoner kronor. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen nedräknat inkomsterna för nästkommande budgetår med 20 miljoner kronor till 600 miljoner kronor. I överensstämmelse med kontrollstyrelsens beräkning förordar riksrevisionsverket, att titeln energiskatt i riksstaten uppföres med 600 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Bötesmedel uppfördes i statsverkspropositionen med 34 miljoner kronor. Med hänsyn till att riksrevisionsverket nu för innevarande budgetår beräknar inkomsterna på titeln till 35 miljoner kronor, förordar riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med 37 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Totalisatormedlen uppfördes i statsverkspropositionen med 55 miljoner kronor. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln totalisatormedel i riksstaten uppföres med oförändrat 55 miljoner kronor.

Tipsmedel. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd med 100 miljoner kronor. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 100 miljoner kronor.

Lotterimedlen upptogs i statsverkspropositionen med 115 miljoner kronor. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 115 miljoner kronor.

Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 10 miljoner kronor i enlighet med riksrevisionsverkets förslag. Generalpoststyrelsen hade vid sin beräkning till statsverkspropositionen uppskattat inkomsterna på titeln till 7 miljoner kronor. I förnyad beräkning den 15 mars 1962 har generalpoststyrelsen uppgivit, att postverkets rörelse för budgetåret 1962/63, om några portohöjningar ej skulle genomföras, skulle gc ett underskott på ca 2 miljoner kronor. Det försämrade resultatet utgör skillnaden mellan en uppskattad ökning av driftkostnaderna för budgetåret 1962/63 med 11,5 miljoner kronor och en väntad ökning av inkomsterna på sammanlagt ca 2,5 miljoner kronor. Generalpoststyrelsens beräkning av driftkostnaderna för nästkommande budgetår har verkställts under anta-

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

gande, att statstjänstemännens löner in. in. kommer att utgå efter oförändrade grunder under hela budgetåret. Styrelsen har meddelat, att varje procents ökning av lönerna från och med den 1 januari 1962 väntas komma att försämra driftresultatet med ytterligare 3,6 miljoner kronor. Liksom vid beräkningen till statsverkspropositionen har generalpoststyrelsen i sin förnyade beräkning icke räknat med att några vinstmedel från postsparbanken eller postgirorörelsen skall inlevereras under nästkommande budgetår. Som riksrevisionsverket påpekade i sin decemberberäkning synes detta innebära, att uppkommen vinst i sin helhet ansetts böra disponeras för nedskrivning av rörelsernas utlånta medel. Riksräkenskapsverket bär i olika sammanhang, senast i underdånigt utlåtande den 28 september 1959, framhållit, att nedskrivning i varje fall icke borde ske i större utsträckning än att viss vinst erhölles från postsparbanken och postgirorörelsen. Riksrevisionsverket vidhåller denna uppfattning och förutsätter att nedskrivning av postbankens utlånta medel ej sker i större omfattning än att något underskott ej redovisas för postverkets rörelse.

Under åberopande av det anförda förordar riksrevisionsverket, att titeln postverket i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med ett formellt belopp av 1 miljon kronor, vilket är 9 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Televerket. Inkomsterna på denna titel upptogs i statsverkspropositionen till 175 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 mars 1962 har telestyrelsen beräknat inkomsterna till enahanda belopp. Styrelsen har häi vid framhållit, att hänsyn icke kunnat tagas till de löneökningar, som kommer att bli beslutade för år 1962 och år 1963. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln televerket vid oförändfad lönenivå beräknas till oförändrat 175 miljoner kronor.

Statens vattenfallsverk. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 250 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 10 mars 1962 har vattenfallsstyrelsen fortfarande ansett, att inkomsterna under nästkommande budgetår bör upptagas till 250 miljoner kronor. I anslutning härtill föreslår riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 250 miljoner kronor.

Domänverket. I statsverkspropositionen upptogs denua titel till 40 miljoner kronor. I skrivelse med förnyad beräkning den 3 mars 1962 har domänstyrelsen framhållit, att någon ändring av förutsättningarna för beräkning av domänverkets överskottsmedel icke bar inträffat sedan styrelsen överlämnade sin skrivelse i ärendet till riksrevisionsverket den 24 november 1961. Styrelsen vidhåller därför sin däri redovisade beräkning av överskottsmedlen för 1962, 35 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar, att titeln domänverket i riksstaten uppföres med oförändrat 40 miljoner kronor.

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

11 I fråga om vissa andra inkomsttitlar, vilka nu varit föremål för beräkning inom riksrevisionsverket, har ämbetsverket icke funnit anledning förorda någon ändring av de i statsverkspropositionen uppförda beloppen.

Riksrevisionsverket vill slutligen framhålla, att de nu gjorda beräkningarna, liksom de tidigare beräkningarna, är grundade på förutsättningarna att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett oförändrat samt att den ekonomiska utvecklingen icke störes genom mera omfattande arbetskonflikter.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksrevisionsverket förorda, att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1962/63 upptages med nedan angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp. Beträffande de affärsdrivande verken får dock riksrevisionsverket erinra om att de nu beräknade inlevererade överskotten kommer att påverkas av de utgifter, som kan bli följden av höjd lönenivå för de statsanställda.

Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till det ursprungliga riksstatsförslaget blir sålunda 412 miljoner kronor.

I samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under nästkommande budgetår har riksrevisionsverket även omprövat de kalkyler över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades i bilaga E till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1961. De förnyade beräkningarna har utförts under samma allmänna förutsättningar som angavs i bilaga E, vilka bland annat innebar oförändrade skattesatser och en fortsatt årlig ökning av nationalprodukten och dess komponenter i ungefär

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

samma takt som hittills genomsnittligt under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå.

De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, sjömansskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter, vilka utgöra de intäkter som slutligt redovisas på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m., kan under antagande av en årlig ökningstakt om 4 procent i skatteunderlaget vid 1965 och 1966 års taxeringar beräknas uppgå till följande belopp (miljoner kronor) :

Taxeringsår

1962 1963 1964 1965 1966

7 820 7 640 8 170 8 470 8 840

—180 +530 +300 +370

De behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln kan under de ovan angivna antagandena beräknas minska med 400 miljoner kronor under budgetåret 1963/64 samt öka med 300 miljoner kronor under budgetåret 1964/ 65 och med ytterligare 700 miljoner kronor till 8 800 miljoner kronor under budgetåret 1965/66. Den beräknade minskningen under budgetåret 1963/64 sammanhänger bland annat med eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel och med återverkningar av den från och med 1962 genomförda skattereformen.

P ör övriga inkomsttitlar har nu räknats med samma ökningstakt som i den tidigare kalkylen (bilaga E till ämbetsverkets decemberberäkning), vilken innebar årliga stegringar med ca 550 miljoner kronor.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom, Thorson och Säfström, varjämte byrådirektören Lindahl varit föredragande. Stockholm den 2 april 1962.

Underdånigst GÖSTA RENLUND

OLOF LINDAHL

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620562

BIHANG C

REVIDERAD

NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1962

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962 Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

1 Bihang C

Reviderad nationalbudget för år 1962

Föreliggande reviderade nationalbudget för 1962 har utarbetats inom finansdepartementets ekonomiska avdelning under ledning av dess chef, fil. lic. Gösta Rehn, och bygger på material som erhållits från olika fackdepartement samt andra statliga verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet hörts. Dess ledamöter bär dock inget ansvar för nationalbudgetens utformning och bedömningar.

Arbetet har denna gång drivits i särskilt nära kontakt med konjunkturinstitutet, som samtidigt färdigställt senaste numret av sin kvartalsskrift. Texten har i vissa avsnitt kunnat koncentreras till ett referat av de till stor del gemensamt utarbetade redogörelser som föreligger i den nyss utkomna konjunkturrapporten. Kapitel IV, Investeringarna, har dessutom i huvudsak författats av förste aktuarie Å. Tengblad och forskningssekreterare Gudrun Norstedt, konjunkturinstitutet.

Vissa nytillkommande informationer har emellertid kunnat inarbetas här, varför framställningen och slutsatserna på några punkter skiljer sig från konjunkturinstitutets. Nytillkommet är främst följande: fullständigade uppgifter om löneuppgörelserna (konjunkturinstitutet hade huvudsakligen endast LO-SAF-uppgörelsen för industrin att bygga på) jämte därmed sammanhängande beräkningar rörande totala nominella inkomstsumman för hushållen, priserna, realinkomsterna, konsumtionen, statsinkomsterna och statsutgifterna; nya beräkningar även i övriga avseenden rörande statsbudgeten och den statliga verksamheten i anslutning till i kompletteringspropositionen framlagt material; det penningpolitiska läget efter räntesänkningen; länsarbetsnämndernas bedömning av arbetsmarknadsläget jämte prognoser för sommarhalvåret och delvis därutöver; regeringens och vederbörande myndigheters senaste ställningstaganden ifråga om igångsättning av bostads- och andra byggen under återstoden av året. Visst material, som visserligen framkommit så tidigt att det kunnat införas i konjunkturrapporten, har dessutom hunnit något mera analyseras med avseende på sin innebörd; detta gäller främst investeringsenkäten, som synes ha påverkats av betalningsförskjutningar i samband med omsättningsskattens höjning på ett i någon mån överraskande sätt. Hänsyn har slutligen kunnat tas till under hand inhämtade upplysningar om marknadsutvecklingen på olika områden m. in.

Bihang till riksdagens protokoll 1962. i samt. Nr 150. Bihang C

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

I. översikt

Vid några tidigare tillfällen har försörjningsbalansen upplagts som en studie av tendenser i fråga om efterfrågeutvecklingen, ställda i relation till det sannolika utrymmet för ökad produktion. Man har då i princip kunnat komma fram till en bristande jämvikt: om den förhandsberäknade efterfrågan överskred den tänkbara tillgången på varor och tjänster förelåg ett efterfrågeöverskott, ett inflationsgap. I motsatt fall har man kunnat tala om ett deflationsgap med risk för arbetslöshet. Med hänsyn till de stora felmarginaler som oundvikligen föreligger i dessa beräkningar har bedömningen av det samhällsekonomiska balansläget och konjunkturutsikterna givetvis inte baserats enbart på den framräknade skillnaden mellan total tillgång och efterfrågan utan även på ett mera detaljerat studium av förhållandena på olika delområden, initierade omdömen om läget och utvecklingstendenserna och mera kvalitativa konjunklurindikatorer, som kunnat tydas som tecken på över- eller underskott i efterfrågan på arbetskraft, varor eller krediter. Endast om de olika informationskällorna och bedömningsmetoderna klart pekar åt ett och samma håll, mot inflations- eller deflationstryck, kan ett »gap» mellan förutberäknad tillgång och förntberäknad efterfrågan — även om det i och för sig är av begränsad storlek — presenteras som det siffermässigt sammanfattande uttrycket för en sådan konjunkturtendens i ena eller andra riktningen.

Under alla förhållanden måste ett efterfrågeöverskott (eller -underskott) i verkligheten utjämnas på ett eller annat sätt. Summan av alla köp (»efterfrågan») är ju identisk med summan av alla försäljningar (»tillgång»), Om ett efterfrågeöverskott anges, har detta således endast den innebörden att man t. v. inte kan säga på vilket sätt den ofrånkomliga likheten skall skapas. Det kan ske genom ökad import på basis av krediter eller förbrukning av valutareserver, genom lagerminskning eller genom prisstegringar, varvid dock risken är att därigenom framkallade vinster eller inkomstkrav i nästa omgång ger upphov till nya efterfrågeöverskott. Balansbristen kan också upphävas genom motverkande ekonomisk-politiska åtgärder. När dessa åtgärder hunnit beslutas före publiceringen av nationalbudgeten har försörjningsbalansen kunnat presenteras i dubbel upplaga: dels som en beräkning av efterfrågeöverskottet (eller -underskottet), dels som en översikt av de förhållanden som skapas genom åtgärderna för dettas eliminerande.

Den försörjningsbalans som återges i tabell 1 på sid. 6 är av den sistnämnda typen. Inom olika delar av vårt lands ekonomi härskar f. n. omväxlande expansiva och kontraktiva tendenser, över- eller underskott av efterfrågan i förhållande till tillgången på varor och arbetskraft. Huruvida en summering av dessa tendenser slutar i ett totalt över- eller underskott blir

3 Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

till stor del beroende på vilkendera av i och för sig rimliga metoder soin användes; även med hänsyn till felmarginalerna på alla de punkter där vår kunskap är ofullkomlig skulle presentationen av en sammanfattningssiffra utvisande en skillnad mellan total tillgång och total efterfrågan inte ha något informationsvärde. Ä andra sidan har då inte heller den i tabellen uppvisade likheten mellan tillgång och efterfrågan något sådant värde i och för sig, då den avstämts just på detta sätt. Vad tabellen visar är istället det sätt, på vilket man med för dagen föreliggande kunskap om den sannolika utvecklingen får tänka sig att den ofrånkomliga likheten mellan tillgångarna och tillgångarnas användning skall komma att se ut. Tabellen avser således att visa å ena sidan hur användningen av varor och arbetskraft skall komma att fördela sig på de olika delområdena under inflytande av föreliggande eflerfrågetendenser och statsmakternas åtgärder, å andra sidan hur produktion och import skall komma att utveckla sig, dels med hänsyn till föreliggande kapacitet på de områden, där efterfrågan är så stor att produktionsökningen blir maximal, dels med hänsyn till att otillräcklig efterfrågan på andra områden i viss mån hämmar produktionsökningen — allt kompletterat med den importutveckling som marknadsförhållandena gör sannolik.

Det väsentligaste konstaterandet om den samhällsekonomiska balansen 1962 är således att det inom ramen för ett relativt balanserat totalläge föreligger olikriktade tendenser på olika delområden. Vid en mera harmonisk överensstämmelse mellan efterfrågan och möjligheterna att tillgodose denna skulle den totala produktionen kunnat stiga något mera än som nu kan förutsättas.

Fortfarande är bristen på lämplig arbetskraft den mest hämmande faktorn för produktionsökningen inom stora delar av industrin. Både den sedan länge starkt expanderande verkstadsindustrin, den kemisk-tekniska industrin och flera branscher bland konsumtionsvaruindustrierna hämmas alltjämt av en markerad brist på särskilt yrkesarbetare, ofta även tekniker och annan arbetskraft. På många håll gäller detsamma om handeln, transportväsendet och olika grenar av den offentliga verksamheten. Inom många områden i landet kommer under sommarhalvåret byggnadsverksamheten att hållas tillbaka av samma anledning. Inom de delar av näringslivet som gemensamt kan kallas råvarubetonade exportindustrier jämte det därtill anknutna skogsarbetet får man däremot förutse ett visst arbetskraftsöverskott. När det gäller industri- och gruvföretagen behöver detta inte väntas framkalla några direkta avskedanden utan t. v. ett visst underutnyttjande av redan anställd arbetskraft jämte begränsning av nyanställningarna i förhållande till den spontana avgången. Inom skogsarbetet kan en viss ökning av arbetslösheten tänkas uppstå, vilken endast kan avhjälpas genom flyttning till andra områden eller särskilt anordnad sysselsättning i beredskapsarbeten eller omskolning. Fn väntad nedgång i den industriella byggnadsverksamheten skulle också kunna framkalla ökad arbetslöshet bland byggnadsarbetarna under nästa vinters lågsäsong, om inte särskilda åtgärder vidtoges för att öka byggandet för andra ändamål. Inom vissa delar av landet måste ändå ett visst överskott

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

på arbetskraft väntas framträda och medföra en något ökad arbetslöshet, ifall inte överflyttning snabbt kan ske till de alltjämt expansiva områdena.

Vid beräkningen av produktionsökningen 1962 har förutsatts dels att åtgärder skall komma till stånd för ökning av byggnadsverksamheten, så att nedgången i industribyggandet uppväges, dels att erforderlig omflyttning skall genomföras i sådan omfattning att sysselsättningsgraden blir praktiskt taget lika hög som förra året (dvs. att sysselsättningen stiger i takt med ökad tillgång på arbetskraft) och att produktionsbortfallet i förhållande till ett teoretiskt maximum blir obetydligt. Det gäller närmast ett visst underutnyttjande av den ökade kapaciteten inom skogsindustrier, järnverk och gruvor.

Det är emellertid tydligt att en ännu mer påskyndad överflyttning från överskottsområden — särskilt de delar av Norrland, där ett rent strukturellt arbetskraftsöverskott tenderar att uppkomma genom befolkningsutvecklingen tillsammans med en snabbt pågående rationalisering inom bl. a. skogsarbetet — skulle kunna ge ett värdefullt bidrag till en produktionsökning inom det övriga näringslivet, bl. a. inom de exportföretag som för närvarande är mest framålgående.

Så länge expansionen inom väsentliga delar av näringslivet och den offentliga verksamheten alltjämt hämmas av arbetskraftsbristen måste den ekonomiska politiken hållas stram. Både penning- och finanspolitiken har visserligen i anslutning till den bedömning som redovisades i finansplanen och den preliminära nationalbudgeten kunnat lättas något i år. Det generella balansläge, som beräkningarna i denna nationalbudget utgår ifrån, baseras emellertid på förutsättningen att statsfinanserna inte försvagas med mer än några hundra miljoner kronor mellan 1961 och 1962. De åtgärder som vidtas för att öka sysselsättningen är i övrigt selektiva i den meningen, att de koncentreras till den byggnadsverksamhet som styres genom igångsättningstillstånd eller (på vissa orter) drives under inflytande av lokala samarbetsnämnder. De kan alltså avvägas med hänsyn till länsarbetsnämndernas bedömning av tillgången på arbetskraft på de olika orterna. Härtill kommer den likaledes selektiva överflyttningen och omskolningen av arbetskraft från överskottstill bristområden.

Det är tänkbart att ett mera generellt förändrat läge uppstår mot slutet av detta år och under nästa kalenderår. Å ena sidan kan man vänta sig att de ovannämnda exporlbranscher, som för närvarande inte helt kan utnyttja sin starkt stigande produktionskapacitet, kommer att kunna öka sin avsättning på ett markerat sätt i samband med att en pågående lagerminskning hos kunderna bytes i en mera normal eller stigande lagerutveckling. Å andra sidan finns tecken som tyder på att den förut mest expansiva exportbranschen, verkstadsindustrin, ej längre skall ha samma goda marknadsförhållanden som hittills; överkapacitet har uppstått eller håller på att uppstå i en rad industrigrenar, vilket kan väntas dämpa investeringsviljan och därmed avsättningen av verkstadsprodukter. Risken att dessa tendenser skulle övergå i

5 Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

en allvarligare konjunkturnedgång inom de länder som utgor de för oss viktigaste exportmarknaderna nästa år reduceras dock av den trendmassiga industriella expansion, som några av Europas länder är i fard med att genomföra på basis av ett alltjämt existerande befolkningsöverskott i jordbruket; sannolikt skulle en konjunktur försämring också komma att motverkas av medvetna motåtgärder i form av utvidgade offentliga investeringar oc militärutgifter.

Även inom vårt eget land tycks investeringskonjunkturen for narvarande kulminera. Industrins byggnads- och anläggningsverksamhet synes ha passerat ett maximum för att sjunka under årets lopp, bortsett från säsongvariationer. Maskininvesteringarna, som i tiden följer något efter byggena, blir dock även i år större än föregående år, ehuru stegringen blir mera begränsad. De visserligen något osäkra uppgifter om halvårsfördelningen, som kunnat erhållas ur investeringsenkäterna, pekar på uppgång mellan vår- och höstlialvåren 1961 men nedgång från vår till höst i år. Till stor del genomförs industrins större investeringar enligt långsiktiga planer, men dels ar de ända åtminstone delvis påverkbara även av kortsiktiga förhållanden, dels är det naturligt att tänka sig att den starka ökning av industriinvesteringarna som nu ägt rum — sammanlagt ca 80 procent på fem år — skall följas av en något lugnare period, helst som den även i vårt land tills vidare medfört en viss överkapacitet ej endast inom skogsindustrier och järnverk utan även på andra håll. Till bilden hör även att lönestegringarna tillsammans med den internationella prisutvecklingen torde ha börjat nedpressa vinstmarginalerna, särskilt för exportindustrierna och för de importkonkurrerande näringarna. Det är känt att industrins allmänna likviditet har reducerats under senare år. Investeringarna torde därför i fortsättningen mer än hittills få finansieras på den småningom utvidgade kapitalmarknaden istället för genom självfinansiering. Hur denna nya situation återverkar på investeringsvolymen återstår att se: å ena sidan den dämpande effekten av minskade vinstmarginaler och minskad likviditet, å andra sidan den stimulerande effekten av lägre räntenivå och mindre restriktioner mot upplåning. Enligt långtidsutredningens bedömning, som i detta avseende innebär en uppjustering av industriföretagens egna prognoser för att ge bättre överensstämmelse mellan investeringarna och de mera optimistiska prognoserna för avsaluproduktionen, skulle man ha att räkna med en fortsatt ökning av industrins investeringsvolym under de närmaste åren. ökningen skulle dock gå i långsammare takt än hittills. Medan den antagna investeringsökningen 1960—1965 skulle utgöra ca 40 procent, har ökningen på de två åren 1960 1962, om våi }>å in-

vesteringsenkäten baserade beräkning för 1962 antas hålla, redan utgjort ca 25 procent. En paus i uppgången vore naturlig även om man till 1965 skulle komma fram till den av långtidsutredningen förutsedda nivån.

Vad som senast sagts innebär närmast ett påpekande av risken att innevarande års dämpning av en överkonjunktur skulle övergå till en mera allmän konjunkturförsvagning kring och efter nästa årsskifte. Att denna verkligen

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

kommer att inträffa är något som man inte för dagen kan uttala något säkert omdöme om. De indikatorer som ger mer eller mindre användbara antydningar om utvecklingen på längre sikt måste emellertid följas med uppmärksamhet så att eventuella motåtgärder, utöver de redan beslutade kan vidtagas snabbt. Ett frisläppande av investeringsfonderna kommer bl. a. i fråga Jiksom även en ytterligare lättnad i kreditrestriktionerna. För dagen gäller under alla omständigheter att det är önskvärt med fortsatt återhållsamhet med byggen och andra investeringar under sommarhalvåret och att varje förskjutning av efterfrågan på arbetskraft fram mot nästa vinter är balansframjande och därmed antagligen produktionsökande, samtidigt som prisoch löneglidningen därmed motverkas.

För innevarande år jämfört med fjolåret synes den samhällsekonomiska balansen kunna karakteriseras på följande sätt: på efterfrågesidan en något dampad industriell investeringskonjunktur och starkt minskad lagerinvestering i kombination med en stark ökning av andra offentliga och privata investeringar, en något mer än normal ökning av både offentlig och privat konsumtion och av exporten; på tillgångssidan en något mindre än maximal ökning av produktionen jämte en importökning som ungefär innebär jämvikt i bytesbalansen eller t. o. in. tillåter någon ökning av valutareserven.

Det sagda avser den realekonomiska utvecklingen. Årets ovanligt starka avtalsmässiga lönehöjningar innebär också en kostnadsinflation, som torde medföra en prisstegring med åtminstone tre procent utöver omsättningsskattehöj ningen.

Här följer en genomgång av de särskilda delposterna i försörjningsbalansen i form av referat av respektive delkapitel.

Tabell 1:1. Reviderad försörjningsbalans för 1962

Miljoner kronor i 1961 års priser

Tillgång

Bruttonationalprodukt Import ..............

Summa tillgång

Efterfrågan

Privat bruttoinvestering ____

Statlig bruttoinvestering ____

Kommunal bruttoinvestering

Lagerökning................

Privat konsumtion..........

Statlig konsumtion..........

Kommunal konsumtion......

Export ....................

Summa efterfrågan

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

7 Efterfrågesidan (användning).

De privata investeringarna (se kapitel IV, sid. 23). Enligt vad som kan utläsas ur vårens investeringsenkät samt uppgifterna om givna eller sannolika igångsättningstillstånd skulle byggnadsverksamheten for privata industriel a ändamål komma att sjunka med några procent. Detsamma galler kraftverksbyggena medan däremot handelns byggen synes fortsatta en kraftig ökning. Industri- och kraftverksbyggena skulle emellertid uppvisa en relativt markerad nedgång mot årets slut. Därför har vederbörande myndigheter medgivit att under andra kvartalet ge igångsättnmgstillstand for bostader i förskott på basis av 1962/63 års låneram (dispenser) i så stor omfattning som det tekniska och administrativa planeringsläget i praktiken tillåter, nar det gäller sådana byggen som kan väntas ha sitt maximala arbetskraftsbehov under nästa vinter. Här förutsattes även en ökning av igångsättningen av bostadsbyggen ske under tredje kvartalet, så att (i flerfamiljshus) sammanlagt 6 000 lägenheter mer än förra året kommer i gång i år. Medraknat noirnal ökning med ca 3 procent i reparationer och underhåll skulle härigenom för privata byggen den totala investeringsvolymen under 1962 komma att stiga med ca 150 miljoner kronor eller två procent.

Övriga investeringar inom privat industri, huvudsakligen maskiner och dylik utrustning synes mellan 1961 och 1962 komma att öka med over 100 miljoner eller ca 5 procent. De privata kraftverkens maskimnstallationer skulle däremot sjunka med några tiotal miljoner. Inom det enskilda näringslivet i övrigt kan detta slags investeringar väntas öka med ett hundratal nnlioner. Detta gör 150 å 200 miljoner eller 2 å 3 procent.

Totalt_inklusive reparationer och underhåll — synes alltså de privata

investeringarna öka med omkring 300 miljoner eller 2 procent. Enkatsiffrorna (se kap. IV) har här grovt korrigerats med hänsyn till den missvisning som synes ha uppstått genom tidigareläggning av betalningar före omsättningsskattens höjning. Totalt har ökningen uppjusterats ca 100 miljoner.

Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att byggnadsverksamheten, bortsett från bostadsbyggena som i stället systematiskt ges ökat utrymme snarast sjunker något i volym och ännu mer ifråga om arbetskraftsåtgång, och att övrig investeringsverksamhet visserligen fortsätter att öka något men i minskad takt. I båda fallen skulle en nedgång vara att vänta mot slutet av året, då istället verkan av de ökade bostadsbyggena sätter in.

Statliga och kommunala investeringar. De enkäter som under våren gjorts hos kommuner och statliga myndigheter ifråga om sannolika medelsåtgången i dessas investeringsverksamhet pekar på en betydande uppgång gentemot förra året, då särskilt de statliga investeringarna hölls tillbaka. Verkställandet under 1962 av de arbeten och leveranser av utrustning av olika slag som frivilligt eller ofrivilligt uppsköts under 1961 medför en ökad belastning på investeringsanslagen. De statliga industribolagen, särskilt ASSI och LKAB, genomför för närvarande stora utbyggnadsprogram medan de affärsdrivande verken fortsätter ungefär som förut. De militära investeringarna ökas

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

med ett par hundra miljoner kronor, till stor del på grund av förseningar förra året. — Kommunerna utvidgar sin del av bostadsbyggandet och ökar även de så kallade följdinvesteringarna inom förvaltning, sjukvård, skolor, kyrkor, vägar, gator, vatten och avlopp. -— Totalt synes ökningen för staten bli 400 miljoner varav 100 miljoner för byggen och anläggningar. Kommunerna skulle öka med 500 å 600 miljoner kronor. Procentuellt gör detta 8 procent för staten och 12 procent för kommunerna. Trots allt synes denna ökning kunna genomföras vid en relativt begränsad ökning av den kommunala upplåningen tack vare årets stora inkomsttillskott i form av skatteavräkning.

Totalt skulle de fasta bruttoinvesteringarna på delta sätt öka med 1 200 ä 1 300 miljoner eller 5 procent. För byggnadernas del skulle ökningen vara ca 750 miljoner eller likaledes 5 procent, medan resten faller på maskiner, transportmedel osv., allt i 1961 års priser och inklusive en trendmässig ökning av utgifterna för reparationer och underhåll. Beräkningen inkluderar effekten av de åtgärder som intill den 18 april beslutats eller ställts i utsikt (ökad igångsättning av bostadsbyggen under tredje kvartalet) för att motverka den nedgång i sysselsättningen som skulle kunna befaras mot slutet av året på de områden där denna påverkas av industrins och kraftverkens byggnadsverksamhet.

Lagerinvesteringarna. Vid den allmänna expansion som förutses för industrins och handelns aktivitet under 1962 skulle man ha haft alt förvänta en lagerökning på ca 800 miljoner kronor, inklusive varor under arbete. Skogsindustrierna syftar emellertid till att minska sina färdigvarulager med narmare ett par hundra miljoner kronor. Även på en del andra håll anses lagren delvis vara i överkant. Å andra sidan kan en viss ofrivillig lagerökning vantas här och var. Den totala lagerökningen antas här bli 600 miljoner. Då. fjolårets lagerökning var 1 200 miljoner innebär detta alltså även en nedgång med 600 miljoner.

Den privata konsumtionen. (Kap. III, sid. 18) Inkomstutvecklingens huvudkomponenter har beräknats enligt följande: Avtalsmässig löneökning 7 t/2 procent (f. å. 5 procent), löneglidning 2 procent (2 1/2), ökad sysselsattnmgsvolym för löntagare 1 procent (1 1/2), överflyttning från låg- till höglöneområden 1/2 procent (1/2), bortfall av föregående år utbetalda belopp i samband med övergång från SPP till ATP —1/2 procent (—1/2), o.knmg av arbetsgivarnas avgifter till ATP m. m. 0,7 procent (0,7), effekt på lönesumman för kalenderåret av att höjningarna inträffar senare än 1 januari 0,3 procent (0). Både inkomstsumman för löntagare, lönenivån före skatt under respektive kalenderår som helhet, och lönekostnaden per timme för arbetsgivaren när avtalen helt slagit igenom, jämfört med läget ett år tidigare, skulle på detta sätt komma att stiga med ungefär 10 procent. Om hansyn sedan tages även till jordbrukarnas inkomstökning, som på grund av försämring av skogsinkomsterna begränsas till 5 procent,’samt ett schablonmässigt antagande om likartad ökning för övriga företagare, okade folkpensioner, bortfall av sparpremier in. m. erhålles för kalender-

9 Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

året en ökning av den totala inkomstsumman med 9 procent (f. å. 9). Siffran reduceras genom skatten på inkomstökningen, men ökas genom reduktion av skattesatserna, höjning av barnbidragen m. in., så att den efter skatt disponibla inkomsten synes stiga med 10 procent (f. å. 8).

Att lönerna stiger åtskilligt mer än den sannolika produktivitetsökningen, särskilt på områden där lönekostnaderna torde återverka relativt kraftigt på priserna, medför tillsammans med effekten av gällande regler för jordbrukets prissättning och en viss ökning av importpriserna att konsumentpriserna får väntas stiga mer än tre procent utöver vad höjningen av omsättningsskatten medförde. Om man räknar en något mindre effekt på årsgenomsnittet skulle dock prisstegringen mellan kalenderåren 1961 och 1962 bli ca 5 procent och realinkomstökningen för hushållen 4 1/2 å 5 procent. Konsumtionsvolymen får då väntas stiga med nära 4 procent eller 1 500 miljoner kronor räknat i 1961 års priser. Detta skulle vara något mindre än förra året även om man korrigerar för den missvisning i de föreliggande beräkningarna som framkallas av att 1960 års konsumtion kom att bli särskilt låg på grund av efterverkningarna av oms-rushen.

Den offentliga konsumtionen. På basis av gällande utgiftsbudgeter, realekonomiskt grupperade, stiger utgifterna för statens löpande verksamhet — bortsett från prisstegringar och lönestegringar för de anställda — med 200 miljoner eller 5 procent. Motsvarande siffra för kommunerna blir 350 miljoner eller 6 procent. Väsentligen gäller det här en ökning av antalet anställda inom skolväsen, universitet och forskning, sjukvård, fångvård in. m.

Exporten. De studier av exportutsikterna som genomförts av kommerskollegium och konjunkturinstitutet tyder på en ökning av exportvolymen med så pass mycket som 7 å 8 procent eller 1 100 miljoner; genom prisfall blir dock inkomstinflödet ca 2 procent mindre. Prognosen baseras dels på enkäter hos exportörerna, dels på beräkningar utifrån andra länders uppskattningar av sin produktions- och importutveckling. — Man räknar ej endast med att verkstads- och fartygsexporten skall fortsätta att stiga utan även alt skogs- och järnindustriernas produkter skall uppnå ökad avsättning i samband med en omsvängning i lagercykeln i de viktigaste länderna. Det må framhållas, att de svårigheter som de råvarubetonade exportindustrierna mött mera innebär att avsättningen ej omedelbart kunnat följa den starkt ökade kapaciteten än en egentlig nedgång i försäljningarna.

Tillgångssidan

Bruttonationalprodukten. De beräkningsförsök som redovisas i kap. IT, och som kommenterats i första delen av detta kapitel pekar på en ökning som noga räknat skulle uppgå till 3,8 procent eller 2 900 miljoner i 1961 års penningvärde. Vid fullt utnyttjande av den tillgängliga arbetskraften och normalt fortskridande produktivitetsökning skulle man kunnat räkna med drygt 4 procent. Skillnaden faller givetvis inom de felmarginaler som i alla händelser föreligger; den får dock symbolisera de produktionsstörningar som förekommer i dagens splittrade konjunkturläge.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Importen. De importberäkningar som kommerskollegium och konjunkturinstitutet sökt genomföra, på grundval dels av enkäter om marknadsläget, dels ett studium av sambandet mellan den ekonomiska aktiviteten och importbenägenheten pekar på en volymökning med 6 procent eller 900 miljoner. Siffran hör till de osäkraste bland försörjningsbalansens huvudposter.

I översiktstabellen sid. 6 har för jämförelses skull även inlagts de procentuella förändringssiffror som begagnades i den preliminära nationalbudgeten. I fråga om utfallet tidigare år hänvisas till konjunkturinstitutets senaste kvartalsskrift.

i It it'.

l

i\

M.l

t i

Bil i. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

11 II. Produktionen och arbetsmarknaden

1. Produktionen

Utgående från en beräknad sysselsättningsökning på ca 1 procent och en med ledning av utvecklingen under 1950-talet antagen produktivitetsstegring på ca 3 procent angavs utrymmet för den totala produktionens ökning i den preliminära nationalbudgeten till ca 4 procent 1961—1962. Detta summariska betraktelsesätt torde gälla också i dag. Liksom i den preliminära nationalbudgeten bör det dock understrykas att efterfrågeutvecklingen har avmattats på en del väsentliga områden, varför det inte förefaller troligt att hela denna produktionsökning verkligen kommer att uppnås.

För produktionsutsikterna inom industrin redogörs utförligt i konjunkturinstitutets senaste kvartalsrapport. Den totala industriproduktionens ökning 1961—1962 anges där till 3 1/2 procent. Att ökningen väntas bli mindre än både 1960 och 1961 är främst förorsakat av produktionsminskningar inom skogsindustrierna och järnmalmsbrytningen samt av en lägre expansionstakt inom järn- och stålverken. Den för i år angivna ökningen är också 1/2 procentenhet lägre än som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten. Industriförbundets produktionsindex har under de fyra månader som blivit kända sedan den preliminära nationalbudgeten utarbetades legat endast 2 procent högre än ett år tidigare. Det är med hänsyn till lagerställningen inom de industrier som drabbats av avsättningssvårigheter knappast troligt att ens en kraftig ökning av avsättningen skall komma att följas av någon mera markerad produktionsökning annat än med avsevärd eftersläpning.

Elkraftsproduktionen kan med ledning av uppgifter från centrala driftledningen beräknas bli ca 7 procent större i år än i fjol. En närmare beskrivning av utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten lämnas i kapitel IV. Enligt de där presenterade kalkylerna väntas bruttoinvesteringar i byggnader och anläggningar stiga med närmare 5 1/2 procent 1961—1962. Jordbrukets produktionsvolym (mätt som bidraget till bruttonationalprodukten, dvs. total produktion minus inköpta förnödenheter) väntas enligt jordbruksnämndens reviderade beräkningar — under antagande av normal väderlek — stiga med ca 1 1/2 procent från 1961 till 1962. Avverkningarna inom skogsbruket synes i början av innevarande år ha varit av normal omfattning. Orsaken härtill är inte att industrins avsättningsläge förbättrats utan snarare de ovanligt gynnsamma huggningsförhållanden som i vinter rått i stora delar av landet. Utvecklingen är dock mycket svårbedömbar, speciellt ifråga om avverkningarna under nästa vinterhalvår. Med led-

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

ning av nu tillgängliga uppgifter förutser skogsstyrelsen en nedgång i skogsbrukets bidrag till bruttonationalprodukten med ca 4 procent 1961—1962.

Den förutsedda utvecklingen på tjänstesidan avviker inte från de prognoser som ställdes i den preliminära nationalbudgeten. — Som mått på statens och kommunernas verksamhet används förändringen av löneposten vid oförändrat löneläge (med andra ord arbetskraftsvolymen) i den sammanlagda statliga och kommunala konsumtionen. Utgående från föreliggande utgiftsplaner kommer man till en ökning med 6 procent från 1961 till 1962. Genom tillskott av nya lägenheter beräknas de tjänster, som bostäderna kan sägas producera i form av bostadsnyttjande, öka med 4 1/2 procent. Handelns och samfärdselns bidrag till bruttonationalprodukten antas stiga med ca 4 procent, dvs. i minst samma takt som den samlade varuproduktionen. För konsumenttjänsterna, dvs. det produktionsbidrag som kommer från servicenäringarna, de fria yrkena, arbetshjälp i hemmen etc., har i anslutning till utvecklingen under tidigare år antagits en ökning med 2 procent 1961— 1962.

Tabell II: 1. Sammanfattning av produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1960—1962

1 På grund av avrundningar stämmer procenttal och krontal inte alltid överens.

Genomgången av produktionsutsikterna sammanfattas i tabell 1. En sammanvägning av dessa givetvis osäkra bedömningar ger till resultat att den totala produktionen i 1961 års priser väntas öka med 2 900 miljoner kronor eller närmare 4 procent från 1961 till 1962.

Trots högt allmänt efterfrågeläge och trots åtgärderna för främjande av omflyttningen framstår det dock som otänkbart att överflyttning av arbetskraft skulle kunna ske så snabbt att varje produktionsbortfall skulle motverkas av extra produktionsökning på andra håll. Produktionsbegränsning-

13 Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

arna tar sig ofta uttryck i underutnyttjande eller för dagen mindre effektivt utnyttjande av anställd arbetskraft och väntas inte resultera i någon mera påtaglig ökning av arbetslösheten. Den ovan angivna ökningen av totalproduktionen ligger dock endast obetydligt lägre än det inledningsvis mycket summariskt beräknade utrymmet. En annan möjlighet att bedöma graden av outnyttjad kapacitet är att försöka beräkna vad produktionsresultatet hade blivit om inga efterfrågemässigt betingade avmatlningstendenser gjort sig gällande på de punkter där de tydligaste produktionsbortfallen nu föreligger. Tyvärr är våra kunskaper om tillgänglig teknisk kapacitet - även definitionsmässigt — mycket bristfälliga. Det är därför endast gissningsvis man kan beräkna att om produktionen inom järnmalmsgruvor och skogsindustrier hade visat en * normal» ökning, så hade produktionsutfallet inom industrin blivit ca 1 procentenhet större än vad som nu kan beräknas. Stöd för denna bedömning får man också från den senaste långtidsutredningen, där industriproduktionens årliga stegring 1960—1965 anges till 5 procent. Antar man dessutom att även skogsbruket i stället för nedgång visade en produktionsökning med några procent får man till resultat en ytterligare tänkbar ökning av bruttonationalprodukten med sammanlagt 300 ä 400 miljoner kronor, dvs. ca 1/2 procent.

En speciell osäkerhetsfaktor ligger emellertid också i de begagnade antagandena om produktivitetsökningen, vilka med nödvändighet inåste bli osäkra och schematiska. Det i och för sig rimliga antagandet att produktionen per arbetstimme i regel fortsätter att stiga i samma takt år efter år — med modifikation för kända fall av bibehållet arbelskraftsutnyttjande trots produktionsbegränsning o. dyl. — kan givetvis visa sig orealistiskt för ett år då konjunkturläget håller på att förändras.

2. Arbetsmarknaden

Enligt de beräkningar som presenterats i konjunkturinstitutets senaste kvartalsrapport väntas den totala arbetsstyrkan öka med närmare 1 procent från 1961 till 1962. Det angavs också att denna ökning i utbudet kommer att absorberas på arbetsmarknaden vid en ökning av bruttonationalprodukten med 3 1/2 å 4 procent 1961—1962, en ökning som även väntas äga rum enligt beräkningar i denna nationalbudget. I det följande redogörs för arbetsmarknadsläget och sysselsättningsutsiklerna inom olika delområden av arbetsmarknaden. Framställningen bygger i huvudsak på länsarbetsnämndernas bedömningar, vilka endast delvis hunnit beaktas av konjunkturinstitutet.

Arbetsmarknadsläget i början av innevarande år belyses av de serier som samlats i tabell 2. Samtliga där angivna indikatorer tyder på en i stort sett likartad arbetsmarknadssituation som vid samma tid i fjol. Den vid arbetsförmedlingarna registrerade arbetslösheten var visserligen något större (särskilt i mars) än ett år tidigare, men denna stegring hänförs praktiskt taget helt till byggnadssektorn och kan åtminstone till viss del tillskrivas väder-

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Tabell IIi 2. Utvecklingen på arbetsmarknaden 1958—1962

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

leksförhållandena. Delvis återspeglar den också de svårigheter att få i gång byggnadsföretag som av lokalt varierande skäl uppträtt på sina håll under hösten 1961. Antalet nyanmälda lediga platser var i början av 1962 fortfarande lägre än i fjol; att döma av konjunkturinstitutets säsongrensade siffror har dock en mindre uppgång ägt rum under januari—februari. Tillsättningsprocenten och avgångsprocenten inom industrin låg däremot på samma nivå som ett år tidigare.

Medan allt material som kunde läggas till grund för en bedömning av arbetsmarknadsutsikterna vid samma tidpunkt i fjol pekade på fortsatt kraftig efterfrågestegring, som åtminstone under högsäsongen ansågs leda

15 Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

till överhettning på arbetsmarknaden, pekar motsvarande informationer i år på ett betydligt mera splittrat arbetsmarknadsläge. Enligt de bedömningar som länsarbetsnämnderna lämnade vid månadsskiftet mars/ april förutser man visserligen för sommarmånaderna en fortsatt hög sysselsättning och relativt god balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft. Då emellertid efterfrågan har mattats på flera viktiga områden väntas utvecklingen inte bli lika expansiv som under de senaste sommarmånaderna. Bedömningarna för hösten och vintermånaderna kännetecknas däremot av påtaglig osäkerhet. Med ledning av de informationer om produktionsutsikter, byggnadsplaner osv. som varit kända före den 1 april har flertalet länsarbetsnämnder räknat med risk för vikande sysselsättning under senare delen av året. Detta sammanhänger i första hand med en väntad nedgång

1 industrins byggnadsverksamhet och med de ovissa utsikterna för olika basindustrier (järn, skogsområdet).

Inom industrin väntas sysselsättningen — totalt sett — enligt konjunkturinstitutets senaste konjunkturbaromertrar (april 1962) öka både under andra och tredje kvartalet i år. Även om efterfrågan på arbetskraft synes vara något lägre i början av innevarande år än vid samma tid i fjol, kvarstår på många håll brist på yrkesutbildad arbetskraft. Särskilt gäller detta verkstadsindustrin, där 73 procent av företagen (räknat efter arbetarantal) angav brist på yrkesarbetare föreligga i mars i år mot 79 procent vid motsvarande tidpunkt 1961. Även en avsevärd del av läder-, hår- och gummivaruindustrin rapporterar brist på yrkesarbetare (78 procent i år mot 49 procent i fjol). Denna industrigren är också den enda där en mera påtaglig skärpning i bristsituationen synes ha ägt rum sedan förra året. För industrin som helhet var bristsiffrorna avseende yrkesarbetare 54 procent mot 61 procent ett år tidigare och 56 procent i december 1961. Brist på andra arbetare angavs däremot endast av 22 procent av företagen inom hela industrin (förra året 26 procent; december 21 procent). Även enligt länsarbetsnämnderna synes för närvarande tillgången av inte yrkesutbildad arbetskraft i stort sett motsvara behoven. Bristsiffrorna avseende teknisk tjänstemannapersonal (33 procent av företagen) och annan tjänstemannapersonal (11 procent) var något lägre än i mars förra året men i båda fallen

2 procentenheter högre än i december.

Beträffande sysselsättningsutsikter i de olika industribranscherna kan man med ledning av länsarbetsnämndernas bedömningar och konjunkturbarometrarna konstatera följande. Expansionstendenserna är alltjämt starka för verkstäderna och den kemisk-tekniska industrin. Även lör större varv är orderbeläggningen hög och sysselsättningen säkrad, medan läget för de mindre varven är mera ovisst. För järnmalmsgruvor och järn- och stålverk är läget labilt och enligt länsarbetsnämnderna skulle eu fortsatt nedgång i sysselsättningen vara att vänta. I allmänhet räknar man dock med all den erforderliga minskningen kan ske genom rekryteringsstopp och utan att permitteringar behöver tillgripas. Också konjunkturbarometern tyder här på minskad sysselsättning. Inom träindustrin väntas sysselsättningen bli av

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

samma omfattning som under förra sommaren; för sågverkens del uttrycks dock vissa farhågor. Produktionsinskränkningar inom massa- och pappersindustrin har man hittills klarat utan att friställa arbetskraft i någon större omfattning; i allmänhet räknar man också med att behålla nuvarande arbetsstyrkor över sommaren. På många håll anges dock utvecklingen inge oro för sysselsättningen under senare delen av året om exportutsikterna inte förbättras. För konsumtionsvaruindustriernas del kan man vänta i stort sett oförändrat sysselsättningsläge. Knappheten på framförallt yrkeskunniga arbetare och tekniskt utbildade tjänstemän torde komma att kvarstå inom stora delar av industrin.

Det material som kan läggas till grund för en uppskattning av arbetskraftsbehovet inom byggnads- och anlciggningsverksamheten utgörs i första hand av uppgifter om påbörjade byggnadsföretag. Enligt länsarbetsnämnderna var påbörjandet inom den reglerade sektorn under andra halvåret 1961 ungefär lika stort som motsvarande tid 1960 och under första kvartalet i år något större än ett år tidigare. Dessa uppgifter tyder på en fortsatt hög sysselsättning under sommarmånaderna. Enligt länsarbetsnämnderna väntas också balansen mellan tillgång och efterfrågan på byggnadsarbetare bli relativt god. Efterfrågetrycket skulle således ha minskat något jämfört med förra sommaren. I den riktningen pekar också statistiken över inkomna ansökningar om tillstånd för byggnadsarbete. Dessa har nu under tre kvartal varit betydligt lägre än ett år tidigare. Minskningen i byggnadsviljan avser i första hand industrin där ansökningarna under första kvartalet var drygt 60 procent mindre 1962 än 1961. Denna nedgång återspeglas dock endast i mindre grad i de prognoser som länsarbetsnämnderna upprättat för igångsättningen under andra och tredje kvartalen i år. Det bör dock påpekas att dessa prognoser har visat sig vara synnerligen osäkra; det anses vara sannolikt att den angivna ökningen av igångsättningen till en del ger mera uttryck för länsarbetsnämndernas uppfattning om den igångsättning som behövs för att säkra full sysselsättning överallt än för den faktiskt sannolika igångsättningen under de vid prognostillfället gällande förutsättningarna i övrigt. — Med ledning av nu kända förhållanden understryker länsarbetsnämnderna genomgående de risker som den förutsedda minskningen i industrins byggnadsinvesteringar torde medföra för sysselsättningen under årets senare del. Såvitt inga förändringar inträffar skulle en nedgång i sysselsättningen bli oundviklig särskilt i de nordligaste länen men även på andra håll inom landet.

Till följd av fortgående rationaliseringar inom jordbruket anges det otillfredsställda arbetskraftsbehovet vara litet. Emellertid förutses stora svårigheter att möta detta behov, som riktar sig främst till traktorförare och djurskötare. —- Enligt arbetsmarknadsstyrelsens senaste konjunkturbarometer för skogsbruket (mars 1962) väntas antalet dagsverken bli ungefär lika stort både under förestående sommar- och vintersäsong som i fjol, dock med någon övervikt för de svar som anger lägre sysselsättning. Även enligt länsarbetsnämnderna föreligger stor tveksamhet sär-

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

skilt beträffande vinteravverkningarnas omfattning. Skogsstyrelsens prognos för avverkningen skulle innebära påtaglig nedgång i sysselsättningen.

Enligt konjunkturbarometern för varuhandel väntas antalet anställda öka inom detaljhandeln under både andra och tredje kvartalet 1962. Brist på butikspersonal förelåg omkring den 1 april i år liksom i fjol inom en tredjedel av företagen. Inom partihandeln väntas under sommarhalvåret ungefär oförändrad sysselsättning. — Inom övriga områden synes inga större förändringar i den nuvarande arbetsmarknadssituationen vara att vänta.

O

It i han g till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 150. llihang C

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

III. De enskilda konsumenternas ekonomi

1. De disponibla inkomsterna

Löner

Då konjunkturinstitutet utarbetade sin rapport hade avtalsförhandlingarna för 1962 års löneförhöjningar slutförts endast för industriarbetarna. Eftersom de överenskommelser som nu träffats för de anställda inom flertalet övriga näringsgrenar synes ge väsentligt större lönehöjningar än vad som tidigare förutsågs har här gjorts en ny beräkning av lönesumman för 1962, som visar på en något kraftigare löneökning än i konjunkturinstitutets beräkning. De största lönehöjningarna gäller dessutom områden där lönerna i relativt hög grad torde återverka på priserna. Till följd härav beräknas även prisstegringen bli större. På grund av marginalskatteeffekten ökar även inbetalningarna av direkta skatter. Den framräknade ökningen av hushållens reala disponibla inkomster överensstämmer därför med konj unkturinstitutets.

Den centrala överenskommelse, som träffades mellan arbetsgivareföreningen och landsorganisationen i slutet av mars, kan beräknas höja den genomsnittliga timlönenivån 1961—1962 för de berörda med 3 procent, särskilda uppgörelser för enskilda förbund torde göra ytterligare ca 1 procent, alltså totalt för industri- och byggnadsarbetare ca 4 procent. För tjänstemännen på samma områden innebär den preliminära överenskommelsen en löneökning med drygt 5 procent, överenskommelsen för de handelsanställda ger för de lägst betalda en mycket kraftig lönehöjning och för samtliga, inklusive tjänstemännen, torde den genomsnittliga höjningen bli inemot 17 procent. Lantarbetarna beräknas erhålla en genomsnittlig löneförbättring på 15 procent. Skogsarbetaravtalet synes ge omkring 8 procent för den del av året som detta avtal gäller; för kalenderårsberäkningen har siffran 10 procent använts.

För de anställda inom privat samfärdsel samt i statlig och kommunal tjänst torde avtalen medföra en höjning av lönenivån med i genomsnitt ca 10 procent. En ovanligt stor del av denna ökning utgörs emellertid av uppflyttningar till högre lönegrader från och med 1 juli 1962. ökningen mellan helåren 1961 och 1962 kan därför beräknas bli reducerad till ca 8 procent.

För cirka tre fjärdedelar av samtliga löntagare kan avtalsårets början beräknas infalla omkring mitten av februari. Då årets avtalsmässiga löneökningar för dessa grupper synes överstiga ökningen för föregående år med drygt 2 procent kan därför totala ökningen räknat per kalenderår beräknas bli några tiondels procent lägre än den avtalsmässiga. Förutsätter man sedan att löneglidningen under 1962 blir något lägre än under 1961 kan ge-

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år W62

nomsnittliga lönenivån beräknas bli höjd med ca 9 procent mellan kalenderåren 1961 och 1962. Den totala lönesumman stiger ytterligare till följd av ökad sysselsättningsvolym och överflyttningar från låg- till höglöneområden samtidigt som däremot ett par hundra miljoner kronor i återbetalningar av pensionsavgifter inom SPP in. in., som förekom under 1961, bortfaller. Stegringen i den totala lönesumman synes på så sätt bli sammanlagt drygt 10 procent.

Mellan mitten av 1961 och samma tid 1962, sedan årets uppgörelser helt slagit igenom, stiger lönekostnaden per timme med sammanlagt 10 procent, om pensionsavgifternas höjning (med 0,7 procent i förekommande fall) medräknas.

Övriga inkomster

Jordbruksavtalets inkomstregel, vilken avser att tillförsäkra jordbrukarna samma procentuella inkomstförbättring som för industriarbetarna, utlöstes i början av april. De höjda producentpriserna kan beräknas medföra en förbättring av jordbrukarnas individuella inkomster av jordbruk med ca 8 1/2 procent från 1961 till 1962. Inkomsterna från skogsbruket sjunker till följd av att avverkningarna beräknas minska med omkring 4 procent 1962 jämfört med 1961, medan priserna torde komma att ligga kvar på 1961 års nivå. Jordbrukarnas totala inkomstökning 1961—1962 kan därför antas bli begränsad till ca 5 procent. Då antalet jordbrukare kan förväntas fortsätta att minska torde den individuella ökningen bli någon procent högre. Den i tabellen angivna inkomstökningen för övriga företagare innebär för 1962 en schablonmässig uppräkning med 5 procent.

Hushållens inkomster av räntor och utdelningar ökade kraftigt 1961, då ca 120 miljoner kronor i sparpremier, som nu bortfaller, utdelades; i övrigt är den årliga förändringen av kapitalinkomsterna obetydlig. Främst till följd av höjda barnbidrag i samband med skattereformen vid årsskiftet samt höjda folkpensioner på grund av minst två indextillägg under året och ett standardtillägg från och med 1 juli kan inkomstöverföringarna från stat och kommun till hushållen beräknas öka med 580 miljoner kronor från 1961 till 1962. Utbetalda försäkringsbelopp beräknas för innevarande år öka med ca 100 miljoner kronor.

Tillsammans betyder dessa beräkningar av hushållens löne- och andra inkomster före skatt — inklusive av arbetsgivare direkt inbetalda försäkringsavgifter — en ökning från 1961 till 1962 med inemot 6 miljarder kronor eller ca 10 procent.

Direkta skatter, försäkringspremier m. m. — Disponibla inkomster

Trots ökning av de taxeringsplikliga inkomsterna med ca 5 miljarder kronor synes ökningen av hushållens avgifts- och skatteinbetalningar till stat och kommun bli något mindre än eu miljard. De av höstriksdagen genomförda direktskattesänkningarna torde ha medfört ett bortfall av omkring 850 miljoner i förhållande till vad som skulle utgått vid oförändrade skattesatser.

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1062

Totalt synes förändringarna i inkomster, skatter, avgifter och försäkringspremier innebära en ökning av de för konsumtion och sparande återstående disponibla inkomsterna med nära 4,3 miljarder kronor eller 10 procent. Motsvarande ökning 1960—1961 uppgick till 3,2 miljarder kronor eller 8 procent.

Vid den i följande avsnitt beräknade prisstegringen blir ökningen i hushållens reala disponibla inkomster ca 5 procent 1961—1962, vilket är ungefär detsamma som under de två närmast föregående åren i genomsnitt.

2. Konsumentpriserna

Enligt konjunkturinstitutet har konsumentprisernas utveckling kring årsskiftet 1961/62 — bortsett från den direkta inverkan av höjda varu- och drivmedelsskatter —• fortsatt att visa en svag dragning uppåt liksom tidigare under 1961. Den direkta återverkan på konsumentprisindex av de från årsskiftet höjda skatterna kan uppskattas till 1,7 procent och härutöver har index stigit med 0,8 procent, räknat från november till mars.

Livsmedelsområdet —- och där i första hand livsmedel från den prisreglerade jordbrukssektorn — har svarat för drygt hälften av den prisuppgång som vid sidan av skatteomläggningen inträffat under tiden november—mars.

Producentpriserna på jordbruksprodukter har under denna tid stigit 2 procent och detta har skett under inverkan av 3-procentregelns utlösning i december och en samtidig återhämtning av världsmarknadspriserna, vilka

1 februari låg 4,8 procent högre än i oktober — trots viss tillbakagång räknat från december. Ännu i februari låg emellertid producentpriserna drygt

2 procent under den nivå som kan anses stå i paritet med inkomstregelns och kostnadsprisindex förväntade inverkan på producentpriserna. Utöver stegringen av producentpriserna på jordbruksprodukter har även inträffat vissa höjningar av förädlingsmarginalerna, vilket främst kommit till uttryck i höjda priser på bröd och drycker.

I övrigt har prishöjningen utöver skatt främst avsett tjänster från den privata sektorn. För gruppen »övriga varor» avbröts i månaderna januari och februari den sedan ett år tillbaka sakta pågående uppgången. En säsongmässigt normal sänkning av priserna på beklädnadsvaror har här tillfälligt utövat en viss återhållande inverkan på prisutvecklingen. Prisstegringarna sedan november har framför allt avsett vissa hemmamarknadsbetonade varor, men också mera internationellt prisbestämda varor såsom exempelvis motorfordon har i någon mån berörts.

Den i samband med utlösningen av jordbruksavtalets inkomstregel föranledda höjningen av producentpriserna på jordbruksprodukter med i genomsnitt 3,6 procent i april kan beräknas höja konsumenlprisnivån med 0,4 procent. Dessutom torde de ovanligt kraftiga löneökningarna inom servicenäringarna medföra en hårdare press uppåt på priserna än vad som

21 Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

varit fallet under tidigare år. En höjning av konsumentpriserna under loppet av 1962 till följd av ökade lönekostnader med ca 3 procent förefaller därför sannolik. Den samlade effekten av höjningen av omsättningsskatten, jordbruksavtalets 3-procents- och inkomstregler, hyreshöjningar samt höjda lönekostnader inom servicenäringarna kan beräknas medföra en uppgång i årsmedeltalet för konsumentpriserna på omkring 5 procent från 1961

till 1962.

3. Konsumtionsvolymen

Konsumtionsvolymen ökade med 6 procent 1960—1961 enligt konjunkturinstitutets preliminära helårsberäkning. Detta överenstämmer med de beräkningar institutet gjort tidigare på grundval av konsumtionen under de tre kvartalen jämte en prognos för fjärde kvartalet 1961. Däremot uppvisar utvecklingen mellan årets olika kvartal en något annan bild än vad som tidigare beräkningar angett. Avvikelserna förklaras till en del av institutets nya bedömning av säsongvariationerna som innebär att konsumtionen under fjärde kvartalet säsongmässigt stiger mer och under övriga kvartal mindre än vad som förut antagits. Tillfälliga svängningar gör sig främst gällande i inköpen av varaktiga konsumtionsvaror medan utvecklingen rätt

Tabell III: 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1960—1962

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

nära följer de disponibla inkomsterna beträffande gruppen icke varaktiga varor. Det må dock påpekas, att denna stora höjning delvis betingades av att inköpen av konsumtionsvaror under jämförelseåret 1960 låg onormalt lågt i förhållande till inkomstnivån, beroende på efterverkningarna av den s. k. oms-rushen i slutet av 1959.

När konsumtionsprognosen gjordes i november antog man att konsumtionen vid slutet av 1961 skulle bli något större än normalt på grund av spekulationseffekt i samband med höjningen av omsättningsskatten och att följaktligen konsumtionen i början av 1962 skulle bli i motsvarande grad lägre. Det visade sig emellertid alt denna »överflyttning» av hushållens inköp fick endast obetydlig omfattning. Det förefaller därför berättigat att räkna med en i det närmaste normal marginell konsumtionsbenägenhet. Konsumtionsvolymen kan därvid beräknas öka med 4 procent mellan helåren 1961 och 1962, något mera än enligt prognosen i den preliminära nationalbudgeten. Detta skulle innebära en ökning av konsumtionsvärdet med 9 procent 1961—1962.

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

23 IV. Investeringarna

1. Utgångspunkter och metoder

Prognosen över investeringsutvecklingen under 1962, som presenterades i den preliminära nationalbudgeten, kan nu till stora delar omprövas med ledning av det nya statistiska material som sedan dess framkommit. Nytt statistiskt underlag för investeringsprognosen har sålunda erhållits genom konjunkturinstitutets reviderade beräkningar över 1961 års investeringar. Vidare har ny statistik erhållits över industriföretagens, kommunernas, de statliga affärsverkens och vissa statliga myndigheters investeringsplaner. Liksom tidigare bygger också prognosen på vissa administrativa data såsom av arbetsmarknadsstyrelsen beviljade igångsättningar och av riksdagen fastställda ramar för den statliga bostadslånegivningen.

Prognosen, som sammanfattas i tabell 5, syftar till att fastställa den av företag och myndigheter eftersträvade investeringsutvecklingen från 1961 till 1962 med de modifikationer som betingas av finansieringsmöjligheter och igångsättningstillstånd vid de omkring mitten av april rådande riktlinjerna för kredit- och penningpolitiken och för länsarbetsnämndernas till ståndsgivning. Förändringstalen anges i samma priser som siffrorna för 1961 års investeringar, dvs. i 1961 års genomsnittspriser. Vanligtvis kan man förutsätta att uppgifterna om investeringsplanerna är beräknade i det prisläge som råder vid tiden för uppgiftslämnandet och att en måttlig prisstegring ej nämnvärt påverkar möjligheterna att realisera de reala planerna. I vissa fall kan dock de uppgivna planerna vara mer eller mindre starkt bundna till nominellt fixerade ramar, vilket bl. a. innebär att en prisstegring minskar det reala investeringsutrymmet; detta gäller framförallt vissa delar av de statliga och kommunala investeringarna. Med hänsyn härtill har det varit nödvändigt att göra vissa antaganden beträffande prisutvecklingen. De antaganden som gjorts innebär att prisnivån för 1962 års investeringar skulle komma att ligga 4—5 procent över 1961 års genomsnittsprisnivå men bara några procent över nivån vid tiden för de flesta uppgifternas avlämnande dvs. i mars 1962.

Som inledning presenteras först vissa beräkningar över utvecklingstendenserna inom den tillståndsreglerade byggnadsverksamheten 1961—1962 (utom för bostäder samt statliga kraftverk och statlig samfärdsel). Därefter genomgås de olika delområdena (även sådana som ej är tillståndsreglerade) såväl ifråga om byggnader som övriga fasta anläggningar.

2. Delkalkyler på viss byggnadsverksamhet

De i tabell 1 redovisade kalkylerna över byggnads- och anläggningsverksamheten avser den del därav som före den 1 april 1959 var tillståndsbeioende (i tabellen något oegentligt benämnd tillståndsberoende byggnadsverk-

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Tabell IV: I. Räkneexempel för 1962 års tillståndsberoende byggnadsverksamhet (exkl. bostäder)

Miljoner kronor i 1961 års kostnadsnivå.

1 Statliga arbeten ingår inte.

samhet). Efter detta datum har vissa uppmjukningar av byggnadsregleringen skett genom att en del orter undantagits från kravet på tillstånd att sätta igång byggnads- och anläggningsverksamhet. Från och med april 1961 har sålunda 80 kommuner, motsvarande ca 10 procent av landets befolkning, varit befriade från sådant krav. Byggherrarna inom dessa s. k. fria orter är emellertid liksom inom andra områden skyldiga att lämna uppgifter om påbörjade byggnadsföretag samt till de s. k. inventeringarna av den reglerade byggnadsverksamheten, vilket har gjort det möjligt att innefatta dem i de sedvanliga kalkylerna. Från och med 1961 är kalkylerna emellertid baserade på ovannämnda månadsuppgifter över påbörjade byggen medan påbörjandet före 1961 har kalkylerats fram med hjälp av tillgängliga data över byggen med beviljade igångsättningstillstånd. Då påbörjandet enligt dessa båda statistiska material inte helt överensstämmer, innebär hopfogningen av de båda serierna ett osäkerhetsmoment. Eftersom beräkningarna måste utföras på ett statistiskt material, som hänger samman något år bakåt i tiden och i vilket uppgifterna över påbörjade byggen så vitt möjligt korresponderar mot de i inventeringarna ingående byggena, har det använda förfarandet ansetts innebära den bästa approximationen. Det bör dock påpekas, att osäkerheten i kalkylerna sannolikt blivit något större än tidigare år.

Kalkylerna i tabell 1 har grundats på den faktiska igångsättningen till och med februari 1962, men bygger därutöver på antaganden om igångsättningen under resten av året. Utgångspunkt för antagandena har varit de bedömningar angående påbörjandet under de tre första kvartalen i år som under mars månad gjorts av länsarbetsnämnderna. Sådana prognoser har gjorts kvartalsvis ett par år, varvid igångsättningen under andra och tredje kvartalen genomgående överskattats. Med ledning av dessa erfarenheter har

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

de nu aktuella prognoserna nedjusterats vad gäller andra och tredje kvartalen, medan påbörjandet under första kvartalet antagits bli i enlighet med länsarbetsnämndernas bedömningar. Med dessa antaganden skulle påbörjandet under de tre första kvartalen tillsammans bli av ungefär samma omfattning volymmässigt som under de tre första kvartalen 1961. Påbörjandet under fjärde kvartalet 1962 har sedan antagits bli ungefär lika stort som under samma kvartal i fjol. Denna volymmässigt oförändrade igångsättning under 1962 jämfört med 1961 får ses mot bakgrunden av att påbörjandet under 1961 var betydande och innebar en ökning jämfört med 1960 med drygt 14 procent i löpande priser, vilket torde motsvara en volymmässig ökning på omkring 10 procent.

Kalkylerna över byggnadsvolymen inom här berörda områden är vidare gjorda under förutsättning av oförändrade byggnadstider. Det bör i detta sammanhang påpekas, att kalkylen är mycket känslig för variationer i byggnadstiderna; till följd av brist på uppgifter rörande spridning och säsongvariationer i byggnadstiderna är den också starkt schablonmässig på denna punkt.

Under ovannämnda förutsättningar skulle byggnads- och anläggningsvolymen inom här berörda område öka med ungefär 11 procent från 1961 till 1962. De kraftigaste ökningarna faller på grupperna handel, förvaltning och sociala ändamål samt skolor, kyrkor m. m., medan man för industrin kan räkna med en liten minskning. Vid en summering av de grupper i tabellen som till största delen innehåller kommunal byggnads- och anläggningsverksamhet, nämligen samfärdsel, förvaltning, skolor samt vägar, erhåller man för dessa tillsammans en ökning av bvggnadsvolymen med ca 14 procent från 1961 till 1962.

För att lättare kunna klargöra konsekvenserna av en ändring av antagandena om igångsättningen mars—december 1962 redovisas belastningen på 1962 års byggnadsverksamhet uppdelad på belastning till följd av igångsättning före respektive efter den 1 mars 1962. Såsom framgår av tabellen svarar de byggen som beräknas påbörjas mars—december 1962 endast för knappt 20 procent av byggnadsvolymen under detta år. För att belysa effekterna av en ändring i antagandena om igångsättningen kan nämnas, att en ökning (minskning) av den antagna igångsättningen med projekt till ett värde av 100 miljoner kronor under andra kvartalet skulle medföra en ökning (minskning) av den totala belastningen på 1962 med ca 40 miljoner kronor. Samma ökning (minskning) av igångsättningen under tredje respektive fjärde kvartalet skulle medföra en total belastningsökning (-minskning) med 25 respektive 8 miljoner kronor.

3. Beräkningar över hela investeringsverksamheten Bostader

De nu föreliggande revideringarna av konjunkturinstitutets beräkningar rörande bostadsinvesteringarna 1961 ger anledning att på vissa punkter ompröva även prognosen för 1962. En sådan omprövning förefaller rimlig ock-

26 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

så med hänsyn till de diskussioner om riktlinjerna för igångsättningen under andra och tredje kvartalet i år, som nyligen hållits.

Till grund för de reviderade beräkningarna för 1961 ligger för flerfamiljshusens del de sedan föregående beräkningstillfälle framkomna data över antalet lägenheter som påbörjats samt byggnadstiderna för lägenheter som avslutats under fjärde kvartalet 1961 och de första månaderna 1962. Dessa data visar, att igångsättningen för 1961 totalt uppgått till ca 54 000 lägenheter, varav ca 34 000 påbörjades under andra halvåret.1 Detta är något mer än vad som antogs i höstas.

Omfattningen av bostadsbyggandet regleras väsentligen genom medelsramarna för den statliga bostadslåneverksamheten — för flerfamiljshusen koordineras långivningen med igångsättningstillståndsgivningen.

För innevarande budgetår föreslogs i 1961 års statsverksproposition ett bostadsbyggnadsprogram som, inklusive de icke statsbelånade husen, motsvarade igångsättning av 70 000 lägenheter, varav 49 500 i flerfamiljshus. I proposition nr 2/1962 föreslogs ett tillägg till programmet på 3 000 lägenheter, varav 2 000 beräknades avse flerfamiljshus.

För nästkommande budgetår har i 1962 års statsverksproposition förutsatts ett bostadsbyggnadsprogram omfattande 75 000 lägenheter, varav 51 000 i flerfamiljshus.

Med ledning av uppgifter rörande den faktiska igångsättningen under andra halvåret 1961 och uppskattningar av den bostadsproduktion, som påbörjas under första halvåret 1962, kan igångsättningen för innevarande budgetår beräknas komma att överskrida programmet med ca 3 000 lägenheter och uppgå till nära 76 000 lägenheter, varav 54 000 i flerfamiljshus. Denna bostadsproduktion förutsätter att medelsramen för budgetåret 1962/63 förskottsvis ianspråktages för dispenser för åtminstone 8 000 lägenheter. Dispensgivningen skulle därigenom bli större än motsvarande förskott från budgetåret 1961/62. Detta innebär i praktiken också att ramen 75 000 lägenheter för 1962/63 torde få överskridas.

Med hänsyn till de —- såväl av säsongmässiga skäl som med tanke på den vikande tendensen för industribyggandet — ovissa arbetsmarknadsutsikterna under den kommande höst- och vintersäsongen har det ifrågasatts huruvida icke under 1962 en större koncentration än tidigare av igångsättningen av flerfamiljshus till andra och tredje kvartalet borde komma till stånd. Bostads- och arbetsmarknadsmyndigheterna har anvisat vederbörande länsorgan att utvidga dispensgivningen för igångsättning av byggen inom de för budgetåret 1962/63 gällande ramarna redan under andra kvartalet i en större omfattning än som ursprungligen avsågs. Med reservation för såväl oförutsedda svårigheter på projekteringsområdet som för att de arbetsmarknadsmässiga förutsättningarna kan komma att förändras har som underlag för investeringsprognosen i tabell 5 räknats med en igångsättning under 1962 av ca 84 000 lägenheter. För flerfamiljshusen skulle detta inne-

1 Här och i fortsättningen medräknas i siffrorna endast egentliga bostadsbyggandet, ej s. k. specialbostäder (ålderdomshem m. m.).

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

bära ett påbörjande av inemot 60 000 lägenheter, dvs. ca 6 000 mer än under 1961. I investeringsprognosen i tabell 5 motsvarar dessa antaganden en investeringsökning på 220 miljoner kronor eller 4 1/2 procent. I detta ökningsbelopp innefattas dessutom en antagen ökning av underhållskostnaderna.

Industrin

Resultatet av kommerskollegiets marsundersökning av industrins investeringar för 1961 och investeringsplanerna för 1962 återges i tabell 2. Parallellt redovisas även uppgifter ur oktoberenkäten 1961. Vad beträffar investeringarna inom den egentliga industrin (grupperna 1—11 i tabell 2) innebär den nya enkäten en uppjustering av siffrorna för 1961 av en så betydande storleksordning som 7 procent för byggnader och anläggningar och 5 1/2 procent för maskiner och apparater. Bakom uppjusteringen ligger sannolikt en viss ökad investeringsverksamhet under fjärde kvartalet, betingad av den fr. o. m. årsskiftet inträdande höjningen av varuskatten. Det kan dock finnas risk för att uppjusteringen till viss — och större — del även avspeglar rena betalningsforceringar och därigenom till denna del ej motsvarar någon reell investeringsuppgång. Denna felkälla återverkar självfallet också på uppgifterna för 1962, som blir i motsvarande mån för låga. Någon möjlighet att på något preciserat sätt korrigera dessa missvisningar föreligger ej — i varje fall ej med hjälp av nu tillgängligt material.

Enligt marsenkäten planeras inom industrin för 1962 en investeringsminskning med ca 2 procent för byggnader och anläggningar och en ökning på ca 8 procent för maskiner och apparater. Som sedvanligt är innebär de nu angivna talen en betydande uppjustering jämfört med vad som angavs i oktoberenkäten. Till viss del hänger denna uppjustering dock samman med den — främst till följd av varuskatten inträffade — prisstegringen mellan oktober och mars. Uppgifterna beträffande de planerade investeringarna skall nämligen enligt anvisningarna till blanketten vara lämnade i den vid tidpunkten för uppgiftslämnandet rådande prisnivån.

I tabell 3 redovisas de ur oktober- resp. marsenkäterna under en följd av år erhållna procentuella förändringstalen, för marsenkäterna har dessutom omräkning skett till fast prisnivå. I tabellen har också uppgifterna enligt oktoberenkäten 1961 justerats med hänsyn till en nu uppmärksammad felaktighet vid sammanräkningen av oktoberenkäten, vilket medför att procenttalet för maskiner blir —|— 1 i stället för —3 som tidigare.

Det främsta skälet till den uppjustering av planerna från oktober till mars — som enligt tabell 3 kan konstateras ha skett även sedan hänsyn tagits till prisstegringar — torde vara att söka i det förhållandet alt man i oktober ännu ej har fullt utarbetade planer för det kommande året och sålunda då för såväl byggnader och anläggningar som maskiner och apparater systematiskt tenderar att underskatta eftcrfrågeutvecklingen för det kommande året. Som emellertid också framgår av tabellen har de i mars angivna volymmässiga förändringstalen i allmänhet visat sig innebära en överskattning av den

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Tabell IV: 2. Investeringsplaner inom industrin för 1962

Ny- och ombyggnadsverksamhet respektive ny- och ersättningsanskaffning. Miljoner kronor.

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och bilar. Källa: Kommerskollegiets investeringsenkät.

enligt utfallssiffrorna inträffade faktiska volymförändringen. En sådan överskattning kan — ej onaturligt — antas sammanhänga dels med en viss tendens till övervärdering av de egna investeringsplanerna, dels med svårigheter att — på grund av bristande kapacitetsutrymme o. dyl. på leverantörsidan — få investeringsefterfrågan fullständigt tillgodosedd. Under senare år synes dock tendensen till övervärdering av marsplanerna ej ha varit alltför iögonfallande. Med hänsyn härtill är det rimligt att anta att de nu föreliggande

29 Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

Tabell IV: 3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar

1 Utan justering för statistisk missvisning kring årsskiftet 1959/1960 är prognossiffran för 1961 + 13 procent enligt oktoberplanerna och + 24 resp. + 21 procent i löpande resp. fasta priser enligt vad som planerats i mars. Marsplanerna för 1960 uppgick utan justering till 12 procent i löpande och 10 procent i fasta priser. Utfallssiffrorna för 1959, 1960 och 1961 utgjorde i löpande priser +8, +15 och + 28 procent och i fasta priser +8, +6 och + 23 procent.

uppgifterna för 1962 — efter priskorrektion — direkt avspeglar den mest sannolika förändringen i industriföretagens investeringsefterfrågan mellan 1961 och 1962. Sammantaget med en tekniskt betingad normal uppgång av underhållskostnaderna jämte vissa smärre justeringar vidtagna för att också återspegla utvecklingen inom bl. a. hantverket har i tabell 5 för industribyggnader införts en minskning på 45 miljoner kronor eller 2 1/2 procent och för maskiner en ökning på 145 miljoner kronor eller 3 1/2 procent. Beträffande industrins byggnadsinvesteringar hänvisas även till kommentarerna till tabell 1.

Kraftverken

De enskilda och statliga kraftverkens investeringsplaner för 1962 tyder på att en väsentlig dämpning är att emotse — såväl när det gäller kraftverksbyggnader som kraftverksmaskiner. För de kommunala elverken synes däremot de föreliggande planerna gå ut på en ökning. För kraftverken totalt har i prognosen antagits en minskning med 105 miljoner kronor eller 7 1/2 procent.

Handel

Tidigare nämnda beräkningar över den tillståndsbcroende byggnadsverksamheten pekar på eu fortsatt betydande ökning av investeringarna i fristående handelslokaler. Även investeringarna i handelslokaler i bostadshus får

30 Kungl. Mnj:ts proposition nr 150 år 1962

antas komma att öka till följd av det ökade byggandet av flerfamiljshus. Med stöd av dessa uppgifter kan handelns byggnadsinvesteringar uppskattas stiga med 135 miljoner kronor eller 17 procent från 1961 till 1962.

Handelsflottan

Enligt en under mars av Sveriges varvsindustriförening företagen enkätundersökning väntas inga större förändringar ske i de svenska varvens fartygsleveranser till inhemska rederier. När det gäller importen av fartyg synes man emellertid ha att räkna med en viss ökning. Sammanlagt får investeringarna i handelsfartyg antas öka med ca 55 miljoner kronor eller 10 procent.

Staten

Aktuella uppgifter från de statliga affärsverken om investeringsplanerna för 1962 tyder för kommunikationsverkens del fortfarande på oförändrad investeringsnivå från 1961 till 1962. För vattenfallsverket visar uppgifterna för 1961 en större investeringsökning i förhållande till 1960 än vad som preliminärt beräknades. För 1962 tyder uppgifterna på ungefär samma investeringsminskning som tidigare. Beträffande investeringarna inom det statliga vägväsendet innebär planerna nu en ökning med ca 2 procent dvs. obetydligt mer än vad som angavs i höstas.

För försvaret beräknas utvecklingen under 1962 komma att innebära en ej obetydlig ökning såväl vad gäller byggnader och anläggningar som materiel och utrustning, en ökning som dock väsentligen sammanhänger med att materielanskaffningen under 1961 ej hann genomföras i då avsedd omfattning. Betydande ökningar planeras även av statliga industriaktiebolag varjämte ökning kan emotses för förvaltnings- och skolbyggnader. Totalt synes de statliga investeringarna stiga med 390 miljoner kronor, dvs. ca 7 1/2 procent.

Kommunerna

Resultaten av en under mars av statistiska centralbyrån företagen enkät beträffande de kommunala investeringarna 1961 och investeringsplanerna för 1962 presenteras i tabell 4. Som framgår av tabellen har uppgifterna för 1961 nästan genomgående undergått en ej obetydlig uppjustering. Det kan finnas risk för att denna uppjustering — liksom för industri — delvis avspeglar betalningsforceringar sammanhängande med varuskattehöjningen vid årsskiftet och därigenom till denna del ej motsvarar någon reell investeringsökning. Investeringsuppgifterna för 1962 skulle då i motsvarande mån bli för låga. Någon möjlighet att på något preciserat sätt korrigera för en sådan eventuell missvisning föreligger dock ej.

Även får 1962 har en uppjustering ägt rum enligt de nu föreliggande uppgifterna. För primärkommuner och landsting erhålles därigenom samma bild av förändringen 1961—1962 i de totala investeringarna som i höstas, dvs. en planerad ökning av storleksordningen 19 procent. Den preliminära national-

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

31 Tabell IVi 4. Kommunernas samt de kommunala bolagens och stiftelsernas investeringsplaner för 1962

Ny- och ombyggnadskostnader samt ny- och ersättningsanskaffning. Miljoner kronor.

Anm. Som källa har använts statistiska centralbyråns kommunenkät. De siffror över kommunala investeringar för 1961 som redovisas i tabell 5 överensstämmer inte med ovanstående, dels emedan kommunenkätens siffror vid beräkningarna till tabell 5 justerats med hänsyn till jämförbarheten med tidigare år, dels emedan tabell 5 även innefattar municipalsamhällenas och de kyrkliga kommunernas investeringar. I tabell 5 ingår även utgifterna för reparationer och underhåll.

budgetens bedömning av denna siffra gick ut på att den -— reducerad med hänsyn till dels pris- och varuskatteökningar, dels en obetydlig överskattningstendens — mycket väl kunde betraktas som realistisk. För 1962 har nämligen kommunerna anledning att räkna med en mycket gynnsam inkomstutveckling, varför en investeringsexpansion av den planerade omfattningen enligt kommunernas uppgifter ej syntes förutsätta någon alltför markant ökning av upplåningsbehovet.

Att en betydande ökning kan emotses för kommunerna framgår även av de i tabell 1 presenterade kalkylerna. För de investeringsområden som domineras av kommunala investeringar erhålles nämligen eu ökning på drygt 14 procent. Det finns därför all anledning att anta att ökningen av kommunernas investeringsefterfrågan för 1962 volymmässigt sett verkligen kommer att motsvara den planerade förändringen enligt marsenkäten sedan denna priskorrigerats.

Även de kommunala aktiebolagen och stiftelserna, vilkas investeringar domineras av bostadsbyggande, planerar kraftigt ökade investeringar — enligt de föreliggande uppgifterna nära 24 procent, vilket är obetydligt mer än vad

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

som angavs i höstas. Motsvarande uppgifter av de kommunala aktiebolagens och stiftelsernas investeringsplaner har dock tidigare ofta visat sig behäftade med en betydande osäkerhet.

Trots den goda överensstämmelsen med novemberuppgifterna har i investeringsprognosen för de kommunala aktiebolagen en viss uppjustering skett i förhållande till vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Sett i relation till t. ex. det totala flerfamiljshusbyggandet brukar nämligen de kommunala bostadsinvesteringarna sällan uppvisa några alltför markanta fluktuationer. Med hänsyn härtill synes det rimligt att anta att den uppjustering som erhålles i de ovan beskrivna, reviderade kalkylerna över bostadsinvesteringarna till viss del även faller på den kommunala sektorn. För aktiebolagen och stiftelserna har sålunda antagits ca 7 procent större ökning än i höstas, dvs. totalt 17 procent. Investeringsökningen för den kommunala sektorn sammantagen uppgår därigenom till 540 miljoner kronor eller 12 1/2 procent.

Som framgår av tabell 5 innebär prognosen för bruttoinvesteringarna totalt en ökning på 1 140 miljoner kronor eller 5 procent. För byggnader och anläggningar uppgår ökningen till 5 1/2 procent och för maskiner och apparater till 4 procent.

Tabell IV: 5. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling 1961—1962

Miljoner kronor i 1961 års priser.

Bih. C: Reviderad nationalbudget för dr 1962

33 Anm. till kap. IV. — I det i detta kapitel framlagda materialet redovisas uppgifter om investeringsutgifternas fördelning på åren 1961 och 1962, sådana de framkommer ur investeringsenkäten med endast de modifikationer som normalt tillämpas med hänsyn till tidigare erfarenheter. Det har emellertid visat sig att de betalningsförskjutningar, som föranleddes av omsättningsskattens höjning vid årsskiftet påverkat även investeringsstatistiken på ett sätt som gör denna missvisande. De sammanfattande omdömen som tillämpats i kap. I och tabellen över försörjningsbalansen (sid. 6) har ytterst ungefärligt justerats med ledning av de slutsatser som kan dras ur det föreliggande materialet. De skiljer sig därför något från de siffror som redovisas här ovan i kap. IV.

/

8 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 150. Bihang C

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

V. Kreditmarknaden

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1961

I den preliminära nationalbudgeten för 1962 redogjordes översiktligt föl finansieringsförhållandena 1961 inom olika sektorer. Inga nya data av mer väsentlig betydelse föreligger härvidlag utom för näringslivssektorn, där investerings- och finansieringsutvecklingen nu bättre kan belysas.

Mellan 1960 och 1961 ökade de privata fasta investeringarna (exkl. bostäder) med ca 350 miljoner kronor medan lagerinvesteringarna nedgick ca 200 miljoner. Totalt skulle alltså investeringsökningen inom näringslivet ha uppgått till ca 150 miljoner kronor. Hur finansierades då denna investeringsökning? Upplåningen på den organiserade kreditmarknaden var av ungefär samma storlek båda åren. Däremot var de likvida tillgångarnas utveckling väsentligt olika de två åren. År 1960 kan således företagen beräknas ha dragit ca 2 1/4 miljarder på sina bank- och postgirotillgodohavanden, medan såvitt kan bedömas en nedgång av måttlig storleksordning ägt rum under 1961, uppskattningsvis en kvarts miljard. Emellertid placerade företagen 1960 drygt 1 1/2 miljard i investeringskonton i riksbanken samt i obligationer och aktier, medan motsvarande totalsiffra för 1961 kan uppskattas till bara ett hundratal miljoner. Netto kan då företagen beräknas ha förbrukat drygt en halv miljard i likvida tillgångar 1960 mot endast något hundratal miljoner 1961. Om förskjutningsposten antas bestå av kort företagsupplåning utomlands utjämnar ökningen i denna från ca 1/4 miljard 1960 till 3/4 miljard 1961 skillnaden i tillgång på finansieringsmedel, och ökningen i investeringarna med 150 miljoner mellan 1960 och 1961 skulle då (residualt beräknad) ha finansierats internt, dvs. via ökade bruttovinster. Att bruttovinsterna skulle ha ökat trots eventuell nedgång av marginalerna motsäges ej heller av beräkningar gjorda från andra utgångspunkter.

2. Utvecklingen på kreditmarknaden 1962

Den nya inriktning av penningpolitiken som signalerades i samband med diskontosänkningen i början av april kan sägas innebära att kreditmarknadsläget ur realekonomisk synpunkt blir relativt mindre intressant: i en situation som karakteriseras av efterfrågeinflation kan priset och/eller tillgången på kredit i princip justeras så att de monetära villkoren för fortsatt expansion åtstramas, och detta strama kreditmarknadsläge blir då en bromsande faktor som måste tas med i framtidsbedömningen. Under en avmattningsperiod, gäller däremot, att en lätt kreditmarknad visserligen är ett nödvändigt men ej alltid tillräckligt villkor för i varje fall en snabb återhämtning och det alltså blir osäkert om den ökade tillgången på lånemedel

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

35 Tabell Vi 1. Kreditmarknad^! 1960 och 1961

Nettobelopp, miljoner kronor

1 Om korrigering görs för effekterna av den tillfälliga medelsomflyttning mellan affärsbanker och postgiro, uppgående till ca 600 miljoner kronor, som ägde rum kring årsskiftet 1959/60 erhålls ett affärsbanksbidrag till statens finansiering 1960 på —1 250 miljoner. Affärsbankernas totala kreditgivning blir då —175 miljoner, medan för övriga kreditinstituts del finansieringsbidraget till staten blir 525 miljoner och deras totala finansieringsbidrag 3 175 miljoner kronor.

* Effekten av den tillfälliga medelsomflyttningen mellan affärsbankerna och postgirot på statsupplåningens fördelning på olika långivare, som oms-rushen vid slutet av 1961 resulterat i, kan uppskattas till 100 miljoner kronor. Vid rensning från denna temporära inflytelse skall alltså 100 miljoner kronor i utlåning till staten överföras från »övriga kreditinstitut» och läggas på affärsbankerna, »övriga kreditinstituts» finansieringsbidrag till staten blir då —150 miljoner kronor och deras totala kreditgivning 3 350 miljoner kronor, medan affärsbankernas finansieringsbidrag till staten blir 100 och deras totala utlåning 700 miljoner kronor.

Anm. Med näringslivet avses praktiskt .taget hela den del av samhällsekonomin, som ligger utanför staten, kommunerna, bostadssektorn och kreditinstituten.

Affärsbankernas utlåning till respektive staten, kommunerna och bostäderna omfattar inköp av statspapper, reverslån till kommunerna och köp av kommunobligationer, bostadsbvggnadskrediter enligt Svenska Bankföreningens månadsstatistik och köp av hypoteksobligationer. Utlåningen till näringslivet är en restpost och avser alla andra lån och obligationsköp än de nyssnämnda.

»Övriga kreditinstitut» omfattar sparbankerna, postbanken, jordbrukskasseorganisationen, allmänna pensionsfonden, försäkringsbolag, riksförsäkringsverket och Sveriges Kommunalanställdas pensionskassa. Deras kreditgivning till staten, kommunerna, bostadssektorn och näringslivet innefattar såväl reverslån som köp av obligationer och andra värdepapper.

I uppgifterna för »allmänheten» ingår de obligationer, förlagsbevis, aktier och diverse statspapper, som försålts till andra köpare än de institutioner, som ingår i tabellens övriga långivarsektorer. Företagens, hushållens och diverse fonders och kassors värdepappersköp redovisas således i denna post.

Tabellen innefattar endast uppgifter om kreditförmedling över den reguljära kreditmarknaden; kommersiella krediter eller andra finansiella transaktioner mellan och inom de reala sektorerna ingår således inte.

Uppgifterna för 1960 har avrundats till jämna 25-tal och uppgifterna för 1961, som till cn del bygger på uppskattningar, till jämna 50-tal miljoner kronor.

verkligen får en stimulerande effekt. Visserligen finns det indikationer på att det vid den tidpunkt då politikändringen genomfördes förelåg och att det fortfarande föreligger ett efterfrågeöverskott på kredit; detta kan dock

8f Itiliang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 150. Bihang C.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

snabbt försvinna speciellt då ökningen i de fasta industriinvesteringarna planeras falla på årets första halvår medan de under andra halvåret skulle komma att ligga lägre än under andra halvåret 1961. Det skulle alltså för året som helhet kunna vara realistiskt att totalt räkna med ungefärlig balanspå kreditmarknaden trots eventuella finansieringssvårigheter under det säsongmässigt svåra vårhalvåret.

Emellertid kan det ändå vara av intresse att summera vad man kan ha anledning att tro om kreditefterfrågans och kreditutbudets lokalisering till olika realsektorer resp. kreditinstitut, och nedan ges en översikt över vad investeringsenkäter, kalkylerade placeringsbehov hos kreditinstitut m. m. i detta avseende antyder.

Ef ter frågesidan

Statens budget 1962 beräknas enligt kap. VI bli överbalanserad med drygt 100 miljoner kronor. I tabell 2, där siffrorna ges i kvartsmiljarder, har införts en nedåt till noll avrundad siffra för den statliga kreditefterfrågan 1962.

För kommunerna antyder vårens investeringsenkät att investeringsplanerna inom denna sektor nu är ännu mer expansiva än vad man tidigare räknade med. ökningen är dock ej större än att den tidigare antagna siffran (500 miljoner kronor) för sektorns kreditefterfrågan 1962 kan behållas.

Investeringarna inom bostadssektorn beräknas nu komma att öka något kraftigare än vad man räknade med i den preliminära nationalbudgeten. I löpande priser kan bruttoinvesteringsökningen uppskattas till bortåt ett par hundra miljoner kronor, vilket torde motsvara ett i motsvarande mån ökat kreditbehov. Bostadsfinansieringen via kreditmarknaden uppgick 1961 till ca 2 500 miljoner kronor (tab. 1) och kreditbehovet innevarande år skulle därmed komma att uppgå till ca 2 750 miljoner.

Näringslivet (som utgör en restsektor; se anmärkningen till tab. 1) lånade 1961 ca 1 800 miljoner kronor på kreditmarknaden. Industrins investeringsplaner för fasta investeringar enligt vårenkäten är mer optimistiska än enligt (den justerade) höstenkäten och dessa beräknas 1962 öka med ett par hundra miljoner, medan lagerinvesteringarna kan beräknas minska med drygt 1/2 miljard jämfört med 1961. Detta skulle, under i övrigt lika förhållanden, innebära ett med ca 400 miljoner minskat kreditbehov 1962.

Tabell V: 2. Kreditmarknaden 1962

Nettobelopp, miljoner kronor

Anm. Siffrorna har avrundats till närmast liggande */» miljard kronor.

37 Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

Härtill kommer dock möjligen ett behov att efter den kraftiga neddragningen av företagens kassamedel som ägde rum såväl 1960 som 1961 åter bygga upp dessa. En till 1 750 miljoner kronor avrundad siffra för näringslivets kreditbehov 1962 har därför införts i tabell 2.

Utbudssidan

Riksbankens kreditgivning till realsektorerna, huvudsakligen bestående av köp av obligationer och skattkammarväxlar, kan med antagande om en i stort oförändrad valutareserv, ett finansiellt sparande av ungefär samma storlek som föregående år, en ökning av sedelomloppet av vanlig storleksordning samt en utströmning av investeringsfondmedel härrörande från 1960 och 1961 års extra fondavsättningar beräknas till ca en kvarts miljard kronor, vilket belopp införts i tabell 2.

För »Övriga kreditinstitut* kalkyleras ett från den preliminära nationalbudgeten oförändrat belopp 3 500 miljoner (avrundat). Det är främst allmänna pensionsfondens ökade placeringsbehov som ligger bakom uppgången från 1961.

Allmänheten antas placera ett från 1961 i stort oförändrat belopp i (främst) aktier och obligationer. 500 miljoner har införts i tabell 2.

För affärsbankerna slutligen har införts det belopp — 750 miljoner som erfordras för att utbuds- och efterfrågesidan skall gå ihop.

Eftersom — vilket antyddes i början av detta avsnitt — penningpolitiken nu fått en ny inriktning, har vare sig på eflerfråge- eller utbudssidan några belopp satts inom parentes. Detta var ju det sätt varpå i tidigare nationalbudgeter markerades de restriktioner som penningpolitiken kunde antas vilja 'ägga på vissa storheter i kreditmarknadsbalansen för det framförliggande året. Med andra ord: några av penningpolitiken orsakade finansieringsproblem antas i stort sett ej längre finnas i kreditsystemet -— detta gäller i speciellt hög grad bostadssektorn — och siffrorna skulle därmed i princip även markera utfallet av kreditgivningen på den organiserade kreditmarknaden 1962 sådant detta skulle bli under de gjorda förutsättningarna. Denna tolkning av innebörden av den nya kreditpolitiken för året som helhet är ej oförenlig med förekomsten av vissa temporära, till stor del säsongmässigt betingade, finansieringssvårigheter under årets första hälft.

38 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

VI. Den offentliga verksamheten

1. Allmänt

För nationalbudgetens kalkyl över utvecklingen 1961—1962 av de olika posterna i försörjningsbalansen är syftet med detta avsnitt begränsat till att ge underlag för en bedömning av de offentliga konsumtionsutgifternas planerade omfattning. Med konsumtionsutgifter förstås här den offentliga sektorns löpande kostnader i form av köp av varor och tjänster för sådana samhälleliga servicegrenar som undervisning, sjukvård, försvar o. dyl. Övriga utgiftsposter inom den offentliga sektorn (investeringar, överföringsutgifter, utlåningsverksamhet) ges sin realekonomiska innebörd i andra sammanhang i nationalbudgeten. De offentliga investeringarna behandlas sålunda i investeringsavsnittet (där även sådana offentliga investeringar som ej finansieras via budgeten ingår), överföringsutgifterna till den privata sektorn påverkar hushållens ekonomiska aktivitet och underligger bl. a. kalkylerna för dessas konsumtions- och sparandebeteende enligt kapitel III, utlåningsverksamheten som framför allt berör bostadsbyggandet är en viktig faktor vid kalkyler över bostadsinvesteringarnas omfattning och även för bedömning av utvecklingen på kreditmarknaden. För kreditmarknadskalkylen i kapitel V har även de beräknade totalbudgetsaldona för staten och kommunerna stor betydelse.

2. Staten

I tabell 1 ges dels utfallsberäkningar för statens inkomster och utgifter kalenderåren 1960 och 1961 och budgetåret 1960/61 samt prognoser (eller snarast kalkyler) för innevarande kalenderår samt innevarande och nästa budgetår. Såsom nämndes i det inledande avsnittet är det primära syftet att uppskatta den statliga konsumtionens utveckling emellan 1961 och 1962. För de problem som sammanhänger med beräkning av uvecklingen härvidlag redogjordes tämligen ingående i den preliminära nationalbudgeten för 1962.

De statliga konsumtionsutgifterna består till ca 75 % av kostnader för löner och pensioner för statsanställda; resten utgörs av utgifter för varor och tjänster köpta utifrån. 1 löpande priser skulle dessa utgifters totala stegring mellan 1961 och 1962 uppgå till omkring 14 procent och därigenom komma att att nå en nivå av drygt 4 400 miljoner kronor (se tabell 1). Den kraftiga ökningen i nominellt värde räknat beror till stor del på den nyligen avtalade statsLjänarlönehöjningen. Om man som mått på den reella ökningen av statens konsumtion tar den utgiftsökning som skulle erhållits om statstjänarlö-

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

39 Tabell VI: 1. Statens ekonomiska verksamhet 1960—1962

Kassamässiga uppgifter Miljoner kronor i löpande priser

Anm. Vid omvandlingen av de officiella budgetårssiffrorna i högra delen av tabellen til kalenderårssiffror för 1962 har ganska schablonmässiga metoder fått användas, varför precisionen framför allt på enskilda inkomst- och utgiftstyper ej torde vara alltför god.

nerna och priserna på övriga statliga inköp av varor och tjänster varit oförändrade erhålles däremot endast en uppgång med ca 200 miljoner kronor eller 5 procent. Detta är samma stegring av den statliga konsumtionsvolymen som beräknades i den preliminära nationalbudgeten för 1962.

I tabell 1 ges även kalkyler rörande statens totalekonomi sådan den registreras över budgeten. Inkomstökningen 1962 har kalkylerats till 7 procent mot 18 procent 1961, medan utgifterna beräknas komma att öka med omkring 10 procent mot 8 procent 1961. Bland inkomstposterna är det främst de indirekta skatterna som expanderar (bl. a. till följd av höjningen av allmänna varuskatten och bensinskatten), medan de direkta skatterna (bl. a. på grund av den direktskattesänkning som ingick i den senaste skattereformen) beräknas öka endast obetydligt. Av utgifterna har konsumtionsposten redan något berörts, överföringsutgifternas expansion är i stor utsträckning hänförlig till reformer på socialförsäkringsområdet, men beror också på införandet av ett system för kompensation av kommunerna för skattebortfall beroende på ortsavdragsreformen. De statliga investeringarna enligt budgeten som minskade några procent i volym 1961 beräknas 1962 öka med en eller ett par procent. (Den totala statliga investeringsvolymen beräknas 1961 ha ökat med ca 1 procent och beräknas 1962 komma att öka med ca 8 procent.)

Tolalbudgetsaldot bedöms mellan 1961 och 1962 komma att »försämras» med närmare 400 miljoner (se tabell 1). Statsbudgeten kan därmed sägas

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

utöva en (måttligt) expansiv inverkan på ekonomin efter att 1961 ha varit kraftigt kontraktiv. Likviditetsmässigt beräknas totalbudgeten för kalenderåret 1962 dock bli något kontraktiv.1

3. Kommunerna

Enlig den preliminära nationalbudgeten kalkylerades den volymmässiga ökningen i den kommunala konsumtionsefterfrågan 1962 till 6 procent. Några nya data ägnade att belysa den kommunala konsumtionens utveckling i år föreligger ej. Det är i stort endast för de kommunala investeringarnas del som nya data föreligger: resultaten av vårens investeringsenkät mer än väl bekräftar den kraftiga planerade ökningen 1962 av de kommunala myndigheternas investeringar som redovisades i den preliminära nationalbudgeten — nu -(- 13 procent mot tidigare ca 10 procent.

1 Detta gäller om—såsom här gjorts—samma allmänna lönehöjning antas som i nationalbudgetens kapitel om de enskilda konsumenternas ekonomi (kap. III). Om däremot den något lägre allmänna löneökning antas som underligger Riksrevisionsverkets statsinkomstberäkningar enligt finansplanen erhålls 1962 en ungefär totalbalanserad och alltså likviditetsmässigt neutral statsbudget.

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

41 TabeDförteckning

I. 1. Reviderad försörjningsbalans för 1962 .......................... 6

II. 1. Sammanfattning av produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar

1960—1962.................................................. 12

2. Utvecklingen på arbetsmarknaden 1958—1962.................... 14

III. 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1960—1962 .... 21

IV. 1. Räkneexempel för 1962 års tillståndsberoende byggnadsverksamhet

(exkl. bostäder)................................ 24

2. Investeringsplaner inom industrin för 1962 ...................... 28

3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar .................................................. 29

4. Kommunernas samt de kommunala bolagens och stiftelsernas investeringsplaner för 1962 ...... 31

5. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling 1961—1962 .......... 32

V. 1. Kreditmarknaden 1960 och 1961............................... • 35

2. Kreditmarknaden 1962................................. 36

VI. 1. Statens ekonomiska verksamhet 1960—1962...................... 39

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

Innehåll

I. översikt ............................ 2

II. Produktionen och arbetsmarknaden ................................ 11

1. Produktionen .............................................. 11

2. Arbetsmarknaden............................................ 13

III. De enskilda konsumenternas ekonomi............................... 18

1. De disponibla inkomsterna........................... 18

2. Konsumentpriserna................................. 20

3. Konsumtionsvolymen ........................................ 21

IV. Investeringarna .................................... 23

1. Utgångspunkter och metoder.................................. 23

2. Delkalkyler på viss byggnadsverksamhet........................ 23

3. Beräkningar över hela investeringsverksamheten ................ 25

V. Kreditmarknaden ............................................... 34

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1961.......................... 34

2. Utvecklingen på kreditmarknaden 1962 ......................... 34

VI. Den offentliga verksamheten ...................................... 38

1. Allmänt.................................................... 38

2. Staten...................................................... 38

3. Kommunerna................................................ 40

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620554

BIHANG D

DRIFTBUDGETEN

FÖR

BUDGETÅRET 1962/63

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1962

Bih. D: Driftbudgeten 1962/63

1 Bihang D

DRIFTBUDGETEN FÖR BUDGETÅRET 1962/63

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr ISO. Bihang D

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Driftbudgeten för

Inkomster

(. i

Bih. D: Driftbudgeten 1962/63

budgetåret 1962/63

Utgifter

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620668

BIHANG E

DEN STATSFINANSIELLA UTVECKLINGEN BUDGETÅREN 1962/63-1965/66

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

liih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiclla utvecklingen

1 Bihang E

PM

angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen under budgetåren 1962/63—1965/66

Inledning

I syfte att siffermässigt belysa den framtida statsfinansiella utvecklingen har inom finansdepartementet sammanställts beräkningar av hur statens inkomster och utgifter under vissa antaganden kan komma att utvecklas under budgetåren 1962/63—1965/66. Vid utarbetandet av dessa nya kalkyler bär i huvudsak samma metod använts som vid fjolårets beräkningar. Som underlag för kalkylerna har, såvitt avser utgiftssidan, uppgifter genom fackdepartementens försorg inhämtats från olika myndigheter och verk. När det gäller inkomstsidan har riksrevisionsverket verkställt en beräkning över inkomsterna på driftbudgeten. Därjämte har uppgifter rörande vissa avskrivningar m. m. införskaffats från vederbörande myndigheter och verk.

I ett första avsnitt redovisas visst material, ägnat att ge en bakgrund till bedömningen av den framtida utgiftsutvecklingen. Dessa beräkningar omfattar den volymmässiga utvecklingen nnder budgetåren 1955/56—1960/61 för dels de egentliga statsutgifterna på driftbudgeten och dels de s. k. realfondema på kapitalbudgeten. Vidare redovisas en jämförelse mellan de beräkningar som lämnades i kompletteringspropositionen våren 1961 för utgifterna under budgetåret 1962/63 och de i årets kompletteringsproposition gjorda beräkningarna avseende samma budgetår.

A. Vissa uppgifter om den statsfinansiella utvecklingen under budgetåren 1955156—1960161, m. m.

1. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling

För såväl analysen av den gångna utvecklingen som för bedömningen av den framtida utgiftstrenden erfordras en beräkning av den volymmässiga utgiftsutvecklingen på olika områden. En schablonmässig omräkning har därför gjorts av de egentliga statsutgifterna i 1955/56 års pris- och lönenivå (tabell 1). Härvid har budgetredovisningems siffror över det faktiska budgetutfallet utnyttjats. Utgifterna bär grupperats enligt den indelning i littera under de olika huvudtitlarna som följts i riksstatsförslaget för 1962/63. Under hänvisning till de redogörelser som lämnats i de senaste årens komplctteringspropositioncr över utgifterna inom de olika huvudtitlarna, redovisas i år i huvudsak endast utvecklingstendenserna i stort.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 160. Bihang E

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Tabell 1. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling under budgetåren 1955/56—1960/61

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 3

1 Exklusive 275 milj. kr. avseende fondering för framtida pensionsändamål under budgetåren 1956/57 och 1957/58.

Anm. I kolumnen för den genomsnittliga procentuella förändringen har sådana större utgiftsökningar som i huvudsak betingats av att nya utgiftsändamål tillkommit under perioden markerats med x.

Vissa svagheter vidlåder ofrånkomligen här gjorda försök att beräkna den volymmässiga utvecklingen av statens utgifter. Liksom vid nationalproduktberäkningarna är det av beräkningstekniska skäl inte möjligt att beakta den produktivitetsförändring som skett inom den statliga sektorn. De prisindex varmed anslagens värdebelopp omräknas i volymtal har kalkylerats på kostnadselement i det sista produktionsledet, d. v. s. på löner och omkostnader sådana de föreligger i budgetredovisningarna. Vid beräkningarna bar eftersträvats en uppdelning av utgifterna på de olika varor och tjänster som konstituerar kostnadselementen i verksamheten. Av beräkningstekniska skäl har endast de större kostnadselementen under varje littera för de olika huvudtitlarna kunnat beaktas. Till osäkerheten i beräkningarna har också bidragit, att lämpliga indexserier över prisutvecklingen saknats för åtskilliga utgiftsområden. För att erhålla ett mått på den »volymmässiga» utvecklingen för utgifter av transfereringsnatur har bl. a. flertalet utgiftsposter av detta slag, bl. a. barnbidragen och folkpensionerna, omräknats med socialstyrelsens konsumentprisindex. »Volymsiffrorna» för dessa transfererings-

llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 160. llihang E

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

utgifter kan därför sägas representera ett mått på bidragens värde för den enskilde mottagaren.

Enligt de gjorda beräkningarna ökade de egentliga statsutgifterna på driftbudgeten under perioden 1955/56—1960/61 i volym med 33 procent eller med i genomsnitt knappt 6 procent per år.

Utgifterna under justitie-, kommunikations-, ecklesiastik- och civildepartementens huvudtitlar uppvisar en volymmässig ökning av ungefär samma stegringstakt som totalutgifterna i genomsnitt. För en av huvudtitlarna, jordbruksdepartementets, redovisas en volymmässig utgiftsminskning under perioden, medan försvars- och inrikeshuvudtitlama uppvisar en stegringstakt som är lägre än genomsnittet för de totala egentliga statsutgifterna. De kraftigaste genomsnittliga procentuella ökningarna redovisas under utrikes-, social-, finans- och handelsdepartementens huvudtitlar. Detta sammanhänger främst med utvecklingen av vissa speciella utgiftsposter.

Under justitiedepartementets huvudtitel har kostnaderna för fångvården, som svarar för närmare hälften av huvudtitelns utgifter, utvecklats i en betydligt snabbare takt än övriga utgifter. Avgörande för denna utgiftsförändring under den gångna perioden har väsentligen varit kriminalitetens utveckling, som bl. a. föranlett en kraftig utbyggnad av fångvårdsanstalterna. Fångvårdens platsantal har härigenom ökat från drygt 3 500 platser under budgetåret 1955/56 till omkring 5 000 platser 1960/61. Fångvårdens arbetsdrift har undergått en fortskridande industrialisering. Även i övrigt har vårdresurserna förbättrats.

Under utrikesdepartementets huvudtitel har kostnaderna för internationell hjälpverksamhet utvecklats snabbast, och de var vid periodens slut de dominerande anslagen vid sidan av utrikesförvaltningens avlöningsanslag. Kostnaderna för Sveriges medlemskap i internationella organisationer, som också ökat under slutet av 50-talet, har varit beroende av dessa organisationers tillväxt jämte kostnaderna för internationella aktioner i FN:s regi som igångsatts under perioden.

Till grund för anslagsutvecklingen under försvarsdepartementets huvudtitel har under de tre senaste budgetåren i perioden legat de år 1958 antagna riktlinjerna för försvarets framtida utformning. Av försvarsutgifterna är det främst de militära investeringarna — materielanskaffningar av olika slag — som ökat under perioden.

Under socialdepartementets huvudtitel hänför sig den procentuellt sett kraftigaste utgiftsökningen till anslagen för arbetsmarknadspolitiken och bostadspolitiken samt nykterhetsvården. Utgifterna för arbetsmarknadspolitiken har givetvis påverkats av arbetsmarknadsläget under senare delen av 50-talet. Den kraftiga utgiftsökningen för budgetåren 1958/59 och 1959/60 får således ses mot bakgrund av de sysselsättningssvårigheter som inträffade 1958. Under 1960/61 skedde en minskning av utgifterna, men utgiftsnivån är fortfarande hög. I viss mån beror detta på eftersläpande kostnader för de beredskapsarbeten, som igångsattes under tidigare budgetår. Fram-

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvechdingen 5

föralll sammanhänger emellertid den högre utgiftsnivån med att ambitionsgraden för arbetsmarknadspolitiken har höjts.

Utgifterna för bostadspolitiken har fortsatt att öka kraftigt. Detta beror huvudsakligen på att nya årgångar hus tillkommit för vilka ränteeftergift utgår och att de nya årgångarna omfattat flera lägenheter samt att räntenivån stigit under perioden.

Efter 1955 års nykterhetsreform har en markant stegring av utgifterna för nykterhetsvården ägt rum. Platsantalet vid statliga och erkända vårdanstalter har ökat från ca 1 220 år 1955 till drygt 2 100 vid mitten av år 1961. Utgifterna för bidrag till kommunala nykterhetsnämnder har ökat oavbrutet; en för budgetåret 1960/61 redovisad minskning har endast bokföringsmässig orsak.

Den i 1955/56 års prisnivå angivna ökningen av utgifterna för folkpensionering och sjukförsäkring påverkas givetvis av den omräkning med konsumentprisindex som skett. I absoluta tal bär utgiftsstegringen varit betydande. Vad utgifterna för folkpensioneringen beträffar har dessa påverkats bl. a. av de beslut om standardtillägg till folkpensionerna som fattats vid 1956, 1958 och 1960 års riksdagar.

De utgiftsmässigt dominerande anslagen under kommunikationsdepartementets huvudtitel är vägbyggnads- och vägunderhållsanslagen. Den utveckling som skett för utgifterna för vägväsendet under perioden har möjliggjort såväl en fortsatt utbyggnad av väg- och gatunätets längd som en förbättring av vägarnas bredd, bärighet och beläggning. Det bör i detta sammanhang påpekas, att ökningen under budgetåren 1958/59—1960/61 av de som beredskapsarbeten bedrivna vägarbetena inte påverkar utgiftsserien för kommunikationshuvudtiteln utan utgifterna under socialhuvudtiteln. Däremot ingår i utgiftsserien för de tidigare budgetåren vissa beredskapsarbeten. Den relativt mycket kraftiga ökningen för den andra redovisade anslagsgruppen är främst betingad av det budgetåret 1958/59 införda driftbidraget till SJ.

Den mycket snabba utgiftsstegring som redovisas under finansdepartementets huvudtitel är främst en följd av utbetalningen av den skatteersättning till komunerna, som infördes fr. o. m. 1958 i samband med att de kommunala ortsavdragen höjdes i nivå med de statliga. Utgiftsökningen förklaras vidare av att huvudtiteln under budgetåret 1960/61 belastades med kostnader för premiering av frivilligt sparande nnder åren 1955 och 1956.

Den under ecklesiastikdepartementets huvudtitel redovisade stegringen av anslagsgruppen skolväsendet beror främst på ökningen av de åldersgrupper, ur vilka eleverna till de högre skolformerna rekryterades, och på den stigande studiefrekvensen inom dessa åldersgrupper. Som en följd härav expanderade gymnasierna synnerligen starkt, liksom yrkesskolväsendet alltsedan 1955 års reform har varit i stark utveckling. Elevantalet på låg- och mellanstadierna sjönk däremot under slutet av 50-talct.

De under perioden kontinuerligt stigande utgifterna för den högre utbild-

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

ningen och forskningen återspeglar bl. a. de förbättrade villkoren för forskningen samt 1958 års reform av undervisningen vid de filosofiska fakulteterna.

Expansionen av utbildningsväsendet betingar också — liksom införandet av de allmänna studiebidragen fr. o. m. budgetåret 1957/58 och ökningen av naturastipendierna budgetåret 1960/61 — den kraftiga ökningen av anslagen till studiesociala ändamål.

Utgiftsutvecklingen under jordbruksdepartementets huvudtitel har kraftigt påverkats av de skördeskadeersättningar som utgick under budgetåren 1955/56 och 1957/58. Främst härigenom uppvisar huvudtiteln en volymmässig utgiftsminskning under perioden. Övriga utgiftsområden inom huvudtiteln utmärkes däremot totalt av en ökning.

Den genomsnittliga årliga utgiftsförändringen under handelsdepartementets huvudtitel är väsentligen avhängig av en dominerande anslagsgrupp. Den för huvudtiteln totala volymökningen om i genomsnitt 9 procent förklaras sålunda väsentligen av atomenergiverksamhetens snabba utveckling.

Den snabbaste relativa utgiftsutvecklingen under inrikesdepartementets huvudtitel svarar polisväsendet för. För utgifterna för hälso- och sjukvården är stegringstakten under perioden något större än den genomsnittliga för hela huvudtiteln.

Utgiftsförändringarna under civildepartementets huvudtitel slutligen påverkas främst av kostnaderna för det statliga och statsunderstödda pen sionsväsendet, samt, under det sista budgetåret i perioden, av den statliga arbetsgivaravgiften till den allmänna tilläggspensioneringen.

2. Den volymmässiga utvecklingen för realfonder på kapitalbudgeten

Av utgifterna under statens kapitalfonder representerar medelsförbrukningen under affärsverksfonderna, luftfartsfonden, fastighetsfonden, försvarets fonder och väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond (diverse kapitalfonder) direkt statlig realinvestering. För övriga kapitalfonder motsvaras medelsanvisningarna av statlig utlåning, aktieteckning o. s. v. som icke inräknas i den statliga investeringsverksamheten i detta ords samhällsekonomiska betydelse. Att göra en beräkning av utgiftsutvecklingen i fasta priser för dessa fonder av finansiell karaktär, låter sig inte göras på ett meningsfullt sätt. Däremot har för bedömningen av den framtida utgiftsutvecklingen vissa beräkningar gjorts beträffande den volymmässiga utgiftsutvecklingen av de statliga realinvesteringarna. I förevarande avsnitt lämnas en kortfattad redogörelse för utvecklingen av dessa utgifter under budgetåren 1955/56^ -1960/61 efter den schablonmässiga omräkning som gjorts av utgifterna i 1955/56 års prisnivå (tabell 2).

Liksom när det gäller den volymmässiga utvecklingen av de egentliga statsutgifterna, är det angeläget att understryka beräkningarnas schablonmässiga karaktär. De indexserier över prisutvecklingen som använts är desamma som utnyttjas i samband med nationalbokföringen. Postverkets investeringar har sålunda omräknats efter en sammanvägd index av

Bili. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 7

Tabell 2. Den volymmässiga utvecklingen för realfonderna på kapitalbudgeten 1955/56—1960/61

dels byggnadsstyrelsens index för ämbetsbyggnader och dels konunerskollegiets partiprisindex för maskiner och transportmedel, rensat från konsumtionsvaror. För televerkets investeringar har använts televerkets index för teleanläggningar och för SJ dess index för bana och byggnader samt rullande materiel. Vattenfallsverkets investeringar har omräknats efter index för kraftstationer och domänverkets efter index för jordbrukets ekonomibyggnader. Vid beräkningen av investeringarna inom luftfartsfonden har index för vägbyggnader begagnats och för statens allmänna fastighetsfond och försvarets fastighetsfond byggnadsstyrelsens index för ämbetsbyggnader. För försvarets fabriksfond liksom för väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond har slutligen använts index för industrimaskiner.

Enligt de gjorda beräkningarna ökade medelsförbrukningen under realfonderna under perioden 1955/56—1960/61 i volym med 9 procent eller med i genomsnitt 1,7 procent per år. De kraftigaste volymmässiga ökningarna under perioden redovisas för luftfartsfonden och statens allmänna fastighetsfond. Affärsverksfonderna uppvisar en lägre ökningstakt, 1,2 procent, medan övriga investeringar företer en viss minskning.

Utvecklingen av affärsverkens investeringar under perioden återspeglar konjunkturförloppet. Begränsningen av affärsverkens investeringar under budgetåren 1956/57 och 1957/58 sammanhängde med den allmänt återhållande ekonomiska politiken under dessa år. Den återhämtning och i vissa fall markerade stegring som inträdde 1958/59 och 1959/60 får å andra sidan ses mot bakgrund av strävandena att motverka cfterfrågeminskningen inom den privata sektorn i samband med den då pågående konjunkturavmattningen. Till en del var den också resultatet av en planerad investeringsökning, som särskilt inriktades på sådana investeringar som utgjor-

8 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 År 1962

de en förutsättning för en stegrad industriproduktion. Utvecklingen under de olika fonderna var dock splittrad. Postverkets investeringar, som emellertid är av förhållandevis liten omfattning, minskade successivt under perioden. För SJ fluktuerade investeringsnivån i huvudsak kring utgångsårets nivå, dock med någon minskning i förhållande till denna. Televerkets och statens vattenfallsverks investeringar visade däremot en genomsnittlig stegring över perioden med 1,5 respektive 4 procent.

Den helt övervägande delen av televerkets investeringar sammanhängde med den pågående automatiseringen och ökningen av antalet abonnenter. Vid periodens slut var omkring 90 procent av telefonapparaterna anslutna till automatiska telefonstationer. Av betydelse för utvecklingen av televerkets investeringar under perioden har vidare varit uppbyggnaden av televisionsradionätet, som i praktiken tog sin början 1957/58. En anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete påbörjades 1958/59.

Mot bakgrunden av det ekonomiska läget för statens järnväg ar har en bibehållen hög investeringsnivå framstått som ett viktigt villkor för en bättre driftsekonomi. Investeringarna har särskilt inriktats på företagsekonomiskt lönande rationaliseringsåtgärder. Huvudlinjernas kapacitet har ökats genom anläggande av ytterligare dubbelspår, förbättring av spåröverbyggnaden, anläggningar för fjärrblockering och genom automatiserade i angerbangårdar. Den rullande materielen har utökats och moderniserats och särskilt har betydande investeringar gjorts i anskaffning av lok och godsvagnar. Avsevärda investeringar har också skett i trafiksäkerhetsfrämjande syfte.

För statens vattenfallsverk har investeringarna under perioden främst syftat till att uppnå torrårssäkerhet och att åstadkomma en optimal ekonomisk avvägning mellan vatten- och värmekraftverk. Språnget i investeringsutvecklingen från 1957/58 till 1958/59 motsvarar en komplettering och forcering av programmet för kraftverksutbyggnaden till följd av den konsumtionsstegring som skett fortlöpande under perioden. Större delen av kostnaderna för värmekraftverket i Stenungsund infaller vidare under perioden, varjämte Ågesta kraftvärmeverk påbörjades under senare delen av denna. Kostnaderna för vattenfallsverkets förvaltningsbyggnad i Råcksta faller likaså till större delen under perioden.

För domänverket har endast medtagits de investeringar som finansierats över kapitalbudgeten. Härutöver sker en omfattande investeringsverksamhet avseende bl. a. skogsbilvägar och skogsvårdsåtgärder av skilda slag med anlitande av driftinkomster.

Den starka ökningen av investeringarna under luftfartsfonden återspeglar i huvudsak tillkomsten av Arlanda. Därjämte har under perioden skett en förhållandevis kraftig utbyggnad av flygfältnätet i Sverige, vilket likaså kommer till uttryck i anslagsutvecklingen.

De utgiftsmässigt dominerande investeringarna under statens allmänna fastighetsfond faller under perioden inom ecklesiastik- och inrikesdepartementens områden. För ecklesiastikdepartementets del har den del av in-

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 9

vesteringsverksamheten som avser utbyggnaden av universitet och högskolor utvecklats snabbast under perioden. Särskilt omfattande har byggnadsverksamheten varit i Göteborg, där dels de teoretiska institutionerna inom den medicinska fakulteten färdigställts och dels utbyggnaden av Chalmers tekniska högskola pågått. Även vid universiteten i Uppsala och Lund liksom vid tekniska högskolan i Stockholm har byggnadsverksamheten legat på en hög nivå. Viss utbyggnad har under perioden skett även av andra institutioner och anstalter inom ecklesiastikdepartementets område, såsom skolorna för döva och läroanstalterna för blinda.

Investeringarna under inrikesdepartementet domineras av byggnadsarbeten för mentalsjukvården. Under de sista åren av perioden steg utgifterna för detta ändamål snabbt. Detta sammanhänger med att de kostnadsmässiga konsekvenserna av tidigare års principbeslut om uppförande av flera större sjukhus — Falbygden, Mellringe, Bollnäs, m. fl. — då gjorde sig gällande. Vidare påverkades utgiftsutvecklingen av den accelererande upprustningen av det befintliga sjukhusbeståndet. Även för universitetssjukhusen steg den årliga investeringsnivån i samband med att arbetena kommit igång på den neurologiska kliniken vid karolinska sjukhuset och den medicinska kliniken vid akademiska sjukhuset. Inom inrikesdepartementets område har vidare för att tillmötesgå landsstatens behov av kontorslokaler ett omfattande byggnadsprogram igångsatts fr. o. m. budgetåret 1957/58. Utbyggnadsprogrammet på skyddsrumsområdet har däremot under perioden i huvudsak kunnat slutföras, vilket medfört minskat medelsbehov.

Vad investeringsverksamheten inom övriga områden av statens allmänna fastighetsfond beträffar, må nämnas att inom justitiedepartementets område byggnadsarbetena för fångvården ökat kraftigt. Utgiftsutvecklingen inom kommunikationsdepartementets område sammanhänger främst med uppförandet av radiohuset, vilket påbörjades under periodens sista år.

Beträffande anslagsutvecklingen för väg- och vattenbgggnadsverkets förrådsfond påverkas den av att vissa under fonden redovisade kostnader för oljelagringsanläggningar sjunker under perioden. I övrigt återspeglar utvecklingen den fortsatta rationaliseringen av vägunderhållet, innefattande eu ökning av maskinparken och av investeringarna i garageanläggningar och depåverkstäder.

3. Jämförelse mellan fjolårets och årets beräkningar för budetåret 1962/63 I bihang E till fjolårets kompletteringsproposition redovisades vissa beräkningar till belysning av statsfinansernas utveckling under de tre budgetåren 1962/63—1964/65. Utifrån dessa kalkyler uppskattades totalbudgetsaldot för 1962/63 i förhållande till saldot för 1961/62 komma att försämras med 1 respektive 3/4 miljard kronor vid eu antagen årlig ökning av skatteunderlaget med 3,5 alternativt 7 procent. Vid eu utveckling enligt det högre alternativet för skatteunderlaget förutsattes dock att utgiftsprognoserna skulle komma att ändras på ett flertal punkter. Bl. a. ansågs del då inte

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Tabell 3. Statsutgifternas beräknade förändringar till budgetåret 1962/63 Milj. kr.

Anm. För att erhålla enhetliga jämförelsesiffror till budgetåret 1962/63 har utgångsnivån baserats på 1961/62 års riksstat. Detta medför dels vissa avvikelser i förhållande till de siffror som redovisades i prop. 1961: 150, dels att anslag på tilläggsstater ej beaktats i tabellen.

längre vara realistiskt att räkna med oförändrade priser. Med hänsyn till att totalbudgetsaldot nu beräknas komma att försämras med ca 0,9 miljard kronor från 1961/62 till 1962/63 kan — med beaktande av inträffade prisförändringar — relativt god överensstämmelse sägas föreligga mellan den i fjolårets kompletteringsproposition angivna försämringen av budgetsaldot och den nu beräknade.

Bakom dessa nettosiffror över förändringarna på budgetens utgifts- och inkomstsida, som utvecklingen av totalbudgetsaldot representerar, döljer sig

Bih. E: PM angående huvuddragen i den stats finansiella utvecklingen 11

dock väsentliga förskjutningar. Främst betingas de av den fr. o. m. årsskiftet genomförda omläggningen av skattesystemet. Genom att skattereformen innefattade kompenserande åtgärder för att fritaga folkpensionärer och barnfamiljer från verkningarna av ett ökat inslag av indirekt beskattning samt kompensation till kommunerna för höjningen av ortsavdragen belastas utgiftssidan med kostnader som i realiteten är ett element i skattesänkningen.

Dessa effekter av skattesystemets omläggning på budgetens utgiftssida, som återverkar såväl på budgetåret 1961/62 som 1962/63, framträder klart vid en jämförelse mellan fjolårets utgiftsberäkningar för 1962/63 och de som nn föreligger (jfr tabell 3). I anslutning till redovisningen bör anmärkas att de angivna utgiftsförändringarna framräknats utifrån de i riksstaten för 1961/62 upptagna beloppen. Jämförelsen har vidare baserats på det i fjolårets kalkyler angivna högre alternativet för skatteunderlagets utveckling. I överensstämmelse härmed har under posten för schablonmässigt tilllägg för höjda löner under 1962/63 inkalkylerats en mot det högre alternativet för skatteunderlaget svarande stegring av statstjänarlönerna.

Enligt fjolårets kalkyl beräknades de sammanlagda utgifterna på driftoch kapitalbudgeten under budgetåret 1962/63 komma att stiga med inemot 1 300 milj. kr. Härvid hade emellertid inte reserverats något belopp för tillkommande reformkostnader eller oförutsedda utgiftsbehov. Då den nu beräknade utgiftsökningen för motsvarande poster uppgår till 2 320 milj. kr. föreligger, om man bortser från den förutsatta marginalen för reformkostnader och oförutsedda utgiftsbehov, en avvikelse på drygt en miljard kronor. Främst hänför sig denna differens till de i beräkningarna specificerade större anslagsposterna. Totalt redovisades för dessa anslag en ökning med ca 400 milj. kr., medan enligt de nu gjorda beräkningarna stegringen uppgår till drygt 1 430 milj. kr. Denna avvikelse betingas framförallt av de utgiftsökningar som följer med skattesystemets omläggning. Genom barnbidragens höjning, kompensationen till kommunerna för höjningen av ortsavdragen samt utlösningen av ytterligare ett indextillägg till folkpensionerna uppkommer således en utgiftsökning med drygt 630 milj. kr.

Av reformkostnader i utgiftssumman för de större anslagen hade endast inkalkylerats standardhöjningen år 1962 för folkpensionärerna. Genom att vid beräkningen av utgiftsutvecklingen under dessa större anslagsposter i övrigt endast beaktades de utgiftsförändringar som skulle uppkomma vid oförändrade normer och ett fullföljande av redan lixerade beslut, förklaras avvikelsen i övrigt främst av att även andra reformkostnader tillkommit under dessa poster. I anslutning till kalkylerna påpekades dock, att ytterligare kostnader under dessa anslagsposter var att förutse, bl. a. föi väntade förslag från socialförsäkringskommittén, skolberedningen och socialpolitiska kommittén. Avvikelserna under anslagen till folkpensioner, bidrag till sjukkassor och driftbidrag till grundskolan får således bedömas mot bakgrund av att under dessa poster upptagits kostnader för den föreslagna förbättringen av sjukförsäkringen samt folkpensioneringen — särskilt beträffande

2j Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr ISO. Ilihang E

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

invalidpensioneringen — och reformer på grundskolans område. Betydande ytterligare kostnader ingår också för en ännu snabbare ökning av det ordinarie vägväsendet än vad som siffermässigt angavs i långtidskalkylen.

En annan orsak till avvikelserna är att fjolårets kalkyler utgick från oförändrade priser och följaktligen inte innefattade någon priskompensation till försvaret eller några ytterligare indextillägg för folkpensionärerna. I budgetförslaget ingår däremot priskompensation till försvaret med ca 100 milj. kr. och ett ytterligare indextillägg till folkpensionerna, utöver det som följde med skattesystemets omläggning, med ca 40 milj. kr.

För övriga icke specificerade anslag på driftbudgeten beräknades ökningen i kalkylerna, inklusive ett tillägg för erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter, till 279 milj. kr., medan den nu beräknas till 372 milj. kr. Bakom nettosiffran för avvikelsen, drygt 90 milj. kr., döljer sig en rad förskjutningar mellan olika anslag och anslagsgrupper. Den utgiftsmässigt dominerande differensen hänför sig till driftbudgetanslagen för internationell hjälpverksamhet. I avsaknad av hållpunkter för en mer preciserad uppskattning upptogs dessa anslag i kalkylerna till oförändrat belopp, medan anslagen härtill på drifIbudgeten nu beräknas stiga med drygt 47 milj. kr.

Underskattningen i fjolårets kalkyler av de egentliga statsutgifternas ökning motvägs i viss utsträckning av att statskuldräntorna och kapitalbudgetutgifterna under 1962/63 torde bli lägre än tidigare beräknats. Avvikelsen beträffande kapitalbudgeten förklaras främst av att reservationsinedelsförbrukningen för innevarande budgetår nu beräknas bli lägre än vad som förutsattes i fjol. Detta är i sin tur bl. a. en följd av att i fjolårets kalkyler överskattades den takt i vilken byggnads- och anläggningsarbeten skulle komma att realiseras. Genom den ökade behållningen av reservationsmedel minskade också behovet av nyanvisningar av medel till bl. a. bostadslån. Ett lägre upplåningsbehov och minskade kostnader för statsupplåningen till följd av den nyligen genomförda diskontosänkningen förklarar i sin tur de minskade utgifterna för statsupplåningen.

Vid en siffermässig jämförelse av totalbudgetsaldots förändringar 1962/ 63 enligt å ena sidan fjolårets kalkyler och å andra sidan de nu föreliggande beräkningarna bör uppmärksammas att de i det föregående angivna utgiftssiffrorna hänför sig till en jämförelse mellan beräkningarna i riksstaten för 1961/62 och de nu presenterade utgiftskalkylerna för 1962/63. Det får därför beaktas, att de nu beräknade totalutgifterna för 1961/62 även inkluderar bl. a. tilläggsstatsanslag. I förhållande till riksstaten för innevarande budgetår beräknas därför nu de sammanlagda drift- och kapitalbudgetutgifterna (exkl. avskrivningar inom fonderna in. in.) öka med drygt 350 milj. kr. Skulle avstämningen av fjolårets utgiftskalkyler gjorts mot den nu beräknade utgiftsförändringen mellan budgetåren 1961/62 och 1962/63 skulle därför den i det föregående angivna differensen ha reducerats med detta belopp. Vidare bör uppmärksammas att förändringen av reservationsmedelsbehållningarna och dispositionen av rörliga krediter nu beräknas öka utgifterna från 1961/62 till 1962/63 med 250 milj. kr.

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 13

För statsinkomsterna redovisades dels en beräkning baserad på antagandet om skatteunderlagets ökning i takt med produktionens volymmässiga ökning eller med 3 1/2 procent per år, dels ock en kalkyl där skatteunderlaget förutsattes stiga med 7 procent per år eller lika mycket som i genomsnitt under 50-talets sista hälft. Enligt det lägre alternativet beräknades statsinkomsternas ökning under budgetåret 1962/63 i förhållande till riksstaten för 1961/62 till 140 milj. kr. och enligt det högre alternativet till ca 720 milj. kr. Med hänsyn till att inkomsterna under 1962/63 nu förutses komma att stiga med ca 1 240 milj. kr. i förhållande till beräkningar för innevarande budgetår representerar således även det högre inkomstalternativet en underskattning med ca 500 milj. kr.

Den angivna underskattningen förklaras huvudsakligen av skattesystemets omläggning. Inkomsterna för budgetåret 1962/63, jämfört med de nu beräknade inkomsterna för innevarande budgetår, blir sålunda ca 710 milj. kr. högre på grund av höjda indirekta skatter och minskas med 360 milj. kr. till följd av höjda statliga ortsavdrag och ändrade skattesatser. Nettoökningen på inkomstsidan genom omläggningen uppgår således till 350 milj. kr. Den återstående delen av avvikelsen, ca 150 milj. kr., förklaras främst av att skatteunderlaget under de aktuella budgetåren nu beräknas stiga något snabbare än vad som innefattades i beräkningarna enligt 7-procentsalternativet.

Sammanfattningsvis kan konstateras att såväl inkomst- som utgiftsberäkningarna i betydande utsträckning påverkats av den ökade omslutning på budgeten som följt med skatteomläggningen. I övrigt förklaras avvikelserna på utgiftssidan främst av att de valda förutsättningarna för beräkningarna av vissa större utgiftsposters utveckling siffermässigt representerar en underskattning genom att i kalkylerna inga belopp togs upp för tillkommande reformer utan dessa kostnader i stället markerades med symbolen R (= Reformkostnader). För dessa utgiftsposter liksom även för övriga poster gäller också att prisstegringseffekter tillkommit som ej innefattades i fjolårets utgiftskalkyler.

B. Statsutgifternas utveckling under budgetåren 1962/63—1965/66

1. Allmänna förutsättningar för beräkningarna

I syfte att kartlägga de utgiftsanspråk som kan komma att aktualiseras på längre sikt har i år liksom under senare år genom fackdepartementens försorg uppgifter införskaffats från myndigheter och verk om utgiftsutvecklingen under de närmast framförliggande budgetåren. Utgångspunkten för bedömningen av utgiftsutvecklingen under de tre budgetåren 1963/64— 1965/66 har i princip varit riksstaten för budgetåret 1962/63. Då beräkningarna verkställts innan riksstaten är fastställd, har de av praktiska skäl dock fått baseras på riksstatsförslaget jämte framlagda särpropositioner.

Med avseende på den samhällsekonomiska utvecklingen i stort har uppgiftslämnarna, enligt anvisningarna, baserat beräkningarna på förutsätt-

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

ningen om en fortgående produktionsökning av i genomsnitt ca 4 procent per år, full sysselsättning samt oförändrad pris- och lönenivå. Kalkylerna utgår därför i detta avseende från den pris- och lönenivå, som lagts till grund för beräkningen av anslagen i riksstatsförslaget för budgetåret 1962/63. Detta innebär bl. a. att uppgiftslämnarnas kalkyler över utgiftsutvecklingen gjorts utifrån den beräkningstekniska hypotesen om konstant lönenivå (1961 års) för de statsanställda. Vid sammanställningen inom finansdepartementet har korrigering härför gjorts genom att — i analogi med täckningsanslagen på fjärde och tolfte huvudtitlarna — ett generellt tillägg gjorts för den kostnadsökning som uppkommer genom den nu avtalade höjningen av statstjänarlönerna under kalenderåren 1962 och 1963. För senare delen av prognosperioden har därutöver inkalkylerats en viss schablonmässigt beräknad lönestegring.

De uppgifter som införskaffats från uppgiftslämnarna innefattar förutom automatiska utgiftsförändringar till följd av ändringar i befolkningsstrukturen och av statsmakterna fixerade utgiftsbeslut även kostnaderna för sådana reformer och standardhöjningar inom olika områden som bedömts komma att aktualiseras under beräkningsperioden. Enligt anvisningarna har sålunda redovisats de kostnadsmässiga konsekvenserna av önskade utvidgningar och standardhöjningar på respektive områden med beaktande av pågående planering och utredningarbete. Härvid har uppgiftslämnarna haft att eftersträva en realistisk utgiftsbedömning under hänsynstagande till de praktiska möjligheterna •— administrativa, arbelskraftsmässiga, lokalmässiga m. m. — att genomföra de framlagda utgiftsplanerna.

Såsom framhölls vid presentationen av fjolårets kalkyler ligger det i sakens natur, att sammanställningar över den långsiktiga utgiftsutvecklingen, sådan denna för olika delområden bedömes av myndigheterna, är behäftad med brister i olika avseenden. Under vissa schablonmässiga förutsättningar låter sig visserligen utvecklingen för åtskilliga utgiftsområden förutsägas med en rimlig grad av säkerhet. Speciellt gäller detta om klart utformade planer finns fastställda och godkända eller utvecklingen kan återföras på vissa enkla faktorer, exempelvis befolkningsförändringar. Å andra sidan finns det många områden, för vilka det föreligger stora svårigheter att göra säkra prognoser. De förändringar i utgiftsdispositionen som följer av t. ex. växlingar i konjunkturen och i den utrikespolitiska situationen, kan givetvis inte förutses. I stället får långsiktskalkylerna i sådana fall baseras på vissa schablonmässiga antaganden om en »normal» utveckling. Dessa antaganden är såtillvida medvetet orealistiska som verkligheten aldrig utvecklar sig helt »normalt».

En av de föreliggande riskerna för feluppskattningar framträder redan vid ett studium av de insamlade uppgifterna om utgiftsbehoven. Dessa utmärks nämligen, vilket är en gammal erfarenhet, av en kombination av systematiska överskattningar och systematiska underskattningar; överskattningar av den utgiftsökning för det närmaste året, som efter budget-

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 15

granskning blir förverkligad, och underskattningar av utgifterna under längre fram liggande budgetår. Detta sistnämnda förhållande har delvis sm orsak i att uppgiftslämnarna vid beräkningarna utgår från att utgiftsönskemålen hänförliga till det första budgetåret blir tillgodosedda redan under detta budgetår. Vidare är det ett uttryck för en även från andra sammanhang välkänd tendens att framtida behov underskattas. Denna systematiska underskattning av framtida utgiftskrav utgör kanske ett av de svåraste hindren för en rationell, långsiktig budgetavvägning.

Den ofrånkomliga bristen på realism i utgiftsmaterialet kan lätt leda till felaktiga föreställningar om budgetläget i framtiden. Vid redovisningen i fjolårets kompletteringsproposition tillämpades därför det förfarandet, att på basis av de av myndigheterna anmälda utgiftsbehoven, en beräkning verkställdes inom finansdepartementet till belysning av statsutgifternas sannolika ökning på längre sikt. Såsom framgår av tabell 3 (s. 10) utskildes vid dessa beräkningar först vissa större utgiftsposter. Därefter upptogs de av myndigheterna redovisade behoven av ökningar under övriga anslag efter en schematisk budgetgranskning med beaktande av bl. a. fattade principbeslut. För att motverka tendensen till underskattningar av framtida utgifter inlades för de ospecificerade utgiftsposterna en marginal för oförutsedda utgiftsbehov, vilken motsvarade differensen mellan den erfarenhetsmässiga och den beräknade utgiftsökningen. Vidare innefattade kalkylerna anslagsförändringarna på kapitalbudgeten, statskuldräntornas uDeckling samt ett generellt tillägg för en antagen höjning av statstjänarlönerna.

Vid utarbetandet av en förnyad kalkyl över den långsiktiga budgetutvecklingen har använts samma redovisningsmetod som i fjolårets kompletteringsproposition. Detta innebär bl. a., att det av uppgiftslämnarna redovisade utgiftsmaterialet underkastats en schematisk budgetgranskning inom finansdepartementet. I vissa avseenden har dock presentationsmetoden justerats. Sålunda har antalet särredovisade utgiftsposter utökats genom att till dessa poster också hänförts kommunikationsverkens investeringar, anslagen till bostadslån och räntefria lån till bostadsbyggandet samt bidragen till byggnadsarbeten vid allmänna skolväsendet och yrkesskolorna. Vidare har omfattningen av vissa av de specificerade posterna utvidgats; försvarskostnaderna med kapitalbudgetutgifter hänförliga till försvaret, driftbidraget till statens järnvägar med anslaget till täckning av verkets underskott, väganslagen med bidragen till enskild väghållning samt anslaget skatleersättning till kommunerna in. m. till att avse hela motsvarande littera under sjunde huvudtiteln, d. v. s. även anslagen till bidrag till skattetyngda kommuner in. in. och till ersättning till städerna för mistad tolag har inkluderats i denna post.

Vid utskiljandet av de större utgiftsposterna (jfr I i tabell 4) har i övrigt gällt samma principer som vid fjolårets redovisning. Till denna grupp av utgifter har således hänförts sådana större utgiftsposter som styrs av befolkningsutvecklingen och redan fattade beslut eller för vilka av andra skäl utgiftsberäkningarna kan ges eu klar innebörd. Som exempel på anslag

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

som bl. a. påverkas av befolkningsstrukturens förändringar kan nämnas de allmänna barnbidragen, bidragen till sjukförsäkringen och folkpensioneringen samt driftbidraget till grundskolan. Vid framräknandet av utgiftsutvecklingen för dessa typer av anslag har som regel förutsatts oförändrade förmåner och bidragsregler. I fråga om folkpensionerna har dock inräknats den standardhöjning som statsmakterna förutsatt skall ske under budgetåret 1964/65. Beträffande driftbidraget till grundskolan har beaktats den i propositionen nr 54 förordade reformeringen av den obligatoriska skolan. Även vad beträffar beräkningarna av investeringsverksamheten vid skolväsendet har hänsyn tagits till i denna proposition förordade riktlinjer.

Liksom i kalkylerna för folkpensionskostnadernas utveckling har vid angivandet av anslagen under budgetåren 1963/64—1964/65 till skatteersättning till kommunerna, m. m. samt statens arbetsgivareavgift till den allmänna tilläggspensioneringen tidigare fattade principbeslut kunnat beaktas. För det sista av budgetåren under beräkningsperioden har dessa anslag, av skäl som närmare beröres i det följande, dock framskrivits schablonmässigt.

Utifrån förutsättningen om oförändrade bidragsgrunder och oförändrat ränteläge kan också de till följd av nytillskottet av bostäder ökande bostadssubventionerna beräknas med relativt tillfredsställande precision. Betydligt vanskligare är det däremot att göra en kalkyl över de militära försvarsutgifterna, kommunikationsverkens investeringar, utgifterna för vägväsendet, lånen till bostadsbyggandet samt anslagen till SJ i form av driftbidrag och särskild underskottstäckning. Då dessa utgiftsposter i hög grad är beroende av ännu icke av statsmakterna fattade beslut, har för beräkning av den framtida utgiftsutvecklingen på dessa områden framskrivningsmetoder fått tillgripas som i huvudsak innebär extrapolering av den tidigare utgiftstrenden.

Sedan dessa specificerade större utgiftsposter utskilts, har de av uppgiftslämnarna redovisade anslagsförändringarna avseende övriga statsutgifter (II i tabell 4) blivit föremål för en överslagsmässig budgetgranskning inom finansdepartementet. Härvid har bl. a. beaktats automatiska förändringar i utgiftsutvecklingen som föranleds av förskjutningar i befolkningsstrukturen och redan fattade beslut. Viss vägledning vid beräkningen av utgifterna har även erhållits genom studium av utgiftstrenden under senare år. En väsentlig del av posten övriga statsutgifter avser sådan statlig verksamhet som tar produktiva resurser i anspråk, d. v. s. konsumtions- och investeringsutgifter. De dominerande utgiftsposterna av detta slag är anslagen till utbildningsväsendet och olika vårdområden. Karakteristiskt för utgifter av denna typ är att de företer en relativt kontinuerlig stegring utan starkare fluktuationer. Denna stegring är delvis av automatisk natur och delvis en följd av en successiv anpassning till den allmänna standardhöjningen i samhället, såsom utbyggnaden av utbildningsväsendet och olika vårdområden.

För att motverka tendensen till underskattningar av framtida utgifter och lör att erhålla en realistisk jämförelsenorm för bedömningen av den på

Bil). E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 17

grundval av uppgiftslämnarnas kalkyler beräknade utgiftsökningen har summan för de drift- respektive kapitalbudgetanslag som icke särredovisats, framskrivits i takt med den utveckling som gällt för dessa anslag under senare hälften av 50-talet (budgetåren 1955/60—1960/61). Den härvid framkomna differensen mellan den erfarenhetsmässiga utgiftstrenden och den inom finansdepartementet beräknade stegringstakten för de kommande budgetåren har upptagits under en ospecificerad restpost (III i tabell 4). På detta sätt har i utgiftskalkylerna inlagts en reservmarginal för nu icke kända men erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter.

Alternativt skulle den ospecificerade restposten kunnat upptagas med ett belopp motsvarande differensen mellan den genomsnittliga faktiska utgiftsökningen för de ospecificerade posterna och den utveckling som i tidigare långtidskalkyler räknats med för dessa anslag. Da den i år använda redovisningsmetoden införts så sent som i fjol finns ännu inga sådana erfarenhetsvärden tillgängliga. I sammanhanget kan dock nämnas att differensen mellan den nu beräknade utgiftsökningen budgetåret 1962/63 för de ospecificerade driftbudgetutgifterna och den ökning som angavs i fjolårets långtidskalkyl för nästa budgetår uppgår till ca 90 milj. kr. (jfr tabell 3). Det bör observeras att denna siffra inte kan göras tillämplig på den i år presenterade ospecificerade utgiftsposten, eftersom sammansättningen av denna i vissa avseenden avviker från den som presenterades i fjol.

Såsom angivits i det föregående har uppgiftslämnarnas utgiftskalkyler bl. a. baserats på den lönenivå för de statsanställda som lagts till grund för beräkningen av anslagen i riksstatsförslaget för budgetåret 1962/63. Detta innebär att kalkylerna över anslagsutvecklingen gjorts utifrån den beräkningstekniska hypotesen om konstant lönenivå (1961 års) för de statsanställda. Den i april 1962 avtalade löneökningen under kalenderåren 1962 och 1963 har dock såtillvida beaktats som ett schablonmässigt tillägg för höjda löner (IV i tabell 4) fram t. o. in. kalenderåret 1963 gjorts vid sidan av kalkylerna för de särskilda utgiftsområdena. Då beräkningarna av statsinkomsternas utveckling för åren därefter skett utifrån antagandet om en jämn ökning av skatteunderlaget med 4 procent årligen har i konsekvens härmed likaledes ett schablonmässigt tillägg för kostnadsökning till följd av en likaledes fyraprocentig höjning av lönenivån inom den statliga och statsunderstödda verksamheten gjorts. Hänsyn har däremot i detta sammanhang inte tagits till lönerna inom de statliga affärsverken, då dessa löner — med undantag för statens järnvägar och luftfartsverket — inte berör budgetens utgiftssida utan i stället får beaktas vid beräkningarna av inkomsterna från statens kapitalfonder.

Någon »rescrvmarginal», motsvarande den som upptagits för de ospecificerade anslagen, har icke inlagts i kalkylen för de särredovisade utgiftsposterna. För att markera att kostnader för eventuella reformer och andra erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter kan uppkomma under dessa poster har emellertid till den beräknade summan för statsutgifterna lagts ett ospecificerat belopp, betecknat med symbolen B (— Reformer).

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Tabell 4. Statsutgifternas beräknade förändringar under budgetåren 1962/63_1965/66

Milj. kr.

1 I totalutgifterna för budgetåret 1962/63 har icke inkluderats den beräknade reservationsmedelsförbrukningen och ökade dispositionen av rörliga krediter med sammanlagt 300 milj. kr.

2. Utgiftsutvecklingen inom olika områden

I anslutning till utgifternas gruppering i tabell 4 lämnas i det följande närmare kommentarer till beräkningarna. Härvid redovisas först de förutsättningar för kalkylerna som uppställts vid beräkningen av anslagsutvecklingen för de specificerade utgiftsposterna, varefter följer en redogörelse huvudtitelsvis för de övriga statsutgifternas utveckling. Avslutningsvis ges vissa kommentarer till den totala utgiftsutvecklingen.

Antagen utgiftsutveckling för vissa större utgiftsposter Tillsammans svarar de specificerade utgiftsposterna för inemot tre fjärdedelar av de totala statsutgifterna. Utifrån de förutsättningar som uppställts för de olika särredovisade posternas utveckling beräknas den tota-

Bill. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 19

la utgiftsökningen för dessa under prognosperioden komma att uppgå till i genomsnitt 2,2 procent eller omkring 325 milj. kr. per budgetår. I jämförelse med ökningen sedan mitten av 50-talet innebär det en betydligt långsammare stegringstakt. För budgetåren 1955/56—1960/61 uppgick nämligen den volymmässiga stegringen till 5,0 procent per år. Till en del förklaras differensen av att skatteersättningen till kommunerna i anledning av 1957 års ortsavdragsreform tillkom under den gångna perioden och därigenom ökade den totala utgiftsförändringen under denna period, medan i den nu aktuella kalkylen skatteersättningen enligt 1957 års ortsavdragsreform liksom även den för 1962/63 tillkomna skatteersättningen i anledning av 1961 års ortsavdragsreform ingår som en automatisk utgiftsminskning. Skillnaden förklaras givetvis också av att i utgiftsutvecklingen för den gångna perioden ingår kostnaderna för reformer på olika utgiftsområden, medan detta endast undantagsvis är fallet för prognosperioden.

Den redovisade genomsnittliga utgiftsökningen under prognosperioden fördelar sig väsentligt olika på de skilda budgetåren. Under budgetåret 1964/65 är utgiftsstegringen sålunda omkring 200 milj. kr. större än under budgetåren 1963/64 och 1965/66, vilket främst sammanhänger med folkpensionskostnadernas utveckling. Anslaget till bidrag till folkpensioner m. m. beräknas nämligen under de aktuella budgetåren öka med 112, 276 respektive 77 milj. kr. Den kraftiga ökningen under budgetåret 1964/65 förklaras av att i kostnaderna inräknats en höjning av pensionsbeloppen med 250 kronor om året för ensam folkpensionär och med 320 kronor för två pensionsberättigade makar. Beräkningarna har således i detta sammanhang baserats på tidigare förutsatta belopp räknade i 1957 års penningvärde. I kalkylerna har härutöver räknats med att det ökade antalet pensionärer kommer att medföra en årlig utgiftsstegring av mellan 60 och 80 milj. kr. Härtill kommer att helårskostnaden för vissa av de reformer i fråga om folkpensionerna som föreslagits i propositionen nr 90 — de som avses skola träda i kraft den 1 januari 1963 — gör sig gällande först under budgetåret 1963/64, vilket höjer utgiftsnivån detta år med ca 40 milj. kr.

En varierande utgiftsförändring redovisas också för posterna skatteersättning till kommunerna, in. in., bostadslån och bidrag till sjukkassor genom vissa utgiftsförskjutningar mellan budgetåren 1962/63 och 1963/64. I motsats till de här nämnda posterna uppvisar övriga specificerade större utgiftsposter en relativt jämn utveckling under beräkningsperioden. För poster såsom de militära försvarsutgifterna, vägutgifterna, kommunikalionsverkens investeringar, bostadssubventionerna samt utgifterna för driftbidrag och underskottstäckning till statens järnvägar betingas detta av de för beräkningarna valda antagandena. Såsom anmärkts i det föregående har nämligen för specificerade utgiftsposter som i hög grad är beroende av ännu icke av statsmakterna fattade beslut fått tillgripas mekaniska framskrivningsmetoder vid beräkningarna av utgiftsutvecklingen.

Detta är exempelvis fallet med de militära försvarskostnaderna. Utvecklingen för dessa efter budgetåret 1962/63 kan för närvarande inte närmare

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

förutses, då den kommer att påverkas av det utredningsarbete som pågår inom 1962 års försvarskommitté. Beträffande försvarskostnadernas utveckling har därför stegringstakten under perioden av beräkningstekniska skäl förutsatts bli densamma som mellan budgetåren 1961/62 och 1962/63. Ramen för de egentliga försvarsutgifterna å drift- och kapitalbudgeten — för budgetåret 1962/63 beräknad till 3 325,5 milj. kr. exklusive prisregleringsanslaget på 80 milj. kr. och anslag på 20 milj. kr. till beredskapsförstärkande åtgärder -— har således räknats upp med 2 procent per budgetår. Bortfallet av det senare anslaget medför att ökningstalet för 1963/ 64 blir lägre än för de därefter följande budgetåren. Liksom för budgetåret 1962/63 har vidare för vart och ett av budgetåren 1963/64—1965/66 inräknats ett oförändrat prisregleringsanslag av 80 milj. kr. Härutöver har vid anslagsberäkningarna inkalkylerats vissa ytterligare kostnader för yrkesskadelivräntor och under budgetåret 1963/64 vissa merkostnader för ersättningsbyggnader m. m. för K 4.

Det kan vara av visst intresse att här också redovisa kostnadsutvecklingen vid en återgång till en årlig reell utgiftsökning med 2,5 procent per år. Vid detta antagande för beräkningarna skulle den sammanlagda utgiftsökningen på drift- och kapitalbudgeten bli följande.

Utgiftsförändring

1963/64 1964/65 1965/66 1962/63—1965/66

+ 65 + 81 + 87 + 233

I anslutning till de redovisade beräkningarna bör erinras om att överbefälhavaren nyligen framlagt förslag till riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling fram till år 1970. överbefälhavaren har i sitt förslag bedömt det nödvändigt med en något ökad tillgång på armé- och marinstridskrafter samt en fortsatt kvalitativ förstärkning av krigsmakten i dess helhet. Det är att märka att krigsmakten enligt överbefälhavarens förslag till riktlinjer förutsättes skola kunna lösa något vidgade uppgifter i förhållande till den målsättning som ligger till grund för gällande försvarsbeslut av åren 1958 och 1961.

De ekonomiska resurser som krävs för att realisera de angivna uppgifterna har överbefälhavaren angett till 3 700 milj. kr. sammanlagt på driftoch kapitalbudgeten för budgetåret 1963/64 samt därefter en årlig ökning med 3,5 procent. I det angivna beloppet har ej inräknats kostnader för utbyggnad av Muskövarvet. Om kostnaden för Musköutbyggnaden antas bli oförändrat 30 milj. kr. per år under de närmaste budgetåren skulle kostnadsutvecklingen vid genomförandet av överbefälhavarens riktlinjer bli följande.

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 21

Utgiftsförändring

1 61 milj. kr. högre än ÖB: s siffror med hänsyn till höjda yrkesskadelivräntor och prisregleringsanslag 80 milj. kr. samt bortfallande anslag på 20 milj. kr. till beredskapsförstärkande åtgärder.

På motsvarande sätt som för försvarsutgifterna har vid beräkningarna av utgiftsutvecklingen för väganslagen och kommunikationsverkens investeringar en framskrivning gjorts med ledning av utgiftstrenden under senare budgetår. För väganslagen — omfattande de ordinarie anslagen till statligt, kommunalt och enskilt vägväsende — har således utifrån en framskrivning av den genomsnittliga ökningen under femårsperioden 1958/59— 1962/63 i kalkylerna införts en årlig stegring med 80 milj. kr. I anslutning härtill kan nämnas att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sina utgiftskalkyler för perioden 1962/63—1965/66 upptagit en årlig ökning med i genomsnitt ca 100 milj. kr. eller ca 20 milj. kr. mer än i den här presenterade kalkylen. I kalkylerna har inte upptagits några kostnader för en eventuell övergång till högertrafik under perioden. Enligt föreliggande utgiftsberäkningar skulle kostnaderna i samband härmed uppgå till ca 340 milj. kr.

Mot bakgrund av utvecklingen av kommunikationsverkens investeringar under tidigare år har det vidare tett sig motiverat att kalkylera med i huvudsak oförändrade anslag för dessa ändamål under perioden 1962/63— 1965/66. Bortses från inträffade prisförändringar har kommunikationsverkens s. k. ramreglerade investeringar ökat obetydligt under senare hälften av 50-talet. För de icke ramreglerade investeringarna redovisas däremot under perioden 1955/56—1960/61 en förhållandevis något större ökning, som dock delvis härrör från investeringsobjekt beträffande vilka kulmen i medelsanvisningen passerats, exempelvis förvaltningsbyggnaden i Råcksta och Arlanda flygplats.

Som jämförelse härmed kan nämnas att verken i sina investeringsplaner räknat med att anslagen under budgetåren 1963/64 och 1965/66 skulle öka med 32 respektive 4 milj. kr. för att däremot under 1964/65 minska med 41 milj. kr. För hela beräkningsperioden begränsar sig således differensen mellan verkens beräkningar och den här redovisade till 5 milj. kr.

Till följd av den beslutade kompensationen till kommunerna för skattebortfallet genom 1961 års ortsavdragsreform kommer utgiftsposten skatteersättning till kommunerna, m. m. budgetåret 1962/63 att öka väsentligt. Ersättningen i anledning av 1961 års ortsavdragsreform har vid nuvarande kommunala utdebitering beräknats till ca 280 milj. kr. för helt budgetår. För nästa budgetår uppgår anslagsbeloppet dock till 420 milj. kr., då häri ingår ersättning för såväl hela år 1962 som första halvåret 1963. För de när-

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

mast följande budgetåren minskar anslagsbeloppet till det nyss angivna beloppet, 280 milj. kr. Anslagsbehovet reduceras således fr. o. m. budgetåret 1963/64 med 140 milj. kr.

Utöver den nu angivna ersättningen kommer den kompensation som utgår i anledning av 1957 års ortsavdragsreform. Denna ersättning minskar årligen i enlighet med av statsmakterna tidigare fattat beslut. För nästa budgetår har detta anslag upptagits med 480 milj. kr. För budgetåren 1963/64 —1965/66 torde detsamma vid nuvarande kommunala utdebiteringssatser komma att sjunka med respektive 76, 70 och 35 milj. kr.

Beträffande skatteersättningen till kommunerna må erinras om att hela frågekomplexet om utformningen av den kommunala skatteutjämningen för närvarande är under utredning av 1958 års skatteutjämningskommitté. Avsikten är att kommittén skall slutföra sitt arbete i sådan tid att 1964 års riksdag skall kunna ta ställning till frågan om en avlösning av den nuvarande skatteersättningen till kommunerna och därmed förbundna åtgärder i skatteutj ämnande riktning. I avbidan härpå har i kalkylerna för senare hälften av budgetåret 1965/66 upptagits ett i förhållande till föregående år oförändrat anslagsbelopp.

Detta innebär, att skatteersättningen till kommunerna enligt 1957 och 1961 års ortsavdragsreformer skulle komma att uppgå till följande belopp för de närmaste budgetåren. För jämförelse anges även de anslagsbelopp som skulle erfordras, om den kommunala utdebiteringen årligen skulle komma att höjas med 25 öre per skattekrona.

I den i tabell 4 angivna totalsiffran 980 milj. kr. för posten skatteersättning till kommunerna m. m. har även inräknats anslagen till bidrag till skattetyngda kommuner, m. m. och till ersättning till städerna för mistad tolag. Vidare har beräknats medelsanvisning till övergångsbidrag vid vissa ändringar i den kommunala indelningen i enlighet med av riksdagen innevarande år fattat beslut. För sistnämnda ersättning har, i avvaktan på närmare erfarenhet av i vilken omfattning övergångsbidrag kommer att lämnas, upptagits en årlig anslagsökning av 1 å 1,5 milj. kr. Anslaget till bidrag till skattetyngda kommuner, m. m. är för nästa budgetår beräknat till 40 milj. kr. Budgetåret 1963/64, då verkningarna av det i propositionen nr 111 framlagda förslaget till ändrade grunder för bidragen helt kommit att påverka

Eib. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 23

bidragsgivningen, torde anslaget komma att öka med 20 milj. kr. och alltså totalt uppgå till 60 milj. kr. Den fortsatta utvecklingen av anslagsbehovet är beroende av förändringarna av den relativa skattekraften hos skattelindringskoinmunerna i förhållande till rikets samtliga kommuner. I kalkylerna har inräknats oförändrat anslag för budgetåren 1964/65 och 1965/66.

I fråga om ersättningen till städerna för mistad tolag må erinras om att 1955 års stadsutredning förutsatt att denna ersättning avskaffas i samband med en allmän reglering av städernas rättigheter och skyldigheter. I avbidan på ett ställningstagande till denna fråga har i kalkylerna endast inräknats en på hittillsvarande erfarenhet grundad automatisk ökning av ersättningsbeloppen med 1 å 2 milj. kr. under vardera budgetåren 1963/64— 1965/66.

För anslaget till allmänna barnbidrag har i beräkningarna upptagits en minskning under ifrågavarande period. Anledningen härtill är den minskning av antalet barn i bidragsberättigande ålder som kan beräknas ske under de närmaste åren. Fr. o. m. den 1 januari 1962 höjdes bidragen till 550 kronor för barn och år. Därest dessa bidrag bibehålies oförändrade kommer ifrågavarande anslag att minska med totalt ca 26 milj. kr. under budgetåren 1963/64—1965/66. Till grund för beräkningarna har legat följande prognos över antalet barn under 16 år.

31/12 1962 ............................ 1 739 000

31/12 1963 ............................ 1 719 000

31/12 1964 ............................ 1 702 000

31/12 1965 ............................ 1 693 000

I likhet med anslagen till allmänna barnbidrag och folkpensioner påverkas driftbidraget till grundskolan av befolkningsstrukturens förändringar. Alltsedan födelsetalet kulminerade 1945 med ca 135 000 födda, har det med smärre variationer successivt sjunkit och ligger nu vid 102 000 103 000

per år. Detta innebär att elevantalet på grundskolans låg- och mellanstadier (årskurserna 1—6) för närvarande sjunker liksom att de åldersgrupper kulminerat, ur vilka grundskolans högstadium (årskurserna 7 9) re-

kryteras.

Följande sammanställning belyser utvecklingen av de åldersgrupper som är aktuella från utbildningssynpunkt.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Minskningen av de åldersgrupper ur vilka eleverna i grundskolan rekryteras motverkas från kostnadssynpunkt av dels den i propositionen nr 54 angående reformering av den obligatoriska skolan in. m. förutsedda planmässiga utbyggnaden av den nioåriga skolan, dels den förbättring av skolans målsättning och arbetsvillkor som den nämnda propositionen förordar, bl. a. i form av en minskning av elevantalet per klassavdelning. Såsom framgår av tabell 4, förutses driftbidraget till grundskolan öka med 20 milj. kr. för budgetåret 1063/64, 40 milj. kr. 1064/65 samt 25 milj. kr. 1065/66, d. v. s. för 1063/66 med 85 milj. kr.

I fråga om posten statsskuldräntor in. m. (underskott å riksgäldsfonden) gäller, att den beräknats med utgångspunkt från ett årligt statligt upplåningsbehov av en miljard kronor samt från nuvarande ränteläge. I kalkylen har inräknats effekten av den nedskrivning av statsskulden med 500 milj. kr. som följer av riksdagens beslut rörande regleringen av riksbankens vinst. Denna transaktion medför minskning av statens räntekostnader med ca 20 milj. kr. per år. Det antagande som redovisats beträffande det statliga upplåningsbehovet under perioden, innebär att någon justering med hänsyn till ett framräknat totalbudgetunderskott på grundval av de nu framlagda kalkylerna ej har gjorts. Som exempel kan dock nämnas, att om statsskulden skulle årligen öka med 0,5 miljard kronor, skulle utgiftsökningen förändras från i kalkylen upptagna 130 milj. kr. till 60 milj. kr. sammanlagd under hela perioden. Skulle åter upplåningsbehovet öka med 1,5 miljard kronor, skulle utgiftsökningen för statsskuldräntor öka till 200 milj. kr. under perioden.

Till utgiftsposten bostadslån har hänförts investeringsanslagen till lånefonden för bostadsbyggande och räntefria lån till bostadsbyggande. Från det utgiftsmässigt helt dominerande anslaget till lånefonden för bostadsbyggande utbetalas främst tertiärlån, egnahemslån och räntebärande förbättringslån. För nästa budgetår har i statsverkspropositionen uppställts ett bostadsby8gnadsprogram, innefattande en nyproduktion av 75 000 lägenheter. Av dem beräknas 49 000 tillkomma i statsbelånade flerfamiljshus och 22 000 i statsbelånade småhus. För de följande budgetåren har här det schablonmässiga antagandet gjorts att den årliga ökningen av igångsättningen skall motsvara den stegringstakt som beräknas för bruttonationalprodukten, eller 4 procent per år. Påbörjandet av nya lägenheter skulle därmed öka med ca 3 000 per år, alla i statsbelånade hus; hälften härav antages bli lägenheter i småhus. Påbörjandet av nya bostadslägenheter skulle enligt dessa antaganden få följande omfattning.

1962/63 1963/64 1964/65 1965/66

75 000 78 000 81 000 84 000

På grund av eftersläpning i utbetalningen av statliga lån för färdigställda hus beräknas en ökning av anslagsbehovet med omkring 70 milj. kr. uppkomma under budgetåret 1963/64. Under de följande budgetåren ökar det antal lägenheter, för vilka lån skall utbetalas, samtidigt som lånebeloppet

Bili. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 25

per lägenhet successivt minskar. Minskningen beror bl. a. på att den undre gränsen för statslån till småhus höjts från 50 till 70 procent av belåningsvärdet. Då den övre gränsen 90 procent som regel bibehålies, innebär detta att statslånet minskar från 40 till 20 procent. Förändringen torde komma att ske successivt. Under antagande att möjligheterna att erhålla bottenlån hos kreditinstituten upp till den beslutade högre gränsen efter hand ökar så att vid beräkningsperiodens slut sådana lån kan erhållas i hälften av alla låneärenden avseende småhus, torde låneutbetalningarna under vart och ett av budgetåren 1963/64—1965/66 trots ökningen av antalet lån komma att ligga på en och samma nivå. Då beloppet av inflytande amorteringar under perioden ökar med ca 70 milj. kr., torde anslagsbehovet minska med sistnämnda belopp. Från dessa utgångspunkter skulle således anslagsbehovet 1965/66 bli detsamma som 1962/63.

Vissa beräkningar angående bostadsbyggandet har framlagts av bostadsbyggnadsutredningen och 1959 års långtidsutredning. Dessa beräkningar avser antalet färdigställda lägenheter under vissa år framåt. Såsom jämförelse till nyss angivna siffror anges i det följande den igångsättning, som skulle bli behövlig, därest ifrågavarande beräkningar lägges till grund för bostadsbyggnadsprogrammet under respektive budgetår.

1962/63 1963/64 1964/65 1965/66

Bostadsbyggnadsutredningen 77 100 80 100 83 100 86 100

Långtidsutredningen.......... 80 100 83 100 86 600 90 100

För budgetåret 1962/63 har anslagen till ränteeftergifter å vissa bostadslån m. m. och till bostadsrabatter upptagits med 300 respektive 150 milj. kr. Förstnämnda anslag avser utgifter i anledning av att staten för bostadshus i princip betalar den räntekostnad som uppkommer på grund av att räntan för primär- och sekundärlån överstiger vissa procentsatser. Medelsbehovet beträffande anslaget till ränteeftergifter påverkas främst av rådande marknadsräntor samt det årliga nytillskottet av lägenheter. Med beaktande av den nyligen genomförda diskontosänkningen kan ett årligt nytillskott av 70 000 färdigställda lägenheter uppskattas medföra en årlig utgiftsökning med ca 32 milj. kr. En förutsatt produktionsökning med ca 3 000 lägenheter per år beräknas vidare höja sistnämnda belopp med ytterligare ett par milj. kr. per år. Den i statsverkspropositionen antagna successiva höjningen av den undre gränsen för statslånen till småhus torde leda till eu ytterligare utgiftsökning för ränteeftergifterna på primär- och sekundärlån. Medelsbehovet under detta anslag för utelöpande lån påverkas av diskontosänkningen först med omkring ett års eftersläpning. Till följd härav uppkommer eu utgiftsminskning under budgetåret 1963/64 av ungefär samma storleksordning som den utgiftsökning som följer av nytillskottet av bostäder. Anslagsbehovet för nämnda budgetår blir därför i stort sett oförändrat. För därefter följande budgetår kan det årliga nytillskottet av lägenheter m. m. beräknas medföra en ökning med 35 respektive 37 milj. kr. Det bör erinras om alt nivån för de garanterade räntorna håller på alt omprövas. Anslaget

26 Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

till bostadsrabatter har, med hänsyn till pågående överväganden om subventionssystemets framtida utformning, beräknats till oförändrat belopp. Båda de nämnda anslagen är föremål för prövning vid den översyn av subventionsreglerna, som för närvarande sker inom socialdepartementet.

Den föreslagna socialförsäkringsreformen berör förutom folkpensionskostnaderna även anslaget till bidrag till sjukkassor m. m. Sålunda beräknas såsom en följd av de föreslagna förbättringarna av sjukförsäkringen samt det ökade stödet till barnaföderskorna medelsbehovet öka från 285 milj. kr. för budgetåret 1961/62 till 320 milj. kr. för 1962/63. Med hänsyn till att reformen föreslås genomförd fr. o. in. den 1 januari 1963 kommer på budgetåret 1963/64 att falla en ytterligare utgiftsstegring med drygt 30 milj. kr. för samma ändamål, ökningarna i övrigt under perioden betingas framförallt av befolkningsökningen och förskjutningen mot högre åldersgrupper.

De anslag statens järnvägar för närvarande uppbär dels i form av driftbidrag och dels i form av särskild underskottstäckning har i statsverkspropositionen för 1962/63 uppförts med tillhopa 130 milj. kr. men beräknas nu till följd av avtalet beträffande statstjänstemännens löner för 1962 och 1963 komma att uppgå till 160 milj. kr. I kalkylen har sistnämnda belopp införts för 1962/63. För utvecklingen därefter har antagits att underskottet genom rationaliseringar och kostnadspressande åtgärder i övrigt successivt fram till 1965/66 skall kunna nedbringas till det i statsverkspropositionen för 1962/63 beräknade beloppet, 130 milj. kr., d. v. s. nedgå med 10 milj. kr. per budgetår.

För beräkningen av skolbgggnadsbidragens anslagsutveckling har — i den del bidragen gäller grundskolan — här lagts till grund den plan för investeringsramarna under 1960-talet som föreslagits av skolberedningen och som i grundskolepropositionen ansetts böra bli utgångspunkten för de årliga ställningstagandena under förutsättning att samhällsekonomin så medger. Planen upptar ramar om 350 milj. kr. per år under budgetåren 1963/64— 1964/65 samt 325 milj. kr. under 1965/66. Investeringsramarna avseende yrkesskoleväsendet har i kalkylen förutsatts successivt öka under perioden.

Från posten arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen bestrides de avgifter som staten i sin egenskap av arbetsgivare har att utgiva utom beträffande i huvudsak affärsverken. Kostnaderna för de två första budgetåren under perioden har beräknats i enlighet med 1959 års riksdagsbeslut om avgiftsuttaget, innebärande en ökning av pensionsavgiften med 1 procent om året från 5 procent av den pensionsgrundande inkomsten för 1962 till 7 procent för 1964. För det sista budgetåret under perioden har avgiftsuttaget i kalkylen antagits vara oförändrat och kostnadsökningen under detta budgetår hänför sig därför helt till ett förutsatt ökat antal statsanställda.

Övriga statsutgifters utveckling

Posten övriga statsutgifter (II), som omfattar utgifter under såväl driftsom kapitalbudgeten, visar efter den företagna budgetgranskningen en lotal

Bil i. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 27

utgiftsökning under perioden om närmare en miljard kronor. Den genomsnittliga procentuella stegringen per budgetår uppgår till 5,2 procent. Denna stegringstakt understiger något ökningen för motsvarande utgiftsposter under perioden 1955/56—1960/61 (6,3 procent). I det följande lämnas huvudlitelsvis eu översiktlig redogörelse för vad den beräknade utgiftsutvecklingen skulle innebära i ökad verksamhet och standardförbättringar m. m.

Utgifterna på driftbudgeten under andra huvudtiteln hänför sig främst till domstols- och rättegångsväsendet samt till kriminalvården. I fråga om domstols- och rättegångsväsendet har i kalkylerna för budgetåren 1963/64— 1965/66 räknats med en viss fortsatt förstärkning av domstolarnas personella resurser samt härutöver en automatisk utgiftsökning under anslagen till rättegångsväsendet i allmänhet. Hänsyn har icke kunnat tagas till de utgiftsändringar, som kan uppkomma till följd av pågående utredningar inom olika delar av domstolsväsendet. För fångvårdens del har kriminalitetens fortgående ökning varit avgörande för utgiftsstegringen under den gångna femårsperioden. Föreliggande beräkningar har grundats på antagandet att antalet intagna kommer att öka i ungefär samma takt per budgetår som under den gångna perioden. Medel har även beräknats för en utbyggnad i enlighet med beslut av 1962 års riksdag av frivårdens organisation. Justitiedepartementets del av kapitalbudgeten omfattar endast anslaget till vissa byggnadsarbeten vid fångvården. Uppskattningen rörande platsbehovet inom fångvården tyder på att ett icke oväsentligt platstillskott erfordras utöver det som tillkommer genom fullföljande av hittills beslutat utbyggnadsprogram. Anslagsbehovet under perioden har bestämts från denna utgångspunkt.

Utgiftsutvecklingen på driftbudgeten under tredje huvudtiteln påverkas under perioden främst av anslagen till internationell hjälpverksamhet. Utgångspunkten för bestämmandet av dessa anslag blir det i propositionen nr 100 skisserade programmet. Realiserandet av detta program kommer, såsom också angivits i propositionen, att bli beroende bl. a. av utvecklingen av den svenska betalningsbalansen. I överensstämmelse med i förevarande sammanhang använd beräkningsmetod har den i kalkylen upptagna utgiftsstegringen för den totala stödverksamheten bestämts av stegringstakten under de senaste budgetåren.

Vad utrikesförvaltningen beträffar, är frågan om dess organisation för närvarande föremål för utredning, varför det inte är möjligt att nu närmare förutsäga utvecklingen under dessa anslag. Vidare ställer det sig för närvarande svårt att förutsäga hur vårt medlemsbidrag till FN kommer att utvecklas, då detta bl. a. är beroende av organisationens framtida engagemang i aktioner såsom Ghaza eller Kongo. Under kapitalbudgeten har för utrikesdepartementets del räknats med en ökning av anslagsbehovet till följd av byggnadsföretag vid vissa beskickningar.

Reträffande utgifterna under fjärde huvudtiteln har en redogörelse lämnats i det föregående.

Driftutgifterna under femte huvudtiteln beräknas till ca 5 370 milj. kr.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

för budgetåret 1962/63. Huvudtiteln domineras av anslagen till bidrag till folkpensioner m. m., allmänna barnbidrag, bostadssubventioner i form av ränteeftergifter å vissa bostadslån m. in. och bostadsrabatter samt bidrag till sjukkassor m. m. Anslagen till dessa ändamål omfattar ca 85 procent av huvudtitelns totalsumma. Redogörelser för den beräknade utvecklingen av nämnda anslag har lämnats i det föregående. I fråga om övriga anslag förtjänar följande att nämnas.

Utgifterna under arbetsmarknadsanslagen blir i hög grad beroende av konjunkturutvecklingen. Vid beräkningarna har förutsatts full sysselsättning med minskande säsongvariationer och fortgående strukturella förändringar. En fortsatt utbyggnad av olika rörlighetsstimulerande åtgärder såsom led i en aktiv arbetsmarknadspolitik förutsättes äga rum. Hit hör främst omskolningsverksamheten. Vidare har beaktats behovet av att ökade resurser ställes till förfogande för att bereda olika grupper av handikappade möjlighet att komma i åtnjutande av rehabilitering och ytterligare arbetstillfällen, såväl genom arbetsträning och placering i skyddad sysselsättning — däri inräknat beredskapsarbeten — som genom omskolning. I fråga om driftutgifterna i övrigt under femte huvudtiteln må nämnas, att vid beräkningarna förutsatts en fortsatt upprustning av nykterhetsvården och ungdomsvården.

Socialdepartementets andel av kapitalbudgeten bestämmes huvudsakligen av bostadslångivningen. Redogörelse härför har lämnats i det föregående.

För de dominerande anslagen under sjätte huvudtiteln — väganslagen, kommunikationsverkens investeringar och anslaget till statens järnvägar —- har tidigare redogjorts. Den ökning som förutsatts för vägbyggnadsväsendet återspeglas i en fortgående stegring av anslagen på vägtrafikväsendets område. Bl. a. beräknas utgifterna för olika trafiksäkerhetsändamål öka successivt. Bidraget till vatten- och avloppsanläggningar har vidare förutsatts komma att utvecklas i ungefär samma takt som under senare år. Ersättningen till postverket för befordran av tjänsteförsändelser torde komma att uppvisa en successiv stegring. Vad gäller de icke särredovisade anslagen under kommunikationsdepartementets kapitalbudget, har i utgiftskalkylerna räknats med ett fullföljande av den beslutade utbyggnaden av TV- och radiohusen. Därtill kommer en utbyggnad av bilinspektionens lokaler och av kontorshus.

Utgiftsutvecklingen under sjunde huvudtiteln domineras av skatteersättningen till kommunerna i anledning av 1957 och 1961 års ortsavdragsreformer samt av andra ersättningar till kommunerna. Anslagen härför omfattar för nästa budgetår närmare en miljard kronor eller drygt 80 procent av huvudtitelns totalsumma. Den närmare utvecklingen av dessa anslag under de följande budgetåren har berörts i det föregående.

Beträffande anslagen i övrigt må nämnas, att en trendmässig uppgång beräknats av utgifterna för de under departementet hörande myndigheterna. Under anslagen till skatte- och kontrollväsendet bär för budgetåret 1963/64 och närmast följande budgetår inräknats kostnader för den allmänna fastig-

Bili. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 29

hetstaxering som enligt hittillsvarande planer beräknats komma till stånd under 1964.

Finansdepartementets andel av kapitalbudgeten upptar för nästa budgetår 52 milj. kr. till aktieteckning i två nya kreditinstitut, varav ett för exportkrediter och ett för krediter till mindre och medelstora företag. Dessa anslag bortfaller fr. o. m. budgetåret 1963/64. Behovet av eventuell ytterligare aktieteckning i dessa institut under perioden kan för dagen inte överblickas och har därför ej heller beaktats i kalkylen. Den andra större utgiftsposten nästa budgetår är ca 40 milj. kr. för bidrag till Internationella utvecklingsfonden. De inom finansdepartementets område fallande anslagen på såväl drift- som kapitalbudgeten för svensk utvecklingshjälp uppgår för nästa budgetår till drygt 60 milj. kr. Såsom tidigare berörts under avsnittet om tredje huvudtiteln, beräknas dessa anslag fortsätta att öka under perioden.

Vad gäller utgiftsutvecklingen under åttonde huvudtiteln bör erinras om vad som i det föregående anförts beträffande driftbidraget till grundskolan och skolbyggnadsbidragen. Utgiftsutvecklingen är främst avhängig av kostnaderna för utbildning, forskning och studiesociala åtgärder. För grundskolans del är utgiftsutvecklingen såtillvida nu lättare att överblicka än föregående år eftersom propositionen om grundskolan framlagts. För gymnasiestadiet, yrkesutbildningen, vuxenutbildningen, universitetsutbildningen och forskningen samt lärarutbildningen är å andra sidan bedömningar av anslagsutvecklingen några år framåt i tiden vanskliga. För studiesociala ändamål kan förslag framkomma från den studiesociala utredningen, vilka gör en prognos i dagens läge för tiden fram till budgetåret 1965/66 helt inaktuell.

Som i det föregående understrukits, motverkas den kostnadssänkande effekt, som minskningen i åldersgrupperna 7—15 år ger, av den obligatoriska nioåriga skolans utbyggnad kvantitativt och kvalitativt.

För realskolor och gymnasier har dels avvecklingen av realskolan, dels omproportioneringen av elevintagningen i gymnasier mellan allmänna gymnasier och fackgymnasier varit riktgivande, varvid i senare fallet intaget under 60-talet antagits förskjuta sig mot 60 procent till de allmänna gymnasierna och 40 procent till fackgymnasierna. I enlighet med vad som föreslagits i propositionen nr 54 angående reformering av den obligatoriska skolan m. m., har under perioden fackskolor beräknats tillkomma i viss utsträckning.

Högre utbildning och forskning avses erhålla ökat stöd i anslutning till de riktlinjer, vilka beslutats vid 1960 och 1961 års riksdagar, och i enlighet med de förslag till utbyggnad, som förelagts årets riksdag. Vid beräkningen av utvecklingen av de särskilda forskningsanslagen har hänsyn tagits till de kostnader som följer av ett svenskt medlemskap i organisationen för europeisk rymdforskning (ESRO). I fråga om kulturstödet inrymmer kalkylen ökade resurser för folkbildning och ungdomsverksamhet liksom ökat statligt stöd åt övriga delar av kulturlivet.

30 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Beträffande de studiesociala ändamålen har endast den väntade utvecklingen av antalet studerande beaktats vid framskrivningen av anslagen. De reformförslag på hithörande område som kan komma att aktualiseras genom nu pågående utredningsarbete har sålunda ej kunnat beaktas.

Vad gäller kapitalbudgeten bestämmes anslagsutvecklingen väsentligen av den nämnda utbyggnaden av universitet och högskolor. För budgetåren 1002/63-1065/66 räknas med ett totalt anslagsbehov av omkring 400 milj. kr. för dessa ändamål. Häri inkluderas även vissa kostnader för beslutade eller eljest förutsebara projekt inom andra områden, omfattande lärarutbildning, arkiv och biblioteksväsende m. m. Studielåneanslagen förutsättes öka på grund av det stigande antalet studerande.

Ungefär hälften av utgifterna under nionde huvudtiteln hänför sig till jordbruksprisreglering m. m. Medelsbehovet under anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har beräknats under antagande av oförändrade bidragsnormer och en oförändrad volym för mjölkinvägningen vid mejeri från de bidragsberättigade kategorierna av mjölkproducenter. I fråga om det särskilda stödet åt det mindre jordbruket har i kalkylerna hänsyn tagits till de ändrade bidragsnormer som beslutats av innevarande års riksdag. För det i småbrukarstödet ingående arealtillägget har medelsbehovet med hänsyn till en väntad fortgående minskning av antalet bidragsberättigade bedömts sjunka något. Anslaget till kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel in. m. beräknas däremot öka under perioden enligt den i propositionen 1961: 76 angivna målsättningen. I anslutning till beslutad eller planerad upprustning av undervisning och forskning beräknas kostnaderna härför stiga under den angivna perioden. I övrigt har räknats med även i fortsättningen ökade utgifter för bl. a. intensifierade ralionaliseringsåtgärder inom jordbruk och skogsväsende. Vad angår jordbrukshuvudtitelns del av kapitalbudgeten medför planerad upprustning och utbyggnad av de högre läro- och forskningsanstalterna inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde en ökning av anslagen under fastighetsfonden.

Utvecklingen under tionde huvudtiteln domineras av anslagen till atomenergiverksamheten. För budgetåret 1962/63 utgör dessa omkring en tredjedel av den totala medelsanvisningen under huvudtiteln. Under de närmaste åren påverkas utgiftsutvecklingen för ifrågavarande ändamål av kostnaderna för fullföljande av Ranstadanläggningen och utbyggnaden av Studsviksanläggningen samt av en viss stegring av driftkostnaderna i samband med att Studsviksanläggningen successivt tas i anspråk. Under budgetåret 1963/64 påverkas vidare anslagsutvecklingen av minskande reservationsmedelsbehållningar. Beträffande övriga anslagsändamål må nämnas att medelsanvisningen för ny statsisbrytare — sammanlagt 45 milj. kr. fördelade på tre budgetår — beräknas upphöra med budgetåret 1963/64. På sjöfartsområdet förutses vidare en fortsatt rationalisering av lotsväsendet och automatisering av fyrarna, som å ena sidan föranleder ökade utgifter för anläggningar m. in., men å andra sidan medför minskade utgifter under lotsoch fyrstatens avlöningsanslag. Beträffande utgifterna under kapitalbudge-

Bih. E: PM angående huvuddragen i den staisfinansiella utvecklingen 31

ten har under perioden bl. a. upptagits en fortsatt ökad medelsanvisning till statens hantverks- och industrilånefond samt investeringsinedel för exploatering av vissa malmfyndigheter. I sammanhanget torde böra understrykas den osäkerhet som f. n. råder beträffande eventuella kostnader för oljelagring, eftersom något förslag ännu inte framlagts rörande det framtida oljelagringsprogrammet.

Anslagsutvecklingen under elfte huvudtiteln domineras av en fortsatt snabb stegring av utgifterna för hälso- och sjukvård. Särskilt gäller detta mentalsjukvården där fyra nya sjukhus (i Örebro, Katrineholm, Sala och Bollnäs) tages i drift under perioden. Under perioden beräknas även utgifter för ytterligare ett antal nya sjukhus (bl. a. i Danderyd och Norrtälje) samt för forskningsavdelningar vid Ulleråkers och S:t Lars’ sjukhus. Härjämte förväntas en fortsatt personell och materiell standardstegring inom den befintliga vårdorganisationen. Även för ungdomsklientelet beräknas förbättrade vårdresurser, bl. a. i anslutning till nybyggnader såväl i Laxå och Salbohed för barn och ungdomar med komplicerad utvecklingshämning som vid Ulleråkers sjukhus för mentalt sjuka barn. Universitetssjukhusens utbyggnad och upprustning beräknas fortsätta, bl. a. för att kunna möta de krav som den ökade läkarutbildningen kommer att ställa. Nya kliniker och laboratorier förutses komma i drift vid akademiska och karolinska sjukhusen samt vid de kommunala undervisningssjukhusen. På grund härav och till följd av nya avtal med vissa kommunala huvudmän kommer de statliga drift- och bidragskostnaderna att stiga. I övrigt noteras bl. a. att utgifterna för länsläkarorganisationen och provinsialläkarstaten stiger, särskilt under budgetåret 1963/64 då huvudmannaskapet för provinsialläkarväsendet övergår till landstingen, samt att den vid årets riksdag föreslagna förbättringen av bidragsgivningen till ortopediska hjälpmedel och hörapparater utgiftsmässigt slår igenom samma budgetår.

Landsstatens utgiftsutveckling präglas av en fortsatt utbyggnad, bl. a. av taxeringsorganisationen. Polisväsendets förstatligande, varom förslag framlägges för årets riksdag, förutsättes skola ske den 1 januari 1965. Utgiftsmässigt medför reformen en kraftig utgiftsökning under budgetåret 1964/ 65. Den pågående förstärkningen av trafikpolisen har förutsatts komma att fortsätta under perioden. För civilförsvarets del beräknas en fortsatt utbyggnad och förstärkning ske på grundval av 1959 års riksdags principbeslut. Takten i utbyggnaden kan påverkas av de resultat vartill 1962 års försvarskommitté kan komma.

På inrikesdepartementets kapitalbudget förutses eu ökning av byggnadsvolymen bl. a. inom mentalsjukvården och för länsstyrelserna. Bland övriga byggnadsobjekt för vilka medel beräknas under perioden märks arbeten för att förbättra lokalsituationen för dels vissa centrala laboratorier inom medicinalväsendet och dels vården av vissa handikappade grupper.

Tolfte huvudtiteln påverkas främst, förutom av arbetsgivaravgifterna till den allmänna tilläggspensioneringen, för vilka en redogörelse lämnats i det föregående, av kostnaderna för det statliga och statsunderstödda pensions-

32 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

väsendet. Dessa kostnader beräknas under perioden stiga med 50 milj. kr. till följd av ökat antal pensionsberättigade.

Utvecklingen av de totala utgifterna

Utifrån de redovisade beräkningsgrunderna skulle de totala statsutgifterna under de aktuella budgetåren öka med ca 775, 1 050 respektive 900 milj. kr. Den snabbare stegringstakten budgetåret 1964/65 sammanhänger, som berörts i det föregående, främst med att höjningen av standardtilläggen för folkpensionerna inkalkylerats under detta budgetår. I detta sammanhang kan nämnas att i fjolårets kalkyler redovisades för budgetåren 1963/64 och 1964/65 en utgiftsökning med ca 0,8 respektive 1,0 miljard kronor.

Beträffande bedömningen av den framtida utgiftsutvecklingen bör ännu en gång understrykas de utomordentligt svåra metodproblem som en beräkning av den framtida utgiftsutvecklingen reser och den osäkerhet som med nödvändighet måste omge utgiftskalkyler av detta slag.

Med de speciella krav som åvilar staten i det moderna samhället och som medför att staten måste ha en beredskap för snabba förändringar i sina utgiftsdispositioner följer bl. a., att beräkningar av statsutgifternas utveckling på längre sikt varken kan eller bör uppfattas som fixerade program eller prognoser för den faktiska framtida utgiftsutvecklingen. I stället bör kalkylerna ses som ett hjälpmedel vid en långsiktig utgiftsplanering. Genom att för huvudparten av utgifterna uppställts preciserade förutsättningar för beräkningarna och i flertalet fall också angetts alternativa utgiftskalkyler föreligger möjligheter att utifrån olika utgångspunkter använda långsiktskalkylen som ett arbetsinstrument.

Vid bedömningen av kalkylerna bör erinras om den restriktivitet i ett flertal avseenden som iakttagits vid utgiftsberäkningarna. Denna restriktivitet framgår bl. a. därav att vid den överslagsmässiga budgetgranskningen av de ospecificerade utgiftsposterna de av uppgiftslämnarna framförda utgifIskraven för budgetåret 1963/64 skurits ned med ca 50 procent eller omkring 300 milj. kr. Genom denna restriktiva budgetgranskning har de anmälda medelsbehoven kunnat inrymmas inom den trendmässiga utgiftsökningen. Att detta varit möjligt får dock, när det gäller budgetåret 1963/64, ses mot bakgrund av att vissa till nästa budgetår hänförliga utgifter beräknats bortfalla under 1963/64. Utgiftsmässigt dominerande härvidlag är anslagen på kapitalbudgeten till teckning av aktier i ASSI och i exportkreditinstitutet, vilka i riksst åt sförslaget för 1962/63 upptagits med 130 respektive 50 milj. kr. Utan dessa bortfallande utgifter skulle följaktligen differensen mellan den trendmässiga utgiftsökningen och den efter budgetgranskningen framräknade för budgetåret 1963/64 varit betydligt lägre än den som nu redovisas. Att differensen successivt vidgas för längre bort liggande budgetår kan delvis ses som ett uttryck för svårigheterna att på längre sikt förutse alla de utgiftsbehov som framdeles kan visa sig nödvändiga.

Vad gäller de större särredovisade utgiftsposterna bör erinras om, att inga belopp tagits upp i kalkylerna för eventuella reformer som kan komma att

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 33

aktualiseras under utgiftsperioden eller för andra erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter. För att markera att utgifter här kan tillkomma har i tabellen under slutsumman för drift- och kapitalbudgeten upptagits ett ospecificerat belopp, betecknat med symbolen »R». Det finns skäl att särskilt understryka, att häri skall inrymmas eventuella kostnader för reformer som kan komma att aktualiseras genom bl. a. olika utredningsförslag.

C. Statsinkomsternas utveckling under budgetåren 1962/63—1965/66

I redovisningen i avsnitt B har en beräkning av de totala statsutgifternas utveckling skett. Detta innebär att beräkningarna innefattar samtliga driftbudgetanslag exklusive avskrivningsanslagen samt investeringsanslagen på kapitalbudgeten. Ett mot detta utgiftsbegrepp svarande inkomstbegrepp innefattar, utöver inkomsterna på driftbudgeten, avskrivningsmedel inom fonderna, övriga kapitalmedel samt kapitalåterbetalningar.

För utvecklingen av inkomsterna på driftbudgeten under budgetåren 1963/64—1965/66 har vissa alternativa beräkningar utförts. Den av riksrevisionsverket i samband med den förnyade inkomstberäkningen för nästa budgetår redovisade kalkylen över inkomsterna på längre sikt (4 procentsalternativet), har därvid kompletterats med en alternativ beräkning innefattande ett antagande om en snabbare stegring av skatteunderlaget (7 procents-alternativet). För utvecklingen av avskrivningarna inom fonderna in. m. har uppgifter införskaffats från vederbörande myndigheter. Resultatet av beräkningarna framgår av följande tabell.

Tabell 5. Alternativa beräkningar över statsinkomsternas förändringar under budgetåret 1962/63—1965/66, milj. kr.

34 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1962

Som utgångspunkt för riksrevisionsverkets beräkningar har i fråga om den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveckling i första hand tagits de förutsättningar beträffande utvecklingen under 1962 och 1963, som legat till grund för beräkningarna av statsinkomsterna under budgetåren 1961/62 och 1962/63. Sålunda har den totala inkomstsumman för fysiska personer under 1962 och 1963 antagits stiga med mellan 8 och 9 respektive 6 procent, medan bolagens till statlig inkomstskatt taxerade inkomst beräknats öka med 4 procent under såväl 1962 som 1963. För perioden 1964—1966 har riksrevisionsverkets beräkningar baserats på schablonantaganden om att såväl fysiska personers som bolags inkomster skall komma att stiga med 4 procent årligen (4 procents-alternativet).

Under dessa förutsättningar skulle de påförda beloppen av statlig inkomstskatt, sjömansskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter, vilka utgör de inkomster som slutligt redovisas på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in., komma att uppgå till följande belopp i milj. kr.

Taxeringsår

1962 1963 1964 1965 1966

7 820 7 640 8 170 8 470 8 840

—180 + 530 + 300 + 370

De behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln skulle emellertid komma att uppvisa betydligt kraftigare variationer. Från 1961/62 till 1962/63 är inkomsterna oförändrade. Såsom framgår av tabell 5 (4 procents-alternativet) beräknas en försämring av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. till 1963/64 med 400 milj. kr. Under de sista budgetåren i perioden beräknas en stegring ske med 300 respektive 700 milj. kr.

Skillnaden mellan serierna över de slutligt påförda skatterna och de behållna inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beror på uppbördstekniska förhållanden. Särskilt kan härvid nämnas eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel och för budgetåret 1963/ 64 efterverkningar av den fr. o. m. 1962 genomförda skattereformen. Bl. a. till följd av att preliminär A-skatt under två månader av 1962 uttogs enligt skattetabeller för 1961 skedde ett överuttag av preliminärskatt under 1962. Detta kan väntas komma att leda till att den överskjutande skatt som skall utbetalas under budgetåret 1963/64 kommer att bli väsentligt större än den kvarstående skatt som kan väntas inflyta. Dessa förhållanden belyses i tabell 6.

Som nämnts har en alternativ beräkning utförts, grundad på antagandet att skatteunderlaget kommer att stiga med 7 procent per år under åren 1964—1966 ( 7 procents-alternativet). Denna stegringstakt, som motsvarar den genomsnittliga stegringstakten under de senaste fem åren, skulle givetvis medföra en ökning av de förväntade statsinkomsterna framförallt på inkomstskattetiteln, men också på vissa andra titlar som nära påverkas av skatteunderlagets löpande utveckling (jfr tabell 5). Det må dock noteras,

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansietla utvecklingen 35

Tabell 6. Inkomstskattetitelns utveckling under budgetåren 1962/63—1965/66 enligt riksrevisionsverket» beräkningar; milj. kr.

att ökningen av statsinkomsterna under budgetåret 1963/64 ändå skulle komma att bli relativt begränsad, på grund av att det högre antagandet om skatteunderlagets utveckling endast inverkar på budgetårets senare del, medan eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel och efterverkningarna av skattereformen, som redan nu låter sig överblicka, självfallet icke påverkas av senare förändringar i skatteunderlagets utveckling.

Rungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961 Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen

Innehåll

Inledning .................................................. 1

A. Vissa uppgifter om den statsfinansiella utvecklingen under budgetåren 1955/56—1960/61, m. m.

1. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling...... 1

2. Den volymmässiga utvecklingen för realfonderna på kapitalbudgeten ............................................ 6

3. Jämförelse mellan fjolårets och årets beräkningar för budgetåret 1962/63 .......................................... 9

B. Statsutgifternas utveckling under budgetåren 1962/63—1965/66

1. Allmänna förutsättningar för beräkningarna................ 13

2. Utgiftsutvecklingen inom olika områden .................. 18

C. Statsinkomsternas utveckling under budgetåren 1962/63—1965/66. . 33

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620608